SJVFS 2019:25
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2019:25
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd
om skyldigheter för djurhållare och personal inom
djurens hälso- och sjukvård;
Saknr D 8
Saknr L 41
Utkom från trycket
den 29 mars 2019
beslutade den 28 mars 2019.
Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 2 kap. 2 §, 4 kap. 1 § och 5 kap. 3 §
förordningen (2009:1386) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, 5 och
15 §§ förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m.m., 4 § epizooti-
förordningen (1999:659) samt 4 kap. 2 § djurskyddsförordningen (2019:66) följande.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER ........................................................... 2
Definitioner .............................................................................................................. 2
2 KAP. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH UPPGIFTSLÄMNANDE ................. 3
3 KAP. DELEGERING ................................................................................................ 3
4 KAP. BESTÄMMELSER OM BEHANDLINGAR ................................................. 4
Läkemedelsadministration ....................................................................................... 4
Vaccination ............................................................................................................... 4
Behandling som får utföras av övrig personal ......................................................... 5
5 KAP. REGLER OM OPERATIVA INGREPP PÅ OCH INJEKTIONER TILL
DJUR ............................................................................................................................ 9
Operativa ingrepp som får utföras av veterinär utan veterinärmedicinska skäl ....... 9
Undantag från kravet på att anlita djurhälsopersonal ............................................... 9
Injektioner som får utföras utan att djurhälsopersonal anlitas ............................... 11
6 KAP. UTFÄRDANDE AV INTYG........................................................................ 11
Allmänna bestämmelser ......................................................................................... 11
Om intygsgivaren ................................................................................................... 12
Om intygen ............................................................................................................. 12
7 KAP. JOURNALFÖRING OCH UPPGIFTSLÄMNANDE M.M. ........................ 13
Allmänna bestämmelser ......................................................................................... 13
Veterinärs uppgiftslämnande vid behandling med läkemedel ............................... 14
Rapportering ........................................................................................................... 14
SJVFS 2019:25
2
Skyldigheter för djurhållare att dokumentera ........................................................ 15
8 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER ...................................................................... 15
BILAGA 1 .................................................................................................................. 17
Grundkurs i läkemedelshantering .......................................................................... 17
BILAGA 2 .................................................................................................................. 19
Grundläggande utbildning i anestesi och smärtlindring ........................................ 19
BILAGA 3 .................................................................................................................. 21
Kriterier för kurs i vaccination och läkemedelshantering ...................................... 21
BILAGA 4 .................................................................................................................. 22
Kriterier för utbildning i villkorad läkemedelsanvändning för personal i
mjölkproducerande nötkreatursbesättningar .......................................................... 22
1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
Definitioner
1 § I dessa föreskrifter betyder:
Allmän bedövning
Påverkan av läkemedel som sänker medvetandegraden.
Avlivningsvätska
Läkemedel som används i syfte att avliva djur.
Delegering
När någon som tillhör djurhälsopersonalen och som är
formellt kompetent för en arbetsuppgift överlåter denna
till en annan person som också tillhör djurhälsopersona-
len men som saknar formell kompetens för uppgiften.
Djurhållare
Den som äger eller på annat sätt ansvarar för djuren.
Djurhälsopersonal
Samma betydelse som i lagen (2009:302) om
verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.
Formell kompetens
Legitimation eller godkännande som djurhälsopersonal,
inklusive vidareutbildning inom det egna yrket.
Homeopatiska läkemedel Läkemedel som har registrerats för försäljning enligt
4 kap. 4 § läkemedelslagen (2015:315) alternativt i an-
dra medlemsstater registrerade homeopatiska läkemedel
för vilka Läkemedelsverket har beviljat licens för an-
vändning i Sverige.
Intygsgivare
Djurhälsopersonal som upprättar och utfärdar intyg.
Journal
Dokumentation i löpande ordning om konsultationer rö-
rande ett visst djur eller djurgrupp inkluderande röntgen-
SJVFS 2019:25
3
bilder, remisser, remissvar, analysuppgifter från labora-
torier och liknande samt andra dokument eller datafiler
som har medicinsk anknytning till djuret eller djuren
journalen avser.
Livsmedelsproducerande
djur
Djur som avlas, föds upp, hålls eller slaktas för livsme-
delsproduktion, samt hästar som inte är undantagna från
livsmedelskedjan.
Ordination
En veterinärs beslut om att ett läkemedel ska användas
till ett specifikt djur eller djurgrupp och hur läkemedlet
ska användas.
Reell kompetens
Det man har praktisk kunskap och förmåga att självstän-
digt utföra på ett säkert sätt.
Villkorad
läkemedelsanvändning
Läkemedelsanvändning som sker efter förskrivning av
en veterinär i enlighet med 4 kap. Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läke-
medelsanvändning, utan att veterinären kliniskt har un-
dersökt djuret eller djuren i anslutning till användningen.
Övrig personal
En person som är yrkesverksam inom djurens hälso- och
sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen.
2 KAP. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH UPPGIFTSLÄMNANDE
1 § Bestämmelser om skyldighet att anmäla misstanke att djur inte hålls eller sköts i
enlighet med djurskyddslagen (2018:1192) finns i djurskyddslagen.
2 § Bestämmelser om skyldigheter att anmäla misstanke om smittsam sjukdom eller
underrätta om iakttagelser av betydelse för smittskyddet finns i zoonoslagen
(1999:658), epizootilagen (1999:657) och smittskyddslagen (2004:168).
3 § Djurhälsopersonal ska se till att Jordbruksverket får aktuella uppgifter om deras
namn, adress, telefonnummer och arbetsplats när dessa ändras. Uppgifterna ska lämnas
skriftligen.
3 KAP. DELEGERING
1 § Vid delegering av en arbetsuppgift enligt 2 kap. 3 § lagen (2009:302) om verk-
samhet inom djurens hälso- och sjukvård ska den som delegerar ha formell och reell
kompetens för uppgiften och försäkra sig om att den som tar emot delegeringen har
reell kompetens att utföra den. Den som blir tillfrågad om att få en uppgift delegerad
till sig ska säga ifrån om reell kompetens saknas och delegering får då inte ske.
2 § Vid delegering ska ett skriftligt, tidsbegränsat och personligt delegeringsbeslut
upprättas. Beslutet får gälla för ett bestämt tillfälle eller för högst ett år och ska kunna
SJVFS 2019:25
4
visas upp vid kontroll av tillsynsmyndighet och på begäran av Ansvarsnämnden för
djurens hälso- och sjukvård under minst fem år från utfärdandet.
3 § Ett beslut om delegering ska innehålla följande uppgifter:
1. vilken arbetsuppgift som delegeras,
2. vem som har delegerat uppgiften,
3. till vem uppgiften har delegerats,
4. beslutets giltighetstid,
5. datum då beslutet fattas, samt
6. båda parters underskrifter.
4 § Bara operativa ingrepp som är av enklare karaktär får delegeras. Delegering av
sådana ingrepp, samt delegering av avlivning av djur med injektion, får bara ske av
veterinär.
