SJVFS 2001:25

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

ISSN 1102-0970

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering av

utsädespotatis;

beslutade den 19 mars 2001

Statens jordbruksverk föreskriver

¹, med stöd av 7, 11, 13, 22, 24 och 28

§§ utsädesförordningen (2000:1330) och 6 § förordningen (1995:681) om

växtskydd m.m. samt efter samråd med Statens utsädeskontroll, i fråga om

verkets föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering av utsädespotatis

dels att rubriken till föreskrifterna och 1, 2, 29, 40 och 42 §§ samt

bilagorna 1 och 6 skall ha följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna skall införas en ny paragraf, 35 a §, samt

närmast före 35 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Författningen kommer därefter att ha följande lydelse från och med den

dag då denna författning träder i kraft.

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

Utkom från trycket

den 30 mars 2001

^Omtryck

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering

m.m. av utsädespotatis ²

1Jfr rådets direktiv 66/403/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsädespotatis (EGT nr 125,

11.7.1966, s. 2320, Celex 31966L0403) senast ändrat genom kommissionens beslut 99/742/EG

(EGT L 297, 18 november 1999 s. 39, Celex 31999D0742), rådets direktiv 69/464/EEG av den 8

december 1969 om bekämpning av potatiskräfta (EGT L 323, 24.12.1969, s.1, Celex 31969L0464)

rådets direktiv 69/465/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiscystnematod (EGT

L 323, 24.12.1969, s. 3, Celex 31969L0465), kommissionens direktiv 92/105/EEG av den 3

december 1992 om en viss standardisering av växtpass för användning vid förflyttning av vissa

växter, växtprodukter och andra föremål inom gemenskapen och om närmare bestämmelser om

utfärdande av sådana växtpass samt villkor och närmare bestämmelser om ersättande av växtpass

(EGT L 4, 8.01.1993 s. 22, Celex 31992L0105), rådets direktiv 93/85/EEG av den 4 oktober 1993

om bekämpning av ljus ringröta på potatis (EGT L 259, 18.10.1993, s. 1, Celex 31993L0085),

kommissionens direktiv 93/17/EEG av den 30 mars 1993 om gemenskapsklasser för

basutsädespotatis samt de villkor och beteckningar som skall gälla för dessa klasser (EGT L 106,

30.4.1993, s. 7, Celex 31993L0017) och rådets direktiv 2000/29/EEG av den 8 maj 2000 om

skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot

^{att de sprids inom gemenskapen (E GT L 169, 10.7.2000, s. 1, Celex} 32000L0029 ^).

²

Senaste lydelse av författningens rubrik SJVFS 1997:5.

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

2

Grundläggande bestämmelser

1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering av utsäde finns i

utsädeslagen (1976:298) och i utsädesförordningen (2000:1330). Grund-

läggande bestämmelser om frihet från allvarliga växtskadegörare m.m. finns i

växtskyddslagen (1972:318) och i förordningen (1995:681) om växtskydd

m.m. (SJVFS 2001:25).

Definitioner

2 §³ De termer och begrepp som används i växtskyddslagen (1972:318),

utsädeslagen (1976:298) och 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma

betydelse i dessa föreskrifter.

I dessa föreskrifter avses med

utsädespotatis: vegetativt förökningsmaterial av Solanum tuberosum L.

(potatis) som uppfyller fastställda krav på härstamning, kvalitet, pro-

duktionsbetingelser och sundhet,

kategori av utsädespotatis: stamutsäde, basutsäde och certifikatutsäde,

stamutsäde: kategori av utsädespotatis som är uppdraget från meristem

och producerat enligt kraven i dessa föreskrifter eller annat utsäde som

uppfyller motsvarande sundhets - och kvalitetskrav och som av Statens

jordbruksverk godkänts som stamutsäde och som är

1. infört från annat land inom Europeiska unionen (EU), eller

2. infört från tredje land från vilket import av utsädespotatis är tillåten.

