SOU 1971:82

Förvaltning av fonder i staten

Till statsrådet och chefen för finansdepartementet

Enligt Kungl Maj:ts bemyndigande 29.6. 1964 tillkallades undertecknad Sven Ivar Ivarsson av chefen för finansdepartementet för att utreda frågan om den framtida för- läggningen av de arbetsuppgifter som nu an- kommer på statskontorets fondbyrå.

Som beteckning på utredningen har an- vänts namnet Fondbyråutredningen. Sekre- terare har varit revisionsdirektören hos riks- revisionsverket Karl Erik Duke. Såsom ex- perter på olika berörda områden har utred- ningen biträtts av byråchefen hos statskonto- ret Börje Kull, revisionsdirektören hos riks- revisionsverket Stig Säfström och organisa- tionsdirektören hos statskontoret Lennart Nordström.

Några särskilda direktiv har inte utfärdats för utredningen. Jag har tolkat uppgiften så att det i första hand gällt att, mot bakgrun- den av de förslag som lämnades av 1963 års organisationskommitté angående statskon- torets fondbyrå samt remissyttrandena här- över, söka en sådan lösning av dessa frågor rörande den statliga fondförvaltningen att uppgifterna lösgjordes från statskontoret och i stället på lämpligaste sätt överfördes till annan eller andra myndigheter. I samband med denna genomgång har det emellertid också synts motiverat att anföra mera all- männa synpunkter på den centrala förvalt- ningen av statliga fonder i syfte att främja en effektiv administration och ett ekonomiskt tillfredsställande resultat av fondförvalt-

ningen. Ett särskilt yttrande har avgetts av Kull.

Efter fulllort uppdrag ber jag härmed att få överlämna utredningens betänkande.

Stockholm den 2 november 1971 Sven Ivar Ivarsson

/K arl Erik Duke

Sammanfattning av utredningens förslag

Fondbyråutredningens uppdrag har varit att mot bakgrunden av 1963 års organisations- kommittés förslag åstadkomma en rationell och från statskontoret skild administration av fondbyråns funktioner.

Fondbyråutredningen anser att huvud- delen av de arbetsuppgifter som nu åvilar fondbyrån bör sammanhållna överföras till kammarkollegiet för att där inplaceras i en motsvarande byrå. Detta motiverar utred- ningen genom en analys av innebörden av fondbyråns befattning med de statliga fon- derna.

Utredningen har uppfattat det som en väsentlig uppgift att söka genomlysa den del av statens ekonomi-administration som om- fattar fondförvaltningen hos statskontorets fondbyrå. Härvid har målen för denna för- valtning, nämligen att främja en rationell och ändamålsean fondhantering prövats. Utred- ningen har funnit att uppgifterna för den till kammarkollegiet överförda nya fondbyrån inte bör inskränkas till själva hanteringen av de fonder som överlämnats till byrån för förvaltning. Målsättningen bör vara sådan att staten till fullo kan utnyttja den expertis som samlats inom fondbyrån. Det bör så- lunda höra till kammarkollegiets uppgifter att följa även den fondförvaltning som sker vid andra myndigheter samt att genom ut- redningar, rådgivning och initiativ till åtgär- der främja den statliga fondförvaltningen i dess helhet. Målen för kammarkollegiets verksamhet inom detta område skulle enligt

utredningens mening vara

— att svara för en rationell ekonomisk för- valtning av de statliga kapitalfonder, pla- cerade diversemedelsfonder och dona- tionsfonder som överlänmats till byråns förvaltning — att verka för att fondförvaltningen inom staten som helhet ordnas på ett ändamåls- enligt och ur ekonomiska synpunkter till- fredsställande sätt.

För placeringsverksarnheten bör målet vara att åstadkomma en tillfredsställande direkt avkastning av tillgångarna under sam- tidigt beaktande av deras värdebeständighet.

Målsättningen bör enligt utredningens me- ning genomföras med hjälp av ändamålsenlig verksamhetsplanering i enlighet med pro- grambudgeteringens principer. För rationell planering och effektiv uppföljning bör sålun- da även en lämplig kostnadsredovisning för hela byråns verksamhet introduceras.

Fondbyråns nuvarande funktioner och metoder har kartlagts som bakgrund till ut- redningens förslag i konkreta frågor. Denna kartläggning torde även underlätta att appli- cera modema planerings- och budgeterings- metoder inom den nya byråns verksamhet.

Fondbyråutredningens uppdrag har varit mycket begränsat. Med en viss tillspetsning kan man säga att det har gällt att komma med förslag till ”flyttning” av olika ärende- grupper mellan myndigheter i syfte att få en rationellare hantering av fondförvaltningen. Det är ett städnirrgsarbete men det ger intei

Redovisnings— Revisions- Statskontorets fondbyrå central (RC) kontor (RK)

Viss granskn. Utbetalning Revision Redovisning

Statens Diversemedels- Donations— Gransknings- kapitalfonder fonder fonder verksamhet

Fö Ia _ rs g Förvaltning Titlar Titlar Place-

Redovisning beslut beslut rings— D , Viss granskn. . . FR—fonder av av fonder f G?NG”— Utbetalning Rev-snön vissa Kungl mynd. 0” er Redovisning R-fonder MB! 1

, /

/ /

RC vid RK vid kammar- kammar- kollegiet kollegiet

Res . _ Kammarkollegiet, myriad. Kammarkollegrets fondbyrå alt. stiftelse

Figur ]. Översikt över utredningens förslag i jämförelse med nuläget.

sig självt upphov till några stora effektivitets- vinster. Därtill skulle fordras en utredning med betydligt bredare ansättning och direk- tiv. Emellertid har utredningen genom att i någon mån ta upp målfrågoma också velat ge impulser till en utveckling av effektiviteten i den statliga fondförvaltningen.

Verksamheten vid fondbyrån har hittills setts som en administrativ kameral process. Utifrån synes verksamheten ha betraktats som en i och för sig nödvändig funktion men den har inte ägnats något större intresse. Det borde vara möjligt att anlägga ett mer dyna- miskt betraktelsesätt. Förutsättningar för en sådan förnyelse av fondförvaltningen i staten kan läggas tillrätta genom utredning och lämplig personalrekrytering, men den kan inte komma till stånd enbart genom beslut. Den måste växa fram inifrån en ny fondbyrå med vidsträcktare uppgifter än den gamla.

En effektivisering av verksamheten skulle inte bara avse planering och genomförande och uppföljning av fondförvaltningen med sikte på uppsatta mål. Det finns också anled- ning att kontinuerligt ifrågasätta och om- pröva verksamhetens former och innehåll. Aktiva åtgärder bör företas ifråga om t. ex. slopande av fonder, övertagande av fondför- valtning från andra myndigheter, förslag till nya placeringsregler och ändrade placeringar. Fondförvaltningen i staten skulle därmed kunna successivt förbättras genom initiativ från den nya fondbyrån. Resultaten bör fortlöpande följas genom en rationell redo- visning och dokumenteras i verksamhetsbe- rättelser.

Övriga förslag:

Utredningen föreslår att den redovisnings- central och det revisionskontor som nu är administrativt knutna till statskontoret blir överflyttade till kammarkollegiet. Beträffande förvaltningen av donations- fonder föreslår fondbyråutredningen två al- ternativ. Bakom båda alternativen ligger tan- ken att en rationell och resultatinriktad en- het för fondförvaltningen bör skapas. En rättvisande redovisning av kostnaderna för

förvaltningen erfordras. Enligt utredningens mening bör fonderna bära sina förvaltnings- kostnader.

De organisatoriska alternativen är an- tingen inrättandet av en särskild stiftelse för förvaltningen av donationsfonderna eller för- valtning genom en fondbyrå i kammarkolle- giet som då i frågor om placeringsverksam- heten bistås av ett särskilt placeringsråd.

Huvudparten av de diversemedelsfonder som endast utgörs av bokföringstitlar före- slås ligga hos kammarkollegiet. Detta avser sådana titlar där Kungl. Maj:t fattar beslut om dispositionen av medel. Beträffande de diversemedelsfonder däremot där en nämnd (motsvarande) fattar beslut om medelsdis- position föreslås att respektive nämnd ge- nom sin redovisningscentral handhar redovis- ningen.

Beträffande de diversemedelsfonder som är räntebärande placerade föreslås att place- ringsverksamheten sker i samma ordning som kommer att gälla för förvaltningen av dona- tionsfonderna.

Beträffande statens kapitalfonder indelar utredningen dem i två grupper, nämligen FR-fonder och R-fonder. Fondbyråns arbete med FR-fonder innebär förvaltning och redovisning medan arbetet med R-fonderna inskränker sig till enbart en enkel redovis- ning. Utredningen föreslår att FR-fonderna och en del av R-fonderna skall kvarligga hos den till kammarkollegiet överförda fondby- rån. Beträffande några R-fonder föreslås att redovisningen överförs till de myndigheter som förvaltar respektive fonder, dvs. hand- har kontakt med låntagare m. m.

Statskontorets fondbyrå handlägger som framgår av nulägesbeskrivningen dels gransk- ning av vissa statsbidrag, dels reseräknings- granskning för ett antal myndigheter. Granskningen av statsbidragsärenden föreslås bli överflyttad till kammarkollegiet. Reseräk- ningsgranskningen erhåller successivt en an- nan organisation genom att den gransknings- service som fondbyrån nu lämnar överflyttas till redovisningscentralerna som handlägger dylika granskningsärenden.

Inledning

År 1956 tillsattes en utredning för att undersöka hur den statliga rationaliserings- verksamheten skulle bedrivas. Utredningen framlade 1959 sitt betänkande ”Den statliga centrala rationaliserings— och revisionsverk- samhetens organisation”. I denna utredning behandlades målsättning, arbetsuppgifter och organisation för de myndigheter som skulle bli de statliga rationaliserings- och revisionsverken. Efter remissbehandling framlades förslagen i proposition till riksda- gen (prop. 1960:126). Där föreslogs en sammanslagning av statskontoret och statens organisationsnämnd. Dessa två verk skulle bilda ett nytt centralt rationaliseringsverk, kallat statskontoret. Riksräkenskapsverket och huvuddelen av statens sakrevision skulle sammanslås och bilda det nya riksrevisions- verket. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen. Den 1 juli 1961 bildades de två nya verken.

Reformen innebar att statskontorets upp- gifter i grunden förändrades. Av den gamla förvaltningsmyndigheten ville man göra ett modernt rationaliseringsorgan med närmast rådgivande karaktär. I den mån de tidigare funktionerna inte ansågs förenliga med den nya verksamheten överfördes de till andra myndigheter. Sålunda överfördes statskon- torets befattning med pensionsärenden till statens personalpensionsverk. Kvar blev emellertid bl. a. de funktioner som fullgörs av statskontorets fondbyrå — det gäller

statlig medelsförvaltning, omfattande hante- ringen av en lång rad anslag och fonder på riksstaten och förvaltningen av till staten överlämnade donationsfonder. Provisoriskt anknöts fondbyrån till det nya statskontoret i avvaktan på ytterligare utredning. En särskild organisationskommitte hade bildats 1960 med uppgift att närmare utreda och avgiva förslag rörande de åtgärder som erfordrades med anledning av riksdagsbeslu- tet om att statskontorets skal skulle ges ett nytt innehåll. Organisationskommittén avgav den 29 januari 1963 en promemoria med principförslag beträffande arbetsuppgifterna vid statskontorets fondbyrå. Innehållet i denna promemoria refereras i kapitel 10. Promemorian remisshandlades. Referat av remissvaren finns i samma kapitel.

Den 29 juni 1964 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet att tillkalla en utredningsman för att vidare utreda frågan om den framtida förläggningen av de arbetsuppgifter som nu ankommer på statskontorets fondbyrå. Vid fullgörandet av utredningsuppdraget skulle utredningsman- nen ta under övervägande dels organisations- kommitténs ovannämnda promemoria, dels remissyttrandena däröver.

1.1 Utredningens första fas, 1964—1967

Fondbyråutredningen arbetade till att börja med efter de riktlinjer som angetts i organi—

sationskommitténs förslag och med hänsyn till de däröver avgivna remissyttrandena. Det gällde således att befria statskontoret från de uppgifter av löpande förvaltningskaraktär som sammanhängde med utbetalningen av anslag och förvaltningen av fonder. De har inte något samband med statskontorets uppgift. som är att utgöra ett centralt statligt rationaliseringsorgan. Det framstod för ut- redningen närmast som en praktisk organisa- tionsfråga att finna lämpliga anknytnings— punkter till andra myndigheter dit de ifråga- varande uppgifterna kunde förläggas.

När det gällde statskontorets befattning med utbetalning av medel från riksstats- anslag, arbetade utredningen med flera alter- nativ. Även om en stor del av anslagen kunde placeras ut på olika myndigheter, med vilkas verksamhet de kunde anses ha ett naturligt samband, återstod dock en ofördelbar pott av anslag som förvaltningsmässigt inte på ett naturligt sätt kunde hänföras till någon viss myndighets område. Det tycktes sålunda finnas ett behov av en central instans i statsförvaltningen som kunde fullgöra funk— tionen att stå som mottagare från regeringen och distributör till mottagarna av medel från sådana udda anslag.

Utredningen stannade slutligen för att det lämpligaste vore att låta överståthållarämbe- tet i Stockholm ta hand om denna funktion. Efter samråd med såväl överståthållarämbe- tet som den då arbetande länsstyrelseutred- ningen i Stockholm konstaterades, att det inte skulle föreligga några hinder att inordna funktionen i den nya länsstyrelsen för Stockholm.

Då utredningen befann sig i sitt slutskede förändrades emellertid förutsättningarna för dess arbete i grunden. Det sammanhängde med det principförslag beträffande riksrevi- sionsverkets organisation som riksdagen tog ställning till 1967. Det blev nödvändigt för utredningen att ompröva frågorna med beak- tande av dessa förändrade förutsättningar.

1.2 Ändrade förutsättningar för utredningen

Riksdagens beslut om omorganisation av riksrevisionsverket (prop. 1967 179) innebar samtidigt ett ställningstagande till ett prin- cipförslag om omläggning av det statliga redovisningsväsendet och revisionen. De där- igenom antagna grunderna har sedermera konkretiserats och utvecklats i en skrivelse till Kungl. Maj:t från riksrevisionsverket 24.2.1969 samt i ämbetsskrivelser 13.6 och 27.6.1969 angående redovisning och intern revision inom ramen för statens ekonomi- administrativa system, det s.k. SEA- systemet. Fondbyråutredningens förslag måste i väsentliga avseenden basera sig på den redovisningsorganisation som där skisse- ras och som på ett avgörande sätt ingriper i fondbyråns verksamhet. Kungl. Maj:t har sålunda genom ovannämnda beslut förordnat att hos statskontoret skall finnas en redo- visningscentral och ett revisionskontor. Med anledning härav beslöt statskontoret att dess redovisningscentral och revisionskontor tills vidare skall ingå i fondbyrån.

Den nya organisationen av det statliga redovisningsväsendet innebär att myndig- heternas redovisning — i samband med anslutning till det av riksrevisionsverket utvecklade generella ADB-systemet för stats- förvaltningen, System S — koncentreras till ett begränsat antal redovisningscentraler. Dessa redovisningscentraler skall som en ser- vicefunktion svara för bokföring, redovisning och andra kamerala funktioner åt till centra- len anslutna myndigheter. Till statskontorets fondbyrå är knuten en sådan redovisnings- central. Det är naturligt av flera skäl. Dels fungerade fondbyrån redan som huvudför- valtning för ett stort antal myndigheter, dels fanns där en sammanhållen enhet av personal med kamera] erfarenhet i olika befattningar och dels låg redovisningen av den statliga fondförvaltningen i stor utsträckning samlad där. Det var under sådana omständigheter nästan självklart att fondbyrån under ett uppbyggnadsskede skulle få utgöra en stom- me till en redovisningscentral i den nya

redovisningsorganisationen. Däremot har denna redovisningscentral inte något sam- band med statskontorets rationaliserings- funktion och det är från dessa synpunkter en helt öppen fråga om redovisningscentralen i framtiden skall vara administrativt knuten till statskontoret eller till annan myndighet.

Systern S som ingår som ett led i statens ekonomiadministrativa system (SEA) har möjliggjort en koncentration av de service- funktioner som redovisningen utgör. De uppgifter som fondbyrån har med utbetal- ning av riksstatsanslag bör ses i sitt samman- hang med detta system.

Introduktionen av system S i statsförvalt- ningen kommer att sträcka sig över en period av ytterligare några år framåt i tiden. Man räknar för närvarande med att antalet redo— visningscentraler skall komma att uppgå till ett trettiotal.

Efter hand ansluts allt fler myndigheter till den redovisningscentral för myndigheter i stockholmsområdet som för närvarande är knuten till statskontoret. Om koncentra- tionen av redovisningsväsendet utvecklar sig på ett gynnsamt sätt kan det tänkas att denna central på längre sikt skulle kunna växa till en enhet av betydande storleksord— ning. En sådan spekulation bygger på förut- sättningen att det finns rationaliserings- vinster att hämta i en fortsatt koncentration av redovisningen till ännu större enheter. Därvid skulle man då kunna överväga att anknyta till de tankegångar som tidigare framförts om att samla flera av de frågor som sammanhänger med ekonomi, red0vis- ning och riksbokföring till ett gemensamt ämbetsverk, ett statens finans- och ekonomi— verk. Även om detta vore tänkbart. är det i så fall fråga om ett avlägset framtidsperspek- tiv. Det ligger inte inom ramen för fondbyrå- utredningens uppgift att i sina förslag ta hänsyn till en sådan eventualitet men utred- ningen vill dock framhålla att dess förslag inte utgör hinder för eller strider mot vad som på antytt sätt förefaller att vara en logisk utvecklingslinje.

1.3 Utredningens utgångspunkt i fråga om fond förvaltningen

Beträffande fondförvaltningen kom fond- byråutredningen under det nämnda första skedet av utredningsarbetet fram till följande ståndpunkt.

Förvaltningen av statens kapitalfonder borde överföras till kammarkollegiet. ] sam- band därmed skulle också överföras fond- byråns ombudsmannaexpedition, vars verk- samhet har viss anknytning till den bevak- ning av fordringar som kammarkollegiet utövar.

De s.k. diversemedelsfonderna skulle överföras till de olika myndigheter till vilka de har saklig anknytning. Till kammarkolle- giet skulle överföras bl. a. kyrkofonden och arvsfonden. Det förutsattes vidare att vissa fonder skulle kunna slopas.

I dessa stycken har inte inträffat några ändringar i förutsättningarna för utredning- ens arbete.

Beträffande de statliga donationsfonderna ansåg fondbyråutredningen att dessa borde förvaltas av en särskild stiftelse, för att dels därigenom skapa möjligheter till flexiblare placeringsregler, dels erhålla en bättre redo- visning av förvaltningskostnaderna. Även vad avser donationsfonderna har något förändra- de förutsättningar inträffat under utred- ningens gång. Sålunda har Kungl. Maj:t i brev 28.6.1968 till statskontoret förordnat att av fondbyrån förvaltade kapitaltillgångar i do- nationsfonder skall sammanföras under en gemensam placeringsfond i huvudsaklig över- ensstämmelse med 1956 års fondutrednings förslag (SOU 1959:29). Placeringsreglerna liberaliserades och bl. a. medgavs placering i börsnoterade aktier. Ett särskilt expertråd inrättades för att biträda statskontoret i frågor om placering. Härigenom har förut- sättningarna förbättrats för en utveckling mot en rationell förvaltning av till staten överlämnade donationsfonder.

2. F ondbyråns bakgrund

2.1 Några historiska notiser om fondbyrån — en rest av finansverket

Sedan statskontoret 1961 gjorts om till ett renodlat rationaliseringsverk, utgör fond- byrån den sista rest av det gamla finansver- ket statskontoret som fullgör några av de ursprungliga funktionerna. Som en bakgrund till utredningens förslag beträffande fond- byråns framtid skall här i all korthet antydas något om det historiska sambandet mellan statskontoret, kammarkollegiet och riks- gäldskontoret.1

Kammarrådet eller Kongl. Kammaren, ur vilket såväl statskontoret som det nuvarande kammarkollegiet utgått, inrättades 1539. Det skulle övervaka statens medelsredovis- ning och upprätta ”riktiga böcker” över räkenskaperna. En översteräknemästare skul— le ”tillse att allting riktigt uppfördes till uppbörd och utgift, och göra därav över huvud så korta begrepp att Konungen vid första påseende kunde veta, varefter han hade sig att rätta”.2 Det var första urSprung- et till rikshuvudboken.

Kammaren utvecklades så småningom till kollegialt ämbetsverk för att sköta rikets centrala finansförvaltning. Kammaren var fördelad på två avdelningar — räntekamma- ren hade hand om kassaärendena och funge- rade som rikets centralkassa medan räkne- kammaren skötte räkenskapsgranskningen. I räknekammaren upprättades från 1620-talet de tidigaste riksstaterna.

Genom utrbrytning ur Kongl. Kammaren bildades Kongl. StatsContoiret såsom ett självständigt ämbetsverk 1680. 1 den första instruktionen för statskontoret förklarade Konungen att han själv ville upprätta staten över rikets medel och disponera inkomster. Det skedde genom att statskontoret under Konungens omedelbara ledning uppgjorde riksstaten, vilken på statskontorets föredrag- ning underskrevs av Konungen och kontra- signerades av statskommissarien. Förvalt- ningen och redovisningen av kronans medel var statskontorets uppgift. Under långa pe- rioder har statskontoret spelat en central roll för skötseln av rikets affärer. Statskontoret har utgjort ett kassakontor för statens alla utbetalningar och uppsamling av inkomster- na, har svarat för uppgörandet av statsbudge- ten och har haft hand om förvaltningen av statens kapital. Det kan sägas att statskonto- ret en gång haft karaktären av ett statens finansverk.

Vad gäller den typ av fondförvaltning som åvilar den nuvarande fondbyrån går denna tillbaka till 1700-talet. Från 1750-talet över- lämnades till statskontorets förvaltning en rad fonder, såsom slottsbyggnadsfonden, riksgäldsfonden, manufakturfonden. Det var

1 Utförligare uppgifter om statskontorets histo- ria återfinns bl.a. i L M Bååth — A Munthe, Statskontoret 1680—1930, Stockholm. 1930.

? Stuart och Rystedt, Handbok över statsverkets medelsförvaltning, 1905.

ett led i en strävan att koncentrera medels- förvaltningen till statskontoret. Slottsbygg- nadsdeputationen, manufakturkontoret och städernas verk indrogs och riksens ständers kontor, som förvaltat riksgäldsfonden, blev en avdelning inom statskontoret. En rad fonder som lydde under andra ämbetsverk sammanfördes också till den allmänna riks- kassan som stod under statskontorets för- valtning. Tendenserna till central förvaltning på detta område bestod under 1800-talet, då t. ex. den stora handels— och sjöfartsfonden överfördes till statskontoret, liksom ett antal kassor och fonder som tidigare arméförvalt- ningen haft hand om.

Svängningen mot decentralisering började göra sig gällande först i början av 1900-talet och kan sägas bli markerad genom 1907 års riksdagsbeslut om ny organisation för stats- kontoret. Med den under 1900-talet snabbt ökande omfattningen av statsförvaltningen förlorade statskontoret sin betydelse som ”statskassa för hela riket”.

Endast ett fåtal myndigheter hade ur- Sprungligen dragningsrätt på statsverkets ge- mensamma räkning i riksbanken, statsverkets giroräkning (numera statsverkets checkräk- ning). Utvecklingen gick emellertid i riktning mot att allt fler myndigheter fick karaktär av huvudförvaltning. Främst bör nämnas året 1936 som vändpunkt härvidlag. Ett stort antal myndigheter erhöll då dragningsrätt på statsverkets giroräkning och blev därigenom huvudförvaltningar. Denna utveckling fort- gick och till slut fanns 130 huvudförvalt- ningar. Antalet självständiga myndigheter som erhåller sina anslagsmedel från någon huvudförvaltning var omkring 440.

Under de senaste åren har ånyo skett en svängning i den här beskrivna tendensen. Den innebär emellertid inte en återgång till en centralisering av beslutsfattandet utan är snarare ett uttryck för en strävan att genom rationalisering koncentrera det rent admini- strativa förfarandet till ett mindre antal enheter. Möjligheterna att utnyttja ADB i de kamerala rutinerna spelar här en stor roll.

Men även bortsett från ADB-utvecklingen har tankarna på rationalisering av den statli-

ga ekonomiska förvaltningen gått i riktning mot sammanslagning av funktioner som nu ligger hos olika myndigheter. Sålunda har övervägts att sammanföra statskontorets fondbyrå med riksgäldskontorets verksam- het. Rationella skäl talar för en sådan sammanslagning. Verksamheterna är i väsent— liga avseenden av likartad karaktär. Fondför- valtningen är en gemensam nämnare. Även i fråga om utbetalning av riksstatsanslag full- gör de båda enheterna likartade funktioner, fondbyrån i fråga om statens driftbudget och riksgäldskontoret i fråga om kapitalbudge- ten. Vad som stått i vägen för en samman- slagning är konstitutionella skäl. Statskonto- ret är ett Kungl. Maj:ts ämbetsverk medan riksgäldskontoret är ett riksdagens verk. Även om det här rör sig om administrativa funktioner av närmast servicebetonad karak- tär — det är fråga om rent kamerala verkställighetsfunktioner som inte innehåller något moment av beslutsfattande i sakligt avseende beträffande tilldelning av medel — har jordmånen visat sig karg för diskussioner av denna att på grund av att de vidrör frågan om fördelningen av uppgifter mellan Kungl. Maj:t och riksdagen. Av— detta skäl har även fondbyråutredningen avstått från att lägga fram förslag i sådan riktning, trots att utredningen funnit att starka sakskäl talar för att en sammanslagning av fondbyrån och riksgäldskontoret vore en ändamålsenlig lös— ning.

Statskontoret var en gång som inlednings- vis antyddes statens finansverk och det är inte otänkbart att de nu iakttagbara kon- centrationstendenserna åter leder till att en sådan enhet skapas. Bl. a. framfördes reserva- tionsvis i 1956 års rationaliseringsutredning tanken att skapa ett finansverk som skulle ha hand om inte bara all den statliga fondför- valtningen utan om alla de administrativa funktioner som sammanhänger med utbetal- ningen av riksstatsanslag, budgetredovisning, finanskontroll och ansvaret för hela det statliga redovisningssystemet. Den centralise- ring av de kamerala rutinerna som äger rum genom utnyttjandet av ADB inom SEA- systemet utgör en faktor som kan verka i

riktning mot att cirkeln sluts i den formen att det ånyo uppkommer ett behov av ett sammanhållande finans- eller ekonomiverk för de statliga ekonomi-administrativa funk- tionerna.

2.2 Exkurs om begreppen huvudförvaltning/ underförvaltning

Enligt den tidigare kamerala organisationen kunde myndigheterna ikassahänseende inde- las i två grupper, nämligen huvudförvalt- ningar — i förekommande fall med lokalför- valtningar _ och underförvaltningar. Förut- sättningen för att en myndighet skulle bli huvudförvaltning var att den hade en perma- nent organisation med utvecklad kameral förvaltning. Denna organisation finns fortfa- rande kvar men ersätts nu successivt och i rask takt av en ny organisation med redovis- ningscentraler och revisionskontor.

Huvud förvaltning

Huvudförvaltning är myndighet, som har eget konto i rikshuvudboken och som har dragningsrätt på statsverkets checkräkning. Sådan myndighet uppgör månatlig kassa- rapport, som insändes till riksrevisionsverket. Budgetredovisning och rikshuvudbok bygger på huvudförvaltningarnas huvudböcker.

De regionala eller lokala förvaltningsenhe- ter, som är underordnade huvudförvalt- ningarna, kallas lokalförvaltningar. I fråga om vägverket, lantbruksstyrelsen, bostads- styrelsen m.fl. är organisationen sådan att vederbörande verk har en central styrelse i Stockholm med underlydande lokala förvalt- ningar. Sambandet i medelsförvaltnings— hänseende mellan lokalförvaltningen och vederbörande styrelse kan vara mer eller mindre fast. Så kan exempelvis löneutbetal- ningen vara centraliserad eller ske lokalt. Klart är emellertid att huvudförvaltningen alltid utbetalar och disponerar lokalförvalt— ningens anslag. Det innebär bl.a. att ansla- gens fördelning i anslags— och delposter framgår ur huvudförvaltningens huvudbok. Verifikationsmaterialet finns också oftast hos huvudförvaltningen.

Underförvaltningar kallas i bokföringsavse- ende sådana myndigheter som erhåller sina anslagsmedel från och redovisar statsinkoms— ter till en huvudförvaltning. Detta är en rent kameral fråga och underförvaltningarna är inte på något sätt i sakligt avseende under- ordnade huvudförvaltningarna.

Underförvaltningarna disponerar riksstats- anslagen för sin verksamhet men riksrevi- sionsverkets budgetredovisning grundar sig på huvudförvaltningarnas bokförda inkoms- ter och utgifter. De medel, som rekvirerats från vederbörande huvudförvaltning men inte förbrukats vid budgetårets utgång, skall återlevereras vid budgetårsskiftet. Underför- valtningarna för sina egna räkenskaper och upprättar bokslut (huvudbok), vilka granskas av riksrevisionsverket. Vad som skiljer en underförvaltning från en huvudförvaltning är att underförvaltningen saknar eget konto i rikshuvudboken samt saknar dragningsrätt på statsverkets checkräkning. Erforderliga kassamedel erhålles som ovan nämnts från en huvudförvaltning, varför hos huvudförvalt- ningen i dess verifikationsmaterial endast finns rekvisition och utanordningshandling.

