SJVFS 2001:27

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

ISSN 1102-0970

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av

utsäde av stråsäd;

beslutade den 19 mars 2001

Statens jordbruksverk föreskriver

1,

med stöd av 2, 6-8, 11, 13, 15,

20-22, 24-25 §§utsädesförordningen (20 00:1330) och 8 § förordningen

(1996:146) med instruktion för Statens utsädeskontroll, samt efter

samråd med Statens utsädeskontroll, i fråga om verkets föreskrifter

(SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd2

dels att 1-5, 7-13, 20 och 22 §§, rubrikerna närmast före 1 och 9 §§

samt bilagorna 1-5 skall ha följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna skall införas två nya paragrafer, 5 a och

12 a §§, en ny rubrik närmast före 12 a § samt en ny bilaga, bilaga 3 a,

av följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med

den dag då denna författning träder i kraft.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

Utkom från trycket

den 2 april 2001

Omtryck

1 Jfr rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd

(EGT 125, 11.7.1966, s. 2309/66, Celex 31966L0402), senast ändrat genom kommissionens

direktiv 1999/54/EG (EGT L 142, 5.6.1999, s. 30, Celex 31999L0054), kommissionens

direktiv 74/268/EEG (EGT L 141, 24.5.1974, s. 19, Celex 31974L0268), ändrat genom

kommissionens direktiv 78/511/EEG (EGT L 157, 15.6.1978, s. 34, Celex 31978L0511),

kommissionens beslut 80/755/EEG (EGT L 207, 9.8.1980, s. 37, Celex 31980D0755),

ändrat genom kommissionens beslut 81/109/EEG (EGT L 64, 11.3.1981, s. 13, Celex

31981D0109), kommissionens beslut 81/675/EEG (EGT L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex

31981D0675), ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT L 327, 22.11.1986, s.

50, Celex 31986D0563), kommissionens beslut 96/334/EG (EGT L 127, 25.5.1996, s. 39,

Celex 31996D0334), kommissionens beslut 74/269/EEG (EGT L 141, 24.5.1974, s. 20,

Celex 31974D0269), ändrat genom kommissionens beslut 78/512/EEG (EGT L 157,

15.6.1978, s. 35, Celex 31978D0512), kommissionens beslut 74/531/EEG (EGT L 299,

7.11.1974, s. 13, Celex 31974D0531), kommissionens beslut 95/75/EG (EGT L 60,

18.3.1995, s. 30, Celex 31995D0075) samt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 69/98

av den 17 juli 1998 om ändring av bilaga I (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till

EES-avtalet (EGT L 158, 24.6.1999, s. 1).

Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni

1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L

204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets

direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048).

2 Författningen omtryckt SJVFS 1999:43.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

2

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m. m. av utsäde finns

dels i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330).

(SJVFS 2001:27).

DEFINITIONER

2 §3 De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298),

växtskyddslagen (1972:318) och i 13 kap.miljöbalken (1998:808) har

samma betydelse i dessa föreskrifter.

I dessa föreskrifter avses med

utsäde: frö för sådd, av de i bilagorna 1 och 2 nämnda arterna,

grundutsäde: utsäde certifierat i en klass som medger reproduktion för

certifiering av skörden,

bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare uppförökning,

förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som

används av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av

sorten eller för framställning av stamutsäde,

stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren

eller dennes representant är framställt från F-material och som uppfyller

de i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett för

framställning av basutsäde,

basutsäde (utsädesklass B)

a) andra sorter än hybridsorter: utsäde som är framställt från

stamutsäde som levererats från förädlaren eller dennes representant, eller

på förädlarens begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven

för stamutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven

för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde,

b) hybridsorter: utsäde som under ansvar av förädlaren eller

dennes representant är framställt från F-material som uppfyller de i

bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för stamutsäde, och som uppfyller de i

bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för

framställning av certifikatutsäde,

certifikatutsäde (utsädesklass C) av kanariegräs (utom hybrider),

majs , råg, ris, sorghum och sudangräs samt hybridsorter av övriga

arter: utsäde som är framställt från b asutsäde, eller på förädlarens begäran

från stamutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven

för certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde,

certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1) av durum-

vete, havre, korn, ris, rågvete, speltvete och vete, utom hybridsorter av

dessa arter: utsäde som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens

3 Senaste lydelse SJVFS 1996:101.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

3

begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2

angivna kraven för certifikatutsäde C1 samt är avsett för framställning av

certifikatutsäde av andra generationen eller för användning som

bruksutsäde,

certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2) av durum-

vete, havre, korn, ris, rågvete, speltvete och vete, utom hybridsorter av

dessa arter: utsäde som är framställt från certifikatutsäde av första gene-

rationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och

som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för certifikatutsäde

C2 samt är avsett för användning som bruksutsäde,

provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,

officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av

ett organ som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk,

OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den 28

september 2000 för certifiering av utsäde av stråsäd,

dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en

sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i

OECD:s sortlista,

sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av

Jordbruksverket. (SJVFS 2001:27 ).

GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING

Provtagning och partistorlek

3 §4Provtagning av utsäde för certifiering skall ske enligt de regler som

fastställts av International Seed Testing Association (ISTA).

Alla utsädespartier för certifiering skall vara officiellt provtagna.

Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde

som skall betas skall kunna provtas även före betning. Om det finns sär-

skilda skäl får Utsädeskontrollen medge undantag från kravet på prov-

tagning före betning.

Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för

provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning

godkänts av Utsädeskontrollen.

