SOU 1972:30

Bostadsanpassningsbidrag : förslag

Statsrådet och chefen för inrikesdepartementet

Den 6 maj 1970 har Kungl. Maj:t uppdragit åt handikapputredningen att i samråd med bostadsstyrelsen utreda frågan om en vidg- ning av tillämpningsområdet för invalid- bostadsbidrag till att omfatta andra handikappade personer än som anges i gällande bidragsbestämmelser samt att in- komma till Kungl. Maj :t med de förslag som föranleds av utredningen. Vidare har Kungl. Maj:t den 7 maj 1971 överlämnat vissa riksdagsmotioner angående beloppsgränsen för invalidbostadsbidrag till handikapputred- ningen för övervägande.

Handikapputredningen framlägger i sitt femte betänkande Bostadsanpassningsbidrag (SOU 197230), vilket härmed överlämnas, sina överväganden och förslag i nämnda hänseenden.

Förslagen innebär att bidrag ska kunna utgå för finansiering av anpassningsåtgärderi bostäder åt handikappade utan begränsningi fråga om handikappets art samt att bidragets maximibelopp om 15 000 kr ska få över- skridas om särskilda skäl föreligger. Vidare föreslår utredningen att benämningen inva- lidbostadsbidrag ändras till bostadsanpass- ningsbidrag och att bestämmelserna om bidraget bryts ut ur räntelånekungörelsen och tas in i en särskild kungörelse. Dessutom föreslås att bostadsstyrelsen och statens planverk ska utarbeta normer för bostäder åt handikappade och bringa dessa normer till kännedom för berörda intressenter.

Handikapputredningens samtliga ledamö- ter har deltagit vid utarbetandet av betän- kandet. För bostadsstyrelsen har i arbetet deltagit avdelningsdirektören Carl-Magnus Robach.

Utredningens sammansättning är följande:

riksdagsledamoten Anna—Greta Skantz, ord— förande, riksdagsledamoten Johannes An- tonsson, kanslirådet i socialdepartementet Åke Fors, avdelningschefen hos riksrevisions- verket Åke Gustafsson, riksdagsledamoten Elver Jonsson och f. d. riksdagsledamöterna Erik Magnusson och Börje Nilsson.

I arbetet har utredningen anlitat sina experter professorn vid Göteborgs universi- tet Sven-Olof Brattgård och sekreteraren åt statens handikappråd Linnéa Gardeström.

Sekreterare åt handikapputredningen är departementssekreteraren i socialdeparte- mentet Bengt-Olof Mattsson.

Stockholm den 28 april 1972.

Anna— Gre ta Skantz

Johannes Antonsson Åke Gustafsson Erik Magnusson

Åke Fors

Elver Jonsson Börje Nilsson /B.-0. Mattsson

1. Uppdraget

1.1 Sammanfattning av uppdraget

Kungl. Maj:t har i skrivelser den 6 maj 1970 och den 7 maj 1971 uppdragit åt handikapp- utredningen att i samråd med bostadsstyrel- sen

1. utreda frågan om en utvidgning av tillämpningsområdet för invalidbostadsbi- drag till att omfatta andra handikappade än som anges i gällande bidragsbestämmelser (1970—05—06);

2. överväga frågan om beloppsgränsen för invalidbostadsbidraget (1971—05—07).

1.2 Kungl. Maj:ts skrivelse 1970—05—06

Kungl. Maj:ts skrivelse till handikapputred- ningen den 6 maj 1970 lyder som följer.

1 skrivelse den 22 april 1970 har riksdagen anmält sina beslut angående anslag för budgetåret 1970/71 till bostadsbyggande m.m. (prop. 197011 bil. 13, SU 50, rskr 152).

Kungl. Maj:t uppdraget åt handikapputredning- en att med beaktande av vad statsutskottet anfört i ämnet och i samråd med bostadsstyrelsen utreda frågan om en utvidgning av tillämpningsområdet för invalidbostadsbidrag till att omfatta andra handikappade personer än som anges i gällande bidragsbestämmelser samt att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag som föranledes av utredningen.

[ motioner till 1970 års riksdag (likaly- dande motionerna 12661 och 112805) togs

upp frågan om vidgad rätt till invalidbostads- bidrag. Motionärerna anförde.

Vid bostadsbyggandet måste hänsyn tas till handikappades särskilda behov i boendesituatio- nen. Alla bostäder bör vid nybyggnad och ombygg- nad anpassas så att handikappade kan bebo dem _ och besöka dem. Om bostäderna utformas på ett sådant sätt, vilket numera börjar ske i större utsträckning än förr, kan specialarrangemang för handikappade ofta undvikas och de handikappades integration och normalisering ytterligare främjas.

Många handikappade torde emellertid, iavvak- tan på bostadsbeståndets förnyelse, under över- skådlig tid få lita till invalidbostadsbidrag för att få sina särskilda behov i boendesituationen tillgodo— sedda. Stödformen har under 1960—talet haft stor och växande betydelse, särskilt från den 1 juli 1964 då en offensiv inleddes för att höja de äldres och de handikappades bostadsstandard. Budgetäret 1968/69 beviljades invalidbostadsbidrag i ca 1 400 fall. Den totala kostnaden var ca 13 miljoner kronor,

Förra året utvidgades stödformen, som ur- sprungligen avsåg personer med mera avsevärda gångsvårigheter, till att omfatta även personer med starkt nedsatt synförmåga. I årets statsverkspropo- sition föreslås att också den som har starkt nedsatt förmåga att utnyttja armarna eller som saknar armar fr. o. rn. den 1 juli 1970 med stöd av invalidbostadsbidrag skall kunna få bostaden anpas- sad till sina särskilda behov.

Denna utveckling är glädjande. Men det finns andra grupper, vilkas behov av speciella anordning— ar i bostaden f. n. inte kan tillgodoses med stöd av invalidbostadsbidrag. Hit hör t. ex. personer som lider av allergi. Den som känner mera påtagliga besvär av vissa metaller kan behöva få detaljer i bostadens utrustning utbytta. Detsamma gäller den som är överkänslig för viss målarfärg eller visst isoleringsmaterial. Psykiskt sjuka och psykiskt

utvecklingsstörda kan behöva särskilt ombonade förhållanden, kanske ett bättre isolerat rum, för att inte störas eller störa.

Medelsbehovet för en sådan utvidgning av invalidbostadsbidragcts användningsområde torde inte påverka anslagsberäkningarna i statsverks— propositionen.

Det är angeläget att kunna utnyttja invalidbo- stadsbidrag för att tillgodose även andra handikap- pades speciella behov i boendesituationen.

Med stöd av ovanstående hemställes.

dels att riksdagen beslutar att invalidbcgreppet avseende invalidbostadsbidrag vidgas till att omfat— ta även personer som lider av allergi samt psykiskt sjuka och psykiskt utvecklingsstörda;

dels att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om en översyn av nämnda invalidbegrepp i syfte att tillgodose även andra handikappades speciella be- hov i boendesituationen.

l anledning av motionen anförde statsut- skottet (SU 197050).

I fråga om invalidbostadsbidrag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen godkänna att invalidbegreppet i detta sammanhang, som nu omfattar endast käpp— och rullstolsinvalider, vidgas att omfatta även personer med starkt nedsatt förmåga att utnyttja armarna eller som saknar armar.

En ytterligare utvidgning av invalidbegreppet till att omfatta även personer som lider av allergi samt psykiskt sjuka och psykiskt utvecklingsstörda före- slås i motionerna 1:661 och 111805. I dessa motioner föreslås vidare riksdagen hemställa om en översyn av invalidbegreppet.

Vad i statsrådsprotokollet och motionerna an- förts och i övrigt upplysts har föranlett utskottet att här förorda en översyn av villkoren för invalidbostadsbidrag i syfte att öppna möjligheter till bidrag för andra än hittillsvarande och nu föreslagna grupper. Bidragsgivnmgen bör inom ramen för vad som är tekniskt lämpligt och anknutet till bostadsbyggandet kunna tillgodose behov som föranleds av skilda handikapp och ansluta till det område som täcks genom särskilda bidrag till handikapphjälpmedel. Kungl. Maj:t bör äga meddela erforderliga bestämmelser i ämnet. Vad utskottet anfört bör, med tillstyrkan även av Kungl. Maj:ts förslag, ges Kungl. Maj:t till känna.

l skrivelse till Kungl. Maj:t åberopade riksdagen vad motionärerna och utskottet hade anfört och hemställde om utredningi frågan.

Kungl. Maj:ts skrivelse till handikapputred— ningen den 7 maj 1971 har följande lydelse.

Med anledning av riksdagens beslut (prop. l97l:1 bil. 13, CU 12, rskr 92) förordnar Kungl. Maj:t att motionerna nr 162 och 1154, i vad de avser beloppsgränsen för invalidbostadsbidrag, samt motionen nr 1163 skall överlämnas till handikapp- utredningen för övervägande.

Motionen 197111163 lyder som följer.

Enligt räntelånekungörelsen 19671553 (ändrad genom KK 1968:229 och l969:l31) utgår av statsmedel invalidbostadsbidrag för extra utform— ning och inredning av bostadslägenhet samt extra lägenhetsutrymme som erfordras för rörelsehindra— de eller personer med starkt nedsatt synförmåga. lnvalidbostadsbidraget kan utgå för bostadslägen- het i samband med såväl nybyggnad som ombygg- nad och därvid erforderliga kompletteringar av utrustningen.

Bidraget är maximerat till 15 000 kronor för varje lägenhet. Invalidbostadsbidraget får dock överstiga detta belopp vid kostnader som avser hydrauliska eller elektriska lyftanordningar.

Bostadsstyrelsens statistik visar att invalidbo- stadsbidraget under budgetåret 1969/70 utgått med i genomsnitt cirka 9 000 kronor per bidrag.

Vid ombyggnad av äldre bostäder visade det sig emellertid att det maximala bidragsbeloppet icke är tillräckligt. De relativt stora ingrepp som då erfordras för att t. ex. göra badrum tillgängligt för handikappade och för att byta ut inredning i kök gör det angeläget att ett högre bidrag kan utgå i sådana fall liksom det nu gör när det gäller installation av hiss. Ett högsta bidragsbelopp av 20000 kronor skulle undanröja de ekonomiska svårigheter som uppstår i ifrågavarande fall. En sådan höjning av bidragsbeloppet för ändring av äldre fastigheter med hänsyn till handikappade behöver inte innebära någon ändring av den beräknade medelstilldelningen i statsverksproposi- tionen. till det Med hänvisning som ovan anförts hem ställs

att riksdagen måtte besluta att invalidbostads— bidraget kan utgå med högst 20 000 kronor per lägenhet i samband med ombyggnad av tidigare uppförd fastighet.

Motionen 1971 2162 lyder som följer.

Med hänvisning till vad som anförts i motion nr 133 hemställer vi

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om

a) en utvidgning av rätten till invalidbostadsbidrag sa att den kommer att gälla alla som har behov av speciella arrangemang,

b) att nuvarande maximigräns på 15 000 kronor tas bort samt

c) att invalidbostadsbidrag kan utgå även för fritidsboende.

Den i motion 19712162 åberopade motio- nen 19711133 tar upp flera frågor om stöd åt handikappade. 1 nu ifrågavarande avseende anförs i motion 1971 :133 följande.

Enligt räntelänekungörelsen nr 553/1967 kan invalidbostadsbidrag utgå för att rörelsehindrads särskilda behov skall kunna beaktas vid utformning och inredning av bostadslägenhet. Bidraget är avsett att täcka extrakostnader, dock högst 15 000 kronor, för varje lägenhet. Med rörelsehindrad avses rullstols- eller käppinvalid. Genom tillägg har senare också synskadad och person med starkt nedsatt förmåga att utnyttja armarna eller som saknar armar gjorts bidragsberättigade. Detta inne- bär att stora grupper handikappade fortfarande utestängs från möjligheterna att få invalidbostads- bidrag, trots uppenbara behov av detsamma. Allergiker, epileptiker, dvärgväxta osv. behöver också specialutrustning och större utrymmen, men för deras behov utgår inga bidrag. En översyn av gällande bestämmelser är nödvändig i syfte att ändra bestämmelserna så att de knyts till behovet och inte till handikappgrupp. Alla personer. som på grund av handikapp behöver speciella arrangemang i sina lägenheter, bör kunna erhålla ersättning för detta. Samtidigt bör också gällande maximibelopp tas bort.

i motionen (19712133) anförs vidare bl.a. följande.

Det börjar bli allt vanligare med dubbelboende, dvs. man har ett fritidshus dit man söker sig för avkoppling och vila. För den handikappade är denna rekreationsmöjlighet låst så till vida, att invalidbostadsbidraget endast beviljas för perma- nent boende. Den handikappade som inköper ett torp eller en fritidsstuga kan inte få bidrag för nödvändiga förändringar. Hotell, stugor som hyrs ut osv. är dessutom ofta omöjliga att utnyttja av en handikappad på grund av felaktig planering. Be- stämmelserna bör därför ändras så att de gäller även fritidshus.

Motion 197121154 har, såvitt nu är i fråga, följande lydelse.

Vi vill också i detta sammanhang behandla invalidbostadsbidraget. Bidraget utgår för sådan inredning av bostadslägenhet och i vissa fall sådant extra lägenhetsutrymme som rörelsehindrad invalid

eller person med starkt nedsatt synförmåga behö— ver, dock i regel med högst 15 000 kr för varje lägenhet. På grund av prisutvecklingen finner vi det motiverat att invalidbostadsbidraget höjs till 20 000 kr. 1

Genom höjningar av dessa båda bidrag kan samhället medverka till att förbättra bostadsstan- darden för grupper som i allmänhet har en låg bostadsstandard.

Med hänvisning till det anförda hemställes

att riksdagen beslutar om höjning av invalidbo- stadsbidrag till 20 000 kr.

Civilutskottet erinrar i sitt betänkande (CU 1971:12) om att Kungl. Maj:t har givit handikapputredningen i uppdrag att i samråd med bostadsstyrelsen utreda frågan om ett vidgat tillämpningsområde för invalidbo- stadsbidraget.

Utskottet anför vidare med anledning av de redovisade motionerna nr 162, 1154 och 1163 bl. a. följande.

1 motionen nr 162 föreslås riksdagen begära en utvidgning av rätten till invalidbostadsbidrag så att den kommer att gälla alla som har behov av speciella arrangemang.

Motionsförslaget i denna del får anses tillgodo— sett genom den av 1970 års riksdag påkallade utredningen.

[ den nämnda motionen föreslås vidare att invalidbostadsbidrag skall kunna utgå även för fritidsboende.

En sålunda föreslagen vidgning av tillämpnings— området torde få stå tillbaka vid en angelägenhets- gradering av ställda anspråk.

Förslag som rör beloppsgränsen för bidrag förs fram i flera motioner. Sålunda förordas i motionen nr 162 att beloppsgränsen slopas medan den i motionerna nr 1154 och 1163 föreslås höjd till 20 000 kr, i den senare motionen dock endast vid ombyggnad.

Handikapputredningens tidigare uppdrag och vad i de sistnämnda motionerna anförts bör enligt utskottets mening föranleda att motionerna i denna del överlämnas till handikapputredningen. Kungl. Maj:t torde bemyndigas att i avvaktan på ett slutligt ställningstagande medge de undantag från gällande regler som visar sig påkallade.

] Motionen behandlar även förbättringslånet.

2. Gällande bestämmelser

lnvalidbostadsbidraget tillkom den 1 januari 1959 som en särskild stödform för att finansiera anpassningen av bostäder åt perso- ner som för sin förflyttning är beroende av rullstol eller käppar. Den 1 juli 1969 utvidgades bidragets tillämpningsområde till att gälla även personer med starkt nedsatt synförmåga, varmed i detta sammanhang avses den som är blind eller endast har ledsyn och inte kan läsa vanlig skrift. Den 1 juli 1970 kompletterades bestämmelsen till att omfatta även personer med starkt nedsatt förmåga att använda armarna eller som saknar armar.

Invalidbostadsbidragets m'aximibelopp ut- gjorde 7 000 kr fr.o.m. stödformens till- komst t.o.m. juni 1963. Den 1 juli 1963 höjdes maximibeloppet till 10000 kr och den 1 juli 1968 till 15 000 kr.

