SJVFS 2005:81

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

ISSN 1102-0970

SJVFS 2005:81

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av

utsädespotatis;

Saknr U 72

Utkom från trycket

den 22 december 2005

Omtryck

beslutade den 21 december 2005

Statens

jordbruksverk

föreskriver1, med stöd av 7, 8, 11, 13, 22, 24 och 28 §§

utsädesförordningen (2000:1330) och 6 § förordningen (1995:681) om växtskydd

m.m. samt efter samråd med Statens utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd, i

fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering av utsädespotatis2

dels att i 3, 5, 30, 33 och 39 §§ orden ”Statens utsädeskontroll” ska bytas ut mot

”Jordbruksverket”, att i 3-5, 9, 22, 25, 26, 33-34, 36, 42 och 43 §§ ordet

”Utsädeskontrollen” ska bytas ut mot ”Jordbruksverket” och att 2, 6, 12 och 35a §§

samt bilagorna 1, 2, 3 och 6 ska ha följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna ska införas två nya paragrafer, 35 b och 35 c §§, samt

närmast före 35 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Författningen kommer därefter att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.

Grundläggande bestämmelser

1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering av utsäde finns i utsädeslagen

(1976:298) och i utsädesförordningen (2000:1330). Grundläggande bestämmelser om

frihet från allvarliga växtskadegörare m.m. finns i växtskyddslagen (1972:318) och i

förordningen (1995:681) om växtskydd m.m. (SJVFS 2001:25).

Definitioner

2 § De termer och begrepp som används i växtskyddslagen (1972:318), utsädeslagen

(1976:298) och 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa

föreskrifter.

1Jfr rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (EGT L 193, 20.7.2002, s. 60, Celex

32002L0056) senast ändrat genom kommissionens beslut 2005/908/EG (EGT L 329, 16 december 2005 s. 37, Celex

32005D0908), rådets direktiv 69/464/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiskräfta (EGT L 323, 24.12.1969,

s.1, Celex 31969L0464) rådets direktiv 69/465/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiscystnematod (EGT L

323, 24.12.1969, s. 3, Celex 31969L0465), kommissionens direktiv 92/105/EEG av den 3 december 1992 om en viss

standardisering av växtpass för användning vid förflyttning av vissa växter, växtprodukter och andra föremål inom

gemenskapen och om närmare bestämmelser om utfärdande av sådana växtpass samt villkor och närmare bestämmelser om

ersättande av växtpass (EGT L 4, 8.01.1993 s. 22, Celex 31992L0105), rådets direktiv 93/85/EEG av den 4 oktober 1993 om

bekämpning av ljus ringröta på potatis (EGT L 259, 18.10.1993, s. 1, Celex 31993L0085), kommissionens direktiv 93/17/EEG

av den 30 mars 1993 om gemenskapsklasser för basutsädespotatis samt de villkor och beteckningar som ska gälla för dessa

klasser (EGT L 106, 30.4.1993, s. 7, Celex 31993L0017) och rådets direktiv 2000/29/EEG av den 8 maj 2000 om

skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom

gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1, Celex 32000L0029).

2

Författningen senast omtryckt SJVFS 2001:25.

SJVFS 2005: 81

I dessa föreskrifter avses med

utsädespotatis: vegetativt förökningsmaterial av Solanum tuberosum L. (potatis)

som uppfyller fastställda krav på härstamning, kvalitet, produktionsbetingelser och

sundhet,

kategori

av

utsädespotatis: stamutsäde, basutsäde och certifikatutsäde,

stamutsäde: kategori av utsädespotatis som är uppdraget från meristem och

producerat enligt kraven i dessa föreskrifter eller annat utsäde som uppfyller

motsvarande sundhets- och kvalitetskrav och som av Statens jordbruksverk godkänts

som stamutsäde.

Utsädet är i huvudsak avsett som utgångsmaterial för produktion av basutsäde. För

stamutsäde finns följande klasser:

SS första knölgenerationen producerad i växthus eller odlingsrum efter

meristemklon

S1 första

fältgenerationen

S2 andra

fältgenerationen

S3 högst

tredje

fältgenerationen,

basutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller

basutsäde i klass SE1 eller SE2. Utsädet är i huvudsak avsett som utgångsmaterial

för produktion av certifikatutsäde. För basutsäde finns följande klasser:

SE1

högst

fjärde

fältgenerationen

SE2

högst

femte

fältgenerationen

E

högst sjätte fältgenerationen,

certifikatutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller

basutsäde. Utsädet är avsett för produktion av annan potatis än utsädespotatis. För

certifikatutsäde finns följande klass:

