Till statsrådet och chefen för industridepartementet

Kungl. Maj:t har bemyndigat chefen för industridepartementet att tillkalla sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om näringspolitiska åtgärder på det datatekniska området.

Med stöd av Kungl. Maj: ts bemyndigande tillkallade departements- chefen, statsrådet Rune B. Johansson, undertecknade sakkunniga och ett antal experter (se avsnitt 2.2).

De sakkunniga har antagit namnet dataindustriutredningen. ! december 1972 framlade utredningen en lägesrapport Data och näringspolitik, (SOU 197326). Rapporten redogjorde kortfattat för utredningens organisation och verksamhet och gav en sammanfattning av de områden som berörs av utredningens arbete och en översikt av den svenska och internationella datamarknaden. Lägesrapporten innehöll vidare en redogörelse över allmänna utvecklingstendenser samt vissa preliminära bedömningar av frågor som har betydelse för utredningens uppdrag. Slutligen diskuterades några tänkbara ambitionsnivåer för dataverksamheten. Utredningen inbjöd till kommentarer och förslag från intresserade parter.

Lägesrapporten sändes på remiss till ett 80-tal instanser och de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen har varit av stort värde för det fortsatta arbetet.

Sedan utredningsuppdraget nu slutförts får dataindustriutredningen härmed överlämna sitt betänkande, Data och näringspolitik 74, (SOU 1974: 10).

Med hänsyn till datateknikens stora industripolitiska betydelse och den mycket snabba utveckling som sker på detta område föreligger ett behov av att man löpande följer utvecklingen på området och tillhanda- håller berörda samhällsorgan, näringslivet och de anställda ett aktuellt informationsunderlag för sina ställningstaganden. Bland de olika åtgärder som föreslås vill utredningen särskilt framhålla förslaget om ett perma- nent organ för detta ändamål.

Särskilt yttrande har avgivits av ledamöterna Lennart Pettersson och Allan Larsson.

Stockholm i april 1974

Harry Brynielsson

Kerstin Anér Kjell Hellberg Allan Larsson Tord Lidmalm Åke Pernelid Lennart Pettersson Knu r Redvall Gunnar Wedell

• Sida 4
•  Original

.H.Äå

*'l I. | ,.I

ml -. . '

ltr.!ltäg'llw— 'n '

fli-ihn! E'- "('full " ".N—åä #” 4,

Till:"? Lrlll tåg.-gtr "'i' * **

'l'lrLll . ., . .. ...-www.."

.A?_' .

._|..l_

Il **l* r_

51L5n4

. "fu. '. n'rgyu'f ) ||. I'J 7." _n'wcul ALU,];

'ljl'1ul Ha" l'l

till '|'?!” ';|';. nu!-f ' . %? 1:13»: m nah n l.», 'ru Val-dåd

J- '.'d 'å'-Lil

| . Allama m. . |.

|| .. la muut-_.)

Lämneåalh

• Sida 5
•  Original

1. Inledning

Kapitel 1 Sammanfattning ..................

Kapitel 2 Inledning . . ................... 2.1 Avgränsning av utredningens arbetsuppgifter .......

2.2 Utredningens arbete ................... 2.3 Lägesrapporten . . ................... 2.4 Yttranden och PM .................... 2.5 Andra utredningar och arbetsgrupper ...........

H Kartläggning

Kapitel 3 Allmänna utvecklingstendenser ........... 3.1 Tekniska utvecklingstendenser 1975—1985 ......... 3.2 Utländsk datapolitik ............... Kapitel 4 Datateknikens effekter ............... 4.1 Företagsekonomiska effekter ............... 4.2 Samhällsekonomiska effekter .............. 4.3 Sociala effekter

Kapitel 5 Datamarknaden ................ 5.1 Den internationella datamarknaden ............. 5.2 DatamarknadeniSverige ................. . 5.3 Marknadsförhållanden ..................

Kapitel 6 Dataindustrin ........... . 6.1 Internationellt ...................... 6.2 Sverige ......................... 6,3 Dataindustrins samhällsekonomiska och sysselsättningsmässiga

roll . . . . . ......................

26 26 27 33 34 34

113 121

126 126 138 157

162 162 174

• Sida 6
•  Original

Kapitel 7 Hittillsvarande åtgärder i Sverige ...... . . . . . 197 7.1 Utbildning ........................ 197 7.2 Forskning och utveckling ................ . . 203 7.3 Dataöverföring ..................... . 207 7.4 Standardisering ................. . . . . 224 7.5 Offentlig upphandling .................. 230 7.6 Beredskapsfrågor ................... . . 232 Kapitel 8 Konkurrensla'get för svensk dataindustri ....... 233 8.1 Internationell bakgrund ................ . . 233 8.2 Strukturfrågor .................... . . 234 8.3 Konkurrensförmåga ................. . . 239 8.4 Sammanfattning ........... . . . . . . . . . . 242

IH Slutsatser och förslag

Kapite19 En svensk datapolitik ................ 245 9.1 Utgångsläget ...................... . 245 9.2 Behov av en datapolitik .................. 246 9.3 Riktlinjer ........................ 248 9.4 Ambitionsnivå .............. . . . . . . . . 251 Kapitel 10 Utredningens förslag .............. . . 255 10.1 Utbildning ....................... 255 10.2 Forskning och utveckling .............. . . 267 10.3 Nationella projekt .................. . 274 10.4 Offentlig upphandling .................. 285 10.5 Användarfrämjande åtgärder .............. 289 10.6 Dataöverföring ............... . . . . . 296 10.7 Standardisering .................... 303 10.8 Strukturfrågor ..................... 307 10.9 Marknadsföring ................ . . . . 310 10.10 Nordiskt och internationellt samarbete etc. . . . ..... 313 10.11 Permanentorgan .................. . . 317 10.12 Sammanställning .................... 321

IV Särskilt yttrande av ledamöterna Lennart Pettersson

och Allan Larsson .................... 325 V Bilagor Bilaga ] Datajndustriutredningens direktiv ......... 331

Bilaga 2 Sammanfattning av dataindustriutredningens läges— rapport (SOU 1973:6)”Dataoch näringspolitik” . . 337

• Sida 7
•  Original

SOU 1974: 10 Bilaga 3 Remissammanställning betr. dataindustn'utredningens lägesrapport (SOU 1973: 6) ”Data och näringspolitik” Bilaga 4 Yttrande över arbetsgruppens för framtidsforskning betänkande (SOU 1972: 59) "Att välja framtid” Bilaga 5 Skrivelse till utbildningsdepartementet om utbildning av ADB—lärare ................. . . Bilaga 6 Yttrande över datasamordningskommitténs förslag om organ för ökad samordning inom den offentliga sek- torn, vad gäller teknisk standardisering o.d. inom ADB-området . ................ . . Bilaga 7 Yttrande över anslagsframställning för år 1974/75 från styrelsen för teknisk utveckling ......... . . Bilaga 8 Skrivelse till utbildningsdepartementet om högre tjän- ster inom det datatekniska området ......... Bilaga 9 Yttrande över miljökontrollutredningens betänkande (SOU 1973: 37) ”Miljövårdens informationssystem” . . Bilaga 10 Skrivelse till riksskatteverket om ADB inom folkbok- föring och beskattning .............. VI Ordlista

VII Utredningspromemorier (se separata bilagor)

1 Datateknik. Miljöstudie 1980—1985 2 Databehandling inom svensk sjukvård 3 Datateknikens arbetsmarknadseffekter

345

375

379

380

383

386

387

390

• Sida 8
•  Original

, . fan.»:

»" uma»)! JE li,—_LIH'

- ...av-A". . ,'_.1,-,. . "f' " .. . .._ ., -'..' ." ""*_ FWWWWI' » r'ri'L 'ä'ih'f'lf'i ,'3.'_"_ ,. _ . .. " ”ia aqua-utr ::. L.)-lui nu '» ut"-"'" ; ' är”? räd.—iw» cl JT - en: 11.- h&m-m_s , .- ut Teli

1 :.,fiäg. ...-l» .. _ ' . ". ,]. _1_"'T'f?,| "' . "'.' '.*"""'"""""'i'""'"'""" 3 WMI? nilla amn. .., ' '. _ .-

| | |"IIIRI " ':'FI'J ' 5'1'1'1'3'11M'w " ' " Tiflåb' ' ' " albin-'I! f ,'; .:,”JM'EI

'.'.i'.";..»'.i'E»-'Lmi—. litt ,, ,, , , 'i'; ,5.' -'. ".i,.'."11' "."" "Jäla . "'i'—:l' "1" '- " _ " » jILT '-|f i'r[;. " l _ » 'i'—Rit " "" '?"'"'."' " " är "" ' ""'"" "'"'"'""' " 4 it;. . . » .» ...... ..»....::.......' ' . a...... .. ,—

,”

' IL,. '.»"ln'iiil'ä' l'l LM. "' i.uvul [elr " ' ...,plmmf . . usel"

» ' '» _- _":1'QHIT_FU£.:"' ,'_ ,:

- _ , J. "HIFI" ,:Lj, ": "| .'_"'-" . ' ' 's'j-Mll'lli. 'un' utanf- ' . '.qdf'llu [. '".' . ?J- ." ”'.' : _' '-.-. __ ' . -' ._ ! . .. ”Få"! urban-,vi " ".

' ' .t __ '.."_."-I"' _ l'.- ' ' ;t"; *' " -_ .,, ' ”"E'.]"-'.""L""'. [ . |r.| ' ” . . __ '&'-' ” .' ___.- , I.) , __I___

" ' ""' ' åh 'i'” 'i'l'C '. " 38335"

-_ . '_' ""In-"" -. v,, Pärn. » -'ll"'1'"f'

• Sida 9
•  Original

2. Inledning

2.1. Avgränsning av utredningens arbetsuppgifter

Enligt direktiven (bilaga 1) skall utredningen behandla ”näringspolitiska åtgärder på det datatekniska området”. Det är därvid i första hand två uppgifter som föreläggs utredningen:

att ”främja den svenska dataindustrins konkurrenskraft” och att ”främja det övriga näringslivets konkurrenskraft i form av ett bättre ianspråkstagande av datatekniska hjälpmedel”.

Med dataindustri avses här företag vilka producerar varor och/eller tjänster med starkt inslag av datateknik samt därutöver företag som levererar för datateknisk utrustning väsentliga komponenter.

I några fall har utredningen funnit att arbetsnamnet dataindustriutred- ningen hos utomstående lett tankarna främst till den första av utredning- ens två ovannämnda huvuduppgifter. Utredningen vill framhålla att en sådan tolkning ej avsetts och att den andra huvuduppgiften rörande användningen av datateknik är av samma stora betydelse. Detta har också bestyrkts av flera av remissvaren på den lägesrapport ”Data och näringspolitik” (SOU 1973: 6), som utredningen färdigställde i början av år 197 3.

Med ”näringspolitiska åtgärder” torde i allmänhet avses initiativ inom sådana områden som direkt berör näringslivet, t. ex. forskning och utveckling, produktion, marknadsföring, industristruktur, sysselsättning, kapitalförsörjning osv. Utredningen har emellertid vid sina överväganden funnit, att vissa andra faktorer, vilka normalt inte brukar hänföras till näringspolitiken, kan vara av väsentlig näringspolitisk betydelse både direkt och indirekt. Som exempel kan i första hand nämnas allmänhetens inställning till datatekniken som ett hjälpmedel i samhällsutvecklingen. Även om den tekniska och ekonomiska utvecklingen inom dataområdet uppfyller ställda förväntningar är den allmänna inställningen till datatek- niken en nyckelfråga även från näringspolitisk synpunkt. Här ingår sådana faktorer som en objektiv information om datateknikens möjlig- heter och risker och skyddet av den personliga integriteten.

Då integritetsproblemen behandlats i ett särskilt betänkande, ”Data och integritet” (SOU l972:47), och föranlett särskild lagstiftning på området, har dataindustriutredningen icke tagit upp dem annat än som ett exempel på problem som måste lösas för att datatekniken skall kunna

• Sida 27
•  Original

accepteras. Frågan om en allmän information om datateknikens möjlighe- ter och risker liksom behovet av obunden forskning över datateknikens samlade effekter — teknikvärdering — behandlas däremot av utredningen.

Flera av de näringspolitiska åtgärder som aktualiseras inom dataområ- det kan få betydande sociala konsekvenser. Som exempel kan nämnas frågan om centralisering/decentralisering — såväl geografiskt som besluts- mässigt — där datateknik och dataöverföring skapar nya möjligheter. De sysselsättningsmässiga effekterna, både med avseende på arbetsuppgif- ternas innebörd och antalet arbetstillfällen är ett annat område där tillämpningar av datateknik kommer att skapa nya möjligheter och nya problem. Då dessa aspekter är av betydelse vid bedömningen av de näringspolitiska åtgärderna har utredningen även behandlat dem ehuru tiden inte möjliggjort annat än en översiktlig genomgång. Det är dock angeläget att den organisation som i framtiden följer näringspolitiken på dataområdet utförligare behandlar dessa viktiga ärenden.

I den fortsatta framställningen används ibland uttrycket ”datapolitik” som ett samlingsbegrepp för näringspolitiska åtgärder inom dataområdet. Därvid inkluderas också de nyssnämnda mer allmänna frågorna rörande inställningen till datatekniken och dess sociala effekter etc.

2.2. Utredningens arbete

Utredningens sammansättning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 tillkallade chefen för industridepartementet, statsrådet Rune Johansson, den 24 september 1971 såsom sakkunniga civilingenjören Harry Brynielsson, riksdagsledamoten Kerstin Anér, direktören vid Datema AB Kjell Hell- berg, tidigare utredningschefen vid Svenska Metallindustn'arbetareförbun- det numera statssekreteraren i arbetsmarknadsdepartementet Allan Lars- son, direktören vid Saab-Scania AB Tord Lidmalm, riksdagsledamoten Lennart Pettersson och lze sekreteraren vid Svenska Industritjänsteman- naförbundet Knut Redvall.

Departementschefen utsåg Harry Brynielsson att vara ordförande. Departementschefen förordnade vidare tidigare departementsrådet nu- mera statssekreteraren i industridepartementet Tony Hagström och tjänstemannen i industridepartementet civilingenjören Lennart Liibeck att vara experter åt de sakkunniga. Med ändring av nämnda beslut bemyndigade Kungl. Maj:t den 24 november 1972 chefen för industri- departementet att tillkalla ytterligare två sakkunniga.

Med stöd härav tillkallade departementschefen såsom sakkunniga direktören vid Statskonsult AB Åke Pernelid och direktören vid Stansaab Elektronik AB Gunnar Wedell. I anslutning härtill beviljades Tony Hagström entledigande från förordnandet som expert fr. o. m. den 27 november 1972. I stället förordnades fr. o. rn. samma tidpunkt departe- mentsrådet i industridepartementet Karl-Henrik Pettersson som expert.

Till sekreterare i utredningen fr.o.m. den 15 november 1971

• Sida 28
•  Original

förordnades direktören Bengt Wetterholm, till biträdande sekreterare fr.o.m. den 1 januari 1972 fil. lic. Tomas Ohlin och fr.o.m. den 12 november 1972 fil. kand. Ulf Eklund. Civilingenjören Gunnar Kraulis, Statskonsult AB, har dessutom fr.o.m. den 1 januari 1972 anlitats som konsult av utredningen.

Organisation av utredningens arbete

Referensgrupper

Enligt direktiven skall utredningen söka ange huvuddragen av utveckling- en i Sverige och internationellt inom dataområdet under främst 1970-ta- let och bedöma konsekvenserna härav för företag inom dels dataindustrin, dels övriga delar av näringslivet i Sverige.

Bedömningen av de allmänna utvecklingstendensema, perspektivplane- ring, för området har därför varit av stor betydelse för utredningens förslag.

En uppskattning av de allmänna utvecklingstendenserna har gett visst underlag för en bedömning av de viktigaste tillämpningarna i Sverige under i första hand 1970-talet. Ett säkrare och mer kvantitativt underlag har emellertid erhållits genom inventering av existerande utbyggnadspla- ner och analyser av de speciella behov, som kan väntas uppkomma på den 'svenska marknaden. Såväl den offentliga som den privata sektorn är här av intresse och arbetet har bedrivits i samarbete med datasamordnings— kommittén. Frågorna rörande dataöverföring liksom sekretess— och säker- hetslagstiftning har här haft visst inflytande på bedömningarna.

En förutsättning för en effektiv utbyggnad på dataområdet är en efter behoven anpassad forskning och utveckling, samt en utbildning, som bl. a. tillgodoser det starkt ökade behovet av specialister på området. Denna fråga är av betydelse för såväl användare som tillverkare.

Den allmänna utvecklingen på området, marknadsbilden i Sverige och resurserna beträffande forskning och utveckling, samt utbildning är faktorer av stor betydelse för bedömning av vilken produktstrategi som i första hand lämpar sig för svensk dataindustri. Även om detta i första hand är en fråga för producenterna har även statsmakterna ett stort intresse av bedömningen med hänsyn till de FoU-anslag, utvecklingskon- trakt m. m., som kan bli aktuella.

Ovannämnda fyra frågeställningar — de allmänna perspektivplanerna, de viktigaste tillämpningarna i Sverige, de svenska resurserna för FoU och utbildning samt produktstrategi för svensk dataindustri — har av utredningen gjorts till föremål för särskilda studier. Dessa har bedrivitsi fyra referensgrupper.

Referensgrupp 1 Perspektivplaner har haft följande sammansättning:

Ordförande: Civilingenjör Harry Brynielsson, dataindustriutredningen

Projektledare: Direktör Bengt Wetterholm, dataindustriutredningen

• Sida 29
•  Original

Gruppmedlemmar: Universitetslektor Olle Dopping, Uppsala universitet Civilingenjör Bengt Gällmo, IBM Svenska AB Professor Börje Langefors, Stockholms universitet Avd. dir. Hans Johanson, datasamordningskommittén Professor Börje Langefors, Stockholms universitet Direktör Gunnar Lindström, Saab—Scania AB Direktör Åke Pernelid, dataindustriutredningen Överingenjör Bejron Sigvardsson, SKF

Arbetsuppgiftema för gruppen formulerades i koncentrerad form och utan anspråk på fullständighet, på följande sätt:

Att med utgångspunkt från nuläget ge underlag för utredningens bedömning av den utveckling och de trender i stora drag som kommer att karaktärisera 1970-talet (med vissa utblickar mot 1980—talet). Detta sker genom studium av publicerat material, intervjuer, enkäter, delfistudier etc. i såväl Sverige som utlandet. Uppdraget gäller maskin- och programvara, organisatoriska och strukturfrågor, former för statligt stöd, utbildning m. rn. Arbetet sker i växelverkan med övriga referensgrupper. I vissa avseenden kan bedömningarna endast bli kvalitativa, men där så är möjligt bör även kvantitativa och värdemässiga underlag tas fram.

Referensgrupp 2 Tillämpningar har haft följande medlemmar:

Ordförande: Direktör Kjell Hellberg, dataindustriutredningen

Projektledare: Civilingenjör Gunnar Kraulis, dataindustriutredningen Fil.kand Ulf Eklund, dataindustriutredningen Gruppmedlemmar: Professor Walter Goldberg, Handelshögskolan i Göteborg Avd. dir. Hans Johanson, datasamordningskommittén Organisationsdirektör Lennart Lindberg, FRI Direktör Johannes Norrby, Försäkrings AB Skandia

1: e sekreterare Knut Redvall, dataindustriutredningen Ingenjör Åke Rullgård, ASEA-LME Automation AB Civilingenjör Sverre Sem—Sandberg, Telefon AB LM Ericsson Avdelningschef Per Svenonius, statskontoret Sektionschef Sven Wendel, Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri)

Arbetsuppgifterna angavs till: Att bedöma de viktigaste användningsområdena i Sverige i första hand under 1970-talet, inom såväl den statliga som enskilda sektorn, och de åtgärder, som krävs för att underlätta ett effektivt utnyttjande av datatekniken i det svenska näringslivet. I största möjliga omfattning bör kvantitativa uppskattningar av marknaden göras (max— och minvärden). I den mån den svenska marknaden väntas skilja sig från den i andra länder

• Sida 30
•  Original

bör detta anges så att underlaget även kan användas för bedömning av exportmarknaden. Uppdraget gäller såväl maskin- som programvara.

Referensgrupp 3 FoU och utbildning har bestått av:

Ordförande: Riksdagsledamot Lennart Pettersson, dataindustriutredningen

Projektledare: Fil. lic. Tomas Ohlin, dataindustriutredningen

Gruppmedlemmar: Riksdagsledamot Kerstin Aner, dataindustriutredningen Bitr. professor Janis Bubenko, Stockholms universitet Professor Germund Dahlqvist, Kungl. Tekniska Högskolan Professor Per-Erik Danielsson, Linköpings högskola Professor Carl-Erik Fröberg, Lunds universitet Byrådirektör Hans Larsson, universitetskanslersämbetet Avd. dir. Lennart Lindeborg, STU Civilingenjör Kjell Mellberg, Stansaab Elektronik AB Bitr. professor Staffan Persson, Handelshögskolan i Stockholm Professor Erik Stemme, Chalmers Tekniska Högskola

Följande uppgifter formulerades:

Att bedöma angelägenheten av att staten stöder forsknings- och utvecklingsarbete på ett urval av datatekniskt väsentliga områden. Härvid bör uppmärksammas önskvärdheten av prioritering i samband med den specialisering som är nödvändig för ett land av Sveriges storlek. Vidare bör undersökas hur forskningssamarbetet på dataområdet kan förbättras mellan universitet och företag samt hur den svenska dataindustrins tillgång till internationella forskningsresultat och erfarenheter kan effek- tiviseras. Nära anknutet härtill bör vara att se över inriktningen av datautbildningen inom landet samt att ange var och hur förstärkningar härav är önskvärda.

Referensgrupp 4 Produktstrategi sammansattes enligt ned an:

Ordförande: Direktör Tord Lidmalm, dataindustriutredningen

Projektledare: Direktör Bengt Wetterholm, dataindustriutredningen

Gruppmedlemmar:

Direktör Bert Almqvist, Facit AB Direktör Lars Brising, Svenska Utvecklings AB Direktör Christian J acobaeus, Telefon AB LM Ericsson Civilingenjör Bengt Jiewertz, Saab-Scania AB Statssekreterare Allan Larsson, dataindustriutredningen Direktör Torsten Larsson, televerket Direktör Gunnar Wedell, dataindustriutredningen

• Sida 31
•  Original

Arbetsuppgiftema angavs till: Att med utgångspunkt från den marknadsbild för maskin- och programvara som referensgrupp 2 tar fram, bedöma förutsättningarna för en konkurrenskraftig tillverkning respektive utveckling i Sverige. Utgångs- läget blir bl. a. marknadens omfattning, konkurrensläget, personella och materiella resurser, erfarenheter, sambandet med de militära behoven. Bedömningarna skall även kunna utgöra underlag för prioritering av de FoU-insatser, som kan komma att utföras med statligt stöd.

Under arbetets fortskridande visade sig födjupade studier nödvändiga inom ytterligare ett antal studieområden. Således gav remissvaren på lägesrapporten och då speciellt ett initiativ från arbetsmarknadsstyrelsen vid handen att ADB-teknikens effekter på arbetsmarknaden borde klar- läggas ytterligare.

I lägesrapporten gjorde utredningen den preliminära bedömningen att datatekniken är ett nödvändigt hjälpmedel i morgondagens ha""lso- och sjukvård. Det fortsatta arbetet har bekräftat att detta område kan vara av stor betydelse för Sverige och ligger väl till för svenska aktiviteter.

Utredningens analyser visade på en hög teknologisk nivå hos de system och den maskin- och programvara som utvecklats inom landet trots små resurser i internationella mått. Kvaliteten kunde väl jämföras med även de största konkurrenterna. Marknadsföringsresurserna bedömdes emeller- tid i flera fall vara synnerligen blygsamma. Studier av vissa utländska konkurrenters verksamhet visade hur man med massiv och skicklig marknadsföring i bland kunde avyttra produkter även med sämre prestanda. Marknadsföring bedömdes därför vara ett annat område väl värt att specialstudera.

Följande referensgrupper tillsattes för att studera nämnda frågor:

Referensgrupp 5 Arbetsmarknadsfrågor

Ordförande .' Statssekreterare Allan Larsson, dataindustriutredningen

Projektledare: Fil. kand. Ulf Eklund, dataindustriutredningen Gruppmedlemmar: Byrådirektör Ragnar Gussing, arbetsmarknadsstyrelsen Avd.dir. Björn Magnusson, statistiska centralbyrån

l: e sekreterare Knut Redvall, dataindustriutredningen Pol. mag. Åsa Rundkvist, Svenska Arbetsgivareföreningen

Referensgrupp 6 Databehandling i svensk sjukvård

Ordförande: Riksdagsledamot Lennart Pettersson, dataindustriutredningen Projektledare: Civilingenjör Lennart Liibeck, dataindustriutredningen

• Sida 32
•  Original

Gruppmedlemmar: Direktör Åke Pernelid, dataindustriutredningen Direktör Gunnar Wedell, dataindustriutredningen

Referensgrupp 7 Marknadsföring inom dataområdet

Ordförande: Statssekreterare Allan Larsson, dataindustriutredningen

Projektledare: Civilingenjör Lennart Liibeck, dataindustriutredningen

Gruppmedlemmar:

Direktör Gunnar Wedell, dataindustriutredningen Departementssekreterare Jan Palm, handelsdepartementet Direktör Lars Åkerman, Sveriges Exportråd

Resultaten från dessa projektstudier har legat till grund för utred- ningens slutliga ställningstaganden och förslag.

Sammanträden

Utredningen har under tiden november 1971 till februari 1974 samman- trätt 37 gånger. Inom utredningen tillsatta referensgrupper har hållit 53 sammanträden.

Studieresor

137 besök har företagits vid departement, högskolor, företag samt andra institutioner och organisationer inom landet och i andra länder.

Vid de flesta besöken har information lämnats om pågående verksam- het men också planerade aktiviteter har diskuterats, vilket varit av stort värde för utredningens arbete.

Tid- och kostnadsplaner

Mot bakgrunden av den snabba utveckling, som kännetecknar utredning- ens arbetsområde, uppställdes målet att på kort tid genomföra uppdraget. I den tidplan som överlämnades 1972-01—31 till industriministern avsåg utredningen därför att framlägga sitt betänkande hösten 1973, så att eventuella riksdagsbeslut kunde fattas våren 1974. Samtidigt förutsågs ett delbetänkande hösten 1972.

Det förutskickade delbetänkandet utformades som en lägesrapport ”Data och näringspolitik” SOU 1973: 6, som försenades och ej kunde överlämnas förrän 1973-02-06. Denna försening har icke kunnat inhäm- tas, varför betänkandet försenats i motsvarande grad. Den ursprungliga förhoppningen att utredningens arbete skall föranleda förslag till 1974 års riksdag har dock ej uppgetts.

Samtidigt med tidplanen överlämnades en budget, täckande samtliga

• Sida 33
•  Original

kostnadsslag inklusive resor. För utredningsarbetet i dess helhet, fram till tidpunkten för betänkandets överlämnande, slutade budgeten på 1,5 mil- joner kronor. Budgeten har innehållits.

2.3. Lägesrapporten

Sammanfattning

Den 6 februari 1973 överlämnades till industriministem dataindustriut- redningens lägesrapport ”Data och näringspolitik” SOU 1973: 6. Rapporten hade i första hand tre syften ]) Den redogjorde för dataindustriutredningens arbete under det första verksamhetsåret. 2) Den gav en första kartläggning av den internationella och svenska datamarknaden och beskrev datapolitiska åtgärder i några industri- länder. 3) Den skisserade allmänna utvecklingstendenser, gav vissa preliminära bedömningar och diskuterade några tänkbara ambitionsnivåer för ett lands dataverksamhet.

Med denna lägesrapport har utredningen velat stimulera till en konstruktiv debatt om datapolitiken, och utredningen inbjöd till kom- mentarer till det framförda materialet och förslag till åtgärder, så att de fanns tillgängliga inför utredningens slutliga ställningstagande.

Den sammanfattning av lägesrapporten, som ingick som kapitel 1, bifogas här som bilaga 2.

Lägesrapporten trycktes först i 1 500 exemplar men redan efter några veckor måste en ny upplaga om 1 000 exemplar framställas. En stor del av upplagan gick till remissinstanser och andra, som i tjänsten hade behov av rapporten. Enligt uppgift från Allmänna Förlaget har ca 1 000 exem- plar försålts till ett pris av 25 :— per styck.

Lägesrapporten har sänts på remiss till 81 instanser enligt bilaga 3. Svaren har som regel varit konstruktiva och av intresse för utredning- ens fortsatta arbete. I flera fall har kontakt etablerats för fortsatt informationsutbyte.

Några remissinstanser tar dock fasta på att det endast rör sig om en lägesrapport varför man i några fall avstått från kommentarer och i en del fall gjort vissa begränsningar.

Som regel har man dock positivt kommenterat lägesrapporten och dess syfte — även i de fall där man på vissa punkter haft avvikande uppfattningar. Många remissinstanser har särskilt uppskattat den kartlägg- ning och sammanställning av datamarknad och dataindustri internatio- nellt och i Sverige som redovisats.

Bilaga 3 omfattar också en sammanställning av de inkomna remissva- ren. Synpunkterna har ordnats i enlighet med dispositionen i föreliggande betänkande. Remissvaren utgör ett synnerligen omfattande material var- för i bilaga 3 en stark koncentration genomförts.

Från flera håll har föreslagits utökade kartläggningsinsatser och mer

• Sida 34
•  Original

omfattande och djupgående analyser. En del av dessa förslag har överensstämt med utredningens egna planer, andra har beaktats inför slutrapporten. Ett fullständigt genomförande av" alla förslag från remiss- instanserna skulle dock kräva en avsevärd tid och väsentligt förlänga den tidsplan som utredningen arbetat efter.

I valet mellan att — till priset av en kraftig försening av slutrapporten — ta fram detta mer detaljerade underlag eller att med bibehållen tidsplan föreslå riktlinjerna för näringspolitiken på dataområdet baserat på det omfattande underlag som redan föreligger har utredningen valt det senare alternativet. Den mycket snabba utvecklingen på dataområdet och läget för svensk dataindustri kräver nämligen att betydande åtgärder vidtages utan dröjsmål. Det material som hittills framtagits är enligt utredningen fullt tillräckligt som underlag för de i denna rapport föreslagna åtgärderna. Utredningen föreslår vidare i avsnitt 10.1 1 en organisation för uppföljning av beslutade åtgärder och fortsatt bevakning av utvecklingen på dataområdet och därav erforderliga nya åtgärder.

Av dessa skäl har det sålunda ej varit möjligt att tillmötesgå alla de av remissinstanserna framförda önskemålen om fördjupade utredningar. Vissa av dem bör dock inkluderas i den kontinuerliga bevakning som föreslås i avsnitt 10.11.

2.4 Yttranden och PM

Utredningen har avgivit följande yttranden och promemorior utöver de i lägesrapporten angivna:

i mars 1973 ett yttrande över arbetsgruppens för framtidsforskning betänkande (SOU 1972: 59) ”Att välja framtid”, bilaga 4

i mars 1973 en skrivelse till utbildningsdepartementet om utbildning till ADB-lärare, bilaga 5

i september 1973 ett yttrande över datasamordningskommitténs för- slag om organ för ökad samordning inom den offentliga sektorn vad gäller teknisk standardisering o. d. inom ADB-området, bilaga 6

i oktober 1973 ett yttrande över anslagsframställning för år 1974/75 från styrelsen för teknisk utveckling, bilaga 7

i oktober 1973 en skrivelse till utbildningsdepartementet om högre tjänster inom det datatekniska området, bilaga 8

i december 1973 ett yttrande över miljökontrollutredningens betän- kande (SOU 1973: 37) ”Miljövårdens informationssystem”, bilaga 9

i januari 1974 en skrivelse till riksskatteverket om ADB inom folkbok- föring och beskattning, bilaga 10.

2.5 Andra utredningar och arbetsgrupper Kungl. Maj:t tillsatte ungefär samtidigt med dataindustriutredningen en

kommitté för att bearbeta vissa problem inom ihuvudsak den offentliga sektorns databehandling. Denna kommitté, datasamordningskommittén,

• Sida 35
•  Original

DASK, skall enligt sina direktiv ”mot bakgrunden av dagens situation ifråga om etablerade och planerade databanker och med hänsyn till den överblickbara tekniska utvecklingen belysa vilken samordning — främst inom den offentliga sektorn men även i övrigt — som är möjlig och önskvärd i dagsläget och på sikt”. Dataindustriutredningen och DASK har gemensamt genomfört kartläggningar av den tekniska utvecklingen, vissa sociala effekter osv. Den del av dataindustriutredningens arbete som berör tillämpningen av datateknik inom näringslivet har direkt koppling till DASK: s uppdrag, då många av problemen är likartade inom närings- livet och den offentliga sektorn. DASK:s utredningar och förslag kan ofta såväl direkt som indirekt få stor näringspolitisk betydelse och fortsatt kontakt bör därför äga rum mellan DASK och den organisation, som i fortsättningen skall ha ansvar för näringspolitiken på dataområdet. I enlighet med Kungl. Maj: ts föreskrifter bedriver DASK i samarbete med statskontoret ett antal projekt i anslutning till databehandling och den datatekniska utvecklingen.

Upphandling av datatekniska produkter — såväl maskinvara, program- vara som tillbehör — kan vara av stor näringspolitisk betydelse. Utredningen har den 22 juni 1972 avgivit yttrande över upphandlings- kommitténs betänkande angående offentlig upphandling SOU 1971: 88. Betänkandet resulterade i en proposition 1973: 73 om riktlinjer för den offentliga upphandlingen, som överlämnades till riksdagen 1973-03-09.

I anslutning härtill tillsatte industriministem en utredning för offentlig upphandling och teknisk utveckling. Dataindustriutredningen har varit i kontakt med denna nya utredning, vilkens arbete ännu icke slutförts, och framfört de synpunkter och förslag som redovisas ikapitel 10 av förelig- gande betänkande.

I fråga om dataöverföring har utredningen på olika sätt följt den internationella utvecklingen, bl. a. genom de överläggningar, som löpande äger rum inom OECD. Flera kontakter har också tagits med televerket liksom med ett antal stora användare av dataöverföringstjänster. Frågan har även behandlats inom utredningens referensgrupp 2 ”Tillämpningar”.

Standardiseringsfrågorna har bearbetats i fortsatt kontakt med Sveriges standardiseringskommission (SIS) och under beaktande av den internatio- nella utvecklingen. Vissa av utredningen i PM av den 29 september 1972 framförda förslag till åtgärder för ökad standardisering inom ADB-områ— det har medfört att medel ställts till STU:s förfogande för ändamålet, och överläggningar med SIS och STU har därför ägt rum.

Vad gäller frågan om upphovsrättsligt skydd på systemområdet och andra upphovsrättsliga frågor har kontakt tagits med den nordiska kommittén för översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) utreder alternativa lösningar för fastighetsdatabanker i anslutning till utvecklingen av ett driftssystem.

Dataarkiveringskommittén (DAK) utreder arkivfrågorna för informa- tionsbehandlingens databärare. Ett delbetänkande ”Förslag till gallrings- bestämmelser om utgallring hos statliga myndigheter av information på elektromagnetiska databärare” har ännu ej resulterat i några utfärdade bestämmelser.

• Sida 36
•  Original

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) utarbetar tillsammans med STU ett forskningsprogram för teknisk-vetenskaplig utvärdering av ny inforrnationsteknologi mot bakgrund av regionalpolitis- ka mål.

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) följer kontinuerligt utveck- lingen inom området och avger bl. a. förslag till den långsiktiga inrikt- ningen av informationssystemutvecklingen inom försvaret.

Näringslivets säkerhetsdelegation har i en särskild arbetsgrupp utrett sekretess- och säkerhetsskydd vid automatisk databehandling. Arbetet har resulterat i en handbok om ADB-säkerhet.

Som ett resultat av Offentlighets— och sekretesslagstiftningskommitténs (OSK) delbetänkande Data och integritet, som överlämnades ijuni 1972, inrättades datainspektionen 1973-07-01. Inspektionen skall bl. a. bevilja tillstånd till personregister av olika slag liksom meddela föreskrifter för förebyggande av otillbörligt integritetsintrång.

Riksskatteverket (RSV) genomför en utredning av ett nytt system för ADB inom folkbokföring och beskattning, som beräknas kunna införas successivt med början 1977.

Servi-Data AB, ett av Svenska Dataföreningen och dess medlemmar ägt bolag, verkar för olika tjänster inom ADB-området. Två arbetsgrupper utreder arbetsuppgifter och organisationsformer för bolaget. Arbetet beräknas bli färdigt under 1974.

Inom sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliserings- institut (Spri), inom Landstingsförbundet och Svenska kommunförbun— det pågår en betydande utvecklings— och utredningsverksamhet i fråga om ADB-system.

Statistiska centralbyrån genomför en undersökning om ADB och ar- betskraften. Arbetet har färdigställts för verkstadsindustrin och fortsätter med övrig industri.

Svenska brandförsvarsföreningen har utgivit ett par skrifter om brand- skydd i datormiljö.

Sveriges Industriförbund och Sveriges Mekanförbund har tillsatt en referensgrupp för statliga utredningar på dataområdet ”Industrins data- grupp”, som har följt dataindustriutredningens arbete. Tre av utred- ningens ledamöter ingår i denna grupp.

Totalförsvarets databeredning utreder metodik för den löpande krigs- planläggningen av informationsbehandlingsverksamheten. I avvaktan här- på har provisoriska föreskrifter lämnats 1973-02-09 för statliga myndig- heters planläggning i krig i sådana fall då utnyttjande av automatisk databehandling i krig kan förekomma.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) utreder i samråd med statskonto- ret behovet av datamaskinservice för högre utbildning och forskning m. m. Rapport häröver färdigställdes 1974-04-19.

Utredningen om företagens uppgiftsplikt ( UF U) utreder vad som kan göras för att åliggandena i fråga om uppgifts- och uppbördsskyldighet skall bli så litet betungande som möjligt.

Under sitt arbete har utredningen på olika sätt haft kontakt med flera av dessa organisationer och arbetsgrupper. Många av de frågor som

• Sida 37
•  Original

behandlas där kan särskilt på sikt vara av näringspolitiskt intresse. Bevakningen av dessa aspekter kan därför bli en viktig uppgift för den permanenta organisation, som utredningen närmare behandlar i avsnitt 10.11.

• Sida 38
•  Original

.nwimlini'li hpphng. ' rim tr.-WWF; TUI TM

" | || ålar! :1I-hpl'I—il ⁴ ;f="qu "fil-"jk _||.| ' "hn-llt? . ** 'J,"5' '-L MÅ u|l '

='__FF'

_”: nu |'.,_ 1.-

& lll." tip" t'i#—. .

_|' X:.

_ 'ml'

'lallfl

"E' |-- 'F"_

. rp ' ;. . .1. . ; _, . . f ' . . __ ':. . . '.' - . . _, ' ', ' . ' ' . "J ._ . _ ' i.u—.| '|' uj .

• Sida 39
•  Original

II Kartläggning

3. Allmänna utvecklingstendenser

3.1. Tekniska utvecklingstendenser 1975—1985

Den tekniska utvecklingen på dataområdet fortsätter att vara mycket snabb, speciellt vad gäller maskinvaruområdet. Betydligt långsammare har vi förmått att absorbera och utnyttja de nya tekniska möjligheterna i praktiskt bruk. En bedömning av de tekniska utvecklingstendensema på dataområdet och konsekvenserna härav för företag inom dels dataindu- strin dels övriga delar av näringslivet i Sverige utgör viktigt bakgrundsma- terial för dataindustriutredningens förslag och rekommendationer.

Även datasamordningskommittén har i sitt arbete funnit att bedöm- ningar av samordningsfrågoma måste ske bl. a. mot bakgrund av den överblickbara tekniska utvecklingen. Datasamordningskommittén och dataindustriutredningen har därför låtit utföra en teknisk miljöstudie med syfte att få en samlad bild av den databehandlingsteknik som i olika avseenden kommer att vara möjlig och realistisk i slutet av 1970-talet och under första hälften av 1980-talet.

En rapport över denna tekniska miljöstudie utges som en separat promemoria till betänkandet.1 Åtskilliga utredningar och studier av mer eller mindre omfattande slag angående de datatekniska utvecklingsten- densema har tidigare gjorts både utomlands och i Sverige. Bedörrmingar- na i rapporten baserar sig därför också på bl.a. studier av ett antal specialutredningar och artiklar i fackpressen. Dessutom har en viktig del i utredningsarbetet varit att inhämta synpunkter från olika institutioner och företag inom branschen, däribland maskinvaru— och programvaruföre- tag, konsultföretag inom dataområdet samt universitets— och forsknings- institutioner.

Databehandlingsområdet präglas fortfarande av en mycket dynamisk utveckling och många — ej alltid entydiga — utvecklingslinjer förekom- mer. Det föreligger fortfarande stora svårigheter att entydigt specificera användarkrav beträffande konkret utvecklingsinriktning av nya datapro- dukter. En samlad bedömning av den datatekniska situationen för perio- den 1980—85 blir av naturliga skäl mycket osäker och kan aldrig bli annat än subjektiv.

' ”Datateknik. Miljö- studie 1980—85”. Utredningsprome- moria nr 1 till SOU 1974: 10. ”Data och närings- politik 74”.

• Sida 40
•  Original

Föreliggande avsnitt är delvis ett sammandrag av den nämnda rapporten och delvis en sammanfattning av synpunkter som framkommit idataindustriutredningens referensgrup 1 ”Perspektivplaner” (gruppens uppgift: se avsnitt 2.2). Dessutom har material och synpunkter från utredningssekretariatets kontakter med departement, högskolor, företag och andra institutioner samt organisationer i Sverige och utomlands inarbetats i avsnittet.

3.1 .1 Utvecklingspåverkande faktorer

En lämplig utgångspunkt för bedömning av datateknikens framtida utveckling är databehandlingens nuläge. Bland de många faktorer, som här kan anföras, karakteriserar följande tre på ett allmänt sätt dagens förhållanden inom databranschen. Dessa kommer att primärt påverka utvecklingen den närmaste tiden.

För det första har databranschen nått en betydande ekonomisk storlek. De totala, världsomspännande investeringarna i maskinvara, programvara och personella resurser är avsevärda och kan uppskattas vara av storleksordningen flera hundra miljarder kronor. Gjorda investeringars storlek kan förutses inverka dämpande på utvecklingstakten av nya databehandlingssystem.

För det andra tillämpas datatekniken i många fall fortfarande på ett tämligen traditionellt sätt. Databehandlingen används ofta enbart som en snabb och effektiv ersättare för gårdagens kontors- och beräkningsmaski— ner. Utvecklingen på programvaru- och metodområden samt implemente- ringen av nya tillämpningar har varit långsammare än maskinvaruutveck— lingen.

För det tredje minskar förhållandet pris/prestanda för maskinvara fortfarande mycket snabbt. Detta är speciellt fallet för halvledarkompo- nenter. Sålunda förutser man att även om inga nya teknologiska genombrott skulle komma under det närmaste decenniet, kommer kostnader för halvledarkretsar att minska mer än tiofalt (jämför diagram 3: 1). Detta har avsatt spår i kostnadsfördelningen mellan maskinvara och programvara i databehandlingssystemen. Såsom det framgår av avsnitt 5.1.2 är förhållandet mellan kostnader för programvara och kostnader för maskinvara i dag ungefär 1,5: 1. Utvecklingen av system- och program- vara tenderar allt mer att bli den begränsande faktorn i fråga om utnyttjande av databehandlingstekniken.

• Sida 41
•  Original

kostnad (ore/funktion)

100

10-

Diagram 3.'] Utvecklings- trend beträffande till- verkningskostnad för halvledarkomponenter.

Källa: R. Turn, RAND, A "Surprise free " techn o- logical forecast ] 9 71 — 1970 1975 1980 1985 1990, November 1971.

3.1.2. Datorer Tekniker

Snabba framsteg inom kretstekniken har ökat snabbheten och tillförlitlig- heten och sänkt storleken, vikten och elkraftåtgången för elektronisk utrustning kraftigt. En fortsatt snabb utveckling av den väl etablerade halvledartekniken förväntas ske även under de närmaste åren. Priset på LSI- kretsar (Large Scale Integrated kretsar, som inom en volym av någon cm3 innehåller ett stort antal transistorfunktioner) har varit snabbt avtagande och utvecklingstendensen är mot både lägre pris och högre prestanda.

• Sida 42
•  Original

Som exempel på andra konkurrerande på laboratoriestadiet befintliga komponenter kan nämnas magnetiska bubbelminnen (magnetiska domä- ner i ferromagnetiska material kan genom starka magnetiska fält fås att röra sig kontrollerat i materialet), kryogeniska komponenter (komponen- ter som bygger på vissa materials mycket höga elektriska ledningsförmåga vid extremt låga temperaturer), laddningskopplade komponenter (Charge Coupled Devices = CCD; en väldefinierad mängd elektrisk laddning kan temporärt lagras i och medelst elektrisk spänning snabbt flyttas mellan kapacitiva celler i en halvledarstruktur), elektro- och magnetooptiska komponenter (vissa materials elektriska resp. magnetiska egenskaper kan påverka eller påverkas av ljus) o. a. För att kunna konkurrera med den etablerade halvledartekniken måste dessa nya komponenttekniker erbju- da någon väsentlig förbättring då det gäller pris, tillförlitlighet, snabbhet eller andra prestanda. Man räknar för närvarande med att LSI-halvledar- kretsar fortfarande kommer att dominera i maskinvarans logikk retsar om ett decennium.

Datorarkitektur

Datorernas ökade prestanda kommer inte att bero enbart på användning- en av snabbare komponenter utan också på nya lösningar av dator- och systemarkitekturen. En konventionell dators (s.k. uniprocessorsystems) schematiska struktur visas i diagram 312. Om man bortser från in- och utmatning av data är arbetsgången följande: hämta en instruktion från primärminnet till processorn — tolka instruktionen i kontrollkretsarna — utföra instruktionen — hämta nästa instruktion osv. Instruktionerna utförs således sekvensiellt.

Mycket stora datorer kommer i ökad grad att använda sig av viss parallellbearbetningsteknik. En princip är följande. Datoms instruktioner — sådana som programmeraren ser dem — är uppbyggda av ett antal mikroinstruktioner. Genom speciell utformning av processorn kan man börja med att utföra det första mikrosteget i en instruktion. När sedan nästa mikrosteg skall utföras påbörjas samtidigt nästa instruktions första mikrosteg, osv. I dessa 5. k. ”pipe-line”-processorer utförs instruktionerna från programmerarens synpunkt fortfarande sekvensiellt medan de in- ternt genomlöper processorn parallellt men stegförskjutet i tiden.

En annan princip leder till s.k. matrisprocessorer och associativa matrisprocessorer. Diagram 3: 3 visar att i ett matrisprocessorsystem är ett antal processorer och minnesmoduler arrangerade i en matrisstruktur. Dessa kombineras dynamiskt till flera samtidigt arbetande enheter. Från både programmerarens och datorns synpunkt utförs flera instruktioner parallellt. I associativa matrisprocessorsystem använder man sig av inne- hållsadresserbart (i stället för platsadresserbart) primärminne.

De två senare datortyperna kommer att få begränsad användning genom de speciella krav de ställer på formulering och strukturering av tillämpningsproblem, medan de s.k. "pipe-line”-datorerna förväntas bli något mera spridda. Endast ett begränsat antal tillämpningar — huvud- sakligen av teknisk/vetenskaplig beräkningsnatur — kräver dessa stora

• Sida 43
•  Original

PRIMÄRMINNE

PROCESSOR lNMATNING UTMATNING KON- ARITME- TROLL TISK EN- KR ETSAR HET . Diagram 3:2 Uniproces—

sorsystem (schematiskt)

PRIMÄRMINNES— MODULER | | | % | : ________ __t__ ' | | | | | ? ' PROCESSORER L 1 ' lNMATNING ' " | ll UTMATNING l ' ' Diagram 3: 3 Matrispro- cessorsystem (schema- tiskt)

parallellbearbetande datorer. Den övervägande mängden datasystem för generell administrativ databehandling förutses ej behöva använda sådana stora datorer.

De minskade priserna för maskinvaran bidrar till en ökad distribuerad dvs. geografiskt utspridd databehandling. Mikroprogrammering förutses få en allmän användning vilket kommer att medföra ökad flexibilitet i processorers instruktionsrepertoar. Separata processorer kommer i högre grad att användas för sådana specialiserade funktioner som dataöver- föring, sekundärminneshantering, o. a.

Den hittills förhärskande datoruppbyggnaden har varit det 5. k. uniprocessorsystemet, och denna typ förutses vara tämligen allmän även i mitten av 1980-talet. Utvecklingen har med tiden medfört att ett unipro-

• Sida 44
•  Original

oessorsystems kontrollenheter för in/utdatahantering har blivit mer eller mindre självständiga processorer med ansenlig databearbetningsförmåga. Den huvudsakliga databehandlingen sker dock fortfarande i en enda huvudprocessor. Om högre tillförlitlighet i maskinvaran krävs än vad som kan åstadkommas med en standardkonstruktion, måste tillförlitlig- hetsökningen ske genom konstruktionsförstärkningar på utrustningsen- hets- eller kretsnivå.

Från uniprocessorsystemets princip har multiprocessor- och multida- torsystem utvecklats. I multiprocessorsystem, som kommer att bli vanligare i framtiden framför allt i reelltidssystem, arbetar flera proces- sorer parallellt — vanligen med skilda programmoduler — men delar på ett gemensamt primärminne. Vid fel på en processor kan någon av de andra processorerna mer eller mindre automatiskt överta den felande proces- soms roll.

Multidatorsystem eller polymorfa datorsystem består av ett antal självständiga uniprocessorsystem, dvs. processorer var och en med sitt eget primärrninne och in/utmatningsenhet. De arbetar normalt med självständiga uppgifter utom när någon uppgift överskrider kapaciteten hos en processor. Denna arkitektur är gynnsam för s.k. ”fail-soft”-sy- stem, dvs. det totala systemet fortsätter, även om en dator fallerar, men med lägre prestanda än ett felfritt totalsystem. Kostnadsbesparingar kan erhållas genom att man inte använder sig av stillastående reservenheter. Denna typ av arkitektur förväntas bli vanlig i början av 1980-talet för både satsvisa och reelltidsbearbetningar.

Stora och medelstora datorer

Ökning av bearbetningshastighet har skett delvis genom mer avancerade komponenter, delvis genom introduktion av simultanitet i maskinens basoperationer och delvis genom användning av olika nivåer för dataåt- komsten i primärminne. Dynamisk minnestilldelning har fått en starkt ökad användning i praktiken och förväntas bli mycket vanlig. (Genom program- och maskinvara möjligggörs en uppdelning av primärminne i block. Programmoduler och data kan laddas i vilket som helst fritt minnesblock helt dynamiskt efter de för tillfället gällande bearbetnings- kraven. Denna princip har vissa fördelar, som är av speciell betydelse vid reelltidstillämpningar).

Diagram 3: 4 visar hittillsvarande och prognosticerad utvecklingstrend för datorers snabbhet att utföra instruktioner. Denna prestandafaktor, som brukar mätas i MIPS (miljoner instruktioner per sekund), förutses för stora s. k. "pipe-line”—processorsystem kunna nå 100 MIPS, medan prestanda för matrisprocessorer förutsäges kunna nå 1 000 MIPS år 1980. Kostnaden för den interna databearbetningen i datorn mätt i kronor per instruktion per sekund fortsätter att sjunka mycket kraftigt för dessa datorer. Man förväntar att kostnaden per operation kommer att sjunka med minst en faktor 10 under nästa decenium. Eftersom primärrninne och processorer endast utgör en del av ett datorsystem sjunker inte den totala maskinvarukostnaden lika snabbt. Man föväntar att denna kostnad

• Sida 45
•  Original

sou 1974: 10 MIPS 10 000 I , , I I ¹ 000 // GOODYEAR STARAN |v lLLIAC—4 100— coc STAR CDC 7500 . IBM 360/195 10- coc 6600 1 .IBM 360/65 0.1 , , , 1960 1965 1970 1975 1980 1985

kommer att sjunka med en faktor 3 eller 4 inom den närmaste tioårsperioden.

Den utvecklingstrend som man förutser är mot en för användaren transparent minneshierarki, dvs. han kan alltid nå data med en och samma logiska adress oavsett om data flyttas fysiskt mellan olika minnesnivåer. Vidare förutses specialiserade processorer för in/utdatahan- tering, dataöverföring, minneshantering osv. En mer utbredd användning av mikroprogrammering och av standardiserade underenheter kommer att resultera i konstruktionsförbättringar, varigenom bl. a. datorsystemens tillförlitlighet ökas och underhåll förenklas.

Sma" datorer

Under denna rubrik återfinns vanligen två grupper av datorer, som iviss män brukar skilja sig åt vad beträffar instruktionsrepertoar och använd- ningsområde. Den ena gruppen har ett användningsomräde och en instruktionsrepertoar som kan jämföras med de större datorernas. Den andra gruppen, de 5. k. minidatorerna, har ofta en kortare ordlängd, en mindre instruktionsrepertoar och används i de flesta fall för speciella, avgränsade tekniska tillämpningar.

Även priset brukar i allmänhet vara högre för datorsystemi den första gruppen än för minidatorsystem. Prisutvecklingen för den första gruppen

Diagram 3:4 Utvecklings- trend för viss datorpre— standa (MIPS=miljoner instruktioner per sekund).

Källa: R. Turn, RAND, A ”Surprise—free” techno- logical fore cast ] 9 71 — 1990, November 1971.

• Sida 46
•  Original

förutsäges bli en halvering av priset under den kommande lO-årsperioden. Då kommer man in på ett prisomräde, som normalt anges som minidatorområde. Vissa tecken tyder på att denna grupp datorer kommer att säljas på ett stort tillämpningsområde och således måste vara utrustade med en avsevärd programvaruarsenal. Man förutser att de stora datorföretagen kommer att försöka täcka in även denna marknad.

Förutsättningar att få ännu större prisreduktion än till hälften finns för vad som idag kallas minidatorer. Det troliga är dock att en del därav kommer att ätas upp av att man utvidgar vissa funktioner och ökar tillförlitligheten. De förändringar i maskinarkitekturen som man förutser är exempelvis utbyggbara, skräddarsydda instruktionsrepertoarer (möjli- gen genom ökad användning av mikroprogrammering), minnesskydd (dvs. metoder och anordning som förhindrar att ett program kommer in i sådana primärminnesområden, som är utanför det för programmet aktuella och tillåtna primärminnesområdet) och dynamisk minnestilldel- mng.

Inb yggda datorer

Mikrodatorer eller ”computer-on—a-chip” är idag en realitet. Man kan få en hel processor, som ryms på några tiotals kvadratmillimeter, för ca 500 kr. och man räknar med en tiofaldig prisminskning under de närmaste tio åren. Instruktionsrepertoaren är begränsad och instruktionstiden ca 10 gånger längre än för dagens minidatorer, men man förväntar en snabb prestandautveckling inom en mycket snar framtid. Den användning av mikrodatorer som man förutser är inbyggnad isådana större datorutrust- ningar som dataöverföringsenheter, datakanaler, periferiutrustningar, minnesutrustningar, o. a. Maskinarkitekturen hos större system kommer att påverkas i viss utsträckning. Även inbyggnader i mätvärdesgivare, dataregisterutrustningar, terminaler, faktureringsmaskiner, kontorsdato- rer, kalkylatorer, o. a. förutses. Likaså förväntar man att mikrodatorer i en inte alltför avlägsen framtid kommer att få en allmän användning och därvid även ersätta vissa mekaniska funktioner i t. ex. klockor, bilar, hemapparater osv. Det största hindret idag för en allmän användning av mikrodatorer förefaller bli den systemutvecklingsprocess som måste följa varje installation av ett system.

3.1.3. Minnesteknik och datalagring

Kostnader per lagrad bit, dataåtkomsttid och lagringskapacitet är tre huvudparametrar i datalagringssammanhang. Ju snabbare åtkomst, desto större kostnad per lagrad bit och lägre lagringskapacitet per minnesenhet. Detta visas i diagram 3: 5. Genom att t. ex. kombinera en snabb men liten minnesenhet med en större, billigare, men mindre snabb enhet, kan stora prestandafördelar fås vid dator- och systemutformning. Dagens olika minnesenheter täcker tämligen väl in olika delar av dessa parametrar och bildar en minneshierarki utan alltför stora diskontinuiteter. En viss

• Sida 47
•  Original

LUCKA | ÅTKOMSTTI D /%:XN // / x 10 1 /r _/ : l _ 1 =.:

// ' £ / / i / _ 0.1 G

,/ N ,, 0

/ * —0.01 8 / / w

// — 0.001 E / // —o.ooo1 *

/ / —0.00001 / / .

/ / V _. ooo1 / // PRIMA R— -

/ —> ? / ) SE KUNDÅ R— ;_ .å'

/ 1 Eu & / ARKlVMINNE (C! ? Diagram 3:5 Minneshier-

1.1 53 arkier. , 1 000 55 » Källa: E. Shapiro, Tech- 10 100 1 10 100 1 1b 160 i 1'0 100 nologies for Storage ' .V ] V _ __ _— Hierarchies Invited nano— mikro- mullu- sekunder Papers, IFIP Congress ME DE LÅTKOMSTTI D 197].

lucka finns dock fortfarande idag i åtkomsttidsområdet kring 100 mikrosekunder.

Den tekniska utvecklingen på minnesområdet är delvis inriktad mot bättre prestanda och lägre kostnader och delvis mot nya tekniker för att täcka luckan i den ovan nämnda åtkomsttiden. Även om ingen revolutionerande utveckling förutses, kommer det att bli betydligt billigare att lagra stora datamängder under mitten av 1980-talet. En prognos för dataminnenas pris/prestandautveckling 1970—1975 åskådlig- görs i diagram 3: 6. I stort sett förutspår man en jämn kamp mellan nuvarande teknik och de nya lagringstekniker som håller på att utvecklas.

Funktioner i maskinvara och systemprogram för s. k. virtuell minnes- teknik kommer att fortsätta att utvecklas och denna teknik förutses bli allmänt förekommande i framtiden. Ett virtuellt minnes storlek begränsas inte av minnesplatser i datorns primärminne utan endast av datorns adresseringskapacitet. Genom denna teknik kan en användare t.ex. skriva sina program för ett större primärminnesutrymme än datorns verkliga primärminne. Användarna förväntas härigenom få framför allt möjlighet till mer flexibla och säkra programmeringslösningar.

Utvecklingen mot bättre prestanda och lägre kostnader kommer att leda till betydligt större primärminnen än som är vanliga idag. Skivmin- nen kommer att fortsätta att utvecklas och användas som sekundärmin- nen kompletterade med nyare tekniker senare under decenniet. Som arkivminnen kommer fortfarande magnetband att dominera men under 1980-talet kommer nya tekniker (se avsnitt om sekundärminnen) att

• Sida 48
•  Original

Diagram 3:6 Utvecklings- prognos för dataminnens pris /prestanda mellan 1 9 70— I 9 75.

Källa: E lektm niknyheter- na, ] 973-12-05, sid 9.

Pris (cent/bit) Bufferminne (halvledare)

N_a

halvledarminne) 3 Primärminne (halvledare) 1 1970 4 Primärminne (kärnminne) 5 Statiskt seku ndärminne (kärnminne) 6 Sekundärminne (elektro- 2 mekaniskt/halvledare)

10

1 1970

.1970

0.1-

1975

1975

0.01-

0.001 1975

0.1 1 10 100 1 fo 100

mlkro— millisekunder

Åtko msttid

introduceras. Kostnadsreduktion kommer att följas av snabbare åtkomst- tid i primärminne och av ökad lagringskapacitet i sekundärminne. Bland annat av produktionstekniska skäl räknar man dock inte med någon större spridning för helt nya minnestekniker före slutet av 1970-talet.

Primärminne

Mycket stor del av idag förekommande datorer har endast en minnesnivå i primärminnet. För att öka datorns interna bearbetningshastighet använder man i vissa fall två nivåer och då brukar primärminnetindelasi huvudminne och s. k. snabb- eller buffertminne (ibland även kallat cache-minne). Idag används halvledarteknik för snabbminnen, och kärn- minnen i stor utsträckning för huvudminnen. Kärnminnets positiva konkurrensfaktorer har varit priset och egenskapen att inte förlora lagrad

Ko ntrollminne (mikroprogrammerat

4 7 Sekundärminne (elektro mekaniskt)

• Sida 49
•  Original

information vid t.ex. elströmsavbrott samt även den erfarenhet som finns av dess praktiska användning. Negativt i förhållande till halvledar- komponenter är dess relativt sett lägre hastighet och lägre tillförlitlighet samt dess större krav på utrymme och elkraftförsörjning. Kärnminnestek- niken närmar sig nu gränserna för sina tekniska och ekonomiska prestanda. l begränsad utsträckning kommer dock sådana minnen att säljas även om tio år emedan stora investeringar i produktionsapparaten är gjorda och eftersom vissa datorleverantörers bindning till denna teknik är stor.

Halvledarna förutses komma att dominera i framtiden på primärmin- nesområdet. Deras främsta konkurrensmedel kommer att vara tillförlitlig- het, låg kostnad och hög komponenttäthet.

Sekundärminnen

Under denna rubrik brukar föras stora, statiska direktadresserbara minnen (direktadresserbar betyder här att man har ungefär samma medelåtkomst- tid till vilken som helst av dataposterna), blockadresserbara minnen (dvs. minsta adresserbara enhet är ett datablock som kan innehålla ett antal dataposter) och roterande minnen, av både skiv- och trumminnestyp. De första typerna beräknas följa den allmänna utvecklingen av primärminnen och kommer således även i framtiden att bestå av kämminnen eller av halvledarkretsar. Roterande minnesenheter förutses få en fortsatt stark prestandautveckling. Ökad spårtäthet med en faktor 2—4 och ökad lagringstäthet per spår med en faktor 5—10 beräknas resultera i en kostnadssänkning under nästa tioårsperiod med en faktor 5 för lagring av data på roterande minnesenheter. Dessa torde även i början av 1980-talet dominera sekundärminnesområdet.

Nya konkurrerande tekniker- på sekundärminnesområdet är magnetiska bubbelminnen, CCD-minnen, magnetooptiska minnen (se avsnitt 3.1.2) och elektroakustiska minnen (vissa materials elektriska egenskaper kan påverka eller påverkas av ljud). De två sistnämnda teknikerna befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium och förekommer bara i laboratoriemiljö. De kommer inte att påverka datalagringstekniken nämnvärt under de närmaste tio åren. Bubbelminnen och CCD—minnen kan däremot troligen mot slutet av 1970-talet byggas med hög bittäthet och låg kostnad per lagrad bit. Man räknar med att de iviss mån kommer att ersätta stora statiska minnen eller trumminnen, men huvudsakligen kommer de att bilda ytterligare en nivå i minneshierarkin och fylla ut den tidigare nämnda luckan (se diagram 3: 5) vad beträffar åtkomsttiden.

Arkivminnen

Liksom idag kommer huvuddelen av de data som arkiveras i maskinläsbar form att finnas lagrad på magnetband. Utvecklingen går även här mot ökad kapacitet per enhet och ökad lagringstäthet (faktor 2—4 under den kommande tioårsperioden). Allt eftersom lagringskostnaden för Skivmin- nen reduceras, förväntas en del av data överföras från magnetband till

• Sida 50
•  Original

skivminnen; speciellt i de fall där direktåtkomst kan medföra en tillämpningsmässig, funktionell fördel. För de stora datamängderna av historiskt material kommer dock med all sannolikhet magnetband fortfarande att vara det billigaste lagringsmediet.

Lagring av data på mikrofilm förutses få en viss ökad användning. Här återstår dock att lösa problemet med maskinell inläsning av data från mikrofilm på ett lika effektivt sätt som inläsning från magnetband för att man skall få en mera allmän användning av denna teknik. Marknadstryc- ket att ekonomiskt lösa detta problem inom närmaste decennium förefaller mycket måttligt.

Holografiska minnen existerar redan idag men det är tveksamt om de kommer att ersätta de konventionella magnetiska minnena inom den närmaste tioårsperioden.

Mycket stora minnen (1012 bitar) finns för närvarande i funktion i vissa enstaka fall. Fortsatta utvecklingsinsatser förväntas kunna resultera i minnen med ännu större lagringskapacitet och från tillämpningssynpunkt godtagbara åtkomsttider. De teknologier som används här är dels lagring på magnetiserbara ytor, dels lagring med hjälp av holografi. För dataåtkomsten krävs dock komplicerade mekaniska anordningar, vilket begränsar användningen till områden, inom vilka den lagrade informa- tionen kan betraktas som arkivdata med ingen eller mycket liten ändringsfrekvens. Stora investeringar krävs och programvara måste utvecklas för varje individuell installation. På grund av den begränsade marknaden är intresset från leverantörssidan inte särskilt stort. Detta torde betyda att man kan räkna med en mycket lång utvecklingsprocess innan denna typ av minnen får en allmän, praktisk tillämpning.

Programvara för databaser

De flesta administrativa informationssystem förväntas utnyttja databas- teknik i början av 80-talet. Databasbegreppet innebär att data lagras på ett sådant sätt att det är praktiskt och ekonomiskt möjligt att utnyttja dem i flera olika tillämpningar. Utvecklingen mot relativt stort oberoende mellan det sätt data faktiskt lagrats och det sätt som programmeraren/an- vändaren uppfattar data kommer ytterligare att accentueras. Även den nuvarande uppfattningen av ett datorsystem med centralenhet i mitten omgiven av olika in/utmatningsorgan och minnen håller på att förändras. Begreppsmässigt kommer man i stället snarare att se databasen, alterna- tivt kollektioner av små databaser, i centrum.

Från användarsynpunkt kommer programvara för att administrera lagrade data att bli det dominerande intresset under kommande decennium. Genom att ingen enda revolutionerande ny teknik i termer pris/prestanda förväntas kunna ersätta de nuvarande olika nivåerna i minneshierarkin, blir fortfarande effektiviteten i lagringsorganisationen väsentlig för många tillämpningar.

Vid utsökning av data från databaser skulle s.k. associativa eller ”innehållsadresserbara”-minnen (dvs. sådana minnen i vilka data kan hämtas utan kännedom om var de lagrats, endast med kännedom om

• Sida 51
•  Original

innehållet eller en del därav) på ett avgörande sätt förenkla programsyste- men. Det förefaller emellertid inte troligt att denna typ av massminnen kommer att vara allmänt tillgänglig före 1985. Detta innebär att program- systemen kommer att förbli komplexa och i stor utsträckning kommer att använda sig av de olika adresseringstekniker som vi känner idag.

En kraftig utveckling av olika mer eller mindre generella system för databashantering är att förvänta. Det råder idag en livlig debatt om tiden är mogen för att fastställa standarder för databasspråk (dvs. ett språk varmed en användare kan definiera, namnge, lagra, hämta, osv. dataposter i en databas). Det förslag som framlagts av CODASYL-kommittén för några år sedan kan eventuellt komma att accepteras som grund för databasspråk. GUIDE-SHARE, som är en IBM-användarorganisation, har å sin sida formulerat vissa grundläggande funktioner, som enligt dess mening bör avspegla sig i den framtida programvaran på detta område. Det får ändå bedömas som mycket troligt att en flora av databasspråk kommer att utvecklas liknande den vi idag har på de algoritmbeskn'vande språkens område (ALGOL, COBOL, FORTRAN, PL/l osv.).

Andra utvecklingstendenser som kan skönjas på detta område är att de rent minnestekniska stordriftsfördelarna med centraliserad datalagring förväntas minska samtidigt som användaren i ökad utsträckning kräver att kunna betrakta allt större datamängder som ett logiskt sammanhäng— ande databestånd. Teoretiskt borde detta leda till fysiskt decentralisera- de databaser som av använd arprogrammen kan behandlas som en databas. Den stora begränsningen för denna utveckling förutses under kommande tioårsperiod fortfarande vara en otillräcklig generell programvara som stöd för sådana system.

3.1.4. Datafångst

Beträffande datafångst, dvs. den process varmed data överförs till maskinellt läsbar form, märks idag två viktiga utvecklingstendenser. Dessa förväntas fortsätta och förstärkas under den närmaste framtiden. Den första gäller automatisering av själva registreringsprocessen och den andra decentraliseringen av datafångsten.

Förekomsten av mikrodatorer för inbyggnad och fortsatt minskning i pris/prestandaförhållandet för logikkretsar och minneselement kommer att förbättra och förbilliga datainmatningsutrustningen. Fallande kost- nadsutveckling för maskinvaran kopplad med en kontinuerligt ökande kostnad för arbetskraft och ökande krav att minska felmöjlighetema vid datafångst kommer att resultera i utrustning och system konstruerade för att reducera den manuella hanteringen. I detta sammanhang bör framhållas att faktorer som blanketter, manuella rutiner, personalutbild- ning, miljökrav och kommunikation med datorn påverkar totalbilden. Den sistnämnda faktorn, dvs. vilken databärare man skall använda för att överföra data från dataregistreringsutrustningen till datorn har ofta en mycket stor betydelse. Man kan säga att ganska höga institutionella trösklar finns för övergång från en typ av databärare till en annan.

För den typ av registreringsutrustning, som idag hanterar hålremsa

• Sida 52
•  Original

eller hålkort, förväntas däremot ej någon större förändring vare sig från kostnads- eller prestandasynpunkt.

Databärare

Förutom de idag vanligen använda hålremsa, hålkort och magnetband förväntas magnetbandskassett, skivkassett och direkt kommunikation med datorn få en alltmer allmän användning vid dataregistrering under det kommande decenniet.

Användningen av hålremsa förutses minska kraftigt sedan kassettband fått pris och prestanda som är överlägsna hålremsans. Hålkort har en mycket stor spridning och starka institutionella bindningar finns hos stora användargrupper. Man kan därför förvänta att hålkort kommer att finnas kvar som databärare i tämligen stor men dock minskande utsträck- ning den närmaste tioårsperioden. Kassettbanden och kassettskivoma förväntas bli mycket allmänt använda om tio år. Deras kapacitet, lätthan- terbarhet och återanvändbarhet kommer att vara fördelar som verkar för denna utveckling. Det vanliga magnetbandet som länk mellan dataregi- streringsutrustningen och datorn kommer att i de flesta fall ersättas av kassettband, kassettskivor eller dataregistrering direkt i datorn. Denna sistnämnda metod förutses öka starkt beroende på datorernas ökade kapacitet och på en stark satsning på programvara för denna typ av rutin. Speciellt på kortare avstånd, där dataregistreringsutrustningen direkt kan anslutas till datorn och där kostnaderna för dataöverföring är försumba- ra, kommer denna metod att bli vanlig.

Dataregistrering

Utvecklingen fortsätter otvetydigt mot ökad registrering av data vid källan. En rad tekniker fortsätter att utvecklas efter i princip två huvudlinjer. Den ena är exempelvis kassaapparater, där ett operativt moment utföres och samtidigt data registreras som biprodukt till detta operativa moment. Den andra linjen är en automatisk registrering till maskinläsbara data ”på fältet” (t. ex. verkstadsgolvet, valsverket, pap- persmaskinen, etc.) och i direkt samband med den händelse som inträffar. Mikrodatorer förväntas här spela en betydande roll för billig signalanpassning, mätvärdesomvandling och temporär mellanlagring av mätvärden.

Inbyggda mikrodatorer i dataregistreringsutrustningar med utökade redigerings— och kontrollmöjligheter förutses i ökad utsträckning under en nära framtid. Dataregistreringscentraler med många anslutna tangent- bord, vilka styrs från en dator, och med skivminnen för mellanlagring av data eller med utrustning för direktregistrering i den dator, där de skall bearbetas, förutses även få större användning.

Man förutser även användning av anpassningsbara standardterminaleri större utsträckning än idag med mikrodatoremas hjälp. Anpassning till den enskilda tillämpningen kan lättare ske med hjälp av en mikrodator.

