Föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen

Bestämmelser om bl.a. förvärv, innehav och införsel till riket av skjutvapen och ammunition finns i vapenlagen (1996:67) och vapenförordningen (1996:70). Bestämmelser om ammunition finns även i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor och i förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor. I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) finns bestämmelser om bl.a. skjutvapen och ammunition som får användas vid jakt. Regler om utförsel av skjutvapen och ammunition ur landet finns i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Bestämmelser om Tullverkets uppgiftsskyldighet finns i förordningen (2006:527) om uppgiftsskyldighet för Tullverket om införsel eller utförsel av skjutvapen. Kronofogdens anmälningsskyldighet regleras i utsökningsförordningen (1981:981). I förordningen (1996:31) om statliga myndigheters skjutvapen m.m. finns bestämmelser om skjutvapen och viss annan farlig materiel som innehas av myndigheter under regeringen.

Enligt 2 kap. 3 § första stycket 4 vapenförordningen kan den som är under 18 år i vissa fall få innehavstillstånd för vissa målskjutningsvapen. Sökanden ska då visa att han eller hon har ett för sin ålder påfallande och varaktigt intresse för målskjutning, stor skjutskicklighet och goda utvecklingsmöjligheter i skyttekarriären om eget tillstånd att inneha skjutvapen meddelas. Att så är fallet ska styrkas genom ett intyg (s.k. skytteborgen) från styrelsen för den sammanslutning sökanden tillhör och grundas på en av styrelsen gjord noggrann prövning av sökanden. Av intyget ska framgå vilka styrelseledamöter som har deltagit i beslutet och om avvikande mening förekommit. Intyget kan ha formen av ett protokollsutdrag. Ett intyg som utfärdats av styrelseledamot eller annan efter delegation från styrelsen ska inte godtas.

De sammanslutningar som får beviljas tillstånd att inneha skjutvapen anges i bilaga 1.

En sammanslutning som ansöker om tillstånd att inneha skjutvapen ska bifoga styrelseprotokoll över beslut om inköp av det vapen ansökan avser. I ansökan ska lämnas uppgift även om den plats där vapnet ska förvaras, förvaringsutrymmets beskaffenhet och vem som är ansvarig för förvaringen.

Polismyndigheten ska regelbundet kontrollera vapenregistrets uppgifter om en sammanslutnings vapeninnehav och om den som ansvarar för sammanslutningens vapenförvaring.

Med ett salongsgevär ska avses ett enskottsgevär i klass 4 med kaliber .22 (5,6 mm) och med en vikt som i originalutförande understiger 2,5 kilo.

De krav på skjutskicklighet som gäller för tillstånd till innehav av målskjutningsvapen framgår av bilaga 2.

Ett kompetensprov för märke avseende enhandsvapen, med undantag av jaktvapen och effektbegränsade kolsyre-, luft-, fjäder- eller harpunvapen, har två års giltighetstid. Är intyget om avlagt prov äldre än två år ska sökanden åläggas att avlägga ett nytt prov.

Tillstånd till innehav av ljuddämpare till kulgevär som är avsedda för ammunition i klasserna 1 och 2 får meddelas till skydd för hälsa och miljö om vapnet innehas för jaktändamål.

Tillstånd till innehav av ljuddämpare till andra gevär som innehas för jaktändamål än som sägs i 1 § får meddelas till skydd för hälsa och miljö endast om det är särskilt påkallat.

Ett tillståndsbevis ska innehålla uppgift om vilken eller vilka av följande typer av skjutvapen eller vapendelar som tillståndsbeviset avser.

1. kulgevär, 2. hagelgevär, 3. kombinationsgevär, 4. pistol, 5. revolver, 6. kulsprutepistol, 7. kulsprutegevär, 8. kulspruta, 9. luftgevär, 10. luftpistol,

11. luftrevolver, 12. kolsyregevär, 13. kolsyrepistol, 14. kolsyrerevolver, 15. signalvapen, 16. startvapen, 17. pipa, 18. pipset, 19. ljuddämpare, 20. växelsats, 21. slutstycke, 22. trumma, 23. stomme, 24. låda, 25. tårgasanordning, 26. harpunvapen, 27. instickspipa, 28. armborst eller 29. annan vapentyp.

