SJVFS 2012:8
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2012:8
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av
utsäde av stråsäd;
Saknr U 39
Utkom från trycket
den 13 april 2012
Omtryck
beslutade den 12 april 2012.
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 11 – 13 samt 28 §§
utsädesförordningen (2000:1330), att 11 och 26 §§ samt bilaga 3 till verkets
föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd2 ska ha
följande lydelse.
Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då
denna författning träder i kraft.
GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER
1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i
utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2001:27).
DEFINITIONER
2 § De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298), växtskyddslagen
(1972:318) och i 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa
föreskrifter.
I dessa föreskrifter avses med
utsäde: frö för sådd, av de i bilagorna 1 och 2 nämnda arterna,
grundutsäde: utsäde certifierat i en klass som medger reproduktion för
certifiering av skörden,
bruksutsäde: utsäde som inte ska användas för vidare uppförökning,
förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som används av
förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för
framställning av stamutsäde,
stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes
representant är framställt från F-material och som uppfyller de i bilagorna 1
1
Jfr rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd (EGT 125, 11.7.1966, s. 2309/66,
Celex 31966L0402), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2012/1/EU (EUT L 4, 7.1.2012, sid 8, Celex 32012L0001),
kommissionens direktiv 2009/74/EG (EUT L 166, 27.6.2009, s. 40, Celex 32009L0074), kommissionens direktiv 2006/55/EG
(EUT L 159, 13.6.2006, s. 13, Celex 32006L0055), kommissionens direktiv 2006/47/EG (EUT L 136, 24.5.2006, s. 18, Celex
32006L0047), kommissionens beslut 80/755/EEG (EGT L 207, 9.8.1980, s. 37, Celex 31980D0755), ändrat genom
kommissionens beslut 81/109/EEG (EGT L 64, 11.3.1981, s. 13, Celex 31981D0109), kommissionens beslut 81/675/EEG
(EGT L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex 31981D0675), ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT L 327, 22.11.1986,
s. 50, Celex 31986D0563), kommissionens beslut 96/334/EG (EGT L 127, 25.5.1996, s. 39, Celex 31996D0334),
kommissionens beslut 74/269/EEG (EGT L 141, 24.5.1974, s. 20, Celex 31974D0269), ändrat genom kommissionens beslut
78/512/EEG (EGT L 157, 15.6.1978, s. 35, Celex 31978D0512), kommissionens beslut 74/531/EEG (EGT L 299, 7.11.1974, s.
13, Celex 31974D0531), kommissionens beslut 95/75/EG (EGT L 60, 18.3.1995, s. 30, Celex 31995D0075) samt
Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 132/2007 av den 26 oktober 2007 om ändring av vissa bilagor och protokoll till EES-
avtalet (EUT L 100, 10.4.2008, s. 1), senast ändrat genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 153/2007 (EUT L 124,
8.5.2008, s. 13).
2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2011:45.
SJVFS 2012:8
2
respektive 2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett för framställning av
basutsäde,
basutsäde (utsädesklass B)
a) andra sorter än hybridsorter: utsäde som är framställt från stamutsäde som
levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens begäran är
framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde, och som uppfyller de
i bilagorna 1 respektive 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för
framställning av certifikatutsäde,
b) hybridsorter: utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes
representant är framställt från F-material som uppfyller de i bilagorna 1 respektive 2
angivna kraven för stamutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 respektive 2
angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde,
havre: även rödhavre,
certifikatutsäde (utsädesklass C) av kanariegräs (utom hybrider), majs, råg, ris,
sorghum och sudangräs samt hybridsorter av övriga arter: utsäde som är framställt
från basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i
bilagorna 1 respektive 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för
användning som bruksutsäde,
certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1) av durumvete, havre,
nakenhavre,
purrhavre,
korn,
ris
och
rågvete,
utom
hybridsorter
av
dessa arter: utsäde som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från
stamutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 respektive 2 angivna kraven för
certifikatutsäde C1 samt är avsett för framställning av certifikatutsäde av andra
generationen eller för användning som bruksutsäde,
certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2) av durumvete, havre,
nakenhavre, purrhavre, korn, ris, rågvete, speltvete och vete, utom hybridsorter av
dessa arter: utsäde som är framställt från certifikatutsäde av första generationen,
eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och som uppfyller de i
bilagorna 1 respektive 2 angivna kraven för certifikatutsäde C2 samt är avsett för
användning som bruksutsäde,
provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,
officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Statens jordbruksverk eller av ett
organ som förklarats behörigt av Jordbruksverket,
OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den 28 september 2000
för certifiering av utsäde av stråsäd,
dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en sortlista inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i OECD:s sortlista,
ännu icke godkänd sort: en sort som inte finns på EG:s gemensamma sortlista och
för vilken det lämnats in en ansökan till Jordbruksverket om intagning i den svenska
sortlistan,
sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av Jordbruks-
verket. (SJVFS 2010:40).
GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING
Provtagning och partistorlek
3 § Provtagning av utsäde för certifiering ska ske enligt de regler som fastställts av
International Seed Testing Association (ISTA).
SJVFS 2012:8
3
Alla utsädespartier för certifiering ska vara officiellt provtagna eller provtagna av
en provtagare som auktoriserats av Jordbruksverket. Villkoren för att kunna bli en
auktoriserad provtagare framgår av bilaga 3 b. I bilagan finns också bestämmelser
som den auktoriserade provtagaren ska följa. Den auktoriserade provtagarens arbete
kontrolleras av Jordbruksverket genom en stickprovskontroll på minst 5 %. Stick-
provskontroll behöver dock inte utföras på prov som tas ut av en automatisk
provtagare.
Alla delar av ett parti ska vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som ska betas
ska kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får Jordbruksverket
medge undantag från kravet på provtagning före betning.
Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för prov-
tagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av
Jordbruksverket. För att ett utsädesföretag ska kunna använda sig av en auktoriserad
provtagare måste företaget godkännas av Jordbruksverket enligt bilaga 3 b och lämna
den information som krävs enligt bilagan.
Provtagning får ske av ett utsädesparti som avses certifieras för att saluföras i
lösvikt till slutanvändaren. Om provtagningen sker i samband med inläggning av
partiet i en silo eller annan lämplig behållare ska den förseglas av provtagaren efter
påfyllning och provtagningen. Silon eller behållaren ska återförseglas efter leverans.
Ett utsädesparti som ska certifieras ska vara enhetligt och dess vikt får inte
överstiga 30 ton. Beträffande kanariegräs och sudangräs får dock utsädespartiets vikt
inte överstiga 10 ton och beträffande majs får utsädespartiets vikt uppgå till högst 40
ton. I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5
procent. (SJVFS 2010:40).
