SJVFS 2015:39

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-0970

SJVFS 2015:39

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av

utsädespotatis;

Utkom från trycket

den 9 december 2015

Omtryck

beslutade den 4 december 2015.

Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 7, 11-13 och 15 §§

utsädesförordningen (2000:1330), i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1995:90)

om certifiering m.m. av utsädespotatis2

dels att 28, 32, 36,43, 43 a och 44 §§ samt bilagorna 1, 5 och 7 ska upphöra att

gälla,

dels att rubrikerna närmast före 36 och 43 §§ utgår,

dels att 2-7, 9-12, 15,16, 19-24, 25, 25 a, 26, 27, 29, 30, 34, 34 a, 35 a, 35 d, 38,

41, 42 och 45 §§, rubrikerna före 14, 22 och 35 d §§ samt bilagorna 2 och 4 ska ha

följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna ska införas nio nya paragrafer, 14 a, 24 a, 24 b, 25 b,

25 c, 27 a, 33 a, 34 b och 43 b §§ av följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SIDA

Grundläggande bestämmelser

2

Definitioner

2

Registrering

4

Anmälan om utsädesodling

4

Frihet från växtskadegörare

4

Utgångsmaterial och klasser av utsädespotatis

5

Regler som gäller för odling av utsäde

6

Fältbesiktning av utsädesodling

8

Virustest

8

Lagring

9

Knölkvalitetskontroll

10

Förpackning, märkning och försegling

11

Särskilda krav för utsäde av genetiskt modifierade sorter

12

Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter

12

Undantag för produktion av utsäde av bevarandesorter av potatis

13

Särskilda krav för odling av stamutsäde i laboratorium och växthus

eller odlingsrum

13

1

Jfr kommissionens genomförandedirektiv 2014/20/EU av den 6 februari 2014 om unionsklasser för basutsäde och

certifikatutsäde av potatis samt de villkor och beteckningar som ska gälla för dessa klasser (EGT L 38, 7.2.2014, s. 32, Celex

32014L0020) och kommissionens genomförandedirektiv 2014/21/EU av den 6 februari 2014 om fastställande av minimivillkor

och unionsklasser för stamutsädespotatis (EGT L 38, 7.2.2014, s. 39, Celex 32014L0021).

2

Författningen senast omtryckt SJVFS 2014:23.

SJVFS 2015:39

2

Utsädespotatis från tredje land

14

Övriga bestämmelser

14

Bilaga 1

- har upphävts genom (SJVFS 201X:XX)

16

Bilaga 2

- Fältbesiktning och virustest

17

Bilaga 3

- har upphävts genom (SJVFS 2010:5)

18

Bilaga 4

- Kvalitetskrav vid kontroll

19

Bilaga 5

- har upphävts genom (SJVFS 201X:XX)

20

Bilaga 6

- Märkningskrav

21

Bilaga 7

- har upphävts genom (SJVFS 201X:XX)

23

Grundläggande bestämmelser

1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering av utsäde finns i utsädeslagen

(1976:298) och i utsädesförordningen (2000:1330). Grundläggande bestämmelser om

frihet från allvarliga växtskadegörare m.m. finns i växtskyddslagen (1972:318) och i

förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. (SJVFS 2014:23).

Definitioner

2 §3 De termer och begrepp som används i växtskyddslagen (1972:318),

utsädeslagen (1976:298) och 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i

dessa föreskrifter.

I dessa föreskrifter avses med

basutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller

basutsäde i klass S eller SE enligt 10 a §. Utsädet är i huvudsak avsett som

utgångsmaterial för produktion av certifikatutsäde,

bevarandesort: en lantsort eller en annan sort, som även kan vara förädlad, som är

naturligt anpassad till de lokala och regionala betingelserna i Sverige och som hotas

av genetisk utarmning,

brukningsenhet: företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller delar

av sådana med gemensam användning av maskiner och annan utrustning för

produktion av potatis,

certifieringsnummer: ett unikt och spårbart nummer som Jordbruksverket tilldelar

varje enskilt utsädesparti, även kallat SWE-nummer,

certifikatutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller

basutsäde. Utsädet är avsett för produktion av annan potatis än utsädespotatis, enligt

10 a §,

3

Ändringen innebär bland annat att definitionen av gemenskapsklasser tas bort.

SJVFS 2015:39

3

eget utsäde: utsäde från vid fältbesiktning godkänd odling till vilken utsädet

härstammar från certifierat utsäde eller från eget stamutsäde. Utsädet ska ha odlats,

lagrats och sorterats på egen eller arrenderad brukningsenhet samt vara avsett för

odling på samma brukningsenhet,

fält: det sammanhängande markområde på vilket en enda jordbrukare odlar en

enda gröda,

kategori av utsädespotatis: stamutsäde, basutsäde och certifikatutsäde,

klasser: en underkategori av utsädespotatis med särskilda krav för sundhet och

kvalitet som är likvärdiga i hela unionen,

klonplantor: plantor uppväxande från en och samma meristemplanta,

meristem: tillväxtpunkt i skottspets med ett eller ett par bladanlag,

meristemklon: samtliga sticklingar eller plantor, som genom vegetativ förökning

härstammar från ett och samma meristem,

meristemplanta: planta uppväxande från meristem på sterilt substrat,

mikroförökning: metod för att snabbt reproducera växtmaterial i syfte att

producera ett stort antal växter genom in vitro-odling av vegetativa knoppar eller

meristem från en växt,

moderknöl: knöl från vilken meristem tas,

moderplanta: planta utvecklad från rörstickling och odlad i substrat fritt från

sjukdomsalstrare,

rörstickling: på konstgjort substrat rotad stickling från meristemplanta,

skyddad zon: ett område inom EU som av Europeiska gemenskapen (EG) har

erkänts antingen vara fritt från en viss växtskadegörare eller att skadegöraren är

under effektiv bekämpning,

stamutsäde: kategori av utsädespotatis som är uppdraget från meristem och

producerat enligt kraven i dessa föreskrifter eller annat utsäde som uppfyller

motsvarande sundhets- och kvalitetskrav och som av Statens jordbruksverk godkänts

som stamutsäde, enligt 10 a §. Utsädet är i huvudsak avsett som utgångsmaterial för

produktion av basutsäde,

unionsklasser: se klasser,

utsädesodling: odling baserad på certifierat utsäde eller på eget utsäde och som

anmälts till fältbesiktning,

utsädesparti: ”ett parti av utsädespotatis”, en avgränsad mängd potatis som

härstammar från en odling som har ett unikt referensnummer, är av samma sort samt

inte varierar överdrivet i sammansättning och utseende utan är tillräckligt homogent,

utsädespotatis: vegetativt förökningsmaterial av Solanum tuberosum L. (potatis)

som uppfyller fastställda krav på härstamning, kvalitet, produktionsbetingelser och

sundhet,

växtpass: officiell märkning, utformad enligt bilaga 6, som visar att föreskrivna

sundhets- och kvalitetskrav vid förflyttning av växter inom EU är uppfyllda samt,

ännu icke godkänd sort: en sort som inte finns på EU:s gemensamma sortlista och

för vilken det lämnats in en ansökan till Jordbruksverket om intagning i den svenska

sortlistan. (SJVFS 2015:39).

SJVFS 2015:39

4

Registrering

3 § Odlare eller företag som avser att odla eller producera utsädespotatis eller att

ändra sina bruknings- eller produktionsförhållanden ska registrera sin verksamhet

hos Jordbruksverket enligt 3 § verkets föreskrifter (SJVFS 1995:94) om

skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. (SJVFS 2015:39).

Anmälan om utsädesodling

4 § Den som avser att påbörja produktion av nytt stamutsäde i fält ska skriftligen

anmäla detta till Jordbruksverket senast den 1 juli det år första urval för

stamutsädesproduktion ska ske. (SJVFS 2015:39 ).

5 § Den som avser att odla utsädespotatis ska skriftligen anmäla sin planerade

utsädesodling till Jordbruksverket. Anmälan ska ha kommit in till Jordbruksverket

senast den 20 maj det år odlingen sker. För verksamheter som bedrivs i

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län ska anmälan dock ha

kommit in senast den 1 juni det år odlingen sker. Anmälan ska innehålla sådana

uppgifter att samtliga potatisodlingar som förekommer på brukningsenheten kan

identifieras på en blockkarta. (SJVFS 2015:39).

Frihet från växtskadegörare

6 § Vid odling och produktion av utsädespotatis gäller följande krav. När inga

specifika kategorier anges gäller kraven för stam-, bas- och certifikatutsäde.

Följande växtskadegörare får inte förekomma på brukningsenheten eller i

utsädespartiet.

1. Ljus ringröta, Clavibacter michiganensis (Smith) Davis et al. ssp sepedonicus

(Spieckermann et Kotthoff) Davis et al.

2. Mörk ringröta, Ralstonia solanacearum (Smith.) Yabuuchi et al.

3. Potatiskräfta, Synchytrium endobioticum (Schilbersky) Percival.

4. Rotgallnematod, Meloidogyne chitwoodi Golden, O'Bannon, Santo & Finley.

5. Koloradoskalbagge, Leptinotarsa decemlineata Say.

6. Bronsfläckvirus, Tomato spotted wilt tospo virus.

Följande växtskadegörare får vid produktion av kategorierna stam- eller basutsäde

inte förekomma på brukningsenheten eller i utsädespartiet. De får vid produktion av

certifikatutsäde inte förekomma på det odlade fältet eller i utsädespartiet.

1. Vit potatiscystnematod, Globodera pallida (Stone) Behrens.

2. Gul potatiscystnematod, Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens.

På det odlade fältet eller i utsädespartiet får inte växtskadegöraren

potatisrötnematod, Ditylenchus destructor Thorne, förekomma.

På fält för utsädespartier som ska certifieras för saluföring till område som är

skyddad zon för växtskadegöraren rhizomania, Beet necrotic yellow vein beny virus,

får inte den växtskadegöraren förekomma. (SJVFS 2015:39).

7 § Därutöver gäller att utsädespotatis inte får odlas på brukningsenhet som är

förklarad smittad av potatiskräfta, eller som är belägen inom riskområde med

avseende på potatiskräfta. Utsädesodling får påbörjas tidigast fem år efter det att

smittförklaringen har upphävts.

SJVFS 2015:39

5

På brukningsenhet där någon av övriga växtskadegörare angivna i 6 § har

konstaterats, får utsädespotatis odlas endast om sanering har genomförts enligt

Jordbruksverkets anvisningar. (SJVFS 2015:39).

8 § har upphävts genom (SJVFS 2007:55).

9 § Fält där utsädesodling planeras ska före varje odlingssäsong undersökas för att

utesluta förekomst av potatiscystnematoder. Anmälan för provtagning av fält ska

skriftligen göras till Jordbruksverket. Provtagning ska göras av Jordbruksverket

under perioden mellan den senaste skörden på fältet och sättning av utsädespotatis

eller plantering av andra värdväxter för potatiscystnematoder.

Provtagningen enligt första stycket behöver inte göras om det finns skriftlig

dokumentation som visar att potatiscystnematoder inte har påträffats vid tidigare

provtagning utförd av Jordbruksverket och att potatis eller plantor av andra

värdväxter för potatiscystnematoder inte har förekommit vid provtagningen och inte

har odlats därefter. (SJVFS 2015:39).

10 § För

att

återuppta

produktion

av

stam-

eller

basutsäde

potatiscystnematoder påträffats måste alla fält som ingår i brukningsenhetens

växtföljd för potatisproduktion vara konstaterat fria från potatiscystnematoder genom

provtagning av Jordbruksverket. Vid produktion av certifikatutsäde gäller emellertid

kraven bara för det fält som är avsett för utsädesproduktionen. (SJVFS 2015:39).

Utgångsmaterial och klasser av utsädespotatis

10 a § Utsädespotatis kan certifieras i någon av följande kategorier och klasser.

1. stamutsäde:

a) PBTC, första knölgeneration producerad genom mikroförökning

b) PB1, högst första fältgenerationen

c) PB2, högst andra fältgenerationen

d) PB3, högst tredje fältgenerationen

e) PB4, högst fjärde fältgenerationen

2. basutsäde:

a) S, högst femte fältgenerationen

b) SE, högst sjätte fältgenerationen

c) E, högst sjunde fältgenerationen

3. certifikatutsäde:

a) A, högst åttonde fältgenerationen

b) B, högst nionde fältgenerationen

Jordbruksverket kan dessutom medge certifiering i en klass med mindre strikta

krav vid brist på basutsäde och certifikatutsäde inom EU. (SJVFS 2015:39).

11 § Vid produktion av nytt stamutsäde i fält ska utgångsmaterialet tas från

sorttypiska, friska plantor av högsta möjliga kvalitet. (SJVFS 2015:39).

SJVFS 2015:39

6

12 § Stamutsäde kan bestå av utsädesparti i unionsklasserna, eller utsädesparti som

uppfyller motsvarande sundhets- och kvalitetskrav och som antingen är infört från

annat land inom Europeiska unionen (EU) eller från Schweiz. Jordbruksverket kan

godkänna sådana utsädespartier som stamutsäde efter ansökan för varje enskilt

utsädesparti. Den som vill få ett sådant godkännande ska ansöka för varje enskilt

utsädesparti och styrka att det aktuella utsädespartiet uppfyller de sundhets- och

kvalitetskrav för stamutsäde som anges i dessa föreskrifter. Ansökan måste ha

kommit in till Jordbruksverket senast den 20 maj det år odling av utsädespartiet sker.

(SJVFS 2015:39).

13 § Bas- och certifikatutsädesodling ska grundas på

1. certifierat utsäde av som lägst närmast högre klass, eller

2. eget utsäde som godkänts vid fältbesiktning, enligt 22-24 §§, i som lägst

närmast högre klass. (SJVFS 2010:5).

Regler som gäller för odling av utsäde

14 § Olika kloner av stamutsäde ska vara åtskilda så att de inte vidrör varandra.

14 a § För stamutsäde i klass PBTC gäller utöver de krav som i övrigt framgår av

dessa föreskrifter följande.

1. Växterna, inklusive knölar, ska framställas genom mikroförökning

2. Växterna, inklusive knölar, ska framställas i en skyddad anläggning och i ett

odlingssubstrat som är fritt från skadegörare.

3. Knölar får endast uppförökas en generation. (2015:39).

15 § Stamutsädesodling i klasserna PB1-PB3 ska ha ett avstånd av minst 50 meter i

förhållande till

1. växthus,

2. lagerhus för annan potatis än stam- och basutsäde, eller

3. annan odling av potatis förutom utsädesodling planerad för klass PB1, PB2,

PB3 och PB4. (SJVFS 2015:39).

16 § Stamutsädesodling i klass PB4 ska ha ett avstånd av minst 25 meter till

1. växthus,

2. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller

3. annan odling av potatis förutom utsädesodling planerad för lägst klass PB1-

PB4, S och SE. (SJVFS 2015:39).

17 § Basutsädesodling ska ha ett avstånd av minst 25 meter till

1. växthus,

2. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller

3. annan odling av potatis förutom utsädesodling grundad på stamutsäde eller

basutsäde. (SJVFS 2014:23).

18 § Certifikatutsädesodling ska ligga minst 10 meter från potatisodling som inte är

utsädesodling.

SJVFS 2015:39

7

19 § Utöver vad som anges i 15 - 18 §§ gäller att utsädesodlingar ska läggas ut

åtskilda med minst 1,5 meter mellan odlingar av olika partier.

Utsäde av flera sorter får odlas på samma brukningsenhet. Utsädesodling för

planerad certifiering får endast odlas på en och samma brukningsenhet i olika klasser

om det sker i följande kombinationer

1. PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE, E, A och B eller,

2. A, B och annan potatisodling än utsädesodling.

På brukningsenheter med planerad certifiering i klass PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE

eller E får inga andra potatisodlingar, utöver utsädesodlingar, förekomma.

På brukningsenheter med planerad certifiering i klass A eller B får den

potatisodling på brukningsenheten som inte är utsädesodling, endast baseras på

certifierat utsäde eller på eget utsäde som vid föregående års fältbesiktning godkänts

i lägst klass A eller B. (SJVFS 2015:39).

20 § Odling av stamutsäde i klass PB1, PB2 eller PB3 får inte förläggas till areal där

potatis har odlats under något av de närmast föregående fyra åren.

Odling av stamutsäde i klass PB4 samt bas- och certifikatutsäde får inte förläggas

till areal där potatis har odlats under något av de närmast föregående tre åren.

I Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län är det tillåtet med

odling av bas- och certifikatutsäde under två år av sex. Om potatis har odlats på

skiftet under de föregående två åren ska Jordbruksverket ha godkänt den tidigare

odlingen i lägst samma klass vid fältbesiktning som den planerade odlingen och den

tidigare odlingen ska ha varit av samma sort som den planerade odlingen. (SJVFS

2015:39).

21 § Maskiner och redskap som används till sättning, plöjning eller annan

jordbearbetning samt upptagning av utsädespotatis, ska noggrant rengöras och

desinficeras före odlingssäsongens början. Odlaren ska skriftligen dokumentera att

rengöring och desinficering av maskiner och redskap har gjorts. Dokumentationen

ska sparas i minst två år.

Maskiner och redskap som används till sättning, plöjning eller annan

jordbearbetning samt upptagning av utsädespotatis på en brukningsenhet där

klasserna PB1, PB2, PB3, PB4, S och SE odlas får användas i odling på annan

brukningsenhet endast om odlingen är en utsädesodling med samma kombination av

klasser. Dessutom ska maskiner samt redskap dessförinnan och därefter noggrant

rengöras och desinficeras.

Maskiner och redskap som används till sättning, plöjning eller annan

jordbearbetning samt upptagning vid odling av utsädespotatis på en brukningsenhet

där klasserna SE, E, A och B odlas får användas i odling på annan brukningsenhet

endast om odlingen är en utsädesodling med samma kombination av klasser.

Dessutom ska maskiner och redskap dessförinnan och därefter noggrant rengöras och

desinficeras.

Maskiner och redskap som används vid odling av annan potatis än de som vid

fältbesiktning har blivit godkänd som utsädesodling, får användas vid odling av

certifikatutsäde endast om de dessförinnan och därefter noggrant har blivit rengjorda

och desinficerade. (SJVFS 2015:39).

SJVFS 2015:39

8

Fältbesiktning av utsädesodling

22 § Innan en certifiering kan ske ska Jordbruksverket göra en besiktning av

utsädesodlingen. Kraven för godkänd besiktning finns i bilaga 2. Besiktningen ska

göras innan blastdödningen påbörjas. Odlingen får inte vara så ogräsbemängd eller

skadad av andra orsaker att Jordbruksverket inte kan bedöma odlingens kvalitet. För

att kunna säkerställa att kvalitetskraven i bilaga 2 uppfylls vid besiktningen får

ytterligare besiktningar ske. (2015:39).

23 § Vid fältbesiktning av stamutsädesodling krävs att den är sorttypisk och i övrigt

uppfyller kraven i bilaga 2. Beståndet får inte utan godtagbar anledning vara luckigt

eller har rensats på grund av stjälkbakterios. (SJVFS 2015:39).

24 § I bas- och certifikatutsädesodling får plantor av främmande sort samt sjuka

plantor rensas bort innan fältbesiktningen. Detta ska göras så tidigt som möjligt

genom uppgrävning. Såväl blast som knölar ska uppsamlas och bortföras från

odlingen. Orsaken och omfattningen av det som utrensas ska finnas dokumenterad

vid fältbesiktningstillfället. (SJVFS 2015:39).

24 a § Fältbesiktning av sådant certifikatutsäde som ett företag tillhandahåller sina

avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivs i 22 §§, utföras av person

som Jordbruksverket har auktoriserat för detta ändamål.

Fältbesiktning av stamutsädesodling från vilken hela skörden levereras till

företagets avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivits i 22 §, utföras

av person som Jordbruksverket har auktoriserat för detta ändamål.

Resultaten från fältbesiktningar enligt första och andra stycket ska omgående

skickas till Jordbruksverket. Odlingen kontrolleras genom stickprov av

Jordbruksverket i den omfattning Jordbruksverket beslutar. (SJVFS 2015:39).

24 b § För att bli auktoriserad enligt 24 a § första och andra stycket krävs

genomgången och godkänd kurs i fältbesiktning som ges av Jordbruksverket.

Jordbruksverket ger auktorisation för en period av tre år och under förutsättning att

personen årligen utför fältbesiktning. För fortsatt auktorisation krävs därefter

genomgången och godkänd repetitionskurs vart tredje år. (SJVFS 2015:39).

Virustest

25 § Innan certifiering får ske ska utsädet undersökas i särskilt virustest.

Om produktionen skett i Västerbottens eller Norrbottens län, krävs dock inte

virustest för certifiering av

1. de sorter som Jordbruksverket meddelar i särskilt beslut och som publiceras på

Jordbruksverkets hemsida,

www.jordbruksverket.se

,

2. stamutsäde som producerats och ska odlas vidare inom samma kontraktsbundna

utsädesproduktion,

3. stamutsäde som är avsett för egen produktion, eller

4. kontraktsbunden produktion av basutsäde av klasserna S och SE då utsädet

återtas av den odlare som producerar utsädet.

SJVFS 2015:39

9

Om Jordbruksverket utifrån resultatet av fältbesiktningen bedömer att

virusspridningen varit obetydlig kan Jordbruksverket i det särskilda fallet besluta att

virustest inte behöver göras. (SJVFS 2015:39).

25 a § Provtagningar för virustest görs av Jordbruksverket. Knölarna i provet ska

väljas ut slumpmässigt från skörden enligt punkterna 1-3 nedan. Odlaren kan dock i

vissa situationer ta ut en bulklåda inför provtagningen enligt 25 b §. Analysen ska

genomföras i Jordbruksverkets regi. Undersökningen ska omfatta

1. för stamutsäde och basutsäde i klasserna S och SE minst 300 knölar per 5

hektar odling,

2. för basutsäde klass E minst 200 knölar per 5 hektar odling, och

3. för certifikatutsäde minst 100 knölar per 10 hektar odling. (SJVFS 2015:39).

25 b § Odlaren får ta ut en bulklåda med knölar inför undersökning av virus.

Bulklådan ska hållas åtskild från annan utsädespotatis. Ansvarig provtagare väljer

dock om provet ska tas från bulklåda eller från lagret.

Övriga krav som gäller för bulklåda är följande

1. Odlaren ska ta kontakt med ansvarig provtagare för att samråda i god tid innan

skörd och inlagring startar för planering av provtagning.

2. Provet ska tas ut kontinuerligt, antingen vid skördetillfället, ur lådorna på vagn

inför intransport till det egna lagret, eller vid avlastarbordet.

3. Provet ska innehålla 2000 - 3000 knölar.

4. Provet ska lagras i en låda märkt med fältbesiktningsnummer och potatissort.

(SJVFS 2015:39).

25 c § Om provresultatet för certifikatutsäde är högre än 6 % för klass A och högre

än 7 % för klass B ska ett nytt prov tas ut och testas.

Den högsta tillåtna andelen knölar med virus för godkännande i de olika

utsädesklasserna anges av bilaga 2. (SJVFS 2015:39).

Lagring

26 § Lager-

och

sorteringslokaler

samt

därtill

hörande

lagrings-

och

sorteringsanordningar som används för utsädespotatis ska vara godkända av

Jordbruksverket.

Lager, sorteringslokaler och lådor ska inför varje säsong vara noggrant rengjorda

och desinficerade senast till fältbesiktningen. Odlaren eller en ansvarig lagerhållare

(om flera brukningsenheter använder samma lager- och sorteringslokaler) ska

skriftligen dokumentera när lager- och sorteringslokaler samt lagrings- och

sorteringsanordningar har rengjorts och desinficerats. Dokumentationen ska sparas i

minst två år. (SJVFS 2015:39).

SJVFS 2015:39

10

27 § För lagring av skörd som är avsedd för certifiering gäller följande.

Skörden ska lagras och sorteras i ett av Jordbruksverket godkänt lagerhus. Om

lagerhuset används av flera brukningsenheter för lagring ska den ansvariga

lagerhållaren ansvara för särhållningen av utsädespartier. Om olika utsädespartier

lagras i samma lokal så ska de förvaras åtskilda. Varje parti ska vara märkt med årets

fältbesiktningsnummer och i förekommande fall klonnummer. Lagerlokaler får

endast användas gemensamt för skörd från odling som vid fältbesiktning godkänts i

olika klasser enligt följande:

1. klasserna PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE, E, A och B, eller

2. klasserna A och B och annan potatisodling än utsädesodling.

Om sorteringsanordningar används av flera brukningsenheter ska ansvarig

lagerhållare ansvara att sorteringsanordningar rengörs och desinficeras mellan

sorteringen av utsädespartier från olika brukningsenheter.

Lagring av klasserna A och B och annan potatisodling än utsädesodling får endast

baseras på certifierat utsäde eller på eget utsäde som vid föregående års

fältbesiktning godkänts i lägst klass A eller B.

Skörd från utsädesodling som vid fältbesiktning underkänts för certifiering, av

annan orsak än förekomst av stjälkbakterios eller potatiscystnematoder, får dock

lagras och hanteras enligt andra stycket.

Om lagring förekommer utanför brukningsenheten ska märkning enligt 35 § av

partiet ske innan utsädet lämnar odlarens brukningsenhet. (2015:39).

27 a § Lådor och övrig utrustning får endast användas inom samma brukningsenhet

och från odling som vid fältbesiktning godkänts i olika klasser enligt följande:

1. klasserna PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE, E, A och B, eller

2. klasserna A och B och annan potatisodling än utsädesodling. (SJVFS 2015:39).

28 § har upphävts genom (SJVFS 2015:39).

Knölkvalitetskontroll

29 §4 Utsädespotatis ska vid saluföringen ha en minsta storlek så att knölarna inte

kan passera genom ett såll med kvadratiska maskor med sidan 25 mm.

Skillnaden mellan övre och nedre gräns för storlek av potatisknölar i ett parti av

utsädespotatis får inte överstiga 25 mm.

För potatisknölar som är för stora för att passera ett såll med kvadratiska maskor

med sidan 35 mm ska gränserna för största och minsta storlek av potatisknölar i ett

partiet av utsädespotatis anges i intervall av 5 mm.

Kraven i första och andra stycket gäller inte klasserna PBTC och PB. (2015:39).

30 § Utsädespartiet får inte vara frostskadat eller fuktigt. Om Jordbruksverket

misstänker att ett utsädesparti kan vara frostskadat eller om det föreligger risk för

kraftiga angrepp av Phoma- eller Fusariumröta i partiet, kan Jordbruksverket skjuta

fram knölkvalitetskontrollen högst två veckor. (SJVFS 2015:39).

31 § har upphävts genom (SJVFS 1997:5).

4

Ändringen innebär att del av första stycket har strukits.

SJVFS 2015:39

11

32 § har upphävts genom (SJVFS 2015:39).

33 § För att bli certifierat ska utsädespartiet uppfylla de kvalitetskrav i övrigt som

anges i bilaga 4. Överensstämmelse med dessa krav ska kontrolleras av

Jordbruksverket.

Om Jordbruksverket vid sin besiktning misstänker att kraven inte uppfylls, ska

kontrollanalys genomföras. Vid kontrollanalys undersöks för klass S, SE och E 200

knölar per 5 000 kg och för klass A/B 200 knölar per 10 000 kg. Jordbruksverket har

rätt att göra ombesiktning av ett tidigare besiktigat parti respektive att göra

ytterligare kontrollanalyser.

Partier som vid sådan kontrollanalys inte uppfyller de krav som anges i bilaga 4

får omsorteras och därefter återigen genomgå kontroll av Jordbruksverket. Partier

som kasserats p.g.a. rötor eller partier som av andra orsaker inte är lämpliga som

utsäde får inte certifieras. (SJVFS 2010:5).

33 a § För certifiering av stamutsäde i klass PBTC gäller att utsädespartiet ska vara

fritt från följande

a. virus

b. röta,

c. lackskorv,

e. vanlig skorv och

f. pulverskorv.

Knölarna i partiet får inte heller vara överdrivet skrumpna på grund av uttorkning

eller ha yttre skador, inklusive missbildningar.

Jordbruksverket kontrollerar att utsädespartiet uppfyller dessa krav. (SJVFS

2015:39).

Förpackning, märkning och försegling

34 § Säckar, storsäckar och kartonger som används för att förvara certifierad

utsädespotatis i ska vara nya. Begagnade lådor och lastpallar samt transportmedel ska

vara noggrant rengjorda och desinficerade inför varje odlingssäsong.

Förpackningar av certifierad utsädespotatis ska vara förslutna och förseglas under

Jordbruksverkets kontroll. Förpackningarna ska vara förslutna på ett sådant sätt att de

inte kan öppnas utan att skada förslutningen.

Trots kraven i andra stycket får certifierad utsädespotatis som är avsedd för odlare

inom kontraktsbunden produktion förvaras i förpackningar som inte är förslutna.

(SJVFS 2015:39).

34 a § Förpackningar med certifierad utsädespotatis får endast packas om, märkas

om och återförseglas under Jordbruksverkets kontroll. Om en förpackning

återförseglas ska datum för detta samt att det skett under Jordbruksverkets kontroll

framgå av växtpasset. (SJVFS 2015:39).

34 b § På förpackningen ska anges storleksintervall enligt 29 §. För potatispartier

där minsta storleken på potatisknölar är 35 mm ska storleksintervallet anges i

intervall av 5 mm. (SJVFS 2015:39).

SJVFS 2015:39

12

35 § Förpackningar av certifierad utsädespotatis ska vara märkta med växtpass, som

uppfyller kraven i bilaga 6.

Växtpass för förpackningar av certifierad utsädespotatis som medgetts undantag

från EU:s regler enligt artikel 22 i rådets direktiv 2002/56/EG5, ska innehålla en text

som tydligt anger att utsädet uppfyller mindre strikta krav.

Märkningen ska utföras under Jordbruksverkets kontroll och utgör ett bevis på att

utsädet är certifierat. Texten på växtpasset ska vara tydligt läsbar, utan rättningar och

med outplånlig skrift. Växtpasset ska vara av självhäftande eller rivbeständigt

material, placerad på förpackningen eller fäst under plomb på sådant sätt att det inte

kan avlägsnas utan åverkan på underlaget eller märkningen. (SJVFS 2007:55).

Särskilda krav för utsäde av genetiskt modifierade sorter

35 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är

genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden

finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för

utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande

enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön.

Av märkningen på förpackningen samt av alla dokument, officiella eller andra,

som fästs på, eller åtföljer utsädespartiet ska det framgå att sorten är genetiskt

modifierad enligt kraven i bilaga 6. (SJVFS 2015:39).

Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter

35 b § Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med

kommissionens beslut 2004/842/EG6.

Ansökan om att få sälja utsädespotatis från försöksodling i fältmässig skala ska

skickas till Jordbruksverket av den som har lämnat in ansökan om sortgodkännande

eller en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter

1. planerade försöksodlingar,

2. uppgift om sorten ska provas enbart i Sverige. Om utsädet avses saluföras

även till andra medlemsstater ska dessa anges,

3. sortbeskrivning samt

4. information om hur sorten upprätthålls.(SJVFS 2005:81).

35 c § Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för certifiering i lägst klass B.

Kraven på märkning framgår av bilaga 6 punkterna C och D. (SJVFS 2010:5).

5

Rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (EGT L 193, 20.7.2002, s. 60, Celex

32002L0056) senast ändrat genom kommissionens genomförandedirektiv 2013/63/EU av den 17 december 2013 om ändring av

bilagorna I och II till rådets direktiv 2002/56/EG vad gäller de minimikrav som ska uppfyllas av utsädespotatis och partier av

utsädespotatis (EGT L 341, 18.12.2013 s. 52, Celex 32013L0063).

6 Kommissionens beslut 2004/842/EG av den 1 december 2004 om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna

får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den

nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter (EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842).

SJVFS 2015:39

13

Undantag för produktion av utsäde av bevarandesorter av potatis

35 d §7 Saluföring av utsädespotatis av bevarandesorter får ske utan att partiet är

certifierat. Det framgår av 10 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66)

om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och

saluföring av sådana sorter. (SJVFS 2015:39).

36 § har upphävts genom (SJVFS 2015:39).

Särskilda krav för odling av stamutsäde i laboratorium och växthus eller

odlingsrum

37 § Den som avser att producera stamutsäde ska ha tillgång till växtpatologisk

expertis samt produktions- och lagringslokal som uppfyller kraven i paragraferna 38-

41. (SJVFS 2014:23).

38 §8 För att undvika infektion av växtmaterialet vid laboratoriearbete och vid

odling av meristemplantor, rörsticklingar och moderplantor ska erforderlig

försiktighet och största möjliga hygien iakttas. En kultur som visar sig vara förorenad

av svamp eller bakterier ska kasseras.

Meristem, meristemkloner och moderplantor ska lätt kunna identifieras. De ska

därför numreras och hållas väl åtskilda under hela odlingen. (2015:39).

39 § Den som producerar stamutsäde ska för varje uppdragning föra fortlöpande

noteringar beträffande skärning av meristem, odling av meristemplantor och

rörsticklingar, kylförvaring av rörsticklingar och odling av moderplantor. Uppgifter

om tidpunkten för genomförande av respektive arbetsmoment, antalet meristem och

plantor samt eventuell kassationsorsak och omfattning ska på begäran kunna

redovisas till Jordbruksverket. (SJVFS 2005:81).

40 § Rörsticklingar från varje meristemklon, som ska användas för produktion av

stamutsäde, ska vara fria från potato Y potyvirus (PVY), potato leafroll polerovirus

(PLRV), potato A potyvirus (PVA), potato M carlavirus (PVM), potato S carlavirus

(PVS), potato X potexvirus (PVX), tomato spotted wilt tospovirus (TSWV), tobacco

rattle tobravirus (TRV), potato mop-top pomovirus (PMTV), potato spindle tuber

pospiviroid (PSTVd), Pectobacterium atrosepticum (syn. Erwinia carotovora subsp.

atroseptica), Pectobacterium carotovorum subsp. carotovorum (syn. Erwinia

carotovora subsp. carotovora), Dickeya spp. (syn. Erwinia chrysanthemi),

Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus och Ralstonia solanacearum och andra

växtpatogena virus samt bakterier och svampar. Dessutom ska moderknölen vara fri

från Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus och Ralstonia solanacearum.

Undersökningen ska ske i Jordbruksverkets regi då det gäller nationell produktion.

(SJVFS 2014:23).

7

Ändringen innebär att andra, tredje och fjärde stycket upphävs.

8

Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

SJVFS 2015:39

14

41 § Meristemplantor ska lagras och hanteras på sätt som hindrar återinfektion av

skadegörare. De får användas för upprepad produktion av stamutsäde.

Meristemplantorna ska sticklingförökas klonvis. Rörsticklingar ska överföras till

odlingssubstrat, som är fritt från sjukdomsalstrare, för produktion av moderplantor i

växthus eller odlingsrum. Från moderplantorna får en knölgeneration, PBTC,

produceras. Rörsticklingar får även planteras i fält för produktion av PB1. (SJVFS

2015:39).

Utsädespotatis från tredje land

42 § Import av utsädespotatis från länder utanför EU är förbjuden utom från

Schweiz. Detta framgår av 9 § första stycket och bilaga 3 del A punkt 10 i Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av

växtskadegörare.

Import från Schweiz ska skriftligen anmälas till Jordbruksverket för utsädespotatis

som överstiger 2 kg. Anmälan ska ha kommit in till Jordbruksverket senast en vecka

efter införseln och den ska innehålla uppgifter om

1. importör,

2. produktionsland och kontrollerande myndighet,

3. avsändarland,

4. sort,

5. kvantitet,

6. referensnummer, samt

7. kategori och eventuell certifieringsklass.

(SJVFS 2015:39).

Övriga bestämmelser

43 § har upphävts genom (SJVFS 2015:39).

43 a § har upphävts genom (SJVFS 2015:39).

43 b § Utsädespotatis

får inte saluföras

om

den

har behandlats

med

groningshämmande medel. (SJVFS 2015:39).

44 § har upphävts genom (SJVFS 2007:55).

45 § Vid brist på utsäde eller om särskilda skäl annars föreligger, kan

Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i dessa föreskrifter,

såvida detta inte påverkar kvaliteten vid fortsatt uppförökning och det inte strider

mot EU:s bestämmelser. (SJVFS 2015:39).

46 § Ytterligare bestämmelser om krav på märkning med växtpass, vid förflyttning

inom EU av utsädespotatis som inte certifieras, samt krav på förvaring av växtpass

finns i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot

spridning av växtskadegörare.

--------------------------

SJVFS 2015:39

15

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna författning9 träder i kraft den 1 januari 2016.

2. Vid tillämpningen av 10 a § ska utsädespotatis som är fältbesiktigad och som

har undersökts i särskilt virustest enligt de äldre föreskrifterna anses motsvara

krav vid certifiering i de nya klasserna enligt de nya föreskrifterna enligt

nedanstående tabell.

Äldre föreskrifterna

Nya föreskrifterna

SS *

PBTC **

S1 *

PB1 **

S2 *

PB2 **

S3 *

PB3 **

SE1 *

PB4 **

SE2 *

S **

E

SE **

A10

E **

A11

A **

B12

B **

HARALD SVENSSON

Anders Johansson

(Regelenheten)

9 SJVFS 2015:39

.

10 Utsäde som uppfyller villkoren för klass A, enligt de äldre föreskrifterna, vid fältbesiktning och

med en virusförekomst på högst 4 % i virustest.

11 Utsäde som uppfyller villkoren för klass A, enligt de äldre föreskrifterna, vid fältbesiktning och

med en virusförekomst över 4 % dock högst 8 % i virustest.

12 Utsäde som uppfyller villkoren för klass A, enligt de äldre föreskrifterna, vid fältbesiktning och

med en virusförekomst över 8 % dock högst 10 % i virustest.

* Utsäde som uppfyller villkoren för angiven klass, enligt de äldre föreskrifterna, vid fältbesiktning

och virustest.

** Utsädet ska uppfylla villkoren inför certifiering enligt bilaga 4, enligt de nya föreskrifterna, för att

certifieras i denna klass.

SJVFS 2015:39

16

Bilaga 1 har upphävts genom (SJVFS 2015:39).

SJVFS 2015:39

17

Bilaga 2

Fältbesiktning och virustest

A. Fältbesiktning

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass

Fel

Klass PB 1 – PB 4

S

SE

E

A

B

Främmande sort eller avvikande typ

0,01

0,1

0,1

0,1

0,2

0,5

Stjälkbakterios

0

0,1

0,5

1,0

2,0

4,0

Mosaiksymptom eller bladrullsjuka

inklusive krussjuka

0,1

0,2

0,5

0,8

2,0

6,0

B. Virustest

Högsta tillåtna andel knölar med virus, angivet i procent, i respektive klass

Klass

PB 1

PB 2

PB 3

PB 4

S

SE

E

A

B

PVY och

PLRV13

0,514

0,5

1,0

2,0

4,0

8,0

10,0

PVX, PVA

0

--- Undersöks inte ---

(SJVFS 2015:39).

13 Förekomst av PLRV (bladrullvirus) undersöks endast om misstanke om smitta föreligger.

14 Inklusive PVS och PVM.

SJVFS 2015:39

18

Bilaga 3 har upphävts genom (SJVFS 2010:5).

SJVFS 2015:39

19

Bilaga 4

Kvalitetskrav vid kontroll enligt 33 § inför certifiering (viktprocent, högst):

Kvalitetsfel

Klass

PB 1 –

PB 4

S/SE/E A/B

Annan röta än ljus ringröta eller mörk ringröta

varav blöta rötor

0,2

0,5

0,2

0,5

0,2

Djupa växtsprickor, starkt missformade och fysiologiska

skador samt mekaniska skador

3,0

3,0

3,0

Vanlig skorv på mer än 1/3 av ytan

5,0

5,0

5,0

Lackskorv, mer än 1/10 av ytan

1,0

5,0

5,0

Pulverskorv och blåskorv, mer än 1/10 av ytan

1,0

3,0

3,0

Skrumpna knölar orsakade av överdriven uttorkning

eller uttorkning orsakad av silverskorv

0,5

1,0

1,0

Total tolerans för ovanstående fel

6,0

6,0

8,0

Stora knölar (större än den övre gränsen)

3

3

3

Små knölar (mindre än den nedre gränsen)

3

3

3

Jord och andra främmande ämnen

1,0

1,0

2,0

(SJVFS 2015:39).

SJVFS 2015:39

20

Bilaga 5 har upphävts genom (SJVFS 2015:39).

SJVFS 2015:39

21

Bilaga 6

Märkningskrav

A. Text som ska finnas på ett växtpass för förpackningar överstigande 5 kg:

1)

”EG-växtpass"

2)

”Sverige"

3)

”Jordbruksverket”

4)

”Odlarens registreringsnummer:.......………"

5)

”Certifieringsnummer:................"

6)

”Utsädespotatis. Solanum tuberosum."

7)

”Nettovikt:....................kg"

8)

”ZP, godkänt till skyddad zon:.........." *

9)

"EG:s regler och normer"

10)

"Månad och år eller datum för certifiering:.........…….."

11)

"Sort:......……….". **

12)

"Kategori och klass:...................."

13)

"Storlek:...................."

14)

"Kemisk behandling:...................."

* Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon ska namnet på

den skyddade zonen anges efter koden ZP.

** För en genetiskt modifierad sort anges även texten "(genetiskt modifierad)".

B. Text som ska finnas på ett växtpass för förpackningar om 5 kg eller

mindre:

1)

”EG-växtpass"

2)

”Sverige” eller ”SE"

3)

”Jordbruksverket” eller ”SJV”

4)

”Certifieringsnummer:................"

5)

”Utsädespotatis. Solanum tuberosum."

6)

”Nettovikt:....................kg"

7)

”ZP, godkänt till skyddad zon:.........." *

8)

"Månad och år eller datum för certifiering:.........…….."

9)

"Sort:......……….". **

10)

"Storlek:...................."

11)

"Kemisk behandling:...................."

* Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon ska namnet på

den skyddade zonen anges efter koden ZP.

** För en genetiskt modifierad sort anges även texten "(genetiskt modifierad)".

SJVFS 2015:39

22

C. Text som ska finnas på ett växtpass för utsäde av en ännu icke godkänd

sort:

1)

"EG-växtpass"

2)

"Sverige"

3)

"Jordbruksverket"

4)

"Odlarens registreringsnummer:.......………"

5)

"Certifieringsnummer:................"

6)

"Utsädespotatis. Solanum tuberosum."

7)

"Nettovikt:....................kg"

8)

"ZP, godkänt till skyddad zon:.........." *

9)

"EG:s regler och normer"

10)

"Månad och år eller datum för certifiering:.........…….."

11)

Sortens benämning **

12)

Texten "Sorten har ännu inte uppförts på den officiella sortlistan".

13)

Texten ”Endast för försöksodling”.

14)

"Kemisk behandling:...................."

* Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon ska namnet på

den skyddade zonen anges efter koden ZP.

** förädlarbeteckning, förslaget till officiell sortbenämning eller den godkända

officiella sortbenämningen. För en genetiskt modifierad sort anges även texten

"(genetiskt modifierad)".

D. Växtpassets utformning

Kategori:

Klass:

Färg:

Stamutsäde

PB

vitt med violett band

Basutsäde

S/SE/E

vitt

Certifikatutsäde

A/B

blått

Särskilda klassen

U

brun

Ännu icke godkänd sort

orange

Storlek:

Minsta storlek för förpackningar med en vikt av 25 kg eller större: 110

millimeter x 67 millimeter. (SJVFS 2010:5).

SJVFS 2015:39

23

Bilaga 7 har upphävts genom (SJVFS 2015:39).