SJVFS 2004:17

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2004:17

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av

utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter;

Saknr U 40

Utkom från trycket

den 30 mars 2004

Omtryck

beslutade den 25 mars 2004

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 6, 7, 11-13, 15 samt 28 §§

utsädesförordningen (2000:1330) och 8 § förordningen (1996:146) med instruktion

för Statens utsädeskontroll, samt efter samråd med Statens utsädeskontroll, i fråga

om verkets föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av utsäde av beta,

foder-, olje- och fiberväxter

dels

att i föreskrifterna ordet ”skall” ska bytas ut mot ”ska”,

dels

att 12 a, 26 b och 29 §§ och bilagorna 1-3 ska ha följande lydelse, samt

dels

att det i föreskrifterna ska föras in en ny paragraf, 28 a §, av följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i

utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2001:26).

DEFINITIONER

2 § De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298), växtskyddslagen

(1972:318) och i 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa

föreskrifter.

I dessa föreskrifter avses med:

Utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 punkt 1 nämnda arterna av beta, foderväxter

samt olje- och fiberväxter.

¹ Jfr rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (EGT 125, 11.7.1966, s. 2298/66,

Celex 31966L0401), senast ändrat genom rådets direktiv 2003/61/EG (EUT L 165, 3.7.2003, s. 23, Celex 32003L0061), rådets

direktiv 2002/54/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av betutsäde (EGT L 193, 20.7.2002, s. 12, Celex 32002L0054), senast

ändrat genom rådets direktiv 2003/61/EG, rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och

spånadsväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 3, Celex 32002L0057), senast ändrat genom rådets direktiv 2003/61/EG,

kommissionens direktiv 75/502/EEG av den 25 juli 1975 om begränsning av saluföringen av utsäde av ängsgröe (Poa pratensis

L.) till utsäde som blivit officiellt godkänt som ”basutsäde” eller ”certifikatutsäde” (EGT L 228, 29.8.1975, s. 23, Celex

31975L0502), kommissionens beslut 81/675/EEG av den 28 juli 1981 om fastställande av att vissa förslutningssystem är icke

återanvändbara, i den mening som avses i rådets direktiv 66/400/EEG, 66/401/EEG, 66/402/EEG, 69/208/EEG och

70/458/EEG (EGT L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex 31981D0675), ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT L

327, 22.11.1986, s. 50, Celex 31986D0563), kommissionens direktiv 86/109/EEG av den 27 februari 1986 om begränsning av

saluföring av utsäde av vissa arter av foderväxter samt olje- och spånadsväxter till sådant utsäde som officiellt godkänts som

”basutsäde” eller ”certifikatutsäde” (EGT L 93, 8.4.1986, s. 21, Celex 31986L0109), senast ändrat genom kommissionens

direktiv 91/376/EEG (EGT L 203, 26.7.1991, s. 108, Celex 31991L0376), kommissionens beslut 2004/266/EG av den 17 mars

2004 om tillstånd att trycka föreskrivna uppgifter med outplånlig text på förpackningar av utsäde av foderväxter (EGT L 83,

20.3.2004, s.23, Celex 32004D0266), samt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 69/98 av den 17 juli 1998 om ändring av

bilaga I (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till EES-avtalet (EGT L 158, 24.6.1999, s. 1, Celex 21999D0624(1)), senast

^{ändrat genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 70/2003 (EUT L 257, 9.10.2003, s. 14).}

SJVFS 2004:17

2

Grundutsäde: utsäde certifierat i en klass som medger reproduktion för

certifiering av skörden.

Bruksutsäde: utsäde som inte ska användas för vidare uppförökning.

Förädlarmaterial

(F-material): utsäde av en förädlad sort, som används av

förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för fram-

ställning av stamutsäde eller basutsäde.

Stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes

representant är framställt från F-material eller stamutsäde och som uppfyller de i

bilaga 2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett för framställning av

stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde.

Basutsäde (utsädesklass B):

a) förädlade sorter utom hybridsorter: utsäde som är framställt från stam-

utsäde som levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens

begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde, och som

uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning

av certifikatutsäde,

b)

hybridsorter:

I) utsäde av inavelslinje som är framställt från stamutsäde som

levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens begäran är

framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde och som uppfyller de

i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av

certifikatutsäde eller,

II) basutsäde av enkla hybrider som är avsett för produktion av

trippelkorsningshybrider eller dubbelkorsningshybrider, som är framställt från

stamutsäde som levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på

förädlarens begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde

och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde,

c) lokala sorter: utsäde som har framställts under officiell kontroll från en

eller flera gårdar inom ett klart avgränsat ursprungsområde, och som uppfyller de i

bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av

certifikatutsäde.

Certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 2 som är

framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som

uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för

användning som bruksutsäde.

Certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1): utsäde av arter enligt

bilaga 1 punkt 3 som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från

stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt

är avsett för framställning av certifikatutsäde av andra generationen eller för

användning som bruksutsäde.

Certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2): utsäde av arter enligt

bilaga 1 punkt 4 som är framställt från certifikatutsäde av första generationen, eller

på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och som uppfyller de i bilaga

2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde

eller, i tillämpliga fall, för framställning av certifikatutsäde av tredje generationen.

Certifikatutsäde av tredje generationen (utsädesklass C3): utsäde av arter enligt

bilaga 1 punkt 5 som är framställt från certifikatutsäde av första eller andra

generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och som

SJVFS 2004:17

3

uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för

användning som bruksutsäde.

Handelsutsäde: utsäde av foder-, olje- och fiberväxter enligt bilaga 1 punkt 6 som

är artäkta och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för handelsutsäde samt är

avsett för användning som bruksutsäde.

Sammansatt

sort: får endast förekomma för olje- och fiberväxter och innebär en

blandning av certifikatutsäde av en godkänd pollinatorberoende hybrid och en eller

flera likaledes godkända pollinatorer som mekaniskt blandas i proportioner som

gemensamt bestämts av de personer som är ansvariga för upprätthållandet av dessa

komponenter, efter det att kombinationen har anmälts till den certifierande

myndigheten. Med begreppet godkänd menas att komponenten är intagen i den

svenska sortlistan eller i Europeiska gemenskapens (EG) gemensamma sortlista för

arter av lantbruksväxter. Med pollinatorberoende hybrid menas den hansterila

komponenten inom en sammansatt sort (honkomponent) och med pollinator(er) den

komponent som sprider pollen inom en sammansatt sort (hankomponent).

Småförpackningar:

a)

utsäde

av

beta:

EG-småförpackning: en förpackning med utsäde av monogermt frö eller

precisionsfrö innehållande upp till 100 000 frögyttringar eller med en högsta

nettovikt om 2,5 kg; för annat utsäde än monogermt frö eller precisionsfrö tillåts

dock en nettovikt om högst 10 kg,

b) utsäde av foderväxter:

I) EG-småförpackning av typ A: en förpackning med blandning av

utsäde som endast är avsett för grönyteändamål, med en nettovikt om högst 2 kg,

II) EG-småförpackning av typ B: en förpackning med basutsäde,

certifikatutsäde, handelsutsäde eller art- eller sortblandning av foderväxter, med en

nettovikt om högst 10 kg,

c) utsäde av foder-, olje- och fiberväxter:

S-småförpackning: en förpackning med certifikat- eller handelsutsäde

av olje- och fiberväxter eller en art- eller sortblandning av foderväxter, med en

nettovikt om högst 25 kg.

"Specialblandning": en förpackning med en art- eller sortblandning av foderväxter

som har en sammansättning som skiljer sig från utsädesföretagets ordinarie

sortiment, med en nettovikt om högst 25 kg.

I de angivna nettovikterna under a - c inräknas inte eventuellt innehåll av

pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.

Provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni.

Officiella

åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av ett organ

som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk.

OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den 28 september 2000

för certifiering av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter.

Dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en sortlista inom

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i OECD:s sortlista.

Växtpass:

officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav vid

förflyttning av växter inom Europeiska unionen (EU) är uppfyllda.

Sundhetsintyg:

sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av

Jordbruksverket. (SJVFS 2003:81).

SJVFS 2004:17

4

GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING

Provtagning och partistorlek

3 § Provtagning av utsäde för certifiering ska ske enligt de regler som fastställts av

International Seed Testing Association (ISTA).

Alla utsädespartier för certifiering ska vara officiellt provtagna.

Alla delar av ett parti ska vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som ska betas

ska kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får

Utsädeskontrollen medge undantag från kravet på provtagning före betning.

Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för

provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av

Utsädeskontrollen.

Ett utsädesparti som certifieras ska vara enhetligt. Partistorleken får vara högst

1. 25 ton för utsäde av bomull, jordnöt, fodervicker, lupinarter, safflor, sojaböna,

solros, åkerböna och ärt,

2. 20 ton för utsäde av beta, luddvicker och ungersk vicker, samt

3. 10 ton för utsäde av övriga arter.

I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5

procent. (SJVFS 2001:26).

Fältbesiktning och sortkontroll

4

§

Utsäde för certifiering ska komma från fältbesiktigad och godkänd

utsädesodling. För att godkännas ska utsädesodlingen uppfylla angivna krav för

utsädesodling enligt bilaga 3, och i bilaga 2 angivna krav på sortkvalitet. Innan en

utsädesodling slutligt godkänns av Utsädeskontrollen ska godkända resultat från både

fältbesiktningen och från kontrollodling av grundutsädet föreligga. Detta gäller

oavsett om den fältbesiktigats av Utsädeskontrollen eller av en godkänd

besiktningsman enligt 5 a §.

Utöver vad som anges i bilaga 3 krävs för godkännande att odlingen vid slutlig

fältbesiktning befunnits vara fri från flyghavre. (SJVFS 2001:26).

