SOSFS 2013:1

författningssamling

Socialstyrelsens

Ekonomiskt bistånd

SOSFS 2013:1 (S)

Allmänna råd

SOSFS_2013-1 (S).indd 1

5/20/2013 2:29:16 PM

SOSFS kan laddas ned eller beställas via

webb: www.socialstyrelsen.se/publikationer

e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se

fax: 035-19 75 29

ISSN 0346-6019 Artikelnr 2013-3-13

Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2013

I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

föreskrifter och allmänna råd.

• Föreskrifter är bindande regler.

• Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan

eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses

i författningen.

Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter

och allmänna råd.

SOSFS_2013-1 (S).indd 2

5/20/2013 2:29:16 PM

3

SOSFS

2013:1

Innehåll

Försörjningsstöd – riksnormen enligt 4 kap. 3 §

första stycket 1 socialtjänstlagen och 2 kap. 1 §

socialtjänstförordningen (2001:937) ................................................5

Medlemmar i hushållet ........................................................................5

Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå.......................5

Särskilda skäl att beräkna kostnader till en lägre nivå ........................6

Försörjningsstöd – skäliga kostnader för poster utanför

riksnormen enligt 4 kap. 3 § första stycket 2 socialtjänstlagen ....6

Boende .................................................................................................6

Skälig boendekostnad ......................................................................6

Faktisk boendekostnad ....................................................................7

Boendekostnad vid kort- och långvarigt biståndsbehov .................8

Skälig tid för bostadsbyte ................................................................9

Byte till dyrare bostad .....................................................................9

Hushållsel ...........................................................................................10

Arbetsresor .........................................................................................10

Hemförsäkring ................................................................................... 11

Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa ......................... 11

Livsföring i övrigt enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen .................. 11

Hälso- och sjukvård ........................................................................... 11

Tandvård ............................................................................................12

Glasögon ............................................................................................12

Hemutrustning ...................................................................................12

Underhåll, reparation eller komplettering .....................................12

Hemutrustning vid bosättning .......................................................13

Val av inköpsställe .........................................................................13

Flyttkostnader ....................................................................................13

Spädbarnsutrustning ..........................................................................13

Umgängesresor .................................................................................. 14

Avgifter för kommunal service, ansöknings- och förmedlings-

avgifter ............................................................................................... 14

Rekreation .......................................................................................... 14

Begravning .........................................................................................15

Skulder ...............................................................................................15

Behovet kan tillgodoses på annat sätt enligt 4 kap. 1 §

socialtjänstlagen ...............................................................................15

Genom arbete .....................................................................................15

Genom egna tillgångar ...................................................................... 16

Faktiska tillgångar ......................................................................... 16

Lätt realiserbara tillgångar ............................................................ 16

SOSFS_2013-1 (S).indd 3

5/20/2013 2:29:16 PM

4

SOSFS

2013:1

Andra realiserbara tillgångar ......................................................... 16

Bostad som har ett ekonomiskt värde ............................................ 17

Genom nedsättning av kommunala avgifter, m.m. ........................... 17

Genom socialförsäkringsförmåner och andra ersättningar .............. 17

Genom andra personers inkomster och tillgångar ............................ 18

Makar, registrerade partner och sambor ....................................... 18

Bistånd till barn och skolungdomar ............................................... 18

Barns och skolungdomars tillgångar och inkomster av kapital ....19

Genom studiestödsformer ..................................................................19

Hushållets inkomster enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen .............20

Faktiska inkomster .............................................................................20

Inkomst- och beräkningsperiod .........................................................20

Barns och skolungdomars inkomster enligt 4 kap. 1 a §

socialtjänstlagen ............................................................................... 21

Barns och skolungdomars inkomster av arbete ................................. 21

Övrigt ................................................................................................ 21

Utbetalningsperiod och utbetalningssätt ........................................... 21

Dagsbelopp ........................................................................................ 21

Bedömnings- och beräkningsunderlag .............................................. 21

SOSFS_2013-1 (S).indd 4

5/20/2013 2:29:16 PM

SOSFS

2013:1 (S)

Utkom från trycket

den 27 maj 2013

Socialstyrelsens författningssamling

Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

5

Socialstyrelsens allmänna råd

om ekonomiskt bistånd;

beslutade den 22 januari 2013.

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för bedömningen

i vissa fall av den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd enligt social-

tjänstlagen (2001:453).

Försörjningsstöd – riksnormen enligt 4 kap. 3 §

första stycket 1 socialtjänstlagen och 2 kap. 1 §

socialtjänstförordningen (2001:937)

Medlemmar i hushållet

Som medlemmar i hushållet bör räknas

– makar,

– registrerade partner enligt lagen (1994:1117) om registrerat partner-

skap,

– sambor enligt sambolagen (2003:376) och

– barn och ungdomar under 21 år som föräldrarna är underhållsskyl-

diga för.

Barn och ungdomar bör räknas som medlemmar i hushållet, både där

de stadigvarande bor och där de vistas under umgängestid. Social-

nämnden bör beräkna kostnaderna efter det antal dagar barnet eller

ungdomen vistas hos respektive förälder.

Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå

Socialnämnden bör beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en hög-

re nivå bl.a.