Ett utsädesparti som skall certifieras skall vara enhetligt och dess vikt

får inte överstiga 25 ton. Beträffande kanariegräs och sorghum-arter får

dock utsädespartiets vikt inte överstiga 10 ton och beträffande majs får

utsädespartiets vikt uppgå till högst 40 ton. I samtliga fall får dock de

högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5 procent. (SJVFS

2001:27).

4 Senaste lydelse SJVFS 1996:101.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

4

Fältbesiktning och sortkontroll

4 § Utsäde för certifiering skall komma från fältbesiktigad och godkänd

utsädesodling. För att godkännas skall utsädesodlingen uppfylla angivna

krav för utsädesodling enligt bilaga 3, och i bilagorna 1 eller 2 angivna

krav på sortkvalitet. Innan en utsädesodling slutligt godkänns av

Utsädeskontrollen skall godkända resultat från både fältbesiktningen och

från kontrollodling av grundutsädet föreligga. Detta gäller oavsett om den

fältbesiktigats av Utsädeskontrollen eller av en godkänd besiktningsman

enligt 5 a §.

Utöver vad som anges i bilaga 3 krävs för godkännande att odlingen

vid slutlig fältbesiktning befunnits vara fri från flyghavre. (SJVFS

2001:27).

5 §5 Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till

Utsädeskontrollen. För vårsådda utsädesodlingar skall anmälan vara

Utsädeskontrollen tillhanda senast den 15 maj skördeåret och för

höstsådda skall anmälan vara inkommen senast den 25 april, såvida inte

annan tidpunkt medges av Utsädeskontrollen. Utsädeskontrollen kan

endast medge anmälningar efter den 15 juli om Utsädeskontrollen har

möjlighet till besiktning alternativt stickprovskontroll. Utsädeskontrollen

har rätt att avvisa odlingar som anmäls för sent.

Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besikt-

ning av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 3 samt fastställa

fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall besiktigas.

Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna

A, B och C1, samt i klasserna C och C2 i den omfattning Utsädes-

kontrollen anser erforderligt. Utsädeskontrollen skall i anslutning till

kontrollodlingen bedöma om den skall kombineras med laboratorie-

analys.

Utsädeskontrollen, eller en godkänd besiktningsman enligt 5 a §, äger

utan föregående meddelande om besiktning tillträde till odling som

anmälts och utför besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.

Utsädeskontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om

resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 2001:27).

5 a § Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för pro duktion av

bruksutsäde får utföras av en person som av Utsädeskontrollen godkänts

för detta ändamål. Villkoren för sådant godkännande framgår av bilaga

3a.

Utsädeskontrollen skall genom stickprov efterkontrollera minst 10 %

av utsädesodlingarna av självpollinerande arter och minst 20 % av

utsädesodlingarna av korspollinerande arter som fältbesiktigats av

besiktningsmän godkända enligt första stycket. Utsädeskontrollen skall

5 Senaste lydelse SJVFS 1996:101. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket flyttats till den

nya 5a §.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

5

även ta ut prov för att kontrollodla partier från dessa utsädesodlingar i den

omfattning Utsädeskontrollen anser erforderligt. (SJVFS 2001:27).

Frövarukvalitet

6 § Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de

avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av

inblandning av antal frön av andra arter som framgår av bilaga 1 punkt 2

och bilaga 2 punkt 2. (SJVFS 1996:101).

7 §6 Utsäde får godkännas för certifiering för saluföring i Sverige, om det

vid undersökning av officiellt uttagna prov, uppfyller kvalitetskraven

1. i bilaga 1 för havre, korn, råg, rågvete och vete,

2. i bilaga 2 för durumvete, kanariegräs, majs , speltvete, ris, sorghum

och sudangräs .

Utsäde får godkännas för certifiering för utförsel till andra länder

inom EES om det, vid undersökning av officiellt uttagna prov, uppfyller

kvalitetskraven i bilaga 2.

Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifie -

rande organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla

lagring utan att grobarheten försämras. (SJVFS 2001:27).

Certifiering av art- och sortblandningar

8 §7 Blandning av utsäde av olika arter får certifieras för användning som

bruksutsäde, om samtliga av blandningens beståndsdelar var för sig

uppfyller certifieringskraven för respektive art. Utsäde av havre, korn,

råg, rågvete och vete i s ådan blandning skall uppfylla kraven i bilaga 1.

Blandning av utsäde av olika sorter av samma art får certifieras för

användning som bruksutsäde, om i blandningen ingående partier var för

sig uppfyller kraven i bilaga 1. (SJVFS 2001:27).

Betat utsäde

9 § Utsäde som har behandlats med bekämpningsmedel (betats) får

endast certifieras om medlet är jämnt fördelat på frövaran. (SJVFS

2001:27).

10 §8 Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:13) om emballage för

betat utsäde. (SJVFS 2001:27).

6 Senaste lydelse SJVFS 1996:101.

7 Senaste lydelse SJVFS 1996:101. Ändringen innebär att tredje stycket upphör att gälla.

8

Senaste lydelse SJVFS 1996:101.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

6

Utlämnande av certifierat utsäde

11 §9 Parti för certifiering skall finnas tillgängligt på platsen för certi-

fieringen intill dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med

undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i bilagorna 1

eller 2, är uppfyllda.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande

organet certifiera utsäde för utlämning till förbrukare inom landet innan

resultatet av kvalitetsundersökningen är klart.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande

organet certifiera utsäde för utförsel till ett land inom EES innan resultatet

av grobarhetsanalysen är klart.