5

§

Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning ska ske skriftligen till

Utsädeskontrollen. För vårsådda utsädesodlingar ska anmälan vara Utsädeskontrollen

tillhanda senast den 15 maj skördeåret och för höstsådda ska anmälan vara

inkommen senast den 25 april, såvida inte annan tidpunkt medges av

Utsädeskontrollen. För fleråriga utsädesodlingar ska anmälan ske varje år och vara

Utsädeskontrollen tillhanda senast den 15 maj skördeåret, såvida inte annan tidpunkt

medges av Utsädeskontrollen. Utsädeskontrollen kan endast medge anmälningar

efter den 15 juli om Utsädeskontrollen har möjlighet till besiktning alternativt

stickprovskontroll. Utsädeskontrollen har rätt att avvisa odlingar som anmäls för

sent.

Utsädeskontrollen ska under vegetationsperioden svara för besiktning av anmäld

areal enligt vad som anges i bilaga 3 samt fastställa fältavsnittens storlek, antal och

fördelning på fält som ska besiktigas.

Utsädeskontrollen ska kontrollodla partier som certifieras i klasserna A, B och

C1, samt i klasserna C, C2 och C3 i den omfattning Utsädeskontrollen anser

SJVFS 2004:17

5

erforderligt. Utsädeskontrollen ska i anslutning till kontrollodlingen bedöma om den

ska kombineras med laboratorieanalys.

Utsädeskontrollen, eller en godkänd besiktningsman enligt 5 a §, äger utan

föregående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och utför

besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.

Utsädeskontrollen ska skriftligen underrätta uppdragsgivaren om resultatet av

kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 2001:26).

5 a § Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för produktion av bruksutsäde av

andra arter än beta får utföras av person som av Utsädeskontrollen godkänts för detta

ändamål. Villkoren för sådant godkännande framgår av bilaga 3a.

Utsädeskontrollen ska genom stickprov efterkontrollera minst 10 % av

utsädesodlingarna av självpollinerande arter och minst 20 % av utsädesodlingarna av

korspollinerande arter som fältbesiktigats av besiktningsmän godkända enligt första

stycket. Utsädeskontrollen ska även ta ut prov för att kontrollodla partier från dessa

utsädesodlingar i den omfattning Utsädeskontrollen anser erforderligt. (SJVFS

2001:26).

Frövarukvalitet

6 § Frövarukvaliteten ska undersökas enligt ISTA:s regler, med de avvikande

bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön

av andra arter som framgår av bilaga 2 a. (SJVFS 1996:102).

7 § Utsäde får godkännas för certifiering om det vid undersökning av officiellt

uttagna prov uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2.

För saluföring i Sverige ska utsäde som producerats i Sverige även uppfylla de

högre kvalitetskrav eller tilläggskrav som anges i bilaga 2 för sådant utsäde.

Utsäde av de i bilaga 1 punkt 6 nämnda arterna, som är tillräckligt artäkta, kan

utan föregående sortkontroll godkännas för certifiering och saluföras som

handelsutsäde, om utsädet uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2.

Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifierande

organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att

grobarheten försämras. (SJVFS 2001:26).

Certifiering av art- och sortblandningar

8 § Blandning av utsäde av sorter och arter av foderväxter får certifieras för

användning som bruksutsäde, om samtliga av blandningens beståndsdelar var för sig

uppfyller certifieringskraven för respektive art.

I en blandning får också ingå utsäde av andra än de i bilaga 1 punkt 1 angivna

arterna. (SJVFS 1996:102).

8 a § För en sammansatt sort ska utsädet av han- respektive honkomponenten färgas

med olikfärgade drageringar för att utsädet ska få saluföras. (SJVFS 2003:81).

SJVFS 2004:17

6

Betat utsäde

9 § Utsäde som behandlats med bekämpningsmedel (betats) får endast certifieras om

medlet är jämnt fördelat på frövaran. (SJVFS 2001:26).

10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:13) om emballage för betat utsäde. (SJVFS

2001:26).

Utlämnande av certifierat utsäde

11 § Parti för certifiering ska finnas tillgängligt på platsen för certifieringen intill

dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för

efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 2 är uppfyllda.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet

certifiera utsäde av höstraps och höstrybs för utlämning till förbrukare inom landet

innan resultatet av kvalitetsundersökningen är klart.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet

certifiera utsäde för utförsel till ett land inom EES innan resultatet av

grobarhetsanalysen är klart.

Vid fall som avses i andra stycket ska Utsädeskontrollen vid begäran bistå andra

myndigheter inom EES med uppgifter om det aktuella partiet.

Som villkor för sådan certifiering gäller att

1. utlämnandet endast ska avse första handelsledet och att köparens namn och

adress anges,

2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 2 uppvisas,

3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,

4. utsädesproducenten ska informera köparen om resultatet av grobarhetsanalysen

utvisar att kvalitetskraven i bilaga 2 inte är uppfyllda.

Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till förbrukare innan

kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2, ska av

Utsädeskontrollen kungöras i Statens jordbruksverks författningssamling före den 1

februari. Meddelandet ska innehålla analysresultatet, uppgift om referensnummer, art

och sort samt förpackarens namn och adress. (SJVFS 2001:26).

Undantag från krav på grobarhet

12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen för certifiering

godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilaga 2

angivna kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas under

förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att utsädet ska

användas för fortsatt uppförökning. (SJVFS 2001:26).

Utsäde av genetiskt modifierade sorter

12 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är

genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden

finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för

utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande

SJVFS 2004:17

7

enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön.

Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen

enligt märkningskraven i bilaga 4, samt av alla dokument, officiella eller andra, som

fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad

ska även framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten

omnämns. (SJVFS 2004:17).

MÄRKNING OCH FÖRSEGLING

13 § Vid saluföring ska varje förpackning, med undantag för småförpackning, vara

försedd med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i

bilaga 4.

Märkningen ska utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett

bevis på att utsädet är certifierat.

Ett officiellt märke ska vara av självhäftande material eller av rivbeständigt

material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.

Som officiellt märke får på förpackningar av foderväxter respektive olje- och

fiberväxter enligt bilaga 1 punkt 1, också användas outplånlig och påtryckt eller

påstämplad text som godkänts av Utsädeskontrollen och som uppfyller

märkningskraven i bilaga 4. Då påtryckt eller påstämplad text används ska varje

förpackning vara försedd med ett individuellt löpnummer. Företaget som utför

tryckningen på förpackningarna ska underrätta det certifierande organet om antalet

förpackningar som märkts, med uppgift om deras löpnummer. Det certifierande

organet ska föra journal över de utsädeskvantiteter som märkts enligt detta system,

med uppgifter om antalet förpackningar i varje parti, förpackningarnas innehåll och

löpnummer. Det certifierande organet ska också granska producenternas journaler.

(SJVFS 2001:26).

14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket och

förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § ska, utöver

kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med ett

leverantörsmärke på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt

utsädespartiets referensnummer anges. Dessutom ska, för utsäde som godkänts enligt

12 §, på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i

bilaga 2.

Leverantörsmärket ska inte kunna förväxlas med det officiella märket. (SJVFS

1996:102).

14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts

enligt 31 § ska, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha

samma färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort

ska det officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 4.

Märket ska alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav. (SJVFS

1996:102).

15 § Förpackningar med sådant utsäde som avses i 26 b § ska utöver kraven i bilaga

4 vara försedda med ett leverantörsmärke med texten "Utsäde för utförsel". (SJVFS

1996:102).

SJVFS 2004:17

8

16 § har upphävts genom (SJVFS 1996:102).

17 § Vid certifiering ska varje förpackning förseglas under det certifierande organets

kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling utgörs av förslutning

och plombering och ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.

Följande förslutningssystem får användas utan plombering:

1. Påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än

påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system eller

värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på sådant sätt att

den inte kan öppnas utan att skadas, eller

2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som inleds

med siffran 1 i påsens överkant, eller liknande märkning (bokstäver, symbol), som

visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med outplånlig skrift på

minst ena sidan av påsens öppning.

För förpackningar med utsäde av fodervicker, luddvicker, lupinarter, sojaböna,

solros, ungersk vicker, åkerböna och ärt får även som förslutningssystem användas

påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än

påfyllningsanordningen, att de försluts genom trycket av det påfyllda utsädets vikt på

påfyllningsanordningen samt att anordningens längd inte understiger 22 % av påsens

bredd. (SJVFS 1996:102).

Annullering

18 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte

uppfyller kraven i bilaga 2, ska märkena makuleras under det certifierande organets

kontroll.

Har förpackning med påtryckt eller påstämplad text använts, ska förpackningen

tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten makuleras under det

certifierande organets kontroll. (SJVFS 1996:102).

Certifieringens varaktighet

19 § Ett utsädesparti får saluföras under en period av ett år efter den månad då

förseglingen ägt rum.

Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter

provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla

grobarhetskravet.

Om förlängning medges, ska det certifierande organet utföra nödvändig

tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:26).

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR

20 § Partier av stam-, bas-, certifikat- och handelsutsäde som godkänts för

certifiering, samt utsädesblandning enligt 8 §, får saluföras i småförpackningar utan

att dessa behöver vara officiellt märkta och förseglade om de uppfyller märknings-

och förseglingskraven i 21 §. (SJVFS 2001:26).

SJVFS 2004:17

9

21 § Småförpackningar ska vara märkta med ett leverantörsmärke eller med en

tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som uppfyller märknings-

kraven i bilaga 4. Om förpackningen är genomskinlig kan märket anbringas inuti

förpackningen.

Småförpackningar ska vara förseglade av utsädesföretaget på ett sådant sätt att

förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av småförpackningar får endast

äga rum under det certifierande organets kontroll.

22 § har upphävts genom (SJVFS 2001:26).

