Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje-och fiberväxter
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S
ISSN 1102-0970
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23)
om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje-
och fiberväxter 1 ;
Statens jordbruksverk har, med stöd av 2, 3, 6, 8, 14 - 16 och 19 §§
utsädesförordningen (1993:1375), 7 § förordningen (1988:860) med
intruktion för Statens utsädeskontroll och 8 § förordningen (1996:146)
med instruktion för Statens utsädeskontroll samt efter samråd med
Statens utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd, föreskrivit följande2.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
Omtryck
INLEDNING
1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels
i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (1993:1375).
1
Författningen senast ändrad SJVFS 1998:135. Senaste författningar i ämnet:
Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1987:5) för utsädesodling av lantbruksväxter
(utom potatis) och lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om
statsplombering av utsäde (utom potatis).
2
Jfr rådets direktiv 66/400/EEG (EGT 125, 11.7.1966, s. 2290/66, Celex
31966L0400) senast ändrat genom kommissionens direktiv 96/72/EG (EGT L 304,
27.11.1996, s. 10, Celex 31996L0072), rådets direktiv 66/401/EEG (EGT 125,
11.7.1966, s. 2298/66, Celex 31966L0401) senast ändrat genom kommissionens
direktiv 96/72/EG (EGT L 304, 27.11.1996, s. 10, Celex 31996L0072), rådets
direktiv 69/208/EEG (EGT L 169, 10.7.1969, s. 3, Celex 31969L0208) senast ändrat
genom kommissionens direktiv 96/72/EG (EGT L 304, 27.11.1996, s. 10, Celex
31996L0072), kommissionens direktiv 75/502/EEG (EGT L 228, 29.8.1975, s. 23,
Celex 31975L0502), kommissionens beslut 81/675/EEG (EGT L 246, 29.8.1981, s.
26, Celex 31981D0675) ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT L
327, 22.11.1986, s. 50, Celex 31986D0563), kommissionens direktiv 86/109/EEG
(EGT L 93, 8.4.1986, s. 21, Celex 31986L0109) senast ändrat genom
kommissionens direktiv 91/376/EEG (EGT L 203, 26.7.1991, s. 108, Celex
31991L0376), kommissionens beslut 87/309/EEG (EGT L 155, 16.6.1987, s. 26,
Celex 31987D0309) senast ändrat genom kommissionens beslut 97/125/EG (EGT L
48, 19.2.1997, s. 35, Celex 31997D0125), kommissionens beslut 89/540/EEG (EGT
L 286, 4.10.1989, s. 24, Celex 31989D0540) senast ändrat genom kommissionens
beslut 96/334/EG (EGT L 127, 25.5.1996, s. 39, Celex 31996D0336) samt rådets
beslut 95/514/EG (EGT L 296, 9.12.1995, s. 34, Celex 31995D0514) senast ändrat
genom kommissionens beslut 98/172/EG (EGT L 63, 4.3.1998, s. 29, Celex
31998D0172).
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
2
DEFINITIONER
2 § I dessa föreskrifter förstås med
utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 punkt 1 nämnda arterna av beta,
foderväxter samt olje- och fiberväxter,
bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare uppförökning,
förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som
används av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av
sorten eller för framställning av stamutsäde eller basutsäde,
stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren
eller dennes representant är framställt från F-material eller stamutsäde och
som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett
för framställning av stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde,
basutsäde (utsädesklass B):
a) förädlade sorter: utsäde som är framställt från stamutsäde som
levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens
begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde,
och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är
avsett för framställning av certifikatutsäde; för hybridsorter inkluderas
utsäde för framställning av såväl hanliga som honliga föräldraplantor,
b) lokala sorter: utsäde som har framställts under officiell kontroll
från en eller flera gårdar inom ett klart avgränsat ursprungsområde, och
som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för
framställning av certifikatutsäde,
certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt
2 som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från
stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för cer-
tifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde,
certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1): utsäde av
arter enligt bilaga 1 punkt 3 som är framställt från basutsäde, eller på
förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2
angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för framställning av
certifikatutsäde av andra generationen eller för användning som bruks-
utsäde,
certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2): utsäde av
arter enligt bilaga 1 punkt 4 som är framställt från certifikatutsäde av första
generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde,
och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är
avsett för användning som bruksutsäde eller, i tillämpliga fall, för
framställning av certifikatutsäde av tredje generationen,
certifikatutsäde av tredje generationen (utsädesklass C3): utsäde av
arter enligt bilaga 1 punkt 5 som är framställt från certifikatutsäde av första
eller andra generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
3
basutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för
certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde,
handelsutsäde: utsäde av foder-, olje- och fiberväxter enligt bilaga 1
punkt 6 som är artäkta och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för
handelsutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde,
småförpackningar:
a) utsäde av beta:
EG-småförpackning: en förpackning med utsäde av monogermt
frö eller precisionsfrö innehållande upp till 100.000
frögyttringar eller med en högsta nettovikt om 2,5 kg; för annat
utsäde än monogermt frö eller precisionsfrö tillåts dock en
nettovikt om högst 10 kg,
b) utsäde av foderväxter:
I) EG-småförpackning av typ A: en förpackning med
blandning av utsäde som endast är avsett för
grönyteändamål, med en nettovikt om högst 2 kg,
II) EG-småförpackning av typ B: en förpackning med
certifikatutsäde, handelsutsäde eller art- eller
sortblandning av foderväxter, med en nettovikt om
högst 10 kg,
c) utsäde av alla arter:
S-småförpackning (för utsläppande på marknaden för
användning i Sverige):
I) en förpackning med stamutsäde eller basutsäde, med
en nettovikt om högst 50 kg,
II) en förpackning med certifikat- eller handelsutsäde av
olje- och fiberväxter eller en art- eller sortblandning av
foderväxter, med en nettovikt om högst 25 kg,
"Specialblandning": en förpackning med en art- eller sortbland-
ning av foderväxter som har en sammansättning som skiljer sig
från utsädesföretagets ordinarie sortiment, med en nettovikt om
högst 25 kg;
i de angivna nettovikterna under a - c inräknas inte eventuellt
innehåll av pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra
fasta tillsatser,
provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,
officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av
ett organ som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk,
OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den 9 och 10
oktober 1988 för certifiering av utsäde av foder-, olje- och fiberväxter
respektive av utsäde av beta,
dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en
sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i OECD:s
sortlista,
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
4
växtpass: officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav vid
förflyttning av växter inom EU är uppfyllda,
sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt
av Jordbruksverket, och
växt: växt enligt den definition som anges i växtskyddslagen
(1972:318). (SJVFS 1996:102).
GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING
Provtagning och partistorlek
3 § Provtagning av utsäde för certifiering skall ske enligt de regler som
fastställts av International Seed Testing Association (ISTA).
Alla utsädespartier för certifiering skall vara officiellt provtagna.
Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som
skall betas skall kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda
skäl får Utsädeskontrollen medge undantag från kravet på provtagning
före betning.
Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för
provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning
godkänts av Utsädeskontrollen.
Ett utsädesparti som certifieras skall vara enhetligt. Partistorleken får
vara högst
1. 25 ton för utsäde av fodervicker, lupinarter, sojaböna, solros,
åkerböna och ärt,
2. 20 ton för utsäde av beta, luddvicker och ungersk vicker, samt
3. 10 ton för utsäde av övriga arter.
I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5
procent. (SJVFS 1996:102).
Fältbesiktning och sortkontroll
4 § Utsäde för certifiering skall komma från fältbesiktigad och godkänd
utsädesodling. För att godkännas skall utsädesodlingen uppfylla angivna
krav för utsädesodling enligt bilaga 3, och i bilaga 2 angivna krav på
sortkvalitet.
Utöver vad som anges i bilaga 3 krävs för godkännande att odlingen
vid slutlig fältbesiktning befunnits vara fri från flyghavre.
5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till
Utsädeskontrollen. För fleråriga utsädesodlingar skall anmälan ske varje år.
Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besikt -
ning av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 3 samt fastställa
fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall besiktigas.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
5
Besiktning av odling avsedd för produktion av bruksutsäde av andra
arter än beta får utföras av person som av Utsädeskontrollen auktoriserats
för detta ändamål. Areal som besiktigats av sådan besiktningsman skall
genom stickprov efterkontrolleras av Utsädeskontrollen.
Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna
A, B och C1, samt i klasserna C, C2 och C3 i den omfattning
Utsädeskontrollen anser erforderligt. Utsädeskontrollen skall i anslutning
till kontrollodlingen bedöma om den skall kombineras med laboratorie-
analys.
Utsädeskontrollen eller auktoriserad besiktningsman äger utan före-
gående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och
utför besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.
Utsädeskontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om
resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 1996:102).
Frövarukvalitet
6 § Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de av-
vikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av in-
blandning av antal frön av andra arter som framgår av bilaga 2 a. (SJVFS
1996:102).
7 § Utsäde får godkännas för certifiering om det vid undersökning av
officiellt uttagna prov uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2.
För utsläppande på marknaden i Sverige skall utsäde som producerats i
Sverige dock uppfylla de högre kvalitetskrav eller tilläggskrav som anges i
bilaga 2 för sådant utsäde.
Utsäde av de i bilaga 1 punkt 6 nämnda arterna, som är tillräckligt
artäkta, kan utan föregående sortkontroll godkännas för certifiering och
släppas ut på marknaden som handelsutsäde, om utsädet uppfyller kvali-
tetskraven i bilaga 2.
Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifie-
rande organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla
lagring utan att grobarheten försämras. (SJVFS 1996:102).
Certifiering av art- och sortblandningar
8 § Blandning av utsäde av sorter och arter av foderväxter får certifieras
för användning som bruksutsäde, om samtliga av blandningens
beståndsdelar var för sig uppfyller certifieringskraven för respektive art.
I en blandning får också ingå utsäde av andra än de i bilaga 1 punkt 1
angivna arterna. (SJVFS 1996:102).
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
6
Kemiskt behandlat utsäde
9 § Kemiskt behandlat (betat) utsäde får endast certifieras om medlet är
jämnt fördelat på frövaran.
10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:95) om emballage för betat
utsäde. (SJVFS 1996:102).
Utlämnande av certifierat utsäde
11 § Parti för certifiering skall finnas tillgängligt på platsen för certi-
fieringen intill dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med
undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 2 är
uppfyllda.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande
organet certifiera utsäde av höstraps och höstrybs för utlämning till
förbrukare inom landet innan resultatet av kvalitetsundersökningen är
klart.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande
organet certifiera utsäde för utförsel till ett land inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet innan resultatet av grobarhetsanalysen är klart.
Som villkor för sådan certifiering gäller att
1. utlämnandet endast skall avse första handelsledet och att köparens
namn och adress anges,
2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 2 uppvisas,
3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,
4. utsädesproducenten skall informera köparen om resultatet av gro-
barhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 2 inte är uppfyllda.
Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till för-
brukare innan kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven
i bilaga 2, skall av Utsädeskontrollen kungöras i Statens jordbruksverks
författningssamling före den 1 februari. Meddelandet skall innehålla
analysresultatet, uppgift om referensnummer, art och sort samt
förpackarens namn och adress. (SJVFS 1996:102).
Undantag från krav på grobarhet
12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen för
certifiering godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte
uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant
godkännande kan meddelas under förutsättning att konstaterad grobarhet
uppges vid utsläppandet på marknaden och att utsädet skall användas för
fortsatt uppförökning.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
7
MÄRKNING OCH FÖRSEGLING
13 § Vid utsläppande på marknaden skall varje förpackning, med undantag
för småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke vars utformning
och innehåll uppfyller kraven i bilaga 4.
Märkningen skall utföras under det certifierande organets kontroll och
utgör ett bevis på att utsädet är certifierat.
Ett officiellt märke skall vara av självhäftande material eller av riv-
beständigt material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.
Som officiellt märke får på förpackningar av foderväxter respektive olje-
och fiberväxter enligt bilaga 1 punkt 1, också användas outplånlig och
påtryckt eller påstämplad text som godkänts av Utsädeskontrollen och
som uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Då påtryckt eller påstämplad text
används skall varje förpackning vara försedd med ett individuellt
löpnummer. Företaget som utför tryckningen på förpackningarna skall
underrätta det certifierande organet om antalet förpackningar som märkts,
med uppgift om deras löpnummer. Det certifierande organet skall föra
journal över de utsädeskvantiteter som märkts enligt detta system, med
uppgifter om antalet förpackningar i varje parti, förpackningarnas innehåll
och löpnummer. Det certifierande organet skall också granska
producenternas journaler. (SJVFS 1998:135).
14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket
och förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt
12 § skall, utöver kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens
försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten,
leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer
anges. Dessutom skall, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det
officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilaga
2.
Leverantörsmärket skall inte kunna förväxlas med det officiella märket.
(SJVFS 1996:102).
14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag
medgetts enligt 31 § skall, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det
officiella märket ha samma färg som för motsvarande utsädesklass. För
utsäde av ej dokumenterad sort skall det officiella märket ha sådan färg
som anges i bilaga 4.
Märket skall alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav.
(SJVFS 1996:102).
15 § Förpackningar med sådant utsäde som avses i 26 b § skall utöver
kraven i bilaga 4 vara försedda med ett leverantörsmärke med texten
"Utsäde för utförsel". (SJVFS 1996:102).
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
8
16 § har upphävts genom (SJVFS 1996:102).
17 § Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under det certi-
fierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning.
Försegling utgörs av förslutning och plombering och skall vara utförd på
sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.
Följande förslutningssystem får användas utan plombering:
1. Påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan
öppning än påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett
självhäftande system eller värmeförslutningssystem som försluter öpp-
ningen efter påfyllning på sådant sätt att den inte kan öppnas utan att
skadas, eller
2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie
som inleds med siffran 1 i påsens överkant, eller liknande märkning
(bokstäver, symbol), som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats,
är tryckt med outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning.
För förpackningar med utsäde av fodervicker, luddvicker, lupinarter,
sojaböna, solros, ungersk vicker, åkerböna och ärt får även som förslut-
ningssystem användas påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har
någon annan öppning än påfyllningsanordningen, att de försluts genom
trycket av det påfyllda utsädets vikt på påfyllningsanordningen samt att
anordningens längd inte understiger 22 % av påsens bredd. (SJVFS
1996:102).
Annullering
18 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet
inte uppfyller kraven i bilaga 2, skall märkena makuleras under det cer-
tifierande organets kontroll.
Har förpackning med påtryckt eller påstämplad text använts, skall
förpackningen tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten
makuleras under det certifierande organets kontroll. (SJVFS 1996:102).
Certifieringens varaktighet
19 § Ett utsädesparti får släppas ut på marknaden under en period av ett år
efter den månad då förseglingen ägt rum.
Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet
efter provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig
fortfarande uppfylla grobarhetskravet.
Om förlängning medges, skall det certifierande organet utföra nöd-
vändig tilläggsmärkning.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
9
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR
20 § Partier av stam-, bas-, certifikat- och handelsutsäde som godkänts för
certifiering, samt utsädesblandning enligt 8 §, får släppas ut på marknaden
i småförpackningar utan att dessa behöver vara officiellt märkta och
förseglade om de uppfyller märknings- och förseglingskraven i 21 §.
21 § Småförpackningar skall vara märkta med ett leverantörsmärke eller
med en tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som
uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Om förpackningen är genomskinlig
kan märket anbringas inuti förpackningen.
Småförpackningar skall vara förseglade av utsädesföretaget på ett
sådant sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av
småförpackningar får endast äga rum under det certifierande organets
kontroll.
22 § S-småförpackningar får endast släppas ut på marknaden för
användning i Sverige. Sådana småförpackningar med stam- och basutsäde
får endast släppas ut på marknaden för vidare uppförökning.
23 § Småförpackning av "specialblandning" av sorter eller arter, som var
för sig godkänts för certifiering, får efter beställning från den slutlige
förbrukaren säljas till denne utan krav om särskild märkning.
