Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring (I kraft 2027-01-01)
Ändrar
Bemyndigande
I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse.
| Begrepp | Betydelse |
| Andra organiska | Organiska ämnen av biologiskt ursprung, dock ej |
| gödselmedel | stallgödsel, som kan användas som gödselmedel. |
| Betesmark | Mark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till bete. |
| Bruka ned | Bearbetning, efter gödselspridning, av jorden till ett djup av minst 10 cm. |
| Djurenhet | Begreppet djurenhet har samma betydelse som i miljöprövningsförordningen (2013:251). |
| Efterföljande vår- | Efterföljande vårsäsong börjar när förberedelser |
| säsong | kan starta inför vårbruket, dock tidigast den 1 januari. |
| Fasta gödselslag | Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som kan lagras till en höjd av minst 1 meter utan stödvägg. |
| Flytgödsel | Pumpbar stallgödsel med undantag av ren urin eller urin med inblandning av annan vätska. |
| Fånggrödor | Växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas i syfte att minska växtnäringsförluster efter huvudgrödans skörd. Detta inkluderar även mellangrödor, förutsatt att de odlas i samma syfte. |
| Förfruktseffekt | Den kvävemängd som föregående gröda ställer till efterföljande grödas förfogande. |
| Lerjord | Jord med ett lerinnehåll som är större än 15 viktprocent av finjorden (<2 millimeter) i matjordslagret. |
| Lättillgängligt | Kväve i formen nitrat, ammonium eller urea. |
kväve Mulljord Jord med ett innehåll av organiskt material som är större än 40 viktprocent i matjordslagret. Myllning Inblandning av gödsel i marken så att gödsel och jord får god kontakt. Inblandningen kan ske med myllningsaggregat eller jordbearbetningsredskap.
Ändringen innebär bland annat att en definition tagits bort.
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
| Begrepp | Betydelse Vid jordbearbetning ska redskapet nå ett djup av minst 5 cm. |
| Nedbrukning | Se bruka ned. |
| Obevuxen mark | Skördad mark utan etablerad (sådd och uppkommen) insådd, stubbearbetad mark, harvad mark, plöjd mark samt mark som är sådd men där grödan inte har kommit upp. |
| Operativ tillsyns- | Myndighet som utövar tillsyn direkt gentemot den |
| myndighet | som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd. |
| Stabilt svämtäcke | Ett täcke på gödselytan som har en skorpliknande yta och står emot normala vind- och regnförhållanden. Täcket ska vara sammanhängande utan fler öppna gödselytor än den eventuella öppna gödselyta som finns invid platsen för påfyllning. |
| Stallbalans | Växtnäringsbalans för djurhållningen. |
| Stallgödsel | Husdjurens träck eller urin med eventuell inblandning av foderrester, strömedel eller annan vätska såsom spillvatten, disk- och tvättvatten, pressaft från ensilage eller eventuell nederbörd uppsamlad på gödselplatta, rastgård och i behållare. Begreppet omfattar även de ingående delarna i behandlad form. |
| Stallgödselns lång- | Den långsiktiga kväveleverans från marken till |
| tidseffekt | grödan som en regelbunden stallgödselanvändning ger upphov till. |
| Träda | Åkermark där ingen gröda som är avsedd för skörd, bete eller gröngödsling har etablerats. |
| Vattendrag | Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm. |
| Växande gröda | En väl etablerad gröda sådd i normal tid och med normal utsädesmängd. Vid höstspridning i växande gröda ska grödan vara avsedd för övervintring och möjlig för skörd. Grödan anses som växande även om tillväxten tillfälligt har upphört på grund av låg temperatur. |
| Åkermark | Mark som är lämplig att plöja och som kan användas till växtodling eller bete. (SJVFS 2026:18). |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Områden som tillhör känsliga områden
I 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket anges känsliga områden enligt rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket . I bilaga 1 till dessa föreskrifter har sammanställts närmare vilka delar av Sverige som är känsliga områden. I bilaga 2 till dessa föreskrifter anges närmare vilka kustområden och delar av Skåne, Blekinge och Hallands län som är känsliga områden enligt 5 § 1 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. I bilaga 3 till dessa föreskrifter anges närmare vilka delar av Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län som är känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. (SJVFS 2015:21).
Har upphävts genom (SJVFS 2010:1).
Lagring av stallgödsel
I 6 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på minsta lagringskapacitet för stallgödsel. Från dessa krav undantas jordbruksföretag med högst två djurenheter i genomsnitt på årsbasis.
4 EGT L 375, 31.12.1991, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1991/676/2026-03-02, (Celex 1991L0676- 20260302).
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Inom känsliga områden ska, när det är relevant, följande faktorer ingå vid bestämning av lagringsvolym: 1. utsöndrad mängd träck och urin, varvid hänsyn ska tas till djurslag, produktionsinriktning, djurantal, foderstat och uppfödningsintensitet, 2. tillsats av strömedel, 3. vattentillskott genom spill-, disk- och rengöringsvatten samt i form av nederbörd som faller på lagringsytorna eller andra ytor som avvattnas till lagringsbehållaren och 4. omsättningsförluster som innebär minskning av gödselvolym under lagringsperioden i system med mycket strömedel. (SJVFS 2026:18).
Inom känsliga områden ska dokumentation finnas över hur lagringsvolymen i enlighet med 4 a § har beräknats. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig så länge beräkningen gäller för företaget. (SJVFS 2009:82).
I 7 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på utformning av lagringsutrymmen för stallgödsel. (SJVFS 2010:1).
Vid lagring av stallgödsel ska flytgödselbehållare och urinbehållare ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Om ett svämtäcke eller annan täckning på en behållare bryts eller skadas ska de återskapas snarast möjligt. (SJVFS 2010:1).
Påfyllning av urin och flytgödsel till urin- och flytgödselbehållare ska ske under täckning. Undantag gäller dock vid påfyllning som sker innan ett svämtäcke återskapats. (SJVFS 2010:1).
Påfyllning av icke pumpbar gödsel till urin- och flytgödselbehållare får ske ovanifrån förutsatt att öppningen i täckningen hålls så liten som möjligt för att minimera ammoniakförlusterna. (SJVFS 2010:1).
Bestämmelserna i 5 a–5 c §§ gäller enbart för jordbruksföretag med fler än tio djurenheter i 1. Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län, samt 2. slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län. I bilaga 4 till dessa föreskrifter anges vilka områden som ska anses som slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län. (SJVFS 2010:1).
Gödsellagring inne i stallbyggnad, exempelvis i ströbädd, får inräknas i utrymme för lagring av stallgödseln.
I utrymme för lagring av stallgödsel får mellanlagring direkt på mark utomhus inte inräknas.
Hantering och användning av gödselmedel
Begränsning av den mängd stallgödsel eller andra organiska gödselmedel
som får tillföras
Stallgödsel och andra organiska gödselmedel får inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal under en femårsperiod. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår. Första stycket gäller inte för jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt per år som inte tillför annan stallgödsel eller andra organiska gödselmedel än stallgödsel från den egna djurhållningen. (SJVFS 2026:18).
Har upphävts genom (SJVFS 2009:82).
Har upphävts genom (SJVFS 2026:18).
Har upphävts genom (SJVFS 2012:41).
Har upphävts genom (SJVFS 2012:41).
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Dokumentationsskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel eller
andra organiska gödselmedel
Jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska dokumentera följande uppgifter: 1. gödselslag, 2. mottagen mängd, 3. den mängd totalfosfor i kilogram som den mottagna gödseln motsvarar, 4. datum för mottagandet, och 5. leverantörens namn och en kontaktuppgift till leverantören. Dokumentationen ska sparas och vara tillgänglig i minst sex år. (SJVFS 2026:18).
Jordbruksföretag som för bort stallgödsel ska dokumentera följande uppgifter: 1. bortförd mängd, 2. den mängd totalfosfor i kilogram som den bortförda gödseln motsvarar, 3. datum för bortförandet, och 4. mottagarens namn och en kontaktuppgift till mottagaren. Dokumentationen ska sparas och vara tillgänglig i minst sex år. Kraven om dokumentation gäller inte för jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis. (SJVFS 2026:18).
Har upphävts genom (SJVFS 2009:82).
Begränsningar om var stallgödsel får spridas
Ytterligare bestämmelser om spridning av stallgödsel finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2020:2) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket. (SJVFS 2021:37).
Har upphävts genom (SJVFS 2021:37).
Mark som får räknas in i spridningsarealen
I spridningsarealen får följande mark räknas in: 1. åkermark inom jordbruksföretaget som är tillgänglig för spridning av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel. 2. betesmark om betesdjur finns på företaget. Den inräknade betesmarken får högst utgöra den andel av spridningsarealen som motsvarar betets andel av djurens foderstat under året. (SJVFS 2012:41).
