Innehållsiörteckning

Sid. Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet ................ 5 Avd. 1. Deltidsarbetsfrågan ....................................... 5 1. Inledning ................................................ 2. Deltidsarbete istatstjänst enligt tidigare bestämmelser samt del- tidsarbetsfrågor i riksdagen m. m ........................... 9 3. Utredningens direktiv ..................................... 20 4. Deltidsarbetets nuvarande användning i statstjänst och därmed sammanhängande förhållanden . . ........................... 21 5. Fördelar och olägenheter av deltidsarbete .................... 34 a. Samhälleliga synpunkter ............................... 34 b. Arbetsgivare- och arbetstagaresynpunkter ................ 46 Arbetsgivaresynpunkter ................................ 46 Arbetstagaresynpunkter ................................ 53 Utredningen .......................................... 59 Avd. 11. Förslag till åtgärder för ökat användande av deltidsarbete i statlig tjänst ............................................ 67 1. Allmänna riktlinjer ....................................... 67 2. Avlöningsbestämmelser för deltidsanställda och deltjänstgörande befattningshavare ......................................... 84 a. Avlöningsbestämmelser för deltidsanställda befattningshavare 85 b. Avlöningsbeståmmelser för deltjänstgörande befattningshavare 91 3. Pensionsbestämmelser för deltidsanställd och deltjänstgörande personal ................................................ 95 4. Avlönings- och pensionsförhållanden för arbetarpersonal med del- tidsarbete .......................... . ................... 100 Avd. III. Förslag till åtgärder för ökat användande av deltidsarbete i kommunal tjänst m. m. ................................ 104 1. Kommunalt anställda befattningshavare i allmänhet .......... 104 2. Kommunalt anställda befattningshavare med statligt reglerade anställningsförhållanden ................................... 1 1 1 Avd. lV. Deltidsarbete i det enskilda näringslivet .................... 118 & Sammanfattning ..................................................... 121

• Sida 4
•  Original

Sid. Förtattningstörslag:

Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8) .......................................... 129 Förslag till kungörelse om' ändring i vissa delar av civila icke-ordinarie- reglementet den 15 juni 1939 (nr 273) ................................ 132 Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av militära icke-ordinarie- reglementet den 15 juni 1939 (nr 276) ................................ 136 Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensions- reglementet den 30 december 1941 (nr 1008) .......................... 139 Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar i allmänna familjepensions- reglementet den 30 december 1941 (nr 1009) ........................... 141 Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av reglementet den 12 juni 1942 (nr 452) angående tjänstepension för arbetare i statens tjänst (1942 :års tjänstepensionsreglemente för arbetare) ............................. 142 Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av reglementet den 12 juni 1942 (nr 453) angående familjepension för arbetare i statens tjänst (1942 års familjepensionsreglemente för arbetare) ................................. 144 Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1943 (nr 509) .. .. .. .. 14.) Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av folkskolans avlönings- reglemente den 30 juni 1942 (nr 619) ................................ 148 Bilagor: Bilaga A. Cirkulärskrivelse till myndigheter m. fl ......................... 155 Bilaga B. Befolkningsstatistiska uppgifter till belysande av deltidsarbetsirågan, av t. f. aktuarien Margit Vinge ............................... 157 Bilaga C. PM angående deltidsarbete inom det privata näringslivet, av direk- törsassistenten i Svenska Arbetsgivareföreningen Matts Larsson . . .. 170 Bilaga D. PM angående verkningar i skattehänseende av hustrus inkomst av förvärvsarbete, av utredningens sekreterare .................... 195 Bilaga E. PM angående deltidsanställdas pensionering genom Sveriges Kom- munalanställdas Pensionskassa (SKP), av verkst. direktören hos SKP Emil Liedstrand ............................................ 197

• Sida 5
•  Original

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.

Genom beslut den 26 maj 1944 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för fi— nansdepartementet att tillkalla högst sju utredningsmän att inom departe- mentet biträda med utredning i fråga om deltidsarbete i allmän tjänst. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom utredningsmän fru Agda V. Jäderström Rössel, överdirektören O. R. Lundquist, kanslirådet B. Nev- rell, ledamoten av riksdagens andra kammare stadsbibliotekarien Gustaf V. Nilsson, bankdirektören C. E. F. Wallberg, fru Elvira A. Wedberg-Larsson och biblioteksassistenten, numera t. f. aktuarien Margit Vinge. Åt Lundquist uppdrogs att i egenskap av ordförande leda utredningsarbetet.

Den 16 oktober 1944 förordnades byråchefen Waste Lingren att vara sekre- terare åt utredningsmännen. Att biträda vid behandlingen av löne- och pen- sionsfrågor ha förordnats, den 13 mars 1945 förste kanslisekreteraren Folke Ericson och den 29 juni 1946 e. o. förste byråsekreteraren J. O. Ulne.

Utredningsmännen ha antagit benämningen 1944 års deltidstjänstutredning. I enlighet med sina direktiv ha de samrått med kommittén rörande partiellt arbetsföra i spörsmål, där beröringspunkter mellan utredningarna funnits. De ha vidare inhämtat uppgifter från och konfererat med ett stort antal stat- liga myndigheter, sammanslutningar av kommuner samt representanter för arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer ävensom andra organisationer.

Att beaktas vid utredningsuppdragets fullgörande ha till utredningen över- lämnats

1) en till Kungl. Maj:t ställd, den 8 april 1942 dagtecknad skrift från centralstyrelsen för Sveriges extralärareförening med framställning om viss ändring beträffande tillämpningen av 4 5 4 mom. civila icke-ordinarieregle- mentet jämte ett av skolöverstyrelsen i anledning därav den 26 juni 1943 avgivet utlåtande;

2) en till Kungl. Maj:t ställd, den 28 april 1942 dagtecknad skrift från f. d. lektorn J. Norring angående vissa reformer inom undervisningsvä— sendet;

• Sida 6
•  Original

3) en av besparingsutredningen den 20 juni 1942 till finansdepartementet överlämnad P. M. angående deltidsarbete för vissa tjänstemän i postverket, uppgjord av besparingsutredningens postkommitté, samt

4) handlingarna i ärende i anledning av en till statsrådet och chefen för finansdepartementet ställd, den 22 juli 1944 dagtecknad skrift från stock- holmskretsen av systembolagens personalförening angående årligt under- stöd till f. d. utminuteringskassörskan fru Anna Ramström.

Efter remiss har utredningen den 1 mars 1946 avgivit underdånigt utlå- tande över 1941 års befolkningsutrednings betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag om allmänna barnbidrag m. m. (SOU 1946: 5—6).

Utredningen har i enlighet med givna direktiv inriktats på deltidsarbete i allmän tjänst. Sådana lösningar ha därvid eftersträvats som kunna vinna tillämpning även i det enskilda näringslivet. Förslag ha utarbetats till regle- ring av avlönings-, pensions- och befordringsförhållanden med hänsyn till deltidsarbete inom statstjänsten samt inom icke-statliga förvaltningsgrenar, inom vilka anställningsförhållandena äro underkastade statsmakternas be- stämmande. Därvid ha även beaktats möjligheterna att få deltidsarbete reg- lerat i anslutning därtill beträffande övriga grenar av offentlig verksamhet.

Med avgivandet av föreliggande betänkande anser utredningen sitt upp- drag slutfört.

Enhälliga beslut av utredningen föreligga i fråga om samtliga i betänkan- det framlagda förslag. Särskilt yttrande av ledamoten Jäderström Rössel bi- fogas.

Stockholm den 23 oktober 1946.

RYNO LUNDQUIST AGDA JÄDERSTRÖM RÖSSEL BERNT NEVRELL GUSTAF V. NILSSON

F. WALLBERG ELVIRA WEDBERG-LARSSON MARGIT VINGE

/ Waste Lingren

• Sida 7
•  Original

AVD.I

DELTIDSARBETSFRÅGAN

1. Inledning

Den normala arbetstiden för arbetstagare i förvärvsarbete utom hemmet har successivt minskats. Medan den här i landet under de första åren av detta århundrade för flertalet arbetargrupper t. ex. för industriarbetarna ofta uppgick till och i många fall översteg 12 timmar per arbetsdag, ut- gör den numera för sådana arbetare i regel högst 48 timmar per vecka. För kontorsanställda och tjänstemän är den i allmänhet ännu kortare; för tjäns- temän i statlig tjänst och i försäkringsbolag är den sålunda i regel bestämd till 42 timmar i veckan. Flertalet av arbetstagarna kan därför numera ägna en avsevärt större del av sin tid åt vila, omvårdnad av hem och familj, stu- dier, nöjen etc. än tidigare. Det finnes emellertid åtskilliga personer, för vilka bundenhet vid förvärvsarbete utom hemmet under hela den normala arbets- tiden, även efter det denna undergått en så kraftig begränsning, innebär en belastning, som måste anses alltför krävande. I första hand gäller detta en stor del av de partiellt arbetsföra. Det gäller vidare de personer, vilka jäm- sides med förvärvsarbete ha att utföra ett tid och krafter i hög grad krävande arbete i hemmet, främst då mödrar, som utan hemhjälp ha omvårdnaden om hemmavarande barn, samt studerande, vilka för förvärvsarbete måste offra tid, som eljest kunnat ägnas åt studiearbete eller erforderlig vila. Det gäller säkerligen även för andra kategorier, men de förut nämnda måste anses intaga en särställning i nu berörda hänseende. I mycket stor utsträck- ning nödgas personer tillhörande dessa kategorier avstå från att taga för- värvsarbete utom hemmet eller lämna sådant arbete, som de tidigare ut- övat, trots det inkomstbortfall detta medför. I andra fall lyckas de behålla en del av arbetsinkomsten genom att åtaga sig mindre tidskrävande för- värvsarbete, varom närmare i det följande. Andra åter se sig av ekonomiska skäl nödsakade att fortsätta med förvärvsarbetet på heltid, trots att deras krafter därigenom tagas i anspråk över hövan. Ofta blir följden även att hemmets skötsel resp. studierna försummas, vilket innebär en dålig kom- promiss såväl ur den enskildes som ur samhällets synpunkter. Likaledes blir prestationen i förvärvsarbetet ofta lidande på en sådan lösning.

Här har antytts något om möjligheten för den, som av någon orsak är förhindrad att åtaga sig heltidsarbete utom hemmet, att för vinnande av en låt vara begränsad arbetsinkomst åtaga sig sådant förvärvsarbete, som

• Sida 8
•  Original

tager mindre del av den arbetandes tid i anspråk än vad som anses som full arbetstid. Städningsarbete, eldare- och portvaktssysslor, tidningsutbär- ning, försäljning och demonstration av varor i hemmen, försäkringsombuds- verksamhet samt vissa enklare sysslor, såsom vakttjänst och biljettförsälj— ning, i samband med teater-, biograf— och liknande föreställningar, utgöra exempel på sådan förvärvsverksamhet. För landsbygdens del må nämnas mjölkning eller annat lantbruksarbete — i regel den enda möjlighet till direkt inkomstbringande arbete, som står lantarbetarhustrurna till buds. Ät— skilliga av dessa arbeten äro till sin art sådana, att de som regel icke taga mer än en relativt begränsad del av arbetstagarens dag i anspråk. Tid- ningsutbärning exempelvis måste i allmänhet börja tidigt på morgonen och vara avslutad vid 9-tiden på förmiddagen. Andra kunna utföras under hela dagen, men arbetstagaren disponerar själv över sin arbetstid. Detsamma gäller i regel beträffande förvärvsarbete i hemmet, exempelvis i form av hantverk, maskinskrivnings-, bokförings- och översättningsarbete. Arbete av nu angiven art benämnes i det följande korttidsarbete.

I andra fall åtager sig vederbörande ett förvärvsarbete, som per dag är av lika lång varaktighet som full arbetsdag men som avbrytes av oregelbundet återkommande, ej för kortvariga perioder utan förvärvsarbete hos samme arbetsgivare. Exempel härpå utgör anställning i bank- och affärsverksamhet under vissa tider med forcerat expeditionsarbete t. ex. vid månads- och kvartalsskiften, deklarationsarbete, realisationsförsäljning, julförsäljning etc. Ofta ha ifrågavarande arbetstagare förbundit sig att inträda i arbets- givarens tjänst för sådana perioder eller då tillfällig utökning av personalen eljest erfordras samt för vikariat. För dylik anställning brukas ofta benäm- ningen reservanställning.

En tredje väg för den, som önskar förvärvsarbete men ej vill eller ser sig i stånd att åtaga sig regelbundet sådant arbete av längre varaktighet per ar- betsdag, är att söka arbete av sådan art, att det i allmänhet brukar utföras såsom heltidsarbete, men genom överenskommelse med arbetsgivaren tillför- säkra sig en begränsning av arbetstiden i förhållande till den för ifrågavaran- de sysselsättning normala arbetstiden per dag, vecka eller annan tidsperiod räknat. I det följande [benämnes denna arbetsform deltidsarbete.

Med deltidsarbete avses sålunda i detta betänkande daglig tjänstgöring, som är kortare än den arbetstid, som normalt åligger personal med liknande arbetsuppgifter hos respektive företag, ävensom ann-an Sådan periodisk tjänst— göring, som är regelbundet återkommande och av sådan beskaffenhet, att in- komsten därav kan beräknas på förhand i lika män som för personal med normal arbetstid.

Utredningen har ansett erforderligt att söka giva en såvitt möjligt klar de- finition på vad den avser med deltidsarbete. I den allmänna diskussionen och i tidigare litteratur i ämnet har termen tolkats så vidsträckt, att även kort- tidsarbete innefattats däri. Även termen »korttidsarbete» har använts med vitt skilda betydelser. Bl. a. har därmed åsyftats säsongarbete i allmänhet (se exempelvis tidskriften Fackföreningsrörelsen 1944 nr 50, s. 557 ff.) även-

• Sida 9
•  Original

som en sådan — i regel av order- eller materialbrist föranledd — anord- ning av industriellt arbete i syfte att undvika entledigande av arbetare, att arbetet inställes kortare eller längre tid, exempelvis 2 dagar i veckan eller visst antal dagar under längre tidsperiod.

Av olika anledningar ha under de senare åren framförts yrkanden om åt- gärder för att åtminstone i fråga om statlig tjänst deltidsarbete för vissa ka- tegorier skall k'unna bli en oftare tillämpad arbetsform.

Medan en begränsning av arbetstiden beträffande korttidsarbete och re- servanställning som regel är betingad av arbetets natur, är deltidsarbete i all- mänhet tillkommet i första hand med hänsyn till arbetstagarens intresse, även om det i viss utsträckning förekommer, att deltidsarbete anordnas därför att det för arbetsgivaren i det särskilda fallet visat sig vara fördel- aktigast att använda personal med sådan tjänstgöring. Deltidsarbete är dock en relativt sällan förekommande arbetsform i allmän tjänst.

2. Deltidsarbete i statstjänst enligt tidigare bestämmelser samt deltidsarbetsfrågor i riksdagen m. ut.

Att en del befattningshavare anställts med kortare tjänstgöringstid än den för befattningshavare inom resp. verk såsom normal fastställda har sedan gammalt förekommit inom statsförvaltningen, särskilt i fråga om vissa kate- gorier av tjänstemän. För de centrala ämbetsverkens amanuenser har denna anställningsform tidigare t. o. ni. varit den oftast förekommande.

Enligt Del 1 av 1902 års lönereglerings'kommittés betän- kande (jfr även SOU 1931: 12, s. 1—2) utgjorde vid sekelskiftet inom de cen- trala ämbetsverken och Kungl. Maj:ts kansli antalet avlönade amanuens- och därmed jämförliga biträdesbefattningar 306. För 2/3 av dessa var den dagliga tjänstgöringen 3 a 4 tim., för omkr. 16 0/o var den mindre än 3 tim. och för omkr. 18 0/0 mer än 4 tim. Antalet i dessa 306 befattningar anställda tjänste- män utgjorde 233. Förutom dessa tjänstemän med fast arvode funnos 286 tjänstemän, som antingen icke hade något arvode alls eller endast tillfällig ersättning. Dessa senare hade en mycket löslig ställning; beträffande en del av dem var det t. o. m. enligt lönekommitténs mening ovisst, om de utförde något arbete alls inom verket. Sammanfattningsvis kan alltså sägas, att ama- nuenspersonalen vid sekelskiftet i regel hade deltidstjänst. Många av dessa amanuenser voro samtidigt anställda i mer än ett verk.

Ännu i 1921 års avlöningsförfattningar betraktades deltidstjänst som en normal anställningsform för amanuenser. I 3 & kungörelsen den 31 dec. 1921 (nr 778, jfr med något ändrad lydelse 1925 nr 356) med avlöningsbestämmel- ser för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, stadgades sålunda, att extra ordinarie befattningshavare i regel skulle ha samma tjänstgöringstid som jämförlig ordinarie befattningshavare; dock kunde såsom amanuens eller förste amanuens i extra ordinarie anställning antagas manlig befattningsha-

• Sida 10
•  Original

vare med en tjänstgöringstid för söckendag, motsvarande minst hälften av den som var bestämd för ordinarie tjänsteman.

Av den motivering till dessa bestämmelser, som framlades av allmänna civilförvaltningens lönenämnd i skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 november 1921, framgår, att amanuenserna betraktades som en särskild kategori bland de icke—ordinarie befattningshavarna, vilken visserligen bestred regelbunden tjänstgöring inom respektive verk men av mindre omfattning än som ålåg ordinarie tjänstemän och mot lägre avlöning än som tillkom dessa. Om ama- nuenserna hette det vidare, att de flesta torde vara anställda i mer än ett verk och inom varje verk uppehålla en tjänstgöring, som till omfattningen icke översteg hälften av vad som ålåg ordinarie tjänsteman.

1928 ä r s 16 11 e k 0 m mi t t é införskaffade vissa uppgifter angående den icke-ordinarie personalens anställnings- och avlöningsförhållanden den 1 juli 1930 (SOU 1931: 12, s. 57—58). Enligt dessa uppgifter hade förhål- landena vid nämnda tidpunkt ändrat sig så, att två tredjedelar av hela an- talet amanuenser då hade full tjänstgöring. Utvecklingen hade alltså gått i riktning mot allt färre deltidstjänster.

I samband med ordnandet av de icke-ordinarie tjänstemännens pensions- förhållanden upptogs även amanuensernas tjänstgöringstid till behandling. I prop. 222 till 1934 års riksdag med förslag till civilt tjänstepensionsreglemente framhöll föredragande departementschefen (s. 66), att det understundom förekom, att amanuens med heltidstjänstgöring i ett verk anställdes som ama- nuens med halvtidstjänstgöring i ett annat verk. Detta kunde medföra en ackumulering av pensionsförmåner, som icke borde få förekomma. Regula- tivet häremot borde dock icke sökas i pensionerin-gsbestämmelserna utan i föreskrifter om anställningsformer och avlöningsförhållanden. I dylika fall borde befattningshavaren i det verk, där han ansågs skola vara halvtidstjänst— görande, icke anställas som extra ordinarie tjänsteman.

Enligt det betänkande med förslag till avlöningsbestämmelser för icke-ordi- narie befattningshavare, som avgavs av 1934 ä r s a v 1 6 nin g s r e vi si o n för icke-ordinarie personal (SOU 1934: 42), hade år 1934 vid de centrala ämbetsverken endast ett 20-tal amanuenser med anställning i mer än ett verk en sammanlagd daglig arbetstid, som översteg den för ordinarie tjänstemän fastställda. För att i dylika fall de av departementschefen be- rörda konsekvenserna med avseende på pensionsrätten skulle förhindras, före- slog avlöningsrevisionen en generell föreskrift, att anställning som extra or- dinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöring skulle begränsas till att avse en daglig tjänstgöringstid motsvarande hälften av den vid verket som normal fastställda. Möjligheten att inneha extra ordinarie anställning med avkortad daglig tjänstgöringstid borde för övrigt enligt avlöningsrevisionens uppfatt- ning stå öppen även för andra tjänstemän än amanuenser.

I enlighet med ovannämnda förslag erhöll 3 & kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattnings- havare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen en sådan lydelse, att i extra ordinarie befattning undantagsvis skulle kunna anställas

• Sida 11
•  Original

befattningshavare med en daglig tjänstgöringstid, motsvarande hälften av den för ordinarie tjänsteman fastställda. Motsvarande stadgande återfinnes även i 4 g 4 mom. civila icke-ordinariereglementet den 15 juni 1939 (nr 273).

Deltidstjänstens tidigare vanliga förekomst såsom anställningsform för amanuenspersonal medförde, att amanuenserna genom deltidstjänstgöring i flera verk fingo tillfälle att pröva sin fallenhet för de inom resp. verk före- kommande arbetsuppgifterna samt kunde bevaka möjligheter till fastare an- ställning och snabbare befordran i flera verk. På enahanda sätt fingo verken ett större antal aspiranter att välja mellan än om endast heltidstjänstgöring förekommit för amanuenspersonalen. En ytterligare fördel ur ämbetsverkens synpunkt låg däri, att deltidsamanuenserna ofta fingo en vidgad kännedom om arbetsuppgifter och arbetsformer inom den centrala statsförvaltningen. Systemet ansågs emellertid också innebära vissa nackdelar, främst svårig- heten att till befattningshavare, som därför endast kunde förfoga över viss del av sin dagliga tjänstgöring anförtro arbetsuppgifter, som borde lösas snabbt eller påfordrade kontinuerliga tillfällen till kontakt med andra tjäns- temän. Numera utgör deltidsanställning, även när det gäller amanuensper- sonal, endast i mycket få fall formen för anställning i statstjänst. (Närmare uppgifter om den nuvarande förekomsten av deltidstjänst i statstjänst läm- nas i ett annat avsnitt av detta betänkande.)

Deltidstjänstfrågan har sedermera upptagits från helt andra synpunkter och fått en helt annan räckvidd, i det den kommit att beröra de anställda i allmänhet. Under en följd av år inriktades emellertid intresset uteslutande på anordnande av deltidstjänst för gifta kvinnor, och frågan om deltidsarbete anknöts till diskussionen om gift kvinnas rätt till förvärvsarbete.

Sedan 1921 års riksdag slutligt antagit vissa av 1920 års riksdag som vi- lande antagna grundlagsändringar, varigenom hindren för kvinnas tillträde till vissa fullmaktstjänster undanröjdes, beslöt 1923 års riksdag för sin del antaga den s. k. behörighetslagen, vilken utfärda-des av Kungl. Maj:t den 22 juni 1923 (nr 249). I denna lag stadgades, att i fråga om behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag kvinna med vissa i lagen stadgade undantag skulle vara likställd med man; i fråga om prästerlig och annan kyrklig tjänst gällde likväl vad därom särskilt stadgats.1

Sedan dåvarande avlönings- och pensionsförfattningar efter beslut av 1925 års riksdag erhållit i vissa delar ändrad lydelse från den 1 juli 1925 beslöts, att behörighetslagen skulle träda i kraft samma dag.

1 1923 års behörighetslag har nu ersatts av en lag den 15 juni 1945 (nr 423) om kvinnas behörighet att innehava statstjänst eller annat allmänt uppdrag, varigenom den tidigare be- hörighetslagens undantagsbestämmelser upphävts. Dock kvarstår bestämmelsen att angående kvinnas behörighet att innehava prästerlig eller annan kyrklig tjänst gäller vad därom särskilt stadgas. Genom en likaledes den 15 juni 1945 utfärdad kungörelse (nr 424) har Kungl. Maj:t funnit gott förordna, att statsmyndighet icke utan Kungl. Maj:ts medgivande äger förbehålla viss statstjänst eller annat allmänt uppdrag för endast män eller endast kvinnor.

• Sida 12
•  Original

Ändringarna i avlöningsreglementena inneburo bl. a., att manliga och kvinn— liga befattningshavare vid nyreglerade verk skulle uppbära lön enligt en för män och kvinnor gemensam löneplan, varvid likväl en del undantagsbestäm- melser för kvinnorna infördes i reglementet. En av dessa särbestämmelser hade direkt sammanhang med frågan om förekomsten av deltidsarbete i stats- tjänst. I 4 å avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattnings- havare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila för- valtningen stadgades nämligen i dess nya lydelse (1925 nr 270):

»Kvinnlig innehavare av ordinarie befattning vare, därest hon har vårdnad om barn under 15 är, skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter i fråga om fullständig eller partiell tjänstledighet, som vederbörande myndig- het eller, där denna saknar behörighet att meddela tjänstledigheten, Kungl. Maj:t med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finner nödigt meddela.» .

Motsvarande föreskrift infördes även såsom 4 5 i avlöningsreglementeua den 19 juni 1919 (nr 343, jfr 1925 nr 213) för tjänstemän vid kommunikationsver- ken, den 9 juni 1922 (nr 379, jfr 1925 nr 244) för befattningshavare vid lots- och fyrstaten, den 21 maj 1926 (nr 177) för förste provinsialläkare och pro- vinsialläkare samt den 15 juni 1934 (nr 303) för tjänstemän vid domän- verket.

1928 å r s lö n e k 0 m m i t t é upptog en bestämmelse med samma sak- innehåll men något ändrad lydelse i 17 ä 2 mom. i sitt förslag till avlönings- reglemente för ordinarie tjänstemän tillhörande den civila s-tatsförvaltningen. Häremot anförde 18 av de såsom tillfällig-a ledamöter förordnade personal- representanterna avvikande mening med följande uttalande (SOU 1930: 17, s. 331):

»Det stadgande, som ger ämbetsverk rätt att från tjänsten helt eller delvis avstänga kvinnlig tjänsteman, som har vård om barn under 15 år, anse vi böra utgå. Över tillämpningen av denna bestämmelse kan lätt komma att vila ett drag av godtycklighet, som bör undvikas. En utsträckning av den medde- lade befogenheten jämväl twill att avse andra tjänstemäns enskilda angelägen- heter kan komma att undergräva tjänstemännens självständiga ställning.»

Lönekommitténs betänkande lades icke till grund för någon proposition.

Befolkningskommissionen anmärkte sedermera mot samma paragraf ehuru från helt andra utgångspunkter. Kommissionen upptog frågan huruvida staten som arbetsgivare följde sådana grundsatser, som kunde anses stå i överensstämmelse med de befolkningspolitiska och familjesociala strä- vanden, som kommissionen hade att tillvarataga. I detta syfte verkställde kom- missionen under senare hälften av år 1935 en översyn av de författningsbe- stämmelser, vilka inom statstjänsten reglerade kvinnornas — och särskilt de gifta kvinnornas — anställnings- och avlöningsförhållanden.

Resultatet av denna sin undersökning framlade kommissionen i ett till stats- rådet och chefen för socialdepartementet den 15 november 1935 avgivet ut- låtande rörande ändring i vissa delar av då gällande bestämmelser i fråga om anställnings- och avlöningsförhållanden för kvinnliga befattningshavare

• Sida 13
•  Original

i offentlig tjänst. Kommissionen föreslog därvid bl. a., att nyssnämnda 4 % skulle utgå ur avlöningsreglementena.

Befolkningskommissionens förslag föranledde proposition till 1936 års riks- dag angående vissa ändringar i gällande avlöningsreglementen för nyreglerade verk (nr 174). I denna proposition framhölls, att, även om själva principen om likställighet vid denna tid vunnit statsmakternas godkännande, vissa stad- ganden dock kvarstode i avlöningsförfattningarna, som speciellt toge sikte på gifta kvinnor, och vilka varit avsedda att giva staten som arbetsgivare ett medel till minskning av de olägenheter ur tjänstesynpunkt, som anställning av gift kvinna befarats kunna medföra. Hit hörde bestämmelsen om skyl- dighet för kvinnlig befattningshavare med vårdnad om barn under 15 år att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter i fråga om fullständig eller partiell tjänstledighet, som vederbörande myndighet kunde finna nödigt meddela. Det erinrades om att redan i 1925 års statsverksproposition, då förslag framlades om att införa ifrågavarande föreskrift i avlöningsreglementet, hade framhållits, att detta stadgande icke finge anses giva vederbörande befattningshavare nå- gon rätt att erhålla tjänstledighet, därest den i stadgandet givna förutsätt- ningen vore för handen, utan att detsamma borde handhavas uteslutande med hänsyn till och i sträng överensstämmelse med vad statens egna intressen krävde. Departementschefen yttrade i 1936 års proposition vidare: »Stad- gandets upphävande bör alltså icke, såvitt jag kan finna, medföra någon minskning i myndigheternas befogenhet att medgiva ledighet åt kvinnlig hff-_ fattningshavare, som för fullgörande av vårdnadsplikten finner sig vara i behov därav, eller i vederbörande befattningshavares möjlighet att erhålla avkortning i tjänstgöringstiden. Lika med befolkningskommiss-ionen utgår jag i stället från att myndigheterna, därest ifrågavarande bestämmelse borttages, icke skola intaga en annan och strängare hållning än hittills vid prövning av sådana ansökningar från kvinnliga befattningshavare, som avse ledighet

för fullgörande av vårdnadsplikt gentemot minderårigt barn. — —— —— Enligt min mening bör —— — — ifrågavarande spörsmål icke av staten ensidigt be-

traktas ur tjänstenyttans synpunkt, utan hänsyn måste också tagas till nuva- rande befolkningspolitiska och familjesociala strävanden —— -— —.

Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att förevarande mot de kvinnliga be- fattningshavarna riktade undantagsstadgande nu utgår ur ifrågavarande avlö- ningsreglementen.»

Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Under hänvisning till detta riksdagsbeslut upptog 1936 års lönekommitté icke stadgandet i sitt förslag till civilt avlöningsreglemente (SOU 1937: 48), och nu gällande av- löningsreglementen innehålla icke några undantagsbestämmelser för kvinnor med vårdnadsplikt.

Tid efter annan ha emellertid även i vidare sammanhang i riksdagen väckts förslag om begränsning av den gifta kvinnans rätt att innehava statstjänst.

Redan innan behörighetslagen hunnit träda i kraft började en viss reaktion göra sig gällande inom riksdagen mot de likställighetsprinciper, som införts

• Sida 14
•  Original

genom antagandet av denna lag. Sålunda väcktes vid 1925 års riksdag motion av herr Elof Lindberg (II: 229), vari begärdes utredning »huruvida och i vad mån en begränsning av gift kvinnas rätt att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag må, för tillgodoseende av mäns och ogifta kvinnors berätti- gade anspråk på arbetsutkomst, kunna äga rum». Motionären utgick från frågan om försörjningsplikten och ansåg, att den gifta kvinnan borde avgå ur statstjänst utom i de undantagsfall, då hon var familjeförsörjare. Motio— nen vann varken utskottets eller riksdagens gillande.

Vid 1926 års riksdag återkom samme motionär med samma yrkande (II: 26). I motiveringen hade emellertid ett par nya synpunkter tillkommit, som böra beaktas i detta sammanhang. Motionären hänvisade till den av föregå- ende års riksdag beslutade undantagsbestämmelsen i avlöningsreglementet för kvinna, som hade vårdnad om barn under 15 år, och tillade:

»Ytterligare ber jag att få påpeka, att man i Danmark i den 1919 antagna lagen om statens tjänstemän infört en bestämmelse, som möjliggör för gifta kvinno-r att frivilligt avstå från viss del av tjänstgöring och avlöningsförmå— ner. Det föres'krives sålunda, att gifta kvinnliga tjänsteinnehavare kunna få den dem påvilande tjänsteprestationen nedsatt till två tredjedelar eller hälften mot rätt att uppbära endast två tredjedelar eller hälften av lönen. Sådan nedsättning av t jänstetiden kan ske antingen för alltid eller för begränsad tid, dock icke under ett år. Återupptagande av full tjänst kan blott ske, då det passar med tjänsteförhållandena.»

Här har man alltså en första antydan i en riksdagsmotion till förslag om deltidstjänst för gifta kvinnor i statstjänst, ett alternativ till det i föregående års riksdagsmotion framlagda förslaget. som synes ha avsett helt avstående från statstjänsten.

Såväl denna motion som en motion i samma syfte av herr Viktor Öhman (II: 201) avstyrktes av vederbörande utskott som dels tog avstånd från för- slaget att vid befordran förutom till förtjänst och skicklighet hänsyn även skulle tagas till vederbörandes behov av den inkomst, som medföljer en tjänst, dels framhöll, att frågan om gifta kvinnors anställning utanför hemmet vore aktuell icke blott i fråga om statstjänst utan även på det privata området. I en reservation till utskottsutlåtandet av herr Ahl föreslogs, att i stället för förbud för gift kvinna att inneha statstjänst sådan kvinna borde beredas möjlighet att frivilligt avgå med rätt att återinträda i samma eller annan tjänst efter behovsprövning. —— Varken motionerna eller reservationen föranledde något positivt beslut av riksdagen.

År 1927 väcktes likaledes två motioner med begäran om utredning i ämnet (II: 256 och 11: 262). I den förra (av herrar Viktor Öhman och Karl Magnusson i Skövde) framhölls, att en blivande utredning i första hand borde taga sikte på de i ovannämnda reservation till föregående års utskottsutlåtande fram- förda synpunkterna. Den andra motionen (av herr Elof Lindberg med in- stämmande av 8 ledamöter) underströk, att motionären för det dåvarande endast åstundade en undersökning avseende åtgärder, som läge inom ramen för gällande behörighetslag.

• Sida 15
•  Original

Vid behandlingen av dessa båda motioner lät vederbörande riksdagsutskott göra en rundfråga till de statliga verk, som sysselsatte det största antalet kvin- nor. En utförlig redogörelse för resultaten av denna utredning ingår förutom i utskottsutlåtandet (andra kammarens femte tillfälliga utskott nr 4) även i kvinnoarbetskommitténs betänkande ( SOU 1938:47 ), s. 11—13. Av utred— ningen drog utskottet följande slutsatser:

»att någon större tillströmning av gifta kvinnliga sökande till statstjänster ej förmärkts, sedan behörighetslagen trädde i kraft;

att vissa svårigheter kunna befaras vid eventuellt beredande av plats åt änka eller frånskild kvinna, som tidigare vid giftermål avgått ur tjänst;

samt att antalet gifta kvinnor —— särskilt sådana som äro gifta med stats- tjänstemän — icke är så stort som i allmänhet antages.»

Utskottet avstyrkte följaktligen motionerna, och riksdagen beslöt i enlighet därmed.

Nästa gång frågan kom under mera ingående riksdagsbehandling var år 1931, då herr Lundquist i Rotebro med instämmande av 16 andra kammar- ledamöter i motion (11:51) föreslog utredning om åtgärder i syfte att upp- muntra kvinnliga befattningshavare i statstjänst till frivillig avgång vid gif- termål. Såsom sådana åtgärder nämndes en gratifikation på omkring en årslöns storlek, varjämte ifrågasattes att tillerkänna den avgående ersättning för erlagda avgifter för egen pensionering och familjepension samt visst före- träde vid tillfällig tjänstgöring i det verk, hon tillhört.

Andra kammarens första tillfälliga utskott inhämtade yttranden över mo- tionen från vissa statens verk och vissa sammanslutningar. De inhämtade yttrandena refereras utförligt, förutom i utskottsutlåtandet, i Kvinnoarbets— kommitténs betänkande (SOU 1938: 47) s. 15——18.

Utskottet avstyrkte motionen, som också avslogs av riksdagen. Andra kam- maren biföll visserligen ett under debatten framkommet yrkande om utred- ning rörande åtgärder, som syftade till en minskning på frivillighetens våg av antalet gifta kvinnor i statstjänst. Då emellertid första kammaren icke biträdde beslutet därom, förföll frågan.

Vid 1934 års riksdag väcktes ett stort antal motioner med hemställan om utredning i hithörande frågor. I detta sammanhang intresserar särskilt en motion av herr Weijne med instämmande av 4 ledamöter (II: 146) med an— hållan om utredning »angående möjlighet att bereda unga arbetslösa anställ- ning genom att lämna rätt åt i statlig eller eljest allmän tjänst anställda befattningshavare, särskilt gifta kvinnor, att få sin tjänstgöringsskyldighet minskad t. ex. till hälften med motsvarande avdrag å avlöningsförmåner».

Motionären anförde i sin motivering bl. a., att om tjänstgöringstiden per vecka eller månad för i statstjänst anställd gift kvinna inskränktes, exempel- vis genom anordnande av halvtidstjänster, skulle arbete i viss utsträckning kunna beredas arbetslös ungdom. Samtidigt skulle den delvis permitterade kvinnan likväl behålla den ekonomiska säkerhet, som tjänsten gåve, och hon skulle därtill icke tappa kontakten med sitt förvärvsarbete. Ur social synpunkt skulle en sådan anordning medföra obestridliga fördelar. Det bleve

• Sida 16
•  Original

möjligt för hustrun att under den tid, då barnen voro små och krävde mer omvårdnad, få ägna sig åt hemmet och familjen i större utsträckning. Hem- mets och samhällets intressen skulle på denna punkt mötas.

Motionären sade sig förutsätta, att inskränkningen i tjänstgöringstiden skulle bero på vederbörande tjänsteinnehavares egen önskan. Den skulle alltså vara frivillig. Av framför allt principiella skäl borde rätten till dylik nedsättning av arbetstiden även ges åt andra befattningshavare, d. v. 5. män och ogifta kvinnor. I praktiken skulle det dock förmodligen bli de gifta kvinnorna, som mest använde sig av den givna möjligheten.

Systemet borde icke bindas vid halv tjänstgöring. Man kunde tänka sig så- väl en ännu starkare minskning som också en mindre nedsättning i tjänst- göringstiden. Lönen borde utgå i proportion till arbetstiden. Frågorna om pensionering och uppflyttning i högre lönegrad vid den minskade tjänstgö- ringsskyldigheten borde liksom spörsmålet i sin helhet göras till föremål för närmare utredning.

Denna motion innehöll alltså ett direkt förslag till utredning om deltids- arbete i allmän tjänst. Jämte ett antal andra motioner, som bl. a. med hän- syn till ungdomsarbetslösheten påyrkade utredning angående gifta kvin- nors anställning i allmän tjänst m. m., blev den remitterad till andra kam- marens fjärde tillfälliga utskott, och första kammarens första tillfälliga ut- skott fick likaledes ett antal motioner i hithörande frågor till behandling. Båda utskotten tillstyrkte utredningsyrkandena, och riksdagen beslöt i en- lighet därmed anhålla om »utredning rörande möjligheterna att genom en ändamålsenligare fördelning av arbetstillfällena motverka den rådande ar- betslösheten». Med anledning av riksdagens hemställan tillkallade finans— ministern den 27 juli 1935 den s.k. kvinnoarbetskommittén, som fick i uppdrag att verkställa utredning rörande gifta kvinnors förvärvsarbete jämte därmed sammanhängande spörsmål.

Kvinnoarbetskommittén, vars betänkande (SOU 1938: 47) redan omnämnts i det föregående, anordnade under utredningsarbetets gång konferenser, till vilka representanter för såväl arbetsgivare som anställda inbjödos. Bl. a. be- rördes därvid spörsmålen om deltids— och reservarbete. I betänkandet säges härom (s. 317):

»Frågan om halvtids- eller deltidsarbete väckte vid samtliga konferenser en livlig diskussion. Det har visat sig omöjligt att i debatten om lämpliga åtgärder upprätthålla en särskillnad mellan de olika former, som ett del- tidsarbete skulle kunna antaga. De sakkunniga önska för egen del såsom deltidsarbete beteckna en anställning för kortare tid men ett arbete, som dock regelbundet återkommer samt genom vilket arbetstagaren erhåller en ap- proximativt förutbestämbar inkomst. Detta deltidsarbete kan därför vara så— väl den regelrätta halvtidstjänsten som en regelbunden tjänstgöring vid vecko- eller månadsskiftena. Å andra sidan måste såsom reservanställning klassificeras det arbete, som är till sin omfattning ovisst och där även den inkomst, som kan påräknas, icke låter sig i förväg bestämmas. Till reserv- tjänstgöring äro sålunda att hänföra vikariat av olika slag.»

• Sida 17
•  Original

De sakkunniga sade sig för sin del ha funnit, att i vissa arbetsgrenar inom det privata näringslivet en viss klyvning av tjänstgöringen på kortare pass i och för sig väl skulle kunna ordnas och likaså att man på vissa arbets- områden skulle vara betydligt mer betjänt av ett större antal korttidstjänst- görande än av ett mindre antal heltidsanställda. Man borde även ha rätt att förvänta, att ett synnerligen gott arbete skulle presteras under korttidstjänst- göring och att detta alldeles särskilt skulle gälla gifta kvinnor, som i detta arbete kunde finna en välkommen omväxling utan att dock tjänstetiden ut- sträcktes så långt, att oron för hemmet toge överhand över arbetsglädjen. De sakkunniga ansågo därför att många praktiska, ekonomiska och person— liga vinster för de gifta kvinnorna vore att påräkna, om deltidsarbete i större utsträckning vore tillgängligt.

Emellertid måste de sakkunniga inse, att möjligheterna att i fastare for- mer organisera sådant deltidsarbete vore relativt små. Avvägningen av ar- betsmöjligheterna för mindre kvalificerad och för deltidsarbetande arbets- kraft komme att kräva ett vidlyftigt utredningsarbete från arbetar- och ar- betsgivarorganisationernas egen sida. Olika avtalsbestämmelser måste göras modifierbara med hänsyn till uppdelningen av arbetstillfällena, och likaså måste även deltidspersonalens arbetsförhållanden regleras genom fasta av- talsbestämmelser. '

Deltidsarbetet i offentlig tjänst ställde sig delvis olika. Återverkningarna på andra anställdas villkor behövde knappast tagas i betraktande. Den of— fentliga tjänsten vore icke lika känslig som den öppna arbetsmarknaden för återverkningarna av oregelbundenheter och socialt betingade hänsynstagan- den. I den mån tjänstens art tilläte och tjänstemännen själva så önskade, borde därför korttidstjänstgöringar inom allmän tjänst kunna ordnas. For- mella möjligheter härför förelåge redan genom bestämmelserna om ned- sättning av tjänstgöringstid samt partiell ledighet. De sakkunniga önskade framhålla, att, i den mån deltidsbefattningar kunde inrättas eller partiell tjänstledighet beviljas, även de gifta kvinnornas behov i dylikt hänseende borde beaktas. Däremot borde inga bestämmelser tillskapas särskilt för den- na kategori befattningshavare, då även av andra anledningar ett legitimt behov av kortare tjänstgöringstid kunde uppstå. Icke heller borde någon press utövas för att förmå de gifta kvinnorna att taga dylik reducerad tjänst— göring. Hela detta problem skulle säkert klarna, om man vande sig att i del- tidsanordningarna icke endast uppmärksamma riskerna för den kvinnliga arbetskraften utan även att beakta, hur fördelaktiga de i många fall skulle vara för själva arbetets utförande.

Sammanfattningsvis formulerade de sakkunniga sin ståndpunkt i fråga om deltidsarbete på följande sätt: »Möjligheter att erhålla deltidsarbete och reservtjänstgöring böra — med utnyttjande inom den offentliga tjänsten av redan givna bestämmelser samt inom det enskilda näringslivet genom över- enskommelser mellan arbetsmarknadens parter _ beredas såväl gifta kvin- nor som andra arbetstagare, vilka av godtagbara skäl önska förkortad ar- betstid.»

• Sida 18
•  Original

Flera av de motioner vid 1934 års riksdag, vilka föranledde tillsättandet av kvinnoarbetskommittén, hade givit uttryck åt ett restriktivt inriktat tän- kande i frågan om kvinnornas rätt till förvärvsarbete, men vid följande års riksdag föreföll inställningen hos flertalet motionärer ha blivit en helt an- nan. Kvinnoarbetskommittén, som framhållit detta, tillägger: »En markerad omsvängning i uppfattningen hade kommit till stånd. Den kan populärt om- skrivas så att vad som då framstod såsom ett samhällsproblem var icke den gifta kvinnans rätt till förvärvsarbete utan den förvärvsarbetande kvinnans rätt till äktenskap och moderskap.»

Denna ändrade inställning torde i främsta rummet vara att tillskriva det stigande intresset för befolkningsfrågan och de uttalanden i debatten där- om, vari hävdades nödvändigheten av att trygga den gifta kvinnans ställ- ning; i viss utsträckning torde också de sjunkande arbetslöshetssiffrorna ha bidragit. »

Frågan om deltidsarbete togs upp på nytt vid 1942 års riksdag. Då väck- tes nämligen likalydande motioner i båda kamrarna (I: 181 av herr Norden- son och II: 238 av herr Håstad och fröken Andersson) med hemställan om »utredning — lämpligen genom 1941 års befolkningsutredning — angående åtgärder för att med hänsyn icke endast till familjesociala utan även befolk- ningspolitiska synpunkter bereda gifta kvinnor ökade tillfällen till deltids- arbete i såväl allmän som enskild tjänst».

I motiveringen framhölls inledningsvis, att de gifta kvinnornas förvärvs- arbete enligt folkräkningarnas vittnesbörd tilltagit i omfattning under de se- naste decennierna, samt att tillgänglig statistik syntes visa, att barnantalet i äktenskapen vore lägre, ju mera den gifta kvinnans tid toges i anspråk för förvärvsarbete.

Befolkningspolitiska och familjesociala skäl pekade sålunda i den riktning- en, att en omläggning av de gifta kvinnornas förvärvsarbete måste anses önsk- värd. Å andra sidan hade förvärvslivet behov av även de gifta kvinnornas insatser, försåvitt dessa icke togos i anspråk av hemmen. Det vore även ett samhällsintresse, att den speciella utbildning, begåvning och yrkesskicklig- het, som många gifta kvinnor besitta, komme samhället till godo.

Frågan om en lämplig avvägning mellan hemmens och barnens behov av moderns omvårdnad å ena sidan och behovet av även den gifta kvinnans yr- kesarbete på grund av såväl samhällsskäl som familjeekonomiska skäl å andra sidan vore sålunda svårlöst och ömtålig. Då under alla förhållanden många gifta kvinnor, som borde och kunde få barn, måste behålla sin anställning, kunde föreningen av dessa skilda uppgifter eventuellt ske med hjälp av deltidsarbete.

Efter att ha redogjort för de betänkligheter, som från såväl arbetsgivarnas som de anställdas sida rests mot deltidsarbetet, framhöllo motionärerna slut- ligen den stora betydelse en god lösning av detta problem hade, icke endast ur de gifta yrkeskvinnornas synpunkt i och för sig utan även med hänsyn till vårt lands allvarliga befolkningspolitiska läge; det vore därför önskvärt, att frågan bleve utredd i hela sin omfattning. Därvid borde de befolkningspoli-

• Sida 19
•  Original

tiska synpunkterna, från vilka man i tidigare utredningar i huvudsak bort- sett, nu beaktas likaväl som de familjesociala och de arbetsmarknadsekono- miska.

Vederbörande utskott inhämtade yttranden över motionen från vissa myn- digheter och sammanslutningar; dessa refereras i utskottsutlåtandena (första kammarens andra tillfälliga utskott nr 8 och andra kammarens tredje till- fälliga utskott nr 7). Såväl i dessa yttranden som vid de långvariga och liv- liga debatterna i kamrarna framfördes en lång rad skiftande synpunkter. Å ; ena sidan uttalades från flera håll intresse för försöken att åstadkomma ) ökade tillfällen till deltidsarbete, men å andra sidan framfördes bestämda gensagor mot vissa punkter i det framlagda förslaget.

Sålunda framhölls, att en begränsning av problemet till att gälla enbart gifta kvinnor vore olämplig, och vidare framfördes betänkligheter mot för- slaget att förorda deltidsarbete icke blott i allmän utan även i enskild tjänst. Från flera håll framhölls, att det vore risk för att en utredning skulle utgöra inkörsporten till en lagstiftning, som tvingade de gifta kvinnorna att övergå från heltids- till deltidsarbete. Slutligen ansåg man på flera håll, att för- slaget framförts vid en olämplig tidpunkt, och att man borde ha väntat, tills det blivit mera normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Första kammarens andra tillfälliga utskott sade sig anse, att det i motionen väckta spörsmålet förtjänade all uppmärksamhet, och framhöll därvid bl. a., att det vore önskvärt, att en dylik arbetsform för de gifta kvinnornas del kunde vinna tillämpning i såväl allmän som enskild tjänst. Utskottet hade dock icke förbisett, att det i vissa fall kunde komma att stöta på praktiska svårigheter att genomföra en dylik ordning vad beträffar enskild tjänst. Inom den allmänna tjänsten, där arbetsformer och löneförmåner m. m. i stor ut— sträckning reglerades genom instruktioner och reglementen, syntes däremot förutsättningarna vara större för införande av deltidsarbete.

Utskottet tillstyrkte endast såtillvida bifall till motionen, att det förordade en utredning angående åtgärder för att bereda gifta kvinnor ökade tillfällen till deltidsarbete i allmän tjänst.

Andra kammarens tredje tillfälliga utskott framhöll, att den med motionen avsedda frågans syfte visserligen syntes värt allt erkännande och att den föreslagna utredningen väl kunnat vara befogad, om därmed kunnat nås all arbetskraft, som hade behov av och lämpade sig för deltidsarbete. Med hän- syn till motionens begränsning av spörsmålet till gifta kvinnor, den för en utredning av i motionen angivet slag mindre väl lämpade tidpunkten och hindren för en önskad reglering av arbetsförhållanden vid sidan om statlig verksamhet såg sig utskottet emellertid nödsakat att avstå från påyrkande av några åtgärder i motionens syfte.

Vardera kammaren biföll sitt utskotts hemställan. Då kamrarna alltså stan- nade i olika beslut, föll frågan.

Vid 1943 års riksdag väcktes åter likalydande motioner i ämnet, denna gång förutom av föregående års motionärer även av herr Ivar Andersson (1: 195 och II: 281). Motionärerna refererade i stort sett sin motivering från

• Sida 20
•  Original

föregående år, men förslaget avvek i ett par viktiga avseenden från 1942 års motion. Först och främst gjorde man i enlighet med första kammarens före- gående år uttalade mening den inskränkningen i motionernas räckvidd, att den föreslagna utredningen endast skulle omfatta allmän tjänst. Vidare fram- höll man uttryckligen, att man icke avsåg några tvångsåtgärder, utan att den föreslagna arbetsformen måste bygga på frivilliga överenskommelser. Slut- ligen gjorde man en väsentlig utvidgning: utredningen skulle icke blott avse gifta kvinnor utan även andra kategorier av arbetstagare, som kunde vara i behov av deltidstjänst. Motionärerna ville framhålla, att »frågan om deltids- tjänst alltid måste bli mest betydelsefull för de gifta kvinnorna. Emellertid förstå vi väl, att även samma behov i enstaka fall kan uppkomma för såväl män som ogifta kvinnor, antingen i fall av nedsatt arbetsförmåga eller vård— nadsplikt mot anhöriga eller också av önskan att bedriva viss tids studier. Mot en utvidgning av utredningen till att omfatta även andra än gifta kvinnor ha vi alltså intet att invända.» Motionerna utmynnade i en hemställan om ut- redning »angående åtgärder för införande av deltidstjänst i första hand i det allmännas verk, varvid avseende icke minst måtte fästas vid befolkningspoli- tiska och familjesociala synpunkter».