– om den enskilde av medicinska skäl har behov av dyrare kost,

– om den enskilde betalar avgift för skolmåltider,

– om den enskilde har höga livsmedelskostnader på grund av att kos-

ten är inräknad i en avgift,

SOSFS_2013-1 (S).indd 5

5/20/2013 2:29:16 PM

6

SOSFS

2013:1

– om den enskilde på grund av funktionsnedsättning eller andra skäl

har svårigheter att upprätthålla kontakten med andra människor el-

ler delta i samhällslivet och därför har extra utgifter, för t.ex. telefon

och tidningar eller fritidsaktiviteter, som inte täcks av annat särskilt

stöd,

– om det är en förutsättning för att barn ska kunna delta i fritidsakti-

viteter,

– om det är en förutsättning för att en förälder ska kunna ha umgänge

eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och därför har ext-

ra utgifter för t.ex. lek och fritid samt telefon,

– om den enskilde har ett tillfälligt och visst behov av att köpa kläder

och skor,

– om ett spädbarn saknar nödvändig klädutrustning (jfr avsnittet

”Späd barnsutrustning” s. 13) eller

– om den enskilde har tillfälligt höga kostnader, t.ex. för livsmedel,

kläder och skor eller telefon, som beror på att han eller hon är eller

har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för

något annat

brott.

Särskilda skäl att beräkna kostnader till en lägre nivå

Socialnämnden bör beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en läg-

re nivå bl.a.

– om den enskilde hamnat i en akut nödsituation och endast behöver

tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den

eller

– om den enskilde inte har vissa kostnader för poster som ingår i riks-

normen eller dessa är lägre än riksnormen, t.ex. under vistelse i hel-

dygnsvård.

Försörjningsstöd – skäliga kostnader för poster

utanför riksnormen enligt 4 kap. 3 § första

stycket 2 socialtjänstlagen

Boende

Skälig boendekostnad

Socialnämnden bör vid bedömningen av vad som är en skälig boende-

kostnad utgå från den enskildes faktiska kostnad och behov av boen-

de. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boende-

kostnad bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möj-

lighet att kosta på sig. Kostnaden bör även relateras till hyresnivån hos

allmännyttiga bostadsföretag eller andra större bostadsföretag på or-

ten. Med orten bör avses den tätort där den enskilde bor eller de när-

mast belägna tätorterna inom kommunen.

SOSFS_2013-1 (S).indd 6

5/20/2013 2:29:16 PM

7

SOSFS

2013:1

Socialnämnden bör vid bedömningen ta hänsyn till ett barns behov

av utrymme även hos den förälder där barnet enbart vistas under um-

gängestid.

Ett kvarboende vuxet barn som får ekonomiskt bistånd bör genom

biståndet få möjlighet att betala sin del av familjens boendekostnad,

bl.a.

– om föräldrarna på grund av att det vuxna barnet bor kvar har en hög-

re boendekostnad än de annars skulle ha haft, antingen genom att

tvingas behålla en stor bostad eller genom att helt eller delvis mista

rätten till bostadsbidrag eller

– om det vuxna barnet tidigare har betalt hemma och inte har rätt till

studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller förlängt barnbi-

drag enligt 15 kap.socialförsäkringsbalken.

Med ett kvarboende vuxet barn avses ett barn som efter fyllda 18 år

bor kvar i föräldrahemmet men som föräldrarna inte är underhålls-

skyldiga för.

Faktisk boendekostnad

Hyreslägenhet

Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden

för en hyreslägenhet beakta hyran inklusive uppvärmning och obliga-

toriska avgifter. Om lägenheten hyrs i andra hand, bör nämnden godta

den hyra som lägenhetsinnehavaren och andrahandshyresgästen har

avtalat, under förutsättning att den är skälig.

Inneboende

Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden

för en inneboende beakta vad bostadsinnehavaren och den inneboen-

de avtalat, om kostnaden är skälig. De som lever i en hushållsgemen-

skap med bostadsinnehavaren bör inte räknas som inneboende.

Bostadsrätt

Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden

för en bostadsrättslägenhet beakta månadsavgiften, uppvärmnings-

kostnaden och räntekostnaden för lån som tagits för inköp och under-

håll eller liknande av lägenheten. Nämnden bör även beakta om den

enskilde har rätt till skattejämkning för räntekostnaden.

Egen fastighet

Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden

för ett eget hus, i förekommande fall, beakta tomträttsavgäld och rän-

tekostnaden för lån som tagits för inköp och underhåll eller liknande

av fastigheten. Nämnden bör även beakta om den enskilde har rätt till

SOSFS_2013-1 (S).indd 7

5/20/2013 2:29:16 PM

8

SOSFS

2013:1

skattejämkning för räntekostnaden och tomträttsavgäld. I den faktiska

boendekostnaden bör dessutom nödvändiga driftskostnader räknas in,

t.ex. för uppvärmning, vatten och avlopp, sophämtning och försäk-

ring.

Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren

Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden

beakta hur stor andel av bostaden den enskilde disponerar, om han el-

ler hon, t.ex. ett kvarboende vuxet barn eller en förälder, lever i en hus-

hållsgemenskap med bostadsinnehavaren utan att vara samboende.

Nämnden bör vid beräkningen följa Riksförsäkringsverkets föreskrif-

ter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bo-

stadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag, som finns i

Försäkringskassans författningssamling.

Delad bostad

Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden

beakta kostnaden delad med antalet boende i bostaden, om flera per-

soner delar bostad men saknar eller har begränsad hushållsgemen-

skap.

