Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46, telex: 70991
SJV-S
ISSN 1102-0970
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24)
om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter 1 ;
Statens jordbruksverk har, med stöd av 1 - 3, 6, 8 och 14 - 16 §§
utsädesförordningen (1993:1375), 7 § förordningen (1988:860) med
intruktion för Statens utsädeskontroll och 8 § förordningen (1996:146)
med instruktion för Statens utsädeskontroll, föreskrivit följande2.
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
Omtryck
INLEDNING
1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels
i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (1993:1375).
DEFINITIONER
2 § I dessa föreskrifter förstås med
utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 nämnda arterna,
bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare uppförökning,
förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som an-
vänds av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av
sorten eller för framställning av stamutsäde eller basutsäde,
stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren
eller dennes representant är framställt från F-material eller stamutsäde och
som uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning
av stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde,
basutsäde (utsädesklass B): utsäde som under ansvar av förädlaren
eller dennes representant är framställt från stamutsäde och som uppfyller
1
Författningen senast ändrad SJVFS 1996:103. Senaste författningar i ämnet:
Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1987:5) för utsädesodling av lantbruksväxter
(utom potatis) och Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om
statsplombering av utsäde (utom potatis).
2
Jfr rådets direktiv 70/458/EEG (EGT L 225, 12.10.1970, s. 7, Celex 31970L0458)
senast ändrat genom kommissionens direktiv 96/18/EG (EGT 76, 26.3.1996, s. 21,
Celex 31996L0018), kommissionens beslut 81/675/EEG (EGT L 246, 29.8.1981, s.
26, Celex 31981D0675) ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT L
327, 22.11.1986, s. 50, Celex 31986D0563) och kommissionens direktiv 89/14/EEG
(EGT L 8, 11.1.1989, s. 9, Celex 31989L0014).
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
2
de i bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning av certifi-
katutsäde,
certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde som är framställt från basut-
säde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i
bilaga 1 angivna kraven samt huvudsakligen är avsett för användning som
bruksutsäde,
standardutsäde: utsäde som är kontrollerat och som uppfyller de i
bilaga 1 punkterna 2 och 3 angivna kraven samt är avsett för användning
som bruksutsäde,
småförpackningar: en förpackning av certifikatutsäde eller standard-
utsäde med en högsta nettovikt för:
a) bondböna, brun böna, böna, rosenböna och ärt: 5 kg,
b) jättepumpa, körvel, lök, majrova, mangold, morot, pumpa,
rädisa, rättika, rödbeta, sparris, spenat, squash, svartrot, vattenmelon och
vintersallat: 500 g,
c) andra arter av köksväxter: 100 g,
d) sortblandning av rädisa, rättika eller sallat: 50 g;
i de angivna nettovikterna inräknas inte eventuellt innehåll av pesticider i
pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser,
provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,
officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av
ett organ som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk,
dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en
sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i OECD:s
sortlista,
växtpass: officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav vid
förflyttning av växter inom EU är uppfyllda,
sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt
av Jordbruksverket, och
växt: växt enligt den definition som anges i växtskyddslagen
(1972:318). (SJVFS 1996:103).
GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING OCH FÖR
KONTROLL AV STANDARDUTSÄDE
Provtagning och partistorlek
3 § Provtagning av utsäde för certifiering respektive för kontroll av
standardutsäde skall ske enligt de regler som fastställts av International
Seed Testing Association (ISTA).
Alla utsädespart ier för certifiering skall vara officiellt provtagna.
Detsamma gäller för kontroll av standardutsäde.
Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som
skall betas skall kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
3
skäl får Utsädeskontrollen medge undantag från kravet på provtagning
före betning.
Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för
provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning
godkänts av Utsädeskontrollen.
Ett utsädesparti skall vara enhetligt. Partistorleken får vara högst
1. 25 ton för utsäde av bondböna, brun böna, böna och ärt,
2. 20 ton för utsäde av jättepumpa, mangold, pumpa, rosenböna,
rödbeta, sparris och vattenmelon, samt
3. 10 ton för utsäde av övriga arter.
I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5
procent. (SJVFS 1996:103).
