SJVFS 2002:92

Statens jordbruksverks föreskrifter om miljöstöd

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

ISSN 1102-0970

Statens jordbruksverks föreskrifter om miljöstöd;

beslutade den 18 december 2002

Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 1 kap. 10, 12, 13, 15

och 33 §§ förordningen (1997:1336) om miljöstöd och efter samråd

med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket, följande.

SJVFS 2002:92

Utkom från trycket

den 27 december 2002

1 kap. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Inledande bestämmelser

1 § Dessa föreskrifter gäller nedanstående miljöstöd.

A. Stöd till bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald och

kulturmiljövärden:

1. Bevarande av slåtterängar.

2. Bevarande av betesmarker.

3. Återskapande av slåtterängar.

4. Bevarande av ett öppet odlingslandskap.

B. Stöd till miljökänsliga områden:

5. Anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten.

6. Anläggning av extensiv vall och skyddszoner utmed vattendrag.

7. Sådd av fånggrödor.

8. Flerårig vallodling.

9. Traditionell odling av bruna bönor på Öland.

10. Bevarande av utrotningshotade husdjursraser.

11. Resurshushållande konventionellt jordbruk.

C. Stöd till ekologisk odling:

12. Ekologisk odling.

1 Se Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett

informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande

föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex

31998L0034).

SJVFS 2002:92

2

2 § Grundläggande bestämmelser om miljöstöd finns i

1. rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om pro-

duktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och

naturvårdskraven2,

2. kommissionens förordning (EG) nr 746/96 av den 24 april 1996 om

tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 2078/92

om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljö-

skydds- och naturvårdskraven3,

3. lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om

stöd till utveckling av landbygden, samt

4. förordningen (1997:1336) om miljöstöd (miljöstödsförordningen).

Grundläggande bestämmelser om kontroll av miljöstöd finns i

1. rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om

ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem

inom gemenskapen4, samt

2. kommissionens förordning (EEG) nr 2419/2001 av den 11

december 2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det

integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av

gemenskapens stödordningar5 som infördes genom rådets förordning

(EEG) nr 3508/92 (IAKS-förordningen).

2 a § Bestämmelser om hur ansökan om utbetalning av stöd skall göras

finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:93) om ansökan

om vissa jordbrukarstöd och anmälan av foderareal.

3 § Vad som i dessa föreskrifter sägs om jordbrukare skall såvitt avser

miljöstöd för anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten i

stället gälla markägare.

Definitioner

4 § I denna författning förstås med

brukningscentrum: det block eller det närbelägna block där de för

jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggnaderna är belägna,

dammäng: slåtteräng som periodvis läggs under vatten genom däm-

ning,

det svenska miljöprogrammet: det program med namnet "det svenska

miljöprogrammet för jordbruket" som regeringen utarbetat 1995 i enlig het

med rådets förordning (EEG) nr 2078/92,

2 EGT L 215, 3.7.1992, s. 85 (Celex 31992R2078).

3 EGT L 102, 25.4.1996, s. 19 (Celex 31996R0746).

4 EGT L 355, 5.12.1992, s. 1 (Celex 31992R3508).

5 EGT L 327, 12.12.2001, s. 11 (Celex 32001R2419).

SJVFS 2002:92

3

ekologiskt odlat foder: foder från egen produktion framställt i enlig het

med denna författning eller foder som har godkänts av ett godkänt

kontrollorgan,

ekologisk odling: odling som sker i enlighet med denna författning

eller odling som godkänts av ett godkänt kontrollorgan,

extensiv djurhållning: produktionssystem, som inte är definierade som

intensiv djurproduktion, och där djurtätheten dels följer av artikel 4 i

kommissionens förordning (EG) nr 746/96, vad avser betesdjur, samt dels

följer av 1 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:79) om

miljöhänsyn i jordbruket, för övriga djur; antalet djur per hektar av för

företaget tillgänglig areal, får inte vara högre än följande:

kalvar under 6 månader 5,8 djur/hektar,

nötkreatur från 6 månader upp till 2 år 3,3 djur/hektar,

kor med tillhörande kalvar under 6 månader, tjurar samt andra nöt-

kreatur från 2 år och däröver 2 djur/hektar,

tackor med tillhörande lamm samt andra får 13,3 djur/hektar,

getter med tillhörande killingar samt andra getter 13,3 djur/hektar,

suggor i produktion 2,2 djur/hektar,

slaktsvin 10,5 djur/hektar,

värphöns 100 djur/hektar,

unghöns 250 djur/hektar,

slaktkycklingar 470 djur/hektar,

kalkoner, ankor och gäss 140 djur/hektar,

ston med tillhörande föl under 6 månader och andra hästar 2

djur/hektar,

förökningsmaterial: utsäde eller plantor av ettåriga eller fleråriga

växter avsedda för att producera växter eller växtprodukter,

genbanksbesättning: besättning vars ägare förbundit sig att följa de

bestämmelser som fastställts av respektive rasförening i så kallade gen-

bankskontrakt vars utformning är godkända av Statens jordbruksverk,

genetiskt modifierad organism: en organism i vilken det genetiska

materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom par-

ning eller naturlig rekombination,

godkänt kontrollorgan: ett, enligt förordning (1995:702) om EG:s

förordning om ekologiskt framställda produkter, av Jordbruksverket utsett

kontrollorgan,

grovfoder: hö, halm, ensilage, bete, grönfoder, löv, bark, rotfrukter,

betmassa eller potatis,

intensiv djurproduktion: produktion av burhöns, pälsdjur i bur, speci-

aliserad inomhusproduktion av nöt i spaltgolvsboxar eller specialiserad

slaktsvinsproduktion, undantaget slaktsvinsproduktion i ströbäddsboxar;

allt under förutsättning att produktionen inte är egen,

kemiska bekämpningsmedel: av Kemikalieinspektionen godkända

bekämpningsmedel,

lantbruksspruta: trepunktskopplad, bogserad eller självgående utrust-

ning, bestående av tank för bekämpningsvätska och spridare som används

SJVFS 2002:92

4

för bred- eller bandspridning av kemiska bekämpningsmedel på jord-

bruksmark i ett jordbruksföretag, dock ej fläktspruta avsedd för använd-

ning i fruktodling,

lövtäktsträd: lövträd med en diameter större än 25 cm i brösthöjd som

tagits i bruk för foderproduktion genom lövtäkt,

officiell husdjurskontroll: husdjurskontroll övervakad av Jordbruks-

verket med stöd av lagen (1985:342) om kontroll av husdjur,

patogener: samlingsterm för sjukdomsframkallande organismer såsom

bakterier, virus, svampar, mykoplasma, protozoer etc.,

produkter som står bekämpningsmedlen nära: produkter som står be-

kämpningsmedlen nära enligt 14 kap. 1 § Kemikalieinspektionens före-

skrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska orga-

nismer,

siläng: slåtteräng som genom anläggningar med fördämningar och

fåror eller diken periodvis översilas av vatten,

vall: en gröda som består av vallgräs eller vallbaljväxter eller en

blandning av vallgräs och vallbaljväxter,

växtskadegörare: virus, bakterie, svamp, nematod, insekt, kvalster,

mykoplasma och annan organism ur växt - eller djurriket som kan föror-

saka sjukdom eller annan skada på växt eller växtodling, samt

överlåtelse av jordbruksföretag i sin helhet: det faktum att ledningen

för produktionsenheterna i fråga övergår från en part till en annan.

Ansökan om miljöstödsåtagande

5 § För miljöstödsåtaganden som avser anläggning eller återställande av

våtmarker och småvatten börjar stödperioden löpa den 1 januari det år

anläggningen godkänns vid slutbesiktning.

Kontroll

6 § Vid kontroll av miljöstöd skall den riskanalys som avses i artikel

18.1-2 i IAKS-förordningen för stöd som avses i 1 § 1 och 2 även

innehålla uppgifter om jordbruksskiftenas värdeklass.

7 § För varje kontrollbesök skall den rapport som avses i artikel 20 i

IAKS-förordningen även innehålla

1. i förekommande fall de landskapselement som finns på jordbruks-

skiftena, samt

2. vilka skötselvillkor och andra villkor som kontrollerats och resul-

tatet av kontrollerna.

