SJVFS 2005:57

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

ISSN 1102-0970

SJVFS 2005:57

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av

utsäde av köksväxter;

Saknr U 41

Utkom från trycket

den 29 september 2005

Omtryck

beslutade den 29 september 2005

Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 11, 13, 15-16, 25 samt 28 §§

utsädesförordningen (2000:1330) och 8 § förordningen (1996:146) med instruktion

för Statens utsädeskontroll, samt efter samråd med Statens utsädeskontroll och

Statens växtsortnämnd, i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1994:24) om

certifiering m.m. av utsäde av köksväxter2,

dels att 3 - 7 och 23 §§ ska ha följande lydelse, samt

dels att det i föreskrifterna ska föras in en ny paragraf, 5 a §, och tre nya bilagor,

bilaga 2 a, bilaga 2 b och bilaga 2 c, av följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i

utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2001:30).

DEFINITIONER

2 § De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298), växtskyddslagen

(1972:318) och i 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa

föreskrifter.

I dessa föreskrifter avses med

utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 nämnda arterna,

grundutsäde:

utsäde certifierat i en klass som medger reproduktion för

certifiering av skörden,

bruksutsäde: utsäde som inte ska användas för vidare uppförökning,

1 Jfr rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 33,

Celex 32002L0055), senast ändrat genom rådets direktiv 2004/117/EG (EUT L 14, 18.1.2005, s. 18, Celex 32004L0117),

kommissionens beslut 81/675/EEG av den 28 juli 1981 om fastställande av att vissa förslutningssystem är icke återanvändbara,

i den mening som avses i rådets direktiv 66/400/EEG, 66/401/EEG, 66/402/EEG, 69/208/EEG och 70/458/EEG (EGT L 246,

29.8.1981, s. 26, Celex 31981D0675), ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT L 327, 22.11.1986, s. 50, Celex

31986D0563), kommissionens direktiv 89/14/EEG av den 15 december 1988 om fastställande av grupper av mangold och

rödbeta med avseende på villkoren för grödans fribelägenhet enligt bilaga 1 till rådets direktiv 70/458/EEG om saluföring av

utsäde av köksväxter (EGT L 8, 11.1.1989, s. 9, Celex 31989L0014) och kommissionens direktiv 92/105/EEG av den 3

december 1992 om en viss standardisering av växtpass för användning vid förflyttning av vissa växter, växtprodukter eller

andra föremål inom gemenskapen och om närmare bestämmelser om utfärdande av sådana växtpass samt villkor och närmare

bestämmelser om ersättande av växtpass (EGT L 4, 8.1.1993, s. 22, Celex 31992L0105), ändrat genom kommissionens direktiv

2005/17/EG (EUT L 57, s. 23, 3.3.2005, Celex 32005L0017), samt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 69/98 av den 17

juli 1998 om ändring av bilaga I (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till EES-avtalet (EGT L 158, 24.6.1999, s. 1, Celex

21999D0624(1)), senast ändrat genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 141/2004 (EUT L 102, 21.4.2005, s. 6).

2

Författningen omtryckt SJVFS 2005:26.

SJVFS 2005:57

förädlarmaterial

(F-material): utsäde av en förädlad sort, som används av

förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för fram-

ställning av stamutsäde eller basutsäde,

stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes

representant är framställt från F-material eller stamutsäde och som uppfyller de i

bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning av stamutsäde, basutsäde

eller certifikatutsäde,

basutsäde

(utsädesklass

B): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes

representant är framställt från stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 1 angivna

kraven samt är avsett för framställning av certifikatutsäde,

certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde som är framställt från basutsäde, eller på

förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven

samt huvudsakligen är avsett för användning som bruksutsäde,

standardutsäde: utsäde som är kontrollerat och som uppfyller de i bilaga 1

punkterna 2 och 3 angivna kraven samt är avsett för användning som bruksutsäde,

småförpackningar: en förpackning av certifikatutsäde eller standardutsäde med

en högsta nettovikt för:

a) bondböna, brun böna, böna, rosenböna och ärt: 5 kg,

b) jättepumpa, körvel, lök, majrova, mangold, morot, pumpa, rädisa, rättika,

rödbeta, sparris, spenat, squash, svartrot, vattenmelon och vintersallat: 500 g,

c) andra arter av köksväxter: 100 g,

d) sortblandning av rädisa, rättika eller sallat: 50 g;

i de angivna nettovikterna inräknas inte eventuellt innehåll av pesticider i

pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser,

provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,

officiella

åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av ett organ

som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk,

OECD-systemet: de regler som är fastställda av Organisation for Economic Co-

operation and Development (OECD) den 28 september 2000 för certifiering av

utsäde av köksväxter,

dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en sortlista inom

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i OECD:s sortlista,

växtpass:

officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav vid

förflyttning av växter inom Europeiska unionen (EU) är uppfyllda, samt

sundhetsintyg:

sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av

Jordbruksverket. (SJVFS 2001:30).

GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING OCH FÖR KONTROLL

AV STANDARDUTSÄDE

Provtagning och partistorlek

3 § Provtagning av utsäde för certifiering respektive för kontroll av standardutsäde

ska ske enligt de regler som fastställts av International Seed Testing Association

(ISTA).

Alla utsädespartier för certifiering ska vara officiellt provtagna eller provtagna av

en provtagare som auktoriserats av Utsädeskontrollen. Detsamma gäller för kontroll

av standardutsäde. Villkoren för att kunna bli en auktoriserad provtagare framgår av

bilaga 2 b. I bilagan finns också bestämmelser som den auktoriserade provtagaren

2

SJVFS 2005:57

ska följa. Utsädeskontrollen ska kontrollera den auktoriserade provtagarens arbete

genom en stickprovskontroll på minst 5 %. Stickprovskontroll behöver dock inte

utföras på prov som tas ut av en automatisk provtagare.

