SJVFS 2001:26

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46, telex: 70991

SJV-S

^{ISSN 1102-0970}

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av

utsäde av beta, foder-, olje - och fiberväxter;

beslutade den 19 mars 2001

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 2, 6-8, 11, 13, 15, 20-

22, 24-25 §§utsädesförordningen (2000:1330) och 8 § förordningen

(1996:146) med instruktion för Statens utsädeskontroll, samt efter samråd

med Statens utsädeskontroll, i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS

1994:23) om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och

fiberväxter²

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

Utkom från trycket

den 4 april 2001

^Omtryck

dels att 22 § skall upphöra att gälla,

dels att 1-5, 7, 9-13, 19-20, 24-25 och 28 §§, rubrikerna närmast före 1

och 9 §§, samt bilagorna 1- 5 skall ha följande lydelse, samt

dels att det i föreskrifterna skall införas två nya paragrafer, 5 a och

12 a §§, en ny rubrik närmast före 12 a § samt en ny bilaga, bilaga 3 a, av

följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den

dag då denna författning träder i kraft.

¹ Jfr rådets direktiv 66/400/EEG (EGT 125, 11.7.1966, s. 2290/66, Celex

31966L0400), senast ändrat genom rådets direktiv 98/96/EG (EGT L 25, 1.2.1999, s.

27, Celex 31998L0096), rådets direktiv 66/401/EEG (EGT 125, 11.7.1966, s.

2298/66, Celex 31966L0401), senast ändrat genom rådets direktiv 98/96/EG (EGT L

25, 1.2.1999, s. 27, Celex 31998L0096), rådets direktiv 69/208/EEG (EGT L 169,

10.7.1969, s. 3, Celex 31969L0208), senast ändrat genom rådets direktiv 98/96/EG

(EGT L 25, 1.2.1999, s. 27, Celex 31998L0096), kommissionens direktiv

75/502/EEG (EGT L 228, 29.8.1975, s. 23, Celex 31975L0502), kommissionens

beslut 81/675/EEG (EGT L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex 31981D0675), ändrat

genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT L 327, 22.11.1986, s. 50, Celex

31986D0563), kommissionens direktiv 86/109/EEG (EGT L 93, 8.4.1986, s. 21,

Celex 31986L0109), senast ändrat genom kommissionens direktiv 91/376/EEG (EGT

L 203, 26.7.1991, s. 108, Celex 31991L0376), kommissionens beslut 87/309/EEG

(EGT L 155, 16.6.1987, s. 26, Celex 31987D0309), senast ändrat genom

kommissionens beslut 97/125/EG (EGT L 48, 19.2.1997, s. 35, Celex 31997D0125),

samt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 69/98 av den 17 juli 1998 om ändring

av bilaga I (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till EES-avtalet (EGT L 158,

24.6.1999, s. 1).

² Författningen omtryckt SJVFS 2000:1 08.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

2

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels

i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS

2001:26).

DEFINITIONER

2 §³ De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298),

växtskyddslagen (1972:318) och i 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma

betydelse i dessa föreskrifter.

I dessa föreskrifter avses med

utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 punkt 1 nämnda arterna av beta,

foderväxter samt olje- och fiberväxter,

grundutsäde: utsäde certifierat i en klass som medger reproduktion för

certifiering av skörden,

bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare uppförökning,

förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som

används av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av

sorten eller för framställning av stamutsäde eller basutsäde,

stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren

eller dennes representant är framställt från F-material eller stamutsäde och

som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett

för framställning av stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde,

basutsäde (utsädesklass B):

a) förädlade sorter: utsäde som är framställt från stamutsäde som

levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens

begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde,

och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är

avsett för framställning av certifikatutsäde; för hybridsorter inkluderas

utsäde för framställning av såväl hanliga som honliga föräldraplantor,

b) lokala sorter: utsäde som har framställts under officiell kontroll

från en eller flera gårdar inom ett klart avgränsat ursprungsområde, och som

uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för

framställning av certifikatutsäde,

certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt

2 som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från

stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för cer-

tifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde,

³ Senaste lydelse SJVFS 1996:102.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

3

certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1): utsäde av

arter enligt bilaga 1 punkt 3 som är framställt från basutsäde, eller på

förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2

angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för framställning av

certifikatutsäde av andra generationen eller för användning som bruks-

utsäde,

certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2): utsäde av

arter enligt bilaga 1 punkt 4 som är framställt från certifikatutsäde av första

generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde,

och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är

avsett för användning som bruksutsäde eller, i tillämpliga fall, för

framställning av certifikatutsäde av tredje generationen,

certifikatutsäde av tredje generationen (utsädesklass C3): utsäde av

arter enligt bilaga 1 punkt 5 som är framställt från certifikatutsäde av första

eller andra generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller

basutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för

certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde,

handelsutsäde: utsäde av foder-, olje- och fiberväxter enligt bilaga 1

punkt 6 som är artäkta och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för

handelsutsäde samt är avsett för användning som bruks utsäde,

småförpackningar:

a) utsäde av beta:

EG-småförpackning: en förpackning med utsäde av monogermt

frö eller precisionsfrö innehållande upp till 100.000 frögytt-ringar

eller med en högsta nettovikt om 2,5 kg; för annat utsäde än

monogermt frö eller precisionsfrö tillåts dock en nettovikt om

högst 10 kg,

b) utsäde av foderväxter:

I) EG-småförpackning av typ A: en förpackning med

blandning av utsäde som endast är avsett för

grönyteändamål, med en nettovikt om högst 2 kg,

II) EG-småförpackning av t y p B: en förpackning med

basutsäde, certifikatutsäde, handelsutsäde eller art -

ellersortblandning av foderväxter, med en nettovikt om

högst 10 kg,

c) utsäde av foder-, olje- och fiberväxter:

S-småförpackning: en förpackning med certifikat- eller

handelsutsäde av olje - och fiberväxter eller en art- eller

sortblandning av foderväxter, med en nettovikt om

högst 25 kg,

"Specialblandning": en förpackning med en art- eller sortbland-

ning av foderväxter som har en sammansättning som skiljer sig

från utsädesföretagets ordinarie sortiment, med en nettovikt om

högst 25 kg;

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

4

i de angivna nettovikterna under a - c inräknas inte eventuellt

innehåll av pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra

fasta tillsatser,

provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,

officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av

ett organ som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk,

OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den 28

september 2000 för certifiering av utsäde av beta, foder-, olje- och

fiberväxter,

dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en

sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i

OECD:s sortlista,

växtpass: officiell märkning som visar att föreskrivna sundhets krav vid

förflyttning av växter inom Europeiska unionen (EU) är uppfyllda och

sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt

av Jordbruksverket. (SJVFS 2001:26).

GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING

Provtagning och partistorlek

3 §⁴ Provtagning av utsäde för certifiering skall ske enligt de regler som

fastställts av International Seed Testing Association (ISTA).

Alla utsädespartier för certifiering skall vara officiellt provtagna.

Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som

skall betas skall kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda

skäl får Utsädeskontrollen medge undantag från kravet på provtagning före

betning.

Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för

provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning

godkänts av Utsädeskontrollen.

Ett utsädesparti som certifieras skall vara enhetligt. Partistorleken får

vara högst

1. 25 ton för utsäde av bomull, jordnöt, fodervicker, lupinarter,

safflor, sojaböna, solros, åkerböna och ärt,

2. 20 ton för utsäde av beta, luddvicker och ungersk vicker, samt

3. 10 ton för utsäde av övriga arter.

I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5

procent. (SJVFS 2001:26).

⁴ Senaste lydelse SJVFS 1996:102.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

5

Fältbesiktning och sortkontroll

4 § Utsäde för certifiering skall komma från fältbesiktigad och godkänd

utsädesodling. För att godkännas skall utsädesodlingen uppfylla angivna

krav för utsädesodling enligt bilaga 3, och i bilaga 2 angivna krav på

sortkvalitet. Innan en utsädesodling slutligt godkänns av

Utsädeskontrollen skall godkända resultat från både fältbesiktningen och

från kontrollodling av grundutsädet föreligga. Detta gäller oavsett om den

fältbesiktigats av Utsädeskontrollen eller av en godkänd besiktningsman

enligt 5 a §.

Utöver vad som anges i bilaga 3 krävs för godkännande att odlingen

vid slutlig fältbesiktning befunnits vara fri från flyghavre. (SJVFS

2001:26).

5 §⁵ Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till

Utsädeskontrollen. För vårsådda utsädesodlingar skall anmälan vara

Utsädeskontrollen tillhanda senast den 15 maj skördeåret och för

höstsådda skall anmälan vara inkommen senast den 25 april, såvida inte

annan tidpunkt medges av Utsädeskontrollen. För fleråriga

utsädesodlingar skall anmälan ske varje år och vara Utsädeskontrollen

tillhanda senast den 15 maj skördeåret, såvida inte annan tidpunkt medges

av Utsädeskontrollen. Utsädeskontrollen kan endast medge anmälningar

efter den 15 juli om Utsädeskontrollen har möjlighet till besiktning

alternativt stickprovskontroll. Utsädeskontrollen har rätt att avvisa

odlingar som anmäls för sent.

Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besikt -

ning av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 3 samt fastställa

fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall besiktigas.

Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna

A, B och C1, samt i klasserna C, C2 och C3 i den omfattning

Utsädeskontrollen anser erforderligt. Utsädeskontrollen skall i anslutning

till kontrollodlingen bedöma om den skall kombineras med laboratorie-

analys.

Utsädeskontrollen, eller en godkänd besiktningsman enligt 5 a §, äger

utan föregående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts

och utför besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.

Utsädeskontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om

resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 2001:26).

5 a § Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för produktion av bruks -

utsäde av andra arter än beta får utföras av person som av Utsädes -

⁵ Senaste lydelse SJVFS 1996:102. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket flyttats

till den nya 5a §.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

6

kontrollen godkänts för detta ändamål. Villkoren för sådant godkännande

framgår av bilaga 3a.

Utsädeskontrollen skall genom stickprov efterkontrollera minst 10 % av

utsädesodlingarna av självpollinerande arter och minst 20 % av ut-

sädesodlingarna av korspollinerande arter som fältbesiktigats av besikt -

ningsmän godkända enligt första stycket. Utsädeskontrollen skall även ta

ut prov för att kontrollodla partier från dessa utsädesodlingar i den om-

fattning Utsädeskontrollen anser erforderligt. (SJVFS 2001:26).

Frövarukvalitet

6 § Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de av-

vikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av in-

blandning av antal frön av andra arter som framgår av bilaga 2 a. (SJVFS

1996:102).

7 §⁶ Utsäde får godkännas för certifiering om det vid undersökning av

officiellt uttagna prov uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2.

För saluföring i Sverige skall utsäde som producerats i Sverige även

uppfylla de högre kvalitetskrav eller tilläggskrav som anges i bilaga 2 för

sådant utsäde.

Utsäde av de i bilaga 1 punkt 6 nämnda arterna, som är tillräckligt

artäkta, kan utan föregående sortkontroll godkännas för certifiering och

saluföras som handelsutsäde, om utsädet uppfyller kvalitetskraven i bilaga

2.

Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifie-

rande organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla

lagring utan att grobarheten försämras. (SJVFS 2001:26).

Certifiering av art- och sortblandningar

8 § Blandning av utsäde av sorter och arter av foderväxter får certifieras

för användning som bruksutsäde, om samtliga av blandningens

beståndsdelar var för sig uppfyller certifieringskraven för respektive art.

I en blandning får också ingå utsäde av andra än de i bilaga 1 punkt 1

angivna arterna. (SJVFS 1996:102).

⁶ Senaste lydelse SJVFS 1996:102.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

7

Betat utsäde

9 § Utsäde som behandlats med bekämpningsmedel (betats) får endast

certifieras om medlet är jämnt fördelat på frövaran. (SJVFS 2001:26).

10 §⁷ Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:13) om emballage för betat

utsäde. (SJVFS 2001:26).

Utlämnande av certifierat utsäde

11 §⁸ Parti för certifiering skall finnas tillgängligt på platsen för certi-

fieringen intill dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med

undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 2 är

uppfyllda.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande

organet certifiera utsäde av höstraps och höstrybs för utlämning till

förbrukare inom landet innan resultatet av kvalitetsundersökningen är

klart.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande

organet certifiera utsäde för utförsel till ett land inom EES innan resultatet

av grobarhetsanalysen är klart.

Vid fall som avses i andra stycket skall Utsädeskontrollen vid begäran

bistå andra myndigheter inom EES med uppgifter om det aktuella partiet.

Som villkor för sådan certifiering gäller att

1. utlämnandet endast skall avse första handelsledet och att köparens

namn och adress anges,

2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 2 uppvisas,

3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,

4. utsädesproducenten skall informera köparen om resultatet av gro-

barhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 2 inte är uppfyllda.

Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till för-

brukare innan kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven

i bilaga 2, skall av Utsädeskontrollen kungöras i Statens jordbruksverks

författningssamling före den 1 februari. Meddelandet skall innehålla

analysresultatet, uppgift om referensnummer, art och sort samt

förpackarens namn och adress. (SJVFS 2001:26).

⁷Senaste lydelse SJVFS 1996:102.

⁸ Senaste lydelse SJVFS 1996:102.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

8

Undantag från krav på grobarhet

12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen för

certifiering godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte

uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant

godkännande kan meddelas under förutsättning att konstaterad grobarhet

uppges vid saluföringen och att utsädet skall användas för fortsatt

uppförökning. (SJVFS 2001:26).

Utsäde av genetiskt modifierade sorter

12 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som

är genetiskt modifierad, endast saluföras om tillstånd finns enligt 13 kap. 12

§ miljöbalken (1998:808) eller enligt 6 § förordningen (1994:901) om

genetiskt modifierade organismer.

Att sorten är genetiskt modifierad skall framgå av märkningen på

förpackningen enligt märkningskraven i bilaga 4, samt av alla dokument,

officiella eller andra, som fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om

att en sort är genetiskt modifierad skall även framgå av

försäljningskataloger och annan information där sorten omnämns. (SJVFS

2001:26).

MÄRKNING OCH FÖRSEGLING

13 §⁹ Vid saluföring skall varje förpackning, med undantag för

småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke vars utformning och

innehåll uppfyller kraven i bilaga 4.

Märkningen skall utföras under det certifierande organets kontroll och

utgör ett bevis på att utsädet är certifierat.

Ett officiellt märke skall vara av självhäftande material eller av riv-

beständigt material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.

Som officiellt märke får på förpackningar av foderväxter respektive olje-

och fiberväxter enligt bilaga 1 punkt 1, också användas outplånlig och

påtryckt eller påstämplad text som godkänts av Utsädeskontrollen och som

uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Då påtryckt eller påstämplad text

används skall varje förpackning vara försedd med ett individuellt

löpnummer. Företaget som utför tryckningen på förpackningarna skall

underrätta det certifierande organet om antalet förpackningar som märkts,

med uppgift om deras löpnummer. Det certifierande organet skall föra

journal över de utsädeskvantiteter som märkts enligt detta system, med

uppgifter om antalet förpackningar i varje parti, förpackningarnas innehåll

⁹ Senaste lydelse SJVFS 1998:135.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

9

och löpnummer. Det certifierande organet skall också granska

producenternas journaler. (SJVFS 2001:26).

14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket

och förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt

12 § skall, utöver kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens

försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten,

leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer

anges. Dessutom skall, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det

officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilaga

2.

Leverantörsmärket skall inte kunna förväxlas med det officiella märket.

(SJVFS 1996:102).

14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag

medgetts enligt 31 § skall, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det

officiella märket ha samma färg som för motsvarande utsädesklass. För

utsäde av ej dokumenterad sort skall det officiella märket ha sådan färg

som anges i bilaga 4.

Märket skall alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav.

(SJVFS 1996:102).

15 § Förpackningar med sådant utsäde som avses i 26 b § skall utöver

kraven i bilaga 4 vara försedda med ett leverantörsmärke med texten

"Utsäde för utförsel". (SJVFS 1996:102).

16 § har upphävts genom (SJVFS 1996:102).

17 § Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under det certi-

fierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning.

Försegling utgörs av förslutning och plombering och skall vara utförd på

sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.

Följande förslutningssystem får användas utan plombering:

1. Påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan

öppning än påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett

självhäftande system eller värmeförslutningssystem som försluter öpp-

ningen efter påfyllning på sådant sätt att den inte kan öppnas utan att

skadas, eller

2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie

som inleds med siffran 1 i påsens överkant, eller liknande märkning

(bokstäver, symbol), som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är

tryckt med outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning.

För förpackningar med utsäde av fodervicker, luddvicker, lupinarter,

sojaböna, solros, ungersk vicker, åkerböna och ärt får även som förslut-

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

10

ningssystem användas påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har

någon annan öppning än påfyllningsanordningen, att de försluts genom

trycket av det påfyllda utsädets vikt på påfyllningsanordningen samt att

anordningens längd inte understiger 22 % av påsens bredd. (SJVFS

1996:102).

Annullering

18 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet

inte uppfyller kraven i bilaga 2, skall märkena makuleras under det cer-

tifierande organets kontroll.

Har förpackning med påtryckt eller påstämplad text använts, skall

förpackningen tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten

makuleras under det certifierande organets kontroll. (SJVFS 1996:102).

Certifieringens varaktighet

19 § Ett utsädesparti får saluföras under en period av ett år efter den månad

då förseglingen ägt rum.

Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet

efter provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig

fortfarande uppfylla grobarhetskravet.

