SOSFS 2008:30

Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare

författningssamling

Socialstyrelsens

Handläggning av ärenden som

gäller unga lagöverträdare

SOSFS 2008:30 (S)

Allmänna råd

SOSFS kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm,

fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se

ISSN 0346-6019 Artikelnr 2008-10-30

Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2008

I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

föreskrifter och allmänna råd.

• Föreskrifter är bindande regler.

• Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan

eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses

i författningen.

Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter

och allmänna råd.

SOSFS

2008:30 (S)

Utkom från trycket

den 23 december 2008

Socialstyrelsens författningssamling

Ansvarig utgivare: Chefsjurist Nils Blom

Socialstyrelsens allmänna råd

om handläggning av ärenden som gäller

unga lagöverträdare;

beslutade den 9 december 2008.

Tillämpningsområde

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för socialnämn-

dens handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare enligt

1. socialtjänstlagen (2001:453),

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

3. socialtjänstförordningen (2001:937), och

4. lagen (2002:445) om medling med anledning av brott.

Utredarens kompetens

Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:14) om personalens

kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn

och unga framgår det vilka krav som bör ställas på en utredares utbild-

ning och erfarenhet m.m.

En utredare som handlägger ärenden som gäller unga lagöverträ-

dare bör dessutom ha kunskaper i att bedöma risk- och skyddsfaktorer

avseende normbrytande beteende.

Förhandsbedömning

Om socialnämnden får information från åklagaren om att det förelig-

ger en risk för att den unge häktas, bör nämnden skyndsamt göra en

förhandsbedömning av, om den ska inleda en utredning enligt 11 kap.

1 § socialtjänstlagen.

Polisutredning

Socialnämnden bör säkerställa att det finns rutiner för i vilka fall

nämnden ska begära en utredning enligt 31 § första stycket 1 lagen

(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Ru-

tinerna bör utarbetas i samråd med den lokala polismyndigheten.

En begäran om utredning bör göras skriftligt och bör innehålla de

skäl som ligger till grund för socialnämndens bedömning av, om en

utredning behövs.

3

4

SOSFS

2008:30

Yttrande till åklagaren

Av 11 § tredje stycket lagen med särskilda bestämmelser om unga lag-

överträdare framgår det att ett yttrande till åklagaren ska innehålla en

redogörelse för vilka åtgärder som nämnden tidigare har vidtagit i frå-

ga om den unge samt en bedömning av, om den unge har ett särskilt

behov av åtgärder som syftar till att motverka att han eller hon utveck-

las ogynnsamt.

Yttrandet bör vidare innehålla uppgifter om

– vilka brottsmisstankar som ligger till grund för yttrandet,

– på vilket sätt den föreslagna vården eller de föreslagna åtgärderna

syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt,

– den unges inställning till ungdomstjänst,

– huruvida den unge kan anses vara lämplig för ungdomstjänst, och

– den unges inställning till medling.

Av 11 § tredje stycket samma lag framgår det att ett yttrande även ska

innehålla en redogörelse för den unges personliga utveckling och lev-

nadsomständigheter i övrigt, om åklagaren begär det eller, om nämn-

den finner det nödvändigt.

En sådan redogörelse bör t.ex. innehålla uppgifter om den unges

– familj och sociala relationer,

– medborgarskap, om den unge inte är svensk medborgare,

– hemspråk,

– skola och fritid,

– fysiska och psykiska hälsa,

– känslo- och beteendemässiga utveckling,

– bruk av alkohol eller andra droger, och

– tidigare kriminalitet.

Ungdomstjänst

Enligt 5 kap. 1 b § första stycket socialtjänstlagen ska kommunen sör-

ja för att påföljden ungdomstjänst kan verkställas så snart det kan ske.

Socialnämnden bör säkerställa att det finns rutiner för rekrytering-

en av ungdomstjänstplatser.

Socialnämnden bör innan den unge påbörjar ungdomstjänsten in-

formera honom eller henne om vad ungdomstjänst innebär.

Vidare bör socialnämnden, med beaktande av bestämmelserna i

sekretesslagen (1980:100), även informera vårdnadshavaren eller an-

nan som svarar för den unges vård och fostran.

Socialnämnden bör så snart tingsrätten har meddelat dom i brott-

målet komma överens med den unge om när han eller hon ska påbörja

ungdomstjänsten.