Alla delar av ett parti ska vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som ska betas

ska kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får Utsädes-

kontrollen medge undantag från kravet på provtagning före betning.

Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för prov-

tagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av Utsädes-

kontrollen. För att ett utsädesföretag ska kunna använda sig av en auktoriserad

provtagare måste företaget godkännas av Utsädeskontrollen enligt bilaga 2 b och

lämna den information som krävs enligt bilagan.

Ett utsädesparti ska vara enhetligt. Partistorleken får vara högst

1. 25 ton för utsäde av bondböna, brun böna, böna och ärt,

2. 20 ton för utsäde av jättepumpa, mangold, pumpa, rosenböna, rödbeta, sparris

och vattenmelon, samt

3. 10 ton för utsäde av övriga arter.

I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst

5 procent. (SJVFS 2005:57).

Fältbesiktning och sortkontroll

4 § Utsäde för certifiering ska komma från fältbesiktigad och godkänd utsädes-

odling. För att godkännas ska utsädesodlingen läggas ut på fält i god hävd och utan

känd förekomst av flyghavre samt uppfylla angivna krav för utsädesodling enligt

bilaga 2 och krav på sortkvalitet enligt bilaga 1.

Innan en utsädesodling slutligt godkänns av Utsädeskontrollen ska godkända

resultat från både fältbesiktningen och från kontrollodling av grundutsädet föreligga.

Detta gäller oavsett om den fältbesiktigats av Utsädeskontrollen eller av en

auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §. Vid slutlig fältbesiktning ska odlingen ha

befunnits vara fri från flyghavre. (SJVFS 2005:57).

5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning ska ske skriftligen till Utsädes-

kontrollen. Av anmälan ska det framgå om officiell eller auktoriserad fält-

besiktningsman avses användas. För vårsådda utsädesodlingar ska anmälan vara

Utsädeskontrollen tillhanda senast den 15 maj skördeåret och för höstsådda ska

anmälan vara inkommen senast den 25 april, såvida inte annan tidpunkt medges av

Utsädeskontrollen. För fleråriga utsädesodlingar ska anmälan ske varje år och vara

Utsädeskontrollen tillhanda senast den 15 maj skördeåret, såvida inte annan tidpunkt

medges av Utsädeskontrollen. Anmälningar efter den 15 juli kan endast medges om

Utsädeskontrollen har möjlighet till besiktning alternativt stickprovskontroll.

Utsädeskontrollen har rätt att avvisa odlingar som anmäls för sent.

Utsädeskontrollen ska under vegetationsperioden svara för besiktning och

kontroll av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 2 samt fastställa fältavsnittens

storlek, antal och fördelning på fält som ska besiktigas.

Utsädeskontrollen ska kontrollodla partier som certifieras i klasserna A, B samt i

klass C. Utsädeskontrollen ska i anslutning till kontrollodlingen bedöma om den ska

kombineras med laboratorieanalys.

3

SJVFS 2005:57

Utsädeskontrollen, eller en auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §, äger utan

föregående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och utför

besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.

Utsädeskontrollen ska skriftligen underrätta uppdragsgivaren om resultatet av

kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 2005:57).

5 a § Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för produktion av certifikatutsäde

får utföras av person som av Utsädeskontrollen godkänts för detta ändamål.

Villkoren för sådan auktorisation framgår av bilaga 2 a. I bilagan finns också

bestämmelser som den auktoriserade besiktningsmannen ska följa.

Utsädeskontrollen ska genom stickprov efterkontrollera minst 5 % av utsädes-

odlingarna som fältbesiktigats av besiktningsmän som auktoriserats enligt första

stycket. Utsädespartier från dessa utsädesodlingar ska kontrollodlas i den omfattning

Utsädeskontrollen anser nödvändigt. (SJVFS 2005:57).

Frövarukvalitet

6 § Frövarukvaliteten ska undersökas enligt ISTA:s regler, med de avvikande

bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön

av andra arter som framgår av bilaga 1 a. De analyser som krävs för certifiering av

utsäde, för att kontrollera om kvalitetskraven i bilaga 1 uppfylls, ska utföras av det

certifierande organet eller av ett laboratorium som har auktoriserats av

Jordbruksverket. Villkoren för att ett laboratorium ska kunna auktoriseras framgår av

bilaga 2 c. I bilagan finns också bestämmelser som det auktoriserade laboratoriet ska

följa. Utsädeskontrollen ska genom stickprov kontrollera minst 5 % av analyserna

som utförts vid det auktoriserade laboratoriet. (SJVFS 2005:57).

7 § Utsäde får godkännas om det vid undersökning av de uttagna proven uppfyller

kvalitetskraven i bilaga 1. Sundhetsanalyserna får göras på råvaruprov under

förutsättning att detta tagits ut av en officiell eller auktoriserad provtagare.

För saluföring i Sverige ska utsäde som producerats i Sverige även uppfylla de

tilläggskrav som anges i bilaga 1 för sådant utsäde.

Parti får inte godkännas om utsädet enligt det certifierande organets bedömning

är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att grobarheten

försämras. (SJVFS 2005:57).

Kontrollerat standardutsäde

8

§

Utsäde som är tillräckligt sortäkta och sortrent får, med undantag av

industricikoria (Cichorium intybus L. [partim]), utan certifiering och utan föregående

sortkontroll godkännas för saluföring som kontrollerat standardutsäde, om det

uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1 punkterna 2 och 3. För sådant godkännande ska

därutöver gälla att utsädet ska vara av en sort som är intagen i den svenska sortlistan,

i Europeiska gemenskapens (EG) gemensamma sortlista för arter av köksväxter eller

i en nationell sortlista från något annat land inom EES.

Standardutsäde av olika sorter av rädisa, rättika eller sallat får godkännas för

saluföring som sortblandning, om i blandningen ingående partier var för sig uppfyller

kraven i bilaga 1.

