Prop. 2021/22:14

En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 september 2021

Stefan Löfven

Magdalena Andersson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att arbetsgivare som har blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd vid korttidsarbete, med anledning av att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent, i vissa fall ska kunna lämna in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete. Denna möjlighet föreslås gälla för preliminärt stöd som lämnats efter godkännande av Tillväxtverket under perioden 16 mars 2020–30 juni 2021. Därigenom får de arbetsgivare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit återbetalningsskyldiga en möjlighet att ändå få slutligt stöd. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

I propositionen föreslås också att det i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska införas en bestämmelse om att den handläggande myndigheten ska förelägga en arbetsgivare att ge in en anmälan om avstämning om en sådan anmälan inte har getts in i rätt tid. Arbetsgivaren ska vara skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd först om en anmälan inte getts in efter ett sådant föreläggande. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 november 2021.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

Riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till sju dagar.

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde 1 § Denna lag gäller för preliminärt stöd vid korttidsarbete som

1. har lämnats efter godkännande av Tillväxtverket enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, och

2. avser stödmånader under perioden 16 mars 2020–30 juni 2021.

Ny anmälan om avstämning

2 § En arbetsgivare som har fått ett beslut om återbetalning av preliminärt stöd enligt 30 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete får ge in en ny anmälan om avstämning, under förutsättning att

1. grunden för beslutet om återbetalning är att anmälan om avstämning inte har getts in i rätt tid, och

2. beslutet om återbetalning har fått laga kraft.

3 § En ny anmälan om avstämning ska ges in till Tillväxtverket senast den 30 april 2022 och omfatta de stödmånader som beslutet om återbetalning avser.

4 § Arbetsgivaren ska i anmälan om avstämning ställa samman de belopp som arbetsgivaren inte har rätt till enligt 6 § och har rätt till enligt 7 och 8 §§ till ett nettobelopp.

Avstämning av preliminärt stöd

5 § Vad som föreskrivs om avstämning av preliminärt stöd i 2024 §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska också gälla vid en ny anmälan om avstämning enligt denna lag.

6 § Om arbetsgivaren vid tillämpning av 25 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete skulle ha varit skyldig att betala tillbaka det preliminära stöd som har betalats ut för en arbetstagare under en avtalsperiod, har arbetsgivaren inte rätt till slutligt stöd för arbetstagaren.

7 § Om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en större arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd enligt 17 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete men baserat på den mindre arbetstidsminskningen.

8 § Om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en mindre arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd enligt 17 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete men baserat på den större arbetstidsminskningen. Arbetsgivaren har då rätt till ytterligare stöd motsvarande skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd.

Ytterligare stöd får inte lämnas till en arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning, när frågan om ytterligare stöd prövas. Om arbetsgivaren är en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud.

Betalning av slutligt stöd

9 § Om arbetsgivaren efter en ny anmälan om avstämning har rätt till slutligt stöd, ska det stödet betalas ut till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte har betalat tillbaka det preliminära stödet, ska i stället fordran på återbetalningsbeloppet minskas med det slutliga stödet.

Om arbetsgivaren har rätt till ytterligare stöd, ska även det stödet betalas ut.

Slutligt stöd och ytterligare stöd ska dock inte lämnas för en stödmånad i den utsträckning sådant stöd redan har lämnats för den aktuella månaden.

Återbetalningsskyldighet och kontroll

10 § Vad som föreskrivs om återbetalningsskyldighet och kontroll i 31 och 3536 a §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska också gälla i ärenden enligt denna lag.

Handläggande myndighet

11 § Tillväxtverket prövar frågor enligt denna lag.

Överklagande

12 § Beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Beslut om sådant kontrollbesök som avses i 36 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete får inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2022.

3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för ansökningar som har getts in till Tillväxtverket före den 1 maj 2022.

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

dels att 30 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 29 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 a §

Om en anmälan om avstämning inte ges in i rätt tid, ska den handläggande myndigheten förelägga arbetsgivaren att inom en viss tid ge in en sådan anmälan.

30 §1

Om en anmälan om avstämning inte ges in inom rätt tid, är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd. Detsamma gäller en arbetsgivare som i anmälan inte anger återbetalningsskyldighet enligt 25 eller 26 § eller anger återbetalningsskyldighet med för lågt belopp.

Om en anmälan om avstämning inte ges in efter föreläggande enligt 29 a §, är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd. Detsamma gäller en arbetsgivare som i anmälan inte anger återbetalningsskyldighet enligt 25 eller 26 § eller anger återbetalningsskyldighet med för lågt belopp.

Arbetsgivaren ska helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet, om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd.

Denna lag träder i kraft den 1 november 2021.

1 Senaste lydelse 2013:948.

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §1

För stödmånader under perioden 1 januari–30 juni 2021 får en arbetstagares arbetstidsminskning, utöver vad som följer av 12 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid.

För stödmånader under perioden 1 januari–30 september 2021 får en arbetstagares arbetstidsminskning, utöver vad som följer av 12 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid.

Denna lag träder i kraft den 1 november 2021.

1 Senaste lydelse 2021:231.

3. Ärendet och dess beredning

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör utreda hur proportionaliteten vid avstämningar och återkrav av preliminärt stöd kan ökas (bet. 2020/21:NU30 punkt 3, rskr. 2020/21:321). Enligt tillkännagivandet framstår en ordning som innebär att arbetsgivaren kan bli återbetalningsskyldig för allt stöd även vid mindre och ursäktliga fel som mer långtgående än vad som krävs. Det kan enligt tillkännagivandet ifrågasättas om det råder proportionalitet när det gäller effekterna av mindre fel som upptäcks vid avstämningar och leder till återkrav (bet. 2020/21:NU30 s. 17). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Finansdepartementet har remitterat promemorian En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning. I promemorian föreslås att en arbetsgivare i vissa fall på nytt ska kunna lämna in en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete. I promemorian föreslås även att det i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska införas en bestämmelse om att den handläggande myndigheten ska förelägga en arbetsgivare att ge in en anmälan om avstämning om en sådan anmälan inte har getts in inom rätt tid. Arbetsgivaren ska vara skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd först om en anmälan inte getts in efter ett sådant föreläggande.

En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/02569).

Förslagen i promemorian behandlas i denna proposition. I propositionen behandlas även en rättelse av lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

Det är angeläget att lagändringarna som syftar till att öka förutsebarheten och rättssäkerheten i ärenden om återbetalning av stöd vid korttidsarbete träder i kraft så snart som möjligt. Det är inte ändamålsenligt att nya beslut om återkrav fattas enligt nuvarande ordning när arbetsgivarna inom kort ges en möjlighet att lämna in en ny anmälan om avstämning. Regeringen anser därför att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår att motionstiden förkortas till sju dagar.

Lagrådet

Förslaget till lag om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete innehåller en bestämmelse om överklagande i 12 §. Bestämmelsen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

4. Bakgrund och gällande rätt

4.1. Stöd vid korttidsarbete och korttidspermittering

Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Den 1 januari 2014 trädde ett system med statligt stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Stöd enligt det systemet får endast lämnas om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan är nära förestående. Syftet med stödet är att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten. Reglerna för statligt stöd vid korttidsarbete innebär att staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna för korttidsarbete. Kostnaderna för korttidsarbete utgörs av den lön inklusive arbetsgivaravgifter som motsvarar arbetstidsminskningen.

Bestämmelserna om stöd finns i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och i förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete. Stöd enligt detta ursprungliga system aktiveras genom att regeringen meddelar föreskrifter för en stödperiod om tolv månader. Denna period kan förlängas en gång med tolv månader. Stödet, som administreras av Skatteverket, har ännu aldrig aktiverats.

Den 7 april 2020 trädde ett nytt system för stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Systemet, som är öppet och permanent, är ett komplement till det tidigare systemet. Stöd enligt det nya systemet kan lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Stödet administreras av Tillväxtverket och lämnas efter att verket beslutat om godkännande för stöd. Ett godkännande får bara lämnas om

1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter,

2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom

arbetsgivarens kontroll,

3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller

undvikas, och

4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att

minska kostnaden för arbetskraft.