A

högst sjunde fältgenerationen

Vid brist på certifierbar vara inom EU kan Jordbruksverket dessutom medge

certifiering i den särskilda klassen U,

brukningsenhet: företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller delar

av sådana med gemensam användning av maskiner och annan utrustning för

produktion av potatis,

gemenskapsklasser: basutsäde av klasser som uppfyller vissa högre ställda krav,

vilka framgår av direktivet 93/17/EEG,

eget

utsäde: utsäde från vid fältbesiktning godkänd odling till vilken utsädet

härstammar från certifierat utsäde eller från eget stamutsäde. Utsädet ska ha odlats,

lagrats och sorterats på egen eller arrenderad brukningsenhet samt vara avsett för

odling på samma brukningsenhet,

meristem: tillväxtpunkt i skottspets med ett eller ett par bladanlag,

meristemplanta: planta uppväxande från meristem på sterilt substrat,

klonplantor: plantor uppväxande från en och samma meristemplanta,

meristemklon: samtliga sticklingar eller plantor, som genom vegetativ förökning

härstammar från ett och samma meristem,

moderknöl: knöl från vilken meristem tas,

2

SJVFS 2005:81

moderplanta: planta utvecklad från rörstickling och odlad i substrat fritt från

sjukdomsalstrare,

rörstickling: på konstgjort substrat rotad stickling från meristemplanta,

skyddad

zon: ett område inom EU som av Europeiska gemenskapen (EG) har

erkänts antingen vara fritt från en viss växtskadegörare eller att skadegöraren är

under effektiv bekämpning,

utsädesodling: odling baserad på certifierat utsäde eller på eget utsäde och som

anmälts till fältbesiktning,

växtpass: officiell märkning, utformad enligt bilaga 6, som visar att föreskrivna

sundhets- och kvalitetskrav vid förflyttning av växter inom EU är uppfyllda samt

ännu icke godkänd sort: en sort som inte finns på EG:s gemensamma sortlista

och för vilken det lämnats in en ansökan till Jordbruksverket om intagning i den

svenska sortlistan. (SJVFS 2005:81).

Registrering och godkännande

3 § Odlare eller företag som avser att odla och producera utsädespotatis ska vara

registrerade och godkända av Jordbruksverket. Godkännande kan ges till ägare eller

driftsansvarig för sådant företag och kan avse odling av stam-, bas- eller

certifikatutsäde samt lagring, sortering och förpackning av utsädespotatis.

Ansökan om registrering och godkännande ska vara Jordbruksverket tillhanda

senast den 1 mars det år odling och produktion av utsädespotatis påbörjas. Till

ansökan ska bifogas karta över brukningsenhetens hela åkerareal. Arealen för varje

enskilt skifte ska anges i hektar och benämning på dessa ska framgå.

Uppgifter om ändrade bruknings- eller produktionsförhållanden eller andra

uppgifter som ligger till grund för registrering och godkännande ska vara

Jordbruksverket tillhanda senast den 1 mars det år odling och produktion planeras.

Godkännande gäller tills det återkallas. Godkännande kan återkallas om

Jordbruksverket vid sin besiktning finner att kraven i denna föreskrift inte efterlevs.

(SJVFS 2005:81).

Anmälan om fältodling

4 § Den som avser att påbörja produktionen av nytt stamutsäde ska skriftligen

anmäla detta till Jordbruksverket senast den 1 juli det år första urval för

stamutsädesproduktion ska ske. (SJVFS 2005:81).

5 § Planerad utsädesodling ska anmälas skriftligen till Jordbruksverket senast den 20

maj (i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län senast den 1

juni). I anmälan ska lämnas sådana uppgifter att samtliga på brukningsenheten

förekommande potatisodlingar kan identifieras på ekonomisk karta samt andra

uppgifter som Jordbruksverket kan behöva för kontroll och godkännande av

odlingen. (SJVFS 2005:81).

Frihet från växtskadegörare

6

§

Växtskadegörare som anges i bilaga 1

A får inte förekomma på

brukningsenheten eller i utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i bilaga 1 B får

vid produktion av stam- eller basutsäde inte förekomma på brukningsenheten eller i

3

SJVFS 2005: 81

utsädespartiet och vid produktion av certifikatutsäde, inte på det odlade skiftet eller i

utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i bilaga 1 C får inte förekomma på det

odlade skiftet eller i utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i bilaga 1 D får inte

förekomma på det odlade skiftet om utsädespartiet ska certifieras för saluföring till

område som är skyddad zon för växtskadegöraren ifråga.

(SJVFS 2005:81).

7 § Utsädespotatis får inte odlas på brukningsenhet

1.

som är förklarad smittad av potatiskräfta, eller som är belägen inom

riskområde för potatiskräfta; utsädesodling får påbörjas tidigast fem år efter det att

smittförklaring upphävts, samt

2. där övriga växtskadegörare angivna i bilaga 1 konstaterats, om sanering inte

genomförts enligt Jordbruksverkets anvisningar. (SJVFS 1997:5).