Fältbesiktning och sortkontroll
4 § Utsäde för certifiering skall komma från fältbesiktigad och godkänd
utsädesodling. För att godkännas skall utsädesodlingen uppfylla angivna
krav för utsädesodling enligt bilaga 2, och i bilaga 1 angivna krav på
sortkvalitet.
Utöver vad som anges i bilaga 2 krävs för godkännande att odlingen
vid slutlig fältbesiktning befunnits vara fri från flyghavre.
5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till
Utsädeskontrollen. För fleråriga utsädesodlingar skall anmälan ske varje år.
Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besikt -
ning och kontroll av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 2 samt
fastställa fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall
besiktigas.
Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna
A, B samt i klass C. Utsädeskontrollen skall i anslutning till kon-
trollodlingen bedöma om den skall kombineras med laboratorieanalys.
Utsädeskontrollen äger utan föregående meddelande om besiktning
tillträde till odling som anmälts och utför besiktning i för grödan lämp ligt
utvecklingsstadium.
Utsädeskontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om
resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 1996:103).
Frövarukvalitet
6 § Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de
avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av
inblandning av antal frön av andra arter som framgår av bilaga 1 a. (SJVFS
1996:103).
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
4
7 § Utsäde får godkännas om det vid undersökning av officiellt uttagna
prov uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1.
För utsläppande på marknaden i Sverige skall utsäde som producerats i
Sverige dock uppfylla de tilläggskrav som anges i bilaga 1 för sådant
utsäde.
Parti får inte godkännas om utsädet enligt det certifierande organets
bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att
grobarheten försämras. (SJVFS 1995:109).
Kontrollerat standardutsäde
8 § Utsäde som är tillräckligt sortäkta och sortrent får, med undantag av
industricikoria (Cichorium intybus L. [partim]), utan certifiering och utan
föregående sortkontroll godkännas för utsläppande på marknaden som
kontrollerat standardutsäde, om det uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1
punkterna 2 och 3. För sådant godkännande skall därutöver gälla att
utsädet skall vara av en sort som är intagen i den svenska sortlistan, i
Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista för arter av köksväxter
eller i en nationell sortlista från något annat land inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.
Standardutsäde av olika sorter av rädisa, rättika eller sallat får god-
kännas för utsläppande på marknaden som sortblandning, om i bland-
ningen ingående partier var för sig uppfyller kraven i bilaga 1.
Utsädeskontrollen utför stickprovsvis efterkontroll av sortäkthet och
sortrenhet. (SJVFS 1996:103).
Kemiskt behandlat utsäde
9 § Kemiskt behandlat (betat) utsäde får endast certifieras om medlet är
jämnt fördelat på frövaran.
10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:95) om emballage för betat
utsäde. (SJVFS 1996:103).
Utlämnande av utsäde
11 § Parti för certifiering och parti för kontroll som standardutsäde skall
finnas tillgängligt på platsen för provtagningen till dess att under-
sökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för efterkontrollen
av sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 1 är uppfyllda.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande
organet certifiera utsäde för utförsel till ett land inom Europeiska ekono-
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
5
miska samarbetsområdet innan resultatet av grobarhetsanalysen är klart.
Som villkor för sådan certifiering gäller att
1. utlämnandet endast skall avse första handelsledet och att köparens
namn och adress anges,
2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 1 uppvisas,
3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,
4. utsädesproducenten skall informera köparen om resultatet av gro-
barhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 1 inte är uppfyllda.
(SJVFS 1996:103).
Undantag från krav på grobarhet
12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen god-
känna för certifiering partier av stamutsäde och basutsäde, som inte
uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant
godkännande kan meddelas under förutsättning att konstaterad grobarhet
uppges vid utsläppandet på marknaden och att utsädet skall användas för
fortsatt uppförökning.
MÄRKNING OCH FÖRSEGLING
13 § Vid utsläppande på marknaden skall varje förpackning, med undantag
för småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke vars utformning
och innehåll uppfyller kraven i bilaga 3.
Märkningen skall utföras under det certifierande organets kontroll och
utgör ett bevis på att utsädet är certifierat.
Ett officiellt märke skall vara av självhäftande material eller av riv-
beständigt material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.
(SJVFS 1996:103).
14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § andra stycket
och förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt
12 § skall, utöver kraven i bilaga 3, genom säljarens eller leverantörens
försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten,
leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer
anges. Dessutom skall, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det
officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilaga
1.
