SJVFS 2001:30

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

ISSN 1102-0970

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av

utsäde av köksväxter;

beslutade den 19 mars 2001

Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 2, 6-8, 11, 13, 15,

20-22 och 24-25 §§utsädesförordningen (2000:1330) och 8 §

förordningen (1996:146) med instruktion för Statens utsädeskontroll,

samt efter samråd med Statens utsädeskontroll, i fråga om verkets

föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av

köksväxter2,

dels att 1, 2, 5, 7 - 13, 17, 19 - 20, 22, 23, 24a och 25 §§, rubrikerna

närmast före 1 och 9 §§, samt bilagorna 1, 3 och 4 skall ha följande

lydelse,

dels att det i föreskrifterna skall införas en ny paragraf, 12 a §, samt

en ny rubrik närmast före 12 a § av följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med

den dag då denna författning träder i kraft.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

Utkom från trycket

den 4 april 2001

Omtryck

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns

dels i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330).

(SJVFS 2001:30).

1 Jfr rådets direktiv 70/458/EEG (EGT L 225, 12.10.1970, s. 7, Celex 31970L0458), senast

ändrat genom rådets direktiv 98/96/EG (EGT 25, 1.2.1999, s. 27, Celex 31998L0025),

kommissionens beslut 81/675/EEG (EGT L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex 31981D0675),

ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT L 327, 22.11.1986, s. 50, Celex

31986D0563) och kommissionens direktiv 89/14/EEG (EGT L 8, 11.1.1989, s. 9, Celex

31989L0014) samt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 69/98 av den 17 juli 1998 om

ändring av bilaga I (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till EES-avtalet (EGT L 158,

24.6.1999, s. 1).

2 Författningen omtryckt SJVFS 2000:105.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

2

DEFINITIONER

2 §3 De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298),

växtskyddslagen (1972:318) och i 13 kap.miljöbalken (1998:808) har

samma betydelse i dessa föreskrifter.

I dessa föreskrifter avses med

utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 nämnda arterna,

grundutsäde: utsäde certifierat i en klass som medger reproduktion för

certifiering av skörden,

bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare uppförökning,

förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som an-

vänds av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av

sorten eller för framställning av stamutsäde eller basutsäde,

stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren

eller dennes representant är framställt från F-material eller stamutsäde och

som uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för fram-

ställning av stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde,

basutsäde (utsädesklass B): utsäde som under ansvar av förädlaren

eller dennes representant är framställt från stamutsäde och som uppfyller

de i bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning av certifi-

katutsäde,

certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde som är framställt från basut-

säde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i

bilaga 1 angivna kraven samt huvudsakligen är avsett för användning som

bruksutsäde,

standardutsäde: utsäde som är kontrollerat och som uppfyller de i

bilaga 1 punkterna 2 och 3 angivna kraven samt är avsett för användning

som bruksutsäde,

småförpackningar: en förpackning av certifikatutsäde eller standard-

utsäde med en högsta nettovikt för:

a) bondböna, brun böna, böna, rosenböna o ch ärt: 5 kg,

b) jättepumpa, körvel, lök, majrova, mangold, morot, pumpa,

rädisa, rättika, rödbeta, sparris, spenat, squash, svartrot, vattenmelon och

vintersallat: 500 g,

c) andra arter av köksväxter: 100 g,

d) sortblandning av rädisa, rättika eller sallat: 50 g;

i de angivna nettovikterna inräknas inte eventuellt innehåll av pesticider i

pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser,

provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,

officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av

ett organ som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk,

3 Senaste lydelse SJVFS 1996:103.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

3

OECD-systemet: de regler som är fastställda av Organisation for

Economic Co-operation and Development (OECD) den 28 september

2000 för certifiering av uts äde av köksväxter,

dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en

sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i

OECD:s sortlista,

växtpass: officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav

vid förflyttning av växter inom Europeiska unionen (EU) är uppfyllda,

samt

sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av

Jordbruksverket. (SJVFS 2001:30).

GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING OCH FÖR

KONTROLL AV STANDARDUTSÄDE

Provtagning och partistorlek

3 § Provtagning av utsäde för certifiering respektive för kontroll av

standardutsäde skall ske enligt de regler som fastställts av International

Seed Testing Association (ISTA).