23 § Småförpackning av "specialblandning" av sorter eller arter, som var för sig

godkänts för certifiering, får efter beställning från den slutlige förbrukaren säljas till

denne utan krav om särskild märkning.

24 § EG-småförpackningar med betutsäde, EG-småförpackningar av typ A och typ

B och S-småförpackningar med foderväxtutsäde får saluföras fram till utgången av

säsongen efter den provtagningssäsong då partiet godkänts. S-småförpackningar med

utsäde av olje- och fiberväxter får endast saluföras under en period av ett år efter den

månad då partiet godkänts. (SJVFS 2001:26).

25 § Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småförpackningar

efter den i 24 § nämnda perioden kan medges av det certifierande organet om ett

antal officiellt uttagna prov, ur förpackningar som är representativa för restpartiet,

fortfarande uppfyller kravet på grobarhet. Om förlängning medges ska

utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning som anger det nya sista datumet för

saluföring. Sista datumet för saluföring kan förlängas ett år. (SJVFS 2001:26).

26

§

Utsädeskontrollen ska kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i

småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upprätthålls.

Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2 eller

märkningsbestämmelserna i bilaga 4, ska detta kungöras årligen av Utsädes-

kontrollen i myndighetens meddelandeserie. Förutom uppgift om analysresultatet ska

även uppgift om referensnummer, art och sort samt förpackarens namn och adress

anges. (SJVFS 1996:102).

26

a

§

Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde i

småförpackningar för vidare försäljning ska kontinuerligt föra journal om lager och

förpackning av partier och blandningar.

I journal över småförpackningar med utsäde av rena arter ska det finnas följande

uppgifter:

1.

art,

2. sort, utom för handelsutsäde,

3.

referensnummer,

4.

utsädesklass,

5. partiets vikt,

6. datum för påbörjad förpackning,

7. typ av småförpackning,

8. antal förpackningar som märkts och förseglats,

SJVFS 2004:17

10

9.

förpackningarnas vikt, alternativt för beta antal frö/frögyttringar per

förpackning,

10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referensnummer eller

specialblandning anges),

11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och

12. datum för avslutad förpackning.

I journal över småförpackningar med art-, sort- eller utsädesblandning ska det

finnas följande uppgifter:

1. blandningens referensnummer,

2. blandningens vikt,

3. datum för blandning respektive påbörjad förpackning,

4. typ av småförpackning,

5. antal förpackningar som märkts och förseglats,

6. förpackningarnas vikt,

7. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och

8. datum för avslutad förpackning.

En journal ska finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år. (SJVFS

1996:102).

UTFÖRSEL AV UTSÄDE

26 b § Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s

gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter men som är intagen i en nationell

sortlista i ett land inom EES får certifieras för utförsel till det landet om utsädet

uppfyller kraven i bilaga 2. (SJVFS 2004:17).

27 § Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Utsädeskontrollen enligt

OECD:s system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i den officiella

sortlistan i ett land som är anslutet till detta system och utsädespartiet uppfyller de av

OECD fastställda kraven.

Vid certifiering enligt OECD-systemet ska Utsädeskontrollen utfärda

certifieringsbevis och märka partiet enligt OECD:s regler. (SJVFS 1996:102).

27 a § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom EES får säljas till det landet som

icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet

1. kommer från en godkänd utsädesodling,

2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll

uppfyller kraven i bilaga 4, samt

3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:102).

INFÖRSEL AV UTSÄDE

28 § Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, som ska användas för

uppförökning eller som ska saluföras, ska av importören skriftligen anmälas till

Utsädeskontrollen senast två veckor efter införseln. Vid införsel från ett land utanför

EES är lägsta mängd för anmälan 2 kg. Anmälan ska ske på av Utsädeskontrollen

fastställd blankett och innehålla följande uppgifter:

1. ursprungsland och officiell kontrollmyndighet,

2.

avsändarland,

SJVFS 2004:17

11

3.

art,

4.

sort,

5.

kvantitet,

6. referensnummer,

7.

utsädesklass,

8. typ av förpackning och märkning, och

9. beträffande småförpackningar, det antal förpackningar som förts in och

förpackningarnas vikt, eller för beta antal frö/frögyttringar per förpackning.

Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system ska anmälan åtföljas av ISTA:s

"orange certifikat" eller annat certifikat som är godkänt av Utsädeskontrollen.

(SJVFS 2001:26).

28 a § Av 4 och 22 §§utsädesförordningen framgår att införsel av certifierat utsäde

får ske från andra länder inom EES samt från tredjeland som godkänts av EG. Av

rådets beslut 2003/17/EG² av den 16 december 2002 om likvärdighet av

fältbesiktningar av utsädesodlingar i tredje land och om likvärdighet av utsäde

producerat i tredje land framgår att endast utsäde av de i rådsbeslutet angivna arterna

får föras in och endast från de för respektive art likställda tredjeländerna.

Av rådets beslut 2003/17/EG framgår att endast utsäde certifierat som basutsäde,

certifikatutsäde av samtliga kategorier samt handelsutsäde får föras in från

tredjeland. Villkoren för att utsäde ska få föras in framgår av rådets beslut

2003/17/EG. Villkoren för ommärkning och återförslutning av sådana likvärdiga

partier framgår av artikel 3 i rådets beslut 2003/17/EG. (SJVFS 2004:17).

29 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde från ett annat EES-land

samt från ett tredjeland i den omfattning som framgår av rådets beslut 2003/17/EG,

för att certifieras som certifikatutsäde om

1. sorten är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma sortlista för

arter av lantbruksväxter,

2. utsädet härstammar från basutsäde eller, i tillämpliga fall, certifikatutsäde av

första eller andra generationen,

3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom EES,

eller av en myndighet i ett land som med avseende på fältbesiktningen och

certifieringen har godkänts av EG som tredjeland, och

4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt av

ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 2004:17).

30 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den svenska

sortlistan eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter får ske om

partiet

1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,

2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet,

3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare

uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller

4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i

partier med en högsta nettovikt om 50 kg. (SJVFS 1996:102).

² EGT L 8 14.01.2003 s. 10, Celex 32003D0017. Rättelse publicerad i EUT L 75, 21.3.2003, s. 54. Ändrat genom rådets beslut

^{2003/403/EG, EUT L 141, 07.06.2003, s. 23.}

SJVFS 2004:17

12

UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA

31 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket

medge undantag från de krav som angivits i denna författning, såvida det inte strider

mot EG:s bestämmelser. (SJVFS 1996:102).

32 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar,

lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter ska vara försedda med

ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med krav på att vissa växter ska åtföljas

av ett sundhetsintyg vid införsel från länder som inte är medlemmar i EU finns i

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot

spridning av växtskadegörare. (SJVFS 1996:102).

-------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna

författning³ träder i kraft den 1 mars 1994.

För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller tidigare

producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i Sverige gäller dock

Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde

(utom potatis) i tillämpliga delar⁴.

Därjämte får utsäde av lin, sockerbeta, sojaböna, solros, svartsenap och vallmo

fram till den 1 juli 1994 märkas med kvalitetsdeklaration enligt Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid

överlämnande av vissa utsädesvaror⁵ och, om sådan märkning har skett, utan

certifiering släppas ut på marknaden i Sverige.

Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i Sverige.

Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i klass C med

högre generationstal än första generationen efter basutsäde får fram till den 1

november 1994 certifieras i klass C utan generationstal.

Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra generationen

efter basutsäde, D, E eller U får fram till den 30 juni 1995 ommärkas till klass C utan

generationstal, om kravet i 19 § andra stycket är uppfyllt.

Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan generationstal får ske

längst t.o.m. den 30 juni 1998.

Utsäde av följande arter är tillåtet att certifiera i klass C1 och klass C2 t.o.m. den

30 juni 1997, därefter kan certifikatutsäde av de aktuella arterna endast certifieras i

klass C: Alsikeklöver (Trifolium hybridum L.), hundäxing (Dactylis glomerata L.),

rödklöver (Trifolium pratense L.), rödsvingel (Festuca rubra L.), timotej (Phleum

pratense L.), vitklöver (Trifolium repens L.), ängsgröe (Poa pratensis L.) och

ängssvingel (Festuca pratensis Hudson). (SJVFS 1996:102).

-------------------------

^{3 SJVFS 1994:23.}

⁴ Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering

^{m.m. av utsäde av stråsäd.}

⁵ Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om

kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubriken närmast före 3 § i föreskrifterna att

^{gälla den 1 mars 1994.}

SJVFS 2004:17

13

Denna

författning⁶ träder i kraft den 1 juli 1996.

-------------------------

Denna

författning⁷ träder i kraft den 1 januari 1999.

-------------------------

Denna

författning⁸

träder i kraft den 5 april 2001.

Utsäde som förpackats i S-småförpackning och märkts med leverantörsmärkning

enligt de bestämmelser i 22 § som upphör att gälla den 5 april 2001, får saluföras

t.o.m. den 30 juni 2002 med nödvändig tilläggsmärkning, under förutsättning att

utsädet fortfarande uppfyller kravet på grobarhet. Ingen tilläggsmärkning får därefter

göras av sådana förpackningar.

-------------------------

Denna

författning⁹ träder i kraft den 1 januari 2004.

-------------------------

Denna

författning¹⁰ träder i kraft den 25 april 2004.

MATS PERSSON

Eva

Dahlberg

(Växtodlingsenheten)

^{6 SJVFS 1996:102.}

^{7 SJVFS 1998:135.}

^{8 SJVFS 2001:26.}

^{9 SJVFS 2003:81.}

^{10 SJVFS 2004:17.}

SJVFS 2004:17

14

Bilaga 1

ARTER (PUNKT 1) OCH UTSÄDESKLASSER (PUNKTERNA 2 - 6)

1. Arter

Beta

Beta vulgaris L. var. altissima Döll

Sockerbeta

Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.

Foderbeta

Foderväxter

- gräs

Agrostis canina L.