Utsädeskontrollen utför stickprovsvis efterkontroll av sortäkthet och sortrenhet.

(SJVFS 2001:30).

4

SJVFS 2005:57

Betat utsäde

9 § Utsäde som har behandlats med bekämpningsmedel (betats) får endast certifieras

eller godkännas som standardutsäde om medlet är jämnt fördelat på frövaran. (SJVFS

2001:30).

10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:13) om emballage för betat utsäde. (SJVFS

2001:30).

Utlämnande av utsäde

11 § Parti för certifiering och parti för kontroll som standardutsäde ska finnas

tillgängligt på platsen för provtagningen till dess att undersökningen av kvaliteten

visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i

bilaga 1 är uppfyllda.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet

certifiera utsäde för utförsel till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbets-

området innan resultatet av grobarhetsanalysen är klart.

Vid fall som avses i andra stycket ska Utsädeskontrollen vid begäran bistå andra

myndigheter inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med uppgifter om

det aktuella partiet.

Som villkor för sådan certifiering gäller att

1. utlämnandet endast ska avse första handelsledet och att köparens namn och

adress anges,

2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 1 uppvisas,

3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,

4. utsädesproducenten ska informera köparen om resultatet av grobarhetsanalysen

utvisar att kvalitetskraven i bilaga 1 inte är uppfyllda. (SJVFS 2001:30).

Undantag från krav på grobarhet

12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen godkänna för

certifiering partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilaga 1

angivna kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas under

förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att utsädet ska

användas för fortsatt uppförökning. (SJVFS 2001:30).

Utsäde av genetiskt modifierade sorter

12 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är

genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden

finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för

utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande

enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön.

Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen

enligt märkningskraven i bilaga 3, samt av alla dokument, officiella eller andra, som

fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad

5

SJVFS 2005:57

ska även framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten

omnämns. (SJVFS 2005:26).

MÄRKNING OCH FÖRSEGLING

13

§

Vid saluföring av utsäde ska varje förpackning, med undantag för

småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke vars utformning och innehåll

uppfyller kraven i bilaga 3.

Märkningen ska utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett

bevis på att utsädet är certifierat.

Ett officiellt märke ska vara av självhäftande material eller av rivbeständigt

material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb. (SJVFS 2001:30).

13 a § Det officiella märket får för certifierat utsäde av tomat (Lycopersicon

lycopersicum) och av släktet böna (Phaseolus spp.) kombineras med det växtpass

som krävs enligt 7 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om

skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare.

Den information som krävs utöver märkningen för certifieringen, för att det

kombinerade märket ska gälla som växtpass, framgår av bilaga 3. (SJVFS 2005:26).

14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § andra stycket och

förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § ska, utöver

kraven i bilaga 3, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med ett

leverantörsmärke på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt

utsädespartiets referensnummer anges. Dessutom ska, för utsäde som godkänts enligt

12 §, på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i

bilaga 1.

Leverantörsmärket ska inte kunna förväxlas med det officiella märket. (SJVFS

1996:103).

14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts

enligt 29 § ska, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha

samma färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort

ska det officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 4.

Märket ska alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav. (SJVFS

1996:103).

15 § har upphävts genom (SJVFS 1996:103).

16 § Vid certifiering ska varje förpackning förseglas under det certifierande organets

kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling utgörs av förslutning

och plombering och ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.

Följande förslutningssystem får användas utan plombering:

1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än

påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system eller

värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på sådant sätt att

den inte kan öppnas utan att skadas, eller

2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som inleds

med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning (bokstäver, symbol) som

6

SJVFS 2005:57

visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med outplånlig skrift på

minst ena sidan av påsens öppning. (SJVFS 1996:103).

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR STANDARDUTSÄDE

17 § Standardutsäde får saluföras i förpackningar som är märkta enligt

märkningskraven i bilaga 3, punkterna 3 respektive 4 (småförpackningar). Märkning

och försegling får utföras av den som anmält sin verksamhet enligt 20 §

utsädesförordningen.

Försegling ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet. (SJVFS

2001:30).

Annullering

18 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte

uppfyller kraven enligt bilaga 1, ska märkena under det certifierande organets

kontroll makuleras. (SJVFS 1995:109).

Certifieringens varaktighet

19 § Certifierat utsäde får saluföras under en period av ett år efter den månad då

förseglingen ägt rum.

Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter

provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla

grobarhetskravet.

Om förlängning medges, ska det certifierande organet utföra nödvändig

tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:30).

19 a § Standardutsäde får saluföras under den provtagningssäsong då försegling ägt

rum och under nästföljande provtagningssäsong.

Förlängt godkännande av standardutsäde kan medges, om partiet efter

provtagning och kontroll av Utsädeskontrollen visar sig fortfarande uppfylla

grobarhetskravet.

Om förlängning medges, ska Utsädeskontrollen utföra nödvändig

tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:30).

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR

20 § Partier som godkänts för certifiering som certifikatutsäde eller godkänts som

kontrollerat standardutsäde får saluföras i småförpackningar utan att dessa behöver

vara officiellt märkta och förseglade om de uppfyller märknings- och

förseglingskraven i 21 §. (SJVFS 2001:30).

21 § Småförpackningar ska vara märkta med ett leverantörsmärke eller med en

tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som uppfyller

märkningskraven i bilaga 3, punkterna 2 (certifikatutsäde) respektive 4

(standardutsäde). Om förpackningen är genomskinlig kan märket anbringas inuti

förpackningen.

7

SJVFS 2005:57

Småförpackningar ska vara förseglade av den som förpackar partiet på ett sådant

sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av småförpackningar av

certifikatutsäde får endast äga rum under det certifierande organets kontroll.