Alla utsädespartier för certifiering skall vara officiellt provtagna.

Detsamma gäller för kontroll av standardutsäde.

Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde

som skall betas skall kunna provtas även före betning. Om det finns sär-

skilda skäl får Utsädeskontrollen medge undantag från kravet på prov-

tagning före betning.

Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för

provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning

godkänts av Utsädeskontrollen.

Ett utsädesparti skall vara enhetligt. Partistorleken får vara högst

1. 25 ton för utsäde av bondböna, brun böna, böna och ärt,

2. 20 ton för utsäde av jättepumpa, mangold, pumpa, rosenböna,

rödbeta, sparris och vattenmelon, samt

3. 10 ton för utsäde av övriga arter.

I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5

procent. (SJVFS 1996:103).

Fältbesiktning och sortkontroll

4 § Utsäde för certifiering skall komma från fältbesiktigad och godkänd

utsädesodling. För att godkännas skall utsädesodlingen uppfylla angivna

krav för utsädesodling enligt bilaga 2, och i bilaga 1 angivna krav på

sortkvalitet.

Utöver vad som anges i bilaga 2 krävs för godkännande att odlingen

vid slutlig fältbesiktning befunnits vara fri från flyghavre.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

4

5 §4 Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till

Utsädeskontrollen. För vårsådda utsädesodlingar skall anmälan vara

Utsädeskontrollen tillhanda senast den 15 maj skördeåret och för

höstsådda skall anmälan vara inkommen senast den 25 april, såvida inte

annan tidpunkt medges

av Utsädeskontrollen. För fleråriga

utsädesodlingar skall anmälan ske varje år och vara Utsädeskontrollen

tillhanda senast den 15 maj skördeåret, såvida inte annan tidpunkt medges

av Utsädeskontrollen. Utsädeskontrollen kan endast medge anmälningar

efter den 15 juli om Utsädeskontrollen har möjlighet till besiktning

alternativt stickprovskontroll. Utsädeskontrollen har rätt att avvisa

odlingar som anmäls för sent.

Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besikt-

ning och kontroll av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 2 samt

fastställa fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall

besiktigas.

Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna

A, B samt i klass C. Utsädeskontrollen skall i anslutning till kon-

trollodlingen bedöma om den skall kombineras med laboratorieanalys.

Utsädeskontrollen äger utan föregående meddelande om besiktning

tillträde till odling som anmälts och utför besiktning i för grödan lämp ligt

utvecklingsstadium.

Utsädes kontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om

resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 2001:30).

Frövarukvalitet

6 § Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de

avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av

inblandning av antal frön av andra arter som framgår av bilaga 1 a.

(SJVFS 1996:103 ).

7 §5 Utsäde får godkännas om det vid undersökning av officiellt uttagna

prov uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1.

För saluföring i Sverige skall utsäde som producerats i Sverige även

uppfylla de tilläggskrav som anges i bilaga 1 för sådant utsäde.

Parti får inte godkännas om utsädet enligt det certifierande organets

bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att

grobarheten försämras. (SJVFS 2001:30).

4 Senaste lydelse SJVFS 1996:103.

5 Senaste lydelse SJVFS 1995:109.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

5

Kontrollerat standardutsäde

8 §6 Utsäde som är tillräckligt sortäkta och sortrent får, med undantag av

industricikoria (Cichorium intybus L. [partim]), utan certifiering och utan

föregående sortkontroll godkännas för saluföring som kontrollerat

standardutsäde, om det uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1 punkterna 2

och 3. För sådant godkännande skall därutöver gälla att utsädet skall vara

av en sort som är intagen i den svenska sortlistan, i Europeiska

gemenskapens (EG) gemensamma sortlista för arter av köksväxter eller i

en nationell sortlista från något annat land inom EES.

Standardutsäde av olika sorter av rädisa, rättika eller sallat får god-

kännas för saluföring som sortblandning, om i blandningen ingående

partier var för sig uppfyller kraven i bilaga 1.

Utsädeskontrollen utför stickprovsvis efterkontroll av sortäkthet och

sortrenhet. (SJVFS 2001:30).