Efter aktivering eller godkännande ansöker arbetsgivaren om stöd (s.k. preliminärt stöd) som lämnas enligt tre fasta nivåer för arbetstids- och löneminskning. För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares arbetstidsminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till 20, 40 eller 60 procent av ordinarie arbetstid. Staten står vid varje nivå för en tredjedel av lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter för den uteblivna arbetstiden medan återstoden fördelas mellan arbetstagare och arbetsgivare med olika inbördes fördelning beroende på nivån av arbetstidsminskning. Arbetstagarens löneminskning ska uppgå till 12 procent av ordinarie lön om arbetstidsminskningen är 20 procent, till 16 procent om arbetstidsminskningen är 40 procent och till 20 procent om arbetstidsminskningen är 60 procent. Stödperioden är begränsad till sex månader i följd med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader.

Från det att det nya systemet om stöd vid korttidsarbete trädde i kraft och under resterande del av 2020 samt under januari–september 2021 har stödet med anledning av pandemin varit tillfälligt förstärkt, s.k. korttidspermittering. Förstärkningen har bl.a. bestått i att staten stått för tre fjärdedelar av den totala kostnaden i stället för den ordinarie nivån på en tredjedel av kostnaden. Dessutom har en ytterligare nivå av arbetstidsminskning på 80 procent varit möjlig under flera av stödmånaderna. Arbetsgivare har vidare haft möjlighet att få stöd för verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten, för uppsägningstid samt för arbetstagare som är familjemedlemmar till arbetsgivaren. Stödperioden har också förlängts genom införandet och förlängning av den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall. De tillfälliga förstärkningar och justeringar som gjorts med anledning av pandemin behandlas i Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132), Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:166), Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83), Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121), Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208).

4.2. Anmälan om avstämning

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är skyldig att göra en avstämning för att fastställa ett slutligt stöd. Avstämning ska göras tre månader efter att en stödperiod har inletts och därefter senast var tredje månad. Avstämningen innebär att arbetsgivaren ska redovisa utfallet av korttidsarbetet och beräkna slutligt stöd. Arbetsgivaren ska för varje arbetstagare som det preliminära stödet har avsett, bedöma om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som tillämpats under respektive avtalsperiod motsvarar den procent av ordinarie arbetstid och löneminskning som följer av lagen om stöd vid korttidsarbete samt om arbetstids- och löneminskningen har stöd i korttidsavtal. Om avstämningen visar att tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning under en avtalsperiod inte motsvarar lagens nivåer för arbetstids- och löneminskning är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd som har betalats ut för en arbetstagare. Detsamma gäller om något av angivna förhållanden inte har stöd i korttidsavtal (25 § lagen om stöd vid korttidsarbete). En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är också skyldig att betala tillbaka skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd, om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en större arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden (26 §). Om det preliminära stödet för en stödmånad i stället har beräknats på en mindre arbetstidsminskning än

den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden gäller på motsvarande sätt att arbetsgivaren har rätt till ytterligare stöd (27 §).

Arbetsgivaren är skyldig att ställa samman belopp som följer av avstämningen och ge in sammanställningen i form av en anmälan om avstämning. I anmälan ska det anges om arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ett belopp eller om arbetsgivaren har rätt till ytterligare stöd. När preliminärt stöd har lämnats av Tillväxtverket, efter godkännande enligt 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete, ska en sådan anmälan ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra veckor från avstämningstidpunkten. Om det finns särskilda skäl, ska anstånd med att ge in anmälan om avstämning medges.

Enligt 30 § lagen om stöd vid korttidsarbete följer vidare att om en anmälan om avstämning inte ges in i rätt tid är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd. Detsamma gäller när en arbetsgivare i anmälan inte anger återbetalningsskyldighet enligt 25 eller 26 §§ eller anger återbetalningsskyldighet med för lågt belopp. Återbetalningsskyldigheten är tänkt att ge arbetsgivaren ett starkt incitament att göra en anmälan om avstämning och att i anmälan ange återbetalningsskyldighet med rätt belopp (prop. 2013/14:1 s. 370). Enligt bestämmelsens andra stycke ska arbetsgivaren helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet, om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd. Utrymmet för eftergift ska vara litet för att systemet ska kunna vara enkelt, lätt att tillämpa och samtidigt effektivt. För att befrielse ska kunna komma i fråga ska återbetalningsskyldigheten inte stå i rimlig proportion till den försummelse som arbetsgivaren gjort sig skyldig till eller av annan anledning framstå som stötande (prop. 2013/14:1 s. 370 och 500).

5. En möjlighet till ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete

5.1. Ny anmälan om avstämning i vissa fall

Regeringens förslag: En arbetsgivare som har fått ett beslut om återbetalning av preliminärt stöd vid korttidsarbete, som har lämnats efter godkännande av Tillväxtverket och som avser stödmånader under perioden 16 mars 2020–30 juni 2021, ska få ge in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd, om

– grunden för beslutet om återbetalning är att anmälan om avstämning inte har getts in i rätt tid, och

– beslutet om återbetalning har fått laga kraft. En sådan anmälan ska ges in till Tillväxtverket senast den 30 april 2022 och endast omfatta de stödmånader som beslutet om återbetalning avser.

Arbetsgivaren ska i anmälan ställa samman de belopp som arbetsgivaren inte har rätt till, och de belopp som arbetsgivaren har rätt till, till ett nettobelopp.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att den nya anmälan om avstämning ska komma in senast den 28 februari 2021 och omfatta de stödperioder som beslutet om återbetalning avser.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Till dessa hör

Kammarrätten i Stockholm, Industriarbetsgivarna, IKEM – Innovations och Kemiindustrierna i Sverige (IKEM), Skatteverket, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Transportföretagen och Hotell- och restaurangfacket.

Bland andra Almega, FAR, Företagarna, Konjunkturinstitutet, IKEM, Industriarbetsgivarna, Srf konsulterna, Svenskt Näringsliv, Tillväxtverket och Teknikföretagen anser att lagförslaget även bör omfatta stödperioder som infaller efter den 30 juni 2021.

Almega, Företagarna, Industriarbetsgivarna, IKEM, Srf konsulterna och Tillväxtverket anser att två månaders tidsfrist för att komma in med en ny anmälan om avstämning är för kort. Detta bl.a. med beaktande av att det inte är säkert att det stora antalet pågående processer i domstolarna har lett till beslut som fått laga kraft innan tidsfristen löper ut den 28 februari 2022 och att det därför finns en risk för att vissa arbetsgivare inte kommer att ha möjlighet att ge in en ny anmälan före det datumet. Srf Konsulterna föreslår att tidsfristen förlängs till den 31 mars 2022 alternativt två månader efter att det finns ett beslut som fått laga kraft om ett sådant beslut inte fattats den 31 december 2021.Tillväxtverket föreslår den 29 april 2022 och Almega och Företagarna den 30 juni 2022.

Svenskt Näringsliv efterfrågar en mer utförlig redogörelse för vad som menas med att anmälan om avstämning inte har getts in i rätt tid.

Förvaltningsrätten i Stockholm framhåller att ett beslut om återbetalning

kan avse del av en stödperiod och föreslår därför en annan formulering av 3 § som reglerar vilken period en ny anmälan om avstämning ska omfatta.

Skälen för regeringens förslag

Ny anmälan om avstämning

Enligt 30 § första stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete är en arbetsgivare skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd om en anmälan om avstämning inte getts in i rätt tid. Arbetsgivaren ska enligt 30 § andra stycket samma lag helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet, om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd.

Flera arbetsgivare som har gett in en anmälan om avstämning har lämnat in anmälan några dagar för sent med följden att de har blivit återbetalningsskyldiga för allt stöd. Det har även förekommit att arbetsgivare inte har kunnat signera sin anmälan digitalt, vilket i vissa fall har medfört att anmälan inte bedömts ha getts in, med följden att arbetsgivarna även i dessa fall blivit återbetalningsskyldiga för allt stöd. Det har vid tillämpningen inte ansetts vara uppenbart oskäligt att arbetsgivarna i dessa fall ska återbetala stödet, vilket innebär att de varken helt eller delvis har befriats från återbetalningsskyldighet.