• Sida 53
•  Original

Optisk läsning

Direkt maskinell läsning av skrivtecken, siffror och andra symboler medelst optisk eller magnetisk teknik (OCR = Optical Character Recogni- tion respektive MICR = Magnetic Ink Character Recognition) är exempel på långt driven automatisering inom dagens administrativa databehand- ling. Man förväntar sig att viss övergång från MlCR till OCR kommer att ske.

I fråga om den tekniska utvecklingen på OCR-området divergerar bedömningarna i viss utsträckning. Osäkerheter finns både på det tekniska området och på det användarekonomiska. På den tekniska sidan krävs en bättre utvecklad teknik för maskinell mönsterigenkänning om handskriven text skall kunna läsas. Dessutom kräver nuvarande teknik att, när ett läst tecken skall mönsterigenkännas, man överför relativt stora datavolymer per läst tecken från läsutrustningen till datorn. Man förväntar sig här inte några riktigt revolutionerande genombrott under den aktuella perioden. Dessutom råder en viss tveksamhet om vad användarna är villiga att betala för automatiserad datafångst via OCR. Den kraftiga reduktionen i pris/prestanda för datorer kan dock medföra mera avancerad OCR redan före 1985.

Taligenkänning

Utvecklingsprojekt, som syftar att använda taligenkänning för automati- serad datafångst, bedrives i bl. a. USA, Japan och Sverige. Det är mycket vanskligt att säga hur långt utvecklingen kan drivas före 1985. Det är dock nödvändigt med betydelsefulla framsteg inom de närmaste åren, om en bredare praktisk användning av tekniken före 1985 skall kunna komma ifråga. Svårigheterna sammanhänger dels med den rent akustiska tekniken, dels med mönsterigenkänningsteknik för att identifiera olika ljudkombinationer.

Redan idag finns det emellertid system för speciell begränsad tillämpning, t. ex. prototypsystem för bagagesortering i USA. Utvecklin- gen av sådana speciella system kan ha kommit relativt långt vid mitten av 80-talet. För mera generella administrativa tillämpningar är det tveksamt om tekniken kan få någon avgörande betydelse inom kommande tioårsperiod.

3 . 1 .5 Datapresentations teknik Skrivare

Inom området för presentation av data från databehandlingssystem går utvecklingen mot ett betydligt mer varierat utbud av möjligheter. Hastighetsområdet för utskrift på papper har blivit ganska väl täckt och några revolutionerande förändringar torde inte vara att vänta. Kostnadsre- duceringen för elektroniken kan till en mindre del slå igenom även på skrivarområdet. Vad gäller snabb utmatning av stora datavolymer

• Sida 54
•  Original

kommer 3. k. non-impact radskrivare att få allt större betydelse (tekniken innebär att de mekaniskt rörliga hamrarna i skrivarna ersätts med annan tryckteknik, t. ex. magnetisk, termisk, elektrostatisk, osv. Förutom hög hastighet ger de nya möjligheter till entegrerad presentation av text och bilder.

Data- och bildskärmar

På terminalsidan kan man förutom skrivare förvänta fortsatt stark utveckling av dataskärmar, både av katodstrålerörtyp och av plasmatyp. Utveckling pågår även då det gäller presentationspaneler med s. k. flytan- de kristaller, med ljusemitterande dioder samt med s.k. ferroelektriska paneler.

Bildskärmar för presentation av såväl text som bilder förväntas bli betydligt billigare i framtiden. För fjärranslutna bildskärmar kvarstår dock problemet med höga överföringskostnader då tillämpningen kräver överföring av stora datamängder. Ökat intresse kan dock förmärkas för användning av mikro— och minidatorer i bildskärmsutrustningen för data- reduktion.

Även i fråga om kurvritare förutses en fortsatt utveckling mot billigare och mer flexibel utrustning.

Utskrift på mikrofilm

Man räknar med intensifierat intresse för COM-teknik (Computer Output Microfilm). Faktorer som bidrar härtill är billigare utrustning, ökade möjligheter att integrera text och bilder, kraftigt ökande pappers- och portokostnader, bättre egenskaper för långtidslagring o. a.

Syntetiskt tal

Presentation av data medelst syntetiskt mänskligt tal förväntas ej få någon nämnvärd ökad spridning under den aktuella perioden. En dubbel- riktad kommunikation via en vanlig telefon skulle kunna med föra en ökad användning av syntetiskt tal och användningen skulle befrämjas om tongenererande knappsatstelefoner eller liknande utrustning fanns för att ställa frågor. Utbyte av telefoner och annan teleutrustning är en verksam- het som dock sker på mycket lång sikt.

3.1 .6 Datakommunikation

Även om dagens analoga teknik går att använda för överföring av digitala data, förutser man en utveckling mot ett telenät baserat på digital teknik (PCM-Pulse Code Modulation teknik) för både telefoni och dataöverfö— ring. (Vid överföring enligt analog teknik, såsom t. ex. vid telefoni idag, använder man sig av kontinuerligt varierande signaler, i motsats till diskontinuerligt varierande, diskreta signaler, som vid digital teknik). Med televerkets nuvarande investeringsregler torde avskrivningstiderna för

• Sida 55
•  Original

utrustningen i telenätet vara så långa att snabba förändringar är svåra att genomföra. Man kan därför knappast räkna med att sådan teknik kom— mer att dominera förrän betydligt senare än 1980-85.

Under 1974 genomför televerket försök med ett s.k. provdatanät. Man räknar med att en fortsättning på detta blir ett allmänt datanät, som kommer att vara i drift före 1985. För användarna förväntas det allmänna datanätet innebära ökad flexibilitet och säkerhet vid dataöver- föring i förhållande till dagens möjligheter. Det är däremot tveksamt om överföringskostnaderna kommer att ändras märkbart. Visserligen minskar kostnaderna för elektronikkomponentema dramatiskt under perioden men detta bedöms av flera skäl inte få någon större genomslagskraft på taxoma. (Jämför avsnitt 7.3 för synpunkter på dataöverföring).

Allmän dataöverföring i Sverige från hemmen med utnyttjande av telefon förutses inte före 1985; dagens telefoner måste bytas ut mot andra apparater, som lämpar sig för dataöverföring. Något av en ”ond cirkel” tycks föreligga. Man startar inte utvecklingen av de stora informationssystem, som skulle kunna betjäna hemmen förrän man ser möjligheter att använda telefonen som terminal. Å andra sidan finns inget starkt incitament att byta alla telefonutrustningar så länge det inte finns informationssystem att kommunicera med.

3.1.7. Systemstruktur

Alternativen till hur man kan organisera bearbetnings- och lagringsmöjlig- heterna i ett databehandlingssystem är många. Någon fullständig redovis- ning av olika systemstrukturer går knappast att göra, utan man kan endast ange några utvecklingstendenser som har betydelse för system— strukturen.

Den mest markanta tendensen för närvarande pekar mot större samverkan mellan olika dataanläggningar. Exempelvis har utvecklingen gått från isolerad, lokal satsvis databehandling mot databehandling i en systemstruktur som kännetecknas av en central dataanläggning och ett antal terminaler på varierande avstånd. Även om utvecklingen har gått mot användande av alltmer ”intelligenta” terminaler (ofta själva mindre datorer) har principen varit stjärnformade systern, dvs. ett centralt system med satelliter. (Jämför diagram 3: 7) Principen för den utveckling som nu pågår är i stället åt en nätstruktur. Olika dataanläggningar utgör likvärdiga noder i systemnätet och någon naturlig centralpunkt finns inte. Ofta kan det bli lämpligt av ekonomiska och andra skäl att i så stor utsträckning som möjligt utföra databehandling på det lokala planet och lagra data, där de behövs lokalt.

Det större utbud av billigare datorer och minnen som förväntas under nästa tioårsperiod kommer rent tekniskt att ge betydligt större möjlighe- ter 1985 än idag att lokalt erhålla lagom avpassad bearbetnings- och lagringskapacitet. En del av stordriftsfördelama kommer att avta i betydelse. En förutsättning för att detta slag av system skall vara fördelaktigt är att man har möjlighet att direkt utnyttja databaser från andra system. En annan viktig förutsättning är att man skall kunna

• Sida 56
•  Original

Diagram 3: 7 Systemstruk- turer.

Stjärnformad struktur

| naler | Kontroll- | enhet _ _l

Dator

Nätstruktur

utnyttja varandras programbibliotek. Det måste även vara enkelt att kunna skicka iväg data för speciell bearbetning i t. ex. större och snabbare dataanläggningar när speciella behov uppstår.

Ett idealt nät av hopkopplade eller hopkopplingsbara datorer och databaser bör vara ”transparent", dvs. den enskilde slutanvändaren skall inte behöva bekymra sig om var hans data lagras eller bearbetas. Han ”konverserar” med nätet från sin terminal i ett starkt användarorienterat språk och låter systemet själv klara ut eventuell behövlig kommunikation med andra datorer och databaser.

Ett antal begränsande faktorer vad gäller utveckling av nätstruktur existerar. För samverkan mellan datorer av helt olika storlek och fabrikat

• Sida 57
•  Original

krävs viss standardisering. Det är ovisst ivilken takt en sådan standardise- ring är genomförbar, särskilt som olika intressen föreligger hos användare och leverantörer. För användare är det av stort intresse att utveckling av normer och regler för utbyte av data mellan anläggningar, de s.k. dataprotokollen, sker. För närvarande är denna utveckling endast i sitt begynnelseskede. Dessutom garanterar dessa protokoll inte möjligheter att köra ett och samma program på olika datorer. Programvaruutveckling är ett annat självklart problem idetta sammanhang. Operativprogram för administration av dagens system av stjärntyp är mycket komplexa och allmänt sett torde utvecklingen av effektiv programvara för administra- tion av nätstrukturer komma att bjuda på stora problem.

Intresset för en utveckling av nätstrukturer är stort. Som exempel på utvecklingsprojekt av datornät med avancerade funktioner kan nämnas ARPA-nätet i USA, med ett fyrtiotal datorer av olika fabrikat och storlek. Man kan hålla för troligt att ett antal system av nätstruktur kommer att vara i praktisk drift 1980—85.

ARPA-nätet har visat på de tekniska möjligheterna att förverkliga ett sådant datornät. Nätet fungerar under speciella förhållanden; det betjänar nästan uteslutande forskningsinstitutioner. Det är inte säkert att allt skulle fungera lika bra i t. ex. administrativa tillämpningar, som i regel kräver mycket stora dataförflyttningar. Dessutom är nätet till stor del utvecklat och använt av mer eller mindre hängivna forskare och studenter. Steget mellan vad som är möjligt i forskningsmiljö och vad som är praktiskt och ekonomiskt realiserbart i vanlig miljö är ofta rätt stort. En annan viktig reservation är att några begränsande kommersiella aspekter, vare sig det gäller själva investeringarna eller de löpande användningskostnaderna, inte har lagts på ARPA-nätet, som enbart är ett utvecklingsprojekt.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det idag finns ett mycket stort allmänt intresse för olika former av distribution av datakraft. Förenklat kan man se två alternativa utvecklingslinjer: endera en medveten decentralisering av nuvarande centrala system eller också en intensifierad fortsatt utveckling av kommunikationsmöjligheterna mellan centrala och regionala systern. Vid utveckling av olika systemstrukturer finns det fortfarande vissa tekniska/ekonomiska begränsningar i dagens maskin- och programvara. Den tekniska utvecklingen förväntas flytta åtskilliga av dessa begränsningar längre bort. Då den även måste anses vara tämligen diversifrerad, kan tekniken sägas bli mer ”neutral” till frågan om vilka systemstrukturer som kommer till utförande i framtida databehandlingssystem.

3.1.8. Programvara Programmeringsspräk

Diagram 3: 8 är ett sätt att grafiskt åskådliggöra inbördes förhållanden mellan några av de benämningar som förekommer på programmerings- språkens område. Exempel på procedurorienterade språk är ALGOL

• Sida 58
•  Original

Diagram 3:8 Programme- _ ringsspråk

PROBLEM

PROCEDU RORIENTERADE SPRÅK

TI LLÄMPNI NGSORIENTE RADE SPRÅK

PROBLEMORIENTE RADE SPRÅK (även R ESULTATORI ENTERADE)

DATORORI ENTERADE SPRÅK

ASSEMBLYSPRÅK

DATORSPRÅK

DATOR

(ALGOrithmic Language), COBOL (COmmon Business Oriented Lan- guage), FORTRAN (FORmula TRANslator), PL/l (Programming Lan- guage 1). Som exempel på tillämpningsorienterade språk kan nämnas APT (Automatically Programmed Tools) och de 5. k. rapportgeneratorer- na (RPG = Report Program Generators). Problemorienterade (även s.k. resultatorienterade) programmeringspråk brukar även betecknas som högnivåspråk.

Såväl assemblyspråken som högnivåspråken COBOL, FORTRAN, PL/ l, ALGOL och RPG är de programmeringsspråk som för närvarande

• Sida 59
•  Original

dominerar databehandlingen. En gradvis förändring till ökad användning av högnivåspråk sker.

Användaren har hittills i stort varit hänvisad till de vanliga, ovan nämnda, procedurorienterade språken, då han velat formulera sitt tillämpningsproblem för databehandling. Numera utvecklas för använ- dare, som inte primärt är programmerare helt andra typer av språk. Dessa språk är orienterade mot beskrivning av de resultat en slutanvändare vill ha snarare än mot beskrivning av de procedurer som krävs för att åstadkomma resultaten. De tenderar att vara specialutformade för respektive tillämpningsområde. Förutom det tidigare nämnda RPG är andra viktiga exempel härpå språk för s.k. spontan (ej förplanerad) frågeverksamhet och för hantering av databaser. Emellertid är det troligt att COBOL, FORTRAN och PL/l även om tio år kommer att vara dominerande inom databehandlingen.

Betydande vinster skulle kunna göras om bättre kompatibilitet mellan programmeringsspråken för olika datorer kunde uppnås. Utsiktema för ökad kompatibilitet på detta område måste tyvärr bedömas som små inom kommande tioårsperiod. Olika intressen drar åt olika håll och de enda reella påtryckningarna åt standardisering förefaller vara de ameri— kanska federala myndigheternas inköpsbetämmelser.

Operativsystem

Utvecklingen har hittills gått mot alltmer komplexa operativsystem. Detta har lett till vissa problem, speciellt då det gäller driftsäkerhet och drifteffektivitet. Man förväntar allmänt en ökad utvecklingsinsats på detta område. Dessutom tyder vissa tecken på att man i ökad grad kommer att använda maskinvara och mikroprogram för en del av de funktioner som idag görs med vanlig programvara. En ytterligare allmän utvecklingssträvan på detta område är att med olika medel förenkla dialogen mellan datasystemet och operatören.

För närvarande används i stor utsträckning assemblyspråk vid program- mering av operativsystem och vid annan systemprogrammering. I framtiden kommer detta slag av programmering i större utsträckning än vad nu är fallet att ske i specialspråk. Exempel på vissa redan utförda praktiska försök finns.

Som tidigare framhållits kommer kostnaden för de olika minnesty- perna i en dator att minska. Man kommer dock alltid att ha en minneshierarki vad beträffar kapacitet, åtkomsttid och kostnad. Därför förutser man att framtidens operativsystem kommer att mera allmänt erbjuda möjligheter att använda virtuell minnesteknik.

Den ökade användningen av terminaler kommer att medföra att en stor del av operativsystemen i hönan av 1980-talet kommer att ha inbyggda funktioner för transaktionskontroll. Användarnas krav på säkerhet och integritet i datasystem kommer att påverka utformningen av nya operativsystem. Vissa prestandaökningar, som skulle ha kunnat resultera i t. ex. snabbare och billigare databehandling, kommer i stället

• Sida 60
•  Original

att tas i anspråk i de nya systemen för dessa säkerhetsfunktioner. Kostnaden för att utnyttja dessa blir med de nya teknikerna allt rimligare.

Generell programvara

Ett av de mest diskuterade problemen inom systemutvecklingen gäller möjligheterna att utnyttja generell programvara, endera för hela system eller för vanligen förekommande delar av system. Generella program har haft stora framgångar dels inom de matematiska och statistiska område- na, dels inom en rad specialområden. Minskande kostnad för den maskinella bearbetningen utgör ett incitament för ökad användning av generella program som i regel inte blir lika driftsekonomiska som specialgjorda program. Utvecklingen motverkas dock huvudsakligen av två faktorer.

Den” första gäller svårigheten att rätt definiera specifikationerna för ett generellt program. Flexibiliteten måste vägas mot svårigheten att förstå och använda programmet ifråga. Den andra gäller problemet med överförbarheten av ett program mellan olika datorer. Med minskande krav på strikt maskineffektivitet ökar dock möjligheterna till överförbar- het. Även mikroprogram kan bidra till ökad överförbarhet. Ett av de viktigaste tillämpningsområdena för generella program förutses bli på minidatorsidan, där tillämpningssystemen ofta är väl avgränsade och där systemutvecklingskostnaden för användaren måste hållas låg.

3 . 1 .9 Systemutvecklingsprocessen

De tekniska möjligheterna vad gäller ADB-system under 1980-talet kommer med säkerhet att begränsas betydligt allvarligare av våra systemutvecklingsmöjligheter än av tekniska/ekonomiska begränsningari fråga om tillgänglig maskinell utrustning. Vår förmåga att snabbt absorbera tekniska möjligheter och använda dem på bred front har hittills visat sig vara tämligen begränsad. Att överföra ny teknik till allmänt accepterad tillämpning har tagit längre tid än vad många ursprungligen förespeglat sig. Som exempel kan nämnas databashanteringssystemet IMS (Information Management System) som började utvecklas för nära tio år sedan och knappast kan sägas ha kommit i bruk förrän nu. Ytterligare exempel på den långa utvecklingstiden utgör packet-switching-teknik vid dataöverföring (dvs. en ny dataöverföringsteknik, varvid data från ett antal meddelanden blandas och översändes som s.k. ”fixed format packets”), som diskuterades i fackpressen 1963 men som ännu inte hunnit längre än till tillämpningi forskningsmiljö (APRA-nätet). Tidsdel- ningsteknik är ytterligare en teknik som behövde ungefär tio år från prototypsystem till allmän, kommersiell acceptans.

En mycket viktig och svårbedömd fråga är om de långa systemutveck- lingstiderna kan förväntas bli kortare i framtiden. Några av de faktorer som påverkar systemutvecklingsprocessen är:

— Kommunikation mellan slutanvändare och datatekniker —— Metoder för systemutredning och programmering

• Sida 61
•  Original

— Utnyttjande av generell programvara — Personella resurser

Naturligtvis finns det här ingen allmänt accepterad, entydig uppdel- ningsgrund; uppdelningen ovan är ett av flera möjliga sätt att försöka strukturera hela frågan om systemutveckling.

En allmän bedömning är att systemutvecklingstekniken kommer att förbättras under den kommande tioårsperioden. Detta kommer emeller— tid knappast att leda till märkbart avkortade utvecklingstider utan i stället till ”bättre" och säkrare system.

Kommunikation mellan slutanvändare och datatekniker

Kommunikationsproblematiken mellan tekniker-användare har många dimensioner. Den mest fundamentala frågan är administratörernas, politikemas och allmänhetens förmåga att förstå vad som faktiskt är möjligt att göra med hjälp av ADB och var de verkliga begränsningarna finns. Det saknas idag ”språk” för att överbrygga klyftan mellan teknikernas abstrakta erbjudanden om ”reelltid", ”inverterade filer”, ”transaktionsdriven databehandling" osv. och slutanvändarnas önskemål om informationssystem för planering, produktion, beslutsfattande osv. Den omvända kommunikationen, dvs. teknikernas möjlighet att riktigt förstå hur systemen bör fungera i sina respektive miljöer, är naturligtvis lika fundamental. Den här problematiken är idag allmänt uppmärksam- mad. Allt fler erfarenheter har visat att en övervägande del av systemutvecklingsarbetet direkt sammanhänger med själva problemspeci- fikationen snarare än med den tekniska system- och programkonstruktio- nen. Resursinsatserna för att åstadkomma en fullständig problemspecifi- kation är svåra att kvantifiera beroende på att de ofta döljs under sådana omfattande rubriker som systemarbete, programmering och testning.

Det är svårt att dra några bestämda slutsatser om huruvida situationen inom detta område kommer att förändras i någon betydande omfattning under den närmaste tioårsperioden. I fråga om vilka faktiska tekniska möjligheter som överhuvudtaget föreligger, kan man räkna med att denna medvetenhet kommer att öka genom den successivt ökande "allmänbild- ningen” på ADB-området. Den ökade utbildningen kan emellertid också lätt leda till låsningar vid föråldrad teknik. En person som en gång lärt sig terminologin och grundtankarna kring en typ av teknisk lösning (t. ex. sekventiellt orienterad behandling av dataposter) tenderar ofta mer eller mindre omedvetet att ”översätta” sitt problem i dessa termer. Utbild- ningen kommer i sådana fall snarare att försvåra en medvetenhet om de faktiska möjligheterna att med hjälp av ADB lösa ett komplicerat informationsbehandlingsproblem.

Vad gäller förmågan att formulera problemspecifikationerna och teknikernas möjlighet att översätta och implementera dem i ADB-termer pågår en del konkret utvecklingsarbete som förhoppningsvis kan komma att förbättra situationen. Specifikation av rena beräkningsproblem sker idag relativt smärtfritt med hjälp av högnivåspråk. En motsvarande

• Sida 62
•  Original

utveckling pågår inom området databeskrivning. Denna utveckling, som aktualiserats genom databasintresset, kan så småningom förväntas leda till användbara hjälpmedel för att beskriva data på ett entydigt men helt maskinoberoende sätt. En sammanhängande begreppsapparat för att beskriva såväl data som processer och deras samverkan iinformationssy- stem saknas dock. Det är idag en vanlig uppfattning att denna brist lägger en allvarlig hämsko på utvecklingen.

Systemerings- och programmeringsmetoder

Den kanske viktigaste aspekten på systemeringsarbetet är den just diskuterade problemspecifikationen. Vid en analys av några mycket komplexa systemutvecklingsprojekt'i USA fann man med förbluffande samstämmighet mellan projekten att ungefär 30 % av utvecklingsinsat- sema lagts ned på analys, specifikation och systemkonstruktion, ungefär 20 % på programmering och ungefär 50 % på testning och igångköming. En stor del av arbetet med testning och igångsättning torde i själva verket hänföra sig till själva problemspecifikationen och systemkonstruktionen.

En slutsats av denna och liknande undersökningar är att det knappast lönar sig att lägga ned allt för mycket möda på att rationalisera den rena programmeringen isolerat. De utvecklingsansatser vad gäller programme- ring som bedöms mest löftesrika är också de som knyter ihop programmeringen med problemspecifikationen å ena sidan och de som knyter ihop den med testning och evaluering å andra sidan.

Ett försök till integration mellan problemspecifikation, systemkon- struktion och programmering utgör den s. k. ”top down”-analysen. Grundidén är här att systematiskt modularisera ett system ”uppifrån och ned” utgående från systemets mål. Genom att man ivarje steg noggrannt definierar kopplingar mellan delsystemen, men lämnar delsystemen själva internt odefinierade menar man sig kunna bedriva systemanalysen och programmeringen parallellt. Det pågår en debatt om hur extremt ”top down”-analysen kan drivas när det gäller konstruktion av informationssy- stem. En viktig aspekt är nämligen att tillgodogöra sig redan utvecklade rutiner (standardprogram) och anpassa sig till den maskinella utrust- ningen. Det står i vilket fall klart att ”top down”-analysen utgör en viktig beståndsdel i den allmänna strävan att utveckla formaliserade me- toder för systemutvecklingsarbetet.

En annan ansats som f. n. anses mycket lovande utgör s. k. strukture- rad programmering. Termen har litet varierande innebörd hos olika ”skolor”. Gemensamt är dock strävan att hitta en naturlig ”strukture- ring” av ett program för att öka överskådligheten och underlätta anpassningen till problemspecifikationen lika väl som till testningsarbe- tet. De försök till mera systematiskt genomförd strukturerad program- mering som pågår är nära knutna till tekniker för administration av programmeringsarbetet.

Ytterligare en viktig utvecklingslinje rör den s. k. interaktiva program- meringen. Genom en ”dialog” med datorn via någon form av terminal får programmeraren kontinuerligt hjälp med att rätta till formella och iviss

• Sida 63
•  Original

utsträckning logiska fel i det program han håller på att utveckla. Det råder delade meningar om, och det finns inga kvantitativa belägg för, hur mycket programmerarproduktiviteten eventuellt ökar med hjälp av interaktiv programmering. Den upplevs dock allmänt som effektiv bland programmerare och är ofta kombinerad med tekniker som tillsammans torde ge en mera effektiv arbetssituation. Omloppstiden vid programme- ring och programtestning minskar kraftigt och förhoppningsvis även den totala tiden för färdigställande av program. Programmeraren slipper här att hålla alltför många program i arbete samtidigt, vilket av många bedöms som en fördel. En annan viktig aspekt är att automatiserade hjälpmedel för texthantering, redigering, katalogisering osv. utvecklas i samband med system för interaktiv programmering. Sammanfattningsvis kan man säga att man drar konsekvensen av den kontinuerligt förändrade kostnadsrelationen mellan programmerar— och datorresurserna och över- låter så mycket som möjligt av rutinuppgiftema i samband med programmering till datasystemet.

Ett näraliggande område som kan få stor betydelse utgör användande av kvantitativa metoder i kombination med en dator för själva system- konstruktionsarbetet. En del ansatser syftar till att åstadkomma program för att med givna "elementära” datamängder och processer konstruera systemlösningar mer eller mindre automatiskt. Andra ansatser syftar till att åstadkomma program för beräkning av optimala bearbetnings- eller lagringsstrukturer. Idag utformas t. ex. organisationen av data på direkt- minnen i stor utsträckning intuitivt eller baseras på grova tumregler. Alltfler kvantitativa metoder för optimering av dataorganisation utveck- las.

Försöken att utifrån en användarspecifikation automatiskt utforma erforderliga datamaskinprogram går ibland under beteckningen automa— tisk programmering. Grundtanken är att datasystemet från början skall innehålla en allmän modell av det system som skall framställas. Utgående från användarspecifikationema som parametrar, genereras automatiskt ett skräddarsytt programsystem. Termen automatisk programmering är ganska vittomfattande och täcker ett brett område mellan å ena sidan användarorienterade speciella högnivåspråk och å andra sidan heun'stisk metodik inom området artificiell intelligens. Automatisk programmering bedöms inte hinna få någon revolutionerande effekt på systemutveck- lingsprocessen i allmänhet till början av 1980-talet, men kan komma att påverka arbetsmetodiken inom speciella välavgränsade systemområden.

Sammanfattningsvis karakteriseras utvecklingen inom systemutveck- lingsområdet f. n. av en allmän diskussion om möjligheterna att utnyttja mer formella och ”ingenjörsmässiga” metoder än hittills isystemutveck- lingsarbetet. Huvudargumentet för en sådan utveckling är att de metoder som använts för att konstruera de mycket komplexa datorsystemen rimligen också borde gå att använda för konstruktion av komplex programvara. Det är ännu långt ifrån klart i hur stor utsträckning ett sådant resonemang kommer att hålla. Det står dock helt klart att man i början av 80—talet kommer att ha en betydligt mer utbyggd arsenal av formella metoder till hjälp i systemutvecklingsarbetet än idag. Den

• Sida 64
•  Original

allmänna bedömningen är dock att detta framför allt kommer att leda till ökad säkerhet och tillförlitlighet i systemen. Det kommer endast till en mindre del att innebära en minskning av själva systemutvecklingstiden.

En annan aspekt på de formella metoderna i systemutvecklingsarbete är att de borde göra det möjligt att konstruera system med genomsnittligt mindre kvalificerad arbetskraft än vad fallet är i dag. Då antalet datasystem förutses fortsätta att öka kraftigt och om antalet dataexper- ter inte i framtiden skall behöva öka i takt med antalet datasystem, kommer behovet att utveckla nya metoder för konstruktion av datasy- stem att accentueras under den kommande tioårsperioden.

Administration av komplexa projekt

Problemen i samband med utveckling av stora programsystem hänger till stor del samman med svårigheterna att administrera stora projekt. Det bör här observeras att problematiken i stort sett är densamma vare sig det gäller utveckling av generell programvara eller speciella tillämpningssy- stem. Problemen har uppmärksammats och en rad utvecklingslinjer föreligger. En linje utmärks av allmänt sett hårdare kontroll och uppföljning av projekten. Systematisk utvärdering av personalens prestan- da, utvärdering av systemdelar, nätplanering, successiva kostnads- och tidskontroller etc. utmärker denna utvecklingslinje. Andra utvecklingslin- jer gäller organisationen av arbetet.. En f. n. uppmärksammad metodik går under benämningen ”chief programmer team”. Metoden, som är nära anknuten till den tidigare omnämnda s.k. strukturerade programme- ringen, bygger på principen att ledaren för ett lag själv deltager i detaljarbetet. Paralleller: en domare i en domstol eller en chefskirurg vid en operation.

Personella resurser

Den trots allt viktigaste faktorn för möjligheterna att minska gapet mellan de potentiella tekniska möjligheterna och den faktiska tillämp- ningen utgörs av de personella resurserna. Stora utbildningsinsatser krävs inom framför allt två skilda områden. Det första gäller specialistpersonal för systemutveckling. Det är här fråga om dels förmågan till övergripande systemkonstruktion, dels strukturering av komplexa programsystem. Utvecklingen går här alldeles klart mot ökade krav på specialistkunskaper och ”professionell” ADB-kompetens. Avancerad programmeringsteknik och stor förtrogenhet med komplexa problem i samband med t. ex. operativsystem, databashantering och reelltids/kommunikationssystem kommer att krävas. Det andra området gäller en utbildningsinsats av en mycket bredare kategori människor, nämligen användarna av systemen. Här gäller det att ge stora grupper av människor tillräcklig ADB-utbild- ning för att de i sitt arbete skall kunna utnyttja ADB-systemen med hjälp av högnivåspråk av olika typer.

• Sida 65
•  Original

3.1 . 10 Tillämpningsområden

Databehandling har hittills till övervägande delen utnyttjats som tekniskt hjälpmedel vid arbetsuppgifter som endera karakteriserats av komplice- rade och framför allt stora beräkningsuppgifter eller behandling av stora mängder data. I stort har det gällt rationalisering av i grunden repetitiva arbetsmoment eller administration av stora register.

På senare tid har nya krav framkommit på mer användarnära system. Det kan förmodas leda till satsningar på nya typer av tillämpningsområ- den, av vilka några exemplifieras nedan. Det är rimligt att anta att tillämpningsområdena i stor utsträckning kommer att bli sådana där ett allmänt intresse i samhället kan förväntas finnas under början av 1980-talet. Man kan därför vänta sig intensifierade insatser inom t. ex. miljövård, hälsovård, undervisning osv.

Människa/maskin-kommunikation

Det område som idag tycks ägnas störst intresse inom forskning och utveckling på ADB-området gäller kommunikation mellan människa och maskinsystem. En mängd ansatser på såväl maskin- som system- och programvaruområdena diskuteras och vidareutvecklas. På maskinvaruom- rådet gäller det i stor utsträckning de utvecklingstrender vi tidigare berört inom datafångst- och presentationsområdena. Terminaler med flexibel integration mellan text och bilder, ljuspenneteknik, vokal in- och utmatning är några exempel på teknik som vidareutvecklas för att underlätta kommunikationen mellan människa och dator. Betydligt bättre, till operatörerna anpassade, terminaler förutses bli utvecklade.

Samspelet mellan slutanvändaren och ett maskinsystem kommer att få ökad uppmärksamhet. Komprimerat uttryckt kan man säga att det gäller att finna möjligheter för människor att beskriva data och databearbet- ningar på ett naturligt, men ändå maskinfattbart, sätt. En grundtanke är att maskinsystemet dels skall känna till en del om användaren och hans problemområde, dels ha möjlighet att genom dialogförfarande stegvis förstå användarens intentioner. Den här skisserade utvecklingen har diskuterats ganska länge. Den kan förväntas bli betydligt mer accentuerad under perioden. Frågespråken i programsystem för databashantering utgör ett exempel på de första stegen i denna riktning. Vid sidan av datasäkerhetsområdet verkar just människa-dator-kommunikation vara det område där man räknar med mest omfattande resursinsatser den närmaste tioårsperioden. En del av den radikalt förbättrade pris/prestan- da-relationen för elektroniken kommer att användas inom dessa områ- den.

Tex tbehandling

Den påbörjade utvecklingen av system för behandling av text kommer säkerligen att intensifieras under den kommande tioårsperioden. Termi- naler kommer i ökad utsträckning att användas för att producera

• Sida 66
•  Original

minnesanteckningar, promemorior o.d. med hjälp av textbehandlande tidsdelningssystem. Nästa naturliga steg blir betydligt utökade möjlig- heter att direkt ta del av på detta sätt lagrad information. Inom textbehandling finns idag ett antal system för tillämpningar i stor skalai samband med sättning, tryckning osv. Det nya som förväntas under perioden gäller möjligheterna att endera via tidsdelning eller minidatorer utnyttja tekniken i allt ”vardagsarbete" som involverar textbehandling från datamaskinprogrammering till affärskorrespondens.

In formationssökning

lnformationsåtervinning håller snabbt på att bli ett allt allvarligare problemområde. Den påbörjade utvecklingen av datornät för lagring och åtkomst av allt slags skriven information förväntas ha lett till att åtskilliga stora system för specialområden är i bruk under början av 1980-talet. De förutses bl. a. innehålla, liksom prototypsystemen idag, både möjligheter att selektivt söka viss information och möjligheter att abonnera på all ny information under speciella intresseprofiler.

Telefonkonferenssystem

Bl.a. i samband med ARPA-nätet har en ny typ av system för telekommunikation börjat utvecklas. Idén bygger på en kombination-av konventionell telefon- och telexkommunikation med ADB-teknik. Ett flertal geografiskt åtskilda konferensdeltagare kan med datatekniken som hjälpmedel hålla en kontinuerlig kontakt och ha tillgång till varandras anteckningar och diskussionsinlägg direkt eller vid senare tidpunkt. Tekniken bedöms kunna få viss betydelse inom perioden.

Datorstödd undervisning

Begreppet datorstödd undervisning, som ju länge varit känt och diskute- rat, får helt nya möjligheter att förverkligas med hjälp av nya terminaler och radikalt sänkta bearbetningskostnader. De stora utvecklingsinsatser som för närvarande görs förväntas leda till kraftig expansion på detta område. Dels utvecklas som nämnts pris/prestandarelationerna för den erforderliga utrustningen mycket snabbt, dels — framför allt — utvecklas kunskapen om hur undervisning kan programmeras med effektivt användande av ADB.

Samhällsplanering

Interaktiva, lättanvända system för simuleringar och statistiska samman- ställningar på samhällsplaneringens område förväntas vara i drift på 1980-talet. En rad ansatser har gjorts i såväl USA som Europa. Förutom den allmänna utvecklingen mot ökat användande av administrativa data som redan insamlats för andra ändamål, håller specialsystem på att utvecklas.

• Sida 67
•  Original

Utvecklingsinriktningen

Någon täckande diskussion av de tillämpningsområden som förväntas expandera under 1980-talet går knappast att göra på ett kortfattat sätt. Man kan dock peka på följande huvuddrag inom den tekniska utveck- lingen, som kommer att påverka utvecklingsinriktningen:

— Betydligt billigara elektronikkomponenter — Utveckling av datakommunikation — Stort intresse för databasfrågor.

Det är uppenbart att tillämpningar som direkt kan utnyttja de tekniska framstegen inom bl. a. dessa områden kan förväntas expandera särskilt starkt.

3.1.11 Sammanfattning

Vilken databehandlingsteknik, som i olika avseenden kommer att vara möjlig och realistisk under nästa tioårsperiod, kommer framför allt att påverkas av två faktorer. Den första gäller den rent teknisk-ekonomiska utvecklingen av maskinvaran. Den andra gäller systemutvecklingsproces- sen; utveckling av system- och programvara tenderar alltmer att bli den begränsande faktorn i fråga om utnyttjande av databehandling.

Den väsentligaste trenden inom maskinvara är i riktning mot kostnads- sänkningar av storleksordning 90% inom nästa tioårsperiod för vissa delar av datorernas logiska funktionskretsar och för primärminne. Då de icke elektroniska delarna av datorerna inte förutses genomgå samma kraftiga kostnadssänkning kommer emellertid reduktionen av kostnaden för en dator att stanna vid ett lägre belopp, t. ex. av storleksordningen 70 %.

Datorarkitekturen kommer att undergå en del förändringar, framför allt med sikte på att förenkla underhållet och höja tillförlitligheten hos datorerna. Den hittills förhärskande datoruppbyggnaden har varit det 5. k. uniprocessorsystemet, och denna typ förutses att vara tämligen allmän även i mitten av 1980-talet.

Såväl primärminnes— som sekundärminnesutrustningar kommer att ha ökad kapacitet och snabbhet samt lägre kostnader. Kostnaden per lagrad enhet data förutses minska med 80 % inom tioårsperioden för sekundär- minnesutrustningar. Halvledartekniken och magnetisk lagringsteknik för— väntas vara förhärskande på minnesområdet.

Datafångstsidan kommer att utvecklas mot en alltmer diversifierad lokal dataregistrering. Man förutser en stark förändring åt direkt inmatning från terminaler via telekommunikationer in i datorerna. Viss ökning av inmatning via OCR-teknik är att förvänta, samtidigt som inom vissa tillämpningar den mänskliga rösten kan komma till användning för inmatning av data. En utveckling från den dataregistrering som i dag sker med hålkortsstansning eller hålremsstansning mot ökad inkodning direkt i dator eller via skivminnen och/eller magnetbandskassetter kan förvän- tas.

• Sida 68
•  Original

Inom området för presentation av data från databehandlingssystem går utvecklingen mot ett betydligt mer varierat utbud av möjligheter. På terminalsidan kan man förutom skrivare förvänta fortsatt stark utveck- ling av dataskärmar och bildskärmar. Man räknar även med intensifierat intresse för COM-teknik.

Det råder enighet om att utvecklingen på dataöverföringsområdet kommer att vara av stor betydelse för ADB-utvecklingen och omvänt. Allmänt förväntas att de flesta datorsystem i drift under perioden 1980—85 kommer att stå i förbindelse med terminaler eller andra datorsystem via dataöverföring.

De hittillsvarande stora datasystemen med dataöverföring har varit uppbyggda i en stjärnformig struktur, dvs. en stor central datoranläggning med terminaler som satelliter. Denna typ av struktur kommer även att finnas i framtiden, men man förutser att den på många håll kommer att vara kompletterad med en hopkoppling av datorerna i en nätstruktur på den högsta nivån.

Det är en allmän uppfattning att den mycket kraftiga ökningen i prestanda som beräknas ske inom maskinvaruområdet inte kommer att få sin motsvarighet på programvaruområdet. Betydande resurser kommer att sättas in för att göra system- och programmeringsarbetet mera effektivt och produktivt. Detta område förutses dock förbli en flaskhals och en källa till de flesta problemen på ADB-området även inom den kommande tioårsperioden.

Databashantering, interaktiv programmering och högnivåspråk för speciella tillämpningar är områden där kraftig utveckling kan förväntas.

Behovet av mer formella och ”ingenjörsmässiga” metoder inom systemutvecklingsområdet är starkt, och vissa metodutvecklingsansatser kan noteras. Man kan förvänta att ibörjan av 80-talet det kommer att finnas vissa formella metoder till hjälp isystemutvecklingsarbetet. Andra förbättringar som väntas ge resultat under perioden är vissa ansatser vad gäller administrativa och organisatoriska metoder för utveckling av datasystem.

Ett område som man idag förefaller att ägna stort intresse åt inom forskning och utveckling på ADB-området är kommunikation mellan människa och maskinsystem. En mängd ansatser på såväl maskin- som system- och programvaruområdena diskuteras, vidareutvecklas och kan förväntas ge vissa resultat under kommande tioårsperiod. I övrigt är en generell bedömning den att de tillämpningar som direkt kan utnyttja de tekniska framstegen vad beträffar betydligt billigare elektronikkompo- nenter, samt framstegen inom dataöverföring och inom databasområdet kan förväntas expandera starkt iframtiden.

3.2 Utländsk datapolitik

Som en bakgrund till ställningstaganden rörande svensk datapolitik är det av värde att studera utvecklingen inom detta område i utlandet. I utredningens lägesrapport har i kapitel 5 under rubriken ”Datapolitik

• Sida 69
•  Original

i vissa länder” belysts ett antal industriländers verksamhet. Därvid utgick diskussionen från de mål som i resp. länder angivits för den önskade utvecklingen. I samband därmed betraktades de datapolitiska åtgärder som vidtagits för att uppnå dessa mål. I viss utsträckning gavs också kommentarer till den måluppfyllelse som — sett från svensk horisont — kunde noteras.

Det betonades i detta sammanhang att endast få länder verkligen explicit redovisat den målsättning och de åtgärder som konstituerar den aktuella datapolitiken. I många fall fick målen härledas utifrån de åtgärder som kunde noteras, något som naturligtvis innebär stora osäkerhetsmoment. Utvärderingen av resultaten — konstaterandet av graden av måluppfyllelse — blev därvid i viss mån subjektiv.

I detta avsnitt ges i huvudsak endast vissa kompletteringar till lägesrapportens beskrivning rörande utländsk datapolitik. För att av- snittet skall kunna studeras även utan tillgång till lägesrapportens beskrivning, görs dock inledningsvis vissa sammanfattande kommentarer om den datapolitiska bakgrunden i de olika länderna. Tyngdpunkteni diskussionen ligger emellertid på i tiden sent inträffade händelser och vidtagna åtgärder.

3.2.1 Bakgrund

Den nuvarande nordamerikanska dominansen på datamarknaden har sina rötter i utvecklingen främst under 1940- och 1950-talen. Vid denna tid var intresset för dataprodukter bland konsumenterna i USA väsentligt större än motsvarande intresse i Europa (och i andra världsdelar). Bland faktorer av betydelse härför kan nämnas:

— Datasystem utvecklades då teknologiskt med större emfas i USA än annorstädes.

— Systemen marknadsfördes med stor kraft främst i USA, och marknads- konkurrensen medverkade där till ett särskilt högt utvecklingstempo. — Konsumtionsbenägenheten för dylika produkter var i Europa efter andra världskriget dämpad. — Militära och rymdtekniska beställningar stöttade den nordamerikanska utvecklingen.

Först under 1960-talet kan en europeisk medvetenhet för datautveck- lingens betydelse sägas ha vuxit fram. Vid denna tid var den nord- amerikanska marknadsdominansen redan ett faktum, och europeiska dataleverantörer har sedan dess tvingats arbeta i minoritetens motvind. Med existerande och alltmer förstärkta stordriftsfördelar inom datorområdet, som framför allt präglar utvecklingen av nya system, har finansierings- och organisationsproblem under senare tid varit särskilt besvärande för den europeiska dataindustrin. Häri ligger en väsentlig del av bakgrunden till de i många fall protektionistiska åtgärder som kännetecknat senare års europeiska datapolitik. Man har — främst i vissa mellaneuropeiska länder » varit hänvisade till att med statliga åtgärder påverka marknadskrafterna i en för inhemsk dataindustri gynnsam

• Sida 70
•  Original

riktning, för att denna industri skall få fotfäste på en för utländsk konkurrens alltmer utsatt marknad.

Under inflytande av arbetet med konsolidering av den europeiska gemensamheten inom EG har förhoppningar om en ökad samverkan mellan de rent nationella programmen i Europa på dataområdet vuxit fram. Under den senaste tiden har emellertid i viss mån dessa förhopp- ningar grusats. Protektionistiska åtgärder vidtas f.n. i stor utsträckningi bl. a. England, Tyskland och Frankrike, med sikte på att främja den egna dataindustrin.

Formuleringen av inom EG gemensamma datapolitiska riktlinjer — som belyses nedan — har knappast förenklats av dessa parallella strävanden. De gemensamma deklarationerna har dock fått en optimistisk prägel, som förutsätter stor nationell enighet inom de angivna ramarna.

3.2.2 USA

Även om en viss dämpning av den amerikanska marknadsdominansen har inträtt under 1973 är datautvecklingen fortfarande i hög grad under inflytande från USA. Detta gäller då främst marknadsacceptans för saluförda dataprodukter. Rent tekniskt sett kan Europa och inte minst Japan sägas ha fortsatt sin begynnande inhämtning av det amerikanska försprånget. Det är emellertid på dataområdet ett stort avstånd mellan den tekniska och den marknadsmässiga acceptansen.

De amerikanska federala myndigheterna har mot bakgrund härav knappast bedömt det erforderligt att intensifiera existerande stödåtgärder för den egna dataindustrin. En uppföljning av existerande åtgärder har emellertid ägt rum. Fortfarande upphandlas till federala m.fl. myndig- heter stora kvantiteter inhemska datorsystem, vilket ger de amerikanska leverantörerna en solid bas inte minst för export på Europa.

En ökande uppmärksamhet börjar f.n. ägnas den del av dataindustrin som ej huvudsakligen saluför kompletta datorsystem. Såväl tillverkare av tillbehör i form av separata maskinvarumoduler (minnen, yttre enheter m.m.) som tjänste- och uthyrningsbolag tilldelas f.n. federala kontrakt i ökad utsträckning. Omfattningen av dessa ökningar är ännu relativt liten i förhållande till de resurser som avsätts för kompletta system, men indikerar dock ett uppvaknande federalt intresse för de ”mjukare” delarna av den amerikanska dataindustrin.

Obalansen på den amerikanska datamarknaden, med IBM som domine- rande part, har under 1973 inneburit fortsatt aktivitet kring den tillämpning av antitrustlagarna som omnämndes i utredningens läges- rapport. Ett flertal anmälningar mot främst IBM har förekommit,och domslut har även avkunnats. Som exempel kan nämnas att en domstoli Tulsa tilldömt Telex Corp. ett omfattande skadestånd från IBM för brott mot de nämnda lagarna. Även om den nämnda domstolen senare erkänt vissa missuppfattningar i detta mål, och därvid sänkt det utdömda skadeståndet, kvarstår betydelsefulla och potentiellt prejudicerande effekter härav. Det kan väntas ta väsentlig tid innan detta mål mot IBM —

• Sida 71
•  Original

och även andra, t.ex. anmälningen från amerikanska justitiedepartemen- tet — har nått slutligt avgörande eller uppgörelse.

Som ett intressant nytillskott på den amerikanska datamarknaden kan det västtyska Nixdorf betraktas. Trots den kraftiga industriella USA- dominansen har detta företag beslutat sig för att pröva möjligheterna för såväl produktion som marknadsföring av datorer inom USA, i första hand Kalifornien. Det är här främst fråga om specialiteten kontorsdatasystem, ett område där de stora amerikanska leverantörerna inte är lika marknadsdominerande som beträffande större datasystem. Även japaner- na har på liknande sätt börjat närma sig USA-marknaden, med erfarenheter från andra områden som bilar, övrig elektronik m. m.

Den begynnande tillämpningsorienterade inriktningen för datamarkna- den i stort kan så småningom påverka de existerande industriella strukturerna på området, och detta även i USA. Olika former av samarbete över gränserna kan skönjas i ökande grad på dataområdet.

3.2.3 Japan

1 lägesrapporten har framhållits att japanerna är starkt optimistiska för sin utveckling på dataområdet. Man har angivit att man i början av 1970-talet siktade åt att till 1975 ha hämtat in hela det amerikanska teknologiska försprånget på området.

De tekniska framstegen för japansk datateknik har fram till början av 1974 varit snabba, och det är sannolikt att man här knappat in på det utländska försprånget. Japanerna har emellertid mött marknadsför- hållanden som försvårat upphämtningen. De optimistiska japanska kalkylerna från 1970-71 synes ha förutsatt ett stabilare ekonomiskt klimat än som blivit fallet.

Den väsentligaste faktorn som kan komma att bromsa upp den japanska dataindustriuppbyggnaden utgörs av den liberalisering av im- port- och etableringsförhållandena på bl.a. dataområdet som börjar införas 1974. Valutaproblem och internationella politiska överväganden från den japanska regeringens sida har ansetts nödvändiggöra en uppluckring av flera av de restriktioner som tidigare utgjort ett effektivt skydd förjapansk dataindustri.

De sex stora japanska datorproducenterna, som under påtryckningar från handels— och industridepartementet MITI sammanslutit sig till tre grupper om två, har ingalunda varit oförberedda på den nämnda liberaliseringen. Man har emellertid påpekat att 1977 skulle vara den lämpligaste tidpunkten för frisläppande av den utländska importen till landet. Först då skulle japansk datateknik ha nått den stabilitet som erfordras för att kunna möta den utländska konkurrensen på hemma- marknaden. Fastläggningen av liberaliseringen till 1974-75 (olika tid för olika typer av dataprodukter) utgör ett besvärande hinder för de japanska producenterna. Man har till MITI låtit förstå att en kraftig ökning av de redan dessförinnan substantiella inhemska stödåtgärdema därmed erford- ras. Fram till 1977 skulle totalt 2,4 miljarder kronor vara nödvändiga i statligt dataindustrieut stöd.

• Sida 72
•  Original

Även om den japanska regeringen är väl medveten om betydelsen av en kraftfull inhemsk dataindustri inför 1980-talet, och vidtar omfattande stödåtgärder härför, befinner de nämnda industrikraven sig sannolikt i överkant av möjligheterna. Återhållsamhet blir sannolikt nödvändig, vilket kan utsätta samarbetet mellan japansk industri och regering för vissa prov.

Argumenten i den japanska dataindustrins protester mot den snara liberaliseringen har angivits omfatta bl.a:

— teknisk underlägsenhet gentemot utländska tillverkare för vissa viktiga systemdelar på både maskin- och på programvaruområdet — risken för utländsk dominans av en industri som kan komma att utgöra nervsystemet i framtidens informationssamhälle.

De redan tidigare kraftiga statliga insatserna för stöd åt japansk dataindustriell forskning och utveckling kan sannolikt väntas påverkas i positiv riktning av de nämnda principbesluten. Även marknadsförings- stödet kan ytterligare aktiveras, bl. a. via existerande upphandlingsbolag. Härvid kan också en diskussion väntas kring önskvärd industristruktur. Utgör tre företagsblock den mest ideala organisationen för en så starkt utvecklingsintensiv industri som dataindustrin, under inflytande av en nyöppnad utländsk konkurrens? Hur koncentrerad företagsstruktur krävs för framgång på datamarknaden?

Japansk dataindustri har utan tvivel stora möjligheter att intensifiera sina exportsträvanden, inte minst till den växande marknaden i Bortre Asien, som en motvikt mot försvårad inhemsk marknadsexpansion.

För kvalificerad teknisk materiel såsom dataprodukter krävs dock en kompetent marknad. Det är därför sannolikt att såväl USA och Västeuropa i icke ringa utsträckning kan behövas som marknad för de japanska datasystemen. Åtminstone USA — men även ett på dataområdet småningom mera enat Västeuropa — kommer dock knappast att stillatigande notera en ökande japansk datainbrytning. Motåtgärder kan bli aktuella, bl.a. rörande råvarutillförsel och monetära restriktioner.

De nämnda förhållandena, tillsammans med eventuella konjunktur- problem i energisituationens kölvatten, kan dämpa hastigheten för datautvecklingen i Japan. På längre sikt tyder dock fortfarande de gemensamma japanska satsningarna på dataområdet på en utveckling där även västliga industriländer bör räkna med en kraftig konkurrens från det målmedvetna Japan.

3.2.4 Norden (utom Sverige)

I lägesrapporten gavs en sammanfattning av de nordiska aktiviteterna på det datatekniska området vad gäller främst den offentliga planeringen. Därvid belystes verksamheten i Danmark, Finland och Norge, såväl som de — ännu begränsade — gemensamma nordiska åtgärderna på området.

I korthet kan följande kompletteringar göras vad avser datapolitisk verksamhet i de nordiska grannländerna sedan lägesrapportens utgivande.

• Sida 73
•  Original

Datapolitisk planering i Danmark handläggs väsentligen av Administra- tionsdepartementet, särskilt vad beträffar den offentligt inriktade verk- samheten. Ett ökande intresse för formulering av en dansk datapolitik har märkts under 1973, vilket stimulerats av den presentation från svensk sida av dataindustriutredningens och datasamordningskommitténs verk- samhet som gavs vid augustikonferensen Norddata 73 i Köpenhamn. Efter danska diskussioner om önskvärd samordning m. m. på dataområ- det, varvid även den privata industrins verksamhet inkluderats, har beslutats att EDB-rådet, finansierat av såväl danska staten som det danska näringslivet, under 1974 skall utarbeta en vitbok beskrivande dansk datautveckling. I denna avses att bl. a. sammanfatta tillgängligt statistiskt material över sysselsättning, produktion m.m. på området, och den planeras ligga till grund för formulering av en samlad dansk datapolitik under 1975.

I Finland är sedan år 1972 en statlig kommitté för dataindustriella frågor verksam. Arbetet har delats upp i tre delar, för vilka särskilda utskott tillsatts:

— allmänna utvecklingstendenser, översikt rörande sysselsättning, teknisk

utveckling, resursbehov m. m. — möjligheter till finsk produktion inom området, samt till effektiviserad användning av tillgänglig utrustning. — behov av utbildning på olika nivåer.

Verksamhetsrapporter föreligger i februari 1974 från samtliga tre utskott. En viss remissbehandling har dessutom ägt rum av tillgängliga rapporter. Det sammanställda materialet avses f.n. utgöra bas för en samlad formulering rörande finsk datapolitisk planering för l970-talet.

Med inrättandet av det s.k. Forbruker- og administrasjonsdeparte- mentet år 1972 har man iNorge fått ett fackdepartement med bl. a. speciellt ansvar för datateknisk utveckling. Under detta departement svarar Rådet for databehandling i staten samt Rasjonaliseringsdirektora- tet för central samordning och planering av främst den offentliga databehandlingen. Denna verksamhet motsvarar därmed de aktiviteter, som i Sverige handhas av datasamordningskommittén.

I Norge har man inte på samma sätt som i bl.a. Sverige samlat de näringspolitiska datatekniska frågorna under en gemensam rubrik, som gjorts till föremål för särskild utredningsverksamhet. Motsvarande arbets- uppgifter utförs dock i viss utsträckning, så t. ex. satsar man på senare tid på såväl utbyggd datautbildning som på dataöverföring, där bl.a. en anknytning till det amerikanska ARPA-nätet existerar. Främjandet av den norska expanderande dataindustrin med statliga medel koncentrerar sig huvudsakligen till satsningar på utvecklingskontrakt. Dessa handhas av den s. k. AD-kommittén, vilken sorterar under Norges Tekniska Natur- vetenskapliga Forskningsråd. Näringspolitiska satsningar har på dataom- rådet under senare tid varit begränsade i Norge.

• Sida 74
•  Original

3.2.5 Den europeiska gemenskapen

Efter omfattande utredningar och diskussioner inom EG, bl. a. på basis av arbete inom den s.k. PREST-gruppen, har man vid rådsmöte 1973—12—1 8 enats om att hösten 1974 fatta beslut rörande en europeisk datapolitik. Diskussionerna har baserat sig på ett dokument som EG-kommissionen 1973—1 1—21 överlämnat till ministerrådet, och där en rad överväganden för den europeiska datautvecklingen läggs fram.

I detta dokument ges en beskrivning av den internationella data- industriella situationen, varpå förslag till åtgärder formuleras för den europeiska datautvecklingen. Sammanfattningsvis är syftet enligt doku- mentet:

— att definiera inriktningen för en gemensam datapolitik inom EG, och därvid verka för koordinering av nationella åtgärder inom dataområ- det, samt utvälja vissa prioriterade fält för gemensamma aktioner.

Som bas för de förslag till åtgärder som framläggs förs diskussionen under tre huvudrubriker:

A Uppbyggnad av en stark europeisk dataindustri B Utveckling av användarorienterade tillämpningar C Kompletterande önskemål Nedan belyses behandlingen av berörda spörsmål i den nämnda ordningen.

A Uppbyggnad av en stark europeisk dataindustri Centralenheter

Det mest uppenbara industriella problemet i Europa anges vara att forma en producentstruktur som på det generella datorområdet kan bli internationent konkurrenskraftig. Världsmarknadsandelen för Unidata och ICL tillsammans var 1973 ca 6%. Detta anses vara en klart otillfredsställande situation även vad avser möjligheterna att i ett läge med en allmän marknadsexpansion på 20 % kunna behålla nuvarande marknadsposition. En vidgad dataindustriell samverkan i Europa, även med sikte på marknaderna i USA och Japan, ses därvid som en nyckelfråga inför framtiden.

Nationella åtgärder rörande offentlig upphandling inom EG bör harmonieras för att stödja strävandena åt förstärkta industriella gruppe- ringar på dataområdet. Sådana grupperingar bör även beakta önskvärd- heten av industriell konsolidering rörande dataindustrins övriga delar.

Periferienheter

Centralenheterna omfattar f. n. endast mindre än hälften av maskinvaru- värdet i nya system, och uppmärksamheten på produktionen av periferienheter måste därför skärpas. För terminalutrustning anges goda marknadsförutsättningar finnas för de europeiska företagen, och en lämplig form för stöd åt denna utveckling inom EG anses vara gemensamt

• Sida 75
•  Original

formulerade industriella utvecklingskontrakt. Vidare hävdas att det kan bli nödvändigt för de europeiska centralenhetstillverkarna att samordna såväl utveckling som produktion och marknadsföring av viss periferiut- rustning, inklusive minnen. Härvid kan en programbudgetstyrd gemensam utveckling komma att bli lämplig.

Komponenter

De elektroniska komponenterna får ökande betydelse för utvecklingen av framtida datorsystem. Utvecklingskostnader och stordriftsfördelar på detta område kan innebära att viss import från företag utanför Europa kan bli nödvändig. Emellertid måste ett omfattande kunnande upprätt- hållas inom Europa rörande bl. a. senaste minnesteknologier (halvledar- komponenter, bubbelminnen, holografi m.m.) Den europeiska komponentproduktionen kan även stödjas genom att uppmuntra samver- kan mellan de ledande datorföretagen inom EG med hjälp av program- orienterade gemensamma utvecklingsuppdrag.

Programvara och konsulttjänster

En stark europeisk programvaruindustri anges som lika betydelsefullt som motsvarande på maskinvarusidan. På grund av att programvaru- industrin inte är lika investerings- och storleksb eroende har den europeis- ka industrin här ett bättre utgångsläge i förhållande till sin amerikanska motsvarighet.

Emellertid är kompatibilitetsproblemen dämpande för den europeiska programvaruexpansionen. Det påpekas att IBM _ den med bred marginal dominerande programvaruproducenten — har ett betydelsefullt mark- nadsförsteg, och att en oberoende marknad här behöver utvecklas. Den offentliga programkonsumtionen kan i detta sammanhang spela en betydelsefull roll. Bl.a. kan gemensamma kontrakt inorn EG stödja utvecklingen av sådan programvara som är ägnad att överbrygga maskin- systemskillnader (s.k. bridgeware-produkter). Dessutom behöver upp— märksamhet riktas åt lagstiftning rörande upphovsrätten för program- produkter.

Det starka stöd som amerikansk dataindustri mottagit genom om- fattande militära systembeställningar anges behöva sin motsvarighet genom gemensamma europeiska åtgärder för civila behov. Även här är industriell samverkan av största betydelse.

B Utveckling av användarorienterade tillämpningar

Lika väsentligt som att bygga upp en stark och självständig dataindustri anses åtgärderna för att effektivisera den europeiska användningen av dataprodukter. Härvid framhålls särskilt de offentliga tillämpningarna och sådana som är av internationell karaktär. Man hänvisar till att dataanvändningen inom många organisationer ännu enbart befinner sig i ett begynnande utvecklingsskede.

• Sida 76
•  Original

Koordinerad offentlig upphandling

Offentliga användare av informationssystem bör vara intresserade inte bara att nå bästa prisprestanda-förhållande för systemen, utan också av samarbete på behovssidan, och av att gemensamt nå effektiviserade lösningar på likartade problem. Den offentliga upphandlingen används f. n. i flera länder för att stödja den egna dataindustrin. Tiden anses nu mogen att koordinera upphandlingsåtgärdema inom EG, för att stödja ra— tionalisering och standardisering, och för gemensam utveckling av datanät och tjänster för samordnade behov. Koordineringen bör därvid vara ägnad att medverka till ett vidgat industriellt samarbete inom Europa.

Harmonisering av tillämpningar

Vissa tillämpningsområden är av uppenbart internationell art, bl. a. nämns miljövård, meterologi, trafikkontroll, handelsstatistik, internatio- nella teknologiska informationssystem. För dylika tillämpningar är internationell samverkan beträffande utveckling och underhåll väsentlig. Sådan samverkan bör indelningsvis vara lämplig för ett begränsat antal gemensamt planerade projekt.

Ävenledes på nationell bas finns offentliga tillämpningar som har stora likheter och där en behovskoordinering är önskvärd t. ex. inom offentlig administration, folkbokföring, hälso- och sjukvård, utbildning rn. m. Inom vissa fält förordas omedelbar samverkan:

— databaser. Gemensam utveckling av nya metoder för databashantering, standardisering av kommunikation mellan databaser m. m. - dataöverföring. Gemensam utveckling av datanät, för att undvika svårigheter rörande inkompatibilitet. — industriella tillämpningar. Gemensam utveckling av betydelsefulla tillämpningssystem, t. ex. rörande varvs-, flyg- och textilindustri.

C Kompletterande önskemål

Fem ytterligare områden för gemensamma aktioner nämns.

Standardisering

Kompabilitetsproblem binder f.n. användarna vid redan installerade datorsystem. För att verkligen metodutbyte skall kunna komma till stånd, och programvarumarknaden expanderas, hävdas, att användare, industri och standardiseringsorganisationer måste komma överens om, och realisera, bl.a. högnivåspråk, t. ex. för reelltidstillämpningar. Även på maskinvarusidan krävs standardisering, bl. a. av gränssnitt mellan olika maskinvarumoduler.

• Sida 77
•  Original

Uthyrningsstöd

Som komplement till utvecklingsstödjande åtgärder anses främst den europeiska maskinvaruindustrin vara i underläge jämfört med större utländska företag vad gäller finansiering vid uthyrning av datasystem. Detta gäller speciellt vid introduktion av nya europeiska system, där högre kommersiell risk kan förekomma i förhållande till marknadsledan— de företag. Som en möjlighet, att närmare studera, nämns ett europeiskt uthyrningsbolag för att stödja dataindustrin.

Utbildning och långsiktig forskning

En stark dataindustri och effektiva datatekniska tillämpningar förutsätter en kontinuerlig långsiktig forskning, omfattande utbildningsansträngning- ar, särskilt för att främja standarder och avhjälpa bristen på specialistkun- skap, samt för att främja produktportabilitet. Dessutom bör datautbild- ningen i ökande grad frikopplas från leverantörsintressena. Initiativ kan vidare vara önskvärda för samarbete rörande grundläggande teorier för datasystem och för bildandet av ett europeiskt programvaruinstitut.

Arbetskraftsstruktur

Datasektorns utveckling de närmast kommande åren rörande tillväxt, industriell förändring och behov av specialutbildad arbetskraft, anses otvetydigt komma att påverka arbetskraftsstrukturen. EG-kommissionen avser att nära följa denna utveckling, med speciell uppmärksamhet riktad på regionalpolitik och social utveckling.

Skydd för individen

Skapande av nationella databaser, förenade via internationella datalänkar, kräver överenskommelser inom EG rörande skydd för den individuella integriteten. Oauktoriserad tillgång till bl. a. polis-, skatte- och medicin- ska data möjliggör missbruk som måste förebyggas. En vid debatt inom EG förordas, även inkluderande möjligheten till folkomröstning i ämnet, för att undvika misshälligheter i den nationella lagstiftningen på ett senare stadium.

EG:s förslag till åtgärder

De ovan nämnda riktlinjerna är uppenbarligen vidsträckta, och EG-rådet rekommenderar att särskilda studiegrupper bildas för en rad åtgärdsområ- den. Detta avses konkretiseras vid snara gemensamma förhandlingar.

Som prioriterad aktion för särskilt snara åtgärder har överenskommits att rekommendera ett mindre antal internationellt orienterade tillämp- ningsprojekt. Dessa projekt bör beröra offentliga behov, och vara inriktade åt att stimulera samverkan inom europeiskt dataindustri.

Det anges vidare att man inom EG inom kort bör komma överens om

• Sida 78
•  Original

lämplig tidpunkt för att vidta stödåtgärder för industriell utveckling. Här nämns nyckelområdena elektroniska komponenter, periferienheter och programvara. På maskinvaruområdet anses den industriella struktu- ren ännu ej tillräckligt stabil (Unidata, ICL, m.fl.) för effektivt utnyttjande av gemensamt FoU-stöd, en utsaga som möjligen är avsedd påskynda samverkan inom detta fält. De nationella stödåtgärder som f. n. vidtas i flera länder, anges som acceptabla under den tid som erfordras för dels gemensam formulering av en mer detaljerad datapolitik, dels ett systematiskt och komplett program för utveckling av den europeiska databehandlingen.

Under det att man avslutningsvis konstaterar att konkreta åtgärder ännu ej formulerats rörande bl.a. utbildning, långsiktig forskning och uthyrningsstöd, påpekas att de finansiella stödåtgärderna för europeisk dataindustri endast bör ses som temporära. I början av 1980-talet bör _ enligt dokumentet i fråga — den europeiska dataindustrin ha nått en sådan mognad och marknadsposition att dylika stödåtgärder kan upp- höra.

Trots att det kan anses att de ovan relaterade förslagen till en europeisk datapolitik är väl utarbetade och på ett sannolikt tillfredsställande sätt sammanfattar de berörda medlemsländernas principiella önskemål om den gemensamma datautvecklingen, reser sig frågan om vilka möjligheter till praktisk realisering härav som existerar. Europeisk dataindustri synes i stort arbeta men en tämligen självständig planering, och det återstår f. n. att se om de möjliga påtryckningsmedlen kan bringa samman denna industri på ett sätt som förutsätts enligt EG:s planer. Vissa förseningar kan i alla händelser sannolikt inte undvikas. Dessutom kan nationella skillnader vad avser lagar, organisationer och inte minst behov komma att visa sig svåra att samordna till den flexibla men ändå effektiva struktur som erfordras för realisering av förslagen.

Det kan betraktas som ett värdefullt utvecklingssteg att det har varit möjligt att nå fram till dylika gemensamma önskemål om en samordnad planering för den europeiska datautvecklingen. Få principiella avvikelser härifrån kan noteras hos de inom medlemsländerna berörda parterna.

3.2.6 Europeiskt industriellt samarbete

Från många håll har under senare år med varierande emfas understrukits det önskvärda i en europeisk dataindustriell konsolidering som en förutsättning för att Europa på sikt skall kunna hävda sig gentemot amerikanskt styrda dataintressen, främst avseende IBM. Dylika uttalan- den har främst härrört från representanter för offentlig planering på na- tionell nivå, men sedan 1973 — i enlighet med vad som ovan beskrivits - även från EG. De nationella utsagorna har emellertid oftast rört det all- mänt önskvärda i industriell samordning — den egna dataindustrin har ofta omfattats med större försiktighet.

Dataindustrin har endast långsamt reagerat härpå. I den mån industri- representanterna alls har tagit ställning utåt, har man sällan sträckt sig

• Sida 79
•  Original

längre än till visst ad hoc samarbete, t. ex. i mer omfattande upphand- lingssammanhang.

Det mest tydliga undantaget härifrån på senare tid rör samarbetet mellan västtyska Siemens, franska CII och holländska Philips. Efter omfattande förberedelser tecknades i januari 1972 överenskommelse mellan Siemens och CII om industriellt samarbete på dataområdet, och samtidigt deklarerades från Philips avsikten att inom kort anknyta sig härtill. Vissa oförutsedda problem i samband med Philips” anknytning försenade den gemensamma överenskommelsen som dröjde till juli 1973. Därvid bildades Unidata, ett företag för gemensam utveckling, produk- tion och marknadsföring av datasystem på den internationella markna- den.

Unidatas gemensamma resurser representerar totalt 35 000 anställda, varav 8 500 på utvecklingssidan, och med produktionsfaciliteter i ett flertal europeiska länder. Marknadsföringen avses bli världsvid. Produkt- inriktningen omfattar generella datorsystem, kontorsdatorer och datain- matningssystem, således med undantag av bl. a. vissa terminaler, process- datorer, militära utrustningar rn. m. Den kompatibilitet på programnivå som angivits som riktmärke har sannolikt försvårat möjligheterna till total produktsamordning, och därmed motiverat de nämnda undantagen.

Från Unidata har meddelats att man principieut är öppna för en utvidgning av företagskretsen, och välkomnar europeiska initiativ varhelst dessa har sitt ursprung. Den mest uppenbara möjligheten härvidlag erbjuder ICL. Från engelskt håll har man emellertid hittills visat svalt intresse för ett närmande till Unidata, och snarare orienterat sig i riktning åt möjlig samverkan med västtyska Nixdorf och AEG/Telefunken. Några fastare former har dessa resonemang synbarligen dock ännu ej tagit. Som en konsekvens av det begränsade engelska intresset för samarbete anges att Unidatas första datormodell ej kommer att vara tillgänglig på den engelska marknaden.

För övrig europeisk dataindustri öppnar sig uppenbarligen samarbets- möjligheter i och med att formandet av Unidata brutit en psykologisk barriär. En ökning av sådana industrikontakter har också kunnat noteras på senare tid, även om aktiviteterna inte på långt när når upp till den av EG framlagda önskvärda ambitionsnivån.

På programvaru- och tjänsteområdet har under de senare åren en tydlig intressemarkering ägt rum. Den tidigare nationella inriktningen har här ersatts av ett medvetande om fördelarna av att orientera sig åt internationellt samarbete på företagsnivå. En rad nationella företagssam- manslagningar har ägt rum, främst berörande små företag, och de kraftfullare enheter som uppkommit, är för närvarande i många fall aktiva i förhandlingar över de nationella gränserna. Som exempel härpå kan nämnas samverkan mellan franska SOGETI och engelska Dataskil. Genom att forma denna länk siktar man åt att kunna erhålla uppdrag för bl. a. de berörda ländernas offentliga behov. Organisationer av europeiskt gemensam karaktär (t. ex. ESRO) har också tidigare favoriserat företags- konsortier över de nationella gränserna. Dylik efterfrågan kan knappast väntas minska i framtiden. Dessutom anges SOGETI/Dataskil även sikta in sig på marknaderi andra världsdelar.

• Sida 80
•  Original

Till nationellt och internationellt företagspolitiska motiv bör läggas en ökad insikt om vissa stordriftsfördelar inom programvaru- och data- tjänstesektorn, verkande i riktning åt företagskoncentration på den europeiska marknaden. Att döma av det väntade ekonomiska uppsvinget för dessa dataindustrins ”mjukare” delar, synes argumenten för fördelar- na med specialiserad stordrift i program- och tjänsteproduktionen f.n. stärkas.

Såväl sysselsättningsmässigt som omsättnirrgsmässigt är programvaru- och tjänsteindustrierna ännu små i förhållande till maskinvaruindustrin. Denna senare ägnar dock en ökande uppmärksamhet även åt program- varu- och tjänstesidorna av sin verksamhet. Det förefaller sannolikt att maskinvaror ekonomiskt sett successivt kommer att utgöra de mindre dominerande delarna i uppbyggnaden av ett typiskt databehandlings- system vilket troligen även får bäring på dataindustristrukturen. Den ökade intemationaliseringen som idag kan noteras inom programvaru- och tjänstesektorema kan därvid komma att avspeglas i de maskinvaru- orienterade företagens framtida agerande, och utgöra en impuls för intensifierad samverkan över gränserna. Dylik samverkan kan därvid bli mer förutsättningslös och oberoende av nuvarande industristruktur.