Betat utsäde

9 § Utsäde som har behandlats med bekämpningsmedel (betats) får

endast certifieras eller godkännas som standardutsäde om medlet är jämnt

fördelat på frövaran. (SJVFS 2001:30).

10 §7 Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:13) om emballage för

betat utsäde. (SJVFS 2001:30).

Utlämnande av utsäde

11 §8 Parti för certifiering och parti för kontroll som standardutsäde skall

finnas tillgängligt på platsen för provtagningen till dess att under-

sökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för efterkontrollen

av sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 1 är uppfyllda.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande

organet certifiera utsäde för utförsel till ett land inom EES innan resultatet

av grobarhetsanalysen är klart.

Vid fall som avses i andra stycket skall Utsädeskontrollen vid begäran

bistå andra myndigheter inom EES med uppgifter om det aktuella partiet.

Som villkor för sådan certifiering gäller att

1. utlämnandet endast skall avse första handelsledet och att köparens

namn och adress anges,

6 Senaste lydelse SJVFS 1996:103.

7

Senaste lydelse SJVFS 1996:103.

8 Senaste lydelse SJVFS 1996:103.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

6

2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 1 uppvisas,

3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,

4. utsädesproducenten skall informera köparen om resultatet av gro -

barhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 1 inte är uppfyllda.

(SJVFS 2001:30).

Undantag från krav på grobarhet

12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen god-

känna för certifiering partier av stamutsäde och basutsäde, som inte

uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant

godkännande kan meddelas under förutsättning att konstaterad grobarhet

uppges vid saluföringen och att utsädet skall användas för fortsatt

uppförökning. (SJVFS 2001:30).

Utsäde av genetiskt modifierade sorter

12 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som

är genetiskt modifierad, endast saluföras om tillstånd finns enligt 13 kap.

12 § miljöbalken eller enligt 6 § förordningen (1994:901) om genetiskt

modifierade organismer.

Att sorten är genetiskt modifierad skall framgå av märkningen på

förpackningen enligt märkningskraven i bilaga 3, samt av alla dokument,

officiella eller andra, som fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om

att en sort är genetiskt modifierad skall även framgå av

försäljningskataloger och annan information där sorten omnämns. (SJVFS

2001:30).

MÄRKNING OCH FÖRSEGLING

13 §9 Vid saluföring av utsäde skall varje förpackning, med undantag för

småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke vars utformning

och innehåll uppfyller kraven i bilaga 3.

Märkningen skall utföras under det certifierande organets kontroll och

utgör ett bevis på att utsädet är certifierat.

Ett officiellt märke skall vara av självhäftande material eller av riv-

beständigt material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.

(SJVFS 2001:30).

14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § andra stycket

och förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt

12 § skall, utöver kraven i bilaga 3, genom säljarens eller leverantörens

9 Senaste lydelse SJVFS 1996:103.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

7

försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten,

leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer

anges. Dessutom skall, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det

officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i

bilaga 1.

Leverantörsmärket skall inte kunna förväxlas med det officiella

märket. (SJVFS 1996:103).

14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag

medgetts enligt 29 § skall, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det

offic iella märket ha samma färg som för motsvarande utsädesklass. För

utsäde av ej dokumenterad sort skall det officiella märket ha sådan färg

som anges i bilaga 4.

Märket skall alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav.

(SJVFS 1996:103 ).

15 § har upphävts genom (SJVFS 1996:103).

16 § Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under det certi-

fierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning.

Försegling utgörs av förslutning och plombering och skall vara utförd på

sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.

Följande förslutningssystem får användas utan plombering:

1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan

öppning än påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett

självhäftande system eller värmeförslutningssystem som försluter öpp-

ningen efter påfyllning på sådant sätt att den inte kan öppnas utan att

skadas, eller

2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie

som inleds med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning

(bokstäver, symbol) som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats,

är tryckt med outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning.

(SJVFS 1996:103 ).

Särskilda bestämmelser för standardutsäde

17 § Standardutsäde får saluföras i förpackningar som är märkta enligt

märkningskraven i bilaga 3, punkterna 3 respektive 4 (småförpackningar).

Märkning och försegling får utföras av den som anmält sin verksamhet

enligt 20 § utsädesförordningen (2000:1330).