Om förlängning medges, skall det certifierande organet utföra nöd-

vändig tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:26).

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR

20 § Partier av stam-, bas-, certifikat- och handelsutsäde som godkänts för

certifiering, samt utsädesblandning enligt 8 §, får saluföras i

småförpackningar utan att dessa behöver vara officiellt märkta och

förseglade om de uppfyller märknings- och förseglingskraven i 21 §.

(SJVFS 2001:26).

21 § Småförpackningar skall vara märkta med ett leverantörsmärke eller

med en tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som

uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Om förpackningen är genomskinlig

kan märket anbringas inuti förpackningen.

Småförpackningar skall vara förseglade av utsädesföretaget på ett

sådant sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av

småförpackningar får endast äga rum under det certifierande organets

kontroll.

22 § har upphävts genom (SJVFS 2001:26).

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

11

23 § Småförpackning av "specialblandning" av sorter eller arter, som var

för sig godkänts för certifiering, får efter beställning från den slutlige

förbrukaren säljas till denne utan krav om särskild märkning.

24 §¹⁰ EG-småförpackningar med betutsäde, EG-småförpackningar av typ A

och typ B och S-småförpackningar med foderväxtutsäde får saluföras fram

till utgången av säsongen efter den provtagningssäsong då partiet

godkänts. S-småförpackningar med utsäde av olje- och fiberväxter får

endast saluföras under en period av ett år efter den månad då partiet

godkänts. (SJVFS 2001:26).

25 § Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småför-

packningar efter den i 24 § nämnda perioden kan medges av det certifie-

rande organet om ett antal officiellt uttagna prov, ur förpackningar som är

representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på grobarhet. Om

förlängning medges skall utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning som

anger det nya sista datumet för saluföring. Sista datumet för saluföring kan

förlängas ett år. (SJVFS 2001:26).

26 § Utsädeskontrollen skall kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i

småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upp-

rätthålls.

Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2

eller märkningsbestämmelserna i bilaga 4, skall detta kungöras årligen av

Utsädeskontrollen i myndighetens meddelandeserie. Förutom uppgift om

analysresultatet skall även uppgift om referensnummer, art och sort samt

förpackarens namn och adress anges. (SJVFS 1996:102).

26 a § Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde i

småförpackningar för vidare försäljning skall kontinuerligt föra journal om

lager och förpackning av partier och blandningar.

I journal över småförpackningar med utsäde av rena arter skall det

finnas följande uppgifter:

1. art,

2. sort, utom för handelsutsäde,

3. referensnummer,

4. utsädesklass,

5. partiets vikt,

6. datum för påb örjad förpackning,

7. typ av småförpackning,

8. antal förpackningar som märkts och förseglats,

¹⁰ Senaste lydelse SJVFS 1996:102.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

12

9. förpackningarnas vikt, alternativt för beta antal frö/frögytt-

ringar per förpackning,

10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referens-

nummer eller specialblandning anges),

11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är

slut), och

12. datum för avslutad förpackning.

I journal över småförpackningar med art-, sort- eller utsädesblandning

skall det finnas följande uppgifter:

1. blandningens referensnummer,

2. blandningens vikt,

3. datum för blandning respektive påbörjad förpackning,

4. typ av småförpackning,

5. antal förpackningar som märkts och förseglats,

6. förpackningarnas vikt,

7. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är

slut), och

8. datum för avslutad förpackning.

En journal skall finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år. (SJVFS

1996:102).

UTFÖRSEL AV UTSÄDE

26 b § Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i

Europeiska gemenskapens (EG) gemensamma sortlista för arter av lant-

bruksväxter men som är intagen i en nationell sortlista i ett land inom EES

får certifieras för utförsel till det landet om utsädet uppfyller kraven i bilaga

2. (SJVFS 1996:102).

27 § Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Utsädeskontrollen

enligt OECD:s system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i

den officiella sortlistan i ett land som är anslutet till detta system och

utsädespartiet uppfyller de av OECD fastställda kraven.

Vid certifiering enligt OECD-systemet skall Utsädeskontrollen utfärda

certifieringsbevis och märka partiet enligt OECD:s regler. (SJVFS

1996:102).

27 a § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom EES får säljas till det

landet som icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet

1. kommer från en godkänd utsädesodling,

2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och

innehåll uppfyller kraven i bilaga 4, samt

3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:102).

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

13

INFÖRSEL AV UTSÄDE

28 §¹¹ Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, som skall

användas för uppförökning eller som skall saluföras, skall av importören

skriftligen anmälas till Utsädeskontrollen senast två veckor efter införseln.

Vid införsel från ett land utanför EES är lägsta mängd för anmälan 2 kg.

Anmälan skall ske på av Utsädeskontrollen fastställd blankett och innehålla

följande uppgifter:

1. ursprungsland o ch officiell kontrollmyndighet,

2. avsändarland,

3. art,

4. sort,

5. kvantitet,

6. referensnummer,

7. utsädesklass,

8. typ av förpackning och märkning, och

9. beträffande småförpackningar, det antal förpackningar som förts in

och förpackningarnas vikt, eller för beta antal frö/frögyttringar per

förpackning.

Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system skall anmälan åtföljas av

ISTA:s "orange certifikat" eller annat certifikat som är godkänt av

Utsädeskontrollen. (SJVFS 2001:26).

29 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras

som certifikatutsäde om

1. sorten är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma

sortlista för arter av lantbruksväxter,

2. utsädet härstammar från basutsäde eller, i tillämpliga fall, certi-

fikatutsäde av första eller andra generationen,

3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land

inom EES, eller av en myndighet i ett land som med avseende på

fältbesiktningen och certifieringen har godkänts av EG som tredje land¹²,

och

4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt

åtföljt av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:102).

¹¹ Senaste lydelse SJVFS 1996:102.

¹² Se rådets beslut 95/514/EG om likvärdighet av fältbesiktningar av utsädesodlingar i

tredje land och om likvärdighet av utsäde producerat i tredje land (EGT L 296,

9.12.1995, s. 34, Celex 31995D0514), senast ändrat genom rådets beslut

2000/326/EG (EGT L 114, 13.5.2000, s. 30, Celex 32000D326).

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

14

30 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den

svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av

lantbruksväxter får ske om partiet

1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,

2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur

landet,

3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för

vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller

4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller

urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om 50 kg. (SJVFS

1996:102).

UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA

31 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan

Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna för-

fattning, såvida det inte strider mot EG:s bestämmelser. (SJVFS 1996:102).

32 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt

producerar, lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter

skall vara försedda med ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med

krav på att vissa växter skall åtföljas av ett sundhetsintyg vid införsel från

länder som inte är medlemmar i EU finns i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av

växtskadegörare. (SJVFS 1996:102).

-------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning¹³ träder i kraft den 1 mars 1994.

För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller

tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i

Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om

statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar¹⁴.

Därjämte får utsäde av lin, sockerbeta, sojaböna, solros, svartsenap

och vallmo fram till den 1 juli 1994 märkas med kvalitetsdeklaration enligt

Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1991:100) om

^{13 SJVFS 1994:23.}

¹⁴ Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

15

kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror¹⁵ och, om

sådan märkning har skett, utan certifiering släppas ut på marknaden i

Sverige.

Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i

Sverige.

Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i

klass C med högre generationstal än första generationen efter basutsäde

får fram till den 1 november 1994 certifieras i klass C utan generationstal.

Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra

generationen efter basutsäde, D, E eller U får fram till den 30 juni 1995

ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 19 § andra stycket är

uppfyllt.

Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan genera-

tionstal får ske längst t.o.m. den 30 juni 1998.

Utsäde av följande arter är tillåtet att certifiera i klass C1 och klass C2

t.o.m. den 30 juni 1997, därefter kan certifikatutsäde av de aktuella arterna

endast certifieras i klass C: Alsikeklöver (Trifolium hybridum L.),

hundäxing (Dactylis glomerata L.), rödklöver (Trifolium pratense L.),

rödsvingel (Festuca rubra L.), timotej (Phleum pratense L.), vitklöver

(Trifolium repens L.), ängsgröe (Poa pratensis L.) och ängssvingel

(Festuca pratensis Hudson). (SJVFS 1996:102).

-------------------------

Denna författning¹⁶ träder i kraft den 1 juli 1996.

-------------------------

Denna författning¹⁷ träder i kraft den 1 januari 1999.

-------------------------

Denna författning¹⁸

träder i kraft den 5 april 2001.

Utsäde som förpackats i S-småförpackning och märkts med leverantörs-

märkning enligt de bestämmelser i 22 § som upphör att gälla den 5 april

2001, får saluföras t.o.m. den 30 juni 2002 med nödvändig tilläggsmärkning,

under förutsättning att utsädet fortfa rande uppfyller

¹⁵ Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa

utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubriken närmast före 3 § i föreskrifterna att gälla

^{den 1 mars 1994.}

^{16 SJVFS 1996:102.}

¹⁷ SJVFS 1998:135.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

16

kravet på grobarhet. Ingen tilläggsmärkning får därefter göras av sådana

förpackningar.