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Areal som ligger i träda får inte räknas in i spridningsarealen. I spridningsarealen får inte heller räknas in åkermark där förbud mot spridning råder eller mark där spridning är olämplig, t.ex. på grund av närhet till ytvatten eller vattentäkt. (SJVFS 2005:74).
Ytterligare bestämmelser för känsliga områden
Inom känsliga områden får stallgödsel inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar spridningsareal och år. Kväve som förloras i samband med spridning får inte räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll. Tillförseln av stallgödsel får räknas som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal. (SJVFS 2010:55).
Inom känsliga områden ska den mängd lättillgängligt kväve som tillförs inför höstsådd anpassas till grödornas behov på hösten. Inför höstsådd av oljeväxter får högst 60 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och inför höstsådd av övriga grödor får högst 30 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras. (SJVFS 2021:37).
Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel begränsas så att den inte överstiger grödans behov med hänsyn till förväntad skördenivå och kväveleverans från marken på växtplatsen. På jordbruksföretag ska verksamhetsutövaren kunna visa hur behovet av gödselkväve för den förväntade skördenivån har beräknats. Beräkningen ska dokumenteras i en växtodlingsplan eller motsvarande och användas som utgångspunkt för gödslingen. Vid beräkningen ska hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, mulljord (om mulljord odlas) samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda. I bilaga 6 återges de poster som ska ingå vid beräkningen.
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Kraven på beräkning och dokumentation i andra stycket gäller inte för jordbruksföretag som brukar högst tio hektar åkermark. (SJVFS 2026:18).
Jordbruksföretag inom känsliga områden ska dokumentera den planerade tillförseln av fosfor via gödselmedel i en växtodlingsplan eller motsvarande. Dokumentationen ska sparas och vara tillgänglig i minst sex år. Kravet på dokumentation gäller inte för jordbruksföretag som brukar högst 30 hektar åkermark. (SJVFS 2026:18).
Ytterligare bestämmelser om spridning av avloppsslam finns i Naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket.
Försiktighetsmått vid spridning av gödsel
Bestämmelser som gäller i hela landet
Har upphävts genom (SJVFS 2009:82).
Mineralgödsel som innehåller urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom fyra timmar från spridningen. (SJVFS 2009:82).
Bestämmelser som gäller utanför känsliga områden
Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under perioden 1 december–28 februari ska brukas ned inom 12 timmar. (SJVFS 2009:82).
Bestämmelser som gäller i hela Blekinge, Skåne och Hallands län
Vid spridning av stallgödsel på obevuxen mark i Blekinge, Skåne och Hallands län ska nedmyllning ske inom fyra timmar. (SJVFS 2012:41).
I Blekinge, Skåne och Hallands län ska spridning av flytgödsel i växande gröda ske med någon av följande metoder: 1. bandspridningsteknik eller annan liknande teknik som innebär att gödseln direkt placeras på marken under växttäcket, 2. myllningsaggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln placeras direkt i marken, 3. teknik som innebär att 1 del gödsel späds ut med minst ½ del vatten före spridningen, eller 4. teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10 millimeter vatten. Bevattning ska påbörjas senast inom fyra timmar och vara avslutad inom tolv timmar efter det att spridningen inleddes. Om det regnar får regnmängden räknas från kravet på minst 10 millimeter vatten. (SJVFS 2012:41).
Bestämmelser som gäller för känsliga områden
Inom känsliga områden får inte 1. gödselmedel spridas på vattenmättad eller översvämmad mark, 2. gödselmedel spridas på snötäckt mark, eller 3. gödselmedel spridas på frusen mark. (SJVFS 2009:82).
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i begreppet spridning. (SJVFS 2009:82).
Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider 10 procent (10/100). Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i begreppet spridning. (SJVFS 2010:55).
Inom känsliga områden får inga gödselmedel spridas under tiden 1 november–28 februari. (SJVFS 2010:55).
Ytterligare bestämmelser för känsliga områden i Blekinge, Skåne och
Hallands län
I känsliga områden i Blekinge, Skåne och Hallands län är spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden 1 augusti– 31 oktober bara tillåten i växande gröda eller inför höstsådd av höstoljeväxter. På lerjordar är dock spridning även tillåten inför höstsådd av annan gröda än oljeväxter. Spridning i fånggröda är inte tillåten. Vilka delar av Blekinge, Skåne och Hallands län som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2012:41.)
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Med undantag från vad som sägs i 26 § första meningen får fasta gödselslag spridas i både växande gröda som inte är fånggröda och på obevuxen mark under tiden 1 oktober–31 oktober. Fastgödsel från fjäderfän får dock under tiden 1 oktober–31 oktober inte spridas på obevuxen mark. (SJVFS 2010:55).
Har upphävts genom (SJVFS 2021:37).
Fasta gödselslag som sprids på obevuxen mark under tiden 1 oktober–31 oktober ska brukas ned inom fyra timmar. Vilka delar av Blekinge, Skåne och Hallands län som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2012:41).
Har upphävts genom (SJVFS 2012:41).
Har upphävts genom (SJVFS 2021:37).
Ytterligare bestämmelser för de känsliga kustområdena, känsliga områden i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län samt Stockholms,
Södermanlands och Gotlands län
I de känsliga kustområdena, i känsliga områden i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län samt i Stockholms, Södermanlands och Gotlands län är spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden 1 augusti–31 oktober bara tillåten i växande gröda eller inför höstsådd. Spridning i fånggröda är inte tillåten. Vilka delar av Sverige som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2015:21).
Med undantag från vad som sägs i 28 a § första meningen får fasta gödselslag spridas i både växande gröda som inte är fånggröda och på obevuxen mark under tiden 1 oktober–31 oktober. Fastgödsel från fjäderfän får dock under tiden 1 oktober–31 oktober inte spridas på obevuxen mark. (SJVFS 2010:55).
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Har upphävts genom (SJVFS 2021:37).
Fasta gödselslag som sprids på obevuxen mark i de känsliga kustområdena, i känsliga områden i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län samt i Stockholms, Södermanlands och Gotlands län under tiden 1 oktober–31 oktober ska brukas ned inom 12 timmar. Vilka delar av Sverige som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2015:21).
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt till 23 a, 23 b, 26 c och
28 d §§ föreskrifterna
På mark där det är möjligt att bruka ned stallgödsel bör gödseln antingen brukas ned så snart som möjligt efter spridning eller spridas genom myllningsteknik.
Spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel bör dessutom undvikas före eller under helger om olägenheter för närboende kan befaras. (SJVFS 2009:82).
Krav för att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen
I 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns bestämmelser om att en viss andel av åkermarken i vissa områden ska vara höst- eller vinterbevuxen.
Godkända grödor för att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen är 1. vall, 2. höstoljeväxter, 3. höstsäd, 4. sockerbetor, fodersocker- och foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter, 5. fleråriga frukt- och bärodlingar, 6. energiskog, och 7. fånggrödor. Grödorna ska, utifrån arten och syftet med odlingen, vara sådda med normal utsädesmängd eller planterade med normal planttäthet. (SJVFS 2026:18).
Även bevuxen träda samt åkermark som lämnats obearbetad efter odling av spannmål eller oljeväxter får räknas som höst- eller vinterbevuxen åkermark. (SJVFS 2026:18).
För att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen ska huvudgrödor och sådana fånggrödor för vilka tillväxten kommer att avbrytas under efterföljande vårsäsong sås 1. senast den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och 2. senast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. (SJVFS 2026:18).
För att åkermark ska anses som höstbevuxen får tillväxten av vall, fleråriga frukt- och bärodlingar, energiskog samt fånggrödor sådda före den 1 augusti avbrytas 1. tidigast den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
2. tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. Som höstbevuxen åkermark får i Blekinge, Skåne och Hallands län även räknas fånggrödor i form av vitsenap och oljerättika sådda före den 20 augusti. Tillväxten av vitsenap och oljerättika får avbrytas tidigast i enlighet med första stycket punkten 2. Bevuxen träda och obearbetad åkermark efter spannmåls- och oljeväxtodling får bearbetas eller bekämpas kemiskt tidigast vid de tidpunkter som anges i första stycket. (SJVFS 2026:18).
För att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen får 1. tillväxten av fånggrödor sådda den 1 augusti eller senare avbrytas tidigast under efterföljande vårsäsong, och 2. tillväxten av vallar och fånggrödor som innehåller mer än en fjärdedel baljväxter med avseende på ytandelen av växttäcket avbrytas först under efterföljande vårsäsong.
Andra bestämmelser om stallgödsel och andra organiska gödselmedel
Bestämmelser som berör stallgödsel och andra organiska gödselmedel i syfte att förhindra smittspridning finns i 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) , 2. Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen , 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2026:2) om befattning med animaliska biprodukter och om införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur. (SJVFS 2026:18).