Försegling skall vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid

öppnandet. (SJVFS 2001:30).

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

8

Annullering

18 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet

inte uppfyller kraven enligt bilaga 1, skall märkena under det certifierande

organets kontroll makule ras. (SJVFS 1995:109).

Certifieringens varaktighet

19 §10 Certifierat utsäde får saluföras under en period av ett år efter den

månad då förseglingen ägt rum.

Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet

efter provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fort-

farande uppfylla grobarhetskravet.

Om förlängning medges, skall det certifierande organet utföra nöd-

vändig tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:30).

19 a §11 Standardutsäde får saluföras under den provtagningssäsong då

försegling ägt rum och under nästföljande provtagningssäsong.

Förlängt godkännande av standardutsäde kan medges, om partiet efter

provtagning och kontroll av Utsädeskontrollen visar sig fortfarande

uppfylla grobarhetskravet.

Om förlängning medges, skall Utsädeskontrollen utföra nödvändig

tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:30).

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR

20 § Partier som godkänts för certifiering som certifikatutsäde eller

godkänts som kontrollerat standardutsäde får saluföras i

småförpackningar utan att dessa behöver vara officiellt märkta och

förseglade om de uppfyller märknings- och förseglingskraven i 21 §.

(SJVFS 2001:30).

21 § Småförpackningar skall vara märkta med ett leverantörsmärke eller

med en tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som

uppfyller märkningskraven i bilaga 3, punkterna 2 (certifikatutsäde)

respektive 4 (standardutsäde). Om förpackningen är genomskinlig kan

märket anbringas inuti förpackningen.

Småförpackningar skall vara förseglade av den som förpackar partiet

på ett sådant sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling

av småförpackningar av certifikatutsäde får endast äga rum under det

certifierande organets kontroll.

10 Senaste lydelse SJVFS 1995:109.

11 Senaste lydelse SJVFS 1995:109.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

9

22 § Småförpackningar får saluföras till och med september månad andra

säsongen efter den provtagningssäsong då partiet godkänts. (SJVFS

2001:30).

23 §12 Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småför-

packningar efter den i 22 § nämnda perioden kan medges av det certifier-

ande organet om ett antal officiellt uttagna prov, ur förpackningar som är

representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på grobarhet.

Om förlängning medges skall utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning

som anger det nya sista datumet för saluföring. Sista datumet för

saluföring kan förlängas ett år. (SJVFS 2001:30).

24 § Utsädeskontrollen skall kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i

småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upp-

rätthålls.

Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1

eller märkningsbestämmelserna i bilaga 3, skall detta kungöras årligen av

Utsädeskontrollen i myndighetens meddelandeserie. Förutom uppgift om

analysresultatet skall även uppgift om referensnummer, art och sort samt

förpackarens namn och adress anges. (SJVFS 1996:103).

24 a §13 Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker

utsäde i småförpackningar för vidare saluföring skall kontinuerligt föra

journal om lager och förpackning av partier och blandningar. I journalen

skall det finnas följande uppgifter:

1. art,

2. sort,

3. ursprungligt referensnummer,

4. förpackningens referensnummer,

5. certifikatutsäde eller standardutsäde,

6. partiets vikt,

7. datum för påbörjad packning,

8. antal förpackningar som märkts och förseglats,

9. har upphävts genom (SJVFS 2001:30),

10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referensnummer

anges),

11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut),

och

12. datum för avslutad förpackning.

En journal skall finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år.

12 Senaste lydelse SJVFS 1995:109.

13 Senaste lydelse SJVFS 1996:103.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

10

Prov från varje parti kontrollerat standardutsäde som är avsett att

saluföras skall tas ut av företaget och hållas tillgängligt under minst två år

för kontroll av Utsädeskontrollen. (SJVFS 2001:30).

UTFÖRSEL AV UTSÄDE

24 b § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom EES får säljas till det

landet som icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet

1. kommer från en godkänd utsädesodling,

2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och

innehåll uppfyller kraven i bilaga 3, samt

3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 4. (SJVFS 1996:103).