Huvudförvaltningen har ibland anknyt- ning till underförvaltningens verksamhet i sakligt avseende. Det vanligaste är emellertid, att underförvaltningarna erhåller sina medel från en huvudförvaltning som i övrigt ej har någon särskild anknytning till underförvalt- ningens verksamhet.

Länsstyrelserna fungerar i landsorten som huvudförvaltningar till underförvaltningar placerade inom respektive län. Statskonto- rets fondbyrå är på motsvarande sätt fortfa- rande huvudförvaltning till ett stort antal underförvaltningar i Stockholm.

Länsstyrelserna som utbetalnings- myndigheter

Länsstyrelserna fungerar som utbetalnings- myndigheter i fråga om

— dels utbetalningar beträffande länsstyrel- sernas egen verksamhet

— dels utbetalning av statsbidrag till motta- gare inom länen — dels utbetalningar till inom länen belägna underförvaltningar.

I sistnämnda fall fungerar länsstyrelsen alltså som huvudförvaltning iförhållande till underförvaltningarna i länet. Utbetalnings- verksamheten har länsstyrelsernas lands- kontor hand om. Inom respektive landskon- tor finns kamerala enheter för bokföring och utbetalning.

Beträffande statsbidragen gäller att granskning av att statsbidragsvillkor m. m. är iakttagna skall föregå utbetalning eller slut- reglering av förskottsutbetalningar.

Arbetsuppgifterna i förhållande till under- förvaltningarna inskränker sig till en formell kontroll av medelsrekvisitionerna och ut- anordning av begärda medel. Underförvalt- ningar som för egna räkenskaper, är oftast skolor av olika slag och andra mindre statsmyndigheter.

Statskontorets fondbyrå fungerar såsom landskontor för underförvaltningar och and- ra betalningsmottagare inom Stockholm. Samma utbetalningsfunktioner som länssty- relserna fullgör beträffande myndigheter inom respektive läns område, åvilar i Stock- holm för närvarande statskontorets fond- byrå.

2.3. Ny statlig redovisnings- och revisionsorganisation

För att tillvarata de möjligheter till väsentli- ga rationaliseringar som en tillämpning av ADB-tekniken kunde innebära tillsatte riks- revisionsverket i slutet av 1965 en arbets- grupp för utredning om införande av ett generellt ADB-system för ekonomisk redo- visning inom statsförvaltningen.

En annan arbetsgrupp utredde frågan om större redovisningsenheter och decentralise- rad revision.

På grundval av bl.a. de två arbetsgrup- pernas rapporter framlade riksrevisionsverket i samband med sina anslagsäskanden hösten 1966 ett principförslag för omorganisation

av den statliga redovisnings— och revisions- verksamheten. Förslaget godkändes våren 1967 av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Den sålunda anbefallda omorganisationen avsågs i huvudsak innebära följande.

a) Bokföring, redovisning och kassagöromål centraliseras till 50—60 enheter. Dessa kallas för redovisningscentraler.

b) Ett generellt ADB-redovisningssystem in-

förs i statsförvaltningen med möjlighet till kostnadsredovisning m. rn. (system S). Den interna revisionen hos myndigheter— na förstärks. Den skall svara för säkerhe- ten i myndighets medelshantering men även inrikta sig på en värdering av olika transaktioner, använda metoder och upp- nådda resultat.

År 1967 fattade statsmakterna som ovan nämnts beslut om omorganisation av den statliga redovisnings— och revisionsverksarn- heten. Det uppdrogs därvid åt riksrevisions- verket att med beaktande av vad departe- mentschefen anfört i prop. nr 196779 och efter samråd med berörda myndigheter suc- cessivt lägga fram förslag till omorganisatio- nens genomförande. 1 en inom riksrevisions- verket utarbetad promemoria ”Redovisning och intern revision inom ramen för SEA” (24.2.1969) lämnades en redogörelse för omfattningen av och planeringen för dessa omläggningar ävensom för nu utarbetad planering för den fortsatta omorganisatio— nen. Denna senare beräknades ske under en femårsperiod. En omprövning av planlägg- ningen sker varje år och resultatet redovisas till Kungl. Maj :t i en skrivelse varje 1 oktober.

I fråga om redovisningsorganisationen in- nebar förslaget väsentligen att huvuddelen av de i denna organisation förekommande ar- betsuppgifterna, vilka hänför sig till bokfö— ring, redovisning och kassagöromål, koncen- treras till ett 30-tal redovisningscentraler. Varje redovisningscentral (RC) avses betjäna ett antal myndigheter vilka sammanfatt- ningsvis benämns en redovisningsgrupp (RG). Det för den ekonomiska redovisningen

inom statsförvaltningen utarbetade redovis ningssystemet, system S, föreslås infört samtidigt med den strukturella omorganisa- tionen. Detta system inrymmer även en kostnadsredovisningsrutin som tillfredsställer de krav på en differentierad redovisning som ställs vid tillämpning av programbudgetering.

Beträffande revisionsorganisationen inne- bär omorganisationen i huvudsak att revi- sionskontor (RK) i princip inrättas i anslut- ning till varje redovisningscentral, att till revisionskontoren utflyttas huvuddelen av de arbetsuppgifter som hittills bedrivits vid riksrevisionsverket under benämningen ka- meral revision samt att förvaltningsrevision — som ersätter den tidigare sakrevisionen — skall bedrivas såväl centralt genom riksrevi- sionsverket som vid myndigheterna, varvid resurser för de senare i första hand ställs till förfogande vid revisionskontoren.

Redovisningscentralerna och revisions- kontoren har en viss självständighet men är administrativt knutna till en myndighet. RC och troligen även RK kommer att så småningom bli ekonomiskt självförsörjande enheter med debitering av sina tjänster enligt särskilda taxor.

En grupp av myndigheter som i redovis- ningshänseende är anslutna till en redovis- ningscentral bildar en redovisningsgrupp.

Figur 2. Principskiss av organisationen i en redovisningsgrupp.

Varje myndighet erhåller, genom det ADB- system som samtidigt myndigheterna ansluts till, sin redovisning efter den kontoplan som fastställts för vederbörande myndighet. Re- dovisningscentralen redovisar utfallet av riks- statens anslag m. m. för berörda myndighe— ter till riksrevisionsverkets riksbokföring. Av figur 2 framgår de organisatoriska samman— hangen i en redovisningsgrupp. RC hör administrativt till en av de myndigheter som ingår i gruppen.

1 figur 3 framställs en principskiss över

f— — _ _ _ —' Riksrevisionsverket _ _] * I l i | | | | | : | i i i l Revi- Intern sions— revision kontor 4—————j— —-l— | —--——-> ——J-—-—> Redovis- , nin s- . Myndlghet A måg, Myndighet B Myndighet C Revision — — — __ Rapporter _» Figur 3. Olika typer av organisation för den interna revisionen. 20 SOU 1971:82

organisationen vid intern revision. En redo- visningsgrupps myndigheter (A+B) revideras av ett revisionskontor som har till uppgift att i första hand svara för den säkerhetssyftande redovisningsrevisionen. I mån av resurser skall den också på verkschefens uppdrag utföra effektivitetssyftande förvaltningsrevi- sion. Riksrevisionsverket har tillsynsskyldig- het över revisionskontoren. En närmare redogörelse för den statliga revisionens orga- nisation återfinns i ”Förvaltningsrevision i staten” kapitel 5.

Riksrevisionsverkets promemoria innehöll ett detaljerat förslag till plan över genom- förandet av ny redovisnings— och revisions- organisation. Genomförandet skulle ske

etappvis. Inom riksrevisionsverkets planeringsavdel-

ning utarbetades en promemoria om fond— byrån med förslag att en redovisningscentral vid fondbyrån skulle spela en viktig roll i den nya organisationen genom att samla ett tämligen stort antal myndigheter i stock- holmsområdet till en redovisningsgrupp. Denna promemorias förslag, som i allt väsentligt byggde på material från fondbyrå- utredningen, biträddes av riksrevisionsverket i den nyssnämnda promemorian. Resultaten blev att till statskontoret kom att förläggas en redovisningscentral och ett revisionskon- tor som successivt skulle byggas ut med allt flera anslutna myndigheter.

I skrivelse till Statsrådet och chefen för finansdepartementet den 24.2.1969 hem— ställde riksrevisionsverket att den anbefallda omorganisationen i stort av den statliga redovisnings- och revisionsorganisationen fort- sättningsvis finge ske ihuvudsaklig överens- stämmelse med i promemorian framlagda principer och redovisad översiktlig plane- ring.

Riksrevisionsverkets promemoria remiss- behandlades.

l brev den 27.6.1969 föreskrev Kungl. Maj :t, under erinran om beslutet den 25 maj 1967, att den fortsatta planeringen för omorganisationen av redovisnings- och revi- sionsverksamheten skulle ske på grundval av de i riksrevisionsverkets promemoria redovi-

De remissyttranden som avgivits över promemorian överlämnades till riksrevisions- verket för att tagas i övervägande vid den fortsatta planeringen. Riksrevisionsverket skulle tillse att förslag rörande redovisnings- grupper, redovisningscentraler och revisions- kontor efter hand underställes Kungl. Maj:t. Därvid torde beaktas att resursfrågor normalt skall anmälas i myndighets årliga anslags— framställning. Berörda myndigheter har att beakta riksrevisionsverkets planläggning för den fortsatta omorganisationen.

Litteratur

Av riksrevisionsverket utgiven litteratur an— gående den nya redovisnings- och revisions- organisationen samt därmed sammanhängan- de systemfrågor: SEA — för modern ekonomiadministration i förvaltningen, 1970. Förvaltningsrevision i staten, 1970. Handledning i kostnadsredovisning för stats- förvaltningen (HKS), 1969. Handledning i redovisningsrevision för stats- förvaltningen (HRS), 1971. Redovisning och intern revision inom ramen för SEA (24.2 1969, RRV stencil PM: P 60). Genomförande av SEA-Redovisning och revi- sion (RRV rapporter 1.10.1969, 1970 och 1971).

RRV verksamhetsplan 1970/71. RRV verksamhetsberättelse 1969/70. System S — organisation och ADB-system för effektiv redovisning i statsförvaltningen, 1971.

Härutöver finns ett stort antal användar- anvisningar för system S.

3. F ondbyråns nuvarande uppgifter och organisation

3.1 Uppgifter

Instruktionen för statskontorets fondbyrå har fastställts av Kungl. Maj:t genom brev den 16.6.1961 (ändrad 6.5.1966).

Att fondbyrån har en egen instruktion får ses mot bakgrunden av att fondbyrån utgör en rest av det gamla statskontoret och att byråns verksamhet faller utanför ramen för det nuvarande statskontoret. Det har sålunda härigenom markerats att fondbyrån endast provisoriskt skulle vara knuten till statskon- toret.

Enligt instruktionen är det fondbyråns

uppgift

— att handha statsverkets medelsförvaltning där detta inte ankommer på annat organ — att vara utrednings- och remissmyndighet främst i frågor rörande fond- och låne- rörelse.

Fondbyråns verksamhet består huvudsak- ligen av administrativa funktioner av kameral och juridisk natur. I fråga om några typer av ärenden fattar fondbyrån beslut ide bakom- liggande sakfrågorna. Det gäller främst beslut rörande ersättning av statsmedel till enskilda vid vissa ingripanden i hälsovårdens intresse, de 5. k. paratyfusärendena, placeringsverk- samheten, kyrkofonden, Nollerothska fon- den.

Beslut fattas av chefen för statskontoret men viss delegering har förekommit till che— fen för fondbyrån. I mera rutinmässiga re-

misser beslutar byråchefen. Vidare beslutar fondbyråchefen i ärenden som rör förläng- ning av lån mot säkerhet av inteckningar i fast egendom, reglering av aktieinnehavet vid fond- och nyemission, livränta från allmänna familjepensionsfonden, byggnadsförskott ur kyrkofonden, avräkningslängd för Stock- holms stift, m. fl. ärenden.

Statskontoret har iKungl. brev 28.6.1968 ålagts att till sig knyta ett expertråd om tre personer med uppgift att vara rådgivande i frågor om medelsplacering (se kapitel 6).

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 juni 1969 inrättades en redovisningscentral och ett revisionskontor vid statskontoret i anslut- ning till fondbyrån.

Skissen i figur 4 är avsedd att ge en uppfattning i stora drag om de funktioner fondbyrån fullgör.

Som synes är det två huvudgrupper av ärenden, dels utbetalning av beviljade anslag till ett antal myndigheter och andra motta- gare och dels förvaltning av fonder av olika slag. Dessutom svarar fondbyrån för stats- kontorets remissyttranden i frågor som rör dessa ärendegrupper.

Beträffande fondbyråns utbetalning av riksstatsanslag gäller för det första att fond- byrån fungerar som redovisningscentral åt ett antal myndigheter. För det andra funge— rar byrån tills vidare som huvudförvaltning åt myndigheter (underförvaltningar i Stock-

Statskontorets fondbyrå

Fondförvaltning

Utbetal- ning av Revision anslag

Granskni ngs- verksamhet

Statens Diversemedels kapital fonder fonder

Donations fonder

Utlånings Pen- Placerings Övriga fonder sions fonder fonder låneunder- fonder stöd, aktier

Figur 4. Fondbyråns funktioner.

holm) som ännu inte anslutits till någon redovisningscentral.

De fonder som förvaltas av fondbyrån hänför sig till tre huvudgrupper:

a) statens kapitalfonder, som omfattar sta- tens utla'ningsfonder (fiskerilånefonden, jordbrukets maskinlånefond etc.), fonden för låneunderstöd (självavvecklande låne- rörelse), fonden för statens aktier samt statens pensionsfonder. diversemedelsfonder, dvs. fonder som inte anses utgöra del av statens kapital och som består av medel som för särskilda ändamål avsatts på statsregle- ringsfonden, samt

c) donationsfonder, dvs. medel som av

enskilda överlämnats till staten för att tillgodose särskilda ändamål.

Fondbyråns verksamhet berör av stor del av anslagen på statsbudgeten (via RC) och fondförvaltningen avser likaledes en bety- dande del av statens förmögenhet. Fond- byråutredningen har därför ansett det moti- verat att inledningsvis ge en tämligen ingåen- de beskrivning av omfattningen av denna verksamhet och belysa vari fondbyråns be- fattning med ärendena egentligen består. Den allmänna översikten över fondbyråns verksamhetsområde (kapitel 4 och 5) kom- pletteras ibilaga B med ett antal flödesdiagram som visar rutinerna för hur ärendena hand- läggs jämte arbetsvolymen för olika uppgif-

Kameral sektion

Kapital— budget- enhet

Personalen uppgick 1.2.1971 till ca 25 personer.

Figur 5. Fondbyråns organisation.

ter. Fiödesdiagrammen ger en belysning av karaktären av fondbyråns verksamhet ”från arbetsrutinsidan”. De kompletterar därmed den bild av fondbyrån som man erhåller genom beskrivningen av fondbyråns funk- tioner ”från budgetsidan”.

3.2 Organisation

Som framgår av organisationstablå figur 5 består fondbyrån av — förutom RC och RK — tre sektioner, ombudsmannasektionen, kameralsektionen och kyrkofondssektionen. Därjämte finns ett kansli. Kameralsektionen indelas i två enheter, nämligen en för vardera driftbudgeten och kapitalbudgeten. Redovis- ningscentralen har indelats i enheter för för- granskning, specialgranskning. ADB-bered- ning med stansning m. m.

För- gransk- ning

Special- gransk— ning

ADB-be- redning

Stans- ning

Va ktmäst. Transpor- ter

Arkiv

Sammanlagt fanns 1.2.1971 ca 20 personer inom redovisningscentralen (RC), fördelade på de olika funktionerna.

Revisionskontoret (RK) bestod av 3 personer.

Kostnaden för fondbyrån har i statskonto- rets anslagsframställning för budgetåret 1971/72 beräknats till — förutom andel i den centrala administrationen — 951 000 kr. Härtill kommer kostnaden för RC med 1 165 000 kr. och för RK med 245 000 kr. jämte andelar i central administration. Tota— la kostnaden för fondbyrån beräknas till 2 875 000 kr.

Sammansättningen av fondbyråns perso- nal framgår av nedanstående tablå.

FB RC

Byråchef Ombudsman Byrådirektör Övriga handläggare Biträdespersonal 18

Summa 25 20

Fondbyråns befattning med anslag på driftbudgeten

Den funktion som fondbyrån fullgör beträf- fande anslag på driftbudgeten hänför sig till följande arbetsuppgifter

—att beordra utbetalning av medel från riksstatsanslag via redovisningscentralen efter bestämmelser i regleringsbreven — att granska vissa typer av utbetalningar — att fatta beslut rörande ersättningar i ”paratyfusärenden” — att författningsmässigt granska och god- känna reseräkningar beträffande vissa myndigheter.

4.1 Fondbyrån som utbetalningsmyndzghet

Fondbyrån beordrar utbetalning av medel från dels anslag till underförvaltningar i Stockholm och dels anslag av rikskaraktär. Som exempel på sistnämnda kan nämnas bidrag till ett stort antal organisationer och institutioner samt för särskilda ändamål som inte förvaltningsmässigt hör hemma hos viss myndighet, t. ex. konstnärsbelöningar.

De anslag som det är fråga om här har sammanställts i bilaga A. Utbetalning sker i samtliga fall genom RC.

Redovisningscentralen ombesörjer som re- gel viss granskning, stansförberedelser, stans- ning, kontakt med datacentralen samt rättel- ser av in- och utdata. Myndigheterna ansva- rar för materialets faktiska riktighet och tecknar order om utbetalning m. m.

Vidare har i bilaga B uppställts ett

flödesschema över hur utbetalningen av driftbudgetanslag handläggs. Där finns även volymuppgifter och en uppskattning av vilken arbetskraft som går åt för de olika stegen i denna arbetsrutin. För fullständig- hetens skull finns i bilagan även motsvarande flödesscheman och uppgifter beträffande inbetalnings— och utbetalningsförfarandet av kapitalbudgetmedel.

En klassificering av de driftbudgetanslag som utbetalas av fondbyrån

För att få ett grepp om de funktioner fondbyrån utövar har nedan gjorts ett försök att till några få typgrupper hänföra de anslag fondbyrån hanterar. Härvid har anslagen indelats i grupper med hänsyn till den grad av kontroll som fondbyrån utövar vid utbe- talningen. För exemplifiering hänvisas till förteckningen i bilaga A.

I ) Anslag som utbetalas av statskontoret men disponeras av annan myndighet (underförvaltning eller liknande).

Beträffande flertalet av dessa anslag fungerar fondbyrån såsom en huvudförvaltning för myndigheter i Stockholm, dvs. utbetalar via redovisningscentralen anslagen på rekvisition av underförvaltning. Annan kontroll än den som består av granskning av rekvisition, utövas som regel inte av fondbyrån. Hur

anslagen disponeras, dvs. fördelningen på anslags— och delposter, framgår endast av underförvaltningens räkenskaper. Dessa förs helt självständigt av underförvaltningen. En- dast beträffande vissa omkostnadsanslag sträcker sig fondbyråns kontroll längre. I regleringsbreven rörande några anslag har nämligen föreskrivits, att fondbyrån skall granska underförvaltningens reseräkningar. Det gäller för närvarande följande myndighe- ter:

Dessa myndigheter utför ingen egen kame- ral granskning utan fondbyrån har att grans- ka reseräkningarna innan ersättning utbetalas av respektive myndighet.

Gymnastik- och Idrottshögskolan Journalisthögskolan Socialhögskolan

Statens läroboksnämnd Naturhistoriska Riksmuseet Nordiska kulturkommissionen Svenska Jägareförbundet Svenska Unescorådet Statens Konstråd

Statens Hyresråd Livrustkammaren Riksutställningar

Fondbyrån fungerar beträffande anslags- kategorien under 1) såsom lokal utbetal- ningsmyndighet, dvs. byrån fullgör i detta avseende samma uppgifter som en länsstyrel- se.

2) Anslag av rikskaraktär — oftast bidrag — — som utbetalas av statskontoret till organisationer m. fl. efter rekvisition

Denna grupp av anslag kan indelas i två undergrupper:

a) Utbetalningar från anslag av typ lik- nande grupp l). Utbetalning sker här på rekvisition utan egentlig granskning.

b) Anslag där utbetalning föregås av verk- lig granskning och kontroll av att författ- ningsbestämmelser eller villkor iakttagits. I denna grupp ingår bl.a. granskningen av avtalsenliga statsbidrag till vissa större sjuk-

hus. Det är i detta fall en förhållandevis kvalificerad genomgång av villkoren för storleken på statsbidragen som måste göras innan utbetalning kan ske.

Beträffande anslag tillhörande grupp 2) kan fondbyrån sägas fungera såsom central myndighet. Anslagen har inte speciell an- knytning till stockholmsområdet.

3) Anslag, som utbetalas och disponeras av statskontoret

Ansvar för granskning av utbetalningsunder- laget, tecknande av utbetalningsbesked samt för fördelning av bokföringstransaktionerna på tillämpliga konton åvilar statskontoret.

Till ovanstående grupp av anslag som ut- betalas och disponeras av statskontorets fondbyrå räknas dock inte anslagen till den egna myndigheten statskontoret. Denna är en särskild till redovisningscentralen vid fondbyrån ansluten myndighet som själv dis- ponerar för sin egen verksamhet erforderliga konton och anslag.

4.2 Beslut om utbetalning av ersättning i paratyfusfall

Enligt kungörelse 18.5.1956 (SFS nr 296) skall ersättning av statsmedel utgå i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse. Det gäller ersättning till företag m.fl. för kost- nader och förluster på grund av myndighets ingripanden i syfte att hindra spridande av smittsamma sjukdomar, väsentligen av sal- monella — paratyfus karaktär. Det är fond- byrån som beslutar i dessa ärenden. Uppgif- ten ålades statskontoret efter 1953 års paratyfusepidemi. För att vinna enhetlighet i bedömningen av de särskilda ersättningsfal- len ansågs lämpligt att prövningen skedde hos ett centralt ämbetsverk. Statskontoret är såväl beslutande som utbetalande instans.

4.3 Konstnärsbelöningar

Fondbyrån beräknar efter särskild författ- ning, vilka beIOpp som skall utgå till de konstnärer som enligt av Kungl. Maj:t fattat beslut skall erhålla s. k. konstnärsbelöningar.

4.4 Sammanställning av de myndigheter som anslutits till redovisningscentralen vid statskontorets fondbyrå

Till och med budgetåret 1971/72 har följan- de myndigheter anslutits till redovisnings-

centralen :

Statskontoret Patent- och registreringsverket Rikets allmänna kartverk Kungl. Biblioteket Konjunkturinstitutet Marknadsrådet Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor Teater- och musikrådet Statens scenskola i Stockholm Statens scenskola iGöteborg Statens scenskola i Malmö Statens musikdramatiska skola i Stock- holm Dramatiska institutet Svenskt biografiskt lexikon Nordiska institutet för samhällsplanering Statens ungdomsråd Koncessionsnämnden för miljöskydd Statistiska centralbyrån Statens naturvårdsverk Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Statens institut för företagsutveckling Statens brandinspektion Statens brandskola Transportnämnden

Kammarkollegiet

Statens avtalsverk Statens biografbyrå Centrala studiehjälpsnämnden Studiemedelsnämnden i Stockholm Studiemedelsnämnden i Uppsala Studiemedelsnämnden i Linköping Studiemedelsnämnden i Lund Studiemedelsnämnden i Göteborg Studiemedelsnämnden i Umeå Statens Invandrarverk Statens Konsumentråd Konsumentombudsmannen DAFA (Datamaskincentralen för admini— strativ databehandling) Riksrevisionsverket Styrelsen för teknisk utveckling

Forskningsråden Sveriges geologiska undersökning Mynt- och justeringsverket Bankinspektionen Försäkringsinspektionen

Konstakademien Musikaliska akademien med musikhög- skolan i Stockholm

Musikhögskolan i Göteborg Musikhögskolan i Malmö Kommerskollegium Försvarets rationaliseringsinstitut Statens förhandlingsnämnd

Statens danskola

Statens råd för skogs— och jordbruksforsk— ning Nämnden för undervisningssjukhusens ut- byggande

Statens psykologisk- pedagogiska biblio- tek

Planerad u tbyggnad

Omorganisationen av redovisningsväsendet sker som tidigare nämnts etappvis. Stats- kontorets redovisningscentral skall även 1972 och 1973 utbyggas med allt fler myn- digheter.

Omorganisationen planeras under hänsyns- tagande till lönsamheten. Kontinuerliga be- dömningar härav görs.

5. Förvaltning av statliga fonder

Fondbyrån har enligt instruktionen att för— valta under statskontorets vård stående fon- der och kassor samt göra tillgångarna ränte- bärande. Fonderna är av olika karaktär. En grupp utgörs av de statliga kapitalfonderna, nämligen statens utlåningsfonder, fonden för låneunderstöd, statens pensionsfonder och fonden för statens aktier. Hit hör även sta- tens datamaskinfond. En annan grupp bildas

av de på statsbudgeten upptagna s.k. di- versemedelsfonderna, såsom kyrkofonden, allmänna arvsfonden m. fl. Härutöver förval- tar fondbyrån donationsfonder, som över- lämnats till statskontoret för förvaltning.

Fonderna kan även indelas efter det sätt på vilket de förvaltas. De kan då sägas utgöra antingen placeringsfonder eller bokförings- fonder.

STATENS KAPITALFONDER

Statens utlånings— Fonden för låne— Statens pensions— Fonden för fonder understöd fonder statens aktier Fonder för Lån till - Civila tjänstepf Statsföretag - studielån - ensk företag- - Militära tiäns- Sv Kreditbank - jordbrukets ma- samhet tepf Sv Invest bank

skinlän - oljelagring - Allm familjepf Gullhögens bruk - fiskerilån - barnstugor ASEA-Atom — skogslån - sjukhem Aerotransport _ m fl - alkoholfria m fl

restauranger - m fl ÖVRIGA FONDER OCH DIVERSE MEDEL

Statliga pla- Övriga för Diverse ceringsfonder särskilda mål medel DONATIONSFONDER - Arvsfonden - .laktvård - Diurgårds - Pensioner, - Kyrkofonden - Algskador nämnden understöd - Lappfonden - Idrottens - Polenmed- - Stipendier, - Byggnads— främjande len belöningar

forskning - Prisutiäm- - Japan- - Forskning, - Handels- ningsavgif- ersättn utbildning

flottans ter - m fl - Övriga fonder pensions— - Författar- fond fonden - m fl - Clearing-

medel - m fl

Figur 6. Översikt över de olika typer av statliga fonder som förvaltas av fondbyrån.

Placeringsfondernas kapital är placerat räntebärande. Dessa fonder tillhör grupperna pensionsfonder. donationsfonder och diver- semedelsfonder. Exempel på sådana place— ringsfonder är kyrkofonden, lappfonden och allmänna arvsfonden.

Bokföringsfonderna är fonder vilkas disponibla kapital innestår på statsverkets checkräkning och icke är räntebärande.

Fondbyråns arbetsuppgifter i vad avser fondförvaltningen är dels av kameral och dels av juridisk art. De senare åvilar en särskild enhet inom byrån, nämligen om- budsmannasektionen.

5.1 Statens kapitalfonder

Till denna grupp av fonder hänför sig fonder under rubrikerna statens utlåningsfonder, fonden för låneunderstöd, fonden för statens aktier, statens pensionsfonder samt statens datamaskinfond.

5.1.1 Statens utlåningsfonder

Utlåningsfonderna är inrättade för att till- godose en fortlöpande utlåningsverksamhet för visst angivet ändamål. De har bildats och utökats genom medelsanvisning på kapital- budgeten, varför de både till ändamålet och ur redovisningssynpunkt utgör en relativt homogen grupp. Varje fond redovisas på ett särskilt konto i rikshuvudboken, vilket ut- visar fondens behållning och avkastning. Fonderna är av typen ”revolving funds”, dvs. inflytande amorteringar återgår till fonden för nyutlåning. Fondernas antal uppgår för närvarande till 37.

Vissa lånefonder har av olika anledningar endast i ringa utsträckning tagits i anspråk för avsett ändamål. Förvaltningen av fonder- na är spridd på åtta myndigheter med statskontoret som dominerande förvaltnings- myndighet. I övrigt förvaltas fonder av riksbanken, bostadsstyrelsen, riksgäldskon- toret, utrikesdepartementet, lantbruksstyrel- sen, generaltullstyrelsen och sj öfartsstyrelsen.

Fondbyrån förvaltar 20 utlåningsfonder. Fondernas namn framgår av bilaga Dzl. Fem fonder är under avveckling och för två

fonder förekommer inte nyutlåning. Låne- förbindelserna förvaras för åtta fonder hos statskontoret, för tolv fonder hos andra myndigheter. [ de fall, där detaljlånen förvaras hos annan myndighet, fungerar fondbyrån endast såsom utbetalande myn- dighet. All kontakt med låntagarna ombesör- jes av den myndighet, som förvarar låneför- bindelserna. Fondbyrån fungerar endast så- som verkställande myndighet. Icke ifråga om någon fond fattar statskontoret beslut om låntagare. Kungl. Maj:t fattar beslut i ären- den rörande sex fonder. Övriga beslutande myndigheter är centrala studiehjälpsnämn- den (två fonder), lantbruksstyrelsen, lant- bruksnämnderna, Skogsstyrelsen, skogsvårds- styrelserna, fiskeristyrelsen, lånenämnden för mindre skeppsfarten. statens nämnd för samlingslokaler (två fonder).