Undantag
Den operativa tillsynsmyndigheten får i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 23–23 b §§, 24 § 2 och 3, 25–26 a §§, 26 c §, 28 a och 28 b §§ samt 28 d § om omständighet har uppstått som verksamhetsutövaren varken kunnat eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Undantag får dock inte lämnas om verksamhetsutövaren på
5 EUT L 300, 14.11.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1069/oj, (Celex 32009R1069). 6 EUT L 54, 26.2.2011, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/142/oj, (Celex 32011R0142).
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
egen hand kan fullgöra det som åligger honom eller henne eller om verksamhetsutövaren kan uppdra åt någon annan att göra det. Utöver vad som sägs i första stycket får den operativa tillsynsmyndigheten även medge undantag från nedmyllningskravet i 23 b § om det behövs på grund av särskilt hög risk för jordflykt på våren. (SJVFS 2012:41).
Har upphävts genom (SJVFS 2010:55).
Jordbruksverket får i enskilda fall medge undantag från 20 § i samband med odling av grödor i sanerande syfte på fält där Jordbruksverket beslutar om bekämpningsåtgärder mot växtskadegörare. (SJVFS 2021:37).
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2027. De allmänna råden ska börja gälla samma dag.
JOHAN LÖWENADLER DAVIDSSON
Hanna Lindgren
(Miljöregelenheten)
7 SJVFS 2026:18.
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 1 Känsliga områden
Bilaga 1 Känsliga områden
Av 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket framgår att Gotlands, Stockholms och Södermanlands län är känsliga områden. Därutöver är följande områden känsliga områden.
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Uppsala Håbo Alla
| Knivsta | Alla |
| Heby | Västerlövsta Huddunge Vittinge Nora Östervåla Harbo |
| Tierp | Tolfta Vendel Tegelsmora Tierp Västland |
| Uppsala | Uppsala domkyrkoförs. Helga Trefaldighet Gamla Uppsala Vaksala Danmark Funbo Hagby Ramsta Balingsta Västeråker Dalby Uppsala-Näs Läby Vänge Åland Skogs-Tibble Järlåsa Jumkil Börje Åkerby Bälinge 23 |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 1 Känsliga områden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Skuttunge Tensta Lena Ärentuna Björklinge Viksta Knutby Faringe Almunge Gottsunda Stavby Tuna Rasbo Rasbokil Enköping Alla Östhammar Alunda Morkarla Östergötland Ödeshög Stora Åby Svanshals Västra Tollstad Heda Rök
| Åtvidaberg | Grebo Värna Björsäter Hannäs |
| Finspång | Risinge |
| Valdemarsvik | Alla |
| Linköping | Alla |
| Norrköping | Alla |
| Söderköping | Alla |
| Motala | Motala Brunneby Klockrike Älvestad Fornåsa Lönsås Ekebyborna Ask Varv och Styra Västra Stenby Fivelstad |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 1 Känsliga områden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Vadstena Alla Mjölby Alla Jönköping Jönköping Hakarp Huskvarna Svarttorp Lekeryd Rogberga Öggestorp Nässjö Forserum Kalmar Torsås Torsås Söderåkra
| Mörbylånga | Alla |
| Mönsterås | Alla |
| Kalmar | Alla |
| Nybro | Kristvalla S:t Sigfrid |
| Oskarshamn | Oskarshamn Misterhult Döderhult |
| Västervik | Alla |
| Borgholm | Alla |
Blekinge Olofström Jämshög
| Karlskrona | Karlskrona stadsförs. Aspö Lyckå Kristianopel Jämjö Torhamn Sturkö Ramdala Rödeby Fridlevstad Sillhövda Nättraby Hasslö |
| Ronneby | Ronneby Listerby Bräkne-Hoby |
| Karlshamn | Karlshamn Hällaryd Åryd Asarum 25 |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 1 Känsliga områden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Mörrum Elleholm Sölvesborg Alla Skåne Svalöv Alla
| Staffanstorp | Alla |
| Burlöv | Alla |
| Vellinge | Alla |
| Östra Göinge | Knislinge Gryt Kviinge Emmislöv |
| Bjuv | Alla |
| Kävlinge | Alla |
| Lomma | Alla |
| Svedala | Alla |
| Skurup | Alla |
| Sjöbo | Alla |
| Hörby | Alla |
| Höör | Alla |
| Tomelilla | Alla |
| Bromölla | Gualöv Ivetofta |
| Perstorp | Alla |
| Klippan | Alla |
| Åstorp | Alla |
| Båstad | Alla |
| Malmö | Alla |
| Lund | Alla |
| Landskrona | Alla |
| Helsingborg | Alla |
| Höganäs | Alla |
| Eslöv | Alla |
| Ystad | Alla |
| Trelleborg | Alla |
| Kristianstad | Kristianstads Heliga Trefaldighet Norra Åsum Äsphult Träne-Djurröd Vä-Skepparslöv Köpinge Nosaby |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 1 Känsliga områden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Fjälkestad Österslöv Araslöv Åhus Nymö Bäckaskog Fjälkinge Gustav Adolf-Rinkaby Maglehem Hörröd Huaröd Degeberga Vittskövle Östra Vram Västra Vram Linderöd Everödsbygden
| Simrishamn | Alla |
| Ängelholm | Alla |
| Hässleholm | Hässleholm Ignaberga Stoby-Norra Sandby Vinslöv Gumlösa Sörby Nävlinge Hästveda Farstorp Norra Åkarp Vankiva Norra Mellby Häglinge Brönnestad Matteröd Finja Västra Torup |
Halland Hylte Drängsered
| Halmstad | Alla |
| Laholm | Alla |
| Falkenberg | Falkenberg Skrea Abild 27 |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 1 Känsliga områden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Asige Årstad Slöinge Eftra Stafsinge Morup Ljungby Vinberg Alfshög Vessige Askome Köinge Svartrå Okome Gällared Krogsered Varberg Alla Kungsbacka Alla Västra Götaland Härryda Landvetter Råda
| Partille | Alla |
| Öckerö | Alla |
| Stenungsund | Alla |
| Tjörn | Alla |
| Orust | Alla |
| Sotenäs | Alla |
| Munkedal | Alla |
| Tanum | Alla |
| Dals-Ed | Gesäter Rölanda |
| Färgelanda | Alla |
| Ale | Alla |
| Lerum | Stora Lundby |
| Vårgårda | Lena Hol Algutstorp |
| Grästorp | Alla |
| Essunga | Alla |
| Gullspång | Amnehärad Södra Råda |
| Bengtsfors | Ödskölt Bäcke |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 1 Känsliga områden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
| Mellerud | Alla |
| Lilla Edet | Alla |
| Mark | Kinna Sätila Hyssna Hajom Berghem Fotskäl Tostared Surteby-Kattunga Öxnevalla Horred Istorp |
| Herrljunga | Bråttensby Eggvena Fölene Remmene Källunga Mjäldrunga |
| Vara | Alla |
| Götene | Alla |
| Tibro | Tibro |
| Töreboda | Töreboda Fredsberg Bäck Fägre |
| Göteborg | Alla |
| Mölndal | Alla |
| Kungälv | Alla |
| Lysekil | Alla |
| Uddevalla | Alla |
| Strömstad | Alla |
| Vänersborg | Alla |
| Trollhättan | Alla |
| Alingsås | Alingsås Stora Mellby Magra Långared Erska |
| Ulricehamn | Kärråkra Möne |
| Åmål | Åmål 29 |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 1 Känsliga områden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Mo Tösse med Tydje Ånimskog Fröskog
| Mariestad | Alla |
| Lidköping | Alla |
| Skara | Alla |
| Skövde | Alla |
| Hjo | Mofalla Fridene Korsberga |
| Tidaholm | Tidaholm Daretorp Velinga Baltak Fröjered Valstad Dimbo-Ottravad Varv Acklinga Hömb Kungslena |
| Falköping | Falköping Friggeråker Hällestad-Trävattna Floby Sörby Gökhem Ullene Vilske-Kleva Marka Göteve Grolanda-Jäla Börstig Kinneved Luttra Karleby Åsle Tiarp Mularp Slöta Skörstorp |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 1 Känsliga områden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Högstena Dala Borgunda Stenstorp Brunnhem Segerstad Södra Kyrketorp Valtorp Håkantorp Torbjörntorp Gudhem Östra Tunhem Ugglum Bjurum Broddetorp Värmland Kil Alla
| Hammarö | Alla |
| Forshaga | Forshaga |
| Grums | Grums Borgvik Ed |
| Sunne | Västra Ämtervik Östra Ämtervik |
| Karlstad | Karlstads domkyrkoförs. Grava Norrstrand Östra Fågelvik Väse Nyed Alster Nor Segerstad Västerstrand |
| Kristinehamn | Kristinehamn Visnums-Kil Visnum Ölme |
| Säffle | Säffle Tveta Bro Botilsäter Ölserud 31 |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 1 Känsliga områden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Millesvik Eskilsäter Ny-Huggenäs Kila Örebro Lekeberg Kräcklinge Hackvad Edsberg
| Hallsberg | Hallsberg Viby Sköllersta |
| Örebro | Alla |
| Kumla | Alla |
| Lindesberg | Lindesberg Näsby Fellingsbro |
Västmanland Surahammar Alla
| Kungsör | Alla |
| Hallstahammar | Alla |
| Norberg | Karbenning |
| Västerås | Alla |
| Sala | Sala Västerfärnebo Fläckebo Norrby Tärna Kumla Kila |
| Köping | Alla |
| Arboga | Alla |
Dalarna Säter Säter Stora Skedvi Gustafs Hedemora Alla Avesta Folkärna
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 2 Känsliga kustområden
Bilaga 2 Känsliga kustområden
Kustområden och delar av Blekinge, Skåne och Hallands län som är känsliga områden enligt 5 § 1 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket.