INFÖRSEL AV UTSÄDE

25 §14 Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, skall av

importören skriftligen anmälas till Utsädeskontrollen senast en månad

efter införseln. Utsäde av de arter som anges i 2 § under

småförpackningar och vars vikt inte överstiger de i bestämmelsen

angivna vikterna behöver dock inte anmälas, om utsädet skall användas

för egen sådd. Anmälan skall ske på av Utsädeskontrollen fastställd

blankett och innehålla följande uppgifter:

1. ursprungsland och officiell kontrollmyndighet,

2. avsändarland,

3. art,

4. sort,

5. kvantitet,

6. referensnummer,

7. uppgift om utsädesklass eller standardutsäde,

8. typ av förpackning och märkning, samt

9. beträffande småförpackningar, antal förpackningar som förts in, och

förpackningsvikt eller antal fröenheter per förpackning utom för

förpackningar under 100 g.

Är standardutsäde inte märkt enligt EG:s regler, skall detta anges i

stället för referensnummer. (SJVFS 2001:30).

26 § Utsäde får föras in för att kontrolleras som standardutsäde, om

sorten är intagen i den svenska sortlistan, i EG:s sortlista för arter av

köksväxter eller i en nationell sortlista från något annat land inom EES.

27 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certi-

fieras som certifikatutsäde om

14 Senaste lydelse SJVFS 1996:103.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

11

1. sorten är intagen i en sortlista inom EES,

2. utsädet härstammar från basutsäde,

3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land

inom EES eller i ett annat land av en myndighet vars fältbesiktning

godkänns av Utsädeskontrollen, och

4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde

samt åt följt av ett officiellt dokument enligt bilaga 4. (SJVFS 1996:103).

28 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i en sort -

lista inom EES får ske om partiet

1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,

2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur

landet,

3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för

vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller

4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller

urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om:

a) för bondböna, brun böna, böna, rosenböna och ärt: 50 kg,

b) för lök, majrova, mangold, morot, pumpa, rädisa, rättika, röd-

beta, spenat, squash, svartrot, vattenmelon och vinters allat: 5 kg,

c) för andra arter: 1 kg. (SJVFS 1996:103).

UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA

29 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan

Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna för-

fattning, såvida det inte strider mot EG:s bestämmelser. (SJVFS

1996:103).

30 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt

producerar, lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter

skall vara försedda med ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med

krav på att vissa växter skall åtföljas av ett sundhetsintyg vid införsel från

länder som inte är medlemmar i EU finns i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av

växtskadegörare. (SJVFS 1996:103).

-----------------------

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

12

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning15 träder i kraft den 1 mars 1994.

För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller

tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i

Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om

statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar16.

Därjämte får utsäde av köksväxter fram till den 1 juli 1994 märkas

med kvalitetsdeklaration enligt Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa ut-

sädesvaror17

och, om sådan märkning skett, utan certifiering eller kontroll

som standardutsäde släppas ut på marknaden i Sverige fram till den

1 september 1995.

Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i

Sverige.

Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra

generationen efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni

1995 ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 19 § andra

stycket är uppfyllt.

Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan genera -

tionstal får ske längst t.o.m. den 30 juni 1998, därefter skall utsädet

kontrolleras som standardutsäde. (SJVFS 1996:103).

-------------------------

Denna författning18

träder i kraft den 5 juli 1995.

-------------------------

Denna författning19

träder i kraft den 1 juli 1996.

-------------------------

15 SJVFS 1994:24.

16 Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd.

17 Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa

utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubriken närmast före 3 § i föreskrifterna att gälla den

1 mars 1994.

18 SJVFS 1995:109.

19 SJVFS 1996:103.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

13

Denna författning20

träder i kraft den 1 april 2001.

MATS PERSSON

Eva Dahlberg

(Växtodlingsenheten)

20 SJVFS 2001:30.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

14

Bilaga 1 21

KVALITETSKRAV FÖR KÖKSVÄXTUTSÄDE

Utsädet skall uppfylla följande krav:

1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.

2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-

barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.

3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, in-

blandning av andra arter och grobarhet, i samtliga utsädesklasser och

standardutsäden:

21 Senaste lydelse SJVFS 1996:103.

Art

Rent frö,

vikt-%,

lägst

Frön av andra

arter, högsta

vikt-%

Grobarhet

%, lägst

Allium cepa L.