Undantag

8 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från

bestämmelserna i detta kapitel.

SJVFS 2002:92

5

2 kap. STÖD TILL BEVARANDE AV ODLINGSLANDSKAPETS

BIOLOGISKA MÅNGFALD OCH KULTURMILJÖVÄRDEN

Bevarande av slåtterängar

1 § För att slåtterängar skall klassificeras som slåtteräng av värdeklass A

respektive B skall följande förutsättningar vara uppfyllda.

Värdeklass A:

förekomst av växtarter och vegetationstyper som visar på långvarig

slåtterhävd,

mindre än en fjärdedel saknar grässvål,

avsaknad av grässvål utgör tillsammans med påverkan av gödsling,

kalkning, maskinell dikning eller insådd av arter utan samband med

långvarig slåtterhävd en andel mindre än en fjärdedel.

Värdeklass B:

förekomst av växtarter och vegetationstyper som visar på långvarig

slåtterhävd,

mindre än en fjärdedel saknar grässvål,

avsaknad av grässvål utgör tillsammans med påverkan av gödsling,

kalkning, maskinell dikning eller insådd av arter utan samband med

långvarig slåtterhävd en andel mindre än hälften.

I ett jordbruksskifte som redovisas som slåtteräng inom någon av

ovanstående värdeklasser får det inte ingå sådana inslag av imp ediment

som saknar ett naturligt sammanhang med slåtterängshävden.

2 § Inom slåtterängar är det inte tillåtet att

1. sprida gödselmedel eller kemiska bekämpningsmedel,

2. konstbevattna,

3. plantera träd,

4. kalka,

5. bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet, eller

6. utfodra betesdjur med tillskottsfoder.

3 § Slåtterängen skall hävdas med slåtter alternativt slåtter och efter-

betning. Slåtterängen skall årligen städas från fjolårslöv och nedfallna

kvistar och grenar under våren samt slås under eftersommaren. Skörden

skall föras bort inom två veckor. Vid slåtter får endast klippande eller

skärande redskap användas.

Träd och buskar av igenväxningskaraktär skall tas bort när behov av

detta föreligger.

SJVFS 2002:92

6

4 § I stödbeslutet skall vid behov föreskrivas

1. inom vilka tidsintervall åtgärder enligt 3 § årligen skall vara ut-

förda,

2. vilken typ av klippande eller skärande redskap som skall användas

vid slåttern,

3. att maskinslåtter skall ersättas med lieslåtter,

4. att återväxt efter slåttern skall tillvaratas med efterbetning och inom

vilka tidsintervall efterbete skall ske,

5. hur ofta och på vilket sätt lövtäkt på lövtäktsträd skall utföras,

6. vilket utseende grässvålen årligen skall ha vid vegetationsperiodens

slut, samt

7. att brukaren skall föra anteckningar om utförda åtgärder.

För att villkor skall kunna ställas om lövtäkt måste det inom en

slåtteräng finnas minst fem lövtäktsträd lämpliga för uthållig lövtäkt per

hektar.

5 § Stödmottagaren skall under minst en dag i stödperioden delta i sådan

utbildning eller individuell rådgivning som anordnas inom ramen för det

svenska miljöprogrammet. Stödmottagaren skall delta senast vid det

tillfälle för vilket denne tillställs en personlig kallelse.

Bevarande av betesmarker

6 § För sådana betesmarker som nämns i 7 § tredje stycket skall den areal

som täcks av grässvål anges i hektar med två decimalers noggrannhet.

7 § För att betesmarker skall klassificeras som betesmark av värdeklass

A, B respektive C skall följande förutsättningar vara uppfyllda.

Värdeklass A:

förekomst av växtarter och vegetationstyper som visar på långvarig

slåtter- eller beteshävd,

mindre än en fjärdedel saknar grässvål,

avsaknad av grässvål utgör tillsammans med påverkan av gödsling,

kalkning, maskinell dikning eller insådd av arter utan samband med

långvarig slåtter- eller beteshävd en andel mindre än en fjärdedel.

Värdeklass A, alvarbete:

förekomst av växtarter och vegetationstyper som visar på långvarig

slåtter- eller beteshävd,

lågproducerande mark med tunt jordtäcke på kalkstensunderlag

inom Ölands eller Gotlands alvarmarker,

påtaglig andel bär grässvål,

ingen påverkan av gödsling eller kalkning,

SJVFS 2002:92

7

ingen påverkan av maskinell dikning, täkt av jord eller sten eller

insådd av arter utan samband med långvarig slåtter- eller beteshävd.

Värdeklass B:

förekomst av växtarter och vegetationstyper som visar på långvarig

slåtter- eller beteshävd,

mindre än en fjärdedel saknar grässvål,

avsaknad av grässvål utgör tillsammans med påverkan av gödsling,

kalkning, maskinell dikning eller insådd av arter utan samband med

långvarig slåtter- eller beteshävd en andel mindre än hälften.

Värdeklass B, fäbodbete:

marken ingår som betesmark vid fäbodar,

påtaglig andel bär grässvål,

ingen påverkan av täkt av jord eller sten.

Värdeklass C:

mindre än en fjärdedel saknar grässvål.

I ett jordbruksskifte som redovisas som betesmark inom värde-

klasserna A, B eller C får det inte ingå sådana inslag av impediment som

saknar ett naturligt sammanhang med betesdriften.

Även den areal grässvål inom en betesmark där den del av betes -

marken som saknar grässvål består av impediment, såsom myr, sand, sten,

block eller hällmark i en sådan omfattning att mer än en fjärdedel saknar

grässvål, uppfyller förutsättningar för värdeklass A, om grässvålen

uppfyller övriga krav för värdeklass A.

För betesmarker i klass C med fornlämningar får länsstyrelsen efterge

det ovanstående kravet på lägsta andel grässvål om en påtaglig andel av

jordbruksskiftet bär grässvål.

8 § Inom betesmark är det inte tillåtet att

1. sprida gödselmedel eller kemiska bekämpningsmedel,

2. konstbevattna,

3. kalka, eller

4. bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet.

9 § Träd och buskar av igenväxningskaraktär skall tas bort när behov av

detta föreligger.

Grässvålen skall vid betessäsongens slut vara väl avbetad.

10 § I stödbeslutet skall vid behov föreskrivas följande.

För värdeklasserna A

C inom område med fornlämningar:

1. förbud mot hästbete, samt

2. förbud mot bete vintertid.

För värdeklasserna A och B:

1. vilket utseende grässvålen årligen skall ha vid vegetationsperiodens

slut,

2. förbud mot bete med vissa djurslag,

SJVFS 2002:92

8

3. förbud mot slåtter, samt

4. att brukaren skall föra anteckningar om utförda åtgärder.

För värdeklass A:

1. förbud mot bete vintertid,

2. förbud mot tillskottsutfodring, samt

3. inom vilka tidsintervall bete skall ske.

För att villkor skall kunna ställas om lövtäkt måste det inom en

betesmark finnas minst fem lövtäktsträd lämpliga för uthållig lövtäkt per

hektar.

11 § Stödmottagaren skall under minst en dag i stödperioden delta i

sådan utbildning eller individuell rådgivning som anordnas inom ramen

för det svenska miljöprogrammet. Stödmottagaren skall delta senast vid

det tillfälle för vilket denne tillställs en personlig kallelse.

12 § För mark i värdeklass B som ingår som betesmark vid fäbodar gäller

även att stöd lämnas för högst fyra hektar betesmark per djurenhet som

vistas vid fäboden under hela betessäsongen.

Återskapande av slåtterängar

13 § Marker som skall restaureras till slåtterängar skall vara igenvuxna

eller ohävdade. På andra marker än marker som skall restaureras till

våtslåtterängar skall det finnas rester av grässvål med slåttergynnade

arter. På marker som skall restaureras till träd- och buskbärande ängar

skall det även finnas rester av ett hävdpräglat träd- och buskskikt.

14 § Stöd lämnas i första hand för de jordbruksskiften som har de bästa

förutsättningarna att återskapas till slåtterängar.