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Stockholm Vallentuna Vada Össeby–Garn Angarn
| Österåker | Alla |
| Värmdö | Alla |
| Huddinge | Alla |
| Botkyrka | Grödinge Tumba |
| Haninge | Alla |
| Tyresö | Alla |
| Täby | Alla |
| Danderyd | Alla |
| Stockholms stad | Alla |
| Södertälje | Södertälje–Tveta Östertälje Överjärna Ytterjärna Hölö Mörkö Västertälje |
| Nacka | Alla |
| Sundbyberg | Alla |
| Solna | Alla |
| Lidingö | Alla |
| Vaxholm | Alla |
| Norrtälje | Norrtälje–Malsta Björkö–Arholma Väddö Singö Häverö Edebo Ununge Skederid Husby–Sjuhundra Lohärad 33 |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 2 Känsliga kustområden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Estuna Söderby–Karl Roslags–Bro Vätö Rådmansö Frötuna Blidö Länna Riala Nynäshamn Alla Södermanland Nyköping Lunda Tuna Tunaberg Bergshammar Nyköpings S:t Nicolai Nyköpings Alla Helgona församling med Svärta Tystbergabygden Trosa Alla Oxelösund Alla Östergötland Norrköping Kvarsebo Krokek Kvillinge Norrköpings Östra Eneby Norrköpings Hedvig Styrstad Dagsberg Östra Stenby Konungsund Furingstad Tåby Kuddby Östra Husby Häradshammar Jonsberg Rönö Östra Ny Å Svärtinge Söderköping Skönberga S:t Anna Valdemarsvik Alla
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 2 Känsliga kustområden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Kalmar Torsås Torsås Söderåkra
| Mörbylånga | Alla |
| Kalmar | Alla |
| Nybro | S:t Sigfrid |
| Mönsterås | Alla |
| Oskarshamn | Oskarshamn Döderhult Misterhult |
| Västervik | Hjorted Västrum Gladhammar Hallingeberg Törnsfall Gamleby Odensvi Lofta Loftahammar Överum Ukna Västra Ed Västervik |
| Borgholm | Alla |
Blekinge Olofström Jämshög
| Karlskrona | Karlskrona stadsförs. Aspö Lyckå Kristianopel Jämjö Torhamn Sturkö Ramdala Rödeby Fridlevstad Sillhövda Nättraby Hasslö |
| Ronneby | Ronneby Listerby Bräkne-Hoby |
| Karlshamn | Karlshamn Hällaryd 35 |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 2 Känsliga kustområden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Åryd Asarum Mörrum Elleholm Sölvesborg Alla Skåne Svalöv Alla
| Staffanstorp | Alla |
| Burlöv | Alla |
| Vellinge | Alla |
| Östra Göinge | Knislinge Gryt Kviinge Emmislöv |
| Bjuv | Alla |
| Kävlinge | Alla |
| Lomma | Alla |
| Svedala | Alla |
| Skurup | Alla |
| Sjöbo | Alla |
| Hörby | Alla |
| Höör | Alla |
| Tomelilla | Alla |
| Bromölla | Gualöv Ivetofta |
| Perstorp | Alla |
| Klippan | Alla |
| Åstorp | Alla |
| Båstad | Alla |
| Malmö | Alla |
| Lund | Alla |
| Landskrona | Alla |
| Helsingborg | Alla |
| Höganäs | Alla |
| Eslöv | Alla |
| Ystad | Alla |
| Trelleborg | Alla |
| Kristianstad | Kristianstads Heliga Trefaldighet Norra Åsum Äsphult Träne-Djurröd Vä-Skepparslöv |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 2 Känsliga kustområden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Köpinge Nosaby Fjälkestad Österslöv Araslöv Åhus Nymö Bäckaskog Fjälkinge Gustav Adolf-Rinkaby Maglehem Hörröd Huaröd Degeberga Vittskövle Östra Vram Västra Vram Linderöd Everödsbygden
| Simrishamn | Alla |
| Ängelholm | Alla |
| Hässleholm | Hässleholm Ignaberga Stoby-Norra Sandby Vinslöv Gumlösa Sörby Nävlinge Hästveda Farstorp Norra Åkarp Vankiva Norra Mellby Häglinge Brönnestad Matteröd Finja Västra Torup |
Halland Hylte Drängsered
| Halmstad | Alla |
| Laholm | Alla |
| Falkenberg | Falkenberg 37 |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 2 Känsliga kustområden
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Skrea Abild Asige Årstad Slöinge Eftra Stafsinge Morup Ljungby Vinberg Alfshög Vessige Askome Köinge Svartrå Okome Gällared Krogsered Varberg Alla Kungsbacka Alla Västra Götaland Härryda Landvetter Råda
| Partille | Alla |
| Öckerö | Alla |
| Stenungsund | Alla |
| Tjörn | Alla |
| Orust | Alla |
| Sotenäs | Alla |
| Munkedal | Alla |
| Tanum | Tanum Lur Kville Fjällbacka Bottna Svenneby |
| Göteborg | Alla |
| Mölndal | Alla |
| Kungälv | Alla |
| Lysekil | Alla |
| Uddevalla | Alla |
| Strömstad | Alla |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 3
Känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Bilaga 3 Känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
De delar av Stockholms och Södermanlands län som inte angetts i bilaga 2 är känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.