Lök

97

0,5

70

Allium porrum L.

Purjolök

97

0,5

65

Anthriscus cerefolium (L.) Hoffm.

Körvel

96

1

70

Apium graveolens L.

Selleri

97

1

70

Asparagus officinalis L.

Sparris

96

0,5

70

Beta vulgaris L. var. vulgaris

Mangold

97

0,5

50 a)

Beta vulgaris L. var. conditiva Alef.

Rödbeta

97

0,5

70 a)

Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)

Alef. var. gongylodes

Kålrabbi

97

1

75

Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)

Alef. var. sabellica L.

Grönkål

97

1

75

Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)

Alef. var. botrytis L.

Blomkål

97

1

70

Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)

Alef. var. cymosa Duch.

Broccoli

97

1

75

Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)

Alef. var. alba DC.

Vitkål

97

1

75

Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)

Alef. var. conica DC.

Spetskål

97

1

75

Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)

Alef. var. rubra DC.

Rödkål

97

1

75

Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)

Alef. var. sabauda L.

Savoykål

97

1

75

Brassica oleracea L. convar.

oleracea var. gemmifera DC.

Brysselkål

97

1

75

Brassica pekinensis (Lour.) Rupr.

Kinesisk kål

97

1

75

Brassica rapa L. v ar. rapa

Majrova

97

1

80

Capsicum annuum L.

Paprika m.fl.

97

0,5

65

Cichorium endivia L.

Endive

95

1

65

Cichorium intybus L. (partim)

Cikoria

95

1,5

65

Cichorium intybus L. (partim)

Industricikoria

97

1

80

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

15

Anmärkningar:

a) Gäller frögyttringar i tillämpliga fall.

4. Utsäde av ärtväxter får inte innehålla levande insekter av följande

arter:

Bönbagge (Acanthoscelides obtectus Sag.)

Fröbagge av arten Bruchus affinis Froel. (saknar svenskt namn)

Vialsmyg (Bruchus atomarius L.)

Ärtsmyg (Bruchus pisorum L.)

Bönsmyg (Bruchus rufimanus Boh.)

5. Utsäde får inte innehålla levande kvalster (Acarina).

Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för saluföring i

Sverige:

1. Vattenhalten för brun böna får vara högst 18,0 %.

2. Utsäde av brun böna och ärt får inte innehålla frön av flyghavre eller

snärja. (SJVFS 2001:30).

Art

Rent frö,

vikt-%,

lägst

Frön av andra

arter, högsta

vikt-%

Grobarhet

%, lägst

Citrullus lanatus (Thunb.)

Matsum. et Nakai

Vattenmelon

98

0,1

75

Cucumis melo L.

Melon

98

0,1

75

Cucumis sativus L.

Gurka

98

0,1

80

Cucurbita maxima Duchesne

Jättepumpa

98

0,1

80

Cucurbita pepo L.

Pumpa,

squash

98

0,1

75

Cynara cardunculus L.

Kardon

98

0,5

65

Daucus carota L.

Morot

95

1

65

Foeniculum vulgare Miller

Fänkål

96

1

70

Lactuca sativa L.

Sallat

95

0,5

75

Lycopersicon lycopersicum (L.)

Karsten ex Farw.

Tomat

97

0,5

75

Petroselinum crispum (Miller)

Nyman ex A.W. Hill

Persilja

97

1

65

Phaseolus coccineus L.

Rosenböna

98

0,1

80

Phaseolus vulgaris L.

Böna,

Brun böna

98

0,1

75

Pisum sativum L. (partim)

Ärt

98

0,1

80

Raphanus sativus L.

Rädisa, rättika

97

1

70

Scorzonera hispanica L.

Svartrot

95

1

70

Solanum melongena L.

Äggplanta

96

0,5

65

Spinacia oleracea L.

Spenat

97

1

75

Valerianella locusta (L.) Laterr.