Leverantörsmärket skall inte kunna förväxlas med det officiella märket.
(SJVFS 1996:103).
14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag
medgetts enligt 29 § skall, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det
officiella märket ha samma färg som för motsvarande utsädesklass. För
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
6
utsäde av ej dokumenterad sort skall det officiella märket ha sådan färg
som anges i bilaga 4.
Märket skall alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav.
(SJVFS 1996:103).
15 § har upphävts genom (SJVFS 1996:103).
16 § Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under det certi-
fierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning.
Försegling utgörs av förslutning och plombering och skall vara utförd på
sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.
Följande förslutningssystem får användas utan plombering:
1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan
öppning än påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett
självhäftande system eller värmeförslutningssystem som försluter öpp-
ningen efter påfyllning på sådant sätt att den inte kan öppnas utan att
skadas, eller
2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie
som inleds med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning
(bokstäver, symbol) som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är
tryckt med outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning. (SJVFS
1996:103).
Särskilda bestämmelser för standardutsäde
17 § Standardutsäde får släppas ut på marknaden i förpackningar som är
märkta enligt märkningskraven i bilaga 3, punkterna 3 respektive 4
(småförpackningar). Märkning och försegling får utföras av den som
anmält sin verksamhet enligt 15 § utsädesförordningen.
Försegling skall vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid
öppnandet.
Annullering
18 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet
inte uppfyller kraven enligt bilaga 1, skall märkena under det certifierande
organets kontroll makuleras. (SJVFS 1995:109).
Certifieringens varaktighet
19 § Certifierat utsäde får släppas ut på marknaden under en period av ett
år efter den månad då förseglingen ägt rum.
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
7
Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet
efter provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fort-
farande uppfylla grobarhetskravet.
Om förlängning medges, skall det certifierande organet utföra nöd-
vändig tilläggsmärkning. (SJVFS 1995:109).
19 a § Standardutsäde får släppas ut på marknaden under den provtag-
ningssäsong då försegling ägt rum och under nästföljande provtagnings-
säsong.
Förlängt godkännande av standardutsäde kan medges, om partiet efter
provtagning och kontroll av Utsädeskontrollen visar sig fortfarande
uppfylla grobarhetskravet.
Om förlängning medges, skall Utsädeskontrollen utföra nödvändig
tilläggsmärkning. (SJVFS 1995:109).
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR
20 § Partier som godkänts för certifiering som certifikatutsäde eller
godkänts som kontrollerat standardutsäde får släppas ut på marknaden i
småförpackningar utan att dessa behöver vara officiellt märkta och
förseglade om de uppfyller märknings- och förseglingskraven i 21 §.
21 § Småförpackningar skall vara märkta med ett leverantörsmärke eller
med en tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som
uppfyller märkningskraven i bilaga 3, punkterna 2 (certifikatutsäde)
respektive 4 (standardutsäde). Om förpackningen är genomskinlig kan
märket anbringas inuti förpackningen.
Småförpackningar skall vara förseglade av den som förpackar partiet på
ett sådant sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av
småförpackningar av certifikatutsäde får endast äga rum under det
certifierande organets kontroll.
22 § Småförpackningar får släppas ut på marknaden till och med sep-
tember månad andra säsongen efter den provtagningssäsong då partiet
godkänts.
23 § Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småför-
packningar efter den i 22 § nämnda perioden kan medges av det certifier-
ande organet om ett antal officiellt uttagna prov, ur förpackningar som är
representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på grobarhet.
Om förlängning medges skall utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning
som anger det nya sista datumet för utsläppande på marknaden. Sista
datumet för utsläppande på marknaden kan förlängas högst ett år. (SJVFS
1995:109).
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
8
24 § Utsädeskontrollen skall kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i
småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upp-
rätthålls.
Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1
eller märkningsbestämmelserna i bilaga 3, skall detta kungöras årligen av
Utsädeskontrollen i myndighetens meddelandeserie. Förutom uppgift om
analysresultatet skall även uppgift om referensnummer, art och sort samt
förpackarens namn och adress anges. (SJVFS 1996:103).