Brunven

Agrostis capillaris L.

Rödven

Agrostis gigantea Roth

Storven

Agrostis stolonifera L.

Krypven

Alopecurus pratensis L.

Ängskavle

Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv.

ex J.S. et K.B. Presl.

Knylhavre

Bromus catharticus Vahl

Plattlosta

Bromus sitchensis Trin.

Alaskagräs

Cynodon dactylon (L.) Pers.

Bermudagräs

Dactylis glomerata L.

Hundäxing

Festuca arundinacea Schreber

Rörsvingel

Festuca ovina L.

Fårsvingel

Festuca ovina L. var. duriuscula Koch Hårdsvingel

Festuca pratensis Hudson

Ängssvingel

Festuca rubra L.

Rödsvingel

Festuca pratensis x Lolium multiflorum

(x Festulolium)

Festulolium,

rajsvingel

Lolium multiflorum Lam.

Italienskt rajgräs,

inklusive

westerwoldiskt

rajgräs

Lolium perenne L.

Engelskt rajgräs

Lolium x boucheanum Kunth

Hybridrajgräs

Phalaris aquatica

L.

- (svenskt namn

saknas)

Phleum bertolonii DC.

Turftimotej

Phleum pratense L.

Timotej

Poa annua L.

Vitgröe

SJVFS 2004:17

15

Poa nemoralis L.

Lundgröe

Poa palustris L.

Sengröe

Poa pratensis L.

Ängsgröe

Poa trivialis L.

Kärrgröe

Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.

Gullhavre

- baljväxter

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Lotus corniculatus L.

Käringgigel,

käringtand

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago lupulina L.

Humlelusern

Medicago sativa L.

Blålusern

Medicago x varia T. Martyn

Lusern

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Pisum sativum L. convar. speciosum

(Dierb) Alef.

Foderärt, kokärt

Trifolium alexandrinum L.

Alexandrinerklöver

Trifolium hybridum L.

Alsikeklöver

Trifolium incarnatum L.

Blodklöver

Trifolium pratense L.

Rödklöver

Trifolium repens L.

Vitklöver

Trifolium resupinatum L.

Persisk klöver

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

- övriga arter

Brassica napus L. var. napobrassica

(L.) Rchb.

Kålrot

Brassica oleracea L. convar. acephala

(DC.) Alef. var. medullosa + var.

viridis L.

Fodermärgkål

Phacelia tanacetifolia Benth.

Honungsört

Raphanus sativus L. var. oleiformis

Pers.

Oljerättika

Olje- och fiberväxter

Arachis hypogaea L.

Jordnöt

Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson Sareptasenap

Brassica napus L. (partim)

Raps

SJVFS 2004:17

16

Brassica nigra (L.) Koch

Svartsenap

Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.)

Briggs

Rybs

Cannabis sativa L.

Hampa

Carthamus tinctorius L.

Safflor

Carum carvi L.

Kummin

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Gossypium spp.

Bomull

Helianthus annuus L.

Solros

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

Papaver somniferum L.

Vallmo

Sinapis alba L.

Vitsenap

2. Certifikatutsäde (C)

Beta

Beta vulgaris L. var. altissima Döll

Sockerbeta

Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.

Foderbeta

Foderväxter

- gräs

Agrostis canina L.

Brunven

Agrostis capillaris L.

Rödven

Agrostis gigantea Roth

Storven

Agrostis stolonifera L.

Krypven

Alopecurus pratensis L.

Ängskavle

Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv.

ex J.S. et K.B. Presl.

Knylhavre

Bromus catharticus Vahl

Plattlosta

Bromus sitchensis Trin.

Alaskagräs

Dactylis glomerata L.

Hundäxing

Festuca arundinacea Schreber

Rörsvingel

Festuca ovina L.

Fårsvingel

Festuca ovina L. var. duriuscula Koch Hårdsvingel

Festuca pratensis Hudson

Ängssvingel

Festuca pratensis x Lolium multiflorum

(x Festulolium)

Festulolium,

rajsvingel

Festuca rubra L.

Rödsvingel

SJVFS 2004:17

17

Lolium multiflorum Lam.

Italienskt

rajgräs,

inklusive

westerwoldiskt

rajgräs

Lolium perenne L.

Engelskt rajgräs

Lolium x boucheanum Kunth

Hybridrajgräs

Phalaris aquatica L.

-

Phleum bertolonii DC.

Turftimotej

Phleum pratense L.

Timotej

Poa annua L.

Vitgröe

Poa nemoralis L.

Lundgröe

Poa palustris L.

Sengröe

Poa pratensis L.

Ängsgröe

Poa trivialis L.

Kärrgröe

Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.

Gullhavre

- baljväxter

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Lotus corniculatus L.

Käringgigel,

käringtand

Medicago lupulina L.

Humlelusern

Medicago x varia T. Martyn

Lusern

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Trifolium alexandrinum L.

Alexandrinerklöver

Trifolium incarnatum L.

Blodklöver

Trifolium hybridum L.

Alsikeklöver

Trifolium pratense L.

Rödklöver

Trifolium repens L.

Vitklöver

Trifolium resupinatum L.

Persisk klöver

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

- övriga arter

Brassica napus L. var. napobrassica (L.)

Rchb.

Kålrot

Brassica oleracea L. convar. acephala

(DC.) Alef. var. medullosa + var. viridis

L.

Fodermärgkål

Phacelia tanacetifolia Benth.

Honungsört

Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers. Oljerättika

Olje- och fiberväxter

Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson

Sareptasenap

Brassica napus L. (partim)

Raps

Brassica nigra (L.) Koch

Svartsenap

Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.)

Briggs

Rybs

Cannabis sativa L.

Hampa, dioika sorter

Carthamus tinctorius L.

Safflor

Carum carvi L.

Kummin

SJVFS 2004:17

18

Helianthus annuus L.

Solros

Papaver somniferum L.

Vallmo

Sinapis alba L.

Vitsenap

3. Certifikatutsäde av första generationen (C1):

Foderväxter

- baljväxter

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago sativa L.

Blålusern

Pisum sativum L. convar. speciosum

(Dierb) Alef.

Foderärt, kokärt

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

Olje- och fiberväxter

Arachis hypogaea L.

Jordnöt

Cannabis sativa L.

Hampa, monoika

sorter

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Gossypium spp.

Bomull

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

4. Certifikatutsäde av andra generationen (C2):

Foderväxter

- baljväxter

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago sativa L.

Blålusern

Pisum sativum L. convar. speciosum

(Dierb) Alef.

Foderärt, kokärt

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

SJVFS 2004:17

19

Olje- och fiberväxter

Arachis hypogaea L.

Jordnöt

Cannabis sativa L.

Hampa, monoika

sorter

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Gossypium spp.

Bomull

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

5. Certifikatutsäde av tredje generationen (C3):

Olje- och fiberväxter

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

6. Handelsutsäde:

Foderväxter

- gräs

Poa annua L.

Vitgröe

Cynodon dactylon Bermudagräs

- baljväxter

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Olje- och fiberväxter

Brassica nigra (L.) Koch

Svartsenap

(SJVFS 2004:17).

SJVFS 2004:17

20

Bilaga 2

KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE AV BETA, FODER-, OLJE- OCH FIBER-

VÄXTER

Utsädet ska uppfylla följande krav:

A. Betutsäde (Beta vulgaris)

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.

2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska

hållas på lägsta möjliga nivå.

3. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet.

Minsta provvikt ska vara 500 g.

Rent frö*

(vikt-%)

Grobarhet,

lägst (% av

frögyttringar eller

rent frö)

Sockerbeta:

- monogermt frö

97

80

- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)

97

75

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider

97

73

- annat frö

97

68

Foderbeta:

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider, monogermt frö, tekniskt monogermt frö

(precisionsfrö)

97

73

- annat frö

97

68

* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.

4. Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.

5. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 1,0 viktprocent för basutsäde respektive

0,5 viktprocent för certifikatutsäde av monogermt frö och tekniskt monogermt frö

(precisionsfrö). I fråga om pelleterat utsäde ska analysen utföras på officiellt tagna

prov ur det färdigställda partiet, dvs. efter eventuell mekanisk behandling men före

pelletering.

6. Vattenhalten får vara högst 15,0 %.

SJVFS 2004:17

21

7. Därutöver krävs för:

a) Monogermt frö:

Minst 90 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen

frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på

andelen grodda frögyttringar.

b) Tekniskt monogermt frö (precisionsfrö):

aa) av sockerbeta: Minst 70 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en

groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte

överstiga 5 %, beräknat på andelen grodda frögyttringar.

bb) av foderbeta: Minst 58 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en

groddplanta vad avser sorter med mer än 85 % diploider. För allt annat frö gäller att

minst 63 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta. Andelen

frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på

antalet grodda frögyttringar.

Följande högre svenska krav ska uppfyllas för certifiering av utsäde av

sockerbeta för saluföring i Sverige:

1. Utsädet ska uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet. Minsta

provvikt ska vara 500 g.

Rent frö*

(vikt-%)

Grobarhet, lägst

(% av frögytt-

ringar eller rent

frö)

Sockerbeta:

- monogermt frö

97

90

- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)

97

90

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider

97

73

- annat frö

97

68

* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.

2. Monogermt frö:

Minst 95 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen

frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 3 %, beräknat på

andelen grodda frögyttringar.

3. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 0,5 viktprocent för monogermt frö och

tekniskt monogermt frö (precisionsfrö). I fråga om pelleterat utsäde ska analysen

utföras på officiellt tagna prov ur det färdigställda partiet, dvs. efter eventuell

mekanisk behandling men före pelletering.