Syftet med bestämmelsen om återbetalningsskyldighet är att ge arbetsgivaren ett starkt incitament att göra en anmälan om avstämning och att i anmälan ange återbetalningsskyldighet med rätt belopp (prop. 2013/14:1 s. 370, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). När det gäller utrymmet för eftergift konstateras att utrymmet för skönsmässiga bedömningar och avvägningar är mycket litet. För att befrielse ska komma i fråga ska återbetalningsskyldigheten inte stå i rimlig proportion till den försummelse som arbetsgivaren gjort sig skyldig till eller av annan anledning framstå som stötande (prop. 2013/14:1 s. 500).

Spridningen av sjukdomen covid-19 har haft allvarliga konsekvenser för näringsliv och samhällsekonomi. Många företag har kämpat för sin överlevnad och för att kunna behålla verksamhetskritisk personal. Stödet vid korttidsarbete har varit en av regeringens viktigare åtgärder för att lindra effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19 för näringsliv, sysselsättning och samhällsekonomi. För arbetsgivaren innebär ett system med stöd vid korttidsarbete en möjlighet att behålla kompetens vid tillfälliga allvarliga ekonomiska svårigheter genom att staten står för en del av kostnaden för arbetskraft. Stödet vid korttidsarbete har under pandemin tillämpats för första gången och arbetsgivarna har under den pågående krisen behövt sätta sig in i ett nytt regelverk. Vidare är många arbetsgivare som har ansökt om stöd vid korttidsarbete mindre företag. Det är mot denna bakgrund enligt regeringens mening inte ändamålsenligt att återkräva stödet vid korttidsarbete i de situationer som beskrivs ovan där arbetsgivarna har lämnat eller försökt lämna en anmälan om avstämning.

En arbetsgivare som fått ett beslut om återbetalning på grund av att anmälan om avstämning har kommit in för sent har blivit skyldig att betala tillbaka allt sitt preliminära stöd. Den avstämning som arbetsgivaren är skyldig att göra enligt 19 § lagen om stöd vid korttidsarbete har därmed inte prövats av Tillväxtverket och det saknas underlag för bedömningen av om det hade funnits förutsättningar för slutligt stöd om anmälan hade

kommit in i rätt tid. För att dessa arbetsgivare ska kunna få slutligt stöd för korttidsarbete behöver därför en ny anmälan om avstämning ges in till Tillväxtverket. Regeringen anser därför, i likhet med majoriteten av remissinstanserna, att arbetsgivare som har fått ett beslut om återbetalning på nytt ska få ge in en anmälan om avstämning och därmed få en prövning av förutsättningarna för att få slutligt stöd. Eftersom möjligheten till ny anmälan om avstämning endast kommer att gälla under en begränsad period bör bestämmelserna tas in i en egen tillfällig lag.

Vilka stödmånader som ska omfattas

I promemorian föreslås att den nya möjligheten till avstämning ska gälla de arbetsgivare som fått beslut om återbetalning av preliminärt stöd som avser stödmånader under perioden den 16 mars 2020–30 juni 2021. Flera remissinstanser, däribland Almega, FAR, Företagarna, Konjunkturinstitutet, IKEM, Industriarbetsgivarna, Srf konsulterna, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Tillväxtverket anser att den nya möjligheten till avstämning också ska omfatta stödperioder som infaller efter den 30 juni 2021.

Regeringen konstaterar att arbetsgivarna kommer att ha möjlighet att ansöka om stöd för perioden juli–september 2021 först i november 2021. Några anmälningar om avstämning har därmed inte lämnats och några beslut om återbetalning som avser dessa stödmånader har inte fattats. Att införa en möjlighet till ny anmälan om avstämning för stödmånader som ännu inte har kunnat stämmas av enligt ordinarie regelverk framstår inte som ändamålsenligt. För att förhindra återkrav av stöd som avser perioden juli–september 2021 på grund av oavsiktliga mindre fel bör i stället ikraftträdandet för det föreslagna nya förfarandet med föreläggande vid sen anmälan om avstämning tidigareläggas så att de nya reglerna är på plats när preliminärt stöd för juli–september 2021 ska stämmas av (se avsnitt 8).

Beslutet om återbetalning av preliminärt stöd ska ha fått laga kraft

Den nya anmälningsmöjligheten bör endast komma i fråga när grunden för beslutet om återbetalning är att en anmälan om avstämning inte har getts in i rätt tid och när en prövning enligt de ordinarie reglerna har avslutats. För en ny anmälan om avstämning bör därför krävas att beslutet om återbetalning av preliminärt stöd har fått laga kraft. Svenskt Näringsliv har efterfrågat ett förtydligande av vad som avses med att anmälan om avstämning inte har getts in i rätt tid. Avgörande för om arbetsgivaren ska kunna lämna in en ny anmälan om avstämning med stöd av den tillfälliga lagen är att beslutet om återbetalning grundar sig på 30 § första stycket första meningen lagen om stöd vid korttidsarbete, dvs. att anmälan om avstämning inte har getts in i rätt tid. Det kan således handla om både korta och långa förseningar samt fall då en anmälan om avstämning inte har kommit in alls.

När anmälan senast ska ges in

I promemorian föreslås att en ny anmälan om avstämning bör ges in till Tillväxtverket senast den 28 februari 2022. Bland andra Almega,

Företagarna, Industriarbetsgivarna, IKEM, Srf konsulterna och Tillväxt-

verket föreslår att tidsfristen förlängs med beaktande av pågående domstolsprocesser. Regeringen delar remissinstansernas uppfattning och föreslår att en ny anmälan om avstämning ska ges in senast den 30 april 2022. En fast tidsfrist är enligt regeringens bedömning av tydlighetsskäl att föredra framför en tidsfrist som förhåller sig till ett lagakraftvunnet beslut som Srf konsulterna föreslår.

Vad anmälan ska innehålla

Arbetsgivaren ska i anmälan ställa samman de belopp som arbetsgivaren inte har rätt till, och de belopp som arbetsgivaren har rätt till, till ett nettobelopp.

I promemorian förslås att en ny anmälan om avstämning ska omfatta de stödperioder som beslutet om återbetalning avser. Som Förvaltningsrätten i Stockholm framhåller kan ett beslut om återbetalning avse del av en stödperiod. En stödperiod kan innehålla flera stödmånader (jfr 4 § 4 och 5 lagen om stöd vid korttidsarbete). För att förtydliga bestämmelsen bör bestämmelsen i stället formuleras så att en anmälan om avstämning ska omfatta de stödmånader som beslutet om återbetalning avser. Detta innebär att om beslutet om återbetalning omfattar flera stödmånader får den nya anmälan avse samtliga dessa månader.

Lagförslag

Förslaget medför införandet av 1–4 §§ i lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete.

5.2. Bestämmelserna om avstämning av preliminärt stöd, återbetalningsskyldighet och kontroll

Regeringens förslag: Vad som föreskrivs om avstämning av preliminärt stöd i lagen om stöd vid korttidsarbete ska också gälla vid en ny anmälan om avstämning. Detsamma gäller vad som i den lagen föreskrivs om återbetalningsskyldighet och kontroll.

Arbetsgivaren ska inte ha rätt till slutligt stöd till den del som arbetsgivaren skulle ha varit skyldig att betala tillbaka preliminärt stöd som har betalats ut för en arbetstagare, på grund av att förutsättningarna för stöd saknas.

Om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en större arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd men baserat på den mindre arbetstidsminskningen.

Om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en mindre arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd men baserat på den större arbetstidsminskningen. Arbetsgivaren har då rätt till ytterligare stöd motsvarande skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd.

Ytterligare stöd får inte lämnas till en arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning, när frågan om ytterligare stöd prövas. Om arbetsgivaren är en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Tillväxtverket anser att slutligt och ytterligare stöd inte heller ska få lämnas till en arbetsgivare för vilken ett konkurs- eller likvidationsförfarande är inlett eller till en arbetsgivare som är försatt i konkurs.