5

SOSFS

2008:30

Arbetsplatsen

Socialnämnden bör kontrollera att den tilltänkta ungdomstjänstplat-

sen uppfyller de krav som nämnden ställer på den för att ungdoms-

tjänsten ska kunna verkställas, t.ex. att den unge kan

– beredas meningsfulla arbetsuppgifter på arbetsplatsen, och

– få det stöd som han eller hon behöver.

Om den unge har ett eget önskemål om arbetsplats, bör socialnämn-

den tillmötesgå önskemålet, under förutsättning att det är förenligt

med nämndens krav på ungdomstjänsten i det enskilda fallet.

Socialnämnden bör tillsammans med den unge göra ett besök på

den tilltänkta arbetsplatsen innan den unge påbörjar ungdomstjänsten.

Handledaren

Av 5 kap. 1 b § andra stycket socialtjänstlagen framgår det att social-

nämnden ska utse en handledare för den unge.

Socialnämnden bör innan den unge påbörjar ungdomstjänsten träf-

fa den person som är tänkt som handledare på arbetsplatsen för att

göra en bedömning av om han eller hon är lämplig för uppdraget.

Socialnämnden bör begära att den tilltänkte handledaren uppvisar

ett utdrag från Rikspolisstyrelsens belastningsregister.

Socialnämnden bör vidare, efter det att ett samtycke har hämtats in

från den som är tilltänkt för uppdraget, begära uppgifter från social-

tjänstens register och kontakta eventuella referenspersoner.

Arbetsplanen

En arbetsplan enligt 5 kap. 1 b § andra stycket socialtjänstlagen bör

upprättas i samförstånd med den unge.

Arbetsplanen bör innehålla namn på, och telefonnummer till, hand-

ledaren och eventuellt andra kontaktpersoner på arbetsplatsen och in-

om socialtjänsten.

Av 5 kap. 1 d § socialtjänstförordningen framgår det att en arbets-

plan ska innehålla uppgifter om var arbetet ska utföras samt de övriga

villkor som är nödvändiga för verksamheten.

Socialnämnden bör i arbetsplanen ange vad de övriga villkoren

närmare består i, t.ex.

– att överenskomna arbetstider ska hållas,

– hur en anmälan om sjukdom eller annan frånvaro ska göras, och

– att alkohol- och drogfrihet ska iakttas.

Socialnämnden bör informera den unge om innehållet i arbetsplanen.

Vidare bör socialnämnden, med beaktande av bestämmelserna i

sekretesslagen, informera vårdnadshavaren eller annan som svarar för

den unges vård och fostran om innehållet i arbetsplanen.

6

SOSFS

2008:30

Socialnämnden bör ha regelbunden kontakt med den unge och

handledaren för att kontrollera att arbetsplanen följs. För att kunna

göra denna uppföljning bör socialnämnden fortlöpande dokumentera

hur den unge sköter ungdomstjänsten.

Uppföljande samtal

Socialnämnden bör, som en av de åtgärder som följer av 5 kap. 1 § so-

cialtjänstlagen, efter det att den unge har fullgjort ungdomstjänsten

erbjuda honom eller henne ett uppföljande samtal.

Skyldigheten att underrätta åklagarmyndigheten

Socialnämnden bör säkerställa att det finns rutiner för i vilka fall

nämnden enligt 12 kap. 8 § socialtjänstlagen ska underrätta åklagar-

myndigheten, om någon som har dömts till ungdomsvård eller ung-

domstjänst under verkställigheten i väsentlig grad underlåter att göra

vad som åligger honom eller henne eller, om det av andra skäl förelig-

ger hinder för verkställighet.

Sådana fall kan t.ex. vara att

– den unge vid upprepade tillfällen uteblir från arbetspass utan god-

tagbara skäl,

– den unge begår brott på arbetsplatsen,

– den unge utan godtagbara skäl vägrar att medverka i någon av de

beslutade insatserna,

– den unge på grund av skada helt eller delvis inte inom rimlig tid kan

genomföra de planerade vårdinsatserna eller en utdömd ungdoms-

tjänst, eller

– de beslutade insatserna inte längre står till buds eller kan genom-

föras först efter lång tid.

