SJVFS 2018:9: Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd

page001
Original

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2018:9

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd;

Utkom från trycket

den 8 juni 2018

Omtryck

beslutade den 7 juni 2018.

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 2, 4, 23 och 41 §§ förordningen

(2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS

2014:41) om direktstöd¹

dels att 9 a § ska upphöra att gälla,

dels att 27 b § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny bilaga, bilaga 6, av följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna

författning träder i kraft.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER ................................................................ 2

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER........................................................................ 3

Stödformer ................................................................................................................ 3

Definitioner .............................................................................................................. 3

Undantag .................................................................................................................. 5

Förfogandedag för den ansökta arealen ................................................................... 5

Bedömning av betesmarker och slåtterängar ........................................................... 6

Minsta skiftesstorlek ................................................................................................ 6

Mark där jordbruksverksamheten upphör ................................................................ 6

Aktivitetskrav på jordbruksmark .............................................................................. 6

Aktiv jordbrukare – inte obetydlig jordbruksverksamhet ........................................ 7

God Jordbrukshävd och goda miljöförhållanden ..................................................... 7

Varningssystemet ..................................................................................................... 8

Landskapselement i åkermark .................................................................................. 8

GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER ......................................................................... 8

Användande av stödrätter ......................................................................................... 8

Stödrätter som upphör att gälla år 2015 ................................................................... 8

Indragning av oanvända stödrätter ........................................................................... 9

¹ Författningen senast omtryckt SJVFS 2017:33.

page002
Original

SJVFS 2018:9

2

Nationella reserven................................................................................................... 9

ÖVRIGA DIREKTSTÖD .......................................................................................... 10

Förgröningsstöd ..................................................................................................... 10

Nötkreatursstöd ...................................................................................................... 11

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.......................................................... 12

BILAGA 1 .................................................................................................................. 14

Landskapselement i betesmark och slåtteräng ....................................................... 14

BILAGA 2 .................................................................................................................. 15

Tvärvillkorselement i åkermark i området med tvärvillkorselement ..................... 15

BILAGA 3 .................................................................................................................. 16

Godkända grödor för ekologiska fokusarealen fånggröda ..................................... 16

BILAGA 4 .................................................................................................................. 17

Områden med tvärvillkorselement ......................................................................... 17

BILAGA 5 .................................................................................................................. 43

BILAGA 6 .................................................................................................................. 44

Godkända grödor för ekologiska fokusarealen blommande träda ......................... 44

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 § Denna författning kompletterar

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17

december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den

gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar

(EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG)

nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008²,

2. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet

och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa

sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och

tvärvillkor³,

3. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli

2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och

kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor⁴,

4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17

december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar

² EUT L 347, 20.12.2013, s. 549 (Celex 32013R1306).

³ EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640).

⁴ EUT L 227, 31.7.2014, s. 69 (Celex 32014R0809).

page003
Original

SJVFS 2018:9

3

som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets

förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009⁵,

5. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014

om komplettering av Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr

1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som

ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till

den förordningen⁶,

6. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 641/2014 av den 16 juni

2014 om tillämpningsföreskrifter för Europarlamentets och rådets förordning

(EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de

stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken⁷ och

7. förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Stödformer

2 § Denna författning innehåller bestämmelser om

1. gårdsstödet,

2. stödrätter,

3. förgröningen och

4. nötkreatursstödet.

Bestämmelser om hur ansökningar ska göras finns i separata föreskrifter. (SJVFS

2015:4).

Definitioner

3 § I denna författning finns vissa termer med följande definitioner.

Aktiv jordbruksverksamhet:

Som aktiv jordbruksverksamhet klassas

mekanisk

jordbearbetning,

odling

med

etablerade metoder, skörd eller bete samt

putsning, avslagning eller motsvarande. Grön

träda, betesuppehåll eller liknande utan

putsning eller avslagning räknas inte som

aktiv jordbruksverksamhet.

På en åkermark i träda och sådana

buffertområden och åkerrenar som avses i 27

c §, anses en odling med etablerade metoder

ske om växtligheten består av en blandning av

grödor som är särskilt framtagen för att ge vilt,

fåglar eller insekter en god livsmiljö där.

⁵ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

⁶ EUT L 181, 20.6.2014, s. 1 (Celex 32014R0639).

⁷ EUT L 181, 20.6.2014, s. 74 (Celex 32014R0641).

page004
Original

SJVFS 2018:9

4

Betesmark och slåtteräng:

Betesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och

som sköts med bete, avslagning eller putsning

samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad

ljung som är dugligt som foder.

Slåtteräng

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och

som sköts med bete, avslagning eller putsning

samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad

ljung som är dugligt som foder.

Generellt för betesmark och slåtteräng

Mark i renskötselområdet som huvudsakligen

används till renbete räknas inte som

betesmark eller slåtteräng. Skog samt

områden där åtgärder gjorts för att väsentligt

gynna trätillväxten räknas inte som betesmark

eller slåtteräng.

För att ett skifte ska räknas som betesmark

eller slåtteräng ska marken klassificeras som

ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Mark

som inte är klassificerad som ägoslaget

betesmark i blockdatabasen kan klassificeras

som betesmark eller slåtteräng om marken har

tydliga inslag av hävdgynnande arter eller har

höga natur- eller kulturvärden knutna till

slåtter- eller beteshävd.

Ytor med träd- och buskskikt, naturliga

impediment eller värdefulla landskapselement

eller som saknar tillräckligt med gräs eller

örter, ska bedömas i enlighet med 6 §.

Naturliga

impediment

och

värdefulla

landskapselement enligt bilaga 1 som är

bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung

ingår alltid i skiftesarealen.

Blockdatabasen:

Jordbruksverkets

register

över

jordbruksmarken i Sverige.

Gröda:

Samma definitioner gäller som anges i artikel

44.4 i förordning (EU) nr 1307/2013⁸.

⁸ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

page005
Original

SJVFS 2018:9

5

Gårdsstöd:

Grundstöd i enlighet med förordning (EU) nr

1307/2013⁹.

Sista ansökningsdag:

Datumet för sista dag för ansökan om stöd

som fastställs i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om

jordbrukarstöd.

Sista ändringsdag:

Datumet för sista dag att ändra för

stödansökningar som fastställs i Staten

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2)

om ansökan om jordbrukarstöd.

Snabbväxande skogsträd:

Salix med ett maximalt skördeintervall på 10

år samt poppel och hybridasp med ett

maximalt skördeintervall på 20 år.

Området med tvärvillkorselement: Områdena enligt bilaga 4.

Träda:

Träda är åkermark där det inte sker någon

produktion.

Vattendrag:

Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm.

Åkermark:

Jordbruksmark som används för växtodling

eller som hålls i ett sådant tillstånd att den kan

användas för växtodling. Marken ska kunna

användas utan någon särskild förberedande

åtgärd annat än användande av gängse

jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner.