Vederbörande riksdagsutskott infordrade även nu yttranden från vissa myndigheter och sammanslutningar, vilka refereras i utlåtandena (första kam- marens andra tillfälliga utskott nr 9 och andra kammarens tredje tillfälliga utskott nr 12). Vartdera utskottet tillstyrkte såtillvida bifall till motionen, att det hemställde om en förutsättningslös utredning angående åtgärder för att skapa ökade tillfällen till deltidsarbete i allmän tjänst. Riksdagen beslöt i en- lighet härmed och avlät den 9 juni 1943 skrivelse med hemställan om en sådan utredning.

3. Utredningens direktiv

I anledning av riksdagens förenämnda framställning (riksdagens skrivelse 1943, nr 297) erhöll chefen för finansdepartementet den 26 maj 1944 Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst sju utredningsmän för att inom de- partementet biträda med utredning ifråga om deltidsarbete i allmän tjänst. I departementschefens anförande till statsrådsprotokollet redogjordes för åren- dets behandling i riksdagen och för de synpunkter beträffande deltidsarbets- frågan, som därvid framförts. Departementschefen yttrade vidare:

»I vissa avlöningsförfattningar för statlig personal finnas bestämmelser om del— tidstjänstgöring, men förutsättningarna för tillämpning av dylik tjänstgöring äro mycket begränsade. Gen—om vad i ärendet förekommit har enligt min mening åda- galagts behovet av en utredning angående åtgärder för att bereda större tillgång till deltidsarbete. Beträffande omfattningen av utredningen vill jag i princip ansluta mig till vad som föreslagits i utskottens avv vederbörande kammare godkända utlå- tanden. Utredningen bör sålunda [inriktas på deltidsarbete i allmän tjänst. Såsom vid riksdangehandlingen framhållits föreligga beträffande deltidsarbete inom enskild verksamhet nicke samma förutsättningar att utredningsvägen komma till ett resultat som beträffande deltidsarbete inom allmän tjänst. Önskvärt är emellertid, att man

• Sida 21
•  Original

vid prövningen av frågan för den allmänna tjänstens del håller i sikte, att sådana lösningar böra eftersträvas som kunna vinna tillämpning även i det enskilda nä- ringslivet.

Det synes vidare lämpligt, att utredningen får omfatta deltidsarbete icke blott för gifta kvinnor utan överhuvud för de olika kategorier arbetstagare, som må vara i behov av och lämpligen kunna användas för dylikt arbete. Utanför området för utredningen böra emellertid falla de problem rörande partiellt arbetsföra, som äro föremål för utredning genom en särskild kommitté, tillsatt med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 15 oktober 1943. Med denna kommitté bör samråd äga rum i spörsmål, där beröringspunkter imellan utredningarna finnas.

I utredningen bör ingå en inventering av de olika förvaltningsområden, där del— tidsarbete lämpligen kan komma i fråga. Med ledning av därvid erhållet material böra övervägas de åtgärder, som böra vidtagas för att möjliggöra en övergång i önskvärd utsträckning till den ifrågavarande arbetsformen. Särskild uppmärksam— het kräva frågorna om avlönings-, pensions- och befordringsförhållanden. En när- mare reglering av dessa frågor kan och bör i första hand ske inom statstjänsten och de icke-statliga förvaltningsgrenar —— främst det statsunderstödda undervisningsvä- sendet — inom vilka anställningsförhållandena äro underkastade statsmakternas be— stämmande. Beträffande övriga grenar av offentlig verksamhet, där anställningsför- hållandena äro väx-lande, böra allmänna riktlinjer för en reglering av motsvarande frågor så långt möjligt är uppdragas.

I enlighet med vad riksdagens vederbörande utskott i anslutning till motionerna och [vissa yttranden uttalat synes man böra utgå ifrån att anl'itandet av deltidstjänst skall bero på överenskommelse mellan vederbörande parter och sålunda utgöra en frivillig arbetsform. »

4. Deltidsarbetets nuvarande användning i statstjänst och därmed sammanhängande förhållanden1

Under våren 1945 sände utredningen till de statliga myndigheter, vilka ha att avgiva riksdagspetita (med nedan angivna undantag) en cirkulärskrivelse med anhållan om uppgifter om förekomsten av deltidsarbete och därmed sammanhängande förhållanden samt möjligheten och lämpligheten av att i ökad omfattning använda deltidstjänstgörande personal. Utredningen anhöll därvid att i svaren uppgifter måtte lämnas såväl för den egna förvaltningen som för underställda organ. — Från undersökningen undantogs den egentliga krisförvaltningen. Vidare undantogs militär pesonal — man ansåg sig kun- na utgå ifrån att deltidstjänst icke kunde ifrågakomma för sådan personal _ samt städningspersonal; städningspersonalen är redan nu i regel deltids- anställd, med i genomsnitt 3 a 4 arbetstimmar per dag.

Svar på utredningens skrivelse har inkommit från så gott som alla till— frågade myndigheter. Undersökningen har därigenom kommit att omfatta ; 212 180 personer —— statliga anställningshavare samt kommunalt anställda ' lärare med statligt reglerade löneförmåner — eller 97 0/0 av det antal an-

¹ Sammanställningen av de uppgifter från statliga myndigheter, vilka utgöra underlag för denna redogörelse, har omhänderhafts av förste amanuensen hos riksräkenskapsverket Anna-Lisa Agnell, vilken även tagit del i redogörelsens utformning.

• Sida 22
•  Original

& .5 35 å .. å så . . & > 5. == 3 % . . & > % '” z % Huvudt1tel/mynd1ghet 3—5- 5 & ä 5 & Huvudtltel/myndtghet (;;- å. &_? å ; & ät”- äå # ? äs äre 9: & % = 3 m 5? Andra huvudtiteln. Byggnadsstyrelsen och länsarki- Hovrättema __________________ 4 296 __ tektsorganisationen .......... 1 731 2 Domsagorna och vattendomsto- Övriga ....................... 7 112 2 larna ....................... 116 792 1 Summa 9 13 369 6 Fångvårdsanstalterna och fång— Sjunde huvudtiteln. vårdsstyrelserna ------------- 35 1 193 7 Tullverket .................... l 3 780 2 Övriga ----------------------- 5 243 5 Statistiska centralbyrån ........ 1 177 5 Summa 160 2 624 13 Riksräkenskapsverket .......... _ 1 139 1 Övriga ....................... 14 627 31 Yredje huvudtiteln. Summa 17 4 723 39 Utrikesdepartementet .......... 1 676 1 Åttonde huvudtiteln. . , _ Domkapitlen .................. 13 109 3 F] år de huvudtiteln. Karolinska sjukhuset och sera- Armétörvaltningen ............ 1 1 528 8 fimerlasarettet ............... 2 1 600 8 Fortifikationsförvaltningen ..... 1 451 11 Skolöverstyrelsen .............. 1 110 1 Civiltörvaltningen. ............ 1 359 . 8 Övriga ....................... 23 463 52 Marinförvaltningen ............ 1 388 6 Summa 39 2 232 84 Flygtörvaltningen ............. 1 1 671 2 Nionde huvudtiteln. Krigsmaterielverket ............ 1 1 058 1 Försvarets fabriksverk . . . . ..... 1 5 105 18 Lantbruksstyrelsen """""" 1 173 _ Försvarsstaben och centr. väm- Centrala frokontrollanstalten . .. 1 226 —— pliktsbyrån ................. 1 262 __ Övriga ....................... 19 992 17 Övriga . ...................... 17 201 Summa 21 1 391 17 Summa 25 11 023 57 Tionde huvudtiteln. Lotsverket .................... 1 1 121 — Femte huvudtiteln. Övriga ....................... 11 878 11 Socialstyrelsen ................ 1 341 7 . Summa 12 1 999 11 Statens arbetsmarknadskommis— Elfte huvudtiteln. 2 98 4 sion och länsarhetsnämndema 26 3980 233 Tolfte huvudtiteln. 1 24 1 Riksförsäkringsanstalten ....... 1 590 5 Fjortonde huvudtiteln. Pensionsstyrelsen -------------- 1 364 5 Riksbanken ................... 1 613 6 Medicinalstyrelsen ............. 1 150 15 Övriga __________ _ ____________ 4 476 _. Statens byggnadslånebyrå ...... 1 117 10 Statliga sinnessjukhusen ....... 24 8 031 16 _ Summa 5 1 089 6 Överståthållarämbetet och läns- Affärsverken. styrelserna .................. 25 1 893 1 Postverkctl ' ' ' """""""" 1 22 611 _ Övriga _______________________ 36 1 259 72 Telegrafverket ................. 1 22 790 23 Statens Järnvägar2 ............ 1 49 292 — Summa 116 16 725 364 Vattenfallsverket .............. 1 4683 4 Domänverket ................. 1 21 108 _ Sjätte huvudtiteln. Reproduktionsanstalten ........ 1 125 2 Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Summa 6 120 609 27 ' och vägtörvaltningarna m. m. 1 12 526 2 Totalsumma 414 176 532 612

1 Bortsett från post- och brevbärarbiträden. 2 Bortsett från väg- och platsvakter och postbiträden.

• Sida 23
•  Original

ställda, som efter ovan gjorda inskränkningar avsetts skola ingå i undersök- ningen. Sistnämnda beräkning ävensom de i det följande lämnade sifferupp- gifterna om antalet anställda hos olika myndigheter grundas på en inom riksräkenskapsverket upprättad statistik över antalet i statens tjänsrt anställda vid årsskiftet 1943/1944. Till belysande av de i undersökningen ingående myndigheternas antal och fördelning på olika huvudtitlar, deras hela perso- nalstyrka samt antalet deltidsanställda vid årsskiftet 1943/44 lämnas å s. 22 en sammanställning, däri de större ämbetsverken redovisats var för sig.

Utöver personalen vid de i sammanställningen upptagna 414 myndigheter- na med tillhop'a 176 532 anställda ingå i undersökningen lärarpersonalen vid statliga läroanstalter (7 146 personer exklusive timlärare), lära-rpersonalen vid kommunala skolor (27 271 personer) samt den till 1231 personer upp- gående personalen på de 420 landsfiskalskontoren. De sifferuppgifter, som lämnas i det följande, avse de i sammanställningen upptagna myndigheter- na. Därvid har emellertid de 116 underdomstolarna, vilka utgöra icke mind— re än 28 [)/0 av antalet myndigheter, med hänsyn till att de ha ett samman- manlagt antal anställda, motsvarande allenast 0,45 0/0 av totalantalet anställ- da, redovisats för sig för varje fråga. Antalet övriga myndigheter utgör så- lunda 298.

Skrivelsens text återgives i Bil. A. Såsom framgår därav tillfrågades myn- digheterna huruvida hos dem funnes arbetsuppgifter, vilka lämpligare kunde fullgöras av deltidstjänstgörande än av heltidstjänstgörande personal; i vil- ken utsträckning i övrigt funnes arbetsuppgifter, vilkas fullgörande kunde anförtros åt deltidstjänstgörande, samt vilka olägenheter och fördelar ur myndighetens synpunkt som kunde vara förbundna med deltidstjänst. För att ge utredningen möjlighet att bedöma hur stort intresse för deltidstjänst, som kunde föreligga bland personalen, skulle myndigheten, eventuellt i samråd med respektive personalföreningar, uppgiva, om avgång från tjänst under senare år kunde antagas ha föranletts av svårighet att samtidigt med arbetet sköta hem eller bedriva studier; i vilken utsträckning befattnings- havare, som avgått ur tjänst, kunnat beräknas ha kvarstått i tjänst, om möj- ligheter till deltidstjänst funnits, samt huruvida några bland den i tjänst varande personalen givit uttryck för önskan att övergå från hel- till deltids- tjänstgöring. Dessutom skulle myndigheterna lämna uppgifter om antalet befattningshavare, vilka anställts för deltids—tjänstgöring, och antalet befatt- ningshavare med partiell tjänstledighet samt uppgifter om arbetets art och antalet tjänstgöringstimmar per vecka för dessa befattningshavare. I de fall, då vederbörande befattningshavare förutom den statliga befattningen även innehade annan befattning, skulle detta anges.

Svaren å skrivelsen visade sig i flera avseenden vara bristfälliga. I åtskilliga fall voro sålunda endast någon eller några av frågorna besvarade. Bättre be- lysning av möjligheterna till anordnande av deltidstjänst skulle ha erhål- lits, om antalet tjänster, som eventuellt skulle kunna uppehållas av deltids- tjänstgörande, angivits i samtliga svarsskrivelser. Som av det följande fram- går ha kvantitetsuppgifter lämnats endast i liten utsträckning. För bedö-

• Sida 24
•  Original

mande av personalens önskningar i fråga om deltidstjänstgöring hade det vidare varit värdefullt, om yttranden från personalföreningarna medsänts i större utsträckning än som skett. Att ej utförligare uppgifter om eventuellt behov av deltidsanställda och personalens önskningar i detta avseende läm— na-ts, kan emellertid till en del anses bero på att utredningen ej velat fram- ställa något absolut krav på detaljuppgifter, då den särskilt beträffande de större myndigheterna ansett ett sådant krav kunna medföra, att allt för om— fattande arbete måste nedläggas på besvarandet av utredningens skrivelse. En del brister i materialet få dessutom anses bero på [att ett stort antal myndig- heter helt saknat erfarenhet av deltidstjänstgöring och därför icke vågat göra några bestämda uttalanden om en sådan anordning av arbetet.

I den första frågan i cirkulärskrivelsen efterfrågades, om hos myndighe- terna funnes arbetsuppgifter av sådan art, att det med hän-syn till arbets- cffekten eller ur annan synpunkt syntes lämpligare att för deras fullgörande anlita personal med deltidstjänst än med heltidstjänst. Om sådana arbetsupp- gifter funnes, anhölls om uppgift jämväl över det ungefärliga behovet av personal för dessa arbetsuppgifters fullgörande samt om den ordning för deltidstjänst, som ansåges lämpligast för verket.

Av svaren framgår, att endast 62 myndigheter, därav 6 av underdom- stolarna, ansett arbetsuppgifter av i fråga I avsedd art föreligga inom deras arbetsområden. De arbetsuppgifter, som främst angivits, äro maskinskriv- ning och andra kontorsgöromål samt vaktmästaregöromål. Endast ett fåtal myndigheter, däribland skyddshemmen, bakteriologiska laboratoriet, sinnes- sjukhusen, riksarkivet, domkapitlen, patent- och registreringsverket och re- servförrådsnämnden, ha angivit antalet befattningar, som lämpligast kunde uppehållas av deltidsanställda. Totala antalet befattningshavare vid dessa myndigheter uppgår till 25 211 och det antal befattningshavare, som anlitas för arbetsuppgifter, vilka enligt myndigheternas åsikt lämpligare fullgöras av personal med deltidsarbete, utgör 196 eller 0,8 0/0 av samtliga anställda vid dessa myndigheter. Flertalet myndigheter ha ansett, att halvtidstjänst- göring skulle vara den lämpligaste formen av deltidstjänstgöring, samt vi— dare anfört, att det på grund av den begränsade tillgången på lokaler, ma- skiner m. m. vore lämpligast, om tjänstgöringen för deltidsarbetande ordna- des så, att dessa tjänstemän fördelades på två lika stora grupper med tjänst- göring under var sin häl-ft av dagen.

Vidare begärdes i fråga 11 uppgift om vilka arbetsuppgifter inom de olika verken, som skulle kunna fullgöras på ett fullt tillfredsställande sätt med anlitande av ett större eller mindre antal deltidsanställda, även om en sådan anordning icke skulle innebära någon direkt fördel för verket. Flertalet myn- digheter, 73 av underdomstolarna och 228 av de övriga uppgiftslämnande myndigheterna, ha ansett, att sådana arbetsuppgifter finnas inom deras verk- samhetsområden. Endast 85 myndigheter (resp. 31 och 54) ha besvarat jäm- väl denna fråga nekande.

De arbetsuppgifter som främst komma i fråga i detta sammanhang äro maskinskrivning och övriga kontorsgöromål. Dessutom har av vissa m_vn—

• Sida 25
•  Original

digheter upptagits vaktmästaregöromål, telefonistarbete, statistikarbete, ama- nuensarbete (utan närmare specifikation), sjuksköterskearbete och ekon-omi— arbete vid sjukhus och fångvårdsanstalter. Även i detta fall har antalet befattningshavare, som skulle kunna beredas deltidstjänstgöring, endast an- givits av ett fåtal myndigheter (exempelvis arméförvaltningen, bakteriologiska laboratoriet, sinnessjukhusen, kammarkollegiet, generaltullstyrelsen och sta- tens provningsanstalt). Totala antalet anställda vid de myndigheter, som lämnat dessa antalsuppgifter, uppgår till 3 546, och det antal befattnings- havare, (som skulle kunna beredas deltidstjänst, har upptagits till 232 eller 6,5 0/0 av samtliga anställda. Även i detta fall ha myndigheterna i regel an- sett, att halvtidstjänstgöring skulle vara den lämpligaste formen för del- tidsarbete.

Myndigheternas synpunkter beträffande för- och nackdelar av deltidstjänsts anordnande redovisas i anslutning till en redogörelse för arbetsgivaresyn- punkter beträffande deltidsarbete (s. 46 ff.).

Som i det föregående berörts har vid besvarandet av frågorna i vilken ut- sträckning avgång skett på grund av svårighet att samtidigt med heltids- tjänst sköta eget hem eller bedriva studier samt huruvida vederbörande be- fattningshavare skulle kvarstannat vid verket, om möjlighet till deltidstjänst funnits, endast i liten utsträckning uttalanden från pensonalföreningarna medsänts. Antalet personalföreningar, som sålunda yttrat sig, uppgår till 20; de svara endast för ett relativt fåtal av de statsanställda, varför de gjorda uttalandena icke få anses representativa för förvaltningen i dess helhet. Vissa personalföreningar (Göteborgs länsstyrelses kvinnliga befattningshava- re och avdelningar inom statens sjukhuspersonals förbund) ha bestämt ut- talat sig mot deltidstjänstgöring. Ett större antal personalföreningar ha an- sett denna tjänstgöringsform fördelaktig eller angivit, att bland medlem- marna finnes intresse för deltidstjänstgöring (personalföreningarna hos ar- betsmarknadskommissionen, länsarbetsnämnderna, riksförsäkringsanstalten, länsstyrelserna i Skaraborgs och Kopparbergs län, Hallands samt Göteborgs och Bohus läns landsfiskalskontor, statskontoret, statistiska centralbyrån, karolinska sjukhuset, serafimerlarsarettet och Källshagens sjukhus samt pa- tent- och registreringsverkret). Som motivering för sitt avstyrkande uttalande ha de förstnämnda föreningarna bl. a. anfört, att införande av deltidstjänst- göring skulle innebära icke endast svårigheter, när det gäller arbetet, utan även utgöra ett hinder för yngre personal att avancera, samt att införande av deltidstjänstgöring skulle försvåra personalrekryteringen. De personal- föreningar, som uttalat sig för deltidstånstgöringen, ha å sin sida betonat, att därest förhållanden beträffande pension och avlöningsvillkor kunde ordnas på ett tillfredsställande sätt, skulle deltidstjänstgöringen medföra fördelar för personalen, speciellt för gifta kvinnor med omvårdnad om minderåriga barn.

3 underdomstolar och 72 andra myndigheter ha angivit, att befattnings- havares avgång kunnat antagas bero på svårigheter att samtidigt med hel- tidstjänst sköta eget hem eller bedriva studier (svar på utredningens fråga

• Sida 26
•  Original

IV). Endast i ett fåtal fall ha dessa myndigheter angivit antalet anställda, som beräknas ha avgått av denna anledning. En viss ojämnhet förelig- ger i det lämnade materialet, eftersom icke samtliga myndigheter angivit vilken tidsperiod de lämnade uppgifterna avse. De 40 myndigheter, som angivit storleken av avgången, ha en sammanlagd personal av 127 300, och antalet anställda, som beräknas ha avgått av denna anledning, har angivits till 359 eller 0,3 0/0 av totala antalet anställda. Inom generalpoststyrelsens bankavdelning, där antalet kvinnliga tjänstemän vid uppgiftslämnandet var 2 920, angives under tiden 1/m 1943—31/3 1945 omkring 130 kvinnliga tjänste- män ha avgått ur tjänst på grund av svårigheter att samtidigt sköta sin tjänst och sitt hem. — Icke mindre än 229 myndigheter (därav 92 underdomstolar och 137 andra myndigheter) ha uppgivit sig icke känna till någon avgång av nu berörda anledningar. Övriga myndigheter ha lämnat frågan obesvarad eller förklarat sig icke kunna giva något generellt uttalande om orsaken till hefattningshavares avgång ur deras tjänst.

I ännu färre fall ha myndigheterna förklarat, att det funnits anledning antaga, att avgången personal skulle ha kval-stannat i tjänst, om möjlighet till deltidstjänst funnits (utredningens fråga V). Endast 30 myndigheter (och ingen av underdomstolarna) ha lämnat positivt svar på denna fråga. För de 20 myndigheter, som angivit antalet befattningshavare, som skulle stan- nat, om deltidstjänst kunnat beredas dern, uppgår sammanlagda antalet till 102. Generalpoststyrelsens bankavdelning har tillfrågat 60 tjänstemän, som avgått från avdelningen av skäl som under punkt IV avses. 42 av dessa ha därvid förklarat, att de, om möjlighet till deltidstjänistgöring funnits, velat kvarstå med sådan tjänstgöring. Helt naturligt har det förelegat stora svå- righeter för myndigheterna att besvara förevarande fråga, eftersom man kan förutsätta, att önskemål om deltidstjänstgöring i regel icke framförts vid avgång från tjänst hos sådana myndigheter, där [personalen haft kännedom om att möjlighet till deltidstjänst vore utesluten. Att antalet myndigheter, som ansett att skäl ej finnes för antagande att avgångna befattningshavare ej skulle stannat i tjänst, om förkortningi tjänstgöringstiden kunnat beredas dem, uppgår till så hög siffra som 231, får till en del anses bero på ovan- berörda förhållanden.

Vidare efterfrågades i rundskrivelsen (fråga VI), huruvida av befattnings- havare bland den kvarstående personalen framställts anhållan om eller eljest givits uttryck för önskan att övergå från heltids- till deltidstjänstgöring. En- dast 47 myndigheter, 2 av underdomstolarna och 45 av övriga myndigheter, ha uppgivit, att bland personalen funnes önskningar om deltidstjänstgöring. Det är möjligt, att andra uppgifter erhållits till svar på denna fråga, om per- sonalföreningarna tillfrågats mera allmänt.

En sammanfattning av nu berörda frågor och svaren därpå återfinnes i nedan intagna tablå (uppgifterna för underdomstolarna äro icke medtagna i denna tablå).

• Sida 27
•  Original

Antalet myndigheter som

Frågans innehåll i sammandrag: besvarat besvarat svarat obe— frågan frågan stämt eller jakande nekande icke svarat

I. Finnas arbetsuppgifter hos myndigheten, som bäst utföras av deltidsarbetande? ............. 56 (188 %) 222 (74'5 %) 20 (67 %)

II. Finnas arbetsuppgifter hos myndigheten, som lika väl kunna utföras av heltidsarbetande och av delvtidsarbetande? ........................ 228 (76'5 %) 54 (18'1%) 16 (5'4 %) Ill. (Beträffande denna fråga och svaren därpå hän- visas till s. 46 ff.) IV. Ha befattningshavare avgått ur tjänst på grund av svårigheter att kombinera heltidsarbete med hemarbete eller studier? ...................... 72 (24'1 %) 137 (46'0 %) 89 (29'9 %)

V. Har vid avgång ur tjänst framkommit, att ve— derbörande önskat kvarstå i tjänst med del- tidstjänstgöring, om möjlighet därtill funnits? . 30 (10196) 154 (51'7 76) 114 (38'2 %) VI. Har i tjänst kvarstående personal givit uttryck för önskan att övergå från hel- till deltids— tjänstgöring? ................................ 45 (15'1%) 152 (511) %) 101 (33-51 %)

Det må erinras om att de i tablån upptagna siffrorna allenast avse antalet myndigheter, och att sålunda ingen hänsyn tagits till antalet befattningsha- vare. Av de 6 affärsverken med sammanlagt 120 609 anställda ha 4 lämnat jakande svar på fråga I och samtliga 6 å fråga II.

Utredningen vill vidare framhålla, att i åtskilliga fall myndigheter med enahanda organisation och arbetsuppgifter men olika geografiska områden för sin verksamhet haft divergerande uppfattning i avseende å huruvida hos myndigheterna funnes arbetsuppgifter, vilka lämpligare skulle kunna utfö- ras av deltidsarbetande än av heltidsarbetande eller vilka likaväl kunde ut- föras av heltidsarbetande och av deltidsarbetande. Det bör erinras om att anordningen med deltidstjänstgöring av de flesta myndigheter hittills icke praktiskt tillämpats eller tillämpats i synnerligen ringa omfattning, varför de meningar som uttalats i nu berörda frågor icke alltid kunnat grundas på myndigheternas egna erfarenheter. Av nu berörda skäl kunna icke mera vitt- gående slutsatser dragas av de fördelningssiffror, som redovisas i förestående tablå.

Myndigheternas uppgifter om förekomsten av deltidsarbetande den 1 feb- ruari 1945 redovisas i tabeller på s. 22 och 28. Beträffande dessa tabeller bör observeras, att heltidsanställd personal, som beviljats partiell tjänstledighet på grund av sjukdom eller offentligt uppdrag, icke är medräknad. I först- nämnda tabell redovisas de deltidsanställda och deltidstjänstgörande (med ovan angivna undantag) fördelade på olika myndigheter efter huvudtitel. Ta- bellen ger vid handen, att antalet deltidsarbetande inom verken är jämfö— relsevis ringa, 612 personer, ävensom att de flesta ha sin tjänstgöring hos myndigheter under femte huvudtiteln.

• Sida 28
•  Original

Tabell 7. Antal anställda med deltidsanställnlng eller partiell tjänstgöring samt dessas genomsnittliga tjänstgöringstid i timmar per vecka och avlöningsförmåner.

Avlöning

Antal anställda och dessas sammanlagda tjänstgöring

Maskin—

skrivning

Registr. o. diarieför.

Statistik, stansnin g o. dyl.

Tclefonist- Laborato- tjänst riearbete

Bokföring bibl. arb ”arb., ej I övrigt arbets-

e:. : c: E H '$ 5:

Arkiv och Amanuens 13] angn en

uppgift S:a

snittl. tid Antal Genom—

snittl. tid Antal Genom- Genom- snittl. tid Antal Antal

' Genom— snittl. tid Antal Genom- snittl. tid Antal Genom— snittl. tid Antal Genom- snittl. tid Antal snittl. tid Antal

Genom-

Erv2 .............

Andra löneplaner . . . Arvodi'sler Under 100 100—199

200 —299

300—399 400—499 600—699

Ej angivna förmåner Summa

& Nl"""IEQIIIIIIIIwNHHIIIIIIIHImmillä

112

CD N |”Il

l ) | | | | | | ] v—d N

I MH"*I"*m**lll|l|llmllllll||l|"'ll

| I _q N I

922

3"! i— O :O __ QD 7—4 |» 63 H 04 |”*"”l'*ll'*""'> | |

26 22 20 26 19 51 57 ( 20 237(17 133 12

(N

v—i v-q iDt'NNv-i NODH—iv—(HHNv—tw—i NQGIQHwYHCDLOHv—t QD Häghvw N —-

44 612

• Sida 29
•  Original

I tabellen på s. 28 ha de deltidstjänstgörande fördelats efter avlöningsför- inåner och genomsnittlig tjänstgöringstid per vecka samt arbetsuppgifternas art. Som av tabellen framgår äro icke mindre än 112 av de 479 deltidsan- ställda, för vilka arbetsuppgifter angivits, sysselsatta främst med maskin- skrivning. Vidare finnas 57 deltidsanställda amanuenser. vilkas arbetsupp- gifter ej närmare uppgivits. Dessa återfinnas vid ett flertal verk. Till övri- ga arbetsuppgifter har bland annat förts anställda vid arbetsförmedlingar- na uppgående till ett antal av 150; för flertalet av dessa ha avlöningsför— månerna ej angivits och den genomsnittliga arbetstiden uppgår till 3 tim- mar per dag. Till övriga arbetsuppgifter har dessutom förts personal, anställd för vissa mera speciella göromål, t. ex. laboratorie- och andra tekniska ar— beten samt för upphandling. Av tabellen framgår dessutom, att avlönings- f'örmånerna angivits endast för 165 av de 612 deltidsanställda. Större delen av de anställda, för vilka uppgift om avlöningens storlek lämnats av myn- digheterna, återfinnes inom lönelägen understigande eller högst motsvaran- de lönegrad 7 i civila avlöningsreglementena. Av de deltidsanställda ha icke mindre än 94 angivits samtidigt inneha annan statlig, kommunal eller en— skild tjänst.

I förestående redogörelse ha de statliga undervisningsanstalterna ej med- tagits. Ej heller har däri tagits med någon redogörelse för den personal med statligt reglerade löneförmåner, som finnes vid kommunala undervis- ningsanstalter. Vid undervisningsväsendet föreligga särskilda förhållanden, som medfört att deltidstjänstgöring där förekommer i synnerligen stor ut- sträckning. I skrivelse till skolöverstyrelsen har utredningen anhållit om överstyrelsens yttrande angående förekomsten av deltidsarbete samt möjlig- heten och lämpligheten av att genomföra anordningar för beredande av ytterligare tillfällen till deltidstjänstgöring för lärarpersonal vid statliga och statsunderstödda läroanstalter under överstyrelsens inseende. Med anled- ning härav har överstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Vid de allmänna läroverken, de kommunala flickskolorna och de kommu- nala mellanskolorna förekommer deltidstjänstgöring för ett flertal kategorier nämligen:

1. ämneslärare, vilka icke kunna erhålla heltidstjänst utan måste nöja sig med timtjänst eller också innehava heltidstjänst men åtnjuta partiell tjänstledighet;

2. lärare i praktiska läroämnen;

3. övningslärare, vilka icke kunna erhålla heltidstjänst på grund av be- gränsat timtal i övningsämnena;

4. biträden med halvtidstjänstgöring å vissa rektorsexpeditioner;

5. vaktmästare;

6. Skolsköterskor. På grund av växlingar i fråga om antalet klass- och undervisningsavdel- ningar skiftar lärarbehovet vid en skola ganska mycket är från år och sva- rar i regel icke mot ett visst antal hela lärartjänster. Överstyrelsen tilldelar

• Sida 30
•  Original

därför skolorna erforderligt antal timlärartimmar. Läsåret 1944/45 hade 69 av de 142 allmänna läroverken ett timtal, som översteg undervisningsskyldig— heten för heltidsanställda lärare med 10 eller flera veckotimmar. Det är emellertid icke alltid lämpligt eller möjligt att förena samtliga överskju- tande timlärartimmar till en enda deltidstjänst. Sålunda funnos under nyss- nämnda läsår ej mer än 35 deltidstjänstgörande lärare anställda för en tjänstgöring av lägst 10 timmar; i övrigt voro de överskjutande undervis- ningstimmarna fördelade på timlärare med mindre tjänstgöring per vecka än 10.

Även heltidsanställda ämneslärare kunna vara deltidstjänstgörande, näm— ligen om de åtnjuta partiell tjänstledighet. I allmänhet har sådan tjänstledig- het motiverats av sjukdom, svag hälsa eller offentligt uppdrag. Under före- nämnda läsår voro endast 6 lärare —- därav 4 ordinarie och 2 extra ordina— rie, samtliga kvinnor —— partiellt tjänstlediga för enskilda angelägenheter. En av dessa hade av samma anledning haft partiell tjänstledighet ända sedan 1930. Åtminstone under senare år har dylik fortsatt partiell tjänstledighet regelbundet tillstyrkts av överstyrelsen och beviljats av Kungl. Maj:t.

Med hänsyn till växlingarna i behovet av undervisningstimmar måste möj- ligheterna att bereda en person stadigvarande deltidsanställning vid en skola för överskjutande timlärartimmar anses mycket begränsade. Permanenta halvtidstjänster skulle däremot kunna organiseras genom uppdelning av heltidstjänster. Överstyrelsen uttalar på denna punkt endast, att en sådan uppdelning i en del fall skulle kunna medföra olägenheter men dock i det stora hela knappast skulle vålla några större administrativa svårigheter och ej heller ur pedagogisk synpunkt möta betänkligheter, såvitt det rörde sig endast om en eller annan ordinarie eller extra ordinarie halvtidstjänst vid en och samma skola.

Vid läroverk med inbyggd praktisk linje torde timtalet i praktiska läro- ämnen i regel icke vara tillräckligt för en heltidstjänst. Antalet deltidstjäns- ter i praktiska läroämnen (15—24,5 veckotimmar) uppgick läsåret 1944/45 till 11. Tvivelsutan kunna vägande skäl anföras för inrättande av ordinarie och extra ordinarie deltidstjänster enbart i praktiska läroämnen, men enligt överstyrelsens mening borde i så fall tjänsten åtminstone på handelslinjen omfatta samtliga undervisningstimmar i praktiska läroämnen, d. v. s. 22 vec- kotimmar. En stadigvarande uppdelning av dessa timmar på flera tjänster skulle nämligen ytterligare försvåra lärarrekryteringen till de praktiska lin- jerna.

Undervisningen i övningsämnen ombesörjes för närvarande i mycket stor utsträckning av deltidsanställda lärare, vilka emellertid kunna vara såväl ordinarie som extra ordinarie och extra. Vid samrealskolorna finnas för när- varande 45 ordinarie lärartjänster i teckning och 33 i gymnastik. Av dessa äro emellertid endast 3 tjänster i teckning och ingen endai gymnastik för- bundna med full tjänstgöring, d. v. s. 30 veckotimmar. Än mindre är antalet ordinarie heltidstjänster i musik och kvinnlig slöjd -— i det förra ämnet 3 och i det senare en enda vid samtliga allmänna läroverk. Nya ordinarie del- tidstjänster i övningsämnen torde icke komma att inrättas.

i i i

• Sida 31
•  Original

Under budgetåret 1944/45 voro åvissa rektorsexpeditioner anställda 21 biträden med halvtidstjänstgöring under cirka 9 månader av budgetåret.

För närvarande finnas vid de allmänna läroverken 6 extra ordinarie vakt- mästarebefa'ttningar med halvtidstjänstgöring.

Samma synpunkter på deltidstjänst, som anlagts beträffande nu nämnda skolor, gälla enligt skolöverstyrelsen i stort sett även i fråga om folk- och småskoleseminarier, praktiska mellanskolor och högre folkskolor. Vid semi- narierna funnos den 1 febr. 1945 anställda fyra timlärare med lägst 10 vecko— timmars undervisningsskyldighet; vid de praktiska mellanskolorna funnos 31 och vid de högre folkskolorna 15 timlärare med så omfattande tjänst- göringsskyldighet.

Vid folkhögskolorna funnos läsåret 1944/45 16 lärare i läroämnen och 39 lärare i övningsämnen med en tjänstgöringsskyldighet av 10—20 veckotim- mar.

En fullständig redogörelse för förekomsten av deltidstjänstgöring vid folk- skoleväsendet skulle förutsätta, att uppgifter därom införskaffades från de cirka 2 500 skoldistrikten, vilket utredningen icke ansett sig böra påkalla. Skolöverstyrelsen har för folkskoleväsendets del angivit olika allmänna ar- ter och fall av deltidstjänstgöring samt gjort en uppskattning av den unge- färliga omfattning, i vilken sådan tjänstgöring förekommer.

Arten och omfattningen av deltidstjänster inom folkskoleväsendet bestäm- mes i väsentlig grad av där rådande system med s. k. klasslärare. Lärjungar- n-a uppdelas på ett bestämt antal läraravdelningar, där en lärare ombesörjer all undervisning. Statsbidraget till undervisningen utgår, med få undantag, endast till heltidsanställda klasslärare. Undantagen beröra framför allt öv- ningsämnena slöjd och hushållsgöromål.

För inrättande av reglerade deltidstjänster vid folkskoleväsendet finnas inga fastställda normer. Där deltidstjänstgöring trots detta på något håll förekommer, är en sådan anordning mera att betrakta som tillfällig och lig- gande helt utanför det allmänna anställningssystemet.

Vid fortsättningsskolan äro förhållandena annorlunda. Fortsättningssko- lan är organiserad som kursundervisning med i regel endast 180 timmar per år för varje fortsättningsskola. I regel uppehålles undervisningen för dessa kurser av folkskollärare eller andra personer som bisyssla.

Timlärartjänster i annat än övningsämnen förekommer endast mycket tillfälligt inom folkskoleväsendet, exempelvis om en överlärare fått sin under- visningsskyldighet nedsatt och samtliga klasslärare, som kunna ifrågakom- ma, ansett sig förhindrade att åtaga sig överskjutande timmars undervisning som bisyssla. En uppdelning av läraravdelningar på två deltidstjänster skulle i regel icke vålla några större organisatoriska olägenheter. Emellertid fin- nas enligt skolöverstyrelsens uttalande starka skäl för att klasslärarsystemet bibehålles åtminstone på skolans lägre stadier. Det synes ur olika synpunkter, bl. a. med hänsyn till möjligheten att rekrytera lärarpersonalen, önskvärt att inrättande av deltidstjänster begränsas till fall, då förhållandena lokalt och temporärt kunna motivera desamma. »En modifiering av statsbidragssyste-

• Sida 32
•  Original

met till att kunna omfatta även andra tjänster än klasslärartjänsler med full tjänstgöring skulle högst sannolikt komma att medföra inrättandet av ett större antal deltidstjänster än som kan ske med nuvarande statsbidrags- system. Då en sådan modifiering av statsbidragssystemet kan vara påkallad även ur andra synpunkter, synas skäl tala för att den genomföres.»

Slutligen erinrar överstyrelsen om de tjänster inom folkskoleväsendet, som visserligen icke beröra undervisningen men som dock äro nödvändiga för skolans liv, såsom vaktmästartjänster, städersketjänster och tjänster vid sko— lans bar—nbespisning. En stor del av dessa tjänster måste under alla förhål- landen med hänsyn till sin omfattning bli deltidstjänster. Antalet av dylika tjänster inom folkskoleväsendet torde kunna uppskattas till åtskilliga tu- senta].

Överstyrelsen för yrkesutbildning, till vilken utredningen hänvänt sig be- träffande under dess inseende stående statliga och statsunderstödda läro- anstalter, meddelar följande.

Vid tekniska gymnasier och tekniska fackskolor fullgör deltidstjänstgöran- de lärarpersonal icke mindre än en fjärdedel av hela antalet undervisnings- timmar. Emellertid omfatta dessa timlärar- och övningslärartjänster oftast endast ett fåtal veckotimmar. Den 1 februari 1945 hade sålunda av 185 tim— lärare endast 31 en tjänstgöring av tio veckotimmar eller mera.

Vid h'andelsgymnasierna jämte Bar-Lockinstitutets handelsgymnasiekur- ser uppgick lärarpersonalen under läsåret 1944/45 till 164 personer. Av dessa voro endast 38 fast anställda (rektorer, lektorer, ordinarie och extra ordi- narie lärare) med heltidstjänst, i medeltal uppgående till cirka 24 veckotim- mar. De 126 timlärarna hade en genomsnittlig undervisningsskyldighet av omkring sju timmar i veckan, och endast 25 av dem voro skyldiga att un- dervisa tio veckotimmar eller mera.

Vid de centrala verkstadsskolorna förekommer deltidstjänstgöring med tio eller flera undervisningstimmar per vecka i mycket liten omfattning.

Vad beträffar särskilda anstalter för yrkesundervisning äro anställnings- förhållandena i nu avsett hänseende högst varierande. Vid grafiska institu- tet voro sålunda den 1 februari 1945 samtliga lärare deltidsanställda, där- vid dock ingen hade en tjänstgöringsskyldighet, överstigande nio timmar i veckan. Vid bergsskolan i Filipstad fanns däremot endast en deltidstjänstgö- rande lärare, och vid övriga anstalter förekom sammanlagt tre deltidsan- ställda lärare med mer än nio veckotimmars undervisningsskyldighet.

Vad vidare angår kommunala och statsunderstödda enskilda anstalter för yrkesundervisning med heldagsundervisning, avseende industri, hantverk, handel och husligt arbete, förekommo den 1 februari 1945 deltidstjänstgö- rande lärare med mer än nio timmars undervisningsskyldighet i veckan vid endast 27 av de 134 skolorna; en stor del av undervisningen bestreds av tim- lärare med mindre antal veckotimmar.

Den kursverksamhet av olika slag, som i stor utsträckning förekommer vid sist berörda anstalter för yrkesundervisning, är i regel anordnad i form

• Sida 33
•  Original

av aftonundervisning. De därvid sysselsatta lärarna äro huvudsakligen del- tidsanställda men torde till övervägande del hava en undervisningsskyldig- _ het, understigande tio timmar i veckan.

Överstyrelsen anför vidare, att under yrkesutbildningsverksamhetens snab- ba utveckling lärarbehovet i mycket stor utsträckning täckts genom anli- tande av timlärare. På grund av den långt drivna differentieringen på olika linjer har ofta fordrats specialutbildade lärare, men åt var och en av dem har i allmänhet kunnat beredas endast ett fåtal timmars tjänstgöring per vecka. I den mån klass- och undervisningsavdelningarnas antal öka, kan det bli möjligt att sammanslå mindre omfattande timlärartjänster till perma— nenta deltidstjänster, omfattande 10 veckotimmar eller mera, eller heltids- tjänster. En uppdelning av nuvarande ordinarie heltidstjänster på deltids- tjänster torde, säger överstyrelsen, i och för sig icke möta några hinder ur vare sig administrativ eller pedagogisk synpunkt. I vissa fall skulle emeller- tid en sådan uppdelning medföra betydande rekryteringssvårigheter, i varje fall beträffande lärarpersonal för de för den tekniska och merkantila under- visningen centrala ämnena, enär någon möjlighet till komplettering av den genom deltidstjänster förvärvade inkomsten 1 allmänhet icke torde erbjud.as Inom den husliga utbildningen torde däremot vara särskilt värdefullt, om möjlighet skulle yppa sig till deltidstjänstgöring för lärare i större omfatt- ning än för näivarande. Inom detta område av yrkesutbildningen finnas re- dan till icke obetydligt antal utbildade lärarinnor, vilka efter ingånget äkten- skap nu helt ägna sig åt det egna hemmet men älo intresserade att erhålla deltidsarbete utom hemmet.

I universitetens svarsskrivelser meddelas, att vid universiteten finnas med deltidstjänstgöring anställda amanuenser, bibliotekarier, tekniska biträden samt räknebiträden. Vissa arbetsuppgifter som biblioteks-, laboratorie- och räknearheten uppgivas lämpligare kunna anförtros åt deltidsanställda än åt heltidstjänstgörande. Från flera universitetsinstitutioner, vilkas yttranden bi- fogats svarsskrivelserna, har angivits, att behov skulle finnas av ytterligare arbetskraft och att detta behov i ett flertal fall skulle kunna fyllas med halv- tidsanställda.

Från fackhögskolorna har meddelats, att bibliotekarier, amanuenser, labo- ratoriebiträden och tekniska biträden i viss utsträckning kunna vara del- tidsanställda. Vid de tekniska högskolorna finnas anställda speciallärare utan fastställd tjänstgöringstid med arvode fastställt av Kungl. Maj:t. Flertalet av dessa arvodestjänster uppehållas av lärare, vilka dessutom inneha anställ- ning vid annan statlig institution eller i enskild tjänst.

Vid övriga statliga läroanstalter finnas enligt de till utredningen inkomna uppgifterna förutom lära—re icke några befattningshavare med deltidstjänst— göring. I ett par fall har anmärkts, att kontorsbiträdets arbetsuppgifter skulle kunna utföras av deltidsanställda.

3—468529.

• Sida 34
•  Original

5. Fördelar och olägenheter av deltidsarbete

a. Samhälleliga synpunkter

De motiv för ökat användande av deltidsarbete såsom arbetsform för för- värvsarbetande mödrar, som anförts vid ärendets riksdagsbehandling samt i utredningsdirektiven, hänföra sig i första hand till familjesociala samt be- folknings- och arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

När deltidsarbetsfrågan ses ur familjesociala synpunkter, tänker man främst på de risker för barnens sunda utveckling som föreligga, då modern till barn under skolåldern eller i de första skolåren är bunden av förvärvs- arbete utom hemmet under så gott som hela dagen. Hon nödgas under den- na tid lämna sina barn i andra händer eller t. o. m. lämna dem utan tillsyn del av dagen. När hon sedan kommer hem efter förvärvsarbetets slut, är hon oftast trött och har dessutom, särskilt om familjen icke har daglig hem- hjälp, i allmänhet så mycket att ordna med hemmets skötsel, att hon icke orkar eller hinner ägna mycken tid eller uppmärksamhet åt barnen. Den husmoder, som jämte förvärvsarbete under större delen av dagen själv har att ombesörja såväl omvårdnad om barn som uppköp av matvaror och andra förnödenheter för hemmet, matlagning, diskning, städning, klädvård och andra husliga bestyr, utför därmed ett dubbelarbete, som icke endast fres- tar hårt på hennes egna krafter utan även medför risk för att barnen för- summas. Även om deras fysiska vård icke behöver bli sämre, om barnen omhändertagas av andra, torde det som regel vara mindre gynnsamt för deras själsliga utveckling, om kontakten med modern inskränkes i så hög grad, som ofta blir fallet, där modern utför förvärvsarbete på heltid utanför hemmet. Känslan av samhörighet och samlivet med föräldrarna äro otvivel- aktigt av stor betydelse för barnens karaktärsdaning.

Det är emellertid i detta sammanhang viktigt att erinra om att mödrar säkerligen ofta åtaga sig förvärvsarbete utom hemmet just för att få eko- nomisk möjlighet att låta sina barn växa upp under mera gynnsamma om- ständigheter än eljest. För många familjer med småbarn är mannens inkomst knappast tillräcklig för familjemedlemmarnas rimliga anspråk på tillfreds- ställande bostad, föda, kläder och vad i övrigt erfordras. för en normal livs- föring. Vidare är det i många fall modern som helt eller till största delen har att svara för barnens uppehälle. Detta gäller i fråga om många ogifta mödrar och frånskilda hustrur och änkor, men det gäller även beträffande många hustrur i bestående äktenskap. Mödrarnas förvärvsarbete kan sålun- da ofta vara till övervägande fördel för barnen, även om det är förbundet med de nackdelar, som ovan berörts.

Olägenheterna av mödrars förvärvsarbete bli naturligtvis allvarligare i de fall, då mödrarna nödgas lämna sina småbarn ensamma hemma under sin bortovaro. Med hänsyn till de svåra missförhållanden, som kunna uppstå under dylika omständigheter, har i en del städer och andra industrisam— hällen inrättats daghem och liknande institutioner, i vilka barn, i första

• Sida 35
•  Original

hand barn till förvärvsarbetande mödrar, beredas sysselsättning och vård under den tid modern är förhindrad att taga hand om dem. Emellertid ha dessa institutioner ännu icke sådan kapacitet, att de i erforderlig omfattning kunna mottaga de yrkesverksamma mödrarnas barn. Med hänsyn till den betydande omfattning, vari mödrar ägna sig åt förvärvsarbete, måste dag- hemmen anses fylla en viktig social funktion, även om de icke kunna upp- häva olägenheterna av att mödrarnas samvaro med barnen begränsas till morgon- och kvällstimmar. Det kan i detta sammanhang vara av intresse att nämna ett gemensamt yttrande av- medicinalstyrelsen och socialstyrelsen,1 vari dessa myndigheter anfört, att anordningen med daghem ur barnavårds- synpunkt såväl socialt som medicinskt (särskilt med hänsyn till smittrisken) måste betraktas som mindre önskvärd. De framhålla emellertid, att dag- hemsvård självfallet är att föredra framför att barnen skulle behöva skiljas från föräldrarna och placeras i fosterhem eller barnhem. Till detta yttrande synes enligt utredningens förmenande kunna tilläggas, att det för barnen också är bättre, om de vårdas i daghem än om de lämnas utan tillsyn under moderns förvärvsarbete.

Barnen kunna givetvis omhändertagas på annat sätt än på daghem och liknande institutioner. Många förvärvsarbetande mödrar ha möjlighet att under sin arbetstid lämna sina småbarn till släktingar eller grannar, och åt- skilliga ha även möjlighet att låta barnen vårdas i sitt hem av hembiträden eller av annan hemhjälp. Särskilt i sistnämnda fall torde olägenheterna med moderns förvärvsarbete bli förhållandevis små och detta i synnerhet om hem- hjälp anlitas i sådan utsträckning, att modern kan ägna större delen av sin lediga tid åt barnen. Emellertid ha de flesta förvärvsarbetande mödrar icke ekonomisk möjlighet att anställa hemhjälp i sådan omfattning. I synnerhet på senare år har också tillgången på hembiträden avsevärt minskat.

Om under ovan angivna förhållanden en moders förvärvsarbete inskränkes till att omfatta allenast deltidsarbete, måste detta medföra, att hennes kraf- ter sparas och att hon får möjlighet att under avsevärt större del av dagen än eljest själv vårda och fostra sina barn. Om ökade möjligheter att taga deltidsarbete öppnas för mödrarna, innebär detta, att det blir möjligt för ett större antal mödrar att göra en kompromiss mellan å ena sidan sitt av eko— nomiska eller andra orsaker betingade intresse för förvärvsarbete och å andra sidan sitt intresse av att i största möjliga utsträckning få ägna sig åt sitt hem och sin-a barn, och att valet sålunda icke behöver stå mellan helt förvärvsarbe- te och enbart hemarbete. Det blir med andra ord ett tredje alternativ, som tillkommer, och detta alternativ skulle inne-bära en avsevärd minskning av de nackdelari fråga om barnens vård och fostran som mödrarnas förvärvsarbete utom hemmet måste anses medföra; samtidigt skulle det i förhållande till förvärvsarbete på heltid visserligen medföra mindre arbetsinkomst för möd- rarna men dock göra det möjligt för dem att lämna kontanta bidrag till kost- naderna för sitt eget och familjens uppehälle samt barnens uppfostran. Även om detta tredje alternativ ej kan komma att stå öppet för alla, som skulle

1 Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor av kungl. socialstyrelsen nr 24, juni 1945.

• Sida 36
•  Original

önska välja denna utväg, och ej heller kan undanröja svårigheterna i samt- liga fall — bl. a. torde det ofta visa sig, att familjeinkomsten, om hustrun girige över från heltids- till deltidsarbete, icke skulle räcka till för familjens försörjning —— torde dock i många fall deltidsarbete utgöra en för vederbö— rande framkomlig väg och samtidigt innebära en ur de allmänna synpunk- ter, varom nu är fråga, godtagbar anordning.