Operativa ingrepp och avlivning får bara utföras om en veterinär befinner sig på
platsen och kan agera om komplikationer uppstår.
5 § Den som har delegerat en arbetsuppgift är skyldig att fortlöpande kontrollera att
uppgiften utförs på ett sätt som är förenligt med en god och säker vård.
6 § Beslutet om delegering ska omedelbart återkallas om
1. delegeringen inte längre är förenlig med en god och säker vård, eller
2. någon av parterna begär det.
7 § Om delegering upphör i förtid ska detta noteras på beslutet om delegering.
4 KAP. BESTÄMMELSER OM BEHANDLINGAR
Läkemedelsadministration
1 § Djurhälsopersonal som inte är veterinär får bara administrera läkemedel till djur
under förutsättning att
1. en veterinär har ordinerat behandlingen, och
2. läkemedlen är tillhandahållna i enlighet med Statens jordbruksverks före-
skrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning.
Trots vad som sägs i första stycket får djursjukskötare och godkända legitimerade
sjuksköterskor avliva djur utan att veterinär har ordinerat behandlingen. Detta gäller
under förutsättning att det sker på delegation från veterinär, att djurhållaren söker
specifikt för åtgärden och att veterinär befinner sig på platsen och kan agera om kom-
plikationer uppstår.
Trots vad som sägs i första stycket får en godkänd legitimerad tandläkare behandla
djur lokalt i munhålan utan att veterinär har ordinerat behandlingen.
Vaccination
2 § Trots vad som sägs i 1 § får djursjukskötare och godkända legitimerade sjuk-
sköterskor vaccinera djur med de vaccin som avses i 3 kap. 4 § i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning, utan att
veterinär har ordinerat behandlingen. Detta gäller under förutsättning att djurhållaren
SJVFS 2019:25
5
söker specifikt för åtgärden och veterinär befinner sig på platsen och kan agera om
komplikationer uppstår.
En djursjukskötare eller en godkänd legitimerad sjuksköterska som ska vaccinera
ett djur i enlighet med första stycket ska försäkra sig om att djuret är friskt genom att
förhöra sig med djurhållaren om djurets hälsotillstånd och därefter göra en bedömning
av detsamma.
3 § Vaccination som utförs av en djursjukskötare eller en godkänd legitimerad sjuk-
sköterska ska intygas i enlighet med 6 kap. 2 §.
4 § Intygande om vaccination i pass för sällskapsdjur ska göras av veterinär i enlighet
med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013
om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om upphävande av
förordning (EG) nr 998/20031.
Intygande om vaccination i pass för häst ska göras av veterinär i enlighet med
kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om
fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och
2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för
hästdjur)2.
5 § Vaccination mot rabies får bara utföras av veterinär. Bara vaccin som har godkänts
av Läkemedelsverket får användas.
6 § Vaccination av hund, katt eller iller mot rabies ska omedelbart noteras i djurets
pass. Om djuret inte har ett pass ska den vaccinerande veterinären utfärda ett
sällskapsdjurspass i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:32)
om utfärdande av pass för sällskapsdjur och notera uppgifterna om vaccination i detta.
7 § Vaccination mot rabies av andra djurslag än hund, katt, iller och häst får bara ut-
föras efter tillstånd från Jordbruksverket. Ansökan om sådant tillstånd ska göras av
den veterinär som ska utföra vaccinationen.
Behandling som får utföras av övrig personal
8 § Behandlingar som avses i 9–22 §§ får utföras utan hinder av 4 kap. 1 § lagen
(2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.
För övrig personal verksam på djurkliniker finns det undantag från 4 kap. 1 § lagen
(2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård på tre nivåer enligt 10,
11 och 13 §§.
Övrig personal verksam på djurkliniker, djursjukhus eller motsvarande inrättning
9 § Behandlingar som utförs enligt 10, 11 och 13 §§ ska ske efter ordination av
veterinär och på den ordinerande veterinärens ansvar.
10 § Undantag på nivå ett innebär att övrig personal får utföra enklare skötselåtgärder
och enklare sårvård på djur som är under påverkan av lokal eller allmän bedövning.
1 EUT L 178, 28.6.2013, s. 1 (Celex 32013R0576).
2 EUT L 59, 3.3.2015, s. 1 (Celex 32015R0262).
SJVFS 2019:25
6
Allmänna råd till 10 §
Enklare skötselåtgärder enligt 10 § kan till exempel vara kloklippning och
pälsklippning.
11 § Undantag på nivå två innebär att övrig personal, med de begränsningar som följer
av andra och tredje stycket, får utföra följande behandlingar på djur oavsett om de är
under påverkan av lokal eller allmän bedövning eller inte:
1. Ge subkutana, intramuskulära och intravenösa injektioner – dock inte med vac-
cin, narkotikaklassade läkemedel, läkemedel för lokal bedövning, läkemedel
för allmän bedövning, avlivningsvätska eller cytostatika. Sederande läkemedel
får dock ges till häst under förutsättning att en veterinär befinner sig på platsen
och kan agera om komplikationer skulle uppstå.
2. Koppla i och ur dropp ur en permanentkanyl.
3. Sätta permanentkanyl.
Behandlingarna enligt första stycket 1–3 får endast utföras av sådan övrig personal
som uppfyller de krav som anges i 12 §.
Övrig personal som uppfyller villkoren i 12 1–3 får ge intravenösa injektioner enligt
första stycket 1 samt sätta permanentkanyl enligt första stycket 3 endast till och med
den 31 december 2023.
12 § Den som utför behandlingar enligt undantag på nivå 2 enligt 11 § ska upp-fylla
något av följande villkor:
1. Ha genomfört en grundkurs i läkemedelshantering enligt bilaga 1 till dessa
föreskrifter för det djurslag som behandlingen avser.
2. Ha svensk legitimation som sjuksköterska.
3. Ha en veterinärexamen från land utanför EU/EES och Schweiz.
4. Studera på veterinärprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet och med
godkänt resultat ha läst minst tre år, innefattande kurs i farmakologi.
5. Studera på en veterinärutbildning i ett annat EU/EES-land än Sverige eller i
Schweiz och med godkänt resultat ha läst minst tre år, innefattande kurs i
farmakologi. Detta gäller under förutsättning att utbildningen uppfyller kraven
i artikel 38 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den
7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer3.
6. Studera på djursjukskötarprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet och
med godkänt resultat ha läst minst två år.
7. Studera på Sveriges lantbruksuniversitets tilläggsutbildning för veterinärer
med examen från land utanför EU/EES och Schweiz samt med godkänt resultat
ha gått årskurs 1.
13 § Undantag på nivå tre innebär att övrig personal, med de begränsningar som följer
av andra, tredje och fjärde stycket, får utföra följande behandlingar på hund och katt
samt övriga djur som hålls för sällskap och hobby, dock inte på häst, oavsett om djuren
är under påverkan av lokal eller allmän bedövning eller inte:
3 EUT L 255, 30.9.2005, s 22 (Celex 32005L0036).
SJVFS 2019:25
7
1. Ge subkutana, intramuskulära och intravenösa injektioner – dock inte med
vaccin, läkemedel för lokal bedövning, avlivningsvätska eller cytostatika.