22 § Småförpackningar får saluföras till och med september månad andra säsongen

efter den provtagningssäsong då partiet godkänts. (SJVFS 2001:30).

23 § Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småförpackningar

efter den i 22 § nämnda perioden kan medges av det certifierande organet, om ett

antal prov som är representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på

grobarhet. Om förlängning medges ska utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning

som anger det nya sista datumet för saluföring. Sista datumet för saluföring kan

förlängas ett år. (SJVFS 2005:57).

24 § Utsädeskontrollen ska kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i små-

förpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upprätthålls.

Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1 eller

märkningsbestämmelserna i bilaga 3, ska detta kungöras årligen av Utsädes-

kontrollen i myndighetens meddelandeserie. Förutom uppgift om analysresultatet ska

även uppgift om referensnummer, art och sort samt förpackarens namn och adress

anges. (SJVFS 1996:103).

24 a § Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde i små-

förpackningar för vidare saluföring ska kontinuerligt föra journal om lager och

förpackning av partier och blandningar. I journalen ska det finnas följande uppgifter:

1.

art,

2.

sort,

3. ursprungligt referensnummer,

4. förpackningens referensnummer,

5. certifikatutsäde eller standardutsäde,

6. partiets vikt,

7. datum för påbörjad packning,

8. antal förpackningar som märkts och förseglats,

9.

utgår/upphävs

10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referensnummer anges),

11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och

12. datum för avslutad förpackning.

En journal ska finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år.

Prov från varje parti kontrollerat standardutsäde som är avsett att saluföras ska

tas ut av företaget och hållas tillgängligt under minst två år för kontroll av

Utsädeskontrollen. (SJVFS 2001:30).

UTFÖRSEL AV UTSÄDE

24 b § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet får säljas till det landet som icke slutligt certifierat utsäde under

förutsättning att utsädet

1. kommer från en godkänd utsädesodling,

8

SJVFS 2005:57

2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll

uppfyller kraven i bilaga 3, samt

3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 4. (SJVFS 1996:103).

INFÖRSEL AV UTSÄDE

25 § Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, ska av importören

skriftligen anmälas till Utsädeskontrollen senast en månad efter införseln. Utsäde av

de arter som anges i 2 § under småförpackningar och vars vikt inte överstiger de i

bestämmelsen angivna vikterna behöver dock inte anmälas, om utsädet ska användas

för egen sådd. Anmälan ska ske på av Utsädeskontrollen fastställd blankett och

innehålla följande uppgifter:

1. ursprungsland och officiell kontrollmyndighet,

2.

avsändarland,

3.

art,

4.

sort,

5.

kvantitet,

6.

referensnummer,

7. uppgift om utsädesklass eller standardutsäde,

8. typ av förpackning och märkning,

9.

beträffande småförpackningar, antal förpackningar som förts in, och

förpackningsvikt eller antal fröenheter per förpackning utom för förpackningar under

100 g.

Är standardutsäde inte märkt enligt EG:s regler, ska detta anges i stället för

referensnummer. (SJVFS 2001:30).

26 § Utsäde får föras in för att kontrolleras som standardutsäde, om sorten är intagen

i den svenska sortlistan, i Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista för arter

av köksväxter eller i en nationell sortlista från något annat land inom det Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet.

27 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras som

certifikatutsäde om

1. sorten är intagen i en sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

2. utsädet härstammar från basutsäde,

3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett annat land av en myndighet vars

fältbesiktning godkänns av Utsädeskontrollen, och

4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt av

ett officiellt dokument enligt bilaga 4. (SJVFS 1996:103).

28 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i en sortlista inom

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får ske om partiet

1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,

2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet,

3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare

uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller

4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i

partier med en högsta nettovikt om:

9

SJVFS 2005:57

a) för bondböna, brun böna, böna, rosenböna och ärt: 50 kg,

b) för lök, majrova, mangold, morot, pumpa, rädisa, rättika, rödbeta, spenat,

squash, svartrot, vattenmelon och vintersallat: 5 kg,

c) för andra arter: 1 kg. (SJVFS 1996:103).

UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA

29 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket

medge undantag från de krav som angivits i denna författning, såvida det inte strider

mot EG:s bestämmelser. (SJVFS 1996:103).

30 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar,

lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter ska vara försedda med

ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med krav på att vissa växter ska åtföljas

av ett sundhetsintyg vid införsel från länder som inte är medlemmar i EU finns i

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot

spridning av växtskadegörare. (SJVFS 1996:103).

-----------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna

författning3 träder i kraft den 1 mars 1994.

För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller tidigare

producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i Sverige gäller dock

Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde

(utom potatis) i tillämpliga dela r4.

Därjämte får utsäde av köksväxter fram till den 1 juli 1994 märkas med

kvalitetsdeklaration enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om

kvalitetsdeklaration vid överlämna nde av vissa utsädesvaror5

och, om sådan

märkning skett, utan certifiering eller kontroll som standardutsäde släppas ut på

marknaden i Sverige fram till den 1 september 1995.

Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i Sverige.

Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra generationen

efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni 1995 ommärkas till klass

C utan generationstal, om kravet i 19 § andra stycket är uppfyllt.

Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan generationstal får ske

längst t.o.m. den 30 juni 1998, därefter ska utsädet kontrolleras som standardutsäde.

(SJVFS 1996:103).

-------------------------

Denna

författning6träder i kraft den 5 juli 1995.

3 SJVFS 1994:24.

4 Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering

m.m. av utsäde av stråsäd.

5 Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om

kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubriken närmast före 3 § i föreskrifterna att

gälla den 1 mars 1994.

6 SJVFS 1995:109.

10

SJVFS 2005:57

-------------------------

Denna

författning7träder i kraft den 1 juli 1996.

-------------------------

Denna

författning8träder i kraft den 1 april 2001

-------------------------

Denna

författning9 träder i kraft den 15 maj 2005.