Marken ska kunna användas för växtodling

varje år. Undantag kan göras för ett enskilt år

om särskilda omständigheter föreligger.

(SJVFS 2017:33).

Undantag

4 § Om det finns särskilda skäl, får Jordbruksverket besluta om undantag från

bestämmelserna i denna författning.

Förfogandedag för den ansökta arealen

5 § Den 15 juni det aktuella stödåret ska jordbrukaren förfoga över de skiften som

ingår i stödansökan.

⁹ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

page006
Original

SJVFS 2018:9

6

Bedömning av betesmarker och slåtterängar

6 § I betesmarker och slåtterängar ska tillämpning av pro rata bedömning¹⁰ göras för

följande element:

1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller

hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren.

2. Ytor med naturliga impediment.

3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter och hävdad

ljung. De värdefulla landskapselement som kan ingå är fornlämning,

odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller

definitionen i bilaga 1.

Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de

tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element

täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas

med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt

50 procent ska arealen minskas med 40 procent.

Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre

men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om

storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket.

(SJVFS 2015:42).

Minsta skiftesstorlek

7 § För att stödrätter ska tilldelas eller stöd lämnas för de arealbaserade stöden ska ett

jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar.

Undantag från första stycket gäller för skiften som ligger i direkt anslutning till ett

annat skifte med gårdsstödsberättigande gröda på samma block. Den totala arealen för

blocket får dock inte understiga 0,10 hektar.

Mark där jordbruksverksamheten upphör

8 § Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för en permanent

förändring till annat än jordbruksmark påbörjas på skiftet. På skiften som används för

produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där markarbetet

utförs. På skiften som inte används för produktion, upphör stödberättigandet på den

del av skiftet där markanvändningen ska förändras permanent.

Aktivitetskrav på jordbruksmark

9 § På all jordbruksmark ska det årligen utföras aktiv jordbruksverksamhet. Vid

behov ska åtgärder vidtas för att hindra försumpning av åkermark.

Jordbruksmarken ska vara synbart påverkad av den aktiva jordbruksverksamheten

senast den 31 oktober, det år verksamheten ska utföras.

Undantag från första stycket:

1. Betesmark, slåtteräng och fäbodbete som ingår i ett miljöersättningsåtagande,

får skötas genom aktiv jordbruksverksamhet vartannat år.

¹⁰ Begrepp i förordning (EU) 640/2014 (EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640)) för proportionell bedömning av

vissa marker.

page007
Original

SJVFS 2018:9

7

2. Åkermark som läggs i träda och sådana buffertområden och åkerrenar som

avses i 27 c §, behöver inte skötas genom aktiv jordbruksverksamhet under det

första året som träda eller buffertområde och åkerren.

3. Mark som ingår i ett miljöersättningsåtagande för skyddszoner får istället

hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av växtnäring och

bekämpningsmedel. (SJVFS 2017:33).

Aktiv jordbrukare – inte obetydlig jordbruksverksamhet

9 a § har upphävts genom (SJVFS 2018:9).

God Jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

10 § Jordbrukare som bevattnar jordbruksmark ska följa det tillståndsförfarande som

finns om begränsningar som gäller uttag och användning av vatten för

bevattningsändamål enligt 11 kap.miljöbalken (1998:808). Dessa jordbrukare ska

även följa de eventuella villkor i befintliga tillstånd som redan har lämnats.

11 § Gödsel får inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från

jordbruksmarkens kant som gränsar till vattendrag eller sjö.

Första stycket gäller inte den gödsel som djuren själva tillför marken när de går på

bete.

12 § Jordbrukare ska vidta åtgärder för att förebygga att grundvatten förorenas av

farliga ämnen som förtecknas i bilagan till rådets direktiv av den 17 december 1979

om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (80/68/EEG)¹¹.

Att vidta åtgärder innebär att inte släppa ut de farliga ämnena direkt i grundvatten. Det

innebär också att förhindra indirekt förorening genom att förvara och hantera ämnena

på ett sätt så att de inte riskerar att läcka till mark.

13 § Jordbrukare som omfattas av 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i

jordbruket ska hålla åkermark bevuxen i enlighet med den bestämmelsen. Dessutom

gäller 29-34 §§ i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS

2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

14 § Åkermark med mer än 20 procent lutning i direkt anslutning till hav, sjö eller

vattendrag ska vara bevuxen under perioden 15 september–15 februari varje år. Detta

gäller åkermark inom känsliga områden enligt 5 § förordningen (1998:915) om

miljöhänsyn i jordbruket och 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna

råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Åkermark

som lämnats obearbetad efter skörd räknas som bevuxen.

15 § Det är förbjudet att bränna stubbåker. Undantag gäller om bränningen är av

växtskyddsskäl. Bränning av växtskyddsskäl får endast ske efter att länsstyrelsen

lämnat dispens. (SJVFS 2017:33).

16 § De tvärvillkorselement som finns på åkermarken i området med

tvärvillkorselement och som räknas upp i bilaga 2 ingår i den stödberättigande arealen.

Dessa tvärvillkorselement får inte aktivt skadas eller tas bort. Solitärträden ska omges

¹¹ Direktivet är upphävt men bilagan enligt den sista versionen ska användas för den här bestämmelsen.

page008
Original

SJVFS 2018:9

8

av en minst två meter bred zon där jorden inte får bearbetas. Småvattnen får inte

användas för tippning.

Undantag från första stycket gäller om ett tvärvillkorselement får tas bort genom

dispens lämnad i enlighet med miljöbalken (1998:808) eller kulturmiljölagen

(1988:950). För dessa fall gäller eventuella villkor i dispensen.

För solitärträden enligt bilaga 2 ska jordbrukaren följa bestämmelserna i 4 §

artskyddsförordningen (2007:845) gällande fåglar under fåglarnas häcknings- och

uppfödningsperiod. (SJVFS 2015:42).

Varningssystemet

17 § Varningssystemet i enlighet med artikel 99.2 i förordning (EU) nr 1306/2013¹²

ska tillämpas.

Landskapselement i åkermark

18 § Landskapselement i åkermark som traditionellt är en del av goda

jordbruksmetoder och gott markutnyttjande får ingå i den stödberättigande arealen,

förutsatt att deras bredd inte överstiger två meter.

GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER

Användande av stödrätter

19 § De stödrätter som en jordbrukare innehar sista ansökningsdag ska ses som

deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som jordbrukaren får

ur nationella reserven det aktuella året ska ses som deklarerade i ansökan om

utbetalning av gårdsstöd.

De stödrätter som överförs till en jordbrukare efter sista ansökningsdag ska ses som

tillagda i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. Stödrätter som en jordbrukare för över

till någon annan efter sista ansökningsdag ses som borttagna från överlåtarens ansökan

om gårdsstöd.