24 a § Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde i
småförpackningar för vidare försäljning skall kontinuerligt föra journal om
lager och förpackning av partier och blandningar. I journalen skall det
finnas följande uppgifter:
1. art,
2. sort,
3. ursprungligt referensnummer,
4. förpackningens referensnummer,
5. certifikatutsäde eller standardutsäde,
6. partiets vikt,
7. datum för påbörjad packning,
8. antal förpackningar som märkts och förseglats, uppdelat på antal
med vikt under 500 g respektive 500 g eller mer,
9. förpackningarnas vikt eller antal fröenheter per förpackning, utom för
förpackningar under 500 g,
10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referensnummer
anges),
11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut),
och
12. datum för avslutad förpackning.
En journal skall finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år.
Prov från varje parti kontrollerat standardutsäde som är avsett att
släppas ut på marknaden skall tas ut av företaget och hållas tillgängligt
under minst två år för kontroll av Utsädeskontrollen. (SJVFS 1996:103).
UTFÖRSEL AV UTSÄDE
24 b § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet får säljas till det landet som icke slutligt certifierat
utsäde under förutsättning att utsädet
1. kommer från en godkänd utsädesodling,
2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och
innehåll uppfyller kraven i bilaga 3, samt
3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 4. (SJVFS 1996:103).
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
9
INFÖRSEL AV UTSÄDE
25 § Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, skall skriftligen
anmälas till Utsädeskontrollen senast en månad efter införseln. Utsäde av
de arter som anges i 2 § under småförpackningar och vars vikt inte
överstiger de i bestämmelsen angivna vikterna behöver dock inte anmälas,
om utsädet skall användas för egen sådd. Anmälan skall ske på av
Utsädeskontrollen fastställd blankett och innehålla följande uppgifter:
1. ursprungsland,
2. art,
3. sort,
4. kvantitet,
5. referensnummer,
6. uppgift om utsädesklass eller standardutsäde,
7. typ av förpackning och märkning,
8. beträffande småförpackningar, det antal förpackningar som förts in,
uppdelat på antal med vikt under 500 g respektive 500 g eller mer, och
förpackningarnas vikt eller antal fröenheter per förpackning, utom för
förpackningar under 500 g.
Är standardutsäde inte märkt enligt EG:s regler, skall detta anges i
stället för referensnummer. (SJVFS 1996:103).
26 § Utsäde får föras in för att kontrolleras som standardutsäde, om sorten
är intagen i den svenska sortlistan, i Europeiska gemenskapens
gemensamma sortlista för arter av köksväxter eller i en nationell sortlista
från något annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
27 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras
som certifikatutsäde om
1. sorten är intagen i en sortlista inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet,
2. utsädet härstammar från basutsäde,
3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett annat land av en
myndighet vars fältbesiktning godkänns av Utsädeskontrollen, och
4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt
åtföljt av ett officiellt dokument enligt bilaga 4. (SJVFS 1996:103).
28 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i en sort -
lista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får ske om partiet
1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,
2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur
landet,
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
10
3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för
vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller
4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller
urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om:
a) för bondböna, brun böna, böna, rosenböna och ärt: 50 kg,
b) för lök, majrova, mangold, morot, pumpa, rädisa, rättika, röd-
beta, spenat, squash, svartrot, vattenmelon och vintersallat: 5 kg,
c) för andra arter: 1 kg. (SJVFS 1996:103).
UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA
29 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan
Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna för-
fattning, såvida det inte strider mot EG:s bestämmelser. (SJVFS 1996:103).
30 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt
producerar, lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter
skall vara försedda med ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med
krav på att vissa växter skall åtföljas av ett sundhetsintyg vid införsel från
länder som inte är medlemmar i EU finns i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av
växtskadegörare. (SJVFS 1996:103).
-----------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning3 träder i kraft den 1 mars 1994.
För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller
tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i
Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om
statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar
4.
Därjämte får utsäde av köksväxter fram till den 1 juli 1994 märkas med
kvalitetsdeklaration enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa ut
-
sädesvaror5
och, om sådan märkning skett, utan certifiering eller kontroll
3 SJVFS 1994:23.
4 Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd.
5 Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa
utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubr iken närmast före 3 § i föreskrifterna att gälla
den 1 mars 1994.
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
11
som standardutsäde släppas ut på marknaden i Sverige fram till den
1 september 1995.
Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i
Sverige.
Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra
generationen efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni
1995 ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 19 § andra
stycket är uppfyllt.
Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan genera-
tionstal får ske längst t.o.m. den 30 juni 1998, därefter skall utsädet
kontrolleras som standardutsäde. (SJVFS 1996:103).
-------------------------
Denna författning
6
träder i kraft den 5 juli 1995.
-------------------------
Denna författning
7
träder i kraft den 1 juli 1996.
(Statens jordbruksverk)
6 SJVFS 1995:109.
7 SJVFS 1996:103.
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
12
Bilaga 1
KVALITETSKRAV FÖR KÖKSVÄXTUTSÄDE
Utsädet skall uppfylla följande krav:
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-
barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, in-
blandning av andra arter och grobarhet, i samtliga utsädesklasser och
standardutsäden:
Art
Rent frö,
vikt-%,
lägst
Frön av andra
arter, högsta
vikt-%
Grobarhet
%, lägst
Allium cepa L.
Lök
97
0,5
70
Allium porrum L.
Purjolök
97
0,5
65
Anthriscus cerefolium (L.) Hoffm.
Körvel
96
1
70
Apium graveolens L.
Selleri
97
1
70
Asparagus officinalis L.
Sparris
96
0,5
70
Beta vulgaris L. var. vulgaris
Mangold
97
0,5
50 a)
Beta vulgaris L. var. conditiva Alef.
Rödbeta
97
0,5
70 a)
Brassica oleracea L. convar. acephala
(DC.)
Alef. var. gongylodes
Kålrabbi
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. acephala
(DC.)
Alef. var. sabellica L.
Grönkål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)
Alef. var. botrytis L.
Blomkål
97
1
70
Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)
Alef. var. cymosa Duch.
Broccoli
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. alba DC.
Vitkål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. conica DC.
Spetskål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. rubra DC.
Rödkål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. sabauda L.
Savoykål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar.
oleracea var. gemmifera DC.
Brysselkål
97
1
75
Brassica pekinensis (Lour.) Rupr.
Kinesisk kål
97
1
75
Brassica rapa L. var. rapa
Majrova
97
1
80
Capsicum annuum L.
Paprika m.fl.
97
0,5
65
Cichorium endivia L.
Endive
95
1
65
Cichorium intybus L. (partim)
Cikoria
95
1,5
65
Cichorium intybus L. (partim)
Industricikoria
97
1
80
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
13
Art
Rent frö,
vikt-%,
lägst
Frön av andra
arter, högsta
vikt-%
Grobarhet
%, lägst
Citrullus lanatus (Thunb.)
Matsum. et Nakai
Vattenmelon
98
0,1
75
Cucumis melo L.
Melon
98
0,1
75
Cucumis sativus L.
Gurka
98
0,1
80
Cucurbita maxima Duchesne
Jättepumpa
98
0,1
80
Cucurbita pepo L.
Pumpa,
squash
98
0,1
75
Cynara cardunculus L.
Kardon
98
0,5
65
Daucus carota L.
Morot
95
1
65
Foeniculum vulgare Miller
Fänkål
96
1
70
Lactuca sativa L.
Sallat
95
0,5
75
Lycopersicon lycopersicum (L.)
Karsten ex Farw.
Tomat
97
0,5
75
Petroselinum crispum (Miller)
Nyman ex A.W. Hill
Persilja
97
1
65
Phaseolus coccineus L.
Rosenböna
98
0,1
80
Phaseolus vulgaris L.
Böna,
Brun böna
98
0,1
75
Pisum sativum L. (partim)
Ärt
98
0,1
80
Raphanus sativus L.
Rädisa, rättika
97
1
70
Scorzonera hispanica L.
Svartrot
95
1
70
Solanum melongena L.
Äggplanta
96
0,5
65
Spinacia oleracea L.
Spenat
97
1
75
Valerianella locusta (L.) Laterr.
Vintersallat
95
1
65
Vicia faba L. (partim)
Bondböna
98
0,1
80
Anmärkningar:
a) Gäller frögyttringar i tillämpliga fall.
4. Utsäde av ärtväxter får inte innehålla levande insekter av följande arter:
Bönbagge (Acanthoscelides obtectus Sag.)