Vid fall som avses i tredje stycket skall Utsädeskontrollen vid begäran

bistå andra myndigheter inom EES med uppgifter om det aktuella partiet.

Som villkor för sådan certifiering gäller att

1. utlämnandet endast skall avse första handelsledet och att köparens

namn och adress anges,

2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 2 uppvisas,

3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,

4. utsädesproducenten skall informera köparen om resultatet av gro -

barhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 2 inte är uppfyllda.

Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till för-

brukare innan kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitets-

kraven i bilagorna 1 eller 2, skall av Utsädeskontrollen kungöras i Statens

jordbruksverks författningssamling. Meddelandet skall innehålla

analysresultatet, uppgift om referensnummer, art och sort samt

förpackarens namn och adress. Meddelande om vårsådda arter skall

kungöras före den 15 augusti och om höstsådda arter före den 1 februari.

(SJVFS 2001:27).

Undantag från krav på grobarhet

12 §10 Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen för

certifiering godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte upp-

fyller de i bilaga 1 angivna kraven avseende grobarhet för havre, korn,

råg, rågvete och vete och motsvarande krav i bilaga 2 för durumvete,

kanariegräs, majs , speltvete, ris, sorghum och sudangräs samt för övriga

stråsädesarter för utförsel. Sådant godkännande kan meddelas under

förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att

utsädet skall användas för fo rtsatt uppförökning. (SJVFS 2001:27).

9 Senaste lydelse SJVFS 1996:101.

10 Senaste lydelse SJVFS 1996:101.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

7

Utsäde av genetiskt modifierade sorter

12 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som

är genetiskt modifierad, endast saluföras om tillstånd finns enligt 13 kap.

12 § miljöbalken (1998:808) eller enligt 6 § förordningen (1994:901) om

genetiskt modifierade organismer.

Att sorten är genetiskt modifierad skall framgå av märkningen på

förpackningen enligt märkningskraven i bilaga 4, samt av alla dokument,

officiella eller andra, som fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om

att en sort är genetiskt modifierad skall även framgå av

försäljningskataloger och annan information där sorten omnämns. (SJVFS

2001:27).

MÄRKNING OCH FÖRSEGLING

13 §11 Vid saluföring skall varje förpackning vara försedd med ett

officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 4.

Märkningen skall utföras under det certifierande organets kontroll och

utgör ett bevis på att utsädet är certifierat.

Ett officiellt märke skall vara av självhäftande material eller av riv-

beständigt material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.

Som officiellt märke får också användas outplånlig och påtryckt eller

påstämplad text som godkänts av Utsädeskontrollen och som uppfyller

märkningskraven i bilaga 4. Då påtryckt eller påstämplad text används

skall varje förpackning vara försedd med ett individuellt löpnummer.

Företaget som utför tryckningen på förpackningarna skall underrätta det

certifierande organet om antalet förpackningar som märkts, med uppgift

om deras löpnummer. Det certifierande organet skall föra journal över de

utsädeskvantiteter som märkts enligt detta system, med uppgifter om

antalet förpackningar i varje parti, förpackningarnas innehåll och löp-

nummer. Det certifierande organet skall också granska producenternas

journaler. (SJVFS 2001:27).

14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket

och förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt

12 § skall, utöver kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens

försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten,

leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer

anges. Dessutom skall, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det

officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i

bilagorna 1 eller 2.

Leverantörsmärket skall inte kunna förväxlas med det officiella

märket. (SJVFS 1996:101).

11 Senaste lydelse SJVFS 1996:101.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

8

14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag

medgetts enligt 26 § skall, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det

officiella märket ha samma färg som för motsvarande utsädesklass. För

utsäde av ej dokumenterad sort skall det officiella märket ha sådan färg

som anges i bilaga 4.

Märket skall alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav.

(SJVFS 1996:101 ).

15 § Förpackningar med sådant utsäde som avses i 20 a § skall utöver

kraven i bilaga 4 vara försedda med ett leverantörsmärke med texten

"Utsäde för utförsel". (SJVFS 1996:101).

16 § har upphävts genom (SJVFS 1996:101).

17 § Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under det certi-

fierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning.

Försegling skall utgöras av förslutning och plombering och skall vara ut-

förd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.

Följande förslutningssystem får användas utan plombering:

1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan

öppning än påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett

självhäftande system eller värmeförslutningssystem som försluter öpp-

ningen efter påfyllning på sådant sätt att den inte kan öppnas utan att

skadas,

2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie

som inleds med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning

(bokstäver, symb ol) som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats,

är tryckt med outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning, eller

3. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan

öppning än påfyllningsanordningen, att de försluts genom trycket av det

påfyllda utsädets vikt på påfyllningsanordningen samt att anordningens

längd inte understiger 22 % av påsens bredd. (SJVFS 1996:101).

Ommärkning

18 § Ommärkning av ett parti kan göras om resultatet av kvalitetsunder-

sökningen visar att partiet inte uppfyller angivna frövarukvalitetskrav,

men att kvalitetskraven i en lägre klass enligt bilaga 1 är uppfyllda eller

för utförsel att Europeiska gemenskapens (EG:s) krav enligt bilaga 2 är

uppfyllda. Ommärkningen skall utföras under det certifierande organets

kontroll.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

9

Annullering

19 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet

inte uppfyller kraven i bilaga 2, skall märkena makuleras under det cer-

tifierande organets kontroll.