2. Intubera djur inför narkos samt extubera djur efter narkos.
3. Sätta permanentkanyl.
Injektioner med narkotikaklassade läkemedel eller läkemedel för allmän bedövning
får endast ske om en veterinär befinner sig på platsen och kan agera om komplikationer
skulle uppstå.
Behandlingarna enligt första stycket 1–3 får endast utföras av sådan övrig personal
som uppfyller de villkor som anges i 14 §.
Övrig personal som uppfyller villkoren i 14 § 1 och 2 får utföra behandlingarna
enligt första stycket 1–3 till och med den 31 december 2023.
14 § Den som utför behandlingar enligt undantag på nivå 3 enligt 13 § ska uppfylla
något av följande villkor:
1. Ha genomfört en grundläggande utbildning i anestesi och smärtlindring enligt
bilaga 2 till dessa föreskrifter för det djurslag som behandlingen avser samt
innan denna utbildning ha varit yrkesverksam inom djurens hälso- och
sjukvård motsvarande minst tre år heltid i Sverige eller i annat land och då ha
utfört behandlingar enligt undantag på nivå 2 enligt 11 §.
2. Med godkänt resultat ha genomfört en teoretisk examination enligt tidigare
gällande bestämmelser för att få legitimation djursjukskötare4.
3. Studera på veterinärprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet och med
godkänt resultat ha läst minst tre år, innefattande kurs i farmakologi.
4. Studera på en veterinärutbildning i ett annat EU/EES-land än Sverige eller i
Schweiz och med godkänt resultat ha läst minst tre år, innefattande kurs i
farmakologi. Detta gäller under förutsättning att utbildningen uppfyller kraven
i artikel 38 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den
7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer5.
5. Studera på djursjukskötarprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet och
med godkänt resultat ha läst minst två år.
6. Studera på Sveriges lantbruksuniversitets tilläggsutbildning för veterinärer
med examen från land utanför EU/EES och Schweiz samt med godkänt resultat
ha gått årskurs 1.
För att få utföra behandlingar enligt undantag på nivå 3 enligt 13 § ska övrig
personal, förutom att uppfylla något av villkoren i andra stycket, dessutom ha förvissat
sig om att arbetsgivaren känner till vilken utbildning och kompetens personen i fråga
har samt känna till de rutiner som finns på arbetsplatsens operationsavdelning
inklusive rutiner vid akutfall och komplikationer.
Övrig personal under utbildning
15 § Den som genomför den praktiska delen av en grundkurs i läkemedelshantering
enligt 12 § 1 i form av arbetsplatsförlagd färdighetsträning får utföra behandlingar
enligt undantag på nivå 2 enligt 11 § första och andra stycket.
Behandlingarna enligt första stycket får endast ske efter ordination av veterinär och
på den ordinerande veterinärens ansvar. Behandlingarna ska dessutom ske under direkt
handledning och närvaro av veterinär eller djursjukskötare.
4 Jfr 2 kap. 1 c § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2009:83) om behörigheter för djurhälsopersonal.
5 EUT L 255, 30.9.2005, s 22 (Celex 32005L0036).
SJVFS 2019:25
8
16 § Den som genomför den praktiska delen av en utbildning i anestesi och smärt-
lindring enligt 14 § 1 i form av arbetsplatsförlagd färdighetsträning får utföra be-
handlingar enligt undantag på nivå 3 enligt 13 § första stycket.
Behandlingarna enligt första stycket får endast ske efter ordination av veterinär och
på den ordinerande veterinärens ansvar. Injektioner med narkotikaklassade läkemedel
eller läkemedel för allmän bedövning får endast ske om en veterinär befinner sig på
platsen och kan agera om komplikationer skulle uppstå. Behandlingarna ska dessutom
ske under direkt handledning och närvaro av veterinär eller djursjukskötare.
Hovslagare
17 § Utan hinder av 4 kap. 1 § lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso-
och sjukvård får den som är yrkesverksam inom djurens hälso- och sjukvård verka och
sko sederade hästar.
Husdjurstekniker
18 § En husdjurstekniker som med godkänt resultat har gått en av Jordbruksverket
godkänd grundkurs i läkemedelshantering samt en utbildning i avhorning som har
anordnats i enlighet med en av Jordbruksverket godkänd kursplan får avhorna kalvar
som är yngre än åtta veckor under lokal bedövning. Husdjursteknikern får dessutom
ge injektioner subkutant och intramuskulärt med lokalbedövningsmedel och medel för
smärtlindring i anslutning till ingreppet.
19 § En husdjurstekniker som med godkänt resultat har gått en av Jordbruksverket
godkänd grundkurs i läkemedelshantering får vaccinera kalv mot ringorm.
Klövverkning
20 § Övrig personal får, utan hinder av 4 kap. 1 § lagen (2009:302) om verksamhet
inom djurens hälso- och sjukvård, behandla klövbölder och klövsulesår under förut-
sättning att
1. personen som utför ingreppet har reell kompetens för detta,
2. ingreppet utförs på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt, samt
3. ingreppet inte omfattar underliggande mjukdelsvävnad.
Övrig personal får också behandla klövdjur under lokal och allmän bedövning samt
göra enklare operativa ingrepp i klövar, under förutsättning att personen har reell
kompetens för uppgiften. Behandling under lokal och allmän bedövning sker på
veterinärens ansvar och får bara utföras om veterinären befinner sig på platsen och kan
agera om komplikationer uppstår.
Vaccinationer
21 § Den som yrkesmässigt arbetar med att vaccinera fjäderfä eller fisk utan att
tillhöra djurhälsopersonalen, får utföra vaccinationer på dessa djurslag under förut-
sättning att han eller hon har med godkänt resultat genomgått en kurs i vaccination och
läkemedelshantering i enlighet med bilaga 3 till dessa föreskrifter.
22 § Den som med godkänt resultat har genomgått en kurs i vaccination och
läkemedelshantering i enlighet med bilaga 3 till dessa föreskrifter, får utföra sådan
vaccination som avses i 9 kap. 1 § andra stycket Statens jordbruksverks föreskrifter
SJVFS 2019:25
9
(SJVFS 2002:98) om förebyggande och bekämpning av epizootiska sjukdomar, om
det sker på uppdrag av Jordbruksverket.
5 KAP. REGLER OM OPERATIVA INGREPP PÅ OCH INJEKTIONER TILL
DJUR
1 § Grundläggande bestämmelser om operativa ingrepp på eller injektioner till djur
finns i 4 kap.2-3 §§djurskyddslagen (2018:1192) samt 4 kap. 1-2 §§
djurskyddsförordningen (2019:66).
