SJVFS 2011:45

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2011:45

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av

utsäde av stråsäd;

Saknr U 39

Utkom från trycket

den 31 oktober 2011

Omtryck

beslutade den 27 oktober 2011.

Statens jordbruksverk föreskriver^, med stöd av 11 – 13 samt 28 §§

utsädesförordningen (2000:1330), att 11 § verkets föreskrifter (SJVFS 1994:22) om

certifiering m.m. av utsäde av stråsäd¹ och bilaga 1 till föreskrifterna ska ha följande

lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i

utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2001:27).

DEFINITIONER

2 § De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298), växtskyddslagen

(1972:318) och i 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa

föreskrifter.

I dessa föreskrifter avses med

utsäde: frö för sådd, av de i bilagorna 1 och 2 nämnda arterna,

grundutsäde: utsäde certifierat i en klass som medger reproduktion för

certifiering av skörden,

bruksutsäde: utsäde som inte ska användas för vidare uppförökning,

förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som används av

förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för

framställning av stamutsäde,

stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes

representant är framställt från F-material och som uppfyller de i bilagorna 1

respektive 2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett för framställning av

basutsäde,

basutsäde (utsädesklass B)

a) andra sorter än hybridsorter: utsäde som är framställt från stamutsäde som

levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens begäran är

framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde, och som uppfyller de

i bilagorna 1 respektive 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för

framställning av certifikatutsäde,

b) hybridsorter: utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes

representant är framställt från F-material som uppfyller de i bilagorna 1 respektive 2

1 Författningen senast omtryckt SJVFS 2010:40.

SJVFS 2011:45

2

angivna kraven för stamutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 respektive 2

angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde,

havre: även rödhavre,

certifikatutsäde (utsädesklass C) av kanariegräs (utom hybrider), majs, råg, ris,

sorghum och sudangräs samt hybridsorter av övriga arter: utsäde som är framställt

från basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i

bilagorna 1 respektive 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för

användning som bruksutsäde,

certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1) av durumvete, havre,

nakenhavre,

purrhavre,

korn,

ris

och

rågvete,

utom

hybridsorter

av

dessa arter: utsäde som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från

stamutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 respektive 2 angivna kraven för

certifikatutsäde C1 samt är avsett för framställning av certifikatutsäde av andra

generationen eller för användning som bruksutsäde,

certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2) av durumvete, havre,

nakenhavre, purrhavre, korn, ris, rågvete, speltvete och vete, utom hybridsorter av

dessa arter: utsäde som är framställt från certifikatutsäde av första generationen,

eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och som uppfyller de i

bilagorna 1 respektive 2 angivna kraven för certifikatutsäde C2 samt är avsett för

användning som bruksutsäde,

provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,

officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Statens jordbruksverk eller av ett

organ som förklarats behörigt av Jordbruksverket,

OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den 28 september 2000

för certifiering av utsäde av stråsäd,

dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en sortlista inom

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i OECD:s sortlista,

ännu icke godkänd sort: en sort som inte finns på EG:s gemensamma sortlista och

för vilken det lämnats in en ansökan till Jordbruksverket om intagning i den svenska

sortlistan,

sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av Jordbruks-

verket. (SJVFS 2010:40).

GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING

Provtagning och partistorlek

3 § Provtagning av utsäde för certifiering ska ske enligt de regler som fastställts av

International Seed Testing Association (ISTA).

Alla utsädespartier för certifiering ska vara officiellt provtagna eller provtagna av

en provtagare som auktoriserats av Jordbruksverket. Villkoren för att kunna bli en

auktoriserad provtagare framgår av bilaga 3 b. I bilagan finns också bestämmelser

som den auktoriserade provtagaren ska följa. Den auktoriserade provtagarens arbete

kontrolleras av Jordbruksverket genom en stickprovskontroll på minst 5 %. Stick-

provskontroll behöver dock inte utföras på prov som tas ut av en automatisk

provtagare.

Alla delar av ett parti ska vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som ska betas

ska kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får Jordbruksverket

medge undantag från kravet på provtagning före betning.

SJVFS 2011:45

3

Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för prov-

tagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av

Jordbruksverket. För att ett utsädesföretag ska kunna använda sig av en auktoriserad

provtagare måste företaget godkännas av Jordbruksverket enligt bilaga 3 b och lämna

den information som krävs enligt bilagan.

Provtagning får ske av ett utsädesparti som avses certifieras för att saluföras i

lösvikt till slutanvändaren. Om provtagningen sker i samband med inläggning av

partiet i en silo eller annan lämplig behållare ska den förseglas av provtagaren efter

påfyllning och provtagningen. Silon eller behållaren ska återförseglas efter leverans.

Ett utsädesparti som ska certifieras ska vara enhetligt och dess vikt får inte

överstiga 30 ton. Beträffande kanariegräs och sudangräs får dock utsädespartiets vikt

inte överstiga 10 ton och beträffande majs får utsädespartiets vikt uppgå till högst 40

ton. I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5

procent. (SJVFS 2010:40).

Fältbesiktning och sortkontroll

4 § Utsäde för certifiering ska komma från fältbesiktigad och godkänd utsädes-

odling. För att godkännas ska utsädesodlingen läggas ut på fält i god hävd och utan

känd förekomst av flyghavre samt uppfylla angivna krav för utsädesodling enligt

bilaga 3 och krav på sortkvalitet enligt bilaga 1.

Innan en utsädesodling slutligt kan godkännas av Jordbruksverket ska godkända

resultat från både fältbesiktningen och från kontrollodling av grundutsädet föreligga.

Detta gäller oavsett om den fältbesiktigats av Jordbruksverket eller av en

auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §. Vid slutlig fältbesiktning ska odlingen ha

befunnits vara fri från flyghavre. (SJVFS 2008:35).

5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning ska ske skriftligen till

Jordbruksverket. Av anmälan ska det framgå om officiell eller auktoriserad

besiktningsman avses användas. För vårsådda utsädesodlingar ska anmälan ha

kommit in till Jordbruksverket senast den 15 maj skördeåret och för höstsådda ska

anmälan ha kommit in senast den 25 april, om inte annan tidpunkt medges i det

enskilda fallet. Anmälningar efter den 15 juli kan endast medges om Jordbruksverket

har möjlighet till besiktning alternativt stickprovskontroll. Odlingar som anmäls för

sent kan avvisas.

Under vegetationsperioden svarar Jordbruksverket för besiktning av anmäld areal

enligt vad som anges i bilaga 3 samt att fastställa fältavsnittens storlek, antal och

fördelning på fält som ska besiktigas.