3.2.7 Verksamheten inom OECD

Sedan 1969 är en särskild grupp, Computer Utilization Group, CUG, inom OECD verksam med att belysa dataproblem med anknytning främst till offentlig sektor. Arbetet bedrivs under CSTP, Committe for Scientific and Technological Policies, som bl. a. har till uppgift att följa teknisk utveckling och uppmärksamma dess ekonomiska, sociala och kulturella konsekvenser.

Inom CUG har förutom flertalet västeuropeiska länder även USA, Japan, Kanada och Australien varit aktivt medverkande. OECD ställer ett kansli till förfogande, inom vilket aktuella utredningar och undersök- ningar utförs enligt direktiv från CUG. Som regel bygger utredningarna på underlag som insamlas från medlemsländerna, varefter bearbetningar därav diskuteras inom CUG. Utredningarna är vanligen fleråriga. Såväl kanslirapport som diskussionsslutsatser och rekommendationer publice- ras, och intill vintern 1974 har fem tryckta och ett 60-tal stencilerade rapporter producerats.

Av de tryckta rapporterna har tre behandlat olika sidor av databanks- utvecklingen inom central offentlig förvaltning. Härvid framgår bland annat att de skandinaviska länderna hittills hävdat sig väl internationellt vad gäller utnyttjande av datatekniska hjälpmedel inom statsförvalt- ningen. I dessa rapporter förordas en samordnad rationalisering med såväl central överblick som central upphandling av erforderliga datorsystem. Ökad information om pågående planering samt utvidgad forskning om datateknikens inverkan på samhället och människans villkor framhålls bl. a. som väsentligt.

En av de första rapporterna ägnades helt åt integritetsproblemen, och en uppföljning av detta arbete planeras under 1974. Härvid avses

• Sida 81
•  Original

jämförelser göras mellan de åtgärder som nyligen vidtagits i några länder, bl. a. Sverige, Tyskland och USA. Vidare pågår f.n. en utredning om dataöverföringens betydelse, varvid man avser utveckla ett antal hypote- tiska alternativ till grund för en diskussion om möjliga och önskvärda långtidseffekter i det kommande informationssamhället.

Under 1974 beräknas ytterligare tre rapporter publiceras: en om mätning av datorsystems effektivitet, en om informationsteknologi och regional planering samt en om utbildning av dataanvändare och data- experter.

Eftersom OECD är ett samarbetsorgan för industriländernas regeringar ligger det i sakens natur att de mest aktuella problemen för CUG berör samordning av databehandling inom statsförvaltningen, större offentliga tillämpningar o.d. Samspelet mellan kommunal och statlig administrativ planering låter sig mera svårligen behandlas, då stora nationella struktur- skillnader existerar. Liknande problem finns vad gäller social- och sjukvård. Dessa områden är dock betydelsefulla, och nyligen har det därför under starkt tryck från ett flertal medlemsländer beslutats att CUG skall initiera studier av dessa båda områden. För dessa uppgifter bedöms minst hälften av CUG:s resurser för åren 1974 och 1975 erfordras.

3.2.8 Eurodata-studien

I lägesrapporten har i avsnitt 5.123 nämnts det projekt under namnet Eurodata som innebar upphandling av datautrustning för den europeiska rymdorganisationen ESRO. Under 1972 har emellertid beteckningen Eurodata övertagits av en omfattande projektstudie rörande den euro- peiska marknadsutvecklingen för dataöverföring och datatjänster fram till 1985 , som initierats av teleförvaltningarna i 17 europeiska länder, bland dem samtliga de nordiska länderna.

Denna studie utfördes i huvudsak under 1972 och omfattade över 30 manårs arbete till en konsultkostnad av ca 8 miljoner kronor". Resultaten, varav en del är offentliga, har utgjort bakgrund för utredningens överväganden och förslag rörande dataöverföring i avsnitt 7.3 och 10.6. Eurodata-rapporten används f.n. av bl. a. svenska televerket vid dess planering för teletjänster i landet främst under l970-talet.

3.2.9 Europeiskt användarsamarbete

Liksom på nationell nivå kännetecknas det internationella datasam- arbetet på användarnivå av verksamhet i små omständigheter i för- hållande till läget på producentsidan. För det europeiska samarbetet rörande främst offentliga datatillämpningar existerar som ovan nämnts verksamhet inom ramen för OECD.

Övrigt användarorienterat datasamarbete centrerar sig på internationell nivå kring organisationen International Federation for Information Processing, IFIP. Verksamheten inom denna organisation domineras av de treårigt återkommande IFIP-kongresserna, vid vilka internationellt

• Sida 82
•  Original

utbyte av erfarenheter från många håll äger rum. Dessa kongresser omfattar bl. a. en mångfald föredrag och diskussioner med kvalificerade representanter från ledande nationer inom dataområdet, men med ökat intresse även från mindre erfarna länder. Här är ej platsen att närmare belysa karaktären av IFIst verksamhet, men det bör för svensk del ses som speciellt intressant att 1974 års kongress, IFIP 74, förlagts till Stockholm. Vid denna kongress (5—10 augusti) väntas representanter från en mångfald länder samlas, och diskussioner och möten vid denna kongress bör kunna bli av värde för bl.a. den svenska datautvecklingen.

På europeisk nivå har nyligen en samordning av användarorganisationer ägt rum, i och med bildandet fr.o.m. 1 jan. 1974 av European Cooperation in Information Processing, ECIP. Denna organisation har uppstått genom samverkan mellan British Computer Society (UK), samt organisationerna DARA (Västtyskland), AFCET (Frankrike) och AICA (Italien). Verksamheten syftar till att uppmuntra dataanvändare på olika nivåer till möten och diskussioner av gemensamma problem inom dataområdet, och särskilt att bidra till vidgade standardiseringssträvanden inom Europa. ECIP betraktar sig som en komplementär organisation till IFIP, och synes kunna utgöra ett värdefullt forum för erfarenhetsutbyte mellan europeiska dataanvändare, särskilt om verksamheten kan nå en tillräcklig ekonomisk stabilitet.

• Sida 83
•  Original

4. Datateknikens effekter

I direktiven till dataindustriutredningen framhålls att ”Goda kunskaper om inhemska privata och offentliga avnämares nuvarande och framtida behov är en självklar förutsättning för utveckling av en effektiv dataindustri ...” De sakkunniga anmodas att analysera det svenska näringslivets hittillsvarande erfarenheter av användningen av datateknik. Man framhåller som huvudprincip att ”introduktion och användning av datateknik skall underlättas i den utsträckning som är motiverad från samhällsekonomisk synpunkt med hänsyn tagen till medborgarnas personliga integritet eller andra allmänna intressen”.

Syftet med kapitel 4 är att presentera underlag för en samlad bedömning av dataanvändningens effekter. Detta utgör sedan i sin tur underlag för förslag från utredningen till användarorienterade åtgärder för att stimulera ett från allmän synpunkt fördelaktigt utnyttjande av de produktionsresurser som datatekniken besitter. Kapitlet kan också utgöra underlag för rekommendationer om inriktning och dimensionering av FoU—satsningar på dataområdet.

Den översiktliga kartläggningen disponeras sålunda att datateknik- användningens företagsekonomiska effekter belyses i avsnitt 4.1. Vissa huvuddrag i användningen av datarutiner presenteras, varefter kostnads- intäktseffekter och administrativa effekter diskuteras.

I avsnitt 4.2 beskrivs datateknikens samhällsekonomiska effekter. Med samhällsekonomiska effekter menar man vanligen tillväxteffekter, resurs- allokeringseffekter och fördelningseffekter. Under tillväxteffekter kom- mer här datateknikens roll i den s.k. teknikfaktom att något beröras. Vissa fördelningspolitiska effekter av användningen av datateknik disku- teras, nämligen regionalpolitiska fördelningseffekter. Datateknikens ar- betsmarknadseffekter kommer också att belysas. _

I avsnitt 4.3 behandlas några av datateknikens sociala effekter. Bl. a. beaktas tänkbara effekter inom sådana områden där datatekniken ännu inte fått någon nämnvärd tillämpning, men där man kan förutse en ökad användning inom den närmaste 10-årsperioden.

I avsnitt 4.4 behandlas slutligen vissa effekter av datatekniken på företagsdemokratin.

• Sida 84
•  Original

1 Se ADB och arbetskraf- ten — verkstadsindustrin, information i prognosfrå- går (IPF) Nr 197318. 2Dessa resultat planeras att redovisas i ett kom- mande IPF.

4.1. Datateknikens företagsekonomiska effekter

4.1.1. Bakgrund

Ett studium av datateknikens effekter aktualiserar vissa metodologiska problem. Datatekniken är en ”bred” teknik; den kan användas på många olika sätt av företag och institutioner i samtliga näringsgrenar. Detta medför vissa problem för bedömningen av teknikens effekter eftersom samtidigt datatekniken är en från produktionsekonomisk synpunkt komplementär resursfaktor vars bidrag till produktionsresultatet inte kan isoleras, utan är beroende av övriga produktions— och marknadsbetingel- _ser, insättandet av andra produktionsfaktorer m. m. Datatekniken kan därigenom få olika effekter i olika företag inom samma näring. Dessa förhållanden medför att analysen av datateknikens effekter blir besvärlig och att man får vara försiktig att tillämpa resultat från undersökningar inom ett område på övriga områden. Redovisat material har i huvudsak indikativ karaktär.

Datateknikens effekter kan vara både kortsiktiga och långsiktiga. De kortsiktiga effekterna torde vanligen vara de effekter man direkt avsett åstadkomma med databehandlingen. De långsiktiga är ofta indirekta effekter av organisatorisk art. Vissa kopplingar mellan datateknikens användning och organisationsförhållanden kommer att belysas liksom förekomsten av restriktioner för hur datatekniken kan användas.

Aktuella heltäckande kartläggningar av hur datatekniken används saknas, varför skilda källor har använts som underlag för den samman- fattande bild som presenteras i det följande. Detta medför att en rättvis balans mellan olika användningsområden och mellan olika effekter inte helt kan uppnås i beskrivningen. I det följande används flera källor för att belysa effekterna. En ofta anlitad källa är statistiska centralbyråns (SCB) omfattande kartläggning av databehandlingen i den svenska verkstads- industrin.1 För att utsträcka beskrivningen till hela industrin har SCB också insamlat vissauppgifter från industriföretag i övriga branscher.2 Resultaten används i det utredningsprojekt om ADB och arbetskraften som SCB driver. I detta ingår också en delfistudie om den framtida ADB-utvecklingen och de framtida datatillämpningarnas effekter på arbetskraften. SCB:s kartläggningar gäller enbart industrins databehand- ling. Dataindustriutredningen har därför via konsulter inhämtat vissa uppgifter om databehandlingen inom tjänstenäringarna. Därtill har utredningen kunnat utnyttja en del utländska undersökningar.

4.1.2. Databehandlingens spridning

ADB används inom alla näringsgrenar och därmed av både företag, institutioner och förvaltningar. I avsnitt 5.2.2 tabell 5:19 redovisas en översiktlig uppskattning av den sammanlagda databudgeten i Sverige

• Sida 85
•  Original

fördelad på näringssektorer. Av resursförbrukningen på databehandling

har f. n.

industrin ca 30 % offentliga sektorn ca 20 % bank- och försäkringssektorn ca 15 % handeln ca 12 %.

Undersökningen av verkstadsindustrin visar att databehandling före- ' kommer i både stora och små företag. Av tabell 4: ] framgår andelen företag som utnyttjar ADB fördelat efter antalet anställda.

Tabell 4: [ Andel företag i Sverige med ADB fördelat efter antalet anställda

Antal anställda Verkstadsindustri Övrig industri % % 20— 100 16 15 101— 200 43 56 201— 500 71 85 501 —1 000 89 97 >l 000 100 95 totalt 27 30

Källa: Information i prognosfrågor (SCB) 1973:8 samt ännu ej publicerat SCB-material om den övriga industrin.

Tabellen åskådliggör förhållandena 1972 för verkstadsindustrin och 1973 för den övriga industrin. Nästan alla större företag (>500 anställda) använder datateknik. Redan denna enkla tabell avspeglar förhållandet att den administrativa databehandlingen hittills visat sig innehålla fördelar som främst ianspråktagits av större företag. Undersökningen av verkstads- industrin indikerar också att för de mellanstora företagen är frekvensen databehandling större för företag med storserieproduktion än för företag med beställnings- eller småserietillverkning. Företag som formaliserat sin produktionsprocess utnyttjar datateknik mer frekvent än övriga företag. Med stor sannolikhet är förhållandet detsamma för företag i övriga branscher.

Betydelsen av att komma upp i vissa volymer för att ianspråkta datatekniken har SCB också belyst genom att fråga icke ADB-användande företag i verkstadsindustrin som inte heller har planer på att börja använda ADB före utgången av 1975 om skälen till detta. Hälften av dessa företag uppger att de är för små för att rationellt utnyttja ADB.

4.1.3. Resursförbrukningen pa" databehandling

En översiktlig sammanställning av den sektorvisa resursförbrukningen på databehandling redovisas i tabell 5:20 avsnitt 5.2.2. I tabellen relateras denna resursinsats till summan av samtliga lönekostnader, realkapitalkost- nader och vinster. Det framgår att databehandlingskostnaderna är ganska små i förhållande till de totala kostnaderna. I tjänsteproduktionen satsas

• Sida 86
•  Original

' ADB-under sökning, en studie av bl. a. marknadens struktur, behov och använd- ning av automatisk data- behandling. Lars-Åke Björkman — Stig Eklund (HHS i Göteborg 1968).

genomsnittligt mer på databehandling än inom industrin. Detta gäller både privat och offentlig tjänsteproduktion. Några möjliga förklaringar till detta kan anföras.

Produktionen av tjänster relativt varuproduktionen kännetecknas allmänt av liten kapitalinsats och stor arbetskraftsinsats. Produktionens resultat — tjänsterna _ kan vanligen inte lagras, utan måste konsumeras vid produktionstillfället. Därför krävs hög följsamhet till efterfrågan, vilket kan uppnås dels med en elastisk organisationsstruktur, dels med korta bearbetningstider. Båda dessa egenskaper kan erhållas med hjälp av datatekniken genom att den möjliggör både snabb informationstillgäng- lighet och selektering av information. På grund av tjänstesektorernas produktionsförhållanden blir därför många datatillämpningar mer intres- santa att tillämpa i dessa än i varuproduktionen, vilket kan förklara den större resursandelen för databehandling.

Delar av den offentliga tjänsteproduktionen sker i stora volymer varför de blir speciellt lämpliga för datatekniska lösningar. Man kan realisera stordriftsfördelar i hanteringen av stora datavolymer. Stordriftsfaktorn kan också förklara den stora resursandelen som läggs på databehandlingi den offentliga sektorn.

4.1.4. Datateknikens användningsområden

Flera undersökningar har sökt kartlägga hur datatekniken används. Ett sätt att beskriva detta är att redovisa i vilka rutiner datatekniken används. Olika indelningar i tillämpningsområden förekommer. En vanlig indel— ningsgrund är kontorsrutiner (administrativa rutiner), styrrutiner och beräkningsrutiner.1 Kontorsrutiner innebär t. ex. att vid lagerbokföring, lönestatistik och fakturering stora mängder data registreras. I systemen sker i regel inget informationsurval eller beslutsfattande, utan data behandlas med enkla operationer och sammanställs till önskad form. Dessa redovisningsrutiner mekaniseras ofta i personalbesparande syfte.

I administrativa system används styrrutiner för visst informationsurval och formaliserat beslutsfattande i systemet. Styrrutiner är t. ex. automa- tiska beställningsimpulser från lager- och materialredovisning, budget- rapportering och tillverkningsbeordring.

Beräkningsrutiner avser mekaniserade matematiska och statistiska beräkningsarbeten. De är vanligen inte ännu kopplade till någon formell administrativ process, utan är fristående och sporadiskt återkommande. De kräver i regel mindre indatavolymer än övriga rutiner. Hit hör Operationsanalys inkl. linjär programmering och simulering.

Denna klassificeringi tre tillämpningsområden kan ibland bli besvärlig att göra. Integrerade system är svåra att klassificera. Så kan t.ex. avancerade beräkningsmetoder förekomma i system för administrativ styrning.

Ytterligare ett viktigt förhållande att .beakta vid tolkningen av redovisat material om datarutiner är att ambitionsnivån och utformning-— en av en rutin är olika i olika företag och att den dessutom förändras över

tiden.

• Sida 87
•  Original

Industrin

I tabell 4: 2 redovisas hur stor andel av ADB-användarna inom verkstads- industrin som tillämpade olika rutiner år 1971—72 enligt SCB-undersök- ningen (IPF 1973: 8, sid. 43).

Tabellen illustrerar att ADB främst utnyttjas till att rationalisera kontorsarbetet och att endast ett mindre antal företag utnyttjar datatekniken i verkstadsspecifika tillämpningar. Den bild som tabellen ger stämmer i stora drag väl överens med den nyssnämnda undersök- ningen från 1968. Även om spridningen av styrrutiner inte hunnit längre än vad tabellen visar torde dock företag inom verkstadsindustrin vara föregångare jämfört med övriga företag. Undersökningen från 1968 visade att produktionsstyrningstillämpningar, beläggningskontroll samt lager- och förrådsstymingstillämpningar var mest frekventa i verkstads- industrin och att övriga industribranscher låg betydligt efter. I tabell 4: 3 jämförs spridningen av de tio vanligaste rutinerna i verkstadsindustrin med spridningen i övriga branscher. Rutinerna är genomsnittligt något mindre spridda bland ADB-användarna i övriga industrin än i verkstads- industrin.

Tabell 4:2 Datarutiner inom verkstadsindustrin 1971—72

Rutiner Antal Andel av företag företag med ADB % Kontorsru tingrupper 1. Avlöning, personal 173 7 3 2. Bokföring 182 77 3. Statistik, försäljning, allmänt 153 66 4. Fakturering, krav, reskontra, in- och utbetalningar 122 52 5. Inköp, lager- och förrådsredovisning 108 46 Stynutingmpper l. Lagerstyrning, inköp och materialplanering 62 26 2. Styrning och planering av produktion 63 27 3. Personalplanering 16 7 4. Prognos och planering av försäljning 36 15 5. Budgetering 92 39 Beräkningsrutingrupper 1. Styrning verktygsmaskiner, automatisk uppritning, program NS-maskiner 21 9 2. Div. beräkningar och simuleringar t. ex. linjär programmering, nätplanering 40 1 7 3. Tekniska konstruktionsberäkningar 40 17

Källa: Information iprognosfrågor (IPF, SCB) 1973: 8 sid. 43.

• Sida 88
•  Original

Tabell 4: 3 De tio vanligast förekommande ADB-rutinerna inom verkstadsindustrin och dessa rutiners spridning inom övrig industri

Rutinbeteckning Andel av ADB-användarföretagen i verkstads— övrig industri industri % %

Avlöning 72 47 Affärsbokföring 63 64 Driftsbokföring 58 34 Försäljningsstatistik 54 51 Personal + tidredovisning 42 25 Reskontra 41 52 Allmän statistik 41 25 Budgetering 39 20 lagerredovisning 38 29 Fakturering 30 53

Källa: IPF 1973: 8 samt material från kommande [PF om övriga industrin.

Vid kartläggningen av industrins databehandling måste utöver det nämnda också beaktas tillväxten av speciella (dedicerade) datasystem. Dessa förekommer ofta inbyggda i maskiner eller direkt kopplade till produktionsprocesser. De hittills mest omfattande tillämpningarna av detta slag återfinns inom massa- och pappersindustrin, i järn- och stålverken samt inom elkraftindustrin. Även i elektroindustrin kommer alltmer speciella datasystem i bruk t. ex. för elektronisk kretskonstruk- tion och i form av testutrustningar. Inom verkstadsindustrin i övrigt har datoriserad styrning av verktygsmaskiner ännu relativt liten omfattning. En utveckling av datoriserade robotar är igång och de torde bli betydelsefulla för verkstadsindustrin framöver. De kan t.ex. överta monotona, påfrestande och miljöovänliga arbetsuppgifter. Andra indu- stribranscher som ännu inte utnyttjar speciella datorsystem i någon större utsträckning men där en viss utveckling synes ha kommit igång är livsmedelsindustri och kemisk industri. En förklaring till att dessa branscher ännu inte använder den dedicerade datasystemtekniken särskilt mycket torde ligga i bristande kunskaper om dessa systems möjligheter. Här har elektroindustrin ett stort försteg i tillgången på elektroniskt kunnig personal som kan sitt eget verktyg och därför tillämpar det i den egna produktionen.

Handeln

Tabell 5:20, avsnitt 5.2.2, pekar på att handeln sammantaget tar i anspråk datatekniken relativt sett betydligt mer än vad industrin gör. Samtidigt torde användningen av datateknik vara koncentrerad till de större företagen inom såväl parti- som detaljhandeln. Större partihandels- företag har enligt en översiktlig undersökning av dataindustriutredningen en ADB-budget per anställd på ca 5 000 kr. mot ca 6 500 kr. för banker.

• Sida 89
•  Original

Tabell 4:4 Uppskattning av ADB-kostnadens fördelning på rutiner hos stora handelsföretag i Sverige år 1972

Detaljhandel Partihandel % %

Redovisningstillämpningar Personalredovisning, avlöning 10—15 5—10 Ekonomisk redovisning 10 5—10 Kassaredovisning, reskontra, fakturering

o.d. 20—40 20—60 Lagerredovisning, förrådsredovisning,

inköpsrutiner 5—15 20—40 Försäljningsstatistik 5 —10 5— 1 5 Styrrutiner Inköpsplanering, lagerstyrning 40—55 10—25

Källa: Dataindustriutredningens undersökningar.

Motsvarande värden för större industriföretag torde ligga på ett par tusen kr./anställd.

Liksom i industrin dominerar redovisningsrutinerna i handeln. Speci- ellt in- och utbetalningsrutiner, fakturering, statistik, rapporter och adresseringar är vanliga. Vissa styrningstillämpningar har stor spridning bland ADB-användama inom handeln. Det gäller inköps-, lager- och försäljningsplanering. Mest påtagligt gäller detta inköpsbeställning och lagerstyrning, vilka främst återfinns inom detaljhandeln. Tabell 4:4 redovisar en uppskattning av kostnadsfördelningen av ADB-budgeten för större företag inom detaljhandeln och partihandeln.

Bank- och försäkringsverksamhet

Som ovan nämnts torde bankernas ADB-kostnad per anställd vara hög, den uppskattas till ca 6 500 kr. per år. För försäkringsverksamheten blir motsvarande uppskattning ännu högre, ca 9 000 kr. per år. ADB-verksam- heten domineras här kvantitativt helt av rutingruppema in- och utbetal- ningar, premieberäkningar, aviseringar, reskontra, kontobokföring o. d. Nya system omfattar databasutveckling, textbehandling och interaktiv frågebehandling.

Staten

ADB-systemen inom den offentliga sektorn kan i stort hänföras till informationsobjekten fysisk person, juridisk person och liknande, fastig- het samt vissa övriga objekt som fordon och förnödenheter.

De statliga administrativa datasystemen kan översiktligt indelas i tre kategorier

— tvärfunktionella systern —- sektoriella eller myndighetsavgränsade system — objektorienterade system som betjänar flera myndigheter.

• Sida 90
•  Original

1 För en något utförligare genomgång av större stat- liga system se datasamord- ningskommitténs direktiv (statsrådsprotokoll 1971- 06-18) samt rapporten "Olika systemstrukturer" (DASK,jan. 1974).

De tvärfunktionella systemen används av flera myndigheter. Här återfinns system S som är ett ADB-system med ett stort antal rutiner för ekonomisk redovisning i statsförvaltningen, Samtliga myndigheter inom den civila statsförvaltningen (exkl. de affärsdrivande verken) är anslutna eller skall anslutas till systemet. System S består av två delar, en för kassabokföring och en för kostnadsredovisning. Som exempel på andra tvärfunktionella system kan nämnas avlöningssystem och material- administrativa system. De senare förekommer främst inom försvaret.

De sektoriella eller myndighetsavgränsade systemen är de system som primärt är uppbyggda för en myndighets eller en sektors verksamhet. Dessa system utgör den dominerande delen av de statliga systemen. Nedan lämnas exempel på några sådana större system:1

Arbetsmarknadsverkets ADB-system används för att underlätta om- fattande manuella rutiner såsom redovisning av beredskapsarbete, bi- dragsrutiner, platsredovisning samt statistik över arbetsmarknadsutbild- ning och arbetsvård.

Riksförsäkringsverket har ett system för den allmänna försäkringens administration kallat RAFA-systemet. Det innehåller data om fysiska personer för beräkning av i första hand pension, sjukförsäkring och barnbidrag.

Riksskatteverkets ADB-system för landets folkbokföring och beskatt- ning är sedan mitten av 1960-talet i bruk vid ett antal länsstyrelser. Det innehåller basdata och skattedata för fysiska och juridiska personer samt skattedata för fastigheter.

Rättsväsendets informationssystem (RI) består av ett antal delsystem varav flera är i drift sedan några år. Syftet med RI är att dels förenkla och förbättra informationsutbytet mellan myndigheterna i anknytning till rättsväsendet, dels skapa underlag för planeringen inom rättsväsendet. Rutiner finns i drift för ordningsförelägganden, strafförelägganden, brottsanmälningar, brottsutredningar och domari brottmål. Rutiner för kriminalvårdens verksamhet är under uppbyggnad. På försök prövas system för lagstiftningsförfarandet och rättspraxis.

Inom försvaret finns ett flertal större ADB-system i drift. De avser väsentligen olika personredovisningssystem, redovisning av materiel, reservdelar och anläggningar samt krigsorganisatoriska uppgifter.

De statliga objektorienterade systemen betjänar flera myndigheter. Till dessa räknas systemet för fastighetsregistrering och inskrivning m.m. samt bil- och körkortsregistret. I vissa delar bör även det ovan nämnda systemet för folkbokföring och beskattning räknas hit.

Lands tingen

Inom landstingssektorn finns ett stort antal ADB-system dels av rent administrativ karaktär (bokföring, avlöning, materialadministration m.m.), dels av medicinsk4administrativ karaktär och dels av rent medicinsk karaktär.

De medicinsk—administrativa systemen gäller patientadministration, löpande vårdadministration, långsiktig övergripande vård- och resurspla-

• Sida 91
•  Original

nering, epidemiologiska studier och administrativ utveckling. Flera bedömningar pekar på stora potentiella vinster av ADB i den löpande vård- och resursplaneringen.

De medicinska systemen används direkt i den kliniska verksamheten och forskningen samt för laboratoriefunktioner och hälsokontroll.

De administrativa rutinerna dominerar volymmässigt databehandlingen inom sjukvården, men den kliniska delen är på snabb frammarsch. Det rör sig om system som skall strukturera mycket stora informations- mängder. Informationstillväxten är också mycket stor, vilket skapar vissa planeringsproblem för systemen.

Primärkommunerna

I primärkommunerna fmns också ett stort antal ADB-system. Avlönings-, bokförings- samt in- och utbetalningssystem dominerar, men också lagerredovisning och allmän statistik är vanliga. Verksarnhetsavgränsade system förekommer främst i de affärsdrivande förvaltningarna men också för utbetalning av bostadstillägg och inom socialvården. Beräkningsruti- ner har börjat användas inom den tekniska verksamheten t.ex. vid vägbyggandet.

4.1.5. K ostnadsmässiga effekter

Genom införandet av datateknik ökar vissa kostnadsposteri verksamhets- budgeten. Dels kräver själva databehandlingen resurser, dels kan vissa komplementära kostnader uppstå kring dataverksamheten. Sålunda kan ett genom dataverksamheten uppsnabbat och förbättrat informations- system accentuera flaskhalsar på vissa områden. Dessa kräver resurser om de skall avlägsnas och den möjliga produktivitetshöjningen realiseras.

Kostnaden för själva databehandlingen, ADB-budgeten, kan allmänt sett inte sägas vara särskilt stor i förhållande till övriga kostnader för verksamheten, vilket illustreras av tabell 5: 20 i avsnitt 5.2.2.

I tabell 4: 5 nedan redovisas genomsnittliga ADB-kostnader för verkstadsföretagen 1972 enligt SCB-undersökningen om ADB och arbets- kraften.

Tabell 4: 5 ADB-kostnad år 1972 (avrundat medelvärde, ] OOO-tal kr.) för företagi verkstadsindustrin i Sverige

Antal anställda 20—100 101 —200 201—500 501 —I 000 I 000-

ADB—kostnad 35 75 150 500 5 500

Källa: IPF 1973: 8.

De redovisade ADB-kostnadema utgör genomsnitt för företag som har egna datoranläggningar, sådana som har del i anläggningar samt företag som utnyttjar servicebyrå. I ADB-budgeten ingår avskrivningar på datautrustning, driftkostnader, lokalkostnader samt lönekostnader för

• Sida 92
•  Original

ADB-personal. De faktiska kostnaderna kan vara något större än de redovisade på grund av att företag som utnyttjar servicebyråer inte torde ha kostnadsfört all egen personal som medverkari dataarbetet.

Vid införande av nya databehandlingssystem och i synnerhet stora databehandlingssystem är det inte ovanligt att den budgeterade kostna- den för att utveckla systemet överskrids. Likaså förekommer att de löpande driftskostnaderna visar sig bli högre än beräknat. Orsaken till dessa avvikelser är oftast att system— och programmeringsarbetet blivit större än väntat, att problem i driften tillstött samt att underhållet blivit betydligt större än väntat på grund av modifierade krav och förändrade driftsbetingelser. Följden har blivit att datatekniken i vissa sammanhang fått rykte om sig att inte vara särskilt lönsam.

I flera fall utnyttjar man säkert inte datatekniken lönsamt, men orsaken ligger då troligen på ett olämpligt utnyttjande av den. Exempel på detta kan uppstå när man rationaliserar verksamheten så att samma arbete utförs på ett annat (mer ekonomiskt) sätt än tidigare. Gynnsamma rationaliseringen omstruktureras gamla arbetsuppgifter samt bortfaller rationaliseringen gamla arbetsuppgifter omstruktureras samt bortfaller och tillkommer arbetsuppgifter. Det innebär att ADB kommer att tillgodose nya behov. Härvid uppkommer vanligen en kombination av kostnadsbespan'ngs- och intäktseffekter som täcker uppkomna merkost- nader i dataverksamheten. Men när ADB används för nya ändamål blir kalkylen över datateknikens bidrag besvärlig eftersom jämförelsenorm saknas. Utan datateknik skulle de nya behoven inte kunna realiseras. Kombinationen underskattade ADB-kostnader och svårmätbara (”in- tangible”) intäkter medför lätt att man får en alltför negativ bild av datatekniken. Att därtill ADB-insatserna har en irreversibel karaktär, dvs. det är svårt att återgå från datatekniska applikationer till tidigare använd teknik, förstärker den negativa bilden.

Inom ramen för detta resonemang ställs ändå frågan om införande av datateknik möjliggör en sänkning av verksamhetens kostnader. över- sikten av datateknikens användningsområden enligt avsnitt 4.1.4 indike- rar att genomsnittskostnaden för många administrativa funktioner sänks genom införandet av datateknik, förutsatt att tillräckliga volymer uppnås.

Empiriskt material saknas för att belysa datateknikens effekter på en verksamhets totala kostnader. SCB har dock i undersökningen om ADB och arbetskraften i verkstadsindustrin sökt kvalitativt belysa frågan. Man har tillfrågat företagen om erfarenheterna av vilka kostnadseffekter som användningen av datateknik har medfört. Cirka hälften av företagen anser att ADB haft en sänkande effekt på totalkostnaderna. Av dessa är det bara ett fåtal företag som anser att effekten har varit påtaglig. Cirka 10 procent av företagen anser att totalkostnaderna har ökat till följd av datatekniken. Övriga företag uppger sig inte ha fått några totalkostnads- effekter.

Att så många inte uppnått några kostnadseffekter kan sammanhänga med flera faktorer. En del företag har ännu inte hunnit få tillräcklig erfarenhet av datatekniken och många av de möjliga gynnsamma

• Sida 93
•  Original

effekterna har ännu inte utfallit. Systemutvecklingsarbete taribland flera år, varefter följer intrimning som också tar tid. En annan förklaring till den stora andelen företag som inte uppgivit positiva effekter är svårigheter att renodla databehandlingens kostnadseffekter från kostnads- påverkande faktorer som kostnadsstegringar, produktionsvolymföränd- ringar, förändringari produktionsinriktning osv.

SCB-undersökningen har också indikerat vilka kostnadsslag som främst påverkats av databehandlingen. De mest omfattande effekterna ligger på personalkostnaderna som har kunnat sänkas för ca 60 procent av ADB—användama. Cirka 30 procent anser sig ha fått minskade räntekost- nader genom ADB-användningen. Med datatekniken har alltså dessa företag kunnat minska behovet av lagerinvesteringar och produktions- utrustning genom att effektivisera kapitalutnyttjandet. Cirka 25 procent av företagen uppger minskade lagerkostnader medan ca 20 procent har fått minskade spill- och materialflödeskostnader.

Företagsstorleken tycks spela en viss roll när det gäller att åstadkomma kostnadsbesparingar med ADB. Positiva effekter på personalkostnaderna genom ADB kan iakttas redan bland de mindre företagen. Knappt 50 procent bland företagen med 20—100 anställda uppger sådana. Frekven- sen gynnsamma effekter ökar betydligt i företagsstorlekama kring 1 000 anställda (ca 80 procent av företagen med fler än 1 000 anställda uppger sänkta personalkostnader). Samma tendenser gäller lager- och material- flödeskostnaderna.

4.1 .6 Intäktseffekter

Dataverksamhetens betydelse för verksamhetens intäkter är ännu svårare att härleda än effekterna på kostnaderna. Snabbare och tillförlitligare informationsflöden inom verksamheten, vilket datasystemen vanligtvis syftar till, kan påverka intäkterna på flera sätt. Leveranstiderna kan förkortas och informationsservicen till kunderna förbättras — faktorer som utgör viktiga konkurrensmedel för det ADB-användande företaget. Förbättrad statistik om kunder och marknad möjliggör för företagen att fatta rationellare prissättnings- och marknadsföringsbeslut. Resultatet beror dock inte enbart på informationssystemets kvalitet och volym utan också på människorna som använder det, på organisationens lämplighet, på hela personalens utbildning och färdigheter. Samma system i olika företag kan alltså ge helt olika resultat. Därför är det mycket svårt att separera informationssystemets lönsamhet från andra faktorer i plane- rings- och produktionsprocessen.

I intäktsbedömningama av systemutvecklingen har alltmer svårkvanti- fierade intäkter införts. Exempelvis får hänsyn till enskilda individers krav och servicebehov en allt större betydelse.

På grund av denna svårkvantifierade målstruktur samt på grund av komplexiteten (speciellt i de stora systemen) bör traditionella företags- ekonomiska kalkyler för datainvesteringar kompletteras med varianter av nyttokostnadsanalyser av den karaktär som bl. a. börjar användas vid konsekvensstudier av offentliga investeringsprojekt.

• Sida 94
•  Original

Ifrån den ovan refererade undersökningen om ADB i verkstadsindu- strin kan dock viss information om datateknikens intäktseffekter hämtas. Cirka 30 procent av ADB-användarna rapporterar gynnsamma intäkts- effekter genom en förbättrad kundservice och 10 procent har uppnått en produktförbättring genom användning av ADB, vilket givit ökade intäkter. Cirka 20 procent har med hjälp av ADB förändrat prissättningen så att ökade intäkter erhållits.

4.1.7. Organisatoriska effekter

De långsiktiga effekterna för företagen av utnyttjandet av datateknik är dels en ackumulering av kortsiktiga effekter, dels strukturella effekter. Dessa strukturella effekter avser företagens organisation, centralisering eller decentralisering av beslutsfunktioner, specialisering o. d. I det följande skall vissa allmänna tendenser i den allmänna organisations- utvecklingen belysas och kopplingar till utvecklingen av datatekniken göras.

Studiet av den hittillsvarande utvecklingen i användningen av datatek— niken i de föregående avsnitten har visat att tekniken hittills huvudsak- ligen har använts till att mekanisera och rationalisera företagens och förvaltningarnas kontorsrutiner, vilket medför att information om resultat, lager, kunder och marknaden levereras betydligt snabbare och frekventare. Rutiner för produktionsstyming och andra s. k. administrati- va styrrutiner är som helhet ännu mindre vanliga. Därför torde man kunna säga att datatekniken ännu inte har haft särskilt stor inverkan på organisationens allmänna struktur och funktionssätt jämfört med flera andra faktorers inverkan.

Den snabba utvecklingen av terminalsystem och dataöverföring, uppbyggandet av databaser liksom utvecklingen av interaktiv databehand- ling kan komma att få en viss inverkan på informations- och beslutssyste- met i företagen. Frågan om datatekniken används till att centralisera beslutsfattandet eller decentralisera det blir alltmer accentuerad när den nya terminaltekniken tages i bruk och när nya rutiner speciellt av styrkaraktär tages i bruk. Organisationsutvecklingen under senare tid kännetecknas av att den informella organisationsstrukturen har utvecklats och fått allt större betydelse. Mer eller mindre tillfälliga projektgrupper bestående av olika specialister har fått ett allt större inflytande på företagets utveckling. Gemensamt beslutsfattande har ökat i omfattning. Den allt bättre grundutbildningen hos arbetskraften har möjliggjort en ökad delegering av ansvar och beslutanderätt samtidigt som arbetsprocesserna blivit allt— mer mekaniserade och standardiserade. Kraven på företagsdemokrati och självbestämmande har växt sig allt starkare. Med hjälp av datatekniken har informationsflödet av redovisningsdata kunnat ökas, snabbas upp och förbilligas vilket underlättat delegering och programstyming eller mål— styrning.

Traditionella beslutskriterier för både förvaltning och företag börjar alltmer ifrågasättas. Utöver det primära företagsekonomiska lönsamhets-

• Sida 95
•  Original

kriteriet krävs att samhällsekonomiska kostnads-intäktsöverväganden skall göras inför allt fler investeringsbeslut inom näringslivet och den offentliga verksamheten. Man kräver t. ex. att regionala hänsyn skall ingå i beslutsfattandet. Behovet att i investeringsbeslut också infoga s.k. resursbalanser inom t. ex. skogssektom, järn- och stålsektorn och energisektorn inför ytterligare kriterier i beslutsfattandet.

Dessa utvecklingstendenser medför att främst det ”strategiska” be- slutsfattandet men också det ”taktiska” blir betydligt svårare än tidigare och kräver stöd av olika Specialtjänster. Kraven på det "strategiska” beslutsfattandet medför att en mängd nya data insamlas och bearbetas inför besluten. Användningen av datateknik ökar härmed i det centrala beslutsfattandet. I det decentrala beslutsfattandet anses det svårare att införa datateknik på grund av den vanligen ostrukturerade informationen som karakteriserar det lokala beslutsfattandet. Den informella organisa- tionen spelar också en stor roll för detta beslutsfattande.

Sammanfattningsvis kan konstateras att datatekniken f.n. främst utnyttjas i det centrala beslutsfattandet. Möjligen kan detta förklara den ibland framförda synpunkten att datatekniken inverkar centraliserande på beslutsfattandet. Emellertid har olika analyser visat att datatekniken är neutral i dessa hänseenden, men att den kan utnyttjas på olika sätt beroende på kraven som ställs på organisationens utformning och funktionssätt. Dessa krav är givetvis olika för olika intressenter i företaget. Denna fråga behandlas vidare i avsnitt 4.4.

Man kan emellertid konstatera vissa förhållanden i gjorda datasystem- lösningar och i införandet av datasystemen som har motverkat fördelari den informella organisationen. Dessa förhållanden är betydelsefulla både av produktivitetsskäl och av andra skäl. Den informella organisationen formar till stor del trivseln i arbetet.

Följande förhållanden är särskilt beaktansvärda. Själva införandet av större datasystem påverkar arbetsuppgifterna för många människor, och detta kan skapa ett ovisshetstillstånd hos personer som på olika sätt upplevs negativt. Stora datasystem innebär att ett ökat inslag av nya expertgrupper får avgörande inflytande på systemutformning och stor status på andra gruppers bekostnad. Kraven på administrativ disciplin ökar, vilket drabbar de informella organisationsvägama. Ett intensivt utnyttjande av datatekniken kan därtill leda till att kvantifierbar information överbetonas i beslutsfattandet på bekostnad av viktiga kvalitativa aspekter. Stora informationssystem leder lätt till ”informa— tionsförorening” (överinformation) vilket medför att det är svårt att finna den verkligt relevanta informationen. Informationssystem och styrsystem har ofta långa framtagningstider och stora fasta kostnader, vilket medför att önskvärda förändringar tar tid och får vidtagas med relativt långa intervall. Också detta motverkar en informalisering av organisationen.

Några av de här förhållandena förefaller vara av mera övergående karaktär och möjliga att eliminera i och med att vanan ökar att hantera datatekniken.

Datatekniken har emellertid också skapat metoder och utrustning som

• Sida 96
•  Original

kan ge ökade möjligheter till decentraliserat beslutsfattande. Utveck- lingen av den interaktiva databehandlingen möjliggör att många kunska- per och färdigheter kan byggas in i datasystem och att handhavandet av dem kan decentraliseras till de personer som direkt använder informa- tionen. Likaså kan datasystem utvecklas för att främja decentralisering och närdemokrati om systemen byggs upp så att den nödvändiga kontroll och samordning av besluten kan åstadkommas som krävs i en organisa- tion med decentraliserat beslutsfattande.

4.2. Datateknikens samhällsekonomiska effekter

4.2.1. Effekter pa" den ekonomiska tillväxten

Användningen av datateknik inverkar på ekonomins tillväxttakt på huvudsakligen två sätt. Det ena sättet sammanhänger med att en stor del av resursförbrukningen i ADB består av investeringar i datasystem, som bidrar till produktionsresultat under en följd av år. Satsningarna på datateknik har samma karaktär som andra investeringar, nämligen att genom resursuppoffringar ”idag” öka produktionsmöjligheterna i fram- tiden. Det andra sättet avser datateknikens roll i teknikfaktom.

Investeringar i ADB-system

Bruttoinvesteringarna i datautrustning är i Sverige ca 800 miljoner kronor per år. En översiktlig beräkning av det årliga systemmanna- och programmerararbetet stannar vid ca 675 miljoner kronor, varav uppskatt- ningsvis ca 60 procent kan antagas avse investeringar i nya system, dvs. ca 400 miljoner kronor. Den årliga investeringsvolymen i datasystem torde därför vara minst 1,2 miljarder kronor (800 miljoner + 400 miljoner). För att illustrera storleksordningen av dessa belopp redovisas i tabell 4: 6 bruttoinvesteringar 1972 i Sverige efter några kapitalkategorier.

Tabell 4:6 Bruttoinvesteringar 1972 efter några kapitalkategorier, miljarder kr., löpande priser

Miljarder kr. Bruttoinvesteringar i vägar och gator, totalt 2,4 Bruttoinvesteringar i transportmedel, totalt 3,6 Bruttoinvesteringar i post- och tele- kommunikation 0,3 Bruttoinvesteringar i maskiner och inventarier (exkl. post och telekom.) totalt 1 1,0 Investeringar i datasystem 1,2

Källa: Konjunkturläget, hösten 1973

• Sida 97
•  Original

Det kan vara illustrativt att se relationen mellan investeringar i fysiska transportsystem och investeringar i datasystem. Investeringamai maskin- vara för databehandling inom landet utgör t.ex. ca 13 procent och investeringarna i datasystem ca 20 procent av de sammanlagda brutto- investeringarna för fysiska transporter.

I förhållande till den sammanlagda bruttoinvesteringsvolymen för transportmedel, maskiner och inventarier (ca 14,6 miljarder 1972) utgör datorinvesteringarna (800 miljoner kr) bara ca 6 procent. Men om man koncentrerar intresset på tjänstesektorn är andelen av investeringarna betydande. Inom handeln, bank- och försäkringssektorn samt offentliga och privata tjänster utgör datorinvesteringarna ca 25 procent av maskin- och inventarieinvesteringarna. Analogt torde man kunna säga att data- tekniken har infört kapitalintensiva metoder i tjänstemannaarbete på motsvarande sätt som skett med maskiner inom varuproduktionen.

ADB och teknikfaktom

Genom gjorda investeringar har under l960-talet kapitalintensiteten, dvs. insatsen kapitalutrustning per arbetad timme ökat. I den reviderade långtidsutredningen (SOU 1973:21) har den årliga ökningstakten för kapitalintensiteten i industrin av Industrins utredningsinstitut beräknats till 4,9 procent 1960—65 och 5,7 procent 1965—70. Den beräknas för l970—75 genomsnittligt öka med 5,8 procent årligen. Kapitalintensitets- höjningen anses vara en viktig faktor för produktionstillväxten, speciellt som volymen arbetstimmar minskat och väntas minska bl. a. på grund av arbetstidsförkortningar, men den ”förklarar” bara en del av ökningen av produktiviteten. Den större delen av produktivitetstillväxten har man tillskrivit den s.k. teknikfaktom. Till denna faktor bidrar förutom kvalitativa förbättringar hos kapital och arbetskraft (högre utbildning) även effekter dels via förändringar av näringsgrenarnas relativa bidrag till produktionstillväxten dels via förändringar i kapacitetsutnyttjandet i ekonomin.

De vanligaste förklaringarna till produktivitetshöjningar anses dels vara införande av teknik och metoder som minskar resursåtgången av alla produktionsfaktorer, dels av en ökning av den ena produktionsfaktorn (vanligen produktionskapitalet) samtidigt med en minskning av den andra (arbetskraften). Denna substitution induceras av förändrade relativpriser för arbetskraft och kapital; arbetskraften blir relativt sett dyrare i förhållande till produktionskapitalet. Förväntan om framtida relativpris- förändringar är starka argument för teknisk forskning och utveckling.

Av avsnitt 3.1 framgår att den tekniska utvecklingen på elektronik- området har varit och är mycket snabb. En viktig orsak till detta är de stora offentliga FoU-programmen av typ militära program och rymd- forskning.

Forskningen åstadkommer successivt allt bättre prestanda hos elektro- nikkomponentema. Dessa tillämpas i olika applikationer som åstad- kommer sjunkande pris/prestandafaktor hos de produkter som de ingår i.

Detta medför att totalkostnaden för ny utrustning efter ganska kort

• Sida 98
•  Original

tid kan komma att understiga driftskostnaden för befintlig utrustning, vilket inducerar byte av utrustningen och användning av den nya teknologin. Effekten av detta blir en snabb spridning av de tekniska resultaten, speciellt snabb om driftskostnaderna (lönekostnaderna) ökar på den gamla utrustningen. Stark spridningseffekt erhålls också om teknologin utnyttjas i producentkapitalvaror med stor näringsvis sprid- ning. Datatekniken har därför stor betydelse när det gäller att överföra teknologiska förbättringar till olika användningsområden iekonomin för att därmed realisera de olika produktivitetshöjande effekterna.

Datatekniken fungerar också på ett annat sätt som förmedlare av teknisk utveckling, genom att den underlättar ersättning av en produk- tionsfaktor med en annan orsakad av andra tekniska framsteg. För att dessa skall kunna realiseras i ökad produktivitet krävs vanligen att arbetskraft ersätts med kapital. Datatekniken kan här spela en viktig roll om man utnyttjar datasystem till modellarbete och simulering för att uttesta den nya teknikens möjligheter. lnlärningstiden för att ianspråkta den nya tekniken minskar. Inlärningen spelar också en stor roll i samband med teknikfaktom.

Datatekniken spelar därutöver en viktig roll iproduktivitetstillväxten. Datatekniken har medverkat till att skapa olika optimeringsförfaranden som kan appliceras på befintligt produktionskapital så att detta utnyttjas bättre. Kapitalanvändningen kan härigenom relativt snabbt anpassas till förändrade produktionsbetingelser t.ex. förändrade arbetskraftskostna- der, förändrade energikostnader o.s.v. Genom att denna teknik kan appliceras inte bara på nytt utan också på befintligt produktionskapital kan den sammanlagda produktivitetseffekten bli ansenlig. En viktig förutsättning är dock att kunskapen att utnyttja sådana datatekniska tillämpningar finns hos användarna. Studier av hur datatekniken används pekar på att dessa tillämpningar ännu inte utnyttjas särskilt mycket och att stora utbildningsproblem här finns att lösa.

Sammanfattningsvis inverkar datatekniken på den ekonomiska till- växten på flera olika sätt och den är speciellt betydelsequ för spridningen av ny teknik.

Samhällsekonomisk effektivitet

Förbättrad information utgör en väsentlig faktor för att uppnå en ekonomiskt effektiv produktion av de varor och tjänster som efterfrågas på marknaden. Datatekniken spelar därför en viktig roll för den samhällsekonomiska effektiviteten genom dess möjligheter till selektering och spridning av information. Både inköpare och försäljare kan dra fördel av datatekniken för att effektivisera sin verksamhet.

Inköpare behöver aktuell information om alternativa varor och tjänster, om priser och kvaliteter, för att fatta rationella inköpsbeslut. Med tanke på den kraftigt ökade volymen nya produkter, material osv. är det mycket väsentligt att få denna information strukturerad på lämpligt sätt.

• Sida 99
•  Original

Leverantörerna behöver information om kundernas efterfrågan på marknaden för bl.a. prissättnings- och produktionsbeslut.

Prissättningsbesluten kan ibland vara mycket komplicerade, t.ex. vid prisdifferentiering och kräva en välutvecklad marknadsinformation. Datatekniken torde spela en väsentlig roll vid framtagandet av denna.

De tidigare nämnda produktivitetseffekterna som uppnås tack vare datatekniken kan kunder och arbetskraft tillgodoräkna sig genom effekter på löner och priser. Dessutom finns det kostnads— och intäktseffekter som inte regleras genom priser och kostnader, s. k. externa effekter. Positiva externa effekter höjer den samhällsekonomiska välfärden, negativa minskar den.

En positiv extern effekt kan vara en förkortad väntetid och en kortare verkställighetstid i den offentliga tjänsteproduktionen genom ianspråk- tagande av datasystem. Hur man skall bedöma dessa tidsvinster beror på medborgarnas värdering av sin tid. Tidsvärderingsundersökningar har givit olika resultat men i stort sett kan de sägas peka på genomsnittliga tidsvärderingar av fritid på ca 5 kr./tim. och av arbetstid på timlönen efter skatt.

En annan positiv effekt ligger i att datatekniken ökar informationsmöj- ligheterna till medborgarna och möjliggör för dem att snabbare och säkrare kunna orientera sig i mängden rättigheter och skyldigheter. Också detta kan skapa tidsvinster som måste värderas. Informationen möjliggör också att medborgarna kan fatta rationellare beslut med flera svårkvanti- fierbara intäktseffekter som följd.

En tredje positiv effekt är att datatekniken kan medge en ökad kundanpassning och individualisering av levererade tjänster. Ett exempel på detta är SJ:s platsbokningssystem som tillgodoser prioriteringsönske- mål hos resenärerna när det gäller platsbokningen.

En fjärde positiv effekt ligger i samordnad datainsamling av uppgifter till olika myndigheter, vilket medför tidsvinster för medborgarna.

Men negativa externa effekter finns också. Sålunda kan med data- teknik automatisering av rutiner ske på sådant sätt att mindre kundan- passade, mindre individualiserade tjänster erhålls.

En annan besläktad negativ effekt består i de ofta besvärliga problem som karakteriserar introduktionstiden för systemen. Många system får dessutom sådan karaktär att de svårligen kan ändras när de väl är inkörda. Datasystemen kan därmed skapa stelheter i det offentliga tjänsteutbudet. Det är viktigt att man vid systemarbetet söker bygga in adaptivitet i systemen.

En tredje negativ extern effekt av datatekniken ligger i att tekniken medger att allt större datamängder avkräves medborgarna, vilket som sagt medför tidskostnader. En något närmare analys av de externa effekterna av social natur återfinns i avsnitt 4.3.

4.2.2 Datateknikens koniunktureffekter

Den ekonomiska aktiviteten i näringsliv och samhälle utvecklas inte i ett jämnt förlopp utan den varierar ganska mycket över tiden i ett

• Sida 100
•  Original

Figur 4: ] Säsongrensad färdigvarulagerförändring hos industrin, milj. kr., halvårsdata

Källa: Konjunkturinstitutet

milj kr

700,- 600 500- 400 300- 200—

100-

1962 63 64 65 66 67 68 70 71 72 _400_

—500,

"600'

konjunkturmönster. Speciellt orderingång och investeringar är storheter som varierar kraftigt. Dessa variationer har vanligen sin grund i förändringar i efterfrågeutvecklingen.

Eftersom datatekniken är ett viktigt instrument för informationsin— samling och informationsbearbetning om företagets produktionsför- hållanden och om efterfrågan på dess produkter uppkommer frågan om datatekniken på något sätt kan påverka konjunkturvariationema, deras periodlängd och/eller amplitud.

Datatekniken kan inverka på flera sätt. Företagen kan med datateknik förstärka den administrativa kapaciteten och göra den mindre beroende av den aktuella produktionsnivån, dvs. den administrativa kapaciteten kan bli en ganska fast resurs, vars utnyttjande är relativt elastiskt.

Produktionsökningar kan härigenom genomföras utan större personal- tillskott på den administrativa sidan. Liksom är fallet med allmänt ökade kapitalresurser i produktionen stimulerar detta en förlängning av planera- de produktionsperioder och ett jämnare kapacitetsutnyttjande. Eftersom efterfrågan konjunkturvarierar får färdigvarulagren verka utjämnande mellan produktion och försäljning.

• Sida 101
•  Original

Ett annat sätt som datatekniken kan inverka på konjunktur- mönstret är genom att möjliggöra snabbare anpassningar i ekonomin till efterfrågeförändringar. Genom snabbare och säkrare data om produk- tions- och lagerläget i ett företag och genom bättre information om marknadsförändringar kan företaget förbättra sin beredskap. Sålunda ger finansiell information om företaget underlag för en lämplig lagerpolitik. Datatekniken ger företaget ökade möjligheter att planera verksamheten med hänsyn till konjunkturvariationema.

Av ett studium av konjunkturerna under 1960-talet och den hittills- varande delen av 1970-talet framgår vissa karakteristika. Periodlängderna i konjunkturerna tycks under perioden inte ha förändrats särskilt mycket. Däremot förefaller amplituderna, dvs. skillnaden mellan toppar och bottnar i konjunkturkurvan, ha förstärkts. Detta innebär givetvis krav på snabbare anpassningar från företagens sida till efterfrågeföränd- ringar.

Dessa konklusioner torde vara förenliga med en långsiktig produktions- planering och utjämning av kapacitetsutnyttjandet endast om färdigvaru- lagren tillåts fluktuera kraftigt. Färdigvarulagren har också kommit att fluktuera kraftigt under den senaste 10—årsperioden vilket framgår av diagram 4: 1.

4.2.3 Datateknikens arbetsmarknadseffekter

I dataindustriutredningens lägesrapport behandlades under rubriken samhällsaspekter också sysselsättningen. Det betonades att effekterna på den totala sysselsättningsnivån är svåra att precisera kvantitativt. En ökad användning av datatekniken väntades skärpa kraven på närings— och arbetsmarknadspolitik. Utredningen uttalade också sina avsikter att återkomma med en diskussion av datautvecklingens sysselsättningsaspek- ter. I remissbehandlingen av lägesrapporten har flera organ betonat sysselsättningsaspekternas stora betydelse. Både IVA, AMS och DAFA önskade en ytterligare analys av sysselsättningsfrågorna. AMS förordade att en referensgrupp tillsattes med hänsyn till dessa frågors betydelse. Utredningen delade denna uppfattning och bildade en sådan referens- grupp. Gruppen har koncentrerat sitt arbete på de primära kvantitativa sysselsättningsmässiga effekterna av datatekniken och presenterat arbets- resultatet i en särskild rapport.l Kvalitativa aspekter på datatekniken, t.ex. hur den påverkar olika personalkategoriers arbetsinnehåll m.m. behandlas i avsnitt 4.3, datateknikens sociala effekter och i avsnitt 4.4 datateknikens företagsdemokratiska effekter. Den följande diskussionen av datateknikens arbetsmarknadseffekter baseras på referensgruppens resultat kompletterade med viss annan l Datateknikens arbets- information. Det stora allmänna intresset för datateknikens sysselsätt- marknadseffekter,utred- ningseffekter har motiverat ett betydligt större utrymme för dem i nmgspromemorra m3

till SOU 1974:10, Data betänkandet än för datateknikens övriga effekter. och näringspolitik 74.

• Sida 102
•  Original

Debatten om datatekniken och sysselsättningen

Av avsnitt 4.1 har framgått att datatekniken hittills främst kommit att användas till att rationalisera kontorsarbete och administrativt arbete och att utnyttjandet av datatekniken är utspritt till samtliga näringar. Datateknikens kapacitet har ökat mycket snabbt och det förefaller som om stordriftsfördelarna har accentuerats i databehandlingen. Införandet av datatekniken har också på många håll medfört stora förändringar i avgränsningen och sammansättningen av arbetsuppgifter, vilket medfört strukturella förändringar i efterfrågan på arbetskraft. Dessa utvecklings- tendenser har initierat en debatt dels om datateknikens effekt på sysselsättningsnivån dels om datateknikens roll i de strukturella föränd- ringarna i arbetskraftsefterfrågan.

Under större delen av 1960-talet kretsade debatten kring de ekono- miska problemen av arbetskraftsbristen och svårigheterna att rekrytera personal. Man diskuterade en allmän arbetskraftsbrist och såg den tekniska utvecklingen som ett medel att rationalisera produktionsappara- ten och inbespara arbetskraft. ] början av 1970-talet förändrades bilden av den svenska arbetsmarknaden. Den ekonomiska tillväxten upphörde under något år. Utbudet av arbetstillfällen dämpades samtidigt som utbudet av arbetskraft fortsatte att öka. Strukturproblemen föreföll att förstärkas. Det långsiktiga perspektivet med en vikande sysselsättning inom varuproduktionen och ett fortsatt högt utbud av arbetskraft bidrog till att ytterligare skärpa uppmärksamheten på den tekniska utveck- lingens roll.

Som bas för den vidare diskussionen torde följande konstateranden kunna göras. Det föreligger primära sysselsättningseffekter som resultat av datorisering. Vissa arbetstillfällen försvinner och vissa tillkommer. Vanligen är den primära nettoeffekten på sysselsättningen negativ, eftersom syftet med datoriseringen i de flesta fall varit att rationalisera verksamheten och sänka kostnaderna. Lyckas detta ökar produktiviteten och härmed företagets konkurrenskraft, vilket vanligen leder till höjd produktionsvolym och ökad sysselsättning. Den totala kvantitativa sysselsättningseffekten kan därmed bli positiv. Men då måste totala efterfrågan från marknaden stiga eller, vid exportförsäljning, de svenska företagens konkurrenskraft relativt utländska konkurrenter förbättras.

Det är också alltid möjligt och väsentligt att med lämpliga ekono- miskt-politiska medel hålla den totala efterfrågan på en tillräckligt hög nivå för att undvika undersysselsättning. Ett väsentligt problem är dock att sysselsättningsökningen till följd av produktionshöjningen inte alltid faller på de yrkeskategorier som drabbas av minskade sysselsättningstill— fällen som följd av datautvecklingen. Här kan olika selektiva åtgärder bli nödvändiga, t.ex. omskolning och vidareutbildning. Poängteras bör också att den strukturella utvecklingen på arbetsmarknaden är en mycket viktig ram vid bedömningen av datateknikens sysselsättningseffekter, i synner- het vad beträffar effekterna på sysselsättningen för olika yrkesgrupper.

• Sida 103
•  Original

Arbetskraftsefterfrdgan

Efterfrågan på arbetskraft har allmänt präglats och torde framöver präglas av en fortsatt förskjutning från de varuproducerande till de tjänsteproducerande sektorerna. Industritjänstemännens sysselsättning har gradvis ökat sedan början av l960—talet. Efter 1965 har dock ökningen varit tämligen begränsad. Preliminära siffror för 1972 antyder att sysselsättningen stagnerat på 1971 års nivå. Prognosmaterial saknas för att bedöma sysselsättningen för industritjänstemännen under de närmaste åren. Samtidigt har reduceringen av arbetarantalet varit betydande, varför den sammantagna industrisysselsättningen har varit minskande. Prognoserna antyder en fortsatt vikande industrisysselsätt- ning 1972—77.1

Varuhandeln har sedan början av 1960-talet präglats av en kraftig strukturomvandling och rationaliseringsverksamhet. Sysselsättningen har inte ökat nämnvärt i branschen sedan början av 1960-talet. En mindre sysselsättningsökning väntas dock under de närmaste fem åren. Struktur- omvandlingen torde komma att fortsätta.

Inom bank— och försäkringssektorn har sysselsättningen ökat efter 1965 men inte lika kraftigt som ibörjan av 1960-talet. Det förefaller som om man har klarat en kraftigt expanderande verksamhet genom de produktivitetsförbättringar som bl. a. datatekniken har medfört. Inga större sysselsättningsförändringar väntas framöver inom dessa sektorer.

Under 1960-talet och början av l970-talet har främst den snabba utbyggnaden av den offentliga sektorn vägt upp sysselsättningsminsk- ningen inom de varuproducerande sektorerna och möjliggjort en snabb inströmning av gifta kvinnor på arbetsmarknaden. En fortsatt utbyggnad av den offentliga sektorn är enligt den reviderade långtidsutredningen sannolik. Men expansionen kommer troligen att gå i en något långsamma- re takt än tidigare år. Det gäller exempelvis den offentliga förvaltningen och undervisningssektorn.

Yrkesstrukturen

Sedan början av 1960—talet har skett en kraftig förskjutning mot allt fler sysselsatta i vad som brukar benämnas tjänstemannayrken och det kan noteras, att ökningen av de sysselsatta i tjänstemannayrken nästan uteslutande hänför sig till de tjänsteproducerande näringarna. På kontorssidan har sysselsättningen ökat stadigt sedan början av 1960—talet. Men ökningstakten har inte varit lika hög som för tekniker-, vård- och läraryrken. Kraftigast synes ökningen av den sysselsatta kontorspersonalen ha varit på den offentliga sidan och inom banker och försäkringsbolag. En viss reduktion i ökningstakten av det totala antalet sysselsatta i kontorsyrken synes vara att vänta under l970-talet. Besparingsåtgärder inom statlig och kommunal förvaltning och fortsatta administrativa rationaliseringar i det privata näringslivet talar för en sådan utveckling. Kontorister förefaller nu i högre grad än tidigare på 1 Se SOU 197321, 1960-talet beröras av svårigheter på arbetsmarknaden. De utgör en Svensk ekonomi fram betydande del av dagens tjänstemannaarbetslöshet. till 1977.

• Sida 104
•  Original

För yrken med anknytning till varuhandeln kan man konstatera, att såväl antalet parti- och detaljhandelsföretagare som antalet affärsbiträden visar en svag långsiktig nedgång.

Sysselsättningen inom den stora gruppen tillverkningsyrken, som ökade i början av l960-talet, har efter 1965 successivt minskat. Dels har, som tidigare nämnts, sysselsättningen inom tillverkningsindustrin mins- kat, och dels har andelen personer i denna yrkesgrupp inom tillverknings- industrin minskat. SCB:s beräkningar pekar på en något snabbare nedgång i sysselsättningen för hela gruppen tillverkningsyrken under resten av 1970-talet.

Arbetskraftsutbudet

Även arbetsmarknadens utbudssida genomgår betydande långsiktiga förändringar. Till följd av en svagare tillväxt av den aktiva befolkningen, en fortsatt nedgång i de äldre männens förvärvsintensitetl och en något långsammare tillströmning av kvinnor till arbetsmarknaden räknar den reviderade långtidsutredningen med en relativt svag ökning av arbets- kraftsutbudet de närmaste fem åren.

Vissa strukturella problem har börjat uppträda på arbetsmarknaden bestående i en divergens mellan förväntningarna hos den nytillträdande längre utbildade arbetskraften och näringslivets efterfrågan. Svårigheter att rekrytera och behålla den nytillträdda arbetskraften har hittills i första hand uppmärksammats inom industrin.

En annan strukturell förändring på arbetsmarknadens utbudssida med vittgående konsekvenser är den fortgående snabba tillströmningen av gifta kvinnor på arbetsmarknaden. I mitten av 1960-talet var 44 procent av samtliga gifta kvinnor ute på arbetsmarknaden. Idag uppgår denna andel till 55 procent. Trots de senaste årens lågkonjunktur har förvärvsintensiteten bland de gifta kvinnorna ökat väsentligt snabbare än vad långtidsutredningen förutspådde 1970. En mycket stor del av detta arbetskraftstillskott har särskilda begränsningar i sitt arbetskraftsutbud, inte minst vad gäller arbetstidens längd och förläggning. De kvinnor som utgör det potentiella arbetskraftstillskottet har dessutom en genomsnitt- ligt kortare utbildning än de som redan befinner sig på arbetsmarknaden.

Datateknikens sysselsättningseffekter — ett räkneexempel

Datatekniken förefaller hittills ha medfört de mest påtagliga effekterna på kontorsområdet. Detta gäller såväl varuproduktion som tjänsteproduk- tion. Ett exempel är bank- och försäkringsbolag, där den kraftigt expanderande verksamheten kunnat genomföras med en mindre personal-

1 Förvärvsintensiteten ökning än vad som skulle varit fallet utan datateknik. mätsiandelen förvärvs- En brittisk undersökning" Computers in Offices 1972”2 redovisar att ;rbetande ie" åldersgrupp. 158 000 arbetstillfällen ”inbesparats” inom kontorsområdet i Stor- Manpower "Mies"! 12, britannien till och med 1969 som en följd av ADB-utvecklingen. Dessa Department ofEmployment arbetstillfällen var dels reella dvs. existerande och dels potentiella dvs.

Her Majestyls Stationary Office. arbetstillfällen som aldrig funnits men som hade behövts tillskapas för att

• Sida 105
•  Original

åstadkomma samma produktionsvolym som med konventionella meto- der. Samtidigt har ungefär 100 000 arbetstillfällen tillkommit inom 5. k. datayrken. T. 0. m. 1970 räknar man med att 400 000 reella eller potentiella arbetstillfällen kommer att ”inbesparas” och att 170 000 nya arbetstillfällen tillskapas.

Den redovisade undersökningen belyser alltså datateknikens primära sysselsättningseffekter inom kontorsområdet och det administrativa området. Arbetskraftsbehovet kan också påverkas sekundärt genom datatekniken. Företagen kan med datateknik minska sina lagerkostnader, optimera likviditeten, öka kapaciteten i försäljning och marknadsföring m.m. Man kan också höja produktkvaliteten. Rationaliseringar via datatekniken innebär en effektivare användning av resurser vilket medför en accelereration i den ekonomiska tillväxttakten. Detta innebär i sin tur ett ökat arbetskraftsbehov. Att i en analys separera dessa effekter av datatekniken från andra faktorers påverkan, t. ex. investeringar i andra produktionsutrustningar, är dock en nästan omöjlig uppgift.

I det följande presenteras en överslågskalkyl för Sverige motsvarande den i den brittiska undersökningen. Syftet med kalkylen är att visa vilken förändring i kontorsarbetstillfällen som kan vara förknippad med en prognoserad ökning av användningen av datateknik inom landet. Det gäller alltså dels arbetstillfällen (reella) som försvinner på grund av datatekniken, dels uteblivna arbetstillfällen (potentiella) som överhuvud- taget inte tillkommer på grund av datatekniken och dels genom datatekniken nytillkomna arbetstillfällen.

De tillkomna arbetstillfällena avser s.k. datayrken dvs. systemerare, programmerare, operatörer och stanspersonal. Detta medför troligen en viss underskattning, då även andra sysselsättningstillfällen tillkommit genom ADB-tekniken, t.ex. teknisk servicepersonal. Tillväxten av s.k. datayrken har historiskt varit snabb. Enligt den brittiska undersökningen har de ökat med ca 15 % per år under de senaste åren. Uppskattningar med hjälp av folkräkningsmaterial gav ca 14 % årlig tillväxt i Sverige mellan 1965 och 1970.

Man kan som en utgångspunkt för kalkylen anta att sysselsättnings- utvecklingen på dataområdet i stort följer nettoinvesteringarna i maskin- vara. Sedan 1966 har dessa ökat genomsnittligt med ca 15 % årligen och med en något avtagande relativ ökningstakt under perioden. Det kan vara rimligt att för de närmaste åren betrakta 15 % som en övre gräns för datayrkenas ökningstakt.

Som en nedre gräns för den årliga sysselsättningstillväxten för datapersonalen sätts 10 procent. Den motsvarar ungefär de tendenser som iakttas genom extrapolering av tillväxten i datorbeståndet.

Antal sysselsatta inom datayrken kan bara fastställas ungefärligen eftersom de ligger på en något för grov indelningsnivå i yrkesstatistiken både i folkräkningarna och i AKU-undersökningarna. Genom att utnyttja FoB 70: s yrkesindelning kan antalet uppskattas till ca 22 000 år 1970. I dessa ingår då även kontorsrationaliserare, av vilka de flesta torde syssla med datakonsultarbete. I kalkylen används 22 000.

De relationstal mellan tillkomna och inbesparda arbetsfillfällen som

• Sida 106
•  Original

] Information iprognos- frågor (SCB) 1973:8 sid 63.

används är givetvis av helt avgörande betydelse för resultatet. Här användes de brittiska relationstalen, trots att detta innebär ett visst mått av godtycke. Uppgifterna kan emellertid i någon mån kontrolleras på svenskt materiall där bortfallet av arbetstillfällen inom verkstadsindu- strin skattats i ungefär motsvarande termer som i den brittiska undersökningen." Man har där skattat sysselsättningsminskningen till minst 4 000 arbetstillfällen kumulativt till och med 1971 för verkstads- industrin. Under samma år sysselsattes i verkstadsindustrin enligt enkätundersökning ca 2 000 i datayrken. Detta ger en relationskvot på 2 att jämföras med i tabell 4: 8 presenterade kvoter.

Förhållandet ackumulerade tillkomna/ackumulerade bortfallna arbets- tillfällen minskar med ca 25 % under prognosperioden från ca 1: 1,6 till 1:2,5. Det kan vara lämpligt att ur prognosmetodsynpunkt kortfattat referera skälen till detta.

Först extrapoleras i den brittiska undersökningen trendutvecklingen branschvis för antalet datorer, varefter dessa värden summeras till en total trend. Denna väntas inte bli påverkad av iakttagna strukturella förskjutningar i efterfrågan mot stora respektive små maskiner på de medelstoras bekostnad. En viss stegrande effekt på antalet datorer väntas successiva kapacitetsförbättringar av maskinerna få. Detta motsvaras till en viss del av att kostnadsförhållandet programvara/maskinvara ökar över tiden. Någon substitution från programvara till maskinvara väntas inte påverka prognosen på antalet datorer. Sammanfattningsvis väntas antalet datorer genomsnittligt öka med ca 10 % per år till 1979.

Utvecklingen av genomsnittsantalet personal per dator uppskattades för perioden 1964—69 och denna utvecklingstakt används som bas för prognosen. De stora datorernas krav på en omfattande datapersonal antages i prognosen kompenseras av de små datorernas låga personal- intensitet. Man väntar inte några större effekter på personalbehovet per maskin av förbättrade system- och programmetoder. Under prognos- perioden räknar man inte med att någon mättnad av totala datapersonal- behovet skall inträffa på grund av mättnadstendenser för datorefter- frågan. Däremot räknar man med att stans— och bearbetningspersonal per dator skall minska i antal på grund av inriktningen av applikationsutveck- lingen mot informations- och styrsystem. Man räknar med rationalisering även i användningen av systemmän och programmerare så att dessa antalsmässigt minskar med ca 10 % per dator mellan 1969 och 1979. Beräkningen av hur många sysselsättningstillfällen varje dator genomsnitt- ligt övertar baseras på enkäter till ca 950 erfarna datoranvändare. I prognosen tages hänsyn till tendensen att maskinerna blir allt kraftfullare och medger att per maskin allt mer manuth arbete kan övertagas. Emellertid beaktas också att en stor andel av de mest arbetskraftsintensi— va arbetsuppgifterna redan datoriserats och att de nya tillämpningarna inte direkt inriktas på att spara personal utan har andra syften. Den för prognosen över kvoten tillkomna/bortfallna arbetstillfällen mest avgöran- de faktorn är emellertid förhållandet att marginalkostnaden för att höja databehandlingsvolymen hos etablerade datoranvändare blir relativt allt lägre i förhållande till att motsvarande arbete skulle utföras manuellt.