Volymuppgifter

Statens utlåningsfonders bruttotillgångar uppgick 1969/70 till 21 459 milj kr. Fond- byrån förvaltar härav ] 325 milj kr eller 6 %.

a = statskontorets fondbyrå b = bostadsstvrelsen

c = övriga fondförval- tande myndigheter

Bostadsstyrelsen förvaltar den största ut- låningsfonden, nämligen lånefonden för bo- stadsbyggande (17 246 milj kr) vilken är inlagd i ovanstående diagram.

Fondbyrån förvaltar å andra sidan ca 50 % av antalet utlåningsfonder.

Arbetsuppgifterna i samband med förvalt- ning av detaljlån ur statliga lånefonder finns beskrivna ibilaga B.

5.1.2 Fonden för låneunderstöd

Fonden för låneunderstöd utgör en kapital- fond från vilken det utlämnas lån till olika

ändamål, i regel efter beslut i varje särskilt fall av Kungl. Maj:t. Fonden utmärkes av att lånerörelsen är självavvecklande. Det innebär att efter hand som amorteringar på lånen sker tillförs dessa regelmässigt investerings— staten och återgår sålunda till budgeten. Det är en skillnad i förhållande till statens utlåningsfonder där de inflytande amorte- ringarna återförs till respektive fond för ny utlåning.

Från och med budgetåret 1938/39 har fonden för låneunderstöd i riksstaten upp- förts som en särskild fristående titel. Enligt riksdagsbeslut uppdelades fonden på två delfonder för de av statskontoret och riksv gäldskontoret redovisade lånen. Från 1943/44 har ur riksgäldskontorets delfond utbrutits de låneunderstöd, som förvaltades av egnahemsstyrelsen och riksbanken, och dessa låneunderstöd har upptagits till redo- visning på två nya delfonder, benämnda egnahemsstyrelsens delfond (numera lant- bruksstyrelsens delfond) och riksbankens delfond. Från 1951/52 har den kamerala förvaltningen av tertiärlån och tilläggslån överförts från statskontoret till bostadssty- relsen, och dessa låneunderstöd har upptagits till redovisning på en särskild delfond, benämnd bostadsstyrelsens delfond.

Förvaltare av olika delfonder är sålunda nu bostadsstyrelsen, statskontoret, lant- bruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskon— toret och arbetsmarknadsstyrelsen.

Under statskontorets delfond är samman- förda ett stort antal olika slag av låneunder- stöd, anvisade för olikartade ändamål och med sinsemellan vitt skilda bestämmelser och lånevillkor, vilka i regel meddelas av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. I vissa fall regleras dock lånen genom författningsbe- stämmelser eller genom kungl. brev med generella föreskrifter.

Lånen under fonden för låneunderstöd kan indelas i två kategorier, dels lån grun- dade på kungl. brev för varje särskilt fall, dels lån för ändamål av mera varaktig typ. Av bilaga D:2 framgår de olika slag av lån som beviljats ur fonden.

Bruttotillgångarna för fonden för låneunder— stöd uppgick 1969/70 till 2677 milj kr. Fondbyrån förvaltar härav ca 1 730 milj kr eller 65 %.

5.1.3 Statens pensionsfonder

De av fondbyrån förvaltade pensionsfon- derna utgörs av allmänna familjepensions— fonden samt den civila och den militära tjänstepensionsfonden. Statliga pensions- fonder förvaltas förutom av fondbyrån av riksförsäkringsverket (i 798 milj kr) statens personalpensionsverk (221 milj kr) och riks- gäldskontoret (0,6 milj kr).

Volymuppgifter

Fondbyrån förvaltade 1970 6% (144 milj kr) av statens pensionsfonders bruttotill- gångar (2164 milj kr), vilket framgår av nedanstående diagram:

87% av pensionsfondernas kapital är placerat i obligationer och hos riksgäldskon- toret, l,5% i kommunlån och 11,5% i hypoteksinstitut och direktlån i fastigheter.

Det av fondbyrån förvaltade kapitalet (144 milj kr) är sammansatt av Civila tjänstepensionsfonden (36,3 milj kr), Mili- tära tjänstepensionsfonden (4,5 milj kr) och Allmänna familjepensionsfonden (103,4 milj kr).

Till dessa fonder sker numera inte några avsättningar. Fonderna tillkom under slutet av 1930-talet. De fyller inte någon funktion i den meningen att de skulle utgöra något sparande som motsvarar avsättningar för kostnader för statliga pensionsåtaganden. Det kan ifrågasättas om det finns skäl att bibehålla dessa fonder i framtiden under särskild förvaltning och med den ändamåls— bestämning som finns. Det bör därför enligt fondbyråutredningens mening tas upp till prövning om det finns anledning bibehålla dessa fonder — som nästan helt utgörs av ett statligt innehav av riksgäldskontorets obliga- tioner — eller om de kan avvecklas.

5.1.4 Fonden för statens aktier

Fondbyrån har tidigare förvaltat aktier till- hörande bland annat AB Statens skogsindu- strier, KABI, Kalmar verkstad, Karlskronaver- ket, LKAB, Norrbottens järnverk, Svenska tobaks AB, Svenska Utvecklings AB, Udde- vallavarvet och Uddcomb AB. Denna fond har genomgått stora förändringar i samband med att Statsföretag AB bildades. Aktieka- pitalet tillhörande bland annat ovannämnda företag överfördes per 1.7.1970 till Statsfö- retag AB.

De av fondbyrån förvaltade aktiernas bokförda värde utgjorde 1.7.1970 ca 3 100 milj kr, fördelade på följande företag: Statsföretag AB Sveriges Kreditbank Sveriges Investeringsbank AB AB Gullhögens bruk AB ASEA-Atom AB Aerotransport Ovriga

1 733,6 173,8 1 000,0 20,0 40,0 58,7 84,3

Fondbyråns befattning med fonden för statens aktier grundar sig på Kungl. Majas uppdrag i varje särskilt fall. Mot erhållande av aktier i samband med bolagsbildning eller ny emission har fondbyrån att likvidera aktierna med ianspråktagande av under fon- den anvisade medel, att förvara aktierna och fullgöra erforderliga förvaltningsuppgifter.

Fondbyrån har att sålunda kontrollera att av bolagstämma beslutad utdelning vederbör- ligen inbetalas samt tillgodoföra beloppet

inkomsttiteln fonder för statens aktier. Vi- dare skall fondbyrån ombesörja bokföring och upprättande av bokslut för fonden. Vidare uppdras åt byrån att medverka vid inlösen från och försäljning till enskilda av aktier i Svenska Tobaksaktiebolaget m.fl. statliga bolag med enskilda-aktieägare.

5.1.5 Arbetet med kapitalfonderna

Fondbyråns arbetsuppgifter i vad avser för— valtningen av kapitalfonder kan sammanfat— tas i följande punkter:

1) Övervakning av att till betalning förfall- na räntor, aktieutdelningar och amorteringar inflyter och blir vederbörligen bokförda.

2) Verkställande av förekommande utred- ningar (räntefrågor och andra spörsmål rö- rande villkor för den statliga utlåningen m. m.).

3) Upprättande och granskning av skuld- förbindelser och säkerhetshandlingar, för- valtning av lånereverser och säkerheter, samt indrivningsåtgärder och preskriptionsbryt- ningar.

4) Verkställande av åtgärder som aktie- tecknare beträffande statliga bolag.

5) Likviderande av verkställda aktieteck- ningar i statliga bolag samt mottagande och förvaring av aktiebrev.

6) Ombesörjande av köp- och försäljnings- transaktioner beträffande av enskilda inne- havda aktier i vissa statliga bolag.

7) Kapitalredovisningar m.m. och in- komstberäkningar.

8) Upprättande av bokslut för varje särskild fond.

5.2 Övriga fonder och diverse medel

Med den terminologi som brukas inom statsförvaltningen utgörs en diversemedels- fond av en på budgeten gjord avsättning av medel på statsregleringsfonden. Såsom sta- tens kapital anses däremot endast det netto som redovisas på de statliga kapitalfonderna. En diversemedelsfond utgör således inte en del av statskapitalet. Diversemedelsfonden är

antingen en bokföringsfond, vars medel är tillgängliga på statsverkets checkräkning. el- ler en placeringsfond, vars medel är place- rade i bank, obligationer, aktier etc.

De fonder som inte är statliga kapitalfon- der — de har här kallats ”Övriga fonder och diverse medel" — har av fondbyråutred- ningen indelats i fyra olika grupper med hänsyn till deras rättsliga karaktär och till hur de administrativt hanteras:

1) Statliga placeringsfonder

2)Övriga för särskilda ändamål bildade stat- liga fonder 3) Diverse medel 4) Donationsfonder

Till staten överlämnade donationsfonder utgör således i denna mening diversemedels— fonder — de är inte en del av statens eget kapital — men de är givetvis placeringsfon- der. 1 fondbyråutredningen har det dock ansetts lämpligt att särbehandla dessa place— ringsfonder och skilja dem från övriga diversemedelsfonder.

De flesta diversemedelsfonderna har ska- pats genom författningsbestämmelser. I bi- laga E och F redovisas samtliga diverseme- delsfonder. De ursprungliga besluten om in- rättande av fonderna finns där angivna,jäm- te uppgifter om vilka myndigheter som be- slutar om disposition av avkastningen.

5.2.1 Statliga placeringsfonder

Den största placeringsfonden är handelsflot- tans pensionsanstalts placeringsfond. Handelstlottans pensionsanstalt grundades 1864 för att ordna sjömanspensioneringen. Tanken på pensionering av gamla sjömän går tillbaka ända till tillkomsten av de första sjömanshusen på 1740-talet. Handelsflottans pensionsanstalt grundades 1864 för att ord- na sjömanspensioneringen. Förbättringar i sjömanspensioneringen har skett successivt (statens bidrag höjdes 1938) varigenom Han- delsflottans pensionsanstalts fond växt till betydande storleksordning. Nytt reglemente för fonden infördes senast 1961. Handelsflottans pensionsanstalts fond fi-

nansieras främst av räntor och redareavgifter (6,5 milj kr/resp 6,3 milj kr).

Redaravgifterna uppbärs av riksförsäk- ringsverket, som överför avgifterna till pen- sionsanstalten.

Genom Kungl. Maj:ts beslut 29 juni 1951 överfördes fondförvaltningen till statskon- torets fondbyrå. Samma placeringsregler skulle gälla som stadgas för försäkringsfond jämlikt 274 & lagen om försäkringsrörelse.

Fondmedlen skulle tillställas direktionen för pensionsanstalten på rekvisition i mån av behov.

Statskontoret skulle årligen avgiva redo- görelse för förvaltningen av fondmedlen.

Handelsflottans bruttotillgångar utgjorde 30.6.1970163 milj kr.

1 övrigt kan nämnas följande exempel på några större placeringsfonder:

Allmänna arvsfonden 67 milj kr Kyrkofonden 65 milj kr Lappfonden 24 milj kr

Placeringen av diversemedelsfondernas ka- pital fördelar sig på följande sätt (1970, miljoner kr)

Statsobligalioner m. m. 37,0 Kommunlån 128,2 Hypoteksinvesteringar 42,2 Direktlån-fastigheter 46,1 Reverslån m. 111. 42,9 Aktier 4,3 Byggnadsförskott 18,7 Banktillgodohavande 9,8

N_nn

5.2.2 Övriga för särskilda ändamål bildade statliga fonder

Till denna grupp hänföres de icke placerade medel vilka anförtrotts fondbyrån för bok- föring och redovisning. Fondernas kapital står räntelöst på statsverkets checkräkning. Följande fyra titlar kan nämnas som exem- pel på fonder som erfarenhetsmässigt påkal- lar särskilt mycket arbete från fondbyråns sida:

— jaktvårdsfonden, som innefattar uppbörd, redovisning och restitution av jaktvårds- avgifter (ca 280 000 jaktkort per år). Jaktvårdsavgifterna aviseras av postverket via postens adressregister. Nytillkomman- de avgifter löses på postkontoren. _ prisutjämningsavgifter (avser prisutjäm- ning på trävaror och massa från 1950/51)

— författarfonden

— clearingmedel

5.2.3 Diverse medel

Som exempel på fonder under denna rubrik kan nämnas Djurgårdsnämndens markförsälj-

ningsmedel, Polenmedlen, försträckning till rysslandssvenskar.

Arbetsuppgifter i samband med diversemedelsfonderna

När det gäller diversemedelsfonderna kan sägas att fondbyrån fungerar i regel som ett serviceorgan för bokföring och placering av fondkapital. Uppgifterna är av olika karaktär när det gäller å ena sidan de rena bokförings- fonderna och å andra sidan placeringsfonder- na. Som en sammanfattade beskrivning av uppgifterna kan nämnas följande punkter:

1) Upprättande av bokslut för varje särskild fond

2) Bevakande av meddelade föreskrifter om kapitalisering av viss del av upplupen avkastning.

3) Upprättande av tjänstememorial röran- de ny- och omplaceringar av kapitaltillgång- arna.

4) Övervakning av att till betalning förfall-

na räntor, aktieutdelningar och amorteringar inflyter och blir vederbörligen bokförda.

5) Verkställande av förekommande utred- ningar, främst beträffande arvsfonden. lapp- fonden och vattenregleringsavgifter.

6) Beträffande kyrkofonden: upprättande och granskning av avräkningslängder. gransk- ning av överskottsredovisningar, granskning av ansökningar om byggnadsförskott och anstånd med inbetalning av medel samt föredragning för beslut av fondbyrån.

7) Upprättande och granskning av skuld- förbindelser och säkerhetshandlingar samt indrivningsåtgärder och preskriptionsbryt— ningar.

8) Mottagande av donationsfonder med tillhörande kapitaltillgångar.

9) Uträknande och utbetalning m.m. av livräntor från förutvarande livränte- och kapitalförsäkringsanstalten.

Beträffande sådana tillgångar som förvaras i särskild depå i riksbanken. det gäller aktier och vissa obligationer, ombesörjer riksban— ken vissa arbetsuppgifter i samband med köp och försäljningar samt vid ny- och fondemis- sioner.

Arbetet med kyrkofonden är av en sådan storleksordning och särart att det befunnits vara lämpligt att inrätta en särskild sektion

för dessa arbetsuppgifter. (Se kapitel 8.)

Donationsfonder

Statskontoret handhar för närvarande 114 donationsfonder. De äldsta daterar sig från 1800-talets början. Värdemässigt har fonder- na genom sin bundna placering varit utsatta för en stark avtappning genom åren på grund av penningvärdets försämring.

6.1 Fondernas ändamål och storlek

Huvudparten av donationskapitalet är avsatt för att främja ändamålen forskning och utbildning. Hälften av antalet donationsfon- der är av pensions- och understödskaraktär, ofta med numera mycket små belopp. Alla dessa pensions- och understödsfonder utgör dock tillsammans endast ca 1/10 av det totala donationskapital som fondbyrån för- valtar. Övriga fonder avser att tillgodose skiftande ändamål. Det vanligaste är att lämna stipendier eller bidrag för studier och resor. Fördelningen av fonderna på olika ändamål framgår av följande uppställning:

Bokfört värde milj kr

Antal fonder

Pensioner och understöd 57 Stipendier och belöningar 35 Forskning och utbildning 8 Övriga fonder 14

Summa 114

Beträffande ”övriga fonder” kan nämnas att 4 avser att tillgodose behov av sjukvård, 4

att bevara samlingar av olika slag medan resten är avsedda för sådana speciella ända- mål som representation, resande av monu- ment, sjöförsvaret och naturvården. Endast en donationsfond är av verkligt betydande storlek, nämligen den Längmanska fonden som uppgår till ca 23 milj kr. Dess ändamål är att främja vetenskap, konst och litteratur genom understöd för viss bestämd veten- skaplig eller konstnärlig verksamhet.

Totalt är det 7 fonder vilkas värde översti- ger 1 milj kr. Småfonderna dominerar bilden — inte mindre än 19 fonder har ett kapital som understiger 5 000 kr — som framgår av följande uppställning över hur donationsfon- derna fördelar sig efter storlek (bokfört belopp):

>1 milj

!

(50 000 50 000 —1mi|j

Fonder Antal

(50 000 kr 62 50 OOO—l milj kr 45 >I milj kr 7

F

Det är således mer än hälften av fonderna som har ett kapital understigande 50 000 kr. 1 bilaga F redovisas samtliga fonder såväl till antal som storlek.

Beträffande kapitalavsättningarna företer de av fondbyrån förvaltade fonderna väsent- liga variationer. Exempel finns således på såväl fonder utan regelmässigt bestämda kapitalavsättningar som fonder med före- skrift om avsättningar med hela eller viss procentuell del (10450 %) av den årliga avkastningen.

6.2 Nya regler för placering av donations- och fondmedel som förvaltas av statlig myndighet

I kungörelse 28.6.1968 (SFS 1968:453) meddelade Kungl. Maj:t nya regler för

placering av donations— och fondmedel som förvaltas av annan statlig myndighet än domkapitel, universitet eller högskola och för vilka Kungl. Maj:t ej meddelat särskilda bestämmelser. Om för viss fond uttryckliga bestämmelser om tillgångarnas placering var meddelade i donationsurkund, skulle dessa bestämmelser gälla utan hinder av de före— skrifter som meddelats i kungörelsen.

Enligt kungörelsen får myndighet placera de förvaltade medlen i

a) obligationer som utfärdats eller garan- teras av staten eller av kommun eller därmed jämförlig samfällighet inom riket. Obligatio- nerna får även ha utfärdats av allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av Kungl. Maj :t, eller kreditaktiebolag.

b) andra skuldförbindelser, för vilka sta- ten, kommun eller därmed jämförlig samfäl- lighet inom riket svarar som löftesman eller garant. Säkerheten för skuldförbindelserna kan även utgöras av obligationer som angivits under a) eller av inteckning ijordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av ett efter expertvärdering godkänt upp- skattningsvärde av den fasta egendomen eller tomträtten.

c) fordringar hos riksbanken, riksgälds- kontoret, svenskt bankaktiebolag, sparbank,

postbanken eller centralkassa för jordbruks- kredit.

Samma dag förordnade Kungl. Maj :t ibrev till statskontoret att av statskontorets fond- byrå förvaltade donationsfonders kapitaltill- gångar skulle sammanföras under en gemen- sam placeringsfond i huvudsaklig överens- stämmelse med 1956 års fondutrednings förslag (SOU 1959:29). Samtidigt föreskrevs att de medel som placeras i den gemensam- ma placeringsfonden får placeras i

a) fullgoda inhemska obligationer

b) andra skuldförbindelser med samma inskränkningar som meddelats i nyssnämnda Kungl. Maj:ts kungörelse

c) fordringar hos riksbanken, riksgälds- kontoret, svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank, postbanken eller centralkassa för jordbrukskredit

d) aktier eller förlagsbevis, som är note- rade på Stockholms fondbörs.

För inköp av aktier får användas högst en fjärdedel av den gemensamma placeringsfon- dens behållning enligt senast fastställda ba— lansräkning.

Kungl. Maj:t förklarade att donations- eller liknande medel som förvaltas av annan statsmyndighet skall kunna överlämnas till förvaltning av statskontorets fondbyrå i den gemensamma placeringsfonden efter överens- kommelse mellan myndigheten och statskon- toret.

Kungl. Maj:t förordnade vidare att till statskontorets fondbyrå skulle knytas ett expertråd om tre personer för frågor om medelsplacering m. m.

Överlämnandet av medel till förvaltning i den gemensamma placeringsfonden kan avse en donationsfonds samtliga tillgångar eller en del av dessa. Nuvarande placeringsobjekt torde i de flesta fall kunna överlämnas i befintligt skick.

Myndighet som överlämnat fondmedel till förvaltning skall även efter överlämnandet upptaga vederbörande fond till redovisningi sina räkenskaper.

Förvaltningen av överlämnade medel om- fattar i huvudsak åtgärder för placering, bevakning och förräntning av medlen.

Överlämnade medel invärderas i den ge- mensamma placeringsfonden nästföljande 1.7. Varje donations medel erhåller därvid ett för varje budgetår bestämt andelstal i fonden, vilket blir bestämmande för donatio- nen tillkommande avkastning för budgetåret.

För disposition tillgänglig avkastning ut- betalas snarast möjligt efter varje budgetårs utgång, såvida inte annat överenskommes mellan myndigheten och statskontorets fondbyrå. Överlämnade medel förvaltas utan särskilda kostnader för vederbörande myn- dighet.

l brev till statskontoret den 14 mars 1969 meddelade Kungl. Maj:t nya placeringsregler för allmänna arvsfonden. Dessa regler över- ensstämmer med de regler som gäller för den gemensamma placeringsfonden.

Statskontorets styrelse beslöt 20.12.1968 att per 1.7.1968 inrätta en gemensam place- ringsfond. Till denna fond har överförts kapitaltillgångarna från 92 av statskontoret förvaltade fonder. Återstående (114—92) 22 fonder har lämnats utanför och deras till- gångar förvaltas alltjämt särskilt för sig.

Det är av främst två skäl som donations— fonder fortfarande kan förvaltas var för sig, nämligen dels att redan tidigare generösare bestämmelser tillämpats för placering av fondtillgångarna, dels att donator uttryck- ligen givit bindande föreskrifter om medlens placering.

Statskontoret beslöt vidare 20.12.1968 att inrätta ett expertråd enligt ovannämnda kungl. brev. Samtidigt fastställdes en in- struktion för expertrådet.

Expertrådet skall vara rådgivande i frågor av allmän eller principiell natur rörande pla- ceringsverksamheten och viktigare enskilda medelsplaceringsfrågor. Rådet skall även föl- ja utvecklingen av placeringsobjektens värde och räntabilitet och fondkapitalets fördel- ning på olika slags placeringsobjekt. Härtill skall rådet göra de påpekanden som kan föranledas av granskningen. Rådet samman- träder efter kallelse av generaldirektören. I praktiken har detta inneburit en gång per kvartal. Ordförande vid rådets sammanträ- den är generaldirektören. Ledamot av ex-

pertrådet skall stå till förfogande för rådgiv- ning även vid andra tillfällen än vid samman- trädena.

Beslutande vid de enskilda placeringarna är generaldirektören efter föredragning av chefen för fondbyrån eller chefen för kame- rala sektionen på fondbyrån.

6.3 Storleken på det av fondbyrån förvaltade donationskapi talet

Det bokförda värdet av de donationsfonder vilkas förvaltning åvilar fondbyrån är 44,5 milj kr. Härav är 4,8 milj kr placerade i aktier (10 %), 9,9 milj kr. i obligationer m.m. (23 %), 21,2 milj kr i inteckningar (48 %), 7,8 milj kr i kommunlån (18 %), och 0.2 milj kr i bankräkningar (0,5 %).

Placeringen enligt bokfört värde framgår även av nedanstående cirkeldiagram:

d

1

a = aktier b = obligationer e = inteckningar d = kommunlån e = bankräkningar

Den tidigare nämnda gemensamma fon- dens bokförda kapital, vari 92 av donations- fonderna ingår, är placerat enligt följande:

Milj kr

Statsobligationer Kommunlån Hypoteksinstitut Direktlån fastigheter Obligations- och förlagslån till industrier

Aktier Banktillgodohavanden

Avkastningen utgjorde 1969 ca 830000 kr. eller 5,3 %.

6.4 Arbetsuppgifter i samband med förvaltningen av donationsfonder

Följande arbetsuppgifter ingår i förvalt- ningen av donationsfonder:

l) medels mottagande 2)kontroll gentemot testamente, donations- brev e. d.

3)granskning av överlåtelsemeningar m. m. på värdehandlingar 4) placering av erhållna kontanta medel och ev. omplacering av tillgångar 5) avisering av räntor; inkomstkontroll

6) avsättning för kapitalisering 7)beslut rörande utdelning av medel

8) kontroll av levnadsbevis

[ vissa fall tillkommer dessutom

9)inskrivning av nya medlemmar (i Nolle- rothska stiftelsen) 10) placering i förmånsklass (i Nollerothska stiftelsen) 11)annonsering och meddelanden om till- gängliga understöd m. m.

Till fondförvaltningen hör även vissa ka- merala arbetsuppgifter som fondbyrån full- gör. nämligen bokföring, bokslut och utbe- talning av avkastning antingen till besluts— organet eller på grund av protokoll från detta direkt till destinatärerna.

En del av ovannämnda arbetsuppgifter är av engångskaraktär medan andra är perio- diskt återkommande.

Ombudsmannasektionen

Fondbyråns verksamhet med fondförvalt- ningen medför behov avjuridisk expertis för upprättande av skuldförbindelser, för be- dömning av inteckningar och andra säker- hetshandlingar samt för bevakning och in- drivning av statens fordringar, främst i vad avser utlåningsverksamheten för de av stats- kontoret förvaltade fonderna. Denna bevak— ningsverksamhet kan sägas vara en motsva- righet, beträffande lån ur statliga kapitalfon- der, till den bevaknings- och avskrivningsverk- samhet som kammarkollegiet bedriver be- träffande fordringar i allmänhet.

En särskild ombudsmannasektion har in- rättats för att sköta dessa uppgifter. [ ombudsmannens arbetsuppgifter ingår att handlägga frågor om nya län. Besluten ifråga om låntagare m.m. fattas av Kungl. Maj:t, myndigheter eller nämnder. Detta framgår av bilagan över statens utlåningsfonder.

Den rutin som tillämpas beträffande hand- läggningen av nya lån framgår av flödespla— nen och arbetsbeskrivningen i bilaga B.

Ärenden som avser bid rag (låneunderstöd) ur allmänna arvsfonden handlägges av om- budsmannen på grund av beslut i socialde— partementet. Ombudsmannen fungerar även i dessa frågor endast såsom verkställare av annan myndighets beslut. Läneförbindelser upprättas och bevakning av att vissa villkor iakttagits sker genom ombudsmannens för- sorg. Till arbetsuppgifterna hör även att ombesörja preskriptionsbrytningar.

En annan arbetsuppgift för ombudsman- nen är att deltaga ihandläggningen av frågor

rörande fondbyråns placeringsverksamhet. Tidigare hade ombudsmannen också bety- dande bevakningsuppgifter beträffande kre- ditgarantier vid olika slags lån som staten iklätt sig underborgen för vid enskilda kre- ditinrättningar. Dessa arbetsuppgifter har överförts till kommerskollegium.

Nedan redovisas en del volymuppgifter rörande ombudsmannasektionens verksam- het.

Diarieförda ärenden

En viss uppfattning om arbetsbelastningen kan erhållas genom uppgifter om antalet diarieförda ärenden. På ombudsmannasek- tionen föres fem olika diarier, nämligen A-diariet, som avser låneärenden. B-diariet, som avser indrivningar, C-diariet, som avser förnyelseärenden, D-diariet, som avser konkurser samt H-diariet, som avser hemliga handlingar. [ A-diariet (låneärenden) har under åren 1968—1969 införts respektive 909 och 931

1968 1969

Arvsfonden 383 (357) 344 Byggnadsförskott 38 (28) 46 inteckningslån 46 (5) 42 Kommunlån 26 (24) 30 Kreditgarantier — 1 Låneunderstöd 64 (25) 63 Skeppsfartslån 124 (9) 125 (25) Län till barnstugor 87 (86) 135 (134) Övriga län 141 (25) 145 (8)

909 (559) 931 (590)

(326) (40) (11) (28)

(18)

ärenden, som fördelat sig enligt ovan tab. s. 38. inom parentes anges antalet nya lån.

Antalet ärenden i B-, C- och D-diarierna utgjorde

1968 1969

B-diariet (indrivningar) 327 343 C-diariet (förnyelser) 338 352 D-diariet (konkurser) 2 —

Arvsfondsdrenden

Beträffande arvsfondsärenden kan nämnas att det totala antalet låneförbindelser utgör ca 3 800. Antalet preskriptionsbrytningar uppgår till omkring 200 per år. Till arvsfon- den har under budgetåren 1960/61—1962/63 återbetalats 55 000 resp. 103 000 och 43 000 kr.

Arbetstidsfördelning

För att ytterligare belysa karaktären av ombudsmannafunktionen har gjorts följande uppställning över hur ombudsmannens ar- betstid kan beräknas vara procentuellt för- delad på olika uppgifter.

Arbetsuppgifter Procent av manår

Arvsfonden 10 Kreditgarantiärenden 2 l—"örnyclseärenden 5 Låncärenden (utom arvsfondsärenden och kreditgarantier) 30 indrivningar och konkurser (utom arvs- fondsärenden och kreditgarantier) 10 Remisser 30 Planeringsfrågor 8 Arbetsledning och övrigt 5

Särskilt om kyrkofonden

Kyrkofonden bildades genom beslut av riks— dagen och kyrkomötet 1910. Till statsverket indrogs då prästerskapet tillkommande tion— den och andra avgifter av fastigheter mot att kyrkan i stället erhöll en i pengar bestämd ersättning. Denna skulle motsvara vad som utgått till prästerskapets avlöning ur ovan nämnda beskattningsföremål. Denna ersätt- ning skulle årligen tillföras kyrkofonden.

Nya regler för kyrkofonden tillkom 1932. Då inrättades bl.a. särskilda stiftsnämnder för att utöva tillsyn över pastoratens skogs- förvaltning. Kostnaderna för denna nya förvaltningsorganisation skulle bestridas av kyrkofonden.