24 § EG-småförpackningar med betutsäde, EG-småförpackningar av typ A
och typ B med foderväxtutsäde och S-småförpackningar får släppas ut på
marknaden fram till utgången av säsongen efter den provtagningssäsong
då partiet godkänts. S-småförpackningar med utsäde av olje- och
fiberväxter får dock endast släppas ut på marknaden under en period av ett
år efter den månad då partiet godkänts. (SJVFS 1996:102).
25 § Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småför-
packningar efter den i 24 § nämnda perioden kan medges av det certifie-
rande organet om ett antal officiellt uttagna prov, ur förpackningar som är
representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på grobarhet.
Om förlängning medges skall utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning
som anger det nya sista datumet för utsläppande på marknaden. Sista
datumet för utsläppande på marknaden kan förlängas högst ett år.
26 § Utsädeskontrollen skall kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i
småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upp-
rätthålls.
Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2
eller märkningsbestämmelserna i bilaga 4, skall detta kungöras årligen av
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
10
Utsädeskontrollen i myndighetens meddelandeserie. Förutom uppgift om
analysresultatet skall även uppgift om referensnummer, art och sort samt
förpackarens namn och adress anges. (SJVFS 1996:102).
26 a § Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde i
småförpackningar för vidare försäljning skall kontinuerligt föra journal om
lager och förpackning av partier och blandningar.
I journal över småförpackningar med utsäde av rena arter skall det
finnas följande uppgifter:
1. art,
2. sort, utom för handelsutsäde,
3. referensnummer,
4. utsädesklass,
5. partiets vikt,
6. datum för påbörjad förpackning,
7. typ av småförpackning,
8. antal förpackningar som märkts och förseglats,
9. förpackningarnas vikt, alternativt för beta antal frö/frögytt-
ringar per förpackning,
10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referens-
nummer eller specialblandning anges),
11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är
slut), och
12. datum för avslutad förpackning.
I journal över småförpackningar med art-, sort- eller utsädesblandning
skall det finnas följande uppgifter:
1. blandningens referensnummer,
2. blandningens vikt,
3. datum för blandning respektive påbörjad förpackning,
4. typ av småförpackning,
5. antal förpackningar som märkts och förseglats,
6. förpackningarnas vikt,
7. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är
slut), och
8. datum för avslutad förpackning.
En journal skall finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år. (SJVFS
1996:102).
UTFÖRSEL AV UTSÄDE
26 b § Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i
Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista för arter av lant-
bruksväxter men som är intagen i en nationell sortlista i ett land inom
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
11
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får certifieras för utförsel till det
landet om utsädet uppfyller kraven i bilaga 2. (SJVFS 1996:102).
27 § Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Utsädeskontrollen
enligt OECD:s system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i
den officiella sortlistan i ett land som är anslutet till detta system och
utsädespartiet uppfyller de av OECD fastställda kraven.
Vid certifiering enligt OECD-systemet skall Utsädeskontrollen utfärda
certifieringsbevis och märka partiet enligt OECD:s regler. (SJVFS
1996:102).
27 a § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet får säljas till det landet som icke slutligt certifierat
utsäde under förutsättning att utsädet
1. kommer från en godkänd utsädesodling,
2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och
innehåll uppfyller kraven i bilaga 4, samt
3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:102).
INFÖRSEL AV UTSÄDE
28 § Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, som skall
användas för uppförökning eller som skall släppas ut på marknaden, skall
skriftligen anmälas till Utsädeskontrollen senast två veckor efter införseln.
Anmälan skall ske på av Utsädeskontrollen fastställd blankett och
innehålla följande uppgifter:
1. ursprungsland,
2. art,
3. sort,
4. kvantitet,
5. referensnummer,
6. utsädesklass,
7. typ av förpackning och märkning, och
8. beträffande småförpackningar, det antal förpackningar som förts in
och förpackningarnas vikt, eller för beta antal frö/frögyttringar per
förpackning.
Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system skall anmälan åtföljas av
ISTA:s "orange certifikat" eller annat certifikat som är godkänt av
Utsädeskontrollen. (SJVFS 1996:102).
29 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras
som certifikatutsäde om
1. sorten är intagen i den svenska sortlistan eller i Europeiska
gemenskapens gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter,
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
12
2. utsädet härstammar från basutsäde eller, i tillämpliga fall, certi-
fikatutsäde av första eller andra generationen,
3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller av en myndighet i ett
land som med avseende på fältbesiktningen och certifieringen har
godkänts av Europeiska gemenskapen som tredje land, och
4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt
åtföljt av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:102).
30 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den
svenska sortlistan eller i Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista
för arter av lantbruksväxter får ske om partiet
1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,
2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur
landet,
3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för
vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller
4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller
urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om 50 kg. (SJVFS
1996:102).
UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA
31 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan
Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna för-
fattning, såvida det inte strider mot EG:s bestämmelser.
(
SJVFS 1996:102
)
.
32 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt
producerar, lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter
skall vara försedda med ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med
krav på att vissa växter skall åtföljas av ett sundhetsintyg vid införsel från
länder som inte är medlemmar i EU finns i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av
växtskadegörare. (SJVFS 1996:102).
-------------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning3 träder i kraft den 1 mars 1994.
För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller
tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i
3
SJVFS 1994:23.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
13
Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om
statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar4.
Därjämte får utsäde av lin, sockerbeta, sojaböna, solros, svartsenap
och vallmo fram till den 1 juli 1994 märkas med kvalitetsdeklaration enligt
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om
kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror5 och, om
sådan märkning har skett, utan certifiering släppas ut på marknaden i
Sverige.
Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i
Sverige.
Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i
klass C med högre generationstal än första generationen efter basutsäde
får fram till den 1 november 1994 certifieras i klass C utan generationstal.
Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra
generationen efter basutsäde, D, E eller U får fram till den 30 juni 1995
ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 19 § andra stycket är
uppfyllt.
Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan genera-
tionstal får ske längst t.o.m. den 30 juni 1998.
Utsäde av följande arter är tillåtet att certifiera i klass C1 och klass C2
t.o.m. den 30 juni 1997, därefter kan certifikatutsäde av de aktuella arterna
endast certifieras i klass C: Alsikeklöver (Trifolium hybridum L.),
hundäxing (Dactylis glomerata L.), rödklöver (Trifolium pratense L.),
rödsvingel (Festuca rubra L.), timotej (Phleum pratense L.), vitklöver
(Trifolium repens L.), ängsgröe (Poa pratensis L.) och ängssvingel
(Festuca pratensis Hudson). (SJVFS 1996:102).
-------------------------
Denna författning6 träder i kraft den 1 juli 1996.
-------------------------
Denna författning7 träder i kraft den 1 januari 1999.
(Statens jordbruksverk)
4
Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd.
5
Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa
utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubriken närmast före 3 § i föreskrifterna att gälla
den 1 mars 1994.
6 SJVFS 1996:102.
7SJVFS 1998:135.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
14
Bilaga 1
ARTER (PUNKT 1) OCH UTSÄDESKLASSER (PUNKTERNA 2 - 6)
1. Arter
Beta
Beta vulgaris L. var. altimissa Döll
Sockerbeta
Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.
Foderbeta
Foderväxter
- gräs
Agrostis canina L.
Brunven
Agrostis capillaris L.
Rödven
Agrostis gigantea Roth
Storven
Agrostis stolonifera L.
Krypven
Alopecurus pratensis L.
Ängskavle
Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J.S. et K.B. Presl.
Knylhavre
Bromus catharticus Vahl
Plattlosta
Bromus sitchensis Trin.
Alaskagräs
Cynodon dactylon (L.) Pers.
Bermudagräs
Dactylis glomerata L.
Hundäxing
Festuca arundinacea Schreber
Rörsvingel
Festuca ovina L.
Fårsvingel
Festuca ovina L. var. duriuscula Koch
Hårdsvingel
Festuca pratensis Hudson
Ängssvingel
Festuca rubra L.
Rödsvingel
Festuca pratensis x Lolium multiflorum (x Festulolium)
Festulolium, rajsvingel
Lolium multiflorum Lam.