Andra boendeformer

Socialnämnden bör för andra boendeformer, t.ex. husvagn, båt eller

hotell, beräkna den faktiska boendekostnaden efter omständigheterna

i varje enskilt fall. I vissa fall kan det vara motiverat att lägga till kost-

nader för sådant som ingår i ett vanligt boende, t.ex. dusch och tvätt-

maskin. För personer som saknar permanent bostad bör kostnaden för

magasinering av egna tillhörigheter under skälig tid ingå i den faktis-

ka boendekostnaden.

Boendekostnad vid kort- och långvarigt biståndsbehov

Vid ett kortvarigt biståndsbehov bör socialnämnden i regel godta den

faktiska boendekostnaden. Med kortvarigt avses en period om maxi-

malt tre sammanhängande månader.

Om socialnämnden bedömer att behovet av ekonomiskt bistånd blir

längre än tre sammanhängande månader, bör nämnden kunna pröva

om den faktiska boendekostnaden är skälig. I prövningen bör, vid be-

aktande av en skälig levnadsnivå, hänsyn tas till att den enskilde kan

byta till en billigare bostad eller på annat sätt kan sänka boendekost-

naden. Nämnden bör dock undvika beslut som medför att den enskilde

tvingas flytta från den tätort eller den del av kommunen där han eller

hon bott under flera år. Nämnden bör även ta hänsyn till om det i indi-

viduella fall finns särskilda skäl mot byte av bostad eller bostadsom-

råde som t.ex.

SOSFS_2013-1 (S).indd 8

5/20/2013 2:29:16 PM

9

SOSFS

2013:1

– om det finns risk för att ett byte medför negativa sociala konsekven-

ser,

– om en barnfamilj genom att flytta skulle tvingas bryta upp från

barnomsorg, skola och socialt nätverk,

– om en ensamstående vuxen, t.ex. med funktionsnedsättning eller

sociala problem och äldre med sviktande hälsa, har ett särskilt stort

behov av kontinuitet i det sociala nätverket eller den fysiska miljö

som hänger samman med det nuvarande boendet,

– om bostaden är anpassad till en boendes funktionsnedsättning eller

– om den enskilde har begränsad möjlighet att bli godkänd som hy-

resgäst, t.ex. vid arbetslöshet eller betalningsanmärkning.

Häktade och personer som avtjänar en faktisk strafftid på högst sex

månader bör ges ekonomiskt bistånd till den faktiska boendekostna-

den under hela häktningstiden respektive strafftiden, om de annars

riskerar att bli bostadslösa. Socialnämnden bör rekommendera den

enskilde som avtjänar ett straff att hyra ut sin bostad i andra hand, om

hyresvärden ger sitt samtycke och det är lämpligt. Om hyresvärden

inte ger något sådant samtycke, kan hyresgästen begära tillstånd till

uthyrningen hos hyresnämnden. Socialnämnden bör i förekommande

fall ge ekonomiskt bistånd till boendekostnaden i avvaktan på hyres-

nämndens beslut.

Skälig tid för bostadsbyte

Om socialnämnden bedömer att boendekostnaden inte är skälig, bör

nämnden i regel ändå godkänna den under en övergångstid så att den

enskilde ges skälig tid att förändra sin boendekostnad. Nämnden bör

även godkänna den faktiska boendekostnaden så länge den enskilde

aktivt medverkar till att finna ett billigare boende eller på annat sätt

försöker sänka sina boendekostnader. Ovanstående bör inte tillämpas,

om boendet är en särskilt dyrbar nödlösning, t.ex. boende på hotell,

och nämnden kan erbjuda ett billigare alternativ med godtagbar stan-

dard i avvaktan på en permanent lösning.

Om den enskilde efter information från socialnämnden och efter

skälig tid väljer att behålla ett boende med en kostnad som inte är skä-

lig, bör ekonomiskt bistånd beräknas utifrån den boendekostnad som

bedöms skälig för en låginkomsttagare på orten (jfr avsnittet ”Skälig

boendekostnad” s. 6).

Byte till dyrare bostad

Om den som får ekonomiskt bistånd har ett önskemål om att flytta till

ett dyrare boende, bör socialnämnden ge bistånd beräknat på den nya

boendekostnaden under förutsättning att flyttningen är nödvändig för

att den enskilde ska uppnå en skälig levnadsnivå. Det kan t.ex. gälla

SOSFS_2013-1 (S).indd 9

5/20/2013 2:29:16 PM

10

SOSFS

2013:1

– om det finns medicinska eller starka sociala skäl som styrker beho-

vet av flyttning,

– om det finns svåra personliga motsättningar mellan hushållsmed-

lemmarna, t.ex. mellan förälder respektive styvförälder och ett

vuxet barn eller mellan makar eller samboende,

– om bostadens standard inte är skälig vad avser fysisk miljö och ut-

rustning,

– om ett vuxet barn genom att bo i föräldrahemmet förhindras att

leva ett normalt vuxenliv och bli självständig,

– om den enskilde måste flytta till följd av att han eller hon är eller har

varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för nå-

got annat brott eller

– vid trångboddhet.

För att ett hushåll inte ska anses trångbott bör det, utom för ensamstå-

ende utan barn, ha sovrum utöver vardagsrum och kök eller kokvrå.

Två barn bör kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande ålder och

personlig integritet, bör barn emellertid inte behöva dela sovrum.