Operativa ingrepp som får utföras av veterinär utan veterinärmedicinska skäl
2 § Följande operativa ingrepp får utan hinder av 4 kap. 2 § djurskyddslagen
(2018:1192) utföras av veterinär utan att det är befogat av veterinärmedicinska skäl:
1. borttagning av övertaliga spenar på kalvar av nötkreatur,
2. nosringning av tjurar,
3. borttagning av vargtänder på häst,
4. sterilisering av tjurar, baggar och galtar genom vasektomi eller kaudal epidi-
dymektomi,
5. uttag och inläggning av embryon på får och get under lokal eller allmän
bedövning,
6. stäckning (operativt ingrepp som permanent berövar fågeln dess flygförmåga)
av fåglar som hålls i en anläggning som är godkänd för offentlig förevisning,
med de begränsningar som följer av 13 och 14 kap. Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2019:29) om djurhållning i djurparker m.m.,
7. identitetsmärkning av djur genom frysmärkning, applicering av öronbrickor
eller inplantering av mikrochip, samt
8. identitetsmärkning av hund, katt eller kanin genom tatuering under förut-
sättning att djuret är bedövat.
Operativa ingrepp enligt punkt 7 och 8 får delegeras till annan djurhälsopersonal
enligt bestämmelserna i 3 kap. dessa föreskrifter.
Undantag från kravet på att anlita djurhälsopersonal
3 § Utan hinder av 4 kap.2-3 §§djurskyddslagen (2018:1192) och 4 kap. 1 § lagen
(2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård får de operativa ingrepp
som anges i 4 § utföras utan att djurhälsopersonal behöver anlitas, under förutsättning
att personen som utför ingreppet
1. har reell kompetens för ingreppet,
2. utför ingreppet på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt,
3. iakttar god hygien, samt
använder för ingreppet ändamålsenliga instrument.
4 § Följande operativa ingrepp på djur får utföras under de förutsättningar som anges
nedan samt i 3 §.
1. Slipning av tänder på gris. Slipning får inte ske rutinmässigt utan bara om det
erfarenhetsmässigt har visat sig uppkomma skador på andra djur och det görs
innan djuret har uppnått en veckas ålder.
SJVFS 2019:25
10
2. Borttagande av övertaliga spenar på kalvar, om det görs innan djuret har
uppnått en månads ålder.
3. Identitetsmärkning av djur genom inplantering av mikrochip, under förut-
sättning att det utförs av en person som har genomgått utbildning som har
godkänts av Jordbruksverket.
4. Identitetsmärkning av hästar genom frysmärkning, under förutsättning att det
utförs av en person som har särskild utbildning för ändamålet.
5. Identitetsmärkning av klövbärande djur i fångenskap genom tatuering,
frysmärkning eller applicering av öronbrickor.
6. Identitetsmärkning genom klippta hack i öronen på klövbärande djur i
fångenskap som inte omfattas av krav på märkning med öronbrickor enligt
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:12) om
märkning och registrering av nötkreatur, Statens jordbruksverks föreskrifter
(SJVFS 2007:13) om märkning och registrering av svin eller Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:14) om märkning och registrering av
får och getter. Svin som omfattas av kravet på märkning i nämnd föreskrift får
dock identitetsmärkas med klippta hack i öronen under förutsättning att det
sker i undantagsfall och bara på djur som tillhör en kull avsedd för rekrytering.
Märkning får inte göras på djur som vistas i en temperatur som understiger –
5°C.
7. Identitetsmärkning av fåglar med vingmärken.
8. Borttagande av den yttersta delen av den inre tån på tunga köttrastuppar under
förutsättning att syftet med ingreppet är att skydda hönorna från skador vid
parning. Ingreppet ska göras innan djuret har uppnått 24 timmars ålder.
9. Märkning av fisk genom fettfeneklippning, under förutsättning att det görs
under bedövning och att det utförs av en person som har genomgått utbildning
i märkning som har godkänts av Jordbruksverket.
Märkning enligt punkterna 3, 4 och 9 får även göras av den som genom kursintyg
från en utbildning i annat EES-land eller på annat sätt kan uppvisa bevis på likvärdig
kompetens.
5 § Normal verkning av klövar samt behandling av klövbölder och klövsulesår på djur
får göras utan att veterinär eller annan djurhälsopersonal behöver anlitas under
förutsättning att
1. personen som utför ingreppet har reell kompetens för detta,
2. ingreppet utförs på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt, samt
3. ingrepp inte omfattar underliggande mjukdelsvävnad.
6 § Djurhållare får kastrera gris yngre än sju dagar under lokal bedövning, samt
injicera lokalbedövningsmedel och medel för smärtlindring i anslutning till ingreppet.
För att injicera lokalbedövningsmedel ska djurhållaren ha genomgått en av Jordbruks-
verket godkänd kurs i läkemedelshantering samt kurs i administrering av läkemedel
för lokal bedövning avseende gris.
Kastrering av gris enligt första stycket och enligt 4 kap. 1 § andra stycket
djurskyddsförordningen (2019:66) ska utföras på så kallad blodig väg. Vass skalpell
av engångstyp, vass och lämpligt utformad tång eller vasst engångsrakblad fastsatt i
en hållare, samt engångskanyl och sprutor för lokalbedövning, ska användas vid
kastreringen.
SJVFS 2019:25
11
Injektioner som får utföras utan att djurhälsopersonal anlitas
7 § Djurhållare får, efter ordination av veterinär, ge injektioner under en period av
längst fyra veckor räknat från dagen för ordinationen. Begränsningen i tid gäller inte
när läkemedel har förskrivits i enlighet med 3 kap. 13–15 §§ Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning.
8 § Den som använder läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning får ge injek-
tioner med de preparat som den villkorade läkemedelsanvändningen omfattar under
följande förutsättningar:
1. Han eller hon kan uppvisa ett kursintyg på att han eller hon med godkänt
resultat har genomgått utbildning i villkorad läkemedelsanvändning. För
personal i mjölkproducerande nötkreatursbesättningar framgår kraven på
utbildningen i bilaga 4 till dessa föreskrifter. För övriga djurslag framgår de av
särskilda beslut fattade av Jordbruksverket6.
2. Behandling sker endast med de läkemedel som har förskrivits av den ansvarige
veterinären, eller hans eller hennes ersättare, och i enlighet med hans eller
hennes instruktioner.
3. Veterinären som avses i 2, eller hans eller hennes ersättare, har besökt
besättningen inom den tidsrymd som beskrivs i 4 kap. 10 § Statens jord-
bruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedels-
användning.
Utöver kursen i första stycket 1 ska den som använder läkemedel för villkorad
läkemedelsanvändning i mjölkproducerande nötkreatursbesättningar genomgå vidare-
utbildningar vartannat år. Vidareutbildningarna ska ske i enlighet med bilaga 4 till
dessa föreskrifter.
Allmänt råd till 5 kap. 8 §
Vidareutbildningarna enligt 8 § andra stycket bör hållas på den aktuella
gården. Utbildningen bör hållas av en veterinär som inte har regelbunden
verksamhet i besättningen, men sker med fördel i samarbete med den
veterinär som är ansvarig för den villkorade läkemedelsanvändningen.
9 § Injektion av järnläkemedel till smågrisar får ges av djurhållaren innan smågrisarna
har uppnått tre veckors ålder.
