Offentlig upphandling
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2013
336m??
handhng
ooh för och kommun
Regler riktlinjer
fpphandlingskonnniltén __
å
Stockhom] I97l ?á
. Statens offentliga utredningar
1971:88
/__ g ;gg-g Finansdepartementet
\,_/
Offentlig
upphandling
Regler och riktlinjer
för stat och kommun
Betänkande avgivet av upphandlingskommitten
Stockholm 1971
ISBN 91-38-00181-0 Göteborgs Offsettryckeri AB Stockholm 71.522S
Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet
Med stöd av Kungl Majzts bemyndigande den Winberg. 18.10.1968 har chefen för finansdeparte- Experter åt kommittén har varit byrådi-
tillkallat rektörerna Gunnar Blomqvist och Sven mentet sakkunniga för utredning Eriksson, t f kanslirádet Lennart Grenestedt, om statlig upphandling m m. De sakkunniga avdelningschefen Åke Gustafsson, revisionshar antagit benämningen upphandlingskomdirektören Nils Nissback,professorn Lennart mitten. vid Vahlén och direktören Lennart Wiberg. Kommitténs ledamöter uppdragets Lars Sekreterare åt kommittén har varit revislutförande har varit generaldirektören sionsdirektören Lars Wettergren. Lindmark, ordförande, riksdagsledamoten Sedan utredningsuppdraget nu slutförts Erik Adamsson, departementssekreteraren får härmed över- Bo-Gunnar Fransson, överintendenten Stig upphandlingskommitten Bengt lämna sitt betänkande. Granström, departementssekreteraren KÅ Johansson, fastighetsdirektören Lars- Särskilda yttranden har avgetts av leda-
Olov Larsson, fd riksdagsledamoten Bo moten Winberg och experten Wiberg.
Skårman och Bertil Stockholm i december 1971 planeringsdirektören
Lars Lindmark
Erik Adamsson Bo-Gunnar Fransson Stig Granström
Lars-Olov Larsson Bo Skårman Bengt K Å Johansson
Bertil Winberg /Lars Wettergren
Innehåll
Förslag till kungörelse om upphandling Kapitel 4 Internationellt samarbete avför statens behov (upphandlingskungö- seende offentlig upphandling . . . . . . . 32 relse) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
4.2 EFTA 34 Kapitel 1 Sammanfattning . . . . . . .. 15,4 4.2.1 Förpliktelser enligt konven-
tionen . . . . . . . . . . . . . . 34 Kapitel 2 Utredningsuppdraget . . . . . 20 4.2.2 Ministerrådets beslut 1966 . 34 2.1 Kommitténs direktiv . . . . . . . . . 20 4.2.3 Översyn av EFTA:s konkur- 2.2 Uppläggningen av utredningsarbetet 21 rensregler . . . . . . . . . . . . 37
4.2.4 Tillämpningen av artikel 14 37
4.2.5 Tidigare behandling i EFTA Kapitel 3 Nuvarande upphandlingsbe- av utvecklings- och sysselstämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 sättningsbeställningar .38 3.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . .. 23 4.3 Nordiskt samarbete 39 3.1.1 Upphandlingsföreskrifter fo- 4.4 EEC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
re 1920 . . . . . . . . . . . . . 23 4.4.1 Offentlig upphandling av 3.1.2 1920 års upphandlingsför- byggnads- och anläggningsar-
. . . . . . . . . . . . . 24 beten . . . . . . . . . . . . . . . 40
ordning 3.1.3 Utvecklingen 1920-1952 25 4.4.2 Offentlig upphandling av va- 3.2 1952 års upphandlingskungörelse 26 ror . . . . . . . . . . . . . . . . 41 3.2.1 Grundläggande principer och 4.5 Sammanfattning 41
handlingsregler . . . . . . . . 26 3.2.2 Tillämpningsområde 27
Kapitel 5 Den statliga upphandlingens 3.2.3 Sättet for upphandling 27
omfattning och organisation 43 3.2.4 Byggnads- och anläggningsar-
5.1 Omfattning . . . . . . . . . . . . . . 43
beten 28
5.2 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . 46 3.2.5 Försäljning av lös egendom 28 3.3 Särskilda föreskrifter om statlig upphandling . . . . . . . . . . . . . . . 29 Kapitel 6 Den kommunala upphand- 3.3.1 Upphandling av försvarsma- lingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
teriel . . . . . . . . . . . . . . . 29 6.1 Omfattning . . . . . . . . . . . . . . . 48 3.3.2 Upphandling till rörligt eller 6.2 Regler för kommunal upphandling 50
fast pris . . . . . . . . . . . . . 30 6.2.1 Normalförslaget . . . . . . .. 50 3.3.3 Andra upphandlingsföre- 6.2.2 Anpassning till 1952-års upp-
skrifter . . . . . . . . . . . . . . 30 handlingskungörelse m m .. 51
6.2.3 Tillämpning av normalför- de för civila upphandlande slaget 52 myndigheter . . . . . . . . . . 85 6.2.4 Förekomst av prisförhand- 9.4.3 Erfarenheter av samrådsförling m m . . . . . . . . . . . . . 54 farande . . . . . . . . . . . . . 85 6.3 Tillämpning av upphandlingskungö- 9.4.4 överväganden och förslag 87 relsen i vissa fall . . . . . . . . . . . . 55 9.4.5 Sammanfattande 90 synpunkter 6.4 Den kommunala upphandlingens 9.5 Tidigareläggning av industribeställorganisation . . . . . . . . . . . . . . . 56 ningar som ett led i sysselsättnings- 6.4.1 storstäderna . . . . . . . . .. 56 politiken . . . . . . . . . . . . . . . .. 91 6.4.2 Övriga primärkommuner .57 9.5.1 Beslut om industribeställ- 6.4.3 Landstingen . . . . . . . . .. 57 ningar . . . . . . . . . . . . .. 91 6.4.4 De kommunala sarnköpsfö- 9.5.2 Kommitténs undersökning . 92 retagen . . . . . . . . . . . . . . 58 9.5.3 Tidigareläggning av statliga 6.5 Riksdagens behandling av frågan och kommunala industribeom kommunal upphandling . . . . . 59 ställningar 1967-68 . . . . . 92 9.5.4 Tidigareläggning av statliga . Kapitel 7 Riktlinjer för den offentliga och kommunala industribeupphandlingen 62 ställningar 1971 . . . . . . . . 95 7.1 Principer för upphandlingen .62 9.5.5 Sammanfattande synpunkter 95 7.2 Erfarenheter av nuvarande upp- 9.6 Uppskov med leveranser till och handlingsregler . . . . . . . . . . . . . 65 senareläggning av beställningar från 7.3 Principiell uppläggning av regler för statliga myndigheter . . . . . . . . . . 96 den statliga upphandlingen 67 9.7 Upphandling inom ramen för 7.4 Gemensamma regler för stat och svenskt utvecklingsbistånd . . . . . . 98 kommun . . . . . . . . - . . . . . . . . 69 Kapitel 10 Upphandling som medelatt Kapitel 8 Samordning inom den of- fiámja industriell utveckling . . . . . . . 101 fentliga upphandlingsverksamheten . . . 71 10.1 Kommitténs uppdrag . . . . . . . . 101 8.1 Den statliga sektorn . . . . . . . . . . 71 10.2 Upphandlingens omfattning inom 8.1.1 Samordnade inköp m m .71 tekniskt avancerade områden . 101 8.1.2 RRV :s samordningsuppgifter 73 10.3 Upphandling och industriell ut- 8.1.3 Andra former för samord- veckling . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 ning av statlig upphandling . 74 10.4 Sammanfattande synpunkter . . . 104 8.2 Den kommunala sektorn . . . . . . . 74 8.3 Kommitténs synpunkter och förslag 75 Kapitel 11 Förslag till nya upphand-lingsföreskrifter . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Kapitel 9 Upphandling i sysselsätt- 11.1 Allmän motivering . . . . . . . . . . 107 ningsfrzimjande syfte 78 11.2 Specialmotivering . . . . . . . . . . 109 9.1 Kommitténs uppdrag . . . . . . . . . 78 11.3 Följdändringar mm av på grund 9.2 Gällande bestämmelser m m .78 de nya upphandlingsföreskrifterna 119 9.3 Internationella förpliktelser . . . . . 81 ll.3.1 Försäkring . . . . . . . . . . 119 9.3.1 Svenska synpunkter på 11.3.2 Bestämmelser om rörligt EFTA:s regler . . . . . . . . . 81 pris . . . . . . . . . . . . . . 120 9.3.2 Kommitténs synpunkter .82 11.3.3 Bestämmelser om fast pris 9.4 Upphandling i regionalpolitiskt syf- vid upphandling av statlite . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ga byggnads- och anlägg- 9.4.1 Inledning ningsarbeten . . . . . . . . 120 9 .4 .2 Arbetsmarknadsstyrelsens 11.3.4 Avgivande av anbud med förslag till samrådsförfaran- telex . . . . . . . . . . . . . 120
av tull och av varor/materiel från 11.3.5 lnräknande Upphandling utlandet under 1968/69, antal leveandra avgifter i anbudspriset 121 rantörer och belopp . . . . . . . . . . 185
l1.3.6 Undantag från 1952 års Upphandlingens fördelning på varu-
upphandlingskungörelse grupper etc samt på ursprungsland
som meddelats av Kungl under 1968/69 (Fördelning på myn- 121 digheter framgår av bilagorna Maj :tÖ . . . . . . . . . . . . . 1l.3.7 för förhand- 10-32) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Riktlinjer . 122 10 Livsmedel, upphandling under lingsförfarandemm 1l.3.8 122 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Försäljning mellan till ll Mineralprodukter exkl oljor, upp- 11.4 Avvikelser förslaget handling under 1968/69 . . . . . . . 187
statlig upphandlingskungörelse
12 Mineraloljor, upphandling under och förslaget till kommunalt upp- . . . . . . . . . 123 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 handlingsreglemente 124 13 Kol och koks, upphandling under 11.5 Ränta på förskott 124 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 11.5 .l Gällande regler och praxis 125 14 Kemikalier, upphandling under ll.5.2 Omfattningen av förskott 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 11.5.3 Framförda synpunkter på 125 15 Medicinsk utrustning m m, uppfrågan om förskottsränta handling under 1968/69 . . . . . . . 190 1l.5.4 Kommitténs överväganden . . . . . . . . . . . . . . 126 16 Gummi- och plastartiklar, upphand-
ling under 1968/69 . . . . . . . . , . . 191
av . . . . . . . . . . . 129 17 Lädervaror, upphandling under Särskilda yttranden . . . . . . . . . . . . . . . 129 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 1 . herr Winberg 18 Trävaror, upphandling under 2. herr Wiberg . . . . . . . . . . . . . . , . 136 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 19 upphandling under Pappersvaror, 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 BILAGOR 20 Textilvaror, upphandling under
1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 l till för tillämp- 21 Skor, upphandling under 1968/69 . 194 Förslag anvisningar upphandlingskungörelsen . . 137 22 Metaller och metallprodukter, uppning av 2 Överenskommelse med kommunför- handling under 1968/69 . . . . . . . 195
bunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 23 Maskiner (exkl elektriska), upphand- 3 till för kommu- ling under 1968/69 . . . . . . . . . . . 196 Förslag reglemente . . . . . . . . . . . . . 151 24 Elektriska maskiner med tillbehör, nal upphandling 4 av tidigare- och upphandling under 1968/69 . . . . . 197 PM ang erfarenheter industribeställ- 25 upphandling unsenareläggning av Järnvägsutrustning, som ett led i sysselsättnings- der 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . 197 ningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 26 Transportmedel (exkl järnvägs-, luftpolitiken Vissa finansiering av be- och sjötransportmedel), upphandregler för i ling under 1968/69 . . . . . . . . . . . 198
ställningar sysselsättningsfrämjande
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 27 Luft- och sjötransportmedel, uppsyfte handling under 1968/69 . . . . . . . 198 RRV :s enkätfrågor till statliga myn-
digheter om upphandlingens omfatt- 28 Vetenskapliga instrument, upphand- . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 ling under 1968/69 . . . . . . . . . . . 199 ning m m 29 Möbler, upphandling under 1968/69 200
30 Andra varor, upphandling under Tabellbilagor: omfattning . . . . .184 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 7 Upphandlingens
31 Tjänster samt byggnads- och anläggningsarbeten, upphandlade inom landet under 1968/69 . . . . . . . . . 202 32 Tjänster samt byggnads- och anläggningsarbeten, upphandlade från utlandet under 1968/69 . . . . . . . . . 203 33 Myndigheternas från upphandling norra stödområdet under 1966/67-1968/69 . . . . . . . . . . .204 34 Myndigheternas av upphandling
forsknings- och utvecklingsuppdrag
under 1966/67-1968/69 . . . . . . .205 35 Upphandlingsformer för an- (sätt budsinfordran) . . . . . . . . . . . . . .206 36 Synpunkter . 207 på val av annonsorgan 37 Omprövning av leverantörskretsen . 208 38 Förekomsten av leverantörsregister m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 39 Besök hos utländska för företag orientering om deras produkter . . .210 40 Tillämpade betalningsvillkor . . . . .211 41 un-
Varuupphandlingens fördelning
der budgetåret . . . . . . . . . . . . . . 212 42 Anslags- och budgetsystemets inverkan på upphandlingen . . . . . . . . . 213 43 Antagande av anbud under budgetåret 1968/69 då priset inte varit avgörande . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 Efterskänkande av avtalat vite . . . .215
Förslag till Kungörelse om upphandling för statens behov (upphandlingskungörelse)
Allmänna bestämmelser 1 § Denna kungörelse äger tillämpning på statlig myndighets upphandling i den mån ej annat föreskrives.
2 § Med upphandling förstås köp eller beställning av vara, byggnads-, anläggnings- eller motsvarande arbete eller av tjänst.
Med leverantör förstås den som tillhandahåller vara eller utför arbete eller tjänst.
3 § Vid upphandling skall myndighet utnyttja förefmtliga konkurrensmöjligheter och även i övrigt iakttaga affärsmässighet samt behandla anbud och anbudsgivare objektivt.
Myndighet skall särskilt beakta att samverkan med andra myndigheter sker för att tillgodose statens
intressen, att kraven på kvalitet och prestanda ej ställes högre än vad som i varje
särskilt fall behövs, att gängse standard i fråga om varor, förpackningsenheter och dylikt
användes, om ej särskilda skäl föranleder till annat. Vidare skall myndighet tillse
att fullständigt och tydligt upphandlingsunderlag i form av beskrivningar,
programhandlingar, specifikationer m m upprättas, att upphandlingen planlägges så, att tillverkning och leverans om möjligt
kan ske under sådan tid att förmånligaste pris kan erhållas, att anbudsgivare får skälig tid att avge anbud.
Upphandlingsfonner 4 § Upphandling skall ske genom sluten upphandling, förhandlingsupphandling eller direktupphandling.
5 § Sluten upphandling sker genom infordrande av anbud och genom prövning och antagande av anbud utan föregående förhandling med anbudsgivare.
Föreligger uppenbar felskrivning, felräkning eller annat liknande misstag får myndigheten medge anbudsgivaren att vidtaga rättelse. Om särskilda skäl föreligger får myndighet även av anbudsgivare begära
förtydligande eller tillägg som behövs för att anbudet skall bli jämförbart med andra ingivna anbud.
6 § Förhandlingsupphandling sker genom infordrande av anbud och genom prövning och antagande av anbud, varvid beslutet får föregås av förhandling med anbudsgivare.
Upptages förhandling som avses i första stycket skall den ske med det antal anbudsgivare, som behövs med hänsyn till kraven på konkurrens, affärsmässighet i övrigt och objektiv behandling.
7 § Direktupphandling sker genom köp eller beställning i öppna marknaden utan infordrande av anbud i särskild ordning.
8 § Myndighet skall välja den upphandlingsform som med hänsyn till kravet på affärsmässighet i varje särskilt fall prövas lämplig.
Infordrande och öppnande av anbud m m 9 § Anbud infordras genom annonsering eller skrivelser. Vid förhandlingsupphandling får dock anbud infordras även på annat sätt.
Vid anbudsinfordran genom annonsering skall annons införas i Tidning för leveranser till staten och i de tidningar som eljest är motiverat.
Vid anbudsinfordran på annat sätt än genom annonsering skall anbud begäras från så många leverantörer som behövs med hänsyn till upphandlingens art och omfång samt möjligheten att fâ till stånd tillfredsställande konkurrens.
10 § l anbudsinfordran
skall anges den dag då anbud senast skall vara inkommet och den dag till och med vilken anbud skall vara bindande. Vidare skall anges att anbud skall avges skriftligen i tillslutet omslag eller med telex eller genom telegram och att innehåll i telegram omgående skall bekräftas genom skriftliga anbudshandlingar.
Vid förhandlingsupphandling får dock i anbudsinfordran
anges att anbud kan lämnas även på annat sätt.
I anbudsinfordran skall även anges de bestämmelser i
och upplysningar övrigt som gäller för upphandlingen. Är fråga om sluten upphandling, skall detta särskilt anges.
För den händelse anbud infordras från anbudsgivare som avses i 16 § skall i anbudsinfordran anges att anbudsgivare
som ej är skattskyldig enligt förordningen om mervärdeskatt skall ange den anbudssumma som han skulle ha lämnat om sådan skattskyldighet förelegat.
ll § Försändelser med anbud
skall så snart som möjligt efter anbudstidens utgång öppnas vid förrättning, vari minst två av myndigheten utsedda personer skall deltaga. På begäran av anbudsgivare får en av vederbörande handelskammare för ändamålet utsedd opartisk person närvara, om det kan ske utan kostnad för statsverket. Anbuden skall uppföras i förteckning, som skall bestyrkas av de i förrättningen deltagande personerna.
Vid förhandlingsupphandling får dock försändelserna öppnas och anbuden förtecknas utan sådan förrättning som avses i första stycket antingen samtidigt eller - om särskilda skäl föreligger - allteftersom de inkommer.
Anbud, som enligt l0§ andra stycket avgivits på annat sätt, skall förtecknas vid mottagandet.
12 § Myndighet skall tillse att anbud med tillhörande beskrivningar, modeller, och prov tillika med anbudsförteckningar, samman-
ritningar ställningar 0 d förvaras på betryggande sätt.
Prövning av anbud 13 § Anbud skall prövas i så god tid att underrättelse om antagande av anbud kan vara anbudsgivaren tillhanda inom den tid anbudet är bindande för honom.
14 § Även anbud, som avgivits av anbudsgivare som ej särskilt tillfrågats, skall upptagas till prövning.
15 § Det anbud skall antagas som med beaktande av samtliga affärsmässigt betingade omständigheter är att anse som förmånligast med hänsyn till upphandlingens ändamål, om ej annat följer av 17 §.
Är två eller flera anbud likvärdiga får myndigheten välja mellan anbuden eller infordra skiljebud från dem som avgivit anbuden.
Innefattar samtliga anbud för högt pris eller är de av annan anledning oförmånliga eller bör upphandlingen ej komma till stånd, får myndigheten förkasta samtliga anbud.
16 § Vid jämförelse mellan anbud från anbudsgivare som är skattskyldig enligt förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt och anbudsgivare som ej är skattskyldig enligt nämnda förordning skall sistnämnda anbudsgivares anbud vara beräknat så att däri ingår belopp motsvarande den mervärdeskatt anbudsgivare haft att erlägga, om han varit skattskyldig.
17 § Anbud får ej antagas om det avgivits av person som på grund av anställning hos statlig myndighet har att taga befattning med ärende angående upphandling.
Det ankommer att avgöra huruvida anbud skall
på myndigheten antagas, om det avgivits av annan hos staten anställd person än som avses i första
stycket, om anbudsgivaren eller någon på hans vägnar åt tjänsteman eller annan
person, som för staten haft att taga befattning med ärende rörande upphandling, lämnat, utlovat eller erbjudit gåva eller annan otillbörlig förmån i samband med sådant ärende,
om det inkommit efter anbudstidens utgång och det är uppenbart att
förseningen skett utan anbudsgivarens vållande, eller
ll
om det finns att konkurrens vid anledning antaga anbudsgivningen förhindras genom anbudskartell eller annan överenskommelse mellan leverantörer.
18 § Anbudsgivare, vars anbud har antagits, skall skriftligen underrättas härom av myndigheten snarast och senast inom möjligt den tid anbudet är bindande för anbudsgivaren. För tids vinnande får underrättelse ske på annat sätt. l sådant fall skall underrättelsen bekräftas skriftligen utan dröjsmål. För den händelse myndighet antager anbud med tillägg, inskränkning eller förbehåll, som ej överensstämmer med anbudet, skall myndigheten begära skriftlig bekräftelse från
anbudsgiva-
ren huruvida eller förbehållet tillägget, inskränkningen antages. Anbudsgivare, vars anbud ej antagits, skall så snart ske kan lämnas besked härom.
Särskilda bestämmelser
19 § Myndighet får medge leverantör, som vid anbudets avgivande framställt begäran därom, förskott skäligt på betalningen. Föreligger synnerliga skäl får myndigheten även i annat fall medge leverantören sådant förskott. Därvid skall dock leverantören förpliktas att erlägga ränta som motsvarar riksbankens diskonto med tillägg av tre procentenheter. För förskott fordra och ränta skall myndigheten att säkerhet ställes och vidmakthålles. Myndighet får pröva om säkerhet skall krävas för materiel som myndigheten tillhandahållit.
20 § Myndighet får överenskomma med leverantör om i ändring avtalade villkor och skall därvid iakttaga affärsmässighet.
21 § Myndighet får medge att leverantör överlåter avtalet på annan, om det kan anses förenligt med myndighetens intressen.
22 § Den som hos myndighet tagit med
befattning upphandlingsärende
får ej obehörigen yppa vad han därvid erfarit om enskilds affärsförhållanden eller myndighets affärs- och driftförhållanden. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter häremot dömes till böter eller i
fängelse
högst sex månader, om gärningen ej är belagd med straff i brottsbalken.
23§ Skall myndighet träffa avtal om upphandling, som med hänsyn till rikets säkerhet bör hemlighållas, åligger det myndigheten att med leverantören träffa skriftlig överenskommelse om de säkerhetsbestämmelser som behövs i det särskilda fallet. Myndigheten skall därvid ställa sig till efterrättelse de föreskrifter och anvisningar som meddelas av rikspolisstyrelsen i samråd med överbefälhavaren. Första stycket gäller i tillämpliga delar när myndighet infordrar anbud för upphandling som avses i samma stycke. Myndighet som i sin verksamhet har att träffa avtal som avses i första
eller andra stycket skall utse tjänsteman att direkt under myndighetens chef handlägga ärende enligt denna paragraf.
24 § Mot beslut i upphandlingsärende enligt denna kungörelse får talan ej föras.
25 § Anvisningar för tillämpningen av denna kungörelse meddelas av riksrevisionsverket.
l Sammanfattning
Utgângspunkter för kommitténs arbete ett förhållandevis litet antal myndigheter. har gällt Sålunda svarade åtta myndigheter för inte Upphandlingskommittens uppdrag att finna former effektivi- mindre än 85 % av det totala beloppet av för att ytterligare sera den offentliga upphandlingen. Kommit- upphandlingen. ten har därför haft att kartlägga nuvarande Primärkommunernas och landstingens praxis och att bedöma om den statliga upphandling uppgick 1968 till drygt 12 000 ur statsfi- för upphandlingen är ändamålsenlig milj kr. Därav svarade varor och tjänster nansiell och näringspolitisk synvinkel. Vidare 7 000 milj kr och byggnads- och anläggningshar i uppdraget ingått att bedöma den arbeten för 5 000 milj kr. kommunala upphandlingen och att komma Grundläggande principer och handlingsmed i regler för de statliga myndigheternas uppde förslag som ansetts motiverade fråga om denna. handling ñnns intagna i 1952 års upphand- Kommittén har även haft att pröva i lingskungörelse. Kungörelsen gäller i princip vilken utsträckning man inom den statliga för alla statliga myndigheter. bör från den Inom det kommunala området har komupphandlingen göra avsteg om som normalt munförbunden utfärdat rekommendationer princip affärsmässighet I kommit- för den kommunala upphandlingen i form av skall tillämpas vid upphandlingen. tens direktiv har nämnts två fall, nämligen ett förslag till reglemente. Ca 22 % av primärkommunerna hade vid årsskiftet dels upphandling som görs i sysselsättnings- 1969/70 antagit detta förslag. Vid samma främjande syfte, dels upphandling som görs för att främja den inhemska industrins ut- tidpunkt hade l7 landsting antagit upphandlingsreglementet. De av kommunförbunden veckling. har kommittén haft att beakta utfärdade rekommendationerna hade således Slutligen och deras tillämp- för primärkommunernas del haft en låg att upphandlingsreglerna ning är förenliga med de åtaganden som genomslagskraft. Sverige gjort i det internationella samarbetet på upphandlingens område. Nya upphandlingsbestämmelser för staten Den statliga upphandlingen uppgick budgetåret 1968/69 till ca 7 000 milj kr. Härav Kommittén anser att särskilda regler för den av varor (materiel) statliga upphandlingen bör finnas även i utgjorde upphandlingen l 100 milj kr och fortsättningen. Enligt kommitténs uppfatt- 4 600 milj kr, av tjänster och anläggningsarbeten 1300 ning är det dock önskvärt med mindre av byggnadsmilj kr. Upphandlingen var koncentrerad till detaljmässig reglering än hittills. Myndighe-
terna bör därför få en ökad grad av hand- tillkommit bl a därför att den statliga upplingsfrihet, vilket överensstämmer med ut- handlingen många gånger är av så komplicevecklingen inom förvaltningen. rad teknisk och ekonomisk art eller av sådan Kommittén lägger fram förslag till en ny storlek att behövs
förhandlingar för att
upphandlingskungörelse. Kungörelsen före- tillvarata statens intressen. Kommittén geri slås skola tillämpas av samtliga statliga myn- betänkandet exempel på fall när förhanddigheter. Upphandlingsföreskrifterna har ut- lingsupphandling kan vara lämplig. Direktformats så att de skall främja konkurrensen upphandlingen är motiverad av de fall då bl a mellan anbudsgivarna och tillgodose anbuds- administrationskostnaderna vid ett mera givarnas krav på en objektiv behandling samt formbundet upphandlingsförfarande inte garantera offentlighet i upphandlingen i sam- skulle stå i rimlig proportion till upphandma utsträckning som hittills. Ytterst syftar lingens värde. föreskrifterna till att staten skall få så
Den föreslagna upphandlingskungörelsen
fördelaktig upphandling som möjligt. Därför innehåller endast de grundläggande princibör enligt kommitténs mening de statliga perna för upphandlingsförfarandet. En sådan beställarna samordna sina och konstruktion medför emellertid
upphandlingar behov av
tillvarata de fördelar särskilda som storköp rimligtvis anvisningar till ledning för myndigbör kunna medföra. Föreskrifterna har ut- heterna. Kommittén föreslår därför att kunformats för att nå detta syfte. med sådana angörelsen skall kompletteras Den nya kungörelsen innehåller inte några visningar. Enligt kommittén ligger det närbestämmelser av typ leveransvillkor med ett mast till hands att anvisningarna utfärdas av undantag, nämligen vad gäller bestämmelser- riksrevisionsverket Detta verk har (RRV). na om förskott. Tillämpningsområdet för redan nu enligt sin instruktion att bl a upphandlingsreglerna föreslås i den nya kun- granska formerna för den statliga upphandgörelsen vidgat till att omfatta även upp- lingen. Uppdraget att utfärda för anvisningar handling av tjänster. tillämpningen av en ny upphandlingskungö- Kungörelseförslaget anger tre upphand- relse passar därför väl in i verkets uppgifter. lingsformer, nämligen sluten upphandling, I vissa fall kan synsättet att betrakta den förhandlingsupphandling och direktupp- statliga upphandlingen som en affärstransakhandling. Sluten upphandling är den mest tion komma i konflikt med andra av statsformbundna upphandlingsformen. Den mot- makterna för samhällsuppdragna riktlinjer svarar närmast de nuvarande upphandlings- verksamheten. försvars- eller Sysselsättnings, formerna anbud genom eller skäl kan motivera andra annonsering industripolitiska genom särskilda skrivelser. bedömningar. Vidare Förhandlingsupp- kan försörjningsberedhandling innebär att förhandlingar får upptas skapen ställa särskilda krav. Även andra fall mellan myndigheten in- kan inte och anbudsgivaren föreligga då statliga beställningar nan avslut träffas. Direktupphandling inne- enbart bör ses som affärstransaktioner. I fall bär att köp sker i öppna marknaden utan att som nu avses måste enligt kommittén en anbud infordras i särskild ordning. de olika avvägning göras mellan målen och Myndigheten skall välja den upphand- principerna i syfte att uppnå det resultat lingsform som med hänsyn till kravet på som totalt för samsett är mest förmånligt affärsmässighet i varje särskilt fall prövas hället. Sådana avvägningar bör enligt komlämplig. Enligt kommitténs uppfattning kan mittén göras av Kungl Majzt och inte av de sluten upphandling antas bli den mest fre- upphandlande kommyndigheterna. Enligt kventa upphandlingsformen för mittén måste det - även om myndighe- särskilda terna i allmänhet. Den bör vara särskilt föreskrifter härom inte utfärdats - ankomlämplig för upphandling av konventionella ma hos de enskilda på verksledningarna varor kan eller eljest när anbudsunderlaget myndigheterna att i de fall då tillämpningen
specificeras. Förhandlingsupphandlingen har av principen om skulle leda
affärsmässighet
till uppenbara konflikter med andra av stats- kommelsen och ett utkast till reglemente makterna uppdragna riktlinjer för sarnhälls- finns fogade som bilagor till betänkandet. verksamheten anmäla ärendet for Kungl Kommunförbunden har förklarat sig be- Maj :t för en samlad bedömning. redda att ingå i en av kommittén föreslagen
delegation för upphandlingsfrågor i ärenden
som berör såväl staten som kommunerna. Regler för den kommunala upphandlingen
Enighet föreligger om att upphandlingen i Medan de statliga upphandlingsbestämmel- friare form motiverar en mer intensiv reviserna gäller för i princip alla statliga myndig- sion av upphandlingsverksamheten. RRV heter, är antagandet av regler för kommunal och kommunförbunden skall här delge varupphandling beroende på beslut av varje andra sina erfarenheter av revisionsverksamkommun. Mindre än en fjärdedel av primär- heten. kommunerna hade vid årsskiftet 1969/70 antagit reglemente för sin upphandling. Från
Samordning inom den offentliga upphandallmän synpunkt framstår det enligt kommit-
lingen tén som angeläget att all offentlig upphandling med hänsyn till den stora samhällseko- För primärkommunerna och landstingen nomiska betydelsen sker enligt enhetliga kommer
det nya förslaget till upphandlingsregler. reglemente som utarbetats inom kommun-
Kommittén har prövat olika vägar för att förbunden
i samråd med upphandlingskomuppnå en anpassning av den kommunala mittén på grundval av kommitténs förslag till upphandlingen till de statliga upphandlings- ny upphandlingskungörelse att ge enhetliga bestämmelserna. övervägande skäl talar enligt Hela den offentliga sektorn kommer
regler. kommitténs mening för att man får till stånd
härigenom att ha i princip samma föreskrifen sådan anpassning på frivillig väg. Kommit- ter för upphandlingen. Kommittén framhåltén har därför efter överläggningar med av att samarbetet mellan stat
ler betydelsen Svenska kommunförbundet och Svenska och kommun och
systematiseras utvidgas landstingsförbundet träffat en överenskom-
inom de delar av upphandlingsverksamheten, melse med förbunden i syfte att få till stånd
där så lämpligen kan ske för att på så sätt enhetliga regler för den kommunala upp- söka åstadkomma
en enhetlig policy för hela handlingen. den offentliga upphandlingsverksamheten.
Under förutsättning att en ny statlig
När det gäller samordningen av de statliga upphandlingskungörelse utfärdas i huvudsak- inköpen bör enligt kommittén en vidareutlig överensstämmelse med kommitténs för- eftersträvas. Kommittén
veckling pekar bl a slag kommer förbunden att utarbeta ett nytt som skulle vinnas om man till
på de fördelar förslag till kommunalt upphandlingsregle- hela statsverksamheten kunde utsträcka det mente med anvisningar. Förbunden skall med
system s k typansvar som tillämpas därvid eftersträva att reglementet och anvis- inom försvaret. Detta system innebär att den ningarna, med beaktande av de i några ombe-
mest lämpade enheten (typansvarig) avseenden speciella kommunala förhållande- inte endast utan även
sörjer själva inköpet na, så nära som möjligt ansluter sig till den utarbetar tekniskt och annat underlag för statliga kungörelsen och till denna hörande upphandlingsarbetet. anvisningar. Förbunden skall vidare enligt Kommittén föreslår att den till RRV överenskommelsen verka för att det nya knutna delegationen för upphandlingsfråreglementet jämte anvisningar börjar tilläm- gor ges vidgade uppgifter och en fastare pas när kungörelsen träder i kraft. Det organisatorisk form. Den bör bla få till förutsätts härvid att reglemente och anvis- uppgift att följa tillämpningen av de statliga ningar skall antas av fullmäktige i primär- att biträda
upphandlingsbestämmelserna, kommunerna och av landstingen. Överens-
RRV med förslag till olika former av inköps-
l7 2
samordning och att följa utvecklingen och ningarna inte ha haft någon diskriminerande tillämpningen av upphandlingstekniska me- verkan gentemot utländska leverantörer. I toder, kontraktsformer, leveransbestämmel- syfte att för kommunerna ytterligare klarser mm. En fråga som delegationen också göra karaktären av tidigareläggning bör enligt kan pröva är behovet och önskvärdheten av kommitténs mening som villkor för statsbipraktisk inköpssamordning mellan staten drag i fortsättningen gälla att kommun vid och kommunerna. I delegationen bör förut- tidigareläggning inte får frångå de regler som om företrädare för RRV ingå representanter kommunen normalt tillämpar vid sin uppför större upphandlande statliga myndighe- handling. Anbud bör dessutom i allmänhet ter. För ärenden som berör såväl staten som inhämtas genom annonsering. Förslaget till kommuner och landsting bör Svenska kom- enhetliga regler för den statliga och kommumunförbundet och Svenska landstingsför- nala upphandlingen bör enligt kommittén få bundet vara företrädda i delegationen. betydelse för att internationellt skapa förstå-
else för förfarandet med tidigareläggning av
kommunala beställningar. Upphandling i sysselsättningsfrámjande syfte Kommittén
har även analyserat erfarenhe- I kommitténs direktiv nämns att principen terna av systemet med tidigare- och senareom affärsmässighet kan behöva modifieras läggning av beställningar som ett ekonovid utläggning av beställningar i sysselsätt- misk-politiskt instrument. Tidigareläggning ningsfrämjande syfte. Kommittén har över- av beställningar är enligt kommitténs mening vägt den statliga upphandlingens roll som ett ett nödvändigt medel för att stimulera sysselmedel i sysselsättnings- och regionalpolitiken. sättningen i en nedåtgående konjunktur.
Upphandling av sysselsättningspolitiska Erfarenheterna från 1967-68 visar att förfaskäl utan tillämpning av upphandlingskun- randet ställer höga krav på beredskap och görelsen har förekommit i mycket ringa snabbhet i agerandet. De civila statliga beomfattning. Det rör sig härvid huvudsakligen ställningarna fungerade i stort tillfredsstälom upphandling som skett i syfte att ge lande. Detta kan från konjunkturpolitisk rådrum vid driftsnedläggning eller driftsin- synpunkt inte sägas om de militära beställskränkning. ningarna. Kommittén pekar därför på beho-
Branschvisa industribeställningar har som vet av ett annat urval av produkter och en ett led i sysselsättningspolitiken kommit till ändrad handläggningsordning vid sådana beanvändning i större skala senast åren ställningar. 1967-68 har Kommittén anser att systemet med sena-
samt 1971. Enligt sina direktiv kommittén haft att pröva om dessa beställ- reläggning av beställningar och uppskov med ningar stått i överensstämmelse med Sveriges leveranser - trots vissa reservationer angåeninternationella åtaganden på upphandlings- de systemets verkningar - bör användas även området dvs inom EFTA-samarbetet. Kom- i fortsättningen som ett medel i den ekonomittén har analyserat förfarandet vid det miska politiken. Det bör enligt kommittén förra tillfället och finner att förpliktelsernai närmast ankomma på budgetutredningen att EFTA inte synes ha åsidosatts vid de statliga överväga de administrativa åtgärder som kan beställningarna. Vid dessa har upphandlings- behövas för att begränsa det faktiska beställkungörelsen tillämpats. ningsutrymmet genom att minska likvidite-
I fråga om tidigarelagda kommunala in- ten för myndigheterna i en viss situation. dustribeställningar gäller att kommun kan få När det gäller användningen av upphandstatsbidrag med 20% av inköpssumman om ling som ett medel i regionalpolitiskt syfte en beställning tidigareläggs ur sysselsättnings- har kommittén kartlagt erfarenheterna av de synpunkt. Eftersom det här endast gäller föreskrifter för försvarets myndigheter som upphandlingar vid vilka inhemska företag utfärdades 1965 för att främja upphandbedömts kunna komma ifråga, synes beställ- lingen från företag i de fyra nordligaste
länen. Kommittén har också prövat olika
för att stimulera Upphandling som medel för att främja induåtgärder upphandlingen
striell utveckling från dessa län.
Kommittén anser att norrlandsföretagen l kommitténs direktiv anges att principen själva i första hand bör aktivera sina insatser om affärsmässighet kan behöva modifieras för att öka försäljningen till de statliga när statliga beställningar läggs ut som ett led myndigheterna. Inom ramen för upphand- i strävandena att främja den inhemska indulingskungörelsens bestämmelser bör myndig- strins utveckling på tekniskt avancerade omheterna emellertid aktivt verka för att en råden med höga utvecklingskostnader. Det ökad andel av upphandlingen läggs ut hos kan enligt kommittén vara fråga om att företag i de fyra nordligaste länen. I detta starta en ny produktionsgren exempelvis av syfte föreslår kommittén att myndigheterna det skälet att en viss produkt bedöms vara av regelmässigt skall infordra anbud från sådana central betydelse för den svenska industrins företag i dessa län som kan komma ifråga utveckling. Det kan också vara fråga om att som leverantörer och att förteckningar över vidareutveckla en bransch som tidigare fått norrlandsföretagens produktionskapacitet stöd genom forsknings- och utvecklingsmeskall tillställas upphandlande statliga myn- del eller fått utvecklingsbeställningar. digheter. En särskild beslutsordning behövs enligt
Vidare bör enligt kommittén förteck- kommitténs uppfattning för att reglera hur ningar över större statliga myndigheters upp- upphandlingen skall gå till i de fall staten vill handling och större leverantörer upprättas att en myndighet skall upphandla en svensk och tillställas norrlandsföretagen. Dessa bör produkt för att stödja den inhemska induäven få bistånd och råd i upphandlingsfrågor, striella utvecklingen. Kommittén skisserar en bl a när det gäller bevakningen av den sådan beslutsordning. Kommittén avger dock statliga upphandlingen. Detta bör enligt inte något detaljerat förslag, eftersom frågan kommittén ske genom ett gemensamt upp- om regler för en beslutsordning inte lämplihandlingskontor som knyts antingen till en gen kan avgränsas från en vidare bedömning av företagarföreningarna eller till det indu- av den industriella forsknings- och utveckstriella utvecklingscentrat (IUC) i Skellefteå. lingspolitiken.
Kommittén anser att norrlandsföretagen Enligt kommitténs mening är det angeläbör få förtur vid lika anbud. Kommittén har get att få till stånd en bredare och mera även övervägt men awisat tanken att låta allsidig bedömning av de krav på framför allt norrlandsföretag få träda in i stället för den tekniskt avancerade produkter som föreliganbudsgivare som avgivit lägsta anbud om ger från myndigheternas sida. Detta kräver norrlandsföretaget skulle erbjuda motsvaran- en fortlöpande och samordnad överblick av de villkor. den statliga upphandlingen inom tekniskt
Kommittén har vidare övervägt om det avancerade områden. Hithörande uppgifter samrådsförfarande som nu finns ifråga om skulle enligt kommittén kunna åvila en försvarets upphandling skall utsträckas också särskild delegation. I denna bör ingå repretill civila myndigheter. Kommittén vill dock sentanter för såväl myndighets- som forskinte förorda detta men erinrar om att myn- nings- och tillverkningssidan. Även kommudigheterna bör medverka till att den ekono- nerna bör ingå i ett samarbete på detta miska politikens mål uppnås, bl a en effektiv område. regionalpolitik. Det bör därför enligt kom- Den föreslagna delegationens arbete bör mitténs uppfattning ankomma på myndighe- baseras på anmälningskyldighet från myndigterna att - liksom vid andra fall av målkon- heternas sida. Om delegationens bedömning flikter - bedöma vilka större
upphandlings- skulle utmynna i att den finner beställningen ärenden som bör underställas Kungl Majrt industripolitiskt betydelsefull överlämnas for en samlad prövning utifrån regionalpoli- ärendet till Kungl Maj :t för avgörande. tiska synpunkter.
2¶Utredningsuppdraget
2.1 Kommitténs direktiv kommunernas upphandling till upphand- Upphandlingskommitténs direktiv finns upp- lingskungörelsens regler aktualiserats i olika tagna i ett anförande av chefen för finansde- sammanhang. Med hänsyn till den kommupartementet till statsrådsprotokollet den nala upphandlingens omfattning ansåg han 18.10.1968. Direktiven återfinns i 1969 års samhällsekonomiskt det vara ett betydande riksdagsberättelse sid 257 ff. intresse att denna upphandling sker i former I direktiven utsägs att kommitténs syfte en rationell utvecksom är ägnade att främja skall vara att finna former för att ytterligare ling inom näringslivet. Den av kommunföreffektivisera den offentliga upphandlingen. bunden utfärdade rekommendationen att an- Ett inom RRV bedrivet utredningsarbete för den kommunala
taga ett normalförslag
kunde utgöra en lämplig utgångspunkt. I upphandlingen som reglemente ansågs tjäna direktiven anges att utvecklingen om att den offentinom upp- dessa syften. önskemålet handlingsverksamheten torde ha gått mot en liga upphandlingen sker i rationellast möjliga vidgad användning av metoden anbudsin- former ansågs emellertid så starkt att en fordran under hand, dvs upphandling i ämnet inte borde den enligt utredning förbigå förhandlingsförfarande. Kommittén borde kommunala upphandlingen. Kommittén borkartlägga nuvarande praxis och söka bedöma de därför vara oförhindrad att lägga fram de om denna ur statsfinansiell och näringspoli- som kan befinnas motiverade. Sam-
förslag
tisk synvinkel är ändamålsenlig eller om råd borde här ske med kommunalrättskomändring borde ske. Samtidigt skulle de olika mitten. upphandlingsformernas förenlighet med in- Enligt direktiven skall affärsmässighet vara ternationella åtaganden undersökas. ifråga en grundläggande princip i den offentliga om formerna för slutande av avtal har i en Häri upphandlingen. ligger också att uppsärskild utredning av förom upphandling handlingen skall ske på icke-diskriminatorisk svarsmateriel behandlats olika typer av prisbasis, dvs hänsyn skall inte tas till anbudsgikontrakt och kostnadskontrakt och diskute- varens nationalitet. an- Departementschefen rats under vilka förhållanden de olika kon- när denna gav dock vissa omständigheter traktstyperna skall användas. Kommittén kan behöva modifieras. Han syftade princip skulle tillgodogöra sig tidigare utredningars härvid på två fall, nämligen dels då utläggförslag och eftersträva en gemensam lösning sker i sysselsättning av statliga beställningar för hela den offentliga upphandlingen. ningsfrämjande syfte, dels då den sker som Beträffande frågan om den kommunala ett led i strävandena att främja den inhemska upphandlingen anförde departementschefen industrins utveckling avancerade på tekniskt att anpassningen av landstingens och primär- områden med höga utvecklingskostnader.
Han ansåg det klart att beslut om frångående anses motiverade. av affärsmässighetsprincipen i sådana fall bör 5. Kommittén skall överväga beslutsordförbehållas Kungl Maj :t eller, enligt precise- ningen i de fall avsteg från affärsmässighetsrade regler, central myndighet. Kommittén principen görs i sysselsättningsfrämjande borde överväga lämpliga metoder att bestrida syfte eller som ett led att främja den inmerkostnader för sådana beställningar samt hemska industrins utveckling på tekniskt formerna för samråd mellan de myndigheter avancerade områden med höga utvecklingssom har ansvaret för beställningarna och kostnader. Därvid skall kommittén pröva arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) eller styrel- formerna för samråd mellan upphandlande sen för teknisk utveckling (STU). Härvid myndigheter och AMS eller STU samt ange borde särskilt beaktas åtgärdernas förenlig- lämpliga metoder att bestrida merkostnader het med våra internationella förpliktelser. för sådana beställningar.
Chefen för inrikesdepartementet har vi- 6. Kommittén skall överväga de i den tididare den 10.4.1970 för övervägande över- skrivelsen från AMS förordade
gare nämnda lämnat en skrivelse från AMS vari möjlighe- åtgärderna för att öka den statliga upphandterna att öka den statliga upphandlingen ide lingen från företag i de fyra nordligaste fyra nordligaste länen tas upp. I skrivelsen länen. begär AMS dels ett klarläggande av den 7. Kommittén skall hålla sig underrättad handläggningsordning som skall gälla för för- om det internationella samarbetet på uppsvarets upphandling i fred från företag i handlingsområdet och särskilt beakta att dessa län enligt Kungl Majzts beslut den upphandlingsbestämmelserna och deras 3.12.1965, dels att dessa föreskrifter ut- tillämpning står i överensstämmelse med Svesträcks att gälla även civila statliga myndig- riges internationella förpliktelser. heter.
Sammanfattningsvis kan kommitténs upp-
2.2 Upplággningen av utredningsarbetet drag anses omfatta följande punkter:
Enligt direktiven skall en inom RRV påbörjad l.Kommittén bör finna former för att av 1952 års
översyn upphandlingskungörelse
ytterligare effektivisera den offentliga upp- för kommitténs Övervä-
vara utgångspunkt handlingen. Den nuvarande upphandlings- har i samråd med kommit-
ganden. Verket kungörelsen gäller inte statliga bolag. Kom- tén med skrivelse den 10.7.1969 inhämtat mittén har därför utgått från att dessa bolags enkät till vissa
uppgifter genom en skriftlig upphandling inte ligger inom kommitténs större
upphandlande statliga myndigheter uppdrag. om upphandlingens inriktning och omfatt-
2. En kartläggning bör ske av nuvarande Med skrivelsen översändes också ett
ning. praxis. Kommittén skall därvid bedöma om till
preliminärt förslag ny upphandlings-
den offentliga upphandlingen är ändamålsen- Efter bearbetning
kungörelse för synpunkter. lig ur statsfinansiell och näringspolitisk syn- har RRV i skrivelse den 10.12.1969 överlämvinkel. nat materialet till kommittén.
Redogörelse
3. Kommittén skall studera vissa för för- omfattning
for den statliga upphandlingens svarets myndigheter gällande föreskrifter an-
lämnas i kapitel 5. gående upphandling av försvarsmateriel och
Synpunkter på den offentliga upphand-
eftersträva en gemensam lösning för hela den från leverantörssidan.
lingen har inhämtats offentliga upphandlingen. Bl a har kommittén under våren 1970 ar-
4. Kommittén skall mot bakgrund av den sk med
rangerat hearings följande orgakommunala upphandlingens omfattning be- nisationer
och företag, nämligen Svensk Indöma om den sker på ett sätt som främjar en dustriförening, Svenska Byggnadsentreprerationell utveckling inom näringslivet. Kom- nörföreningen, Grossistförbund,
Sveriges mittén skall lägga fram de förslag som kan Sveriges Hantverks- och Industriorganisation,
Sveriges lndustriförbund, Byggproduktion mitté har inte haft någon erinran mot den av AB (BPA) och Kooperativa Förbundet. upphandlingskommittén träffade överens-
Förslag till ny upphandlingskungörelse har kommelsen med kommunförbunden. utarbetats och återfinns först i detta be- Slutligen har kommittén för sin analys av tänkande. Motivering till kungörelsen lämnas beställningar i sysselsättningsfrärnjande syfte i kapitel 11 och i bilaga 1 finns ett exempel (kap 9) inhämtat skriftliga och muntliga på hur tillämpningsföreskrifter till kungörel- synpunkter och uppgifter från större uppsen skulle kunna vara utformade. handlande myndigheter. Vidare har efter
Enligt direktiven skall som tidigare samråd med Sveriges lndustriförbund kornnämnts kommittén behandla frågan om den pletterande genom en skriftlig en-
uppgifter
kommunala upphandlingen. Härvid har sär- kät samlats in från vissa företag. Som ett skilt pekats på att det med hänsyn till den underlag för kommitténs överväganden bekommunala upphandlingens omfattning är träffande sådana beställningar har en arbetsett betydande samhällsekonomiskt intresse grupp inom kommittén i en promemoria att den sker i former som är ägnade att nämnare analyserat erfarenheterna av tidifrämja en rationell utveckling inom närings- gare- och senareläggning av industribeställlivet. ningar inom sysselsättningspolitilçen. Prome-
Kommittén har haft överläggningar med morian redovisas i bilaga 4. företrädare för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet i syfte att uppnå enhetliga regler för all offentlig upphandling. Dessa överläggningar har resulterat i en överenskommelse som redovisas i bilaga 2 och som närmare kommenteras i kapitel 7.
För kommitténs arbete har det bedömts nödvändigt att få en närmare belysning av den praxis som finns inom kommunerna på upphandlingsområdet. Kommittén har därför i samråd med Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet i december 1969 tillställt samtliga kommuner och landsting ett frågeformulär för besvarande. Svaren bearbetades under första hälften av 1970. Kommittén har vidare från statistiska centralbyrån (SCB) erhållit vissa uppgifter om den kommunala upphandlingens omfattning baserad på nationalräkenskapsstatistiken. Representanter för kommittén har därjämte i inforrnationssyfte besökt ett tjugotal kommuner och landsting samt vissa kommunala samköpsföretag, nämligen
Kommunaktiebolaget (KAB) och Lands-
tingens inköpscentral (LIC). Redogörelse för den kommunala upphandlingen lämnas i kapitel 6.
Kommittén har vidare enligt sina direktiv haft samråd med kommunalrättskommittén i frågan om gemensamma statliga och kommunala upphandlingsbestärnrnelser. Denna kom-
3¶Nuvarande upphandlingsbestämmelser
före ett affärsavslut. Förfarandet avsåg att 3.1 Bakgrund tillgodose kravet på objektivitet iupphand-
3.1.1¶Upphandlingsföreskrifter före 1920
lingen. En selektiv anbudsinfordran genom
fanns bestäm- särskilda skrivelser till ett begränsat antal Redan i början av 1800-talet melser utfärdade om leverantörer, således utan krav på annonse-
statlig upphandling,
var tillåten i vissa undantagsfall. Än dock endast inom begränsade sektorer. Som ring,
kan nämnas de större restriktivitet gällde för upphandling
exempel upphandlingsföre-
för lant- och ”under hand”. En sådan upphandling var skrifter som 1825 fastställdes visserligen redan vid denna tid möjlig men sjöförsvaret. Under de sista åren av 1800-talet fanns en den krävde som regel tillstånd av Kungl
strävan mot en enhetlig reglering av for- Maj :t. I förordningen fastställdes vidare procemerna för hela den statliga upphandlingen. Som resultat härav tillkom 1889 durregler för auktionsförfarande, öppnande
provisoriska
som med vissa och prövning av anbud, besiktning, krav på
upphandlingsbestämmelser,
fastställdes säkerhet för fullgörande av leverans mm. kompletteringar och ändringar Det kan konstateras att inom de här angivna genom 1893 års leveransförordning. Bestämmelserna syftade områdena vissa bestämmelser i den nu gäli förordningen främst till att att mera lande upphandlingskungörelsen i hög grad få myndigheterna allmänt behov av förnö- överensstämmer med motsvarande bestämbjuda ut statsverkets till en så vid krets av melser i 1893 års förordning. Detta gäller denheter och arbeten inte spekulanter som möjligt. Formellt gick upp- bl a stadgandet att vid anbudsprövning in avgörande för ett anbuds handlingen till på så sätt att man fordrade endast priset får bli
anbud eller höll auktion. För att antagande. Särskilt kan påpekas att i förordskriftliga åstadkomma största konkurrens fö- ningen föreskrevs att svensk vara i princip
möjliga
reskrevs att en skulle äga företräde framför utländsk. upphandling som regel skulle Förordningen innehöll ett särskilt kapitel föregås av ett mera allmänt tillkännagivande, i en bestämd om försäljning av staten tillhörig lös egenvanligtvis genom kungörelse Auktionsförfarandet, som innebar dom. Bestämmelserna i detta kapitel har i sak tidning. att intresserade anbudsgivare sammankalla- bevarats i såväl 1920 års upphandlingsförord-
des till auktion, tillämpades vid ning som i 1952 års upphandlingskungörelse. offentlig Det hade som Bestämmelser om byggnads- och anläggningsdenna tid i stor omfattning. - såsom nu är fallet konsekvens att samtliga anbudsgiva- arbeten var inte praktisk re bereddes tillfälle sammanförda till ett särskilt byggnadskapitel. att följa förhandlingarna
3.1.2 1920 års målsenligt med en sådan uppdelning.
upphandlingsförordning
Bestämmelserna i förordningen var i prin- 1920 års förordning grundades på en utred- är fallet i nuvarande cip, liksom kungörelse, ning som 1916 framlades av 1913 års cen- uppdelade i efter den tidsföljd verkliga tralupphandlingssakkunniga. I motiveringen gången av ett entreprenad- eller upphandangav de sakkunniga som huvudskäl för en Sålunda meddelades föreskrifter lingsärende. omarbetning av 1893 års leveransförordning, om förberedande infordrande av åtgärder, att det med styrka gjorts gällande att denna anbud, inlämnande av anbud, öppnande och förordning inte i önskvärd grad beaktade prövning av anbud, ingående av avtal (även kravet på affärsmässighet vid statens ställande av säkerhet upp- och vite mm), konhandlingar och entreprenader. Detta för-__ troll, besiktning och mottagande, betalning hållande jämte tillkomsten av 1905 års köp- m m. lag och 1915 års avtalslag ansågs vara till- awek Förordningen visserligen i betydelräckliga skäl för en revision av förordningen. sefulla delar från den tidigare leveransförordl fråga om förordningens formella status sakinningen men de äldre bestämmelsernas övervägde de sakkunniga om bestämmelserna nehåll och synsätt fick fortfarande ett förskulle ges formen av lag eller förordning. hållandevis starkt inflytande. Främst gällde Sålunda framhölls att nya eller ändrade fördetta de låsta upphandlingsformerna och den hållanden kunde komma att påkalla mera genomgående detaljmässiga utformningen. omedelbara tillägg eller ändringar av utfärda- Liksom tidigare prioriterades infordrande de bestämmelser och att det kunde ligga i av anbud genom annonsering. Härvid gällde statsverkets ekonomiska intresse att even- som unhuvudregel att en av myndigheten tuella ändringar blev snabbt vidtagna. I så- dertecknad kungörelse om den aktuella uppdana lägen skulle lagforrnen kunna verka skulle införas i som
handlingen tidning
hindrande och tyngande. Om kunde upphandlings- Kungl Maj:t bestämde. Undantagsvis föreskrifterna däremot utfärdades av Kungl också annan tidning komma i fråga. Annonse- Maj:t i administrativ ordning skulle Kungl ring var sålunda huvudformen för infordrande
Maj :t också vid behov kunna medge dispens av skriftliga anbud. från desamma. 1920 års bestämmelser fick auktion var emeller-
Upphandling genom
karaktären av förordning. Dispenser i olika tid fortfarande Detta möjlig. gällde dock hänseenden måste på grund av omständighe- endast i om arbeten av mindre kvalifi-
fråga
ter i enskilda fall också senare lämnas. cerat tex slag, Vägunderhåll, dikesgrävning De sakkunniga hade bl a som mål att åstad- och liknande. En annan upphandlingsform komma upphandlingsbestämmelser som an- var ”utbjudande skrivelser”. genom särskilda passats till den successiva utveckling (affärs- Även denna omgavs med sträng restriktivitet. metodik, köp- och avtalslagar) som skett Den mest restriktiva
upphandlingsformen
sedan 1893 års leveransförordning börjat var ”utbjudande i och för uppgörelse under tillämpas. Jämfört med denna blev resultatet hand”. Denna
upphandlingsform fick i prin-
av omarbetningen att ändringar och tillägg cip inte begagnas med mindre Kungl Maj:t måste göras i betydande omfattning. förordnat därom eller vissa särskilt uppräk- De sakkunniga diskuterade möjligheten Sådana nade undantagsförhållanden förelåg. att i huvudsak indela bestämmelserna i två förhållanden var tex att antagbart anbud avdelningar, nämligen en som skulle omfatta inte erhållits eller särgenom kungörande bestämmelser som berörde leverantörer och skilda skrivelser, att upphandling eller arbete entreprenörer och en som innehöll anvis- till av oförutsedda inte följd omständigheter ningar för myndigheternas egen handlägg- tålde eller att till uppskov tillgång godset ning, dvs föreskrifter som väsentligen hänför- för arbetets utförande eneller hjälpmedel de sig till myndigheternas inre åtgärder. De dast fanns på ett ställe.
sakkunniga ansåg det emellertid inte ända- Beträffande föreskrevs anbudsprövningen
i 1920 års förordning att den omständig- Såsom framgår av det föregående föreheten att ett anbud innefattade lägsta priset skrevs i 1920 års förordning som huvudregel inte i och för sig fick vara avgörande för om att anbud skulle infordras genom offentlig det skulle antas. Vidare föreskrevs att minst kungörelse. Detta var ett omständligt och tidstre personer skulle vara närvarande vid an- ödande förfaringssätt att regelmässigttillämpa budsöppnandet. Det stadgades särskilt att för myndigheter som hade mera omfattande anbudsgivare inte fick närvara vid förrätt- upphandling. Särskilt de större myndigheningen. Anbud fick inte antas om det inne- terna fann detta förfarande betungande och höll obestämt pris. begärde dispens från föreskriften. Kungl
Även i 1920 års förordning togs en Maj :t medgav sådana dispenser i inte obetydmycket bestämd ställning i frågan om förhål- lig omfattning. Dispenserna innehöll genelandet mellan svensk och utländsk vara. Så- rellt tillstånd för myndigheterna att infordra lunda föreskrevs som huvudregel att svensk anbud på sätt som i varje särskilt fall befanns vara skulle äga företräde om den var av lämpligt och att så ofta detta ansågs för- ”erforderlig beskaffenhet”. Undantag från delaktigt träffa uppgörelse under hand. Det denna regel kunde endast lämnas av Kungl var främst affärsverken som fick sådana med- Maj rt, såvida inte vissa angivna mycket spe- givanden för att de skulle få möjlighet till ett ciella omständigheter förelåg (t ex mycket mera affärsmässigt förfarande. Upphandlingshögt pris för svensk vara eller tekniska för- förfarandet ”under hand” kom att användasi delar genom utländsk vara). I dessa fall fick betydande omfattning. myndigheten själv besluta. Restriktiviteten 1920 års upphandlingsförordning ändramot utländska inköp gick enligt förord- des och kompletterades 1922, 1926, 1928 ningen så långt att det föreskrevs att företrä- och 1935. de som tillkom svensk vara även skulle gälla Genom cirkuläret 1922:116 gavs ännu för vara som tillverkats i Sverige av svenst större möjlighet än tidigare att prioritera material framför vara vari ingick utländskt svensk vara. Vissa kompletterande regler om material. I detta kan särskilt besiktning meddelades vidare i kungörelsen
sammanhang
även skulle beak- 1926:39. Denna ändring var av ringa betydelnämnas att myndigheterna ta betydelsen av att viss inhemsk produktion se. Genom kungörelsen 1928:118 gavs myn-
digheterna rätt att där synnerligen skäl föreupprätthölls.
kan nämnas att förordningen låg medge förskott som inte utfästs i avtalet.
Slutligen även innehöll bestämmelser om kontroll och Ränta skulle dock utgå (angiven till 5 %).
Denna bestämmelse, som innebar en princibesiktning, jäv, garanti, säkerhet för förskott m m. piell nyhet i fråga om förskotten, har sin
motsvarighet även i nu gällande upphand-
lingskungörelse. 3.1.3 Utvecklingen 1920-1952
Vissa ytterligare ändringar av sådan art att
1920 års upphandlingsförordning kom att de direkt inverkade på upphandlingsförord-
gälla under många år. För åtskilliga myndig- ningens tillämpningsområde tillkom 1935 efheter blev förordningens begränsade möjlig- ter förslag av en särskild kommitté, 1933 års heter till handlingsfrihet besvärande, i syn- upphandlingssakkunniga. De viktigaste punknerhet som statsverkets inköp ökade starkt terna i förslaget berörde förhållandet mellan och därmed också antalet leverantörer. Där- svensk och utländsk vara samt frågan om till kom att statsverkets upphandlingar blev rörligt pris vid upphandling. alltmer komplicerade. Dessa förhållanden Beträffande företräde för svensk vara gjormedförde krav på motsvarande följsamhet Detta innebar
des ett tillägg i förordningen. hos upphandlingsbestämmelserna. Vissa änd- att myndigheterna vid anbudsprövningen ringar som gav större handlingsfrihet genom- skulle ta särskild hänsyn till om upphandfördes därför. var ”av beskaffenhet att kunna i
lingen
avsevärd mån medverka till uppehållande av Efter bemyndigande av Kungl Maj:t till-
svensk näring eller till förhindrande av ar- kallade chefen för sär-
finansdepartementet
betslöshet inom landet”. Vidare tillkom som skilda sakkunniga som fick i uppdrag att se
en ny regel att myndighet ägde att under- över förordningen (1946 års upphandlings-
ställa ärendet Kungl Majsts prövning om för sakkunniga). Målsättningen omarbettvekan uppstod huruvida svensk eller ut- såsom den kom till i de ningen, uttryck ländsk vara borde antas. Myndigheterna fick sakkunnigas tankegångar, kan sägas ha varit
sålunda ett betydande ansvar när det gällde att åstadkomma
upphandlingsbestämmelser
att bedöma de statliga upphandlingarnas be- som bättre än de då gällande och i lättill-
tydelse från sysselsättningsfrämjande syn- gänglig forrn var anpassade efter den utveck-
punkt. ling som skett inom affärslivet i om
fråga
I 1920 års före- avtalsslut m m. De sak-
upphandlingsförordning upphandlingsfonner,
skrevs direkt att anbud inte fick antas, om kunniga redovisade sitt uppdrag i betänkan-
det innefattade obestämt pris. olägenheter det och arbeten för statens
Upphandling
uppkom emellertid genom att ingen som behov m m (SOU 1951:18). Efter remissbe-
helst form av prisrörlighet var tillåten. Upp- handling av betänkandet utfärdade Kungl handlingssakkunniga föreslog därför att be- Maj :t kungörelsen 1952:496 om upphandling
stämmelserna skulle ändras på denna punkt, och arbeten för statens behov m m (1952 års
så att anbud skulle kunna antas om priset
upphandlingskungörelse).
satts i bestämt förhållande till inom handeln
regelbundet förekommande prisnotering på
godset eller däri ingående råmaterial. Be- 3.2 1952 a°rs
upphandlingskungärelse
stämmelser av denna innebörd utfärdades 3.2.1 Grundläggande och hand- 1935:565 principer genom kungörelsen om ändring i
lingsregler
vissa delar av 1920 års upphandlingförord-
ning. Denna första prisrörlighetsklausul gäller 1952 års upphandlingskungörelse bygger i fortfarande, stor även om vissa kompletteringar utsträckning på tidigare upphandlings-
sedermera tillkommit. bestämmelser. På vissa väsentliga punkter har Som framgår av det föregående framför- emellertid jämfört med 1920 års förorddes ganska snart krav på ändringar i 1920 års ning företagits ändringar och kompletteförordning. Det var här främst fråga om i större ringar som resulterat möjligheter för erinringar mot formerna för anbudsinfordmyndigheterna att uppträda affärsmässigt.
ran. De i förordningen fastställda När bestämmelserna reglerna utarbetades tog man härför hade successivt satts ur kraft för en för
ställning affärsmässigheten som ledande
stor del av statsverkets upphandling genom princip vid statlig upphandling. I konsekvens de dispenser som lämnats till bl a affärsver- härmed uteslöts de tidigare gällande bestäm-
ken att efter eget gottfinnande bestämma melserna om att svensk vara skulle ha före-
sättet för anbudsinfordran. En annan brist träde liksom också myndigheternas åliggande
hos förordningen var att rätt ursprungligen att vid prövning av anbud även beakta syssel-
inte förelåg för myndigheterna att sluta avtal Efter tillkomsten av de
sättningssynpunkter.
som möjliggjorde en anpassning till den nya bestämmelserna har myndigheterna så-
allmänna prisutvecklingen. En viss modifie- lunda haft att fritt möjlighet utnyttja såväl ring i detta avseende genomfördes dock inhemsk som utländsk konkurrens vid sin genom den nyss nämnda kungörelsen
upphandling.
1935:565. På grund av bl a dessa brister men Ett annat viktigt steg mot större affärsockså mot bakgrunden av förordningens mässighet var att myndigheterna lämnades
genomgående detaljrika och strängt restrik- 1 tiva utformning Kungörelsen är i nu gällande lydelse intagen i restes från flera myndigheter Bokföringsbestämmelser m m i statsförvaltningen krav på en allmän översyn av förordningen. (Allmänna Förlaget).
formerna desamma vid upphandling från ökad frihet att efter eget val avgöra formen för anbudsinfordran. var anbudsin- svenska och utländska företag. Tidigare fordran särskilda skrivelser eller un- Två myndigheter, nämligen Överstyrelsen genom för ekonomiskt försvar och AMS har fått der hand tillåten endast i särskilt angivna fall, generell dispens från kungörelsen (jfr kap såvida inte dispens lämnats. 1952 års avviker 11). Vidare har dispenser lämnats av Kungl
upphandlingskungörelse
att antal fall bl a i ärenden från 1920 års förordning även därigenom Maj :t i ett begränsat om förts sam- som gällt upphandling i sysselsättningsfrämbestämmelserna entreprenader
man i ett särskilt kapitel. Detta har haft till jande syfte.
följd att identiska bestämmelser i mycket
stor utsträckning återfinns i två skilda kapi- Sättet för
3.2.3 upphandling
tel. förutsätter att Sammanfattningsvis kan sägas att de Upphandlingskungörelsen alltid sker på grundval av inprinciperna vid utarbetandet upphandling
grundläggande
var att fordrade anbud. Anbud kan infordras genom
av 1952 års upphandlingskungörelse
särskilda skrivelser eller den grad av affärsmässighet som annonsering, genom tillgodose den tidens krav och att tillgo- under hand. svarade mot Anbudsinfordran genom annonsering andose kravet på konkurrens och objektivitet skulle vänds numera i begränsad omfattning och i vid statens upphandling. Därutöver huvudsak endast inom vissa varuområden, kungörelsen genom sina regler vara en vägi viss ut- exempelvis livsmedel, textilier och lädervaror för myndigheterna och
ledning
samt inom entreprenadområdet. Vid annonsträckning även för leverantörerna. skall annons alltid införas i Tidning sering för leveranser till staten och därutöver, om
3.2.2¶Tillämpningsområde
behov bedöms föreligga, i dags- och facktid-
Liksom ning. Anbudsinfordran genom annonsering
tidigare upphandlingsbestämmelser
kan alla myndigheter använda efter eget val. gäller kungörelsen endast statliga myndigheters Den som sker Anbud skall öppnas vid särskild förrättningi
upphandling. upphandling
av bolag omfattas sålunda närvaro av minst tre personer.
exempelvis statliga
Anbudsinfordran genom särskilda skrivelinte av bestämmelserna (jfr kap 2). Kungöav kapi- ser är det tillvägagångssätt som flertalet relsens tillämpningsområde framgår byggnads- och myndigheter mest anlitar. Begäran om anbud telindelningen (upphandling, ställs här till ett urval av leverantörer. Anbu-
anläggningsarbeten samt försäljning).
av den bestämmelse i den skall också i detta fall öppnas vid En strikt tolkning särskild förrättning. Denna selektiva metod
kungörelsen (1 §) vari tillämpningsområdet
inte för anbudsinfordran kan innebära risk för att bestäms ger vid handen att kungörelsen är direkt (transporter, konkurrensen inte blir tillräcklig. I kungöreltillämplig på tjänster och liknande). I många fall sen har därför som visst korrektiv intagits en konsultuppdrag analogt. särskild bestämmelse att även anbud som tillämpas dock kungörelsen Vissa bestämmelser är avsedda att vara inkommit från icke tillfrågad anbudsgivare
bindande även för leverantörerna. Detta gäl- skall tas upp till prövning. Denna bestämmel-
ler reglerna om kontroll och be- se saknar motsvarighet utomlands.
exempelvis
ställande av säkerhet, överlåtelse av Anbudsinfordran under hand är den form siktning, tillverkningskontrakt på annan leverantör, för infordrande av anbud som ger myndighe-
vite m m. terna den största handlingsfriheten. Anbuds-
Det bör särskilt framhållas att, imotsats infordran kan i detta fall ske formlöst, t o m
till vad tidigare gällt, inga särskilda bestäm- per telefon. I motsats till vad som gäller i
melser om från utlandet finns fråga om de två andra sätten för anbudsin-
upphandling
i kungörelsen. I princip är därför fordran kan enligt vad som framgår av förarintagna
betena anbud under till kungörelsen anbuden öppnas och hand. Den möjlighet att fritt
beredas allteftersom de inkommer utan särbegagna underhandsförfarandet som finns skild förrättning. Någon gemensam sista anför vissa större myndigheter vid upphandling
budsdag behöver inte heller anges i anbudsin- av varor (materiel) har sålunda ingen motsva-
fordran. Dock föreskrivs att vid upphandling righet när det gäller byggnads- och anläggöver vissa värdegränser särskild inköpsliggare ningsarbeten. Vissa tillåtna undantag finns
eller liknande skall föras. För myndigheterna dock, exempelvis då antagbart anbud inte i allmänhet när anbud kunnat gäller en beloppsgräns erhållas vid reguljärt anbudsförfaran-
får infordras under hand. Denna är 2 000 om
de, i fråga tilläggsbeställning, försöks-
kr per upphandling vid varuupphandling och verksamhet m m. En annan
betydelsefull
20 000 kr vid entreprenader. Därutöver får skillnad är att det beträffande byggnads- och myndigheter i allmänhet infordra anbud un- är tillåtet
anläggningsarbeten att träffa avtal
der hand om särskilt om utförande vissa i kungörelsen av arbete på räkning
löpande
närrmda omständigheter tex att föreligger, om synnerliga skäl föreligger. Med löpande
det skall vara om fråga tilläggsbeställning, räkning förstås att entreprenören får betalt
upphandling av specialapparatur m m. för
sina faktiska, bokförda kostnader med För ett begränsat antal myndigheter hari procentuella tillägg för administrationskostupphandlingskungörelsen (7 §) eller i särskilt nader och vinst. Bestämmelserna om besikt-
beslut av Kungl Majzt meddelats undantag ning är för byggnads- och
anläggningsarbeten
från nu nämnda regler om anbudsinfordran. mera utförligt utformade än motsvarande Detta gäller bl a affärsverken. Dessa myndig- bestämmelser (kontroll) för annan upphandheter får - av dock endast vid upphandling ling. Kraven på förberedande har åtgärder varor (materiel) - anlita det sätt för anbuds- vidare starkare understrukits. Ett annat krav
infordran som de med hänsyn till omständig- som är exklusivt för
entreprenadupphandling
heterna finner lämpligast. Detta har i prakti- är att säkerhet för arbetets är
fullgörande
ken medfört att underhandsförfarandet hos obligatorisk (minst 10 % av anbudssumman). dessa myndigheter kommit att dominera. Vidare är kravet på garanti under viss tid Undantaget har tillkommit för att tillgodose likaledes obligatoriskt minst två år från
kravet på affärsmässighet
hos dessa myndig- godkänd slutbesiktning om inte annat över-
heter. enskommits. En annan skillnad är att teck-
nande av brandförsäkring, gällande redan
3.2.4 under arbetets Byggnads- och anläggningsarbeten gång, kan påfordras om myn-
dighet så önskar. Såsom förut nämnts har de bestämmelser
som gäller för byggnads- och anläggningsar- 3.2.5 Försäljning av lös egendom beten införts i ett särskilt kapitel i upphand-
lingskungörelsen. Det bör dock framhållas Kungörelsens är innehålls-
försäljningskapitel
att bestämmelserna i kungörelsens inledande efter i stort sett samma mässigt uppbyggt
kapitel om sekretess, besvär mm liksom systematik som gäller i fråga om upphand-
bestämmelserna om jäv är gemensamma för ling och entreprenader.
upphandlings- och entreprenadkapitlen. Där- Huvudformerna vid
försäljning är utbju-
utöver har andra i stort sett lika bestämmel- dande genom särskilda annonsering, genom ser införts i de båda Detta skrivelser kapitlen. gäller eller genom offentlig auktion. Möj-
främst sådana bestämmelser som är av välighet finns även till utbjudande under hand.
sentlig betydelse för upphandlingsproceduren Denna sistnämnda får dock
försäljningsform
(infordrande och antagande av anbud) samt användas endast restriktivt. Den är exempel-
förskotts-, betalnings- och vitesbestämmelser. vis tillåten när av
försäljning på grund
Vissa skillnader förekommer emellertid. godsets beskaffenhet inte tål uppskov, när Som exempel kan nämnas rätten att infordra godsets värde beräknas till uppgå högst
l 000 kr eller när kostnaderna för godsets denna anledning har Kungl Majzt genom förvaring är höga i förhållande till det beslut den 28.6.1968 för försvarets del fastberäknade försäljningspriset. ställt riktlinjer för sk förhandlingsförfaran-
Försäljningsreglerna omfattar inte all för- de. säljning. I kungörelsen har sålunda gjorts Enligt de utfärdade riktlinjerna innebär undantag för sådan försäljning som sker i förhandlingsförfarandet att priset eller grunsamband med jord- och skogsbruk, träd- derna för prisberäkningen samt övriga villgårdsrörelse eller annan affärsverksamhet. kor, där så bedöms ekonomiskt motiverat, Några särskilda dispenser från försäljningsbe- kan fastställas efter förhandlingar med den stämmelserna har inte utfärdats av Kungl leverantör som bäst anses fylla uppställda Majzt utom i ett enda fall, nämligen för kvalifikationskrav. Förhandlingsförfarandet Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Denna skall enligt riktlinjerna tillämpas restriktivt. dispens ingår i den ovan nämnda generella De situationer som motiverar tillämpning av dispensen från hela förhandlingsförfarandet är då konkurrens av
upphandlingskungörel-
sen. olika skäl inte föreligger eller bedöms uppen-
Förfaringssättet vid försäljning är liksomi barligen vara otillräcklig, då utvecklings- och fråga om upphandling tämligen ingående reg- produktionsuppdrag måste läggas ut trots att lerat. Genomgående kan sägas att utform- betydande osäkerhet föreligger om kostnaningen av bestämmelserna i stort följer de derna eller då andra särskilda skäl föreligger, allmänna handlingsregler som gäller för upp- såsom serieproduktionens svårighetsgrad och handling. Särskilda regler finns dock fast- varaktighet. ställda för auktionsförfarande. Vidare har I riktlinjerna redovisas också olika typer föreskrivits att högsta pris alltid skall antas av kontrakt (bland annat sk incitamentssamt att godset inte får utlämnas förrän kontrakt). Genomgående för dessa konbetalning erlagts eller säkerhet ställts. traktskonstruktioner är att de skall ge incita-
ment till kostnadssänkande åtgärder hos le-
verantören, exempelvis genom att denne ef- 3.3 Särskilda föreskrifter om statlig upp- ter vissa överenskomna fär del
proportioner handling av uppkomna rationaliseringsvinster (s k rikt- 3.3.1 av försvarsmateriel pris- och maximipriskontrakt).
Upphandling
Förhandlingsförfarandet och tillämp- Enligt upphandlingskungörelsen (7 §) har ningen av incitamentskontrakt fordrar enligt vissa myndigheter med större och mera ett öppet samarbete mellan be-
riktlinjerna komplicerad upphandling, bl a försvarets ställare och leverantör. innebär
I praktiken centrala förvaltningsmyndigheter, beretts detta att man i kontrakten måste få in möjlighet att i den omfattning myndigheten villkor om möjlighet för beställaren att få själv bestämmer fordra in anbud under hand. insyn i bl a leverantörens räkenskaper. Det har i olika sammanhang diskuterats om Vidare innehåller riktlinjerna viss vägledoch i vilken omfattning anbud som in- ning
när det gäller att bedöma frågor som fordrats på detta mera formlösa sätt får bli sammanhänger med ägande- och nyttjandeföremål för förhandlingar. rätt till konstruktioner, uppfinningar och
De större beställningama inom försvaret patent samt med royalties. I riktlinjerna har successivt blivit mera komplicerade. redovisas också vägledning för analys och Många gånger kan det vara fråga om materiel beräkning av kostnader och vinst samt för som inte finns i marknaden och som därför revisionsförfarande. först måste utvecklas och konstrueras. I sådana fall har det inte varit möjligt att lämna anbud med en realistisk prisangivelse såsom
förutsätts i upphandlingskungörelsen. Av
Förbehåll om ändring av priset får dock 3.3.2 Upphandling till rörligt eller fast pris enligt cirkuläret göras för vissa särskilt nämn- Huvudregeln i nu gällande upphandlingskun- da kostnadsändringar av närmast force ma-
görelse är att fasta priser skall lämnas vid jeure-karaktär. Beslut om ändring av priset anbudsgivningen. Enligt kungörelsen får får ske först efter samråd med RRV. Om dock priset i förekommande fall sättas i synnerliga skäl föreligger får vidare myndigbestämt förhållande till inom handeln het efter regel- samråd med RRV träffa avtal om bundet förekommande prisnotering på god- rörligt pris enligt bestämmelserna i cirkuläret set eller däri ingående råmaterial. Vidare får 1958:360. I cirkuläret anges också att avtal priset göras rörligt i enlighet med bestämmel- om byggnads- och anläggningsarbete för staser som kan ha utfärdats av Kungl Majrt. tens behov bör slutas till fast pris utan Sådana bestämmelser har meddelats i cirku- indexklausul även då tiden från anbudsdag läret 1958:360 med föreskrifter om rörligt till avtalad dag för färdigställande överstiger pris vid vissa avtal om upphandling och två år. arbeten för statens behov. Enligt cirkuläret får myndigheterna - ut- 3.3.3 Andra upphandlingsföreskrifter över vad som föreskrivs i
upphandlingskungö-
relsen - om så befmns vara fördelaktigt för Enligt kungörelsen 1950:18 skall upphandstaten, acceptera också andra särskilt precise- ling av kontorsinventarier för statsverkets rade grunder för prisrörlighet, såsom offr- räkning rn m ske enligt anvisningar som utciellt index eller sådant särskilt index för färdas av försvarets materielverk. Med konspeciell verksamhet, som utarbetats av repre- torsinventarier förstås all lös i kungörelsen sentativ myndighet. Enligt cirkuläret har vi- utom sådan kontorsmate-
kontorsutrustning
dare de myndigheter som avses i 7§ första riel om vars upphandling är särskilt stadgat.
stycket upphandlingskungörelsen medgivits Anvisningar för tillämpningen av kungörelrätt att om särskilda skäl godta sen finns utfärdade i dåvarande arméinten-
föreligger
även andra konstruktioner för prisrörlighet cirkulär 1955 91.
denturförvaltningens
än de ovan nämnda, exempelvis branschin- Genom kungörelsen 1968:414 har Kungl dex eller liknande. Slutligen medger cirkulä- Majzt föreskrivit att av kontors-
upphandling
ret beträffande byggnads- och materiel för statsverkets anlägg- behov skall ske geningsarbeten att prishöjningar efter restriktiv Med kontorsmatenom postverkets försorg. bedömning kan få godtas vid vissa fall av riel förstås även kontorsmaskiner och andra force majeure (brist på arbetskraft och genom apparater hjälpmedel för kontorsarbete. myndighets beslut, viss materialbrist). Undantagna från skyldigheten att anlita Den rörliga prissättningen, grundad på in- är affärsverken. Det dock postverket åligger dexberäkningar, har av olika skäl fått en att inbördes postverket och övriga affärsverk väsentligt större användning inom entrepre- samarbeta för att nå mest
fördelaktiga in-
nadupphandlingen än vid annan upphandköpsvillkor. Som vägledning för myndigheling. terna tillhandahåller postverket sortirnents- Som resultat av särskild lista över den kontorsmateriel en utredning som inköps (”Fixt pris inom byggbranschen” In stencil genom verket. 1968:1) har Kungl Maj:t genom cirkuläret Enligt kungörelsen 1959:15 skall upp- 1971:754 om upphandling av statliga bygg- handling av tvätt- och rengöringsmedel samt nads- och anläggningsarbeten till fast pris städningsmateriel för statsverkets behov ske utan indexreglering föreskrivit, att avtal om centralt genom postverkets försorg. Undanbyggnads- och anläggningsarbete för statens tagna från skyldigheten att anlita postverket behov skall, om tiden från till anbudsdag är sådana myndigheter för vilka central uppavtalad dag för färdigställande inte överstiger handling av sådana är anordnad
varuslag
två år, slutas till fast pris utan indexreglering. genom egen huvudförvaltnings eller annan
myndighets försorg.
Enligt Kungl Maj :ts skrivelse till dåvarande fángvårdsstyrelsen den 28 maj 1926 (SFS 1926:200) angående fángvårdens persedeltillverkning för andra statsinstitutioners räkning föreligger viss företrädesrätt för kriminalvårdsstyrelsen vid leverans till statliga myndigheter av artiklar som tillverkas eller lämpligen kan tillverkas i fångvårdsanstalterna. I skrivelsen stadgas att myndighet vid behov av sådana artiklar skall fråga kriminalvårdsstyrelsen om styrelsen kan åtaga sig leveransen och, om svaret blir jakande, söka träffa uppgörelse under hand om leveransen.
Enligt kungörelsen 1951:453 skall statliga myndigheter anlita riksbanken, postgirorörelsen eller Sveriges Kreditbank vid transaktioner som påkallar förmedling av bankinrättning, om det kan ske utan väsentlig olägenhet.
Enligt kungörelsen 1969:142 skall statlig myndighet eller annat statligt organ utom statsdepartement och affärsverk anlita AB Allmänna Förlaget vid framställning och utgivning av tryckalster, om kostnaden beräknas överstiga 1000 kr. Vissa myndigheter inom utbildningsväsendet skall dock enligt Kungl Majrts beslut den 27.6.1969 i stället anlita Svenska Utbildningsförlaget Liber AB. Vid tryckning av betänkande, som avges av kommitté eller liknande, skall enligt kommittékungörelsen 1946:394 (ändrad 1969: 463) AB Allmänna Förlaget anlitas.
Enligt kungörelsen 1952:523 skall den som behöver anlita resebyrå i samband med statens ärenden hänvända sig till resebyrå som tillhör statens järnvägar, om detta kan ske utan särskild olägenhet.