Italienskt rajgräs, inklusive
westerwoldiskt rajgräs
Lolium perenne L.
Engelskt rajgräs
Lolium x boucheanum Kunth
Hybridrajgräs
Phalaris aquatica L.
- (svenskt namn saknas)
Phleum bertolonii DC.
Turftimotej
Phleum pratense L.
Timotej
Poa annua L.
Vitgröe
Poa compressa L.
Berggröe
Poa nemoralis L.
Lundgröe
Poa palustris L.
Sengröe
Poa pratensis L.
Ängsgröe
Poa trivialis L.
Kärrgröe
Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.
Gullhavre
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
15
- baljväxter
Hedysarum coronarium L.
Tuppklöver (sulla)
Lotus corniculatus L.
Käringgigel, käringtand
Lupinus albus L.
Vitlupin
Lupinus angustifolius L.
Blålupin
Lupinus luteus L.
Gullupin
Medicago lupulina L.
Humlelusern
Medicago sativa L.
Blålusern
Medicago x varia T. Martyn
Lusern
Onobrychis viciifolia Scop.
Esparsett
Pisum sativum L. convar. speciosum (Dierb) Alef.
Foderärt, kokärt
Trifolium alexandrinum L.
Alexandrinerklöver
Trifolium hybridum L.
Alsikeklöver
Trifolium incarnatum L.
Blodklöver
Trifolium pratense L.
Rödklöver
Trifolium repens L.
Vitklöver
Trifolium resupinatum L.
Persisk klöver
Trigonella foenum-graecum L.
Bockhornsklöver
Vicia faba L. (partim)
Åkerböna
Vicia pannonica Crantz
Ungersk vicker
Vicia sativa L.
Fodervicker
Vicia villosa Roth
Luddvicker
- övriga arter
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.
Kålrot
Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Alef. var.
medullosa + var. viridis L.
Fodermärgkål
Phacelia tanacetifolia Benth.
Honungsört
Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers.
Oljerättika
Olje- och fiberväxter
Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson
Sareptasenap
Brassica napus L. (partim)
Raps
Brassica nigra (L.) Koch
Svartsenap
Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs
Rybs
Carum carvi L.
Kummin
Glycine max (L.) Merr.
Sojaböna
Helianthus annuus L.
Solros
Linum usitatissimum L.
Oljelin, spånadslin
Papaver somniferum L.
Vallmo
Sinapis alba L.
Vitsenap
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
16
2. Certifikatutsäde (C):
Beta
Beta vulgaris L. var. altimissa Döll
Sockerbeta
Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.
Foderbeta
Foderväxter
- gräs
Agrostis canina L.
Brunven
Agrostis capillaris L.
Rödven
Agrostis gigantea Roth
Storven
Agrostis stolonifera L.
Krypven
Alopecurus pratensis L.
Ängskavle
Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J.S. et K.B. Presl.
Knylhavre
Bromus catharticus Vahl
Plattlosta
Bromus sitchensis Trin.
Alaskagräs
Cynodon dactylon (L.) Pers.
Bermudagräs
Dactylis glomerata L.
Hundäxing
Festuca arundinacea Schreber
Rörsvingel
Festuca ovina L.
Fårsvingel
Festuca ovina L. var. duriuscula Koch
Hårdsvingel
Festuca pratensis Hudson
Ängssvingel
Festuca pratensis x Lolium multiflorum (x Festulolium)
Festulolium, rajsvingel
Festuca rubra L.
Rödsvingel
Lolium multiflorum Lam.
Italienskt rajgräs, inklusive
westerwoldiskt rajgräs
Lolium perenne L.
Engelskt rajgräs
Lolium x boucheanum Kunth
Hybridrajgräs
Phalaris aquatica L.
-
Phleum bertolonii DC.
Turftimotej
Phleum pratense L.
Timotej
Poa annua L.
Vitgröe
Poa compressa L.
Berggröe
Poa nemoralis L.
Lundgröe
Poa palustris L.
Sengröe
Poa pratensis L.
Ängsgröe
Poa trivialis L.
Kärrgröe
Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.
Gullhavre
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
17
- baljväxter
Hedysarum coronarium L.
Tuppklöver (sulla)
Lotus corniculatus L.
Käringgigel, käringtand
Medicago lupulina L.
Humlelusern
Medicago sativa L.
Blålusern
Medicago x varia T. Martyn
Lusern
Onobrychis viciifolia Scop.
Esparsett
Trifolium alexandrinum L.
Alexandrinerklöver
Trifolium incarnatum L.
Blodklöver
Trifolium hybridum L.
Alsikeklöver
Trifolium pratense L.
Rödklöver
Trifolium repens L.
Vitklöver
Trifolium resupinatum L.
Persisk klöver
Trigonella foenum-graecum L.
Bockhornsklöver
- övriga arter
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.
Kålrot
Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Alef. var.
medullosa + var. viridis L.
Fodermärgkål
Phacelia tanacetifolia Benth.
Honungsört
Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers.
Oljerättika
Olje- och fiberväxter
Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson
Sareptasenap
Brassica napus L. (partim)
Raps
Brassica nigra (L.) Koch
Svartsenap
Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs
Rybs
Carum carvi L.
Kummin
Helianthus annuus L.
Solros
Papaver somniferum L.
Vallmo
Sinapis alba L.
Vitsenap
3. Certifikatutsäde av första generationen (C1):
Foderväxter
- baljväxter
Lupinus albus L.
Vitlupin
Lupinus angustifolius L.
Blålupin
Lupinus luteus L.
Gullupin
Pisum sativum L. convar. speciosum (Dierb) Alef.
Foderärt, kokärt
Vicia faba L. (partim)
Åkerböna
Vicia pannonica Crantz
Ungersk vicker
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
18
Vicia sativa L.
Fodervicker
Vicia villosa Roth
Luddvicker
Olje- och fiberväxter
Glycine max (L.) Merr.
Sojaböna
Linum usitatissimum L.
Oljelin, spånadslin
4. Certifikatutsäde av andra generationen (C2):
Foderväxter
- baljväxter
Lupinus albus L.
Vitlupin
Lupinus angustifolius L.
Blålupin
Lupinus luteus L.
Gullupin
Pisum sativum L. convar. speciosum (Dierb) Alef.
Foderärt, kokärt
Vicia faba L. (partim)
Åkerböna
Vicia pannonica Crantz
Ungersk vicker
Vicia sativa L.
Fodervicker
Vicia villosa Roth
Luddvicker
Olje- och fiberväxter
Glycine max (L.) Merr.
Sojaböna
Linum usitatissimum L.
Oljelin, spånadslin
5. Certifikatutsäde av tredje generationen (C3):
Olje- och fiberväxter
Linum usitatissimum L.
Oljelin, spånadslin
6. Handelsutsäde:
Foderväxter
- gräs
Poa annua L.
Vitgröe
- baljväxter
Hedysarum coronarium L.
Tuppklöver (sulla)
Onobrychis viciifolia Scop.
Esparsett
Trigonella foenum-graecum L.
Bockhornsklöver
Vicia pannonica Crantz
Ungersk vicker
Olje- och fiberväxter
Brassica nigra (L.) Koch
Svartsenap
(SJVFS 1996:102).
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
19
Bilaga 2
KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE AV BETA, FODER-, OLJE- OCH
FIBERVÄXTER
Utsädet skall uppfylla följande krav:
A. Betutsäde (Beta vulgaris)
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-
barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet och
grobarhet. Minsta provvikt skall vara 500 g.
Rent frö*
(vikt-%)
Grobarhet,
lägst (% av
frögyttringar
eller rent frö)
Sockerbeta:
- monogermt frö
97
80
- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)
97
75
- multigermt frö av sorter med mer än 85 %
diploider
97
73
- annat frö
97
68
Foderbeta:
- multigermt frö av sorter med mer än 85 %
diploider, monogermt frö, tekniskt
monogermt frö (precisionsfrö)
97
73
- annat frö
97
68
* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel
eller andra fasta tillsatser.
4. Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.
5. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 1,0 viktprocent för basutsäde
respektive 0,5 viktprocent för certifikatutsäde av monogermt frö och
tekniskt monogermt frö (precisionsfrö). I fråga om pelleterat utsäde skall
analysen utföras på officiellt tagna prov ur det färdigställda partiet, dvs.
efter eventuell mekanisk behandling men före pelletering.
6. Vattenhalten får vara högst 15,0 %.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
20
7. Därutöver krävs för:
a) Monogermt frö:
Minst 90 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta.
Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga
5 %, beräknat på andelen grodda frögyttringar.
b) Tekniskt monogermt frö (precisionsfrö):
aa) av sockerbeta: Minst 70 % av de grodda frögyttringarna får ge
endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera
groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på andelen grodda frögytt-
ringar.
bb) av foderbeta: Minst 58 % av de grodda frögyttringarna får ge
endast en groddplanta vad avser sorter med mer än 85 % diploider. För allt
annat frö gäller att minst 63 % av de grodda frögyttringarna får ge endast
en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor
får inte överstiga 5 %, beräknat på antalet grodda frögyttringar.
Följande högre svenska krav skall uppfyllas för certifiering av utsäde av
sockerbeta för utsläppande på marknaden i Sverige:
1. Utsädet skall uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet.
Minsta provvikt skall vara 500 g.
Rent frö*
(vikt-%)
Grobarhet, lägst
(% av frögytt-
ringar eller rent
frö)
Sockerbeta:
- monogermt frö
97
90
- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)
97
90
- multigermt frö av sorter med mer än 85 %
diploider
97
73
- annat frö
97
68
* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel
eller andra fasta tillsatser.
2. Monogermt frö:
Minst 95 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen
frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 3 %,
beräknat på andelen grodda frögyttringar.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
21
3. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 0,5 viktprocent för mono-
germt frö och tekniskt monogermt frö (precisionsfrö). I fråga om pelleterat
utsäde skall analysen utföras på officiellt tagna prov ur det färdigställda
partiet, dvs. efter eventuell mekanisk behandling men före pelletering.
B. Utsäde av foderväxter
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på
sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår
av nedan angiven tabell:
Sortrenhet i respektive klass, lägst (%)
Art
A, B
C
C1
C2
Fodermärgkål, kålrot
99,7
99,0
-
-
Ängsgröe, enklonssorter
99,7
98,0
98,0
-
Åkerböna, ärt
99,7
-
99,0
98,0
Övriga arter skall vara sortäkta med hänsyn till art och certifierings-
klass.
2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-
barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet,
inblandning av andra arter samt grobarhet.
I) Certifikatutsäde
a) Gräsarter
Högsta inblandning av frön
av andra arter (vikt-%)
Art
Grobar-
het, %
lägst a)
Rent
frö,
vikt-%
lägst
Totalt,
e)
Enskild
art d)
Kvick-
rot
Antal Rumex
spp., utöver
R. acetosella
och R. mari-
timus
Alaskagräs
75
97
1,5
1,0
0,5
10
Bermudagräs
70
90
2,0
1,0
0,3
2
Festulolium, se rajsvingel
Gröe, kärr-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
2
Gröe, lund-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
2
Gröe, sen-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
2
Gröe, vit-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
5
Gröe, ängs-
75
85
2,0 b)
1,0 b)
0,3
2
Gullhavre
70
75
3,0
1,0 c)
0,3
2
Högsta inblandning av frön
av andra arter (vikt-%)
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
22
Art
Grobar-
het, %
lägst a)
Rent
frö,
vikt-%
lägst
Totalt,
e)
Enskild
art d)
Kvick-
rot
Antal Rumex
spp., utöver
R. acetosella
och R. mari-
timus
Hundäxing
80
90
1,5
1,0
0,3
5
Knylhavre
75
90
3,0
1,0 c)
0,5
5
Phalaris aquatica
75
96
1,5
1,0
0,3
5
Plattlosta
75
97
1,5
1,0
0,5
10
Rajgräs, engelskt
80
96
1,5
1,0
0,5
5
Rajgräs, hybrid
75
96
1,5
1,0
0,5
5
Rajgräs, italienskt inkl.
westerwoldiskt rajgräs
75
96
1,5
1,0
0,5
5
Rajsvingel, Festulolium
75
96
1,5
1,0
0,5
5
Svingel, får-
75
85
2,0
1,0
0,5
5
Svingel, hård-
75
85
2,0
1,0
0,5
5
Svingel, röd-
75
90
1,5
1,0
0,5
5
Svingel, rör-
80
95
1,5
1,0
0,5
5
Svingel, ängs-
80
95
1,5
1,0
0,5
5
Timotej
80
96
1,5
1,0
0,3
5
Turftimotej
80
96
1,5
1,0
0,3
5
Ven, brun-
75
90
2,0
1,0
0,3
2
Ven, kryp-
75
90
2,0
1,0
0,3
2
Ven, röd-
75
90
2,0
1,0
0,3
2
Ven, stor-
80
90
2,0
1,0
0,3
2
Ängskavle
70
75
2,5
1,0 c)
0,3
5
b) Baljväxtarter och övriga arter
Högsta inblandning av frön av
andra arter (vikt-%)
Art
Grobarhet,
%
lägst a)
Högsta
halt hårda
frön
%
Rent
frö,
vikt-%
lägst
Totalt,
e)
Enskild
art h)
Antal Rumex
spp., utöver
R. acetosella
och R. mari-
timus
Esparsett
75
20
95
2,5
1,0
5
Klöver, alexandriner-
80
20
97
1,5
1,0
10
Klöver, alsike-
80
20
97
1,5
1,0
10
Klöver, blod-
75
20
97
1,5
1,0
10
Klöver, bockhorns-
80
-
95
1,0
0,5
5
Klöver, persisk
80
20
97
1,5
1,0
10
Klöver, röd-
80
20
97
1,5
1,0
10
Klöver, tupp-
75
30
95
2,5
1,0
5
Klöver, vit-
80
40
97
1,5
1,0
10
Käringtand
75
40
95
1,8 f)
1,0 f)
10
Lupin, blå-
75
20
98 j)
0,5 g)
0,3 g)
5
Lupin, gul-
80
20
98 j)
0,5 g)
0,3 g)
5
Lupin, vit-
80
20
98 j)
0,5 g)
0,3 g)
5
Lusern
80
40
97 k)
1,5
1,0
10
Lusern, blå-
80
40
97
1,5
1,0
10
Lusern, humle-
80
20
97
1,5
1,0
10
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
23
Högsta inblandning av frön av
andra arter (vikt-%)
Art
Grobarhet,
%
lägst a)
Högsta
halt hårda
frön
%
Rent
frö,
vikt-%
lägst
Totalt,
e)
Enskild
art h)
Antal Rume
x
spp., utöver
R. acetosella
och R. mari-
timus
Vicker, foder-
85
20
98
1,0 g)
0,5 g)
5
Vicker, ludd-
85
20
98
1,0 g)
0,5 g)
5
Vicker, ungersk
85
20
98
1,0 g)
0,5 g)
5
Åkerböna
85
5
98
0,5 g)
0,3 g)
5
Ärt, foder-, kok-
80
-
98
0,5 g)
0,3 g)
5
Fodermärgkål
75
-
98
1,0
0,5 i)
10
Honungsört
80
-
96
1,0
0,5
-
Kålrot
80
-
98
1,0
0,5 i)
5
Oljerättika
80
-
97
1,0
0,5 i)
5
Anmärkningar:
a) Samtliga friska ej grodda frön medräknas i grobarheten. För de arter där det är
aktuellt medräknas hårda frön i grobarheten upp till den för arten angivna högsta
tillåtna halten hårda frön.
b) Inblandning med högst 0,8 viktprocent totalt av andra gröearter (Poa spp.) skall
inte betraktas som förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning
av andra arter.
c) Inblandning av gröearter (Poa spp.) skall inte ingå vid beräkning av högsta
inblandning av andra arter.
d) Förekomst av frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) får inte överstiga 0,3
viktprocent.
e) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana)
eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. Förekomst
av ett frö av snärja i den uttagna provmängden av gräsarter respektive klöverarter,
käringtand och lusernarter skall inte betraktas som en förorening om ett andra prov
med samma resp. dubbel vikt är fritt från snärja.