Har förpackning med p åtryckt eller pås tämplad text använts, skall

förpackningen tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten

makuleras under det certifierande organets kontroll. (SJVFS 1996:101).

Certifieringens varaktighet

20 § Ett utsädesparti får endast saluföras under den provtagningssäsong

då förseglingen ägt rum. Utsäde som provtagits under perioden från den 1

mars t.o.m. den 30 juni får dock saluföras fram till årets slut.

Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet

efter provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig

fortfarande uppfylla grobarhetskravet.

Om förlängning medges, skall det certifierande organet utföra nöd-

vändig tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:27).

UTFÖRSEL AV UTSÄDE (SJVFS 1996:101)

20 a § Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller

i EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter men som är

intagen i en nationell sortlista i ett land inom EES får certifieras för

utförsel till det landet om utsädet uppfyller kraven i bilaga 2. (SJVFS

1996:101).

Rubriken före 21 § har utgått (SJVFS 1996:101).

21 § Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Utsädeskontrollen

enligt OECD:s system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista

eller i den officiella sortlistan i ett land som är anslutet till detta system

och utsädespartiet uppfyller de av OECD fastställda kraven.

Vid certifiering enligt OECD-systemet skall Utsädeskontrollen utfärda

certifieringsbevis och märka partiet enligt OECD:s regler. (SJVFS

1996:101).

21 a § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom EES får säljas till det

landet som icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet

1. kommer från en godkänd utsädesodling,

2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och

innehåll uppfyller kraven i bilaga 4, samt

3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:101).

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

10

INFÖRSEL AV UTSÄDE

22 §12 Införsel av utsäde som skall användas för uppförökning eller som

skall saluföras, skall av importören skriftligen anmälas till Utsädes-

kontrollen senast två veckor efter införseln. Vid införsel från ett land

utanför EES är lägsta mängd som kräver anmälan 2 kg. Anmälan skall ske

på av Utsädeskontrollen fastställd blankett och innehålla följande

uppgifter:

1. ursprungsland och o fficiell kontrollmyndighet,

2. avsändarland,

3. art,

4. sort,

5. kvantitet,

6. referensnummer, och

7. utsädesklass.

Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system skall anmälan åtföljas

av ISTA:s "orange certifikat" eller annat certifikat som är godkänt av

Utsädeskontrollen. (SJVFS 2001:27).

23 § Utsädesparti som förs in i landet skall åtföljas av ett officiellt

dokument vari intygas antingen

1. att partiet är odlat på ett fält som vid fältbesiktning har befunnits

vara fritt från flyghavre och att ett prov om 1 kg från partiet likaledes har

befunnits vara fritt från flyghavre, eller

2. att ett prov om 3 kg från partiet har befunnits vara fritt från

flyghavre. (SJVFS 1996:101).

24 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certi-

fieras som certifikatutsäde om

1. sorten är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma

sortlista för arter av lantbruksväxter,

2. partiet åtföljs av ett officiellt dokument vari intygas att det är odlat

på ett fält som vid fältbesikt ning har befunnits fritt från flyghavre ,

3. utsädet härstammar från basutsäde eller certifikatutsäde av första

generationen, och

4. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land

inom EES, eller av en myndighet i ett land som med avseende på

fältbesiktningen och certifieringen har godkänts av EG som tredje land13,

och

12 Senaste lydelse SJVFS 1996:101.

13 Se rådets beslut 95/514/EG om likvärdighet av fältbesiktningar av utsädesodlingar i

tredje land och om likvärdighet av utsäde producerat i tredje land (EGT L 296, 9.12.1995, s.

34, Celex 31995D0514), senast ändrat genom rådets beslut 2000/326/EG (EGT L 114,

13.5.2000, s. 30, Celex 32000D0326).

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

11

5. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde

samt åtföljt av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:101).

25 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den

svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av

lantbruksväxter får ske om partiet

1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,

2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur

landet,

3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för

vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller

4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller

urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om 100 kg. (SJVFS

1996:101).

UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA

26 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan

Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna för-

fattning, såvida det inte strider mot EG:s bestämmelser. (SJVFS

1996:101).

27 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt

producerar, lagrar, saluför eller inför växter samt med krav på att vissa

växter skall åtföljas av ett sundhetsintyg vid införsel från länder som inte

är medlemmar i Europeiska unionen finns i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av

växtskadegörare. (SJVFS 1996:101).

-------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning14 träder i kraft den 1 mars 1994, då

Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1987:5) för utsädesodling av

lantbruksväxter (utom potatis) och Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS

1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis) skall upphöra att

gälla.

För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller

tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i

Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om

statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar.

Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i

Sverige.

14 SJVFS 1994:22.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

12

Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i

klass C med högre generationstal än första generationen efter basutsäde

få r fram till den 1 november 1994 certifieras i klass C utan generationstal.

Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra

generationen efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni

1995 ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 20 § andra

stycket är uppfyllt. (SJVFS 1994:150).

Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan

generationstal får ske längst t.o.m. den 30 juni 1998. (SJVFS 1996:101).

-------------------------

Denna författning15 träder i kraft den 2 september 1994.

-------------------------

Denna författning16 träder i kraft den 15 december 1994.

-------------------------

Denna författning17 träder i kraft den 1 juli 1996.

-------------------------

Denna författning18 träder i kraft den 20 november 1998.

-------------------------

Denna författning19 träder i kraft den 25 maj 1999.

-------------------------

Denna författning20 träder i kraft den 5 april 2001

MATS PERSSON

Eva Dahlberg

(Växtodlingsenheten)

15 SJVFS 1994:150.

16

SJVFS 1994:197.