• Sida 107
•  Original

Man räknar med att antalet arbetstillfällen som bortfaller per dator ökar med 25 % mellan 1969 och 1979. Först på längre sikt bedöms ökningen avtaga. Av genomgången av kalkylmetodiken framgår att den innehåller flera uppskattningsmoment. Bristen på vedertagna modeller och metoder är stor på detta område, varför utredningen ändå fått acceptera denna kalkylmetodik med de brister den må ha. I tabell 4: 8 och 4: 9 presenteras en minimi- och en maximikalkyl över antalet sysselsatta i datayrken och därmed förorsakade bortfall av övriga arbetstillfällen. Enligt kalkylen försvinner i början av 1970-talet ca 4 — 6 000 reella eller potentiella kontorsarbetstillfällen per år p.g.a. datatekniken. I vissa fall kan personal internt slussas över till dessa nya arbetstillfällen1 men i stort sett måste de berörda inom kontorspersonalen ges andra arbeten. Rörligheten hos dessa yrkesgrupper är dock stor — bara knappt hälften av arbetskraften är kvar i kontorsyrket efter en femårsperiod.2 Jämfört med den totala årliga personalomsättningen är de bortfallna reella och potentiella arbetstillfällena av liten storleksordning. Fram mot 1980 ökar ”inbesparingen” till 14—30 000 och tillkommer 5—10 000 arbetstillfällen 1 inom datayrken per år. thefgåtål-lääsåfö—s se Totalt sett ökar sysselsättningen i administrativa yrken och kontors— ' ' yrken med ca 8 000 anställda per år under 1970-talet enligt tabell 4: 7. 2 Enligt Tendenseriarbets— Datateknikens rationaliseringseffekter har beaktats i SCB:s prognos men "lämnade” rekryterings- det är troligt att man i prognosen inte tagit hänsyn till en så stark effekt gäss;- &%%å;€9£%l.a_ av teknikfaktom på kontorsyrkena som utredningen här räknat med. tabell 4!

Tabell 4: 7 Förvärvsarbetande minst halvtid enligt SCB: s trendberäkningar

Arbete 1000-tal Procent

1965 1970 1980 1965 1970 1980

(prognos) (prognos) (prognos) (prognos)

Tekniskt och fysikaliskt arbete 211 252 331 6 7 9 Sjukvårdsarbete 140 193 285 4 6 Pedagogiskt arbete 102 125 166 3 4 5 Övrig natur- och samhällsvet, hum. och militärt arbete 99 122 173 3 4 Administrativt arbete 76 88 109 2 3 3 Kameralt och kontorstekn arbete 328 370 423 10 11 12 Kommersiellt arbete 330 326 287 10 9 8 Lantbmks—, skogs och fiske- riarbete 401 307 166 12 9 5 Transport och kommunikations- arbete 2 19 2 17 201 6 6 6 Tillverkningsarbete 1 202 1 147 1 033 35 33 29 Servicearbete 342 381 422 10 11 12

Summa 3 450 3 528 3 596 100 100 100

• Sida 108
•  Original

Tabell 4: 8 Räkneexempel på datateknikens primära sysselsättningseffekter under 1970-talet — minikalkyl Förutsättningar:

l. Antalet sysselsatta i datayrken 1970: 22 000

2. Tillväxten av dessa yrkesgrupper: 10 % per år

3. Kvoten ackumulerade tillkomna/ackumulerade bortfallna arbetstillfällen antages vara 1970 1975 1979 1:1.6 1:2.1 1:2.5

År Totala antalet Kvoten ack. bort— Totala antalet ”Nettobesparing” arbetstillfällen fallna/ack till— reella och poten- fram till resp. år i dataverksamhet komna arbetstill- tiella arbetstill- fällen fällen som ”sparats”

genom datatekniken fram till resp. år

Kolumn a Kolumn b Kolumn e = Kolumn c — kolumn a Kolumn a x kolumn b

1970 22 000 1.6 35 000 13 000 1975 35 000 2.1 74 000 39 000 1979 52 000 2.5 130 000 78 000

Anm: Läs tabellen på följande sätt. Fram till 1970 var 22 000 sysselsatta med dataverksamhet. Varje sysselsatt med dataverksamhet beräknas att med hjälp av datorer uträtta vad 1.6 personer med traditionella metoder skulle uträtta. Härigenom har 1.6 x 22 000 = 35 000 reella och potentiella arbetstillfällen ”inbe- sparats". Nettobesparingen blir 35 000 — 22 000 = 13 000 arbetstillfällen fram till 1970.

Tabell 4: 9 Räkneexempel på datateknikens primära sysselsättningseffekter under 1970-talet — maxirnalkalkyl

Förutsättningar:

1. Antal sysselsatta i datayrken 1970: 22 000 2. Tillväxten av dessa yrkesgrupper: 15 % per år 3. Kvoten tillkomna/bortfallna arbetstillfällen som i tabell 4: 8

År Totala antalet Kvoten ack. bort- Totala antalet ”Nettobesparing” arbetstillfällen fallna/ack till— reella och poten- fram till resp. år idataverksamhet komna arbetstill- tiella arbetstill-

fällen fällen som ”sparats”

genom datatekniken fram till resp. år

Kolumn a Kolumn b Kolumn c = Kolumn c — kolumn a kolumn a x kolumn b

1970 22 000 1.6 35 000 13 000 1975 44 000 2.1 92 000 48 000 1979 76 000 2.5 190 000 114 000

• Sida 109
•  Original

Än en gång bör betonas att kalkylen är partiell. Vid rationalisering genom exempelvis datateknik friställs resurser som kan användas för investeringar, vilka i sin tur skapar nya sysselsättningsmöjligheter. Dessa kan vi kalla de sekundära sysselsättningseffekterna. Kalkylen kan således inte användas för att belysa datateknikens alla effekter på sysselsätt- ningen utan endast för att antyda de primära effekterna.

Det totala antalet arbetstillfällen inom kontorsområdet och det administrativa området kommer att öka under 1970-talet. Det finns emellertid tecken som tyder på att ökningstakten i antalet arbetstillfällen inom dessa yrkesområden kommer att dämpas p.g.a. datatekniken. Det är storleksordningen av denna dämpning som kalkylen har avsett att belysa.

Berörda yrkesgrupper

Av särskilt intresse i detta sammanhang är att genom observationer identifiera och söka bestämma storleksordningen av de på grund av datatekniken direkt berörda och de nyskapade yrkesgrupperna. Detta är den viktigaste målsättningen med det projekt om ADB och arbetskraften som prognosinstitutet, SCB, bedriver. Från detta projekt har hittills framkommit två rapporter som kan ge viss belysning åt frågeställningen, dels en enkätundersökning för verkstadsindustrinl, och dels en delfi- studie2.

Man kan ur informationen från verkstadsenkäten uppskatta att antalet ersatta arbetstillfällen inom verkstadsindustrin fördelar sig ungefär på följande yrkeskategorier:

Grupp 3) Lägre chefspersonal på kontorssidan 10 % b) övrig kontorspersonal 80 % c) Tekniker 10 %

Inom dessa grupper finns ca 100 000 tjänstemän fördelade på följande sätt: Grupp a) 16 000 b) 35 000 c) 47 000

98 000

Ser man till ADB :s effekter så är inriktningen på gruppen b), Övrig kontorspersonal, mycket påtaglig.

Tar man till utgångspunkt den minimiuppskattning som redovisats i verkstadsenkäten av effekterna — nämligen 3 000 personer — kan proportionerna genom ADB försvunna arbetstillfällen skattas för resp yrkesgrupp bland ADB-användarna till:

Grupp 3) 3 %

b)lO% c) 1%

Denna skattning är en minimiuppskattning och det verkliga antalet kan vara betydligt större.

1 ADB och arbetskraften, Verkstadsindustrin, In- formation i prognosfiå- gor/ IPF 1973:8/ 2 ADB och arbetskraften, en delfistudie. /IPF 197412/

• Sida 110
•  Original

* IPF 1973:8 sid 48

2 Enligt AKU 1. kv. -3. kv. 1973 3 Preliminära uppgifter från folk- och bostads- räkningen 1970.

Det hittills diskuterade gäller antalet arbetstillfällen, vilket dels gäller tjänster (yrkesverksamma personer) och dels ny- och ersättningsrekryte— ring. Hur mycket som faller på den ena eller andra kategorin har man bara svaga indikationer på. Proportionerna skulle kunna vara ungefär 1 till 3, dvs. på fyra försvunna arbetstillfällen har bara en tjänsteman blivit omflyttad eller avskedad. Det sistnämnda förefaller vara ovanligt i verkstadsindustrin men har förekommit.

Man kan konstatera att ingen enskild ADB-rutin i verkstadsindustrin 1971 nått en genomträngning1 till mer än—50 % ens bland de som redan var ADB-användare. Förmodligen har därför kanske inte ens hälften av effekterna på den personalgrupp som nu närmast behandlats — kontors- personal med rutinbetonade arbetsuppgifter — ännu inträffat.

I fråga om effekten för övriga tjänstemannagrupper med arbetsuppgif- ter inom vilka ADB-tillämpningarna ännu inte är så utbredda är bilden inte lika entydig. I många av dessa fall kan man påräkna en något annan karaktär på datoriseringen — vi får ett större inslag av datorstödd verksamhet snarare än substitution med ADB. Effekterna av detta på antalet anställda och på yrkesgrupper är ganska svåröverskådligt.

Som konstaterats ligger en stor del av ADB-tillämpningarna inom kontorsrutinområdet. I det avseendet finns inga skäl att föreställa sig att verkstadsindustrin är unik — liknande effekter bör ha uppträtt inom andra områden där ADB tillämpas i kontorsrutiner.

Om man i första hand ser till hela industrin så finns där f.n. ca 250000 tjänstemän. Av dessa torde ca 70000 vara att hänföra till gruppen b), övrig kontorspersonal, och följaktligen vara de som står i främsta rummet för ADB-rationalisering. Ser man till bruttoeffekterna i räkneexemplet, framgår att förändringen under 1970-talet bådei minimi- och maximiexemplet just uttrycker att betydligt större effekter kan komma att registreras än de som redan skett. Kalkylerna pekar på att mer än dubbelt så många arbetstillfällen kommer att försvinna fram till 1979 jämfört med vad som hänt fram till 1973. Detta skulle betyda ett bortfall av 15—20 000 reella och potentiella arbetstillfällen för kontorsanställda inom industrin, vilket motsvarar 20—30 % av antalet idag kontorsanställ- da inom industrin.

De resonemang som här förts berör industrin som med drygt 1 miljon sysselsatta svarar för knappt 1/ 3 av totala sysselsättningen.

4.2.4 Datateknikens regionala effekter

Datatekniken är en teknologisk och administrativ resurs som huvudsakli- gen utvecklats i storstadsregionerna. Flera statistiska indikatorer finns för detta påstående. Av totala arbetskraften i riket finns i genomsnitt 38 procent i storstadslänen (A, B, M och 0) och ca 20 procent i stockholmsregionen.2 Av antalet sysselsatta med dataverksamhet åter- finns ca 60 procent i storstadslänen och ca 45 procent i stockholms— regionen.3 Av datorkapaciteten torde över 60 procent finnas i stor- stadsregionen.

En fjärdedel av databehandlingen sker genom servicebyråer. De är

• Sida 111
•  Original

ännu mer koncentrerade till storstadsregionerna än vad gäller databe- handlingen i egen regi hos användarna. Ca 120 av ca 150 datatjänstföre- tag är lokaliserade till storstadsregionerna.1

Det torde finnas flera orsaker till att sysselsättningen inom datayrken blivit koncentrerad till storstadsregionerna. Här skall diskuteras några förklaringar:

— datatekniken är en ung teknologi med snabb utvecklingstakt och med krav på goda och frekventa kontakter mellan forskare, tillverkare och användare. Teknikens utveckling och tillämpning kräver god tillgång på specialister av olika slag — en tillgång som tillgodoses genom arbetskraftsutbudet inom storstadsregionerna. Leverantörerna har sin huvudsakliga verksamhet i dessa regioner, vilket naturligtvis stimulerar användningen av datateknik speciellt i storstadsregionerna. — datoranvändningen har hittills främst gällt kontorsrutiner och admi- nistrativa rutiner. Viss omfattning har också tekniska beräknings- rutiner fått. Administrativ verksamhet inom förvaltning och näringsliv samt forskning är koncentrerad till storstadsregionerna. I dessa regioner har tjänstesektorn också den relativt sett största betydelsen.

Spridningen av datatekniken fortgår emellertid till nya användare; spridningseffekter uppkommer utanför storstadsregionerna. Stora delar av dataverksamheten stabiliseras och övergår från att vara teknikoriente- rade till att bli uppgiftsorienterade.

Dataservicesektorns snabba expansion, utvecklingen av dataöverföring och tidsdelning har betytt mycket för denna utveckling, som inneburit att databehandlingskapaciteten förts ut och blivit oberoende av lokalise- ringen av själva datorutrustningen. På detta sätt förs administrativ kapacitet ut från storstadsregionerna. Möjligheterna att lokalisera admi- nistrativ verksamhet eller administrativa funktioner utanför storstads- regionerna ökar härmed till gagn för den regionala utvecklingen.

Emellertid finns funktioner som är svåra att förlägga decentralt utanför storstadsregionerna, t.ex. forsknings- och utvecklingsarbete som har speciell nytta av goda kontaktförhållanden, en stor arbetsmarknad för specialistorienterad arbetskraft m.m., men som har svårare att ut— nyttja dataöverföringens hårt strukturerade information. Det är främst tillverkningsfunktionema som kan utnyttja datateknikens kapacitet att överföra hårt strukturerad information. Planerings- och orientelingskon- takter2 dvs. sådana kontakter som särskilt vissa företag och organisationer behöver för planering och inriktning av verksamheten i framtiden, kan dock svårligen skötas genom datakommunikation. Därför torde också i framtiden behovet av sådana kontakttyper medföra fördelar vid lokalise- ring till storstadsområdena. Utvecklingen av datakommunikation kan därför komma att med- verka till att forsknings-, utvecklings-, utrednings— och planeringsfunktio— nerna förläggs till storstadsregionerna samtidigt som den underlättar en spridning av tillverkningsfunktionerna över hela riket. Det finns också en stark dynamisk faktor som accentuerar dessa förhållanden. Om dataöver- föringen får utvecklas i enlighet med efterfrågan kommer den förmod-

' Enligt dataindustriutred- ningens undersökningar * Se SOU 1970:15, bilaga 10. Orienteringskontakter kännetecknas av lång in- planeringstid, många deltagare, lång mötes- tid och låg kontaktfrek— vens. Planeringskontak- terna kännetecknas av lägre värden på dessa variabler utom för kontaktfrekvensen. Planeringskontakterna utgör led i en kedja kontakter mellan väl avgränsade grupper, vars deltagare träffas ofta och regelbundet.

• Sida 112
•  Original

1 Se t.ex. Thorngren, Studier i lokalisering, Beckmans förlag 1972.

ligen att koncentreras till storstadsregionerna och avse trafik inom regionerna ty huvuddelen av trafikbehovet torde vara inomregionalt. En undersökning (Komm 68)1 visade att för näringslivet i stockholms- regionen avsåg ca 80 procent av företagens kontakter kontakter med enheter inom den egna regionen. Det här betyder att underlaget för ett publikt datanät (för näringslivet) främst är av inomregional karaktär. Underlaget är således störst i storstadsregionerna inte bara på grund av deras storlek utan också på grund av den höga självförsörjningsgraden i kontaktmönstret. Efterfrågemässigt är alltså förutsättningama bäst för uppbyggnad av publika datanät i storstadsregionerna.

Det är sannolikt att dataöverföring blir en mycket viktig faktor i det framtida kommunikationsmönstret i storstadsregionerna och att man med dataöverföringen skapar bättre förutsättningar för ett friare lägesval när det gäller den framtida lokaliseringen av många arbetsplatser.

4.2.5 Effekter på företagssnukturen

Den hittillsvarande utvecklingen av databehandlingen har medfört att de stora företagen först har tagit datatekniken i anspråk för olika uppgifter, vilket framgår av avsnitt 4.1. Det tycks också vara så att de stora företagen har de mest positiva bedömningarna om datateknikens effekter. Man torde därför allmänt kunna säga att datatekniken hittills har påverkat konkurrensförhållandena mellan stora och små företag till de storas fördel.

Emellertid finns tendenser i den nuvarande och den överblickbara framtida datateknikutvecklingen som pekar på att de här fördelarna minskar. Dataöverföringsmöjligheterna har förbättrats och kommer att förbättras. Billiga terminaler produceras och stora, kapacitetsstarka datorer med effektivare operativsystem utvecklas, vilket möjliggör att små företag via tidsdelning får ungefär lika god databehandlingsekonomi som de stora företagen. Om servicebyråbranschen fortsätter att expande- ra och om denna expansion sker under stark konkurrens kommer den att spela en mycket positiv näringspolitisk roll i det att deras kunders (de mindre företagens) konkurrenskraft stärks. Detta gäller i viss mån också datakonsultföretagen, men troligen inte lika uttalat, eftersom deras kunder mestadels torde återfinnas bland dataanvändare med egen anläggning och de ofta är större företag.

En annan strukturfråga är om datatekniken medför någon förändring i integrationsgraden i ekonomin. Detta är en svårbedömbar fråga. Datateknikens möjligheter att styra hela processer talar för att den främjar vertikal integration, dvs. knyter samman grossister—detaljister, fabrikanter—grossister eller fabrikanter—fabrikanter. Om denna effekt är stark, kan effekterna också bli negativa — framförallt i form av en minskad konkurrens mellan företag i samma produktionsled.

Datateknik kan alltmer komma att användasi företagsplaneringen ioch med att säkrare och intressantare data kan produceras om företagets produktions- och marknadsförhållanden och i och med att färdigheten att använda tekniken förbättras. Genom modellarbete, simulering m.m.

• Sida 113
•  Original

kan företaget belysa olika konsekvenser av satsningar på skilda produkt- områden. På samma sätt kan olika konsekvenser av skilda organisations— former belysas och underlag skapas för beslut av framtidskaraktär, såsom divisionalisering av verksamheten eller fusionering av avdelningar och företag eller specialisering. Man torde därför kunna förutsäga att en sådan på datateknik baserad planeringsverksamhet kommer att leda till ett aktivare långsiktigt handlande från företagens sida.

4.3 Datateknikens sociala effekter

Dataindustriutredningen har till uppgift att behandla näringspolitiska åtgärder inom dataområdet berörande såväl tillverkare av datatekniska produkter (system-, program- och maskinvara) som användare av data- tekniska hjälpmedel. Såsom tidigare nämnts har utredningen funnit att vissa faktorer, som normalt inte hänförs till näringspolitiken, måste beaktas vid de bedömningar som ingår i utredningsarbetet. Det är i och för sig klart att, när ett näringspolitiskt program på dataområdet slutligen skall formuleras av regering och riksdag, en rad avväganden måste göras mot politiska faktorer utanför näringspolitiken.

Det är varken möjligt eller lämpligt för utredningen att analysera alla dessa faktorer. Det är emellertid uppenbart att datatekniken på sikt kommer att påverka samhället och de enskilda människorna på ett genomgripande sätt. Utredningen anser att de sociala effekter — positiva och negativa — som uppstår när denna nya teknik sprids kommer att bli styrande för utvecklingen på dataområdet i kanske högre grad än de rent ekonomiska effekterna.

Utredningen har därför funnit det lämpligt att redovisa några sociala effekter, som kan antas påverka utvecklingen, även om härigenom en utvikning görs från de strikt näringspolitiska övervägandena. Avsnittet får ses som en spegling av den debatt, som idag pågår, och de här redovisade åsikterna representerar inte alltid varje enskild utredningsledamots personliga uppfattning. Det bör framhållas att de följande avsnitten av naturliga skäl inte är faktabaserade på samma sätt som andra kartläggan- de avsnitt i betänkandet. Utredningen har också avstått från källhänvis- ningar i denna del — även om det varit möjligt i vissa fall — eftersom framställningen på många punkter utgår ifrån åsikter som framförts från flera håll i den allmänna samhällsdebatten.

4.3.1 Allmänhetens inställning

Det har sagts i debatten kring datateknikens möjligheter och risker att människorna på datatekniken projicerar sina känslor för samhället och för överheten. De som känner sig starka och välutbildade, med goda möjligheter att få fram sin vilja och uttrycka sin personlighet, reagerar positivt på datatekniken och ser den som ett välkommet nytt instrument. De som upplever sig som förtryckta, eller utanför samhället, ser denna teknik som ytterligare ett redskap för att hålla dem nere och utanför.

• Sida 114
•  Original

Båda synsätten kan vara riktiga. Datatekniken är en ny resurs, som i likhet med annan ny teknik kan förskjuta maktförhållanden, förändra arbetsmiljö och arbetsinnehåll, påverka ekonomi och välfärd. Datatek- niken har som all annan teknik goda och dåliga effekter. I framtidsper- spektivet torde finnas stora och ännu delvis oanade positiva möjligheter. Men datatekniken inrymmer också ovanligt stora möjligheter till miss- bruk om den inte bringas under social kontroll, och redan det faktum att datatekniken kommer att få en central betydelse i det högindustrialisera- de samhället innebär att den, fel använd, t. ex. kan bidra till den utslagning av vissa grupper som förekommer inom detta samhälle.

Det är därför naturligt att datateknikens införande ger upphov till debatt och meningsmotsättningar, även på ”sina egna meriter”. Härtill kommer att datatekniken alltmer används inte bara för att behandla utan också för att förmedla information vilket ofta medför att den upplevs som orsaken till fel som uppstått i tidigare ”icke datoriserade” led.

Det är uppenbarligen ett väsentligt samhällsintresse att medborgarna får en klar bild av datateknikens möjligheter och risker. ] detta avsnitt kommer några av dessa möjligheter och risker att påtalas. Det är också uppenbart att allmänhetens inställning är av avgörande betydelse för möjligheterna att i framtiden utnyttja de positiva effekterna av datatek- niken. Detta ställer krav på dem som vill använda datatekniken att också redovisa vilka de negativa effekterna är och vad man avser att göra för att komma till rätta med dem och därmed möjliggöra för berörda parter att avgöra om de kan tolereras. Det ställer också stora krav på utbildnings— väsendet att förmedla kunskaper om datateknik till alla medborgare.

4.3.2 Informationssamhället — det ”exakta” samhället

Den offentliga förvaltningen har redan idag omfattande informations- system i bruk, och databanker lagrar en ökande mängd samhällsinforma- tion. Som exempel kan nämnas riksförsäkringsverkets informations- system, centrala bil- och körkortsregistret, fastighetsdatasystemet och 'rättsväsendets informationssystem. På detta område kan Sverige f.n.

anses inta en internationellt sett framskjuten plats.

Dessa system medger användning av alltmer sofistikerade sociologiska, ekonomiska och andra modeller för att bearbeta stora mängder statistiska data om samhällsmedborgamas levnadsmiljöer. Den positiva effekten av detta är att man kan få bättre underlag för beslut om i vid mening sociala reformer. Som exempel på områden för dylika bearbetningar kan nämnas arbetsmarknad, bostadsmarknad, utbildning, sjukvård, kommunikation.

Inte minst inom vårdsektorn kommer den enskilde alltmer i kontakt med datatekniken. En stor del av sjuk- och hälsovården förväntas bli effektiviserad genom automatisk databehandling. Som positiv effekt kan detta leda till att personalen frigörs från den idag omfattande rutinhan— teringen av information och kan ägna sig åt mänskliga kontakter, förutsatt att de frigjorda resurserna medvetet ges en sådan inriktning.

Härtill kommer den övergripande ekonomiska planeringen rörande samhällsekonomi, konsumtion, skatter, sparande, investeringar, offentliga

• Sida 115
•  Original

och privata utgifter, industristruktur och mycket annat. Inom alla dessa områden kommer de datatekniska hjälpmedlen att spela en alltmer betydelsefull roll.

Stora möjligheter öppnar sig också för användning av datateknik inom penningväsendet. Alla slags penningtransaktioner — från de enskilda medborgarnas betalningar till de stora internationella betalningsström- marna —- kan komma att datoriseras. Det check- och kontantlösa samhället kan därmed gradvis bli en realitet.

Att datatekniken kommer in i alla delar av samhället kan inte undgå att påverka medborgarnas samhällssyn. Ett samhälle där för planeringen avgörande data finns samlade i omfattande databanker kan lätt ge intryck av att styras med stor perfektion. Med eller utan medveten avsikt kan datoriseringen tas till förevändning för att avkräva alla, socialvårdsklien- ter, folkpensionärer, kunder och patienter, allt mera invecklade blanket- ter, som måste ifyllas allt exaktare. Förutom den felaktiga bild av exakthet i samhällets aktiviteter som detta skapar — och som diskuteras närmare i nästa avsnitt — kan man ifrågasätta om de krav som ställs på medborgarna att prestera indata i längden kommer att accepteras. Sannolikt måste man tvärtom börja räkna med en viss avvägning mellan den förbättring datateknik medför för den som vill införa ett system, och de besvär och potentiella risker som medborgarna i egenskap av uppgiftslämnare kan komma att uppleva.

Ett exempel på riskerna ger det s. k. check- och kontantlösa samhället. Vissa penningtransaktioner blir visserligen i ett sådant samhälle, där datameddelanden har intagit sedlars och checkars plats, lättare och mindre utsatta för brottsliga manipulationer. Vissa människor och organisationer gynnas — varuhus och banker får bättre insyn i sina egna penning— resp. varuflöden och kan därmed rationalisera och bättre planera sin verksamhet.

Men nya former för svårupptäckbara databrott kommer också att se dagens ljus. Samhället, näringslivet och bankväsendet kan bli mera sårbart än idag, inte bara för sabotage utan också för slarv och missförstånd. Mycket stora krav ställs bl. a. på revisorernas datakunnande, för att dessa skall kunna fullgöra sina uppgifter med en rimlig grad av säkerhet.

4.3.3 Krav på säkerhet och integritet

I och med att maskinella hjälpmedel i ökad utsträckning används för informationsbehandling och kommunikation, måste höga säkerhetskrav ställas på dessa hjälpmedel. I dag finns en mångfald system som med hänsyn till sitt innehåll och omfattning är av vital betydelse för användaren. Brottsliga handlingar på dataområdet har redan förekommit och kan befaras öka i antal. Trots detta är det inte ovanligt att säkerhetsfrågorna har fått en undanskymd roll vid konstruktion av datasystem. Även i de fall då säkerhetsaspektema observerats föreligger risk för en otillfredsställande lösning till följd av brister i samordning och metodik. Delproblemen löses var för sig, vilket leder till överskydd på vissa områden och underskydd på andra.

• Sida 116
•  Original

Faktorer som påverkar systemsäkerheten, dvs. den sammanlagda data- och driftsäkerheten, innefattar maskinvara, programvara, systemets om- givning och organisation kring systemet. Fel i programvaran är idag vanligare än fel i maskinvaran. En balanserad övergripande syn på säkerhetsproblemen är nödvändig för att få tillfredsställande lösningar. Man måste räkna med att rimligen en del av datasystemens ökade tekniska och ekonomiska prestanda i framtiden kan ”offras” för att öka säkerhet och integritet i systemen.

Särskilt allvarliga är de konsekvenser som bristande datakvalitet, dvs. dålig noggrannhet med eller felaktig användning av grunddata, kan få vid sofistikerad databehandling. Det är en förledande egenskap hos maski- nellt producerade data att de kan ge intryck av större precision än om de vore resultatet av en manuell process. Vid kommunikation med data- systemen måste man dock påminna sig att tillförlitligheten hos mer eller mindre automatiskt producerade data aldrig är större än tillförlitligheten hos inmatade grunddata. Erfarenheten visar att detta förhållande — som är självklart på naturvetenskapliga områden - sällan blir uppmärksam- mat när datatekniken används inom_allt fler system i samhället, där data om människor behandlas.

Inom exempelvis sjukvårdssektorn är riskerna uppenbara. Ingen har någon glädje av en aldrig så noggrann diagnos, om den beror på felaktigt uppskattade eller inmatade data. Eftersom många medicinska data har egenskapen att vara svårbestämda är det önskvärt att datorerna även matas med uppgifter om felmarginaler, eller att uppgifternas grad av sannolikhet på något sätt markeras. Det är inte något onormalt att en röntgenbild på det ena lasarettet tolkas på ett sätt och på det andra på ett helt annat, eller att två laboratorieprov på olika tider och utförda av olika personer, visar stora variationer. Alla är medvetna om att i medicinska datasystem variationskällor av denna art på något sätt måste medvetande- göras för användarna, annars kan effekten bli inte bara bristande lönsamhet utan direkt ödesdiger.

Dessa risker beror inte i och för sig på datatekniken eftersom de bottnar i ofullständiga metoder för att exempelvis tolka röntgenbilder etc. Det är naturligtvis väsentligt att man inte försöker ersätta den samlade erfarenheten hos ett lag av läkare, som skall ställa diagnos, med en fast programmerad rutin som i värsta fall mera presenterar program- merarens än läkarnas åsikt. Det borde i dessa fall finnas möjligheter att låta datatekniken underordna sig den medicinska vetenskapen och låta den bli ett verktyg för läkarna som medger bättre diagnos, t. ex. genom att i varje enskilt fall uppskatta felmarginaler och dylikt. Inom människovården utanför sjukhusen blir kvalitetsproblemet verk- ligt besvärande. På grund av bristande mätmetoder har de omdömen om individer som matas in av socialvårdare, kriminalvårdare, jurister, kuratorer etc, ofta så vida felmarginaler att det i många fall är tveksamt om de överhuvudtaget lämpar sig för databehandling. Därtill kommer att här, liksom inom sjukvården, sekretessproblemen stiger med ökande komplexitet i förvaltningen, så att både de fysiska och de programvaru- mässiga sekretesskontrollerna löper risk att aldrig hinna ifatt. Vid

• Sida 117
•  Original

människovård måste trots detta information användas och det är därför desto viktigare att felkälloma och integritetsriskerna är fullt uppenbara. I diskussionen har det framhållits att en lösning kan vara att generellt undvika maskinell registrering av data som rör vissa individför- hållanden (karaktärsegenskaper, familjeförhållanden m.m.).

Kravet på datakvalitet _ eller snarare kravet på att precisionen i ingående data klart skall framgå även av utgående data —- kommer att erbjuda framtidens systemkonstruktörer de största svårigheterna. Det finns anledning tro att många andra mera gripbara säkerhetsproblem kan bemästras.

Varje diskussion av datateknikens risker i det enskilda fallet måste också innehålla en jämförelse med var ett alternativt manuellt system skulle innebära i säkerhetshänseende.

Debatten om datatekniken och integriteten har förts i flera år och skall inte refereras här. En utförlig diskussion finns i offentlighets— och sekretesslagstiftningskommittens betänkande ”Data och integritet” (SOU l972:47) och i prop. 1973:33 om den nya datalagen.

Sverige ligger långt framme internationellt sett när det gäller datalag- stiftningen, men det bör ändå framhållas att den nya svenska datalageni allt väsentligt är en ramlagstiftning och att praxis ännu knappast är utvecklad. Utländska experter har uttalat farhågor för att den nyin- rättade datainspektionen genom sin makt att tillåta eller förbjuda dataregister, som kan vara av största vikt för såväl företag som för myndigheter, skulle kunna bli en stat i staten där många av samhällets tyngsta avgörande skulle komma att fällas, och därför bli utsatt för påtryckningsförsök från skilda håll. Dessa farhågor verkar dock från svensk synpunkt mindre realistiska. Risker finns istället för den motsatta utvecklingen. Dels kan datainspektionen komma att få svårigheter att effektivt kontrollera att de föreskrifter som utfärdats inte överträds. Dels finns risken att datainspektionen p.g.a. den stora ärendemängden inte kan ägna viktiga register den uppmärksamhet som krävs och därför släpper igenom sådant som borde reglerats. På datainspektionens hand- havande av dessa svåra avgöranden beror emellertid en stor del av datateknikens kommande samhällsnytta.

4.3.4 Utbildning

Det har redan påpekats att kunskap om datateknik har stor betydelse för allmänhetens inställning till datatekniken och att utbildningen därigenom får en indirekt betydelse för att datatekniken accepteras som ett naturligt hjälpmedel.

Utbildningen om datateknik har också en direkt betydelse för medborgarna, som utsätts för stora olägenheter i datasamhället om inte deras förmåga att hantera denna nya teknik förbättras.

Dessa krav på ökade insikter i datateknik hos allmänheten resp. hos utövare av de mest skilda yrken, kan betraktas inte bara som oundvikliga eller goda effekter av samhällets datorisering, utan också i viss mån som en ökad utgift, om också inte direkt i pengar så i form av besvär. Man får

• Sida 118
•  Original

alltså inte se det som under alla omständigheter självklart att man skall datorisera ett område inom samhällslivet, oavsett vilket extra arbete detta medför för de icke speciellt datautbildade.

Det är möjligt att datasystem kan medverka till en fördjupad social gemenskap i samhället. Det är emellertid också möjligt att ett samhälle där man i någon mån måste kunna behärska datatekniken för att klara sig i vardagslivet, ytterligare skärper motsättningarna mellan dem som klarar detta och får nya chanser, och dem som inte gör det och riskerar att bli ännu mer tillbakasatta. Skillnaden i vårt nuvarande samhälle mellan bilförande och billösa kan återkomma i accentuerad form.

Naturligtvis kan man tänka sig en datautbildning, som är så massiv och så Välplanerad att den gör alla datakunniga. Men vissa problem kommer ändå alltid att finnas kvar, alla kan inte lära sig allt. Om vi önskar bygga ett samhälle, som förutsätter att alla kan klara av dialogen med datorerna, bör vi också först beräkna kostnaderna för att göra befolk- ningen datakunnig och därefter dra kostnaderna från den förväntade samhällsnyttan, sorn utbildningen ger.

Utbildningen om datateknik kan alltså få stor betydelse, men datatekniken kommer också att påverka utbildningen på många andra områden. I morgondagens undervisning kan datasystem överta delar av det som idag görs ”manuellt”. En fördel med dylik datorstödd undervisning är den mer individuella elevbehandling som möjliggörs. Undervisningstempo, svårighetsgrad m. in. kan anpassas helt efter elevens personliga önskemål och förutsättningar. Välformulerade datorprogram kan medverka till en hög studiemotivation och elevstimulans.

Den datorstödda undervisningen — som diskuteras av utredningen också på annan plats i detta betänkande — medför emellertid stora pedagogiska problem och måste introduceras med försiktighet. Grundför- utsättningen är att eleven och läraren upplever datorn som en utvidgning av förhållandet dem emellan, som ett instrument som till fullo kan behärskas.

4.3.5 Datateknik och arbetsmiljö

Att datatekniken både kvantitativt och kvalitativt kommer att påverka arbetslivet är helt uppenbart. De kvantitativa effekterna har diskuterats tidigare. De kvalitativa aspekterna är minst lika värda att uppmärksamma.

För arbetsmiljön inom produktionsarbetet har datatekniken hittills i huvudsak medverkat till förstärkta rationaliseringseffekter bl.a. genom att göra arbetet mera kapitalintensivt. På sikt kommer datatekniken att mer direkt påverka arbetsmiljön.

Dels kan datorerna överta en rad arbetsuppgifter som är påfrestande för människor, antingen för att de är enformigt upprepade eller för att de sker i en bullrande, het, dammig eller på annat sätt stressande miljö. Exempel kan man hitta på pappersfabriker, där processerna styrs från ett stillsamt kontorsliknande rum och nästan ingen människa behöver vistas i de lokaler där maskinerna bullrar.

Dels kan i andra arbetsmoment datorerna bli de som styr människans

• Sida 119
•  Original

arbetsprocesser. En truckförare på ett lager kan t.ex. arbeta efter datorns order, eller arbetare på en tillverkningslinje samarbeta med datorstyrda robotar, vilkas takt de måste följa.

För kontorsarbetet betyder datatekniken än större förändringar eftersom kontorsarbete till största delen är informationshantering. Först och främst kan konstateras att här liksom för kroppsarbetet kan databehandling innebära en kvalificering av många arbetsuppgifter. Rutinbetonade arbetsuppgifter kan naturligtvis lättare programmeras för _datorer, därför att de innehåller betydande moment av upprepade aktiviteter. Arbetsuppgifter för vilkas utförande överblick över mer diversifierade datamängder krävs, är däremot svårare att formalisera och lägga till grund för maskinell bearbetning. Många arbetsuppgifters kvalitet kan därför höjas genom att man överlåter de enklare och repetetiva momenten åt datorer.

När det gäller de organisatoriska förhållandena på en arbetsplats kan datatekniken — rätt utnyttjad — erbjuda helt nya möjligheter. Om mani verklig mening vill decentralisera beslutsfattandet är datatekniken ett mycket betydelsefullt hjälpmedel. Men det finns också, som diskuterasi avsnitt 4.1.7, starka tendenser till centralisering i företagens organisato- riska utveckling, där datatekniken kommer att tas till hjälp.

4.3.6 Datateknik och politik — insyn, medbestämmande och polarisering

Med datatekniken följer helt nya möjligheter att införa en mer ”direkt demokrati” i beslutsprocesserna på alla politiska nivåer. Vilken typ av demokrati som är önskvärd skall inte diskuteras här, man kan bara konstatera att en fullständig ”mentometer”- demokrati med hjälp av t.ex. personliga dataterminaler knappast är ett realistiskt alternativ.

En ökad polarisering kan inträffa i ett framtida samhälle där datorerna med terminaler i hemmen tagit över en stor del av massmedias funktioner som utväljare och förmedlare av nyheter och kommentarer. Medborgarna kan splittras i en lång rad intressegrupper av varierande storlek, som löper risk att bli mer och mer isolerade från varandra. Detta kan å andra sidan ses som en stor fördel, nämligen att datatekniken ger människorna möjlighet att utveckla sina personliga intressen på ett annat sätt än hittills.

Datatekniken öppnar också nya möjligheter att verkligen utnyttja den internationellt sett unika svenska offentlighetsprincipen. Det är då angeläget att man med datateknikens hjälp kan ge verklig insyn i myndigheternas åtgärder inte bara till vissa välutbildade grupper utan att offentlighetsprincipen också kan bli en realitet för majoriteten av medborgarna. Här kan den nya tekniken med t.ex. terminaler och dataöverföring få en intressant tillämpning.

Att datatekniken kommer att få en rad konsekvenser för samhälls- organens relationer till allmänheten behöver man inte tvivla på. Även samhällsorganens inbördes relationer och maktförhållanden kommer att påverkas. Datasamordningskommittén (DASK) kommer i sitt fortsatta arbete att söka klarlägga dessa frågeställningar och de första resultaten

• Sida 120
•  Original

härav kan väntas under 1975. Uppläggningen av detta utredningsprojekt har redovisats i en lägesrapport från DASK (Ds Fi l973:10).

DASK har också i en arbetsgrupp genomfört en studie av den aktuella frågan om centralisering kontra regionalisering av de offentliga data- systemen (DASK-rapport 1974: Olika systemstrukturer). En slutsats man kan dra av detta arbete är att på just denna punkt förefaller farhågorna för att införande av datateknik skall leda till icke önskad beslutscentrali— sering överdrivna. Var databehandling sker är av underordnad betydelse när man väljer om beslut skall fattas centralt eller regionalt. Regionalise- ring av databehandlingen kan i vissa fall medföra fördelar från bl.a. säkerhets- och även integritetsskyddssynpunkt. Vidare är det i hög grad önskvärt med spridning av det datatekniska kunnandet till olika delar av landet. Dessa frågor har diskuterats utförligare under rubriken datatek- nikens samhällsekonomiska effekter (avsnitt 4.2.4).

4.3.7 Datateknik för kontaktförmedling och service

Datatekniken kan ge helt nya möjligheter till kontakt mellan människor, och mellan grupper av människor. Dessa möjligheter kan ses som kvantitativa; kommunikation kan ske över större avstånd (datalänkar, kommunikationssatelliter m. m.), en säkrare riktverkan i kommunikatio- nen kan erhållas, bättre möjligheter till mer selektivt urval av informa- tion, lägre antal fel i överföringen etc., men de kan också ges ett kvalitativt innehåll i och med att väsentligare delar av den utsända informationen verkligen når mottagaren.

Särskilt intressanta är möjligheterna att via datorer ordna en rad av de kontakter människor emellan som hittills skötts via tidningar eller olika förmedlingsbyråer eller rent informellt. Här visar sig datatekniken som vanligt från motsatta sidor, en ljus och en mörk. Den ljusa är chansen att bryta ensamheten och anonymiteten i det alltmer industrialiserade samhället, med en maskin som snabbt och billigt arbetar igenom otaliga tänkbara kombinationer av människor och presenterar de bästa kontakt- möjligheterna (enligt något givet kriterium).

På samma sätt kan service erbjudas — byten, försäljningar och andra tjänsteerbjudanden kan organiseras, och underlätta tillvaron för många. En långtgående konsekvens av denna utveckling är vad som i USA kallas för ”the wired city”, som är ett sammanfattande begrepp för en tätort med omfattande lokal datastyrd service. Uppbyggnad av dylika samhällen har påbörjats t. ex. i USA, och avsikten är att nära nog varje hushåll i ett geografiskt begränsat område skall få tillgång till vissa datatjänster. Ett lämpligt antal datorer finns inkopplade i ett datanät, och kan handha exempelvis nedanstående funktioner och uppgifter:

— kontinuerlig information rörande tid, lokalt väder m. m. — kontinuerlig distribution av nyheter, litteratur, film m.m., styrt av personligt angivna intresseprofiler. [ — kommunikation med lokala myndigheter och samhälleliga service- organ, bl. a. rörande arbetsförmedling.

• Sida 121
•  Original

Den mörka sidan är att just här stora möjligheter till missbruk framträder. Datatekniken ger tillfällen till registrering och kategorisering av människor och deras behov och byten av varor och tjänster, vilket kan leda till besvärande problem. En övergång av t.ex. annonsmarknaden från dagspress till andra media skulle också kunna få svåra konsekvenser för pressens ekonomi.

4.4 Datatekniken och företagsdemokratin

Dataindustriutredningen gjorde i lägesrapporten den preliminära bedöm- ningen att datatekniken erbjuder nya möjligheter att decentralisera beslutsfattandet och öka medinflytandet i företag och förvaltning. Denna fråga har berörts tidigare i detta kapitel och har gjorts till föremål för en särskild litteraturgenomgång och analys, som redovisas i det följande.

4.4.1 Företagsdemokratibegreppet

Med företagsdemokrati förstås det inflytande som de i företaget anställda har över företaget och dess skötsel. Inflytandet kan avse olika beslut och vara mer eller mindre långtgående.

Användningen av datateknik är av intresse från företagsdemokratiskt perspektiv på flera sätt. Här skall i huvudsak två aspekter beröras. Den ena gäller effekter på företagets organisation och administration och löntagarnas möjligheter att direkt eller genom representanter medverkai företagets ledning. Den andra gäller effekter på utformningen av enskilda befattningar och den roll som individen tilldelas i samspelet människa- maskin. Ett av företagsdemokratikraven är att varje befattning skall uppfylla vissa krav vad gäller bl.a. variation, möjligheter till sociala kontakter, yrkeskunnande och utveckling.

Det saknas i stor utsträckning generella lösningar för hur produktions- organisationer skall utformas för att uppfylla de företagsdemokratiska kraven. Vissa allmänt accepterade uppfattningar finns dock om förhållan- den som står i motsatsställning till demokratisträvandena. Organisationer med många hierarkiska nivåer, stela planerings— och styrsystem, få och enkelriktade informationsvägar, anses olämpliga från demokratisynpunkt. Befattningar med enahanda, okvalificerade och föga stimulerande arbeten i dåliga miljöer och utan kontakter med andra anställda anses också ”odemokratiska”.

Frågan om datateknikens inverkan för företagsdemokratin har således att göra med hur datorerna och de datorbaserade systemen för informationsbehandling, planering, produktionsstyming etc. inverkar på organisation och arbetsutformning.

4.4.2 Erfarenheter

Empiriska studier av samband mellan datasystem och företagsdemokrati är mycket sparsamt förekommande. Vad som framför allt finns är studier

• Sida 122
•  Original

av datateknikens konsekvenser på organisationer överhuvudtaget samt studier av den teknologiska utvecklingens (däribland datorers) effekter på enskilda befattningar vad avser arbetsinnehåll, autonomi i arbetet etc.

Thomas Whisler har i en studie av 22 företag i USA som introducerat databaserade on—line system funnit följande ändringar i organisations- strukturen i samband med datorintroduktionen:

— förenkling av organisationen. Avdelningar med många funktioner har renodlats. Avdelningar som parallellt utför samma funktion har omorganiserats så att funktionen koncentrerats till en avdelning. — minskning av det 5. k. span of control, dvs. det antal personer som är direkt underställda en chef. —— minskning av antalet hierarkiska nivåer i organisationen. — centraliserad kontroll. Kontrollfunktionen undandras de lägre nivåerna i organisationen och överförs till de högre nivåerna. — kontrollfunktionen överförs från linjeavdelningar till stabsavdelningar, från producerande avdelningar till avdelningar som speciellt sysslar med ledning och kontroll. — i samband med datorinstallation ökar kommunikationen mellan anställda på olika nivåer temporärt, men minskar senare. — ökad planering både på lång och kort sikt. Den strategiska planeringen utförs med kortare intervall. — beslut fattas på högre nivå i organisationen än tidigare. Vissa tecken tyder på en utveckling mot gruppbeslut samt att beslutsfattandet rationaliseras och kvantifieras.

De ovan uppräknade ändringarna i organisationsstrukturen kan inte på något entydigt sätt ställas i relation till företagsdemokratikraven. Vissa slutsatser kan dock antydas. Således torde en förenklad organisation och en minskning av antalet hierarkiska nivåer vara gynnsamt för företags- demokratin, medan centralisering av kontroll och beslutsbefogenheter bör vara ogynnsamt.

Från flera håll (Hedberg m. fl. 1971, Walker 1967) hävdas att hittills införda datasystem medfört att organisationspyramiden fått ”en midja” genom att antalet befattningshavare på mellannivån minskar. Samtidigt finns det tecken som tyder på att det ställs nya och ökade krav på företagsledarnas kvalifikationer. Dessa båda faktorer minskar och försvå— rar möjligheterna till avancemang för personal på de lägre nivåerna och understryker behovet av utbildning.

Norsk Jern- och Metallarbeiderförbund har med ekonomiskt stöd av Norges Teknisk-Naturvetenskapelige Forskningsråd och i samarbete med Norsk Regnesentral genomfört ett forskningsprojekt angående datorbase- rade planerings- och styrsystem för verkstadsindustrin. De sju forsknings- rapporter som publicerats är i första hand avsedda som ett utbildnings-. material för fackliga representanter i företag som utnyttjar datorer i produktionen. Materialet omfattar bl. a. fyra fallstudier, där den lokala fackföreningen analyserat företaget, produktionsförhållandena och den egna situationen. Utifrån denna analys har man utformat krav på förändringar av systemen för planering och styrning av produktionen.

• Sida 123
•  Original

Systemen granskas ur en rad olika synvinklar, bl. a. effekter på social kontakt och solidaritet mellan arbetarna, effekter på löneförhållanden, effekter på arbetstid (övertid, skiftarbete). Från fackligt håll uppfattas projektet som mycket värdefullt. Det har medfört en aktivering och ett engagemang bland medlemmarna inom ett väsentligt område. Även från företagsledningamas sida är man positiv till projektet men understryker behovet av utbildning för dem som skall delta i att utforma företagets planerings- och styrsystem.

I ett av de företag som deltog i projektet påtalade arbetarnas lokala fackförening bl.a. följande nackdelar med företagets datorbaserade produktionsplaneringssystem, vilket citeras som exempel på den typ av frågor som aktualiseras:

— datorn tar hand om en del av beslutsfattandet om arbetsmetoder och arbetets utförande och därmed minskar operatörens möjligheter att utnyttja sina kunskaper. — mer övervakning, mindre möjligheter att välja metoder och styra maskiner.

— svårare att ändra beslut och planer. — kontakten mellan arbetstagare blir mer reglerad. — mindre antal tvärkontakter i organisationen. — mindre flexibilitet iproduktionen. — datasystemen avser att leda till ”bättre utnyttjande” av de anställda, vilket kan innebära ökad stress.

— stärkt kontroll.

— ökad specialisering och styrning gör att den enskilde anställde tappar överblicken över företaget och det system han ingår i.

Sambanden mellan datasystem och arbetstillfredsställelse, alienation, frihet i arbetet, möjligheter till sociala kontakter m.m. är oklara. Det finns studier (Faunce 1968, Shephard, Herrick 1972) som visar att datatekniken medfört mer kvalificerade och varierade arbeten och att tunga, bundna och monotona arbeten tagits över av maskiner. Andra tecken som påtalats (Wedderburn 1971) är att i samband med automa- tion där även datorer ingår, skillnaden i arbetsförhållanden mellan arbetare och tjänstemän minskat. Skiftarbete och ackord introduceras på tjänstemannasidan. Kapitalintensiteten per anställd blir hög. Kraven på arbetarnas fysiska uthållighet och styrka minskar, samtidigt som kraven på uppmärksamhet och ansvar ökar.

Bilden är även oklar vad gäller sambanden mellan datasystem och graden av centralisering av beslutsfattande. Vissa studier visar (se bl.a. Hedberg m.fl. 1971) på att datorerna möjliggör att informationen koncentreras och blir beslutsunderlag för några få personer i företagets ledning. Andra hävdar att det förhållande att datorerna tar över rutinarbetsuppgifter från mellanskikten i organisationen skapar ett ”kapacitetsvacuum” som leder till att den gruppen ”suger åt sig” befogenheter från nivåerna ovanför.

En grupp som i särskilt hög grad berörs av införandet av datasystem är de tjänstemän som arbetat med de administrativa uppgifter som tas över

• Sida 124
•  Original

av datorsystemen. Flera studier med social-psykologisk inriktning har ägnats dessa frågor (Banks, Mumford 1967 m fl). Viss del av den berörda personalen får mer intressanta och mer stimulerande arbetsuppgifter som följd av förändringen, men andra får oförändrade eller försämrade arbetsförhållanden. Föreliggande studier är svåra att värdera ur företags- demokratisk synvinkel. Personalens inställning till förändringen är ofta starkt influerad av farhågor för avskedanden i samband med datorintre- duktionen. I några fall har temporära positiva effekter påvisats. Dessa sätts i samband med högre status, bättre lön o. d. för den personal som handhar datorerna.

4.4.3 Slutsatser

Sambanden mellan datatekniken och företagsdemokratisträvandena är endast i mindre grad klarlagda genom empiriska studer. Den bild som framträder vid genomgång av tillgänglig litteratur är att datorintroduktio- nen ibland kopplats till förändringar av organisation och arbetsförhållan- den som står i strid med de företagsdemokratiska strävandena. Besluts- möjligheterna centraliseras, kontrollen ökar, beslutsprocessen blir mer komplicerad. Besluten programmeras och överförs till datorer, vilket kan leda till mindre stimulerande arbetsuppgifter för personalen och en stelare planering. Exempel saknas dock inte på hur datasystem kan utnyttjas under former som underlättar en företagsdemokratisk utveck- ling.

Datorer har dock hittills huvudsakligen introducerats i företagen på initiativ av datorspecialister och företagsledning. De anställda har i regel vare sig direkt eller via sina fackliga organisationer haft något inflytande över dessa beslut. Följaktligen har datoranvändandet hittills i huvudsak gjorts i former som stärkt företagsledningens och systemspecialistemas inflytande och ibland inneburit nackdelar för personalen på de lägre organisatoriska nivåerna.

Pågående forskningsarbete (bl. a. i Norge) visar att datatekniken lika väl kan utnyttjas under former som ökar de anställdas möjligheter till kontroll och inflytande och förbättrar arbetsinnehållet för den enskilde. Detta förutsätter att representanter för företagsledningen och de anställ- da gemensamt beslutar om inköp av datorer och systemutformning.

På grund av datateknikens komplexitet, förekomsten av speciella ”dataspråk” och bristande utbildning i dessa frågor har löntagarnas fackliga företrädare hittills haft små möjligheter att påverka datasyste- mens utformning. Datorsystemen är ofta mycket dyra i inköp. Det gäller såväl själva maskinerna som tillhörande system. Det system man en gång introducerat är man därför ofta hänvisad till under en längre tid, och möjligheterna till ändringar och löpande anpassning är begränsade. Det är sålunda viktigt att alla aspekter inklusive de företagsdemokratiska blir beaktade redan på ett tidigt stadium, innan datorer och system installeras.

Som sammanfattande slutsats kan konstateras att datateknikens användning har stor betydelse för utformning av organisation och

• Sida 125
•  Original

enskilda arbeten och därmed också har betydelse för möjligheterna till en företagsdemokratisk utveckling. Det förefaller råda allmän uppslutning kring uppfattningen att datatekniken i sig är neutral i förhållandena till företagsdemokratikraven och ger möjlighet till alternativa användnings— sätt. Datorema kan antingen utnyttjas på ett sätt som försvårar och förhindrar de företagsdemokratiska strävandena eller på ett sätt som underlättar och bidrar till dessa strävanden.

• Sida 126
•  Original

5. Datamarknaden

5.1. Den internationella datamarknaden

Den internationella datamarknaden har tidigare beskrivits i utredningens lägesrapport, Data och näringspolitik (SOU 1973: 6). Där berördes bl. a. datamarknadens snabba tillväxt, de amerikanska leverantörernas domi- nans — speciellt på maskinvaruområdet, den snabbajapanska utveckling- en på dataområdet, vissa internationella förhållanden beträffande ADB- utgifter, o. a. Dessutom angavs vissa sifferuppgifter beträffande hittills- varande och prognostiserad utveckling under l970-talet för olika delar av datamarknaden i USA, Västeuropa, östeuropa och Japan. Det siffermate- n'al som utredningen har haft tillgång till efter publiceringen av lägesrapporten bekräftar i allmänhet de tidigare angivna utvecklings- tendenserna.

Lägesrapportens påpekanden angående osäkerheten i det statistiska underlaget, bl. a. beroende på bristen av entydiga definitioner, är giltiga även i detta avsnitt. Här angivna statistikuppgifter bör endast betraktas som närmevärden, vilka kan ge viss information rörande tendenser och jämförelser i stort, men som inte alltid är tillräckliga för mer fördjupade analyser av läget i enskilda länder.

Dessutom är prognoser och uppskattningar av marknadsutvecklingen gjorda före de aktuella störningarna på energiområdet. Dessa störningar förutses påverka BNP-tillväxten i negativ riktning. Även om man kan invända att under sådana förhållanden borde en ökad användning av datatekniken kunna förbättra produktiviteten, håller utredningen dock för troligt att Störningarna kommer att återverka negativt på investeringar i ny datautrustning.

I remissyttranden över lägesrapporten har krav på ytterligare detalje- ring av några områden framförts. I föreliggande avsnitt redovisas huvudsakligen sådant material som kan ytterligare belysa vissa förhållan- den och utvecklingstendenser på den internationella datamarknaden.

5.1 .] Marknadsutvecklingen, allmänt

Användningen av datateknik sprider sig snabbt i allt fler sektorer inom förvaltning, näringsliv, forskning och utbildning. ökningstakten i använd- ningen av datateknik kan anges på många olika sätt. Ett sätt är t. ex. att

• Sida 127
•  Original

50 — (51,4) 45 — 40 —

35—

30 — (32,5)

25—

20 — (20,5)

(9,6)

(5.6)

| (3,0) |

1960 1965 1970 1975 1980 1985

Kålle: Electronics 1985, Eletronic Industries Association, Proceedings. Volume ll, May 1972.

ange installationen av ny maskinvara. Den globala ökningen visas i diagram 5.1. Siffrorna som anges är i löpande priser, och ett lands totala nyinstallation har beräknats som produktion plus import minus export.

Fördelningen av den globala installationen av maskinvara på olika länder visas i diagram 5: 2. Från uppgifter om t. ex. den årliga installationen av ny maskinvara år 1965 och 1970 samt under antagande att en jämn utveckling rörande nyinstallation förekommer under en sådan femårsperiod (dvs. man bortser från dei praktiken förekommande svängningarna i de årliga installationsvolymema) kan den procentuella årliga installationsökningen beräknas. I tabell 5: ] återfinns dessa framräknade värden för ett antal femårsperioder.

USA I (5.8) Kanada ” (0.2) Västeuropa _ Västtyskland D (0.6) : ⁴ | Frankrike (0.4) | | Storbritannien D (0.4) |(2.1) | Italien ” (0,2) | | Övriga Västeuropa D (05) | __| Östeuropa D (0.5) Japan (QBJ Ovrigt ” (0,2) Globalt (en)] | | | | | | | | | 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Diagram 5.1. Installa- tion av ny maskinvara globalt (miljarder dollar)

Diagram 5.2 Installa- tion av ny maskinvara ] 9 70 i miljarder dollar.

• Sida 128
•  Original

Tabell 5:1 Den procentuella årliga värdemässiga installationsökningen av ny maskinvara under vissa femårsperioder

Mellan Mellan Mellan Mellan Mellan 1960 1965 1970 1975 1980 och och och och och 1965 1970 1975 1980 1985

USA 16 7 13 7 8 Kanada 14 20 15 10 7 Västeuropa 7 17 18 12 9 Västtyskland 5 21 18 12 8 Frankrike 8 18 18 12 10 Storbritan- nien 6 17 17 11 9 Italien 13 12 19 13 11 Övriga Väst- europa 9 14 20 14 10 Östeuropa 14 29 23 16 10 Japan 11 43 25 13 12 Globalt 14 11 16 10 9

Källa: Electronics 1985, Electronic Industries Association, Proceedings, Volume II, May 1972.

Av diagrammen och tabellen framgår att den årliga installationen av maskinvara redan antar ansenliga belopp. En fortsatt, ökad installation förutses, även om ökningstakten förväntas avta. Av diagrammen framgår även USA:s dominans på detta område. Då emellertid ökningstakteni framtiden förutses bli lägre i USA än i de övriga länderna, kommer USA:s dominans att minska. Prognoserna pekar på att redan 1975 den årliga installationsvolymen i de övriga länderna tillsammans kommer att bli lika stor som i USA.

Ett annat sätt att få en uppfattning om marknadsutvecklingen på dataområdet är att se på den förväntade kostnadsutvecklingen hos

Tabell 5: 2 Användarkostnader för generell administrativ databehandling i USA 1 miljarder dollar

1971 Pro- 1972 Pro— 1973 Pro- 1974 centu- centu- centu— ell ell ell ökning ökning ökning Maskinvara 7,1 8,0 8,9 9,9 Programvara 0,4 0,4 0,5 0,6 Tillbehör 1,1 1,2 1,3 1,4 Tjänster (inkl. undervisning) 1,7 2,0 2,4 2,8 Delsumma 10,3 13 11.6 13 13,1 12 14,7 Löner 8,3 10 9,1 11 10,1 11 11,2 Summa 18,6 11 20,7 12 23,2 12 25,9

Källa: International Data Corporation, EDP Industry Report, April 1973.

• Sida 129
•  Original

användarna av databehandling. Någon global statistik och prognos av kostnader för ADB har utredningen ej haft tillgång till. För USA finns visst material publicerat. Uppgifternai tabell 5: 2 avser kostnaderna för generell administrativ databehandling och omfattar ej t. ex. kostnaderna för datatekniktillämpningar av mera speciellt slag. Uppgifterna för programvara i tabellen avser endast kostnader för vissa s. k. programpaket och liknande programprodukter (kompilatorer, sorteringsprogram, pro- gram för databaser o.d.). En större del av användarnas programkostnader återfinns i tabellens kostnadsposter för tjänster och löner.

Prognoserna även enligt denna tabell pekar på en fortsatt snabbt ökad användning av ADB och med en ökningstakt av 10—15 % årligen.

Prognoserna för datormarknadens tillväxt, som är en del av den totala marknadens tillväxt, bygger i många fall på viss extrapolation av den hittillsvarande utvecklingen inom datorindustrin och den praktiska tillämpningen av denna industris produkter. Utvecklingen av datorindu- strin i USA, som dominerar starkt i hela världen, från 1943 till 1984 har skett och förutses ske i vissa steg.1 Tidsperioden 1943—1949 är pionjärtiden för datateknik inom universitet, utvecklingslaboratorier och andra individuella organisationer. 1947—1955 sker, med starkt statligt stöd, forskning och utveckling i relativt små, tekniskt mycket kvalificera- de grupper. Under 1950—1959 träder stora företag in och lägger grunden till datorindustrin genom uppköp av små företag, fusioner och intern expansion. Tiden 1955—1964 kännetecknas av en kraftig insats från de stora datorleverantörernas sida för att utbilda avnämare i användning av dataprodukter. 1963—1970 uppnår användarna viss färdighet och börjar påverka utvecklingsinriktningen av nya produkter. Under 1969—1977 förutses marknaden huvudsakligen öka genom tillämpningsexpansion. Användarna ”byter upp sig” och expanderar inom befintliga system. Viss betoning på direktkommunikation medelst dataöverföring mellan termi— naler och centrala datorutrustningar förväntas liksom även ökad standar- disering av både maskin- och programvara. Konsolidering av produktut- veckling och tillverkning förutses ske hos mindre maskinleverantörer. Perioden 1975—1984 betecknas som tiden för systemintegration. Data- tekniken görs tillgänglig via datanät till breda användargrupper. Funktio— ner för datalagring och databehandling förutses bli höggradigt decentrali— serade. Centrala funktioner — som kan vara regionalt placerade — kommer huvudsakligen att finnas för vissa integrerade databaser, medan datafångst, viss databearbetning och datapresentation förutses kunna ske decentralt.

5.1.2. Fördelning av ADB-budget

Diagram 523 anger procentuell fördelning av användarnas ADB-budget i USA är 1972. Liknande undersökningar och uppskattningar har gjorts för andra länder. Kostnadsposterna följer dock inte alltid samma indelningsgrund, varför direkta jämförelser är svåra att göra. Det förefaller dock som om fördelningen i t. ex. Frankrike och Storbritan— nien uppvisar liknande drag som i USA, medan i Västtyskland andelen

' Källa:lnternational Data Corporation, 1972.

• Sida 130
•  Original

Diagram 5 : 3 Procentuell fördelning av användarnas ADB-budget för I 972 i USA.

' Källa: Diebold, ADP Newsletter, June 1973.

Summa: 20.7 miljarder dollar

Maskinvara 39 % Tillbehör 6 %

Externa tjänster 9 %

Extern pro- .. gramvara 2 % Loner 44 %

Källa: International Data Corporation, April 1973.

för lönerna tycks vara 3—6 procentenheter mindre och för maskinvara motsvarande procentenheter större.

En annan undersökning1 av ADB-budgetens fördelning 1972 i ett urval av större användare i USA anger löneandelen till 48 %. Grunden för fördelningen av återstoden av ADB-budgeten är annorlunda i denna undersökning än i diagram 5: 3. Man gör indelningen sålunda: ”Utrust- ning" ——36 %, ”Tillbehör och tjänster” —14 % och ”Dataöverföring” —2 %. En jämförelse mellan resultaten i en motsvarande undersökning för 1969 och den för 1972 visar att den procentuella andelen av kostnader för utrustning har ökat från 35 % till 36 % och kostnaderna för löner har minskat från 54 % till 48 %. Medan förhållandet mellan kostnaderna för utrustning och kostnaderna för löner tidigare ständigt har ökat, minskar detta förhållande under 1972. Detta kan tolkas så att användarna har börjat följa maskinvaruleverantörernas försäljningsmotiverade råd att använda mera maskinvara för att mekanisera själva ADB funktionen (dvs. programframställningen, datafångsten, driften o. d.).

5.1.3. Fördelning av kostnader för maskinvara

Tabell 5:3 åskådliggör den procentuella fördelningen av användarnas kostnader 1970 för maskinvara i tre europeiska länder. En prognos för 1975 har även gjorts, och denna utvisar bl.a. en fortsatt procentuell minskning för centralenhetskostnader i ett datasystem. Ökade procentu- ella kostnadsandelar i ett datasystems maskinvara förutses för minnes- utrustningar och terminaler.

• Sida 131
•  Original

Tabell 5: 3 Procentuell fördelning av användarnas kostnader för maskinvara 1970 och 1975 Västtyskland Frankrike Storbritannien 1970 1975 1970 1975 1970 1975 Indataut- rustning 10,5 9,5 10,5 8,5 11,5 8,5 Utdataut- rustning 11,0 7,5 8,5 8,5 7,5 7,5 Primärminne 18,0 26,5 18,5 27,0 16,0 23,5 Skivminne 14,0 15,5 10,5 15,0 16,0 18,5 Mag netb ands— utrustning 10,5 11,0 12,0 10,0 14,5 13,0 Terminaler 2,5 8,5 3,0 7,5 6,0 7,5 Delsumma 67,5 78,5 63,0 76,5 71,5 78,5 Central- enheter 33,5 21,5 37,0 23,5 28,5 21,5 Summa 100%= 100 % = 100% = 100%= 100%= 100%=

0,95 2,38 0,75 1,84 0,77 1,72 miljarder dollar

Källa: BIPE, the Office for Information on Economic Forecasting, 1973.

5.1.4. Da tasystemens fördelning på näringsgrenar

I tabell 5:4 visas den procentuella, värdemässiga fördelningen av datasystem för generell administrativ databehandling 1971. Dataprodukterna finner sin största avsättning i industrin. Penetre- ringen av datatekniken inom företagen förefaller i hög grad bero på företagens storlek. Om man antar att antalet företag med egen dataanläggning i förhållande till totala antalet företag är ett mått på

Tabell 5: 4 Procentuell, värdemässig fördelning av datasystem på näringsgrenar

Industri Transp. Handel Bank Tjän- Offent-

el, och stenä- lig för- gas, tör— ringar valtning vatten- säk-

försörj- ring ning USA 30 8 6 18 22 16 Kanada 27 11 5 l 1 28 18 Västtyskland 48 3 8 14 15 12 Frankrike 35 9 6 21 18 11 Storbritannien 33 5 5 16 35 6 Italien 48 8 4 22 14 4 Övriga Västeuropa 41 6 6 18 21 8 Japan 38 6 5 22 20 9

Källa: International Data Corporation, 1972.

• Sida 132
•  Original

penetreringen, visar tabell 5: 5 penetreringsgraden i USA. Mycket små företag har praktiskt taget inga egna dataanläggningar, medan praktiskt taget alla stora företag har en eller flera egna dataanläggningar. 50 % penetrering uppnås i företag som har 250—500 anställda (jämför avsnitt 5: 2 angående datateknikens penetreringi Sverige).

Tabell 5: 5 Andel industriföretagi USA med egen(a) dataanläggning(ar)

Antal anställda l Antal företag % med en eller flera dataanläggningar

1— 19 3 000 000 0 20— 49 270 000 2 50— 99 88 000 11 100— 249 50 000 25 250— 499 16 000 50 500- 999 7 000 75 1 000—1 499 2 000 85 1 500—2 499 1 000 95 2 500—4 999 700 100 5 OOO—och fler 300 100

Källa: EDP Europa Report, Dec. 1973.

5.1.5. Beståndet av dataanläggningar

Under 1973 har mer eller mindre avgränsade inventeringar och uppskatt- ningar av dataanläggningar gjorts i ett antal länder. Då inga entydiga definitioner av sådana parametrar som t.ex. klassindelningar, använd- ningsområden och användningssätt, komponenter i anläggningarna, osv. finns, kan en sammanfattande bild svårligen presenteras. En kortfattad

Tabell 5: 6 Antalet dataanläggningar i USA årskiftet 1972/73

Månadshyra Antal Procentuell i dollar andel Mindre än 3 000 73 000 65 2 000—10 000 21400 19 7 000428 000 11 200 10 18 000—60 000 4 800 4,5 Över 48 000 1 500 1,5 Summa 111 900 100

Källa: Diebold, ADB Newsletter, April 1973. (Anm.: Indelningsgrunden vid klassindelningen har varit datormodeller. Då ett datasystems maskinkonfiguration inkl. primärminne, sekundärminne och andra perifera enheter kan variera inom tämligen vida kapacitets- och prisgränser, fås överlappande klassgränser.)

• Sida 133
•  Original

Tabell 5: 7 Fördelningen per leverantör av antalet dataanläggningar i USA årsskif- tet [972/73

Leverantör Antal Burroughs 2 070 Computer Automation 1 800 ControlData 1 510 Data General 4 090 Digital Computer Control 1 000 Digital Equipment 19 460 General Automation 2 270 General Electric 480 Hewlett-Packard 3 350 Honeywell EDP 4 270 Honeywell Computer Control 2 750 lnterdata 1 330 IBM 42 030 Lockheed Electronics 1 500 Mikrodata 2 320 National Cash Register 3 780 Qantel 150 Raytheon Data Systems 700 Singer/Friden 600 Systems Eng. Lab. 380 Univac 7 150 Varian 3 200 Westinghouse Electric 1 050 Xerox Data Systems 1 160 Övriga 3 500 Summa 111 900

Källa: Diebold, ADP Newsletter, April 1973.

presentation av vissa delundersökningars resultat kan dock vara av intresse. En undersökning redovisar att det totala antalet i bruk varande datasystem både för speciella tillämpningar och för generell administrativ databehandling i USA var ca 111 900. Tabell 5: 6 visar storleksfördel- ningen och tabell 5: 7 fördelningen per leverantör. Ytterst liten del av de i drift varande anläggningarna i USA är från icke amerikanska leverantö- rer. En annan undersökning1 som gäller datorer för speciella tillämpningar från enbart amerikanska leverantörer anger antalet installationer vid årsskiftet totalt vara 64900 varav 51 100 i USA och 13 800 utanför USA. Resultat från en undersökning angående beståndet av dataanläggningar för generell administrativ databehandling i Västeuropa vid årsskiftet 'Källa:EDP Europa 1972/73 redovisas i tabell 5 : 8 och 5 : 9. Report, May 1973

• Sida 134
•  Original

Tabell 5:8 Antalet dataanläggningar för generell administrativ databehandling i Västeuropa vid årsskiftet l972/ 73

Väst— Frank- Stor- Italien Övriga Summa tysk- rike britan- Väst-

land nien europa IBM 5 050 3 645 2 330 2 300 3 965 17 290 Honeywell 920 2 545 625 850 935 5 875 Univac 775 190 250 345 945 2 505 Burroughs 30 150 225 5 120 530 CDC 35 40 10 15 100 200 NCR 355 310 785 45 845 2 340 XDS 5 10 20 — 5 40 DEC 15 5 15 — 5 40 Singer/Friden 15 — 15 5 30 65 ICL 75 275 3 070 5 270 3 695 Siemens 615 50 — 40 140 845 C11 10 365 f 5 10 390 Philips 20 20 — 5 70 115 Saab-Scania —— —- — — 100 100 Telefunken 100 — — — — 100 Zuse 240 ' — — 5 245 Regne centralen 5 — _ —— 35 40 Computer Technology — — 95 — # 95

Kalla: EDP Europa Summa 8 265 7 605 7 440 3 620 7 580 34 510

Report, May 1973.