Stamutsäde är i huvudsak avsett som utgångsmaterial för produktion av

basutsäde. För stamutsäde finns följande klasser:

SS

första knölgenerationen producerad i växthus eller odlingsrum

efter meristemklon

S1

första fältgenerationen

S2

andra fältgenerationen

S3

högst tredje fältgenerationen,

basutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller

basutsäde i klass SE1 eller SE2. Utsädet är i huvudsak avsett som

utgångsmaterial för produktion av certifikatutsäde. För basutsäde finns

följande klasser:

SE1

högst fjärde fältgenerationen

SE2

högst femte fältgenerationen

E

högst sjätte fältgenerationen,

certifikatutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde

eller basutsäde. Utsädet är avsett för produktion av annan potatis än

utsädespotatis. För certifikatutsäde finns följande klass:

3 Senaste lydelse SJVFS 1997:5.

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

3

A

högst sjunde fältgenerationen

Vid brist på certifierbar vara inom EU kan Jordbruksverket dessutom

medge certifiering i den särskilda klassen U,

brukningsenhet: företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller

delar av sådana med gemensam användning av maskiner och annan utrustning

för produktion av potatis,

gemenskapsklasser: basutsäde av klasser som uppfyller vissa högre ställda

krav, vilka framgår av direktivet 93/17/EEG,

eget utsäde: utsäde från vid fältbesiktning godkänd odling till vilken

utsädet härstammar från certifierat utsäde eller från eget stamutsäde. Utsädet

skall ha odlats, lagrats och sorterats på egen eller arrenderad brukningsenhet

samt vara avsett för odling på samma brukningsenhet,

meristem: tillväxtpunkt i skottspets med ett eller ett par bladanlag,

meristemplanta: planta uppväxande från meristem på sterilt substrat,

klonplantor: plantor uppväxande från en och samma meristemplanta,

meristemklon: samtliga sticklingar eller plantor, som genom vegetativ

förökning härstammar från ett och samma meristem,

moderknöl: knöl från vilken meristem tas ,

moderplanta: planta utvecklad från rörstickling och odlad i substrat fritt

från sjukdomsalstrare,

rörstickling: på konstgjort substrat rotad stickling från meristemplanta,

skyddad zon: ett område inom EU som av Europeiska gemenskapen (EG)

har erkänts antingen vara fritt från en viss växtskadegörare eller att

skadegöraren är under effektiv bekämpning,

utsädesodling: odling baserad på certifierat utsäde eller på eget utsäde och

som anmälts till fältbesiktning, samt

växtpass: officiell märkning, utformad enligt bilaga 6, som visar att

föreskrivna sundhets - och kvalitetskrav vid förflyttning av växter inom EU är

uppfyllda. (SJVFS 2001:25).

Registrering och godkännande

3 § Odlare eller företag som avser att odla och producera utsädespotatis skall

vara registrerade och godkända av Statens utsädeskontroll. Godkännande kan

ges till ägare eller driftsansvarig för sådant företag och kan avse odling av

stam-, bas - eller certifikatutsäde samt lagring, sortering och förpackning av

utsädespotatis.

Ansökan om registrering och godkännande skall vara Utsädeskontrollen

tillhanda senast den 1 mars det år odling och produktion av utsädespotatis

påbörjas. Till ansökan skall bifogas karta över brukningsenhetens hela

åkerareal. Arealen för varje enskilt skifte skall anges i hektar och benämning

på dessa skall framgå.

Uppgifter om ändrade bruknings- eller produktionsförhållanden eller

andra uppgifter som ligger till grund för registrering och godkännande skall

vara Utsädeskontrollen tillhanda senast den 1 mars det år odling och

produktion planeras.

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

4

Godkännande gäller tills det återkallas. Godkännande kan återkallas om

Utsädeskontrollen vid sin besiktning finner att kraven i denna föreskrift inte

efterlevs.

Anmälan om fältodling

4 § Den som avser att påbörja produktionen av nytt stamutsäde skall

skriftligen anmäla detta till Utsädeskontrollen senast den 1 juli det år första

urval för stamutsädesproduktion skall ske.

5 § Planerad utsädesodling skall anmälas skriftligen till Utsädeskontrollen

senast den 20 maj (i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län senast den 1 juni). I anmälan skall lämnas sådana uppgifter

att samtliga på brukningsenheten förekommande potatisodlingar kan

identifieras på ekonomisk karta samt andra uppgifter som Utsädeskontrollen

kan behöva för kontroll och godkännande av odlingen.

Frihet från växtskadegörare

6 § Växtskadegörare som anges i bilaga 1 A får inte förekomma på

brukningsenheten eller i utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i bilaga

1 B får vid produktion av stam- eller basutsäde inte förekomma på

brukningsenheten eller i utsädespartiet och vid produktion av certifikatutsäde,

inte på det odlade skiftet eller i utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i

bilaga 1 C får inte förekomma på det odlade skiftet eller i utsädespartiet.

(SJVFS 1997:5).

7 § Utsädespotatis får inte odlas på brukningsenhet

1. som är förklarad smittad av potatiskräfta, eller som är belägen inom

riskområde för potatiskräfta; utsädesodling får påbörjas tidigast fem år efter

det att smittförklaring upphävts, samt

2. där övriga växtskadegörare angivna i bilaga 1 konstaterats, om sanering

inte genomförts enligt Jordbruksverkets anvisningar. (SJVFS 1997:5).