-------------------------

Denna

författning10 träder i kraft den 1 oktober 2005.

MATS PERSSON

Eva

Dahlberg

(Växtodlingsenheten)

7 SJVFS 1996:103.

8 SJVFS 2001:30.

9 SJVFS 2005:26.

10 SJVFS 2005:57.

11

SJVFS 2005:57

Bilaga 1

KVALITETSKRAV FÖR KÖKSVÄXTUTSÄDE

Utsädet ska uppfylla följande krav:

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.

2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska

hållas på lägsta möjliga nivå.

3. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av

andra arter och grobarhet, i samtliga utsädesklasser och standardutsäden:

Art

Rent

frö,

vikt-%,

lägst

Frön av andra

arter, högsta

vikt-%

Grobarhet

%, lägst

Allium cepa L.

Lök

97

0,5

70

Allium porrum L.

Purjolök

97

0,5

65

Anthriscus cerefolium (L.) Hoffm.

Körvel

96

1

70

Apium graveolens L.

Selleri

97

1

70

Asparagus officinalis L.

Sparris

96

0,5

70

Beta vulgaris L. var. vulgaris

Mangold

97

0,5

50 a)

Beta vulgaris L. var. conditiva Alef.

Rödbeta

97

0,5

70 a)

Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)

Alef. var. gongylodes

Kålrabbi

97

1

75

Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)

Alef. var. sabellica L.

Grönkål

97

1

75

Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)

Alef. var. botrytis L.

Blomkål

97

1

70

Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)

Alef. var. cymosa Duch.

Broccoli

97

1

75

Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)

Alef. var. alba DC.

Vitkål

97

1

75

Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)

Alef. var. conica DC.

Spetskål

97

1

75

Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)

Alef. var. rubra DC.

Rödkål

97

1

75

Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)

Alef. var. sabauda L.

Savoykål

97

1

75

Brassica oleracea L. convar.

oleracea var. gemmifera DC.

Brysselkål

97

1

75

Brassica pekinensis (Lour.) Rupr.

Kinesisk kål

97

1

75

Brassica rapa L. var. rapa Majrova

97

1

80

Capsicum annuum L.

Paprika m.fl.

97

0,5

65

Cichorium endivia L.

Endive

95

1

65

Cichorium intybus L. (partim)

Cikoria

95

1,5

65

Cichorium intybus L. (partim)

Industricikoria

97

1

80

12

SJVFS 2005:57

Art

Rent

frö,

vikt-%,

lägst

Frön av andra

arter, högsta

vikt-%

Grobarhet

%, lägst

Citrullus lanatus (Thunb.)

Matsum. et Nakai

Vattenmelon

98

0,1

75

Cucumis melo L.

Melon

98

0,1

75

Cucumis sativus L.

Gurka

98

0,1

80

Cucurbita maxima Duchesne

Jättepumpa

98

0,1

80

Cucurbita pepo L.

Pumpa,

squash

98

0,1

75

Cynara cardunculus L.

Kardon

98

0,5

65

Daucus carota L.

Morot

95

1

65

Foeniculum vulgare Miller

Fänkål

96

1

70

Lactuca sativa L.

Sallat

95

0,5

75

Lycopersicon lycopersicum (L.)

Karsten ex Farw.

Tomat

97

0,5

75

Petroselinum crispum (Miller)

Nyman ex A.W. Hill

Persilja

97

1

65

Phaseolus coccineus L.

Rosenböna

98

0,1

80

Phaseolus vulgaris L.

Böna,

Brun böna

98

0,1

75

Pisum sativum L. (partim)

Ärt

98

0,1

80

Raphanus sativus L.

Rädisa, rättika 97

1

70

Scorzonera hispanica L.

Svartrot

95

1

70

Solanum melongena L.

Äggplanta

96

0,5

65

Spinacia oleracea L.

Spenat

97

1

75

Valerianella locusta (L.) Laterr.

Vintersallat

95

1

65

Vicia faba L. (partim)

Bondböna

98

0,1

80

Anmärkningar:

a) Gäller frögyttringar i tillämpliga fall.

4. Utsäde av ärtväxter får inte innehålla levande insekter av följande arter:

Bönbagge (Acanthoscelides obtectus Sag.)

Fröbagge av arten Bruchus affinis Froel. (saknar svenskt namn)

Vialsmyg (Bruchus atomarius L.)

Ärtsmyg (Bruchus pisorum L.)

Bönsmyg (Bruchus rufimanus Boh.)

5. Utsäde får inte innehålla levande kvalster (Acarina).

Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:

1. Vattenhalten för brun böna får vara högst 18,0 %.

2. Utsäde av brun böna och ärt får inte innehålla frön av flyghavre eller snärja.

(SJVFS 2001:30).

13

SJVFS 2005:57

Bilaga 1 a

Minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av andra arter

Art

Minsta provvikt (gram) för

bestämning av antal frön av

andra arter a)

Bondböna

1000

Broccoli

25

Böna, Brun böna

700

Cikoria

15

Cikoria,

industri-

50

Endive

15

Fänkål

25

Gurka

25

Jättepumpa

250

Kardon

50

Kål,

blom-

25

Kål,

bryssel-

25

Kål,

grön-

25

Kål,

kinesisk

20

Kål,

röd-

25

Kål,

savoy-

25

Kål,

spets-

25

Kål,

vit-

25

Kålrabbi

25

Körvel

20

Lök

25

Majrova

20

Mangold

100

Melon

100

Morot

10

Paprika

m.fl.