Man bör icke förbise, att många kvinnor finna arbete utom hemmet till- godose även andra för deras del viktiga intressen än de rent ekonomiska, samt att många mödrar göra ur samhälleliga synpunkter synnerligen viktiga in- satser genom sitt arbete i det allmännas tjänst eller i det enskilda närings— livet. Att ingen som helst inskränkning bör göras i mödrarnas rätt att taga förvärvsarbete utom hemmet, om de själva finna det lämpligt, torde numera få anses givet. När det i det enskilda fallet kommer till ett avgörande, huru— vida en moder skall taga förvärvsarbete utom hemmet eller ej, blir det så— väl i de fall, då vederbörande helst skulle vilja helt ägna sig åt hemmets och barnens vård men hindras därifrån av ekonomiska skäl, som i övriga fall så, att detta val måste innefatta en avvägning av de fördelar och nackdelar vart- dera av de båda alternativen innebär såväl för moderns som för barnens del.

Även för deltidsarbetande mödrar kunna uppstå svårigheter, när det gäller att få barnen omhändertagna under den tid mödrarna äro i arbete utom hem- met. Det bör emellertid som regel vara lättare att få barnen omhändertagna under en kortare del av dagen. I vissa fall mottaga daghem barn även endast för några timmars daglig vård. Emellertid är platsantalet på daghemmen i allmänhet så begränsat, att de heltidsarbetande mödrarnas barn — vilka gi- vetvis som regel böra beredas företräde -— taga alla tillgängliga platser i an- språk. Därtill kommer, att i vissa fall avgiften för halvdagsvård på daghem är proportionellt högre än avgiften för heldagsvård. Det är därför, om del- tidsarbete kommer till mera allmän tillämpning, angeläget att antalet plat- ser för halvdagsvård på daghem ökas och att en avgiftsreglering kommer till stånd i ovan berörda fall.

Tidigare har framhållits, att de förvärvsarbetande mödrarnas dubbelar— bete —— i hemmet och på arbetsplatsen — kan medföra risk för överansträng- ning. Erfarenheten har givit vid handen, att förvärvsarbetande gifta kvin- nor i särskilt stor utsträckning äro tjänstlediga på grund av sjukdom. I 1943 års motioner om deltidstjänst har därom åberopats uttalanden av 1942 års statsrevisorer om sjukledighetsfrekvensen bland kvinnliga tjänstemän inom statxsförvaltningen samt följande uttalande av dåvarande ordföranden i För- eningen Kvinnor i statens tjänst: »De gifta kvinnornas sjukledighet är, om man så vill, ett särproblem. Först vill jag nämna att födelsefrekvensen sti- git avsevärt bland de statligt anställda gifta kvinnorna på senare år. I många familjer, där det förr bara fanns ett barn, finns det nu två eller flera. Det är ju en mycket glädjande utveckling, som dock tyvärr medför vissa nack— delar ur arbetssynpunkt, eftersom dessa mödrar med flera barn i vissa fall få större behov av tjänstledighet, även frånräknat tiden kring barnens fö- delse. Så svårt som det blivit att få hemhjälp och så dyr som hemhjälpen

• Sida 37
•  Original

; I I | »

ställer sig, sträva dessa mödrar efter att göra så mycket som möjligt i hem— met. I sin ambition att (klara förvärvsarbete, 1hem och barn ta de ofta på sig ett dubbelt arbete, som sliter hårt, och så bli de överansträngda och måste vara lediga ibland.» Det torde finnas anledning till antagande att le- dighetsfrekvensen bland förvärvsarbetande mödrar skulle komma att minska, om deltidsarbete komme till användning i större utsträckning än nu är fallet.

De samhälleliga synpunkterna på deltidsarbetsfrågan innefatta också över- väganden om de följder ökat användande av deltidsarbete kunna väntas med- föra ur befolknings- och arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

En närmare redogörelse för det statistiska material, varpå det följande re- sonemanget grundar sig, återfinnes i en av ledamoten Margit Vinge utarbetad PM, vilken fogats till detta betänkande (Bilaga B).

Om man med befolkningspolitiska synpunkter på frågan om deltidsarbete avser problemet, huruvida ökade möjligheter till deltidsarbete kunna väntas medföra ett ökat harnantal, gäller frågan tydligen endast en begränsad ka- tegori av arbetstagare, nämligen de förvärvsarbetande mödrarna. Ser man däremot problemet på längre sikt och även sätter frågan om deltidsarbete i samband med den av befolkningsförhållandena beroende framtida tillgången på arbetskraft, bör diskussionen icke begränsas till att avse enbart mödrar; man bör då undersöka om ökad tillgång till deltidsarbete för såväl dessa som andra kategorier av arbetstagare kan väntas öka eller minska tillgången på arbetskraft. I båda fallen måste man beakta, att ett ökat införande av deltidsarbete innebär två olika problem. Det gäller dels att bereda möjlig- heter för heltidsarbetande att övergå till deltidstjänst, dels att bereda möjlig- heter till förvärvsarbete för sådanalhittills icke yrkesverksamma personer, som av någon anledning icke önska full tjänstgöring.

Tillgängliga statistiska uppgifter angående mödrars förvärvsarbete avse framför allt gifta kvinnor. Källor till uppgifter av detta slag äro de senaste folkräkningarna och bland dessa framför allt den partiella folkräkningen i mars 1936. Vid denna folkräkning införskaffades uppgifter om bl. a. h-ust- rurnas yrkesverksamhet och barnantalet genom direkta frågor av särskilt utsända folkräknare. Därigenom blev det möjligt att erhålla detaljerade upp- gifter om den utsträckning i vilken hustrurna varit yrkesverksamma icke blott vid folkräkningstillfället utan även under de föregående äktenskaps- åren.

För de gifta kvinnorna föreligga sålunda från denna folkräkning upp- gifter om bl. a. förekomsten av partiell yrkesverksamhet. (Med partiell yr- kesverksamhet avsågs vid folkräkningen icke blott deltidsarbete utan även korttidsarbete. Även de 5. k. medhjälpande familjemedlemmarna hänför- des till denna kategori.) Enligt dessa uppgifter hade av samtliga hustrur i bestående äktenskap 2,3 0/0 haft partiell yrkesverksamhet under hela och 1,3 0/0 under väsentlig del av äktenskapet. Sammanlagt hade 18 0/0 av hust- rurna varit yrkesverksamma under åtminstone någon del av äktenskapet. De gifta kvinnornas yrkesverksamhet visade sig framför allt vara en stor— stadsföreteelse. (Denna iakttagelse bekräftades f. ö. även av 1940 års folk-

• Sida 38
•  Original

räkning.) Mot rikssiffran 18 0/0 svarade sålunda enligt den partiella folkräk- ningen Stockholm med 42 0/o och övriga större städer med 28 0/o. Heltids- arbete var vanligare i städerna än på landsbygden, medan partiell yrkes- verksamhet var mera likformigt fördelad på städer och landsbygd.

Uppgifter vid den partiella folkräkningen rörande graden av hustrurnas yrkesverksamhet och barnantalet visa, att relativa antalet barnlösa äkten- skap är störst och barnantalet minst i de fall då hustrun haft hel yrkesverk- samhet under hela äktenskapet, samt att barnantalet stiger och barnlöshets- procenten sjunker med sjunkande grad av yrkesverksamhet. De partiellt yrkesverksamma ligga siffermässigt sett betydligt närmare de icke yrkes- verksamma än de helt yrkesverksamma.

Av skäl, som framhållits i bilaga B, bör man likväl iakttaga en viss försik- tighet vid bedömandet av de här meddelade uppgifterna. Framför allt måste det understrykas, att det här konstaterade siffermässiga sambandet mellan hög grad av yrkesverksamhet och lågt barnantal icke säger något om kausal- sammanhanget. Det är icke utan vidare givet, att yrkesverksamheten är or- sak till det låga barnantalet. Tvärtom kan det i många fall förhålla sig så, att barnlösheten är orsak till att yrkesverksamheten bibehålles eller åter- upptages.

Eftersom den gifta kvinnans yrkesverksamhet i regel torde medföra en ökning av familjeinkomsten, bör man även undersöka, om något samband kan spåras mellan inkomst och barnantal. En sådan undersökning försvå- ras emellertid av att den i statistiken redovisade inkomsten vid den partiella folkräkningen i mars 1936 avsåg makarnas sammanlagda inkomst och vid den i samband med 1940 års folkräkning företagna representativundersök- ningen summan av samtliga familjemedlemmars inkomster. Visserligen fö- religga även uppgifter om den utsträckning, i vilken inkomsterna härröra från enbart mannen eller från båda makarna, men däremot saknas upp- gifter om huruvida hustruns inkomster utgjordes av arbetsförtjänst eller av kapitalinkomst eller dylikt. I den mån inkomsten härrörde från hustruns yr- kesverksamhet bör man icke bortse från möjligheten av att de båda fakto- rerna yrkesverksamhet och ökad inkomst eventuellt kunna verka i mot- satta riktningar med avseende på barnantalet.

Enligt resultaten från den särskilda folkräkningen sjunker barnantalet i stort sett med stigande inkomst, under det att 1940 års representativunder- sökning synes visa, att barnantalet i stort sett är oberoende av inkomstens storlek. Av dessa uppgifter kan man emellertid icke sluta, att en ökning av familjeinkomsten, den må härröra från hustruns eller mannens arbets— förtjänst, skulle vara utan betydelse för barnantalet. Förhållandena gestalta sig delvis olika i olika befolkningsgrupper, ehuru detta icke kommer till synes i de riksmedeltal, på vilka ovan anförda uppgifter grunda sig.

Att barnantalet påverkas av ekonomiska faktorer synes framgå av en un- dersökning, som doc. H. Hyrenius företagit på uppdrag av 1941 års befolk- ningsutredning. Enligt denna undersökning råder ett icke obetydligt sam- band mellan fruktsamh-et och konjunkturer; födelsesiffrorna stiga i viss ut-

• Sida 39
•  Original

%

sträckning under goda konjunkturer. För den enskilda familjen torde det mera vara de relativa förskjutningarna i inkomsthänseende än inkomstens absoluta storlek som har avgörande betydelse.

I detta sammanhang bör man beakta vissa synpunkter, som 1935 års be- folkningskommission givit uttryck åt i sitt betänkande angående förvärvs— arbetande kvinnors rättsliga ställning vid äktenskap och bamsbörd (SOU 1938: 13). Däri anfördes bl. a. följande.

Kommissionen ville icke bestrida, att en konkurrens bestode mellan å ena sidan kvinnornas förvärvsarbete och å andra sidan deras möjlighet till och villighet för äktenskap och barnafödande. I vilken utsträckning kvinnors förvärvsarbete stode såsom hinder för äktenskap och barnafödande kunde dock svårligen bedömas med ledning av tillgänglig statistik. Kommissionen ville som sin mening framhålla, att även om en dylik konkurrens i avsevärd utsträckning förefunnes, kunde detta förhållande icke få utgöra skäl för samhällsingripanden i syfte att uttränga kvinnorna från förvärvsarbete. Det vore en fåfäng tro, att man genom ingripanden av nyss antytt slag skulle kunna stimulera till äktenskap och barnafödande. Snarare vore motsatsen fallet. Om man inskränkte kvinnornas arbetsmöjligheter som gifta, minskade man snarast deras villighet att ingå äktenskap och gynnade fria förbindelser. Förminrskade man kvinnornas arbetsmöjligheter först då de bleve mödrar, skapade man ett starkt motiv för extrem barnbegränsning.

Vad befolkningskommissionen sålunda framhållit, kan icke nog under- strykas. De skäl, som kunna framföras mot sådana tvångsingripanden, äro många och starka. Utredningen hänvisar till de synpunkter på denna fråga, som anförts i det föregående men vill därutöver framhålla följande.

Ett stort antal mödrar ställes förr eller senare inför nödvändigheten att ensamma försörja sig och sina barn. Under årtiondet 1931/40 upplöstes över 155000 äktenskap genom mannens död och inemot 30000 genom skils— mässa. Hela antalet änkor utgjorde den 31 december 1940 över 250 000 och antalet frånskilda kvinnor nära 34 000. Av dessa omkring 285 000 förut gifta kvinnor tillhörde ungefär hälften de arbetsföra åldrarna.

Skilsmässorisken har stegrats i snabb takt sedan detta sekels början. An- talet skilsmässor på 1000 ingångna äktenskap utgjorde sålunda i hela riket 14,9 under årtiondet 1901/10 men enligt preliminära uppgifter 84,3 år 1944. Skilsmässofrekvensen är särskilt hög i Stockholm, där antalet ingångna äk- tenskap år 1943 förhöll sig till antalet skilsmässor som 6 till 1. Antalet fa- miljer med kvinnlig föreståndare befinner sig sålunda i stigande.

Antalet minderåriga barn i familjer, där huvudpersonen var ensam kvin- na, uppgick vid tiden för 1936 års partiella folkräkning till omkr. 114000, motsvarande omkr. 8 0/0 av samtliga barn i dessa åldrar. Medianinkomsten för familjer med kvinnlig föreståndare understeg enligt verkställda under- sökningar 1400 kronor per år. Dessa familjer skulle givetvis i många fall få sina ekonomiska förhållanden förbättrade, om mödrarna hade tillfälle till lönande förvärvsarbete i större utsträckning än som under nuvarande förhållanden är möjligt. Erfarenheten visar, att det t.o.m. i nuvarande arbets—

• Sida 40
•  Original

marknadsläge är svårt att skaffa sig en någorlunda välavlönad befattning för den som under en lång följd av år ägnat sina krafter helt åt hem och barn och som vid mognare år tvingas ut i yrkeslivet utan att ha varit i till- fälle att bevara kontakten med detta och vidmakthålla yrkesutbildning eller yrkesrutin. Ett sådant vidmakthållade kan åtminstone i vissa yrken ske re- dan vid en yrkesverksamhet av begränsat omfång, med andra ord vid del- tidsarbete. På grund av här anförda skäl måste det därför anses vara av direkt intresse för barnfamiljerna, om möjligheter beredas mödrama att på tillfredsställande villkor fortsätta sin yrkesverksamhet.

Frågan om deltidsarbete bör även ställas i samband med frågan om den framtida tillgången på arbetskraft. Antalet personer i åldersgrupperna 20 ——65 år ökades under årtiondet 1921/30 med omkr. 370 000 och under år- tiondet 1931/40 med omkr. 460 000 samt beräknas kulminera vid mitten av 1940-talet; nettoökningen under perioden 1941—60 kan beräknas till endast omkr. 90000 personer. Antalet personer över 65 år stegras däremot från omkr. 600000 år 1940 till omkr. 790 000 år 1960. De arbetsföra få sålunda ett växande antal åldringar att försörja.

Även om antalet arbetsföra icke minskas i den närmaste framtiden, torde den uteblivna ökningen vara en faktor att räkna med vid bedömningen av näringslivets expansionsmöjligheter. Vidare måste man observera den på- gående förskjutningen inom gruppen 20—65 år från de lägre till de högre ål- dersgrupperna. Antalet personer i åldrarna 20—35 år kan sålunda beräknas bli endast 1 247 000 år 1960 mot 1 628 000 år 1940, alltså omkr. 3/4. Tilläggas kan, att antalet 15—20-åringar beräknas nedgå från 520000 år 1940 till 435 000 år 1955. Bristen på yngre arbetskraft gör sig sålunda allt mer gäl- lande. Ur en annan synpunkt sett innebär förskjutningen, att genomsnitts- åldern hos de arbetsföra blir högre. Detta i sin tur kan medföra mindre arbetseffektivitet, en minskad rörlighet hos arbetskraften etc. (Se Ahlberg & Svennilson, Sveriges arbetskraft och den industriella utvecklingen. Stock- holm 1946.)

Då det gäller att beräkna tillgången på kvinnlig arbetskraft måste man förutom till åldersfördelningen också ta hänsyn till civilståndsfördelningen, eftersom de gifta kvinnorna icke äro yrkesverksamma i tillnärmelsevis sam- ma utsträckning som de ogifta. Giftermålsfrekvensen har ökats starkt under de senaste decennierna, och på grund härav har en förskjutning ägt rum från ogifta till gifta. De gifta kvinnorna i åldrarna 15—40 år utgjorde sålunda år 1920 3/5 av de ogifta, men år 1942 voro de gifta kvinnorna i dessa åldrar fler än de ogifta. Om icke en större andel än hittills av de gifta kvinnorna i framtiden ägnar sig åt förvärvsarbete, minskas, såsom nedan utvecklas, ut- budet av kvinnlig arbetskraft. I fråga om gifta kvinnor med speciell yrkes- utbildning eller yrkesrutin kan ett bibehållande av yrkesarbetet på hel— eller deltid vara av särskild vikt för arbetsmarknaden; i synnerhet gäller detta arbetsområden med brist på yrkeskunnig arbetskraft.

Utbudet av arbetskraft på arbetsmarknaden är i första hand beroende dels av storleken av befolkningen i de arbetsföra åldrarna, dels av den ut-

• Sida 41
•  Original

sträckning, vari personer tillhörande dessa åldrar äro i tillfälle till och vi]- liga att utföra förvärvsarbete. Vid oförändrade förhållanden i sistnämnda hänseende blir sålunda befolkningsutvecklingen avgörande för förändring- arna beträffande utbudet av arbetskraft under kommande år. Då vi, såsom framgår av ovan lämnade redogörelse, under de närmaste årtiondena framåt ha att räkna med att hela antalet kvinnor i de arbetsföra åldrarna i stort sett blir oförändrat men att samtidigt antalet yngre kvinnor undergår en avsevärd minskning, måste detta väntas resultera i att utbudet av kvinnlig arbetskraft på arbetsmarknaden kommer att undergå en kraftig minskning, eftersom kvinnorna för närvarande i stor utsträckning lämna förvärvsarbete vid eller efter giftermål och följaktligen endast de yngsta åldersgrupperna i stöire utsträckning ägna sig åt förvärvsarbete. Denna minskning skulle i nå- gon mån kunna motverkas, om det bleve i vissa avseenden fördelaktigare för kvinnorna att ägna sig åt förvärvsarbete även efter äktenskaps ingående. Anordningar för ökat användande av deltidsarbete synas kunna anses som ett av de främsta medlen för att åstadkomma detta. Visserligen kunna ökade möjligheter att erhålla deltidsarbete beräknas medföra, att en del kvinnor, som eljest skulle utföra förvärvsarbete på heltid, komme att delvis undandraga sin arbetskraft från förvärvsarbetet, men det synes även före- ligga anledning att tro, att många kvinnor, som nu äro förhindrade eller finna det oförmånligt att åtaga sig förvärvsarbete, då skulle ställa åtminstone en avsevärd del av sin arbetskraft till arbetsmarknadens förfogande. — An- ordningar för ökat användande av deltidsarbete kunna sålunda väntas med- föra, å ena sidan en minskning av sysselsättningen inom näringslivet för vissa förut heltidsarbetande, å andra sidan en tillströmning av arbetskraft till nä- ringslivet. Det är icke möjligt att med bestämdhet förutsäga, vilkendera av dessa tendenser som komme att bli den övervägande, med andra ord huru- "vida ökat användande av deltidsarbete totaliter komme att medföra minsk— ning eller ökning av den i näringslivet sysselsatta arbetskraften. Utredning- en hyser för sin del förhoppning om att genom de av utredningen i följan- de delar av detta betänkande föreslagna åtgärderna så många nu icke för- värvsarbetande skola finna det förmånligt att taga deltidsarbete att deras antal avsevärt överstiger antalet personer som övergå från heltids- till deltidsarbete. En motsatt utveckling synes mindre sannolik. Deltidsarbete förutsättes ju vara en från såväl arbetsgivarens som arbetstagarens sida fullt frivillig anordning, och arbetsgivarna torde icke komma att taga initiativ till eller medverka till deltidsarbete, om de finna, att fyllandet av deras arbets— kraftsbehov därigenom försvåras. Man har därför anledning att vänta, att — så länge det råder brist på arbetskraft — medgivanden till övergång från heltids- till deltidsarbete icke komma att lämnas i sådan utsträckning att sysselsättningen av arbetskraft inom näringslivet minskar.

Det bör framhållas, att man icke får se frågan om deltidstjänst på alltför kort sikt. Den bör sålunda icke bedömas med hänsyn allenast till arbets- marknadsläget för dagen, vilket under en högkonjunktur kan utvisa en abnorm knapphet på arbetskraft och under en lågkonjunktur ett lika ab-

• Sida 42
•  Original

normt överskott på arbetskraft. I samband med kriser på arbetsmarknaden ha såväl i den allmänna diskussionen som i riksdagen framställts yrkanden om att gifta kvinnor frivilligt eller efter ingripanden från det allmänna borde lämna sina arbetsanställningar, och detta har motiverats med att de därigenom skulle bereda möjlighet till arbete åt sådana arbetslösa som icke hade att räkna med makes inkomst för sitt uppehälle utan helt eller till största del måste bära kostnaderna för eget och familjemedlemmarnas uppe- hälle. De arbetslöshetskriser, som förekommit här i landet under de senaste årtiondena, ha emellertid i regel varit av relativt kort varaktighet och skilts åt av mera långvariga perioder, varunder utbudet av arbetskraft i stort sett helt tagits i anspråk; åtminstone tidvis har efterfrågan på arbetskraft t. o. m. avsevärt överstigit utbudet därav. Arbetslöshetskriser kunna inträda även i fortsättningen, men på längre sikt och mot bakgrunden av den befolknings- utveckling, som tidigare berörts, måste det antagas, att arbetstillfällen i till- räcklig omfattning komma att stå till buds för män och kvinnor, 'som vilja och äro i tillfälle att åtaga sig förvärvsarbete på heltid, även om utbudet av arbetskraft genom deltidsanordningar ökas. Det är ej heller anledning att vänta, att de ökade möjligheter till deltidsarbete och de förbättringar i fråga om anställnings- och avlöningsvillkor därför, som kunna ifrågakomma, sko- la resultera i att flertalet av de husmödrar som icke ha förvärvsarbete, kom- ma att övergå till sådant arbete. De flesta torde nog även i fortsättningen helst vilja ägna sig helt åt hemmet och barnen. Men även om det endast blir ett relativt ringa antal som övergår till deltidsarbete, skulle därigenom er- hållas ett arbetskraftstillskott av synnerligen stort värde under de förhål- landen på arbetsmarknaden, som här ovan angivits.

Vid deltidsarbetsfrågans behandling i riksdagen framhölls, att även andra personer än mödrar ofta kunde vara i behov av att genom förvärvsarbete skaffa sig en inkomst, fastän de icke vore i tillfälle att taga heltidsanställ- ning, samt att det även ur det allmännas synpunkt kunde vara av värde att jämväl ifrågavarande kategoriers arbetskraft komme samhället tillgodo. Särskilt nämndes i detta sammanhang de studerande.

Utredningen har sökt erhålla siffermässiga uppgifter om den utsträck- ning, vari studier kombineras med förvärvsarbete på heltid eller deltid. Det har emellertid visat sig omöjligt att kunna åstadkomma en något så när fullständig redogörelse i detta avseende. För en del studieområden finnas visserligen uppgifter i offentliga utredningar om de studerandes förvärvsarbe- te. Sålunda återfinnes i Wicksell-Larssons utredning angående de svenska universitets- och högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden (SOU 1936:34) vissa uppgifter om förekomsten av förvärvsarbete för de grupper undersökningen omfattat. Uppgifterna ha redovisats för varje aka— demisk institution för sig. Emellertid ha de fall, då förvärvsarbetet ansetts som den huvudsakliga sysselsättningen, i regel icke medtagits, och någon skillnad har ej heller gjorts mellan de fall, då studierna och förvärvsarbetet bedrivits samtidigt, och de fall, då förvärvsarbetet föranlett avbrott i studier-

• Sida 43
•  Original

na. Ur redogörelsen för förhållandena vid Uppsala universitet må anföras följande: »Slutligen har ju hela den kategori av vid universitetet studerande, som bedriver studier vid sidan av ett yrke (»studierna bisysselsättning») principiellt uteslutits, då det här i första hand rör sig om en utredning be- träffande de aktiva studenternas ekonomi.» I en av statens arbetsmarknads- kommission utförd utredning angående tillströmningen till de fria fakulteter— na m. m. (SOU 1943: 17) lämnas en redogörelse rörande förekomsten av för- värvsarbete under tiden 1/9 1939—16/11 1941 för 4846 manliga och 1344 kvinnliga studerande. Ej heller denna undersökning skiljer mellan förvärvs- arbete, som bedrivits under uppehåll mellan studierna, och förvärvsarbete samtidigt med studierna. —— Specialundersökningar för vissa grupper av stu- derande skulle visserligen kunna verkställas. De skulle emellertid bli tids- och kostnadskrävande, och då de med hänsyn till de olikartade förhållandena i fråga om olika studieriktningar och olika studieålder knappast kunna för- väntas medföra resultat av större värde för belysning av deltidsarbetsfrågan för studerande i allmänhet, har utredningen ansett sig icke böra låta verk- ställa sådana undersökningar. Att studier i synnerligen stor utsträckning be- drivas vid sidan av förvärvsarbete är emellertid ställt utom allt tvivel.

Vissa läroanstalter äro i första hand avsedda för personer, vilka av för- värvsarbete förhindras att odelat ägna sig åt studier. Främst gäller detta i fråga om korrespondensinstituten. Flertalet av dess elever torde bedriva stu- dierna som fritidssysselsättning vid sidan av förvärvsarbete, även om på se- nare år vissa korrespondenskurser bygga på att eleverna övervägande ägna sig åt studiearbetet. Korrespondensinstituten ha säkerligen en stor betydelse som komplettering till de allmänna undervisningsanstalterna och för ökning av tillgången på specialutbildad arbetskraft. Det stora antalet elever vid sådana institut som årligen redovisas hava avlagt real- och studentexamen eller genomgått viss yrkesbetonad utbildning vittnar därom. Emellertid av- bryta många elever, som påbörjat kurser för avläggande av sådana examina eller vinnande av facklig kompetens, sina studier utan att ha nått avsett re— sultat. I åtskilliga fall beror detta givetvis på att elevernas förkunskaper varit för bristfälliga, att deras begåvning på ifrågavarande område varit otillräck- lig eller att studierna icke bedrivits med tillräcklig energi. Vid korrespondens- undervisningen bestämmer ju eleven själv arbetstakten; det är i första hand detta förhållande som gör det möjligt för så många att kombinera förvärvs- arbete med studier per korrespondens. Emellertid torde i många fall de av— brutna korrespondensstudierna bero på att förvärvsarbetet tagit så stor del av de studerandes tid och krafter i anspråk att studierna icke kunnat full- följas.

Vid andra läroanstalter finnas vid sidan av undervisning på vanlig skoltid anordnade kvällskurser, speciellt avsedda för sådana studerande, som äro bundna av förvärvsarbete under eljest vanlig lektionstid. Sålunda förekomma sådana kurser sedan länge bl. a. vid läroanstalter för yrkesundervisning så- som komplettering till den praktiska yrkesutbildning, som eleverna förut- sättas inhämta genom sitt förvärvsarbete. Men även undervisning, som avser

• Sida 44
•  Original

avläggande av viss examen, exempelvis ingenjörsexamen eller studentexamen, bedrives i form av aftonkurser för förvärvsarbetande.

Studier vid universitet och högskolor och därmed i viss mån jämförliga läroanstalter förutsätta i allmänhet, att eleverna helt ägna sig åt studiearbetet. Mången gång äro föreläsningar, seminarieövningar och laboratorieövningar så förlagda, att heldagsarbete under normal arbetstid i ämbetsverk, på kon- tor, i affärer eller i fabriker icke låter sig förena därmed. I andra fall åter är en kombination av studier och förvärvsarbete möjlig även beträffande nu nämnda läroanstalter; särskilt gäller detta om förvärvsarbetande elever genom arbetsgivares tillmötesgående kunna disponera sin tid för deltagande i viss undervisning (s. k. obligatoriska föreläsningar o. dyl.). Även i fråga om dessa studier gäller vad ovan på tal om korrespondensundervisningen sagts om riskerna för att förvärvsarbete under hela den normala arbetstiden kan leda till studiernas avslutande utan att avsett studieresultat uppnåtts. Att förena studier och förvärvsarbete försvåras särskilt i fråga om högre stu— dier av att betyg över en examen ingående deltentamina ofta förlora sin giltighet efter viss tid, vilken bestämts med hänsyn till beräkningar om er- forderlig studietid, uppgjorda med utgående från att elevernas tid till huvudsaklig del ägnats åt studierna. Många studerande avsluta sina studier vid dessa högre läroanstalter utan att ha avlagt den examen studierna avsett. De studerande, vilka förena förvärvsarbete och studier, torde ofta höra till de mest energiska. Det måste därför anses särskilt beklagligt, när det visar sig, att förvärvsarbetet hindrar fullföljandet av studier, på vilka de stude- rande redan nedlagt avsevärda kostnader och mycket arbete.

Som regel måste det anses leda till bästa och snabbaste studieresultat, om de studerande kunna ägna sig odelat åt sina studier. I många fall, då detta av ekonomiska skäl icke låter sig göra, synes deltidsarbete kunna möjliggöra studier resp. underlätta studiernas bedrivande på lämpligaste sätt. Det synes därför önskvärt, att stat och kommun genom anordnande av deltidsarbete i större utsträckning än hittills skapa gynnsammare studie- och arbetsvillkor för studerande, vilka äro hänvisade till att genom förvärvsarbete skaffa sig medel till sin försörjning under studietiden. Till vad nu sagts må fogas, att det mången gång är ett direkt intresse för allmänna organ att kunna erhålla arbetskraft ur de studerandes led. Vid statistiska och liknande undersök- ningar söker man ofta erhålla arbetskraft med viss allmänbildning för klassi- ficerings- och liknande arbeten. Om anställning i större utsträckning än nu ordnas i form av deltidsarbete, torde möjligheten att erhålla tillräckligt antal kompetenta sökande för bl. a. dylika, oftast relativt kortvariga anställning- ar ökas.

Utredningen anser i detta sammanhang böra nämna, att det framhållits som ett samhälleligt intresse, att tjänstemän som så önska erhålla tillfälle att få kvarstå i sin tjänst med deltidstjänstgöring efter det de inträtt i pensions— åldern och sålunda ställa sin arbetskraft till förfogande för fullgörande av en del av de arbetsuppgifter som tidigare anförtrotts dem. I en till utred-

• Sida 45
•  Original

ningen överlämnad framställning från f. d. lektorn J. Norring har denne föreslagit, att avgång från läraretjänst vid statlig läroanstalt skulle kunna ske successivt på så sätt, att vederbörande lärare efter egen ansökan skulle givas en allt mindre omfattande undervisningsskyldighet samt med reduce- rad tjänstgöring kunna få kvarstå i tjänst ett antal år efter pensionsålderns inträdande, under förutsättning att hans kropps- och själskrafter befunnes medgiva detta. Vidare skulle enligt Norrings framställning för nya lärare till en början kunna föreskrivas en tjänstgöringsskyldighet av mindre om- fattning än den normala men successivt ökande till fullt antal undervis- ningstimmar per vecka. Norring nämner vidare andra förhållanden, som synas honom böra kunna medföra nedsättning av tjänstgöringsskyldighe- ten, främst vetenskapligt arbete och allmänna uppdrag.

Många statstjänstemän -— och detta gäller icke blott lärare —— skulle säker- ligen kunna utföra ett för det allmänna gagneligt arbete, om de bereddes möjlighet att med reducerad tjänstgöringsskyldighet kvarstå i tjänst någon tid efter pensionsålderns inträde. Utredningen anser sig emellertid icke böra ingå närmare på denna fråga, då den synes böra behandlas i samband med frågan om en allmän revidering av nuvarande bestämmelser om pensions- ålder. Förslaget om att införa allmänna bestämmelser om reducerad tjänst- göring för nyblivna lärare synes ej heller böra upptagas av utredningen.

I diskussionen om deltidsarbete har framhållits ytterligare en grupp, näm- ligen de partiellt arbetsföra. Emellertid ha problemen om särskilda åtgär- der för partiellt arbetsföra överlämnats till en enligt Kungl. Maj:ts bemyn— digande den 15 oktober 1943 tillsatt kommitté, och i deltidstjänstutredning— ens direktiv har framhållits, att frågor om deltidstjänst för partiellt arbets- föra skola falla utanför området för. deltidstjänstutredningen. I direktiven har vidare föreskrivits, att samråd mellan nämnda kommitté och deltids- tjänstutredningen bör äga rum i spörsmål, där beröringspunkter föreligga. Sådant samråd har också skett (jfr s. 66).

Ur de samhälleliga synpunkter på deltidsarbetsfrågan, som här anlagts, synes det angeläget, att ökade möjligheter att erhålla deltidsarbete beredas mödrar och studerande under tid, då omvårdnaden om barn respektive be- drivandet av studier tager deras tid och krafter i anspråk i sådan utsträck- ning, att förvärvsarbete på heltid skulle innebära avsevärda olägenheter i fråga om barnens vård respektive studierna.

Deltidsarbetet har emellertid hittills ofta mötts med ringa förståelse från såväl arbetsgivares som arbetstagares sida, även om intresset för denna ar- betsform synes ha ökat avsevärt under de senaste åren exempelvis inom in- dustrier, som använda sig av kvinnlig arbetskraft i större omfattning. Ut- redningen har genom frågor till och konferenser med statliga myndigheter, kommunala sammanslutningar och representanter för företagare inom det

• Sida 46
•  Original

privata näringslivet sökt få frågan belyst från arbetsgivarnas speciella syn- punkter och har på liknande sätt sökt vinna klarhet om arbetstagarnas in- ställning till deltidsarbetsfrågan. I det följande lämnas en redogörelse för vad därvid framkommit.

b. Arbetsgivare— och arbetstagaresynpunkter

Arbetsgivaresynpunkter. Till belysande av arbetsgivarnas synpunkter på deltidsarbetet lämnas i det följande till en början en kort sammanfattning av de yttranden angående fördelarna och nackdelarna av ett mera allmänt införande av anordningar för deltidstjänst, vilka lämnats i svaren på fråga III i deltidstjänstutredningens skrivelse till statliga myndigheter. (Beträf- fande svaren på övriga i skrivelsen framlagda frågor hänvisas till 5. 24 ff.)

Av de tillfrågade ha åtskilliga underlåtit att besvara den nu berörda frå- gan. Ett stort antal myndigheter ha uppgivit, att ökat användande av deltids- tjänstgörande icke skulle medföra nämnvärda fördelar eller olägenheter för deras del. Många ha emellertid angivit såväl fördelar som olägenheter för sin del av deltidstjänst.

I åtskilliga fall har framhållits, att deltidstjänst icke är möjlig att ordna för myndighetens del på grund av arbetssättet eller arbetsuppgifternas sär- skilda karaktär. Från olika håll har anförts, att deltidsarbete som regel måste anses uteslutet i fråga om sådana befattningshavare i högre eller lägre ställning, vilka ha att fördela förekommande arbetsuppgifter på andra be- fattningshavare och övervaka dessas arbete eller eljest ha särskilt ansvar för att arbetet inom en viss avdelning etc. kontinuerligt 'fullgöres på rätt sätt.

Från hovrätternas sida har framhållits, att domarbefattningarna samt an- ställningarna för den juridiskt utbildade personalen i övrigt icke lämpligen kunna göras till deltidstjänster. Liknande synpunkter ha framförts av kam- marrätten, som emellertid meddelat, att den nödgats i icke obetydlig omfatt- ning använda sig av deltidstjänstgörande extra tjänstemän med juridisk ut- bildning.

Utrikesdepartementet har anfört, att systemet med deltidstjänstgöring i hu- vudsak förefaller lämpa sig för sådana ämbetsverk, där en mera stadigva- rande uppdelning av arbetet är möjlig och där sålunda åt varje arbetskraft kan avpassas uppgifter av en bestämd och likartad natur. Inom utrikesde- partementet, säges det vidare, påkallas ständigt snabba omflyttningar. Detta gäller även den kvinnliga biträdespersonalen, då denna i stor utsträckning ta- ges i anspråk för rekrytering av renskrivningspersonal vid beskickningar och konsulat.

Statens sakrevision har framhållit, att revisionspersonalen bör kunna, när helst så påfordras, företaga tjänsteresor, vilka sträcka sig över hela dygn. Statens organisationsnämnd har angivit, att dess personal huvudsakligen ut- göres av experter, vilkas arbete till huvudsaklig del förlägges till olika under- sökningsområden i landsorten och icke lämpar sig för deltidstjänstgörande.

En del av tillfrågade institutioner med vetenskapligt arbete ha gjort gäl- lande, att sådant arbete icke alls kan utföras av deltidstjänstgörande eller

• Sida 47
•  Original

att användande av sådan personal till vetenskapligt arbete skulle medföra stora besvärligheter. Sålunda har svenska hydrografisk-biologiska kommis- sionen anfört, att >>vetenskapligt arbete lämpar sig icke för deltidstjänst, då det skulle bli splittrat och försenat». Statens veterinärmedicinska anstalt framhåller, att det tekniska arbetet på anstalten måste anses vara av sådan art, att det får betraktas som synnerligen ofördelaktigt för arbetsresultatet, om flera personer skola deltaga i skötseln av sådana arbetsuppgifter. Lik- nande synpunkter ha anförts av statens provningsanstalt beträffande perso- nalen å dess tekniska avdelningar.

Medan beträffande sj-ukvårdspersonalen i allmänhet deltidstjänst av fler- talet sjukhusledningar ansetts lämplig och i vissa avseenden av stort värde för sjukhusens verksamhet har ett markerat avståndstagande från tanken på deltidstjänst framförts från vissa sinnessjukhus” ledning. Sålunda skriver chefen för S:t Olofs sjukhus i Visby, att sinnessjukvården i princip icke tor- de ligga väl till för deltidstjänst samt anför vidare: » Förutom de organisato— riska olägenheterna av det större antal personal, som deltidstjänsten skulle betinga, skulle de därigenom uppkommande tätare ombytena av personal sannolikt komma att menligt inverka på arbetets behöriga gång på sjukav- delningarna samt på patienternas psykiska tillstånd, för vilket förtrogenhe- ten med personalen spelar en viktig roll.»

Flera myndigheter _ en del departement och militära myndigheter samt bank- och fondinspektionen — ha framhållit, att det med hänsyn till före- kommande arbetsuppgifters strängt konfidentiella karaktär i och för sig är önskvärt, att antalet befattningshavare icke utan vägande skäl ökas genom heltidstjänsters uppdelning. Riksbankens pappersbruk har framhållit, att det ur säkerhetssynpunkt och för bevarande av vissa fabrikationshemligheter' icke är önskvärt, att större personal än nödvändigt får tillträde till bruket.

I det följande lämnas en summarisk redogörelse för vissa av myndigheter anförda mera allmänna synpunkter på frågan om användande av deltids- arbete i de fall, då en sådan anordning av arbetet icke enligt ovanstående- ansetts utesluten.

FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ÖKAT ANVÄNDANDE AV DELTIDSARBETE I STATLIG TJÄNST

tidstjänstgöring.

I sådana fall då deltidsanställda eller deltjänstgörande befattningshavare söka heltidstjänster i konkurrens med heltidstjänstgörande befattningshavare, bör givetvis vid tjänstårsberäkningen en reduktion ske med hänsyn till den avkortade tjänstgöringen.

2. Avlöningsbestämmelser för deltidsanställda och deltjänst- görande befattningshavare

Utredningen har under det föregående avsnittet förutsatt, att i avlönings- författningarna för ordinarie och extra ordinarie civil personal skola införas vissa bestämmelser för en närmare reglering av deltidsarbetets förekomst inom statsförvaltningen. Dessutom måste själva avlöningsbestämmelserna ut- formas på sådant sätt, att de lämpa sig för användning vid deltidsanställning respektive deltjänstgöring.

• Sida 85
•  Original

Det statliga lönesystemet är för närvarande föremål för revision genom 1945 års lönekommittés försorg. Lönekommitténs arbete har hittills utmyn— nat i ett betänkande med förslag till statliga löneplaner m. m., vilket förslag genom proposition (nr 333) förelagts 1946 års riksdag vid dess höstsession. Förslagen innebära en tämligen genomgripande omgestaltning av lönesyste— met. Lönekommittén avser att omkring årsskiftet 1946/47 framlägga ett and- ra betänkande, innefattande förslag till nya avlöningsreglementen. Löneregle- ringen har förutsatts skola genomföras den 1 juli 1947.

Med hänsyn till att arbete på nya avlöningsreglementen pågår skulle det självfallet kunna ifrågasättas, huruvida anledning förefunnes för deltids- tjänstutredningen att nu framlägga förslag till avlöningsbestämmelser för del- tidsanställd och deltjänstgörande personal. Sådana förslag måste i så fall utgå från nu gällande avlöningsbestämmelser, vilka ju kunna beräknas bliva försatta ur tillämpning redan den 1 juli 1947. Utredningen har emellertid detta oaktat ansett sig böra utarbeta förslag om ändringar i nuvarande av- löningsreglementen i syfte att en mera konkret bild skall erhållas av utred- ningens principiella inställning till hithörande problem och för att under- lag skall erhållas för'blivande remissbehandling av utredningens förslag. Ut- redningen har härvid icke förbisett möjligheten av att de av utredningen ut- arbetade förslagen i olika detaljer kunna visa sig svåra att förena med dem, som framläggas av 1945 års lönekommitté. I den mån detta visar sig bliva fallet kunna självfallet jämkningar bliva erforderliga i förevarande utred— nings förslag. Utredningen föreställer sig emellertid att grundtankarna i ut- redningens förslag skola kunna samordnas med dem, på vilka lönekommit- téns förslag kommer att bygga.

Beträffande de ändringar i gällande avlöningsreglementen, som från ut- redningens utgångspunkter borde komma till stånd, får utredningen anföra följande.

(I. Avlöningsbestämmelser för deltidsanställda befattningshavare

I det föregående har förutsatts, att extra ordinarie och extra tjänstemän (aspiranter) vid den civila statsförvaltningen, dock med undantag av viss lä- rarpersonal samt militär- och civilmilitär personal, skola kunna deltidsanstäl— las. De extra ordinarie tjänstemännen skola kunna anställas för en daglig eller annan periodisk tjänstgöring av sådan omfattning, att tjänstgöringstiden tillhopa motsvarar minst hälften av den för ordinarie tjänsteman bestämda. De extra tjänstemännen (aspiranterna) skola liksom nu kunna anställas » även för mindre omfattande tjänstgöring än halvtidstjänstgöring. * Enligt 2 & civila icke-ordinariereglementet och 2 % militära icke-ordinarie- reglementet skall antagningsbevis eller annan skriftlig antagningshandling utfärdas för den, vilken erhåller extra ordinarie eller extra anställning eller aspirantanställning. I förstnämnda förfa'ttningsrum föreskrives vidare att, om anställningen avser avkortad tjänstgöringstid, detta skall angivas i an- tagningshandlingen. En föreskrift av samma innebörd torde böra införas i 2 & militära icke-ordinariereglementet.

• Sida 86
•  Original

Den nuvarande i 4 & 4 mom. civila icke-ordinariereglementet införda före- skriften, att i extra ordinarie befattning undantagsvis må kunna anställas befattningshavare med en daglig tjänstgöringstid, motsvarande hälften av den för ordinarie tjänsteman bestämda, bör ersättas med en föreskrift, en- ligt vilken extra ordinarie tjänsteman jämväl mä kunna anställas för en daglig eller annan periodisk tjänstgöring av sådan omfattning, att den sam- manlagda tjänstgöringstiden understiger den för ordinarie tjänsteman be- stämda, dock att extra ordinarie tjänstemans tjänstgöringstid ej må under- stiga hälften av den för ordinarie tjänsteman bestämda. En bestämmelse av liknande innebörd bör införas i 4 & 5 mom. militära icke-ordinarieregle- mentet; det bör emellertid föreskrivas, att den icke avser befattningshavare, tillhörande den civilmilitära personalen.

I 4 ä 5 mom. civila icke-ordinariereglementet stadgas, att extra ordinarie tjänsteman med full tjänstgöring i ett verk icke må samtidigt innehava extra ordinarie befattning vid annat verk. En i 4 % 6 mom. militära icke-ordinarie- reglementet meddelad motsvarande föreskrift har —— med hänsyn till att deltidsanställning såsom extra ordinarie tjänsteman ej för närvarande före- kommer enligt detta reglemente — erhållit den avfattningen, att extra ordi- narie tjänsteman icke må samtidigt innehava annan extra ordinarie be— fattning i statens tjänst. Förstnämnda föreskrift torde till förebyggande av uppfattningen att heltidsanställd men deltjänstgörande extra ordinarie tjäns— teman äger inneha annan extra ordinarie befattning, böra erhålla en sålunda ändrad lydelse, att extra ordinarie tjänsteman, som anställts för full tjänst- göring, ej samtidigt må innehava annan extra ordinarie befattning i statens tjänst. Den motsvarande bestämmelsen i militära icke-ordinariereglementet bör erhålla samma avfattning. Vidare bör, på sätt i det föregående anförts, föreskrivas, att den som innehar en deltidsanställning endast undantagsvis må medgivas att med sin befattning förena annan deltidsanställning i sta- tens tjänst.

I 6 5 2 mom. civila icke-0rdinariereglementet föreskrives, att extra ordi- narie tjänsteman med halv tjänstgöringstid uppbär lön med hälften av det för vederbörande löneklass fastställda beloppet. Sättet för avlönande av en deltidsanställd extra ordinarie tjänsteman är således det, att han inplaceras i lönegrad och löneklass på samma sätt som om han vore heltidsanställd; det under nämnda förutsättning gällande lönebeloppet avkortas härefter proportionellt i samma mån som den tjänstgöringstid, som anställningen av- ser, är avkortad. Även de reviderade bestämmelserna i ämnet böra bygga på denna tankegång. 6 g 2 mom. civila icke-ordinariereglementet torde böra erhålla den ändrade avfattningen, att för extra ordinarie tjänsteman, som är deltidsanställd, årslönen skall utgöras av det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet, minskat med så stor del, som svarar mot avkortningen i tjänstgöringstiden. Vidare torde en avrundningsregel bö- ra meddelas av innebörd, att det efter minskning uppkomna talet skall, därest det icke utgöres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbart hela krontal, Bestämmelser av samma innehåll torde

• Sida 87
•  Original

böra införas under 6 % militära icke-ordinariereglementet i ett nytt moment, betecknat 2 mom.

Enligt 7 & civila icke-ordinariereglementet uppflyttas extra ordinarie tjäns- teman i löneklass inom treårsintervaller. Såsom villkor för uppflyttning till högre löneklass gäller dock bland annat, att vederbörande tjänsteman under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras för vinnande av uppflytt- ning, bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst, dock att härvid såsom tjänstetid skall räknas jämväl semester, ferier m. m. En halvtidsanställd tjänsteman anses ha uppfyllt ifrågavarande villkor ge- nom att under minst fyra femtedelar av en treårsperiod ha fullgjort halv- tidstjänstgöring. Det motsvarande bör gälla, om extra ordinarie tjänster in- rättas för mer än halvtid men mindre än heltid.

Med hänsyn till vad nyss angivits kan det icke utan fog göras gällande, att en halvtidsanställd tjänsteman intjänar det i löneklassuppflyttningen in- kluderade ålderstillägget genom endast hälften så omfattande tjänstgöring, som fordras av heltidsanställd tjänsteman. Så länge den extra ordinarie tjänstemannen har deltidsanställning, innebär emellertid löneklassuppflytt- ningen, att han endast erhåller ett avkortat ålderstillägg. Vad åter angår det fallet, att extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid övergått till extra ordinarie befattning med full tjänstgöring, har i 8 % 5 mom. civila icke-ordinariereglementet föreskrivits, att det på vederbörande myndighet ankommer att besluta, i vad mån tjänstemannen av sådan anledning må hänföras till högre löneklass än begynnelselöneklassen. I de sålunda nu gäl- lande bestämmelserna torde sådan ändring böra vidtagas, att 8 % 5 mom. kommer att avse samtliga fall, där extra ordinarie tjänsteman, vars anställ- ning avser avkortad tjänstgöring, erhåller extra ordinarie befattning, som av- ser mindre avkortad eller full tjänstgöring. Föreskriften torde vidare böra omformuleras så, att det skall ankomma på vederbörande myndighet att be- sluta om den löneklass, till vilken tjänstemannen med hänsyn till den tidigare tjänstgöringens omfattning och varaktighet skall hänföras. En bestämmelse motsvarande den i 8 5 5 mom. civila icke-ordinariereglementet innefattade, torde böra i militära icke—ordinariereglementet införas såsom 8 5 5 mom., varvid de nuvarande 5 och 6 mom. i denna paragraf böra betecknas 6 och 7 mom.

Inom utredningen har övervägts, huruvida icke tämligen detaljerade anvis- ningar — exempelvis i form av tilläggsbestämmelser till avlöningsreglemen- tet —— borde meddelas till ledning vid myndigheternas prövning av löneklass- spörsmålet. Utredningen anser önskvärt att så sker och håller före, att det skall vara möjligt att utforma sådana anvisningar. Med hänsyn till det .nu pågående arbetet på nya avlöningsreglementen har emellertid utredningen icke ansett sig böra på denna punkt framlägga något förslag.

Angivna bestämmelser i 8 5 5 mom. respektive reglemente avse även fall, där övergång till mera omfattande tjänstgöring sker samtidigt med befordran till högre extra ordinarie tjänst. Någon motsvarande särbestämmelse finnes ej för närvarande meddelad i fråga om befordran från extra ordinarie halv-

• Sida 88
•  Original

l'i-dsanställning till ordinarie tjänst. Emellertid förutsättes i det följande, att i 8 ?; civila avlöningsreglementet skulle införas en bestämmelse innefattande viss prövningsbefogenhet för vederbörande myndighet i fråga om löneklass— placeringen av en ordinarie tjänsteman, som från deltjänstgöring övergår till tjänstgöring av större omfattning. Denna bestämmelse torde böra givas sådan avfattning, att den täcker även det nu berörda fallet.

Befordras deltidsanställd extra ordinarie tjänsteman utan ändring av tjänst- göringsskyldighetens omfattning, böra de vanliga bestämmelserna om löne- klassplacering vid befordran bliva tillämpliga.

Deltidsanställd extra ordinarie tjänsteman bör på samma sätt som för när- varande halvtidsanställd äga rätt till lika lång semester som heltidsanställd extra ordinarie tjänsteman.

Beträffande A- och B-avdrag torde man ha att 'utgå från de avdragsbelopp, vilka gälla för den löneklass, som vederbörande tillhör, och reducera dessa belopp på motsvarande sätt som själva lönebeloppet. Denna metod har också kommit till användning i civila icke-ordinariereglementet, i vars 11 å stadgas, att avdragsbeloppet för tjänsteman med halv tjänstgöringstid minskas till hälften. Nämnda stadgande bör erhålla den ändrade utformningen, att för extra ordinarie tjänsteman, vars anställning avser avkortad tjänstgöringstid, A- och B-avdragen utgöra de i tabellen angivna (för löneklassen gällande) beloppen, minskade med så stor del, som svarar mot avkortningen i tjänst- göringstiden; dock att där sålunda uppkommande avdragsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall jämkas till närmaste femtal. En bestämmelse av samma innebörd bör införas i 11 & militära icke-ordinarie- reglementet. I övrigt böra liksom hittills samma bestämmelser om avdrag vid ledigheter m. m. — även vid nedsättning av tjänstgöringstiden —— gälla för deltidsanställd som för heltidsanställd personal.