Vux na som inte är sambor bör inte behöva dela sovrum.

Vid bedömningen av vad som är skälig boendestandard vid byte till

dyrare bostad bör utgångspunkten vara vad en låginkomsttagare på

orten normalt har möjlighet att kosta på sig.

Hushållsel

Socialnämnden bör i regel godta den enskildes faktiska kostnader för

hushållsel, om kostnaderna är skäliga.

Arbetsresor

Socialnämnden bör vid beräkningen av skäliga kostnader för arbetsre-

sor i regel beakta månadskostnaden för lokala resor med allmänna

kommunikationer.

Om den enskilde behöver bil för arbetsresor, bör de faktiska kost-

naderna för arbetsresorna kunna användas som underlag vid beräk-

ningen av skäliga bilkostnader, t.ex. för

– bensin,

– skatt,

– försäkring och

– besiktning.

Behov av bil kan t.ex. finnas om

– allmänna kommunikationer saknas,

– turtätheten är starkt begränsad eller

– den enskilde lider av sjukdom eller har funktionsnedsättning.

SOSFS_2013-1 (S).indd 10

5/20/2013 2:29:16 PM

11

SOSFS

2013:1

Socialnämnden bör vid beräkningen av skäliga kostnader för resor

med färdtjänst beakta färdtjänstavgiften.

Hemförsäkring

Socialnämnden bör i regel godta den enskildes faktiska kostnader för

hemförsäkring, om kostnaderna är skäliga.

Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa

Socialnämnden bör godta den enskildes faktiska kostnader för avgif-

ter till fackförening och arbetslöshetskassa.

Livsföring i övrigt enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen

Om den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem

tillgodosedda på annat sätt, kan den enskilde få ekonomiskt bistånd

för sin livsföring i övrigt som kan avse bl.a. kostnader för

– hälso- och sjukvård,

– tandvård,

– glasögon,

– hemutrustning,

– flyttkostnader,

– spädbarnsutrustning,

– umgängesresor,

– avgifter för kommunal service, ansöknings- och förmedlingsavgif-

ter,

– rekreation,

– begravning och

– skulder.

Hälso- och sjukvård

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd för skäliga kostnader för

hälso- och sjukvård som är medicinskt påkallad. Nämndens bedöm-

ning av vad den enskilde ska få ersättning för bör göras från den ut-

gångspunkten att syftet med vården ska kunna uppnås.

Ekonomiskt bistånd bör omfatta kostnader för åtgärder som

– utgör sådan vård och behandling som avses i 1 § hälso- och sjuk-

vårdslagen (1982:763) och som ett landsting är skyldigt att svara för

enligt 3 § samma lag, även i de fall insatserna tillhandahålls av en

privat yrkesutövare som är ansluten till Försäkringskassan,

– vidtas efter bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal och

– görs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

SOSFS_2013-1 (S).indd 11

5/20/2013 2:29:16 PM

12

SOSFS

2013:1

Ekonomiskt bistånd bör även omfatta skäliga kostnader för bl.a.

– hjälpmedel och förbrukningsmaterial som förskrivits av behörig

hälso- och sjukvårdspersonal,

– läkemedel som omfattas av lagen (2002:160) om läkemedelsförmå-

ner m.m. och som förskrivits av behörig hälso- och sjukvårdsperso-

nal,

– resor som är nödvändiga för att vården ska kunna genomföras eller

– resor som är nödvändiga för att hämta ut förskrivna läkemedel, hjälp-

medel och förbrukningsmaterial.

Tandvård

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för

nödvändig tandvård. Hit räknas också förebyggande åtgärder mot ka-

ries och tandlossning. Nämnden bör i regel grunda sin bedömning på

behandlande tandläkares val av åtgärd och vad denne anser vara nöd-

vändig tandvård. Nämnden bör väga in om biståndsbehovet beräknas

bli kort- eller långvarigt.

Förutom rent medicinska aspekter bör socialnämnden beakta de

sociala konsekvenser som kan uppstå vid utebliven tandvård.

Socialnämnden bör kunna ställa krav på att en tandläkarkonsult

anlitas, om behandlingskostnaderna är höga eller om det finns olika

behandlingsalternativ.

Om behovet av tandvård är akut, bör socialnämnden inte ställa krav

på att den enskilde ansöker om ekonomiskt bistånd före behandlingen.

Glasögon

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för

glasögon, om behovet styrks av en legitimerad optiker eller läkare.

Nämnden bör godta skäliga kostnader för kontaktlinser, om linser är

det enda alternativet och behovet styrks av en läkare.

Hemutrustning

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till den hemutrustning som

behövs för att ett hem ska kunna fungera.

Den hemutrustning som avses bör kunna tillgodose behov som

t.ex. matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rengöring och rekrea-

tion. Även radio, TV och dator med internetuppkoppling bör ingå

i en hemutrustning. Vid bedömning av behovet av dator med in-

ternetuppkoppling bör nämnden särskilt ta hänsyn till behoven hos

barn och ungdomar som går i skolan.

Underhåll, reparation eller komplettering

Socialnämnden bör, om det krävs för att den enskilde ska kunna bibe-

hålla en skälig levnadsnivå, ge ekonomiskt bistånd till

SOSFS_2013-1 (S).indd 12

5/20/2013 2:29:16 PM

13

SOSFS

2013:1

– inköp av hemutrustning som behöver bytas ut,

– underhåll av hemutrustning,

– reparation av hemutrustning eller

– inköp av kompletterande hemutrustning (jfr avsnittet ”Spädbarns-

utrustning” nedan).