Nedan anges de delar av Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län som är känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Uppsala Håbo Alla
| Knivsta | Alla |
| Heby | Västerlövsta Huddunge Vittinge Nora Östervåla Harbo |
| Tierp | Tolfta Vendel Tegelsmora Tierp Västland |
| Uppsala | Uppsala domkyrkoförs. Helga Trefaldighet Gamla Uppsala Vaksala Danmark Funbo Hagby Ramsta Balingsta Västeråker Dalby Uppsala-Näs Läby Vänge Åland Skogs-Tibble Järlåsa Jumkil 39 |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 3 Känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Börje Åkerby Bälinge Skuttunge Tensta Lena Ärentuna Björklinge Viksta Knutby Faringe Almunge Gottsunda Stavby Tuna Rasbo Rasbokil Enköping Alla Östhammar Alunda Morkarla Östergötland Ödeshög Stora Åby Svanshals Västra Tollstad Heda Rök
| Åtvidaberg | Grebo Värna Björsäter Hannäs |
| Finspång | Risinge |
| Linköping | Alla |
| Norrköping | Norrköpings S:t Olai Norrköpings Matteus Norrköpings Borg Norrköpings S:t Johannes Tingstad Kullerstad Vånga Skärkind Kimstad Simonstorp Vrinnevi |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 3 Känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
| Söderköping | S:t Laurentii Drothem Västra Husby Gårdeby Östra Ryd |
| Motala | Motala Brunneby Klockrike Älvestad Fornåsa Lönsås Ekebyborna Ask Varv och Styra Västra Stenby Fivelstad |
| Vadstena | Alla |
| Mjölby | Alla |
Jönköping Jönköping Hakarp Huskvarna Svarttorp Lekeryd Rogberga Öggestorp Nässjö Forserum Kalmar Nybro Kristvalla Västervik Dalhem Blackstad Västra Götaland Tanum Naverstad-Mo
| Dals-Ed | Gesäter Rölanda |
| Färgelanda | Alla |
| Ale | Alla |
| Lerum | Stora Lundby |
| Vårgårda | Lena Hol Algutstorp |
| Grästorp | Alla |
| Essunga | Alla |
| Gullspång | Amnehärad Södra Råda |
| Bengtsfors | Ödskölt 41 |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 3 Känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Bäcke
| Mellerud | Alla |
| Lilla Edet | Alla |
| Mark | Kinna Sätila Hyssna Hajom Berghem Fotskäl Tostared Surteby-Kattunga Öxnevalla Horred Istorp |
| Herrljunga | Bråttensby Eggvena Fölene Remmene Källunga Mjäldrunga |
| Vara | Alla |
| Götene | Alla |
| Tibro | Tibro |
| Töreboda | Töreboda Fredsberg Bäck Fägre |
| Vänersborg | Alla |
| Trollhättan | Alla |
| Alingsås | Alingsås Stora Mellby Magra Långared Erska |
| Ulricehamn | Kärråkra Möne |
| Åmål | Åmål Mo Tösse med Tydje Ånimskog Fröskog |
| Mariestad | Alla |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 3 Känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
| Lidköping | Alla |
| Skara | Alla |
| Skövde | Alla |
| Hjo | Mofalla Fridene Korsberga |
| Tidaholm | Tidaholm Daretorp Velinga Baltak Fröjered Valstad Dimbo-Ottravad Varv Acklinga Hömb Kungslena |
| Falköping | Falköping Friggeråker Hällestad-Trävattna Floby Sörby Gökhem Ullene Vilske-Kleva Marka Göteve Grolanda-Jäla Börstig Kinneved Luttra Karleby Åsle Tiarp Mularp Slöta Skörstorp Högstena Dala Borgunda Stenstorp Brunnhem 43 |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 3 Känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Segerstad Södra Kyrketorp Valtorp Håkantorp Torbjörntorp Gudhem Östra Tunhem Ugglum Bjurum Broddetorp Värmland Kil Alla
| Hammarö | Alla |
| Forshaga | Forshaga |
| Grums | Grums Borgvik Ed |
| Sunne | Västra Ämtervik Östra Ämtervik |
| Karlstad | Karlstads domkyrkoförs. Grava Norrstrand Östra Fågelvik Väse Nyed Alster Nor Segerstad Västerstrand |
| Kristinehamn | Kristinehamn Visnums-Kil Visnum Ölme |
| Säffle | Säffle Tveta Bro Botilsäter Ölserud Millesvik Eskilsäter Ny-Huggenäs Kila |
Örebro Lekeberg Kräcklinge
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 3 Känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Län Kommun Församling utifrån 2004 års församlingsindelning
Hackvad Edsberg
| Hallsberg | Hallsberg Viby Sköllersta |
| Örebro | Alla |
| Kumla | Alla |
| Lindesberg | Lindesberg Näsby Fellingsbro |
Västmanland Surahammar Alla
| Kungsör | Alla |
| Hallstahammar | Alla |
| Norberg | Karbenning |
| Västerås | Alla |
| Sala | Sala Västerfärnebo Fläckebo Norrby Tärna Kumla Kila |
| Köping | Alla |
| Arboga | Alla |
Dalarna Säter Säter Stora Skedvi Gustafs Hedemora Alla Avesta Folkärna
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 4 Slättbygder
Bilaga 4 Slättbygder
Områden som är att anse som slättbygder i Värmlands, Örebro och Västmanlands län enligt 5 d § föreskrifterna
Län Kommun Församling, enligt 2004 års församlingsindelning
Värmland Kil Stora Kil Frykerud
| Hammarö | Hammarö |
| Forshaga | Forshaga Nedre Ullerud |
| Grums | Grums Borgvik Ed |
| Karlstad | Karlstads domkyrkoförsamling Norrstrand Östra Fågelvik Väse Nyed Alster Grava Nor Segerstad Västerstrand |
| Kristinehamn | Alla |
| Säffle | Säffle Tveta Bro Botilsäter Ölserud Millesvik Eskilsäter Ny–Huggenäs Gillberga Kila |
Örebro Lekeberg Hidinge Knista Kräcklinge
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 4 Slättbygder
Län Kommun Församling, enligt 2004 års församlingsindelning
Hackvad Edsberg
| Hallsberg | Hallsberg Viby Sköllersta |
| Örebro | Örebro Nikolai Örebro Olaus Petri Längbro Almby Mosjö Täby Tysslinge Axberg Asker Stora Mellösa Norrbyås Gällersta Glanshammar Mikael Adolfsberg |
| Kumla | Alla |
| Lindesberg | Näsby Fellingsbro |
Västmanland Kungsör Alla
| Hallstahammar | Alla |
| Västerås | Alla |
| Sala | Alla |
| Köping | Köping Himmeta–Bro Kolsva Odensvi Munktorp |
| Arboga | Alla |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 5
Har upphävts genom (SJVFS 2012:41).
Bilaga 5
Har upphävts genom (SJVFS 2012:41).
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 6 Beräkning av kvävegödslingsbehovet
Bilaga 6 Beräkning av kvävegödslingsbehovet
Poster KG KVÄVE PER HEKTAR
Rekommenderad kvävegiva för aktuell gröda vid den förväntade skördenivån För att kunna skatta möjlig skördenivå ska historiska skördeuppgifter användas eller göras med utgångspunkt från markbeskaffenhet (jordart, markförhållanden), klimat, möjlighet till bevattning, markanvändning, jordbruksmetoder och normal tidpunkt för sådd. ………………… Gör justering genom avdrag för följande:
Nettomineralisering av markens förråd av organiskt kväve genom
- Stallgödselns långtidseffekt* - ………………… - Förfruktseffekt från föregående gröda Hänsyn tas även till kväveverkan från gröngödslings- och fånggrödor - ………………… - Mulljord - ………………… Planerad tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda Kväveverkan från dessa gödselmedel ska värderas med hänsyn till gödselslag, mängd, spridningsteknik och spridningstidpunkt. - ………………… Årets beräknade behov av mineralgödselkväve eller annan kompletteringsgödsling med kväve = ………………… *Vid beräkning av gödslingsbehovet till vall behöver inte hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt.
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 7 Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika djurslag och olika lagringstider
8
Bilaga 7 Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika djurslag och olika lagringstider
Allmänna råd till 6 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket samt 4 a § föreskrifterna
Producerad mängd gödsel per djurplats vid olika lagringstid (m )
a) b)
Djurslag Fastgödsel Urin + gödselvatten Flytgödsel
Beräkningsenhet Lagringstid (månader) Lagringstid (månader) Lagringstid (månader)
6 8 10 12 6 8 10 12 6 8 10 12
c) Mjölkko, 8 000 kg ECM /år 7,1 9,5 11,9 14,3 4,4 5,9 7,3 8,8 14,5 19,4 24,2 29,1 c) Mjölkko, 10 000 kg ECM /år 7,2 9,6 12,0 14,4 4,5 6,0 7,5 9,0 14,8 19,7 24,6 29,5 c) Mjölkko, 12 000 kg ECM /år 8,0 10,7 13,4 16,1 5,1 6,8 8,5 10,2 16,6 22,1 27,6 33,1 c) Mjölkko EKO, 8 000 kg ECM /år 6,6 8,8 11,0 13,2 4,0 5,4 6,7 8,0 13,4 17,8 22,3 26,7 c) Mjölkko EKO, 10 000 kg ECM /år 7,4 9,9 12,3 14,8 4,6 6,1 7,7 9,2 15,2 20,2 25,3 30,3 d) Diko inkl. kalv upp till 6 mån 4,0 5,3 6,6 7,9 2,8 3,8 4,7 5,7 7,5 9,9 12,4 14,9 Mellankalv 2–8 mån, 2,0 omg./år 2,3 3,1 3,9 4,7 1,6 2,1 2,6 3,2 4,1 5,5 6,8 8,2 Kviga mjölkras <1 år (2–12 mån), 1,0 omg./år 1,6 2,1 2,6 3,1 1,0 1,4 1,7 2,1 2,7 3,7 4,6 5,5
Ändringen innebär bland annat att raden Diko, totalt 12 mån, tas bort från tabellen för djupströgödsel på sida 54.