8 § Utsädespartier som planeras att certifieras i klasserna SE1 ska analyseras med

avseende på latent förekomst av ljus ringröta innan certifiering medges. Provtagning

ska ske genom Jordbruksverkets försorg. Analysen ska utföras vid laboratorium som

godkänts av Jordbruksverket enligt den metod som finns beskriven i bilaga 1 till

direktiv 93/85/EEG. (SJVFS 1997:5).

9 § Skiften där utsädesodling planeras ska före varje odlingssäsong undersökas

beträffande förekomst av potatiscystnematod. Provtagning och analys ska ske genom

Jordbruksverkets försorg.

I Västerbottens och Norrbottens län kan Jordbruksverket medge att

nematodundersökning inte behöver göras. Undersökning ska dock alltid ske första

gången ett skifte tas i anspråk för utsädesodling av potatis och inför första odlingsåret

då utsädesodling planeras under två år av sex.

Provtagning bör ske senast hösten före planerad utsädesodling. (SJVFS 2005:81).

10

§

Stam- eller basutsädesodling som ska certifieras får inte förläggas till

brukningsenhet där potatiscystnematod påträffats vid undersökning genomförd i

enlighet med 9 §.

Certifikatutsädesodling får inte förläggas till areal där potatiscystnematod

påträffats vid undersökning genomförd i enlighet med 9 §.

För att kunna godkänna återupptagen utsädesproduktion då potatiscystnematod

påträffats, får under de 10 närmast efterföljande åren endast odlas växter, som inte är

värdväxter för potatiscystnematoder, eller potatis av sort som är resistent mot den

befintliga populationen. Därefter ska frihet från potatiscystnematod styrkas genom en

särskild undersökning som ska omfatta 12 prov per hektar.

För produktion av stam- eller basutsäde gäller kraven i tredje stycket all areal

som kan ingå i brukningsenhetens potatiscirkulation. För produktion av

certifikatutsäde gäller kraven sådan areal som är avsedd för utsädesproduktion.

(SJVFS 1997:5).

Utgångsmaterial

11 § Utgångsmaterialet för ny stamutsädesproduktion ska tas ut i fält från

sorttypiska, friska plantor av högsta möjliga kvalitet. (SJVFS 1997:5).

12 § Stamutsädet ska förökas enligt de krav som anges i dessa föreskrifter.

4

SJVFS 2005:81

Stamutsäde kan också utgöras av utsädesparti som uppfyller motsvarande

sundhets- och kvalitetskrav och som antingen är infört från annat land inom

Europeiska unionen (EU) eller från Schweiz. Godkännande av sådant utsädesparti

som stamutsäde kan ges av Jordbruksverket efter ansökan för varje enskilt

utsädesparti. Företag som önskar sådant godkännande ska i sin ansökan till

Jordbruksverket lämna sådana handlingar som styrker att det aktuella utsädespartiet

uppfyller de sundhets- och kvalitetskrav för stamutsäde som anges i dessa

föreskrifter. Ansökan ska vara Jordbruksverket tillhanda senast den 20 maj.

(SJVFS

2005:81).

13 § Bas- och certifikatutsädesodling ska grundas på

1. certifierat utsäde av som lägst närmast högre klass, eller

2. eget utsäde som godkänts vid fältbesiktning i som lägst närmast högre klass

och i vilket latent förekomst av ljus ringröta ej kunnat påvisas vid undersökning i den

omfattning som anges i 8 §. (SJVFS 1997:5).

Odling

14 § Olika kloner av stamutsäde ska vara åtskilda så att de inte vidrör varandra.

15 § Stamutsädesodling i klass S1 och S2 ska vara omgiven av minst 100 m skog

eller 500 m öppen terräng (i Västerbotten och Norrbotten 100 m skog respektive 300

m öppen terräng) i förhållande till

a.

växthus,

b. lagerhus för annan potatis än stamutsäde, eller

c. annan odling av potatis som inte är utsädesodling planerad för lägst klass S3.

16 § Stamutsädesodling i klass S3 ska ha ett avstånd på minst 100 m till

a.

växthus,

b. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller

c. annan odling av potatis som inte är utsädesodling planerad för lägst klass SE.

17 § Basutsädesodling ska ha ett avstånd av minst 25 m till

a.

växthus,

b. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller

c. annan odling av potatis som inte är utsädesodling grundad på stamutsäde eller

basutsäde.

18 § Certifikatutsädesodling ska ligga minst 10 m från potatisodling som inte är

utsädesodling.

19 § Utsäde av flera sorter får odlas på samma brukningsenhet. Utöver vad som

anges i 15 - 18 §§ gäller att utsädesodlingar ska läggas ut åtskilda med minst 5

meters mellanrum.

På brukningsenheter med planerad odling av stam- eller basutsäde får inga andra

potatisodlingar, utöver utsädesodlingar, förekomma.

På brukningsenheter med planerad odling av certifikatutsäde får potatisodling,

som inte är utsädesodling, endast baseras på certifierat utsäde eller på eget utsäde

5

SJVFS 2005: 81

som vid föregående års fältbesiktning godkänts i lägst klass A och som underökts

avseende latent förekomst av ljus ringröta i den omfattning som anges i 8 §.