4¶Internationellt samarbete avseende
offentlig
upphandling
4.1 Itzlednizzg ner utanför begreppet. Vid sidan av artikelns Frågan om samordning av reglerna för den bestämmelser har EFTA:s ministerråd 1966 offentliga upphandlingen i olika stater och gjort en tolkning av artikeln för den forttillämpningen av gemensamma principer för satta tillämpningen. Bestämmelserna avser denna har under senare år behandlats i flera upphandling av varor som är underkastainternationella organisationer. Ämnet har de sk För EFTA-samar-
EFTA-behandling.
tillmätts betet lämnas närökad betydelse bl a på grund av den på upphandlingsområdet expansion som den offentliga sektorn under- mare redogörelse i avsnitt 4.2. går i många länder. Arbetet på att skapa Den offentliga
upphandlingen ingick vida-
ökad frihet för den internationella handeln re som del av den nordiska ämbetsmannahar på senare år alltmer inriktats på att av- kommitténs i juli 1969 framlagda förslag till skaffa diskriminerande icke-tariffära handels- ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete hinder (dvs andra handelshinder (Nordek) (Udvidet nordisk ökonomisk saän tullar). Som ett av dessa brukar den offentliga upp- marbejde, Nordisk utredningsserie 1969:11, handlingen räknas, eftersom de upphandlan- ”Nordek-rapporten”). Även om Nordek-förde myndigheterna i många länder haft en slaget fn inte är aktuellt, kan det finnas antendens att föredra inhemska varor och i visledning att något redogöra för hur uppläggsa fall även varit skyldiga att ge företräde för ningen av ett nordiskt samarbete på uppsådana. Vidare har offentlig upphandling dis- handlingsområdet var tänkt. Enligt kapitel kuterats inom ramen för internationellt in- 11 i förslaget skulle en likaställningsprincip dustripolitiskt samarbete. tillämpas som innebar i att diskriminering De enda förpliktelser till av internaföljd den offentliga upphandlingen och i fråga om tionellt samarbete arbeten inte skulle som svenska upphandlan- offentliga vara tillåten de myndigheter underkastats är åtagandena i efter en viss tidpunkt. Frågan om när avsteg Europeiska frihandelssammanslutningen från denna princip skulle kunna göras t ex av (EFTA). I EFTA-konventionens artikel 14 hänsyn till regional- eller sysselsättningspolianges att de offentliga företagen och myn- tiken eller till den ekonomiska i politiken digheterna skall avveckla eventuella bestäm- redoövrigt skulle senare klargöras. Förslaget melser visas närmare i avsnitt 4.3. som ger den inhemska produktionen skydd eller diskriminerar med hänsyn till na- Inom den Europeiska ekonomiska gementionalitet gentemot företag i andra medlems- om harskapen (EEC) pågår överläggningar länder. Med ”offentliga företag” av de nationella bestämmelserna. avses organ monisering som staten har befogenhet att kontrollera. -- Rom-fördraget reglerar i motsats till Således ligger landsting och primärkommu- EFTA-konventionen « inte särskilt den of-
fentliga upphandlingen. EEC-institutionerna under 1972. har på detta område agerat med utgångs- En viktig fråga i detta sammanhang är de punkt i två fördragsbestämmelser (förutom nämnda direktivens räckvidd, dvs vilka uppett allmänt diskrimineringsförbud i fördra- handlingsorgan som omfattas av direktiven. gets artikel 7), nämligen artikel 30 om av- Det är sålunda inte helt klarlagt om ett skaffande av åtgärder med motsvarande ver- medlemslands lokala och regionala
samtliga kan som kvantitativa restriktioner och arti- kommuner, skall anses omfattas.
organ, tex kel 100 om harmonisering av lagstiftning. Det synes dock som om den kommunala
Överläggningarna har pågått sedan förra upphandlingen skulle underkastas direktihälften av 1960-talet. svårigheterna att upp- vens bestämmelser. nå enighet sammanhänger med att väsentliga Den svenska regeringen har i memoranekonomiska intressen berörs. En mycket stor dum den 6.9.1971 redovisat sin syn på hur andel av de offentliga upphandlingarna har ett samarbete mellan Sverige och EEC kan hittills tillfallit medborgare och företag i utformas på olika områden. I ett eventuellt respektive medlemsstat. Detta förhållande avtal kan den offentliga upphandlingen komhar motiverats på skilda sätt. Eftersom upp- ma att beröras. Kommittén har därför funnit handlingen finansieras av offentliga medel anledning att närmare redovisa samarbetet har skäl ansetts föreligga att ge företräde åt hittills avseende offentlig upphandling inom inhemska anbud. Ibland har även betalnings- EEC (avsnitt 4.4). balanssvårigheter åberopats. Relativt ofta har Sedan flera är pågår inom Organisationen även rena inrikespolitiska överväganden lett för ekonomiskt samarbete och utveckling till favorisering av inhemska anbud. (OECD) ett omfattande utredningsarbete för
En sådan diskriminering är oförenlig med i med-
att kartlägga gällande bestämmelser Romfördragets grundtanke som bygger på lemsländerna och för att uppnå gemensamprincipen om fri konkurrens och fri cirkula- avse-
ma regler eller gemensamma principer tion av varor och tjänster mellan de stater ende av varor.
statlig upphandling Någon som bildar den gemensamma marknaden. bindande överenskommelse har dock inte EEC-kommissionen påbörjade därför på ett träffats och synes inte heller vara omedelbart tidigt stadium arbetet på en lösning av frå- förestående. gan. I Allmänna tull- och handelsavtalet
I juli 1971 antog EEC:s ministerråd tvâ (GATT) finns f n inte några bestämmelser direktiv rörande dels avskaffande av diskri- som förhindrar medlemsstaterna
att ge inminerande regler som inskränker möjlighe- hemska varor Efter den
förmånsbehandling. terna att delta i anbudsförfaranden avseende sk beslöts
Kennedyronden att ge industrioffentliga arbeten, dels samordning av regler- varukommittén inom organisationen i uppna för infordrande av anbud på offentliga att undersöka för en
drag möjligheterna arbeten. av handeln. Man har
ytterligare liberalisering
När det gäller offentlig upphandling av va- inlett av medlemsländernas
en granskning ror utfärdade kommissionen i december 1969 bestämmelser avseende icke-tariffära hanett direktiv i vilket närmare preciserades vil- Arbe-
delshinder, bl a offentlig upphandling. ka nationella diskriminerande inskränkningar tet beträffande har dock inte
upphandling som inte är tillåtna. Som komplettering här- förts vidare utan man har valt att avvakta till framlade kommissionen för rådet i mars
OECD-överläggningarna. 1971 ett direktivförslag om harmonisering av förfarandet vid offentlig upphandling av varor (enhetligt publiceringsförfarande, förbud mot diskriminerande tekniska specifikationer, uppställande av objektiva urvalskriterier m m). Rådet väntas ta ställning till förslaget
33 3
4.2 EFTA tementschefen (s 51-52) beträffande artik-
larna 12 och 18: 4.2.1 Förpliktelser enligt konventionen
Reglerna torde icke här kräva närmare Som tidigare nämnts regleras de offentliga
kommentarer. Jag vill emellertid fästa uppföretagens och myndigheternas upphandling märksamheten vid en bestämmelse som för av varor dels i artikel 14 i EFTA-konventio- Sveriges vidkommande kan ha särskild betynen dels av ett särskilt delse med hänsyn bl a till den ekonomiska
(SFS 19601198),
försvarsberedskapen. En medlemsstat har beslut av ministerrådet i ämnet år 1966 (det
sålunda enligt artikel 18 rätt att vidta de åts k Lissabonbeslutet). Härvid bör erinras om
gärder den för att skydda sina väsentliga säatt bestämmelserna endast äger tillämpning kerhetsintressen anser nödvändiga med avseför sådana varor som åtnjuter rätt till EFTA- ende på forskning, utveckling eller tillverk-
ning som är oundgänglig för försvarsändabehandling. Detta betyder att upphandling
mål. Undantaget gäller icke enbart militära av t extlertalet jordbruksvaror inte är under-
ändamål utan även andra som oundgängliga kastade nämnda bestämmelser liksom inte får
bedömda försvarsändamål. Åtgärderna heller byggnads- och anläggningsarbeten och emellertid icke avse tillämpning av importtjänster. tullar och icke heller, utan särskilt bemyndi-
artikel 14 skall medlemsländerna gande, importrestriktioner. I den mån
Enligt
skyddsåtgärder för här avsedda ändamål visar senast vid utgången av år 1966 avseende de
sig nödvändiga torde därför främst statliga offentliga företagens verksamhet ha avveck-
subventioner komma ifråga. lat dels sådana åtgärder som bereder den inhemska Detta uttalande lämnades utan erinran av
produktionen ett skydd som skulle motsvara de i konventionen förbjudna tullar- riksdagen (UU 2; rskr 140). na o d, dels diskriminering av handeln med hänsyn till nationalitet i den mån diskrimine-
4.2.2 Ministerrådets beslut 1966 ringen motverkar de fördelar som förväntas av tull- och kvotavveckling. Med offentliga År 1964 uppdrog EFTAs råd åt den inom företag förstås ”centrala, regionala eller loka- organisationen arbetande handelsexpertkomla myndigheter, statliga eller kommunala mittén att studera de offentliga företagens företag och affärsdrivande verk samt andra verksamhet i den del denna regleras iartikel organ genom vilka en medlemsstat kontrolle- 14. Kommittén skulle vidare rapportera om rar eller i väsentlig grad påverkar importen vidtagna eller planerade åtgärder i anledning från eller exporten till en medlemsstats om- av bestämmelserna i artikeln. Vidare skulle råde”. Beträffande lokala och regionala or- kommittén kunna avge rekommendationer gan som inte är underkastade statlig kon- avseende ytterligare åtgärder som bedömdes trollmakt - i Sverige landsting och primär- lämpliga. Kommittén delegerade uppdraget kommuner - skall medlemsstaterna ”verka till en särskild arbetsgrupp bestående av ex-
för” att också dessa respekterar innehållet i perter på offentlig upphandling. Arbetsgrupartikel 14.
Det kan i sammanhanget framhållas att ar-
1 l artikel 18 stadgas bl a följande: tiklarna 12 och 18 i vissa fall kan inskränka Ingen bestämmelse idenna konvention skall hindräckvidden av artikel 14. Detta är framförallt ra en medlemsstat att vidtaga åtgärder, vilka den
anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga fallet med artikel 18 (undantag i säkerhets-
skyddsintressen, där sådana åtgärder
syfte)1. q-----
Artikel b) avse handel med vapen, ammunition eller krigs-
12 avser undantag som anses nöd-
materiel eller avse sådan forskning, utveckling eller vändiga för att skydda allmän moral och ord- tillverkning som är oundgänglig för försvarsändaning, förhindra brott etc och torde vara utan mål, under förutsättning att åtgärderna icke :nbe-
gripa tillämpning av importtullar eller kvantztativ betydelse från upphandlingssynpunkt.
begränsning av importen, utom då sådan begräns-
l prop 1960:25 rörande Sveriges anslut-
ning är tillåten enligt artikel 12 eller medgives ning till EFTA-konventionen uttalade depar- genom beslut av rådet, - - -”
pen framlade i juli 1966 sin rapport (EFTA/ tiska eller oskäliga. CTE 8/66) för rådet. Rapporten innehöll en Någon förpliktelse att redovisa inkomna för EFTA-ländernas upphand- anbud föreligger inte. Även om tillkännagiredogörelse lingsbestämmelser och en tolkning av för- vande av inkomna och antagna anbud kan 14. En rad rekom- vara en effektiv garanti för att säkerställa pliktelserna enligt artikel mendationer bedömning, anses det dock kunna i specifika frågor avsåg vissa opartisk förhållanden i olika medlemsländer som ex- minska snarare än öka konkurrensen. Förfaäven randet anges kunna vara vilseledande och i pertgruppen påtalade. Där analyserades hur konventionens bestämmelser själva verket motverka anbudsgivarnas intresom uppför offentliga ändamål bör tilläm- sen. Andra åtgärder för att garantera oparhandling slutsatser och re- tiskhet föreslås utredas sedan man vunnit ytpas i praktiken. Rapportens kommendationer erfarenhet av samarbetet mellan godkändes av ministerrådet terligare vid ett sammanträde i Lissabon i oktober medlemsstaterna på detta område. 1966. Ministerrådsbeslutet Anbuden prövas isamtliga medlemsländer kan sägas utgöra tillämpningsbestämmelser till artikel 14 i vanligen på affärsmässiga grunder. I vissa fall konventionen. bedöms dock offerterna efter icke-kommer- Enligt ministerrådets beslut skall de of- siella kriterier. Tillämpningen av sådana krifentliga företagen - definierade enligt ovan terier kommer endast att vara förenlig med « och annan kommersiell artikel leder till vid upphandling 14 om den inte i praktiken verksamhet ge lika behandling för inhemska eller diskriminering. Följande komskydd varor och andra varor av EFTA-ursprung. De mentarer fogades till beslutet. är vidare skyldiga att utlägga beställningar på 1. Offentliga företag skall, vid jämförelse grundval av affärsmässiga överväganden. Som mellan inhemskt och utländskt anbud, inkluförut äger bestämmelserna endast dera tullar o d i det utländska framhållits priset. Vidare av varor som inte subtraheras från det tillämpning på upphandling får skatteintäkter åtnjuter EFTA-behandling. Övrig upphand- inhemska offererade priset. Statliga bidrag ling, tex av tjänster samt byggnads- och till regionala eller kommunala myndigheter anläggningsarbeten ligger vid sidan av be- med villkor om uppfår aldrig förknippas stämmelserna. Dock bör framhållas att of- av inhemsk för dessa mehandling produkt fentligt företag inte i samband med byggnads- del. eller av 2. Kontroll på förhand av inköp får endast och anläggningsarbeten upphandling får införa villkor för entreprenör om avse vanlig budget- eller revisionskontroll tjänster inköp av vissa varor i samband med dessa och inte lägga särskild börda på inköp från uppdrag, som strider mot principerna i arti- utlandet. kel 14 eller mot slutsatserna och rekommen- 3. Långsiktiga köpeavtal skall inte träffas dationerna i arbetsgruppens rapport. så att företag från andra EFTA-länder förmedlemsland får själv bestämma si- hindras konkurrera. Varje under förutsättning 4. Nationell säkerhet och allmänt hälsona upphandlingsregler att de inte är diskriminerande eller innehåller skydd kan endast åberopas om detta har ett skydd för inhemska produkter. Eventu- stöd av artiklarna 12 och 18 i konventionen. ella föreskrifter som innehåller företräde för 5, Medlemsländerna skall inte förbise möjinhemsk leverantör skall ändras i de fall där ligheterna att inbjuda leverantörer från andra konkurrerar. Valet av upp- EFTA-länder att konkurrera om utvecklings- EFTA-företag skall göras så att leverantörer kontrakt eller däri ingående produktionshandlingsform i andra EFTA-länder ges erforderlig tid och delar, åtminstone efter en skälig tidsperiod. likartade möjligheter att konkurrera med in- 6. Artikel 14 innehåller inga bestämmelser hemska leverantörer. Inhämtande av anbud som ger stöd för diskriminatorisk eller skydfrån endast en producent bör användas en- dande användning av upphandling som ett dast om andra anbudsformer visar sig oprak- led i regionalpolitiken eller i den ekonomiska
politiken (t ex för att motverka en ogynn- fentliga upphandlingens område. För att sä-
sam utveckling i eller vid kerställa att intresserade leverantörer i andra
sysselsättningen)
betalningsbalanssvårigheter. Dessa frågor EFTA-länder får möjlighet att delta i an-
skall senare ägnas förnyat studium, varvid budstävlan, inte minst när anbudsinbjudan
man skall beakta riktas föreslås arbetsgruppens synpunkter. till en begränsad krets företag,
Direktiv som lämnas av medlemsstat i omedelbara av medlemsstaterna åtgärder på
egenskap av aktieägare, genom ledamotskap i följande punkter:
styrelse eller på varje annat sätt i fråga om w utbyte genom EFTA-sekretariatet av förstatsägda eller statskontrollerade företags teckningar över offentliga myndigheter upphandlingsverksamhet skall vara underkasoch företag som svarar för den största tat bestämmelserna i artikel 14 och arbetsupphandlingen, gruppens förslag till tillämpningsbestämmel- förteckningarna skall, utöver myndigheterser. Här avses företag som är underkastade nas namn, bl a uppta beskrivningar av vastatens kontrollmakt eller
företag genom
ruslag, årligt värde av samtliga inköp och vilka staten i väsentlig grad påverkar imporuppgifter om i vilken eller vilka publikaten från andra medlemsstater. tioner infordran av anbud utannonseras Det åligger medlemsstaterna att använda när denna anbudsform väljs, alla tillgängliga lagliga medel för att kontrol- upplysningar om större förändringar av lera eller påverka de regionala eller kommuförteckningama, nala myndigheternas upphandling så att be- upphandlande myndigheter och företag stämmelserna i artikel 14 följs. Artikel 14 skall ges sådana anvisningar som bedöms skall sålunda i princip utsträcka sin tillämpnödvändiga för att möjliggöra att andra ning till praktiskt taget varje tänkbar kom- EFTA-länders leverantörer kan delta med mersiell verksamhet inom den offentliga sektorn. Emellertid anbud och att dessa anbud bedöms objekvarierar de centrala och lotivt. kala myndigheternas inbördes ställning från
ett land till ett annat och det finns offentliga För att underlätta affärskontakter mellan
företag, som de centrala inte och intresserade myndigheterna upphandlande myndigheter har kontroll leverantörer från EFTA-länder över. Ett exempel härpå är de skall regering-
schweiziska kantonernas En att i en eller upphandling. arna dels överväga möjligheterna
särskild paragraf har därför fogats till minis- ett fåtal publikationer tillkännage samtliga terrådets beslut med innebörd att i de fall, fall där anbud infordras genom annonsering, då medlemsstaterna saknar dels utreda erforderliga lagli- möjligheten att i samma publika-
ga möjligheter att kontrollera regionala eller ti0n(er) även publicera kortfattade notiser
kommunala myndigheters verksamhet, skall om anbudsinfordran med särskilda skrivelser
de ver/ca för att dessa myndigheter iakttar från ett begränsat antal företag. Vid svårig-
bestämmelserna. Därvid skall medlemsstater- heter i enskilda fall i samband med att
nas regeringar sprida kunskap om förpliktel- EFTA-leverantörer deltar i anbudsgivning
serna enligt artikel 14 och om arbetsgrup- skall regeringarna skyndsamt ställa sig till
pens rapport samt rekommendera kommu- förfogande för diskussioner på bilateral ba-
nerna och de regionala organen att efterleva sis.
dessa förpliktelser. Medlemsländernas regeringar skall ge en
Bortsett från upphävande av föreskrifter åt slutsatserna vid spridning i arbetsgruppens
och praxis som strider mot artikel 14 förelig- rapport. Förändringar av föreskrifter för el-
ger enligt ministerrådet behov av att vidta skall anler praxis av offentlig upphandling
vissa särskilda praktiska mälas till EFTA. åtgärder i syfte att
underlätta en ökning av EFTA-handeln inom Publicerad 1968, ”Public Procurement in den offentliga sektorn närmare sagenom EFTA”, EFTA Geneva. Reviderad upplaga utkom marbete mellan medlemsstaterna 1971. på den of-
EFTA:s handelsexpertkommitte skall en-
4.2.4 Tillämpningen av artikel 14 ligt beslutet fortlöpande följa utvecklingen på detta område. Kommittén kan när så be- Som ovan framhållits åligger det EFTA:s döms lämpligt rekommendera ytterligare åt- att fortlöpande följa
handelsexpertkommitté gärder för att säkerställa att syftet i artikel tillämpningen av artikel 14. Samarbetet på 14 fullständigt genomförs. Den första under- detta område har hittills främst avsett en rad sökningen av artikelns verkningar i praktiken tekniska frågor. Även vissa principfrågor har skulle påbörjas under första halvåret 1968. dock varit föremål för överväganden. Bla
Genom beslut den 1.6.1967 godkände gjordes erinringar mot Sverige över utlägg- Kungl Maj :t förslaget till riktlinjer som ningen av industribeställningar vintern EFTA:s ministerråd godkänt i Lissabon 1967-68 i sysselsättningsfrämjande syfte. 1966. Utdrag ur ministerrådets protokoll fo- Kommunerna beviljades härvid ett statsbigades till expeditionen i ärendet som ställdes drag på högst 20% av inköpssumman vid till RRV med uppdrag för verket att på sådana beställningar hos verkstadsindustrin lämpligt sätt och i tillämpliga delar för som planerats utläggas efter den 1.7.1968 kännedom och efterrättelse meddela innehål- men som tidigarelades. I det svenska svaret let av Lissabonbeslutet för de upphandlande framhölls att bestämmelsen i artikel 14 myndigheterna. Avskrifter av skrivelsen till- måste ses i samband med innehållet i artikel ställdes kommunförbunden. 30 enligt vilken medlemsländerna avser att
föra en ekonomisk politik som främjar sam-
manslutningens syften, bl a den fulla syssel- 4.2.3 Översyn av EFTA:s konkurrensregler
sättningen. Handelsexpertkommittén fram- Ministerrådet fattade i maj 1968 beslut om höll att artikel 14 i sig inte kan anses att en ny översyn skulle göras av EFTA:s sanktionera åtgärder av detta slag men att samtliga konkurrensregler. l sammanhanget frågan om undantag i vissa fall från bla skulle även behandlas de frågor där enighet artikel 14 var under förnyat övervägande (jfr inte uppnåtts i tidigare utredningar. Sålunda avsnitt 4.2.3). Kommittén ansåg därför att skulle bl a förhållandet mellan konkurrens- den under dessa omständigheter inte kunde reglerna och åtgärder som ett led i regional- komma till något slutligt avgörande. politiken eller den ekonomiska politiken el- I juni 1971 diskuterade handelsexpertler vid betalningsbalanssvårigheter ses över. I kommittén det svenska beslutet av den nära anslutning till detta arbete skulle man 16.4.1971 att på nytt lämna statsbidrag på också överväga frågan om behovet av en högst 20% till kommunerna i vissa fall vid eventuell allmän undantagsklausul efter över- tidigareläggning av industribeställningar. Ungångstidens slut. översynen skulle utföras der hösten 1971 har handelsexpertkommitav ställföreträdarna för de permanenta repre- tén på nytt tagit upp frågan i anledning av sentanterna i Geneve med biträde av utsänd Kungl Majzts beslut den 8.7.1971 att vidga expertis. beställningsramen för de kommunala beställ-
En första rapport lades fram i maj 1970. ningarna. Från dansk sida ansågs åtgärderna Något nytt i upphandlingsfrågan hade man strida mot EFTA-reglerna. Man ansåg att därvid inte enat sig om. Rådet beslöt att inte övriga kommittéledamöter borde uttrycka för tillfället fortsätta utredningsarbetet men sitt beklagande och anhålla om att Sverige framhöll skulle binda sig för att inte vidta liknande
att länder med särskilda problem på
kunde Det kan åtgärder igen. Den svenske representanten nytt ta upp frågan i EFTA. nämnas att man från svensk sida sökte nå framhöll att arrangemanget i praktiken inte fram till en helhetssyn kunde ställa till besvär för andra EFTA-leve-
på upphandlingsproblematiken och dess roll som ett medel i den rantörer. De övriga medlemmarna av komekonomiska politiken. mittén påpekade att gällande EFTA-regler
inte hade ändrats till följd av översynen av
organisationens konkurrensregler (jfr avsnitt att inbjuda kompetenta företag i andra med- 4.2.3) och uttryckte den meningen att de lemsländer att konkurrera om utvecklingssvenska åtgärderna inte stod i överensstäm- beställningar eller att dela upp de två elemelse med bestämmelserna om offentlig menten i dessa, åtminstone efter en skälig upphandling så som de tolkats i Lissabon. tidsperiod. Parallellt med överläggningarna i handels- Bestämmelsen kan enligt kommittén inte expertkommittén har även EFTA:s beslu- anses utgöra en förpliktelse för upphandlantande organ - rådet - inlett överläggningari de myndigheter att alltid infordra anbud frågan. Dessa beräknas fortsättas under från kompetenta företag i andra medlemslän- 1972. der eller att uppdela utvecklingsbeställningen
i två delar, nämligen forskning och produk-
tion. Å andra sidan kan dock bestämmelsen 4.2.5 Tidigare behandling i EFTA av utveck-
inte tolkas som ett medgivande att genomgålings- och sysselsättningsbeställningar
ende avstå från att inhämta anbud från kom- Upphandlingskommittén skall som tidigare
petenta företag i andra medlemsländer. nämnts enligt sina direktiv pröva formerna Beträffande frågan om att använda den offör en modifiering under vissa omständighe- fentliga upphandlingen som ett medel i reter av den grundläggande affärsmässighets- gionalpolitiken framhöll arbetsgruppen att principen i den svenska upphandlingskungö- de medlemsländer (Schweiz och Storbritanrelsen. Här åsyftas två fall, nämligen dels när nien) som använder sig av detta redskap inte statliga beställningar läggs ut i sysselsätt- anser att det strider mot artikel l4. Som skäl ningsfrämjande syfte, dels när beställning- härför brukar anges att ett speciellt skydd arna sker som ett led i strävandena att främja diskriminerar såväl mot konkurrerande föreden inhemska industrins utveckling på tek- tag i andra områden av det egna landet som niskt avancerade områden med höga utveck- mot utländska företag. lingskostnader. Mot denna bakgrund kan det Hänvisning gjordes enligt rapporten till de vara av intresse att närmare i dessa avseenden norska och brittiska delegaternas anföranden studera förarbetena till det i avsnitt 4.2.2 i mötesprotokollen från ministerrådsmötet i nämnda ministerrådsbeslutet 1966, vilka Stockholm i november 1959 angående rätframlagts av den tidigare nämnda särskilt ten att insätta stödâtgärder avsedda att främtillkallade arbetsgruppen. ja den ekonomiska utvecklingen i kommuner
Enligt arbetsgruppen förekommer det i där högre grad av arbetslöshet eller en betyflera länder att utvecklingsbeställningar (ut- dande lägre levnadsstandard föreligger. Visveckling och produktion av ny utrustning sa delegater ansåg att det nämnda avsnitteti som erfordrar ett betydande forskningsar- Stockholmsprotokollet kunde åberopas och bete) läggs ut till inhemska företag av säker- att förmånsbehandling till företag i sådana hetsskäl eller i syfte att främja den tekniska områden kan ges på dessa grunder. Emellerutvecklingen vid inhemska industrier. Ar- tid kom arbetsgruppen i sina överläggningar betsgruppen framhöll att utvecklingsbeställ- fram till att artikel 14 i sig inte medger något ningar vanligen består av två element nämli- sådant undantag för förmânligare behandling gen dels forskning eller teknisk utveckling åt vissa företag i sådana fall. Gruppen ansåg som behövs för att tillhandahålla ny utrust- dock att det allmänna problemet med regioning, dels en därefter följande produktion. nalpolitik inom ramen för konventionen Arbetsgruppen ansåg att produktionsdelen i borde utredas särskilt. princip faller under artikel 14 i konventio- Från svenskt och finskt häll framhölls i nen men att det i många fall skulle vara svårt arbetsgruppen att undantag från principen eller omöjligt att skilja mellan de båda delar- om affärsmässighet vid den statliga upphandna. Upphandlande myndigheter borde emel- lingen borde kunna i vissa fall. I
göras lertid inte förbise de möjligheter som finns Sverige kunde avsteg från de generella regler-
ling av tjänster ingå. De nordiska länderna na göras genom särskilt beslut av regeringen myndighe- skulle därför avstå från alla sådana statliga (men inte av den upphandlande ekonomiska stödåtgärder som snedvrider eller hotar att ten) som ett led i den allmänna tex för att snedvrida konkurrensvillkoren för företagen politiken, påverka sysselsätti de olika nordiska länderna. Vidare skulle ningsläget. Finlands och Sveriges represenförordade att denna länderna i fråga om offentlig upphandling tanter i arbetsgruppen för och offentliga arbeten tillämpa en likaställmöjlighet borde medges inom ramen ningsprincip, som innebar att diskriminering EFTA-reglerna. Arbetsgruppen övervägde i vissa mellan varor från de nordiska länderna eller frågan. Man ansåg att regeringarna intresse av mellan dess medborgare eller juridiska persolägen skulle kunna ha ett legitimt ner skulle undvikas på dessa områden. Avsikatt stimulera ekonomin genom att vidta ten var att det föreslagna nordiska ministeråtgärder för att komma till rätta med deflarådet före den 1.1.1972 skulle fastställa tionstendenser och arbetslöshet av allmän
Arbets- tidpunkten för likaställningsprincipens natur eller hörande till viss sektor. ikraftträdande beträffande offentliga arbeten enades emellertid om att artikel 14 i gruppen samt de åtgärder som de nordiska länderna sig inte innehåller några undantag som tillåborde vidta i detta sammanhang. Ministerråter att speciella åtgärder, stridande mot det skulle även före samma dag fastställa artikelns huvudprincip, kan vidtas för dessa allmänna riktlinjer för beviljandet av statssyften. Man pekade dock på att medlemssta- 30 i konventionen skall stöd till näringslivet liksom för offentlig uppterna enligt artikel och finans- handling och offentliga arbeten. Dessa riktföra en sådan ekonomisk politik att sammanslutningens syften främ- linjer borde bl a ange vilka former av statliga politik av dessa är enligt artikel 2 att främja stödåtgärder som kunde användas och på vil-
jas. (Ett
kunde ka områden stödåtgärderna helt eller delvis en full sysselsättning.) Arbetsgruppen om sambandet skulle göras enhetliga. l riktlinjerna borde inte dra några slutsatser
mellan artiklarna 14 och 30, eftersom dessa enligt rapporten vidare klargöras under vilka
arbetsgruppens omständigheter undantag från likaställningsfrågeställningar låg utanför till att en allmän principen skulle få göras tex av hänsyn till mandat. Med hänvisning i och och utredning om undantagsregler övervägdes regional- sysselsättningspolitiken
att frågan om den ekonomiska politiken i övrigt. Intill dess EFTA, föreslog arbetsgruppen den ministerrrâdets beslut hade genomförts skulatt i vissa lägen utnyttja offentliga som ett led i den ekonomiska le de nordiska länderna få göra sådana un-
upphandlingen
dantag från målsättningen, som var motiverapolitiken skulle tas upp i detta sammanhang. de av hänsyn till lokaliserings- och sysselsätt-
samt ekonomisk politik i öv-
ningspolitiken
4.3 Nordiskt samarbete Ministerrådet skulle även kunna fatta rigt. av det internationella samar- beslut om harmonisering av de nordiska län- I en redovisning
betet avseende upphandling har dernas lagstiftning och administrativa praxis. offentlig ansett det finnas att Den föreslagna nordiska samarbetskomkommittén anledning
de förslag i frågan som lades mitten för näringsrätt och konkurrensregler något granska fram i 11 i skulle enligt förslaget fortlöpande företa un- Nordekrapporten. l kapitel
till ett nordiskt ekono- dersökningar om de bestämmelser och den förslaget utvidgat miskt samarbete skulle de fördrags- praxis som de nordiska länderna tillämpade (Nordek) slutande staterna, på ifrågavarande områden samt på grund häri syfte att uppnå enhetliga
konkurrensförhållanden och ett rationellt ut- av avge rapporter och förslag till minister-
nyttjande av produktionsresurserna, skapa rådet.
I den mån de statliga myndigheterna inte gemensamma regler i fråga om statliga stödupphandling och of- har befogenhet att bestämma över kommuåtgärder samt offentlig fentliga arbeten. Häri torde även upphand- nala eller andra icke statliga myndigheters
handläggning av frågor om offentlig upp- rier vid val av entreprenör handling och offentliga arbeten samt kom- d. övervakning av av bestäm-
tillämpningen
munala stödåtgärder skulle landet verka för melserna genom en särskild rådgivande komatt bestämmelserna tillämpas även av dessa mitté för upphandling av offentliga arbeten. (detta motsvarar EFTA-bestämmelserna). Det föreskrivna anbudsförfarandet gäller för entreprenader som överstiger ett värde av 1 milj dollar (ca 5 milj kr). Direktivet skall 4.4 EEC börja tillämpas inom ett år efter kungöran- 4.4.1 det, således omkring mitten av 1972. Det Upphandling av offentliga arbeten innehåller ingen indikation om reglernas Som nämnts i inledningen till detta kapitel eventuella tillämpning vad gäller anbud från godkände EEC-rådet den 26.7.1971 två diföretag i icke-medlemsländer. rektiv avseende upphandling av offentliga Undantagna från tillämpningen av de arbeten. Det ena direktivet syftar till undan- nämnda reglerna är emellertid följande typer röjande av diskriminerande bestämmelser av arbeten: mot utländska företag och grundar sig på Anläggningar inom transport, vatten- och Romfördragets regler om etableringsfrihet energiområdet. och fritt utövande av tjänster. Enligt direkti- Tekniska eller konstnärliga arbeten som vet åläggs medlemsländerna att undanröja endast kan utföras av visst
företag.
sådana diskriminerande regler som beskär Arbeten som av säkerhetsskäl inte kan möjligheterna för entreprenörer från andra offentliggöras. medlemsländer att delta i offentliga entre- Tilläggsarbeten såvida dessa inte överstiprenader. Särskilt understryks vikten av att ger 50 % av kostnaden av det ursprungliga man avvecklar sådana bestämmelser som uppdraget. möjliggör diskriminering genom tekniska Upprepning av likartade arbeten. specifikationer och genom förmånliga kredi- l Frankrike och Italien tillämpas ett system ter. med att vissa offentliga arbeten, som Från tillämpning av direktivet undantas tex anläggning av motorvägar, utförs via vissa typer av industriella anläggningar koncessioner till privata konsortier, vilket i (elektricitets-, energi-, kärnforsknings- och praktiken inneburit att utländska konkurrengruvanläggningar). ter utestängts från deltagande i anbudsförfa- Det andra av rådet antagna direktivet vid randet. När det gäller koncessioner har mednämnda möte gäller samordning av reglerna lemsländerna i form av en samtidigt med diför anbudsförfarandet vid offentliga arbeten. rektiven deklaration kommit överantagen Det syftar till att skapa enhetliga normer ens om en särskild procedur som skall tilläminom medlemsländerna ifråga om procedu- pas tills vidare. ren för infordrande och antagande av anbud. Kommissionen avser återkomma till frå- Med hjälp av ett antal objektiva kriterier, gan och lägga fram förslag till definitiv reglesom strikt skall iakttas av den offentlige ring av denna typ av offentliga anläggningsarupphandlaren, eftersträvas att begränsa en beten. Ett italienskt krav att nationella eneventuell skönsmässig bedömning av anbud treprenörer skall tillförsäkras en väsentlig del och anbudsgivare. Följande procedur skall av arbetena har i viss mån tillgodosetts geenligt direktivet gälla vid infordran av anbud nom att 30 % av entreprenadkostnaden skall på offentliga arbeten: kunna förbehållas inhemska
företag.
a. publicering i gemenskapernas officiella Rådets beslut om upprättande av en rådgitidning, Journal Ofñciel vande kommitté för
offentliga anläggningsar-
b. förbud mot att använda diskrimineran- beten syftar till att få till stånd ett effektivt
de tekniska specifikationer övervakningssystem när det gäller tillämpc. tillämpning av fastlagda objektiva krite- ningen av
gemenskapsreglerna. Den rådgivan-
de kommittén skall särskilt undersöka såda-
kan avge anbud, dels ”icke öppet förfaran-
na fall då entreprenörer inte fått uppdraget de då endast de leverantörer som fått inbju-
trots att deras anbud varit ekonomiskt mest fall
dan kan avge anbud. Även i sistnämnda
förmånligt. Avsikten är inte att ge kommit- skall före
upphandlande myndighet upptén någon dömande funktion utan endast att
handlingen med en notis kungöra sin avsikt tillse att den föreskrivna upphandlingsproce- intresserade leverantörer kan
att upphandla. duren får avsedd verkan i praktiken. ansöka om deltagande under minst 12 dagar
från dagen för avsändandet av notisen. Di-
4.4.2 av varor rektivförslaget innehåller vidare minimitider
Offentlig upphandling
för avgivande av anbud och bestämmelser Kommissionen överlämnade i mars 1971 till om vad nämnda
kungörelser skall innehålla. rådet förslag till direktiv rörande samordning
Undantag från bestämmelserna om notisav förfarandet vid offentlig upphandling av
förfarandet föreslås i följande fall varor. Rådet beräknas ta ställning till försla- När
anbud i vederbörlig ordning inte gen under 1972. Genom Romfördragets arti- erhållits
kel 30 förbjuds sådana åtgärder mellan med- Vid av föremål av konstnär-
upphandling lemsländerna som har motsvarande verkan
lig art som kvantitativa importrestriktioner. Här-
Utläggning av forsknings- och utvecklingsunder faller bla sådana bestämmelser om
beställningar offentlig upphandling som är diskrimineran-
I vissa fall av tidsskäl de mot annan medlemsstat. Genom ett av
Vid tilläggsbeställningar
kommissionen i december 1969 utfärdat
Vid upphandling av varor som noteras direktiv preciseras vilka inskränkningar av
och köps på börs inom gemenskapen. detta slag som inte är tillåtna. Emellertid
b. Förbud mot varje klausul som har diskkvarstår härutöver en rad diskriminatoriska
riminerande effekt särskilt när det gäller tekeffekter som en följd av olikheter i medlems-
niska specifikationer för de varor som skall staternas bestämmelser på upphandlingsom-
upphandlas. rådet. Kommissionen har därför lagt fram c. Fastställande
av kriterier som kan tilldirektivförslag som syftar till att samordna försäkra leverantörerna
en reell möjlighet att medlemsländemas regler för statlig upphand-
delta i anbudsgivning.
ling av varor. Därvid förbättras möjligheterna d. Kriterier
för antagande av anbud. Det att kontrollera att inga diskriminerande från ekonomisk
synpunkt förmånligaste anmetoder förekommer. budet skall antas.
Undantag från tillämpningen av direktiv- e. Den
under 4.4.1 nämnda rådgivande förslaget föreslås för transport-, vatten- och
kommittén föreslås pröva tillämpningen av energiföretag eftersom dessa inom flera med-
bestämmelserna. lemsstater inte har helt offentligrättslig ka-
raktär. Vidare får undantas upphandling som
4.5 Sammanfattning understiger ett värde av 60 000 dollar, dvs ca
300 000 kr. Som tidigare framhållits
är åtagandena inom
Förslaget förutser införande av enhetliga EFTA de hittills
enda gällande förpliktelser-
regler i följande avseenden: na för svenskt vidkommande till av in-
följd
a. Publiceringsförfarande vilket möjliggör ternationellt samarbete
på upphandlingsomför intresserade leverantörer i alla medlems- rådet. Dessa bestämmelser
avser endast uppländer att få kännedom om förestående upp- av sådana varor som är underkasta-
handling
handlingar. Publicering skall ske i gemen- de
EFTA-behandling (andra varor än jordskapernas officiella tidning. Förslaget inne- samt
bruksvaror). Upphandling av tjänster
håller bestämmelser om dels ”öppet för- byggnads- och
anläggningsarbeten ligger vid
farande” då alla intresserade leverantörer sidan av bestämmelserna.
Upphandlande
l
myndighet får dock inte vid sådan upphandling införa villkor om inköp av vissa varor i samband med dessa uppdrag.
Varje medlemsland får själv bestämma sina upphandlingsregler under förutsättning att de inte är diskriminerande gentemot andra medlemsländer. Anbud skall i princip prövas efter affärsmässiga grunder. Bestämmelserna riktar sig till statliga myndigheter. Kommunala myndigheters upphandling omfattas inte av bestämmelserna men medlemsstaternas regeringar skall verka för att kommunerna iakttar bestämmelserna.
Frågan om rätt för myndighet att göra avsteg från principen om affärsmässighet av regionalpolitiska eller ekonomisk-politiska skäl har ännu inte slutgiltigt lösts. Från flertalet medlemsländer har en tämligen negativ reaktion framkommit när man på svensk sida aktualiserat dessa frågor.
Nordekförslaget byggde på en likaställ-
Härvid kan särskilt noteras ningsprincip. mot bakgrund av de nordiska ländernas ställningstaganden i EFTA-samarbetet - att möjligheter till avsteg från denna princip inte uteslöts, utan att frågan skulle närmare prövas vid senare tillfälle.
EEG-samarbetet på upphandlingsområdet
befinner sig sannolikt i ett inledningsskede. Arbetet synes fortsätta mot skapandet av ett regelsystem för en icke-diskriminatorisk marknad för EEC:s medlemsländer. Hittills har rådet antagit två direktiv. Det ena avser avskaffande av diskriminerande regler som inskränker möjligheterna att delta i anbudsförfaranden avseende offentliga arbeten och det andra samordning av reglerna för infordrande av anbud på offentliga arbeten. Direktiven synes även omfatta de kommunala
upphandling. Vidare har myndigheternas kommissionen för rådet lagt fram ett direktivförslag avseende harmonisering av förfarandet vid offentlig upphandling av varor.
5¶Den statliga upphandlingens omfattning
och organisation
Vad gäller fördelningen av upphandlingen 5 .1 Omfattning
mellan olika myndigheter visar enkätmateriaofficiell statistik över den statliga Någon domineras av ett förlet att upphandlingen upphandlingens omfattning m m finns inte. hållandevis litet antal myndigheter. Såsom Det enkätmaterial som RRV infordrat i framgår av tabell 5.2 avseende det senast resamarbete med kommittén ger dock en dovisade svarar sålunda åtta av budgetåret översiktlig bild av den statliga upphandlingmyndigheterna för en upphandling på samens omfattning och inriktning. Visserligen manlagt ca 6 000 milj kr, vilket motsvarar har RRV:s enkät inte berört samtliga upp- 85 % av statsverkets totala upphandling. handlande myndigheter utan av praktiska Även om ett fåtal myndigheter dominerar, skäl fått begränsas till större sådana, men å kan man dock konstatera att återstående andra sidan har ingått samtliga myndigheter ett i 15 % av upphandlingen representerar med lokalförvaltningar som själva svarar för absoluta tal betydande belopp. Den procen-
Den upphandling som så-
sin upphandling. mellan de största myntuella fördelningen lunda inte direkt kartlagts torde därför sakna digheterna framgår närmare av tabellen. de statbetydelse när det gäller att uppskatta utläsas att de i Av tabellen kan vidare totala upphandling. I taliga myndigheternas fem största
upphandlingshänseende myndig-
bell 5.1 anges omfattningen. Det bör obserheterna (försvarets materielverk, vattenfallsveras att de statliga bolagens inköp inte verket, televerket, vägverket och statens järneftersom utredningsuppdraget inte ingår, varor svarar för inte vägar) inom gruppen omfattar dessa. En närmare redogörelse över mindre än ca 80 % av den totala varupphandde uppgifter som infordrats genom enkäten Materielverket svarar ensamt för en lingen. lämnas i tabellbilagorna.
tredjedel.
Som framgår av tabellen har upphandling-
en varierat i storlek mellan de olika budget-
åren, vilket i och för sig torde få anses vara Tabell 5.1 De statliga myndigheternas upp-
naturligt. Den stora skillnaden i varuupphandling budgetåren 1966/67-1968/69 (Avmellan budgetåren 1966/67 och handlingen rundade belopp i milj kr).
1967/68 förklaras av att två speciellt kost-
1966/67 1967/68 1968/69 nadskrävande upphandlingsprojekt kontrak-
terades under denna tid av försvarets mate- 4 600 Varor (materiel) 3 300 4 900
rielverk resp vattenfallsverket. Även framde- Byggnads- och l 100 1 200 1 300 les torde av liknande orsak stora svängningar anläggningsarbeten 1 100 1 400 1 100 Tjänster kunna förutsättas förekomma mellan olika Summa 5 500 7 500 7 000
budgetår.
Tabell De Största upphandlande av
5_-2 myndigheternas procentuella andel av upphandlingen varor, tiänster, och 1968/69 (avrundade tal).
bygggads- anläggningsarbeten budgetåret
Myndighet Varor Tjänster Byggnads- och Summa
anläggnings-
arbeten
Milj kr % Milj kr % Milj kr % Milj kr %
Försvarets materielverk 1 520 33 479 44 20 2 2 019 29 Statens vattenfallsverk 1 003 21 14 1 23 2 1 945 15
635 14 15 1 226 17 876 12
Televerket
Statens 237 5 82 8 201 15 520 7
j/_êgVéfk
274 6 158 14 30 2 462 7
S*3*?_SJ**{VÅS§F _
Fortrfikatronsforvaltnrngen 52 1 19 2 329 25 391 6 Byggnadsstyrelsen 33 1 22 2 321 25 331 5 Postverkel 3 137 13 9 1 282 4
_Qö
Summa 3 895 84 926 85 l 155 89 5 976 85
ifråga om byggnads- och anläggninggarbe- varu(materiel)upphandlingen uppgår grupten (entreprenader) svarar de fyra största (exkl elektriska)l till mer än
pen maskiner byggande myndigheterna (byggnadsstyrel. l 000 milj kr vilket motsvarar 22 % av den sen, fortiñkationsförvaltningen, televerker totala upphandlingen inom detta område. och vägverket) för 82 % av den totala entre- De därnäst största grupperna är elmaskiner prenadupphandlingen. Som med tillbehörz (597 milj kr) samt metaller
synes är bygg. nadsstyrelsens och fortiñkationsförvalt. (590 milj kr), vardera
och metallprodukter ningens respektive andelar av den totala en- med 13%. Bland övriga varugrupper kan treprenadupphandlingen lika stora, nämligen nämnas mineraloljor, som uppgår till 252 25 % för vardera myndigheten. milj kr (5 %) samt livsmedel som represente-
Inom gruppen tjänster
(transporter, kon. rar ett värde av 146 milj kr (3 %).Sjå1vfallet sulttjänster och liknande) är likaledes några är det de stora upphandlande myndigheterna få myndigheter dominerande. Inom detta som i regel är de största förbrukarna inom de område svarar materielverket för 44%av olika Detta hindrar emeller-
varugrupperna. den totala tjänsteupphandlingen. De av ma. tid inte att även andra myndigheter i vissa terielverket lämnade uppgifterna inkluderar fall kan vara dominerande. Som exempel kan emellertid i stor omfattning nämnas för universitet
sådana tjänster utrustningsnämnden som gäller utveckling av materiel. Verket har och högskolor när det gäller vetenskapliga inuppgivit att gränserna är flytande mellan vad strument (27 milj kr), vägverket i fråga om som i dessa fall skall anses vara materielkost- mineralprodukter utom oljor (47 milj kr), nader och vad som är När. karolinska vad avser medicinsk ut-
konsulttjänster. sjukhuset
mast efter materielverket
följer statens järn_ rustning (4 milj kr) och kriminalvårdsstyrelvägar med 14% av den totala
tjänsteupp- sen i fråga om trävaror (1 l milj kr). handlingen, postverket med 13 % och vägver- När det gäller upphandlingen av tjänster ket med 8 %. De nämnda har inte mera
fyra myndigheter. någon ingående uppdelning na svarar sålunda för i det närmaste 80 % av kunnat göras på grund av de i många fall flyden totala
tjänsteupphandlingen. tande gränserna mellan olika slag av tjänster.
Resultatet av enkäten redovisas mera full. Av de inkomna
uppgifterna framgår emellerständigt i tabellbilagorna 7-44_ tid att kostnaderna för konsulter kan beräk-
Genom enkätsvaren har erhållits en rela. tivt god bild av 1 Definition enligt tulltaxan: ”Ångpannon
upphandlingens fördelning
maskiner och apparatur samt mekaniska redskap.” på olika slag av varor och materiel samt på
2 Definition enligt tulltaxan: “Elektriska maskiolika slags tjänster och entreprenader, Inom
ner och apparater samt elektrisk materiel.
nas uppgå till 405 milj kr, vilket motsvarar kontor ca 8 milj kr) samt SIDA med 15 milj 37 % av tjänsteupphandlingen. Transporttjänsterna svarar för 188 milj kr (17 %). De i krvad slutligen gäller entreprenadomrädet
övrigt redovisade tjänsterna har förut nämnts att byggnadsstyrelsen och som på grund av sin mångfald inte varit möjliga att specifice- fortiñkationsförvaltningen är helt dominera, uppgår till 501 milj kr, vilket motsvarar rande. Härutöver kan konstateras att bygg- 46 % av den totala tjänsteupphandlingen. nadsstyrelserl har sin entreprenadverksamhet Även inom upphandlingen av tjänster har till husbyggnadsområdet,
i princip begränsad
kunnat konstateras att försvarets materiel- medan fortiñkationsförvaltningen även har verk och affärsverken sammanlagt är de utan anläggningsarbeten (128 milj kr betydande jämförelse största konsumenterna. Televerket har också en förhåll fråga för 1963/69), om konsulttjänster dominerar materielverket landevis upphandling betydande av entrepremed 329 milj kr. I detta belopp har dock till nader (nusbyggnader 100 milj kr och anläggstor del inkluderats utvecklings- och kon- 125 milj kr). Vägverkets entreningsarbeten struktionsarbete. inom har inte kunnat närmare En senare utredning prenadverksamhet materielverket har visat att i för budgetåret 1968/ konsultuppdrag specificeras men anges egentlig mening, dvs beställningar hos kon- 59 til] 201 milj kr. Det torde här enbart röra sultföretag eller hos enskilda personer, under sig om anläggningsentreprenader. Vidare kan den senaste treårsperioden utgjort i genom- nämnas att ej specificerade entreprenadarbesnitt ca 60 milj kr per år. Byggnadsstyrelsen ten redovisats av statens järnvägar med 30
och fortiñkationsförvaltningen redovisar 20
milj kr, vattenfallsverket med 28 milj kr, kamilj kr vardera. Televerket därefter ronnska följer sjukhuset med 12 milj kr och postmed 11 milj kr. verket med 9 mili kr. På transportsidan dominerar från utlandet är av förhål-
postverket Upphandlingen
med cirka 90 milj kr, följt av domänverket landevis stor omfattning. Av tabell 5.3 nedan med ca 31 milj kr, försvarets materielverk framgår värdet av importen, fördelat på och ursprungsländer. Tabellen med 28 milj kr (varav för statens transport- myndigheter
Tabell 5.3 1968/69 (AVTUW Upphandling av varor ( materiel ) från utlandet under budgetåret dade belopp i milj kr).
Myndighet Ursprungsland
Danmark USA Ovriga Summa av Portugal Alldfal Finland Schweiz länder statlig Våffl- Norge Storbri-
“Qphandhng
tannien utlandet Österrike :Ian Å”
Försvarets materielverk 12 116 55 162 345 29 Statens Vattenfallsverk 3 118 283 28 432 34 Televerket 10 42 6 86 144 12 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 10 10 48 68 Förenade fabriksverken 4 7 8 15 34 3 Utrustningsnämnden för uni-
| versitet och högskolor | 1 | 8 | 10 14 | 33 | 3 |
| Statens vägverk | 2 | 5 | l 22 | 30 | 2 |
| Postverket | 4 | 5 | 6 10 | 25 | 2 |
| Rikspolisstyrelsen | l | 2 | 6 14 | 23 | 2 |
| Övriga | 14 Summa 51 | 21 334 | 17 52 402 451 | 104 1 238 | 8 100 |
omfattar endast varor (materiel). Upphand- förvaltningarna) och det tidigare försvarets lingen av tjänster och entreprenader är näm- intendenturverk såsom huvudavdelningar. ligen mycket begränsad och berör i huvudsak Inom tre av huvudavdelningarna (arrnémateendast postverket riel-, marinmateriel- (tjänster) och byggnads- och flygmaterielförvaltstyrelsen (entreprenader). Sammanlagt rör ningarna) fmns inrättade särskilda inköpsavdet sig här om ca 20 milj kr för budgetåret delningar. Inom den fjärde huvudavdel-
1968/69. ningen (intendentunnaterielförvaltningen)
Som synes uppgår importen på varuområ- däremot är inköpsverksamheten i princip ordet till ca l 200 milj kr per år, vilket motsva- ganiserad i sektioner inom respektive sakbyrar 25 % av statens totala varu(materiel)upp- råer. handling. Den största importen gäller maski- Uppdelningen av verkets upphandlingsner (600 milj kr). Stora importsiffror uppvi- verksamhet har medfört behov av ett samsar också mineralprodukter och mineraloljor ordnande organ, som tillvaratar möjligheter- (218 milj kr) sarnt vetenskapliga instrument na till samarbete mellan i inköpsenheterna (47 milj kr). Detaljerade uppgifter framgår frågor av betydelse inom det merkantila av tabellbilagorna 9-30. handlingsområdet. För detta ändamål finns Såsom framgår av tabellen svarar tre myn- ett särskilt samordningsorgan, enheten för digheter för mer än 75 % av statens totala ut- industri- och
inköpssamordning, som organi-
ländska upphandling, nämligen Vattenfalls- satoriskt l ingår i verkets centralplanering. verket, materielverket och televerket. Vidare enhetens arbetsuppgifter att utarbeta ingår framgår att inköpen från EFTA-länderna och utveckla materielverkets i frågrundsyn (inkl Finland) uppgår till 385 milj kr, vilket ga om anskaffningspolitiken inom försvarsmotsvarar drygt 30 % av statens upphandling sektorn, att kartlägga industrins forsknings-, från utlandet. Av ungefär samma storlek är och inom
utvecklings- produktionskapacitet
importen från USA. Importen enbart från de aktuella materielområden samt att följa upp nordiska länderna uppgår till ca 50 milj kr. beläggning m m hos försvarsindustrin. Enheten skall också i samarbete med verkets tekniska planering upprätta och 5.2 Organisation prognoser förslag till planer för industrins utnyttjande Det ingår inte i upphandlingskommitténs för beställningar, utarbeta förslag till riktlinuppdrag att bedöma hur upphandlingsarbe- metojer beträffande upphandlingstekniska tet organiserats hos de enskilda myndigheter- der, kontraktsformer och rutiner samt i na. Vissa uppgifter har emellertid inhämtats övrigt verka för samordning av inköpsverksom översiktligt belyser de tillämpade orga- samheten inom försvarssektorn. nisationsforrnerna. Av dessa framgår att Statsmakterna har fastställt ändrad orgamyndigheterna organiserat det löpande in- nisation av materielverket 1971:124,
(prop
köpsarbetet med hänsynstagande såväl till föränd- FÖU 22, rskr 292). Någon principiell upphandlingens omfattning som till dess ka- innebär besluring av inköpsorganisationen raktär. En genomgående strävan i varje fall tet inte. när det gäller större upphandlande myndig- Postverkets upphandling är i princip cenheter synes ha varit att på lämpligt sätt sam- traliserad till olika enheter inom intendentsmanföra inköpsarbetet till särskilda enheter. som även byrån, nämligen inköpsavdelningen I det följande lämnas en översiktlig redogö- ombesörjer upphandling av sådan materiel relse för huvuddragen i upphandlingsorgani- (kontorsmateriel m m) som postverket enligt sationen hos de större upphandlande myn- bestämmelser skall tillhandahålla gällande digheterna. andra statsmyndigheter, byggnadsavdel- I försvarets materielverk ingår i stort sett ningen som upphandlar byggnadsarbeten oförändrade de tre förutvarande försvars- (vissa ny- och ombyggnader m m) samt postgrensförvaltningarna (am1é-, marin- och flyg- verkets industrier som genom ett gemensamt
industriemas be- handlingssektion. Vissa underhållsentrepreinköpskontor upphandlar
nader dock av byggnadsförvalt-
hov av råvaror m m. Postverkets centralupp- upphandlas av kontorsmateriel mm kommer ningarna och styrelsens intendentsbyrå. handling 8 om den statli- Även förekommande upphandling av byggnärmare att beröras i kapitel nadsmateriel mm sker i huvudsak inom
ga inköpssamordningen.
Statens är starkt byggnadsbyrån. Konsulttjänster upphandlas
järnvägars upphandling
Viss av de båda samt av utkoncentrerad till centralförvaltningen. projekteringsbyråerna Ekonomisker dock vid de fyra huvudför- rednings- och utvecklingsbyråerna. upphandling materiel direktören svarar för samordningen i uppråden. Mera vanligt förekommande inom handlingsfrågor inom verket. upphandlas ekonomiavdelningen (materielsektionens Maskintek- Inom fortifikationsförvaltningen upp-
inköpskontor). handlas av byggnadsbyråns niska avdelningen upphandlar spårbunden entreprenader
Viss entreprenadupprullande materiel och banavdelningen objekt entreprenadsektion. av En handling sker dock regionalt genom bygg-
anläggningskaraktär (entreprenader).
utformas cen- nadskontoren. mm uppenhetlig inköpspolicy genom Byggnadsmateriel handlas i huvudsak av byggnadsbyräns intralt utfärdade företagsorder. televerket är i Upphandlingen av Även inom upphandlingen köps- och förrådssektion. stor utsträckning koncentrerad till central- konsulttjänster är däremot uppdelad på ett. till ekonomiavdel- flertal avdelningar och byråer, bl a kasernförvaltningen, nämligen (inköpskontoret), industriavdel- och befästningsavdelningarna. ningen och inom univerningen (inköpssektionen) projekterings- När det gäller upphandlingen förekom- sitets- och bör nämnas att avdelningen, som även upphandlar högskoleområdet mande husbyggnadsentreprenader. Anlägg- denna i betydande utsträckning sker genom
däremot regionalt utrustningsnämnden för universitet och högningsarbeten upphandlas telekontoren. har en skolor. genom Inköpskontoret viss konsulterande funktion inom verket i åvilar upp- Vad gäller övriga myndigheter elupphandlingsfrågor. handlingsarbetet som regel administrativa
Hos statens vattenfallsverk sker upphand- ler kamerala byråer.
del centralt vid tre av ling till övervägande verkets nämligen huvudhuvudavdelningar,
byggnadsteknik, el- och vär-
avdelningarna meteknik samt administration (mera konven-
tionell materiel). Vid alla dessa finns inrätta-
de särskilda inköpsorgan. Statens vägverks upphandling av materiel
är i huvudsak koncentrerad till centralför-
Vid inköpskontoret inom ekonovaltningen. miavdelningens förrådssektion upphandlas mera konventionell materiel mm. Annan
materiel av inköpskontoret hos
upphandlas
driftavdelningens maskinsektion. Entrepre-
nader däremot upphandlas regionalt av väg-
förvaltningarna och byggnadsdistrikten.
Kontroll av sker
entreprenadupphandlingen
genom centralförvaltningens byggnadsavdel-
ning. Inom byggnadsstyrelsen ombesörjs huvud-
parten av entreprenadupphandlingen (ny-
och ombyggnad) av byggnadsbyråns upp-
6 Den
kommunala upphandlingen
6.1 Omfattning gifter, som tidigare åvilat staten. Exempel på
områden där överförts Den sektorns tillväxt har varit be- huvudmannaskapet
offentliga
till den kommunala tydande de senaste decennierna. Under åren sidan är uppgifter på un-
dervisningens område (primärkommunerna) 1960-1970 har den andel av bruttonationalsamt mentalsjukvården och provinsialläkarprodukten (BNP) som stat och kommun ta-
väsendet (landstingen). kan
git i anspråk för konsumtion och I sammanhanget
offentlig
dock nämnas att bl a polis-, åklagar- och offentliga investeringar ökat från drygt 27 % exekutionsväsendet tidigare var kommunala till drygt 35 %. Andelsökningen har varit be-
angelägenheter som nu förstatligats. tydligt snabbare inom det kommunala områ- Den ökade kommunala verksamheten har det än inom det statliga. De statliga konsummedfört omfattande Detta betions- och andel av investeringar. investeringsutgifternas BNP har i stort sett varit oförändrad under lyses bl a av att investeringarna ökat (i fasta
priser) med inte mindre än 250% mellan jämförelseperioden. Motsvarande andel för 1950 och 1968. de kommunala utgifterna har däremot ökat
Den kommunala verksamhetens utveckmed ungefär 50 %. Tabell 6.1 som bygger på
ling kan även belysas av bruttoutgiftsökning-
nationalräkenskapernas realekonomiska för-
en under senare år. Samtliga kommuners delning av BNP belyser nämnda utveckling. (inkl landsting och kyrkliga kommuner) ut» Det bör observeras att de i tabellen redovi-
sade siffrorna gifter för åren 1955-1969 framgår av tabell endast anger procentandelarna 6.2. av den realekonomiska fördelningen av utgif-
terna för staten kommunerna. respektive
Däremot finananger de inte hur utgifterna Tabell 6.1 De konsumtions- och
de kommu- offentliga
sierats, t ex i vilken utsträckning
investeringsutgifternas procentuella andel av
nala utgifterna täckts av statsbidrag. BNP (löpande priser). Den kommunala verksamhetens ökning
torde kunna förklaras 1955 1960 1965 av de ökade anspråk 1970
på kommunal service som vuxit fram under
Statlig konsumtion senare år. Detta gäller bl a i fråga om åtgäroch investering 12,7 13,5 14,0 13,4 der inom undervis-
bostadsförsörjningen, Kommunal konsumtion
ningen, vården av barn, sjuka, handikappade och investering 13,0 14,0 16,5 21,9
Summa statlig och och åldringar, väg- och gatuhållning samt frikommunal konsumtion tidsverksamheten. En ytterligare bidragande och investering 25,7 27,5 30,5 35,3
orsak till den kommunala expansionen är att Källa: Nationalräkenskaperna (SCB pub] nr SM kommunerna tilldelats nya och vidgade upp- 1970:21) Reviderad Nationalbudget 1971.
Tabell 6.2 Kommunernas bruttoutgifter Tabell 6.3 Kommunernas 1966
upphandling (milj kr, löpande priser). - l 968 (avrundade belopp i milj kr).
År Bruttoutgifter 1966 1967 1968
1955 7 045 Prirrtärkommuner 1960 10 662 Varor och tjänster 4 200 4 500 5 200 1965 20 683 Byggnads- och 1967 28 401 anläggningsarbeten 3 400 4 000 4 400
Summa 7 600 8 500 9 600
Källa SCB Kommunernas finanser 1969 Landuing
Varor och tjänster l 100 l 600 l 800
Byggnads- och
anläggningsarbeten 600 800 l 000
Mellan 1960 och 1969 har bruttoutgifter- Summa l 700 2 400 2 800 na mer än tredubblats. Det största utgiftsom-
. .. . T t I k0 m] rådet på den prrmarkommunala sidan 1967
uZpEandZ-qzu
var undervisningssektorn som tog i anspråk 6 Varor och tjänster 5 300 6 100 7 000
-
ü d k Byggnads- och
anläggningsarbeten 4 000 4 800 5 400
:s Jaiüârâirkgnâåânêrâgdâráioâ? p g]
Summa 9 300 10 900 12 400 landstingens utgifter detta år på närmare 6 miljarder kr svarade hälso- och sjukvården för 4,4 miljarder kr. kommuner, förekommer att grenar av den
En stor del av kommunernas utgifter ut- kommunala förvaltningen handhas av juridisgörs av löner och transfereringar i form av ka personer, som på kommunens initiativ socialunderstöd, hyresbidrag etc. En inte särskilt bildats för ändamålet.
Det kan gälla oväsentlig del kan dock hänföras till upp- bolag och stiftelser för uppförande av bohandling av varor, tjänster samt byggnads- stadsfastigheter eller aktiebolag för drift av och anläggningsarbeten. Någon officiell sta- kommunala affarsföretag av typen industriell tistik över omfattningen av den kommunala verksamhet, hamnar, kommunikationer, upphandlingen finns inte f n. På uppdrag av tvätterier, etc. De i tabell 6.3 redovisade upphandlingskommitten har emellertid sta- uppgifterna får således inte tas som ett mått tistiska centralbyrån gjort vissa beräkningar på de samlade kommunala inköpen. på grundval av centralbyråns statistik över Även om de redovisade beräkningarna kan kommunernas finanser. Dessa beräkningar vara behäftade med viss osäkerhet torde de redovisas i tabell 6.3. angivna beloppen för den kommunala
upp-
Primärkommunernas totala upphandling handlingen kunna
användas som ett mått på är således ca tre gånger större än landsting- storleksordningen av denna. l sammanhanget ens. De kommunala kan erinras om - som
myndigheternas inköp framgått av kapitel 5
Ökade med närmare 12% -
1967 och drygt att de statliga myndigheternas upphandll % 1968. Motsvarande tal för landstingen
ling beräknas till drygt hälften av den komuppgick till drygt 38 % respektive 18 %. Den munala, nämligen ca 7 miljarder kr för starka ökningen 1967 orsakas främst av att
budgetåret 1968/69. huvudmannaskapet för mentalsjukvården
Omfattningen av den primärkommunala den 1.1.1967 överfördes från staten till fördelad efter kommunstor-
upphandlingen landstingen. lek och de olika landstingens upphandling
Uppgifterna avser upphandlingar som 6.4 och 6.5.
belyses i tabellerna gjorts av kommunala myndigheter och såle- Storstädema
svarar som synes för ca 30 % des inte kommunala bolag, ekonomiska för-
av primärkommunemas samlade inköp. Man eningar och stiftelser. Det kan nämnas att stora
kan även peka på den förhållandevis det i viss omfattning, företrädesvis i större andel som de mindre kommunerna
(invånar-
Tabell 6.4 Primärkommunernas totala upp- ligen inte mindre än 40%. Av landstingen
1968 fördelad efter kommunstor- (tabell 6.5) ligger flertalet inom så relativt handling
höga beloppsgränser som 75-150 milj kr för lek (avrundade belopp i milj kr).
nämnda år. Stockholms läns landsting svara- Total upp- Invånarantal Sammanlagd handling upphandling de för den ojämförligt största upphandling-
(samtliga fördelad ef- en, nämligen närmare 350 milj kr eller ca primärkom- ter kommun-
12 % av landstingens totala upphandling. muner i riket) storlek
10 800* mer än 120 000 3 200
(Stockholm, Göte- 6.2 Regler för kommunal
upphandling
borg, Malmö)
| 80-119 999 | 800 | 6.2.1 Normalförslaget |
| 50- 79 999 | 1 400 | |
| 30- 49 999 | 1 100 | Svenska kommunförbundets och Svenska |
| 10- 29 999 | 2 200 | stadsförbundets styrelser beslöt i december |
| övriga | 2 100 | 1965 att utfärda rekommendation för den |
| 11 beloppet ingår köp av fastigheter vilket kommunala | i form av ett |
upphandlingen förklarar awikelsen jämfört med tabell 6.3.
normalförslag till allmänna bestämmelser i
ämnet. Förslaget utarbetades inom de båda antal understigande 30 000 invånare) har av förbundens kanslier. I januari 1966 godkänden totala kommunala upphandlingen, näm- des nonnalförslaget även av Svenska lands-
Tabell 6.5 Omfattningen av landstingens upphandling 1968 (milj kr).
| Landsting | Upphandling 1968 Varor och tjänster | Byggnads- och anläggningsarbeten | Totalt |
| Stockholm | 147 | 201 | 348 |
| Uppsala | 85 | 41 | 126 |
| Södermanland | 77 | 41 | 118 |
| Östergötland | 92 | 93 | 185 |
| Jönköping | 82 | 41 | 123 |
| Kronoberg | 57 | 22 | 79 |
| Kalmar S | 32 | 14 | 46 |
| Kalmar N | 28 | 1 l | 39 |
| Gotland | 15 | 7 | 22 |
| Blekinge | 34 | 24 | 58 |
| Kristianstad | 74 | 34 | 108 |
| Malmöhus | 144 | 63 | 207 |
| Halland | 33 | 28 | 61 |
| Göteborg och Bohus | 61 | 31 | 92 |
| Älvsborg | 85 | 25 | 110 |
| Skaraborg | 58 | 26 | 84 |
| Värmland | 67 | 26 | 93 |
| Örebro | 99 | 40 | 139 |
| Västmanland | 65 | 31 | 96 |
| Kopparberg | 68 | 42 | l 10 |
| Gävleborg | 69 | 20 | 89 |
| Västernorrland | 80 | 53 | 133 |
| Jämtland | 34 | 24 | 58 |
| Västerbotten | 70 | 49 | 119 |
| Norrbotten | 84 | 46 | 130 |
| Gemensamma anstalter m m | 46 Summa 1 786 | 13 1 046 | 59 2 832 |
lDet statistiska materialet medger inte uppdelning på varor och tjänster. (Uppgifter från SCB.) 50
tingsförbundets styrelse, som senare rekom- innehåller nor-
Vad gäller försäljningssidan menderade sina medlemmar att anta försla- endast en bestämmelse om att
malförslaget
get. upphandlingsparagraferna i tillämpliga delar
Norrnalförslaget gäller vid upphandling av
skall gälla. Härmed torde förstås att anbudsvaror (materiel) samt av byggnads- och an- förfarande skall
tillämpas, att anbudsprövläggningsarbeten ävensom vid försäljning av
ning skall ske efter de principer som gäller kommun tillhörig lös egendom. Upphand-
vid upphandling etc. ling av konsultuppdrag och andra tjänster omfattas inte av bestämmelserna.
6.2.2 Anpassning till 1952 års upphandlings-
Nonnalförslaget har uppdelats i olika avsnitt. I det första fastställs kungörelse m m
tillämpningsområdet. Dessutom ges vissa allmänna regler tex Vid utarbetande har man
av normalförslaget beträffande hemlighâllande av handling i
innehållsmässigt utgått från de statliga uppupphandlingsärende. Ett andra avsnitt inne- så-
handlingsbestämmelserna. Målsättningen håller mycket kortfattade bestämmelser om dan den angivits i rekommendationen kan vad som särskilt skall beaktas vid infordran-
sammanfattningsvis sägas ha varit att reglerde av anbud, t ex att affärsmässiga principer na skall gälla för upphandlingen hos samtliga skall tillämpas och att upphandlingsunderla- typer och storleksgrupper av kommuner. get skall vara så fullständigt som möjligt.
Reglerna har begränsats till att endast omfat- Likaså lämnas uppgift om sättet för anbuds- ta frågor av direkt intresse för förhållandet infordran (annonsering, särskilda skrivelser mellan kommunerna å ena sidan samt leveeller under hand) tillika med uppgifter om rantörer och entreprenörer å andra sidan. De vilka upplysningar som bör lämnas presum- skall sålunda möjliggöra full frihet för den tiva anbudsgivare för att dessa skall kunna enskilda kommunen att lösa sina interna lämna realistiska anbud. l detta avsnitt läm- efter egna behov och
upphandlingsfrågor
nas också regler för förvaring av inkomna förutsättningar. Slutligen har bestämmelseranbud med tillhörande handlingar samt för na utformats så att de inte förhindrar
uppanbudsprövningen. handling genom kommunernas egna upp-
I detta sammanhang kan särskilt nämnas handlingsföretag och inte heller
omöjliggör 12 §. Denna innehåller bestämmelser om de för kommun
som så önskar att föra prisförfall då anbud överhuvudtaget inte får antagas handlingar med anbudsgivare under vissa för- (exempelvis för sent inkommet anbud, i vissa
utsättningar. fall på grund av obestämt pris, på grund av Som nämnts anknyter normalförslaget leverantörens bristande insikt och erfaren- innehållsmässigt nära till bestämmelserna i het, om gåva eller annan fönnån erbjudits). den statliga upphandlingskungörelsen. De Vidare behandlas under vilka omständigheter identiska bestämmelserna för byggnads- och det beror på myndigheten om anbud får materielområdena i upphandlingskungörelantagas (exempelvis om anbudet awiker från sen har emellertid förts ihop och minskats anbudsvillkoren eller på grund av leverantö- ned i normalförslaget. Vidare har kungörelrens bristande vederhäftighet). sens bestämmelser av typ leveransvillkor, så-
I övrigt kan beträffande 12 § nämnas atti som garanti, kontroll och besiktning, fören specialmotivering angivits att kommun, skott, betalning rn m, utgått. Detsamma som önskar tillämpa förhandlingsförfarande, gäller i huvudsak bestämmelserna om försäljfonnellt kan få underlag härför genom att ning. Dessa har i normalförslaget reducerats inte ta med normalförslagets 12 § i sitt eget till en enda paragraf. På detta sätt har antalet upphandlingsreglemente. Rekommendatio- paragrafer i nonnalförslaget kunnat begrännen ger alltså kommunerna frihet att vid sas till 18 - mot 94 i upphandlingskungörelantagande av nonnalförslaget utelämna den- sen. na paragraf. Metodiken för anbudsinfordran m m över-
ensstämmer i stort med kungörelsens be- 6.2.3 av normalförslaget
Tillämpning
stämmelser. Anbud kan sålunda alternativt
Antagande av normalförslaget. För att kunna infordras genom annonsering, särskilda skri-
kartlägga den kommunala upphandlingen har velser eller under hand. Normalförslaget
kommittén ansett det nödvändigt att inhäminnehåller dock inte -i motsats till vad som är
ta vissa uppgifter direkt från kommunerna. fallet -
med kungörelsen några regler som
Detta har exempelvis gällt frågan om i vilken syftar till att styra valet mellan olika meto-
utsträckning kommunförbundens rekomder att infordra anbud.
mendationer till kommunerna att anta de
En annan skillnad mellan normalförslaget
inom förbunden utarbetade upphandlingsoch upphandlingskungörelsen är att normal-
bestämmelserna hörsammats. Vidare har det förslaget även i de fall detta antagits av
gällt att få material som närmare belyser den kommun tillåter kommunen att bestämma
praxis som tillämpas inom kommunerna på en undre beloppsgräns för reglernas tillämp-
upphandlingsområdet. Kommittén har därningsområde. Enligt l § får kommunen näm-
för i samråd med Svenska kommunförbunligen själv fastställa viss beloppsgräns under
det och Svenska landstingsförbundet i detta vilken upphandling får ske utan tillämpning
syfte utarbetat ett frågeformulär som tillav bestämmelserna. Vidare är som nämnts
ställts samtliga primärkommuner och landsnonnalförslaget inte tillämpligt vid upphand-
ting. Svaren avser läget vid årsskiftet ling från företag som ägs av flera kommuner
1969/70. eller sammanslutning av kommuner. Bestämmelserna behöver sålunda inte iakttas vid Av rikets 848 primärkommuner (i januari
1969) besvarade 790 frågeformuläret, vilket upphandling från exempelvis Kommunaktie-
innebär en svarsprocent på drygt 93 %. De bolaget (KAB), Göteborgs förorters intresse-
svarande kommunernas andel av Sveriges beförening, Gävle inköpscentral och Landsting-
folkning vid nämnda tidpunkt uppgick till ens inköpscentral (LIC). Skälet härtill är att
närmare 96%. Svarsprocenten får sålunda dessa företags upphandlingsverksamhet jäm-
betecknas som mycket god. Samtliga komställs med den centralupphandling, som om-
muner med invånarantal överstigande 50 000 besörjs av postverket på den statliga sidan,
personer har lämnat uppgift. Detsamma är och att konkurrensmomentet förutsätts
inom dessa fallet med samtliga landsting. skola beaktas vid upphandlingen
infordrar Enkätsvaren visar att endast 195 primärföretag. Enligt uppgift landstingen numera som anbud från flera kommuner antagit något reglemente över-
regel dock
Detta huvudtaget för sin upphandling. Av dessa har företag vid sidan av LlC. företag har därför inte längre karaktär av centralupp- 175 eller drygt 22 % av de svarande antagit
handlande företag i egentlig mening. normalförslaget medan 20 antagit eget regle-
mente. I kommuner med större invånarantal
Någon motsvarighet till upphandlingskun-
är det förhållandevis vanligare att normalförgörelsens jävsbestämmelser finns inte intagna
i norrnalförslaget. I den av kommunförbun- slaget antagits än i mindre kommuner.
den utarbetade rekommendationen anges Av materialet framgår vidare att inte
skälet härtill vara att ansvaret för upphand- mindre än 13 kommuner med ett invånaran-
lingen i första hand vilar på förtroendevalda tal uppgående till 30 000 eller däröver inte
personer. För dessa gäller även vid handlägg- har antagit något reglemente alls. Bland
ning av ärenden rörande upphandling de kommuner med mer än 50 000 invånare sak-
allmänna jävsreglemai 16 § kommunallagen. nade Norrköping, Örebro, Skellefteå, Jön-
köping och Lund särskilt reglemente för sin
upphandling vid årsskiftet 1969/70. Dessa
kommuner har en årlig upphandling på i runt
tal 100 milj kr vardera. Kommittén har se-
nare erfarit att Norrköping, Skellefteå och
Örebro antagit normalförslaget som regle- ting antagit normalförslaget, medan 8 saknamente. Jönköping avser vidare att ta ställ- de reglemente. Under hand har kommittén ning till frågan om antagande av reglemente erfarit att ytterligare ett landsting under före utgången av 1971. 1970 antagit förslaget. Av de 8 landsting
En genomgång av de av primärkommuner- som vid besvarandet av enkäten inte antagit na angivna motiven för att inte anta normal- det nämnda reglementet har tre anfört att förslaget eller annat reglemente visar att det beslut var att vänta första halvåret 1970, två oftast anförda skälet att det var alltför detaljerat för att passa
mot ett antagande (ca 59 % av fallen) är att man avvaktar den landstingen i fråga samt de tre övriga ”annat förestående kommunreformen. Härutöver skäl”. anges också att normalförslaget är alltför I de förberedande diskussionerna med detaljerat för att passa kommunen. Det där- företrädare för kommunförbunden om utnäst oftast förekommande motivet är bris- formningen av frågeformuläret framfördes tande tid. åsikten att även om antalet kommuner som
Det förefaller sannolikt att de pågående antagit normalförslaget som reglemente för och förestående kommunsammanläggningar- sin upphandling är relativt litet så tillämpas na har verkat återhållande i fråga om anta- de nämnda bestämmelserna i stor omfattning gande av norrnalförslaget. Reformen är ge- av kommunerna utan att de formellt antanomgripande. Den 1.1.1969 fanns 848 kom- gits. För att utröna omfattningen härav tillmuner i riket. Enligt Kungl Maj :ts beslut den frågades kommuner som saknade reglemente 29.4.1970 genomfördes 143 sammanlägg- särskilt härom. I sina svar angav 215 primärningar vid årsskiftet 1970/71. Härvid reduce- kommuner eller närmare 36 % att normalförras antalet kommuner till 464 dvs med slaget eller upphandlingskungörelsen tilläm- 384. Den 1.1.1974 beräknas antalet kommu- pades i praktiken och 224 (drygt 37 %) att ner ha ytterligare reducerats till ca 270. så inte var fallet. Det kan nämnas att svars-
Av de 143 kommuner som fårdigbildats procenten var tämligen låg på denna fråga. vid årsskiftet 1970/71 gäller i fråga om 79 Av de åtta landstingen som inte antagit att inte någon av de ingående tidigare själv- reglemente uppgav sex att man tillämpade ständiga kommunerna antagit normalförsla- normalförslaget eller upphandlingskungörelget vid enkättillfället. Vad beträffar övriga sen i praktiken även om beslut härom inte 64 har åtminstone någon i det dåvarande fattats. kommunblocket ingående kommun före Som redovisats i avsnitt 6.2.2, kan komsammanläggningen antagit förslaget. För des- mun 1 § normalförslaget besluta att
enligt sa senare fardigbildade storkommuner bör från tillämpningen av upphandlingsreglemendärför frågan om upphandlingsreglemente tet undanta upphandling och entreprenader sannolikt särskilt ha aktualiserats i samband under vissa beloppsgränser. Avsikten är som med sammanläggningen. Av kommuner som tidigare nämnts att ge utrymme för ett färdigbildats före 1970 (72) hade vid enkät- smidigt förfarande vid smärre inköp. 1 svaren tillfället - 1970 - till de i enkäterna särskilt ställda
januari 27 (ca 38%) frågorna antagit normalförslaget. Två hade antagit om förekomsten och storleken av sådana eget reglemente. Av 32 som inte antagit värdegränser uppger 122 primärkommuner upphandlingsbestämmelser angav 7 bristande och fem landsting att de fattat beslut om tid, 9 att förslaget var alltför detaljerat för värdegränser. Flertalet primärkommuner har att passa kommunen, 6 att beslut var att värdegränser understigande 5 000 kr
antagit vänta under första halvåret 1970 samt 10 för varuupphandling och 10 000 kr för kommuner ”annat skäl”. Fördelningen awi- arbeten. För landstingen redovisas inte i ker från genomsnittet för samtliga kommu- något fall högre beloppsgränser ån 5 000 kr ner. för varu- och 10000 kr för byggnadsupp-
Vad landstingen beträffar hade 17 lands- handling. Av primärkommunema har där-
emot inte mindre än 18 respektive 19 beslu- betraktelsesätt ha fått utrymme för förhandtat om värdegräns överstigande 10 000 kr för lingsförfarande. Av de 17 landsting som varor respektive arbeten. I Stockholm varie- antagit normalförslaget har 13 medtagit rar gränsen mellan 0 och 10000 kr enligt 12 §. särskilda nämndbeslut. Göteborg och Malmö Vad gäller frågan om prisförhandlingar har däremot inte fastställt någon värdegräns. med leverantörerna som ett led i det normala
Sammanfattningsvis visar redovisningen förfarandet vid kommunal upphandling tyovan enligt kommitténs uppfattning att d_er lämnade uppgifter (tabell 6.5) på att kommunförbundens rekommendationer till sådana förhandlingar inte är vanliga. Det bör kommunerna att anta normalförslaget haft dock påpekas att enkätmaterialet har vissa en påfallande låg genomslagskraft. Endast brister i precisionen. Vid kontakter med 22 % av de svarande primärkommunerna företrädare för vissa kommuner har kunnat hade vid årsskiftet 1969/70 beslutat anta konstateras att frekvensen av prisförhandreglementet. På landstingssidan har benägen- lingar är större hos stora kommuner med en heten att hörsamma rekommendationen va- uppbyggd upphandlingsorganisation, medan rit större (17 av 25 landsting vid samma övriga kommuner vanligen synes tillämpa ett tidpunkt). Som en förklaring till resultatet strikt förfarande utan förhandling. för primärkommunernas del anges att man I Stockholm uppger man att praxis varieawaktar de förestående kommunsamman- rar inom olika förvaltningar. Vid entreprenaläggningarna. Till stöd för detta pekar att der en förvaltning förhandlingar
tillämpar
proportionellt flera av de redan färdigbildade regelmässigt, medan fyra förvaltningar kan ha kommunerna antagit nonnalförslaget, nämli- förhandlingar från gång till annan. Vid varugen drygt 38 %. I sammanhanget bör dock upphandling däremot förefaller detta förfapåpekas att de angivna procenttalen avser rande förekomma i mer begränsad omfattantal kommuner, vilket givetvis inte speglar ning. Praxis varierar även i Göteborg. Tre den värdemässiga omfattningen av den kom- förvaltningar förhandlar som regel vid byggmunala upphandling för vilken reglementet i nads- och anläggningsarbeten, medan endast fråga tillämpas. Uppskattningsvis torde en (hamnstyrelsen) prisförhandlar vid varu- 40-45 % av den kommunala upphandlingen upphandling. I Malmö tillämpas förhandvid nämnda tidpunkt vara underkastad till- lingsförfarande i mycket begränsad omfattlämpning av norrnalförslaget. ning (ca 5% av fallen). Dock föreligger
Det bör framhållas att läget kan ha för- behov därav vid olika slag av beställningar av ändrats något efter undersökningstillfället. komplicerade produkter. I övrigt framgår Några indikationer som pekar på någon stör- (med reservation för vissa brister i materiare förändring i förhållande till den redovisa- let) strukturen av tillämpat förhandlingsförde bilden föreligger inte enligt kommittén. farande av tabelluppgifterna.
Vid de ovan nämnda kontakterna med
primärkommuner och landsting har fram- 6.2.4 Förekomst av prisförhandling m m
kommit att det på många håll uppfattas som Av det föregående framgår att de kommuner oklart huruvida förhandlingsförfarande är som önskar tillämpa ett förhandlingsförfa- även i de fall
förenligt med norrnalförslaget rande enligt specialmotiveringen till normal- man valt att låta 12 § utgå. Denna tveksamförslaget avses få fonnellt underlag härtill Beträf-
het belyses närmare av enkätsvaren. om 12 § i förslaget utgår. fande byggnads- och anläggningsverksamhet
Av infordrade uppgifter framgår att 122
tillämpas förhandlingsförfarande i proportio-
kommuner antagit l2§ medan 51 låtit nellt ungefär samma
omfattning vare sig paragrafen utgå. Två kommuner har inte kommunen 12 § eller inte. Vid varu-
antagit lämnat uppgift. De kommuner som låtit framträder däremot en klarare
upphandling paragrafen utgå skulle alltså enligt nämnda skillnad i kommunernas tillämpning av för-
Tabell 6.5 Antal kommuner som med leverantörer (praxis avseende 1969).
prisförhandlar
Tjänster Varor Byggnads- och anläggningsarbeten
Primärkommuner (exkl Stockholm och Göteborg) 84 68 58 I regel Ibland 218 195 212 451 462 464 Sällan (eller aldrig)
Landsting 1 3 l l regel lbland l 5 4 22 15 20 Sällan (eller aldrig) Antal förvaltningar inom Stockholm l - l l regel lbland 4 3 2 2 4 4 Sällan (eller aldrig) Antal förvaltningar inom Göteborg 3 l 1 i regel lbland 3 7 7 4 2 2 Sällan (eller aldrig)
såtillvida att detta är restriktivt (4 ärenden under perioden). Den handlingsförfarande vanligare för kommuner som inte har antagit värdemässiga omfattningen av hemligstämp- 12 § med dem som låtit paragrafen lade primärkommunala upphandlingsärenden
jämfört
ingå i upphandlingsbestärnmelserna. Det sy- uppgick för 1969 till omkring 150 milj kr, nes dock som om landstingen oftare har således en förhållandevis blygsam summa. tolkat bestämmelserna när prisförhandling kan ske i överensstämmelse med specialmoti- 6.3 Tillämpning av upphandlingsveringen till normalförslaget. kungörelsen i vissa fall Förfarandet med hemligstämpling av upphandlingsärende tillämpas mycket sällan Vid statsbidragsgivning till väg- och gatuhållinom den statliga upphandlingen. Hur praxis i vissa städer och stadsliknande samning utvecklat sig hos kommunerna har veterligen hällen förknippas lämnandet av statsbidrag tidigare inte närmare belysts. Av dessa skäl med villkoret att upphandlingskungörelsens att även beröra denna bestämmelser skall iakttas i tillämpliga delar ansågs det motiverat fråga i enkäterna till kommunerna. (SFS 1960:374). Om särskilda skäl föreligger Antalet fall då beslut fattats om hemlig- kan dock Kungl Maj :t medge att statsbidrag stämpling i samband med eller efter anbuds skall utgå även om detta villkor inte uppantagande synes - av svaren att döma - vara fyllts. Vidare har AMS den 1.7.1970 utfärdat tämligen begränsat även vid den kommunala Av de 637 kommuner som allmänna villkor för kommunala beredskaps-
upphandlingen.
besvarat att de arbeten. Härvid föreskrivs att upphandlingsfrågan anger 22 kommuner hemligstämplat något ärende under åren kungörelsen skall tillämpas vid all upphand- 1966--1969. Det bör nämnas att 153 korn- ling för arbetena ifråga. Det kan vidare nämnas att civilförsvarsmuner inte alls besvarat frågan. Antalet styrelsen den 3.3.1971 i samråd med RRV hemligstämplade fall understiger 200 år. För Stockholm redovisas en utfärdat föreskrifter angående formerna för per vikande 1966- av kostnader och fastställande av trend för undersökningsåren granskning statsbidragets storlek för allmänna skydds- 1969 till följd av en ändrad praxis i frågan för industriverkens rum m m. Enligt föreskrifterna utgår statsdel. På landstingssidan förfarandet tillämpas synnerligen bidrag till kostnader som anses skäliga. Vid uppges
SOU 1971 :88 55
bedömning av kostnadernas skälighet vid undantagsfall som kan väl motiveras. Ett
entreprenadförfarande eller egenregiverksam- etablerat samarbete mellan korn-
föreligger
het tas bl a hänsyn till om upphandling skett munförvaltningen samt närstående företag
i enlighet med den statliga upphandlings- och institutioner, mellan bostadsexempelvis
kungörelsens normer och bestämmelserna i bolagen och
centralupphandlingsorganen.
det sk fastpris-cirkuläret 1971:754. Kom- Revisionskontoret granskar fortlöpande muner fâr enligt de nämnda föreskrifternas upphandlingsverksamheten vid stadens olika
tillämpning vid arbeten och upphandling för Kontoret förvaltningar. för ett prisregister på
allmänna skyddsrum statsbidrag för belopp grundval av handlingar i upphandlingsären-
motsvarande det från affärsmässiga synpunkden som fortlöpande tillställs revisionskonto-
ter förmånligaste anbudet. l de fall den ret.
kommunala huvudmannen väljer anbud till l syfte att främja inköpssamordningen
högre kostnad utgår statsbidrag med belopp mellan olika bildades 1959 förvaltningar motsvarande det av civilförsvarsstyrelsen för-
en centralupphandlingskommitté. Kommit-
ordade. Detta förfarande torde i praktiken få ten skall bla verka för ökad specialiserad
liknande verkan som i de fall när tillämpning centralupphandling och ökad standardiseav sättes som villupphandlingskungörelsen ring. Den skall vidare överväga behovet av
kor för erhållande av statsbidrag. förrådshållning samt dra upp lämpliga admi-
nistrativa riktlinjer för upphandlingsverksam-
heten. 6.4 Den kommunala upphandlingens I
centralupphandlingskommitten ingår
organisation företrädare för samtliga större upphandlande
6.4.1 Storstäderna förvaltningar, stadskansliets finansavdelning
och organisationsavdelning, revisionskontol Stockholms upphandlingsverksamhetl till- ret samt vissa kommunala
bostadsföretag.
lämpas en form av samverkan mellan olika l Göteborg tillämpas liksom i Stockholm
förvaltningar, sk specialiserad centralupp- samköpsförfarande, s k decentraliserade sam-
handling. Den innebär i princip att den köp, dvs den förvaltning som köper mest av förvaltning som antingen har det mest om- en vara eller svarar som tjänst regel för fattande behovet av en viss vara eller som på upphandlingen av denna även för övriga för-
annat sätt anses vara mest lämpad att samvaltningar. Vid sidan härav förekommer helt
ordna anskaffningen
av denna skall fungera decentraliserade inköp, då varje förvaltning
som centralt upphandlingsorgan. l enlighet svarar för sina egna inköp. Antalet decentra-
härmed svarar exempelvis stadskansliet för liserade samköp uppges öka för varje år. anskaffning av kontorsmateriel, gatukonto- en särskild Även i Göteborg har upprättats ret för betong och cement, elektricitetverket kommitté för inköpssamordning. Kommitför bilar. tén som bildades 1966 har träffat avtal I praktiken innebär sarnordningen att med leverantörer om vissa produkter av vederbörande förvaltning träffar och pris- intresse för flera Varusorti-
förvaltningar.
leveransavtal med leverantörer. lämpliga mentet successivt. vidgas Förvaltningarna Dessa avtal delges övriga förvaltningar genom avropar i sin tur på de samordnade inköpsavcirkulärrneddelanden. Samarbetet mellan talen. Bland inköpskommittens övriga
centralupphandlingsorgan och övriga förvalt-
arbetsuppgifter ingår att främja en enhetlig ningar som replierar på sådant är i organ varustandard. De bolag och närstående instiprincip av natur - det frivillig föreligger tutioner i vilka kommunen har ett domine-
således inte något formellt tvång för förvalt-
ningarna att anlita den specialiserade upplUppgifter hämtade från utredningsmaterial handlingen. l praktiken förutsätts dock att från Stockholms kommun samt från företrädare centralupphandlingar inte frångås annat än i för kommunens upphandlingsverksam het.
rande inflytande deltar i kommunens inköps- förvaltningen. Totalt sett är dock detta samsamordning. köpsförfarande av begränsad omfattning.