Det ändamål för vilket ägaren är berättigad att använda sitt vapen ska vara preciserat i tillståndsbeviset.

Ett tillståndsbevis för skjutvapen som innehas för jaktändamål får inte, utom beträffande vissa luftgevär och enhandsvapen i kaliber .22, begränsas till att gälla för jakt efter vissa viltarter eller till vissa jaktformer. För enhandsvapen i kaliber .22 gäller bestämmelserna i 12 § och för vissa luftgevär bestämmelserna i 19 § Naturvårdsverkets författningssamling (NFS 2002:18).

Högsta ammunitionsklass, kaliber och patronhylsans längd ska anges i tillståndsbeviset för kulvapen. I förekommande fall ska kalibern anges i tum, exempel: .308. Finns det även en annan kaliberbeteckning, som t.ex. mm, ska denna anges inom parentes, exempel: (7,62 x 51 mm). Om det råder tveksamhet om ett vapens rätta kaliber, ska sökanden anmodas att förete ett intyg från en sakkunnig eller visa upp vapnet vid polismyndigheten.

I ett tillståndsbevis för ett enhandsvapen avsett för jaktändamål ska anges att tillståndet gäller endast för grytjakt och jakt med ställande hund. Innehas enhandsvapen för avlivning av fällfångade djur ska detta framgå av tillståndbeviset. Tillstånd avseende enskotts enhandsvapen ska utformas så att det utesluter förvärv av ett flerskottsvapen.

Ett tillståndsbevis för ett målskjutningsvapen ska utformas så, att vapnets användning inte begränsas till vissa övnings- eller tävlingsformer.

I ett tillståndsbevis för införsel av vapen ska även anges från vilket land införseln får ske. Detsamma gäller när ett tillstånd meddelas för innehav av vapen, som ska föras in till Sverige.

Den som erhållit ett inköpstillstånd som inte avser ett bestämt vapen eller en bestämd överlåtare ska, då vapnet förvärvas, lämna tillståndet till överlåtaren för komplettering med de saknade uppgifterna. Överlåtaren ska därefter sända tillbaka inköpstillståndet till utfärdande polismyndighet.

Den polismyndighet som utfärdat ett tillståndsbevis för innehav av skjutvapen ska sända en kopia av tillståndet till överlåtaren.

Med tillverkningsnummer avses hela den siffer- och bokstavskombination som finns på vapnet. Har ett vapen olika tillverkningsnummer på pipa och låda, ska numret på lådan anses vara tillverkningsnumret. Ett skjutvapen som saknar tillverkningsnummer ska genom polismyndighetens försorg varaktigt märkas med ett SE-nummer från vapenärendesystemet.

Byts ett nummerregistrerat vapen ut mot ett nytt vapen, exempelvis efter reklamation, ska ett nytt tillståndsbevis utfärdas och det gamla makuleras.

Om en vapeninnehavare flyttar till ett annat polisdistrikt, ska sådana registeruppgifter om vapeninnehavaren som inte överförs automatiskt sändas till den polismyndigheten. Uppgifterna ska sändas av den polismyndighet från vars distrikt vapeninnehavaren flyttar.

En tillståndsmyndighet får inte meddela ett gemensamt innehavstillstånd för två eller flera personer.

Handläggning av ärenden enligt vapenlagstiftningen ska regelmässigt ske i det nationella VÄS.

Ett duplettbevis (kopia av tillståndsbevis) ska innehålla alla de uppgifter som finns i originalbeviset samt påteckningen "duplettbevis".

I samband med att ett duplettbevis utfärdas ska polismyndigheten upplysa sökanden om att han eller hon är skyldig att genast återlämna det gamla beviset till polismyndigheten, om det kommer till rätta. En sådan upplysning anges lämpligen på duplettbeviset.

Innan genomresan påbörjas ska berörda svenska polismyndigheter underrättas.