8 § Utsädespartier som planeras att certifieras i klasserna SE1 skall

analyseras med avseende på latent förekomst av ljus ringröta innan

certifiering medges. Provtagning skall ske genom Utsädeskontrollens försorg.

Analysen skall utföras vid laboratorium som godkänts av Jordbruksverket

enligt den metod som finns beskriven i bilaga 1 till direktiv 93/85/EEG.

(SJVFS 1997:5).

9 § Skiften där utsädesodling planeras skall före varje odlingssäsong

undersökas beträffande förekomst av potatiscystnematod. Provtagning och

analys skall ske genom Utsädeskontrollens försorg.

I Västerbottens och Norrbottens län kan Utsädeskontrollen medge att

nematodundersökning inte behöver göras. Undersökning skall dock alltid ske

första gången ett skifte tas i anspråk för utsädesodling av potatis och inför

första odlingsåret då utsädesodling planeras under två år av sex.

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

5

Provtagning bör ske senast hösten före planerad utsädesodling.

10 § Stam- eller basutsädesodling som skall certifieras får inte förläggas till

brukningsenhet där potatiscystnematod påträffats vid undersökning

genomförd i enlighet med 9 §.

Certifikatutsädesodling får inte förläggas till areal där potatis cystnematod

påträffats vid undersökning genomförd i enlighet med 9 §.

För att kunna godkänna återupptagen utsädesproduktion då potatis -

cystnematod påträffats, får under de 10 närmast efterföljande åren endast

odlas växter, som inte är värdväxter för potatiscystnematoder, eller potatis av

sort som är resistent mot den befintliga populationen. Därefter skall frihet från

potatiscystnematod styrkas genom en särskild undersökning som skall

omfatta 12 prov per hektar.

För produktion av stam- eller basutsäde gäller kraven i tredje stycket all

areal som kan ingå i brukningsenhetens potatiscirkulation. För produktion av

certifikatutsäde gäller kraven sådan areal som är avsedd för

utsädesproduktion. (SJVFS 1997:5).

Utgångsmaterial

11 § Utgångsmaterialet för ny stamutsädesproduktion skall tas ut i fält från

sorttypiska, friska plantor av högsta möjliga kvalitet. (SJVFS 1997:5).

12 § Stamutsädet skall förökas enligt de krav som anges i dessa föreskrifter.

(SJVFS 1997:5).

13 § Bas- och certifikatutsädesodling skall grundas på

1. certifierat utsäde av som lägst närmast högre klass, eller

2. eget utsäde som godkänts vid fältbesiktning i som lägst närmast högre

klass och i vilket latent förekomst av ljus ringröta ej kunnat påvisas vid

undersökning i den omfattning som anges i 8 §. (SJVFS 1997:5).

Odling

14 § Olika kloner av stamutsäde skall vara åtskilda så att de inte vidrör

varandra.

15 § Stamutsädesodling i klass S1 och S2 skall vara omgiven av minst 100 m

skog eller 500 m öppen terräng (i Västerbotten och Norrbotten 100 m skog

respektive 300 m öppen terräng) i förhållande till

a. växthus,

b. lagerhus för annan potatis än stamutsäde, eller

c. annan odling av potatis som inte är utsädesodling planerad för lägst

klass S3.

16 § Stamutsädesodling i klass S3 skall ha ett avstånd på minst 100 m till

a. växthus,

b. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

6

c. annan odling av potatis som inte är utsädesodling planerad för lägst

klass SE.

17 § Basutsädesodling skall ha ett avstånd av minst 25 m till

a. växthus,

b. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller

c. annan odling av potatis som inte är utsädesodling grundad på

stamutsäde eller basutsäde.

18 § Certifikatutsädesodling skall ligga minst 10 m från potatisodling som

inte är utsädesodling.

19 § Utsäde av flera sorter får odlas på samma brukningsenhet. Utöver vad

som anges i 15 - 18 §§ gäller att utsädesodlingar skall läggas ut åtskilda med

minst 5 meters mellanrum.

På brukningsenheter med planerad odling av stam- eller basutsäde får inga

andra potatisodlingar, utöver utsädesodlingar, förekomma.

På brukningsenheter med planerad odling av certifikatutsäde får

potatisodling, som inte är utsädesodling, endast baseras på certifierat utsäde

eller på eget utsäde som vid föregående års fältbesiktning godkänts i lägst

klass A och som underökts avseende latent förekomst av ljus ringröta i den

omfattning som anges i 8 §.