Bestämmelserna om invalidbostadsbidrag återfinns i l, 2 och 22—29 åå räntelåne- kungörelsen (19671553; ändrad senast 1971: 1183). I det följande återges bestäm- melserna jämte bostadsstyrelsens tillämp- ningsföreskrifter och anvisningar.

2.1. Räntelånekungörelsen jämte bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrif- ter och anvisningar

Kungl. Maj:ts Räntelånekungörelse given Stockholms slott den 1 september 1967

Kungl. Maj:t har, med stöd av riksdagens beslut', funnit gott förordna som följer.

Inledande bestämmelser 1 &

För bostadshus utgår räntelån, vinterbidrag och invalidbostadsbidrag av statsmedel enligt bestämmelserna i denna kungörelse.

Den extra kostnad, som betingas av invalidlägenhetens speciella utformning och inredning har ansetts böra varken bäras av lägenhetsinnehavaren eller fördelas på hyresgästerna i det hus, vari lägenheten är belägen. Ett särskilt bidrag för täckning av sådan kostnad har därför ansetts motiverat och bidraget syftar även till att stimulera tillkomsten av lämpliga bostäder för rörelsehindrade invalider och synskadade.

lå

Låne- och bidragsverksamheten utövas av bostadsstyrelsen, länsbostads- nämnderna och kommunerna.

Fråga om län eller bidrag prövas av länsbostadsnämnden. Organ för kommuns befattning med verksamheten (förmedlingsorgan) är kommunens styrelse, om ej kommunen beslutat att verksamheten skall utövas av annat kommunalt organ.

Länsbostadsnämnd

ljänsbostadsnämnderna är förlagda till residensstäclerna, utom nämnderna i Alvsborgs län och Skaraborgs län, som är placerade i Borås respektive Skara.

Kommuns skyldigheter

Bestämmelser om skyldighet för kommun att medverka vid låne— och bidragsverk- samheten finns i 2 5 lagen den 10 juli 1947 (nr 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande.

* Prop. 1967le0, su 100, rskr 265

Prop. l968:41, SU 88, rskr 206 Prop. 1969:1, SU 50, rskr 141

Kommuns fullmäktige äger besluta, att verksamheten skall handhas av sådan nämnd, som avses i 44 & kommunallagen.

Invalidbostadsbidrag 22 5

Till ägare av bostadshus eller den som innehar bostadslägenhet med bostadsrätt eller hyresrätt utgår invalidbostadsbidrag för sådan särskild inredning av bostadslägenhet och, i den omfattning bostadsstyrelsen bestämmer, sådant extra lägenhetsutrymme som rörelsehindrad invalid eller person med starkt nedsatt synförmåga behöver, under förutsättning att lägenhetens storlek, utformning och utrustning uppfyller skäliga krav på god bostadsstandard. (Kk 131/1969)

Bidraget utgår med belopp, som motsvarar de beräknade kostnaderna för inredning och utrymme som avses i första stycket, men får överstiga 15 000 kronor för varje lägenhet endast i den mån det avser hydraulisk lyftanordning. (Kk 229/1968)

lnvalidbegreppet

invalidbostadsbidrag kan f. n. utgå till följande:

1. rörelsehindrad, varmed avses rullstols- eller käppinvalid;

2. person med starkt nedsatt synförmåga, varmed avses den som är blind eller som har endast ledsyn och inte kan läsa vanlig skrift (Prop. 1969zl, bil. 13, p D 6; SU 50);

3. person med starkt nedsatt förmåga att utnyttja armarna eller som saknar armar (Prop. 1970:1, bil. 13, p D 6; SU 50).

Bidragstagare

Ägare av bostadshus kan beviljas invalidbostadsbidrag, om med bidraget avsedd lägenhet skall vara bostad åt rörelsehindrad invalid; därvid får inte för lägenheten betingas högre hyra (eller avgift för bostadsrätt) än som hade gällt om åtgärderna inte vidtagits.

Kommun kan beviljas bidrag om den besitter lägenheten med bostadsrätt eller med hyresrätt, ouppsägbar från fastighetsägarens sida under minst tio år från bidragets utbetalande, samt att kommunen tillåtits såväl att vidtaga de avsedda åtgärderna som att utan husvärdens vidare hörande upplåta hyresrätt i andra hand.

Bostadsrättshavare eller hyresgäst kan beviljas bidrag om husets ägare tillåter sökanden att vidtaga de avsedda åtgärderna och att sökanden ej skall vara skyldig att återställa lägenheten i dess ursprungliga skick vid avflyttning eller eljest.

Hyresavtal skall vara tecknat direkt med husets ägare. Angivna förutsättningar skall vara uppfyllda sist vid bidragets utbetalande. Såväl hyresavtal som ovan nämnda särskilda överenskommelser skall upprättas skriftligen.

Den omständigheten, att en lägenhet är upplåten som tjänstebostad, utgör inte hinder för beviljande av invalidbostadsbidrag.

Kommunen kan, utan att vara bidragstagare, medverka till att lägenhet som iordningställts till invalidbostad får varaktig användning som sådan. Då kommunen inte själv äger huset eller inte innehar invalidlägenheten med bostadsrätt kan det därför vara lämpligt att kommunen hyr lägenheten av husets ägare för att hyra ut densamma i andra hand. 1 kontrakt om sådan uthyrning bör föreskrivas skyldighet för hyresgästen att avflytta, om familjens behov av särskild invalidlägenhet upphör och familjen anvisas annan lägenhet som skäligen bör tagas för god.

Åtgärder som berättigar till bidrag

lnvalidbostadsbidrag utgår såväl för lägenheter i nyproduktionen som för lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet.

Bestämmelsen att lägenhet skall uppfylla skäliga krav på god bostadsstandard innebär inte endast att den skall ha en god allmän kvalitet, utan den skall också bli väl lämpad som invalidbostad. [ fråga om äldre lägenheter kan kvalitetskraven jämkas med hänsyn till förhållandena i det särskilda fallet. Om utformningen av invalidbostäder utges råd och anvisningar av Handikappinstitutet.

lnvalidbostadsbidraget skall avse sådan specialutrustning som erfordras för invaliden. Utrustningen kan utgöras av anordningar dels inom lägenheten, framför allt i kök och badrum, dels utanför huset eller i entré och trapphus för att underlätta den rörelsehindrades förflyttning till och från bostaden. Till en del är det fråga om åtgärder som gör den vanliga lägenhetsutrustningen användbar för invaliden genom anpassning av arbetshöjder m. m. Därjämte avser bidraget sådan extra utrustning som inte finns i eller i anslutning till vanliga bostadslägenheter.

Begränsningen av bidragsgivningen till sådana anordningar som erfordras för invalidens särskilda behov innebär vidare följande. Bidraget får i regel inte omfatta sådana nyttigheter som skulle medföra en standardhöjning för boende i allmänhet (t. ex. anordningar för vatten och avlopp eller oljeeldning). Undantag kan dock göras, om en invalid med stöd av läkarintyg visar att behovet av viss inredning är så påtagligt betingat av handikappet att frånvaron av denna inredning skulle vålla svårigheter.

En kombination av invalidbostadsbidrag och förbättringslån utgör ofta en lämplig lösning av invalidens bostadsfråga.

För att invaliden bekvämt skall kunna utnyttja bostaden erfordras ofta att lägenheten göres större än andra jämförbara lägenheter. Vanligen faller den större ytan på kök, badrum och kommunikationsutrymmen. För sådan extra lägenhetsyta kan bidrag beviljas. Som bidragsberättigande extra lägenhetsutrymme räknas däremot inte rum för hemhjälp eller vårdpersonal. I fråga om lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet kan bidrag också, där så är erforderligt, beviljas för utökning av i första hand ovan angivna utrymmen.

I fråga om lägenheter i mer än ett plan i småhus, där utrymmena icke utan omdisposition kan fungera tillfredsställande för invaliden, kan bidrag beviljas även för mera omfattande åtgärder. Det är vanligt att den invalidiserade bor och vistasi markplanet. innehåller detta våningsplan blott kök och ett vardagsrum kan det behöva utökas med ett sovrum för invaliden. Har badrummet förlagts till källare eller övervåning kan bad- eller duschrum behöva inredas i bottenplanet.

Sökes bidrag av hyresgäst eller bostadsrättshavare bör åtgärderna begränsas till anordningar i lägenheten. Endast undantagsvis bör bidrag utgå för nyttigheter utanför lägenheten, och det bör avse endast mindre och föga kostnadskrävande ingrepp i byggnaden; jfr dock nedan om automatiska garageportöppnare m. m.

Exempel på bidragsberättigande åtgärder inom och utom bostaden är följande.

Anordningar utanför bostaden Utomhus

Betongramp, med eller utan räcke Extra stort entréplan

Ledstång Hårdgöring av gång eller gårdsplan

Inomhus (i flerfamiljshus)

Hiss

dörrbredd utöver normalt större hisskorg extra hissdörr i mellanplan extra hissdörr i hisskorg förlängning av hisschakt med gejdrar och linor Betongramp på valv Extra soplucka

Anordningar inom bostaden Kommunikationer

Skjutdörr

Bredare dörr Fasad tröskel, vid ombyggnad Diverse arbeten (t. ex. noggrann passning av lådor, vred, handtag m.m. i och för lättare gång)

1 badrum

Pall Sittbräde Gummibeklädnad på badkarskant Fästen i tak för ]yfthandtag

Svängbar handdukshängare Stödhandtag vid badkar Förhöjd wc-stol

Wc-stol med tvätt- och torkanordning Svängbara armstöd till wc-stol Extra du schanordning Fäste för lyftapparat, modell Hoyer Gummitröskel Termostatreglerad blandare (inklusive installation)

! kök

Skåp med backar Skåp med urtag för inbyggnadsugn Karusellskåp Extra utdragsskiva, reglerbar i höjdled Bänkspis med ugn Överskåp med reglerbara hyllor och jalusi med motvikt Specialkryddskåp Extra utdragsskiva i bänkskåp Glidskena i tak för hängande handstöd Handledare vid köksbänk

Bänkskydd vid sittplats Avfallskvarn (inklusive montering)

Städskåp, typ SVCR Flyttbar hylla och stäng i garderob eller linneskåp Skåp för strykbräda (inklusive elkontakt) Överbågsöppnare Vattenkran med specialvred

Särskilda anordningar

lnvalidbostadsbidrag kan, fr. o. m. den 1 juli 1968, beviljas också för inköp och installation av automatiska garageportöppnare, hydrauliska lyftplattor och enklare hydrauliska hissar, om sådana anordningar är av speciell betydelse med hänsyn till den rörelsehindrades behov och bostadssituation. Med hydraulisk lyftanordning jämställs lyftanordning av annan likvärdig konstruktion, t. ex. elektrisk hiss.

A vskrivning

lnvalidbostadsbidrag avskrivs vid utbetalningen och kan inte återkrävas.

23%

Ansökan om invalidbostadsbidrag ges in till förmedlingsorganet, som med eget yttrande skall sända handlingarna i ärendet till nämnden.

Ansökan om invalidbostadsbidrag

Ansökan om invalidbostadsbidrag göres på blankett, som fastställs av bostadsstyrel- sen.

Granskning i ärendet utföres av länsbostadsnämnden. Avser ansökningen lägenhet i ett äldre hus bör nämnden före beslutet besiktiga lägenheten.

245

Beslut om beviljande av invalidbostadsbidrag skall innehålla uppgift om bidragsbeloppet och behövliga föreskrifter om byggnadsföretagets utfö- rande.

Beslut om invalidbostadsbidrag

Avser ansökningen hus, för vilket också sökes statligt lån, meddelas beslut om bidrag i samband med det preliminära lånebeslutet, därest dubbla lånebeslut erfordras. Efter framställning av sökanden får dock prövningen av bidragsfrågan uppskjutas till senast tidpunkten för det slutliga lånebeslutet. Skall i låneärendet meddelas endast ett beslut, lämnas beslut i bidragsårendet i samband härmed.

lnvalidbostadsbidrag får helt eller delvis betalas ut i förskott om a. kommunen åtagit sig ansvar för återbetalning av förskottet, b. bidragstagaren på begäran av kommunen ställt säkerhet som kommu- nen godkänt, c. bidragstagaren förbundit sig att underkasta sig den särskilda kontroll över byggnadsföretaget som kommunen vill utöva med anledning av förskottet.

Förskott på invalidbostadsbidrag

Beslut om utbetalning i förskott får meddelas endast om bidragstagaren gör sannolikt att han eljest saknar möjlighet att finansiera arbetena under byggnads— tiden. Kommunen ansvarar för återbetalning av förskottet genom borgen såsom för egen skuld. Förskott utbetalas av bostadsstyrelsen till förmedlingsorganet som har att bestämma hur förskottet skall tillgodoföras bidragstagaren.

26%

Vid framställning om utbetalning av bidrag skall förmedlingsorganet foga intyg om besiktning med anledning av föreskrifter enligt 24 &.

Framställning om utbetalning av invalidbostadsbidrag

Vid framställningen skall förmedlingsorganet foga — utom besiktnmgsintyg — uppgift om huruvida de under 22% angivna förutsättningarna beträffande bidragstagaren är uppfyllda. Beviljas statligt lån för huset skall beslut om utbetalning av bidraget meddelas samtidigt med beslutet om utbetalning av länet, och eljest snarast möjligt sedan ansökningen om utbetalning granskats.

Gemensamma bestämmelser 27 &

Länsbostadsnämnden beslutar om utbetalning av lån och bidrag. Bostadsstyrelsen har hand om utbetalningen.

28 s (upphävd genom kungörelse 1971 : 1183)

1 beslut av länsbostadsnämnd eller bostadsstyrelsen skall anges vad den som vill föra talan mot beslutet har att iakttaga. Innebär beslutet att ansökan eller framställning avslagits helt eller delvis, skall skälen härtill angesi beslutet.

Beslutshandlingen skall innehålla skälen till beslutet även när det, utan att innefatta avslag, är grundat på uppgifter som väsentligen avviker från sökandens. Har ansökan avslagits skall samtliga avslagsskäl anges. Beslut i låneärendet skall delges dels sökanden och dels förmedlingsorganet genom att handlingen överbringas i huvudskrift eller styrkt avskrift. Är beslutet av den art, att skälen skall anges, skall delgivningen med sökanden ske på bevisligt sätt (t.ex. genom rekommenderad försändelse med mottagningsbevis).

Besvär

Talan mot länsbostadsnämnds beslut föres hos bostadsstyrelsen genom besvär. Besvärsinlagan skall ges in till bostadsstyrelsen. Talan mot bostadsstyrelsens beslut föres hos Kungl. Maj:t (i inrikesdepartementet) genom besvär. Besvären skall ges in till Kungl. Maj:t.

Anmärkning: Syftet med den upphävda (1971: 1183) 28 & räntelånekungörelsen angående bl. a. skyldigheten för länsbostadsnämnd eller bostadsstyrel- sen att i beslut om avslag ange skälen härför tillgodoses numera genom bestämmelserna i förvaltningslagen (1971: 290).

29å

Föreskrifter för tillämpningen av denna kungörelse meddelas av bostadsstyrelsen.

3. Verksamhetens omfattning

Uppgifterna i detta avsnitt grundar sig på material som inhämtats från bostadsstyrel- sen. I fråga om tabellerna 1—3 härrör uppgifterna från styrelsens löpande statistik och i fråga om tabellerna 4—7 från en specialundersökning om bidragsgivningen un- der budgetåret 1969/70.

3.1 Från bostäder

knappt 100 till nära 2400

Fr. o. m. den 1 januari 1959, då invalid- bostadsbidraget infördes, t. o. m. den 30juni 1971 beviljades invalidbostadsbidrag till kostnaderna för anpassningsåtgärder i sam- manlagt 9 565 bostäder. Det totala bidrags- beloppet under perioden utgjorde ca 80 milj. kr. Antalet bostäder som har anpassats för handikappade med stöd av invalidbostads- bidrag framgår av tabell ].