Fröbagge av arten Bruchus affinis Froel. (saknar svenskt namn)
Vialsmyg (Bruchus atomarius L.)
Ärtsmyg (Bruchus pisorum L.)
Bönsmyg (Bruchus rufimanus Boh.)
5. Utsäde får inte innehålla levande kvalster (Acarina).
Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande på
marknaden i Sverige:
1. Vattenhalten för brun böna får vara högst 18,0 %.
2. Utsäde av brun böna och ärt får inte innehålla frön av flyghavre eller
snärja. (SJVFS 1996:103).
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
14
Bilaga 1 a
Minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av andra
arter
Art
Minsta provvikt (gram) för
bestämning av antal frön av
andra arter a)
Bondböna
1000
Broccoli
25
Böna, Brun böna
700
Cikoria
15
Cikoria, industri-
50
Endive
15
Fänkål
25
Gurka
25
Jättepumpa
250
Kardon
50
Kål, blom-
25
Kål, bryssel-
25
Kål, grön-
25
Kål, kinesisk
20
Kål, röd-
25
Kål, savoy-
25
Kål, spets-
25
Kål, vit-
25
Kålrabbi
25
Körvel
20
Lök
25
Majrova
20
Mangold
100
Melon
100
Morot
10
Paprika m.fl.
40
Persilja
10
Pumpa, squash
150
Purjolök
20
Rosenböna
1000
Rädisa, rättika
50
Rödbeta
100
Sallat
10
Selleri
5
Sparris
100
Spenat
75
Svartrot
30
Tomat
20
Vattenmelon
250
Vintersallat
20
Äggplanta
20
Ärt
500
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
15
Anmärkningar:
a) För F-1 hybridsorter av ovan nämnda arter får lägsta provvikt minskas till en
fjärdedel av den angivna vikten. Provet måste dock ha en vikt av minst 5 gram och
bestå av minst 400 frön.
(SJVFS 1996:103).
.
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
16
Bilaga 2
KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN
OCH PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Fältet skall vara i sådant skick och grödan i ett sådant
utvecklingsstadium att fullgod kontroll av sortäkthet, sortrenhet och
sundhet är möjlig.
3. Minsta avstånd från angränsande grödor som kan leda till oönskad
pollinering skall vara följande:
A. Beta vulgaris
1. Från pollenkällor av familjen Beta som inte tas upp nedan: 1 000 m.
2. Från pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör en annan
sortgrupp:
a) för basutsäde
1 000 m
b) för certifikatutsäde
600 m
3. För pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör samma
sortgrupp:
a) för basutsäde
600 m
b) för certifikatutsäde
300 m
De sortgrupper som avses i 2 och 3 skall bestämmas enligt följande:
I) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold) och Beta vulgaris L. var.
conditiva Alef. (rödbeta): om grödan är av en sort som är genetiskt
monogerm skall multigerma sorter anses tillhöra en annan grupp.
II) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold): med beaktande av punkt I
skall sorterna delas in i fem grupper med avseende på yttre egenskaper
enligt följande:
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
17
Grupp
Egenskaper
1
2
3
4
5
Vitt bladskaft och ljusgrön bladskiva utan antocyanfärgning
Vitt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan
antocyanfärgning
Grönt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan
antocyanfärgning
Skärt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva
Rött bladskaft och antocyanfärgad bladskiva
III) Beta vulgaris L. var. conditiva Alef. (rödbeta): med beaktande av
punkt I skall sorterna delas in i sex grupper med avseende på yttre
egenskaper enligt följande:
Grupp
Egenskaper
1
Rotknölens tvärsnitt smalt ellipsformat
eller ellipsformat och rotköttet rött eller mörklila
2
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet vitt
3
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet gult
4
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet rött eller mörklila
5
Rotknölens form smal och avlång
och rotköttet rött eller mörklila
6
Rotknölens form smal och triangulär
med spetsen nedåt och rotköttet rött eller mörklila
B. Brassica-arter
1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande
försämring hos sorter av Brassica-arter:
a) för basutsäde
1 000 m
b) för certifikatutsäde
600 m
2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till
korsningar i sorter av Brassica-arter:
a) för basutsäde
500 m
b) för certifikatutsäde
300 m
C. Industricikoria (Cichorium intybus L. [partim])
1. Från andra arter av samma familj eller underarter: 1 000 m
2. Från en annan sort av industricikoria:
a) för basutsäde
600 m
b) för certifikatutsäde
300 m
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
18
D. Andra arter
1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande
försämring hos sorter av andra arter:
a) för basutsäde
500 m
b) för certifikatutsäde
300 m
2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till
korsningar i sorter av andra arter:
a) för basutsäde
300 m
b) för certifikatutsäde
100 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms
finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
4. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-
barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
Fältbesiktning och kontroll:
För basutsäde och certifikatutsäde skall minst en fältbesiktning utföras.