Skälen för regeringens förslag: Förslaget innebär att en ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete ska göras. Detta innebär att bestämmelserna om avstämningens innehåll (20 §), beräkningen av tillämpad genomsnittlig arbetstidsminskning (21 och 22 §§) och genomsnittlig löneminskning (23 och 24 §§) i lagen om stöd vid korttidsarbete också ska vara tillämpliga vid den avstämning som arbetsgivaren kan anmäla enligt den nya lagen. Detsamma bör gälla återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar (31 §) och kontrollmöjligheter (35–36 a §§).

Bestämmelserna om återbetalningsskyldighet i vissa fall (25 §) och beräkning av slutligt stöd om avtal justerats under avtalsperioden (26 och 27 §§) förs in i den nya lagen, med vissa justeringar. Justeringarna följer av att det redan finns ett beslut om återbetalning av det preliminära stödet. Någon skillnad i sak beträffande hur avstämningen ska genomföras och hur det slutliga stödet ska beräknas är däremot inte avsedd.

Tillväxtverket anser att slutligt stöd och ytterligare stöd inte bör lämnas till en arbetsgivare för vilken ett konkurs- eller likvidationsförfarande är inlett eller till en arbetsgivare som är försatt i konkurs. I denna del konstaterar regeringen att en arbetsgivare enligt lagen om stöd vid korttidsarbete inte får godkännas för stöd vid korttidsarbete om denne är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning, är föremål för företagsrekonstruktion eller är på obestånd. Enligt samma lag får preliminärt stöd inte lämnas till arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning när sådant stöd prövas. I den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, som endast avser stödmånader under perioden 1 december 2020–30 september 2021, har kraven på arbetsgivaren utökats. För dessa stödperioder gäller att preliminärt stöd och ytterligare stöd inte heller får lämnas till en arbetsgivare som är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning eller är på obestånd. Motsvarande bestämmelser finns alltså inte i lagen om stöd vid korttidsarbete och gällde därför inte för utbetalning av preliminärt stöd under stödperioder före januari 2021. De nu aktuella besluten om återbetalning avser preliminärt stöd som lämnats för stödmånader under både 2020 och 2021, dvs. med stöd av båda regelverken. Syftet med förslaget är att återskapa den möjlighet till slutligt och, i förekommande fall, ytterligare stöd som arbetsgivaren skulle ha haft vid en avstämning enligt ordinarie regelverk.

Det är enligt regeringens mening inte lämpligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende förändra kraven på arbetsgivarna. Det bedöms inte heller vara lämpligt att utforma kraven olika beroende av om det preliminära stödet avser stödmånader under 2020 eller 2021. Det saknas även beredningsunderlag för att införa nya villkor.

Lagförslag

Förslaget medför införandet av 5–8 och 10 §§ i lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete.

5.3. Betalning av slutligt stöd

Regeringens förslag: Om en arbetsgivare har rätt till slutligt stöd efter en ny anmälan om avstämning, ska det stödet betalas ut till arbetsgivaren. Om en arbetsgivare inte har betalat tillbaka det preliminära stödet, ska i stället fordran på återbetalningsbeloppet minskas med det slutliga stödet.

Om arbetsgivaren har rätt till ytterligare stöd, ska även det stödet betalas ut.

Slutligt stöd och ytterligare stöd ska dock inte lämnas för en stödmånad i den utsträckning sådant stöd redan har lämnats för den aktuella månaden.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens.

Promemorian innehåller inte något förslag om att slutligt stöd inte ska betalas ut för en stödmånad i den utsträckning slutligt stöd redan har

lämnats för den aktuella månaden enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Tillväxtverket föreslår att lagförslaget kompletteras med en bestämmelse som anger att slutligt stöd inte ska lämnas om det leder till ett uppenbart oriktigt resultat.

Tillväxtverket beviljade under 2020 preliminärt stöd för maximalt fyra stödmånader baserat på arbetsgivarens första ansökan. Om arbetsgivarna därefter inte inkom med avstämning i rätt tid återkrävde Tillväxtverket stödet. Då den fjärde månaden inte omfattades av den första avstämningen har dock arbetsgivarna haft möjlighet att söka och beviljas stöd för den fjärde månaden på nytt. Tillväxtverket har då kvittat utbetalningen av den fjärde stödmånaden mot återkravet. En arbetsgivare som gör en ny anmälan om avstämning skulle enligt Tillväxtverket därmed kunna få dubbelt stöd för den fjärde månaden. Förvaltningsrätten i Stockholm framhåller liknande omständigheter och anser att det är ytterst angeläget ur ett tillämpningsperspektiv att det klargörs hur nya anmälningar om avstämning och därmed nya bedömningar av slutligt stöd ska förhålla sig tids- och beloppsmässigt till tidigare gjorda eller uteblivna anmälningar om avstämning och till beslut om återbetalning.

Tillväxtverket önskar också ett klargörande av hur upplupen ränta avseende återbetalningsbeloppet ska hanteras.

Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska det preliminära stödet behållas om avstämningen visar att stödet motsvarar det slutliga stödet. Vid en ny anmälan om avstämning bör arbetsgivaren i stället ha rätt att få det slutliga stödet utbetalat i de fall det preliminära stödet har betalats tillbaka i enlighet med ett beslutat återkrav. Om en arbetsgivare, trots beslut om återbetalning, ännu inte återbetalat det preliminära stödet ska fordran på återbetalningsbeloppet minskas med det slutliga stödet. Om arbetsgivaren har rätt till ytterligare stöd, ska även ytterligare stöd betalas ut.

Både Tillväxtverket och Förvaltningsrätten i Stockholm framhåller att det vid en ny anmälan om avstämning kan uppstå tillämpningsproblem med anledning av att återbetalningsskyldigheten kan avse preliminärt stöd som lämnats för en stödmånad som ligger utanför den avstämningsperiod som omfattas av den för sent inkomna anmälan om avstämning. Preliminärt och, i förlängningen, slutligt stöd och ytterligare stöd kan därför ha lämnats för denna stödmånad i en parallell process. Det skulle med andra ord kunna finnas en risk för att en ny anmälan om avstämning medför att slutligt stöd och ytterligare stöd lämnas för samma stödmånad vid två tillfällen. En sådan ordning är självklart oacceptabel. Regeringen anser därför att det bör införas en uttrycklig bestämmelse om att slutligt stöd och ytterligare stöd inte ska lämnas för en stödmånad i den utsträckning sådant stöd redan har lämnats för den aktuella månaden enligt lagen om stöd vid korttidsarbete.

Tillväxtverket har efterfrågat ett klargörande av hur upplupen ränta hänförlig till det lagakraftvunna beslutet om återbetalning ska hanteras. Enligt 7 § förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete ska ränta tas ut enligt räntelagen (1975:635) om en arbetsgivare ska betala tillbaka ett stödbelopp. Räntekravet får sättas ned om det finns särskilda skäl.

Eventuell ränta hänför sig till det lagakraftvunna beslutet om återbetalning och omfattas inte av det nu aktuella förslaget.

Lagförslag

Förslaget medför införandet av 9 § i lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete.

5.4. Handläggande myndighet

Regeringens förslag: Tillväxtverket ska pröva rätt till stöd enligt den nya lagen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över förslaget.

Skälen för regeringens förslag: När det gäller frågan om handläggande myndighet bör det vara den myndighet som har beslutat om preliminärt stöd som även hanterar avstämningen av detta stöd. Handläggande myndighet för avstämning enligt den nya lagen föreslås därför vara

Tillväxtverket.

Lagförslag

Förslaget medför införandet av 11 § i lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete.