Antalet bostäder som anpassades för handikappade (rörelsehindrade) med stöd av invalidbostadsbidrag utgjorde ca 100 under de första budgetåren efter stödformens till- komst. Budgetåret 1963/64 hade antalet ökat till 170. Den kraftiga ökningen till ca 500 under budgetåret 1964/65 hänger sam- man med genomförandet av socialpolitiska kommitténs förslag är 1963 om åtgärder för en snabb upprustning av bl. a. handikappa- des bostäder. Verksamhetens fortsatta ök- ning får ses som ett resultat av kommunernas

Tabell 1 Lägenheter som anpassats med stöd av invalidbostadsbidrag samt kostnaden för bidragsgivningen

Budgetår Antal Bidragskostnad lägen— heter Totalt 1 genom—

snitt per lägenhet

jan 1959— 1959/60 51 209120 4100 1960/61 81 366 340 4 520 1961/62 121 521650 4310 1962/63 144 749 890 5 210 1963/64 170 1 058 400 6 230 1964/65 496 2 909 250 5 870 1965/66 707 5 000 270 7 070 1966/67 965 7 286 052 7 550 1967/68 1 336 10 950 568 8 200 1968/69 1 368 12150190 8 880 1969/70 1757 16 594152 9 440 1970/71 2 369 21578 682 9110

Hela perioden 9 565 79 374 564 8 300

stegrade insatser för att uppdaga enskildas bostadsbehov och verka för att dessa till- godoses.

De ökade kostnaderna för verksamheten beror också bl. a. på att invalidbostadsbidra- get i stigande utsträckning har anlitats för finansiering av tekniskt mer avancerade anordningar i bostäderna.

3 .2 Stora skillnader länen emellan Antalet bostäder för vilka invalidbostads-

bidrag har beviljats utgjorde för budgetåret 1970/71 nära 30 per 100000 invånare i landet. Det relativt sett största antalet bostäder anpassades med stöd av bidrageti Västerbottens län (94), det minsta antalet i Blekinge län (12). Det bör dock nämnas att antalet varierar avsevärt från år till annat. Detta beror t.ex. på att i samband med tillkomsten av nya bostadsområden ett fler- tal bostäder för handikappade på en gång byggs och sålunda påverkar det totala antalet lägenheter inom länet vilka under ett visst är anpassas med stöd av invalidbostadsbidrag. Under en längre period än ett år utjämnas i hög grad skillnaderna länen emellan i fråga om verksamheten med invalidbostadsbidrag. Till viss del torde dessa skillnader kunna förklaras genom olika grad av utbyggnad inom kommunerna av den aktiva uppsökan- de verksamheten för att uppdaga enskildas behov och verka för att dessa tillgodoses. De

bostäder för vars anpassning invalidbostads- bidrag beviljats äri tabell 2 fördelade länsvis.

lnvalidbostadsbidragets lopp per lägenhet varierade budgetåret 1970/71 länen emellan från 5 900 kr i Göteborgs och Bohus län till 14 300 kr i Västmanlands län. För hela riket utgjorde beloppet 9 100 kr.

1 14 av de 24 länen låg det genomsnittliga bidragsbeloppet per bostad mellan 7 000 kr och 10 000 kr. Större genomsnittligt belopp torde bl. a. ha berott på att ett förhållande- vis stort antal bostäder på en gång har anpassats för svårt rörelsehindrade med kvalificerade behov i sin boendesituation.

För hela treårsperioden 1968/69—1970/ 71 utgjorde det genomsnittliga bidragsbelop- pet per bostad 9 100 kr, dvs. samma belopp som för budgetåret 1970/71. Även i fråga om bidragsbeloppet kan för treårsperioden kons- tateras en avsevärd utjämning i förhållande

genomsnittsbe-

Tabell 2 Lägenheter som anpassats med stöd av invalidbostadsbidrag 1968/69—1970/71, fördelade länsvis

Lärt Antal lägenheter Bidrag i genomsnitt

Totalt Per 100 000 invånare per lägenhet

Hela 1970/71 Hela 1970/71 Hela 1970/71 perioden perioden perioden Stockholms 582 314 39,4 21,3 9 260 9 730 Uppsala 181 119 82,8 54,4 8130 8 560 Södermanlands 121 31 48,7 12,5 8 340 7 450 Ostergötlands 260 75 67,8 19,6 9 390 9 850 Jönköpings 225 91 73,4 29,7 9 980 9 050 Kronobergs 125 31 74,9 18,6 8 860 12 250 Kalmar 196 80 81,3 33,2 7 270 7 340 Gotlands 41 24 76,2 44,6 11 390 10 880 Blekinge 55 18 35,8 11,7 8 320 8 860 Kristianstads 173 54 65,4 20,4 10 140 9 480 Malmöhus 470 221 65,1 30,6 8 240 8 780 Hallands 134 80 69,3 41,3 9 190 10 710 Göteborgs och __ Bohus 453 148 63,2 20,6 8 800 5 910 Alvsborgs 180 83 44,6 20,5 8 720 10 090 Skaraborgs 107 49 41,5 19,0 9 400 8 870 Värmlands 236 105 82,8 36,8 9 930 9 410 Orebro 243 135 87,7 48,7 12 260 11760 Västmanlands 205 88 78,7 33,8 12 750 14 340 Kopparbergs 235 108 84,5 38,8 9 200 9 270 Gävleborgs 213 66 72,5 22,5 7 130 6 310 Västernorrlands 298 110 108,7 40,1 9 760 10 400 Jämtlands 124 47 99,0 37,5 8 950 9 720 Västerbottens 397 219 170,3 93,9 8 010 6 740 Norrbottens 212 73 82,9 28,5 7 340 7 340 Hela riket 5 466 2 369 67,6 29,3 9 110 9 110 SOU l972:30 19

till budgetåret 1970/71. För 20 av de 24 lä- nen låg genomsnittsbeloppet mellan 7 000 kr och 10 000 kr. Också för treårsperioden uppvisar Västmanlands län det största belop— pet (12 750 kr); det minsta redovisar Gävle- borgs län (7 100 kr).

3.3 Flest bidrag i småhus

Av det totala antalet bostäder som t.o.m. budgetåret 1970/71 har anpassats med stöd av invalidbostadsbidrag (9 565) utgör, som framgår av tabell 3, 5 700 (60 %) bostäder i småhus (en- och tvåfamiljshus i friliggande villor, i radhus och i kedjehus) och 3 865 (40 %) bostäder i flerfamiljshus. Ser man till hela perioden har det genomsnittliga bidra- get varit något större (7 %) för lägenheter i flerfamiljshus än för lägenheteri småhus.

3.4 I vart femte fall maximibelopp eller mer

Som framgår av det föregående utgjorde budgetåret 1969/70 det genomsnittliga bi- dragsbeloppet 9 450 kr per bostad. [ tabell 4 redovisas antalet invalidbostadsbidrag under

Tabell 4 Lägenheter som anpassats med stöd av invalidbostadsbidrag budgetåret 1969/70, fördelade efter bidragets storlek samt efter ombyggnads- och nybyggnadsåt- gärder

Bidrag kr Lägenheter Ombygg— Nybygg- Totalt nad nad Antal % Antal %

— 2999 232 92 20 8 252 3000— 4999 137 84 27 16 1.64 5000— 6999 137 68 64 32 201 7000— 8999 101 45 123 55 224 9000—11999 118 47133 53 251 12 000—14 999 81 26 236 74 317 15 000 131 50 133 50 264 15 001— 41 73 15 27 56 Samtliga 978 57 751 43 1729[

1Skillnaden i förhållande till uppgiften i tab. ] beror på olika redovisning i den löpande statisti— ken och specialundersökningen.

budgetåret 1969/70, fördelade efter bi- dragets storlek och på ombyggnads- och nybyggnadsåtgärder.

Av hela antalet bidrag (1 729) avsåg 751 (43 %) anpassningsåtgärder i samband med nybyggnad. Återstoden, dvs. 978 bidrag (57 %), avsåg anpassningsåtgärder i redan

Tabell 3 Lägenheter som anpassats med stöd av invalidbostadsbidrag, fördelade på småhus och flerfamiljshus samt bidragets genomsnittsbelopp, fördelat på sådana hus

Budgetär Antal lägenheter Bidrag i genomsnitt per lägenhet Totalt Därav i Totalt Därav i småhus flerfa- småhus flerfa- miljshus miljshus

jan 1959— ' 1959/60 51 32 19 4 100 4 200 3 940 1960/61 81 48 33 4 520 4570 4450 1961/62 121 47 74 4310 4760 4030 1962/63 144 77 67 5 210 4 960 5 500 1963/64 170 123 47 6 230 6 500 5 520 1964/65 496 372 124 5 870 5 710 6 330 1965/66 707 529 178 7 070 6 820 7 820 1966/67 965 661 304 7 550 7 450 7 770 1967/68 1 336 680 656 8 200 7 450 8 970 1968/69 1 368 780 588 8 880 8 670 9170 1969/70 1757 1054 703 9 450 9 230 9 780 1970/71 2369 1297 1072 9110 9280 8910 Hela perioden 9 565 5 700 3 865 8 300 8 070 8 640

Bidragets medianbelopp utgjorde vid ny- byggnad 12 000 kr och vid ombyggnad 6700 kr. Detta innebär att 50% av de bidrag som beviljades för anpassningsåtgär- der i samband med nybyggande utgjorde mer än 12 000 kr. Av de bidrag som beviljades för sådana åtgärder i befintligt bostads- bestånd var 50 % mer än 6 700 kr.

I nära en fjärdedel av ombyggnadsfallen beviljades bidrag med mindre belopp än 3 000 kr, vilket innebär att endast smärre åtgärder har behövts i dessa fall. Vid nybyggnad var bidrag som understeg 3 000 kr däremot sällsynta (3 %).

Bidragets maximibelopp om 15000 kr beviljades för anpassning av 264 av totalt 1 729 bostäder (15 %). Av de 264 bostäder- na var 131, dvs. hälften, belägnai befintlig bebyggelse medan i 133 bostäder anpass- ningsåtgärderna företogs i samband med nybyggnad. Detta innebär att vid ombygg- nad maximibeloppet utgick i 13 % av fallen och vid nybyggnad i 18 % av fallen.

l sammanlagt 56 fall beviljades större bidrag än 15 000 kr, dvs. mer än maximibe- loppet. I dessa fall har bidraget beviljats för bl. a. finansiering av lyftanordningar enligt 22 å andra stycket räntelånekungörelsen. Av nämnda 56 fall hänför sig 41 till befintligt bostadsbestånd (ombyggnad) och 15 till

nybyggnad. Eftersom installation av lyftan- ordning i princip inte får finansieras med invalidbostadsbidrag vid nybyggande av små- hus, torde de 15 bidragen i nybyggnadsfallen avse merkostnaderna för anpassning av hissar i flerfamiljshus med flera våningsplan.

3.5 Åtgärderna avser främst badrum och kök

Bland de anpassningsåtgärder som finansie- rats med invalidbostadsbidrag är specialin- redning i badrum och toalettrum vanligast. Sådana åtgärder har under budgetåret 1969/70 vidtagits i 75 % av de bostäder för vars anpassning bidrag har beviljats. Därtill kommer att i ytterligare 4 % av fallen closomat (toalett med speciellt spolsystem) har installerats. Specialinredning i kök har utförts i hälften av bostäderna. Närmare uppgifter om olika slags åtgärder framgår av tabell 5.

3.6. A vslag sällsynta

Under budgetåret 1969/70 meddelade läns- bostadsnämnderna helt avslag i 34 ärenden om invalidbostadsbidrag. 1 ca hälften av fallen motiverades avslaget med att den för vilken anpassningsåtgärderna avsågs inte var

Tabell 5 Åtgärder för vilkas finansiering invalidbostadsbidrag beviljats budgetåret 1969/70

Åtgärd Antal lägenheter i vilka viss anpassningsåtgärd vidtagits i % av hela antalet lägenheter i vilka anpassningsåtgärder vidtagits ! små- ! fler- Vid ny- Vid om- Samtliga hus familjshus byggnad byggnad lägenheter Specialinredning i bad- och toalettrum 75 75 85 67 75 Closomat 4 2 2 5 4 Specialinredning i kök 37 69 78 29 50 Lyftanordning 11 19 17 12 14 Automatisk dörröppnare 6 13 15 4 9 Halkfri golvbeläggning 14 7 8 12 11 Omdisponering av utrymme, extra utrymme 31 23 41 17 28 Ramp 31 35 40 27 33 Hårdgöring av mark 35 22 35 25 29 Entreplan (nivåutjämning m. m.) 25 25 37 16 25

handikappad i räntelånekungörelsens me- ning. De angivna avslagsskälen var följande.

Antal ärenden

Avslagsskäl

Standardhöjande åtgärder för vilka bidrag inte har beviljats 4 Åtgärden inte avsedd för handi- kappad i författningens mening 16 Ej bidragsberättigande åtgärd 10 Åtgärderna medför ej godtagbar handikappanpassning 3 lnvalidbostadsbidrag tidigare beviljat med 15 000 kr 1 Summa 34

1 ett större antal fall har länsbostads- nämnderna i ärenden om invalidbostadsbi- drag meddelat beslut som inneburit en reduktion av det sökta beloppet. Skälen till att dessa ansökningar delvis lämnats utan bifall var i de flesta fallen att åtgärd för vilken bidrag sökts inte varit bidragsberätti- gande, inte medfört godtagbar handikappan- passning eller att åtgärden inneburit en standardhöjning.

3.7 Sextio procent av bidragen gäller perso- ner som fyllt 50 år

1 de fall ansökan om invalidbostadsbidrag har avsett åtgärd för i ansökan angiven person föreligger vissa uppgifter om denne, såsom ålder, familjesituation och handikap- pets art. Budgetåret 1969/70 beviljades i sådana fall bidrag för anpassning av 1 009 av sammanlagt 1 757 bostäder. [ de 1 009 bostäderna bodde 1 057 handikappade. De- ras åldersfördelning framgår av tabell 6.

Av tabellen framgår att anpassningsåtgär- derna i 630 fall (61 %) avsåg personer som fyllt 50 år. I 101 fall (10 %) avsåg åtgärderna personer som inte fyllt 20 år.

De uppgifter som i övrigt föreligger beträffande familjesituationen utvisar att bidrag har beviljats i 167 fall (16%) för anpassning av bostäder för personer som bor hos sina föräldrar. Av dessa personer var 86 barn som inte fyllt 16 år.

Med hänsyn till handikappets art fördelar sig de 1 057 personerna, för vilka invalid- bostadsbidrag har beviljats, på sätt som framgår av tabell 7.

Tabell 6 Handikappade i lägenheter för vars anpassning invalidbostadsbidrag beviljats budgetåret 1969/70, fördelade i åldersklasser

Åldersklass

— 19 20—29 30—39 40—49 50—59 60— Totalt Antal personer 101 63 96 145 230 400 1 0351 Procent 10 6 9 14 22 39 100

] Uppgift saknas för 22 personer.

Tabell 7 Handikappade i lägenheter för vars anpassning invalidbostadsbidrag beviljats budgetåret 1969/70, fördelade efter handikappets art

Rull- l behov Med ben- Armar, Ej Syn- Totalt stols- av käp- eller arm— händer angivet ska- bundna par protes skadade rörelse- dade hinder Antal personer 591 385 8 11 38 24 1 057 Procent 56 36 1 1 4 2 100 22 SOU l972:30

4 lnhämtade synpunkter

Handikapputredningen har i arbetet med frågor om invalidbostadsbidraget haft över- läggningar med företrädare för handikappor- ganisationerna. Vidare har utredningen dryf- tat hithörande spörsmål med företrädare för HSB:s riksförbund, Svenska riksbyggen, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) och Svenska byggnadsentreprenör- föreningen samt med företrädare för Stiftel- sen Fokus, vars verksamhet är inriktad på boende och service åt svårt rörelsehindrade.

Samtliga de nämnda intressenterna an- sluter sig till uppfattningen att bostäder och boendemiljö, liksom samhällsmiljön över- huvud, bör vara så tillgänglig som möjligt för alla. De har också hävdat att även andra handikappade än rörelsehindrade och syn- skadade behöver särskilda anpassningsåtgär- der i sina bostäder och att invalidbostads- bidraget bör få anlitas för att finansiera sådana åtgärder.