17 SJVFS 1996:101.

18 SJVFS 1998:115.

19 SJVFS 1999:43.

20 SJVFS 2001:27.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

13

Bilaga 1 21

KVALITETSKRAV FÖR STRÅSÄD UTOM DURUMVETE,

KANARIEGRÄS, MAJS, SPELTVETE, RIS, SORGHUM OCH

SUDANGRÄS - SVENSKA KRAV

Utsädet skall uppfylla följande krav:

1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för utsäde

av en inavlad linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess

egenskaper. För utsäde av hybridsorter skall ovannämnda bestämmelser

även gälla de ingående komponenternas egenskaper. Högsta tillåtna

inblandning av främmande sort (med undantag för sortblandningar),

konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan

angiven tabell:

Antalsprocent i respektive klass

Art

A, B

C1

C2

Havre, korn, vete utom

hybridsorter

0,1

0,3

1,0

Rågvete,

självbefruktande sorter

utom hybridsorter

0,3

1,0

2,0

Övriga arter skall vara sortäkta med hänsyn till art och utsädesklass.

Utsäde av hybridråg får godkännas för certifiering som certifikatutsäde

om resultat av officiell efterkontroll av basutsäde eller, i tillämpliga fall,

blandning av komponenter utvisar att kraven är uppfyllda.

För utsäde av hybridsorter av havre, korn, ris, vete, durumvete,

speltvete och självbefruktande sorter rågvete gäller att sortrenheten för

utsädesklassen C skall minst vara 90 %. Den skall kontrolleras vid

officiell efterkontroll, vilka utförs på ett lämpligt antal prov.

21 Senaste lydelse SJVFS 1999:43.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

14

2. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet,

inblandning av andra arter, grobarhet samt förekomst av mjöldryga.

Minsta provmängd för bestämning av antal inblandningar av frön av

andra arter skall vara 1 kg. Undantag gäller för flyghavreundersökning i

havre där den uttagna provmängden skall vara minst 2 kg.

Rent frö

Frön av andra arter

Grobarhet

Sklerotier

eller

fragment av

sklerotier av

mjöldryga

Art

Klass

vikt-% toleran

s

st/kg,

totalt a)

högst av

stråsäd

%

tol.

st/kg

Avena sativa

L.

Havre

A, B

99,7

0,3

8

2

91 b)

5

2

C1

"

"

10

4

" b)

"

6

C2

"

"

14

8

" b)

"

6

Hordeum

vulgare L.

2-radskorn

A, B

99,7

0,3

8

2

92

4

2

C1

"

"

10

4

"

"

6

C2

"

"

13

7

"

"

6

6-radskorn

A, B

99,7

0,3

8

2

90

5

2

C1

"

"

10

4

"

"

6

C2

"

"

13

7

"

"

6

Secale

cereale L.

Råg

A, B

99,7

0,3

8

2

90

5

2

C

"

"

13

7

"

"

6 c)

x Triticosecale

Wittmack

Rågvete

A, B

98,0

0

8

2

85

5

2

C1

"

"

10

4

"

"

6

C2

"

"

20

14

"

"

6

Triticum

aestivum L.

emend. Fiori

et Paol.

Vete

A, B

99,7

0,3

8

2

90

5

2

C1

"

"

10

4

"

"

6

C2

"

"

13

7

"

"

6

Anmärkningar:

a) Varav högst 2 frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum ) och/eller klätt (Agrostemma

githago).

b) Beträffande naken havre får grobarheten vara lägst 75% i samtliga utsädesklasser.

c) Certifikatutsäde av hybridråg: 8 st/kg.

3. Vattenhalten för samtliga arter får vara högst 16,0%, utom för höstsäd

som provtagits under perioden den 1 mars till och med den 31 juli då

vattenhalten får vara högst 15,0%.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

15

4. Utsädet får inte innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis,

A. ludoviciana) eller dårrepe (Lolium temulentum) i den uttagna

provmängden.

5. Utsädet får inte vara infekterat med sjukdomar och skadliga

organismer som i hög grad försämrar användbarheten. För nedanstående

arter och sjukdomar gäller dock vid laboratorieanalys av kärnprov

följande:

A. Korn

a. Flygsot på korn ( Ustilago nuda).

Utsäde betat med effektivt medel får certifieras. Antalsprocenten smittade

kärnor i icke betat utsäde får vara högst

Klass

Antalsprocent

A

0,1

B

0,2

C1

0,3

B. Höstvete

a. Stinksot (Tilletia caries).

Utsädet får inte certifieras om det finns mer än 1000 sporer per gram.

Utsäde med en förekomst av sporer av vanligt stinksot som understiger

1000 sporer per gram får certifieras om det betas med effektivt medel.

Utsäde som certifieras utan betning får inte innehålla några stinksotsporer.

b. Dvärgstinksot (Tilletia contraversa ).

Utsädet får inte certifieras om det finns mer än 500 sporer per gram.

Utsäde med en förekomst av sporer av dvärgstinksot som understiger 500

sporer per gram får certifieras om det betas med effektivt medel. Utsäde

som certifieras utan betning får inte innehålla några dvärgstinksotsporer.

c. Förekommer både vanligt stinksot och dvärgstinksot i samma utsädes -

parti får högst 500 sporer av vardera sjukdomen förekomma per gram, för

att utsädet skall få certifieras. Utsädet får då certifieras om det betas med

effektivt medel. (SJVFS 2001:27).