Hemutrustning vid bosättning

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till behövlig hemutrustning

vid bosättning, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan t.ex. vara

att

– bostaden är ett led i en rehabilitering,

– den enskilde saknar möjligheter att förbättra sin ekonomi,

– den enskilde endast kan förbättra sin ekonomi på mycket lång sikt

eller

– den enskilde omgående behöver flytta till en annan bostad till följd

av att han eller hon är eller

har varit utsatt för våld eller andra över-

grepp av närstående eller för något annat brott.

Val av inköpsställe

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till hemutrustning utan

villkor om att särskilda inköpsställen ska användas, om det inte finns

särskilda skäl för det.

Flyttkostnader

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till flyttkostnader, om flytt-

ningen är nödvändig för att den enskilde ska uppnå en skälig levnads-

nivå (jfr avsnittet ”Byte till dyrare bostad” s. 9).

Ekonomiskt bistånd till flyttkostnader bör i regel bl.a. omfatta

– hyra av bil, inklusive försäkring,

– bensin,

– hyra av flyttlådor och

– flytt av telefonabonnemang.

Om den enskilde på grund av sjukdom, ålder eller andra skäl inte kla-

rar av att flytta på egen hand, bör biståndet omfatta skäliga kostnader

för en flyttfirma.

Spädbarnsutrustning

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för

nödvändig spädbarnsutrustning i samband med ett barns födelse, bl.a.

– säng med sängkläder och andra tillbehör,

SOSFS_2013-1 (S).indd 13

5/20/2013 2:29:17 PM

14

SOSFS

2013:1

– skötbädd med tillbehör,

– bärsele,

– bilbarnstol,

– barnvagn med tillbehör och

– utrustning för bad.

Avseende klädutrustning se avsnittet ”Särskilda skäl att beräkna kost-

nader till en högre nivå” s. 5.

Umgängesresor

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för

att ett barn ska kunna umgås med sin förälder som bor på annan ort.

Med annan ort kan även avses en ort utanför Sverige. Avgörande för

vad som bör vara skälig kostnad för resor och hur ofta bistånd bör ges

till kostnader för umgänge bör anpassas till vad en familj i allmänhet

har råd med. Vid denna bedömning bör nämnden även beakta vad som

har reglerats genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal om

umgänge.

Förutom reskostnader bör även andra kostnader som är nödvändiga

för att umgänget ska kunna komma till stånd ingå i biståndet, t.ex.

kostnader för logi.

Avgifter för kommunal service, ansöknings- och

förmedlingsavgifter

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till kostnader för t.ex.

– barnomsorg i väntan på nedsättning av avgiften,

– omsorg om personer med funktionsnedsättning i väntan på nedsätt-

ning av avgiften,

– äldreomsorg i väntan på nedsättning av avgiften,

– rättshjälpsavgift,

– identitetshandling för den som saknar sådan och

– bostadsförmedling för den som saknar eller behöver byta bostad.

Se vidare avsnittet ”Genom nedsättning av kommunala avgifter, m.m.”

s. 17.

Rekreation

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för

rekreation, om det finns särskilda skäl. Det kan finnas särskilda behov

av rekreation, t.ex. hos barnfamiljer som under lång tid på grund av

ekonomiska problem inte har kunnat få någon form av semester och

hos vuxna med långvariga medicinska eller sociala problem. Om det

SOSFS_2013-1 (S).indd 14

5/20/2013 2:29:17 PM

15

SOSFS

2013:1

finns barn i hushållet, bör nämnden göra en särskild bedömning av

barnets behov.

Ekonomiskt bistånd till rekreation bör räcka t.ex. till en tåg- eller

bussresa och logi. När det gäller barn bör biståndet räcka till kostna-

den för t.ex. en koloni- eller lägervistelse.

Begravning

Begravningskostnader täcks i första hand av tillgångarna i dödsboet.

Om dödsboet saknar tillgångar helt eller delvis, bör socialnämnden ge

ekonomiskt bistånd som möjliggör en värdig begravning. Hänsyn bör

tas till allmänt vedertagna begravningstraditioner och i förekomman-

de fall olika religiösa och etniska gruppers speciella önskemål om hur

en begravning ska ordnas. Då begravningen ska ske utomlands, bör

nämnden ge ekonomiskt bistånd som motsvarar kostnaden för begrav-

ning i Sverige.

Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader bör i regel inte vara

högre än ett halvt basbelopp.

I en förälders försörjningsskyldighet ligger även ett ansvar att efter

förmåga stå för kostnaderna för ett barns begravning.

Skulder

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till betalning av skulder,

endast om det är enda möjligheten för den enskilde att uppnå en skälig

levnadsnivå. Nämnden bör ge bistånd till skulder efter en individuell

prövning och när det enligt nämndens bedömning skulle få allvarliga

sociala konsekvenser för den enskilde om skulden inte betalas. Det

kan t.ex. gälla skulder för boendekostnader eller hushållsel.

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd även till en skuld som

uppstått under sådan tid då den enskilde inte har haft bistånd till kost-

naden, men hade fått bistånd om han eller hon hade ansökt om detta.