1 fråga om bidragsbeloppet har vid över- läggningarna anförts att gällande maximibe- lopp för bidraget, dvs. 15 000 kr, i flertalet fall är tillräckligt. Eftersom kostnaderna för anpassning av bostäder för svårt rörelse- hindrade ibland överstiger 15 000 kr, bör det emellertid öppnas en möjlighet att medge bidrag med större belopp.

Vid överläggningarna betonades vidare de praktiska svårigheter som hänger samman med att enhetliga och centralt utfärdade föreskrifter inte finns för bostadsbyggande

med hänsyn till handikappades behov. De rekommendationer som tillämpas är både ofullständiga och motsägande. Ofullständig- heten och mångfalden rekommendationer från olika myndigheter och organisationer har enligt den uppfattning som framfördes utgjort ett hinder för att på bästa sätt tillgodose handikappades behov i boende- situationen.

Man framhöll bl.a. att från skilda håll olika uppfattningar yppas om vilka konkreta åtgärder som bör krävas för att anpassa bostäder till handikappades behov. Som exempel nämndes att rekommendationerna för anpassningsåtgärder anger varierande vär- den för dörrbredd, badrumsyta och höjd för spis och arbetsbänkar. ] somliga fall tilläm- pas rekommendationer som numera får anses föråldrade. Vid överläggningarna underströks vikten av att enhetliga och tidsenliga normer snarast utfärdas och att de bringas till bostadsproducenternas, kommunernas, han- dikapporganisationernas och handikappades kännedom.

Under överläggningarna togs också upp vissa frågor i anslutning till kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. Bostadspro- ducenterna fann det angeläget att kommu- nerna, som har ansvaret för både den uppsökande verksamheten och bostadsför- sörjningen, snabbare, mera konkret och redan på planeringsstadiet underrättar bo- stadsproducenterna om behovet inom kom-

munen av lägenheter för handikappade. Detta gäller både antalet lägenheter och de särskilda anpassningsåtgärder i lägenheterna och närmiljön som behövs med hänsyn till handikappades situation.

Företrädarna för handikapporganisatio- nerna framhöll i detta sammanhang särskilt att informationen om gällande bestämmelser på bostadsområdet bör förstärkas så att kommunerna och handikapporganisationer- na blir underrättade om de olika stödformer- na och deras tillämpning.

Frågor om handikappades boendesitua- tion och behov av anpassningsåtgärder och service i sina bostäder har under senare år alltmer uppmärksammats i den allmänna debatten. Dessa frågor har sålunda ingående dryftats vid t.ex. HSB's bostadsriksdag i Helsingborg år 1970 och vid en konferens som år 1971 anordnades i Stockholm av SABO och Handikapporganisationernas centralkommitté (HCK). I sammanhanget kan även nämnas att Socialdemokratiska kvinnoförbundet med skrivelse den 27 april 1971 till handikapputredningen har överläm- nat en inom förbundet behandlad motion angående invalidbostadsbidraget.

5. Ett bostadsanpassningsbidrag — principiell

motivering

Samhällets åtgärder för handikappade sätts in på en rad områden. De har till gemensamt syfte att göra samhället — både dess yttre fysiska miljö och den verksamhet som bedrivs i samhället — bättre tillgängligt för handikappade. Detta kan också uttryckas så att insatserna ska underlätta för handikap- pade att så långt möjligt leva som andra.

En bra bostad är en grundläggande förut- sättning för att kunna leva oberoende. Genom de generella bostadspolitiska insat- serna har bostadsstandarden stigit för alla. Speciella stödformer har skapat möjligheter för handikappade att bo som andra, i vanlig miljö utanför institutionerna. Dessa speciella stödformer är förbättringslån och invalidbo- stadsbidrag. Förbättringslån utgår för finan- siering av standardhöjande åtgärder i äldre bostäder, främst för gamla och handikappa- de. lnvalidbostadsbidraget anlitas för anpass- ning av bostäder för vissa grupper handikap- pade.

Det inom bostadsstyrelsen pågående arbe- tet med förslag till nya riktlinjer för bostä- dernas utformning (God bostad) är ett viktigt uttryck för tillgänglighetsprincipen. Enligt en preliminär skiss till sådana riktlin- jer ska alla bostadslägenheter såvitt möjligt kunna bebos och besökas av handikappade. Förutsättningar ska enligt skissen finnas att utan alltför kostnadskrävande åtgärder an- passa bostäderna till handikappades indivi- duella behov. Ett annat viktigt uttryck för

tillgänglighetsprincipen är bestämmelseni 42 ag byggnadsstadgan. Där stadgas att bygg- nader till vilka allmänheten har tillträde samt arbetslokaler ska vara tillgängliga för perso- ner med nedsatt rörelseförmåga eller nedsatt orienteringsförmåga. I fråga om bostadshus avser bestämmelsen förflyttningsväg till en- tre' samt entréutrymmen fram till trappa och hiss.

Sedan invalidbostadsbidraget infördes den 1 januari 1959 har t. o. m. budgetåret 1970/71 drygt 9 500 bostäder anpassats med stöd av detta bidrag. Av samtliga dessa lägenheter har ca 7 800 (mer än 80 %) anpassats under de fem åren 1966/67—1970/71.Nära 2 400 (25 %) lägen- heter har anpassats med stöd av bidraget under budgetåret 1970/71. Detta budgetår utgjorde statens totala kostnad för invalid- bostadsbidrag 21,6 milj. kr. Per lägenhet var bidraget genomsnittligt 9 100 kr.

De nära 2 400 lägenheter som under budgetåret 1970/71 anpassades med stöd av invalidbostadsbidrag fördelar sig på 1300 (55 %) i småhus och 1 070 (45 %) i flerfa- miljshus. Av det totala antalet invalidbo- stadsbidrag (drygt 9 500) som beviljats sedan stödformens tillkomst t.o.m. budgetåret 1970/71 har 5 700 (60 %) avsett lägenheteri småhus och drygt 3 800 (40 %) lägenheter i flerfamiljshus. Att bidraget sålunda i högre grad —— fastän med åren i relativt sett minskande omfattning — har använts för

småhus än för flerfamiljshus torde delvis förklaras av att många handikappade bor i glesbygder där andra boendeformer än små- hus förekommer endast undantagsvis. Det torde också bero på att det ofta är lättare att genomföra ändringar i en egen fastighet än i en förhyrd bostad. Genomsnittligt har bevil- jats något större bidrag för lägenheter i flerfamiljshus (8 600 kr) än för lägenheter i småhus (8 100 kr).

Enligt en specialundersökning för budget- året 1969/70 avsåg av det totala antalet bidragsärenden (drygt 1 700) 57 % anpass- ningsåtgärder i det befintliga bostadsbestån- det och 43 % sådana åtgärderi samband med nybyggnad. Bidragsbeloppet vari genomsnitt större vid nybyggnad än vid ombyggnad. Maximibeloppet (15 000 kr) beviljades dock för ungefär samma antal ombyggnadsfall och nybyggnadsfall (ca 130). Bidrag med mer än maximibeloppet — dvs. med tillämpning av undantagsregeln vid installation av hiss eller annan lyftanordning — var betydligt vanliga- re vid ombyggnad (41) än vid nybyggnad (15). Detta har sin naturliga förklaringi att vid nybyggnad småhus ska planeras så att lyftanordningar undviks och att därför bidra- get vid nybyggnad får användas för att finansiera sådana anordningar endast i fler- familjshus med flera våningsplan.

Före den 1 juli 1969 kunde invalidbo- stadsbidrag endast beviljas för anpassningsåt- gärder i bostäder för personer som för sin förflyttning är beroende av rullstol eller käpp. Vid nämnda tidpunkt vidgades bidra- gets tillämplighetsområde till att avse även personer med starkt nedsatt synförmåga. Fr. o. m. den 1 juli 1970 kan invalidbostads- bidrag beviljas också för personer med starkt nedsatt förmåga att använda armarna eller som saknar armar.

Bestämmelserna om invalidbostadsbidrag innebär, trots de viktiga kompletteringarna åren 1969 och 1970, alltjämt begränsningari fråga om den personkrets som får nytta av bidraget. Härigenom skiljer sig bestämmelser- na om invalidbostadsbidrag från reglerna om förbättringslån. Förbättringslån kan nämli- gen utgå till upprustning av bostad för

Vid prövningen av frågan om en utvidg- ning av tillämplighetsområdet för invalid- bostadsbidrag har handikapputredningen övervägt vissa gränsdragningsproblem. Härvid har utredningen ansett sig böra utgå från att bostaden i första hand ska tillgodose den handikappades grundläggande behov av att i bostaden kunna sova och vila, sköta sin hygien, laga mat och äta samt förflytta sig. Anpassningsåtgärder i bostaden som motive- ras av en persons handikapp * och som inte faller inom sjukvårdshuvudmännens statsun- derstödda hjälpmedelsverksamhet — bör få vidtas med stöd av bidraget. Det ankommer på sjukvårdshuvudmannen att pröva behovet av och svara för åtgärder för att i bostaden tillgodose ett sjukvårdsbehov. Sådana åtgär- der bör därför inte få finansieras med bidraget. På motsvarande sätt ankommer det på primärkommunen att bedöma vilka sär- skilda anordningar i bostaden som kan vara erforderliga för att tillgodose ett behov av social hemhjälp. Bidraget bör inte få anlitas för att bekosta sådana anordningar.

Erfarenheterna av verksamheten med an- passning av bostäder till handikappades behov visar att också andra handikappade än vissa rörelsehindrade och synskadade behö- ver tillgång till det stöd som invalidbostads- bidraget utgör. 1 överensstämmelse med vad som har framhållits i riksdagen vid behand- lingen av frågor om invalidbostadsbidraget anser handikapputredningen därför att bidra- get i princip bör få användas för att anpassa bostäder till handikappades behov utan begränsning i fråga om handikappets art. Bestämmelserna om invalidbostadsbidrag bör ändras i enlighet härmed. Utredningen åter- kommer i det följande (3. 31) till frågan om vad i detta sammanhang bör avses med handikapp.

Stödformens benämning bör ändras till bostadsanpassningsbidrag. Bestämmelserna, som f.n. är intagna i räntelånekungörelsen, bör i samband med ändringen flyttas till en särskild kungörelse, benämnd kungörelse om bostadsanpassningsbidrag.

l riksdagsmotioner, som överlämnats till

utredningen för övervägande i detta avseen- de, har vidare föreslagits att gällande maxi- mibelopp för invalidbostadsbidrag (15 000 kr) ska höjas till 20 000 kr eller att bidraget ska utgå utan begränsning i fråga om bidragets storlek. Efter förslagi handikapp- utredningens betänkande Bättre hjälpmedel för handikappade (SOU 1967:60) har be— stämts att bidragets maximibelopp, med verkan fr. o. m. den 1 juli 1968, får överskri- das för finansiering av lyftanordningar.

1 det föregående (5. 19) redovisas att invalidbostadsbidrag under budgetåret 1970/71 —— liksom under treårsperioden 1968/69—1970/71 — utgick med genom- snittligt 9 100 kr, dvs. 60 % av maximibelop- pet,

I 18 % av bidragsärendena under budget- året 1969/70 har maximalt bidrag om 15 000 kr — eller i samband med installation av lyftanordning större bidrag — beviljats. 1 en del av dessa fall kan ytterligare ekono- miskt stöd ha varit motiverat för att finan- siera anpassningsåtgärderna. Detta har före- trädesvis gällt bostäder för svårt rörelsehind- rade med omfattande och kvalificerat behov i sin bostadssituation. Behovet av ytterligare ekonomiskt stöd har i de särskilda fallen varit relativt ringa. En undersökning som har gjorts av Stiftelsen Fokus visar att de totala kostnaderna per lägenhet för anpassning av 13 servicelägenheter för svårt rörelsehindra- de i Skövde har utgjort 15 000 kr för lägenheter om ett rum och kök (lägenhets- yta: 39 mz), 22 000 kr för tvårumslägen- heter (71 m2) och 23 000 kr för trerums- lägenheter (86 mf). Dessa bostäder färdig- ställdes i slutet av år 1970.

Ökad tillgänglighet och anpassbarhet i nyproduktionen samt klarare normer för bostadsbyggande och anpassning torde på sikt komma att i viss utsträckning minska behovet av statsbidrag för anpassning av bostäder åt handikappade. Under överskådlig tid kommer dock enligt handikapputredning- ens uppfattning bostadsanpassningsbidraget att visa sig behövligt, (särskilt för svårt handikappade och för handikappade som bor i det befintliga bostadsbeståndet.

Handikapputredningen har prövat frågan om en generell höjning av gällande maximi- belopp. Med hänsyn till att, som förut framhållits, det genomsnittliga bidragsbe- loppet per bostad under de tre senaste budgetåren har utgjort 9 100 kr och således inte varit mer än 60 % av bidragets maximi- belopp och till att bidragsbeloppet i mer än fyra femtedelar av ärendena varit mindre än 15 000 kr, finner utredningen inte tillräck- liga skäl att f. n. föreslå en sådan generell höjning. Erfarenheterna har emellertid visat att det i en del fall kan vara befogat att medge bidrag med högre belopp. Utred- ningen, som anser att kraven på noggrann medicinsk och social prövning har särskild tyngd i bidragsärenden vari anspråken på allmänna medel går utöver 15 000 kr, har därför stannat för att, med bibehållande tills vidare i princip av gällande beloppsgräns, föreslå att möjlighet ska öppnas att i enskil- da fall medge bidrag med högre belopp än 15 000 kr om särskilda skäl föreligger. Häri— genom kan svårt handikappades behov av kvalificerade anpassningsåtgärder i bostaden tillgodoses med stöd av bostadsanpassnings- bidrag även om kostnaden för dessa åtgärder överstiger 15 000 kr.

Utredningen förutsätter att bostadsstyrel- sen följer bidragsverksamhetens utveckling och i de årliga anslagsframställningarna före- slår de ändringar i stödets utformning, bl. a. i fråga om nämnda beloppsgräns, som visar sig påkallade på grund av kostnadsförändringar och övriga omständigheter som har betydelse för verksamheten.

Handikapputredningens förslag till kun- görelse om bostadsanpassningsbidrag framgår av kapitel 6, vari även ändringarna i förhål- lande till gällande regler om invalidbostads- bidrag närmare motiveras.

I samband med prövningen av frågor om invalidbostadsbidraget har handikapputred- ningen även tagit upp vissa frågor om normer och information. Vid de förutnämnda över- läggningarna (s. 23) med de olika intressen- terna angående invalidbostadsbidraget har dessa hävdat att enhetliga normer måste utfärdas om åtgärder för anpassning av

bostäder till handikappades behov. De har vidare framhållit vikten av att normerna bringas till kännedom för kommunala organ, bostadsproducenter, handikapporganisa- tioner och handikappade. Vid överläggning— arna betonades det också som angeläget att kommunerna i god tid underrättar bostads- producenterna om behovet av lägenheter för handikappade och om det individuella beho- vet av anpassningsåtgärder i bostäderna.

Handikapputredningen konstaterar att verksamheten med anpassning av bostäder åt handikappade har försvårats på grund av att enhetliga normer saknas för bostadens tek- niska utformning. Det torde också förhålla sig så att kommunerna i många fall har saknat tillräcklig kännedom om handikap- pades behov i bostadssituationen och därför inte på planeringsstadiet kunnat underrätta bostadsproducenterna om föreliggande be- hov. De nu nämnda förhållandena har i en del fall medfört att handikappades behov av bra bostäder inte har kunnat tillgodoses och att de medel som står till förfogande för anpassningsåtgärder därför inte alltid har använts ändamålsenligt.

Det är angeläget att ändamålsenliga och enhetliga normer skapas för utformning och utrustning av bostäder åt handikappade. Statens planverk ser f. n. över sina föreskrif- ter, råd och anvisningar för tillämpningen av bestämmelserna i 42 a % byggnadsstadgan om byggnaders tillgänglighet för handikap- pade. Det bör enligt handikapputredningens mening ankomma på bostadsstyrelsen och planverket att i samråd utarbeta normer för bostäder åt handikappade samt bringa dessa normer till kännedom för länsbostadsnämn- derna, kommunerna, bostadsbyggnadsföre- tagen, handikapporganisationerna och övri- ga intressenter på området.