Efter sista ändringsdag påverkar inte stödrättsöverföringar ansökningar om

utbetalning av gårdsstöd det aktuella året.

Om den ansökta arealen som ger rätt till stöd är mindre än antalet stödrätter ska de

stödrätter med högst värde användas först. Om stödrätter är värda lika mycket ska de

stödrätter med lägst ordningsnummer användas först.

En jordbrukare får anmäla att stödrätterna ska användas i en annan ordning.

Stödrätter som upphör att gälla år 2015

20 § Datumet för avstämning av arealinnehav, i samband med att överskott av

stödrätter upphör att gälla, är sista ansökningsdag år 2015.¹³

21 § Om stödrätter i jordbrukarens innehav är värda lika mycket tas i första hand

stödrätter som har den minsta arealen bort. I andra hand tas stödrätter med högst

ordningsnummer bort.

¹² EUT L 347, 20.12.2013, s. 549 (Celex 32013R1306).

¹³ Artikel 21.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307)).

page009
Original

SJVFS 2018:9

9

Indragning av oanvända stödrätter

22 § Det antal stödrätter som jordbrukaren inte använt i sin gårdsstödsutbetalning

under två år i rad dras in till nationella reserven i enlighet med artikel 31.1 (b) i

förordning (EU) nr 1307/2013¹⁴.

Nationella reserven

23 § En ansökan om tilldelning av stödrätter ur den nationella reserven ska omfatta

minst 0,10 hektar stödberättigande jordbruksmark. (SJVFS 2015:42).

24 § Tilldelning från den nationella reserven kan ske till jordbrukare som söker

gårdsstöd. Dessa ska sakna stödrätter för mark som berättigar till tilldelning enligt

nedan. De ska inte sakna stödrätter på grund av att de har fört över stödrätter till en

annan jordbrukare under det aktuella stödåret utan att mark har följt med.

Utöver den tilldelning som måste beviljas i enlighet med artikel 30 i förordning

(EU) nr 1307/2013¹⁵, ska, i mån av medel, tilldelning ske för

1. betesmarker och slåtterängar som har blivit godkända för gårdsstöd och

registrerats i Jordbruksverkets blockdatabas från och med år 2014 och

2. jordbruksmark som återställts efter markarbeten för infrastruktur av offentlig

karaktär.

Vid tilldelning för betesmark och slåtteräng tilldelas högst det antal stödrätter som

motsvarar ytan på den mark som tillkommit i blockdatabasen från och med 2014. För

att ett block ska ingå i ansökan ska den registrerade ökningen av blockets godkända

areal vara minst 0,10 hektar. Marken kan tilldelas stödrätter en gång.

Vid tilldelning för jordbruksmark som återställts efter markarbeten för anläggning

av infrastruktur av offentlig karaktär tilldelas högst det antal stödrätter som motsvarar

den yta som med anledning av anläggningsarbetet inte var stödberättigande under två

år i rad eller mer. Med offentlig karaktär menas främst anläggningsarbeten där annan

än dåvarande stödsökande var initiativtagare och beställare av infrastrukturen.

Jordbruksverket kan bevilja en linjär höjning av värdet på alla stödrätter när

överskottet i den nationella reserven, efter tilldelningar enligt ovan, bedöms vara

tillräckligt stort. (SJVFS 2015:42).

25 § Efter en tilldelning enligt EU:s förordningar, beviljas i första hand en full

tilldelning för de betesmarker och slåtterängar som tillkommit i Jordbruksverkets

blockdatabas från och med 2014.

Vid en brist på medel får Jordbruksverket reservera ett belopp som säkerställer att

en sådan tilldelning som måste ske enligt artikel 30 i förordning (EU) nr 1307/2013¹⁶

kan genomföras. Därefter görs en proportionell tilldelning för så mycket mark som

medlen räcker till det aktuella året. Om värdet i den nationella reserven inte räcker till

det aktuella året kan sådan mark som inte får stödrätter användas i en ny ansökan året

efter.

Vid ett överskott på medel efter att alla tilldelningar har gjorts överförs, vid behov

och i första hand, medel till stödet till unga jordbrukare. Om ingen överföring behöver

göras till stödet till unga jordbrukare, eller om det fortfarande finns ett överskott efter

¹⁴ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

¹⁵ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

¹⁶ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

page010
Original

SJVFS 2018:9

10

en sådan överföring, sker tilldelning till alla stödrättsinnehavarna om Jordbruksverket

bedömer att överskottet är tillräckligt stort. (SJVFS 2015:42).

ÖVRIGA DIREKTSTÖD

Förgröningsstöd

Diversifiering av grödor

26 § Reglerna om gröddiversifiering som anges i artikel 44.3 d i förordning (EU) nr

1307/2013¹⁷ ska gälla de jordbrukare som har huvuddelen av sin jordbruksmark i

stödområdena 1-5 i bilaga 2 i förordningen (2015:406) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder. (SJVFS 2017:33).

27 § Jordbrukare som har huvuddelen av sin jordbruksmark i stödområdena 1-5 i

bilaga 2 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska

uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/2013¹⁸ från och med den 1

juni till och med den 31 juli.

Jordbrukare som har huvuddelen av sin jordbruksmark utanför stödområdena 1-5

i

bilaga 2 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska

uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/2013¹⁹ från och med den 1

maj till och med den 30 juni. (SJVFS 2017:33).

Arealer med ekologiskt fokus

27 a § Jordbrukare som har huvuddelen av sin jordbruksmark i områden som omfattas

av ett undantag för områden med stor andel skog²⁰ är undantagna kravet på att ha

arealer med ekologiskt fokus. (SJVFS 2017:33).

27 b § Jordbrukare som anmäler träda eller blommande träda som arealer med

ekologiskt fokus ska hålla marken utanför produktion minst från och med den 1 januari

till och med den 15 juli under stödåret.

Jordbrukare som anmäler blommande träda som arealer med ekologiskt fokus ska

ha minst en av grödorna i bilaga 6 etablerade på arealen genom sådd. Grödorna ska

vara dominerande på arealen när de är etablerade. Grödorna alsikeklöver, rödklöver

och vitklöver får inte vara etablerade i renbestånd. (SJVFS 2018:9).

27 c § Jordbrukare som anmäler buffertområden och åkerrenar som arealer med

ekologiskt fokus ska under stödåret

1. anlägga buffertområdena och åkerrenenarna på den yttersta odlingsbara

arealen som i normala fall kan sås längs med skiftesgränserna,

2. hålla buffertområdena och åkerrenarna utanför produktion till och med den 31

juli under ansökansåret, med undantag för de skiften som höstsås, då får

buffertområdena och åkerrenarna brytas inför sådden av nästa års gröda,

¹⁷ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

¹⁸ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

¹⁹ EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

²⁰23 a § förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.

page011
Original

SJVFS 2018:9

11

3. se till att buffertområdena och åkerrenarna är tydligt avgränsade eller tydligt

urskiljbara från växtligheten på den omkringliggande åkermarken som

jordbrukaren själv förfogar över samt

4. se till att huvudgrödan som odlas på skiftet utgör den övervägande delen av

skiftets areal.