Tabell 5: 9 Marknadsandelar beträffande dataanläggningar för generell administra- tiv databehandling i Västeuropa vid årsskiftet 1972/73

Antal Procent Värde av Procent installe- installe- rade rade i milj. dollar IBM 17 290 50,1 7 879 58,0 Honeywell 5 875 17,0 1 431 10,5 Univac 2 505 7,3 848 6,3 Burroughs 530 1,5 337 2,5 CDC 200 0,6 451 3,3 NCR 2 340 6,8 235 1,7 XDS 40 0,1 36 0,3 DEC 40 0,1 29 0,2 Singer/Friden 65 0,2 9 0,1 Delsumma amerikanska leverantörer 28 885 83,7 11 255 82,9 ICL 3 695 10,7 1 353 9,9 Siemens 845 2,5 548 4,0 CII 390 1,1 74 0,5 Philips 115 0,3 86 0,6 Saab-Scania 100 0,3 35 0,3 Telefunken 100 0,3 92 0,7 Zuse 245 0,7 105 0,7 Regne centralen 40 0,1 12 0,1 Computer Technology 95 0,3 35 0,3 —- . Delsumma, europeiska Kalla" EDP Rumpa leverantörer 5 625 16,3 2 340 17,1 Report, May 1973.

• Sida 135
•  Original

En uppfattning om hur dataanläggningama fördelar sig storleksmässigt i de olika europeiska länderna kan man få av tabell 5: 10. Denna tabell baserar sig på uppgifter från 1972 års början och visar en procentuell fördelning värdemässigt av dataanläggningar med hänsyn till månads— hyrans storlek.

Tabell 5: 10 Procentuell, värdemässig fördelning av dataanläggningar i Västeuropa 1972

Månadshyra Väst- Frank- Stor- Italien Övriga i dollar tyskland rike britan- Väst- nien europa Mindre än 2 500 3 5 2 3 3 2 500—10000 24 21 19 22 21 10 000—20 000 31 24 28 16 25 20 000 —40 000 27 28 30 40 32 Över 40 000 15 22 21 19 19

Källa: International Data Corporation, 197 2.

Man kan diskutera precisionsgraden i de tidigare anförda statistiska uppgifterna. Siffrorna visar dock mycket klart att den europeiska datamarknaden är en viktig del av världsmarknaden och att de ameri- kanska leverantörernas, och då speciellt IBM:s dominans i Europa är mycket stor. Tabell 5: 1 1, som visar fördelningen av IBM:s intäkter 1971 från varor och tjänster bekräftar detta ytterligare. Den procentuella andelen för Västeuropa och övrigt internationeut i denna tabell har på senare år ökat ytterligare och torde numera vara högre än 50 %.

Tabell 5: 11 IBM: s intäkter från varor och tjänster 1971

Miljarder dollar Procentuell andel USA 4,9 59 Västeuropa 2,6 31 Övrigt intemationth 0,8 10 Summa 8,3 100

Källa: International Data Corporation, 197 2.

Amerikanska leverantörer håller 83 % av marknaden i Europa och endast 17 % delas av större europeiska leverantörer. De åtgärder till konsolidering — med eller utan statlig medverkan — som har sketti Europa har inte ännu på något signifikant sätt påverkat marknadsande- lama vad beträffar installerade datasystem. Europeiska leverantörer

• Sida 136
•  Original

förefaller vara för små även på den egna hemmamarknaden för att överhuvudtaget kunna överväga någon stor internationell marknadsföring av datasystem för generell administrativ databehandling. Det förefaller som om ny produktutvecklingsstrategi och nya produkter erfordras för att de amerikanska leverantörernas dominans skall kunna minskas. Den inriktning som man kan börja skönja är att starta produktinriktningar som först skapar större tilltro till leverantörerna på deras egna hemma- marknader. Därigenom erhålls en lämplig utgångspunkt för ökad interna- tionell marknadsföring.

Beträffande uppgifter för den östeuropeiska datamarknaden har utredningen ej haft tillgång till något annat material än det som redovisats tidigare i lägesrapporten.

I Japan utges regelbundet av Japan Computer Usage Development Institute en sammanfattning av förhållanden och utvecklingstendenser på dataområdet i Computer White Paper. Från 1972 års upplaga framgår att i september 1971 var antalet datasystemi drift 11 237 till ett värde av ca 22,4 miljarder kronor (1 245 miljarder yen). ökningama i motsvarande siffror från föregående år var 41,3% respektive 38,3 %. Räknat till antalet var 68,2 % av dessa datasystem från japanska leverantörer och 31,8 % från icke japanska (nästan uteslutande amerikanska) leverantörer. Värdemässigt var motsvarande siffror 54,9 % respektive 45,1 %. Mindre datasystem är till övervägande del japanska, medan för större system fördelningen är 40—45 % japanska och 55—60% icke japanska. De näringsgrenar inom vilka datasystemen finns mest i Japan är banker (15 % av totala värdet), elektrisk industri (14 %) och handel (5 %).

5.1.6. Hyra, köp, leasing

Problematiken kring besluten om datautrustningar skall hyras, köpas eller förvärvas genom leasing berörsi avsnitt 5: 3. Tabell 5: 12 visar här endast en ungefärlig fördelning av datasystemen som fanns i drift 1971 och som förvärvats genom någon av de tre finansieringsformerna. Enligt vissa

Tabell 5: 12 Hyra, köp, leasing av datasystem installerade 1971 i olika länder

Hyrai Köp i Leasing i pro cent procent pro cent av

av värdet av värdet värdet USA 5 7 2 7 1 6 Kanada 60 3 3 7 Väst tyskland 70 25 5 Frankrike 8 2 1 3 5 Storbritannien 37 49 14 Italien 7 3 2 2 5 Övriga Västeuropa 52 43 5 Japan 74 2 3 3

Källa: International Data Corporation, 1972.

• Sida 137
•  Original

prognoser i USA förutses att köp kommer att öka i den närmaste framtiden, leasing kommer att minska, medan finansiering genom hyra kommer att bibehålla sin nuvarande procentuella andel.

5.1.7. Dataöverföring

Dataöverföring förutses allmänt få en allt större betydelse för databe- handling. 1 Europa började anslutning av terminaler till avlägset belägna datorer via anordningar för dataöverföring äga rum under 1960-talet. Tillväxten vad beträffar antalet terminaler och tillämpningar som använder sig av dataöverföring har i många länder varit mycket snabb — i vissa länder har ökningen varit mer än 100% per år. Prognoser över antalet terminaler och datatrafik i Europa visar en fortsatt snabb tillväxt även om ökningstakten avtar något. Tabell 5:13 visar en prognos över antalet installationer av nya terminaler i ett antal europeiska länder, och diagram 5: 4 visar den förväntade datatrafiktillväxteni dessa länder.

Tabell 5:13 Prognos över installationer av nya terminaler i Europa 1972—1985. (Tusental, exkluderande lokalt anslutna terminaler)

Land 1972 1976 1980 1985 Belgien 2,2 9,6 17,8 27,7 Danmark 1,8 4,0 6,7 14,5 Finland 1,1 6,9 10,1 14,7 Frankrike 11,0 33,9 66,2 135,3 Grekland 0,1 0,3 1,1 2,5 Irland 0,3 0,8 1,8 3,2 Island — 0,04 0,1 0,2 Italien 8,2 21,3 33,4 60,4 Luxemburg 0,06 0,2 0,4 0,7 Nederländerna 3,2 16,1 26,4 41,9 Norge 0,8 3,3 5,8 10,3 Portugal 0,4 1,7 2 ,4 4 ,0 Schweiz 2,2 8,0 16,8 26,2 Spanien 3,3 9,4 15,9 29,0 Storbritannien 26,3 57,5 107,8 193,1 Sverige 3,7 11,4 19,4 30,6 Tyskland 14,6 51,5 105,0 220,5 Totalt 79,6 253,6 437,4 815,0

Källa: Eurodata, Market Study on Data Communications — Europe 1972—1985.

• Sida 138
•  Original

Diagram 5 ; 4 Prognos över datatrafik i Europa 1972—1985.

Källa: Eurodata, Market Study on Data Communica- tions — Europe 1972—1985.

Dunufik (109 bitar/dygn 2000 —

15:00"

1000—

1 I I | 1972 1976 1980 1985

5.2. Datamarknaden i Sverige

I utredningens lägesrapport framhölls det otillfredsställande förhållandet att datamarknaden i Sverige endast är mycket summariskt kartlagd och att utredningen i sitt fortsatta arbete skulle ägna denna fråga stor vikt. ,Flera faktorer försvårar emellertid framtagandet av en heltäckande

marknadsbild. Går man ut till användarna av datateknik för att samla in uppgifter om utrustning, personal och applikationsområden kräver detta en hel del arbete hos användarna. De är därför ow'lliga att besvara sådana enkäter. Dessa svårigheter tilltar också i och med att datatekniken blir allt mer spridd i företag och förvaltningar och därför att utrustningarna blir allt svårare att registrera. I synnerhet gäller detta de speciella datorsystemen som ofta byggs in i annan utrustning. Datorn kommer allt mer att betraktas som vilken investeringsvara som helst. Det här pekar på att det är bättre att insamla information via leverantörerna. Speciellt leverantörer som själva sköter servicen av utrustningen torde ha goda möjligheter att lämna uppgifter. Leverantörerna har emellertid visat sig vara ovilliga att lämna ut uppgifter om datamarknaden.

Med målsättningen att få en så heltäckande bild som möjligt av datamarknaden och med nämnda svårigheter som bakgrund, har informa- tion utnyttjats både från leverantörssidan och användarna bl.a. för att få viss konsistenskontroll. I syfte att få fullständiga och heltäckande resultat har i flera fall justeringar av insamlade uppgifter fått göras. Den

• Sida 139
•  Original

redovisade statistiken är därför inte alltid exakt utan inrymmer vissa uppskattningsmoment.

Den följande redovisningen kommer att koncentreras kring datamark- nadens och databehandlingens nuläge, eftersom merparten av statistiken tidigare inte har insamlats. Uppskattningar av datamarknadens utveckling blir därför ganska osäkra. Det är mycket väsentligt att framöver sådana data insamlas med jämna intervall och att detta utförs på ett likartat sätt så att statistiska serier skapas och utvecklingstendenser kan härledas ur dem.

5 .2 . 1 Maskinvarubes tåndet

Enligt dataindustriutredningens undersökningarl fanns ijanuari 1973 i Sverige ca 1 250 datorsystem2 för generella tillämpningar till ett fakturerat värde av ca 2,7 miljarder kronor, Dessutom fanns ca 500 system för speciella tillämpningar3 till ett fakturerat värde av ca 500 miljoner kronor. Beloppen avser huvudsakligen maskinvara. I de speciella datorsystemen ingår dock viss programvara, som man inte kunnat separera från fakturerad maskinvara.

Näringsgrenarna utnyttjar datorer i olika utsträckning. I tabell 5: 14 redovisas en ungefärlig fördelning av datorsystemen på näringar. Det framgår av tabellen att industrin vid årsskiftet 1972/73 hade ca. 30 procent av maskinvarubeståndet, handeln hade ca. 10 procent, resten av de privata tjänsterna ca. 25 procent samt den offentliga sektorn likaledes ca. 25 procent. De administrativt inriktade systemen dominerar dator- marknaden i alla sektorer utom i försvaret där de speciella systemen kraftigt överväger. I industrin dominerar den administrativa databehand- lingen; bara 13 procent av det samlade datorvärdet i industrin avser s.k. dedikerade system för processtyrning, laboratorieautomation, testutrust- ningar samt styrning och kontroll av verkstadsutrustning. Inom samfärd- selsektorn finns också dedikerade datorsystem t. ex. lufttrafikstyrnings- system och styrsystem för spårbunden trafik.

Strukturen av det svenska maskinvarubeståndet för i huvudsak administrativa tillämpningar redovisas i diagram 5: 5 och 5: 6. Av diagrammen framgår att de stora och mycket stora datorsystemen, som utgör ca 17 procent av maskinparken, utgör över 70 procent av det samlade värdet. Jämförelser med andra länder är svåra att göra bl. a. beroende på olika uppfattningar om vad som är små, medelstora och stora maskiner och därmed olika indelningsgrunder. En jämförelse mellan 1 Uppgifterna har insamlats med hjälp av konsulter samt Leverantörföreningen Kontors- och Datautrustning (LKD). 2 Till värden över 20 000 kronor per system. 3 Med speciellt (dedikerat) datorsystem förstås ett datorsystem som via anpass- ningsutrustning är kopplat till sensorer av något slag. Det bearbetar insamlad information och presenterar eller registrerar resultatet eller låter resultatet styra någon utrustning. Kombinationer av detta förekommer också. Avgränsningen mot generella tillämpningar är problematisk, eftersom samma datorsystem kan utnyttjas för både speciella och generella tillämpningar. Det senare gäller speciellt för minidatorer. Härigenom försvåras jämförelser mellan leverantörs- och användar- uppgifter.

Diagram 5: 5 Antalet ad- ministrativa datorsystem i bruk iSverige 19 73 i storleksklasser.

Amd 600

500—

400—

300-—

200—

20— 500 501— 3000

. % mr: m 13

('I O Storleksklnnv Iooo-ut i:.

Källa: Dataindustriutred- ningens undersökningar

Diagram 5: 6 Inköpsvärde för administrativa dator- system i bruk i Sverige I 9 73 i storleksklassen

M|I| kr

1000 —

500 _:

100. E] 0 0 O nn 6 N

501—3000 3001— 6000

8 (D Storleksllauef 1000-tal ltr.

Källa: Dataindustriutred- ningens undersökningar

• Sida 140
•  Original

Tabell 5:14. Uppskattad näringsgrensvis fördelning av i bruk varande datorsystemi Sverige per januari 1973. Köppriser 1 miljoner kronor.

SNI-kod Datorsystem Datorsystem Summa Andel för huvud- för speciella, % sakligen ad- icke administra- ministrativ tiva tillämp- databehandling ningar

1 jordbruk, skogsbruk, fiske 50 50 2 2 gruvor, industri 810 125 935 29 4 el-gas-värrne- och vattenverk 45 25 70 2 5 byggnadsindustri 35 35 l 6 varuhandel, restaurang och hotell 320 320 10 7 samfärdsel, post- och televerk 160 30 190 6 8323 datacentraler 120 120 4 8 exkl. övrig uppdragsverksamhet 590 590 18 8323 bank- och försäkringsinstitut,

fastighetsförvaltning 9 exkl offentlig förvaltning exkl. 325 25 350 11 91002 försvar, affärsdrivande verk och statliga bolag inkl. statliga datacentraler 91002 försvar 35 325 360 11 övriga tjänster samt ofördelat 200 200 6 Summa '” 2 700 " 500 N 3 200 100 %

Källor: Tabellen har sammanställts med hjälp av enkätuppgifter från datorleverantö- rer. Dataindustriutredningen har också insamlat uppgifter från vissa användar- kategorier. 1 strävan att få heltäckning har vissa uppskattningar fått tillgripas, varför tabellens innehåll har karaktär av närmevärden.

Sverige och USA visar dock att Sverige antalsmässigt har en betydligt mindre andel stora och mycket stora system och en större andel små system än USA. En förklaring till detta kan vara skillnaden i genomsnitt- lig storlek på företag och institutioner mellan USA och Sverige. Det aritmetiska medelvärdet per system av datorsystemen i Sverige är ca 2 miljoner kronor.

I maskinvarubeståndet utgör centralenheterna drygt 40 procent av det samlade värdet. Av tabell 5: 15 framgår den värdemässiga fördelningen på olika utrustningsenheter i de svenska administrativt inriktade datorsyste- men.

Tabell 5:15 Värdemässig fördelning av det administrativt inriktade datorbestån— det. lan. 1973.

datorsystemenheter andel av inköpsvärde i %

centralenheter inkl. inre minnen 43 yttre minnen exkl. magnetband 18

övrig kringutrustning 27 terminaler och kommunikationsutrustning 8 övrigt 4

Totalt 100 %

Källa: LKD, Sammanställning av uppgifter från datorleverantörföretagen.

• Sida 141
•  Original

I diagram 5: 7 och 5:8 redovisas dedikerade icke-militära system i Sverige fördelade på storleksklasser. Av 230 system är ca 150 små med priser under 500 000 kr. Exempel på sådana system av enkla slag är minidatorer som samlar in och registrerar processdata. Andra system utför därutöver bearbetning och presentation av information till operatö- ren för dennes styråtgärder. De mest tekniskt avancerade systemen styr själva automatiskt processen.

Datorsystem i prisklassen 1—3 miljoner kronor utgör en Värdemässigt betydande andel av de dedikerade systemen. Bland dem återfinnes avancerade processtymingssystem som t.ex. styrning av pappersmaskiner. I den största klassen förekommer några mycket stora system som t.ex. styr- och övervakningssystem för elkraftproduktion och distribution. Här ingår t.ex. också styrsystem för tåg i Kirunagruvan samt message- switching-system för telegramtrafiken i Sverige (ATESTO). I denna klass tillkommer under de närmaste åren simulatorsystem för utbildning av kärnkraftpersonal och trafikledare.

För att ge en illustration till hur de speciella datorsystemen är sammansatta kostnadsmässigt redovisas i det följande exempel på några sådana typsystem. Det bör betonas att kostnadsuppskattningarna är ungefärliga och utgör typvärden.

]. Enkla system i prisklass 250 000 kronor

Minidatorbaserat system, som läser av ett antal mätvärden och testar dessa mot givna börvärden. Information presenteras i alfanumerisk form. Någon direkt styrning utförs ej.

Kostnadsuppdelning

A. Centralenhet med minne ............................. N 50 000 kronor B. Generell kringutrustning ............................. N 50 000 kronor Remsläsare och konsolskrivmaskin eller alfanumerisk bildskärm förekommer. C. Speciell kringutrustning ............................. N 50 000 kronor

Avkänning görs av analoga och digitala signaler vid vissa tidpunkter. D. Systemutforrnning, programmering, intrimning för drift . . . '" 100 000 kronor

2. A vancerat processtymingssystem i prisklass 2 miljoner kronor

Ett mer avancerat system har förutom insamlande funktion också en direkt styrande funktion. Typiska applikationer i denna prisklass är styrning av pappers- maskiner eller styrningen av ett automatiserat lager. Datorn kan vara av liknande typ som för det enkla systemet.

Kostnadsuppdelning

A. Centralenhet med minne ........................... N 100 000 kronor B. Generell kringutrustning ............................ .. 200 000 kronor Förutom remsläsare och konsolskrivmaskin ingår vanligen ett Skivminne och] eller en bandstation. C. Speciell kringutrustning ............................ N 500 000 kronor I detta fall får även antas att mätgivama för processvariablerna ingår i systemet. Dessutom ingår utrustning för utmatning av styrvariablerna till processen t.ex. för styrning av hastigheten hos valsar i en pappersmaskin. D. Systemutformning, programmering och driftsättning ....... N 1,2 milj. kronor Systemutformning och driftsättning av ett styrsystem blir komplicerad emedan styrsystemet är slutet och processens förlopp därmed direkt påverkas av styrsystemet. Stor kännedom om den styrda processen och övrig utrustning krävs för att utforma ett sådant system.

Diagram 5: 7 Antalet icke — administrativa datorsystem exkl. för- svarssystem i bruk i Sverige jan. 19 73i storleksklasser.

Anni 150

() 88 rue

_åå 'åéså

Källa: Dataindustriutred- ningens undersökningar

Diagram 5: 8 Inköpsvärde för icke — administrativa datorsystem exkl. försvars- system i bruk i Sverige jan. ] 9 73 i storleksklasser.

Mlli. kr 100

1001—3000

0 aom—soon [:

501— 1000

I 8 o Slorloluklmor 1000—151 kr

Källa: Dataindustriu tred- ningens undersökningar

• Sida 142
•  Original

3. Stora system

Stora system är oftast unika för sin tillämpning och därför svåra att beskriva generellt. Stora system är t.ex. simulatorer för utbildning och träning av vissa befattningshavare. Sådana system finns eller är under framtagning för pilotutbild- ning, trafrkledarutbildning, stridsledningsutbildning, operatörsutbildning för kärn- kraftverk och befälsutbildning på stora fartyg. Utbildningssirnulatorer innehåller ofta mycket utrustning för presentation och manövrering. Kostnaden för en sådan simulator kan uppskattas till storleksordningen 10 milj kronor eller mer.

A. Centralenhet med minne ............................ '" 1,5 milj. kronor B. Generell kringutrustning ............................. N 0,5 milj. kronor Systemet innehåller ofta ett skivminne för undanlagring av data för omstart och för olika parameteruppsättningar. Även radskrivare för utskrift av resultat brukar inga. C. Speciell kringutrustning .............................. N 2 milj. kronor Den speciella kringutrustningen blir relativt omfattande eftersom användarens arbetsmiljö skall byggas upp och efterliknas. I vissa simulatorer finns ett större antal elevplatser. D. Systemutformning, programmering och driftsättning ........ N 6 milj. kronor Denna del blir omfattande eftersom ofta ett komplicerat system skall efterliknas. Det kräver insamling av information om den funktion som skall efterliknas och utarbetande av en datormodell. När denna modell programmerats skall den kontrolleras och verifieras vilket kan vara komplicerat.

4. Försvarssystem Man kan urskilja 3 stora kostnadsposter för försvarssystemen.

A. Datorn i Viggen Kostnaden blir hög p.g.a. bl.a. de stora krav på snabbhet, miljötålighet och tillförlitlighet som ställs. B. Stridsledningssystem Underlag för kostnadsuppdelning är svårt att erhålla varför följande uppskatt- ningar är ungefärliga.

a. Centralenhet (oftast flera) med minne .................. N 2 milj. kronor b. Generell kringutrustning ........................... N 0,2 milj. kronor c. Speciell kringutrustning ............................. N 3 milj. kronor

Den speciella kringutrustningen är mycket omfattande. Den innefattar presentationssystem, inmatningssystem och kommunikationsanpassning samt anpassningsutrustning mellan datorer.

d. Systemutformning, programmering och driftsättning ..... N 3 milj. kronor Trots viss seriestorlek blir kostnaden för detta relativt stor p.g.a. systemets komplexitet och att arbetet i vissa delar är och har varit pionjärarbete.

C. Testsystem

Testsystemet består av avancerade mätinstrument och signalgeneratorer som styrs av ett minidatorsystem. a. Centralenhet med minne .......................... N 0,2 milj. kronor b. Generell kringutrustning .......................... " 0,2 milj. kronor c. Speciell kringutrustning ........................... " 0,4 milj. kronor (1. Systemutformning, programmering och driftsättning . . . . " 0,2 milj. kronor På grund av seriestorleken (ca 30 st) blir kostnaden per system inte specient stor.

5 .2 .2 Hittillsvarande marknadstillväxt

Administrativt inriktade datorsystem

Det bör betonas att på grund av frånvaron av officiell statistik på dethär området är uppskattningarna av marknadstillväxten ungefärliga — spe— ciellt längre bakåt i tiden.

Av diagram 5:9 framgår att datoriseringen har varit snabb under

• Sida 143
•  Original

""| I: !00

500—

100——

TDBDUDD...

ISI? 63

71 72

hmm ] !

20—

1960-talet. Maskinvarubeståndet har nära femdubblats under 10-års- perioden 1962—72. Tillväxten var särskilt snabb fram till 1967 — ca 20 procent per år — varefter den successivt har minskat och nu uppgår till ca 10 procent per år. Sedan 1966 har datorbeståndet i stort sett ökat med konstant värde drygt 200 miljoner kronor per år.

Detta innebär att tillväxttakten för datorbeståndet har sjunkit sedan 1965 i ett jämnt förlopp, oberoende av de relativt kraftiga variationeri samhällsekonomins tillväxttakt som kännetecknat perioden. Se diagram 5: 10.

En förklaring till den iakttagna utvecklingen kan vara att tillväxten av maskinvara för den administrativt inriktade delen av databehandlingen har kommit in i en viss mättnadsfas med sjunkande relativa tillväxttal. Skulle denna hypotes vara riktig betyder det att dataindustrin i framtiden i ökad utsträckning blir beroende av ersättningsproduktion samt att konkurrensläget troligen hårdnar i en marknad vars tillväxt på sikt allt mer närmar sig den som berör annat produktionskapital i ekonomin.

En maskinvarutillväxt som den ovannämnda inverkar givetvis på de årliga bruttoleveransemas storlek och sammansättning. Vid en konstant årlig tillväxt av datorbeståndet (som i stort sett gäller under perioden 1962—67) växer de årliga leveranserna lika snabbt som beståndet om utrustningens ekonomiska livslängd är konstant. Från 1967 har som nämnts tillväxttakten för beståndet varit i avtagande. I tabell 5:16 presenteras en översiktlig härledning av bruttoleveransema av datorut-

Diagram 5 :9 Värdemässig tillväxt av beståndet av administrativt inriktad maskinvara i Sverige, köppriser, löpande prisnivå.

Källa: Dataindustriu tred- ningens undersökningar

Diagram 5:1 0 Årlig rela- tiv tillväxttakt för det administrativt inriktade maskinvarubeståndet.

Källa: Dataindustriutred- ningens undersökningar.

• Sida 144
•  Original

rustning mellan 1967—72. I kalkylen förutsätts att utrustningen används i fem år för att sedan ersättas. Uppskattningarna i tabellen är ungefärliga och avser visa att vid avtagande tillväxttakt för beståndet kommer efter en viss tidsfördröjning utvecklingstakten för bruttoleveranserna att avta väsentligt, både som en följd av svagare reinvesteringstillväxt och marknadstillväxt. Samtidigt ökar andelen reinvesteringar ibruttoleveran- serna från drygt 40 procent till knappt 60 procent. En kraftigt ökad reinvesteringsvolym får givetvis marknadspolitiska effekter. Detta be— handlas i avsnitt 5.3. Syftet med tabellen är illustrativt. Beräkningstekni— ken medför att enskilda års faktureringar inte exakt överensstämmer med de faktiska. Förlängs t.ex. livslängden på utrustningen från 5 till 7 år ändras det i tabellen illustrerade förloppet så att volymökningen av reinvesteringarna blir något långsammare.

Tabell 5: 16 Beräkning av bruttoleveranser av datautrustning för administrativt bruk. Milj. kr, löpande priser. Förutsättningar: AS = beräknad förändring i fakturerad maskinvarustock sedan föregående år = nettofakturering under året A = reinvestering (bortfall av 5 år gammal utrustning) B = bruttofakturering = A S + A

År A 3 A B = A 5 + A 1967 250 180 430 1968 240 230 470 1969 220 280 500 1970 270 310 580 1971 240 340 580 1972 250 340 590

Förutom de strukturella utvecklingstendensema torde efterfrågan under de senaste åren ha påverkats av två mer speciella faktorer. Den ena är att datorleveranserna förefaller ha dämpats av den senaste konjunktur— svackan. Detta gäller främst faktureringarna under 1971. Uppgifter som insamlats av SCB från de större datorleverantörerna av främst administra- tiva system tyder på en 12 procentig faktureringsminskning mellan 1970 och 1971. Samma material pekar på en faktureringsökning med ca 11 procent mellan 1971 och 1972.

Den andra speciella faktorn gäller realiserandet av tekniska innovatio- ner. Faktureringen redovisas i löpande priser varför den icke oväsentligt torde påverkas av reella prissänkningar till följd av ur kundsynpunkt fördelaktigare pris/prestanda relationer hos under dessa år fakturerade nya datormodeller. ADB-användarna har alltså kunnat få effektivare och kapacitetsstarkare maskinvara till oförändrad kostnad.

Speciella datorsystem

Tillväxten av datorsystem för processtyrning, laboratorieautomation, trafikstyrning m.fl. icke administrativa system har kommit igång

• Sida 145
•  Original

betydligt senare än vad som gäller den administrativt inriktade databe- handlingen. Genom enkäter till användare av datorsystem för icke administrativa tillämpningar har framkommit att dessa började växa snabbt först efter 1969. Flera faktorer torde ligga bakom detta; tekniska faktorer, metodfaktorer och institutionella faktorer. Tillkomsten av billiga, tillförlitliga minidato- rer har utgjort den maskinvarumässiga bakgrunden till expansionen. Forskning om teorier och metoder vid processtyrning har också varit betydelsefull för utvecklandet av speciella datorsystem. En viss betydelse för utvecklingen av just de speciella systemen har varit förhållandet att medan den generella databehandlingen i företagen sköts av interna eller externa databehandlingsavdelningar, skilda från produktions- och forsk- ningsenheterna har forskarna i dessa enheter på processområdet fått utveckla en egen datateknisk kompetens.

Ett stort antal nya användare av minidatorbaserade system har tillkommit under senare tid. Det gäller för åren 1972 och (i synnerhet) 1973. Den årliga ökningstakten i leveranserna har under 1970-talet varit mycket snabb — över 30 procent. Leveransvolymen beräknas för hela 1973 uppgå till ca 220 miljoner kronor. I tabell 5: 17 redovisas en ungefärlig leveransfördelning på näringsgrenar för åren 1972 och 1973. Av tabellen framgår att ca 30 procent av leveranserna går till försvaret. Denna del av maskinvaruindustrin är alltså för närvarande starkt beroende av försvarsleveranser, men den snabba ökningstakten för icke-administrativa datorsystem kan dock leda till en minskning av detta beroende.

Leveranser av speciella datorsystem kan vara av relativt olika natur. En indelningsgrund är att dela in dem i leverantörskategorier.

Tabell 5:17 Beräknade leveranser av icke-administrativa datorsystem under 1972 och 1973. Milj. kr, löpande priser.

Näringsgren 1972 1973 Gruvor, industri 35 60 El—, gas-, värme och vattenverk 8 20 Transportverksamhet 5 4 Post— och televerk 17 8 Eörsvar 56 65 Ovrig offentlig förvaltning 3 25 Export 46 38 Summa 170 220

Källa: Dataindustriutredningens undersökningar

Man kan bland leverantörerna finna fyra grupper:

— leverantörer av minidatorer som tillverkas i långa serier, och som kan förses med mer eller mindre speciella kringutrustningar och program för speciella tillämpningar.

• Sida 146
•  Original

# företag som köper datorer utifrån och tillverkar ”nyckelfärdiga" speciella system. — svensk elektronikindustri som bygger såväl centralenheter som övrig maskinvaruutrustning. — tillverkare av större generella datorsystem som utnyttjas i speciella tillämpningar.

De två första kategorierna svarade för nästan hela tillväxten i leveranser av icke-administrativa datasystem mellan 1972 och 1973. Minidatorleverantörerna ökade leveranserna från 26 miljoner kronor till ca 60 miljoner kronor och företag i den andra kategorin ökade leveranserna från ca 15 till ca 40 miljoner kronor. Härvid har exporten exkluderats.

Konsult och servicebyråtjänster

Datamarknaden kan uppdelas i två huvuddelar: leveranser av maskinvaru- utrustning (som behandlats i föregående avsnitt) och leveranser av datakonsult- och dataservicebyråtjänster. Leveranserna av dessa tjänster sker huvudsakligen från företag som är fristående från maskinvaruleveran- törerna. Dessa utbjuder i och för sig också sådana tjänster som servicebyråverksamhet, datasystemarbete, undervisning, programproduk- ter, men den årliga försäljningen av dessa tjänster är inte större än ca 80 miljoner kronor dvs. bara ca 12 procent av de årliga leveranserna från datatjänstesektorn (se nedan). De verkliga leveranserna av sådana tjänster är dock förmodligen större eftersom flera leverantörer t. ex. inte debiterar viss programvara vars utveckling finansieras genom försäljningar av maskinvara.

Genom dataindustriutredningens försorg har en kartläggning utförts av ADB-konsulter och dataservicebyråer i Sverige. Av ca 150 sådana i Sverige verksamma företag har en tredjedel ADB-konsultation, en tredjedel servicebyråverksamhet och en tredjedel bådadera. Företagen har ombetts fördela sin verksamhet på respektive kategorier. Härvid framkom att ADB-konsultverksamheten 1972 hade en omsättning på ca 160 miljoner kronor och servicebyråverksamheten en omsättning på ca 520 miljoner kronor. De preliminära uppskattningarna som gjordes i läges- rapporten av omsättningen för ADB-konsulter och programvaruföretag (350 miljoner kronor) samt sericebyråer (600 miljoner kronor) har alltså visat sig vara för höga.

En stor andel (25 procent) av datatjänsteföretagen är dotterföretag inom större koncerner. Dataföretag som enbart betjänar sina moderföre- tag räknas dock inte här till datatjänsteföretagen och ingår alltså inte i de redovisade omsättningstalen.

För företag som redovisats som servicebyråer ingår samtliga leveranser i omsättningstalen, såväl leveranser till moderföretag som till andra kunder. Detta gäller också det statliga ägda DAFA samt universitetsdata- centralerna. Deras leveranser tillsammans svarar för ca 60 miljoner kronor.

För att illustrera utbudet av servicebyråtjänster redovisas i tabell 5: 18

• Sida 147
•  Original

Tabell 5: 18 Kategorisering av omsättningen på servicebyråmarknaden 1972.

Kategori Andel av to tala omsättningen på servicebyråmark- naden i %

Leveranser från servicebyråer med brett produktomfång och spridd marknad ca 40 Leveranser från servicebyråer inriktade på specifika tillämp- ningar (en eller två tillämp- ningsområden) ca 10 Leveranser från servicebyråer inriktade på vissa näringar ca 30 Leveranser från maskinvaruleve- rantörsanknutna servicebyråer ca 10 Leveranser från statlig service- byråverksamhet inkl. universitets- datacentraler ca 10

Totalt 100

Källa: Dataindustriutredningens undersökningar

en fördelning av servicebyråernas leveranser på ett antal olika kategorier. Av tabellen framgår att tillämpningsspecialiserade servicebyråer har en mycket liten marknadsandel liksom också maskinvaruleverantörsanknut- na och statliga. Däremot är gruppen företag som huvudsakligen levererar till en viss näringsgren betydande. Flera sådana servicebyråer samägs av företag i branschen.

Av tabell 5: 19 kolumn b och c framgår näringsgrenarnas användning av ADB-konsulttjänster och servicebyråtjänster. I utnyttjandet av ADB- konsulttjänster dominerar industrin och den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn utnyttjar en betydligt större andel av utbudet av konsulttjänster än vad som motsvarar dess andel av maskinvarubeståndet (jfr tabell 5: 14) vilket bl. a torde sammanhänga med utbyggnaden av komplexa statliga datasystem.

Försäljningen av servicebyråtjänster har en något jämnare näringsgrens— fördelning än försäljningen av ADB-konsultation. Stora andelar av utbudet går till industrin och handeln. I den offentliga förvaltningen köper staten nästan alla sina tjänster från de statliga datacentralerna. Staten svarar för ca hälften av den offentliga sektorns inköp av datatjänster.

Värdemässig sammanfattning av den svenska datamarknaden

Databehandlingens volym och datamarknadens storlek i Sverige ”be- stäms” både av s.k. utbudsfaktorer och efterfrågefaktorer. Exempel på utbudsfaktorer är priset samt kvantiteten och kvaliteten på dataindust—

• Sida 148
•  Original

Figur 5 :] Beroende— och konkurrensförhållanden på datamarknaden vid val av tillgångsform för ADB.

rins produkter, dvs. maskinvaran, programvaran och datatjänsterna. Exempel på faktorer som påverkar efterfrågan på databehandling är kostnaden för till ADB bästa alternativa teknologi, graden av datateknisk kompetens hos användarna samt tillkomsten av nya användningsmöjlighe- ter för datatekniken. Det sistnämnda kan påverka maskiners beläggnings- grad och därmed lönsamhetströskeln för att ianspråkta tekniken. Dessa efterfrågefaktorer behandlas i kapitel 4 om datateknikens effekter.

Efterfrågan på datakraft påverkas av dataindustrin via dess produktut- bud. Genom forsknings- och utvecklingsarbete samt investeringar i dataindustrin stimuleras allmänt sett uppbyggnaden av databehandlings- kapacitet. Denna höjning av databehandlingskapaciteten lokaliseras dels till de ”slutliga” användarna, om dessa driver egna köpta eller hyrda dataanläggningar dels till dataserviceföretagen, vilka i olika entreprenad- former sköter de ”slutliga” användarnas databehandling. Databehandling i egna anläggningar dominerar över utnyttjandet av servicebyråtjänster, men etableringen av dataservicebyråer har på senare tid varit mycket snabb. Därmed kommer vi alltmer in i ett s. k. triangeldrama på datamarknaden som schematiskt illustreras i figur 5: 1. Maskinvaruindu- strin producerar dels produkter som används av servicebyråföretagen dels produkter som används av dataanvändare. Genom utformningen av och prissättningen på produkterna påverkar maskinproducentema de relativa för- och nackdelarna med databehandling i egen regi resp. genom servicebyrå. Genom att t. ex. bygga in programvara i maskinvaran på ett effektivt sätt kan maskinvaruproducenterna på sikt öka sin andel av den totala datamarknaden på servicebyråernas bekostnad. Servicebyråerna har sina konkurrensmöjligheter i ett effektivare utnyttjande av maskin- varan än vad databehandling i användarnas egen regi kan åstadkomma samt i stordriftsfördelar eller odelbarheter vid produktionen av program- vara genom att programvarans kostnader kan slås ut på flera användare och tillämpningar. Sådana stordriftsfördelar ökar i betydelse med en ökande programvaruandel (system— och programmeringspersonal) i an- vändarens databehandlingsbudget.

maskinindustrin datatjänsteindustrin

/

/ / / /

databehandling hos användare med egen utrustning och personal

Figurbeteckningar: leverantör — kundförhållande

_ _— — — konkurrensförhållande

• Sida 149
•  Original

Tabell 5: 19 Sammanställning av beräknad kostnad för databehandling år 1972, miljoner kronor hos svenska databehandlare (dataanvändare) för såväl generell som speciell databehandling.

Närings- Maskinvaru- Inköp av kon- Inköp av data- Personal- S:a a+b+c+d sektorer kostnad inkl. sulttjänster servicetjänster kostnad

underhåll och

förbruknings—

materiel

(a) (b) (0) (d) (e) Jordbruk, skogsbruk 15 5 30 20 70

Gru vor, tillverkningsindu stri, byggnadsindu stri, el, gas, värme- och vattenverk 280 55 165 360 860 Varuhandel, hotell och restaurang 90 15 80 115 300 Samfardsel, post och televerk 40 10 15 55 120 Bank- och försäkrings- institut, uppdragsverksamhet 150 15 80 195 440 Offentlig förvaltning 160” 50 100 210 520 Övriga tjänster samt ofördelat 55 10 50 65 180 Summa 790 160 520 1 020 2 490 X)

exkl. statliga datacentraler,

Källor: Uppgifter från datorleverantörer, konsultföretag och servicebyråer har sammanställts av dataindustri— utredningen. Vissa uppgifter har också erhållits från användare av datorsystem för att konsistenstesta leverantörsuppgifterna.

Förklaringar:

Indelningen har hämtats från tabell 5: 14 bortsett från att vissa näringar har grupperats tillsammans. Offentlig förvaltning innehåller dataanvändare i den statliga och kommunala förvaltningen utom s.k. affärsmässig verksamhet som redovisas i resp. sektor. De statliga datacentralema ingår inte eftersom deras verksamhet räknas till servicebyråer och ADB-konsulter och därför registreras i kolumnerna b och d.

Av samma skäl ingår inte de privata servicebyråerna under uppdragsverksamhet. Kol a: Maskinvarukostnaden avser utrustning som försålts eller uthyrts till dataanvändare. Dataservicebyråer- nas utrustning ingår ej eftersom den ingår som en del i servicebyråernas försäljningssumma (kol c). Hyrd utrustning ingår med hyresbelopp medan försåld utrustning ingår med 1/6 av försäljningspriset (sex års livslängd)l vid generella datorsystem och 1/5 av försäljningspriset (fem års livslängd) när det gäller dedicerade, icke-administrativa datorsystem. Årlig underhållskostnad ingår i den hyrda utrustningen. För den köpta utrustningen beräknas den årliga underhållskostnaden genomsnittligt till 5 procent av inköpspriset. Förbruk- ningsmaterial beräknas till 14 procent2 av maskinvarukostnaden.

Kolumn d: Personalkostnaden avser personal som är direkt sysselsatt med databehandling dvs. chefer för dataavdelningar, systemerare, programmerare, maskinoperatörer och stanspersonal. Årskostnaden för dem uppskattas till för chefspersonal 90 000 kronor, systemerare och programmerare 75 000 kronor, operatörer 40 000 kronor och stanspersonal 35 000 kronor inkl. lönebikostnader.

l Skilda undersökningar har visat att köpt utrustning genomsnittligt behålles längre än hyrd utrustning. Björkmans—Eklunds ADB-undersökning från 1968 (HHS i Gbg) pekar på en genomsnittlig ekonomisk livslängd för utrustningen på ca 6 år. En undersökning av Oppenheimer—Peterson för 1973 ger samma resultat. ² Se dataindustriutredningens lägesrapport, sid. 33, varav framgår att tillbehör samt magnetband, blanketter o. d. utgjorde ca 14 % av maskinvarukostnadernai USA 1972.

• Sida 150
•  Original

! En sektors förädlings- värde är dess bidrag till bruttonationalproduk- ten d.v.s. det förädlings- arbete som sektorn pres- terar och som utfaller i löner, vinster och av- skrivningar av realkapi- tal.

Det nuvarande läget på datamarknaden (såväl generella som dedikerade system) kan belysas genom en sammanställning av resursförbrukningen på databehandling för år 1972. Ur sammanställningen kan också den näringsgrensvisa användningen av databehandling utläsas. Se tabell 5: 19. 1 maskinvarukostnadema i kolumn a ingår av användarna hyrd eller köpt utrustning. Däremot ingår inte utrustningen i servicebyråerna eftersom denna ingår i tjänsteleveranserna i kolumn c. Personalkostnaden i kolumn d avser kostnaden för datapersonal hos användarna. 1 kolumn e sammanfattas användarnas kostnader för databehandling. I beräkningarna fattas vissa smärre kostnadsposter såsom kostnader för av maskinerna ianspråktagna lokalutrymmen hos användarna. Vid tolkningen av talen i tabellen bör beaktas att de utgör ungefärliga uppskattningar. Av tabellen framgår att ca 2.5 miljarder kronor satsas på databehandling per år i Sverige från dataanvändarna. Knappt 30 procent av detta avser maskin- vara. Ungefär lika mycket satsas på inköp av datakonsult- och dataser- vicetjänster. Datatjänstesektorn är alltså en mycket väsentlig andel av dataindustrin som lätt glöms bort, då intresset ofta koncentreras på maskinvaruleverantörema och bland dem i synnerhet på datorleverantö- rerna.

En annan relation, som också kan belysas med tabell 5: 19 är förhållandet mellan (intern) databehandling hos användarna och inköp av konsult- och servicebyråtjänster. Det förhållandet är ca 532 dvs. en stor andel av användarnas sammanlagda ADB-budget används till köp av databehandlingstjänster.

Av tabell 5: 19 framgår också att förhållandet mellan datapersonal- kostnaden och maskinkostnaden genomsnittligt är ca 10: 7.

Tabell 5:20 Resursinsatser på databehandling sektorvis i relation till sektorernas förädlingsvärdenl miljoner kronor, löpande priser 1972.

Närings- Beräknade Förädlings- Kol (a) 100 sektor databehand- värde Kol (b) x lingskost- till mark- % nader 1972 nadspris 1972 (a) (b) jordbruk, skogsbruk 70 7 445 0,9 gruvor, industri, byggnads- verksamhet, e1-, gas-, väme- och vattenverk 860 70 887 1,2 varuhandel, hotell och restaurang 300 20 470 1,5 samfärdsel, post och televerk 120 12 004 1,0 bank- och försäkringsinstitut, uppdragsverksamhet 440 26 200 1,7 offentlig förvaltning 520 34 500 1,5 Genomsnitt 1,34

• Sida 151
•  Original

Av tabellen 5: 19 framgår att industrin (inkl. byggnadsindustrin) har ca 33 procent av resursförbrukningen för databehandling, den offentliga sektorn 20 procent, bank- och försäkringssektorn ca 15 procent och handeln ca 12 procent av resursförbrukningen.

Resursinsatsen på databehandling sektorvis relateras i tabell 5:20 till sektorns förädlingsvärde för att kvantitativt belysa datateknikens närings- grensvisa spridning. Utläggen för databehandling utgör genomsnittligt ca 1,34 procent av förädlingsvärdet. Användningen av datateknik är spridd i alla sektorer vilket illustrerar den allmängiltiga karaktär av produktions- resurs som datatekniken besitter. Av tabellen framgår också att resursan- vändningen av datateknik är större i tjänstesektorerna än i de varuprodu- cerande sektorerna, vilket bl.a. illustrerar att datatekniken huvudsakligen används som en resurs i tjänstemannaarbetet.

Potentiell marknadsutveckling

Den hittillsvarande utvecklingen på datamarknaden har karaktäriserats av en snabb marknadstillväxt. Tillväxttakten förefaller dock vara i avtagande för administrativt inriktade datorer/datorsystem. Däremot synes tillväxt- takten för närvarande vara mycket snabb för dedikerade datorsystem.

Att uttala sig om den fortsatta utvecklingstrenden under 1970-talet och början av 1980-talet är svårt när det gäller ett område som påverkas starkt av teknologisk utveckling och förändrade kostnadsrelationer gentemot alternativ teknologi. Därför måste framtidsbedömningarna bli osäkra.

Samtidigt är det naturligtvis viktigt att ha vissa långsiktiga perspektiv vid val och dimensionering av datapolitiska åtgärder. Syftet med den följande analysen är att illustrera potentialer för data- och datorutveck- lingen inom landet. Detta kommer huvudsakligen att ske med hjälp av några enkla översiktliga kalkyler.

Potentialema är av tre slag.

1. Företag och institutioner som ännu ej använder datateknik = nya användare.

2. Nuvarande dataanvändare som kan utöka utnyttjandet av datatekniken genom att ianspråkta fler datarutiner = spridning av befintliga applikationer till nuvarande datateknikanvänd are.

3. Ianspråktagande av helt nya tillämpningar.

Analysen av potentialer av dessa tre slag uppdelas i det följande dels på användare inom industrin dels på användare i tjänstenäringarna.

Detta är lämpligt bl.a. för att belysa eventuella skillnader i graden och arten av datorisering mellan näringssektorerna. Eftersom datatekniken är en ung teknik är det troligt att användningen av datateknik hunnit olika långt i olika näringar. En hypotes är att näringar med hög innovationstakt och som är under snabb expansion tidigare tar i anspråk datatekniska innovationer än mer stabila näringar. En annan hypotes är att den snabba datatekniska utvecklingen gör det svårt för användarna att uppnå en "optimal” användning av datatekniken. Brist på relevant datautbildad

• Sida 152
•  Original

' Se tabell 9 sid. 98 i IPF 1973:8.

personal, trögheten att vidta organisatoriska ändringar m.m. medför därför att den faktiska databehandlingen släpar efter den potentiella.

Empiriskt material med vilket den faktiska databehandlingens status kan belysas saknas nästan helt. Ett undantag är de studier av ADB och arbetskraften i industrin som statistiska centralbyrån utför och av vilka den om verkstadsindustrin är färdig och har publicerats i Information i prognosfrågor 1973:8.

Med stöd av vissa fakta i verkstadsundersökningen skall i det följande de ovan nämnda tre potentialerna illustreras. Som tidigare nämnts beskrivs potentialerna mycket schematiskt.

Alla verkstadsföretag med över 500 anställda torde idag använda ADB. Ju mindre företagen är ju ovanligare är databehandlingen — för t.ex. företag med 20—100 anställda använde 1971 bara var 8:e ADB. Hälften av alla företag med 100—500 anställda som 1971 ej utnyttjade ADB har nu infört ADB eller står i begrepp att göra det. Av motsvarande företag med 20—100 anställda kan man beräkna att ca 10—15 procent tillkommer som ADB-användare de närmaste åren.

Dessa förhållanden torde gälla hela industrin eftersom spridningen av databehandlingen i övriga branscher inte skiljer sig nämnvärt från förhållandena i verkstadsindustrin. Det innebär att förutom företag som nyligen infört eller står i begrepp att införa ADB återstår ca 150 företag odatoriserade i storleksklasserna 100—500 anställda. Av företagen med 20—100 anställda torde på motsvarande sätt återstå ca 1 500 odatorisera- de företag.

Om 150 industriföretag med 100—500 anställda datoriseras till ungefär samma datoriseringsnivå som de redan datoriserade och med ungefär samma andel företag som driver egen anläggning erhålles följande tillskott till de sammanlagda ADB-utgifterna: 150 x 150 0001 kronor= 25 miljo- ner kronor.

Motsvarande kalkyl för de 1 500 icke-datoriserade företagen i storleks- klassen 20—100 anställda ger: 1 500 x 50 0001 = 75 miljoner kronor.

Den sammanlagda potentialen av ännu icke-datoriserade företag inom industrin blir enligt ovanstående förutsättningar 25 + 75 = 100 miljoner kronor.

Detta innebär en ökning av resursinsatsen för databehandling med drygt 10 procent i industrin från ca 860 miljoner kronor till ca 960 miljoner kronor. Det rör sig alltså inte om särskilt stora marknadstill- skott.

Undersökningen av verkstadsindustrins databehandling redovisade någ- ra mycket karakteristiska förhållanden. Hittillsvarande datorisering har främst gällt kontorsrutiner och administrativa rutiner, dvs. datatekniken har främst använts till att rationalisera kontorsarbetet. Därtill kommer att även de mest frekventa kontorsrutinerna har en förhållandevis låg spridning — den mest frekvena enskilda rutinen har ännu inte nått mer än ca hälften av de nuvarande ADB-användarna. Detta ger en bakgrund för formuleringen av potential 2, dvs. att nuvarande dataanvändare vidgar utnyttjandet av datateknik genom att ianspråkta fler rutiner.

Antalet rutiner för befintliga ADB-användare antages med utgångs-

• Sida 153
•  Original

punkt från den nuvarande spridningsnivån fördubblas. Tvärsnittstudier av material från verkstadsundersökningen visar att kostnaden för ytterligare en rutin är genomsnittligt ca 50 000 kronor. I verkstadsindustrin fanns vid undersökningstillfället ca 7,2 rutiner i genomsnitt per företag för 236 ADB-användande företag. Fördubblas detta rutinantal till ca 14 ökar verkstadsindustrins databudget med 236 x 7,2 x 50 000 kronor = 85 mil- joner kronor.

Motsvarande antaganden för övrig industri skulle ge 762 x 7,2 x 50 000 = 275 miljoner kronor.

Spridning av befintliga rutiner till befintliga dataanvändare enligt den gjorda kalkylen innebär en potential på ca 360 miljoner kronor. Detta skulle betyda en ökning av resursinsatsen för databehandling i industrin med ca 40 procent. Potentialema 1 och 2 innebär tillsammans en över femtioprocentig ökning av resursinsatsema på databehandling, dvs. från 860 miljoner kronor till drygt 1 300 miljoner kronor.

Hur stor del av denna potential som kommer att realiseras och i vilken takt detta sker beror på flera faktorer såsom utvecklingen av den s.k. tröskeleffektenl för databehandling, effekter av ökade utbildningsinsat- ser m. m.

De gjorda uppskattningarna av marknadspotentialer gäller industrin. För övriga näringar saknas grundmaterial för att föra motsvarande resonemang. Genom dataindustriutredningens försorg har dock ett antal stora användare undersökts i tjänstenäringama för att bl.a. iaktta eventuella skillnader mellan industriföretagen och tjänsteföretagen i utnyttjande av olika rutiner. Härvid har vissa skillnader kunnat noteras. Transaktionsrutiner dominerar t. ex. i tjänstenäringarna. I verkstadsindu- strin dominerar däremot avlönings- och bokföringsrutiner. I tjänste- näringama tillämpas ADB huvudsakligen på områden med stora data- mängder. Skillnaderna i satsningen på ADB förefaller vara mycket stora mellan olika företag men huvudintrycket är att tjänsteföretagen har större volym databehandling räknat per anställd än industriföretagen. Jämförelserna gäller i huvudsak större företag — de mindre saknar ofta helt datateknik. Det är svårt att utan grundliga undersökningar uttala sig om de potentialer för databehandling som finns i tjänstenäringama är av liknande slag och storleksordning som i industrin. Det kan dock vara rimligt att anta detta bl. a. beroende på en allmänt snabb produktionsut- veckling i tjänstenäringama och en förväntad relativt snabb utveckling inom handeln fram till 1977 på grund av en relativt snabb tillväxt av det privata konsumtionsutrymmet.2 En fortsatt strukturomvandling och koncentration inom handeln kombinerat med höjningar av lönenivån skapar förutsättningar för datoriseringsinsatser i denna näringsgren.

Den tredje potentialen utgör ianspråktagandet av nya tillämpningar. Att bedöma denna potential är naturligtvis ytterst besvärligt. Det gäller att för varje ny tillämpning bedöma:

— marknadens storlek — introduktionspunkten för tillämpningen — introduktionstiden fram till mättnad på marknaden.

' Tröskeleffekten åter- speglar förhållandet att de rutiner som databe- handlas måste ha en viss volym för att databehand- lingen skall vara bättre (lönsammare) än altema- tiva, vanligen manuella, metoder. Tröskelns "höjd" beror både på datatekno- login och den alternativa teknologin liksom natur- ligtvis också på löner och andra faktorkostnader.

' Se SOU 1973:21 "Svensk ekonomi fram till 1977” sid 60 och sid 447.

• Sida 154
•  Original

1 Se information iprog— nosfrågor (IPF) 1974z2

” Se m= 1973:8 sid 47—48

I de följande skall kortfattat beskrivas en mycket översiktlig metod som har använts för att nå fram till några uppskattningar. 1 statistiska centralbyråns studie om ADB och arbetskraften1 har en delfipanel bestående av forskare och facktekniker på dataområdet fått markera bl.a. förväntade introduktionsår för ett stort antal nya datatillämpningar, dvs. de år då tillämpningarna bedöms vara i praktiskt bruk. En panel av erfarna praktiker på datatillämpningar har, avskilt från den första panelen, fått göra sammalunda. De två panelemas bedömningar har sedan vägts samman till en gemensam bedömning. Genom dessa bedömningar har erhållits ett förväntat introduktionsår för varje applikation.

Resultaten från delfistudien har sedan utnyttjats av dataindustriutred- ningen på följande sätt. Varje applikation har åsatts en översiktligt beräknad marknad bestående av verksamhetsställen i vissa storleksklasser och industrigrenar. Introduktionstiden har därefter bedömts för varje applikation och approximerats till antingen 5 eller 10 år räknat för tiden fram till att halva marknaden är täckt. Dessa tidsförlopp har valts på grund av hittillsvarande erfarenheter av hur lång tid det tar att introducera nya rutiner.2 Genomsnittliga årskostnader per verksamhets- ställe för rutinen ifråga, vare sig den utförs i egen regi eller genom servicebyrå, har uppskattats. Det måste betonas att dessa uppskattningar är mycket översiktliga.

Resultatet av räkneexemplet visar att effekterna av de nya tillämpningar- na kommer successivt fram mot 1980-talet. 1977 svarar nya tillämp- ningar för potentiella ADB-kostnader på ca 250 miljoner kronor, 1980 på ca 1 300 miljoner kronor, 1982 på ca 2 100 miljoner kronor och 1985 på ca 3 500 miljoner kronor. Det rör sig alltså om ansenliga tillskott till dagens databehandling på ca 2 500 miljoner kronor. Fram till 1977 är alltså potentialen ca 15 procent, till 1980 ca 50 procent och till 1985 ca 140 procent. Observera att dessa potentialer liksom de tidigare är uppskattade i nuvarande prisnivå och med känd databehandlingsteknik.

I diagram 5: 11 redovisas dels den beräknade genomsnittliga utveck- lingen av resursanvändningen på databehandling sedan 1965 dels de kalkylerade potentialerna fram till 1985. Diagrammet antyder att de nya tillämpningarna inte kommer att få någon större effekt på utvecklingen av ADB—budgeten förrän i början av 1980-talet.

Till dessa potentialer skall läggas effekterna av datateknikens spridning till ännu inte datoriserade företag och effekterna av spridningen av redan befintliga tillämpningar till nuvarande användare, vilket beräknas ge en ökning av resursåtgången för databehandling på ca 500 miljoner kronor. Det är svårt att säga vilken tidsrymd som krävs för att denna potential skall kunna realiseras.

Låt oss anta att detta sker fram till 1980, vilket utmärkts i diagrammet med det skuggade fältet. Då blir den sammanlagda årliga tillväxttakten för databehandlingen (samtliga tre redovisade potentialer) under resten av 1970-talet ca 7 procent. Till denna tillväxttakt skall läggas utveckling- en av de offentliga satsningarna på databehandling samt spridningen av användningen av s.k. dedikerade datorsystem. Tillväxttakten för den

• Sida 155
•  Original

Miljarder kronor

1965 a 1970' ' '1975' ' ' 1980! ' ' '1985'

Anm. till diagram 5:11:

heldragen linje — beräknad hittillsvarande utveckling av den sammanlagda ADB- budgeten i Sverige. Personalkostnaden har uppskattats i reala termer, medan maskinvaran beräknats till löpande priser (hyror).

prickad linje — beräknad real utveckling av den sammanlagda ADB-budgeten inkl. nya tillämpningar

streckad yta — uppskattning av spridningen av befintliga tillämpningar

totala databehandlingen blir därför troligen några procentenheter större än 7 procent, dvs. en ändå ganska måttlig tillväxttakt.

Först i slutet av 1970-talet och under början av 1980-talet torde de nya tillämpningarna få någon större kvantitativ betydelse på utvecklingen av databehandlingen. Då förefaller efterfrågan på datain- dustrins produkter kunna komma upp i en mycket hög tillväxttakt som torde rendera dataindustrin en nyckelroll som industrigren inte bara ut kvalitativ utan också ut kvantitativ synpunkt.

En sådan utveckling får givetvis flera konsekvenser för dataindustrin. Med tanke på vilken tid utvecklingsarbete kräver inom teknologiskt avancerade områden, torde de företag som satsar på att få en betydande roll i exploateringen av datateknikens nya tillämpningsområden få göra satsningar inom lämpliga FoU-fält redan under de närmaste åren. Dessa satsningar kommer att kräva betydande resurser samtidigt som leveranser- na under dessa år ökar långsammare än vad de hittills gjort, varför finansieringsfrågan vad beträffar FoU-arbetet torde bli allt mer betydelse- full. Finansiella resurser från andra källor måste sannolikt tillföras, vilket kan bli problematiskt med tanke på den höga risknivån kring det ekonomiska utfallet av de enskilda FoU—investeringarna.

Med tanke på den senare tidens mer knappa tillgång på energi och vissa basråvaror med åtföljande snabba prisstegringar, är frågan intressant om dessa faktorer kan påverka den framtida utvecklingen på datamarknaden.

Investeringsprogrammen i förvaltning och näringsliv påverkas givetvisi

Diagram 5:11 Beräknad poten rial av befintliga och nya datatillämpningar.

• Sida 156
•  Original

en sådan situation. Rent allmänt kan man vänta att de tillgängliga investeringsmedlen i stor utsträckning måste disponeras för ändamål som avser att motverka de negativa effekterna av den uppkomna ”bristsitua- tionen”.

Det är därför troligt att detta också dämpar dataindustrins expansions— takt. Man kommer att senarelägga utbyte av befintlig utrustning och installationer för nya tillämpningar på grund av en hårdare konkurrens från andra angelägna behov.

En situation med mindre tillgång till och stigande priser på energi och vissa andra råvaror ställer å andra sidan allt större krav på företagens och myndigheternas behov av kvalificerad planering. Den som snabbt kan få verksamheten anpassad med hänsyn till växlingar i priser på energi och andra råvaror har ett starkare grepp om dagssituationen. Genom beräkningsmodeller och simuleringar kan man också studera de långsikti- ga konsekvenserna av olika alternativa lösningar. I alla dessa fall utgör datateknik ett nära nog nödvändigt hjälpmedel. Datateknikens egen energiförbrukning är troligen försumbar i detta sammanhang.

Gjorda undersökningar över datateknikens användning har dock visat att den hittills största delen används till kontorsrutiner och att styrrutiner och beräkningsrutiner som simulering ännu är ganska ovan- liga.

Endast en del större företag har använt datorn till vad man skulle kunna kalla programmerat beslutsfattande dvs. att man med datorns hjälp vidtar nödvändiga åtgärder i en verksamhet med fastställda mål. Ett exempel är just frågan om hur resurserna skall fördelas vid en given budget. Vilken utveckling man kan räkna med när det gäller datorise- ringen av programmerat beslutsfattande är givetvis beroende av den datatekniska utvecklingen men troligen är den framtida tillgången på matematiskt och statistiskt kunnigt folk i företag och förvaltning en viktigare faktor. En sådan utbildning av 1970-talets arbetskraft blir därför mycket betydelsefuu särskilt då det gäller att lösa frågor av den att som energikrisen för med sig.

Ett annat användningsområde för datateknik utöver olika kontors- rutiner och programmerat beslutsfattande är i långtidsplaneringen. Då man ställs inför valet mellan flera alternativa inriktningar kan man med hjälp av en modell utvärdera relationer mellan olika åtgärder och effekter. Genom bearbetningar av ett antal inriktningar (alternativ) kan sådana datasystem ge mål-, medel- och effektsamband. Man kan på det sättet få en fungerande alternativplanering — något som är mycket sällsynt i nuläget. Mot bakgrund av det växlande läget på energi- och råvarumarknaden torde behovet av sådana tillämpningar av datatekniken öka väsentligt under 1970-talet.

Utbyggnaden av datanät, vilket möjliggör en kraftigt ökad datatrafik, torde i framtiden komma att underlätta en lokalisering av produktionen så att det fysiska transportarbetet kan minskas, vilket också verkar dämpande på energiförbrukningen.

• Sida 157
•  Original

5.3 Marknadsförhållanden

Eftersom stora delar av datamarknaden har en internationell karaktär är flera marknadsförhållanden som beskrivs generella. Detta gälleri synner- het maskinvarumarknaden. Tjänstedelen av datamarknaden har däremot hittills varit hemmamarknadson'enterad.

Maskinvarumarknaden kännetecknas av att ett relativt litet antal företag säljer sina produkter i många länder. IBM dominerar marknaden med värdemässiga marknadsandelar på vanligen över 50 procent.

I USA hade således IBM ca 70 procent av datorbeståndet för generella tillämpningar 1972 mätt ivärde, i Västtyskland ca 55 procent (1971) och i Sverige torde andelen för närvarande vara ca 60 procent. (IBM såväl som flera andra datorleverantörer lämnar inte ut uppgifter om sina marknads- andelar.)

IBM har genom sin hittills helt dominerande marknadsandel på området för generell databehandling kunnat nå en sådan ekonomisk styrka att företaget också dominerar resursinsatsema för forskning och utveckling samt marknadsföring. Med dessa insatser befäster företaget sin marknadsposition. IBM får också som marknadsledare vissa andra marknadsmässiga skydd. Företagets historiska dominans på marknaden har medfört att användarna till stor del är präglade av företagets systemfilosofi genom den inlärningsprocess som användningen av IBM- utrustning och IBM-system medfört.

Marknadsdominansen ger IBM fördelar i produktutvecklingsarbetet i och med att detta kan planeras och verkställas under betydligt större säkerhet än vad som gäller för konkurrenterna.

Emellertid har vissa förändringar skett i utnyttjandet av datautrustning som påverkat konkurrensförhållandena på datamarknaden. Det förefaller ha blivit lättare för IBM:s konkurrenter att vinna kunder från IBM än tvärtom. En utveckling har skett till ett ökat utnyttjande av inmatnings- och utmatningsutrustningar i form av terminaler. Efterfrågan på sekun- därminnesutrustning har också ökat, bl. a. stimulerad av betydande prissänkningar som möjliggjorts tack vare förbättrad tillverkningsteknik. Betydande seriestorlekar har härigenom blivit möjliga och det har varit relativt lätt för andra företag än de traditionella fullsortimentsföretagen att specialisera sig på denna typ av utrustning. En förutsättning är dock att denna utrustning är kompatibel med de dominerande systemen på marknaden. Hur utvecklingen har påverkat de enskilda företagen framför- allt i USA beskrivs i avsnitt 6.1.1.

5 .3 .1 Prisbilden

Det ökade utbudet utgör en väsentlig faktor för prisbildningen på maskinvarumarknaden — uppkomsten av ett s.k. prisparaply. IBM:s prissättning är naturligtvis mycket viktig eftersom den styr övriga konkurrenters prissättning. Dessa måste sätta sina priser lagom mycket lägre i pris för att få konkurrenskraft utan att lönsamheten blir för låg. I tabell 412 sid. 28 i dataindustriutredningens lägesrapport belystes

• Sida 158
•  Original

datormarknaden i USA respektive i övriga världen. Där framgår att datormarknaden i USA omkring år 1970 var nära dubbelt så stor som den sammanlagda datormarknaden i övriga länder. P. g. a. antitrustlagstift- ningen i USA måste IBM ta ut ungefär samma pris på exportmarknaden som i USA. I företagets samlade prissättning får därför USA-marknaden genom sin dominans den största betydelsen.

IBM måste vidare sätta sin allmänna prisnivå så att konkurrenter avskräcks från att göra motsvarande forsknings- och marknadsföringsin- satser som IBM. Med tanke på de mycket stora satsningar som måste göras för att hota IBM: s marknadsdominans inom den administrativa databehandlingen torde IBM ha ett ganska gott marknadsskydd med nuvarande prisnivå. För att lyckas konkurrera med IBM måste konkur- renterna förutom att presentera likvärdiga produkter även hålla ett lägre pris än IBM. IBM:s prissättning fungerar därmed som ett s. k. prispara- ply. Utrymmet under paraplyet och därmed koncentrationsgraden på marknaden kan på sikt sägas bestämmas som en avvägning mellan IBM:s önskade marknadsandel och antitrustdomstolarnas bedömningar av mo- nopoliseringsgraden på datamarknaden. Höjer IBM prisparaplyet förlorar man marknad till konkurrenterna, sänker man paraplyet anklagas man för monopolisering i och med att konkurrenterna slås ut. Företaget har alltså ett begränsat prisintervall i vilket man kan agera.

5.3.2 Konkurrensen på datamarknaden — påverkan från användarna

Som ovan nämnts tycks flera faktorer medverka till en skärpt konkurrens på datamarknaden. Allteftersom användarna av datautrustning ökar sin erfarenhet av databehandling ökar deras kompetens som inköpare. Inför reinvesteringsbeslut och kompletteringsbeslut om datautrustningar tar sig detta uttryck i att allt fler handlingsalternativ beaktas. Man utnyttjar t. ex. märkesblandning om detta är lönsamt. Möjligheterna att lägga ut service av utrustning på fristående serviceföretag ökar i takt med dessa företags expansion. En marknad för begagnad utrustning har börjat utbildas. Som en följd av dessa utvecklingstendenser torde lönsamheten av att köpa utrustning i stället för att hyra den öka. Under de senaste åren har man också kunnat registrera en sjunkande hyresandel och en ökande köpeandel för den levererade utrustningen. Internationellt torde också leasingfirmomas ökade aktivitet med långtidsleasing förklara förskjutningen från hyra mot köp i leverantörernas fakturering. Detta torde vara en bidragande orsak till att IBM höjt köp-hyresrelationen på senare tid.

I Sverige, där leasingföretagens aktivitet på datorområdet inte har varit lika kraftig som i andra länder, torde det extra investeringsavdraget under den senaste konjunktursvackan ha främjat en övergång från hyra till köp av datautrustning.

Den sannolika effekten av ökad köpandel, märkesblandning och service utanför leverantörerna torde på sikt bli en allt mer utjärrmad marknadsbild. Köparna utnyttjar erbjudanden under prisparaplyet och IBM förlorar därmed vissa marknadsandelar.

• Sida 159
•  Original

5.3.3 Konkurrensen pa” datamarknaden — påverkan från Ieverantörema

På utbudssidan verkar också krafter för en utjämning av konkurrensför- hållandena. De amerikanska konkurrenterna till IBM förefaller aktivera sin marknadsbearbetning. I Japan sker en kraftsamling inom den inhemska dataindustrin genom betydande satsningar på utvecklingspro- jekt med den övergripande målsättningen att i framtiden bli konkurrens- mässigt jämbördig med IBM.

I Europa är syftet med Unidata något liknande. I Storbritannien satsar man på motsvarande sätt på ICL. I den utsträckning dessa satsningar lyckas kan man förvänta att IBM vidtar motåtgärder. En möjlighet äri och för sig att IBM inte möter ökad exportkonkurrens med prissänk- ningar utan släpper ifrån sig vissa marknadsandelar. Om marknaden expanderar snabbt torde sådana andelsförluster inte spela så stor roll för företaget. Mycket talar dock för att marknadstillväxten för närvarande och inom den närmaste framtiden inte är tillräckligt snabb, åtminstone inte för de generella systemen. Andelsförluster i en marknad med en långsam tillväxttakt är naturligtvis allvarligare för ett enskilt företag, vare sig det är stort eller litet, än om marknadstillväxten är snabb. En viss hjälp kan dock företaget få om landets export av datorer stagnerar och antitrustlagarna av betalningsbalansskäl "mjukas upp”. Man kan i detta fall antingen stärka sin marknadsposition genom prissänkningar eller genom expansion på nya produktområden. Antitrustlagstiftningen verkar emellertid också begränsande på möjligheten att expandera på andra produktområden, om detta bedöms få monopoliseringseffekter.

Sammanfattningsvis torde den beskrivna utvecklingen på maskinvaru— marknaden få stor betydelse för användarna. Bl.a. medför restriktioner- na för IBM: s prissättning att hela marknaden allmänt sett kännetecknas av prisstelhet. Väsentliga kostnadssänkningar genom ianspråktagandet av ny teknik torde dock slå igenom i sänkta försäljningspriser. Andra faktorer än priset utnyttjas därvid som konkurrensmedel, såsom mark- nadsföring, service o.d. Dessa prissättningsförhållanden torde innebära att huvudparten av kunderna/dataanvändama inte får sin utrustning till lägsta möjliga pris, dvs. det pris som skulle gälla vid en hög konkurrens- grad på marknaden. För att utnyttja prissepareringen och den ökade konkurrensen på vissa produktslag på datamarknaden krävs en betydligt högre inköparkompetens hos användarna än vad som hittills varit vanligt. Det gäller att kunna utnyttja erbjudanden från flera leverantörer på ett lönsamt sätt. Användarna kan komma att reagera på två sätt inför denna utveckling. En del möter de ökade kraven med att flytta över sin databehandling på servicebyråer, vilka torde ha särskilt goda möjligheter att kunna agera som kompetenta maskinvaruinköpare. Andra skaffar sig den erforderliga kompetensen. Dessa företag får därvid också efter hand möjlighet att bedöma datoranläggningssystem som utgör alternativ till den koncentration av maskinvaran som idag kännetecknar den generella administrativt inriktade databehandlingen. Hittills har maskinvaran ten- derat att centraliseras alltmer på grund av att de nya maskinernas kapacitet ökat väsentligt över tiden och att förhållandet pris/prestanda

• Sida 160
•  Original

lSe ADP newsletter, Management Service publicing Inc. Volym XVII nr 13, 1973.06.25.

blivit allt gynnsammare. Gjorda undersökningar visar att en installation av en ny dator av senaste modell hos en användare vanligen ersätter flera tidigare installerade datorsystem.

5.3.4 Marknadsförhållanden i Sverige

Eftersom Sverige anses ha hunnit ganska långt in i det postindustriella samhället och på vissa områden bedöms ligga före de flesta andra länder har landet kommit att bli en testmarknad för många dataprodukter. Landets ringa storlek gör det också lämpligt som testmarknad. Detta har medfört att konkurrensen om utvecklingsprojekt hos svenska användare är hård, vilket vanligen torde vara fördelaktigt för de svenska användarna men vara besvärligt för svenska tillverkare.