På en brukningsenhet får endast förekomma utsädesodling för planerad

certifiering i olika klasser enligt följande

1. S1, S2 och S3,

2. S3, SE1 och SE2, eller

3. SE2, E och A. (SJVFS 1997:5).

20 § Odling av stamutsäde i klass S1 eller S2 får inte förläggas till areal där potatis

har odlats under något av de närmast föregående fyra åren.

Odling av stamutsäde i klass S3 samt bas- och certifikatutsäde får inte förläggas

till areal där potatis har odlats under något av de närmast föregående tre åren.

I Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län tillåts dock

odling av bas- och certifikatutsäde under två år av sex. Om då potatis odlats på

skiftet under något av de närmast föregående två åren ska denna odling ha godkänts i

lägst samma klass vid fältbesiktning och varit av samma sort.

21 § Maskiner och redskap som används vid odling av utsädespotatis, ska före

säsongens början vara noggrant rengjorda och desinficerade. De får användas i

odling på annan brukningsenhet endast om odlingen är en utsädesodling av samma

kategori och de därefter noggrant rengörs och desinficeras.

Maskiner och redskap som använts inom brukningsenheten vid odling som inte är

en vid fältbesiktning godkänd utsädesodling av potatis, får användas vid odling av

certifikatutsäde endast om de dessförinnan noggrant rengjorts och desinficerats.

Fältbesiktning

22 § Utsädesodling ska fältbesiktigas av Jordbruksverket. Detta gäller dock inte

sådan stamutsädesodling som inte ska certifieras. Odlingen får inte vara så

ogräsbemängd eller skadad av andra orsaker att bedömning av odlingens kvalitet

omöjliggörs. Blastdödning får inte företas innan fältbesiktningen har slutförts.

(SJVFS 2005:81).

23 § Vid fältbesiktning av stamutsädesodling får denna godkännas endast om den är

sorttypisk, sortren samt fri från virussjukdomar och stjälkbakterios. Odlingen

kasseras som stamutsäde om beståndet utan godtagbar anledning är luckigt eller om

den rensats på grund av stjälkbakterios. (SJVFS 1997:5).

24 § Vid fältbesiktning av bas- och certifikatutsädesodling får plantor av främmande

sort samt sjuka plantor rensas bort före besiktningen. Detta ska ske så tidigt som

möjligt genom uppgrävning. Såväl blast som knölar ska uppsamlas och bortföras från

odlingen. Orsak till och omfattning av bortrensningen ska finnas dokumenterad vid

fältbesiktningstillfället.

Vid fältbesiktning ska undersökas och protokollföras förekomst av plantor av

främmande sort och avvikande typ samt plantor med symptom på bladrullsjuka,

krussjuka eller stjälkbakterios. Förekomsten anges i antalsprocent. Kraven för

godkännande framgår av bilaga 2. Övriga symptom av patologisk eller fysiologisk

karaktär noteras.

6

SJVFS 2005:81

Virustest

25 § Innan certifiering får ske ska utsädet undersökas i särskild virustest. Om

produktionen skett i Västerbottens eller Norrbottens län, fordras dock inte virustest

för certifiering av

1. sorter förtecknade i bilaga 3 A,

2.

stamutsäde som producerats och ska odlas vidare inom samma

kontraktsbundna utsädesproduktion,

3. stamutsäde som är avsett för egen produktion, eller

4. kontraktsbunden produktion av basutsäde av klasserna SE1 och SE2 då utsädet

återtas av den odlare som producerat utsädet.

Analys ska utföras av Jordbruksverket. Undersökningen ska omfatta

1. för stamutsäde och basutsäde klasserna SE1 och SE2 minst 300 knölar per 5

hektar odling,

2. för basutsäde klass E minst 200 knölar per 5 hektar odling, och

3. för certifikatutsäde minst 100 knölar per 10 hektar odling.

Krav för godkännande framgår av bilaga 2. Minst 80 % av knölarna i ett prov ska

ha givit upphov till plantor som är bedömbara. I annat fall ska nytt prov tas ut och

testas.

Om Jordbruksverket bedömer att virusspridningen varit obetydlig kan verket i det

särskilda fallet besluta att virustest inte behöver göras. (SJVFS 2005:81).

Lagring

26

§

Lager- och sorteringslokaler samt därtill hörande lagrings- och

sorteringsanordningar som används för utsädespotatis ska vara godkända av

Jordbruksverket. De ska inför varje säsong och senast till fältbesiktningen vara

noggrant rengjorda och desinficerade. Rengöring och desinficering ska utföras enligt

anvisningar från Jordbruksverket. (SJVFS 2005:81).

27 § Skörden från en godkänd utsädesodling ska lagras och sorteras hos odlaren, vid

kontraktsodling alternativt hos uppdragsgivaren.