5.5. Överklagande

Regeringens förslag: Beslut enligt den nya lagen ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Beslut om sådant kontrollbesök som avses i 36 a § lagen om stöd vid korttidsarbete får inte överklagas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Eftersom den föreslagna lagen innebär att en ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete får göras bör motsvarande regler om överklagande som finns i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete gälla även för beslut som fattas med stöd av bestämmelserna i den nu föreslagna lagen. Enligt 38 § lagen om stöd vid korttidsarbete får beslut som fattats av Tillväxtverket avseende stöd för korttidsarbete överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Någon särskild forumregel finns inte utan i enlighet med 14 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ska ett beslut överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats.

Enligt 38 § lagen om stöd vid korttidsarbete gäller att beslut om sådant kontrollbesök som avses i 36 a § samma lag inte får överklagas. Någon annan ordning är inte motiverad för den nu föreslagna lagen.

Lagförslag

Förslaget medför införandet av 12 § i lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete.

6. Nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning

Regeringens förslag: Om en anmälan om avstämning inte har getts in i rätt tid, ska den handläggande myndigheten förelägga arbetsgivaren att inom en viss tid ge in en sådan anmälan. Om en anmälan om avstämning inte ges in efter föreläggande är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Till dessa hör

Kammarrätten i Stockholm, Industriarbetsgivarna, IKEM – Innovations och Kemiindustrierna i Sverige (IKEM), Skatteverket, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Transportföretagen och Hotell- och restaurangfacket.

Förvaltningsrätten i Stockholm och Srf konsulterna efterlyser en redogörelse för vilka krav som bör ställas för att en arbetsgivare ska anses ha tagit del av ett föreläggande och hur Tillväxtverket ska säkerställa att så också har skett. Förvaltningsrätten förordar också att ett överklagandeförbud ska gälla för föreläggandet.

Skälen för regeringens förslag: Flera arbetsgivare som har gett in en anmälan om avstämning har lämnat in anmälan några dagar för sent med följden att de har blivit återbetalningsskyldiga för allt stöd. De ekonomiska konsekvenserna av återbetalningsskyldigheten kan i flera fall vara betydande med hänsyn till att företagen redan drabbats hårt ekonomiskt av pandemin.

Det kan finnas många skäl till att en anmälan inte ges in i rätt tid. En arbetsgivare kan till exempel ha missförstått tidpunkten för avstämning eller haft tekniska svårigheter att komma in med anmälan. Eftersom en sen anmälan om avstämning kan ha betydande negativa konsekvenser för arbetsgivaren bör det enligt regeringens mening införas en skyldighet för handläggande myndighet att förelägga arbetsgivaren att inom viss tid ge in en anmälan om avstämning, om en sådan inte har getts in i rätt tid. Först om föreläggandet inte följs bör arbetsgivaren bli skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd. Motsvarande bör gälla för den del av stödet som avser ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete som huvudsakligen regleras i förordningen (2020:1249) om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete. Därigenom bedöms förutsebarheten och rättssäkerheten öka.

Genom att införa ett förfarande med föreläggande bedöms antalet ärenden om återbetalning av preliminärt stöd på grund av att anmälan inte har getts in i rätt tid minska. Detta är också ändamålsenligt sett till lagstiftningens syfte. Samtidigt är det viktigt att det även fortsättningsvis finns ett påtryckningsmedel för att bestämmelserna om anmälan om avstämning ska följas av de arbetsgivare som har fått preliminärt stöd. Om ett föreläggande att komma in med en anmälan inte följts, ska det preliminära stödet därför som regel återbetalas i sin helhet. Det nu föreslagna förfarandet bedöms säkerställa att kravet på proportionalitet upprätthålls. Precis som tidigare ska arbetsgivaren också helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet, om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd. Vid denna prövning ska det på samma sätt som gäller i dag göras en prövning av om återbetalningsskyldigheten står i rimlig proportion till den försummelse som arbetsgivaren har gjort sig skyldig till.

Förvaltningsrätten i Stockholm och Srf konsulterna efterfrågar en redogörelse för vilka krav som bör ställas för att en arbetsgivare ska anses ha tagit del av ett föreläggande. Det bör enligt regeringen mening vara myndigheten som bestämmer vilket tillvägagångssätt som ska användas för att föreläggandet ska komma arbetsgivaren till handa. Vilket sätt som är lämpligast bör avgöras av omständigheterna i det enskilda fallet.

Förvaltningsrätten i Stockholm anser att ett överklagandeförbud bör gälla för föreläggandet. För att föreläggandet ska gå att överklaga måste det anses ha eller vara ägnat att få en påvisbar effekt för den som berörs av beslutet. Avgörande är således vilka faktiska verkningar det får för den som berörs av det (se t.ex. HFD 2019 ref. 21 och HFD 2018 ref. 23). För att återbetalningsskyldighet enligt 30 § första stycket första meningen lagen om stöd vid korttidsarbete ska kunna aktualiseras krävs att en anmälan om avstämning inte kommer in inom viss tid. Återbetalningsskyldigheten är således inte knuten till själva föreläggandet utan till att tidsfristen enligt föreläggandet inte har följts. Detta innebär enligt regeringens mening att föreläggandet torde sakna sådana rättsverkningar att det är överklagbart. Det saknas mot denna bakgrund skäl att införa ett överklagandeförbud.

7. Rättelse i lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall

Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska ändras så att arbetstagares arbetstidsminskning kan uppgå till 80 procent även under perioden juli–september 2021.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208) lämnade regeringen förslag om att det förstärkta stödet vid korttidsarbete ska förlängas med ytterligare tre

månader och därmed gälla till och med september 2021. Staten ska enligt förslaget under perioden den 1 juli–30 september 2021 ta en lika stor andel av kostnaden som tidigare. Löneminskningen ska under samma period uppgå till 4, 6, 7,5 respektive 12 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40, 60 respektive 80 procent. Förslaget behandlades av riksdagen den 23 juni 2021 (bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416) och trädde i kraft den 29 juni 2021 (SFS 2021:702).

Förslaget medförde ändringar i 1, 3, 10, 11, 15 och 16 §§ samt i punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall samt att det infördes en ny paragraf, 4 a §, i samma lag. Propositionen innehöll dock inte något förslag till ändring av 9 § samma lag.

I 9 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall anges att en arbetstagares arbetstidsminskning får, utöver vad som följer av 12 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid för stödmånader under perioden 1 januari–30 juni 2021. Tidsperioden ska rätteligen vara 1 januari–30 september 2021. Detta bör justeras så att lagen får den lydelse som var avsedd.

8. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete träder i kraft den 1 januari 2022.

Lagen upphör att gälla vid utgången av 2022. Den upphävda lagen gäller fortfarande för ansökningar som har getts in till Tillväxtverket före den 1 maj 2022.

Ändringarna i lagen om stöd i korttidsarbete och lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall träder i kraft den 1 november 2021.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås att ändringen i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska träda i kraft den 1 januari 2022. Promemorian innehåller inte något förslag till ändring i lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

Remissinstanserna: Flera av remissinstanserna, bl.a. FAR, Företagarna, Srf konsulterna, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv anser att förslagen bör träda i kraft tidigare än den 1 januari 2022, bl.a. eftersom många arbetsgivare som ansökt om stöd vid korttidsarbete har en ansträngd ekonomisk situation med begränsade möjligheter till återbetalning. FAR och Företagarna efterlyser en möjlighet för Tillväxtverket att medge anstånd med återbetalning. Svenskt Näringsliv anser att det vore bra om det kunde framgå av lagen att redan nu framlagda krav på återbetalning av preliminärt stöd inte kommer att verkställas i avvaktan på att ny avstämning kan göras från den 1 januari 2022. Flera av remissinstanserna, däribland Svenskt Näringsliv, framhåller att det inte är

ändamålsenligt att arbetsgivare nu ska behöva betala tillbaka stöd om de inom kort ges en möjlighet att behålla stödet genom en ny avstämning.

Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att arbetsgivarna så snart som möjligt får möjlighet att göra en ny anmälan om avstämning.