40

Persilja

10

Pumpa,

squash

150

Purjolök

20

Rosenböna

1000

Rädisa,

rättika

50

Rödbeta

100

Sallat

10

Selleri

5

Sparris

100

Spenat

75

Svartrot

30

Tomat

20

Vattenmelon

250

Vintersallat

20

Äggplanta

20

Ärt

500

Anmärkningar:

a) För F-1 hybridsorter av ovan nämnda arter får lägsta provvikt minskas till en fjärdedel av den angivna vikten. Provet måste

dock ha en vikt av minst 5 gram och bestå av minst 400 frön. (SJVFS 1996:103).

.

14

SJVFS 2005:57

Bilaga 2

KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH

PÅ FÄLTBESIKTNING

Utsädesodling:

1. Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.

2. Fältet ska vara i sådant skick och grödan i ett sådant

utvecklingsstadium att fullgod kontroll av sortäkthet, sortrenhet och

sundhet

är

möjlig.

3. Minsta avstånd från angränsande grödor som kan leda till oönskad

pollinering ska vara följande:

A. Beta vulgaris

1. Från pollenkällor av familjen Beta som inte tas upp nedan: 1 000 m.

2. Från pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör en annan

sortgrupp:

a) för basutsäde

1 000 m

b) för certifikatutsäde

600 m

3. För pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör samma

sortgrupp:

a) för basutsäde

600 m

b) för certifikatutsäde

300 m

De sortgrupper som avses i 2 och 3 ska bestämmas enligt följande:

I) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold) och Beta vulgaris L. var. conditiva Alef.

(rödbeta): om grödan är av en sort som är genetiskt monogerm ska multigerma

sorter anses tillhöra en annan grupp.

II) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold): med beaktande av punkt I ska sorterna

delas in i fem grupper med avseende på yttre egenskaper enligt följande:

Grupp Egenskaper

1

2

3

4

5

Vitt bladskaft och ljusgrön bladskiva utan antocyanfärgning

Vitt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan

antocyanfärgning

Grönt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan

antocyanfärgning

Skärt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva

Rött bladskaft och antocyanfärgad bladskiva

III) Beta vulgaris L. var. conditiva Alef. (rödbeta): med beaktande av punkt I ska sorterna delas in i

sex grupper med avseende på yttre egenskaper enligt följande:

15

SJVFS 2005:57

Grupp

Egenskaper

1

Rotknölens tvärsnitt smalt ellipsformat

eller ellipsformat och rotköttet rött eller mörklila

2

Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad

och rotköttet vitt

3

Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad

och rotköttet gult

4

Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad

och rotköttet rött eller mörklila

5

Rotknölens form smal och avlång

och rotköttet rött eller mörklila

6

Rotknölens form smal och triangulär

med spetsen nedåt och rotköttet rött eller mörklila

B. Brassica-arter

1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande försämring hos

sorter av Brassica-arter:

a) för basutsäde

1 000 m

b) för certifikatutsäde

600 m

2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till korsningar i

sorter av Brassica-arter:

a) för basutsäde

500 m

b) för certifikatutsäde

300 m

C. Industricikoria (Cichorium intybus L. [partim])

1. Från andra arter av samma familj eller underarter: 1 000 m

2. Från en annan sort av industricikoria:

a) för basutsäde

600 m

b) för certifikatutsäde

300 m

D. Andra arter

1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande

försämring hos sorter av andra arter:

a) för basutsäde

500 m

b) för certifikatutsäde

300 m

2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till korsningar i

sorter av andra arter:

a) för basutsäde

300 m

b) för certifikatutsäde

100 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas

tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

4. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska

hållas på lägsta möjliga nivå.

Fältbesiktning och kontroll:

För basutsäde och certifikatutsäde ska minst en fältbesiktning utföras. (SJVFS

1996:103).

16

SJVFS 2005:57

Bilaga 2a

AUKTORISATION AV PERSON SOM SKA UTFÖRA FÄLTBESIKTNING

AV UTSÄDESODLINGAR

1. Ansökan ska göras till Utsädeskontrollen. Ansökan ska innehålla följande

uppgifter:

a. Sökandes namn och adress och övriga kontaktuppgifter.

b. Uppgift om sökanden är egen företagare eller anställd. Om sökanden är

anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress,

övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett

utsädesföretag eller inte.

c. Uppgift om för vilka arter auktorisation söks.

2. Den sökande ska ha lantbruksutbildning eller motsvarande kunskaper som

innebär att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett tillfredsställande sätt.

3. Sökanden ska underteckna en åtagandeförklaring att han eller hon åtar sig att

följa bestämmelserna för officiella fältbesiktningar.

4. Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av

fältbesiktningen.

5. Auktorisation meddelas av Utsädeskontrollen när sökanden med godkänt resultat

har genomgått Utsädeskontrollens grundkurs för nya besiktningsmän. Beslutet

ska vara tidsbegränsat till tre år.

6. Besiktningsmannen tilldelas av Utsädeskontrollen ett kontrollnummer som alltid

ska anges tillsammans med dennes underskrift på besiktningsprotokoll och

besiktningsrapporter.

7. Beslutet ger behörighet att utföra fältbesiktning av utsädesodlingar av köksväxter

som anmälts till Utsädeskontrollen för fältbesiktning. Beslutet kan dock

begränsas till att gälla vissa grödor, beroende på vilka kurser som

besiktningsmannen genomgått med godkänt resultat.

8. Besiktningsmannen ska genomföra fältbesiktningen enligt Utsädeskontrollens

anvisningar för fältbesiktning av köksväxter, vilka uppdateras årligen. Aktuella

fältbesiktningsprotokoll ska användas. Besiktningsprotokollen ska skickas in till

Utsädeskontrollen så snart som möjligt efter genomförd besiktning, så att

Utsädeskontrollen har möjlighet att genomföra en stickprovskontroll.

9. Besiktningsmannen

ska

årligen utföra fältbesiktningar av de relevanta grödorna.

10. Förnyad auktorisation förutsätter att besiktningsmannen årligen utfört fältbesikt-

ningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i Utsädeskontrollens

repetitionskurs för fältbesiktning av köksväxter.