Lagerlokaler, lådor och utrustning får endast utnyttjas gemensamt för skörd från

odling som vid fältbesiktning godkänts i olika klasser enligt följande:

1. klasserna S1, S2 och S3,

2. klasserna S3, SE1 och SE2, eller

3. klasserna SE2, E och A.

Skörd från utsädesodling som vid fältbesiktning kasserats av annan orsak än

förekomst av stjälkbakterios eller potatiscystnematod får dock lagras och hanteras

enligt andra stycket.

Lagras olika utsädespartier i samma lokal, ska de förvaras åtskilda. Varje parti

ska vara märkt med årets fältbesiktningsnummer och i förekommande fall

klonnummer. Vid lagring hos uppdragsgivaren ska märkning ske innan utsädet

lämnar odlarens brukningsenhet. (SJVFS 1997:5).

28 § Utrustning som används för lagring och sortering av utsädespotatis, ska före

säsongens början vara noggrant rengjord och desinficerad.

Utrustning som använts för lagring och sortering av certifikatutsäde får under

samma säsong

7

SJVFS 2005: 81

a. inte användas för iordningställande av stamutsäde,

b. användas för iordningställande av basutsäde endast om den dessförinnan

noggrant rengjorts och desinficerats.

Utrustning som använts för annan potatis än skörd från vid fältbesiktning

godkänd utsädesodling får under samma säsong

a. inte användas för iordningställande av stam- eller basutsäde,

b. användas för iordningsställande av certifikatutsäde endast om den dessförinnan

noggrant rengjorts och desinficerats. Utrustningen får dock endast användas inom

brukningsenheten.

Knölkvalitetskontroll

29 § Utsädespotatis ska för att få saluföras ha en sådan storlek att de inte kan passera

genom ett såll med kvadratiska maskor med sidan 25 mm. För potatisknölar som är

för stora för att passera ett såll med kvadratiska maskor med sidan 35 mm ska

gränserna för största och minsta storlek uttryckas i intervall av 5 mm.

Skillnaden mellan övre och nedre gräns i en storlekssortering får inte överstiga

25 mm.

Kraven på storlekssortering gäller inte klasserna SS, S1 och S2. (SJVFS

2001:25).

30 § Utsädespartiet får inte vara frostskadat eller fuktigt. Misstänks ett utsädesparti

vara frostskadat eller föreligger risk för kraftiga angrepp av Phoma- eller

Fusariumröta i partiet, får Jordbruksverket uppskjuta certifieringen i högst två

veckor. (SJVFS 2005:81).

31 § har upphävts genom (SJVFS 1997:5).

32 § Utsädespotatis får inte certifieras om den behandlats med groningshämmande

medel.

33 § Vid certifieringen ska utsädespartiet uppfylla de kvalitetskrav i övrigt som

anges i bilaga 4. För sorter som anges i bilaga 3 B gäller dock att andelen knölar med

symptom av rostringar får vara högst 20 viktprocent. Överensstämmelse med dessa

krav ska kontrolleras av Jordbruksverket.

Om Jordbruksverket vid sin besiktning misstänker att kraven inte uppfylls, ska

kontrollanalys genomföras. Vid kontrollanalys undersöks för klass S, SE och E 200

knölar per 5 000 kg och för klass A 200 knölar per 10 000 kg.

Partier som vid sådan kontrollanalys inte uppfyller de krav som anges i bilaga 4

får omsorteras och därefter återigen genomgå kontroll av Jordbruksverket. Partier

som kasserats p.g.a. rötor eller partier som av andra orsaker inte är lämpliga som

utsäde får inte omsorteras. (SJVFS 2005:81).

Förslutning och märkning

34 § Vid certifieringen ska utsädet vara förpackat i emballage som godkänts av

Jordbruksverket. Säckar, storsäckar och kartonger ska vara nya. Begagnade lådor och

lastpallar samt transportmedel ska vara noggrant rengjorda och desinficerade.

8

SJVFS 2005:81

Förpackningar av certifierad utsädespotatis ska vara förslutna. De ska vara

förslutna på sådant sätt att de inte kan öppnas utan åverkan på förslutningen.

Förpackningar med certifierad utsädespotatis får endast återförslutas under

överinseende av Jordbruksverket.

Utan hinder av andra stycket får certifierad utsädespotatis som är avsedd för

odlare inom kontraktsbunden produktion förvaras i förpackningar som inte är

förslutna. (SJVFS 2005:81).

35 § Förpackningar av certifierad utsädespotatis ska vara märkta med växtpass, som

ska innehålla text som framgår av bilaga 6. Texten ska vara tydligt läsbar, utan

rättningar och med outplånlig skrift.

Vid förslutning med plomb ska märkningen fästas under plomben. I annat fall

placeras den direkt på emballaget på sådant sätt att den inte kan avlägsnas utan

åverkan på underlaget eller märkningen. Efter Jordbruksverket medgivande får

märkningen ersättas med tryck direkt på förpackningen. (SJVFS 2005:81).