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

16

Bilaga 2 22

KVALITETSKRAV FÖR DURUMVETE, KANARIEGRÄS, MAJS,

SPELTVETE, RIS, SORGHUM OCH SUDANGRÄS SAMT

KVALITETSKRAV FÖR ÖVRIGA ARTER AV STRÅSÄD FÖR

UTFÖRSEL - EG:S KRAV

Utsädet skall uppfylla följande krav:

1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för utsäde

av en inavlad linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess

egenskaper. För utsäde av hybridsorter skall ovannämnda bestämmelser

även gälla de ingående komponenternas egenskaper. Högsta tillåtna

inblandning av främmande sort (med undantag för sortblandningar),

konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan

angiven tabell:

Antalsprocent i respektive klass

Art

A, B

C1

C2

Durumvete, havre, korn,

speltvete, vete, ris utom

hybridsorter

0,1

0,3

1,0

Rågvete, självbefruktande

sorter utom hybridsorter

0,3

1,0

2,0

Övriga arter skall vara sortäkta med hänsyn till art och utsädesklass.

Utsäde av hybridråg får godkännas för certifiering som certifikatutsäde

om resultat av officiell efterkontroll av basutsäde eller, i tillämpliga fall,

blandning av komponenter utvisar att kraven är uppfyllda.

För utsäde av hybridsorter av havre, korn, ris, vete, durumvete,

speltvete och självbefruktande sorter rågvete gäller att sortrenheten för

utsädesklassen C skall minst vara 90 %. Den skall kontrolleras vid

officiell efterkontroll, vilka utförs på ett lämpligt antal prov.

2. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet,

inblandning av andra arter, grobarhet samt förekomst av mjöldryga.

Minsta provmängd för bestämning av antal inblandningar av frön av

andra arter skall vara 0,5 kg om inget annat anges i tabellen.

22 Senaste lydelse SJVFS 1999:43.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

17

Art

Klass

Rent frö

vikt-%

Frön av andra arter

st/0,5 kg varav stråsäd

Grobarhet % Sklerotier eller

fragment av

sklerotier av

mjöldryga st/0,5

kg

Havre, korn, A, B

99,0

4 varav 1 stråsäd a)

85 b)

1

vete

C1

98,0

10 " 7 " a)

"

3

C2

"

10 " 7 " a)

"

3

Rågvete

A, B

98,0

4 varav 1 stråsäd a)

80

1

C1

98,0

10 " 7 " a)

"

3

C2

"

10 " 7 " a)

"

3

Råg

A, B

98,0

4 " 1 " a)

85

1

C

"

10 " 7 " a)

"

3 c)

Phalaris

canariensis L.

Kanariegräs

A, B

98,0

4/200 g varav 1 stråsäd

75

1/200 g

C

98,0

10/200 g " 5 "

75

3/200 g

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

18

Art

Klass Rent frö

vikt-%

Frön av andra arter

st/0,5 kg varav stråsäd

Grobarhet

%

Sklerotier eller

fragment av

sklerotier av

mjöldryga st/0,5

kg

Triticum durum

Desf.

Durumvete

A, B

99,0

4 varav 1 stråsäd a)

85

1

C1

98,0

10 " 7 " a)

"

3

C2

"

10 " 7 " a)

"

3

Triticum spelta L.

Speltvete

A, B

99,0

4 varav 1 stråsäd a)

85

1

C1

98,0

10 " 7 " a)

"

3

C2

"

10 " 7 " a)

"

3

Zea mays L.

Majs

A, B

98,0

0/250 g resp. 0/1000 g d) 90

1/250 g resp.

1/1000 g d)

C

98,0

0/1000 g

"

3/1000 g

Oryza sativa L.

Ris

A, B

98,0

4 e)

80

C1

10 e)

C2

15 e)

Sorghum bicolor

(L.) Moensch

Sorghum

A, B

98,0

0/900 g

80,0

C

Sorghum

sudanense (Piper)

Stapf.

Sudangräs

A, B

98,0

0/900 g

80,0

C

Anmärkningar:

a) Varav av andra arter än stråsäd: högst 1 frö av åkerrättika (Raphanus raphanistrum)

och/eller klätt (Agrostemma githago) i utsädesklass A och B, resp. 3 frön i utsädesklass C,

C1 och C2.

b) Beträffande naken havre får grobarheten vara lägst 75 % i samtliga utsädesklasser.

c) Certifikatutsäde av hybridråg: 4 st/0,5 kg. Om det i ett prov av föreskriven vikt finns fem

sklerotier eller fragment av sklerotier skall detta prov ändå anses motsvara kraven, om ett

andra prov av samma vikt inte innehåller mer än fyra sklerotier eller fragment av sklerotier.

d) Basutsäde av inavlade linjer respektive basutsäde annat än inavlade linjer och

certifikatutsäde.

e) Varav högst 1 rött frö av ris eller av hirs i B, högst 3 i C1 och högst 5 i C2.

3. Vattenhalten för majs och kanariegräs får vara högst 15,0 % och för

övriga arter högst 16,0 %.

4. Utsädet får inte innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis,

A. ludoviciana) eller dårrepe (Lolium temulentum) i den uttagna prov-

mängden. För utsäde avsett för utförsel till andra länder inom Europeiska

unionen skall förekomst av en flyghavrekärna i ett prov av föreskriven

vikt ändå anses motsvara kravet, om ett andra pro v med samma vikt inte

innehåller någon flyghavrekärna. Vad som sägs i föregående mening

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

19

gäller dock inte vid utförsel till Danmark, Finland, Nederländerna, Irland

samt Nordirland.

5. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-

barhet s kall hållas på lägsta möjliga nivå. (SJVFS 2001:27).

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

20

Bilaga 3 23

KRAV P Å UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV

SKÖRDEN OCH PÅ FÄLTB ESIKTNING

Utsädesodling:

1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde

av den aktuella grödans art och sort, och fältet skall vara tillräckligt fritt

från plantor som härrör från den tidigare grödan.

2. Grödan skall uppfylla följande krav i fråga om avstånd från angräns-

ande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

Kanariegräs, råg som ej är hybridråg samt rågvete av

icke självbefruktande sorter:

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

Rågvete, självbefruktande sorter:

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

Hybridråg:

— för produktion av basutsäde

- om hansterilitet används

- om hansterilitet inte används

— för produktion av certifikatutsäde

Majs

300 m

250 m

50 m

20 m

1 000 m

600 m

500 m

200 m

Hybridsorter av havre, korn, ris, vete, durumvete,

speltvete och självbefruktande rågvete:

— för produktion av certifikatutsäde (avståndet

mellan honkomponenten och alla andra sorter av

samma art utom en gröda av hankomponenten)

25 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms

finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

3. Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för grödor

av en inavlad linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess

egenskaper. Vid produktion av utsäde av hybridsorter skall detsamma

även gälla de ingående komponenternas egenskaper, inklusive

hansterilitet eller återställande av fertilitet.

23 Senaste lydelse SJVFS 1996:101.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

21

I synnerhet grödor av kanariegräs och råg skall uppfylla följande krav:

A. Kanariegräs, råg utom hybridråg:

Antalet plantor av den aktuella arten som utgörs av främmande sort får

inte överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

B. Hybridråg:

a) antalet plantor av grödans art som uppenbarligen måste bedömas som

icke komponentäkta får inte överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde, vilket vid officiella

fältbesiktningar endast skall gälla honplantan.

b) I fråga om basutsäde skall, om hansterilitet används, de hansterila

plantornas sterilitetsgrad vara minst 98 %.

Där det är ändamålsenligt skall certifikatutsäde produceras genom

blandad odling av en hansteril honkomponent med en hankomponent som

återställer hanfertiliteten.

C. Grödor avsedda för produktion av certifikatutsäde av hybridsorter av

havre, korn, ris, vete, durumvete, speltvete och självbefruktande rågvete:

a) grödan skall ha tillräcklig äkthet och renhet i fråga om komponenternas

egenskaper.

Om utsädet produceras med hjälp av en kemisk hybridiseringsagent skall

grödan framför allt vara förenlig med följande normer eller övriga villkor:

i)

Sortrenheten för varje komponent skall för

Ä

rågvete uppgå till 99,0 %. havre, korn, ris, vete, durumvete

och speltvete uppgå till 99,7 % ,

Ä

självbefruktande

ii)

Hybriditeten skall vara minst 95 %. Andelen hybriditet skall

undersökas i enlighet med gällande internationella metoder, i den

utsträckning sådana metoder finns. Om hybriditeten bestäms

under utsädesanalysen före certifiering behöver den inte

fastställas under fältbesiktning.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

22

D.

Majs:

a) Andelen plantor som utgörs av främmande sort eller avvikande typ i

förhållande till sorten, den inavlade linjen eller komponenten får inte

överstiga:

aa) vid produktion av basutsäde:

i) för inavlade linjer: 0,1%

ii) för enkla hybrider, enskilda komponenter: 0,1%

iii) för populationssorter: 0,5%

bb) vid produktion av certifikatutsäde:

i) komponenter till hybridsorter:

— för inavlade linjer: 0,2%

— för enkla hybrider: 0,2%

— för populationssort: 1,0%

ii) populationssorter: 1,0%.

b) Följande övriga krav skall vara uppfyllda vid produktion av utsäde av

hybridsorter:

aa) Hanplantorna skall ge ifrån sig tillräckligt med pollen medan

honplantorna blommar.

bb) Hansterilitet skall genomföras där så är lämpligt.

cc) I de fall då 5% eller mer av honplantorna har mottagliga

pistillmärken får andelen honplantor som har gett ifrån sig pollen eller

som ger ifrån sig pollen inte överstiga:

— 1% vid någon officiell fältbesiktning, och

— 2% vid samtliga officiella fältbesiktningar.

Plantor anses ha gett ifrån sig pollen eller ge ifrån sig pollen när

ståndarknapparna har kommit fram ur skärmfjällen på 50 mm eller mer av

vippans mittaxel eller sidor och har gett ifrån sig eller ger ifrån sig pollen.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

23

Fältbesiktning:

Uppfyllande av de krav som anges ovan skall kontrolleras genom

fältbesiktning. Dessa fältbesiktningar skall utföras enligt följande:

A.

Fältbesiktning skall utföras då grödan är i sådant skick och i ett

sådant utvecklingsstadium att fu llgod kontroll är möjlig.

B.

Antalet fältbesiktningar skall utgöra

— minst en för durumvete, havre, kanariegräs, korn, råg, rågvete och

vete, och

— för majs under blomningssäsongen minst en för populationssorter och

minst tre för inavlade linjer eller hybrider

När den aktuella skörden följer på en skörd av majs under det föregående

året eller det innevarande året skall minst en särskild fältbesiktning göras

för att kontrollera att bestämmelserna i punkt 1 i denna bilaga är

uppfyllda.