15 § Stödmottagaren skall upprätta en femårig plan för restaureringen. I

planen skall stödmottagaren ange följande:

1. vilka åtgärder som skall vidtas för restaurering av

markvegetationen,

2. vilka åtgärder som skall vidtas för restaurering och skötsel av

hävdpräglade träd och buskar för restaurering av träd- och buskbärande

slåtterängar,

3. vilka åtgärder som skall vidtas för restaurering och underhåll av

diken och fördämningar för restaurering av damm- eller silängar,

4. en tidsplan för åtgärdernas färdigställande, samt

5. hur villkoren enligt 2 kap. 7 § miljöstödsförordningen är uppfyllda.

16 § Stöd för återskapande av slåtterängar lämnas inte för åtgärder som

utförts innan beslut om stöd har fattats.

SJVFS 2002:92

9

17 § Restaureringen skall följa den tidsplan som avses i 15 § och vara

helt genomförd senast under stö dperiodens femte år.

18 § Befintlig grässvål skall hävdas med slåtter alternativt slåtter och

efterbetning. Ytor med grässvål skall årligen städas från fjolårslöv,

nedfallna kvistar och grenar under våren samt slås under efter-sommaren.

Avslagen markvegetation skall föras bort från jordbruksskiftet senast två

veckor efter avslagningen. Vid slåtter av hävdbetingad markvegetation får

endast klippande eller skärande redskap användas.

Vid slåtter av våtslåtterängar får även rotorslåtteraggregat användas.

19 § I stödbeslutet skall länsstyrelsen vid behov besluta om

1. inom vilka tidsintervall åtgärder enligt 18 § årligen skall vara ut-

förda,

2. att maskinslåtter skall ersättas med lieslåtter,

3. att återväxt efter slåttern skall tillvaratas med efterbete och inom

vilka tidsintervall efterbete skall ske,

4. i vilken utsträckning och hur rotorslåtteraggregat får användas vid

slåtter av våtslåtterängar, samt

5. hur dikesrensning skall utföras om sådant behov föreligger ur beva-

randesynpunkt.

20 § Inom den mark som restaureras till slåtteräng är det inte tillåtet att

1. sprida gödselmedel, kalk eller kemiska bekämpningsmedel,

2. jordbearbeta eller så in arter eller sorter som saknar samband med

den lokala slåtterängshävden,

3. bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet,

4. utfodra betesdjur med tillskottsfoder,

5. konstbevattna eller utföra dikning förutom då det är nödvändigt för

traditionell hävd av damm- eller silängar och dispens eller tillstånd bevil-

jats enligt miljöbalken.

21 § Vid nystängsling för efterbetning skall uttjänt stängselmaterial som

saknar kulturhistoriskt värde tas bort.

22 § Stubb- och rotskott som uppkommer efter avverkning och röjning

skall tas bort. Träd och buskar av igenväxningskaraktär skall tas bort när

behov av detta föreligger. Avverknings- och röjningsavfall skall föras

bort eller brännas på lämplig plats. Stående träd som har dött eller är

döende före stödperiodens början och som är värdefulla från

naturvårdssynpunkt får inte tas bort.

SJVFS 2002:92

10

Bevarande av ett öppet odlingslandskap

23 § För företag med jordbruksmark inom mer än ett stödområde, om

företagets vall- och betesmark är stödberättigande, beräknas stödet

proportionellt efter det område inom vilket vall- och betesmarksareal är

belägen.

För företag med jordbruksmark inom flera av områdena 1, 2 a, 2 b och

3 lämnas inte stöd för större areal än högst det antal hektar vall eller

betesmark per djurenhet för vilken stöd kan lämnas i det stödområde där

företagets brukningscentrum är beläget.

För företag med jordbruksmark inom både område 3 och 4, i fråga om

de skötselvillkor som gäller för den stödberättigande arealen,

stödbeloppets nivå och eventuellt krav på innehav av djur, tillämpas de

bestämmelser som gäller för det område inom vilket företagets

brukningscentrum är beläget.

24 § Jordbrukare med mark i stödområde 1-3 enligt bilaga 1 till miljö-

stödsförordningen och som ansöker om utbetalning av stöd för bevarande

av ett öppet odlingslandskap skall anmäla djurinnehav. Av anmälan skall

de djur som utgör grund för stödet framgå. Anmälan skall göras på

Jordbruksverkets blankett ”Anmälan av djur – Miljöstöd för Öppet

odlingslandskap 2003” och ha kommit in till länsstyrelsen senast den 20

mars 2003. Av anmälan om djurinnehav skall djurinnehavet den 15 juli

2002, den 15 november 2002 och den 15 februari 2003 framgå.

En jordbrukare som ger in sin anmälan före den 15 februari 2003 skall

anmäla djurinnehavet den 15 juli 2002, den 15 november 2002 och den 15

januari 2003.

En jordbrukare som nyetablerat djurhållningen efter den 15 juli 2002

skall anmäla djurinnehavet den 15 november 2002, den 15 januari 2003

och den 15 februari 2003.

En jordbrukare, som köper, hyr eller på annat sätt införskaffar djur vid

ett räkningstillfälle, får inte ange ifrågavarande djur i sin anmälan om

djurinnehav om djuren anges i någon annan jordbrukares anmälan vid

samma räkningstillfälle.

De djur som anges i anmälan skall ha hållits inom område 1-3 enligt

bilaga 1 till miljöstödsförordningen under en period av minst fyra måna-

der i direkt anslutning till de tre räkningstillfällena. Antalet djurenheter

enligt denna paragraf utgörs av medeltalet av antalet djurenheter vid de

tre räkningstillfällena.

En jordbrukare som haft onormalt lågt djurinnehav vid någon av de

tidpunkter som anges i första, andra eller tredje stycket får anmäla det

djurinnehav som utgör grund för stöd vid tre av de tidpunkter som anges i

nämnda stycken om länsstyrelsen medger det och avvikelsen beror på

1. att jordbrukaren inte varit arbetsför under en längre tid,

2. att en väsentlig del av den jordbruksareal som jordbrukaren brukar

påverkats av expropriation eller naturkatastrof,

SJVFS 2002:92

11

3. att djurstallar förstörts av olyckshändelse,

4. att djurbesättningen drabbats av epizootisk sjukdom, eller

5. annan o förutsedd händelse.

25 § Med tacka menas, för stöd som avses i 1 kap. 1 § 4, hondjur som har

lammat eller är äldre än ett år. Med get menas hondjur som har killat eller

är äldre än ett år.

26 § För områdena 1-3 enligt bilaga 1 i miljöstödsförordningen gäller

följande.

Inom betesmarker är det inte tillåtet att gödsla, kalka eller sprida

kemiska bekämpningsmedel. Skiftena skall årligen betas.

Inom betes- och slåttervallar är det inte tillåtet att sprida kemiska be-

kämpningsmedel. Vallen skall årligen betas eller slås och skörden skall

föras bort.

27 § För områdena 4 och 5 och öar utan fast landförbindelse enligt bilaga

1 till miljöstödsförordningen gäller följande.

På betesmarker får spridning av gödselmedel eller kemiska bekämp -

ningsmedel inte ske. Konstbevattning eller kalkning är inte tillåten.

Grässvålen skall vid betessäsongens slut vara väl avbetad. Träd och

buskar av igenväxningskaraktär skall tas bort. Inom fornminnesområden

kan bete vintertid och bete med häst förbjudas.

Inom betes- och slåttervallar är det inte tillåtet att sprida kemiska be-

kämpningsmedel. Vallen skall årligen betas eller slås och skörden skall

föras bort.

3 kap. STÖD TILL MILJÖKÄNSLIGA OMRÅDEN

Anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten

1 § Stöd för anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten

lämnas inte för åtgärder som utförts innan beslut har fattats som innebär

att anläggning eller återställande kan påbörjas.

2 § Stöd lämnas inte för anläggningar där det krävs dammvallar runt hela

eller större delen av vattensamlingen eller våtmarken. I de fall dammvall

anläggs skall den utformas så att den inte framträder tydligt.

3 § Åtgärden skall vara förenlig med tillämpliga bestämmelser i miljö-

balken (1998:808).

4 § Slutbesiktning av anläggningen skall ske innan utbetalning av stöd

kan ske.

Arealen fastställs genom slutbesiktningen.

SJVFS 2002:92

12

5 § Inom våtmark eller småvatten är det inte tillåtet att sprida

gödselmedel, kalk eller bekämpningsmedel.