6 KAP. UTFÄRDANDE AV INTYG
Allmänna bestämmelser
1 § Djurhälsopersonal som har anlitats av en djurhållare ska på dennes begäran utfärda
intyg.
2 § Djurhälsopersonal ska, efter att ha vaccinerat djur, utfärda ett intyg om vaccina-
tion. På intyget ska det, förutom de uppgifter som anges i 10 §, finnas uppgift om
1. djurets identitet,
6 Besluten finns på Jordbruksverkets hemsida (www.jordbruksverket.se) under Veterinära författningshandboken, avsnitt D.
Tjänsteutövningsbestämmelser.
SJVFS 2019:25
12
2. vaccinets namn, och
3. vaccinets batchnummer.
3 § Intygsgivaren ska bevara en kopia av intyget och eventuella underliggande
dokument eller intyg i minst fem år eller den längre tid som framgår av annan
författning eller av särskilt beslut. Kopia krävs inte om all information som följer av
intyget och eventuella underliggande dokument antecknas i journalen.
Om intygsgivaren
4 § En intygsgivare ska vara opartisk och får inte ha något ekonomiskt intresse i det
som intyget avser eller i de företag som berörs av intygandet.
5 § En intygsgivare ska ha tillräcklig kännedom om det som intyget avser och vara
medveten om innehållet i det intyg som utfärdas.
6 § En intygsgivare får inte intyga andra uppgifter än sådana som denne själv har
personlig kännedom om eller själv har kontrollerat.
7 § En intygsgivare får utan hinder av 6 § underteckna ett intyg på grundval av ett
annat intyg eller bevis. I dessa fall ska intygsgivaren ha det aktuella dokumentet
tillgängligt när undertecknandet sker.
8 § En intygsgivare får inte underteckna ett intyg in blanco eller ett intyg som är
ofullständigt ifyllt.
Om ett färdigt intygsformulär används, ska alla markerade platser för uppgifter
fyllas i. Uppgift som inte kan anges ska markeras med ett streck. En avslutad beskriv-
ning ska följas av ett långt streck.
9 § En intygsgivare får inte utfärda intyg på ett språk som denne inte har tillfreds-
ställande kunskaper i, om inte en tillfredsställande översättning är bifogad till intyget.
Om intygen
10 § Ett intyg ska innehålla
1. datum för utfärdandet,
2. intygsgivarens underskrift i original,
3. namnförtydligande,
4. titel, samt
5. i tillämpliga fall adress, telefonnummer och tjänstestämpel.
Underskriften ska vara beständig och i annan färg än svart.
11 § Av intyget ska klart framgå anledningen till att intyget upprättas och, i
förekommande fall, på vems uppdrag det sker.
12 § Intyget ska innehålla en beskrivning av arten och omfattningen av de utredningar
och undersökningar som utgör underlag för intyget, samt uppgift om tidpunkt och plats
för genomförandet av dessa.
Om intyget grundar sig på underliggande dokument eller intyg ska dessa redovisas.
SJVFS 2019:25
13
13 § Identitetsmärkning på djur eller varor ska kontrolleras och anges i intyget. För
djur som saknar identitetsmärkning ska, om möjligt, fullständigt signalement anges.
Varor som saknar identitetsmärkning ska, om möjligt, beskrivas så att de går att
identifiera.
14 § Om det av ett intyg framgår om krav i svensk lagstiftning eller EU-lagstiftning
är eller inte är uppfyllda, ska intyget innehålla en hänvisning till aktuell lagstiftning.
15 § Om intygsgivaren gör en ändring i ett intyg ska intygsgivaren signera och datera
ändringen.
7 KAP. JOURNALFÖRING OCH UPPGIFTSLÄMNANDE M.M.
Allmänna bestämmelser
1 § Djurhälsopersonal ska föra journal i direkt anslutning till konsultationen. Vid
journalföringen ska djurhälsopersonalen iaktta synnerlig noggrannhet och omsorg.
Journalen ska föras på sådant sätt att uppgift om konsultation som gäller ett visst djur
eller djurgrupp vid en given tidpunkt ska kunna tas fram.
Journalföring enligt första stycket krävs inte om konsultationen handlar om all-
männa frågor.
2 § Journal ska föras på svenska och vara tydlig och fullständig. Journalen ska när det
är möjligt innehålla följande uppgifter:
1. djurhållarens namn, adress och telefonnummer samt eventuellt produk-
tionsplatsnummer (ppn),
2. djurslag,
3. djurets kön,
4. djurets ålder eller åldersgrupp, samt
5. djurets identitet.
3 § I journalen ska för varje undersökning och behandling anges:
1. datum,
2. tidpunkt,
3. anamnes,
4. status,
5. i förekommande fall diagnos, anledning till behandling och typ av behandling,
samt
6. namn och titel på den som utfört undersökningen eller behandlingen.
4 § Vid behandling med läkemedel ska journalen, utöver vad som nämns i 3 §, även
innehålla uppgifter om
1. läkemedlets namn,
2. styrka och dosering,
3. behandlingstidens längd, samt,
4. vid behandling av djur som är avsedda för livsmedelsändamål, karenstid,
angiven i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:3) om
karenstider.
SJVFS 2019:25
14
5 § En uppgift i en journal får inte utplånas eller göras oläslig. Om en uppgift i en
journal är oriktig får uppgiften rättas. Rättelsen ska dateras och undertecknas av den
som har rättat.
6 § Journalen ska bevaras i minst fem år, räknat från dagen för det sista införandet
eller den längre tid som framgår av annan författning eller av särskilt beslut. Journalen
ska kunna visas upp vid kontroll av tillsynsmyndighet och på begäran av Ansvars-
nämnden för djurens hälso- och sjukvård.
Veterinärs uppgiftslämnande vid behandling med läkemedel
7 § En veterinär som behandlar livsmedelsproducerande djur med läkemedel eller
ordinerar sådan behandling, ska informera djurhållaren om behandlingen. Informa-
tionen ska innehålla följande uppgifter:
1. djurslag,
2. djurets identitet eller benämning av djurgrupp,
3. diagnos eller anledning till behandling,
4. läkemedel, dosering och behandlingssätt,
5. tid för behandlingen och behandlingens längd,
6. i förekommande fall injektionsställe,
7. karenstid för köttvara, mjölk, ägg, honung och vad karenstiden innebär, samt
8. veterinärens namn.
Informationen enligt första stycket ska lämnas i form av ett behandlingsbevis, eller
på sådant sätt att djurhållaren enkelt kan upprätta den dokumentation som krävs enligt
9 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:3) om karenstider.
8 § Vid behandling av odlad fisk ska informationen enligt 7 § dessutom innehålla
följande uppgifter:
1. den som har anvisat behandlingen, samt
2. i förekommande fall fodertillverkare.
9 § Vid behandling av djur som hålls för tävling ska veterinären informera djurhål-
laren om att det kan krävas läkemedelsfri tid efter behandling, innan djuret får
användas i träning eller tävling.