SJVFS 2004:17

22

B. Utsäde av foderväxter

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på sortrenhet,

konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan angiven

tabell:

Sortrenhet i respektive klass, lägst

(%)

Art

A, B C

C1

C2

Fodermärgkål, kålrot

99,7 98,0

-

-

Ängsgröe, enklonssorter 99,7 98,0

-

-

Åkerböna, ärt

99,7 -

99,0

98,0

Övriga arter ska vara sortäkta med hänsyn till art och certifieringsklass.

2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska

hållas på lägsta möjliga nivå.

3. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av

andra arter samt grobarhet.

I)

Certifikatutsäde

a) Gräsarter

Högsta inblandning av frön

av andra arter (vikt-%)

Art

Grobar-

het, %

lägst a)

Rent frö,

vikt-%

lägst

Totalt,

e)

Enskild

art d)

Kvick-

rot

Antal Rumex

spp., utöver

R. acetosella

och R. mari-

timus

Alaskagräs

75

97

1,5

1,0

0,5

10

Bermudagräs

70

90

2,0

1,0

0,3

2

Festulolium, se rajsvingel

Gröe, kärr-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, lund-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, sen-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, vit-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

5

Gröe, ängs-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gullhavre 70

75

3,0

1,0

c)

0,3

2

Hundäxing

80 90 1,5 1,0 0,3 5

Knylhavre

75 90 3,0 1,0

c)

0,5 5

Phalaris

aquatica

75 96 1,5 1,0 0,3 5

Plattlosta

75 97 1,5 1,0 0,5 10

Rajgräs,

engelskt

80 96 1,5 1,0 0,5 5

Rajgräs,

hybrid-

75 96 1,5 1,0 0,5 5

Rajgräs, italienskt inkl.

westerwoldiskt rajgräs

75

96

1,5

1,0

0,5

5

Rajsvingel,

Festulolium

75 96 1,5 1,0 0,5 5

Svingel,

får-

75 85 2,0 1,0 0,5 5

Svingel,

hård-

75 85 2,0 1,0 0,5 5

Svingel,

röd-

75 90 1,5 1,0 0,5 5

Svingel,

rör-

80 95 1,5 1,0 0,5 5

Svingel,

ängs-

80 95 1,5 1,0 0,5 5

Timotej

80 96 1,5 1,0 0,3 5

Turftimotej

80 96 1,5 1,0 0,3 5

Ven,

brun-

75 90 2,0 1,0 0,3 2

Ven,

kryp-

75 90 2,0 1,0 0,3 2

Ven,

röd-

75 90 2,0 1,0 0,3 2

Ven,

stor-

80 90 2,0 1,0 0,3 2

Ängskavle

70 75 2,5 1,0

c)

0,3 5

SJVFS 2004:17

23

b) Baljväxtarter och övriga arter

Högsta inblandning av frön av

andra arter (vikt-%)

Art

Grobarhet,

%

lägst a)

Högsta

halt hårda

frön

%

Rent frö,

vikt-%

lägst

Totalt, e) Enskild

art h)

Antal Rumex

spp., utöver

R. acetosella

och R. mari-

timus

Esparsett 75

20

95

2,5

1,0

5

Klöver, alexandriner-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, alsike-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, blod-

75

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, bockhorns-

80

-

95

1,0

0,5

5

Klöver, persisk

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, röd-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, tupp-

75

30

95

2,5

1,0

5

Klöver,

vit-

80 40 97 1,5 1,0 10

Käringtand

75

40

95

1,8 f)

1,0 f)

10

Lupin, blå-

75

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lupin, gul-

80

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lupin, vit-

80

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lusern

80 40 97

1,5 1,0 10

Lusern, blå-

80

40

97 k)

1,5

1,0

10

Lusern, humle-

80

20

97

1,5

1,0

10

Vicker, foder-

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Vicker, ludd-

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Vicker, ungersk

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Åkerböna

85

5

98

0,5 g)

0,3 g)

5

Ärt, foder-, kok-

80

-

98

0,5 g)

0,3 g)

5

Fodermärgkål

75

-

98

1,0

0,5

i)

10

Honungsört

80 -

96 1,0 0,5 -

Kålrot

80

-

98

1,0

0,5

i)

5

Oljerättika

80

-

97

1,0

0,5

i)

5

Anmärkningar:

a) Samtliga friska ej grodda frön medräknas i grobarheten. För de arter där det är aktuellt medräknas hårda frön i grobarheten

upp till den för arten angivna högsta tillåtna halten hårda frön.

b) Inblandning med högst 0,8 viktprocent totalt av andra gröearter (Poa spp.) ska inte betraktas som förorening och ska inte

ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter.

c) Inblandning av gröearter (Poa spp.) ska inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter.

d) Förekomst av frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) får inte överstiga 0,3 viktprocent.

e) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen

provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. Förekomst av ett frö av snärja i den uttagna provmängden av gräsarter respektive

klöverarter, käringtand och lusernarter ska inte betraktas som en förorening om ett andra prov med samma resp. dubbel vikt är

fritt från snärja.

f) Inblandning med högst 1,0 viktprocent av rödklöver ska inte betraktas som en förorening och ska inte ingå vid beräkning av

högsta inblandning av andra arter.

g) Inblandning med högst 0,5 viktprocent av andra arter av lupin i lupin, annan ärt i foderärt och kokärt, småfröig vickerart i

storfröig och storfröig vickerart i småfröig betraktas inte som en förorening och ska inte ingå vid beräkning av högsta halten

inblandning av frön av andra arter.

h) Förekomst av väppling (Melilotus spp.) i utsäde av baljväxter får inte överstiga 0,3 viktprocent.

i) Förekomst av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) respektive åkersenap (Sinapis arvensis) i utsäde av fodermärgkål, kålrot

och oljerättika får inte överstiga 0,3 viktprocent.

j) Antalet lupinfrön av avvikande färg får inte överstiga 2 % i bitter lupin och 1 % i andra lupiner och antalet frön av bitter lupin

i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 2,5 %.

k) Andelen avfall, fastställt enligt gällande analysregler, får inte överstiga 0,1 viktprocent.

SJVFS 2004:17

24

II) Stam- och basutsäde

Utsädet ska uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och

grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag:

1) Vad som anges under anmärkningarna b, c, d, f och g gäller inte för stam- och

basutsäde, samt anmärkning e vad beträffar möjligheten för ett andra prov för

undersökning av förekomst av snärja.

2) Inblandning av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent. För Alaskagräs och

plattlosta gäller dock 0,4 viktprocent. Dessutom får högst 20 frön i uttagen

provmängd enligt kraven i bilaga 2 a utgöras av en enskild art utom vad som gäller

enligt punkt 3 och 4 nedan.

3) Högsta inblandning totalt av frön av andra arter av gröearter (Poa spp.) än den

som ska undersökas får inte överstiga 1 i ett prov om 500 frön.

4) I hundäxing, knylhavre, rajgräsarter, rajsvingel, svingelarter samt ängskavle ska

inblandning av högst 80 frön av gröearter (Poa spp.) inte betraktas som en

förorening. I gullhavre ska inblandning av högst 20 frön av gröearter (Poa spp.) inte

betraktas som en förorening.

5) Utsäde av baljväxter ska vara fritt från väppling (Melilotus spp.). Förekomst av ett

frö av väppling i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av klöverarter,

käringtand, lusernarter samt tuppklöver ska inte betraktas som en förorening om ett

andra prov om två gånger den uttagna provmängden är fritt från frön av väppling.

Antalet frön av väppling behöver inte fastställas i utsäde av bockhornsklöver,

esparsett, lupinarter, vickerarter och åkerböna samt ärt.

6) Antalet bittra lupinfrön i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 1 %.

7)

Högsta tillåtna halt av kvickrot (Elymus repens), renkavle (Alopecurus

myosuroides) och skräppa eller syra (Rumex spp.), får uppgå till:

Art

Antal Rumex spp., utöver

R. acetosella och

R. maritimus

Kvickrot

(Elymus

repens)

Renkavle

(Alopecurus

myosuroides)

Gröearter

1

1

1

Gullhavre

1

1

1

Hundäxing

2

5

5

Knylhavre

2

5

5

Lostearter

5

5

5

Rajgräsarter

2

5

5

Rajsvingel

2

5

5

Svingelarter

2

5

5

Timotejarter

2

1

1

Venarter

1

1

1

Ängskavle

2

5

5

Bockhornsklöver 2

Esparsett

2

Klöverarter

3

Käringtand

3

Lupinarter

2

Lusernarter

3

Tuppklöver

2

Vickerarter

2

Åkerböna

2

Ärt

2

Fodermärgkål

3

Honungsört

-

Kålrot

2

Oljerättika

2

SJVFS 2004:17

25

III)

Handelsutsäde

Utsädet ska uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och

grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag:

1) Viktprocenten angående högsta inblandning av frön av andra arter, både totalt

resp. av enskild art, får ökas med 1 procentenhet.

2) En högsta inblandning med 10 viktprocent av frön av andra gröearter (Poa spp.) i

vitgröe ska inte betraktas som en förorening.

3) En högsta inblandning med 1 viktprocent av frön av väppling (Melilotus spp.) i

tuppklöver ska inte betraktas som en förorening.

4) En högsta inblandning med 6 viktprocent av frön av fodervicker och luddvicker

eller besläktade odlade arter i ungersk vicker ska inte betraktas som en förorening.

5) Lägsta renhetsgrad för ungersk vicker ska vara 97 viktprocent.

Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:

1. Vattenhalten för utsäde av foderväxter får vara högst 13,0 % utom för vickerarter,

åkerböna och ärt för vilka vattenhalten får vara högst 17,0 %.