6 § Växtlighet, som avses i 3 kap. 2 § miljöstödsförordningen, och som

slås av under perioden den 15 januari

31 augusti får inte användas i

produktion. Avslagen växtlighet skall föras bort från våtmarken.

Anläggning av extensiv vall och skyddszoner utmed vattendrag

7 § I ansökan om utbetalning av miljöstöd för anläggning av extensiv vall

och skyddszoner utmed vattendrag skall stödmottagaren redovisa

jordbruksskiften där extensiv vall anlagts och jordbruksskiften där

skyddszoner utmed vattendrag anlagts som olika jordbruksskiften.

8 § Anlagd extensiv vall eller skyddszon skall finnas på samma skifte

under hela stödperioden.

9 § Följande områden, med undantag av areal i de områden som anges i

bilaga 1 till miljöstödsförordningen, är undantagna från bestämmelserna i

3 kap. 4 § andra stycket och 3 kap. 5 § andra stycket

miljöstödsförordningen:

- alla kommuner i Hallands län utom Kungsbacka kommun,

- alla kommuner i Skåne län utom Hässleholms, Höör och Hörby

kommuner, samt

- Sölvesborgs kommun i Blekinge län.

10 § Marken skall sås senast under våren det första året av stödperioden.

Utsädet vid sådd av vall skall bestå av vallgräs eller vallgräs i blandning

med vallbaljväxter. Utsädet vid sådd av skyddszon skall bestå av vallgräs

eller fleråriga örter.

Sådden skall ske med en för arten och syftet normal utsädesmängd.

Vall som redan är etablerad vid stödperiodens början omfattas inte av

kravet på sådd.

11 § Kemiska bekämpningsmedel eller annat gödselmedel än stallgödsel

får inte spridas på vall. Högst 150 kg totalkväve per hektar och år får

tillföras i form av stallgödsel. Stallgödsel får inte spridas inom ett sex

meter brett område utmed sjö eller vattendrag.

12 § Inom skyddszoner är det inte tillåtet att sprida gödselmedel eller

kemiska bekämpningsmedel.

SJVFS 2002:92

13

13 § Jordbearbetning får ske tidigast den 1 september det sista året i

stödperioden i Dalarnas län, den 20 september det sista året i stödperioden

i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro och

Västmanlands län, den 10 oktober det sista året i stödperioden i

Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra

Götalands län och tidigast den 20 oktober det sista året i stödperioden i

Blekinge, Skåne och Hallands län.

Areal för vilken stöd lämnas får dock skördas tidigast den 15 juli.

Växtligheten får inte användas till utsädesproduktion.

Marken får betas.

Sådd av fånggrödor

14 § Fånggrödan skall vara sådd senast den 1 augusti varje år under

stödperioden.

15 § Utsädet skall utgöras av vallgräs eller vallgräs i blandning med pe-

renna vallbaljväxter. Minst 50 viktprocent av utsädet skall utgöras av

rajgräs. Högst 10 viktprocent får utgöras av perenna vallbaljväxter.

Fånggrödan skall sås med en för arten och syftet normal utsädes -

mängd.

16 § Fånggrödan får inte utnyttjas för slåtter, bete eller någon annan

produktion. Gödselmedel eller kemiska bekämpningsmedel får inte spri-

das i fånggrödan efter skörd av huvudgrödan fram till den 15 februari året

efter skörd.

Jordbearbetning får ske tidigast den 15 februari året efter sådd.

Flerårig vallodling

17 § Vallen skall ligga obruten minst två vintrar i rad. Vallen skall

årligen betas eller slås och skörden skall föras bort.

18 § Den tidpunkt som vallen tidigast får brytas skall vara följande

1. den 1 juli för vall som skall följas av höstsådd gröda eller av

energiskog som etableras det följande året, eller

2. den 1 juni om höstsådd av oljeväxter kommer att ske enligt

upprättat kontrakt för aktuellt jordbruksskifte och skiftet ligger i

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Västra

Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas eller Gävleborgs

län eller i skördeområde 821 i Kalmar län, eller

3. den 1 september i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämt -

lands, Västerbottens och Norrbottens län, den 20 september i Stockholms,

Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län, den

10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,

Västra Götalands län samt den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands

SJVFS 2002:92

14

län, för vall som inte skall följas av höstsådd gröda eller av energiskog

som etableras det följande året.

Användning av totalbekämpningsmedel före de datum som gäller för

vallbrott enligt första stycket är förbjuden.

Traditionell odling av bruna bönor på Öland

19 § Kemiska bekämp ningsmedel mot insekter eller svamp får inte an-

vändas. Högst 30 kg kväve per hektar och år får tillföras i form av

gödselmedel.

20 § Odling skall ske i rader med sådant radavstånd att mekanisk

ogräsbekämpning kan utföras.

Jordbearbetning före den 1 december får ske endast vid sådd av en

höstsådd gröda samma år som bruna bönor har skördats.

Bevarande av utrotningshotade husdjursraser

21 § Med vuxet djur av får och get menas, för stöd som avses i 1 kap. 1 §

10, djur som satts in i avel. Svin skall vara minst 6 månader gamla för att

berättiga till stöd.

22 § Endast sådana djur är stödberättigande vars rastillhörighet kan

styrkas med härstamningsuppgifter som är grundade på officiell

husdjurskontroll. För djur av raser som inte omfattas av sådan kontroll

skall rastillhörigheten styrkas med genbanksintyg eller kunna styrkas av

för rasen genbanksansvarig förening.

23 § Nötkreatur, får och getter skall under hela stödperioden vara

anslutna till officiell husdjurskontroll avseende på härstamningsuppgifter.

Svin skall under hela stödperioden vara anslutna till genbanksverksamhet.

24 § Under stödperioden får stödberättigande hondjur och hondjur med

dominerande inslag av stödberättigande ras endast paras med handjur av

samma ras som dominerar hos hondjuret i fråga.

25 § Ett djur som utgör grund för stöd får bytas ut mot ett eller flera djur

om bytet genomförs inom 20 dagar och om antalet djurenheter inte mins-

kas i förhållande till de i ansökan om utbetalning av stöd redovisade

djurenheterna.

SJVFS 2002:92

15

Resurshushållande konventionellt jordbruk

Allmänt

26 § Samtliga villkor för stödet måste följas för all åkermark inom hela

jordbruksföretaget varje år i stödperioden med undantag för

1. skiften för vilka miljöstödsåtagande söks för ekologisk odling eller

skiften för vilka miljöstödsåtaganden finns för sådana stöd som avses i 1

kap. 1 § 6 och 12,

2. arealer som godkänts av länsstyrelsen vid slutbesiktning av stöd

som avses i 1 kap. 1 § 5,

3. skiften på uttagen areal som odlas med fleråriga industri- eller

energigrödor enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

1999:139) om arealersättning till jordbrukare som odlar ersättningsberät-

tigande grödor och om foderareal, samt

4. anläggningar som genomförts och godkänts för utbetalning av

bidrag enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1997:21) om

bidrag för anläggning och skötsel av lövskog eller buskar på åkermark i

slättområden.

Utbildning

27 § Driftsansvarig för växtodlingen och heltidsanställda som deltar i

arbetet med spridning av växtnäring p å jordbruksföretaget skall deltaga i

en tvådagars grundutbildning och därefter i två endagars fortbildningar.

Grundutbildningen kan genomföras tidigast ett år före stödperiodens

början och skall vara genomförd senast under det tredje året i stödperio-

den. De två endagars fortbildningarna skall genomföras under stödperio -

den. Driftsansvarig och heltidsanställda skall deltaga senast vid det till-

fälle för vilket stödmottagaren tillställs en personlig kallelse.

28 § Grundutbildning och fortbildning skall organiseras inom

"Länsprogrammen för utbildning, information och demonstrations-

projekt" inom det svenska miljöprogrammet.

Utbildningen skall följa en av Jordbruksverket fastställd kursplan.

29 § Driftsansvarig för växtodlingen skall, senast det tredje året i

stödperioden, inneha godkänd behörighet för att få använda

bekämpningsmedel klass 2 inom bekämpningsområde A enligt

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1993:59) om kunskapskrav och

tillstånd för att få använda vissa bekämpningsmedel.