MATS PERSSON

Eva Dahlberg

(Växtodlingsenheten)

¹⁸ SJVFS 2001:26.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

17

Bilaga 1

ARTER (PUNKT 1) OCH UTSÄDESKLASSER (PUNKTERNA 2 - 6)

1. Arter

1 9

Beta

Beta vulgaris L. var. altissima Döll

Sockerbeta

Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.

Foderbeta

Foderväxter

- gräs

Agrostis canina L.

Brunven

Agrostis capillaris L.

Rödven

Agrostis gigantea Roth

Storven

Agrostis stolonifera L.

Krypven

Alopecurus pratensis L.

Ängskavle

Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J.S. et

K.B. Presl.

Knylhavre

Bromus catharticus Vahl

Plattlosta

Bromus sitchensis Trin.

Alaskagräs

Cynodon dactylon (L.) Pers.

Bermudagräs

Dactylis glomerata L.

Hundäxing

Festuca arundinacea Schreber

Rörsvingel

Festuca ovina L.

Fårsvingel

Festuca ovina L. var. duriuscula Koch

Hårdsvingel

Festuca pratensis Hudson

Ängssvingel

Festuca rubra L.

Rödsvingel

Festuca pratensis x Lolium multiflorum (x

Festulolium)

Festulolium, rajsvingel

Lolium multiflorum Lam.

Italienskt rajgräs,

inklusive

westerwoldiskt rajgräs

Lolium perenne L.

Engelskt rajgräs

Lolium x boucheanum Kunth

Hybridrajgräs

Phalaris aquatica L.

- (svenskt namn

saknas)

Phleum bertolonii DC.

Turftimotej

Phleum pratense L.

Timotej

Poa annua L.

Vitgröe

¹⁹ Senaste lydelse SJVFS 1996:102, ändringen innebär bl.a. att arten Poa compressa

(berggröe) tagits ur förteckningen.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

18

Poa nemoralis L.

Lundgröe

Poa palustris L.

Sengröe

Poa pratensis L.

Ängsgröe

Poa trivialis L.

Kärrgröe

Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.

Gullhavre

- baljväxter

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Lotus corniculatus L.

Käringgigel,

käringtand

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago lupulina L.

Humlelusern

Medicago sativa L.

Blålusern

Medicago x varia T. Martyn

Lusern

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Pisum sativum L. convar. speciosum (Dierb)

Alef.

Foderärt, kokärt

Trifolium alexandrinum L.

Alexandrinerklöver

Trifolium hybridum L.

Alsikeklöver

Trifolium incarnatum L.

Blodklöver

Trifolium pratense L.

Rödklöver

Trifolium repens L.

Vitklöver

Trifolium resupinatum L.

Persisk klöver

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

- övriga arter

Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot

Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)

Alef. var. medullosa + var. viridis L.

Fodermärgkål

Phacelia tanacetifolia Benth.

Honungsört

Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers.

Oljerättika

Olje- och fiberväxter

Arachis hypogaea L.

Jordnöt

Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson

Sareptasenap

Brassica napus L. (partim)

Raps

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

19

Brassica nigra (L.) Koch

Svartsenap

Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs

Rybs

Carthamus tinctorius L.

Safflor

Carum carvi L.

Kummin

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Gossypium spp.

Bomull

Helianthus annuus L.

Solros

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

Papaver somniferum L.

Vallmo

Sinapis alba L.

Vitsenap

2. Certifikatutsäde (C)²⁰:

Beta

Beta vulgaris L. var. altissima Döll

Sockerbeta

Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.

Foderbeta

Foderväxter

- gräs

Agrostis canina L.

Brunven

Agrostis capillaris L.

Rödven

Agrostis gigantea Roth

Storven

Agrostis stolonifera L.

Krypven

Alopecurus pratensis L.

Ängskavle

Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J.S. et

K.B. Presl.

Knylhavre

Bromus catharticus Vahl

Plattlosta

Bromus sitchensis Trin.

Alaskagräs

Dactylis glomerata L.

Hundäxing

Festuca arundinacea Schreber

Rörsvingel

Festuca ovina L.

Fårsvingel

Festuca ovina L. var. duriuscula Koch

Hårdsvingel

Festuca pratensis Hudson

Ängssvingel

Festuca pratensis x Lolium multiflorum (x

Festulolium)

Festulolium, rajsvingel

Festuca rubra L.

Rödsvingel

²⁰ Senaste lydelse SJVFS 1996:102, ändringen innebär bl.a. att arten Poa compressa

(berggröe) tagits ur förteckningen och att arten Medicago sativa (blålusern) får

certifieras som C1 respektive C2.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

20

Lolium multiflorum Lam.

Italienskt rajgräs,

inklusive

westerwoldiskt rajgräs

Lolium perenne L.

Engelskt rajgräs

Lolium x boucheanum Kunth

Hybridrajgräs

Phalaris aquatica L.

-

Phleum bertolonii DC.

Turftimotej

Phleum pratense L.

Timotej

Poa annua L.

Vitgröe

Poa nemoralis L.

Lundgröe

Poa palustris L.

Sengröe

Poa pratensis L.

Ängsgröe

Poa trivialis L.

Kärrgröe

Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.

Gullhavre

- baljväxter

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Lotus corniculatus L.

Käringgigel,

käringtand

Medicago lupulina L.

Humlelusern

Medicago x varia T. Martyn

Lusern

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Trifolium alexandrinum L.

Alexandrinerklöver

Trifolium incarnatum L.

Blodklöver

Trifolium hybridum L.

Alsikeklöver

Trifolium pratense L.

Rödklöver

Trifolium repens L.

Vitklöver

Trifolium resupinatum L.

Persisk klöver

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

- övriga arter

Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot

Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)

Alef. var. medullosa + var. viridis L.

Fodermärgkål

Phacelia tanacetifolia Benth.

Honungsört

Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers.

Oljerättika

Olje- och fiberväxter

Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson

Sareptasenap

Brassica napus L. (partim)

Raps

Brassica nigra (L.) Koch

Svartsenap

Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs

Rybs

Carthamus tinctorius L.

Safflor

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

21

Carum carvi L.

Kummin

Helianthus annuus L.

Solros

Papaver somniferum L.

Vallmo

Sinapis alba L.

Vitsenap

3. Certifikatutsäde av första generationen (C1):

Foderväxter

- baljväxter

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago sativa L.

Blålusern

Pisum sativum L. convar. speciosum (Dierb) Alef. Foderärt, kokärt

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

Olje- och fiberväxter

Arachis hypogaea L.

Jordnöt

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Gossypium spp.

Bomull

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

4. Certifikatutsäde av andra generationen (C2):

Foderväxter

- baljväxter

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago sativa L.

Blålusern

Pisum sativum L. convar. speciosum (Dierb) Alef. Foderärt, kokärt

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

Olje- och fiberväxter

Arachis hypogaea L.

Jordnöt

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

22

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Gossypium spp.

Bomull

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

5. Certifikatutsäde av tredje generationen (C3):

Olje- och fiberväxter

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

6. Handelsutsäde:

Foderväxter

- gräs

Poa annua L.

Vitgröe

Cynodon dactylon

Bermudagräs

- baljväxter

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Olje- och fiberväxter

Brassica nigra (L.) Koch

Svartsenap

(SJVFS 2001:26).

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

23

Bilaga 2 ^{2 1}

KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE AV BETA, FODER-, OLJE- OCH

FIBERVÄXTER

Utsädet skall uppfylla följande krav:

A. Betutsäde (Beta vulgaris)

1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.

2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-

barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.

3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet och

grobarhet. Minsta provvikt skall vara 500 g.

Rent frö*

(vikt-%)

Grobarhet,

lägst (% av

frögyttringar

eller rent frö)

Sockerbeta:

- monogermt frö

97

80

- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)

97

75

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider

97

73

- annat frö

97

68

Foderbeta:

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider, monogermt frö, tekniskt

monogermt frö (precisionsfrö)

97

73

- annat frö

97

68

* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel

eller andra fasta tillsatser.

4. Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.

5. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 1,0 viktprocent för basutsäde

respektive 0,5 viktprocent för certifikatutsäde av monogermt frö och

tekniskt monogermt frö (precisionsfrö). I fråga om pelleterat utsäde skall

analysen utföras på officiellt tagna prov ur det färdigställda partiet, dvs.

efter eventuell mekanisk behandling men före pelletering.

6. Vattenhalten får vara högst 15,0 %.

²¹ Senaste lydelse SJVFS 1996:102.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

24

7. Därutöver krävs för:

a) Monogermt frö:

Minst 90 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta.

Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga

5 %, beräknat på andelen grodda frögyttringar.

b) Tekniskt monogermt frö (precisionsfrö):

aa) av sockerbeta: Minst 70 % av de grodda frögyttringarna får ge

endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera

groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på andelen grodda frögytt-

ringar.

bb) av foderbeta: Minst 58 % av de grodda frögyttringarna får ge

endast en groddplanta vad avser sorter med mer än 85 % diploider. För allt

annat frö gäller att minst 63 % av de grodda frögyttringarna får ge endast

en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor

får inte överstiga 5 %, beräknat på antalet grodda frögyttringar.

Följande högre svenska krav skall uppfyllas för certifiering av utsäde av

sockerbeta för saluföring i Sverige:

1. Utsädet skall uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet.

Minsta provvikt skall vara 500 g.

Rent frö*

(vikt-%)

Grobarhet, lägst

(% av frögytt-

ringar eller rent

frö)

Sockerbeta:

- monogermt frö

97

90

- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)

97

90

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider

97

73

- annat frö

97

68

* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel

eller andra fasta tillsatser.

2. Monogermt frö:

Minst 95 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen

frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 3 %,

beräknat på andelen grodda frögyttringar.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

25

3. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 0,5 viktprocent för mono-

germt frö och tekniskt monogermt frö (precisionsfrö). I fråga om pelleterat

utsäde skall analysen utföras på officiellt tagna prov ur det färdigställda

partiet, dvs. efter eventuell mekanisk behandling men före pelletering.

B. Utsäde av foderväxter

1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på

sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår

av nedan angiven tabell:

Sortrenhet i respektive klass, lägst (%)

Art

A, B

C

C1

C2

Fodermärgkål, kålrot

99,7

98,0

-

-

Ängsgröe, enklonssorter

99,7

98,0

-

-

Åkerböna, ärt

99,7

-

99,0

98,0

Övriga arter skall vara sortäkta med hänsyn till art och certifierings-

klass.

2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-

barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.

3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet,

inblandning av andra arter samt grobarhet.

I) Certifikatutsäde

a) Gräsarter

Högsta inblandning av frön

av andra arter (vikt-%)

Art

Grobar-

het, %

lägst a)

Rent

frö,

vikt-%

lägst

Totalt,

e)

Enskild

art d)

Kvick-

rot

Antal Rume

x

spp., utöver

R. acetosella

och R. mari-

timus

Alaskagräs

75

97

1,5

1,0

0,5

10

Bermudagräs

70

90

2,0

1,0

0,3

2

Festulolium, se rajsvingel

Gröe, kärr-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, lund-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, sen-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, vit -

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

5

Gröe, ängs-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gullhavre

70

75

3,0

1,0 c)

0,3

2

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

26

Högsta inblandning av frön

av andra arter (vikt-%)

Art

Grobar-

het, %

lägst a)

Rent

frö,

vikt-%

lägst

Totalt ,

e)

Enskild

art d)

Kvick-

rot

Antal Rume

x

spp., utöver

R. acetosella

och R. mari-

timus

Hundäxing

80

90

1,5

1,0

0,3

5

Knylhavre

75

90

3,0

1,0 c)

0,5

5

Phalaris aquatica

75

96

1,5

1,0

0,3

5

Plattlosta

75

97

1,5

1,0

0,5

10

Rajgräs, engelskt

80

96

1,5

1,0

0,5

5

Rajgräs, hybrid-

75

96

1,5

1,0

0,5

5

Rajgräs, italienskt inkl.

westerwoldiskt rajgräs

75

96

1,5

1,0

0,5

5

Rajsvingel, Festulolium

75

96

1,5

1,0

0,5

5

Svingel, får -

75

85

2,0

1,0

0,5

5

Svingel, hård-

75

85

2,0

1,0

0,5

5

Svingel, röd-

75

90

1,5

1,0

0,5

5

Svingel, rör-

80

95

1,5

1,0

0,5

5

Svingel, ängs-

80

95

1,5

1,0

0,5

5

Timotej

80

96

1,5

1,0

0,3

5

Turftimotej

80

96

1,5

1,0

0,3

5

Ven, brun-

75

90

2,0

1,0

0,3

2

Ven, kryp-

75

90

2,0

1,0

0,3

2

Ven, röd-

75

90

2,0

1,0

0,3

2

Ven, stor-

80

90

2,0

1,0

0,3

2

Ängskavle

70

75

2,5

1,0 c)

0,3

5

b) Baljväxtarter och övriga arter

Högsta inblandning av frön av

andra arter (vikt-%)

Art

Grobarhet,

%

lägst a)

Högsta

halt hårda

frön

%

Rent

frö,

vikt-%

lägst

Totalt,

e)

Enskild

art h)

Antal Rume

x

spp., utöver

R. acetosella

och R. mari-

timus

Esparsett

75

20

95

2,5

1,0

5

Klöver, alexandriner-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, alsike-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, blod-

75

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, bockhorns-

80

-

95

1,0

0,5

5

Klöver, persisk

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, röd-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, tupp-

75

30

95

2,5

1,0

5

Klöver, vit -

80

40

97

1,5

1,0

10

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

27

Käringtand

75

40

95

1,8 f)

1,0 f)

10

Lupin, blå-

75

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lupin, gul-

80

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lupin, vit -

80

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lusern

80

40

97

1,5

1,0

10

Lusern, blå-

80

40

97 k)

1,5

1,0

10

Lusern, humle-

80

20

97

1,5

1,0

10

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

28

Högsta inblandning av frön av

andra arter (vikt-%)

Art

Grobarhet,

%

lägst a)

Högsta

halt hårda

frön

%

Rent

frö,

vikt-%

lägst

Totalt,

e)

Enskild

art h)

Antal Rume

x

spp., utöver

R. acetosella

och R. mari-

timus

Vicker, foder-

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Vicker, ludd-

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Vicker, ungersk

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Åkerböna

85

5

98

0,5 g)

0,3 g)

5

Ärt, foder-, kok-

80

-

98

0,5 g)

0,3 g)

5

Fodermärgkål

75

-

98

1,0

0,5 i)

10

Honungsört

80

-

96

1,0

0,5

-

Kålrot

80

-

98

1,0

0,5 i)

5

Oljerättika

80

-

97

1,0

0,5 i)

5

Anmärkningar:

a) Samtliga friska ej grodda frön medräknas i grobarheten. För de arter där det är

aktuellt medräknas hårda frön i grobarheten upp till den för arten angivna högsta

tillåtna halten hårda frön.

b) Inblandning med högst 0,8 viktprocent totalt av andra gröearter (Poa spp.) skall

inte betraktas som förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning

av andra arter.

c) Inblandning av gröearter (Poa spp.) skall inte ingå vid beräkning av högsta

inblandning av andra arter.

d) Förekomst av frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) får inte överstiga 0,3

viktprocent.

e) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana)

eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. Förekomst

av ett frö av snärja i den uttagna provmängden av gräsarter respektive klöverarter,

käringtand och lusernarter skall inte betraktas som en förorening om ett andra prov

med samma resp. dubbel vikt är fritt från snärja.

f) Inblandning med högst 1,0 viktprocent av rödklöver skall inte betraktas som en

förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter.

g) Inblandning med högst 0,5 viktprocent av andra arter av lupin i lupin, annan ärt i

foderärt och kokärt, småfröig vickerart i storfröig och storfröig vickerart i småfröig

betraktas inte so m en förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta halten

inblandning av frön av andra arter.

h) Förekomst av väppling (Melilotus spp.) i utsäde av baljväxter får inte överstiga 0,3

viktprocent.

i) Förekomst av åkerrättika (Raphanus raphanistrum ) respektive åkersenap (Sinapis

arvensis) i utsäde av fodermärgkål, kålrot och oljerättika får inte överstiga 0,3

viktprocent.

j) Antalet lupinfrön av avvikande färg får inte överstiga 2 % i bitter lupin och 1 % i

andra lupiner och antalet frön av bitter lupin i andra sorter än bitter lupin får inte

överstiga 2,5 %.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

29

k) Andelen avfall, fastställt enligt gällande analysregler, får inte överstiga 0,1

viktprocent.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

30

II) Stam- och basutsäde

Utsädet skall uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter

och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag:

1) Vad som anges under anmärkningarna b, c, d, f och g gäller inte för

stam- och basutsäde, samt anmärkning e vad beträffar möjligheten för ett

andra prov för undersökning av förekomst av snärja.

2) Inblandning av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent. För

Alaskagräs och plattlosta gäller dock 0,4 viktprocent. Dessutom får högst

20 frön i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a utgöras av en

enskild art utom vad som gäller enligt punkt 3 och 4 nedan.

3) Högsta inblandning totalt av frön av andra arter av gröearter (Poa spp.)

än den som skall undersökas får inte överstiga 1 i ett prov om 500 frön.

4) I hundäxing, knylhavre, rajgräsarter, rajsvingel, svingelarter samt

ängskavle skall inblandning av högst 80 frön av gröearter (Poa spp.) inte

betraktas som en förorening. I gullhavre skall inblandning av högst 20 frön

av gröearter (Poa spp.) inte betraktas som en förorening.