För Malmös del har åtgärder för inköps- Däremot förekommer det i förhållandevis samordning genomförts i relativt stor om- stor omfattning att kommunen tillhörigt fattning. På rekommendation av drätselkon- aktiebolag, stiftelse eller ekonomisk förening toret tillämpas decentraliserade samköp för upphandlar på avropsavtal som träffats av olika varuområden. De decentraliserade sam- kommunal myndighet. köpen avseende varor uppgår till ca 50 % av den totala varuupphandlingen. Däremot har
6.4.3 Landstingen Malmö i motsats till Stockholm och Göte-
borg inte låtit upprätta något särskilt organ Upphandlingsverksamhetens organisation för samordning av inköpsaktiviteten. inom landstingen har gått mot ökad centrali-
kan sålunda konstate- sering. Sålunda har det helt övervägande
Sammanfattningsvis ras att de tre största primärkommunerna inte antalet landsting (18) uppgivit sig ha centra-
centraliserad liserad inköpsverksamhet även om vid sidan har någon för hela kommunen
har härav decentraliserade samköp kan förekomupphandling i egentlig mening. Däremot det decentraliserade ma. Fem landsting har en decentraliserad
samköpsförfarandet successivt ökat. Stockholm och Göteborg inköpsorganisation. Organisationsmönstret har inrättat särskilda varierar inom olika landsting. I vissa fall
organ för samordning
Tekniken vid de decentra- svarar de större sjukhusen för viss centralav upphandlingen. liserade innebär att vissa större upphandling. I andra fall har särskilda in-
samköpen förbrukare köpsavdelningar inrättats inom ramen för
av en vara även köper åt övriga
ekonomifunktionen hos landstinget. Andra organ.
modeller som tillämpas är en kombination av
de nämnda typerna, så att tex nyutrust- 6.4.2 Övriga primärkommuner
ningsbehovet upphandlas genom en inköpsl övriga primärkommuner överväger de helt
avdelnings försorg, medan landstingets sjukdecentraliserade inköpen. Det innebär en svarar för det
vårdsinrättning för inköpen organisation där varje förvaltning svarar för I flertalet sor-
löpande underhållet. landsting sina egna inköp. Emellertid förekommer i terar under en särskild
byggnadsfrågorna förhållandevis stor utsträckning decentralise- kommitté eller nämnd av förtroendemän. rade samköp. Helt centraliserad inköpsverk- På särskild fråga har uppgivits att endast samhet förekommer även i viss omfattning. I ett antal har
mycket begränsat landsting detta fall svarar en speciell instans, exempel- inköpssamarbete med landstinget tillhörigt vis en central inköpsavdelning, för huvud- stiftelse eller ekonomisk för-
aktiebolag, delen av samtliga förvaltningars köp. Enligt ening. Tre landsting nämner att sådant föreinhämtade uppgifter tenderar inköpsverk-
tag kan upphandla på landstingets avropsavsamheten mot ett alltmer ökat samköpsför- tal. Andra former av samarbete mellan kornfarande. Sannolikt kommer den pågående munalt förekommer i
företag och myndighet sammanläggningen av kommuner till större ännu mer Däremot
begränsad omfattning. enheter att påskynda denna process. Denna kommit till stånd
uppges att visst samarbete utveckling kommer att leda till väsentligt mellan olika landsting i Västsverige med ökat inköpsansvar och medföra behov av erfarenheter
positiva som följd. I en del fall särskilt utbildad inköpspersonal. har även samarbete inletts mellan
primär-
inköpssamarbete förekommer även kommuner och landsting tex beträffande mellan kommunala myndigheter och kom- Stockholms kommun och Stockholms läns munägda företag. Detta kan innebära såväl
landsting. att en kommunal förvaltning köper åt ett
kommunägt bolag som att bolaget köper åt
6.4.4 De kommunala samköpsföretagen också nämnas att KAB driver en förhållande-
vis stor förrådsverksamhet. Kommunaktiebolaget (KAB)
KAB uppträder såsom centralupphandlan- År 1947 ombildades det tidigare kommunför- de organ särskilt för mindre kommuner. I laget till Kommunaktiebolaget (KAB). Före- dessa fall kan varorna även levereras från nade Kommunföretag AB (FKF) äger 39 % av eget förråd. I denna typ av försäljning anser aktiekapitalet medan återstoden innehas av sig KAB ha samma funktion som postverkets enskilda kommuner. Förenade Kommunföre- centralförråd har för den statliga sektorn.
kommunförbundets hol- Därutöver uppträder bolaget dels som kontag AB är Svenska dingbolag. sulterande inköpsinstans innebärande att an-
bud infordras för kommuners räkning, dels
KABZS uppgift är enligt bolagsordningen att tillhandahålla kommunerna blanketter som anbudsgivare med försäljning i konkur-
I rens med andra företag på marknaden. KAB och trycksaker samt andra förlagsartiklar.
härtill arbetar i princip utan vinstintresse, vilket anslutning fungerar bolaget som blan- -kett- innebär att företaget söker täcka endast sina
och bokförlag samt samköps- eller upp-
för kommunerna. kostnader. handlingsorgan
kundkrets KAB uppger att man följer de statliga
_KAB:s är huvudsakligen primärkommunerna. upphandlingsbestämmelsema utan att for-
Bolaget har även hand om viss central upphandling för statens räkning mellt beslut fattats om detta. Genomgående (skolöverstyrelsens omskolningsverksamhet används en sluten upphandlingsform. Förm m). handlingar förekommer endast vid lika an-
Medelantalet anställda för räkenskapsåret bud eller när synnerliga skäl föreligger. Man 1969/70 var 133. anser att konkurrensen bäst stimuleras
Företagets omsättning har varit den föl- genom denna upphandlingsform. Även i öv-
| jande (milj kr, exkl varuskatt), | rigt följs de statliga bestämmelserna. |
| 1964/65 | 19,0 |
| 1965/66 | 47,8 Landstingens inköpscentral (LIC) |
| 1966/67 | 57,7 |
64.7 Landstingens inköpscentral (LlC) är en eko- 1967/68
| 1968/69 | 63,5 nomisk förening. Föreningen har till ända- |
| 1969/70 | 64,5 mål att främja medlemmarnas ekonomiska |
| 1970/71 | 81,2 |
intressen genom att efter inköp eller tillverk-
ning tillhandahålla förnödenheter av olika
För sistnämnda verksamhetsår uppgick verksamhet samt att
slag för medlemmarnas försäljningen av maskiner, verktyg och lik- utföra Medlemmar
tjänster åt medlemmarna. nande för yrkesutbildning m m till 44,3 milj är samtliga landsting, Svenska landstingsförkr, försäljning av varor inom kategorin pors- bundet, Gävle, Norrköpings och Helsingborgs lin, glas, textilier, kemisk-tekniska artiklar, kommuner, Malmö kommuns sjukvårdseldningsoljor till 22,2 milj kr och försäljning styrelse, Göteborgs universitet, AB Kurortsav blanketter, litteratur, kontorsmaskiner verksamhet, Svenska Röda Korset och och kontorsmateriel samt möbler och inred- Rädda Barnens Riksförbund. ningar till 14,7 milj kr. LIC är ett renodlat affärsföretag. I princip
Verksamheten inriktas i ökad grad mot arbetar LIC utan direkt krav på vinstutdel- Konsultuppdrag (även anbudsinfordran) tex ning, eventuellt överskott (l a 2 %) återbärs i samband med kommunernas upphandling till medlemmarna. Omsättningen uppgick av inredningar och utrustningar för undervis- 1970 till 278 milj kr (exkl varuskatt), vilket ning. Denna upphandling återspeglas inte i innebär en ökning med 51 milj kr från omsättningssiffroma eftersom upphand- föregående år. lingen skett direkt av kommunerna. Det kan Verksamheten är främst inriktad
på att
tillgodose sjukvårdens behov. Exempel på om
6.5 Riksdagens behandling av frågan varugrupper är kontorsartiklar, textilvaror av
kommunal upphandling olika slag, undervisningsmateriel, radio och TV, bränslen, livsmedel, transportmedel, Riksdagen har flera gånger behandlat frågan möbler inkl sjukhusinredningar, medicinsk om enhetliga regler även för den kommunala
upphandlingen. Vid sex tillfällen har motioapparatur, laboratorieartiklar, sjukvårds-
ner i ärendet väckts under de senaste tio instrument, röntgenartiklar, pappersartiklar,
för- åren. I samtliga har föreslagits att den Sjukvårdsartiklar, dentalutrustningar, bandsartiklar, ambulanser och bilar. LIC har kommunala upphandlingen skulle underkasäven en instrumentverkstad i Eskilstuna, ser- tas samma regler som gäller för den statliga viceverkstäder för reparationer av dentalut- upphandlingen (1952 års upphandlingskunrustning och hörapparater ute i landet samt görelse). Förslagen har i samtliga fall avvisats en tillsammans med Svenska Utvecklingsbo- av riksdagen med hänvisning till att en laget samägd produktionsverkstad i Nacka reglering av formerna för denna upphandling för bl a modifieringar inom dentalområdet. lämpligen borde initieras och genomföras av En större fabrik för tillverkning av förbands- kommunerna utan statsmakternas medverartiklar finns i Aneby. LIC har förråd i Solna kan. Beträffande de motiv som anförts i och egen transportorganisation med turbilar. motionerna och vederbörande riksdagsut- Viss förekommer också i skotts utlåtande i frågan kan följande åter-
produktutveckling
egen regi. Medelantalet anställda 1970 var ges. 860. Under 1960-talet aktualiserades frågan
LIC tillämpar som regel varken normalför- forsta gången i motionen 1960: II:290, i slaget eller de statliga upphandlingsbestäm- vilken yrkades att landsting och primärkommelserna - muner skulle den statliga
föreningen uppges drivas som ett åläggas tillämpa enskilt affársföretag i detta hänseende. upphandlingskungörelsens bestämmelser.
LIC uppträder vid sina inköp i marknaden Som motiv härför anfördes att upphandling-
sätt som andra enskilda företag. en tidigare omhänderhades av kommunala på samma LIC går inte ut till medlemmarna med krav förtroendemän och att av denna anledning på förtur till leveranser under åberopande av dylika föreskrifter knappast varit erforderlidelägarintressena. Man anser att företaget ga. Då upphandlingsärenden emellertid kommåste kunna hävda sig i en normal konkur- mit att handläggas av avlönade tjänstemän på renssituation. Som bekräftelse på denna in- samma sätt som inom den statliga sektorn ställning kan nämnas att vid de besök som ansågs vissa skäl tala för att de statliga företrädare för bestämmelserna borde utsträckas att gälla
upphandlingskommittén
hos vissa landsting har det från lands- även för den kommunala sektorn. Allmänna gjort
sida framhållits att LIC betraktas beredningsutskottet avstyrkte motionen (utl tingens som vilken leverantör som helst. 1960:19) under hänvisning till att inga nya
l viss utsträckning levererar LIC under omständigheter framkommit som kunde konkurrens även till andra än medlemmarna. ändra utskottets tidigare fattade stånds- Motivet härför är att genom omsättningsök- punkt, nämligen att en reglering lagstiftning åstadkomma lägre kostnader för egen ningsvägen skulle innebära ett intrång i den försäljning och tillverkning. LIC går dock kommunala sjävbestämmanderätten. Utskotsom regel inte in på KAB:s område. tet ansåg det dessutom tveksamt om riksda-
Vid sidan av KAB och LIC kan som gen hade befogenhet att fatta beslut i enligexempel på kommunala sarnköpsföretag het med motionsyrkandet. Utskottet anförnämnas Göteborgs förorters intresseförening, de med stöd av §89 regeringsformen, att Gävle inköpscentral, Svenska Elverkens Eko- lagstiftning av ifrågavarande slag i första nomiska förening (ELEF) samt Svenska Gas- hand ankommer på Kungl Maj zt. föreningen. Frågan togs upp även av 1961 års riksdag.
l motionerna 1:453 och [l:632 uttalades att tillräckliga skäl föreligga för att dessa skulle det vore i näringslivets och allmänhetens tillämpa upphandlingskungörelsen.
åläggas
intresse att enhetliga normer skapades för all Utskottet påpekade också att något intrångi offentlig upphandling. Dessa borde kunna den kommunala självbestämmanderätten inte åstadkommas genom överläggningar mellan borde få förekomma utan mycket starka skäl. stat och kommuner efter initiativ av Kungl aktualiserades åter i de lika Spörsmålet Majft. Statsutskottet (utl 1961:155) ansåg lydande motionerna 1964:I:l42 och llzl82. det i och för sig motiverat med så fasta Mot bakgrund av kommunernas, deras bolags normer som möjligt även för den kommuna- och stiftelsers alltmer omfattande upphandla upphandlingen. En reglering på initiativ av ling och byggnadsverksamhet yrkades att Kungl Maj :t skulle emellertid komma i strid Kungl Maj :t skulle uppdra åt kommunalrättsmed kommunernas riksorganisationers upp- kommittén att utreda huruvida i kommunalfattning, sådan den kommit till uttryck i lagen kunde intas ett stadgande att all uppremissvar till allmänna berednings- och stats- skall och handling ske opartiskt på lika utskotten vid tidigare riksdagsbehandlingar, villkor för den som erbjuder varor och tjänsnämligen att de regler som behövs för en ter. Stadgandet skulle även innebära att det rationell upphandlingsverksamhet bör bli beanbud skulle antas som bäst tillgodoser komroende av kommunernas egna åtgöranden. munernas behov med hänsyn till pris och Utskottet avstyrkte motionen men sade sig kvalitet. För upphandlingsverksamheten bortro på ett frivilligt iakttagande av strängare de dessutom finnas ett av kommunens fullformföreskrifter än tidigare och att de tre mäktige antaget reglemente. kommunförbunden var beredda att medver- Konstitutionsutskottet erinrade i sitt utlåka till denna utveckling. tande 1964:30 om att riksdagen 1963 i I de lika lydande motionerna 1963:I:304 anledning av motioner i ämnet framhållit och II:353 yrkades ånyo på att kommunerna önskvärdheten av att den kommunala uppskulle underkastas normerades upphandlingskungörelsens handlingen på frivillighetens väg. bestämmelser. Motionerna överensstämmer Utskottet hänvisade till att kommunförbuntill stor del med den som väcktes vid 1960 dens arbete på ett normalreglemente för att års riksdag, såväl vad beträffar yrkandet som lösa frågan om en fastare reglering av uppmotiveringen härför. Frågan hade emellertid handlingsverksamheten fortsatt och att posiutvidgats att gälla även kommunala och s k tiva resultat var att vänta. allmännyttiga bostadsföretag. Dessa ansågs Utskottet påpekade också det olämpliga i inta en särställning såtillvida som verksamhe- att understryka att ett visst slag av ärenden ten till stor del finansierades med statliga skulle behandlas objektivt och på sådant sätt lån, medan de genom sin Organisationsform att kommunens intressen främjades. Ett var undandragna den genom tryckfrihetsför- sådant stadgande kunde lätt misstänkliggöra ordningen fastslagna offentlighetsprincipen, kommunernas handlande i övriga frågor. Det som möjliggör insyn och kontroll. kommunala interpellationsinstitutet och den Allmänna beredningsutskottet betonade i offentliga kritiken i allmänhet skulle utgöra sitt yttrande (utl 1963:12) vikten av att den tillräckliga garantier mot obehöriga förfarankommunala upphandlingen skedde under den. Utskottet därför avstyrkte yrkandet. betryggande former. Den utveckling mot Till utlåtandet av samma fogades reservation strängare forrnföreskrifter som kunnat iakt- innehåll som motionsyrkandet. tas vid tidigare utskottsbehandlingar av dessa I motioner vid 1965 års riksdag (I:345 och frågor, ansåg utskottet hade fortsatt. Ut- II:415) underströks att den kommunala uppskottet fann därför inte anledning förorda handlingen på grund av sin omfattning utnågot ändrat ställningstagande från riksda- i landets ekonomi gjorde en viktig faktor och gens sida. Vad beträffar de kommunala och i hög grad påverkar näringslivets verksamhet allmännyttiga bostadsföretagen ansågs inte och inriktning. Det framhölls också att det
för skattebetalarna var av väsentligt intresse infonnationsskrift ha hänvisat de kommunaatt upphandlingen sköts så, att skattemed- la skolorna till LIC och KAB för materielanlen nådde den bästa användningen. Mot bak- skaffning. Med anledning av dessa uttalanden grund av dessa uttalanden yrkades i motio- yrkades i motionen att riksdagen i skrivelse nen att Kungl Maj :t skulle tillsätta en allsidig till Kungl Maj :t skulle bekräfta sin principielutredning rörande problem och brister i den la inställning att offentlig upphandling skulle kommunala upphandlingen. Utredningen ske under former som såvitt möjligt garanteborde pröva möjligheterna att på frivillig väg rade fri konkurrens och att det fördelaktigasupprätta generella regler liknande dem iden te anbudet skulle antas till gagn för de statliga upphandlingskungörelsen. Allmänna skattebetalare som i sista hand svarade för beredningsutskottet (utl 1965:42) hänvisade det allmännas kostnader. Föreskrifter som till ett inom kommunförbunden utarbetat stod i strid med denna princip borde återkalförslag till allmänna bestämmelser om upp- las. handling mm. Förslaget skulle behandlas I sitt utlåtande 1967:56 framhöll bankoinom förbunden under hösten 1965 varför utskottet att det i remissyttranden över utskottet inte ansåg skäl föreligga för en motionen framkommit önskemål om bindanändring av riksdagens tidigare ställningsta- de regler for den kommunala upphandlingen. gande. Enligt utskottet vore det emellertid av värde
En motion i syfte att reglera den kommu- om frågan om den kommunala upphandnala upphandlingen väcktes även vid 1967 års lingen kunde lösas av kommunerna själva. riksdag (111772). I motionen berördes de Det ansågs vara för tidigt att dra några slutrekommendationer för upphandlingsförfa- satser beträffande det av kommunförbunden randet som utfärdats av kommunförbunden 1965 utfärdade normalförslaget, men ut- (normalförslaget). Det framhölls att det skottet förutsatte att kommunförbunden, ankom på vederbörande kommun att själv Kungl Majzt och berörda statliga myndigavgöra om förslaget skulle tillämpas eller heter skulle följa tillämpningen härav. Om inte samt att den upphandling som bedrevs den utfärdade rekommendationen inte fick av kommunägda samköpsföretag (KAB och önskvärd effekt borde frågan om en ompröv- LIC) var undantagna från bestämmelserna. ning av reglerna aktualiseras.
En samordning av inköpsverksamheten inom ramen för dessa företag kunde enligt motionen leda till rationaliseringsvinster, under förutsättning att företagen inte kom i någon form av monopolställning. Skulle detta ske omintetgjordes möjligheterna att 0bjektivt bedöma inköpsorganens effektivitet. l motionen framhölls också att dagspressen vid olika tillfällen pekat på fall av osund konkurrens i LIC;s och KAB: verksamhet. Med anledning härav hade ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor hos pris- och kartellnämnden hemställt om särskild utredning i frågan.
Vidare hävdades i motionen att KAB och LlC gjort gällande att viss upphandling för skolväsendet enligt riksdagsbeslut överlämnats till företagen. Enligt motionären skulle några beslut av angiven art inte ha fattats av riksdagen. Skolöverstyrelsen skulle även i en
7 för den
Riktlinjer offentliga upphandlingen
7.1 Principer för upphandlingen*
lingen står i överensstämmelse med de En grundläggande princip för den statliga åtaganden som gjorts inom ramen för EFTAupphandlingen är att denna skall bedrivas samarbetet.
I fråga om denna upphandling affärsmässigt. I gällande upphandlingskun- innebär EFTA-bestämmelserna bl a att varje görelse kommer detta till uttryck i att det medlemsland själv får bestämma sina uppanbud skall antas som med beaktande av handlingsregler under förutsättning att de samtliga omständigheter” anses vara förmån- inte är diskriminerande eller innehåller ett ligast för staten. I en cirkulärskrivelse från skydd for inhemska produkter och att bestatssekreteraren i finansdepartementet den ställningar skall utläggas på grundval av 8.7.1960 fastslås att uttrycket ”samtliga affärsmässiga överväganden. omständigheter” bör begränsas till affärsmäs- Affärsmässigheten bör alltså vara en sigt betingade förhållanden. Detta innebär grundläggande princip för den statliga uppbl a att myndigheterna i valet mellan handlingen även i Kommittén
fortsättningen.
svenskt och utländskt anbud i princip inte har, som närmare kommer att utvecklas i skall ta andra än affärsmässiga hänsyn. I kapitel 11, inte ansett det möjligt att ange skrivelsen framhålls emellertid att det ivissa alla de omständigheter som inverkar
på konjunkturlägen kan finnas anledning för bedömningen av vad som i olika upphandstaten att stödja inhemsk produktion. Såda- lingssituationer bör i affars-
inbegripas
na vidare bedömningar skall enligt skrivelsen mässigheten. En sammanvägning av de fakdock förbehållas Kungl. Maj zt. torer som påverkar måste
anbudsprövningen
Kommittén har tolkat sina direktiv så att
ske med hänsyn till omständigheterna i varje principen om affärsmässighet skall gälla även särskilt fall. i fortsättningen. Dock anges i direktiven att
Det erbjudna priset behöver i och för sig principen under vissa omständigheter kan
inte vara avgörande för om ett anbud skall behöva modifieras. Två fall åsyftas, nämligen
antas eller inte. Väsentligt är att väga priset dels då utläggning av statliga beställningar mot tex kvalitet och utförande. Även sker.i sysselsättningsfrämjande syfte, dels då sådana omständigheter bör tas med ibedömbeställning sker som ett led i strävandena att som att
ningen anbudsgivarens förmåga främja den inhemska industrins utveckling att få
fullgöra sina åtaganden, möjligheterna på tekniskt avancerade områden med höga utvecklingskostnader. 1
l den slutliga utformningen av detta avsnitt har
l direktiven konstateras att nuvarande
ledamoten Granström pga sjukdom inte kunnat grundprinciper för den statliga upphand- deltaga.
62 SOU 1971 :88
god service, framtida driftskostnader etc. beställningar hos företag som annars inte
Principen om affärsmässighet iden statliga skulle ha kommit i fråga vid den aktuella upphandlingen bygger på antagandet att det upphandlingen. Härvid kan lokaliserings-, som är mest förmånligt i det enskilda sysselsättnings- och industripolitiska syn-
även är mest fördelaktigt i många fall sammanfalla med all-
upphandlingsfallet punkter
på sikt ur samhällsekonomisk synpunkt. männa konkurrenshänsyn. Härigenom skulle uppnås en optimal resurs- Principen om affärsmässighet är som tidifördelning. En väsentlig förutsättning för gare nämnts vägledande i den statliga uppatt detta skall bli fallet är att konkurrens handlingen. I vissa fall kan emellertid synsätföreligger mellan olika leverantörer. tet att betrakta den statliga upphandlingen
Konkurrensen kommer till uttryck bla enbart som en affärstransaktion komma i kongenom att leverantörerna på grundval av ett flikt med andra av statsmakterna uppdragna specificerat anbudsunderlag får tävla om riktlinjer for samhällsverksamheten. Tidigare upphandlingen, varvid det förmånligaste an- har de i direktiven redovisade fallen med sysbudet skall antas. En annan och minst lika selsättnings- och utvecklingsbeställningar viktig aspekt är att köparen/beställaren upp- nämnts. F n tillämpas, som närmare kommer träder på sådant sätt att han med full kraft att redovisas i kapitel 9, ett system som kan hävda statens intressen och därmed göra innebär att beställningar läggs ut till företag
Detta kan exem- som varslat om friställning av anställda i fördelaktiga upphandlingar. pelvis uppnås genom en hög teknisk och större omfattning (s k rådrumsbeställningar). ekonomisk kompetens hos den upphandlan- Enligt statsmakternas beslut gäller andra
Vidare kan tidpunkten för kriterier än principen om affärsmässighet för de personalen.
vara av betydelse. Sålunda dessa beställningar. Vidare kan erinras om upphandlingen kan t ex vissa fördelar ur prissynpunkt upp- att i den inledningsvis i detta kapitel nämnda nås om beställningen cirkulärskrivelsen från statssekreteraren i
anpassas med hänsyn till säsong- eller konjunkturfluktuationer finansdepartementet anges som en möjlighet inom olika branscher. Detta kan ske genom i vissa konjunkturlägen att anlägga sysselsätt-
hos myndigheten ningssynpunkter vid prövningen av anbud att beställningsplaneringen
kapacitetsutnytt- för att stödja viss inhemsk produktion. Av tar hänsyn till industrins
likartad karaktär bör man betrakta undanjande, sysselsättning och ordertillgång.
Andra åtgärder för att stärka statens taget för AMS från skyldigheten att tillämpa
leverantörerna är att upphandlingskungörelsen ”om det är fördelposition gentemot
samverkar i sin aktigt för ändamålet (instruktionen för myndigheterna upphandling. Detta AMS 1970:727). Undantaget är främst moti-
leder bl a till att de statliga myndigheterna rabatter samt ser- verat av att man vill ha möjlighet till ett
får fönnånligare
och andra villkor som nonnalt annat än affärsmässigt betraktelsesätt främst vice-, garanti-
en och ekonomiskt vid vissa beredskapsarbeten för att främja erbjuds specialiserad stark köpare. I följande kapitel kommer en sysselsättningen inom visst område. redogörelse att lämnas för de olika strävan- Upphandlingen kan i vissa fall även utdena att utveckla inköpssamordningen. Myc- nyttjas i regionalpolitiskt syfte. I de av ket statsmakterna antagna principerna för re-
tyder på att denna inköpssarnordning kan behöva vidgas och utvecklas. Härigenom gionalpolitiken (jfr kap 9) anges inte nägra kan villkoren generella riktlinjer som innebär att regional-
för den statliga upphandlingen förbättras. politiska hänsyn skall tas vid upphandling.
De statliga myndighetema bör självfallet Emellertid utesluter inte detta att sådana söka undvika att hamna i en marknad som hänsynstaganden kan behöva göras i vissa
tendenser. Ivissa enskilda fall när de skulle få stor regional-
präglas av monopolistiska
lägen kan det därför för att trygga en lång- politisk betydelse. siktig konkurrens finnas skäl att lägga ut I andra fall kan särskilda omständigheter
behöva beaktas vid upphandling för att normalt endast beakta sådana effekter av sitt tillgodose försörjningsberedskapens särskilda handlande som faller inom ramen för deras krav. Beställningar kan härvid inte sällan och mål. Tillinstruktionsenliga uppgifter behöva läggas ut vid inhemska företag för att lämpningen av upphandlingsreglema liksom
trygga produktionen inom landet som en andra åtgärder av myndigheterna kan emelberedskap i händelse av krig eller avspärr- lertid också till effekter som ur ge upphov ning. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar den enskilda myndighetens kan synpunkt har fått dispens från upphandlingskungörel- betecknas som externa. När av
tillämpningen
sen för att kunna väga beredskapssynpunkter reglerna for upphandling i ett visst ärende
mot affärsmässighet. Chefen för handels- kommer i strid med andra mål i samhället,
departementet har i maj 1971 tillkallat exempelvis målen for sysselsättningspolitisärskilda sakkunniga för att överväga meto- en målkonflikt. ken, uppstår För viss uppder för att upprätthålla en tillfredsställande handling finns eller ut-
handläggningsrutiner
beredskap inom varuområden som har en färdade föreskrifter om samråd med annan
väsentlig betydelse för försörjningen. Enligt myndighet eller om av vissa
hänskjutande
sina direktiv även be- ärenden skall de sakkunniga till Kungl Maj :t som kan tillämpasi
handla den statliga som ett sådana fall. Kommittén föreslår
upphandlingen inte någon led i försörjningsberedskapen.
ändring av dessa. En begränsad utbyggnad av Inom ramen för försvars- och säkerhets- ett sådant skulle regelsystem i och för sig politiken kan det vara påkallat att göra en kunna tänkas. Enligt kommitténs uppfattvidare bedömning vid och be- att det - även upphandling ning bör dock understrykas akta behovet av inhemsk industri. Anled- om särskilda föreskrifter härom inte ut-
ningen härtill färdats - måste kan vara att inte göra Sverige ankomma på verksled-
alltför beroende av försvarsmateriel från inom ningarna de upphandlande myndigutländska leverantörer. heterna ”inatt i de fall då myndighetens Även andra fall kan handlande skulle leda till föreligga då statliga struktionsenliga”
beställningar inte enbart bör ses som affärs- uppenbara målkonflikter med betydande
transaktioner. Det kan exempelvis från sam- externa effekter anmäla ärendet för Kungl hällsekonomiska synpunkter vara fördelak- för en samlad
Maji bedömning.
tigt att beställning sker hos visst företag om Som exempel på sådana fall som nu avses
produktionen därigenom kan fortsättas och kan enligt kommitténs nämnas större mening stora samhälleliga investeringar kan bevaras. upphandlingar av TEKO-produkter eller upp- Sammanfattningsvis vill kommittén un- handling av viss avancerad teknisk materiel, derstryka att affársmässigheten bör vara en exempelvis datorer, i ett läge när berörda grundläggande princip vid den statliga upp- branscher inom landet har betydande syssel-
handlingen även i fortsättningen. Såsom an- eller då sättningssvårigheter beställningen ges i direktiven kan dock denna i kan få stor utvecklingseffekt. princip vissa fall behöva modifieras. Detta gäller när Till ledning för den upphandlande perso-
affärsmässigheten kan komma i konflikt med nalen bör utfärda interna myndigheterna andra mål eller principer för sarnhällsverkriktlinjer som anger när ärenden bör undersamheten. I dessa fall måste en avvägning ställas verksledningen. göras mellan de olika målen och principerna Vid sidan av principen om
affärsmässighet
i syfte att uppnå det resultat som totalt sett är offentlighet och rättssäkerhet centrala
är mest förmånligt för samhället. Självfallet frågor inom Den i upphandlingsområdet. kan de internationella åtagandena utgöra en svensk förvaltning tillämpade offentlighetsgräns för handlingsfriheten i sådana fall. principen gäller även vid
offentlig upphand-
Det nu sagda kan medföra problem vid ling, såväl statlig som kommunal. Principen tillämpningen av upphandlingsreglema i en- är inskriven i och
skilda fall. Myndigheterna skall nämligen har således grundlags karaktär. Dess allmän-
na innebörd är att var och en skall ha rätt att objektiv behandling. De nuvarande upphandta del av statens och kommunernas hand- lingsbestämmelserna är enligt kommitténs lingar. Undantag från offentlighetsgrundsat- mening också utformade så att de tillgodoser sen kan endast göras genom föreskrifter i lag. rimliga krav ur anbudsgivarnas synpunkt. I fråga om upphandling gäller som huvudre- Vid de hearings som kommittén haft med gel att handlingarna blir offentliga när avtal företrädare för olika branschorganisationer slutits men av naturliga skäl inte dessförin- mfl har öppenheten vid den statliga uppnan. sekretess - som i tillmätts stort värde. Den torde
Förlängd något handlingen
förekommer - bla ha medverkat till att antalet fall av praktiken mycket sparsamt är endast medgiven i sådana fall då ett bristande objektivitet i samband med statlig hemlighållande är nödvändigt för att upp- upphandling i vårt land är ringa sett mot handlingen skall kunna ske under fullt bakgrunden av upphandlingens omfattning. affärsmässiga former eller om offentlighet skulle leda till allvarligt men för det allmän-
7.2 Erfarenheter av nuvarande na eller för enskildas berättigade ekonomiska
upphandlingsregler intressen. Det bör särskilt framhållas att det inte är tillåtet att träffa generella beslut om Den nuvarande statliga upphandlingskungösekretess för hela grupper av upphandlings- relsen har enligt kommitténs mening åstadärenden utan att prövning måste ske i varje kommit ett enhetligt uppträdande från de särskilt fall för sig. Undantagen från offent- statliga myndigheternas sida gentemot levelighetsprincipen är närmare preciserade i rantörerna och sålunda bidragit till stadga i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten upphandlingsarbetet. Utvecklingen mot alltatt utbekomma allmänna handlingar (sekre- mer komplicerade beställningar och som tesslagen). följd därav mot alltmer avancerade former
Denna offentlighetsprincip, som har lång för avtalsslut har dock medfört att bestämhävd i svensk förvaltning och som med melserna i dagens läge framstår som alltför undantag för Finland torde sakna motsvarig- formella, detaljrika och mindre adekvata. het internationellt, har medfört att den Kungörelsen innehåller inte
några klart offentliga upphandlingen i vårt land sker definierade och från varandra väl avgränsade under stor öppenhet. Det tävlingsmoment Infordrande av anbud
upphandlingsforrner.
som ligger i anbudssystemet förstärks genom kan ske
på olika sätt, nämligen genom att man i efterhand kan bedöma skälen för skrivelser eller
annonsering, genom särskilda upphandlingsbeslutet. Ytterligare en omstän- under hand. När anbud infordras
genom dighet som man bör ha i minnet är den eller särskilda skrivelser är det
annonsering svenska förvaltningens uppbyggnad med fri- fortsatta
upphandlingsförfarandet strängt stående centrala ärnbetsverk, vars verksam- formbundet bla bestämmelser om
genom het i huvudsak regleras genom offentligt
öppnande, prövning och antagande av anutfärdade instruktioner. I många andra län- bud. Beträffande anbud som infordras under der är motsvarande verksfunktioner inbygg- eller muntligt,
hand, vilket kan ske skriftligt da i ministerier. endast att vad som föreskri-
stadgas däremot
Principen om allmänna handlingars offent- vits om prövning och antagande av anbud lighet är vid upphandling av stor betydelse som infordrats genom annonsering eller särför anbudsgivarna ur rättssäkerhetssynpunkt. skilda skrivelser skall gälla i tillämpliga delar. Den offentliga upphandlingen tar i anspråk Uttrycket i tillämpliga delar” har gett utallmänna medel av stor omfattning. Självfal- rymme för olika tolkningar om vad som skall let skall myndigheterna vid upphandlingen gälla vid prövning och antagande av anbud. sörja för att statens intressen blir tillgodo- Upphandlingskungörelsen medger vid en sedda men de har även att ta hänsyn till strikt tolkning inte annat än i mycket anbudsgivarnas krav på rättssäkerhet och begränsad omfattning förhandlingar före av-
65 5
talsslut. Detta kan ske endast om anbudet melserna är försäljning som sker isamband awiker från de villkor som angivits vid med skogsbruk, jordbruk, trädgårdsrörelse anbudsinfordran och övriga anbudsgivares eller annan affärsverksamhet. I praktiken inintressen inte åsidosätts. Vid komplicerade nebär detta att huvudparten av den statliga upphandlingar är förhandlingar numera ofta försäljningen inte faller under upphandlingsnödvändiga inte bara för att åstadkomma en kungörelsens bestämmelser. Den försäljning anknytning till praxis inom affärslivet utan som faller under kungörelsen berör sålunda främst för att tillgodose statens ekonomiska huvudsakligen endast viss sk övertalig och intressen. Vissa större myndigheter har tol- kasserad materiel. Det kan dessutom konstakat möjligheten att infordra anbud under nu-
teras att kungörelsens försäljningsregler hand som en rätt att även förhandla om mera är föga affärsmässiga. priser och andra leveransvillkor. Kommittén För den kommunala upphandlingen har anser det tveksamt om kungörelsen är avsedd kommunförbunden, såsom förut beskrivits, att tolkas på detta sätt. Å andra sidan står utarbetat ett sk normalförslag. Detta
bygdet enligt kommittén klart att ett behov av ger i huvudsak på den statliga upphandlings-
sådan förhandlingsmöjlighet kungörelsen.
föreligger. En mera ingående redogörelse
Upphandlingskungörelsen innehåller inga för normalförslaget har lämnats i närmast uttryckliga bestämmelser om upphandling av föregående kapitel, där även graden av tjänster. Med hänsyn till de flytande gränser- anpassning till upphandlingskungörelsen närna mellan å ena sidan tjänster och å andra mare klarlagts. sidan olika former av arbeten medför detta I fråga om uppbyggnad har i normalförofta tveksamhet i de enskilda fallen om slaget åstadkommits en mera ändamålsenlig kungörelsen är tillämplig eller inte. lösning genom att samma kapitel innehåller
Som framgått av redovisningen i kapitel 3 bestämmelser om upphandling av såväl varor innehåller upphandlingskungörelsen många (materiel) som byggnads- och anläggningsbestämmelser av typ leveransvillkor, t ex om arbeten. Jämfört med upphandlingskungörelgaranti, kontroll och besiktning, försäkring, sen har vissa dubbleringar av likalydande möjligheter till rörligt pris. Det är här fråga paragrafer därigenom undvikits. Detta inneom villkor som inom affärslivet normalt bär dock inte att enhetliga bestämmelser avtalas mellan parterna och som direkt på- utformats för de båda områdena fullt ut. I verkar priset. Att dessa villkor för statens del övrigt kan noteras att normalförslaget inte i fast reglerats i en kungörelse kan i vissa lägen samma utsträckning som upphandlingskunmedföra att de affärsmässiga Synpunkterna görelsen innehåller bestämmelser av typ inte tillräckligt kan beaktas. Kungörelsen leveransvillkor eller bestämmelser av detaljinnehåller även bestämmelser som riktar sig mässig natur. Inte heller innehåller förslaget direkt till leverantörerna. några detaljerade
försäljningsbestämmelser
Slutligen kan konstateras att upphand- utan endast i en paragraf hänvisning till lingskungörelsen innehåller olika handlägg- tillämpliga delar av upphandlingskapitlet, ningsregler för upphandling av varor och varmed förstås att anbudsförfarande etc skall upphandling av byggnads- och anläggnings- användas även vid försäljning. arbeten, vilket numera knappast är motiverat. Den principiella överensstämmelsen med Vidare ter sig ett flertal bestämmelser i kun- den statliga med-
upphandlingskungörelsen görelsen i dagens läge överdrivet detaljerade. för att de ovan redovisade bristerna i de
Såsom framgått av kapitel 3.2.5 finns i statliga bestämmelserna även i huvudsak den nuvarande upphandlingskungörelsen torde gälla normalförslaget. Det bör dock även regler för försäljning av lös egendom. påpekas att behovet av förhandlingar i Dessa regler förutsätter att försäljningen sker upphandlingsärenden formellt anses kunna genom auktion, genom särskilda skrivelser tillgodoses genom att förslagets 12 § utelämeller under hand. Undantagen från bestäm- nas.
Den statliga upphandlingskungörelsen gäl- den nutida utvecklingen inom förvaltningen. ler författningsenligt samtliga statsmyndig- Härigenom bör myndigheterna få större heter såvida Kungl Majzt inte föreskriver möjligheter att effektivisera sin upphandling annat. I fråga om normalförslaget ankommer till gagn för samhällsekonomin. det på varje enskild kommun eller enskilt Föreskrifterna för den statliga upphandlandsting att avgöra såväl om reglemente lingen bör enligt kommitténs uppfattning skall antas som om särskilda beloppsgränser endast reglera myndigheternas reguljära för dess tillämpning. upphandling. Härvid bör affärsmässiga be-
dömningar göras i den mån inte särskilda
bestämmelser utfärdats av Kungl. Majxt. 7.3 Principiell uppläggning av regler för den
Föreskrifterna bör vara utformade så att de statliga upphandlingen
liksom hittills främjar konkurrensen mellan Kommittén har övervägt om behov över- och anbudsgivar-
anbudsgivarna tillgodoser huvudtaget kan anses föreligga av särskilda nas krav på en objektiv behandling. Ytterst bestämmelser för den statliga upphandling- bör föreskrifterna syfta till att staten skall få en. Grundläggande regler för såväl den priva- så fördelaktig upphandling som möjligt. Därta som den offentliga upphandlingen finns för bör enligt kommitténs mening de statliga bl a i avtals- och köplagarna. Det kan vidare beställarna samordna sina och
upphandlingar
hävdas att gällande regler för den statliga tillvarata de fördelar som storköp upphandlingen har sin grund i bestämmelser rimligtvis bör kunna medföra. Myndighetersom tillkom i slutet av förra seklet och att na bör som hittills från fall till fall få avgöra man nu verkar i en miljö där förhållandena omfattningen av antalet anbudsgivare. Som är helt annorlunda än tidigare. Behovet av en garanti mot slentrian och i syfte att särregler för den statliga upphandlingen skulle konkurrensen bör även icke tillfråga-
främja inte längre vara lika starkt. de företag liksom hittills få rätt att inge
Flera skäl talar dock för att man har anbud och få dessa prövade på samma sätt särskilda regler för den statliga upphand- som övriga anbudsgivare. Denna möjlighet lingen även i fortsättningen. Direktiven för torde sakna motstycke vid en internationell kommittén har också utgått från detta. jämförelse. Omfattningen av de statliga inköpen är av offentlighet och rättssäkerhet bör iuppsådan storlek att det från allmänna synpunk- handlingsarbetet garanteras i samma utter är angeläget att de handhas på ett sträckning som gällt hittills. enhetligt sätt. Erfarenheterna av fasta regler Föreskrifterna om statlig upphandling bör för är också i vidare rikta sig enbart till myndigheterna. De
den statliga upphandlingen princip positiva även om detaljkritik före- bör enligt kommitténs mening som hittills kommit på vissa punkter. I de hearings som vara införda i en av Kungl Maj :t utfärdad kommittén haft har man med styrka från kungörelse. Denna kungörelse bör dock näringslivsorganisationemas sida understru- endast innehålla de grundläggande principerkit att man upplever reglerna som en na för upphandlingsförfarandet. Sålunda bör trygghet och garanti för objektivitet och kungörelsen innehålla regler som tillgodoser rättssäkerhet i upphandlingen. att konkurrensen på marknaden utnyttjas
Kommittén har av nu redovisade skäl vid all upphandling, att objektivitet garantekommit till den slutsatsen att särskilda ras genom reglerade former för anbudsin-
regler för den statliga upphandlingen bör finnas fordran och anbudsöppnande, att anbudsäven Enligt kommitténs prövning sker efter regler som borgar för
i fortsättningen. uppfattning är det dock önskvärt med en affärsmässighet och att samarbete mellan mindre detaljmässig reglering än hittills. myndigheterna i upphandlingsfrågor fastslås. Myndigheterna bör därför få en ökad grad av Kommittén har utarbetat ett förslag till handlingsfrihet, vilket överensstämmer med ny upphandlingskungörelse på grundval av
vad som nu angivits. Förslaget har intagits som annan verksamhet inom statsförvaltföre kapitel l i detta betänkande. I kapitel ningen granskas inom ramen för RRV:s förll kommer kommittén att mera valtningsrevision. i detalj redovisa innebörden i förslaget. Konstruktio- Som nämnts i det föregående finns det nen med en kungörelse, som endast innehål- ibland skäl att frångå principen om affärsler grundläggande regler, medför emellertid mässighet. Här kan erinras om vad som behov av särskilda anvisningar till ledning för tidigare sagts att bl a sysselsättnings-, försvarsmyndigheterna. Dessa anvisningar bör enligt eller industripolitiska skäl kan motivera kommittén inte utfärdas av Kungl Maj :t utan andra bedömningar eller att
försörjningsbe-
av en central myndighet. Enligt kommittén kan ställa särskilda krav. Sådana redskapen ligger det närmast till hands att anvisningar- avgöranden bör som hittills enligt kommitna utfärdas av RRV. Redan nu har RRV téns uppfattning efter en samlad bedömning enligt sin instruktion att bl a granska fonner- beslutas av Kungl Majzt och inte av de na för den statliga upphandlingen. Uppdra- upphandlande myndigheterna. get att utfärda anvisningar för tillämpningen Kommittén kommer i kapitel 9 och 10 av en ny upphandlingskungörelse passar där- att närmare behandla frågorna om upphandför väl in i verkets nuvarande uppgifter. ling som ett medel i sysselsättningspolitiken Kommittén kommer senare (kap 8) att och som medel att främja den industriella föreslå att den sarnarbetsdelegation för upp- utvecklingen. handlingsfrågor som är knuten till RRV skall intresse i Ett spörsmål av visst principiellt ges vidgade uppgifter och bl a följa tillämp- samband med frågan om undantag från ningen av upphandlingskungörelsen. I bilaga upphandlingskungörelsen är på vilket stal ger kommittén ett exempel på hur anvis- dium i upphandlingsprocessen som ärendet ningar till upphandlingskungörelsen skulle skall underställas om inte Kungl Maj :t kunna utformas. Genom ett system med en utfärdats. För såväl den generella föreskrifter kungörelse och anvisningar möjliggörs att upphandlande myndigheten som för presumreglerna lätt kan anpassas till utvecklingen på tiva leverantörer bör det så tidigt som upphandlingsområdet. Kungörelsen behöver möjligt göras klart om som
hänsynstaganden
därför ändras endast när principerna ändras. kan
inte regleras i upphandlingskungörelsen
Kommittén har vid hearings med företrä- komma att inverka av anbuvid prövningen
dare för näringslivsorganisationer m fl ingå-
den. Om detta kan ske redan på planeringsende diskuterat frågan om stadiet kan anbudskretsen
upphandlingsbe- hos myndigheten
stämmelsernas uppbyggnad med en särskild med härtill. Leverantörer anpassas hänsyn kungörelse och anvisningar. Härvid har man som bedöms inte kunna komma i fråga från organisationernas sida anslutit sig till behöver då inte åsamkas kostnader för den ovan redovisade synen på grundutform- m m. anbudsräkning ningen av en ny upphandlingskungörelse. Å andra sidan torde man i detta skede inte De nya upphandlingsregler som kommit- alltid noga kunna tillräckligt ange samtliga ten föreslår innebär vidgad frihet men också som kan komma att beaktas omständigheter ett större ansvar för de upphandlande vid vid ett myn- prövning. Sysselsättningsläget digheterna. Detta medför enligt kommittén företag kan tex förändras från tidpunkten ett ökat behov av av hur till dess anbud uppföljning för planeringens påbörjande bestämmelserna kommer att tillämpas i inkommit. kan inte heller Undantagsfallen praktiken. Den tidigare nämnda delegationen alltid renodlas även med god marknadskänför upphandlingsfrågor nedom förrän man får en viktig uppgift känner kostnaden för att fylla i detta avseende. Den bör bl a alternativa lösningar efter avgivet anbud och föreslå de ändringar av anvisningarna som i vissa fall efter
förhandlingar.
kan behövas. Kommittén vill också peka på Med till vad som nu hänsyn sagts är att upphandlingen hos myndigheterna lik- kommittén inte beredd uttala att generellt
sig för att hithörande ärenden underställes ringar inte kunde göras. Kungl Majrt innan anbud inhämtas. Av det Som framgår av utredningsdirektiven skall anförda framgår att underställandet bör ske kommittén även beakta möjligheterna till så tidigt som möjligt. En prövning bör dock anpassning av den kommunala upphandske från fall till fall. lingen till de statliga upphandlingsbestäm-
melserna. Härvid kan enligt kommittén tre
vägar övervägas. Den första är att genom 7.4 Gemensamma regler för staten och
lagstiftning åstadkomma motsvarande bekommunerna
stämmelser för kommuner och landsting som De statliga myndigheternas upphandling reg- för staten. Såväl praktiska som tekniska skäl leras av enhetliga bestämmelser genom 1952 talar dock mot en sådan lösning om andra års upphandlingskungörelse. På den kommu- vägar står till buds. En annan möjlighet är att nala sidan har det däremot inte varit möjligt som villkor för statsbidrag till kommunerna att hittills uppnå motsvarande enhetlighet. exempelvis påfordra att den statliga upp- Det av kommunförbunden rekommenderade handlingskungörelsen skall tillämpas vid uppnormalförslaget har således som förut handling för statsbidragsmedel. En sådan nämnts fått en förhållandevis liten genom- lösning skulle vara administrativt enklare än slagskraft. Detta torde till stor del bero på lagstiftningsalternativet men har nackdelar den skillnad i struktur som föreligger mellan från kontrollsynpunkt. En tredje möjlighet statlig och kommunal förvaltning. Medan de är att man på frivillig väg får till stånd en statliga upphandlingsbestämmelserna genom överensstämmelse mellan de kommunala och Kungl Majzts beslut gäller för i princip alla statliga upphandlingsreglerna. statliga myndigheter, är antagandet av regler Kommittén har funnit övervägande skäl för kommunal upphandling som tidigare tala för sistnämnda lösning. Frågan om nämnts beroende på beslut av varje särskild gemensamma bestämmelser har därför tagits kommun. Till den bristande enhetligheten upp vid överläggningar med Svenska komhar självfallet också bidragit att kommuner- munförbundet och Svenska landstingsförnas antal är mycket stort. Många är dess- bundet som även beretts tillfälle att under utom förhållandevis små. utredningens gång ta del av utredningsmate-
Från allmän synpunkt framstår det enligt rialet. Vid dessa överläggningar har det kommittén som angeläget att all offentlig bedömts att väsentligt ökade förutsättningar upphandling med hänsyn till dess stora för en enhetlig reglering på frivillighetens väg samhällsekonomiska betydelse sker enligt numera torde föreligga bl a på grund av de enhetliga regler. Vid hearings som kommit- beslutade kommunsammanläggningarna. Den tén haft med näringslivsorganisationer har l januari 1974 beräknas antalet kommuner dessa särskilt understrukit önskemålet att ha minskat till omkring 270. samma regler skall gälla för statlig och Bestämmelserna i det av kommittén utarkommunal upphandling. Bla har frarnhål- betade förslaget till ny upphandlingskunlits att leverantörssidan generellt känner görelse har av kommunförbunden funnits större garanti föreligga för en objektiv och lämpade att begagnas även vid kommunal kompetent handläggning vid statlig än vid upphandling. Förbunden har därför i en kommunal upphandling och att detta till överenskommelse med kommittén och RRV stor del beror på att den statliga upphand- utfäst sig att utarbeta ett nytt normalförslag lingen regleras genom fasta och enhetliga till kommunalt upphandlingsreglemente med normer. Det bör dock särskilt framhållas att anvisningar. Härvid skall eftersträvas att detta allmänna omdöme uttryckligen för- reglementet och anvisningarna - med beakklarades inte gälla landstingen och storstä- tande av de i några avseenden speciella
mot vilkas och kom- kommunala förhållandena - så nära som derna, objektivitet petens i upphandlingsarbetet särskilda erin- möjligt ansluter sig till kungörelsen och till
SOU 1971 288 69
denna hörande anvisningar. Överenskommelsen, som gjorts beroende av att kommit-
tens förslag till ny upphandlingskungörelse
fastställs av Kungl Maj :t bifogas (bil 2) liksom också nytt normalförslag till kommunalt upphandlingsreglemente (bil 3). Förbunden skall enligt överenskommelsen verka för att det nya reglementet jämte anvisningar börjar tillämpas då kungörelsen träder i kraft. Det förutsätts härvid att reglemente och anvisningar skall antas av fullmäktige i primärkommunerna och av landstingen.
Kommunförbunden har förklarat sig beredda att ingå i den i kapitel 8 föreslagna delegationen för upphandlingsfrågor i ärenden som berör såväl staten som kommunerna. Enighet Föreligger om att upphandlingen i friare form motiverar en mer intensiv revi-
sion av upphandlingsverksamheten. RRV
och kommunförbunden skall här delge varandra sina erfarenheter av revisionsverksamheten. I överenskommelsen förklarar sig förbunden vilja medverka till att kommunerna lämnar sådan som
upphandlingsstatistik
man kommer överens om.
Upphandlingskommittén har i enlighet
med sina direktiv haft samråd med den nu arbetande kommunalrättskommittén som från sina utgångspunkter tillstyrkt uppläggningen med en överenskommelse om enhetlig reglering på frivillighetens väg.
8¶Samordning inom den offentliga
upphandlingsverksamheten
8.1 Den statliga sektorn åtgärder för att tillgodose uppkommande
inköpsbehov hos underlydande organ ute på 8.1.1 Samordnade inköp m m
fältet. För att få ett enkelt beställnings-, Spörsmålet om någon form av samverkan distributions- och betalningsförfarande träfmellan statliga myndigheter vid inköp aktua- fas ofta sk avropsavtal. Dessa irmebär i liserades tidigt. Sålunda togs frågan upp bl a princip att de förbrukningsställen (undermotionsvägen i riksdagen redan 1913. Som ställda organ), som omfattas av avtalet, har fördelar framhölls härvid inte bara att större att rekvirera och betala direkt hos leveransamlade beställningar kunde läggas ut med tören samt i övrigt handha kontakten med prissänkande effekter som följd utan även denne när det gäller exempelvis frågor röranatt förutsättningarna skulle ökas för stan- de leveransförseningar, reklamationer etc. dardisering av varusortimentet. Det föreslogs Den avtalsslutande instansens arbete begränockså redan tidigt att ett centralt upp- sas i princip till själva affärsuppgörelsen och
skulle inrättas, vilket förslag till att informera berörda enheter om konhandlingsorgan dock lämnades utan åtgärd. I detta samman- trakterade priser samt leveransvillkor i övrigt hang kan även nämnas att krigsmateriel- etc, vilket vanligen sker genom kontraktsverket (avvecklat 1954) på sin tid åtog sig kopia e d. upphandlingar även för myndigheter utanför Systemet med avropsavtal har visat sig försvaret. Härefter har frågan om centrali- vara en praktiskt användbar och i övrigt sering av statlig upphandling till ett särskilt lämplig form för att åstadkomma en organiinrättat verk inte vidare aktualiserats. serad inköpssamverkan även mellan olika
Rationaliseringssträvandena har i stället myndigheter. Samarbetet innebär i korthet inriktats åstadkomma ett samord- att myndigheter som själva är stora för-
på att
av mera flexibel natur, vilket brukare av en vara träffar avropsavtal som ningssystem kan anpassas efter utvecklingen och efter även kan utnyttjas av andra myndigheter behovet i skilda situationer. Koncentra- med mindre förbrukning av samma varuslag. tionen av upphandlingsarbetet inom myndig- Sammanfattningsvis kan konstateras att heterna, och särskilt då inom sådana med denna form av inköpssamordning successivt lokal organisation, till särskilda enheter har ökat i omfattning, vilket främst torde förmedfört behov av speciella samordnings- klaras av de ekonomiska fördelar som syste-
met med avropsavtal visat sig kunna medföra lagerhåller härvid också ett stort antal konleveranser - ökade kvantitetsrabat- torsartilclar av olika (större slag, som efter rekvisiter, förenklade inköpsprocedurer för anslut- tion från och mot direkt betalning till postna myndigheter etc). För vissa varuslag har verket levereras till beställande myndighet. en nära nog helt centraliserad upphandling Postverket tillgodogör sig viss ersättning för genomförts. Samordning av olika myndighe- sin verksamhet i detta hänseende. Det bör ters upphandlingar från fall till fall förekom- dock betonas att där så motiveras av rekmer dessutom i allt större utsträckning. visitionemas och värde olika
omfattning
Företrädesvis är det de större upphand- artiklar genom postverkets leve-
förmedling
lande myndigheterna som kommit att ad- reras direkt från leverantören. Så sker exemministrera och handha den affärsmässiga pelvis i fråga om kontorsmaskiner och vissa handläggningen (avtalsslut mm) av sådana pappersvaror. Anledningen till förrådshållsamköpsavtal som gäller för flera myndighe- ningen är att myndigheterna skall ha möjter. Som exempel kan nämnas försvarets lighet att rekvirera ett fullständigt sortiment materielverk, som idagens läge träffar avtal för sin verksamhet från ett håll, vilket möjför i stort sett hela statsförvaltningen i fråga liggör sampackning av olika artiklar så att om bl a oljor och drivmedel, livsmedel och varje sändning får ett värde som står i rimligt förplägnadsmateriel samt kontorsinventarier. förhållande till kostnaderna för inköp, lager- Ett annat exempel är postverket, som cen- hållning, distribution m m. tralt ombesörjer upphandling av kontors- Vidare kan som ett annat från avsteg materiel och kontorsmaskiner samt tvätt- tekniken med avropsavtal nämnas försvarets och rengöringsmedel för statsverkets behov. materielverks livsmedelsupphandling för de Vidare bör nämnas fortifikationsförvalt- statliga vårdområdena. Vissa begränsade leningen, som själv är stor förbrukare av olika veranser sker därvid från militära förråd slags materiel inom byggnads- och anlägg- bla för att medverka till omsättningen av ningsområdet och som slutit ett stort antal dessa beredskapsförråd. l dessa fall sker avropsavtal som för rekvisition från och betalning till respektive är tillgängliga övriga statsmyndigheter, samt utrustningsnämnden regionala militära myndighet. för universitet och högskolor, vilken i egen- När frågan om samordning inom det skap av central upphandlande myndighet för statliga upphandlingsområdet först aktualiuniversitets- och högskoleområdet träffat av- serades avsågs härmed endast en inköpstekropsavtal som även gäller för andra utom- nisk procedur, nämligen att åstadkomma stående myndigheter i fråga om laboratorie- större samlade beställningar. Numera har utrustning mm, fotomateriel, viss materiel samordningsarbetet även inriktats på frågor inom verktygsområdet, litteratur och vissa av allmän merkantil art, exempelvis frågor andra varugrupper. om utarbetande av norrnalkontrakt och all- Tekniken med upphandling genom avrops- männa leveransbestämmelser. avtal har i princip helt accepterats av myndighetema och kommer även fortsättningsvis med all sarmolikhet att vara den domineran-
8.1.2¶RRV :s samordningsuppgifter
de formen vid samköpsförfarandet myndigheter emellan. Vissa avsteg från denna teknik Enligt sin instruktion skall RRV bl a granska har dock måst göras såtillvida att en myn- formerna för den statliga upphandlingen. dighet svarar för viss lagerhållning för andra Detta innebär att verket skall se till att den myndigheters räkning. Denna form av statliga upphandlingen bedrivs effektivt och samköpsförfarande gäller främst i fråga om affärsmässigt. I anslutning härtill söker verden upphandling av kontorsrnateriel mm till ökad ket även att bevaka möjligheterna som postverket centralt ombesörjer for stats- inköpssamordning samt att åstadkomma en förvaltningen. Verket inte bara inköper utan enhetlig policy i frågor som rör den statliga
sekvens med denna tankegång måste därför upphandlingsverksamheten.
förutsättas att myndigheterna överhuvudta- Vidare söker RRV verka för att enhetligget i sitt handlande inom upphandlingsom-
het åstadkommes inom hela det statliga
rådet ålägges att påtaga sig ett större området i fråga om sådana bestämmelser och
medansvar, än vad hittills varit möjligt, för liknande som reglerar rättsförhållandet mel- att den statliga upphandlingsverksamheten i
lan staten som beställare och leverantörs- dess helhet skall fungera på mest ändamåls-
enliga sätt. Genom inrättandet inom riksresidan. Olika versioner av allmänna leverans-
visionsverket av en samarbetsdelegation för bestämmelser samt entreprenadbestämmelser
upphandlingsfrågor med representanter för har sålunda tillkommit genom eller under skulle
bl a större upphandlande myndigheter medverkan av verket. erhållas ett organ som på ett flexibelt sätt
RRV lämnar skulle kunna verka för genomförandet av
även råd till myndighetemai
erforderliga praktiska åtgärder.” upphandlingsfrågor. I detta sammanhang kan
nämnas att verket från ett särskilt upprättat
Genom beslut den 27.10.1967 godleverantörsregister över mera allmänt före-
kände Kungl Maj :t de föreslagna grunderna kommande varugrupper vid förfrågan till-
för samordning av den statliga upphandhandahåller uppgifter om lämpliga leveran-
lingen, innefattande bland annat inrättandet törer mm. Registret bygger på uppgifter
inom RRV av en samarbetsdelegation för som fortlöpande lämnas av myndigheterna
m m. l delegationen in-
upphandlingsfrågor om gjorda upphandlingar.
går för närvarande företrädare för - förutom
Kungl Majzt uppdrog 1965 åt RRV att
RRV - statens
för postverket, järnvägar, utreda frågan om central upphandling
vattenfallsverket, vägverket och försvarets statliga organ. Verket föreslog i anledning
materielverk. härav att det pågående arbetet med att sam-
Arbetet inom delegationen har hittills i ordna upphandling av för skilda myndigheter
huvudsak inriktats på en effektivisering av likartade varor (materiel) borde fortsättas
samköpsverksamheten, eftersom åtgärder av
och intensifieras. RRV ansåg det nödvändigt
detta slag erfarenhetsmässigt visat sig ge beatt bedöma frågan om central upphandling
tydande och mera omedelbara besparingar. I
ur vidare perspektiv än enbart upphandlings-
anslutning härtill har delegationen biträtt vid tekniska. Härvid framhölls sammanfattnings-
utgivandet av den av RRV utarbetade samvis bl a följande:
manställningen över avropsavtal för hela
Frågan om central upphandling för vilken tillställts de upp-
statsförvaltningen statliga organ” bör bedömas ur vidare per-
handlande statsmyndigheterna. spektiv än enbart upphandlingstekniska. Det
kan här röra sig om en mångfald problem
och problemkomplex, såsom planeringsfrå-
gor i vidare bemärkelse, standardiserings,
kvalitets- och förrådsfrågor, frågor rörande 8.1.3 Andra former för samordning av
lämpliga upphandlingsbestämmelser av olika
statlig upphandling slag m m, vilkas ändamålsenliga lösning kan
bedömas ha minst lika stor ekonomisk Vid sidan av RRV:s förut nämnda samord-
betydelse som den föreslagna intensifiering- ningsåtgärder görs inom vissa sektorer av
en av myndigheternas samverkan på själva
statsförvaltningen (försvaret, affärsverken inköpsplanet. Frågor av här berörd art
mfl) betydelsefulla insatser i samordliksom självfallet också den betydelsefulla
ningssyfte. lnom försvaret synes förutuppgiften att verka för en ökning av pågåen-
de samköpsförfaranden myndigheterna emel- sättningarna för samarbete mellan de olika
lan har bedömts böra praktiskt lösas genom ha varit större
myndigheterna än på den ett fortlöpande och systematiskt samarbete
civila sidan. Försvarets materielverk har övermellan främst de myndigheter, som har att
tagit ansvaret för materielanskaffningen från direkt svara för större upphandlingar eller som på annat sätt centralt medverkar i den de förutvarande självständiga arme-, marin-
statliga upphandlingsverksamheten. I kon- och flygförvaltningarna liksom från förut-
varande försvarets intendenturverk. Härvid lämpad att samordna upphandlingen även infördes begreppet huvudavdelning med typ- upphandlar samma varor (materiel) för andra ansvar. Beslut om typansvar för visst mate- förvaltningar. Visst inköpssamarbete förerielområde fattas av verksledningen och inne- kommer även mellan kommunala bolag och bär att en huvudavdelning utarbetat tekniskt centralupphandlande förvaltningar inom och annat underlag för själva inköpsarbetet storstadsområdena. Organisatoriska åtgärder samt även ombesörjer detta. Dessutom med- har också vidtagits för att sammanhålla och för typansvar skyldighet att utfärda eller utveckla samordningsaktiviteterna. Sålunda lämna underlag till föreskrifter om drift, finns i Stockholm en centralupphandlingsunderhåll och förvaring, att fortlöpande läm- kommitté med representanter från förna råd i ärenden inom ansvarsområdet samt valtningarna, stadskansliets finans- och oratt följa den tekniska utvecklingen inom ganisationsavdelning, revisionskontoret och detta. Förutom för sitt eget ansvarsområde vissa kommunala bostadsföretag. I Stock- (armen, marinen och flygvapnet) ombesörjer holm har vidare revisionskontoret till uppmaterielverket även viss upphandling för gift, förutom att fortlöpande granska stadens andra centrala förvaltningsmyndigheter inom upphandlingsverksamhet, att även ta initiativ försvaret, i den mån materialen faller inom bl a till ökad inköpssamordning. Även i verkets kompetensområde. Materielverkets Göteborg finns en kommitté för inköpsupphandling för civila myndigheter berör samordning, ivilken förvaltningarnas inköpssom nämnts ett förhållandevis litet antal chefer ingår. I Malmö finns däremot för varugrupper (oljor och drivmedel, livsmedel närvarande ingen centralt sammanhållande m m samt kontorsinventarier), dock av be- instans. tydande värde. Även inom övriga primärkommuner ten-
Även inom affársverkssektorn har ett visst derar inköpsverksamheten mot ett alltmer organiserat samarbete i ökat samköpsförfarande mellan en kommuns
upphandlingsfrâgor
förekommit olika förvaltningar. I vissa fall har inrättats
sedan längre tid, t ex inom kommunikationsverkens sub- centralt inköpskontor.
rationaliseringsråds kommitté för inköps- och förrådsfrågor. Vid landstingen finns som regel inrättade
Inom den statliga byggnadsverksamheten särskilda inköpskontor, dit upphandlingen i har sedan länge en stark koncentration skett största möjliga utsträckning koncentrerats. I till byggnadsstyrelsen av civila myndigheters dessa fall blir kravet på inköpssamordning byggande och inom försvarssektorn till for- tillgodosett. l viss om än förhållandevis
De affärsdrivande begränsad omfattning förekommer även in-
tifikationsförvaltningen.
verken har viss egen byggnadsverksamhet. köpssamarbete mellan landsting samt mellan Samarbete mellan olika byggande myndig- landsting och primärkommuner. Samheter förekommer såväl i praktiska angelä- ordningen mellan kommunerna har emellergenheter som inom området för upphand- tid på grund av kommunernas ställning som lingsbestämmelser och liknande. fristående förvaltningsenheter huvudsakligen
måst ske efter andra linjer. För detta ända-
mål är det som bl a de förut nämnda kom- 8.2 Den kommunala sektorn
munägda företagen KAB och LIC tillkom- Såsom framgått av den föregående allmänna mit. Man har därvid valt att samarbeta inom redogörelsen (kap 6) förekommer viss in- mera traditionella företagsfonner (aktiebolag köpssamordning även på kommunalt håll. respektive ekonomisk förening). De angivna Inom storstäderna (Stockholm, Göteborg, har medfört
företagsformerna att sarnköps-
Malmö) tillämpas ett samköpsförfarande företagen kan arbeta som
på samma villkor som i princip innebär att den förvaltning marknaden i övrigt. I anslutning härtill kan som har största förbrukningen av en vara också nämnas att, enligt uppgift från komeller som på annat sätt anses vara mest munföretagen, kommuner vid sina inköp
från företagen ofta infordrar anbud från 8.3 Kommitténs synpunkter och förslag
dessa under konkurrens med den enskilda Utvecklingen har som framgått av det föregåmarknaden. Inom vissa varu- och materielende lett till att samordningen mellan statliområden har de kommunägda inköpsförega myndigheter alltmer vuxit i omfattning tagen gjort värdefulla insatser såväl i fråga såväl när det gäller att uppnå enhetliga leveom materielutveckling som i egenskap av ransbestämmelser och liknande som när det verksamma konkurrensfaktorer på marknagäller att åstadkomma samordnade inköp den överhuvudtaget. Det kan dock konstamellan flera myndigheter. Förutsättningar teras att även om företagens omsättningar i torde emellertid finnas för en fördjupad absoluta tal är förhållandevis stora (KAB och inköpssamordning mellan myndigheterna. LIC tillsammans cirka 350 milj kr verksam- Visst om än begränsat samarbete mellan hetsåret 1969/70) företagen dock endast den kommunala sektorn (igenom kommuntillgodoser en högst begränsad del av komförbundet) och statsverket (främst genom munernas totala inköpsbehov (drygt 12 000 RRV) har förekommit sedan lång tid till-
milj kr/år).
baka främst inom området för leverans- och Vad slutligen beträffar samordningen i och liknande.
intres- entreprenadbestärnmelser
andra merkantila frågor av gemensamt Samarbetet har emellertid aktualiserats ense för kommunerna i allmänhet kan nämnas dast från fall till fall. Det har här varit fråga att Svenska kommunförbundet och Svenska om att uppnå ett enhetligt uppträdande från landstingsförbundet fullgör vissa uppgifter. hela den offentliga sektorn. Förbundens aktiviteter kan sägas röra sig För kommunerna (primärkommuner och huvudsakligen om gemensamma bestämmellandsting) kommer det nya förslaget till ser av olika slag i samband med kommunal som utarbetats upphandling. Sålunda har Svenska kommun- upphandlingsreglemente inom kommunförbunden i samråd med förbundet i samråd med det tidigare Svenska på grundval av stadsförbundet tagit initiativ till och utarbe- upphandlingskommittén för kommunal kommitténs förslag till ny upphandlingskuntat allmänna bestämmelser vilka som görelse att ge enhetliga regler. Hela den
upphandling (norrnalförslaget),
offentliga sektorn kommer härigenom att ha tidigare nämnts i huvudsak bygger på de Be- i princip samma föreskrifter för upphand-
statliga upphandlingsbestämmelsema.
stämmelserna har även rekommenderats för lingen.
Inom området l det föregående har framhållits vikten av användning inom landstingen.
för allmänna leveransbestämmelser har kom- att upphandlingsbestämmelsernas tillämp-
munförbundet i samråd med landstingsför- ning noga följs och vid behov anpassas till
bundet utvecklingen på upphandlingsområdet. Iförutgivit skilda typer av bestämmelser, som rekommenderats för tillämpning inom slaget till upphandlingskungörelse har (25 §)
kommunerna. Dessa leveransbestämmelser är angetts att RRV skall utfärda anvisningar till
identiska med de för statsverket kungörelsen. Detta arbete underlättas om i praktiken utarbetade bestämmelserna. Vidare verket fortlöpande har nära kontakt med de tidigare kan nämnas att Svenska kommunförbundet större upphandlande myndigheterna för att
utformat norrnalkontrakt som används inom få del av dessas erfarenheter från det
för kommunerna särskilt aktuella verksam- praktiska upphandlingsarbetet. Den större
hetsområden. Dessutom har förbundet före- frihet som förslaget till ny upphandlings-
och lårnnat förslag i fråga kungörelse innebär medför krav på en aktitagit utredningar om lämplig organisation för upphandlings- vare granskning av myndigheternas upphand-
verksamheten i fall då kommuner ling men även behov av samverkan mellan gjort frammyndigheterna för ett enhetligt och konseställning härom. kvent uppträdande vid val av upphandlings-
och kontraktsformer rn m. Detta behov av
information och samverkan kan enligt kom- lingsarbete och liknande. skulle Systemet mittén lämpligen tillgodoses genom en till sålunda kunna komma att innebära att vissa RRV knuten delegation för upphandlings- myndigheter skulle bli fack(huvud)mynfrågor. digheter för vissa materielområden. En ut- Såsom framgår av det föregående före- veckling av upphandlingsarbetet efter dessa kommer om än mer sporadiskt visst samar- linjer torde kunna medföra ekobetydande bete mellan stat och kommun. Det torde nomiska fördelar för statsverket i dess vara av betydelse att detta samarbete syste- helhet. Även för hithörande frågor kan matiseras och utvidgas inom de delar av upphandlingsdelegationen vara ett lämpligt upphandlingsverksamheten där så lämpligen forum. kan ske för att på så sätt söka åstadkomma Mot bakgrunden av det anförda föreslår en enhetlig policy för hela den kommittén att den till RRV nu anknutna
offentliga
upphandlingsverksamheten. Tillkomsten av samarbetsdelegationen för upphandlingsfråenhetliga upphandlingsbestämmelser för den gor ges vidgade uppgifter och en fastare statliga och den kommunala sektorn gör organisatorisk form. Den bör komenligt även att samarbetet måste komma till stånd. mittén under namnet delegationen för upp- Enligt den överenskommelse (redovisad i kap handlingsfrågor vara anknuten till RRV 7) som träffats mellan Svenska kommunför- såsom ett rådgivande organ. bundet och Svenska landstingsförbundet å Delegationen bör ha till uppgift att följa ena sidan samt kommittén och RRV å den tillämpningen av de statliga upphandlingsandra skall förbunden och RRV verka för att bestämmelserna och att till RRV inge de förändringar i kungörelse, reglemente och förslag till ändringar som anses lämpliga. anvisningar utformas på ett så likartat sätt Delegationen bör vidare biträda RRV med som möjligt för staten och kommunerna. förslag till olika former av inköpssamordning För behandling av frågor som berör såväl när sådan bedöms förmånlig. En fråga som staten som kommunerna har förbunden delegationen också kan pröva är behovet och förklarat sig beredda ingå i den av kommit- önskvärdheten
av praktisk inköpssamordning
tén föreslagna delegationen för mellan staten och kommunerna. upphand- Delegalingsfrågor. Förbunden kommer även att tionen bör kunna verka för att enhetlig medverka till att kommunerna lämnar sådan standard och kvalitet används. Den bör även upphandlingsstatistik som man träffar över- i den utsträckning som befinns lämplig kunenskommelse om. na följa utvecklingen och tillämpningen av När det gäller inköpssamordningen inom upphandlingstekniska metoder, kontraktsden statliga sektorn bör en vidareutveckling former, leveransbestämmelser m m. Delegaeftersträvas. Såsom nämnts tidigare tionen bör slutligen de frågor i
tillämpas överväga
inom försvaret en mera omfattande samord- övrigt som verket överlämnar till den. ning av anskaffningsverksamheten än enbart I delegationen bör förutom företrädare inköpssamordning, nämligen att den mest för RRV ingå för större representanter lämpade enheten (typansvarig) ombesörjer i första upphandlande statliga myndigheter, inte bara själva inköpet utan även utarbetar hand affarsverk och försvarets materielverk. tekniskt och annat underlag för själva upp- För ärenden som berör såväl staten som handlingsarbetet. En motsvarande tillämp- primärkommuner och landsting bör Svenska ning av typansvarssystemet inom hela stats- kommunförbundet och Svenska landstingsförvaltningen skulle kunna medföra att vissa förbundet nominera representanter. Antalet myndigheter skulle bli huvudansvariga inte ledamöter torde inte böra överstiga tio. bara för själva inköpet utan även för Ordförande bör förordoch övriga ledamöter förberedelsearbetet, dvs i praktiken bli kon- nas av RRV. Sekretariatsgöromål mm bör sulter för andra myndigheter, som inte skulle ombesörjas genom RRV:s försorg. Kombehöva hålla personal för tekniskt utveck- mittén förutsätter att RRV i särskild ordning
framlägger de förslag om medel som behövs för delegationens arbete.
9 i
Upphandling sysselsättningsfrämjande syfte
försvarets upphandling i fred från företag i 9.1 Kommitténs uppdrag i fråga om
dessa län (Kungl Majzts beslut den
sysselsättningsbeställningar
3.12.1965), dels att dessa föreskrifter skall I kommitténs direktiv framhålls att affärs- utsträckas
att gälla även civila statliga mynmässighet i den statliga upphandlingen är en digheters upphandling. grundläggande princip. Principen kan enligt Kommittén har tolkat direktiven på det direktiven emellertid under vissa omständig- sättet i
att uppdraget avseende beställningar heter behöva modifieras. Härvid åsyftas bl a sysselsättningsfrämjande syfte skall ses i ett utläggning av statliga beställningar i syssel- begränsat perspektiv. Med denna utgångssättningsfrämjande syfte. Avsteg från prin- punkt har kommittén i första hand övervägt cipen om affärsmässighet bör dock förbehål- metoderna att bestrida merkostnader, belas Kungl Maj :t eller central myndighet enligt slutsordningen och formerna för samråd preciserade regler. mellan AMS och beställande myndigheter. l
Kommittén skall enligt direktiven över- detta syfte har en kartläggning gjorts av väga lämpliga metoder att bestrida de mer- erfarenheterna hittills. Det vidare perspekkostnader som kan uppkomma för den tivet, bl a möjligheterna
att anpassa myndigupphandlande myndigheten på grund av att heternas beställningsverksamhet till den ekoman går ifrån den strikta affärsmässigheten nomiska politikens övriga krav, har komsamt överväga beslutsordningen och former- mittén ansett ligga utanför uppdragets ram. na för samråd mellan AMS och de bestäl- Motsvarande har kommittén
avgränsning lande myndigheterna. Åtgärdernas förenlig- gjort när det gäller den statliga upphandhet med internationella förpliktelser bör Kommittén för-
lingen och regionalpolitiken. enligt direktiven särskilt beaktas. utsätter att budgetutredningen kommer att
Chefen för inrikesdepartementet har, som ur detta vidare
ta upp hithörande frågor nämnts i kapitel 2, i april 1970 till kommit-
perspektiv. ten för övervägande överlämnat en framställning från AMS, vari möjligheterna att öka
9.2 Gällande bestämmelser m m den statliga upphandlingen i de fyra nordligaste länen tas upp. I framställningen begär De civila och militära statliga myndigheterna AMS dels att man skall klarlägga den skall i sin upphandling
tillämpa upphandhandläggningsordning som skall gälla för lingskungörelsen. denna det
Enligt åligger
myndighet att vid prövning av anbud beakta bud från företag i de nämnda länen. Före-
samtliga affärsmässiga omständigheter som skrifterna innebär dock inte någon ändringi
är av betydelse i det aktuella fallet. Det tillämpningen av bestämmelserna iupphand-
förhållandet att ett visst anbud innefattar lingskungörelsen.
det lägsta priset behöver således inte i och Med stöd av riksdagens beslut (prop för sig innebära att detta anbud skall antas. 1966:52, SU 107, rskr 251) avseende rikt- Andra omständigheter som kan ha avgörande
linjer för arbetsmarknadspolitiken m m har
betydelse är leveranstider, serviceerbjudan- Kungl Maj:t den 3.6.1966 utfärdat följande den, kostnader för tillverkningskontroll och föreskrifter (kompletterade den 29.5.1969) besiktning av upphandlad materiel etc. Uppför upphandling som ett led i arbetsmarkhandlingskungörelsen medger däremot inte
nadspolitiken. att man vid prövning av anbud får ta särskild
hänsyn till den rådande sysselsättningssitua- l. Arbetsmarknadsstyrelsen får lägga ut
tionen. Om en myndighet vill göra avsteg beställningar som behövs i statlig verksam-
från kravet het hos industriföretag som varslat om att välja det från affärsmässiga friställning av anställda i större omfattning synpunkter förmånligaste anbudet måste den till följd av inhämta medgivande av Kungl Maj :t. a) definitiv driftinskränkning eller driftned- AMS är enligt sin instruktion befriad från läggelse eller skyldigheten att tillämpa upphandlings- b) tillfällig driftinskränkning eller driftned-
Vid arbeten läggelse, under förutsättning att de anställkungörelsen. i egen regi följer da icke utan tidsutdräkt kan beredas styrelsen dock kungörelsen om inte särskilda andra anställningar eller omskolning ägnad omständigheter i undantagsfall nödvändiggör att medföra arbete stadigvarande inom annat. När beredskapsarbeten utförs av anannat yrke.
nan huvudman föreskriver AMS att upp- 2. Beställningar enligt 1a) får ej läggas ut i
skall l ett större omfattning än som är oundgängligen handlingskungörelsen tillämpas. nödvändigt för att ge arbetsförmedlingsorbegränsat antal fall, exempelvis vid beredganen behövligt rådrum för att skaffa nya skapsarbeten med krav på snabbt påbörjan- eller anordna åt de anställningar utbildning de, har undantag från dessa bestämmelser som kommer att friställas. arbetstagare medgetts huvudmannen. 3. Beställningar enligt lb) får läggas ut
endast i sådana undantagsfall där det be- Som komplement till de nämnda generella föreskrifterna dömes som angeläget att hålla kvar personahar Kungl Maj :t meddelat vissa len inom företaget för att snabbt kunna beslut i syfte att genom den statliga uppåterupptaga produktionen i normal omfatthandlingen främja sysselsättningen. Sålunda ning. Innan nu avsedd beställning lägges ut har Kungl Maj :t genom beslut den 3.12.1965 skall arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med
meddelat fortifikationsförvaltningen, för- kommerskollegium, bank eller annat organ
svarets dåvarande försva- som har god kännedom om företaget, klarsjukvårdsstyrelse, lägga skälen till företagets behov av särskilt rets intendenturverk samt armé-, marin- och stöd och dess förutsättningar att på sikt flygförvaltningarna vissa föreskrifter beträf- fortsätta driften. 1 intet fall får beställning fande upphandling av förnödenheter för lämnas till företag, som visar sig ha ett i
försvarets behov. Föreskrifterna innebär bl a förhållande till andra företag inom samma
dels att bransch otillfredsställande kostnadsläge. att nämnda myndigheter ålagts 4. Gällande bestämmelser om infordrande i samråd med respektive länsarbetsnämnder av anbud skall icke äga tillämpning vid upprätta förteckningar över de företag i industribeställningar enligt punkterna 1-3. Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens 5. Fråga om utläggande av beställningar
och Norrbottens län som kan komma i fråga till hel industribransch eller om bidrag till
kommunala industribeställningar skall undersom leverantörer vid upphandling och att ställas Kungl Majzts prövning. Beställningar infordra anbud från dessa, dels att inhämta avseende ändamål för det militära försvaret yttrande från överbefälhavaren och AMS när får endast göras i samråd med fortifikations-
myndigheten inte anser sig kunna anta an- förvaltningen eller försvarets materielverk,
som har att enligt särskilda bestämmelser punkt 5 i de tidigare nämnda föreskrifterna inhämta Kungl Majzts medgivande i varje
redogörs i avsnitt 9.5. Frågan om senareläggsärskilt fall. Beställningar för totalförsvars-
ning av beställningar och om uppskov med ändamål i övrigt får ej utläggas utan medgi-
leveranser redovisas i avsnitt 9.6. vande av Kungl Maj :t.
6. Arbetsmarknadsstyrelsen skall i varje En mer samlad utläggning av industribesärskilt fall så snart beställning lagts ut göra ställningar i sysselsättningsskapande syfte anmälan härom till chefen för inrikesdepar- har efter särskilda beslut
av Kungl Majzt tementet. Avskrift av anmälan skall tillställas
skett vid fyra tillfällen, nämligen 1958-59, finansdepartementet.
1963, 1967-68 och 1971. Åtgärderna har
För sk rådrumsbeställningar, dvs beställ- varit led i en serie av ekonomisk-politiska ningar enligt punkt 1 i föreskrifterna, har och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som AMS årligen under budgetåren 1966/67» vidtagits för att främja sysselsättningen vid 1969/70 fått disponera högst 5 milj kr konjunkturavmattningarna nämnda år. under anslaget till allmänna beredskapsar- Fr 0 m 1963 års beslut har åtgärderna ombeten (anslagsposten Industribeställningar). fattat såväl statliga som kommunala beställ- Budgetâret 1970/71 vidgades den disponibla ningar hos företag inom viss bransch. Till ramen till 10 milj kr. Omfattningen av de kommunerna har ett statsbidrag
på 20% utlagda rådrumsbeställningarna framgår av utgått vid tidigarelagd beställning. Upphandtabell 9.1. Som synes av tabellen har det dis- lingskungörelsens bestämmelser har tillämponibla beloppet inte utnyttjats i sin helhet. pats av de statliga myndigheterna.