f) Inblandning med högst 1,0 viktprocent av rödklöver skall inte betraktas som en
förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter.
g) Inblandning med högst 0,5 viktprocent av andra arter av lupin i lupin, annan ärt i
foderärt och kokärt, småfröig vickerart i storfröig och storfröig vickerart i småfröig
betraktas inte som en förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta halten
inblandning av frön av andra arter.
h) Förekomst av väppling (Melilotus spp.) i utsäde av baljväxter får inte överstiga 0,3
viktprocent.
i) Förekomst av åkerrättika (Raphanus raphanistrum ) respektive åkersenap (Sinapis
arvensis) i utsäde av fodermärgkål, kålrot och oljerättika får inte överstiga 0,3
viktprocent.
j) Antalet lupinfrön av avvikande färg får inte överstiga 2 % i bitter lupin och 1 % i
andra lupiner och antalet frön av bitter lupin i andra sorter än bitter lupin får inte
överstiga 2,5 %.
k) Andelen avfall, fastställt enligt gällande analysregler, får inte överstiga 0,1
viktprocent.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
24
II) Stam- och basutsäde
Utsädet skall uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter
och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag:
1) Vad som anges under anmärkningarna b, c, d, f och g gäller inte för
stam- och basutsäde, samt anmärkning e vad beträffar möjligheten för ett
andra prov för undersökning av förekomst av snärja.
2) Inblandning av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent. För
Alaskagräs och plattlosta gäller dock 0,4 viktprocent. Dessutom får högst
20 frön i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a utgöras av en
enskild art utom vad som gäller enligt punkt 3 och 4 nedan.
3) Högsta inblandning totalt av frön av andra arter av gröearter (Poa spp.)
än den som skall undersökas får inte överstiga 1 i ett prov om 500 frön.
4) I hundäxing, knylhavre, rajgräsarter, rajsvingel, svingelarter samt
ängskavle skall inblandning av högst 80 frön av gröearter (Poa spp.) inte
betraktas som en förorening. I gullhavre skall inblandning av högst 20 frön
av gröearter (Poa spp.) inte betraktas som en förorening.
5) Utsäde av baljväxter skall vara fritt från väppling (Melilotus spp.).
Förekomst av ett frö av väppling i uttagen provmängd enligt kraven i
bilaga 2 a av klöverarter, käringtand, lusernarter samt tuppklöver skall inte
betraktas som en förorening om ett andra prov om två gånger den uttagna
provmängden är fritt från frön av väppling. Antalet frön av väppling
behöver inte fastställas i utsäde av bockhornsklöver, esparsett, lupinarter,
vickerarter och åkerböna samt ärt.
6) Antalet bittra lupinfrön i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 1
%.
7) Högsta tillåtna halt av kvickrot (Elymus repens), renkavle (Alopecurus
myosuroides) och skräppa eller syra (Rumex spp.), får uppgå till:
Art
Antal Rumex spp., utöver
R. acetosella och
R. maritimus
Kvickrot
(Elymus
repens)
Renkavle
(Alopecuru
s
myosuroi-
des)
Gröearter
1
1
1
Gullhavre
1
1
1
Hundäxing
2
5
5
Knylhavre
2
5
5
Lostearter
5
5
5
Rajgräsarter
2
5
5
Rajsvingel
2
5
5
Svingelarter
2
5
5
Timotejarter
2
1
1
Venarter
1
1
1
Ängskavle
2
5
5
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
25
Art
Antal Rumex spp., utöver
R. acetosella och
R. maritimus
Kvickrot
(Elymus
repens)
Renkavle
(Alopecuru
s
myosuroi-
des)
Bockhornsklöver 2
Esparsett
2
Klöverarter
3
Käringtand
3
Lupinarter
2
Lusernarter
3
Tuppklöver
2
Vickerarter
2
Åkerböna
2
Ärt
2
Fodermärgkål
3
Honungsört
-
Kålrot
2
Oljerättika
2
III) Handelsutsäde
Utsädet skall uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter
och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag:
1) Viktprocenten angående högsta inblandning av frön av andra arter,
både totalt resp. av enskild art, får ökas med 1 procentenhet.
2) En högsta inblandning med 10 viktprocent av frön av andra gröearter
(Poa spp.) i vitgröe skall inte betraktas som en förorening.
3) En högsta inblandning med 1 viktprocent av frön av väppling
(Melilotus spp.) i tuppklöver skall inte betraktas som en förorening.
4) En högsta inblandning med 6 viktprocent av frön av fodervicker och
luddvicker eller besläktade odlade arter i ungersk vicker skall inte betraktas
som en förorening.
5) Lägsta renhetsgrad för ungersk vicker skall vara 97 viktprocent.
Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande på
marknaden i Sverige:
1. Vattenhalten för utsäde av foderväxter får vara högst 13,0 % utom för
vickerarter, åkerböna och ärt för vilka vattenhalten får vara högst 17,0 %.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
26
C. Utsäde av olje- och fiberväxter
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på
sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår
av nedan angiven tabell:
Sortrenhet i respektive klass, lägst
(%)
Art
A, B
C
C1
C2
C3
Raps och rybs, förutom sorter som endast är
avsedda till foder
99,9
99,7
-
-
-
Raps och rybs, sorter som endast är avsedda
till foder, vitsenap
99,7
99,0
-
-
-
Sojaböna
99,5
-
99,0
99,0
-
Solros, utom hybridsorter
99,7
99,0
-
-
-
Vallmo
99,0
98,0
-
-
-
Olje- och spånadslin
99,7
-
98,0
97,5
97,5
2. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet,
inblandning av andra arter samt grobarhet. Handelsutsäde skall, i före-
kommande fall, uppfylla samma krav som certifikatutsäde.
Högsta innehåll av frön av
andra arter (antal eller vikt-%)
Art
Grobarhet,
%
lägst
Rent frö,
vikt-%
lägst
Totalt,
a)
Antal Rumex spp.
utöver R.
acetosella
Klass
A, B
Klass
C
Kummin
70
97
25 c) d)
-
-
Lin, olje-
85
99
15 d) e)
-
-
Lin, spånads-
92
99
15 d) e)
-
-
Raps
85
98 b)
c)
2
5
Rybs
85
98 b)
c)
2
5
Senap, sarepta-
85
98 b)
c)
2
5
Senap, svart-
85
98 b)
c)
2
5
Senap, vit-
85
98 b)
c)
2
5
Sojaböna
80
98
5
-
-
Solros
85
98
5
-
-
Vallmo
80
98
25
-
-
Anmärkningar:
a) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana)
eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. För alla
arter i tabellen, utom kummin, sojaböna och solros, betraktas inte ett frö av snärja i
den uttagna provmängden som en förorening om ett andra prov av samma vikt är
fritt från snärja.
b) Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
27
c) Antalet frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum ) i uttagen provmängd enligt
kraven i bilaga 2 a får vara högst 10.
d) Antalet frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) i uttagen provmängd enligt
kraven i bilaga 2 a av kummin respektive lin får vara högst 3 resp. 4.
e) Antalet frön av linrepe (Lolium remotum ) i uttagen provmängd enligt kraven i
bilaga 2 a får vara högst 2.
3. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-
barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå. Som särskilda krav skall dock
följande gälla:
a) För lin får antalet frön som är infekterade med Botrytis inte överstiga
5 %. Antalet frön som är infekterade med andra sjukdomar än Botrytis,
särskilt Ascochyta linicola, Colletotrichum lini, Fusarium spp. och
Alternaria spp., får inte överstiga totalt 5 %. I spånadslin får antalet frön
som är infekterade med Ascochyta linicola inte överstiga 1 %.
b) I uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av rybs och vit senap
respektive raps och solros får antalet sklerotier eller fragment av sklerotier
av Sclerotinia sclerotiorum inte överstiga 5 respektive 10.
c) För sojaböna gäller särskilt följande:
aa) Vad beträffar Pseudomonas syringae pv glycinea får högst fyra
delprov i ett prov om minst 5 000 frön per parti, uppdelat i fem delprov,
vara smittade med nämnda organism. Om misstänkta kolonier identifieras i
samtliga fem delprov får ovannämnda krav bekräftas genom lämpliga
biokemiska undersökningar av isolat på lämpligt medium av misstänkta
kolonier från varje delprov.
bb) Vad beträffar Diaporthe phaseolorum får andelen smittade frön
inte överstiga 15 %.
cc) Andelen avfall får inte överstiga 0,3 viktprocent.