På en brukningsenhet får endast förekomma utsädesodling för planerad

certifiering i olika klasser enligt följande

1. S1, S2 och S3,

2. S3, SE1 och SE2, eller

3. SE2, E och A. (SJVFS 1997:5).

20 § Odling av stamutsäde i klass S1 eller S2 får inte förläggas till areal där

potatis har odlats under något av de närmast föregående fyra åren.

Odling av stamutsäde i klass S3 samt bas - och certifikatutsäde får inte

förläggas till areal där potatis har odlats under något av de närmast

föregående tre åren.

I Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län tillåts

dock odling av bas - och certifikatutsäde under två år av sex. Om då potatis

odlats på skiftet under något av de närmast föregående två åren skall denna

odling ha godkänts i lägst samma klass vid fältbesiktning och varit av samma

sort.

21 § Maskiner och redskap som används vid odling av utsädespotatis, skall

före säsongens början vara noggrant rengjorda och desinficerade. De får

användas i odling på annan brukningsenhet endast om odlingen är en

utsädesodling av samma kategori och de därefter noggrant rengörs och

desinficeras.

Maskiner och redskap som använts inom brukningsenheten vid odling

som inte är en vid fältbesiktning godkänd utsädesodling av potatis, får

användas vid odling av certifikatutsäde endast om de dessförinnan noggrant

rengjorts och desinficerats.

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

7

Fältbesiktning

22 § Utsädesodling skall fältbesiktigas av Utsädeskontrollen. Detta gäller

dock inte sådan stamutsädesodling som inte skall certifieras. Odlingen får inte

vara så ogräsbemängd eller skadad av andra orsaker att bedömning av

odlingens kvalitet omöjliggörs. Blastdödning får inte företas innan

fältbesiktningen har slutförts. (SJVFS 1997:5).

23 § Vid fältbesiktning av stamutsädesodling får denna godkännas endast om

den är sorttypisk, sortren samt fri från virussjukdomar och stjälkbakterios.

Odlingen kasseras som stamutsäde om beståndet utan godtagbar anledning är

luckigt eller om den rensats på grund av stjälkbakterios. (SJVFS 1997:5).

24 § Vid fältbesiktning av bas - och certifikatutsädesodling får plantor av

främmande sort samt sjuka plantor rensas bort före besiktningen. Detta skall

ske så tidigt som möjligt genom uppgrävning. Såväl blast som knölar skall

uppsamlas och bortföras från odlingen. Orsak till och omfattning av

bortrensningen skall finnas dokumenterad vid fältbesiktningstillfället.

Vid fältbesiktning skall undersökas och protokollföras förekomst av

plantor av främmande sort och avvikande typ samt plantor med symptom på

bladrullsjuka, krussjuka eller stjälkbakterios. Förekomsten anges i

antalsprocent. Kraven för godkännande framgår av bilaga 2. Övriga symptom

av patologisk eller fysiologisk karaktär noteras.

Virustest

25 § Innan certifiering får ske skall utsädet undersökas i särskild virustest.

Om produktionen skett i Västerbottens eller Norrbottens län, fordras dock inte

virustest för certifiering av

1. sorter förtecknade i bilaga 3 A,

2. stamutsäde som producerats och skall odlas vidare inom samma

kontraktsbundna utsädesproduktion,

3. stamutsäde som är avsett för egen produktion, eller

4. kontraktsbunden produktion av basutsäde av klasserna SE1 och SE2 då

utsädet återtas av den odlare som producerat utsädet.

Analys skall utföras av Utsädeskontrollen. Undersökningen skall omfatta

1. för stamutsäde och basutsäde klasserna SE1 och SE2 minst 300 knölar

per 5 hektar odling,

2. för basutsäde klass E minst 200 knölar per 5 hektar odling, och

3. för certifikatutsäde minst 100 knölar per 10 hektar odling.

Krav för godkännande framgår av bilaga 2. Minst 80 % av knölarna i ett

prov skall ha givit upphov till plantor som är bedömbara. I annat fall skall

nytt prov tas ut och testas.

Om Jordbruksverket bedömer att virusspridningen varit obetydlig kan

verket i det särskilda fallet besluta att virustest inte behöver göras. (SJVFS

1997:5).

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

8

Lagring

26 § Lager- och sorteringslokaler samt därtill hörande lagrings- och

sorteringsanordningar som används för utsädespotatis skall vara godkända av

Utsädeskontrollen. De skall inför varje säsong och senast till fältbesiktningen

vara noggrant rengjorda och desinficerade. Rengöring och desinficering skall

utföras enligt anvisningar från Jordbruksverket.

