SJVFS 2011:8
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2011:8
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag,
miljöersättningar och miljöinvesteringar;
Utkom från trycket
den 11 februari 2011
beslutade den 10 februari 2011.
Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 1
kap.
30
§ förordningen
(2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder och efter samråd med
Sametinget, Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och de organisationer som har
representanter i övervakningskommittén i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS
2007:42) om kompensationsbidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar1 att
1 kap. 2 § ska ha följande lydelse.
1 kap.
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
2 § I denna författning förstås med
betesmark:
Ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och
som används till bete, samt är bevuxet med gräs, örter
eller ris som är dugligt som foder. Begreppet betesmark
omfattar även mark som av länsstyrelsen fastställts som
alvarbete på Öland och Gotland, skogsbete eller
fäbodbete. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen
används till renbete räknas inte som betesmark. Skog som
inte är fastställt skogsbete samt områden där åtgärder
gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som
betesmark.
För landskapselementen brunn, källa, byggnadsgrund
på maximalt 200 m2, fornlämningslokal, fägata, gärdsgård
av trä, jordvall, gropvall, odlingsröse, stentipp, stenmur
samt öppet dike som uppfyller definitionen i bilaga 1, får
den del av landskapselementen som ligger på
betesmarken ingå i den ersättningsberättigande arealen.
Inom ett skifte är ytor med likartad trädtäthet om minst
0,1 hektar, som innehåller mer än riktvärdet 60 träd per
hektar, inte ersättningsberättigade. Träd med stammar
som utgår från en gemensam yta på maximalt 1
kvadratmeter räknas som ett träd. Träd med en stam som
1,3 meter över markytan har en diameter som understiger
10 cm räknas inte. Döda eller ringbarkade träd räknas
inte.
Ytor större än 0,01 hektar där träd- och buskskikt är så
tätt att marken är svåråtkomlig för betesdjuren är inte
1 Författningen senast omtryckt SJVFS 2011:1.
SJVFS 2011:8
betesmark oavsett typ av vegetation. Ytor med naturliga
impediment större än 0,01 hektar är inte betesmark. Den
sammanlagda ytan med naturliga impediment och träd-
och buskskikt som är så tätt att marken är svåråtkomlig
får inte överstiga 5 % av arealen. Med naturliga
impediment menas naturligt förekommande sandområden,
stenar och berg i dagen.
Mark som av länsstyrelsen fastställts som betesmark
med särskilda värden, skogsbete, fäbodbete eller alvarbete
räknas som betesmark utan hinder av vad som anges i
tredje och fjärde stycket under denna definition. För mark
som av länsstyrelsen fastställts som betesmark med
särskilda värden eller skogsbete gäller att ytor med
naturliga impediment större än 0,1 hektar inte är
betesmark eller skogsbete. Den sammanlagda ytan med
naturliga impediment får inte överstiga 10 % av arealen.
Inom utvald miljö räknas även mark som av
länsstyrelsen fastställts som betesmark under restaurering
samt mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker
som betesmark utan hinder av vad som anges i tredje och
fjärde stycket under denna definition.
Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen för
enskilda jordbruksskiften med särskilt höga naturvärden
eller kulturvärden knutna till odlingslandskapet besluta
om undantag från begränsningarna i fjärde stycket under
denna definition. Den areal som undantas ska skrivas in i
en åtagandeplan samt markeras som
ersättningsberättigande element.
betesperioden:
den period under året som nötkreatur för mjölkproduktion
ska hållas på bete enligt Statens jordbruksverks
föreskrifter och allmänna råd (SJVFS
2010:15) om
djurhållning inom lantbruket m.m.
brukningscentrum:
det block eller det närmast belägna blocket där de för
jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggnaderna
är belägna,
certifierad ekologisk
fodertillverkning, växtodling eller djurhållning, inklusive
produktion:
växtodling och djurhållning under karenstid, som
kontrolleras enligt reglerna i rådets förordning
(EG) nr 834/20072,
eget arbete
arbete som utförs av stödmottagaren, dennes make eller
maka, registrerad partner eller sambo, förälder, syskon
eller barn. Därutöver kan som eget arbete även räknas
arbete som utförs utan betalning av andra personer som
direkt berörs av miljöinvesteringen,
ekologisk djurhållning:
certifierad produktion som har godkänts av ett godkänt
kontrollorgan eller djur som hålls enligt villkoren för
2 EUT L 189, 20.7.2007, s. 1 (Celex 32007R0834).
2
SJVFS 2011:8
miljöersättningarna för certifierad ekologisk produktion
eller kretsloppsinriktad produktion,
ekologiskt producerat
- foder från certifierad ekologisk produktion, även under
foder:
karenstid, som har godkänts av ett godkänt kontrollorgan
- foder från egen produktion framställt enligt villkoren för
miljöersättningarna för certifierad ekologisk produktion,
kretsloppsinriktad produktion, betesmarker och
slåtterängar eller våtmarker och småvatten
-
foder som djuren betar på skogsmark eller egen
betesmark med gårdsstöd, under förutsättning att inga
andra produkter än de som är godkända för
miljöersättningarna för certifierad ekologisk produktion
eller kretsloppsinriktad produktion används på marken
under stödåret.
- foder som djuren betar på mark som ingår i andra
jordbrukares åtagande för certifierad ekologisk
produktion, kretsloppsinriktad produktion, betesmarker
och slåtterängar eller våtmarker och småvatten,
-
foder som djuren betar på betesmarker där 11
§
Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:119) om
hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket och 15 §
Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om
spridning av kemiska bekämpningsmedel tillämpas,
ekologisk odling:
certifierad ekologisk produktion eller odling enligt
villkoren för miljöersättningarna för certifierad ekologisk
produktion eller kretsloppsinriktad produktion,
ekologiskt odlat
förökningsmaterial som har godkänts av ett godkänt
förökningsmaterial:
kontrollorgan enligt reglerna för ekologisk produktion
eller förökningsmaterial från egen odling enligt villkoren
för miljöersättningarna för certifierad produktion eller
kretsloppsinriktad produktion,
extensiv boskapsskötsel: produktionssystem som inte är definierade som ”jordlös
husdjursskötsel”,
faktisk kostnad:
en kostnad som motsvaras av en reell utgift för ett projekt,
flerfäbodsystem:
system där djur flyttas mellan en huvudfäbod och en eller
flera kompletterande fäbodar under fäbodsäsongen,
fäbod i bruk:
fäbod som är godkänd av länsstyrelsen och som används
till fritt bete eller bete i storhägn med minst
1,5 djurenheter av djurslagen nötkreatur, får och get.
Därutöver får bete ske med häst. Under fäbodsäsongen
ska dessa djur vid fäboden ha tillgång till minst 6 hektar
fritt bete eller bete i storhägn. Fäboden ska ha kvar inslag
av traditionell bebyggelse och den del som används för
fäbodbruket får inte användas som permanentbostad. Två
eller flera besättningar som sköts gemensamt inom ett
fäbodområde berättigar till en fäbod i bruk,
fäbodbete:
fritt bete eller bete i storhägn med djurslagen nötkreatur,
får, get, eller häst vid fäbod i bruk,
3
SJVFS 2011:8
förna:
dött växtmaterial på marken som fortfarande har kvar sin
struktur och ännu inte brutits ner,
genbanksintyg:
intyg om identitet och renrasighet gemensamt utfärdat av
för rasen företrädande förening och av ägare till den
genbanksbesättning som djuret tillhör,
genbanksverksamhet:
en form av husdjurskontroll som är godkänd av
Jordbruksverket och som syftar till att säkerställa djurs
härstamning och renrasighet,
genetiskt modifierad
en organism i vilken det genetiska materialet har ändrats
organism:
på ett sätt som inte inträffar genom parning eller naturlig
rekombination,
godkänt kontrollorgan:
ett oberoende kontrollorgan som godkänts av Styrelsen
för ackreditering och teknisk kontroll, enligt förordningen
(1995:702) om EG:s förordning om ekologiskt
framställda produkter,
grovfoder:
vallfoder, bete, halm, grönfoder, löv, bark, rotfrukter eller
betmassa,
grässvål:
hävdad markvegetation med sammanhållet rotskikt,
industrijordbruk:
med industrijordbruk i bilaga 1 i kommissionens
förordning (EG) nr 889/20083 avses sådan intensiv
djurproduktion som:
- hållande av fjäderfän i bur eller pälsdjur i bur,
- slaktsvinsproduktion med mer än 50 slaktsvin i årlig
produktion, med undantag för (a) slaktsvinsbesättningar
som hålls på ströbädd i storboxsystem, eller (b) om det rör
sig om egna djur som hålls på någon av jordbrukarens
egna produktionsenheter,
- specialiserad produktion av nöt i spaltgolvsboxar, med
undantag för (a) integrerad produktion av nöt där ungdjur
går på spalt, eller (b) om det rör sig om egna djur som
hålls på någon av jordbrukarens egna produktionsenheter,
-
specialiserad
slaktkycklingproduktion eller annan
intensiv uppfödning av slaktfågel. Gödsel från sådan
produktion kan dock användas under en övergångstid
fram till den 1 januari 2014.