Förslaget kräver enligt Tillväxtverket bl.a. ny systemutveckling och nya handläggarrutiner samt att allmän och riktad kommunikation till arbetsgivarna tas fram (se avsnitt 9.1.7). Det är angeläget att utrymme ges för detta så att ärendena därefter kan handläggas effektivt. Det föreslås därför att lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete träder i kraft den 1 januari 2022. Den föreslagna lagen om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete är av tillfällig karaktär. Den tid under vilken arbetsgivaren har möjlighet att ge in en ny anmälan är begränsad till fyra månader. En ny anmälan om avstämning ska ges in senast den 30 april 2022. Mot den bakgrunden bör lagen upphöra att gälla vid utgången av 2022. Den upphävda lagen ska dock fortfarande gälla för ansökningar som har getts in till Tillväxtverket före den 1 maj 2022.

När det gäller förslaget om ett nytt förfarande vid sena anmälningar om avstämning anser regeringen, i likhet med flera av remissinstanserna, att den nya mer förutsebara och rättssäkra ordningen bör komma på plats så snart som möjligt. Det är inte ändamålsenligt att nya beslut om återkrav för stödmånader under 16 mars 2020–30 juni 2021 fattas enligt nuvarande ordning när arbetsgivarna inom kort ges en möjlighet att lämna in en ny anmälan om avstämning. Ikraftträdandet bör därför tidigareläggas för detta förslag. Förslaget bör träda i kraft den 1 november 2021. Därigenom blir det inte heller något glapp för stöd som lämnas under perioden juli– september 2021 (se avsnitt 5.1). Det bedöms inte behövas några särskilda övergångsbestämmelser. Det innebär att ändringarna i lagen om stöd vid korttidsarbete ska tillämpas i återbetalningsärenden från och med ikraftträdandet. Det innebär också att mål om överklagande av beslut om återbetalning som beslutats före ikraftträdandet men som prövas av rätten först efter ikraftträdandet kan komma att återförvisas till Tillväxtverket.

Ändringen i lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall bör träda i kraft den 1 november 2021. Några särskilda övergångsbestämmelser bedöms inte behövas.

Hänvisningar till S8

  • Prop. 2021/22:14: Avsnitt 5.1

9. Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 §§ i förordningen.

De offentligfinansiella effekterna beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av de föreslagna förändringarna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt och för att

bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas.

9.1.1 Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget att införa en möjlighet till ny anmälan om avstämning enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete är att lindra effekterna av återbetalningsskyldigheten enligt samma lag. Flera arbetsgivare som har gett in en anmälan om avstämning har lämnat in anmälan några dagar för sent med följden att de har blivit återbetalningsskyldiga för allt stöd. Det har även förekommit att arbetsgivare inte har kunnat signera ansökan digitalt, vilket i vissa fall har medfört att ansökan inte bedömts ha getts in, med följden att arbetsgivarna blivit återbetalningsskyldiga för allt stöd. Det har vid tillämpningen inte ansetts vara uppenbart oskäligt att arbetsgivarna i dessa fall ska återbetala stödet, vilket innebär att de varken helt eller delvis har befriats från återbetalningsskyldighet. Förslaget innebär att arbetsgivarna får en ny möjlighet att vid avstämning få slutligt stöd som helt eller delvis motsvarar det preliminära stöd som har återbetalats eller ska återbetalas.

En alternativ lösning som har övervägts är att införa en bestämmelse som innebär att arbetsgivarna kan ansöka om hel eller delvis befrielse från återbetalningsskyldighet. Eftersom återbetalningsskyldigheten avser preliminärt stöd och någon avstämning aldrig gjorts och slutligt stöd således inte har beräknats, har denna lösning dock inte bedömts vara möjlig. En sådan lösning skulle nämligen kunna leda till att arbetsgivare som inte skulle haft rätt till slutligt stöd om de kommit in med en anmälan i rätt tid, felaktigt befrias från återbetalningsskyldighet.

I propositionen föreslås också att det införs en bestämmelse om att en arbetsgivare som inte kommit in med en anmälan om avstämning i rätt tid, ska föreläggas att göra det innan ett eventuellt beslut om återbetalning av stöd. Syftet med förslaget är att öka förutsebarheten och rättssäkerheten samt säkerställa att kravet på proportionalitet upprätthålls.

En alternativ lösning, som Tillväxtverket föreslagit i en hemställan till Finansdepartementet (Fi2021/02027), är att ändra förutsättningarna för befrielse av återbetalningsskyldighet i de fall då en anmälan getts in för sent. Tillväxtverket har föreslagit att i stället för att en arbetsgivare helt eller delvis ska befrias från återbetalningsskyldigheten när det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd, ska befrielse kunna medges redan när det är oskäligt att arbetsgivaren blir återbetalningsskyldig. Denna lösning har övervägts. En sådan lösning bedöms dock inte på samma sätt öka förutsebarheten och rättssäkerheten och den är inte heller anpassad för arbetsgivare för vilka beslutet om återbetalning har fått laga kraft.

9.1.2 Offentligfinansiella effekter

Vid tidigare bedömningar av de offentligfinansiella effekterna för stöd vid korttidsarbete har en utgångspunkt inte varit att stöd ska återbetalas vid mindre förseningar av anmälan om avstämning. Förslagen i propositionen påverkar därför inte anslaget för stöd vid korttidsarbete. Om förslagen inte

genomförs leder det sannolikt till att den slutliga summan av stödet blir något mindre. Hur mycket mindre går i dagsläget inte att kvantifiera.

9.1.3 Effekter för sysselsättningen

Den föreslagna lagen om ny anmälan om avstämning syftar till att mildra de ekonomiska effekterna som återbetalningsskyldigheten innebär för de arbetsgivare som under pandemin kommit in med en anmälan om avstämning för sent. Genom att de arbetsgivare som fått ett beslut om att återbetala preliminärt stöd ges en möjlighet att återfå stödet eller minska fordran på återbetalningsbeloppet kommer ekonomin förbättras hos arbetsgivarna. Effekterna på sysselsättningen kan däremot inte anses motsvara de effekter som finns vid stöd vid korttidsarbete, eftersom denna möjlighet ges långt senare och efter att de anställda deltagit i korttidsarbete. En förbättrad ekonomi hos arbetsgivare får emellertid antas ha en positiv effekt för sysselsättningen, eftersom det kan minska antalet uppsägningar och konkurser.

Förslaget att införa en bestämmelse om att en arbetsgivare som inte kommit in med en anmälan om avstämning i rätt tid, ska föreläggas att göra det innan ett eventuellt beslut om återbetalning av stöd, förväntas medföra ett minskat antal beslut om återbetalning för arbetsgivare på grund av sen anmälan och därmed en förbättrad ekonomi. I förlängningen kan det antas ha en viss positiv effekt för sysselsättningen, särskilt om det i framtiden uppstår en liknande situation med ett stort antal ansökningar om stöd vid korttidsarbete.

9.1.4 Effekter för företagen

Genom att de arbetsgivare som återbetalat preliminärt stöd får möjlighet att återfå stödet kommer ekonomin förbättras hos arbetsgivarna.

För arbetsgivarna innebär en ny anmälan om avstämning att den administrativa bördan ökar. Detta måste dock ställas mot att de genom att göra en ny anmälan har möjlighet att återfå tidigare beviljat stöd eller minska fordran om återbetalning. Eftersom arbetsgivarna redan tidigare har förberett och lämnat en anmälan om avstämning, om än för sent, borde även det tillkommande arbetet vara begränsat.

Förslaget att införa en bestämmelse om att en arbetsgivare som inte kommit in med en anmälan om avstämning i rätt tid, ska föreläggas att göra det innan ett eventuellt beslut om återbetalning av stöd förväntas medföra ett minskat antal beslut om återbetalning för arbetsgivare på grund av sen anmälan, vilket är positivt för arbetsgivarna.

9.1.5 Effekter för enskilda

Förslaget om lag om ny anmälan om avstämning bedöms gynna företag som via återbetalat preliminärt stöd alternativt minskad fordran om återbetalning får en förbättrad ekonomi och därmed snabbare kan återgå till normal produktion efter en tillfällig nedgång. Förslaget bedöms även

gynna individer som är anställda av en sådan arbetsgivare. För dessa individer kan stödet bidra till ökad anställningstrygghet.