Behovet kan tillgodoses på annat sätt enligt

4 kap. 1 § socialtjänstlagen

Genom arbete

Om den enskilde är arbetslös, bör socialnämnden i regel kunna kräva

att han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande på heltid och är

villig att ta erbjudet lämpligt arbete. I detta krav bör också ingå att den

enskilde deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t.ex. arbetsmark-

nadsutbildning, praktik eller arbetsrehabiliterande åtgärder. Även

grundutbildning i svenska och s.k. arbetssökarverksamheter bör räk-

nas hit.

SOSFS_2013-1 (S).indd 15

5/20/2013 2:29:17 PM

16

SOSFS

2013:1

Genom egna tillgångar

Faktiska tillgångar

När socialnämnden gör en bedömning av om den enskilde kan tillgo-

dose sitt behov genom egna tillgångar, bör nämnden endast beakta så-

dana tillgångar som den enskilde faktiskt kan förfoga över eller få till-

gång till.

Tillgångar som inte bör påverka rätten till ekonomiskt bistånd är

t.ex.

– pensionsförsäkringar som inte kan återköpas,

– bankmedel som inte går att ta ut på grund av villkor i ett gåvobrev

eller testamente eller

– fast egendom som inte kan överlåtas på grund av en bestämmelse i

ett gåvobrev eller testamente.

Lätt realiserbara tillgångar

När socialnämnden gör en bedömning av om den enskilde har rätt till

ekonomiskt bistånd, bör nämnden beakta kontanter, bankkonton och

andra tillgångar som denne förfogar över och som lätt kan realiseras,

t.ex. aktier och obligationer. Detta bör inte gälla hushållsmedlemmars

eventuella bosparande upp till den nivå som behövs för att behålla

platsen i bosparkön.

Socialnämnden bör bedöma från fall till fall om även andra lätt

realiserbara tillgångar, t.ex. bilar, ska påverka rätten till ekonomiskt

bistånd. Innehav av bil bör inte vara ett hinder, om den enskilde måste

ha bil

– i sitt arbete,

– för att kunna ta sig till och från sin dagliga sysselsättning, t.ex. där-

för att allmänna kommunikationsmedel inte har rimlig turtäthet el-

ler finns inom rimligt avstånd från bostaden,

– för att skjutsa barnet eller barnen till förskoleverksamhet,

– av medicinska eller sociala skäl, t.ex. för att ett barn ska kunna um-

gås med sin förälder eller

– för att han eller hon riskerar att bli utsatt för våld eller andra över-

grepp av närstående.

Socialnämnden bör i vissa fall kunna aktualisera byte till en billigare

bil, om bilens värde är högre än ett basbelopp. Om den enskilde på

grund av funktionsnedsättning har en specialanpassad bil, bör denna,

oavsett värde, inte räknas som en tillgång.

Andra realiserbara tillgångar

Om behovet av ekonomiskt bistånd bedöms överstiga tre samman-

hängande månader eller om det finns andra särskilda skäl, bör även

SOSFS_2013-1 (S).indd 16

5/20/2013 2:29:17 PM

17

SOSFS

2013:1

möjligheten att realisera andra tillgångar påverka socialnämndens be-

dömning av rätten till bistånd. En tillgång bör dock endast påverka

rätten till bistånd, om den har ett betydande värde och om överskottet

vid en försäljning motiverar åtgärden. Sådana kapitalvaror som van-

ligtvis finns i ett hem, t.ex. TV, dvd, musikanläggning och dator, bör i

regel inte påverka rätten till ekonomiskt bistånd, om varornas värde är

skäligt.

Vid en försäljning bör den enskilde kunna använda intäkten till att

betala eventuella lån som är knutna till det som sålts, utan att det på-

verkar rätten till ekonomiskt bistånd.

Bostad som har ett ekonomiskt värde

En villa eller en bostadsrätt bör endast betraktas som realiserbar till-

gång, om en försäljning bedöms kunna ge ett intäktsöverskott som

motiverar åtgärden och det finns möjlighet att ordna annat boende.

Även om ett överskott talar för en försäljning kan en sådan vara olämp-

lig av andra skäl (jfr avsnittet ”Boendekostnad vid kort- och långva-

rigt biståndsbehov” s. 8). Om försäljningen blir aktuell, bör den en-

skilde få skälig tid på sig att sälja villan eller bostadsrätten (jfr

avsnittet ”Skälig tid för bostadsbyte” s. 9).

Hur innehav av en villa eller en bostadsrätt bör behandlas i övrigt

framgår i avsnittet ”Faktisk boendekostnad” s. 7.

Genom nedsättning av kommunala avgifter, m.m.

Socialnämnden bör tillsammans med den enskilde försöka klarlägga

om t.ex. förbehållsbeloppet vid utmätning eller avgifter för sociala

tjänster, barnomsorg och liknande är korrekta i förhållande till den en-

skildes ekonomiska förhållanden. Nämnden bör hänvisa den enskilde

till att begära höjning av förbehållsbeloppet eller sänkt avgift när så är

möjligt. I avvaktan på en ändring bör nämnden ge ekonomiskt bistånd.