Rapportering
10 § Bestämmelser om rapportering av biverkningar finns i Läkemedelsverkets före-
skrifter (LVFS 2012:15) om säkerhetsövervakning av läkemedel som används på djur.
11 § En veterinär ska senast en månad efter att ha journalfört en behandling, dock
senast tre månader efter behandlingstillfället, rapportera
1. samtliga läkemedelsbehandlingar och behandlingar av smittsamma sjukdomar
hos nötkreatur, får, get, ren, gris, fjäderfä, fisk och hägnat vilt, samt
2. behandlingar av häst med antibakteriella läkemedel för systemiskt bruk.
Rapportering enligt första stycket ska göras på blanketten ”Praktikjournal för
veterinär”, ”Praktikjournal för distriktsveterinär” eller genom att använda ett data-
baserat journalföringssystem som Jordbruksverket har godkänt. Exemplar 1 av
praktikjournalen ska skickas in till Jordbruksverket, 826 84 Söderhamn eller, om
SJVFS 2019:25
15
databaserat journalföringssystem används, skickas in på sätt som Jordbruksverket har
godkänt.
Skyldigheter för djurhållare att dokumentera
12 § Djurhållare ska dokumentera följande uppgifter vid behandling av livsmedels-
producerande djur eller djur för pälsproduktion:
1. datum för behandlingen,
2. klockslag för behandlingen om karenstiden är kortare än 24 timmar,
3. djurets identitet,
4. diagnos eller orsak till behandling,
5. läkemedlets namn och dosering,
6. behandlingstidens längd,
7. karenstid,
8. namn på förskrivande veterinär, samt
9. namn på den som har utfört behandlingen.
Vid behandling med homeopatiska läkemedel krävs inte dokumentation enligt
punkterna 2, 7, 8 eller 9 i stycket ovan. Namnet på den veterinär som har kontaktats
inför användningen ska anges.
Dokumentationen kan göras genom att veterinärens besöksjournal sparas, förutsatt
att denna innehåller de begärda uppgifterna.
13 § Den som håller livsmedelsproducerande djur eller djur för pälsproduktion ska
dokumentera antalet djur som dör i besättningen, samt anledningen till dödsfallen.
14 § Den som håller livsmedelsproducerande djur eller djur för pälsproduktion ska
kunna styrka inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel under en period av
fem år efter att läkemedlet har tillförts det enskilda djuret.
15 § Djurhållarens egen dokumentation enligt 12 och 13 §§, eller veterinärens
besöksjournal om den innehåller de begärda uppgifterna, ska sparas i minst fem år och
kunna visas upp vid kontroll.
8 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER
1 § Länsstyrelsen utövar offentlig kontroll över efterlevnaden av bestämmelserna i
denna författning. Såvitt gäller 2–4 och 6 kap. framgår detta av 5 kap. 1 § förordningen
om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård (2009:1386) och såvitt gäller 5 kap.
av 8 kap. 6 § djurskyddsförordningen (2019:66).
2 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestäm-
melserna i dessa föreskrifter.
Denna författning träder i kraft den 1 april 2019, då Statens jordbruksverks
SJVFS 2019:25
16
föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:41) om skyldigheter för djurhållare och
personal inom djurens hälso- och sjukvård upphör att gälla. De allmänna råden ska
gälla från och med samma tidpunkt.
CHRISTINA NORDIN
Helena Elofsson
(Avdelningen för djurskydd och hälsa)
SJVFS 2019:25
17
Bilaga 1
GRUNDKURS I LÄKEMEDELSHANTERING
För att en kurs ska kunna tillgodoräknas som en sådan grundkurs i läkemedels-
hantering som anges i 4 kap. 12 § dessa föreskrifter och som krävs för att få utföra
behandlingar enligt undantag på nivå 2 ska nedan angivna kriterier vara uppfyllda.
Kursledare
Kursens huvudlärare ska vara en veterinär eller djursjukskötare.
Bevis om genomgången kurs
Efter avslutad kurs ska kursanordnaren utfärda ett kursintyg där det framgår att det
gäller en grundkurs i läkemedelshantering enligt dessa föreskrifter.
Omfattning
Utbildningen ska omfatta minst 8 timmar.
Utbildningen ska vara inriktad på något av följande djurslag
1. häst,
2. hund och katt, eller
3. övriga djur som hålls för sällskap och hobby.
Den som har gått en utbildning för ett av djurslagen och som vill komplettera sin
utbildning med ytterligare ett djurslag behöver endast läsa de moment som är specifika
för det ytterligare djurslaget.
Examination
Utbildningen ska avslutas med en examen som visar att kursdeltagaren har förvärvat
de kunskaper som anges under rubriken ”Mål” nedan.
Mål
Efter genomgången kurs ska deltagarna ha förvärvat följande kunskaper:
1. Ta blodprov.
2. Administrera läkemedel peroralt, rektalt, intramuskulärt och subcutant samt
injektioner av läkemedelsimplantat subcutant. Utbildningar som hålls före den
31 december 2023 ska dessutom innehålla administrering av läkemedel
intravenöst samt sättande av permanentkanyl.
3. Koppla i och ur dropp i en redan befintlig permanentkanyl inklusive kontroll
av att kanylen ligger rätt. Beräkna dropphastighet för intravenös infusion.
Kursen ska dessutom ge deltagarna kunskaper inom följande områden:
1. Läkemedelshantering, innefattande följande moment:
SJVFS 2019:25
18
a) hur olika preparat ska hanteras,
b) skillnaden mellan olika beredningar av samma preparat,
c) vikten av datummärkning,
d) korrekt hantering för att förhindra smittspridning och kontamination,
e) förvaring av obrutna respektive öppnade förpackningar,
f) hantering av läkemedelsavfall.
2. Anatomi för aktuellt djurslag med fokus på de delar som behövs för att kunna
ge intramuskulära och subcutana injektioner. Utbildningar som hålls före den
31 december 2023 ska dessutom innehålla anatomi med fokus på intravenösa
injektioner.
3. Grundläggande farmakologi, läkemedelsbiverkningar och vävnadsretande
preparat. Utbildningar som rör djurslaget häst och som hålls före den 31
december 2023 ska dessutom ta upp sederande läkemedel.
4. Hantering av djur på ett säkert sätt.
5. Vårdhygien vid injektioner samt svensk antibiotikapolicy.
6. Svensk författningskunskap innefattande den lagstiftning som reglerar arbete
inom djurens hälso- och sjukvård, inklusive straffbestämmelser.
Djur och övrigt övningsmaterial
Den praktiska delen av utbildningen kan helt eller delvis utföras som arbetsplats-
förlagd färdighetsträning under direkt handledning och närvaro av veterinär eller
djursjukskötare.
Djur eller modeller av djur ska användas för färdighetsträning. När det gäller träning
av injektionsteknik ska olika former av övningsmodeller helst användas. Utrustning
som används för hantering av djur samt andra tillbehör ska finnas att tillgå för
demonstration och övning.