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 7 Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika djurslag och olika lagringstider
Producerad mängd gödsel per djurplats vid olika lagringstid (m )
a) b)
Djurslag Fastgödsel Urin + gödselvatten Flytgödsel
Beräkningsenhet Lagringstid (månader) Lagringstid (månader) Lagringstid (månader)
6 8 10 12 6 8 10 12 6 8 10 12
Kviga mjölkras >1 år (12–24 mån), 1,0 omg./år 2,9 3,8 4,8 5,7 2,2 2,9 3,6 4,4 5,4 7,2 9,0 10,8 Intensiv tjur mjölkras, 2–16 mån, 0,86 omg./år 2,6 3,5 4,4 5,3 1,8 2,4 3,0 3,6 4,7 6,2 7,8 9,4 Extensiv tjur mjölkras, 2–20 mån, 0,67 omg./år 3,0 4,0 5,0 6,0 2,0 2,6 3,3 4,0 5,3 7,1 8,9 10,6 Stut mjölkras 2–24 mån, 0,55 omg./år 2,7 3,7 4,6 5,5 2,1 2,8 3,5 4,2 5,1 6,9 8,6 10,3 d) Rekryteringskviga köttras 6–8 mån, 1,0 omg./år 2,5 3,3 4,1 5,0 1,9 2,5 3,2 3,8 4,7 6,2 7,8 9,3 Slaktkviga lätt köttras 6–22 mån, 0,75 omg./år 3,0 4,0 5,0 6,0 2,2 3,0 3,7 4,5 5,6 7,5 9,3 11,2 e) Intensiv tjur lätt köttras, 6–13 mån, 1,0 omg./år 3,0 3,5 3,5 3,5 1,6 1,9 2,1 2,3 5,2 6,1 6,2 6,3 Extensiv tjur lätt köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år 3,4 4,5 5,6 6,7 2,2 3,0 3,7 4,5 6,1 8,2 10,2 12,2 Stut lätt köttras, 6–22 mån, 0,75 omg./år 3,5 4,7 5,9 7,0 2,7 3,6 4,5 5,4 6,7 8,9 11,1 13,4 Slaktkviga tung köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år 3,2 4,3 5,3 6,4 2,6 3,4 4,3 5,1 6,1 8,1 10,2 12,2 e) Intensiv tjur tung köttras, 6–13 mån, 1,0 omg./år 3,4 4,0 4,0 4,0 1,9 2,3 2,5 2,7 6,0 7,0 7,1 7,3 Extensiv tjur tung köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år 3,7 4,9 6,1 7,4 2,5 3,3 4,1 5,0 6,7 9,0 11,2 13,5 Stut tung köttras, 6–18 mån, 1,0 omg./år 3,7 4,9 6,2 7,4 3,0 4,0 5,0 6,0 7,2 9,5 11,9 14,3
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 7 Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika djurslag och olika lagringstider
Producerad mängd gödsel per djurplats vid olika lagringstid (m )
a) b)
Djurslag Fastgödsel Urin + gödselvatten Flytgödsel
Beräkningsenhet Lagringstid (månader) Lagringstid (månader) Lagringstid (månader)
6 8 10 12 6 8 10 12 6 8 10 12
Get 800 kg mjölk 0,8 1,1 1,4 1,7 0,6 0,8 1,0 1,2 1,2 1,6 2,0 2,4
Slaktgris 3,0 omg./år (30–120 kg) 0,4 0,5 0,6 0,7 0,9 1,2 1,4 1,7 1,4 1,9 2,4 2,8 Slaktgris EKO (25–110 kg) 0,5 0,6 0,8 1,0 0,6 0,8 1,0 1,2 1,5 2,0 2,5 3,0 Digivande sugga (inkl. 10,7 smågrisar till 10 kg per omgång) 1,9 2,5 3,1 3,7 2,3 3,1 3,9 4,7 5,0 6,7 8,3 10,0 Sinsugga 0,6 0,8 1,0 1,2 0,9 1,2 1,4 1,7 1,5 2,1 2,6 3,1 Avvanda smågrisar (10–30 kg) 0,16 0,21 0,27 0,32 0,28 0,37 0,47 0,56 0,49 0,65 0,82 0,98 Galt 0,6 0,8 0,9 1,1 0,5 0,7 0,9 1,0 1,8 2,4 3,0 3,6
Kletgödsel
Värphöns 100 st, inredd bur 1,6 2,1 2,6 3,1 1,9 2,6 3,2 3,9 4,8 6,4 8,0 9,6 Värphöns 100 st, frigående 1,5 2,0 2,5 3,0 2,1 2,8 3,4 4,1 5,1 6,8 8,5 10,2 Värphöns EKO 100 st 1,5 2,0 2,5 3,0 2,1 2,8 3,4 4,1 - - - - Unghöns 100 st,0–16 v 2,2 omg./år 0,4 0,6 0,7 0,9 0,6 0,8 1,0 1,2 1,5 2,0 2,5 3,0 Unghöns 100 st,0–16 v EKO 0,5 0,6 0,8 0,9 0,7 0,9 1,1 1,3 - - - -
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 7 Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika djurslag och olika lagringstider
Producerad mängd gödsel per djurplats vid olika lagringstid (m )
a) b)
Djurslag Fastgödsel Urin + gödselvatten Flytgödsel
Beräkningsenhet Lagringstid (månader) Lagringstid (månader) Lagringstid (månader)
6 8 10 12 6 8 10 12 6 8 10 12
Kanin (chinchilla) avelshona + 32 ungar/år 0,4 0,5 0,7 0,8 - - - - - - - - Mink, avelshona (inkl. hane) samt 4,5–5 valpar/år 0,04 0,05 0,06 0,07 - - - - - - - a) Volymvikt för fastgödsel: Nöt, sugga och slaktsvin 750 kg/m3; värphöns och unghöns 900 kg/m3. Ts-halt: Nöt 18 %, svin 24 %, värphöns och unghöns 30 %. b) Volymvikt för flytgödsel: 1 000 kg/m3. Ts-halt före tillskott av nederbörd: Mjölkkor 9 %, övriga nöt 10 %, slaktsvin 6 %, sugga 8 %, sinsugga 10 %, värphöns och unghöns 12 %. c) ECM = energikorrigerad mjölk. d) Detta är ett viktat medelvärde för lätt och tung köttras samt vinter- och vårkalvning (45% lätt ras vårkalvning,22% lätt ras vinterkalvning, 22% tung ras vårkalvning och 11% tung ras vinterkalvning). e) Uppfödningstiden är 7 månader och stallplatsen är tom resterande 5 månader av året. Antalet omgångar, smågrisar, ungar, valpar och lamm anges som ett årsgenomsnitt.
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 7
Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika djurslag och olika lagringstider
a)
Djupströgödsel
| Djurslag | Lagringstid (månader) |
|---|---|
| Beräkningsenhet | 6 8 10 12 |
| Slaktkyckling 100 st, 7,0 omg./år 0,7 | 1,0 1,2 1,5 |
b)
| Kalkon 100 st, 2,3 omg./år | 2,4 3,1 3,9 4,7 |
| Kalkonhöna 100 st 0–10 v, 2,3 omg./år | 1,0 1,4 1,7 2,1 |
| Kalkontupp 100 st 0–19 v, 2,3 omg./år | 3,7 4,9 6,1 7,3 |
| Struts för köttproduktion | 0,2 0,3 0,4 0,5 |
| Häst, fritid (500 kg) | 5,0 6,6 8,3 9,9 |
| Häst, ponny (300 kg) | 3,5 4,7 5,9 7,1 |
| Får, 6 mån stallperiod | 1,0 1,4 1,7 2,0 |
| Get, 800 kg mjölk | 1,1 1,4 1,8 2,1 |
c)
Mjölkko, 8 000 kg ECM /år 14,4 19,2 23,9 28,7
c)
Mjölkko, 10 000 kg ECM /år 14,6 19,5 24,4 29,3
c)
Mjölkko, 12 000 kg ECM /år 15,3 20,3 25,4 30,5
c)
Mjölkko EKO, 8 000 kg ECM /år 14,0 18,6 23,3 27,9
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 7 Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika djurslag och olika lagringstider
a)
Djupströgödsel
Djurslag Lagringstid (månader)
Beräkningsenhet 6 8 10 12
c) Mjölkko EKO, 10 000 kg ECM /år 14,8 19,7 24,6 29,5 b)
| Diko inkl. kalv upp till 6 mån | 4,0 5,3 6,6 7,9 |
| Mellankalv 2–8 mån, 2,0 omg./år | 2,8 3,7 4,6 5,6 |
| Kviga mjölkras <1 år (2–12 mån), 1,0 omg./år | 1,5 2,0 2,5 3,1 |
| Kviga mjölkras >1 år (12–24 mån), 1,0 omg./år | 3,1 4,2 5,2 6,3 |
| Intensiv tjur mjölkras, 2–16 mån, 0,86 omg./år | 3,8 5,1 6,3 7,6 |
| Extensiv tjur mjölkras, 2–20 mån, 0,67 omg./år | 3,8 5,0 6,3 7,5 |
| Stut mjölkras 2–24 mån, 0,55 omg./år | 3,0 4,0 5,0 6,0 |
b)
Rekryteringskviga köttras 6–8 mån, 1,0 omg./år 3,3 4,4 5,4 6,5
Slaktkviga lätt köttras 6–22 mån, 0,75 omg./år 4,3 5,7 7,2 8,6
e)
| Intensiv tjur lätt köttras, 6–13 mån, 1,0 omg./år | 6,0 7,0 7,0 7,0 |
| Extensiv tjur lätt köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år | 6,2 8,3 10,3 12,4 |
| Stut lätt köttras, 6–22 mån, 0,75 omg./år | 5,3 7,0 8,8 10,5 |
| Slaktkviga tung köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år | 4,3 5,7 7,1 8,6 |
e)
Intensiv tjur tung köttras, 6–13 mån, 1,0 omg./år 7,1 8,2 8,2 8,2
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 7
Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika djurslag och olika lagringstider
a)
Djupströgödsel
| Djurslag | Lagringstid (månader) |
|---|---|
| Beräkningsenhet | 6 8 10 12 |
| Extensiv tjur tung köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år 7,0 | 9,3 11,6 13,9 |
| Stut tung köttras, 6–18 mån, 1,0 omg./år 5,1 | 6,8 8,5 10,1 |
| Slaktgris 3,0 omg./år (30–120 kg) 0,7 | 0,9 1,1 1,3 |
| Slaktgris EKO (25–110 kg) 0,9 | 1,1 1,4 1,7 |
| Digivande sugga (inkl. 10,7 smågrisar till 10 kg per omgång) 2,8 | 3,7 4,6 5,5 |
| Sinsugga 1,4 | 1,9 2,4 2,9 |
| Avvanda smågrisar (10–30 kg) 0,22 | 0,29 0,36 0,40 |
| Galt 1,4 | 1,9 2,3 2,8 |
a) Volymvikt för djupströgödsel: Slaktkyckling och kalkon: 600 kg/m3, övriga djurslag: 500 kg/m3.Ts-halt: Nöt 28 %, svin 30 %, slaktkyckling och kalkon 50 %. b) Genomsnitt för kalkonhöna 0–10 v och kalkontupp 0–19 v. c) ECM = energikorrigerad mjölk. d) Detta är ett viktat medelvärde för lätt och tung köttras samt vinter- och vårkalvning (45% lätt ras vårkalvning, 22% lätt ras vinterkalvning, 22% tung ras vårkalvning och 11% tung ras vinterkalvning). e) Uppfödningstiden är 7 månader och stallplatsen är tom resterande 5 månader av året. Antalet omgångar, smågrisar, ungar, valpar och lamm anges som ett årsgenomsnitt.