Värdet av de upphandlade förnödenhe- Vid två tillfällen
har uppskov med leveterna för de fem budgetåren 1966/67- ranser och
senareläggning av beställningar 1970/71 uppgår sålunda till i runt tal 20 skett
från statliga myndigheter av konjunkmilj kr. Härav har beställningar lagts ut 1961 och
turpolitiska skäl, nämligen till varvs- och verkstadsindustrin för ca 9 1969-70. milj kr, till träindustrin för ca 5 milj kr, till Utöver nu nämnda åtgärder av mera skoindustrin för ca 4 milj kr och till karaktär
generell har upphandling i sysseltextilindustrin för drygt 1 milj kr. Av det sättningsfrämjande syfte inom
tillämpats sammanlagda beloppet har order för drygt olika områden
efter särskilda beslut av Kungl 13 milj kr lagts ut till företag inom det s k Majzt. Sålunda har vissa militära arbeten lokaliseringspolitiska stödområdet utförts som beredskapsarbeten och materiel
För tidigareläggning av statliga industribeställningar till hel industribransch och för bidrag till kommunala beställningar enligt srs 1970:180 (ändrad 1971:451)
Tabell 9.1 Rådrumsbeställningar under tiden 1.7.1966-30.6.1971 (l 000-tal kr, siffra inom ( ) anger antal berörda företag).
lndustrigren Budgetår Summa
1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
Varvs- och verk-
| stadsindustrin 2 953 (2) 1 969 (3) 3 290 (5) | 1 200 (3) - 9 412 (13) | |||
| Träindustrin | 1 132 (1) “ | - | - 3 996 (2) 5 128 (3) | |
| Textilindustrin | - | 220 (1) 115 (1) | 733 (2) 245 (1) 1 313 (5) | |
| Skoindustrin | - | - | » | - |
3 720 (10) 3 720 (10) Pappersvaruindustrin - _ _
408 (3) 100 m* 508(3)+(3)1
Summa 4 085 (3) 2 597 (7) 3 505 (6) + (3)1 1933 (5) 7 961 (13) 20 081 (34) + (3)1
Tilläggsbeställning.
för försvarets räkning anskaffats är på arbets- syfte förenliga med Sveriges internatio-
marknadspolitiska grunder inom ramen för nella förpliktelser. De enda förpliktelser till de medel för som ställs beredskapsarbeten följd av internationellt samarbete som svens-
till AMS” förfogande. Årligen har högst 20 ka upphandlande myndigheter underkastats
milj kr av dessa medel fått tas i anspråk för är åtagandena i EFTA (jfr kap 4). sådana ändamål. l den mån denna ram Vid den översyn av EFTA:s konkurrens-
överskrids avräknas belopp motsvarande regler som pågick under åren 1968-70
överskridandet från försvarsramen under på- framhölls bla från svensk sida att sysselföljande år. De arbeten som i första hand sättningsskäl i vissa fall borde kunna motikommit har i fråga som beredskapsarbeten vera avsteg från bestämmelserna om icke-
varit anläggnings- och i byggnadsarbeten I första diskriminering. hand ansågs möjlig-
fortifikationsförvaltningens regi efter beslut i het böra ges till dels
rådrumsbeställningar,
varje särskilt fall av AMS. l några fall har dels branschvisa av myn-
tidigareläggningar
försvarets materielverk efter beslut av Kungl digheters
beställningar.
Maj :t lagt ut beställningar av förnödenheter. Som skäl för
rådrumsbeställningar fram-
Därvid har uppkommande merkostnader höll den svenska delegationen att stödfor-
(kostnader pga att annat anbud än det men var av mycket begränsad omfattning
lägsta har antagits) för beställningarna bestrioch att den tillämpades restriktivt. Avsikten
dits inom ramen för nämnda bemyndigande
var att ge arbetsförmedlingsorganen behöv-
om 20 milj kr. Kungl Maj:t har härutöveri ligt rådrum för att skaffa nya anställningar ett fåtal fall fattat beslut om att upphand- eller anordna utbildning åt de arbetstagare lingskungörelsen inte skall tillämpas vid som kommer att friställas. militära beställningar. Dessa beslut har gällt Mot åtgärden ansågs tala det förhållandet
beställningar för att att
främja sysselsättningen offentliga beställningar som görs hos
framför allt inom TEKO-branschen och vid utvalda inhemska företag kan få till följd att företag inom stödområdet. andra - EFTA-staters företag liksom kon- Ett förfarande som innebär att upphand- kurrerande inhemska leverantörer ute-
lingsärenden underställs Kungl Maj:t tillämstängs från leveranser. Detta kan innebära att pas också i fråga om för mindre upphandling effektiva företag gynnas på bekostförsvarets räkning när av TEKO-produkter nad av effektivare. En omedelbar följd kan valet står mellan svensk och utländsk tillvara att andra EFTA-staters företag skadas
verkning. För principerna har chefen för genom minskad export. Eftersom stödet är
försvarsdepartementet redogjort i svar på såväl tids- som
storleksmässigt starkt begrän-
enkla frågor i riksdagen (FK prot 9.12.1970; sat torde dock av de eventuella
omfattningen
AK prot 7.12.1970). skadorna vara försumbara.
Slutligen må nämnas att Överstyrelsen för Ett försök till Vägning av de konstaterade
ekonomiskt försvar enligt beslut av Kungl. för- och nackdelarna utmynnade i följande
Maj :t har lagt ut större textilbeställningar i slutsats. Fördelarna med
stödbeställning av
sysselsättningsfrämjande syfte och med hän- denna typ, som avser att lindra övergångsvisning till beredskapen på det textila omsvårigheter vid definitiva driftsinrådet. skränkningar, väger uppenbart över even-
tuella nackdelar. Åtgärden måste alltså vara
tillåten. Likväl konstaterades 9.3 Internationella förpliktelser att enligt ett
rådsuttalande artikel 14 i sig inte ger stöd för
9.3.1 Svenska diskriminerande av synpunkter på EFTA:s regler upphandling syssel-
sättningsskäl. Rådet har dock förutsatt att
Upphandlingskommittén har enligt direkti- frågan skall kunna studeras ytterligare med ven att bland annat överväga om de beställ- beaktande av bl a det förhållandet att regeningar som sker i sysselsättningsfrämjande ringarna i vissa lägen har ett legitimt intresse
av att speciella åtgärder för att man inte enat sig om något nytt i upphandtillgripa Rådet beslöt att inte fortsätta stimulera ekonomin. Inget försök görs dock lingsfrågan. stödformer som kan anses men framhöll att länder att ange vilka utredningsarbetet tillåtna. Den svenska analysen ledde fram till med särskilda problem på nytt kan ta upp
slutsatsen att ett tolkningsuttalande som frågan i EFTA. önskemålen vore Vid överträdelser av EFTA:s konkurrenstillgodosåg de svenska är konventionens artikel 31 om ett önskvärt. regler allmänt samråds- och besvärsförfarande till- Frågan om att använda offentlig uppsom stöd till som drabbas lämplig. Detta innebär att frågan om överträhandling företag delse kan hänskjutas till rådet av annan särskilt hårt i en mera allmän konjunkturt ex i form av branschvisa medlemsstat, om inte bilateral uppgörelse avmattning, tidigaberördes också i över- träffas. Rådet kan med majoritetsbeslut relagda beställningar, Som skäl för denna åtgärd besluta att göra utredning, att avge rekomläggningarna. mendationer till en felande medlemsstat och framhölls från svensk sida att den kan vara i en medveten ekono- att, om rekommendationen inte följs, beett verksamt medel är avsedd att eliminera annan medlemsstat att utan hinder misk politik som myndiga av konventionens förpliktelser vidta motåtuppkomna störningar i ekonomin. Den jämnare ekonomiska utveckling som åstad- gärder. Artikel 31 har i praktiken tillämpats
kommes att efterfrågan hålls på en endast i ett fåtal fall, av vilka inte något gällt genom hög nivå är till fördel för såväl det enskilda konkurrensreglerna. har som framhållits i landet som andra EFTA-stater. Häremot Vid några tillfällen
anfördes att såväl inhemska konkurrerande kapitel 4 andra länder tagit upp och ifrågakan satt förfarandet med tidigareläggning av företag som andra EFTA-staters företag kommunala beställningar med statsbidrag. skadas genom minskade leveransmöjligheter. och År 1971 påpekade exempelvis övriga med- Om åtgärderna tillgrips i stor omfattning karaktär kan de bli struk- lemmar av EFTAzs handelsexpertkommitte får mera varaktig turbevarande och orsaka svårigheter för att gällande regler ej ändrats till följd av den
andra EFTA-staters och för hela nämnda översynen och ansåg att de av den företag åtgärderna inte EFTA:s utveckling. svenska regeringen beslutade mot stod i överensstämmelse med bestämmel- En Vägning av för- och nackdelar varandra gav enligt svensk uppfattning föl- serna inom EFTA om offentlig upphandling.
Nackdelarna för andra EFTAjande resultat. stater är begränsade vid tillfälliga åtgärder av 9.3.2 Kommitténs synpunkter detta slag under förutsättning att de ingår, vid sidan av åt- av skäl
tex rörlighetsstimulerande Upphandling sysselsättningspolitiska
gärder, som ett led i en allmän ekonomisk där upphandlingskungörelsen inte tillämpats
inriktad har skett i mycket ringa omfattning. Den politik, på att motverka störningari och på arbetsmarknaden. Om inskränker sig huvudsakligen till upphandling produktionen och blir av som skett i syfte att ge rådrum vid driftsåtgärderna får stor omfattning kan dock de negativa nedläggning eller driftsinskränkning. Omfattmera varaktig karaktär effekterna såväl för andra EFTA-staters ningen har normalt inskränkt sig till högst 4
och sysselsättning som för den milj kr per år. företag ekonomiska i EFTA bli bety- lndustribeställningar har som ett led i utvecklingen dande. bör därför vara tillåten sysselsättningspolitiken kommit till använd-
Åtgärdstypen
men inte som mera större skala senast 1967-68 och 1971. som tillfälligt ingrepp ningi stödform i den mån annan har analyserat förfarandet vid permanent Utredningen EFTA-stat diskrimineras. det förra tillfället och finner att förpliktel-
l den rapport till rådet som blev resulta- serna i EFTA-samarbetet inte synes ha åsido-
tet av de ovan nämnda diskussionerna har satts vid de statliga bestállningarna. Endast
sådana beställningar har tidigarelagts som slag till enhetliga regler för den statliga och man bedömt kunna ge betydande syssel- kommunala upphandlingen. Ett genomfösättningseffekt i Sverige. Beställningar som rande av detta förslag bör enligt kommittén ansetts ha ringa sysselsättningseffekt eller få betydelse för att internationellt skapa för vilka utländska företag kunnat komma i förståelse för förfarandet vid tidigareläggning fråga för leverans har inte tidigarelagts, utan av kommunala beställningar. upphandlingen har fått ske i normal ordning Kommittén vill i detta sammanhang framvid senare tillfälle. Detsamma har gällt för hålla att det svenska förvaltningssystemet inhemska företag, vars efterfrågan på arbets- och den svenska upphandlingskungörelsens kraft inte kunnat tillgodoses. Huvudparten utformning och tillämpning medför att den
- vid internationell av tidigareläggningarna har gjorts av affärs- statliga upphandlingen verken. ersatts för - sker i unik De
Dessa har schablonmässigt jämförelse öppenhet. det ökade forräntningskrav som anskaff- undantag som görs från affärsmässig uppningarna medfört. Däremot har någon ersätt- handling är offentliga. Förslaget att komning inte utgått för fördyrad upphandling i munerna för att få statsbidrag vid tidigareövrigt. Någon anledning att frångå förmån- läggning bla bör annonsera ut upphandligaste anbud har den upphandlande myndig- lingen syftar till att klargöra att också den heten därför inte haft. Enligt kommitténs kommunala upphandlingen normalt sker och mening synes någon diskriminering gentemot enligt kommitténs mening bör ske i största utländska leverantörer vid de av kommit- öppenhet. tén analyserade beställningarna 1967-68 l fråga om tidigareläggningarna kan ytterinte ha förekommit. Det förhållandet att ligare anföras att leveranser av utländska beställningar inte tidigarelagts i de fall då råvaror och komponenter kunnat öka i utländska företag lämnat förmånligaste an- betydande utsträckning till svenska företag bud anser kommittén inte strida mot som fått industribeställningar i särskild ord- EFTAzs regler. ning. Därtill kommer den allmänt stimule-
l fråga om de kommunala bestállningarna rande effekt på utländska leverantörer som gäller, såsom närmare kommer att beskrivas i det förbättrade sysselsättningsläget i Sverige avsnitt 9.5, att kommun som villkor för medför. statsbidrag skall styrka att beställningen Tidigare diskussioner i EFTA har inte avser en faktisk tidigareläggning. Endast i klarlagt att åtgärderna strider mot EFTAden mån beställningen anses lämplig med konventionen, utan möjligen att de från vissa hänsyn till sysselsättningseffekten utgår synpunkter varit diskutabla. Det är enligt
Liksom kommitténs - mot statsbidrag. i fråga om de statliga uppfattning angeläget beställningarna gäller det upphandlingar vid bakgrund av dessa diskussioner - att man vilka endast svenska företag bedömts kunna från svensk sida verkar för att skingra den komma i fråga. Beställningarna synes sålunda tveksamhet mot förfarandet som klart framinte ha någon diskriminerande verkan gent- kommit från flera andra medlemsländers siemot utländska företag. da.
l syfte att för kommun ytterligare klar- Enligt kommitténs uppfattning bör det göra karaktären av tidigareläggning bör emel- sålunda vara möjligt att inom ramen för våra lertid enligt kommitténs mening som villkor internationella åtaganden tillämpa det förfaför statsbidrag i fortsättningen gälla att rande som kommit till användning vid kommun vid tilltänkt tidigareläggning inte tidigareläggning av statliga och kommunala får frångå de regler som kommunen normalt industribeställningar i syfte att nå en snabb tillämpar vid sin upphandling. Anbud bör och sysselsättningspolitiskt betydande efdessutom i allmänhet inhämtas genom an- fekt. Det kan emellertid inte uteslutas att i nonsering. framtiden även mer omfattande sysselsätt-
Kommittén har i kapitel 7 redovisat för- ningspolitiskt betingade upphandlingar mås-
SOU 197 l :88 83
te företas där normalt upphandlingsförfa- Detta utesluter dock inte att vissa åtgärder rande inte alltid kan iakttas. för norrlandsföretag från statens sida bör
prövas. Kommittén analyserar i det följande
olika möjligheter att genom särskilda be- 9.4 Upphandling i regionalpolitiskt syfte
stämmelser för den statliga upphandlingen
stödja norrlandsföretagen i deras strävanden 9.4.1 Inledning
att expandera industriellt. I skilda sammanhang har påtalats de särskil- Nu gällande principer för regionalpolitida problem som anses föreligga för norr- ken (prop 1970:75, BaU 40, SU 103, rskr landsföretag. Det har tex anförts att norr- 270) innebär i huvudsak följande. Syftet är landsföretagen har svårare att hålla kontakt att i olika hänseenden så likartade
skapa med marknaden än företag i andra delar av förutsättningar i
som möjligt för näringslivet landet. Brister i den industriella miljön på olika delar av landet.
Den lokaliseringspolimånga håll i Norrland samt de vidsträckta tiska stödverksamheten
i sin utbyggda form avstånden medför sämre möjligheter för i huvudsak
fullföljer den tidigare gällande företagen i en norrlandsregion att stödja principen att stödet skall vara ett initialstöd varandra, bristen på teknisk personal gör sig som är tillräckligt för att de lägre kapitalsärskilt gällande i Norrland, osv. Upphand- kostnaderna skall kompensera de merkostlingskungörelsen medger inte undantag från nader som en etablering i stödområdet bestämmelserna om upphandling av det från medför. Därefter skall verksamheten vara affärsmässiga synpunkter förmånligaste an- även företagsekonomiskt lönsam. 1 fråga om budet på grund av arbetsmarknadspolitiska de generellt verkande medlen inriktas dessa eller regionalpolitiska skäl. Fråga uppkom- främst på att allmänt förbättra produktionsmer därför om särskilda föreskrifter bör av
betingelserna i de regioner som omfattas lämnas myndigheterna i fråga om upphand- stödet (isbrytning,
transporter m m). Hit hör ling i Norrland för att tillgodose regionalpo- insatser för att allmänt förbättra den indulitiska syften. striella miljön i de nordligaste delarna av
Med begreppet ”norrlandsföretag” avses i landet. det följande företag i de fyra nordligaste Kommittén har i det vid sina
följande länen i enlighet med AMS” tidigare referera- överväganden utgått från att dessa principer de framställning. Kommittén har ansett det alltfort skall gälla. ligga utanför sitt uppdrag att närmare över- 1 avsnitt 9.2 har återgivits vissa av Kungl väga om annan geografisk omfattning, exem- Majzt utfärdade föreskrifter i fråga om pelvis det lokaliseringspolitiska stödomrädet, upphandling av förnödenheter för försvarets bort användas i stället. behov. Bestämmelserna innebär att försva-
De svårigheter att konkurrera framgångs- rets upphandlande myndigheter i samråd rikt som föreligger för företag i dessa län kan med länsarbetsnåmnderna skall dels upprätta emellertid i stor utsträckning sågas gälla även förteckningar över de företag i Jämtlands, för mindre och medelstora företag i allmän- Västernorrlands, Västerbottens och Norrhet. Vissa av de förslag för att förbättra bottens län som kan komma i fråga som norrlandsföretagens möjligheter inom den leverantörer vid upphandling och infordra statliga upphandlingen som presenteras idet anbud från dessa, dels inhämta yttrande från följande kan därför vara tillämpliga också för överbefälhavaren och AMS, när myndigheten dessa grupper av företag. inte anser sig kunna anta anbud från företag
Kommittén anser att det i första hand bör i de nämnda lånen. Föreskrifterna innebär ankomma på norrlandsföretagen själva att
inte någon ändring i tillämpningen av uppaktivera sina insatser hos de statliga myndig-
handlingskungörelsen. heterna bla genom förbättrad marknadsföring och bevakning av upphandlingarna.
politiska stödverksamheten framhölls att 9.4.2 Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till strävandena att i ökad omfattning lägga ut samrädsförfarande för civila upphandlande beställningar vid företag i Norrland kommer myndigheter att fortsätta. Åtgärder övervägdes enligt Chefen för inrikesdepartementet har, som propositionen för att också civila upphandtidigare nämnts, till kommittén för övervä- skall lande myndigheter, där så är lämpligt, gande överlämnat en framställning av den ta in offerter dock från företag iNorrland, 27.1.1970 från utan att detta för hela AMS angående den statliga görs obligatoriskt upphandlingen ide fyra nordligaste länen. statsförvaltningen. Föreskrifter härom skulle AMS framhöll i sin skrivelse att de vid- senare meddelas. Hittills har sådana bestämtagna åtgärderna beträffande försvarets melser inte utfärdats. upphandling i fred haft gynnsamma effekter för näringslivet i de fyra nordligaste länen. 9.4.3 Erfarenheter av samrådsförfarande Företag som tidigare arbetat på en lokal marknad hade till av bestämmelserna Från försvarets och från AMS följd myndigheter bl a fått sitt kontaktnät vidgat, till fördel för har kommittén hämtat in vissa uppgifter om marknadsföringen. l de fall då företag fått de upphandlingsärenden som varit föremål beställning eller då samarbete mellan för särskild upp- prövning enligt Kungl Majzts handlande myndighet och företag inletts på beslut i december 1965 för försvarets behov. annat sätt hade företagen ofta förvärvat ökat Uppgifterna har bearbetats och sammantekniskt kunnande. Den omständigheten att ställts i tabell 9.2. de upphandlande myndigheternas inköps- Överbefälhavaren och AMS har under register kompletterats med uppgifter om perioden 1966-1970 yttrat sig i 146 uppföretag belägna i norra Sverige har enligt handlingsärenden. Den sumsammanlagda skrivelsen varit till fördel både för myndigman av de lägsta anbuden för dessa ärenden heter och företag. uppgick till ca 55 milj kr. Skillnaden mellan AMS anförde vidare att oklarhet råder och från norrlägsta anbud lägsta anbud om proceduren i de fall där arbetsmarknads- landsföretag (= ”merkostnaderna” för norreller lokaliseringspolitiska skäl motiverar att var ca 11 milj kr. I 18 fall
landsbeställning)
aktuellt inköp kommer till stånd hos visst har AMS förordat att order för totalt ca 16 företag trots att upphandlingen därigenom milj kr skulle läggas ut till företag i de fyra blir dyrare. Styrelsen föreslog att, i de nordligaste länen. Merkostnaderna för dessa fall AMS förordar inköp från visst företag beställningar uppgick till närmare 800 000 kr och detta medför kostnadsfördyring, den eller ca 5 %. upphandlande myndigheten skall begära dels Kungl Majzt har under den undersökta försvarsdepartementets medgivande att från- perioden i endast tre fall - därav ett under gå upphandlingskungörelsens bestämmelser i 1968 och två under 1970 bemyndigat fråga om prövning av anbud, dels medel för upphandlande myndighet att frångå 15 § att täcka merkostnaderna. Om en sådan upphandlingskungörelsen om av antagande framställning bifalles bör enligt AMS mer- förmånligaste anbud. Den sammanlagda sumkostnaderna regleras mellan försvars- och man för dessa order uppgick till 3 875 000 inrikesdepartementen. Under åberopande av kr, varav 172000 mer- (4,5 %) utgjorde de gynnsamma effekter som bestämmelserna kostnader. om försvarets upphandling i fred haft för 1970 remissbe- I fråga om de under näringslivet i de fyra nordligaste länen hem- handlade ärendena har vissa kompletterande ställde AMS att föreskrifterna skall ut- uppgifter hämtats in från de upphandlande sträckas att omfatta även civila upphand- om för den myndigheterna tidsåtgången lande myndigheter. särskilda remissbehandlingen. 1 prop 1970:75 om den fortsatta regional- Under 1970 har 23 upphandlingsären-
Tabell 9.2 Samrådsförfarande med AMS avseende upphandling för försvaret från företag i de fyra nordligaste länen.
1966 1967 1968 1969 1970 Summa
Antal ärenden 21 34 32 36 23 146 Lägsta anbud (tkr) 11 386 9 028 7 877 13 581 13 410 55 282 Prisdifferens (tkr) till lägsta anbud 2 240 3 339 l 414 2 605 l 027 10 624 Prisdifferens i % (medeltal) 20 37 18 19 8 19
AMS yttrande: a) Ingen åtgärd,
antal ärenden 20 34 26 31 17 128 b) AMS förordar order till
norrlandsföretaget,
antal ärenden 1 - 6 5 6 18 c) anbudssumma i ärenden
3 200 - 4 793 2 352 5 567 15 912
enl b) (tkr) d) härav ingående
merkostnad % - 12 3,6 3,2 5,1
0,3
Kungl Majfts beslut: a) Upphandlingskungörclsen skall
- - - - 2 2
följas, dvs avslag b) upphandling i Norrland,
antal ärenden - * l - 2 3 c) anbudssumma i ärenden
- - 353 - 3 493 3 846
enl b) (tkr) d) härav ingående
merkostnad % - - 17 - 3,4 4,5
den remissbehandlats. l sex av fallen har särskilda medel bör anvisas för att täcka AMS för en sammanlagd anbudssumma av merkostnaderna om upphandlande myndig- 5 567 000 kr - varav 171 000 kr utgjorde het av Kungl Maj:t bemyndigas frångå merkostnader - lämnat förord för bestämmelserna
(3,2 %) i upphandlingskungörelsen. norrlandsföretagens anbud. Tiden för er- Vid underhandskontakter med represenhållande av yttrande från AMS och över- tanter för försvarsstaben och AMS har dessa befälhavaren har i medeltal uppgått till 8 framhållit att norrlandsföretagen i inte ringa dagar. Den sammanlagda tidsåtgången från omfattning fått beställningar från de militära datum för remissbehandling till dag då be- upphandlande myndigheterna. 1 de fall norrställningen lagts ut uppgår endast i ett landsföretagen avlämnat förmånligaste anmindre antal fall till mer än 14 dagar i de fall bud har anbuden självfallet inte behövt ärendet inte underställts Kungl Majzt. I de remissbehandlas. Omfattningen av beställfall ärendena prövats av Kungl Majzt har ningar som gjorts hos norrlandsföretag efter betydande tidsförskjutningar inträffat. remissförfarande utgör således inte något
Av de upphandlingsärenden som remiss- mått på den totala statliga upphandlingen behandlats under 1970 bör beträffande från norrlandsföretag. Det sammanlagda värproduktvalet nämnas att flera fall avsåg det av de order som lagts ut av försvarets upphandling av livsmedel. Övriga anbud materielverk och fortifikationsförvaltningen avsåg i huvudsak leveranser från företag till företagen i de fyra nordligaste länen inom varvs- och verkstadsindustrin. under perioden maj 1969-maj 1970 kan
Överbefâlhavaren har i sina yttranden över beräknas till ca 60 milj kr. I detta sammanifrågavarande upphandlingar ofta anfört att hang kan nämnas att av den totala statliga
under budgetåret 1968/69 anser att denna verksamhet bör byggas ut att upphandlingen inom det omfatta även den civila sektorn, så att större om 7 000 milj kr svarade företag stödområdet för leve- myndigheter får en klar bild lokaliseringspolitiska upphandlande av i vilken utsträckning det finns företag i ranser om 380 milj kr, dvs ca 5 %. Härav 160 milj kr varuupphandling. Norrland som kan komma i fråga vid en viss avsåg närmare en beräkning som gjorts inom upphandling. Enligt Förteckningarna bör upprättas av länsarbudgetutredningen med hjälp av uppgifter om industrins skulle de betsnämnderna i samråd med länets företaregionala fördelning materielverk De bör innefatta inte endast inköp som försvarets gjort garförening. ha gett sysselsätt- uppgifter om antal anställda, produktionsunder budgetåret 1968/69 åt nära l 500 i de fyra värde, förekomst av special-
ning personer specialinriktning,
Detta innebär ca 5 % av maskiner etc utan också ägarform, aktiekanordligaste länen. det totala antal personer som fått sysselsätt- pital m m. har vid kontakter med ning till följd av materielverkets inköp under Några myndigheter redovisat att de i budgetåret. upphandlingskommittén vissa fall måst avvisa konkurrenskraftiga anbud frân norrlandsföretag därför att man 9.4.4 överväganden och förslag och bedömt företagets finansiella kapacitet anser kommittén att vara otillräckliga för en Som tidigare nämnts produktionsresurser det i första hand bör ankomma större order och att det därför varit förenat på företagen själva att aktivera sina insatser hos de statliga med ett risktagande att placera ordern vid företaget. Med hänsyn härtill bör sammanmyndigheterna. Exempel på sådana insatser är förbättrad marknadsföring och bevakning ställningarna i möjligaste mån även innefatta som belyser företagets finansiella av upphandlingar. uppgifter Detta hindrar emellertid inte att man Förteckningarna bör upprättas kapacitet. även från statens sida bör vidta åtgärder för branschvis och vara enhetligt utformade. norrlands- vidare överatt genom upphandlingen främja En möjlighet som kommittén utveckling. I det följande över- vägt och som den tillstyrker är att AMS, på företagens olika metoder att bättra som myndigheterna väger kommittén grundval av uppgifter i den statliga lämnar, upprättar branschvisa förteckningar norrlandsföretagens deltagande upphandlingen. De redovisade åtgärderna över vilka statliga myndigheter som regelupphandlar viss materiel. Förteckbygger på förutsättningen att myndigheterna mässigt inom ramen för bestämmelser aktivt bör innefatta även större leveran-
gällande ningarna
skall medverka till att en ökad del av upp- törer till statliga myndigheter som använder
handlingen läggs ut hos företag i de fyra sig av underleverantörer. Dessa förteckningar skall i det- tillställs norrlandsföretagen genom förmednordligaste länen. Myndigheterna anbud från sä- eller länsarbetsta syfte regelmässigt inhämta ling av företagarföreningar dana företag i dessa län som kan komma i nämnder. vid Motiven för denna ordning är dels att fråga som leverantörer upphandling. Förteckningar över norrlandsföretagens många norrlandsföretag erfarenhetsmässigt tillstálls inte har tillräcklig kännedom om statlig produktionskapacitet upphandlande Förteckningar över upphandling och saknar möjlighet att systestatliga myndigheter. och matiskt bevaka upphandlingarna, dels att större statliga myndigheters upphandling större leverantörer tillställs ofta upphandlar större samnorrlandsföre- myndigheterna Som beskrivits lade projekt vid vilka endast mycket stora tagen. i det föregående finns redan ett förfarande för att sammanställa företag kan göra sig gällande. Någon möjliguppgifter om norrlandsföretagens produk- het att konkurrera vid denna typ av sammanm m i hållen upphandling har inte mindre företag. tionsinriktning, produktionskapacitet till försvaret. Kommittén Om mindre företag, inte minst i Norrland, fråga om leveranser
skall kunna komma i fråga vid dessa upp- företag i allmänhet gemensam form bör
handlingar bör de alltså inrikta sig på att gå eftersom de mindre eftersträvas, företagen i
samman om ett anbud i upphandlingen enlighet med vad som hävdats i det föregåen-
eller som underleverantörer till större före- de har likartade problem i fråga om att
tag. Särskilt gäller detta av effektivt upphandling konkurrera vid den statliga upp-
försvarsmateriel. Om handlingen. endast norrlandsföretagen
Samordnad rådgivning i beaktas upphand- bör formen vara antingen att en av
lingsfrágor. Ett sätt att förbättra norrlands-
företagarföreningarna i de fyra nordligaste företagens konkurrensförmåga vid statlig
länen svarar för denna uppgift genom att ett
upphandling är att ställa särskilda resurser mindre upphandlingskontor förläggs dit eller till förfogande för bistånd och rådgivning i att ett sådant kontor
förläggs till det
upphandlingsärenden. Det är närmast företa- industriella utvecklingscentrat (IUC) i Skel-
garföreningarna som i dag svarar för denna lefteå. Ett sådant kontor skulle även kunna
service. De synes böra intensifiera sina förmedla exempelvis förfrågningar om upp-
ansträngningar på området. Närmast avses handlingsbestämmelsernas tillämpning och allmän information i upphandlingsärenden om tidpunkten när vissa beställningar avses
och bevakning av att norrlandsföretagen utläggas. Vidare skulle kurser kunna arran-
kommer i fråga vid offentlig upphandling. geras om den offentliga upphandlingens be-
De upphandlingsärenden i vilka norrlandsfö- stämmelser Närmast och praxis. till hands
retag deltagit i men inte anbudsgivningen ligger att statens institut för företagsut-
fått beställningen behöver ofta följas upp. i samarbete veckling med berörda myndig-
Orsakerna bör utrönas varför ett anbud legat heter svarar för dessa kurser. Kommittén har
för högt eller varför ett företag inte kommit inte ansett sig böra i detalj ta ställning till de
i åtanke trots förmånligt pris. Särskilt behöinstitutionella förhållandena. Dessa bör över-
ver bevakas om det vid större återkommande vägas ytterligare i annat sammanhang.
order föreligger möjligheter för flera företag Norrlandsföretag får förtur vid lika anbud .
i Norrland att gå samman om ett gemensamt Som förut nämnts kommer kommittén i det
anbud. följande att lägga fram förslag till en ny
Vid de kontakter som kommittén haft
upphandlingskungörelse. Enligt detta förslag
med olika myndigheter har dessa framhållit får den upphandlande myndigheten, om två
att då annat fått
norrlandsföretagen företag anbud bedöms
likvärdiga, antingen välja
beställningen inte i tillräcklig mellan
grad följer upp anbuden eller infordra skiljebud från
de upphandlingsärenden som de i.›
deltagit anbudsgivarna. Om ett del-
norrlandsföretag
För att underlätta för att tar företagen i anbudsgivningen skulle en form av
följa upphandlingsärendena bör varje myn- förtur vara att låta för norrlandsföretagen
dighet åläggas att ombesörja att utfallet av dessa få företräde vid lika anbud. Ett system
en i form av upphandling upphandlingspro- av motsvarande innebörd finns etablerat i
tokoll eller motsvarande kommer anbudsgi- Storbritannien (se SOU 1969:49 bil l). Det
vande tillhanda. bör norrlandsföretag I syfte att sägas att det i mycket få fall torde
minska belastningen bör inträffa på myndigheterna att två anbud är prismässigt exakt
detta ske i den formen att lika. myndigheten Eftersom emellertid inte endast priset
sänder protokoll till skall (motsvarande) ett ge- tillmätas betydelse utan också en rad
mensamt serviceorgan som sedan distribuerar andra faktorer spelar in så kan vid en samlad dessa till respektive försedda med företag bedömning två anbud inte sällan te sig
kommentarer. likvärdiga. I sådana fall kan det anses rimligt
Enligt kommittén kan olika alternativ att de upphandlande myndigheterna med-
tänkas av ett verkar när det gäller organisationen till att realisera de av statsmakterna
sådant serviceorgan. fastställda Det är sålunda möjligt regionalpolitiska målen genom att
att en för och för mindre norrlandsföretagen lägga beställningen vid ett
norrlandsföretag.
Kommittén förordar därför en sådan förtur. civila när norrlandsstatliga myndigheter, Skall norrlandsföretag få köpa anbud in sig på företag ingivit som inte kan antas, lägsta anbud? En möjlighet som har över- översänder ärendet till AMS för yttrande för vägts är att inom ramen för de friare former att därefter - om styrelsen finner att norrav förhandlingsupphandling som kommittén bör få anbudet - underställa landsföretaget förordar ge upphandlande myndigheter möj- Kungl Maj :t ärendet. lighet att förkasta anbud och företa ny I ett föregående avsnitt har redogjorts för upphandling om ett norrlandsföretag avgivit handläggningen av de ärenden inom försvaret anbud som endast obetydligt (tex med som haft denna karaktär. Om man etablerar högst 5%) skiljer sig från förmånligaste ett system av denna typ inom den civila anbud. Norrlandsföretaget skulle därvid få upphandlingen är det att förnödvändigt möjlighet att svara för leveransen om det farandet begränsas till större upphandkunde leverera på de villkor som erbjudits i lingsärenden nedoch att handläggningstiden bästa anbud. Ett sådant stadgande skulle bringas. Det är emellertid att den uppenbart innebära en fördel för men samlade bedömningen tar viss tid i ärenden
norrlandsföretag
likväl en administrativt av denna natur, eftersom enkel handläggning inte endast regiooch inte medföra för nalpolitiska och några merkostnader utan också branschmässiga den upphandlande myndigheten. andra bedömningar måste göras. Det är Kommittén vill emellertid inte förorda sålunda inte alltid önskvärt att ett norrlandsdenna möjlighet. Det skulle innebära ett företag i denna sin får förtur egenskap åsidosättande av andra företags möjligheter framför ett annat företag - som kan varai att konkurrera. Genom att ett norrlandsfö- en sysselsättningsmässigt - i sämre position retag på detta sätt skulle få möjlighet att annan del av landet. lägga in ”preliminära” anbud skulle vidare Det rör sig här om en rad skilda myndigett sådant förfarande kunna leda till att heter med varierande
handläggningsordning.
andra företags intresse för att delta i Ett eventuellt systern av denna typ får inte anbudsgivningen minskar. På sikt skulle man bli administrativt tungrott. En form som i därmed riskera fördyrad upphandling. Ett och för skulle kunna tänkas är att sig annat skäl till att kommittén inte förordar myndigheterna ålades att remittera upphanddetta alternativ är att det skulle vara förenat lingsärenden till AMS när norrlandsföretamed betydande risker såväl för norrlandsfö- gets anbud låg högst tex 5 % över lägsta retaget som för myndigheten att på detta anbud och när anbudssumman uppgick till sätt pressa ner anbud till en nivå som minst 100 000 kr. Om AMS då ansåg det norrlandsföretaget vid en tidigare bedömning angeläget att beställningen lades ut hos inte nått ned till. Upphandlande i Norrland skulle myndig- företag frågan hänskjutas heter har vid kontakter med kommittén sett till Kungl Majzt. Om Kungl Maj :t anmodade det som en fara att på detta sätt pressa ett myndigheten att upphandla vid norrlands-
företag att överskrida leveranskapacitet eller företaget skulle myndigheten ersättas för underskrida kostnadskalkyler. Företag skulle merkostnaden. i ökad utsträckning riskera att inte kunna Kommittén har övervägt om ett systern av fullfölja leveranser, till men också för den den nu skisserade innebörden borde införas. upphandlande myndigheten. Ett sådant system måste sättas i relation till Hänvändelse till Kungl Ma/Tt i vissa fall. I stödet principerna för det regionalpolitiska det föregående har refererats den framställ- som bl a innebär att företag i Norrland efter
ning som AMS avgivit med förslag om att man eventuellt initialstöd skall konkurrera på lika vid civil statlig upphandling skall villkor med i landet Att tillämpa företag i övrigt. samma system som vid upphandling för för- kontinuerligt och selektivt stödja norrlandssvarets räkning. Ett sådant samrådsför- företag via den offentliga upphandlingen farande skulle innebära att upphandlande skulle enligt kommitténs inneuppfattning
bära avsteg från dessa principer. Konflikter Beträffande föreskrifterna för det närrmmed Sveriges åtaganden inom EFTA skulle da samrådsförfarandet för försvarets myndigockså kunna uppkomma vid civila myndig- heter vill kommittén fästa uppmärksamheten heters upphandling. på att bestämmelserna endast reglerar sam-
Ytterligare en omständighet bör enligt rådet mellan AMS och överbefälhavaren ä kommittén beaktas. Många av norrlandsföre- ena sidan och den upphandlande myndigtagen ingår i större koncerner med huvud- heten å den andra. Om och när ett ärende kontor i södra eller mellersta Sverige. Som skall underställas Kungl Majzt berörs däreett resultat av bl a lokaliseringspolitiska åt- mot inte. Det är bl a på denna punkt AMS gärder och investeringsfondernas användning hemställt om klarläggande. i regionalpolitiskt syfte har under senare år Om det särskilda samrådsförfarandet för flera större svenska verkstadsföretag kommit försvarets del bedöms önskvärt även i framatt inrymma enheter i Norrland. Att i upp- tiden anser kommittén att det ankommer på handlingsärenden skilja ut vad som produce- den upphandlande myndigheten att i föreras i den ena eller andra enheten inom en kommande fall underställa Kungl Majzt ärenkoncern är svårt. Bl a av denna anledning bör det för avgörande samt begära eventuellt man generellt sett i upphandlingsärenden erforderlig täckning av merkostnader. l syfte undvika att på sätt som här angivits särbe- att förenkla handläggningen bör samrådsförhandla företag i olika delar av landet. farandet inte omfatta upphandlingar som
Det kan vidare konstateras att erfarenhe- understiger 100 000 kr. terna av nu gällande regler för remissförfarande inom försvarssektorn tyder på att förfarandet haft förhållandevis liten betydel-
9.4.5 Sammanfattande synpunkter se.
Enligt kommitténs uppfattning bör som Kommitténs nu redovisade synpunkter på närmare utvecklats i kapitel 7 varje myndig- upphandlingen som ett medel att främja den het medverka till att den ekonomiska politi- regionala utvecklingen innebär i sammanfattkens mål uppnås, bl a en effektiv regional- ning följande. politik. Med utgångspunkt häri bör det an- Kommittén anser att norrlandsföretagen komma på upphandlande myndigheter att - själva i första hand bör aktivera sina insatser efter eventuellt erforderligt samråd med för att öka försäljningen till de statliga AMS - avgöra vilka större ärenden som bör myndigheterna. underställas Kungl Majzt för samlad prövning [nom ramen för upphandlingskungörelutifrån regionalpolitiska synpunkter. sens bestämmelser bör myndigheterna aktivt
För en upphandlande myndighet kan det verka för att en ökad del av upphandlingen självfallet föreligga situationer då man har läggs ut hos företag i de fyra nordligaste intresse av att uppmuntra ett företag att länen. I detta syfte föreslås delta i anbudsgivning på vissa produkter. att myndigheterna regelmässigt infordrar Sålunda kan tex ett nyetablerat företag i anbud från sådana företag i dessa län som Norrland på sikt innebära en önskvärd kan komma i fråga som leverantörer konkurrens i en bransch där leveranskapa- att förteckningar över norrlandsföretagens citeten i existerande företag varit ojämn eller produktionskapacitet tillställs upphandlande där konkurrensen varit begränsad. l sådana statliga myndigheter, situationer har myndighet möjlighet att lägga att förteckningar över större statliga mynut provbeställning. Vid sidan härav har digheters upphandling och. större leverangivetvis myndighet möjlighet att hemställa törer tillställs norrlandsföretagen om Kungl Maj :ts medgivande för större att norrlandsföretagen får bistånd och råd beställning hos sådant företag. i upphandlingsfrågor, bl a när det gäller
av beställningar från statliga myndigheter bevakningen av den statliga upphandlingen, som som skett av konjunkturpolitiska skäl under av ett gemensamt upphandlingskontor till någon företagarförening eller IUC 1961 och 1969-70. knyts att får förtur vid lika Kommittén anser att förfarandet med norrlandsföretag anbud. av beställningar bör antidigareläggning Kommittén vändas även i fortsättningen. Från denna har övervägt om ett obligatoriskt samrådsförfarande borde utsträckas utgångspunkt och med beaktande av vad också till civila myndigheter. Kommittén vill som framförts i bilaga 4 redovisas i detta dock inte förorda detta men erinrar om att förfarandet enbart summariskt med kapitel bör medverka till att den betoning som bör vidtas myndigheterna på de förbättringar ekonomiska för att beslutade åtgärder skall ge snabb politikens mål uppnås, bl a en effektiv regionalpolitik. Det bör i enlighet effekt. med vad som anförts i kapitel 7 ankomma Industribeställningar 1958-59 och 1963. på att bedöma Med direkt arbetsmarknadspolitisk motivemyndigheterna vilka större uppsom bör underställas ring lades under 1958-59 statliga civila och handlingsärenden utifrån militära beställningar ut för 65 milj kr. AMS Kungl Maj :t för en samlad prövning regionalpolitiska synpunkter. har beräknat att omkring 3 000 man undgick Kommittén att permitteras genom beställningarna. Till har även övervägt men avvisat tanken detta skall läggas den effekt som industriatt låta norrlandsföretag köpa in sig beställningarna hade i tidigare produkpå lägsta anbud. tionsled. Beställningarna lades ut av respektive myndighet sedan ärendena prövats av 9.5 Tidigareläggning av industribestállningar AMS. Denna prövning innebar i praktiken som ett led i sysselsättningspolitiken att beställningarna styrdes till företag med särskilda sysselsättningssvårigheter. De upp- 9.5.1 Beslut om industribeställningar handlande myndigheterna fick dispens från En mer samlad utläggning av industribe- bestämmelser om
upphandlingskungörelsens
ställningar i sysselsättningsskapande syfte att infordra anbud. För att i möjligaste mån har, som nämnts, efter särskilda erhålla garantier för att leverantörerna inte tidigare beslut av Kungl Maj :t skett vid fyra tillfällen, begärde priser som översteg marknadspriset nämligen 1958-59, 1963, 1967-68 och infordrades kalkyler över prissättningen från 1971. Dessa beställningar ingick i en serie av berörda leverantörer. och arbetsmarknads- De beställningar som lades ut under ekonomisk-politiska politiska åtgärder som vidtogs för att främja konjunkturnedgången 1963 skilde sig i ett under konjunkturav- väsentligt avseende från de beställningar som sysselsättningen mattningarna nämnda år. Vissa erfarenheter lagts ut 1958-59. Industribeställningarna 1958-59 och 1963 1963 riktade sig nämligen enbart till verkav tidigareläggningarna har redovisats av 1960 års arbetsmarknads- stadsindustrin, medan beställningarna 1958 utredning i dess betänkande ”Arbets- -59 styrdes till företag med särskilda sysselsättningsproblem inom ett flertal branmarknadspolitik (SOU 1965:9). har för sitt ar- scher. Beställningarna under 1963 omfattade Upphandlingskommittén bete ansett en närmare undersökning önsk- även kommunala beställningar. I Kungl värd också av industribeställningarna under Maj :ts beslut i ärendet anmodades myndig- 1967-68. Inom kommittén har därför en heterna att även påskynda sina beställningar sådan undersökning gjorts. Resultatet av inom ramen för den reguljära upphandlingdenna redovisas i en särskild promemoria en. I motsats till vad som gällde 1958-59 (bilaga 4). I promemorian behandlas även de medgavs de upphandlande myndigheterna uppskov med leveranser och senareläggning ingen dispens från upphandlingskungörelsens
bestämmelser. Sammanlagt tidigarelades un- den tid som därefter gått åt innan produkder 1963 statliga beställningar till ett belopp terna levererats och arbetsinsatsen sålunda av 50 milj kr och kommunala beställningar var definitivt avslutad. till ett belopp av 83 milj kr. Enligt AMS Undersökningen är baserad dels på AMS beräknades detta ge sysselsättning åt om- material avseende beställningsverksamheten, kring l 300 årsarbetare, vartill korn effekten dels på uppgifter i enkäter och intervjuer i tidigare produktionsled. som företagits med större upphandlande industribeställningar inom verkstads- statliga myndigheter och levererande företag. industrin 1967-68. Beställningsbemyndigandet omfattade statliga civila och militära 9.5.3 Tidigareläggning av statliga och komförnödenheter för 88 respektive 60 milj kr munala industribeställningar 1967-68 och kommunala förnödenheter för 110 milj kr. Beställningarna bör ses som ett komple- De civila statliga beställningarna ment till de sysselsättningsskapande insatser av annat slag som kom till stånd under den Handläggning pâ departementsnivá. Av anadå rådande konjunkturavmattningen, bl a lysen i bilaga 4 framgår att de beslut som ökat bostadsbyggande, frisläppta investe- Kungl Maj:t successivt meddelade 1967-68 ringsfonder, utnyttjade konjunkturreserver var av delvis olika innebörd i fråga om vid affärsverken, beredskapsarbeten och vid- finansieringen av upphandlingen, den totala gad arbetsmarknadsutbildning. De totala in- beställningsramen och beställningarnas försatserna beräknades av AMS ha gett syssel- delning på statliga och kommunala beställsättning för 100 000 personer under vin- ningar. Den bedömning av konjunkturuttern 1967-68. Härav svarade de civila vecklingen, och orsysselsättningsutsikterna industribeställningarna för direkt sysselsätt- derläget inom den svenska industrin som ning åt ca l 700 årsarbetare, vartill kom sys- fortlöpande ägde rum under vintermånaderselsättningseffekten i tidigare produktionsled. na 1967-68 torde ha varit för avgörande Omfattningen och inriktningen av indu- den kraftiga vidgning av insatserna som de stribeställningarna fastställdes i ett antal successiva besluten utgjorde. Medan beslutet beslut av Kungl Maj:t. Det första beslutet, i december 1967 till att stimulera syftade som kom i december 1967, sysselsättningen i verkstadsindustrin under avsåg civila statliga och kommunala beställningar för en första halvåret 1968 återfanns naturligt nog inköpssumma av 50 milj kr. Omfattningen inte denna begränsning i fråga om tiden i vidgades efter hand och fastställdes i mars beslutet av den 8.3.1968. Besluten baserades 1968 till totalt inemot 260 kr för sålunda av konmilj på en ändrad bedömning statliga civila och militära samt kommunala och den beräknade tidjunkturutvecklingen beställningar. punkten för en utifrån kommande stimulans av den svenska ekonomin. Den erfarenhet som enligt kommittén kan 9.5.2 Kommitténs undersökning dras av detta är att beställningsramen redan Den av kommittén undersökföretagna från början bör göras så vid att insatserna i ningen har koncentrerats till att söka belysa det viktiga inledande skedet av aktionen inte effekterna av de utlagda statliga beställ- blir alltför begränsade. Med tanke på att det ningarna. Visst material normalt sker ett visst bortfall redovisas även i fråga av planerade om kommunala anskaffningar. l analysen av bör beställningar ramen snarare tas till i effekterna för skilda överkant än i underkänt. beställningsområden l det tidiga skedet har undersökts dels den tid som förflutit från av beslutsprocessen är alla tidsvinster ytterst det att Kungl Maj:t fattat beslut om syssel- angelägna. Som framgår av bilaga 4 förekom sättningsfrämjande åtgärder till det att berör- i besluten av februari och mars 1968 en da myndigheter lagt ut beställningar, dels tidsförskjutning av närmare en månad från
den dag då Kungl Majzt formellt fattade nas förslag för att leveranserna skulle kunna besluten till dess att besluten faktiskt regi- ske under 1968 alternativt senast under mars strerades vid AMS. Även om den verkställan- 1969. Det kan sålunda konstateras att en de myndigheten kan vidta förberedelser dess- betydande del av beställningarna kom att förinnan på grundval av underhands- läggas ut så sent under 1968 att sysselsättkontakter och översända koncept till beslut ningseffekten i inte
obetydlig omfattning är det enligt kommittén angeläget att be- därmed kom att infalla relativt sent under slutsprocessen kan bli snabbare. Som ett led 1969, en tidpunkt som då besluten fattades att påskynda förfarandet bör färdiga besluts- var svår att överblicka från konjunkturkoncept och åtgärdslistor finnas tillgängliga synpunkt. på alla beslutsnivåer. Produktionsperiod och leveranstider. Hu-
Handläggning på myndighetsplanet. På vuddelen av leveranserna av statliga civila grundval av Kungl Maj :ts bemyndigande produkter koncentrerades till fjärde kvarhade AMS överläggningar med myndighe- talet I968 samt första och andra kvartalen terna om beställningsobjekt, krav på leve- 1969. Stora leveranser fanns dock
alltjämt ranstider m m. Det var i första hand inom
kvar att fullgöra under andra halvåret 1969, AMS som man med en nära kännedom om var ett fak-
dvs när konjunkturuppgången sysselsättningssituationen på den enskilda tum. Det bör framhållas att vad som kunnat orten och vid det enskilda företaget prövade är tidpunkterna
registreras i undersökningen hur angelägna de beställningar var som de för leverans. Den maximala effekten i sysselupphandlande myndigheterna angav sig kun- sättningshänseende bör rimligen ha legat na lägga ut. Förelåg inga sysselsättningspro- någon tid före leveransdatum. I flera iaktblem vid de företag som kunde komma i
tagna fall har produktionen varit förlagd lång fråga som tillverkare, tidigarelades inte be- tid före leveransdatum. ställningarna. Beslut om tidigareläggning in- De under ett kvartal utlagda statliga civila nebar inte att undantag från att resulterar i allmänhet i leve-
medgavs beställningarna tillämpa upphandlingskungörelsen. ranser fem ä sex kvartal framåt i tiden. Det
Uppdraget till AMS att i varje enskilt fall är en lång tid om man avser att passa in pröva beställningarna med beaktande av beställningen och
i ett visst konjunkturläge läget inom verkstadsindustrin innebar ett inte vill nå stora effekter i ett tidsskede som relativt arbetskrävande förfarande. Mot den- inte kan överblickas. Detta
skärper enligt na bakgrund framstår den tid som beslutsför- kommittén kravet på ett noggrant urval av farandet hos AMS tog som En med korta leveranstider.
förklarlig. produkter Varje förbättrad planering och varje annan åtgärd till administrativ
möjlighet förenkling som som kan påskynda är
beslutsprocessen kan ge tidsbesparing måste vidare tas till vara emellertid angelägen.
när beställningarna läggs ut, vilket kräver god
Myndigheternas faktiska upphandling äg- planering
hos de upphandlande myndighede rum i nära anslutning till AMS” beslut. terna. Detta berodde på att styrelsens beslut och den faktiska upphandlingen vid myndigheten
Beställningar för försvarets räkning föregåtts av överläggningar mellan AMS och upphandlande myndighet om de produkter I mars 1968 fattade Kungl Majzt beslut om som bedömdes att militära inom en ram av 60
vara lämpliga, vilka produk- beställningar tionsperioder och leveranstider som skulle milj kr skulle Beslutet hade
tidigareläggas. eftersträvas osv. föregåtts av förutsätt-
av en bedömning
Det kan sammanfattningsvis nämnas, att ningarna för när en av
tidigareläggning de utlagda beställningarna nådde 90 % av sin försvarsmateriel skulle kunna komma till slutliga nivå först under senhösten 1968. I stånd och vilken denna borde få.
omfattning några fall måste AMS begränsa myndigheter- Besluten om beställningarna fattades av
försvarsdepartementet på grundval av upp- kort varsel, dels i sådan anskaffning som gifter från dåvarande armé-, marin- och innefattar utvecklingsarbete mm och där tlygförvaltningama. Visst samråd ägde rum produktionsperioden och leveranstiden kan mellan företrädare för försvarsdepartementet bedömas sträcka sig långt fram i tiden. och AMS, bl a om sysselsättningsläget vid de företag som kunde komma i fråga som
De kommunala beställningarna leverantörer av de militära anskaffningarna.
De militära beställningarna lades ut under De kommunala beställningarna syftade till andra kvartalet 1968, men leveranserna att ge ökad sysselsättning under första skedde vid mycket sena tidpunkter. Ännu halvåret 1968. En förutsättning för att vid ingången av 1970 hade endast en kommunerna skulle få statsbidrag med 20 % tredjedel av de beställda varorna levererats. av beställningssumman var att anskaff- Leveranserna var i stället koncentrerade till ningarna utgjorde en tidigareläggning i för- 1970, särskilt dess senare del. Anledningen hållande till den beräknade beställningstiden till de sena leveranserna torde delvis bero på enligt existerande anskaffningsplaner. Det att andra motiv än snabb produktion och innebar att beställningarna skulle ingå i snabba leveranser låg bakom beställningarna. anskaffningsplanerna för tiden efter den Det påpekas i undersökningen att beställ- 1.7.1968. Detta skulle styrkas av de komningarna i vissa fall inrymde en betydande munala organen för att statsbidrag skulle grad av utvecklingsarbete som måste utföras utgå. Som krav för bidrag uppställdes bl a att innan den egentliga produktionen kunde ske. beställningarna skulle kunna läggas ut om- Beställningarna torde sålunda ha syftat till gående och ge snabb effekt i produktionsatt också ge effekter på företagens projek- hänseende. Vidare skulle av uppgifterna terings- och planeringssida för att där minska framgå vilken eller vilka tillverkare som beräknade personalinskränkningar. kunde komma i fråga.
Även om hänsyn tas till de särskilda Bidrag till kommunerna
för de godkända omständigheter och problem som kan före- tidigareläggningarna utanordnades på grundligga i fråga om upphandling av materiel för val av inkomna verifikationer (betald faktura försvaret, visar, som anförs i den särskilda m m). Härvid framkom att de faktiskt promemorian (bil 4), leveranstiderna en så tidigarelagda beställningarna blev ca 20 milj anmärkningsvärd bild med hänsyn till huvud- kr lägre än den beslutade ramen om 110 milj syftet med de tidigarelagda beställningarna kr. Orsaken härtill var bl a att upphandlingen att det enligt kommitténs mening finns i vissa fall kunde ske till lägre kostnad än vad anledning att allvarligt ifrågasätta värdet av som först beräknades. Även kommunala beställningarna från konjunktursynpunkt. likviditetsproblem synes ha spelat en viss roll Produktionsperioden synes ha haft en sådan för att den fastställda nivån inte uppnåddes. förläggning i tiden att den till icke obetydlig Det har inte varit möjligt att undersöka i del infallit under högkonjunkturen. Om vilken utsträckning de kommunala beställdenna form av beställningar på den militära ningarna i verkligheten tidigarelagts. Ansidan upprepas så måste enligt kommittén skaffningarna skulle som nyss nämnts inte få urvalet av produkter för tidigareläggning ske finnas med i planerna för tiden före med stor omsorg och avse delvis annat slag 1.7.1968. Det torde emellertid i många fall av materiel. Vidare måste den beräknade vara svårt att dokumentera om en planerad tidpunkten för leverans noggrant prövas. anskaffning hänfört sig till ena eller andra AMS bör i ökad utsträckning medverka när halvåret under ett och samma kommunala beställningarna läggs ut. Planeringsmässigt budgetår. Det förhållandet att tidigareläggbör en uppdelning av de beställningar som ning sålunda i viss utsträckning kunde ske av kan tidigareläggas ske dels i sådan materiel beställningar för vilka medel redan anvisats i som kan beställas och levereras med relativt den kommunala budgeten och i vissa fall
94 SOU 1971 :88
avse relativt kort tid bör ha medverkat till sluten omfattade totalt 80,5 milj kr, varav den snabba effekt i fråga om utläggningen 50,5 milj kr avsåg förnödenheter för civil som kan konstateras. Likviditeten i kom- verksamhet, 15 milj kr viss fortifikatorisk var vid denna tid i allmänhet materiel och 15 milj kr textil- och bekladmunerna god. bör därför nadsvaror samt skor för försvaret. Dessa Slutsatser i fråga om effekterna dras med stor försiktighet. Erfarenheterna beställningar fick avse produkter som ingick 1967-68 kan inte utan vidare föras för tiden efter den från i planerad anskaffning över till en situation med andra förutsätt- 1.7.1972. För de statliga beställningarna förläggning och tillämpades de regler om 10% ersättning ningar i fråga om tidsmässig eller minskad avskrivning för affärsverk som likviditetsläge. för betalning av statsbidrag fastställts av statsmakterna (prop 1969:1 bil Tidpunkten i stora när och 19, SU 117, rskr 295) på grundval av anger drag produktion leverans av en vara skett. Leveranserna har erfarenheterna från 1967-68 års beslut (bil
snabbt efter det att beslut 5). ägt rum mycket om fattats. Vid årsskiftet Beslutet i april 1971 om tidigareläggning beställningar 1968-69 hade utanordnats av kommunala beställningar tillkom efter 15,7 milj kr av 17,9 milj kr. Upp- framställning av AMS. Besluten ijuli månad det slutliga totalbeloppet i många om vidgad ram för tidigareläggning av komgifterna tyder på att leveranserna med munala beställningar samt tidigareläggning av fall avsåg lagervaror eller standardvaror kort produktionstid och att huvuddelen av statliga beställningar föregicks av en ny
leveranserna avsåg produkter av okompli- ekonomisk-politisk bedömning (efter avtalsatt detta inte samt en omfattande inventecerat slag. Det bör betonas uppgörelsen) behöver innebära att beställningarna varit ring av vilka produkter som kunde tidigare-
ineffektiva från Ny läggas av de större upphandlande myndig-
sysselsättningssynpunkt.
kan ha kommit till stånd i heterna. Som grund för bedömningen låg lagerproduktion också en redovisning av de erfarenheter av stället för de produkter som ett företag fått tidigareläggningarna 1967-68 som närmare avsättning för genom beställningen. presenterats i bilaga 4. Även andra åtgärder har vidtagits i sär-
skild ordning för att stödja sysselsättningen, 9.5 .4 Tidigareläggning av statliga och vilka dock inte redovisas i detta sammankommunala industribeställningar 1971 hang. Senast har kommunala och statliga industribeställningar tidigarelagts under 1971. 1 april
1971 beslöt Kungl Majzt att bevilja bidrag 9.5.5 Sammanfattande synpunkter med 20 % av inköpssumman till kommuner och landsting samt kommunala bolag som Någon analys av tidigarelagda beställningar tidigarelade anskaffning av industriprodukter 1958-59 och 1963 har inte gjorts, eftersom
som annars skulle ha anskaffats tidigast den 1960 års arbetsmarknadsutredning tidigare 1.1.1972. AMS fick i uppdrag att bevilja redogjort för dessa (SOU 1965:9). Av naturintill av högst 25 liga skäl har kommittén inte kunnat bedöma bidragen, en inköpssumma fick sålunda uppgå effekterna av de beslut att tidigarelägga milj kr. Bidragssumman beställningar som fattats år 1971. Kommittill högst 5 milj kr. omfattningen av tens slutsatser bygger därför i huvudsak på I juli månad vidgades beslutet erfarenheterna av de beställningar som tidiatt avse en bidragssumma av 20 milj kr och en inköpssumma av högst 100 milj kr. garelades 1967-68. beslöts bland en rad andra eko- Kommittén anser att systemet med tidiga- Samtidigt att även statliga reläggning av industribeställningar är ett nödnomisk-politiska åtgärder fick tidigareläggas. Be- vändigt instrument för att stimulera sysselindustribeställningar
sättningen i en nedåtgående konjunktur. Det visas till bil 5). Myndighetens upphandlingsbör också vara acceptabelt med hänsyn till behov för kommande budgetår minskar häri-
våra internationella åtaganden. En närmare vilket kan genom beaktas vid budgetberedogörelse för kommitténs i bedömning handling och Kungl Maj :ts beslut om medeldetta avseende har lämnats i avsnitt 9.3.2. disposition.
Erfarenheterna av För kommunala
tidigareläggningarna myndigheter har vid
1967-68 är enligt kommittén att förfaransysselsättningspolitiskt betingad tidigarelagd det ställer höga krav och på beredskap upphandling av redovisat slag staten normalt
snabbhet i agerandet. De civila lämnat statliga bidrag med 20% av beställningens
beställningarna fungerade i stort tillfreds- värde. Kommittén förordar att även denna
ställande. Detta kan från konjunkturpolitisk regel bibehålls.
synpunkt inte sägas om de militära beställ- I syfte att i grova drag åskådliggöra det
ningarna. Om denna form av beställningar på administrativa förloppet vid tidigareläggning den militära sidan upprepas i syfte att av beställningar har kommittén upprättat två
överbrygga en måste
konjunkturavmattning, flödesplaner avseende statliga respektive
enligt kommitténs mening urvalet av produk- kommunala som beställningar. I planerna, ter for tidigareläggning göras med stor omsorg redovisas på närmast följande sidor, har av
och avse delvis annat slag av materiel. Vidare naturliga skäl någon tidsaxel inte kunnat
måste den beräknade tidpunkten för leverans inläggas. Det är dock av största vikt att tiden
noggrant prövas. Handläggningsordningen mellan flera av de redovisade åtgärderna bör även ändras så att AMS medverkar i nedbringas till ett minimum. Erfarenheterna ökad utsträckning när beställningarna läggs från 1967-68 har nämligen klart visat att ut.
tröghet i handläggningsordningen och må-
Beredskapen bör höjas på samtliga besluts- hända frånvaron av fasta administrativa runivåer genom att bl a särskilda åtgärdslistor tiner medfört olägenheter. Planerna anger ett upprättas. Investeringsreserven bör ägnas önskvärt handlingsförlopp. Tillsammans med
kontinuerlig uppmärksamhet. beslutshandlingar och sammanställningar av Kommittén konstaterar betydande förtidigare åtgärder på detta område bör flödesdelar med ett fast regelsystem för ersättning planerna kunna för de åtutgöra underlag till myndigheter och kommuner för de mergärdslistor m m som kommittén menar bör kostnader som uppkommer vid förfarandet göras upp vid de i processen berörda myndig-
med tidigarelagda industribeställningar. Ett
heterna och på departementsnivå. fast regelsystem medför att myndigheter och
kommuner i sin planering kan beräkna vilka
ersättningar som kommer 9.6 Uppskov med leveranser til? och att tillämpas när
sysselsättningsinsatser görs. Oklarhet om er- senareläggning av beställningar frân
sättningsreglerna bör därigenom inte behöva statliga myndigheter
försena sysselsättningsinsatserna, vilket tidi- Vid högkonjunkturerna 1961 och 1969-70
gare ibland varit fallet. Kommittén förordar fattade Kungl Majzt beslut om uppskov med fortsatt tillämpning av gällande regler leveranser och senareläggning av beställvilket innebär att tidigareläggning av statligt ningar. För dessa beslut lämnas som tidigare affärsverks upphandling genom reducerad nämnts redogörelse i bilaga 4. Vid det senare
avskrivningsskyldighet endast belastas med tillfället har leveranser för 720 milj kr 90% av kostnaden för För beställningen. uppskjutits och beställningar för ca 770 milj andra statliga myndigheter bör - när detta kr senarelagts. Dessa uppgifter får tolkas erfordras likviditetsmässigt tidigarelagd med viss eftersom
försiktighet, senarelägg-
beställning finansieras genom att särskilda ning av beställning eller uppskov med en och medel ställs till förfogande från arbetssamma leverans i en del fall kan ha
skett
marknadsanslagen. (För gällande regler hänflera gånger under perioden. Att en beställ-
FLÖDESPLAN STATLIGA BESTÄLLNINGAR
Beslutom ram
för tidigareläggningav beställ- l g ningar . . i Kommuniké ) i i - Statistikoch genommass- ii “ - . / media an f tionacigrgâmaUppdragunder Muntlig infor- i) I
bl a minskad handti AMS mationtill re- i
orderingång ,m int/anta”, presentanter i Ä inom industrin i-k | m for vissamyn- i
Vissasvårig- :iiigâäâisttâissltaaInventeringav dighet _ \
1k äägrâügn
heteratt upp- åtgärderbl a åtgärdermed Beslutexp till i _, _ i I U“_°d°"93 rätthållasyssel inventerain- anledningav AMS,kopiortill vesteringsre- i; . 1,* sättningen _ sysselsâttnings- industriförbund _ _ _ n f å AMS :g:x°a5 inom industrin serven laget m fl Preliminarrapporter r n KUNGL MAJ”. “il ii . .; . .
I i :A
I l Upphandlande i i l
l f
I myndigheters | i | | l l uppgifter | l N bearbetas l l | l I . . 1 U l sningar | l . resp _ i | .. - B I tesu om Vl a.Ik i
bezfåiåblåos J : I
| | medstorreupp- :åjrâarrd;in beställningar i; Utaiiordning l * mV” l l W med” l | | Förberedelse- :jmdkmde sysselsättnings- sombör tidigare- il Inventering arbeteför vid- l W519 i lägethospre- läggassamtdel- g Slutrapporte- “ Pressmed- l | l av investerings-l tagandeav \ sun-mv;levaran- givningtill resp l. ringtill Kungl _ , reservenm m V dalande_ i törer beställare Rapporteringtili KunglMaj:t, information till läuwbetsnämnderna | Maj; | | åtgärder AMS 0-?? C = Ö
o---›|oj›lo er i l C
Amf Å
I I l i I l I
i I
i* l
i I i l I I l I . . * i l I l i I i:i l |
å 5 l I l › I l l | | | iii | |
I I l I I I
s I§::.;::;:::::°°
i
:ii l I l l i: l l i
I
E ?iinsgiasiieilslfgrtorda |
l och I › regioner : V R f ä AMS i | 3 + * i *förfina :w apporter r n _
0 ° a ° LÄNSARBETSNÄMNDER 3 | . I . lo l : i; | O i ii
I I I i I I I l | I z l | I | l
I i | I
: : l l i:i
| Informationtill Betalningav l i il fakturor | berördaavdel- Prövningav | l Beslut_ . l erhållnaanbud Redovisningtill I ningarmfl | _ Evemue kom_ Bestallmngarll] I ° 53 V°“ i l l utlasses AMS t e en Påböfar inven-, F _t tt Uppgifterna pletteringav .. __ 53m__lf terms översändstill erhållnaanbud | mate- tuell rekvisitionI teringav Iämp- ,g | Rapporttill i B_estalld AMS begäras AMS II9| erhålles W med” I ligaprojekt Anbud infordras ; _ | .i . _› . UPPHANDLANDE MYNDIGHETER 3 CmC
l ?IC m Om:
i 4
I 4 I i 4
| | |
I l l
| | rå Lil
I I I .El I i
I l 1 l ii I I i : l i l i
i | | i] . _ i Informationtill ÖkadSHMW l l l l I Vi * i” _ Informationtill l | _ | , Planering. | | | försäljningsav- KOMNERGFIHQ delningaro öv- presumtiva i MSWTIBIFOP. _ v rigaavdelningar beställare I + avanbud I _i Ordererhålles* produktion Leveranser Fakturering l Anbupavges FÖRETAG ma» 0 0
lrâemm
l
ll
ll
i
jl
l:
FLÖDESPLAN KOMMUNALA BESTÄLLNINGAR
Beslut om ram för statsbidrag för tidigare läggning av kommunala beställningar Kommuniké Uppdrag under genom masshand till AMS media att inventera Beslut exp till olika sysselsätt- AMS, kopior ningspolitiska till kommunåtgärder förbund mfl Preliminärrapporter från AMS KUNGL MAJ:T L O-?-O ?á a»
--›1
Kommunala organs uppgifter bearbetas __._. Upplysningar Inventering av | begärs hos resp Iänsarbets- Beslut om vilka Skrivelser till nämnd om beställningar Utanordning länsarbets- som bör tidigare- av statsbidrag sysselsättningsnämnder läggas samt del- Slutrapporteläget hos pre- _:__.__._.; munala beställ- | tagande av Pressmed- sumtiva leve- givning till resp ring till Kungl delande rantörer beställare Rapportering till 1111:17. lungl Makt, information till läusarbetsnämnderna Maj :t
AMS l l
l
l 1%.
I I l Information till och me- l I l större delstora företag berörda | l inom lnkomna uppbranscher gifter om be- : Kompletterande | I Skrivelser till ställningar som [undersökning och överlägg- kan tidigare- I sysselsätt- I I samman- av ningen i berörda ningar med Iäggas kommuner o ställs och över- l f Förberedelser landsting till AMS r egioner Rapporter från AMS LÄNSARBETSNÄMNDER l I ll
i
I C----.__-O
;sänds
I | l | l I I Betalning av | fakturor
till l Eventuell kom- Redovisning till Information berörda förvalt- Påbörjar inven- |F°53 “V9” plettering av AMSsamt ningar och tering av lämp- | erhållna anbud Beställningar Beställd mate- rekvisition ___--_O---- begäras riel erhålles av statsbidrag
avdelningar liga projekt PRIMÄRKOMMUNER OCH LANDSTING i-:-_i ao __-_.__.1____.111::.;.
I | ;Q
I l
i I
|
l I
l |
l ; I lnformation till I Information till | | Planering, försäliningsavo öv- presumtiva Komplettering materialköp, Ökad aktivitet beställare Anbud avges av anbud Order erhålles produktion Leveranser ____.__.__ Fakturering riga avdelningar FÖRETAG mp0 l a I
xdelningar
ning senarelagts kan också ha medfört att den ärliga budgetgranskningen. annan beställning tidigarelagts till företag har företrä- Vid hearing med kommittén som haft lättare att leverera vid denna framhållit dare för Sveriges Industriförbund tidpunkt. att företagen ofta har svårt att snabbt ändra Det kan vidare påpekas att leverans- sina produktionsplaner, när besked om seförsening och senareläggning av beställning nareläggning lämnats relativt sent. Företagen och leveransdag är tämligen vanligt föreanser därvid ofta att det mest ändamålsenligakommande i myndigheternas reguljära upp- är att fullfölja produktionen enligt ursprunghandlingsverksamhet. Det innebär att vissa liga planer och sedan lägga den färdiga varan av de redovisade senareläggningarna och leve- i lager. Förutom lagringskostnader har anransuppskoven även skulle ha kommit till förts att systemet medfört kostnader genom stånd utan särskilt beslut av Kungl Mai zt. den extra kontroll av varan som måste ske Det föreligger enligt kommitténs mening före leverans. Önskemål om tidigare varsel, stora svårigheter att mäta den arbetsmark- ca ett år i förväg, har uttryckts för att avsedd nadspolitiska och samhällsekonomiska effek- effekt skall uppnås. Problemet uppges accenten av de rapporterade senareläggningarna tueras ytterligare vid beställningar i vilka ett och beviljade uppskoven med leveranser. stort antal underleverantörer medverkar. En- Detta beror bl a på att myndigheterna i vissa ligt kommittén synes den nu aktualiserade fall lagt ut beställning av andra produkter än frågeställningen närmast avse uppskov imed de senarelagda och att en del av anskaff- leveranser. Beslut om sådana fattas dock ningarna helt eller delvis levererats av ut- först efter överenskommelse mellan berört ländska tillverkare. Det bör vidare observeras företag och den upphandlande myndigheten. att senarelagd tidpunkt för beställning inte Kommittén vill sammanfattningsvis konmed säkerhet innebär att leveransdagen blivit statera att de senareläggningar av beställsenarelagd i samma utsträckning. ningar och uppskov med leveranser som ägt Den ekonomiska effekten av verksamhe- rum byggt helt frivillig medverkan från på ten har i viss grad reducerats genom att myndigheternas sida. Någon inskränkning i myndigheterna bla utnyttjat de genom myndigheternas rätt att disponera anvisade senareläggningar disponibla medlen för andra anslag har inte förekommit. De i det föreaktiviteter. Vissa myndigheter har vidare gående redovisade beloppen för uppskov av erlagt större förskottsbetalningar eller på- leveranser och av beställsenareläggning skyndat sina slutbetalningar vid budgetárs- ningar är av betydande storlek. Det bör dock skiftet 1969/70. l de fall beställaren inte erinras om att det är oklart i hur hög grad krävt ränta på förskottslikvider för senaredessa uppskov och senareläggningar skulle ha lagda leveranser har leverantören härvid fått kommit till stånd även utan särskild anekonomiska fördelar i den mån han ej använt modan av Kungl Maj :t. Systemet torde dock förskottet för inköp av material m m. ha betydande i en värde genom att kontakt Den omedelbara och direkta informatio- etableras i ansträngd produktionssituation nen av Kungl Majzt till berörda verksled- fråga om anpassning av leveranser till föreningar i samband med beslutet om senare- Å andra sidan tagens produktionskapacitet. läggningar avleveranser är enligt kommittén minskar effekten av åtgärder av ifrågaväsentlig, eftersom hela systemet bygger på varande slag starkt när de förlängs ett flertal frivillig medverkan från myndigheternas och gånger. Förfarandet att senarelägga beställleverantörernas sida. Sådan information bör förutsätter ningar slutligen mycket goda komma till stånd även i fortsättningen. att överblicka möjligheter konjunkturut- Myndigheternas uppgifter om konjunktur- vecklingen. beredskap bör även i fråga om möjligheter Trots de reservationer angående systemets att senarelägga beställningar och uppskjuta verkningar som pâtalats anser kommittén att leveranser prövas ingående i samband med senareläggning av beställningar och uppskov
97 9
av leveranse: tills vidare bör användas äveni Tabell 9.3 Utvecklingsbiståndets anslagsutfortsättningen som ett medel i den ekono- veckling. miska politiken. Det bör närmast ankomma
Budgetår Anslagsbelopp Ökning på budgetutredningen att överväga de even- milj kr
milj kr tuella administrativa åtgärder som bör vid-
1971/72 1000 200 tagas för att minska det faktiska beställnings-
1972/73 1250 250 utrymmet genom att minska likviditeten för
1973/74 1550 300 myndigheterna i en viss situation. 1974/75 2 300 750
9.7 Upphandling inom ramen för svenskt
bär att förändringen mellan de båda sista utvecklingsbistånd
åren måste uppgå till drygt 48% för att Frågan om att i viss grad samordna det enprocentsmålet skall uppnås. svenska biståndet till utvecklingsländer med Fn råder i stort sett överensstämmelse arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom lan- mellan årlig utbetalningsvolym och anslagsdet har vid olika tillfällen diskuterats i den volym. Tidigare har emellertid ökning av allmänna debatten. 1960 års arbetsmark- reservationsmedel ägt rum. Sålunda uppgick nadsutredning berörde detta ämne (SOU dessa till 408 milj kr vid utgången av 1965:9 sid 195) och pekade på att vissa budgetåret 1970/71. Därav hänförde sig allra
tex i takt med största delen - 373 krl - till det branscher, skogsindustrin, milj det ökade utvecklingsbiståndet skulle kunna bilaterala kreditprogrammet. Den multilateerhålla extra beställningar för export till rala hjälpen torde enligt utrikesdepartemenu-länder vid konjunkturdämpningar. Vid tets bedömning ge upphov till relativt små några tillfällen har vidare AMS för SIDA:s förskjutningar mellan anslagsvolym och uträkning lagt ut rådrumsbeställningar (jfr av- betalningsvolym. snitt 9.2) hos företag inom textilindustrin. Förekomsten av betydande reservations- Mot bakgrund härav och med tanke på den medelsbelopp inom den bilaterala delen av förutsedda kraftiga ökningen av biståndsan- biståndsprogrammet kunde i princip inneslagen har kommittén funnit anledning att bära att utbetalningsvolymen under ett komnågot beröra möjligheterna att låta bistånds- mande budgetår skulle kunna komma att
- inom ramen överskrida SIDA:s bedömupphandlingen för gällande anslagsvolymen.
principer i någon utsträckning utnyttjas ning är att man med nuvarande procentuella som sysselsättningspolitiskt medel i vissa ökningstakt för anslagsvolymen torde kunna konjunkturlägen. Bedömningen bygger på hålla utbetalningsvolymen i nivå med de material som hämtats in under hand från årliga anslagen, men att man knappast utrikesdepartementet och SIDA. därutöver skulle kunna minska reservations-
Enligt statsmakternas beslut om en lång- medelsbehållningen. Budgetåret 1974/75 tidsplan för det statliga utvecklingsbiståndet skulle, enligt det föregående, u-hjälpsanslagen skall anslagsvolymen budgetåret 1974/75 stiga med närmare 50%. En motsvarande motsvara en procent av bruttonationalpro- stegring av utbetalningarna anses vara svår dukten. l den senaste långtidsutredningens att åstadkomma. betänkande (SOU 1970:71) redovisas en Enligt utrikesdepartementets och SIDA:s beräkning av biståndsanslagen under perio- beräkningar användes budgetåret 1968/69 den fram till 1974/75 (tabell 9.3). Härvid drygt hälften (53 %) av biståndsmedlen för förutsätts en årlig volymökning av brutto- inköp i Sverige. Inom den bilaterala verksamnationalprodukten med 3,8 % och en prisstegringsfaktor på 4 %. Vidare utgår utredningen från en årlig ökning av anslagen med lBeloppet praktiskt taget helt öronmärkt 25 % t o m budgetåret 1973/74. Detta inne genom åtaganden i avtal med mottagarländer.
heten förbrukades ca 58 % inom landet. Sverige. Det multilaterala biståndets (396 Motsvarande siffra för de multilaterala bidra- milj kr 1971 /72) upphandling handläggs av gen uppgick till 35%. En mer noggrann de internationella organen vilka tillämpar ett beräkning sker inom en särskilt tillkallad förfarande med internationell anbudsgivning. interdepartemental arbetsgrupp. Gruppens Delvis undantagna härifrån är bidragen till arbete avses redovisas under våren 1972. Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) Under hand har erfarits att preliminära och konventionerna om livsmedelshjälp beräkningar som gjorts av gruppen pekar (FAC) eftersom Sverige enligt gjorda åtaganmot att andelen inköp i Sverige inom den den skall bidra med vissa varuslag såsom bilaterala verksamheten under senare år varit vete, vetemjöl, vegetabiliska oljor. Bidragen lägre än för budgetåret 1968/69. uppgår till ca 30 milj kr budgetåret 1971/72.
Av det föregående framgår att det för Inom det bilaterala kreditbiståndet (246 biståndsverksamhet under de närmaste åren milj kr 1971/72) tillämpar Sverige en praxis kommer att finnas ökade medel tillgängliga. att mottagarlandets upphandling för medlen Mot denna bakgrund ökar intresset av att skall ske med internationell konkurrens kunna använda de disponibla medlen för att enligt regler som fastställs i varje avtal. Vid exempelvis i ett läge med avtagande ekono- samfinansieringsprojekt med Världsbanmisk aktivitet stimulera efterfrågan på den ken/Internationella utvecklingsfonden tillinhemska marknaden. Det är från ekonomisk- lämpas bankens motsvarande regler. politiska synpunkter önskvärt att en så stor Gåvobiståndet beräknas till 315 milj kr del av budgeten som möjligt kan utnyttjas budgetåret 1971/72. Härav faller ca 55 milj inom konjunktur- och stabiliseringspolitiken. kr på personal- och expertlöner, ca 210 milj Det ligger dock inte inom ramen för upp- kr på projekt- och programbistånd (t ex handlingskommittens uppdrag att föreslå undervisning, familjeplanering) och ca 50 någon ändring av principerna för upphand- milj kr på varugåvor. Inom varubiståndet utling för svenskt bistånd. De ledande princi- går f n pappers- och konstgödselgåvor. Gåvoperna är att biståndet skall lämnas obundet biståndet av projekt- och programkaraktär så att det inte förknippas med villkor om handhas av mottagarlandet. SIDA deltar köp i Sverige. Vidare är de behov som dock aktivt. Utvecklingen av upphandlingen kommer till uttryck i u-ländernas ut- för detta bistånd synes gå mot en ökad grad vecklingsplaner avgörande för inriktningen av internationell anbudsgivning. Sådana beav Sveriges insatser. Kommittén har därför ställningar synes i tämligen liten utsträckning summariskt prövat hur stor del av de svenska kunna tillämpas för tidigare- eller senareläggbiståndsmedlen som kan anses vara möjlig ning i de fall de utlagts hos svenska företag. att utnyttja för den ekonomiska politikens Anledningen härtill är att de utgör integrerasyften utan att gällande principer för bi- de delar av mottagarländernas utvecklingsståndet ändras. I den mån tidigareläggning planer. skulle bli aktuell bör självfallet Sverige stå Vid sidan av eventuell upphandling för för lagringskostnader om sådana skulle upp- katastrofberedskap (t ex filtar, medicinsk komma. Senareläggning av beställningar och utrustning) för beredskapslagring synes enuppskov med leveranser kan givetvis endast dast det multilaterala livsmedelsbiståndet komma i fråga i de fall mottagarlandet ger och det bilaterala varubiståndet medge möjsitt samtycke. ligheter att styra biståndsinsatserna för in-
En översiktlig analys av den beräknade Omfattningen av nämnda
köp från Sverige. fördelningen av anslagsmedlen för interna- bistånd budgetåret 1971/72 är av storlekstionellt utvecklingssamarbete för budgetåret 100 milj kr. Utvecklingen på sikt
ordningen 1971/72 visar att endast en mindre andel av blir beroende på den inriktning av
givetvis det totala anslagsbeloppet på 1 000 milj kri praktiken är påverkbart för upphandling från 1 I absoluta tal ca 165 milj kr.
verksamheten som statsmakterna fastställer. En väsentlig fråga är härvid exempelvis varubiståndets andel av biståndsresurserna.
Det ligger som tidigare nämnts inte inom utredningsuppdragets ram att avge särskilda förslag rörande upphandling för biståndsmedel. Kommittén vill dock förorda att berörda myndigheter utreder huruvida upphandling för biståndsmedel kan anpassas efter sysselsättningsläget i Sverige. Vad som enligt kommitténs uppfattning kan kommai fråga är närmast upphandling för varubistånd och katastrofberedskap. Andra biståndsformer torde enligt gällande principer för biståndsupphandlingen knappast kunna anpassas till systemet med tidigare- och senareläggning av beställningar.
10 som medel att främja
Upphandling
industriell utveckling
10.1 Kommitténs uppdrag
ling (STU). Härvid bör särskilt beaktas åtgärl direktiven för upphandlingskommittén un- dernas förenlighet med våra internationella derstryks att affärsmässighet är en grundläg- förpliktelser. gande princip vid den statliga upphandlingen. Häri ligger även att upphandlingen
10.2 Upphandlingens omfattning inom skall ske pá icke-diskriminatorisk basis, dvs
tekniskt avancerade områden att hänsyn inte skall tas till anbudsgivarens nationalitet. Denna princip kan emellertid Väsentliga delar av statens, landstingens och enligt direktiven under vissa omständigheter primärkommunernas verksamhet kräver en behöva modifieras. Härmed åsyftas bla de omfattande upphandling av tekniskt avancefall då statliga beställningar läggs ut som rade industriprodukter. Denna upphandling ett led i strävandena att främja den inhemska har goda förutsättningar att för producentindustrins utveckling på tekniskt avancera- sidan bli en stimulans till industriell produktde områden med höga utvecklingskostnader. utveckling. Detta har varit fallet när det l sådana fall råder fn oklarhet i fråga om gäller försvarets och affärsverkens upphandbeslutsordningen och om metoderna att ling av tekniskt avancerad utrustning. Bebestrida de merkostnader som kan uppkom- ställningarna har i vissa fall även inneburit ma för den upphandlande myndigheten om ett betydande indirekt statligt stöd till man går ifrån den strikta affärsmässighets- industrins forskning och utveckling (fou). principen. De statliga myndigheternas upphandling
Enligt direktiven bör beslut om frångåen- uppgick, såsom förut redovisats i kap 5, till de av affärsmässighetsprincipen förbehållas ca 7000 milj kr budgetåret 1968/69. Av Kungl Majzt eller, enligt preciserade regler, detta belopp avsåg 4600 milj kr varor. central myndighet. Utredningen bör enligt Ungefär 25 % av varorna upphandlades i direktiven överväga lämpliga metoder att utlandet. bestrida merkostnader för sådana beställ- Av varuupphandlingen svarade konsumningar samt formerna för samråd mellan de tions- och förbrukningsvaror för närmare myndigheter som har ansvaret för beställ- l 800 milj kr (ca 40 %). Den övriga varuuppningarna och styrelsen för teknisk utveck- handlingen (investeringsvaror) fördelades
på
Tabell 10.1 Upphandling av investeringsvaror budgetåret 1968/69.
Avrundade belopp imilj kr Medicinsk Metaller Maskiner Transport- Vetenskapliga Totalt utrustning och utrustning instrument
metall-
produkter
Upphandling i Sverige 5 526 1 043 412 39 2 025 Upphandling i utlandet 6 64 590 50 47 757 (därav försvaret
och Vattenfalls-
verket) - (28) (541) (16) (17) (602)
Summa ll 590 1633 462 86 2 782
varugrupper och inköpsområde på sätt som milj kr budgetåret 1968/69. Motsvarande framgår av tabell 10.1. belopp 1966/67 var 365 milj kr och 1967/68
Försvarets myndigheter och vattenfallsver- l 130 milj kr. Innebörden av de inhämtade ket har de största inköpen utomlands med uppgifterna är dock oklar. Det höga belopen sammanlagd inköpssumma av dessa pro- pet sistnämnda år sammanhänger med Vigdukter på ca 600 milj kr. Endast ca 150 milj genprojektet. Den övervägande delen av kr faller på övriga myndigheter, vilket fou-beställningarna faller på försvarssektorn. motsvarar drygt 15 % av dessa myndigheters Uppdragen från civila myndigheter utgjorde totala upphandling av ifrågavarande produk- sammanlagt inte mer än ca 3 milj kr ter. 1968/69. Endast tre civila myndigheter,
Upphandlingen av medicinsk utrustning
nämligen domänverket, rikspolisstyrelsen och vetenskapliga instrument har en relativt
och statens järnvägar, har uppgett att de lagt sett hög andel import även om de absoluta
ut uppdrag som omspänner alla tre budgettalen är små. åren.
Landstingens och primärkommunernas Det är svårt att klarlägga myndigheternas upphandling är enligt svaren i enkäten nästan verkliga utgifter för den del av upphandlingdubbelt så stor som den statliga upphand- en som avser forskning Fri-
och utveckling. lingen, nämligen drygt 12 000 milj kr. finansierade
stående fou-uppdrag av en myn- Kommunerna är huvudmän för flera av de
dighet synes dock vara rätt sällsynta utanför hittills snabbast expanderande sektorerna försvaret och Detta i
energisektorn. gäller inom den svenska samhällsekonomin. Hit
varje fall om man utgår från RRV:s enkät för hör bla sjuk-, hälso- och socialvârden samt samt från officiell
upphandlingskommittén undervisningen. Även inom miljövården har forskningsstatistik. I myndigheternas ordinakommunerna viktiga uppgifter. rie upphandling av tekniska produkter kan
Investeringarna i maskiner och apparater emellertid
ligga ett visst utvecklingsarbete. uppgår för dessa sektorer till ca 1 000 milj kr Särskilt vid upphandling av tekniskt avanceper år. Enbart inom sjukvårdssektom inve- rad materiel regel forskning och
ingår som steras drygt 300 milj kr årligen i teknisk utveckling. Det torde vara ganska vanligt att utrustning av olika slag. Uppgifter saknas om i samband med anbudsinford-
myndigheterna hur stor del av kommunernas upphandling ran ställer
upp vissa krav och specifikatiosom sker från utlandet. ner på den produkt som skall upphandlas.