En sådan underrättelse bör vara skriftlig och bör innehålla de upp-

gifter som är nödvändiga för att åklagaren ska kunna ta ställning till

vilka åtgärder som kan vidtas med stöd av 30 b § lagen med särskil-

da bestämmelser om unga lagöverträdare eller 32 kap. 4 § brottsbal-

ken.

Särskilt kvalificerad kontaktperson

Av 3 kap. 6 § fjärde stycket socialtjänstlagen och 22 § första stycket 1

lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga framgår det under

vilka förutsättningar som socialnämnden kan utse en särskilt kvalifi-

cerad kontaktperson.

Socialnämnden bör utarbeta rutiner för rekryteringen av särskilt

kvalificerade kontaktpersoner.

7

SOSFS

2008:30

Kompetens och lämplighet

Socialnämnden bör säkerställa att den person som utses som särskilt

kvalificerad kontaktperson har den kompetens som behövs för upp-

draget och i övrigt är lämplig, utifrån uppdragets innehåll och svårig-

hetsgrad.

Socialnämnden bör innan den utser en särskilt kvalificerad kon-

taktperson begära av denne att han eller hon uppvisar ett utdrag från

Rikspolisstyrelsens belastningsregister.

Socialnämnden bör vidare, efter det att ett samtycke har hämtats in

från den som är tilltänkt för uppdraget, begära uppgifter från social-

tjänstens register och kontakta eventuella referenspersoner.

Uppdraget

Uppdraget till en särskilt kvalificerad kontaktperson bör vara skrift-

ligt och tydligt. Uppdraget bör formuleras så att det bl.a. framgår

– vad syftet med uppdraget är,

– var och hur ofta kontaktpersonen ska träffa den unge,

– vad kontaktpersonen ska vara uppmärksam på,

– vilka förhållningsregler som ska gälla i kontakten mellan den unge,

kontaktpersonen och socialnämnden, och

– när och hur uppdraget ska redovisas till socialnämnden.

Socialnämnden bör klargöra uppdraget för den unge och informera

om de instruktioner som nämnden har givit till den särskilt kvalifice-

rade kontaktpersonen.

Vidare bör socialnämnden, med beaktande av bestämmelserna i

sekretesslagen, lämna motsvarande information till vårdnadshavaren

eller annan som svarar för den unges vård och fostran.

Uppföljande samtal

Socialnämnden bör, som en av de åtgärder som följer av 5 kap. 1 §

socialtjänstlagen, i anslutning till att den särskilt kvalificerade kon-

taktpersonens uppdrag avslutas erbjuda den unge ett uppföljande sam-

tal.

Handledning och stöd

Socialnämnden bör säkerställa att de särskilt kvalificerade kontakt-

personerna får kontinuerligt stöd och kontinuerlig handledning i sitt

arbete.

Medling med anledning av brott

Socialnämnden bör säkerställa att det finns rutiner för hur samarbetet

med polis, åklagare och domstol ska gå till vid sådan medling som av-

ses i 5 kap. 1 c § socialtjänstlagen.

SOSFS

2008:30

Om det inte redan av en underrättelse enligt 6 § eller en begäran

om yttrande enligt 11 § lagen med särskilda bestämmelser om unga

lagöverträdare eller på annat sätt framgår att den unge har tillfrågats

om huruvida han eller hon samtycker till att bli kontaktad av någon

från medlingsverksamheten, bör socialnämnden göra det.

Om den unge inte har fyllt 18 år, bör socialnämnden informera

vårdnadshavaren om att den unge har tillfrågats om huruvida någon

från medlingsverksamheten får kontakta honom eller henne.

Om brottsoffret inte har fyllt 18 år, bör socialnämnden informera

dennes vårdnadshavare om att han eller hon har tillfrågats om huru-

vida någon från medlingsverksamheten får kontakta honom eller hen-

ne.

Medlaren

Socialnämnden bör säkerställa att det finns rutiner för rekryteringen

av medlare till sådan medling som avses i 5 kap. 1 c § socialtjänstla-

gen.

Socialnämnden bör med den tilltänkte medlarens samtycke kontak-

ta eventuella referenspersoner.

Socialnämnden bör säkerställa att medlaren får kontinuerligt stöd

och kontinuerlig handledning.

Socialstyrelsen

HÅKAN CEDER

Suzanne Julin

(Socialtjänstavdelningen)