SJVFS 2019:25
19
Bilaga 2
GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING I ANESTESI OCH SMÄRT-
LINDRING
För att en kurs ska kunna tillgodoräknas som en sådan grundläggande utbildning i
anestesi och smärtlindring som anges i 4 kap. 14 § första punkten dessa föreskrifter
och som krävs för att få utföra behandlingar enligt undantag på nivå 3 ska nedan
angivna kriterier vara uppfyllda.
Kursledare
Kursens huvudlärare ska vara en veterinär.
Bevis om genomgången kurs
Efter avslutad kurs ska kursanordnaren utfärda ett kursintyg där det framgår att det
gäller en grundläggande utbildning i anestesi och smärtlindring enligt dessa före-
skrifter.
Omfattning
Utbildningen ska vara på eftergymnasial nivå och omfatta minst 80 timmar.
Utbildningen ska vara inriktad på något av följande djurslag
1. hund och katt, eller
2. övriga djur som hålls för sällskap och hobby, dock inte häst.
Den som har gått en utbildning för ett av djurslagen och som vill komplettera sin
utbildning med ytterligare ett djurslag behöver endast läsa de moment som är specifika
för det ytterligare djurslaget.
Examination
Utbildningen ska avslutas med en examen som visar att kursdeltagaren har förvärvat
de kunskaper som anges under rubriken ”Mål” nedan.
Mål
Efter genomgången kurs ska deltagarna ha förvärvat följande kunskaper:
1. Kontroll av anestesiapparat.
2. Premedicinering.
3. Induktion av narkos.
4. Intubering och extubering.
5. Uppkoppling mot anestesiapparat.
6. Övervakning av narkos.
7. Föra anestesijournal.
SJVFS 2019:25
20
Kursen ska dessutom ge deltagarna kunskaper inom följande områden:
1. Anatomi och fysiologi i samband med anestesi och smärtlindring.
2. Farmakologi för preparat som används i samband med anestesi och
smärtlindring inklusive biverkningar av dessa preparat.
3. Läkemedelshantering av preparat som rör anestesi och smärtlindring inklusive
hantering av narkotikaklassade preparat.
4. Vårdhygien med inriktning på operation.
5. Vanliga komplikationer under och efter anestesi
a) vilka komplikationer som kan uppstå,
b) hur man kan förebygga att de uppstår, samt
c) hur man ska agera om de uppstår.
I detta moment ska fallstudier ingå.
6. Författningskunskap om arbete inom djurens hälso- och sjukvård inklusive
straffbestämmelser.
Djur och övrigt övningsmaterial
Den praktiska delen av utbildningen kan helt eller delvis utföras som arbetsplats-
förlagd färdighetsträning under direkt handledning och närvaro av veterinär eller
djursjukskötare.
SJVFS 2019:25
21
Bilaga 3
KRITERIER FÖR KURS I VACCINATION OCH LÄKEMEDELS-
HANTERING
För att en kurs ska kunna tillgodoräknas som en sådan kurs som anges i 4 kap. 21 och
22 §§ dessa föreskrifter ska nedan angivna kriterier vara uppfyllda. Att kursen
motsvarar kraven ska framgå av kursintyget. Den som har gått kursen ska kunna visa
upp kursintyget på förfrågan från den veterinär som tillhandahåller läkemedel eller för
kontrollmyndighet.
Kursledare
Kursens huvudlärare ska vara en veterinär med stor kunskap om det aktuella djurslaget
och den aktuella produktionsformen. Kursledaren ska ha god kännedom om reglerna
för läkemedelsanvändning i Sverige.
Omfattning
Utbildningen ska omfatta minst fyra timmar.
Bevis om genomgången kurs
Efter avslutad kurs ska kursanordnaren utfärda ett kursintyg.
Mål
Efter genomgången kurs ska deltagarna ha förvärvat följande kunskaper:
1. administrationssätt för vaccin på det aktuella djurslaget,
2. generella bestämmelser för läkemedelsanvändning,
3. grundläggande kunskaper om djurslagets anatomi och kroppsfunktioner,
4. hantering av djur inför, under och efter vaccination,
5. biverkningar av vaccination,
6. restsubstanser och karenstider,
7. arbetsmiljörisker vid hantering av djur och läkemedel, samt
8. journalföring.
Djur och övrigt övningsmaterial
Djur eller modeller av djur ska användas för färdighetsträning. När det gäller träning
av injektionsteknik ska olika former av övningsmodeller helst användas. Utrustning
som används för hantering av djur samt andra tillbehör ska finnas att tillgå för
demonstration och övning.
SJVFS 2019:25
22
Bilaga 4
KRITERIER FÖR UTBILDNING I VILLKORAD LÄKEMEDELS-
ANVÄNDNING FÖR PERSONAL I MJÖLKPRODUCERANDE NÖT-
KREATURSBESÄTTNINGAR
För att en utbildning ska kunna tillgodoräknas som en sådan utbildning som anges i 5
kap. 8 § i dessa föreskrifter ska nedan angivna kriterier vara uppfyllda. Kriterierna
behöver inte uppfyllas vid ett och samma kurstillfälle, men krav på kursledare,
examination och kursintyg ska vara uppfyllt vid varje enskild del av utbildningen.
Kursledare
Kursens huvudlärare ska vara en veterinär med stor kunskap om det aktuella djurslaget
och den aktuella produktionsformen. Kursledaren eller kursledarna ska ha mycket god
kännedom om reglerna för läkemedelsanvändning i Sverige.
Omfattning
Den teoretiska delen av utbildningen ska omfatta minst tio timmar. Utöver den
teoretiska utbildningen ska även vissa praktiska moment tillkomma, som beskrivs
nedan. Dessa kan hållas samtidigt eller vid senare tillfälle, men kan med fördel hållas
i besättningen.
Examination
Kursen ska avslutas med en eller flera examinationer, där deltagarna kan få betygen
godkänt (G) eller underkänt (U).
Bevis om genomgången kurs
Efter godkänd examination ska kursanordnaren utfärda ett kursintyg. Att utbildningen
och kursledaren motsvarar kriterierna ska framgå av kursintyget, som vid förfrågan
ska visas upp för den veterinär som tillhandahåller läkemedel eller för en
kontrollmyndighet. Om delar av kursen eller examinationen har hållits vid olika
tillfällen ska kursanordnaren när samtliga moment är avklarade med godkänt resultat
skriva ett sammanfattande kursintyg där tillfällen för de olika delarna framgår.
Mål
Efter genomgången kurs ska deltagarna ha förvärvat följande kunskaper:
1. kunskap om bestämmelser för läkemedelsanvändning,
2. kunskap om villkorad läkemedelsanvändning, syfte och mål,
3. grundläggande kunskaper om djurslagets anatomi och kroppsfunktioner,
4. symtom och symtombilder för vanliga hälsostörningar,
5. goda kunskaper om provtagning samt hantering av prov,
6. hantering av sjuka djur inför, under och efter behandling,
7. biverkningar av läkemedel och resistens hos smittämnen,
SJVFS 2019:25
23
8. restsubstanser och karenstider,
9. arbetsmiljörisker vid hantering av djur och läkemedel, samt
10. journalföring.