Enligt de uppgifter som kommittén in- Många gånger innebär detta endast modifiehämtat om den statliga upphandlingen upp- produkter eller ett
ringar av redan framtagna gick värdet av utlagda fou-uppdrag till 118 särskilt av en känd teknik. Det
utnyttjande
102 SOU 1971 188
hindrar emellertid inte att det kan vara fråga samarbete med industrin är domänverket där om ett dyrbart tekniskt utvecklingsarbete samordning och styrning av produktutveckoch att detta medför betydande förändringar lingen sker genom Stiftelsen Skogsarbeten. i myndighetens verksamhet, även om land- Denna stiftelse samordnar kraven på nya vinningarna i ny teknik är små. För dessa mekaniseringsmetoder inom skogsbruket gebeställningar kan man i regel inte särskilja nom en rådgivande teknikergrupp. Vidare kostnaderna för själva utvecklingsarbetet och samordnas utprovningsresultat från egen inte heller går det att ange i vilken utsträck- provningsverksamhet med domänverkets och
myndigheterna får betala för detta. I skogsföretagens verksamhet. Samtliga medning vissa fall kan industrins och myndighetens lemmar i stiftelsen - förutom domänverket utvecklingsinsatser vara så sammankopplade även skogsföretagen och skogsägarförbunden
- kan ta del av resultaten. Stiftelsen förmedatt det är svårt att särskilja dem.
lar slutligen information och kontakter med
tillverkare och bedriver prognosverksamhet 10.3 Upphandling och industriell utveckling
beträffande tekniska och ekonomiska krav Behovet av att staten aktivt stödjer den maskiners och
på kommande utformning tekniska forskningen och utvecklingen i funktion. landet är allmänt omvittnat. Detta har bl a De av tekniskt
statliga beställningarna tagit sig uttryck i tillkomsten av STU som avancerad utrustning har hittills främst komger stöd till både teknisk forskning och mit mekaniska verkstäder och elektroteknisk industriellt utvecklingsarbete i skilda former. industri tillgodo genom beställningar för STU:s resurser för sådant stöd uppgår bud- militära ändamål och på atomenergiområdet. getåret 1971/72 till ca 120 milj kr. Ett annat Behoven av teknisk forskning och produktsätt att tillgodose detta behov är att staten utveckling inom andra områden har till genom sin upphandling stimulerar företagens för några år sedan varit eller bedömts som utveckling av ny teknik. Upphandling av och har därför kunnat tillgodo-
begränsade tekniskt avancerad materiel medför som i detta av-
ses på andra vägar. Situationen tidigare nämnts ofta ett betydande forsk- seende är dock
i dag en annan och spenings- och utvecklingsarbete för leverantö-
ciellt påtagligt anses behovet vara av rationaliren. Upphandling av forskningsintensiva pro- sering och utveckling inom samhällssektorerdukter, system eller processer innebär därför samt utbild-
na sjuk-, hälso- och socialvård en komplettering av de insatser som sker
ning och miljövård. genom STU och på annat sätt. Härigenom Materielupphandlingen inom försvaret erhålls också ett mer projektbundet forsk- sker under annorlunda än
nagot betingelser ningsstöd. Fou-insatsen blir mera bunden till vad som gäller för civila myndigheter. Sålunanskaffningssprojektet och den upphand- da finns inom detta omrâde en långsiktig lande myndigheten kan på ett tidigt stadium planering och stor omfattning av fou-uppställa sina krav på produkten samtidigt som drag. Försvarets forskning består till 90 % av tillverkaren vet att han får en köparanpassad primäruppdrag, dvs uppdrag som efter vederprodukt med större säkerhet för en kom- börlig prövning meddelas av Kungl. Majzt mande tillverkning och mindre risk då det och som redovisas för riksdagen. Dessa gäller att sätta in stora fou-resurser. uppdrag baseras på långsiktiga programpla-
Vissa myndigheter har fasta organisato- ner. l linje med planeringens långsiktiga riska former för samordning av forsknings- karaktär har försvarets forskningsanstalt och utvecklingsverksamheten. Sålunda har prognosverksamhet som
(FOA) tagit upp en televerket tillsammans med Telefon AB LM bl a omfattar den tekniska utvecklingen och Ericsson bildat Ellemtel AB för kommersiell metoder för försvarspolitikens långsiktiga exploatering av utvecklingsarbete inom tele- målstyrning. sektorn. Ett annat exempel på organiserat Civila saknar, främst
myndigheter på
grund av budgetsystemets uppbyggnad och på tekniskt avancerade områden. Det kan fördelningen av uppgifter på olika myndighe- vara fråga om att starta en ny produktionster, i allmänhet motsvarigheten till försvarets gren exempelvis av det skälet att en viss långsiktiga planer och programansvar. Varje produkt bedöms vara av central betydelse för myndighet representerar därtill en smal sek- den svenska industrins Det kan utveckling. tor med begränsade resurser. Program som en också vara fråga om att vidareutveckla sträcker sig över flera myndigheters områden bransch fått som tidigare stöd genom fousaknas och därmed för ”breförutsättningar medel eller fått utvecklingsbeställningar. dare” mål. för kommitténs arbete i den- Vägledande Förutom att resurserna för själva plane- na fråga har varit att lägga fram förslag som ringen är större inom försvaret har bedöm- är förenliga med våra internationella förningar avseende t ex behov och lönsamhet en pliktelser. Frågan om samordning av reglerna annan innebörd - oftast mera vid än för den offentliga upphandlingen i olika på den civila sidan. Satsningen på utvecklingsarbete länder och tillämpningen av gemensamma är kånnetecknande för den militära principer för denna har, som redovisats i kap upphandlingen. Den avancerade utrustningen är 4, under senare år behandlats i flera interavsedd att efter en framtagningstid på i vissa nationella organisationer. Ämnet har tillfall upp till 7 år under ca 10 år eller mer mätts ökad betydelse dels på grund av den fylla högt ställda krav på prestanda och expansion som kännetecknar den offentliga modernitet. Det betyder att de krav som vid sektorn i de flesta länder, dels mot bakgrunstarten av anskaffningsfasen ställs på mate- den av önskemål från olika länders sida att rielen är höga jämfört med dagsläget och kunna använda den offentliga sektorns uppdärför fordrar en betydande insats av teknisk handling som industripolitiskt medel. Prinforskning och utveckling för att kunna ciperna för den offentliga upphandlingen har förverkligas. diskuterats även inom ramen för internatio- Från ungefär mitten av 1960-talet blev nellt industripolitiskt samarbete. materielanslagen till försvaret hårdare styrda Beträffande förpliktelsema i EFTA-samoch (företagsekonomiska) lönsamhetsprin- arbetet hänvisas till kapitel 4. ciper fick en större tillämpning. En markant Den offentliga upphandlingen på tekniskt minskning av såväl utveckling som tillverk- avancerade områden kan bestå dels av ning av exempelvis militärelektronik inom utvecklingsarbete, dels av produkter som landet inträffade ( I stencil En inrymmer ett och 1969:5). betydande forskningsallmän svårighet att binda forsknings- och utvecklingsarbete, dels av produkter som tillverkningsresurser inom landet för militära enbart omfattar tillverkningsdelen. Mellan de ändamål som bör påpekas i detta samman- två ytterligheterna finns en rad av typer hang är att produktionen måste baseras på beställningar med varierande utvecklingsinsmå serier eftersom exporten av krigsmate- nehåll. De nu aktuella upphandlingarna kan riel är begränsad genom statsmakternas be- vara av så central betydelse för den inslut. dustriella utvecklingen i vårt land att det finns anledning modifiera principen om affärsmässighet i upphandlingen. Till den del 10.4 Sammanfattande synpunkter upphandlingen avser endast fou-uppdrag tor- Enligt kommitténs direktiv kan avsteg från med våra de man knappast komma i konflikt principen om affärsmässighet i vissa fall vara internationella åtaganden. En särskild bemotiverade. Kommittén tolkar direktiven så behövs däremot kommitslutsordning enligt att därmed avses situationer då upphand- tens uppfattning för att reglera hur upphandlingen är av sådan art och omfattning att den lingen skall gå till i sådana fall då staten vill kan anses utgöra ett betydelsefullt led i en svensk att en myndighet skall upphandla strävandena att främja industrins utveckling induprodukt för att stödja den inhemska
striella utvecklingen. Detta kan vara fallet då avancerade områden. Hithörande uppgifter man vill bibehålla en produktion som lång- skulle enligt kommittén kunna åvila en siktigt kan förväntas bli av stor betydelse, då särskild delegation med representanter för man vill ge en önskvärd komplettering av såväl myndighets- som forsknings- och tillfou-stöd, som tidigare lämnats av STU eller verkningssidan. En sådan åtgärd skulle förgenom utvecklingsbeställning, eller då man bättra samarbetet mellan den militära sekvill lägga ut en referensbeställning som gör torn, den civila statliga sektorn, forskningen det möjligt för ett företag eller en bransch att och industrin. I samband med de kontakter konkurrera på exportmarknaden (t ex proto- kommittén tagit har framkommit att även typtillverkning för att företaget skall visa sin kommunerna borde ingå i ett sådant samarkompetens). bete.
Oklarhet råder fn i fråga om beslutsord- Delegationens arbete bör i första hand ningen och om metoderna att bestrida baseras på anmälningsskyldighet från mynmerkostnader som kan uppkomma för den digheternas sida. Det är önskvärt att denna upphandlande myndigheten på grund av att anmälan görs i god tid före den avsedda principen om affärsmässighet frångås. Det upphandlingstidpunkten. Frågan om vilka problem kommittén har haft att ta ställning upphandlingsärenden som bör anmälas bör till är hur man skall gå till väga vid en fastställas vid prövningen av ett eventuellt upphandling som inte endast innebär att myn- mer detaljerat förslag. Anskaffningen bör digheten täcker ett visst behov, utan som vara av större omfattning för att anmälan samtidigt genom sitt forsknings- och utveck- skall behöva göras. För försvarets del bör lingsinnehåll och sin omfattning skulle kun- beloppsgränserna vara de som i dag tillämpas na främja den inhemska industrins utveck- i det s k tvåstegsförfarandet. Härmed förstås ling på tekniskt avancerade områden med anskaffning av materiel som kräver projektehöga utvecklingskostnader. Det senare ledet ring före serieproduktion. Beloppsgränsen är en del av den totala industriella forsk- för projektering är l milj kr eller mera och nings- och utvecklingspolitiken. Kommittén, för serieproduktion 10 milj kr eller mera. En vars uppdrag i övrigt främst berör det förra beloppsgräns för anmälningsskyldigheten beledet, dvs att utforma upphandlingsbestäm- träffande den civila sidan är svår att sätta melser, har inte ansett sig kunna avge något innan närmare utredning gjorts eller erfarendetaljerat förslag i fråga om en beslutsord- het vunnits av en eventuell försöksverksamnings utformning samt merkostnadernas be- het. stridande. Anledningen härtill är att frågan Om delegationens bedömning skulle utom regler för beslutsordning och merkostna- mynna i att den finner beställningen induder enligt kommitténs uppfattning inte stripolitiskt betydelsefull överlämnas ärendet lämpligen kan avgränsas från en vidare till Kungl Majzt för avgörande. I övriga fall bedömning av den industriella forsknings- lämnas frågan utan åtgärd. och utvecklingspolitiken. Kommittén har En utgångspunkt för den här skisserade dock bl a på grund av vad som framkommit beslutsordningen har varit att uppnå det vid hearings och underhandskontakter med industripolitiska syftet med en så liten myndigheter och organisationer ansett sig administrativ belastning på myndigheterna böra skissera vissa riktlinjer och förslag. som möjligt. Systemet bör inte heller med-
Enligt kommitténs mening är det angelä- föra någon fördröjning av upphandlingen. get att få till stånd en bredare och mera Vidare innebär beslutsordningen att en fullallsidig bedömning av de krav på framför allt ständig och kvalificerad beredning av ärentekniskt avancerade produkter som förelig- dena kan komma till stånd och att Kungl ger från myndigheternas sida. Detta kräver Maj .ts kansli endast belastas med de ärenden en fortlöpande och samordnad överblick av som anses vara industripolitiskt betydelseden statliga upphandlingen inom tekniskt fulla.
Som ovan framförts är det önskvärt att industrins utveckling på tekniskt avancerade anmälan till delegationen sker i god tid före områden med höga utvecklingskostnader. den avsedda upphandlingen. Detta utesluter Den särskilda beslutsordningen bör vidare självfallet inte att myndigheter i vissa fall enligt kommittén inrymma ett samordnande kan behöva underställa Kungl Majzt visst och överblickande
organ i form av delegation ärende, som av delegationen lämnats utan för beredning av sådana ärenden samt särskilåtgärd, i syfte att få dispens från upphand- da medel för bestridande av de merkostnader lingskungörelsens bestämmelser även sedan som kan uppstå för den upphandlande anbud inhämtats. Anledningen härtill kan myndigheten. vara att den industriella utvecklingen inom Kommittén anser sig inte böra gå längre en bransch eller förutsättningarna för ett än till nyss nämnda angivna riktlinjer. Det visst företag kan ha ändrats sedan delegatio- synes emellertid angeläget att det till komnen gjorde sin prövning. Vidare kan en mitténs arbete nära gränsande problembeställning hos visst inhemskt företag ha komplexet om på vad sätt de upphandlande avstyrkts av delegationen, trots att industri- organen genom sin verksamhet - med eller politiska skäl talat för en sådan, på grund av -
utan avsteg från upphandlingskungörelsen att merkostnaderna bedömts bli alltför höga. kan bidra till utvecklingen av den svenska Infordrade anbud kan sedan visa sig inte industrin avancerade områden
på tekniskt utgöra avgörande hinder för beställning hos
prövas närmare i särskild ordning. inhemskt företag.
Den här skisserade beslutsordningen kan för den upphandlande myndigheten medföra att en upphandling blir mer kostnadskrävande än vad den skulle ha blivit om myndigheten avgjort upphandlingen helt på egen hand och tillämpat strikt affärsmässighet. Till denna merkostnad kommer de eventuella administrativa kostnader som själva beslutsordningen kan medföra. Dessa torde emellertid vara helt obetydliga. I vissa fall kan myndighetens intresse sammanfalla med anledningen till merkostnaden. Ett exempel härpå kan vara en beställning som görs av försvarsmyndighet för att bibehålla eller vidareutveckla en försvarsindustri. I sådana fall bör särskild merkostnadsersâttning inte utgå.
Ett tänkbart system för de fall merkostnadsersättning bör utgå skulle vara att särskilda medel får disponeras för utveckling och direkta merkostnader i samband med den offentliga sektorns upphandling. Dessa medel skulle utgöra ett komplement till de finansieringsmedel som STU disponerar.
Kommittén har funnit att det föreligger ett klart behov av en särskild beslutsordning som komplement till upphandlingsbestämmelserna i de fall upphandlingen utgör ett led i strävandena att främja den inhemska
ll Förslag till nya
upphandlingsföreskrifter
l l . l Allmän motivering De i det föregående redovisade allmänna sen inte vara direkt tillämpliga vid upphandprinciperna (kap 7) har legat till grund för ling av tjänster. Med hänsyn härtill och till det förslag till nya upphandlingsbestämmel- betydelsen av att konkurrens och objektiviser som kommittén utarbetat. tet garanteras vid all upphandling anser
Förslaget, vilket jämfört med 1952 års kommittén att de föreslagna bestämmelserna
innehåller ett för- bör omfatta även upphandling av tjänster.
upphandlingskungörelse
hållandevis begränsat antal paragrafer (25 Denna upphandling uppgår, såsom framgår av mot 94), upptar de grundläggande reglerna det föregående, till mycket betydande beför statlig upphandling. Det föreslås emeller- lopp. tid att kungörelsen skall kompletteras med Till följd av den konstruktion som valts anvisningar som utfärdas av RRV (25 §). innehåller förslaget i princip inte några be- Denna konstruktion har kommittén funnit stämmelser av typ leveransvillkor såsom rövara mest ändamålsenlig bla för att upp- rande garanti, kontroll och besiktning, rörhandlingsföreskriftema lättare skall kunna ligt pris eller försäkring. Utformningen av
utvecklingen på upphandlings- leveransvillkor bör bli beroende av den enanpassas till området utan att den grundläggande kungö- skilda upphandlingens art och omfattning relsen behöver ändras. För att ge en bild av samt vedertagen branschpraxis, såväl in-
kan komplettera kun- hemsk som utländsk. I samarbete med olika hur sådana anvisningar
har kommittén utarbetat ett exem- branschorganisationer har, såsom nämnts, görelsen
tidigare överenskommits om allmänna levepel på anvisningar (bil 1).
Jämfört med gällande kungörelse kan i ransbestämmelser vilka nu allmänt tillämpas
framhållas att vid statlig upphandling. Borttagandet av beövrigt tillämpningsområdet
stämmelser av typ leveransvillkor har lett till vidgats att gälla även upphandling av tjänster. Vid tolkningen av nuvarande bestämmel- att förslaget i motsats till 1952 års upphandser har nämligen på grund av de flytande lingskungörelse endast innehåller föreskrifter gränserna mellan vad som iallmänhet menas för myndigheterna. Kontraktsvillkor skall i med å ena sidan tjänster och å andra sidan princip (jämför dock 19 § i förslaget) regleolika former av arbeten tveksamhet ofta ras genom överenskommelse med leverantöuppstått, huruvida upphandlingskungörelsen rerna. är direkt tillämplig eller inte. Enligt kommit- Kommittén har funnit att den nya kungöténs mening torde bestämmelserna i kungörel- relsen, liksom för övrigt också nuvarande
upphandlingskungörelse, endast bör gälla erinras om att Kungl Majzt i beslut den myndigheternas normala handlande på 28.6.1968 utfärdat för förhand-
riktlinjer grundval av en affärsmässig bedömning. Upp- lingsförfarande för försvarets centrala förhandlingar som kan bedömas vara nödvändi-
valtningsmyndigheter. ga av exempelvis sysselsättnings- eller för- Kommittén med-
anser att utvecklingen svarspolitiska skäl eller för att tillgodose
fört behov av att införa en särskild upphandförsörjningsberedskapens krav eller behovet i
lingsform, som medger att förhandlingar
måste - i den av utvecklingsbeställningar vissa fall får upptas med anbudsgivare innan mån principen om affärsmässighet inte kan avslut träffas. har
Denna upphandlingsform tillämpas - bli föremål för dispens i någon benämnts
”förhandlingsupphandling”. form av Kungl Majzt. Kommittén har i
En annan förändring jämfört med gällankapitel 7 närmare utvecklat sina synpunkter är att en särskild
de kungörelse upphandpå hithörande fråga. lingsform införts att användas i sådana fall
Som en konsekvens av bl a ställningstagan- då administrationskostnadema m m vid andet att den nya kungörelsen inte bör nan upphandlingsform skulle
ställa sig förinnehålla bestämmelser om kontraktsvillkor hållandevis höga i jämförelse med upphandoch liknande utan såvitt möjligt begränsas lingens värde. Denna upphandlingsform, som till att reglera de grundläggande principerna närmast är tänkt för inköp till smärre beför all upphandling, har kommittén inte lopp, har benämnts
direktupphandling”.
funnit det motiverat att behålla ett särskilt Den upphandlingsform som i 1952 irs kapitel om byggnads- och anläggningsarbe- upphandlingskungörelse regleras under ”Beten. stämmelser rörande anbud, som infordras
En strikt tolkning av gällande upphand- eller särskilda
genom annonsering genom lingskungörelse medger i princip inte att skrivelser”, och som enligt vad som framgår inkomna anbud får göras till föremål för av motiven till 5 § nedan kan
alltjämt förhandlingar med anbudsgivare före avslut antas bli den mest frekventa
för myndighe- (relativt obetydliga undantag framgår av terna i allmänhet, har bibehållits i sina 14 §). Prövning och antagande av anbud sluten
huvuddrag under benämningen uppskall således ske på grundval av i anbudet
handling. intagna uppgifter. Vissa större myndigheter och deras
De skilda upphandlingsformerna får dock enligt 7§ kungörelsen efter eget kommer att närmare
användningsområden bedömande infordra anbud under hand, vil- behandlas till 5, 6 och
i specialmotiveringen ket to m kan innebära att anbud får inford- 7 §§. ras per telefon. Stadgandet i 7 § har tillkom- Av tidigare angivna skäl har kapitel lll mit som en följd av en successiv utveckling Byggnads- och anläggningsarbeten (34-70 §§) innebärande att Kungl Majzt på begäran av
igällande kungörelse helt utgått liksom också myndigheterna lämnat dispenser för att tillgo- de paragrafer i kapitel ll Upphandling som dose ett ökat behov av uppträ- innehåller bestämmelser
affärsmässigt av typ leveransvildande, vilket också möjliggjorts genom suc- kor (22, 23,
26, 27, 28, 30, 31, 33 §§). cessivt bättre upphandlingsorganisation hos Vidare
har vissa paragrafer (19-21 §§) bortfrämst de större myndigheterna. Vissa myn- fallit beroende behov av särskilda
på att digheter har emellertid i praktiken tolkat bestämmelser om underhandsförfarande inte lättnaderna vid anbudsinfordran såsom inne- efter tillkomsten
föreligger av de nya uppbärande även rätt att förhandla med anbuds-
handlingsformerna. givare under anbudsprövningen. Av de in- har de
Slutligen paragrafer i gällande komna svaren på RRV:s tidigare nämnda som berörs nedan helt eller delvis
kungörelse enkät framgår också att så skett i stor
utgått av andra skäl. utsträckning, i synnerhet när det gäller tek- 2 § innehåller endast ett självklart konstaniskt komplicerade beställningar. Vidare kan terande
att dispositiva lagregler (=avvikelse
108 SOU 1971 :S8
tillåten efter överenskommelse mellan par- ning, allmän utveckling samt försök och ter) får åsidosättas. prov. Upphandling innefattar även slutande 3§ första stycket har ingen självständig av licensavtal samt pris- och rabattavtal. innebörd utan hänvisar endast till 34§ 3§ sekretesslagen. 16 § som medför skyldighet att ange skäl Bestämmelsen i första stycket innebär skylför upphandlingsbeslut är numera obehövlig, dighet att alltid undersöka och utnyttja eftersom sådan skyldighet föreligger enligt förefintliga Härvid konkurrensmöjligheter. 17 § förvaltningslagen. måste dock beaktas att antalet inbjudna 71-91 §§ innehåller bestämmelser om anbudsgivare anpassas efter upphandlingens försäljning av staten tillhörig lös egendom. storlek och karaktär. Vid större upphand- Bestämmelser om försäljning har inte ansetts lingar bör såväl leverantörskretsen som det böra intas i förslaget till ny upphandlings- geografiska upphandlingsområdet som regel kungörelse. Försäljning bör av skäl som vidgas. redovisas nedan (1l.3.8) regleras i annan Myndighet får inte utan Kungl Maj :ts beordning. slut göra sådana konkurrensbegränsande 92 § andra och tredje stycket samt 93 och undantag, som kan vara motiverade av tex 94 §§. som samtliga innehåller bestämmelser försvars- och beredskapspolitiska, sysselsättom jäv, är numera obehövliga eftersom eller skäl eller av nings- industripolitiska bestämmelser om jäv finns intagna i 4 och 5 försörjningsberedskapens krav. Jämför vad §§ förvaltningslagen. 92 § första stycket som sagts under 1 §. täcks av 17 § första stycket ikungörelseför- Någon begränsning till enbart företag i slaget. Sverige får inte ske om bättre villkor skulle kunna uppnås genom upphandling från ut- 1 l .2 Specialmotivering landet. I detta sammanhang kan erinras om Sveriges åtaganden i EFTA avseende upp- 1 § handling av varor (materiel) att myndigheter- Kungörelsens bestämmelser avser att reglera na skall avveckla bestämmelser som ger den det förfarande som normalt skall tillämpas inhemska produktionen skydd eller diskrimivid statlig myndighets upphandling. Om nerar med hänsyn till nationalitet gentemot myndighet finner anledning att aktualisera företag i andra medlemsländer (SFS avsteg från bestämmelserna, till exempel i 1960:198, skrivelse den Kungl Maj:ts syfte att främja sysselsättning eller indu- 1.6.1967 till RRV och RRV:s skrivelse den striell utveckling eller för att tillgodose för- 18.10.1967 med anledning härav till större sörjningsberedskapens eller försvarspolitiska upphandlande myndigheter). krav eller liknande, skall frågan underställas Begreppet affärsmässighet kan ha skiftan- Kungl Majzts prövning, om inte särskilda de innebörd beroende i det på förhållandena föreskrifter finns utfärdade. Jämför vad som enskilda fallet. Det inrymmer alla de häntidigare anförts i kapitel 7. synstaganden som måste göras för att upphandlingen skall bli så ekonomisk och 2§ ändamålsenlig som möjligt för myndigheten. Kungörelsen reglerar inte endast köp av Det kan erinras om att det ilagstiftningen färdigprodukter utan även beställning av vara förekommer andra liknande uttryck, såsom (materiel) som skall tillverkas och av olika god köpmannased, etc. Den gott affärsskick slags arbeten och tjänster, t ex alla typer av närmare innebörden av dessa begrepp beror entreprenader. Även utläggande av tex pro- på förhållandena i olika fall och kan inte jekterings-, konstruktions, utvecklings- och anges generellt. Hänsyn måste tex tas till underhållsuppdrag utgör alltså upphandling. förhållandena inom olika branscher och till Detsamma gäller uppdrag avseende forsk- förekomsten av allmänna och särskilda leve-
ransbestämmelser inom skilda områden. todik som traditionellt använts inom offent-
Kravet på objektiv handläggning av upp- lig upphandling sedan mycket lång tid. Upphandlingsärenden måste särskilt understry- handlingsformen kan enligt kommitténs uppkas. En sådan syftar bl a till att åstadkomma fattning alltjämt antas bli den mest frekventa konkurrens på lika villkor och utgör sålunda för myndigheterna i allmänhet. I synnerhet en viktig förutsättning för att stärka för- bör denna upphandlingsform vara lämpad för troendet för myndigheternas agerande i upphandling av konventionella varor (materiupphandlingssammanhang. el), men den bör också i stor utsträckning kun-
I andra och tredje styckena har angetts na användas i andra fall, exempelvis då fordexempel på sådana praktisk-ekonomiska be- ringarna kan specificeras så klart att en reell dömningar som alltid bör ske före en tävlan mellan anbudsgivare kan uppnås direkt upphandling, såsom skyldigheten att samar- på grundval av upphandlingsunderlaget. Bland beta med andra myndigheter, att använda annat torde entreprenadupphandling ofta gängse standard samt att planlägga inköpen kunna ske med anlitande av denna upphandpå sådant sätt att onödiga kostnader inte lingsform. uppkommer vare sig vid upphandlingstillfäl- Såsom framgår av den föregående allmänlet eller senare. Det är sålunda här fråga om na författningsmotiveringen har bestämmelfaktorer som enligt kommitténs mening ser av typ leveransvillkor inte ansetts böra direkt påverkar ekonomin i en upphandling intas i kungörelseförslaget. Det har dock och som därför särskilt bör beaktas. övervägts huruvida fast pris borde föreskrivas
Beträffande kravet på samverkan kan vid sluten upphandling med hänsyn till att särskilt understrykas betydelsen av att myn- denna upphandlingsform används och även digheterna samarbetar inbördes inte bara när framdeles kan antas komma till användning det gäller konkreta upphandlingar (samköp vid upphandlingar med förhållandevis korta etc) utan även när det gäller att dra nytta av leveranstider. Erfarenheterna har visat att en den tekniska, merkantila och övriga sakkun- konkurrenssituation inom ramen för anbudsskap som kan finnas företrädd hos andra givning till fasta priser i många fall bäst myndigheter. gagnar köparen. Det kan dock inte uteslutas
I fråga om den tidsmässiga planeringen har att det ibland även vid korta leveranstider kommittén vid utformningen av bestämmel- kan vara ekonomiskt motiverat att medge sen särskilt haft iåtanke det förhållandet att viss prisrörlighet även vid sluten upphand-
att ling. Kommittén har därför stannat för att det från prissynpunkt ofta är fördelaktigt
det bör ankomma på myndigheterna att placera beställningarna med hänsyn till leverantörssidans or- avgöra när rörligt pris bör ifrågakomma.
produktionsförhållanden,
Huvudregeln bör dock vara att fast pris dertillgång m m, dvs då kapacitetsutnyttjandet är lågt eller då konkurrensförhållandena begärs. Om fast pris vid entreprenaduppär särskilt accentuerade. handling i vissa fall är särskilt stadgat Qfr
avsnitt 3.3.2). 4§
Kommittén har funnit skäligt att, såsom Såsom framgår av den föregående all- stadgas i andra stycket första meningen, fel männa författningsmotiveringen har kom- som upptäckts i anbud och som uppenbarmittén funnit det nödvändigt att komplette- ligen beror på felskrivning, felräkning eller ra nuvarande upphandlingsmetodik. Det har annat liknande misstag bör få rättas till. ansetts motiverat att tydligt ange vilka
Stadgandet i andra meningen har motiveupphandlingsformer som kan användas och rats av att anbudsunderlaget kan ha missföratt ge dessa adekvata benämningar. ståtts eller varit ofullständigt eller att i
anbudet vissa nödvändiga uppgifter saknas 5§
eller att uppgifter i anbudet har sådant Den slutna upphandlingen motsvarar metod- innehåll eller sådan formulering att kommässigt den grundläggande upphandlingsme- pletteringar erfordras för att göra anbudet
jämförbart med andra ingivna anbud. Stad- ges från de formföreskrifter som gäller för gandet är, såsom framgår av formuleringen, sluten upphandling i fråga om infordrande avsett att av myndighet användas undantags- och öppnande av anbud (jfr motiven till 9 xis efter särskild prövning, tex för att och ll förut- §§). Förhandlingsupphandling förhindra att ett i och för sig gynnsamt sätter sålunda i likhet med sluten upphandanbud måste förkastas - eventuellt med ling att anbud alltid skall infordras. yttersta konsekvens att en helt ny anbudsin- Stadgandet att förhandling får äga rum fordran måste företas. innebär inte att förhandling alltid skall föregå antagande av anbud. Myndigheten bör vara oförhindrad att antaga förhandlingsanbud utan förhandlingar på samma sätt som 6§ vid sluten upphandling om anbuden är till- Gällande kungörelse tillåter i princip inte att räckligt preciserade. förhandlingar förs innan anbud antas. Ut- torde ofta kom- Förhandlingsupphandling vecklingen mot upphandlingar av tekniskt ma att kräva insats av särskilt kvalificerad och ekonomiskt alltmer komplicerad art har och längre tid. Den kan därför w i personal emellertid medfört att det blivit nödvändigt - bli mer jämförelse med sluten upphandling att anlita förhandlingsvägen för att komma administrativt kostsam och tidskrävande för fram till avslut som tillgodoser statens såväl anbudsgivare som upphandlande mynekonomiska intressen. Detta förfarande har Om överdighet. förhandlingsupphandling ansetts kunna tillämpas med stöd av den vägs bör därför även dessa aspekter beaktas. enligt kungörelsen föreliggande möjligheten Om myndighet bedömer att särskild föratt infordra anbud på ett mindre formbun- bör del inte kan vinnas genom förhandlingar det sätt, nämligen ”under hand” (7 §). Av de sluten upphandling väljas redan från början. uppgifter som inhämtats framgår att för- Här nedan anges fall då
förhandlingsupp-
handlingsförfarande i varje fall hos vissa handling kan vara lämplig. myndigheter förekommer i förhållandevis 1. Konkurrens föreligger inte i tillräcklig stor utsträckning och sålunda för dessa utgör omfattning. en mycket betydelsefull upphandlingsform. 2. Upphandlingen avser materiel eller Kommittén kan konstatera att den statli- arbete av tekniskt komplicerad eller specialiga upphandlingen många gånger numera är serad art. av så komplicerad teknisk och ekonomisk art 3. Betydande osäkerhet om föreligger eller av sådan storlek att förhandlingar blir kostnaderna. nödvändiga för att tillvarata statens intres- 4. Särskilt behov av teknisk standardisesen. Även andra speciella omständigheter ring föreligger. kan motivera att upphandling grundas på 5. Upphandlingen gäller konsulttjänster. förhandlingar. Kommittén anser det därför 6. Upphandlingen avser tilläggsbeställning motiverat att införa en ny upphandlingsform till tidigare upphandling. som medger förhandlingar och som bör 7. avser att Upphandlingen tillgodose komma till användning bl a i sådana fall som brådskande, oförutsedda behov. nyss nämnts. Den har benämnts ”förhand- 8. Anbud har infordrats och prövats enligt lingsupphandling”. Den nya upphandlings- formerna för sluten upphandling men inget formen kan enligt förslaget användas av alla av anbuden har ansetts kunna antas. myndigheter. 9. Myndigheten finner av särskilda skäl Tillkomsten av ett förhandlingsmoment
förhandlingsupphandling mer ändamålsenlig
bör enligt kommittén inte få innebära avsteg än sluten upphandling. från de traditionella kraven vid statlig upp- l punkt 8 åsyftas fall då myndigheten handling på konkurrens, objektivitet och i bedömer att de priser som angetts i anbuden övrigt opartisk handläggning. Härav följer att är för höga eller att anbuden eljest är avsteg endast undantagsvis ansetts böra med- oförmånliga (15 § sista stycket) men myn-
lll
digheten bedömer att möjlighet finns att handlande myndigheten i varje särskilt fall genom förhandlingar få godtagbara villkor. I skall pröva vilken upphandlingsform som är dessa fall bor enligt kommitténs mening ny lämplig för att tillgodose kravet på affärsanbudsinfordran kunna ske i den formen att mässighet. Innebörden av begreppet affärsmyndigheten inhämtar medgivande från an- mässighet berörs i specialmotiveringen till 3 budsgivarna att anbuden får gälla såsom och 15 §§. anbud vid förhandlingsupphandling med ny l motiveringarna till 5-7 §§ har närmare giltighetstid för anbuden. behandlats i vilka fall de olika upphandlings-
Kungl Maj :t har med skrivelse den formerna kan vara lämpliga. 28.6.1968 till försvarets materielverk medde- Vid valet av upphandlingsform bör också lat beslut om vissa riktlinjer för förhandlings- beaktas det administrativa arbete som uppförfarande att tillämpas av de centrala för- handlingen medför. valtningsmyndigheterna inom försvaret. Riktlinjerna behandlar bl a olika typer av
9§ pris- och kostnadskontrakt som kan användas under skilda förhållanden samt grunder Kommittén anser att huvudregeln bör vara för beräkning av kostnader och vinst och för att anbud infordras genom annonsering eller revisionsförfarande. Kommittén har funnit skrivelser. Motivet härför är att anbudsföratt riktlinjerna bör kunna vara till vägledning frågan normalt bör göras i sådan form att vid vissa upphandlingar även inom den civila skriftlig dokumentation föreligger hos mynsektorn. digheten om förfrågans innehåll. Vid för-
Tillkomsten av den nya upphandlingsfor- handlingsupphandling har dock ansetts böra men förhandlingsupphandling gör att riktlin- bibehållas en motsvarighet till nuvarande jerna fortsättningsvis kan tillämpas av myn- underhandsförfarande, vilket innebär att andigheterna direkt med stöd av den nya bud får infordras genom telex eller telegram kungörelsen. Mot denna bakgrund finner eller undantagsvis genom telefon eller muntkommittén att något Kungl Maj :ts särskilda ligen vid personlig kontakt. Även om - vid beslut i ämnet fortsättningsvis inte erfordras. fall av tidsnöd eller liknande - behov kan Beslutet av den 28.6.1968 torde därför föreligga att genom telefon eller muntligen kunna upphävas. infordra anbud bör detta dock ske restriktivt
bl a med hänsyn till svårigheten att i
efterhand kunna objektivt konstatera att alla 7§
anbudsgivare fått samma uppgifter. Motivet för denna nya upphandlingsform, som inte har någon motsvarighet i nu gällan-
10§ de kungörelse, är att kommittén velat tillgodose behovet av en lämplig form för Denna paragraf motsvarar närmast 8 § i sådana fall då administrationskostnaderna gällande upphandlingskungörelse, som inneoch tidsutdräkten vid ett mera formbundet
håller en detaljerad uppräkning av de upplysupphandlingsförfarande inte skulle stå i rim- som anbudsinfordran skall innehålla.
ningar ligt förhållande till upphandlingens värde. I i en anbuds-
Med hänsyn till att uppgifterna konsekvens härmed blir det endast fråga om infordran kan variera från fall till fall och i upphandling till smärre belopp. viss mån har karaktären av leveransvillkor
samt att kompletterande anvisningar enligt
förslaget kommer att utfärdas .W RRV har 8§
kommittén inte funnit det motiverat att i Stadgandet ger den grundläggande regeln om författningstexten ta in alla uppgifter som valet mellan de olika upphandlingsformerna. måste anges i anbudsinfordran. Kommitténs förslag innebär att den upp- l paragrafens andra stycke har liksom när
det gäller infordrande av anbud införts ett förutsätter anlitande av skiljedomsförfaranmindre formbundet sätt att lämna anbud vid de. l beslutet fästs vidare övriga till försvaret förhandlingsupphandling. Med uttrycket på hörande förvaltningsmyndigheters uppmärkannat sätt får här förstås att anbud kan samhet på vikten av att varsamhet iakttas vid lämnas genom telefon eller muntligen vid ingående av sådant avtal. Skiljedomsklausul personligt besök, tex på grund av brådska har inte heller kommit att ingå i allmänna eller liknande omständigheter. leveransbestämmelser eller standardkontrakt
Paragrafens tredje stycke understryker som tillämpas av statliga myndigheter men vikten av att myndighet i anbudsinfordran används av myndigheterna efter prövning anger alla de bestämmelser och upplysningar från fall till fall. som gäller för upphandlingen. Ju fullstän- Skiljedomsförfarande numera i tillämpas digare preciseringen görs, desto bättre blir stor omfattning i samhället och kan i många inriktningen av anbudsgivningen och möjlig- fall vara en lämpligare form att lösa tvister heterna att jämföra olika konkurrerande an- än domstolsförfarande. Det bör därför enligt bud. kommitténs avtalsfrihet för
mening föreligga
Bland de upplysningar myndighet medde- parterna även i fråga om sådan leveransklaular i anbudsinfordran kan vara krav på sul. Som framgått av vad som tidigare sagts kontraktsformer samt allmänna eller särskil- har kommittén ansett behandla sig böra da leveransbestämmelser. Som framgår av olika myndigheter enhetligt i fråga om rätten inledningen till detta kapitel innehåller för- att använda förhandupphandlingsformen slaget till ny upphandlingskungörelse i prin- lingsupphandling. Kommittén anser att näcip inga stadganden av typ leveransbestäm- gon åtskillnad mellan myndigheter prinmelser. Utformningen av leveransbestämmelcipiellt inte heller bör göras i fråga om rätten ser bör bli beroende av den enskilda upp- att överenskomma en om skiljedomsklausul, handlingens art och omfattning. Det förut- bestämmelse inte kan som vanligen sägas sätts därvid att kontraktsvillkoren skall reg- vara av större betydelse än många andra leras genom överenskommelse med leveran- avtalsbestämmelser. Det bör dock stå vedertörerna. Detta innebär att skiljedomsklausul börande centrala fritt myndighet att, om så kan aktualiseras som en leveransbestämmelse föreskriva bedöms motiverat, att underlydansåvida skiljedom av parterna bedöms vara att de regional eller lokal myndighet skall föredra framför domstolsförfarande. inhämta den centrala myndighetens medgi- Frågan om rätt för myndighet att i avtal vande innan avtal om skiljedomsförfarande inta skiljedomsklausul har aktualiserats i vill kommittén erinra ingås. Vidare om att olika sammanhang bl a i riksdagen i anled- eller lokal har rätt att i regional myndighet ning av prop 1943:319. I anslutning till tveksamma fall underställa frågan central propositionen uttalade chefen för försvarsmyndighet. Kungl Majzts ovannämnda beslut departementet att skiljedomsklausul i prin- den 13.7.1945 föreslås således skola upphäcip inte bör tas in i leverans- eller entrepre- vas. nadkontrakt som sluts av statlig myndighet Stadgandet att myndighet vid sluten uppoch att under alla förhållanden lokal militär handling i anbudsinfordran att skall_ange förvaltningsmyndighet inte bör äga befogen- denna upphandlingsform skall begagnas har het att engagera statsverket i skiljedomsför- motiverats med att anbudsgivare skall ha farande. Detta uttalande lämnades utan er- klart för sig att ärendet kommer att avgöras inran av riksdagen (SU 173; rskr 339). utan vidare kontakter. Genom beslut den 13.7.1945 har Kungl Enligt tillägg till gällande har kungörelse Majzt förordnat att under försvarsdeparte- Kungl Majzt föreskrivit dels att (1968:642) mentet lydande lokal förvaltningsmyndighet vid i förekom-
myndighet anbudsprövning
inte utan vederbörande centrala förvaltningsmande fall skall höja anbud från anbudsgivamyndighets medgivande får ingå avtal som re som inte har att erlägga mervärdeskatt
113 10
med belopp som motsvarar skatten för att på enligt l0§ andra stycket avgivits på annat så sätt åstadkomma ett rättvisande underlag sätt än skriftligen skall kunna dokumenteras för anbudsprövningen, dels att sådan anbuds- iefterhand.
som det här är fråga om redan i Kommittén har övervägt huruvida offentgivare anbudsinfordran ålägges att vid avgivandet av lig anbudsöppning borde föreskrivas. Komanbud ange den anbudssumma som han skul- mittén anser emellertid att de nuvarande le ha lämnat om skattskyldighet förelegat. reglerna, vilka tillåter av handelskammare Stadgandet har alltså tillkommit för att till- utsedd opartisk person att närvara, ger tillgodose kravet på lika villkor fredsställande garantier för anbudsgivarna.
på konkurrens mellan statliga och enskilda anbudsgivare vid Ett offentligt anbudsöppnande skulle enligt leveranser till statsverket. Kommittén anser kommitténs mening komma att medföra att bestämmelsen, som i upphandlingskun- stora administrativa olägenheter varigenom görelsen i sin helhet upptagits under anbuds- handläggningen skulle komma att försvåras prövningen, bör finnas kvar men att den bör och försenas. Därtill kommer att en jämföuppdelas efter de sakområden den behand- relse av anbud ofta, i varje fall när det gäller lar, nämligen på anbudsinfordran (10 §) och komplicerade upphandlingar, måste föregås på anbudsprövning (16 §). av ingående och tidsödande analyser. Det är
därför ofta inte möjligt att redan vid anbuds-
få fram den rätta bilden av
öppnandet
relationen mellan anbuden. Kommittén anll§
ser sålunda att skäl inte föreligger för änd- Stadgandet i första stycket ansluter nära till ring av nu gällande regler. För- och nackdelar bestämmelserna i gällande kungörelse (12 §) med offentligt anbudsöppnande har ingåenoch är enligt kommitténs uppfattning av de diskuterats vid hearings med näringslivets grundläggande betydelse när det gäller att företrädare, särskilt vad gäller entreprenad-
av in- upphandling. De av kommittén här anförda garantera en objektiv handläggning komna anbud. Vid utformningen har därför Synpunkterna har därvid kunnat godtas. förutsätts att huvudregeln vid såväl sluten upphandling som förhandlingsupphandling skall vara att anbuden öppnas på sätt som
l2§ föreskrivs i detta stycke. Även om vid
i vissa fall kan Stadgandet överensstämmer nära med motförhandlingsupphandling
svarande bestämmelse i gällande kungörelse väntas att de ursprungliga anbudens innehåll genom förhandlingar kan undergå väsentliga (ll §) och anknyter till 34 § sekretesslagen.
kan det vara motiverat att Enligt nämnda kungörelse är skyldigheten förändringar, anbuden dock begränsad intill tiden för ärendets
som regel öppnas samtidigt. Härigenom torde kunna undvikas risken för miss- avgörande. Denna begränsning har ansetts tanke eller oro från anbudsgivarnas sida att böra utgå med hänsyn till att enligt sekretesstekniska mm kan bli kända och lagen myndighet kan besluta om sekretess-
lösningar
av konkurrent som ännu inte beläggning av upphandlingsärende även efter utnyttjade
det avtal slutits. avgett anbud.
Enligt kommitténs mening bör dock undantagsvis - såsom framgår av andra stycket - finnas
möjlighet att vid förhandlingsupp-
l3§ handling öppna anbuden även utan särskild
Skäl härför kan bla vara att Även detta stadgande överensstämmer inneförrättning. brådska föreligger för utvärdering av anbud. hållsmässigt med gällande kungörelse (13 §)
Föreskriften i paragrafens tredje stycke men har ansetts böra få en mera precis har tillkommit för att även vid anbud som formulering.
l4§ möjligheter att under och efter leverans
lämna god service, blivande drifts-, under- Denna paragraf överensstämmer innehålls-
hålls- och förrådskostnader, lagringsbestänmässigt helt med gällande kungörelse (13 §)
dighet eller de andra krav på produkt som men har ansetts böra förtydligas.
myndighet ansett sig böra uppställa. Vidare
kan behöva beaktas prisvariationsklausuler,
förskott, leveranstider, emballage-, frakt- och l5§
montagekostnader, garantitid, möjligheter Paragrafen överensstämmer innehållsmässigt till ersättnings- och reservdelsanskaffning, med vad som gäller enligt 1952 års upphand- anbudsgivarens ekonomiska och tekniska lingskungörelse (15 §). Viss precisering har resurser, hans insikt och erfarenhet ävensom dock ansetts böra göras i paragrafens första hans vederhäftighet och pålitlighet när det stycke som särskilt framhåller affärsmässig- gäller att fullgöra
åtaganden. heten genom att det i gällande kungörelse Om prisberäkning i anbud
bygger på att använda uttrycket ”samtliga omständighe- myndighet och leverantör kommit överens ter” ersatts med ”samtliga affärsmässigt om grunderna av kostnader
för beräkning betingade omständigheter”. Denna formu- särskild
och vinst bör vid anbudsprövningen lering ansluter till den tolkning av stadgandet hänsyn tas till anbudsgivarens beredvillighet som statssekreteraren i finansdepartementet att ställa det material av såväl teknisk som gett uttryck åt i cirkulärskrivelse den ekonomisk natur
till förfogande för myndig- 8.7.1960. Vidare har uttrycket i gällande heten som denna behöver för att kunna kungörelse för staten förmånligast” bytts granska leverantörens
redovisning. ut mot ”förmånligast med hänsyn till upp- Vid mellan utländsk och
prisjämförelse handlingens ändamål”. Kommittén anser att
svensk vara får inte skattesynpunkter vägas denna formulering klarare uttrycker ur vilka in till förmån för svenskt anbud, eftersom aspekter den upphandlande myndigheten endast
myndigheten skall se upphandlingen skall pröva anbuden. Den skall sålunda bedö- som en affärstransaktion. Däremot skall ma upphandlingen som en affärstransaktion. enligt cirkuläret 1956:19
angående prövning Formuleringen korresponderar med före- i vissa fall av anbud vid upphandling och skriften i 3§ att myndighet skall utnyttja arbeten för statens behov tull och andra förefintliga konkurrensmöjligheter och iakt- avgifter i förekommande fall räknas in i taga affärsmässighet. priset om så inte skett redan i anbudet.
Vad i övrigt gäller innebörden av ”samtli- Som framgår av motiven till l§ avser ga affärsmässigt betingade omständigheter” kungörelsen endast att reglera det förfarande är det inte möjligt att göra en fullständig som normalt skall vid
tillämpas statlig uppräkning av alla de omständigheter som myndighets upphandling. Myndighet får såkan komma i fråga i olika upphandlingssitua- lunda vid anbudsprövningen inte väga in tioner. En sammanvägning av de faktorer försvars-, sysselsättnings- eller industripolitissom påverkar anbudsprövningen måste ske ka hänsyn eller beakta
försörjningsberedmed hänsyn till omständigheterna i varje Om myndighet emellertid
skapssynpunkter. särskilt fall och innebära en så fullständig bedömer att sådana skäl bör beaktas i avvägning som möjligt av de fördelar och enlighet med vad som sagts i kapitel 7 och nackdelar som är förbundna med de skilda särskilda föreskrifter i ämnet inte är meddeanbuden. lade skall
av Kungl Majzt, myndigheten
Det erbjudna priset behöver i och för sig underställa frågan Kungl Majrts prövning. inte vara avgörande för anbuds antagande. Detta bör såvitt ske redan innan
möjligt Väsentligt är att väga priset mot kvalitet och anbud infordras. Kretsen av anbudsgivare prestanda. Även sådana omständigheter bör
och anbudsunderlaget kan då anpassas till de tas med i bedömningen som anbudsgivarens särskilda föreskrifter som Kungl Maj :t kan
komma att meddela. Beträffande frågan om förslaget. (Jämför motiven till denna paraunderställning och tidpunkten härför hänvi- graf.) sas i övrigt till kapitel 7. Det nu föreliggande förbudet att anta
I 16§ gällande kungörelse stadgas att anbud när anbudsgivaren eller någon på hans skälen för antagande av anbud skall angesi vägnar lämnat, utlovat eller erbjudit otillbörsärskild handling. Någon bestämmelse härom lig förmån är kategoriskt och medför att i kungörelseförslaget har inte ansetts behö- fråga om upphävande av avstängning av vas, eftersom frågan regleras i l7§ förvalt- leverantör måste underställas Kungl Majzts ningslagen. Nämnda paragraf föreskriver att prövning. Det kan emellertid förekomma att beslut, varigenom myndighet avgör ärende, företagsledning helt saknat vetskap om unskall innehålla de skäl som bestämt ut- derordnads oegentliga förfarande. Ett omegången. delbart förkastande av anbud skulle i sådant
fall kunna medföra orimliga konsekvenser
för företaget. Det förhållandet skulle också 16§
kunna uppstå att ingen annan anbudsgivare Jämför motiven till 10 §. står till förfogande, vilket vid t ex oundgäng-
ligt behov av leverans i en viss situation kan
motivera att myndighet får möjlighet till 17§
handlingsfrihet vid bedömningen, förutsatt I gällande kungörelse (14 §) uppräknas vissa att garantier skapas mot att missbruket omständigheter som medför förbud för Kommittén har funnit att
upprepas. myndighet att anta anbud. Denna uppräk- av ärenden av detta
prövningen slag bör ning har inte i sin helhet ansetts böra överlåtas för att åstad-
på myndigheterna bibehållas. komma en efter förhållandena
mer anpassbar
Den i 1952 års upphandlingskungörelse än den nuvarande. Ef-
handläggningsordning intagna bestämmelsen om obestämt pris har tersom det är av vikt att förtroendet för helt utgått beroende på att, såsom framgår opartiskheten vid den statliga upphandlingen av den föregående allmänna motiveringen, vara restriktiv
uppehålles, bör myndigheten det överlåtits åt parterna att träffa överens- Att
vid en sådan prövning. en myndighet kommelse om leveransvillkor. får viss hand-
enligt den nya formuleringen Vad beträffar förbudet att anta anbud då utesluter dock inte att myndighelingsfrihet
felskrivning eller felräkning föreligger har ett ten vid tveksamhet i ärenden av denna art kategoriskt förbud inte ansetts böra bibehål- frågan till Kungl Maj :ts prövning.
hänskjuter las på grund av att det ansetts skäligt att Andra stycket i paragrafen stadgar att det uppenbara misstag får rättas. Frågan regleras ankommer på myndigheten att avgöra hurunärmare i 5 § andra stycket i förslaget, som vida anbud skall antagas om det inkommit även medger myndighet att - då särskilda efter anbudstidens utgång och det är uppenskäl - bart skett
föreligger av anbudsgivare begära att förseningen utan anbudsgivaförtydligande eller tillägg som behövs för att rens vållande. I detta fall mäste myndigheten anbudet skall bli jämförbart med andra pröva inte endast att förseningen skett utan ingivna anbud. anbudsgivarens vållande, utan även att an-
Det nu gällande förbudet att anta anbud budsgivaren inte kan ha haft möjlighet känna på grund av anbudsgivarens bristande insik- till innehållet i konkurrerande anbud vid ter, vederhäftighet m m är närmast aktuellt i tidpunkten för anbudets avlämnande. Befråga om anbud som infordras genom an- stämmelser om när handling skall anses ha nonsering. Frågor av denna art bör enligt kommit in till myndighet ges i 7 § förvaltkommittén kunna prövas bland de ”samtliga ningslagen. affärsmässigt betingade omständigheter” som skall beaktas enligt l5§ i kungörelse-
l8§ Jämfört med vad som nu gäller har
räntesatsen höjts med en procentenhet, Jämfört med gällande kungörelse (17 och
nämligen till riksbankens diskonto med 18 §§) har i denna paragraf en komplettering Denna ränte-
tillägg av tre procentenheter. gjorts som framhåller nödvändigheten av att
sats anser kommittén vara motiverad bla skriftlig bekräftelse erhålles från anbudsgiva-
med hänsyn till det arbete som åligger ren då anbud antas med tillägg, inskränkning
myndigheterna att fortlöpande bevaka att eller förbehåll som inte överensstämmer med
ställd säkerhet vidmakthålles till sitt värde. anbudet, vilket ofta förekommer.
I de fall anbud innehåller begäran om
Med hänvisning till paragrafens utform-
förskott skall anbudspriset vid prövningen ning i dess helhet kan särskilt framhållas att
räknas upp med belopp som motsvarar enligt avtalslagen avtal uppkommer genom
förskottsränta, beräknad på sätt som angesi sammanstämmande viljeförklaringar. Det är
föregående stycke. Ränteberäkningen är därför angeläget att myndigheten tillser att
emellertid här endast avsedd att vara fiktiv överensstämmelse mellan anbud och beställ-
för att åstadkomma rättvisa vid jämförelse av ning åstadkommes inom den tid anbudet är
anbud med olika krav på förskott eller bindande. Sådant antagande svar på anbud,
mellan anbud med och utan krav på försom innehåller avvikelse från anbudet, gäller
skott. som avslag i förening med nytt anbud från Kommittén i
anser att det i kungörelsen, beställaren. När sådant antagande svar avges
motsats till vad som gäller enligt 1952 års skall myndigheten därför infordra bekräftel-
upphandlingskungörelse, inte bör anges vilka se från anbudsgivaren. särskilda säkerheter som skall fordras vid
Vid förhandlingsupphandling kan det ur-
förskott. Det får dock förutsättas att säkersprungliga anbudets innehåll komma att
heten bör vara av bankmässig karaktär och förändras genom förhandlingar. Det är dock
att den upphandlande myndigheten i föreviktigt att tillse att överenskommelse träffas
kommande fall samråder med bankinstitut inom tid som må vara angiven för anbuds-
när det gäller att bedöma om den erbjudna givarens bundenhet om inte överenskommel-
säkerheten är tillräcklig i det enskilda fallet. se om förlängd acceptfrist träffas. Kommittén
har övervägt frågan om obliga-
torisk räntebeläggning av förskott. Som
framgår av redogörelsen under 11.5 har l9§
kommittén funnit att starka skäl talar för
Innehållet i denna paragraf motsvarar med räntebeläggning av förskott men att frågan
vissa ändringar bestämmelserna i gällande som även berör budgetsystemet bör prövas
kungörelse (24 och 25 §§) om förskott och närmare av bl a den, pågående budgetutred-
säkerhet. Kommittén har funnit att möjlig- ningen. I avvaktan på resultatet av en sådan
het till förskott bör föreligga även om prövning har kommittén låtit gällande be-
begäran om förskott bör behandlas restrik- stämmelser om förskott kvarstå oförändrade,
tivt och prövas i varje särskilt fall. Därvid bör utom såvitt avser räntesatsens storlek.
dock beaktas att förskottets storlek bör stå i
rimlig proportion till leverantörens kapital-
utlägg för anskaffning av material mm i
20§ samband med den aktuella beställningen.
Förskottet får sålunda inte utgöra ett sätt att Detta stadgande är nytt och är en konse-
därutöver tillhandahålla en leverantör rörel- kvens av kungörelseförslagets starka framhål-
sekapital eller underlätta finansiering av an- lande av affärsmässigheten.
läggningstillgångar, såvida dessa inte behöver Som exempel på fall när stadgandet är
anskaffas för att den aktuella leveransen tillämpligt kan nämnas att leverantören
skall kunna fullgöras. föreslår beställaren att tillverkning får ske
med avvikelse från upphandlingsunderlaget. 2l§
Den tekniska utvecklingen kan tex ha visat
Möjlighet att överlåta ett avtal bör finnas, då att tillverkningen lämpligare bör ske på
en överlåtelse är att betrakta som en naturlig annat sätt an det överenskomna. Om myn-
affärsmässig åtgärd i vissa situationer. Av digheten därvid finner sig böra godta leveran-
denna anledning har kommittén ansett att törens försiag bör myndigheten göra ett
den bestämmelse härom som finns intagen i affärsmässigt bedömande huruvida den före-
gällande kungörelse (29 §) - dock i förtydlislagna ändrzngen kan väntas medföra kost-
gat skick - bör tas in även i kungörelseförnadsbesparingar för leverantören. I så fall
slaget. Det bör dock framhållas att överlåtelskall mynd;gheten ta upp förhandling om
sen i och för sig inte behöver ske på skälig prisreduktion eller annan förmån.
oförändrade villkor. Tillräckliga erfarenheter
Om myndigheten redan vid beställningen
om en ny leverantör kan exempelvis saknas, bedömer det sannolikt att ändringar kan
vilket kan motivera att avtalet kompletteras komma att aktualiseras kan det vara ända-
med nya villkor. målsenligt art redan i beställningsavtalet ta in
villkor om hur man då skall förfara.
Det kan aven iövrigt förekomma att såväl
22§ leverantör som beställare önskar ändra in-
gångna avtal. Pâ motsvarande sätt skall Innehållsmässigt motsvaras paragrafen av vad
därvid en affärsmässig bedömning göras i som gäller enligt gällande kungörelse (3 och
förhållande 32 §§) i fråga om tystnadsplikt. I nuvarande
:ill det ursprungliga avtalet.
Frågan om vite torde särskilt böra beröras bestämmelser finns dock inte intagen någon
I nu gällande upphand- närmare angiven straffpåföljd. En sådan i detta sammanhang.
måste dock med hänsyn till att det vid lingskungörelse (26 §) stadgas uttryckligen
om särskilda skäl föreligger, upphandling rör sig om såväl statens som att myndighet,
får helt eller delvis efterskänka vite. Särbe- enskilda anbudsgivares intressen och ofta om
stämmelsen om vite har kommittén ansett ekonomiskt mycket betydelsefulla ställnings-
böra utgå. Frågan om avstående av vite bör, taganden enligt kommitténs mening anses
liksom i vara motiverad.
när det gäller andra avtalsändringar,
Stadgandet gäller såväl tjänsteman hos den princip bedömas efter affärsmässiga grunder.
Härvid bör beaktas vitets funktion av på- upphandlande myndigheten som anlitad ex-
tryckningsmedel för att leveransen skall pert eller annan person som med myndighe-
fullgöras inom avtalad tid. Myndigheten bör tens medgivande tagit del i upphandlings-
därför reservera vitesklausulen för de fall då ärende. Föreskriften är främst avsedd att
den tjänar ett verkligt ändamål. Ett regelmäs- förhindra att sådana uppgifter om tillverk-
av vitesklausul men med ningsmetoder, kostnadsläge mm yppas för sigt användande endast utkrävande undantagsvis av förfallna obehöriga som skulle kunna förorsaka eko-
innebär att vitet kan förlora sin nomisk skada. Vid förhandlingsupphandling vitesbelopp
påtryckningsmedel. kan förekomma att beställaren överenskomegenskap av verksamt
mer med leverantör om rätt att - för
Enligt 36§ avtalslagen kan vite nedsättas av domstol i den mån utkrävandet finnes exempelvis kostnads-, vinst- eller prisgranskvara uppenbart obilligt. Enligt kungörelse- ning - utse och anlita revisionsexpertis och
förslagets paragraf blir det möjligt för myn- andra experter. Tystnadsplikt gentemot
att överenskomma om ändring även utomstående gäller även i dessa fall. dighet beträffande vite varigenom domstolspröv- I anslutning till denna paragraf bör erinras
torde behöva korn- om att kommersiell sekretess i fråga om ning endast undantagsvis
utlämnande av handlingar närmare regleras i ma i fråga.
sekretesslagen (34 §). Innebörden är att
handlingar i upphandlingsärende inte får
utlämnas förrän ärendet slutförts. inom förvaltningen med skiftande erfarenhet Det bör också erinras om att sekretessla- av upphandlingsfrågor kan det dock finnas hemlighållande under viss tid behov av praktiska anvisningar hur kungörelgen medger även efter det ärendet om enligt sen skall tillämpas. Även behovet av att avgjorts myndighets prövning anledning därtill före- uppnå en enhetlig praxis i upphandlingsför- Sådant kan medges farandet talar för att sådana anvisningar ligger. hemlighållande även efter från behövs. Kommittén har därför stannat för framställning anbudsgivare. Utlämnande av uppgifter från allmänna att föreslå att kungörelsen skall kompletteras handlingar som inte är sekretessbelagda med anvisningar för tillämpningen. inte av stadgan- Anvisningarna bör kunna ändras i enklare enligt gällande lag omfattas det i nu förevarande ordning än en kungörelse. Kommittén anser paragraf. därför att en central myndighet bör svara för uppgiften att utfärda anvisningarna. Enligt 23§ kommitténs uppfattning ligger det närmast motsvarar det som återfinns i till hands att RRV får detta uppdrag. Stadgandet Enligt 3 § i sin instruktion skall RRV gällande kungörelse (3 a §). granska formerna för den statliga upphand- Verket äger vidare enligt nämnda lingen. 24§ om instruktions 5 § att meddela anvisningar överensstämmer helt med vad tillämpningen av gällande föreskrifter inom Stadgandet området för verkets kontrollerande verksamsom gäller enligt 1952 års upphandlingskungörelse (4 §). het. RRV har således redan nu uppgifter på Innebörden i stadgandet är att ett beslut, hithörande område. Såsom berörts i kapitel tex anbud antas, inte kan hävas 8 föreslår kommittén att till RRV skall vara varigenom genom besvär från tredje man. Ett juridiskt knuten en delegation såsom rådgivande orbindande avtalsförhållande har uppstått mel- gan bl a för dessa frågor. lan och avtalspart. Det skulle myndighet uppenbarligen kunna medföra oskäliga och ej godtagbara konsekvenser för avtalsparter- 11.3 Följdandringar m m pâ grund av na om ett juridiskt bindande köpeavtal införandet av de nya upphandlings-
kunde hävas genom besvär i administrativ föreskrifterna
ordning. l1.3.1 Försäkring Innebörden är också att myndighets motpart i ett upphandlingsavtal vid tvist är Enligt 69 § gällande kungörelse har myndighet - dock endast i fråga om hänvisad till att påkalla prövning av domstol möjlighet eller, om finns intagen i byggnads- och anläggningsarbeten - att, då
skiljedomsklausul
avtal, så bedöms motiverat med hänsyn till risker-
parternas påyrka skiljemannaförfaran-
de. Därjämte står det givetvis motpart eller na, ålägga entreprenör att före uppbärande annan fritt av dellikvid teckna och bekosta brandskadeatt med sedvanliga rättsliga medel beivra förmenta tjänstefel. försäkring. Såsom tidigare nämnts har den av kom-
mittén föreslagna nya upphandlingskungörel-
25§ sen inte ansetts böra innehålla bestämmelser Kommitténs förslag till upphandlingskungö- av typ leveransvillkor. Någon motsvarighet relse innebär att Kungl Maj :t genom kungö- till försäkringsbestämmelsen i 1952 års upprelsen endast skall fastställa de väsentliga handlingskungörelse har därför inte tagits in för upphand- i den nya kungörelsen. Rätten att teckna riktlinjerna myndigheternas lingsverksamhet. Eftersom dessa riktlinjer försäkring av här avsett slag bör dock kvarstå med hänsyn till de många gånger stora skall tillämpas av ett stort antal tjänstemän
brandriskerna vid entreprenadarbeten. ligt pris vid vissa avtal om upphandling och Myndigheternas rätt att teckna arbeten för statens behov.
försäkring
är fastställd av Kungl Majzt i cirkuläret Även dessa bestämmelser är av typ leve- 1954:325 med föreskrifter rörande försäk- ransvillkor och har därför inte fått någon ring av staten tillhörig egendom mm. Be- motsvarighet i det nya kungörelseförslaget. träffande brandförsäkring hänvisas i detta Vägledning i frågan bör enligt kommitténs endast till som försäkringsbestämmelsen i upp- mening i stället lämnas i de anvisningar
handlingskungörelsen. Bortfallet av bestäm- enligt förslaget skall utfärdas av RRV.
melsen i denna medför därför behov av en Kommittén föreslår därför att det ovan
komplettering av försäkringscirkuläret. Kom- nämnda cirkuläret, som utgör ett komplemittén föreslår som en konsekvens härav att ment till bestämmelserna i nuvarande uppett tillägg görs under cirkulärets punkt 2 av handlingskungörelse, upphävs om förslaget följande lydelse: till ny upphandlingskungörelse antas.
f) brandförsäkring för myndighets räkning i samband med byggnads- och anläggnings- 11.33 Bestämmelser om fast pris vid upparbeten. Som härav till handling av statliga byggnads- och följd utgår hänvisningen under cirkulärets anläggningsarbeten
upphandlingskungörelsen
punkt 1 ”. . . ävensom . . . för statens be- cirkuläret 1971:754 Enligt om upphandling hov. av statliga byggnads- och anläggningsarbeten Den nya innebär till utformningen ingen fast pris utan indexreglering skall avtal ändring i sak jämfört med vad som nu gäller. slutas till fast pris, om tiden från anbudsdag På längre sikt är det emellertid möjligt att till avtalad dag för färdigställande ej överstimyndigheternas befogenheter att teckna förger två år. Förbehåll om ändring av priset får säkring bör ökas. Fall har nämligen under dock enligt cirkuläret göras i avtalet för vissa senare år förekommit, dä myndigheter efter särskilt nämnda kostnadsändringar av när-
särskild framställning
hos Kungl Majzt be- mast force majeure-karaktär. Om synnerliga
myndigats göra avsteg från cirkulärets förhål- skäl föreligger får vidare efter myndighet landevis mycket restriktiva bestämmelser. samråd med RRV träffa avtal om rörligt pris Främst cirkuläret har det här rört sig om undantag som enligt 1958:360. Eftersom detta
motiverats av praktiska skäl. Vidare har i cirkulär närmast enligt föregående punkt några fall på förslag av myndighet leverantör (1l.3.2) föreslås bör cirkuläret upphävt i avtal meddelats befogenhet att inte teckna 1971:754 som en konsekvens härav ändras
försäkring för speciell materiel under tillpå så sätt att sista delen av andra stycket verkning, dvs materiel som ännu inte blivit enligt bestämmelser . . . arbeten för statens staten egendom. Kommittén har tillhörig behov” utgår. därför övervägt om den skulle föreslå mera
omfattande ändringar. I avvaktan på ytterli- 11.3.4 Avgivande av anbud med telex gare erfarenhet synes man dock enligt kommittén f n kunna stanna för att endast Enligt cirkuläret 1960:494 angående använgöra de ovan nämnda formella ändringarna. dande av telex vid avgivande av anbud vid
upphandling och arbeten för statens behov
mm medges att telex får användas vid 1 1.3.2 Bestämmelser om rörligt pris avgivande av anbud. Cirkuläret utgör sålunda Myndigheternas befogenheter att träffa avtal till ett komplement 1952 års upphandlingsmed rörligt pris är reglerade dels i 1952 års vilken inte innehåller kungörelse, någon beupphandlingskungörelse (14 § punkt 1 b och stämmelse om att telex får användas vid 44 § punkt l b), dels i cirkuläret 1958:360 l cirkuläret meddelas också anbudsgivning. (ändrat 1968:415) med föreskrifter om rör- föreskrifter hur anbud skall behandlas för att
garantera sekretessen. gens läge vara obehövliga. Beträffande väg- Såsom framgår av kungörelseförslaget har verket innebär det i instruktionen medgivna föreskrivits (10 §) att anbud kan avlämnas undantaget emellertid även rätt att ”träffa med telex. Cirkuläret är sålunda obehövligt. uppgörelse under hand”. Uttrycket är vagt Kommittén föreslår därför att cirkuläret och kan ge anledning till skilda tolkningar upphävs, om förslaget till ny kungörelse men torde i praktiken inte innebära större antas. De föreskrifter om behandling av te- handlingsfrihet än den som år medgiven lexanbud, som är intagna i ciruläret, kan verket enligt 7§ första stycket upphandlämpligen tas in i anvisningarna. lingskungörelsen. Även denna undantagsformulering torde sålunda vara onödig. Det nya kungörelseförslaget kommer enligt kommitl1.3.5 lnräknande av tull och andra tens mening att ge alla statliga myndigheter avgifter i anbudspriset full affärsmässig rörelsefrihet. Om förslaget Enligt cirkuläret 1956:19 angående prövning antas kan därför de ovan angivna undantagsi vissa fall av anbud vid upphandling och bestämmelserna upphävas. arbeten för statens behov skall tull och andra En annan typ av undantag gäller för AMS avgifter i förekommande fall inräknas i och Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. priset, om så ej skett redan i anbudet. Såsom Vad först AMS beträffar innebär undanförut berörts i specialmotiveringen till 15 § taget, som meddelats i styrelsens instruktion har detta stadgande ansetts böra kvarstå. Då (SFS 1970:727), att styrelsen får avvika från i cirkuläret emellertid hänvisas till 1952 års gällande upphandlingsbestämmelser ”om det upphandlingskungörelse bör, om kommit- är fördelaktigt för ändamålet. tens förslag till ny upphandlingskungörelse Enligt inhämtade upplysningar är undanantas, den formella ändringen göras att taget främst motiverat av att man vill ha hänvisning i stället sker till den nya författ- möjlighet att omgående kunna påbörja ett ningen. beredskapsarbete för att snabbt erhålla avsedd sysselsättning i aktuellt område. En helt fri konkurrens i sådana fall skulle kunna 11.3.6 Undantag från 1952 års upphandinnebära att leverans av arbete (materiel) lingskungörelse som meddelats av Kungl sker från företag utom området samtidigt Maj:t som styrelsen vid sitt beslut om arbetsobjekt Vissa undantag från bestämmelserna i upp- avsett att detsamma skall ge sysselsättning handlingskungörelsen har i olika former inom detta. meddelats av Kungl Maj :t. Företrädesvis har Det nu föreliggande förslaget till nya detta skett i vissa verks instruktioner. Un- upphandlingsföreskrifter är såsom framgår av dantagen har olika räckvidd. specialmotiveringen till l § endast avsett att En form av undantag innebär att de reglera det förfarande som normalt skall myndigheter som omfattas av undantaget tillämpas vid statlig myndighets upphand- (byggnadsstyrelsen, domänverket, förenade ling. AMS normala upphandling kan självfalfabriksverken, statens järnvägar, televerket, let helt följa reglerna i upphandlingskungövattenfallsverket och vägverket) medgivits relsen. Någon generell dispens från reglerna tillstånd att infordra anbud ”på lämpligt av det slag som nu finns intagen i styrelsens sätt”. Dessa undantag är i praktiken endast instruktion torde inte vara om påkallad, en bekräftelse får anpå att myndigheterna förslaget till ny upphandlingskungörelse infordra anbud på sätt som redan är medgi- tas. vet för bla dessa myndigheter enligt 7§ Som framgår av kapitel 9 har Kungl Maj:t första stycket gällande kungörelse. Dessa beslut den 3.6.1966 genom (kompletterat särskilt meddelade undantag meddelat vissa föreskrifter i fråga om den 29.5.1969) anbudsinfordran torde sålunda redan i da- för upphandling hos företag som varslat om
friställning (s k râdrumsbeställningar). Dessa men förhandlingsupphandling att riktlinjerna bestämmelser innebär inte längre fordrar stöd i särskilt beslut av
visst undantag från de normala reglerna. För det i det föregående Kungl Majzt. Beslutet bör därför upphävas. nämnda behovet att snabbt kunna påbörja beredskapsarbeten inom viss region för att
1 1.3.8 Försäljning öka sysselsättningen bör det ankomma på AMS att avge förslag om behov av lämpligt Som framgår av det föregående har kommit-
ten inte ansett det motiverat att i en avpassad dispens från kungörelseförslaget.
för upphandlingskungörelse inta bestämmelser
Vad slutligen gäller det Överstyrelsen ekonomiskt försvar medgivna undantaget, om försäljning.
instruktion De nuvarande försäljningsbestämmelserna som finns intaget i överstyrelsens
innebär även detta fullstän- i gällande upphandlingskungörelse är inte (SFS 1965:659),
från nuvarande tillämpliga när försäljning sker i samband dig dispens upphandlings-
Emellertid föreskrivs att med jordbruk, skogsbruk, trädgårdsrörelse kungörelse. upp-
skall bedrivas eller annan affärsverksamhet, ej heller vid handlingsverksamheten enligt affärsmässiga grunder, så långt detta kan ske försäljning av värdehandlingar” (72 §). Den
effektivitet eftersät- mera yrkesmässigt betonade försäljningen utan att beredskapens tes”. har sålunda inte ansetts böra regleras genom
inhämtade har undan- centralt utfärdade bestämmelser. Den försälj-
Enligt upplysningar
främst motiverats med till ning som omfattas av försäljningsreglerna i taget hänsyn
att beslut skall kungörelsen berör därför i praktiken endast affärsmässigheten, nämligen kunna fattas snabbt övertalig eller kasserad materiel eller liknan-
och utan omgång, tex
Det har de. I anslutning härtill kan erinras om att för när det gäller inköp på varubörs. också framhållits att Överstyrelsen många försvarssektorns del enligt Kungl Majzts
beslut den 10.4.1964 sådan materiel skall gånger av lagringsskäl måste ställa speciella krav och liknande försäljas av en inom förenade fabriksverken
på kvalitet, utformning liksom inrättad speciell försäljningsorganisation. Fa-
också att hänsyn bl a av omsättningsskäl måste tas till industrins önskemål. briksverken och vederbörande myndighet får
till nya dock i de fall så bedöms ändamålsenligt
Förslaget upphandlingsföreskrifter
full tex överenskomma om att försäljning skall ske i medger affärsmässig rörelsefrihet, även snabba Vad gäller annan ordning. Sådan överenskommelse har
inköp på varubörs. sådana krav som träffats tex när det gäller försäljning av
speciella myndighet på grund av sina instruktionsenliga åligganden flygplan. har att beakta i fråga om I Kungl Majzts ovan nämnda beslut om
vid upphandlingen en varas kvalitet, mm åläggande för försvarsmyndigheterna att anli-
utformning medger den nya upphandlingskungörelsen att hänsyn ta förenade fabriksverken finns angivet att tas till sådana omständigheter. Kommittén fabriksverken även får åtaga sig försäljning anser därför att något undantag för översty- för civila myndigheter. Något åliggande för relsen inte erfordras om förslaget till ny dessa myndigheter att anlita fabriksverken
antas. föreligger emellertid inte. Möjligheten att upphandlingskungörelse
överlåta försäljningen har dock utnyttjats av
myndigheterna i betydande omfattning. Av l1.3.7 Riktlinjer för förhandlings-
erfarenheterna att döma har denna försäljförfarande m rn
ningsverksamhet i fråga om övertalig och Kungl Maj :t har i skrivelse den 28.6.1968 till kasserad materiel lämnat ett ekonomiskt försvarets materielverk meddelat vissa rikt- tillfredsställande resultat. linjer för förhandlingsförfarande m m. Så- Med hänsyn till att det här rör sig om som framgår av specialmotiveringen till 6§ endast en begränsad materielsektor och till gör tillkomsten av den nya upphandlingsfor- att försäljningen i fråga i praktiken redan i
stor utsträckning är koncentrerad till en från 11.4 Avvikelser mellan förslaget till statlig
försäljningssynpunkt lämplig organisation upphandlingskungörelse och förslaget till
anser kommittén att några centrala bestäm- kommunalt upphandlingsreglemente
melser av det detaljerade slag som finns Förslaget till statlig upphandlingskungörelse intagna i gällande kungörelse inte är erforoch det i bilaga redovisade förslaget till derliga. Kommittén är dock av uppfattningreglemente för kommunal upphandling är i en att i princip all försäljning av övertalig huvudsak likalydande. De olikheter i texten och kasserad materiel bör åligga fabriksversom finns är motiverade av skillnader mellan ken för att på längre sikt bättre tillgodose statliga och kommunala förhållanden. effektiviteten än vad som är möjligt enligt nu Kungörelsen gäller (1 §) ”i den mån ej gällande bestämmelser. Kommittén föreslår annat föreskrives”, l reglementet (1 §) har därför att fabriksverken även åläggs att som synes gjorts undantag för kommuners ombesörja försäljningen för myndigheterna eller komupphandling från annan kommun inom den civila sektorn på samma villkor munala samköpsföretag. Undantaget översom gäller i fråga om försvaret. helt med det ensstämmer samköpssystem Det torde emellertid förekomma fall då en (anlitande av annan myndighets avtal m m) försäljning genom fabriksverken skulle komsom tillämpas inom statsförvaltningen men ma att medföra onödiga merkostnader vid som dock förutsätter att den avtalsslutande försäljningen exempelvis i fråga om transpor- anbudsförmyndigheten tillämpar reguljärt ter av materiel, administration och liknande. farande. Likaså kan i vissa fall förekomma att den Enligt kungörelsen (10 § första stycket) enskilda myndigheten genom sin speciella skall i anbudsinfordran anges den dag då sakkunskap om materielen och dess användanbudet senast skall vara inkommet och den barhet överhuvudtaget är bäst skickad att I dag t o m vilken anbud skall vara bindande. marknadsföra den. Vederbörande myndighet används bestämningen tidreglementet har nämligen möjlighet att direkt till speku- härpunkt” i stället för ”dag”. Anledningen lanten lämna sådana informationer om matetill är att kommunförbunden önskar möjligrielens funktion, tillstånd och tidigare angöra för kommunerna att precisera utgången vändning m m som en säljare måste tillhanav tidsfristerna även till ett klockslag. dahålla för att erhålla bästa möjliga pris. I kungörelsen (10 § andra stycket) före- Dessa och liknande skäl för undantag tillgoskrivs skyldighet för anbudsgivare, som ej doses i dagens läge för försvarets del genom har att betala mervärdeskatt, att ange den den ovan angivna bestämmelsen om möjliganbudssumma han skulle ha lämnat om het att träffa överenskommelse med fabrikssådan skattskyldighet förelegat. Vid kommuverken om försäljning i annan ordning. nal upphandling är detta spörsmål inte Denna bestämmelse bör gälla även för aktuellt, varför bestämmelsen inte återfinns i myndigheter utanför försvarssektorn. reglementet. Förekommande yrkesmässig försäljning Vad i kungörelsen (16 §) stadgas om bör liksom nu är fallet enligt kommitténs mervärdeskatt är inte aktuellt vid kommunal uppfattning inte regleras genom centralt upphandling. utfärdade bestämmelser, vilket självfallet I reglementet (16 §) har införts en beinte bör hindra att myndigheterna även i stämmelse om vad som skall noteras vid sådana fall kan anlita fabriksverken efter prövning av anbud. Här förutsätts att skälen överenskommelse. Detta sker i viss utsträckför anbud kommer att anges. Någon sådan
ning redan för närvarande. föreskrivs då skyldighet inte i kungörelsen,
frågan för statens vidkommande numera
regleras genom förvaltningslagen.
Kungörelsens bestämmelser om förskott
(19 §) har inte medtagits i reglementet, då redovisa sådana skäl att myndigheten finner kommunförbunden inte ansett det lämpligt att kapitalbehov föreligger. Kapitalbehovet att i ett för samtliga kommuner avsett skall föranledas i fråga och av upphandlingen reglemente söka enhetligt reglera hithörande stå i rimlig relation till leverantörens kapitalspörsmål. utlagg för anskaffning av material för till- Kungörelsens bestämmelser om tystnads- verkning etc. Härav följer att förskott inte plikt (22 §) innehåller en straffsanktion. får lämnas i syfte att ge leverantör allmänt Denna har inte kunnat medtagas i reglemen- rörelsekapital. tet (21 §), då kommun inte har möjlighet att Vid sidan av bestämmelserna i upphandfastställa sådana sanktioner. lingskungörelsen har frågan om räntebelägg- Kungörelsens bestämmelser om upphand- ning av förskott vid leveransförsening regleling som bör hemlighållas med hänsyn till rats i allmänna leveransbestämmelser för förrikets säkerhet (23 §) återfinns I de fall leverantör inte inte i regle- svarets myndigheter. mentet då kommun inte har sådan upphand- leverans inom den avtalade tiden fullgör ling. uttas ränta på förskott från avtalad leverans- Kungörelsens besvärsbestämmelser (24 §) dag med riksbankens diskonto jämte 2%, har ingen motsvarighet i reglementet, då den dock lägst 6 %. Även vissa civila myndigheter kommunala besvärsrätten regleras i kommu- motsvarande bestämmelser. tillämpar nallagen. | Kungl. Maj.t har den 28.6.1968 utfärdat Enligt kungörelsen (25 §) skall RRV ut- vissa riktlinjer för förhandlingsförfarande vid färda tillämpningsanvisningar. mot- upphandling av försvarsmateriel. Något I bilaga till svarande stadgande har inte ansetts böra ämbetsskrivelsen i ärendet berörs frågan om intas i reglementet. Enligt överenskommelse förskott vid Med
förhandlingsupphandling.
mellan kommittén, RRV och kommunför- förskott avses här betalningar från beställabunden kommer dock förbunden att utfärda ren före leverans (delleverans eller slutleveanvisningar, likartade dem som utfärdas av rans). Avsikten med förskott anges vara att RRV. Det förutsätts underlätta leverantörens av omatt dessa anvisningar finansiering skall antas av vederbörande kommun och sättningstillgångar för beställningen. Endast i landsting. undantagsfall och efter särskild överenskommelse bör enligt riktlinjerna förskott utbetalas för att underlätta av anlägg-
finansiering
ningstillgångar. Vidare framhålls att förskot- 11.5 Ränta på förskott tet underlättar leverantörens finansiering och att det därför bör medföra sänkt vinstnivå. l1.5.l Gällande regler och praxis Ränteeffekten bör enligt riktlinjerna alltid Enligt 1952 års upphandlingskungörelse bedömas. I de fall ränta ingår i företagens (24 §) får myndighet efter noggrann självkostnadskalkyler bör ränta räknas på prövning medge räntefritt förskott förskott. på betalning, om leverantören vid anbudets Mellan vissa större leverantörer av militär avgivande begärt detta. materiel och försvarets materielverk Då synnerliga skäl föreligger kan har uppmyndighet också i andra fall, dvs sedan rättats s k huvudavtal, som bl a reglerar anbud prövats, medge förskott. Härvid skall frågan om förskott. I dessa avtal, som löper utgå ränta motsvarande riksbankens diskon- to m utgången av 1975, föreskrivs att förto med tillägg av 2%. För förskott skall skott kan medges utan ränta. Vid avtalets säkerhet ställas. Motsvarande bestämmelser tillkomst avsågs att företagens rörelsefrihet gäller i fråga om entreprenader enligt kun- skulle kompenseras med att pålägget för görelsens 54 §. ränta och vinst på leveranserna i motsvaran- Med stadgandet efter de mån sänktes. noggrann prövning” avses att den som begär förskott skall I det av kommunförbunden utarbetade
normalförslaget till bestämmelser för kom- samt 440 milj kr per den 1.7.1971. För SJ munernas upphandling finns inte något stad- höll sig siffrorna omkring 350 000 kr och för gande om förskottsbetalning. vägverket omkring 6 milj kr vid motsvarande
tidpunkter.
Det årliga tillskottet av nya räntefria för- 1l.5.2 Omfattningen av förskott
skott kan uppskattas till ca l 500 milj kr för I RRV:s enkät till de större upphandlande de senaste åren. myndigheterna har vissa uppgifter hämtats in Inom den kommunala upphandlingen torom dessa myndigheters praxis vid förskotts- de enligt vad som inhämtats från represenbetalning. För vissa varor och tjänster före- tanter för kommuner och landsting en stark kommer inte förskottsbetalningar. För andra restriktivitet råda mot att medge förskott. varor däremot, särskilt teknisk materiel och Kommittén saknar uppgifter om omfattverkstadsprodukter, förekommer förskott i
ningen av dessa förskott. varierande utsträckning. Drygt 50 typfall (varuslag, varugrupper, typ av tjänster m. m.) har angetts i vilka förskottsbetalningar
11.5 .3 Framförda synpunkter på frågan om tillämpas. I en fjärdedel av fallen uppges
förskottsränta förskott utgå med 10% av den totala anbudssumman och i hälften av fallen med I samband med RRVIS enkät tillställdes 15 30-35 % av denna summa. En tiondel av myndigheter även ett utkast till ny upphand-
med 10-30 % av det lingskungörelse. 1 detta föreslogs bla att fallen uppvisar förskott totala beloppet. Detta innebär alltså att det i ränta alltid skulle utgå på förskott. Förslaget 85 % av fallen förekommer förskott tillstyrktes eller lämnades utan erinran av
på mellan 10 % och 35 % av anbudssumman. AMS, rikspolisstyrelsen, vägverket och tele-
Kommittén har inhärntat verket. Domänverket, förenade fabriksver-
vissa uppgifter
av utestående förskott hos ken och statens järnvägar motsatte sig en om omfattningen
Vidare har budgetutred- generell ränta men förordade att frågan om
myndigheterna.
i oktober räntebelåggning skulle få avgöras efter förningen 1971 kartlagt frågan om förskott handlingar mellan beställare och leverantör.
i den statliga upphandlingen i syfte att bl a belysa förskottens Försvarets materielverk föreslog att proble-
roll ur kreditpoli-
men kring ränta på förskott borde utredas. tisk och resursstyrningssynpunkt. Av budget-
material, som ställts till Övriga tillfrågade myndigheter avstyrkte förutredningens upp-
slaget. Kriminalvårdsstyrelsen förordade en handlingskommittens förfogande, framgår att de totala räntefria forskotten per den utredning av frågan om gränsdragning mellan 1.7.1970, den 1.1.1971 och den 1.7.1971 förskott och dellikvid.
till avrundat Bland de anförda argumenten för en obliuppgick 2 200, 2 350 respektive
gatorisk ränta på förskott kan nämnas att ett 2 500 milj kr för de tio storsta upphandlan-
sådant förfarande ansågs skapa klarare och de myndigheterna. Av dessa belopp gick ca
enklare regler vid bedömningen av anbud i 110, 200 respektive 300 milj kr till utländska leverantörer. För de största utestående de fall då anbudsgivare begärt förskott, att förskotten per den 1.7.1971 svarade försva- efterfrågan på förskott skulle minska, likvidirets materielverk (ca 1 660 milj kr), vatten- teten för statsverket förbättras och att profallsverket (ca 550 milj kr) och televerket duktpriset skulle belastas med sin del av
(ca 120 milj kr). kapitalkostnaderna. Mot räntebeläggning ta-
Vid sidan av de nämnda räntefria förskot- lade enligt ett antal myndigheter att anbudsten förekom räntebelagda förskott hos mate- givarna skulle höja sina anbud och i dessa rielverket, statens järnvägar och vägverket. inkalkylera även kostnaderna för förskotts- För materielverket rörde det sig om 240 ränta samt att förfarandet skulle medföra milj kr per den 1.7.1970 och den 1.1.1971 administrativt merarbete.