En annan marknadsmässig faktor som torde vara speciellt accentuerad för Sverige är vår traditionellt låga räntenivå. Detta stimulerar använd- ningen av kapitalintensiva arbetsmetoder. I samma riktning verkar skatteomläggningar mot 5. k. lönebeskattning, eftersom arbetskrafts- kostnadema därigenom ökar relativt kapitalkostnaderna. Den svenska marknaden blir därför alltmer attraktiv för datorsystem som kräver liten personal samt för system som övertar arbetskrävande arbetsmoment (rutiner).

Den förstnämnda tendensen att datorsystemen blir allt "maskinintensi— vare” kan belysas med erfarenheter från USA1 som tyder på att andelen personalkostnader i användarnas budget för databehandling har minskat mellan 1969 och 1972. Bl. a. torde förbättrade pris/prestanda hos maskinerna ha utnyttjats för att öka automatiseringen av själva databe- handlingsfunktionen hos användarna.

För de flesta produkter är hemmamarknaden för liten för att man enbart med den skall kunna uppnå en lönsam produktion. Detta är uttalat för maskinvaruprodukter för generella system men gäller till större delen också dedikerade systemprodukter.

5.3.5 Datatjänster

Marknaden för datatjänster har ännu så länge varit regional eller nationell, men vissa tendenser pekar på att också denna betydande och snabbt växande del av dataindustrin internationaliseras. Dess produkter, programvaror och datakraft är ofta lättransporterade. Vissa stordriftsfördelar torde ännu vara outnyttjade på dessa områden. När datanät börjar bli vanliga kommer stordrifsfördelarna sannolikt att ytterligare accentueras och leda till fusioner inom dataservicebyråverk- samheten och en ökad intemationalisering. Koncentrationstendensema torde bli mindre uttalade på datakonsultområdet. Koncentrationsten- densema på servicebyråmarknaden har hittills motverkats av en ganska omfattande etablering av servicebyråföretag ur databehandlingsavdelning-

• Sida 161
•  Original

ar i existerande stora företag med annan huvudverksamhet. Detta har medfört att konkurrensen f. n. är mycket hård på dataservicemarknaden. Emellertid är många produktionsproblem, t.ex. säkerhetsproblemen inom dataservicebyråverksamheten, så stora och speciella att de stora marknadsledande företagen torde stärka sin ställning framöver och branschen komma att utvecklasi oligopolistisk riktning.

• Sida 162
•  Original

6. Dataindustrin

6.1. Internationellt

Dataindustrin har definierats i utredningens lägesrapport, Data och näringspolitik (SOU 1973: 6). Till begreppet har hänförts producenter av komponenter, maskinvaror, programvaror, tjänster och tillbehör.

Den amerikanska dataindustrin är som tidigare diskuterats helt dominerande och styr i stor utsträckning världsmarknadens behov och behovsutveckling. Detta gäller speciellt den amerikanska datortillverkan- de industrin, som i stora drag redovisats i lägesrapporten. Indirekt gäller emellertid samma förhållande för övriga producenter enligt ovan.

Redogörelsen har därför koncentrerats till den amerikanska dataindu- strin. Avsnittet om den europeiska dataindustrin har i huvudsak begränsats till att omfatta Unidata-samarbetet. I övrigt hänvisas till utredningens lägesrapport.

6.1.1. USA

Komponentindustrin

Den amerikanska komponentindustrin i sin helhet sålde under 1972 för ca 5,5 miljarder dollar, fördelat enligt tabell 6: 1.

Tabell 6: 1 Den amerikanska komponentindustrins försäljning i miljarder dollar

Komponenter 1968 1969 1970 1971 1972

Aktiva komponenter

Rör, inkl. bildrör 1,3 1,3 1,1 1,1 1,3 Halvledare 0,8 0,9 0,8 0,6 0,7 Passiva komponenter 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 Övriga diskreta kom-

ponenter 1,7 1,8 1,6 1,5 1,6 Integrerade kretsar 0,4 0,5 0,5 0,5 ,

Summa 5,3 5,7 5,1 4,8 5,5

Kalla: Electronic Industries Association 1973.

• Sida 163
•  Original

Det största intresset för datorindustrin hänför sig till de integrerade kretsarna. Behovet har ökat starkt efter en stagnationsperiod 1969—71, som hänförts till en viss mättnad på marknaden.

Mikrodatorerna är ej inkluderade i tabell 6: 1. Behoven av dessa kommer med all sannolikhet i stor utsträckning att tillgodoses av komponentindustrin, vars betydelse därmed kommer att öka.

Den amerikanska komponentindustrin sysselsatte 1972 ca 290000 personer fördelade på ca 70 större företag.

De flesta större amerikanska datorföretagen bedriver utveckling och tillverkning av komponenter i egen regi. Bland större företag härutöver kan nämnas Fairchild Semiconductor, GTE, Sylvania Inc., Hewlett Packard, Intel Co, Motorola Inc., Raytheon Co, RCA Co och Texas Instrument Inc. Flera företag har investerat stora summori utvecklingen av halvledarminnen, som röner en allt större efterfrågan. Utöver ovannämnda Texas Instruments, Motorola och Intel tillhör American Microsystems, Signetics, Mostek och Western Digital Corp de marknads- mässigt ledande.

Satsningarna på forskning och utveckling inom komponentindustrin är stora. Exakta belopp för enbart komponentindustrin är ej tillgängliga, varför här redovisade summor avser elektroniska komponenter till- sammans med kommunikationsutrustning. Här investerades under 1971 ca 2,9 miljarder dollar vilket skall jämföras med ca 18,4 miljarder dollar, som var den totala satsningen på industriell forskning och utveckling inom USA under 1971.

Av de 2,9 miljarderna hänför sig ca 1,5 till federala satsningar. Dessa har varit i sjunkande under senare är vad avser industrin som helhet sedan 1968. Komponentindustrin är emellertid undantagen generella politiska ställningstaganden och fortfarande föremål för federalt intresse. Under den senaste femårsperioden har ökningen varit ca 200 miljoner dollar. Industrins egna satsningar har varit större. Från att 1967 legat på nivån ca 890 miljoner dollar för branschen i sin helhet har satsningarna ökat till ca 1 400 miljoner dollar för 1971.

De totala forsknings- och utvecklingskostnaderna om 2,9 miljarder fördelades med ca 5 % på grundforskning, ca 15 % på tillämpad forskning och ca 80 % på utveckling.

Av de totala satsningarna i USA på tillämpad forskning och utveckling om ca 17,8 miljarder dollar för 1971 avser ca 16 % området elektroniska komponenter och kommunikationsutrustning. Som jämförelse kan näm- nas andelen 17 % för rymdverksamhet och 15 % för flygplan.

Datorindustrin

De större amerikanska datorföretagen, som tillhandahåller hela dator- system för generell användning, har redovisats i lägesrapporten. Ingående systemkomponenter såsom centralenheter, yttre minnen och andra perifera enheter samt kontrollanpassningsenheter, programvara, etc. utvecklas i stor utsträckning i egen regi av dessa företag.

• Sida 164
•  Original

IBM Corporation dominerar inte bara den amerikanska marknaden utan även världsmarknaden med en total marknadsandel av ca 60 %. Andelen har emellertid under senare år varit i avtagande.

Företaget har nått sin dominerande ställning genom tidig insikt om att den stora marknaden fanns inom det administrativa området. Rent tekniskt anses företaget idag ej vara ledande. Konkurrenter marknadsför idag systemkomponenter, som var för sig har likvärdig eller högre teknisk nivå. Däremot saknar IBM: s försäljnings— och serviceorganisation, inklu- derande systemassistans, motstycke. I samma utsträckning som användar- kompetensen ökar kan emellertid kunderna frigöra sig från detta beroende och i högre grad bedriva sin egen utveckling, i allmänhet till lägre kostnader.

IBM:s omsättning för 1973 uppgick till 10,9 miljarder dollar, en ökning med 0,5 miljarder jämfört med 1972. Nettoresultatet redovisades till drygt 1,5 miljarder dollar jämfört med 1,2 miljarder för 1972. Av 1973 års nettoresultat hänförs drygt hälften till verksamheten utanför USA och har därmed också påverkats av valutaförändringarna under året.

Av hela den amerikanska dataindustrins vinst har IBM-andelen bedömts till ca 85 % för 1973. Medräknas den europeiska och japanska dataindustrin förändras inte bilden nämnvärt. Enbart IBM:s vinst är större än den europeiska datorindustrins omsättning sammanlagd.

IBM är idag inblandat i ett flertal domstolsärenden för brott mot de amerikanska antitrustlagarna. Anklagelserna inriktas framförallt mot försök att monopolisera marknaden för kringutrustning. Ursprungligen inspirerade av stora användare har ett antal mindre ”piratföretag” vuxit upp under 1960-talet för utveckling, tillverkning och marknadsföring av kringutrustning som direkt kan anslutas till IBM:s centralenheter. För närvarande finns på den internationella marknaden ett hundratal sådana företag, som tillhandahåller kringutrustning till lägre priser och oftast med högre prestanda. I flera fall startades dessa företag av f. d. anställda i de större amerikanska företagen. I och med sin avgång tog man oftast med sig kunskaper om den senaste utvecklingen och kunde därmed starta tillverkningen utan stora utvecklingskostnader. Den lägre prisnivån man tillämpade tillät emellertid ej nödvändiga FoU-insatser för att behålla en hög teknisk nivå varför ett flertal av dessa företag för närvarande har ekonomiska svårigheter.

Inbrytningen på marknaden för kringutrustning, som motsvarar ca 60 % av IBM:s verksamhet, bedömdes av företaget som ett större hot än det från övriga datorföretag. Prognoser visade på att 1976 skulle piratföretagen ha reducerat IBM: s andel med ca 25 %. IBM svarade med prissänkningar vilka också bidragit till den försämrade ekonomin för flera konkurrerande företag, framförallt Telex och Memorex.

IBM ålades nyligen i ett antitrustmål att till Telex utbetala ett skadestånd på 352 miljoner dollar för monopolisering av marknaden för kringutrustning medan Telex ålades att betala IBM 22 miljoner dollar för utnyttjande av IBM:s affärshemligheter via tidigare IBM-anställda. Omedelbart efter domstolsutslaget erkände domaren felräkning, varför skadeståndet kan förväntas bli ändrat till IBM:s förmån.

• Sida 165
•  Original

I ett annat antitrustmål mellan IBM och CDC (Control Data Corporation) valde företagen en uppgörelse i godo som gav CDC ett skadestånd av drygt 100 miljoner dollar jämte hela IBM:s servicebyrå- organisation i USA med en omsättning av 63 miljoner dollar. I gengäld skulle CDC förstöra ett omfattande internt register, som man upprättat som underlag inför domstolsbehandlingen. Åtgärden anses försena det amerikanska justitiedepartementets mål mot IBM inom samma område, vars omfattning är sådan att resultat ej kan förväntas förrän 1975. Detta mål uppfattas av en del bedömare som ett allvarligt hot mot IBM.

Ett flertal av de övriga amerikanska datorföretagen har genomgått ett antal fusioner. General Electric avvecklade sin dataverksamhet 1970 och sålde den till Honeywell för 91 miljoner dollar. General Electrics stora datorer utgjorde ett komplement till Honeywells mindre. Avsaknaden av kompatibilitet utrustningarna emellan bedömdes emellertid som ett problem. Under 1972 omsatte dataverksamheten ca 1 miljard dollar och beräknades under 1973 öka med omkring 13 %.

RCA avvecklade 1971 sin dataverksamhet för generella tillämpningar. Sperry Rands datadivision Univac övertog rörelsen för 70 miljoner dollar jämte ytterligare en summa, som senare skulle fastställas till ett värde mellan 30 och 60 miljoner beroende på verksamhetens utveckling under den närmaste treårsperioden.

Trots RCA-Utrustningens kompatibilitet med IBM:s hävdar Univac att man lyckats behålla ca 90% av kunderna efter sammanslagningen. Omsättningen för 1972 var av samma storleksordning som Honeywells men uppges under 1973 ha ökat med ca 19 %.

CDC och NCR (National Cash Register) bedriver ett nära samarbete. CDC är framförallt inriktat på stora datorer och kringutrustningar som saluförs som OEM-produkter. NCR: s huvudsakliga verksamhet på data- sidan omfattar mindre och medelstora datorer jämte terminaler för banker och detaljhandel. Företagen har bildat ett gemensamt utvecklings- bolag för utveckling av in/utenheter. NCR: s tillverkning av skivminnen överförs till CDC och NCR övertar ansvaret för båda företagens behov av radskrivare. Företagen utvecklar därutöver gemensamt en ny generation datorer. CDC omsatte under 1972 ca 650 miljoner dollar och beräknas under 1973 ha ökat omsättningen med hela 42 %. Resultatet anges dock som ej helt tillfredsställande.

NCR: s omsättning uppgick för 1972 till ca 500 miljoner dollar med en ökning för 1973 på ca 13%. Företaget har genomgått en besvärlig .ekonomisk utveckling.

Burroughs bedriver sin verksamhet med framgång utan omfattande formaliserat samarbete med andra företag. Burroughs har väl hävdat sigi den konjunktursvacka, som märkbart påverkat de övriga nämnda företagen, bortsett från IBM. Omsättningen av dataprodukter uppgick för 1972 till ca 700 miljoner med en beräknad ökning för 1973 av omkring 24 %.

De ovan redovisade ”mindre” företagen med inriktning på generell databehandling synes nu ha övervunnit en mer eller mindre besvärlig period och utvecklas i positiv riktning med allt bättre resultat.

• Sida 166
•  Original

Ett växande antal företag har specialiserat sig på mindre datorer med begränsad programvara för speciella tillämpningsområden. På den ameri- kanska marknaden finns ca 60 större företag med en försäljningsvolym för 1973 på tillsammans ca 500 miljoner dollar.

De här ingående minidatorerna har förutskickats öka sin marknads- andel väsentligt. Var tredje installerad datori USA räknades 1972 som minidator. Enligt bedömningar av NBS (National Bureau of Standards) kommer redan 1975 53 % av totala antalet att vara minidatorer, dvs. drygt 100 000.

De större företagen redovisasi tabell 6: 2.

Tabell 6: 2 Amerikanska datorföretag med specialiserad inriktning

Företag Antal levererade Leveransvärde i milj.

system dollar

1971 An- Totalt An- 1971 An— Totalt An-

del% del% del% del%

Data General 1 100 9,0 1 930 4,6 17 4,7 27 1,3 GAI 600 4,9 1300 3,1 11 3,1 28 1,3 GE/Pac 145 1,2 630 1,5 21 5,8 119 5,7 Hewlett-

-Packard 500 4,1 3 110 7,5 22 6,1 109 5,2 lnterdata 360 3,0 970 2,3 9 2,5 18 0,8 Yarian 755 6,2 2 565 6,2 15 4,2 51 2,4 Ovrigax 2140 17,6 7110 17,0 77 21,4 416 19,6

Summa 5 600 46,0 17 615 42,2 172 47,8 768 36,3 DEC 5 500 44,9 15 850 38,0 110 30,6 363 17,2 IBM 225 1,9 1 355 3,2 9 2,5 275 13,1 Övriga2 885 7,2 6 910 16,6 69 19,1 701 33,4

Totalt 12 210 100,0 41 730 100,0 360 100,0 2 107 100,0

Källa: EDP Industry Report. * Bland de större företagen inkluderade under övriga kan nämnas Clary, Datacomp Systems, Collins Radio Company, Digital Computer Controls, Lockhead Electronics Co Inc, Microdata Corporation, Raytheon Co, Texas Instruments Inc, Westing- house Electric Corp. 2 Här ingår Control Data Corporation, Honeywell Information Systems, Xerox Data Systems vars huvudsakliga verksamhet omfattar system för generell använd— ning.

Tillverkare av yttre enheter i USA

Som tidigare nämnts har ett stort antal företag vuxit upp på den amerikanska marknaden för att tillhandahålla yttre enheter, som utan större svårigheter antingen kan anslutas till befintliga anläggningar för komplettering eller utbyte eller ingå i nyprojekterade anläggningar. Konkurrensen har härigenom ökat med reducerade priser som följd. Omkring 450 företag hade för 1973 en sammanlagd omsättning av ca 2 miljarder dollar. Som tidigare diskuterats har ett flertal större företag ej

• Sida 167
•  Original

kunnat svara på IBM:s prissänkningar inom produktgruppen, med såväl reducerade försäljningssiffror som minskad lönsamhet som följd. Memo- rex Co har till exempel tvingats friställa över 1 000 anställda under det senaste året och söker nu samgående med något annat företag för att möjliggöra nödvändiga investeringar. Singer Co har avvisat ett sådant samgående och enligt uppgift förhandlar nu Memorex med bl. a. Control Data Co Telex Co har för 1973 aviserat en förlust av ca 13 miljoner dollar för området periferiutrustning. Itel Co har överlåtit sin tillverkning av periferiutrustning till Sperry Rands Univac-division.

Företagen har i stor utsträckning inriktat sig på kompatibilitet med IBM. Produkterna säljs förutom direkt till slutanvändarna även som OEM-enheter, varför företagen spelar stor roll som underleverantörer.

Företagens produktinriktning är i huvudsak minnesenheter och termi- naler för direktanslutning (on-line) till datorn samt mer eller mindre fristående in/utenheter.

Av en total försäljning under 1971 på den amerikanska hemmamarkna- den enbart till slutanvändare om ca 800 miljoner dollar avsåg ca 320 miljoner dollar sådana minnesenheter som magnetbandsstationer, skiv- minnesstationer och yttre kämminnen för direktanslutning.

De största tillverkarna av magnetbandsstationer är Telex Co, Potter Instruments Co och Ampex Co med marknadsandelar om resp. 40, 35 och 10%. Det totala Ieveransvärdet för 1971 direkt till slutanvändarna uppgick till ca 90 miljoner dollar. De tre företagen sammantagna har levererat ca 15 % av totalt antal levererade bandstationeri USA.

Telex är också den största leverantören av skivminnesstationer med en marknadsandel om ca 40 %. Memorex Co har ca 20 % av marknaden, följt av Calcomp med ca 15 %. De totala leveranserna direkt till slutanvändarna uppgick till ca 180 miljoner dollar under 1971.

Leveranser av yttre kämminnen under samma tid uppgick till 50 miljoner dollar på den amerikanska hemmamarknaden. Behoven har förutskickats öka snabbt, dock med en ändrad inriktning mot halvledar- minnen. Till de större leverantörerna hör Itel Co, Data Recall Co och Ampex Co, varav enbart det senare företaget levererade för ca 20 miljoner dollar.

Förutsättningen för de här nämnda företagens fortsatta framgång som leverantörer direkt till slutanvändarna är bibehållna konstruktionsprin- ciper med väldefinierade gränsytor mellan centralenheter och yttre enheter hos de stora maskinleverantörema. Med all sannolikhet kan emellertid en ändring härvidlag förväntas därest inbrytningarna bedöms bli mer besvärande.

Samma diskussion kan i vissa mån föras angående terminaler. Med viss sannolikhet kommer utvecklingen av denna marknad ej att bevakas på samma sätt av de stora datorföretagen. I detta avseende kan deras roll komma att övertagas av kommunikationsföretagen och/eller de olika ländernas tele-förvaltningar. Terminalförsäljning i USA beräknas för 1973 ha uppgått till 350 miljoner dollar. Totalt beräknades värdet av antal terminaler i bruk uppgå till ca 1,7 miljarder dollar, en siffra som för 1975 har prognostiserats till

• Sida 168
•  Original

ca 4 miljarder dollar. Även här svarar de stora datorföretagen för större delen av marknaden, i USA till ca 55 %. En omsvängning kan emellertid skönjas. De större specialföretagen i branschen är Data 100, Friden, Datel, Memorex, Nova och Computer Communications. De svarar för ca 15 % av marknaden. I ovanstående försäljning under 1973 ingår bildskärmar till ett värde av ca 100 miljoner dollar. Vid samma tid beräknas bildskärmar till ett sammanlagt värde av ca 500 miljoner dollar vara i användning. De stora datorföretagen beräknas svara för ca 70 % av denna marknad medan mindre specialföretag såsom Bunker-Ramo, Sanders Data Systems, Courier Terminal Systems, Raytheon m. i]. anses svara för ca 30 %. Övrig periferiutrustning, som arbetar fristående från centralenheterna (off-line), omfattas av ett flertal företag, varav flera specialiserade. Till denna produktgrupp räknas stansar, magnetbands- eller kassettbands- skrivare, OCR- och COM-utrustning etc. Totalt för 1973 har Ieveransema beräknats uppgå till ca 600 miljoner. Värdet av antalet enheter i användning har uppskattats till 2,8 miljarder dollar. Konventionella kort- och remsstansar täcker ca 50 % av marknaden. Till de större leverantörer- na räknas IBM och Univac. Marknaden för denna typ av utrustning är i vikande. Magnet- och kassettbandsinskrivare ökar emellertid desto snabbare. Marknadsandelen för 1973 uppgick till ca 25 % som huvudsak- ligen täcktes av Mohawk Data Sciences Corp, Honeywell, NCR och Sangamo Electric Co. OCR-utrustning med en andel av ca 11 % tillhandahålls framförallt av IBM, CDC, REI (Recognition Equipment Inc) och Optical Scanning Corp. En allt större andel av marknaden beräknas COM-utrustning få. För närvarande upptar den ca 6% av marknaden i USA. Till större leverantörer hör Stromberg Datagraphix Inc., Memorex, Kodak och 3M.

Programvaru- och tjänsteindustrin

Programvaru- och tjänsteindustrin i USA hade för 1973 en sammanlagd omsättning av ca 3,7 miljarder dollar. För 1975 har omsättningen förutskickats öka till ca 5 miljarder dollar. Omkring 1 100 fristående programvaruföretag svarade för en omsättning av ca 0,5 miljarder, en ökning sedan 1972 med över 20 %. Härtill kommer programvaruproduk- tion från ett 25-tal större användare och universitet med försäljning på den öppna marknaden till ett värde av ca 200 miljoner dollar.

Företagen är i huvudsak inriktade på tre områden: ”skräddarsydda” programpaket, standardpaket och assistans av tillfälligt slag. De större datorföretagen tillhandahåller även denna typ av service för den egna utrustningen. Bland de fristående företagen redovisas de större företagen i tabell 6: 3.

Servicebyråindustrin omfattar ca 1 000 företag med en omsättning 1973 av omkring 2,3 miljarder dollar, en ökning med drygt 20 % sedan 1972. Satsvis bearbetning tillhandahålles av drygt 700 företag med en omsättning av tillsammans omkring 1 400 miljoner dollar, en ökning med

• Sida 169
•  Original

Tabell 6: 3 Större amerikanska programvaruföretag med angivande av inriktning

Företag Skräddarsydda Standard- Assistans programpaket paket

Applied Data Research S P Bradford Computer P Comp Sciences Corp P S P Computing & Software S P Informatics P P S Leasco P S System Development Corp P S S TRW Systems Group S P

P: Primär verksamhet S: Sekundär verksamhet

ca 17 % sedan föregående år. Service inom området datainsamling och realtid tillhandahölls av något mer än 200 företag med en omsättning av ca 700 miljoner dollar, en ökning med omkring 35%. Företag, som specialiserat sig på databasteknik, sålde under 1973 för ca 150 miljoner dollar.

De större företagen med över 25 miljoner dollar i omsättning redovisas med angivande av typ av service i tabell 6: 4.

Övriga företag inom tjänstesektorn, specialiserade på stansning, OCR, COM och utbildning, omsatte tillsammans ca 500 miljoner dollar.

Härutöver tillkommer ca 15 företag, som specialiserat sig på att handha olika företags totala databehandling (facilities management services). Företagen beräknas under 1973 ha haft en omsättning av totalt 220 miljoner dollar.

Tabell 6: 4 De större amerikanska servicebyråerna

Företag Typ av service

satsvis data- realtid data-

insamling bas

ADP x Bunker-Ramo x x x CDC x x x x General Electric x x Mc Donnel Automation x x x NCR x x Statistical Tabulating x University Computer Co )( x x

Källa: International Data Corp

• Sida 170
•  Original

Leasing — företag

I USA började tidigt fristående företag konkurrera med datorföretagen om uthyrning av datorer. Uthyrning sker enligt två alternativ. Vid finansiell leasing betalar hyresmannen under leasingperioden hyror som ger leasingföretaget så gott som full amortering för utrustningen. Kontrakten löper vanligen mellan 3 och 7 år och kan inte sägas upp eller avbrytas under denna tid. Motsatsen härtill är operationell leasing. Ett sådant kontrakt kan efter en uppsägningstid sägas upp av hyresmannen, och leasing-företaget tar tillbaka utrustningen. Hyresmannen är här- igenom garderad för den tekniska utvecklingen genom att han, när han vill, kan skaffa ny utrustning. Eftersom leasingbolagen så att säga står risken för förluster på grund av den tekniska utvecklingen, är denna typ dyrare än annan leasing.

Tabell 6: 5 De större amerikanska Ieasingföretagen inom datorbranschen och deras ungefärliga marknadsandelar 1973

Företag Marknadsandel i %

DPF Inc 9 2 Boothe Computer Corp 8 6 ITEL Corp 8 3 Greyhound Computer Corp 7,6 Diebold Computer Leasing 7 0 Randolph Computer Corp 7 0 Leasco Corp 6 4

Källa: International Data Corporation.

Tabell 6:6 Stöne amerikanska företag, som tillhandahåller tillbehör. Siffrorna anger ungefärliga marknadsandelar 1973

Företag Tillbehör Blan- Hål- Skiv- Magnet— ketter kort packar band Caelus Memories Inc 12 % CDC 14 % Graham Magnetics Inc 10 % IBM x 37 % 20 % 3M 7 % 21 % Memorex 16 % 26 % Moore Business Forms X x Remington Rand x Standard Register Co x Uarco Inc x x Övriga x x 14 % 23 % Omsättning totalt i miljoner dollar 700 330 240 60

Källa: International Data Corporation.

• Sida 171
•  Original

De amerikanska företagen är i hög grad inriktade på uthyrning av IBM-produkter, i huvudsak system 360 och 370. Under 1973 uthyrdes sådan utrustning till ett värde av ca 350 miljoner dollar. Ackumulerade värdet av denna nådde vid årets slut ca 3,5 miljarder dollar.

De större företagen i branschen och deras ungefärliga andel av denna datormarknad 1973 framgår av tabell 6: 5.

TilIbehörsindustrin omfattar ett åttiotal större företag med en omsätt- ning av tillsammans ca 1,3 miljarder dollar för 1973.

I tabell 6: 6 redovisas de större företagen med angivande av ungefärliga marknadsandelar i de fall dessa är kända.

6.1.2. Europa

Den europeiska datorindustrin finns redovisad i utredningens läges— rapport, avsnitt 4.3.2.

Europeisk datorindustri har ej kunnat konkurrera på lika villkor med den amerikanska industrin, som redan från begynnelsen fått stora utvecklingsbeställningar från de federala myndigheterna.

I Storbritannien skapades på statligt initiativ redan år 1968 ICL (International Computer Limited) genom fusion av ett flertal företag. Sedan dess har betydande statligt stöd utgått till företaget. År 1972 fattades beslut om ytterligare 40 miljoner pund av statsmedel att utgå under perioden 1972—1976 som bidrag till FoU-kostnader i samband med framtagandet och introduktion av en ny generation datorer.

I princip har en liknande utveckling ägt rum i Frankrike sedan 1966. Därvid bildades CII (Compagnie Internationale pour l'Informatique) genom fusion av flera företag sedan General Electric övertagit aktiemajo- riteten i det största franska företaget i branschen, Compagnie des Machines Bull. Även CII har sedan starten erhållit avsevärt statligt stöd. För perioden 1972—1975 utgår sådant stöd till ett värde av ca 550 miljoner franc.

I Västtyskland finns främst Siemens, Nixdorf och AEG—Telefunken. Även från den tyska staten har utgått avsevärt stöd, i en första period 1966—1970 med 434 miljoner mark med huvudsaklig inriktning åt dataindustrin och nu i en andra period 1971—1975 2 673 miljoner mark i huvudsak med inriktning åt utbildning, forskning och utveckling.

I Holland till sist har Philips sitt säte. Den holländska statens stöd kommer framför allt till uttryck genom en upphandlingspolitik, som främjar företaget.

1 ett försök att bryta den amerikanska dominansen på marknaden förverkligades samarbetsplanema mellan det franska bolaget CII, det tyska Siemens Aktiengesellschaft och det holländska N. V. Philips Gloeilampenfabrieken i och med bildandet av Unidata ijuli 1973.

I sin första fas är Unidata en fusion av delägarnas kommersiella aktiviteter. Försäljnings- och serviceorganisationer liksom representatio— ner finns i 301änder över hela världen, varavi följande europeiska länder:

• Sida 172
•  Original

Belgien, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Holland, Irland, Italien, Jugoslavien, Norge, Portugal, Rumänien, Ryssland, Spanien, Stor- britannien, Sverige, Västtyskland, Ungern, Österrike.

Likaså är Unidata i sin första fas en samordning av delägarnas teknologiska och industriella resurser. Tillverknings-, forsknings- och utvecklingscentra finns i Belgien, Frankrike, Holland, Storbritannien, Sverige och Västtyskland. Inom forskning och utveckling är 8 500 personer sysselsatta.

De huvudsakliga produktområdena omfattar generella datorsystem och kontorsdatorer. Ett utvecklingsprogram är under genomförande i avsikt att föra ut på marknaden en ny datorfamilj, varav den nyligen annonserade Unidata 7.720 år den första modellen. Den nya familjen planeras att, på en kompatibel bas, successivt ersätta delägarnas nuvaran- de produkter inom nämnda produktområden. Nuvarande aktiviteter inom närbesläktade produktområden kommer att marknadsföras av Unidata, bl.a. den internationella marknadsföringen av bankterminalsy- stem från Svenska AB Philips Terminalsystem i Stockholm—Vällingby.

Unidata-organisationen kommer att ledas av ”Unidata Management Companies” lokaliserade i Paris, Apeldoorn och Mtinchen. Ledningen består av cheferna för delägarnas dataverksamheter. Nämnda tre bolag kommer att rapportera till ett aktieägarråd, vari styrelserna för delägarna är representerade. Den gemensamma ledningen är verksam med att koncentrera delägarnas kommersiella resurser i en världsomfattande försäljningsorganisation. Avsikten är att etablera lokala Unidata-företag på varje marknad av betydelse. Sådana lokala organisationer kommer att bli etablerade inom den närmaste tiden i Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Skandinavien, Spanien, Västtyskland och Österrike. Dessa organi- sationer kommer att överta ansvaret för delägarnas nuvarande produkt- linjer liksom för de system, som kommer att utvecklas inom Unidata.

Den internationella organisationen framgår av figur 6: 1 . I Norden är Philips Datasystem representerat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Siemens Data Skandinavien arbetar i Danmark och Sverige. Någon representation för CII finns inte. Försäljningsorganisatio- nen Unidata kommer att bli en skandinavisk etablering under en gemensam ledning. Organisationen är uppdelad i två divisioner. Unidata kommer i den första fasen att arbeta med försäljningsbolagi Danmark och Sverige. I Sverige kommer organisationen att omfatta ungefär 200 personer. _ Ett annat försök för att skapa en starkare europeisk datorindustri har redovisats i ett förslag till den europeiska gemenskapens ministerråd om en gemensam datapolitik. Närmare redogörelse härför har lämnats i avsnitt 3.2 om utländsk datapolitik. Representanter för den engelska regeringen har varit i kontakt med tyska och franska kolleger i ärendet. Den engelska regeringen har också deklarerat sin önskan att stödja varje europeisk dataindustriell sam- verkan, spm ICL anser ligga i företagets kommersiella intressen.

• Sida 173
•  Original

Figur 6:I Unidatas organisation

Cll PHILIPS SIEMENS I I

Unidata central Lom! Sales company Compa nies

Supply Centres France med/large EDP

France small EDP Office Comp.

supplycentre

Cl ! Netherlands

Germany

med/large EDP

supplycentre Philips

Germny small

EDP office comp.

supplycentre Siemens

• Sida 174
•  Original

6.2. Sverige

I lägesrapportens kapitel 7 lämnades en redogörelse för svensk datain- dustri. Denna framställning omfattade främst datorindustrin och redogö- relsens siffermaterial avsåg som regel perioden t. o. m. 1971.

I föreliggande kapitel behandlas även komponentindustrin samt programvaru- och serviceföretagen. För datorindustrin lämnas en kom- plettering av utvecklingen sedan lägesrapporten skrevs. De större företa- gen och något om deras inbördes relationer visas schematiskt på figur 6:2, sid. 186.

Gemensamt för samtliga företag har varit en positiv utveckling under 1973 trots konkurrensförhållanden, som har varit besvärliga och kan förväntas bli ytterligare skärpta. I flera fall har emellertid ännu ej tillfredsställande lönsamhet uppnåtts.

Framställningen bygger i stor utsträckning på material, som lämnats direkt av företagen.

6.2.1. Komponentindustrin

Ett flertal tillverkare av komponenter finns företrädda på den svenska marknaden, till övervägande del utländska. De för datorindustrin mest intressanta komponenterna, halvledarna, utvecklas och tillverkas nu i ökad omfattning inom landet. Tillverkning, utförsel och införsel av halvledare under perioden 1968—1972 framgår av tabell 6:7. För närvarande (april 1974) är efterfrågan så stor att behoven ej kan tillgodoses annat än efter långa leveranstider, vilket förorsakar störningar i produktionen hos flera företag.

Den svenska komponentindustrin är i stark utveckling. De två största svenskägda företagen, Hafo och Rifa, tilldrar sig det största intresset på grund av sin betydelse för svenskt näringsliv i allmänhet och svensk datorindustri i synnerhet.

ASEA-HAFO AB (tidigare Institutet för Halvledarforskning AB) är huvudsakligen inriktat på utveckling och tillverkning av integrerade kretsar, speciella transistorer, termistorer, varistorer, opto-elektroniska och andra speciella elektroniska komponenter. Rörelsen drivs i kommis- sion för moderbolaget ASEA. Den redovisade faktureringen för 1973

Tabell 627 Tillverkning, utförsel och införsel av halvledare (stat. nr 8521600)

Halvledare Miljoner kronor

1968 1969 1970 1971 1972 1973

Egen produktion 6,9 9,7 14,1 20,1 Utförsel 10,7 18,0 17,7 16,1 16,5 16,7 Produktion-utförsel —3,8 —8,3 —3,6 4,0 Införsel 48,9 87,0 103,4 78,3 97,9 143,9 Förbrukning 45,1 78,7 99,8 82,3

Källa: Statistiska centralbyrån

• Sida 175
•  Original

uppgick till 10 miljoner kronor. Företaget hade under 1973 igenomsnitt 230 anställda, varav ca hälften var kollektivanställda. Nyligen påbörjades uppförandet av en fabrik om ca 3000 m2 för 16 miljoner kronori Järfälla och särskilt avsedd för produktion av integrerade kretsar. Omkring 100 anställda beräknas bli sysselsatta här.

AB Rifa, ett LM Ericsson-företag, är Skandinaviens största tillverkare av kondensatorer, integrerade kretsar och andra speciella elektronikkompo- nenter. Rifas huvudproduktion är tills vidare kondensatorer, men den starkaste tillväxten sker på produkterna dioder, kermetmikrokretsar och monolitmikrokretsar. Företaget sysselsatte i slutet av 1973 ca 150 personer med utveckling och tillverkning inom detta produktområde.

Rifa hade under 1972 totalt ca 1700 anställda i Sverige och en omsättning av 125 miljoner kronor, varav drygt hälften på export. Tillverkning sker förutom i Sverige även i Frankrike, Australien och Mexico.

6.2.2. Maskinvaruindustrin

Den svenska maskinvaruindustrin har i lägesrapporten uppdelats i svenskägda och utlandsägda företag. Av de svenskägda har följande större företag utveckling och/eller tillverkning inom landet:

ASEA-LME Automation AB ELLEMTEL Utvecklings AB Telefonaktiebolaget LM Ericsson Facit AB

Saab-Scania AB Stansaab Elektronik AB

Härtill kommer Bofors AB, som utvecklar och tillverkar våg— och produktionsdatasystem.

Av de utlandsägda datorföretagen vilkas verksamhet huvudsakligen styrs från andra länder, är det endast IBM Svenska AB och Svenska Philips AB bland de större företagen, som har utveckling och tillverkning inom landet i större omfattning. Övriga datorföretag är inriktade på, förutom marknadsföring, i huvudsak systemassistans, viss programvaruut- veckling, teknisk service och utbildning.

Följande företag har utöver ovan nämnda redovisats i lägesrapporten: Burroughs AB Control Data Sweden AB (CDC) Digital Equipment AB (DEC) Honeywell Bull AB International Computer Limited (ICL) National Cash Register Co of Sweden AB (NCR) Nixdorf Computer AB Olivetti Svenska AB Siemens AB Sperry Rand Aktiebolag (Univac)

• Sida 176
•  Original

Härutöver företräder ett stort antal agenter utländska företag på den svenska marknaden.

De svenska maskinvaruföretagen (svenskägda och utlandsägda) enligt ovan sysselsatte under 1972 ca 10 000 personer varav ca 20 % var kvinnor. I övrigt fördelade sig antalet sysselsatta enligt tabell 6: 8. På grund av svårigheter att entydigt definiera de olika funktionerna bör fördelningen endast ses som närmevärden. Det förhållandet att vissa företag endast har teknisk utveckling och tillverkning måste också beaktas.

För sin bedömning av åtgärder för att främja den svenska maskinvaru- industrin hade det givetvis varit av intresse för utredningen att känna till industrins egna uppskattningar av investeringar i FoU, marknadsföring, produktionsanläggningar etc. Utredningen är emellertid samtidigt med- veten om att planer av detta slag inte kan lämnas ut för publicering, då detta skulle kunna skada företagen. Utredningen har därför efter samråd med utredningens experter ochi samarbete med de största datorföreta- gen, såväl svenskägda som utlandsägda, via Notarius Publicus insamlat de sammanlagda investeringsplanerna avseende forskning och utveckling, marknadsföring och produktion, vilka främst är av intresse för de bedömningar det här gäller.

De företag, som diskuteras närmare i det följande har beräknats under 1973 investera totalt ca 300 miljoner kronor för sin dataverksamhet. Med dataverksamhet avses här utveckling och tillverkning av civila och militära datorer jämte kringutrustning (inkl. OEM-utrustning) och tillhörande programvara för försäljning (ej för intern användning). Härav utgjorde ca 60 miljoner kronor utlandsinvesteringar. ] övrigt har investeringarna beräknats fördela sig enligt nedan

— marknadsföring ca 45 % * forskning och utveckling ca 45 % — tillverkning ca 10 %

För den närmaste S-årsperioden beräknas investeringarna uppgå till sammanlagt ca 2 miljarder kronor.

Tabell 6: 8 Fördelning av antalet sysselsatta inom maskinvaruföretagen i Sverige år 1972

Funktion Andel i % Administration 10 Marknadsföring (inkl. försäljningsinriktad

systemassistans) 25 Forskning och utveckling

maskinvara I 0 programvara 15 Tillverkning 35 Tekniskt underhåll (service) 5

Totalt 1 00

Källa: Dataind ustriutred ningens undersökningar

• Sida 177
•  Original

Tabell 6: 9 Statistiskt registrerad tillverkning, utförsel och införsel av maskinvara för Sverige enligt tulltaxan,” avrundade värden i miljoner kronor.

1968 1969 1970 1971 1972 1973 a b a b a b 3 b a h a b Egen produktion 220 240 340 330 35 40 85 50 Utförsel 190 180 250 230 330 360 60 60 90 75 80 90 Produktion — 30 60 90 100 utförsel -25 —20 —5 —25 Införsel 300 280 360 440 450 420 150 135 165 100 130 175 Förbrukning 330 340 450 540 125 115 160 75

a) Maskinvara b) Delar till maskinvara

Källa: Statistiska Centralbyrån och dataindustriutredningens beräkningar.

' Maskinvara innefattar statistiskt nummer 845 2300 (automatiska databehandlings- maskiner), 8453000 (statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort) samt delar av 8454800 (andra maskiner och apparater för kontorsbruk) fram till 1971. 1972 ändrades tulltaxeindelningen så att maskinvaran därefter består av 8453001 (centralenheter till automatiska databehandlingssystem) och 8453009 (andra slag av automatiska databehandlingsmaskiner). Delar och tillbehör till maskinvara omfattar stat nummer 8455201 (hänförliga till 8452300) och 8455300 (hänförliga till 8453000) fram till 1971 samt därefter 8455300 (hänförliga till 8453001 och —009 från 1972 och därefter). På grund av svårigheten att statistiskt avgränsa maskinvara från annan utrustning, speciellt för åren 1968—71, bör tabellens värden betraktas som närmevärden.

I tabell 6: 10 redovisas de tillverkande företagen liksomi motsvarande tabell i lägesrapporten och med samma reservationer om att flera av företagen ej officiellt särredovisar den del av verksamheten som avser maskinvara.

Tabell 6:10 De större svenska företagen med utveckling och/eller tillverkning av bl. a. maskinvara år 1973

Företag Miljoner kronor 1973 Antal anställda 1973

Fakturering Vinst totalt för data- verksamhet

ASEA LME Automation 40' 156 Bofors 1 150 12 800 ELLEMTEL 38 300 LM Ericsson 5 212 280 Facit 894 11 6761 2 780' Saab-Scania 5 412 124 32 400 2 103 Stansaab 85 1 735 735 IBM 927 81 3 360 Philips 972 23 3 988

1 Avser 1972

• Sida 178
•  Original

ASEA LME Automation AB

ASEA LME Automation har ökat sin omsättning för 1972 till ca 40 milj. kronor. Medeltalet anställda för 1973 var 156 personer. Under 1973 beställdes ca 35 större realtidssystem värda ca 50 miljoner kronor. Dessa fördelar sig ungefär lika på verkstadsindustrin för produktionsstyming och materialhantering samt på kraftindustrin. En intressant beställning för den senare sektorn är Statens Vattenfallsverks TIDAS, Total Integrerat DAta System, för drift och övervakning av elkraftnätet. Omkring hälften av beställningarna avser export. En beställning från den amerikanska pappersindustrin kan betyda en intressant inbrytning på en ny marknad, som kan ge stora effekter.

AB Bofors Bofors elektronik sektor har sin verksamhet uppdelad på

— elhydrauliska reglersystem — elektronisk vägning samt _ mätgivare och instrument.

Sektorn har i sin helhet ca 70 anställda med en omsättning för 1973 mellan 10 och 12 miljoner kronor, varav omkring hälften avser export. Målsättningen för år 1977 är att uppnå en omsättning av drygt 50 mil- joner kronor.

Systemen för elektronisk vägning är i första hand avsedda för produktionsstyming inom slakterier, livsmedels- och charkuteriindustrin, men används även i andra sammanhang med krav på vägning, dosering och övervakning av olika slag. I produktionsdatasystemen ingår termina- ler av eget fabrikat och med inbyggda mikrodatorer. Omsättningen för dessa system beräknas 1973 till 5—6 miljoner kronor.

ELLEM TEL Utvecklings AB

ELLEMTEL har expanderat sin verksamhet för forskning och utveckling av datorstyrda televäxlar och digitala transmissionssystem för telekom— munikation med härtill hörande abonnentutrustning. Faktureringen för 1973 uppgår till ca 38 miljoner kronor; nästan en fördubbling sedan 1971. Detsamma gäller antalet anställda som i genomsnitt uppgår till 300 personer 1973.

Tele fonäk tiebolaget LM Ericsson

LM Ericsson har ökat sin totala omsättning med ca 20 % under 1973. Hela ökningen gäller exportmarknaden. Företagets dataverksamhet i an- slutning till datorstyrda växlar är med all sannolikhet den största i landet vad avser speciella system. Inför allt mer kommunikationsinriktade sy- stem kommer företaget att spela en betydelsefull roll för den framtida utvecklingen. Konkurrenter på området är bl. a. ITT, Siemens, Plessey och kanske på längre sikt även flera japanska företag.

• Sida 179
•  Original

Facit AB

Facit ingår i Electroluxkoncernen, som innehar 97 % av aktierna.

Nettofaktureringen (i lägesrapporten angavs bruttofaktureringsvärden) för verksamhetsåret 1972 uppgick till 717 miljoner kronor och fördelade sig på produktgrupper enligt tabell 6: 11.

Tabell 6: 11 Nettofakturering per produktgrupp för 1972

Produktgrupp milj. kr. Andel i % kontorsmaskiner och dataprodukter 590 82 kontorsmöbler och övrig träförädling 54 8 övriga produkter

(lantbruksredskap,

kemisk—tekniska produkter etc.) 73 10

Totalt 717 100

Exporten uppgick till 475 miljoner kronor netto, Kontorsmaskiner och dataprodukter fördelar sig enligt tabell 6: 12.

Tabell 6:12 Produktgruppen kontorsmaskiner och dataprodukters fördelning på produkter för 1972.

Produkter milj. kr. Andel i % dataprodukter 114 19 elektroniska räknemaskiner 106 18 mekaniska kalkylmaskiner 41 7 mekaniska additions— och bokförings- maskiner 105 18 skrivmaskiner 111 19 övrigt 1 I 3 19 & Totalt 590 100

Sortimentet av dataprodukter består av

— system för dataregistrering och distribution av data — kontorsdatasystem — OEM-produkter.

Systemen för dataregistrering inkluderar additionsmaskiner och skriv- maskiner med optiskt läsbar skrift samt hålremsstansar med anslutna skriv- eller räknemaskiner.

Systemen för dataregistrering och datadistribution inkluderar system M, som är ett modulärt uppbyggt system för registrering av data på magnetband i kassett. Systemet är uppbyggt kring en minidator, som styr och övervakar de olika modulernas arbete. Till minidatorn kan en eller flera arbetsplatser anslutas. Systern M kan byggas ut med enhet för konvertering av kassettdata till datorkompatibelt magnetband samt olika

• Sida 180
•  Original

enheter för datadistribution, exempelvis transmissionsenhet och snabb- skrivare.

Kontorsdatasystemen inkluderar Facit 6501, också modulärt upp- byggt, där flera arbetsplatser utnyttjar en mindre skivminnesorienterad dator. På arbetsplatserna finns utrustning för in- och utmatning av data. Alla arbetsplatser kan, "samtidigt” och oberoende av rutin, lagra, bearbeta och/eller erhålla information. Facit 6501 kan utrustas med kommunikationsenhet för att över telelinje kommunicera med annan dator. Flera i systemet ingående enheter är egentillverkade. Facit 6501 anges lämpligt för orderbehandling, fakturering, lagerredovisning, stati- stisk bearbetning, bokföring. lönebearbetning m. m.

OEM—produkter täcker ett stort sortiment av egentillverkade perifera enheter för anslutning till datorer och ingående i terminaler eller dataregistrerande system.

Inom Electrolux har utvecklats ett robotsystem för materialhantering inom industrin. Facits kunnande inom datatekniken kommer inom detta område att kunna utnyttjas för processtyrning.

Kostnaderna inom Facit för forskning och utveckling av dataprodukter uppgick för 1972 till 24 miljoner kronor eller ca 20 % av omsättningen.

Inom Facit, som under 1971 och 1972 drabbades mycket hårt av lågkonjunkturen och övergången från mekanik till elektronik inom framförallt räknemaskinområdet har under 1973 genomförts en omstruk- turering av verksamheten. Detta har givit påtagligt positiva resultat med en höjning av faktureringen på 25 % till 894 miljoner kronor och ett väsentligt förbättrat resultat.

Facit sysselsatte under 1972 totalt 11676 personer. För gruppen dataprodukter sysselsattes 2 780 personer, varav 1 340 tjänstemän och 1440 kollektivanställda. Ca 75 % av det totala antalet sysselsattes för utveckling och produktion och ca 25 % inom marknadsföring och service.

1 februari 1974 fattades beslut om en vidgad samordning av dataområ— det mellan Facit/Electrolux och Saab-Scania. Samordningen sker i formen av att Saab-Scania genom Datasaab-divisionen övertar verksam— heten inom Facits datasektor på systemsidan. Övertagandet omfattar inte Facits produktion, ej heller verksamheten inom OEM-området som fortsätter i ökande omfattning liksom Electrolux påbörjade satsning inom materialhantering och verkstadselektronik.

Saab-Scania Aktiebolag

Saab-Scanias verksamhet inom dataområdet är uppdelad på flygdivisio- nen och Datasaab—divisionen (tidigare Data- och elektronikdivisionen). Dataservicesektorn har brutits ur den senare divisionen och verkar som fristående enhet direkt underställd företagsledningen. Denna funktion är nu i första hand företagsinternt inriktad. Sektorn utgör dock en resurspool till Datasaab, som också marknadsför deras kompetens.

Flygdivisionens program innefattar som tidigare bl.a. datorstyrda datainsamlings- och styrsystem i realtid.

• Sida 181
•  Original

Datasaab-divisionens produktlinje centrala datorer omfattar nu D21, D22, D23 och D223. D21 togs fram ibörjan av 1960-talet. Det första systemet levererades 1962. 32 system tillverkades och 1970 levererades det sista. Fortfarande är 28 system i drift. D22 presenterades 1966 och första leverans skedde 1968. 1970 kom en mindre modell D220. Av D22/D220 har 66 system sålts vilka samtliga är i drift. D23 introducera- des 1972. 10 system finns i order. D223 visades första gången hösten 1973.

Centrala datorer från Datasaab finns inom flera branscher. Bland större kunder märks riksskatteverket som har 15 anläggningar placerade hos länsstyrelsernas för folkbokföring och skatteuppbörd. 1973 konvertera- des hyreskontrakten för dessa system till köpavtal. Oslo stad och Malmö kommun har beställt resp, brukar stora centrala system för sin databehandling. Till försvaret levereras under 1974 och 1975 två stora D23-system kallade Bertil och Cecilia.

För DZO-linjen har Datasaab utvecklat ett betydande programbibliotek på den administrativa och tekniska sidan, som anges speciellt lämpat för svenska och nordiska förhållanden. Den interna och externa utbildnings- verksamhet som bedrivs i anslutning till programvaruutvecklingen har under de senaste åren omfattat över 10 000 personer inom landet.

1969 presenterades minidatorlinjen DS. Modellerna D5/10 och D5/20 är främst avsedda att ingå i olika typer av terminalsystem. Under 1973 tillverkades 635 st. Till de nordiska sparbankerna skall levereras ca 2 300 minidatorer och mer än 6 000 bankterminaler. Nordiska föreningsbanken i Finland har beställt ett system med ca 1 000 terminaler. Central Savings Bank, New York har beställt drygt 100 terminaler. Östgötabanken har beställt ett terminalsystem av samma omfattning.

De större minidatorerna D5/30 används autonomt eller tillsammans med centralt system. Till D5/30 kan olika typer av kringutrustning anslutas t.ex. Skivminne, radskrivare, dataskärm m.m. Under 1973 tillverkades 30 system. Till Polen levereras fem D5/3O system för produktionsplanering i slakterier. Comecon-banken i Moskva använder ett frågeterminalsystem med D5/30. Vidare levereras D5/30 till kunderi Holland, Tjeckoslovakien, Danmark, Finland, Norge och USA. Bland svenska användare märks Linköpings högskola, statskontoret, Stock- holms Elverk, Kraftdata, Södersjukhuset m. fl. T. 0. m. mars 1974 är 42 D5/30-system levererade.

Inom produktområdet speciella system tillverkar Datasaab-divisionen en rniljötålig dator CK37, vilken ingår i flygplan 37 Viggen. Datorn insamlar, beräknar och presenterar uppgifter från olika delsystem i flygplanet till piloten som bl. a. får information om flygplanets position, bränsleläge, radarspaning, sikten och vapen. Datorn övervakar och testar dessutom funktionen av flygplanets elektroniska system både vid klargörning på marken och vid flygning.

Vid sektorn för industriprodukteri Jönköping tillverkas olika typer av elektronikutrustningar. Största civila produkten är numeriska styrsystem för verktygsmaskiner. Vidare tillverkas processtyrutrustningar främst för textilindustrin, trafiksystem för förarlös styrning av tåg och fordon,

• Sida 182
•  Original

elhydraulisk kranstyrning, civil och militär övningsmateriel för skjutba- nor.

Inom det militära området tillverkas apparater, styrautomater och sikten för flygplan, system och apparater för robotar och gyroenheter.

Inom det medicintekniska området är verksamheten koncentrerad till röntgen-TV och patientövervakning.

Datasaab-divisionens utvidgade produktsortiment och övergång till volymproduktion av minidatorer innebär att produktionen från åren 1971/72 till 73/74 ökar med 200 procent. Under hösten 1973 har företaget flyttat produktionen och i samband därmed investerat ca 10 miljoner kronor i lokaler, metoder och utrustningar. Produktionen har datoriserats kraftigt på ett flertal områden — i genomsnitt finns det på produktionssidan en dator per 10 anställda. Ett stort antal virningsauto— mater är on-line-styrda från en Datasaab D22 — i ett CAM-system (Computer Aided Manufacturing). Ett nytt helt datorbaserat material— och produktionsstyrningssystem är också under införande. Årsproduktio- nen, som vid behov kan ökas, uppgår f.n. till ca 1 000 minidatorer D5/20, 60 minidatorer D5/30 och 10—15 centrala datorsystem. typ D23/D223.

Vid årsskiftet var antalet anställda inom Datasaab-divisionen 2103 varav 705 kollektivanställda och 1 398 tjänstemän. Omsättningen för 1973 uppgick till ca 189 miljoner kronor, en ökning med 29% i förhållande till år 1972. Ca 55 miljoner kronor avsåg utlandsmarknader.

Under resterande del av 1970-talet planeras en stark satsning för ökad export. Vid årskiftet 1973/74 fanns dotterbolag i Danmark, Norge, Finland, Holland och USA. Försäljningskontor i Österrike och England, agenter i alla övriga västeuropeiska länder samt i USA, Kanada och Japan. Vid samtliga dotterbolag, utom i USA, bedrivs också servicebyråverksam- het där Datasaab D21 och D22 används. I Finland används två anläggningar för denna verksamhet.

Dotterbolagen bedriver också en omfattande programvaruutveckling inriktad mot respektive lands speciella önskemål och behov.

Saab-Scania övertog i februari 1974 genom Datasaab verksamheten inom Facits datasektor på systemsidan avseende produktutveckling och marknadsföring. Totalt berörs ca 550 personer inom Facit av övertagan- det, varav ca 280 i Sverige och ca 270 i utlandet.

De nu tillkomna produkterna i registret kontorsdatorer och dataregi— streringssystem utgör en komplettering till Datasaabs nuvarande D5— familj. En integrering i fråga om centralenheter, kringutrustning, pro— gramvara, etc., kan förutses.

Den internationella försäljningsorganisationen som övertagits förgrenar sig till de flesta länder i Europa, Nord- och Sydamerika, Australien, Japan, etc.

• Sida 183
•  Original

Stansaab Elektronik AB

Sedan lägesrapporten publicerades har ägarstrukturen i Stansaab föränd- rats. Standard Radio & Telefon AB (SRT) överlät sitt aktieinnehav den 1 mars 1973 till Saab-Scania AB och Svenska Utvecklingsaktiebolaget, vilka nu äger företaget till lika delar. Samtidigt genomfördes en höjning av aktiekapitalet till 20 mkr.

Stansaab har sina rötter i en militär verksamhet, som går tillbaka till 1940-talet och som under l950-talet gjorde företaget (då en del av SRT) till ett utpräglat dataföretag. Den första realtidsdatorn utvecklades exempelvis 1955.

I samband med en markant nedgång i de svenska försvarsbeställningar- na etablerades Stansaab som fristående företag. De vikande försvarsbe- ställningarna har berett företaget betydande svårigheter men man kan trots detta se tillbaka på en gynnsam utveckling under de första tre verksamhetsåren, vilket framgår av tabell 6: 13. Intressant är den gynnsamma vinstutvecklingen, som givit ett positivt rörelseöverskott 1973 trots förluster på ca 800 000 kr. förorsakade av dollardevalvering— ens inverkan på givna exportkrediter.

Tabell 6: 13 Stansaabs ekonomiska utveckling 1970—73 i miljoner kronor.

1970 1971 1972 1973 Fakturering 33 63,3 79,8 85,5 Orderingång 64,9 86,8 102,7 Vinst ./.2,4 ./.0,7 1,2

Stansaab är således ett företag, som uteslutande ägnar sig åt databran- schen med tyngdpunkten på speciella system för närvarande huvudsakli- gen för militära tillämpningar, civil flygtrafikledning, medicinsk klinisk databehandling och närliggande tillämpningsområden. Ett annat tungt verksamhetsområde är företagets dataterminaler. Exportandelen är ca 30 % och kommer att öka i framtiden bl. a. beroende på nedgången i de militära beställningarna.

Stansaab utvecklar och tillverkar ett eget datorsystem, Censor 900, som emellertid icke marknadsförs fristående utan ingår som integrerad del av företagets systemprodukter. Censordatorerna har en arkitektur, speciellt anpassad till realtidstillämpningar och en modulär konstruktion som tillåter såväl små som stora systemkonfigurationer med en eller flera centralenheter i samma datorkomplex.

Stansaab har hittills levererat ett 100-tal datorsystem och har för närvarande bl. a. ett 30-tal på order av den senaste mikroprogrammerade modellen av Censor, vilken introducerades under 1973. Leveranserna har i början av 1974 just inletts.

Stora avancerade datorsystem för lufttrafikledning har under de senaste åren levererats till de skandinaviska länderna, Holland, Belgien, Tyskland, England. Frankrike, Österrike och Jugoslavien. Medicinska databehandlingssystem har sålts till USA, England och Tyskland.

• Sida 184
•  Original

Dataterminalsystem (Alfaskop) har sålts till de nordiska länderna, Holland, Belgien, Tyskland, England, Frankrike, Schweiz, Sovjetunionen och USA.

Dataterminalsystem har också en stor inhemsk marknad. Stansaab är marknadsledande i Sverige när det gäller dataskärmar med ca 3/4 av den totala marknaden (installerade och i beställning). 1 oktober 1973 introducerades det nya programmerbara (”intelligenta”) Alfaskop 3500.

Stansaab förutser en fördubbling av omsättningen fram till 1976. Denna expansion kommer att ske dels inom företagets traditionella verksamhetsområden, dels inom vissa nya områden naturliga för företa- gets realtidstraditioner.

Svensk data/industris kompetens

De svenskägda komponent- och maskinvaruenheterna representerar enligt utredningen tillsammans med sina moderföretag en omfattande kompe- tens på området. Härmed avses inte bara det tekniska kunnandet utan i minst lika hög grad erfarenheter beträffande tillämpningar inom skilda fält: elektronik, kärnkraft, elektromekanik, flyg. bilar, tele, reglerteknik, etc.

Härtill kommer de omfattande statliga erfarenheterna av datatekniken i offentlig förvaltning.

Möjligheterna för svensk dataindustri att i samarbete med staten tillvarata den offentliga sektorns kunskaper och erfarenheter inom landet behandlas närmare i betänkandets förslagsdel, speciellt i avsnitt 10.3 om nationella projekt och i avsnitt 10.4 om offentlig upphandling. En vidgad exploatering även på andra länder behandlasi avsnitt 109 om marknads- föring. Möjligheterna på Västeuropa och speciellt inom den gemensamma marknaden kan dock bli begränsade, särskilt beträffande den offentliga sektorn, på grund av protektionismen inom dessa länder.

För övriga tillämpningar borde ett nära samarbete mellan användare och tillverkare av datasystem och datautrustning kunna ge upphov till svenska referensanläggningar och senare export. Samarbetet skulle vara av betydelse såväl vid marknadsbedömningar som själva systemutvecklingen. För lovande projekt torde STU-anslag med villkorlig återbetalningsskyl- dighet kunna utgå.

En viktig förutsättning för framgångi allt dylikt utvecklingsarbete är att resurserna inte splittras. Utredningen har i sin lägesrapport konstate- rat att samarbete mellan de svenska företag, som arbetar på dataområdet, f. n. är av ringa omfattning. Behovet av sådant samarbete kommer att öka inför den väntade utvidgningen av datatekniken till nya tillämpningar. Ägarstrukturen hos de ledande komponent— och dataföretagen borde kunna underlätta ett dylikt samarbete.

* Av de utlandsägda företagen tilldrar sig IBM Svenska Aktiebolag och

Svenska Philips AB speciellt intresse med anledning av den utveckling och tillverkning, som sker inom landet, förutom inriktningen på marknadsfö-

• Sida 185
•  Original

ring, teknisk service och utbildning, som kännetecknar även övriga utlandsägda företag.

IBM Svenska Aktiebolag

IBM omsatte enligt förhandsbesked 927,4 miljoner kronor under 1973 och redovisade ett resultat efter skatt och avsättningar av 81,3 miljoner kronor. Resultatet har i viss mån påverkats av att en större andel utrustning köpts på grund av att kunderna kunnat tillgodogöra sig investeringsavdrag. I genomsnitt för 1973 sysselsatte IBM 3 225 anställ- da. All personal är månadsanställd och någon uppdelning på kategorierna tjänstemän och kollektivanställda förekommer ej inom företaget.

Inom Svenska IBM sker bl. a. såväl produktutveckling som tillverkning. Sedan slutet av oktober ingår IBM:s Nordiska Laboratorier på Lidingö i Advanced Systems Development Division (ASDD) med huvudkontor i Mohansic, New York. ASDD har till uppgift att definiera marknadens krav på IBM:s framtida datasystem, översätta dem till kravspecifikatio- ner på produkter, samt att utveckla produkter och tjänster som gör det lättare för kunderna att installera nya tillämpningar och datasystem och effektivt driva sina datacentraler. Administrativt ingår IBM Nordiska Laboratorier som hittills i IBM Svenska AB. Vid laboratoriet arbetar drygt 200 personer, varav ungefär hälften arbetar med maskinvaruutveckling och hälften med programut- veckling.

Laboratoriets utvecklings- och konstruktionsavdelning har under sena- re år medverkat i utveckling av vissa modeller inom System/360 och System/370, liksom av vissa terminalsystem. Dit hör IBM 3750, en datorstyrd telefonväxel som ej marknadsförsi Sverige.

Laboratoriet har under de senare åren också utvecklat en internatio- nellt marknadsförd kompilator för programmeringsspråket ALGOL 60 och ett programsystem som gjort det möjligt att använda mindre datasystem som fjärrterminaler till större datorinstallationer.

Man har också specialiserat sig på sorteringsprogram och på program- meringsspråket ASSEMBLER. Laboratoriet har ett konceransvar för dessa två produktgrupper.

Under de närmaste åren kommer en väsentlig arbetsuppgift för laboratoriet vara att med koncernansvar underlätta och effektivisera datacentralers verksamhet.

Vid IBM: s fabrik i Järfälla utanför Stockholm är id ag antalet anställda ca 1 100.

Det totala tillverkningsvärdet från Järfällafabriken uppgick 1973 till över 300 miljoner kronor, varav den helt övervägande delen exporterades till kunder utanför USA.

Fabriken har ca 500 svenska underleverantörer från hela landet. IBM-fabriken monterar inkommande detaljer och tillverkar därutöver detaljer och plastartiklar till datorsystem.

Sedan ett antal år har tillverkningen varit koncentrerad till skrivenhe- ter för datasystem och kontrollenheter till dessa skrivare.

• Sida 186
•  Original

Figur 6: 2 Några större dataföretag i Sverige

UTLANDSÄGDA FÖRETAG

CAP BRA

&

Cyber nulcs

Bur- roughs | IC "

Univac

'SVENSKÄGDA FÖRETAG

Merkantil Leasing

l ..... |

Independ Leasing

Skandic Leasing

Tele— ]

konsult mator plan

LEASING- FÖRETAG

ADB- KONSULTER

DAFA

Datema |

SERVICE- BYRÅER

Capella ]

Te'Ub UNDERHÅLLS

FÖRETAG

Saab- SU Scania

Bofors | ASEA

Tele | LME verket | MASKIN-

j i j VARU.

m * Facit Metior' ALA

[EUA FÖRETAG

l

ASEA HAFO

ALA ASEA LME Automation AB

BRA Bror Andersson AB

CAP Computer Analysts & Programmers Ltd CDC Control Data Sweden AB

Cybernetics Cybernetics International AB

DAFA Statens datamaskincentral för administrativ databehandling DEC Digital Equipment AB

EF Ekonomiska Företagsledning AB

EUA ELLEMTEL Utvecklings AB ICL International Computers Ltd

] DATA Industridata

NCR National Cash Register Co of Sweden AB SRA Svenska Radio Aktiebolaget

SU Svenska Utvecklingaktiebolaget

KOMPONENT- FÖRETAG

Li

• Sida 187
•  Original

Under 1973 har levererats ett IO-tal maskintyper, från IBM 3211 snabbskrivare, med en skrivhastighet på 2000 rader/minut, till s.k. matrisskrivare som utnyttjas såsom konsolskrivare till skilda datasystem.

En ny bildskärmsterminal, IBM 5937, har konstruerats för att kunna användas direkt i verkstäder och fabriker med påfrestande arbetsmiljöer.

Terminalen har utvecklats på Lidingölaboratoriet. Tillverkningen av den nya terminalen kommer att förläggas till fabriken i Järfälla.

Svenska underleverantörer kommer att anlitas för framställning av komponenter som ingår i industriterminalen.

Svenska AB Philips

Svenska Philipskoncernen omsatte under verksamhetsåret 1972/73 (1972-05-01 — 1973-04-30) 971,8 miljoner kronor och redovisade en nettovinst av 22,7 miljoner kronor. Exporten uppgick till ett värde av 196,8 miljoner kronor. Totalt sysselsattes under samma tid 3 988 personer, varav för försäljning, service och administration 1 549 personer.

Den industriella verksamheten inom området professionell eletronik är koncentrerad till Stockholmsområdet och omfattar fyra enheter: Philips Teleindustri AB, Järfälla, Philips Industrielektronik AB, Solna, Sivers Lab AB, Västberga, samt Philips Terminalsystem i Vällingby.

Philips har i Sverige avancerade datortillämpningar inom den egna organisationen för informations- och styrsystem, som hjälpmedel vid orderbehandling, konstruktion och utveckling etc.

Division Industrielektronik, som levererat ett betydande antal dator— system, har hittills i första hand koncentrerat dataverksamheten till system för analystillämpningar. Programvaran har till stor del utvecklats i Sverige.

Vid divisionens fabrik, Philips Industrielektronik AB (PIE), i Solna har man på senare tid utvecklat ett mikrodatasystem. Det första systemet levererades våren 1973 och avser en tillämpning för vägning av fordon. De närmast därefter följande leveranserna avser doseringi kemisk industri samt temperaturreglering i lastrum på kylfartyg.

PIE är internationella Philipskoncernens utvecklings- och tillverknings- centrum för elektronikutrustningar inom området snabb pulsmätteknik. Typiska användare av dessa instrument är företag som utvecklar utrustningar för telekommunikation och datorteknik. PIE är också utvecklings- och tillverkningscentrum för kraftförsörjningsutrustningar, i vilka bl. a. innefattas stabiliserade nätspänningsaggregat för datorer.

Inom området medicinska utrustningar har nyligen datorsystem för dosplanering vid högvoltsterapi och behandling av information från scintillation, scanners och gammakameror börjat marknadsföras.

Philips Teleindustri AB (PTAB) i Järfälla utvecklar och tillverkar system och produkter huvudsakligen inom området militär elektronik och telekommunikation. Speciellt under senare år har stora leveranser av marin eldledning genomförts, i första hand till det svenska försvaret men även till de nordiska grannländerna. Dessa system har huvudsakligen haft analog presentations- och beräkningsteknik. Denna ersätts nu med digital

• Sida 188
•  Original

teknik baserad på en av Philips utvecklad minidator. Samtidigt bedrivs utvecklingsarbete och prototypverksamhet inom området civil och militär telekommunikation, där datorer utnyttjas.

Philips Terminalsystem (PTS) har utvecklat och producerar i första hand bankterminalsystemet PTS 6000, som är ett modulärt uppbyggt system omfattande kassaplatsterminaler, generella terminaler och termi- naldatorer. Systemet kan arbeta off-line eller on-line i anslutning till centrala datorer. Sålunda utrustar Svenska Handelsbanken. Götabanken, Skaraborgsbanken, Uplandsbanken. Wermlandsbanken och Stockholms Sparbank sina kontor med detta system. Postverket har beställt 2 600 kassaplatsterminaler som skall användas på de 750 största postkontoren. Tillsammans omfattar detta över 5 000 bankterminaler inom landet. Ett annat terminalsystem besläktat med bankterminalsystemet levereras till Apoteksbolaget.

Det norska affärskonsortiet IDA har vidare beställt ett system omfattande 1 100 terminaler, den belgiska sparbanken ASLK ett för hittills 500 kassaplatser. Bankinstitut i Holland, Italien och Österrike har PTS 6000 i drift.

Snabbskrivaren PTS 3100 — som är ett resultat från utvecklingen av PTS 6000 — levereras också som en separat produkt bl. a. till SJ för utskrift av sovvagnsbiljetter. En omfattande export på OEM-basis har inletts.

Uppbyggnaden av den internationella Philipskoncernen innebär bl. a. att en nationell organisation som utvecklar och med framgång lokalt marknadsför en produkt också inom ramen för koncernens produkt- politik kan få ställningen som ”supply center”. I fall av specifika produktområden förläggs även den internationella marknadsorganisatio- nen till detta "supply center”. Detta är fallet inom den svenska Philipskoncernen för ett antal produkter, såsom mikrovågsugnar, kvalifi- cerade mätinstrument, bankterminaler m. fl.

Philips har tillsammans med CII och Siemens bildat den internationella organisationen UNIDATA för marknadsföring av ett gemensamt produkt- och systemprogram inom dataområdet. Utveckling och produktion av oli- ka sektorer inom detta gemensamma program åvilar moderföretagen. En- ligt detta mönster planeras att bankterminalsystemet PTS 6000 internatio- nellt marknadsförs av UNIDATA. Inom Sverige sker dock marknadsfö- ringen av den svenska Philipsorganisationen.

6.2.3. Programvaru- och tjänsteindustrin

I lägesrapporten har angivits att programvaruföretagen producerar pro- dukter av flera olika slag. Det rör systemorienterad programvara såsom kompilatorer, operativsystem, sorteringsprogram etc. och tillämpnings- orienterad programvara av olika slag. Programvaruföretagen kan också erbjuda konsulttjänster, varför någon klar gränsdragning ej förekommer mellan dessa företag och andra tjänsteföretag. Utöver tjänster till användare vänder sig företagen också med tjänster till datorproducenter— na.

• Sida 189
•  Original

Sevicebyråerna erbjuder dataanvändarna tjänster vanligen centrerade kring den löpande bearbetningen av data. De har egna datacentraler varför deras kunder slipper investera i egna datorer. Det räcker med att de kan ianspråkta anläggningar via terminal eller genom att översända in-data i någon form. Servicebyråema kan ta över olika mycket av kundens databehandling, från att enbart sälja maskintid till att ta över och utforma ett helt företags totala databehandling, s.k. totalentrepre- nad.

Ca 1 50 konsult- och rervicebyråföretag är verksamma i branschen, av vilka en tredjedel sysslar renodlat med ADB-konsultation, en tredjedel med renodlad servicebyråverksamhet och en tredjedel med kombinerad s. k. fullserviceverksamhet. Därutöver finns ett par hundra fåmanskonsul- ter på ADB-området. När i det följande konsultverksamheten och servicebyråverksamheten besk rivs är de kombinerade företagens verksam- het uppdelade på respektive kategori. I en del fall är det svårt att göra en precis uppdelning varför redovisade resultat är ungefärliga.

Uppgifter om företagen har under oktober 1973 insamlats enkätvägen genom dataindustriutredningens försorg. För att få största möjliga täckning har ett flertal olika företagsförteckningar och register använts. 213 företag tillfrågades varav ca 150 genom undersökningen visade sig bedriva servicebyrå— eller ADB-konsultverksamhet. Endast från ett fåtal mindre företag har svar inte kunnat erhållas.

I tabell 6: 14 redovisas en sammanställning av ägareförhållandenai branschen 1973. Över 90 procent av företagen är svenskägda.