9.1.6 Effekter för den ekonomiska jämställdheten

Effekterna för den ekonomiska jämställdheten av stödet vid korttidsarbete diskuteras i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132 s. 83). Där konstateras att män i högre utsträckning än kvinnor kan komma att gynnas ekonomiskt av förslaget eftersom stödet främst förväntas gynna grupper av ägare av företag och anställda där män är i majoritet. På motsvarande sätt kan förslagen om en lag om ny anmälan om avstämning framför allt gynna män. Den samlade bedömningen är dock att de direkta effekterna av förslaget sannolikt inte medför några större konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten.

9.1.7 Effekter för förvaltningsmyndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget om en lag om ny anmälan om avstämning innebär att Tillväxtverket kommer att hantera de anmälningar som ges in. Förslaget kräver enligt Tillväxtverket bl.a. ny systemutveckling och nya handläggningsrutiner samt att allmän och riktad kommunikation till arbetsgivarna tas fram. Enligt uppgifter från Tillväxtverket har ca 4 000 beslut om återbetalning fattats på grund av att en anmälan getts in för sent, varav 1 000 fortfarande inte har fått laga kraft eftersom besluten har överklagats till domstol. Det förväntas att merparten av de arbetsgivare som fått beslut om återbetalning kommer att använda sig av den nya anmälningsmöjligheten. Härutöver finns det enligt Tillväxtverket ca 3 500 ärenden där anmälan om avstämning kommit in för sent men där något beslut om återbetalning ännu inte fattats.

Förslaget att den handläggande myndigheten ska förelägga en arbetsgivare att ge in en anmälan om avstämning om en sådan anmälan inte har getts in i rätt tid kommer medföra ökad administration för den handläggande myndigheten. Samtidigt kommer en sådan hantering innebära att antalet beslut om återbetalning minskar, vilket kan förväntas medföra mindre administration för myndigheten. Även antalet överklagade beslut kan förväntas minska.

Tillkommande kostnader för hantering av förslagen beräknas av Tillväxtverket till 35 miljoner kronor. Regeringen bedömer att tillkommande kostnader ryms inom befintlig ekonomisk ram och inom den i budgetpropositionen för 2022 föreslagna ekonomiska ramen för Tillväxtverket (prop. 2021/22:1 utg.omr. 24).

Beslut enligt den nya lagen kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. De finns skäl att utgå från att endast ett begränsat antal av de beslut som meddelas till följd av möjligheten till ny anmälan om avstämning kommer att överklagas. Regeringen gör därför bedömningen att förändringen endast i begränsad omfattning kommer att ge upphov till en ökad måltillströmning för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslaget att den handläggande myndigheten ska förelägga en arbetsgivare

att ge in en anmälan om avstämning om en sådan anmälan inte har getts in i rätt tid förväntas medföra en minskad måltillströmning. De ökade kostnader som förslagen kommer att medföra bedöms sammantaget kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar för Sveriges Domstolar.

9.1.8 Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.

9.1.9 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några effekter för kommuner och regioner, inkomstfördelningen eller miljön.

10. Författningskommentar

10.1. Förslaget till lag om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete

1 §

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde.

Av paragrafen framgår att lagen gäller för preliminärt stöd vid korttidsarbete som har lämnats efter godkännande av Tillväxtverket enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (första punkten), dvs. det stöd som lämnas enligt det öppna och permanenta systemet till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Lagen gäller vidare för stöd som avser stödmånader under perioden den 16 mars 2020–30 juni 2021 (andra punkten).

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

2 §

I paragrafen anges under vilka förutsättningar en ny anmälan om avstämning får lämnas.

Av paragrafen följer att en arbetsgivare som har fått ett beslut om återbetalning av preliminärt stöd enligt 30 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete får ge in en ny anmälan om avstämning under förutsättning att grunden för beslutet om återbetalning är att anmälan om avstämning inte har getts in i rätt tid (första punkten) och att beslutet om återbetalning har fått laga kraft (andra punkten).

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

3 §

Av paragrafen framgår vad en ny anmälan ska omfatta och när en sådan anmälan senast ska lämnas.

En ny anmälan ska ges in till Tillväxtverket senast den 30 april 2022 och omfatta de stödmånader som beslutet om återbetalning avser.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

4 §

Av paragrafen framgår att arbetsgivaren i anmälan om avstämning ska ställa samman belopp som arbetsgivaren inte har rätt till enligt 6 § och har rätt till enligt 7 och 8 §§ till ett nettobelopp. Se kommentaren till dessa paragrafer.

Paragrafen motsvarar i huvudsak 28 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

5 §

Av paragrafen framgår att bestämmelserna om avstämning i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska gälla också vid en ny anmälan om avstämning. Detta innebär att bestämmelserna om avstämningens innehåll (20 §), beräkningen av tillämpad genomsnittlig arbetstidsminskning (21 och 22 §§) och genomsnittlig löneminskning (23 och 24 §§) i lagen om stöd vid korttidsarbete också ska vara tillämpliga vid avstämning enligt den nya lagen.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

6 §

I paragrafen anges att om arbetsgivaren vid tillämpning av 25 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete skulle ha varit skyldig att betala tillbaka det preliminära stöd som har betalats ut för en arbetstagare under en avtalsperiod, har arbetsgivaren inte rätt till slutligt stöd för arbetstagaren.

Hänvisningen till 25 § lagen om stöd vid korttidsarbete innebär att om tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning beräknat på de månader eller delar av månader under avtalsperioden för vilka preliminärt stöd lämnats för arbetstagarens deltagande i korttidsarbete inte motsvarar en och samma nivå enligt 12 och 13 §§ samma lag, har arbetsgivaren inte rätt till slutligt stöd. Detsamma gäller om något av angivna förhållanden inte har stöd i avtal enligt 15 eller 16 § lagen om stöd vid korttidsarbete. Arbetsgivaren har således inte rätt till slutligt stöd även om den tillämpade genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen motsvarar en tillåten nivå, om detta inte också har stöd i avtal.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

7 §

Av paragrafen framgår hur slutligt stöd ska beräknas om korttidsavtalet har justerats under avtalsperioden.

Paragrafen motsvarar i huvudsak 26 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. En justering har gjorts för att bestämmelsen ska kunna tillämpas när det redan finns ett beslut om återbetalning av preliminärt stöd.

Bestämmelsen innebär att om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en större arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd, dvs. enligt 17 § lagen om stöd vid korttidsarbete, men baserat på den mindre arbetstidsminskningen. Det slutliga stödet kommer i dessa situationer att understiga det preliminära stödet.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

8 §

Av paragrafen framgår hur slutligt stöd ska beräknas om korttidsavtalet justerats under avtalsperioden.

Paragrafen motsvarar i huvudsak 27 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. En justering har gjorts för att bestämmelsen ska kunna tillämpas när det redan finns ett beslut om återbetalning av preliminärt stöd.

I första stycket beskrivs den omvända situationen jämfört med 7 §. Bestämmelsen innebär att om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en mindre arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd, dvs. enligt 17 § lagen om stöd vid korttidsarbete, men baserat på den större arbetstidsminskningen. Arbetsgivaren har då rätt till ytterligare stöd motsvarande skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd.

Av andra stycket framgår att ytterligare stöd inte får lämnas till den som har näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud eller som har skatteskulder eller avgiftsskulder, t.ex. enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning när frågan om ytterligare stöd prövas. Om arbetsgivaren är en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten – t.ex. i egenskap av verkställande direktör, styrelseledamot, bolagsdelägare eller aktieägare med betydande aktieinnehav – inte ha näringsförbud. Det förhållandet att prelimärt stöd kan ha lämnats med stöd av lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, i vilken det finns ytterligare krav på arbetsgivaren i samband med avstämning i förhållande till 27 § lagen om stöd vid korttidsarbete (17 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall) påverkar inte avstämning enligt den nu aktuella lagen.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

9 §

I paragrafen anges hur arbetsgivarens rätt till slutligt stöd, efter att avstämning gjorts i enlighet med 5–8 §§, ska förhålla sig till det beslut om återbetalning som fattats enligt 30 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

I första stycket anges att om arbetsgivaren efter en ny anmälan om avstämning har rätt till slutligt stöd ska sådant stöd betalas ut till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren ännu inte har återbetalat det preliminära stödet ska i stället fordran på återbetalningsbeloppet minskas med det slutliga stödet.