Jordbrukarna ska inte anlägga buffertområdena och åkerrenenarna på eller längs

med de skiften med träda som jordbrukaren själv förfogar över, eller längs med de

skiften där jordbrukaren söker utbetalning av en miljöersättning för skyddszon.

(SJVFS 2017:33).

27 d § Jordbrukare som anmäler salix som arealer med ekologiskt fokus får inte

använda mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel på odlingen förutom det första

året grödan odlas. (SJVFS 2017:33).

27 e § Jordbrukare som anmäler arealer med växttäcke och fånggrödor som arealer

med ekologiskt fokus ska under stödåret

1. etablera arealerna med växttäcke genom en insådd av gräs, vallfröer eller en

blandning av dessa i huvudgrödan eller

2. etablera fånggrödorna med en blandning av minst två av grödorna i bilaga 3

senast den 1 september.

Jordbrukarna får bryta arealerna med växttäcke och fånggrödorna efter den 31

oktober under stödåret.

Jordbrukarna ska inte etablera arealerna med växttäcke och fånggrödorna på skiften

som de söker utbetalning av miljöersättningen för minskat kväveläckage på. (SJVFS

2017:33).

27 f § De godkända kvävefixerande grödorna som kan användas som arealer med

ekologisk fokus är ärter, konservärter, bönor, sötlupin, vicker, kikärter, lusern och

klöver. Dessa grödor, utom konservärter, får brytas efter den 31 juli under stödåret.

(SJVFS 2017:33).

28 § har upphävts genom (SJVFS 2017:33).

Betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område

28 a § Gårdsstödsberättigande betesmarker och slåtterängar som ligger i Natura 2000-

områden och som för förgröningsstödet klassats som miljömässigt känsliga

permanenta gräsmarker får endast ställas om till annan användning om den ändrade

användningen är förenlig med bevarandeplanen för det aktuella Natura 2000-området.

(SJVFS 2016:41).

Nötkreatursstöd

29 § Nötkreatursstödet baseras på det djurinnehav under räkningsperioden som har

rapporterats till det Centrala nötkreatursregistret (CDB). Stödets storlek bestäms av

det antal dagar ett djur har hållits på den produktionsplats eller de produktionsplatser

som företaget har anmält. Antalet dagar räknas från och med dagen efter djuret har

passerat 12 månaders ålder.

Det djur som avses i första stycket ska uppfylla stödvillkoren i 29 § tredje stycket

förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare från och med första

dagen på räkningsperioden.

page012
Original

SJVFS 2018:9

12

För den första stödperioden är räkningsperioden för djurinnehavet den 1 januari

2015 till och med den 31 juli 2015. Därefter är räkningsperioden återkommande den 1

augusti till och med den 31 juli med start den 1 augusti 2015.

Referensåret för Nötkreatursstödet är den 1 augusti 2010 till och med den 31 juli

2011. I den mån stödformen blir översökt i relation till antalet djur referensåret,

reduceras stödet per djur i relation till hur stor översökningen är.

Bison med raskod 90 och jak med raskod 93 omfattas inte av nötkreatursstöd.

(SJVFS 2016:41).

30 § Om djuret anländer till en produktionsplats samma dag som den lämnat en annan

produktionsplats, ska djuret tillgodoräknas den produktionsplats som den lämnar. Den

som har anmält produktionsplatsen som djuret anländer till ska räkna efterföljande dag

till sin räkningsperiod. (SJVFS 2015:14).

31 § har upphävts genom (SJVFS 2015:4).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2015, då Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd ska upphöra att gälla.

Äldre bestämmelser gäller dock för ansökningar som avser stödåret 2014 eller

tidigare år

Denna författning²¹ träder i kraft den 12 mars 2015 och gäller från och med stödåret

2015.

Denna författning²² träder i kraft den 11 maj 2015. Bestämmelserna i 9 a, 29 och

30 §§ samt bilaga 2 gäller från och med stödåret 2015.

Denna författning²³ träder i kraft den 7 januari 2016 och gäller från och med stödåret

2016. Den vallinsådd som jordbrukaren sått in som ekologisk fokusareal under hösten

2015 omfattas inte av bestämmelsen i 28 § p. 4, enligt vilken vallinsådden ska bestå

av blandningar.

Denna författning²⁴ träder i kraft den 1 januari 2017.

Denna författning²⁵ träder i kraft den 1 januari 2018.

Denna författning²⁶ träder i kraft 7 juli 2018 och gäller från och med stödåret 2018.

²¹ SJVFS 2015:4

²² SJVFS 2015:14

²³ SJVFS 2015:42

²⁴ SJVFS 2016:41

²⁵ SJVFS 2017:33

²⁶ SJVFS 2018:9.

page013
Original

SJVFS 2018:9

13

CHRISTINA NORDIN

Maria Wallmark

(Stödregelenheten)

page014
Original

SJVFS 2018:9

14

Bilaga 1

LANDSKAPSELEMENT I BETESMARK OCH SLÅTTERÄNG

Landskapselement

Definition

Punktelement

Byggnadsgrund

En högst 200 kvadratmeter stor

byggnadsgrund eller byggnad utan

fungerande tak som hör samman med

tidigare markanvändning/ hushållning.

Grunden består av en eller flera tydliga

grundstenar eller hörnstenar samt eventuellt

spismursröse. Marken innanför grundens

ytterväggar inkluderas.

Fornlämning

Fornlämningar enligt kulturmiljölagen

(1988:950) och som är ovan jord.

Odlingsröse, stentipp

Odlingssten samlad i rösen eller tippar.

Linjeelement

Stenmur

Murarna är uppförda i ursprungligt syfte att

hägna in eller stänga ute boskap eller att

avgränsa brukningsenheter. Muren är

ursprungligen upplagd med huvudsakligen

flera skikt sten.

Öppet dike

Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering.

Diket är vattenförande någon del av året.

(SJVFS 2015:4).

page015
Original

SJVFS 2018:9

15

Bilaga 2

TVÄRVILLKORSELEMENT I ÅKERMARK I OMRÅDET MED

TVÄRVILLKORSELEMENT

Tvärvillkorselement

Definition

Solitärträd

Enstaka fristående lövträd helt omgivet

av åkermark. Trädet ska ha en kronvidd

om minst 5 meter. Avstånd till fältkant

ska vara minst 10 meter från stammen.

Avstånd till närmaste

tvärvillkorselement ska vara minst 10 m

från stammen till elementet.