Beträffande kallortstillägg innehåller 18 & civila icke-ordinariereglementet en bestämmelse, enligt vilken nämnda tillägg för extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid reduceras till hälften av eljest utgående belopp. Enligt 36 % samma reglemente reduceras kallortstillägget för extra tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid alltid till hälften av eljest utgående belopp, även om tjänstgöringen omfattar mer eller mindre än halvtid. Av 1936 års lönekommittés betänkande med förslag till civilt icke-ordinariereglemente (SOU 1938: 52, s. 51) framgår, att sistnämnda anordning är att betrakta som en summarisk lösning, vald uteslutande av praktiska skäl. Enligt de i 55 ä 9 mom. 13 punkten civila avlöningsreglementet meddelade bestämmel- serna om kallortstillägg för lärare i övningsämnen vid de allmänna lärover- ken m. *fl. läroanstalter — vilka bestämmelser enligt 52 5 4 mom. 11 punkten civila icke-ordinariereglementet äga motsvarande tillämpning vid beräknande av kallortstillägg för extra ordinarie och extra övningslärare -—— skall kall— ortstillägg reduceras till hälften av eljest utgående belopp, därest lärarens undervisningsskyldighet understiger 16 veckotimmar. Då f'ull tjänstgöring för sådana lärare anses utgöra 30 veckotimmar, innebär detta, att kallortstillägget reduceras allenast vid halvtidstjänstgöring och tjänstgöring av mindre omfatt-

• Sida 89
•  Original

ning än sådan. I detta fall har den summariska avkortningsregeln erhållit en mera principiellt betonad motivering; av propositionen nr 217/1939 (5. 34) framgår, att det ansetts vara mest i enlighet med kallortstilläggets natur att i princip betrakta detsamma som ett enhetligt lönetillägg, som i regel bör utgå med visst, oföränderligt belopp. Med hänsyn till de olika uppfattningar, som sålunda kommit till uttryck i skilda sammanhang, kan det vara i någon mån tveksamt, på vad sätt motsvarande spörsmål bör regleras vid tillämpning i ökad omfattning av extra ordinarie deltidsanställning. Övervägande skäl , synas tala för att, såvitt angår sådan anställning, en återgång sker till den tidigare tillämpade principen om minskning av kallortstillägget i förhållande till tjänstgöringstidens avkortning. Detta behöver icke i och för sig leda till någon förändring för övningslärarna, då dessa på sätt i det föregående angivits ej äro i egentlig mening deltidsanställda utan anställda för heltids- tjänstgöring, om än tjänstgöring i full omfattning ej alltid kan beredas dem. I 18 'g' civila icke-ordinariereglementet och 18 & militära icke-ordinarieregle- mentet torde böra föreskrivas, att kallortstillägget för extra ordinarie tjänste- man, vars anställning avser avkortad tjänstgöringstid, skall reduceras i för- hållande till avkortningen i tjänstgöringstiden, dock att sålunda reducerat årsbelopp skall, om det icke utgöres av helt med 3 jämnt delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

Då heltidsanställd extra ordinarie tjänsteman erhållit förordnande att så— som vikarie uppehålla sådan ordinarie tjänst inom högre lönegrad, för vilken lön utgår enligt löneplan A, eller att bestrida vikariat å extra ordinarie tjänst inom högre lönegrad i löneplan Eo, äger han enligt bestämmelserna i 19 g 1 mom. civila icke-ordinariereglementet uppbära viss vikariatsersättning för dag räknat, motsvarande skillnaden mellan de belopp,vilkaieniförfattningsrum- met intagen tabell angivas för, å ena sidan, den lönegrad, till vilken den uppehållna befattningen är hänförd, och, å andra sidan, den lönegrad den vikarierandes egen tjänst tillhör, dock med minst 60 öre om dagen. Vikariats- ersättningsbestämmelserna äga enligt 19 g 2 mom. motsvarande tillämpning i fråga om extra ordinarie tjänsteman, vilken utan att fråga är om vi- kariat, erhållit förordnande att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på innehavare av nyss omförmäld högre befattning. Bestämmelser av i hu- vudsak samma inne-börd finnas intagna i 19 5 1 och 2 mom. militära icke- ordinariereglementet.

Beträffande deltidsanställd extra ordinarie tjänsteman uppkommer till en början fråga om de grunder, enligt vilka avlöning bör utgå, då tjänsteman- nen endast tillfälligtvis förordnas att fullgöra mera omfattande tjänstgöring än den, för vilken han är anställd. Detta spörsmål har delvis blivit föremål för reglering i 19 ä 5 mom. civila icke-ordinariereglementet. Enligt där med— delad föreskrift äger extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid, som förordnas att såsom vikarie bestrida befattning med full tjänstgöring, i stället för lön i egen befattning åtnjuta oavkortad lön i den löneklass han tillhör. Det förutsatta användandet av andra deltidsanställningar än halv— tidsanställning påkallar sådan jämkning i denna bestämmelse, att för extra

• Sida 90
•  Original

ordinarie tjänsteman, vars anställning avser avkortad tjänstgöringstid, års- lönen skall för tid, varunder han till följd av vikariatsförordnande fullgör tjänstgöring i större omfattning, motsvara det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet, reducerat allenast i den omfattning som betingas av den under vikariatet tillämpade avkortningen i tjänstgöringstiden. Med förordnande att vikariera å annan befattning torde böra likställas annat förordnande att tjänstgöra i större omfattning än den, som tjänstemannens egen anställning avser. Å andra sidan synes en viss begränsning böra ske av rätten att vid dylik mera omfattande tjänstgöring erhålla avlöning efter den löneklass, som tjänstemannen uppnått genom sin mindre omfattande tjänst- göring i egen befattning; avlöningen bör nämligen icke få utgå efter högre löneklass än som skulle tillämpats, om tjänstemannen övergått till annan befattning med mera omfattande tjänstgöring. Bestämmelserna i 19 ä 5 mom. civila icke-ordinariereglementet torde efter nu antydda jämkningar böra överflyttas till 19 5 2 mom. De böra erhålla sin motsvarighet i 19 ä 2 mom. militära icke-ordinariereglementet.

Nu angivna regler för årslönens beräknande böra, såsom redan antytts, bliva tillämpliga även vid vikariat å befattning i högre lönegrad. Vid sådant vikariat bör därjämte vikariatsersättning utgå. Nämnda förmån bör emel— lertid få utgå oreducerad endast om vikariatstjänstgöringen har full omfatt- ning. Att vikariatsersättningen i annat fall skall utgå med det reducerade belopp, som betingas av den kortare tjänstgöringstiden, finnes redan nu före- skrivet i 19 5 5 mom. civila icke-ordinariereglementet. Denna föreskrift är endast tillämplig å vikariatstjänstgöring, som fullgöres av halvtidsanställd extra ordinarie tjänsteman, men vid en förekomst i större utsträckning av deltidsanställning och annan deltidstjänstgöring torde man ej kunna helt undgå att för deltidsvikariat anlita även heltidsanställd personal och annan deltidsanställd personal än halvtidsanställd. Nämnda reduktionsbestämmelsei civila icke-ordinariereglementet torde därför böra överflyttas till 19 ä 1 mom.; samtidigt torde den böra kompletteras med en avrundningsregel, enligt vilken vikariatsersättningen för dag, om den icke slutar å helt femtal ören, skall jämkas till närmast högre femtal. En dylik reduktionsbestämmelse bör vidare införas i 19 ä 1 mom. militära icke-ordinariereglementet.

I 19 g 3 mom. civila icke-ordinariereglementet meddela-s vissa bestämmelser angående vikariatslön. Vid vikariatsförordnanden m. m., som kunna väntas bliva av längre varaktighet, må under vissa förutsättningar i stället för lön i egen befattning samt vikariatsersättning kunna utgå vikariatslön. Denna ut- göres av lönen i viss löneklass, bestämd i relation till den uppehållna tjäns- tens löneställning. Om deltidsvikariat med vikariatsersättning äro tänkbara, gäller detta även i fråga om deltidsvikariat med vikariatslön. Vid sådana vikariat bör vikariatslönen självfallet utgå med lägre belopp än vid vanligt heltidsvikariat. Med hänsyn till att de författningsbestämmelser, som skulle bliva erforderliga för att angiva vikariens ställning i avlöningshänseende, skulle bliva relativt komplicerade, torde det vara lämpligast att frågan här- om göres till föremål för särskilt beslut av Kungl. Maj:t. Då vikariatslöne-

• Sida 91
•  Original

förordnande alltid förutsätter Kungl. Maj:ts medgivande, torde det vara till- fyllest, att i 19 ä 3 inom. angives, att i fråga om vikariatslön under vikariat, som ej avser full tjänstgöring, skall gälla vad Kungl. Maj:t därom särskilt förordnar. .

Med hänsyn till ändamålet med deltidstjänst förutsättes, att övertidsarbete undvikes i största möjliga omfattning. I de fall, då övertidsarbete måste be- ordras, hör övertidsersättning utgå enligt samma bestämmelser som för hel- ti-dsanställda.

Utredningen saknar anledning att föreslå någon ändring i det nuvarande förhållandet, att deltidsanställd personal erhåller fri sjukvård och begrav- ningshjälp i lika mån som heltidsanställd.

Med hänsyn till att ej endast halvlids— utan även annan deltidsanställ- ning av extra tjänstemän (aspiranter) redan nu kan förekomma synas en- dast smärre jämkningar i de för dem gällande avlöningsrbestämmelserna bliva erforderliga.

I 30 ä 2 inom. civila icke-ordinarieregelmentet stadgas, att, om extra tjänste- man med avkortad tjänstgöringstid övergår till extra befattning med full tjänstgöring, det ankommer på vederbörande myndighet att besluta, i vad mån tjänstemannen av sådan anledning må hänföras till högre löneklass än begynnelselöneklassen. Denna bestämmelse torde böra jämkas på samma sätt som förutsatts beträffande 8 g 5 mom. samma reglemente. En motsva- rande jämkning bör vidtagas i 30 ä 2 mom. militära icke-ordinarieregle- mentet.

I 32 & respektive icke-ordinariereglementet stadgas, att ,A- och B-avdragen för extra tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid skola reduceras i förhål- lande till den kortare tjänstgöringstiden. Föreskrifter höra i dessa författ- ningsrum införas om att sålunda uppkommande avdragsbelopp för dag skall, om det icke slutar å helt femtal ören, jämkas till närmaste femtal.

Bestämmelserna i 36 5 respektive reglemente angående kallortstillägg torde böra ändras på samma sätt som i det föregående förutsatts skola ske i frå- ga om de för extra ordinarie tjänstemän meddelade bestämmelserna om så- dant tillägg. Kallortstillägget bör således i förekommande fall reduceras i förhållande till avkortningen i tjänstgöringstiden, varjämte viss jämknings- regel bör meddelas.

b. Avlöningsbestämmelser för deltjänstgörande befattningshavare

I det föregående har antagits, att deltjänstgöring mera reguljärt skulle kunna förekomma genom att vederbörande befattningshavare erhölle nedsätt- ning av tjänstgöringstiden. Bestämmelserna skulle ej avse militär eller civil- militär personal utan närmast personal underkastad civila avlöningsreglemen- tet eller civila icke-ordinariereglementet samt civil personal underkastad mili- tära ick-e-ordinariereglementet. Militära avlöningsreglementet är tillämpligt på ett fåtal civila befattningshavare, men det synes knappast påkallat att i detta reglemente intaga bestämmelser om deltidstjänstgöring.

• Sida 92
•  Original

Vid utformningen av avlöningsbestämmelser för deltjänstgörande perso— nial kunde det i första hand synas naturligt att anknyta till de bestämmel- ser om verkan i avlöningshänseende av en nedsättning i tjänstgöringstiden, som nu finnes i 17 ä 1 mom. civila avlöningsreglementet, 16 % 1 mom. civila icke-ordinariereglement-et och 16 & militära icke-ordinariereglementet; i dessa författningsrum skulle endast behöva införas särskilda reglerande bestämmel- ser om förutsättningarna för här avsedd mera stadigvarande nedsättning av tjänstgöringstiden och för återgång till mera omfattande tjänstgöring. En sådan konstruktion skulle medföra, att exempelvis för en heltidsanställd tjänsteman, som erhållit halvtidstjänstgöring, alltjämt skulle tillämpas det för vederbörande lönegrad och ortsgrupp gällande lönebeloppet oreducerat, men att tjänstemannen skulle vidkännas visst tjänstledighetsavdrag, i det nämnda fallet halvt C-avdrag. Det kan ifrågasättas, om denna konstruktion är praktiskt lämplig. Enligt densamma borde dylikt partiellt C-avdrag verk- ställas ej endast för tid, då tjänstemannen fullgör tjänstgöring i den redu- cerade omfattningen, utan även för tid, då han åtnjuter semester eller tjänstle- dighet. Det skulle kunna inträffa, att tjänstemannen under en och samma tid skulle å sitt oreducerade lönebelo—pp vidkännas dels ett partiellt C-avdrag, dels ock ett partiellt A- eller B-avdrag. Ur revisionssynp-unkt finge sannolikt sådana anordningar vidtagas, att det partiella C-avdraget i avlöningslistor m. m. finge redovisas skilt från annat avdrag.

Av nu antydda skäl torde det vara lämpligare att i avlöningsreglementena införa bestämmelser, enligt vilka för tjänsteman, som erhållit nedsättning av tjänstetiden i fall, varom här är fråga, skall tillämpas en årslön, mot- svarande det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebelop- pet reducerat i förhållande till den omfattning vari tjänstgöringstiden ned- satts. Härigenom skulle avlöningsuträkningen för deltjänstgörande personal ske på samma sätt som för deltidsanställd personal, vilket i och för sig torde vara önskvärt även ur synpunkt av enkelhet och reda. I avlöningslistor m. In. skulle på detta sätt ej behöva ständigt redovisas ett partiellt C-avdrag. Vid ledighet från deltjänstgöringen skulle i förekommande fall såsom tjänst- ledighetsavdrag endast behöva redovisas det avdrag, som tjänstemannen skall vidkännas på grund av denna ledighet.

Med utgångspunkt härifrån torde bestämmelserna om förutsättningar för deltjänstgöring och återgång till mera omfattande tjänstgöring böra införas, såvitt angår ordinarie tjänsteman i 3 % civila avlöningsreglementet samt så- vitt angår extra ordinarie tjänstemän i 4 g 4 mom. civila icke-ordinarieregle- mentet och 4 & 5 mom. militära icke-o—rdinarieregl—ementet. Angående be- stämmelsernas innehåll hänvisas till vad därom i det föregående anförts.

I det föregående har förutsatts, att 4 g 5 mom. civila icke-ordinarieregle- mentet och 4 å 6 mom. militära icke-ordinariereglementet skulle innehålla föreskrift om att extra ordinarie tjänsteman, som anställts för 'full tjänst— göring, ej må samtidigt innehava annan extra ordinarie befattning i statens tjänst. Med hänsyn till syftet med att heltidsanställd extra ordinarie tjänste- man skall kunna erhålla deltjänstgöring torde något undantag från nyss-

• Sida 93
•  Original

nämnda föreskrift icke böra göras för heltidsanställd men deltjänstgörande befattningshavare.

Under 6 % civila avlöningsreglementet torde i ett nytt moment böra före- skrivas, att för ordinarie tjänsteman, som erhållit deltjänstgöring, årslönen skall utgöras av det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet, minskat med så stor del, som svarar mot avkortningen i tjänst— göringstiden, dock att efter minskning uppkommet tal skall, därest det icke utgöres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal. De bestämmelser i 6 ä 2 mom civila icke-ordinariereglemen- tet och 6 & 2 mom. militära icke-ordinariereglementet, som skulle tillämpas för deltidsanställda extra ordinarie tjänstemän, torde böra göras tillämpliga även på deltjänstgörande personal.

För deltjänstgörande personal torde något undantag icke böra stadgas från de eljest gällande bestämmelserna angående löneklassuppflyttning inom tre- årsintervaller. Vid bedömande av, huruvida tjänstemannen under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras för vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst, bör tid, var- under tjänstemannen fullgjort deltjänstgöring, likställas med tid för heltids— tjänstgöring. Om deltjänstgörande tjänsteman befordras utan att detta med- för ändring i fråga om tjänstgöringstidens omfattning, böra även de vanliga bestämmelserna om löneklassplacering vid befordran tillämpas, och det mot— svarande bör gälla i fråga om övergång till annan tjänst i samma eller lägre lönegrad. En särbestämmelse torde emellertid vara motiverad för alla de fall, där tjänsteman från deltjänstgöring övergår till mindre avkortad tjänstgöring eller full tjänstgöring. På motsvarande sätt som i det föregående förutsatts i fråga om Övergång från deltidsanställning till anställning med mindre av- kortad eller 'full tjänstgöringstid torde här böra föreskrivas, att det ankom- mer på vederbörande myndighet att besluta om löneklassplacering vid här avsedd övergång. Av bestämmelserna i ämnet, vilka torde böra införas i 8 % civila avlöningsreglementet samti 8 g 5 mom civila icke-ordinariereglementet och i det förutsatta nya 5 mom. i 8 & militära icke-ordjnariereglementet, tor- de böra framgå, att tjänstemannen ej av nu avsedd anledning må placeras i lägre löneklass än den högsta han tillhört under tid, då han haft tjänstgöring av samma omfattning som den, till vilken han nu övergår. Här avsedda be- stämmelser böra avse jämväl fall då utökningen av tjänstgöringens omfatt- ning står i samband med att deltidsanställd extra ordinarie tjänsteman be- fordras till ordinarie tjänst. Beträffande de bestämmelser, som sålunda skulle införas i reglementena, torde härutöver böra iakttagas, att de ej böra bliva tillämpliga, där deltidsanställd tjänsteman övergår till anställning med mera omfattande tjänstgöring men omedelbart erhåller sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, att tjänstgöringen ej blir mera omfattande efter än före övergången.

I fråga om semester synas några särskilda bestämmelser för deltjänstgö- rande personal icke vara påkallade. Föreskriften om reducerad årslön skulle bliva tillämplig, även under semestertid.

• Sida 94
•  Original

På motsvarande sätt som för deltidsanställd personal, torde för personal, varom nu är fråga, böra tillämpas de för vederbörande löneklass gällande A- och B-avdragen, minskade med så stor del, som svarar mot avkortningen i tjänstgöringstiden; där sålunda uppkommande avdragsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, bör det emellertid jämkas till närmaste femtal. Bestämmelser i ämnet torde böra införas i 12 å- civila avlöningsreglementet, 11 & civila icke-ordinariereglementet och 11 & militära icke-ordinarieregle- mentet. En särskild fråga är, huruvida särskilda bestämmelser om tjänstle- dighetsavdrag böra meddelas med avseende å sådan deltjänstgörande perso- nal, som ej har viss daglig tjänstgöring utan tjänstgör vissa veckodagar. Detta torde knappast kunna ske, utan även för sådan personal torde böra tilläm- pas vanligt tjänstledighetsavdrag för dag räknat. Ett sådant förhållande, som att tjänstgöringen är ojämnt fördelad mellan de särskilda dagarna, föreligger redan för närvarande exempelvis för olika kategorier av lärare, utan att detta föranlett att för sådana personalgrupper meddelats specialbestämmelser om tjänstledighetsavdrag.

Dei 17 ä 1 mom. civila avlöningsreglementet, 16 ä 1 mom. civila icke-ordi- nariereglementet och 16 & militära icke-ordinariereglementet meddelade be- stämmelserna angående verkan i avlöningshänseende av nedsättning av tjänst- göringstiden böra icke äga tillämpning, i den mån årslönen av här avsedd anledning reducerats.

De bestämmelser om reduktion av kallortstillägget, som enligt det förut anförda borde med avseende å deltidsanställd personal meddelas i 18 & civila och 18 & militära icke-ordinariereglementet, torde böra avse även deltjänst- görande personal. En motsvarande bestämmelse torde böra införas i 20 & civila avlöningsreglementet.

I det föregående har förutsatts, att i 19 ä 1 mom. civila icke-ordinariereg- lementet och 19 Q 1 mom. militära icke-ordinariereglementet skulle meddelas bestämmelser, enligt vilka vikariatsersättningen vid vikariat, som ej avser full tjänstgöring, skulle reduceras i förhållande till avkortningen i tjänstgö- ringstiden, dock att reducerat belopp, som ej slutar å helt femtal ören, skulle jämkas till närmast högre femtal. En sådan bestämmelse torde även böra införas i 21 ä 1 mom. civila avlöningsreglementet.

Om tjänsteman, som erhållit deltjänstgöring, efter förordnande tjänstgör i större omfattning än den, som medgivandet till deltjänstgöring avser, torde under tiden för sådant förordnande böra få såsom årslön beräknas det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet reducerat endast i den omfattning, som kan föranledas av att tjänstgöringstiden även under förordnandet är avkortad; därvid bör på sätt i det föregående angivits an- komma på vederbörande myndighet att bestämma den löneklass, efter vilken årslönen skall utgå. För den händelse ett dylikt förordnande skulle anses innebära, att det tidigare lämnade medgivandet till deltjänstgöring förfallit, skulle någon särskild bestämmelse utöver de i det föregående angivna icke erfordras för vinnande av nämnda resultat. Med hänsyn till att förordnandet kan vara av mera tillfällig karaktär torde det emellertid vara lämpligare att

• Sida 95
•  Original

utgå från en sådan möjlighet, att beslutet om deltjänstgöring alltjämt anses böra stå fast. Från denna utgångspunkt böra särskilda avlöningsbestämmel— ser av ovan angivna innebörd införas i 21 ä 2 mom. civila avlöningsregle- mentet, varjämte de i det föregående omförmälda bestämmelserna i 19 5 2 mom. civila icke-ordinariereglementet och 19 ä 2 mom. militära icke—ordi- nariereglementet böra göras tillämpliga även i det fall, varom här är fråga.

Vid deltidsvikariat med vikariatslön torde vikariatslöneförmånerna böra bestämmas av Kungl. Maj:t. I 21 ä 3 mom. civila avlöningsreglementet torde böra angivas, att angående vikariatslön vid vikariat, som ej avser full tjänstgöring, skall gälla vad Kungl. Maj:t därom särskilt förordnar. Ett dylikt stadgande skulle enligt vad förut anförts införas i 19 ä 3 mom. civila icke- ordinariereglementet.

Vid sådan tillfällig utökning av tjänstgöringen, som består i att tjänste- mannen arbetar på övertid, torde någon ändring av praktiska skäl icke böra vidtagas i årslönen, utan i stället bör tjänstemannen erhålla ersättning för övertidsarbetet genom kompensationsledighet eller övertidsersättning.

Vad i det föregående anförts rörande sjukvårdsförmåner och begravnings- hjälp synes äga giltighet ej endast beträffande deltidsanställd utan även be- träffande deltjänstgörande personal.

Slutligen böra, i anslutning till vad i det föregående förordats, vissa jämk- ningar vidtagas i de bestämmelser i civila avlöningsreglementet och civila ick—e-ordinariereglementet, som ha avseende å lärarpersonalen vid de allmän- na läroverken m. fl. läroanstalter.

!

• Sida 103
•  Original

kompletteras med en avkortningsregel av motsvarande innebörd som den nyss angivna.

Vidare tor-de de i 16 och 17 55 tjänstepensionsreglementet meddelade be- stämmelserna angående grundbelopp av invalid- eller sjukpension böra jäm- kas på motsvarande sätt som i det föregående förordats beträffande del- tjänstgörande tjänsteman (19 och 20 åå allmänna tjänstepensionsreglemen— tet).

Vad slutligen angår familjepension, torde i 11 & familjepensionsreglemen- tet för arbetare böra införas föreskrifter av liknande innebörd som innefat- tas i nuvarande 12 å andra stycket allmänna familjepensionsreglementet jämte den kompletterande föreskrift, som i det föregående föreslagits.

• Sida 104
•  Original

AVD. III

FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ÖKAT ANVÄNDANDE AV DELTIDSARBETE I KOMMUNAL TJÄNST M. M.

SAMMANFATTNING

Med deltidsarbete avses i detta betänkande daglig tjänstgöring, som är kortare än den arbetstid, som normalt åligger personal med liknande ar- betsuppgifter hos respektive företag, ävensom annan sådan periodisk tjänst- göring, som är regelbundet återkommande och av sådan beskaffenhet, att inkomsten därav kan beräknas på förhand i lika mån som för personal med normal arbetstid. Utredningen behandlar sålunda icke sådana arbets— former som plåga benämnas korttidsarbete och reservanställning. (S. 6—8.)

Sedan frågan om deltidsarbete tidigare behandlats i riksdagsmotioner från helt andra utgångspunkter, hemställdes i motioner vid 1942 års riksdag om utredning angående åtgärder för att med hänsyn icke endast till familje— sociala utan även till befolkningspolitiska synpunkter gifta kvinnor skulle beredas ökade tillfällen till deltidsarbete i såväl allmän som enskild tjänst. Då kamrarna stannade i olika beslut, föll frågan denna gång. Vid 1943 års riksdag väcktes åter motioner i ämnet. Det då framlagda förslaget avvek emellertid i viktiga avseenden från 1942 års motioner. Först och främst gjor- de man den inskränkningen i yrkandets räckvidd, att den föreslagna utred- ningen endast skulle omfatta allmän tjänst. Vidare framhölls uttryckligen, att motionärerna icke avsåge några tvångsåtgärder utan förutsatte att den föreslagna arbetsformen helt skulle bygga på frivilliga överenskommelser. Slutligen gjordes en väsentlig utvidgning av yrkandet: utredningen skulle icke blott avse gifta kvinnor utan även andra kategorier av arbetstagare, som kunde vara i behov av deltidstjänst. I anledning av motionerna avlät riksdagen den 9 juni 1943 en skrivelse med hemställan om en förutsättnings— lös utredning angående åtgärder för att skapa ökade tillfällen till deltids- arbete i allmän tjänst. (S. 59—20.)

I anledning av riksdagens framställning tillkallade chefen för finansde— partementet i juni 1944 utredningsmän för att inom departementet biträda med utredning i fråga om deltidsarbete i allmän tjänst. Enligt utrednings- direktiven borde vid prövning av frågan för den allmänna tjänstens del sådana lösningar eftersträvas, som kunde vinna tillämpning även i det en- skilda näringslivet, och vidare borde utredningen omfatta deltidsarbete icke blott för gifta kvinnor utan överhuvud för de olika kategorier arbetstagare, som kunde vara i behov av och lämpligen kunde användas för dylikt arbete. Frågan om deltidsarbete för partiellt arbetsföra undantogs dock från utred- ningsuppdraget. (S. 20—21.)

• Sida 122
•  Original

Våren 1945 sände utredningen ut en cirkulärskrivelse för att utröna före- komsten av deltidstjänst inom statsförvaltningen och därmed samman- hängande förhållanden samt för att få veta de statliga myndigheternas upp- fattning om lämpligheten av denna arbetsform inom statsförvaltningen. En sammanfattning av svaren på denna skrivelse återfinnes på s. 21 ff.

I följande avsnitt behandlar utredningen till en början de samhälleliga synpunkterna på frågan om ökat användande av deltidsarbete såsom arbets- form. Frågan ses därvid i huvudsak ur arbetsmarknadspolitiska, befolknings- politiska och familjesociala synpunkter, varjämte de särskilda problem, som beröra förvärvsarbetes kombination med studier, upptagas till behandling. Ur de synpunkter, som sålunda anlagts, finner utredningen det angeläget att ökade möjligheter att erhålla deltidsarbete beredas mödrar och studerande under tid, då omvårdnaden om barn resp. bedrivande av studier tager deras tid och krafter i anspråk i sådan utsträckning, att förvärvsarbete på heltid skulle innebära olägenheter i fråga om barnens vård resp. studierna. (S. 34 —45.)

Utredningen har genom frågor till och konferenser med statliga myndig— heter, kommunala sammanslutningar och representanter för arbetsgivare inom näringslivet :sökt få deltidsarbetsfrågan belyst ur arbetsgivarnas spe— ciella synpunkter och har på liknande sätt sökt vinna klarhet om arbetsta- garnas inställning till denna fråga. Vad som anförts från arbetsgivare- och arbetstagarehåll (s. 46—58) har i många avseenden varit ägnat att styrka ut— redningens ovan angivna uppfattning om önskvärdheten av åtgärder för ökat användande av deltidsarbete i allmän tjänst. Å andra sidan ha uttalats far— hågor för att dylika åtgärder skulle få icke önskvärda konsekvenser. Ut- redningen har icke funnit dessa farhågor så starkt grundade att utredningens uppfattning till följd därav ändrats. Vid utarbetandet av förslag till bestäm- melser angående deltidsarbete i allmän tjänst har utredningen emellertid eftersträvat att bestämmelserna skola få sådan innebörd att risken för att berörda farhågor skola besannas såvitt möjligt förebygges. (S. 59—66.)

Olika omständigheter medverka till att deltidsarbete i statlig tjänst före- kommer relativt sällan. Myndigheterna ha hittills varit obenägna att anlita deltidstjänstgörande i andra fall än där så befunnits innebära påtagliga för- delar för arbetet samt ha även varit tveksamma i fråga om befogenheten att bevilja längre tids partiell tjänstledighet i sådana fall som här avses. Även befattningshavarna ha tvekat inför övergång till deltidsarbete. Utredningen finner att de statliga anställnings-, avlönings— och pensionsbestämmelserna böra revideras så, att de för vissa befattningshavare — mödrar och studeran— de — komma att innefatta ökade möjligheter att erhålla och erforderlig längre tid kvarstå i deltidsarbete ävensom större trygghet och i övrigt för— månligare villkor för sådana deltidsarbetande.

Åtgärder för ökat användande i statlig tjänst av deltidsarbete finner ut- redningen i princip böra avse:

a) befattningshavare, vilken i sitt hem vårdar sådant eget eller makes barn som är under skolåldern eller deltager i undervisning i folkskolans första

• Sida 123
•  Original

eller andra klass eller däremot svarande undervisning i annan skola; dock att härmed skall efter prövning i varje särskilt fall av vederbörande myndighet kunna jämställas fall, då befattningshavare i hemmet vårdar annat eget eller makes barn än ovan angivits, därest barnet till följd av långvarig eller kro— nisk sjukdom, lyte eller därmed jämförlig orsak är i särskilt behov av vård;

b) befattningshavare, som prövas i behov av avkortning i tjänstgörings- skyldigheten för bedrivande av studier, vilka 1) äro inriktade på förvärva-nde av kompetens, som ingår i fordringarna för erhållande av vissa statstjänster, 2) kunna beräknas komma vederbörande myndighet eller annan statlig myn- dighet till särskild nytta eller 3) eljest kun-na väntas bli av särskilt värde för den studerande med hänsyn till framtida yrkesval.

För de fall, då tjänstgöring på deltid beredes heltidsanställd befattnings- havare, synes kravet på att denne skall tillhöra endera av ovan angivna kate— gorier böra upprätthållas (bortsett allenast från beslut om förlängning av deltidsarbetes varaktighet i vissa undantagsfall). Vid nyanställning av per- sonal för deltidsarbete synes något sådant krav icke böra uppställas, men företräde till anställning bör i dylika fall vid val mellan lika kvalificerade sökande lämnas den, som uppfyller kravet i fråga. (S. 67—74.)

Utredningen föreslår införande av dels en anställningsform, benämnd deltidsansfällning, varmed avses an- ställning för tjänstgöring. vilken för dag eller längre tidsperiod räknat skall motsvara allenast del av den normala tjänstgöringen för befattningshavare med samma tjänsteställning inom respektive verk,

dels en tjänstgöringsform, benämnd deltjänstgöring, innebärande sådan nedsättning av tjänstgöringstiden för heltidsanställd befattningshavare. att den tjänstgöring som skall fullgöras av befattningshavaren, för dag eller längre tidsperiod räknat, allenast motsvarar viss del av den normala tjänst— göringen.

heltjänstgöring skall enligt utredningens förslag i varje särskilt fall i regel endast få bestå så länge sådana skäl, som förutsatts skola ligga till grund för ett första medgivande därom, alltjämt föreligga. Beslutom deltjänstgöring skall i allmänhet avse endast ett budgetår, varför befattningshavare som önskar medgivande till fortsatt deltjänstgöring, årligen skall ingiva ansökan därom. Beslut om deltjänstgöring för viss befattningshavare skall enligt förslaget kunna fattas endast efter ansökan därom av befattningshavaren utom i två undantagsfall, nämligen

a) om befattningshavaren dels uppnått 50 års ålder, dels under samman- lagt minst 8 år av de sistförflutna 10 åren haft deltjänstgöring (i detta fall föreslås, att myndigheten skall kunna förordna om fortsatt deltjänstgöring ända tills befattningshavaren pensioneras eller i annan ordning lämnar tjänsten),

b) om befattningshavaren haft deltjänstgöring sammanlagt minst 4 av de senast förflutna 5 åren; myndigheten skall då, om den finner anledning där- till. äga föreskriva om fortsatt deltjänstgöring, dock högst för 1 år. (S. 74— 80.)

• Sida 124
•  Original

De nu i 4 & 4 mom. civila icke-ordinariereglementet angivna inskränk- ningarna i möjligheten för myndighet att anställa extra ordinarie tjänste- man med kortare tjänstgöringstid än som gäller för ordinarie befattnings- havare skola enligt utredningens förslag bortfalla. Sålunda skall ej längre gälla att anställande av befattningshavare med deltidsanställning må ske en— dast undantagsvis, och vidare må tjänstgöringstiden kunna omfatta även större del av den för ordinarie tjänsteman fastställda än hälften. Fortfarande skall dock tjänstgöringstiden för extra ordinarie icke få understiga nämnda gräns. För övriga befattningshavare föreslås icke någon motsvarande be— gränsning beträffande deltidsanställnings omfattning. I fråga om deltjänst- göring upptages ej heller, vare sig för extra ordinarie tjänstemän. eller för andra befattningshavare, några bestämmelser om tjänstgöringstidens om— fattning.

Såväl för medgivande till deltjänstgöring som för deltidsanställning för- utsättes, att deltidsarbetet icke medför särskilda olägenheter för verket. ln- nan myndighet upptager ansökan om deltidsledighet till slutlig prövning, bör sålunda vara klart, att deltjänstgöringen för befattningshavarens del är motiverad av de skäl, som i det föregående anförts, att deltjänstgöring kan ordnas utan allvarlig olägenhet för verket och på sådan tid, varom överens- kommelse kan träffas mellan den ledighetssökande och verket, samt att vi— karie kan erhållas. För att platssökande centralt skola kunna erhålla upp- lysningar om möjligheter att erhålla deltidsarbete i allmän tjänst och för att uppgifter om sökande till sådant arbete skola finnas centralt tillgängliga för myndigheter förordar utredningen att den nu temporärt inrättade sär- skilda arbetsförmedlingen för anställning i statstjänst skall bli bestående åtminstone i avseende å anställning hos statliga myndigheter i Stockholm. (S. 81,—83.)

De förslag till avlönings- och pensionsbestämmelser utredningen framläg- ger (s. 84—102; jfr författningsförslag :s. 129 ff) avse i huvudsak följande.

Deltidsanställning skall kunna avse befattning som extra ordinarie och extra tjänsteman (aspirant) vid statsförvaltningen; militär och civilmilitär personal skola dock icke kunna deltidsanställas. Att införa deltidsanställ- ning i fråga om ordinarie tjänst finner sig utredningen för närvarande icke böra föreslå. Däremot skall övergång från heltids- till deltjänstgöring kunna medgivas även för ordinarie tjänstemän.

Inplacering av deltidsanställd i lönesystemet skall ske som om vederbö— rande vore heltidsanställd, men lönebeloppet skall avkortas proportionellt mot avkortningen i tjänstgöringstiden. Även heltidsanställd befattningshava- res lön skall under deltjänstgöring reduceras efter samma grunder.

Uppflyttning i löneklass för deltidsanställd eller deltjänstgörande befatt— ningshavare skall ske enligt samma regler som gälla för heltidsanställd be- fattningshavare. Dock föreslås särskilda regler för det fall att befattnings— havare övergår till anställning med mindre avkortad eller full tjänstgöring.

Deltidsanställd eller deltjänstgörande befattningshavare skall med bibe-

• Sida 125
•  Original

hallen reducerad lön äga rätt till lika lång semester som heltidsarbetande befattningshavare i motsvarande ställning.

'["jänstledighetsavdragen skola bestämmas efter samma regler som för heltidsarbetande befattningshavare men avdragsbeloppen skola minskas med så stor del som svarar mot avkortningen eller nedsättningen av tjänstgö- ringstiden.

I fråga om kallortstillägg, vikariatsersättning och vikariatslön föreslås vissa modifikationer med hänsyn till minskningen i tjänstgöringstiden.

Deltidsanställd och deltjänstgörande föreslås erhålla fri sjukvård och be— gravningshjälp i lika mån som heltidstjänstgörande; i dessa hänseenden an- ses sålunda någon reducering av förmånerna på grund av avkortningen eller nedsättningen av tjänstgöringstiden ej böra ske.

Pensionsförmåner för deltidsanställd och deltjänstgörande personal skola avvägas med hänsyn till tjänstgöringstidens reducering.

För arbetare i statens tjänst föreslås särbeståmmelser beträffande deltids— arbete endast i avseende å tjänste- och familjepensioner.

I de fall då befordran regelmässigt sker med hänsynstagande till den tid, varunder befattningshavaren fullgjort tjänstgöring i tidigare befattning, bör deltidsarbete liksom heltidstjänstgöring tillgodoräknas som befordringsgrund. ()m i den nya befattningen kräves heltidstjänstgöring, bör dock vederbörlig reducering ske med hänsyn till den tidigare tjänstgöringens omfattning (s. 83 ff).

Utredningen upptager Vidare frågan om deltidsarbete i kommunal tjänst och redogör därvid för de svar den erhållit på framställningar till Svenska stadsförbundet, Svenska landstingsförbundet och Svenska landskommuner- nas förbund, i vilka hemställts, att de måtte lämna de uppgifter och fram- lägga de synpunkter de funnit sig böra anföra till belysande av frågan. Re- dogörelse lämnas vidare för vissa avtal angående anställnings- och avlö- ningsförhållanden för deltidsanställd personal inom sjukvården, vilka träf- t'ats mellan kommuner eller kommunala organ samt arbetstagareorganisa- tioner. (S. 103—110.)

Utredningen framhåller, att i fråga om deltidsarbete för befattningshavare i kommunal tjänst i stort sett samma problem synas vara för handen som för sådant arbete i statlig tjänst. Befogad anledning synes föreligga att an- taga, att statliga anordningar för ökat användande av deltidstjänst skulle komma att vinna efterföljd beträffande kommunala institutioner. Utredning- en anser det därför icke erforderligt med någon åtgärd från statens sida be— träffande deltidsarbete för andra befattningshavare i kommunal tjänst än nedan angivna grupper. Den framhåller emellertid angelägenheten av att kommunerna taga under omprövning, huruvida justeringar i gällande an- ställnings-, avlönings- och pensiontsbestämmelser böra vidtagas för att i större utsträckning än hittills möjliggöra deltidsarbete i kommunal tjänst. (5. 110—111.)

En särställning bland kommunala befattningshavare intaga de tjänsteman- nagrupper, vilkas anställningsförhåtlanden regleras genom statliga föreskrif-

• Sida 126
•  Original

ter. Närmast gäller detta lärare vid kommunala undervisningsanstalter samt de inom folktandvården anställda. För de senares det hänvisar utredningen till att frågan om deras anställningsförhållanden är under omprövning ge- nom en nyligen tillsatt utredning, 1946 års folktandvårdssakknnniga. Ut— redningen upptager därefter deltid-sfrågan för lärarpersonalen vid ovan nämnda undervisningsanstalter till närmare behandling samt framlägger för- slag till författningsändringar i syfte att möjliggöra ökat användande av del- tidsarbete. (S. 111—117 samt 145—151.)

Utredningen uppt'ager slutligen till behandling frågan om deltidsarbete i det enskilda näringslivet. Den framhåller, att näringsidkarna under de senas— te åren visat stort intresse för denna fråga, närmast på grund av de svårig- heter att tillgodose näringslivets behov av arbetskraft som med allt större styrka gjort sig gällande. Det har blivit en angelägenhet av största vikt att söka få in en större del av de gifta kvinnorna på arbetsmarknaden och att mot- verka avgången av kvinnlig arbetskraft i samband med giftermål. Speciella åtgärder från statsmakternas sida synas icke påkallade för att deltidsarbete skall komma till ökad användning inom det enskilda näringslivet. Bestäm— melser som reglera användningen av denna arbetsform torde kunna intagas i kollektivavtal, där sådana föreligga, och i villkoren för pensionsförsäk- ring av anställningshavare. (S. 118—120.)

• Sida 127
•  Original

Särskilt yttrande av ledamoten Agda Jäderström Rössel

Till utredningen ha från skilda håll framförts farhågor för att en ökad användning av deltidsarbete kan komma att medföra en försämring av kvinnliga arbetstagares villkor överhuvud taget.

Jag inser till fullo, att deltidsarbete för många mödrar mäste framstå som den för närvarande enda lösningen på deras svårigheter att förena för- värvsarbete och omvårdnaden av barn och hem. Dessa svårigheter äro av sadan storleksordning, att de kanske i någon man undanskymma de risker deltidsarbetet kan innebära för kvinnorna i deras egenskap av arbetstagare. Starkare än utredningen i dess helhet vill jag för min del understryka det befogade i de farhågor som framförts. Även om ett mera allmänt införande av deltidsarbete icke sker i syfte att åstadkomma en särlagstiftning för kvinnlig arbetskraft, är risken stor för att dessa bestämmelser komma att få liknande verkan som en sådan lagstiftning. Den omständigheten, att en arbetsgivare vid anställning av kvinnliga arbetare har anledning räkna med en eventuell framtida övergång till deltidsarbete måste i många fall medföra, att. man icke anförtror dem samma kvalificerade arbetstmpgifter som man eljest möjligen skulle gjort. Den kvinnliga arbetskraften kommer alltså att anses som mindre användbar, vilket i sin tur kan komma att sätta spår i an- ställnings- och lönevillkor och återverka på befordringsmöjligheterna. Väl kommer, enligt de av utredningen föreslagna riktlinjerna för deltidsarbete, endast en ringa del av det totala antalet kvinnliga arbetstagare att bli i till- fälle att övergå till deltidsarbete. Man kommer dock ej ifrån, att deltidsar- betets ökade utbredning verkar i negativ riktning vid utbildning och anställ- ning av kvinnlig arbetskraft, eftersom var och en av de kvinnor, det gäller, vid en framtida tidpunkt kan komma att begära deltidsarbete.

Med hänsyn till att produktionen kräver all tillgänglig arbetskraft torde det vara nödvändigt, att vissa kategorier gifta kvinnor beredas tillfälle till deltidsarbete, emedan de annars under nuvarande förhållanden med nu gäl— lande arbetstider och rådande brist på daghem och kollektiva anordningar för hemmets skötsel m. m. icke kunna ställa sig till förfogande på arbets- marknaden. Jag vill emellertid understryka, att ett mera utbrett och per- manent användande av deltidsarbete för kvinnliga arbetstagare kan medföra den inställningen hos berörda parter, att denna anställningsform för kvinn- liga arbetstagare inom vissa yrken anses såsom den mest önskvärda.

Att man från kvinnohåll anser sig kunna gå med på föreliggande förslag kan huvudsakligen sägas bero på, att de familjesociala skäl, som anförts just för de grupper utredningen omfattar, i nuvarande situation äro så an-

• Sida 128
•  Original

gelägna, att betänkligheterna måste få vika. En eventuell utvidgning av ut— redningens förslag till att omfatta även andra kategorier kvinnor —— jag undantar givetvis de förslag som i annan ordning må komma att framläggas beträffande arbetstillfällen för partiellt arbetsföra — bör emellertid enligt min mening icke ske. En sådan utvidgning komme i praktiken i än högre grad än utredningens förslag att verka som en särlagstiftning för kvinnor.

Ehuru jag anslutit mig till de förslag, som framgå av förevarande utred- ning, anser jag mig dock böra understryka, att deltidsarbete enligt min upp- fattning icke är någon idealisk lösning av den förvärvsarbetande moderns och husmoderns arbetsproblem utan endast bör betraktas som ett led i strä— vandena att nå en mer harmonisk anpassning mellan förvärvsarbetets och familjens krav på människornas tid och krafter.

Agda Jäderström Rössel.

• Sida 129
•  Original

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till

kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den : 4 januari 1939 (nr 8)

Härigenom förordnas, dels att 6 ä, 8 å 1 mom., 12 %, 17 ä 1 mom., 20 g, 21 g ]—3 mom. 55 & 9 mom. 3 punkten och 57 ä 3 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 skola erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande framgår, dels ock att i 3 & reglementet skall närmast efter 1 mom. införas ett nytt moment, betecknat 1 a mom. och av nedan angivna lydelse.1

3 ä.

1 (1 mom. På därom gjord ansökan må tjänsteman, som för vård av hem— mavarande barn eller för idkande av studier finnes vara i behov av minsk— ning i den honom jämlikt 1 mom. åliggande tjänstgöringen, kumia, i den mån detta icke medför särskilda olägenheter, för viss tid erhålla sådan ned- sättning av tjänstgöringstiden, att den tjänstgöring, som skall av honom fullgöras, ( deltjänstgöring) för dag eller längre tidsperiod räknat allenast motsvarar hälften eller annan del av den normala tjänstgöringen.

Därest vederbörande tjänsteman på grund av egen ansökan har deltjänst- göring intill utgången av visst budgetår och han haft sådan tjänstgöring sam- manlagt minst fyra år av de senast förflutna fem åren före nämnda tid- punkt, äger vederbörande myndighet, om den finner skäl därtill föreligga, föreskriva, att deltjänstgöringen skall fortgå viss tid utöver den, varom tjänstemannen ansökt, dock högst ett budgetår.

Har tjänstemannen på grund av egen ansökan deltjänstgöring intill in- gången av det budgetår, varunder han fyller 50 år, och har han haft sådan tjänstgöring sammanlagt minst åtta år av de före nämnda tidpunkt senast förflutna tio åren, mä dock i stället kunna föreskrivas, att tjänstemannen i fortsättningen skall hava deltjänstgöring. Om efter det sådan föreskrift med- delats tjänstemannens äktenskap upplöses genom den andre makens död eller på annat sätt, eller den andre makens möjlighet att bidraga till famil- jens försörjning upphör eller undergår avsevärd minskning, skall likväl tjäns-

1 Senaste lydelse av 8 % 1 mom., se 1943: 474 samt av 12 å och 2151—3 mom., se 1939z272. 9—468529.

• Sida 130
•  Original

temannen medgivas rätt att senast vid utgången av därpå följande budgetår erhålla tjänstgöring i den omfattning som i 1 mom. avses.

Vad i detta moment sägs om budgetår skall, såvitt angår tjänsteman vid statens affärsdrivande verk, i stället avse kalenderår.

6 &.

Lönegrader 1 mom. Den lönegrad _ — — skilda orterna.

032513?" 2 mom. För tjänsteman, som har deltjänstgöring, skall årslönen utgöras av det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet, mins- kat med så stor del, som svarar mot nedsättningen i tjänstgöringstiden: dock att efter minskning uppkommet tal skall, därest det icke utgöres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

8 €. Löneklass- 1 mom. Ordinarie tjänsteman — —— — skall hänföras. Näää,? Vad i — — _ eller förordnandet.

m. m. Därest deltjänstgörande tjänsteman i samband med befordran eller eljest övergår till tjänstgöring av ändrad omfattning, eller deltidsanställd eller del- tjänstgörande extra ordinarie tjänsteman befordras till ordinarie tjänst och därefter erhåller tjänstgöring av ändrad omfattning, ankommer det på ve— derbörande myndighet att besluta om den löneklass, till vilken tjänstemannen med hänsyn till den tidigare tjänstgöringens omfattning och varaktighet skall hänföras. Härvid skall iakttagas, att tjänstemannen icke av nu avsedd anled- ning må placeras i lägre löneklass än den högsta han tillhört under den tid. då han haft tjänstgöring av minst samma omfattning som den senast er— hållna.

12 &. Tjänstledig- För tid — — — A-, B— Och C-audrag.

hetsavdrag. A- och B-avdragen — —— — följande tabeller:

För tjänsteman, som har deltjänstgöring, skola likväl A- och B—avdragen utgöra de i ovan intagna tabeller angivna beloppen minskade med så stor del. som svarar mot nedsättningen i tjänstgöringstiden; dock att, där sålunda upp- kommande avdragsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall jämkas till närmaste femtal.

C-avdraget utgöres — —— — Kungl. Maj:t bestämmer.

17 &. Nedsä'ttning 1 mom. Där tjänsteman — _ — tjänstgöringstiden nedsatts.

233231. Vid deltjänstgöring skall likväl, i stället för vad i nästföregående stycke

samt partiell sägs, iakttagas föreskriften i 6 g 2 mom.

ledighet.

20 %.

Kallorts- Till tjänsteman — — »— 720 kronor.

tillägg. För tjänsteman, som har deltjänstgöring, skall likväl kallortstillägget minskas i förhållande till nedsättningen av tjänstgöringstiden. Efter minsk- ,

• Sida 131
•  Original

ning uppkommet tal skall, därest det icke utgöres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal. Närmare bestämmelser _ _ — Kungl. Maj:t.

21 ä. 1 mom. Tjänsteman med _ — _ om dagen: Vikariats- _______________________ ersättning Vid vikariat, som ej avser full tjänstgöring, skall likväl vikariatsersätt-nägållåfläy ningen för dag räknat utgöra ovan avsedda belopp minskat med så stor del, som svarar mot avkortningen i vikariatstjänstgöringen; dock att, där sålunda uppkommande ersättningsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, det— samma skall jämkas till närmaste hela femtal. ' 2 mom. De i _ _ _ 1 mom. föreskrives. ] Fullgör tjänsteman, som enligt meddelat beslut skall hava deltjänstgöring, % efter förmdnande tjänstgöring i större omfattning än nämnda beslut avser, ' skall vid tillämpning av bestämmelserna' 1 6 & årslönen under tiden för nämn- da förordnande beräknas med hänsyn till tjänstgöringens omfattning under förordnandet och skall i fråga om den löneklass, efter vilken avlöningen under samma tid må utgå, vad i 8 & 1 mom. tredje stycket sägs äga motsva- rande tillämpning.

3 mom. Kan förordnande _ _ _ ordinarie innehavare. Vikanatslön utgår — — _ gällande löneklassen. Understiger månadsbeloppet _ _ _ högre belopp. För den _ _ _ skolat utgå.