Av tabellen framgår att dotterföretag inom koncerner har en stor marknadandel och att deras verksamhet främst är på servicebyråsidan. En del av dessa företag har ursprungligen bildats för att öka lönsamheten på ADB-funktionen genom att utnyttja stordriftsfördelari databehandling- en.

I tabell 6:15 redovisas den sammanlagda ADB-konsultationen 1972, ca 160 miljoner kronor fördelad på olika uppdragstyper.

System- och programmeringsarbetet dominerar verksamheten (ca 75 %). 12% avser ADB-projektledning. I gruppen övrigt (8 %) ligger

Tabell 6: 14 Ägareförhållanden 1973 i konsult- och servicebyråbranschen

Ägarkategori Antal Andel i % ADB- Service- ADB—kon- Totalt Omsätt- konsult byrå sult och ser- ning vicebyrå ca Stat/kommun 2 1 5 5 ca 15 Branschorganisation 1 1 3 4 knappt 15 Dotterföretag inom större koncerner ca 10 ca 20 ca 12 28 ca 40 Annan enskild ägare ca 40 ca 25 ca 30 63 drygt 30 ca 50 ca 50 ca 50 100% 100%

Källa: Dataindustriutredningens undersökningar

• Sida 190
•  Original

Tabell 6: 15 ADB-konsultation 1972 efter uppdragstyper

Uppdragstyp Omsättning % ADB-projektledning 12 Systemarbete 35 Programmering 38 Utveckling av generell programvara 3 ADB — tekniska utredningar 4 Övrigt 8 Totalt 100

Källa: Dataindustriutredningens undersökningar

utbildningsverksamhet på ADB-området. Omsättningsfördelningen är ungefärlig, eftersom det torde vara mycket svårt för företagen att klassificera efter uppdrag på ett entydigt sätt.

I tabell 6: 16 redovisas servicebyråverksamheten 1972, ca 520 miljoner kronor fördelad på uppdragstyper.

Verksamheten domineras volymmässigt av vissa traditionella redovis- ningsrutiner. I posten övrigt ligger blandade tillämpningar med hjälp av tidsdelning. Omsättningsfördelningen är ungefärlig.

I tabellerna 6: 17 och 6: 18 listas de största konsult- och servicebyrå- företagen. Krite rium har varit ADB-verksamhetens storlek.

Av tabellerna framgår att ADB-konsultföretagen är mindre än service- byråerna och de kombinerade företagen. Bland de mer renodlade servicebyråföretagen återfinns flera som samägs av företag i en viss näringsgren. De har en beaktansvärd andel av servicebyråmarknaden. Ett exempel är Spadab som inriktat sig på sparbankstjänster. Exempel på annan typ av specialisering är Capella AB som inriktat sig på COM (Computer Output Microfilm) och Auriga, som inriktat sig på dokument- läsning.

Tabell 6: 16 Servicebyråverksamhet 1972 efter uppdragstyper

Uppdragstyp Omsättning % Löner och redovisning 8 Budgetering och bokföring 17 Fakturering, reskontra 20 Förrådsredovisning 6 Försäljning och allmän statistik 15 Produktionsstyrning 5 Tekniska beräkningar 5 Operationsanalytiska tillämpningar 1 Övrigt 23 Totalt 100

Källa: Dataindustriutredningens undersökningar

• Sida 191
•  Original

Tabell 6: 17 Företag med i huvudsak ADB-konsultationl efter total omsättning och antal anställda

Företag Antal Total omsätt- anställda ning2 (milj. okt. 1973 kr) 1972

ADB-konsult AB 40 3,5 Administrativ Rationalisering 40 6 Bror Anderson AB 28 3,5 Cybernetics International AB 31 43 Data Logic AB 53 4,5 Konsult AB WM-data 21 2 Programator 65 7 Rationella Industrisystem AB 17 2 Statskonsult AB 140 20

' inkl. programvaruhus men exkl. servicebyråverksamhet

inkl. ev. annan verksamhet 3 brutet räkenskapsår 2

Organisationskonsultbranschens kompetens, som är olika fördelad på olika företag, har diskuterats under senare år. En viss sanering har kunnat observeras. Auktorisation genom Svenska Handelskammarförbundet kommer att införas från 1975. Frågan kan även aktualiseras för ADB-konsulter.

Underhåll av maskinvara tillhandahålles i allmänhet av maskinvaruleve- rantören. Under senare tid har i ökad omfattning yttre enheter direkt anslutningsbara till olika datorer börjat marknadsföras med en märkes- blandning som följd. Därmed har ansvaret för underhållet blivit oklart och förutsättningar har uppstått för speciella företag, som åtar sig underhåll oberoende av fabrikat. Framför allt gäller detta köpta system. Telub AB och Svenska Radio AB (SRA) tillhandahåller sådana tjänster.

Telub AB ägs av staten (51 %) och den svenska teleindustrin. SRA ägs av LM Ericsson (71 %) och Marconi Company Ltd.

En stor de] (ca 73 %) av datorbeståndet på den svenska marknaden är baserat på hyresavtal. De flesta maskinvaruföretagen tillhandahåller denna form av marknadsföring. Hyrespriserna är dåi allmänhet beräkna- de med hänsyn till relativt korta avskrivningstider (i genomsnitt 4 år). Speciella leasingföretag tillhandahåller också dessa tjänster som då i allmänhet baseras på längre avtalstider. Ca 4 % av det svenska datorbe- ståndet tillhandahålles genom svenska leasingföretag, som i allmänhet har anknytningi de svenska bankerna.

De större svenska företagen inom leasingbranschen är Merkantil Leasing AB, Skandic Leasing AB, Svensk Leasing AB, AB Vendax och Independent Leasing AB. Det senare företaget utgör undantag från vad ovan sagts om bankberoende.

• Sida 192
•  Original

Tabell 6: 18 Företag med kombinerad ADB-konsultation och servicebyråverksam- het eller enbart servicebyråverksamhet efter total omsättning och antal anställda

Företag Antal Total omsätt- anställda ning (milj. kr.) okt. 1973 1972 Offentligt ägda DAFA 325 37 Kommundata 147 25 Universitetens datamaskincentraler Stockholm 64 5 (extern försälj.) Göteborg 44 3 " Uppsala 101 6 ” Lund 32 1,5 " Umeå 19 0,5 "

Privatägda, inriktade på speciella kundkategorier, huvudsakligen ägarna.

Lantbruksdata AB Sparbankernas datacentraler AB (Spadab) Skogsbrukets Datacentral Varvsindustrins datacentral AB W-data (samägt av Husqvarna AB och Sv. Fläktfabriken AB)

198 320 263

88 131

Privatägda servicebyråer med i huvudsak externa kunder (omsättning >5 miljoner kronor). Bonnierdata AB Control Data Sweden AB Corona Data AB Datema AB Dataservice AB Esselte ARKO AB IBM Svenska AB1 lndustridata AB Multidata AB Norrdata RASAB Samdata Sifferservice Datacentral AB Svenska Elektroniska Data AB

(SEDAB) Tema Organisation AB

90 101 38 428 391 75

165 70 100 35 50 65

130 36

24 55 32 11 11,5

* Uppgifter om storleken av företagets servicebyråverksamhet har ej kunnat erhållas

6.2.4. Tillbehörsindustrin

Med tillbehör avses här magnetband, magnetskivor, hålkort och hål-

remsor, blanketter etc.

Av de från beredskapssynpunkt viktiga tillbehören framställs endast blanketter i Sverige. Pappersark framställs också inom landet dock med undantag av hålkortskartong, som importeras. Förhållandena kan ur beredskapssynpunkt anses som oroande. Magnetband, magnetskivor, hålkort etc. importeras genomgående, i de flesta fall från USA.

• Sida 193
•  Original

Utvecklingen har stått i direkt proportion till den ökade användningen av databehandling. Den framtida tillväxten kan emellertid komma att påverkas av antalet kommunikationsorienterade system, där överföring av information till och från användaren sker via terminaler.

Ett tjugotal större tryckerier i landet framställer datablanketter (kedjeblanketter) till ett sammanlagt årligt värde av ca 100 miljoner kronor. Till de större tryckerierna hör

AB Ekonomitryck Landskrona Tryckeri AB Paragon AB AB Parajett Th Strålfors AB Tiden-Barnängen Tryckerier AB

6.3. Dataindustrins samhällsekonomiska och sysselsättnings- mässiga roll

I kapitel 4 diskuteras användningen av datateknik, dess betydelse för användarna och för samhället som helhet. I detta avsnitt belyses några effekter av dataindustriell verksamhet i landet.

Två huvudtyper av effekter kan urskiljas. Dels finns effekter som sammanhänger med skeenden utanför själva dataindustrin, dels finns tillväxteffekter som härrör från dataindustrins snabba expansionstakt. Kopplat till detta är vanligen också sysselsättningsmässiga aspekter.

6.3.1. Speciella effekter

Ett viktigt motiv för dataindustrins verksamhet är att den representerar en s.k. nyckelindustri. Genom att använda minidatorer, mikrodatorer och annan maskinvaruutrustning i svenska industriprodukter kan dessa produkters konkurrenskraft i många fall förstärkas. Detta gäller t. ex. inom elektroindustrin och delar av maskinindustrin. Med tanke på dessa industrigrenars traditionellt stora betydelse för den svenska ekonomin torde man kunna säga att datorindustrin härigenom kommer att spela en allt viktigare roll som underleverantör av system och systemkomponenter i svenska produkter. Mini- och mikrodatorerna har banat väg för en mycket snabb produktionstillväxt av dedikerade datasystem. Tillväxten för dessa produktionsområden inom dataindustrin torde vara ca 30 procent per år.

Ett annat område där motivet för en dataindustriell satsning står att finna i användningen av datatekniken gäller systemlösningar där man i Sverige vill ligga långt framme i utvecklingen och där lösningar krävs som styrs av svenska målsättningar. Vi ärinte alltid nöjda med de utländska lösningar som presenteras. Exempel på detta kan vara terminalutrustning, kliniska sjukvårdssystem, delar av konsulttjänstarbetet. Flera av de i avsnitt 10.3 nämnda nationella projekten hör till denna kategori.

• Sida 194
•  Original

En del av dataindustrin har regional karaktär — främst konsult- och servicebyråbranschen. Denna del utgör en viktig integrerad del av dataanvändningen. Datatjänsteföretagen svarar för ca en fjärdedel av databehandlingsarbetet i landet (såväl utveckling som drift). Huvuddelen av de mindre företagens databehandling är direkt avhängig förekomsten av och effektiviteten hos datatjänstföretagen. Genom bl. a. terminal- och dataöverföringstekniken kan dataserviceföretagen föra ut de kapacitets- resurser som datatekniken besitter till de flesta typer av företag över hela landet. Härigenom får dataserviceverksamheten en direkt betydelse för dessa företags produktivitetsutveckling.

Med utgångspunkt från önskemålet att få en maximal geografisk och näringsgrensmässig spridning av de resurser som databehandlingen besit- ter torde datatjänstföretagen vara väl koncentrerade till storstadsregioner- na och då speciellt stockholmsregionen. Även universitetsorterna och vissa regionala centra borde i framtiden få ökade möjligheter att dra till sig dataservicekapacitet eftersom denna är av betydelse för den regionala företagsutvecklingen.

Vissa delar av dataindustrin inom landet torde också vara betydelsefull från beredskapssynpunkt. Det gäller såväl maskinvaruindustrin som underhållsföretagen, viss konsultverksamhet samt tillverkning av tillbehör för databehandlingen. Av dessa fyra speciella argument för existensen av svenska dataindu— strier är de tre första av samhällsekonomisk karaktär medan det fjärde år beredskapspolitiskt. Utöver dessa argument finns det allmänna sysselsätt- nings- och tillväxtpolitiska målet med en dataindustri i Sverige.

6.3.2. Sysselsättning

Dataindustrin i Sverige sysselsätter för närvarande ca 17 000 personer varav ca två tredjedelar inom maskinvaruindustrin. 1 miljon sysselsatta finns i hela industrin. Sysselsättningsmässigt har alltså dataindustrin ännu begränsad betydelse. Men tillväxten inom dataindustrin är betydligt större än för näringslivet som helhet. För maskinvaruindustrin är den årliga produktionstillväxten omkring 15 procent, dvs. ca 2 ggr snabbare än för industrin som helhet. Servicebyråföretagen och ADB-konsultema torde också ha en produktionstillväxt på över 15 procent, men med stora

konjunkturvariationer. Fram till 1977 beräknas enligt den reviderade långtidsutredningen den

samlade industriproduktionen öka med genomsnittligt knappt 7 procent per år. Produktionen per arbetstimme beräknas öka med knappt 8 procent per år medan antalet industrisysselsatta beräknas minska med ca 0,6 procent per år.

För att illustrera den trendmässiga sysselsättningsutvecklingen i några industribranscher redovisas i tabell 6: 21 en extrapolation av den reviderade långtidsutredningens kalkyler för perioden 1972—77 fram till 1980. Sysselsättningsförändringama är presenterade i antal sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningarnas definition. För hela industrin kalky-

• Sida 195
•  Original

Tabell 6:21 Kalkylerad sysselsättningsutvecklingi några industribranscher, avrun- dade värden, 1973—80

Bransch antal för— antal föränd- sy ssel— ändring sy ssel- ring satta % per år satta sedan 1973 1980 197 3

Enligt långtidsutredningen och AKU: Textil-. läder och

beklädnadsindustri 80 000 — 0.3 78 000 — 2 000 Trä-, massa- och pappersindustri 170 000 — 2.4 143 000 — 27 000

Gummivaruindustri 19 000 + 4.6 26 000 + 7 000

Kemisk och petro- leumindustri 44 000 — 4.6 32 000 — 12 000

Järn—, stål— och metallverk 77 000 + 2.1 89 000 + 12 000

Verkstadsindustri 452 000 + 0.1 455 000 + 3 000

hela industrin 1 066 000 —— 0.6 1 022 000 — 44 000 Varav dataindustrin enligt dataindustriutredningen:

maskinvaruindustrin 12 000 + 10 24 000 + 12 000

datatjänstesektom 5 000 + 10 10 000 + 5 000

Källor: Arbetskraftsundersökning (AKU), årsmedeltal 1973 (SCB) Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21 Dataindustrin tredningens beräkningar.

leras enligt tabellen med en nedgång i antalet sysselsatta med drygt 40 000.

I tabellen har också införts beräknade sysselsättningstillskott inom dataindustrin för att belysa dess direkta sysselsättningsskapande effekter. Produktionen inom maskinvaruindustrin kan under perioden beräknas få en årlig realtillväxttakt på ca 15 procent. Med ett antagande om en årlig produktionsökning per sysselsatt på ca 5 procent betyder detta en fördubbling av sysselsättningen fram till 1980. Under denna period torde också datatjänsteföretagen komma att tillskapa ett ansenligt antal arbetstillfällen. Se vidare tabell 6: 21.

Datorindustrin ingår som en del i verkstadsindustrin. Framtagandet av sektorprognoserna i långtidsutredningens kalkyler, på vilka uppgifternai tabell 6: 21 baseras, har skett på en relativt aggregerad nivå. Branschtota- lema kan innehålla delbranscher med helt olikartad utveckling. Använd- ningen av datateknik på nya områden och en därmed ändrad struktur på dataanvändningen har inte explicit kunnat införas ilångtidsutredningens kalkyler varför dessa torde underskatta dataindustrins möjligheter att bidraga till verkstadsindustrins sysselsättning framöver.

Sannolikt består karaktäristiken av databranschen som ganska arbets- kraftsintensiv. Utvecklingsarbetet är arbetsintensivt liksom stora delar av

• Sida 196
•  Original

produktion, marknadsföring och kundassistans. Detta har bl. a. sin grund i att dataindustrin funktionellt söker att flytta över uppgifter som utförs med mer eller mindre manuella metoder hos användarna till ADB-system med hjälp av lämpliga systemkomponenter och systemarbete. Man söker också finna nya uppgifter som datasystemen kan klara av utan alltför stora kompletterande arbetskraftsbehov i driften.

De nytillkomna arbetstillfällena inom dataindustrin är också väsentliga genom att de i än högre grad kommer att sysselsätta högutbildad arbetskraft, forskare och vetenskapsmän. Detta är betydelsefullt mot bakgrunden av den allmänna utbildningsexpansionen i samhället.

Sammanfattningsvis konstateras att mot bakgrund av den allmänna trenden av fortsatta sysselsättningsminskningar inom industrin, kan dataindustrin på grund av sin speciella karaktär och tillväxttakt komma att tillskapa ett stort antal nya sysselsättningstillfällen både inom industrin och inom privata tjänster.

• Sida 197
•  Original

7. Hittillsvarande åtgärder i Sverige

7.1. Utbildning

Som framhållits i utredningens lägesrapport, Data och näringspolitik '(SOU 197314), bedrivs i Sverige utbildning i datatekniska discipliner inom huvudsakligen följande institutioner och företag:

— utbildningsväsendet

— studie- och folkbildningsförbund — specialiserade tjänsteföretag — leverantörer av datasystem

— intresse- och branschorganisationer, samt övriga användargrupperingar (större företag m.fl.).

Datautbildningen inom utbildningsvåsendet utgörs främst av verksamhet på gymnasie- och högskolenivå. Med begreppet ”högskola' avses nedan såväl universitet som högskolor i landet. Utredningen har i en studie—(december 1973) sökt kartlägga den sammanlagda omfattningen av de resurser som f. n. används i grundskola och gymnasium. Det har härvid framkommit att vid grundskolan ingen organiserad undervisning om databehandling bedrivs, samt att inga nämnvärda övriga aktiviteter med anknytning till databehandling äger rum där.

På gymnasienivå förekom läsåret 1972/73 vissa moment av datautbild- ning, om än i begränsad skala. Inom gymnasieskolans linjer orienterades sålunda om datorer och databehandling inom

— tvåårig distributions— och kontorslinje — tvåårig ekonomisk samt tvåårig social linje — treårig ekonomisk linje — fyraårig teknisk linje

Totala antalet undervisningstimmar per linje var härvid lågt, mellan 5 och 36, varvid även annat stoff inrymdes.

Undervisningen var vanligen tekniskt betingad, med inriktning åt datoruppbyggnad snarare än åt tillämpningar av t.ex. industriell och social natur, sannolikt delvis beroende på brist på lämpligt undervisnings- material.

Vid vissa skolor förekom moment av datautbildning utöver vad som

• Sida 198
•  Original

anges i läroplanen. Skäl härför kan ha varit att datautrustning fanns tillgänglig inom skolan och/eller att det inom den lokala lärarkåren fanns personer med speciellt intresse för datateknik. Verksamhetens omfatt- ning var dock totalt sett ringa.

Stora variationer förekom i omfattningen av den ovan nämnda dataundervisningen inom gymnasieskolans linjer. På många håll förekom sålunda t.ex. ingen dylik verksamhet alls. Bland orsaker till den låga aktiviteten har av lärarna angivits:

— brist på lärarfortbildning — brist på lämplig utrustning och lämpligt undervisningsmaterial — brist på anvisningar om utrustning och undervisningsuppläggning.

Inom gymnasieskolans distributions- och kontorslinje fanns läsåret 1972/73 datateknisk undervisning i form av ettåriga specialkurser i 35 klasser (drygt 800 elever). Dessutom fanns en specialkurs i databehand- ling inom den treåriga ekonomiska linjens tredje termin, vilken kurs omfattade 76 klasser (ca 1700 elever).

Vissa kurser i databehandling ingick även i kombinationsutbild- ningarna:

— personaladministration (samma omfattning som ovan sistnämnda) — utbildningsadministration » revision, bank och beskattning.

Omfattningen var för de båda senare begränsad, undervisningen gavsi mellan sex och tretton klasser (ca 80 till 200 elever).

En beräkning har i samband med den nämnda kartläggningen utförts beträffande de totala kostnader som den ovan angivna undervisningen betingade läsåret 1972/73. 1 nedanstående belopp är inräknat lärarlöner (inkl lönebikostnader), kostnad för läroböcker och reproduktion, kost- nad för lokaler, administration, stadigvarande undervisningsmateriel m. m., samt kostnad för vissa studiebidrag. Där datorutrustning använts är aktuella kostnader härför medtagna. De totala kostnaderna för under- visning i databehandling igrundskola och gymnasium läsåret 1972/73 har därvid kunnat beräknas till:

Grundskolan 0 Gymnasieskolans linjer 4 milj. kr. Gymnasieskolans Specialkurser, kombinationsutbildning 1 1 milj. kr. 15 milj. kr.

Motsvarande kostnader för kommunal vuxenutbildning torde vara av storleksordningen 0,5 miljoner kronor.

Investeringskostnaderna för datorutrustning på gymnasieskolan är till och med år 1972 ca 2,5 miljoner kronor samt till och med år 1973 ca 3,5 miljoner kronor.

Skolöverstyrelsens utredande verksamhet inom dataområdet, DIS- samt DISK-utredningarna (Datorn I Skolan resp. Datorn I SkolKommu- nen), har delvis använts som utgångspunkt för ovanstående sammanställ- ningar.

• Sida 199
•  Original

Liksom noterats i utredningens lägesrapport ges en väsentlig del av den datatekniska utbildningen inom landet inom högskolan. Vid universiteten finns inom ämnet informationsbehandling avdelningarna för administra- tiv databehandling och numerisk analys, samt — fr.o.m. ] juli 1974 — datalogi. Vidare undervisas i Stockholm i informatik samt i Uppsala och Linköping i ämnet datateknik. På flera håll finns mera tillämpningsorien- terad datautbildning, t.ex. inom ekonomisk informationsbehandling vid handelshögskolorna. Vid de tekniska högskolorna är gränsdragning mellan ämnena svår att göra på grund av att datorer numera används inom en mångfald discipliner. Undervisning ges där bl.a. inom ämnena datateknik, elautomatik och datamaskinteknik, fr. o. m. 1 juli 1974 även inom ämnet datorsystem, samti begränsad utsträckning inom flera andra ämnen.

För att belysa studerandeutvecklingen redovisas i tabell 7.1 först det totala antalet nyinskrivna vid landets universitet de senaste åren, alltså inom samtliga universitetsämnen.

Tabell 7:l Nyinskrivna vid landets universitet per den 10 okt.

Fakultet 1970 1971 1972 1973 Filosofisk 19 221 14 596 14 018 14 024 Humanistisk 5 849 4 583 4 652 4 510 Samhällsvetenskaplig 10 072 7 561 7 153 7 345 Matematisk-namrvetenskaplig 3 282 2 452 2 213 2 169 Totalt 38 424 29 192 28 036 28 048 Källa: UKÄ

Detta material kompletteras i tabell 7:2 med information om antalet närvarande i forskarutbildning (aktiva doktorander och licentiander samt hel- och deltidsstuderande för ny doktorsexamen), totalt i landet:

Tabell 712 Antalet närvarande i forskarutbildning i landet

Höstterminen 1968 1969 1970 1971 1972 Antal närvarande 7 655 9 139 10 817 13 318 12 025 Källa: UKÄ

En väsentlig del av antalet närvarande i forskarutbildning torde ej i realiteten avse avlägga doktorsexamen. Senare års höga närvaro här — tillsammans med det kärvare arbetsmarknadsläget — torde därför inrymma en viss dold arbetslöshet.

Utvecklingen inom ämnet informationsbehandling, där det domineran- de antalet studerande inom dataområdet finns, belyses i tabell 73 av antalet studerande inom ämnet vid landets universitet samt filialer. Nedanstående avser antalet registrerade studerande, och sålunda ej antalet examinerade. Detta senare antal kan ligga kring hälften därav. Materialet har därför möjligen sitt största värde som utvecklingsindika- tor.

• Sida 200
•  Original

Tabell 7: 3 Antal studerande i informationsbehandling vid landets samtliga univer- sitet och -filialer, för jämförbarhet omräknat till 20-poängsstuderande

1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74

Informationsbehandling, administrativ data— behandling 2 516 2 648 2 962 3 043 2 412 2 320 lnformationsbehandling, numerisk analys 1538 1431 1932 1 520 851 822

Totalt 4 054 4 079 4 894 4 563 3 263 3 142

Källa: UKÄ

Den nedgång i studerandeantal i informationsbehandling som här framträder speglar det allmänt dämpade intresset för akademiska studier, som även framträder ovan i materialet över totala antalet nyinskrivna vid landets universitet och högskolor. De datatekniska ämnena har sålunda knappast drabbats exceptionellt av denna utveckling. Det är dock f.n. angeläget att stimulera till ett ökat studerandeintresse för denna utbildning, bl.a. i ljuset av en väntad marknadsexpansion på det datatekniska området.

En bedömning av de resurser som vid högskolan totalt kommer i fråga för grundutbildning samt forskarutbildning i informationsbehandlingi landet anges i tabell 7.4.

Tabell 7:4 Resurser i miljoner kronor för utbildning i informationsbehandling, totalt i landet, för filosofisk samt teknisk fakultet

197 3/74 milj.kr.

Administrativ databehandling — Högre tjänster, löner, (prof, bitr

prof, docent, forskarassistent) 0.3 — Övriga lärarlöner 3.7 Numerisk analys — Högre tjänster 0.9 — Övriga lärarlöner 3.2 Datalogi, lärarlöner 0.1 Medel för datakraft, totalt 2.4 Driftskostnadsanslag, totalt 2.0 Summa 12.6 milj.kr.

Källa: Dataindustriutredningens undersökningar.

Som tidigare nämnts ingår datatekniska moment i en flerfald ämnen vid teknisk fakultet. Avgränsningsproblemen är här svåra, och en total resurs- bedömning blir mycket osäker. Detta gäller även datatekniskt orienterad utbildning inom ämnen vid andra fakulteter, vid handelshögskolor m.m. Undervisningen omfattar härvid vanligen olika kortare moment rörande

• Sida 201
•  Original

systemanvändning och programmering, vilkas antal sammantaget kan vara tämligen stort. En synnerligen grov uppskattning av de totala resurserna (lärarlöner, datakraftsanslag, driftkostnadsanslag) för denna undervis- ning under 1973/74 pekar mot ca 8 miljoner kronor.

Inom studie- och folkbildningsförbunden ges olika former av datatek- nisk utbildning, vanligen med tillämpad inriktning. ABF, TBV, Kurs- verksamheten vid Stockholms Universitet, Sommaruniversitetet m.fl. ger sålunda såväl programmerings— som systemarbetsundervisning på olika kvalifikationsnivåer. Möjlighet att skaffa sig akademiska meriter ges även, i och med att vissa universitetskurser ofta dubbleras i studieförbundens regi.

Kostnaderna för universitetskurserna i studieförbundens regi har för 1973/74 uppskattats till totalt ca 240 000 kronor, varav ca 2/3 utgör lärararvoden och ca l/3 övriga kostnader. Drygt hälften av det nämnda beloppet finansieras med statliga och kommunala bidrag. Det kan vidare antas att övrig dataundervisning i studie— och folkbildningsförbundens regi är av samma resursmässiga omfattning. Totalt skulle därmed resurserna för studie- och folkbildningsförbundens dataundervisning för 1973/74 utgöra omkring 0.5 miljoner kronor.

Bland tjänsteföretag som mer eller mindre fullständigt specialiserar sig på datateknisk utbildning finns olika ambitionsnivåer representerade. Även här är den erbjudna undervisningen främst tillåmpningsorienteiad. Under denna rubrik kan nämnas den huvudsakligen maskinvarunära databehandlingsutbildning som bedrivs av Statens Institut för Företagsut- veckling, SIFU.

Till omfånget betydligt mer omfattande undervisningsverksamhet bedrivs av leverantörer av datasystem. Här liksom på datamarknaden i övrigt domineras verksamheten resursmässigt av IBM. Utbildningsaktivite- ter inräknas vanligen som normal uppföljningsverksamhet efter maskin- och programvaruförsäljning, och det förekommer ej sällan att utbild- ningen i fråga dedikeras och avpassas till de för leverantören aktuella produkterna. Därmed medverkar den erbjudna utbildningen till att förstärka kompatibilitetsproblemen inom branschen. Omfattningen av le- verantörernas dataundervisning var 1973 sammanlagt av storleksordningen 50 000 elevdagar, varvid kurserna i genomsnitt pågår en veckas tid. Tillgängliga uppgifter tyder på att omsättningen 1973 för utbildnings- specialiserade tjänsteföretag samt leverantörer (extern utbildning) sam- manlagt var ca 22 miljoner kronor. Osäkerheten i denna uppskattning härrör främst från svårigheter att avgränsa och insamla adekvata basdata.

Intresse- och branschorganisationernas utbildningsverksamhet inskrän- ker sig normalt till seminarie- och diskussionsdagar. Även om ett ej ringa antal sådana organisationer bedriver aktiv verksamhet — oftast inriktad åt resp. organisations tillämpningsnära Specialintressen — är den sammanlag- da omfattningen sannolikt begränsad. Det kan uppskattas att 1973 totalt omsattes ett belopp av storleksordningen 1 miljon kronor för datateknisk utbildning. Här är då ej inräknat sådan planerande utredningsverksamhet för kommande datautbildning som t.ex. Rådet för ADB-utbildning, Servi-Data, f. n. bedriver.

• Sida 202
•  Original

Användarföretagens interna datautbildning kompletterar den ovan redovisade datatekniska utbildningen. I mån av möjlighet söker användar- företag — i synnerhet de större — numera i ökande utsträckning rekrytera specialister som internt kan dela sin tid mellan lärar- och systemkonstruk- tionsuppgifter inom företaget. Efterfrågan på erfaren personal av detta slag är f.n. hög och tillgången begränsad. Den företagsinterna utbild- ningen har samband med att datasystemen med ökad tillämpningsinrikt- ning knyts närmare företagets egna intressen, varvid inte minst sekre- tesskäl medverkar till att dämpa efterfrågan på extern anknytning i utbildningsverksamheten. Detta gäller dock ej för den mera grundläggan- de datautbildningen.

Omfattningen av användarnas interna datautbildning — som ofta befinner sig på en hög och kvalificerad nivå — kan f.n. ej uppskattas kvantitativt. Avgränsningsproblemen reser här uppenbarligen hinder. Den resursmängd som totalt kommer ifråga är dock med säkerhet betydande, och dessa resurser kan uppskattningsvis sammanlagt utgöra drygt hälften av den totala resursmängden för övrig datautbildning i landet.

Utgående från ovan givna uppskattningar har en sammanställning gjorts i tabell 7: 5 av de totala resurserna för datateknisk utbildningi landet. Osäkerheterna i de ovanstående uppskattningarna bör återigen betonas, så t. ex. avser givna delresurser ej helt överensstämmande tidsperioder.

Användarföretagens interna utbildning tillkommer. Det framgår ovan att tjänsteföretagen saint leverantörer av datasystem f.n. svarar för en stor del av den existerande datautbildningen i landet.

Exklusive användarföretagens interna utbildning utgör den statligt finansierade datautbildningen ca 60 % av utbildningen på området. Om användarföretagens verksamhet inräknas i den totala datautbildnings— verksamheten i landet, utgör den statliga delen dock enbart 30—40 %. Önskvärda förstärkningar av den samhälleligt erbjudna datautbildningen bör ses mot bakgrund av dessa förhållanden.

Tabell 75 Uppskattade totala resurser för datautbildning i Sverige 1973 i miljoner kronor

Grundskolan ca 0 Gymnasieskolans linjer ca 4 Gymnasieskolans specialkurser,

kombinationsutbildning ca 11 Kommunal vuxenutbildning ca 0,5 Högskolan, informations-

behandling ca 12,6 Högskolan, övrig datautbildning ca 8 Studie— och folkbildningsförbund ca 0,5 Tjänsteföretag samt leverantörer ca 22 Intresse- och branschorganisa—

tioner ca 1

Summa ca 60 milj.kr.

• Sida 203
•  Original

7.2. Forskning och utveckling

Utredningen har i sin lägesrapport inom avsnittet 8.2.1 beskrivit forskningssituationen rörande datateknik i landet, sådan denna befann sig under budgetåret 1972/73. Denna situation har under det sedan lägesrapportens utgivning gångna året endast förändrats i liten utsträck— ning.

7.2.1. Styrelsen för teknisk utveckling

En stor del av det statliga stödet till forskning och utveckling inom det datatekniska området lämnas av styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Beträffande inriktning av och motivering för STU:s insatser kan följande sägas. Insatserna skall bygga på vårt lands speciella resurser, möjligheter och behov. Möjligheterna att nyttiggöra framkomna resultat, dvs. att finna en marknad därför. är av största betydelse, och bör klarläggas före beslut om tilldelning av finansiellt stöd. Det projektinrik- tade stödet till FoU syftar i första hand till att utnyttja existerande baskunskaper för att skapa teknisk utveckling. Stödet till kunskapsut- veckling avvägs med hänsyn till vilken betydelse man förväntar att nya kunskaper kommer att ha för den tekniska utvecklingen inom aktuellt område.

Som mål för sitt program inom informationsbehandlingsområdet har STU i sin anslagsframställning för 1973/74 angivit följande:

— att genom utredningar kartlägga tekniska, tillämpnings- och marknads- mässiga förutsättningar inom nya utvecklingsområden, som kan väntas vara av betydelse för svenskt näringsliv och samhälle — att främja den tekniska utvecklingen för fortsatt uppbyggnad av industrins konkurrensförmåga inom behovsområdets tillämpningar, genom framtagande av nya produkter (komponenter och system) och tjänster, särskilt sådana som finner datateknisk användning och som tillgodoser behov inom svensk basindustri eller som har en internatio- nell marknadspotential — att initiera och främja samverkan mellan svensk FoU inom behovsom- rådet och motsvarande arbeten utomlands — att utveckla metodik för att tillvarata de tekniska resursernas möjligheter till rationell databehandling i olika tillämpningar exempel- vis för planeringsverksamhet, för styrning av industriella processer, för effektivisering av undervisning m.m.

Vid projektvärdering används av STU en uppdelning mellan utred- ningar, kunskapsutveckling, idéprojekt samt utvecklingsprojekt. Härvid ⁴ kan såväl marknads— och företagsekonomiska överväganden liksom sam- hällsekonomiska motiveringar komma ifråga. I båda dessa fall gäller att en förutsättning för tilldelning av stöd är att resultaten kan förväntas komma till praktisk användning. Tidpunkt och/eller form härför kan dock variera starkt.

Årsanslaget till STU för behovsområdet informationsbehandling, styr-

• Sida 204
•  Original

och komponentteknik (behovsområde 6) höjdes från 1972/73 till 1973/74 från 14,6 miljoner kronor till 18,1 miljoner kronor. Detta har inneburit att drygt hälften av antalet ansökningar för 1973/74 har kunnat beviljas, och att en viss men begränsad idéuppsökande verksamhet från styrelsens sida har kunnat äga rum. I statsverkspropositionen 1974 förordas en ytterligare ökning av insatserna inom behovsområdet.

För de två senaste budgetåren gäller uppdelning av anslaget enligt tabell 7:6.

Tabell 7:6 STU:s behovsområde 6, bruttoanslag i miljoner kronor

Delområden 1972/73 1973/74 1973/74 (därav data- teknik)

lnformationsbehandling

med tillämpad matematik ca 3.0 ca 4.4 (3.9) Styr-, mät- och regler- teknik ca 3.0 ca 4.2 (0.3) Elektroniska och optiska komponenter och system ca 7.5 ca 7.5 (0.8) Undervisningsteknologi ca 0.5 ca 1.0 (1.0) Provnings- och tillför- ljtlighetsteknik ca 0.5 ca 0.9 (0) Övrigt ca 0.1 (0) Summa ca 14.6 milj.kr ca 18.1 milj.kr. (6.0)

Av det totala stödet till behovsområdet avser således endast en del det datatekniska området. Denna del har enligt tabellen uppskattats till ca 6 miljoner kronor för innevarande budgetår.

Härtill kommer det stöd som inom STU :s övriga behovsområden utgått till projekt med datateknisk anknytning. Omfattningen av de resurser som därvid tagits i anspråk framgår av tabell 7 :7.

Tabell 7:7 Stöd från STU till datateknisk FoU inom övriga behovsområden för l973/ 74 i miljoner kronor.

Behovsområde 1973/74 Energiteknik — Materialteknik 0,4 Transportteknik — Produktionsteknik 0,4 Kemi— skogs- och träteknik 0,1 Miljövård steknik 0,1 Socialteknik ], Läkem edelstek nik — Livsmedelsteknik — Naturresursteknik 0,4 Skeppsteknik 2,3

Summa 5,4 milj. kr.

• Sida 205
•  Original

Härtill kommer en investering om 4,4 miljoner kronor i ett patient- datasystem vid Sahlgrenska sjukhuset som bekostas ur STU:s utrust- ningsanslag. Av dessa 4,4 miljoner kronor kan ca 1,5 miljoner kronor anses belasta budgetåret 1973/74.

Det totala stödet från STU till datateknisk FoU uppgår följaktligen till ca 13 miljoner kronor för budgetåret 1973/74.

7.2.2. Verksamheten vid högskolan

En betydande del av STU:s stöd till datateknisk FoU går till institutioner- na vid universitet och högskolor. ] ökande grad söker STU också initiera utvecklingsprojekt där högskolan och industrin samverkar. Under 1973 har i ett flertal fall sådant samarbete mottagit stöd från STU.

Vad gäller inriktningen för den datatekniska forskning och utveckling som bedrivs vid högskolan kan följande sägas. Datatekniken finner f.n. användning i snart sagt all forskning. Det låter sig knappast göra att sammanfatta forskningsinriktningar där datatekniken främst är att betrakta som ett hjälpmedel.

Inom ett antal högskoleinstitutioner bedrivs emellertid specialistorien- terad forskning som syftar till att utveckla datatekniska metoder och produkter av ny typ. Verksamhetens områdesinriktning kan grovt beskrivas enligt nedan. (Angivna resurser avser läsåret 1973/74).

Chalmers tekniska högskola, Institutionen för datateknik: Kringutrust- ning till datorer, spec. bläckstråleskrivare med tillämpningar. Verksam- hetens omfattning motsvarar f.n. ca 3 heltidsforskares arbete.

Göteborgs universitet, Institutionen för informationsbehandling: Ope- rativsystem, programmeringsspräk, databasmetodik. Partiella differential- ekvationer, approximationsteori. Verksamhetens omfattning motsvarar f.n. ca 10 heltidsforskares arbete.

Linköpings högskola, Institutionen för informationsbehandling, sär- skilt numerisk analys: Regularisering av inkorrekt ställda problem, minsta kvadratproblem för glesa system, metoder inom matematisk statistik. Verksamhetens omfattning motsvarar f.n. ca 5 heltidsforskares arbete.

Linköpings högskola, Institutionen för systemteknik: Informations- teori, sekretess i databaser, bildbehandling, datorarkitektur, mikropro- cessorer, reglerteori, terminalutformning. Verksamhetens omfattning motsvarar f.n. ca 12 heltidsforskares arbete.

Lunds universitet, Institutionen för informationsbehandling, särskilt numerisk analys: Numerisk algebra, numerisk talteori, approximations- teori, integralekvationer. Grafisk databehandling, programvarukompatibi— litet, datorstödd undervisning. Verksamhetens omfattning motsvarar ca 1 l heltidsforskares arbete.

Stockholms universitet, institutionen för informationsbehandling, sär- skilt administrativ databehandling: Informationssystemteori, datorstödd informationssystemkonstruktion, databasmetodik, informationsanalys, slutsatsdragande system, datorstödd undervisning. Verksamhetens om- fattning motsvarar f.n. ca 14 heltidsforskares arbete.

Tekniska högskolan i Stockholm, Institutionen för informations- behandling, särskilt numerisk analys: Styva differentialekvationssystem, icke-linjär optimeringsmetodik, slumptalsgenerering. Mini- och mikro- datorer med tillämpningar, dialogprogramvara, mikroprogrammering, grafisk databehandling, formelrnanipulering. Verksamhetens omfattning motsvarar f.n. ca 10 heltidsforskares arbete.

• Sida 206
•  Original

Umeå universitet, Institutionen för informationsbehandling, särskilt numerisk analys: Egenvärdesproblem för matriser, användning av nume- riska metoder i praktisk statistik. Verksamhetens omfattning motsvarar f.n. ca 4 heltidsforskares arbete.

Uppsala universitet, Institutionen för informationsbehandling, särskilt numerisk analys: Numerisk lösning av differentialekvationer, numerisk metodik inom medicinsk databehandling. Verksamhetens omfattning motsvarar f.n. ca 7 heltidsforskares arbete.

Uppsala universitet, Institutionen för informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling: Funktionskostnadsanalys för minidatorer, programvaruförbättringar för minidatorer. Verksamhetens omfattning motsvarar f.n. ca 3 heltidsforskares arbete.

Uppsala universitet, Datalogilaboratoriet: Listprogrammering, metodik för små databaser, semantik för programmeringsspråk samt naturliga språk. Verksamhetens omfattning motsvarar f.n. ca 8 heltidsforskares arbete.

En mångfald gränsområden finns, där den bedrivna forskningen kan sägas vara av tillämpad datateknisk natur. Som exempel på dylika kan inom de ekonomiska vetenskaperna nämnas två institutioner samt inriktningen på den forskning som där bedrivs:

Handelshögskolan i Stockholm, Institutionen för ekonomisk informa- tionsbehandling: Beslutstabeller, företagsspel, beslutsregler i produktions- planering, validering av simuleringsmodeller, riskanalys vid investerings- beslut. Verksamhetens omfattning motsvarar ca 3 heltidsforskares arbete.

Göteborgs universitet, Institutionen för företagsekonomi: Metoder för uppbyggnad av hierarkiska målstrukturer, samband mellan organisations- struktur och administrativ systemstruktur, interaktivt beslutsfattande i komplexa informationsmiljöer, individuella olikheters inverkan på dator- användning, studier av datoriseringens effekter på arbetsroller och arbetsuppgifter inom industrin. Verksamhetens omfattning motsvarar ca 5 heltidsforskares arbete.

De sammanlagda personella resurserna inom den ovan beskrivna forskningsverksamheten utgör för verksamhetsåret 1973/74 ca 95 heltids- insatser, ett lågt antal med hänsyn till våra möjligheter och våra önskemål om en snabbare utveckling i landet. Av det ovanstående framgår emellertid att forskningsverksamhet pågår inom ett flertal centrala ämnesområden. Resursbegränsningar har här medverkat till en ofta höggradig specialisering.

Jämsides med undervisning i informationsbehandling/datateknik be- drivs inom högskolan forskning av personer med akademiska tjänster som ej är helt undervisningsbundna. Flera doktorsdisputationer har ägt rum under 1972/73 i samband med framläggande av resultat från forsknings- arbeten, i flera fall av stort intresse.

Under det gångna året har resurser ej avsatts för någon ny professur inom ämnesområdet, och ingen tidigare tillgänglig dylik tjänst har heller tillsatts. Situationen inom högskolan är vad den datatekniska forskningen beträffar fortfarande i hög grad resursfattig, och i behov av förstärkningar såväl ekonomiskt som personellt.

• Sida 207
•  Original

7.2.3. Övrig forskningsverksamhet

De övriga forskningsråden har liksom tidigare tilldelat vissa medel till forskning med datateknisk anknytning, vars huvudsakliga intresseområde dock befunnit sig inom andra vetenskaper. På grund av svåra avgräns- ningsproblem låter det sig ej göras att urskilja de datatekniska avsnitten i denna verksamhet. Det framträder allt tydligare att databearbetningar av olika slag finner plats som väsentliga moment isnart sagt alla typer av forskning och utveckling.

Den i huvudsak tillämpningsorienterade datatekniska forskningen vid försvarets forskningsanstalt (FOA) har under 1972/73 kunnat fortsät- tas. Utvecklingsaktiviteter har här pågått främst inom de datalogiska och reglertekniska områdena. Verksamheten väntas bli berörd av den besluta- de utlokaljseringen av vissa delar av FOA på avdelningar i Linköping, Umeå och Karlstad.

7.2.4. Industrins utvecklingsverksamhet

Den privata industrins forsknings- och utvecklingsarbete är i huvudsak inriktat åt näraliggande produktutveckling. Vissa aktiviteter av långsiktig forskningskaraktär förekommer dock, inklusive en löpande bevakning av den tekniska utvecklingen. I några fall utförs företagens mer långsiktiga forskning i samarbete med aktuella institutioner vid universitet och högskolor. En viktig del av det stöd från STU som redovisats ovan går till datatekniska projekt som bedrivs av eller med nära anknytning till industrin.

Utredningen har via Notarius Publicus erhållit uppgifter om de totala investeringarna inom den svenska datorindustrin. Uppgifterna redovisas närmare i avsnitt 6.2. Bl. a. framgår härav att utgifterna för FoU år 1973 var ca 125 miljoner kronor. Summan inkluderar de utlandsägda företagens verksamhet. De totala FoU-utgifterna för kompo- nent- och maskinvaruindustrin i Sverige är enligt utredningens uppskatt- ning f. 11 ca 150 miljoner kronor/år. Beträffande datatjänstesektorns ut- vecklingssatsningar är mycket litet känt och stora avgränsningssvårigheter föreligger. Utredningen har gjort vissa överslagsberäkningar som pekar på att ca 50 miljoner kronor/år satsas på utveckling inom denna sektor.

Vad slutligen gäller dataanvändarnas utvecklingsverksamhet görs up- penbarligen en betydande insats för att använda datateknik i nya tillämpningar och för att utveckla programvara härför. Här möter man ånyo svåra definitionsproblem, men utredningen har uppskattat att 150—200 miljoner kronor/år satsas på nyutveckling hos användarna.

7.3. Dataöverföring

Med hjälp av terminaler och teletekniska dataöverföringsförbindelser kan man direktkommunicera med datorer på större avstånd. Därigenom vidgas och skapas nya möjligheter för en effektiv och produktiv

• Sida 208
•  Original

' Källa: Televerket.

databehandling. Antalet dataöverföringsorienterade ADB-system ökar i mycket snabb takt. Idag finns det uppskattningsvis i Sverige1 ett 100-tal ADB-system som använder sig av dataöverföring. Gjorda prognoser pekar på att detta antal kan komma att öka minst 4 gånger under den närmaste 5-årsperioden och ca 10 gånger under den närmaste IO-årsperioden. De flesta bedömare är överens om att de tillämpningsmöjligheter, som dessa integrerade dataöverförings/databehandlingssystem ger, utgör en av de viktigaste faktorerna i datautvecklingen och kommer att i ökande grad i framtiden påverka vår ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

7.3.1. Kort utvecklingshistorik

Utvecklingen i sättet att använda sig av databehandling har gått från bearbetning av enstaka isolerade deluppgifter mot framtagning av mera integrerade besluts- och handlingsalternativ. Tidigare kunde endast en person i taget utnyttja ett datorsystem för att lösa sina databehandlings- problem. Krav på sänkta bearbetningskostnader och ett mera samlat dataunderlag för bearbetning resulterade i framtagning av stora centrala databassystem med i ökande grad komplex maskin- och programvara för satsvis bearbetning. En negativ följd av denna driftseffektivisering var att direktkontakten mellan en användare och de centrala resurserna i ett datasystem gick förlorad. Ökade krav på omedelbar tillgång till mera aktuella data och beslutsunderlag har påskyndat utvecklingen av nya alternativ till det nämnda centraliserade databehandlingssättet. Dessa nya alternativ innebär att man använder sig av lämpligt utformade terminaler och dataöverföringsutrustningar för att många geografiskt spridda använ- dare skall kunna kommunicera med centrala datasystem på större avstånd. Därmed kan en användare återigen få individuell tillgång till resurser för kraftfull databehandling men till en bråkdel av kostnaderna för ett fysiskt eget system.

7.3.2. Systemtyper vid dataöverföringsorienterad ADB

De datasystem, som använder sig av dataöverföring, kan indelas i ett antal funktionellt sett olika typer:

1. En typ, som idag svarar för huvudparten av datatrafiken, innebär satsvis bearbetning från fjärrterminaler. Program och/eller data överförs satsvis från en terminal för bearbetning i den centrala datorn. I sekvens sker inmatning, bearbetning och utmatning och varje steg i sekvensen sker inte förrän föregående är avslutat. Allmänt sett är skillnaden mellan denna systemtyp och normal satsvis bearbetning endast att data överförs på elektromagnetisk väg till de geografiskt spridda in/utmatningsenheter- na i stället för fysisk transport av datamedia (t. ex. hålkort, magnetband, utskrifter) till/från centralt belägna in/utmatningsenheter. Tillämpnings- exempel kan nämnas från många olika områden: teknisk/vetenskapliga beräkningar, fakturering, utskrift av transporthandlingar, löneberäkning- ar, budgetuppföljning, framställning av försäljningsstatistik, etc. Be- arbetningen i dessa tillämpningar är inte tidskritisk även om vissa

• Sida 209
•  Original

tidsgränser för bearbetningens färdigställande brukar uppställas.

2. En annan systemtyp är fjärrinsamling av data till centrala databaser. Fjärrinmatningen till den centrala utrustningen kan ske från både direkt och indirekt anslutna terminaler. I det indirekta fallet mellanlagras data på ett maskinläsbart medium och översändes sedan satsvis. Data från direktanslutna terminaler bearbetas och lagras omedelbart i den centrala databasen. Exempel på karakteristiska tillämpningar är system för orderkontroll, lagerkontroll, produktionsdatainsamling, datainsamling från butikskassor etc.

3. En tredje typ är terminalbaserade informationssystem. Frågor kan här ställas från avlägset belägna terminaler, och dessa besvaras i reelltid från ett system med en central databas. Om förfrågan resulterar i verkställande av åtgärd, användes terminalen för att översända data för uppdatering av den centrala databasen. Exempel på denna systemtyp är platsbokningssystem, kundtransaktionssystem i banker, försäljningsin for- mationssystem, vissa s. k. ”management information systems” (MIS), etc.

4. En fjärde typ är dialogdatabehandling från fjärrterminaler. I detta fall delas datasystemets totala maskin- och programvaruresurser (och även kostnaderna härför) mellan många, geografiskt spridda användare. Vid egen terminal utför varje användare stegvis interaktiv bearbetning, och utförandet av ett visst steg i bearbetningen baseras ofta på resultat från föregående steg. Systemutformningen innebär att användaren upplever det som om han ensam hade tillgång till datasystemets resurser för databehandling i reelltid. Som exempel här kan anföras tidsdelnings- system för programkonstruktion, datorstödd konstruktion, datorstödd undervisning, interaktiv simulering av medicinska, tekniska och ekono- miska processer etc.

5. En funktionstyp av speciellt slag är de s.k. ”message switching"- systemen. I dessa systern användes datorer för att styra meddelandeflö- det. Dessa datasystem utför ingen egentlig bearbetning av innehållet i meddelandena, utan dessa mottas, ev. redigeras och vidarebefordras sedan till nästa destination. Exempel på sådana system är televerkets nät för telegrafi, det internationella telekommunikationssystemet för vissa flygbolag (SITA), det internationella kommunikationsnätet förluftfarts— myndigheterna (ICAO), etc.

6. I 5. k. datornät är ett antal geografiskt avlägsna datorsystem sammanbundna medelst direktförbindelser i ett nätverk, och varje enskilt System kan här dynamiskt få tillgång till andra systems speciella resurser, såsom t. ex. data och program i speciella databaser, speciella kompila- torer, speciella datalagrings- och databearbetningsmöjligheter osv. Denna funktionstyp av datasystem bedömdes av många dataexperter ha stor utvecklingsmöjlighet i framtiden. '

7. Inom datasystem för processreglen'ng och processtyrning kan överföring för signaler från resp. till terminaler, avkänningsorgan, styrdon och presentationsutrustningar erfordras. I de flesta processtyrningssyste- men är dock avstånden mellan dator och perifera organ ej större än att man kan använda sig av lokala förbindelser. Dataöverföring på längre av- stånd förmodas komma i viss utsträckning, t. ex. vid trafikstyrning, auto-

• Sida 210
•  Original

* Källa: Televerket.

matisk avläsning av el— och vattenförbrukning, insamling av miljödata, även om datatrafikvolymen härvidlag förväntas bli måttlig.

En uppskattning av den nuvarande datatrafiken i Sverige[ ger vid handen att huvuddelen kommer från typ 1 (ca 55 %). Typ 2 bidrar med ca 10 %, typ 3 med ca 10 %, typ 4 med ca 20 % och typ 5 med ca 5 %. Bidraget i datatrafiken från de andra funktionella systemtypema (inbegri- pet processreglering och processtyrning) är försumbart idag. Den sektor- visa fördelningen av datatrafiken 1972 framgår i grova drag i tabell 7: 8. Här anges även värden i vissa prognoser för 1980.

Tabell 7: 8 Datatrafiken i Sverige fördelad på sektorer

Sektor 1972 1980 Dataservicebyråer 46 % 47 % lndustrisektor 24 % 21 % Offentliga sektorn 13 % 10 % Bank och försäkring 11 % 11 % Handel l % 3 % Andra sektorer 5 % 8 %

7.3.3. Utvecklingstendenser

Enligt gjorda marknadsbedömningar1 användes år 1972 televerkets dataöverföringstjänster av ca 8 % av det totala antalet datasysteminstalla- tioner i Sverige. Andelen potentiella användare av dataöverföring har vid samma tidpunkt bedömts vara 25 %. Gjorda prognoser gör gällande att bortåt 20% av alla ADB-installationer i Sverige vid 1970-talets slut kommer att använda sig av dataöverföring.

Antalet installerade terminaler 1972 var omkring 6 000, varav mer än 60 % fjärranslutna medelst telelinjer till centrala datasystem. Den datatrafik som går från och till de på längre avstånd anslutna terminaler- na är i storleksordningen 600 miljoner tecken per dag. Datatrafiken beräknas öka snabbt under 1970-talet och uppskattas år 1980 bli 7—8 gånger 1972 års volym. Prognoser pekar på att tillväxten kommer att vara snabbast under den första hälften av ifrågavarande tidsperiod. Under dessa år förväntar man en årlig ökningi datatrafiken av 35—40 % per år. I denna bedömning kan dock finnas den vid kartläggning av användarnas kommande behov vanligen inbyggda osäkerheten, dvs. användarna kan med viss säkerhet förutse sina kommande behov för de närmaste åren men är mycket osäkra beträffande behov på 5—10 års sikt. Som jämförelse till siffrorna ovan kan nämnas att telefontrafikens ökning uppskattas bli ungefär 10 % per år under ifrågavarande tidsperiod.

Några av de faktorer som talar för en alltmer ökande användning av fjärranslutna terminaler är: — möjligheter till kostnads- och tidsbesparingar. Arbetsresultat framstäl- les snabbare och säkrare. — möjligheter till omedelbar åtkomst av information. Beslut kan fattas och verkställas snabbare och på bättre underlag.

• Sida 211
•  Original

— möjligheter till en mera kreativ människa—maskindialog. En användare re kan t. ex. vid en direktansluten terminal utföra en datainmatnings- operation. Datasystemet utför omedelbart bearbetning och presenterar resultatet till användaren. Utgående från detta resultat kan användaren initiera ny datainmatning osv. Genom att arbetsuppgiften löses på detta iterativa sätt fås bättre möjligheter att kunna använda sig av ”vad händer om . . . ”-frågor vid beslutsfattandet.

System- och tillämpningsmässigt förefaller utvecklingen inom databe— handlingen fortfarande i stor utsträckning att gå mot ökad integration p.g.a. vissa stordriftsfördelar. Ekonomiska och prestandamässiga för- delar kan fås t. ex. genom att använda gemensamma databanker för olika tillämpningar, genom att använda gemensamma specialister för den kostnadskrävande utvecklingen av tillämpningsprogram, system- underhåll och systemdrift, etc. För att uppnå goda kontakter med avnämnare av databehandlingstjänster använder man härvid i stor utsträckning terminaler och dataöverföring. Anmärkas kan att en ökad systemintegration ej nödvändigtvis behöver betyda ökad koncentration av datorer, massminnen och perifer utrustning. Medelst dataöverföring kan integrerade system fås även med geografiskt spridda utrustningar.

Utvecklingen är dock inte entydig. På senare tid har intresset ökat för regional databehandling t. ex. genom användning av lokala minidatorer. Några faktorer på dataöverföringsområdet som berör regionaliseringsfrå- gan är:

— utbyggnaden av dataöverföringsfunktioner — dataöverföringskostnader — meddelandefrekvens och svarstidskrav.

Om det visar sig önskvärt, kan dataöverföring också användas för kom- munikation mellan regionala anläggningar. Utrustningsmässigt förutses ökad användning av "intelligenta” terminaler både för interaktiv och sats- vis databehandling. Intelligensen i detta fall syftar på att vissa databehand- lingsfunktioner skall finnas lokalt i terminalerna. De interaktiva termina- lerna förutses i ökad utsträckning bli av bildskärmstyp med möjlighet att även producera papperskopior. Även en ökning av antalet terminaler, som tillfälligt skall kunna anslutas till olika system förutsäges för den närmaste framtiden. En av de främsta drivkrafterna bakom denna utveckling är tendensen åt mer regional databehandling. Den tillfälliga anslutningen kan anta varierande former, t. ex. att terminalerna är fast förbundna med ett system och centrala datorer kommunicerar mellan olika system, att terminaler kopplas till olika centrala system, att terminaler från ett system kopplas via en dator till terminaler i ett annat system, etc. Dator-till-dator-förbindelser förutses komma att öka betyd- ligt i framtiden.

Användarkrav på minskade terminalkostnader och dataöverförings- kostnader förutses komma att bl. a. resultera i utveckling av snabbare terminalutrustning, snabbare modemer, nya koncentrator- och multi- plexorutrustningar, enklare gränssnitt mellan terminaler och nät, automa- tisering av drift- och underhållsfunktioner i näten samt utnyttjande av

• Sida 212
•  Original

' Källa: OECD Informa— tics Studies 3, Com- puters and Tele- communications,

1973.

digital transmissionsteknik i ett tidigare skede än vad som motiveras med hänsyn till telefontrafikens krav.

Kostnadsutvecklingen för de systemkomponenter, som har anknytning till dataöverföring i ett ADB-system, kan förutses bli varierande. För terminalerna förutser man en måttlig kostnadsminskning. Man kommer att försöka ersätta mekaniska delar med elektronik, men den nedåt- gående kostnadsutvecklingen kommer att motverkas genom ökade krav på individuella användaranpassningar och antalet varianter kommer att medföra ökade underhållsinsatser. Betydligt större kostnadsreduktioner kan förväntas vad beträffar kontrollenheterna för terminaler. Kostnads- reduktionen förväntas dock i första hand komma användaren till godo i form av bättre prestanda till bibehållet pris. Genom användning av specialanpassade minidatorer kan en betydande kostnadssänkning för- väntas för multiplexor- och koncentratorutrustningar. Modemkostnader tror man sig kunna sänka genom att i än större utsträckning använda integrerade kretsar och genom inbyggnad i annan utrustning. En allmänt förekommande bedömning är att transmissionskostnaderna de närmaste 5—10 åren i stort sett kommer att vara kvar på samma nivå som för närvarande.

Utvecklingstakten vad beträffar datatrafik och systemkomponenter med anknytning till dataöverföring, bestämmes ej enbart av användarbe- hov, utan även av sådana faktorer som televerkets förmåga att erbjuda tidsenliga dataöverföringsfunktioner, utvecklingen på linjeprocedurom- rådet och utvecklingen av bättre metodik för framställning av tillämp- ningsprogram. Utvecklingen kan komma att helt bestämmas av någon eller några av dessa faktorer.

7.3.4. Allmänna synpunkter på dataöverföring

Kombinationen dataöverföring och databehandlingssystem kommer att få ökad betydelse i framtiden på utvecklingen inom många samhällsom- råden. Interaktiva, integrerade ADB—system är ett nytt verktyg, vars användning i större utsträckning kan bidra till ökad produktivitet inom bl. a. tjänstesektorn. I framtiden förutses behov av betydande insatser från samhällets sida då det gäller att tillfredställa krav på tjänster inom bl.a. områden för transport, kommunikation, utbildning, hälsovård, socialvård, omskolning, miljövård. En balanserad tillämpning av det nya verktyget kan möjliggöra att beslut fattas, verkställes och uppföljes på ett effektivare sätt och därigenom bidra till betydande besparingar inom ovan exemplifierade områden. I en OECD—rapport1 anser man att besparingar på 10 % är fullt rimliga att uppnå i den del av den offentliga förvaltningens budget, som kommer att behövas för kvantitativa och kvalitativa förbättringar i allmänna tjänster från samhällets sida. På motsvarande sätt förutses behov även på den enskilda sidan, inom bl. a. bank och försäkring, handel, industrin av att ta i anspråk dataöverföring/ databehandling för att uppnå ökad produktivitet.

Vidare anförs det i samma rapport att på det ekonomiska omrädet uppbyggnaden av integrerade informationsnätverk kan utgöra en kraftig

• Sida 213
•  Original

stimulans till ett lands industri för produktion av de komponenter och system som behövs härtill. De tidiga informationssystemen för platsbok- ning har snabbt följts av nya system för polisiära, finansiella, medicinska och vetenskapliga ändamål. Möjliga nyutvecklingar av större informationssystem har föreslagits på en mängd områden, t. ex. konsu- mentinformationssystem, publika informationssystem för politiska, eko- nomiska och historiska data samt informationssystem angående väder, resor och rekreation. Inom utbildningen utgör datorstödd undervisning en viktig potentiell tillämpning. Andra framtida tillämpningar för interaktiva informationssystem kan förutses för de behov som kommer att finnas i mindre och medelstora företag, hos vissa yrkeskategorier (läkare, arkitekter, konstruktörer, försäljare rn. fl.) och i hemmen. Produktion och distribution av sådana massinformationsmedia som böcker, tidningar, tidskrifter och brev kan komma att förändras i framtiden på ett genomgripande sätt genom användning av bl. a. dataöverföring.

Utvecklingen och tillämpningen av nya terminalbaserade ADB-system samt tillväxten av landets industri inom detta område påverkas av vissa tekniska, ekonomiska och sociala faktorer. Några sådana exemplifieras i det följande.

Datorer och teleförbindelser utvecklas och konstrueras av två hittills separata intressenter: datorindustrin och telekommunikationsindustrin. Tekniska begränsningar, både programvarumässigt och systemtekniskt, bromsar fortfarande i stor utsträckning en snabbare spridning av interaktiva ADB-system. Ett närmare samarbete mellan parter från dessa två industrier skulle kunna resultera i konkurrenskraftiga produkter på det aktuella området.

Datorer och teleförbindelser utvecklas och konstrueras av två separata intressenter: datorindustrin och telekommunikationsindustrin. Tekniska begränsningar, både programvarumässigt och systemtekniskt, bromsar fortfarande i stor utsträckning en snabbare spridning av interaktiva ADB-system. Ett närmare samarbete mellan parter från dessa två industrier skulle kunna resultera i konkurrenskraftiga produkter på det aktuella området.

Teletaxan är en ekonomisk faktor som i hög grad påverkar dels spridningen och tillämpningen av terminalbaserade ADB-system dels även strukturen av dessa system. Nuvarande taxor för telekommunika- tion är uppbyggda på parametrarna avstånd, samtalslängd och tidpunkt. Synpunkter från användare av dataöverföring har framförts att taxan i detta fall borde baseras på andra, mera adekvata parametrar, t.ex. överförd informationsmängd, linjehastighet, etc.

En annan faktor, som man bl. 3 har observerat i OECD-sammanhang, är att de teknologisk/ekonomiska framstegen inom dator- och tele- kommunikationsområdet sker inom olika marknadsmiljöer. Dataområdet karakteriseras av mycket hård konkurrens. Snabba teknologiska framsteg har gjorts och priserna för utrustningar har sjunkit kraftigt. Bland konkurrensens negativa bidrag för användare är det oklara läge som råder för systemstandarder på området datorer/dataöverföring. Teletjänstema,

• Sida 214
•  Original

å andra sidan, tillhandahålles som regel ien monopolistisk miljö. Även om betydande teknologiska framsteg har gjorts på telekommunikations- området, förefaller det som om dessa har kommit användarna till godoi mycket långsammare takt än inom datorområdet.

Några exempel på sociala faktorer, som i hög grad kommer att påverka utvecklingstakten av nya terminalbaserade ADB-system, kan nämnas. Acceptansen av och anpassningen till teknologiförändringar från individer och från grupper av individer kommer starkt att påverka introduktions- takten. Den på senare år alltmer uppmärksammade säkerhets- och sekretessproblematiken i ADB-sammanhang accenmeras i ännu högre grad vid terminalbaserade ADB-system. Dataöverföring och användning av terminaler inför nya systemkomponenter, som kan innebära ökade möjligheter till fel och missbruk, men som också kan ge bättre skyddsmekanismer. Utvecklingsinsatser på områden som kryptering och andra tekniker för skydd mot icke auktoriserad åtkomst till data är endast ett exempel på insatsbehov i framtiden.

Frågorna om regionalisering/centralisering och utbyggnad av telekom- munikationer och informationssystem påverkar starkt varandra. Moderna telekommunikationer kan i vissa fall utgöra nya alternativ till fysisk transport av personer och datamedia. Speciellt inom tjänstesektorn är nya organisationsformer och arbetssätt möjliga genom ökad användning av dataöverföring, ADB-system, faksimilutrustningar, bildtelefoner, o. a. Ett genomförande av politiska beslut angående regionalisering kräver bl. a. att lämpligt utbyggda kommunikationskanaler finns.

En ökad användning och ett ökat beroende av dataöverföring vid data- behandling accentuerar betydelsen av ökad uppmärksamhet på bered- skapsfrågor i detta sammanhang. I krigsläge kan driften försvåras och omöjliggöras genom avbrott av teleförbindelser. Vissa myndigheter och företag kan då angelägenhetsgraderas för förtur till reparationer. Företag med låg prioritet i totalförsvarssammanhang måste i sina reservplaner räkna med att deras tillgång på telelinjer kan begränsas.

7.3.5. Televerkets roll

Offentliga teletjänster i Sverige tillhandahålles f. n. enbart av televerket. Televerket ansvarar bl. a. för planering, projektering, utbyggnad, under- håll och drift av det svenska telenätet. Telenätet skall vara väl anpassat beträffande omfattning, variation av tjänster, ekonomi, säkerhet och kvalitet.

Av televerkets totala intäkter på 3 777 miljoner kronor budgetåret 1972/73 utgör telefonrörelsen den största delen (88 %). Rundradio, telegraf och telex bidrar med ca 4 %, 2 % och 2 % respektive. Även det största bidraget till verkets överskott kommer från telefonrörelsen, medan telegrafrörelsen går med underskott.

Televerket disponerar ca 1,8 % av Sveriges bruttonationalprodukt för utbyggnad och drift av telekommunikationer. Investeringamai förhållan- de till BNP har hållit ett tämligen konstant värde, ca 0,4 % medan den totala resursförbrukningssiffran, 1,8 %, ökat svagt (ökningen har

• Sida 215
•  Original

varit ca 2 % per år). Ser man på utvecklingen av televerkets resursförbruk- ning i procent av BNP och motsvarande siffror för Sveriges totala kommunikationsmedel (dvs. televerket, postverket och S]), så har televerkets andel ökat i förhållande till de andra kommunikationsmed- lens.

Televerkets uppgift kan i korthet sägas innebära att tillhandahålla tidsenlig telekommunikation till låga kostnader. Televerkets planering för utbyggnad av nuvarande och kommande teletjänster styrs huvudsakligen av företagsekonomiska synpunkter. Utgående från marknadsundersök- ningar och prognoser över trafikutveckling och avnämarkrav gör tele- verket en teknisk/ekonomisk planering, som tar sikte på att ge televerkets kunder bästa möjliga service med tillgängliga resurser. Planeringen påverkas endast i begränsad utsträckning av näringspolitiska, industri- politiska, samhällsekonomiska, regionalpolitiska o. a. synpunkter. I vissa fall kan därför televerkets beslut enligt de företagsekonomiska principer- na komma att stå i motsatsförhållande till politiska beslut.

Från ekonomisk synpunkt är huvudprincipen att inkomsterna från televerkets totala rörelse i första hand skall täcka verkets samtliga självkostnader och ge ett betryggande överskott. I andra hand skall televerkets olika rörelsegrenar var för sig vara ekonomiskt bärande och i tredje hand skall inkomsterna från varje individuell anordning eller tjänst inom de olika rörelsegrenarna täcka minst självkostnaderna.

I utvecklingsplaneringen måste televerket arbeta med lång planerings- horisont, då tiden från beslut till utbyggnad i full skala ofta är 10—15 år. I praktiken krymper planeringshorisonten, då man inom televerket räknar med 12— l 5 % kalkylränta vid investeringsprioriteringar. Samtidigt är det mycket svårt att göra trovärdiga marknadsprognoser 10—15 år framåt i tiden för nya, ej etablerade anordningar och tjänster. Marknadsprognoserna, som skall användas för vägledning vid långtidspla- neringen, förutsätter i de flesta fall en viss "frysning" av dagens tekniska och ekonomiska möjligheter för avnämarna. Den extrapolation av avnämarbehov, som sedan göres, gynnar redan etablerade tjänster på bekostnad av nya sådana. I det speciella fallet om utbyggnad av ett publikt provdatanät har televerket t. ex. ej haft fullständigt underlag för en regelrätt investeringskalkyl. Beslutet om utbyggnad av p'rovnätet har fattats som ett utvecklingsprojekt.

Televerkets självkostnader utgör grunden för taxesättningen. Likaså är det önskvärt att televerkets kostnadskalkyler har nära anknytning till avnämamas värdebedömning och deras val mellan alternativa tjänster och anordningar. Man har dock funnit det vara praktiskt att tillämpa enhetliga taxor och priser oberoende av skillnader i självkostnader för de individuella fallen. Avvägningen av servicegraden görs med hänsyn till avnämamas behov, önskemål och värdering av tjänsten. Avsteg från den grundläggande principen görs endast i undantagsfall. Exempel på sådana är politiska beslut att inträdes— och abonnemangsavgifterna skall hållas låga på bekostnad av samtalsavgifterna, att viss regional utjämning av telefontaxorna skall ske, att vissa redan etablerade, men numera icke lönsamma tjänster fortfarande skall erbjudas avnämarna, etc. Praxis är

• Sida 216
•  Original

också att nya tjänster som i början icke kan bära sina kostnader, i viss män kan subventioneras från andra rörelseområden. Regeln är dock att sådana synpunkter på taxesättningen som allmänpolitiska, näringspoli- tiska, regionalpolitiska, samhällsekonomiska, etc., endast får läggas av regering och riksdag. Taxesättningen i Sverige påverkas även av vissa internationella faktorer. (

Taxestrukturen i publika datanät har studerats både inom televerket och i internationellt samarbete inom CCITT. Med hänsyn till de många olösta tekniska detaljfrågoma anser televerket det vara omöjligt att ange den absoluta taxenivån i ett kommande kommersiellt datanät i Sverige. Principiellt tror man att taxesystemet kommer att byggas upp enligt förebild från telefonområdet, dvs. kostnaden för den individuella utrustningen täcks med inträdes- och abonnemangsavgifter, medan kostnaden för trafikberoende utrustningar täcks med trafikavgifter. De senare kommer troligen att göras beroende av abonnenternas hastighets- klass och av avståndet till terminalerna. En avvikelse i taxestrukturen från telefonnätet är dock trolig: i trafikavgiften kan behöva ingå någon form av fast anropsavgift.

Televerket bedömer ett odelat underhållsansvar vara mycket viktigt för telenätets kvalitet och funktionsduglighet. På dataöverföringsområdet betyder det bl. a. att f. n. enbart televerket hyr ut modemutrustningar. För anslutning av dataterminaler finns allmänna bestämmelser utarbeta- de. De tekniska kraven bygger på internationella standarder och på tele- verkets bedömningar angående systemansvar. Provning av nya apparater för anslutning till telenätet utförs av televerket och provningsprotokollen är offentliga. Leverantörer av utrustning och användare av ADB—system har framhållit att ett enklare administrativt förfarande och liberalare an- slutningsbestämmelser borde kunna ge en positiv stimulans till databe- handlingen och utvecklingen av terminaler i Sverige. De skäl, som enligt televerket talar mot en ändring av nuvarande principer och förfaringssätt är dels att man får ökade risker för försämrad funktionsduglighet och överföringskvalitet med mindre strikta anpassningskrav, dels att provningen av nya apparater ej tar mer än några få veckor. Dessutom introduceras tekniska nyheter med anknytning till dataöverföring mycket snabbt i Sverige, ibland t.o.m. innan internationella Standarder har godkänts. En förenkling i anslutningen av utrustningar kan dock tänkas i framtiden, när ett publikt datanät för kommersiellt bruk kommer.