Beträffande räntans storlek innebar för- ning skulle leverantörerna sannolikt bli mera slaget i RRV:s enkät att förskottsräntan restriktiva med att begära förskott. Efterfråskulle motsvara riksbankens diskonto med gan på förskott skulle alltså kunna minska tillägg av tre procentenheter. Televerket till- och således kunna styras genom räntebeläggstyrkte detta, medan ett antal andra myndig- ning. I initialskedet torde vidare minskat heter avstyrkte. Förenade fabriksverken och medelsbehov kunna inträffa genom förskjutrikspolisstyrelsen förordade diskonto plus ning i anslagsbelastningen eftersom vissa an- 2%. Några myndigheter ansåg att räntans slag till materielanskaffning hittills inrymt storlek borde vara en förhandlingsfråga.
betydande förskottsbelopp. Materielverket framhöll att den nämnda ut- Ett system förskotts-
med obligatoriska redningen även borde omfatta räntans stor- räntor skulle även kunna en viss
medge lek. av likviditeten
stabiliseringspolitisk styrning
Vissa myndigheter påpekade i sina re- utöver den som förskotts-
styrningseffekt missvar att leverantören utöver en eventuell med
prövningen i sig har. Gällande praxis förskottsränta även skulle bestrida kostnader räntefrihet kan nämligen
i vissa lägen tänkas för bankgaranti eller liknande. Garantiavgift motverka
de ekonomisk-politiska riktlinjerna på en procent jämte förskottsränta ansågs med kreditåtstram-
vid exempelvis perioder därför innebära en förhållandevis hög ränte- Man kan
ning och höjda kreditkostnader. post. Förfarandet skulle kunna verka kon- att företagen vid dessa tillfällen
utgå ifrån kurrenshämmande för mindre företag som försöker få så stora förskott som möjligt. inte hade samma starka likvida ställning som Med nuvarande kommer
budgetsystem större företag. den upphandlande myndigheten att kunna
tillgodoräkna sig den eventuella prisreduce-
ring som ett förskott medger, medan kostna- 11.5 .4 Kommitténs överväganden
den för den ränteförlust som statsverket gör Såsom framgår av svaren på RRV:s ovan- belastar den statliga upplåningen via riksnämnda enkät råder det bland gäldskontoret. Man torde inte helt kunna
de statliga myndigheterna delade meningar om huruvi- utesluta att den upphandlande personalen i da förskott bör beläggas med ränta eller inte. vissa lägen gör en generös bedömning av I och för sig kan hävdas att ett räntefritt begäran om förskott därför. att priset på den förskott till leverantören medför minskade upphandlade produkten blir lägre. Ett sy-
för denne och att det därmed vid stem med intern kalkylering utan att ränta
kostnader
normal konkurrens medför motsvarande läg- uppbärs av myndigheterna är ett sätt att re pris. Den upphandlande myndigheten en mer av ett
uppnå allsidig bedömning skulle alltså även enligt gällande regler i anbud mot bakgrund av statsverkets
verkliga praktiken kunna ,sägas få ersättning för ut- kostnader. Kommittén anser dock att ett lämnade förskott. Vad frågan gäller är därför renodlat av ränta som
system med debitering om denna ersättning skall redovisas öppet i inlevereras till statsverket är naturligare och form av en ränta eller inte. Kommittén har enklare. Härför talar även att inte endast prövat frågan med denna utgångspunkt och myndigheterna utan även företagen noggrandiskuterar i det följande skälen för och mot nare skulle utreda
det verkliga behovet av ett system med ränta på förskott. förskott.
l linje med det synsätt som tillämpas inom Kommittén har i det föregående framhålprogrambudgetering och inom modern kost- lit angelägenheten av att likartade bestämnadsredovisning i statsförvaltningen bör pri- melser tillämpas för den statliga och kommuset på en produkt öppet belastas med stats- nala upphandlingen. I bil 3 har redovisats verkets kostnader (dvs även kapital- ett nytt förslag till reglemente för den kom-
verkliga
kostnader) för produkten i fråga. munala upphandlingen som kommunförbun-
Vid ett system med generell räntebelägg- den utarbetat. I detta har inte medtagits
avseende förskott. Anled- skulle kunna försvåras. Anledningen härtill någon paragraf ningen härtill är att det inte av förbunden skulle vara svårigheter för dessa företag att få ansetts att enhetligt krediter. Enligt kommitténs uppfattning bör lämpligt reglera frågan på basis av ett stadgande om räntefria för- dock dessa företag liksom andra kunna inkalskott, vilket skulle kunna leda till ökade krav kylera kostnaderna för förskott. Den avgö- Praxis varierar f n inom rande frågan i detta fall torde vara om på sådana förskott. olika kommuner men i allmänhet torde en förskott erhålles och inte huruvida detta betydligt mer restriktiv praxis tillämpas i den skall vara belagt med ränta eller inte. Dessa kommunala upphandlingen än inom den företags finansieringsmöjligheter kan dock statliga. Införande av räntebeläggning inom framdeles behöva uppmärksammas. den statliga upphandlingen torde underlätta En fråga som är väsentlig är att det görs en ett införande av likartade bestämmelser för entydig bestämning av vad som avses med staten och kommunerna i denna fråga. ”förskott” så att en gräns dras mellan ”för- Kommittén vill även peka på de möjlighe- skott” och ”dellikvid”. Förskott i allmän ter för industri-, regional- eller sysselsätt- mening har ofta en tämligen oklar innebörd. stimulansinsatser som försla- Därmed kan avses betalningar innan arbete ningspolitiska skulle kun- en beställning påbörjats samt vissa get med generell räntebeläggning enligt na medföra under delbetalningar enligt en fastställd plan genom att myndigheterna vissa kriterier tilläts iränte- (exempelvis 1/3 vid avtalets ingående, 1/3 medge lättnader vid leverans och slutbetalning efter godkänd betalningarna. Bland de nackdelar som åberopats mot en leverans). Kommittén vill härvid peka på den skulle definition av förskott som redovisats i det räntebeläggning är att anbudsgivarna även föregående och som tillämpas av försvarets höja sina anbud och i dessa inkalkylera kostnaderna för förskottsränta.. Kommittén centrala förvaltningsmyndigheter enligt med riktvill dock peka på att detta bör ses som en Kungl Maj :ts beslut den 28.6.1968 konsekvens Som for förhandlingsförfarande. Med förnaturlig av en omläggning. linjer har vidare anförts skott avses här betalningar från beställaren skäl mot räntebeläggning att en sådan skulle medföra mera administra- före leverans (delleverans eller slutleverans). denna Det är angeläget att entydiga betivt arbete. Kommittén har övervägt självfallet stärrmingar görs av ”förskott” respektive synpunkt men anser att arbetsbelastningen inte ”dellikvider särskilt om räntefrihet skulle för de upphandlande myndigheterna att detta skulle föreligga för dellikvider men inte för förskulle öka i sådan omfattning skott. kunna bli avgörande för frågans lösning. Det har även hävdats att Sverige av kon- Vid en bedömning av för- och nackdelar kurrensskäl inte bör avvika från den praxis med ränta på förskott anser kommittén att som tillämpas i andra västliga industriländer starka skäl talar för ett system med generell. när det gäller förskott. Detta synsätt torde Frågan berör dock även förräntebeläggning. innebära att räntefriheten betraktas som en hållanden såsom budgetsystemets utformform av företagsstöd. Kommittén har från de kreditpolitiska överväganden, vilka ning och svenska beskickningarna i ett antal länder
ligger utanför upphandlingskommitténs upp-
inhämtat vissa uppgifter som underlag för bör därför bl a även drag. Enligt kommittén sina överväganden. Av uppgifterna framgår den nu pågående budgetutredningen pröva att praxis varierar men att myndigheter i Enligt vad frågan från sina utgångspunkter. länder såsom Storbritannien och Västtysk- kommittén erfarit avser budgetutredningen land synes vara mer återhållsamma med för- att behandla I samband frågan om förskott. skott än vad fallet är med svenska myndighe- härmed torde - om utredningen generell ter. förordas - komräntebeläggning naturligen En synpunkt som framförts mot räntebe- ma in på områden såsom räntesatsens storlek läggning är att underleverantöremas ställning och frågan om myndigheterna bör få dispo-
nera uppburna ränteintäkter. Enligt kommittens mening bör man därvid pröva om inte förskottsräntan i stället för att anges i upphandlingskungörelsen bör fastställas enligt särskilt beslut av Kungl Majzt och därvid kunna utnyttjas som ett kreditpolitiskt instrument. Härvid bör för utbetalat förskott en och samma räntesats gälla för den tid förskottet löper. I samband med genomförandet av ett eventuellt system med förskottsränta bör man observera att försvarets materielverk för viss tid med vissa större leverantörer tecknat sk huvudavtal vilka medger bl a räntefria förskott.
I avvaktan på att frågan om räntebeläggning av förskott prövas utifrån bl a de ovan nämnda utgångspunkterna föreslår
upphandlingskommittén att gällande bestämmelser om räntefria förskott tillsvidare kvarstår oförändrade. Som framgår av specialmotiveringen till 19 § i förslaget till kungörelse bör däremot liksom f n ränta utgå på förskott som begärs efter det att anbud avgivits. Som framgår av specialmotiveringen bör räntesatsen ijämförelse med vad som nu gäller höjas med en procentenhet till riksbankens diskonto med tillägg av tre procentenheter. Denna räntesats är även avsedd att gälla vid jämförelse av anbud med olika krav på förskott eller mellan anbud med och utan krav på förskott.
Upphandlingskommittén vill understryka vikten av att myndigheterna i sina investeringskalkyler systematiskt beräknar kostnader för förskott även om ränta inte uttas från leverantören. Myndigheterna bör iaktta restriktivitet vid prövning av begäran om förskott. l syfte att belysa omfattningen av uteliggande förskott synes det enligt kommittén lämpligt att de större upphandlande myndigheterna åläggs att i sina årliga anslagsframställningar redovisa uppgifter om förskottens omfattning vid olika tidpunkter samt tillskottet av förskott för viss period.
128 sou 197188
Särskilda yttranden
1 Av herr Winberg
frångående av affársmässighetsprincipen lik- Upphandlingskommittén har utarbetat för- som hittills bör förbehållas Kungl Maj :t eller slag till ny upphandlingskungörelse jämte enligt preciserade regler central myndighet. förslag med exempel på anvisningar för Enighet råder inom kommittén om förslakungörelsens tillämpning avsedda att utges get till upphandlingskungörelse och om anav riksrevisionsverket sedan kungörelsen fast- visningarna till densamma. Beträffande komställts. Kungörelsen tar sikte på myndighe- mitténs förslag vad gäller den ovannämnda ternas reguljära handlande, varvid den grund- undantagsproblematiken har jag annan uppprincipen skall vara vägledande för myndig- fattning i de hänseenden som framgår av det heterna att full affärsmässighet skall iakttas följande. vid upphandling. Myndigheterna skall således De i direktiven särskilt åsyftade två fallen utnyttja förefintliga konkurrensmöjligheter har kommittén behandlat i kapitel 9 (uppoch även i övrigt iaktta affärsmässighet samt handling i sysselsättningsfrämjande syfte) behandla anbud och anbudsgivare objektivt. och i kapitel 10 som medel att
(upphandling
Upphandlingen skall således ske under kon- främja industriell utveckling). Därutöver har kurrens på lika villkor. kommittén
i kapitel 7 angivit principiella
Enligt utredningsdirektiven skall kommit- riktlinjer för
den offentliga upphandlingen tén emellertid även beakta behov av regler och därvid behandlat
undantagsproblemati-
för undantag som kan vara motiverade från ken i en vidare omfattning. de reguljära upphandlingsreglerna. Direkti- Kommittén
har i kapitel 10 då det gäller ven syftar främst på två fall, nämligen dels som medel att industriell
upphandling främja då upphandlingen sker i sysselsättningsfräm- utveckling skisserat vissa riktlinjer och förjande syfte och dels då den sker som ett led i slag i fråga om en beslutsordning och om strävandena att främja den inhemska indu- metoder att bestrida merkostnader. Kommitstrins utveckling på tekniskt avancerade områ-
tén har på skäl som närmare anges i kapitel den med höga utvecklingskostnader. Idirek- 10 emellertid inte ansett
sig kunna avge tiven konstateras att oklarhet för närvarande
något detaljerat förslag, enär frågan om en råder i fråga om beslutsordningen i dessa fall beslutsordning och merkostnader
för myndigoch om metoderna att bestrida de merkost- heterna
inte lämpligen ansetts kunna avgrännader som kan uppkomma för den upphand- sas från en vidare bedömning av den indulande myndigheten på grund av att den striella forsknings- och utvecklingspolitiken. strikta affärsmässighetsprincipen frångås. Kommittén har i stället funnit angeläget att Det anges också i direktiven att beslut om prövas närmare i
hela det problemkomplexet
ll
särskild ordning. Jag biträder denna uppfatt- reslår att myndigheterna till ledning för len ning. upphandlande personalen bör utfärda inter-
Beträffande riktlinjerna för den offentliga na riklinjer som anger när ärenden bör unupphandlingen i kapitel 7 - som anknyter derställas verksledningen för bedömande av till bl a kapitel 9 - anser jag att kommitténs vilka ärenden som skall underställas Kingl utredning och förslag är otillfredsställande Maj :t. l kapitel 9 har kommittén särskiltbesåvitt angår regler för undantag från upp- handlat bl a upphandling av TEKO-produkhandlingskungörelsen och anför i denna frå- ter samt upphandling från norrlandsföretagi ga sysselsättningsfrämjande syfte. Kommittén
följande.
Kommittén nämner exempel på områden erinrar i kapitel 9 om att myndigheterna endär undantag från de normala upphandlings- ligt vad som sägs i kapitel 7 bör medverka till reglerna kan vara påkallade och anger för- att den ekonomiska politikens mål uppnås, utom de i direktiven åsyftade fallen med bl a en effektiv regionalpolitik.
I kapitel 9.1 har kommittén tolkat direktisysselsättnings- och utvecklingsbeställningar även upphandling som kan utnyttjas i regio- ven i fråga om upphandlingen i sysselsättnalpolitiskt syfte, upphandling för att tillgo- ningsfrämjande syfte på det sättet att uppdose försörjningsberedskapen, upphandling draget skall ses i ett begränsat perspektiv.
Det vidare perspektivet bl a möjligheterna inom ramen för försvars- och säkerhetspolitiken ävensom upphandling i andra fall tex att anpassa myndigheternas beställningsverk-
skall samhet till den ekonomiska politikens krav hos visst företag för att produktionen kunna fortsättas för bevarande har kommittén ansett ligga utanför uppdra-
av gjorda stora samhälleliga investeringar. gets ram. Motsvarande avgränsning säger sig
Kommittén konstaterar bla att myndig- kommittén
ha gjort när det gäller den stitlihetema normalt skall beakta endast sådana upphandlingen och regionalpolitiken.
ga effekter av sitt handlande som faller inom Kommittén förutsätter att budgetutredramen för deras instruktionsenliga uppgifter att ta upp hithörande frågor
ningen kommer och mål dvs de interna effekterna. I de
ur detta vidare perspektiv. I kapitel 10 firner angivna fallen för tänkta undantag från upp- kommittén att frågan om en beslutsordring
handlingskungörelsen anser kommittén att
enligt preciserade regler inte kan avgränsas som hittills besluten bör fattas av Kungl
från en vidare bedömning av den industriella Maj :t efter en samlad bedömning och inte av
forsknings- och utvecklingspolitiken. Jag finde upphandlande myndigheterna. Därvid ner dessa uttalanden och
motsägelsefulla måste enligt kommittén en avvägning göras oklara, i synnerhet vid med kom-
jämförelse
mellan olika mål i syfte att uppnå det resul- mitténs
förslag i kapitel 7 att verksledningartat som är mest förmånligt för samhället.
na skall avgöra vilka större ärenden som för Vissa från myndigheternas synpunkt såsom att den ekonomiska mål skall kun-
politikens externa betecknade mål anges kunna skapa
na uppnås skall underställas Kungl Maj :t för en målkonflikt hos myndigheterna. Enligt för vilken
en samlad bedömning, myndighekommitténs uppfattning måste det även om terna saknar Den
kompetens. kompetens särskilda föreskrifter inte utfärdats ankom- som myndigheterna saknar för en samlad bema på verksledningarna inom de upphand- dömning erfordras min mening även
enligt lande myndigheterna att, om i visst ärende för att ge riktlinjer till den upphandlande myndighets instruktionsenliga handlande personalen om vilka ärenden som kan komleder till dylika målkonflikter, anmäla ären- ma i fråga att underställas Kungl Majzt. det för Kungl Maj :t för en samlad bedöm- [direktiven till budgetutredningen (se Postning. Som exempel på sådana fall nämns och Inrikes Tidningar den 24 juli 1969) sägs större upphandlingar av TEKO-produkter el- bl a att målen för den ekonomiska politiken ler upphandling av viss avancerad teknisk brukar sammanfattas i full
sysselsättnmg, materiel, exempelvis datorer. Kommittén fö- snabb ekonomisk tillväxt, jämnare fördel-
130 SOU l97_:88
ning av välståndet samt yttre och inre balans nad med hänsyn till avsedd effekt. Det synes i samhällsekonomin. För förverkligandet av uppenbart att dessa myndigheter måste få dessa mål utgör statsbudgeten ett av de vikti- göra anspråk på klara och enhetliga former
för planering och samarbete såväl i kedjan gaste medlen. Målsättningarna anges emellertid vara mycket komplexa och dessutom mellan verket och Kungl Maj :t som inbördes kunna stå i konflikt med varandra. mellan de myndigheter som har att meddela
Budget-
har bl a att överväga ett bud- direktiv och anvisningar m m var och en från utredningen
som med ökad och sina funktioner i samhällsmaskineriet. Förgetsystem precision snabbhet kan användas av efter- valtningsmyndighet kan således ha att ta
för styrning frågan och resursanvändning i samhällseko- hänsyn till många dylika från sin synpunkt nomin. Ett sådant är alltså externa effekter. Man torde dock inte kunna
budgetsystem
i förhållandet till bl a myndig- kräva av varje myndighet att helt allmänt ha övergripande heterna. på känn vilka hänsyn som bör tas till alla
För närvarande är hos olika myndigheter faktorer som medverkar till att den ekonounder genomförande ekonomisk-admini- miska politikens mål uppnås. Myndigheterna strativa programbudgetsystem som syftar till skulle med hänsyn till den omfattande proatt få till stånd ett effektivt utnyttjande av blematiken och bristen på allsidig kompetens
kunna sinsemellan komma till olika uppfatttillgängliga resurser och möjliggöra rationella val mellan ningar om den ekonomiska politikens mål
olika handlingsalternativ. Jag frnner det inte rimligt att fordra att myndighe- och om vilka ärenden som skall underställas terna som har att med ändamålsinriktade Kungl Maj zt. Myndigheten måste enligt min anslag fullgöra sina funktioner skall ge avkall uppfattning i princip nås av mer preciserade på sina målsättningar för att helt allmänt direktiv. utan med att Verksledningen i ett större anskaffande
preciserade regler hjälpa till tillgodose andra ändamål. verk där vissa större upphandlingar kan vara
Det har konstaterats att oklarhet om be- delegerade till olika avdelningar etc skulle slutsordningen för närvarande råder i fråga enligt min mening vidare få svårigheter att i om undantag från upphandlingskungörelsen. riktlinjer till den upphandlande personalen De av kommittén riktlin- ange på vilket stadium av den tekniska och
angivna allmänna
för hur undantagsproblematiken bör merkantila beredningen ärendena skall unjerna lösas torde - som skall belysas nedan - för derställas verksledningen för bedömning av myndigheterna skapa än större oklarhet än externa effekter. Dessutom torde kunna försom råder för närvarande. utses risk för att effektiva och adekvata
De statliga myndigheternas verksamhet handläggningsformer för fullgörande av verregleras av de instruktioner, förvaltningsföre- kets instruktionsenliga åligganden kan ävenskrifter och bestämmelser för den löpande tyras med förlust av tid och insatser som verksamheten som utfärdas av Kungl Majzt. följd. Dessa instruktioner, föreskrifter och bestäm- Det är naturligtvis en klar skyldighet för melser kan innehålla att vissa direktiv och myndigheterna att lojalt medverka till att anvisningar från andra myndigheter skall den ekonomiska politikens mål uppnås, men iakttas. Den myndighet som har anskaff- då dessa mål spänner över ett avsevärt regisningsuppgifter inom sitt ansvarsområde skall ter av samhälleliga funktioner, företrädda av utnyttja sin speciella kompetens för att möj- olika sakkunniga organ, måste myndigheterliggöra en hushållning med tillgängliga resur- na kunna ställa anspråk på att den ekonornisser som leder till optimala lösningar av de ka politikens mål i görligaste mån omsätts i uppgifter som är förelagda myndigheten. Oli- preciserade praktiska handläggningsregler. ka myndigheter har att på olika områden De ekonomiska krafternas fria spel tillfredstekniskt och ekonomiskt ansvara för anskaff- ställer förvisso inte alltid samhällets och ning av materiel m rn till lägsta möjliga kost- medborgarnas behov, och man kan inte sätta
i fråga att den fria konkurrensen och affärs- het vid anbudsinfordran preciserar de särmässigheten i vissa fall kan behöva sättas skilda krav på produkt etc som myndigheten åsido. Det är dock viktigt att de administrati- sett från sin egen instruktionsenliga verksamva handlägningsreglerna vid dessa fall är hetsinriktning anser betydelsefulla. Ju fullklara. ständigare desto bäitre preciseringen görs Då det gäller tex regionalpolitikens mål blir inriktningen samt av anbudsgivningen och medel berör denna politik flera olika underlättas av den jämförande värderingen områden, inte bara sysselsättningspoli- olika konkurrerande anbud. I anvisningarna tik utan främst nämns vidare att tex försvarets materielverk socialpolitik och trafikpolitik. Kungl Majrt har i ett cirkulär till stats- förvrltjämlikt det av Kungl Majzt utfärdade myndigheterna nr 1969:438 anbefallt stats- ningsreglementet för krigsmakten har att, myndigheterna att beakta det prognosmate- med iakttagande av gällande föreskrifter Jm rial mm som utarbetats inom länsplane- upphandling, vid anskaffning väga militära, ringen 1967 samt vad Kungl Maj :t och riks- tekniska och ekonomiska synpunkter mot dagen i anslutning därtill uttalat. Kungl varandra. I detta ligger i och för sig en Maj :t hänvisar till att riksdagen godkänt vad vidsträckt befogenhet för myndigheten
att_
stats- och bankoutskotten uttalat (1969: till vad som bäst l:an anpassa anbudskretsen SU 57 och BaU 30). Riksdagens beslut inne- tillgodose upphandlingens ändamål. Olika häller en lång uppräkning av konkreta åtgär- objekts komplexitet kan ställa höga krav på der som det ankommer på flera myndigheter myndigheten för styrning av upphandlingen och organ - däribland främst planeringsrå- mot lämpligaste utvecklings- och tillverkden i länen samt länsstyrelserna och delega- ningsresurser. Om med hänsyn till ärendets tionen för statlig industrietablering - var för natur ändamål konkuroch upphandlingens sig eller i samarbete att genomföra. Riksdags- rens är möjlig måste denna dock utnyttjas. besluten innebär även anvisande av medel för Om emellertid för sin
försvarsmyndigheten bla lokaliseringslån och
lokaliseringsbidrag del med stöd av kunskap inom sitt instrukoch för andra särskilda stödåtgärder i gles- område finner med hin-
tionsenliga lämpligt
bygder mm. En vidareutveckling av den syn till tex eller säker-
försvarsberedskaps-
regionalpolitiska stödverksamheten har be- hetspolitiska skäl att avstå från en i och för slutats av statsmakterna (prop 1970:75, BaU sig möjlig konkurrens att har myndigheten 40, SU 103 och rskr 270). Beträffande de underställa frågan Kungl Maj:ts prövning, spörsmål som sammanhänger med statliga tex för att få ingå ett mera långsiktigt beställningar har bankoutskottet år 1969 samarbetsavtal (ramavtal) med viss industr; I omnämnt denna fråga och hänvisat till att framhålls unanvisningarna även att dylikt beslutsordningen för i syssel- derställande såvitt bör ske innan
beställningar möjligt
sättningsfrämjande syfte är oklar men att anbud infordras. Kretsen av anbudsgivare upphandlingskommittén har att utreda och och anbudsunderlaget kan då anpassas till de ge förslag i saken. Bankoutskottet uttalar att särskilda föreskrifter som Kungl Majzt kan frångående av affärsmässighetsprincipen fort- komma att utfärda. Även i kapitel 10 underfarande bör förbehållas Kungl Majzt eller stryker kommittén önskvärdheten av att den enligt preciserade regler central myndighet. anmälan av ärenden som där skisseras görs i Jag anser som framgått inte att kommittén god tid före den avsedda upphandlingstzdpresenterat tillräckligt preciserade regler punkten (d v s på planeringsstadiet). I kapiutan endast så allmänna principer att osäker- tel 7 förklarar sig kommittén dock ir.te het och oklar ansvarsfördelning måste uppstå beredd att generellt uttala sig om på vilket hos myndigheterna. stadium ett undantagsärende skall understäl- I förslaget till anvisningar till 10 § tredje las Kungl Maj :t. En prövning bör enl:gt stycket upphandlingskungörelsen framhåller kommittén ske från fall till fall. kommittén att det är angeläget att myndig- Kommittén behar i kapitel 9 kortfattat
132 SOU 197 l 88
rört frågan om upphandling för försvarets des ges exempelvis områdesvis före antingen räkning av TEKO-produkter när valet står upphandlingens igångsättande eller för vissa mellan svensk och utländsk tillverkning och särskilda anskaffningar från fall till fall under endast hänvisat till att chefen för försvarsde- På anskaffningarnas planeringsstadium. partementet redogjort för principerna för grund av olika kan vidare
hänsynstaganden
denna upphandling i svar på enkla frågor i aktualiseras direktiv om eller anskaffning riksdagen (FK prot 1970.l2.09; AK prot tillverkning inom landet eller från visst förel970.l2.07). Beträffande denna upphand- tag eller om andra extraordinära åtgärder. ling återkommer kommittén inte vidare, Upphandlingskommittén vill emellertid ej i utan frågan torde av kommittén anses löst kapitel 7 generellt uttala sig för en sådan genom riktlinjerna i kapitel 7, som anger huvudregel som ovan angetts med den motiskyldigheten för verksledningarna att själva veringen att t ex sysselsättningsläget kan förbedöma vilka ärenden som skall underställas ändras under tiden till dess anbud inkom- Kungl Majzt. I de flesta behandlade fall av mer. Enligt min uppfattning bör åtgärder på undantag från be- sysselsättningens område inte verkställas så
upphandlingskungörelsen
träffande att tex akut permitteringshot hos någon av TEKO-produkter har ordningen varit den att anbud infordrats enligt upphand- anbudsgivarna föranleder en snedvriden anlingskungörelsens tävlingsregler dvs under budsprövning i sista stund efter det att mynkonkurrens på lika villkor. Vid digheten för sin del avslutat prövning enligt den slutliga anbudsprövningen har sedan förekommit att upphandlingskungörelsens affärsmässiga principer. Till en effektiv regionalpolitik och dessa regler åsidosatts på grund av för myndigheten externa mål. Sedan anbud inford- näringspolitik torde höra att söka skapa konrats enligt hand- kurrensmässiga förutsättningar för ett ratio-
upphandlingskungörelsens
och tävlan således inletts un- nellt och effektivt näringsliv som kan verka
läggningsregler
der lika bör min me- under vedertagna former i affärslivet. Som
förutsättningar enligt
ning en sådan eftersträvas att effektiv regionalpolitik synes mig däremot
huvudregel
likvärdig behandling av anbud och anbuds- inte kunna anses att regionalt stödja företag givare också iakttas vid anbudsprövningen. kortsiktigt genom snedvriden anbudspröv- Det synes därför önskvärt såväl för de upp- ning vid upphandling. handlande myndigheterna som för leverantö- Kommittén framhåller i 7 vidare
kapitel
rerna att det kan anges redan vid anbudsin- att undantagsfallen inte heller alltid kan fordran om speciella hänsynstaganden kan renodlas förrän man känner kostnaden för komma att inverka vid alternativa lösningar efter avgivet anbud och
anbudsprövningen
utöver vad som följer av upphandlingskun- i vissa fall efter förhandlingar. Enligt min görelsens regler. Inte endast då myndigheten uppfattning torde det emellertid både för tar initiativ till undantag utan även då direk- den och för upphandlande myndigheten tiv initieras från behörigt håll utifrån synes leverantörerna te sig olämpligt att sedan den angeläget att föreskrifterna meddelas innan affärsmässiga och förhandlingar prövningen anbudsförfarande inletts enligt upphand- slutförts ärendet avgörs med hänsyn till lingskungörelsen. Som exempel på dylika i andra syften än som varit förutsätta för förväg meddelade föreskrifter kan nämnas de upphandlingen. i kapitel 9 refererade av Kungl Maj :t utfärda- Kommitténs i kapitel 7 av
behandling
de föreskrifterna för upphandling som ett för således principerna upphandling synes led i arbetsmarknadspolitiken (bl a angående både hos beställare ägnad att skapa osäkerhet s k rådrumsbeställningar) ävensom olika be- och leverantörer om upphandlingskungörelslut av Kungl Maj :t om tidigare- eller senare- sens värde som rättesnöre för en
affärsmässig
läggning av beställningsverksamhet i kon- och objektiv Rislc kan bedö-
handläggning.
junkturutjämnande syfte. De särskilda direk- mas föreligga för att det grundläggande krativ som lämnas till myndigheterna kan såle- vet på affärsmässighet och objektivitet vid
SOU 197 l 288 133
anbudsprövning kan komma att få vika för som följd av avsteg från de fria konkurrensokända vet att - inte kommer
hänsyn. Om anbudsgivarna reglerna att grunda sig på en princip om externa hänsyn kan komma jämförelse mellan formellt avgivna anbud att tillämpas kan vidare befaras olika försök torde inte kunna anses som särskilt otilltill påverkan under ett fredsställande i betraktande bl a av att myn-
upphandlingsärendes
handläggning. Jag anser det uppenbart att dighetens beräkningar av medel för anskaffdetta rubbar förtroendet för upphandlings- ningar ofta ej grundar sig på uppgifter i kungörelsens regler. anbud eller på redan utlagda beställningar.
Den ekonomiska politikens mål kan varie- Beträffande frågan om ersättande av beräkra i olika som igång- nade merkostnader torde myndigheterna
lägen. En upphandling, satts enligt upphandlingskungörelsen under lämpligen i efterhand kunna avge äskande i preciserade förutsättningar bör få slutföras samband med de årliga anslagsframställpå samma_villkor. Klara direktiv till myndig- ningarna. heterna skulle vid vissa fall av undantag Beträffande de av kommittén i kapitel 9 kunna innebära att en lämplig avgränsning särskilt berörda frågorna om upphandling på görs av anbudskretsen, inom vilken sedan försvarets område av TEKO-produkter och anbudsgivarna inbördes kan behandlas helt om upphandling från Norrland får jag utöver enligt upphandlingskungörelsen. I vissa andra det ovan allmänt anförda framhålla följande. fall som må föreskrivas kan vara lämpligt att I frågan om handläggningsreglerna för föranbudsgivarna redan i anbudsinfordran görs svarets upphandling av TEKO-produkter syuppmärksamma att andra nes inte föreligga några av Kungl Maj :t utfär-
på eventualiteten än affärsmässiga hänsyn kan komma att tas dade handläggningsregler, utan den handläggvid anbudsprövningen. Eljest kan anbudsgi- ningsgång som kommit att praktiseras har vare som skulle kommit ifråga men som tillkommit genom underhandsdirektiv. Vidare awisas förorsakas onödiga kostnader och kan nämnas att försvarets import av TEKOförlust av affären. Det kan finnas risk för att produkter enligt ett yttrande över TEKO-utoffertgivare som känner sig diskriminerad vid redningens delrapport 1969 utgjorde en så anbudsprövning inte i fortsättningen gärna obetydlig andel som 0,3% av den totala återkommer med offerter till myndigheten. svenska importen av TEKO-produkter, vil- Detta torde gälla speciellt utländska företag. ket inte kan anses ha mer än marginell Det ligger i myndighetens intresse att upp- betydelse då det gäller att lösa TEKO-branrätthålla sitt anseende på marknaden.
schens problem. Detta hindrar dock inte att
Vad beträffar att man ej känner kostna- vissa hänsyn kan behöva tas till nödvändig den för alternativa lösningar torde myndig- försörjningsberedskap i fråga om vissa varuheterna vid fall av undantag från de normala slag och att vissa direktiv till myndigheterna upphandlingsreglerna kunna, då så anses kan behöva övervägas som berör upphandönskvärt, prestera godtagbart utredningsun- ling av sådana varuslag. Väsentligt för TEKO-
derlag på grundval i vissa fall av erfarenhet industrin torde emellertid vara att industrifrån tidigare köp av produkten eller genom politiska åtgärder för strukturella rationalisemarknadsundersökning - avseende bl a kost- medverkar
ringar till att skapa konkurrensnads- och tekniska jämförelser utan att upp- för företagen.
mässiga förutsättningar gifterna behöver grunda sig på anbudsinford- Beträffande försvarets upphandling av maran enligt upphandlingskungörelsen. Dylika teriel i Norrland (de fyra nordligaste länen) marknadsundersökningar torde för övrigt fö- finns av Kungl Maj :t utfärdade regler för retas av vissa myndigheter även i andra fall samråd mellan försvarets materielverk och såsom förberedelse för ett väl avvägt anbuds- överbefälhavaren samt arbetsmarknadsstyrelförfarande, t ex då det gäller anskaffning av sen. Regler finns däremot inte utfärdade för mera speciell utrustning. Att beräkningen av när ärenden skall underställas Kungl Maj :t. eventuella merkostnader - föreskrifterna
för myndigheten De av Kungl Maj :t utfärdade
att de inte innefattar nå- Maj :t för en samlad bedömning nämnt datoanger uttryckligen
av bestämmelserna i upphand- rer. Jag anser att den frågan i väsentliga gon ändring lingskungörelsen. Kommitténs överväganden avseenden faller under problematiken i kapii kapitel 9 med bl a jämförelse mellan försva- tel 10 om upphandling som medel att främja rets och civila industriell utveckling. I kapitel 10 anges att
upphandling myndigheters upphandling i Norrland leder kommittén till myndigheterna i dylika större ärenden skall
samrådsförfarande inte ha anmälningsskyldighet till en särskild deleatt ett obligatoriskt bör utsträckas till civila myndigheter. Där- gation med representanter för såväl myndigemot bör enligt kommitténs uppfattning hets- som forsknings- och tillverkningssidan. även de civila myndigheterna i övrigt inom Om delegationens bedömning skulle utmynramen för bestäm- na i att den finner beställning industripoli-
upphandlingskungörelsens
tiskt betydelsefull överlämnas ärendet till melser verka för att en ökad del av upphandlingen läggs ut hos företag i de fyra nordli- Kungl Maj :ts avgörande enligt vad som skis-
seras i kapitel 10. Vidare må nämnas att gaste länen genom åtgärder som bl a överensstämmer med de förskrifter som för närva- industriministern den 18 juni 1971 tillsatt en
utredning om näringspolitiska åtgärder på rande gäller på försvarets område. Kommittén anser dock att bör det datatekniska området i syfte bla att
alla myndigheter medverka till att den ekonomiska undersöka åtgärder för att främja den svens-
politikens
i ka dataindustrins konkurrenskraft. Enligt dimål uppnås och därmed enligt principerna
7 bedöma vilka större rektiven för nämnda utredning bör de sak-
kapitel upphandlings-
ärenden som skall underställas kunniga utgå från att åtgärder för att för-
Kungl Maj :t
bättra den svenska dataindustrins konkurför en samlad prövning utifrån regionalpolitiska synpunkter. Kommitténs argumente- rensförutsättningar ej bör innefatta skydds-
- åtgärder. Däremot en ring beträffande norrlandsupphandlingen kan enligt direktiven som är relativt och vara en väsentlig faktor för att
utförlig som jag inte specialisering sammanfattar utan hänvisar till - borde kon-
företagen skall hävda sig i internationell
leda till den slutsat- kurrens. Det sägs vidare i direktiven att enligt min uppfattning sen att någon åtskillnad i fortsättningen inte förutsättningarna att överföra resultat och bör göras mellan försvarets myndigheter och know-how från försvarssektorn till civila ancivila myndigheter. Vad som av kommittén vändningsområden likaså bör uppmärksamföreslås för civila myndigheter bör gälla även mas inte minst med hänsyn till att försvarsför försvaret. beställningama varit av avgörande betydelse
Upphandlingen från Norrland och från för dataindustrins Enligt direkti-
utveckling.
TEKO-industrin för försvarets del avser att det
ven anges som en tänkbar lösning främst vissa allmänbruksartiklar och annan inom ramen för STU:s stöd till forskning inrätmateriel med civil motsvarighet. För vissa av tas ett centrum för datautveckling vari flera dessa allmänna materielslag kan möjlighet till intressenter medverkar. Man torde få förutproduktion vid avspärrning eller krig tänkas sätta att denna utredning får gemensam vara av betydelse både för försvarsmyndig- problematik med den prövning i särskild heter och civila myndigheter. De av chefen ordning som upphandlingskommittén föreför handelsdepartementet i maj 1971 till- slår i kapitel 10. Det synes även vara av kallade särskilda sakkunniga för övervägande intresse att uppmärksamma att Kungl Maj :ti av åtgärder på försörjningsberedskapens brev till statskontoret den 13 juni 1969 varuområde har enligt sina direktiv att be- meddelat bestämmelser om förvaltning av handla den statliga upphandlingen som ett statens datamaskinfond och därvid bl a föreled i försörjningsberedskapen. skrivit att fråga om förvärv eller förhyrning
Som är nämnt ovan har upphandlingskom- av datamaskinutrustning skall underställas mittén bland exempel på större upphand- Kungl Maj :ts prövning om utrustningen har lingar som kan behöva anmälas för Kungl ett värde som överstiger 300 000 kronor.
Av det ovan anförda framgår att behov vid för dantagsproblematiken upphandling föreligger av fortsatta mer ingående och all- närvarande ankomma på kommunfullmäksidiga överväganden till klargörande av betige som högsta instans. Kommunalrättskomslutsordningsregler i de fall undantag kan mittén har emellertid fäst uppmärksamheten behöva göras från upphandlingskungörelsen. förhållande till kommunerna då på statens Mer preciserade än de förhandläggningsregler det gäller vissa frågor om kommunernas upphandlingskommittén föreslagit för dessa hållande till näringslivet. fall synes erforderliga. Jag finner inte osannolikt att den i kapitel 10 skisserade särskil- 2 Av herr Wiberg da delegationen skulle kunna ges en sådan sammansättning att även sysselsättnings, re- För anbudsgivarna är det av bl a rättsäkerhetsgional- och försörjningspolitiska m fl frågor och kostnadsskäl av den allra största vikt att, skulle kunna överblickas i ett sådant forum. i de fall där av olika i
upphandlingsärenden
En större kan ofta behöva bedö- betänkandet anskaffning kapitel 7 angivna anledningar mas samtidigt från flera av de aspekter som skall underställas Kungl Maj rt, detta sker på kan ge anledning till undantag från upphand- ett så tidigt stadium som möjligt, d v s på lingskungörelsen. Frågan om vilka större an- planeringsstadiet före anbudsinfordran. skaffningsärenden som - på planeringssta- Jag instämmer därför i princip i vad ledadiet - bör anmälas till dele- moten en dylik Winberg i detta avseende anfört isitt gation bör ingå i den fortsatta utredning som särskilda yttrande. kommittén antyder ikapitel 10. Det kan här nämnas att kommittén i kapitel lO berört det s k tvåstegsförfarandet på försvarets område och de beloppsgränser som gäller för detta förfarande. Det sedan 1966 gällande tvåstegsförfarandet har föreskrivits av Kungl Majrt efter riksdagens godkännande. Huvudmotivet för bestämmelserna synes ha varit att ur anslagssynpunkt ge statsmakterna ett säkrare underlag för bedömning av större anskaffningars totala konsekvenser. Försvarets myndigheter har att i steg presentera för Kungl Majrt bla beräknade (uppskattade) kostnader för objekten som underlag för
successiva beställningsbemyndiganden från
Kungl. Majft. Denna som
handläggningsgång
således tillkommit för
anslagsbedömningen
ger redan idag och intill dess eventuella andra regler kommer till stånd Kungl Maj :t tillfälle göra en samlad från även
bedömning
andra synpunkter. Slutligen finner jag det som en brist att kommittén i betänkandet över huvud taget inte omnämnt så-
undantagsproblematiken
vitt gäller den kommunala
upphandlingen.
Till sammanlagt är den kommunala
belopp
upphandlingen som framgår av betänkandet ungefär dubbelt så omfattande som den statliga. På det kommunala området torde un-
l till för av
Bilaga Förslag anvisningar tillämpning
upphandlingskungörelsen
Inledning särskilda krav av försvars- eller försörjnings-
karaktär eller liknande skall frågan understäl- De överväganden som varit grundläggande
las Kungl Maj :ts prövning, om inte särskilda vid utformningen av upphandlingskungörel-
föreskrifter finns utfärdade. l prop 00:00 har sen (SFS l97.:000) redovisas i upphandlings-
i anslutning härtill uttalats bl a följande: kommitténs betänkande (SOU 1971:88) och i Kungl Maj :ts proposition i ämnet (prop
l97.:000). Föreliggande anvisningar, som är
2§ anknutna till de olika paragraferna, grundasi huvudsak Kungörelsen reglerar inte bara köp av färdig-
på de utförliga specialmotiveringar
l produkter utan även beställning av vara som kommittén redovisar i betänkandet.
(materiel) som skall tillverkas och beställning anvisningarna lämnas också tolkningsregler
av olika slags arbeten och tjänster, tex alla liksom uppgifter om andra bestämmelser
typer av entreprenader. Även utläggande av som gäller i samband med statlig upphand-
tex projekterings, konstruktions, utveckling m m.
lings- och underhällsuppdrag utgör alltså
Betänkandet innehåller emellertid också
upphandling. Detsamma gäller uppdrag avseen förhållandevis utförlig allmän motivering
ende forskning, allmän utveckling samt förtill kungörelsens konstruktion och materiella
sök och prov etc. Upphandling innefattar innehåll (t ex för tillkomsten av de olika
även slutande av licensavtal samt pris- och upphandlingsformerna samt dessas använd-
rabattavtal. ningsområde i stort). I kommitténs allmänna motivering återfinns också bl a skälen för att ett stort antal reglerande bestämmelser, som
3 §, första stycket under en lång följd av år traditionellt tillämpats, ansetts böra utgå. Skyldighet föreligger alltid för upphandlande
myndighet att undersöka och tillvarata den
konkurrens som kan finnas mellan tänkbara 1§
leverantörer. Härvid måste dock beaktas att Kungörelsens bestämmelser avser endast att antalet inbjudna anbudsgivare på ett förnufreglera det förfarande som normalt skall tigt sätt anpassas efter upphandlingens stortillämpas vid statlig myndighets upphand- lek och karaktär. Vid större upphandlingar ling. Om myndighet finner anledning att bör såväl leverantörskretsen som det geograaktualisera avsteg från bestämmelserna t ex i fiska upphandlingsomrâdet som regel vidgas. syfte att främja sysselsättning eller indu- Myndighet får inte utan Kungl Maj :ts beslut striell utveckling eller för att tillgodose göra sådana konkurrensbegränsande undan-
tag, som kan vara motiverade av tex för- RRV inrättad en samarbetsdelegation för svars-, sysselsättnings- eller industripolitiska upphandlingsfrågor. I denna ingår represenskäl eller av försörjningsberedskapens krav. tanter för vissa större upphandlande myndig- (Jfr anvisningarna till 1 §.) heter. Som ett led i samordningsarbetet
Någon begränsning till enbart företag i sammanställer och distribuerar RRV förteck- Sverige får inte ske om bättre villkor skulle ningar över centralt ingångna avropsavtal kunna uppnås genom upphandling från ut- mm som kan utnyttjas av myndigheterna landet. I detta sammanhang kan erinras om vid behov. Sveriges åtagande i EFTA avseende upphand- Stadgandet i näst sista att-satsen om ling av varor (materiel) att myndigheterna beställningsplanering är avsett att göra mynskall avveckla bestämmelser som ger den digheterna uppmärksamma på att det från inhemska produktionen skydd eller diskrimi- prissynpunkt ofta är lämpligt att gå ut med nerar med hänsyn till nationalitet gentemot beställningar då kapacitetsutnyttjandet på företag i andra medlemsländer. (Jfr SFS leverantörssidan är lågt. Säsongsmässiga va- 1960:198, Kungl Maj:ts skrivelse den riationer kan exempelvis förekomma inom 1.6.1967 till RRV och RRV:s skrivelse den olika branscher. Överhuvudtaget bör beställ- 18.10.1967 i anledning härav till större ningarnas lämpliga placering med hänsyn till upphandlande myndigheter.) produktionsförhållanden, ordertillgång m rn
Myndighet skall iaktta affärsmässighet vid särskilt beaktas i syfte att uppnå fördelaktiga sin upphandling. Begreppet affärsmässighet anbud. kan ha skiftande innebörd beroende på förhållandena i det enskilda fallet. Det
5§ inrymmer alla de hänsynstaganden som måste göras för att upphandlingen skall bli så Den slutna upphandlingen motsvarar den ekonomisk och ändamålsenlig som möjligt upphandlingsmetodik som traditionellt anför myndigheten. (Se vidare anvisningarna vänts inom offentlig upphandling sedan till 15 § första stycket.) mycket lång tid. Denna upphandlingsform
Kravet på objektiv handläggning av upp- är bla lämpad för upphandling av konhandlingsärenden måste särskilt beaktas, då ventionella varor (materiel). Den bör dock en sådan syftar till att åstadkomma konkur- i stor utsträckning kunna användas i andrens på lika villkor och sålunda utgör en ra fall, exempelvis då fordringarna kan så viktig förutsättning för att stärka förtroen- klart specificeras att en reell tävlan mellan det för myndigheternas agerande iupphand- anbudsgivare kan uppnås direkt på grundval lingssammanhang. av upphandlingsunderlaget. Bland annat tor-
de entreprenadupphandling ofta kunna ske
med anlitande av denna upphandlingsform. 3 §, andra och tredje stycket
Genom sina stränga formföreskrifter, som Stadgandet i första att-satsen om samverkan bla förutsätter att ytterligare kontakter understryker betydelsen av att myndigheter- mellan myndighet och anbudsgivare efter na samarbetar inbördes inte avlämnande av anbud i
bara när det princip (jämför gäller konkreta upphandlingar (samköp etc) paragrafens andra stycke) inte skall ske utan även när det gäller att dra nytta av den under anbudsprövningen, medför denna upptekniska, merkantila och övriga sakkunskap, från leverantörens
handlingsform synpunkt som kan finnas företrädd inom andra myn- den största formella
garantin för en objektiv digheter. I anslutning härtill bör också För myndigheten torde denna
handläggning.. påpekas att myndigheter inte onödigtvis
upphandlingsform som regel vara arbetsspakonkurrerar inbördes om råvaror, arbetskraft rande och den kräver inte samma behov av samt utvecklings- och forskningsutrymmen. expertis på upphandlingsområdet som för- För att verka för samordning finns inom Det finns därför skäl
handlingsupphandling.
att som ledning för myndigheterna förorda stadgas i cirkuläret 1971:754. att sluten upphandling under normala kon- Första meningen i paragrafens andra styckurrensförhållanden i första hand övervägs. ke innebär att fel som upptäckts i anbud och
Vid sluten upphandling bör huvudregeln som uppenbarligen beror på felskrivning, vara att fast pris begåres. En konkurrens- felräkning eller annat liknande misstag får situation inom ramen för anbudsgivning till rättas till efter överenskommelse med anfasta priser har erfarenhetsmässigt visat sig budsgivaren. Det bör observeras att det bäst gagna köparen. Som regel torde vid måste vara uppenbart att misstag föreligger. sluten upphandling leveranstiderna i allmän- Myndigheterna får sålunda inte ingå i prövhet bli förhållandevis korta. Detta minskar ning av gränsfall. behovet av garantier mot befarade kostnads- Förtydliganden och tillägg till anbud som stegringar under tillverkningstiden. avses i andra meningen kan bero på att
I vissa lägen torde dock rörlighet vid anbudsunderlaget, av anbudet att döma, prissättningen kunna accepteras eller vara missförståtts eller varit ofullständigt eller att lämplig, exempelvis vid längre leverans- eller vissa nödvändiga uppgifter saknas i anbudet tillverkningstider och under mera osäkra eller att anbudet behöver kompletteras för marknadsförhållanden. I sådana fall skulle att göra det jämförbart med andra ingivna ett krav på fast pris kunna medföra att anbud. Stadgandet är såsom framgår av anbudsgivaren i avsaknad av realistiska be- formuleringen avsett att av myndighet anräkningsgrunder inkluderar en stor säkerhets- vändas undantagsvis efter särskild prövning, marginal i priset för att gardera sig mot tex för att förhindra att ett i och för sig oförutsedda Ett vidhållande anbud måste förkastas - even-
omständigheter. gynnsamt av kravet på fast pris under dylika situatio- tuellt med yttersta konsekvens att en helt ny ner kan också få till följd att en annars anbudsinfordran måste företas. möjlig vidgning av anbudsgivarkretsen inte Förtydliganden och tillägg av här angivet kan ske, dvs en konkurrensbegränsning upp- slag är alltså tillåtna för att åstadkomma s k kommer. Då prisrörlighet godtas bör i avtalet nollställning av anbuden. Därav följer att genom särskild klausul (sk prisvariations- infordrandet av uppgifterna förutsätts skola klausul) anges vilka delar av priset som får ske i samband med den första kontrollgöras rörliga. Företrädesvis bör rörligheten genomgången av att anbudsinfordran följts begränsas till löne- och materialkostnader. och sålunda inte under själva anbudspröv- Vid accepterande av prisrörlighet bör denna ningen. Begäran från myndighet om förtydlisom regel anknytas till officiella index, gande eller tillägg bör ske skriftligen. varvid ändringar såväl uppåt som nedåt skall följas.
6§
Klausul om rörligt pris skall utformas så, att myndigheten får möjlighet att med Förhandlingsupphandling medger att mynledning av denna kontrollera riktigheten av digheten upptar förhandlingar med anbudssamtliga debiterade prisändringar. Av sär- givare innan anbud antas. Tillkomsten av skild vikt är att sådan klausul erhåller en ett förhandlingsmoment innebär dock inte entydig utformning till undvikande av tolk- avsteg från de traditionella kraven vid statlig ningstvister. Av avtal om rörligt pris bör upphandling på konkurrens, objektivitet och således bland annat framgå uppdelningen i i övrigt opartisk handläggning. Härav följer olika kostnadselement, avsedda basvärden att avsteg endast undantagsvis medgivits från (tex i a-prislista, indexserie eller prisnote- de formföreskrifter som gäller för sluten ring) samt vilken dag som skall vara avgöran- upphandling i fråga om infordrande och de för prisbestämningen. öppnande av anbud (jfr anvisningarna till 9
Om upphandling av statliga byggnads- och och ll §§). Förhandlingsupphandling förutanläggningsarbeten till fast pris i vissa fall sätter sålunda i likhet med sluten upphand-
ling att anbud alltid skall infordras. Ett 1 Konkurrens inte i föreligger anbud skall således alltid ligga till grund för tillräcklig omfattning
förhandlingar, även om endast en leverantör Konkurrensen kan vara begränsad genom att kan ifrågakomma. Anbud kan avse bl a endast viss leverantör bedöms över bindande tekniska och ekonomiska förfoga uppgifden insikt eller eller de ter, som är utslagsgivande yrkesskicklighet för beräkning av kostnader resurser som behövs för att fullgöra leveranför tillverkning m m samt i övrigt sen. uppgifter i hänseenden som är angivna i
Konkurrensen kan också vara begränsad anvisningarna till 10 § tredje stycket.
genom förekomsten av patenträtter, möns- Det kan givetvis förekomma att myndig-
het före terrätter, copyright, konstnärlig upphovsrätt, formell anbudsinfordran behöver kontroll över råvaror eller liknande omstänvidta vissa förberedande Sådana åtgärder. förberedelser digheter. kan bestå i att myndigheten Vidare kan den situationen föreligga att infordrar uppgifter om tekniska data och
kapacitet eller preliminära om tidigare utvecklingsarbete endast kan utnyttuppgifter kostnader jas på visst håll, att specialverktyg kan vara m m. Det är ofta nödvändigt att
företar tillverkade, att prototyp tidigare framtagits myndighet sådana åtgärder för att på lämpligt sätt kunna sina krav samt eller att förproduktion påbörjats. precisera
bedöma den krets, till vilken en formell
anbudsförfrågan skall riktas. avser materiel eller arbete 2 Upphandlingen
Att observera är att som av tekniskt eller myndighet, komplicerad
funnit skäl att inleda art
förhandlingsupphand- specialiserad
ling, inte nödvändigtvis behöver uppta förinnan anbud antas. Det kan här vara fråga om tekniskt komplihandlingar Av paragracerade beställningar, där man kan behöva fens första stycke framgår att nämligen komma överens om ändringar under tillverkmyndigheten får uppta förhandlingar, vilket innebär ningens gång. Det kan också gälla beställatt myndigheten har valfrihet. Leveningar avseende konstruktions- och utveckrantören måste alltså vara beredd på att lingsarbeten eller försök och prov. anbud kan vara utan forskning, prövas acceptabelt Vid upphandling som avser specialapparatur förhandlingar. för tex medicinska ändamål eller undervis-
Det bör påpekas att förhandlingsupphand-
nings-, försöks- eller forskningsändamål kan ling ofta kräver insats av särskilt kvalificerad det röra sig om upphandling av apparatur, personal och längre tid och att den därför i som visserligen serietillverkas i ett grundutjämförelse med sluten upphandling ofta kan förande men som beroende antas bli förhållandevis administrativt kost- på ändamålet
sam och tidskrävande kräver särskild om- eller tilläggskonstruktion. såväl för den upphand-
lande myndigheten som för anbudsgivaren.
Vid valet av upphandlingsform bör därför 3 Betydande osäkerhet föreligger om
även kostnaderna för upphandlingsförfaran- kostnaderna
det beaktas.
Upphandlingen kan i sådant fall behöva Om myndighet bedömer att särskild för-
utformas så att myndigheten del inte kan vinnas genom bör får möjlighet
förhandlingar
till uppföljning och analys av prissättningen. sluten upphandling väljas redan från början. Bla kan det bli fråga om beställningar för I det följande anges fall eller situationer
då vilka prisberäkningen bygger på överenskom-
förhandlingsupphandling kan vara lämp-
melse mellan myndighet lig. och anbudsgivare
om grunderna för beräkning av kostnader
och vinst.
4 Särskilt behov av teknisk godtagbara villkor. I dessa fall kan ny
Standardisering föreligger anbudsinfordran ske i den formen att myn-
digheten inhämtar medgivande från anbuds- Myndighet kan ha krav på Standardisering givarna att anbuden får gälla såsom anbud för att man t ex vid underhåll och reparation
vid förhandlingsupphandling med ny giltig-
snabbt skall kunna byta delar eller för att hetstid för anbuden. Det bör dock erinras man skall kunna förenkla utbildning av om att i fall som här avses kretsen av personal och förbilliga materielbeskrivningar. anbudsgivare kan vidgas. Myndighet kan i dessa fall också behöva
förhandla med leverantör om avvikelser i
förhållande till leverantörens normalt offere- 9 Myndigheten finner av särskilda skäl
rade produkter. förhandlingsupphandling mer ändamålsenlig
an sluten upphandling
5 Upphandlingen gäller Även i andra fall än under 1-8 sägs kan konsulttjänster kontakt behöva tas med anbudsgivare innan Vid upphandling av konsulttjänster kan det anbud antas, utöver vad som enligt 5 § andra ibland bli nödvändigt att ha möjlighet till stycket vore tillåtet i en sluten upphandling. förhandlingar före definitivt avslut. Upphandlingens begränsade omfattning kan
också i och för sig motivera en mindre
6 Upphandlingen avser tilldggsbeställrzing formbunden handläggning än sluten upp-
till tidigare upphandling handling. Vilka beloppsgränser det här kan
bli fråga om torde få avgöras av varje
Vid tilläggsbeställning kan det ofta vara
myndighet för sig med hänsyn till myndigmotiverat att begränsa För-
anbudsförfrågan. hetens totala
upphandlingsverksamhet samt
handlingsupphandling kan vara naturlig med
till omständigheterna i varje särskilt fall. hänsyn till redan gjort engagemang. Oavsett Ofta torde direktupphandling kunna använvilken upphandlingsform som skall väljs das.
dock konkurrens etableras om så är möjligt. Under detta moment kan även ingå
upphandlingar som bör hemlighållas med
7 Upphandlingen avser att tillgodose hänsyn till rikets säkerhet.
brådskande, oförutsedda behov Beträffande frågan om fast eller rörligt
pris, som har relevans även vid förhandlings- Det kan här gälla av varor, upphandling upphandling, hänvisas till anvisningarna till arbeten eller tjänster som behövs tex på 5 §. Oavsett att ett erbjudet pris kan ändras grund av eldsvåda, översvämning eller annan efter förhandlingar bör vid priskonstruktiokatastrof eller olycka. Det kan även gälla nen fördelen att få ett fast slutpris beaktas. arbete för att förebygga eller begränsa Kungl Maj :t har tidigare med skrivelse den skador på byggnader, inredningar m m. 28.6.1968 till försvarets materielverk med-
delat beslut om vissa riktlinjer för förhand-
lingsförfarande vid upphandling av försvars- 8 Anbud har infordrats och prövats enligt materiel att tillämpas av försvarets centrala formerna för sluten upphandling men myndigheter. Riktlinjerna behandlar bl a oliinget av anbuden har ansetts kunna antas ka typer av pris- och kostnadskontrakt som
Såsom framgår av motiven åsyftas här fall då kan användas under skilda förhållanden samt
myndigheten bedömer att de priser som grunder kostnader och vinst för beräkning_av
angetts i anbuden är för eller att och för revisionsförfarande. höga Tillkomsten av
anbuden eljest är oförmånliga (15§ sista den nya upphandlingsformen förhandlingsstycket) men myndigheten bedömer att har att av upphandling gjort tillämpningen möjlighet finns att genom förhandlingar få numera inte fordrar stöd i riktlinjerna
särskilt beslut har 6§ torde förhandlingsupphandling sålunda av Kungl Majzt. Beslutet ofta kräva mera arbete och tid såväl för upphävts den . . . även i myndigheten som anbudsgivaren än sluten Riktlinjerna kan sålunda tillämpas upphandling. Förhandlingsförfarandet kräver fortsättningen inom ramen för upphandlingskungörelsen. De bör kunna tjäna som vägled- också tillgång till personal med större erfarenhet av upphandlingsfrågor. Dessa omstänning även för civila myndigheter. digheter bör också beaktas vid valet av
upphandlingsform.
7§
be- 9§ Direktupphandlingen avser att tillgodose
hovet av en lämplig form för sådana fall där Med hänsyn till bla att anbudsinfordran administrationskostnaderna och tidsutdräk- skall innehålla bestämmelser enligt l0§ ten vid ett mera formbundet upphandlings- som skall och upplysningar gälla för uppförfarande inte skulle stå i rimligt förhållan- bör normalt i handlingen förfrågan göras de till upphandlingens värde. I konsekvens form att dokumentation sådan skriftlig härmed bör direktupphandling endast använ- om anbudsförföreligger hos myndigheten das vid upphandling till smärre belopp. Det frågans innehåll. Huvudregeln vid såväl sluförutsätts komma att huvudsakligen röra sig som förhandlingsupphandten upphandling om artiklar som myndighet inte mera regel- bör alltså vara att anbud infordras ling mässigt förbrukar. Även mindre beställningar eller skrivelser. Vid förgenom annonsering av tjänster omfattas av denna bestämmelse. kan det dock stundhandlingsupphandling Det är av vikt att myndighet i fall som här om vid tex tidsnöd vara motiverat att välja kan komma i fråga vinnlägger sig om att ”annat sätt” för anbudsinfordran. Därmed
jämföra priser från olika lämpliga inköpskäl- avses infordran av anbud genom telex, lor. Möjligheten och lämpligheten att utnytt- eller - telegram undantagsvis genom ja förefintliga pris- och rabattavtal bör eller telefon muntligen vid personlig konuppmärksammas. Vissa myndigheter sluter takt. Härvid bör dock föras om notering sådana avtal om priser och rabatter som kan anbudsförfrågans innehåll. utnyttjas vid inköp efter enkelt avropsförfa- Vid infordrande av anbud på sätt som rande. Dylika avtal kan vara begränsade till anges i tredje stycket bör särskilt beaktas att en myndighets verksamhetsområde eller gälla anbudsgivarkretsens sammansättning i lämpäven för andra myndigheter eller för statsför- varieras lig utsträckning från fall till fall, så i dess helhet. (Jfr även anvisvaltningen att en så omfattande kännedom som möjligt ningarna till 3 § andra stycket.) erhålles om förekommande leverantörers
möjligheter att fullgöra uppdrag. Man bör sålunda inte slentrianmässigt alltid vända sig 8§ till samma krets av anbudsgivare. Stadgandet innebär att den upphandlande myndigheten i varje särskilt fall skall pröva 10 §, första stycket vilken upphandlingsform som är lämplig med till kravet Valet Som framgår av stadgandet är det tillåtet att hänsyn på affärsmässighet. av upphandlingsform får alltså inte ske avge anbud med telex. Från avtalsrättsliga slentrianmässigt. Vad som menas med affärs- synpunkter och för att uppnå tillfredsställanmässighet har berörts i anvisningarna till 3 § de sekretesskydd skall därvid lämpligen
första stycket och 15 § första stycket. följande iakttas. Det bör observeras Mottaget telexanbud skall snarast kvitteatt de olika upphandmedför varierande administra- ras. Kvitteringen skall likaledes ske med lingsformerna tiv arbetsbörda och kostnader för myndig- telex och innehålla dels anbudssumma, dels
heterna. Som framgår av anvisningarna till ett nummer ur en för myndigheten (avdel-
ningen, byrån etc) avsedd löpande nummer- 6. Prov och annat som skall åtfölja anbuserie för kvitteringar av detta slag. Anbudet det. skall därefter (där så ske kan med anteckning skall
7. Om ritningar och beskrivningar om ankomsttid) jämte eventuella kopior och ingå i leverans. hålremsor samt kopia av kvitteringen ome- av
8. Ort, sätt och tid för fullgörandet delbart läggas i kuvert som tillsluts samt leverans. behandlas i samma ordning som övriga 9. Huruvida skall tecknas.
försäkring anbudsförsändelser. Beträffande hänvisas till cirku-
försäkring
Det ankommer på myndighet som tar läret 1954:325 med föreskrifter rörande emot anbud genom telex att även anordna
försäkring av staten tillhörig egendom m m. ett tillfredsställande sekretesskydd för själva 10. Huruvida kostnad
för mervärdeskatt, mottagandet av sådana anbud. frakt
emballage, eller montage skall innefat-
tas i priset.
11. Om anbud skall avges till fast pris 10 §, andra stycket
eller om prisvariationsklausul får användas. Med ”annat sätt” avses att anbud » dock
12. Betalningsvillkor. endast vid - kan 13. Sättet för
förhandlingsupphandling märkning av anbudsom-
lämnas per telefon eller på annat formlöst slag. sätt. Muntligt avgivet anbud grundar sig som 14. De kontraktsformer och de allmänna regel på muntlig anbudsinfordran, föranledd eller särskilda leveransbestämmelser såsom av tex brådska eller liknande omständighe- mm som
angående kontroll och besiktning ter. Vid anbudsinfordran bör därvid medde-
skall tillämpas. las att muntligt anbud skall omgående Mera används
regelbundet av myndighebekräftas skriftligt. Även om beställning terna följande allmänna leveransbestämmelmåste ske innan skriftlig bekräftelse erhållits ser som tillkommit i samarbete mellan staten torde nämligen bekräftelsen ha värde som
och näringslivets organisationer: dokumentation. Allmänna bestämmelser av år 1957 för
leveranser till försvarets myndigheter, All-
männa bestämmelser av âr 1960 för leveran- 10 §, tredje stycket
ser till statsverkets myndigheter utom för- Om sluten upphandling skall tillämpas måste svarsväsendet av gods av beställningskaraktär detta klart anges redan vid anbudsinfordran. (SIG 60), Allmänna bestämmelser av år 1961
Som exempel på sådana bestämmelser och för leveranser till statsverkets
myndigheter upplysningar i övrigt som, alltefter upphand- utom försvarsväsendet av gods av standardlingens omfattning och art, kan behöva karaktär be-
(Standard 61) samt Allmänna
i anbudsinfordran - både vid medtagas stämmelser av år 1964 för leverans, innefatsluten upphandling och tande
förhandlings- montage, av gods till statsverkets upphandling - kan nämnas följande: utom försvarsväsendet
myndigheter (Mon-
1. Specifikation på och omfattningen av
tage 64). vara, arbete eller tjänst som skall upphand- Vidare kan nämnas Svenska
Teknologlas. allmänna bestämmelser
föreningens för bygg-
2. Om uppdelning av leverans får göras.
nads-, anläggnings- och installationsentrepre-
3. Fordringarna på vara, arbete eller bestämmelser
nader (AB 72) samt Allmänna tjänst. för konsultuppdrag inom arkitekt- och in-
4. De krav som ställs på tex reservdels- genjörsverksarnhet (ABK 1966). hållning, underhålls- och reparationsresurser De ovan angivna allmänna leveransbestämeller liknande. melserna innehåller
olika slag av standardvill-
5. Materiel och annat som myndigheten kor och behandlar
sådana frågor som kontillhandahåller. troll och besiktning,
leveransförsening, vite,
ansvar för fel och brist i godset (garanti), olika hänseenden annat innehåll. l vissa fall ägande- och nyttjanderätt till ritningar och kan krävas betydligt mera ingående upplysandra handlingar, force majeure m m. ningar, i andra fall åter A tex då det gäller
15. Att, om anbudet innehållsmässigt ej upphandling av utvecklings- eller konsult-l helt överensstämmer med de villkor som uppdrag - kan koncentration ske till endast angivits i anbudsinfordran, avvikelserna skall speciella punkter. tydligt anges i anbudet samt att kostnadspå- Vid anbudsinfordran genom annonsering verkande reservationer skall vara prissatta vid kan det av kostnadsskäl vara lämpligt att risk att anbudet eljest ej beaktas. hänvisning sker till särskilt anbudsunderlag
16. Krav för fullgörande av som myndigheten tillhandahåller och vari
på säkerhet leverans om sådan skall ställas. alla villkor för upphandlingen finns intagna.
17. Önskemål *
om option, dvs rättighet men inte - för att
skyldighet köparen
11§ påfordra ytterligare leverans på i förväg fastställda villkor. Den normala regeln vid förhandlingsupp-
Uppräkningen utgör närmast en minnes- handling bör liksom vid sluten upphandling lista över de väsentligaste bestämmelser och vara att anbud, som inkommit genom skriupplysningar som bör delges anbudsgivare. velser, telegram eller telex, öppnas samtidigt Detta utesluter inte att andra speciella vid förrättning på sätt som föreskrivs i omständigheter kan vara av sådan betydelse paragrafens första stycke. att de efter bedömning idet enskilda fallet» Enligt andra stycket har lämnats viss bör tas med i anbudsinfordran. valfrihet på så sätt att förhandlingsanbud får
Olika myndigheter har att företa upp- öppnas utan sådan förrättning antingen handling för att tillgodose skiftande instruk- samtidigt eller - om särskilda skäl föreligger tionsenliga åligganden med beaktande av de - allteftersom de inkommer. Även om i vissa särskilda förvaltningsföreskrifter som kan fall kan väntas att de ursprungliga anbudens vara utfärdade. Med hänsyn härtill måste innehåll förhandlingar kan undergå
genom också sådana särskilda krav på produkt etc väsentliga förändringar kan det vara motivesom myndigheten sett från sin egen instruk- rat att anbuden - även om särskild förrätttionsenliga Verksamhetsinriktning anser bety- ning av olika skäl inte anses påkallad - dock delsefulla noga anges redan i anbudsinford- öppnas samtidigt. Härigenom torde kunna ran. T ex kan nämnas att som följer av det av undvikas risken för misstanke eller oro från Kungl Majzt utfärdade förvaltningsreglemen- anbudsgivarnas sida att tekniska lösningar tet för krigsmakten myndighet inom försva- m m kan bli kända och utnyttjade av ret har att vid precisering av produkten väga konkurrent som ännu inte avgett anbud. militära, tekniska och ekonomiska synpunk- Skäl för myndighet att undantagsvis öppna ter mot varandra. Ju fullständigare precise- anbud allteftersom de inkommer kan vara ringen görs, desto bättre bli inriktningen av att brådska föreligger för utvärdering av anbudsgivningen samt underlättas den jämfö- anbud. rande värderingen av olika konkurrerande I den förteckning som skall upprättas vid anbud. anbudsöppnande bör ankomstdag anges. Det
Sammanställningen har gjorts relativt är därför angeläget att vid anbudens mottakomplett med tanke närmast på sluten gande på anbudens omslag eller på annat upphandling i fråga om vilken en mera lämpligt sätt antecknas uppgift om ankomstuttömmande precisering är nödvändig för att dag. prövning skall kunna ske enbart på grundval Som framgår av 9 § (första stycket) och av i anbud angivna uppgifter. Vid förhand- anvisningarna till denna kan vid förhandlingsupphandling däremot kan anbudsinford- lingsupphandling förekomma att anbud inran alltefter ärendets sammansättning få i fordras telefon eller muntligen vid
per
personlig kontakt. Detta kan förekomma
skall utnyttja förefintliga konkurrensmöjlig-
tex vid brådska. l sådana fall torde tiden heter och iaktta
affärsmässighet.
ofta inte medge att skriftligt anbud avvaktas, Vad gäller innebörden av ”samtliga affärs-
utan kan behöva förhandling igångsättas mässigt betingade omständigheter är det
omedelbart på grundval av ett muntligt inte möjligt att göra en fullständig uppräk-
avgivet anbud. (Muntligt anbud kan begäras av alla ning de omständigheter som kan
enligt l0§ andra stycket.) Sådant muntligt komma i fråga i olika upphandlingssituatio-
anbud skall dock enligt tredje i stycket ner. En sammanvägning av de faktorer som
förevarande paragraf förtecknas vid mottapåverkar anbudsprövningen måste ske med
gandet. hänsyn särskilt till omständigheterna ivarje
fall och innebära en så fullständig avvägning 12§ av de fördelar och nackdelar som möjligt
som är förbundna med de skilda anbuden. Denna paragraf utgör en ordningsföreskrift i anslutning till sekretesslagen. Enligt 34§ i Det erbjudna priset behöver i och för sig
inte vara avgörande för anbuds antagande. denna lag får handling som avser anbud inte utlämnas före ärendets i vidare Väsentligt är att väga priset mot kvalitet och avgörande prestanda. Härvid bör dock såsom framgår av mån än som år nödvändigt för prövning av 3 § kungörelsen särskilt beaktas att anbud. Härvid bör dock särskilt observeras fordringatt sekretesslagen arna på vara, arbete eller tjänst inte ställs även medger myndighet
att besluta om högre än vad ändamålet motiverar. Inverka
sekretessbeläggning av upp-
kan även sådana omständigheter som anhandlingsärende även efter det ärendet avbudsgivarens möjligheter att under och efter gjorts. leverans lämna god service, blivande drifts-,
underhålls- och förrådskostnader 15 §, första stycket (inbegripet
personalkostnader), lagringsbeständighet el- Enligt detta stadgande skall det anbud ler de andra krav på produkt etc som antas som med beaktande av samtliga affars- ansett myndighet sig böra uppställa. Vidare mässigt betingade omständigheter är att anse kan behöva beaktas prisvariationsklausuler, såsom förmånligast med till hänsyn upp- förskott, leveranstider, frakt- och emballage, handlingens ändamål. montagekostnader, garantitid, möjligheter Stadgandet överensstämmer innehållsmäs- till och
ersättnings- reservdelsanskaffning,
sigt med vad som gällt 1952 års enligt anbudsgivarens ekonomiska och tekniska
upphandlingskungörelse (15 §). Viss precise- resurser, hans insikt och erfarenhet ävensom
ring har dock ansetts böra göras som särskilt när det hans vederhäfighet och pålitlighet
framhåller affärsmässigheten genom att det gäller att fullgöra åtaganden. tidigare använda uttrycket ”samtliga omstän- i anbud Om prisberäkning bygger på att
digheter” ersatts med samtliga och leverantör affärsmässigt myndighet kommit överens
betingade omständigheter”. Denna formule- om grunderna för beräkning av kostnader ring ansluter till den tolkning som statssekreoch vinst bör vid anbudsprövningen särskild teraren i åt finansdepartementet gett uttryck beredvilhänsyn även tas till anbudsgivarens i cirkulärskrivelse den 8,7.1960. Vidare har lighet att ställa det material av såväl teknisk uttrycket ”för staten bytts ut som förrnånligast” ekonomisk natur till förfogande för
mot ”förmänligast
med hänsyn till upphand- myndigheten som denna behöver för att
lingens ändamål. Denna formulering uttryc- kunna granska leverantörens redovisning. ker klarare ur vilka aspekter den upphand- Vid prisjämförelse mellan utländsk och
lande myndigheten skall pröva anbuden. Den svensk vara får inte
skattesynpunkter vägas
skall sålunda bedöma som en in till förmån upphandlingen för svenskt anbud, eftersom
affärstransaktion. Formuleringen korrespon- myndigheten endast skall se upphandlingen derar mot föreskriften som i 3§ att myndighet en affärstransaktion. Däremot skall
anbudsprövande myndighet se till att tull 15 §, andra stycket
och andra avgifter i förekommande fall Fullständig likvärdighet torde vid förhandräknas in i priset om så inte skett redan i lingsupphandling inte behöva uppkomma. anbudet. Föreskrift härom finns i cirkuläret Vid sluten upphandling kan - då anbuden 1956:19 angående prövning i vissa fall av bedöms - ettdera av anbuden likvärdiga anbud vid upphandling och arbeten för väljas eller skiljebud infordras. Vid skiljebud statens behov. förkastas således inte anbuden och det är Som framgår av anvisningarna till l§ därför angeläget för myndighet att beakta ankommer det på Kungl Maj :t att besluta om att skiljebud erhålles innan de ursprungliga sådana undantag vid upphandling, som kan anbudens giltighetstid utgår, såvida inte vara motiverade av försvars-, sysselsättnings, överenskommelse träffas om förlängd giltigindustripolitiska eller försörjningsberedhetstid. Vid sluten upphandling skall även skapsskäl. Om myndighet för sin del bedöskiljebud handläggas enligt reglerna för slumer att sådana icke affärsmässiga skäl bör ten upphandling. inverka på upphandling och särskilda före- Stadgandet inrymmer också möjlighet att, skrifter i ämnet inte är meddelade av Kungl om anbuden så medger, uppdela beställning Majzt, skall myndigheten understålla frågan på sådana leverantörer, vilkas anbud bedömts prövning. Detta bör såvitt Kungl Majzts likvärdiga. möjligt ske redan innan anbud infordras. Det bör framhållas att vid riksdagsbehand- Kretsen av anbudsgivare och anbudsunderlalingen av förslaget till nya regler för den get kan då anpassas till de särskilda föreskrifstatliga upphandlingen uttalats att vid lika ter som Kungl Maj :t kan komma att utfärda. länen anbud företag inom de fyra nordligaste Hänsynstagande till icke affärsmässiga omborde ges förtur (jämför prop 00). ständigheter först sedan anbud avgivits skulle
kunna medföra att anbudsgivare, som eljest
skulle ha kommit i fråga, avvisas och därige- 15 §, tredje stycket nom förorsakas onödiga kostnader. Beträffande fortsatt handläggning av upp- Det bör .erinras om att myndighet enligt
i ändrad upphandlingsform i vissa
skall ange de skäl som handlingen 17 § förvaltningslagen fall hänvisas till punkt 8 i anvisningarna till motiverar beslut i I
upphandlingsärende.
torde detta inte innebära 6 §. praktiken någon
ändring hos myndigheterna av hittills tilläm-
pade rutiner att i protokoll eller dylikt 1 7 §, första stycket
motivera upphandlingsbeslut. Förbudet avser inte bara person som är Om priset ensamt är avgörande torde anställd hos den upphandlande myndigheten endast behöva anges att prismässigt fördelutan även anställda hos andra statliga- mynaktigaste anbud antagits. Om däremot andra
teknik, ser- digheter. omständigheter (såsom kvalitet,
vicesynpunkter, reservdelshållning etc) helt
eller tillsammans med priset varit avgörande 1 7 §, andra stycket bör detta på lämpligt sätt anges t ex genom
eller liknande bifogas Med ”annan hos staten anställd person att värderingsprotokoll
ärendet. bör vara så utformad avses sådan person som inte har att ta Motiveringen att man i efterhand kan konstatera, vilka de befattning med upphandlingsärenden över-
sakliga skälen till beslutet varit. huvudtaget.
bör om anbud från Det ankommer på den upphandlande Myndighet avgivits länen myndigheten att avgöra huruvida anbud skall företag i något av de fyra nordligaste tillställa antas, om anbudsgivaren lämnat, utlovat företagareföreningen i . . . kopia av
eller liknande. eller erbjudit otillbörlig förmån. Eftersom värderingsprotokoll
146 SOU 1971 :88
det är av vikt att förtroendet för opartiskhe- ning ästadkommes inom den tid anbudet är ten vid den statliga upphandlingen uppehål- bindande. Sådant antagande svar på anbud, les, bör myndigheten vara restriktiv vid en som innehåller avvikelse från anbudet, gäller sådan prövning. Det kan dock förekomma som avslag i förening med nytt anbud från fall, då företagsledningen hos det anbuds- beställaren. När sådant antagande svar avges givande företaget helt saknat vetskap om skall myndigheten därför infordra bekräftelunderordnad tjänstemans oegentliga förfa- se från anbudsgivaren. rande. Ett förkastande av anbudet skulle i Vid förhandlingsupphandling kan det urett sådant läge kunna medföra orimliga sprungliga anbudets innehåll komma att konsekvenser för företaget. Det förhållandet förändras genom förhandlingar. Det är dock kan även föreligga att ingen annan anbuds- viktigt att tillse att överenskommelse träffas givare står till förfogande. Det bör inte heller inom tid, som må vara angiven för anbudsbortses från att ett förkastande av anbud på givarens bundenhet, om inte överenskomhär angivna grunder skulle kunna leda till att melse om förlängd acceptfrist träffas. myndigheten tvingades att acceptera ett från t ex prissynpunkt sämre anbud. Om myndig-
19§ heten antar ett anbud under här anförda omständigheter bör den dock få garantier Vid prövning av begäran om förskott bör från företaget att det oegentliga förfarandet beaktas att förskottets storlek står i rimlig inte upprepas. proportion till leverantörens kapitalutlägg
Det förhållandet att myndighet enligt för anskaffning av material m m i samband stadgandet har rätt att själv pröva ärenden med den aktuella beställningen. Förskottet av nu ifrågavarande art utesluter dock inte får sålunda i princip inte utgöra ett sätt att att myndigheten vid tveksamhet kan hän- därutöver tillhandahålla en leverantör rörelskjuta ett sådant ärende till Kungl Majzts sekapital eller underlätta finansiering av prövning. anläggningstillgångar, såvida dessa inte behö-
Vid myndighets avgörande i fall då anbud ver anskaffas för att den aktuella leveransen inkommit efter anbudstidens utgång måste skall kunna fullgöras. myndigheten pröva inte endast att försening- Vid prövning av anbud, som innehåller en skett utan anbudsgivarens vållande, utan begäran om förskott, skall anbudspriset räkäven att anbudsgivaren inte kan ha haft nas upp med belopp som motsvarar ränta möjlighet känna till innehållet i konkurreran- på förskottet. Denna förskottsränta skall de anbud. Bestämmelser om när handling motsvara riksbankens diskonto med tillägg skall anses ha kommit in till myndighet ges i av tre procentenheter. Ränteberäkningen är 7 § förvaltningslagen. endast avsedd att vara fiktiv för att åstad-
Om myndighet finner att för sent inkom- komma rättvisa vid jämförelse av anbud med met anbud inte kan komma i fråga enligt nu olika krav på förskott eller mellan anbud förevarande stadgande men anbudet tyder på med och utan krav på förskott. att marknaden kan erbjuda bättre villkor vid Sedan anbud antagits får myndighet medny anbudsförfrågan, kan myndigheten för- ge leverantör förskott endast om synnerliga kasta samtliga anbud och infordra nya skäl föreligger. Kungörelsens ordalydelse ananbud. ger alltså att det skall gälla i undantagsfall.
För sådana förskott skall leverantören betala
ränta motsvarande riksbankens diskonto 18§
med tillägg av tre procentenheter. Räntan Enligt avtalslagen uppkommer avtal genom skall alltså vara rörlig på samma sätt som sammanstämmande viljeförklaringar. Det är diskontot. därför angeläget att myndigheten tillser att Säkerhet som ställs för förskott bör vara överensstämmelse mellan anbud och beställ- av bankmässig karaktär. l förekommande fall
l47
bör myndigheten samråda med bankinstitut förlora sin egenskap av verksamt påtrycknär det gäller att bedöma om säkerheten är ningsmedel. tillräcklig i det enskilda fallet. Enligt 36 § avtalslagen kan vite nedsättas
av domstol i den mån utkrävandet finnes
vara uppenbart obilligt. Stadgandet i föreva- 20§
rande paragraf gör det möjligt för myndighet Som exempel på i paragrafen avsedda fall att själv jämka vite, varigenom domstolsprövkan anges att leverantören föreslår beställa- ning endast undantagsvis torde behöva komren att tillverkning får ske med avvikelse från ma i fråga.
upphandlingsunderlaget. Den tekniska ut-
vecklingen kan tex ha visat att tillverkning-
21§ en lämpligare bör ske på annat sätt än det överenskomna. Om myndigheten därvid fin- Överlåtelse av avtal är att betrakta som en ner sig böra godta leverantörens förslag bör naturlig affärsmässig åtgärd i vissa situatiomyndigheten göra ett affärsmässigt bedö- ner. Stadgandet lämnar möjlighet till sådan mande huruvida den föreslagna ändringen överlåtelse. Det bör dock framhållas att kan väntas medföra kostnadsbesparing för överlåtelsen i och för sig inte behöver ske på leverantören. I så fall skall myndigheten oförändrade villkor. Tillråckliga erfarenheter uppta förhandling om skälig prisreduktion om en ny leverantör kan exempelvis saknas, eller annan förmån. vilket kan motivera att avtalet kompletteras
Om myndighet redan vid beställningen med nya villkor. bedömer det sannolikt att ändringar kan komma att aktualiseras, bör myndigheten
22§ redan i beställningsavtalet intaga villkor om hur man då skall förfara. Sådana villkor kan Stadgandet gäller såväl tjänsteman hos den tex gälla principer för fördelning mellan upphandlande myndigheten som anlitad exleverantör och beställare av de kostnads-
pert eller annan person som med myndighets besparingar som kan uppkomma vid de medgivande tagit del i upphandlingsärende. awikelser som myndigheten kan komma att Mot denna bakgrund är det viktigt att godkänna från fall till fall såsom följd av t ex myndigheten noga erinrar bl a utomstående teknisk värdeanalys. sakkunniga som anlitas om tystnadsplikten.
Det. kan även i övrigt förekomma att såväl Vid förhandlingsupphandling är det av särleverantör som beställare önskar ändra in- skild vikt att iakttas under
försiktighet gångna avtal. På motsvarande sätt skall förhandlingarna, så att inte uppgifter om en därvid en affärsmässig bedömning göras i anbudsgivares anbud kommer till annans förhållande till det ursprungliga avtalet. kännedom. Vid
förhandlingsupphandling
Om i avtal intagits klausul om vite och kan vidare förekomma att beställaren överfråga uppkommer om avstående av vitet bör enskommer med leverantör om rätt att - för denna fråga, liksom när det gäller andra kostnads-,
exempelvis vinst- eller prisgranskavtalsändringar, i princip bedömas efter ning w utse och anlita revisionsexpertis och affärsmässiga grunder. Härvid bör särskilt andra experter. Tystnadsplikt
gentemot beaktas vitets funktion av påtrycknings- utomstående
gäller även i dessa fall. medel för att leveransen skall fullgöras inom Kommersiell sekretess i fråga om utlämavtalad tid. I detta sammanhang bör under- nande av närmare i
handlingar regleras strykas vikten av att vitesklausulen reserveras som föreskriver att
sekretesslagen (34 §), för de fall då den tjänar ett verkligt ändamål. handlingar i upphandlingsärende inte får Ett regelmässigt användande av vitesklausul utlämnas förrän ärendet slutförts. Det bör men med endast utkrävande undantagsvis av observeras att sekretesslagen medger hemligförfallna vitesbelopp innebär att vitet kan hållande under viss tid även efter det ärendet
slutförts, om enligt myndighetens prövning anledning därtill föreligger. Sådant hemlighållande kan medges även efter framställning från anbudsgivare.