5) Utsäde av baljväxter skall vara fritt från väppling (Melilotus sp p.).

Förekomst av ett frö av väppling i uttagen provmängd enligt kraven i

bilaga 2 a av klöverarter, käringtand, lusernarter samt tuppklöver skall inte

betraktas som en förorening om ett andra prov om två gånger den uttagna

provmängden är fritt från frön av väppling. Antalet frön av väppling

behöver inte fastställas i utsäde av bockhornsklöver, esparsett, lupinarter,

vickerarter och åkerböna samt ärt.

6) Antalet bittra lupinfrön i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 1

%.

7) Högsta tillåtna halt av kvickrot (Elymus repens), renkavle (Alopecurus

myosuroides) och skräppa eller syra (Rumex spp.), får uppgå till:

Art

Antal Rumex spp., utöver

R. acetosella och

R. maritimus

Kvickrot

(Elymus

repens)

Renkavle

(Alopecurus

myosuroi-

des)

Gröearter

1

1

1

Gullhavre

1

1

1

Hundäxing

2

5

5

Knylhavre

2

5

5

Lostearter

5

5

5

Rajgräsarter

2

5

5

Rajsvingel

2

5

5

Svingelarter

2

5

5

Timotejarter

2

1

1

Venarter

1

1

1

Ängskavle

2

5

5

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

31

Bockhornsklöver 2

Art

Antal Rumex spp., utöver

R. acetosella och

R. maritimus

Kvickrot

(Elymus

repens)

Renkavle

(Alopecurus

myosuroi-

des)

Esparsett

2

Klöverarter

3

Käringtand

3

Lupinarter

2

Lusernarter

3

Tuppklöver

2

Vickerarter

2

Åkerböna

2

Ärt

2

Fodermärgkål

3

Honungsört

-

Kålrot

2

Oljerättika

2

III) Handelsutsäde

Utsädet skall uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter

och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag:

1) Viktprocenten angående högsta inblandning av frön av andra arter, både

totalt resp. av enskild art, får ökas med 1 procentenhet.

2) En högsta inblandning med 10 viktprocent av frön av andra gröearter

(Poa spp.) i vitgröe skall inte betraktas som en förorening.

3) En högsta inblandning med 1 viktprocent av frön av väppling

(Melilotus spp.) i tuppklöver skall inte betraktas som en förorening.

4) En högsta inblandning med 6 viktprocent av frön av fodervicker och

luddvicker eller besläktade odlade arter i ungersk vicker skall inte betraktas

som en förorening.

5) Lägsta renhetsgrad för ungersk vicker skall vara 97 viktprocent.

Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för saluföring i

Sverige:

1. Vattenhalten för utsäde av foderväxter får vara högst 13,0 % utom för

vickerarter, åkerböna och ärt för vilka vattenhalten får vara högst 17,0 %.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

32

C. Utsäde av olje- och fiberväxter

1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på

sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår

av nedan angiven tabell:

Sortrenhet i respektive kl

ass, lägst (%)

Art

A, B

C

C1

C2

C3

Jordnöt

99,7

-

99,5

99,5

-

Raps och rybs, förutom sorter som

endast är avsedda till foder

99,9

99,7

-

-

-

Raps och rybs, sorter som endast är

avsedda till foder, vitsenap

99,7

99,0

-

-

-

Sojaböna

97,0

-

95,0

95,0

-

Solros, utom hybridsorter

99,7

99,0

-

-

-

Vallmo

99,0

98,0

-

-

-

Olje- och spånadslin

99,7

-

98,0

97,5

97,5

2. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet,

inblandning av andra arter samt grobarhet. Handelsutsäde skall, i före-

kommande fall, uppfylla samma krav som certifikatutsäde.

Högsta innehåll av frön av andra

arter (antal eller vikt-%)

Art

Grobarhet,

%

lägst

Rent frö,

vikt-%

lägst

Totalt,

a)

Antal Rumex spp.

utöver R.

acetosella

Klass

A, B

Klass

C

Bomull

80

98

15

-

-

Jordnöt

70

99

5

-

-

Kummin

70

97

25 c) d)

-

-

Lin, olje-

85

99

15 d) e)

-

-

Lin, spånads-

92

99

15 d) e)

-

-

Raps

85

98 b)

c)

2

5

Rybs

85

98 b)

c)

2

5

Safflor

75

98

5 f)

Senap, sarepta-

85

98 b)

c)

2

5

Senap, svart -

85

98 b)

c)

2

5

Senap, vit -

85

98 b)

c)

2

5

Sojaböna

80

98

5

-

-

Solros

85

98

5

-

-

Vallmo

80

98

25

-

-

Anmärkningar:

a) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana)

eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. För alla

arter i tabellen, utom kummin, sojaböna och solros, betraktas inte ett frö av snärja i

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

33

den uttagna provmängden som en förorening om ett andra prov av samma vikt är

fritt från sn ärja.

b) Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.

c) Antalet frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum ) i uttagen provmängd enligt

kraven i bilaga 2 a får vara högst 10.

d) Antalet frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) i uttagen provmängd enligt

kraven i bilaga 2 a av kummin respektive lin får vara högst 3 resp. 4.

e) Antalet frön av linrepe (Lolium remotum ) i uttagen provmängd enligt kraven i

bilaga 2 a får vara högst 2.

f) Utsädet får ej innehålla frön av snyltrot (Orobanche spp.), ett frö av snyltrot i en

uttagen provmängd om 100g räknas dock inte som en förorening om ett andra prov

om 200g är fritt från snyltrot.

3. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-

barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå. Som särskilda krav skall dock

följande gälla:

a) För lin får antalet frön som är infekterade med Botrytis inte överstiga

5 %. Antalet frön som är infekterade med andra sjukdomar än Botrytis,

särskilt Ascochyta linicola, Colletotrichum lini, Fusarium spp. och

Alternaria spp., får inte överstiga totalt 5 %. I spånadslin får antalet frön

som är infekterade med Ascochyta linicola inte överstiga 1 %.

b) I uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av rybs och vit senap

respektive raps och solros får antalet sklerotier eller fragment av sklerotier

av Sclerotinia sclerotiorum inte överstiga 5 respektive 10.

c) För sojaböna gäller särskilt följande:

aa) Vad beträffar Pseudomonas syringae pv glycinea får högst fyra

delprov i ett prov om minst 5 000 frön per parti, uppdelat i fem delprov,

vara smittade med nämnda organism. Om misstänkta kolonier identifieras i

samtliga fem delprov får ovannämnda krav bekräftas genom lämpliga

biokemiska undersökningar av isolat på lämpligt medium av misstänkta

kolonier från varje delprov.

bb) Vad beträffar Diaporthe phaseolorum får andelen smittade frön

inte överstiga 15 %.

cc) Andelen avfall får inte överstiga 0,3 viktprocent.

Undersökning härom behöver inte göras såvida det inte råder något tvivel

om att kraven är uppfyllda.

d) För bomull får antalet frön som är infekterade med Platyedria

gossypium inte överstiga 1 %.

Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för saluföring i

Sverige:

1. Vattenhalten för samtliga oljeväxtarter får vara högst 10,0 %.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

34

2. Totalhalten glukosinolater i utsäde av raps- och rybssorter med låg

glukosinolathalt får inte överstiga 20 mikromol/gram vid 9 % vattenhalt i

klass A och B respektive 25 mikromol/gram vid 9 % vattenhalt i klass C.

Bestämningen av glukosinolathalt skall ske med HPLC-metoden enligt EN

ISO 9167-1:1995.

3. Antalet frön av åkersenap (Sinapis arvensis) i uttagen provmängd

enligt kraven i bilaga 2 a av raps och rybs får vara högst 10. (SJVFS

2001:26).