Två eller flera stammar som växer intill

varandra på en yta mindre än 1 m²

räknas som ett träd.

Småvatten

Mindre vattensamling helt omgiven av

åkermark. Småvattnet är anlagt,

alternativt utgörs av en naturlig

vattensänka. Arealen ska vara mindre än

0,10 hektar (1000 m²). Småvattnet ska

ständigt hålla ytvatten eller fuktig

markyta. Omgivande slänt från åkern

inkluderas i arealen.

Öppet dike

Öppet, i huvudsak anlagt dike för

dränering av åkermark beläget i

åkermark eller mellan angränsande

åkermarksblock. För att

åkermarksblocken ska räknas som

angränsande ska avståndet från dikets

mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter

till vardera åkerkanten. Diken där

vattenspegeln överstiger 6 meters bredd

omfattas inte av bestämmelsen i 16 §.

Diket ska i sin helhet vara minst 0,5

meter brett i snitt, mätt vid släntkanten

och minst 0,3 meter djupt i snitt.

Stenmur

Muren är ursprungligen upplagd med

huvudsakligen flera skikt sten och

belägen i åkermark eller mellan

angränsande åkermarksblock. För att

åkermarksblocken ska räknas som

angränsande ska avståndet från

stenmurens mittlinje i snitt vara

maximalt 5 meter till vardera

åkerkanten.

(SJVFS 2015:42).

page016
Original

SJVFS 2018:9

16

Bilaga 3

GODKÄNDA GRÖDOR FÖR EKOLOGISKA FOKUSAREALEN

FÅNGGRÖDA

Beta

Blodklöver

Bovete

Havre (vår)

Honungsört

Korn (vår)

Oljerättika

Persisk klöver

Purrhavre

Rajgräs

Raps (vår)

Rybs (vår)

Råg (vår)

Rågvete (vår)

Rättika

Solros

Subklöver

Sudangräs

Tagetes

Vete (vår)

Vicker

Vitsenap

Ärt (SJVFS 2017:33).