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 7
Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika djurslag och olika lagringstider
I ovanstående schablonvärden har träck- och urinproduktion, strötillsats, omsättningsförluster, rengöringsvatten samt vattenspill summerats. Tillskottet som kommer från nederbörd har beräknats utifrån hälften av en årsmedelnederbörd på 600 mm, dvs. 300 mm, 3 m lagringsdjup i flytgödsel- och urinbehållare och efter en gödselplatta med 1 m lagringshöjd för fastgödsel. Utöver angiven vattentillsats tillkommer diskvatten för mjölkkor. Denna mängd kan skattas till 1. 300 liter/mån och mjölkko för en besättning upp till 200 kor 2. 200 liter/mån och mjölkko för en besättning större än 200 kor 3. 450 liter/mån och mjölkko för en besättning med mjölkrobot
Om gödselvårdsanläggningen har tak, från vilket nederbörden avleds, minskar uppsamlingsbehovet för nederbörd. Tak över flytgödsel- och urinbehållare kan schablonmässigt sägas minska lagringsbehovet med 10 % respektive 5 %. Tak över gödselplattan minskar schablonmässigt lagringsbehovet av urin vid nötkreaturshållning med ca 40 % och vid svinhållning med ca 20 %. (SJVFS 2026:18).
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 8 Schablonvärden för fosforutsöndring från olika djurslag
Bilaga 8 Schablonvärden för fosforutsöndring från olika djurslag
Allmänna råd till 8 § föreskrifterna
Djurslag och produktionsform Utsöndrad mängd fosfor per djurplats och år (kg)
Fjäderfän
| Slaktkyckling 100 st, 7,0 omg./år | 7,5 |
| Värphöns EKO 100 st | 18,3 |
| Värphöns 100 st inredd bur | 14,1 |
| Värphöns 100 st frigående | 15,5 |
| Unghöns 100 st 0–16 v EKO, | 6,0 |
| Unghöns 100 st 0–16 v, 2,2 omg./år | 6,0 |
| Kalkon 100 st, 2,3 omg./år | 34,9 |
| Kalkonhöna 100 st 0–10 v, 2,3 omg./år | 16,0 |
| Kalkontupp 100 st 0–19 v, 2,3 omg./år | 53,8 |
Gris
| Slaktgris 3,0 omg./år (30–120 kg) | 1,6 |
| Slaktgris EKO (25–110 kg) | 3,5 |
| Digivande sugga (inkl 10,7 smågrisar till 10 kg per | 8,4 |
omgång)
| Sinsugga | 2,6 |
| Avvanda smågrisar (10–30 kg) | 0,7 |
| Galt | 2,5 |
Nöt
a)
Mjölkko 8 000 kg ECM /år 15,2
a)
Mjölkko 10 000 kg ECM /år 16,5
a)
Mjölkko 12 000 kg ECM /år 21,0
a)
Mjölkko EKO 8 000 kg ECM /år 14,0
a)
Mjölkko EKO 10 000 kg ECM /år 17,7
b)
| Diko inkl. kalv upp till 6 mån | 8,7 |
| Mellankalv 2–8 mån, 2,0 omg./år | 5,9 |
| Kviga mjölkras <1 år (2–12 mån), 1,0 omg./år | 3,9 |
| Kviga mjölkras >1 år (12–24 mån), 1,0 omg./år | 8,1 |
| I Intensiv tjur mjölkras, 2–16 mån, 0,86 omg./år | 7,0 |
| Extensiv tjur mjölkras, 2–20 mån, 0,67 omg./år | 6,2 |
| Stut mjölkras 2–24 mån, 0,55 omg./år | 7,1 |
b)
| Rekryteringskviga köttras 6–8 mån, 1,0 omg./år | 7,0 |
| Slaktkviga lätt köttras 6–22 mån, 0,75 omg./år | 7,8 |
| Intensiv tjur lätt köttras, 6–13 mån, 1,0 omg./år | 5,1 |
| Extensiv tjur lätt köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år | 7,6 |
| Stut lätt köttras, 6–22 mån, 0,75 omg./år | 9,0 |
| Slaktkviga tung köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år | 8,4 |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 8 Schablonvärden för fosforutsöndring från olika djurslag
| Djurslag och produktionsform | Utsöndrad mängd fosfor per djurplats och år (kg) |
|---|---|
| Intensiv tjur tung köttras, 6–13 mån, 1,0 omg./år | 6,0 |
| Extensiv tjur tung köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år | 7,5 |
| Stut tung köttras, 6–18 mån, 1,0 omg./år | 9,5 |
Häst
Häst, fritid (500 kg) 8,9 Häst, ponny (300kg) 6,4
Får och getter
Får, 6 mån stallperiod (+1,8 lamm) 1,5 Get 800 kg mjölk 1,7
Övrigt
| Kaniner (även chinchilla), avelshona inkl 32 ungar/år | 1,6 |
| Mink, avelshona inkl del av hane samt 4,5–5 valpar/år | 1,1 |
| Struts för köttproduktion | 3,9 |
a) ECM = energikorrigerad mjölk. b) Detta är ett viktat medelvärde för lätt och tung köttras samt vinter- och vårkalvning (45% lätt ras vårkalvning, 22% lätt ras vinterkalvning, 22% tung ras vårkalvning och 11% tung ras vinterkalvning). Antalet omgångar, smågrisar, ungar, valpar och lamm anges som ett årsgenomsnitt.