Särskilda krav för utsäde av genetiskt modifierade sorter

35 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är

genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden

finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för

utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande

enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön.

Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen

enligt kraven i bilaga 6, samt av alla dokument, officiella eller andra, som fästs på,

eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad ska även

framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten omnämns. (SJVFS

2005:81).

Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter

35 b § Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med

kommissionens beslut 2004/842/EG3.

Ansökan om saluföring till försöksodling i fältmässig skala ska skickas till

Jordbruksverket och kan göras av den som lämnat in ansökan om sortgodkännande

eller en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter

1. planerade försöksodlingar,

2. uppgift om sorten ska provas enbart i Sverige. Om utsädet avses saluföras

även till andra medlemsstater ska dessa anges,

3. sortbeskrivning

samt

4. information om hur sorten upprätthålls. (SJVFS 2005:81).

35 c § Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för certifiering i klass A.

3 Kommissionens beslut 2004/842/EG av den 1 december 2004 om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna

får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den

nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter (EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842).

9

SJVFS 2005: 81

Kraven på märkning framgår av bilaga 6. (SJVFS 2005:81).

Särskilda krav för certifiering av basutsäde i gemenskapsklasserna EG1, EG2

och EG3

36 § För certifiering av basutsäde i gemenskapsklasserna EG1, EG2 och EG3 gäller

utöver de krav som i övrigt framgår av denna författning att

1. odlingen, samt den odling från vilken odlingen direkt härstammar, inte får

förläggas till areal där potatis har odlats under något av de närmast föregående tre

åren,

2. odlingen, samt den odling från vilken odlingen direkt härstammar, ska

fältbesiktigas av Jordbruksverket två gånger, och

3. odlingen ska härstamma direkt från en odling som uppfyller de krav som anges

i bilaga 5 A. Odlingen i sig ska uppfylla de krav som anges i bilaga 5 B. Vid

tveksamhet ska fältbesiktningsresultatet kompletteras med laboratorietestning av blad

enligt lämplig metod. (SJVFS 2005:81).

Särskilda krav för odling av stamutsäde i laboratorium och växthus eller

odlingsrum

37 § Den som avser att producera stamutsäde ska ha tillgång till växtpatologisk

expertis samt produktions- och lagringslokal som godkänts av Jordbruksverket.

38 § Vid allt laboratoriearbete och vid odling av meristemplantor, rörsticklingar och

moderplantor ska erforderlig försiktighet och största möjliga hygien iakttas för att

undvika infektion av växtmaterialet. En kultur som visar sig vara förorenad av svamp

eller bakterier ska kasseras.

Endast personer, som arbetar med produktion eller kontroll av stamutsäde ska ha

tillträde till laboratorium, odlingsrum eller växthus som används för

stamutsädesproduktion.

Meristem, meristemkloner och moderplantor ska lätt kunna identifieras. De ska

därför numreras och hållas väl åtskilda under hela odlingen.

39 § Den som producerar stamutsäde ska för varje uppdragning föra fortlöpande

noteringar beträffande skärning av meristem, odling av meristemplantor och

rörsticklingar, kylförvaring av rörsticklingar och odling av moderplantor. Uppgifter

om tidpunkten för genomförande av respektive arbetsmoment, antalet meristem och

plantor samt eventuell kassationsorsak och omfattning ska kunna redovisas till

Jordbruksverket. (SJVFS 2005:81).

40 § Rörsticklingar från varje meristemklon, som ska användas för produktion av

stamutsäde, ska vara fria från bladrullvirus, PVA, PVM, PVS, PVX, PVY, TSWV,

tobaksrattelvirus, potatismopptoppvirus och spindle tuber viroid, Erwinia carotovora

ssp. artroseptica, Erwinia carotovora ssp. carotovora, Erwinia chrysanthemi,

Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus och Ralstonia solanacearum och andra

växtpatogena virus samt bakterie- och svampsjukdomar. Dessutom ska moderknölen

vara fri från Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus och Ralstonia

solanacearum.

10

SJVFS 2005:81

Undersökningen ska utföras av laboratorium som Jordbruksverket godkänner.

(SJVFS 2001:25).

41 § Meristemplantor ska lagras och hanteras på sätt som hindrar återinfektion av

skadegörare. De får användas för upprepad produktion av stamutsäde.

Meristemplantorna sticklingförökas klonvis. Rörsticklingar överförs till

odlingssubstrat, som är fritt från sjukdomsalstrare, för produktion av moderplantor i

växthus eller odlingsrum. Från moderplantorna får en knölgeneration, SS,

produceras. Alternativt kan rörsticklingar planteras i fält för produktion av S1.

(SJVFS 1997:5).