Genom socialförsäkringsförmåner och andra ersätt-

ningar

Om den enskilde genom socialförsäkringsförmåner och andra ersätt-

ningar helt eller delvis kan tillgodose sitt behov, bör socialnämnden

hänvisa honom eller henne till att ansöka om dessa. Sådana förmåner

och ersättningar kan vara t.ex. bostadsbidrag, underhållsstöd, sjuk-

penning, föräldrapenning, äldreförsörjningsstöd, aktivitetsstöd och

sjuk- eller aktivitetsersättning. Ovanstående bör dock inte tillämpas

undantagslöst. Exempelvis bör

– den enskilde inte vara tvungen att utnyttja ersättningsdagar med

föräldrapenning före barnets födelse,

– den enskilde som har barn kunna spara upp till fyra veckors föräld-

rapenning per barn fram till det år då föräldrapenningen senast kan

tas ut,

SOSFS_2013-1 (S).indd 17

5/20/2013 2:29:17 PM

18

SOSFS

2013:1

– båda föräldrarna, inte bara den som är arbetslös eller den som har

lägre lön, kunna använda sig av sin möjlighet (halva tiden vardera

med föräldrapenning) att vara hemma med barnet eller

– den som fyllt 61 år inte vara tvungen att utnyttja möjligheten att

göra förtida uttag på sin ålderspension före 65 års ålder.

Genom andra personers inkomster och tillgångar

Makar, registrerade partner och sambor

Makars inkomster bör räknas som gemensamma vid prövningen av

rätten till ekonomiskt bistånd. Detsamma bör gälla för registrerade

partners inkomster. I regel bör detta även gälla för dem som lever i så-

dana samboförhållanden som avses i sambolagen (2003:376). För sam-

bor bör socialnämnden räkna med båda parters sammanlagda inkom-

ster och tillgångar från sammanflyttningsdagen.

Socialnämnden bör endast undantagsvis ge ekonomiskt bistånd en-

bart till den ena parten, om den som har inkomst inte bidrar till famil-

jens försörjning. Nämnden bör kunna ge bistånd, t.ex. i avvaktan på

att den andra parten bidrar med sin inkomst eller uppfyller de villkor

som nämnden ställer på honom eller henne. Villkoren kan t.ex. gälla

att stå till arbetsmarknadens förfogande och ta erbjudet lämpligt ar-

bete eller delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Andra situationer

då nämnden bör kunna göra undantag från principen om gemensam-

ma tillgångar är om den ena parten är eller har varit utsatt för våld eller

andra övergrepp av den andra parten.

Om den ena parten studerar och studierna är en förutsättning för

den framtida försörjningen, bör socialnämnden inte ställa som villkor

för ekonomiskt bistånd att han eller hon avbryter studierna för att stå

till arbetsmarknadens förfogande. Om den studerande däremot har

faktiska möjligheter att utan studierna få arbete som medför stadigva-

rande försörjning, kan det vara rimligt att han eller hon söker arbete

för att kunna bidra till familjens försörjning. Den studerande bör dock

få fullfölja påbörjad termin eller kurs.

Bistånd till barn och skolungdomar

Om föräldrarna till ett barn eller till en skolungdom, som har fyllt 18

men inte 21

år, inte fullgör sin underhållsskyldighet och om social-

nämnden inte kan förmå dem till det, bör nämnden överväga att ge

ekonomiskt bistånd direkt till barnet eller skolungdomen utifrån ålder

och mognad.

Om ett barn eller en skolungdom, som har fyllt 18 men inte 21

år,

på egen hand ansöker om ekonomiskt bistånd bör nämnden vid be-

hovsbedömningen överväga att bortse från föräldrarnas underhålls-

skyldighet i de fall

– barnet eller skolungdomen är utsatt för våld eller andra övergrepp

av närstående eller

SOSFS_2013-1 (S).indd 18

5/20/2013 2:29:17 PM

19

SOSFS

2013:1

– barnet eller skolungdomen har bevittnat våld eller andra övergrepp

av eller mot närstående vuxna.

Att utan medgivande från vårdnadshavaren bistå barnet ekonomiskt

bör dock vara en åtgärd som endast bör användas i undantagsfall.

Barns och skolungdomars tillgångar och inkomster av

kapital

Socialnämnden bör kunna räkna av ett barns eller en skolungdoms

tillgångar eller inkomster av kapital mot barnets del i familjens kost-

nader inklusive boendekostnaden (för beräkning av boendekostnad se

avsnittet ”Faktisk boendekostnad” s. 7). Barn bör dock kunna ha spa-

rade medel upp till 15 procent av basbeloppet utan att det vid ansök-

ningstillfället påverkar föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för

barnet.

Om ett barn har tillgångar som föräldrarna inte kan förfoga över,

bör det inte påverka föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för bar-

net. Detta gäller t.ex. bankmedel som står under överförmyndarens

kontroll, om överförmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag.

Genom studiestödsformer

Vuxna studerande bör i regel ha sin försörjning genom studiestödsfor-

merna. En vuxen studerande bör dock kunna ges ekonomiskt bistånd

t.ex.

– om han eller hon aktivt har sökt feriearbete men inte fått något,

– om han eller hon har fått ett feriearbete men får vänta på första lö-

neutbetalningen,

– i akuta nödsituationer även under pågående termin eller

– om han eller hon deltar i grundläggande svenskundervisning för in-

vandrare och behovet inte kan tillgodoses genom deltidsarbete. I

regel bör inte krav ställas på heltidsarbete samtidigt med studierna.

Socialnämnden bör inte ställa krav på att studiestödet ska räcka under

en längre tidsperiod än den som angivits av den utbetalande myndig-

heten.