Skjutvapen och ammunition som transporteras genom Sverige får, om inte annat sägs i 3 §, inte lämnas utan uppsikt av den som ansvarar för transporten. Vid kortare uppehåll i resan ska särskild uppmärksamhet iakttas vid val av plats för uppehållet.

Vid annat än kortare uppehåll i resan ska skjutvapen som inte hålls under uppsikt lämnas in på en svensk bemannad polisstation om detta kan ske utan oskäligt besvär. Lämnas inte vapnet in på en bemannad polisstation ska vapnet, när det inte står under uppsikt, delas och vital del tas med och hållas under ständig uppsikt. Helautomatiska skjutvapen ska vid annat än kortare uppehåll i resan, när de inte hålls under uppsikt, lämnas in på en bemannad polisstation.

Beträffande skjutvapen som tillhör polis från något annat nordiskt land och som i samband med resa genom Sverige lämnats in på en svensk polisstation för tillfällig förvaring gäller bestämmelserna i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens och andra statliga myndigheters förvaring och transport av skjutvapen och ammunition (FAP 943-1).

Enligt 2 kap. 10 § första stycket vapenlagen (1996:67) krävs för tillstånd att driva handel med skjutvapen att sökanden är berättigad att driva handel i allmänhet, har de kunskaper som behövs samt är ordentlig och pålitlig. Tillstånd får meddelas endast för handel som ska bedrivas yrkesmässigt. I tillstånd att bedriva handel ska det anges såväl vilka typer av skjutvapen en handlare får inneha som det största antal av dessa vapen som får innehas samtidigt. I detta antal ingår även vapen som handlaren innehar för kommissionsförsäljning, reparation, förvaring eller dylikt.

Sökanden ska besitta god kännedom om vapen, vapenlagstiftning, jaktlagstiftning och övrig lagstiftning som berör vapen. Sökanden ska visa att han eller hon besitter erforderliga kunskaper, exempelvis genom att styrka omfattande och väldokumenterad erfarenhet av tidigare verksamhet inom vapenhandeln, inom skytterörelsen eller försvarsmakten. Även genomförd utbildning i hithörande fråga kan styrka att sökanden uppfyller kunskapskravet.

Handlarens inköps- och försäljningsförteckning ska föras i antingen ett av Rikspolisstyrelsen tillhandahållet automatiskt dataprogram eller en för ändamålet avsedd inköps- och försäljningsbok.

Polismyndigheten ska senast den 31 mars varje år lämna uppgift till Rikspolisstyrelsen om 1. hur många vapenhandlartillstånd som fanns vid utgången av föregående kalenderår, 2. hur många och vilka vapenhandlare som inspekterats under föregående kalenderår, 3. vapenhandlarnas inköps- och försäljningsförteckningar har förts i enlighet med Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om inköps- och försäljningsförteckningar m.m. enligt 5 kap. vapenförordningen (1996:70) (FAP 551-4), 4. vapenhandlarna har förvarat sina skjutvapen i överensstämmelse med vad som föreskrivs i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenhandlares och vissa sammanslutningars förvaring av skjutvapen m.m. (FAP 556-2), samt i vilken omfattning och på vilket sätt kontrollerna genomförts.

Enligt 8 kap. 2 § vapenförordningen (1996:70) ska den som tar emot ett skjutvapen för reparation eller översyn föra anteckningar i en särskild reparationsförteckning över mottagna vapen. En sådan reparationsförteckning ska innehålla uppgifter om 1. vapenägarens namn, person- eller organisationsnummer och folkbokföringsadress, 2. vapnets typ, fabrikat, modell, kaliber och tillverkningsnummer, 3. vapenlicensnummer, 4. datum för vapnets inlämnande och

5. datum för vapnets utlämnande eller motsvarande.

Vid polismyndighetens prövning av en ansökan om reparationstillstånd ska hänsyn tas till sökandens allmänna lämplighet att tillfälligt inneha vapen av det slag som det är fråga om. Ett tillstånd kan begränsas till att avse endast vapen av en viss typ.