Undersökning härom behöver inte göras såvida det inte råder något tvivel
om att kraven är uppfyllda.
Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande på
marknaden i Sverige:
1. Vattenhalten för samtliga oljeväxtarter får vara högst 10,0 %.
2. Totalhalten glukosinolater i utsäde av raps- och rybssorter med låg
glukosinolathalt får inte överstiga 20 mikromol/gram vid 9 % vattenhalt i
klass A och B respektive 25 mikromol/gram vid 9 % vattenhalt i klass C.
Bestämningen av glukosinolathalt skall ske med HPLC-metoden enligt EN
ISO 9167-1:1995.
3. Antalet frön av åkersenap (Sinapis arvensis) i uttagen provmängd
enligt kraven i bilaga 2 a av raps och rybs får vara högst 10. (SJVFS
1996:102).
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
28
Bilaga 2 a
Minsta provvikt för undersökning i utsäde av foder-, olje- och fiberväxter
av inblandning av antal frön av andra arter
A. Utsäde av foderväxter
a) Gräsarter
Art
Minsta provvikt (gram) för
bestämning av antal frön
av andra arter
Alaskagräs
200
Bermudagräs
5
Festulolium, se rajsvingel
Gröe, kärr-
5
Gröe, lund-
5
Gröe, sen-
5
Gröe, vit-
10
Gröe, ängs-
5
Gullhavre
5
Hundäxing
30
Knylhavre
80
Phalaris aquatica
50
Plattlosta
200
Rajgräs, engelskt
60
Rajgräs, hybrid-
60
Rajgräs, italienskt inkl.
westerwoldiskt rajgräs
60
Rajsvingel, Festulolium
50
Svingel, får-
30
Svingel, hård-
30
Svingel, röd-
30
Svingel, rör-
50
Svingel, ängs-
50
Timotej
10
Turftimotej
10
Ven, brun-
5
Ven, kryp-
5
Ven, röd-
5
Ven, stor-
5
Ängskavle
30
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
29
b) Baljväxtarter och övriga arter
Art
Minsta provvikt (gram) för
bestämning av antal frön
av andra arter
Esparsett
400*
Klöver, alexandriner-
60
Klöver, alsike-
20
Klöver, blod-
80
Klöver, bockhorns-
450
Klöver, persisk
20
Klöver, röd-
50
Klöver, tupp-
120**
Klöver, vit-
20
Käringtand
30
Lupin, blå-
1 000
Lupin, gul-
1 000
Lupin, vit-
1 000
Lusern
50
Lusern, blå-
50
Lusern, humle-
50
Vicker, foder-
1 000
Vicker, ludd-
1 000
Vicker, ungersk
1 000
Åkerböna
1 000
Ärt, foder-, kok-
1 000
Fodermärgkål
100
Honungsört
40
Kålrot
100
Oljerättika
300
*Frukt 600 gram
**Frukt 300 gram
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
30
B. Utsäde av olje- och fiberväxter
Art
Minsta provvikt (gram) för
bestämning av antal frön
av andra arter
Kummin
80
Lin, olje-
150
Lin, spånads-
150
Raps
100
Rybs
70
Senap, sarepta-
40
Senap, svart-
40
Senap, vit-
200
Sojaböna
1 000
Solros
1 000
Vallmo
10
(SJVFS 1996:102).
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
31
Bilaga 3
KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN
OCH PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde
av den aktuella grödans art och sort, och fältet skall vara tillräckligt fritt
från plantor som härrör från den tidigare grödan. För utsädesodling av
lusern gäller att det inte får ha förekommit lusern på fältet de tre
föregående åren.
2. Grödan skall uppfylla följande krav.
a) Beta: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på avstånd från
angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda
Minsta avstånd
1. Vid produktion av stam- och basutsäde:
— från varje pollenkälla av familjen Beta
1000 m
2. Vid produktion av certifikatutsäde:
a) av sockerbeta:
— från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan
1000 m
— från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan
eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid
600 m
— från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan är
helt tetraploid
600 m
— från sockerbetspollenkällor av okänd ploiditet
600 m
— från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan
eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid
300 m
— från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan
är helt tetraploid
300 m
— mellan två odlingsfält för utsäde av sockerbeta där hansterilitet inte
används
300 m
b) av foderbeta:
— från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan
1000 m
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
32
Gröda
Minsta avstånd
— från tetraploida foderbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan
eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid
600 m
— från diploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är
helt tetraploid
600 m
— från foderbetspollenkällor av okänd ploiditet
600 m
— om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är
diploid, från diploida foderbetspollenkällor
300 m
— från tetraploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är
helt tetraploid
300 m
— mellan två odlingsfält för utsäde av foderbeta där hansterilitet inte
används
300 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms
finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer. Isolering är
inte nödvändig mellan två grödor där samma pollenkälla används.
Ploiditeten hos såväl de fröbärande som de pollenspridande komponen-
terna i utsädesproducerande gröda måste fastställas med hänvisning till
EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter. Om denna uppgift
inte lämnas för en sort skall ploiditeten betraktas som okänd och ett minsta
isoleringsavstånd på 600 meter följaktligen krävas.
b) Foderväxter: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på
avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad
pollinering:
Gröda
Minsta avstånd
Fodermärgkål, honungsört och kålrot
— för produktion av stam- och basutsäde
— för produktion av certifikatutsäde
400 m
200 m
Andra arter eller sorter än fodermärgkål, honungsört, kålrot,
enklonssorter av ängsgröe, ärt
— för produktion av utsäde avsett för uppförökning, fält upp till två
hektar
200 m
— för produktion av utsäde avsett för uppförökning, fält över två
hektar
100 m
— för produktion av bruksutsäde, fält upp till två hektar
100 m
— för produktion av bruksutsäde, fält över två hektar
50 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms
finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
33
Följande särskilda krav skall därutöver gälla:
I) Plantor av andra arter, vars frön är svåra att skilja från frön från den
aktuella grödan i laboratorieprov, skall hållas på låg nivå. I synnerhet gäller
detta grödor av rajgräsarter eller rajsvingel som skall uppfylla följande
krav:
Antalet plantor av en annan rajgräsart eller rajsvingel än den aktuella
grödans art får inte överstiga:
— en per 50 m² vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
II) Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. I synnerhet
grödor av andra arter än fodermärgkål, kålrot, åkerböna, ängsgröe eller ärt
skall uppfylla följande krav:
Antalet plantor av den aktuella grödans art som inte är sortäkta får inte
överstiga:
— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
För ängsgröe får antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort
inte överstiga:
— en per 20 m² vid produktion av basutsäde,
— fyra per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
För sorter som klassificerats officiellt som "apomiktiska enklonssorter"
får dock ett högsta antal plantor av främmande sort om sex per 10 m² anses
uppfylla ovanstående krav vid produktion av certifikatutsäde.
c) Olje- och fiberväxter: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende
på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad
pollinering:
Gröda
Minsta avstånd
Kummin, rybs, sareptasenap, svartsenap och vitsenap:
— för produktion av stam- och basutsäde
— för produktion av certifikatutsäde
500 m
200 m
Raps:
— för produktion av stam- och basutsäde
— för produktion av certifikatutsäde
200 m
100 m
Raps, rybs, sareptasenap och svartsenap för produktion av
hybrider:
— för produktion av basutsäde
— för produktion av certifikatutsäde
500 m
300 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms
finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
34
Följande särskilda krav skall därutöver gälla:
I) Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
II) I synnerhet grödor av kummin, sareptasenap och svartsenap skall
uppfylla följande krav:
Antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort får inte överstiga:
— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
3. Skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas
på lägsta möjliga nivå. Vad beträffar sojaböna gäller detta särskilt för
organismerna Pseudomonas syringae pv glycinea, Diaporthe phaseo-
lorum var. caulivora och var. sojae, Phialophora gregata och Phytoph-
thora megasperma f. sp. glycinea.