Vintersallat

95

1

65

Vicia faba L. (partim)

Bondböna

98

0,1

80

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

16

Bilaga 1 a

Minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av

andra arter

Art

Minsta provvikt (gram) för

bestämning av antal frön av

andra arter a)

Bondböna

1000

Broccoli

25

Böna, Brun böna

700

Cikoria

15

Cikoria, industri-

50

Endive

15

Fänkål

25

Gurka

25

Jättepumpa

250

Kardon

50

Kål, blom-

25

Kål, bryssel-

25

Kål, grön-

25

Kål, kinesisk

20

Kål, röd-

25

Kål, savoy-

25

Kål, spets-

25

Kål, vit -

25

Kålrabbi

25

Körvel

20

Lök

25

Majrova

20

Mangold

100

Melon

100

Morot

10

Paprika m.fl.

40

Persilja

10

Pumpa, squash

150

Purjolök

20

Rosenböna

1000

Rädisa, rättika

50

Rödbeta

100

Sallat

10

Selleri

5

Sparris

100

Spenat

75

Svartrot

30

Tomat

20

Vattenmelon

250

Vintersallat

20

Äggplanta

20

Ärt

500

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

17

Anmärkningar:

a) För F-1 hybridsorter av ovan nämnda arter får lägsta provvikt minskas till en fjärdedel av

den angivna vikten. Provet måste dock ha en vikt av minst 5 gram och bestå av minst 400

frön. (SJVFS 1996:103).

.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

18

Bilaga 2

KRAV P Å UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV

SKÖRDEN OCH PÅ FÄLTB ESIKTNING

Utsädesodling:

1. Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.

2. Fältet skall vara i sådant skick och grödan i ett sådant

utvecklingsstadium att fullgod kontroll av sortäkthet, sortrenhet och

sundhet är möjlig.

3. Minsta avstånd från angränsande grödor som kan leda till oönskad

pollinering skall vara följande:

A. Beta vulgaris

1. Från pollenkällor av familjen Beta som inte tas upp nedan: 1 000 m.

2. Från pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör en annan

sortgrupp:

a) för basutsäde

1 000 m

b) för certifikatutsäde

600 m

3. För pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör samma

sortgrupp:

a) för basutsäde

600 m

b) för certifikatutsäde

300 m

De sortgrupper som avses i 2 och 3 skall bestämmas enligt följande:

I) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold) och Beta vulgaris L. var.

conditiva Alef. (rödbeta): om grödan är av en sort som är genetiskt

monogerm skall multigerma sorter anses tillhöra en annan grupp.

II) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold): med beaktande av punkt I

skall sorterna delas in i fem grupper med avseende på yttre egenskaper

enligt följande:

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

19

Grupp

Egenskaper

1

2

3

4

5

Vitt bladskaft och ljusgrön bladskiva utan antocyanfärgning

Vitt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan

antocyanfärgning

Grönt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan

antocyanfärgning

Skärt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva

Rött bladskaft och antocyanfärgad bladskiva

III) Beta vulgaris L. var. conditiva Alef. (rödbeta): med beaktande av

punkt I skall sorterna delas in i sex grupper med avseende på yttre

egenskaper enligt följande:

Grupp

Egenskaper

1

Rotknölens tvärsnitt smalt ellipsformat

eller ellipsformat och rotköttet rött eller mörklila

2

Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad

och rotköttet vitt

3

Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad

och rotköttet gult

4

Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad

och rotköttet rött eller mörklila

5

Rotknölens form smal och avlång

och rotköttet rött eller mörklila

6

Rotknölens form smal och triangulär

med spetsen nedåt och rotköttet rött eller mörklila

B. Brassica-arter

1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande

försämring hos sorter av Brassica-arter:

a) för basutsäde

1 000 m

b) för certifikatutsäde

600 m

2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till

korsningar i sorter av Brassica-arter:

a) för basutsäde

500 m

b) för certifikatutsäde

300 m

C. Industricikoria (Cichorium intybus L. [partim])

1. Från andra arter av samma familj eller underarter: 1 000 m

2. Från en annan sort av industricikoria:

a) för basutsäde

600 m

b) för certifikatutsäde

300 m

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

20

D. Andra arter

1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande

försämring hos sorter av andra arter:

a) för basutsäde

500 m

b) för certifikatutsäde

300 m

2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till

korsningar i sorter av andra arter:

a) för basutsäde

300 m

b) för certifikatutsäde

100 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms

finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

4. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-

barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.