11. I 15 § utsädesförordningen (2000:1330) finns bestämmelser om att Utsädes-

kontrollen kan återkalla en auktorisation om det finns särskilda skäl. Utsädes-

kontrollen ska meddela ett sådant återkallande till besiktningsmannens

arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige.

12. Utsäde som kommer från en utsädesodling som besiktigats av en besiktningsman

vars behörighet senare återkallats, får underkännas vid certifieringen. (SJVFS

2005:57).

17

SJVFS 2005:57

Bilaga 2b

AUKTORISATION SOM PROVTAGARE SAMT GODKÄNNANDE AV

UTSÄDESFÖRETAG SOM ANVÄNDER AUKTORISERAD PROVTAGARE

A. Auktorisation som provtagare kan meddelas en fysisk person, enligt villkoren i

punkterna B - G.

Utsädesföretag som önskar använda auktoriserade provtagare ska godkännas av

Utsädeskontrollen och ska lämna information enligt punkterna H - J.

B. Ansökan ska göras till Utsädeskontrollen. Ansökan ska innehålla följande

uppgifter:

1. Provtagarens namn, adress och övriga kontaktuppgifter.

2. Uppgift om provtagaren är egen företagare eller anställd. Om provtagaren är

anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och

övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag

eller inte.

3. Uppgift om för vilka utsädesföretag och utsädesanläggningar provtagning

kommer att utföras.

4. Uppgift om vilka arter som kommer att provtas.

C. Auktorisation meddelas av Utsädeskontrollen när provtagaren har genomgått

officiell kurs för provtagare och godkänts vid officiell examination.

D. En provtagare som är anställd av ett utsädesföretag får endast ta ut och hantera

prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns mellan företagen

och Utsädeskontrollen.

E. Provtagaren ska

1. ta ut prov enligt ISTA:s gällande metoder och följa anvisningarna från

Utsädeskontrollen,

2. årligen ta ut och hantera prov,

3. delta i en officiell repetitionskurs minst vartannat år.

F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten av

prov som provtagaren tagit ut och kontrollprov som en officiell provtagare tagit ut.

G. Utsädeskontrollen får återkalla auktorisationen om något av villkoren i punkterna

C-F inte efterlevs. Återkallande får göras även om provtagaren inte bryter mot

reglerna med avsikt. Utsädeskontrollen ska meddela ett sådant återkallande till

provtagarens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige.

Utsäde som kommer från utsädespartier som provtagits av en provtagare vars

auktorisation senare återkallats får underkännas vid certifieringen.

H. Ansökan ska göras till Utsädeskontrollen. Ansökan ska innehålla följande

uppgifter:

1. utsädesföretagets namn, adress och övriga kontaktuppgifter, uppgift om vid

vilka utsädesanläggningar auktoriserad provtagare kommer att användas,

2. uppgift om manuell eller automatisk provtagning sker vid anläggningen,

18

SJVFS 2005:57

3. uppgift om vilka arter som kommer att provtas av den auktoriserade

provtagaren, samt

4. namn på de auktoriserade provtagare som kommer att provta utsäde för

företagets räkning.

I. Innan provtagning påbörjas ska utsädesföretagets lokaler och utrustning godkännas

av Utsädeskontrollen. Ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller

internationell standard ska finnas. Systematisk kontroll av den automatiska

provtagaren ska regelbundet utföras av en officiell eller auktoriserad provtagare.

J. Utsädeskontrollen ska informeras om alla förändringar som har betydelse för

verksamheten, t.ex. personalförändringar. (SJVFS 2005:57).

19

SJVFS 2005:57

Bilaga 2c

AUKTORISATION AV LABORATORIUM

A. Auktorisation för att utföra de laboratorieanalyser som ligger till grund för

certifieringsorganets beslut om certifiering kan meddelas ett laboratorium om:

1. det är oberoende eller en del av ett utsädesföretag,

2. det har en person som är ansvarig för analysverksamheten med direkt ansvar

för det tekniska arbetet och som har nödvändiga fackkunskaper för att leda

analysverksamheten,

3. det finns ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller

internationell standard,

4. de som utför analyser har nödvändiga kunskaper för de analyser som utförs

och med godkänt resultat har genomgått examination för de analyser och arter

som auktorisationen omfattar på ett sådant sätt att laboratoriet alltid har

personal som kan genomföra de analyser som krävs, samt

5. det har nödvändiga lokaler och utrustning.

B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

1. Laboratoriets namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt laboratoriets

ägarförhållanden. Om mer än en lokal avses användas som laboratorium inom

ramen för auktorisationen ska detta framgå.

2. Namn på och adress och övriga kontaktuppgifter till den person som är

ansvarig för analysverksamheten och ställföreträdare för denna person.

3. Uppgift om vilka arter som laboratoriet söker auktorisation för.

4. Uppgift

om

laboratoriets lokaler och utrustning.

5. Uppgift om laboratoriepersonalens kunskaper, eventuella kurser och officiella

examinationer inom utsädesanalysområdet.

6. Uppgift om för vilka utsädesföretag laboratoriet kommer att analysera utsäde.

Utformningen av analysbevisen som utfärdas ska godkännas av Utsädeskontrollen.

Auktorisation meddelas när Jordbruksverket anser att kraven är uppfyllda.

C. Ett laboratorium som ägs eller ingår i samma koncern som ett utsädesföretag får

endast analysera prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns

mellan företagen och Jordbruksverket.

D. Analysering ska göras enligt ISTA:s gällande metoder och de nationella metoder

för sundhetsanalyser som fastställs av Utsädeskontrollen, samt följa eventuella

anvisningar från Utsädeskontrollen.