27 § Skörden från en godkänd utsädesodling skall lagras och sorteras hos

odlaren, vid kontraktsodling alternativt hos uppdragsgivaren.

Lagerlokaler, lådor och utrustning får endast utnyttjas gemensamt för

skörd från odling som vid fältbesiktning godkänts i olika klasser enligt

följande:

1. klasserna S1, S2 och S3,

2. klasserna S3, SE1 och SE2, eller

3. klasserna SE2, E och A.

Skörd från utsädesodling som vid fältbesiktning kasserats av annan orsak

än förekomst av stjälkbakterios eller potatiscystnematod får dock lagras och

hanteras enligt andra stycket.

Lagras olika utsädespartier i samma lokal, skall de förvaras åtskilda. Varje

parti skall vara märkt med årets fältbesiktningsnummer och i förekommande

fall klonnummer. Vid lagring hos uppdragsgivaren skall märkning ske innan

utsädet lämnar odlarens brukningsenhet. (SJVFS 1997:5).

28 § Utrustning som används för lagring och sortering av utsädespotatis,

skall före säsongens början vara noggrant rengjord och desinficerad.

Utrustning som använts för lagring och sortering av certifikatutsäde får

under samma säsong

a. inte användas för iordningställande av stamutsäde,

b. användas för iordningställande av basutsäde endast om den dess-

förinnan noggrant rengjorts och desinficerats.

Utrustning som använts för annan potatis än skörd från vid fältbesiktning

godkänd utsädesodling får under samma säsong

a. inte användas för iordningställande av stam- eller basutsäde,

b. användas för iordningsställande av certifikatutsäde endast om den

dessförinnan noggrant rengjorts och desinficerats. Utrustningen får dock

endast användas inom brukningsenheten.

Knölkvalitetskontroll

29 §⁴ Utsädespotatis skall för att få saluföras ha en sådan storlek att de inte

kan passera genom ett såll med kvadratiska maskor med sidan 25 mm. För

potatisknölar som är för stora för att passera ett såll med kvadratiska maskor

med sidan 35 mm skall gränserna för största och minsta storlek uttryckas i

intervall av 5 mm.

4 Senaste lydelse SJVFS 1997:5.

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

9

Skillnaden mellan övre och nedre gräns i en storlekssortering får inte

överstiga 25 mm.

Kraven på storlekssortering gäller inte klasserna SS, S1 och S2. (SJVFS

2001:25).

30 § Utsädespartiet får inte vara frostskadat eller fuktigt. Misstänks ett

utsädesparti vara frostskadat eller föreligger risk för kraftiga angrepp av

Phoma- eller Fusariumröta i partiet, får Utsädeskontrollen uppskjuta

certifieringen i högst två veckor.

31 § har upphävts genom (SJVFS 1997:5).

32 § Utsädespotatis får inte certifieras om den behandlats med gro-

ningshämmande medel.

33 § Vid certifieringen skall utsädespartiet uppfylla de kvalitetskrav i övrigt

som anges i bilaga 4. För sorter som anges i bilaga 3 B gäller dock att andelen

knölar med symptom av rostringar får vara högst 20 viktprocent.

Överensstämmelse med dessa krav skall kontrolleras av Utsädeskontrollen.

Om Utsädeskontrollen vid sin besiktning misstänker att kraven inte

uppfylls, skall kontrollanalys genomföras. Vid kontrollanalys undersöks för

klass S, SE och E 200 knölar per 5 000 kg och för klass A 200 knölar per 10

000 kg.

Partier som vid sådan kontrollanalys inte uppfyller de krav som anges i

bilaga 4 får omsorteras och därefter återigen genomgå kontroll av

Utsädeskontrollen. Partier som kasserats p.g.a. rötor eller partier som av andra

orsaker inte är lämpliga som utsäde får inte omsorteras. (SJVFS 1997:5).

Förslutning och märkning

34 § Vid certifieringen skall utsädet vara förpackat i emballage som godkänts

av Utsädeskontrollen. Säckar, storsäckar och kartonger skall vara nya.

Begagnade lådor och lastpallar samt transportmedel skall vara noggrant

rengjorda och desinficerade.

Förpackningar av certifierad utsädespotatis skall vara förslutna. De skall

vara förslutna på sådant sätt att de inte kan öppnas utan åverkan på

förslutningen. Förpackningar med certifierad utsädespotatis får endast

återförslutas under överinseende av Utsädeskontrollen.

Utan hinder av andra stycket får certifierad utsädespotatis som är avsedd

för odlare inom kontraktsbunden produktion förvaras i förpackningar som

inte är förslutna.