Fältbesiktning:
Uppfyllande av de krav som anges ovan skall kontrolleras genom fält-
besiktning. Dessa fältbesiktningar skall utföras enligt följande:
A. Fältbesiktning skall utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant
utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.
B. Antalet fältbesiktningar skall utgöra
— för beta: minst en fältbesiktning. För basutsäde skall två sådana
besiktningar utföras, en av sticklingarna och en av de fröproducerande
plantorna.
— för foderväxter: minst en fältbesiktning.
— för olje- och fiberväxter: för andra grödor än hybridsorter minst en
fältbesiktning. I fråga om hybridsorter minst tre fältbesiktningar. (SJVFS
1996:102
).
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
35
Bilaga 4
MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar
a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och
certifikatutsäde av samtliga arter (med undantag för blandningar):
1. Texten "EG:s regler".*
2. Certifieringsorgan och land.
3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.
4. Månad och år för officiell försegling.
5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form). **
6. Sort. ***
7. Utsädesklass. För certifikatutsäde av andra generationen även med
generationsbeteckning efter basutsäde. För stamutsäde skall även anges
antal generationer som föregår certifikatutsäde eller certifikatutsäde av
första generationen.
8. Produktionsland.
9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-
medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges
samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges
texten "Ej avsett för produktion av foderväxter".
11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
12. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:
a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör
har godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har
godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller
inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga
sorter.
b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som
basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnäm-
nande av den slutliga sorten och texten "komponent".
c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör,
åtföljt av texten "hybrid".
*För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 2 avsnitt A anges
"EG:s regler, svenska kvalitetskrav".
**För betutsäde anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.
Angivande av latinskt namn är frivilligt.
***För betutsäde anges texten "monogermt" om det är fråga om mono-
germt frö eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt
frö (precisionsfrö).
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
36
b. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende handelsutsäde
av samtliga arter som anges i bilaga 1 punkt 6:
1. Texten "EG:s regler".
2. Certifieringsorgan och land.
3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.
4. Månad och år för officiell försegling.
5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).
6. Texten "Handelsutsäde".
7. Produktionsland.
8. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-
medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges
samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
c. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortbland-
ningar:
1. Texten "EG:s regler".
2. Certifieringsorgan och land.
3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säcken.
4. Månad och år för officiell försegling.
5. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".
6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.
7. Netto- och bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel
eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges samt det
ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
8. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges
texten "Ej avsett för produktion av foderväxter".
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
2. Märkning av småförpackningar (leverantörsmärke eller tryckt text
på förpackningen)
a. Obligatorisk information för EG-småförpackning av betutsäde:
1. Texten "EG-småförpackning".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Partiets referensnummer.
4. Kontrollmyndighet och land.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Art. *
7. Sort. **
8. Texten "Certifikatutsäde".
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
37
9. Netto- eller bruttovikt eller antalet frögyttringar. Om vikten anges
och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser
används, skall även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet
mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten.
10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
*Dessutom anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.
**Dessutom anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö
eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö
(precisionsfrö).
b. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ A:
1. Texten "EG-småförpackning, typ A".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Kontrollmyndighet och land.
4. Partiets referensnummer.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".
7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-
medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges
samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.
9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten
"Ej avsett för produktion av foderväxter".
10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
c. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ B:
I) Certifikatutsäde
1. Texten "EG-småförpackning, typ B".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Partiets referensnummer.
4. Kontrollmyndighet och land.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Art.
7. Sort.
8. Texten "Certifikatutsäde".
9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-
medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges
samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten
"Ej avsett för produktion av foderväxter".
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
38
11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
II) Handelsutsäde
Samma information som för certifikatutsäde med följande undantag:
punkt 7. Sort anges inte.
punkt 8. "Handelsutsäde" anges i stället.
punkt 10. Behöver inte anges eftersom det inte är relevant.
III) Utsädesblandningar
1. Texten "EG-småförpackning, typ B".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Partiets referensnummer.
4. Kontrollmyndighet och land.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".
7. Netto- eller bruttovikt.
8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.
9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten
"Ej avsett för produktion av foderväxter".
10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
d. Obligatorisk information för S-småförpackning:
I) Stamutsäde och basutsäde
1. Texten "S-småförpackning".
2. Texten "Stamutsäde" eller "Basutsäde".
3. Firmans namn eller firmamärke.
4. Referensnummer.
5. Kontrollmyndighet.
6. Månad och år för sista försäljning.
7. Art.
8. Sort.
9. Netto- eller bruttovikt.
10. Texten "Endast för uppförökning".
11. Texten "Endast för Sverige".
12. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
II) Certifikatutsäde och handelsutsäde av olje- och fiberväxter
1. Texten "S-småförpackning".
2. Texten "Certifikatutsäde" eller "Handelsutsäde".
3. Firmans namn eller firmamärke.
4. Referensnummer.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
39
5. Kontrollmyndighet.
6. Månad och år för sista försäljning.
7. Art.
8. Sort, anges inte för handelsutsäde.
9. Netto- eller bruttovikt.
10. Texten "Endast för Sverige".
11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
III) Utsädesblandningar
1. Texten "S-småförpackning".
2. Firmans namn eller firmamärke.
3. Referensnummer.
4. Kontrollmyndighet.
5. Månad och år för sista försäljning.
6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".
7. Netto- eller bruttovikt.
8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.
9. Texten "Endast för Sverige".
10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten
"Ej avsett för produktion av foderväxter".
11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
3. Särskild märkning
Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamut-
säde.
Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:
1. Art.
2. Sort.
3. Texten "F-material".
4. Referensnummer.
5. Produktionsland.
6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.
Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:
1. Certifieringsorgan och land.
2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta
anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
40
3. Sort. I fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är
avsedda som komponenter för slutliga sorter skall texten "komponent"
läggas till.
4. Utsädesklass.
5. För hybridsorter texten "hybrid".
6. Partiets eller odlingens referensnummer.
7. Netto- eller bruttovikt.
8. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".
9. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.
4. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke
a. Färg:
Officiellt märke:
F-material
Vit
Stamutsäde (klass A)
Vit med violett
diagonal rand
Basutsäde (klass B)
Vit
Certifikatutsäde (klass C)
Blå
Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)
Blå
Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)
Röd
Certifikatutsäde 3:e generation (klass C3)
Röd
Handelsutsäde
Brun
Art- eller sortblandningar
Grön
Ej dokumenterad sort
Brun
Icke slutligt certifierat utsäde
Grå
Leverantörsmärke:
EG-småförpackning
Blå
EG-småförpackning av typ A
Grön
EG-småförpackning av typ B
1) certifikatutsäde (klass C)
Blå
2) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)
Blå
3) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)
Röd
4) handelsutsäde
Brun
5) blandningar
Grön
Ej dokumenterad sort
Brun
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
41
S-småförpackning
1) stamutsäde
Vit med violett diagonal rand
2) basutsäde
Vit
3) certifikatutsäde
Blå
4) certifikatutsäde
1:a generation (klass C1)
Blå
5) certifikatutsäde
2:a generation (klass C2)
Röd
6) certifikatutsäde
3:e generation (klass C3)
Röd
7) handelsutsäde
Brun
8) blandningar
Grön
b. Storlek:
Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där
anpassning av storlek får ske. (SJVFS 1996:102).
SJVFS 2000:108
Saknr U 40
42
Bilaga 5
OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH
INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 27 a
OCH 29 §§)
Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet.
2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta
anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.
3. Sort.
4. Utsädesklass.
5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av
sådant parti har skett.
6. Partiets eller odlingens referensnummer.
7. Areal för produktion av aktuellt parti.
8. Skördad mängd och antal förpackningar.
9. Godkänd fältbesiktning.
10. Resultat av ev. föranalyser.
(SJVFS 1996:102).