C. Utsäde av olje- och fiberväxter

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. För utsäde av hybridsorter av

raps vilka producerats med hjälp av hansterilitet, ska detta också gälla för de

ingående komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av

fertilitet. Särskilda krav på sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller

laboratorieanalys, framgår av nedan angiven tabell:

Sortrenhet i respektive

klass, lägst (%)

Art

A,

B

C C1 C2 C3

Jordnöt

99,7 -

99,5 99,5 -

Raps (utom hybridsorter) och rybs,

förutom sorter som endast är avsedda

till foder

99,9

99,7

-

-

-

Raps (utom hybridsorter) och rybs,

sorter som endast är avsedda till foder

99,7

99,0

-

-

-

Raps, hybridsorter som producerats

med hjälp av hansterilitet

honkomponenten

hankomponenten

99,0

99,9

-

-

-

-

-

-

-

-

Raps, hybridsorter som producerats

med hjälp av hansterilitet

-

90,0

-

-

-

Sojaböna

97,0 -

95,0 95,0 -

Solros, utom hybridsorter och deras

komponenter

99,7

99,0

- - -

Vitsenap

99,7

99,0

Vallmo

99,0

98,0

- - -

Olje-

och

spånadslin

99,7 -

98,0 97,5 97,5

Utsäde av hybridsorter av raps som producerats med hjälp av hansterilitet får

godkännas för certifiering som certifikatutsäde endast om resultat av officiell

efterkontroll av officiellt uttagna prov av basutsäde visar att basutsädet uppfyller

kraven för sortäkthet beträffande komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet,

och de i tabellen angivna kraven för lägsta sortrenhet.

För basutsäde av hybridsorter får sortrenheten bedömas genom lämpliga

biokemiska metoder.

SJVFS 2004:17

26

För certifikatutsäde av hybridsorter gäller att kravet för sortrenhet ska

kontrolleras vid officiell efterkontroll, vilken utförs på ett lämpligt antal officiellt

uttagna prov. Lämpliga biokemiska metoder får användas.

2. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av

andra arter samt grobarhet. Handelsutsäde ska, i förekommande fall, uppfylla samma

krav som certifikatutsäde.

Högsta innehåll av frön av andra

arter (antal eller vikt-%)

Art

Grobarhet,

%

lägst

Rent frö,

vikt-%

lägst

Totalt, a) Antal Rumex spp.

utöver R. acetosella

Klass

A, B

Klass

C

Bomull

80

98

15

-

-

Hampa

75

98

30

Jordnöt

70

99

5

-

-

Kummin

70

97

25

c)

d) -

-

Lin, olje-

85

99

15 d) e)

-

-

Lin, spånads-

92

99

15 d) e)

-

-

Raps

85

98

b)

c)

2

5

Rybs

85

98

b)

c)

2

5

Safflor

75

98

5

f)

Senap, sarepta-

85

98 b)

c)

2

5

Senap, svart-

85

98 b)

c)

2

5

Senap, vit-

85

98 b)

c)

2

5

Sojaböna

80

98

5

-

-

Solros

85

98

5

-

-

Vallmo

80

98

25

-

-

Anmärkningar:

a) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen

provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. För alla arter i tabellen, utom kummin, sojaböna och solros, betraktas inte ett frö av snärja

i den uttagna provmängden som en förorening om ett andra prov av samma vikt är fritt från snärja.

b) Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.

c) Antalet frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a får vara högst 10.

d) Antalet frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av kummin respektive lin

får vara högst 3 resp. 4.

e) Antalet frön av linrepe (Lolium remotum) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a får vara högst 2.

f) Utsädet får ej innehålla frön av snyltrot (Orobanche spp.), ett frö av snyltrot i en uttagen provmängd om 100g räknas dock

inte som en förorening om ett andra prov om 200g är fritt från snyltrot.

3. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska

hållas på lägsta möjliga nivå. Som särskilda krav ska dock följande gälla:

a) För lin, solros respektive hampa får antalet frön som är infekterade med

Botrytis spp. inte överstiga 5 %. För lin får dessutom antalet frön som är infekterade

med andra sjukdomar än Botrytis spp., särskilt Ascochyta linicola, Colletotrichum

lini, Fusarium spp. och Alternaria spp., inte överstiga totalt 5 %. I spånadslin får

antalet frön som är infekterade med Ascochyta linicola inte överstiga 1 %.

b) I uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av rybs och vitsenap respektive

raps och solros får antalet sklerotier eller fragment av sklerotier av Sclerotinia

sclerotiorum inte överstiga 5 respektive 10.

c) För sojaböna gäller särskilt följande:

aa)

Vad

beträffar

Pseudomonas syringae pv glycinea får högst fyra delprov i

ett prov om minst 5 000 frön per parti, uppdelat i fem delprov, vara smittade med

nämnda organism. Om misstänkta kolonier identifieras i samtliga fem delprov får

ovannämnda krav bekräftas genom lämpliga biokemiska undersökningar av isolat på

lämpligt medium av misstänkta kolonier från varje delprov.

bb)

Vad

beträffar

Diaporthe phaseolorum får andelen smittade frön inte

överstiga 15 %.

cc) Andelen avfall får inte överstiga 0,3 viktprocent.

SJVFS 2004:17

27

Undersökning härom behöver inte göras såvida det inte råder något tvivel om att

kraven är uppfyllda.

d) För bomull får antalet frön som är infekterade med Platyedria gossypium inte

överstiga 1 %.

Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:

1. Vattenhalten för samtliga oljeväxtarter får vara högst 10,0 %.

2.

Totalhalten glukosinolater i utsäde av raps- och rybssorter med låg

glukosinolathalt får inte överstiga 20 mikromol/gram vid 9 % vattenhalt i klass A och

B respektive 25 mikromol/gram vid 9 % vattenhalt i klass C. Bestämningen av

glukosinolathalt ska ske med HPLC-metoden enligt EN ISO 9167-1:1995.

3. Antalet frön av åkersenap (Sinapis arvensis) i uttagen provmängd enligt kraven i

bilaga 2 a av raps och rybs får vara högst 10. (SJVFS 2004:17).

SJVFS 2004:17

28

Bilaga 2 a

Minsta provvikt för undersökning i utsäde av foder-, olje- och fiberväxter av

inblandning av antal frön av andra arter

A. Utsäde av foderväxter

a) Gräsarter

Art

Minsta

provvikt

(gram) för bestäm-

ning av antal frön av

andra arter

Alaskagräs

200

Bermudagräs

5

Festulolium, se

rajsvingel

Gröe, kärr-

5

Gröe, lund-

5

Gröe, sen-

5

Gröe, vit-

10

Gröe, ängs-

5

Gullhavre

5

Hundäxing

30

Knylhavre

80

Phalaris aquatica

50

Plattlosta

200

Rajgräs, engelskt

60

Rajgräs, hybrid-

60

Rajgräs, italienskt

inkl. westerwoldiskt

rajgräs

60

Rajsvingel, Festu-

lolium

50

Svingel, får-

30

Svingel, hård-

30

Svingel, röd-

30

Svingel, rör-

50

Svingel, ängs-

50

Timotej

10

Turftimotej

10

Ven, brun-

5

Ven, kryp-

5

Ven, röd-

5

Ven, stor-

5

Ängskavle

30

SJVFS 2004:17

29

b) Baljväxtarter och övriga arter

Art

Minsta provvikt

(gram) för bestäm-

ning av antal frön av

andra arter

Esparsett

400*

Klöver, alexandriner- 60

Klöver, alsike-

20

Klöver, blod-

80

Klöver, bockhorns-

450

Klöver, persisk

20

Klöver, röd-

50

Klöver, tupp-

120**

Klöver, vit-

20

Käringtand

30

Lupin, blå-

1 000

Lupin, gul-

1 000

Lupin, vit-

1 000

Lusern

50

Lusern, blå-

50

Lusern, humle-

50

Vicker, foder-

1 000

Vicker, ludd-

1 000

Vicker, ungersk

1 000

Åkerböna

1 000

Ärt, foder-, kok-

1 000

Fodermärgkål

100

Honungsört

40

Kålrot

100

Oljerättika

300

*Frukt 600 gram

**Frukt 300 gram

SJVFS 2004:17

30

B. Utsäde av olje- och fiberväxter

Art

Minsta provvikt

(gram) för bestäm-

ning av antal frön av

andra arter

Bomull

1 000

Hampa

600

Jordnöt

1 000

Kummin

80

Lin, olje-

150

Lin, spånads-

150

Raps

100

Rybs

70

Safflor

900

Senap, sarepta-

40

Senap, svart-

40

Senap, vit-

200

Sojaböna

1 000

Solros

1 000

Vallmo

10

(SJVFS 2004:17).

SJVFS 2004:17

31

Bilaga 3

KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH

PÅ FÄLTBESIKTNING

Utsädesodling:

1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde av den

aktuella grödans art och sort, och fältet ska vara tillräckligt fritt från plantor som

härrör från den tidigare grödan. För utsädesodling av blålusern gäller att det inte får

ha förekommit blålusern på fältet de tre föregående åren. För utsädesodling för

produktion av hybridsorter av raps gäller att det inte får ha odlats korsblommiga

växter (Cruciferae) på fältet de fem föregående åren.