35 § Förpackningar av certifierad utsädespotatis skall vara märkta med

växtpass, som skall innehålla text som framgår av bilaga 6. Texten skall vara

tydligt läsbar, utan rättningar och med outplånlig skrift.

Vid förslutning med plomb skall märkningen fästas under plomben. I

annat fall placeras den direkt på emballaget på sådant sätt att den inte kan

avlägsnas utan åverkan på underlaget eller märkningen. Efter Utsä-

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

10

deskontrollens medgivande får märkningen ersättas med tryck direkt på

förpackningen.

Särskilda krav för utsäde av genetiskt modifierade sorter

35 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsädespotatis som är av en sort

som är genetiskt modifierad, endast saluföras om tillstånd finns enligt 13 kap.

12 § miljöbalken (1998:808) eller enligt 6 § förordningen (1994:901) om

genetiskt modifierade organismer.

Att sorten är genetiskt modifierad skall framgå av märkningen på

förpackningen enligt kraven i bilaga 6, samt av alla dokument, officiella eller

andra, som fästs på, eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är

genetiskt modifierad skall även framgå av försäljningskataloger och annan

information där sorten omnämns. (SJVFS 2001:25).

Särskilda krav för certifiering av basutsäde i gemenskapsklasserna EG1,

EG2 och EG3

36 § För certifiering av basutsäde i gemenskapsklasserna EG1, EG2 och EG3

gäller utöver de krav som i övrigt framgår av denna författning att

1. odlingen, samt den odling från vilken odlingen direkt härstammar, inte

får förläggas till areal där potatis har odlats under något av de närmast

föregående tre åren,

2. odlingen, samt den odling från vilken odlingen direkt härstammar, skall

fältbesiktigas av Utsädeskontrollen två gånger, och

3. odlingen skall härstamma direkt från en odling som uppfyller de krav

som anges i bilaga 5 A. Odlingen i sig skall uppfylla de krav som anges i

bilaga 5 B. Vid tveksamhet skall fältbesiktningsresultatet kompletteras med

laboratorietestning av blad enligt lämplig metod.

Särskilda krav för odling av stamutsäde i laboratorium och växthus eller

odlingsrum

37 § Den som avser att producera stamutsäde skall ha tillgång till växt -

patologisk expertis samt produktions- och lagringslokal som godkänts av

Jordbruksverket.

38 § Vid allt laboratoriearbete och vid odling av meristemplantor, rör-

sticklingar och moderplantor skall erforderlig försiktighet och största möjliga

hygien iakttas för att undvika infektion av växtmaterialet. En kultur som visar

sig vara förorenad av svamp eller bakterier skall kasseras.

Endast personer, som arbetar med produktion eller kontroll av stamutsäde

skall ha tillträde till laboratorium, odlingsrum eller växthus som används för

stamutsädesproduktion.

Meristem, meristemkloner och moderplantor skall lätt kunna identifieras.

De skall därför numreras och hållas väl åtskilda under hela odlingen.

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

11

39 § Den som producerar stamutsäde skall för varje uppdragning föra

fortlöpande noteringar beträffande skärning av meristem, odling av

meristemplantor och rörsticklingar, kylförvaring av rörsticklingar och odling

av moderplantor. Uppgifter om tidpunkten för genomförande av respektive

arbetsmoment, antalet meristem och plantor samt eventuell kassationsorsak

och omfattning skall kunna redovisas till Utsädeskontrollen.

40 §⁵ Rörsticklingar från varje meristemklon, som skall användas för

produktion av stamutsäde, skall vara fria från bladrullvirus, PVA, PVM, PVS,

PVX, PVY, TSWV, tobaksrattelvirus, potatismopptoppvirus och spindle

tuber viroid, Erwinia carotovora ssp. artroseptica, Erwinia carotovora ssp.

carotovora, Erwinia chrysanthemi, Clavibacter michiganensis ssp.

sepedonicus och Ralstonia solanacearum och andra växt patogena virus samt

bakterie- och svampsjukdomar. Dessutom skall mo derknölen vara fri från

Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus och Ralstonia solanacearum.

Undersökningen skall utföras av laboratorium som Jordbruksverket

godkänner. (SJVFS 2001:25).

41 § Meristemplantor skall lagras och hanteras på sätt som hindrar

återinfektion av skadegörare. De får användas för upprepad produktion av

stamutsäde.

Meristemplantorna sticklingförökas klonvis. Rörsticklingar överförs till

odlingssubstrat, som är fritt från sjukdomsalstrare, för produktion av

moderplantor i växthus eller odlingsrum. Från moderplantorna får en

knölgeneration, SS, produceras. Alternativt kan rörsticklingar planteras i fält

för produktion av S1. (SJVFS 1997:5).