Ett mer detaljerat kursinnehåll följer nedan, se ”Kursens innehåll”.
Vidareutbildning
Den som ska behandla mjölkproducerande nötkreatur med läkemedel vid villkorad
läkemedelsanvändning måste genomgå en vidareutbildning om minst tre timmar
vartannat
år. Vid detta kurstillfälle ska gås igenom den villkorade
läkemedelsanvändningen och hur den tillämpas i den aktuella besättningen.
Kursledaren ska dessutom titta noggrant på besättningens djurhälsa och gå igenom
nyheter i lagstiftning, läkemedel och behandlingsprinciper. Kursledaren ska vara en
veterinär med särskilda kunskaper om mjölkproducerande nötkreatur samt
förebyggande djurhälsoarbete.
Efter genomgången vidareutbildning ska kursanordnaren utfärda ett kursintyg. Att
utbildningen och kursledaren motsvarar kriterierna ska framgå av kursintyget, som vid
förfrågan ska visas upp för den veterinär som tillhandahåller läkemedel eller för en
kontrollmyndighet.
Djur och övrigt övningsmaterial
Djur eller modeller av djur ska användas för färdighetsträning för att möjliggöra
övning i nödvändig omfattning. När det gäller träning av injektionsteknik ska olika
former av övningsmodeller användas. Utrustning som används för hantering av djur
samt andra tillbehör ska finnas att tillgå för demonstration och övning.
Kursens innehåll
1. Lagstiftning
Kursen ska innehålla en genomgång av relevanta delar av lagstiftning på området.
Vidare ska det göras en mer detaljerad genomgång av de föreskrifter som reglerar
förutsättningarna för villkorad läkemedelsanvändning: djurskyddslagen (2018:1192),
lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, Statens
jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om skyldigheter för
djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning.
Jordbruksverkets, Livsmedelsverkets, Läkemedelsverkets och länsstyrelsernas roll
inom kontroll och tillsynsverksamhet när det gäller läkemedelsanvändning ska
belysas.
2. Villkorad läkemedelsanvändning
Kursen ska innehålla information om vad villkorad läkemedelsanvändning innebär och
hur den villkorade läkemedelsanvändningen är tänkt att leda till effektivt
förebyggande djurhälsoarbete i ökad omfattning. Kursledaren ska även gå igenom
djurhållarens, besättningspersonalens, veterinärens och länsstyrelsens roller och
befogenheter.
SJVFS 2019:25
24
Kursdeltagarna ska få kännedom om vad som gäller avseende gällande
överenskommelser och kontrakt, djurskyddsdeklarationen, dess juridiska status och
dess betydelse för lantbrukaren samt regler och principer för korrekt journalföring.
3. Anatomi och fysiologi
Kursen ska innehålla en genomgång av den anatomiska uppbyggnaden av nöt-
kreaturens digestionsorgan, andningsapparat, rörelseapparat inklusive klövar, ben,
leder samt juver på den nivå som är relevant för att kursdeltagarna ska kunna förstå
och tolka symtombilder. Kursen ska vidare innehålla information av betydelse för
behandling av de aktuella symtombilderna.
Kursen ska också innehålla en genomgång av nötkreaturens viktigaste fysiologiska
reaktioner vid sjukdom och under påverkan av stress. Kursen ska även innehålla
information om kons livscykel i modern mjölkproduktion, betydelsen av optimal
skötsel och miljö för sjukdomsuppkomst och återhämtning.
4. Symtom och symtombilder
Kursdeltagarna ska få information om normalvärden för kroppstemperatur,
andningsfrekvens och kroppshållning hos nötkreatur i olika åldrar och livsfaser.
Kursen ska vidare innehålla information om riktlinjer för hur en fungerande
djurövervakning kan organiseras samt typiska symtombilder vid klinisk sjukdom för
vilka villkorad läkemedelsanvändning kan komma ifråga. Praktiska exempel på både
normalvariationer och sjukliga tillstånd bör visas och bedömas.
5. Provtagning och hantering av prov
Kursdeltagarna ska få god kännedom om de provtagningar som kan komma att krävas,
och de ska träna praktiskt på att ta ett mjölkprov med aseptisk teknik. De ska få god
kunskap om vad som krävs av förvaring och transport av mjölkprov för att få
tillförlitliga provsvar.
6. Hantering av sjuka djur, behandlingar
Kursdeltagarna ska få god kännedom om hur sjuka djur bör hanteras generellt och
dessutom specifika åtgärder som bör vidtas för specifika sjukdomar. Kursen ska även
innehålla
information
om
understödjande
behandlingsformer
vid
olika
sjukdomsyttringar samt hur människor och friska djur ska skyddas från de mindre
friska genom grupperings- och hygienåtgärder. En diskussion ska hållas om när
avlivning bör ske och hur beredskap för detta ska finnas på gårdarna, och även vikten
av att endast personer med reell kompetens utför avlivningar.
7. Läkemedelskunskap
Kursen ska innehålla information om de läkemedelssubstanser som kan komma i fråga
vid villkorad läkemedelsanvändning och de tillåtna indikationerna. Effekt, biverk-
ningar och karenstider ska beröras.
Kursdeltagarna ska också få allmän information om hur läkemedel ska hanteras vid
lagerhållning, förvaring av öppnade förpackningar, märkning, hållbarhet, hantering av
rester och avfall samt läkemedels känslighet för temperatur, sol och fuktighet.
SJVFS 2019:25
25
Kursen ska vidare innehålla information om användningen av läkemedel såsom
dosering, administrationssätt, risker och skyddsupplysningar. Informationen kan
innefatta såväl generella principer som särskilda saker att beakta för specifika
läkemedel.
Härutöver ska kursen även innehålla information om regler för kadaverhantering,
läkemedelsrester och miljöeffekter av läkemedel. Även läkemedelsrester i livsmedel
och kopplingen till dosering samt skillnaden mellan gränsvärde och karenstid ska
beröras.
8. Biverkningar och antibiotika-/anthelmentika-resistens
Förmedling av kunskap om de problem som kan uppstå vid läkemedelsanvändning vid
feldosering, förväxling av preparat, allergier hos patienter och användare eller
biverkningar vid normal användning.
Kursdeltagarna ska också få information om antibiotikaresistens, dess konsekvenser
idag och i framtiden samt hur resistensutveckling kan motverkas genom säker
hantering i det dagliga arbetet. Kursen ska också innehålla information om samhällets
uppfattning om villkorad läkemedelsanvändning och de risker för resistensutveckling
som systemet kan medföra.
9. Examen
För att kursdeltagarna ska få tillgodoräkna sig utbildningen som en sådan kurs som
anges i 5 kap. 8 § dessa föreskrifter ska han eller hon ha godkänts på ett skriftligt prov
som speglar alla ingående delar av utbildningen, alternativt flera prov som tillsammans
speglar hela utbildningen. Om en kursdeltagare har särskilda skäl för att inte genomgå
skriftlig examination får han eller hon, efter beslut av kursledaren, i stället genomgå
muntlig examination.