2. Grödan ska uppfylla följande krav.

a) Beta: Grödan ska uppfylla följande krav med avseende på avstånd från

angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:

Gröda Minsta

avstånd

1. Vid produktion av stam- och basutsäde:

— från varje pollenkälla av familjen Beta

1000 m

2. Vid produktion av certifikatutsäde:

a) av sockerbeta:

— från alla pollenkällor av familjen Beta som inte

upptas nedan

1000 m

— från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den

avsedda pollenkällan eller en av de avsedda

pollenkällorna är diploid

600 m

— från diploida sockerbetspollenkällor, om den

avsedda pollenkällan är helt tetraploid

600 m

— från sockerbetspollenkällor av okänd ploiditet

600 m

— från diploida sockerbetspollenkällor, om den

avsedda pollenkällan eller en av de avsedda

pollenkällorna är diploid

300 m

— från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den

avsedda pollenkällan är helt tetraploid

300 m

— mellan två odlingsfält för utsäde av sockerbeta

där hansterilitet inte används

300 m

b) av foderbeta:

— från alla pollenkällor av familjen Beta som inte

upptas nedan

1000 m

SJVFS 2004:17

32

Gröda Minsta

avstånd

— från tetraploida foderbetspollenkällor, om

den

avsedda pollenkällan eller en av de

avsedda pollenkällorna är diploid

600 m

— från diploida foderbetspollenkällor om den

avsedda pollenkällan är helt tetraploid

600 m

—

från foderbetspollenkällor av okänd

ploiditet

600 m

— om den avsedda pollenkällan eller en av de

avsedda pollenkällorna är diploid, från

diploida foderbetspollenkällor

300 m

— från tetraploida foderbetspollenkällor om

den avsedda pollenkällan är helt tetraploid

300 m

—

mellan två odlingsfält för utsäde av

foderbeta där hansterilitet inte används

300 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas

tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer. Isolering är inte nödvändig

mellan två grödor där samma pollenkälla används. Ploiditeten hos såväl de

fröbärande som de pollenspridande komponenterna i utsädesproducerande gröda

måste fastställas med hänvisning till EG:s gemensamma sortlista för arter av

lantbruksväxter. Om denna uppgift inte lämnas för en sort ska ploiditeten betraktas

som okänd och ett minsta isoleringsavstånd på 600 meter följaktligen krävas.

b) Foderväxter: Grödan ska uppfylla följande krav med avseende på avstånd från

angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

Fodermärgkål, honungsört och kålrot

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

400 m

200 m

Andra arter eller sorter än fodermärgkål,

honungsört, kålrot, enklonssorter av ängsgröe,

ärt

—

för produktion av utsäde avsett för

uppförökning, fält upp till två hektar

200 m

—

för produktion av utsäde avsett för

uppförökning, fält över två hektar

100 m

— för produktion av bruksutsäde, fält upp till

två hektar

100 m

— för produktion av bruksutsäde, fält över

två hektar

50 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas

tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

Följande särskilda krav ska därutöver gälla:

SJVFS 2004:17

33

I) Plantor av andra arter, vars frön är svåra att skilja från frön från den aktuella

grödan i laboratorieprov, ska hållas på låg nivå. I synnerhet gäller detta grödor av

rajgräsarter eller rajsvingel som ska uppfylla följande krav:

Antalet plantor av en annan rajgräsart eller rajsvingel än den aktuella grödans art

får inte överstiga:

— en per 50 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

II) Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. I synnerhet grödor av andra

arter än fodermärgkål, kålrot, åkerböna, ängsgröe eller ärt ska uppfylla följande krav:

Antalet plantor av den aktuella grödans art som inte är sortäkta får inte överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

För ängsgröe får antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort inte

överstiga:

— en per 20 m² vid produktion av basutsäde,

— fyra per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

För sorter som klassificerats officiellt som "apomiktiska enklonssorter" får dock

ett högsta antal plantor av främmande sort om sex per 10 m² anses uppfylla

ovanstående krav vid produktion av certifikatutsäde.

c) Olje- och fiberväxter: Grödan ska uppfylla följande krav med avseende på avstånd

från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

Bomull utom hybrider av Gossypium hirsutum

och/eller Gossypium barbadense, hampa (annat

än monoika sorter), kummin, rybs, safflor,

sareptasenap, svartsenap och vitsenap:

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

400 m

200 m

Hampa, monoika sorter:

— för produktion av basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

5 000 m

1 000 m

Raps, utom hybridsorter:

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

200 m

100 m

Raps för produktion av hybrider:

— för produktion av basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

500 m

300 m

Solros:

— för produktion av basutsäde av hybrider

— för produktion av stam- och basutsäde av

andra sorter än hybrider

— för produktion av certifikatutsäde

1 500 m

750 m

500 m

SJVFS 2004:17

34

Bomull av arterna Gossypium hirsutum och

Gossypium barbadense:

— för produktion av basutsäde av föräldralinjer

av G. barbadense

— för produktion av basutsäde av föräldralinjer

av G. hirsutum

—

för produktion av certifikatutsäde av

intraspecifika hybrider av G. barbadense

—

för produktion av certifikatutsäde av

intraspecifika hybrider av G. hirsutum

—

för produktion av certifikatutsäde av

interspecifika hybrider av G. barbadense och G.

hirsutum

800 m

600 m

600 m

200 m

600 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas

tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

Följande särskilda krav ska därutöver gälla:

I) Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, i fråga om grödor av en

inavelslinje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. Vid

produktion av utsäde av hybridsorter ska detsamma även gälla för de ingående

komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.

II) Grödor av bomull (utom hybrider), hampa, kummin, safflor, sareptasenap och

svartsenap ska uppfylla följande krav:

Antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort får inte överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

III) Grödor med hybridsorter av raps som producerats med hjälp av hansterilitet ska

uppfylla följande krav:

Andelen plantor som uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i

förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga:

aa) vid produktion av basutsäde:

i) för inavlade linjer: 0,1 %

ii)

enkla

hybrider:

— hankomponent: 0,1 %

— honkomponent: 0,2 %

bb) vid produktion av certifikatutsäde:

— hankomponent: 0,3 %

— honkomponent: 1,0 %.

Graden av hansterilitet ska vara åtminstone 99 % för produktion av basutsäde och

98 % för produktion av certifikatutsäde. Graden av hansterilitet ska bedömas genom

undersökning av frånvaron av fertila ståndarknappar hos blommorna.

IV) Grödor av solroshybrider ska uppfylla följande krav:

SJVFS 2004:17

35

a) Andelen plantor som uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i

förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga:

aa) vid produktion av basutsäde:

i) för inavlade linjer: 0,2 %

ii) enkla hybrider:

— hanlig förälder: plantor som har spridit pollen medan 2 % eller

mer av honplantorna har receptiva blommor: 0,2 %

— honlig förälder: 0,5 %

bb) vid produktion av certifikatutsäde:

— hankomponent: plantor som har spridit pollen medan 5 % eller mer

av honplantorna har receptiva blommor: 0,5 %

— honkomponent: 1,0 %

b) Följande övriga krav ska uppfyllas vid produktion av utsäde av hybridsorter:

aa) Hankomponentplantorna ska sprida tillräckligt med pollen under

honkomponentplantornas

blomning.

bb) Då honkomponentplantorna har receptiva pistillmärken ska andelen

honkomponentplantor som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5 %.

cc) Vid produktion av basutsäde får andelen honkomponentplantor som

uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till

komponenten och som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5 %.

dd) En hansteril komponent ska användas för att producera certifikatutsäde

med användning av en hankomponent som innehåller en särskild fertilitets-

återställande linje (eller linjer) så att åtminstone en tredjedel av de plantor som odlas

av den uppkomna hybriden producerar pollen som i alla avseenden kan bedömas som

normalt. Om en hansteril honkomponent och en hankomponent som återställer

fertiliteten har använts vid produktionen av certifikatutsäde, ska utsädet som

produceras av den hansterila föräldern blandas med utsäde från den helt fertila

föräldern. Förhållandet mellan utsädet från den hansterila föräldern och det från den

hanfertila får inte överstiga två till ett.

V) Grödor av bomullshybrider ska uppfylla följande krav:

a) I en gröda avsedd för produktion av basutsäde av föräldralinjer av Gossypium

hirsutum och Gossypium barbadense ska den lägsta sortrenheten av både de hanliga

och de honliga föräldralinjerna vara 99,8 %, när fem procent eller mera av de

fröbärande plantorna har pollenreceptiva blommor. Graden av hansterilitet hos den

fröbärande föräldralinjen ska fastställas genom undersökning av blommorna med

avseende på frekvensen av sterila ståndarknappar och ska inte vara mindre än

99,9 %.

b) I en gröda avsedd för produktion av certifikatutsäde av hybridsorter av Gossypium

hirsutum och Gossypium barbadense ska den lägsta tillåtna sortrenheten hos både

den fröbärande föräldralinjen och den pollinerande föräldralinjen vara 99,5 %, när

minst 5 % av de fröbärande plantorna har pollenreceptiva blommor. Graden av

hansterilitet hos den fröbärande föräldralinjen ska fastställas genom undersökning av

blommorna med avseende på frekvensen av sterila ståndarknappar och ska inte vara

mindre än 99,7 %.

3. Skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska hållas på lägsta

möjliga nivå. Vad beträffar sojaböna gäller detta särskilt för organismerna Pseudo-

SJVFS 2004:17

36

monas syringae pv glycinea, Diaporthe phaseolorum var. caulivora och var. sojae,

Phialophora gregata och Phytophthora megasperma f. sp. glycinea.

Fältbesiktning:

Uppfyllande av de krav som anges ovan ska kontrolleras genom fältbesiktning.

Dessa fältbesiktningar ska utföras enligt följande:

A. Fältbesiktning ska utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant

utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.

B. Antalet fältbesiktningar ska utgöra

— för beta: minst en fältbesiktning. För basutsäde ska två sådana besiktningar

utföras, en av sticklingarna och en av de fröproducerande plantorna.

— för foderväxter: minst en fältbesiktning.

— för olje- och fiberväxter: för andra grödor än hybridsorter minst en fältbesiktning.

I fråga om hybridsorter av raps ska minst tre fältbesiktningar utföras, den första före

blomstadiet, den andra i tidig blomning och den tredje vid avslutad blomning.

Även för hybridsorter av bomull ska det göras minst tre fältbesiktningar, den första i

början av blomningen, den andra innan avslutad blomning och den tredje vid

avslutad blomning sedan ev. pollinerande föräldraplantor tagits bort. För hybridsorter

av solros ska det utföras minst två fältbesiktningar. (SJVFS 2004:17).