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 9 Schablonvärden för kväveinnehåll
Bilaga 9 Schablonvärden för kväveinnehåll
Allmänna råd till 19 a § föreskrifterna
Djurslag/gödselhantering Flytgödsel Fastgödsel Kletgödsel Djupströgödsel
Kg kväve per Kg kväve per Kg kväve per Kg kväve per djurplats och år djurplats och år djurplats och år djurplats och år (kvar i gödseln (kvar i gödseln (kvar i gödseln (kvar i gödseln efter lagring) efter lagring) efter lagring) efter lagring)
Fjäderfän
Slaktkyckling 100 st, 7,0 omg./år djupströgödsel - - - 33
Värphöns EKO 100 st - 57 63 -
Värphöns 100 st inredd bur 60 50 55 - Värphöns 100 st frigående 62 51 56 - Unghöns 100 st 0–16v EKO - 21 23 - Unghöns 100 st 0–16v, 2,2 omg./år 20 16 18 - Kalkon 100 st, 2,3 omg./år - - - 102 Kalkonhöna 100 st 0–10 v, 2,3 omg./år - - - 48 Kalkontupp 100 st 0–19 v, 2,3 omg./år djupströgödsel - - - 155
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 9 Schablonvärden för kväveinnehåll
Djurslag/gödselhantering Flytgödsel Fastgödsel Urin Djupströgödsel
Kg kväve per Kg kväve per Kg kväve per Kg kväve per djurplats och år djurplats och år djurplats och år djurplats och år (kvar i gödseln (kvar i gödseln (kvar i gödseln (kvar i gödseln efter lagring) efter lagring) efter lagring) efter lagring)
Gris
Slaktgris 3,0 omg./år (30–120 kg) 8,5 4,1 3,0 6,5 Slaktgris EKO (25–110 kg) 11,6 5,9 4,2 7,8 Digivande sugga (inkl 10,7 smågrisar till 10 kg per omgång) 33 16 12 26 Sinsugga 11,8 5,7 4,1 9,7 Avvanda smågrisar (10–30 kg) 3,4 1,6 1,2 2,7 Galt 11,4 5,5 4,0 9,4
Nöt
a) Mjölkko 8 000 kg ECM /år 120 63 39 103 a) Mjölkko 10 000 kg ECM /år 129 68 42 109 a) Mjölkko 12 000 kg ECM /år 161 85 53 114 a) Mjölkko EKO 8 000 kg ECM /år 108 57 35 94 a) Mjölkko EKO 10 000 kg ECM /år 134 70 43 113 b) Diko inkl. kalv upp till 6 mån 72 34 27 54 Mellankalv 2–8 mån, 2,0 omg./år 35 19 11 28
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 9 Schablonvärden för kväveinnehåll
Djurslag/gödselhantering Flytgödsel Fastgödsel Urin Djupströgödsel
Kg kväve per Kg kväve per Kg kväve per Kg kväve per djurplats och år djurplats och år djurplats och år djurplats och år (kvar i gödseln (kvar i gödseln (kvar i gödseln (kvar i gödseln efter lagring) efter lagring) efter lagring) efter lagring)
Kviga mjölkras <1 år (2–12 mån), 1,0 omg./år 22 11 7,5 17 Kviga mjölkras >1 år (12–24 mån), 1,0 omg./år 51 25 18 39 Intensiv tjur mjölkras 2–16 mån, 0,86 omg./år 45 25 14 37 Extensiv tjur mjölkras 2–20 mån, 0,67 omg./år 45 25 14 36 Stut mjölkras 2–24 mån, 0,55 omg./år 47 23 17 36 b) Rekryteringskviga köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år 43 21 16 33 Slaktkviga lätt köttras 6–22 mån, 0,75 omg./år 51 26 18 39 Intensiv tjur lätt köttras 6–13 mån, 1,0 omg./år 31 17 9,8 25 Extensiv tjur lätt köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år 55 30 17 45 Stut lätt köttras 6–22 mån, 0,75 omg./år 62 31 22 48 Slaktkviga tung köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år 57 27 21 43 Intensiv tjur tung köttras 6–13 mån, 1,0 omg./år 37 20 12 30 Extensiv tjur tung köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år 62 33 19 50 Stut tung köttras 6–18 mån, 1,0 omg./år 68 32 25 52
Häst
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 9 Schablonvärden för kväveinnehåll
Djurslag/gödselhantering Flytgödsel Fastgödsel Urin Djupströgödsel
Kg kväve per Kg kväve per Kg kväve per Kg kväve per djurplats och år djurplats och år djurplats och år djurplats och år (kvar i gödseln (kvar i gödseln (kvar i gödseln (kvar i gödseln efter lagring) efter lagring) efter lagring) efter lagring)
Häst, fritid (500 kg) - - - 27 Häst, ponny (300 kg) - - - 19
Får och getter
Får, 6 mån stallperiod (+1,8 lamm) - - - 8,9 Get 800 kg mjölk 11,4 5,8 3,7 7,4
Övrigt
Kaniner (även chinchilla), avelshona inkl 32 ungar/år - 5,8 - - Mink, avelshona inkl del av hane samt 4,5–5 valpar/år - 2,4 - - Struts för köttproduktion - - - 8,0 a) ECM = energikorrigerad mjölk b) Detta är ett viktat medelvärde för lätt och tung köttras samt vinter- och vårkalvning (45% lätt ras vårkalvning, 22% lätt ras vinterkalvning, 22% tung ras vårkalvning och 11% tung ras vinterkalvning). Antalet omgångar, smågrisar, ungar, valpar och lamm anges som ett årsgenomsnitt.
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 10 Schablonvärden för innehåll av fosfor och lättillgängligt kväve i stallgödsel
Bilaga 10 Schablonvärden för innehåll av fosfor och lättillgängligt kväve i stallgödsel
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken, samt 19 b, 20 och 20 a §§ föreskrifterna
Gödseltyp Fosfor, Lättillgängligt kväve, kg per 10 ton gödsel kg per 10 ton gödsel
Fastgödsel, nöt 15 10 Fastgödsel, gris 25 10 Fastgödsel, höns 41 90 Fastgödsel, slaktkycklingar 88 110* Fastgödsel, häst 15 5 Djupströgödsel, nöt 15 5 Djupströgödsel, gris 15 5 Urin, nöt, täckt behållare <1 30 Urin, gris, täckt behållare 2 15 Flytgödsel, nöt, 9 % torrsubstanshalt 6 15 Flytgödsel, gris, 8 % torrsubstanshalt 8 20 Flytgödsel, gris, 6 % torrsubstanshalt 6 15 *I tabellvärdet för slaktkycklinggödsel har även hänsyn tagits till att en del av urinsyran i gödseln omvandlas till lättillgängligt kväve. Det betyder att innehållet av lättillgängligt kväve som kommer grödorna tillgodo blir större i denna gödsel än vad en analys visar. I tabellvärdet för nötgödsel har även hänsyn tagits till att en del av det lättillgängliga kvävet i samband med omsättningen byggs in i den organiska substansen i marken. Det betyder att innehållet av lättillgängligt kväve som kommer grödorna tillgodo blir mindre i denna gödsel än vad en analys visar.
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 11 Olika grödors förfruktseffekt
Bilaga 11 Olika grödors förfruktseffekt
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 20 § föreskrifterna (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.
Olika grödors förfruktseffekt uttryckta som kväveefterverkan, kg kväve/ha.
Förfrukt Eftergröda Kväveefterverkan, kg kväve/ha
Korn, höstsäd Höstvete 0 Vårsäd 0 Havre Höstvete 0 Vårvete 0 Gräsvall Höstvete 15 Vårsäd 15 Blandvall Höstvete 40 Vårsäd 40 Foderärter Höstvete 35 Vårsäd 25 Åkerbönor Höstvete 25 Vårsäd 25 Höstraps Höstvete 40 Våroljeväxter Höstvete 20 Vårsäd 20 Sockerbetor Höstvete 25 Vårsäd 20 Potatis Vårsäd 0 Höstsäd 0 Utgångspunkten för värdena är att förfruktsvärdet av höstsäd och korn är satt till noll. Övriga förfrukters inverkan på eftergrödan är angiven som skillnad i förhållande till höstsäd och korn.
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 11 Olika grödors förfruktseffekt
Förfruktseffekt uttryckta som kväveefterverkan i kg kväve/ha efter fånggrödor och mellangrödor samt gröngödslingsvallar
Grödtyp Kväveefterverkan, kg kväve/ha
Fånggrödor eller mellangrödor insådda i vår- eller höstsäd Höstplöjning Vårplöjning
Rajgräs 0 0 Rödklöver 35 45 Vitklöver 40 45 Rödklöver och rajgräs i blandning 20 15
| Gröngödslingsvall | Tidig höstplöjning och Sen höstplöjning eller höstsådd vårplöjning och vårsådd |
|---|---|
| Rödklöver, alsikeklöver | 80 90 |
| Rödklöver+gräs | 50 60 |
| Vitklöver | 90 100 |
| Vitklöver+gräs | 60 80 |
| Rajgräs (SJVFS 2021:37). | 0 0 |
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Bilaga 12 Långsiktig kväveverkan av stallgödsel
Bilaga 12 Långsiktig kväveverkan av stallgödsel
Allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken samt 20 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.
Långsiktig kväveverkan av stallgödsel efter minst 30 års djurhållning med angivet djurantal
Antal djur per hektar Långsiktig kväveverkan* (motsvarar 1 djurenhet) (kg/hektar och år)
| 1 mjölkko | 20 |
| 6 kalvar, 1–6 månader | 21 |
| 3 övriga nöt, 6 månader eller äldre | 22 |
| 10 slaktgrisplatser | 15 |
| 3 suggor i produktion | 18 |
| 100 värphöns | 10 |
| 200 slaktkycklingar | 10 |
* Värdena gäller för all växtodling förutom vall. I kväverekommendationerna till vall (Jordbruksverkets Rekommendationer för gödsling och kalkning) ingår redan en långsiktig kväveeffekt motsvarande 20 kg per hektar och år.
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson
Östertälje Tryckeri AB, Skarpnäck, 2026
Godkänd 2026-11-19 av Johan Löwenadler Davidsson