Handikapputredningen vill erinra om att länsbostadsnämndernas bedömningar i verk- samheten med anpassning av bostäder till handikappades behov har åtskilliga berö- ringspunkter med sjukvårdshuvudmännens hjälpmedelsverksamhet och med primärkom- munernas verksamhet med social hemhjälp och andra slag av socialtjänst. Verkningsfulla

åtgärder för den enskilde vidtas bäst om hans behovssituation prövas och behoven tillgodo— ses i ett sammanhang — vilken huvudman som än har att tillgodose dem. Bedömningar om behoven är ofta desamma, oavsett huvudmannaskapet för de olika åtgärderna. Till grund för bedömningar av hithörande slag bör därför i den utsträckning så befinns erforderligt läggas en samlad social och medicinsk prövning i det individuella fallet. Utredningen anser det betydelsefullt från både socialhumanitär och samhällsekono- misk synpunkt att de samhälleliga huvud- männen samarbetar i hithörande frågor. Här- igenom blir insatserna till bästa gagn för den enskilde och de medel som samhället satsar kommer till mest nytta.

Utredningen, som noterar att länsbostads- nämnderna på en del håll har ett väl utvecklat samarbete med landstingens hjälp— medelscentraler och den kommunala social- vården, finner det angeläget att sådant samarbete byggs ut ytterligare. Det är också viktigt att länsbostadsnämnderna i frågor om handikappades bostadsproblem samarbetar med bostadsproducenterna och handikapp- organisationerna, som har ingående känne- dom om handikappades särskilda behov i boendesituationen.

Den föregående redogörelsen har visat att invalidbostadsbidraget i större utsträckning har anlitats för finansiering av anpassningsåt- gärder i småhus än i flerfamiljshus. Även om detta, som förut berörts, delvis förklaras av att många handikappade bor i glesbygder där småhusformen är förhärskande, finner han- dikapputredningen det sannolikt att behovet av sådana åtgärder har tillgodosetts i mindre män i flerfamiljshus än i småhus. Inte minsti de större tätortskommunerna torde det finnas många handikappade som lever i små ekonomiska förhållanden och för vilka en hyreslägenhet är enda möjligheten till bostad för överkomlig kostnad. Det får förutsättas att kommunernas uppsökande verksamhet kommer att ge dem ett bättre underlag för att bedöma bl. a. dessa handikappades behov i bostadssituationen. Genom tillkomsten av kommunala handikappråd (KHR) får kom-

munerna ytterligare möjligheter att fortlö- pande underrätta sig om de åtgärder som behöver vidtas för att tillgodose föreliggande behov. Den förstärkning av kommunernas socialtjänst som den uppsökande verksam- heten och samarbetet inom KHR medför gör det lättare för kommunerna att långsiktigt planera behövliga åtgärder för handikappade. Härigenom kan kommunerna i samarbete med byggföretagen planera bostadsproduk- tionen så att ändamålsenliga bostäder kan erbjudas handikappade.

Handikapputredningen understryker be- tydelsen av det lokala och regionala samar- bete i boendefrågor som kommer att äga rum i KHR och länshandikappråden (LHR). Eftersom länsbostadsnämnderna torde bli företrädda i LHR, ökar möjligheten till överläggningar med handikapporganisatio— nerna i bostadsfrågor. Det är även angeläget att nämnderna tar initiativ till och medver- kar vid konferenser i sådana frågor. De böri samarbete med kommunerna också på annat sätt svara för information på området.

6 Förslag till kungörelse om bostadsanpassnings-

bidrag jämte specialmotivering

6.1 Kungörelse drag

om bostadsanpassningsbi-

l 5

För sådana åtgärder inom och i anslutning till bostadslägenhet som behövs för att handikappad skall kunna utnyttja lägenheten får utgå bostadsanpassningsbidrag av stats- medel enligt bestämmelserna i denna kungö- relse.

2å

Bidrag utgår till den som äger bostadshus i vilket lägenheten är inrymd eller till den som innehar lägenheten med bostadsrätt eller till den som förhyr lägenheten.

Bidraget utgår med belopp som motsvarar beräknade skäliga kostnader för åtgärderna, dock högst 15 000 kronor. Om särskilda skäl föreligger får bidraget överstiga nämnda belopp.

Såsom villkor för bidrag gäller att lägen— heten uppfyller skäliga krav på god bostads- standard.

3 & Bidragsverksamheten utövas av bostadssty-

relsen, länsbostadsnämnderna och kommu— nerna. Organ för kommunens befattning med verksamheten (förmedlingsorgan) är kommunstyrelsen, om ej kommunen beslu- tat att verksamheten skall utövas av annat kommunalt organ.

45

Ansökan om bidrag ges in till förmedlings- organet som med eget yttrande skall sända handlingarna i ärendet till länsbostadsnämn- den.

Beslut om bidrag meddelas av länsbo- stadsnämnden, om bostadsstyrelsen inte be— stämmer annat.

55

Beslut om bidrag skall innehålla behövliga föreskrifter om åtgärdernas utförande.

6å

Bidrag utbetalas sedan de åtgärder som bidraget avser färdigställts. Bidraget får helt eller delvis utbetalas i förskott om a) kommunen åtagit sig ansvar för återbetal- ning av förskottet,

b) bidragstagaren på begäran av kommunen ställt säkerhet som kommunen godkänt,

c) bidragstagaren förbundit sig att under- kasta sig den särskilda kontroll över byggnadsföretaget som kommunen vill utöva med anledning av förskottet.

75

Framställning om utbetalning av bidrag inges till förmedlingsorganet som vidarebefordrar framställningen till länsbostadsnämnden med intyg att åtgärderna utförts och att föreskrif- terna enligt 5 å iakttagits.

Bä

Föreskrifter för tillämpningen av denna kungörelse meddelas av bostadsstyrelsen.

Denna kungörelse träder i kraft den —.—.—.—. då 22—26 %% räntelånekungörelsen skall upphöra att gälla.

6.2 Specialmo tivering 6.2.1 Inledning

Gällande bestämmelser om invalidbostads- bidrag återfinns i l, 2 och 22—29 55 räntelånekungörelsen (RLK; l967:553). I samband med att bestämmelserna för bi- draget ändras bör de brytas ut ur RLK och tas in i en särskild kungörelse. Denna bör benämnas kungörelse ningsbidrag.

Huvudbestämmelserna om invalidbo- stadsbidraget (22 & RLK) motsvaras av 1 och 25% kungörelsen om bostadsanpassnings- bidrag. Ändringarna i förhållande till 225 RLK avser, utom viss redaktionell översyn, följande tre frågor, nämligen handikapp- begreppet, åtgärder som berättigar till bidrag och bidragsbeloppet.

Övriga bestämmelser, som avser bidrags-

om bostadsanpass-

ärendenas handläggning eller eljest har for- mell natur, har setts över redaktionellt. Det bör därvid nämnas att syftet med den upphävda (1971:1183) 28 & RLK angående bl.a. skyldigheten för länsbostadsnämnd eller bostadsstyrelsen att i beslut om av- slag ange skälen härför numera tillgodoses genom bestämmelserna i förvaltningslagen (1971: 290).

I fråga om 3 & kungörelsen om bostadsan- passningsbidrag bör nämnas att kommunerna enligt 1 och 6 %% socialhjälpslagen (195612) har ansvar för att enskildas behov av skilda slag uppdagas och tillgodoses. Denna aktiva, uppsökande verksamhet innebär bl.a. att kommunerna har att underrätta sig om handikappades boendeförhållanden och ver- ka för att de får ändamålsenliga bostäder som tillgodoser de behov i boendesitua- tionen som handikappet föranleder. Bestäm- melser om skyldighet för kommun att medverka vid låne- och bidragsverksamheten finns i 2 & lagen (19471523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjan- de.

I det följande kommenteras närmare bestämmelserna i 1 och 2 åå kungörelsen om bostadsanpassningsbidrag.

6.2.2 Handikappbegreppet

Enligt 225 RLK kan invalidbostadsbidrag utgå om den handikappade l)är rörelse- hindrad varmed avses rullstols- eller käppin- valid; 2) har starkt nedsatt synförmåga, dvs. är blind eller endast har ledsyn och inte kan läsa vanlig skrift; 3) har starkt nedsatt förmåga att använda armarna eller saknar armar.

Genom den föreslagna bestämmelsen öpp- nas möjligheter till bidrag för att tillgodose även andra handikappades behov av anpass- ningsåtgärder i bostaden. Förutsättning för att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas är att den påkallade åtgärden betingas av ett handikapp. Häri ligger att behovet av åtgärden inte får vara tillfälligt. Bidrag bör vidare inte få utgå för finansiering av åtgärder som är påkallade av ett sjukvårds-

behov. [ den mån anpassningsåtgärder i bostaden är behövliga för att meddela mer kvalificerad sjukvård i hemmet ankommer det på sjukvårdshuvudmannen att pröva om han bör bestrida kostnaderna för dessa åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är inredning, utrustning och extra utrymme i bostaden som kan behövas för dialysbehand- ling (blodrening) av njursjuka personer eller behandling i dimtält av personer med cystisk fibros (en sjukdom som försvårar bl. a. and- ning och matsmältning). Det ankommer på primärkommunen att pröva behovet av såda- na åtgärder i bostaden som kan erfordras för att tillhandahålla handikappad social hem- hjälp.

Den föreslagna vidgningen av handikapp— begreppet innebär möjlighet att bevilja bo- stadsanpassningsbidrag för exempelvis ex- tremt kortväxta personer (chondrodyst- rophia foetalis och därmed jämförbara till- stånd), personer med påtagliga rörelsehinder till följd av nedsatt hjärt- eller lungfunktion eller eljest nedsatt kroppsfunktion, personer med epileptiska eller andra anfall som leder till abscens eller coma (medvetslöshet), per- soner med allergi (överkänslighet), personer som är psykiskt utvecklingsstörda samt per- soner som har annat psykiskt handikapp.

6.2.3 Åtgärder som berättigar till bidrag

De åtgärder för vilka invalidbostadsbidrag utgår är enligt 22 & RLK dels särskild inred- ning, dels extra lägenhetsutrymme. I 15 kungörelsen om bostadsanpassningsbidrag, vilken inte är avsedd att i detta hänseende innebära någon principiell ändring i för- hållande till gällande ordning, sammanfattas de bidragsberättigande åtgärderna med ut- trycket sådana åtgärder inom och i anslut- ning till bostadslägenhet som behövs (för att handikappad ska kunna utnyttja lägenhe- ten).

Bostadsanpassningsbidrag bör, liksom f. n. invalidbostadsbidrag, utgå såväl för bo- städer i nyproduktionen som för bostäderi det befintliga bostadsbeståndet. Bidrag bör

också, liksom hittills, utgå för åtgärder både i småhus och i flerfamiljshus samt oberoende av om huset har finansierats med statslån eller inte.

Bestämmelsen att bostaden ska uppfylla skäliga krav på god bostadsstandard innebär ingen ändring i förhållande till 225 RLK. Som villkor för att bidrag ska utgå bör sålunda gälla att bostaden ska ha god kvalitet med hänsyn till storlek, utformning och utrustning. [ fråga om äldre bostäder bör kvalitetskraven kunna jämkas med hänsyn till förhållandena i det särskilda fallet. Bostaden ska dessutom i möjligaste mån, med hänsyn till miljö och belägenhet vara lämpad som bostad för den handikappade. Vidare bör de åtgärder för vilka bostadsan- passningsbidrag påkallas så långt möjligt tillgodose den handikappades behov i bo- stadssituationen.

Bostadsanpassningsbidraget avser sådana åtgärder som erfordras för att tillgodose den handikappades grundläggande behov av att i bostaden kunna sova och vila, sköta sin hygien, laga mat och äta samt förflytta sig. Åtgärderna bör i princip inte få innebära standardhöjning. För arbeten som är att hänföra till löpande underhåll utgår bidrag endast i den mån de är direkt betingade av åtgärder för vilka bostadsanpassningsbidrag har beviljats.

Åtgärderna kan indelas i tre grupper. Den första gruppen gäller åtgärder som gör den gängse utrustningen i bostaden användbar för den handikappade. Detta kan gälla anpassning av arbetshöjder och inrednings- detaljer, såsom spis, ugn, kylskåp, wc-stol och tvättställ (för personer med rörelsehin- der) och vattenkranar (för personer med rörelsehinder eller personer som är allergiska för vissa metaller). Det kan också gälla förbättrad isolering av väggar (för utveck- lingsstörda) och byte av tapeter (för perso— ner med allergi).

Den andra gruppen åtgärder avser sådan extra utrustning eller anordning som inte brukar finnas i eller i anslutning till vanliga bostäder. Exempel härpå är stödhandtag, automatisk dörröppnare, breddning av bil-

garage, ramp, lyftanordning och hårdgöring av mark.

Den tredje gruppen åtgärder avser om- disponering av befintligt bostadsutrymme och extra bostadsyta. De kan även avse utrymme utanför själva bostaden, t. ex. uppställningsplats för rullstolar. Omdispone- ring av befintligt utrymme, såväl i småhus som i flerfamiljshus, kan innebära utökning av ytan i kök, badrum och kommunikations- utrymmen genom att andra utrymmen i bostaden tas i anspråk för ändamålet. I vissa fall när det på grund av bostadens planlös- ning är omöjligt att disponera om befintliga utrymmen kan det vara nödvändigt att öka den totala bostadsytan för att en handikap- pad ska få tillgång till exempelvis ett tillräckligt rymligt toalettrum. Sådan extra yta som behövs med hänsyn till handikappet kan i vissa fall tillföras bostad genom att utrymme tas i anspråk från intilliggande bostad. Det torde få förutsättas att i förekommande fall och i mån av behov kommunalt bostadstillägg (KBT) eller kom- munalt bostadstillägg för handikappade (KBH), som är ett kommunalt bidrag (sub- vention) till handikappades bostadskostnad, kan anlitas för att betala hyran för det ökade utrymmet. Det kan i sammanhanget nämnas att Svenska kommunförbundet i skrivelse till samtliga kommuner den 13 november 1969 (65/69) rekommenderat kommunerna att vid införande av KBH beakta de synpunkter som anförs i en vid skrivelsen fogad prome- moria.

I småhus kan extra yta tillföras bostaden genom tillbyggnad. Extra yta utanför den befintliga bostaden bör få tillföras denna endast om åtgärden med hänsyn till den handikappades behov bedöms nödvändig. I ärendet bör även vara utrett att åtgärden är mindre kostnadskrävande än annan åtgärd varmed behovet skulle kunna tillgodoses.

Bostadsanpassningsbidrag utgår för såda- na åtgärder som behövs med hänsyn till handikappet. Bidragets syfte är att den handikappade ska fungera så väl som möjligt i den anpassade bostaden. Bidraget bör emellertid, som nyss har nämnts, i princip

inte få avse standardhöjande åtgärder. Det innebär att stödformen inte får användas för att finansiera t. ex. installation av vatten och avlopp eller anordnande av altan. För sådana åtgärder kan i vissa fall bostadslån eller förbättringslån anlitas. Undantagsvis bör dock smärre standardhöjande åtgärder, t. ex. installation av toalett och byte av vedspis mot elspis, få stödjas med bostadsanpass- ningsbidrag om det genom intyg av arbets- terapeut, distriktssköterska, läkare eller sjuk- gymnast eller på annat sätt har utretts att åtgärden har väsentlig betydelse för den handikappade.

Bostadsanpassningsbidrag bör inte få utgå för finansiering av åtgärder som behövs för att tillgodose ett behov av sjukvårdskaraktär. Som framgår av kommentarerna till han- dikappbegreppet bör bidrag t.ex. inte få beviljas för inredning, utrustning och extra utrymme, som kan behövas för dialysbe- handling av njursjuka personer eller behand- ling i dimtält av personer med cystisk fibros. Inte heller bör stödformen få anlitas för åtgärder för rehabilitering och funktions- träning. Således bör bidrag inte beviljas för anordnande av simbassäng och medicinskt motiverade anordningar eller för utrymme och utrustning för fysikalisk terapi eller för gymnastik och bastubad. Anordningar som för handikappades räkning behövs för perso- nal inom sjukvård eller social hemhjälp, t. ex. ett särskilt rum, bör inte få bekostas med bostadsanpassningsbidrag.

l hus med bostäder för flera, vanligen svårt handikappade (servicehus) är det med hänsyn till de handikappades behov ofta nödvändigt att förlägga vissa anordningar, som hör till bostäderna, till för samtliga bostäder gemensamma utrymmen. Exempel härpå är utrymmen som är avsedda att användas för uppställning av rullstolar och för laddning av rullstolsbatterier samt sed- vanliga anordningar för bad. Om sådana gemensamma, ur bostäderna utbrutna anord- ningar bedöms nödvändiga med hänsyn till det behov bostäderna är avsedda att tillgodo- se, bör anordningarna få finansieras med bostadsanpassningsbidrag.