Förvaltningen av kyrkofonden är förlagd till statskontorets fondbyrå. De av statskon- toret förvaltade kyrkofondstillgångarna ut- gör i runt tal 66 milj kr som placerats på följande sätt:

Milj kr

Obligationer 28 Inteckningar 10 Kommunlån 5 Reverslån 4 Byggnförskott 19

66

8.1 Kyrkofonden som skatteregleringsfond

Kyrkofonden kan sägas utgöra en reglerings— fond mellan ekonomiskt olika bärkraftiga pastorat. Här skall ges en översikt över

kyrkofondens allmänna funktion som skatte- regleringsfond.

Vissa prästerliga tjänstemän avlönas direkt från kyrkofonden. Detta gäller ärkebiskopen och övriga biskopar. kyrkoherdarna i ut- landsförsamlingarna, kyrkoherden för samer. stifts- och kontraktsadjunkterna samt pasto— ratsadjunkterna. Ur kyrkofonden utgår ock- så de särskilda prostarvodena till kontrakts- prostar. Kyrkoherdarna för döva avlönas från anslag i riksstaten, men statsverket gottgörs kostnaden ur kyrkofonden.

Avlöningskostnaderna för församlings- präster i territoriella pastorat — kyrkoherdar. komministrar och kyrkoadjunkterna — samt kyrkomusiker bestrids däremot i princip av pastoratet. [ 3 & prästlönekostnadslagen (1951: 570; PrlkL) är närmare angivet vilka avlöningsförmåner för präster, som pastora- tet har att bestrida. För nyssnämnda löne- kostnader skall pastoratet i första hand anlita avkastningen av pastoratets präst- och kyrkomusikerlönetillgångar och annan därtill särskilt anslagen inkomst.

Pastoratets prästlönetillgångar utgörs en- ligt 6 g PrlkL av löneboställen. prästlönefon- der samt andelar i stiftets prästlönejordsfond och prästlönefondshemman. För förvalt- ningen av prästlönetillgångarna och beräk- ningen av deras avkastning redogörs närmare idet följande.

Pastoratskyrkomusikerlönetillgångar ut- görs av det s.k. boställskapitalet. Genom klockarboställsslagen (19381732) inleddes en

reform i syfte att avveckla det föråldrade jordavlöningssystemet för klockare och or- ganister. Enligt denna lag skulle i samband med lönereglering för kyrkomusikerna fast- ställas ett kapitalvärde för de befintliga lönefastigheterna Och lönefonderna. Fastig— heterna och fonderna fick därefter enligt närmare bestämmelser disponeras av veder- börande församlingar eller i vissa fall av kyrkofonden. l sistnämnda fall ställdes fas- tigheterna såsom klockarhemman under stiftsnämndens förvaltning. Församlingarna respektive kyrkofonden svarar för det fast- ställda kapitalvärdet — boställskapitalet — och skall till pastoratet erlägga dårå belö- pande s.k. boställeränta. Denna uträknas på grundval av ett av länsstyrelsen för försam- lingen fastställt enhetsvärde på åker och utgör den avkastning med vilken avlönings- kostnaderna i första hand bestrids.

1 den mån avkastningen av nu angivna lönetillgångar inte förslår till att täcka pastoratets präst- och kyrkomusikerlöne- kostnader skall utdebitering inom pastoratet ske intill det öretal för skattekrona som Kungl. Maj:t bestämmer för varje år. Detta skall — enligt 85 lagen om kyrkofonden (19321404 LKF) — bestämmas till dubbla beloppet av det öretal som fastställs för den s.k. allmänna kyrkoavgiften, dock högst tjugo öre.

Fordras ytterligare medel till avlönings- kostnaderna. får pastoratet tillskott ur kyr- kofonden (75 LKF). Dessa tillskott utgör den största samlade utgiftsposten för fon— den. Kyrkofondens väsentliga inkomstpost är i gengäld den allmänna kyrkoavgiften, som med ett av Kungl. Maj :t årligen fastställt öretal för skattekrona skall erläggas av varje pastorat i förhållande till det antal skatte— kronor för vilket församlingsskatt utgår till pastoratet. När öretalet bestämmes skall tillses. att kyrkofondens inkomster under året savitt möjligt blir lika stora som dess utgifter (8 % LKF). Fondens främsta uppgift är att åstadkomma en skatteutjämning mel— lan pastoraten och dess funktion är alltså att vara en skatteregleringsfond.

Beräkningen av det tillskott ett pastorat

för visst år får ur kyrkofonden grundar sig på en årlig avräkning mellan pastoratet och kyrkofonden. vilken görs av stiftsnämnden. För överskottspastoraten ankommer det allt- så på stiftsnämnden att efter granskning av deras redovisningar fastställa de belopp av överskottsmedel som skall betalas till kyrko- fonden.

Enligt den slutliga avräkningen mellan pastoraten och kyrkofonden för år 1965 uppgick pastoratens totala präst- och kyr- komusikerlönekostnader för året till 118 milj kr. Av detta be10pp bestreds 18 milj kr eller något mer än 15 % med avkastningen av pastoratens lönetillgångar.

Även om saledes endast en mindre del av de samlade lönekostnaderna täcks av avkast- ningen från lönetillgångar, synes det vara ett allmänt intresse att avkastningen, särskilt av de betydande prästlönetillgångarna, blir så stor som möjligt. Med hänsyn till den omfattande kostnadsfördelning som sker via kyrkofonden kan de enskilda pastoratens förvaltning av sina prästlönetillgangar få återverkningar på storleken av den kyrko- kommunala utdebiteringen i landets alla pastorat. eftersom den allmänna kyrkoavgif- ten är den reglerande faktorn i fondens verksamhet för vilken i sista hand skattebe- talarna i hela landet svarar.

8.2 Fondbyråns förvaltning av kyrkofonden

Vissa kyrkliga ärenden handläggs även inom kammarkollegiet. Avgränsningen mellan det- ta ämbetsverk och fondbyrån är den att fondbyrån handlägger främst kamerala och juridiskt administrativa ärenden, medan kammarkollegiet har att bevaka juridiska frågor rörande den kyrkliga egendomen. den kyrkliga indelningen samt den prästerliga tjänsteorganisationen. [ enstaka fall berörs såväl kollegiet som fondbyrån. Framför allt gäller detta större frågor som rör kyrkofon- dens ekonomi.

Fondbyråns förvaltning av kyrkofonden kan indelas i nedanstående typer av ärenden: A) Utanordning. bokföring och bokslut B) Beräkning och fastställelse av avräk-

ningslängd och ev. överskottsmedel för Stockholms stift.

C) Prövning och beslut rörande ansök- ningar om byggnadsförskott

D) Föredragning och beslut i anledning av remisser i ärenden ang. kyrkofonden.

E) Övrigt. bl. a. anvisningar av olika slag.

A) Utanordning, bokföring och bokslut

Före utbetalning granskas rekvisition med beaktande av bestämmelser i kyrkoförfatt- ningar eller kungabeslut. Därefter sker sorte- ring samt genom RC utanordning, utbetal- ning och bokföring. lnkomster hänförliga till kyrkofonden bokförs enligt ett av fondbyrån upprättat kontosystem.

Kyrkofondens bokslut upprättas av fond- byrån. Kontoförteckningen upptar ca 200 konton.

B) Beräkning och fastställelse av avräknings- längd och eventuella Överskottsmedel för Stockholms stift

Avräkningslängden

Fondbyråns kyrkofondssektion omhän- derhar avräkning mellan kyrkofonden och pastoraten i Stockholms stift. Sektionen fungerar i detta avseende som stiftsnämnd för Stockholms stift.

För varje pastorat inom stiftet beräknas det skatteunderlag, som skall ligga till grund för beräkningen av församlingsavgift och allmän kyrkoavgift. Vidare kontrolleras de från pastoraten infordrade redovisningarna av prästlönefonder och övriga tillgångar för präst- och kyrkomusikerlöner. Därefter ifyl- les avräkningslängden för stiftet, varvid be- räknas om pastoratet skall erhålla tillskott ur fonden eller åläggas inbetala ett slutligt saldo i form av allmän kyrkoavgift till fonden.

C) B yggnadsförskott

Jämlikt 145 lagen om kyrkofond kan pastorat erhålla förskott (lån) ur kyrkofon- den för vissa byggnadsarbeten och andra arbeten som pastoratet ålagts utföra på sina löneboställen. Prövning och utbetalning av

sådana förskott sker hos fondbyrån. Föl- jande moment i denna rutin kan särskilt förtjäna att nämnas.

1) Kontroll att föreskrivna erforderliga handlingar bifogats ansökningen.

2) Granskning av fastställd eller föreslagen normalavkastning för aktuellt boställe.

3) Prövning att framräknad annuitet på begärt förskott icke överstiger fastställd arrendesumma.

4) Prövning att arrendehöjning från när- maste arrendeperiod till den gällande icke understiger det belopp vartill räntan å det begärda förskottet uppgår.

5) Prövning ur allmänt ekonomiska syn- punkter av storleken av det begärda låneför- skottet.

6) Upprättande av protokoll med beslut om förskott som delges pastorat och stifts- nämnd, samt ombudsman för upprättande av skuldförbindelse m. m.

7) Ansvara för att förskottet utanordnas sedan skuldförbindelse vederbörligen under- tecknats.

8) Omhändertagande av skuldförbindelse för nedläggning i kassavalv samt återställande av vissa handlingar.

9) Uppgörande av amorteringsplan. 10) Prövning av vilka handlingar som skall ligga kvar i låneakten och vilka som kan återsändas.

D) Remisser angående kyrkofondsa'renden

Kyrkofondssektionen handlägger årligen ett antal remisser angående kyrkofonden och dess förvaltning.

E) Övrigt

Bland övriga arbetsuppgifter på kyrkofonds- sektionen kan följande nämnas.

1) Beräkning av avgifter till sjuk— och yrkesskadeförsäkring samt allmän tilläggs- pension för samtliga de befattningshavare som genom domkapitel och stiftsnämnder avlönas med kyrkofondsmedel. Dessa avgif- ter schablonberäknas efter överenskommelse med RFV på grundval av inhämtade löne-

2) Kontroll av att pastorat tillkommande tillskott och ev. återbäring av överskott utbetalas i rätt tid.

3) Medverkan i arbetet med förslag till Kungl. Maj:t beträffande storleken av allmän kyrkoavgift.

4) Beräkning och förslag till ränta på byggnadsförskott.

5) Fastställelse av utjämningsperioder för pastorat inom Stockholms stift.

6) Översyn av att gällande blanketter för kyrkofondens administration har en anda- malsenlig utformning samt upprättande av nya blanketter i den man sa erfordras.

Fondbyråns remissverksamhet

Remissverksamheten omfattar instruktions- enligt fragor rörande fond- och lanerörelse. Härutöver överlämnas till byrån även vissa andra ärenden i ekonomiska frågor. De till statskontoret remitterade ärenden som lot- tats på fondbyrån utgöres främst av remisser rörande fondärenden. Antalet remisser per år uppgar till omkring 60. Remisserna fördelas främst på följande ärendegrupper;

Arvskatteärenden Avskrivnings— och låneärenden Donationsårenden Kyrkofondsremisser Paratyfusäre nden

Med detta är utredningens beskrivning av fondbyråns nuvarande funktioner och orga- nisation avslutad.

Redogörelse för organisationskommittens förslag och remissyttrandena däröver

Genom Kungl. Maj:t bemyndigande 29.6.1956 tillkallade chefen för finansdepar— tementet sju utredningsmän för att utreda frågan om den statliga rationaliseringsverk- samhetens organisation och fortsatta bedriv- ande. 1 utredningens direktiv ingick att ta ställning till vilka statsorgan, som borde svara för rationaliseringsverksamheten. Frå- gan om eventuell sammanslagning av berör- da ämbetsverk, statskontoret, statens organi- sationsnämnd och statens sakrevision skulle bli föremål för övervägande. Utredningen framlade 1959 betänkandet Den statliga centrala rationaliserings— och revisionsverk— samhetens organisation (SOU 1959:22). Ut- redningens förslag innebar att de två statliga myndigheter som handlagt rationaliserings- frågor, nämligen statens organisationsnämnd och statskontoret skulle bestå som självstän- diga myndigheter, medan de två statliga revisionsverken, statens sakrevision och riks- räkenskapsverket, borde sammanslås till ett ämbetsverk, benämnt riksrevisionsverket. Det nya verket skulle få en sakrevisionell inriktning. Budgetbyrån och finansstatistiska byrån inom riksräkenskapsverket föreslogs bli överflyttade till statskontoret. En av utredningens ledamöter föreslog emellertid i en reservation en annan lösning. Enligt denna borde statskontorets remissverksam- het beträffande rationaliseringsfrågor sam- manslås med organisationsnämndens rationa-

liseringsverksamhet och organisatoriskt bilda ett nytt ämbetsverk, ett statens rationalise- ringsverk. De remissärenden inom statskon- toret, som icke avsåg rationaliseringsfrågor borde överföras till andra myndigheter. Vissa arbetsuppgifter såsom kontrollen av statsver- kets checkräkning och upprättandet av stats- liggaren borde överföras till det nya revi- sionsverket. Pensionsbyrån och fondbyrån borde interimistiskt knytas till rationalise- ringsverket. Fondbyråns arbetsuppgifter kunde senare överföras till andra statliga myndigheter. Riksräkenskapsverkets budget- byrå och finansstatistiska byrå borde i organisatoriskt avseende kvarstå inom riksre- visionsverket. Efter remissbehandling av ut- redningens förslag framlades ärendet i propo- sition nr 126 till 1960 års riksdag. Proposi- tionen kom att nära ansluta sig till ovan- nämnda reservation.

l organisatoriskt avseende föreslogs att dåvarande statskontoret, riksräkenskapsver- ket, statens sakrevision och statens organisa- tionsnämnd skulle upphöra. I stället före- slogs att ett nytt ämbetsverk skulle inrättas för rationaliseringsverksamhet. Det nya ver- ket skulle behålla namnet statskontoret. Under en övergångstid skulle fondbyrån knytas till statskontoret. Riksräkenskapsver- ket och statens sakrevision skulle i enlighet med utredningens förslag sammanslås till ett verk, benämnt riksrevisionsverket.

Departementschefen framhöll angående fondbyrån följande (s 69):

"Som framgått av den tidigare redogörel- sen har statskontoret vissa andra uppgifter utöver nuvarande remissverksamhet. Fond- byrån svarar sålunda för fondärenden. viss lånerörelse samt utanordningar, medan pen- sionsbyrån handlägger ärenden rörande stats— tjänstemännens pensioner. Dessa verksam- hetsgrenar har ingen anknytning till de uppgifter som enligt mitt förslag skall ankom- ma på det nya rationaliseringsverket. De bor- de överflyttas till andra organ. Denna fråga kräver emellertid ytterligare överväganden. Jag föreslår därför, att de båda byråerna un- der en övergångstid provisoriskt anknytes till rationaliseringsverket. Vissa utanordnings- ärenden som nu handlägges på fondbyrån bör dock successivt överföras på andra myndig- heter. Utanordningarna från anslagen till extra utgifter och till kommittéer och utred- ningar genom sakkunniga torde sålunda kun- na överföras till statsdepartementets kassa- kontor fr. o. m. den ljuli 1961.”

Riksdagen biföll propositionen (statsut- skottets utlåtande nr 107 och riksdagens skrivelse nr 282).

Genom beslut 3.6.1960 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att närmare utreda och avgiva förslag rörande de åtgärder som erfordras med anledning av riksdagens beslut om inrättande fr. o. m. 1.7.1961 av de nya centrala rationa- liserings- och revisionsverken. Organisations— kommittén (ordförande generaldirektören Ivar Löfqvist) överlämnade 29.1.1963 en promemoria med principförslag beträffande arbetsuppgifterna vid statskontorets fond- byrå (Fi-stencil 19633).

Kommittén behandlade olika tänkbara alternativ beträffande fondbyråns placering.

I ) Fondbyrån behålles såsom en enhet hos statskontoret

Kommittén fann att skälen för fondbyråns fortsatta anknytning till statskontoret icke var så vägande att någon ändring av stats- makternas principiella ställningstagande kun- de förordas.

2 ) Fondbyrån organiseras såsom en självständig enhet

Kommittén ansåg att fondbyrån var för liten för att organiseras såsom en fristående enhet.

3) Överföring av fondbyråns samtliga arbetsuppgifter till ett annat organ

Kommittén prövade två alternativ, nämligen förläggning av fondbyrån

antingen till riksgäldskontoret eller till kammarkollegiet.

Såsom en orientering beträffande riks- gäldskontorets och kammarkollegiets arbets- uppgifter hänvisas till två inom fondbyråut- redningen upprättade PM med summariska beskrivningar angående dessa myndigheter (bilagorna G och H).

Vad gäller riksgäldskontoret fann organi— sationskommittén att något hinder från riksdagens sida icke förelåg att iviss omfatt- ning till ett riksdagens verk flytta arbetsupp- gifter, som handlägges av myndigheter lydan- de under Kungl. Maj:t. En anknytning av samtliga på fondbyrån ankommande uppgif- ter till riksgäldskontoret ansågs dock icke vara lämplig. Utbetalningsverksamheten rö- rande riksstatsanslag samt handläggningen av de kyrkliga ärendena ansågs vara arbetsupp- gifter, som med hänsyn till den konstitutio- nella gränsdragningen mellan Kungl. Maj:t och riksdagen icke borde infogas i en riksdagen underställd enhet. Kommittén an- såg därför att en odelad fondbyrå inte borde placeras hos riksgäld skontoret.

Kammarkollegiet ansågs inte heller som lämpligt mottagande organ, även om det skenbart fanns flera likartade arbetsuppgifter hos kollegiet och fondbyrån. Kammarkolle- giets verksamhet ansågs vara av företrädesvis juridiskt utredande och beslutande art, me- dan fondbyrån mera fungerade såsom ett kameralt verkställighetsorgan.

4) Uppdelning av fondbyråns arbetsuppgifter på flera andra myndigheter

Organisationskommitten förordade alternati- vet att uppdela fondbyråns arbetsuppgifter på ett flertal myndigheter.

a) Utbetalning av anslag på driftbudgeten och redovisning av vissa inkomster.

Kommittén framhöll att fondbyråns arbete med utbetalning av driftbudgetanslag mins- kats genom inrättandet av allt fler nya huvudförvaltningar. Denna utvecklingslinje kunde antas bestå. Anslag av bidragskaraktär jämte kvarvarande anslag till underförvalt- ningar skulle ställas till lämpliga huvudför- valtningars förfogande. I de fall där någon sakligt eller lokalt betingad anknytning icke funnes föreslogs överståthållarämbetet bli utbetalande myndighet.

b) Förvaltningen av donations- m. fl. placerade fonder

Kommittén framhöll lämpligheten av att ifrågavarande fonder sammanfördes i förvalt- ningshänseende. I likhet med 1956 års fondutredning framhöll i kommittén önsk- värdheten av att placeringsreglerna liberalise- rades. Kommittén fann att en bank skulle erbjuda de bästa förutsättningarna för en effektiv fondförvaltning, framför allt när det gäller ekonomisk sakkunskap vid bedöm- ningen av placeringsfrågor. Närmast till hands syntes därvid vara att förvaltningsupp- draget lämnades till postbanken eller Sveri— ges Kreditbank. Banken skulle övertaga de ifrågavarande fondernas medel att placeras och förvaltas i enlighet med givna bestäm- melser. Statlig myndighets beslut skulle in- skränkas till ett minimum och endast gälla dispositionen av kapital och avkastning. Sist- nämnda beslutanderätt föreslogs åvila över- ståthållarämbetet utom beträffande fonder med militär anknytning, där försvarets civil- förvaltning föreslogs bli beslutande organ, samt beträffande kyrkofonden, där kammar- kollegiet föreslogs bli beslutsmyndighet med

hänsyn till speciella problem, som samman- hänger med bl. a. avräkningsförfarandet mel- lan pastoraten i riket och kyrkofonden. Vi- dare framhöll organisationskommittén, att om postbanken skulle ifrågakomma såsom medelsförvaltande organ, kunde det övervä— gas att uppdraga åt poststyrelsen att i stället för överståthållarämbetet och försvarets ci- vilförvaltning vara här avsedd beslutsmyndig- het.

c) Förvaltningen av övriga diversemedelsfonder

Dessa fonder, som är rent statliga fonder, föreslogs bli överförda till olika myndighe- ter. Kommerskollegium och överståthållar— ämbetet skulle förvalta flertalet fonder, medan domänstyrelsen, riksgäldskontoret och byggnadsstyrelsen skulle förvalta några fonder.

d) Förvaltningen av statliga utlåningsfonder

Förvaltningen av de 21 utlåningsfonder, som fondbyrån ansvarat för, föreslogs bli förde- lad på sju myndigheter, nämligen bostadssty- relsen, lantbruksstyrelsen, riksbanken, sjö- fartsstyrelsen, kommerskollegium, luftfarts- styrelsen samt poststyrelsen.

e) Förvaltningen av fonden för låneunderstöd

Statskontorets delfond av ovannämnda fond föreslogs bli sammanslagen med riksgälds- kontorets delfond och förvaltad av riksgälds- kontoret.

f) Förvaltningen av fonden för statens aktier

Riksgäldskontoret föreslogs bli förvaltande myndighet.

g) Handläggning av frågor rörande ersättning av statsmedel i vissa fall vid inripanden i hälsovårdens intresse ( ”paratyfusärenden")

Ifrågavarande ärendegrupp föreslogs bli över- förd till länsstyrelserna eller, därest en

central handläggning av ifrågavarande åren— den skulle anses erforderlig, till överståthål- larämbetet.

h) Remissverksamheten

Denna arbetsuppgift faller automatiskt bort. då fondbyråns övriga arbetsuppgifter över- förs till andra myndigheter.

Betänkandet blev under våren 1963 före- mål för remissbehandling.

Remissyttranden

Riksgäldskontoret hade intet att erinra mot organisationskommittens förslag i de delar det berörde kontoret.

Statskontoret tillstyrkte likaså organisa- tionskommitténs förslag. Särskilt yttrande avgavs av chefen för fondbyrån som framhöll att olika alternativ borde bedömas ur ekono- miska och rationella synpunkter. Härvid borde särskilt alternativet med en odelad arbetsenhet till kammarkollegiet eller riks- gäldskontoret övervägas.

Kammarkollegiet påpekade att ett antal utredningsförslag. som berörde fondbyråns verksamhet. var föremål för remissbehand- ling eller efter sådan behandling för Kungl. Maj:ts prövning. Kollegiet framhöll att det skulle inneburit åtskilliga fördelar. om ställ- ning kunnat tagas i ett sammanhang till samtliga dessa utredningsförslag.

Enligt kammarkollegiets mening borde i första hand prövas en lösning av organisa- tionsfrågan, som gick ut på att samla huvuddelen av fondbyråns arbetsuppgifter till en myndighet, förslagsvis kammarkolle— giet. Härvid skulle dock lämpligen utbetal- ningsverksamheten överföras till andra myn- digheter:

dels till myndigheter, som förutsattes bli nya huvudförvaltningar, dels till myndighe— ter, som i egenskap av huvudförvaltningar genom sin verksamhet hade viss naturlig anknytning till anslagen. Vissa utanordnings- ärenden ansågs även kunna överföras till statsdepartementens kassakontor. Enligt kollegiet borde vidare från fondbyrån avskil-

jas den bankmässiga skötseln av fondkapital _ särskilt donationsfonderna — samt huvud- mannaskapet för fonder, som har naturlig anknytning till annan förvaltningsmyndig— hets verksamhet.

Kammarkollegiet anförde angående orga- nisationskommitténs förslag om att kollegiet skulle överta huvudmannaansvaret för kyr- kofonden:

”Handhavandet av denna fond kräver fullständig kännedom om den omfattande kyrkligt-ekonomiska lagstiftningen. Kollegiet är vidare av ålder remissmyndighet i alla organisations- och anslagsfrågor samman- hängande med kyrkofonden och den kyrkli- ga verksamhet, som helt eller delvis finansie- ras över sagda fond. Med kyrkofonden anser kollegiet emellertid höra i förevarande hän- seende likställas statens lappfond. Även här är det fråga om en specialbudget, med vilken sammanhänger en vidlyftig författningsregle- ring inom kammarkollegiets arbetsområde. Kollegiet är remissmyndighet i anslags-, förvaltnings— och lagstiftningsfrågor beröran- de lappväsendet samt har genom utveckling- en av å ena sidan renskötseln och å den andra vattenkraftsexploateringen och annan med renskötseln svårförenlig verksamhet fått sig pålagt även frågor rörande lappfondens inkomstsida. Enligt vad kollegiet under hand erfarit skulle bestyret med kyrkofonden och lappfonden kunna uppskattas svara mot en fjärdedel av fondbyråns totala arbetsbörda. Skäl kunna vidare anföras för att allmänna arvsfonden, vars inkomstsida enligt lag admi- nistreras av kammaradvokatfiskalsämbetet, samt de fyra i den vid promemorian fogade bilagan upptagna fonderna för vattenavgif— ter, vilkas inkomster huvudsakligen inflyta som en följd av kollegiets talan i vattenmål, ställas under kollegiets huvudmannaskap. Slutligen må framhållas, att ombudsmannen åvilade arbetsuppgifter ha naturlig anknyt- ning till verksamheten å kollegiets advokatfi- skalskontor. — —— — 1 vad gäller placering, utbetalning, bokföring och intern redovis- ning i övrigt av kyrkofonden har kommittén föreslagit, att förvaltningen skall överföras på antingen postbanken eller Sveriges Kredit- bank. Skulle en sådan anordning vidtagas får enligt kollegiets mening tillses, att kyrko- fondsmedel finns tillgängliga för kollegiet i och för den löpande verksamheten.”

Riksrevisionsverket framhöll att inrättan- det av nya huvudförvaltningar skulle innebä-

ra en rationalisering och även vara till fördel för riksbokföringen, Organisationskom- mitténs förslag att överståthållarämbetet skulle fungera såsom utbetalande myndighet för de riksstatsanslag, som inte har någon naturlig anknytning till annan huvudförvalt- ning, fann ämbetsverket ändamålsenligt i den omfattning överståthållarämbetet då fullgör samma funktion som för landet i övrigt ankommer på länsstyrelserna. I fråga om vissa anslag i övrigt som föreslås skola ställas till överståthållarämbetets förfogande, ifråga- satte riksrevisionsverket, om icke statsdepar- tementens kassakontor eller någon annan myndighet borde ombesörja utbetalningen. Riksrevisionsverket ansåg i fråga om förvalt- ningen av donationsfonderna, att en bank lämpligen borde anlitas för fondförvaltning- en. Ämbetsverket framhöll vidare:

"För att nedbringa kostnaderna för fond- förvaltningen synes åtgärder böra övervägas för avveckling av vissa fonder och samman- slagning av fonder med likartat ändamål. I några fall omföres fondavkastningen i sin helhet till anslag, som anvisas på riksstaten, sedan staten helt påtagit sig ansvaret för den ifrågavarande verksamhetens upprätthållan- de. Fondernas bevarande innebär i dessa fall en onödig omgång i redovisningshänseende. Åtskilliga fonder har såsom framgår av utredningspromemorian bifogad samman- ställning tillkommit på grund av författnings- bestämmelser m. m. I vissa fall- består fonder- na av medel som omförts från anslag eller inkomsttitlar på riksstaten. Det kan enligt riksrevisionsverkets mening ifrågasättas i vil- ken utsträckning medel av hithörande slag bör omfattas av en samförvaltning med vidgade placeringsmöjligheter av fondtill- gångarna.”

Organisationskommittén har enligt riksre- visionsverket förutsatt, att den statliga myn- dighetens beslut i fråga om fondförvaltning- en skulle inskränkas till beslut angående disposition av kapital och avkastning. Be- slutsrätten skulle i fråga om kyrkofonden och fonder med militär anknytning ankom- ma på kammarkollegiet respektive försvarets civilförvaltning, medan fondbyråns arbets- uppgifter i detta avseende eljest syntes kunna överföras till överståthållarämbetet.

Till förtydligande av kommitténs uttalande bör, enligt riksrevisionsverkets mening, på- pekas att avkastningen av ett flertal av statskontorets räntebärande fonder dispone- ras av andra statliga myndigheter såsom bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, kungl. biblioteket, blindinstitutet, gymnastiska cen- tralinstitutet, konstfackskolan, lantbruks- styrelsen, fiskeristyrelsen, Skogsstyrelsen, kommerskollegium och sjöfartsstyrelsen. Av återstående fonder torde många utgöras av pensions- och understödsfonder, i fråga om vilka dispositionsrätten till avkastningen till- kommer särskilda för ändamålet inrättade nämnder. Någon reell befogenhet att förfoga över avkastningen av dessa fonder torde enligt ämbetsverkets mening sålunda icke i större utsträckning tillkomma den centrala myndigheten.

Den centrala myndighetens befattning med förvaltningen av fonderna skulle beståi att företräda statsverkets intresse gentemot den förvaltande banken. Redovisningen av fondernas gemensamma tillgångar och skul- der samt de enskilda fondernas kapital skulle ske enligt av banken lämnade specifikationer. Det bör närmare övervägas i vilken ordning statsverkets granskning av bankens förvalt- ning skall äga rum och om denna granskning eventuellt låter sig förenas med att banken utbetalar fondavkastningen direkt till den disponerande myndigheten eller nämnden eller eljest enligt dess anvisningar. På grund av fondförvaltningens centrala allmänna na- tur synes överståthållarämbetet såsom stat- ligt styrelseorgan för Stockholm icke så väl lämpat att omhänderha denna uppgift. Med större fog torde kunna anses — framhöll riksrevisionsverket —— att för fonder beröran- de civila statsförvaltningen uppgiften bör fullgöras av kammarkollegiet.