Införsel av utsädespotatis

42 § Införsel av utsädespotatis från land utanför EU skall skriftligen anmälas

till Utsädeskontrollen senast en vecka efter införseln. Kravet på anmälan

gäller vid införsel av mer än 2 kg utsädespotatis. Anmälan skall innehålla

uppgifter om

1. importör,

2. produktionsland och kontrollerande myndighet,

3. avsändarland,

4. sort,

5. kvantitet,

6. referensnummer, samt

7. kategori och eventuell certifieringsklass.

För utsäde infört från annat land inom EU och som skall användas för

vidare uppförökning i det svenska certifieringssystemet gäller att partiet skall

vara märkt enligt EG:s krav för märkning av utsädespotatis. Klassificering i

det svenska certifieringssystemet görs av Utsädeskontrollen i samråd med

Jordbruksverket. (SJVFS 2001:25).

⁵

Senaste lydelse SJVFS 1997:5.

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

12

Övriga bestämmelser

43 § Nematodundersökning, fältbesiktning och virustest av sådant certi-

fikatutsäde som ett företag tillhandahåller sina avtalsbundna odlare får, utan

hinder av vad som föreskrivs i 9, 22 och 25 §§, utföras av person som av

Utsädeskontrollen auktoriserats för detta ändamål.

Undersökningar enligt första stycket får endast utföras inom företag som

bedriver handel med matpotatis eller med förädlad vara där potatis utgör

råvaran.

Fältbesiktning av stamutsädesodling från vilken hela skörden levereras till

företagets avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivits i 22 §,

utföras av person som av Utsädeskontrollen auktoriserats för detta ändamål.

Resultaten från undersökningar enligt första och tredje stycket skall

omgående tillställas Utsädeskontrollen och skall kontrolleras genom stickprov

i den omfattning Utsädeskontrollen beslutar. (SJVFS 1997:5).

44 § Resultaten av fältbesiktning och knölkvalitetskontroll skall lämnas

skriftligen till uppdragsgivaren vid förrättningstillfället.

45 § Vid brist på utsäde eller om särskilda skäl annars föreligger, kan

Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna för-

fattning, såvida detta inte påverkar kvaliteten vid fortsatt uppförökning och

det inte strider mot EG:s bestämmelser.

46 § Ytterligare bestämmelser om krav på märkning med växtpass, vid

förflyttning inom EU av utsädespotatis som inte certifieras, samt krav på

förvaring av växtpass finns i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare.

--------------------------

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1. Denna författning⁶ träder ikraft den 1 juli 1995, då Statens jord-

bruksverks föreskrifter (SJVFS 1992:29) om utsädespotatis skall upphöra att

gälla.

2. Krav på samodling enligt 19 § fjärde stycket 3 och krav på lagring

enligt 27 § andra stycket 3 skall tillämpas från och med certifieringen av 1996

års skörd.

3. Krav på analys av ljus ringröta enligt 8 §, krav på högsta andel knölar

med symptom av rostringar för sorter som anges i bilaga 3 B och krav på

märkning enligt bilaga 6 skall tillämpas från och med certifieringen av 1997

års skörd.

4. För meristemklon som testats före 1 juli 1995 avseende frihet från de

växtskadegörare som anges i 40 § skall bestämmelser enligt Statens

6 SJVFS 1995:90.

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

13

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1992:29) om utsädespotatis tillämpas.

(SJVFS 1997:5 ).

--------------------------

Denna författning⁷ träder i kraft den 29 januari 1997.

--------------------------

Denna författning⁸ träder i kraft den 1 april 2001.

MATS PERSSON

Karin Nordin

(Växtinspektionen)

⁷

SJVFS 1997:5

⁸

SJVFS 2001:25.

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

14

Bilaga 1 ⁹

Växtskadegörare

A.

Clavibacter michiganensis (Smith) Davis

et al. ssp sepedonicus (Spieckermann et

Kotthoff) Davis et al.

Ljus ringröta

Ralstonia solanacearum

(Smith.) Yabuuchi et al.

Mörk ringröta

Synchytrium endobioticum (Schilbersky)

Percival

Potatiskräfta

Ditylenchus destructor Thorne

Potatisrötnematod

Meloidogyne chitwoodi

Golden, O'Bannon, Santo & Finley

Rotgallnematod

Leptinotarsa decemlineata Say

Koloradoskalbagge

Beet necrotic yellow vein virus

Rhizomania

Tomato spotted wilt virus

Bronsfläckvirus

B.