Bostadsanpassningsbidraget utgår för att täcka beräknade skäliga merkostnader för de åtgärder som behövs med hänsyn till handi- kappet. I bidragsärendena bör på lämpligt sätt, genom intyg av arbetsterapeut, distriktssköterska, läkare eller sjukgymnast eller annorledes, vara utrett att de påkallade åtgärderna är behövliga med hänsyn till handikappet. I den utsträckning så befinnes erforderligt bör som underlag för prövningen göras en samlad social och medicinsk utred- ning om den enskildes situation och behov. Vid utredningen bör samråd äga rum med personal vid landstingets hjälpmedelscentral och den kommunala socialvården.

När fråga är om mer kostnadskrävande åtgärder bör undersökas om den handikappa- des bostadsproblem kan lösas på annat sätt. En kostnadsjämförelse kan ge vid handen att den handikappades behov kan tillgodoses till en lägre kostnad genom en annan bostads- teknisk lösning än den för vilken bidrag har sökts. Behovet att i ett tvåplanshus få tillgång till nyttigheter i det övre planet, vilket kanske förutsätter installation av en dyr lyftanordning, torde i en del fall kunna tillgodoses genom en mindre kostnadskrä- vande omdisponering i det nedre planet eller en tillbyggnad till detta. En ramp för tillträde till bostaden kan i vissa fall tillgodo- se syftet med en lyftplatta. Endast undan- tagsvis bör bidrag medges för installation i småhus av hiss eller annan kostnadskrävande lyftanordning för förflyttning mellan olika plan. Behovet av sådan anordning bör be- dömas vara oundgängligen nödvändigt och varaktigt. [ småhus bör bidrag för sådana anordningar inte komma i fråga i samband med nybyggnad.

När mer omfattande och kostnadskrä— vande anpassningsåtgärder påkallas i handi- kappads bostad bör kommunen (förmed- lingsorganet) vid sin befattning med ärendet pröva möjligheterna att erbjuda den handi- kappade annan anpassad bostad eller bostad som kan anpassas till en lägre kostnad. Kommunens utredning härom bör redovisas i yttrandet till länsbostadsnämnden enligt 4 & kungörelsen om bostadsanpassningsbidrag.

Prövningen av ärenden om bostadsanpass- ningsbidrag bör innefatta en bedömning av skäligheten av kostnaderna för de åtgärder för vilka bidrag söks. Anbudsförfarande bör tillämpas om det inte, t. ex. för mindre kostnadskrävande åtgärder, bedöms uppen- bart obehövligt.

Bidragets maximibelopp bör, som f.n. enligt 22 å andra stycket RLK, utgöra 15 000 kr. Om särskilda skäl föreligger bör dock större bidrag kunna utgå.

Särskilda skäl bör anses föreligga om det vid den medicinska och sociala prövningeni ärendet har ådagalagts att åtgärder som kostar mer än 15 000 kr är nödvändiga med hänsyn till den handikappades behov eller, om bostaden bebos av flera handikappade, de handikappades behov.

Ansökan om bostadsanpassningsbidrag prövas med hänsyn till förhållandena vid prövningstillfället. Om bidrag sedermera söks för åtgärder som påkallas av ändrade förhål- landen utgör den nya ansökningen ett nytt ärende, som alltså prövas med hänsyn till förhållandena vid det nya prövningstillfället. Exempel på sådana förändringar är om annan handikappad flyttat in i bostadeni stället för den som tidigare bebodde denna, arten eller graden av en persons handikapp ändrats eller om bostaden bebos av ytterli- gare handikappad person.

I ärenden om bostadsanpassningsbidrag för åtgärder åt person som flyttat till annan bostad och för vilken anpassningsåtgärder i den tidigare bostaden finansierats med så- dant bidrag (eller invalidbostadsbidrag) här vid prövningen beaktas skälen för bostads- bytet. Bidrag bör beviljas allenast om dessa skäl bedöms godtagbara.

7. Kostnadsberäkning

Förslagen i det föregående innebär föränd- ringar i två avseenden i förhållande till gällande bestämmelser. Dels föreslås att bostadsanpassningsbidragets maximibelopp, 15 000 kr, ska få överskridas om det finns särskilda skäl att vidta bostadsanpassnings- åtgärder till en större kostnad än 15 000 kr. Dels föreslås att tillämpningsområdet för bidraget utvidgas till att omfatta andra handikappade än dem som avses med nu- varande regler för invalidbostadsbidrag.

7.1. Bidrag utöver maximibeloppet

Gällande maximibelopp för invalidbostads- bidrag, 15 000 kr, har visat sigi de flesta fall vara tillräckligt för att finansiera kostnader- na för anpassningsåtgärder i handikappades bostäder. Den kompletterande bestämmelsen att högre belopp får beviljas för installation av lyftanordningar gör det möjligt att med stöd av bidraget installera sådana när detta är motiverat.

I det föregående har föreslagits att bidra- gets maximibelopp i princip ska behållas men att en möjlighet öppnas att om särskilda skäl föreligger större bidrag för finansiering även av andra anpassningsåtgär- der än installation av lyftanordning. Den föreslagna bestämmelsen får betydelse för personer med särskilt kvalificerade behov i sin bostadssituation, främst svårt rörelse- hindrade.

bevilja

Vid planering av andra anordningar för gruppen svårt rörelsehindrade har handi- kapputredningen, bl. a. i betänkandet Bättre utbildning för handikappade (SOU 1969:35), beräknat att gruppen utgör om- kring 40 personer i varje årsklass. Denna beräkning vinner stöd av att t. ex. landsting- ens verksamhet med elevhem för svårt rörelsehindrade barn i grundskolan har den- na omfattning. Detsamma är förhållandet med de statliga åtgärderna för omvårdnad åt svårt rörelsehindrade elever i den till Solna kommun förlagda gymnasiala skolan (lnge- mundskolan).

Med hänsyn till att gruppen svårt rörelse- hindrade torde öka något, bl.a. genom olycksfall i trafiken, och till att det inom gruppen torde finnas ett visst uppdämt behov av omfattande bostadsanpassningsåt- gärder, torde behovet av sådana åtgärder för en större kostnad än 15 000 kr — bortsett från kostnaden för hiss — kunna beräknas föreligga för 50—100 personer årligen.

Enligt en utredning som har gjorts av Stiftelsen Fokus beträffande 13 anpassade lägenheter i ett servicehus i Skövde utgjorde kostnaden år 1970 för bostadsanpassnings- åtgärder för svårt rörelsehindrade 15 000 kri enrumslägenheter (lägenhetsyta: 39 mz), 22 000 kr i tvårumslägenheter (71 m2) och 23000 kr i trerumslägenheter (86 m2). I dessa belopp ingår inte den på lägenheterna fördelade kostnaden för anpassad hiss i

huset. Kostnaden för hiss, för vilken invalid- bostadsbidrag har beviljats enligt gällande undantagsregel om överskridande av bidra- gets maximibelopp, var ca 45 000 kr, dvs. ca 3 000 kr för varje lägenhet.

Av de redovisade uppgifterna framgår att kostnaderna för anpassningsåtgärder åt svårt rörelsehindrade i tvårums- och trerumslägen- heter, bortsett från lägenheternas andel i kostnaden för hiss, varit 7000—8 000 kr större än invalidbostadsbidragets maximi- belopp. Däremot har maximibeloppet varit tillräckligt för finansiering av bostadsanpass- ningsåtgärder i enrumslägenheter.

Det medelsbehov som uppkommer vid genomförande av den föreslagna vidgade möjligheten att bevilja större bidrag än 15 000 kr om särskilda skäl föreligger bör beräknas med utgångspunkt från att bestäm- melsen kommer att tillämpas för 50—100 personer om året. Kostnaden utöver 15 000 kr för bostadsanpassningsåtgärderi dessa fall — bortsett från kostnaden för hiss — kan antas utgöra 7 OOO—8 000 kr för varje lägenhet. Det ifrågavarande medelsbehovet kan därför f. n. beräknas till (75 x 7 500 = ca) 500 000 kr.

Handikapputredningen förutsätter att bo- stadsstyrelsen i sina årliga anslagsframställ- ningar redovisar i vilken utsträckning bo- stadsanpassningsbidrag har beviljats med mer än 15 000 kr.

7.2 Vidgning av den berättigade person- kretsen

Medelsbehovet för den föreslagna vidgningen av den personkrets för vilken bostadsanpass- ningsbidrag kan utgå är beroende av dels antalet personer för vilka bidrag kommer att utgå på grund av vidgningen, dels kostna- derna för de bostadsanpassningsåtgärder som behöver vidtas för dessa personer.

Det finns inga säkra hållpunkter för denna kostnadsberäkning. Den föreslagna vidgningen av den berättigade personkretsen har till syfte att tillgodose behovet av anpassningsåtgärder i bostäder för bl. a. per-

soner med vissa rörelsehinder, exempelvis personer med nedsatt lung— eller hjärtfunk- tion, för personer med extrem kortväxthet, epilepsi och allergi, psykiskt utvecklings— störda och personer med annat psykiskt handikapp. De anpassningsåtgärder som har vidtagits för rörelsehindrade med stöd av det nuvarande invalidbostadsbidraget har avsett personer med kvalificerade behov i sin bo- stadssituation. De utvidgningar som redan har gjorts av den berättigade personkretsen, nämligen till att omfatta synskadade perso- ner och armskadade personer, har medfört att de svårast handikappade i dessa grupper har fått tillgång till stödformen. Totalt har antalet invalidbostadsbidrag som behövt be- viljas för anpassning av bostäder för dessa personer varit förhållandevis litet. Budget- året 1969/70 har stödet sålunda anlitats för 24 personer med synskador.

Det ligger i sakens natur att behovet av bostadsanpassningsåtgärder också beträffan- de dem för vilka stödformen enligt förslaget ska kunna anlitas föreligger hos dem som har mer uttalade handikapp. Eftersom gällande bestämmelser om begränsning av den berätti- gade personkretsen till vissa rörelsehindrade och synskadade torde vara bekant för de flesta, kan det ringa antalet framställningar om bidrag för personer utanför denna krets (budgetåret 1969/70: l6 ansökningar) inte anses vara ett uttryck för föreliggande behov. Enligt uppgifter som inhämtats från länsbostadsnämnderna har dessa i en del fall därutöver under hand tillfrågats om möjlig- heterna att bevilja invalidbostadsbidrag för andra personer än dem för vilka stödet kan anlitas.

Handikapputredningen har vid sina be- dömningar funnit det ogörligt att med någon högre grad av säkerhet beräkna antalet han- dikappade för vilka bostadsanpassningsbi- drag skulle komma att beviljas i anledning av den föreslagna vidgningen av den berättigade personkretsen. Utredningen anser det därför motiverat att för denna verksamhet beräknas medel som med så stor sannolikhet som möjligt kan bedömas vara tillräckliga för att i första hand tillgodose behovet av bostads-

anpassningsåtgärder för svårt handikappade utanför den personkrets som enligt gällande bestämmelser om invalidbostadsbidrag har tillgång till stödformen.

De bostadsanpassningsåtgärder som kom- mer i fråga vid ett genomförande av förslaget om vidgning av den berättigade personkret- sen avser t.ex. installation av utrustning (kranar, golvbeläggning, tapeter) som inte framkallar allergiska besvär. Det gäller t. ex. också åtgärder för att förhindra att personer med epilepsi skadar sig på kranar, kanter och hörn om de faller i badrummet. Vidare kan det i vissa fall gälla isolering av rum. I exempel som de angivna torde kostnaderna för anpassningsåtgärderna i regel inte över- stiga 3000 kr. I undantagsfall kan mera kostnadskrävande åtgärder, t. ex. installation av lyftanordning (för personer med nedsatt kroppsfunktion), omdisponering av befintli- ga utrymmen och anordnande av extra ut- rymme komma i fråga.

Med nu angivna utgångspunkter anser handikapputredningen att medelsåtgången för ifrågavarande verksamhet för det första budgetåret bör beräknas till 2 milj. kr. Beloppet skulle — för att göra ett par räkneexempel — räcka till bostadsanpass- ningsåtgärderi nära 700 fall om genomsnitts- kostnaden vore 3 000 kr och i 1 000 fall om genomsnittskostnaden vore 2 000 kr.

Handikapputredningen förutsätter att bo- stadsstyrelsen fortlöpande följer och bedö- mer verksamheten och i sina årliga anslags- framställningar, till vägledning för den fortsatta beräkningen av medelsbehovet, re- dovisar i vilken omfattning och för vilka ändamål bostadsanpassningsbidrag har sökts och beviljats för nu aktuella grupper handi- kappade.

7.3 Sammanfattning av kostnadsberäkningen

Ett genomförande av förslaget om ökad möjlighet att bevilja bostadsanpassningsbi- drag med större belopp än 15000 kr beräknas kosta 0,5 milj. kr om året. För bidrag för personer som genom den föreslag-

na vidgningen av den berättigade kretsen kan komma i åtnjutande av stödformen bör beräknas 2 milj. kr. Den totala kostnaden kan således uppskattas till 2,5 milj. kr om året.

Handikapputredningen redovisar i betän- kandet sina överväganden och förslag an- gående bl. a. ändring av gällande regler för invalidbostadsbidrag.

lnvalidbostadsbidraget, som infördes år 1959, är ett statligt stöd för finansiering av åtgärder för anpassning av bostäder till behoven hos personer med vissa handikapp. Bidrag kan utgå för personer som för sin förflyttning är beroende av rullstol eller käppar, för personer med starkt nedsatt synförmåga samt för personer med starkt nedsatt förmåga att använda armarna eller som saknar armar. Bidrag får beviljas med högst 15 000 kr per lägenhet. Maximi- beloppet kan dock få överskridas för instal- lation av lyftanordning.

Sedan stödformens tillkomst t. o. m. bud- getåret 1970/71 har beviljats invalidbostads- bidrag för anpassning av drygt 9 5001ägen- heter. Verksamheten har är från år ökat i omfattning och under budgetåret 1970/71 utgick bidrag för nära 2400 lägenheter. Statens utgifter för invalidbostadsbidrag ut- gjorde från bidragets införande t. o. m. bud- getåret 1970/71 ca 80 milj. kr, därav 21,6 milj. kr under budgetåret 1970/71.

Handikapputredningen framhåller i betän- kandet att också andra handikappade än den f.n. berättigade personkretsen behöver till- gång till invalidbostadsbidrag. Vidare anför utredningen att det i en del fall är befogat att medge större bidrag än gällande maximi- belopp om 15 000 kr.

Sammanfattning av förslagen

Handikapputredningens förslag innebär sammanfattningsvis följande.

I. Benämningen invalidbostadsbidrag bör ändras till bostadsanpassningsbidrag och be— stämmelserna om bidraget bör utgöra en särskild kungörelse.

2. Tillämpningsområdet för bidraget bör vidgas så att detta får anlitas för finansiering av bostadsanpassningsåtgärder utan begräns- ningi fråga om handikappets art.

3. Bidragets maximibelopp, 15 000 kr, bör få överskridas om det finns särskilda skäl att bevilja bidrag för finansiering av bostads- anpassningsåtgärder till en högre kostnad.

4. Bostadsstyrelsen och statens planverk bör i samråd utarbeta normer för bostäder åt handikappade samt bringa dessa normer till kännedom för länsbostadsnämnderna, kom— munerna, bostadsbyggnadsföretagen, handi- kapporganisationerna och övriga intres- senter.