En reparatörs förteckning över mottagna skjutvapen ska föras i antingen ett av Rikspolisstyrelsen tillhandahållet automatiskt dataprogram eller en för ändamålet avsedd reparationsbok.

Med skrotning avses att ett skjutvapen eller de delar som enligt vapenlagen jämställs med skjutvapen har förstörts så att ingen vital del kan komma till användning igen.

Skjutvapen som lämnats till en polismyndighet för skrotning ska vidarebefordras till Statens kriminaltekniska laboratorium för destruktion. Ett skjutvapen som inlämnats för skrotning får införlivas med Statens kriminaltekniska laboratoriums referenssamling endast om den som lämnat in vapnet inte har något att erinra häremot.

Enligt 5 kap. 1 § vapenlagen (1996:67) är den som innehar skjutvapen eller ammunition skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den. Med uppsikt förstås att innehavaren har omedelbar kontroll över vapnet eller ammunitionen.

De krav på förvaringsutrymmen som anges i dessa föreskrifter avser den lägsta tillåtna nivån. Även andra standarder eller normer än de till vilka det hänvisas ska accepteras, om de uppfyller den lägsta tillåtna nivån.

Av 5 kap. 2 § vapenlagen framgår att när skjutvapen inte brukas ska de förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Med säkerhetsskåp ska förstås ett skåp som uppfyller Svensk Standard SS 3492 säkerhetsskåp eller motsvarande krav och är certifierat av ackrediterat certifieringsorgan. Med ett ackrediterat certifieringsorgan avses 1. ett organ ackrediterat för uppgiften av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) eller av ett motsvarande organ från ett annat land inom EES eller 2. ett organ som på annat sätt erbjuder motsvarande garantier i fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens, garantier om oberoende samt kännedom om och garantier om uppfyllande av dessa föreskrifter.

Med lika säkert förvaringsutrymme ska förstås att 1. omslutande delar ska bestå av lägst 4 mm stålplåt, 2. fogar ska ha minst samma motståndsförmåga mot inbrott som övriga omslutande delar, 3. regelverket ska ha kolvar i minst tre riktningar samt vara av s.k. avlastad typ, vilket innebär att låsets spärrelement inte får belastas när regelverkets kolvar belastas i öppningsriktningen, 4. låsmekanismen ska vara borrskyddad, 5. en separat mekanism ska finnas som aktiveras vid inslagning eller sprängning mot låset och varvid mekanismen ska spärra regelverket i låst läge, 6. regelverkets och bakkantsbeslagens ingrepp får inte vara mindre än 20 mm och 7. förvaringsutrymmet enligt ovan ska vara försett med ett lås för säkerhetsskåp enligt 4 §.

Ett skåp som utan vapen har en vikt som understiger 150 kg ska vara förankrat i byggnadsstommen. Ett sådant skåp kan som alternativ till förankring förses med tyngder så att vikten 150 kg uppnås.

Svensk Standard SS tillhandahålls av SIS - Standardiseringen i Sverige Förlag AB

Med förflyttning av skjutvapen avses den transport av skjutvapen som en enskild företar. Som huvudregel gäller därvid att skjutvapen ska hållas under uppsikt.

Vid tillfälligt kortare avbrott i uppsikten i samband med förflyttning av skjutvapen i bil ska vapen som går att dela förvaras delat eller vara försett med ett godkänt vapenlås. Om vapen förvaras delat ska vital vapendel tas med. Vapen som inte går att dela ska vara försett med godkänt vapenlås. Såväl delat vapen som vapen försett med godkänt vapenlås ska förvaras väl gömt i bilen eller på annat sätt placeras så att stöld eller annat missbruk förhindras. Med godkänt vapenlås avses ett sådant lås som uppfyller de krav som uppställs i klass 3 för hänglås och hänglåsbeslag .

Vid tillfälligt kortare avbrott i uppsikten i samband med förflyttning av skjutvapen i tåg ska vapnets huvuddel eller vapen som är försett med vapenlås antingen polletteras eller förvaras i låda eller fodral i kupé. Förvaras vapnets huvuddel eller vapen försett med vapenlås i kupé ska det tas med då kupén lämnas om betryggande bevakning inte kan ordnas.