Bestämmelserna i andra, tredje och fjärde styckena här ovan skola likväl allenast tillämpas för det fall, att vikariatet avse1 full tjänstgöring. I annat fall skall angående avlöning under vikariatsförordnandet gälla vad Kungl. Maj:t därom särskilt förordnar.

55 &. 9mom.—————————————————_———_—— Skyldighet ' att vikariera 3 Den 1 _ _ _ samma kalende1år. å högre Bestämmelserna om deltjänstgöring i 3 5 1 a mom. skola icke äga till- befattning. ltuuptiitig a övninvslärare, vilka atnjuta avlöning enligt bestämmelselna i :) punkten b) och c) här nedan.

För annan i detta moment avsedd lärare skall deltjänstgöring städse avse helt budgetår.

(' 57 å. :( 3 inom. ———————————————————— Skyldighet

3 2. Den 1 _ _ _ samma kalenderår attå vägg,?” Deltjänstgöring enligt 3 5 1 a mom. skall städse avse helt budgetår. befattning.

Denna kungörelse träder i kraft den _ _ ——

• Sida 132
•  Original

Förslag till

kungörelse om ändring i vissa delar av civila ieke-ordinariereglementet den 15 juni 1939 (nr 273)

Härigenom förordnas, att 4 & 4 och 5 mom., 6 5 2 mom., 8 5 5 mom., 11 €, 16 g 1 mom., 18 5, 19 å 1—3 mom., 28 Q 2 mom., 30 ä 2 mom., 32 och 36 åå, 44 ä 2 mom., 52 ä 4 mom. 2, 5 och 14 punkterna samt 54 g 2 mom. 2, 4 och 9 punkterna civila icke-ordinariereglementet den 15 juni 19391 skola erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande framgår.

4 &.

11 mom. För extra ordinarie tjänsteman gäller i fråga 0111 tjänstgöringsti- dens längd vad därom finnes stadgat för jämförlig ordinarie tjänsteman; dock må extra ordinarie tjänsteman jämväl kunna anställas för tjänstgöring. vid vilken tjänstgöringstiden för dag eller längre tidsperiod räknat är av— kortad sålunda, att den motsvarar hälften eller större del av den för jäm— förlig ordinarie tjänsteman bestämda (deltidsanställning).

Extra ordinarie tjänsteman, som för vård av hemmavarande barn eller för idkande av studier finnes vara i behov av minskning i tjänstgöringen. må kunna erhålla nedsättning av tjänstgöringstiden med tillämpning av de i 3 9" l a mom. civila avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna 0111 deltjänstgöring.

5 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som anställts för full tjänstgöring, må ej samtidigt innehava annan extra ordinarie befattning i statens tjänst. Det— tidsanställd extra ordinarie tjänsteman må allenast undantagsvis medgivas att med sin befattning förena annan deltidsanställning i statens tjänst.

Extra ordinarie tjänst må ej innehavas av den, som är innehavare av er- dinarie befattning, med mindre han frånträder utövandet av sistnämnda befattning.

G 5.

2 mom. För extra ordinarie tjänsteman, som är deltidsanställd eller har deltjänstgöring, skall årslönen utgöras av det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet, minskat med så stor del, som svarar mot avkortningen eller nedsättningen av tjänstgöringstiden; dock att efter minskning uppkommet tal skall, därest det icke utgöres av helt med tre del— bart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

8 &. 5 mom. Övergår deltidsanställd eller deltjänstgörande tjänsteman i sam- band med befordran eller eljest till tjänstgöring av ändrad omfattning, an- kommer det på vederbörande myndighet att besluta om den löneklass, till

1 Senaste lydelse av 19 % 3 mom., se 1943: 605.

• Sida 133
•  Original

vilken tjänstemannen med hänsyn till den tidigare tjänstgöringens omfatt- ning och varaktighet skall hänföras. Härvid skall iakttagas, att tjänsteman— nen icke av 1111 avsedd anledning må placeras i lägre löneklass än den högsta han tillhört under tid, då han haft tjänstgöring av minst samma om- fattning som den senast erhållna.

11 &.

För tid _ _ _ annorlunda bestämma. Tjänstledig- -. . hetsavdrag. Vid tjänstledighet __-_ A-, B— och C-audrag. A- och B-avdragen _ __ följande tabell:

För tjänsteman, som har deltidsanställning eller deltjänstgöring, skola ' likväl A- och B-avdragen utgöra de i ovan intagna tabell angivna beloppen, ' minskade med så stor del, som svarar mot avkortningen eller nedsättningen i av tjänstgöringstiden; dock att, där sålunda uppkommande avdragsbelopp % för dag icke slutar ä helt femtal ören, detsamma skall jämkas till närmaste

femtal. (I-avdraget utgöres —_ _ _ civila avlöningsreglementet. 16 å. ] mom. Där extra ordinarie _ _ _ tjänstgöringstiden nedsatts. Nedsättning Vid deltjänstgöring skall likväl, i stället för vad i nästföregående stycke 332552; sägs, iakttagas föreskriften i 6 g 2 mom. saint partiell ledighet.

18 å.

Ka'llortstillägg utgår till extra ordinarie tjänstemän under samma förutsätt- Kallorts— ningar och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän. För tillägg" deltidsanställd eller deltjänstgörande extra ordinarie tjänsteman skall kall- ortstillägget minskas i förhållande till avkortningen eller nedsättningen av tjänstgöringstiden. Efter minskning uppkommet tal skall, därest det icke ut- göres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

19 å. ] mom. Extra ordinarie _ _ _ 0111 dagen: Vikariats— ________________________________________ ersättning ochvikariats- Vid vikariat, som ej avser full tjänstgöring, skall likväl vikariatsersätt— ningen för dag räknat utgöra ovan avsedda belopp minskat med så stor i del, som svarar mot avkortningen i vikariatstjänstgöringen; dock att, där !

lön 111. m.

sålunda uppkommande ersättningsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall jämkas till närmaste hela femtal.

2 mom. Vad i _ _ _ moment avses.

Fullgör deltidsanställd extra ordinarie tjänsteman, eller sådan extra or- dinarie tjänsteman, som enligt meddelat beslut skall hava deltjänstgöring, efter förordnande tjänstgöring i större omfattning än anställningen eller be- rörda beslut avser, skall vid tillämpning av bestämmelsen i 6 % 2 mom.

• Sida 134
•  Original

Tjänstledig- hctsavdrag.

Kallorts— tillägg.

årslönen under tiden för förordnandet beräknas med hänsyn till tjänstgö- ringens omfattning under förordnandet och skall i fråga om den löneklass, efter vilken avlöningen under samma tid mä utgå, vad i 8 5 5 mom. sägs äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Kan förordnande _ _ _ extra ordinarie innehavare. Vikariatslönen utgår _ _ _ motsvarande lönegrad. För extra ordinarie _ _ _ skolat utgå.

Vad här _ _ — ordinarie tjänsteman.

Bestämmelserna i andra, tredje och fjärde styckena här ovan skola allenast "tillämpas för det fall, att det i första respektive femte stycket avsedda vi— kariatet avser full tjänstgöring. I annat fall skall angående avlöning under vikariatsförordnandet gälla vad Kungl. Maj:t därom särskilt förordnar.

28 g.

2 mom. För extra tjänsteman, vars tjänstgöringstid är avkortad i förhål— lande till den, som gäller för jämförlig ordinarie tjänsteman, utgår årslönen med ett i förhållande till avkortningen av tjänstgöringstiden reducerat be- lopp. Efter reduktion uppkommet tal skall, därest det icke utgöres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

Lön utgår _ _ _ beredas honom.

30 %.

2 mom. Övergår extra tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid till extra befattning, vid vilken tjänstgöringen har annan omfattning, ankommer på vederbörande myndighet att besluta om den löneklass, till vilken tjänste- mannen med hänsyn till den tidigare tjänstgöringens omfattning och var— aktighet skall hänföras. Härvid skall iakttagas, att tjänstemannen icke av nu avsedd anledning lnå placeras i lägre löneklass än den högsta han tillhört under tid, då han haft tjänstgöring av minst samma omfattning som den senast erhållna.

32 5. För tid _ _ _ annorlunda bestämma. I fråga _ _ _ sistnämnda löneklass. För extra tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid reduceras A- och B- avdragen i förhållande till avkortningen av tjänstgöringstiden, med iaktta— gande att, där sålunda uppkommande avdragsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall jämkas till närmaste femtal.

36 %.

Kallortstillägg utgår till extra tjänstemän under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän. För tjänste- man med avkortad tjänstgöringstid skall kallortstillägget minskas i förhål- lande till avkortningen av tjänstgöringstiden. Efter minskning uppkommet tal skall, därest det icke utgöres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

• Sida 135
•  Original

44 å.

? mom. För aspirant, vars tjänstgöringstid är avkortad i förhållande till den, som gäller för jämförlig ordinarie tjänsteman, utgår årslönen med ett i förhållande till avkortningen av tjänstgöringstiden reducerat belopp. Efter reduktion uppkommet tal skall, därest det icke utgöres av helt med tre del— bart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

Lön utgår —_ _ _ beredas honom.

52 ä. 4 mom. De. allmänna _ _ _ tekniska läroverken. 2. Vad i 2 % 1 Inom. stadgas angående angivande i antagningsbevis av avkortad tjänstgöringstid skall icke äga tillämpning beträffande extra ordi- narie eller extra lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd eller hushållsgöromål.

,.

0. Vid tillämpning av 4 % 4 mom. iakttages, att undervisningsskyldigheten för extra ordinarie lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd eller hushållsgöromål omfattar minst åtta veckotimmar. Bestämmelserna om deltidsanställning och deltjänstgöring skola icke äga tillämpning å extra ordinarie och extra övningslärare, vilka enligt 7 punkten här nedan åtnjuta avlöning i enlighet med de föreskrifter, som beträffande motsvarande ordinarie lärare meddelats i 55 5 9 mom. 5 punkten b) och c) civila avlöningsreglementet. För andra extra ordinarie lärare än de, som avses i andra stycket här ovan, lnå deltidsanställning och deltjänstgöring ej avse kortare tid än helt budgetår. 14. Såsom särskilda villkor för anställande av extra lärare i teckning, musik. gymnastik med lek och idrott, slöjd eller hushållsgöromål gälla, dels att nndervisningsskyldigheten omfattar minst åtta veckotimmar, dels ock att tiden för anställningen uppgår till minst en termin. För anställande av annan extra lärare gälla som villkor, dels att under- visningsskyldigheten motsvarar den som gäller för ordinarie lärare med när- mast jämförliga arbetsuppgifter, dels ock att tiden för anställningen uppgår till minst en termin. Sådan extra lärare må dock erhålla deltidsanställning på sätt beträffande extra ordinarie tjänsteman i 4 ä 4 mom. föreskrives, un— der förutsättning att anställningen avser helt läsår.

54 ä. 2 mom. Navigationsskolorna.

2. I fråga om extra ordinarie och extra lärares skyldighet att vikariera å befattning inom högre lönegrad stadgas särskilt.

4. Vid tillämpning av 4 g 4 mom. iakttages, att deltidsanställning och deltjänstgöring för extra ordinarie lärare ej må avse kortare tid än helt budgetår.

Antagnings- bevis.

Undervis- nings— skyldighet.

Villkor för

anställning

såsom extra lärare.

Skyldighet att bestrida vikariat.

Under— visnings- skyldighet.

• Sida 136
•  Original

Villkor för 9. Såsom villkor _ _ _ en termin. allstallmng Extra lärare må dock, på sätt beträffande extra ordinarie tjänsteman i

som extra . , .. . .. . .. . lärare. 4 5 4 mom. föreskrives, under lorutsattnlng att anstallnmgen avser helt läsår.

Denna kungörelse träder i kraft den _ _ _.

' Förslag till

kungörelse om ändring i vissa delar av militära icke-ordinariereglenrentet den 15 juni 1939 (nr 276]

Härigenom förordnas, dels att 2 &, 4 5 5 och 6 mom., 6 %, 11 3”, 16 5, 18 g, 19 5 1 och 2 mom., 28 ä 2 mom., 30 ä 2 mom., 32 och 36 åå militära icke- ordinariereglementet den 15 juni 1939 skola erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande framgår, dels ock att i 8 % skall införas ett nytt moment be- tecknat som 5 mom. och av nedan angiven lydelse, därvid nuvarande 5 och 6 mom. i sistnämnda paragraf skola betecknas som 6 och 7 mom.

2å.

Antagnings— För den, vilken erhåller anställning, som i denna avdelning av reglementet

beVis' avses, skall utfärdas antagningsbevis eller annan skriftlig antagningshand-

ling. Avser anställningen avkortad tjänstgöringstid, skall detta angivas i an— tagningshandlingen.

4å.

5 mom. För extra ordinarie tjänsteman skola i fråga om tjänstgöringsti- dens längd gälla de bestämmelser, som av vederbörande centrala förvalt— ningsmyndighet meddelas. Härvid skall iakttagas, att tjänstgöringstiden i fö— rekommande fall ej må understiga vad som gäller i fråga om ordinarie t jäns— teman med häremot jämförliga arbetsuppgifter vid statsförvaltningen i all- mänhet ; dock att extra ordinarie tjänsteman, som ej är att hänföra till civil- militär personal, jämväl må kunna anställas för tjänstgöring, vid vilken tjänst- göringstiden för dag eller längre tidsperiod räknat är avkortad sålunda, att den motsvarar hälften eller större del av den för jämförlig ordinarie tjänste- man bestämda ( deltidsanställning).

• Sida 137
•  Original

Extra ordinarie tjänsteman, som för vård av hemmavarande bam eller för idkande av studier finnes vara i behov av minskning i tjänstgöringen, må kunna erhålla nedsättning av tjänstgöringstiden med tillämpning av de i 3 & 1 a mom. civila avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna om de!- tjänstgöring.

6 mom'. Extra ordinarie tjänsteman, som anställts för full tjänstgöring, må ej samtidigt innehava annan extra ordinarie befattning i statens tjänst. Del- tidsanställd extra ordinarie tjänsteman må allenast undantagsvis medgivas att med sin befattning förena annan deltidsanställning i statens tjänst.

Extra ordinarie tjänst mä ej innehavas av den, som är innehavare av ordi— narie beställning eller befattning, med mindre han frånträder utövandet av den ordinarie beställningen eller befattningen.

6 &.

1 mom. 1 tjänstet'örteckningen _ _ _ ordinarie beställningshavare. Lönegrader

2 mom. För extra ordinarie tjänsteman, som är deltidsanställd eller har Higher-123211. deltjänstgöring, skall årslönen utgöras av det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet, minskat med så stor del, som svarar mot avkortningen eller nedsättningen av tjänstgöringstiden; dock att efter minsk- ning uppkommet tal skall, därest det icke utgöres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

8 %.

5 1110111. Övergår deltidsanställd eller deltjänstgörande tjänsteman i sam- band med befordran eller eljest till tjänstgöring av ändrad omfattning, an— kommer det på vederbörande myndighet att besluta om den löneklass, till vilken tjänstemannen med hänsyn till den tidigare tjänstgöringens omfatt- ning och varaktighet skall hänföras. Härvid skall iakttagas, att tjänsteman- nen icke av nu avsedd anledning må placeras i lägre löneklass än den högsta han tillhört under tid, då han haft tjänstgöring av minst samma omfattning som den senast erhållna.

11 &. För tid _-_ annorlunda bestämma. Tjänstledig. Vid tjänstledighet ___ A-, B— och C—avclmg. hetsanmg- A- och B-avdragen ___ följande tabell:

i: För tjänsteman, som har deltidsanställning eller deltjänstgöring, skola lik- väl A- och B-avdragen utgöra de i ovan intagna tabell angivna beloppen, minskade med så stor del, som svarar mot avkortning—en eller nedsättningen av tjänstgöringstiden; dock att, där sålunda uppkommande avdragsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall jämkas till närmaste femtal.

C-avdraget utgöres _ _ _ militära avlöningsreglementet.

• Sida 138
•  Original

Xedsättning av tjänst— göringstid.

Kallorts- tillägg.

Vikariats- ersättning m. m.

16 &.

Där extra ordinarie _ _ —— tjänstgöringstiden nedsatts. Vid deltjänstgöring skall likväl, i stället för vad i nä-stföregäende stycke sägs, iakttagas föreskriften i 6 5 2 mom.

18 å.

Kullortstillägg utgår till extra ordinarie tjänstemän under samma förut- sättningar och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie beställnings— havare. För deltidsanställd eller deltjänstgörande extra ordinarie tjänsteman skall kallortstillägget minskas i förhållande till avkortningen eller nedsättning— en av tjänstgöringstiden. Efter minskning uppkommet tal skall, därest det icke utgöres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre så- lunda delbara krontal.

19 å. ] mom. Extra ordinarie _ _ _ om dagen:

Vid vikariat, som ej avser full tjänstgöring, skall likväl vikariatsersättning— en för dag vräknat utgöra ovan avsedda belopp minskat med så stor del, som svarar mot avkortningen i vikariatstjänstgöringen; dock att, där sålunda upp- kommande ersättningsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, detsam- ma skall jämkas till närmaste hela femtal.

2 mom. Vad ,i _ _ _ moment avses.

Full-gör deltidsanställd extra ordinarie tjänsteman, eller sådan extra ordi- narie tjänsteman, som enligt meddelat beslut skall hava deltjänstgöring ef- ter förordnande tjänstgöring i egen eller annan befattning i större omfatt- ning än anställningen eller berörda beslut avser, skall vid tillämpning av bestämmelsen i 6 5 2 mom. årslönen under tiden för förordnandet beräk- nas med hänsyn till tjänstgöringens omfattning under förordnandet och skall i fråga om den löneklass, efter vilken avlöningen under samma tid må utgå, vad i 8 % 5 mom. sägs äga motsvarande tillämpning.

28 g.

2 mom'. För extra tjänsteman, vars tjänstgöringstid är avkortad i förhål- lande till den, som gäller för jämförlig ordinarie tjänsteman, utgår årslönen med ett i förhållande till avkortningen av tjänstgöringstiden reducerat be— lopp. Efter reduktion uppkommet tal skall, därest det icke utgöres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

Lön utgår _ _ _ beredas honom.

30 %.

2 mom. Övergår extra tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid till extra befattning, vid vilken tjänstgöringen har annan omfattning, ankommer på vederbörande myndighet att besluta om den löneklass, till vilken tjänsteman- nen med hänsyn till den tidigare-tjänstgöringens omfattning och varaktighet skall hänföras—. Härvid skall iakttagas, att tjänstemannen icke av nu avsedd

• Sida 139
•  Original

anledning må placeras i lägre löneklass än den högsta han tillhört under tid, då han haft tjänstgöring av minst samma omfattning som den senast erhållna.

32 5.

För tid ___ annorlunda bestämma. I fråga __ sistnämnda löneklass.

För extra tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid reduceras A- och B- avdragen i förhållande till avkortningen av tjänstgöringstiden, med iaktta- gande att, där sålunda uppkommande avdragsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall jämkas till närmaste femtal.

36 &.

Kallortstillägg utgår till extra tjänstemän under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie beställningshavare. För tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid skall kallortstillägget minskas i förhållande till avkortningen av tjänsmöringstiden. Efter minskning upp- kommet tal skall, därest det icke utgöres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

Denna kungörelse träder i kraft den _ —— _ _.

Förslag till

kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsregle- mentet den 30 december 1941 (nr 1008)

Härigenom förordnas, att 7 g 4 mom., 13 ä 2 mom., 17 & 1 mom. samt 19 och 20 åå allmänna tjänstepensionsreglementet den 30 december 19411 skola erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande framgår.

7 %.

4 mom. För tjänsteman, som är deltidsanställd eller deltjänstgörande el- ler som av annan anledning än offentligt uppdrag erhållit sådan nedsätt- ning av tjänstgöringstiden, vilken medför C-avdrag på lönen, skall vidtagas en mot avkortningen eller nedsättningen av tjänstgöringstiden svarande minskning av tjänstepensionsavdraget. Härvid iakttages, att pensionsavdrag för år räknat, som icke utgöres av helt med tre jämnt delbart krontal, jäm- kas till närmast högre sålunda delbara tal.

13 ä. 2 mom. Befattningshavare, som _ _ _ hel pension. Vid tjänstårsberäkning för det ändamål, som i första stycket avses, skall oavsett vad eljest må vara stadgat tid, då tjänsteman haft deltidsanställning

Tjänstledig— hetsardrag.

Kallorts- tillägg.

• Sida 140
•  Original

eller deltjänstgöring, tillgodoräknas såsom tjänstår utan minskning med hän-» syn till avkortningen eller nedsättningen av tjänstgöringstiden.

17 ä. 1 mom. Såsom tjänstår _ _ _ detta reglemente. Vid tjänstårsberäkningen _ _ _ kontanta av]öningsförmåner. Tid, under vilken tjänsteman haft deltidsanställning eller deltjänstgöring, skall vid tjänstårsberäkningen, i förekommande fall efter avdrag varom ] nästföregående stycke förmäles, minskas med så stor del, som svarar mot avkortningen eller nedsättningen av tjänstgöringstiden.

19 &.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för tjänstemannen gällan— de tjänstepensionsunderlaget eller, i fråga om deltidsanställd eller deltjänst— görande tjänsteman, nämnda underlag reducerat i samma omfattning, som vid avgången gällt i fråga om lönen. Beträffande tjänsteman, som avgår ef- ter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt de i 18 & angivna grunderna.

I nästföregående stycke avsedd reduktion skall, oavsett vad där stadgats, icke ske i större omfattning än som i fråga om lönen förekommit i medel- tal för de fem sistförflutna åren före avgången ur tjänst eller den kortare tid, varunder tjänstemannen innehaft med tjänstepensionsrätt förenad an— ställning. Beträffande den, som under en tid av fem är närmast före av- gången ur tjänst haft heltidsanställning men under hela nämnda tid eller någon del därav haft deltjänstgöring, må reduktion ej heller ske i större om- fattning än som i fråga om lönen förekommit i medeltal för de tio sistför- flutna åren före avgången ur tjänst eller den kortare tid, varunder tjänste- mannen innehaft med tjänstepensionsrätt förenad anställning.

20 %.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 18 & angivm grun- derna. Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av tjänstepensions— underlaget eller, i fråga om deltidsanställd eller deltjänstgörande tjänste- man, av nämnda underlag reducerat i samma omfattning, som vid avgången gällt i fråga om lönen, allt i den mån beloppet icke härigenom överstiger grundbeloppet av den ålderspension som skulle hava tillkommit tjänste- mannen, därest han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befatt— ning till pensionsålderns inträde.

Vad i 19 å andra stycket stadgats med avseende å grundbeloppet av inva- lidpension skall äga motsvarande tillämpning i fråga om grundbelopp av sjukpension. Vid tillämpning i här avsett fall av i nämnda stycke meddelade föreskrifter skall så anses, som om tjänstemannen efter avgången skulle,

• Sida 141
•  Original

därest han kvarstått i sin befattning intill pensionsålderns inträde, haft tjänst- göring av den omfattning, som svarar mot det under vederbörande föreskrift avsedda medeltalet.

Denna kungörelse träder i kraft den —— —— _.

Förslag till Zkungörelse om ändring i vissa delar av allmänna familjepensionsregle-

mentet den 30 december 1941 (nr 1009)

Härigenom förordnas, att 6 & 4 mom. och 12 å allmänna familjepensions- reglementet den 30 december 19411 skola erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande framgår.

6 g.

4 mom. För tjänsteman, som är deltidsanställd eller deltjänstgörande eller som av annan anledning än offentligt uppdrag erhållit sådan nedsätting av tjänstgöringstiden, vilken medför C-avdrag å lönen, skall vidtagas en mot avkortningen eller nedsättningen av tjänstgöringstiden svar-ande minskning av familjepensionsavdraget. Härvid iakttages, att pensionsavdrag för är räk- nat, som icke utgöres av helt med tre jämnt delbart krontal, jämkas till när- mast högre sålunda delbara tal.

& 12 å. Såsom tjänstår _ — åtnjöt förtidspension. Därest det —— — — tjänstepensionsreglementet avses. Utan hinder av vad i andra stycket stadgats skall beträffande den, som under en tid av fem är närmast före dödsfallet eller avgången ur tjänst haft heltidsanställning men under hela nämnda tid eller någon del därav haft del- tjänstgöring, den i första stycket under 0) avsedda tiden icke minskas i större omfattning än som skulle hava skett, om vid tillämpningen av estadgandet i andra stycket skolat tagas i betraktande anställningsförhållandena under en tid av tio är närmast före dödsfallet eller avgången ur tjänst.

Denna kungörelse träder i kraft den _ _ _.

] Senaste lydelse av 12 å, se 1943:506.

• Sida 142
•  Original

Förslag till

kungörelse om ändring i vissa delar av reglementet den 12 juni 1942 (nr

452) angående tjänstepension för arbetare 1 statens tjänst (1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare]

Härigenom förordnas, att 1 & 1 mom., 7 5 2 mom., 14 Q 1 mom. samt 16 och 17 åå reglementet den 12 juni 1942 angående tjänstepension för arbetare i statens tjänst (1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare)1 skola er- hålla ändrad lydelse på sätt av det följande framgår.

1 ä. 1 mom. Detta reglemente _ _ _ och förvärvskälla. Såsom förutsättning _ _ _ tillika gälla, a) att anställningen _ — _ av arbetskraft;

b) att för anställningen gäller en arbetstid av normal omfattning eller att arbetaren tillhör en arbetargrupp, för vilken i allmänhet tillämpas en ar- betstid av normal omfattning, och att arbetstiden ej är minskad med mer än högst hälften;

c) att arbetaren _ _ — år; samt

(1) att arbetaren antingen 21 månader i följd eller minst 7 månader under vart och ett av tre på varandra följande kalenderår eller ock tillhopa 30 månader under högst fem på varandra följande kalenderår innehaft sådan arbetaranställning i statens tjänst, för vilken gäller en arbetstid ej understi- gande 4 timmar för dag eller 24 timmar för vecka.

Vid tillämpning ___ föregående arbetsgivaren. Vad i __ äga tillämpning. 7 5. 2 mom. Tjänstepensionstwdragen för _ _ _ pensionsgrupperna an— givas: '

För kalcndervecka, då arbetstiden ej har normal omfattning, skall likväl vidtagas en minskning av tjänstepensionsavdraget, svarande mot den i nor- malt antal timmar för kalendervecka felande arbetstiden. Härvid iakttages, att pensionsavdrag, som icke slutar å helt femtal ören, skall jämkas till när- maste femtal.

14 &.

I mom. Såsom tjänstår — _ _ detta reglemente.

Tid, för vilken arbetaren jämlikt 7 % 2 mom. andra stycket vidkänts av- kortat tjänstepensionsavdrag, skall vid tjänstårsberäkningen minskas i för- hållande till pensionsavdragets minskning.

1 Senaste lydelse av 1 & 1 mom., se 1945:478.

• Sida 143
•  Original

Grundbeloppet av izwalidpensiou motsvarar det för arbetaren gällande tjänstepensionsunderlaget eller, i fråga om arbet—are, vars arbetstid ej har normal omfattning, nämnda underlag reducerat i samma omfattning som vid anställningens upphörande tillämpats beträffande tjänstepensionsavdraget. Beträffande arbetare, vars anställning upphör efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt de i 15 % angivna grunderna.

I nästföregående stycke avsedd reduktion skall, oavsett vad där stadgats, icke ske i större omfattning än som i fråga om tjänstepensionsavdraget före- kommit i medeltal för de fem sistförflutna åren före anställningens upphö- rande eller den kortare tid, varunder arbetaren innehaft med tjänstepensions- rätt förenad anslällning. Beträffande den, som under en tid av fem år när- mast före anställningens upphörande varit underkastad reglementet men, efter det han haft en arbetstid av normal omfattning, under hela nämnda ! tid eller någon del därav haft arbetstid av mindre än normal omfattning, må " reduktion ej heller ske i större omfattning än som i fråga om tjänstepensions- avdraget förekommit i medeltal för de tio sistförflutna åren före anställ- ningens upphörande eller den kortare tid, varunder arbetaren innehaft med tjänstepensionsrätt förenad anställning.

17 %.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 15 & angivna grun— derna. Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av tjänstepensions— underlaget eller, i fråga om arbetare, vars arbetstid ej har normal omfattning, av nämnda underlag reducerat i samma omfattning som vid anställningens upphörande tillämpats beträffande tjänstepensionsavdr-aget, allt i den mån beloppet icke härigenom överstiger grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit arbetaren, därest han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin anställning till pensionsålderns inträde.

Vad i 16 å andra stycket stadgats med avseende å grundbeloppet av inva- lidpension skall äga motsvarande tillämpning i fråga om grundbelopp av sjukpension. Vid tillämpning i här avsett fall av föreskrifterna i nämnda stycke skall så anses, som om arbetaren efter anställningens upphörande skulle, om den fortgått intill pensionsålderns inträde, haft ett tjänstepen- sionsavdrag motsvarande det under vederbörande föreskrift avsedda medel- talet.

I fråga om säsongarbetare skall anställningen beräknas hava för tiden in-

? till pensionsålderns inträde årligen haft samma omfattning, som varit i me- deltal för arbetaren gällande under de fem senast förflutna kalenderår, un— der Vilka anställning innehafts.

Denna kungörelse träder i kraft den — _ —.

• Sida 144
•  Original

Förslag till

kungörelse om ändring i vissa delar av reglementet den 12 juni 1942 (nr

453) angående familjepension för arbetare 1 statens tjänst (1942 års familjepensionsreglemente för arbetare)

Härigenom förordnas, att 5 & 2 mom. och 11 & reglementet den 12 juni 1942 angående familjepension för arbetare i statens tjänst (1942 års familjepen- sionsreglemente för arbetare) skola erhålla ändrad lydelse på sätt av det föl- jande framgår.

5 g. 2 mom. Familjepensionsavdragen —- — — pensionsgrupperna angivas:

För kalendervecka, då arbetstiden ej har normal omfattning, skall likväl vidtagas en minskning av familjepensionsavdraget, svarande mot den i nor- malt antal timmar för kalendervecka felande arbetstiden.

11 å.

Såsom tjänstår — — — pensionsålderns inträde.

Beträffande den, som inom de fem sistförflutna åren före dödsfallet eller anställningens upphörande haft arbetstid av mindre än normal omfattning, skall den under b) avsed-da tiden reduceras i samma omfattning, som i fråga om familjepensionsavdraget förekommit i medeltal för nämnda år eller den kortare tid, varunder arbetaren innehaft med familjepensionsrätt förenad anställning. Beträffande den, som under en tid av fem är närmast före döds- fallet eller anställningens upphörande varit underkastad reglementet men, efter det han haft en arbetstid av normal omfattning, under hela nämnda tid eller någon del därav haft arbetstid av mindre än normal omfattning, mä likväl dylik reduktion icke ske i större omfattning än som i fråga om familje- pensionsavdraget förekommit i medeltal för de tio sistförflutna åren före dödsfallet eller avgången ur tjänst eller den kortare tid, varunder arbetaren innehaft med familjepensionsrätt förenad anställning.

I fråga om den, som vid dödsfallet eller anställningens upphörande var säsongarbetare, må såsom tjänstår enligt b) medräknas allenast så stor del av varje år, i förekommande fall reducerat enligt vad i nästföregående stycke sagts, som motsvarar den anställningstid, vilken varit i medeltal för arbeta- ren gällande under de fem senast förflutna kalenderår, under vilka anställ— ning innehafts, eller, där anställningsåren äro färre, det mindre antal kalen- derår, varunder anställning innehafts.

Denna kungörelse träder i kraft den — — —.

• Sida 145
•  Original

Förslag till

kungörelse om ändring i vissa delar av avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1943 (nr 509)

Härigenom förordnas, dels att 10 ä 1 mom., 12 5, 17 &, 20 &, 22 &, 49 5, 50 5 2 mom., 57 % 1 mom., 58 ä 2 mom. och 62 ä 2 mom. i avlöningsregle- mentet för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1943 (nr 509) skola erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande [framgår, dels ock att i regle- mentet skola införas tre nya stadganden, benämnda 3 & 4 och 5 mom. samt 6 ä 3 mom. och av nedan angiven lydelse.

3 ä.

4 mom. På därom gjord ansökan må ordinarie och extra ordinarie lärare, utom rektor, samt extra lärare, anställd för minst ett läsår, om vederbörande för vård av hemmavarande barn eller för idkande av studier finnes vara i behov av minskning i den honom åliggande tjänstgöringen, kunna, i den mån detta icke medför särskilda olägenheter, för helt budgetår erhålla sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, att den tjänstgöring, som skall av honom fullgöras ( deltjänstgöring), allenast motsvarar minst hälften av den normala tjänstgöringen.

Därest läraren på grund av egen ansökan har deltjänstgöring intill ut- gången av visst budgetår och han haft sådan tjänstgöring sammanlagt minst fyra år av de sena-st förflutna fem åren före nämnda tidpunkt, äger veder- börande myndighet, om den finner skäl därtill föreligga, föreskriva, att del— tjänstgöringen skall fortgå ytterligare ett budgetår utöver den tid, varom lära— ren ansökt.

Har läraren på grund av egen ansökan deltjänstgöring intill ingången av det budgetår, varunder han fyller 50 år, och har han haft sådan tjänst- göring sammanlagt minst åtta år av de före nämnda tidpunkt senast för- flutna tio åren, må dock i stället kunna föreskrivas, att läraren i fortsättningen skall hava deltjänstgöring. Om efter det sådan föreskrift meddelats lärarens äktenskap upplöses genom den andre makens död eller på annat sätt, eller den andre makens möjlighet att bidraga till familjens försörjning upphör eller 'undergår avsevärd minskning, skall likväl läraren medgivas rätt att senast vid utgången av därpå följande budgetår erhålla full tjänstgöring.

5 mom. Extra ordinarie och extra lärare må kunna anställas för tjänst- göring, som motsvarar hälften eller större del av full tjänstgöring (deltids- anställning).

10—468529.

• Sida 146
•  Original

Lönegrader 3 mom. För lärare, som har deltjänstgöring eller deltidsanställning, skall OCh lone- årslönen utgöras av det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande

klasser. lönebeloppet, minskat med så stor del, som svarar mot nedsättningen i tjänst- göringstiden; dock att efter minskning uppkommet tal skall, därest det icke utgöres av *helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

10 &. Löneklass— 1 mom. Ordinarie lärare — — _ skall hänföras. pläggiäåaåid Vad i —— _ — eller förordnandet.

m. m. Därest deltjänstgörande befattningshavare i samband med befordran eller eljest övergår till tjänstgöring av ändrad omfattning, eller deltidsanställd eller deltjänstgörande extra ordinarie befattningshavare befordras till ordinarie tjänst och därefter erhåller tjänstgöring av ändrad omfattning, ankommer det på skolöverstyrelsen att besluta om löneklassplaceringen med hänsyn till den tidigare tjänstgöringens omfattning och varaktighet. Härvid må läraren icke placeras i lägre löneklass än den högsta han tillhört under tid, då han haft tjänstgöring av minst samma omfattning som den senast erhållna.

12 %. Tjänstledig- För tid — — —— A-, B— och C-avdrag. heäfvåfag A- och B-avdragen -— — _ följande tabell:

Har läraren deltjänstgöring, skola likväl A- och B-avdragen utgöra de i ovan intagna tabell angivna beIOppen minskade med så stor del, som svarar mot nedsättningen i tjänstgöringstiden; dock att, där sålunda uppkommande avdragsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall jämkas till närmaste femtal.

C-avdraget utgör — _ — avlöningsförmåner. Då lärare — —— _ tre månader. Angående skyldighet —— — — stadgas i 18 5.

17 &. Nedsättning Där lärare —— —— — tjänstgöringstiden nedsatts. ååiåjäiså Vid deltjänstgöring slkall likväl, i stället för vad i nästföregående stycke sägs, iakttagas föreskriften i 6 % 3 mom. 20 %. Avlöning Där ej — — — oavkortad avlöning. under ferier” Under ferietid samma budgetår som läraren haft deltjänstgöring, utgår därvid avlöningen enligt 6 % 3 mom. 22 %. Kallorts- Till lärare —— —— —— 720 kronor. tillägg” För lärare, som har deltjänstgöring, skall likväl kallortstillägget minskas i förhållande till nedsättningen av tjänstgöringstiden. Efter minskning upp—

• Sida 147
•  Original

kommet tal skall, därest det icke utgöres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal. Närmare bestämmelser — — _ Kungl. Maj:t.

49 5. Extra ordinarie lärare, som anställts för full tjänstgöring, må ej samtidigt innehava annan extra ordinarie kommunal lärartjänst eller extra ordinarie statlig tjänst. Deltidsanställd extra ordinarie lärare må allenast undantagsvis | medgivas att med sin befattning förena annan deltidsanställning i statens i tjänst.

' Extra ordinarie tjänst må ej innehavas av den, som innehar ordinarie kom- munal lärartjänst eller ordinarie statlig tjänst, med mindre han frånträder utövandet av den ordinarie tjänsten och samtliga med denna tjänst förenade avlöningsförmåner.

'; 50 å.

' 2 mom. Extra ordinarie — _ — skall hänföras.

Vad i _— — —— högre lönegrad.

Övergår deltidsanställd eller deltjänstgörande lärare i samband med be- fordran eller eljest till tjänstgöring av ändrad omfattning, ankommer det på skolöverstyrelsen att besluta om löneklassplaceringen med hänsyn till den tidigare tjänstgöringens omfattning och varaktighet. Härvid må läraren icke placeras i lägre löneklass än den högsta han tillhört under tid, då han haft tjänstgöring av minst samma omfattning som den senast erhållna.

57 ä. 1 mom. Där extra ordinarie — — —— tjänstgöringstiden nedsatts. Nedsflltlnitng Vid deltjänstgöring skall likväl, i stället för vad i nästföregeånde stycke ” Jans" göringstid. sägs, iakttagas föreskrifterna i 6 5 3 mom. 58 ä. 2 mom. Där ej —— — —— oavkortad avlöning. Avlöning Under ferietid samma budgetår som läraren haft deltjänstgöring eller del- under ferier' tidsanställning, utgår därvid avlöningen enligt 6 å 3 mom.

62 ä. 2 mom. Efter att _ —— —— 5 mom. Degynnelse— Med anställning — — — icke—ordinariereglementet. 10" ”Ch lone”

klassupp- Övergår extra lärare med deltidsanställning eller deltjänstgöring till extra flyttning- befattning, vid vilken tjänstgöringen har annan omfattning, ankommer på skolöverstyrelsen att besluta om löneklassplaceringen med hänsyn till den ti- digare tjänstgöringens omfattning och varaktighet. Härvid må läraren icke , placeras i lägre löneklass än den högsta han tillhört under tid, då han haft 3 tjänstgöring av minst samma omfattning som den senast erhållna.

Denna kungörelse träder i kraft den

• Sida 148
•  Original

Förslag till

kungörelse om ändring i vissa delar av folkskolans avlöningsreglemente den 30 juni 1942 (nr 619)

Kungl. Maj:t har, med stöd av riksdagens beslut, funnit gott förordna, dels att 1 &, 12 ä 1 mom., 13 ä 3 mom., 15 5, 19 5, 21 5, 40 ä 3 mom., 42 ä 2 mom., 44 %, 45 ä 2 mom. och 49 % folkskolans avlöningsreglemente den 30 juni 1942 (nr 619) skola erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande framgår, dels ock att i reglementet skola införas två nya stadganden, be- nämnda 5 g 5 mom. och 8 g 3 mom. och av nedan angiven lydelse.1

lå.

2 mom. Anställes lärare _ — _ föreligga, nämligen:

a) minst två _ _ _ för tjänsten,

b) läraren skall efter nämnda examen hava tjänstgjort inom det statliga eller statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet minst 256 dagar med full tjänstgöring eller vid tjänstgöring, som avses i 5 % 5 mom., ett i förhållande till den kortare tjänstgöringen ökat antal dagar,

c) den med — _ _ hel termin. Uppfyllas ej -— _ _ moment sägs. Anställning såsom _ _ _ nämnd-a tidpunkt. Anställes lärare — _ _ kalenderh—alvår. Har lärare _ _ — hela terminen. Anställning, som _ _ —— terminens utgång. Erforderliga föreskrifter -— _ ——- Kungl. Maj:t. 5 %.

5 mom. För vård av hemmavarande barn och för studier, som äro av värde för lärarens arbete inom folkskolan eller avse förvärvande av behörig- het för tjänstgöring inom andra skolformer, må lärarens tjänstgöring för helt läsår nedsättas till lägst hälften av full tjänstgöring, därest läraren finnes vara i behov därav och större olägenheter för skolan icke uppstå ( deltjänst- göring ).

Beslut härom fattas av skolstyrelsen efter ansökan av läraren och tillstyr- kan av statens folkskoleinspektör. Äro skolstyrelsen och inspektören av olika mening, skall frågan underställas skolöverstyrelsen för avgörande.

Finner skolstyrelsen skäl därtill föreligga, äger den utan ansökan av lära- ren efter hörande av inspektören på oförändrade villkor med högst ett läsår

* Senaste lydelse av 49 å, se 1946: 438.

• Sida 149
•  Original

förlänga efter ansökan medgiven deltjänstgöring, därest läraren haft sådan tjänstgöring under minst fyra av de senaste fem läsåren.

Efter medgivande av statens folkskoleinspektör må skolstyrelsen anställa extra ordinarie lärare samt för hel termin extra lärare, vilkas tjänstgöring motsvarar minst hälften av full tjänstgöring ( deltidsanställning).

Föreskrifterna i detta moment gälla icke för överlärare och lärare i hjälp- klass.

8 %. 3 mom. Har lärare nedsatt eller avkortad undervisningsskyldighet enligt 5 g 5 mom., skall lönen utgå med ett i förhållande till den kortare tjänstgö- ringen reducerat belopp.

12 ä.

1 mom. Såsom villkor _ _ — löneklass gäller:

a) att läraren under den tid, som erfordras för vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan lärartjänst eller skol- ledarbefattning vid det statsunderstödda kommun-ala undervisningsväsendet eller på förordnande uppehållit befattning i statens tjänst eller åtnjutit tjänst- ledighet enligt 16 å punkterna 1 a_d, 2 a—d eller 3—5 under sammanlagt minst 615 dagar eller vid tjänstgöring, som avses i 5 5 5 mom., ett i förhål- lande till den kortare tjänstgöringen ökat antal dagar;

b) att skolstyrelsen — _ _ dess helhet; e) att läraren _ _ _ gällande pensionsåldern. Med tjänstgörings- och tjänstledighet _ — _ häktningsåtgärd vidtagits. Beslut om _ _ _ uppskov därmed. 13 ä. 3 mom. I andra — _ _ eller barnhem. Läraren må icke tillgodoräkna: a) tid, under _ _ — från tjänstgöring, b) tid, under _ _ _ oavkortad lön, c) tid före _ _ _ för tjänsten, d) tid, efter — — _ inom undervisningsväsendet, e) tid före _ — _ 1230 dagar med full tjänstgöring eller vid nedsatt

eller avkortad tjänstgöring enligt 5 % 5 mom. ett i förhållande till den kortare tjänstgöringen ökat antal dagar.

För varje _ _ _ skolat ske.

Första tidsperioden räknas från utgången av det i andra stycket under e)

; angivna kalenderkvartalet till utgången av det kalenderkvartal, under vilket ? från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar i innehaft anställning, som må tillgodoräknas, eller vid tjänstgöring, som avses i 5 & 5 mom., ett i förhållande till den kortare tjänstgöringen ökat antal dagar. Andra tidsperioden räknas på samma sätt från nästföljande kalenderkvartals ingång. Motsvarande gäller efterföljande tidsperioder. Del av _ _ _ enligt 11 å.

• Sida 150
•  Original

Under tjänstledighet _ _ _ annorlunda bestämma. Vid tjänstledighet _ _ _ A-, B- och C-avdrag. A- och B-avdragen _ _ _ följande tabell:

Lärare vid _ _ _ begränsad tid. C-avdraget _ — _ kontanta avlöningsförmåner.

Vid tjänstgöring, som avses i 5 % 5 mom. skola avdragen å lönen beräknas i förhållande till den kortare tjänstgöringen.

Då lärare _ _ _ tre månader. Angående skyldighet _ _ _ i 17 %.

19 %. Där ej _ _ _ oavkortad avlöning. Utöver vad i första stycket sägs gäller, att lärare, som under ett läsår haft deltjänstgöring, skall under ferietid samma redovisningsår uppbära lön enligt i 8 & 3 mom. angivna grunder.

21 å.

Till lärare _ _ _ räknat, nämligen:

Har läraren tjänstgöring, som avses i 5 g 5 mom., reduceras kallortstilläg- get i förhållande till den kortare tjänstgöringen.

Närmare bestämmelser _ _ _ Kungl. Maj:t. 40 ä. 3 mom. I andra _ _ _ eller barnhem. Lärare må icke tillgodoräkna: a) tid, under _ _ _ från tjänstgöring, b) tid, under _ _ _ oavkortad lön, c) tid före _ _ _ för tjänsten, d) tid, efter _ — _ inom undervisningsväsendet, e) tid för _ _ _ minst 615 dagar med full tjänstgöring eller vid tjänst-

göring, som avses i 5 % 5 mom., ett i förhållande till den kortare tjänstgöringen ökat antal dagar.

För varje _ _ _ skolat ske.

Första tidsperioden räknas från första dagen i anställning, som må till- godoräknas, till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från tidsperio- dens början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar innehaft an- ställning, som må tillgodoräknas, eller vid tjänstgöring, som avses i 5 ä 5 mom., ett i förhållande till den kortare tjänstgöringen ökat antal dagar. Andra tidsperioden räknas på samma sätt från nästföljande kalenderkvartals ingång. Motsvarande gäller efterföljande tidsperioder.

Del av _ _ _ enligt 11 å.

• Sida 151
•  Original

2 mom. Där ej _ _ _ oavkortad avlöning.

Utöver vad i första stycket sägs gäller, att deltidsanställd lärare under ferier åtnjuter lön enligt i 8 ä 3 mom. angivna grunder. Detsamma gäller vid deltidstjänstgöring i fråga om ferietid samma redovisningsår som deltjänst- göringen.

44 å. * Extra folkskollärare _ _ _ löneklasserna 4_8. Kvinnlig lärare _ _ _ gällande löneklassen. Till extra _ _ _ och ortsgrupper: Föreskrifterna i _ _ _ extra lärare. Har lärare avkortad tjänstgöring enligt 5 % 5 mom., skall lönen utgå med ett i förhållande till den kortare tjänstgöringen reducerat belopp.

45 &. 2 mom. För löneklassplacering _ — _ eller barnhem. Läraren må — _ — inom undervisningsväsendet. För varje _ _ _ löneklassen uppnåtts. Första tidsperioden räknas från första dagen i anställning, som må till- godoräknas, till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från tidspe- riodens början minst tre år förflutit och läraren innehaft anställning, som må tillgodoräknas, sammanlagt minst 615 dagar eller vid tjänstgöring, som avses i 5 5 5 mom., ett i förhållande till den kortare tjänstgöringstiden ökat antal dagar. Andra tidsperioden räknas på samma sätt från nästföljande ka- lenderkvartals ingång. Motsvarande gäller efterföljande tidsperioder.

I övrigt _ _ _ delar gälla.

49 å. Uppehålles tjänst _ — _ biträdande lärare. Är avståndet _ _ _ för dag. Anställes efter medgivande av statens folkskolinspektör den pensionerade läraren för minst en hel termin med en undervisningsskyldighet motsvaran- de minst hälften av den i 5 & 1 mom. angivna, utgår arvodet enligt första stycket med ett i förhållande till, den kortare tjänstgöringen reducerat belopp.

• Sida 152
•  Original

• Sida 153
•  Original

BILAGOR

• Sida 154
•  Original

• Sida 155
•  Original

1944 ÅRS DELTIDSTJÄNSTUTREDNING

Till

I direktiven för 1944 års deltidstjänstutredning angives bl. a., attti utredningen bör ingå en inventering av de olika förvaltningsområden, där deltidsarbete lämp- ligen kan komma i fråga, samt att med ledning av därvid erhållet materiel böra övervägas de åtgärder, som böra vidtagas för att möjliggöra en övergång i önskvärd utsträckning till den arbetsform, som deltidsarbete innebär, för olika kategorier arbetstagare, män såväl som kvinnor, som må vara i behov av och lämpligen kunna användas för dylikt arbete. I anslutning härtill får deltidstjänstutredningen anhålla om Edert yttrande i nedan angivna avseenden.

I. Finnas i den verksamhet, som ankommer på Eder och de Eder underställda institutioner, vilka angivas i en härvid fogad förteckning, arbetsuppgifter av sådan art, att det med hänsyn till arbetseffekten eller ur annan synpunkt synes lämpligare att för deras fullgörande anlita personal med deltidstjänst1 än heltidstjänstgörande? _ Om så är fallet, anhålles om närmare upplysningar angående dessa arbetsupp- gifter, om ungefärligt behov av personal för uppgifternas fullgörande på sådant sätt samt om den ordning för deltidstjänsten som synes Eder lämpligast (exempelvis tjänstgöring del av varje arbetsdag, visst antal dagar i veckan eller under vissa andra på förhand fastställda perioder).

II. Förekomma i Eder och Eder underställda institutioners verksamhet arbets- uppgifter, vilka enligt Eder uppfattning kunna fullgöras på ett fullt tillfredsställande sätt med anlitande i större eller niiindre omfattning av deltidstjänstgörande personal även om en sådan anordning icke i och för sig innebär någon direkt fördel för verket? _ Med hänsyn till utredningens direktiv är det av stor vikt att få jäm'vä-l denna fråga belyst så utförligt som möjligt.

III. Vilka fördelar och olägenheter ur verkets synpunkt (utöver vad som fram- går av svaren på frågorna I och II) anser Ni förbundna med deltidstjänstgöring?

IV. Finnes anledning antaga, att avgång ur tjänst hos Eder under senare är helt eller delvis föranletts av svårighet att med heltidstjänstgöring förena skötsel av det egna hemmet eller studier? _ Om så är fallet, anhålles om närmare upplysning därom.2

V. Har vid avgång ur tjänst framkommit, att vederbörande, därest möjlighet att kvarstå i tjänst hos Eder med deltidstjänstgöring förelegat, sku-Ile ha velat övergå till dylik tjänstgöring?

VI. Har hos Eder i tjänst kvarstående personal givit uttryck för önskan att övergå från hel- till deltidstjänstgöring? _ Om så är fallet anhålles om närmare upplysningar därom.