5. Kostnaderna i anledning av de före- slagna ändringarna av bidragsreglerna kan beräknas till 2,5 milj. kr per år.

Zusammenfassung in deutscher Sprache

1 Die fru'heren Vorschläge

Das von der schwedischen Regierung beru- fene Komitee fiir Fragen in Zusammenhang mit Behinderten (handikapputredningen = HKU) legt hiermit sein fiinftes Gutachten vor.

In dem ersten Gutachten ,,Die Gemein- den und die soziale Betreuung” wurde ein Gesetz vorgeschlagen, welches die Gemeinden verpflichtet, sich iiber die Situation jedes einzelnen Menschen, der sich in der Gemein- de aufhält, und dessen Bediirfnisse zu unter- richten, und auch Sorge dafiir zu tragen, dass diese Bediirfnisse in jeder Hinsicht völlig befriedigt werden. HKU hat fiir diese Tätig— keit den Ausdruck ,,aktive, aufsuchende Sozialbetreuung” geschaffen.

Das zweite Gutachten ,,Bessere Hilfs- mittel fiir Behinderte” enthielt Vorschläge erweiterter Möglichkeiten fiir Behinderte jede Art Hilfsmittel — auch ftir das tägliche Leben, z. B. Waschmaschinen und Geschirr- spulmaschinen — kostenfrei zu bekommen. Ausserdem wurde die Schaffung eines tech- nischen Expertorgans (das Handikapinstitut) auf dern Gebiet der Hilfsmittel, u. a. ftir qualifizierte Beurteilung und ftir Koordina- tion der Forschung und der Entwicklungs- arbeit, vorgeschlagen.

In dern dritten Gutachten ,,Bessere Aus- bildung fiir Behinderte” wurden verschiede- ne Massnahmen vorgeschlagen, um die Stu-

dien der Behinderten in den gymnasialen Schulformen, d. h. in den theoretischen Aus- bildungszweigen Gymnasium und Fach- schule, gleichwie in der gewerblichen Berufs— ausbildung, in der Volkshochschule und an den Hochschulen und Universitäten zu er- leichtern. Zu diesem Zweck schlug HKU 11. a. das Einrichten eines ,,Pflegedienstes” vor, was bedeutet, dass Schwerbehinderte alle die persönliche Hilfe fiir das tägliche Leben erhalten, die fiir ihre Studien not- wendig ist.

Das vierte Gutachten des HKU behandelt zwei Hauptfragen, nämlich teils die Frage der Reisemöglichkeiten der Behinderten, teils die Frage vertiefter Zusammenarbeit zwischen den Behörden des Staates, der Provinzen sowie der Gemeinden und den verschiedenen Verbänden der Behinderten, welche in Schweden oftmals ,,die Handikap- bewegung” genannt werden. In der erster- wähnten Hinsicht wurde die Einrichtung eines effektiven Fahrdienstes vorgeschlagen, der den Behinderten die Möglichkeit geben soll in jedem Ort iiber ganz Schweden zu reisen wie andere mit den allgemeinen Ver- kehrsmitteln fahren können. Betreffs der Zusammenarbeit zwischen der Gesellschaft und den Handikapverbänden schlug HKU vor, das jede Gemeinde einen Handikaprat mit Vertretern der örtlichen Behörden sowie Vertretern der genannten Verbände zu beru- fen hatte. Auch in den Provinzen soll es laut

des Vorschlages entsprechende Räte geben. Schliesslich wurde eine gewisse Umbildung des im Jahre 1965 eingerichteten staatlichen Handikaprates vorgeschlagen, um dadurch die Zusammenarbeit zwischen den zentralen staatlichen Behörden und den Handikap- verbänden zu verstärken.

Die Frage des Fahrdienstes ist von der Regierung noch nicht vollständig behandelt. Im iibrigen sind sämtliche die erwähnten Vorschläge des HKU von Regierung und Reichstag angenommen worden. Sie sind bereits in Kraft getreten.

2 Bessere Wohnungen ftir Behinderte

In dem vorliegenden, fiinften Gutachten schlägt HKU vor, eine Erweiterung der Mög- lichkeit die Kosten fiir die Anpassung von Wohnungen an die besonderen Bediirfnisse der Behinderten mit dem sogenannten Wohnungsanpassungszuschuss zu finanzie— ren. HKU betont, dass die Massnahmen der Gesellschaft in Hinsicht auf Behinderte auf allen Gebieten eingesetzt werden. Ihr ge— meinsamer Zweck ist es alle Gebiete des täglichen Lebens fur Behinderte zugänglich zu machen. Dieser Grundsatz der Zugäng- lichkeit, oder der Normalisierung, bezieht sich sowohl auf die physikalischen Umwelt- bedingungen als auch auf die verschiedenen Aktivitäten in der modernen Gesellschaft. Die soziale Betreuung — im weitesten Sinne dieses Begriffes — karm hinsichtlich Behin- derter auch so ausgedru'ckt werden, dass die Anordnungen das Ziel haben, es den Behin- derten zu ermöglichen wie alle andere leben zu können.

Eine gute und den besonderen individuel- len Bediirfnissen des Behinderten zweck— mässig angepasste Wohnung ist eine grund- legende Voraussetzung dafiir, unabhängig sein zu können. Durch das allgemeine wohnungspolitische Programm der Regie- rung, welches das Ziel hat, allen Menschen gesunde, gut geplante, geräumige und gut ausgerustete Wohnungen zur Verftlgung zu stellen, steigt fortlaufend der Wohnungs-

standard fur alle. Neugebaute Wohnungen sind auch in höherem Masse als ältere fur Behinderte geeignet. Dieses ermöglicht Be— hinderten Angehörige und Freunde zu be- suchen, was wichtig ist um Isolierung entge- genzuwirken. Der Umfang der allgemeinen staatlichen Wohnungsfinanzierung hat zur Zeit 21 Milliarden schwedische Kronen (etwa l4 Milliarden DM) erreicht.

In älteren Wohnungen ist es oftmals nötig verschiedene Anpassungsmassnahmen zu treffen um die Bediirfnisse Behinderter zu befriedigen. Fiir Schwerbehinderte können derartige Vorkehrungen auch in modernen Komfortwohnungen, die gemäss dem Grund- satz der Normalisierung mit hohem Grad von Zugänglichkeit gebaut worden sind, not- wendig sein, um den Behinderten eine hin- sichtlich des Handikaps zweckmässige und gute Wohnung zu geben.

lm Jahre 1959 wurde ein System einge- fiihrt, nach welchem der Staat die Kosten ftir Anpassungsmassnahmen in Wohnungen der Behinderten trägt. Mit diesem System können solche Massnahmen fur gewisse Kör— perbehinderte, nämlich teils Personen die ftir ihre Fortbewegung von Rollstuhl oder Stöcken abhängig sind, teils Personen ohne Arme oder mit herabgesetzter Fähigkeit die Arme zu benutzen, wie auch ftir blinde und schwer sehbehinderte Personen finanziert werden.

Unter den Vorkehrungen verschiedener Art ftir deren Finanzierung der staatliche Wohnungsanpassungszuschuss fiir Behinderte eingesetzt werden kann, sind Spezialeinrich- tungen in Badezimmern, Toiletten und in Kiichen am gewöhnlichsten. Im Badezimmer kann es sich dabei u. a. um eine den beson- deren Bediirfnissen des Behinderten ange- passte Badewanne oder um einen Klosett— stuhl mit automatischem Spulsystem fUr armbeschädigte Personen handeln. In der Kiiche kann es sich 2. B. um einen Kochherd mit getrenntem Ofen handeln, um Personen im Rollstuhl geniigend Platz zu bereiten oder um Änderungen der Höhe der Arbeitsbänke und der Kiichenschränke. Fiir Blinde kann der Gasherd gegen einen elektrischen Herd

umgetauscht werden. Mit Inanspruchnahme des Zuschusses können Wände umgestellt oder andere bauliche Arbeiten ausgefiihrt werden um der Wohnung in Anbetracht der individuellen Bediirfnisse des Behinderten eine zweckmässige Planlösung zu geben. Es ist auch möglich die Wohnung zu vergrössern wenn sie fiir den Behinderten nicht gross genug ist. In Häusern mit zwei oder mehre- ren Stockwerken, auch in Villen, können Aufziige installiert werden. Um den Niveau- unterschied zwischen dem Btirgersteig und dem Eingang eines Hauses zu iiberbriicken kann eine Hebebu'hne fiir Rollsttihle bekos- tet werden.

Filr die Kosten der Anpassungsmass- nahmen kann als Wohnungsanpassungs- zuschuss ein Betrag von höchstens 15 000 Kronen (etwa 10 000 DM) bewilligt werden. FUr Finanzierung von Aufogen besteht diese Betragsgrenze aber nicht.

Seit Einftlhrung des Wohnungsanpas- sungszuschusses ftir Behinderte sind etwa 10000 Wohnungen den individuellen Be- diirfnissen Behinderter angepasst worden. Von Jahr zu Jahr hat sich die Anzahl dieser Wohnungen erhöht.

Vom ]. Juli 1970 bis zum 30. Juni 1971 wurden Anpassungsmassnahmen in mehr als 2 000 Wohnungen mit Finanzierung durch den Zuschuss vorgenommen. Im Durch- schnitt belief sich der Betrag ftir jede Woh- nung auf gute 9 000 Kronen (etwa 6000 DM). Die Gesamtkosten des Staates fiir diese Zwecke betrugen fast 22 Millionen Kronen (etwa 14 Millionen DM).

HKU stellt in dem jetzt vorliegenden Gutachten fest, dass auch andere Behinderte als diejenigen die im Augenblick berechtigt sind einen Wohnungsanpassungszuschuss zu erhalten, d. h. gewisse Gehbehinderte, Arm- beschädigte und Sehbehinderte, verschiedene Anpassungsmassnahmen ftir ihre Wohnungen brauchen. Als Beispiele werden Personen mit ausgesprochenen Bewegungsschwierigkeiten infolge herabgesetzter Herz- oder Lungen- funktion oder sonst geschwächter Körper- funktion, Zwerge, Personen mit epilep- tischen oder anderen Anfällen, die Bewusst-

losigkeit verursachen können, Personen mit Allergie (Ueberempfindlichkeit), Personen mit geistiger Behinderung und Personen mit anderweitigem psychischem Handikap er- wähnt.

HKU schlägt vor, dass die Anwendbarkeit des Wohnungsanpassungszuschusses erwei- tert wird, damit Wohnungen den indivi- duellen Bediirfnissen der Behinderten ange- passt werden können ohne Begrenzung hin- sichtlich der Art der Behinderung. Die An- passungsmassnahmen, die laut HKU in Betracht kommen, sind beispielsweise die Ausstattung mit besonderen Wasserhähnen, Tapeten und Fussbodenbelag, die keine aller- gischen Beschwerden verursachen. Es han- delt sich auch um Anordnungen zur Verhin- derung von Körperverletzungen wenn ein Epileptiker gegen Wasserhähne oder scharfe Ecken im Badezimmer sturzt. Installation eines Aufzuges oder einer Hebebtlhne in einer Villa ftir einen schwer Herzkranken oder Isolierung eines Zimmers, damit ein geistig Behinderter nicht stört oder gestört wird, diirfte auch in Frage kommen können.

Weiterhin wird von HKU vorgeschlagen, dass die jetzige Möglichkeit höheren Zu- schuss als 15 000 Kronen im Falle von Installation eines Aufzuges oder einer Hebe- biihne zu bewilligen, aufjede Art Wohnungs- anpassungsmassnahme ausgestreckt wird.

HKU berechnet die jährlichen Kosten fiir die Durchfiihrung der erwähnten Vorschläge auf 2,5 Millionen Kronen (etwa 1,6 Millio- nen DM).

Summary in English

] Previous Proposals

The Royal Commission on Handicapped Persons presents herewith its fifth report.

The first report, The Municipalities and Social Care, proposed an Act obligating the municipalities to inform themselves concer- ning the needs of each individual citizen, and to see to it that these needs are met. For such activities the HKU created the expres- sion "active, case-seeking social care”.

The second report, Better Aids for Handi- capped Persons, suggested improved oppor- tunities for handicapped persons to obtain all kinds of aids free of charge, included those needed for daily living activities, e. g. washing and dish-washing machines. Also proposed was the creation of an expert technical unit (the Institute for Handi- capped) in the aids sector mainly for the testing and assessment of aids, and the coordination of research and development.

The third report, Better Education for the Handicapped, proposed various measures to facilitate studies by handicapped persons at the secondary school level i.e. at the more theoretical secondary schools or tech- nical schools, at vocational schools, at peo- ple”s high schools, and at universities. To this end, HKU proposed among other things the creation of a personal attendance service, which offers all severely handicapped per- sons all the personal assistance they required

in order to pursue their studies.

In the fourth report, HKU dealt with two main questions, namely travel facilities for the handicapped, and the question of ex- tended collaboration between Government, County Councils and Municipal authorities and the various organisations of handi- capped persons (often jointly referred to in Sweden as the "Handicap Movement”). ln respect of the first question the creation of an efficient municipal transport service was proposed in order to enable handicapped persons all over Sweden to travel in the same way as other people can travel with common carriers. Regarding the cooperation between society and the organisations of handicapped persons HKU proposed that each munici- pality should set up a Council for the Handicapped with representatives from the local authorities as well as from the above- mentioned organisations. Also within the County Council districts there should ac- cording to the report be set up correspond- ing councils. Finally the report suggested certain changes in the organisation of the National Council for the Handicapped which was set up in 1965. These changes aimed at strengthening the cooperation between the Government authorities and the organisa- tions of the handicapped. The Government has not yet taken a final decision concerning the proposals regarding transport service. All other HKU proposals have been adopted by

Government and Parliament. They are al- ready in force.

2 Better housing for the Handicapped

In the present fifth report HKU makes proposals regarding extended possibilities to finance the adjustment of dwellings to the special requirements of handicapped persons through so-called Housing Adjustment Allo- wances. HKU stresses that society's measures to the benefit of the handicapped should cover all fields. The common aim is to give the handicapped persons access to all activi- ties of daily life. This principle of access or of normalisation applies not only to the physical environment but also to the differ- ent activities in modern society. The social care — in its widest sense — can as far as the handicapped persons are concerned be ex- pressed as aiming at enabling the handi- capped persons to lead the same life as everybody else.

A good place to live in, adjusted to the particular individual needs of the handi- capped person is a basic condition for independance. The housing standard is con- tinuously rising for everybody through the general governmental housing policy which aims at providing everybody with healthy, well-planned, spacy and well equipped dwell- ings. Newly built dwellings are to a greater extent than older ones adapted to the needs of the handicapped. This makes it possible for the handicapped to visit relatives and friends which is important in order to offset isolation. The size of the general governmen- tal financing of housing construction has at present reached 21 000 million Sw. crowns (more than 4 300 million US $).

In older dwellings it is often necessary to make different adjustments in order to satisfy the needs of handicapped persons. In order to get good housing suitable to their particular handicaps severely handicapped persons might need adjustments done also to modern comfortable dwellings, which have been constructed with a high extent of access.

According to 3 system adopted in 1959 the Government bears the costs for adjust- ment made to dwellings of handicapped persons. Thanks to this systern such adjust- ments can be financed for certain orthope- dically handicapped, namely persons needing a wheel-chair or sticks in order to move and persons without arms or with limited possi- bilities to use their arms as well as for blind persons or persons with severe defects of vision.

Among the different adjustment measures for which the financing through the govern- mental housing adjustment allowances can be used the most common are special fittings for bath-rooms, lavatories and kitchens. As regards the bath-room it might among other things concern a bathtub adapted to the special needs of a handicapped person or a WC with automatic rinsing system for persons with arm defects. As regards the kitchens it might concern a stove with separate oven in order to make sufficient space for persons in wheel-chairs or changes in height of a work- bench or a kitchen cupboard. For blind persons a gas stove can be changed to an electric one. With these allowances walls can be moved or similar construction work can be done in order to give the dwelling a disposition suited to the individual needs of the handicapped person concerned. It is also possible to enlarge the dwelling unit when it is not big enough. In houses of two or more floors — also one-family houses — lifts can be installed. In order to level down the difference of height between the pavement and the entrance to a house a lifting board for Wheel-chairs can be financed.