Fältbesiktning och sortkontroll
4 § Utsäde för certifiering ska komma från fältbesiktigad och godkänd utsädes-
odling. För att godkännas ska utsädesodlingen läggas ut på fält i god hävd och utan
känd förekomst av flyghavre samt uppfylla angivna krav för utsädesodling enligt
bilaga 3 och krav på sortkvalitet enligt bilaga 1.
Innan en utsädesodling slutligt kan godkännas av Jordbruksverket ska godkända
resultat från både fältbesiktningen och från kontrollodling av grundutsädet föreligga.
Detta gäller oavsett om den fältbesiktigats av Jordbruksverket eller av en
auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §. Vid slutlig fältbesiktning ska odlingen ha
befunnits vara fri från flyghavre. (SJVFS 2008:35).
5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning ska ske skriftligen till
Jordbruksverket. Av anmälan ska det framgå om officiell eller auktoriserad
besiktningsman avses användas. För vårsådda utsädesodlingar ska anmälan ha
kommit in till Jordbruksverket senast den 15 maj skördeåret och för höstsådda ska
anmälan ha kommit in senast den 25 april, om inte annan tidpunkt medges i det
enskilda fallet. Anmälningar efter den 15 juli kan endast medges om Jordbruksverket
har möjlighet till besiktning alternativt stickprovskontroll. Odlingar som anmäls för
sent kan avvisas.
Under vegetationsperioden svarar Jordbruksverket för besiktning av anmäld areal
enligt vad som anges i bilaga 3 samt att fastställa fältavsnittens storlek, antal och
fördelning på fält som ska besiktigas.
SJVFS 2012:8
4
Jordbruksverket kontrollodlar partier som certifieras i klasserna A, B och C1,
samt i klasserna C och C2 i den omfattning Jordbruksverket anser erforderligt. I
anslutning till kontrollodlingen bedöms om den ska kombineras med
laboratorieanalys.
Jordbruksverket, eller en auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §, äger utan före-
gående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och utför
besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.
Jordbruksverket underrättar skriftligen uppdragsgivaren om resultatet av
kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 2005:90).
5 a § Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för produktion av certifikatutsäde
får utföras av en person som Jordbruksverket auktoriserat för detta ändamål.
Villkoren för sådan auktorisation framgår av bilaga 3 a. I bilagan finns också
bestämmelser som den auktoriserade besiktningsmannen ska följa.
Jordbruksverket efterkontrollerar genom stickprov minst 5 % av utsädes-
odlingarna som fältbesiktigats av besiktningsmän som auktoriserats enligt första
stycket. Utsädespartier från dessa utsädesodlingar ska kontrollodlas i den omfattning
Jordbruksverket anser nödvändigt. (SJVFS 2005:90).
Frövarukvalitet
6 § Frövarukvaliteten ska undersökas enligt ISTA:s regler.
De analyser som krävs för certifiering av utsäde, för att kontrollera om
kvalitetskraven i bilaga 1 uppfylls, ska utföras av det certifierande organet eller av ett
laboratorium som har auktoriserats av Jordbruksverket. Villkoren för att ett
laboratorium ska kunna auktoriseras framgår av bilaga 3 c. I bilagan finns också
bestämmelser som det auktoriserade laboratoriet ska följa. Jordbruksverket
kontrollerar genom stickprov minst 5 % av analyserna som utförts vid det
auktoriserade laboratoriet. (SJVFS 2008:35).
7 § Utsäde får godkännas för certifiering om det vid undersökning av de uttagna
proven, uppfyller kvalitetskraven
1. i bilaga 1 för durumvete, havre, nakenhavre, purrhavre, korn, råg, rågvete,
speltvete och vete,
2. i bilaga 2 för kanariegräs, majs, ris, sorghum och sudangräs.
Sundhetsanalyserna får göras på råvaruprov under förutsättning att detta tagits ut
av en officiell eller auktoriserad provtagare.
Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifierande
organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att
grobarheten försämras. (SJVFS 2010:40).
7 a § har upphävts genom (2008:35).
Certifiering av art- och sortblandningar
8 § Blandning av utsäde av olika arter får certifieras för användning som bruks-
utsäde, om samtliga av blandningens beståndsdelar var för sig uppfyller certifierings-
kraven för respektive art.
SJVFS 2012:8
5
Blandning av utsäde av olika sorter av samma art får certifieras för användning
som bruksutsäde, om i blandningen ingående partier var för sig uppfyller kraven.
(SJVFS 2008:35).
Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter
8 a § Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med
kommissionens beslut 2004/842/EG om genomförandebestämmelser enligt vilka
medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter
för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för
arter av lantbruks- eller köksväxter3.
Ansökan om saluföring till försöksodling i fältmässig skala ska skickas till Jord-
bruksverket och kan göras av den som lämnat in ansökan om sortgodkännande eller
en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter
1. planerade försöksodlingar,
2. uppgift om sorten ska försöksodlas enbart i Sverige. Om utsädet avses
saluföras till andra medlemsstater ska dessa anges,
3. sortbeskrivning, samt
4. information om hur sorten upprätthålls. (SJVFS 2005:90).
8 b § Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för certifiering i lägsta
certifieringsklass för arten. Märkning ska göras enligt bilaga 4.2. (SJVFS 2005:90).
Betat utsäde
9 § Utsäde som har behandlats med bekämpningsmedel (betats) får endast certifieras
om medlet är jämnt fördelat på frövaran. (SJVFS 2001:27).
10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:13) om emballage för betat utsäde. (SJVFS
2001:27).
Utlämnande av certifierat utsäde
11 § Parti för certifiering ska finnas tillgängligt på platsen för certifieringen intill
dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för
efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 1, är uppfyllda.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet
certifiera utsäde för utlämning till förbrukare inom landet innan resultatet av
kvalitetsundersökningen är klart.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet
certifiera utsäde för utförsel till ett land inom EES innan resultatet av grobarhets-
analysen är klart.
Som villkor för sådan certifiering som avses i tredje stycket gäller att
1. utlämnandet endast ska avse första handelsledet och att köparens namn och
adress anges,
2. en renhetsanalys som visar att partiet uppfyller kraven uppvisas,
3
EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.
SJVFS 2012:8
6
3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,
4. utsädesproducenten ska informera köparen om resultatet av grobarhetsanalysen
utvisar att kvalitetskraven inte är uppfyllda.
Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till förbrukare innan
kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven publiceras på
Jordbruksverkets webbplats. Publiceringen görs för vårsådda arter senast den 15
september och för höstsådda arter senast den 1 februari. (SJVFS 2012:8).
Undantag från krav på grobarhet
12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Jordbruksverket för certifiering
godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilagorna 1
respektive 2 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas
under förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att utsädet
ska användas för fortsatt uppförökning. (SJVFS 2008:35).
Utsäde av genetiskt modifierade sorter
12 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är
genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden
finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för
utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande
enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade
organismer i miljön.
Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen
enligt märkningskraven i bilaga 4, samt av alla dokument, officiella eller andra, som
fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad
ska även framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten
omnämns. (SJVFS 2005:55).
MÄRKNING OCH FÖRSEGLING
13 § Vid saluföring ska varje förpackning vara försedd med ett officiellt märke vars
utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 4.
Märkningen ska utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett
bevis på att utsädet är certifierat.
Ett officiellt märke ska vara av självhäftande material eller av rivbeständigt
material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.
Som officiellt märke får också användas outplånlig och påtryckt eller påstämplad
text som Jordbruksverket godkänt och som uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Då
påtryckt eller påstämplad text används ska varje förpackning vara försedd med ett
individuellt löpnummer. Företaget som utför tryckningen på förpackningarna ska
underrätta det certifierande organet om antalet förpackningar som märkts, med
uppgift om deras löpnummer. Det certifierande organet ska föra journal över de
utsädeskvantiteter som märkts enligt detta system, med uppgifter om antalet
förpackningar i varje parti, förpackningarnas innehåll och löpnummer. Det
certifierande organet ska också granska producenternas journaler. (SJVFS 2005:90).
SJVFS 2012:8
7
14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket och
förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § ska, utöver
kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med ett
leverantörsmärke på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt
utsädespartiets referensnummer anges. Dessutom ska, för utsäde som godkänts enligt
12 §, på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i
bilagorna 1 eller 2.
Leverantörsmärket ska inte kunna förväxlas med det officiella märket. (SJVFS
1996:101).
14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts
enligt 26 § ska, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha
samma färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort
ska det officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 4.
Märket ska alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav. (SJVFS
1996:101).
15 § Förpackningar med sådant utsäde som avses i 20 a § ska utöver kraven i bilaga
4 vara försedda med ett leverantörsmärke med texten "Utsäde för utförsel". (SJVFS
1996:101).
16 § har upphävts genom (SJVFS 1996:101).
17 § Vid certifiering ska varje förpackning förseglas under det certifierande organets
kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling ska utgöras av
förslutning och plombering och ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid
öppnandet.
Följande förslutningssystem får användas utan plombering:
1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än
påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system eller
värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på sådant sätt att
den inte kan öppnas utan att skadas,
2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som inleds
med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning (bokstäver, symbol) som
visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med outplånlig skrift på
minst ena sidan av påsens öppning, eller
3. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än
påfyllningsanordningen, att de försluts genom trycket av det påfyllda utsädets vikt på
påfyllningsanordningen samt att anordningens längd inte understiger 22 % av påsens
bredd. (SJVFS 1996:101).
17 a § Utsäde som certifierats i klasserna C, C1 och C2 får saluföras i lösvikt till en
slutlig förbrukare från en silo eller annan behållare som har förseglats efter
provtagningen. Det ska framgå av producenternas journal hur mycket utsäde som
saluförts i lösvikt. De upplysningar som ska finnas på det officiella märket enligt
bilaga 4 ska i detta fall anges på en särskild följesedel.
Utsäde som saluförts på detta sätt får inte återtas in i utsädesanläggningen.
SJVFS 2012:8
8
Ommärkning
18 § Ommärkning av ett parti kan göras om resultatet av kvalitetsundersökningen
visar att partiet inte uppfyller angivna frövarukvalitetskrav, men att kvalitetskraven i
en lägre klass är uppfyllda. Ommärkningen ska utföras under det certifierande
organets kontroll. (SJVFS 2008:35).
Annullering
19 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte
uppfyller kraven, ska märkena makuleras under det certifierande organets kontroll.
Har förpackning med påtryckt eller påstämplad text använts, ska förpackningen
tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten makuleras under det
certifierande organets kontroll. (SJVFS 2008:35).
Certifieringens varaktighet
20 § Ett utsädesparti får endast saluföras under den provtagningssäsong då
förseglingen ägt rum. Utsäde som provtagits under perioden från den 1 mars t.o.m.
den 30 juni får dock saluföras fram till årets slut.
Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter prov-
tagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla
grobarhetskravet.
Om förlängning medges, ska det certifierande organet utföra nödvändig tilläggs-
märkning. (SJVFS 2001:27).
UTFÖRSEL AV UTSÄDE (SJVFS 1996:101)
20 a § Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s
gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter men som är intagen i en nationell
sortlista i ett land inom EES får certifieras för utförsel till det landet om utsädet
uppfyller kraven i bilaga 1. (SJVFS 2008:35).
Rubriken före 21 § har utgått (SJVFS 1996:101).
21 § Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Jordbruksverket enligt
OECD:s system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i den officiella
sortlistan i ett land som är anslutet till detta system och utsädespartiet uppfyller de av
OECD fastställda kraven.
Vid certifiering enligt OECD-systemet utfärdar Jordbruksverket certifierings-
bevis och märker partiet enligt OECD:s regler. (SJVFS 2005:90).
21 a § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom EES får säljas till det landet som
icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet
1. kommer från en godkänd utsädesodling,
2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll
uppfyller kraven i bilaga 4, samt
3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:101).
SJVFS 2012:8
9
INFÖRSEL AV UTSÄDE
22 § Införsel av utsäde som ska användas för uppförökning eller som ska saluföras,
ska av importören skriftligen anmälas till Jordbruksverket senast två veckor efter
införseln. Vid införsel från ett land utanför EES är lägsta mängd som kräver anmälan
2 kg. Anmälan ska innehålla följande uppgifter:
1. ursprungsland och officiell kontrollmyndighet,
2. avsändarland,
3. art,
4. sort,
5. kvantitet,
6. referensnummer, och
7. utsädesklass.
Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system ska anmälan åtföljas av ISTA:s
"orange certifikat" eller annat certifikat som Jordbruksverket godkänner. (SJVFS
2005:90).
22 a § Av 4 och 22 §§utsädesförordningen framgår att införsel av certifierat utsäde
får ske från andra länder inom EES, Schweiz samt från tredjeland som godkänts av
EG. Av rådets beslut 2003/17/EG4 av den 16 december 2002 om likvärdighet av
fältbesiktningar av utsädesodlingar i tredje land och om likvärdighet av utsäde
producerat i tredje land framgår att endast utsäde av de i rådsbeslutet angivna arterna
får föras in och endast från de för respektive art likställda tredjeländerna.
Av rådets beslut 2003/17/EG framgår att endast utsäde certifierat som basutsäde,
certifikatutsäde av samtliga kategorier samt handelsutsäde får föras in från
tredjeland. Villkoren för att utsäde ska få föras in framgår av rådets beslut
2003/17/EG. Villkoren för ommärkning och återförslutning av sådana likvärdiga
partier framgår av artikel 3 i rådets beslut 2003/17/EG. (SJVFS 2005:90).
23 § Utsädesparti som förs in i landet ska åtföljas av ett officiellt dokument vari
intygas antingen
1. att partiet är odlat på ett fält som vid fältbesiktning har befunnits vara fritt från
flyghavre och att ett prov om 1 kg från partiet likaledes har befunnits vara fritt från
flyghavre, eller
2. att ett prov om 3 kg från partiet har befunnits vara fritt från flyghavre. (SJVFS
1996:101).
24 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras som
certifikatutsäde om
1. sorten är intagen i den svenska sortlistan, i EG:s gemensamma sortlista för
arter av lantbruksväxter eller i Schweiz sortlista,
2. partiet åtföljs av ett officiellt dokument vari intygas att det är odlat på ett fält
som vid fältbesiktning har befunnits fritt från flyghavre,
3. utsädet härstammar från basutsäde eller certifikatutsäde av första generationen,
och
4 EGT L 8, 14.1.2003, s. 10, Celex 32003D0017. Rättelse publicerad i EUT L 75, 21.3.2003, s. 54. Ändrat genom rådets beslut
2003/403/EG (EUT L 141, 7.6.2003, s. 23), rådets förordning (EG) nr 885/2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 1), rådets beslut
2005/834/EG (EUT L 312, 29.11.2005), rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1) samt rådets beslut
2007/780/EG (EUT L 314, 1.12.2007, s. 20).
SJVFS 2012:8
10
4. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom EES,
eller av en myndighet i ett land som med avseende på fältbesiktningen och
certifieringen har godkänts av EG som tredje land5, och
5. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt av
ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 2005:90).
25 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den svenska sort-
listan eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter får ske om
partiet
1. har ett tillstånd för saluföring enligt kommissionens beslut 2004/842/EG om
genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta utsläppande på
marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om
införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter6,
2. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,
3. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet,
4. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare
uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller
5. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i
partier med en högsta nettovikt om 100 kg. (SJVFS 2005:90).
UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA
26 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket
medge undantag från de krav som angivits i denna författning. (SJVFS 2012:8).
27 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar,
lagrar, saluför eller inför växter samt med krav på att vissa växter ska åtföljas av ett
sundhetsintyg vid införsel från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen
finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot
spridning av växtskadegörare. (SJVFS 1996:101).
-------------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning7 träder i kraft den 1 mars 1994, då Lantbruksstyrelsens
föreskrifter (LSFS 1987:5) för utsädesodling av lantbruksväxter (utom potatis) och
Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde
(utom potatis) ska upphöra att gälla.
För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller tidigare
producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i Sverige gäller dock
Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde
(utom potatis) i tillämpliga delar.
5 Se rådets beslut 2003/17/EG om likvärdighet av fältbesiktningar av utsädesodlingar i tredje land och om likvärdighet av
utsäde producerat i tredje land (EGT L 8, 14.1.2003, s. 10, Celex 32003D0017. Rättelse publicerad i EUT L 75, 21.3.2003, s.
54. Ändrat genom rådets beslut 2003/403/EG (EUT L 141, 7.6.2003, s. 23), rådets förordning (EG) nr 885/2004 (EUT L 168,
1.5.2004, s. 1), rådets beslut 2005/834/EG (EUT L 312, 29.11.2005, s.51), rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363,
20.12.2006, s. 1) samt rådets beslut 2007/780/EG (EUT L 314, 1.12.2007, s. 20).
6
EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.
7 SJVFS 1994:22.
SJVFS 2012:8
11
Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i Sverige.
Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i klass C med
högre generationstal än första generationen efter basutsäde får fram till den 1
november 1994 certifieras i klass C utan generationstal.
Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra generationen
efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni 1995 ommärkas till klass
C utan generationstal, om kravet i 20 § andra stycket är uppfyllt. (SJVFS 1994:150).
Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan generationstal får ske
längst t.o.m. den 30 juni 1998. (SJVFS 1996:101).
-------------------------
Denna författning8 träder i kraft den 2 september 1994.
-------------------------
Denna författning9 träder i kraft den 15 december 1994.
-------------------------
Denna författning10 träder i kraft den 1 juli 1996.
-------------------------
Denna författning11 träder i kraft den 20 november 1998.
-------------------------
Denna författning12 träder i kraft den 25 maj 1999.
-------------------------
Denna författning13 träder i kraft den 5 april 2001.
-------------------------
1. Denna författning14 träder i kraft den 1 oktober 2005.
2. Genom författningen upphävs Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
1994:121) om egenkontroll av bruksutsäde av stråsäd. Den som senast vid
ikraftträdandet av denna författning hade beviljats tillstånd att bedriva egen-
kontroll av bruksutsäde får fortsätta att bedriva denna verksamhet enligt
tillståndet och den gamla författningen, dock längst till den 30 juni 2006.
8 SJVFS 1994:150.
9
SJVFS 1994:197.
10 SJVFS 1996:101.
11 SJVFS 1998:115.
12 SJVFS 1999:43.
13 SJVFS 2001:27.
14 SJVFS 2005:55.
SJVFS 2012:8
12
-------------------------
Denna författning15 träder i kraft den 1 januari 2006.
-------------------------
Denna författning16 träder i kraft den 1 juli 2006.
-------------------------
Denna författning17 träder i kraft den 1 december 2006.
-------------------------
Denna författning18 träder i kraft den 7 december 2007.
-------------------------
Denna författning19 träder i kraft den 15 juli 2008.
-------------------------
Denna författning20 träder i kraft den 30 juni 2010.
-------------------------
Denna författning21 träder i kraft den 30 november 2011.
-------------------------
Denna författning22 träder i kraft den 10 maj 2012.
ANNA OLSSON
Anders Falk
(Regelenheten)
15
SJVFS 2005:90
16
SJVFS 2006:57
17
SJVFS 2006:82
18
SJVFS 2007:79
19
SJVFS 2008:35
20
SJVFS 2010:40
21
SJVFS 2011:45
22
SJVFS 2012:8
SJVFS 2012:8
13
Bilaga 1
KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE NÄR DET PRODUCERAS I SVERIGE
Utsädet ska uppfylla följande krav:
1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för utsäde av en inavlad
linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. För utsäde av
hybridsorter ska ovannämnda bestämmelser även gälla de ingående komponenternas
egenskaper. Högsta tillåtna inblandning av främmande sort (med undantag för
sortblandningar), konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av
nedan angiven tabell:
Antalsprocent i respektive klass
Art
A, B
C1
C2
Durumvete, havre,
nakenhavre, korn,
speltvete, vete, utom
hybridsorter
0,1
0,3
1,0
Rågvete,
självbefruktande
sorter utom
hybridsorter
0,3
1,0
2,0
Övriga arter ska vara sortäkta med hänsyn till art och utsädesklass. Utsäde av
hybridråg får godkännas för certifiering som certifikatutsäde om resultat av officiell
efterkontroll av basutsäde eller, i tillämpliga fall, blandning av komponenter utvisar
att kraven är uppfyllda.
För utsäde av hybridsorter av havre, nakenhavre, korn, vete, durumvete, speltvete
och självbefruktande sorter av rågvete gäller att sortrenheten för utsädesklassen C
ska minst vara 90 %. Den ska kontrolleras vid officiell efterkontroll, vilka utförs på
ett lämpligt antal prov.
SJVFS 2012:8
14
2. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av
andra arter, grobarhet samt förekomst av mjöldryga. Minsta provmängd för
bestämning av antal inblandningar av frön av andra arter ska vara 1 kg.
Rent frö
Frön av andra arter
Grobarhet
Sklerotier
eller
fragment av
sklerotier av
mjöldryga
Art
Klass
vikt-%
st/kg,
totalt a)
högst av
stråsäd
%
st/kg
Avena sativa L.
Havre
A, B
99
8
2
85
2
C1
98
20
14
"
6
C2
98
20
14
"
6
Avena nuda L.
Nakenhavre
A, B
99
8
2
75
2
C1
98
20
14
"
6
C2
98
20
14
"
6
Hordeum vulgare L.
2-radskorn
A, B
99
8
2
85b)
2
C1
98
20
14
" b)
6
C2
98
20
14
" b)
6
6-radskorn
A, B
99
8
2
85b)
2
C1
98
20
14
" b)
6
C2
98
20
14
" b)
6
Secale cereale L.
Råg
A, B
98
8
2
85
2
C
98
20
14
"
6 c)
x Triticosecale Wittm. ex A. Camus
Rågvete
A, B
98
8
2
80
2
C1
98
20
14
"
6
C2
98
20
14
"
6
Triticum aestivum L.
Vete
A, B
99
8
2
85
2
C1
98
20
14
"
6
C2
98
20
14
"
6
Triticum durum L.
Durumvete
A, B
99
8
2
85
2
C1
98
20
14
"
6
C2
98
20
14
"
6
Triticum spelta L.
Speltvete
A, B
99
8
2
85
2
C1
98
20
14
"
6
C2
98
20
14
"
6
Anmärkningar:
a) Varav högst 2 frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) och/eller klätt (Agrostemma githago) i klass A och B respektive
högst 6 frön av samma arter i klass C, C1 och C2.
b) Beträffande nakenkorn får grobarheten vara lägst 75% i samtliga utsädesklasser.
c) Certifikatutsäde av hybridråg: 8 st/kg. Om det i ett prov av föreskriven vikt finns fem sklerotier eller fragment av sklerotier
ska detta prov ändå anses motsvara kraven, om ett andra prov av samma vikt inte innehåller mer än fyra sklerotier eller
fragment av sklerotier.
3. Vattenhalten för samtliga arter får vara högst 16,0%, utom för höstsäd som
provtagits under perioden den 1 mars till och med den 31 juli då vattenhalten får
vara högst 15,0%. Analys av vattenhalt får ske på stickprover. Minsta
stickprovsfrekvens ska då vara 5 %.
4. Utsädet får inte innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis) eller dårrepe
(Lolium temulentum) i den uttagna provmängden.
5. Utsädet får inte vara infekterat med sjukdomar och skadliga organismer som i
hög grad försämrar användbarheten. För nedanstående arter och sjukdomar gäller
dock vid laboratorieanalys av kärnprov följande:
SJVFS 2012:8
15
A. Korn
a. Flygsot på korn (Ustilago nuda).
Utsäde betat med effektivt medel får certifieras. Antalsprocenten smittade kärnor i
icke betat utsäde får vara högst
Klass
Antalsprocent
A
0,1
B
0,2
C1
0,3
B. Höstvete
a. Stinksot (Tilletia caries).
Utsädet får inte certifieras om det finns mer än 1000 sporer per gram. Utsäde med en
förekomst av sporer av vanligt stinksot som understiger 1000 sporer per gram får
certifieras om det betas med effektivt medel. Utsäde som certifieras utan betning får
inte innehålla några stinksotsporer.
b. Dvärgstinksot (Tilletia contraversa).
Utsädet får inte certifieras om det finns mer än 500 sporer per gram. Utsäde med en
förekomst av sporer av dvärgstinksot som understiger 500 sporer per gram får
certifieras om det betas med effektivt medel. Utsäde som certifieras utan betning får
inte innehålla några dvärgstinksotsporer.
c. Förekommer både vanligt stinksot och dvärgstinksot i samma utsädesparti får
högst 500 sporer av vardera sjukdomen förekomma per gram, för att utsädet ska få
certifieras. Utsädet får då certifieras om det betas med effektivt medel. (SJVFS
2011:45).
SJVFS 2012:8
16
Bilaga 2
KVALITETSKRAV FÖR KANARIEGRÄS, MAJS, RIS, SORGHUM OCH
SUDANGRÄS SAMT MINIMIKRAV FÖR ÖVRIGA ARTER AV STRÅSÄD
NÄR DET PRODUCERAS I ANNAT LAND ENLIGT EG:S REGLER
Utsädet ska uppfylla följande krav:
1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för utsäde av en inavlad
linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. För utsäde av
hybridsorter ska ovannämnda bestämmelser även gälla de ingående komponenternas
egenskaper. Högsta tillåtna inblandning av främmande sort (med undantag för
sortblandningar), konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av
nedan angiven tabell:
Antalsprocent i respektive klass
Art
A, B
C1
C2
Durumvete, havre,
nakenhavre, purrhavre,
korn, speltvete, vete, ris
utom hybridsorter
0,1
0,3
1,0
Rågvete,
självbefruktande sorter
utom hybridsorter
0,3
1,0
2,0
Övriga arter ska vara sortäkta med hänsyn till art och utsädesklass. Utsäde av
hybridråg får godkännas för certifiering som certifikatutsäde om resultat av officiell
efterkontroll av basutsäde eller, i tillämpliga fall, blandning av komponenter utvisar
att kraven är uppfyllda.
För utsäde av hybridsorter av havre, nakenhavre, purrhavre, korn, ris, vete,
durumvete, speltvete och självbefruktande sorter av rågvete gäller att sortrenheten för
utsädesklassen C ska minst vara 90 %. Den ska kontrolleras vid officiell
efterkontroll, vilka utförs på ett lämpligt antal prov.
2. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av
andra arter, grobarhet samt förekomst av mjöldryga. Minsta provmängd för
bestämning av antal inblandningar av frön av andra arter ska vara 0,5 kg om inget
annat anges i tabellen.
SJVFS 2012:8
17
Art
Klass Rent frö
vikt-%
Frön av andra arter
st/0,5 kg varav stråsäd
Grobarhet
%
Sklerotier eller
fragment av
sklerotier av
mjöldryga st/0,5
kg
Havre,
A, B
99,0
4 varav 1 stråsäd a)
85 b)
1
nakenhavre,
C1
98,0
10 " 7 " a)
"
3
purrhavre,
korn, vete
C2
"
10 " 7 " a)
"
3
Rågvete
A, B
98,0
4 varav 1 stråsäd a)
80
1
C1
98,0
10 " 7 " a)
"
3
C2
"
10 " 7 " a)
"
3
Råg
A, B
98,0
4 " 1 " a)
85
1
C
"
10 " 7 " a)
"
3 c)
Phalaris canariensis L.
Kanariegräs
A, B
98,0
4/200 g varav 1 stråsäd
75
1/400 g
C
98,0
10/200 g " 5 "
75
3/400 g
Durumvete
A, B
99,0
4 varav 1 stråsäd a)
85
1
C1
98,0
10 " 7 " a)
"
3
C2
"
10 " 7 " a)
"
3
Speltvete
A, B
99,0
4 varav 1 stråsäd a)
85
1
C1
98,0
10 " 7 " a)
"
3
C2
"
10 " 7 " a)
"
3
Zea mays L.
Majs
A, B
98,0
0/250 g resp. 0/1000 g d)
90
1/250 g resp.
1/1000 g d)
C
98,0
0/1000 g
"
3/1000 g
Oryza sativa L.
Ris
A, B
98,0
4 e)
80
C1
”
10 e)
”
C2
”
15 e)
”
Sorghum bicolor (L.) Moench
Sorghum
A, B
98,0
0/900 g
80
C
”
”
”
Sorghum sudanense (Piper) Stapf
Sudangräs
A, B
98,0
0/900 g
80
C
”
”
”
Anmärkningar:
a) Varav av andra arter än stråsäd: högst 1 frö av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) och/eller klätt (Agrostemma githago) i
utsädesklass A och B, resp. 3 frön i utsädesklass C, C1 och C2.
b) Beträffande nakenkorn får grobarheten vara lägst 75 % i samtliga utsädesklasser.
c) Certifikatutsäde av hybridråg: 4 st/0,5 kg. Om det i ett prov av föreskriven vikt finns fem sklerotier eller fragment av
sklerotier ska detta prov ändå anses motsvara kraven, om ett andra prov av samma vikt inte innehåller mer än fyra sklerotier
eller fragment av sklerotier.
d) Basutsäde av inavlade linjer respektive basutsäde annat än inavlade linjer och certifikatutsäde.
e) Varav högst 1 rött frö av ris eller av hirs i B, högst 3 i C1 och högst 5 i C2.
3. Utsädet får inte innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis) eller dårrepe
(Lolium temulentum) i den uttagna provmängden.
4. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska
hållas på lägsta möjliga nivå. (SJVFS 2010:40).
SJVFS 2012:8
18
Bilaga 3
KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH
PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde av den
aktuella grödans art och sort, och fältet ska vara tillräckligt fritt från plantor som
härrör från den tidigare grödan.
2. Grödan ska uppfylla följande krav i fråga om avstånd från angränsande pollen-
källor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda
Minsta avstånd
Kanariegräs, råg som ej är hybridråg samt
rågvete av icke självbefruktande sorter:
— för produktion av stam- och basutsäde
— för produktion av certifikatutsäde
Rågvete, självbefruktande sorter:
— för produktion av stam- och basutsäde
— för produktion av certifikatutsäde
Hybridråg:
— för produktion av basutsäde
- om hansterilitet används
- om hansterilitet inte används
— för produktion av certifikatutsäde
Majs
300 m
250 m
50 m
20 m
1 000 m
600 m
500 m
200 m
Hybridsorter av havre, nakenhavre,
purrhavre, korn, ris, vete, durumvete,
speltvete och självbefruktande rågvete:
— för produktion av certifikatutsäde
(avståndet mellan honkomponenten och alla
andra sorter av samma art utom en gröda av
hankomponenten)
25 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas
tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
3. Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, för grödor av en inavlad
linje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. Vid produktion
av utsäde av hybridsorter ska detsamma även gälla de ingående komponenternas
egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.
SJVFS 2012:8
19
I synnerhet grödor av kanariegräs och råg ska uppfylla följande krav:
A. Kanariegräs, råg utom hybridråg:
Antalet plantor av den aktuella arten som utgörs av främmande sort får inte
överstiga:
— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
B. Hybridråg:
a) antalet plantor av grödans art som uppenbarligen måste bedömas som icke
komponentäkta får inte överstiga:
— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde, vilket vid officiella fältbesikt-
ningar endast ska gälla honplantan.
b) I fråga om basutsäde ska, om hansterilitet används, de hansterila plantornas
sterilitetsgrad vara minst 98 %.
Där det är ändamålsenligt ska certifikatutsäde produceras genom blandad odling av
en hansteril honkomponent med en hankomponent som återställer hanfertiliteten.
C. Grödor avsedda för produktion av certifikatutsäde av hybridsorter av havre,
nakenhavre, purrhavre, korn, ris, vete, durumvete, speltvete och självbefruktande
rågvete:
a) grödan ska ha tillräcklig äkthet och renhet i fråga om komponenternas egenskaper.
Om utsädet produceras med hjälp av en kemisk hybridiseringsagent ska grödan
framför allt vara förenlig med följande normer eller övriga villkor:
i)
Sortrenheten för varje komponent ska för
- havre, nakenhavre, purrhavre, korn, ris, vete, durumvete och speltvete uppgå
till 99,7 %,
- självbefruktande rågvete uppgå till 99,0 %.
ii)
Hybriditeten ska vara minst 95 %. Andelen hybriditet ska undersökas i
enlighet med gällande internationella metoder, i den utsträckning sådana
metoder finns. Om hybriditeten bestäms under utsädesanalysen före
certifiering behöver den inte fastställas under fältbesiktning.
D.
Majs:
a) Andelen plantor som utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande
till sorten, den inavlade linjen eller komponenten får inte överstiga:
aa) vid produktion av basutsäde:
i) för inavlade linjer: 0,1%
ii) för enkla hybrider, enskilda komponenter: 0,1%
iii) för populationssorter: 0,5%
bb) vid produktion av certifikatutsäde:
i) komponenter till hybridsorter:
— för inavlade linjer: 0,2%
— för enkla hybrider: 0,2%
SJVFS 2012:8
20
— för populationssort: 1,0%
ii) populationssorter: 1,0%.
b) Följande övriga krav ska vara uppfyllda vid produktion av utsäde av hybridsorter:
aa) Hanplantorna ska ge ifrån sig tillräckligt med pollen medan
honplantorna blommar.
bb) Hansterilitet ska genomföras där så är lämpligt.
cc) I de fall då 5% eller mer av honplantorna har mottagliga pistillmärken
får andelen honplantor som har gett ifrån sig pollen eller som ger ifrån sig pollen inte
överstiga:
— 1% vid någon officiell fältbesiktning, och
— 2% vid samtliga officiella fältbesiktningar.
Plantor anses ha gett ifrån sig pollen eller ge ifrån sig pollen när ståndarknapparna
har kommit fram ur skärmfjällen på 50 mm eller mer av vippans mittaxel eller sidor
och har gett ifrån sig eller ger ifrån sig pollen.
4. Skadliga organismer, särskilt sotsvampar, som försämrar utsädets användbarhet
ska hållas på lägsta möjliga nivå.
5. Vid utsädesodling av ris får antalet plantor som uppenbarligen måste bedömas
som infekterade med Fusarium fujikuroi inte överstiga två per 200 m2 vid produktion
av basutsäde, fyra per 200 m2 vid produktion av certifikatutsäde, första generationen,
eller åtta per 200 m2 vid produktion av certifikatutsäde, andra generationen. Antalet
plantor som uppenbarligen måste bedömas som vildris eller som rödfröiga får inte
överstiga noll vid produktion av basutsäde, eller en per 100 m2 vid produktion av
certifikatutsäde första och andra generationen.
Fältbesiktning:
Uppfyllande av de krav som anges ovan ska kontrolleras genom fältbesiktning.
Dessa fältbesiktningar ska utföras enligt följande:
A.
Fältbesiktning ska utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant
utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.
B.
Antalet fältbesiktningar ska utgöra
— minst en för durumvete, havre, nakenhavre, purrhavre, kanariegräs, korn, råg,
rågvete och vete, och
— för majs under blomningssäsongen minst en för populationssorter och minst tre
för inavlade linjer eller hybrider
När den aktuella skörden följer på en skörd av majs under det föregående året eller
det innevarande året ska minst en särskild fältbesiktning göras för att kontrollera att
bestämmelserna i punkt 1 i denna bilaga är uppfyllda. (SJVFS 2012:8).
SJVFS 2012:8
21
Bilaga 3a
AUKTORISATION AV PERSON SOM SKA UTFÖRA FÄLTBESIKTNING
AV UTSÄDESODLINGAR
1.
Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
a. Sökandes namn och adress och övriga kontaktuppgifter.
b. Uppgift om sökanden är egen företagare eller anställd. Om sökanden är
anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och
övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag
eller inte.
c. Uppgift om för vilka arter auktorisationen söks.
2.
Den sökande ska ha lantbruksutbildning eller motsvarande kunskaper som innebär
att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett tillfredsställande sätt.
3.
Sökanden ska underteckna en åtagandeförklaring att han eller hon åtar sig att följa
bestämmelserna för officiella fältbesiktningar.
4.
Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av fältbesikt-
ningen.
5.
Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när sökanden med godkänt resultat
har genomgått Jordbruksverkets grundkurs för nya besiktningsmän. Beslutet
tidsbegränsas till tre år.
6.
Besiktningsmannen tilldelas av Jordbruksverket ett kontrollnummer som alltid ska
anges tillsammans med dennes underskrift på besiktningsprotokoll och
besiktningsrapporter.
7.
Beslutet ger behörighet att utföra fältbesiktning av utsädesodlingar av stråsäd som
anmälts till Jordbruksverket för fältbesiktning.
8.
Besiktningsmannen ska genomföra fältbesiktningen enligt Jordbruksverkets
anvisningar för fältbesiktning av stråsäd, vilka uppdateras årligen. Aktuella fält-
besiktningsprotokoll ska användas. Besiktningsprotokollen ska skickas in till
Jordbruksverket så snart som möjligt efter genomförd besiktning, så att
Jordbruksverket har möjlighet att genomföra en stickprovskontroll.
9.
Besiktningsmannen ska årligen utföra fältbesiktningar av de relevanta grödorna.
10. Förnyad
auktorisation
förutsätter att besiktningsmannen årligen utför
fältbesiktningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i Jordbruksverkets
repetitionskurs för fältbesiktning av stråsäd.
11. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av de ovannämnda
villkoren inte efterlevs. Återkallande får göras även om besiktningsmannen inte
bryter mot reglerna med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande
till besiktningsmannens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i
Sverige.
12.
Utsäde som kommer från en utsädesodling som besiktigats av en besiktningsman
vars behörighet senare återkallats, får underkännas vid certifieringen. (SJVFS
2005:90).
SJVFS 2012:8
22
Bilaga 3b
AUKTORISATION SOM PROVTAGARE SAMT GODKÄNNANDE AV
UTSÄDESFÖRETAG SOM ANVÄNDER AUKTORISERAD PROVTAGARE
A. Auktorisation som provtagare kan meddelas en fysisk person, enligt villkoren i
punkterna B - G.
Utsädesföretag som önskar använda auktoriserade provtagare ska godkännas av
Jordbruksverket och ska lämna information enligt punkterna H - J.
B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
1. Provtagarens namn, adress och övriga kontaktuppgifter.
2. Uppgift om provtagaren är egen företagare eller anställd. Om provtagaren är
anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och
övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag
eller inte.
3. Uppgift om för vilka utsädesföretag och utsädesanläggningar provtagning
kommer att utföras.
4. Uppgift om vilka arter som kommer att provtas.
C. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när provtagaren har genomgått
officiell kurs för provtagare och godkänts vid officiell examination.
D. En provtagare som är anställd av ett utsädesföretag får endast ta ut och hantera
prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns mellan företagen
och Jordbruksverket.
E. Provtagaren ska
1. ta ut prov enligt ISTA:s gällande metoder och följa anvisningarna från
Jordbruksverket,
2. årligen ta ut och hantera prov,
3. delta i en officiell repetitionskurs minst vartannat år.
F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten av
prov som provtagaren tagit ut och kontrollprov som en officiell provtagare tagit ut.
G. Jordbruksverket får återkalla auktorisationen om något av villkoren i punkterna C-
F inte efterlevs. Återkallande får göras även om provtagaren inte bryter mot reglerna
med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande till provtagarens
arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige.
Utsäde som kommer från utsädespartier som provtagits av en provtagare vars
auktorisation senare återkallats får underkännas vid certifieringen.
H. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
1. utsädesföretagets namn, adress och övriga kontaktuppgifter, uppgift om vid
vilka utsädesanläggningar auktoriserad provtagare kommer att användas,
2. uppgift om manuell eller automatisk provtagning sker vid anläggningen,
3. uppgift om vilka arter som kommer att provtas av den auktoriserade
provtagaren, samt
SJVFS 2012:8
23
4. namn på de auktoriserade provtagare som kommer att provta utsäde för
företagets räkning.
I. Innan provtagning påbörjas ska utsädesföretagets lokaler och utrustning godkännas
av Jordbruksverket. Ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller
internationell standard ska finnas. Systematisk kontroll av den automatiska prov-
tagaren ska regelbundet utföras av en officiell eller auktoriserad provtagare.
J. Jordbruksverket ska informeras om alla förändringar som har betydelse för
verksamheten, t.ex. personalförändringar. (SJVFS 2005:90).
SJVFS 2012:8
24
Bilaga 3c
AUKTORISATION AV LABORATORIUM
A. Auktorisation för att utföra de laboratorieanalyser som ligger till grund för
certifieringsorganets beslut om certifiering kan meddelas ett laboratorium om:
1. det är oberoende eller en del av ett utsädesföretag,
2. det har en person som är ansvarig för analysverksamheten med direkt ansvar
för det tekniska arbetet och som har nödvändiga fackkunskaper för att leda
analysverksamheten,
3. det finns ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller
internationell standard,
4. de som utför analyser har nödvändiga kunskaper för de analyser som utförs
och med godkänt resultat har genomgått examination för de analyser och arter
som auktorisationen omfattar på ett sådant sätt att laboratoriet alltid har
personal som kan genomföra de analyser som krävs, samt
5. det har nödvändiga lokaler och utrustning.
B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
1. Laboratoriets namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt laboratoriets
ägarförhållanden. Om mer än en lokal avses användas som laboratorium inom
ramen för auktorisationen ska detta framgå.
2. Namn på och adress och övriga kontaktuppgifter till den person som är
ansvarig för analysverksamheten och ställföreträdare för denna person.
3. Uppgift om vilka arter som laboratoriet söker auktorisation för.
4. Uppgift om laboratoriets lokaler och utrustning.
5. Uppgift om laboratoriepersonalens kunskaper, eventuella kurser och officiella
examinationer inom utsädesanalysområdet.
6. Uppgift om för vilka utsädesföretag laboratoriet kommer att analysera utsäde.
Utformningen av analysbevisen som utfärdas ska godkännas av Jordbruksverket.
Auktorisation meddelas när Jordbruksverket anser att kraven är uppfyllda.
C. Ett laboratorium som ägs eller ingår i samma koncern som ett utsädesföretag får
endast analysera prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns
mellan företagen och Jordbruksverket.
D. Analysering ska göras enligt ISTA:s gällande metoder och de nationella metoder
för sundhetsanalyser som fastställs av Jordbruksverket, samt följa eventuella
anvisningar från Jordbruksverket.
E. Resultaten av analyserna ska sändas till det certifierande organet omedelbart efter
avslutad analys. Dessutom ska uppgift om analyserna och dess resultat skickas till
Jordbruksverket om annat certifierande organ används av utsädesföretaget vars
analyser laboratoriet utför. Resultaten ska skickas till Jordbruksverket i elektronisk
form och i det format som Jordbruksverket fastställer.
SJVFS 2012:8
25
F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten från
laboratoriet med de som stickprov som analyseras av Jordbruksverket. Laboratoriet
ska dessutom
1. fylla i analysbevisen på ett tillfredsställande sätt,
2. vid Jordbruksverkets tillsyn bedömas ha genomfört uppgifterna på ett
tillfredsställande sätt och följt upp eventuella anmärkningar,
3. delta i ringtester med tillfredsställande resultat,
4. skicka minst en person att delta i en officiell repetitionskurs varje år på ett
sådant sätt att de personer som utför analyser deltar i en sådan kurs minst
vartannat år, samt
5. informera Jordbruksverket om alla förändringar som har betydelse för
verksamheten, t.ex. personalbyten inom utsädesanalysområdet.
G. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av villkoren i punkterna A
och C-F inte efterlevs. Återkallande får göras även vid vårdslöshet. Utsäde som
certifierats på grundval av analyser från ett laboratorium som förlorat sin
auktorisation kan få certifieringen annullerad. (SJVFS 2005:90).
SJVFS 2012:8
26
Bilaga 4
MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar
a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende samtliga utsädesklasser
och arter (med undantag för art- eller sortblandningar):
1. Texten "EG:s regler". För nakenkorn anges dessutom ”lägsta grobarhet 75 %”.
2. Certifieringsorgan och land.
3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.
4. Månad och år för officiell försegling.
5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).
6. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
7. Utsädesklass. För stamutsäde ska även anges antal generationer som föregår
certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första generationen.
8. Produktionsland.
9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller
andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga
förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
10. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:
a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har godkänts
officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts officiellt, och
texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är
avsedda som komponenter för slutliga sorter.
b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör
(kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga sorten och
texten "komponent".
c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten
"hybrid".
11. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
b. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortblandningar:
1. Texten "EG:s regler".*
2. Certifieringsorgan.
3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.
4. Månad och år för officiell försegling.
5. Texten "Art- eller sortblandning", utsädesklass (C eller C2 efter vad som är
tillämpligt).
6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt
modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller
andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga
förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
8. utgått/upphävts
9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
SJVFS 2012:8
27
2. Särskild märkning
Märkning av F-material, som ska användas för produktion av stamutsäde.
Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:
1. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).
2. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
3. Texten "F-material".
4. Referensnummer.
5. Produktionsland.
6. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.
Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:
1. Certifieringsorgan och land.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. I fråga om
hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga
sorter ska texten "komponent" läggas till.
4. Utsädesklass.
5. För hybridsorter texten "hybrid".
6. Netto- eller bruttovikt.
7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".
8. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
Märkning av utsäde av en ännu icke godkänd sort
Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:
1. Certifieringsorgan och land.
2. Partiets referensnummer
3. Månad och år för officiell försegling
4. Art.
5. Sortens benämning (förädlarbeteckning, förslaget till officiell sortbenämning
eller den godkända officiella sortbenämningen).
6. Texten "Sorten har ännu inte uppförts på den officiella sortlistan".
7. Texten ”Endast för försöksodling”.
8. Netto- eller bruttovikt eller deklarerat antal rent frö, eller i tillämpliga fall antal-
et frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel
eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats anges samt det unge-
färliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten.
9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
SJVFS 2012:8
28
3.
Utformning av officiellt märke
a.
Färg:
F-material
Vit
Stamutsäde (klass A)
Vit med violett diagonal rand
Basutsäde (klass B)
Vit
Certifikatutsäde (klass C)
Blå
Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)
Blå
Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)
Röd
Art- eller sortblandningar
Grön
Ej dokumenterad sort
Brun
Icke slutligt certifierat utsäde
Grå
Ännu icke godkänd sort
Orange
b. Storlek:
Minsta storlek 110 x 67 mm. (SJVFS 2008:35).
SJVFS 2012:8
29
Bilaga 5
OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH
INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 21 a
OCH 24 §§)
Dokumentet ska innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.
4. Utsädesklass.
5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av
sådant parti har skett.
6. Partiets eller odlingens referensnummer.
7. Areal för produktion av aktuellt parti.
8. Skördad mängd och antal förpackningar.
9. Godkänd fältbesiktning.
10. Resultat av ev. föranalyser. (SJVFS 2001:27).