1 Med deltidstjänst avses i detta sammanhang daglig tjänstgöring, som är kortare än den arbetstid, som normalt åligger resp. institutions personal, ävensom annan periodisk tjänstgöring, som är regelbundet återkommande och av sådan beskaffenhet. att inkomsten därav kan be- räknas på förband i lika mån som inkomsten för personal med normal arbetstid. Tjänst- göring för personal, som tillfälligt anställts på grund av exceptionellt stor arbetsbelastning, samt tjänstgöring för s. k. reservpersonal är sålunda i regel icke att hänföra till deltidstjänst. ? I vissa fall torde besvarandet av frågorna under IV—VI kunna underlättas genom in- hämtande av upplysningar från vederbörande personal eller personalförening(-ar).

• Sida 156
•  Original

VII. Är vid 1945 års ingång personal med deltidstjänstgöring anställd hos Eder och Eder underställda institutioner? Om så är fallet, anhålles om närmare uppgif- ter angående arten och omfattningen av deltidstjänstgöringen, sammanställda i en- lighet med nedan intagna förebild, kompletterad med de ytterligare upplysningar, Ni finner skäl lämna. Följande grupper böra redovisas var för sig:

A. personal, uteslutande anställd för fullgörande av deltidstjänst (personal som endast utför städning medtages icke):

1) personal, anställd enligt kollektivavtal

2) övrig personal

B. personal, anställd för heltidstjänstgöring men åtnjutande mera långvarig par- tiell tjänstledighet av annan anledning än sjukdom eller offentligt uppdrag:

1) personal, anställd enligt kollektivavtal 2) övrig personal.

Utredningen anhåller, att Edert svar på denna skrivelse om möjligt måtte av- givas senast den 1945. Eventuellt erforderliga upplysningar 'i detta ärende lämnas av utredningens sekreterare, byråch-efen Waste Lingren (adress: Statens arbetsmarknadskommission, Stockholm 19, tel. namnanrop »Arbetsmark- nadskommissionen») .

Stockholm den 14 mars 1945.

På 1944 års deltidstjänstutrednings vägnar

RYNO LUNDQUIST.

Waste Lingren.

Förebild till uppgifter angående personal med deltidstjänstgöring hos _________

Antal befattningshavare med deltidstjänstgöring

därav med sam- Antal tjänst-

. ' ' -- ' " ' timmar Bef tt ' H vudsakli a öromal tidlg anstallmng g?r!"gs a ning u g g Hela antalet i annan statlig 1 verket per eller kommunal vecka institution

män I kvinnor män Ikvinnor

A. personal, uteslutande anställd för fullgörande av deltidstjänst: 1) personal, anställd enligt kollektivavtal.

2) övrig personal ( [ Amanuens, Eo 18 amanuensarbete 2 1 2 — 3 st 21 tim B. heltidsanställd personal med partiell tjänstledighet: 1) personal, anställd enligt kollektivavtal: 2) övrig personal Kontorsbiträde Eo 4. maskinskrivning — 3 _ 1 2 st. 21 tim. 1 st. 18 tim.

Kanslibiträde A 7. .. statistiskt arbete m. m. _ 1 — _ 1 st. 18 tim.

• Sida 157
•  Original

Bilaga B

Befolkningsstatistiska uppgifter till belysande av deltidsarbetsfrågan

Av t. f. aktuarien Margit Vinge

A. Barnantalet i äktenskapen

* 1. Hustrurnas yrkesverksamhet och barnantalet

Vid den partiella folkräkningen i mars 1936 insamlades uppgifter från en femte- del av rikets befolkning rörande dels barnantalet i de vid folkräkningstillfället bestå- ende äktenskap, som ingåtts efter år 1900, dels ett antal olika faktorer, som kunde antagas inverka på barnantalet, sålunda bl. a. rörande den utsträckning, i vilken hustrurna varit yrkesverksamma. De barn, som avsågos vid redovisningen, utgjordes av makarnas gemensamma, såväl före som efter vigseln födda barn. Även döda och frånvarande barn skulle medräknas, men däremot icke dödfödda. Med yrkesverk- samhet avsågs all yrkesmässig, i regel med kontanta inkomster förenad förvärvs- verksamhet. Husmödrarna räknades sålunda icke som yrkesverksamma och ej heller de jordbrukarhus—trur, som arbetade i det egna jordbruket. Övriga hustrur, som uppgivits biträda sin make i dennes yrkesverksamhet, betraktades som partiellt yrkesverksamma.

Folkräkningsresultaten ha framlagts av statistiska centralbyrån i berättelsen Sär- skilda folkräkningen 1935/36: del 1—8 i serien Sveriges officiella statistik; redogö- relsen för barnantalet och hustrurnas yrkesverkamhet återfinnes i del 6 (se särskilt 5. 76—101 samt tab. 32—42). Även kvinnoarbetskommittén har en utförlig redo- görelse för och kommentar till vissa av folkräkningsresultaten i sitt betänkande (SOU 1938:47), s. 251—285. Slutligen har folkräkningens ledare, fil. d:r J. Sjö- strand, analyserat resultaten i sin gradualavhandling (Sjöstrand, Den äktenskapliga fruktsamheten. Sthlm 1940).

Av samtliga hustrur i bestående äktenskap ingångna efter år 1900 hade enligt folkräkningen

4,4 0/0 haft hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet, 1,4 0/0 hel yrkesverksamhet under väsentlig del av äktenskap-et, 2,3 0/0 partiell yrkesverksamhet under hela äktenskapet, 1,3 0/0 partiell yrkesverksamhet under [väsentlig del av äktenskapet och 8,6 0/0 yrkesverksamhet under mindre eller oviss del av äktenskapet, Sammanlagt hade alltså 18 0/0 av de gifta kvinnorna ci större eller mindre ut- sträckning varit yrkesverksamma. (Med partiell yrkesverksamhet avses här icke blott deltids- utan även korttidsarbete.) Skillnaden mellan städer och landsbygd är emellertid betydande, vilket framgår av följande tablå ur Särskilda [folkräkningen 1935/36 del 6, tab. 34. (Se tablå på nästa sida.)

För landsbygden utgjorde sålunda procenttal-et yrkesverksamma hustrur 12,6 0/0 mot 27,1 för städerna. Jämför man städer av olika storlek finner man, att den gifta

Ä kvinnans yrkesverksamhet framför allt förekommer i de största städerna. I Stock- l holm hade enligt denna folkräkning 42,2 0/0 av de gifta kvinnorna förvärvsarbete; i övriga städer med minst 30000 invånare 27,8 0/0 och i städer med mindre än 30000 invånare 17,4 0/0. Heltidsarbete visade sig vara betydligt vanligare i städerna än på landsbygden, med-an partiell yrkesverksamhet var mera likartat fördelad på landsbygd och städer.

• Sida 158
•  Original

_ Därav med Samtliga . yrkesverk- hel yrkes— partiell yrkes- 0 m r a d e samma verksamhet verksamhet hustrur under hela äktenskapet Egentliga landsbygden ........................... 112 12 23 Agglomererade landsbygden ...................... 15'4 3'6 2'0 Städer med under 30000 inv. .................... 17'4 47 25 Städer med minst 30000 inv. (utom Stockholm) .. 27'8 7'9 23 Stockholm ...................................... 42'2 156 33 Hela landsbygden ................ 126 20 2"? Samtliga städer .................................. 27'1 && 2'6 Hela riket ...................................... 18'0 4'4 2'3

Även resultaten från 1940 års folkräkning bekräfta iakttagelsen, »att den gifta kvin- nans förvärvsv-erksamhet framför allt är en storstads'företeelse. Då yrkesråkningen 1940 beträffande de gifta kvinnorna endast avsåg att redovisa sådan yrkesverksam- het, varav de hade sin huvudsakliga utkomst, och dessutom i regel endast avsåg den yrkesverksamhet, som bedrevs v-id folkräkningstillfället, måste man räkna med att framför allt två kategorier gifta kvinnor, som i ovanstående uppgifter för 1936 räknats som yrkesverksamma, vid 1940 års folkräkning uppgivit sig som husmödrar utan förvärvsarbete. Dessa båda kategorier utgöras av dels flertalet deltids- och korttidsarbetande, dels de som endast under tidigare perioder av äktenskapet haft förvärvsarbete.1 Därtill kommer, att uppgifterna om yrkesverksamheten icke kunna bli lika fullständiga vid en folkräkning enligt indirekt metod som vid det system med direkt utfrågning från särskilt utsända folkräknare, som användes vid den partiella folkräkningen i mars 1936. Även om 1940 års uppgifter sålunda icke kunna jämföras med totalsiffrorna rörande yrkesverkamheten 1936, äro de emellertid, som följande uppgifter visa, av intresse för att belysa skillnaderna mellan stad och land: Av de gifta kvinnorna ha vid 1940 års folkräkning 9,4 0/0 uppgivit sig som yrkesverksamma. För landsbygden är procenttalet endast 4,5 men 'för städerna 17,0. Stockholms stad uppvisar 31,4 0lo, övriga städer med minst 30000 invånare 14,4 0/0 och städer med mindre än 30000 invånare 10,0 0/0. Städernas, i synnerhet Stock- holms, överlägsenhet över riksmed-eltalet är sålunda mera utpräglad 1940 än 1936.

Av resultaten från 1936 års folkräkning rörande de gifta kvinnornas yrkesverk- samhet kan *vidare i korthet nämnas, att yrkesverksamhet visat sig förekomma mera i yngre äktenskap än i äldre, mera då hustruns ålder vid vigseln är hög än låg, mera då hustrun efter vigseln bibehållit sin tidigare kyrkoskrivningsort, än då hon flyttat till annan ort, mera då hon redan före vigseln var yrkesverksam, än då hon icke var det. Likväl har flertalet av de före äktenskapet yrkesverksamma helt upphört med yrkesverksamheten efter giftermålet. Vidare må nämnas, att i äkten- skap, där hustrun var yrkesverksam 'före vigseln, avbröt denna yrkesverksamhet vid" giftermålet och sedermera återupptog densamma, barnantalet är högre än i de äkten- skap, där hustrun icke gjort något sådant avbrott i sin yrkesverksamhet.

Ur Särskilda folkräkningen 1935/36, del 6, tab. Ae, har följande tablå hämtats, vari s. k. standardberäknade tal meddelas rörande relativa antalet barnlösa äkten- skap samt medelantalet levande födda barn inom bestående äktenskap ingångna efter år 1900, med fördelning efter graden av hustruns yrkesverksamhet.

¹ Enligt Särskilda folkräkningen 1935/36: del 8, sid. 35 utövades yrkesverksamhet vid folk- räkningslillfället av 14,1 % av hustrurna i bestående äktenskap ingångna efter år 1900; omkr. 4% av hustrurna hade alltså endast tidigare under äktenskapet haft förvärvsarbete.

• Sida 159
•  Original

Barnlösa Medelantal Graden av hustruns yrkesverksamhet under äktenskapet äktenskap barn per i % äktenskap

Samtliga äktenskap.

Hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet ................ 39'4 1'33

» väsentlig del av äktenskapet ..... 30'7 1'49 Partiell » » hela äktenskapet ................ 26'7 2'07 Mindre eller obestämd grad av yrkesverksamhet .............. 22'5 2013 Ingen yrkesverksamhet eller ingen uppgift ...................

Äktenskap, som varat 0—5 år.

Hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet ................ 74'8 0'30

» » » väsentlig del av äktenskapet ..... 52'0 0'57 Partiell » » hela äktenskapet ................ 56'9 0'58 Mindre eller obestämd grad av yrkesverksamhet ............. 42'6 0765 Ingen yrkesverksamhet eller ingen uppgift .................. 39'2 0'83

Äktenskap, som varat 20—35 är.

Hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet ................ 170 233

» ) > väsentlig del av äktenskapet ..... 15'4 2'51 Partiell » » hela äktenskapet ................ 10'7 3'51 Mindre eller obestämd grad av yrkesverksamhet ............. 11'2 34? Ingen yrkesverksamhet eller ingen uppgift ................... 8'7 3'78

Siffrorna i denna tablå äro resultat av s. k. standardberäkningar, som verkställts inom statist-iska centralbyrån för att eliminera ojämnheter i fördelningen efter hustruns vigselålder och äktenskapets varaktighet. I de faktiskt observerade talen äro skillnaderna i barnantal mellan de olika grupperna av yrkesverksamma hustrur väsentligt större än ll de standardberäknade. Statistiska centralbyrån har emeller- tid framhållit, att gruppen »hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet» till mycket stor del utgöres av yngre äktenskap, samt att sannolikheten för att yrkesverksam- heten helt eller tidvis skal-1 upphöra ökas med äktenskapets tilltagande ålder. Genom de verkställda standardberäkningarnla erhålles därför ett för jämförelse riktigare uttryck för fruktsamheten. (Se Särskilda folkräkningen 1935/36: del 6, s. 93*.]

Av ovanstående tablå framgår tydligt, att relativa antalet barnlösa äktenskap är störst och barnantalet minst i gruppen »hustrur med hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet», samt att barnantalet stiger och barnlöshetsprocenten sjunker med sjunkande grad av yrkesverksamhet. Det är här likväl icke fråga om någon direkt proportionalitet. Partiell yrkesverksamhet synes icke påverka barnantalet i till- närmelsevis samma utsträckning som hel yrkesverksamhet.

Vid Särskilda folkräkningen har även undersökts, i vad mån äktenskapsdura- tion-en (d. v. s. äktenskapets varaktighetstid) inverkar på barnantalet i äktenskap med i olika grad yrkesverksamma hustrur. (Jämför den ovan återgivna tablån.) Som ju är att vänta, är barnantalet högre i de äktenskap, som varat längre, än i de senast ingångna; anmärkningsvärt är emellertid 'att de skillnader i barnanta-l, som före- falla betingade av hustruns yrkesverksamhet, i vissa avseenden äro mindre fram— trädande i de äldre äktenskap—en än 'i de yngre. Särskilt bör här framhållas, att i gruppen »partiell yrkesverksamhet under hela äktenskapet» de yngsta äktenskapen, (som varat intill 5 år), uppvisa en barnlöshetsprocent, som endast överträffas av den under hela äktenskapet helt yrkesverksamma hustrugruppen, medan de partiellt yr— kesverksamma inom de högre varaktigh—et-sgrupperna i fråga om barnlöshetsprocent alltmer närma sig och i den högsta gruppen t. o. m. underskrida gruppen »mindre eller obestämd grad av yrkesverksamhet». Här förefaller det i viss mån vara fråga om ett uppskjutande av barnafödandet och icke endast om barnbegränsning. Om man

• Sida 160
•  Original

alltså konstaterar, att en viss utjämning så småningom äger rum, kan man därvid dock icke bortse från det faktum, att de äktenskap, som ha den längsta varaktig- heten, ingåtts under en tidsperiod med helt andra fruktsamhets-förhållanden än de som voro rådande under första hälften av 1930-talet, då de yngsta av de under- sökta äktenskapen ingingos. Det är icke osannolikt, att den folkräkning, som före- tages nu, 10 år senare, kommer att lämna delvis andra resultat för de olika dura- tionsgrupperna.

Man bör måhända icke dra allt för långt gående slutsatser ur den ovan återgivna tablån. Kvinnoarbetskommittén har bl. a. framhållit, att om en helt eller partiellt yrkesverksam kvinna får barn och tar en viss tids ledighet i samband med har- net-s födelse, betraktar hon troligen i regel denna ledighet som ett avbrott i förvärvs- verksamheten och blir därigenom i statistiken upptagen und-er rubriken »väsentlig del av äktenskapet». Själva barnafödandet medför alltså, att hon föres över från de under hela äktenskapet yrkesverksamma till »de mindre yrkesverksamma katego— nerna.

Vidare kan anföra-s, att om en gift kvinna bibehåller yrkesarbetet några år tills fa- miljens ekonomi stabiliserats och sedan lämnar sitt yrke och först då får barn, åter- finnes hon i statistiken, om folkräkningen äger rum under denna senare period av hennes liv, under rubriken »mindre eller obestämd grad av yrkesverksamhet». Skill- naderna i barnantall mellan de yrkeslösa och den gruppen yrkesverksamma är icke så stor.

Professor C.—E. Quensel hard en [tidningsartikel (Gift kvinnas förvärvsarbete, S.D.S. 17 juni 1943) med utgångspunkt från folkräkningssiffrorna uppställt följande fråga: »Blir barnantalet lägre i de äktenskap, där hustrun gifter sig vid tidig ålder och bibehåller yrkesverksamheten, än i de fall där äktenskapet av ekonomiska skäl uppskjutes t. ex. fem år och ingås vid senare, för barnalstring ogynnsammare ålder?» Han framhåller, att följande grupper av äktenskap böra jämföras:

a) äktenskap ingångna vid låg vigselålder och med yrkesverksamhet;

b) äktenskap ingångna fem år senare vid högre vigselålder och utan yrkesverk- samhet.

Enligt tab. 33 i del 6 av redogörelsen för Särskilda folkräkningen 1935/36 är vid en vigselålder mellan 25 och 35 år barnantalet i äktenskap utan yrkesverksamhet, som varat 0—5 och 5—10 år resp. 0,75 och 1,52, medan barnantalet i äktenskap med hel yrkesverksamhet, som ingåtts där hustrun är 25 år eller yngre, och som varat i 5—10 och 10—15 år är 0,84 resp. 1,40. Mellan des-sa hustrugrupper äro skillnaderna ju icke stora.

För ett säkrare bedömande av sambandet mellan äktenskapets duration och barn- antalet torde emellertid som ovan nämnts erfordras undersökningar med regel- bundna tidsintervaller.

Som i det föregående nämnts, har begreppet yrkesverksamhet vid folkräkningarna definierats på sådant sätt, att bl. a. jordbrukarhustrurna räknats som icke-yrkes— verksamma. Förhållandena inom jordbruket äro så vitt skilda från (förhållandena inom flertalet övriga näringsgrenar, och den utsträckning, i vilken jordbrukarhust- rurna deltagali jordbruksarbete så svår att fastställa, att man icke ansett sig böra inräkna jordbrukarhustrurna bland de yrkesverksamma kvinnorna. Företagarna inom jordbruket ha emellertid enligt gjorda undersökningar ett i jämförelse med andra yrkesgrupper högt barnantal (det överträffas endast av jordbruksarbetama), och då de äktenskap, där manuell tillhör denna yrkesgrupp, utgöra en femtedel av samtliga, är det :tydligt, att tablån på s. 159 skulle ha fått ett annat utseende, om jordbrukarhustrurna räknat-s som yrkesverksamma.

Här angivna förhållanden böra visserligen föranleda till en viss försiktighet vid bedömningen av tablåns siffror, men de kunna icke bortförklara det faktum, att de yrkesverksamma hustrurna i genomsnitt ha ett lägre barnantal än de ej yrkes— verksamma. Detta konstaterande av ett siffermässiyt samband mellan hög grad av

• Sida 161
•  Original

yrkesverksamhet och lågt barnantal säger likväl ingenting om kausalsammanhanget. Det är icke utan vidare givet, att yrkesverksamheten är orsak till det låga barn- antalet. Tvärtom kan det i många fall förhålla sig så att barnlösheten är orsak till att yrkesverksamheten bibehålles eller återupptages.

2. Inkomst och barnantal

Vid den partiella folkräkningen ri mars 1936 undersöktes även barnantalet i olika inkomstklasser. Enligt del 6 av folkräkningsberättelsen visar denna undersökning, att barnantalet i stort sett sjunker med stigande inkomst, ehuru sänkningen icke är ! jämn. —— Att märka är emellertid, att de inkomstuppgifter, som ligga till grund för i denna undersökning, avse mannens och hustruns sammanlagda till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst. Vid folkräkningen har också en under- sökning gjorts rörande farniljeinkomstens sammansättning med hänsyn till före- komsten av olika kategorier familjemedlemmar som inkomsttagare. (Se anförda arbete, tab. Y, 3. 58*.) Undersökningen visar, att antalet fall, då familjeinkomsten utgjordes av mann-ens och hustruns sammanlagda inkomst, i regel stiger med in- komstens höjd. I grupperna 5000—9900 kronor och 10000 kronor och däröver utgjordes sålunda familjein'komsten i 28 resp. 27 0/0 av fallen av makarnas sam- , manlagda inkomst. Huruvida hustruns inkomst härrörde från yrkesverksamhet eller ? ej har därvid icke kunnat angivas. Då emellertid enligt den partiella folkräkningen inom en femtedel av befolkningen antalet kvinnliga yrkesutövare var omkring 190 000 men antalet kvinnliga förmögenhetsägare endast omkring 60000, och då åtskilliga av de senare samtidigt kunna vara yrkesverksamma, kan en mycket stor del av de kvinnliga inkomsttagama förutsättas vara yrkesutövare. Vid en diskussion av sam- bandet mellan inkomst och barn-antal bör man tydligen icke bortse från att hustrur- nas yrkesverksamhet kan ha större inverkan på siffrorna rörande barnantalet i de högre inkomstklasserna än i de lägre.

Även i samband med 1940 års folkräkning ha vissa undersökningar gjorts be- träffande inkomstförhållandena i familjer av olika storlek 111. m. Resultaten åter- finnas 'i »En representativundersökning på 1940 års folkräkningsmaterial. På befolk- ningsutredningens uppdrag utförd av professor Carl-Erik Quensel och byråchef Ivar Uhnbom». (Se S'OU 1945: 53, s. 263—340 och 351—404.)

Ifrågavarande representativundersökning omfattade en halv procent av befolk- ningen och verkställdes på grundval av primärmaterialet till 1940 års folkräkning, kompletterat med inkomstuppgifter, som genom länsstyrelserna—s försorg införskaf- fades från taxeringslängderna för år 1941. Inkomstuppgifterna, som avsågo det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, hänförde sig till familje- inkomsten, d. v. s. familjemedlemmarnas sammanlagda inkomst. De i undersök- ningen ingå-ende barnen utgjordes av hemmavarande barn, såväl vuxna som minder- åriga. (I vissa av tabellerna i redogörelsen ha emellertid de minderåriga barnen redo- visats särskilt, varvid åldersgränsen satts vid 18 år.)

Ur de vid representativundersökningen erhållna resultaten kunna följande upp- gifter lämnas rörande procenttalet äktenskap utan minderåriga barn samt medel- antalet minderårig-a barn per äktenskap i olika inkomstklasser den 31 december 1940:

11—468529.

• Sida 162
•  Original

Procenttalet barnlösa äktenskap Medelantalet minderåriga barn i

i bredvidstående inkomstklass bredvidstående inkomstklass Familjeinkomst Övri Ö . J ordbruks- g Stads- Jord bruks- vrig Stads- befolkning lägg—Cigg; befolkning befolkning 132352; befolkning ............ 0'97 082 047 10— 490 ....... — — — — — — 500— 990 ....... 52 44 67 088 088 044 1 OOO—1 490 ....... 41 36 60 083 1'17 058 1 500—1 990 ....... 30 30 50 154 182 Om 2 000—2 990 ....... 28 33 44 167 1'25 086 3 OOO—3 990 ....... 31 38 44 1'60 1-12 092 4 OOO—4 990 ....... 29 45 44 1'90 1'02 090 5 OOO—5 990 ....... 40 41 52 217 1'36 078 6 000—6 990 ....... 21 47 51 1:58 089 085 7 000— ........... —- 37 50 — 1'06 0-91 Samtliga 38 39 50 1'40 1'14 0'88

De i denna tabell redovisade resultaten kunna sammanfattas så, att medelbarn- 1 antalet i regel är lägst och antalet barnlösa äktenskap högst i inkomstk-lasser under 1 500 kronor; i övriga inkomstklasser är barnantalet i stort sett konstant och före- ter inga nämnvärda fluktuationer med stigande inkom-st. — Dessa iakttagelser kunna icke anses bekräfta särskilda folkräkningens resultat, enligt vilka barnantalet sjun- ker med stigande inkomst.

De ovan meddelade inkomstuppgifterna avse som nyss nämnts familjemedlemmar- nas sammanlagda inkomst. Fördelningen av familjeinkomsten på inkomsttagare framgår av följande tablå, som utvisar den relativa fördelningen per 1 000 äktenskap.

Relativa antalet bestående äktenskap

Inkomsttagare Övrig bål-giltlhlilfis- landsbygds- befsotlllrtiisiii betolllriilizfi en % befolkning g g Enbart mannen ........ 819 810 667 757 Enbart hustrun ........ 2 2 6 3 Båda makarna ......... 25 88 289 151 Ingen av makarna ..... 154 100 38 89 Summa 1 000 1 000 1 000 1 000

Tablån visar, att de fall, då både (man och hustru bidraga till familjeinkomsten, äro vanligast hos stadsbefolkningen (289 0/00). Lik—a litet som vid 1936 års partiella folkräkning har emellertid här kunnat angivas, i vilken utsträckning hustrurnas in— komster härröra från yrkesverksamhet eller från kapital 0. d.

Relativa antalet hemmavarande barn i äktenskap, där endast mannen, resp. båda makarna äro inkomsttagare, framgår av följande sammanställning:

Bestående äktenskap (i %)

med nedanstående antal Medelantal Inkomsttagare hemmavarande barn hemmavarande barn per äktenskap 0 1 och 2 3 och flera Endast mannen 21 56 23 MW

Båda makarna. . . . 42 9 086

• Sida 163
•  Original

[

Medelbarnantalet är tydligen lägst i de äktenskap, där båda makarna ha inkomst, vilket i regel torde få anses liktydigt med de äktenskap, där hustrun är yrkesverk- sam. Då emellertid, som nyss sagts, hustrur med inkomst i övervägande grad åter- finnas bland stadsbefolkningen med dess lägre barnantal, kan denna omständighet i någon mån förrycka resultaten. Skillnaderna i barnantal bero dessutom enligt re- presentatilvundersökningens författare troligen till stor del på å'ldersfördelningen och äktenskapets varaktighet. Om båda makarna ha inkomst, är äktenskapet troligen av tämligen sent dat-um, och barnantalet av den anledningen lägre än i övriga äkten- skap.

Att barnantalet påverkas av ekonomiska faktorer visas i en analys av befolknings- — rörelsens beroende av konjunkturerna, som på befolkningsutredningens uppdrag ut- förts av doc. H. Hyrenius (SOU 1945: 53, s. 169—202). I denna utredning konstate- ras, att inom befolkningsgrupper med begränsat barnantal fruktsamhete'n visar ett icke obetydligt samband med konjunkturerna, d. v. s. att barnantalet i dithöraude familjer stiger under goda konjunkturer. För jordbruksbefolkningen med dess högre fruktsamhet vore konjunkturberoendet däremot tämligen ringa. Siffrorna syntes därjämte giva vid handen, att fruktsamhetens samband med konjunkturerna vore beroende av barnets ordningsnummer i familjen, eller med andra ord, att de eko- nomiska betingelserna spelade större roll för exempelvis familjer med 2 barn än med 0—1 barn, när det gällde att avgöra, om man skulle ha ytterligare ett barn.

B. Barnantalet i andra familjer än bestående äktenskap

Såväl vid den partiella folkräkningen i mars 1936 som vid 1940 års representativ- undersökning har även barnantalet i andra familjer än bestående äktenskap varit föremål för statistisk bearbetning. Undersökningarna avse i båda fallen endast hem- mavarande barn. Ett särskilt intresse tilldrar sig därvid de familjer, där familjeföre- ståudaren utgjordes av ensam kvinna. Betydligt över hälften av dessa voro änkor. Se följande tablå från Särskilda folkräkningen 1935/36 (del 7, tab. D). De som gifta betecknade kvinnorna torde i regel utgöras av hemskilda, men i en del fall av hustrur, vilkas män på grund av sitt arbete eller annan orsak äro kyrkoskrivna på annan ort. Med »samtliga män» avses de manliga fauniljeföreståndarna i andra familjer än bestå—ende äktenskap; huvudparten torde utgöras av änkljugar.

Antal hemmavarande Medelantal hemmavarande Familjeföreståndarens Samtl. barn barn per familj kön och civilstånd familjer .. ..

Samtliga män .............. 13 729 20 434 5 715 26 149 1'49 0'41 1'90 Samtliga kvinnor .......... 41955 49 896 23 523 73 419 1'19 066 175 Ogifta kvinnor. .......... 10 677 4 376 9 473 13 849 041 089 1'30 Gifta hvinnor ............ 2 573 2 312 2 481 4 793 090 0'96 1'86 Änkor ................... 25 756 40 224 9 442 49 666 1'66 0'37 1'93 Frånskilda kvinnor ....... 2 949 2 984 2127 5 111 l'Ol 072 1723 Samtliga familjeföreständare 55 684 70 330 29 238 99 568 1'26 053 179

Som synes, är medelantalet hemmavarande barn över 15 är större i familjer med manlig än med kvinnlig föreståndare; däremot är medelantalet minderåriga störst i ' familjer med kvinnlig föreståndare. Då de senare äro mer än tre gånger så många som de förra (det gäller ju här andra familjer än bestående äktenskap), är icke blott antalet minderårig-a utan även totalantalet barn störst i de familjer, där huvudper- sonen är kvinna. Man bör observera, att de i tabellen återgivna absoluta talen hän- föra sig ti-ll 20,7 0/0 av rikets folkmängd. Totalantalet minderåriga barn i andra fa—

• Sida 164
•  Original

miljer än bestående äktenskap var sålunda enligt Särskilda folkräkningen omkr. 140000. Omkring 114000 av dessa barn tillhörde familjer med kvinnlig förestån- dare, vilket motsvarar 8 0/0 av samtliga barn under 15 år.

1940 års representativundersökning bekräftar & stort sett ovannämnda resultat. Beträffande de ekonomiska förhållanden, under vilka dessa familjer leva, kan ur 1940 års representativundersökning inhämtas, att 60 0/0 av de ensamstående kvinn- liga familjeföreståndarna sakna inkomst, och att medianinkomsten för inkomstta- garna i denna kategori understiger 1 400 kr. om året. (Se SOU 1945: 53, s. 317 och 333).

C. Upplösta äktenskap

Eftersom risken för äktenskapets upplösning kan antagas utgöra ett skäl för 'vissa gifta kvinnor att bibehålla sin yrkesverksamhet, meddelas här några siffror rörande antalet upplösta äktenskap.

Under årtiondet 1931—40 upplöstes i hela landet omkr. 300 000 äktenskap, varav omkr. 155 000 genom mannens död, omkr. 115 000 genom hustruns död och omkr. 30000 genom skilsmässa. Räknat på 1 000 under samma tid ingångna äktenskap motsvaras dessa tal av 302 genom mannens död, 224 genom hustruns död och 57 genom skilsmässa upplösta äktenskap. Att antalet genom mann-ens död upplösta äktenskap överstiger antalet genom hustruns död upplösta förklaras dels av ålders- fördelningen inom äktenskapen, dels av männens högre dödlighet.

Antalet förut gifta utgjorde den 31 dec. 1940:

Män: Kvinnor: Änklingar .................. 129 109 Änkor .................... 251 594 Frånskilda ................. 20 913 Frånskilda ................. 33 552 S:a förut gifta 150 022 S:a förut gifta 285 140

Av de förut gifta kvinnorna tillhörde omkring 136 000, d. v. s. inemot hälften, åldrar- na 20—65 år.

Kvinnornas större andel bland de förut gifta förklaras dels av att ett större antal äktenskap upplösts genom mannens än genom hustruns död, dels av att omgiftes- frekvensen är större för män än för kvinnor.

Antalet äktenskapsskillnader på 1 000 ingångna äktenskap framgår av följande tablå:

År Hela riket Landsbygden Städerna Stockholm 1901/10 .............. 14'9 7'6 32'8 57' 1 1911/20 .............. 25'5 12'7 51'5 77'6 1921/30 .............. 46'2 25'3 81'1 122'3 1931/35 .............. 56'1 30'0 92'8 147'0 1936/40 .............. 57'4 30'8 88'7 136'7 1941 ................. 60'8 32'2 91'2 1410 1942 ................. 66'2 36'7 96'4 154'6 1943 ................. 75'6 40'6 110'4 161'7 1944 (Prel.) ........... 84' 3 - - 175'0

Skilsmässofrekvensen har ökat starkt, i synnerhet i städerna. Man bör framför allt observera det stora antalet skilsmässor i Stockholm. År 1943 var antalet in- gångna äktenskap i Stockholm 8 534 och antalet genom skilsmässor upplösta 1 380, vilket innebär, att antalet ingångna äktenskap förhöll sig till antalet skilsmässor som 6: 1.

Vid Stockholms stads statistiska kontor har en statistisk undersökning gjorts rö- rande de äktenskap, som ingåtts i Stockholm under åren 1928—1942. .Ur denna un- dersökning kan beträffande skilsmässofrekvensen anföras, att efter sex års förlopp bland de år 1929 ingångna äktenskapen 4,8 0/0, bland de är 1933 ingångna 6,4 % och bland de år 1937 ingångna 7,3 0/0 upplösts genom skilsmässa.

• Sida 165
•  Original

D. Befolkningsstrukturens inverkan på arbetskrafttillgången

1. Åldersfördelning Åtskilliga beräkningar ha gjorts rörande vårt folks framtida åldersfördelning. I den mån dessa beräkningar röra förhållanden i en mera avlägsen framtid och allt- så måste bygga på antaganden rörande de framtida födelsekullarnas storlek, bli de givetvis osäkra. Om man beträffande de arbetsföra åldrarna, d. v. s. gruppen 15— 65 eller 20—65 år, inskränker sig till en prognos för de närmaste 15 a 20 åren, kan man däremot basera kalkylen på det faktiska antalet födda barn. Man eliminerar sålunda en av de osäkra faktorerna. Med utgångspunkt från den kända ålldersfördel- ningen enligt 1940 års folkräkning har en sådan prognos gjorts av statistiska cen— tralbyrån. Se Befolkningsrörelsen. Översikt för åren 1931—1940, 5. 79*—81* (Sveri- ges officiella statistik). Vid dessa beräkningar har jämvikt förutsatts komma att äga rum mellan in- och utvandring, varjämte man helt bortsett från inverkan på död- ligheten av eventuella katastrofer. Den under perioden 1936—40 observerade död- ligheten har sålunda bildat utgångspunkt för kalkylen.

aDe på detta sätt beräknade folkmängdssiffrorna för de arbetsföra åldrarna vid slutet av åren 1950 och 1960 meddelas här nedan jämte jämförelsetal från folkräk- ningarna 1920, 1930 och 1940 (samtliga siffror i tusental):

Å M ä n K vi n n o r ldersår

1920 1930 1940 1950 1960 1920 1930 1940 1950 1960 20—25 .................... 257 280 273 222 218 252 275 265 216 211 25—30 ...... 223 250 276 257 200 230 256 269 249 193 30—35. . . . ........... 200 228 275 265 215 213 236 270 258 210 35—40 .................... 180 204 248 268 249 191 217 251 261 242 40—45 .................... 166 187 223 265 255 176 201 229 216 249 45—50 .................... 144 169 197 235 255 154 180 208 240 250 50—55 .................... 120 154 177 208 247 134 163 1 90 216 246 55—60 .................... 119 130 155 178 213 137 140 166 192 221 60 -—65 .................... 103 104 134 152 179 122 118 145 168 191

Samtliga 20—65 1512 1706 1958 2050 2081 1609 1786 1993 2061 2018 Befolkn. 65 år och däröver 220 254 275 317 367 276 313 325 365 423

De relativa förskjutningarna framgå av följande tal, som angivva folkmängdstalen i de olika åldersgrupperna åren 1920 och 1930 samt 1950 och 1960, om motsvaran- de tal för år 1940 sättas = 100:

Män Kvinnor

1920 1930 1940 1950 1960 1920 1930 1940 1950 1960

Åldersår

20—25 .................... 93'9 102'4100'0 811 797 950 1039 1000 81'5 79'6

807 90 6 1000 928 722 855 953 1000 929 71'9 30—35 .................... 729 828 1000 965 783 789 875 1000 956 779 35—40 .................... 729 825 1000 1082 100'4 763 865 1000 1041 966 40—45 .................... 74'6 838 1000 1186 114'5 76'5 87'7 100'0 113'6 1086 45—50 .................... 730 857 1000 119'3 129'2 737 864 1000 1151 1198 50—55 .................... 68'1 870 1000 117'9 139'8 707 857 1000 1136 129'] 55—60 .................... 768 84? 1000 1153 137'6 825 842 1000 1154 1328 60—65 .................... 77'0 772 1000 1133 1335 844 81'5 100'0 116'2 1321

Samtliga 20—65 773 871 100-() 104-7 103-7 807 896 1000 103-4 101-0

Befolkn. 65 år och däröver 1000 963 1000 1125

• Sida 166
•  Original

Av tabellerna framgår, att den totala folkmängden i de arbetsföra åldrarna vis- serligen icke kommer att minska-s under åren fram t. o. m. 1960, men en allt star- kare förskjutning mot högre åldrar kan däremot iakttagas. I åldrarna 20—35 är kan folkmängden år 1960 beräknas bli endast 1 247 000 mot 1628 000 år 1940, alltså omkr. %. Bristen på yngre arbetskraft, som redan 1940 var märkbar, blir sålunda alltmer accentuerad i den närmaste framtiden.

F Örskjutningarna i åldersfördelningen belysas ytterligare av följande diagram över den manliga och den kvinnliga befolkningen i åldrarna 20—35, 35—50 och 50—65 i år vid slutet av åren 1920, 1940 och 1960. Siffrorna i staplarna äro uttryckta i

tusental :

| 342 50—65 393 | | 490 . 35—50 . 521 | | 680 _ 20—35 . 695 |

Män är 1920 Kvinnor | 466 50—65 501 |

| 668. 35—50 4688 | | 824. 20—35 1804 |

Män är 1940 Kvinnor

| 639 50—65 658 | | 759 . 35—50 _ 741 | | 633 _ 20—35 . 614 |

Män är 1960 Kvinnor

De här återgivna uppgifterna ha som utgångspunkt förhållandena vid tiden för 1940 års folkräkning. Efter år 1940 har antalet födelser kraftigt ökats. Antalet le- vande födda barn utgjorde sålunda i medeltal under femårsperioden 1936—1940 omkr. 93000, motsvarande 14,8 0/00 men 1945 enligt preliminära siffror 134000 eller 20,2 0/00. Att denna ökning av antalet levande födda vid oförändrad dödlighet medför en faktisk ökning av antalet 15—20-åringar omkring år 1960 är givet. Däre- mot är det icke därför givet, att en ljusning i befolkningssituationen nu kan skönjas.

Frågan huruvida det stegrade födelsetalet är resultat av en ökad fruktsamhet eller endast beror på förändringar i befolkningens ålders- och civilståndssammansättning har bl. a. undersökts av experter inom befolkningsutr-edningen. (Se Statistiska un- dersökningar kring befolkningsfrågan, utförda av 1941 års befolkningsutredning, SOU 1945:53). Sålunda anser prof. Quensel (se 3. a. s. 46—48), att ökningen av födelsetalet åren 1933—41 blott var en följd av det ökade antalet nyingångna äktenskap; denna förklaring anser han däremot icke gälla perioden 1942—44, un- der vilken enligt hans åsikt en verklig ökning av det genomsnittliga barnantalet i äktenskapen måste ha ägt rum. 1 avvaktan på resultaten av 1945 års folkräkning anser Quensel emellertid att utvecklingen bör bedömas försiktigt och tillägger, att vad som hänt måhända endast är en koncentration av födelser till en kortare tidsrymd.

Liknande tankegångar uttryckas av prof. Wahlund (a. a. s. 123) och doc. Hyre- nius a. a. s. 144—145). Den senare framhåller bl. a., att de små födelsekullarna från 1920-talet och början av 1930—talet nu successivt inträda i fruktsamhetsåldrarna, vilket medför en stark uttunning av födelsetalets underlag. Sålunda beräknas anta- let kvinnor i åldrarna 20—35 år, som år 1940 uppgick till omkring 800 000, ha ned-

• Sida 167
•  Original

gått till omkr. 610000 år 1960. (Detta innebär, att under i övrigt oförändrade för- hållanden den fruktsamhet, som omkring år 1940 resulterade i 100000 födda, år 1960 endast kan ge 75 000.

2. Civilståndsfördelning

Då det gäller att beräkna tillgången på kvinnlig arbetskraft är kvinnornas civil- ståndsfördelning av ett särskilt intresse, eftersom de gifta kvinnorna icke äro yrkes- verksamma i tillnärmelsevis samma utsträckning som de ogifta. Av de kvinnor, som vid 1940 års folkräkning redovisades som yrkesverksamma, voro sålunda endast 15,5 0/0 gifta och 9,4 0/0 antingen änkor eller frånskilda, medan 75,1 0/0 voro ogifta. (De i ett föregående avsnitt lämnade uppgifterna avsågo hur stor procent av de gifta kvinnorna, som voro yrkesverksamma.)

Giftermålsfrekvensen har ökats starkt under de senaste decennierna. Under år- tiondet 1901/10 ingingos sålunda årligen omkr. 30 000 äktenskap motsvarande 6,0 0/00, årtiondet 1911/20 omkr. 35 000 eller 6,3 0/00, 1921/30 omkr. 40000 eller 6,5 0/00, 1931/40 omkr. 50000 eller 8,2 0/00 och 1941/45 över 60000 eller 9,6 0/00. På grund härav har en förskjutning ägt rum från ogifta till gifta, vilket framgår av följande tablå, som anger antalet ogifta resp. gifta kvinnor i tusental i vissa åldrar åren 1920, 1930, 1940 och 1942. (De förut gifta, d. v. s. änkor och frånskilda, ha icke medtagits i denna sammanställning.)

1920 1930 1940 1942 Åldersår

Ogifta Gitta Ogifta Gifta Ogifta Gifta Ogifta Gifta

15—20 ............... 271 3 271 3 251 5 232 5 20—25 ............... 201 50 221 54 190 75 184 84 25—30 ............... 116 111 132 122 106 160 94 165 30—40 ............... 127 264 139 300 135 371 124 390 40—50 ............... 78 227 81 263 99 308 101 322 50—65 ............... 80 240 88 258 109 304 112 315 15—65 873 895 932 1 000 890 1 223 847 1 281 15—40 715 428 763 479 682 611 634 644

I åldrarna 15—40 år utgjorde de gifta kvinnorna år 1920 3/5 av de ogifta, men år 1942 voro i dessa åldrar de gifta fler än de ogifta. Då sålunda antalet ogifta kvinnor i de yngre årsklasserna decimerats på grund av förskjutningar i såväl ålders- som civilständs-fördelningen, minskas utbudet av kvinnlig arbetskraft, såvida icke de gifta kvinnorna ägna sig åt förvärvsarbete i större utsträckning än hittills.

Då det gäller de gifta kvinnornas arbetskraft är det icke endast totalsiffrorna rö- rande antalet yrkesverksamma, som ha betydelse för arbetsmarknaden. Om ett större antal kvinnor icke alls eller endast und-er en relativt kort period av sitt liv utöva ett yrke .för vilket de ha specialutbildning, kan förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom motsvarande yrkeskategorier förryckas. Särskilt markerat framträder detta förhållande, då det gäller en sådan yrkesgrupp som sjuk— sköterskekåren, inom vilken det redan nu råder brist på utbildad arbetskraft.

För att söka avhjälpa sjuksköterskebristen har man »undan för undan ökat an- talet -e1evplatser vid sjuksköterskeskolorna, så att de numera uppgå till något över 1000. Emellertid har det visat sig, att endast omkr. 30 0/0 av det antal, som år— ligen utbildas, kan disponeras för nyinrättade tjänster. Av de 6 315 sjuksköterskor, som utbildats under den senaste 10-årsperioden, ha nämligen icke mindre än 45 0/0 avgått på grund av giftermål eller ersatt andra, som gift sig, och 25 0/0 ha ersatt dem som pensionerats eller avlidit.

• Sida 168
•  Original

Om en del av dem, som nu lämna sjukvården vid giftermålet, kunde förmås att stanna kvar som deltidsanställda, skulle tydligen sjuksköterskebristen minska och samhällets liksom den enskildes kostnader för utbildningen göras mera räntabla.

E. Sammanfattning

Med de här ovan lämnade statistiska uppgifterna har till en början visats, att barnantalet i äktenskapen varierar efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Det genomsnittliga barnantalet är särskilt lågt i de äktenskap, där hustrun haft hel yr- kesverksamhet under hela äktenskapet och väsentligt högre då hon under hela äk- tenskapet haft endast partiell yrkesverksamhet, d. v. s. deltids- eller korttidsarbete eller annat regelbundet förvärvsarbete av mindre omfattning; i äktenskap av denna kategori är barnantalet icke mycket lägre än i de äktenskap, där hustrun ej alls varit yrkesverksam efter giftermålet.

Vissa faktorer böra föranleda till en viss försiktighet vid bedömningen av dessa uppgifter. Bl. a. har framhållits, att skillnaderna i barnantal mellan yrkesverksam- ma och icke-yrkesverksamma hustrur äro mindre i äktenskap med lång än i sådana med kort varaktighetstid. I viss mån synes det alltså i fråga om familjerna med yrkesverksam hustru vara riktigare att tala om ett uppskjutande av barnafödandet än om barnbegränsning. Framför allt måste det emellertid understrykas, att ett konstaterande av ett siffermässigt samband mellan hög grad av yrkesverksamhet och lågt barnantal icke säger något om orsakssammanhanget.

Det är sålunda icke utan vidare givet, att barnantalet i äktenskap med yrkesverk- sam hustru skulle ha varit större, om hustrun icke haft förvärvsarbete. Även om de på annat ställe i detta betänkande påvisade svårigheterna att förena förvärvsarbete med moderskap i åtskilliga fall kunna antagas medföra benägenhet för barnbegräns- ning, kan det å andra sidan antagas, att just den inkomstökning, som följer av hustruns förvärvsarbete, i åtskilliga fall möjliggör en ökning av familjestorleken. Folkräkningsuppgifterna rörande sambandet mellan inkomst och barnantal ha där- för undersökts. De ge emellertid icke något stöd åt antagandet, att barnantalet sti- ger, då familjeinkomsten ökas. Detta kan delvis bero på att de återgivna siffrorna utgöra medeltal, under vilka stora variationer dölja sig. Bl. a. ger jordbruksbefolk- ningen med sina i regel större barnskaror men små kontantinkomster ett kraftigt utslag i statistiken. Att barnantalet påverkas av ekonomiska faktorer visar en under- sökning av doc. Hyrenius, i vilken det konstateras, att fruktsamheten i familjer, som tillhöra befolkningsgrupper med lågt barnantal, stiger under stigande konjunktu- rer, medan jordbruksbefolkningen icke visar samma konjunkturberoende.

Eftersom en bibehållen yrkesverksamhet skänker ett visst mått av ekonomisk trygghet åt hustrun, icke minst inför risken lav äktenskapets upplösning, ha även vissa uppgifter meddelats angående upplösta äktenskap samt rörande barnantalet i familjer med kvinnlig föreståndare. Siffrorna visa, att över hälften av de kvinnliga familjeföreståndarna äro änkor, och att skilsmässofrekvensen och följaktligen också antalet frånskilda kvinnor befinner sig i kraftigt stigande, samt att antalet familjer med kvinnlig föreståndare sålunda visar en uppåtgående tendens. Vidare visas, att omkring 8 0/0 av alla svenska barn växa upp i sådana familjer, att 60 0/0 av de en- samstående kvinnliga familjeföreståndarna sakna inkomst, och att medianinkomsten bland inkomsttagare i denna kategori understiger 1 400 kronor om året.

Slutligen ha även några uppgifter lämnats angående befolkningens beräknade framtida ålders- och civilståndssammansättning och den därav betingade tillgången på arbetskraft. På grund av den låga nativiteten under 1930-talet minskas de yngre arbetsföra åldrarna, så att exempelvis 25—30-åringarna omkr. år 1960 beräknas utgöra endast 72 0/0 av det antal personer i dessa åldrar, som redovisats vid 1940

• Sida 169
•  Original

års folkräkning. Den kraftigt stegrade glifterm-målsfrekvensen har vidare medfört en ökning av antalet gifta och en minskning av antalet ogifta. Detta är av betydelse då det gäller tillgången på kvinnlig arbetskraft. Av de yrkesverksamma kvinnorna voro enligt 1940 års folkräkning 75,1 [)/0 ogifta men endast 15,5 0/0 gifta och 9,4 0/0 antingen änkor eller frånskilda. Den mindre utbredda yrkesverksamheten bland de gifta kvinnorna i förening med det ökade antalet gifta accentuerar ytter- ligare den redan av de minskade årskullarna betingade knappheten på kvinnlig ar- betskraft.

• Sida 170
•  Original

Bilaga C

PM

angående deltidsarbete inom det privata näringslivet

Av direktörsassistenten i Svenska Arbetsgivare- föreningen Matts Larsson

Förevarande undersökning, som utförts på begäran av 1944 års deltidstjänstut— redning, bygger på en enquéte, verkställd under april och maj 1945 bland industri- företag, grosshandelsföretag, detaljhandelsföretag, försäkringsbolag och banker. Det härvid använda frågeformuläret jämte den formuläret medföljande missivskrivelsen bifogas, se 5. 188 ff.1 Uppgifterna ha insamlats genom medverkan av Svenska Arbets- givareföreningen, Handelns Arbetsgivareorganisation, Försäkringsbolagens Förhand- lingsorganisation och Bankernas Förhandlingsorganisation.

1. Utredningens omfattning Sammanlagt ha 195 företag deltagit i utredningen. Företagens fördelning på olika näringsgrupper framgår av nedanstående tabell:

Antal företag Industri .......................................... 87 Grosshandel ...................................... 21 Detaljhandel m. m ................................. 30 Försäkringsbolag .................................. 38 Banker .......................................... 19

Summa 195

En fullständig förteckning över i utredningen deltagande företag bilägges för del- tidstjänstutredningens interna information.2 Ä bilagan redovisas 90 industriföretag. Tre av dessa deltaga emellertid i utredningen endast för av dem ägda butiker och ha därför vid materialets bearbetning hänförts till detaljhandelsföretagcn.

Industriförctagen utgöra endast drygt 1 0/0 av Svenska Arbetsgivareför- eningens delägare. Räknat efter arbetarantal representera de emellertid ca 25 CI/|) av arbetsgivaref-öreningens verksamhetsområde. Företagen företräda flertalet inom ar- betsgivareföreningen förekommande industrigrenar.

Även handelsföretagen utgöra endast ett litet antal av samtliga de före— tag, som äro organiserade i Handelns Arbetsgivareorganisation. Företagen ge emel- lertid med hänsyn till inriktningen på olika branscher och med hänsyn till den lokala fördelningen en enligt uppgift representativ bild av läget inom handeln.

De i utredningen deltagande försäkringsbolagen omfatta flertalet av de i Försäkringsbolagens Förhandlingsorganisation ingående företagen och samtliga de mera betydande bolagen.

1 I promemorian intagna bilagebeteckningar ha vid tryckningen ersatts med sidhänvisningar. ? Denna förteckning har här uteslutits.