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

35

Bilaga 2 a

22

Minsta provvikt för undersökning i utsäde av foder-, olje- och fiberväxter

av inblandning av antal frön av andra arter

A. Utsäde av foderväxter

a) Gräsarter

Art

Minsta provvikt (gram) för

bestämning av antal frön

av andra arter

Alaskagräs

200

Bermudagräs

5

Festulolium, se rajsvingel

Gröe, kärr-

5

Gröe, lund-

5

Gröe, sen-

5

Gröe, vit-

10

Gröe, ängs-

5

Gullhavre

5

Hundäxing

30

Knylhavre

80

Phalaris aquatica

50

Plattlosta

200

Rajgräs, engelskt

60

Rajgräs, hybrid-

60

Rajgräs, italienskt inkl.

westerwoldiskt rajgräs

60

Rajsvingel, Festulolium

50

Svingel, får-

30

Svingel, hård-

30

Svingel, röd-

30

Svingel, rör-

50

Svingel, ängs-

50

Timotej

10

Turftimotej

10

Ven, brun-

5

Ven, kryp-

5

Ven, röd-

5

Ven, stor-

5

Ängskavle

30

²² Senaste lydelse SJVFS 1996:102

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

36

b) Baljväxtarter och övriga arter

Art

Minsta provvikt (gram) för

bestämning av antal frön

av andra arter

Esparsett

400*

Klöver, alexandriner-

60

Klöver, alsike-

20

Klöver, blod-

80

Klöver, bockhorns-

450

Klöver, persisk

20

Klöver, röd-

50

Klöver, tupp-

120**

Klöver, vit-

20

Käringtand

30

Lupin, blå-

1 000

Lupin, gul-

1 000

Lupin, vit-

1 000

Lusern

50

Lusern, blå-

50

Lusern, humle-

50

Vicker, foder-

1 000

Vicker, ludd-

1 000

Vicker, ungersk

1 000

Åkerböna

1 000

Ärt, foder-, kok-

1 000

Fodermärgkål

100

Honungsört

40

Kålrot

100

Oljerättika

300

*Frukt 600 gram

**Frukt 300 gram

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

37

B. Utsäde av olje- och fiberväxter

Art

Minsta provvikt (gram) för

bestämning av antal frön

av andra arter

Bomull

1 000

Jordnöt

1 000

Kummin

80

Lin, olje-

150

Lin, spånads-

150

Raps

100

Rybs

70

Safflor

900

Senap, sarepta-

40

Senap, svart-

40

Senap, vit-

200

Sojaböna

1 000

Solros

1 000

Vallmo

10

(SJVFS 2001:26).

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

38

Bilaga 3 ^{2 3}

KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN

OCH PÅ FÄLTBESIKTNING

Utsädesodling:

1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde

av den aktuella grödans art och sort, och fältet skall vara tillräckligt fritt

från plantor som härrör från den tidigare grödan. För utsädesodling av

blålusern gäller att det inte får ha förekommit blålusern på fältet de tre

föregående åren.

2. Grödan skall uppfylla följande krav.

a) Beta: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på avstånd från

angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

1. Vid produktion av stam- och basutsäde:

— från varje pollenkälla av familjen Beta

1000 m

2. Vid produktion av certifikatutsäde:

a) av sockerbeta:

— från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan

1000 m

— från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda

pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid

600 m

— från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda

pollenkällan är helt tetraploid

600 m

— från sockerbetspollenkällor av okänd ploiditet

600 m

— från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda

pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid

300 m

— från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda

pollenkällan är helt tetraploid

300 m

— mellan två odlingsfält för utsäde av sockerbeta där

hansterilitet inte används

300 m

b) av foderbeta:

— från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan

1000 m

²³ Senaste lydelse SJVFS 1996:102.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

39

Gröda

Minsta avstånd

— från tetraploida foderbetspollenkällor, om den

avsedda pollenkällan eller en av de avsedda

pollenkällorna är diploid

600 m

— från diploida foderbetspollenkällor om den avsedda

pollenkällan är helt tetraploid

600 m

— från foderbetspollenkällor av okänd ploiditet

600 m

— om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda

pollenkällorna är diploid, från diploida

foderbetspollenkällor

300 m

— från tetraploida foderbetspollenkällor om den avsedda

pollenkällan är helt tetraploid

300 m

— mellan två odlingsfält för utsäde av foderbeta där

hansterilitet inte används

300 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms

finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer. Isolering är

inte nödvändig mellan två grödor där samma pollenkälla används.

Ploiditeten hos såväl de fröbärande som de pollenspridande komponen-

terna i utsädesproducerande gröda måste fastställas med hänvisning till

EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter. Om denna uppgift

inte lämnas för en sort skall ploiditeten betraktas som okänd och ett minsta

isoleringsavstånd på 600 meter följaktligen krävas.

b) Foderväxter: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på

avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad

pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

Fodermärgkål, honungsört och kålrot

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

400 m

200 m

Andra arter eller sorter än fodermärgkål, honungsört,

kålrot, enklonssorter av ängsgröe, ärt

— för produktion av utsäde avsett för uppförökning,

fält upp till två hektar

200 m

— för produktion av utsäde avsett för uppförökning,

fält över två hektar

100 m

— för produktion av bruksutsäde, fält upp till två hektar 100 m

— för produktion av bruksutsäde, fält över två hektar

50 m

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

40

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms

finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

Följande särskilda krav skall därutöver gälla:

I) Plantor av andra arter, vars frön är svåra att skilja från frön från den

aktuella grödan i laboratorieprov, skall hållas på låg nivå. I synnerhet gäller

detta grödor av rajgräsarter eller rajsvingel som skall uppfylla följande

krav:

Antalet plantor av en annan rajgräsart eller rajsvingel än den aktuella

grödans art får inte överstiga:

— en per 50 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

II) Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. I synnerhet

grödor av andra arter än fodermärgkål, kålrot, åkerböna, ängsgröe eller ärt

skall uppfylla följande krav:

Antalet plantor av den aktuella grödans art som inte är sortäkta får inte

överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

För ängsgröe får antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort

inte överstiga:

— en per 20 m² vid produktion av basutsäde,

— fyra per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

För sorter som klassificerats officiellt som "apomiktiska enklonssorter"

får dock ett högsta antal plantor av främmande sort om sex per 10 m² anses

uppfylla ovanstående krav vid produktion av certifikatutsäde.

c) Olje- och fiberväxter: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende

på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad

pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

Bomull, kummin, rybs, safflor, sareptasenap, svartsenap

och vitsenap:

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

400 m

200 m

Raps:

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

200 m

100 m

Raps, rybs, sareptasenap och svartsenap för produktion av

hybrider:

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

41

— för produktion av basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

500 m

300 m

Solros:

— för produktion av basutsäde av hybrider

— för produktion av stam- och basutsäde av andra sorter

än hybrider

— för produktion av certifikatutsäde

1 500 m

750 m

500 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms

finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

Följande särskilda krav skall därutöver gälla:

I) Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, i fråga om

grödor av en inavelslinje av solros, godtagbar äkthet och renhet med

avseende på dess egenskaper. Vid produktion av utsäde av hybridsorter

av solros skall detsamma även gälla för de ingående komponenternas

egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.

II) I synnerhet grödor av bomull, kummin, safflor, sareptasenap och

svartsenap skall uppfylla följande krav:

Antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort får inte överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

III) I synnerhet grödor av solroshybrider skall uppfylla följande krav:

a) Andelen plantor som utgörs av främmande sort eller avvikande typ i

förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga:

aa) vid produktion av basutsäde:

i) för inavlade linjer: 0,2%

ii) enkla hybrider:

— hanlig förälder: plantor som har spridit pollen medan 2% eller

mer av honplantorna har receptiva blommor: 0,2%

— honlig förälder: 0,5%

bb) vid produktion av certifikatutsäde:

— hankomponent: plantor som har spridit pollen medan 5% eller

mer av honplantorna har receptiva blommor: 0,5%

— honkomponent: 1,0

b) Följande övriga krav skall uppfyllas vid produktion av utsäde av

hybridsorter:

aa) Hankomponentplantorna skall sprida tillräckligt med pollen under

honkomponentplantornas blomning.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

42

bb) Då honkomponentplantorna har receptiva pistillmärken skall

andelen honkomponentplantor som har spridit eller sprider pollen inte

överstiga 0,5%.

cc) Vid produktion av basutsäde får andelen honkomponentplantor

som utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till

komponenten och som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5%.

dd) En hansteril komponent skall användas för att producera

certifikatutsäde med användning av en hankomponent som innehåller en

särskild fertilitetsåterställande linje (eller linjer) så att åtminstone en

tredjedel av de plantor som odlas av den uppkomna hybriden producerar

pollen som i alla avseenden kan bedömas som normalt.

3. Skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på

lägsta möjliga nivå. Vad beträffar sojaböna gäller detta särskilt för

organismerna Pseudomonas syringae pv glycinea, Diaporthe phaseo-

lorum var. caulivora och var. sojae, Phialophora gregata och Phytoph-

thora megasperma f. sp. glycinea.

Fältbesiktning:

Uppfyllande av de krav som anges ovan skall kontrolleras genom fält-

besiktning. Dessa fältbesiktningar skall utföras enligt följande:

A. Fältbesiktning skall utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant

utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.

B. Antalet fältbesiktningar skall utgöra

— för beta: minst en fältbesiktning. För basutsäde skall två sådana

besiktningar utföras, en av sticklingarna och en av de fröproducerande

plantorna.

— för foderväxter: minst en fältbesiktning.

— för olje- och fiberväxter: för andra grödor än hybridsorter minst en

fältbesiktning. I fråga om hybridsorter minst tre fältbesiktningar, förutom

för hybridsorter av solros där det skall utföras minst två. (SJVFS 2001:26).

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

43

Bilaga 3a

GODKÄNNANDE AV PERSON SOM SKALL UTFÖRA

FÄLTBESIKTNING AV UTSÄDESODLINGAR

1. Ansökan skall sändas in till Statens utsädeskontroll på ett särskilt

ansökningsformulär som Utsädeskontrollen tillhandahåller.