To cover the costs of adjustment meas- ures an amount of maximum 15 000 Sw. crowns (somewhat more than 3 000 US $) can be granted. As regards the financing of lifts this limit does not apply.

Since the introduction of the housing adjustment allowances for handicapped per- sons around 10 000 dwelling units have been adapted to the individual needs of handi- capped persons. The number of these dwell- ings has increased year by year.

From 1 July 1970 to 30 June 1971 adjustment measures financed by the allo- wances were undertaken in more than 2 000 dwelling units. The average allowance amounted to some 9 000 Sw. crowns (around ] 900 US $). The total costs of the Government for these allowances reached almost 22 million Sw. crowns (around 4,5 million US $).

In the present report HKU stresses that also other categories of handicapped persons than those at present entitled to housing adjustment allowances — i. e. certain ortho- pedically handicapped persons, persons with arm injuries or defective vision - need various adjustments made to there dwellings. The following categories of handicapped persons are mentioned as examples, persons with pronounced difficulties to move as a result of reduced heart- or lungfunctions, dwarfs, persons with epileptic or similar attacks, which might cause unconsciousness, persons with allergies, persons with mental or certain psychical handicaps.

HKU suggests the use of housing adjust- ment allowances be extended in a way as to make possible the adjustment of dwellings to the individual needs of handicapped persons without limitations to the type of handicap. Adjustment measures which according to HKU would be appropriate are e.g. provi- sion of special water—taps or wallpapers and flooring material not causing allergic incon- veniences.

It could also concern arrangements pre- venting injuries when an epileptic person falls against water-taps or sharp edges in his bath-room. The installment of a lift or a lifting board in a house for a person with a severe heart disease could also be needed as well as the soundproofing of a room in order to prevent that a mentally handicapped person is not disturbed or does not disturb.

Furthermore HKU suggests, that the present possibility of granting higher allow- ances than 15 000 Sw. crowns for lifts or lifting boards should be extended to any kind of housing adjustment measures.

HKU estimates the yearly costs of the

implementation of these proposals to 2,5 million Sw. crowns (0,5 million US $).

Sakregister

abscens 32 aktiv uppsökande verksamhet 18, 19,23, 28, 31 allergi (överkänslighet) 7, 8, 9, 32, 36 allmänheten 25 altan 33 anbudsförfarande 34 ansökan om bidrag 15, 30 anvisningar, bostadsstyrelsens ll arbetsbänk 23

arbetshöjd 13, 23, 32

arbetslokal 25 arbetsterapeut 33, 34 arrnprotes 22 armskadad 7, 8, 9,12,22, 26, 31, 36 armstöd 14 automatisk dörröppnare 32 automatisk garageportöppnare 13, 15 avfallskvarn 14 avgift för bostadsrätt 12 avkoppling 9 avlopp 13, 33 avskrift 17 avslag 16,17, 21, 22, 31 avslag delvis 16, 22 avslagsskäl 16, 17, 22, 31

back 14

badkar 14 badrum 8, 13, 14, 21, 23, 33, 37 barn 22 bastubad 33 befintligt bostadsbestånd 13, 21, 26, 27, 32 benprotes 22 besiktning 15 besiktningsintyg 16 beslut om bidrag 15, 16,30 besvär 16.17 bidragsberättigande åtgärder 13. 32 bidragstagare 12, 16, 31 blandare 14

blind 10, 12, 31 borgen 16 bostadslån 33 bostadsproducenterna 23, 28, 29 bostadsrätt 12, 13, 30 bostadsstyrelsen 7, 9,11,15,l6,17,18,25, 27, 28. 30, 31, 36, 37 byggnadsstadgan, 42 a %; 25, 28 bänkskydd 14 bänkskåp 14 bänkspis 14 Bättre hjälpmedel för handikappade (SOU 1967260) 27 Bättre utbildning för handikappade (SOU 1969:35) 35

chondrodystrophia foetalis 32 civilutskottet 9 closomat 21 coma 32 cystisk fibros 32, 33

delgivning 17 dialysbehandling 32, 33 dimtält 32,33 distriktssköterska 33, 34 dubbelboende 9 dusch 13, 14 dvärgväxt 9, 32, 36 dörr 14, 23 dörröppnare 21, 32

elektrisk lyftanordning 8 elevhem 35

elkontakt 15 elspis 33

enfamjlishus 20 entré 13, 21, 25 epilepsi 9, 32, 36 extra lägenhetsutrymme 12, 13, 21, 32, 33, 37

familjesituation 22 fasad tröskel 14 fastighetsägare 12 flerfamiljshus 14, 20, 21, 25, 26, 28, 32,33 flyttning 12, 34 Fokus, stiftelsen 23, 27, 35 fritidsboende 9 funktionsträning 33 fysikalisk terapi 33 fäste 14 förbättringslån 9, 13, 25, 26, 33 föreskrifter om utförande 15, 30, 31 förflyttning 10, 13, 26,32 förflyttningsväg 25 förhöjd klosettstol 14 förmedlingsorgan 11,12,15,16,17, 30, 31, 34 förskott 16, 30,31 förvaltningslagen (19712290) 17, 31 föräldrar 22

garage 33 garageportöppnare 13. 15 garderob 15 gejder 14 glesbygd 26, 28 glidskena 14 God bostad 25 god bostadsstandard 12, 13, 30, 32 golvbeläggning 21, 37 grundläggande bostadsfunktioner 26, 32 gränsdragningsproblem 26 gummibeklädnad 14 gummitröskel 14 gymnastik 33 gång 13 gårdsplan 13

halkfrigolvbeläggning 21 hand 22 handdukshängare 14 handikappbegreppet 8, 12,22, 31,33 handikapporganisationerna 23, 28, 29 Handikapporganisationernas centralkommitté (HCK) 24 handledare 14 handläggning av ärende 31 handstöd 14 handtag 14, 32 HCK (Handikapporganisationernas central- kommitté) 24 hiss 8,14,15, 21, 25, 26, 34 hissdörr 14 hisskorg 14 hjälpmedel för handikappade 8, 26, 28 hjälpmedelscentral 28,34 hotell 9 HSB:s bostadsriksdag 24 HSB:s riksförbund 23

huvudskrift 17 hydraulisk lyftanordning 8, 12, 15 hygien 26, 32 hylla 14, 15 hyra 12, 28,33 hyresavtal 12 hyresgäst 11, 13 hyresrätt 12 hårdgöring av mark 13, 21, 33

inbyggnadsugn 14 information 24, 27, 29 Ingemundskolan 35 inrikesdcpartementet 17 institution 25 integration 7 isoleringsmaterial 7, 32, 37

jalusi 14

karusellskåp 14 KBH (kommunalt bostadstillägg för handikappade) 33 KBT (kommunalt bostadstillägg) 33 kedjehus 20 KHR (kommunalt handikappråd) 28 klosettstol 14, 21,32, 33 kommun 11, 13, 16,23, 24,26, 28, 29,30,31, 32, 34 kommunallagen 12 kommunal socialvård 28, 34 kommunalt bostadstillägg (KBT) 33 kommunalt bostadstillägg för handikappade (KBH) 33 kommunalt handikappråd (KHR) 28 kommunfullmäktige 12 kommunikationsutrymme 13, 14, 33 kommunstyrelse 11,30 konferens 29 kontrakt 13 kontroll 16, 31 kostnadsjämförelse 34 kostnadskrävande åtgärder 34 kran 15, 32, 37 kryddskåp 14 kungörelse om bostadsanpassningsbidrag 26, 30 kvalificerat behov 19, 27, 36 kvalitetskrav 13,32 kylskåp 32 källare 13 käppinvalid 8, 9, 12, 22, 26, 31 kök 8, 13, 14, 21,33 köksbänk 14

laddning av rullstolsbatterier 33 laga mat 26, 32 lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande 11, 31

landsting (sjukvårdshuvudman) 26, 28, 32 ledstång 13 ledsyn 10,12, 31 LHR (länshandikappråd) 29

lina 14 linneskåp 15

lyftanordning 8,15,21,26,27,33, 34, 37 lyftapparat 14 lyfthandtag 14 lyftplatta 15, 34

låda 14 län 15 lånebeslut 15 läkarintyg 13, 33, 34 länsbostadsnämnd 11, 15, 16, 17, 28, 29, 30, 31 länshandikappråd (LHR) 29 löpande underhåll 32

markplan 13 maximibelopp 10, 20, 23, 26, 27, 34 medianbclopp 21 medicinsk prövning 27. 28, 34 medvetslöshet 32 mellanplan 14 metall 7, 32 miljö 32 mottagningsbevis 17 motvikt 14 målarfärg 7

nedsatt hjärtfunktion 32, 36 nedsatt lungfunktion 32, 36 nedsatt orienteringsförmåga 25 nedsatt rörelseförmåga 25 nedsatt synförmåga 7, 9, 12,26, 31 nivåutjämning 21 njursjuk 32, 33 norm 27, 28 normalisering 7 nybyggnad 8, 20, 21, 26, 34 nyproduktion 13,32 närmiljö 24

oljeeldning 13 ombyggnad 8, 9, 14, 20, 21,26 omdisposition 13,21, 33,34, 37

pall 14 partiellt avslag 16, 22 planeringsstadium 23, 28 preliminärt lånebeslut 15 psykiskt handikapp 7, 8, 32, 36 psykiskt utvecklingsstörd 7, 8, 32, 36

radhus 20 ramp 13,14, 21, 33, 34 reglerbarhet 14 rehabilitering 33 rekommenderad försändelse 17

rekreation 9 residensstad 11 rullstolsinvalid 8, 9, 12, 22, 26, 31 räcke 13 räntelån ll räntelånekungörelsen 8, 9, 10, 11, 21, 22, 26, 31, 32, 34 rörelsehindrad 8, 9,11,12, 22, 23, 26, 31. 32, 36

SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) 23, 24 samhällsmiljö 23,25

samlad social och medicinsk prövning 27, 28, 34 service 23, 24 servicehus 33, 35

servicelägenhet 27,35 simbassäng 33

sittbräde 14 sittplats 14

sjukgymnast 33,34 sjukvårdsbehov 26, 31, 33 sjukvårdshuvudman (landsting) 26, 28, 32 skjutdörr 14 skåp 14, 15 skälig kostnad 30, 34

slutligt lånebeslut 15 små ekonomiska förhållanden 28 småhus 13,20, 21,25, 26,28,32, 33,34 Socialdemokratiska kvinnoförbundet 24 social hemhjälp 13,26, 28, 32, 33 socialhjälpslagcn 31 socialpolitiska kommittén 18 social prövning 27, 28, 34 socialtjänst 28, 29 soplucka 14 sova 26, 32 sovrum 13 spis 14, 23, 32, 33 spolsystem 21 standardhöjning 13, 22, 25, 32, 33 statens planverk 28 statistik, bostadsstyrelsens 18 statligt län 15, 16,32 statsmedel 11, 30 statsutskottet 8 Stiftelsen Fokus 23, 27, 35 strykbräda 15 stuga 9 stång 15 städskåp 15 stödhandtag 14, 32 SVCR (Svenska centralkommittén för rehabilite- ring) 15 Svenska byggnadsentrcprenörföreningen 23 Svenska centralkommittén för rehabilitering (SVCR) 15 Svenska kommunförbundet 33 Svenska riksbyggcn 23

Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) 23, 24 svårt handikappad 27, 33, 37 svårt rörelsehindrad 19,23, 27, 35 synskadad 9,11, 22, 23, 26, 36 säkerhet 16, 31 särskilda skäl 27, 30, 34 särskild inredning 12, 32

tak 14 talan mot beslut 16, 17 tapet 32, 37 termostatreglerad blandare 14

tillbyggnad 33, 34 tillgänglighetsprincipen 25 tillämpningsföreskrifter, bostadsstyrelsens 11, 17, 31 tjänstebostad 12

toalettrum 21,33 torp 9 trafikolycksfall 35 trappa 25 trapphus 13 tröskel 14 tvåfamiljshus 20

tvåplanshus 34

tvättställ 32

tätortskommun 28

ugn 14, 32 uppdraget 7 upplåtelse av bostad 13 uppställningsplats för rullstolar 33 utbetalning 15, 16, 30, 31 utdragsskiva 14 uthyrning i andra hand 13

vanlig skrift 10, 12, 31 varaktighet 13, 31, 34 vardagsrum 13 Vattenkran 15, 32 vatten och avlopp 13, 33 vedspis 33 vila 9, 26, 32 villa 20 vinterbidrag 11 vred 14, 15 vårdpersonal 13,33 vägg 32

wc 14, 21, 32, 33 yta 12,13, 21, 32, 33, 37

ålder 22 återbetalning av förskott 16, 30

ägare av bostadshus 12, 30

äldre bostäder 8, 25 äta 26,32

överbågsöppnare 15 överkänslighet (allergi) 7, 8, 9, 32, 36 överskåp 14 övervåning 13, 34

Kronologisk förteckning

_h—D-l—l—Ddd

_Id—D (Dm

# mmpgnaoppupppppd

. Ämbeteansvaret Il. Ju. Svensk möbelindustri. |. Personal för tyg- och intendenturförvaltning. Fö. Säkerhets— och försvarspolitiken. Fö.

CKR (Centrala körkortsregistret) K. Reklam I. Beskattning ev reklamen. U. . Reklam Il. Beskrivning och analys. U.

Reklam lll. Ställningstaganden och förslag. U. Reklam IV. Reklamens bestämningstcktorer. U. . Godsbefordran till sjöss. Ju. . Förenklad löntagarbeskattning. Fi. . Skadestånd IV. Ju.

Kommersiell service i glesbygder. ln. Revision av vattenlagen. Del. 2. Ju. . Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. Ju. . Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. (Följdförlett-

ningar) Ju.

. Nomineringsförfarande vid riksdagsval - Riksdagenl pressen. Ju.

.Norge och den norske exilregeringen under andra

världskriget. Ju. . Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxen- 20.

utbildningen. U. Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Littera- turutredningens Iäsvanestudier. U. . Svävartartslag. K. . Domstolsväsendet IV. Skiljedomstol. Ju. . Högre utbildning — regional rekrytering och samhälle-

ekonomiska kalkyler. U.

. Vägfraktavtalet ll. Ju. . Naturgas i Sverige. I. . Förskolan 1. S. . Förskolan 2. S. . Konsumentköpleg. Ju. . Utkommer senare. . Bostadsanpassningsbidrag. ln.

Statens offentliga utredningar 1972

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Ambetsansvaret II. [1] Godsbefordran till sjöss. [10] Skadestånd IV. [12] Revision av vattenlagen. Del 2. [14] Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform - Ny riksdags- ordning. [15] 2. Ny regeringsform ' Ny riksdagsordning (Fölidförfattningar) [16] 3. Nomineringsförfarande vid riksdagsval - Riksdagen i pressen. [17] 4. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. [18] Vägfraktavtalet II. [24] Konsumentköplag. [28]

Försvarsdepartementet

Personal för tyg— och intendenturförvaltning. [3] Säkerhets- och försvarspolitiken. [4]

Socialdepartementet

1968 års barnstugeutredning. 1. Förskolan 1. [26] 2. För- skolan 2. [27]

Kommunikationsdepartementet

CKR (Centrala körkortsregistret) [5] Svävarfartslag. [21]

Finansdepartementet Förenklad löntagarbeskattning. [11]

Utbildningsdepartementet

Reklamutredningen. 1. Reklam I. Beskattning av reklamen. [6] 2. Reklam ll. Beskrivning och analys. [7] 3. Reklam lll. Ställningstaganden och förslag. [8] 4. Reklam IV. Rekla— mens bestämningsfaktorer. [9] Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxen- utbildningen. [19] Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litte- raturutredningens läsvanestudier. [20] Högre utbildning — regional rekrytering och samhälle- ekonomiska kalkyler. [23]

Inrikesdepartementet

Kommersiell service i glesbygder. [13] Bostadsanpassningsbidrag. [30]

Industridepartementet

Svensk möbelindustri. [2] Naturgas i Sverige. [25]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarna: nummer i den kronologiska förteckningen.

ESBE mm 2-4

nanna Förlaget [' .. . ,, '. ___-t'] mna—umnw avv QL. [ull.—. !,

': -! ;1972 '— next-iom [ — _- , . MW ' J-W .. _ I: ". '