page017
Original

SJVFS 2018:9

17

Bilaga 4

OMRÅDEN MED TVÄRVILLKORSELEMENT

Område

Församling per den 31 december 1999

Abild slättbygden

Abild

Acklinga

Adolf Fredrik

Adolfsberg

Alfshög

Alingsås slättbygden

Alingsås

Allerum

Allhelgona

Almby

Alsike

Alstad

Altuna

Anderslöv

Angarn

Annelöv

Appuna

Arboga landsförsamling norra del

Arboga landsförsamling

Arboga stadsförsamling norra del

Arboga stadsförsamling

Arby

Arrie

Asarum slättbygden

Asarum

Asige slättbygden

Asige

Ask

Askeby

Asker slättbygden

Asker

Askome slättbygden

Askome

Asmundtorp

Aspö

Augerum slättbygden

Augerum

Axberg

Backa

Baldringe

Balingsta

Balkåkra

Baltak

Bankekind

Bara

Barkarby

page018
Original

SJVFS 2018:9

18

Barkåkra

Barne-Åsaka

Barsebäck

Benestad

Berg

Berga

Bergshammar

Bergsjön

Bettna

Billeberga

Billinge södra del

Billinge

Binneberg

Biskopsgården

Biskopskulla

Bitterna

Bjuv

Bjälbo

Bjärby

Bjäresjö

Bjärred

Bjärshög

Björka

Björkeberg

Björkekärr

Björklinge östra del

Björklinge

Björksta

Björkvik östra del

Björkvik

Björnekulla

Björnlunda

Björskog

Björsäter

Blacksta

Blentarp

Bodarp

Boglösa

Bollerup

Bolshög

Bolstad

Bonderup

Boo

Borgunda

Borlunda-Skeglinge

Borrby-Östra Hoby

Borrie

page019
Original

SJVFS 2018:9

19

Bosarp

Bosjökloster södra del

Bosjökloster

Botkyrka

Brandstad

Bred

Bredsäter

Bro

Broby

Bromma

Brunnby

Brunneby

Brunnhem

Brunnsbo

Brålanda

Bråttensby

Bräkne-Hoby slättbygden

Bräkne-Hoby

Brämaregården

Brännkyrka

Bunkeflo

Burlöv

Bårslöv

Bäck

Bäckebol

Bälinge

Bällefors

Bäreberg

Böja

Börje

Börringe

Bösarp

Dagsberg fastlandsdel

Dagsberg

Dagstorp

Dala

Dalby

Dalköpinge

Danderyd

Danmark

Degeberga

Dimbo-Ottravad

Dingtuna

Drothem

Dörby

page020
Original

SJVFS 2018:9

20

Ed

Edestad

Edsberg

Edsvära västra del

Edsvära

Eftra

Eggvena

Ek

Ekby

Ekeby

Ekebyborna

Ekerö

Ekeskog

Eldsberga

Eling

Elleholm

Emmislöv

Engelbrekt

Enhörna fastlandsdel

Enhörna

Enköping

Enköpings-Näs

Enskede

Enåsa

Eriksfält

Erikstad

Erska

Ervalla

Eskilstorp

Eskilstuna fors

Eskilstuna kloster

Eslöv

Essinge

Essunga

Everlöv

Everödsbygden

Falkenberg

Falköping

Falsterbo

Farhult

Farsta

Felestad

Fellingsbro södra del

Fellingsbro

Filborna

Fittja

page021
Original

SJVFS 2018:9

21

Fivelstad

Fjälkestad

Fjälkinge

Fjärestad

Fjärås västra del

Fjärås

Flakeberg

Flemingsberg

Fleninge

Flistad

Flo

Floda södra del

Floda

Fornåsa

Fors

Forsby

Forshem

Fosie

Fredsberg

Fresta

Fridene

Fridlevstad södra del

Fridlevstad

Friel

Friggeråker

Frillestad

Frustuna

Främmestad

Frändefors

Fränninge

Fröslunda

Frösthult

Frösunda

Frösve

Fuglie

Fullestad

Fullösa

Funbo

Furingstad

Fyrunga

Fågeltofta

Fåglum

Fägre

Färed

Färingsö

Färlöv

page022
Original

SJVFS 2018:9

22

Fölene

Förkärla fastlandsdel

Förkärla

Förlösa-Kläckeberga

Förslöv västra del

Förslöv

Gamla Uppsala

Gammalkil norra del

Gammalkil

Gammalstorp

Genarp

Gessie

Gestad

Getinge

Gideonsberg

Gillberga

Gillstad

Giresta

Gislöv

Gistad

Gladsax

Glanshammar

Glemminge

Glumslöv

Gottsunda

Grevbäck

Grevie västra del

Grevie

Grimeton slättbygden

Grimeton

Grinstad

Gryt

Gryta

Gräve

Grödinge

Grönby

Gualöv

Gudhem

Gudmuntorp

Gumlösa

Gunnarsnäs

Gustav Adolf

Gustav Vasa

Gylle

Gårdeby

Gårdstånga-Holmby

Gåsinge-Dillnäs södra del

Gåsinge-Dillnäs

Gällersta

Gärdhem

page023
Original

SJVFS 2018:9

23

Gärdslöv

Gödestad

Görslöv

Gösslunda

Götalunden

Göteborgs Annedal

Göteborgs Carl Johan

Göteborgs domkyrkoförsamling

Domkyrkoförs. i Göteborg

Göteborgs Haga

Göteborgs Johanneberg

Göteborgs Masthugg

Göteborgs Oscar Fredrik

Göteborgs Oskar Fredrik

Göteborgs sankt Pauli

Göteborgs s:t Pauli

Göteborgs Vasa

Götene

Götlunda

Hacksta

Hackvad

Haga

Hagby

Hagebyhöga

Hagelberg

Hallsberg slättbygden

Hallsberg

Hallstahammar

Halltorp fastlandsdel

Halltorp

Halmstad

Hammarby

Hammarlunda

Hammarlöv

Hammenhög

Hangelösa

Hanhals fastlandsdel

Hanhals

Hannas

Haraker

Hardeberga

Hardemo

Harlösa

Harplinge

Hassle

Hasslösa

Hasslöv slättbygden

Hasslöv

Heda

page024
Original

SJVFS 2018:9

24

Hedeskoga

Hedvig Eleonora

Helga trefaldighet

Helgeand

Heliga korset

Helsingborgs Gustav Adolf

Helsingborgs Maria

Hemmesdynge

Herrberga

Herrestad

Herrljunga

Hidinge slättbygden

Hidinge

Himmeta

Himmeta-bro

Hjo

Hjortsberga

Hjälsta

Hjälstad

Hjärnarp västra del

Hjärnarp

Hjärsås södra del

Hjärsås

Hofterup

Hogstad

Hol

Holm

Holmestad

Horn

Horred

Hossmo fastlandsdel

Hossmo

Hov

Hov västra del

Hov

Hovby

Hovsta

Hubbo

Huddinge

Hunnestad

Hurva

Husaby

Husby-Långhundra

Husby-Rekarne norra del

Husby-Rekarne

Husby-Sjutolft

Husby-Ärlinghundra

Husie

Hyby

page025
Original

SJVFS 2018:9

25

Hyllie

Hyringa

Håbo-Tibble

Håle

Hångsdala

Håtuna

Hägersten

Häggeby

Häggesled

Hällby

Hällestad

Hällum

Händene

Härad norra del

Härad

Häradshammar fastlandsdel

Häradshammar

Härjevad

Härkeberga

Härlanda

Härnevi

Härslöv

Hässelby

Hässlunda

Hög

Högalid

Höganäs

Högby

Högestad

Högsbo

Högseröd

Högstena

Höja

Hököpinge

Hölö fastlandsdel

Hölö

Hömb

Hörby västra del

Hörby

Hörup

Ignaberga

Ilstorp

Ingelstorp

Irsta

Istorp

Ivetofta

Ivö

Jakobsberg

page026
Original

SJVFS 2018:9

26

Jonstorp

Julita fastlandsdel

Julita

Jumkil

Jung

Jämjö slättbygden

Jämjö

Järlåsa

Järn

Järpås

Järrestad

Järstad

Kafjärden norra del fastlandsdel

Kafjärden

Kafjärden södra del, Barva

Kafjärden

Kaga

Kallhäll

Kalmar

Kalmar domkyrkoförsamling

Kalmar sankt Johannes

Kalmar s:t Johannes

Karaby

Karleby

Karlshamn fastlandsdel

Karlshamn

Karlskrona stadsförsamling

Katarina

Katrineholm

Katslösa

Kattarp

Kestad

Kiaby

Kil slättbygden

Kil

Kila

Kila norra del

Kila

Kimstad

Kinne-Vedum

Kirseberg

Kista

Kivik

Södra Mellby

Kleva-Sil

Klippan västra del

Klippan

Klockrike

Knislinge

Knista slättbygden

Knista

Knivsta

Knästorp

Kolbäck

Kolsva slättbygden

Kolsva

page027
Original

SJVFS 2018:9

27

Konga södra del

Konga

Konungsund

Korsberga

Kortedala

Kristianstads heliga trefaldighet

Kropp

Kräcklinge

Kuddby

Kulla

Kulladal

Kullerstad

Kullings-skövde

Kumla

Kung Karl

Kungsbacka

Kungs-Barkarö

Kungsholm

Kungs-husby fastlandsdel

Kungs-husby

Kungslena

Kungsåra

Kungsängen-Västra Ryd fastlandsdel

Kungsängen-Västra Ryd

Kverrestad

Kvibille

Kvidinge

Kviinge

Kvillinge

Kvistbro östra del

Kvistbro

Kvistofta

Kvänum

Kymbo västra del

Kymbo

Kyrkoköpinge

Kyrkås

Kågeröd

Kållands-Åsaka

Kårsta

Källby

Källs-Nöbbelöv

Källstad

Källstorp

Kälvene

Kärna

Kärrbo fastlandsdel

Kärrbo

page028
Original

SJVFS 2018:9

28

Kävlinge

Köping

Köpinge

Lackalänga-Stävie

Lagga

Laholm

Landa

Landeryd

Landskrona

Larv norra del

Larv

Laske-Vedum

Lavad

Ledberg

Ledsjö

Leksberg

Lekåsa

Lena

Lena-Bergstena

Lerbo

Levene

Lextorp

Lid

Lidingö

Lidköping

Lilla Beddinge

Lilla Harrie

Lilla Isie

Lillkyrka

Lillkyrka fastlandsdel

Lillkyrka

Lillkyrka-Ödeby

Limhamn

Lindberg fastlandsdel

Lindberg

Lindärva

Linköpings Berga

Linköpings domkyrkoförsamling

Linköpings Johannelund

Linköpings Ryd

Linköpings sankt Lars

Linköpings s:t Lars

Linköpings Skäggetorp

Lista

Listerby fastlandsdel

Listerby

Litslena

Ljung södra del

Ljung

Ljungby

page029
Original

SJVFS 2018:9

29

Ljungby fastlandsdel

Ljungby

Locketorp

Lomma

Long

Lovö fastlandsdel

Lovö

Ludgo-Spelvik

Lugnås

Lunda norra del

Lunda

Lundby fastlandsdel

Lundby

Lunds allhelgona

Lunds allhelgonaförs.

Lunds domkyrkoförsamling

Lunds domkyrkoförs.