Import av utsädespotatis

42 § Import av utsädespotatis från land utanför EU ska skriftligen anmälas till

Jordbruksverket senast en vecka efter införseln. Kravet på anmälan gäller vid införsel

av mer än 2 kg utsädespotatis. Anmälan ska innehålla uppgifter om

1.

importör,

2. produktionsland och kontrollerande myndighet,

3.

avsändarland,

4.

sort,

5.

kvantitet,

6. referensnummer, samt

7. kategori och eventuell certifieringsklass.

För utsäde infört från annat land inom EU och som ska användas för vidare

uppförökning i det svenska certifieringssystemet gäller att partiet ska vara märkt

enligt EG:s krav för märkning av utsädespotatis. Klassificering i det svenska

certifieringssystemet görs av Jordbruksverket. (SJVFS 2005:81).

Övriga bestämmelser

43 § Nematodundersökning och fältbesiktning av sådant certifikatutsäde som ett

företag tillhandahåller sina avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som

föreskrivs i 9 och 22 §§, utföras av person som av Jordbruksverket auktoriserats för

detta ändamål.

Undersökningar enligt första stycket får endast utföras inom företag som bedriver

handel med matpotatis eller med förädlad vara där potatis utgör råvaran.

Fältbesiktning av stamutsädesodling från vilken hela skörden levereras till

företagets avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivits i 22 §, utföras

av person som av Jordbruksverket auktoriserats för detta ändamål.

Resultaten från undersökningar enligt första och tredje stycket ska omgående

tillställas Jordbruksverket och ska kontrolleras genom stickprov i den omfattning

verket beslutar. (SJVFS 2005:81).

44 § Resultaten av fältbesiktning och knölkvalitetskontroll ska lämnas skriftligen till

uppdragsgivaren vid förrättningstillfället.

45

§

Vid brist på utsäde eller om särskilda skäl annars föreligger, kan

Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna författning,

11

SJVFS 2005: 81

såvida detta inte påverkar kvaliteten vid fortsatt uppförökning och det inte strider

mot EG:s bestämmelser.

46 § Ytterligare bestämmelser om krav på märkning med växtpass, vid förflyttning

inom EU av utsädespotatis som inte certifieras, samt krav på förvaring av växtpass

finns i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot

spridning av växtskadegörare.

--------------------------

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1. Denna författning4 träder ikraft den 1 juli 1995, då Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1992:29) om utsädespotatis ska upphöra att gälla.

2. Krav på samodling enligt 19 § fjärde stycket 3 och krav på lagring enligt 27 §

andra stycket 3 ska tillämpas från och med certifieringen av 1996 års skörd.

3. Krav på analys av ljus ringröta enligt 8 §, krav på högsta andel knölar med

symptom av rostringar för sorter som anges i bilaga 3 B och krav på märkning enligt

bilaga 6 ska tillämpas från och med certifieringen av 1997 års skörd.

4. För meristemklon som testats före 1 juli 1995 avseende frihet från de

växtskadegörare som anges i 40 § ska bestämmelser enligt Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1992:29) om utsädespotatis tillämpas. (SJVFS 1997:5).

--------------------------

Denna författning5 träder i kraft den 29 januari 1997.

--------------------------

Denna författning6 träder i kraft den 1 april 2001.

--------------------------

Denna författning7 träder i kraft den 1 januari 2006.

CHRISTINA HUHTASAARI

Lina Ulff

(Växtinspektionen)

4 SJVFS 1995:90.

5 SJVFS 1997:5

6 SJVFS 2001:25

7 SJVFS 2005:81

12

SJVFS 2005:81

Bilaga 1

Växtskadegörare

A.

Clavibacter michiganensis

(Smith) Davis et al. ssp

sepedonicus (Spieckermann et

Kotthoff) Davis et al.

Ljus

ringröta

Ralstonia solanacearum

(Smith.) Yabuuchi et al.

Mörk

ringröta

Synchytrium endobioticum

(Schilbersky) Percival

Potatiskräfta

Meloidogyne chitwoodi

Golden, O'Bannon, Santo &

Finley

Rotgallnematod

Leptinotarsa decemlineata Say

Koloradoskalbagge

Tomato spotted wilt virus

Bronsfläckvirus

B.

Globodera pallida (Stone)

Behrens

Vit

potatiscystnematod

Globodera rostochiensis

(Wollenweber) Behrens

Gul

potatiscystnematod

C.

Ditylenchus destructor Thorne

(SJVFS 2001:25).

Potatisrötnematod

D.

Beet necrotic yellow vein virus

(SJVFS 2005:81)

Rhizomania

13

SJVFS 2005: 81

Bilaga 2

Fältbesiktning och virustest

Fältbesiktning

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i antalsprocent, i respektive klass

Fel

Klass

S

SE1/SE2 E

A

Främmande sort och

avvikande typ

0

0,05

0,05

0,1

Bladrull- och krussjuka

0*

0,2

0,7

10

Stjälkbakterios

0

0,1

0,5

1

Virustest

Högsta tillåtna andel knölar med virus, angivet i antalsprocent, i respektive klass

Virus

Klass

S

SE1/SE2 E

A

Y, A och bladrull**

0,0

0,4

1***

10

X

0***

--- Undersöks inte ---

S och M

(SJVFS 2005:81).