2. Den sökande skall ha lantbruksutbildning eller motsvarande kunskaper

som innebär att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett

tillfredsställande sätt.

3. Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av

fältbesiktningen.

4. Som en förutsättning för godkännande skall sökanden underteckna en

åtagandeförklaring beträffande reglerna för officiella fältbesiktningar.

5. Beslut om godkännande meddelas av Utsädeskontrollen när sökanden

med godkänt resultat har genomgått Utsädeskontrollens kurs för nya

besiktningsmän. Beslutet skall vara tidsbegränsat till tre år.

6. Besiktningsmannen tilldelas av Utsädeskontrollen ett kontrollnummer

som alltid skall anges tillsammans med dennes underskrift på

besiktningsprotokoll och besiktningsrapporter.

7. Beslutet innebär behörighet att utföra fältbesiktning av

utsädesodlingar av foder-, olje- och fiberväxter som anmälts till

Utsädeskontrollen för fältbesiktning. En person som är anställd i ett

utsädesföretag får endast utföra fältbesiktning av utsädesodlingar som

är anmälda av detta företag. Utsädeskontrollen får dock efter skriftlig

ansökan från både arbetsgivaren och ett annat utsädesföretag, medge

att en besiktningsman utför fältbesiktning även för ett annat

utsädesföretag än det besiktningsmannen är anställd av.

8. Besiktningsmannen skall genomföra fältbesiktningen enligt Utsädes-

kontrollens anvisningar för fältbesiktning av foder-, olje- och fiber-

växter, vilka uppdateras årligen. Aktuella fältbesiktningsprotokoll skall

användas. Besiktningsprotokollen skall skickas in till Utsädes-

kontrollen så snart som möjligt efter genomförd besiktning, så att Ut-

sädeskontrollen har möjlighet att genomföra en stickprovskontroll.

9. Förnyat godkännande förutsätter att besiktningsmannen regelbundet

utför fältbesiktningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i

Utsädeskontrollens repetitionskurs för fältbesiktning av foder-, olje-

och fiberväxter.

10. Utsädeskontrollen får återkalla godkännandet om något av de ovan-

nämnda villkoren inte efterlevs. Återkallande får göras även om be-

siktningsmannen inte bryter mot reglerna med avsikt. Utsädeskon-

trollen skall meddela ett sådant återkallande till besiktningsmannens

arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

44

11. Utsäde som kommer från en utsädesodling som besiktigats av en

besiktningsman som senare avstängts får underkännas vid

certifieringen. (SJVFS 2001:26).

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

45

Bilaga 4

2 4

MÄRKNINGSKRAV

1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar

a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och

certifikatutsäde av samtliga arter (med undantag för blandningar):

1. Texten "EG:s regler".*

2. Certifieringsorgan och land.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form). **

6. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”.***

7. Utsädesklass. För certifikatutsäde av andra generationen även med

generationsbeteckning efter basutsäde. För stamutsäde skall även anges

antal generationer som föregår certifikatutsäde eller certifikatutsäde av

första generationen.

8. Produktionsland.

9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-

medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges

samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges

texten "Ej avsett för produktion av foderväxter".

11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

12. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:

a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör

har godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har

godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller

inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga

sorter.

b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som

basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnäm-

nande av den slutliga sorten och texten "komponent".

c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör,

åtföljt av texten "hybrid".

*För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 2 avsnitt A anges

"EG:s regler, svenska kvalitetskrav".

**För betutsäde anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

Angivande av latinskt namn är frivilligt.

²⁴ Senaste lydelse SJVFS 1996:102.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

46

***För betutsäde anges texten "mo nogermt" om det är fråga om mono-

germt frö eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö

(precisionsfrö).

b. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende handelsutsäde av

samtliga arter som anges i bilaga 1 punkt 6:

1. Text en "EG:s regler".

2. Certifieringsorgan och land.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).

6. Texten "Handelsutsäde".

7. Produktionsland.

8. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-

medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges

samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

c. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortblandningar:

1. Texten "EG:s regler".

2. Certifieringsorgan och land.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säcken.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en

genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

7. Netto- och bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel

eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges samt det

ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

8. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte unders ökts anges

texten "Ej avsett för produktion av foderväxter".

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

2. Märkning av småförpackningar (leverantörsmärke eller tryckt text

på förpackningen)

a. Obligatorisk information för EG-småförpackning av betutsäde:

1. Texten "EG-småförpackning".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Partiets referensnummer.

4. Kontrollmyndighet och land.

5. Månad och år för sista försäljning.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

47

6. Art. *

7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”.**

8. Texten "Certifikatutsäde".

9. Netto- eller bruttovikt eller antalet frögyttringar. Om vikten anges

och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser

används, skall även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet

mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten.

10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

*Dessutom anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

**Dessutom anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö

eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö

(precisionsfrö).

b. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ A:

1. Texten "EG-småförpackning, typ A".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Kontrollmyndighet och land.

4. Partiets referensnummer.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-

medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges

samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en

genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten

"Ej avsett för produktion av foderväxter".

10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

c. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ B:

I) Bas- och certifikatutsäde

1. Texten "EG-småförpackning, typ B".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Partiets referensnummer.

4. Kontrollmyndighet och land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Art.

7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”.

8. Utsädesklass.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

48

9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-

medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges

samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten

"Ej avsett för produktion av foderväxter".

11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

II) Handelsutsäde

Samma information som för certifikatutsäde med följande undantag:

punkt 7. Sort anges inte.

punkt 8. "Handelsutsäde" anges i stället.

punkt 10. Behöver inte anges eftersom det inte är relevant.

III) Utsädesblandningar

1. Texten "EG-småförpackning, typ B".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Partiets referensnummer.

4. Kontrollmyndighet och land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7. Netto- eller bruttovikt.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en

genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten

"Ej avsett för produktion av foderväxter".

10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

d. Obligatorisk information för S-småförpackning:

I) Certifikatutsäde och handelsutsäde av olje - och fiberväxter

1. Texten "S-småförpackning".

2. Texten "Certifikatutsäde" eller "Handelsutsäde".

3. Firmans namn eller firmamärke.

4. Referensnummer.

5. Kontrollmyndighet.

6. Månad och år för sista försäljning.

7. Art.

8. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”.

9. Netto- eller bruttovikt.

10. upphävts

11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

49

II) Utsädesblandningar

1. Texten "S-småförpackning".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Referensnummer.

4. Kontrollmyndighet.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7. Netto- eller bruttovikt.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en

genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

9. upphävts

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten

"Ej avsett för produktion av foderväxter".

11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

3. Särskild märkning

Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamut-

säde.

Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:

1. Art.

2. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”.

3. Texten "F-material".

4. Referensnummer.

5. Produktionsland.

6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.

Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land.

2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta

anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

I fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som

komponenter för slutliga sorter skall texten "komponent" läggas till.

4. Utsädesklass.

5. För hybridsorter texten "hybrid".

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Netto- eller bruttovikt.

8. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

50

9. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.

4. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke

a. Färg:

Officiellt märke:

F-material

Vit

Stamutsäde (klass A)

Vit med violett

diagonal rand

Basutsäde (klass B)

Vit

Certifikatutsäde (klass C)

Blå

Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

Certifikatutsäde 3:e generation (klass C3)

Röd

Handelsutsäde

Brun

Art- eller sortblandningar

Grön

Ej dokumenterad sort

Brun

Icke slutligt certifierat utsäde

Grå

Leverantörsmärke:

EG-småförpackning

Blå

EG-småförpackning av typ A

Grön

EG-småförpackning av typ B

1a) basutsäde

Vit

1) certifikatutsäde (klass C)

Blå

2) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

3) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

4) handelsutsäde

Brun

5) blandningar

Grön

Ej dokumenterad sort

Brun

S-småförpackning

1) certifikatutsäde

Blå

2) certifikatutsäde

1:a generation (klass C1)

Blå

3) certifikatutsäde

2:a generation (klass C2)

Röd

4) certifikatutsäde

3:e generation (klass C3)

Röd

5) handelsutsäde

Brun

6) blandningar

Grön

b. Storlek:

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

51

Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där

anpassning av storlek får ske. (SJVFS 2001:26).

SJVFS 2001:26

Saknr U 40

52

Bilaga 5 ^{2 5}

OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH

INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 27 a

OCH 29 §§)

Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:

1. Utställande myndighet.

2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta

anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

4. Utsädesklass.

5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av

sådant parti har skett.

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Areal för produktion av aktuellt parti.

8. Skördad mängd och antal förpackningar.

9. Godkänd fältbesiktning.

10. Resultat av ev. föranalyser.

(SJVFS 2001:26).

²⁵ Senaste lydelse SJVFS 1996:102.