Utlämnande av uppgifter från allmänna handlingar, som inte är sekretessbelagda enligt gällande lag, omfattas inte av stadgandet i nu förevarande paragraf.
23§ Föreskrifter och anvisningar beträffande säkerhetsskydd kring upphandling eller arbete för statens behov, som med hänsyn till rikets säkerhet bör hemlighållas, har fastställts den 23.1.1970 av rikspolisstyrelsen och överbefälhavaren under benämningen SUA 1970.
Bilaga 2 Överenskommelse
I syfte att ernå enhetliga regler för den tade som möjligt och skall samverka för att nå statliga och kommunala upphandlingen har detta resultat.
skett mellan den av chefen Det förutsättes att såväl det kommunala överläggningar
tillkallade upphand- reglementet som anvisningarna till detsamma för finansdepartementet
samt företrädare för riksrevi- skall antas av kommunfullmäktige och lands-
lingskommittén
sionsverket, Svenska kommunförbundet och ting. Svenska Vidare är riksrevisionsverket och kom-
landstingsförbundet. Utgångspunkt
har varit för- munförbunden ense om att verka för att för överläggningarna bifogade
som utar- erforderliga förändringar i kungörelse, regle-
slag till ny upphandlingskungörelse
betats av och som mente och anvisningar utformas på ett så
upphandlingskommittdn
kommer att ingå i det betänkande som kom- likartat sätt som möjligt för staten och kommittén avser överlämna till chefen för finans- munerna. departementet. Enighet råder även om att de föreslagna
Under ökade till upphandling i friare
förutsättning att Kungl Majzt utfär- möjligheterna
i huvud- form motiverar en mera intensiv revision av
dar en ny upphandlingskungörelse
överensstämmelse med kommitténs samt om att riks-
saklig upphandlingsverksamheten
ett revisionsverket och kommunförbunden skall förslag, kommer förbunden att utarbeta
delge varandra sina erfarenheter av revisionsnytt förslag till kommunalt upphandlingsreglemente. Förbunden kommer därvid att ef- verksamheten. tersträva - med beaktande För behandling av upphandlingsfrågor,
att reglementet
som berör såväl staten som kommunerna, är av de i några avseenden speciella kommunala
kommunförbunden beredda ingå i en av förhållandena - så nära som möjligt ansluter
Förbunden kommer föreslagen samarsig till kungörelsen. upphandlingskommittén vidare betsdelegation för upphandlingsfrågor, samt
att verka för att det nya reglementet
då kun- att medverka till att kommunerna lämnar skall börja tillämpas i kommunerna,
Utkast till ett sådant sådan varom överensgörelsen träder i kraft. upphandlingsstatistik, reglemente, som bygger på upphandlings- kommelse träffas i delegationen. kommitténs förslag till upphandlingskungö-
Stockholm i november 1971 relse, bifogas.
Enligt till Upphandlingskommittén och
förslaget upphandlingskungörel-
se skall anvisningar till denna meddelas av Riksrevisionsverket riksrevisionsverket. Förbunden kommer att Lars Lindmark utarbeta förslag till anvisningar till upphand-
Svenska kommunförbundet lingsreglementet.
Sven Järdler
Riksrevisionsverket och kommunförbunden är ense om att anvisningarna till kungö- Svenska landstingsförbundet
relsen och till reglementet bör vara så likar- Bengt Olsson
150 SOU 197 l :88
Bilaga 3
Förslag till Reglemente för kommunal upphandling (Förslaget bygger på upphandlingskommitténs förslag till upphandlingskungörelse)
Allmänna bestämmelser l § Detta reglemente äger tillämpning på kommunens upphandling.
Bestämmelserna gäller dock ej i fråga om upphandling från annan kommun eller från företag, som äges av en eller flera kommuner eller sammanslutning av kommuner, under förutsättning att företaget vid sin egen upphandling av varan, arbetet eller tjänsten tillämpat samma regler som anges i detta reglemente.
2 § Med upphandling förstås köp eller beställning av vara, byggnads-, anläggnings- eller motsvarande arbete eller av tjänst.
Med leverantör förstås den som tillhandahåller vara eller utför arbete eller tjänst.
3 § Vid upphandling skäll myndighet utnyttja förefmtliga konkurrensmöjligheter och även i övrigt iakttaga affärsmässighet samt behandla anbud och anbudsgivare objektivt.
Myndighet skall särskilt beakta att samverkan med andra kommunala organ sker för att tillgodose
kommunens intressen, att kraven på kvalitet och prestanda ej ställes högre än vad som i varje
särskilt fall behövs, att gängse standard i fråga om varor, förpackningsenheter och dylikt
användes, om ej särskilda skäl föranleder till annat. Vidare skall myndighet tillse
att fullständigt och tydligt upphandlingsunderlag i form av beskrivningar,
programhandlingar, specifikationer rn m upprättas, att upphandlingen planlägges så, att tillverkning och leverans om möjligt
kan ske under sådan tid att erhållas,
förmånligaste pris kan
att anbudsgivare får skälig tid att avge anbud.
Upphandlingsformer 4 § Upphandling skall ske genom sluten upphandling, förhandlingsupphandling eller direktupphandling.
S § Sluten upphandling sker genom infordrande av anbud och genom prövning och antagande av anbud utan föregående med
förhandling
anbudsgivare. Föreligger uppenbar felskrivning, felräkning eller annat liknande misstag får myndigheten medge anbudsgivaren att rättelse. Om vidtaga särskilda skäl föreligger får myndighet även av anbudsgivare begära förtydligande eller tillägg som behövs för att anbudet skall bli jämförbart med andra ingivna anbud.
6 § Förhandlingsupphandling sker genom infordrande av anbud och genom prövning och antagande av anbud, varvid beslutet får föregås av förhandling med anbudsgivare. Upptages förhandling som avses i första stycket skall den ske med det antal anbudsgivare, som behövs med hänsyn till kraven på konkurrens, affärsmässighet i övrigt och objektiv behandling.
7 § Direktupphandlirzg sker genom köp eller beställning i öppna marknaden utan infordrande av anbud i särskild ordning.
8 § Myndighet skall välja den upphandlingsform som med hänsyn till kravet på affärsmässighet i varje särskilt fall prövas lämplig.
Infordrande och öppnande av anbud m m
9 § Anbud infordras genom annonsering eller skrivelser. Vid förhandlingsupphandling får dock anbud infordras även på annat sätt. Vid anbudsinfordran skall anbud på annat sätt än genom annonsering begäras från så många leverantörer som behövs med hänsyn till upphandlingens art och omfång samt möjligheten att få till stånd tillfredsställande konkurrens.
10 § I anbudsinfordran skall anges den tidpunkt då anbud senast skall vara inkommet och den tidpunkt till och med vilken anbud skall vara bindande. Vidare skall anges att anbud skall avges skriftligen i tillslutet omslag eller med telex eller genom telegram och att innehåll i telegram omgående skall bekräftas genom skriftliga anbudshandlingar. Vid förhandlingsupphandling får dock i anbudsinfordran anges att anbud kan lämnas även på annat sätt. I anbudsinfordran skall även anges de bestämmelser i och upplysningar övrigt som gäller för upphandlingen. Är fråga om sluten
upphandling,
skall detta särskilt anges.
ll § Försändelser med anbud skall så snart som möjligt efter anbudstidens utgång öppnas vid vari minst förrättning, två av myndigheten utsedda personer skall deltaga. får en av På begäran av anbudsgivare vederbörande handelskammare för ändamålet utsedd opartisk person närvara, om det kan ske utan kostnad för kommunen. Anbuden skall uppföras i förteckning, som skall bestyrkas av de i förrättningen deltagande personerna. Vid förhandlingsupphandling får dock försändelserna och öppnas anbuden förtecknas utan sådan förrättning som avses i första stycket antingen samtidigt eller - om särskilda skäl föreligger - allteftersom de inkommer. Anbud, som enligt l0§ andra stycket avgivits på annat sätt, skall förtecknas vid mottagandet.
12 § Myndighet skall tillse att anbud med tillhörande beskrivningar, modeller, ritningar och prov tillika med anbudsförteckningar, sammanställningar o d förvaras på betryggande sätt.
Prövning av anbud 13 § Anbud skall prövas i så god tid att underrättelse om antagande av anbud kan vara anbudsgivaren tillhanda inom den tid anbudet är bindande för honom.
14 § Även anbud, som avgivits av anbudsgivare som ej särskilt tillfrågats, skall upptagas till prövning.
15 § Det anbud skall antagas som med beaktande av samtliga affarsmässigt betingade omständigheter är att anse som med
förmånligast
hänsyn till upphandlingens ändamål, om ej annat följer av 17 §. Är två eller flera anbud likvärdiga får myndigheten välja mellan anbuden eller infordra skiljebud från dem som avgivit anbuden. innefattar samtliga anbud för högt pris eller är de av annan anledning oförmånliga eller bör upphandlingen ej komma till stånd, får myndigheten förkasta samtliga anbud.
16 § Vid prövning av anbud skall vilka som antecknas, personer deltagit, vilket anbud av som antagits ävensom vad i övrigt förekommit betydelse vid prövningen.
17 § Anbud får ej antagas om det avgivits av person som på grund av anställning hos kommunen har att taga befattning med ärende angående upphandling. Det ankommer på myndigheten att huruvida anbud skall avgöra antagas, om det avgivits av annan hos kommunen anställd person än som avses i första stycket, om anbudsgivaren eller någon på hans vägnar åt tjänsteman eller annan person, som för kommunen haft med ärende att taga befattning
rörande upphandling, lämnat, utlovat eller erbjudit gåva eller annan
otillbörlig förmån i samband med sådant ärende, om det inkommit efter anbudstidens utgång och det är uppenbart att
förseningen skett utan anbudsgivarens vållande, eller om det finns anledning antaga att konkurrens vid anbudsgivningen
förhindrats genom anbudskartell eller annan överenskommelse mellan
leverantörer.
18 § Anbudsgivare, vars anbud har antagits, skall skriftligen underrättas härom av myndigheten snarast möjligt och senast inom den tid anbudet är bindande för anbudsgivaren. För tids vinnande får underrättelse ske på annat sätt. l sådant fall skall underrättelsen bekräftas skriftligen utan dröjsmål. För den händelse myndighet antager anbud med tillägg, inskränkning eller förbehåll, som ej överensstämmer med anbudet, skall myndigheten begära skriftlig bekräftelse från anbudsgivaren huruvida tillägget, inskränkningen eller förbehållet antages.
Anbudsgivare, vars anbud ej antagits, skall så snart ske kan lämnas besked härom.
Särskilda bestämmelser 19 § Myndighet får överenskomma med leverantör om ändring i avtalade villkor och skall därvid iakttaga affärsmässighet.
20 § Myndighet får medge att leverantör överlåter avtalet på annan, om det kan anses förenligt med myndighetens intressen.
21 § Den som hos myndighet tagit befattning med upphandlingsärende får ej obehörigen yppa vad han därvid erfarit om enskilds affärsförhållanden eller myndighets affärs- och driftförhållanden.
4 PM ang. erfarenheter av tidigare-
Bilaga
och av industribeställningar som senareläggning
ett led i
sysselsättningspolitiken*
4.1 Tidigarelággning av industribestâllningar
svårigheter att sysselsätta anställd personal. i sysselsáttningsfrämjande syfte, erfarenheter
En mer samlad utläggning av industribeställ- Industribeställningarna möjliggjordes på
i sysselsättningsskapande syfte har olika vägar. I viss utsträckning tillkom beningar efter särskilda beslut av Kungl Maj :t skett vid ställningar genom att den statliga budgeten tre tillfällen? nämligen 1958--1959, 1963 allmänt tilläts expandera under nedgångsskeoch 1967-1968. Erfarenheterna från de två det. I andra fall ställdes efter framställning första tillfällena har tidigare redovisats av av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) särskilda 1960 års arbetsmarknadsutredning (SOU medel till förfogande. Privata industribeställ- 1965:9). l den följande redogörelsen kom- ningar hos varven möjliggjordes också gemer därför framställningen att koncentreras nom ökade kreditmöjligheter inom vissa statpå en analys av industribeställningarna liga lånefonder. 1967--1968 4.2). Med direkt arbetsmarknadspolitisk moti-
(avsnitt
vering tillkom under 1958-1959 statliga
beställningar för 65 milj kr. Av dessa var 4.1.1 Industribeställningar1958-1959
drygt 42 milj kr civila och närmare 23 milj
i kr militära beställningar. Statliga industribeställningar sysselsätt-
kom första De utlagda beställningarna fördelade sig ningsskapande syfte gången till användning i större omfattning under kon- på branscher enligt vad som framgår av tabell
1958--1959 B.1. junktursvackan Beställningarna
AMS har beräknat att omkring 3 000 man var av två slag, varav det ena syftade till att uppskjuta annars ofrånkomliga permitte- undgick att permitteras genom beställningarringar av arbetskraft för att härigenom göra na. Till detta skall läggas den effekt industridet möjligt för arbetsförmedlingen att under beställningarna hade i tidigare produktions-
skaffa den berörda arbetskraften led. Den helt övervägande delen av beställrespittiden nya anställningar. Beställningar kom i fråga vid driftsnedläggelser eller driftsinskränk- 1 För denna PM svarar ledamoten Bengt K Å
Johansson, experterna Gunnar Blomqvist och ningar av definitiv art, som regel föranledda
Lennart Grenestedt samt sekreteraren Lars Wetterav långsiktiga strukturella förändringar men
gren. påskyndade av avmattningen i konjunkturen. 2 Sedan promemorian redovisats i kommittén
lades ut i har beslut fattats den 16.4.1971 och den 8.7.1971 Det andra slaget av beställningar
om utläggning av industribeställningar i sysselsättsyfte att brygga över perioder med tillfälliga
ningsskapande syfte. För dessa lämnas redogörelse i avsättningssvårigheter med därav följande kapitel9.
Tabell B. I Statliga 4.1.2 inom industribeställningar lndustribeställniirgar verkstads-
1958-1959 fördelade på branscher. industrin 1963
Industribransch Beställningsvärde som lades ut i särskild De beställningar milj kr ordning under konjunkturnedgängen 1963
Varvsindustri skilde sig i ett väsentligt hänseende från de 26,4 Teleindustri 10,4 beställningar som lagts ut 1958-1959. lndu- Verkstadsindustri i övrigt 3,9 Träindustri stribeställningarna 1963 riktade sig enbart 0,6 Textilindustri 22,6 till verkstadsindustrin medan de 1958 --1959
Konfektionsindustri 0,4 hade styrts till företag med särskilda syssel- Övrig industri 0,7 sättningsproblem inom ett flertal branscher. Summa 65,0 under Beställningarna 1963 omfattade även
kommunala beställningar.
I cirkulär i ningarna till samtliga statsmyndigheter lades ut under perioden april 1958 - mars 1959. januari 1963 anmodade Kungl Majzt myndig-
I heterna hos den upphandlingsarbetet att i fråga om upphandling deltog AMS aktivt. svenska verkstadsindustrin dels påskynda sin Beställningar lades ut av respektive myndighet sedan beställningsplanering inom ramen för de anärendena prövats av AMS. I slag som anvisats för budgetåret 1962/63 praktiken tillämpades ett förfarande där betill respektive som Kungl Majzt begärt i statsställningarna styrdes företag med särskilda verkspropositionen för budgetåret 1963/64,
sysselsättningssvårigheter. ifrågavarande
myndigheter erhöll härvid dels i den utsträckning medel fanns disponibdispens från uppla lägga ut lämpliga beställningar. Vid mer
handlingskungörelsens bestämmelser att
infordra anbud. betydande beställningar skulle samråd ske För att i möjligaste mån ermed AMS. Senast den 1.4.1963 skulle mynhålla garantier för att leverantörerna inte be-
digheterna till AMS lämna redogörelse för gärde priser som översteg marknadspriset infordrades kalkyler från planeringen. En sammanställning av den på över prissättningen berörda leverantörer. detta sätt framlagda planeringen visade att
kommunala beställningar till ett sammanlagt värde av
Några industribeställningar
med särskilda 160 milj kr skulle kunna läggas ut med kort statliga bidrag lades inte ut 1958-1959. varsel. En del av de planerade anskaffning- AMS fick visserligen ett bemynarna avsåg emellertid materiel som inte digande härom i april 1959 men det kom till
av den förbättrade skulle kunna levereras förrän under budgetföljd konjunkturen aldrig att utnyttjas. Enligt året 1964/65 eller senare. de regler som avsågs
skulle Sammanlagt kom statliga beställningar tillämpas primärkommuner, landsting och andra som kunde väntas ge sysselsättning i verkkommunala samfälligheter samt
kommunala stadsindustrin under 1963 att tidigareläggas bolag få statsbidrag med högst till ett belopp 20% av inköpssumman om av 50 milj kr. Beloppet beställningar lades ut hos svensk industri. fördelade sig på statliga myndigheter enligt Som villkor för
statsbidrag skulle att följande: gälla beställningarna
lades ut i samråd med AMS och att det
kunde styrkas att de avsedda förnödenhe- Statensjärnvägar 25 milj kr Försvarets myndigheter 16 milj kr terna inte ingick i ordinarie inköpsprogram Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 5 milj kr för tiden 1.7.1959 - 31.12.1960. Postverket 2 milj kr
Sjöfartsverket 2 milj kr
Summa SO milj kr
Beställningarna fördelades på branscher
inom verkstadsindustrin enligt tabell B.2.
l56 SOL 1971:88
Tabell B.2 Statliga industribeställningar Tabell 8.3 Kommunala industribeställningar 1963 fördelade på branscher. 1963 fördelade på branscher. Industribransch Beställningsvärde lndustribransch
Beställningsvärde
milj kr mrh kr
| Transportmedelsindustri | 26,0 | TransportmedelSindUSUi (Utom | |
| Maskin- och motorindustri | 6,5 | skeppsvarv och båtbyggerier) 8,4 | |
| Elektrotcknisk industri | 7,0 | Skeppsvarv och båtbyggericr | 3.8 |
| Metall- och vcrkstads- | Maskin- och motorindustri | 7,3 | |
| industri i övrigt | 10,5 | Elektroteknisk industri | 37,5 |
Metall- och verkstads- Summa 500 industri i övrigt 26,3 Summa 83,3
Beställningarna finansierades dels med re- AMS har beräknat att de statliga och dan tillgängliga medel, dels med extra medel kommunala beställningar som lades ut 1963 som ställdes till myndigheternas förfogande. och som sammanlagt omfattade drygt 133 Huvudparten av beställningama lades ut före milj kr gav sysselsättning åt ca 1 300 årsarbeden 1.5.1963. tare. Härtill kommer effekten i tidigare Kungl Maj:t beslöt i februari 1963 att produktionsled. även använda tidigareläggning av kommunala beställningar som ett led i den sysselsätt- Erfarenheterna av de 1958-59 och 1963 ningsskapande politiken. AMS bemyndigades tillämpade metoderna för industribeställatt under 1963 och med utnyttjande av
ningar i sysselsättningsfrämjande syfte sam-
medel från anslaget till vissa sysselsättningsmanfattades av 1960 års arbetsmarknadspolitiska åtgärder bevilja kommuner, landsandra kommunala utredning i dess översyn av de arbetsmarktingskommuner, samfällignadspolitiska medlen (SOU 1965 9) på fölheter samt kommunala bolag statsbidrag vid be- jande sätt: med högst 20% av inköpssumman ställningar hos företag inom Verkstadsindu- ett värde- 1. Industribeställningar utgör strin. fullt till komplement andra sysselsättnings- Bidrag skulle kunna utgå i den män stats- skapande åtgärder. bidrag inte utgick i annan ordning. Utlägg- 2. Stödbeställningar till enskilda företag ning av beställningar skulle ske i samråd med bör ske med försiktighet. Samråd bör äga AMS och beställarna skulle styrka att de be- rum med arbetsmarknadsparterna inom den ställda produkterna inte ingick i ordinarie berörda branschen innan beställningama anskaffningsprogram för 1963. En förutsätt- kommer till stånd. ning för statsbidrag var att beställningama 3. Branschvisa beställningar bör även i lades ut före den 1.5.1963 och att de kunde fortsättningen användas vid en mer allmän väntas ge sysselsättning under året. nedgång i en industribransch. Sammanlagt beviljades närmare 300 an- 4. Investeringsreserven bör utökas i den sökningar om statsbidrag. Som villkor för bi- del den avser statliga anskaffningar. fall gällde bl a att leverans i huvudsak skulle 5. Arbetsmarknadsstyrelsen bör en gång ske före den 1.4.1964. De beviljade ansök- om året inventera kommunernas förutsättningarna avsåg beställningar med en samman- ningar att vid en konjunkturdämpning utläglagd inköpssumma av drygt 83 milj kr. Be- ga stödbeställningar. ställningar omfattande ca 2 milj kr avsåg im- 6. Finansieringen av utlagda beställningar porterade fárdigvaror. Omfattningen av un- bör ske med medel som anvisas under derleveranser från utlandet är inte känd. Allmänna beredskapsarbeten mm. anslaget De kommunala beställningama fördelade Vid snabbt behov av ytterligare medel kan sig på industribranscher enligt tabell B.3. den till den allmänna beredskapsstaten knut-
na fmansfullmakten om 600 milj kr använ- ställningarna kan beräknas ha lett till sysseldas. Vid kommunala industribeställningar sättning hos företagen. Denna är baserad på bör statsbidrag lämnas med 20 %. I fråga om av kommittén inhämtat material.
bör dessa liksom Beställningarna omfattade såväl statliga privata beställningar 1958-59 finansieras av civila som militära och kommunala beställ-
genom en utökning existerande lånefonder. ningar. De faktiskt utlagda beställningarna
kom som närmare redovisas i det följande att
Dessa riktlinjer kom i huvudsak att ligga
omfatta: till grund för Kungl Maj :ts ställningstagande i
Statliga beställningar för civila propositionen (l966:52) och för riksdagens ändamål 88 milj kr beslut (SU 107, rskr 251). De regler som där- Statliga beställningar för militära
för i ändamål 61,5 milj kr vid utformades industribeställningar
Kommunala beställningar 89,5 milj kr
syfte gäller i allt
sysselsättningsfrämjande
Summa 239 milj kr
fortfarande. De har refererats i väsentligt kapitel 9. 4.2.1
Kungl Maj :ts beslut
Omfattningen och inriktningen av industri- 4.2 Tidigarelággzzing av industribestdllrzingar
beställningarna fastställdes i en serie beslut inom verkstadsindustrin 1967-68
av Kungl Maj It. Allmänt
1. Den 8.12.1967 uppdrog Kungl Maj :t åt Erfarenheterna från de utlagda beställningar- AMS att efter prövning i varje enskilt fall na 1958--59 och 1963 kom sålunda att vara vidta åtgärder ägnade att öka sysselsättvägledande för de branschbeställningar som i ningen inom verkstadsindustrin under det större skala kom till stånd 1967-68. första halvåret 1968. sysselsättningen skulle
avse tillverkning av förnödenheter som be-
Beställningsbemyndigandena korn denna hövdes i civil statlig och i kommunal verkgång att omfatta statliga civila förnödenheter samhet intill en inköpssumma av sammanlagt
för 60 50 milj kr. Förnödenheterna skulle ingå i för 88 milj kr, militära förnödenheter
kr och kommunala förnödenheter för planerad anskaffning för tiden efter den 1.7.
milj
skall ses i sam- 1968. Till anskaffning av förnödenheter för 110 milj kr. Beställningarna manhang med de mycket betydande syssel- kommunal verksamhet skulle AMS få bevilja sättningsskapande insatser av annat slag som kommuner, landstingskommuner, andra kom till stånd under bl a kommunala samfalligheter samt kommunala
konjunktursvackan,
ökat bostadsbyggande, frisläppta investe- bolag statsbidrag med högst 20 % av inköpsringsfonder, utnyttjade konjunkturreserver summan under förutsättning att statsbidrag vid affársverken, beredskapsarbeten och vid- icke utgick i annan ordning. De kostnader gad arbetsmarknadsutbildning. De totala sys- som föranleddes av beslutet skulle bestridas selsättningsinsatserna i särskild ordning be- från anslaget Allmänna beredskapsarbeten räknades ge arbete för 100 000 personer un- m m. der vintern l967--l968. De kommunala 2. Den 2.2.1968 foreskrev Kungl Majzt och statliga civila industribeställningarna be- med ändring av beslut den 8.12.1967 att räknades av arbetsmarknadsstyrelsen ha gett till anskaffning av förnödenheter för
bidrag direkt sysselsättning åt l 700 årsarbetare. kommunal verksamhet fick utgå intill ett be- Därtill kom sysselsättningseffekter i tidigare lopp av 22 milj kr (motsvarande ett inköpsproduktionsled. värde av ca 110 milj kr). AMS fick vidare av
Kungl Maj :ts beslut om beställningar i sys- tillgängliga medel under anslaget Allmänna selsättningsskapande syfte redovisas i avsnitt beredskapsarbeten rn rn disponera ett belopp 4.2.1. I avsnitt 4.2.2 ingår även en analys av av högst 28 milj kr för att förskottsvis bestribl a när leveranserna fullgjordes och när be- da kostnader för tillverkning av förnödenhe-
ter för civil statlig verksamhet. 4.2.2 Effekterna av de utlagda beställningar- 3. Dâ ytterligare åtgärder behövde vidtas i na
syfte att öka sysselsättningen inom verk- Undersökningens uppläggning stadsindustrin föreskrev Kungl Maj :t den 8.3.1968 av förnödenheter 1 det följande behandlas huvudsakligen statliatt tillverkning skulle få ske ga beställningar. Visst material redovisas som behövs i statlig verksamhet intill en inköpssumma av 120 milj kr (utöver även i fråga om kommunala anskaffningar. de 28 milj kr enligt tidigare beslut), varav 60 Vid analysen av effekterna av tidigareläggmilitära ningar för olika beställningsområden har unmilj kr vardera för civila respektive förnödenheter. AMS fick i fråga om de civila dersökts dels tiden från Kungl Majzts beslut anskaffningarna i uppdrag att i samråd med om att sysselsättningsfrämjande åtgärder berörda myndigheter vidta erforderliga åtgär- skulle vidtas till dess att vederbörande mynder. Kostnader som kunde till digheter fattade beslut om beställningar, dels uppkomma den ytterligare tidsrymd som förllöt innan följd av Kungl Maj :ts beslut den 2.2 och den 8.3.1968, men som normalt skulle bestridas produkterna levererades och arbetsinsatsen
från myndigheternas investeringsanslag, skul- sålunda var definitivt avslutad. le bekostas av medel från sådana anslag. I Utgångspunkt för analysen har varit det mån av behov fick dock AMS förskottsvis material AMS sammanställt avseende beställställa medel till myndigheternas förfogande. ningsverksamheten. Vidare har ytterligare in-
I övriga fall skulle uppkommande kostnader formation och synpunkter genom frågeforavseende civila förnödenheter slutligt bestri- mulär och intervjuer inhämtats från berörda das från anslaget Allmänna beredskapsarbe- statliga myndigheter och företag. ten m m. Följande statliga myndigheter anmodades 4. I tilläggsföreskrift den 5.4.1968 med- svara:
delade Kungl Maj :t följande rörande fmansie- Försvarets materielverk ringen av anskaffning av förnödenheter åt Televerket statens affärsverksfonder, Sjöfartsverkets Statens vattenfallsverk fond och Vägverkets förrådsfond att gälla Postverket efter nämnda dag: över Statens järnvägar ”Anskaffning som normalt bekostas fonds driftstat Statens vägverk får, om den innebär tidigareläggning av utgift, till 10 % slutligt bekostas De nämnda myndigheterna svarar för 130 av medel från anslaget Allmänna beredskapsmilj kr av totalt ca 150 milj kr i utlagda arbeten m m. Återstående 90 % av kostnastatliga beställningar. De kan därför sägas den får förskotteras från samma anslag under vara i huvudsak representativa för beställarhögst den tid tidigareläggningen avser och sidan. Härutöver har vissa uppgifter inhämskall därefter slutligt bestridas av driftmetats från andra berörda upphandlande myndel.” digheter. Frågorna syftade i första hand till 5. Den 3.5.1968 meddelade slutligen att belysa handläggningen vid myndigheten Kungl Majzt AMS att högst 50 milj kr från av de De tidigarelagda beställningarna. anslaget Allmänna beredskapsarbeten mm skriftliga svaren följdes därefter upp med skulle användas för att täcka kostnaderna för muntliga intervjuer. _ de sysselsättningsskapande åtgärder inom För att inhämta uppgifter från leverantörverkstadsindustrin, som Kungl Majzt fattat sidan upprättades i samråd med Sveriges lnbeslut om den 8.12.1967 samt den 2.2, 8.3 dustriförbund ett frågeformulär som tillställoch 5.4.1968. des följande leverantörer:
AB Svenska Järnvägsverkstäderna berörda departement och från AMS. AB Bofors baseras sålunda
Undersökningen på en AB Bolinder-Munktell analys av beslutsprocesser
och fördröjnings- AB Gävle Vagnverkstad mekanismer på skilda nivåer dvs i fråga om AB Hägglund & Söner de statliga civila beställningarna på departe- Kalmar Verkstads AB mentsnivå, verksnivå och företagsnivå. Ana- Lunde varv och Verkstads AB lysen har lagts upp efter det tidsmässiga :ör- Mähler & Söner loppet med uppdelning
i Kungl Maj :ts besut, Scania-Bussar AB planering och beslut vid AMS, planering Svedala-Arbrå AB och beslut om beställning vid myndig- Svenska Radio AB heter, produktionsplanering, produktionspe-
riod och leveranstidpunkt sett från leveran-
Företagen valdes ut mot bakgrund av att törshåll. Den militära
beställningsverkszmde nämnda bedömdes heten och
statliga beställningarna skiljer sig i fråga om planering utgöra ett icke oväsentligt inslag i dessa före- beslut något från de statliga civila beställtags tillverkning och/eller att dessa företag ningarna. Sålunda fattade AMS
inte ngra svarade för en betydande andel av myndig- beslut i fråga om dessa men deltog i viss heternas anskaffningar. Vidare syftade urva- vid urvalet I
utsträckning av beställningarni. let till att innefatta såväl små som större återkommer dock
princip på den militära företag inom verkstadsindustrin och med sidan motsvarande beslutsnivåer som vid
täckning på såväl den civila som den militära utläggning av statliga civila beställningar. sidan.
De angivna företagen svarar tillsammans
De civila statliga beställningarna för ca 35 milj kr av leveranserna till statliga civila myndigheter och ca 44 milj kr av leve- Redovisningen avseende de tidigarelagda czviranserna till militära myndigheter, dvs sam-
la statliga beställningarna är indelad i tre avmanlagt ca 79 milj kr av den tidigarelagda snitt enligt följande.
statliga beställningsvolymen. Leverantörerna
a.Tidpunkter för Kungl Maj :ts beslut och representerar sålunda drygt hälften av de to-
eventuella fördröjningseffekter på denna oetala leveranserna. Det bör anmärkas
att någ-
slutsnivå. ra mycket stora företag inte medtogs i un-
b.Tidpunkter för beslut av AMS och aedersökningen då möjligheterna att bedöma
ställande myndigheter om utläggning av beeffekterna av beställningarna vid dessa före-
ställningar och eventuella fördröjningseffektag bedömdes som små.
Fem av de utvalda ter på denna nivå.
leverantörerna - AB
c.Produktionsperioder samt tidpunkter Svenska Järnvägsverkstäderna, AB Bolinder-
för leverans av beställda förnödenheter. För- Munktell, Scania-Bussar AB, Svedala-Arbrå
dröjningseffekter i detta skede. AB och Svenska Radio AB -- svarade även för leveranser till kommunala beställare. Den sammanlagda leveranssumman 14,4 milj kr från dessa a. Handläggning på departementsnivå
företag representerar dock endast 15-20% av den totala kommunala beställ- Kungl första beslut är daterat den
Majzts ningssumman. 8.12.1967. Beslutet innebar som tidigare
Några av företagen besöktes i syfte att nämnts att kommunala och statliga beställdels kontrollera rik-
att frågorna uppfattats ningar skulle få läggas ut för en total beställtigt, dels för att eventuella synpunkter vid ningssumma om 50 milj kr. l beslutet den sidan av de skriftliga svaren skulle kunna in- 2.2.1968 ändrades innebörden såtillvida, att hämtas. Det bör även nämnas att de erhållna de 50 milj kr som tidigare fastställts scm beuppgifterna jämförts med uppgifter från bl a ställningssumma kom att avse en toial bi-
160 SOU l)7l:88
dragssumma. Eftersom det genom inhämtade framkommit att b. Handläggning på myndighetsplanet planer vid denna tidpunkt kommunala beställningar beräknades kunna beslut den 8.12.1967 ställ- Kungl Maj:ts läggas ut för en total summa av l 10 milj kr, för des till AMS, som fick i uppdrag att efter vilket erfordrades 22 milj kr i statsbidrag, fall vidta prövning i varje enskilt åtgärder kom resterande 28 milj kr att hänföras till som var att öka
ägnade sysselsättningen
statliga civila beställningar. I beslutet den inom verkstadsindustrin under det första 8.3.1968 vidgades bemyndigandet för AMS halvåret 1968. av förnödenhe-
Anskaffning
att vidta åtgärder avseende statliga civila be- terna skulle enligt beslutet ingå i planerad ställningar med ytterligare 60 milj kr dvs en anskaffning för tiden efter den 1.7.1968. beställningssumma av sammanlagt 88 milj kr. Det var således i första hand inom AMS som Medan det första beslutet i december 1967 man med en nära kännedom om sysselsättavsåg en beställningssumma om endast 50 ningsproblemen på skilda orter och vid olika milj kr så kom sålunda beställningsbemyndi- företag prövade angelägenheten av de beställgandena att efter hand omfatta kommunala ningar som de upphandlande myndigheterna och civila statliga om tillsambeställningar uppgav sig kunna lägga ut. mans 198 milj kr. lnom AMS handlades beställningsverksam- Den bedömning av heten konjunkturutveck- på följande sätt. Kungl Maj:ts brev lingen, sysselsättningsutsikterna och orderlä- distribuerades i avskrift till berörda statsget inom den svenska industrin som fortlö- allt eftersom myndigheter kontakt etablerats pande ägde rum under vintermånaderna i ärendet mellan AMS och en myndighet. 1967/68 torde ha varit avgörande för den Vid de överläggningar som ägde rum mellan kraftiga vidgning av insatserna som de suc- AMS och myndigheten i fråga om val av becessiva besluten utgjorde. Medan beslutet i ställningsobjekt, krav avseende leveranstider december 1967 syftade till att stimulera sys- m rn utgick man från myndigheternas förslag selsättningen iverkstadsindustrin under första till kan investeringsreserv. Upplysningsvis halvåret 1968 återfanns naturligt nämnas nog inte att AMS enligt sin instruktion årlidenna begränsning i fråga om tiden i beslutet gen till Kungl Majzt skall inge förslag till en av den 8.3.1968. De successiva besluten bareserv av statliga och kommunala samt statsserades sålunda på en ändrad av understödda
bedömning investeringsobjekt (investerings-
konjunkturutvecklingen och den beräknade reserv). AMS inhämtar därvid från berörda tidpunkten för en utifrån kommande stimu- organ uppgifter om de arbeten och anskafflans av den svenska ekonomin. ningar som bedöms vara lämpliga att intagas Som framgår av diagram B.1 förekom i i investeringsreserven. Som villkor för en såbesluten av februari och mars månader en dan anskaffning ställes som regel att planetidsförskjutning om närmare en månad från ringsläget skall vara sådant att en
beställning
det datum fattade skall kunna läggas ut inom en varseltid av när Kungl Majzt formellt beslut till dess besluten faktiskt inkom till fyra månader. Som en allmän riktlinje gäller att anskaffningarna i den normala turord- AMS. Även med hänsyn till att den verkställande myndigheten på grundval av under- ningen beräknas kunna komma till utförande handskontakter och översända kan (beställas) under de närmaste åren. koncept vidta vissa förberedelser redan dessförinnan, De beställningar som myndigheterna i anär det nödvändigt att här göra tidsvinster ge- ledning av Kungl Maj :ts tidigare nämnda benom en hög beredskap i beslutsfattandet. På slut förklarade sig kunna lägga ut under ansamtliga beslutsnivåer bör som ett led i den givna förutsättningar prövades särskilt i fråga höjda beredskapen färdiga beslutskoncept om sin sysselsättningseffekt, bl a genom att och åtgärdslistor finnas tillgängliga. sysselsättningsläget hos presumtiva tillverka-
re undersöktes. Förelåg därvid inga sysselsättningsproblem eller möjligheter till ökad
161 13
B.1 Kommunala och statliga civila beställningar. Tidpunkt för Kungl Majzts beslut om tidigare-
Dniagrizm
laggmng av beställningar. Beställningssumma i milj kr.
8.12.67 2.2.68 8.3.68 4- Datum för Kungl Maj Is beslut
19-12-67 292.68 3.41.68 4- Expeditionen inkom till AMS
I
Milj kr I 198 milj kr 200 - l F_
i
I
I
140- 1 __.
120- 110 milj kr 100-
60-
40-
20-
0 Månad Nivå för total bestäilningssumma: Enligt meddelande under hand till AMS Enligt till AMS inkommet Kungl brev - - - Nivå för beställningssumma enligt Kungl Majrts beslut avseende kommunala beställningar 162
sysselsättning genom nyanställning vid de Det bör noteras att de utlagda beställningföretag som kunde komma i fråga som till- arna nådde 90% av sin slutliga nivå först verkare, tidigarelades inte beställningarna. under senhösten 1968. Det måste sålunda
Den takt i vilken AMS tog i anspråk den konstateras att en betydande del av beställför beställningar uppdragna ramen framgår ningarna kom att läggas ut så sent under av diagram B.2. 1968 att sysselsättningseffekten i inte obe-
Nivån 110 milj kr för AMS beslut om tydlig omfattning kunde beräknas infalla kommunala beställningar nåddes redan un- under 1969. Vad gäller de beställningar som der mars månad 1968. Den för statliga civila lades ut under andra halvåret 1968 hade i beställningar uppdragna ramen uppnåddes i några fall myndigheternas förslag till anskaffjuli månad. Därvid ingick dock delar av en ningar av beställningar begränsats av AMS större beställning som sedermera inte kom för att leveranserna skulle ske under 1968 till stånd beroende dels på att leveranstiden alternativt senast under mars 1969. Dessa bedömdes bli för lång, dels på god sysselsätt- beställningar avsåg att trygga sysselsättning hos presumtiva tillverkare. ningen under vintern 1968/69.
Den slutliga volymen kom därför inte att uppnås förrän tidigt under hösten 1968.
c. Produktionsperiod och leveranstider
Som framgår av diagram B.3 ägde myndigheternas faktiska upphandling rum i nära an- Av diagram B.4 framgår de kvartalsvis fördeslutning till AMS beslut. Detta har sin grund lade leveranstiderna för utlagda civila statliga i att styrelsens beslut och den faktiska upp- beställningar. Härvid har produkter, som har handlingen vid myndigheten kom som ett re- haft en längre leveransperiod, fördelats på de sultat av överläggningar med myndigheten skilda kvartalen i den takt leveranserna skett och AMS om vilka produkter som bedömdes under perioden. vara lämpliga och kunde komma i fråga, vil- Den närmare fördelningen framgår av taka produktionsperioder och leveranstider bell B.5. Huvuddelen av leveranserna av statsom skulle eftersträvas m rn och därmed den liga civila produkter koncentrerades som sysselsättningspolitiska effekten av att ifråga- framgår av diagram B.4 och tabell B.5 till varande beställning lades ut. Omfattningen Gärde kvartalet 1968 samt första och andra av tidigarelagda statliga civila beställningar kvartalen 1969. Icke obetydliga leveranser fördelade på myndigheter framgår av tabell fanns emellertid alltjämt kvar att fullgöra vid B.4. halvårsskiftet 1969, dvs när högkonjunktu-
ren var ett faktum. Det bör framhållas att Tabell B.4 Tidigarelagda beställningar av ci- vad som kunnat
registreras i undersökningen vila statliga myndigheter 1968-69. är för leverans.
tidpunkterna Sysselsätt- Myndighet ningen på verkstadsgolvet av en beställning
Tillverknings-
värde (tkr) varierar tidsmässigt kraftigt mellan olika slag
av verkstadsprodukter. Den maximala effek- Arbetsmarknadsstyrelsen 6 968 Domänverket 2 450 ten i sysselsättningshänseende ligger rimligen Fiskeristyrelsen 645 viss tid före leveransdatum. Luftfartsverket 1 903
I inte så få fall konstateras att sysselsätt- Postverket l 634
S91 ningseffekten till huvudsaklig del varit för- Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket 2 670 lagd långt före leveransdatum. Detta gäller Statens järnvägar 30 237
bl a beställningar där produkten var beroen- Sveriges geologiska undersökning l 012
| Televerket | 8 800 | de av kompletterande material och kompo- |
| Tullverket | 2 856 | nenter från underleverantörer som försenats |
| Vattenfallsverket | 9 425 | och därmed fördröjt leveransen. |
| Vägverket | 18 821 |
Av de nämnda bilagorna framgår också att Totalt 88 0 l 2
de under ett kvartal utlagda beställningarna i
Diagram B.2 Kommunala och statliga civila beställningar. Tidpunkt för och omfattning av Kungl hiajzts och AMS” beslut om tidigareläggning av beställningar. Beställningssumma i milj kr.
møaiømi
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _
wmmmmmmmmmmom
Diagram 8.3 Civila statliga beställningar. Omfattning av AMS” resp upphandlande myndigheters beslut om beställningar i milj kr.
Beteckningar:
AMS beslut
Myndigheters upphandling föregående månader vid viss tidpunkt (Ackumulerade) dzo innevarande månad
ä_ Milj kr
Diagram B.4 Leveranser till statliga civila myndigheter, kvartalsvis fördelning i milj kr.
a
H
i
ä Beteckningar:
15.0_ zgsgs;
Kvartal då beställningar lagts ut i 1:a kv 1969 41e kv 1968 3 :e kv 1968 2:a kv 1968 12 kv 1968
s /. ä
?å o _
| Kvartal | 2:a 1970 | U _ 1971 |
| 166 | sou 1971:88 |
omv 1.2 .Lä
omm 3... 13
“dm m.:
mä oo_
5 m.:1.5 S: 92
S2_ oo_
...av mäwwwEm 3: .Mmm
omm 0.3Emoi» då 3.»
so??
mä...S0.3. m.: .M3
Nm o.:
oumuoäêsxow
l N
S.: _ Qvwo.:manBm QS
I
än
ouv v.:m.:män m.:
.:mEE=mmw=_=_=3munå
m» _ I I
od
oxo. menm6_ 3:
I I |
uomøauøå_E.
NN 0.2 m.:
.månåümon
n” I I I I
nå__ m6
_owosmâäxmêwmiâmtmå_ 2525:0
SSG E8
E_
b_ Novm3Sw Gm än m5
.So N
_ _a_ __S. 2 __ å
wEEâ 3535_
_on
_0m=d._o01_:Sch
å_å_å_
man
å_ö_å_5_ å_ ousüoäom m
me.:an_å å 3 .§2a_ mo.:
223m028._ små;»auf2.75
.mwiñääom
SOU 1971 :88 167
allmänhet leder till leveranser som sträcker mentet på grundval av uppgifter från dåva-
sig fem á sex kvartal framåt i tiden. Det är en rande armé, marin- och flygförvaltningarna.
alldeles för lång tid för att man med någor- I fråga om civila statliga beställningar var det
lunda säkerhet skall kunna uttala sig om AMS som efter förslag från olika myndighe-
konjunkturutvecklingen. Detta inskärper ter fattade besluten. Det bör emellertid
kravet på ett noggrant urval av produkter nämnas att samråd ägde rum också med
AMS om bl a sysselsättningsläget vid de och att varje möjlighet till tidsbesparing tas till vara när beslut om sysselsättningspolitiskt företag som kunde komma i fråga som
beställningar fattas. Det är därför leverantörer av de militära anskaffningarna. betingade angeläget att myndigheterna har en realistisk Redan tidigt under 1967 hade en större
och välplanerad investeringsreserv. beställning av militär materiel tidigarelagts i
förhållande till gällande anskaffningsplaner.
Denna beställning grundades på särskilda svå-
Sammanfattning righeter vid ett företag i ett område med sto- I det sammanfattande ra sysselsättningsproblem. I viss utsträckning
diagrammet B.5 har
hade även i övrigt de beställningar som tiditidpunkterna för Kungl Majzts beslut ställts
garelades på den militära sidan samband med samman med tidpunkterna för AMS och
särskilda problem vid vissa företag som normyndigheternas beslut samt med tidpunkten
malt är stora leverantörer av militär materiel. för leverans. Bilden visar att beställningar
Av de utlagda beställningarna om 61,5 lagts ut så sent som närmare ett år efter det
milj kr svarade arméförvaltningen för 41,5, att Kungl Majzt fattade sitt första beslut.
marinförvaltningen för 1,7 och flygforvalt- Leveransema av de utlagda beställningarna
ningen för 18,2 milj kr. Beställningarm gjorhar i icke obetydlig grad sträckt sig in över
des under tiden mars-juni 1968 med viss 1969. De tidsmarginaler man har att arbeta
koncentration till april månad då beställmed bör pressas samman så att effekten på
och därmed effekten ningar lades ut för drygt 25 milj kr. produktionssidan på
Bland de större industrier som ñck statliga sysselsättningen kommer i närmare anslut-
beställningar i detta sammanhang var AB Boning till det ekonomisk-politiska beslut som
fors, AB Bolinder-Munktell, AB Hägglund & tidigareläggning av statliga beställningar inne-
Söner, SAAB AB samt Svenska Radio AB. bär.
Av diagram B.6 framgår när de militära
leveranserna fullgjordes. Ännu vid ingången
av år 1970 hade leveranser skett endast för De militära beställningarna
ca 20 milj kr av beställda produkter omfat-
Beslut om att militära beställningar inom en tande ca 60 milj kr. Leveranserna visari stäl-
ram av 60 milj kr skulle tidigareläggas fatta- let en hög koncentration till år 1970, särskilt
des av Kungl Majzt den 8.3 och 15.3.1968. dess senare del. Den närmare fördelningen
Besluten hade föregåtts av en bedömning av framgår av tabell B.6.
förutsättningarna för när en tidigareläggning Följande förklaringar till denna extremt
av beställningar av försvarsmateriel skulle sena tidpunkt för leveranserna har anförts
kunna komma till stånd och vilken omfatt- vid kontakterna oda till-
med myndigheter
ning denna kunde få. Ett inventeringsarbete verkare.
ägde sålunda rum under månaderna janu- Även andra motiv än snabb
prodLktion
ariwfebruari. och snabba leveranser
låg bakom bestälning-
Handläggningen av de militära beställ- arna, bl a företagsekonomiska hänsyn.
ningarna skilde sig i så måtto från handlägg- en betyiande
Beställningama inrymde ningen av de civila statliga beställningarna innan den egentliga
grad av utvecklingsarbete som att besluten om utläggning av beställ- kunde ske.
produktionen Beställnirgarna ningarna fattades inom försvarsdeparte- syftade sålunda också till att ge effekter på
168 SOU 1171:88
Diagram B.5 Statliga civila beställningar. Tidpunkt för beslut om beställning resp order och leverans av förnödenheter.
AMS beslut
Milj kr Kungl Maj :ts beslut 8°“ å 1. a 8.12.67 3. d 8.3.68 Total beställnings- Bemyndigande för AMS 70_ summa 50 milj kr för att i samråd med civila kommunala och statl statl myndigheter beställningar. lägga ut statl bestälh 60_ ningar för ytterligare 2. d 22.68 60 milj kr. Ändringar av beslut d 8.12.67. 22 milj kr 4. d 54.68 50_ i bidrag till kommu- Tilläggsföreskrifter om nala beställningar finansiering av civila (motsvarande en be- statl beställningar 40 ställningssumma av samt bestämmelser Ca 110 Wi kr) och om anskaffningar för 28 milj i beställnings- totalförsvaret med- 30- summa för statl civila delas. beställningar. 20-
10-
0 I I I I I T I l l I I 1969 1970 1971
Myndigheternas beslut (order)
0 I I T I I | I T I 1970 1971
Leveranser
0 I
Diagram 8.6 Leveranser till militära myndigheter, kvartalsvis fördelning i milj kr.
s n .m m. b g t.. SU f. 15.0 -
mo.: ao.:
»av
Hm nå... .Nada
mä .hä “mao
anâ “Q3
mä ao.:
_S_
ma...me» 0.8
omv oc_
cum M2adem? NKø
NN manmmmEn me...
E2nä Qom0.0*...om d:
auch?
md
omv 3:. NÅN men
omm ...avm6_ o.:
onüøäøäxow
Q5...w
Nm ma.. OSN
06md
må_så ?m ...mm
.cwêêsmmmczâmamonå
md...o
§ »denomdå _ o.:cam
anv
u. I
omm 3 med NHv.mvä
_umauhäo_
u I
.::o:w_wc›ENN 3 Sd o..å md
32a; u n | I l l I
aåzmêamämwxäö_
:d
änS_m8 mmmommS: å..
.m=w..oo_
m
mámüøä8 2 Z wNvv3
uEEsm
ämcüoâu_
vacxwön
?m
uow›
a
223mv.25.:moi§2=a?EEE.§2
-mw:_:=§møm_Emøvåunå_målmumå22:22)_
SOU 1971 :88 171
projekterings- och planeringssidan för att där beställningar fastställdes sedermera på basis
begränsa beräknade personalinskränkningar. av de möjligheter som förelåg inom respek-
Pga den beställda materielens karaktär tive sektor att snabbt lägga ut beställningar.
låg produktionen till viss del i tiden långt Vid den slutliga fördelningen av de 50 milj
före den slutliga leveransen. kr den 2.2.1968 för statliga respektive korn-
Beställningar av specialmateriel lämpar sig munala sektorn beslutades att 22 milj kr i
föga för tidigareläggning i sysselsättnings- statligt bidrag skulle anvisas till den kommu-
främjande syfte. nala sektorn, vilket med föreskrivna regler
medgav beställningar om l 10 milj kr. Beställ-
Sammanfattning ningarna syftade i första hand till att ge ökad
sysselsättning under första halvåret 1968. En Även om hänsyn tas till de särskilda omstänförutsättning för att få statsbidrag om högst digheter och problem som kan föreligga i frå- 20 % av beställningssumman var att anskaffga om materiel för försvaret, visar leveranstiningarna skulle utgöra en tidigareläggning i derna en så anmärkningsvärd bild med hänförhållande till beräknad beställningstidsyn till huvudsyftet med de tidigarelagda bepunkt enligt gällande anskaffningsplaner. ställningarna att det finns anledning att all- Det innebar att beställningarna skulle ingå i varligt ifrågasätta nyttan av beställningarna anskaffningsplanerna för tiden efter den från konjunkturpolitisk synpunkt. Produk- 1.7.1968, vilket skulle styrkas av de kommutionsperioden synes i stor utsträckning ha infallit under nala organen för att statsbidrag skulle kunna högkonjunkturen. I något fall torde rentav leveranstiden utgå. för tidigarelagd AMS prövade de av kommunerna föreslagbeställning ha blivit föremål för uppskov na anskaffningarna i varje enskilt fall. Den med leverans på grund av leverantörs svårighandläggningsordningen tillämpades att AMS heter att få fram produkterna. Den slutsats med kort varsel från länsarbetsnämnderna som kan dras är att, vid en eventuell upprephämtade in uppgifter från kommunerna om ning av denna form av beställningar på den vad som skulle kunna tidigareläggas. Som militära sidan, urvalet av produkter som blir krav för att anskaffningarna kunde kommai föremål för tidigareläggning måste göras med fråga för bidrag uppställdes bl a att beställstor omsorg och avse delvis annat slag av ningarna skulle kunna läggas ut omgående materiel om det primära syftet är att motoch ge snabb effekt i produktionshänseende. verka en konjunkturavmattning. Vidare Vidare skulle av uppgifterna framgå vilken måste tidpunkterna för leverans noggrant eller vilka tillverkare som kunde komma i fråprövas. AMS måste kopplas in i ökad utga för beställningen. sträckning när beställningarna läggs ut. l den Vid handläggningen på AMS utmönstrades reguljära planeringen måste de beställningar sådana beställningar som avsåg produktomsom kan tidigareläggas delas uppi dels sådan råden där sysselsättningsläget bedömdes vara materiel som kan beställas och levereras med tillfredsställande (t ex personbilsindustrin). relativt kort varsel, dels sådan anskaffning Produkter med ringa arbetsinsats i förhållansom innefattar utvecklingsarbete mm och de till kostnaden kom ej heller i fråga (vissa där produktionsperioden och leveranstiden sträcker rör, kablar rn m) och ej heller mindre beställsig långt fram i tiden. ningar (10 OOO kr).
Styrelsens beslut om kommunala beställ- De kommunala beställningarna ningar visar följande omfattning vid ut- I beslutet den 8.12.1967 föreskrevs att tidi- månad: gången av respektive gareläggningar skulle avse såväl statliga civila
som kommunala beställningar för en total injanuari 1968 36,0 milj kr köpssumma om 50 milj kr. Den slutliga av- februari 1968 95,4 milj kr mars 1968 109,7 milj kr vägningen mellan statliga och kommunala
Tabell B. 7 Kommunala industribeställningar Tabell B.8 Utanordning av statsbidrag av-
| 1968 fördelade på branscher. | seende kommunala beställningar 1968. | |||
| lndustribransch | Beställningsvärde Tid milj kr | Stats- bidrag milj kr | Inköps- kostnad milj kr | |
| Transportmedelsindustri | 16,5 | |||
| Maskin- och motorindustri | 23,7 | lntill den | ||
| Elektroteknisk industri | 36,2 | 30.6 1968 | 0,9 | 4,3 |
| Metall- och verkstads- | 31.121968 | 15,7 | 78,6 | |
| industri i övrigt | 33,3 Summa 109,7 | 3131969 31.61969 31.31970 | 17,6 17,7 17,9 | 87,8 88,5 89 7 |
Härvid bör noteras att det totala beställ- ningen som kan konstateras. Likviditeten i ningsutrymmet för statliga och kommunala kommunerna var vid denna tid allmänt sett beställningar intill den 2.2.1968 begränsade god. Slutsatser i fråga om effekterna bör därsig till 50 milj kr. för dras med försiktighet.
De medgivna beställningarna fördelade sig De redovisade utbetalningarna av statsbipå branscher enligt tabell B.7. drag anger i stora drag i vilket tidsskede pro-
Bidrag till kommunerna för de godkända duktion och leverans skett. Utredningsmatetidigareläggningarna utanordnades på grund- rialet tyder på att leveranserna i viss utval av inkomna verifikationer (betald faktura sträckning avsåg lagervaror eller standardvarn m). Härvid framkom att de faktiskt tidiga- ror med kort produktionstid. Huvuddelen av relagda beställningarna blev ca 20 milj kr läg- leveranserna avsåg produkter av konvenre än de godkända 110 milj kr. Orsaken här- tionellt slag i den kommunala verksamheten. till var bl a att upphandlingen i vissa fall kun- som levererats i betydan-
Bland produkter nat ske till lägre kostnad än vad som beräk- de omfattning kan nämnas transformatorer nats från början. Även kommunala likvidi- och ställverksutrustning,
väg- och schaktmatetsproblem synes ha spelat en viss roll. skiner, utrustning för vatten- och avloppsre-
Utanordningen av statsbidrag från AMS ningsanläggningar samt lastbilar och bussar. redovisas i tabell B.8.
Normalt kan leveranserna beräknas ha skett före AMS Sammanfattning
ett par månader utanordning av bidrag. Handläggningen i de skilda beslutsleden gick
Möjlighet har inte förelegat att undersö- snabbt och volymen av tidigareläggningar ka hur lång tid beställningarna tidigarelagts. nådde på kort tid beräknad omfattning. För- Anskaffningarna skulle som i det föregående siktighet bör dock iakttas i fråga om slutsatbeskrivits inte finnas med i planerna före re-
serna. Kungl Majzts beslut (i december 1.7.1968. Det torde emellertid vara svårt att spektive februari) kom då de kommunala i många fall dokumentera om en planerad budgeterna fastställts och sättet för finansieanskaffning hånfört sig till ena eller andra ringen beslutats. Eftersom bidrag kunde erhalvåret under ett och samma budgetår. hållas även för den tidigareläggning som
Det förhållandet att tidigareläggning sä- skedde inom ramen för ett och samma budlunda i viss utsträckning kunde äga rum av getår bör detta rimligen ha medverkat till det produkter vartill medel redan anvisats i de till synes goda resultatet. Vid framtida likkommunala budgeterna och i vissa fall avse
nande åtgärder bör endast sådana produkter relativt kort tidigareläggning bör ha medver- vilka inte in-
accepteras för tidigareläggning kat till den snabba effekt i fråga om utlägg-
går i det löpande årets anskaffningsprogram.
4.3 med leveranser till och senare- marknadspolitiska som det allmänna sam-
Uppskov
av beställningar frân statliga myn- hällsekonomiska läget. läggning
l omedelbar anslutning till Kungl Majzts digheter
beslut i april/maj 1969 informerades de be- 4.3.1 Uppskov med leveranser och senare-
rörda verkschefema om beslutens innebörd läggning av beställningar 1961
vid sammanträde i finansdepartementet. Den I ekonomisk-politiskt syfte vidtogs under interna informationen inom myndigheterna högkonjunkturen 1961 flera åtgärder för att gavs som regel av ekonomibyråerna. Vid den hålla tillbaka de statliga investeringarna. största upphandlande statliga myndigheten, Detta skedde bl a genom anslagsavvägningar försvarets materielverk, gavs information och genom direktiv till myndigheterna om till personalen dels vid särskilda sammanträuppskov med leveranserna för att begränsa den, dels genom verksorder den 3 juni 1969. efterfrågan på arbetskraft. Kungl Majzt an- AMS hade på grundval av beslutet. övermodade den 17.2.1961 samtliga statliga läggningar med de större upphandlande mynmyndigheter att där så var möjligt medge digheterna. Vid dessa tillfällen gavs intormauppskov med leveranser av redan utlagda be- tion om det rådande arbetsmarknadsläget ställningar, vilka inte oundgängligen erford- inom olika branscher och regioner. Det ålåg rades vid avtalad tidpunkt och för vilka arbe- dock den upphandlande myndigheten att betet beräknades bli utfört under året. Vid nya döma om uppskov med leverans skulle bevilbeställningar skulle tiden för arbetets utfö- jas eller en beställning senareläggas. rande på lik- Vid AMS kvartalsvisa redovisningar av
anpassas till sysselsättningsläget artat sätt. Myndigheterna skulle enligt beslu- myndigheternas åtgärder användes filjande tet kvartalsvis under året till vederbörande definitioner.
lämna för de leve- Senarelagd beställning = Planerad beställdepartement redogörelse
som kommit till stånd. ning som ej lagts ut. Myndigheten har besluransuppskov
tat att uppskjuta beställningen till senare tid-
punkt. 4.3.2 med leveranser och senare-
Uppskov Inhiberad har
beställning=Myndigheten läggning av beställningar 1969-70.
beslutat att på obestämd tid skjuta upp en Leveransuppskov och senareläggning av stat- planerad beställning. liga beställningar användes i konjukturpoli- Uppskov med leverans/förlängd leveranstiskt syfte även 1969-70. tid= Avtalad leveransdag för utlagd beställ-
Den 25.4 och den 23.5.1969 fattades be- ning har förskjutits i regel efter framstillning slut av likartad innebörd som år 1961. Här- från tillverkaren, i vissa fall även initierad av vid föreskrevs att vissa upphandlande myn- beställaren. digheter skulle, där så var möjligt, lämna Av AMS” redovisningar tom december uppskov med leveranser samt senarelägga så- 1970 -- som bygger på myndigheternas upp-
där arbetet kunde förmo- - att intill ett dana beställningar gifter framgår beställningar das bli utfört under budgetåret 1969/70. En- sammanlagt värde av ca 770 milj ,r har ligt besluten skulle samråd ske med AMS, inhiberats på obestämd tid eller uppäcjutits som kvartalsvis skulle lämna redovisning till beställniagarna
(tabell B.9). De inhiberade finansdepartementet. uppgår till ca 31 milj kr. Senareläggnirgen av
Genom beslut den 20.3 och den för anskaffningarna varie-
beställningsdagen 30.10.1970 utsträcktes föreskrifterna att gäl- rar mellan 1 månad och 2 år enligt tabell la arbete med leveranser under andra halv- B.10. året 1970 respektive första halvåret 1971. Försvarets materielverk och statens järn- Myndigheterna skulle i sina bedömningar om vägar svarar för närmare 95 procent av uppskov med leveranser och utläggning av uppskjutna och inhiberade beställningar. nya beställningar beakta såväl det arbets- Vissa av de av besluten berörda myndighe-
174 SOU 3971:88
Tabell B.9 Uppgifter avseende uppskjutna/inhiberade beställningar av förnödenheter.
| Myndighet | Kostnad i 1 000-tal kr Sept 69 Dec 69 Mars 70 Juni 70 Sept 70 Dec 70 Summa | |||
| Civilförsvarsstyrelsen | 4 187 484 | 8 537 13 208 | ||
| Förenade fabriksverken | 816 | 833 | 4 740 6 389 | |
| Försvarets materielverk | 255 000 205 650 15 800 35 251 12 025 12 487 536 213 | |||
| Generaltullstyrelsen | 150 | 100 | 100 350 |
Kriminalvårdsstyrelsen (ej berört i beslut 30.l0.70) 80 80 Luftfartsverket 250 250 Postverket 1 830 l 830 Rikspolisstyrelsen 800 800 Statensjärnvägar 92 690 58 200 3 000 39 500 193 390 Sveriges geologiska undersökning 200 550 350 l 100 Televerket 7 000” 7 000” Vägverket 3 000 1 110 3 800 7 910 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar l 900 1 050 2 950
Summa 771 4703
a Härifrån avgår kostnader för komplettering av provisorisk stationsutrustning.
terna har inte redovisat någon senarelagd Det kan framhållas att senareläggning av beställning. (SIDA, fortiñkationsförvalt- beställning kan ha skett flera gånger. Likaså ningen, Sjöfartsverket, byggnadsstyrelsen, kan uppskov med en och samma leverans ha domänverket, ñskeristyrelsen och vatten- beviljats flera gånger under perioden. Att en fallsverket.) beställning senarelagts kan också ha medfört
- medels-
Av uppgifterna framgår vidare att myndig- genom det därigenom uppkomna heterna förutom -
tidigare nämnda uppskjutna utrymmet att annan beställning utlagts till beställningar medgivit uppskov med leverans företag inom annan bransch som haft lättare efter framställningar från tillverkarna för ett
att leverera vid denna tidpunkt. sammanlagt tillverkningsvärde av ca 720 milj Flera myndigheter anser att senareläggkr. Endast i ett fåtal fall har beställaren p g a medför nack-
ning av beställning betydande särskilda omständigheter senarelagt leverans- delar i form av t ex ökade underhâllskostnatidpunkten mot leverantörens vilja. der för materiel
som enligt planerna skulle
ha ersatts tidigare. Några myndigheter näm-
ner att oklarhet råder om täckning av even-
tuella kostnadsökningar och ränteförluster Tabell B.10 Omfattning av senarelagda be- till leverantörer
på förskott vid uppskov med ställningar 1969-1970. leveranser.
Materielverket och statens järnvägar anför Förskjutning av Belopp Andel av bcställningsdag totala se- att de i några fall, då behov av beställd mate-
narelagda riel bedömts
angelägen, avslagit framställning beställ-
från företag om uppskov. Televerket å andra
ningar
sidan har i vissa fall förlängt leveranstiden
1- 3 mån 176 milj kr 23 % mot leverantörs önskemål.
Denna senarelägg- 4- 6 mån 392 milj kr 51%
ning har då haft annan grund än Kungl 7412 mån 123 milj kr 16% 13-24 mån 48 milj kr 6 % Maj :ts nämnda beslut. beställningen inhiberad Det bör påpekas att leveransförsening och tills vidare 31 milj kr 4 %
senareläggning av beställning och leveransdag
är relativt vanligt förekommande i myndig- digheternas förfogande har inte förekommit. heternas reguljära upphandlingsverksamhet. Detta har rimligen inneburit att senarelägg- Det innebär att vissa av de redovisade senare- ningarna
haft betydelse i första hani i fråga läggningarna och leveransuppskoven även om tidpunkten för leverans inom ett och skulle ha kommit till stånd utan särskilt samma budgetår. beslut av Kungl Maj :t. Senareläggning av beställningar och upp-
Från företagshâll har i ett par fall framhål- skov med leveranser har omfattat mycket lits att Senareläggning av beställningar rym- betydande belopp. Även om uppskoven/semer vissa problem bl a från planeringssyn- nareläggningarna i många fall avsett endast punkt. Det bör i detta sammanhang påpekas en kortare tid kan effekten beräknar ha varit
kommer gynnsam, i första hand därigenom att föreatt uppskov med leverans normalt till stånd på leverantörens initiativ. Senare- tag, som haft sin produktionsappzrat hårt lagd eller inhiberad beställning däremot sker anspänd, kunnat få respit med statliga leve-
initiativ, och leverantörerna ranser utan att detta betraktats som en på myndighetens är som regel ej informerade. Några anbud har negativ prestation från företagets sida. Vidapå detta stadium som regel ej infordrats. re har i den mest ansträngda högkoajunktu-
ren bl a vissa ytterligare exportorde: kunnat
beredas plats i orderböckema genom att Sammanfattning
ordinära statliga beställningar senareagts. Det föreligger stora svårigheter att mäta den arbetsmarknadspolitiska och samhällsekonomiska effekten av de rapporterade senareläggningarna och beviljade uppskoven med leveranser. Detta beror bl a på att en del av anskaffningarna helt eller delvis avsåg tillverkning i utlandet. Vidare har myndigheterna i vissa fall lagt ut beställning av andra produkter i stället för de senarelagda. Det bör dessutom observeras att senarelagd tidpunkt för beställning inte med säkerhet innebär att leveransdagen blivit senarelagd i samma utsträckning.
I vissa fall har myndigheterna erlagt förskott i ordinarie tid trots att leveranstidpunkten senarelagts. Den ekonomiska effekten har i viss grad reducerats genom att myndigheten utnyttjat genom senareläggningar disponibla medel för andra beställningar och dessutom gjort snabba slutbetalningar vid budgetårsskiftet 1969/70. l de fall beställaren inte krävt ränta på förskottslikvider för senarelagda leveranser har tillverkaren fått ekonomiska fördelar i den mån leverantören ej använt förskottet för inköp av material m m.
Det bör erinras om att de senareläggningar av beställningar och uppskov med leveranser som ägt rum byggt helt på frivillig medverkan från myndigheternas sida. Någon inskränkning av de medel som stått till myn-
176 SOLA 1971:88
Bilaga 5 Vissa regler för finansiering av beställningar
i ande syfte sysselsättningsfrämj
Utdrag ur prop 1969:1 , bil 19 sid 2-4 med 10 % av anskaffningens belopp. Denna
schablonregel borde tillämpas oavsett om
I detta sammanhang vill jag även ta upp anskaffningen avsåg ändamål som normalt frågan om finansieringen av vissa investe- finansieras över investeringsanslag eller driftringar och andra utgifter för affärsverksfon- stat. derna, Vägverkets förrådsfond och sjöfarts- Den 10-procentiga kompensationen borde verkets fond som vidtas i sysselsättnings- utgå i form av att avskrivningsmedel över främjande syfte. riksstaten utnyttjades. Härvid angavs att an-
I prop. 1968:125 framhöll jag att investe- visning på tilläggsstat torde bli aktuell. ringstakten för ifrågavarande fonder, inom Vad sedan beträffar medelsanvisningen för ramen för gällande statsfinansiella restriktio- att likviditetsmässigt finansiera här aktuella
investeringar anförde jag att för ändamål ner, bestäms från affärsmässiga utgångspunkter. Att i dessa fonder ut- som normalt finansierades över investerings-
investeringarna
anslag borde i första hand den konjunkturnyttjas i den konjunkturutjämnande politi-
reserv som beräknats under dessa anslag tas i ken är inte i och för sig ett skäl att frångå kravet Därför är det rim- anspråk. I de fall där medel inte fanns
på affärsmässighet. ligt att fonderna kompenseras för merkost- tillgängliga fick arbetsmarknadsstyrelsen för-
genom detta utnytt- skottera erforderliga belopp ur anslaget till nader som uppkommer
att de myndig- allmänna beredskapsarbeten. Vid lämpligt jande. Det är vidare lämpligt heter som förvaltar fonder - i tillfälle borde investeringsanslaget tillföras
ifrågavarande likhet med vad som sker för privat och ytterligare medel genom medelsanvisning på kommunal verksamhet - aktivt stimuleras tilläggsstat. Därefter
kunde återföring ske till att medverka i den konjunkturutjämnande arbetsmarknadsanslaget. politiken. Detta skulle f. ö. ansluta till prin- För anskaffningar över driftstat sker fi-
” cipen att i möjlig utsträckning behandla af- nansieringen normalt genom ianspråktagande färsverken på samma sätt som privat företag- av löpande inkomster på fondens driftstat. samhet. En tidigareläggning av anskaffningar påver-
Jag förordade att, om myndighet i samråd kar i dessa fall bl. a. berörda verks likviditet med arbetsmarknadsstyrelsen vidtog särskil- och deras möjligheter att fullgöra fastställda da sysselsättningsstödjande insatser genom inleveranser av ränta på disponerat statskapitidigareläggning av anskaffningar som avser tal. För sådana anskaffningar förordade jag affärsverksfond, Sjöfartsverkets fond eller därför att arbetsmarknadsverket fick förvägverkets förrådsfond, myndigheten borde i skottera hela utgiften under den tid tidigarenormalfallet åtnjuta en särskild ersättning läggningen avser. Ett belopp motsvarande
177 14
10 % av borde slutligt belasta arbets- lertid ej fallet och resp. fond belastas då med
utgiften
marknadsanslagen. Återstående 90% borde förräntning, från betalningstidpunkten till däremot slutligt bestridas av driftmedel. dess avskrivningsmedel hinner anvisas, även
Vidare anförde jag att de angivna riktlin- av den del av investeringen som skall avskrijerna var att betrakta som schabloner och att vas över riksstaten. Kungl. Maj :t i vissa fall, t. ex. för en större Vidare medför metoden att anskaffningar investering med endast begränsad tidigare- på investeringsstat, som är så stora att de läggning, borde kunna meddela särskilt be- temporärt måste finansieras av arbetsmarkslut om i vilken omfattning avskrivning resp. nadsstyrelsen, blir förmånligare för myndigfinansiering över arbetsmarknadsanslag skul- heten än sådana som finansieras enbart gele ske. Slutligen frarnhölls att riktlinjerna var nom ramhöjning. att anse som provisoriska till dess att ställ- För att undgå dessa effekter och även i ning tagits till affársverksutredningens för- syfte att ernå en administrativt mer lätthanslag. terlig handläggningsordning, föreslår jag att
Riksdagen hade intet att erinra mot försla- avskrivningsmedel för konjunkturbetingade gen (SU 135, rskr 310) och de ovan angivna kapitalinvesteringar beräknas under anslaget riktlinjerna har således tillämpats under som- till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. maren och hösten 1968. Dessa anslag bör beräknas förslagsvis. Ansla-
Chefen för inrikesdepartementet har tidi- gen kan då i förekommande fall belastas med gare denna dag lämnat den IO-procentiga kompensationen från den
en redogörelse för de totala beställningar som affärsverken m. fl. i tidpunkt resp. fond tar medel i anspråk för samråd med arbetsmarknadsstyrelsen lagt ut att betala sin investering. Myndigheten behöi syfte att öka sysselsättningen inom verk- ver ej inkomma med särskild begäran om stadsindustrin. avser förnö- anvisning av avskrivningsmedel utan denna
Beställningarna denheter med ett sammanlagt inköpsvärde av fråga får “prövas i samband med att ställning
som finan- tas till tidigareläggning av investeringen. Där- 88 milj. kr. För de beställningar sieras över har Kungl. emot bör det, liksom hittills, ankomma på
investeringsanslag
Maj :t i förekommande fall beslutat om ram- myndigheten att inkomma till Kungl. Majzt höjningar. Pâ tilläggsstat l till riksstaten för med framställning om höjning av medelsförbudgetåret 1968/69 har dessutom anvisats brukningen samt, för den händelse den på 5,7 milj. kr. på Vägverkets förrådsfonds inve- anslaget beräknade konjunkturreserven inte steringsanslag i syfte att möjliggöra den för förslår, även om ökning av investeringsanslafonden nödvändiga ramhöjningen. Vidare get. har på tilläggsstat II till riksstaten för bud- De i det föregående nämnda anskaffgetåret 1967/68 anvisats 20 milj. kr. under ningarna avser förnödenheter som behövs i investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för civil statlig verksamhet. I vissa fall kan emelatt för vattenfallsverkets del skapa utrymme lertid sysselsättningspolitiska skäl även motiför konjunkturbetingade investeringar. Övri- vera anskaffningar av försvarsberedskapsnaga ramökningar har väl rymts inom den tur. Enligt gällande principer avskrivs ankonjunkturreserv som beräknats för resp. skaffningar för försvarsberedskapsändamål anslag. med 100 %. Jag anser att detta bör gälla även
De i prop. 1968:125 angivna riktlinjerna om anskaffningarna kommer till stånd av för anvisande av den IO-procentiga kompen- sysselsättningspolitiska skäl. Analogt med sationen har emellertid i vissa fall visat sig ovannämnda fall belastas anslagen med medföra inte avsedda verkningar. Normalt IOO-procentig kompensation från den tidkan man räkna med att betalningarna inträf- punkt medel tas i anspråk för att betala resp. far så långt efter det att beställningen lagts investering. Även i detta fall bör det ankomut att Kungl. Majzt hinner begära avskriv- ma på myndigheten att inkomma med framningsmedel på tilläggsstat. Ibland är så emel- ställning om höjning av medelsförbrukningen
och, i förekommande fall, anslaget.
För budgetåret 1968/69 bör den provisoriska ordningen tillämpas att medel för konjunkturbetingade avskrivningar anvisas över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Här angivna riktlinjer innebär vissa förtydliganden och skiljer sig på några punkter från dem i prop 1968:125. De bör i awaktan på ställningstagande till affársverksutredningens förslag tillämpas tills vidare. Riksdagens godkännande torde inhämtas.
Bilaga 6 RRV :s enkätfrâgor till statliga myndigheter
om omfattning m m*
upphandlingens
(Svaren på frågorna redovisas i följande tabellbilagor 7-44. Bilagenum-
mer anges i förekommande fall under respektive fråga här nedan)
.Ange omfattningen av upphandlingen 6. Har under budgetåren 1966/67-1968/ budgetåren 1966/67, 1967/68 och 69 lagts ut forsknings- och utvecklings- 1968/69 (enligt beställningar, kontrakt uppdrag i samband med eller som en die d som tecknats under resp budgetår). rekt förberedelse för en upphandling? Bilaga 7. Bilaga 34. . Ange hur stor del av upphandlingen un- 7. Om fråga 6 besvarats med ja: der budgetåret 1968/69 som utgjordes av a. Ange omfattningen av forskningsvaror helt tillverkade i utlandet. (Här och utvecklingsuppdragen.
b. Har forsknings- och utvecklingsuppavses både varor som upphandlats direkt från utländsk leverantör och varor som drag hos ett företag alltid åtföljts av levererats beställning hos detta företag av den
genom förmedling av agent, kommissionär eller svenskt företag som utvecklade produkten om denna representerar den utländska tillverkaren.) uppfyllt de uppställda kraven? Bilaga 8. c. Hur stor del av de under 7 a angivna
forsknings- och utvecklingsuppdra- . Ange fördelningen på ursprungsland, va-
gen, som utlagts fristående före en ruslag etc av upphandlingen under bud-
upphandling, har gjorts hos företag i getåret 1968/69.
utlandet under budgetåret 1968/69? Bilaga 9-32.
Bilaga 34. 4. Ange omfattningen av upphandlingen
8. a. Ange fördelningen av upphandlingen budgetåren 1966/67, 1967/68 och under
budgetåret 1968/69 på olika 1968/69 från företag lokaliserade inom
upphandlingsformer. norra stödområdet (enligt beställningar,
b. Vilka synpunkter har huvudsakligen kontrakt ed som tecknats under resp
varit vägledande vid valet av uppbudgetår). handlingsform? (Specificera
om möj- Bilaga 33.
ligt på olika typer av upphandlings- .Ange fördelningen på varuslag av upp- objekt.)
under Bilaga 35. handlingen budgetåret 1968/69 från företag lokaliserade inom norra stödområdet.
1Jämför kap 2.2 Uppläggningen av utrednings- Bilaga 33. arbetet.
9. a. Vilken praxis tillämpas vid valet av 12. I vilken besöker
omfattning tjänstemän
annonsorgan vid ”annonsupphand- utländska för att orientera
företag sig om
ling? (Ange antalet tidningar vid deras produkter? varje upphandling i några vanligen Bilaga 39. förekommande fall av ärenden.) 13. Ange beräknad tidsåtgång för anbudsinb. Sker annonsering i vissa fall även i fordran m m i olika typer av upphandutländska tidningar?
c. lingsärenden?
Om fråga b besvarats med ja, ange i vilka tidningar annonsering skett 14. a. Förekommer förskottsbetalning vid
och i vilken utsträckning under de upphandlingen? senaste två åren. b. Om fråga 14 a besvarats med ja, d. Hur bedöms värdet av annonsering i ange för vilken typ av upphandling Tidning för leveranser till staten? och ivilken omfattning förskott läm- Bilaga 36. nas?
15. Ange kortfattat de betalningsvillkor som 10. Tillfrågas i regel samma krets av leverani övrigt i allmänhet gäller för upphandtörer vid varje tillfälle då offert infordlingen. Ange tex i vilken utsträckning ras på en viss produkt eHer sker en betalning sker i takt med leveranserna, successiv omprövning av leverantörskretnär slutlikvid erläggs etc. sen? Bilaga 40. Bilaga 37.
16. a. Är leveranserna av varor till följd av ll. a. Finns några register eller liknande över tänkbara upphandlingen i stort sett jämnt för-
förteckningar leveran-
törer? delade under budgetåret? b. Om fråga 16 a besvarats med nej, b. Om fråga ll a besvarats medja: Hur ange orsaken. många register (förteckningar) finns? Bilaga 41. (Finns flera register, ange vilka olika grupper av upphandlingsärenden som l7. Hur stor del av de årliga betalningarna registren avser.) under budgetåren 1967/68 och 1968/69 c. Hur många företag är i genomsnitt för levererade varor erlades under månaupptagna i varje register? derna maj och juni? d. Hur många företag från norra stöd- Bilaga 41. området är representerade i regist- 18. a. Innebär nuvarande anslags- och budren? e. getsystem några nackdelar ur upp- Ange uppskattningsvis hur många utländska leverantörer handlingssynpunkt? som är represenb. Om fråga 18 a besvarats med ja, terade genom registren antingen direkt ange nackdelarna. eller genom agent, kommissio- Bilaga 42. när eller svenskt företag. f. Uppförs samtliga företag som begär 19. Myndighet skall enligt 15 § upphanddet i registren? lingskungörelsen vid bedömning av ang. Har det förekommit att företag inte bud beakta samtliga omständigheter. förts upp i registren på grund av att a. I vilken utsträckning har under budföretaget ansetts icke tillräckligt kva- getåret l968/69 anbud antagits som liñcerat? inte innehållit det lägsta priset? h. Om ett företag, som begärt det, inte b. inte varit Ange i de fall prisfaktorn förts upp iregister, har företaget fått utslagsgivande vilka andra faktorer besked härom? än priset som varit avgörande. Bilaga 38. Bilaga 43.
l8l
20. a. Har under budgetåret 1968/69 avtalat vite efterskänkts eller har förlängd leveranstid medgivits i fall då sådant vite avtalats? b. Om fråga 20 a besvarats med ja, ange antalet fall då detta förekommit. Bilaga 44.
21. Enligt upphandlingskungörelsen får an-
budsgivare låta sig representeras vid anbudsöppnandet genom en av handelskammare auktoriserad, opartisk person. a. Hur ofta har sådan representant varit närvarande vid anbudsöppning under budgetåren 1967/68 och 1968/6972 Hur ofta har utländska anbudsgivare åberopat bestämmelsen under samma tid?2 Är det önskvärt att behålla denna föreskrift även i fortsättningen? Om svaret blir ja, ange skälen? 22. a. Redovisa med en organisationstablå myndighetens organisation för den
verksamheten om sär-
upphandlande
skild sektion, enhet e d är inrättad för denna verksamhet.(Ange även be-
fogenhetsfördelningenj”
antal tjänster efter lönegrad Ange
(motsvarande):
23. a. Finns några interna föreskrifter utar-
betade för upphandlingsverksamhe-
ten?2 Om fråga 23 a besvarats med ja,
ett exemplar av föreskrifter-
bifoga
na?
?Då en sammanställning av svaren på denna fråga inte kunnat göras tillräckligt upplysande i tabellform, redovisas inte svaren i tabellbilagorna.
Bilaga 7-44 Den statliga upphandlingens
omfattning m m sou 1971:88 133
m. m.
v.m
m.mm m.vmm.vmvdmm.mmm.mmo.mmmm mmo.mmo.mmo.mm m m.mmmvv
m.ommm.mmmv.mmm m.mmm .âa
m.mmmo.mmmodmo m.mmm ommvmvvom.mmm ovmo
m m m
mEäsm
:oo I I | I I
.äm md m.m m.mm.mm.m mdm.mm.o m.om.o maomåm
m.mmm.mmm.mmm.omm.mm o.omo.mm
m.mmmm.mmm m.momm.mmm m.oom
-ämm.monama: m
-wmwmmä:o.mm
m.
o.m m.mmdv6m.mm.m m.o v.m m.mm.mm.o md o.mm.m
m.mmm.mmm.vmm.mm m.mm om m.vmm.mmv.mm
m.mmm. m.mmm o.mmm ovmo
m
mamman?
o.
m.m .ucimøâmzmnømom
v.vmm.mmm.mmm.mmm.mmm.mmf...m.vmo.mmmdmm m.mmmmm.mmm.mmm.vm mdmm.vmm.mm
m.vomm.omm m.mmm o.vmmm.moom.mmmm.mmm m.mmm
m m v
§32moä mcomåm
m.
m.mm m.mmmmvo.mvo.mmm.vmm.vmo.mmmmm.mmm.mmm.mmm.vm mdvm.mmm.mm
o.vmmv.mmmo.mmmm.mmmm.mmmmdmv o.vmm o.mmmm m.mmmm.mmm m.mmm
m m
uEE=m
I I .Eammomumonøm
:oo I | I
-ha v.o o.m o.v m.m mdm.mm.o mdm.o
m.mmm.mmo.mm m.mmo.mmmdm o.mmo.mv
m.mmmmdom o.vmmm.mmm m.mmm
.musami: m
-Mmmm-mamman:Bon
v.
m.mmd m.m mdm.vm.mm.m md o.m v v.mmdm.o m.o m.mm.m
m.vmo.mmm.mm m.mm m.mmo.mmv.mm
m.mmm m.mmm ovvm m.mmm
m wämwomommumuman
moäzmmm.
s_ .mimvmouñz
vd m.mo.mm.m 383m
mdvo.mvm.mmm.mmm.mmm.mmo.ovm.mmm.mmm.vmm.mmo.mmm m o.mm o.mvo.mmm.vm
me.: m.mmmm.mmm o.vmmm.vmmm.mvmm.mom mvomummmmcmom
moä m v
§52
.m8
Jmmoåäum
m.m
m.mmvdm m.mmo.mmmdmv.mmm.mmm.mmo.mvo.mmo.mmm.mmm.mm mdvm.mmm.mm
m.mmmm.mmmo.mmmm.mmmm.mmm m.mmm o.ovvmmm.omvm.mvm o.vmm
m :ommommmm
mEE=m m
mEmmFmmmu
:oo I I I I 1 |
md m.m m.mm.mm.vv.m vd m.om.mm.m o.m md
m.vmm.mmm.mm o.mmo.vm
m.mvm m.vmmmm m.mvmSound
mvmm m
mawåmumoaâm-ämm.mums
-mamman.ämwcmøcomes
m.m m.m .memoäoämwmm
m.m od m.m mdm.m m.m m.o o.m o.mm.mmdm.o md m.ov.m
m.mmm.mmm.mm o.mm m m.mmm.mm
m.mmm m.mmm o.mvm mdwo
m
:oêoåspuummcmmm.
m.m m.m
o.mvm.mmm.mmm.mmm.mmm.mmm o.mmm.mmm.mmvmmo.vvo.mmm.mmm.vmo.mm m.mmm.mmm.mm
m.mmmm.mmm m.mmmm.mmmm.vmv m.mmm.mmmbmnmaäaoo
odmm
moä m m
§82
.zowmobmmmmmommêmøam
mssuaso
uummmämmmmm
uEEzm“samman
Bm
.om
.omoääsmmm
mmocomäamomå:§28 :somJmuänåmøm:
:oo
“simpam829m; .sommubmämmnumamuzoü
äåømzäeommomääomwâmawåsmänusam
âowsnamnaa:.m Eömmoâummmøum
.m8 maa?
xsêmamaozmo,_msoswmuzmsumwøm
mmm
“mån .E32 332m222måäö m
:ønoäumuaamäm.oäåsmsoa.oäoanâaammovmmoâmämomm:sarâsâzogm:unaåwazomamwzzwmmøoasm
:amaåmemamøäao:osebmmämzøamâsmcommobmammmonmummm:omämmmwâmamâmsbb
:oneâmmowamümsäoaamm:mäazazømâouwäaucm
184 SOU 1971 :88
o. 4.
m4 md m.m o.m 0.4 m.4 4.4 m4 I 4a 0.4 4. md m4
4.4 md o.m v.o m.m a.: Em
4.vm 4.m4 4.mm 4.8 m.v4 mdm mmm
mvm o.mmv m.vv4
C44: m.mmm4
4 4 m m 4 4 | 4 m4 l m4 n E m t. m4 om m4. mm S.
mm mm mm 044 mm4 m4m Em omm
4344 4›o4 nmv vmm omm m:
asså
m. m. o. o.
md o md m m4 md m.o m.m m 4.o m.o m4 m.o m.o wo m.m l No 4.o
I mm4 44 4.4.4 4..o4 mm4 m.mm m.mm oem o.m4 mi.