SJVFS 2004:17

37

Bilaga 3a

GODKÄNNANDE AV PERSON SOM SKA UTFÖRA FÄLTBESIKTNING

AV UTSÄDESODLINGAR

1. Ansökan ska sändas in till Statens utsädeskontroll på ett särskilt

ansökningsformulär som Utsädeskontrollen tillhandahåller.

2. Den sökande ska ha lantbruksutbildning eller motsvarande kunskaper som

innebär att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett tillfredsställande sätt.

3. Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av

fältbesiktningen.

4. Som en förutsättning för godkännande ska sökanden underteckna en åtagande-

förklaring beträffande reglerna för officiella fältbesiktningar.

5. Beslut om godkännande meddelas av Utsädeskontrollen när sökanden med

godkänt resultat har genomgått Utsädeskontrollens kurs för nya besiktningsmän.

Beslutet ska vara tidsbegränsat till tre år.

6. Besiktningsmannen tilldelas av Utsädeskontrollen ett kontrollnummer som alltid

ska anges tillsammans med dennes underskrift på besiktningsprotokoll och

besiktningsrapporter.

7. Beslutet innebär behörighet att utföra fältbesiktning av utsädesodlingar av foder-,

olje- och fiberväxter som anmälts till Utsädeskontrollen för fältbesiktning. En

person som är anställd i ett utsädesföretag får endast utföra fältbesiktning av

utsädesodlingar som är anmälda av detta företag. Utsädeskontrollen får dock efter

skriftlig ansökan från både arbetsgivaren och ett annat utsädesföretag, medge att

en besiktningsman utför fältbesiktning även för ett annat utsädesföretag än det

besiktningsmannen är anställd av.

8. Besiktningsmannen ska genomföra fältbesiktningen enligt Utsädeskontrollens

anvisningar för fältbesiktning av foder-, olje- och fiberväxter, vilka uppdateras

årligen. Aktuella fältbesiktningsprotokoll ska användas. Besiktningsprotokollen

ska skickas in till Utsädeskontrollen så snart som möjligt efter genomförd besikt-

ning, så att Utsädeskontrollen har möjlighet att genomföra en stickprovskontroll.

9. Förnyat godkännande förutsätter att besiktningsmannen regelbundet utför

fältbesiktningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i Utsädes-

kontrollens repetitionskurs för fältbesiktning av foder-, olje- och fiberväxter.

10. Utsädeskontrollen får återkalla godkännandet om något av de ovannämnda

villkoren inte efterlevs. Återkallande får göras även om besiktningsmannen inte

bryter mot reglerna med avsikt. Utsädeskontrollen ska meddela ett sådant

återkallande till besiktningsmannens arbetsgivare liksom till andra certifierande

organ i Sverige.

11. Utsäde som kommer från en utsädesodling som besiktigats av en besiktningsman

som senare avstängts får underkännas vid certifieringen. (SJVFS 2001:26).

SJVFS 2004:17

38

Bilaga 4

MÄRKNINGSKRAV

1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar

a.

Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och

certifikatutsäde av samtliga arter (med undantag för blandningar):

1. Texten "EG:s regler". *

2. Certifieringsorgan och land.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form). **

6. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För

certifikatutsäde av en sammansatt sort ska i stället för sortbenämningen anges

namnet på den sammansatta sorten (uttryckt som ”sammansatt sort” följt av namnet)

och viktprocenten av de ingående komponenterna med sortbenämningen för dessa.

Det är tillräckligt att ange namnet på den sammansatta sorten om dess

sammansättning med viktprocent anmälts skriftligt till köparen, om denne så begärt,

och registrerats officiellt. ***

7. Utsädesklass. För certifikatutsäde av andra generationen även med

generationsbeteckning efter basutsäde. För stamutsäde ska även anges antal

generationer som föregår certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första

generationen.

8.

Produktionsland.

9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges texten "Ej

avsett för produktion av foderväxter".

11.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

12. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:

a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har

godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts

officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som

uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter.

b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet

tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga

sorten och texten "komponent".

c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av

texten "hybrid".

*För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 2 avsnitt A anges "EG:s regler,

svenska kvalitetskrav".

**För betutsäde anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. Angivande av

latinskt namn är frivilligt.

***För betutsäde anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö eller

texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).

SJVFS 2004:17

39

b. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende handelsutsäde av samtliga

arter som anges i bilaga 1 punkt 6:

1. Texten "EG:s regler".

2. Certifieringsorgan och land.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).

6.

Texten

"Handelsutsäde".

7.

Produktionsland.

8. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

c. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortblandningar:

1. Texten "EG:s regler".

2. Certifieringsorgan och land.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säcken.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt

modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

7. Netto- och bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

8. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges texten "Ej

avsett för produktion av foderväxter".

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

2. Märkning av småförpackningar (leverantörsmärke eller tryckt text på

förpackningen)

a. Obligatorisk information för EG-småförpackning av betutsäde:

1.

Texten

"EG-småförpackning".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3.

Partiets

referensnummer.

4. Kontrollmyndighet och land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6.

Art.

*

7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. **

8.

Texten

"Certifikatutsäde".

9. Netto- eller bruttovikt eller antalet frögyttringar. Om vikten anges och

pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska

även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas

eller frönas vikt och totalvikten.

SJVFS 2004:17

40

10.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

*Dessutom anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

**Dessutom anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö eller

texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).

b. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ A:

1. Texten "EG-småförpackning, typ A".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Kontrollmyndighet och land.

4.

Partiets

referensnummer.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt

modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett

för produktion av foderväxter".

10.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

c. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ B:

I) Bas- och certifikatutsäde

1. Texten "EG-småförpackning, typ B".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3.

Partiets

referensnummer.

4. Kontrollmyndighet och land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6.

Art.

7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

8.

Utsädesklass.

9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett

för produktion av foderväxter".

11.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

II) Handelsutsäde

Samma information som för certifikatutsäde med följande undantag:

punkt 7. Sort anges inte.

punkt 8. "Handelsutsäde" anges i stället.

punkt 10. Behöver inte anges eftersom det inte är relevant.

SJVFS 2004:17

41

III) Utsädesblandningar

1. Texten "EG-småförpackning, typ B".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3.

Partiets

referensnummer.

4. Kontrollmyndighet och land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7. Netto- eller bruttovikt.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt

modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett

för produktion av foderväxter".

10.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

d. Obligatorisk information för S-småförpackning:

I) Certifikatutsäde och handelsutsäde av olje- och fiberväxter

1.

Texten

"S-småförpackning".

2. Texten "Certifikatutsäde" eller "Handelsutsäde".

3. Firmans namn eller firmamärke.

4.

Referensnummer.

5.

Kontrollmyndighet.

6. Månad och år för sista försäljning.

7.

Art.

8. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För

certifikatutsäde av en sammansatt sort ska i stället för sortbenämningen anges

namnet på den sammansatta sorten (uttryckt som ”sammansatt sort” följt av namnet)

och viktprocenten av de ingående komponenterna med sortbenämningen för dessa.

Det är tillräckligt att ange namnet på den sammansatta sorten om dess

sammansättning med viktprocent anmälts skriftligt till köparen, om denne så begärt,

och registrerats officiellt.

9. Netto- eller bruttovikt.

10.

har upphävts genom (SJVFS 2001:26).

11.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

II) Utsädesblandningar

1.

Texten

"S-småförpackning".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3.

Referensnummer.

4.

Kontrollmyndighet.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7. Netto- eller bruttovikt.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt

modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

9.

har upphävts genom (SJVFS 2001:26).

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett

för produktion av foderväxter".

SJVFS 2004:17

42

11.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

3. Särskild märkning

Märkning av F-material, som ska användas för produktion av stamutsäde.

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1.

Art.

2. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

3.

Texten

"F-material".

4.

Referensnummer.

5.

Produktionsland.

6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land.

2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta anges om

det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. I fråga

om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för

slutliga sorter ska texten "komponent" läggas till.

4.

Utsädesklass.

5. För hybridsorter texten "hybrid".

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Netto- eller bruttovikt.

8. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".

9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

4. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke

a. Färg:

Officiellt märke:

F-material

Vit

Stamutsäde (klass A)

Vit med violett diagonal rand

Basutsäde

(klass

B)

Vit

Certifikatutsäde (klass C)

Blå

Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

Certifikatutsäde 3:e generation (klass C3)

Röd

Certifikatutsäde av en sammansatt sort (klass C)

Blå med grön diagonal rand

Handelsutsäde Brun

Art- eller sortblandningar

Grön

Ej dokumenterad sort

Brun

Icke slutligt certifierat utsäde

Grå

SJVFS 2004:17

43

Leverantörsmärke:

EG-småförpackning

Blå

EG-småförpackning av typ A

Grön

EG-småförpackning av typ B

1a)

basutsäde

Vit

1) certifikatutsäde (klass C)

Blå

2) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

3) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

4)

handelsutsäde

Brun

5)

blandningar Grön

Ej dokumenterad sort

Brun

S-småförpackning

1)

certifikatutsäde

Blå

2) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

3) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

4) certifikatutsäde 3:e generation (klass C3)

Röd

5) Certifikatutsäde av en sammansatt sort (klass C) Blå med grön diagonal rand

6)

handelsutsäde

Brun

7)

blandningar Grön

b. Storlek:

Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där anpassning av

storlek får ske. (SJVFS 2003:81)

SJVFS 2004:17

44

Bilaga 5

OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH

INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 27 a

OCH 29 §§)

Dokumentet ska innehålla följande upplysningar:

1. Utställande myndighet.

2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta anges om det

är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

4. Utsädesklass.

5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av

sådant parti har skett.

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Areal för produktion av aktuellt parti.

8. Skördad mängd och antal förpackningar.

9. Godkänd fältbesiktning.

10. Resultat av ev. föranalyser.

(SJVFS 2001:26).