Första stycket gäller inte för de stödmottagare som i ansökan om stöd

åtagit sig att under hela stödperioden avstå från att använda kemiska

bekämpningsmedel och produkter som står bekämpningsmedlen nära

inom sitt jordbruksföretag, under förutsättning att åtagandet följs.

SJVFS 2002:92

16

Odling m.m.

30 § Jordbrukaren skall årligen dokumentera företagets miljöstatus i en

av Jordbruksverket godkänd checklista. I de fall det finns brister i

företagets miljöstatus skall förslag till åtgärder dokumenteras.

31 § All åkermark inom jordbruksföretaget skall vara markkarterad. För

godkänd markkartering ställs följande krav:

1. Markkarteringen får inte vara äldre än sju år. En markkartering som

är äldre än sju år godkänns om en linjekartering eller ytkartering utförts

senast under det åttonde året och därefter kontinuerligt följts upp av en

linjekartering minst vart tredje år eller ytkartering minst vart femte år.

2. Markkarteringen skall göras med en provtäthet av minst ett prov per

hektar åkermark.

3. Vid ytkartering får ett prov högst representera sex hektar. Delpro-

verna skall vara jämnt fördelade över den areal samlingsprovet repre-

senterar.

4. Vid linjekartering får linjen högst representera 15 hektar.

5. Samtliga prover skall vara jämnt fördelade över hela jordbruks-

företagets åkermark.

6. Provplatserna skall vara utmärkta på en karta över jordbruksföre-

taget. Kartan ska vara tydlig och vara i en skala som gör att det är lätt att

på skiftesnivå urskilja resultaten från jordprovtagningen.

7. Provtagningen skall göras till matjordsdjup.

8. En jordanalys skall utföras. Jordanalysen skall omfatta minst pH-

värde, P-AL (lättlöslig fosfor) och K-AL (lättlöslig kalium).

Länsstyrelsen får godkänna användning av andra provtagningsmetoder

än de som anges i punkt 2 - 4 om de bedöms som likvärdiga.

32 § Jordbruksföretag som inte har en godkänd markkartering enligt 31 §

vid stödperiodens början skall genomföra en sådan senast under det tredje

året i stödperioden.

33 § En växtnäringsbalans skall upprättas en gång under femårsperioden,

men inte senare än under tredje stödåret. En växtnäringsbalans som är

upprättad senast två år före stödperiodens början godkänns om den är

utförd enligt kraven i 34 §. Vid ändrad driftsinriktning på jordbruksföre-

taget från icke djurhållning till djurhållning som motsvarar minst 10

djurenheter skall en ny växtnäringsbalans upprättas. Begreppet djurenhe-

ter har här samma betydelse som i förordningen (1998:899) om miljö-

farlig verksamhet och miljöskydd.

34 § Växtnäringsbalansen skall innehålla uppgifter om alla produkter

som innehåller kväve, fosfor eller kalium och som har förts in i och bort

från jordbruksföretagets produktion. Skillnaden mellan tillförda och

bortförda växtnäringsämnen skall beräknas samt även balansen per hektar

brukad åkermark. Utnyttjad växtnäring i förhållande till tillförd

SJVFS 2002:92

17

växtnäring i produktionen skall beräknas (effektiviteten). Produkternas

halt av kväve, fosfor eller kalium skall överensstämma med vedertagna

värden eller grundas på värden från en dokumenterad analys.

35 § En växtodlingsplan skall upprättas före växtodlingssäsongens början

varje år under stödperioden. Första året i stödperioden skall en

växtodlingsplan upprättas senast den 1 maj.

36 § Växtodlingsplanen skall innehålla en redovisning av

jordbruksföretagets samtliga åkermarksskiften. Samma skiftesredo-

visning som anges i ansökan om utbetalning av stöd skall användas. För

varje skifte skall redovisas:

- förfrukt, årets gröda samt sort,

- behov av fosfor och kalium grundat på markkartering enligt 31 §,

- beräknat behov av kväve enligt uppskattad skördenivå, andel

baljväxter och proteinhalt i brödvete,

- planerad tillförsel av kväve, kalium och fosfor i mineralgödsel,

stallgödsel eller andra organiska gödselmedel.

I de fall markkartering ännu inte har utförts får en bedömning av

behovet av fosfor och kalium ligga till grund för växtodlingsplanen.

Användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel skall

dokumenteras kontinuerligt beträffande tidpunkt för spridning, gödsel-

slag och tillförd mängd per hektar.

Efter skörd skall skördad mängd av grödan dokumenteras.

Kemisk bekämpning m.m.

37 § Kemiska bekämpningsmedel och produkter som står bekämpnings-

medlen nära och som inte godkänts av Kemikalieinspektionen får inte

förvaras på gården efter det datum då användningsförbud råder för

medlet, enligt vad Kemikalieinspektionen fastställt i samband med att

godkännandet upphört, utan skall lämnas till destruktion.

38 § Kemiska bekämpningsmedel och produkter som står

bekämpningsmedlen nära skall förvaras inlåsta i ett säkert utrymme avsett

för förvaring av bekämpningsmedel.

39 § Biobädd eller tät platta med uppsamling skall anläggas senast det

första året i stödperioden på jordbruksföretag som innehar

lantbruksspruta.

40 § All påfyllning av lantbruksspruta och annan utrustning som används

för spridning av bekämpningsmedel i fält skall ske på biobädd, på tät

platta med uppsamling eller på det skifte där sprutningen skall påbörjas. I

det sistnämnda fallet skall mobil påfyllningsutrustning med låsbart

förvaringsutrymme avsett för bekämpningsmedel och tank för vatten

användas vid påfyllningen.

SJVFS 2002:92

18

Rengöring av lantbruksspruta och annan utrustning som används för

spridning av bekämpningsmedel i fält skall ske i det behandlade fältet, på

biobädd eller på tät platta med uppsamling.

Om annat företag utför sprutningen skall det företaget uppfylla

villkoren för påfyllning och rengöring enligt första och andra styckena.

41 § Biobädden skall ha en yta som är större än lantbrukssprutans bredd

och längd i transportläge. Biobädden skall vara så utformad att biologisk

nedbrytning av kemikaliespill kan ske. Biobäddens yta skall vara

bevuxen. Under ytan skall ett lager av en blandning av matjord och

organiskt material finnas. Biobädden skall avskiljas i botten från

underliggande mark av ett lager med låg genomsläpplighet. Biobädden

skall i inledningsskedet vara minst 50 cm djup exklusive lagret med låg

genomsläpplighet. Påfyllning av lagret med blandningen av matjord och

organiskt material skall ske senast då detta lager sjunkit 10 cm.

42 § En tät platta med uppsamling skall ha en yta som är större än

lantbrukssprutans bredd och längd i transportläge. Uppsamling av spill-

och spolvatten skall göras i en tät behållare. Vid tömning av behållaren

skall innehållet i behållaren spridas på åkermark.

43 § Lantbruksspruta skall testas med högst två års mellanrum enligt av

Jordbruksverket fastställda riktlinjer eller därmed likvärdiga regler som

uppfyller kravnivån i nämnda riktlinjer. Lantbruksspruta som inte testats

året före ansökan om stöd skall testas senast under det första året i

stödperioden. Testet skall genomföras med godkänt resultat.

Genomförs testet enligt andra regler än de av Jordbruksverket

fastställda riktlinjerna skall stödmottagaren vid anmodan uppvisa

dokumentation som visar att testförfarandet uppfyller de föreskrivna

kraven.

44 § Vid kemisk ogräsbekämpning i stråsäd skall bekämpningsbehovet

fastställas med hjälp av för ändamålet framtagna dosnycklar och

dokumenteras skiftesvis innan bekämpning påbörjas. Behovet av

bekämp ning av löss, bladfläcksvampar och stråknäckare i höstvete samt

bomullsmögel i våroljeväxter skall dokumenteras skiftesvis med hjälp av

för ändamålet framtagna hjälpmedel innan bekämpning påbörjas.

45 § Bestämmelserna i 39–44 §§ gäller inte för de stödmo ttagare som i

ansökan om miljöstödsåtagande åtagit sig att under hela stödperioden

avstå från att använda kemiska bekämpningsmedel och produkter som

står bekämpningsmedlen nära inom sitt jordbruksföretag, under

förutsättning att åtagandet följs.