Socialnämnden bör inte kräva att den som står till arbetsmarkna-

dens förfogande ska börja studera eller återuppta sina studier och ta

lån för att själv klara sin försörjning eller livsföring i övrigt.

SOSFS_2013-1 (S).indd 19

5/20/2013 2:29:17 PM

20

SOSFS

2013:1

Hushållets inkomster enligt 4 kap. 1 § social-

tjänstlagen

Faktiska inkomster

Socialnämnden bör vid bedömningen av behovet av ekonomiskt bi-

stånd räkna med hushållets samtliga faktiska inkomster. Inkomster

som den enskilde inte kan förfoga över bör inte tas med. Sådana in-

komster är t.ex.

– överskjutande skatt som tagits i anspråk av kronofogdemyndighe-

ten,

– pension som skulle ha betalats ut om förtida uttag inte hade gjorts

eller

– barns inkomster från tillgångar som står under överförmyndarens

kontroll när överförmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag.

Vissa faktiska inkomster bör socialnämnden dock i regel inte räkna

med. Sådana inkomster är t.ex.

– ersättning för merkostnader till följd av funktionsnedsättning,

– ersättning för omkostnader i samband med ett åtagande, t.ex. famil-

jehemsersättningens omkostnadsdel,

– försäkringsersättningar som den enskilde får för att kompensera

ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstför-

lust,

– skadestånd som den enskilde får för att kompensera ekonomiska

förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust,

– stipendier och fondmedel som är avsedda för ett visst ändamål, t.ex.

en resa eller

– extra tillägg till studiestöd.

Socialnämnden bör dock i regel räkna med försäkringsersättningar

och skadestånd som kompenserar den enskilde för förlust av egendom

som kunnat tillgodose hushållets behov genom att avyttras. Omstän-

digheterna i det enskilda fallet bör bli avgörande på samma sätt som

om den enskilde hade haft kvar egendomen (jfr avsnittet ”Genom eg-

na tillgångar” s. 16).

Inkomst- och beräkningsperiod

Socialnämnden bör i regel beräkna ekonomiskt bistånd utifrån de in-

komster hushållet hade kalendermånaden före den månad som beräk-

ningen avser. Inkomster som hushållet har fått tidigare bör i regel inte

påverka beräkningen, om de inte var mycket höga eller avsedda för en

viss längre tidsperiod, t.ex. ett avgångsvederlag.

SOSFS_2013-1 (S).indd 20

5/20/2013 2:29:17 PM

21

SOSFS

2013:1

Nämnden bör kunna ställa större krav på ekonomisk planering av

en person som har vetat om att den egna inkomsten kommer att upp-

höra och tidigare har mottagit ekonomiskt bistånd.

Barns och skolungdomars inkomster enligt 4 kap.

1 a § socialtjänstlagen

Barns och skolungdomars inkomster av arbete

Om socialnämnden räknar av barns och skolungdomars inkomster av

arbete över ett halvt prisbasbelopp per kalenderår, bör avräkningen

ske mot barnets eller skolungdomens del i familjens kostnader inklu-

sive boendekostnaden (för beräkning av boendekostnad se avsnittet

”Faktisk boendekostnad” s. 7).

Övrigt

Utbetalningsperiod och utbetalningssätt

Om ansökan om ekonomiskt bistånd avser en annan period än en ka-

lendermånad, bör biståndet i regel beräknas från och med tidsbeställ-

ningsdagen. Om den enskilde har angivit ett senare datum i ansökan,

bör detta gälla.

Ekonomiskt bistånd bör i regel betalas ut månadsvis och direkt till

den enskilde via något av de vanliga betalningssätten, dvs. personkon-

to i bank, plusgiro eller bankgiro. Socialnämnden bör dock kunna gö-

ra en kontantutbetalning, om det är nödvändigt. Om utbetalningen av

ekonomiskt bistånd görs på ett sådant sätt att det medför kostnader för

den enskilde att hämta ut biståndet, bör nämnden ge bistånd till kost-

naderna.

Extraordinära utbetalningssätt i form av rekvisitioner eller matku-

ponger bör endast användas i yttersta undantagsfall, om mycket speci-

ella omständigheter föreligger.

Dagsbelopp

Om ekonomiskt bistånd ges för en kortare period än en månad, bör

socialnämnden använda sig av ett dagsbelopp. Dagsbeloppet räknas

fram genom att beloppen i riksnormen multipliceras med tolv och se-

dan divideras med 365.

Bedömnings- och beräkningsunderlag

För att socialnämnden ska kunna avgöra om en enskild har rätt till

ekonomiskt bistånd behövs ett underlag för bedömning och beräk-

ning. Om en enskild trots särskild begäran inte förser nämnden med

SOSFS_2013-1 (S).indd 21

5/20/2013 2:29:17 PM

22

SOSFS

2013:1

det underlag som behövs eller motsätter sig att handläggaren tar nöd-

vändiga kontakter, bör nämnden i regel kunna avslå ansökan.

Dessa allmänna råd ersätter Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS

2003:5) om ekonomiskt bistånd.

Socialstyrelsen

TAINA BÄCKSTRÖM

Clara Henley

SOSFS_2013-1 (S).indd 22

5/20/2013 2:29:17 PM

SOSFS_2013-1 (S).indd 23

5/20/2013 2:29:17 PM

SOSFS_2013-1 (S).indd 24

5/20/2013 2:29:17 PM