Globodera pallida (Stone) Behrens

Vit potatiscystnematod

Globodera rostochiensis (Wollenweber)

Behrens

Gul potatiscystnematod

C.

Ditylenchus destructor Thorne

(SJVFS 2001:25).

Potatisrötnematod

⁹

Senaste lydelse SJVFS 1997:5.

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

15

Fältbesiktning och virustest

Fältbesiktning

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass

Fel

Klass

S

SE1/SE2

E

A

Främmande sort och

avvikande typ

0

0,05

0,05

0,1

Bladrull- och krussjuka

0

*

0,2

0,7

10

Stjälkbakterios

0

0,1

0,5

1

Virustest

Högsta tillåtna andel knölar med virus, angivet i procent, i respektive klass

Virus

Klass

S

SE1/SE2

E

A

Y, A och bladrull^**

0,0

0,4

1

10

X

0^***

--- Undersöks inte ---

S och M

(SJVFS 1997:5).

0,3 ^***

--- Undersöks inte ---

*Kravet gäller frihet från alla synliga symptom av virussjukdomar.

** Förekomst av bladrullvirus undersöks endast om misstanke om smitta föreligger.

^{*** Undersöks endast i sorter som är dokumenterat mottagliga för dessa viroser.}

***

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

16

Bilaga 3

A.

Potatissorter som är motståndskraftiga mot potatisvirus Y

Annika

Bellona

Elin

Frieslander

Maria

Maris Bard

Matilda

Meva

Minerva

Ovatio

Provita

Saturna

Sava

Saxon

Timate

B.

Potatisorter som är starkt mottagliga för rostringar

Dianella

Elles

Prevalent

Producent

(SJVFS 1997:5)

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

17

Bilaga 4

Kvalitetskrav vid certifiering (viktprocent, högst):

Kvalitetsfel

1 Blöta och torra rötor...........................................................................

varav blöta rötor och brunröta...........................................................

0,5

0,1

2 Djupa växtsprickor och starkt missformade, mekaniska och

fysiologiska skador djupare än 5 mm ...............................................

3

3 Vanlig skorv på mer än 1/3 av ytan...................................................

5

Total tolerans punkterna 1 - 3 .................................................................. 6

4 Rostringar............................................................................................ 2

5 Lackskorv, blåsskorv, pulverskorv mer än 1/10 av ytan.................

varav pulverskorv ...............................................................................

3

1

6 Stora knölar (större än den övre gränsen)......................................... 3

7 Små knölar (mindre än den nedre gränsen)...................................... 3

8

Jord och andra främmande ämnen.....................................................

(SJVFS 1997:5).

1

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

18

Bilaga 5

Särskilda krav för gemenskapsklasserna EG1, EG2 och EG3

A. Krav på den odling från vilket utsädespartiet skall härstamma

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass

Fel

Klass

EG 1

EG 2

EG 3

Synliga virussymptom vid

fältbesiktning eller vid efter-

följande virustest

0,1

0,1

0,1

Stjälkbakterios

0

0,25

0,25

B. Krav på odling som skall certifieras i gemenskapsklasserna EG1, EG2

och EG3

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass

Fel

Klass

EG 1

EG 2

EG 3

Synliga virussymptom vid

fältbesiktning eller vid efter-

följande virustest

0,5

0,5

1

Stjälkbakterios

0

0,5

1

SJVFS 2001:25

Saknr U 72

19

Bilaga 6 ¹⁰

Märkningskrav

Text som skall finnas på ett växtpass:

a)

"1. EG-växtpass"

b)

"2. Sverige"

c)

"3. Statens Utsädeskontroll"

d)

"4. Odlarens registreringsnummer:.......………"

e)

"5. Certifieringsnummer:................"

f)

"6. Utsädespotatis. Solanum tuberosum."

g)

"7. Nettovikt:....................kg"

h)^*

"8. ZP, godkänt till skyddad zon:.........."

i)

"EG:s regler och normer"

j)

"Månad och år för certifiering:.........…….."

k)

"Sort:......……….". För en genetiskt modifierad sort anges även texten

"(genetiskt modifierad)".

l)

"Kategori och klass:...................."

m)

"Storlek:...................."

n)

"Kemisk behandling:...................."

Växtpassets utformning

A.

Färg:

Klass

S

vitt med violett band

"

SE/E

vitt

"

A

blått

"

U

brun

B.

Storlek:

Minsta storlek för förpackningar med en vikt av 25 kg eller större: 110

millimeter x 67 millimeter. (SJVFS 2001:25).

¹⁰

Senaste lydelse SJVFS 1997:5.

*Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon skall namnet på den

^{skyddade zonen anges efter koden ZP.}