544.44 m.mm4 mdmv
4044444444 .
4. 4 m v m m I u N 44 I m4 I mm mm z »m mm R m4. om 4m ov mv 9.
mm4 mm4 vm4 mmm 4 m: omm
aw44© 434444. 4›o4
v.o m4 4.m I m4 hm m.4 4.o 4.o m.m 4.o m.m m.o m.o wo 4.m I md md o4 v4 o.m m.m
I 1 I md I m4:
4.mm 4.mmm ñmov
44440445 54444
m I n m 4 I m m I I v 4. 4400 i I I I m4 S m4 s. m4 om m4 44 mv v4
454 om4 m44 oo4 om4
mD 43444.. 454
m. m.
md md nd v.o m.m mm l md hv m4 md 4.o 4.o e... v.o m4 m.4 m.m md 4.4 I m.m 4.o m 0.0 4.4.
md 4v §4
34:4 m.m44 344 Emm
.doänom
4o4o4§4oo4
m m 4. 4 4. 4 m u m m. 4 4344.4 I I | m4 om l u v4 mm m4
v4 4m mm mm mm ov oo4
4›o4 m44 mom v04
433.94 4344
.44o44444344444o4m oumboäo
I
.mm\mmm4 m.m m.m m.o I md md md 4.4. md I 44.4 m4 no m.o 4.» ...o 4.o m.m o.m m.m 44 4.o
4.o md 4.o I I I I m.4m
34444 4.m4
.u44444444n4 444404044
404.44:
m m 4 m m m m I v 4 1 m 4.. I v I I o4 I r m4 I 4m I mm m4 m4 mm om
oäcz 434.4. 4›o4 mm mm
.xuwianø
.3448444
44.4.5443:
443m 444444434
44.44.4394 .40
.mmm4
4u44o4w444o4a 44
434394444:
4444444330442 40.4
4334:3054
4424:0534»
4443:84 43%
5.4 40435
E0
Søsaxsw 44m.4›444a.4444ou
4444542444443 u44o›4o4.4o4n=4 um4o4ämmv4mö4ømm .øüoämniousm
4404405444254 440.6?
.m 444.0
4344344445 444444mo4o443ä44 uceüaxøxzzo.. 44smcawwq4c›o444 axêâamaozs,
444444445 344353445
4 u
34:42 334444 454m 333m 333m 338m 233m 222m mxmümñma 404405404.
mmmzm 40434453: .Szeémsoø 04.9.0445 3oä›ø4mn4 304394044 4440444344 842444834 4844942044 4344ø›3.44...4m.4m 4s2or4§u›o
:nâobâmwvaøwäm 4344oå444aw4=4 443404432404434444 :oâiäoâzoxm äwm›4:w4m=2_sm :øêaêwäaaøza
=o4424§ä›:4u44›4o 44020444344454304400 4.om_oz4um4..w›asêc4 444505424404484434
4484o43mm4uu44u4ä444m4o444 :umâåøiømmnosuáäiom
SOU 1971 :88 185
Bilaga 9. Upphandlingens fördelning på varugrupper etc samt på ursprungsland under budgetåret 1968/69 (Fördelningen på myndigheter framgår av bilagorna 10-32)
Upphandling i milj kr från Procentuell Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt andel Finland Schweiz länder Norge Storbritannien 1 Österrike %
A Varor
| Livsmedel | 135,4 7.8 | 0.4 | 0.3 2.1 146.1 3.2 |
| Mineralprodukter exkl oljor | 44.9 - | 0.7 0.2 22. 68.3 1.7 | |
| Mineraloljor | 48.5 7.0 | 22.6 23.1 150.9 252.1 5.2 | |
| Kol och koks | 1.7 - | - | - 15.8 17.5 0.4 |
| Kemikalier | 59.2 4.5 | 2.9 6.1 24.9 97.6 2.1 | |
| Medicinsk utrustning m m | 4.7 0.4 | 2.0 | 1.6 2.5 11.3 0.2 |
| Gummi- och plastartiklar | 51.7 3.8 | 3.0 4.8 11.1 74.3 1.6 | |
| Lädervaror | 5.4 0.1 | - | 0.0 0.1 5.7 0.1 |
| Trävaror | 54.0 0.2 | 0.0 | - 0.1 54.4 1.2 |
| Pappersvaror | 70.0 1.9 | 1.0 0.3 1.9 75.1 1.6 | |
| Textilvaror | 126.5 1.7 10.1 11.1 11.1 160.5 3.5 | ||
| Skor | 6.6 0.0 | - | - 0.1 6.7 0.1 |
| Metaller och metallproduktet | 525.7 4.0 | 19.2 4.2 36.5 589.6 12.7 | |
| Maskiner (exkl elektriska) | 550.3 4.6 166.4 292.3 22.6 1 036.1 22.3 | ||
| Elmaskiner med tillbehör | 492.6 6.2 24.7 22.5 51.0 597.0 12.9 | ||
| Järnvägsutrustning | 125.2 0.1 | 2.8 0.1 4.4 132.6 2.9 |
Transportmedel (exkl järnvägs-,
| luft- och sjötransportmedel) | 124,5 0.1 | 16.1 | 2.8 15.9 15 9.4 3.4 |
| Luft- och sjötransportmedel | 161.9 2.7 | 0.8 | 3.5 1.2 170.0 3.7 |
| Vetenskapliga instrument | 39.1 2.1 | 12.8 20.3 12.1 86.3 1.9 | |
| Möbler | 52.4 0.1 | 0.0 0.0 0.0 S2.6 l.l | |
| Andra varor | 626,2 4.2 48 3 11.0 68.7 758.3 16.3 88.0 - | - | - - |
| Ej specificerade var0r3 | 88.0 1.9 |
Summa under A 3 394.5 51.5 333.8 404.2 455.5 4 639.5 100.0 B ?Vänster
| Konsulttjänster | 404.6 0.2 | 0.0 0.0 - 404.8 37.0 | |
| Transporter | 177.6 1.2 | 2.5 | 1.3 5.3 187.9 17.2 |
| Övriga tjänster | 369.4 0.2 | 2.2 0.9 7.5 380.2 34.7 | |
| Ej specificerade tjänster3 | 120.7 | 0.2 0.3 - 121.2 11.1 | |
| Summa under B 1 072.3 1.6 | 4.9 | 2.5 12.8 1 094.1 100.0 |
C Byggnads- och anläggnings-
arbeten
Husbyggnadsarbeten 565.5 0.4 0.4 0.8 l.l 568.2 46.3
352.3 - - - - 352.3 28.7
Anläggningsarbeten
Ej specificerade arbeten3 306.1 - - - - 306.1 25.0
Summa under C 1223.9 0.4 0.4 0.8 l.l 1226.6 100.0
66-0 1-1 1-1 2-3 3-0 73-5 D Underhåll (Byggnadsstyrelsen)
Totalt för A - D 5 756.7 54.6 340.2 409.8 472.4 7 033.7
1 Av statens totala upphandling inom grupperna varor, tjänster samt byggnads- och anläggningsarbeten 2 Avser bl a upphandling av vapen och ammunition 3 Denna post innefattar uppgifter från myndigheter som inte lämnat någon ytterligare uppdelning inom
grupperna varor, tjänster etc
Bilaga 10. Livsmedel, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt
Finland Schweiz länder
Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Civilförsvarsstyrelsen | 371 | 371 | ||
| Förenade fabriksverken | 130 | 130 | ||
| Försvarets materielverk | 92 409 572 287 | 148 967 94 383 | ||
| Karolinska sjukhuset | 3 381 100 150 | 200 | 3 831 | |
| Kriminalvårdsstyrelsen | 6 001 | 6 001 | ||
| Rikspolisstyrelsen | 421 | 421 | ||
| SIDA | 25 245 | 25 245 | ||
| Socialstyrelsen | 3 078 | 3 078 | ||
| Statens bakteriologiska laboratorium | 770 | 300 1 070 | ||
| Statensjordbruksnämnd | 3 500 7 100 | 10 600 | ||
| Statens järnvägar | 29 ll | 28 | 68 | |
| Televerket | 100 | 100 | ||
| Överstyrelsen för ekonomiskt försvar | Summa 135 435 7 783 437 | 348 2113 146.116 | 818 | 818 |
Bilaga 11. Mineralprodukter exkl oljor, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Arbetsmarknadsstyrelsen | 5 300 | 5 300 | |||
| Civilförsvarsstyrelsen | 120 | 120 | |||
| Domänverket | 3 000 | 3 000 | |||
| l“ortifikationsförvaltningen | 22 | 22 | |||
| Förenade fabriksverken | 51 | 51 | |||
| Försvarets materielverk | 143 | 143 | |||
| Generaltullstyrelsen | 1 500 | 1 500 | |||
| Högskolor | 100 | 100 | |||
| Karolinska sjukhuset | 888 | 219 | l 107 | ||
| Kriminalvårdsstyrelsen | 150 | 150 | |||
| Rikspolisstyrelsen | 300 300 | ||||
| SlDA | 1 | 1 | |||
| Sjöfartsverket | 800 | 800 | |||
| Statens järnvägar | 82 | 10 92 | |||
| Statens vattenfallsverk | 940 | 940 | |||
| Statens vägverk | 40 800 | 5 900 46 700 | |||
| Televerket | 6 | 14 | 24 44 | ||
| Överstyrelsen för ekonomiskt försvar | Summa 53903 | 700 714 | 219 13515 68 351 | 7 281 7 981 |
Bilaga 12. Mineraloljor, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandling i l 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt
Finland Schweiz länder
Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Civilförsvarsstyrelsen | 88 | 88 | |||
| Domänvcrket | l 400 1 400 2 800 | ||||
| Förenade fabr:ksverken | 2 203 | 50 | 2 253 | ||
| Försvarets maierielverk | 3 021 | 15 328 21 162 92 399 131 910 | |||
| Karolinska sjukhuset | 14 | 14 | |||
| Postverket | 5 990 | 5 990 | |||
| Rikets allmänra kartverk | 59 | 59 | |||
| Rikspolisstyreisen | 9 297 9 297 | ||||
| Skolöverstyrclsen | 20 | 20 | |||
| Socialstyrelsen | 30 | 30 | |||
| Statens bakterologiska laboratorium | 100 100 | ||||
| Statens järnvägar | 20 836 | 705 21 541 | |||
| Statens vattenfallsvcrk | 14 068 | 7 235 | 17 657 38 960 | ||
| Statens vägverk | l 700 | 1 700 | |||
| Televerket | 500 7 000 | 25 000 32 500 | |||
| Överstyrelsen för ekonomiskt försvar | 500 4 341 4 841 |
Summa 48 515 7 000 22 563 23 126 150 899 252 103
Bilaga 13. Kol och koks, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Förenade fabriksverken | 899 | 151 1 050 |
| Försvarets maLriclverk | 349 | 1 513 1 862 |
| Statens järnvägar | 480 | 480 |
| Överstyrelsen för ekonomiskt försvar | Summa 1 728 | 14 094 14 094 15 758 17 486 |
| 188 | sou 1971:88 |
Bilaga 14. Kemikalier, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt
Finland Schweiz länder
Norge Storbri-
tannien
Österrike
Civilförsvarsstyrelsen 5 5 Domänverket 700 2 200 400 3 300
| l-ortifikationsförvaltningcn | 1 637 | 1 637 |
| Förenade fabriksverken | 1 413 1 864 | 240 23 62 3 602 |
| Försvarets materielverk | 6 545 289 | 219 2 584 l 640 11 277 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse (inkl militär-
| apoteketl) | 20 268 93 955 | 37 388 21 741 | ||
| Generaltullstyrelsen | 24 | 24 | ||
| Högskolor | 2 468 | 3 | 2 | 4 2 477 |
| Karolinska sjukhuset | 45 | 40 | 32 74 191 | |
| Kriminalvårdsstyrelscn | 1 666 10 | 60 309 2 045 | ||
| Postverket | 1 337 | 223 | S3 63 l 676 | |
| Rikets allmänna kartverk | 147 | 55 277 253 732 | ||
| Rikspolisstyrelsen | 75 | 6 234 315 | ||
| SlDA | 177 6 438 | 43 2198 2 862 | ||
| Skolöverstyrelsen | 43 | 43 | ||
| Socialstyrelsen | 50 | 50 | ||
| Statens bakteriologiska laboratorium | 1 300 30 400 2 500 1 800 6 030 | |||
| Statens järnvägar | 3 382 | 3 382 | ||
| Statens provningsanstalt | 7 | 7 | ||
| Statens vattenfallsverk | 329 | 329 | ||
| Statens vägverk | 16 000 | 100 12 900 29 000 | ||
| Televerket | l 338 | 10 | l 348 |
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 274 276 160 397 1 107 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 55 212 4 151 4 418
Summa 59 230 4 492 2 914 6 089 24 873 97 598 l Även läkemedel.
Bilaga 15. Medicinsk utrustning m m, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt
Finland Schweiz länder
Norge Storbri-
tannien
Österrike
Domänverket 25 25 Försvarets marerielverk 437 437 Försvarets sjukvârdsstyrelse
1 265 106 800 150 l 200 3 521 (inkl militärapoteket)
| Högskolor | 26 3 | 12 | 4 16 | 61 |
| Karolinska sjukhuset | 750 150 | 925 1 200 1 100 4 125 | ||
| Kriminalvårdsstyrelsen | 180 | 180 | ||
| Postverket | 2 2 | |||
| Rikspolisstyrelsen | 117 | l 17 | ||
| SIDA | 176 97 | 6 | 12 20 311 | |
| Skolöverstyrelsen | 99 | 99 | ||
| Socialstyrelsen | 1 250 | 1 250 | ||
| Statens bakteriologiska laboratorium | 50 | 250 | 275 200 775 | |
| Statens järnvägar | 134 | 134 | ||
| Statens vattenfallsverk | 58 | 58 | ||
| Statens vägverk | 160 Summa 4 727 356 | 1993 1641 2 538 11255 | 160 |
Bilaga 16. Gummi- och plastartiklar, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandling i l 000-tal kr från Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Arbetsmarknadsstyrelsen | 144 | 2 | 146 |
| Civilförsvarsstyrelsen | 137 21 | 15 8 | |
| Domänverket | 750 | 750 | |
| Fortifikationsförvaltningen | 14 | 14 | |
| Förenade fabriksverken | 4 550 | 3 5 | 331 121 5 010 |
| Försvarets materielverk | 17 316 2 457 1 801 l 225 1 100 23 899 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
| (inkl militärapoteket) | 300 296 | 100 | 50 50 796 | ||
| Generaltullstyrelsen | 68 | 68 | |||
| Högskolor | 507 | 4 7 | 4 | 8 530 | |
| Karolinska sjukhuset | 180 | 45 | 10 235 | ||
| Kriminalvårdsstyrelsen | 457 126 | 1 060 770 2 413 | |||
| Lantmäteristyrelsen | 11 | 11 | |||
| Luftfartsverket | 2 | 2 | |||
| Postverket | 5 432 122 | 135 | 149 383 6 221 | ||
| Rikets allmänna kartverk | 19 | 84 | 130 14 247 | ||
| Rikspolisstyrelsen | 818 | 110 | 296 1 224 | ||
| SIDA | 29 3 | 75 | 7 586 7 693 | ||
| Skolöverstyrelsen | 106 | 106 | |||
| Socialstyrelsen | 25 | 25 | |||
| Statens bakteriologiska laboratorium | 500 400 | 75 | 50 25 1 050 | ||
| Statens järnvägar | 5 110 | 40 5 150 | |||
| Statens provningsanstalt | 2 | 2 | |||
| Statens vattenfallsverk | 395 | 395 | |||
| Statens vägverk | 4 200 300 | 100 | 4 600 | ||
| Statistiska centralbyrån | 32 | 32 | |||
| Televerket | 6 551 74 | 456 | 833 678 8 592 | ||
| Överstyrelsen för ekonomiskt försvar | 4 000 | 927 | 4 927 |
Summa 51 655 3 808 2 993 4 759 11 081 74 296
Bilaga 17. Lädervaror, upphandling 1968/69
Myndighet Upphandling i l 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt
Finland Schweiz länder
Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Civilförsvarsityrclsen | 419 | 419 |
| Förenade fabriksverken | 95 | 95 |
| Försvarets rraterielverk | 2 691 | 2 2 693 |
Försvarets sjxkvård sstyrelse
| (inkl militärapoteket) | 70 | 70 | |
| Generaltullsiyrelsen | 62 | 62 | |
| Kriminalvårcsstyrelsen | 245 109 | 29 383 | |
| Lantmäterisiyrelsen | 4 | 4 | |
| Postverket | 382 | 14 396 | |
| Rikets allmänna kartverk | 2 | 2 | |
| Rikspolisstyrelsen | 286 | 286 | |
| SIDA | 2 | 2 | |
| Socialstyrelstn | 20 | 20 | |
| Statens järmägar | 682 | 682 | |
| Statens vägverk | 100 | 100 | |
| Televerket | 374 Summa 5 434 109 | 93 467 2 136 5 681 |
Bilaga 18. Trävaror, upphandling under 1968/ 69
Myndighet Upphandling i 1 000-ta1 kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike
| Arbetsmarkmdsstyrelsen | 9 110 | 9 110 |
| Civilförsvarsstyrelsen | 561 | 561 |
| Domänverke: | 1 350 | 1 350 |
| Fortifikatiorsförvaltningen | 3 314 | 3 314 |
| Förenade fatriksverken | 1 663 25 | 1 688 |
| Försvarets miterielverk | 5 847 | 5 847 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
| (inkl militärapoteket) | 392 | 392 | |
| Generaltullstyrelsen | lO | 10 | |
| Högskolor | 301 | 301 | |
| Kriminalvårdsstyrelsen | 10 579 235 | 113 10 927 | |
| Mynt- och justeringsverket | 8 | 8 | |
| Postverket | 190 | 12 | 202 |
| Rikets allmänna kartverk | 12 | 12 | |
| Rikspolisstyrelsen | 114 | 114 | |
| Sjöfartsverket | 360 | 360 | |
| Skolöverstyrrlsen | 99 | 99 | |
| Socialstyrelsen | 1 670 | l 670 | |
| Statens bakteriologiska laboratorium | 50 | 50 | |
| Statensjärnvigar | 8 541 | 8 541 | |
| Statens provringsanstalt | 16 | 16 | |
| Statens vatteifallsverk | 457 | 457 | |
| Statens vägverk | 1 600 | 1 600 | |
| Statistiska centralbyrån | 2 | 2 | |
| Televerket | 7 732 9 Summa 53 978 244 | 10 7 751 25 135 54 382 |
Bilaga 19. Pappersvaror, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandling i 1 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt
Finland Schweiz länder
Norge Storbri-
tannien
Österrike
Arbetsmarknadsstyrelsen 15 15
| Civilförsvarsstyrelsen | 125 | 125 |
| Domänverket | 500 | 500 |
| Fortifikationsförvaltningen | 72 | 72 |
| Förenade fabriksverken | 1 391 | 6 l 397 |
| Försvarets materielverk | 15 134 314 106 39 15 593 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
| (inkl militärapoteket) | 360 304 | 664 | ||||
| Generaltullstyrelsen | 830 | 830 | ||||
| Högskolor | 149 | 2 | 2 | 2 155 | ||
| Karolinska sjukhuset | 40 | 40 | ||||
| Kriminalvårdsstyrelsen | 886 | 72 958 | ||||
| Lantmäteristyrelsen | 70 | 70 | ||||
| Mynt- och justeringsverket | 21 | 21 | ||||
| Postverket | 29 665 1 557 | 648 | 86 1 756 33 712 | |||
| Rikets allmänna kartverk | 569 | l | 570 | |||
| Rikspolisstyrelsen | l 107 | 38 72 23 l 240 | ||||
| SIDA | 4 002 | 2 | 4 38 4 046 | |||
| Sjöfartsverket | 145 | 145 | ||||
| Skolöverstyrelsen | 467 | 467 | ||||
| Socialstyrelsen | 200 | 200 | ||||
| Statens bakteriologiska laboratorium | 400 | 400 | ||||
| Statens järnvägar | 4 589 | 25 | 4 614 | |||
| Statens provningsanstalt | 5 | 5 | ||||
| Statens vattenfallsverk | l 096 | 1 096 | ||||
| Statens vägverk | 210 | 210 | ||||
| Statistiska centralbyrån | 657 | 2 | 659 | |||
| Televerket | 7 329 | 7 329 |
Summa 70 034 1 864 1 002 303 1 930 75 133
193 15
Bilaga 20. Textilvaror, upphandling 1968/69
Myndighet Upphandlingi l 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Arbetsmarknadsstyrelsen | 57 | 57 | |
| Civilförsvarsstyrelsen | 408 | 66 | 474 |
| Förenade fabriksverken | 4 295 80 | 50 2 200 93 6 718 | |
| Försvarets materielverk | 88 064 1 146 5 696 712 1 020 96 638 |
Försvarets sjukvårdsstvrelse
| (inkl militärapoteket ) | 3 200 500 | 3 700 |
| Generaltullstyrelsen | 376 18 | 376 18 |
Högskolor Karolinska sjukhuset 986 21 14 1 021 Kriminalvårdsstyrelsen 6 110 2 l 227 116 380 7 835 Lantmäteristyrelsen 20 20 Mynt- och justeringsverket l 1 Postverket 5 114 30 258 218 5 620 Rikets allmänna kartverk 4 4 Rikspolisstyrelsen 1 653 419 2 072 SIDA 164 164
7 7 Sjöfartsverket
| Skolöverstyrelsen | 60 | 60 | |
| Socialstyrelsen | 3 130 | 3 130 | |
| Statens bakteriologiska laboratorium | 30 | 30 | |
| Statens järnvägar | 4 435 | 2 4 437 | |
| Statens provningsanstalt | 5 | 5 | |
| Statens vattenfallsverk | 534 | 534 | |
| Statens vägverk | 200 | 200 | |
| Statistiska centralbyrån | 48 | 48 | |
| Televerket | 7 553 | 160 162 7 875 | |
| Överstyrelsen för ekonomiskt försvar | 50 2 070 8 100 9 231 19 451 |
Summa 126 472 l 748 10 041 11 128 11 106 160 495 1 Därav förbandsmateriel 900 000 kr.
Bilaga 21. Skor, upphandling under 1968/ 69 Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt
Finland Schweiz länder
Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Arbetsmarknadsstyrelsen | 2 | 2 | |
| Civilförsvarsstyrelsen» | 66 | 66 | |
| Förenade fabriksverken | 6 | 6 | |
| Försvarets materielverk | 5 761 12 | 5 773 | |
| Generaltullstyrelsen | 8 | 8 | |
| Kriminalvårdsstyrelsen | 7 8 | 5 9 | 137 |
| Rikspolisstyrelsen | 39 | 39 | |
| Socialstyrelsen | 55 | 55 | |
| Statens bakteriologiska laboratorium | 15 | 15 | |
| Statens järnvägar | 412 | 412 | |
| Statens vattenfallsverk | 96 | 96 | |
| Statens vägverk | 110 Summa 6 648 12 | 59 6 719 | 110 |
Bilaga 22. Metaller och metallprodukter, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandlingi l 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Arbetsmarknadsstyrelsen | 10 440 2 | 52 | 325 10 819 |
| Civilförsvarsstyrelscn | 749 26 | 2 777 | |
| Domänverket | 2 400 | 500 500 800 4 200 | |
| Fortifikationsförvaltningen | 347 | 347 | |
| Förenade fabriksverken | 25 254 228 1 765 700 5 626 33 573 | ||
| Försvarets materielverk | 101 751 693 6 480 2 019 3 333 114 276 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
| (inkl militärapoteket) | 2 160 | 300 | 45 385 2 890 | ||
| Generaltullstyrelsen | 86 | 86 | |||
| Högskolor | 789 3 | 7 | 6 13 818 | ||
| Karolinska sjukhuset | 40 | 12 | 52 | ||
| Kriminalvårdsstyrelsen | 2 535 42 | 370 | 1 946 4 893 | ||
| Luftfartsverket | 500 50 | 550 | |||
| Mynt- och justeringsverket | 9 508 | 1 406 10 914 | |||
| Postverket | 4 668 2 | 115 | 169 4 954 | ||
| Rikets allmänna kartverk | 46 | 46 | |||
| Rikspolisstyrelsen | l 869 9 | 200 | 35 10 2 123 | ||
| SIDA | 133 | 24 157 | |||
| Sjöfartsverket | 703 | 703 | |||
| Skolöverstyrelsen | 11 298 200 | 358 358 360 12 574 | |||
| Socialstyrelsen | 1 140 | l 140 | |||
| Statens bakteriologiska laboratorium | 200 | 25 25 50 300 | |||
| Statens järnvägar | 44 788 2 | 109 | 2 379 47 278 | ||
| Statens provningsanstalt | 66 | 2 | 6 20 | 94 | |
| Statens vattenfallsverk | 114 064 22 | 113 | 6 613 120 812 | ||
| Statens vägverk | 25 450 l 000 | 400 | 7 26 857 | ||
| Televerket | 162 637 1 701 1 379 | 18 5 261 170 996 | |||
| Överstyrelsen för ekonomiskt försvar | 2 100 | 7 000 500 7 756 17 356 |
Summa 525 721 3 980 19187 4 212 36 485 589 585
195 15*
Bilaga 23. Maskiner (exkl elektriska), upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Arbetsmarknadsstyrelsen | 2 995 56 | 8 3 059 | ||
| Civilförsvarsstyrelsen | 6 264 28 | 222 | 142 6 656 | |
| Domänverket | 500 | 500 | ||
| Fortifikationsförvaltningen | 854 | 854 | ||
| Förenade fabriksverken | 6 330 530 | 685 1 469 5 523 14 537 | ||
| Försvarets materielverk | 45 833 1 473 49 883 1 769 4 385 103 343 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse (inkl militärapoteket) 13 13 Generaltullstyrelsen 783 300 1 083
4 182 100 200 4 482 Högskolor
| Karolinska sjukhuset | 75 | 73 | 148 | ||
| Kriminalvårdsstyrelsen | 397 14 | 68 | 48 | 527 | |
| Lantmäteristyrelsen | 40 | 40 | |||
| Luftfartsverket | 450 | 50 | 500 | ||
| Mynt- och justeringsverket | 21 | 121 | 151 | 293 | |
| Postverket | 43 113 1 290 | 1 290 5 216 6 202 57 111 | |||
| Rikets allmänna kartverk | 221 37 | 17 | 3 1 181 109 | 242 327 |
Rikspolisstyrelsen SIDA 242 22 31 10 305
61 300 361 Sjöfartsverket Skolöverstyrelsen 413 413 Socialstyrelsen 200 200 Statens bakteriologiska laboratorium 685 70 50 200 25 1 030
| Statensjärnvägar | 6 892 107 | 52 | 19 3 354 10 424 | |
| Statens provningsanstalt | 7 1 | 2 | 10 | |
| Statens vattenfallsverk | 370 645 120 110 400 282 600 | 763 765 | ||
| Statens vägverk | 49 820 390 | 2 910 | 50 2 250 55 420 | |
| Statistiska centralbyrån | 53 | 53 | ||
| Televerket | 9 621 | 150 594 23 10 388 |
Summa 550 297 4 551 166 352 292 301 22 583 1 036 084 196
Bilaga 24. Elektriska maskiner med tillbehör, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandling i 1 000-tal kr från Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbri-
tannien
Osterrike
| Arbetsmarknadsstyrelsen | 200 | 18 218 | |||
| Civilförsvarsstyrelsen | 245 | 22 | 94 361 | ||
| Domänverket | 300 | 300 | |||
| Fortifikationsförvaltningen | 2 048 | 2 048 | |||
| Förenade fabriksverken | 7 694 293 2 348 3 093 3 562 16 990 | ||||
| Försvarets materielverk | 298 433 2 321 18 806 11 899 34 309 365 768 | ||||
| Generaltullstyrelsen | 60 | 60 | |||
| Högskolor | 412 | 108 255 14 789 | |||
| Karolinska sjukhuset | 225 40 | 670 | 300 283 1 518 | ||
| Kriminalvårdsstyrelsen | 870 24 | 49 | 61 379 1 383 | ||
| Lantmäteristyrelsen | 140 189 | 178 | 2 93 602 | ||
| Luftfartsverket | 100 | 100 | |||
| Postverket | 721 22 | 30 | 773 | ||
| Rikets allmänna kartverk | 59 | 19 278 59 415 | |||
| Rikspolisstyrelsen | 23 517 56 | 682 4 471 528 29 254 | |||
| SIDA | 1945 24 | 84 312 751 3 116 | |||
| Sjöfartsverket | 151 | 151 | |||
| Skolöverstyrelsen | 5 292 132 | 86 279 189 5 978 | |||
| Socialstyrelsen | 430 | 430 | |||
| Statensjärnvägar | 20 538 194 | 594 21 326 | |||
| Statens provningsanstalt | 90 | 34 60 184 | |||
| Statens vattenfallsverk | 58 877 2 400 | 3 600 64 877 | |||
| Statens vägverk | 800 | 800 | |||
| Statistiska centralbyrån | 83 | 83 42 208 | |||
| Televerket | 67 977 470 1 327 927 5 910 76 611 |
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 1 458 3 315 432 407 2 615 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 137 137
Summa 492 565 6 168 24 724 22 526 51 029 597 012
Bilaga 25. J ärnvägsutrustning, upphandling under 1968/ 69
Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt
Finland Schweiz länder
Norge Storbri-
tannien
Österrike
Försvarets materielverk 4 4 Statens järnvägar 125 171 86 2 798 114 4 382 132 551
Summa 125 175 86 2 798 114 4 382 132 555
Bilaga 26. Transportmedel (exkl järnvägs-, luft- och sjötransportmedel), upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Arbetsmarknadsstyrelsen | 458 | 203 | 330 991 |
| Civilförsvarsstyrelsen | 681 | 66 747 | |
| Domänverket | 11 200 | 200 | 600 12 000 |
| Förenade fabriksverken | 316 | 20 336 | |
| Försvarets materielverk | 59 135 | 736 | 7 143 67 014 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
| (inkl militärapoteket) | 35 | 35 | |||
| Generaltullstyrelsen | 607 | 607 | |||
| Karolinska sjukhuset | 149 | 149 | |||
| Kriminalvårdsstyrelsen | 471 | 239 229 184 1 123 | |||
| Mynt- och justeringsverket | 5 | 5 | |||
| Postverket | 4 885 | 544 171 700 6 300 | |||
| Rikets allmänna kartverk | 2 | 2 | |||
| Rikspolisstyrelsen | 14 421 | l 498 l 191 17 110 | |||
| SIDA | 424 | 426 | 37 887 | ||
| Sjöfartsverket | 2 870 | 2 870 | |||
| Socialstyrelsen | 200 | 200 | |||
| Statens bakteriologiska laboratorium | 10 | 10 | |||
| Statens järnvägar | 5 965 | 233 286 2 026 8 510 | |||
| Statens vattenfallsverk | 6 935 | 99 502 458 7 994 | |||
| Statens vägverk | 4 186 | 204 4 390 | |||
| Televerket | 10 819 143 | 13 400 | 48 2 885 27 295 |
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 720 77 797
Summa 124 494 143 16 080 2 754 15 901 159 372
Bilaga 27. Luft- och sjötransportmedel, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt
Finland Schweiz länder
Norge Storbri-
tannien
Österrike
Förenade fabriksverken 500 25 100 625 Försvarets materielverk 160 250 2 230 762 3 358 822 167 422 Generaltullstyrelsen 1 100 1 100 Kriminalvårdsstyrelsen 5 5 Rikets allmänna kartverk 34 14 48 Rikspolisstyrelsen 441 367 808 SIDA 16 16
Summa 161905 2 671 787 3 458 l 203 170 024
Bilaga 28. Vetenskapliga instrument, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt
Finland Schweiz länder
Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Civilförsvarsstyrelsen | l 379 | 10 l 389 |
| Förenade fabriksverken | 233 | 42 20 25 320 |
| Försvarets materielverk | 22 314 816 | 4 516 10 079 2 024 39 749 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
| (inkl militäxapoteket) | 18 | 18 | ||||
| Generaltullstyrelsen | l 859 | 50 | 1 909 | |||
| Högskolor | 4 951 130 | 212 | 454 44 5 791 | |||
| Karolinska sjukhuset | 900 275 | l 800 | 950 793 4 718 | |||
| Mynt- och justeringsverket | 183 | 3 186 | ||||
| Postverket | 40 | 4 | 44 | |||
| Rikets allmänna kartverk | 123 | 243 | 21 118 505 | |||
| Rikspolisstyrelsen | 39 | S3 92 | ||||
| Sl DA | 64 | 2 | 100 | 48 | 4 218 | |
| Statens bakteriologiska laboratorium | 50 100 150 | |||||
| Statensjärnvägar | 879 | 2 | 2 | 104 43 l 030 | ||
| Statens provningsanstalt | 117 92 | 59 | 175 123 566 | |||
| Statens vägverk | 200 100 | 400 | 300 S00 1 500 | |||
| Televerket | 800 | 800 |
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 4 967 680 5 405 8 099 8 209 27 360
Summa 39 066 2 097 12 829 20 304 12 049 86 345
Bilaga 29. Möbler, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Arbetsmarknadsstyrelsen | l 931 | 1 931 | |
| Byggnadsstyrelsen | 178 | 178 | |
| Civilförsvarsstyrelsen | 98 | 98 | |
| Domänverket | 275 | 275 | |
| Förenade fabriksverken | 303 | 24 | 327 |
| Försvarets materielverk | 35 721 | 20 | 35 741 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
| (inkl militärapoteket) | 12 | 12 | |
| Generaltullstyrelsen | 37 | 37 | |
| Högskolor | 429 6 | 435 | |
| Karolinska sjukhuset | 965 | 965 | |
| Kriminalvårdsstyrelsen | 87 | 87 | |
| Lantmäteristyrelsen | 505 | 505 | |
| Luftfartsverket | 150 | 150 | |
| Mynt- och justeringsverket | 12 | 12 | |
| Postverket | 2 862 20 | 2 882 | |
| Rikets allmänna kartverk | 37 | 37 | |
| Rikspolisstyrelsen | 2 822 36 | 2 14 2 874 | |
| SIDA | 250 2 | 3 1 | 256 |
| Sjöfartsverket | 33 | 33 | |
| Skolöverstyrelsen | 688 40 | 728 | |
| Socialstyrelsen | 785 | 785 | |
| Statens bakteriologiska laboratorium | 50 | 50 | |
| Statens järnvägar | 206 | 206 | |
| Statens provningsanstalt | 37 | 37 | |
| Statens vattenfallsverk | 179 | 179 | |
| Statens vägverk | 200 | 200 | |
| Statistiska centralbyrån | 337 | 337 | |
| Statskontoret | 100 | 100 | |
| Televerket | 2 573 | 2 573 |
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 502 6 3 13 524
Summa 52 364 110 47 5 28 52 554
Bilaga 30. Andra varor, upphandling under 1968/69
Myndighet Upphandlingi l 000-tal kr från
Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt
Finland Schweiz länder
Norge Storbri-
tannien
Österrike
| Arbetsmarknadsstyrelsen | 2 760 | 61 | 11 2 832 | |
| Byggnadsstyrelsen | 35 906 200 | 200 | 400 800 37 506 | |
| Civilförsvarsstyrelsen | 354 | 354 | ||
| Domänverket | 7 600 | 7 600 | ||
| Fortifikationsförvaltningen | 43 132 | 430 | 43 562 | |
| Förenade fabriksverken | 5 243 524 1 435 | 82 767 8 051 | ||
| Försvarets materielverk | 6 904 17 | 244 | 684 416 8 265 |
Försvarets materielverk, vapen och ammunition 209 675 10 377 899 6 863 227 814 Försvarets sjukvårdsstyrelse
| (inkl militärapoteket) | 49 | 49 | |||
| Generaltullstyrelsen | 110 | 110 | |||
| Högskolor | 6 713 19 | 166 | 581 202 7 681 | ||
| Karolinska sjukhuset | 3 957 200 1 000 | 800 600 6 557 | |||
| Kriminalvårdsstyrelsen | 26 214 | 714 26 928 | |||
| Lantmäteristyrelsen | 194 | 396 | 62 10 662 | ||
| Luftfartsverket | 100 | 500 600 | |||
| Postverket | 3 733 634 l 323 | 78 1 449 7 217 | |||
| Rikets allmänna kartverk | 1 | 6 | 7 | ||
| Rikspolisstyrelsen | 1 687 | 489 | 252 1 690 4 118 | ||
| SIDA | 24 747 l 671 | 46 | 170 32 26 666 | ||
| Sjöfartsverket | 2 994 | 2 900 | 300 200 5 894 | ||
| Skolöverstyrelsen | 3 281 | 72 | 60 | 3 413 | |
| Socialstyrelsen | 1 024 | 1 024 | |||
| Statens bakteriologiska laboratorium | 140 | 300 | 300 740 | ||
| Statensjärnvägar | 2 923 | 219 3 142 | |||
| Statens provningsanstalt | 59 | 3 | 6 ll | 79 | |
| Statens vattenfallsverk | 1 816 | 1 816 | |||
| Statens vägverk | 21 460 200 1 540 | 500 900 24 600 | |||
| Statistiska centralbyrån | 184 | 35 1 300 42 1 561 | |||
| Statskontoret | 132 | 132 | |||
| Televerket | 205 096 371 24 928 3 534 46 967 280 896 |
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 8 581 411 1710 l 238 5 956 17 896 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 577 577
Summa 626 168 4 247 48 333 10 946 68 655 758 349
Bilaga 31. Tjänster samt byggnads- och anläggningsarbeten, upphandlade inom landet under 1968/69
Myndighet Tjänster 1 000-tal kr Byggnads- och anläggnings-
arbeten l 000-tal kr
Konsult- Trans- Övriga Ej Hus- Anlägg- Ej
tjänster porter tjänster spec byggnad ning spec Arbetsmarknadsstyrelsen 3 100 6 514 3 547 15 778 47 272 Byggnadsstyrelsen 21 666 63 40 531 228 403 16 697 Civilförsvarsstyrelsen 443 70 487 69 48
| Domänverket | l 800 31 000 41 800 | 14 100 3 600 |
| Fortifikationsförvaltningen | 19 080 120 | 191 947 127 965 |
| Förenade fabriksverken | 382 3 330 1 404 2 664 570 22 258 4 072 | |
| Försvarets materielverk | 329 016 27 883 119 438 | 945 19 231 |
Försvarets siukvårdsstyrelse
| (inkl militärapoteket) | 92 200 | ||||
| Generaltullstyrelsen | 50 | 100 | |||
| Högskolor | 2 250 253 | 19 3 874 | 3 900 | ||
| Karolinska sjukhuset | 1 522 | 52 956 | 12 187 | ||
| Kriminalvårdsstyrelsen | 200 845 1 800 655 6 650 500 | ||||
| Lantmäteristyrelsen | 123 | ||||
| Luftfartsverket | l 796 | 16 004 2 090 5 557 853 | |||
| Mynt- och justeringsverket | 3 104 | ||||
| Postverket | l 815 81 329 36 693 | 9 300 | |||
| Rikets allmänna kartverk | 1 082 | ||||
| Rikspolisstyrelsen | 400 200 2 800 | ||||
| SIDA | 5 672 14 819 171 | ||||
| Sjöfartsverket | 450 2 656 | 405 146 | |||
| Skolöverstyrelsen | 650 550 | 3 100 | |||
| Socialstyrelsen | 180 | 700 |
Statens bakteriologiska
| laboratorium | 100 | 55 345 | ||
| Statens jordbruksnämnd | 2 500 | |||
| Statensjämvägar | 201 | 157 799 | 30 000 | |
| Statens provningsanstalt | 49 | 9 | ||
| Statens vattenfallsverk | 13 800 | 28 000 | ||
| Statens vägverk | 1 900 | 79 800 | 201 100 | |
| Statistiska centralbyrån | 465 635 | |||
| Statskontoret | l 984 |
Styrelsen för teknisk utveckling 400 Televerket 11 106 1 507 1 185 100 658 125 000 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 419 423 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 3 000 700
Summa 404 609 177 567 369 425 120 715 565 524 352 277 306 109
upphandlade från utlandet under Bilaga 32. Tjänster samt byggnads- och anläggningsarbeten, 1968/69
Myndighet Upphandling i 1 000-tal kr från
Danmark Portugal USA Övriga Totalt
Finland Schweiz länder
Norge Storbri-
tannien
Österrike
Konsulttjänster Försvarets materielverk 150 21 1 172
Transporter Postverket l 210 1 950 l 255 4 790 9 205 Televerket 5 500 60 500 l 065
Övriga tjänster
| Försvarets materielverk | 35 | 2 110 | 240 | 2 385 |
| Lantmäteristyrelsen | 120 | 120 | ||
| Postverket | 10 | 948 6 859 | 7 817 | |
| Rikets allmänna kartverk | 12 | 12 | ||
| Televerket | 100 | 400 | 500 |
Ej specificerade tjänster Statens vattenfallsverk 200 300 500
Summa tjänster l 542 4 881 2 564 12 789 21 776
Husbyggnadsarbeten
420 420 840 l 120 2 800 Byggnadsstyrelsen
Summa totalt 1 962 5 301 3 404 13 909 24 576
qvnmøq? :Qom cqmnqv NNNON aa msom sa-nxoo od fd u.: F1 r-t N NAN E: :m
.Eøm min §2. nam
§2
m2 mdm
md vd od då
oem ...om man
»nu 3 od ...m md
m E2 .wm å? 92 md
»dm
N.
å; Hd
mao. -Ez -§8 V...? cam od.. cam
å
somm:ucusmmøämâmuaåxåø:
.så -35 :Gm -..å :S od od md _d Ad 3
wEEovHom
“E3 FGF* v-*Ölñl C
35_ .wzom 43m 40._ om md md
.som ..8›goa_ md
3 3 od 3 dd md
-IM -FC -Rc 2=? :cm å.. nom f: n.:
måwcnüluåwom_
QQOHooNv-nas NONONOxDM
SES
E_
.as
_
wuvwuåovcum
Sö:
vd sd vd .mm
-om än.: ..8› _e_
:ma
»asusåaaa
od ...ou
miêåna .oâäâz
m:
8:?
wEESW
aommsaam.,
ma Exo 7%
...oxå .onoåz E33
?inåt :ä
.S .tarmarna acoêzämc_
maåoaoswmäaå -uvazwmän mm äümtmäarø -oumzauoE nä_
:oo :å -ca
.mm §0 :oo .uuommcmäomø
måwom_ m m
E :oo Sh?
›
mås.:
:muuehääsmzwmåza 8 28m
awåm Sve: :oo H _ än :im
.sakna S309 wååwuxck _uvoEmzq .ozszsox ;E250 _oäåouwa .oäzth aozuöå .städ .canvas .§5 _onoE .uses muU=
mzåååüab _0228052 _ouaâäamam Hoäzzxob .vcimmsü sååå..
uoåauenaxmuoiå m:_=§:§mwm›:una _ouoêtoawcukh amzmaxmcoao
204 SOU 1971 288
maräng »Sound
.uxzuoå ;xsnoñ
a å
»Eczwumonwxsvåm å.
MECu-.RECM mEEwm wEEdm
58 En_
_.o mo: .få »§28 F mo:
wEENm
mo:
393.nu: »Ecâwäon .emâaaa aowuuumab wâcäümon
mazuouøgüvcaå
m n m o n m 0 d *.1°9 ä. v. V. -coo v-n-wf-?vdooo O 8.0 8a m.. U1 N.
:Sch ma: m3:
vd 8... m3 3
28:e. -28 m3 uo=o .EE cor.: mm_ m2 2.:
(V) adam-woman o d -iv--nmdddd om
m oä
-..vi .Em -oxå ma. å.:
awäom.
m.:
Hova: :Sch 3:. 32_
Hd
§52 -oxå u.: uo=o ._35 E53 02
md ...o md 53m
m.:
§8 03
-..v5 -En -..vad »s q
»ESS G82 5:3
3 .m 4 .m m.m nd md m.d 3 anus: _
:oäøuâwanxooâ: :auch 93m 03m ...mom
:oo
._ dennas: _
22:5. -28 m.: 3:0.§5 cos.: .: E_
:m:
b_
.møzusucmms
E2 A6.:-En -oxå m3 .än ma? maräng
-øwiøxüøu §82
å _ to.:
mo:
9C. N -âs mån LHF-X- IJ-Dü-:JEDLLDU- LL D
UENDENM m mums?
b_
asså asså :t:
wøzvcunma:
U_
2202:00.:
a mssszså mod
#25325_ weunmbu: EE
:ä
vd
maka...? møuvmmsmmøzxoodz:
:oo
åozoioøaê
maøuoaoâêczå nxuuzoioanê
.vm
.mwm›=;_
aâoxwmo:
:oo _ovaowuäumum .mmêaxmkom m åoääåm
uwwzm “ozwâiå maoäâumm mcouâm umwwâzüwøcouwum
:oxorâmmnmswmxm _uåuåmEon :owEE_a.©:o:o:wEwE.a =om=_=:a:.w:o_:xmEm›c :ow=_::u›.5:o_.oumEw›c :oâøbøammsomwåm
sozouåwmuwwuwtz_›_o :owczazêawåoioaup:?En :owi::m›k©:o_._oumE:_uaE :om:_::m.5:o_uoamE:EE som:_E_a›.m:oiouuEu:ø=o.E25 :§55_«Em:o:»uaE.=a=ou=oa:_ couaEmcmmcEäzäb
Bilaga 35. Upphandlingsformer (sätt för anbudsinfordran) budgetåret 1968/69
Myndighet Anbudsinfordran genom
Annonsering Särskilda Under hand Ej Summa
skrivelser specificerat
milj kr % milj kr % milj kr % milj kr % milj kr
15.2 13.7 80.2 72.5 15.3 13.8 e - 110.7 Arbetsmarknadsstyrelsen Byggnadsstyrelsen 15.0 3.9 280.0 73.4 49.0 12.8 37.6 9 9 381.6
- - 5.7 41.3 6.6 47.8 1.5 10 9 13.8 Civilförsvarsstyrelsen
- - 68.6 52.2 60.3 47 .8 - - 128.9 Domänverket
25.7 6.6 357.3 91.4 8.0 2.0 - - 391 .O Fortifikationsförvaltningen Förenade fabriksverkenl 139.4 100.0 139.4 Försvarets materielverk 44.7 2.2 505.9 25.1 1 459.6 72.3 8.6 0.4 2 018.8
- - 8.4 24.6 25.3 74.0 0.5 1.4 34.2 Försvarets sjukvårdsstyrelse
- - 3.1 38.8 4.8 60.0 0.1 1.2 8.0 Generaltullstyrelsen
- - 16.8 30.6 27.4 49.8 10.8 19.6 55.0 Högskolor
| Karolinska sjukhuset | 7.8 19.8 6.0 15.2 9.9 25.1 15.7 39.9 39.4 | ||
| Kriminalvårdsstyrelsen | 6.0 7 .8 28.9 37.7 24.1 31.4 17.7 23.1 76.7 14.3 1.1 52.4 0.7 33.3 - - | 2.1 | |
| Lantmäteristyrelsen | 0.3 | ||
| Luftfartsverket | - - - - | 10.0 27.1 4.0 10.8 22.9 62.1 36.9 - - 12.0 100.0 - - | 12.0 |
Mynt- ochjusteringsverket Postverket 8.7 3.1 123.5 43.7 150.6 53.2 - - 282.8
- - 0.5 12.5 3.5 87.5 - - 4.0 Rikets allmänna kartverk
2.0 2.7 42.0 55.6 31.0 41.0 0.5 0.7 75.5 Rikspolisstyrelsen
- - 4.6 5.0 88.1 95.0 - - 92.7 SIDA
0.1 0.7 12.7 84.7 2.2 14.6 - - 15.0 Sjöfartsverket
- - 0.3 0.8 36.6 99.2 - - 36.9 Skolöverstyrelsen Socialstyrelsen 1.2 8.0 9.9 66.0 3.8 25 .3 0.1 0.7 15 .O
Statens bakteriologiska laboratorium - - 3.6 29.3 8.7 70.7 - - 12.3
- - - - 10.6 100.0 - v 10.6 Statens jordbruksnämnd
- - 270.0 58.4 192.0 41.6 - - 462.0 Statens järnvägar
- - 0.1 9.1 1.0 90.9 - - 1.1 Statens provningsanstalt
- - 953.8 91.3 91.0 8.7 - - 1 044.8 Statens vattenfallsverk Statens vägverk 40.1 7.7 325.9 62.7 95.0 18.3 58.5 11.3 519.5
- - 2.6 65.0 1.4 35.0 - - 4.0 Statistiska centralbyrån
- - - - 2.2 100.0 - - 2.2 Statskontoret
Styrelsen för teknisk ut-
- - 0.1 16.7 0.1 16.7 0.4 66.6 0.6 veckling
64.7 308.6 35.2 - - 876.6 Televerket 0.1 0.1 567.9 Utrustningsnämnden för universi-
- - 50.2 97.7 l 2 2.3 - - 51.4 tet och högskolor
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar - - - - 74.0 94.5 4.3 5.5 78.3
Summa 166.9 2.4 3739.7 53.2 2808.6 39.9 318.6 4.5 7033.8
Redovisade synpunkter på valet av upphandlingsform
Annonsering har ansetts lämplig vid entreprenadupphandling samt vid upphandling av varor av mass- eller
förbrukningskaraktär (livsmedel, förbrukningsmateriel o d). Annonsering har även bedömts lämplig när det gäller att öka anbudsgivarkretsen. Upphandlingssättet har påpekats vara administrativt tidsödande.
Särskilda skrivelser har ansetts vara lämpliga vid anbudsinfordran när det gällt att nå leverantörer med viss teknisk specialinriktning, tillräcklig kapacitet, erfarenhet etc eller när ett tillräckligt antal konkurrenskraf-
tiga anbudsgivare kan nås utan annonsering. Anbudsinfordran under hand används av de myndigheter, som endast har begränsad rätt att anlita denna upphandlingsform, företrädesvis vid inköp under 2 000 kr eller vid tilläggsbeställningar och liknande i
enlighet med upphandlingskungörelsens bestämmelser. Större upphandlande myndigheter använder denna
upphandlingsform vid upphandling av mera speciell karaktär och tillverkning, när antalet leverantörer är
begränsat eller när endast en leverantör finns, när godtagbara anbud inte erhållits, vid brådskande upphandlingar och vid tilläggsbeställningar samt när affärsmässigheten i de enskilda fallen inte bedöms
kunna tillfredställande tillgodoses vid användande av annan upphandlingsform.
1 Fördelning har inte kunnat lämnas
...Såna
qoioqaE
:oo
qouoEmzq
qowcüoå_ å .mwicwmwqcm
å
.und 8:3
visum:
_cummoåmmøv 423%: M å
.oqoanonoiøq ä .=3onå
4:042: å
92:3
mcsncmnmms .Sw wazucunmms
v? E›
.varg owauquâ:
uciomcoccm mczuømsmm: møzuzmsmmn »Eêcasmms :o: v; vi
:oE E., .møqqvaananøuaaoqnoaqco 3:: nu.:
o:
wciomcoøcu .Riaäx _mmoummwuo
N
3=» o?? 00h? o?? d??
.ooqmä och? d?? .onbä
:Bum wciowcoccåmcäu:
=mE=a
ä; 45:3 :cum nwim ä §5 §5 En.: som.: uMEM “man.couoøqw umeå
$Em .qEoøonqmå :qâoqzä äeoua :uwzqocqåm .Ecuonåå .Eooonâám .zqeouaqø mcocc ;Eonoaää .qEmoonumäm
.Eouonzmam ovcaqaämnouwzz
:ämm:
:oo
EEouåE
83 :oo
å
-Eäus
:orqivâosqu Såå.:å
2:a :z qoumimvuüqø
:oo :oo
_ouoeå_
_sqoawå _urquäå “E8 _ovan_ qoä Satu:
wåusáma: _ouoEwzq wciøwaqwouou_ :omicqouâw
_mcoäsmnaøüxm quüoqaêåoqcov_ maqåmsbswcovqom
q q m q q ME-UCMCEQ: .M .m .m ...q q q M J_ J_
m_._›0 .mq .mq q .mq mq mq .wq .mq .wq .mq .wq .mq .wicusuqonnqum
mqwwåquww
_nmwuomzocca .äwiøvz
u
_m› :oo
E› q q q q q :m .m .m .m .z .winâzüqoquq
mxmvcwz: _
.
252m .mq .mq .mq mq .mq .mq
.muacwmqqm .mwiawmmzqn :oqonä uqamñcnww
umqowzoaau
.maiâzmåzum
cwmqomcocqw å
.såna
:ä :z
mm
qozmqozø:
Eåuoqåonø_ S.. mcuoqonwqvøzE
:zonxuoqm _
.ömcäoâq
.så
ouuwmwzqz
Süqcsacxm 6.522_ _osaäqm ou
xösqorqoqw.:
.om :Eoäwo: _oxqoâmcrqoqmz_ w
:oo xuuäm
aaawâoiouxøn ufomzwwcouuw>
.qoqoxmmmz
aowø_
:oo q n micähumq
mmmzm .osmaziå Soääuom wäsqoäz auâcxoh aqâzes_ ...§2 uoxqoåmom mcoqåm wcoaaaw 323m
siomteqwqm :oâobâmzxoom .Santana
:owqouåmmnwcwwömm :omqøqämwqaâäwwqqzo :oEEâEqoqmEEuq :oâoqämmzommuøm :ousêwâmiñmsäb
:oâobâmmnanxäecmqonqøx :ewa::aââmcozaxqasom :u2oqåmmvqm›_mEE_qM ucêwcmxaqnuaonmcoqmqw
SOU 1971 :88 207
Bilaga 37. Omprövning av leverantörskretsen
Myndighet Hur ofta omprövas kretsen av leverantörer?
Arbetsmarknadsstyrelsen Vid varje upphandlingstillfälle Byggnadsstyrelsen Vid varje upphandlingstillfälle Civilförsvarsstyrelsen Vid varje upphandlingstillfâlle Domänverket Kretsen kompletteras vid varje upphandlingstillfälle med nytillkomna tillverkare « Fortifikationsförvaltningen Kompletteras vid behov. Lämpliga företag kontaktas kon- ä tinuerligt Förenade fabriksverken Omprövning sker så ofta detta är praktiskt möjligt Försvarets materielverk Vid varje upphandlingstillfälle, utom vid komplicerade produktslag Försvarets sj ukvårdsstyrelse Fortlöpande Generaltullstyrelsen Minst en gång per år Högskolor Vid varje upphandlingstillfälle, karolinska institutet en gång per år Karolinska sjukhuset Vid varje upphandlingstillfalle Kriminalvårdsstyrelsen Minst en gång om året, vid verkstadsdriften oftare, i fråga om byggnadsverksamheten vid varje anbudsinfordran Lantmäteristyrelsen Fortlöpande Luftfartsverket Fortlöpande Mynt- och justeringsverket Vid köp av metaller för mynttillverkning sker omprövning i regel vartannat år Postverket Vid varje upphandlingstillfälle Rikspolisstyrelsen Vid varje upphandlingstillfälle SIDA Fortlöpande Sjöfartsverket Ca en gång per år Socialstyrelsen, centralförvaltningen En gäng per år Vårdanstalterna för alkoholmissbrukare Vid varje upphandlingstillfälle Ungdomsvårdsskolorna Halvårsvis Statens bakteriologiska laboratorium Vid varje upphandlingstillfälle Statensjordbruksnämnd Vid varje upphandlingstillfälle Statens järnvägar Vid varje upphandlingstillfälle Statens provningsanstalt Vid varje upphandlingstillfálle Statens vattenfallsverk Kontinuerlig och därav föranledd ommarknadsuppföljning prövning Statens vägverk En gång per år eller vid varje upphandlingstillfälle Statistiska centralbyrån En gång per år 3 Statskontoret Fortlöpande i Televerket i Vid varje upphandlingstillfâlle Utrustningsnämnden för universitet och högskolor Fortlöpande Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Vid varje upphandlingstillfälle
SHB Hö
m .Hmm muHvwøHom en Hoz .Hoz u.. an å. u.. 2 3 .az .az 2 a.. å. H. S. a.. u..
28.3: piga:
mmm
W228
u m .Ho
:dm 333: .Eos .az mn 2 .Hoz .Hoz 2 S u.. E. E. 2 .Hoz .Hoz E. .Hoz .Hoz .Hoz .Hoz S. .az .Hoz .Hoz 2 S. .az S. .Hoz H. H. E. .Hoz Z
äåüzno -muHHHHHaSH
H.
.Hou
.vid Eom Q
w .Ho _.o .Ho a E? mä up .sz E. .az 2 E. .Hoz .Hoz .Hoz .Hoz S. .Hoz s. 2 .Hoz 2 2 3 2 ?Z E. S. .az .Hoz .Hoz E. Z E. Z Z .Hoz E. H.
28:a:
m H vH o... 8 om mm 2 om 8 ä H: om 0v
SH nmH n: m: 00H som oHH 00H omm
mmHäO 30:a_
v m m m m m» 0m 2 0H mH NH H om 2 0H 0m m H. mm
m: 03. 00H 0mH 0mH
mD
:SoEEMSuH
v o m v H mm 0 om vm om E 2 »H vH0a ä.. NH om mm om
3:52 - m: mmH omm mmH H 0mH
mxmHEmHH:
.
13:4. 552%: ,HEHm
m › v m m .00 mvcv om om om om 0m om ä mH 0H mm H 0m mm
:md -H53 Sv 00H mmH H mmH H
.Såå
HE: M33 who: H :o:
HuUmuEO HoHEoBH
E om 0H S. mH om om HH om
w omv 000 o! omm 00m 00H H H omm 00H wvm omm com 000 00H. 00m 00m 000
mm: N H H Bum H
I0H
omuom
00mI0m 021mm 00vI0m 00m10m
55:5 12:a H28 ö: .så i0H
.E050
m 0 H H v m v H H m H m H m H H H v H H N m H H H m H
2 om vI 0H
13:a. H
83mm:
“uHERvIH .ovisonää
.Ho-HHS
.mHEEmH :anwa:
:§23 ämm
Håsâvumzms Sv_ .wwsäawøu 23:3_
HoraHozEH
8.532092 .H8 E0: 3:_
oxo .§55 :E
vH.Ho›H.HSH . :oc: :o
wcäm:H:HHu.Ho.Hww› 50 H
:omHHEHHnEoHHnHEoo
.månne
HåuzoEuHa E
.äiwoåomåan
:måâxcnv: 3s:§_=wa_=Hm
.aHoäuäaöHsHm Jzoå? x.Ho›wm› HoEå
?E252 väaøzüøzän näwmåå_ nxöåämäuuwø..
_äåâxapHzoH .HååäwHHEäyHn
:oHoäuo: ?Hz
.Ho0:w›:
vässa: D Ewåwiñmøä :oo H Hoåwmmzäaoø u n
00x55» 20520: :vaäwwgwxaxzcv: .oäozmom 305m ,vem 222m 222m 333m 223m 332m 323m 333m
HmswGEHE Huüeámso: SBSHBonH :omiåHaåâHoioHmEmEä somcêzvzvaoâxveå: msaaxm rHoHouHmwoHH .oääsämaå .ouHa›:a.Ho.Hm :åeâzvcom Hoüoxxus :02013230
:måotâmmvaåwxm :uwEEHaPHoHHoEoHaEEäE zaHorHHmHHâHüozoo :azâmåoamä:
=omHoåwmov=V:vE2u.: H:umHo:äwøHm›20:_›HU _små__Hvzøusesvxäcom :uMEEHmEEHoEoHuH:.H=H:o0:oH:H =aHo:§mHå›Hv=_E5H =S$HbêoHnEEaH
SOU 1971 :88 209
Bilaga 39. Besök hos utländska företag för orientering om deras produkter
Antal man- Antal Anmärkning Myndighet
dagar per år företag
3 1 Byggnadsstyrelsen Domänverket Har förekommit i enstaka fall Förenade fabriksverken 2 417 6 9 Försvarets materielverk:
| arm em aterielförvaltningen | 415 | 47 |
| marinm aterielförvaltningen | 140 500 | 5 2 80 Ofta i samband med kontroll av |
flygmaterielförvaltningen
leveranser
intendenturmaterielförvaltningen 20 13
Har förekommit i enstaka fall Lantmäteristyrelsen Luftfartsverket 6 5
5 3 Mynt- och justeringsverket
| Postverket | 135 | 20 Inkl besök på utställningar |
| Rikets allmänna kartverk | 14 15 | 3 3 |
Rikspolisstyrelsen SIDA 5 5
1,5 3 Sjöfartsverket Statens bakteriologiska laboratorium 8 4
75 50 Statens järnvägar Statens vattenfallsverk 40 35
10 4 Statens vägverk Statistiska centralbyrån 30 10 Televerket 220 36 Utrustningsnämnden för universitet
30 15 och högskolor
:v.35
å
.ouoøä:m2: .00210
_
.svänga
0.5.2:._0__0 :v.13m:_:_0__m0n_=_m
v05 v05
:m_mmm:_:_å0n0:00:50 0:00:50
âäaämwiáwmäw00:3 §2
._00 _ _
32:0:oüo ._0000
:m_n_mm:_:_u00n:wñmmiåwän:«_._mm:_:_w00n
1058:00_ ma:_M25_ 100.10_:Sum
.mvåwmâm2513:10002.3 00v?0____0n_v?0___0=_m ._0v_›0__.__0n_
sötma.:
E
E Q_owwäo.:
mm 01mm:
:v w ._00 .Såäm
så?nEEo0_0.6._
.00:_..:_ o_ 0:0:=_0_ov
ä.. _F_ Ev_ v_ §95_
:mv ?E1309__0052_ 041.210
10a_ ämcääzb:uOE
v?
www? :mv
_ :E2020:
019m o_
31e_ a:
:S00: 059:_
013mv_ m v_
u0v?0____0n_.aävuåEå
539.nu.::oo ...N s
.vu:mEm:§0›0_80:_ _aanøämwwxnäsv_
1._ 5h_:am:_:ä00n_0vI m:a:0›0_0=_m.00_0Eow._v0_:_
.ä .m:_:_80n_1056035000_av
m E. mi_
mun_
0:0: 5:0 o_
.\. 6:0: .\. .\. :m0:
630: 2:205_
:mv :mv
.u0:o:_v:o0_?E13092010.5_030: v? :aw:_:_a00nm:_::003=» 309018000_om.
10:0:mvva:0m.5._:än: 5:010:0
Awñåaäcaêâam0:205_om om .â_§_2_=_a:
v? §
om 30:28:00_.00 .m:._0m:.=00_m: N
m» v0.: 0:0: NI_
:Banana: o_ .s
...E00:0: om 0:0:0:0:
2018:8_031330v? 1055:0310_v08
ok. :mv:mv minvcmxvom.mv E3_._0020E. :mv .00 v0E
0850:018
_0w0u§8
:HEMom om om 00:55::_ :ä :0d0om _ _ v: v?om om §0_ om
01:05.53_:oä :mmm__:uäuo1a aGNuCOV_8.8
wEEâEn2052210100000__0w0:v=›==
...mv
om
50:_
:o0___?mw:_:_m00n
10._
?_5802
.o0_0
120013:un_
0009:25 ._00
0_..0_010:..E00.31%:
.ov :0010›0_1._0_20520._
ämmâå_010%?
010›m__u_:0Sa:Emamüåäê_0m0u
mwmvm 383m232m833m 0014:3::M55Eow
sig: 0vmc0uvn_20:90.50_000_..0›0mo._u00_._00_0._.8:20:50
:åübümmvacmmzm00010:wEoQ:0m_0b$mm__omm0_5_:0m_0:.$m:0›O
:0m_0b:mmva:01mE$0.1:0wE:0_a›._v%:o_0a0_c_:on_:0v:Em:mm:_Em=SD
Bilaga 41. Varuupphandlingens fördelning under budgetåret Myndighet Är leveranserna av varor jämnt fördelade Andel varubetalningar
under budgetåret? under maj och juni
Svar Om nej, orsak 1967/68 1968/69
% % Arbetsmarknadsstyrelsen Jaz 26 21
- 3 - 3
| Byggnadsstyrelsen | Ja | |||
| Civilförsvarsstyrelsen | Ja | 21 | 18 | |
| Domänverket | Nej Största leveranserna under novem- | ber-april på grund av att skogsarbe- tet är säsongbetonat | 13 | 14 |
| Fortiñkationsförvaltningen Ja | 20 | 20 | ||
| Förenade fabriksverken | Ja | 10-504 9-344 |
Försvarets materielverk Nej Industrins säsongvariationer samt
önskemålet att leverera före semestrar
och helger. En del leveranser bundna
till årstiden. Vissa anslagsskäl 35 25 Generaltullstyrelsen Ja 15 16 Kriminalvårdsstyrelsen Ja Nej Intendenturmateriel inköps i större
poster som läggs upp i centralförråd 18 16 Luftfartsverket Nej I allmänhet beställning i början av
budgetåret och leverans under sista
kvartalet 25 25 Postverket
för eget bruk Nej Trafiktoppar och semesterstängning
förskjuter upphandlingen 15 18
för andra myndigheter Nej Genom att myndigheternas beställningar av kontorsmateriel av anslagsskäl ofta koncentreras till slutet av budgetåret sker en viss ökning av postverkets
upphandling vid denna tid 22 20
Ja 12 17 Rikspolisstyrelsen Statens järnvägar Ja 20 20 Statens Vattenfallsverk Ja 23 28 Statens vägverk, centralförvaltningen Ja Nej Maskinleveranser som är säsongbundna
till höst och vår 20 30 Statens vägverk, regionala förvaltningen Ja Nej Säsongvariationer förekommer 20 20 Televerket Ja 19 20 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor Ja 18 15 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Ja 17 17
Övriga myndigheter Övriga myndigheter har till allt övervägande del uppgivit att leveranserna är jämnt fördelade under året.
1 Orsakerna summariskt sammanfattade 2 En viss koncentration till vinterhalvåret 3 Frågan har ej ansetts möjlig att besvara 4 Andelen varierar mellan enheterna
Bilaga 42. Anslags- och budgetsystemets inverkan på upphandlingen
Myndighet innebär nuvarande anslags- och budgetsystem några nackdelar ur
upphandlingssynpunkt?
Svar Om ja, ange nackdelarna*
Arbetsmarknadsstyrelsen Nej Byggnadsstyrelsen Ja Frågan komplicerad - ej närmare utvecklad i svaret Civilförsvarsstyrelsen Ja Vissa svårigheter föreligger med betalning av varor som
köpts från förslagsanslag. Leveransförseningar kan medföra att medel inte disponeras vid betalningstillfállet
Domänverket Nej Fortiñkationsförvaltningen Ja Nuvarande system passar inte ihop med arbetsmarknadsmyn-
digheternas planering. Arbetsanhopning vid budgetårsskiftet Förenade fabriksverken Nej Försvarets materielverk Ja Då reservationer vid budgetårsskiftet ej alltid får utnyttjas
nästkommande budgetår uppstår ibland en olämplig forcering
av arbetet, som bl a påverkar beställningsverksamheten. Prin-
cipen att reservationsmedel vid utgången av budgetåret inte
får utnyttjas försvårar också produktionsplaneringen vid in-
dustrin och minskar möjligheten till förmånliga upphandlingar Generaltullstyrelsen Nej Högskolor Nej Kriminalvårdsstyrelsen Ja Ett budgetår är ofta en för snäv tidsram för upphandling, till-
verkning, försäljning och myndigheternas betalning Luftfartsverket Ja Ofta omöjligt påbörja och avsluta en upphandling under ett
budgetår. Anslagen bör avse viss investeringsvolym i stället för objekt
Postverket Ja Myndigheternas koncentrering av beställningarna hos post-
verket vid budgetårssluten medför hård belastning på postverkets inköpsavdelning
Rikspolisstyrelsen Nej Statens järnvägar Ja Vid större investeringsobjekt då långtidskontrakt erfordras Statens vattenfallsverk Nej Statens vägverk Ja Anslagen för den statliga väghållningen avser kalenderår.
Investeringsanslaget till Vägverkets förrådsfond avser däremot budgetår. Detta medför att överensstämmelse mellan medelsanvisning och intern budgetering saknas
Televerket Nej Utrustningsnämnd för universitet och högskolor Nej Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Ja Förslagsanslag är inte lämpliga för löpande affärs-
rörelse
Övriga myndigheter Det helt övervägande antalet har svarat nej på frågan.
1 Nackdelarna summariskt sammanfattade.
Bilaga 43. Antagande av anbud under budgetåret 1968/69 då andra omständigheter än prisfaktorn varit utslagsgivande
MYndighet Antal Milj kr Avgörande faktorer (antal ärenden)
Leverans- Service Kvalitet Andra
villkor kommer-
siella för-
hållanden
| Arbetsmarknasstyrelsenl | 12 3.0 7 | 1 | 4 3 |
| Byggnadsstyrelsen | 6 10.0 2 | 4 | |
| Civilförsvarsstyrelsen | 5 0.1 | 5 | |
| Domänverket | 2 3.5 | l 1 | |
| Fortiñkationsförvaltningen | 27 11.6 1 | 1 | 2 23 |
| Förenade fabriksverken | 185 7.5 1 11 | 10 | 59 5 |
Försvarets materielverk:
| armematerielförvaltningen | 0 | |||
| marinmaterielförvaltningen | 45 1.7 15 | 29 l | ||
| flygmaterielförvaltningen | 279 15.8 3 | 81 113 82 | ||
| intendenturmaterielförvaltningen | 442 10.4 5 | 28 6 | ||
| Försvarets sjukvårdsstyrelse | 320 1.5 15 | 5 300 | ||
| Generaltullstyrelsen | 2 0.3 | 2 | ||
| Tekniska högskolan i Stockholm | 20 0.3 | 20 | ||
| Karolinska institutet | 25 | 25 | ||
| Karolinska sjukhuset | 55 0.8 2 | 3 | 40 10 | |
| Kriminalvårdsstyrelsen | 5 6 1.7 2 | 1 | 28 25 | |
| Lantmäteristyrelsen | 1 | l | ||
| Luftfartsverket | 5 0.3 3 | 2 | ||
| Postverket | 188 8.3 10 | 2 | 50 1263 | |
| Rikspolisstyrelsen | 19 1.2 | 12 7 | ||
| Sjöfartsverket | 14 0.3 3 | ll | ||
| Statens bakteriologiska laboratorium | 40 3.5 | 5 | 30 5 |
Statens jämvägar4
| Statens provningsanstalt | 46 0.5 1 | 4 | 33 8 |
| Statens v ttenfallsverk | 32 34.75 20 | 12 5 | |
| Statens vágverk | 280 61.3 36 | 2 200 42 | |
| Statistiska centralbyrån | 1 0.5 | 1 | |
| Televerket | 132 21.1 23 | 97 12 |
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 200 2.5 25 25 150
Summa totalt 2 041 202.4 284 140 1 210 410
1 Varav tre ärenden vid vilka två av de angivna faktorerna varit avgörande. 2 Varav fem av sysselsättningsskäl enligt Kungl Majzts beslut. 3 Varav 117 st avser motordrivmedel. 4 Uppgifter har inte kunnat lämnas. 5 Varav 34.3 milj kr hänför sig till fem ärenden där såväl kvalitets- som andra kommersiellt betingade förhållanden varit avgörande.
Bilaga 44. Efterskänkande av avtalat vite
Myndighet Har under 1968/69 avtalat vite efterskänkts eller leveranstiden förlängts i fall då sådant vite avtalats?
Svar Om ja, Anmärkning antal fall
Arbetsmarknadsstyrelsen Nej Byggnadsstyrelsen Ja 32 Civilförsvarsstyrelsen Ja 2 Ett fall med förlängd leveranstid Domänverket Nej Fortifikationsförvalt ningen Ja 80 l allmänhet har leveranstiden förlängts Förenade förbriksverken Ja l Försvarets materielverk Ja Efterskänkande av vite har inte förekommit. Enligt 36 § avtalslagen har jämkning av vite ägt rum. Förlängd leveranstid har medgivits i ett relativt begränsat antal fall, där leverantören inte varit vållande till leveransförseningen Försvarets sjukvårdsstyrelse Nej Generaltullstyrelsen Nej Högskolor Nej Karolinska sjukhuset Nej Kriminalvårdsstyrelsen Nej lantmäteristyrelsen Nej Luftfartsverket Ja 9 Mynt- och justeringsverket Nej Postverket Nej Rikets allmänna kartverk Nej Rikspolisstyrelsen Nej SIDA Nej Sjöfartsverket Ja 2 Socialstyrelsen Ja I ett flertal fall har förlängd leveranstid medgivits med hänsyn till att branschföretagen vid skilda tillfallen haft stora åtaganden gentemot normalsjukvården Statens bakteriologiska labo. ratorium Nej Statens jordbruksnämnd Nej Statens järnvägar Nej Statens provningsanstalt Nej Statens vattenfallsverk Ja 2 Statens vägverk Ja 3 Televerket Ja Vite har normalt icke uttagits, då förseningarna vanligen varit så korta att de ej medfört några olägenheter för verket Utrustningsnämnden för universitet och högskolor Nej Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Nej
Statens offentliga utredningar 1971
Kronologisk förteckning
_| . SOU 71. Handbok för det officiella utrednings- 39. Den svenska köpkraftsfördelningen 1967. Ber›
trycket. Beckman. Fi. lingska Boktryckeriet. Lund. ln. N . Post- och lnrikes Tidningar. Norstedt & Söner. 40. Export och import 1971›-1975. 1970 års lång-
Ju. tidsutredning. Bilaga 5. Esselte. Fi. w. Veterinärdistriktsindelningen, m m. Svenska 41 . Ny domstolsadministretion. Göteborgs Offset›
Reproduktions AB. Jo. tryckeri AB. Ju.
Kommunala val. Esselte. C. . Försäkring och annat kontant stöd vid arbets» gp Svensk industri under 70-talet med utblick mot löshet. Esselte. ln.
80«talet. Bilaga 2. Esselte. Fi. . Arbetskraftens struktur och dimensioner. Essel-
. Ny sjömanslag. Esselte. K. te. ln. um . Finansiella tillvaxtaspekter 1960-1975. 1970 . Bilagor till KSA-u tredningens betänkande.
års långtidsutredning. Bilaga 4. Esselte. Fi. Esselte. ln. m . Arbetskraftsresurserna 1965-1990. 1970 års . Utsökningsrätt XI. Norstedt 84Söner. Ju.
långtidsutredning. Bilaga 1. Esselte. Fi. . Teknisk översyn av kapitalbeskattningen. Nor-
. Större företags offentliga redovisning. Esselte. Fi. stedt 84Söner. Fi.
. Snatteri. Berlingska Boktryckeriet, Lund. Ju. .Psykologiska urvalsmetoder inom statsforvalt- -om . Ett nytt bilregister. Göteborgs Offsettryckeri ningen. Göteborgs Offsettryckeri AB. Fi.
AB. K. .Personurval med hjälp av psykologiska under 4.14 N .Miliövården i Sverige under 70-talet. 1970 års sökningar. Göteborgs Offsettryckeri AB. Fi.
långtidsutredning. Bilaga 8. Esselte. Fi. . Unga lagöverträdare l. Esselte. Ju. -I (a) . Utvecklingstendenser inom offentlig sektor. . Räddningstjänst. Göteborgs Offsettryckeri AB.
1970 års långtidsutredning. Bilaga 6. Esselte. Fi. C 14. Varuhandeln fram till 1975. 1970 års långtids- . Invandraru-tredningen I. Göteborgs Offset-
utredning. Bilaga 3. Esseltg. Fi. tryckeri AB. ln. 15. Förslag till aktiebolagslag m m. Tryckeribola- . Byggandets industrialisering. Beckman. ln.
get. Ju. . Lärarnas arbete. En statistisk arbetstidsstudie. 16. Regional utveckling och planering. 1970 års Göteborgs Offsettryckeri AB. U.
långtidsutredning. Bilaga 7. Esselte. Fi. . Lärarnas arbete. Bilaga l. Tekniska rapporter. 17. Malm - Jord v Vatten. Svenska Fleprodu ktions Göteborgs Offsettryckeri AB. U.
AB. I. . Lärarnas arbete. Bilaga ll. Tabeller. Göteborgs 18. Mått och vikt. Norstedt 84söner. Fi. Offsettrvckeri AB. U. 19. Familjepensionsfrågor m m. Berlingska Bok- 56. Ny moratorielag. Svenska Reproduktions AB.
tryckeriet. Lund. S. Ju. 20. Europeisk överenskommelse om internationell 57. Utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjänst.
transport av farligt gods på väg. (ADB) Betän- Esselte. Fö.
kande l. Norstedt 84Söner. K. . Rätten till abort. Göteborgs Offsettryckeri AB. 21. Europeisk överenskommelse om internationell Ju
transport av farligt gods på väg. (ADH) Bilaga .Högsta domstolens kansli. Göteborgs Offset-
A. Norstedt & Söner. K. tryckeri AB. Ju. 22. Europeisk överenskommelse om internationell . Universitetsstudier utan examen. Göteborgs Off-
transport av farligt gods på väg. (AOR) Bilaga settryckeri AB. U.
B. Norstedt 84Söner. K. . Val av utbildning och yrke. Göteborgs Offset- 23. Europeisk överenskommelse om internationell tryckeri AB. U.
transport av farligt gods på väg. (AD R) Regis- . Högre utbildning och arbetsmarknad. Göte-
ter rn m. Norstedt 84Söner. K. borgs Offsettryckeri AB. U. 24. Vuxenpedagogisk forskning och utbildning. . Vintersiöfart. Beckman. K.
Berlingska Boktryckeriet. Lund. U. . Sanering l. Esselte. ln. 25. Boendeservice 3. Kommunstudien. Esselte. ln. .Sanering Il. Bilagor. Esselte. ln. 26. Boendeservice 4. Projektstudien. Esselte. ln. . Mellanölsfrågan. Göteborgs Offsettryckeri AB. 27. Boendeservice S. Totalkostnadsstudien. Esselte. « Fi.
ln. .Flänteomfördelning och vinstutdelning. Göte 28. Boendeservice 6. Strukturstudien. Esselte. ln. borgs Offsettryckeri AB. ln. 29. Kyrkan kostar. Göteborgs Offsettryckeri AB. . Läkartjänster. Göteborgs Offsettryckeri AB. S.
U. . Näringspolitiken - ny verksorganisation. Göte- 30. Sjömanspension. Göteborgs Offsettryckeri AB. borgs Offsettryckeri AB. H.
K . Plan och prognos. 1970 års Iångtidsutredning. 31. Den svenska betalningsbalansstatistiken. Essel- Bilaga 9. Esselte Fi.
te. Fi. . Bokskogens bevarande. Svenska Fleproduktions 32. Valutareserven och utrikeshandelns finansiella AB. Jo.
struktur. Bilaga till Den svenska betalningsba- . Maskinell teknik vid de allmänna valen. Göte-
lansstatistiken. Esselte. Fi. _ borgs Offsettryckeri AB. Ju. 33. Fri affärstid. Göteborgs Offsettryckeri AB. H. . Fonogrammen i musiklivet. Esselte. U.
. Lastbil och Taxi. Beckman. K. . Kriminalvård i anstalt. Esselte. Ju. 35. Den fria rörligheten för personer inom EEC. . Hushållning med rnark och vatten. Esselte C.
Esselte. In. . Offentligt biträde och kostnadsersättning i for 36. Produ ktionsresurser för tv och radio i utbild- valtningsärenden. Göteborgs Offsettryckeri AB.
ningen. Esselte. U. Ju. 37. Konsumentpolitik-riktlinjer och organisation. 77. Svenska folkets alkoholvanor. Esselte. Fi.
Tryckeribolaget. H. 78. Jordbruksbeskattningen. Beckman. Fi. 38. Särskilda tandvårdsanordningar för vissa pa-
tientgrupper. Göteborgs Offsettryckeri AB. S. Forts.
Statens offentliga utredningar 1971
Kronologisk förteckning
Forts. 79. Byggnadsindex för bostäder. Esselte. Fi. 80. Vuxna utouomng ötuuiennansiering. Göteborgs
Offsettryckeri AB. U. 81. Den mänskliga faktorn i vägtrafiken. Ljungföre-
tagen, Örebro. Ju. 82. Förvaltning av fonder i staten. Göteborgs Off-
settryckeri AB. Fi. 83. Skadestånd lll. Esselte. Ju. 84. Kommunal kompetens. Esselte. C. 85. Lokalisering av skogsindustri i södra Sverige.
Göteborgs Offsettrvckeri AB. C. 86. Bilen och konsumenten. Göteborgs Offsettryc-
keri AB. H. 87. Reformer inom studiemedelssystemet. Beck-
man. U. 88. Offentlig upphandling. Göteborgs Offsettrycke
ri AB. Fi.
Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.
Nordisk udredningsserie (Nu) 1971
Kronologisk förteckning
1. Forskning med relation till utbildning för ålders
klasserna 16-19 år. go Harmonisering av matematikundervisningen i
årskurs 1-6 i de nordiska länderna. . Konsument- och marknadsföringsfrågor. . Nordiska transportproblem.
man . Nordiska ministerrådets arbetsformer.
Statens offentliga utredningar 1971
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet hjälp av psykologiska undersökningar. [48] Post- och Inrikes Tidningar. [2] Mellanölsfrågan. [66] Snatteri. [10] Svenska folkets alkoholvanor. [77]
Jordbru ksbeskattningen. Förslag till aktiebolagslag m m. [15] Ny domstolsadministration. Byggnadsindex för bostäder. 79] [78]l
[41] Utsökningsrätt Xl. Förvaltning av fonder i staten. [82] Unga lagöverträdara I. 49] [45] Offentlig upphandling. [88] Ny moratorielag. 56 Rätten till abort. [58] Utbildningsdepartementet Högsta domstolens kansli. [59] Vuxenpedagogisk forskning och utbildning. [24] Maskinell teknik vid de allmänna valen. [72] Kyrkan kostar. [29] Kriminalvård i anstalt. [74] Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen. Offentligt biträde och kostnadsersättning i förvalt- [36] ningsärenden. [76] Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden. Den mänskliga faktorn i vägtrafiken. [81] 1. Lärarnas arbete. En statistisk arbetstldsstudie. Skadestånd lll. [83] [53] 2. Lärarnas arbete. Bilaga l. Tekniska rappor-
ter. [54] 3. Lärarnas arbete. Bilaga ll. Tabeller.
[55] Socialdepartementet 1968 års utbildningsutredning 1. universitetsstu- Familjepensionsfrâgor rn m. [19] dier utan examen. [60] 2. Val av utbildning och Särskilda tandvårdsanordningar för vissa patient- yrke. [61] 3. Högre utbildning och arbetsmarknad. grupper. [38] [62] Läkartjänster. [68] Fonogrammen i muslklivet. [73]
Vuxna Utbildning Studiefinansiering. [80] Försvarsdepartementet Reformer inom studiemedelssystemet. [87]
Utbildningen av vissa värnpliktiga i stabstjänst. [57] Jordbruksdepartementet
Veterinärdistriksindelningen, m m. [3] Kommunikationsdepartementet
Bokskogens bevarande. [71] Ny sjömanslag. [6] Ett nvtt bilregister. [11] Utredningen angående befordran av farligt gods på Handelsdepartementet väg m m. 1. Europeisk överenskommelse om inter- Fri affärstid. [33] nationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Konsumentpolitik - riktlinjer och organisation. Betänkande 1. [20] 2. Europeisk överenskommelse (371 om internationell 4 _
transport av farligt gods på väg. Näringspolitiken - ny verksorgamsation. [69] (ADR) Bilaga A. [21] 3. Europeisk överenskom- Bilen och konsumenten. [86] melse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADB) Bilaga B. [22] 4. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt lnrikesdepartementet gods på väg. (ADR) Register rn m.]23] Servicekommittán. 1. Boendeservice 3. Kommun- Sjömanspension. [30] studien. [25] 2. Boendeservlce 4. Projektstudien. Lastbil och Taxi. [34]
26] 3. Boendeservice 5. Totalkostnadsstudien. Vintersjöfart. [63] 27] 4. Boendeservica 6. Strukturstudien. [28]
Den fria rörligheten för personer inom EEC. [35] Finansdepartementet Den svenska köpkraftsfördelningen 1967. [39]
KSA-utredningen. 1. Försäkring och annat kontant SOU 71. Handbok för det officiella utrednings-
stöd vid arbetslöshet. [42] 2. Arbetskraftens struktrycket. [1] tur och dimensioner. [43] 3. Bilagor till KSA-utred- 1970 års Iångtidsutredning. 1. Svensk industri un-
ningens betänkande. [44] der 70-talet med utblick mot BO-talet. Bilaga 2. [5] lnvandrarutredningen l. [51] 2. Finansiella tillväxtaspekter 1960-1975. Bilaga 4. 3. Arbetskraftsresurserna 1965-1990. Byggandets industrialisering. [52]
Bilaga
Saneringsutredningen. 1. Sanering l. [64] 2. Sane- 1. 8 4. Miljövården i Sverige under 70-taIet. Bila- [7
ring ll. Bilagor [65] ga 8. [12] 5. Utvecklingstendenser inom offentlig
6. Varuhandeln fram till Ränteomfördelning och vinstutdelning. [67] sektor. Bilaga 6. [13] 1975. Bilaga 3. [14] 7. Regional utveckling och planering. Bilaga 7. [16] 8. Export och import Civildepartementet 1971-1975. Bilaga 5. [40] 9. Plan och prognos.
Kommunala val. [4] Bilaga 9. [70]
Räddningstjänst. [50] Större företags offentliga redovisning. [9] Hushållning med mark och vatten. [75] Mått och vikt. [18] Betalningsbalansutredningen. 1. Den svenska betal- Kommunal kompetens. [84] ningsbalansstatistiken. [31] 2. Valutareserven och Lokalisering av skogsindustri i södra Sverige. [85] utrikeshandelns finansiella struktur. Bilaga. [32] _Teknisk översyn av kapitalbeskattningen. [46]
1. Psykologiska urvalsmetoder in- lndustridepartementet Testutredningen. om statsförvaltningen. [47] 2. Personurval med Malm - Jord - Vatten. [17]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.
7 Ã-i1\31972
slgfz-YÅEEÃ-...øbdw