4. Skadliga organis mer, särskilt sotsvampar, som försämrar utsädets

användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

24

Bilaga 3a

GODKÄNNANDE AV PERSON SOM SKALL UTFÖRA

FÄLTBESIKTNING AV UTSÄDESODLINGAR

1. Ansökan skall sändas in till Statens utsädeskontroll på ett särskilt

ansökningsformulär som Utsädeskontrollen tillhandahåller.

2. Den sökande skall ha lantbruksutbildning eller motsvarande

kunskaper som innebär att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett

tillfredsställande sätt.

3. Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av

fältbesiktningen.

4. Som en förutsättning för godkännande skall sökanden underteckna en

åtagandeförklaring beträffande reglerna för officiella fältbesiktningar.

5. Beslut om godkännande meddelas av Utsädeskontrollen när sökanden

med godkänt resultat har genomgått Utsädeskontrollens kurs för nya

besiktningsmän. Beslutet skall vara tidsbegränsat till tre år.

6. Besiktningsmannen tilldelas av Utsädeskontrollen ett kontrollnummer

som alltid skall anges tillsammans med dennes underskrift på

besiktningsprotokoll och besiktningsrapporter.

7. Beslutet innebär behörighet att utföra fältbesiktning av

utsädesodlingar av stråsäd som anmälts till Utsädeskontrollen för

fältbesiktning. En person som är anställd i ett utsädesföretag får endast

utföra fältbesiktning av utsädesodlingar som är anmälda av detta

företag. Utsädeskontrollen får dock efter skriftlig ansökan från både

arbetsgivaren och ett annat utsädesföretag, medge att en

besiktningsman utför fältbesiktning även för ett annat utsädesföretag

än det besiktningsmannen är anställd av.

8. Besiktningsmannen skall genomföra fältbesiktningen enligt

Utsädeskontrollens anvisningar för fältbesiktning av stråsäd, vilka

uppdateras årligen. Aktuella fältbesiktningsprotokoll skall användas.

Besiktningsprotokollen skall skickas in till Utsädeskontrollen så snart

som möjligt efter genomförd besiktning, så att Utsädeskontrollen har

möjlighet att genomföra en stickprovskontroll.

9. Förnyat godkännande förutsätter att besiktningsmannen regelbundet

utför fältbesiktningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i

Utsädeskontrollens repetitionskurs för fältbesiktning av stråsäd.

10. Utsädeskontrollen får återkalla godkännandet om något av de

ovannämnda villkoren inte efterlevs. Återkallande får göras även om

besiktningsmannen inte bryter mot reglerna med avsikt.

Utsädeskontrollen skall meddela ett sådant återkallande till

besiktningsmannens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ

i Sverige.

11. Utsäde som kommer från en utsädesodling som besiktigats av en

besiktningsman som senare avstängts får underkännas vid

certifieringen. (SJVFS 2001:27).

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

25

Bilaga 4 24

MÄRKNINGSKRAV

1. Märkning av partier och förpackningar

a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende samtliga

utsädesklasser och arter (med undantag för art- eller sortblandningar):

1. Texten "EG:s regler".

2. Certifieringsorgan och land.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).

6. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”.

7. Utsädesklass. För stamutsäde skall även anges antal generationer

som föregår certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första generationen.

8. Produktionsland.

9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-

medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges

samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

10. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:

a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör

har godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har

godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller

inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga

sorter.

b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basut-

sädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande

av den slutliga sorten och texten "komponent".

c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt

av texten "hybrid".

11. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.

b. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortbland-

ningar:

1. Texten "EG:s regler".*

2. Certifieringsorgan.

3. Part iets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Texten "Art- eller sortblandning", utsädesklass (C eller C2 efter

vad som är tillämpligt).

24 Senaste lydelse SJVFS 1999:43.

För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 1 punkt 2 anges ”EG:s regler, svenska

kvalitetskrav”. För naken havre anges dessutom ”lägsta grobarhet 75 %”.

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

26

6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en

genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-

medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges

samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas v ikt och totalvikten.

8. utgått/upphävts

9. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.

2. Särskild märkning

Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamut-

säde.

Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:

1. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).

2. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”.

3. Texten "F-material".

4. Referensnummer.

5. Produktionsland.

6. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.

Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.

Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land.

2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.

3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”. I fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är

avsedda som komponenter för slutliga sorter skall texten "komponent"

läggas till.

4. Utsädesklass.

5. För hybridsorter texten "hybrid".

6. Netto- eller bruttovikt.

7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".

8. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.

3. Utformning av officiellt märke

a. Färg:

F-material

Vit

Stamutsäde (klass A)

Vit med violett diagonal rand

Basutsäde (klass B)

Vit

Certifikatutsäde (klass C)

Blå

Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

Art- eller sortblandningar

Grön

Ej dokumenterad sort

Brun

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

27

Icke slutligt certifierat utsäde

Grå

b. Storlek:

Minsta storlek 110 x 67 mm. (SJVFS 2001:27).

SJVFS 2001:27

Saknr U 39

28

Bilaga 5 25

OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH

INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE

(ENLIGT 21 a OCH 24 §§)

Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:

1. Utställande myndighet.

2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.

3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

4. Utsädesklass.

5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av

sådant parti har skett.

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Areal för produktion av aktuellt parti.

8. Skördad mängd och antal förpackningar.

9. Godkänd fältbesiktning.

10. Resultat av ev. föranalyser. (SJVFS 2001:27).

25 Senaste lydelse SJVFS 1996:101.