• Sida 171
•  Original

Vad slutligen bankerna angår är representativiteten fullständig, då de redo- visade företagen utgöra samtliga de banker, som äro medlemmar av Bankernas För-

handlingsorganisation. 2. Antal anställda med deltidsarbete

I den missivskrivelse, som åtföljde frågeformuläret, definierades deltidsarbete så- som »dagligt arbete under kortare tid än den eljest gällande normala arbetstiden ävensom annat regelbundet återkommande arbete av sådan beskaffenhet, att inkoms- ten därav kan beräknas på förhand på samma sätt som inkomst av arbete med normal arbetstid. Arbete för personal, som på grund av stor arbetsbelastning till- fälligtvis tjänstgör vid företaget, är sålunda icke att hänföra till deltidsarbete. Per- sonal, som endast utför städningsarbete, skall ej heller medtagas.» Definitionen överensstämmer nära med den definition, som deltidstjänstutredningen använt i sin undersökning rörande förekomsten av deltidstjänst vid de statliga verken.

Gränsdragningen mellan deltidsarbete av här angivet slag och annat korttidsar- bete har i vissa fall berett svårigheter. Särskilt torde i viss utsträckning personal, som på grund av stor arbetsbelastning tillfälligtvis tjänstgör vid företagen, ha med- räknats såsom deltidsanställda. Sålunda har exempelvis butikspersonal, som inkal- lats för att möta den dagliga ökning av arbetsbelastningen, som inträffar vid lunch- tid, räknats såsom deltidsarbetande i utredningens mening, oaktat man möjligen med en strängt formell tillämpning av definitionen ej skulle hänföra dem till denna grupp. Däremot har såsom deltidstjänst icke räknats personal vid bankerna, vilka tjänstgöra å mindre kontor med en expeditionstid om endast en eller ett par tim- mar om dagen eller varannan dag. Flera av de i utredningen deltagande bankerna ha uppgivit att sådana s. k. expeditionskontor finnas, men den vid dessa kontor anställda personalen har icke ansetts böra medtagas i utredningen.

Av de i utredningen deltagande 195 företagen ha 59 företag uppgivit sig ha del- tidsanställd personal. Dessa företag fördela sig på olika näringsgrupper enligt föl- jande:

Antal företag med deltidsanställd personal Industri .......................................... 23 Grosshandel ...................................... 2 Detaljhandel ...................................... 1 8 Försäkringsbolag ................................... 1 3 Banker ............................. . ............. 3

Av i undersökningen deltagande företag redovisas sålunda deltidsanställda vid ca 25 0/0 av industriföretagen, ca 10 0/0 av grosshandelsföretagen, ca 60 % av detalj- handclsföretagen, ca 33 0/0 av försäkringsbolagen och ca 15 0/0 av bankerna.

Antalet vid dessa företag redovisade deltidsanställda ävensom de anställdas för- delning på män och kvinnor framgår av nedanstående tabell.

Industri Handel Förzilgigngs- Banker Summa Män .................... 2 6 5 1 14 Kvinnor ................ 261 366 58 3 688 Summa 263 372 63 4 702

Av de redovisade 688 kvinnliga deltidsanställda voro ej mindre än 615 eller i det närmaste 90 0/0 gifta.

De deltidsanställdas fördelning på olika företag framgår av en härvid fogad sammanställning (s. 191). Anmärkningsvärt är, att endast ett verkstadsföretag sys- selsatte ett större antal deltidsanställda. Inom industrien synas framförallt textil-

• Sida 172
•  Original

och konfektionsföretag (7 st.) och porslinsföretag (2 st.) ha intresserat sig för ifrågavarande anställningsform. _

Sammanfattningsvis kan sägas, att deltidsarbete av någon betydenhet f. n._1cke förekommer vid grosshandelsföretag och banker, att deltidsarbetets utbredning inom industrien och vid försäkringsbolagen är relativt begränsad samt att deltidsarbete i rätt betydande omfattning praktiseras vid detaljhandelsföretagen. Åtskilliga fore- tag inom alla här medtagna näringsgrenar ha emellertid uppgivit, att frugan om deltidsanställning är föremål för prövning inom företagen. Med hänsyn till den rådande bristen på arbetskraft torde man kunna räkna med att företagarna i ökad omfattning äro beredda att utnyttja den arbetskraft, som står till förfogande för deltidsarbete.

3. Deltidsanställdas arbetsuppgifter

Av de vid indus-triföretagen sysselsatta 263 deltidsanställda voro 252 sys- selsatta med kroppsarbete av ett eller annat slag och allenast 11 med kontorsar- bete. Den huvudsakliga arten av de arbetsuppgifter, som anförtrotts de deltidsan- ställda, framgår av förenämnda sammanställning, Vissa företag ha lämnat en något mer detaljerad beskrivning över dessa arbetsuppgifter, varur följande må anföras.

Vid företag nr 26, en större porslinsfabrik, sysselsättas de deltidsanställda med pressning av porslinsdetaljer och montering av elektriskt installationsmateriel.

Vid företag nr 29, likaledes en fabrik för framställning av husgerådsporslin, konst- och prydnadsgods, sanitetsporslin m. m., sysselsättas de deltidsanställda med band- målning 0. d., kopphänkling, putsning, damning, sortering och glattgodsfyllning.

Vid företag nr 37, ett företag för tillverkning av borstar m. m., sysselsättas de deltidsanställda med tillverkning av s. k. lappskivor, ett slags polerskivor för in— dustrien.

Vid företag nr 63, en trikåfabrik, sysselsättas de deltidsanställda med stickning, Spårning, kettling, lagning, sömnad, granskning och inpackning. Flertalet av vid detta företag redovisade deltidsanställda sysselsättas med sistnämnda arbete.

Vid företag nr 65, en textilfabrik, sysselsättas de deltidsanställda med bomulls- spinning, rullning, paketering, tillskärning och maskinsömnad.

Vid företag nr 66, en textilfabrik, sysselsättas de deltidsanställda dels med tvist- ning i väveriet, dels på förbandsavdelningen.

Vid företag nr 67, en textilfabrik, sysselsättas de deltidsanställda med rullning, spolning, kardgarnsspinning, kamgarnsspinning och för-beredning i kamgarnsspin- neriet.

Vid företag nr 72, en konfektionsfabrik, sysselsättas de deltidsanställda med söm- nadsarbete, tillskärning, lagerarbete, modelltillverkning och mönstertillverkning.

Av de industriföretag, som sysselsätta deltidsanställd personal med kontorsarbete, har ett företag, nr 13, en mekanisk verkstad, uppgivit, att en deltidsanställd syssel- sättes på företagets statistikmaskinkontor såsom hålkortsoperatris och en annan med liontrollräkning av inköpsfakturor samt pappersinsättning på företagets förråds- ontor.

Ett annat företag, nr 57, ett bryggeri, uppger, att de hos företaget sysselsatta del- tidsanställda arbeta med dels reklam och trycksaker, dels uträkning och redovis- ning av arbetaravlöningar och dels diverse kontorsarbete.

Av de vid handelsföretag redovisade deltidsanställda voro flertalet eller 358 sysselsatta med försäljningsarbete, medan övriga 14 sysselsattes med kontors— arbete av olika slag.

De deltidsanställda vid fö r s å k ri n vis endast förekommande kontorssysslo terna i sammanställningen.

gsföretag och banker utförde givet— r. Arten av dessa torde framgå av uppgif—

• Sida 173
•  Original

4. Förutsättningar för erhållande av deltidsarbete Vid två företag ha särskilda villkor uppställts för rätten att erhålla deltidsarbete. I båda fallen avser deltidsarbetet endast kvinnlig personal. Vid ett stort verkstads- företag (nr 25) föreskrives sålunda, att den deltidsanställda arbeterskan skall a) ha barn under 8 år samt b) vara bosatt inom ca 3 km avstånd från fabriken. Vid ett försäkringsbolag (nr 146) stadgas, att »kvinnligt kontorsbiträde, som ingått äkten- skap och som varit anställd såsom ordinarie under minst 3 år, må efter bolagets prövning kunna erhålla partiell anställning».

5. Arbetstidens längd och förläggning Arbetstidens längd och förläggning vid deltidsarbete framgår av en sammanställ— ning av uppgifterna därom på s. 192 ff. Arbetstidens längd växlar. som av sammanställningen framgår, i mycket betydande grad vid olika företag och även vid ett och samma företag i fråga om olika deltidsanställda. Ett exempel på sistnämnda förhållande redovisas i en tablå (ä 5. ), som återger arbetstidens längd för olika deltidsanställda arbeterskor vid en textilfabrik (nr 63). Lägsta och högsta antal timmar per vecka utgjorde vid in- dustriföretagen 17 resp. 45, vid handelsföretagen 10 resp. 41, vid försäkringsföre- tagen 11 resp. 30 och vid bankerna 20 resp. 24 timmar. Den genomsnittliga arbets- tiden per vecka utgjorde vid

industriföretagen ....................... ca 29 timmar handelsföretagen ....................... » 20 1/2 » försäkringstöretagen .................... » 22 » bankerna ............................. » 21 1/2 »

Deltidsanställd personal med en arbetstid per vecka uppgående till 40 a 45 tim- mar befinner sig uppenbarligen på gränsområdet mellan heltids- och deltidsan- ställda. Även om en anställning av sådant slag formellt måste betraktas som en deltidsanställning, då den pågår under kortare tid än den eljest gällande normala arbetstiden, har den ur utredningens synpunkter ett mindre intresse; den möjlighet till kombiation av förvärvs- och hemarbete (studier etc.), som eljest karakteriserar deltidsarbetet, föreligger icke här.

Sammanställningen ä 5. ger en provkarta på de olika sätt för arbets- tidens fö rläggning, som företagen praktisera. Vanligast synes vara, att del- tidsarbetet försiggår visst antal timmar varje dag i veckan. Full arbetstid vissa dagar i veckan förekommer även i stor utsträckning liksom kombinationer av dessa båda system (visst antal timmar vissa dagar i veckan; full tid vissa dagar, deltid övriga dagar i veckan etc.).

Inom detaljhandeln, där deltidsarbetet i stor utsträckning tillgripits för att möta den regelbundet återkommande belastningen av försäljningsapparaten vissa dagar i veckan eller vissa timmar under dagen, är det vanligt att deltidsanställd personal ryitäker in exempelvis endast fredagar och lördagar eller kl. 12—14 dagligen (lunch- ti .

Vid ett försäkringsbolag (nr 146) har deltidsarbetet organiserats som heldags- tjänst under som regel minst 6 månader per kalenderår. Härom stadgas i bolagets reglemente:

»Tjänstgöringstid. Tjänstgöringen omfattar heldagstjänst under minst 6 månader per kalenderår och förlägges till tid på året, som bolaget bestämmer, varvid dock hänsyn i största möjliga mån tages till sakligt motiverade önskemål från den an- ställdas sida. Utan den anställdas medgivande må dock tjänstgöringen icke utsträc- kas att omfatta mer än sammanlagt 9 månader per kalenderår. Vid barnsbörd må förskjutning kunna äga rum, så att tjänstgöringen blir minst 12 månader under en 2—årsperiod för att bereda den anställda längre än 6 månaders sammanhängande ledighet.

• Sida 174
•  Original

Där det ur arbetssynpunkt är fördelaktigt, må verkst. direktören kunna medgiva att en del av heltidstjänsten utbytes mot dubbelt så lång halvtidstjänst (4 tim- mar pr arbetsdag).»

Vid åtskilliga företag pågår deltidsarbetet i skift på sådant sätt, att två deltids- anställda regelbundet växla med varandra så att de tillsammans äro i arbete under tid motsvarande en heltidsanställd arbetstagare. Skiften kunna vara förlagda an- tingen och vanligast — så, att första skiftet utföres på förmiddagen och andra skiftet på eftermiddagen eller så att första skiftet utföres såsom heldagstjänst, exempelvis måndag—onsdag och andra skiftet på motsvarande sätt torsdag—lördag. Såsom exempel på det förstnämnda systemet återgives här de vid företag nr 25 fastställda reglerna för arbetstiderna vid deltidsarbete:

»2. Arbetstid :

H ögkroppen ] :a skiftet Alla dagar utom lördag 7' 1 5—12' 1 0 Lördagar 7' 1 5—12' 5 5 2:a skiftet 13'00—16'45 Lördagar Fritt Ldgkroppen 1 :a ski/tet Alla dagar utom lördag 7' 0 0 — 1 1' 2 5 Lördagar 7'00—12'40 2:a ski/tet 12'15—16'30 Lördagar Fritt

Frukost: Alla dagar 900—910.

3. Den, som arbetar l:a skiftet har permission under 2:a skiftet, och likaledes har den, som arbetar 2:a skiftet, permission under l:a skiftet.

4. Lön utgår enligt avtal. Övriga förmåner, såsom sjukvård m. m., utgå oav- kortade. Ålderdomsunderstöd utgår icke.

5. Verkstadsledningen avgör, var halvtidstjänstgöring kan få förekomma och vilka personer, som lämpa sig att skifta med varandra.

6. I händelse av sjukdom för den, som arbetar på ena halvdagsskiftet, förbinder sig den andra arbetaren att arbeta full tid.

7. Skiftarbetare av detta slag få dela klädskåp med varandra två och två.

8. Skiftarbetares barn få icke vistas på barnkrubba mer tid än vad som svarar mot arbetstiden.

9. Förlängning av arbetstiden kan komma i fråga i samma utsträckning som för ordinarie arbetare. 10. Avlöning utbetalas för l:a skiftet av intressekontoret fr. o. rn. kl. 16 fredagar och för 2:a skiftet på resp. verkstadsavdelningar i vanlig ordning.» Skiftbyte äger vid skiftgång av här ifrågavarande slag vanligen rum veckovis eller ock efter överenskommelse mellan de i skiftgången deltagande deltidsanställda. Slutligen skall här nämnas, att vid ett företag (nr 131) tiden förlagts i enlighet med ett schema, avpassat efter studieplan vid Handelshögskolan i Stockholm, som den anställde samtidigt genomgår.

6. Anställningsvillkor

Vad först angår lönen till deltidsanställd personal utgår denna i regel i pro- portion till arbetstiden med utgångspunkt från den lön, som tillämpas för heltids- anställda med motsvarande eller liknande arbetsuppgifter. I fråga om deltidsan- ställda med manuella arbetsuppgifter utgår regelmässigt lönen enligt vid företagen gällande kollektivavtal för det antal timmar, som deltidsarbetet omfattar.

• Sida 175
•  Original

I fråga om deltidsanställda i tjänstemannaställnzing, för vilka kollektiva löneavtal icke gälla, bestämmes lönen efter individuell överenskommelse mellan arbetsgivaren och den deltidsanställde. Som norm torde härvid vanligen tillämpas den eljest vid företaget gängse lönen för heltidsanställd arbetskraft. Som regel utgår lönen såsom en avkortad månadslön. I vissa fall, där fråga är om deltidsanställda med relativt kort arbetstid, utgår emellertid lönen per timme eller per dag. Exempel härpå kan särskilt arr-föras från försäkringsbolagen.

Ett särskilt system för lönesättningen för deltidsanställda, innebärande en sprid- ning av arbetsinkomsten över hela året och följaktligen medförande rätt till viss er- sättning även under tid, då vederbörande icke tjänstgör, tillämpas vid det försäk- ringsbolag (nr 146), ur vars reglemente utdrag återgivits ovan. I reglementet stad— gas härom följande:

»Löneförmåner. Den anställda uppbär månadsvis i efterskott ersättning i form av lön under tjänstgöringstiden och särskild ersättning under den tid, då vederbörande icke tjänstgör. Denna särskilda ersättning, som bl. a. inkluderar semesterersättning för 6 månaders tjänstgöring, sättes = 30 0/0 av månadslönen vid övergång till par- tiell tjänstgöring. Lönen under tjänstgöringstiden sättes = 70 0/0 av samma må- nadslön. Båda beloppen avrundas till närmast högre 5-tal kronor. Med månadslön vid övergången till partiell tjänstgöring förstås sammanlagda beloppet av grundlön och .tjänstgöringspengar, varjämte ev. personligt arvode i viss utsträckning kan medräknas (däremot medräknas ej ev. särskilt arvode och dyrtidstillägg). Under tjänstgöringstiden utgår följaktligen inga andra tjänstgöringspengar än de, som in— kluderas i den högre ersättningen (lönen). Dyrtidstillägg utgår i vanlig ordning på såväl det högre som det lägre ersättningsbeloppet. Lönen må på förslag av verkst. direktören kunna höjas, dock högst till 70 0/0 av maximilönen i 4:e löneklassen för kontorsbiträden, som vid övergången tillhörde 3:e eller 4:e löneklassen, och till 70 0/6 av maximilönen i 2:a löneklassen för övriga.

Om halvtidstjänst under någon tid medgives, utgår lön under denna tid med me- deltalet av lönen och den särskilda ersättningen.»

Införande av deltidsarbete medför som regel ökade administrationskostnader för arbetsgivaren och ett sämre utnyttjande av maskiner, verktyg och lokalutrymme (varom mer nedan under 7.). Man kunde förvänta att hänsyn härtill skulle tagas vid lönesättningen. Så synes emellertid icke ske, i vart fall icke beträffande deltids— anställda med kroppsarbete. Huru härmed förhåller sig beträffande deltidsanställda tjänstemän är svårare att säga. Mot arbetsgivarens intresse att erhålla kompensa- tion för ökade kostnader står den deltidsanställdes intresse att under den kortare arbetstiden erhålla ett — ur sociala, skatte- och andra synpunkter — rimligt bi- drag till sin försörjning. Från olika företag har uppgivits, att arbetssökande till deltidstjänster gjort anspråk på löner, som uppgått till eller i vart fall närmat sig lönen för heltidsanställd arbetskraft. Med hänsyn till den rådande knappheten på arbetskraft torde man ha rätt förmoda, att lönen till deltidsanställda tjänstemän snarare över- ån understiger den lön, som skulle utgå, därest lönen sattes i direkt proportion till den avkortade arbetstiden.

Beträffande andra förmåner än lönen tillämpas i fråga om deltids- anställda kroppsarbetare regelmässigt kollektivavtalens allmänna bestämmelser. Ingå i avtalen regler om uppsägningstid och sjukvårdsförmåner, tillämpas dessa även på deltidsanställda. Detsamma gäller exempelvis sådana särskilda ersättningar, som enligt vissa avtal utgå vid avbrott i driften, som icke kan läggas arbetaren till last. Det säger sig självt att de deltidsanställda arbetarna äro underkastade de ordnings— föreskrifter, som enligt avtal eller eljest gälla för arbetsplatsen.

Kollektivavtalen innehålla icke bestämmelser om pension eller äldersunderstöd. Åtskilliga företag utgiv-a ändock sådant understöd efter prövning i det enskilda fallet till arbetare, som uppnått pensionsåldern och varit i företagets tjänst under en längre följd av år. Vid andra företag äro arbetarna anslutna till särskilda pensions-

• Sida 176
•  Original

kassor eller till Pensionsstyrelsens frivilliga pensionsförsäkring. Åldersunderstöd av detta slag utgå som regel icke till deltidsanställd personal.

Beträffande deltidsanställda på kontor och i butiker äro förhållandena mer väx- lande. De i utredningen deltagande industriföretagen ha uppgivit, att de deltidsan- ställda i fråga om allmänna anställningsvillkor åtnjuta samma förmåner som hel- tidsanställd personal, dock att de som regel icke erhålla pension från företaget eller anslutas till S.P.P. eller annan försäkringsinrättning. Inom handeln synes det van- ligast, att inga som helst förmåner utöver lönen utgå till deltidsanställda. I några fall, avseende deltidsanställda med relativt lång arbetstid, erhålla de deltidsanställda även inom handeln samma förmåner, som heltidsanställda, dock ej pension.

Vid försäkringsbolagen praktiseras båda de ovan angivna systemen i ungefär lika omfattning. Vid företag, där inga förmåner förekomma utöver lön, bruka dock de deltidsanställda erhålla fri lunch, därest sådan utgivcs till övriga anställda. Vid övergång från heltids- till deltidsanställning förekommer, att den anställde fått be- hålla tidigare anställningsförmåner, dock ej pension. Vid företag nr 146 gälla följan— de bestämmelser:

»Uppsägningstid. En ömsesidig uppsägningstid av 3 månader tillämpas. Sker uppsägning från den anställdas sida, må bolaget kunna påfordra tjänstgöring under uppsägningstiden oberoende av förestående bestämmelser om tjänstgöringstidens be- gränsning.

Semester. Den särskilda ersättningen under den tid, då den anställda icke tjänst- gör, inkluderar såsom ovan nämnts jämväl semesterersättning för 6 månaders tjänst- göring pr år. Omfattar tjänstgöringen mer än 6 månader pr kalenderår, utgår se- mester (eller semesterersättning) räknat efter 2 dagar för varje överskjutande hel tjänstgöringsmånad.

Lunch. Under tjänstgöringstiden (även vid partiell tjänstgöring) tillhandahåller bolaget den anställda lunch på samma sätt och på samma villkor som gälla för heltidsanställd personal.

Övriga förmåner.

1. Vid sjukdom utgår den särskilda ersättningen under första sjukmånaden. För längre sjukdom är den anställda skyldig vara sjukförsäkrad (med en månads ka- rens) till ett belopp, motsvarande den särskilda ersättningen. Bolaget bidrager med halva premien. Inträffar sjukdomen under den planerade tjänstgöringstiden och är det fråga om en sjukdomstid understigande en månad. göres sådan omläggning av tjänstgöringstider (eventuellt med förskjutning in på nästa kalenderår), att den kommer att omfatta minst 6 månader per år räknat.

2. Den anställda är skyldig vara livförsäkrad .för 500 kr efter tabell D 60. Bola- get bidrager med halva premien.

3. Vid övergången till partiell tjänstgöring erhålles ett premiefritt pensionsbrev för den ordinarie tjänstgöringen. Den partiella tjänstgöringen medför icke någon rätt till pension. Den anställda må dock till en premie, som beräknas utan omkost- nadsbelastning, tillförsäkra sig ökad pension (tilläggspension) att utgå efter uppnådd pensionsålder _ 60 år. Under förutsättning att den anställda tillförsäkrar sig dy- lik tilläggspens'ion under första året efter övergången till partiell tjänstgör-ing, läm- nar bolaget, sedan den partiella anställningen varat 5 år, bidrag för tiden därefter till kostnaderna för denna tilläggspension med högst 25 0/0 av premien intill ett (medräknat det premiefria pensionsbrevet från den ordinarie tjänstgöringen) sam- manlagt årligt pensionsbelopp av 1 800 kronor.

4. Bolagets sammanlagda årliga bidrag enligt punkterna 1—3 här ovan må icke överstiga 5 0/0 av den anställdas årsinkomst (exkl. dyrtidstillägg).» Vid bankerna utgår i ett fall samma förmåner som till heltidsanställda (nr 191), i ett fall fri lunch och 1 månads uppsägningstid men i övrigt inga förmåner (nr 188) och i ett fall slutligen endast lön (nr 177). Beträffande semester må här erinras om att deltidsanställda på samma sätt

• Sida 177
•  Original

som övriga arbetstagare falla under semesterlagen och följaktligen äro berättigade till semester och sem-esterersättning enligt lagen, därest i denna angivna kvalifika- tionsvillkor blivit uppfyllda. Enligt 1938 års semesterlag kräves sålunda minst 180 dagars anställning för rätt till semester. Sådan rätt föreligger endast för kalender- månad, under vilken arbetstagaren utfört arbete å minst sexton dagar. Semesterlagen uppställer däremot icke något krav beträffande omfattningen av det arbete, som utföres under dagen. En deltidsanställd arbetstagare, som viss dag anlitas för utfö- rande av arbete, har följaktligen rätt att räkna sig till godo dylik dag .för kvalifi- cering till semester, hur litet antal timmar han än är i arbete under dagen. Har den deltidsanställde jämväl annat förvärvsarbete och kan deltidsanställningen betraktas såsom bisyssla, berättigar den dock icke till semester. »— Enligt den nya semester- lag, som träder i kraft fr. o. m. den 1 januari 1946, bortfaller kravet på 180 dagars anställning, varjämte jämväl bisyssla berättigar till semester.

7. Erfarenheter från deltidsarbetet

I det utsända frågeformuläret ombads företagen angiva, vilka fördelar och nack- delar deltidsarbetet visat sig medföra. Åtskilliga företag ha anfört, att deltidsarbetet hittills förekommit 'i så begränsad omfattning, att några säkra omdömen icke kunna fällas. Till dessa företag höra exempelvis företagen nzris 25 och 146. Av de industri- företag, som besvarat denna punkt, ha 6 uppgivit, att deltidsarbetet medfört endast fördelar eller i vart fall inga påvisbara nackdelar, 2 att deltidsarbetet medfört en- dast nackdelar, medan 7 avgivit mer nyanserade svar, innefattande en avvägning av fördelar och nackdelar. Av handelsföretagens svar avse 7_endast fördelar, 3 endast nackdelar och 2 bådadera, av försäkringsbolagens 3 enbart fördelar, 1 enbart nack- delar och 6 bådadera, medan slutligen samtliga tre banker, som redovisat deltids- anställda, förklarat sig enbart ha goda erfarenheter av denna anställningsform.

Vad först angår de fördelar, som deltidsarbetet medfört, kunna företagens uppgifter härom samman-fattas på följande sätt:

a) Deltidsarbetet möjliggör en i förhållande till arbetsvolymen riktig avvägning av personalstyrkan. Denna synpunkt har särskilt framhållits från företag med va- rierande arbetsbelastning, främst detaljhandelsföretagen. Den högsta besöksfrekven- sen i butikerna inträffar dels under gängse lunchtider, vanligen kl. 12——14, dels under vissa veckodagar, nämligen fredagar och lördagar på grund av att avl-öningsdagen inom flertalet fack är förlagd till fredagen och husmödrarnas inköp därför kon- centreras till nämnda dagar. Genom insättande av deltidsanställda kunna företagen möta dessa .toppbelastningar.

b) Deltidsarbetet gör det möjligt för företagen att utnyttja arbetskraft, som eljest icke står till arbetsmarknadens förfogande. Den rådande bristen på arbetskraft gör denna synpunkt särskilt aktuell. »Deltidsarbetet har givit oss möjlighet att vid brist på arbetskraft anställa en del äldre vana arbeterskor, som vi eljest ej skulle kunnat räkna med.»

c) I den mån heltidsanställd personal övergår till deltidsanställning, erhålla före— tagen fortsatt nytta av den utbildning och erfarenhet, som den anställde vunnit i företagets tjänst.

(1) De deltidsanställda representera en reserv, som vid behov kan rycka in vid frånvaro på grund av sjukdom, olycksfall, semester 6. d. bland den heltidsanställda personalen.

e) Deltidsarbetet kan i vissa fall medföra högre arbetsintensitet än heltidsarbete. Detta har uppgivits vara fallet i fråga om dels arbeten av mycket enformigt slag, exempelvis kvittoskrivning, dels arbeten, som ställa särskilt stora krav på arbets- tagarens uppmärksamhet, exempelvis utskrivning från diktafon. »Vi ha gjort den erfarenheten, att en deltidsanställd arbetar mycket effektivt. En gift halvdagsan- ställd dam — det är oftast sådana det är fråga om —— har som regel nått en större 12—468529.

• Sida 178
•  Original

mognad och har större ansvarskänsla än genomsnittet av yngre kvinnliga tjänste- män. För en arbetsuppgift, som icke nått det omfånget, att den kräver en heltidsan- ställd, kan det därför många gånger vara lyckligt att kunne deltidsanställa exem- pelvis en gift dam.» (nr 157.)

Den verkställda utredningen har naturligen icke avsett att redovisa de fördelar, som deltidsarbetet kan medföra ur de anställdas synpunkt. Ett företag (nr 159) har emellertid berört även denna fråga. Ur företagets svar härom må följande citeras:

»Fördelar:

1. Möjlighet att sköta hemmet i större utsträckning. Hemhjälp erforderlig i mindre utsträckning.

2. Möjlighet att bibehålla kontakten med yrkeslivet och vidmakthålla yrkesskick- ligheten.

3. Större chans att få en heltidstjänst, om dödsfall, skilsmässa eller sjukdom i fa- miljen skulle nödvändiggöra detta.

4. Kamratumgänget tillfredsställes genom att ha en egen inkomst.

5. Kostnader och tid, som lagts ned på utbildning av enskilda och det allmänna tillvaratas till nytta för samhället, vilket är av särskilt värde, då de produktiva ål- desgruppema minskas.» Vad härefter beträffar nackdelarna med deltidsarbete, sådant detta hittills tillämpats, kunna företagens uppgifter i sammandrag återgivas enligt följande. 21) I den mån deltidsarbetet innebär en utökning av personalen (vilket är fallet exempelvis när två deltidsanställda arbeta i skift) medför det ett ökat administra— tivt arbete. Sådana arbetsuppgifter som löneutbetalning, personalstat-istik, semester- fördelning, övervakning och personalinstruktion m. m. komma att fördubblas.

b) Deltidsarbetet medför ett oekonomiskt utnyttjande av arbetsmaskiner och ar- betSpIatser. Främst är detta .fallet, när skif-tgång icke förekommer, men även vid skiftgång medför deltidsarbetet ett oregelbundet tillverkningsförlopp. Inom indu- strier med »flytande» tillverkning är denna olägenhet särskilt kännbar. »Deltidsar- betet försvårar en rationell planering av maskinerna och fördelning av arbetskraf- ten samt åstadkommer oro på arbetsplatsen genom att folk kommer och går på olika tider.» (nr 65). Vid början och slutet av varje arbetsperiod går alltid en del tid förlorad. Dylika förluster öka vid deltidsarbetet. Den relativt ringa utbredningen av deltidsarbete för kroppsarbetare inom industrien torde främst bero på de i denna punkt angivna driftsorganisatoriska olägenheterna.

c) Deltidsarbete medför, att den deltidsanställde ej finnes tillgänglig under hela arbetstiden vid förfrågningar rörande arbetet etc, Många kontorsarbeten äro av så- dant slag, att den som sköter arbetet på eftermiddagen måste veta, vad som före— kommit på förmiddagen, och den som arbetar på förmiddagen måste veta, vad som förekommit föregående eftermiddag. Inom detaljhandeln har framhållits olä— genheten av att kunder vid nya besök icke kunna räkna med att bli expedierade av samma försäljare som tidigare.

(1) De deltidsanställda uppges icke ha samma intresse för arbetet som heltidsan- ställda, något som bl. a. visat sig i viss oregelbundenhet beträffande tjänstgöringen, särskilt under dagar, då hemarbetet normalt tager större tid i anspråk än eljest, exempelvis lördagar. Beträffande maskinarbeten kan i detta sammanhang nämnas, att en arbetare gärna betraktar en maskin som sin egen. Om en annan arbetare också skall sköta den, kan känslan av ansvar för maskinen gå förlorad och värden av maskinen eftersättas.

Åtskilliga företag ha utan närmare motivering angivit, att de betrakta deltidsar- betet som en nödfallsutväg, som tillgripits uteslutande på grund av de aktuella svårigheterna att anskaffa (kvinnlig) arbetskraft.

• Sida 179
•  Original

8. Möjligheter till ökad tillämpning av deltidsarbete inom det privata näringslivet Utredningen har hittills sysslat med deltidsarbetets nuvarande omfattning och organisation och de erfarenheter, som företagen hittills vunnit av denna anställ— ningsform. I föreliggande avsnitt skall på grundval av företagens svar å frågorna 8) och 9) i frågeformuläret en Översikt ges rörande de möjligheter till ökad tillämp- ning av deltidsarbete, som kunna tänkas föreligga inom de näringsgrenar, som ut- redningen avser. Det är då anmärkningsvärt att konstatera, att av samtliga i utredningen delta- gande företag endast två, nämligen ett försäkringsbolag (nr 163) och en bank (nr 191) jakande besvarat frågan, huruvida arbetsuppgifter funnes, som lämpligare skulle kunna utföras av deltidsanställd än heltidsanställd personal. Försäkringsbola- get uppgiver, att »en del arbeten såsom skrivning efter diktafonapparat torde vara lämpligare att utföra på deltids- än på heltidstjänst. Arbetet är så påfrestande, att två personer med deltidstjänst, som tillsammans tjänstgöra lika många timmar som en med heltidstjänst, kunna beräknas uppnå större arbetsresultat». Bankföretaget anför, att »maskinbokföring och annat mekaniskt arbete av fysiskt och psykiskt tröttande natur bör i många fall snabbare kunna utföras av personal med deltids- tjänst. Sådan personal kan även med fördel användas för att eliminera de toppar av *arbetsbelastningven, som uppstå dagligen samt vid mänadsskiften och andra re- gelbundet återkommande tider.» Dessa två uttalanden berättiga icke till några gene- rell-a slutsatser. Det har redan tidigare noterats, att vissa arbetsuppgifter av särskilt tröttande slag ansetts kunna utföras på ett effektivare sätt av deltids- än heltidsan- ställd personal. Klart är även, att det för företag med varierande arbetsbelastning kan vara en stor fördel att slippa hålla en heltidsanställd reserv för topparna. Huru- vida arbeten av ifrågavarande slag lämpligare utföras av deltids- än heltidsanställda får naturligen avgöras med hänsyn även till de nackdelar, som deltidsarbetet kan medföra. Tydligen har övervägande antalet företag, som deltagit i utredningen, vid denna avvägning funnit nackdelarna så betydande, att de icke ansett sig kunna föredraga deltidsarbete framför heltidsarbete. Den andra fråga, som företagen i detta sammanhang hade att besvara, gällde, huruvida arbetsuppgifter funnes —— utöver de hittills prövade —— som på ett till- fredsställande sätt skulle kunna utföras av deltidsanställd personal, även om detta icke innebure någon direkt fördel för företaget. Ett betydande antal företag, nämli- gen 41 industriföretag, 4 handelsföretag, 18 försäkringsbolag och 8 banker ha he- svarat denna fråga jakande. Med hänsyn till det intresse, som svaren bedömts äga, återges de nedan in extenso.

Företag nr 3. Visst rutinarbete på kontor.

4. Visst rutinarbete på kontor. Därjämte möjligt att vissa arbeten i kallvalsverk och som traversförare på andra avdelningar skulle kunna utföras såsom del- tidsarbete, om två personer tjänstgjort var sin hälft av samma skift. Förutsätt- ningen härför är, att inbördes överenskommelse träffas mellan de anställda om tjänstgöringstid etc.

6. Möjligt att en del personal, exempelvis bland arbetarna grovarbetarna och bland tjänstemännen korrespondenter och andra, skulle kunna på ett tillfreds- ställande sätt utföra arbete, även om de voro deltidsanställda.

7. På våra kontor finnas arbeten, som på ett tillfredsställande sätt skulle kunna utföras av deltidsanställd personal. Vad driftspersonalen beträffar finge där- emot en sådan lösning anses som en nödfallsutväg.

9. Ett stort antal arbeten skulle givetvis kunna skötas av deltidsanställd personal, men det är som regel svårt att hos oss finna lämpliga arbeten för kvinnor och

Industriföretag

• Sida 180
•  Original

nr

12.

13.

16.

18.

20.

24.

25.

26.

29. Företag personer med nedsatt arbetsförmåga. I den mekaniska verkstaden ha vi dock de senare åren utan nackdelar kunnat sysselsätta kvinnor, vilkas arbetsuppgif- ter torde kunnat skötas av deltidsanställda. I driften finnas inga sådana arbetsuppgifter. På kontoren skulle det icke kunna vara alldeles otänkbart, dock skulle det i så fall röra sig om deltids- anställning under vissa perioder, t. ex. varje torsdag och .fredag för avlönings- uträkning eller en vecka i varje månad för sammanställning av uppgifter till månadsbokslut etc. En förutsättning för att deltidsanställd personal skall kunna användas är att det förekommer sådant arbete som utan olägenhet kan läggas på hög för längre eller kortare tid. Sådant arbete finns naturligtvis i viss utsträckning, men avdelningarna äro givetvis "intresserade av att arbetet löper fram så kon- tinuerligt som möjligt och av denna anledning har någon efterfrågan på del— tidsanställd personal aldrig förekommit från avdelnings- och sektionschcfer- nas sida. Det är alltså hos oss icke lämpligt eller möjligt att ordna deltids- arbetei sådan utsträckning, att det får någon betydelse i vår tillverkning. Där- emot torde i rvår tillverkning lindning av små motorer i viss utsträckning kunna utföras som hemarbete. Vissa lättare hopsättnings- och besiktningsarbeten. Ett 30-tal deltidsanställda kvinnor torde kunna användas för sådana uppgifter. För kontorsarbete kan deltidsarbete i undantagsfall användas. Dock äro olägenheterna härvid så stora, att det endast i nödfall kommer att tillgripas. Eventuellt skulle deltidsanställda hålkortsoperatriser kunna användas för stans- ningsarbete, ett rutinarbete, som, för att bli effektivt, endast kan fullgöras kor— tare tid per dag. Vidare skulle kvinnliga kopister kunna deltidsanställas för tjänst på ritkontoren för kopiering av ritningar från papper till väv. Åtskilliga sådana arbeten finnas. Möjligen i ett fåtal speciella fall. Inom vår kontorsorganisation torde åtskilliga arbetsuppgifter utan olägenhet kunna anförtros åt deltidsanställd personal. Vi ha också under övervägande »att för hos oss anställd personal, som nu åtnjuter tjänstledighet på grund av havandeskap bereda sådant arbete. Beträffande kollektivavtalsanställda arbe- tare föreligga vissa svårigheter för anordnandet av deltidsarbete. Otänkbart är emellertid icke, att beträffande vissa maskiner, som betjänas av enstaka arbetare och beträffande arbetsuppgifter, som äro oberoende av maskiner, uppdela 8-tin1marsskiftet i exempelvis två 4-timmarsskift. Framhållas bör emel- lertid, att detta medför ökat besvär med instruktion av arbetare och ökade kostnader av redovisning och avlöningsuträkning. Visst rutinarbete på kontor torde kunna utföras av deltidsanställda, varvid det dock i flertalet .fall blir nödvändigt att de deltidsanställda arbeta i lag om två, så att de båda lagmedlemmarna tillsammans arbeta normal kon- torstid.

I mycket begränsad omfattning.

I vår industri ha vi åtskilliga arbetsuppgifter, som vi anse på ett tillfredsstäl- lande sätt skulle kunna utföras av deltidsanställd personal. Deltidsarbete med- för lätt krav på större arbetslokaler och högre kostnader. Vi ämna emellertid, om tillgången på deltidsarbetare blir bättre, söka införa skiftarbete med korta skift för dylik anställning, då ju härigenom vissa svårigheter till en viss grad kunna elimineras. Där erforderligt utrymme finnes och fråga ej är om lagarbete, kan deltids- anställda utnyttjas. Om de deltidsanställda kunna skifta inbördes, så att en arbetar förmiddagar och en annan eftermiddagar, torde de kunna sysselsättas inom alla slag av arbeten.

• Sida 181
•  Original

37. 42.

45. 49. 50.

52. 53.

54.

55.

57.

60.

61. 62. 30. 32.

Slipning av glas. _ _- För sortering av ytstav i vår lamellgolvfabrik skulle ett antal deltldsanstallda kvinnor kunna användas. Möjligen skulle vi kunna tänka oss deltidsanställ- ning även av viss del av vår kvinnliga stenografpersonal på huvudkontoret. Åtskilliga sådana arbeten finnas.

För sortering och säcktillverkning skulle deltidsanställd personal kunna an- vändas under förutsättning att vi disponerade så stora arbetslokaler, att varje anställd kunde beredas egen arbetsplats. Möjligen vissa sorteringsarbeten och liknande. Ett fåtal deltidsanställda skulle kunna sysselsättas inom vårt bokbinderi. Enklare rutinarbete inom bokbinderiavdelningen skulle kunna utföras medelst deltidsanställda. Därjämte torde det icke vara alldeles otänkbart, att vissa kontorsarbeten skulle kunna fullgöras med sådan arbetskraft. Telefonväxel och vakttjänst kan skötas med deltidsanställda. En hel del arbetsuppgifter under förutsättning att man kan indela den ordi- narie arbetstiden i skift, så att man icke genom deltidsarbetet förlorar ett dyrbart lokalutrymme. De flesta kontorsarbeten, exempelvis fakturering, reskontrabokföring, arkiv- arbete, telefonväxeltjänst etc. Vid ackordsarbete skulle en arbeterska kunna utföra halvdagsarbete och en annan det arbete, som skall utföras under återstående timmar under dagen, varvid byte skulle kunna ske exempelvis i samband med middagsrasten. För- utsättning är dock, att båda arbeterskorna äro lika upptränade i arbetet. Ett dylikt arrangemang bör dock icke ordnas annat än där särskilda skäl föreligga, då anordningen utan tvivel kommer att förorsaka besvär och kostnader för övervakning av arbetet, avlöningarnas uträkning m. m. Bibliotekstjänst samt visst statistik- och laboratoriearbete, som erfordrar kva-li- wficerad personal, ävensom vissa kontorsarbeten och telefonväxeltjänst. Deltidsarbete kan i stor utsträckning ordnas både för arbetare och tjänstemän, speciellt för kvinnlig personal. Allt icke-maskinellt arbete, såsom tyglagning, plysning, sortering o. d. Möjligheten att använda deltidsanställd personal kan teoretiskt tänkas före- Ligga, om man vid en viss maskin kan ordna med två deltidsanställda arbetare, 'som skifta med varandra, så att under hela maskinens gångtid personal finnes tillgänglig för maskinens övervakande. Det ligger emellertid i deltidsarbetets natur, att man icke kan påräkna att dylik arbetskraft så regelbundet infinner sig, att så oeftergivliga villkor uppfyllas. Bl. a. bör påpekas, att arbetskraft (lv här ifrågavarande slag icke står till disposition på lördagar, då just denna dag arbetet i hemmet tar tiden i anspråk mer än vanligt.

Konsekvensen härav blir, att man ick-e kan gå in för att ställa arbetstillfällen till deltidsanställdas förfogande i nämnvärd utsträckning. Man måste nämligen inskränka sig till sådana fall, där dels arbetsprocessens förlopp icke principiellt är maskinstyrt utan beroende av arbetarens egen arbetstakt, dels ett tillfälligt anhopande av material icke medför allvarligare olägenheter. Man kan till sådana arbetsuppgifter räkna dels vissa maskinarbeten, såsom exempelvis rull- ning och spolning, dels vissa utpräglat manuella arbeten, såsom exempelvis syning (granskning) av vävnader, tyglagning o. d, Förhållandena kompliceras ytterligare om, såsom fallet är vid vårt företag, den kvinnliga arbetskraften till allra största delen är sysselsatt i skiftarbete. Svårigheterna att under dessa förhållanden passa in deltidsarbete på lämpligt sätt ligga i öppen dag.

Sammanfattningsvis vilja vi sålunda som vår åsikt framhålla, att trots de fördelar som deltidsarbetet möjligen kan medföra ur social och ekonomisk synpunkt, så äro möjligheterna för dess tillämpning, åtminstone inom meka-

• Sida 182
•  Original

nr

63.

64.

65.

66. 67.

70. 73.

78. 83.

89.

93.

107. 121.

136.

139. 140. 141. 142. Företag

niserade industrigrenar, som bomullsindustrien, mycket starkt begränsade, hu- vudsakligen av rent driftsorganisatoriska skäl. I normala fall finnas inga sådana arbetsuppgifter. Vid brist på arbetskraft kan deltidsanställning tillämpas enligt principen nöden har ingen lag. Möjligen torde det filmas enstaka rutinmässiga arbeten i fabriken, som even- tuellt skulle kunna skötas av deltidsanställda. På kontor och lager, där be- lastningen ofta är stor på eftermiddagarna men mycket låg på förmiddagarna, äro t. ex. korrespondenterna ofta dåligt sysselsatta, innan dagens post blivit öppnad och läst och detsamma gäller lager- och faktureringspersonalen innan dagens order kommit ut för expedition. Att för dylika arbeten ha ett mindre antal deltidsanställda torde kunna tänkas. Inom de flesta avdelningar finnas arbetsuppgifter, som utan olägenhet skulle kunna anförtros åt deltidsanställd personal, särskilt om möjlighet funnes att ordna med korta sammanhängande skift. Åtskilliga sådan-a arbeten finnas. Inom flera stora yrkesgrupper såsom spinning, rullning, spolning, tvinning och vävning kan deltidsarbete tillämpas under förutsättning att möjlighet fin- nes att ordna korta sammanhängande skift. Åtskilliga sådana arbeten .finnas. Kvinnlig deltidsanställd arbetskraft skulle mycket väl kunna användas av oss, om deltiden fördelades i hela förmiddags- och eftermiddagspass på så sätt att exempelvis två kvinnliga arbetare veckovis alternera och tillsammans utgöra ett dagspass. Med hänsyn till bristen på kvinnlig arbetskraft ha vi möjlighet att sysselsätta deltidsanställd personal. På kontoren kan det vara tänkbart att tidvis under vissa förhållanden an- ordna deltidsarbete. Korrespondensarbete. Hög belastning inträffar under vissa delar av dagen och skulle kunna utjämnas med deltidsanställd personal.

Handelsföretag

På förbandsavdelningen kan *inslagning av gasbindor och paketering av bom- ull anförtros deltidsanställda. På kontoret kan visst statistik- och bokförings- arbete utföras på detta sätt. Fakturering och maskinbokföring under vår- och höstsäsong. Möjligen en del enklare kontorsarbete, orderupptagning, uppackning, uppmät- ning och lagerarbete. Viss kontorspersonal skulle med fördel kunna anställas med 5 timmars daglig tjänstgöring, följaktligen alternerande mellan förmiddagar resp. eftermiddagar, men f. n. har i allmänhet en gift kvinnlig kontorist samma lön för deltidstjänst som för heltidstjänst, varför vi icke kunnat pröva denna anställningsform i större omfattning.

Försäkringsbolag

Torde kunna ordnas i åtskilliga fall. Sannolikt möjligt att ordna vissa arbeten på detta sätt. Åtskilliga arbeten torde finnas. Enligt ledningens åsikt torde deltidsarbete säkerligen kunna ordnas på sådant sätt, att det åtminstone icke blev någon nackdel för bolaget. Något bestämt angivande av vilka arbetsuppgifter, som skulle kunna överlåtas på deltidsan- ställda, kan f. n. icke göras, beroende på att vissa relativt omfattande omlägg- ningar av rutinarbetet inom bolaget planeras. Först sedan dessa omläggningar

• Sida 183
•  Original

llI'

145.

146.

154.

156.

160. 163. 168. 171. 172.

173.

175.

148. 149. 151. 153.

företagits och den nya organisationen någon tid fungerat, är det möjligt att närmare yttra sig om i vilka arbeten deltidsanställda kunna användas. Eventuellt visst korrespondensarbete, präglingsarbete på adremaavdelningen, granskningsarbeten. Deltidstjänst torde vara möjligt att organisera i relativt stor omfattning, när- mast beträffande de enklaste arbetsuppgifterna. Möjligen arbeten av rent maskinell natur, Visst maskinellt statistiskt arbete. Sannolikt vissa arbeten. En del maskinskrivning och arkivarbete torde på ett tillfredsställande sätt kunna utföras såsom deltidsarbeten. Bolaget anser för sin del, att ur arbetssynpunkt hinder icke skulle möta för deltidsarbete betr. vissa arbetsuppgifter under förutsättning att nödvändig kon- troll kan utövas så att den kortare arbetstiden verkligen utnyttjas, exempel- vis vid vissa statistiska uppgifter eller vid utskrivande alv postgiroutbetalnings- kort. Vid utbetalning av ersättningar skulle arbetet kunna utföras av deltids- anställd personal med skifttjänstgöring under förutsättning att personalen är rutinerad, så att arbetet kan fortlöpa utan avbrott. Arbetsuppgifter finnas inom företaget, som på ett tillfredsställande sätt borde kunna lösas genom deltidsanställd personal. Detta omdöme gäller i synnerhet betr. vissa arbetsuppgifter av rutinkaraktär. Vissa rutinarbeten. Vissa slag av maskinskrivning, präglingsarbete, stansningsarbete och vissa statistiska arbeten. Möjligen vissa sorterings- och räkningsarbeten samt prägling och stansning. Sådant arbete, som utföres via kontorsmaskiner. * Arbeten som omfatta skötsel av vissa slag av kontorsmaskiner (bokförings- maskiner, stansningsmaskiner, adremamaskiner o. d.) kunna utföra-s av del- tidsanställda under förutsättning att deltidsarbetet någorlunda jämnt kan för- delas under kontorstiden, så att kontorsmaskiner och arbetsplatser icke kom- ma att gå tomgång under vissa timmar på dagen. Arbetet inom vårt företag är av den beskaffenheten, att det .fördelar sig täm- ligen jämnt över hela arbetsdagen och månaden, så att de anställda helt wsys- selsättas med samma arbete. I de fall, då den anställdes arbetstid icke helt tas i anspråk för visst arbete, är detta i regel av sådant slag, att det måste skötas löpande under hela dagen för att arbetsförloppet i övrigt icke skall rubbas. Deltidsanställd personal kan alltså i regel icke användas annat än för speciella arbetsuppgifter, t. ex. statistik och liknande, som ligger vid sidan av den normala arbetsrutinen. Det är tänkbart, att i den mån vissa arbetsupp— gifter, t. ex. stenografi, maskinskrivning och maskinräkning kunna samman- fattas till större centrala avdelningar, plats skulle kunna beredas för ytter— ligare deltidsanställda. Möjligen utskrivning av försäkringsbrev.

Banker

Vid de största kontoren (Göteborg och Stockholm) liksom möjligen också vid ett eller annat större i landsorten skulle man möjligen i begränsad omfatt— ning kunna tänka sig vissa uppgifter anförtrodda åt deltidsanställd personal. En sådan anordning bleve dock säkerligen ur bankens synpunkt mindre till- fredsställade. Deltidsanställd personal finge i regel sysselsättas med mekaniskt eller rutinmässigt arbete. Detta är emellertid ofta koncentrerat till vissa perio- der, och det synes oss uppenbart, att deltidsanställd personal icke på ett till- fredsställande sätt skulle kunna fullgöra arbetet vid toppbelastningarna. Det

• Sida 184
•  Original

Företag nr

torde i sådana fall vara avsevärt mycket lämpligare att till tidvis arbetsbe- lastade platser dirigera heltidsanställd personal från andra platser inom före- ta et. 181. Möjligt att på ett fåtal platser deltidsarbete utan olägenhet skulle kunna kom- ma i fråga. 186. Vissa arbeten av mera engångsbetonad natur såsom uppsortering av inlösta aktiekuponge'r skulle kunna anförtros deltidsanställd personal. 187. Siffergranskning och alla kontrolla'rbeten, registrering, postinsättning vid större kontor. 188. Vid vissa tider förekommer större arbetsbelastning och det är möjligt att det vid sådana tillfällen kunde vara lämpligt med tillgång på extra arbetskraft anställd på deltid. 189. För mötande av arbe—tsanhopning de brådaste timmarna av expeditionstiden skulle deltidsarbete kunna anordnas. 191. Vissa kontrollarbeten och skrivhjälp på korrespondensavdelningarna, kassa- facktjänst, clearing, registreringsarbeten m. m. 193. En del rutinarbete på revisions- och kontrollavdelningen.