SJVFS 2002:92

19

Skyddszoner och obesprutade kantzoner

46 § I ansökan om utbetalning av miljöstöd för resurshushållande kon-

ventionellt jordbruk skall jordbrukaren redovisa längden på de skydds-

zoner som avses i 3 kap. 20 § miljöstödsförordningen.

47 § På den av Jordbruksverket eller länsstyrelsen tillhandahållna

blockkartan ”Blockkarta för skiftesredovisning 2003” som skall bifogas

ansökan om utbetalning, skall jordbrukaren med en linje markera

skyddszoner och obesprutade kantzoner.

Vad som sägs i första stycket om obesprutade kantzoner gäller inte för

de stödmottagare som i ansökan om miljöstödsåtagande åtagit sig att

under hela stödperioden avstå från att använda kemiska

bekämpningsmedel och produkter som står bekämpningsmedlen nära

inom sitt jordbruksföretag, under förutsättning att åtagandet följs.

48 § Skyddszon som avses i 3 kap. 20 § miljöstödsförordningen skall

anläggas på åkermark utmed vattendrag och sjöar som är utmärkta på den

topografiska kartan.

49 § Inom skyddszoner är det inte tillåtet att sprida gödselmedel, kemiska

bekämpningsmedel eller produkter som står bekämpningsmedlen nära.

50 § Skyddszon skall sås senast under våren det första året i stödperioden

på åkermark som ingår i jordbruksföretaget. På åkermark som tillkommer

under stödperioden skall skyddszon sås senast under den första våren i

stödperioden som denna åkermark ingår i jordbruksföretaget.

Utsädet skall bestå av vallgräs eller fleråriga örter. Sådden skall ske

med en för arten och syftet normal utsädesmängd. På skiften som såtts

med höstgröda under hösten 1997 skall skyddszon sås senast under våren

1999.

Skyddszon som är etablerad vid stödperiodens början omfattas inte av

kravet på sådd.

51 § Jordbearbetning på skyddszoner får ske tidigast den 1 september det

sista året i stödperioden eller det sista året åkermarken ingår i

jordbruksföretaget i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, den 20 september i Stockholms,

Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Värmlands län, den

10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands

och Västra Götalands län samt den 20 oktober i Blekinge, Skåne och

Hallands län.

Skyddszonen får skördas tidigast den 15 juli. Växtligheten får inte

användas till utsädesproduktion.

Marken får betas.

SJVFS 2002:92

20

52 § Längs skifteskanten i stråsädesodling skall det varje år finnas en

obesprutad kantzon. Inom den obesprutade kantzonen är det inte tillåtet

att sprida kemiska bekämpningsmedel eller produkter som står

bekämpningsmedlen nära. Den obesprutade kantzonen skall vara minst

sex meter bred och den sammanlagda längden skall vara minst 20 meter

per hektar stråsäd, dock högst skiftets totala omkrets.

Resurshushållande odling av sockerbetor på Gotland

53 § Stöd till resurshushållande odling av sockerbetor på Gotland lämnas

endast till brukare som också har beviljats miljöstöd för resurshushållande

konventionellt jordbruk.

54 § Sockerbetsblasten skall brukas ned eller föras bort från skiftet senast

en vecka efter skörd.

55 § Växtskyddsåtgärder skall vara behovsanpassade efter förekomst av

växtskadegörare i fält. Förekomst av växtskadegörare skall dokumenteras.

56 § Högst 1,5 kg aktiv substans av kemiska bekämpningsmedel för

ogräsbekämpning får tillföras per hektar och år.

57 § Kemiska bekämpningsmedel får inte användas efter den 1 augusti

varje år i stödperioden.

4 kap. EKOLOGISK ODLING

Odling

1 § De jordbruksskiften som odlas i enlighet med denna författning skall

vara klart avskiljda från skiften som inte odlas ekologiskt.

2 § Den ekologiska odlingen skall finnas på samma skiften under hela

stödperioden.

3 § De växter som odlas enligt denna författning får inte vara genetiskt

modifierade.

4 § Om potatis eller grönsaker odlas på ett skifte kan stöd lämnas även

för vändtegar som hör till skiftet. Med vändteg avses del av

jordbruksskifte som inte odlas och vars bredd uppgår till högst 10 meter

från jordbruksskiftets odlade kant.

5 § Vid kontroll skall brukaren kunna lämna uppgifter om följande

1. växtföljder för de skiften som odlas i enlighet med denna författ-

ning,

2. ursprung på och behandling av förökningsmaterial som används,

SJVFS 2002:92

21

3. datum för spridning av, ursprunget på och mängden av tillförda

gödsel- eller jordförbättringsmedel,

4. datum för spridning av, ursprunget på och mängden av tillfö rda

bekämpningsmedel, samt

5. andra växtskyddsåtgärder som vidtagits i odlingen.

6 § Markens bördighet och biologiska aktivitet skall bibehållas eller

höjas genom en eller flera av följande åtgärder

1. odling i lämplig växtföljd,

2. odling av baljväxtrika vallar,

3. odling av ettåriga gröngödslingsgrödor,

4. odling av växter med djupt rotsystem,

5. nedbrukning av organiskt material från ekologisk odling, samt

6. tillförsel av gödsel eller biprodukter från ekologiskt hållna djur.

I den mån näringstillförsel enligt första stycket inte är tillräcklig för att

hålla växterna i växtföljden friska och produktionsdugliga, eller hålla

marken i god kondition, får de gödsel- eller jordförbättringsmedel som

anges i bilaga 1 användas, dock endast på de villkor som där anges.

Andra gödsel- eller jordförbättringsmedel än de som anges i första

stycket eller i bilaga 1 får inte användas.

7 § Jordbrukare som inte är anslutna till ett godkänt kontrollorgan och

som vill använda sådana gödsel- eller jordförbättringsmedel för vilka,

enligt bilaga 1, behovsprövning krävs skall ansöka om förhandsprövning

för att få behovet av användning av sådana gödsel- eller jordför-

bättringsmedel konstaterat. Ansökan skall ges in till länsstyrelsen på av

Jordbruksverket fastställd blankett.

Jordbrukare som är anslutna till ett godkänt kontrollorgan och som

under odlingsåret har använt sådana gödsel- eller jordförbättringsmedel

för vilka, enligt bilaga 1, behovsprövning krävs skall vid kontroll kunna

visa att ett behov har funnits att under odlingsåret använda dessa gödsel-

eller jordförbättringsmedel.

Jordbrukare som använder stallgödsel från egna ej ekologiskt hållna

djur skall vid kontroll kunna visa att behov har funnits av att under

odlingsåret använda sådan gödsel.

8 § Växtnäringstillförseln får inte i något fall överstiga den mängd som

länsstyrelsen rekommenderar.

9 § Produkter som innehåller mikroorganismer eller växter får användas

för stimulering av kompostering. För detta ändamål får även användas

biodynamiska preparat framställda av stenmjöl, stallgödsel eller växter.

Produkterna eller preparaten får inte innehålla genetiskt modifierade

organismer.

SJVFS 2002:92

22

Växtskydd

10 § För att förebygga skadlig inverkan i odlingen av växtskadegörare,

sjukdomar och ogräs får en eller flera av följande åtgärder vidtas

1. val av lämpliga arter och sorter,

2. odling i lämplig växtföljd,

3. mekanisk bearbetning,

4. flamning,

5. utsättning och gynnande av växtskadegörarnas naturliga fiender

eller antagonister, samt

6. användning av fällor o ch fångstanordningar.

I den mån växtskyddsåtgärderna enligt första stycket inte är tillräck-

liga för att hålla växterna i växtföljden friska och produktionsdugliga får

de produkter som anges i bilaga 2 användas. Kemiska och biologiska

bekämpningsmedel skall vara godkända av Kemikalieinspektionen eller

vara undantagna från ett sådant godkännande.

Andra åtgärder eller preparat än de som anges i första stycket eller i

bilaga 2 får inte användas.

Förökningsmaterial

11 § Förökningsmaterial skall vara ekologiskt odlat. Ettårigt förök-

ningsmaterial skall dessutom härstamma från växtmaterial som odlats

ekologiskt i åtminstone en generation. Förökningsmaterial av fleråriga

växter skall härstamma från en föregående generation som odlats ekolo-

giskt i åtminstone två odlingssäsonger.