De pensionsfonder, vilkas avkastning icke längre användes för bestridande av kostnader för utgående pensioner, borde enligt riksrevi- sionsverkets mening avvecklas. l avvaktan på avveckling föreslog ämbetsverket att ifråga- varande fonder skulle överföras till riksgälds- kontoret. Mot organisationskommittens för- slag i fråga om statens utlåningsfonder,

fonden för låneunderstöd och fonden för statens aktier hade riksrevisionsverket istort sett ingenting att erinra.

Skulle fondbyrån anses böra kvarstå så- som en sammanhållen enhet, ansåg riksrevi- sionsverket att kammarkollegiet närmast borde ifrågakomma såsom den myndighet som får övertaga fondbyråns funktioner.

Överståthällarämbetet framhöll att starka skäl talade för att sammanhålla fondbyrån såsom en organisatorisk enhet. Härigenom skulle den expertis och erfarenhet som fondbyrån representerar kunna utnyttjas helt. I fråga om organisationskommittens förslag att sprida ut fondbyråns arbetsupp- gifter på andra förvaltningsmyndigheter be- gränsade ÖÄ sig till sådant som har avseende på ämbetets verksamhet. Överståthållaräm— betet anförde bl. a.:

”Enligt kommitténs förslag skulle i fråga Om driftbudgeten ett stort antal anslag utan sakligt eller lokalt betingad anknytning till överståthållarämbetets förvaltning omhän- derhavas av ämbetet. Ur principiell synpunkt ter det sig icke helt tillfredsställande att lägga sådana speciella arbetsuppgifter, som det här gäller, på ett lokalt förvaltningsor- gan, särskilt icke om uppgifterna, såsom i föreliggande fall, kunna förmodas komma att utgöra en väsentlig del av myndighetens kamerala verksamhet. Dessa pincipiella be- tänkligheter böra måhända icke givas utslags— givande betydelse. Till dem komma emeller- tid de praktiska konsekvenserna av en överflyttning till överståthållarämbetet av fondbyråns ifrågavarande arbetsuppgifter. Att kommittén funnit sig böra föreslå överståthållarämbetet såsom lämplig myndig- het att handha jämväl sådana anslag, som icke ha anknytning till viss huvudförvaltning, synes bero bl.a. därpå, att överståthållaräm- betet förutsätts ha betydande kamerala resurser. I själva verket förhåller det sig icke så. Den till överståthållarämbetets kansli- avdelningar knutna kamerala detaljen — i detta sammanhang kan bortses från den medelsförvaltning, som ankommer på skatte- avdelningen _ är personellt icke så rustad, att den kan anses utgöra en lämplig stomme för en kameral enhet av större format och med ett ökat antal kvalificerade arbetsupp— gifter. Kommittén har visserligen förutsatt, att överståthållarämbetet skulle tillföras en viss förstärkning genom överföring av perso-

nal från fondbyrån. Mot en sådan ordning, alltså med överförande till överståthållaräm- betet av starkt specialiserade befattningsha- vare, kan emellertid invändas, att de kamera- la uppgifterna i stort sett ligga vid sidan av kansliavdelningarnas allmänna verksamhet samt att — särskilt i fråga om tjänstemän i högre lönegrader — vissa olägenheter äro förenade med att en personalgrupp intager en särställning beträffande placering och vid tjänstetillsättningar inom verket."

De s.k. paratyfusärendena borde enligt överståthållarämbetets mening sammanhållas inom en enda myndighet.

Generalpoststyrelsen framhöll angående organisationskommitténs förslag, att post- banken skulle anförtros förvaltningen av donationsfonderna:

”Enligt generalpoststyrelsens uppfattning torde det vara rationellt, att ifrågavarande fonders värdepapper och övriga tillgångar förvaltas av postbanken, emedan denna redan har en organisationsapparat som är fullt tillräcklig för uppgiften. Om fondför- valtningen överflyttas till generalpoststyrel- sen, kan styrelsen acceptera, att även myn- dighetsansvaret — i den mån så kan befinnas lämpligt —— överflyttas dit under förutsätt- ning att postverket i så fall tillföres personal med erfarenhet av hithörande frågor.”

Fullmäktige i riksbanken anförde att även riksbanken borde ifrågakomma såsom för- valtande organ för donationsfonderna, sär- skilt med hänsyn till att en väsentlig del av de till fondbyråns fonder hörande aktierna och icke inskrivna obligationerna sedan många år legat i depå hos riksbanken och att riksbanken beträffande dessa värdepapper omhänderhaft alla bankmässiga åtgärder som ifrågakommit.

”Beträffande förslaget, att postbanken skulle erhålla ifrågavarande förvaltningsupp- drag, anför fullmäktige i riksbanken, att det ter sig icke rationellt att till Postbanken överföra funktioner, som med hänsyn till den bankens speciella och med stora pro- blem förenade rörelse måste betraktas som perifera och som närmast betungande i förvaltningen. Fullmäktige vill också erinra om att i Postbankens rörelse förekommande värdehandlingar, såsom icke inskrivna obliga- tioner, reverser och inteckningar m. m. sedan lång tid alltjämt ligger i depå hos riks- banken.”

Ifråga om de utlåningsfonder som är under avveckling och som organisationskom- mittén föreslagit att riksbanken skulle för- valta, anförde fullmäktige att det kan ifråga- sättas om icke dessa fonder i stället borde förvaltas av myndigheter med saklig anknyt- ning till fonderna.

Sveriges Kreditbank framhöll angående förslaget att Kreditbanken skulle förvalta donationsfonderna:

"att uppgifter av den art det här är fråga om ligger inom ramen för de arbetsuppgifter en affärsbanks notariatavdelning och fond- avdelning normalt bör utföra. En överföring av ifrågavarande uppgifter till Kreditbanken skulle alltså ligga helt i linje med statsmak- ternas vid bankens bildande intagna stånd- punkt och såvitt banken kan finna allenast innebära ett följande av tidigare fattade beslut om de arbetsuppgifter banken bör utföra för staten.”

Utredningens förslag

1 l .1 Motiveringar och ställningstagande i huvudfrågan

Fondbyråutredningen har inte erhållit några särskilda direktiv för sitt arbete utan har haft att söka föra det tidigare gjorda utrednings- arbetet vidare under hänsynstagande till de remissyttranden som avgetts över organisa— tionskommitténs förslag 1963 och, inte minst, till de förändringar beträffande förut— sättningarna för fondbyråns verksamhet som därefter inträffat.

Organisationskommittén hade två huvud- alternativ, nämligen

— att sammanhålla fondbyrån som en odelad enhet -— att uppdela fondbyråns arbetsuppgifter på andra myndigheter.

I det förstnämnda alternativet avvisades möjligheten att bibehålla fondbyrån som en enhet hos statskontoret med hänvisning till statsmakternas tidigare principiella ställ- ningstagande i denna fråga. Vidare avvisades möjligheten att organisera fondbyrån som en fristående enhet med hänvisning till att den som sådan skulle bli av alltför liten omfatt- ning. Fondbyråutredningen delar organisa- tionskommittens uppfattning i dessa avseen- den.

När det gällde möjligheten att behålla fondbyrån som en sammanhållen enhet men överföra den till annan myndighet diskutera-

de organisationskommittén två tänkbara vä- gar, nämligen att förlägga den till antingen riksgäldskontoret eller till kammarkollegiet. Med hänvisning till konstitutionella skäl avvisades tanken att föra fondbyrån till riksgäld skontoret. Vad beträffar kammarkol- legiet menade organisationskommitten att dess verksamhet var av huvudsakligen juri- disk karaktär och att denna myndighet därför inte var lämplig som mottagare av ett kameralt verkställighetsorgan.

Det alternativ som organisationskommit- ten stannade för var att förorda en uppdel- ning av fondbyråns arbetsuppgifter på ett flertal olika myndigheter. Man tänkte sig en fullständig sprängning av fondbyrån.

Av remissinstanserna var det egentligen fyra som tog ställning i denna huvudfråga. Två av dem, statskontoret och riksgäldskon- toret, tillstyrkte organisationskommittens förslag. De två andra, kammarkollegiet och överståthållarämbetet, förordade att fondby- rån skulle sammanhållas som en enhet i princip.

Riksrevisionsverket framhöll i sitt remiss- yttrande att om fondbyrån skulle bibehållas som en enhet, borde den förläggas till kammarkollegiet. Detta skulle då gälla den fondförvaltning och de av fondbyråns övriga arbetsuppgifter som påkallar en central handläggning. Även kammarkollegiet uttala— de sig för en förläggning av dessa arbetsupp- gifter till kollegiet. Riksrevisionsverket fram-

höll dessutom att en vidgad samförvaltning av donationsfonderna skulle innebära en rationalisering. Även en utvidgning av antalet huvudförvaltningar skulle ge en sådan effekt om därvid redovisningen mot riksstaten överfördes till dessa från fondbyrån.

Fondbyråutredningen startade sin verk- samhet med att pröva det alternativ som föreföll erbjuda den mest rationella lösning- en, nämligen att överföra fondbyrån till riksgäldskontoret. Det finns väsentliga likhe- ter mellan de verksamheter som bedrivs av dessa båda organ. Riksgäldskontoret verk- ställer utbetalning av anslagen på kapitalbud- geten, och det borde inte vara omöjligt att tänka sig att kontoret som en rent kameral serviceåtgärd fullgjorde motsvarande uppgift beträffande en del anslag på driftbudgeten. Man bedriver redan fondförvaltning och det kunde vara naturligt att slå ihop denna med fondbyråns likartade uppgifter. De konstitu- tionella hinder som åberopas för en samman- slagning ter sig vid ett objektivt bedömande inte såsom oöverstigliga, eftersom det här inte rör sig om någon förändring av maktför- delningen mellan den lagstiftande och den verkställande makten. Det rör sig om en kamera] servicefunktion, inte om beslutsfat- tande i sakfrågor. F ondbyråutredningen fann emellertid att det inte syntes vara en praktiskt framkomlig väg. Ändringsförslag som tangerar konstitutionella frågor behöver en bredare bas än en enmansutredning. Senare tillkom också andra skäl — föränd- ringen inom redovisningsväsendets organisa- tion på den statliga sidan — som gjorde att alternativet med ett överförande av en odelad fondbyrå till riksgäldskontoret förlo— rat i aktualitet. Fondbyråutredningen har därför avstått från att driva denna linje vidare.

Fondbyråutredningen har också prövat organisationskommittens sprängningsalterna- tiv. Som ovan framhållits har detta alternativ helt enkelt blivit överspelat av utvecklingen på det statliga redovisningsväsendets område.

Tillkomsten av system S, det av riksrevi— sionsverket introducerade ADB-systemet för den statliga redovisningen, innebar en centra-

lisering av myndigheternas redovisningsruti- ner till ett antal redovisningscentraler. Varje sådan redovisningscentral utgör en serviceen— het som har hand om redovisningen och vissa andra kamerala funktioner för ett antal myndigheter. Fondbyrån utgjorde redan tidi- gare en sådan enhet. Det var särskilt naturligt att låta den utvecklas till en redovisningscen— tral genom att den hade en omfattande utbetalnings- och redovisningsverksamhet samt en betydande fondförvaltning. Genom att successivt allt fler myndigheter anslöts till fondbyråns redovisningscentral kom den- na central att därigenom bli något av en kärna i det nya systemet. Av speciellt intresse är härvid att till statskontorets redovisningscentral anslöts myndigheter med vitt skilda verksamhetsområden. Redovis- ningscentralens ställning som ett rent service- organ kom då att framträda tydligt. Genom att den har servicekaraktär kan redovisnings- centralen i administrativt avseende understäl- las vilken myndighet som helst. Det har ur dessa synpunkter ingen betydelse om den här ifrågavarande redovisningscentralen är knuten till statskontoret eller till kammar- kollegiet eller till annan myndighet.

Av stor betydelse för bedömningen av hur man skall lösa den framtida förläggningen av fondbyråns arbetsuppgifter med riksstatsan- slag är att genom den nya redovisningsorga- nisationen alla myndigheter erhåller samma ställning i redovisningshänseende gentemot statsbudgeten. Genom anslutning till system S får varje myndighet direkt redovisning av sin medelsförbrukning m.m. Det tidigare systemet med huvudförvaltning som utbeta- lar och bokför underförvaltnings rekvisition av riksstatsmedel bortfaller därigenom.

Vad beträffar fondförvaltningen har fond- byråutredningen kommit till följande stånd- punkt.

Det är i och för sig möjligt att flytta ut ett antal fonder till förvaltning vid de myndighe- ter till vilka de har saklig anknytning. Fondbyråutredningen föreslår också detta i ett antal fall nedan.

Å andra sidan representerar fondförvalt- ningen en administrativ specialitet. Det finns

behov av speciell kompetens i dessa frågor inom statsförvaltningen. Flera skäl talar för att det finns en särskild organisatorisk hemvist för denna kompetens, som kan utgöra ett centrum för fondförvaltningsfrå- gor ur rent teknisk synpunkt. Det finns också ett stort antal fonder som inte har saklig anknytning till någon viss myndighet. Det sker vidare successivt nybildning av fonder för olika ändamål. Det vore också önskvärt om det på verkställighetsplanet bedrevs en aktiv politik för att avveckla fonder som inte längre fyller någon funktion, att verka för enhetliga förvaltningsregler m.m. i syfte att få till stånd en effektiv fondförvaltningspolitik. Utsikterna att få till stånd en sådan effektivisering skulle väsent- ligt minska om man slår sönder fondbyrån och sprider ut förvaltningsuppgifterna på myndigheterna.

Fondbyråutredningen har därför kommit till slutsatsen att

— det finns behov av en sammanhållen enhet för fondförvaltningen i staten, och att — denna enhet bör vara förlagd till en myn-

dighet till vilken man då också knyter en redovisningscentral.

Fondbyråutredningens principståndpunkt är alltså att man skall behålla ett paket av en redovisningscentral och en fondförvaltande enhet, men att det är en sekundär fråga till vilken myndighet detta knyts i administra- tivt avseende. Att revisionskontoret följer redovisningscentralen är en självklarhet.

Med denna principståndpunkt faller det sig naturligt för fondbyråutredningen att föreslå att statskontorets fondbyrå samt dess redovisningscentral och revisionskontor över- föres till kammarkollegiet. Statskontoret befrias därmed från en löpande förvaltnings- uppgift som inte ligger inom ramen för det mål verket har att fullfölja i egenskap av statsförvaltningens rationaliseringsorgan. All den utredningsmöda som hittills ägnats den- na fråga har f.ö. kommit till samma följd- sats, nämligen att kammarkollegiet är den myndighet som ligger närmast till hands om fondbyrån skall behållas som en enhet. En

sådan lösning har också stöd i remissinstan- sernas yttranden över organisationskom- mitte'ns förslag.

Kammarkollegiet framhöll i sitt remissytt— rande över organisationskommitte'ns förslag det nära sambandet mellan sin verksamhet och fondförvaltningen. Man pekade särskilt på kyrkofonden och lappfonden som utgör en inte oväsentlig del av fondbyråns arbets- börda, vidare allmänna arvsfonden och andra fonder som har direkt anknytning till kam- markollegiets juridiska verksamhet. Detsam- ma gäller i viss utsträckning även uppgifterna för fondbyråns ombudsman. Å andra sidan anmälde kammarkollegiet tveksamhet i vad avser utbetalningsverksamheten samt den bankmässiga skötseln av fondkapital, särskilt donationsfonderna. Den förstnämnda frågan — beträffande utbetalningsverksamheten — torde efter tillkomsten av redovisningscen- tralen såsom en självständig serviceenhet inte längre utgöra något hinder. Även vad beträf— far den andra frågan förändras förutsättning- arna genom de förslag fondbyråutredningen lägger fram.

Utredningen förutsätter att fondbyrån in- lemmas i kammarkollegiets organisation som en integrerad del av denna (eventuellt med undantag för den placeringsstiftelse som dis- kuteras nedan under 11.62). Den proviso- riska ordning som rått sedan 1961 enligt vilken fondbyråns verksamhet reglerats ge- nom en särskild av Kungl. Maj:t utfärdad instruktion skulle därmed upphöra.

1 1.2 Utredningens förslag i huvudfrågan

Fondbyråutredningen har därmed tagit ställ- ning i huvudfrågan och kommit till att den nuvarande fondbyråns uppgifter inte bör restlöst fördelas ut till övriga myndigheter utan att det även fortsättningsvis bör finnas en särskild enhet för fondförvaltningsfrågori statsförvaltningen. Utredningen föreslår att statskontorets fondförvaltning — med de modifikationer som nedan sägs — jämte de uppgifter som handhas av statskontorets redovisningscentral och revisionskontor över- förs till kammarkollegiet.

] 1.3 Målsättning för fondförvaltningen

Med fondförvaltning brukar i allmänhet avses sådana verkställighetsåtgärder som av- ser genomförande av fattade beslut beträf- fande fondmedlens disposition, vidare åtgär- der för kapitalets säkerställande, placering och redovisning. Det är åtgärder som huvud- sakligen avser den kamerala hanteringen av fonderna.

När fondbyråutredningen rekommenderar att den nuvarande fondbyråns verksamhet inte skall flyttas utan sammanhållas alltforti en enhet som har ansvar för förvaltningen av en stor sektor av den statliga fondförvalt- ningen så är ett av skälen härtill just att utredningen velat tillämpa en något vid- sträcktare målsättning för den nya' fondby- rån. Uppgifterna bör inte inskränka sig till själva förvaltningen av fonderna i ovan nämnd bemärkelse, dvs. till hanteringen av de fonder som överlämnats till byrån för förvaltning. Målsättningen bör vara sådan att staten till fullo kan utnyttja den expertis som samlats inom fondbyrån. Det bör sålunda höra till byråns uppgifter att följa även den fondförvaltning som sker vid andra myndigheter samt att genom utredningar, rådgivning och initiativ till åtgärder främja den statliga fondförvaltningen i dess helhet.

Målsättningen för fondbyråns verksamhet skulle sålunda enligt utredningens mening vara

— dels att svara för en rationell ekonomisk förvaltning av de statliga kapitalfonder, placerade diversemedelsfonder och dona- tionsfonder som överlämnas till dess förvalt- ning

— dels att verka för att fondförvaltningen inom staten som helhet ordnas på ett ändamålsenligt och ur ekonomiska synpunk— ter tillfredsställande sätt.

För placeringsverksamheten bör målet vara att åstadkomma en hög avkastning genom bl.a. rationell samförvaltning och lämplig placering av tillgångarna.

Kostnaderna för förvaltningen bör på lämpligt sätt täckas av fondernas avkastning.

Genom en verksamhetsberättelse med

bokslut och årsredovisning bör det ekono- miska utfallet och utveckligen av fondför- valtningen kunna överblickas på ett klart och översiktligt sätt.

Målsättningen för fondförvaltningen kan uppnås genom en omorganiserad fondbyrå som ingår i kammarkollegiet. Ett viktigt inslag i fondförvaltningen är placeringsverk- samheten. Den kan bedrivas inom fondby- råns ram, men en alternativ väg att nå god placeringsverksamhet inom staten är att anförtro denna åt en för ändamålet särskilt inrättad stiftelse, en statens placeringsstiftel- se.

1 1.4 Fondförvaltm'ng och placeringsverksamhet

1 1.4.1 Allmänna synpunkter

Utredningen vill erinra om ett uttalande av 1956 års fondutredning i dess betänkande. Fondutredningens förslag resulterade i de mera flexibla placeringsregler som berörts i nulägesbeskrivningen.

”För de donationer och gåvomedel som omhänderhaves av statsmyndighetema har staten ett förvaltaransvar, som gör det angeläget att för medelsplaceringen uppstäl- les och tillämpas ändamålsenliga och sunda regler, ägnade att såvitt möjligt reducera placeringsriskerna. Därvid kan uppenbarligen icke bortses från de nedslående erfarenheter- na av fondförvaltning i allmänhet, som under senaste årtionden gjorts och som huvudsakli- gen sammanhänger med försämringen av penningvärdet. Medan tidigare den nominella förlustrisken ansetts vara den väsentligaste placeringsrisken framstår i själva verket nu- mera värdeförsämringsrisken som det allvarli- gaste hotet mot fondernas fortbestånd. Iakt- tagandet av den för all sund kapitalförvalt- ning uppställda regeln om riskfördelning förutsätter under sådana förhållanden en liberalisering av tidigare placeringspraxis så att denna omfattar åtminstone i viss ut- sträckning placering även i s. k. realvärden.”

En fondförvaltning kräver aktiva insatser från förvaltarens sida ifråga om ny— och omplaceringar m. m.

Den fondförvaltning som för närvarande

anförtrotts fondbyrån är tämligen omfattan- de. Statsmaktemas avsikt är att den skall successivt vidgas genom att allt fler fonder överlämnas till fondbyråns förvaltning.

Å andra sidan är givetvis all fondförvalt- ning förenad med kostnader av olika slag. Denna kostnad torde proportionellt vara större vid en medelstor eller liten fondför- valtning än vid en stor sådan. Vidare bör enligt fondbyråutredningens mening som riktpunkt uppsättas kravet på täckning av förvaltningskostnaderna ur fondernas avkast- ning. Detta för i sin tur med sig ett ytterligare tryck på att fondförvaltningen drivs rationellt och ändamålsenligt och att bästa möjliga placering eftersträvas. Genom en aktiv marknadsföring av sina tjänster bör fondbyrån till den gemensamma förvalt- ningen samla in allt fler av de fonder som nu förvaltas ute på olika myndigheter.

För att uppnå en både rättvisande och rationell hantering av fondförvaltningen bör därför en planering och budgetering genom- föras med inriktning på målet att uppnå en god förräntning av kapitalet. Samtidigt bör en kostnadsredovisning utarbetas som möj— liggör en uppföljning av planeringen samti- digt som de till fondhanteringen hörande kostnaderna samlas. Härvid kan exempelvis interndebitering och tidredovisning användas som instrument för styrningen och redovis- ningen.

ll.4.2 Bankernas remissvar

[ organisationskommittens förslag behandla- des frågan om att eventuellt överlåta place- ringsverksamheten på bank helt eller delvis. Riksbanken, Generalpoststyrelsen och Sveri- ges Kreditbank tog i sina remissvar upp frågan.

Riksbanken framhöll att en väsentlig del av de till statskontorets fonder hörande aktierna och icke inskrivna obligationerna sedan lång tid legat i depå hos riksbanken och att riksbanken beträffande dessa värde— papper svarat för alla bankmässiga åtgärder. Postbanken och Sveriges Kreditbank förkla— rade sig villiga att äta sig ett eventuellt

uppdrag att förvalta till bankerna överlämna- de fondtillgångar. Båda bankerna förklarade dock att en förstärkning med representanter för ”ägarintresset” måste till i någon form.

11.4.3 Placeringsfunktionen

Enligt'fondbyråutredningens förslag skulle kammarkollegiet få ansvaret för placeringen av diversemedelsfonder av betydande stor- lek. Denna placeringsverksamhet bör vara samordnad med förvaltningen av de statliga donationsfonderna (se nedan under 11.6). Det gäller funktioner av likartad karaktär.

Organisationskommitten ansåg som ovan nämnts att fondförvaltningen kunde överlå— tas på en bank. Ansvaret för besluten, främst beträffande disposition av kapital och av- kastning, måste dock ligga på en myndighet.

Fondbyråutredningen ser det så att det får anses vara en verkställighetsfråga om den fondförvaltande myndigheten, med bibehål- let myndighetsansvar, vill uppdra åt en bank att ombesörja vissa av förvaltningsuppgifter- na, t. ex. notariatförvar eller placeringsfunk- tionen. Till grund för sådana avgöranden får ligga sedvanliga lönsamhetsbedömningar.

Fondbyråns placeringsverksamhet gäller dels donationsfonder som överlämnats till statskontorets förvaltning, dels vissa s.k. diversemedelsfonder som skall vara räntebä- rande placerade. Exempel på dessa senare är kyrkofonden och allmänna arvsfonden.

Fondbyråutredningen framlägger två alter- nativa förslag beträffande formerna för pla- ceringsverksamheten.

Enligt det ena alternativet skall kammar- kollegiet från statskontoret överta place- ringsverksamheten. Som framgår av nuläges- beskrivningen finns ett placeringsråd till statskontorets förfogande vid placeringsfrå— gor. Rådet som består av tre personer är ej beslutande. Tillkomsten av detta råd har inneburit en väsentlig breddning av fondby- råns kunskap om aktie- och obligationsmark- naden som ökat dess möjligheter att följa tendenserna där på ett för placeringsverk- samheten fruktbärande sätt. Det är enligt utredningens mening angeläget att även för

framtiden tillvarata expertis av denna art för den statliga placeringsverksamheten.

Den interna organisationen vid kammar- kollegiet behandlas inte av fondbyråutred— ningen. Emellertid utgär utredningen från att verket kommer att ha tillgång till ett expertråd _ likartat det som för närvarande står till statskontorets förfogande — om det åläggs de uppgifter i fråga om fondmedlens placering som här avses.

Utredningen diskuterar nedan som ett alternativ att inrätta en stiftelse för förvalt- ning av donationsfonderna. Därest detta skulle genomföras förutsätter utredningen att kammarkollegiet överväger lämpligheten av att åt denna stiftelse också uppdra placeringen av de diversemedelsfonder som verket har att förvalta.

11.5 Donationsfonder — allmänt

Sedan gammalt har ofta enskilda personer eller sammanslutningar genom testamenten eller gåvobrev donerat medel till staten för att främja särskilda ändamål. Sådana medel sammanfattas under begreppet ”statens do- nationsfonder”. En del tidigare pensionskas— sor och enskilda eller halvenskilda rättsob- jekt har vidare överförts till statlig förvalt- ning, och sådana donationer ingår också i statens donationsfonder. Det ligger i sakens natur att fonderna oftast varit avsedda för ändamål som staten eljest inte tillgodoser. Donationsfondema har överlämnats till sta- ten för att tillgodose av donator bestämda ändamål, ofta under mycket preciserade villkor. Det är i regel en myndighet som har att fatta beslut om hur medlen skall dispone- ras i enlighet med donationsvillkoren. Även om donationerna ofta kan sägas främja ett allmännyttigt ändamål har staten inte något inflytande på fördelningen av medlen till olika ändamål. Funktionen att förvalta dona- tionsfonder är sålunda inte att fullgöra någon statlig uppgift i egentlig mening. Staten kan snarare sägas utöva en service- funktion gentemot donatorerna. Den tjänst som staten tillhandahåller är att under garanti av ett offentligt organ förvalta de

avsatta medlen och effektuera donations- villkoren. En väsentlig del av dessa dona— tionsfonder har överlämnats till statskonto- rets fondbyrå för förvaltning.

Fondbyrån omhänderhar placeringen av donationsfondernas kapital, verkställer utbe— talningar till destinatärerna via redovisnings- centralen samt redovisar fonderna. De myn- digheter som mottagit donationerna fattar beslut om hur fondernas medel skall dispo- neras efter de bestämmelser som är givna i varje särskilt fall. Fondbyrån rapporterar till myndigheterna om fondens ställning i fråga om kapital och ränta samt upprättar bokslut över fonden.

Som framgått av kartläggningen ovan är det bara en fond, den Längmanska, som är av betydande storleksordning. Den omfattar ungefär hälften av hela donationskapitalet. Ytterligare några fonder är av storleksord- ningen över 1 milj. kr. De flesta fonderna är av obetydlig storleksordning. Penningvärde— försämringen har gått hårt fram över fonder- na till följd av deras bundna placering. Den reella avkastningen är låg, ibland nega- tiv. Den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället har också medfört att donations- väsendet förlorat den betydelse det en gång kan ha haft ur social och kulturell synpunkt.

Genom tillkomsten av de nya reglerna om gemensam placeringsfond har en viss rationa- lisering av placeringen av en stor del av fonderna uppnåtts. Själva förvaltningsarbetet har dock därigenom inte förenklats. Fortfa- rande gäller att varje fond redovisas för sigi bokföringen. För varje fond som inte genom beslut av Kungl. Maj:t sammanslagits med annan upprättas vidare ett summariskt bok- slut.

Kostnaderna för förvaltningen av dona- tionsfonder bestrids vanligen helt med stats- medel. I ett par fall har Kungl. Maj :t beslutat att viss ersättning för förvaltningskostna- derna må utgå ur fondmedel. Detta gäller Längmanska fonden och Nollerothska stiftel- sens fond. Vidare får 7 % av bruttoavkast- ningen av skogs- och lantbruksakademiens fonder användas för bestridande av kostna- der för fondförvaltningen. Liknande beslut

har fattats beträffande Visingsö skolgods- fond och Huitfeldtska stipendieinrättningen iGöteborg.

De donationsfonder som staten mottagit bör förvaltas med erforderlig sakkunskap i fråga om kapitalplacering. Å andra sidan bör enligt fondbyråutredningens mening fonder- na belastas med kostnaderna för denna förvaltning som sker i destinatärernas intres- se. Formerna härför diskuteras nedan. Be- träffande någon enstaka fond har i dona- tionsvillkoren föreskrivits som villkor att förvaltningskostnader icke skall utgå. I den mån sådana bestämmelser föreligger bör möjligheterna att ändra villkoren undersö- kas. Destinatärernas primära intresse är att erhålla en effektiv fondförvaltning som i görligaste mån kan ge värdebeständighet åt donationskapitalet. Förvaltningskostnader bör ses som ett pris för att erhålla bästa möjliga reella avkastning på donationskapita- let.