Sammanställningen visar, att åtskilliga arbetsuppgifter finnas, både inom indu- striell verksamhet och på kontor, som på ett tillfredsställande sätt kunna anförtros deltidsanställd personal. Vad först angår industrien ha många företag som en förutsättning för anordnande av deltidsarbete på driftsavdelningar anfört, att ar- betet måste kunna ordnas i korta, sammanhängade skift. Särskilt gäller detta ma- skinstyrda arbeten i en flytande tillverkning. De svårigheter, som även härvid kunna uppkomma, belysas i svaret från företag nr 62. Arbeten, som utan olägenhet kunna läggas på hög för kortare tid, kunna helt naturligt utföras på deltid utan att skiftgång behöver tillgripas. Avlöningsformen kan i vissa fall hindra tillämpning av deltidsarbete. Sålunda torde deltidsanställda icke kunna utnyttjas för arbets- uppgifter, som normalt utföras såsom lag- eller gruppackord. På industrikontoren kunna deltidsanställda sysselsättas främst med vissa rutinarbeten, vilka delvis ut- föras på kontorsmaskiner, såsom exempelvis hålkortsstansning, telefonväxeltjänst, fakturering etc., varvid lämpligen två deltidsanställda genom skiftgång tillsammans utföra en heltidstjänst. Härutöver kunna vissa mera kvalificerade arbeten med väx— lande arbetsvolym utföras på deltid; korrespondenter och stenografer äro exempel- vis ofta dåligt sysselsatta under förmiddagarna, innan posten blivit öppnad och ge- nomgången. Slutligen kunna vissa arbeten av mindre omfattning, vilka i och för sig icke kräva en heltidstjänst, utföras på deltid, exempelvis bibliotekstjänst, statistikarbete etc.

Inom handeln synas möjligheterna att ordna deltidsarbete vara relativt be- gränsade (utanför försäljningsavdelningarna). Vissa kontors- och lagerarbeten, hu- vudsakligen av enklare beskaffenhet, kunna dock utföras av deltidsanställda.

Inom försäkringsföretagen synes deltidsarbete kunna ordnas efter ungefär samma linjer som vid industrikontoren, nämligen i fråga om

a) arbeten, som utföras på kontorsmaskiner (bokföringsmaskiner, stansningsma- skiner, adremamaskiner etc.) under förutsättning att arbetet kan fördelas jämnt un- der dagen, så att maskiner och arbetsplatser icke tidvis stå tomma. Denna förut- sättning torde kunna uppfyllas genom anordnande av skiftgång;

b) arbeten av rutinmässig karaktär, såsom sorterings- och räknearbeten, utskriv- ning av försäkringsbrev och postgirokort, visst maskinskrivningsarbete etc.;

c) vissa mer kvalificerade arbeten med varierande arbetsvolym, såsom stenografi, maskinskrivning etc.;

d) arbeten, som falla utanför den normala arbetsrutinen och icke kräva heltids- tjänst, såsom arkiv-, biblioteks- och statistikarbeten.

• Sida 185
•  Original

Vid b ankerna torde läget vara i stort sett detsamma, som vid försäkringsbo- lagen. Av rutinarbeten, som på ett tillfredsställande sätt skulle kunna utföras på deltid, må nämnas siffergranskning, kontrollarbeten, registrering m. fl. Av arbeten utanför den ordinarie arbetsrutinen kan nämnas uppsortering av inlösta aktie- kuponger.

Det beror naturligen helt på de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna vid de olika företagen och på arbetskraftsläget inom resp. fack och på den ort, där företaget är beläget, huruvida och i vilken utsträckning deltidsanställd personal i praktiken kommer att engageras för de ovan angivna arbetsuppgifterna.

9. Övergång från heltidsanställning till deltidstjänst I punkt 10) i frågeformuläret anhölls om svar på frågan, huruvida anledning funnes att antaga, att avgång från heltidsanställning under senare är helt eller del- vis föranletts av svårighet att med sådan anställning förena skötseln av eget hem, studier e. d. I punkt 11), första stycket, .frågades, om önskemål framkommit från personalens sida om övergång från heltids- till deltidsarbete. Frågorna torde lämp- ligen behandlas i ett sammanhang.

Som var att vänta ha åtskilliga fall redovisats, då avgång ur heltidstjänst berott på svårigheten att förena omsorgen om hem och barn med förvärvsarbete. Sär- skilt har detta varit fallet vid industrier med stor kvinnlig arbetsstyrka, såsom textil- och konfektionsföretag, samt vid försäkringsf—öretag och banker. Ett industri- företag (nr 72) uppger, att av 200 anställda, som slutade under 1944, 30 slutade av ifrågavarande anledning. Av svaren framgår, att det främst varit efter första har- net, som frågan om fortsatt anställning aktualiserats, beroende på —— för arbets- tagare i lägre inkomstgrupper — bristen på barnkrubbor och — för arbetstagare i tjänstemannaställning och med högre inkomster — bristen på hemhjälp. I några fall har avgången berott på att den anställde önskat ägna sig åt hemmets och barnens vård, sedan makens inkomster tillåtit detta. I en del fall ha företagen kun- nat överföra heltidsanställda til-l deltidstjänst. Anmärkningsvärt är emellertid i hur liten grad önskemål härom framkommit från den heltidsanställda personalen. I viss utsträckning torde detta naturligen bero på att företagen icke praktiserat deltids— arbete och att de anställda med kännedom härom icke ansett det lönt att göra för— frågningar om sådant arbete. Några företag meddela också, att sedan företagen infört deltidsanställning, intresset härför bland anställda, som ingått äktenskap eller fått barn, ökat. Det svaga intresset för deltidsarbete, som kan avläsas ur svaren torde emellertid framförallt bero på, att deltidsarbete icke utgjort någon lösning av de problem, som de anställda ställts inför. Dels kvarstår vid deltidsarbete svårig- heten att placera barn i barnhem eller barnkrubba under arbetstiden eller att få hjälp och tillsyn i hemmet, dels har förvärvsarbete överhuvudtaget icke ansetts lönande för gifta kvinnor. »Avgången snarare föranledd av svårigheten att med deltidstjänst förena skötseln av det egna hemmet» (nr 146). »Under 1944 var av- gången påfallande, särskilt beträffande mödrar. Denna fråga löses icke genom del— tidstjänst. Huruvida gift kvinna kan ha förvärvsarbete eller ej är en hemhjälps- och skattefråga.» (nr 159). Ett f-öretag (nr 170) meddelar, att det för något år sedan vänt sig till f. d. anställda, gifta kvinnliga tjänstemän, som voro an-träffbara i Stockholm, med förfrågan, om de voro intresserade av deltidstjänst. I samtliga fall erhöllos avböjande svar. Från andra företag uppgives, att åtskilliga deltidsan- ställda efter kortare tids tjänstgöring sluta sin anställning för att helt kunna ägna sig åt hemarbete. Utan att draga alltför vittgående slutsatser ur det föreliggande ma- terialet kan det konstateras, att hemhjälpsfrågans läge, bristen på barnkrubbor och fam'iljebeskattningens utformning f. 11. lägga stora hinder i vägen för en ökad till- lämpning av deltidstjänst för gifta kvinnor.

I ett fåtal fall har uppgivits, att manliga anställda slutat sin anställning på grund av studier. I något fall har övergång till deltidstjänst kunnat ordnas.

• Sida 186
•  Original

Ett par företag ha i annat sammanhang uppgivit, att de icke önskade införa del- tidsarbete då de befarade att den heltidsanställda personalen i sådant fall i bety- dande omfattning skulle begära övergång från heltids— till deltidstjänst, något som företagen ur driftsorganisatoriska och andra synpunkter icke kunde medgiva. Utred- ningen giver icke något stöd åt dessa farhågor. Uppenbarligen är det för övrigt möj— ligt att genom föreskrifter beträffande exempelvis anställningstid och barnantal bc- gränsa deltidsarbetet till ett mindre antal anställda.

10. Ansökan om deltidsarbete från arbetssökande

1 punkt 11), andra stycket, tillfrågades företagen, huruvida förfrågningar om del- tidsarbete gjorts från arbetssökandes sida. Flertalet företag inom alla näringsgrenar ha besvarat frågan nekande. Några företag uppge, att arbetssökande som regel på- yrkat heltidsarbete.

Jakande svar förekomma från några industriföretag inom textil- och konfektions- branschen samt från några försäkringsföretag. I allmänhet rör det sig dock endast om enstaka fall. Vid försäkringsföretagen synas förfrågningar från arbetssökande i första hand komma från studerande, i andra band från gifta kvinnor. Vid industri- företagen synas framförallt hustrur till vid företagen arbetande arbetare ha sökt deltidstjänst. l

Anledningarna till det ringa intresse, som visats deltidsarbete från arbetssökandes sida, är otvivelaktigt desamma som enligt vad ovan visades begränsa heltidsanställ- das intresse för övergång till deltidsanställning. Ett företag (nr 11) ser saken på föl- jande sätt: »Till kontoret ha vi vid något tillfälle försökt att erhålla någon fru med föregående kontorsvana för vikariat, men detta har icke lyckats. De gifta kvinnorna behålla i många fall plats med heltidstjänstgöring ett par år efter giftermålet och synas sedan helt vilja ägna sig åt skötseln av hemmet. Den ekonomiska behovstill- fredsställelsen kanske i landsorten fortare når den gräns, där man hellre avstår * från hustruns merinkomst än tar de obehag, som äro förenade med hennes för- * värvsarbete utom hemmet. Vi tro att detta ur samhällssynpunkt är riktigt.» *

Företag nr 166 har i detta sammanhang gjort följande iakttagelse: »Då det kan vara av visst värde för utredningen, vilja vi nämna, att hittills ha gifta kvinnliga platssökande, vilka hos företaget eftersport deltidstjänstgöring, utan undantag önskat tjänstgöringen .förlagd till morgontimmarna. Orsaken härtill har visat sig vara den, att vederbörande i regel haft gift kvinnlig hemhjälp, vilken under morgon- | timmarna ägnar sig åt vården av andras hem och under återstående delen av dagen i sköter det egna.» l )

11. Särskilda synpunkter

Företagen ha endast i mycket begränsad utsträckning framlagt särskilda synpunk— ter, till vilka hänsyn icke tagits i den föregående framställningen. Några sådana syn- punkter av mera allmänt intresse skola här återgivas.

a) På åtskilliga industriorter råder f. 11. en utpräglad brist på bostäder, vilket utgör ett hinder för anställande av arbetskraft från andra orter. Mot bakgrunden härav är det ett intresse för företagen att kunna rekrytera personal bland medlem- marna av de familjer, som redan bo på orten.

b) Åtskilliga företag ha understrukit, att införande av deltidsarbete helt måste bli beroende på frivilliga avtal mellan arbetsgivaren och den anställde. Nedanstående svar från företag nr 159 berör bl. a. denna synpunkt:

1. Man väntar sig nog i allmänhet större fördelar av införandet av deltidsarbete än vad det blir.

2. Man kan inte av arbetsgivare begära någon speciell hänsyn för den gifta kvin- nan och hennes arbetsproblem. Måste behandla alla anställda lika.

• Sida 187
•  Original

3. Personalen anställd för att utföra ett arbete; det är inte arbetet som är till för den anställdes skull. Det kan därför inte .få bli någon rättighet att få deltidsarbete. Inte heller garantier för, att den som en gång övergått till deltidsarbete när som helst ska få gå tillbaka till heltidsarbete.

4. Det kan inte få bli en skyldighet för arbetsgivaren att ge en kvinna deltids- tjänst, lika litet som det kan få bli en skyldighet för henne att ta deltids- i stället för heltidsarbete. 0) Ett företag har ifrågasatt en registrering av tillgänglig arbetskraft å orten, lämplig och intresserad för deltidsarbete, i syfte att underlätta införandet av denna arbetsform.

• Sida 188
•  Original

SVENSKA ABBETSGIVAREFÖRENINGEN ML/MLd

Stockholm den 17. 4. 1945.

Till vissa företag

Inom finansdepartementet pågår för närvarande en utredning rörande deltidsarbete i allmän tjänst, vilken handhas av en särskild kommitté, benämnd 1944 års deltids- tjänstutredning. Enligt direktiven skall deltidstjänstutredningen bl. a. inventera olika arbetsområden i allmän tjänst, där deltidsarbete lämpligen kan komma i fråga, och med ledning av därvid erhållet material överväga vilka åtgärder som kunna vid- 4 tagas för att möjliggöra en utökning av deltidsarbetet. l

Utredningen gäller överhuvud taget de olika kategorier arbetstagare —— manliga , eller kvinnliga — för vilka tillfälle till deltidsarbete i allmän tjänst kan vara av be- i tydelse. I diskussionen i ärendet har emellertid frågan om gifta kvinnors anställ- ning främst tilldragit sig intresset. Uppmärksamheten har fästs på de aktuella pro- I blem, som skapats av den senare tidens utveckling mot ett allt vidsträcktare del- tagande från de gifta kvinnornas sida i förvärvsarbetet. Å ena sidan har framhål- lits, att det måste anses vara för samhället gagneligt, att de gifta kvinnornas arbets- kraft i mån av vederbörandes förmåga kunde tagas i anspråk för arbetsuppgifter utom hemmet. Särskilt vägande angives detta samhällsintresse vara i tider av minskad tillgång på arbetskraft inom de arbetsföra åldrarna och i tider då kris- förhållanden medföra ökade krav på arbetskraft. Å andra sidan har erinr-ats om de olägenheter av befolkningspolitisk och familjesocial art, som kunna vara för- * knippade med det förvärvsarbete, varom här är fråga. Skapandet av ökade till— 1 fällen för de gifta kvinnorna att erhålla deltidsarbete har framhållits som ett * medel att sammanjämka de motsatta intressena i frågan och åstadkomma en lös- ning, som tillgodoser behovet av att nyttiggöra ett förefintligt överskott av arbets- kraft och samtidigt mildra olägenheterna av arbete utom hemmet.

Utredningen gäller emellertid som nämnts icke blott de gifta kvinnornas delta- gande i förvärvsarbete. I direktiven framhålles att, ehuru frågan om deltidstjänst måste anses vara mest betydelsefull för de gifta kvinnornas del, dock även andra — såsom exempelvis ogifta mödrar ävensom personer med nedsatt arbetsförmåga samt studerande —— kunna vara i behov av att genom förvärvsarbete skaffa sig en inkomst, fastän de icke äro i tillfälle att taga heltidsanställning, och att det ur det . allmännas synpunkt kan vara av värde, att jämväl ifrågavarande kategoriers arbets- ] kraft i möjligaste mån kommer samhället till godo.

Vid prövningen av dessa frågor för den allmänna tjänstens del skola sådana lös- ningar eftersträvas som kunna vinna tillämpning även i det enskilda näringslivet. Det understrykes särskilt i direktiven, att anlitandet av deltidstjänst skall bero på överenskommelse mellan vederbörande parter och sålunda utgöra en frivillig ar- betsform.

Deltidstjänstutredningen har nu hos vår förening under hand anhållit om upp- lysningar rörande förekomsten av deltidsarbete inom föreningens område. Då det är ett betydande intresse för oss att för egen del erhålla en tillförlitlig överblick rörande förekomsten av deltidsarbete inom industrin och kännedom om företagarnas inställning till denna arbetsform, ha vi till ett antal större företag i olika branscher utsänt bifogade frågeformulär och anhålla, att Ni för Eder del benäget ville besvara detsamma.

Med deltidsarbete avses i formuläret dagligt arbete under kortare tid än den eljest gällande normala arbetstiden ävensom annat regelbundet återkommande arbete

• Sida 189
•  Original

av sådan beskaffenhet, att inkomsten därav kan beräknas på förhand på samma sätt som inkomst av arbetet med normal arbetstid. Arbete för personal, som på grund av stor arbetsbelastning tillfälligtvis tjänstgör vid företaget, är sålunda icke att hänföra till deltidsarbete. Personal, som endast utför städningsarbete, skall ej heller medtagas.

Vid besvarandet av de olika frågorna torde skilda uppgifter lämnas för arbetare, anställda enligt kollektivavtal, och för övrig personal (tjänstemän m. fl.). Vår un- dersökning avser deltidsarbete såväl på driftsavdelningarna som på kontoren.

Även om deltidsarbete för närvarande icke praktiseras vid Edert företag, äro vi tacksamma .få taga del av Edra synpunkter på denna fråga särskilt rörande de fördelar resp. nackdelar, som enligt Eder uppfattning kunna vara förenade med deltidsarbete inom industrin.

Vi emotse tacksamt Edert svar senast den 10 instundande maj. Högaktningsfullt

Svenska arbetsgivareföreningen

ERIK BRODEN

• Sida 190
•  Original

Uppgifter angående personal med deltidsarbete hos ...........................................

1.

10.

11.

12.

Huru många arbetstagare med deltidsarbete voro anställda hos Eder vid 1945 års ingång? — Därav gifta

Man Kvmnor kvinnor

a) arbetare anställda enligt kollektivavtal

b) övrig personal (tjänstemän m. fl.).

Inom vilka grenar av Eder verksamhet eller med vilka arbetsuppgifter äro de f. n. företrädesvis sysselsatta? Hur är deltidsarbetet organiserat? Pågår det visst antal timmar dagligen, visst antal dagar per vecka eller under andra på förhand fastställda perioder? Hur lång är den genomsnittliga arbetstiden per vecka vid deltidsarbete av olika

slag? Tillämpas några särskilda principer vid lönesättningen för deltidsarbete; vilka

äro i så fall dessa? Vilka anställningsvillkor i övrigt åtnjuter den deltidsanställda personalen?

a) Ti—llämpas för arbetarna kollektivavtalens villkor?

b) I vilken utsträckning åtnjuter andra deltidsanställda än kroppsarbetare i fråga om semester, sjuklön, fri sjukvård, pension, uppsägningstid o. dyl. sam- ma förmåner som den heltidsanställda personalen? Vilka fördelar och nackdelar har deltidsarbetet visat sig medföra? Finnas hos Eder i andra fall än dem, Ni ovan angivit, arbetsuppgifter, som lämpligare skulle kunna utföras av deltidsanställd än heltidsanställd personal? Vilka äro i så fall dessa? Finnas eljest hos Eder arbetsuppgifter, som på ett tillfredsställande sätt skulle

kunna utföras av deltidsanställd personal, även om det icke direkt innebure

någon fördel för Eder? Finnes anledning antaga, att avgång från anställning hos Eder under senare är helt eller delvis föranletts av svårighet att med heltidstjänstgöring förena sköt- .seln av det egna hemmet, studier eller dylikt? Har från personalens sida önskemål framkommit om övergång från heltids- till deltidsarbete? Ha förfrågningar om deltidsarbete gjorts från arbetssökandes sida? Vilka övriga synpunkter anlägger Ni på frågan om deltidsarbete vid Edert företag?

• Sida 191
•  Original

W "3- ? 5.3. Företag 2 E. E & Huvudsakliga Företag 2 S. ;;" 53 Huvudsakliga m- 5: 5 = 5 arbetsuppgifter nr ä' 5 >.— 8 arbetsuppgifter 9. .4 4 9. .c 4 I n (1 H 5 t ri f ö r e t a g åå? — 14.2 1355 försäljniååsarbete o — : 9 1 1 kontrollarbete 137 —— 1 ] telefonist 11 15 9 djurskötare _ . 1 1 telefonist Summa 6 366 337 12 —— 1 1 arkivarbete Försakringsbolag 13 — 2 2 kontorsarbete 145 _ 1 1 registrering 17 2 _ _ vakter 146 2 4 4 utredningar 18 — 7 5 servermgspersonal löpande konton % _ 22%) 221! zerlistadsaiipeteä 147 9 7 (6) kvittoskrivning _ on .”r' Sju var (1) maskinbokföring 26 — 23 23 fabriksarbete (2) kontorsarbele .29 _ 29,0 25 _ Cl") 148 — 2 2 registrering 150 _ 26 23 packningsarbete — 1 l premieinbetalning &? _ 6 5 fabriksarbete 149 — 10 10 maskinskrivning 52 — 1 1 laboratorlearbete 150 _ 2 2 kontorsarbete ?? _ å %) kontoÄsarbete 157 l — — reassuransarbete 32 _ l 1 f b .k ” h t _ 1 1 bokföring 63 _ 29 27 a n åf” e e 159 —— 11 10 maskinskrivning, 6" _ 11 11 d:o kortregister, redo- 66) _ 28 % d:o visningsböcker, 67 _ 17 16 d:o räknearbeten . _ "0 168 — 4 6 maskinskrivning 69 —— 1 1 modelltecknerska 3 _ statistikarbete 72 — 22 9 fabriksarbete _ 1 _ aktuariearbete ;? _ % ; åtl' —— 2 — sorteringsarbete _ n mg 171 — 1 1 brevexp., kollning Summa 2 261 225 172 1 — maskinskrivning 173 — 4 4 stenografi, maskin- skrivning, räkne- Handelsföretag arbeten 58 — 62 62 butikspersonal 175 _ 1 l kontorsarbete 59 — 61 53 d:o Summa 5 58 50 84 —— 5 5 d:o 106 — 1 1 telefonväxel B a n k e r 112 —— 1 — kontorsarbete - - 114 — 5 5 försäljningsarbete jig _1 _1 _l revxsuånåarbete 117 _ 2 2 kontor s_arbete 191 —— 2 2 utländsk korrespon- 119 —— 2 2 forsaljnmgsarbete dens maskinskrivn 120 — 1 1 kontorist, (bokslut, ” ' realisation) Summa 1 3 3 -—— 1 1 butiksbiträde 121 — 2 1 kassörskor 5 21 m m a n d r a g 25; — å — telefonväxel D 1 . —— 3 försäljninasarbete .. .. . ärav 125 __ 18 18 d:o & Foretag Man Kvmnor gifta kv. 126 1 — —— kontorist — 5 4 försäljningsarbete . .. , _ Industrlforetag 2 261 220 %% : 35; 3? &; Handelstöretag . . 6 366 337 131 1 l 1 statistik, bokföring gggsåärmgsmlag ? ög 55), . 4 4 2 försäljningsarbete """"" 132 — 1 1 statistikarbete Summa 14 688 615

• Sida 192
•  Original

Forlertag Tlmvgåig P1" Föl-läggning Anmärkningar Industriföretag 9 30 Växlande 11 28 d:o Djurskötare %% l:a veckan: förmiddagar Telefonist 2:a veckan: eftermiddagar 12 22 t. 55 min. 8'80—13'30, 15 min. rast 8'30—10'40, lördagar utan rast 13 30 8—13 Förrådskontorist 20—221/3 l:a veckan: månd—onsd. full arbetstid, Hålkortsoperatris 2:a veckan: torsd.—lörd. full arbetstid ]7 Ej angivet 18 30 10—16 månd—fred. Serveringspersonal 25 24 Se texten! Verkstadsarbete 20—22 Visst antal timmar dagligen Kontorsarbete 26 24—30 Växlande 29 25 7'00—11'30 eller 1300—16-15 30 42 Växlande 37 23 d:o 52 36 d:o Bokföringsarbete 56 c a 30 9—14 57 24 Visst antal timmar pr dag Reklamarbete 21 Visst antal dagar pr vecka Uträkn. av arbetarlöner %% Visst antal timmar pr dag Div. kontorsarbete 62 20—221/1 7—11'45 eller 13—17, ej lördagar 63 20—45 Växlande Se texten! 65 25—40 17—22 fem dagar i veckan Full arbetstid fem dagar varannan vecka 66 271/& 59—14, ej lördagar 67 25 17—22 fem dygn i veckan 38 5—11'30 månd—fred., 5—10'30 lördag 69 24 Växlande 72 45 (8 st) d:o 42 (8 st) 38 (1 st) 25 (2 st) 19 (1 st) 17 (1 st) Växlande (1 st) 75 Ej angivet 77 35 Månd.—fred., ej lördagar Handelsföretag 58 14 Lördag—dag före helgdag samt såsom avlösning vid frieftermiddagar 59 18—24 Visst antal tim/dag eller vissa hela dagar varje vecka 84 30 5 tim. pr dag 106 15% 12—14'30, lördagar 12—15 112 18 3 tim. pr dag 114 30 12—17 dagligen 10 12—17 lörd. o. månd. 117 24 Halv dag 119 35 1130—18 120 c:a 36 6 tim. dagligen 121 28% Växelvis 2330—13 samt 13—18 månd.— torsd. 13—19 fredag 13—17 lördag 123 41 11—18; lörd. 11—17 Expedit 24 11—15 Kassörska

• Sida 193
•  Original

Forr'lertag Pirr/121231; pr Förläggning Anmärkningar 125 16 Fred.—lördagar 126 24 — 8 127 12 —30 Dels vissa dagar, dels vissa tim/dag 130 24 8 tim. 3 dagar pr vecka 131 20 Visst schema anpassat efter studieschema Statistiker vid Handelshögskolan 36 6 tim. pr dag Bokförerska 16 Fred.—lördagar Försäljare 132 24 830—13 134 24 Visst antal tim. dagligen 135 24 Visst antal tim. under vissa veckodagar 137 10 13—15 månd—fred. Försäkringsbolag 145 ca 26 Visst antal timmar pr dag 146 Sex halvdagar per vecka (1 st) Fem hel- o. en halvdag pr vecka (1 st) Heldagstjänst 6—9 män/år (8 st) Heldagstjänst 3 män/år, halvdagstjänst (2 st) 7—8 mån/år 147 24 Visst antal timmar (1 giigen 148 21 Två skift: 9—12'15, 1' ——17, växling efter överenskommelse (2 st) 1—15 i varje månad. full arbetstid (1 st) 149 191/4 9—12'30, påföljande vecka 12'30—16,var- annan lördag fri 150 20—30 Tre dagar pr vecka, full arbetstid eller visst antal timmar varje dag 157 11 Oregelbundet 24 4 tim. dagligen 159 24 ——13 168 24 (2 st) Visst antal timmar pr dag, vanligen 4 20 (1 st) 21 18 (1 st) ' vinter 18'5 sommariusn 30 (1 st) 21 (2 st) 3—6 dagars heltidstjänstgöring vid månadsskiften (2 st) 171 265 —— 172 24 Förmiddagar (4 tim.) 173 18 t. 15 min. Halvdag under hela månaden (3 st) Heldag under halva månader; (1 st) 175 ca 20 Visst antal timmar dagligen B a n k e r 177 20 Vissa timmar varje dag 188 24 4 timmar dagligen 191 21 9'30—13'00 eller 13'00—16'30

• Sida 194
•  Original

Arbetstidens längd och förläggning vid en textiliabrik (företag nr 63).

Arbetets art: Stickning 1 5.11 7 tim/dag, måndag—fredag .............. = 35 tim/vecka 1 » 6 3/4 » måndag—fredag, lörd. 4 tim. . . = 373/4 » Spårning 1 » 41/2 » ............................ = 27 » Kettling Ena veckan 41/2 tim/dag— _ 221/2 tim/v. (förmiddagarna) Andra » 4 _ —20 » (eftermiddagarna) Lagning 1 st. 7 tim/dag, måndag —fredag... = 35 » 1 >, 81/2 » , måndag—torsdag .. .. .. .. .. .. = 34 ) 1 » 41/2 » , måndag—fredag, lördag 51/2 t... = 28 » Sömnad 1 » 4 » , måndag—fredag, lördag 51/2 t. . . = 251/z » 5 ) 4 » ............................ = 24 >> 1 » 4 » , måndag—fredag, lördag 3 t.. . = 23 » 1,4 » ... =20 ) Granskning 2 » 41/2 » , måndag—fredag, lördag 51/53 t... = 28 » Inpackning 1 » 8 >> , måndag—fredag, lördag 5 t... = 45 » 1 » 73/4 » , måndag—fredag, lördag 51/2 t.. . = 441/4 1 » 71/2 » , måndag—fredag, lördag 51/2 t.. . = 43 » 1 » 81/2 » , måndag—fredag .............. = 421/2 » 2 » 63/4 » , måndag—fredag, lördag 4 t... = 3/3/4 » 4 » 4 » , måndag—fredag, lördag 51/2 t.. . = 251/2 » 1 4 >> , måndag—fredag, lördag 3 t... = 23

• Sida 195
•  Original

Bilaga D

PM

angående verkningar ] skattehänseende av hustrus inkomst av förvärvsarbete

Av utredningens sekreterare

Att göra något generellt uttalande om de ekonomiska konsekvenser för en familj av hustruns övergång .från förvärvsarbete på heltid till sådant arbete på deltid eller hennes övergång från att uteslutande ägna sig åt hemmets skötsel till att utföra f-ör- värvsarbete på deltid låter sig knappast göra, då individuella förhållanden här spela mycket stor roll. Däremot kan man göra vissa beräkningar beträffande en av de poster, som påverka den ekonomiska kalkylen i dylika fall, nämligen skatteposten. Till belysande av skatternas betydelse för frågan om hustruns förvärvsarbete åter- givas här nedan vissa beräkningar av skattebelastningen för en i Stockholm boende familj om man, hustru och två minderåriga barn vid olika inkomstlägen. Med skat- ter ha därvid sammanförts avgifterna till den allmänna folkpensioneringen. Den kommunala skattebördan har beräknats efter ett medeltal av kronor 7:63 per skattekrona och statsskatten (inkomst och värnskatt) efter nu gällande grunder. Tre huvudalternativ (I—III) ha uppställts, och vart och ett av dessa har uppdelats i un- deralternativ A—C, därvid A avser det fall att hustrun har förvärvsarbete på heltid, B att hustrun har förvärvsarbete på halvtid och C att hustrun saknar förvärvsar- bete. Mannens årsinkomst har i alternativ I—II beräknats till 12000 kronor och i alternativ III till 6 000 kronor. Hustruns inkomst vid förvärvsarbete på heltid har beräknats i alternativ I till 8400 kronor och i alternativ II—III till 4 200 kronor. Skattebördan och familjeinkomsten efter avdrag för skatten samt skatteavdragets storlek i procent av bruttoinkomsten redovisas här nedan.

I n k o m s't S:a skatter Åter- Skatte- Alternativ OCh folk- stående avdra Mannen Hustrun Summa pens-avg. inkomst g kr. kr. kr kr. kr. % 1 A ..... 12 000 + 8 400 = 20 400 4 210 16 190 206 B ..... 12 000 + 4 200 = 16 200 2 902 13 298 171—) C ..... 12 000 = 12 000 1 800 - 10 200 150 'II A ..... 12 000 + 4 200 = 16 200 2 902 13 298 179 B ..... 12 000 + 2 100 = 14 100 2 309 11 791 164 C ..... 12 000 = 12 000 1 800 10 200 150 111 A ..... 6 000 + 4 200 = 10 200 1 377 8 823 12'5 B ..... 6 000 + 2 100 = 8 100 921 7 179 11'4 C ..... 6 000 = 6 000 524 5 476 88

Då flertalet beräknar sina inkomster och utgifter per månad, angivas här nedan brutto- och nettoinkomsterna per månad enligt de olika alternativen samt inkomst- differenserna mellan alternativen A—C inom de olika huvudalvternativen. (Beloppen äro avrundade till jämna krontal.)

• Sida 196
•  Original

Alternativ

Månadsinkomst, kr. Ink. differens netto, kr.

brutto netto A—B A—C B—C

1700”

1 350 1 000

i

1 350 1 108 850

242

..... 1 350 1 108 B ..... 1 175 983 125 133 C ..... 1 000 850 258 III A ..... 850 735 B ..... 675 598 137 142 C ..... 500 456 279

258

Av tablån kan t. ex. utläsas, att, om mannen i en familj av ovan angiven storlek har en månadsinkomst av 500 kronor och hustrun, som dessförinnan icke utfört förvärvsarbete, åtager sig heltidsarbete mot 350 kronor i månaden (alt. 111 C—III A), blir inkomstökningen efter avdrag för skatt 279 kronor i månaden; åtager hon sig halvtidsarbete mot 175 kronor i månaden (alt. 111 C—III B), blir inkomstökningen efter skatteavdrag 142 kronor i månaden.

Skattebelastningen enbart synes sålunda icke orsaka så stora förändringar i in- komsten för de inkomstlägen, som här upptagits, att det gängse talet om att »skat- terna äta upp hustruns hela inkomst» är berättigat. Källskattens införande torde bl.a. medföra, att det blir lättare för de enskilda att få klarhet i fråga om storleken av den inverkan på familjens skattebörda som hustrus förvärvsarbete medför.

I detta sammanhang må erinras om att chefen för finansdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1946 tillsatt sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande beskattningen av äkta makar. Enligt direktiven skall därvid till prövning upptagas frågan huru- vida den nuvarande sambeskattningcn av äkta makar bör avskaffas och ersättas med ett system, enligt vilket äkta makar taxeras och beskattas såsom av varandra oberoende skattskyldiga. Skulle utredningen i denna del giva till resultat, att sam— beskattningen av äkta makar alltjämt bör bibehållas, bör i andra hand undersökas huruvida ett särskilt avdrag för förvärvsarbetande kvinna bör återinföras vid stats- beskattningen och i samband därmed motsvarande vid kommunalbcskattningen ut- gående avdrag bör höjas.

• Sida 197
•  Original

Bilaga E

PM

angående deltidsanställdas pensionering genom Sveriges Kommunalanställdas Pensionskassa (SKP)

A'v verkst. direktören hos SKP Emil Liedstrand

För närvarande torde knappast några deltidsanställda vara pensionsförsäkrade i SKP. I varje fall måste deras antal vara ytterst ringa. Som Villkor för att befatt- ningshavare skola anmälas till inträde i SKP kräva de anslutna kommunerna näm- ligen i regel normal daglig sysselsättning. Frågan om deras medtagande i pensio— neringen synes dock vara på marsch. Vad som närmast föranlett detta är, att man på sina håll önskat få pensionering ordnad för skol- och kontorsstäde'rskor. Någon bestämd arbetstid för dessa saknas li regel, de torde genomgående utföra sitt arbete på ackord. Den dagliga arbetstid, som för dem åtgår, torde dock väsentligt under- stiga den normala. Därjämte har arbetet, speciellt för skolstäderskorna, karaktär av säsongarbete. Säsongarbetare i övrigt medtagas i avsevärd utsträckning, för så vitt arbetet är av normal daglig omfattning. För att kunna belysa de anordningar, som äro erforderliga för ett inordnande av deltidsanställd personal i pensioneringen, må följande kortfattade upplysningar lämnas om SKP:s normala pensionssystem.

Till grund för pensioneringen lägges slutl-önen i resp. befattning (i fråga om ar- betare dock i regel medelårslönen antingen för samtliga arbetare i kommunen eller för arbetare, indelade i ett starkt begränsat antal pensionsgrupper, t. ex. special- arbetare och grovarbetare). Denna lön kallas den för befattningshavaren anmälda lönen.

För att erhålla förhållandevis större pensioner för de lägre löntagarna än för de högre, framräknar man ett pensionsunderlag genom höjning av den anmälda lönen med ett fast belopp, som för närvarande är 600 kronor, dock högst 20 0/0 av den anmälda lönen. Detta pensionsunderlag lägges sedan till grund för beräkningen av pensionsförmånernas storlek, därest befattningshavaren har anställts vid sådan ål- der och hans arbete omfattar så stor del av året, att han vid oavbrutet kvarstan- nande i tjänst intill pensionsåldern uppnår en tjänstetid av 30 år (i fråga om vissa befattningar, t. ex. stadsläkare, kräves ett mindre antal tjänsteår). Inträffar sedan ett avbrott i anställningen genom befattningshavarens arbetsoförmåga eller död, med- för detta, när än avbrottet sker, ingen nedsättning av pensionsförmånerna. Under- stiger den beräknade tjänstetiden däremot den för fulla förmåner erforderliga, ned- sättes pensionsunderlaget i proportion till felande tjänstetid.

I förhållande till pensionsunderlaget — som sålunda i vissa fall är nedsatt — sättes egenpensionen (som börjar utgå vid pensionsåldern eller vid dessförinnan in- träffande arbetsoförmåga) till 60 0/0 och familjepensionens grundbelopp (d. v. 5. det belopp, som utbetalas efter befattningshavarens död, när änka är ensam förmåns- tagare) till 25 0/o.

Befattningshavarens årliga avgift, som betalas från inträdet i pensioneringen intill dess någon pension börjar utgå, utgör 6 0/0 av den anmälda lönen.

I fråga om säsongarbetare med normal daglig arbetstid bruka följande Säranord- ningar vidtagas i denna pensioneringsplan_

• Sida 198
•  Original

a. Den anmälda lönen beräknas såsom om arbetet omfattade hela året. (Ingen nedsättning sker alltså i den anmälda lönen för att arbetet endast vara'r en del av året.)

b. Det hela pensionsunderlaget erhålles ur den anmälda lönen genom dennas höj- ning med sedvanligt fast belopp.

c. Vid tjänstetidsberälcningen tages hänsyn till att arbetet endast pågår en del av året. Man utgår härvid från det antal månader, som arbetaren beräknas vara sys- selsatt ri kommunens tjänst. Med avseende å den gångna tiden justeras beräkningen med hänsyn till faktiskt uppnådd tjänstetid. Från tid till annan justeras även det beräknade antalet sysselsättningsmånader för år. I regel torde säsongarbeta-rna efter hand bliva sysselsatta hela året och då kommer deras beräknade tjänstetid att bliva lika med summan av faktiskt uppnådd tjänstetid och den tid, som återstår till pensionsåldern.

d. Säsongarbetarens avgiftsbetalning torde i regel begränsas till den del av året, varunder han är sysselsatt i kommunens tjänst. Därunder torde han i regel betala lika stor del av den fulla årliga avgiften, som svarar mot den årliga sysselsättnings- tiden. I viss utsträckning är dock arbetarnas (såväl de årsanställda arbetarnas som säsongarbetarnas) avgiftsbetalning fördelad till en något avkortad del av året, van- ligen 48 veckor. Effekten härav blir, att säsongarbetarna i dessa fall få betala något större del av den årliga avgiften än vad som svarar mot den årliga sysselsättnings- tiden. Denna anordning kan betraktas som en justering av den minskning i säsong- arbetarnas totala avgiftsbetalning, som icke motsvaras av den beräknade tjänsteti- dens nedsättning under den föreskrivna. Anordningen torde bidraga till ett bättre upprätthållande av den genomsnitt-liga ekvivalensen mellan värdet av arbetstagarnas pensionsförmåner och värdet av deras avgiftsbetalningar ökat med värdet av den del av deras arbete, som normalt täcker det återstående värdet av deras pensionering.

Vilka anordningar bliva då erforderliga för inordnande av deltidsanställda i SKP:s pensionssystem? För att förenkla problemet förutsättes i första hand, att sysselsättningen regelbundet sträcker sig över hela året. Följande anordningar torde tillfredsställande lösa frågan.

a. Som anmäld lön antages den ersättning för år, som följer med sysslan. Denna ersättning kan förutsättas vara lägre, i den mån sysslan kräver en kortare daglig arbetstid.

b. Helt pensionsunderlag sättes i princip lika med den anmälda lönen ökad med ett belopp, som utgör lika stor del av det normala höjningsbeloppet som den be- räknade dagliga sysselsättningen av den normala. Kan arbetet beräknas omfatta 4 timmar för dag i stället för de för arbetarna i allmänhet föreskrivna 8, sättes höj- ningsbeloppet alltså till hälften av det normala. I praktiken torde dock denna ned- sättning av det fasta beloppet utan några särskilda åtgärder äga rum, därigenom att det fasta beloppet ej får överstiga 20 0/0 av den anmälda lönen.

c. Tjänstctidsberäkningen sker som vanligt, d. v. s. utan hänsyn till att den dag- liga arbetstiden är förkortad.

d. Befattningshavarens avgift beräknas på vanligt sätt, (1. v. s. till normal (i regel 6) procent av den anmälda lönen.

Att denna lösning får anses riktig framgår därav, att två halvtidstjänster tillsam- mantagna medföra _ under i övrigt lika förhållanden — samma totala pensionsför- måner, samma totala arbete och samma avgifter av befattningshavaren som en hel- tidstjänst.

Deltidstjänst, som är säsongarbete, bör icke medföra andra förändringar i sist- nämnda anordningar än dem, som uppstå genom säsongarbete vid heltidstjänst, d. v. 5. den beräknade tjänstetiden minskas med hänsyn till att arbetet endast om- fattar en del av året, och befattningshavarens avgiftsbetalning begränsas till den tid, under vilken arbetet pågår. Om man i övrigt fördelar befattningshavarnas (ar-

• Sida 199
•  Original

betarnas) avgiftsbetalning till viss del av året (t. ex. 48 veckor), modifieras de del- tidsanställdas avgiftsbeta-lning på motsvarande sätt.

Det framgår av förestående framställning, att lösningen av frågan om ett ordnan- de av de deltidsanställdas pensionering praktiskt taget helt ligger inom ramen för de anordningar, som redan genomförts vid pensionering av heltidsanställd per- sonal i SKP.

Till slut må nämnas en omständighet, som ytterligare bidrager till att på effek- tivaste sätt lösa pensionsfrågan för de deltidsanställda. De i SKP försäkrade äga nämligen rätt att genom egna avgiftsbetalningar utöver de obligatoriska höja sina pensionsförmåner på sätt de själva önska (s. k. individuell påbyggnad). En deltids- anställd, som icke genom annan pensionsförsäkring fått sina med anställningen föl- jande pensionsförmåner i erforderlig grad kompletterade, har härigenom möjlighet att utfylla förefintlig brist i försörjningsskyddet.

• Sida 200
•  Original

• Sida 201
•  Original

, Betänkande angående vissa. organisations-. utbiid- nings- och tjänstgöringstragor vid domstolarna. N or- stedt. 330 s. Ju.

Betänkande rörande utbyggnad av civila flygplatser m.m. Idun. 153 s. 1 karta.. K.

Betänkande med förslag angående hemvärnet. Beck- man. 157 8.1 bil. Fö.

Betänkande med förslag till lag om skydd mot. ohälsa. och olycksfall i arbete m. m. Almqvist; & Wicksell, Uppsala. 867 3. S. . Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken.

Del 3. Bilagor. Idun. 149 s. Jo. Betänkande med förslag till lag om tryggande av byggnadsarbetena lönetordran m. m. Norstedt. iv. 229 s. Ju. . Betänkande med förslag till lag om virkesmätning m. m. Marcus. iv, 128 _s. Jo. . Betänkande med förslag till ny lagstiftning om upp- sikt & jordbruk. Beckman 160 s. Jo. r _,

':

71.

. Betänkande med utredning och förslag . Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkanden, bil. 2. Arbetsterapi. ett led isjukvåtden. Statens Reproduktionsanstalt. 54 s. S. . Betänkande angående reglering av anställningsför- håilandena för viss civil personal inom statsförvalt- ningen. Del. 1. Marcus. 138 s. Fi. angående löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal m.m. V. Petterson. 223 s. . Betänkande och förslag angående det fria och fri- villiga folkbildningsarbetet. Del 1. Beckman. 2545. . Förvaltningstöriarandet. Förberedande utredning angående reglering av förfarandet hos förvaltnings- myndigheter i ärenden rörande enskild rätt och därmed sammanhängande frågor. Av N. Herlitz. Marcus. 221 5 Ja. . Utredningen om töreningsj ordbruk. Betänkande med

flårsslathill lag om sambmkstöreningsr. V. Petterson. s. 0. . Betänkande om deltidsarbete i allmän tjänst. m.m. Marcus 199 s. Fi.

Anm. Om sttrsklld tryckort el angives. llr tryokorten Stockholm. Bokstäverna. med tetstilutgörs begynnelse- .»okstaverna till det departement.. under vilket. utredningen avgivits, t. ex. E. =- eoklesiasttkdepartementet Jo. = Jordbruksdepsrtementct. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 aug. statens offentliga utredningen yttre anord- ning (ur 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

• Sida 202
•  Original

Allmän lagsamling. Rättsskipning. Fångvård.

. - Ärvdabulksakkunnigas förslag till föräldrabalk. [49] ”Betänkande ang. vissa. organisations-, utbildnings- och läänstgöringsfragor vid domstolarna. [57]

Statsförfattnin g. Allmän statsförvaltning.

Betänkande med förslag till omorganisation av vlig- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. [1 1945 ars lönekommitté. 1. Betänkande med förslag till statliga löneplaner in. in. [48] Betänkande ang. reglering av anställningsförhållandena

*”.iför viss civil personal inom statsförvaltningen. Del 1.

. . 66 ":Btåtägikande med utredning och förslag ang. löneställ- '* ningen för viss statsanställd sjukvards- och ekonomi- .! ';personal m. m. [67] i Förvaltningsförfarandet. Förberedande utredning ang. reglering av förfarandet hos förvaltningsmyndigheter —i ärenden rörande enskiid'rätt och därmed samman- "hängande frågor. [69] __ __ Betänkande om deltidsarbete i allman tjanst m. m. [71]

Kommunalförvultning. ' Statens och kommunernas finansväsen.

1943 års jordbrukstaxeringssakunniga. Betänkande med för-sing till ändrade bestämmelser i fråga om taxering av inkomst av jordbruksfastighet samt lag om jord-

. .bruksbokföring. [29] .

1944 års skattesakkunniga. 2..Betankande ang. idrotts-

sammanslutningen beskattning för inkomst. [56]

Politi.

Parlamentariskt. undersökningskommissionen ang. flyk- tingärenden och säkerhetstjänst. 1. Betänkande ang. flyktingars behandling. [36]

Nationalekonomi och socialpolitik.

Dödföddheten och tidigdödligheten i Sverige. Dees sam- band med nativitetsinlnskningen och dess förhållande vid. olika. former av förlossningsviird samt dess social- ._ medicinska och befolkningspolitiska betydelse. [2] Betänkande om bamkostnadernas fördelning med förslag

' tillallnianna barnbidrag in. in. [5] Bilagor. [6] ; Iiivesteringsutredningens betänkande med utredning rö- ' rande personal- och materielresnrser m. m. för genom- förande av ett arbetsprogram eniigt av utredningen tidigare framlagt förslag. [13]

Den familjevårdnnde sooialpolltiken. [17]

Betänkande med förslag rörande den ekonomiska för-

;svarsberedskapens framtida organisation. [19]

'Soeiaivårdskommitténs betänkande. 12. Utredning och " förelag ang. moderskapsbidrag. [23113 Förslag ang.

'. folkpensioneringens administrativa. handhavande m. m. [37] 14. Utredning och förslag ang. ålderdomshem :m. m. 52

Kommitténili för partiellt arbetsföra betänkande. 1. _För-

* slog till effektiviserad knrators- ooh arbetsförmedlinge— werksnmhet för partiellt arbetsföra m. m. [24] Bil 2. , Arbetsterapi, ett led i sjukvården. [65] Betänkande med förslag till investeringsreserv för hud- getåret 1946/47 av statliga, kommunala och statsunder- stödda anläggningsarbeten. [27] Bilagor. [28] ' Statsmakterna och folkhushailningen under den till följd

av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 6. Tiden

⁴ ' juli lsli—Juni 1945. [35]

' 'Snkku'nniga ang. arbetsförmedlingens organisation. Del 1.

' rom offentliga arbetsförmedlingen under krigsåren. [44] Del 2." Den offentliga arbetsförmedlingens framtida organisation. Motiv och förslag. [51] . Betänkande om befolknmgspohtikens organisation m. m.

53 'Beltärlikande med förslag till lag om skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete m. m. [60]

Hälso- och 5] ukvård.

u Betänkande ang. den centrala organisationen av det * , .öivila. medicinal- och veterinärväscendet. [20]

Allmänt näringsväsen.

Betänkande med utredning och förslag ang. rätten till

Den svenska vä dlingens utvecklingstendenser sti dess inriktunde e ter kriget. [39 " Riktlinjer för den framtida jordbru spolitiken. De] 1. [ =* Del 2. [46] Del 3- Bilagor. [61] Betänkande med förslag till åtgärder för främjande ridhästaveln m. m. [45]

RELEolnnlitet-svariationcrnn inom det svenska jordbruk

Betänkande med förslag till ny lagstiftning om upps &. jordbruk. [64] Utredningen om föreningsjordbruk. Betänkande med t r slag till lag om sambruksföreningar. [70]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bei'gsbrnk.

Betänkande med förslag till ändrade grunder för tio ningslaszstiftningen m. m. [31 Belänkande med förslag till skogsvårdslng m.m. [4- Beliåiåilikande med förslag till lag om virkesmätning in. .

Industri.

Betänkande med förslag till ordnande av kreditgivnin ooh rddgivningsverksamhet för hantverk och sm industri samt bildande av företagarnämmlcr. [22] Betänkande ang. hantverkets och småindustriens b främjande. [40 Betänkande me förslag till lag om tryggande av bygi nadsarbetares lönefordran m. m. [62]

Handel och sjöfart. Kommunikationsväsen.

Betänkande ang. rundradioni Sverige. Dess aktuella b hov och riktlinjer för dess framtida verksamhet. [1] Betänkande med förslag till verkstadsorgunisatiou f väg- och vattenbyggnadsväsendet. [43]

Bctänkandg rörande utbyggnad av civila flygplatsa m. m. [ ]

Bank-. kredit- och penningvilsen.

Föi'siikringsväsen. '

Bgtdnkäiede ang. tjdnstcpensionsförsäkringens orgnnisa ion. ] Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försäkring

rörelse m. 111. 1. Lagtext. [33] 2. Motiv. [34]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. 1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med försiii

till boställeordning för folkskolans llirnre in. in. [ 1945 års unlversitetsberedning. 1. Docentinstitntlonei

9 1940 års slmlutrednings betänkanden och utredning».

IV. Skolpliktstidens aknlförmor. 2. Folkskolan. A. Allmän del. [11] B. Förslag till ul dervisningsplaner. [15] 4. Realskolan. Praktiska linjer. [14 VI. Skolans inre arbete. Synpunk undervisning. [31] Bigänklandefm tandlökarutbildningens ordnande m. rr e . 2 Socialuthildningssakkunniga. 2. Utredning och forsla rörande statsvetenskapliga examina m. m. [30] Betänkande med förslag till förordning ang. allmän kyrkomöte m. m. [321 Betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkq musikerbefattningarna in. m. De . 2. [50] Utredning ang. reglering av den territoriella försam lingsindclnlngen i Stockholm. [54] Utredning rörande sexualundervisningen i högre skol jämte förslag till handledning i sexualundervisni för lärare i högre skolor. [551 Betänkande och förslag ang. det fria och frivilliga. fo bildningsarbetet. Del 1. [68]

Föl'svnrsväsen. [

Betänkande med förslag ang. uniformspliktens omfati ning för viss personal vid försvarsväsendet. [4] a

r pa fostran od

', Betänkande och förslag rörande åtgärder för att begrän'

ga. anltlallet kontraktsanställt manskap inom krigsma

en.

Betänkande med förslag till lag med särskilda bestå.. melser om uppfinningar m. in. av betydelse för rike försvar. [25] Be'önkande med förslag rörande officersutbildning inom armén m. m. Betänkande med förslag ang. hemvärnet. [59]