I de fall ekologiskt odlat förökningsmaterial inte finns att tillgå gäller

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:47) om godkännande av

utsäde och vegetativt förökningsmaterial för framställning av ekologiska

jordbruksprodukter.

12 § För att en fruktodling skall vara stödberättigande skall den ha minst

400 träd per hektar äppel (Malus spp.), päron (Pyrus spp.), plommon eller

körsbär (Prunus spp.).

För att en bärodling skall vara stödberättigande, skall den ha minst

1. 30 000 plantor per hektar smultron (Fragaria vesca), lingon

(Vaccinium vitis idaea) eller åkerbär (Rubus arctica),

2. 20 000 plantor per hektar jordgubbar (Fragaria ananassa),

3. 2 000 plantor per hektar hallon, björnbär eller björnbärskorsningar

(Rubus sp p.),

4. 3 000 plantor per hektar havtorn (Hippophae rhamnoides),

5. 1 500 plantor per hektar vinbär (Ribes spp.), krusbär (Ribes uva-

crispa), blåbär (Vaccinium spp.), nypon (Rosa spp.) eller aronia (Aronia

spp.), eller

6. 1 000 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra).

13 § Frukt- och bärodling skall skötas yrkesmässigt. I odlingen skall

åtgärder vidtas mot ogräs. Fruktträd skall årligen beskäras.

SJVFS 2002:92

23

Ekologisk djurhållning

14 § Stöd för ekologisk djurhållning beviljas endast för areal för vilken

stöd för ekologisk odling beviljas.

15 § Minst det antal djur, med undantag för vad som anges i 4 kap. 3 §

sista stycket miljöstödsförordningen, omräknat till antal hektar vall och

grönfoder i beslut om stöd skall hållas ekologiskt under hela stöd-

perioden.

Beslut om stöd baseras på de djur som redovisas i ansökan om utbe-

talning av stöd första året i stödperioden.

16 § I stöd som avses i 1 kap. 1 § 12 menas med tacka hondjur som

lammat eller är äldre än ett år och med get hondjur som killat eller är

äldre än ett år.

17 § Ett djur i ansökan om utbetalning får bytas ut mot ett annat om

utbytet genomförs inom 20 dagar och om antalet djur omräknat i hektar

vall och grönfoder inte minskar. För att ett ersättningsdjur skall räknas

som stödberättigande skall det ha fått avkomma eller vara betäckt.

18 § Alla djur inom respektive djurslag skall skötas enligt de regler som

anges i denna författning. Om följande förutsättningar är uppfyllda har

dock brukaren rätt att hålla bara en del av djuren ekologiskt:

1. De ekologiskt och de konventionellt hållna djuren vistas inte till-

sammans. Undantag gäller om de ekologiskt hållna djuren är lätt åtskilj-

bara från de konventionellt hållna djuren och samtliga djur utfodras i

enlighet med denna författning.

2. Utrymmen för förvaring av foder är tydligt skilda åt.

3. Det finns en noggrann dokumentation av djuren och foderhante-

ringen.

Djurmiljö

19 § Djuren skall hållas på ett sådant sätt att de kan bete sig naturligt.

20 § Moderdjur skall ges möjlighet till avskildhet vid förlossning.

21 § Kalvar, lamm och killingar skall dia under åtminstone hela rå-

mjölksperioden och därefter huvudsakligen födas upp på det egna djur-

slagets helmjölk till 10 (kalv), 8 (lamm) respektive 6 (killing) veckors

ålder.

22 § Avvänjning av smågrisar får inte ske tidigare än vid 7 veckors ålder.

23 § Grisar skall ges möjlighet att böka. Under den varma årstiden skall

grisarna ha tillgång till gyttjebad eller annan vattensvalka.

SJVFS 2002:92

24

24 § Nötkreatur får hållas inne under den kalla årstiden. Övriga djurslags

möjlighet till utevistelse under den kalla årstiden får endast begränsas

1. vid för djuren otjänlig väderlek,

2. om det finns risk för utlakning av växtnäring, eller

3. om marken har blivit så upptrampad att hygienproblem uppstår.

Djurens möjlighet till utevistelse under övriga årstider får endast be-

gränsas av veterinärmedicinska skäl.

25 § Djur får inte hållas uppbundna, med undantag för nötkreatur över 6

månader som får hållas uppbundna vid innevistelse.

Vid nybyggnation eller omfattande till- eller ombyggnad skall lös-

ningar väljas som garanterar daglig motion.

Foder

26 § Fodermängder beräknas i kg torrsubstans.

27 § Fodret får inte innehålla genetiskt modifierade organismer eller

produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer.

28 § Självförsörjningsgraden på foder skall vara minst 50 procent räknat

på årligt foderintag.

29 § För idisslare skall minst 90 procent av fodret, räknat på årligt

foderintag, vara ekologiskt odlat foder. För grisar skall motsvarande andel

ekologiskt odlat foder uppgå till minst 80 procent.

Under de två första åren efter omläggning till ekologisk djurhållning

får dock jordbrukaren använda upp till 20 procent konventionellt odlat

foder, räknat på årligt foderintag, under förutsättning att maximalt 10

procent utgörs av inköpt konventionellt odlat foder.

Avfall och biprodukter från matberedning får användas som foder och

får då utgöra en högre andel än 20 procent.

30 § Minst 70 procent av det dagliga foderintaget skall vara ekologiskt

odlat foder.

31 § Grovfoder skall ges i fri tillgång.

32 § Andelen kraftfoder i foderstaten får för idisslare per dygn högst

uppgå till följande:

SJVFS 2002:92

25

1. Getter

a) mjölkande djur

60 procent

b) ej mjölkande djur

40 procent

2. Idisslare utom

getter

a) mjölkande djur

b) ej mjölkande djur

50 procent

30 procent

33 § Animaliska fodermedel, med undantag för mjölk och mjölkbipro-

dukter, får bara ges till grisar.

34 § Fodret får inte kompletteras med andra tillsatser än koksalt, snäck-

skal, spårämnen, vitaminer och mineraler.

35 § Andra kemiska foderkonserveringsmedel än myrsyra, propionsyra

och ättiksyra får inte användas. Bakteriepreparat och enzymer är däremot

tillåtna som ensileringsmedel.

36 § Mjölkersättningsmedel får endast användas i de fall moderdjuret av

veterinärmedicinska skäl inte kan eller bör ge di.

37 § En väsentlig del av idisslarnas foder skall utgöras av bete under en

period av minst 4 månader i Blekinge, Skåne och Hallands län, under minst

3 månader i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönkö-

pings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro

och Västmanlands län, samt under minst 2 månader i Dalarnas, Gävleborgs,

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Betesperioden skall vara sammanhängande och infalla under tiden den 1

maj - 1 oktober.

Hälso- och sjukvård

38 § Djur som visar tecken på sjukdom eller skada skall omgående tas

om hand och ges erforderlig vård. Brister i djurens miljö, skötsel eller

utfodring som kan ha orsakat hälsostörningar skall omedelbart åtgärdas.

39 § Rutinmässig, förebyggande behandling med läkemedel eller

kemiska bekämpningsmedel får inte utföras. När det är påkallat av vete-

rinärmedicinska skäl är dock behandling med vaccin eller bedövnings-

medel tillåten.

40 § Andra operativa ingrepp än märkning, nosringning av tjurar,

kastrering och avhorning är inte tillåtna om de inte är påkallade av

veterinärmedicinska skäl.

Kastrering är bara tillåten på kalvar före 8 veckors ålder och grisar

före 2 veckors ålder. Kalvar skall vara bedövade vid ingreppet.

Avhorning får inte göras på annat sätt än genom bränning före

8 veckors ålder.

SJVFS 2002:92

26

41 § Hälsojournal skall föras över alla skador och sjukdomar, deras

behandling och behandlingsresultat. Även förebyggande behandlingar

skall dokumenteras. Uppgifter om slakt, levandedjursbesiktning och

mjölkbedömning skall journalföras. I hälsojournalen skall alla djur eller

djurgrupper kunna identifieras.

--------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning träder i kraft den 15 januari 2003 då Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:10) om miljöstöd upphör att

gälla. Den upphävda författningen gäller fortfarande i ärenden som väckts

före utgången av år 2000.