Lyby

Långtora

Låssa fastlandsdel

Låssa

Låstad

Läby

Längbro

Längjum

Längnum

Lännäs västra del

Lännäs

Lästringe

Löddeköpinge

Löderup

Lönsås

Lösen slättbygden

Lösen

Löt

Lövestad

Maglarp

Maglehem

Magra

Malma

Malmö sankt Johannes

Malmö s:t Johannes

Malmö sankt Pauli

Malmö s:t Pauli

Malmö sankt Petri

Malmö s:t Petri

Maria Magdalena

Mariefred

Mariestad

Markim

Martin Luther

Marum-Gerum

Matteus

Medåker

Mellan-Grevie

Mellby

page030
Original

SJVFS 2018:9

30

Mikael

Mjällby fastlandsdel

Mjällby

Mjölby

Mo

Mofalla

Mogata fastlandsdel

Mogata

Morup

Mosjö

Motala slättbygden

Motala

Mularp

Munka-Ljungby västra del

Munka-Ljungby

Munktorp

Munsö fastlandsdel

Munsö

Muskö huvudö

Muskö

Mölleberga

Möllevången

Mörarp

Mörkö med broförbindelse

Mörkö

Mörrum fastlandsdel

Mörrum

Nacka

Naum

Normlösa

Norra Björke

Norra Fågelås

Norra Härene

Norra Kedum

Norra Nöbbelöv

Norra Sandby

Norra Skrävlinge

Norra Strö

Norra Vram

Norra Vånga västra del

Norra Vånga

Norra Åsum

Norrby

Norrbyås

Norrköpings borg

Norrköpings Hedvig

Norrköpings Matteus

Norrköpings sankt Johannes

Norrköpings s:t Johannes

Norrköpings sankt Olai

Norrköpings s:t Olai

Norrsunda

Norrvidinge

Nosaby

Nykil norra del

Nykil

page031
Original

SJVFS 2018:9

31

Nyköpings alla helgona

Nyköpings sankt Nicola

Nyköpings s:t Nicolai

Nylöse

Nymö

Nynäshamn fastlandsdel

Nynäshamn

Nysätra

Näs

Näsby

Näset fastlandsdel

Näset

Nässja

Nättraby fastlandsdel

Nättraby

Nävertorp

Odensala

Odensvi södra del

Odensvi

Odensåker

Onslunda

Oppmanna

Orkesta

Orlunda

Oscar

Ottarp

Otterstad

Ova

Oxelösund

Oxie

Rackeby

Ramdala slättbygden

Ramdala

Ramsta

Ramsåsa

Rappestad

Rasbo

Raus

Ravlunda

Rebbelberga

Remmene

Reslöv

Revinge

Rinkaby

Risekatslösa

Rogslösa

Romfartuna

Rommele

Ronneby slättbygden

Ronneby

page032
Original

SJVFS 2018:9

32

Runtuna

Ryda

Ryssby fastlandsdel

Ryssby

Rystad

Rytterne

Råby-Rekarne

Råby-Ripsa södra del

Råby-Ripsa

Råda

Råsunda

Räng

Ränneslöv

Rävinge

Röddinge

Rödeby södra del

Rödeby

Rök norra del

Rök

Rörum

Sal

Sala

Saleby

Salem

Saltsjöbaden fastlandsdel

Saltsjöbaden

Sankt Göran

S:t Göran

Sankt Hans

S:t Hans

Sankt Ibb

S:t Ibb

Sankt Johannes

Johannes

Sankt Laurentii

S:t Laurentii

Sankt Mikael

S:t Mikael

Sankt Nikolai

S:t Nikolai

Sankt Olof

S:t Olof

Sankt Olof

S:t Olof

Sankt Per

S:t Per

Sankt Peters Kloster

S:t Peters kloster

Sankt Staffan

S:t Staffan

Sankta Birgitta

S:ta Birgitta

Saxtorp

Segerstad

Sevalla

Siene

Sigtuna

Silvåkra

Simlinge

Simris

Simrishamn

Simtuna

page033
Original

SJVFS 2018:9

33

Sireköpinge

Sjögestad

Sjörup

Skabersjö

Skallmeja

Skalunda

Skanör

Skara domkyrkoförsamling

Skara domkyrkoförs.