0,3 ***

--- Undersöks inte ---

*Kravet gäller frihet från alla synliga symptom av virussjukdomar.

** Förekomst av bladrullvirus undersöks endast om misstanke om smitta föreligger.

*** Undersöks endast i sorter som är dokumenterat mottagliga för dessa viroser.

14

SJVFS 2005:81

Bilaga 3

A.

Potatissorter som är motståndskraftiga mot potatisvirus Y

Annika

Bellona

Elin

Frieslander

Kuras

Maria

Maris Bard

Matilda

Meva

Minerva

Ovatio

Provita

Saturna

Sava

Saxon

Timate

B.

Potatisorter som är starkt mottagliga för rostringar

Dianella

Elles

Prevalent

Producent

(SJVFS 2005:81)

15

SJVFS 2005: 81

Bilaga 4

Kvalitetskrav vid certifiering (viktprocent, högst):

Kvalitetsfel

1 Blöta och torra rötor .................................................

varav blöta rötor och brunröta ..................................

0,5

0,1

2 Djupa växtsprickor och starkt missformade,

mekaniska och fysiologiska skador djupare än 5

mm

3

3 Vanlig skorv på mer än 1/3 av ytan..........................

5

Total tolerans punkterna 1 - 3 ....................................... 6

4 Rostringar ................................................................. 2

5 Lackskorv, blåsskorv, pulverskorv mer än 1/10 av

ytan

varav pulverskorv .....................................................

3

1

6 Stora knölar (större än den övre gränsen) ................ 3

7 Små knölar (mindre än den nedre gränsen).............. 3

8

Jord och andra främmande ämnen ...........................

(SJVFS 1997:5).

1

16

SJVFS 2005:81

Bilaga 5

Särskilda krav för gemenskapsklasserna EG1, EG2 och EG3

A. Krav på den odling från vilket utsädespartiet ska härstamma

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass

Fel

Klass

EG 1

EG 2

EG 3

Synliga virussymptom

vid fältbesiktning eller

vid efterföljande

virustest

0,1

0,1

0,1

Stjälkbakterios

0

0,25

0,25

B. Krav på odling som ska certifieras i gemenskapsklasserna EG1, EG2 och

EG3

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass

Fel

Klass

EG 1

EG 2

EG 3

Synliga virussymptom

vid fältbesiktning eller

vid efterföljande

virustest

0,5

0,5

1

Stjälkbakterios

0

0,5

1

17

SJVFS 2005: 81

Bilaga 6

Märkningskrav

Text som ska finnas på ett växtpass:

1)

”EG-växtpass"

2) ”Sverige"

3) ”Jordbruksverket”

4) ”Odlarens

registreringsnummer:.......………"

5)

”Certifieringsnummer:................"

6)

”Utsädespotatis. Solanum tuberosum."

7) ”Nettovikt:....................kg"

8)

”ZP, godkänt till skyddad zon:.........."

9)

"EG:s regler och normer"

10) "Månad och år för certifiering:.........…….."

11) "Sort:......……….". För en genetiskt modifierad sort anges även texten

"(genetiskt modifierad)".

12) "Kategori och klass:...................."

13) "Storlek:...................."

14) "Kemisk

behandling:...................."

*

Text som ska finnas på ett växtpass för utsäde av en ännu icke godkänd sort:

1) "EG-växtpass"

2) "Sverige"

3) "Jordbruksverket

4) "Odlarens

registreringsnummer:.......………"

5) "Certifieringsnummer:................"

6) "Utsädespotatis.

Solanum tuberosum."

7) "Nettovikt:....................kg"

8)

"ZP, godkänt till skyddad zon:.........."

9)

"EG:s regler och normer"

10) "Månad och år för certifiering:.........…….."

11) Sortens benämning (förädlarbeteckning, förslaget till officiell sortbenämning

eller den godkända officiella sortbenämningen). För en genetiskt modifierad

sort anges även texten "(genetiskt modifierad)".

12) Texten "Sorten har ännu inte uppförts på den officiella sortlistan".

13) Texten ”Endast för försöksodling”.

14) "Kemisk behandling:...................." (SJVFS 2005:81)

*

* Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon ska namnet på den skyddade zonen anges efter koden ZP.

18

SJVFS 2005:81

Växtpassets utformning

A.

Färg:

Stamutsäde klass S

vitt med violett band

Basutsäde klass SE/E

vitt

Certifikatutsäde klass A

blått

Särskilda

klassen

U

brun

Ännu icke godkänd sort

orange

B. Storlek:

Minsta storlek för förpackningar med en vikt av 25 kg eller större: 110 millimeter

x 67 millimeter. (SJVFS 2005:81).

19