MATS PERSSON

Lena Söderman

(Miljö - och regionalstödsenheten)

SJVFS 2002:92

27

Bilaga 1

Gödsel- eller jordförbättringsmedel

Allmänna villkor för alla produkter:

- får endast användas enligt bestämmelserna i denna författning, samt

- får endast användas enligt svenska bestämmelser om gödselmedel.

Produkter som är samman satta av

eller endast innehåller det som

anges nedan

Beskrivning av produkten, krav

på sammansättningen och

villkor för användning

Stallgödsel från djur som inte är

ekologiskt hållna

Produkt som består av en

blandning av exkrement från djur

och vegetabiliskt material.

Endast stallgödsel från extensiv

djurhållning är tillåten.

Behovet skall vara konstaterat av

ett godkänt kontrollorgan eller

länsstyrelsen6.

Torkad stallgödsel från djur som inte

är ekologiskt hållna inklusive torkad

fjäderfägödsel

Endast stallgödsel från extensiv

djurhållning är tillåten.

Behovet skall vara konstaterat av

ett godkänt kontrollorgan eller

länsstyrelsen6.

Komposterat exkrement från djur som

inte är ekolo gis kt hållna

Gödsel från intensiv

djurproduktion får inte användas.

Behovet skall vara konstaterat av

ett godkänt kontrollorgan eller

länsstyrelsen6.

Flytande exkrement från djur som inte

är ekologiskt hållna

Gödsel från intensiv

djurproduktion får inte användas.

Behovet skall vara konstaterat av

ett godkänt kontrollorgan eller

länsstyrelsen6.

6 Förhandsprövning krävs ej för gödsel från egen djurhållning.

SJVFS 2002:92

28

Komposterat hushållsavfall

Kompost av källsorterat hushållsavfall.

Endast vegetabiliskt och animaliskt avfall.

Producerat i ett slutet och kontrollerat

insamlingssystem som godtagits av

medlemsstaten. Högsta tillåtna koncentra-

tion i mg/kg torrsubstans: kadmium 0,7,

koppar 70, nickel 25, bly 45, zink 200,

kvicksilver 0,4, krom (total) 70, krom

(VI) 0 (detektionsgräns). Endast under en

period som löper ut den 31 mars år 2002.

Behovet skall vara konstaterat av ett

godkänt kontrollorgan eller länsstyrelsen.

Torv

Får endast användas till trädgårdsgrödor

som är avsedda för frilandsodling på

åkermark.

Leror

T.ex. perlit, vermikulit.

Avfall från svampodling som inte är

ekologisk

Det ursprungliga odlingssubstratet får

endast bestå av de produkter som finns

upptagna i denna bilaga.

Exkrement från maskar (maskkompost)

och insekter

Guano

Behovet skall vara konstaterat av ett

godkänt kontrollorgan eller länsstyrelsen.

Komposterad blandning av vegetabiliskt

material som inte är ekologiskt producerat

Behovet skall vara konstaterat av ett

godkänt kontrollorgan eller länsstyrelsen.

Produkter eller biprodukter av animaliskt

ursprung från djur som inte är ekologiskt

hål lna

Blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl,

avfettat benmjöl, benkol, fiskmjöl,

köttmjöl, fjäder-, hår- och "chiquette" -

mjöl, ull, päls, hår, mjölkprodukter. För

päls är högsta tillåtna halt krom (VI) i

mg/kg torrsubstans 0 (detektionsgräns).

Behovet skall vara konstaterat av ett

godkänt kontrollorgan eller länsstyrelsen.

Produkter och biprodukter av

vegetabiliskt ursprung

Produkter och biprodukter som inte är

ekologiskt producerade, t.ex. malda kakor

från oljeväxter, skal från kakaobönor,

maltgroddar, äppelrester.

SJVFS 2002:92

29

Alger och därav beredda produkter Får endast användas om det

framställts genom:

1. fysisk bearbetning, t.ex.

torkning, frysning, malning,

2. extraktion med vatten eller

utspädda syror eller alka liska

lösningar,

3. fermentation.

Behovet skall vara konstaterat

av ett godkänt kontrollorgan

eller länsstyrelsen.

Sågspån och träflis

Får endast användas om det

kommer från trä eller virke som

inte behandlats kemiskt efter

avverkningen.

Komposterad bark

Får endast användas om det

kommer från trä eller virke som

inte behandlats kemiskt efter

avverkningen.

Träaska

Får endast användas om det

kommer från trä eller virke som

inte behandlats kemiskt efter

avverkningen.

Råfosfater

Får inte innehålla mer kadmium

än 90 g/ton fosfor.

Aluminiumkalciumfosfat

Får inte innehålla mer kadmium

än 90 g/ton fosfor.

Får endast användas på basiska

jordar (pH > 7,5).

Basiskt slagg

T.ex. Thomasfosfat och

Thomasslagg.

Behovet skall vara konstaterat

av ett godkänt kontrollorgan

eller länsstyrelsen.

Oraffinerade kaliumsalter

T.ex. kainit, sylvinit.

Behovet skall vara konstaterat

av ett godkänt kontrollorgan

eller länsstyrelsen.

SJVFS 2002:92

30

Kaliumsulfat innehållande

magnesiumsalt

Framställt av oraffinerade

kaliumsalter.

Behovet skall vara konstaterat

av ett godkänt kontrollorgan

eller länsstyrelsen.

Vinasse och vinasseextrakt

Vinasse från salmiakproduktion

är inte tillåtet.

Naturligt förekommande

kalciumkarbonater

T.ex. krita, märgel, pulveriserad

kalksten, algkalk, fosfathaltig

krita.

Naturligt förekommande kalcium-

och magnesiumkarbonater

T.ex. dolomitkalk, pulveriserad

magnesiumhaltig kalksten.

Behovet skall vara konstaterat

av ett godkänt kontrollorgan

eller länsstyrelsen.

SJVFS 2002:92

31

Magnesiumsulfat

T.ex. kieserit.

Kalciumklorid

Lösning av kalciumklorid. För

behandling av blad på äppelträd efter

konstaterad kalciumbrist.

Behovet skall vara konstaterat av ett

godkänt kontrollorgan eller

länsstyrelsen.

Naturligt förekommande kalciumsulfat

T.ex. gips.

Kalk från sockerframställning

Behovet skall vara konstaterat av ett

godkänt kontrollorgan eller

länsstyrelsen.

Endast under en period som löper ut den

31 mars 2002.

Rent svavel

Behovet skall vara konstaterat av ett

godkänt kontrollorgan eller

länsstyrelsen.

Spårämnen

Bor, kobolt, koppar, järn, mangan,

molybden, zink.

Behovet skall vara konstaterat av ett

godkänt kontrollorgan eller

länsstyrelsen.

Natriumklorid

Endast stensalt är tillåtet.

Behovet skall vara konstaterat av ett

godkänt kontrollorgan eller

länsstyrelsen.

Stenmjöl

SJVFS 2002:92

32

Bilaga 2

Produkter för bekämpning av växtskadegörare

Produkter som undantagsvis får användas för bekämpning av växtskade-

görare. Produkterna skall vara godkända av Kemikalieinspektionen eller

vara undantagna från ett sådant godkännande för att få användas. Prepa-

raten får inte innehålla genetiskt modifierade organismer.

Preparat baserade på pyretriner utvunna ur Chrysanthemum cinerariae-

folium, eventuellt innehållande synergist (piperonylbutoxid)

Preparat baserade på Derris eliptica

Preparat baserade på Quassia amara (kvassia)

Preparat baserade på Azadirachta indica (nim)

Propolis (kittvax)

Diatomisk jord (diatomit)

Stenmjöl

Preparat baserade på metaldehyd innehållande ämne med frånstötande

effekt mot högre djurarter för användning i fällor

Feromoner

Svavel

Svavelkalk

Natriumsilikat (vattenglas)

Natriumvätekarbonat (bikarbonat)

Kaliumbaserade fettsyror (såpor)

Kaliumpermanganat

Preparat innehållande naturligt förekommande patogener hos växtskade-

görare, såsom Bacillus thuringiensis, Grandulosis virus, etc.

Vegetabiliska och animaliska oljor

Paraffinolja

Lecitin

Gelatin