Vid tillfälligt kortare avbrott i uppsikten i samband med förflyttning av skjutvapen i fartyg ska vapnets huvuddel eller vapen som är försett med

Svenska Stöldskyddsföreningens (SSF) norm för hänglås och beslag klass 3 eller annan norm som garanterar att likvärdig skyddsnivå uppnås

vapenlås förvaras i låst hytt eller låst fordon som är parkerat på låst fordonsdäck. En för vapnet vital del ska tas med eller förvaras i fartygets reception eller hos fartygsbefäl.

Med delad förvaring förstås i dessa föreskrifter att vapnets huvuddel, vital del och ammunition förvaras på olika ställen. Den vitala delen ska hållas under ständig uppsikt. Med en för vapnets funktion vital del förstås sådan del till vapnet som krävs för att vapnet ska fungera. Vitala delar är för:

Utöver vad som framgår av bestämmelserna i detta kapitel under rubriken Förvaring under förflyttning m.m. ska i tillämpliga delar följande gälla vid förvaring i samband med övriga transporter. Transport av skjutvapen ska ske på ett säkert sätt och under betryggande former. Skjutvapen får inte skickas komplett i en försändelse utan ska vara oladdat, delat och nerpackat i skilda försändelser. Om ett skjutvapen inte kan delas ska det vara försett med ett godkänt vapenlås. Undantag kan göras om transporten är bevakad. I förekommande fall ska skjutvapen skickas med kvittens i alla led. Uppställning av fordon med last av skjutvapen får ske endast om fordonet är bevakat eller uppställt på inhägnat område eller i garage som är försedda med larm.

Ett vapen som medförs i samband med jakt eller tävling till en plats, exempelvis en jaktstuga eller en skjutbana, där det saknas tillgång till säkerhetsskåp eller motsvarande ska, om det tillfälligtvis lämnas utan tillsyn, delas och den vitala delen tas med. Vapnets huvuddel ska förvaras väl gömd och under betryggande lås. Delas ett vapen och medtas en sådan vital vapendel för vilken tillstånd till innehav inte erfordras, t.ex. framstock till hagelgevär, ska vapnets huvuddel förvaras väl gömd och försedd med ett godkänt vapenlås. Ett vapen som inte kan delas ska vara väl gömt, fastlåst och försett med ett godkänt vapenlås.

Utöver vad som anges i 6 – 12 §§ ska ett skjutvapen, som medförs på allmän plats eller inom skolområde där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs, när det inte används för ett legitimt ändamål (t.ex. jakt), hållas under uppsikt och förvaras i en väska, ett särskilt vapenfodral eller någon liknande förvaringspersedel.

Har polismyndigheten i ett omprövningsärende beslutat att inte återkalla tillståndet att inneha skjutvapen ska vapen som är omhändertagna snarast återlämnas till tillståndshavaren.

En anmälan som inkommer till en polismyndighet ska diarieföras i vapenärendesystemet (VÄS) om personen har tillstånd att inneha vapen. I övriga fall ska anmälan diarieföras i det allmänna diariet.

Rikspolisstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter.

I kraftträdande och övergångsbestämmelser 1. Denna författning träder i kraft den 1 juni 2009 då Rikpolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2006:12, FAP 551-3) om vapenlagstiftningen ska upphöra att gälla.

2. Bestämmelserna i 13 kap. 3 § och 16 kap. 3 § träder i kraft den dag Rikspolisstyrelsen beslutar. 3. Utan hinder av vad som anges i 17 kap. 4 § första stycket får, dock längst till utgången av år 2010, förvaring av skjutvapen ske även i sådant skåp som före den 1 juli 1992 har provats och godkänts enligt då gällande RPS eller SSF norm för säkerhetsskåp eller bedömts som lika säkert förvaringsutrymme, om detta innehades vid ikraftträdandet av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2000:63, FAP 551-3).

På Rikspolisstyrelsens vägnar

BENGT SVENSON

Carina Vangstad (Rättsavdelningen)

Bilaga 1