(SJVFS 1996:103).
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
19
Bilaga 3
MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar
Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och
certifikatutsäde av samtliga arter:
1. Texten "EG:s regler".
2. Certifieringsorgan och land.
3. Månad och år för officiell försegling.
4. Partiets referensnummer.
5. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
6. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket
sorten godkänts.
7. Utsädesklass. För stamutsäde skall även anges antal genera-
tioner som föregår certifikatutsäde.
8. Produktionsland.
9. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar.
Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel
eller andra fasta tillsatser används, skall även typ av tillsats samt
det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas
vikt och totalvikten anges.
10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
11. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:
a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet
tillhör har godkänts officiellt: Namnet på den komponent,
under vilket den har godkänts officiellt, och texten
"komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som
uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter.
b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som
basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av
ett omnämnande av den slutliga sorten och texten
"komponent".
c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet
tillhör, åtföljt av texten "hybrid".
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
20
2. Märkning av småförpackningar med certifikatutsäde (leveran-
törsmärke eller tryckt text på förpackningen)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för
märkningen.
3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts.
6. Texten "Certifikatutsäde", får anges med "C" eller "Z".
7. Partiets referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar
(gäller ej förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och
pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser
används, skall även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet
mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges.
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
3. Märkning av partier med standardutsäde (leverantörsmärke eller
tryckt text på förpackningen)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för
märkningen.
3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts. För sortblandningar av rädisa, rättika eller sallat skall även
texten "Sortblandning" anges.
6. Texten "Standardutsäde".
7. Firmans referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar.
Om
vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller
andra fasta tillsatser används, skall även typ av tillsats samt det unge-
färliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och
totalvikten anges.
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
21
4. Märkning av småförpackningar med standardutsäde (tryckt eller
stämplad text på förpackning)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för
märkningen.
3. Månad och år för sista försäljning.
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts. För sortblandningar av rädisa, rättika eller sallat skall även
texten "Sortblandning" anges.
6. Texten "Standardutsäde" eller "st".
7. Firmans referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar
(gäller ej förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och
pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser
används, skall även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet
mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges.
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
5. Särskild märkning
Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamut-
säde eller basutsäde.
Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:
1. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
2. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts.
3. Texten "F-material".
4. Referensnummer.
5. Produktionsland.
6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.
Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:
1. Certifieringsorgan och land.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts.
4. Utsädesklass.
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
22
5. Partiets eller odlingens referensnummer.
6. Netto- eller bruttovikt.
7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".
8. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.
6. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke
a. Färg:
Officiellt märke:
F-material
Vit
Stamutsäde (klass A)
Vit med violett diagonal rand
Basutsäde (klass B)
Vit
Certifikatutsäde (klass C)
Blå
Standardutsäde
Mörkt gul
Ej dokumenterad sort
Brun
Icke slutligt certifierat utsäde
Grå
Leverantörsmärke för småförpackningar och standardutsäde:
Certifikatutsäde
Blå
Standardutsäde
Mörkt gul
Ej dokumenterad sort
Brun
b. Storlek:
Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där
anpassning av storlek får ske. (SJVFS 1996:103).
SJVFS 2000:105
Saknr U 41
23
Bilaga 4
OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH
INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 24 b
OCH 27 §§)
Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts.
4. Utsädesklass.
5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av
sådant parti har skett.
6. Partiets eller odlingens referensnummer.
7. Areal för produktion av aktuellt parti.
8. Skördad mängd och antal förpackningar.
9. Godkänd fältbesiktning.
10. Resultat av ev. föranalyser. (SJVFS 1996:103).