Rötrester från gödsel producerad i ovanstående
djurhållningssystem samt slaktkycklingproduktion är
tillåten under förutsättning att:
- rötresten kommer från en gemensamhetsanläggning för
biogasproduktion, där också gödsel, vall eller annat
organiskt material från ekologisk produktion ingår.
-
minimiandelen organiskt material från ekologisk
produktion ska vara 5 % på volyms- och årsbasis.
-
maximiuttaget från anläggningen till ekologisk
produktion begränsas till andelen, på volyms- och
3 EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889).
4
SJVFS 2011:8
årsbasis, tillåten4 gödsel som totalt levererats till
anläggningen.
Undantaget för rötrester gäller dock ej fjäderfä som
hålls i burar eller pälsdjur som hålls i burar.
klippande eller
redskap använda på ett sådant sätt att de ger en distinkt
skärande redskap:
snittyta,
konventionellt foder:
foder som inte definieras som ekologiskt producerat
foder,
lövtäktsträd:
träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att
återuppta i hamling eller som kan ersätta utgående sådana
träd inom eller bredvid samma betesmark eller slåtteräng,
markkartering:
provtagning och analys av åkerjord,
officiell husdjurskontroll: husdjurskontroll godkänd av Jordbruksverket med stöd av
lagen (2006:807) om kontroll av husdjur, m.m.,
produktionsenhet:
ett jordbruksföretag eller en del av ett jordbruksföretag
med en sammanhållen ekonomi och verksamhet,
skadlig ansamling
en ansamling av förna som kan leda till uppluckring av
av förna:
grässvålen, indirekt gödsling, kvävning av nya plantor
eller på annat sätt skada markens natur- och
kulturmiljövärden,
slaktsvin:
djur som enligt Statens jordbruksverks föreskrifter
(SJVFS 1998:127) om klassificering av slaktkroppar ska
hänföras till benämningarna slaktsvin eller unggalt.
Djuren ska även ha godkänts vid besiktning enligt
Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande
av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig
kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att
användas som livsmedel och enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av livsmedelslagen (2006:804),
skogsbete:
bete med djurslagen nötkreatur, får, get, eller häst inom
ett område som huvudsakligen består av skog med ett till
övervägande del spontant uppkommet trädbestånd.
Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller på annat
sätt visa på att en lång kontinuitet råder i trädskiktet.
Området ska sakna påtagliga indikationer på storskaliga
kontinuitetsbrott t.ex. trakthygge eller på att marken
använts som inäga annat än i ringa omfattning före
jordbrukets mekanisering. Områdets markvegetation ska
vara betespräglad och bestå av gräs örter och ris som är
duglig som foder. Vegetationen ska innehålla växtarter
eller ha en vegetationsstruktur som visar på en långvarig
beteshävd,
slåtteräng:
Ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och
som på eftersommaren används till slåtter med klippande
eller skärande redskap eller för sådan slåtter kompletterat
med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen
4 Gödselmedel och jordförbättringsmedel enligt bilaga I till kommissionens förordningen (EG) nr
889/2008 samt gödsel från industrijordbruk enligt ovan.
5
SJVFS 2011:8
med gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. Mark i
renskötselområdet som huvudsakligen används till
renbete räknas inte som slåtteräng. Skog samt områden
där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten
räknas inte som slåtteräng.
För landskapselementen brunn, källa, byggnadsgrund
på maximalt 200 m2, fornlämningslokal, fägata, gärdsgård
av trä, jordvall, gropvall, odlingsröse, stentipp, stenmur
samt öppet dike som uppfyller definitionen i bilaga 1, får
den del av landskapselementen som ligger på slåtterängen
ingå i den ersättningsberättigande arealen.
Inom ett skifte är ytor med likartad trädtäthet om minst
0,1 hektar, som innehåller mer än riktvärdet 60 träd per
hektar, inte ersättningsberättigade. Träd med stammar
som utgår från en gemensam yta på maximalt 1
kvadratmeter räknas som ett träd. Träd med en stam som
1,3 meter över markytan har en diameter som understiger
10 cm räknas inte. Döda och ringbarkade träd räknas inte.