Jordbruksverket kontrollodlar partier som certifieras i klasserna A, B och C1,

samt i klasserna C och C2 i den omfattning Jordbruksverket anser erforderligt. I

anslutning till kontrollodlingen bedöms om den ska kombineras med

laboratorieanalys.

Jordbruksverket, eller en auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §, äger utan före-

gående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och utför

besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.

Jordbruksverket underrättar skriftligen uppdragsgivaren om resultatet av

kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 2005:90).

SJVFS 2011:45

4

5 a § Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för produktion av certifikatutsäde

får utföras av en person som Jordbruksverket auktoriserat för detta ändamål.

Villkoren för sådan auktorisation framgår av bilaga 3 a. I bilagan finns också

bestämmelser som den auktoriserade besiktningsmannen ska följa.

Jordbruksverket efterkontrollerar genom stickprov minst 5 % av utsädes-

odlingarna som fältbesiktigats av besiktningsmän som auktoriserats enligt första

stycket. Utsädespartier från dessa utsädesodlingar ska kontrollodlas i den omfattning

Jordbruksverket anser nödvändigt. (SJVFS 2005:90).

Frövarukvalitet

6 § Frövarukvaliteten ska undersökas enligt ISTA:s regler.

De analyser som krävs för certifiering av utsäde, för att kontrollera om

kvalitetskraven i bilaga 1 uppfylls, ska utföras av det certifierande organet eller av ett

laboratorium som har auktoriserats av Jordbruksverket. Villkoren för att ett

laboratorium ska kunna auktoriseras framgår av bilaga 3 c. I bilagan finns också

bestämmelser som det auktoriserade laboratoriet ska följa. Jordbruksverket

kontrollerar genom stickprov minst 5 % av analyserna som utförts vid det

auktoriserade laboratoriet. (SJVFS 2008:35).

7 § Utsäde får godkännas för certifiering om det vid undersökning av de uttagna

proven, uppfyller kvalitetskraven

1. i bilaga 1 för durumvete, havre, nakenhavre, purrhavre, korn, råg, rågvete,

speltvete och vete,

2. i bilaga 2 för kanariegräs, majs, ris, sorghum och sudangräs.

Sundhetsanalyserna får göras på råvaruprov under förutsättning att detta tagits ut

av en officiell eller auktoriserad provtagare.

Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifierande

organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att

grobarheten försämras. (SJVFS 2010:40).

7 a § har upphävts genom (2008:35).

Certifiering av art- och sortblandningar

8 § Blandning av utsäde av olika arter får certifieras för användning som bruks-

utsäde, om samtliga av blandningens beståndsdelar var för sig uppfyller certifierings-

kraven för respektive art.

Blandning av utsäde av olika sorter av samma art får certifieras för användning

som bruksutsäde, om i blandningen ingående partier var för sig uppfyller kraven.

(SJVFS 2008:35).

Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter

8 a § Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med

kommissionens beslut 2004/842/EG om genomförandebestämmelser enligt vilka

medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter

SJVFS 2011:45

5

för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för

arter av lantbruks- eller köksväxter².

Ansökan om saluföring till försöksodling i fältmässig skala ska skickas till Jord-

bruksverket och kan göras av den som lämnat in ansökan om sortgodkännande eller

en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter

1. planerade försöksodlingar,

2. uppgift om sorten ska försöksodlas enbart i Sverige. Om utsädet avses

saluföras till andra medlemsstater ska dessa anges,

3. sortbeskrivning, samt

4. information om hur sorten upprätthålls. (SJVFS 2005:90).

8 b § Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för certifiering i lägsta

certifieringsklass för arten. Märkning ska göras enligt bilaga 4.2. (SJVFS 2005:90).

Betat utsäde

9 § Utsäde som har behandlats med bekämpningsmedel (betats) får endast certifieras

om medlet är jämnt fördelat på frövaran. (SJVFS 2001:27).

10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:13) om emballage för betat utsäde. (SJVFS

2001:27).

Utlämnande av certifierat utsäde

11 § Parti för certifiering ska finnas tillgängligt på platsen för certifieringen intill

dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för

efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 1, är uppfyllda.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet

certifiera utsäde för utlämning till förbrukare inom landet innan resultatet av

kvalitetsundersökningen är klart.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet

certifiera utsäde för utförsel till ett land inom EES innan resultatet av grobarhets-

analysen är klart.

Som villkor för sådan certifiering gäller att

1. utlämnandet endast ska avse första handelsledet och att köparens namn och

adress anges,

2. en renhetsanalys som visar att partiet uppfyller kraven uppvisas,

3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,

4. utsädesproducenten ska informera köparen om resultatet av grobarhetsanalysen

utvisar att kvalitetskraven inte är uppfyllda.

Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till förbrukare innan

kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven publiceras på

Jordbruksverkets webbplats. Publiceringen görs för vårsådda arter senast den 15

september och för höstsådda arter senast den 1 februari. (SJVFS 2011:45).

²

EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.

SJVFS 2011:45

6

Undantag från krav på grobarhet

12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Jordbruksverket för certifiering

godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilagorna 1

respektive 2 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas

under förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att utsädet

ska användas för fortsatt uppförökning. (SJVFS 2008:35).

Utsäde av genetiskt modifierade sorter

12 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är

genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden

finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för

utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande

enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön.

Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen

enligt märkningskraven i bilaga 4, samt av alla dokument, officiella eller andra, som

fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad

ska även framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten

omnämns. (SJVFS 2005:55).

MÄRKNING OCH FÖRSEGLING

13 § Vid saluföring ska varje förpackning vara försedd med ett officiellt märke vars

utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 4.

Märkningen ska utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett

bevis på att utsädet är certifierat.

Ett officiellt märke ska vara av självhäftande material eller av rivbeständigt

material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.

Som officiellt märke får också användas outplånlig och påtryckt eller påstämplad

text som Jordbruksverket godkänt och som uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Då

påtryckt eller påstämplad text används ska varje förpackning vara försedd med ett

individuellt löpnummer. Företaget som utför tryckningen på förpackningarna ska

underrätta det certifierande organet om antalet förpackningar som märkts, med

uppgift om deras löpnummer. Det certifierande organet ska föra journal över de

utsädeskvantiteter som märkts enligt detta system, med uppgifter om antalet

förpackningar i varje parti, förpackningarnas innehåll och löpnummer. Det

certifierande organet ska också granska producenternas journaler. (SJVFS 2005:90).

14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket och

förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § ska, utöver

kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med ett

leverantörsmärke på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt

utsädespartiets referensnummer anges. Dessutom ska, för utsäde som godkänts enligt

12 §, på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i

bilagorna 1 eller 2.

Leverantörsmärket ska inte kunna förväxlas med det officiella märket. (SJVFS

1996:101).

SJVFS 2011:45

7

14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts

enligt 26 § ska, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha

samma färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort

ska det officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 4.

Märket ska alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav. (SJVFS

1996:101).

15 § Förpackningar med sådant utsäde som avses i 20 a § ska utöver kraven i bilaga

4 vara försedda med ett leverantörsmärke med texten "Utsäde för utförsel". (SJVFS

1996:101).

16 § har upphävts genom (SJVFS 1996:101).

17 § Vid certifiering ska varje förpackning förseglas under det certifierande organets

kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling ska utgöras av

förslutning och plombering och ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid

öppnandet.

Följande förslutningssystem får användas utan plombering:

1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än

påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system eller

värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på sådant sätt att

den inte kan öppnas utan att skadas,

2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som inleds

med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning (bokstäver, symbol) som

visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med outplånlig skrift på

minst ena sidan av påsens öppning, eller

3. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än

påfyllningsanordningen, att de försluts genom trycket av det påfyllda utsädets vikt på

påfyllningsanordningen samt att anordningens längd inte understiger 22 % av påsens

bredd. (SJVFS 1996:101).

17 a § Utsäde som certifierats i klasserna C, C1 och C2 får saluföras i lösvikt till en

slutlig förbrukare från en silo eller annan behållare som har förseglats efter

provtagningen. Det ska framgå av producenternas journal hur mycket utsäde som

saluförts i lösvikt. De upplysningar som ska finnas på det officiella märket enligt

bilaga 4 ska i detta fall anges på en särskild följesedel.

Utsäde som saluförts på detta sätt får inte återtas in i utsädesanläggningen.

Ommärkning

18 § Ommärkning av ett parti kan göras om resultatet av kvalitetsundersökningen

visar att partiet inte uppfyller angivna frövarukvalitetskrav, men att kvalitetskraven i

en lägre klass är uppfyllda. Ommärkningen ska utföras under det certifierande

organets kontroll. (SJVFS 2008:35).

SJVFS 2011:45

8

Annullering

19 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte

uppfyller kraven, ska märkena makuleras under det certifierande organets kontroll.

Har förpackning med påtryckt eller påstämplad text använts, ska förpackningen

tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten makuleras under det

certifierande organets kontroll. (SJVFS 2008:35).

Certifieringens varaktighet

20 § Ett utsädesparti får endast saluföras under den provtagningssäsong då

förseglingen ägt rum. Utsäde som provtagits under perioden från den 1 mars t.o.m.

den 30 juni får dock saluföras fram till årets slut.

Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter prov-

tagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla

grobarhetskravet.

Om förlängning medges, ska det certifierande organet utföra nödvändig tilläggs-

märkning. (SJVFS 2001:27).

UTFÖRSEL AV UTSÄDE (SJVFS 1996:101)

20 a § Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s

gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter men som är intagen i en nationell

sortlista i ett land inom EES får certifieras för utförsel till det landet om utsädet

uppfyller kraven i bilaga 1. (SJVFS 2008:35).

Rubriken före 21 § har utgått (SJVFS 1996:101).

21 § Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Jordbruksverket enligt

OECD:s system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i den officiella

sortlistan i ett land som är anslutet till detta system och utsädespartiet uppfyller de av

OECD fastställda kraven.

Vid certifiering enligt OECD-systemet utfärdar Jordbruksverket certifierings-

bevis och märker partiet enligt OECD:s regler. (SJVFS 2005:90).

21 a § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom EES får säljas till det landet som

icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet

1. kommer från en godkänd utsädesodling,

2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll

uppfyller kraven i bilaga 4, samt

3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:101).

INFÖRSEL AV UTSÄDE

22 § Införsel av utsäde som ska användas för uppförökning eller som ska saluföras,

ska av importören skriftligen anmälas till Jordbruksverket senast två veckor efter

införseln. Vid införsel från ett land utanför EES är lägsta mängd som kräver anmälan

2 kg. Anmälan ska innehålla följande uppgifter:

1. ursprungsland och officiell kontrollmyndighet,

SJVFS 2011:45

9

2. avsändarland,

3. art,

4. sort,

5. kvantitet,

6. referensnummer, och

7. utsädesklass.

Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system ska anmälan åtföljas av ISTA:s

"orange certifikat" eller annat certifikat som Jordbruksverket godkänner. (SJVFS

2005:90).

22 a § Av 4 och 22 §§utsädesförordningen framgår att införsel av certifierat utsäde

får ske från andra länder inom EES, Schweiz samt från tredjeland som godkänts av

EG. Av rådets beslut 2003/17/EG³ av den 16 december 2002 om likvärdighet av

fältbesiktningar av utsädesodlingar i tredje land och om likvärdighet av utsäde

producerat i tredje land framgår att endast utsäde av de i rådsbeslutet angivna arterna

får föras in och endast från de för respektive art likställda tredjeländerna.

Av rådets beslut 2003/17/EG framgår att endast utsäde certifierat som basutsäde,

certifikatutsäde av samtliga kategorier samt handelsutsäde får föras in från

tredjeland. Villkoren för att utsäde ska få föras in framgår av rådets beslut

2003/17/EG. Villkoren för ommärkning och återförslutning av sådana likvärdiga

partier framgår av artikel 3 i rådets beslut 2003/17/EG. (SJVFS 2005:90).

23 § Utsädesparti som förs in i landet ska åtföljas av ett officiellt dokument vari

intygas antingen

1. att partiet är odlat på ett fält som vid fältbesiktning har befunnits vara fritt från

flyghavre och att ett prov om 1 kg från partiet likaledes har befunnits vara fritt från

flyghavre, eller

2. att ett prov om 3 kg från partiet har befunnits vara fritt från flyghavre. (SJVFS

1996:101).

24 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras som

certifikatutsäde om

1. sorten är intagen i den svenska sortlistan, i EG:s gemensamma sortlista för

arter av lantbruksväxter eller i Schweiz sortlista,

2. partiet åtföljs av ett officiellt dokument vari intygas att det är odlat på ett fält

som vid fältbesiktning har befunnits fritt från flyghavre,

3. utsädet härstammar från basutsäde eller certifikatutsäde av första generationen,

och

4. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom EES,

eller av en myndighet i ett land som med avseende på fältbesiktningen och

certifieringen har godkänts av EG som tredje land⁴, och

3 EGT L 8, 14.1.2003, s. 10, Celex 32003D0017. Rättelse publicerad i EUT L 75, 21.3.2003, s. 54. Ändrat genom rådets beslut

2003/403/EG (EUT L 141, 7.6.2003, s. 23), rådets förordning (EG) nr 885/2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 1), rådets beslut

2005/834/EG (EUT L 312, 29.11.2005), rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1) samt rådets beslut

2007/780/EG (EUT L 314, 1.12.2007, s. 20).

4 Se rådets beslut 2003/17/EG om likvärdighet av fältbesiktningar av utsädesodlingar i tredje land och om likvärdighet av

utsäde producerat i tredje land (EGT L 8, 14.1.2003, s. 10, Celex 32003D0017. Rättelse publicerad i EUT L 75, 21.3.2003, s.

54. Ändrat genom rådets beslut 2003/403/EG (EUT L 141, 7.6.2003, s. 23), rådets förordning (EG) nr 885/2004 (EUT L 168,

1.5.2004, s. 1), rådets beslut 2005/834/EG (EUT L 312, 29.11.2005, s.51), rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363,

20.12.2006, s. 1) samt rådets beslut 2007/780/EG (EUT L 314, 1.12.2007, s. 20).

SJVFS 2011:45

10

5. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt av

ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 2005:90).

25 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den svenska sort-

listan eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter får ske om

partiet

1. har ett tillstånd för saluföring enligt kommissionens beslut 2004/842/EG om

genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta utsläppande på

marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om

införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter⁵,

2. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,

3. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet,

4. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare

uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller

5. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i

partier med en högsta nettovikt om 100 kg. (SJVFS 2005:90).

UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA

26 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket

medge undantag från de krav som angivits i denna författning, såvida det inte strider

mot EG:s bestämmelser. (SJVFS 1996:101).

27 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar,

lagrar, saluför eller inför växter samt med krav på att vissa växter ska åtföljas av ett

sundhetsintyg vid införsel från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen

finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot

spridning av växtskadegörare. (SJVFS 1996:101).

-------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning⁶ träder i kraft den 1 mars 1994, då Lantbruksstyrelsens

föreskrifter (LSFS 1987:5) för utsädesodling av lantbruksväxter (utom potatis) och

Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde

(utom potatis) ska upphöra att gälla.

För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller tidigare

producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i Sverige gäller dock

Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde

(utom potatis) i tillämpliga delar.

Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i Sverige.

Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i klass C med

högre generationstal än första generationen efter basutsäde får fram till den 1

november 1994 certifieras i klass C utan generationstal.

⁵

EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.

6 SJVFS 1994:22.

SJVFS 2011:45

11

Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra generationen

efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni 1995 ommärkas till klass

C utan generationstal, om kravet i 20 § andra stycket är uppfyllt. (SJVFS 1994:150).

Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan generationstal får ske

längst t.o.m. den 30 juni 1998. (SJVFS 1996:101).

-------------------------

Denna författning⁷ träder i kraft den 2 september 1994.

-------------------------

Denna författning⁸ träder i kraft den 15 december 1994.

-------------------------

Denna författning⁹ träder i kraft den 1 juli 1996.

-------------------------

Denna författning¹⁰ träder i kraft den 20 november 1998.

-------------------------

Denna författning¹¹ träder i kraft den 25 maj 1999.

-------------------------

Denna författning¹² träder i kraft den 5 april 2001.

-------------------------

1. Denna författning¹³ träder i kraft den 1 oktober 2005.

2. Genom författningen upphävs Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

1994:121) om egenkontroll av bruksutsäde av stråsäd. Den som senast vid

ikraftträdandet av denna författning hade beviljats tillstånd att bedriva egen-

kontroll av bruksutsäde får fortsätta att bedriva denna verksamhet enligt

tillståndet och den gamla författningen, dock längst till den 30 juni 2006.

-------------------------

Denna författning¹⁴ träder i kraft den 1 januari 2006.

^{7 SJVFS 1994:150.}

⁸

SJVFS 1994:197.

9 SJVFS 1996:101.

^{10 SJVFS 1998:115.}

^{11 SJVFS 1999:43.}

12 SJVFS 2001:27.

13 SJVFS 2005:55.

SJVFS 2011:45

12

-------------------------

Denna författning¹⁵ träder i kraft den 1 juli 2006.

-------------------------

Denna författning¹⁶ träder i kraft den 1 december 2006.

-------------------------

Denna författning¹⁷ träder i kraft den 7 december 2007.

-------------------------

Denna författning¹⁸ träder i kraft den 15 juli 2008.

-------------------------

Denna författning¹⁹ träder i kraft den 30 juni 2010.

-------------------------

Denna författning²⁰ träder i kraft den 30 november 2011.

ANNA OLSSON

Anders Falk

(Regelenheten)

¹⁴

SJVFS 2005:90

¹⁵

SJVFS 2006:57

¹⁶

SJVFS 2006:82

¹⁷

SJVFS 2007:79

¹⁸

SJVFS 2008:35

¹⁹

SJVFS 2010:40

²⁰

SJVFS 2011:45

SJVFS 2011:45

13

Bilaga 1

KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE NÄR DET PRODUCERAS I SVERIGE

Utsädet ska uppfylla följande krav:

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för utsäde av en inavlad

linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. För utsäde av

hybridsorter ska ovannämnda bestämmelser även gälla de ingående komponenternas

egenskaper. Högsta tillåtna inblandning av främmande sort (med undantag för

sortblandningar), konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av

nedan angiven tabell:

Antalsprocent i respektive klass

Art

A, B

C1

C2

Durumvete, havre,

nakenhavre, korn,

speltvete, vete, utom

hybridsorter

0,1

0,3

1,0

Rågvete,

självbefruktande

sorter utom

hybridsorter

0,3

1,0

2,0

Övriga arter ska vara sortäkta med hänsyn till art och utsädesklass. Utsäde av

hybridråg får godkännas för certifiering som certifikatutsäde om resultat av officiell

efterkontroll av basutsäde eller, i tillämpliga fall, blandning av komponenter utvisar

att kraven är uppfyllda.

För utsäde av hybridsorter av havre, nakenhavre, korn, vete, durumvete, speltvete

och självbefruktande sorter av rågvete gäller att sortrenheten för utsädesklassen C

ska minst vara 90 %. Den ska kontrolleras vid officiell efterkontroll, vilka utförs på

ett lämpligt antal prov.

SJVFS 2011:45

14

2. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av

andra arter, grobarhet samt förekomst av mjöldryga. Minsta provmängd för

bestämning av antal inblandningar av frön av andra arter ska vara 1 kg.

Rent frö

Frön av andra arter

Grobarhet

Sklerotier

eller

fragment av

sklerotier av

mjöldryga

Art

Klass

vikt-%

st/kg,

totalt a)

högst av

stråsäd

%

st/kg

Avena sativa L.

Havre

A, B

99

8

2

85

2

C1

98

20

14

"

6

C2

98

20

14

"

6

Avena nuda L.

Nakenhavre

A, B

99

8

2

75

2

C1

98

20

14

"

6

C2

98

20

14

"

6

Hordeum vulgare L.

2-radskorn

A, B

99

8

2

85b)

2

C1

98

20

14

" b)

6

C2

98

20

14

" b)

6

6-radskorn

A, B

99

8

2

85b)

2

C1

98

20

14

" b)

6

C2

98

20

14

" b)

6

Secale cereale L.

Råg

A, B

98

8

2

85

2

C

98

20

14

"

6 c)

x Triticosecale Wittm. ex A. Camus

Rågvete

A, B

98

8

2

80

2

C1

98

20

14

"

6

C2

98

20

14

"

6

Triticum aestivum L.

Vete

A, B

99

8

2

85

2

C1

98

20

14

"

6

C2

98

20

14

"

6

Triticum durum L.

Durumvete

A, B

99

8

2

85

2

C1

98

20

14

"

6

C2

98

20

14

"

6

Triticum spelta L.

Speltvete

A, B

99

8

2

85

2

C1

98

20

14

"

6

C2

98

20

14

"

6

Anmärkningar:

a) Varav högst 2 frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) och/eller klätt (Agrostemma githago) i klass A och B respektive

högst 6 frön av samma arter i klass C, C1 och C2.

b) Beträffande nakenkorn får grobarheten vara lägst 75% i samtliga utsädesklasser.

c) Certifikatutsäde av hybridråg: 8 st/kg. Om det i ett prov av föreskriven vikt finns fem sklerotier eller fragment av sklerotier

ska detta prov ändå anses motsvara kraven, om ett andra prov av samma vikt inte innehåller mer än fyra sklerotier eller

fragment av sklerotier.

3. Vattenhalten för samtliga arter får vara högst 16,0%, utom för höstsäd som

provtagits under perioden den 1 mars till och med den 31 juli då vattenhalten får

vara högst 15,0%. Analys av vattenhalt får ske på stickprover. Minsta

stickprovsfrekvens ska då vara 5 %.

4. Utsädet får inte innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis) eller dårrepe

(Lolium temulentum) i den uttagna provmängden.

5. Utsädet får inte vara infekterat med sjukdomar och skadliga organismer som i

hög grad försämrar användbarheten. För nedanstående arter och sjukdomar gäller

dock vid laboratorieanalys av kärnprov följande:

SJVFS 2011:45

15

A. Korn

a. Flygsot på korn (Ustilago nuda).

Utsäde betat med effektivt medel får certifieras. Antalsprocenten smittade kärnor i

icke betat utsäde får vara högst

Klass

Antalsprocent

A

0,1

B

0,2

C1

0,3

B. Höstvete

a. Stinksot (Tilletia caries).

Utsädet får inte certifieras om det finns mer än 1000 sporer per gram. Utsäde med en

förekomst av sporer av vanligt stinksot som understiger 1000 sporer per gram får

certifieras om det betas med effektivt medel. Utsäde som certifieras utan betning får

inte innehålla några stinksotsporer.

b. Dvärgstinksot (Tilletia contraversa).

Utsädet får inte certifieras om det finns mer än 500 sporer per gram. Utsäde med en

förekomst av sporer av dvärgstinksot som understiger 500 sporer per gram får

certifieras om det betas med effektivt medel. Utsäde som certifieras utan betning får

inte innehålla några dvärgstinksotsporer.

c. Förekommer både vanligt stinksot och dvärgstinksot i samma utsädesparti får

högst 500 sporer av vardera sjukdomen förekomma per gram, för att utsädet ska få

certifieras. Utsädet får då certifieras om det betas med effektivt medel. (SJVFS

2011:45).

SJVFS 2011:45

16

Bilaga 2

KVALITETSKRAV FÖR KANARIEGRÄS, MAJS, RIS, SORGHUM OCH

SUDANGRÄS SAMT MINIMIKRAV FÖR ÖVRIGA ARTER AV STRÅSÄD

NÄR DET PRODUCERAS I ANNAT LAND ENLIGT EG:S REGLER

Utsädet ska uppfylla följande krav:

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för utsäde av en inavlad

linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. För utsäde av

hybridsorter ska ovannämnda bestämmelser även gälla de ingående komponenternas

egenskaper. Högsta tillåtna inblandning av främmande sort (med undantag för

sortblandningar), konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av

nedan angiven tabell:

Antalsprocent i respektive klass

Art

A, B

C1

C2

Durumvete, havre,

nakenhavre, purrhavre,

korn, speltvete, vete, ris

utom hybridsorter

0,1

0,3

1,0

Rågvete,

självbefruktande sorter

utom hybridsorter

0,3

1,0

2,0

Övriga arter ska vara sortäkta med hänsyn till art och utsädesklass. Utsäde av

hybridråg får godkännas för certifiering som certifikatutsäde om resultat av officiell

efterkontroll av basutsäde eller, i tillämpliga fall, blandning av komponenter utvisar

att kraven är uppfyllda.

För utsäde av hybridsorter av havre, nakenhavre, purrhavre, korn, ris, vete,

durumvete, speltvete och självbefruktande sorter av rågvete gäller att sortrenheten för

utsädesklassen C ska minst vara 90 %. Den ska kontrolleras vid officiell

efterkontroll, vilka utförs på ett lämpligt antal prov.

2. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av

andra arter, grobarhet samt förekomst av mjöldryga. Minsta provmängd för

bestämning av antal inblandningar av frön av andra arter ska vara 0,5 kg om inget

annat anges i tabellen.

SJVFS 2011:45

17

Art

Klass Rent frö

vikt-%

Frön av andra arter

st/0,5 kg varav stråsäd

Grobarhet

%

Sklerotier eller

fragment av

sklerotier av

mjöldryga st/0,5

kg

Havre,

A, B

99,0

4 varav 1 stråsäd a)

85 b)

1

nakenhavre,

C1

98,0

10 " 7 " a)

"

3

purrhavre,

korn, vete

C2

"

10 " 7 " a)

"

3

Rågvete

A, B

98,0

4 varav 1 stråsäd a)

80

1

C1

98,0

10 " 7 " a)

"

3

C2

"

10 " 7 " a)

"

3

Råg

A, B

98,0

4 " 1 " a)

85

1

C

"

10 " 7 " a)

"

3 c)

Phalaris canariensis L.

Kanariegräs

A, B

98,0

4/200 g varav 1 stråsäd

75

1/400 g

C

98,0

10/200 g " 5 "

75

3/400 g

Durumvete

A, B

99,0

4 varav 1 stråsäd a)

85

1

C1

98,0

10 " 7 " a)

"

3

C2

"

10 " 7 " a)

"

3

Speltvete

A, B

99,0

4 varav 1 stråsäd a)

85

1

C1

98,0

10 " 7 " a)

"

3

C2

"

10 " 7 " a)

"

3

Zea mays L.

Majs

A, B

98,0

0/250 g resp. 0/1000 g d)

90

1/250 g resp.

1/1000 g d)

C

98,0

0/1000 g

"

3/1000 g

Oryza sativa L.

Ris

A, B

98,0

4 e)

80

C1

”

10 e)

”

C2

”

15 e)

”

Sorghum bicolor (L.) Moench

Sorghum

A, B

98,0

0/900 g

80

C

”

”

”

Sorghum sudanense (Piper) Stapf

Sudangräs

A, B

98,0

0/900 g

80

C

”

”

”

Anmärkningar:

a) Varav av andra arter än stråsäd: högst 1 frö av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) och/eller klätt (Agrostemma githago) i

utsädesklass A och B, resp. 3 frön i utsädesklass C, C1 och C2.

b) Beträffande nakenkorn får grobarheten vara lägst 75 % i samtliga utsädesklasser.

c) Certifikatutsäde av hybridråg: 4 st/0,5 kg. Om det i ett prov av föreskriven vikt finns fem sklerotier eller fragment av

sklerotier ska detta prov ändå anses motsvara kraven, om ett andra prov av samma vikt inte innehåller mer än fyra sklerotier

eller fragment av sklerotier.

d) Basutsäde av inavlade linjer respektive basutsäde annat än inavlade linjer och certifikatutsäde.

e) Varav högst 1 rött frö av ris eller av hirs i B, högst 3 i C1 och högst 5 i C2.

3. Utsädet får inte innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis) eller dårrepe

(Lolium temulentum) i den uttagna provmängden.

4. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska

hållas på lägsta möjliga nivå. (SJVFS 2010:40).

SJVFS 2011:45

18

Bilaga 3

KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH

PÅ FÄLTBESIKTNING

Utsädesodling:

1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde av den

aktuella grödans art och sort, och fältet ska vara tillräckligt fritt från plantor som

härrör från den tidigare grödan.

2. Grödan ska uppfylla följande krav i fråga om avstånd från angränsande pollen-

källor som kan ge upphov till oönskad pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

Kanariegräs, råg som ej är hybridråg samt

rågvete av icke självbefruktande sorter:

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

Rågvete, självbefruktande sorter:

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

Hybridråg:

— för produktion av basutsäde

- om hansterilitet används

- om hansterilitet inte används

— för produktion av certifikatutsäde

Majs

300 m

250 m

50 m

20 m

1 000 m

600 m

500 m

200 m

Hybridsorter av havre, nakenhavre,

purrhavre, korn, ris, vete, durumvete,

speltvete och självbefruktande rågvete:

— för produktion av certifikatutsäde

(avståndet mellan honkomponenten och alla

andra sorter av samma art utom en gröda av

hankomponenten)

25 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas

tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

3. Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för grödor av en inavlad

linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. Vid produktion

av utsäde av hybridsorter ska detsamma även gälla de ingående komponenternas

egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.

SJVFS 2011:45

19

I synnerhet grödor av kanariegräs och råg ska uppfylla följande krav:

A. Kanariegräs, råg utom hybridråg:

Antalet plantor av den aktuella arten som utgörs av främmande sort får inte

överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

B. Hybridråg:

a) antalet plantor av grödans art som uppenbarligen måste bedömas som icke

komponentäkta får inte överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde, vilket vid officiella fältbesikt-

ningar endast ska gälla honplantan.

b) I fråga om basutsäde ska, om hansterilitet används, de hansterila plantornas

sterilitetsgrad vara minst 98 %.

Där det är ändamålsenligt ska certifikatutsäde produceras genom blandad odling av

en hansteril honkomponent med en hankomponent som återställer hanfertiliteten.

C. Grödor avsedda för produktion av certifikatutsäde av hybridsorter av havre,

nakenhavre, purrhavre, korn, ris, vete, durumvete, speltvete och självbefruktande

rågvete:

a) grödan ska ha tillräcklig äkthet och renhet i fråga om komponenternas egenskaper.

Om utsädet produceras med hjälp av en kemisk hybridiseringsagent ska grödan

framför allt vara förenlig med följande normer eller övriga villkor:

ⁱ⁾

Sortrenheten för varje komponent ska för

- havre, nakenhavre, purrhavre, korn, ris, vete, durumvete och speltvete uppgå

till 99,7 %,

- självbefruktande rågvete uppgå till 99,0 %.

ⁱⁱ⁾

Hybriditeten ska vara minst 95 %. Andelen hybriditet ska undersökas i

enlighet med gällande internationella metoder, i den utsträckning sådana

metoder finns. Om hybriditeten bestäms under utsädesanalysen före

certifiering behöver den inte fastställas under fältbesiktning.

D.

Majs:

a) Andelen plantor som utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande

till sorten, den inavlade linjen eller komponenten får inte överstiga:

aa) vid produktion av basutsäde:

i) för inavlade linjer: 0,1%

ii) för enkla hybrider, enskilda komponenter: 0,1%

iii) för populationssorter: 0,5%

bb) vid produktion av certifikatutsäde:

i) komponenter till hybridsorter:

— för inavlade linjer: 0,2%

— för enkla hybrider: 0,2%

SJVFS 2011:45

20

— för populationssort: 1,0%

ii) populationssorter: 1,0%.

b) Följande övriga krav ska vara uppfyllda vid produktion av utsäde av hybridsorter:

aa) Hanplantorna ska ge ifrån sig tillräckligt med pollen medan

honplantorna blommar.

bb) Hansterilitet ska genomföras där så är lämpligt.

cc) I de fall då 5% eller mer av honplantorna har mottagliga pistillmärken

får andelen honplantor som har gett ifrån sig pollen eller som ger ifrån sig pollen inte

överstiga:

— 1% vid någon officiell fältbesiktning, och

— 2% vid samtliga officiella fältbesiktningar.