Skarhult

Skarpnäck

Skarstad

Skeby

Skegrie

Skepparslöv

Skeppsås

Skepptuna

Skerike

Skivarp

Skogs-Tibble

Skokloster

Skrea

Skultuna

Skummeslöv

Skurup

Skuttunge

Skånings-Åsaka

Skårby

Skällvik fastlandsdel

Skällvik

Skälvum

Skänninge

Skärholmen

Skärkind

Sköldinge södra del

Sköldinge

Sköllersta norra del

Sköllersta

Skönberga

Skörstorp

Skövde

Slaka

Slimminge

Slottsstaden

Slädene

Slöinge

Slöta

Smedstorp

page034
Original

SJVFS 2018:9

34

Snårestad

Snöstorp

Sofia

Sofielund

Solberga

Sollentuna

Solna

Sorunda fastlandsdel

Sorunda

Spannarp

Sparlösa

Sparrsätra

Spjutstorp

Spånga

Stafsinge

Stamnared

Stehag

Steninge

Stenkvista

Stenstorp

Stiby

Stigtomta

Stoby

Stockholms domkyrkoförsamling

Stockholms stad

Stora Hammar

Stora Harrie

Stora Herrestad

Stora Köpinge

Stora Malm östra del

Stora Malm

Stora Mellby

Stora Mellösa

Stora Råby

Stora Åby norra del

Stora Åby

Strå

Stråvalla

Strängnäs domkyrkoförsamling

Strö

Strövelstorp

Styrstad

Sundals-Ryr

Sundbyberg

Sunnersberg

Suntak

Surteby-Kattunga södra del

Surteby-Kattunga

page035
Original

SJVFS 2018:9

35

Svalöv

Svanshals

Svedala

Sveneby

Svenstorp

Sventorp

Svinnegarn

Svärta

Svärtinge

Sya

Synnerby

Säby

Sällstorp

Särestad

Särslöv

Sävare

Södertälje

Södervidinge

Söderåkra fastlandsdel

Söderåkra

Södra Fågelås

Södra Härene

Södra Kedum

Södra Kyrketorp

Södra Lundby

Södra Sallerup

Södra Sandby

Södra Åby

Södra Åkarp

Södra Åsum

Sölvesborg fastlandsdel

Sölvesborg

Söndrum fastlandsdel

Söndrum

Söne

Sörby

Sövde

Sövestad

Taxinge

Teda

Tengene

Tensta södra del

Tensta

Tiarp

Tibro

Tidaholm västra del

Tidaholm

Tidavad

Tierp norra del

Tierp

page036
Original

SJVFS 2018:9

36

Tillberga

Tillinge

Timmersdala

Tingstad

Tirup

Tofta

Tolånga

Tomelilla

Torbjörntorp

Torekov

Toresund

Torn

Torpa

Torrlösa

Torshälla

Torstuna

Torsvi

Tortuna

Torö med bro

Torö

Tosterup

Tottarp

Tranum

Tranås

Trelleborg

Trolle-ljungby fastlandsdel

Trolle-ljungby

Trollenäs

Trollhättan

Trosa stadsförsamling

Trosa-Vagnhärad fastlandsdel

Trosa-Vagnhärad

Tryde

Trångsund

Tråvad

Träne

Träslöv

Trässberg

Trästena

Trökörna

Trönninge

Tullinge

Tullstorp

Tumba

Tumbo

Tun

page037
Original

SJVFS 2018:9

37

Tuna norra del

Tuna

Turinge norra del

Turinge

Tveta östra del

Tveta

Tving södra del

Tving

Två systrar

Tvååker

Tygelsjö

Tynnered fastlandsdel

Tynnered

Tyresö fastlandsdel

Tyresö

Tysslinge slättbygden

Tysslinge

Tystberga-Bälinge fastlandsdel

Tystberga-Bälinge

Tåby

Tådene

Tåstarp västra del

Tåstarp

Täby

Täng

Tärna

Tönnersjö västra del

Tönnersjö

Töreboda

Törnevalla

Törringe västra Kärrstorp

Törringe-västra Kärrstorp

Ullervad

Ullstorp

Upphärad

Uppsala domkyrkoförsamling

Uppsala-Näs

Uppåkra

Utby

Uvered

Vad

Vada

Vadsbro

Vadstena

Vaksala

Valinge

Vallby

Vallby fastlandsdel

Vallby

Valleberga

Vallentuna

Vallerstad

Valsta

Valstad

Valtorp

page038
Original

SJVFS 2018:9

38

Vanstad

Vantör

Vapnö

Vara

Varberg fastlandsdel

Varberg

Varola

Varv

Varv och Styra

Vassunda

Vaxholm med bro

Vaxholm

Veberöd

Veckholm

Veddige

Veinge-Tjärby slättbygden

Veinge-Tjärby

Vellinge

Vendel

Vessige slättbygden

Vessige

Veta

Viby

Viby slättbygden

Viby

Viken

Vikingstad

Viksjö

Viksta östra del

Viksta

Viksäng

Villberga

Villie

Vinberg

Vinköl

Vinslöv

Vintrosa

Virke

Vitaby

Vittinge

Vittskövle

Vollsjö

Vomb

Voxtorp fastlandsdel

Voxtorp

Vrena

Vreta kloster

Vreten

Vrinnevi

Vånga östra del

Vånga

Vårdinge södra del

Vårdinge

page039
Original

SJVFS 2018:9

39

Vårdsberg

Vårfruberga

Våxtorp slättbygden

Våxtorp

Vä

Väderstad

Väla

Välinge

Vällingby

Välluv

Vänersborg

Vänersnäs

Väne-Åsaka

Vänge

Väring

Värsås

Värö fastlandsdel

Värö

Väsby

Västerhaninge fastlandsdel

Västerhaninge

Västerled

Västerljung fastlandsdel

Västerljung

Västerlösa

Västerlövsta

Västerstad

Västertälje

Västeråker

Västerås Badelunda

Västerås domkyrkoförsamling

Västerås Lundby

Västerås-Barkarö fastlandsdel

Västerås-Barkarö

Västra Broby

Västra Frölunda

Västra Husby

Västra Ingelstad

Västra Karaby

Västra Karup västra del

Västra Karup

Västra Klagstorp

Västra Nöbbelöv

Västra Skrävlinge

Västra Stenby

Västra Strö

Västra Sönnarslöv

Västra Tollstad

Västra Tommarp

Västra Tunhem

page040
Original

SJVFS 2018:9

40

Västra Vemmenhög

Västra Vemmerlöv

Västra Vingåker norra del

Västra Vingåker

Västra Vram

Vättlösa

Väversunda

Ysane fastlandsdel

Ysane

Ysane ö-del

Ysane

Ysby

Ystad

Yttergran

Västra Sönnarslöv

Ytterselö med bro

Ytterselö

Å

Åby

Åhus

Åker norra del

Åker

Åkerby

Åland

Årstad

Ås

Ås fastlandsdel

Ås

Åsle

Älvestad

Älvsborg

Ängelholm

Ängsö fastlandsdel

Ängsö

Ärentuna

Ärla norra del

Ärla

Äspö

Ödeshög norra del

Ödeshög

Öja

Ölmevalla fastlandsdel

Ölmevalla

Önnarp

Önnestad

Önsta

Önum

Ör

Örberga

Örebro Nikolai

Örebro Olaus Petri

Örgryte

Örsjö

page041
Original

SJVFS 2018:9

41

Örslösa

Örtofta

Örtomta

Ösmo fastlandsdel

Ösmo

Össjö västra del

Össjö

Österhaninge fastlandsdel

Österhaninge

Österslöv

Östertälje

Österunda

Österåker

Österåker-Östra Ryd södra delen

Österåker-Östra Ryd

Östra Eneby

Norrköpings Östra Eneby

Östra Gerum

Östra Grevie

Östra Harg

Östra Herrestad

Östra Husby fastlandsdel

Östra Husby

Östra Ingelstad

Östra Karaby

Östra Karup slättbygden

Östra Karup

Östra Klagstorp

Östra Kärrstorp

Östra Ljungby västra del

Östra Ljungby

Östra Ny

Östra Nöbbelöv

Östra Ryd

Östra Sallerup

Östra Skrukeby

Östra Stenby fastlandsdel

Östra Stenby

Östra Strö

Östra Tollstad

Östra Tommarp

Östra Torn

Östra Torp

Östra Vemmenhög

Östra Vemmerlöv

Östra Vingåker norra del

Östra Vingåker

Östra Vram

Östraby

Östuna

Öttum

Öved

Övergran

Överjärna östra del

Överjärna

page042
Original

SJVFS 2018:9

42

Överselö med bro

Överselö

Övraby

Öxnevalla

(SJVFS 2015:42).

page043
Original

SJVFS 2018:9

43

Bilaga 5

Har upphävts genom (SJVFS 2017:33).

page044
Original

SJVFS 2018:9

44

Bilaga 6

GODKÄNDA

GRÖDOR

FÖR

EKOLOGISKA

FOKUSAREALEN

BLOMMANDE TRÄDA

Ettåriga grödor

Honungsört

Oljerättika

Solros

Vitsenap

Fodervicker

Luddvicker

Bovete

Klöver

Blålupin

Sötlupin

Gurkört

Ringblomma

Tvååriga grödor

Blåeld

Sötväppling (gul och vit)

Fleråriga grödor

Klöver

Lusern

Käringtand

Cikoria

Kummin

Esparsett

Fodergetruta/getärt

Getväppling

Gulvial

Rödklint

Väddklint

Prästkrage

Åkervädd (SJVFS 2018:9).