Enligt andra stycket gäller att om arbetsgivaren vid tillämpning av 8 § har rätt till ytterligare stöd ska även ytterligare stöd betalas ut.

Av tredje stycket framgår att slutligt stöd och ytterligare stöd inte ska lämnas för en stödmånad i den utsträckning sådant stöd redan har lämnats för den aktuella månaden.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

10 §

Av paragrafen framgår att vad som anges om återbetalningsskyldighet och kontroll i 31 och 3536 a §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete också ska gälla i ärenden enligt denna lag.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

11 §

Av paragrafen framgår att Tillväxtverket prövar frågor enligt lagen.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

12 §

I paragrafen regleras hur beslut enligt lagen överklagas.

Av första stycket framgår att Tillväxtverkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I stycket regleras också att beslut om sådant kontrollbesök som avses i 36 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete inte får överklagas.

Av andra stycket framgår att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

10.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

29 a §

Av paragrafen, som är ny, framgår att om en anmälan om avstämning inte ges in i rätt tid, ska den handläggande myndigheten förelägga arbetsgivaren att inom en viss tid ge in en sådan anmälan.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

30 §

I paragrafen regleras återbetalningsskyldighet vid sen anmälan om avstämning.

Ändringen av paragrafens första stycke innebär att återbetalningsskyldighet ska aktualiseras först om en anmälan om avstämning inte getts in efter ett föreläggande enligt 29 a §, se kommentaren till den paragrafen. Arbetsgivaren är då skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd om inte förutsättningar för befrielse föreligger enligt andra stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

10.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall

9 §

I paragrafen finns bestämmelser om nivåer för arbetstidsminskning.

Ändringen innebär att en arbetstagares arbetstidsminskning även under juli, augusti och september 2021, utöver vad som följer av 12 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, får uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

Promemorians sammanfattning

I promemorian föreslås att en arbetsgivare i vissa fall på nytt ska kunna lämna in en anmälan om avstämning av preliminärt stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Denna möjlighet föreslås gälla för preliminärt stöd som lämnats efter godkännande av Tillväxtverket under perioden 16 mars 2020–30 juni 2021 och där Tillväxtverket beslutat att arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka det preliminära stödet på den grunden att anmälan om avstämning har kommit in för sent. Beslutet om återbetalning ska vidare ha fått laga kraft.

Anmälan om avstämning och beräkning av det slutliga stödet ska hanteras av arbetsgivaren på motsvarande sätt som enligt bestämmelserna i lagen om stöd vid korttidsarbete. Om avstämningen visar att arbetsgivaren har rätt till slutligt stöd ska sådant stöd betalas ut. Om arbetsgivaren ännu inte betalat tillbaka det preliminära stödet ska fordran om återbetalning minskas med det slutliga stödet. I promemorian föreslås att bestämmelser som reglerar ett nytt anmälningsförfarande för den aktuella perioden tas in i en ny lag. Den nya lagen ska alltså möjliggöra för de arbetsgivare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit återbetalningsskyldiga att ändå få slutligt stöd.

I promemorian föreslås också att det i lagen om stöd vid korttidsarbete ska införas en bestämmelse om att den handläggande myndigheten ska förelägga en arbetsgivare att ge in en anmälan om avstämning om en sådan anmälan inte har getts in inom rätt tid. Arbetsgivaren ska vara skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd först om en anmälan inte getts in efter ett sådant föreläggande.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller för preliminärt stöd vid korttidsarbete som

1. har lämnats efter godkännande av Tillväxtverket enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, och

2. avser stödmånader under perioden 16 mars 2020–30 juni 2021.

Ny anmälan om avstämning

2 § En arbetsgivare som har fått ett beslut om återbetalning av preliminärt stöd enligt 30 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete får ge in en ny anmälan om avstämning, under förutsättning att

1. grunden för beslutet om återbetalning är att anmälan om avstämning inte har getts in i rätt tid, och

2. beslutet om återbetalning har fått laga kraft.

3 § En ny anmälan om avstämning ska ges in till Tillväxtverket senast den 28 februari 2022 och omfatta de stödperioder som beslutet om återbetalning avser.

4 § Arbetsgivaren ska i anmälan om avstämning ställa samman de belopp som arbetsgivaren inte har rätt till enligt 6 § och har rätt till enligt 7 och 8 §§ till ett nettobelopp.

Avstämning av preliminärt stöd

5 § Vad som anges i 2024 §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete om avstämning av preliminärt stöd ska också gälla vid en ny anmälan om avstämning enligt denna lag.

6 § Om arbetsgivaren vid tillämpning av 25 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete skulle ha varit skyldig att betala tillbaka det preliminära stöd som har betalats ut för en arbetstagare under en avtalsperiod, har arbetsgivaren inte rätt till slutligt stöd för arbetstagaren.

7 § Om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en större arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd enligt 17 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete men baserat på den mindre arbetstidsminskningen.

8 § Om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en mindre arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden, ska det slutliga stödet beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd enligt 17 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete men baserat på den större arbetstidsminskningen. Arbetsgivaren har då rätt till ytterligare stöd motsvarande skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd.

Ytterligare stöd får inte lämnas till en arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning, när frågan om ytterligare stöd prövas. Om arbetsgivaren är en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud.

Betalning av slutligt stöd

9 § Om arbetsgivaren efter en ny anmälan om avstämning har rätt till slutligt stöd, ska sådant stöd betalas ut till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte har betalat tillbaka det preliminära stödet, ska i stället fordran på återbetalningsbeloppet minskas med det slutliga stödet.

Om arbetsgivaren har rätt till ytterligare stöd, ska även ytterligare stöd betalas ut.

Återbetalningsskyldighet och kontroll

10 § Vad som anges i 31 och 3536 a §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete om återbetalningsskyldighet och kontroll ska också gälla i ärenden enligt denna lag.

Handläggande myndighet

11 § Tillväxtverket prövar frågor enligt denna lag.

Överklagande

12 § Beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut om sådant kontrollbesök som avses i 36 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2022.

3. Den upphävda lagen gäller fortfarande för ansökningar som har getts in till Tillväxtverket före den 1 mars 2022.

Förslag till lag om ändring av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

dels att 30 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 29 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 a §

Om en anmälan om avstämning inte ges in inom rätt tid, ska den handläggande myndigheten förelägga arbetsgivaren att ge in en sådan anmälan.

30 §3

Om en anmälan om avstämning inte ges in inom rätt tid, är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd. Detsamma gäller en arbetsgivare som i anmälan inte anger återbetalningsskyldighet enligt 25 eller 26 § eller anger återbetalningsskyldighet med för lågt belopp.

Om en anmälan om avstämning inte ges in efter föreläggande enligt 29 a §, är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd. Detsamma gäller en arbetsgivare som i anmälan inte anger återbetalningsskyldighet enligt 25 eller 26 § eller anger återbetalningsskyldighet med för lågt belopp.

Arbetsgivaren ska helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet, om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

3 Senaste lydelse 2013:948.

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från Almega, Domstolsverket, Ekonomistyrningsverket, FAR, Företagarna, Förvaltningsrätten i Stockholm, Hotell- och restaurangfacket, IF Metall, IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Industriarbetsgivarna, Kammarrätten i Stockholm, Konjunkturinstitutet, Regelrådet, Skatteverket, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Srf konsulterna, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen i Sverige, Tillväxtverket och Transportföretagen. Yttrande har även inkommit från Fysioterapeuterna.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Landsorganisationen i Sverige (LO), Taxiförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Transportarbetareförbundet, Unionen och Visita.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 september 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Hallberg, Nordmark.

Föredragande: statsrådet Andersson

Regeringen beslutar proposition En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning