SJVFS 2015:4

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2015:4

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd;

Utkom från trycket

den 12 mars 2015

beslutade den 12 mars 2015.

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 2, 4, 23, 27, 30 och 31 §§

förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare och efter samråd med

Sametinget, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS

2014:41) om direktstöd

dels att 31 § ska upphöra att gälla,

dels att 2, 3, 6, 24, 28 och 30 §§ samt bilaga 1 till föreskrifterna ska ha följande

lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER ................................................................ 2

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER........................................................................ 2

Stödformer ................................................................................................................ 2

Definitioner .............................................................................................................. 3

Undantag .................................................................................................................. 4

Förfogandedag för den ansökta arealen ................................................................... 4

Bedömning av betesmarker och slåtterängar ........................................................... 4

Minsta skiftesstorlek ................................................................................................ 5

Mark där jordbruksverksamheten upphör ................................................................ 5

Aktivitetskrav på jordbruksmark .............................................................................. 5

God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden ...................................................... 5

Varningssystemet ..................................................................................................... 6

Landskapselement i åkermark .................................................................................. 7

GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER ......................................................................... 7

Användande av stödrätter ......................................................................................... 7

Stödrätter som upphör att gälla år 2015 ................................................................... 7

Indragning av oanvända stödrätter ........................................................................... 7

Nationella reserven ................................................................................................... 7

ÖVRIGA DIREKTSTÖD ............................................................................................ 8

Förgröningsstöd ........................................................................................................ 8

Nötkreatursstöd ........................................................................................................ 9

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .......................................................... 10

BILAGOR…………………………………………………………………………. 11

SJVFS 2015:4

2

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 § Denna författning kompletterar

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17

december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den

gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar

(EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG)

nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008¹,

2. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars

2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet

och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa

sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och

tvärvillkor²,

3. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli

2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och

kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor³,

4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17

december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de

stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om

upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning

(EG) 73/2009⁴,

5. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars

2014 om komplettering av Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr

1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar

som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X

till den förordningen⁵,

6. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 641/2014 av den 16 juni

2014 om tillämpningsföreskrifter för Europarlamentets och rådets förordning

(EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de

stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken⁶ och

7. förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Stödformer

2 §⁷ Denna författning innehåller bestämmelser om

1. gårdsstödet,

2. stödrätter,

3. förgröningen och

4. nötkreatursstödet.

¹ EUT L 347, 20.12.2013, s. 549 (Celex 32013R1306).

² EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640).

³ EUT L 227, 31.7.2014, s. 69 (Celex 32014R0809).

⁴ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

⁵ EUT L 181, 20.6.2014, s. 1 (Celex 32014R0639).

⁶ EUT L 181, 20.6.2014, s. 74 (Celex 32014R0641).

⁷ Ändringen innebär att stödet till unga jordbrukare har tagits bort.

SJVFS 2015:4

3

Bestämmelser om hur ansökningar ska göras finns i separata föreskrifter.

(SJVFS 2015:4).

Definitioner

3 § I denna författning finns vissa termer med följande definitioner.

Aktiv jordbruksverksamhet: Som aktiv jordbruksverksamhet klassas mekanisk

jordbearbetning, odling med etablerade metoder, skörd

eller bete samt putsning, avslagning eller motsvarande.

Grön träda, betesuppehåll eller liknande utan putsning

eller

avslagning

räknas

inte

som

aktiv

jordbruksverksamhet.

Betesmark och slåtteräng: Betesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts

med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med

gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Slåtteräng

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som

används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter

kompletterat med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska

vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är

dugligt som foder.

Generellt för betesmark och slåtteräng

Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används

till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng.

Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt

gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller

slåtteräng.

För att ett skifte ska räknas som betesmark eller

slåtteräng ska marken klassificeras som ägoslaget

betesmark i blockdatabasen. Mark som inte är

klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen

kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om

marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har

höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller

beteshävd.

Blockdatabasen:

Jordbruksverkets register över jordbruksmarken i

Sverige.

Gröda:

Samma definitioner gäller som anges i artikel 44.4 i

förordning (EU) nr 1307/2013⁸.

Gårdsstöd:

Grundstöd i enlighet med förordning (EU) nr

1307/2013⁹.

Sista ansökningsdag:

Datum för sista ansökan om stöd som fastställs i

Jordbruksverkets

föreskrifter om

ansökningar

om

jordbrukarstöd.

⁸ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

⁹ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

SJVFS 2015:4

4

Sista ändringsdag:

Datum för sista dag att ändra för stödansökningar som

fastställs i Jordbruksverkets föreskrifter om ansökningar

om jordbrukarstöd.

Snabbväxande skogsträd: Salix med ett maximalt skördeintervall på 10 år samt

poppel och hybridasp med ett maximalt skördeintervall på

20 år.

Stödområde 9:

Områden enligt bilaga 2 till förordningen (2007:481)

om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder enligt den

senast gällande versionen av den förordningen.

Träda:

Träda är åkermark där det inte sker någon produktion.

Vattendrag:

Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm.

Åkermark:

Jordbruksmark som används för växtodling eller som

hålls i ett sådant tillstånd att den kan användas för

växtodling. Marken ska kunna användas utan någon

särskild förberedande åtgärd annat än användande av

gängse jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Marken

ska kunna användas för växtodling varje år. Undantag kan

göras för ett enskilt år om särskilda omständigheter

föreligger. (SJVFS 2015:4).

Undantag

4 § Om det finns särskilda skäl, får Jordbruksverket besluta om undantag från

bestämmelserna i denna författning.

Förfogandedag för den ansökta arealen

5 § Den 15 juni det aktuella stödåret ska jordbrukaren förfoga över de skiften som

ingår i stödansökan.

Bedömning av betesmarker och slåtterängar

6 § I betesmarker och slåtterängar ska tillämpning av pro rata bedömning¹⁰ göras för

följande element:

1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller

hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren.

2. Ytor med naturliga impediment. Med naturliga impediment menas naturligt

förekommande sandområden, stenar, berg i dagen och naturliga

vattensamlingar.

3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter och hävdad

ljung. De värdefulla landskapselement som kan ingå är fornlämning,

odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som

uppfyller definitionen i bilaga 1.

Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de

tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element

täcker mer än 10 procent men maximalt 50 procent av arealen ska avdrag på arealen

göras. Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller

¹⁰ Begrepp i förordning (EU) 640/2014 (EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640)) för

proportionell bedömning av vissa marker.

SJVFS 2015:4

5

mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket.

Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket.

(SJVFS 2015:4).

Minsta skiftesstorlek

7 § För att stödrätter ska tilldelas eller stöd lämnas för de arealbaserade stöden ska

ett jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar.

Undantag från första stycket gäller för skiften som ligger i direkt anslutning till

ett annat skifte med gårdsstödsberättigande gröda på samma block. Den totala

arealen för blocket får dock inte understiga 0,10 hektar.

Mark där jordbruksverksamheten upphör

8 § Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för en

permanent förändring till annat än jordbruksmark påbörjas på skiftet. På skiften som

används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där

markarbetet utförs. På skiften som inte används för produktion, upphör

stödberättigandet på den del av skiftet där markanvändningen ska förändras

permanent.

Aktivitetskrav på jordbruksmark

9 § På all jordbruksmark ska det årligen utföras aktiv jordbruksverksamhet. Vid

behov ska åtgärder vidtas för att hindra försumpning av åkermark.

Alla delar av skiftet ska vara synbart påverkade av den aktiva

jordbruksverksamheten senast den 31 oktober, det år verksamheten ska utföras.

Undantag från första stycket:

1. Betesmark, slåtteräng och fäbodbete som ingår i ett miljöersättningsåtagande,

får skötas genom aktiv jordbruksverksamhet vartannat år. Dock ska aktiv

jordbruksverksamhet utföras på alla betesmarker, inklusive den del av

fäbodbetet som även är vanlig betesmark, och slåtterängar år 2015.

2. Åkermark som läggs i träda och sådan obrukad fältkant som avses i 28 §,

behöver inte skötas genom aktiv jordbruksverksamhet under det första året

som träda eller fältkant. Dock ska aktiv jordbruksverksamhet utföras på all

åkermark utom skyddszoner år 2015.

3. Mark som är skyddszon¹¹ får istället hållas i ett skick som bevarar förmågan

att begränsa läckage av bekämpnings- och växtnäringsmedel.

God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

10 § Jordbrukare som bevattnar jordbruksmark ska följa det tillståndsförfarande som

finns om begränsningar som gäller uttag och användning av vatten för

bevattningsändamål enligt 11 kap.miljöbalken (1998:808). Dessa jordbrukare ska

även följa de eventuella villkor i befintliga tillstånd som redan har lämnats.

¹¹ Skyddszoner mot vattendrag och anpassade skyddszoner.

SJVFS 2015:4

6

11 § Gödsel får inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från

jordbruksmarkens kant som gränsar till vattendrag eller sjö.

Första stycket gäller inte den gödsel som djuren själva tillför marken när de går

på bete.

12 § Jordbrukare ska vidta åtgärder för att förebygga att grundvatten förorenas av

farliga ämnen som förtecknas i bilagan till rådets direktiv av den 17 december 1979

om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (80/68/EEG)¹².

Att vidta åtgärder innebär att inte släppa ut de farliga ämnena direkt i grundvatten.

Det innebär också att förhindra indirekt förorening genom att förvara och hantera

ämnena på ett sätt så att de inte riskerar att läcka till mark.

13 § Jordbrukare som omfattas av 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i

jordbruket ska hålla åkermark bevuxen i enlighet med den bestämmelsen. Dessutom

gäller 29-34 §§ i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS

2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

14 § Åkermark med mer än 20 procent lutning i direkt anslutning till hav, sjö eller

vattendrag ska vara bevuxen under perioden 15 september–15 februari varje år. Detta

gäller åkermark inom känsliga områden enligt 5 § förordningen (1998:915) om

miljöhänsyn i jordbruket och 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna

råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Åkermark

som lämnats obearbetad efter skörd räknas som bevuxen.

15 § Det är förbjudet att bränna stubbåker. Undantag gäller om bränningen är av

växtskyddsskäl eller i de fall det sker som förberedelse inför sådd av höstoljeväxter

med metoder som inte innefattar plöjning. Bränning av växtskyddsskäl får endast ske

efter att länsstyrelsen lämnat dispens.

16 § De tvärvillkorselement som finns på åkermark i stödområde 9 och som räknas

upp i bilaga 2 ingår i den stödberättigande arealen. Dessa tvärvillkorselement får inte

aktivt skadas eller tas bort. Solitärträd ska omges av en minst två meter bred zon där

jorden inte får bearbetas. Småvatten får inte användas för tippning.

Undantag från första stycket gäller om ett tvärvillkorselement får tas bort genom

dispens lämnad i enlighet med miljöbalken (1998:808) eller kulturmiljölagen

(1988:950). För dessa fall gäller eventuella villkor i dispensen.

Varningssystemet

17 § Varningssystemet i enlighet med artikel 99.2 i förordning (EU) nr 1306/2013¹³

ska tillämpas.

¹² Direktivet är upphävt men bilagan enligt den sista versionen ska användas för den här

bestämmelsen.

¹³ EUT L 347, 20.12.2013, s. 549 (Celex 32013R1306).

SJVFS 2015:4

7

Landskapselement i åkermark

18 § Landskapselement i åkermark som traditionellt är en del av goda

jordbruksmetoder och gott markutnyttjande får ingå i den stödberättigande arealen,

förutsatt att deras bredd inte överstiger två meter.

GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER

Användande av stödrätter

19 § De stödrätter som en jordbrukare innehar sista ansökningsdag ska ses som

deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som jordbrukaren

får ur nationella reserven det aktuella året ska ses som deklarerade i ansökan om

utbetalning av gårdsstöd.

De stödrätter som överförs till en jordbrukare efter sista ansökningsdag ska ses

som tillagda i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. Stödrätter som en jordbrukare

för över till någon annan efter sista ansökningsdag ses som borttagna från

överlåtarens ansökan om gårdsstöd.

Efter sista ändringsdag påverkar inte stödrättsöverföringar ansökningar om

utbetalning av gårdsstöd det aktuella året.

Om den ansökta arealen som ger rätt till stöd är mindre än antalet stödrätter ska

de stödrätter med högst värde användas först. Om stödrätter är värda lika mycket ska

de stödrätter med lägst ordningsnummer användas först.

En jordbrukare får anmäla att stödrätterna ska användas i en annan ordning.

Stödrätter som upphör att gälla år 2015

20 § Datumet för avstämning av arealinnehav, i samband med att överskott av

stödrätter upphör att gälla, är sista ansökningsdag år 2015.¹⁴

21 § Om stödrätter i jordbrukarens innehav är värda lika mycket tas i första hand

stödrätter som har den minsta arealen bort. I andra hand tas stödrätter med högst

ordningsnummer bort.

Indragning av oanvända stödrätter

22 § Det antal stödrätter som jordbrukaren inte använt i sin gårdsstödsutbetalning

under två år i rad dras in till nationella reserven i enlighet med artikel 31.1 (b) i

förordning (EU) nr 1307/2013¹⁵.

Nationella reserven

23 § En ansökan om tilldelning av stödrätter ur den nationella reserven ska omfatta

minst 0,1 hektar stödberättigande jordbruksmark.

¹⁴ Artikel 21.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex

32013R1307)).

¹⁵ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

SJVFS 2015:4

8

24 §¹⁶ Tilldelning från den nationella reserven kan ske till jordbrukare som söker

gårdsstöd. Dessa ska sakna stödrätter för mark som berättigar till tilldelning enligt

nedan. De ska inte sakna stödrätter på grund av att de har fört över stödrätter till en

annan jordbrukare under det aktuella stödåret utan att mark har följt med.

Utöver den tilldelning som måste beviljas i enlighet med artikel 30 i förordning

(EU) nr 1307/2013¹⁷, ska, i mån av medel, tilldelning ske för

1. betesmarker och slåtterängar som har blivit godkänd för gårdsstöd och

registrerats i Jordbruksverkets blockdatabas från och med år 2014 och

2. jordbruksmark som återställts efter markarbeten för infrastruktur av offentlig

karaktär.

Vid tilldelning för betesmark och slåtteräng tilldelas högst det antal stödrätter

som motsvarar ytan på den mark som tillkommit i blockdatabasen från och med

2014. För att ett block ska ingå i ansökan ska den registrerade ökningen av blockets

godkända areal vara minst 0,10 hektar. Marken kan tilldelas stödrätter en gång.

Vid tilldelning för jordbruksmark som återställts efter markarbeten för

anläggning av infrastruktur av offentlig karaktär tilldelas högst det antal stödrätter

som motsvarar den yta som med anledning av anläggningsarbetet inte var

stödberättigande under två år i rad eller mer. Med offentlig karaktär menas främst

anläggningsarbeten där annan än dåvarande stödsökande var initiativtagare och

beställare av infrastrukturen. (SJVFS 2015:4).

25 § I första hand ska full tilldelning ske för betesmarker och slåtterängar som

tillkommit i Jordbruksverkets blockdatabas efter 2013. Vid brist på medel får

Jordbruksverket reservera ett belopp som säkerställer att sådan tilldelning som måste

ske enligt artikel 30 i förordning (EU) nr 1307/2013¹⁸ kan genomföras. Därefter görs

en proportionell tilldelning för så mycket mark som medlen räcker till det aktuella

året. Om värdet i den nationella reserven inte räcker till det aktuella året kan mark

som inte får stödrätter användas i en ny ansökan året efter.

ÖVRIGA DIREKTSTÖD

Förgröningsstöd

Diversifiering av grödor

26 § De regler om gröddiversifiering som anges i artikel 44.3 (d) i förordning (EU)

nr 1307/2013¹⁹ ska gälla i stödområde 1-3²⁰ och stödområde f. Dessa regler ska gälla

jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark i dessa områden.

27 § Vid beräkningen av andelarna olika grödor enligt artikel 44.1 i förordning (EU)

nr 1307/2013²¹ ska den tidsperiod som beaktas vara från och med den 1 juni till och

med den 31 juli.

¹⁶ Ändringen innebär att fjärde stycket är borttaget.

¹⁷ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

¹⁸ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

¹⁹ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

²⁰ Områden enligt bilaga 2 förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

²¹ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

SJVFS 2015:4

9

Arealer med ekologiskt fokus

28 § Jordbruksföretag som har mer än 15 hektar åkermark ska ha minst 5 procent av

den åkermarken som arealer med ett ekologiskt fokus. Jordbruksföretag som har

huvuddelen av sin jordbruksmark i områden som omfattas av ett undantag för

områden med stor andel skog²² behöver inte ha arealer med ekologiskt fokus.

Enligt 23 § förordningen (2014:1101) ska som arealer med ekologiskt fokus

räknas: arealer som ligger i träda, landskapselement i form av obrukade fältkanter på

åkermark, jordbruksmark med odling av salix, arealer med växttäcke etablerat genom

insådd av vallfrö i huvudgröda och arealer med kvävefixerande grödor.

1. Arealer som ligger i träda ska hållas i träda minst från och med den 1 januari

till och med den 15 juli.

2. Med fältkant avses den ytterst liggande odlingsbara arealen längs

skiftesgränserna. De obrukade fältkanterna ska hållas obrukade minst fram

till årets sista skörd av den gröda som finns på skiftet den större delen av

perioden för gröddiversifieringen, enligt 27 §. De obrukade fältkanterna får

inte ligga på eller angränsa till arealer med träda vilka man själv förfogar

över. De får inte heller ligga på eller intill arealer där det finns ett åtagande

för skyddszoner.

3. På jordbruksmark med odling av salix får inga mineralgödselmedel eller

växtskyddsmedel användas utom det första året grödan odlas.

4. Arealer med växttäcke ska etableras genom insådd av vallfrö i spannmål eller

oljeväxter och finnas med växttäcke minst till och med den 31 oktober.

Vallinsådd som gjorts på vår eller försommar räknas som arealer med

ekologiskt fokus endast under insåningsåret. Vallinsådd som gjorts i en

höstgröda räknas som areal med ekologiskt fokus under det år höstgrödan

skördas. Vallinsådden får inte göras på arealer som jordbrukare söker

utbetalning för minskat kväveläckage för. En förteckning över de arter eller

blandningar av arter av grödor som ska användas finns i bilaga 3.

5. De godkända kvävefixerande grödorna ska vara ärter, konservärter, bönor,

sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver. Dessa grödor ska odlas i

renbestånd. Samtliga grödor utom konservärter ska bibehållas på arealen

minst till och med den 31 juli. Behovet att uppnå målen med rådets direktiv

91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av

nitrater från jordbruket och Europaparlamentets och Rådets direktiv

2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för

gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, tas i beaktande genom

reglerna i 1-28 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd

(SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. (SJVFS

2015:4).

Nötkreatursstöd

29 § Nötkreatursstödet baseras på det djurinnehav under beräkningsperioden som

har rapporterats till det Centrala nötkreatursregistret (CDB). Stödets storlek bestäms

av det antal dagar ett djur har hållits på den produktionsplats eller de

produktionsplatser som företaget har anmält. Antalet dagar räknas från och med

dagen efter djuret har passerat 12 månaders ålder.

²² Artikel 46.7 i förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex

32013R1307)).

SJVFS 2015:4

10

För den första stödperioden är beräkningsperioden för djurinnehavet den 1

januari 2015 till och med den 31 juli 2015. Därefter är beräkningsperioden

återkommande den 1 augusti till och med den 31 juli med start den 1 augusti 2015.

Referensåret för Nötkreatursstödet är den 1 augusti 2010 till och med den 31 juli

2011. I den mån stödformen blir översökt i relation till antalet djur referensåret,

reduceras stödet per djur i relation till hur stor översökningen är.

30 § För djur som passerat en ålder av 12 månader först efter kontroll och kommer

att ingå i ansökan, gäller att de ska vara korrekt märkta, journalförda i jordbrukarens

stalljournal och korrekt rapporterade till det Centrala nötkreatursregistret (CDB) även

vid kontrolltillfället.

Om djuret anländer till en produktionsplats samma dag som den lämnat en annan

produktionsplats, ska djuret tillgodoräknas den produktionsplats som den lämnar.

Den som har anmält produktionsplatsen som djuret anländer till ska räkna

efterföljande dag till sin beräkningsperiod. (SJVFS 2015:4).

31 § har upphävts genom (SJVFS 2015:4).

---------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2015, då Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd ska upphöra att gälla.

Äldre bestämmelser gäller dock för ansökningar som avser stödåret 2014 eller

tidigare år.

---------------------------

Denna författning²³ träder i kraft den 12 mars 2015 och gäller från och med

stödåret 2015.

HÅKAN HENRIKSON

Mathias Sandin Lindqvist

(Stödkommunikationsenheten)

²³ SJVFS 2015:4

SJVFS 2015:4

11

Bilaga 1

Landskapselement i betesmark och slåtteräng

Landskapselement

Definition

Punktelement

Byggnadsgrund

En högst 200 kvadratmeter stor

byggnadsgrund eller byggnad utan

fungerande tak som hör samman med

tidigare markanvändning/ hushållning.

Grunden består av en eller flera tydliga

grundstenar eller hörnstenar samt eventuellt

spismursröse. Marken innanför grundens

ytterväggar inkluderas.

Fornlämning

Fornlämningar enligt kulturmiljölagen

(1988:950) och som är ovan jord.

Odlingsröse, stentipp

Odlingssten samlad i rösen eller tippar.

Linjeelement

Stenmur

Murarna är uppförda i ursprungligt syfte att

hägna in eller stänga ute boskap eller att

avgränsa brukningsenheter. Muren är

ursprungligen upplagd med huvudsakligen

flera skikt sten.

Öppet dike

Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering.

Diket är vattenförande någon del av året.

(SJVFS 2015:4).

SJVFS 2015:4

12

Bilaga 2

Tvärvillkorselement i åkermark i stödområde 9

Tvärvillkorselement

Definition

Solitärträd

Enstaka fristående lövträd helt omgivet

av åkermark. Trädet ska ha en kronvidd

om minst 5 meter. Avstånd till fältkant

ska vara minst 10 meter från stammen.

Avstånd till närmaste

tvärvillkorselement ska vara minst 10 m

från stammen till elementet.

Två eller flera stammar som växer intill

varandra på en yta mindre än 1 m²

räknas som ett träd.

Småvatten

Mindre vattensamling helt omgiven av

åkermark. Småvattnet är anlagt,

alternativt utgörs av en naturlig

vattensänka. Arealen ska vara mindre än

0,1 hektar (1000 m²). Småvattnet ska

ständigt hålla ytvatten eller fuktig

markyta. Omgivande slänt från åkern

inkluderas i arealen.

Öppet dike

Öppet, i huvudsak anlagt dike för

dränering av åkermark beläget i

åkermark eller mellan angränsande

åkermarksblock. För att

åkermarksblocken ska räknas som

angränsande ska avståndet från dikets

mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter

till vardera åkerkanten. Diken där

vattenspegeln överstiger 6 meters bredd

omfattas inte av bestämmelsen i 1 kap. 9

§. Diket ska i sin helhet vara minst 0,5

meter brett i snitt, mätt vid släntkanten

och minst 0,3 meter djupt i snitt.

Stenmur

Muren är ursprungligen upplagd med

huvudsakligen flera skikt sten och

belägen i åkermark eller mellan

angränsande åkermarksblock. För att

åkermarksblocken ska räknas som

angränsande ska avståndet från

stenmurens mittlinje i snitt vara

maximalt 5 meter till vardera

åkerkanten.

SJVFS 2015:4

13

Bilaga 3

Vallväxter

Vallfröer godkända för insådd i en huvudgröda som ekologisk fokusareal i

renbestånd eller i blandningar

Fleråriga (gräs o baljväxter)

engelskt rajgräs

Lolium perenne

foderlosta

Bromus inermis

fårsvingel

Festuca ovina

hundäxing

Dactylis glomerata

krypven

Agrostis stolonifera

kärrgröe

Poa trivialis

rajsvingel (rörsvingelhybrid) Festulolium

renlosta

Bromus arvensis

rödsvingel

Festuca rubra

rödven

Agrostis capillaris

rörflen

Phalaris arundinacea

rörsvingel

Festuca arundinacea

sengröe

Poa palustris

timotej

Phleum pratense

ängsgröe

Poa pratensis

ängssvingel

Festuca pratensis

alsikeklöver

Trifolium hybridum

rödklöver

Trifolium pratense

vitklöver

Trifolium repens

blålusern

Medicago sativa

getväppling

Anthyllis vulneraria

getärt

Galega orientalis

gullusern

Medicago falcata

käringtand

Lotus corniculatus

Fröer som kan blandas i mindre andelar i den huvudsakliga vallinsådden

Örter (i blandningar)

cikoria

Cichorium intybus

gurkört

Borago officinalis

honungsört

Phacelia tanacetifolia

kummin

Carum carvi

pimpernell

Sanguisorba minor

svartkämpar

Plantago lanceolata