Plantor anses ha gett ifrån sig pollen eller ge ifrån sig pollen när ståndarknapparna

har kommit fram ur skärmfjällen på 50 mm eller mer av vippans mittaxel eller sidor

och har gett ifrån sig eller ger ifrån sig pollen.

Fältbesiktning:

Uppfyllande av de krav som anges ovan ska kontrolleras genom fältbesiktning.

Dessa fältbesiktningar ska utföras enligt följande:

A.

Fältbesiktning ska utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant

utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.

B.

Antalet fältbesiktningar ska utgöra

— minst en för durumvete, havre, nakenhavre, purrhavre, kanariegräs, korn, råg,

rågvete och vete, och

— för majs under blomningssäsongen minst en för populationssorter och minst tre

för inavlade linjer eller hybrider

När den aktuella skörden följer på en skörd av majs under det föregående året eller

det innevarande året ska minst en särskild fältbesiktning göras för att kontrollera att

bestämmelserna i punkt 1 i denna bilaga är uppfyllda.

4. Skadliga organismer, särskilt sotsvampar, som försämrar utsädets användbarhet

ska hållas på lägsta möjliga nivå. (SJVFS 2010:40).

SJVFS 2011:45

21

Bilaga 3a

AUKTORISATION AV PERSON SOM SKA UTFÖRA FÄLTBESIKTNING

AV UTSÄDESODLINGAR

^1.

Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

a. Sökandes namn och adress och övriga kontaktuppgifter.

b. Uppgift om sökanden är egen företagare eller anställd. Om sökanden är

anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och

övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag

eller inte.

c. Uppgift om för vilka arter auktorisationen söks.

^2.

Den sökande ska ha lantbruksutbildning eller motsvarande kunskaper som innebär

att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett tillfredsställande sätt.

^3.

Sökanden ska underteckna en åtagandeförklaring att han eller hon åtar sig att följa

bestämmelserna för officiella fältbesiktningar.

^4.

Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av fältbesikt-

ningen.

^5.

Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när sökanden med godkänt resultat

har genomgått Jordbruksverkets grundkurs för nya besiktningsmän. Beslutet

tidsbegränsas till tre år.

^6.

Besiktningsmannen tilldelas av Jordbruksverket ett kontrollnummer som alltid ska

anges tillsammans med dennes underskrift på besiktningsprotokoll och

besiktningsrapporter.

7.

Beslutet ger behörighet att utföra fältbesiktning av utsädesodlingar av stråsäd som

anmälts till Jordbruksverket för fältbesiktning.

^8.

Besiktningsmannen ska genomföra fältbesiktningen enligt Jordbruksverkets

anvisningar för fältbesiktning av stråsäd, vilka uppdateras årligen. Aktuella fält-

besiktningsprotokoll ska användas. Besiktningsprotokollen ska skickas in till

Jordbruksverket så snart som möjligt efter genomförd besiktning, så att

Jordbruksverket har möjlighet att genomföra en stickprovskontroll.

^9.

Besiktningsmannen ska årligen utföra fältbesiktningar av de relevanta grödorna.

^10. Förnyad

auktorisation

förutsätter att besiktningsmannen årligen utför

fältbesiktningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i Jordbruksverkets

repetitionskurs för fältbesiktning av stråsäd.

^11. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av de ovannämnda

villkoren inte efterlevs. Återkallande får göras även om besiktningsmannen inte

bryter mot reglerna med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande

till besiktningsmannens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i

Sverige.

12.

Utsäde som kommer från en utsädesodling som besiktigats av en besiktningsman

vars behörighet senare återkallats, får underkännas vid certifieringen. (SJVFS

2005:90).

SJVFS 2011:45

22

Bilaga 3b

AUKTORISATION SOM PROVTAGARE SAMT GODKÄNNANDE AV

UTSÄDESFÖRETAG SOM ANVÄNDER AUKTORISERAD PROVTAGARE

A. Auktorisation som provtagare kan meddelas en fysisk person, enligt villkoren i

punkterna B - G.

Utsädesföretag som önskar använda auktoriserade provtagare ska godkännas av

Jordbruksverket och ska lämna information enligt punkterna H - J.

B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

1. Provtagarens namn, adress och övriga kontaktuppgifter.

2. Uppgift om provtagaren är egen företagare eller anställd. Om provtagaren är

anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och

övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag

eller inte.

3. Uppgift om för vilka utsädesföretag och utsädesanläggningar provtagning

kommer att utföras.

4. Uppgift om vilka arter som kommer att provtas.

C. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när provtagaren har genomgått

officiell kurs för provtagare och godkänts vid officiell examination.

D. En provtagare som är anställd av ett utsädesföretag får endast ta ut och hantera

prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns mellan företagen

och Jordbruksverket.

E. Provtagaren ska

1. ta ut prov enligt ISTA:s gällande metoder och följa anvisningarna från

Jordbruksverket,

2. årligen ta ut och hantera prov,

3. delta i en officiell repetitionskurs minst vartannat år.

F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten av

prov som provtagaren tagit ut och kontrollprov som en officiell provtagare tagit ut.

G. Jordbruksverket får återkalla auktorisationen om något av villkoren i punkterna C-

F inte efterlevs. Återkallande får göras även om provtagaren inte bryter mot reglerna

med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande till provtagarens

arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige.

Utsäde som kommer från utsädespartier som provtagits av en provtagare vars

auktorisation senare återkallats får underkännas vid certifieringen.

H. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

1. utsädesföretagets namn, adress och övriga kontaktuppgifter, uppgift om vid

vilka utsädesanläggningar auktoriserad provtagare kommer att användas,

2. uppgift om manuell eller automatisk provtagning sker vid anläggningen,

3. uppgift om vilka arter som kommer att provtas av den auktoriserade

provtagaren, samt

SJVFS 2011:45

23

4. namn på de auktoriserade provtagare som kommer att provta utsäde för

företagets räkning.

I. Innan provtagning påbörjas ska utsädesföretagets lokaler och utrustning godkännas

av Jordbruksverket. Ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller

internationell standard ska finnas. Systematisk kontroll av den automatiska prov-

tagaren ska regelbundet utföras av en officiell eller auktoriserad provtagare.

J. Jordbruksverket ska informeras om alla förändringar som har betydelse för

verksamheten, t.ex. personalförändringar. (SJVFS 2005:90).

SJVFS 2011:45

24

Bilaga 3c

AUKTORISATION AV LABORATORIUM

A. Auktorisation för att utföra de laboratorieanalyser som ligger till grund för

certifieringsorganets beslut om certifiering kan meddelas ett laboratorium om:

1. det är oberoende eller en del av ett utsädesföretag,

2. det har en person som är ansvarig för analysverksamheten med direkt ansvar

för det tekniska arbetet och som har nödvändiga fackkunskaper för att leda

analysverksamheten,

3. det finns ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller

internationell standard,

4. de som utför analyser har nödvändiga kunskaper för de analyser som utförs

och med godkänt resultat har genomgått examination för de analyser och arter

som auktorisationen omfattar på ett sådant sätt att laboratoriet alltid har

personal som kan genomföra de analyser som krävs, samt

5. det har nödvändiga lokaler och utrustning.

B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

1. Laboratoriets namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt laboratoriets

ägarförhållanden. Om mer än en lokal avses användas som laboratorium inom

ramen för auktorisationen ska detta framgå.

2. Namn på och adress och övriga kontaktuppgifter till den person som är

ansvarig för analysverksamheten och ställföreträdare för denna person.

3. Uppgift om vilka arter som laboratoriet söker auktorisation för.

4. Uppgift om laboratoriets lokaler och utrustning.

5. Uppgift om laboratoriepersonalens kunskaper, eventuella kurser och officiella

examinationer inom utsädesanalysområdet.

6. Uppgift om för vilka utsädesföretag laboratoriet kommer att analysera utsäde.

Utformningen av analysbevisen som utfärdas ska godkännas av Jordbruksverket.

Auktorisation meddelas när Jordbruksverket anser att kraven är uppfyllda.

C. Ett laboratorium som ägs eller ingår i samma koncern som ett utsädesföretag får

endast analysera prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns

mellan företagen och Jordbruksverket.

D. Analysering ska göras enligt ISTA:s gällande metoder och de nationella metoder

för sundhetsanalyser som fastställs av Jordbruksverket, samt följa eventuella

anvisningar från Jordbruksverket.

E. Resultaten av analyserna ska sändas till det certifierande organet omedelbart efter

avslutad analys. Dessutom ska uppgift om analyserna och dess resultat skickas till

Jordbruksverket om annat certifierande organ används av utsädesföretaget vars

analyser laboratoriet utför. Resultaten ska skickas till Jordbruksverket i elektronisk

form och i det format som Jordbruksverket fastställer.

SJVFS 2011:45

25

F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten från

laboratoriet med de som stickprov som analyseras av Jordbruksverket. Laboratoriet

ska dessutom

1. fylla i analysbevisen på ett tillfredsställande sätt,

2. vid Jordbruksverkets tillsyn bedömas ha genomfört uppgifterna på ett

tillfredsställande sätt och följt upp eventuella anmärkningar,

3. delta i ringtester med tillfredsställande resultat,

4. skicka minst en person att delta i en officiell repetitionskurs varje år på ett

sådant sätt att de personer som utför analyser deltar i en sådan kurs minst

vartannat år, samt

5. informera Jordbruksverket om alla förändringar som har betydelse för

verksamheten, t.ex. personalbyten inom utsädesanalysområdet.

G. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av villkoren i punkterna A

och C-F inte efterlevs. Återkallande får göras även vid vårdslöshet. Utsäde som

certifierats på grundval av analyser från ett laboratorium som förlorat sin

auktorisation kan få certifieringen annullerad. (SJVFS 2005:90).

SJVFS 2011:45

26

Bilaga 4

MÄRKNINGSKRAV

1. Märkning av partier och förpackningar

a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende samtliga utsädesklasser

och arter (med undantag för art- eller sortblandningar):

1. Texten "EG:s regler". För nakenkorn anges dessutom ”lägsta grobarhet 75 %”.

2. Certifieringsorgan och land.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).

6. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

7. Utsädesklass. För stamutsäde ska även anges antal generationer som föregår

certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första generationen.

8. Produktionsland.

9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

10. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:

a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har godkänts

officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts officiellt, och

texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är

avsedda som komponenter för slutliga sorter.

b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör

(kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga sorten och

texten "komponent".

c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten

"hybrid".

11. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

b. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortblandningar:

1. Texten "EG:s regler".*

2. Certifieringsorgan.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Texten "Art- eller sortblandning", utsädesklass (C eller C2 efter vad som är

tillämpligt).

6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt

modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

8. utgått/upphävts

9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

SJVFS 2011:45

27

2. Särskild märkning

Märkning av F-material, som ska användas för produktion av stamutsäde.

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).

2. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

3. Texten "F-material".

4. Referensnummer.

5. Produktionsland.

6. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land.

2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.

3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. I fråga om

hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga

sorter ska texten "komponent" läggas till.

4. Utsädesklass.

5. För hybridsorter texten "hybrid".

6. Netto- eller bruttovikt.

7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".

8. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

Märkning av utsäde av en ännu icke godkänd sort

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land.

2. Partiets referensnummer

3. Månad och år för officiell försegling

4. Art.

5. Sortens benämning (förädlarbeteckning, förslaget till officiell sortbenämning

eller den godkända officiella sortbenämningen).

6. Texten "Sorten har ännu inte uppförts på den officiella sortlistan".

7. Texten ”Endast för försöksodling”.

8. Netto- eller bruttovikt eller deklarerat antal rent frö, eller i tillämpliga fall antal-

et frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel

eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats anges samt det unge-

färliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten.

9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

SJVFS 2011:45

28

3.

Utformning av officiellt märke

a.

Färg:

F-material

Vit

Stamutsäde (klass A)

Vit med violett diagonal rand

Basutsäde (klass B)

Vit

Certifikatutsäde (klass C)

Blå

Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

Art- eller sortblandningar

Grön

Ej dokumenterad sort

Brun

Icke slutligt certifierat utsäde

Grå

Ännu icke godkänd sort

Orange

b. Storlek:

Minsta storlek 110 x 67 mm. (SJVFS 2008:35).

SJVFS 2011:45

29

Bilaga 5

OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH

INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 21 a

OCH 24 §§)

Dokumentet ska innehålla följande upplysningar:

1. Utställande myndighet.

2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.

3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

4. Utsädesklass.

5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av

sådant parti har skett.

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Areal för produktion av aktuellt parti.

8. Skördad mängd och antal förpackningar.

9. Godkänd fältbesiktning.

10. Resultat av ev. föranalyser. (SJVFS 2001:27).