E. Resultaten av analyserna ska sändas till det certifierande organet omedelbart efter

avslutad analys. Dessutom ska uppgift om analyserna och dess resultat skickas till

Utsädeskontrollen om annat certifierande organ används av utsädesföretaget vars

analyser laboratoriet utför. Resultaten ska skickas till Utsädeskontrollen i elektronisk

form och i det format som Utsädeskontrollen fastställer.

20

SJVFS 2005:57

F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten från

laboratoriet med de som stickprov som analyseras av Utsädeskontrollen. Laboratoriet

ska dessutom

1. fylla i analysbevisen på ett tillfredsställande sätt,

2. vid Jordbruksverkets tillsyn bedömas ha genomfört uppgifterna på ett

tillfredsställande sätt och följt upp eventuella anmärkningar,

3. delta i ringtester med tillfredsställande resultat,

4. skicka minst en person att delta i en officiell repetitionskurs varje år på ett

sådant sätt att de personer som utför analyser deltar i en sådan kurs minst

vartannat år, samt

5. informera Jordbruksverket om alla förändringar som har betydelse för

verksamheten, t.ex. personalbyten inom utsädesanalysområdet.

G. I 16 § utsädesförordningen (2000:1330) finns bestämmelser om att Jordbruks-

verket kan återkalla en auktorisation om det finns särskilda skäl. Utsäde som

certifierats på grundval av analyser från ett laboratorium som förlorat sin

auktorisation kan få certifieringen annullerad. (SJVFS 2005:57).

21

SJVFS 2005:57

Bilaga 3

MÄRKNINGSKRAV

1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar

Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och

certifikatutsäde av samtliga arter:

1. Texten "EG:s regler".

2. Certifieringsorgan och land.

3. Månad och år för officiell försegling.

4. Partiets referensnummer.

5. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.

6. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten

godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

7. Utsädesklass. För stamutsäde ska även anges antal generationer som föregår

certifikatutsäde.

8. Produktionsland.

9. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar. Om vikten

anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser

används, ska även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan

frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges.

10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

11. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:

a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har

godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts

officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som

uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter.

b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör

(kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga sorten och

texten "komponent".

c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten

"hybrid".

För att märket ska gälla som växtpass enligt 13 a § ska följande information läggas

till:

12. EG-växtpass.

13. Företagets registreringsnummer hos Jordbruksverket enligt 3 § Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av

växtskadegörare.

Följande uppgifter ska framgå antingen av märket eller av ett åtföljande

dokument:

14. Om det finns en skyddad zon som är relevant. Kännetecknet ”ZP” för

växtpassets geografiska giltighet och namnet på den eller de skyddade zoner som

utsädet är godkänt för.

15. Kännetecknet ”RP” om växtpasset är ett ersättningspass och i tillämpliga fall,

namnet på den ursprungligen registrerade producenten eller importören.

22

SJVFS 2005:57

16. I tillämpliga fall, namnet på ursprungslandet eller avsändarlandet i fråga om

utsäde från ett tredjeland.

2. Märkning av småförpackningar med certifikatutsäde (leverantörsmärke

eller tryckt text på förpackningen)

1. Texten "EG:s regler".

2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen.

3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).

4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.

5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.

För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

6. Texten "Certifikatutsäde", får anges med "C".

7.

Partiets

referensnummer.

8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar (gäller ej

förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och pesticider i pulverform,

pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats samt det

ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten

anges.

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

3.

Märkning av partier med standardutsäde (leverantörsmärke eller tryckt

text på förpackningen)

1. Texten "EG:s regler".

2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen.

3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).

4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.

5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.

För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För sortblandningar

av rädisa, rättika eller sallat ska även texten "Sortblandning" anges.

6. Texten "Standardutsäde".

7. Firmans referensnummer.

8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar. Om vikten

anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser

används, ska även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan

frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges.

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

23

SJVFS 2005:57

4.

Märkning av småförpackningar med standardutsäde (tryckt eller

stämplad text på förpackning)

1. Texten "EG:s regler".

2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen.

3. Månad och år för sista försäljning.

4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.

5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.

För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För sortblandningar

av rädisa, rättika eller sallat ska även texten "Sortblandning" anges.

6. Texten "Standardutsäde" eller "st".

7. Firmans referensnummer.

8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar (gäller ej

förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och pesticider i pulverform,

pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats samt det

ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten

anges.

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

5. Särskild

märkning

Märkning av F-material, som ska användas för produktion av stamutsäde eller

basutsäde.

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form.

2. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.

För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

3. Texten "F-material".

4.

Referensnummer.

5.

Produktionsland.

6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land.

2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.

3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.

För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

4.

Utsädesklass.

5. Partiets eller odlingens referensnummer.

6. Netto- eller bruttovikt.

7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".

8. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

24

SJVFS 2005:57

6.

Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke

a. Färg:

Officiellt märke:

F-material Vit

Stamutsäde (klass A)

Vit med violett diagonal rand

Basutsäde (klass B)

Vit

Certifikatutsäde (klass C)

Blå

Standardutsäde Mörkt

gul

Ej dokumenterad sort

Brun

Icke slutligt certifierat utsäde

Grå

Leverantörsmärke för småförpackningar och standardutsäde:

Certifikatutsäde Blå

Standardutsäde Mörkt

gul

Ej dokumenterad sort

Brun

b. Storlek:

Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där anpassning av

storlek får ske. (SJVFS 2005:26).

25

SJVFS 2005:57

Bilaga 4

OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH

INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 24 b

OCH 27 §§)

Dokumentet ska innehålla följande upplysningar:

1. Utställande myndighet.

2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.

3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts.

För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

4.

Utsädesklass.

5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av sådant parti

har skett.

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Areal för produktion av aktuellt parti.

8. Skördad mängd och antal förpackningar.

9. Godkänd fältbesiktning.

10. Resultat av ev. föranalyser. (SJVFS 2001:30).

26