Fältbesiktning och kontroll:

För basutsäde och certifikatutsäde skall minst en fältbesiktning utföras.

(SJVFS 1996:103 ).

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

21

Bilaga 3 22

MÄRKNINGSKRAV

1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar

Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas-

och certifikatutsäde av samtliga arter:

1. Texten "EG:s regler".

2. Certifieringsorgan och land.

3. Månad och år för officiell försegling.

4. Partiets referensnummer.

5. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad

form.

6. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket

sorten godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”.

7. Utsädesklass. För stamutsäde skall även anges antal genera -

tioner som föregår certifikatutsäde.

8. Produktionsland.

9. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar.

Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel

eller andra fasta tillsatser används, skall även typ av tillsats samt

det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas

vikt och totalvikten anges.

10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

11. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:

a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet

tillhör har godkänts officiellt: Namnet på den komponent,

under vilket den har godkänts officiellt, och texten

"komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som

uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter.

b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som

basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av

ett omnämnande av den slutliga sorten och texten

"komponent".

c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet

tillhör, åtföljt av texten "hybrid".

22 Senaste lydelse SJVFS 1996:103.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

22

2. Märkning av småförpackningar med certifikatutsäde (leveran-

törsmärke eller tryckt text på förpackningen)

1. Texten "EG:s regler".

2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för

märkningen.

3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).

4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad

form.

5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten

godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”.

6. Texten "Certifikatutsäde", får anges med "C".

7. Partiets referensnummer.

8. Netto- elle r bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar

(gäller ej förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och

pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser

används, skall även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet

mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges.

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

3. Märkning av partier med standardutsäde (leverantörsmärke eller

tryckt text på förpackningen)

1. Texten "EG:s regler".

2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för

märkningen.

3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).

4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad

form.

5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten

godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”. För sortblandningar av rädisa, rättika eller sallat skall

även texten "Sortblandning" anges.

6. Texten "Standardutsäde".

7. Firmans referensnummer.

8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar.

Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser används, skall även typ av tillsats samt det unge-

färliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och

totalvikten anges.

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

23

4. Märkning av småförpackningar med standardutsäde (tryckt eller

stämplad text på förpackning)

1. Texten "EG:s regler".

2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för

märkningen.

3. Månad och år för sista försäljning.

4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad

form.

5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten

godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”. För sortblandningar av rädisa, rättika eller sallat skall

även texten "Sortblandning" anges.

6. Texten "St andardutsäde" eller "st".

7. Firmans referensnummer.

8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar

(gäller ej förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och

pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser

används, skall även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet

mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges.

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

5. Särskild märkning

Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamut-

säde eller basutsäde.

Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:

1. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad

form.

2. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten

godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”.

3. Texten "F-material".

4. Referensnummer.

5. Produktionsland.

6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.

Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land.

2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.

3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten

godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt

modifierad)”.

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

24

4. Utsädesklass.

5. Partiets eller odlingens referensnummer.

6. Netto- eller bruttovikt.

7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".

8. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.

6. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke

a. Färg:

Officiellt märke:

F-material

Vit

Stamutsäde (klass A)

Vit med violett diagonal rand

Basutsäde (klass B)

Vit

Certifikatutsäde (klass C)

Blå

Standardutsäde

Mörkt gul

Ej dokumenterad sort

Brun

Icke slutligt certifierat utsäde

Grå

Leverantörsmärke för småförpackningar och standardutsäde:

Certifikatutsäde

Blå

Standardutsäde

Mörkt gul

Ej dokumenterad sort

Brun

b. Storlek:

Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där

anpassning av storlek får ske. (SJVFS 2001:30).

SJVFS 2001:30

Saknr U 41

25

Bilaga 4 23

OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH

INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE

(ENLIGT 24 b OCH 27 §§)

Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:

1. Utställande myndighet.

2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.

3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten

godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(g enetiskt

modifierad)”.

4. Utsädesklass.

5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av

sådant parti har skett.

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Areal för produktion av aktuellt parti.

8. Skördad mängd och antal förpackningar.

9. Godkänd fältbesiktning.

10. Resultat av ev. föranalyser. (SJVFS 2001:30).

23 Senaste lydelse SJVFS 1996:103.