Ytor större än 0,01 hektar där träd- och buskskikt är så
tätt att det är omöjligt att genomföra någon slåtter är inte
slåtteräng oavsett typ av vegetation. Ytor med naturliga
impediment större än 0,01 hektar är inte slåtteräng. Den
sammanlagda ytan med naturliga impediment och träd-
och buskskikt som är så tätt att marken är svåråtkomlig
får inte överstiga 5 % av arealen. Med naturliga
impediment menas naturligt förekommande sandområden,
stenar och berg i dagen.
Mark som av länsstyrelsen fastställts som slåtteräng
med särskilda värden räknas som slåtteräng utan hinder av
vad som anges i tredje och fjärde stycket under denna
definition. För sådan mark gäller att ytor med naturliga
impediment större än 0,1 hektar inte är slåtteräng. Den
sammanlagda ytan med naturliga impediment får inte
överstiga 10 % av arealen.
Inom utvald miljö räknas även mark som av
länsstyrelsen fastställts som slåtteräng under restaurering
som slåtteräng utan hinder av vad som anges i tredje och
fjärde stycket under denna definition.
Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen för
enskilda jordbruksskiften med särskilt höga naturvärden
eller kulturvärden knutna till odlingslandskapet besluta
om undantag från begränsningarna i fjärde stycket under
denna definition. Den areal som undantas ska skrivas in i
en åtagandeplan eller i ett särskilt beslut samt markeras
som ersättningsberättigande element.
spruta: enligt
definitionen
i standard SS-EN 13790,
stödmyndighet:
den myndighet som prövar frågor om stödet i första
instans,
6
SJVFS 2011:8
tillskottsutfodring:
sådan utfodring eller sådan fållindelning som kan leda till
att tillförsel av växtnäring sker till ersättningsberättigande
areal,
träd och buskar av
träd och buskar som kunnat etablera sig på grund av att
igenväxningskaraktär:
hävden blivit för svag och som kan skada natur- eller
kulturmiljövärden eller den foderproducerande mark-
vegetationen. Hit räknas varken de träd eller buskar som
haft en funktion i, eller visar spår av, den äldre mark-
användningen eller har ett särskilt natur- och kulturvärde.
Inte heller deras ersättningsträd och ersättningsbuskar
eller sådana träd och buskar som behövs som skydd för
betesdjur i betesmarker eller slåtterängar ska räknas som
igen-växningsvegetation,
träda:
åkermark där ingen gröda avsedd för skörd, bete eller
gröngödsling har etablerats senast den 15 juli,
vall:
en gröda på åkermark som består av vallgräs eller vall-
baljväxter eller en blandning av dessa,
vallbrott:
mekanisk bearbetning eller kemisk bekämpning som leder
till att vallens återväxtmöjligheter upphör,
veterinärmedicinska
produkter enligt definitionen i rådets direktiv 2001/82/EG
läkemedel:
av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskaps-
regler för veterinärmedicinska läkemedel,
våtmark
med våtmark avses ett vegetationstäckt område, där
vattenytan under en stor del av året är nära under, i nivå
med eller nära över markytan och där vattennivån tillåts
variera med de naturliga säsongsvariationerna,
vändteg:
del av skifte som inte odlas och vars bredd uppgår till
högst 10 meter räknat från skiftets odlade kant,
växtskadegörare:
organismer enligt definitionen i 1
§
(1972:318),
växtskyddsmedel:
begreppet växtskyddsmedel har samma betydelse som i
förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel,
åtagandeenhet:
all åkermark som naturligt hör till de block som ligger
närmast brukningscentrum, eller plats för
gårdsbebyggelse, och som länsstyrelsen fastställer som
åtagandeenhet,
äldre markanvändning:
hävd som i allt väsentligt motsvarar den som tillämpades
före jordbrukets storskaliga mekanisering och
introduktionen av mineralgödsel efter andra världskriget,
övriga resurser:
kostnader som hör till en miljöinvestering men som inte
ger upphov till någon betalning för projektet.
-----------
1. Denna författning träder i kraft den 10 mars 2011, men ska tillämpas från och
med den 1 januari 2011.
7
SJVFS 2011:8
2. Definitionerna för betesmark och slåtteräng i 1 kap. 2 § gäller i dess äldre
lydelser för mark som omfattas av ett åtagande för betesmarker och slåtterängar som
har ingåtts till och med stödåret 2010.
MATS PERSSON
Lena
Söderman
(Miljöersättningsenheten)
8