De av fondbyrån förvaltade donationsfon- derna har ett bokfört värde på omkring 45 milj. kr. Frågan om deras förvaltning bör emellertid ses i sammanhang med övriga till fondbyrån hörande placeringsfonder. Den totala omfattningen av placeringsfonderna, alltså utöver donationsfonderna också t. ex. allmänna arvsfonden, kyrkofonden, lapp- fonden, handelsflottans pensionsfond, är av storleksordningen 300 milj. kr.

Nedan diskuteras fondbyråutredningens två olika alternativ för organisationen av denna förvaltning.

11.6 Donationsfonder — alternativ

1 1.6.1 Alternativet placeringsenhet hos kammarkollegiet

Fondbyråns befattning med donationsfonder består av en serie arbetsuppgifter som inne— bär dels placeringsverksamhet, dels allmänna administrativa uppgifter.

Genom de nya reglerna för placering och genom inrättande av viss samförvaltning har förutsättningar skapats för att mera ratio- nellt förvalta medlen. En större flexibilitet

har tillkommit som möjliggör, åtminstone på sikt, bättre avkastning.

Det administrativa arbetet hänför sig till mottagandet av medlen, bokföring m.m. samt åtgärder i samband med utdelning, dvs. kontakt med destinatärerna direkt eller de myndigheter som beslutar om utdelning ur fonder.

Enligt alternativet placeringsenhet hos kammarkollegiet skall kollegiet svara för fondbyråns nuvarande arbetsuppgifter med donationsfonder och andra fonder som pla- cerats räntebärande.

Det speciella råd för placeringsfrågor om tre personer som nu finns knutet till statskontoret bör kvarstå iprincip oföränd- rat. Beslut om placering fattas av kammar- kollegiets chef. Placeringsrådets rekommen- dationer är härvid vägledande. Kammarkolle- giet bör kunna delegera beslutanderätten i vissa rutinbetonade placeringsfrågor till che- fen för den enhet (byrå eller motsvarande) som omhänderhar fondförvaltningen.

Som framgått av vad som nämnts om allmänna principer för fondförvaltningen anser fondbyråutredningen att förvaltnings- kostnaderna bör uppmärksammas. I princip bör varje fond täcka sina kostnader. Detta gäller givetvis även om fondförvaltningen skulle förläggas till den föreslagna enheten hos kammarkollegiet enligt fondbyråutred- ningens ena alternativ. I stiftelsealternativet blir kravet på kostnadstäckning klarare fram- tonat. I vart fall bör enligt fondbyråutred- ningens mening samtliga kostnader för fond- förvaltningen klart redovisas. Budgeten för fondförvaltningen bör eftersträva målet att utöver kostnadstäckning uppnå god förränt- ning på kapitalet.

Med hänsyn till pågående utredningsar— bete om framtida organisation för kammar- kollegiet har någon detaljerad organisations- plan för en tänkt placeringsenhet hos kam- markollegiet inte uppgjorts av fondbyråut- redningen. Underhandskontakt har dock hållits med utredningsmannen.

11.6.2 Alternativet placeringsstiftelse Målsättning

En statlig stiftelse inrättas med uppgift att i enlighet med de allmänna riktlinjerna för statens fondförvaltning genomföra en ratio- nell placeringsverksamhet för att skapa god avkastning av stiftelsens fondkapital. Fon- derna skall täcka stiftelsens förvaltningskost- nader.

Uppgifter

Stiftelsen mottar uppdrag att placera fond- kapital. Detta gäller först och främst de donationsfonder som nu förvaltas av fond- byrån. Härutöver bör stiftelsen kunna byggas ut med andra fonder som överlämnats till fondbyrån för placering, exempelvis diverse- medelsfonder såsom allmänna arvsfonden, kyrkofonden och lappfonden. Därigenom får stiftelsen ett större kapital att arbeta med, som skulle ge den ett bredare register med bättre möjligheter till rationell placerings- verksamhet.

Det torde emellertid även härutöver finnas ett stort latent behov av placeringsservice inom statsförvaltningen. Genom bland annat av 1956 års fondutredning verkställda utred- ningar har visats att storleksordningen på av statsförvaltningen förvaltade donations— och diversemedelsfonder uppgår till ca 1 500 milj. kr.

Besluten angående nya placeringsregler samt inrättande av viss samförvaltning är att se som ett steg mot en än mera ändamålsen- lig fondförvaltning.

Den nya organisationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten tor- de även innebära rationellare former för fondförvaltningen, bl. a. genom ”stordrif— ten”.

Den strävan efter stordrift för donations- förvaltningen som nyssnämnda beslut om inrättande av en gemensam placeringsfond innebär, kan fullföljas genom att man till stiftelsen uppdrar att svara för placering inte bara av statskontorets nu förvaltade fonder utan även av fonder som förvaltas av andra myndigheter.

Stiftelsens verksamhet bör regleras av ett av Kungl. Maj:t utfärdat reglemente. En av Kungl. Maj:t utsedd styrelse av tre till fem personer bör leda stiftelsen. Det synes vidare lämpligt att chefen för kammarkollegiets föreslagna enhet för fondförvaltning också är chef för stiftelsen.

Stiftelsens redovisning kan lämpligen ske genom anlitande av den service i detta avseende som en anslutning till systern S ger.

Revision bör ske genom statliga revisions— organ, dvs. revisionskontoret och i sista hand riksrevisionsverket.

Fondbyråutredningen räknar med att per- sonalbehovet för stiftelsen torde vara ringa och att stiftelsen bör repliera på personal från kammarkollegiet i fråga om rutinären- den. Avräkning mellan stiftelsen och kam- markollegiet får ske efter sedvanliga kost- nadsredovisningsprinciper i syfte att erhålla full kostnadstäckning.

Arbetsuppgifter

Arbetsuppgifterna för placeringsstiftelsen kan sammanfattas i följande punkter:

1) Medlen överlämnas 2) Placeringar

3) Rapporter ränta — kapital 4) Utbetalningar på grund av besked 5) Bokslut

6) Revision

11.6.3 Förslag ifråga om alternativen

Skillnaden mellan alternativen är tämligen ringa. En fristående stiftelse med fondplace- ring som enda uppgift skulle kunna tänkas utveckla större aktivitet i sin speciella upp- gift att uppnå ett ekonomiskt resultat. Dess styrelse skulle ha ett eget resultatansvar medan ett till kammarkollegiet knutet place- ringsråd får en rent rådgivande funktion. Å andra sidan kan det vara osäkert om skillna- den blir tillräckligt stor för att uppväga kostnaderna för den särskilda stiftelseorgani— sationen.

I valet mellan alternativen är fondbyråut- redningen inte beredd att klart förorda alter- nativet med en placeringsstiftelse utan före- slår att ansvaret för placeringsverksamheten läggs på kammarkollegiet.

Genom att föra fram tanken på en place- ringsstiftelse så långt som här skett har ut- redningen emellertid inte enbart velat pre- sentera ett i och för sig fullt tänkbart alterna- tiv. Avsikten har också varit att därmed påtagligt illustrera ett principiellt synsätt på placeringsverksamheten som enligt utred- ningens mening bör vara vägledande för för- valtningen vilket organisationsaltemativ som än väljes. Det gäller bl. a. behovet av att hos andra myndigheter marknadsföra sina place- ringstjänster och vikten av att genom med- veten planering och budgetering styra verk- samheten mot ett gott ekonomiskt resultat.

1 1.7 Detaljförslag beträffande olika typer av fonder

1 1.7.1 Statliga kapitalfonder

Som framgått av nulägeskartläggningen ovan ombesörjer fondbyrån kameral hantering,

FACKMYND

Förvalt- ning

Förvalt- ning

redovisning mot riksstaten (riksbokföring) samt i vissa fall förvaltning (kontikt med långtagare m.fl.) beträffande ett tämligen stort antal statliga kapitalfonder.

Som ovan sagts har fondbyråutredningen funnit att det föreligger behov av en centralt tillgänglig sakkunskap beträffande kapital- fondsredovisning på grund av de ofta ganska invecklade regler som gäller för sådan redo- visning. Att samordna sakkunskapen på redovisningsteknik för att andra myndighe- ter sedan skall kunna repliera på denna överensstämmer med de intentioner som kommit till uttryck i statsmakternas ställ- ningstaganden och beslut om genomförande av den nya redovisningsorganisationen för statsförvaltningen.

Vid genomgång av fondbyråns hantering av de statliga kapitalfonderna har framkom- mit att det främst rör sig om två huvudtyper av förvaltning,

# dels de fall då fondbyrån endast svarar för redovisning medan fackmyndighet i övrigt svarar för hela förvaltningen av fonden med allt vad det innebär i fråga om beslut om låntagare, kontakter med låntagare m. m.

FONDBYRÅN R—fonder

FONDBYRÅN FFl—fonder

QZ—IO:TI7(ODJU>7(—m

Redo- visning

Figur 7. Fondbyråns medverkan i förvaltningen av kapitalfonder _ två huvudtyper. Nuläge

Figur 8. Förslag till förvaltning av R-fondcr —

— dels de fall då fondbyrån förutom redovis- ning även handhar den övriga löpande förvaltningen (sedan fackmyndighet fattat beslut om låntagare). Den första typen kallas här för R-fonder. Den andra typen, där fondbyrån sköter både förvaltning och redovisning, betecknas FR- fonder.

Tidigare har funnits kapitalfonder där fondbyrån svarat för såväl redovisning, för- valtning som beslut. Dessa kapitalfonder är dock numera avvecklade.

Fondbyråns R-fonder — överförs i princip till fackmyndighet

Beträffande den förstnämnda typen av fon— der — där fondbyrån endast redovisar fon- derna, medan fackmyndighet svarar för förvaltning och beslut — föreslår fondbyråut- redningen att de fackmyndigheter som redan

FACKMYND

FONDBYRÅN

Redovis— ning

OZ—I—UOI'NÄOWU'Ä—IU

fackmyndighet som själv redovisar kapitalfond.

nu har hand om annan kapitalfond och svarar för dess redovisning även bör få hand om de kapitalfonder som fondbyrån redo- visar åt dem.

Överförandet bör ske så snart myndighe- ten i fråga blivit ansluten till en redovisnings- central.

Här gäller det alltså endast att överföra redovisningsfunktionen beträffande vissa kapitalfonder. Exempel på fonder som före- slås bli överförda till andra myndigheter:

— lånefonden för allmänna samlingslokaler och lånefonden för studentkårslokaler bör föras till bostadsstyrelsen — kronotorparnas inventarielånefond bör föras till lantbruksstyrelsen _ lånefonden för lån till utländska läkare bör föras till socialstyrelsen

Förvaltningen av den ovan nämnda typen av R-fonder kan illustreras av figur 8.

Redovis- ning

oz-mornxouuwx—zu

Figur 9. Förslag till förvaltning av R—fonder — fackmyndighet som ej själv redovisar kapitalfond.

I övriga fall bör redovisningen av berörda fonder kvarligga hos den centrala fondför- valtningsfunktionen hos fondbyrån. Härvid kommer flödesschemat enligt figur 9 att gäl- la för transaktioner som berör statlig kapital- fond.

Fondbyråns FR-fonder — överförs till kammarkollegiet

Beträffande den andra huvudtypen av kapitalfonder — fondbyrån ombesörjer redo— visning och förvaltning, medan fackmyndig- heten beslutar om låntagare (såsom t.ex. beträffande lånefonden för den mindre skeppsfarten) — bör de arbetsuppgifter som nu åvilar statskontorets fondbyrå överföras till kammarkollegiet. I dessa arbetsuppgifter ligger bland annat säkerhetsprövning och bevakning. Karnmarkollegiets RC ombesörjer då bokföring, utbetalning rn. m.

Sammanfattningsvis beträffande kapi tal fonderna

Fondbyråutredningen har endast med ut- gångspunkt i nuläget gjort ett försök till en viss systematisering av denna fondflora och föreslagit några marginella justeringar. Det bör emellertid i fortsättningen ankomma på kammarkollegiet att — sedan ytterligare erfarenheter vunnits av fondredovisningen i redovisningscentralerna — komma fram till en mera förutsättningslös, principiell syn på hur förvaltningen av kapitalfonderna skall

FACKMYND

hanteras och att ta de initiativ som erfordras för att komma fram till enkla och rationella standardrutiner.

11.7 .2 Diversemedelsfonder

Fondbyråns arbetsuppgifter med diverse— medelsfonderna är dels utbetalning och redovisning dels placeringsverksamhet i de fall diversemedelsfondernas tillgångar skall göras räntebärande.

1 1.7.2.l Diversemedelstitlar

Här skall först behandlas de diversemedels- fonder som endast fungerar som redovis- ningstitlar. Medlen står på statsverkets checkräkning i riksbanken. Dessa fonder benämns ofta diversemedelstitlar. Beslut om medelsdisposition ur diversemedelstitlarna fattas antingen av Kungl. Maj:t eller av nämnder (motsvarande). Dessa beslutsfattan- de instanser beordrar fondbyrån att ur diversemedelstitel utbetala belopp för visst ändamål. Därefter sker bokföring hos fond- byrån via redovisningscentralen.

Fonder som överförs till beslutande myndighet

] de fall då dispositionsbeslut fattas av myndighet föreslår fondbyråutredningen att diversemedelstiteln bör ingå i myndighetens redovisning. Myndigheten beslutar och kon- terar handlingen, varefter redovisningscentra-

Disposi- tionsbe- slut

Redovis- ning av titel n

Utbetalning

Rapport

/

OZ—IGTKOmmÄ—m

Figur 10. Redovisning av diversemedelstitlar hos beslutande myndigheter.

l__—_——_| r——_

! l I | Redovis-

ning av titeln

| | | | | | | Disposi- | | tionsbe- | | | | l l !

slut

_______ _l

Utbetalning

Rapport

QZ—IOTIÅOWWX—ZU

] l l i | l i |

Figur 1]. Redovisning av diversemedelstitlar hos kammarkollegiets fondbyrå.

len ombesörjer redovisning, bokföring och utbetalning. För närvarande gäller detta endast två fonder nämligen Trädgårdsnä- ringens bensinskattefond och Djurgårds- nämndens markförsäljningsmedel. I det förra fallet beslutar lantbruksstyrelsen om bidrag ur fonden i det senare fallet disponerar byggnadsstyrelsen över fonden.

Det finns sålunda i fråga om denna typ av fonder inte något behov av att ha fondbyrån som ett redovisande mellanled.

Fonder som överförs till kammarkollegiet

I de fall där beslut om medelsdisposition ur fonden fattas av Kungl. Maj:t finns ett klart behov av ett mellanled mellan Kungl. Maj:t och redovisningscentralen. Fondbyrån har utgjort detta mellanled. Fondbyråutredning- en föreslår att dessa arbetsuppgifter nu överförs till kammarkollegiet. I dessa fall kommer diversemedelstiteln att ingå i kam- markollegiets redovsning som ombesörjs av dess RC.

11.7.2.2 Placerade diversemedelsfonder

Fondbyrån förvaltar och redovisar som ovan nämnts betydande diversemedelsfonder vil- kas kapital skall vara räntebärande placerat (arvsfonden, kyrkofonden m. fl.). Fondbyråutredningen föreslår att arbetet med redovisning och förvaltning av dessa placeringsfonder bör sammanhållas och över-

föras till kammarkollegiet. Kyrkofondssektionens arbete med bevil- jande av förskott och kontakt med dom- kapitel och stiftsnämnd m. m. följer diverse- medelsfonden, kyrkofonden till kammarkol- legiet. Det kan innebära en viss rationalise- ringsvinst att det arbete med kyrkofondsfrå- gor som nu delas mellan kammarkollegiet och fondbyrån sammanförs till en instans.

11.7.3 Slopande av vissa fonder

Fondbyråutredningen har funnit vid sin genomgång av fondbyråns fondförvaltning att det kan ifrågasättas om inte några fonder är mogna att slopas. Utredningen vill idetta sammanhang framhålla att det torde ligga inom ramen för en ändamålsenlig fondför- valtning att vid lämpliga tider ta upp till omprövning fondernas ställning med hänsyn till inträffade förändringar i de förutsättning- ar som ursprungligen gällde för fonderna.

Här skall endast nämnas två fonder nämli- gen dels Fonden för en professur i försäk- ringsmatematik, dels Försträckningar till rysslands-svenskar (jfr bilaga E). Den första fonden torde genom att staten övertagit ansvaret för professuren ifråga sakna den uppgift, vartill den ursprungligen var avsedd. Avkastningen tillförs årligen universitetens avlöningsanslag via särskilda uppbördsmedel. Den andra fonden är ej placerad och torde därför utan svårighet kunna slopas.

Utbetalning

Beslut

Rapport

Figur 12. Handläggning av ersättningsärenden (jfr. 11.8)

Utredningen vill även erinra om att den ovan under avsnitt 5.1.3 ifrågasatt avvecklan- det av vissa pensionsfonder.

l l .8 Övrigt

Fondbyrån handlägger ärenden om ersätt- ning till företagare som drabbats av kostna- der och förluster på grund av paratyfus. Härutöver handlägges frågor om utbetalning av statsbidrag bl. a. till vissa större sjukhus.

Ärendenas handläggning är av uteslutande juridisk natur. Dessa ärenden bör överföras till kammarkollegiet. Utbetalning av ersätt- ning sker via RC.

Remissverksamheten följer ärendena till kammarkollegiet.

Granskningen av reseräkningar inordnas i den nya redovisningsorganisationen så att den RC som respektive myndighet tillhör kommer att svara för erforderlig granskning.

] 1.9 Redovisningscentral Och revisionskontor

Vid statskontoret finns som tidigare nämnts sedan 1.7.1969 en redovisningscentral och ett revisionskontor som i administrativt hänseende hänförts till fondbyrån. Redovis- ningscentralen har övertagit en mängd ar- betsuppgifter av kameral karaktär som tidi— gare åvilat fondbyrån, nämligen hela utbetal- ningsverksamheten samt redovisning och bokföring av konton enligt fastställda konto- planer berörande drift- och kapitalbudgeten. En viss fortsatt utveckling i denna riktning är

planerad beträffande fondredovisningen.

Som även tidigare nämnts kan redovis- ningscentral och revisionskontor i admi— nistrativt hänseende i princip knytas till vilken myndighet som helst inom den grupp av myndigheter som betjänas av redovis- ningscentralen. Kammarkollegiet är liksom statskontoret anslutet till ifrågavarande redo- visningscentral.

Kammarkollegiet framhöll i sitt yttrande över organisationskommittens förslag att därest kammarkollegiet skulle ifrågakomma för delar av fondbyråns arbetsuppgifter den kamerala hanteringen inte låg inom ramen för kammarkollegiets egentliga ämbetsområ- de.

Fondbyråutredningen vill betona ltt ge- nom inrättande av en i princip fristående redovisningscentral har den egentliga fond- byrån redan befriats från kameralt hanteran- de av fonder samt övrig bokförings- och utbetalningsverksamhet. Någon belas:ning i kameralt hänseende för kammarkollegiet kommer därför inte överförandet av fcndför- valtningen att bli. Redovisningscentralen fungerar som en egen enhet och även om den i administrativt hänseende anknyts till kam- markollegiet fordrar detta inte att kollegiet besitter egen kameral erfarenhet. Å andra sidan är det givetvis en fördel att genom en sådan förläggning ha fondförvaltningen och redovisningscentralen belägna nära varandra.

Såsom ovan sagts föreslår utredningen att såväl redovisningscentralen som revisions- kontoret överförs till kammarkollegiet

Som lämplig tid för genomförandet av fondbyråutredningens förslag föreslås den 1 juli 1972.

En utredning pågår om kammarkollegiets arbetsuppgifter och organisation. Fondbyrå- utredningen har haft underhandskontakter med denna utredning och förutsätter att man vid assimileringen av fondbyrån beaktar de möjligheter till rationalisering i den interna organisationen som härigenom kan erbjuda sig.

Det ankommer på utredningen om kam- markollegiets organisation att föreslå en ny organisation för kollegiet. Med hänsyn härtill och då ett detaljutformat organisationsför- slag för en fondbyrå hos kammarkollegiet knappast torde ingå i fondbyråutredningens uppdrag har fondbyråutredningen i detta avseende begränsat sig till att beskriva de arbetsuppgifter som skulle kunna komma att överföras till kammarkollegiet och att i stora drag ange vilken omfattning de har.

Särskilt yttrande

av experten Kull

Fondbyråutredningen har erinrat om den s. k. organisationskommittens förslag 1963, i vilken bl. a. upptogs det alternativet att fondbyrån skulle sammanhållas som en ode- lad enhet och organiseras som en fristående myndighet. Detta alternativ avvisades av or- ganisationsutredningen, enär en sådan enhet skulle bli av alltför liten omfattning.

Fondbyråutredningen har nu i denna fråga uttalat (s. 52), att den delar organisations- kommitténs uppfattning i detta avseende. Någon närmare motivering har inte givits.

Till fondbyråutredningens förenämnda uttalande har jag funnit mig böra anknyta en del synpunkter.

Då organisationsutredningen tog ställning till organisationsfrågan hade fondbyrån fun- gerat inom det nya statskontoret under alle- nast 1 1/2 är. Byrån hade en personal av omkring 25 heltidstjänstgörande. Den sva- rade bl. a. för utbetalning och bokföring av statskontorets anslag å driftbudgeten, medan statskontoret svarade för de personaladrnini- strativa bestyren för byrån (löneuträkning m. m.). Arbetsuppgifterna var i stort av sam- ma omfattning.

Under de 9 år som förrflutit sedan organi- sationsutredningen fullgjorde sitt uppdrag har väsentliga förändringar inträffat. Det har framstått som allt tydligare, att fondbyrån fått och kunnat i allt väsentligt fullgöra sina arbetsuppgifter som en reellt fristående en-

het. Byrån har sin egen av Kungl. Maj:t utfärdade instruktion liksom en särskild ar- betsordning. Dess arbetsuppgifter är till stor del sådana som inte har någon motsvarighet inom statsförvaltningen. Fondförvaltningen representerar, såsom utredningsmannen framhåller (s. 53), en administrativ speciali- tet.

I den vid tidpunkten för organisations- kommitténs förslag rådande ordningen har successivt skett ändringar, vilka inneburit att understrykande av byråns självständiga ställ- ning. Till densamma har bl. a. genom Kungl. Maj:ts beslut knutits ett expertråd för me- delsplaceringsfrågor. Införandet av det nya redovisnings- och revisionssystemet för stats- förvaltningen medförde, att till fondbyrån knöts en redovisningscentral och ett revi- sionskontor. Fondbyråutredningens princip- ståndpunkt är också, att man skall behålla ”ett paket av en fondförvaltande enhet, en redovisningscentral och ett revisionskontor”.

Antalet av den till byrån administrativt hörande personalen är nu ungefär dubbelt så stort som 1963 och kan förväntas öka till omkring 60 tjänstemän under de närmaste åren.

Mot bakgrunden av dessa förhållanden finner jag utredningens upprepande av orga- nisationskommitténs enda argument mot by- rån som en fristående enhet föga hållbart. Det är odiskutabelt, att huvuddelen av de till

byrån hörande arbetsuppgifterna är av sådan art att de inte naturligt låter sig infogas i någon nu bestående statsmyndighet. Det bör också hållas i minnet, att S-systemets infö- rande och användandet av ADB-teknik för uträknande och utbetalning av löner skapat bättre möjligheter än tidigare för personal- administrativ funktionsduglighet hos mindre, statliga enheter. I själva verket finns också åtskilliga sådana. Det förefaller mig inte hel- ler konsekvent att, å ena sidan, avvisa tanken på en självständig statens fondbyrå och, å andra sidan, som ett alternativ skissera en fondstiftelse av ännu mindre storlek.

Det är otvivelaktigt, som utrednings— mannen framhållit, riktigt, att fondbyråns funktioner med utbetalningsverksamheten erhållit annan karaktär och mindre tyngd än före genomförandet av system S. Därigenom ävensom genom effektuerandet av fondut- redningens förslag om en gemensam place— ringsfond och under senare tid åt byrån lämnade uppdrag har alltmera markerats dess ställning av finansverk. En ökad koncentra- tion till byrån av likartade arbetsuppgifter förefaller på sikt naturlig och riktig. Genom- förandet per 1.1.1972 av den beslutade eck- lesiastika boställsreformen kommer sålunda att innebära vidgat kreditmarknadsmässigt ansvar ifråga om finansieringen av de eckle- siastika löneboställenas yttre och inre ratio- nalisering. Enligt föreslagna bestämmelser får fondbyrån att pröva skäligheten betr. villko- ren för erforderlig upplåning. Vidare skall prövning ske om begärt lån ur kyrkofonden är önskvärt ”ur allmän synpunkt, samhälls- ekonomiskt motiverad och från företags- ekonomisk synpunkt lönsam”.

Nämnas må vidare, att Kungl. Maj: 9.5.1969 och 11.9.1970 uppdragit åt stats- kontoret att i samråd med riksrevisionsver- ket se över förvaltningen av fonden för låneunderstöd ävensom organisationen ifråga om utlåningen från statens utlåningsfonder samt föreslå de åtgärder som kan föranledas av översynen. Då uppdraget grundar sig på skrivelser från riksdagens revisorer, som dels påtalat splittringen i förvaltningshänseende på området, dels uppmärksammat betydande

variationer betr. förvaltningskostnaderna mellan olika myndigheter, ligger det nära till hands att räkna med att fondbyrån kan _komma att erhålla nya förvaltningsuppgif ter.

Skulle emellertid en fristående statens fondbyrå inte anses böra skapas och organi- satorisk anknytning av byrån således få sökas inom statsförvaltningen, är motiven för ett inordnande i kammarkollegiet inte särskilt starka. Dessa motiv hänför sig nämligen en- dast till tre speciella funktioner berörande dels förvaltningen av kyrkofonden och all- männa arvsfonden, dels den på ombudsman- nen ankommande bevakningsverksamheten.

Betr. kyrkofondsärendena förekommer en gång om året närmare kontakt mellan kolle- giet och fondbyrån vid uppgörandet av det för verken gemensamma förslaget till Kungl. Maj:t om fastställandet av allmän kyrkoav- gift. I övrigt förekommer av och till ett informellt utbyte av synpunkter på samma sätt som normalt förekommer myndigheter emellan.

I vad avser förvaltningen av allmänna arvs- fonden ligger kollegiets arbetsuppgifter på ett annat plan än fondbyråns. Kollegiet beva- kar kronans rätt och intressen i arvsfrågor, medan fondbyrån sköter hela den kamerala förvaltningen. Någon arbetsbesparing eller andra fördelar kan inte uppnås genom ett infogande av fondbyrån i kollegiet.

Den ombudsmannen åliggande bevak- ningsverksamheten upptar — såsom framgår av utredningen — allenast av obetydlig del av denne tjänstemans arbetstid. Arbetsuppgif- terna ifråga har f. ö. närmare anknytning till motsvarande uppgifter hos lantbruksstyrel— sen, fiskeristyrelsen och kommerskollegium än till dem vid kammarkollegiet.

Mot bakgrunden härav finns enligt min mening anledning överväga, om annan möj- lighet föreligger till ett meningsfullt organisa- toriskt sammanförande som alternativ till en fristående statens fondbyrå.

I detta sammanhang finns anledning upp- märksamma det förslag, som nyligen fram- lagts betr. kommerskollegium. Därest de av utredningsmannen anförda synpunkterna och föreslagna åtgärderna vinner gehör, ska-

pas en myndighet, som på ett mera naturligt sätt kan ge anknytning åt fondbyråns ovan antydda arbetsuppgifter.

Med det anförda har jag som min mening velat framhålla och understryka, att jag fin- ner en lösning av frågan om fondbyråns organisatoriska plats i statsförvaltningen i första hand böra emås genom skapandet av en fristående enhet. Skulle hinder anses möta mot en sådan lösning, bör organisato- risk anknytning till kommerskollegium när- mast övervägas.

Bilaga A

Grupp 1 . Anslag som utbetalas av fondbyrån men disponeras av annan myndighet.

Kungl. Maj:ts Hovhållning

Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Väs- terbotten Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten De kungl. slotten: Administration De kungl. slotten: Uppvärmning Handelstlottans pensionsanstalt Statens geotekniska institut: Förvaltningskostnader Uppdragsverksamhet Utrustning Statens personalbostadsdelegation Statens personalutbildningsnämnd Statens krigsförsäkringsnämnd Bidrag till institutet för storhushållens ratio- nalisering Samdistributionsrabatt för dagstidningar Viss utbildningsverksamhet Lönekostnader vid viss omskolning och om- placering Viss förslagsverksamhet Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. Statens konstråd Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:

Förteckning över de anslag på driftbudgeten som utbetalas av statskontorets fondbyrå 1970/71

Förvaltningskostnader Underhåll och ökande av museets samling— ar m. m. Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader Uppdragsverksamhet Bidrag till avlöningar inom landsantikvarie- organisationen

Livrustkammaren Skoklosters slott Medelhavsmuseet Bidrag till Nordiska museet Bidrag till Tekniska museet Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Förvaltningskostnader Reparationsarbeten på domkapitelbyggna- der Vissa ersättningar till kyrkofonden Utrustningsnämnden för universitet och hög- skolor

Socialhögskolorna Journalisthögskolorna

Akademin för de fria konsterna med konst- högskolan: Utbildningskostnader Undervisningsmateriel m. m. Musikaliska akademien med musikhögsko- lan: Utbildningskostnader Undervisningsmateriel m. m.

Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar Bokinköp

Universiteten m. m.:

Gemensamma driftkostnader Ersättning åt sakkunniga i befordringsären- den Medicinsk forskning Humanistisk forskning

Samhällsforskning Naturvetenskaplig forskning Atomforskning

Inredning och utrustning av lokaler vid jord- brukets högskolor m. m.

Jordbruksforskning Skoglig forskning

Bidrag till institutet för skogsförbättring Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m. Statens institut för konsumentfrågor: Förvaltningskostnader Undersökningar och upplysningsmaterial m. m. Arbetsdomstolen Statens hyresråd Statens nämnd för samlingslokaler

Byggnadsforskning

Bidrag till förebyggande och släckande av brand

Grupp 2. Statsbidrag m. m. som utbetalas av fondbyrån till organisation eller myndighet.

Finansiellt utvecklingsbistånd

Vissa yrkesskadeersättningar m. m.

Ersättning för rustning och rotering Ersättning till kommunerna enligt social- hjälps- och barnavårdslagarna m. m. Bidrag till viss utbildning m.m. vid Kungs- gärdets sjukhus i Uppsala Bidrag till kommunala undervisningssjukhus Kostnader för visst fraktbidragsförfarande

Konstnärsstipendier

Förvärv av konst för statens byggnader Bidrag till Operan och Dramatiska teatern Bidrag till Svenska riksteatern Rikskonsertverksamhet Bidrag till särskilda kulturella ändamål Bidrag till Skansen Bidrag till vissa museer och arkiv Bidrag till Svenska ekumeniska nämnden

Bidrag till de svenska utlandsförsamlingama Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader Viss utbildning via radio och television m. m. Bidrag till handelshögskolan i Stockholm Fortbildning av socionomer, journalister m. m. Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet Stipendier för främjande av högre vetenskap- liga studier

Atomforskning

Europeiskt samarbete inom kärnforskningen Bidrag till Nordiska institutet för teoretisk atomfysik Bidrag till Institutet för internationell eko- nomi Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsin- stitut Bidrag till Internationella meteorologiska in- stitutet i Stockholm Bidrag till Riksföreningen mot cancer Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige Bidrag till svenska institut i utlandet m.m. Främjande av nordiskt kulturellt samarbete Nordiska kulturfonden Ersättning till strandägare för mistad fiske- rätt m. m. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m.m. Bidrag till Sveriges standardiseringskommis- sion

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien Delegationen för atomenergifrågor Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi

Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran

Internationellt atomenergisamarbete Bidrag till varudeklarationsnämnden Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet Turistpropaganda i Amerikas förenta stater

Grupp 3. Anslag som — helt eller delvis — utbetalas och disponeras av fondbyrån.

Anskaffande av blanketter och fastighets- böcker m. m. för domstolsväsendet Ersättning åt domare, vittnen och parter

Bidrag till utgivande av författningskommen- tarer m. m.

Vissa kostnader i anledning av allmänna val Omkostnader för statens bosättningslån Epidemiberedskap m. m.

Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.

Understöd åt skärgårdsrederier m. m. Kostnader för vissa nämnder m. m. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

Konstnärsbelöningar

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. Inköp av vissa kulturföremål Kulturellt utbyte med utlandet Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. rn. Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar m. m. Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. Extra utgifter vid universitet och högskolor Inredning och utrustning av lokaler vid uni- versitet, högskolor m. m.

Studiebidrag m. m. Arrendenämnder och servitutsnämnder

m. m.

Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. Ersättning för förvaltningen av vissa lånefon- der Kostnader för vissa nämnder m. m. Statens nämnd för arbetstagares uppfinning- ar

Länsstyrelserna

Bilaga le Flödesplan över rutin för redovisning och utbetalning av driftbudgetanslag

K br register

Granskning av rekvisi- tionerna

Kontering Utbetalnings— besked tecknas

Stans- underlag

Stansu nderlag granskas

Stansning och

Behandling i datamaskin

Utdata

Kassa- rapport

Uppgörande av prognoser

Rutin: Bokföring och utbetalning av driftbudgetanslag

Rutinbeskrivning Volym/år Personal Ungefärligt antal persondagar per år

. Beslut av Kungl. Maj:t, dep. chef

. Registrering och sortering

. Rekvisitioner registreras och sorteras

. Granskning av rekvisitioner

. Utbetalningsbesked tecknas

. Kontering

. Stigsundglag gäskas— _ _ _ _ . Stansning och behandling i datamaskin

. Behandling i datamaskin

. Kassarapport och bokslut

. Prognoser och undersökningar 60

. Taxeringsuppgif ter

Biträdespersonal Biträdespersonal Biträdespersonal

Handläggare

Biträdespersonal 60 H andläggare 10

Arbetet utförs på RC och DAFA

Handläggare

Biträdespersonal

Bilaga B:2 Flödesplan över rutin för redovisning av inkomster

Levere- ringsre- versal

Kontering

Kassarap— port till RRV

Fördelning av belopp på ka- pital och ränta

Notering på reskontra- kort

nerna ark

Rutin: Bokföring av inkomster

Bokföring av inkomster Rutinbeskrivningar Volym / år Biträdespersonal Ungefärligt antal persondagar per år

Postgirokuponger jämte kontoutdrag 8 500 (inbetaln. i allmänhet) Postgirokuponger jämte kontoutdrag 275 000 (iaktvårdsavgifter; huvudsakligen augusti — oktober)

. Levereringsreversal

. Sortering av levereringsreversal och kuponger

. Avstämning av kupongerna mot kontoutdrag

. Bokföringstitel anges på kuponger och levereringsreversal (betr. jaktkort endast på kontoutdrag)

. Stansning och behandling i datamaskin Arbetet utförs på RC

. Fördelning av belopp på kapital och ränta

. Notering på reskontrakort och i memorial- bok eller på fakturakopior

. Sortering och bindning

Bilaga B:3 Flödesplan över rutin för redovisning av anslag på kapitalbudgeten

. .. . "Memorial- K br _ Dlsp bokfonng bok"

register

. Notering i memorialbok

lag

Stansunderlag granskas

Stansning och behandling i datamaskin

Utdata

Kassa- rapport till ! R R V

. _ , U ” rande v Taxerings- - Likwd- — på;;äser a uppgifter rapporter

Prognoser till Fl RV

Huvudrutin: Utbetalning av medel från kapitalbudgeten

Rutinbeskrivning Volym /år Personal Ungefärligt antal persondagar per år

. Beslut av Kungl. Maj:t, dep.chef

. Registrering . Genomläsning, fördelning . Disp.bokföres

. Rekv. av medel resp. låneakter från ombudsmannen

. Rekv. registreras

. Utbetalningsbesked tecknas

. Noteringimemorialbok

. Sta—nsundejag gra—nskas— _ _ . Stansning och behandling i datamaskin

. Avg—åendgost _ _ _ _ . Taxeringsuppgifter

. Likvidrapport

. Prognoser och undersökningar

600 Biträdespersonal (+ 400 avseende lån via ombuds- mannen) 1 000 Biträdespersonal Biträdespersonal

Biträdespersonal

Biträdespersonal Handläggande personal Biträdespersonal

Arbetet uförs på RC

Biträdespersonal

Handläggare

Bilaga C Arbetsuppgifter i samband med förvaltning

av detaljlån ur statliga lånefonder

Detaljlånens utlämnande och förvaltning innebär följande arbetsmoment. För varje slag av lån gäller olika lånevillkor, ibland för enskilda lån, varför reverserna och de för varje lån erforderliga åtgärderna skiljer sig åt i åtskilliga hänseenden.

]. Kungl. Maj:ts eller myndighets beslut om lån ankommer, registreras, överlämnas till ombudsmansexpeditionen.

2. Rekvisition från låntagare. I anslutning härtill formuleras erforderlig skuldförbindel- se, borgens- och pantsättningshandling, vilka utsändes till låntagare, tillika med uppgift om vilka andra handlingar, som skall lämnas, såsom inteckningar, gravationsbevis, behö- righetshandlingar för undertecknare, registre- ringsbevis för fartyg, ansvarsförbindelser rö- rande gällande försäkringar (brandförsäkring- ar, civil- och krigskaskoförsäkringar med is- riskklausul, Protection and Indemnity-för- säkringar), intyg att försäkringarna är till- räckliga m.m. Då olika bestämmelser gäller för praktiskt taget varenda lånefond och ofta även speciella bestämmelser för visst lån, måste lånen behandlas individuellt.

3. Säkerhets- och andra erforderliga hand- lingar (jfr. 2) inkommer. Granskas. Felande handlingar infordras. När samtliga förutsättningar för utbetalning (ibland även granskning av fakturor för låneändamål, till- styrkan från olika håll m.m.) föreligger, tillstyrks sådan och akten överlämnas till kamreraren.

4. Hos kamreraren behandlas akten enligt

delrutinen: Utbetalning av medel för kapital- budgeten: ärenden, som handlagts av om- budsmannen.

5. Låneakten återkommer till ombuds- mannen. Anteckning av låntagare och sä- kerheter m. m. sker ilåneliggare. Dessutom i kortregister, som skall innehålla alla namn å låntagare, borgensmän, intecknade fastighe- ter, fartyg, luftfartyg, förlagsegendom. Detta kortregister ligger till grund för ”bevakning” att konkurser, kallelser å okän- da borgenärer, exekutiva åtgärder m. m. be- träffande vederbörande behörigen uppmärk- sammas. Inteckningar utskickas till inskriv- ningsdomare för anteckning av innehav. Ut- mätningsmän meddelas om innehav av för- lagsinteckningar. Om inteckningar i luftfar— tygsdelar lämnats, ombesörjes anslag härom å plats, där delarna förvaras. Om ansvarsför— bindelser från försäkringsbolag ej inkommit infordras sådana. Pantsättningar av överhy- potek delgives med innehavare av hypoteket.

6. Sedan kontroll skett att alla åtgärder enl. 5) iakttagits och infordrade handlingar inkommit, överlämnas akten till byråchefen.

7. Byråchefen nedlägger den i akten be- fintliga ”spegeln” med värdehandlingar i kas- savalvet, därvid densamma först införes i registret över värdehandlingar. Anm: Arvsfondsunderstöden föranleder icke samma arbete vid utlämnandet. Sedan beslut om understöd inkommit och registre- rats samt ärendeakt upplagts utsändes tryckt formulär jämte P.M. Då så gott som regel-

mässigt anvisningarna i FM. ej följts, måste emellertid sedan handlingarna inkommit nor- malt viss komplettering begäras. Sedan lånen utbetalats vidtar förvaltningen av desamma.

Ombudsmansexpeditionen har att bevaka och förvalta säkerhetema. Arbetet är olika vid olika lån, beroende på vederbörande låneförfattningar. Normalt kontrolleras all intecknad egendoms försäkringar. Beträf- fande fast egendom och förlagsegendom ut- färdar försäkringsbolagen s. k. ansvarsförbin- delser, som utbyts i princip varje gång försäkringen ändras. Beträffande fartyg ut- färdas för P och I försäkringen liknande ansvarsförbindelse.

Beträffande civilkasko och krigskaskoför- säkringar tecknas dessa på 1/2 eller 1 är varför ett bevakningssystem måst uppläggas. Då f.n. innehas inteckningar i bortåt 200 fartyg, förfaller årligen bortåt 400 försäk- ringar, som måste infordras och kontrolleras. Försäkringarna för luftfartygen ingår i be- vakningssystemet för fartygsförsäkringarna.

Årligen infordras vederhäftighetsbevis för borgensmän å lån och, där låneföreskrifterna så föranleder, redogörelser m.m. för lånta- garnas rörelse. Bevakning sker även i prokla- maförteckningar, Post- och Inrikes Tidningar och Justitia i viss utsträckning rörande lånta- gare och borgensmän, om de skulle gå i konkurs eller kungörelse utfärdas å okända borgenärer. Bevakningen innebär även en årlig genomgång av samtliga skuld- och bor- gensförbindelser för utrönande av vilka som skall preskriptionsbrytas.

Arbetet med förvaltningen består där- jämte av emottagande och anteckning på betryggande sätt av delgivningar jäml. lagen 27.3.1936 om pantsättning av lös egendom som innehaves av tredje man. Sådana delgiv- ningar är ytterst vanliga, då låntagarna så gott som regelmässigt har lån även hos andra långivare och hos dem pantsatt ev. uppkom- mande överhypotek å inteckningarna, belå- nade hos statskontoret. I samband med så- dan pantsättning måste besked ofta lämnas om säkerheter och ogulden låneskuld. Såda- na besked får även i stor utsträckning ofta lämnas företagens revisorer och bokförare.

Då amortering skett på lån — de flesta lånen är amorteringslån — skall eventuellt överhypotek utlämnas till låntagare eller den, som skall erhålla överhypotek. Då in- tecknade objekt säljs, vilket ofta händer, särskilt med fartyg, skall lån slutbetalas och säkerhet utlämnas eller övertagas och nya förbindelser m.m. avlämnas. Ofta ändras villkor såsom amorteringsplaner m. m., vilket föranleder arbetsmoment. Relaxärenden och andra ärenden rörande ändrad säkerhet före- kommer jämväl regelmässigt, liksom frågor om uppskov med räntor och amorteringar, där ställning ofta får tagas till vederbörandes ekonomi och förhållanden i övrigt.

Då ränta eller amortering å lån ej inbeta- lats i rätt tid eller annat krävt beIOpp ej erlags sker anmälan till ombudsmannen, som har att vidtaga erforderliga åtgärder, krav per brev, telefon, ev. lagsökning, exekutiva åtgär- der m. m. Då lånefonderna är avsedda för att hjälpa låntagare, ej att placera medel, måste handlandet bestämmas av många skiljaktiga omständigheter. [ vissa fall leder åtgärderna till konkurs eller exekutiv auktion å fast eller lös egendom och slutligen till ackord.

Som ovan angivits genomgås samtliga re- verser m.m. för utrönande av vilka som skall preskriptionsbrytas. De för vilka detta är aktuellt, upplånas ur valvet, avskrivs (fotoko- pia) och utsänds till lån- och bidragstagare för erkännande av vederbörande handlings fortfarande giltighet. Sedan de återkommit, ofta efter påminnelse, granskas de, komplet- teringar infordras; erforderliga åtgärder, som övertagande av lån, byte av borgensman etc. vidtages. Godkända preskriptionsbrytningar antecknas i låneliggarna samt nedläggs däref- ter i valvet. Ombudsmannen bevakar icke endast lån utan även andra förbindelser och säkerheter, som överlämnats till statskonto- ret för bevakning och vård (exempelvis in- teckningar å 7 500 000 i Oscarshamns varv), säkerhet för kreditgaranti, alla förbindelser upptagna som särskilda förbindelser, ford- ringar i anledning av inlösta kreditgarantier.

Ombudsmannen måste fortlöpande grans- ka Svensk författningssamling för att ta del av ändringar rörande låneförfattningarna.

Dessutom sker ett stort antal förfrågningar om fonder och lån per brev och telefon av departement, låntagare och allmänhet m. fl.

Remisserna omfattar normalt låneverk- samheten. Beviljandet av nya lån eller ändra- de lånevillkor, där företag och säkerhet och deras ekonomi och utsikter skall bedömas. Även juridiska frågor i övrigt samt allmänna ekonomiska spörsmål, som avvecklande av rörelser, lån, m.m. förekommer, särskilt frå- gor där statskontorets erfarenhet från låne- verksamheten kan tillgodogöras.

Genomgången av proklamaförteckningar mot registret av låntagare och borgensmän. Viss del av arbetet med preskriptionema torde i stort sett vara det enda helt likartade arbetet. Av synnerlig vikt för att ombudsmansexpeditionen samtidigt skall kunna utföra sitt arbete är en nära anknyt- ning till bokföringen. Bl.a. uppgifter om låneskulder, räntor, förfallobelopp och -da— gar samt inbetalningar på krav erfordras dag— ligen, ofta flera gånger.

Bilaga Dzl Förteckning över av fondbyrån förvaltade statliga kapitalfonder — statliga utlåningsfonder

Detaljlån hos

Konton hos stats- kontoret

Beslutande myndighet

Fondförvalt- ningen föreslås överförd till

Anmärk- ningar

Lånefonden för tjänste- mannasamhället vid Mörby Vattenkraftslånefonden

Luftfartslånefonden

Statens lånefond för universitetsstudier

Allmänna studielåne- fonden

Lånefonden för student- kårslokaler

Jordbrukets lager- husfond

Jordbrukets maskin- lånefond

Kraftledningslåne- fonden

Lånefondcn för inköp av gasgeneratorer för motor- drift

Fiskerilånefonden

Fiskredskapslånefonden

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Stkt

Stkt Stkt

Postbanken Postbanken

Länsstyrel- serna

Stkt

Lantbruks- nämnder

Stkt

Kommers- kollegium

Stkt o. lant- bruksnämn- der samt landsting

Länsstyrel- serna

2

14 Kungl. Maj:t Kungl. Maj:t

Centrala studie- hjälpsnämnden

Centrala studie- hjälpsnämnden

Kungl. Maj:t

Lantbruks- styrelsen

Fiskeri- styrelsen

Kungl. Maj:t

Ej nyut— låning

Kammarkollegiet (KK)

KK Ej nyut- KK låning Ej nyut- KK låning

KK

Bostadsstyrelsen

Under av- veckling

Under av- veckling

Under av- veckling

End. osäkra fordringar

Under av- veckling i stkt (Nyut- låning i riks- banken)

Detaljlån hos

Konton hos stats- kontoret

Anmärk- ningar

Beslutande myndighet

Fondförvalt- ningen föreslås överförd till

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Skogsvägslånefonden

Kronotorparnas inven- tarielånefond

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Statens skogslänefond

Skogsfrölånefonden

Statens hantverks— och industrilånefond

Länssty rel- serna

Skogsvårds- styrelser o. Skogsstyrel- sen

Lantbruks- nämnderna

Stkt

Skogssty- relsen

Skogsvårds- styrelser

Stkt o. före- tagarföre- ningar, Kom- merskolle- gium

25

12

21

Kungl. Maj:t

Skogsstyrelsen

Domänstyrelsen o. Lantbruksstyr.

Lånenämnden för den mindre skeppsfarten

Skogsvårdssty- relserna och Skogsstyrelsen

veckling

—— Under av-

veckling

Kungl. Maj :t Kommers— kollegium

Under av-

Bostadsstyrelsen

KK

Lantbruksstyrelsen

KK

Bilaga D:2

statliga kapitalfonder — fonden för låneunderstöd

Förteckning över av fondbyrån förvaltade

Detaljlån Konton hos hos stats— kontoret

Beslutande myndighet

Anmärk- ning

Fondförvalt- ningen föreslås överförd till

Lån till främjande av enskild företagsamhet

Län till vissa enskilda anstalter för kirurgisk tuberkulos

Lån till utbyggnad av oljelagringen

Lån till vissa räkfiskare

Lån till anordnande av bamstugor

Pressens lånefond

Lån till kolonisation för estlandssvenskarna

Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lant- brukets yrkesskolor

Lån till byggande av sjukhem

Lån till de statsunder- stödda alkoholistanstal- tema för sanering av deras ekonomi

Lån till utländska läkare för viss efterutbildning Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.

Lån för inrättande av alkoholfria restauranger Lån till gymnasieingen- jörer för utbildning till lärare

Lån till anskaffning av högertrafikbussar

Övriga låneunderstöd

Stkt 8

Stkt

Överstyrel- sen f. ekono- miskt försvar

Stkt 24 Stkt

Kredit— banken

Riksbanken

Stkt

Socialstyr.

Stkt

Social- styrelsen

Stkt

Kontroll- styrelsen

Skolöver- styrelsen

Stkt

Stkt

Kungl. Maj:t F iskeristyr. Social styr.

Styrelsen för fonden

Kungl. Maj :t

Socialstyr.

Kungl. Maj:t

Kungl. Maj:t

Kungl. Maj:t

Kungl. Maj:t

Statens trafik- säkerhetsverk

Kungl. Maj:t

End. osäkra fordringar Ej nyut- låning

Samlings- titel för

diverse låne— understöd

Kammarkollegiet (KK)

KK

Socialstyrelsen

KK

Bilaga E:]

Statliga placeringsfonder

Övriga fonder och diverse medel som icke är Statliga kapitalfonder har grupperats efter

följande principer

1. Statliga placeringsfonder (Bil. El) 2. Övriga för särskilda ändamål bildade statliga fonder (Bil. EZ)

3. Diverse medel (Bil. E3) 4. Donationsfonder (Bil. F)

Fond Ursprungligt beslut

Anmärkning

Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfondens livränte- fond Dj urgårdsfonden

Göteborgs stifts biskopshuskassa Handels- och sjöfartsfonden

Biskopshuset i Härnösand Pensioner ur svensk-tyska tvångsclearingen Jemkontorsfonden

Jönköpings läroverksfond

Kungl. Dramatiska teaterns reservfond

Kungl. teaterns reservfond

Kyrkofonden

Samefonden

a Siffrorna inom parentes avser fondbyråns diarienummer.

Lag den 8.6 1928 (ändr. 225/1969)

Kungl. brev 11.9 1931 (2946)a

Kungl. brev 10.7 1884

SFS 578/36

Kungl. brev 15.11 1867

SFS 578/36

Kungl. brev 7.6 1956 (3614)

Kungl. brev 17.5 1923 (2121)

Kungl. brev 16.4 1926 (980)

Kungl brev 25.11 1910 (2020)

Kungl. brev 17.6 1898 (555)

Lagen om kyrko- fond

Understöd fördelas av Kungl. Maj:t. Beslut i varje särskilt fall. Restit. av arvsmedel enl. beslut av kammarkollegiet. Kvartalslivräntor enl. särskilt Kungl. Maj:ts beslut.

Disponibel avkastning årligen till Riksmar- skalkämbetet.

Avkastningen tillföres årligen kyrkofonden.

Bidrag enligt beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

Avkastningen tillföres årligen kyrkofonden. Månatliga pensioner och livräntor i enlighet med av likvidationsnämnden fattade beslut.

Disponibel avkastning årligen till Jernkon- toret.

Disponibel avkastning årligen till rektor vid högre allmänna läroverket i Jönköping.

Disponibel avkastning årligen till Drama- tiska teatern. Utlåning enligt beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Disponibel avkastning årligen till Kungl. teatern. Utlåning enligt beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

Rysslandssvenskarnas under- stödsfond

Landsantikvariernas lönefonder (samlingstitel för flera överläm- nade lönefonder)

Vattenavgifter för bcfrämjandet av fisket inom landet (2 kap. 10 &) Vattenavgifter enligt 8 kap. 34 & vattenlagen

Vattenavgifter för befrämjandet av särskilda fiskeriändamål

Särskilda medel för fiskets be- främjande

Lunds katedralskolefond

Fonden för försöksverksamhet och forskning på bränsleområdet

1953 års fond för teknisk forskning

Fonden för byggnadsforskning

Kulturfonden för Sverige i Finland Fonden för skoglig forskning

Rundvirkesfonden

Provinsialläkarfonden

Handelsflottans pensionsanstalts placeringsfond

Reversfordran i den svensk-tyska tvångsclearingcn

Försäljning av viss häradsjord i Kärna och Slaka socknar i Oster— götlands län

Ersättningsmedel för kraftstationer i Lule älv

D:o i Skellefte älv

Ersättningsmcdel för kraftsta— tioner i Ume älv

Ersättningsmedel för reglering av Kultsjön

Kungl. brev 30.6 1934 (2957)

Kungl. brev 18.1 1957 (477)

Kungl. brev 2.10 1953 (5767)

Kungl. brev 2.10 1953 (5767)

Kungl. brev 2.10 1953 (5767)

Kungl. brev 2.10 1953 (5767)

Kungl. brev 28.1 1949 (457)

Kungl. brev 5.6 1953 (3150)

Kungl. brev 5.6 1953 (3150)

Kungl. brev 15.1 1954 (227) med ändring i 22.4 1960 (2245) 29.4 1960 (2339)

Kungl. brev 30.12 1959 (6909)

Kungl. brev 25.5 1967 (880)

Kungl. brev 30.6 1960 (3712)

Kungl. brev 15.12 1961 (1312)

Kungl. brev 29.6 1951 (3721)

Kungl. brev 20.1 1956 (450)

Kungl. brev 28.6 1962 (925)

Kungl. brev 28.7 1958 (4926, 4927), 14.10 1960 (5538), 16.6 1961 (458)

Kungl. brev 17.10 1958 (6107)

Kungl. brev 12.12 1958(7085), 16.12 1960 (6570), 7.4 1961 (241)

Kungl. brev 24.1 1958 (1700)

Understöd fördelas av understödsnämnden för rysslandssvenskar.

Disponibel avkastning tillföres budgetårsvis ansl. till bidrag till avlöningar inom lands- antikvarieorganisationen.

Disponeras av fiskeristyrelsen, Disponeras av fiskeristyrelsen. Disponeras av frskeristyrelsen. Disponeras av fiskeristyrelsen.

Disponibel avkastning årligen till ansl. ”Bidrag till driften av kommunala gymna— siala skolor".

Bidrag fördelas av Kungl. Maj:t. Beslut i varje särskilt fall.

Bidrag fördelas av Kungl. Maj:t. Beslut i varje särskilt fall.

Till statens råds och statens instituts för bygg- nadsforskning förfog.

Disponibel avkastning fördelas av styrelsen för fonden. Beslut i varje särskilt fall.

Till statens råds för skogs- och jordbruks- forskning förfog.

Bidrag fördelas av Skogsstyrelsen. Beslut i varje särskilt fall.

Disponibel avkastning fördelas av styrelsen för fonden. Beslut i varje särskilt fall.

Avkastningen disponeras av Handelsflottans pensionsanstalt. Inflytande medel tillföres Huvudbokskontot. Ersättning för viss från ockuperat land här- rör egendom, kapital. lnk. A 111 5 :Räntor.

Enligt ursprungsbrevet skall medlen av Stkt förvaltas intill dess Kungl. Maj:t beslutar rörande användningen.

Fördelas av Kungl. Maj:t. Beslut i varje sär- skilt fall.

Fördelas av Kungl. Maj:t. Beslut i varje sär- skilt fall.

Fördelas av Kungl. Maj:t. Beslut i varje sär- skilt fall.

Fördelas av Kungl. Maj:t. Beslut i varje sär- skilt fall.

Ersättningsmedel för reglering

av Stora Stensjön

Kungl. brev 16.6 1966 (719)

Kungl. brev 6.6

Fördelas av Kungl. skilt fall.

Fördelas av Kungl.

Beslut i varje sär-

Beslut i varje sär-

Grans, Rans, Umbyns, Vapstens och Vilhelmina n:a lappbyar (Lappfonden: Ajaurcmedel) Sirkas, Jåkkåkaska och Serri lappbyar (Lappfonden)

1962 (726) skilt fall.

Kungl. brev 14.10 Fördelas av Kungl. Beslut i varje sär- 1960 (5538) skilt fall.

Kungl. brev 25.9 Fördelas av Kungl. 1959 (5361) skilt fall.

Rans, Umbyns, Grans och Vapstens Kungl. brev 16.12 Fördelas av Kungl. lappbyar (Lappfonden) 1969 (6570) skilt fall.

Kungl. brev 6.6 Fördelas av Kungl. 1962 (727) skilt fall.

Vapstens och Umbyns lappbyar Beslut i varje sär-

Beslut i varje sär—

Grans, Rans, Umbyns, Vapstens Beslut i varje sår— och Vilhelmina_n:a lappbyar (Lappfonden: Överuman och Stora Umevattnet)

Sirkas, Sörkaitums och Mellan- byns lappbyar (Lappfonden) Sirkas och Sörkaitums lappbyar (Lappfonden)

Rautasvouma lappby (Lapp- fonden) Semisjaur-Njargs, Luokta-Mavas m. fl. lappbyar (Lappfonden)

Sirkas lappby (Lappfonden)

Samernas fiske i Suorvam agasinet

(Lappfonden) Ersättning för Stensjökilen (Lappfonden)

Sörkaitums lappby (Lappfonden)

Rennäringens främjande iVapsten (Lappfonden)

Vapstens, Vilhelmina nza och Umbyns lappbyar (Lappfonden)

Sirkas, Jåkkåkaska och Tuorpons lappbyar (Lappfonden)

Kungl. brev 15.3 1963 (328)

Kungl. brev 15.3 1963 (329)

Kungl. brev 11.1 1964 (2394)

Kungl. brev 6.11 1964 (2244) Kungl. brev 30.12 1966 (1417)

Kungl. brev 30.12 1966 (1417)

Kungl. brev 21.4 1967 (379)

Kungl. brev 19.4 1968 (369)

Kungl. brev 22.3 1968 (456)

Kungl. brev 22.3 1968 (456)

Kungl. brev 20.10 1968 (1411)

Fördelas av Kungl. skilt fall.

Fördelas av Kungl. skilt fall.

Fördelas av Kungl. skilt fall.

Fördelas av Kungl. skilt fall.

Fördelas av Kungl. skilt fall.

Fördelas av Kungl. skilt fall.

Fördelas av Kungl. skilt fall.

Fördelas av Kungl. skilt fall.

Fördelas av Kungl. skilt fall.

Fördelas av Kungl. skilt fall.

Fördelas av Kungl. skilt fall.

Beslut i varje sär-

Beslut i varje sär-

Beslut i varje sär-

Beslut i varje sär-

Beslut i varje sär- Beslut i varje sär— Beslut i varje sär- Beslut i varje sär- Beslut ivarje sär- Beslut i varje sär-

Beslut i varje sär-

Bilaga E:2 Övriga för särskilda ändamål bildade statliga fonder

Ursprungligt beslut Fonderna före- slås överförda till nedanståen- de myndigheter

Anmärkning

Fonden för en professuri försäkringsmatematik m. m.

Manufakturförlagslåne- fonden

Jaktvårdsfonden

Älgskaderegleringsfonden

Författarfonden Prisutjämningsavgifter

Prisutjämningsavgifter för skogsvårdande ändamål

Kungl. brev 28.1 1927 (288)

Kungl. brev 26.10 1877 (607)

SFS 274/1938= (Lag om rätt till jakt) SFS 279/ 1938= (Jaktstad- ga) senaste ändr. 606/1963

SFS 521/1943, 298/1951

Kungl. brev 30.6 1954 (4473)

Kungl. brev 27.9 1945 (4930)

Kungl. brev 30.6 1947 (3968)

Föresläs bli av- vecklad

Kammar-

Disponibel avkastning årligen till Stockholms universitet

Lånerörelsen slut. Bidrag efter beslut av Kungl. Maj:t i varje kollegiet särskilt fall. (KK)

Inflytande medel fördelas av KK Kungl. Maj:t. Beslut i varje särskilt fall.

lnfl. avg. fördelas av Kungl. Maj:t. Beslut i varje särskilt fall.

Periodiska utbetalningar enl. beslut av styrelsen för fonden.

Bidrag beviljas av Kungl. Maj:t. Beslut i varje särskilt fall.

Enligt ursprungsbrevet skall medlen av stkt förvaltas intill dess Kungl. Maj:t beslutar rö- rande användningen.

Bilaga E:3 Diverse medel

Urspr. beslut

Anmärkning

Fonderna före- slås överförda till nedanståen- de myndigheter

Trädgårdsnäringens bensin- skattefond

Djurgårdsnämndens mark- fö rsäljningsmedel

F örskott till ersättande vid försäljning av vissa aktier

Försträckningar till rysslands- svenskar

Polenmedlen

Ersättningsmedel från Tjeckoslovakien Ersättningsmedel från Japan, ömmande fall

Reglering av vissa svenska fordr. anspråk mot Japan

Kungl. brev 31.5 1957 (4472)

Kungl. brev 30.6 1947 (3864) Kungl. brev 29.6 1964 (2323)

Kungl. brev

Kungl. brev 30.6 1934 (2957)

Kungl brev 22.6. 1951 (3600)

Kungl. brev 4.10 1957 (6134)

Skr. fr. UD till Likvi- datorn för Flyktkapi- talbyrän 14.4.1958 Kungl. brev 2.5. 1958 (2822)

Kungl. brev 2.5 1958 (2822)

Bidrag fördelas av lantbruks- styrelsen. Beslut i varje särskilt fall.

Disponeras av byggnadsstyrel- sen.

Hjälptitel för förmedling av aktiebyten mellan enskilda äga— re till aktier i statlig bolag.

Per 1.7.1934 av nämnden för hjälp bland rysslandssvenskar övertagna fordr. Ingen nyut- låning.

inflytande medel utbetalas enl. av Kungl. Maj:t fastställd, av nämnden för fördelning av Polenmcdlen upprättad för- delningslängd. Fr.o.m. 1965 utbetalning årsvis.

Beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

Beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

Beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall.

Lantbruks— styrelsen

Byggnads- styrelsen

Karnmar- kollegiet

(KK)

Föreslås bli av- vecklad

Bilaga F Donationsfonder

Av statskontoret förvaltade donationsfonder den 3 juni 1968 (inklusive räntefordringar; A markerar att fonden helt eller delvis var placerad i aktier)

Fondens namn

Bildad år

Behållning 30.6.42 eller senare

Bokfört belopp 30.6.68

l Pensions- och understödsfonder

Ahlgrens testamentsfond Ankarcronas understödsfond Arméns samförvaltningsfond Backmanska stiftelsen för blinda Beckmans minnesfond Bergers legat Billengrens donationsfond, (Gemensamma fonden) Blomstedts donationsfond Blomstedts pensionsinrättning Blomstedts testamentsfond Bonnedal-Wallmarkska fonden Cavallis donationsfond (Armén) I—Ilmlunds pensionsfond Filéenska donationsfonden Friis donationsfond, (Gemensamma fonden) Godlunds fond för blinda Gyllengranatska änkefonden Göta Hovrätts pensionsfond Hjerners donationsfond Hornska fonden Isbergs pensionsfond Kronprinsessan Josefinas samförvaltningsfond Lagerbergs minne Ljungaskogs skolhems fonder Ljungbergs, Jenny och Per, understödsfond Ljungbergs, Knut, fond

Matrosers m. flzs förutvarande gratialinrättningsfond Nollerothska stiftelsens fond Nordenfelts minnesfond Odelius donationsfond Paris, Understödsfonden för behövande svenskar i Petrés donation

(1965) 1921 1965 (1941) 1929 (1943)

1829 1862 1873 1900 1913 (1943) 1829 1825

(1941) 1868 (1937) 1939 1858 1856 1823—A 1964 (l96l)—A 1949 1914

1853 l896—A 1885 (1943)

1884 1948

185 604 107 690

20 055 6 063 3 065

1 971 28 630 90 585 26 143 161 127 106 686 247 326

1 128

4 317 51 308 17 225

753 882 594 52 347 (39 888) 10 630 4 400 134 127 55 362

10 079 371 298 2 579 3 013

68174 35 318

i

211 13134 113179:47 90 35331 22 493:84 8 263:17 7 744:67

69124:35 120124:10

32 16926 188 852231 126 436:76 256 013211

1 027:36

4 788:31 51 755:39 25 088:18

953:72 976 846131 58 23596 105 667:21 10 883:86 6 690:80 159 60230 55 493:86

9 935:18 391 69657 2 866:08 7 505:84

78 373:69 57 906:47

Bild ad år

Behållning 30.6.42 eller senare

Bokfört belopp 30.6 .68

Rosengrens testamentsfond Rydbergs donationsfond Schötts fond SPV:s Samförvaltningsfond Svenssons donationsf ond Tullverkets samförvaltningsfond Wadsteins stiftelse Westzynthii testamentsfond, (Gemensamma fonden) Westzynthius testamentsfond Widéns donationsfond Wockatf legat Wollins testamentsfond Åkermans hjälpfond Sjöunderofficerssällskapets i Karlskrona sam förvaltningsfond Sjöqvists minnesfond

ll Stipendie- och belöningsfonder

Adelskölds fond Allmänna dövstumsskolfonden Andersson, Johan, fond Bernströms stipendiefond Bjuggrens fond

Bobergs stipendiefond Bogeman-Stackelbergs fond Brummers donationsfond Carnegiestiftelsens fonder Cronstrands stipendiefond von Diedrichs stipendiefond Eklunds fond, J L, Fabrikör Ericssons fond, J Ericssons minnesfond, J 0 Elenings Stipendiefond Fröberg-Cramers fond Gefeldts Stipendiefond Gades premiefond Gymnastiska centralinstitutets fondförvaltning

Hallenborgs minnesfond Hoffmans fond Johnsonska donationsfonden Lagerströms Stipendiefond, AB Lundstedts resestipendiefond Militärsällskapets i Stockholm krigsskole- stipendiefond, (Gemensamma fonden) Murrays stipendiefond Noréenska testamentsfonden, (Gemensamma fonden) von Platens stipendiefond (Gemensamma fonden) Reeves & Sons Ltd stipendiefond Robinska fonderna

Rundqvists stipendiefond Sohlbergs studiefond Staverners stipendiefond Teckningslärarnas riksförbunds premium Tekniska skolans allmänna stipendiefond

1882 1920 1925 1965 (1943) 1965—A 1941

1891 1891 1934 1948 1863 1961—A

1965 (1937)

(1945) 1894 (1945) (1945) 1943 (1945) 1946—A 1960—A 1911 1945 1936 1951 (1945) 1947 (1966)—A (1945)—A (1966)—A 1948

1935 —61

(1966)—A (1945) 1888—A (l966)—A 1922

1893 1948

1813

1877 (l966)—A 1886 1891 (1945) 1933 (1966)—A (1966)——A (1945)

73 763 13 396 1714

26 688

7 000

88 813 13 391 57 570

1 194 33 682 52 000

10 000

73 245 569 392 21 706 26 228 10 000 44 293 1416 972 190 764 1 874 508 1 569 10 595 15 000 1 064 2 000 3 807 491 524 15 721 10 000 112 359 25 837 5 000 991 20 666 395 272 9 448 19 723

10 681 20 000

28178

21930 10 632 23 526

56 863 37 847 45 370 2 152 3 064

46 945125 18 448159

2 353137

1 254 548183 40 268142 35 805:12 18 80935

82 499181 16 505152 92 086199

2 236159 33 513101 68 020147

49130:41 10 556118

86 433191 664 944:28 22 977196 27 553119 11 870152 38 130:29 3 030 897115 193 610149 2 254 495:21 1 567194 12 534198 15 956198

1 063175 3 061122 4 040176 535 368:65 16 031187 11 129:40

228 222130

1 022142 20 855160 783 755176 9 730133 20 486182

12 344139 20 349199

29181272

19 027114 10 753120 80 625165

59 635131 89 503:77 47 172139 2 344104 3 092133

Bild ad år

Behållning 30 .6 .42 eller senare

Bokfört belopp 30.6.68

Thoréns minne

Wallenbergs stipendiefond, Alice Westmarks belöningsfond Westins stipendiefond Österlindska fonden

11 [ Forsknings- och utbildningsfonder

Abrahamsonska stiftelsens fonder Bååths fond Filéenska testamentsfonden, (Gemensamma fonden) Försäkringsrätt vid Stockholms högskola, Fonden för en professur i Jernkontors—fonden Kempeska donationen för en trädgårdsskola i Norrland (markförsäljningsmedel) Längmanska donationsfonden Sjömilitära föredrag, Donationsfonden för anordnande av, (Gemensamma fonden) Sjöstedts fond Vleugels donationsfond

IV Övriga fonder

Alvins fond till främjande av Sveriges naturskydd Amilons donationsfond Bauers fond Beijers donationsfond till Kungl. biblioteket Berghmans testamentsfond Boethius” testamentsfond Carl XII:s monument, fonden för (Gemensamma fonden) Flottans ungdomsfond Gellerstedts fond Gustav Adolfskyrkan, Försäljningsmedel för von Hallwylska donationsfonden Hammarströms fiskacklimatisationsfond Höganäs- Billesholms aktiebolags donations- medel för bostadsförmån åt bergmästaren i södra bergmästardistriktet Kleenska fonden för uppresande av ett Sveamonument i Stockholm von Kraemers testamentsfond, (Gemensamma fonden) Lindboms fond Norells A, donation till Kungl. biblioteket Posses donationsfond, (Gemensamma fonden)

Summa

(1945) 1956 1911 (1945) (1945)—A

1899 1961—A

1836

1951 1923

1930 1864—A

1884 (1945)—A (1957)—A

1934—A 1908(11) 1943 1923 1910 1941

1870 1958 1962—A 1964—A 1920—A 1912

1920 1908 1904 1925—A 1949

1868

2 228 30 000 270 678 5 841 67 566

383 524 30 000

51048

300 000 222 838

39181 12 341767

19 049 40 920 117 304

325 000 161 856 7 348 59 208 164 631 1 146 106

5 817 500 000 48 000 228 700 1 177 378 23 103

40 400 488 875 28 728 31 000 65 145

60 050

2 921:— 42 615179 303 278116 5 887181 89 254130

419 460172 45 131165

55 460125

675 539156 255 701143

158 787130 22 829 336:21

19 073153 127 544147 143 314132

517 288173 200 934177 8 167262 72 298124 223 590133 1 023 151177

65 397183 652 630110 64 0001— 249 391179 1 179 537120 24 450158

40 657:55 302 299158 594 335161

31 845197 63 947162

70 273129

113

28168 231 43 950 1571543

3 Av beloppet hänför sig till nedanstående grupper i runt tal följande belopp [ Pensions- och understödsfonder (45 st) 11 Stipendie- och belöningsfonder (40 st) 111 Forsknings— och utbildningsfonder (10 st) lV Övriga fonder (18 st)

Parentes kring årtalet anger tid för fondens överförande till statskontoret. Årtalet 1942 har valts som jämförelseår och sammanhänger med den utredning som verkställdes av 1943 års fondutredning (jfr sid. 4 i Fondutredningen, avgiven av statskontoret den 2 juni 1943).

5 020 0001— 8 810 000:— 24 730 000:— 5 380 000:—

Bilaga G Riksgäldskontorets fondförvaltande och utbetalande funktioner

Statskontoret — riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret leder sitt ursprung tillba- ka till det år 1712 inrättades kontributions- ränteriet. Detta hade till uppgift att, i stället för statskontoret, förvalta de extraordinära skatter som under namn av kontributions- medlen uttagits från 1699 med anledning av pågående krig. Det avskaffades emellertid re- dan 1719. Vid Karl XII:s död var svenska staten belastad med en betydande skuld. I avsikt att minska denna skuld inrättade stän- derna år 1719 ett s. k. riksens ständers kon- tor, vilket fick sig anvisat åtskilliga statsin- komster, den s.k. lön- och betalningsavgif— ten, den s.k. licenten, köpeskillingar för kronogods och kronans hus i städerna m. m. Kontoret skulle endast svara för betalningen av den gamla gälden. Riksens ständers kon- tor handhade statsskuldsförvaltningen till år 1766, då det framkom att oegentligheter ägt rum i kontorets verksamhet. Kontoret in- drogs och förvaltningen av den gamla skul- den uppdrogs i stället åt en avdelning i statskontoret, vilken erhöll benämningen det gamla riksgäldskontoret. Statsskulden växte emellertid såväl inom som utom landet, inte minst på grund av Gustav III:s krig, och 1789 ställdes statsskulden under ständernas styrelse och förvaltning. Sedan dess är kon- toret ett riksdagens verk och styrelsen utgö- res av fullmäktige.

Arbetsuppgifter

Riksgäldskontorets nuvarande arbetsuppgif- ter är fastställda i ett reglemente från 15.12.1966. Enligt 5 1 i detta reglemente har riksgäldskontoret

a) att ombesörja likviden av svenska sta- tens skuld, för vilken riksdagen enligt % 66 i regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen blivit å detta verk anvisade;

e) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskon- toret levererade överskott och behållningar riksdagen tillhanda;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskon- toret anvisade utgifter, upplåna därtill ound- gängligen erforderliga medel; samt

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit såframt de ej utföres av riksdagens förvaltningskontor.

Riksgäldskontorets huvuduppgift är att förvalta statsskulden, som är placerad i obli- gationslån, premieobligationslån, sparlån, skattkammarväxlar m. fl. lån. Flera andra uppgifter av förvaltande och utbetalande na- tur har emellertid ålagts ämbetsverket. Riks- gäldskontoret förvaltar förutom riksgälds-

— statens sekundärlånefond för jordbrukare (under avveckling) — statens sekundärlånefond för rederinäring- en — fonden för låneunderstöd: riksgäldskonto- rets delfond — pensionsfonden för vissa riksdagens verk — fonden för förlag till statsverket — fonden för kreditgivning till utlandet — fonden för oreglerade kapitalmedelsförlus- ter

Jämlikt reglementet för riksgäldskontoret åligger det kontoret att i händelse statsver- kets inkomster skulle visa sig otillräckliga för bestridande av dess utgifter, tillhandahålla riksrevisionsverket det belopp, Kungl. Maj:t finner gott att bestämma, dock med skyldig- het för riksrevisionsverket att, så snart stats'f verkets tillgångar det medgiver, återgälda vad riksgäldskontoret sålunda förskjutit. Vidare äger kontoret att, därest statsverket erhåller större behållningar på sina räkningar i riks- banken än som för de löpande statsutgifter- nas bestridande anses erforderligt, av riksre- visionsverket mottaga sådana behållningar till förvaltning på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige bestämmes.

Riksgäldskontoret utbetalar till statliga myndigheter, som förvaltar kapitalfonder, de lånemedel som erfordras för finansiering av investeringsanslagen ”investeringsbemyndi— ganden”. Storleken av dessa bemyndiganden uppgick under budgetåret 1970/71 till 5 080 milj. kr.

Enligt beslut av riksdagen är riksgäldskon- toret bemyndigat att tillhandahålla krediter för beredande av rörelsekapital åt vissa stat- liga myndigheter m. fl. Av riksdagen med- givna krediter uppgår f.n. sammanlagt till omkring 1 862 milj. kr.

Det tillkommer även riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på driftbud- geten under titlarna Riksdagen och dess verk m.m., Riksgäldsfonden och Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt såda- na anslag under titeln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som avser av riksgälds-

kontoret förvaltade kapitalfonder, ävensom övriga anslag på driftbudgeten, vilka enligt särskilda beslut av riksdagen skall utgå från riksgäldskontoret. Kontoret äger att i mån av behov genom uttag från statsverkets check- räkning i riksbanken lyfta sagda anslag.

Organisation

Riksgäldskontoret indelas i två byråer, näm- ligen kanslibyrån och finansbyrån. Dessutom finns en särskild revisionsavdelning.

Kanslibyrån indelas i tre sektioner, nämli- gen sekretariatet, personalsektionen och statsskuldbokssektionen.

Finansbyrån indelas även i tre sektioner, nämligen emissionssektionen, räkenskapssek- tionen samt vinst- och kupongsektionen.

Emissionssektionen åligger:

a) att handha förberedandet och genom- förandet av upplåningsverksamheten med undantag av dagslån och kontoupplåning;

b) att verkställa kreditmarknadsutred- ningar och sarnmanställa för ändamålet er- forderliga statistiska uppgifter;

e) att omhänderha för förvaring överläm- nade skattkarnmarväxlar;

d) att anordna vinstutlottning i samband med allmänna lönsparandet och ungdomens lönsparande;

Räkenskapssektionen åligger:

a) att handha dagslåneverksarnheten och kontoupplåningen;

b) att handha riksgäldskontorets medels- förvaltning och därvid mottaga kontorets inkomster, verkställa dess utgifter samt be- hörigen redovisa och bokföra inkomster och utgifter;

e) att bereda kontoret berörande budget- ärenden;

d) att utarbeta redogörelser för kontorets verksamhet.

Vinst- och kupongsektionen åligger bl. a.:

att anordna utlottningar på premie- och amorteringslån

att mottaga, granska, redovisa och förvara inlösta obligationer och kuponger m. m., till-

hörande av riksgäldskontoret upptagna eller övertagna lån.

Revisionsavdelningen — riksgäldskontorets medelsförvaltning faller icke under riksrevi- sionsverkets revision — har att kontrollera och granska kontorets ekonomiska förvalt- ning.

Hos riksgäldskontoret finns även en om- budsman (chefen för kanslibyrån), som har arbetsuppgifter liknande dem som åvilar fondbyråns ombudsman. Det åvilar riksgälds- kontorets ombudsman bl. a.:

a) att, då så erfordras, avgiva skriftliga yttranden i förekommande rättsfrågor;

b) att tillse att till riksgäldskontoret av- lämnade skuldebrev och andra värdehand- lingar i rätt tid förnyas och att såsom säker- het överlämnade inteckningar hos vederbö- rande inskrivningsdomare uppvisas för an- teckning om innehav:

c) att avgöra ärenden rörande utbetalning av preskriberade obligationer, kuponger och vinster, i den mån preskriptionsbeloppet ej överstiger 1 000 kr.

Bilaga H

Ställning och uppgifter

Kammarkollegium är ett ämbetsverk som sorterar under finansdepartementet. De ären- den som handläggs av kammarkollegium är en- ligt dess instruktion av ”kameral natur eller angå den allmänna hushållningen eller avser kyrklig egendom” (SFS 702/1965).

Kollegiet är dessutom granskningsmyndig- het i fråga om stämpelskatt, arvsskatt och gåvoskatt samt bevakningsmyndighet i fråga om vissa kronans fordringar hos civila myn- digheter. En närmare beskrivning av arbets- uppgifterna ges nedan i anslutning till organi- sationsplanen.

Kammarkollegiets nuvarande organisations- plan

Kammarkollegiets ledamöter är generaldirek- tören samt fyra kammarråd. Generaldirektö- ren är chef för kollegiet.

Hos kollegiet finns fyra byråer, ett advo- katfrskalkontor som är uppdelat i fyra avdel- ningar, ett arkivkontor och en administrativ sektion.

Arbetsfördelningen mellan de olika enhe- terna sker efter typ av ärende. De olika byråerna har således specialiserat sig på vissa ärendekategorier och likaså gäller detta för advokatfiskalkontorets olika avdelningar. Fördelningen av ärenden sker enligt gällande arbetsordning (23.2.1959) efter nedanståen- de kategorier.

Kammarkollegiets organisation

Första byrån skall handlägga ärenden angå- ende:

1. bevakande av det allmännas intresseni vattenmål vid förberedelse av vissa företag enligt vattenlagen;

2. lappväsendet;

3. jorddelning, i den mån ärendena ej tillhör annan byrå;

4. naturskydd;

5. fiskerätt, i den mån ärendena ej tillhör andra byrån;

6. de civila och militära indelningsverken;

7. grundskatt, landgille eller därmed jäm- förlig avgäld;

8. jordeboksväsendet och övriga frågor av kameral natur, i den mån ärendena ej tillhör annan byrå;

9. bevakning av rätten till kyrklig jord; 10. fast egendom i övrigt, i den mån ärendena ej tillhör annan byrå.

Andra byrån skall handlägga ärenden angå- ende:

1. rikets indelning och vad därmed äger sammanhang, i den mån ärendena ej tillhör fjärde byrån;

2. regionplan;

3. kommunala lagstiftningsfrågor;

4. kommunala beskattningsfrågor;

5. kommunala förvaltningsfrågor i övrigt;

6. rätt mantalsskrivnings- och beskatt- ningsort;

8. fastighets jordnatur, såframt ärendet har samband med fråga om fastighetens upp- tagande ijordregistret;

9. stads donationsjord eller annan för icke ecklesiastikt ändamål donerad jord; samt

10. ersättning för mistad fiskerätt. 11. den allmänna kartläggningen och kol- legiets tryckta kartor

12. permutation

Tredje byrån skall handlägga ärenden angå- ende:

l. försäljning och byte av kyrklig jord samt upplåtelse av sådan jord under tomt- rätt, i den mån ärendena ej tillhör fjärde byrån;

2. köp, byte och försäljning av fast egen- dom i övrigt, i den mån ärendena ej tillhör annan byrå;

3. åborätt och skatteköp;

4. nybygge, inberäknat fråga om skatte- omföring;

5. expropriation;

6. generalplan, stadsplan, byggnadsplan och tomtindelning;

7. den allmänna hushållningen, i den mån ärendena ej tillhör annan byrå.

8. ägoutbyte berörande kyrklig jord

9. nyttjanderättsupplåtelse å kronomark, dock ej ä renbetesfastigheter iJämtlands län eller ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län: samt

10. kollegiets arkiv och kammararkivet

Fjärde byrån skall handlägga ärenden angå- ende:

1. den prästerliga organisationen;

2. stifts-, kontrakts- och pastoratsindel- ning samt bildande av kyrkobokföringsdi- strikt, sistnämnda ärenden såvitt de äga sam- band med fråga om ändring av den prästerli- ga organisationen;

3. prästerskapets, kyrkomusikers och kyr- kobetjänters avlöning;

4. anordnande av prästgård;

5. förvaltning av kyrklig jord;

6. försäljning av annan kyrklig jord, då ärendet har samband med fråga om anskaff- ning av ny prästgård;

7. förvärv av jord för ecklesiastikt ända- mål;

8. kyrkofonden;

9. disposition av prästlönefond eller an- nan lokal kyrklig fond;

10. domkyrka och dess stat; 11. tillämpning av klockarboställslagen; 12. ecklesiastika frågor i övrigt, i den mån ärendena ej tillhör annan byrå; samt

13. försäljning av Uppsala universitet till- hörig fastighet.

Nordisk udredningsserie (Nu) 1971

Kronologisk förteckning

. ägrskgigg med relation till utbildning för åldersklasserna — r . Harmoniserin av matematikundervisninqen i årskurs 1 —6 i de nor iska länderna. . Konsument- och marknadsiöringsfrågor. . Nordiska transportproblem. . Nordiska ministerrådets arbetsformer.

Statens offentliga utredning-ar 1971

Systematisk förteckning

.! ustitiede'pertementet

Post- och inrikes Tidningar. [2] Snatteri. [10] Förslag till aktiebolagslag m.m. [15] Ny domstolsadministration. [41] Uteökningerått Xl. [46] Unge lagöverträdare I. [49]

Rätten till abort. [58] .

Högsta domstolens kansli. [59] Maskinell teknik vid de allmänna valen. [72] Kriminalvård i anstalt. [74] . Offentligt biträde och kostnadsersättning i förvaltnings- ärenden. [76] Den mänskliga faktorn i vägtrafiken. [81]

Socialdepartementet

Familiepensionsfrågor m.m. [19] _ Särskilda tandvårdsanordningar för vissa patientgrupper.

[38] Läkartjänster. [68] Försvarsdepartementet

Utredningen om handräckningsvärnpliktiga. 1. Hand— räckning inom försvaret. [56] 2. Utbildningen av vissa värnpliktiga i stabstjänst. [57]

Kommunikationsdepartementet

NV sjömanslag. [6] Ett nytt bilregister. [11] Utredningen angånde befordran av farligt gods på väg m.m. 1. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Betänkande I. [20] 2. Euro- peisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga A. [21] 3. Europeisk överens- kommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga B. [22] 4. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Register m.m. [23] Sjömanapension. [30] Lastbil och Taxi. [34] Vintersjöfart. [63]

Finansdepartemontot

SOU 71. Handbok för det officiella utredningstrycket [1] 1970 års långtidsutredning. 1. Svensk industri under 70- talet med utblick mot 80-talet. Bilaga 2. [5] 2. Finansiella tillväxtaspekter 1960-1975. Bilaga 4. [7] 3. Arbetskrafte- rasureerna 1965-1990. Bilaga 1. [8] 4. Miliövården i Sve- rige under 70-telet. Bilaga 8. [12] 5. Utvecklingstendenser inom offentlig sektor. Bilaga 6. [13] 6. Varuhandeln fram till 1975. Bilaga 3. [14] 7. Regional utveckling och plane— ring. Bilaga 7. [18] 8. Export och import 1971—1975. Bilaga 6. [40] 9. Plan och prognos. 1970 årslångtidsutred- ning. Bilaga 9. [70] Större företags offentliga redovisning. [9] Mått och vikt. [18] Betelningsbelaneutredningen. 1. Den svenska betalninge- balensstetistiken. [31] 2. Valutareserven och utrikeshandelna finansiella struktur. Bilaga. [32] Teknisk översyn av kapitalbeskattningen. [46]

Testutredningen. 1. Psykologiska urvalametoder inom statsförvaltningen. [47] 2. Personurval med hjälp av psyko- logiska underaokningar. [48]

Mellanölsfrågan. FSS] Svenska folkets a koholvanor. [77] Jordbruksbeskettningen. 78] Byggnadsindexför bestå er. [79] Förvaltning av fonder i staten. [82]

Utbildningsdagartomentet

Vuxenpedagogisk forskning och utbildning. [24] Kyrkan kostar. [29 Produktionereeurser för tv och radio i utbildningen. [36] Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden. 1. Lärar- nas arbete. En statistisk arbetsstudie. [53] 2. Lärarnas ar- bete. Bilaga |. Tekniska rapporter. [54] 3. Lärarnas arbete. Bilaga ll. Tabeller. [55] 1968 års utbildningsutrddning 1. Universitetsstudier utan examen. [60] 2. Val av utbildning och yrka. [61]

3. Högre utbildning och arbetsmarknad. [62] Fonogrammen i musiklivet. [73] Vuxna Utbildning Studietinansiering. [80]

Jordbruksdepartementet

Veterinärdietrikteindelninpen. m.m. [3] Bokskogens bevarande. [71]

Handolsdepartementet Fri aflärslid. [33

Konsumentpolitik — riktlinjer och organisation. [37] Näringspolitiken — ny verksorganiaation. [69]

Inrikesdepartementet

Servicekommittén. 1. Boendeservice 3. Kommunetudien. [25] 2. Boendeeervice 4. Prolaktstudian. [26] 3. Boende— service 5. Totalkostnadestudien. [27] 4. Boendeservice 6. Strukturatudlen. [28] Den fria rörligheten för personer inom EEC. [35] Den svenska köpkraftatördelningen 1967. [39] KSA-utrednin en. 1. Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet. 42] 2. Arbetakraftena struktur och dimensio- ner. [43] 3. Bilagor till KSA-utradningens betänkande. [44] Invandrarutradningen i. [51] Byggandets industrielisering. [52] _ Saneringsutredningen. 1. Sanering [. [64] 2. Sanering ll. Bilagor. [65] Ränteomfördelning och vinstutdelning. [67]

Civildepartementet

Kommunala val. [4] Räddningstjänst. [50] Hushållning med mark och vatten. [75]

Industridepartementet Malm - Jord - Vatten. [17]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen. K L Backmans TryckerierAB 1971 lSBN-91—38—00020-2

$'"—L. R'Yng' från två 5". . Mw.1f€;_m”_l "'

”SÅ.

mama.—gazvårmmrm i.