Digital teknik inklusive datorteknik kommer att vara av stor betydelse för framtida telekommunikation, inklusive dataöverföring. Denna nya teknik kommer att kräva mera samlade forsknings— och utvecklings- resurser än vad som hittills varit fallet, inte minst på personalsidan. Tillgången på välutbildad fackpersonal är knapp i Sverige, och idag finns den främst hos datorleverantörer och leverantörer av teleutrustningar, hos större ADB-användare och konsultföretag, på universitet och vid tele- verket. Samarbete i gemensamma utvecklingsprojekt kan sannolikt ge betydande resursbesparingar. Ett exempel på sådant samarbete är det som inleddes redan 1956 mellan televerket och Telefonaktiebolaget LM Ericsson, och som breddades ytterligare 1970, då riksdagen och LME: s

• Sida 217
•  Original

styrelse godkände ett avtal om ett visst utvecklings- och produktionssam- arbete på bl. a. dataöverföringsområdet. Utvecklings- och konstruktions- arbetet bedrivs inom ett gemensamt ägt bolag, ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag (EUA). Produktionssamarbetet skall inledas 1975 då bolagets utvecklingsverksamhet beräknas ha börjat resultera i produktion. De utrustningar som ingår i det svenska provdatanät, som är under uppbyggnad, har till stor del utvecklats av EUA.

Det internationella samarbete som televerket har prioriterat äger rum inom följande samarbetsorgan:

— nordisk grupp för datanätsfrågor (utarbetande av bl. a. gemensam specifikation för den principiella tekniska utformningen av datanät i Danmark, Finland, Norge och Sverige). — europeiskt samarbete inom CEPT

— utarbetande av rekommendationer inom CCITT.

Annat samarbete över nationsgränserna är det teknologiska samarbetet i Västeuropa som startats av EG-länderna (Cooperation Scientifique et Technique = COST) och där man driver ett projekt COST ] l,som syftar till ett europeiskt datanät mellan fem forskningscentra i Europa. Sverige deltar i projektet, men har än så länge ej beslutat sig för anslutning till nätet. Det planerade nätet kommer att ha stora tekniska likheter med det amerikanska ARPANET, som är ett datanät för dator-till-dator-för- bindelser mellan ett tjugotal anläggningar, huvudsakligen i USA. COST ll-projektet omfattar under de första två åren utveckling och provdrift av prototyputrustningar. Under följande tre år skall nätet byggas upp och trafikeras. För Sveriges del är f. n. den årliga kostnaden 300 000 kronor som finansieras huvudsakligen av televerket (73 %). Bidrag kommer även från STU, LME och Saab-Scania AB (15 %, 8 % resp. 4 %). Arbetet i projektet följs upp genom televerkets försorg.

Televerkets marknadsföringsorganisation svarar för information till avnämare rörande dess nuvarande och planerade tjänster. Några formella, permanenta kontaktfunktioner i form av råd mellan avnämare och televerket finns inte för närvarande. Beträffande dataöverföring har dock televerkets representanter ingått i vissa speciella projekts referens- och styrgrupper, t. ex. SIBOL, Servi-Data och SAMKOM. Ett intresse för en mera permanent kontaktfunktion av typ avnämarråd tycks föreligga från både avnämarhåll och televerket. Behovet av en sådan samlingspunkt, som kan bidra med vägledande råd angående inriktning av utvecklingsinsatsema, accentueras p. g. a. den fortsatta snabba utveck- lingen på både ADB- och dataöverföringsområdet samt den kraftiga påverkan dessa två områden har på varandra.

7.3.6. Dataöverföringsmöjligheter i Sverige

I Sverige påbörjades undersökningar av det svenska telefonnätets lämplig- het för dataöverföring i början av 1960—talet. De möjligheter som erbjudes av televerket till allmänheten för dataöverföring idag är: l)telexnätet, 2) fast uppkopplad telegrafförbindelse, 3)allmänna tele-

• Sida 218
•  Original

fonnätet, 4) fast uppkopplad telefonförbindelse och 5) fast uppkopplad bredbandsförbindelse. Förutom dessa allmänna dataöverföringsmöjlig- heter förekommer riksomfattande telenät för exklusivt bruk av t.ex. statens järnvägar, statens vattenfallsverk och militära instanser.

En stor del av datatrafiken sker för närvarande via det allmänna telefonnätet. Signalerna från datorerna och terminalerna måste därvid omvandlas till sådan form att de kan överföras på telefonförbindelser. För anpassningen erfordras speciell utrustning ; modem, som modulerar och demodulerar datasignalerna. Naturligt nog kan dock telefonnätet ej innebära en idealisk lösning för överföring av data, då det utvecklats för helt annat ändamål. De främsta tekniska nackdelarna utförs av långa uppkopplingstider, begränsad överföringshastighet och i vissa fall hög felfrekvens. De tillämpningar, i vilka det allmänna telefonnätet kan användas för dataöverföring, kännetecknas av att man kan acceptera en uppkopplingstid av storleksordningen några sekunder och att meddelan- dena är relativt korta. I andra tillämpningar ställs sådana tekniska och ekonomiska krav att man i stället har byggt upp ett antal separata datanät med fast uppkopplade telefonförbindelser som förhyrs från televerket t. ex. bankterminalnät, det centrala bilregistrets terminalnät, riksförsäkringsverkets terminalnät, etc. Från användarsynpunkt finns det i dagens telenät även vissa besvärande begränsningar av terminalanslut- nings- och taxemässig art.

Utvecklingstendensen i Sverige liksom i många andra utvecklade industriländer innebär att ett stort antal separata datanät är under planering och uppbyggnad. Med ökande antal växer både de administrati- va och tekniska problemen med drift och underhåll för televerket och avnämare. Ett behov av att standardisera och rationalisera driften och underhållet av dataöverföringsnät föreligger och utgör ett av motiven för ett publikt datanät.

Ett annat motiv härför är att ett publikt datanät kan erbjuda mera attraktiva tekniskt/ekonomiska alternativ än de nuvarande telefonnäts- alternativen. Nya tillämpningar, där kostnaden för fast uppkopplade linjer idag är för hög i förhållande till utnyttjandegraden, kan spridas även till mindre och medelstora ADB-användare. Ett datanäts snabbare uppkopplingsmöjligheter i förhållande till dagens telefonnät kan ge ökad spridning av den tidigare nämnda tillämpningstypen dialogdatabehand- ling. Kännetecknande för denna är stegvis interaktiv bearbetning och överföring av korta meddelanden samt förhållandevis långa pauser mellan meddelandena. Snabba uppkopplingar möjliggör en mera ekonomisk an- vändning av dataförbindelser. Ett publikt datanät kan även komma att innebära förenklade funktioner i gränssnittet mellan terminal och nät. Som resultat kan man eventuellt få förenklingar i terminalerna.

Dessutom använder modern telekommunikation alltmer digital teknik, och för att göra de olika kommunikationstjänstema (telefon, telex, data, m.m.) så billiga som möjligt, strävar man efter att integrera flera funktioner i dessa nät. Ett publikt datanät kan förenkla en sådan framtida integration.

Ytterligare ett motiv är att söka i dataöverföringens starka interna-

• Sida 219
•  Original

tionella prägel. Trafik flyter över gränserna redan nu och detta förhållande kommer att accentueras ytterligare i framtiden. Den interna- tionella utvecklingen påverkas kraftigt av de multinationella företagens utveckling och integrationstendensema inom Europa. De flesta teleför- valtningarna i Västeuropa har konstaterat nödvändigheten av att etablera telenät för att möta den väntade expansionen på dataöverföringsområdet, och planerar publika datanät. Kommunikation mellan svenska och utländska användare via dessa nät borde kunna underlättas med ett publikt datanät i Sverige.

Läget beträffande publika datanät i andra europeiska länder äri korthet följande. I dagens läge torde England vara mest utvecklat ifråga om dataöverföring i Europa. Vid sidan av en vidsträckt användning av det allmänna telefonnätet och privata nät för dataöverföring förekommer där långt gående planer för publika datanät. Sålunda planerar man att 1974—75 ta i drift ett experimentellt datanät av viss teknisk utformning, 1976—77 erbjuda uthyrning av rent digitala förbindelser i ett embryo till ett publikt datanät av en annan teknisk utformning och 1977—78 öppna publika tjänster i detta senare nät. I Tyskland har sedan 1972 ett datanät av avancerad telextyp varit i drift. Det är dock troligt att detta nät huvudsakligen kommer att användas för telex och att en separat vidareutveckling av publika datanät kommer att äga rum. 1 Frankrike togs ett preliminärt nät av förbättrad telefontyp i drift 1973. Ett avancerat rent digitalt nät planeras för idrifttagning i slutet av 70-talet. Experimentella nät planeras också för vissa universitet. I de nordiska grannländerna planeras även publika datanät. Ett intimt samarbete mellan teleförvaltningarna förekommer och utvecklingen är likartad den, som äger rum i Sverige.

Inom televerket i Sverige har beslut om uppbyggnad av ett provdatanät fattats. Nätet kommer att bestå av en dataväxel och tre koncentratoreri Stockholm, Göteborg och Malmö. I dessa städer har ca 100 abonnenter utvalts för anslutning till provnätet. Abonnentema ansluts till närmaste koncentrator via en individuell förbindelse. Förbindelserna mellan koncentratorerna och dataväxeln kommer inte att utgöras av enskilda trådar för varje datakanal, utan genom att utnyttja s.k. tidsmultiplex- överföring kommer många datakanaler att erhållas på en förbindelse. Koncentratorerna skall bl. a. ha till uppgift att anpassa dataöverföringen mellan den individuella abonnentförbindelsen och den gemensamma förbindelsen till dataväxeln. Denna senare skall, då abonnenten anropar, koppla samman datakanaler på olika delsträckor till en förbindelse med önskad motabonnent.

Ändamålet med provdatanätet är att få praktisk erfarenhet av publika datanät och att bättre kunna underbygga förslag angående utformningen och utbyggnaden av ett kommersiellt nät. Provnätet beräknas finnas kvar för experimentändamål efter provdriften. Konstruktion av provutrust- ningar och detaljplaneringen kring projektet är i full gång. Starten är planerad till början av 1974, med full drift hösten 1974. Storleken på televerkets investeringar i provnätet är ca 3 miljoner kronor. Några principbeslut om när och i vilken takt ett kommersiellt datanät skall

• Sida 220
•  Original

* Källa:OECD Informa- tics Studies 3, Com- puters and Tele- communications, 1973

byggas är inte fattade ännu. Vissa indikationer från televerket pekar på att ett formellt ställningstagande skulle kunna ske årsskiftet 1974/75 och att en idriftsättning av de första delarna i ett kommersiellt nät skulle kunna ske under den senare hälften av 1977, varvid användarbehoven beräknas få styra uppbyggnaden. Användare å sin sida anför att deras planering angående utbyggnad av terminalbaserade ADB-system påverkas dels av att ett utbyggt publikt datanät finns, dels av vilka funktioner som finns i detta nät och dels av kostnaderna härför.

Databehandlingen är för närvarande starkt koncentrerad till storstads- regionerna. Försöken med provdatanätet sker genom anslutning av abonnenter i de tre storstäderna. Efterfrågemässigt kan förutsättningarna för uppbyggnad av ett publikt datanät vara bäst i storstadsregionerna. Om de svenska regionalpolitiska målsättningarna (prop. nr 1972: 111) skall främjas kan beslut om utbyggnad dock troligen ej enbart fattas på basis av efterfrågan från existerande användarunderlag.

7.3.7. Kostnader för dataöverföring

Utrustningsmässigt tillkommer det i ett ADB-system i samband med dataöverföring modemer och teleförbindelser samt i vissa fall även koncentratorer för datatrafik. Televerkets taxesystem för förhyrda anordningar är uppbyggt av dels en inträdesavgift dels en kvartalsavgift. T. ex. för en 2 400 bit/s modern är inträdesavgiften 2 000 kronor och kvartalsavgiften 1050 kronor. För fast uppkopplade förhyrda 2-tråds telefonförbindelser över 10 km gäller en inträdesavgift på 600 kronor och en kvartalsavgift på 25 kronor/km för fågelvägsavstånd från 40 km till 500 km. För 4-trådsförbindelse gäller 25 % förhöjd avgift för motsvaran- de avstånd.

Det är svårt att göra någon fullt entydigjämförelse mellan taxenivån för dataöverföring i Sverige och andra länder. Olika länder tillämpar olika taxesättningspolitik både vad beträffar förhållandet mellan inträdes-, den fasta och den rörliga avgiften samt även beträffande den rörliga avgiftens variation med tids- resp. avståndsintervall. Dessutom är den måttstock som används, t. ex. officiella valutakurser, dessa kurser justerade med hänsyn till skillnader i levnadsomkostnader, en industriarbetares arbetsin- sats för en viss ”standardteletjänst”, etc. ej lämpad för en fullt rättvisande jämförelse mellan olika länder.

Följande två diagram 7: 1 och 7: 2 från en OECD-rapportl visar avgifter för samtalsmarkeringar och taxor för hyrda telefonledningari ett antal länder.

Enligt diagrammen är Sverige bland de sex sju länder, som har de lägsta avgifterna.

I diagram 7:3 som är hämtat från televerkets utredning ”Regional utjämning av telefonkostnadema”, bilaga 13, jämföres olika länders telefontaxor genom att man anger antal timmar som en ”genomsnittlig” industriarbetare i olika länder behöver arbeta för att intjäna en beräknad årlig förbrukning av vissa telefontjänster. Här är Sverige det land, som behöver minst antal timmar för detta.

• Sida 221
•  Original

1,7. 1,5

1,5 Kanada , ................... Japan 1,4 i 1,3

1.2 mm..": ' 1.1 * USA

1,0 E _____________________________ i..—..Frankrike Italien ---------------------------- Tyskland 0,9 0,8 0,7 0,6 0'5_ ___—__"____-_________-_____r_—_—-—_—_— —————— 0,4 0,3— 0,2 0,1

0

_ Storbritannien Flnland

......................... Schweiz ............... —Nederländerna

0 100 200 300 400 500 600 760 800 900 1600 1160 1260 km

Diagram 7: ]. Nationella taxor december I 972 för 3 minuters samtal (samtal under arbetstimmar)

3 per månad

1 700 Japan Kanada 1 600

1500. Iyskland

1 400 1 300 Schweiz 1 200 1 100 Italien 1 000 900 800 700 600 500 4004 300 200 100

Norge

,.

__________ Sverige Italien USA

Aa nkri ke

Storbritannien

Nederländerna

160 2530 500 750 1 000 1 250 km

Diagram 7: 2. Nationella taxor december I 972 för hyrda telefonledningar

• Sida 222
•  Original

timmar

110-l

]Frankrike (Paris)

100-

90-

80-

]Japan (Tokyo)

70-

]Västtyskland(Bonn)

[Nederländerna (Amsterdam) |Be|gien(Bryssel)

60-

50-

] Storbritannien (London) _] Danmark (Köpenhamn) ] Norge (Oslo)

40-

Kanada (Ottawa)

Italien (Rom)

Finland (Helsingfors) Schweiz (Bern)

20-

10-

Sverige (Stockholm)

Diagram 7: 3. Antal timmar. som en ”genomsnittlig”industriarbetare i olika länder behöver arbeta för att intjäna en beräknad årlig förbrukning av vissa telefontjänster.

De kostnader, som direkt kan tillskrivas dataöverföringen i ett terminal- baserat databehandlingssystem brukar uppgå till 5)10 % av den totala ADB—budgeten eller 15—20% av kostnaderna för maskinutrustningen. När man i ADB-system inför terminaler och dataöverföring, utgör kostnaderna för dataöverföring en större andel av tilläggskostnaderna, nämligen omkring 10—20 %. I större terminalnät kan det visa sig ekonomiskt och systemtekniskt fördelaktigt att använda sig av koncen— tratorer i linjenätet. Om dessa inräknas i kostnaderna för dataöverföring kan andelen i tillåggskostnaderna t. o. rn. överstiga 20 %.

Prisutvecklingen på telekommunikationssidan har inte uppvisat samma

• Sida 223
•  Original

starkt fallande tendens som priset för datautrustningar. Teknikfaktorn har haft en mindre betydelse för priset för teletjänster än för ADB- tjänster. Löneandelen i priset för teletjänster är stor. Så utgör t.ex. lönerna trots genomgripande administrativa rationaliseringar inom tele- verket mer än 60 % av dess totala budget. Det förefaller troligt att de hittillsvarande utvecklingstendenserna kommer att även gälla för den närmaste framtiden. Detta torde betyda att dataöverföringens procentu— ella kostnadsandel i den totala ADB-budgeten kommer att öka i framtiden.

7.3.8 Vissa internationella ställningstaganden

Såsom tidigare framhållits kommer troligen en integrerad användning av dataöverföring och databehandling att vara en av de faktorer som kraftigt påverkar ett lands ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Den starkt ökande användningen av sådana ADB-system och betydelsen därav har föranlett många länder och internationella organisationer att överväga vilka rekommendationer och riktlinjer både nationellt och internationellt som bör utarbetas på detta område för att främja en positiv användning och minska eventuella negativa effekter.

Situationen på dataöverföringsområdet i Kanada och USA är i vissa avseenden annorlunda än den i de flesta europeiska länder. Men såsom ett exempel på ett nationellt ställningstagande kan det kanadensiska doku- mentet "A position Statement by the Goverment of Canada, April 1973” vara av visst intresse. I detta anges ett antal ställningstaganden vad beträffar dataöverföring, industriell utveckling på detta område samt beträffande utveckling av ADB-system och datanät med allmänt intresse för samhället. Dessutom framhålls behov av interdepartemental samord- ning och strategisk planering i berörda frågor. De arbetsuppgifter som en sådan interdepartemental kommitté kan tänkas gripa sig an är många, t. ex.

— att medverka i analys, prognos och planering av framtida datanät med aktiva bidrag av samhällsekonomiska, näringspolitiska och regionalpoli- tiska synpunkter, — att analysera nya utvecklingsresultats tänkbara inverkan på ekonomi, sysselsättning och samhällsutveckling i stort. — att utgöra en samlingspunkt för kanalisering av olika intressen och synpunkter från avnämare av dataöverföringstjänster, leverantörer av utrustningar och medborgare i allmänhet. — att utveckla riktlinjer för datanät i taxefrågor, i regler för anslutning av utrustning och i bestämmelser angående konkurrens på området.

Även inom OECD har en panel under Committee for Science Policy och dess Computer Utilization Group behandlat de policyfrågor som kan bli aktuella p. g. a. den ökade interaktionen mellan datorer och telekom- munikationer. I en rapport ”Computers and telecommunications, 1973” har panelen utfärdat vissa rekommendationer till medlemsländerna. Dessa bör överväga åtgärder som leder till att

• Sida 224
•  Original

— fokalpunkter bildas med uppgift att samordna forskning och bereda policyfrågor inom det aktuella området samt att föreslå operativa riktlinjer i utvecklingsprojekt och följa upp resultaten m utvecklingsin- satserna både nationellt och internationellt —— möjligheter skapas för samordning av stora, experimentella projekt mellan medlemsländerna varigenom överlappande resursinsatser kan undvikas och mera effektiva resultat erhållas — analytiska metoder utvecklas, för utarbetande av effektiva kostnads/ nyttokriteria, för prognoser av användarbehov, för framtagning av standarder samt för bestämning av sambanden mellan taxesättningen på dataöverföringsområdet och andra teletjänster. Därvid bör länderna ha nära samarbete med sådana internationella organisationer som OECD, ITU, CEPT och ISO.

Av det som har framförts i detta avsnitt, torde det ha framgått att de flesta bedömare är överens om att en snabb utveckling av dataöverföring krävs för en ökad effektiv användning av databehandling och omvänt att en ökad användning av databehandling kommer att medföra ökade behov av dataöverföring. En följd därav är att de förslag till åtgärder som skall syfta till att främja dels den svenska dataindustrin dels det övriga näringslivets konkurrenskraft i form av bättre ianspråktagande av datatekniska hjälpmedel även bör omfatta lämpliga förslag på dataöver- föringens område. Utredningen återkommer i avsnitt 10.6 till sina förslag i detta avseende.

7.4 Standardisering

Dataindustriutredningen har isitt utredningsarbete kunnat konstatera att behovet av standardisering på ADB-området är stort och akut både nationellt och internationellt. Liknande erfarenheter har datasamord- ningskommittén (DASK) gjort i Sitt utredningsarbete. Från DASK:s synpunkt är standardisering av väsentlig betydelse för möjligheten att åstadkomma ökad samordning inom ADB-området främst inom den offentliga sektorn men även i övrigt. Dataindustriutredningen har funnit att standardiseringsfrågorna är viktiga också från näringspolitisk syn- punkt. Sålunda bidrar väl avvägda standardiseringsinsatser, som under- lättar utbyte av maskinenheter, program och data, både till att ADB—systemens användbarhet ökar och att användarnas kostnad för ADB minskar. Även för producenter av dataprodukter kan standardisering bidra till kostnadsbesparingar vid konstruktion, produktion, utprovning, marknadsföring och underhåll. Utredningens hittills gjorda överväganden kring standardiseringsfrågorna återfinns mera detaljerade i lägesrappor- ten, kapitel 8.4 standardisering (s. 117—119), kapitel 10 Preliminära bedömningar (s. 129—130) och bilaga 5, PM med förslag för ökad standardisering inom ADB-området (s. 159—162).

• Sida 225
•  Original

7.4.1 Standardisering och kompatibilitet

Utbudet av maskin- och programvaror är stort och kombinationsmöjlig— heterna av dessa systemkomponenter är talrika. Dessutom är utveck- lingen på dataområdet fortfarande mycket dynamisk. Effekten av dessa faktorer är att problemområdet blir stort och problemställningarna komplexa.

Antalet installerade databehandlingssystem har vuxit till betydande tal. Nya system med bättre tekniska och ekonomiska prestanda ersätter äldre system i ökad utsträckning. Emellertid åtgår det ofta betydande personella, dator- och andra resurser för att konvertera program, data och systemstrukturer från ett äldre ADB-system till ett nyare. Med ökande antal installerade ADB-system växer kravet på kompatibilitet mellan systemen och även mellan enskilda systemkomponenter.

Standardiseringens syfte är att uppnå kompatibilitet mellan olika systemkomponenter dvs. att i lämplig utsträckning begränsa antalet varianter och att göra varianterna anpassningsbara till varandra. I vilken grad man kan närma sig detta mål är av avgörande betydelse för konverteringskostnader, varvid större kompatibilitet medför mindre konverteringskostnader. Å andra sidan innebär all standardisering att restriktioner införes i mer eller mindre hög grad. Dessa kan resultera i viss effektivitetsminskning. Minskade konverteringskostnader måste därför vägas mot eventuellt ökade driftskostnader. Såsom exempel på kostnader som kan uppstå vid utbyte av främst hela maskinsystem kan anges följande: kostnader för ändring av program och data, för omskolning av maskinoperatörer, programmerare, systemerare och annan personal, för ändring av programstyrkort och andra maskinanknutna driftsfunktioner, för ändring av manuella driftsrutiner, för dokumentationsändring; för ändring av reservförfaranden o. a.

Kompatibiliteten mellan såväl hela ADB-system som enskilda system— komponenter påverkas av många faktorer. Det är fullt möjligt att två systemkomponenter är kompatibla från en synpunkt och inkompatibla från en annan. Exempelvis är det för perifera enheter meningsfullt att åtminstone diskutera maskinvaru- och programvarumässig kompatibiltet. Maskinvarumässigt är en perifer enhet kompatibel med en annan, om enheterna är fysiskt och elektriskt utbytbara och utbytet kan ske utan modifikationer av anslutningsutrustningen. Detta krav brukar även inbegripa förmågan att låsa samma datamedium utan konvertering av tidigare registrerade data. Programvarumässigt är en perifer enhet kompatibel med en annan om inga ändringar behöver göras vare sig i operativsystem, hjälp- och diagnosprogram, in/utdata-program eller till- lämpningsprogram. Detta betyder att enheten måste kunna acceptera alla standardfunktionskoder och dataformat samt svara med alla standard- svarsignaler vid fastställda tidsögonblick.

Beträffande programmeringsspråk är man i första hand intresserad av kompatibiliteten mellan olika datorer, dvs. hur beroende eller oberoende ett programmeringsspråk är av en specifik dator eller ”datorfamilj”. Ofta omöjliggörs en direkt kompatibilitet till andra datorer genom att man i

• Sida 226
•  Original

driftseffektivitetssyfte låter språket använda vissa speciella egenskaper i maskinvaran eller hos operativsystemet. Inkompatibilitet kan även förorsakas av kompilatorerna. Bristande precision i definitionen av programmeringsspråket kan resultera i avvikande regeltolkning vid kompilatorkonstruktion. På så sätt kan två olika kompilatorer acceptera samma programsats och ändå ge två från varandra avvikande resultat. Ett annat svårt kompatibilitetsproblem är existensen av dialekter (dvs. mindre variationer i ett programmeringsspråk) samt i viss mån s.k. subsets (dvs. en begränsad del av det fullständiga programmeringsspråket) och utvidgningar.

Liknande synpunkter som ovan anförts angående kompatibilitet gäller för andra från standardiseringssynpunkt viktiga områden, t. ex. dataöver- föring, in/utdatamedia, operativsystem, databassystem etc. Frågan om kompatibilitet och icke-kompatibilitet mellan olika leverantörers data- produkter innebär för leverantörerna ett marknadsstrategiskt ställnings- tagande. Leverantörer med stora nationella och internationella marknads- andelar har visat föga intresse för de standardiseringsinsatser som syftar till att åstadkomma öka kompatibilitet mellan olika dataprodukter.

Hjälpmedel, både i maskinvara och programvara, för att underlätta konverteringar finns utvecklade och nya utvecklas ständigt. Trots dessa möjligheter till lindring av konverteringssvårigheter torde det ändock finnas behov av fortsatt arbete med utformning av regler, normer och standarder, som kan underlätta utbyte av såväl hela datorsystem som av enskilda maskinenheter, program och data.

7.4.2 Organisationsa'ndringar

Såsom i utredningens lägesrapport anförts, bedrives det internationella normeringsarbetet inom databehandlingsområdet huvudsakligen inom ISO och speciellt i dess tekniska kommitté TC 97, Computers and Information Processing, Under 1972 har dels klarläggande gränsdrag- ningar mellan ISO/TC 97 och ISO/TC 95, Office Machines, skett, och dels en omorganisation inom ISO/TC 97 ägt rum. Besluten i organisationsfrå- gan har bl. a. innebruit att nya underkommittéer har bildats (t. ex. för gränssnitt, representation av dataelement, filorganisation) och att sekreta- riaten för vissa underkommittéer flyttats från ett land till ett annat. Således har sekretariatet för SC7, Dokumentation för datoriserade system, flyttats till Sverige.

I Sverige bedrevs tidigare normeringsarbetet inom databehandlings— området av både SIS standardkommitté T32 och SEK normkommitté SEK/NK-ISO 97. Under 1973 har på SEKzs initiativ en organisatorisk samordning av det svenska standardiseringsarbetet på ADB—området skett. Ansvaret för svensk medverkan i ISO/TC 97 och för arbetet på svensk standard inom ISO-kommitténs arbetsområde har överlämnats från SEK till SIS. Arbetet skall drivas i en ny kommitté vid SIS: Sk 30, Standardkommittén för administrativ teknik och databehandling. Kom- mittén har till uppgift att handha standardiseringen i Sverige i fråga om administrativa metoder, applikationer och utrustningar för bankväsende,

• Sida 227
•  Original

Andringsmetodik

Uk 30.1.6 Driftprocedurer

Uk 30.1.7 Informatio nsåter- vinning

Uk 30.1.8

_ Klassificering o ut-

formn av tillämpn.- program

Tecken, symboler, koder, tangentbord ISO 95/14, 16 97/2, 3

SOU 1974: 10 Hittillsvarande åtgärder i Sverige 227 Sk 30 Standardkommitté- Administrativ teknik Arbets- och databehandling utskott Tk 30.1 Tk 30.2 Tk 30.3 Teknisk kommitté Teknisk kommitté Teknisk kommitté Metoder Tillämpning Utrustning Uk 30.1.1 Terminologi, klassifi- Uk 30.3.1 Administrativ system- cering Datorer; fordr, spe- utveckling Uk 30 2 1 cifikationer, provn ISO 97” Databehandling Uk 30.1.2 '30 97” Uk 30.3.2 _ Datakommunikation o Uk 30-2—2 _ Programspråk o gränssnitt _ Kontorsmaskiner operativsystem ISO 97/6, 13 ISO 95/7 ISO 97/5 Uk 30.2.3 Uk 30.1.3 —— Dokumentteknik Uk 30.3.3 Datastrukturer ISO 154/1 _ Kontorsmaskiner o Uk 3024 -utrustning ISO 97/15 Reprografi ISO 95/4, 5, 6, 12, 15 Uk 30.1.4 Uk 30.2.5 Uk 30.3.4 Kontroll o säkerhet __ Dokum.utf, blanketter, __ Transaktio ns- o bildskärm, postbehandl ID-kort ISO 95/11 ISO 95/9, 154/2 ISO 95/17 Uk 30.1.5 Uk 30.2.6 Uk 30.3.5

Uk 30.2.7 Dataelement

ISO 97/14,154/3

Uk 30.2.8 Numerisk styrning

ISO 97/8, 9

Uk 30.2.9 Banksystem

ISO 68/1,2

Uk 30.2.10 Handelssystem o redo- visningssystem

Diagram 7: 4 Organisationsplan för SIS: Sk 30

_ Datamedia för ADB ISO 97/10, 11,12

• Sida 228
•  Original

TabeII 7: 9 Budgetförslag 1973/74 för SIS: Sk 30

1972/73 1973/74 1974/75

kronor kronor kronor Intäkter Riktade icke statliga bidrag 175 000 325 000' 325 000 Generellt statsanslag 118 000 126 000 105 000 Riktade statsbidrag — 275 000 250 000 Försäljningsöverskott 40 000 29 000 60 000 SIS: s allmänna medel — 3 000 » 20 000 Summa 330 000 730 000 760 000 Kostnader SIS/T sekretariat2 328 000 720 000 750 000 Uppdrag till utomstående 2 000 10 000 10 000 Summa 330 000 730 000 760 000 ' därav hittills beviljat 200 000 ” därav resor 20 000 30 000 30 000 sammanträden 14 000 20 000 20 000

förvaltning, handel och industri. Standardkommittén består av en ordförande och 27 ledamöter och äger att i mån av behov tillsätta tekniska kommittéer och underkommittéer. Dessa i sin tur kan bilda arbetsgrupper för att inom avgränsade områden företa utredningar och uppgöra förslag till svensk standard. Organisationen inom Sk 30 framgår av diagram 7: 4. Resurser varmed arbetet bedrives illustreras här i tabell 719 av SIS:Sk 30 1973 års budgetförslag. Nämnas bör att indirekta bidrag tillkommer genom de arbetskraftsresurser, som ställs till förfogan- de av staten och näringslivet i kommittéarbetet. Dessa är erfa- renhetsmässigt 2—5 ggr större än ovanstående budgetsiffror.

7.4.3 Utredningens tidigare förslag

Utredningen har på ett tidigt stadium i sitt arbete föreslagit vissa ökade resurser för standardisering i Sverige. Förslagen framlades i en PM till industriministem 1972-09-20 (se utredningens lägesrapport, bilaga 5). Sålunda föreslogs nya resurser för en heltidsengagerad sekreterare med syfte att — som expert på ADB och standardisering — verka för en effektivisering av standardiseringsärendenas handläggning. Förslaget syf- tade även till ökade initiativ inom specifika från ADB-användarsynpunkt . betydelsefulla standardiseringsområden. Dessutom föreslogs ökade resur-

ser till medverkan i internationellt standardiseringsarbete, informations- spridning angående arbetet och resultaten av ADB-standardisering samt för kartläggning av ADB-användarnas standardiseringsbehov och krav. Förslagen har rönt ett positivt svar från industriministem. I statsverks- propositionen 1973: 1 (bilaga 15 s. 65) anförs: ”Beträffande förslag om insatser för standardisering på ADB-området delar jag uppfattningen att det föreligger ett visst behov av sådana insatser. Tills vidare bör detta

• Sida 229
•  Original

behov tillgodoses genom att åtgärder övervägs inom ramen för STU:s program på detta behovsområde. Jag har beräknat vissa medel härför.”

7.4.4 Datasarnordningskommitténs förslag

Enligt direktiven till datasamordningskommittén är standardisering av stor betydelse för ökad samordning inom ADB-området. Denna uppfatt- ning har fått stöd i svaren från en av DASK utförd undersökning av samordningsbehoven inom detta område. På DASK: s uppdrag har även en kartläggning över standardiseringsläget vad avser maskin- och program- varor gjorts under 1972. I rapporten framförs även vissa förslag till åtgär- der på detta område, bl. a. resursförstärkningar inom befintliga standardi- seringsorganisationers ramar, resurser för aktiv kartläggning och struktu- rering av användarkraven på detta område, etc.

DASK föreslår i sitt förslag till finansministern, 197305-11, att ett råd knyts till statskontoret för att medverka till ökad samordning inom den offentliga sektorn vad gäller teknisk standardisering o.d. inom ADB- området. Rådet föreslås inte ha beslutskompetens utan vara ett forum för utbyte av åsikter mellan olika användare av ADB inom den offentliga sektorn och statskontoret. Man föreslår dock att statskontoret och andra centrala myndigheter och organ inom den offentliga sektorn bör höra rådet innan ställningstaganden i standardiseringsfrågor tas. Rådet föreslås bestå av nio ledamöter med ordförande från statkontoret. Utredningar som behövs för rådets verksamhet föreslås bli finansierade av anslag som står till statskontorets förfogande.

Dataindustriutredningen har i sitt remissyttrande uttalat sig positivt till datasamordningskommitténs förslag. (Bilaga 6.) Utredningen instämmer även i motiveringar till åtgärder för att förbättra förutsättningarna för standardiseringsarbetet inom ADB-området och anser att dessa är giltiga ej enbart för den offentliga sektorn utan även för ADB-användare i övrigt. Med hänsyn till detta föreslår dataindustriutredningen att man bör undersöka vilka möjligheter som föreligger för att rådet utvidgas till att omfatta även ADB-användare 1 näringslivet.

Utredningen understryker också betydelsen av att rådet redan från starten snabbt arbetar på en aktiv kartläggning och strukturering av ADB-användarnas normerings- och standardiseringsbehov. Därför håller utredningen för troligt att, sedan en viss praktisk erfarenhet av rådets funktion vunnits, förslaget kan visa sig behöva kompletteras med ökade resurser till operativ verksamhet i förberedande normerings- och standar— diseringsprojekt angående eventuella akuta användarproblem, t. ex. speci- fika kompatibilitets-, konverterings—, upphandlings- o. a. problem.

Kungl. Maj:t har 1973-12-14 förordnat att ett särskilt till statskonto- ret knutet råd, statskontorets standardiseringsråd, inrättas i enlighet med finansdepartementets och DASK: s förslag.

• Sida 230
•  Original

7.4.5 Andra synpunkter

Flera remissinstanser framhåller betydelsen av ökade insatser på standar- diseringsområdet både nationellt och internationellt och anser att utredningen även fortsättningsvis bör ägna stort intresse åt standardise- ringsfrågorna. Även vid sina internationella kontakter har utredningen kunnat konstatera att kompatibilitets- och standardiseringsfrågorna på ADB-området är av stort intresse på många håll i världen. Utredningen har fått stöd i den preliminära bedömning, som kort sammanfattades i lägesrapporten: "Standardisering inom dataområdet är en svår men ofrånkomlig uppgift.”

Utredningen återkommer i avsnitt 10.7 till sina förslag till åtgärder beträffande standardisering på ADB-området.

7.5 Offentlig upphandling

I utredningens lägesrapport refererades beträffande den offentliga upp- handlingen bl. a. upphandlingskommitténs betänkande (SOU 1971: 88) och den rådande ordningen för upphandling av datorer inom den offentliga sektorn. Utredningens remissutlåtande återfinns i lägesrappor- tens bilaga 2.

Proposition till riksdagen angående riktlinjer för den offentliga upphandlingen avgavs våren 1973 (prop. 1973173) och riksdagen har fattat beslut ienlighet med propositionen (Fi U 197327, rskr 19731190).

I propositionen anförs bl.a. att affärsmässighet liksom hittills skall vara den grundläggande principen för den statliga upphandlingen. Olika åtgärder behandlas vilka syftar till att inom ramen för denna princip ge mindre och medelstora företag samt företag ide nordligaste länen bättre förutsättningar att kunna konkurrera om statliga beställningar. Vidare berörs upphandlingens betydelse som ett instrument i stabiliseringspoliti- kan och som ett medel att främja den tekniska och industriella utvecklingen. I propositionen diskuteras också sådana fall där en awägning kan behöva ske mellan principen om affärsmässighet och de krav som ställs med hänsyn till av samhället uppställda mål på centrala områden såsom försvarspolitik och f örsörjningsberedskap.

Beträffande den kommunala upphandlingen bör enligt propositionen en anpassning ske till de riktlinjer och regler som avses gälla för den statliga upphandlingen. En sådan anpassning föreslås ske på frivillig väg på grundval av en överenskommelse som träffats med Svenska kommun- förbundet och Svenska landstingsförbundet. Åtgärder redovisas också vilka syftar till att åstadkomma en ökad samordning inom den offentliga upphandlingen. .

Propositionens riktlinjer överensstämmer på flertalet punkter med upphandlingskommitténs förslag. På en punkt — frågan om upphand- lingen på tekniskt avancerade områden — tas i propositionen ingen slutlig ställning, utan en ytterligare utredning aviseras.

Direktiven till denna nya utredning fastställdes 1973—06-29. Utred-

• Sida 231
•  Original

ningens uppgift är att undersöka hur den offentliga upphandlingen kan stimulera den tekniska utvecklingen genom ökad samordning upphandlar- na emellan och genom finansiellt stöd till teknisk utveckling. De sakkunniga uppmanas att, mot bakgrund av en kartläggning av den framtida offentliga efterfrågan samt överväganden rörande teknisk utveckling, föreslå lämpliga former för information från berörda upp- handlande myndigheter till STU om planerade upphandlingar av betydel- se för eventuella insatser av STU, i syfte att främja en starkare och mer behovsinriktad teknisk utveckling inom den offentliga upphandlingens varu- och tjänsteområden.

De sakkunniga bör söka finna en ordning varigenom STU i samråd med de offentliga upphandlarna kan klarlägga på vilka produktområden väsentliga förbättringar kan uppnås genom tekniskt utvecklingsarbete. Även frågan om hur STU i samarbete med berörda organ kan utforma utvecklingsprojekt inom dessa områden bör utredas.

I sina överväganden bör de sakkunniga enligt direktiven särskilt beakta att fördelar med en särskild handläggningsordning för att stimulera den tekniska utvecklingen i samband med offentlig upphandling bör vägas mot de eventuella administrativa nackdelar som kan uppkomma.

Industriministern har 1973-09-14 tillkallat de sakkunniga, som nu arbetar under namnet teknikupphandlingskommitte'n (TUK) och, som enligt vad dataindustriutredningen erfarit, beräknar slutföra sitt arbete under 1975. Flera frågeställningar är uppenbarligen av gemensamt intresse för dataindustriutredningen och teknikupphandlingskommittén och över- läggningar har ägt rum under början av 1974. Dessa frågeställningar behandlas vidarei kap 10.4.

Kungl. Maj:t har under 1973, på grundval av de av riksdagen godkända riktlinjerna, utfärdat en ny upphandlingskungörelse (SFS 1973: 600) som från 1974—01—01 ersätter den sedan 1952 gällande. Riksrevisionsverket har också utfärdat särskilda tillämpningsanvisningar (1973—10—15 Dnr 1973: 582).

Beträffande den kommunala upphandlingen har Svenska kommun- förbundet och Landstingsförbundet — i enlighet med vad som förut- skickades i propositionen — utarbetat ett förslag till kommunalt upphandlingsreglemente med anvisningar, som i allt väsentligt ansluter sig till de statliga bestämmelserna.

Vad gäller den praktiska tillämpningen av upphandlingsbestämmelser- na för upphandling av datautrustning har ingen förändring inträffat i förhållande till lägesrapportens beskrivning. Den nya upphandlings- kungörelsens eventuella effekter har av naturliga skäl ännu inte kunnat avläsas._

En fråga av visst intresse från datapolitisk synpunkt är frågan om affärsverkens upphandling av datautrustning, som är undantagen från den Kungl. Maj:ts prövning som gäller inom övriga statliga sektorer. Här aviserades i upphandlingspropositionen att Kungl. Maj: t avsåg att utfärda föreskrifter i denna fråga, men så har ännu i febr. 1974 inte skett.

• Sida 232
•  Original

7.6 Beredskapsfrågor

Dataindustriutredningens direktiv innefattar inte frågor rörande data- behandling under beredskapsförhållanden, och utredningen har inte heller berört detta ämne i lägesrapporten. Några remissinstanser har dock framfört synpunkter på beredskapsfrågorna, och särskilt överstyrelsen för ekonomiskt försvar har ansett det vara synnerligen angeläget att beredskapsproblemen beaktas.

Utredningen har också på ett tidigt stadium haft kontakt med ÖEF och bl.a. tagit del av den utredning ”Data under beredskap och krig (DBK 71)" som ÖEF genomförde under 1971—72. I DBK 71, som aVSer förhållandena utanför den statliga sektorn, görs en omfattande kartlägg- ning av behov av och tillgång på datorer och dessas användningsområden under både fred och krisförhållanden. Man har mot bakgrund härav konstaterat att beroendet av ADB ökar successivt och att det redan nu är viktigt att ADB-användningen under krisförhållanden så långt möjligt säkerställes. I ett krisläge kan en snabb försämring av ADB-försörjningen inträffa genom elavbrott och störningar av teleförbindelsema. Reservdels— brist kan också bli ett problem.

DBK 71 föreslår dels ett antal planeringsåtgärder för centralt ansvariga myndigheter, dels en allmän metodik för beredskapsplanläggning av företags och institutioners interna ADB-verksamhet. Man konstaterar dock att resurserna hos bl. a. öEF inte f. n. medger annat än begränsade insatser för att genomföra förslagen.

Det är inte dataindustriutredningens uppgift att komma med förslag på detta område, men utredningen noterar ändå med tillfredsställelse att ÖEF har ägnat dessa viktiga frågor en avsevärd uppmärksamhet. Dataindustriutredningen vill också uttrycka en förhoppning att ÖEF framdeles kan avsätta tillräckliga resurser för en fortsatt bevakning av beredskapsproblemen på ADB-området. En viss löpande kontakt mellan öEF och det permanenta organ som utredningen föreslår i avsnitt 10.11 förefaller lämplig och kan bidraga till att branschen blir medveten om behovet av åtgärder på beredskapsområdet. Utredningen återkommer härtill i det nämnda förslagsavsnittet.

• Sida 233
•  Original

8. Konkurrensläget för svensk dataindustri

8.1. Internationell bakgrund

Såsom tidigare framhållits karaktäriseras datamarknaden särskilt på maskinvarusidan av speciella konkurrensförhållanden. IBM har idag mer än 50% och de amerikanska företagen sammantagna över 80% av världsmarknaden. Såväl i Europa som Japan söker man med massivt statligt stöd bygga upp en egen dataindustri som motvikt mot den amerikanska dominansen. Stöd utgår såväl direkt i form av anslag särskilt till forsknings- och utvecklingsarbete som indirekt genom favoriserad upphandling och andra åtgärder av protektionistiskt slag.

I det förslag till gemenskapspolitik på dataområdet som utarbetats inom EG-kommissionen förordas ett fortsatt samgående mellan europeis- ka dataföretag. Vidare föreslås EG-samarbete dels inom områden med typiskt internationell karaktär såsom t. ex. lufttrafik, dels inom områden där gemensamma behov föreligger t. ex. sjukvård, social trygghet, stadstrafik och olika kontrollsystem. Även beträffande dataöverföring och databanker bör samarbete befrämjas. Flera av dessa områden har bedömts vara av intresse för svensk verksamhet på dataområdet och en förstärkt EG-insats skärper ytterligare konkurrensen för svensk dataindu- stri.

Redogörelser över den internationella datamarknaden och dataindu- strin liksom olika datapolitiska åtgärder har lämnats såväl i dataindustri— utredningens lägesrapport, Data och näringspolitik (SOU 1973: 6), kapitel 4 ochS som i detta betänkande, avsnitt 5.1, 6.1 resp. 3.2.

Trots det svåra konkurrensläget bedömer utredningen att vi i Sverige har en från teknisk synpunkt intressant och lovande industri såväl på maskin- som programvarusidan. Lönsamheten har dock som regel icke varit tillräcklig för att garantera ett så omfattande utvecklingsarbete som krävs för att man hela tiden skall kunna ligga i främsta ledet och hävda sig i konkurrensen. För vissa produkter kan höga marknadsföringskost- nader och svårigheter att tillgodogöra sig stordriftsfördelar utgöra klara begränsningar även om den tekniska nivån på produkten ligger högt.

Som en avslutning av de kartläggande avsnitten och som övergång till utredningens slutsatser och förslag skall här några av de faktorer diskuteras som påverkar konkurrensläget för svensk dataindustri.

• Sida 234
•  Original

8.2. Strukturfrågor

8.2.1. Maskinvara

På den internationella fronten har koncentrationstendenserna hittills varit särskilt starka då det gäller datorindustrin. I skuggan av IBM har en rad fusioner och samarbetsöverenskommelser kommit till stånd i Europa och Japan. Syftet härmed har som nämnts varit att åstadkomma överlevnadsmöjligheter för datorindustrin genom att skapa så starka enheter att man skall kunna erbjuda ett alternativ till IBM över stora delar av produktregistret.

Redogörelser för den internationella dataindustrin har lämnats i lägesrapportens avsnitt 4.3 och i avsnitt 6.1 av föreliggande betänkande. Det statliga stödåtgärderna har i lägesrapporten berörts i kapitel 5, i avsnitt 10.3 och 11.6 samt i detta betänkande iavsnitt 3.2. Den svenska dataindustrin finns beskriven dels i lägesrapportens kapitel 7 dels i avsnitt 6.2 av föreliggande betänkande.

Figur 8: 1 visar strukturen på den svenskägda datorindustrin. I figur 6: 2, sid. 186 har bilden kompletterats dels med vissa utlandsägda företag dels med några större företag inom tjänste- och programvaruområdet. Det bör betonas att diagram av denna typ endast kan belysa grunddragen i strukturen. Vissa företagsinterna samband liksom mer eller mindre starkt etablerade utlandskontakter framgår inte. Figurerna torde dock illustrera den splittring som idag synes karakterisera den svenska datorindustrin.

Tabell &] anger rubrikmässigt de viktigaste dataprodukterna hos de svenskägda datorföretagen samt för vissa av dem den ungefärliga externa årsomsättningen på dataområdet. En viss specialisering finns samtidigt som i flera fall samma produktslag återfinns hos flera tillverkare. Detta behöver dock inte betyda att det rör sig om identiska produkter; det kan i stället gälla utföranden anpassade för olika tillämpningar.

Även detta översiktliga material illustrerar det i lägesrapporten gjorda uttalandet att den svenskägda datorindustrin utgörs av internationellt sett mycket små självständiga enheter.

Utredningen bedömer de samlade resurser som byggts upp i de olika svenskägda dataföretagen som goda men tror att den splittring som finns i företagsbilden kan medföra att dessa resurser inte alltid utnyttjas på bästa sätt. Särskilt torde det gälla på utvecklingssidan där exempelvis

. _ Sv. Utveck- Kamen ) Televerket ] | LM Ericsson ' [ Asea J | Electrolux J ) Sub Suma r limo)!!!” '- ASEA LME . Dataformg | Ellemtel J Automation & [ Mmor J

Kompommtnlverkare

Figur 8: I Den svenskägda dator- och komponentindustrins struktur

• Sida 235
•  Original

Tabell &] Några viktiga produktgrupper tillverkade av den svenskägda dator- och komponentindustrin öretag Ellemtel LMEricsson Asea-LME Metior Facit Saab-Scania Stansaab Asea Rifa Bofors Automation Hafo

Omsättning 1973 38 40 114 189 85 10 125 5 d t . ' 1972 (totalt) Produkt- "Slipiid ' ( )

grupper

Datorer medelstora mini medelstora medelstora och mini

Registrerings- utrustning Hålremsutrustning Skrivare Dataskärmar

X xxxx

Integrerade kretsar (x)

Generella system x System för betjäningsautomater x dataöverföring x x x materialhantering x x processtyrning, NC x sjukhus spec. adm. rutiner x trafikövervakning x x vägning x x

KXXXX

Nya tillämpningar och produkter ? ? 9 'r 9 9 v ') 9 ?

Anm. Sedan kapitlet behandlats i utredningen har ett samarbete inom dataområdet mellan Saab—Scania och Facit offentliggjorts.

• Sida 236
•  Original

bevakningen av nya teknologier och utvecklingslinjer skulle kunna göras mer effektiv genom en samlad insats.

Den utveckling av datorer som äger rum hos Saab-Scania, Stansaab, Facit och LM Ericsson har många beröringspunkter även om produkterna — särskilt hos LM Ericsson — utvecklas för speciella ändamål. Samma sak gäller för viss kringutrustning t ex skrivare tillverkade av Facit och Saab-Scania.

De stora erfarenheter av dataöverföring som finns hos LM Ericsson och Ellemtel borde vara av stort värde för den framtida verksamheten hos Saab-Scania, Stansaab och Facit medan omvänt tillämpningserfarenheter från dessa senare företag skulle kunna vara av intresse för de företag som arbetar med dataöverföringsfrågor. Hafo och Rifa torde — även med den produktinriktning de nu har — ha många gemensamma problemställ- ningar beträffande forskning och utveckling.

Även på programvarusidan finns flera gemensamma arbetsområden, som exempel kan nämnas utvecklingen av systemprogram.

Utredningen har i olika sammanhang betonat marknadsföringens stora betydelse för dataindustrin, I avsnitt 10.9 föreslår utredningen att statligt stöd skall kunna utgå även för marknadsföring på samma sätt som för forskning och utveckling. Den svenska marknaden är givetvis av stor betydelse för datorindustrin bl a för referensanläggningar men den är inte tillräcklig för att man skall kunna uppnå lönsamhet. Här liksom på andra områden utgör exporten en förutsättning för framgång.

Marknadsföringskostnaderna i samband med export av dataprodukter är synnerligen betungande särskilt med hänsyn till de krav som kunderna ställer med avseende på systemassistans och service. Detta gäller även om man genom produktval och begränsning av marknadens geografiska utsträckning söker hålla dessa kostnader nere. De i figur 811 angivna koncernföretagen har på olika sätt uppbyggda exportorganisationer där dock som regel tyngdpunkten ligger på andra produkter än datautrust- ningar. Med hänsyn till den specialkunskap hos personalen som en effektiv marknadsföring av dataprodukter kräver borde samordningsför- delar kunna uppnås på dataområdet.

I de nationella projekt, som utredningen föreslår i avsnitt 10.3 och där man avser att få till stånd ett samarbete mellan användare, tillverkare och utvecklingsinstitutioner kan man som regel räkna med att fler tillverkan- de företag kan komma att medverka. Utredningen räknar med att härmed ett utökat samarbete mellan de svenskägda företagen kommer till stånd.

Detta är emellertid enligt utredningens uppfattning inte tillräckligt för att det samarbete skall växa fram som på mest effektivt sätt tillvaratar de kvalitativt goda men kvantitativt knappa resurser vårt land disponerar. Härför torde erfordras ett samarbete i fasta former upplagt på lång sikt. Bakom denna bedömning ligger inte i första hand dagens situation utan den utveckling av nya produkter och nya tillämpningar som man kan förutse. Utredningen är samtidigt medveten om att dataverksamheten inom de aktuella företagen ofta är starkt integrerad med annan verksamhet, en effekt som ligger utanför utredningens kompetensområde att bedöma.

• Sida 237
•  Original

Mot denna bakgrund synes det utredningen naturligt att man söker åstadkomma en samordning av den verksamhet, i första hand beträffande forskning och utveckling och marknadsföring som kan innebära en förstärkning av branschens konkurrensläge. Endast med koncentrerade insatser kan det utökade statliga stöd till forsknings- och utvecklingsverk- samhet som utredningen nedan föreslår ge god utdelning.

Som alternativ till utökat samarbete mellan de svenska datorföretagen kan man se ett nära samarbete mellan svenska och ledande utländska företag så att man kan tillgodogöra sig de större resurser för utveckling och marknadsföring som där finns. Flera av de svenska datorföretagen har vissa kontakter och samarbetsavtal med utländska företag,dock inte av den omfattande och långsiktiga art som här diskuteras. Det faktum att vi inte kan göra oss oberoende av utländsk dataindustri skulle tala för denna lösning. Det finns dock även skäl mot sådant samarbete. Det skulle sannolikt innebära väsentliga begränsningar i handlingsfriheten rörande produktområden och marknader och en inriktning av den egna verksam- heten till några specialområden — i och för sig måhända intressanta på grund av den större marknad som kan nås.

Ett utökat samarbete mellan de svenska företagen borde kunna skapa ett starkare utgångsläge för eventuella samarbetsförhandlingar med utländska företag och begränsa behovet av samarbete med stöd utifrån. Handlingsfriheten skulle bli större och kompetensen hos den svenska verksamheten skulle kunna täcka ett vidare fält. Denna mer självständiga ställning är viktig och i vissa fall nödvändig då det gäller att utveckla nya lönsamma tillämpningar i samarbete med svenska myndigheter och industrier. Möjligheterna till ökat samarbete mellan de svenska företagen bör enligt utredningens uppfattning prioriteras framför mer omfattande och långsiktigt samarbete med utländska företag.

I de fall då man utomlands velat bygga upp en dataindustri som skulle kunna konkurrera över hela produktregistret har företag fusionerats inom landet ifråga, eller i fallet Unidata från tre länder. Samtidigt har en produktsamordning gjorts och marknadsföringsinsatserna koordinerats. Det är ännu för tidigt att uttala sig om huruvida dessa åtgärder kommer att ge önskat resultat. Inte minst den tradition och självständighetssträ- van som finns hos de ursprungliga företagen utgör härvidlag problem.

Liknande förhållanden torde komma att göra sig gällande vid diskussion om samverkan mellan de svenska dataföretagen. Dessa problem borde dock kunna lösas då det gäller att skapa överlevnads— möjligheter i den hårda internationella konkurrensen. Även om ambitio- nen här inte kan vara att erbjuda något komplett alternativ till de stora dataföretagen på världsmarknaden utan snarare en inriktning på system för vissa tillämpningsområden kommer den framtida konkurrensen för de svenska företagen att vara synnerligen hård.

En effektiv struktur på den svenska datorindustrin är ett viktigt medel som i kombination med andra åtgärder kan göra det möjligt för branschen att överleva och vidareutvecklas.

• Sida 238
•  Original

8.2.2. Programvara och tjänster

Konkurrenssituationen för programvara och tjänster uppvisar inte samma bild med dominerande internationella storföretag som finns på maskin- varusidan. IBM bedriver _ liksom vissa av de andra amerikanska datorföretagen — i många länder en betydande servicebyråverksamhet men företagen är inte på samma sätt marknadsdominerande.

Servicebyråema vänder sig i första hand till mindre och medelstora företag. Behovet av kundnära service säkrar viss spridning av service- byråerna. Vissa stordriftsfördelar finns dock. Dessa baseras inte enbart på den stora datorn. Kravet på smidiga och lätt installerbara system medför betydande utvecklingskostnader, som kan bäras bara av större företag. Behovet av specialistpersonal nödvändiggör också stordrift. Servicebyrå- verksamheten i Sverige utmärks av vissa koncentrationstendenser. Till detta bidrar en stark priskonkurrens som medfört att många byråer inte förmått upprätthålla produktutveckling eller ens lönsamhet på kort sikt.

Den internationella handeln och arbetsfördelningen leder till krav på informationsöverföring och integrerad databehandling obunden av natio- nella gränser. Speciellt ett land av Sveriges ringa storlek och med dess internationella inriktning bör beakta betydelsen härav.

Samtidigt som internationella serviceföretag kommer in i landet kommer enstaka svenska servicebyråföretag att utsträcka sin verksamhet internationellt, framförallt för att betjäna svenska internationellt arbetan- de företag. Det är främst utvecklingen på dataöverföringsområdet som möjliggör en internationell stordrift. Ren datakraft distribueras inter— nationellt bland annat av företagen General Electric och CDC.

De internationella serviceföretagen erbjuder också viss programvara. En fullständig intemationalisering försvåras dock av att många tillämp- ningsprogram måste anpassas till olika länders lagar och andra lokala förhållanden.

Inom allmän konsultverksamhet har koncentrationstendenser också märkts. I motsats till fallet inom servicebyråbranschen har flera svenska konsultföretag gått samman med internationella konsultfirmor. Konkur— renssituationen har knappast påverkats medan däremot kvalitén på konsultföretagen höjts genom det internationella erfarenhetsutbytet.

Det måste dock anses olyckligt om en dominans, liknande den som nu råder på maskinvaruområdet, skulle utvecklas även inom tjänstesektorn. En sådan dominans inom tjänstesektorn skulle kunna få allvarliga konsekvenser. Ett konsultföretag som konstruerar system och program eller ett serviceföretag, som sköter databehandlingen åt en organisation får automatisk tillgång till praktiskt taget all information, även sådan som direkt eller i bearbetad form kan vara mycket känslig. Då ett missbruk sålunda skulle kunna få allvarliga konsekvenser diskuterar man i några länder att genom lagstiftning begränsa utländska företags verksamhet på detta område. Att vara leverantör av datorutrustningen är i detta sammanhang nära helt betydelselöst.

• Sida 239
•  Original

8.3. Konkurrensförrnåga

En fråga av avgörande betydelse för konkurrenskraften är uppenbarligen produktinriktningen. Utredningen har därför i en särskild referensgrupp 4 ”Produktstrategi” behandlat denna fråga. Gruppen har sökt belysa erfarenheter — positiva och negativa — från de företag som varit med och byggt upp svensk dataindustri.

Den bedömning som referensgrupp 4 har gjort finns redovisad i avsnitt 9.4. Ambitionsnivå. Även om formuleringen av naturliga skäl är ganska allmän kan man därur dra vissa slutsatser av intresse för den fortsatta diskussionen rörande erforderligt utvecklingsarbete, marknadsförings-' kostnader, stordriftsfördelar m. m.

En viktig slutsats är att tyngdpunkten bör läggas på tillämpningsorien— terade system. Man eftersträvar därvid inte att själv tillverka alla system- komponenter utan får från fall till fall avväga vad som behöver utvecklas och tillverkas inom landet. Denna inriktning kräver att kompetens måste finnas såväl beträffande maskin- som programvara.

Utredningen kan ansluta sig till dessa allmänna riktlinjer. De tillämp- ningsorienterade system, som här avses och varav några exempel ges i avsnitt 10.3 Nationella projekt, torde representera sådana specialområden där man har utsikt att uppnå god lönsamhet och konkurrenskraft.

8.3.1. Maskinvara

Av avsnitt 3.1 framgår den snabba tekniska utvecklingen på maskinvaru- området både då det gäller att förfina redan utvecklade teknologier och att pröva möjligheten att tillämpa nya som ofta befinner sig på grundforskningsstadiet. En stor del av IBM:s forskningsbudget 1971 på ca 600 miljoner dollar avsåg maskinvaruutveckling. Betydande delar av det statliga stöd som utgår i flera europeiska länder och Japan gäller maskinvaruanknutet forskningsarbete.

För svensk dataindustri är det inte möjligt att på någon bredare front bedriva utvecklingsarbete beträffande nya teknologiska områden. En bevakning av utvecklingen och punktinsatser på områden som verkar särskilt intressanta eller där nya tillämpningar skymtar är däremot både nödvändig och möjlig. Den av STU stödda forskningen vid institutioner och företag spelar härvidlag en stor roll.

Innovationer består emellertid ofta av nya kombinationer eller tillämpningar av redan kända produkter, metoder osv. Inte minst viktigt ' kan detta vara vid utveckling av tillämpningsorienterade systern. Ett nära samarbete mellan användare och tillverkare liksom mellan tillverkare med olika erfarenhetsbakgrund kan härvid vara befrämjande för utvecklingen. Vid valet mellan egen tillverkning och inköp från andra tillverkare kan kostnaderna och tidsåtgången för utvecklingsarbetet liksom tillgången på erfarenhet och kompetent personal vara avgörande faktorer.

På tillverkningssidan spelar Stordriftsfaktorn normalt en avgörande roll särskilt för vissa komponenter av mer homogen karaktär. Här kan ofta automatiserad och datorstödd produktion vara den mest ekonomiska

• Sida 240
•  Original

lösningen. Detta innebär dock som regel höga investeringar och krav på stora produktionsvolymer för att tillverkningskostnadema skall kunna pressas.

Ett exempel härpå är integrerade halvledarkretsar där standardkretsar framställs i massupplaga till mycket låga kostnader av i första hand amerikanska och japanska företag. Att ta upp en konkurrerande svensk tillverkning av sådana standardkretsar torde vara vanskligt i varje fall med sikte på allmän marknadsföring. Behov finns emellertid av begränsade kvantiteter av andra mer skräddarsydda integrerade kretsar ofta av större komplexitet än standardkretsarna. Visserligen kan man efter specifika- tion beställa dylika hos de stora tillverkarna men de kan då inte utnyttja sin för massproduktion upplagda utrustning utan tvingas arbeta med produktionsmetoder som ligger mer inom räckhåll för svenska resurser. Här krävs också ofta ett nära samarbete mellan kunden och kretsleveran- tören vilket försvåras av stort geografiskt avstånd. Det kan också vara lättare att överlämna specifikationerna och know-how till ett samarbetan- de svenskt företag än till en utländsk tillverkare. Hafo och Rifa är exempel på svenska satsningar av detta slag.

Ett sätt att åstadkomma stora serier även för små företag är att producera ett smalt sortiment av utrustning avsett att ingå i andra leverantörers system. Försäljningen kan antingen ske till systemleveran- törer, som då integrerar utrustningen i sina system, ofta under eget namn, 5. k. OEM-försäljning (Original Equipment Manufacturer), eller direkt till en slutlig kund, som då själv köper ett s.k. ”blandat system". Den senare formen av försäljning har blivit tämligen vanlig och har hittills huvudsak— ligen inneburit, att olika enheter i IBM-system ersatts av icke IBM-pro- dukter, t. ex. skivminnen, kämminnen, hålremsutrustning, dataskärmar etc. Svensk dataindustri har haft icke oväsentlig framgång inom båda dessa former av marknadsföring, Facit genom OEM-försäljning av hålremsutrustning och Stansaab genom försäljning av dataskärmar för blandade system.

Tekniken att bygga upp produkterna av såväl egna som inköpta komponenter har hittills varit och kommer sannolikt framöver att vara kännetecknande för svensk datorindustri. Att behärska hela produktions- kedjan från minsta komponent till den färdiga slutprodukten torde knappast bli möjligt för svensk datorindustri. Den satsning som görs i flera europeiska länder och i Japan på uppbyggnaden av nationella industrier på dataområdet kommer emellertid sannolikt att öka möjlig- heter till dylika komponentinköp och minska beroendet av en eller ett par leverantörer.

Rent allmänt gäller inom datorbranschen att marknadsföringen är den kanske viktigaste konkurrensfaktorn. Det anses allmänt att IBM:s stora framgångar inte i första hand sammanhänger med att deras utrustning är tekniskt överlägsen andra fabrikanters. Grunden till företagets dominans anses framförallt vara den synnerligen skickliga och välutbyggda marknadsföringen. Särskilt viktiga moment i denna marknadsföring är utbildning av kundens personal, systemassistans och underhåll. Inte minst kan en effektiv serviceorganisation vara avgörande för ett företags

• Sida 241
•  Original

konkurrenskraft. De nyss angivna insatserna för marknadsföring kräver för ett framgångsrikt resultat erfaren personal ofta med hög kompetens. En sådan organisation tar lång tid att bygga upp och drar höga kostnader. Två vägar att begränsa denna kostnadspost är aktuella för svensk industri.

Den första är en geografisk begränsning av marknaden i första hand till Sverige och Norden men därutöver till sådana länder där man bedömer marknaden tillräcklig som underlag för en effektiv marknadsförings- organisation. Man avstår alltså från de internationella storbolagens ambitioner att ha en världsomspännande försäljningsorganisation. Den andra är en inriktning mot speciella system av typen paketlösningar där behovet av fortlöpande systemassistans för anpassning till olika kunders skiftande behov minimeras. Den tidigare nämnda inriktningen mot tillämpningsorienterade system är i linje med denna princip.

Den svenska marknaden är grunden för svensk datorindustris verksam— het. De framtida datasystemen kommer att för sin utveckling kräva ett nära samarbete mellan användare och tillverkare. Väl utprovade och fungerande referensanläggningar är som regel en förutsättning för framgång på exportmarknaden.

Specialisering på tillämpningsområden kräver att dataföretagets perso- nal inte bara har datateknisk kompetens utan också tränger djupt ini kundens tillämpningar så att systemet kan utformas optimalt såväl från användarens synpunkt som datatekniskt. Den erfarenhet som därvid byggs upp hos tillverkaren gör det möjligt att hos motsvarande kunder utomlands effektivt marknadsföra systemet och öka konkurrensfömågan.

Sverige intar internationellt sett en framskjuten plats då det gäller ergonomi och utformning av arbetsplatser, och kraven hos oss ställs idag ofta högre än i andra länder. Utvecklingen går dock klart mot ökade krav även utomlands och svensk industri bör systematiskt söka utnyttja det försäljningsargument som här finns hos den utrustning som tagits fram för svenska behov.

Den ökande användningen av datatekniken medför att allt större datamängder måste bearbetas och lagras. Detta kan i och för sig innebära en trend mot allt större och kraftfullare datorer. Såsom framgått av bl a avsnitt 3.1 är det emellertid ivissa fall möjligt att i stället behandla dessa datamängder genom ett antal mindre eller medelstora datorer samman- kopplade i ett nät. Denna möjlighet är av stort intresse för svensk industri som knappast har möjlighet att deltaga i konkurrensen rörande stora datorer. Den ”distribuerade” databehandlingen har dessutom flera tilltalande drag bl.a. från lokaliseringssynpunkt, beredskapsmässigt och psykologiskt.

8.3.2. Programvara och tjänster

Såsom tidigare anförts bl. a. i lägesrapportens kapitel 3, samt i avsnitt 6.2.3 av detta betänkande är i Sverige få företag specialiserade enbart som programvaruföretag, konsultföretag och servicebyråer. Service- byråernas tjänster kan täcka hela fältet alltifrån försäljning av datortid över konsultation och programutveckling till handläggning och ansvar för

• Sida 242
•  Original

ett företags totala databehandling. Den studie ”Eurodata” som genom- förts av teleförvaltningarna inågra västeuropeiska länder (jfr. avsnitt 7.3) tyder på att man kan vänta en stark tillväxt i servicebyråernas verksamhet. Samma tendens kan utläsas även av andra framtidsbedöm- ningar och man har angett en ökning av ca l5—20 % per år som trolig för de närmaste åren.

Staten bedriver verksamhet på programvaruområdet genom service- byrån, DAFA och konsultföretaget Statskonsult AB. Även SCB åtar sig vissa arbeten åt utomstående. Dessa verksamheter bedrivs på affärsmässig basis och företagen har kunder även på den enskilda sektorn. Staten anlitar — särskilt på konsultsidan — även enskilda företag.

Universiteten är för sin databehandling f. n. anslagsmässigt hänvisade till att praktiskt taget helt anlita universitetens datacentraler. Utredning- en anser att större frihet bör ges åt universiteten att även upphandla datatjänster från annat håll då så är förmånligare och har i avsnitt 10.1 föreslagit vissa lättnader i nuvarande bestämmelser.

Universitetens datacentraler har för närvarande överkapacitet som försäljs på privata marknaden. Även denna försäljning bör enligt utredningens uppfattning ske till priser och på villkor som gäller på marknaden.

Avgörande för servicebyråernas konkurrensförmåga är kvalitén på de tjänster företagen tillhandahåller. Produktutveckling inom svenska ser- vicebyråer har hittills skett i mindre omfattning. Med tanke på att en mycket stor del svenska företag utför sin databehandling på servicebyråer och kommer att göra så även i framtiden innebär bristen på produktut- veckling en fara. Utredningens förslag möjliggör därför stöd även till servicebyråerna i deras produktutveckling.

Tidigare har framhållits att metod- och programvarusidan ofta är en trång sektor vid utveckling av datasystem, och flera remissinstanser har understrukit betydelsen av förstärkning på denna front. Utredningen betraktar också servicebyråverksamheten som betydelsefull då det gäller att introducera datateknik i medelstora och mindre företag. Det är viktigt att anslagen från STU även går till programvaru- och tjänstesektorn. De ”nationella projekt” som närmare beskrivs i avsnitt 10.3 förutses också inrymma en betydande insats på programvaruutveckling.

För att servicebyråer skall kunna fullgöra sin verksamhet krävs att dataöverföring kan ske på ett effektivt och ekonomiskt sätt. Dessa frågor behandlas i avsnittet 7.3 och 10.6. Utredningen föreslår åtgärder för att påskynda utbyggnaden och förbättra kontakterna mellan användare och televerket.

8.4. Sammanfattning

I detta kapitel diskuteras några av de faktorer som påverkar konkurrens- läget för svensk dataindustri. I det synnerligen hårda konkurrensklimat som kommer att råda i framtiden måste enligt utredningens bedömning flera åtgärder vidtas för att svensk dataindustri skall kunna utnyttja det

• Sida 243
•  Original

stora erfarenhetsmaterial som finns och utvecklas till en lönsam industrigren med säkra framtidsutsikter. Dessa åtgärder är också nödvän- diga för att de förslag till åtgärder som framläggs i kapitel 10 skall få åsyftad verkan.

På struktursidan bör alla möjligheter till ett omfattande samarbete och en effektiv arbetsfördelning tillvaratas. Behovet av samordning av resurserna har uppenbarligen ännu inte framstått som angeläget, men utredningen bedömer det nödvändigt med hänsyn till den väntade utvecklingen. För dagen torde ett vidgat samarbete vara mest aktuellt på maskinvarusidan och gälla FoU-verksamhet och marknadsföring.

Frågan kan dock snabbt aktualiseras på den växande och för utvecklingen så betydelsefulla marknaden för programvaror och tjänster. Mot bakgrund av de tendenser som idag kan skönjas till utländska uppköp av svenska företag bör vi bevaka att vi också här behåller en livskraftig och självständig svensk verksamhet. Det är särskilt viktigt att företagen får en sådan omfattning och inriktning att förutsättningar finns för eget utvecklingsarbete. Det stöd som föreslås till forskning och utveckling bör därför även avse systemutveckling och programvara.

Samarbete mellan svenska företag bör enligt utredningen priorite- ras före samarbete mellan ett svenskt företag och utländska grupperingar. I den mån dylikt utländskt samarbete aktualiseras blir utgångsläget för förhandlingar starkare om man först organiserar samverkan inom landet.

En inriktning mot kundanpassade tillämpningsorienterade systern utgör, enligt utredningens mening, en lämplig grund för den svenska verksamheten. En betydande del av detta arbete utgörs av system- och programvaruutveckling. Den ingående maskinvaran kan antingen köpas eller tillverkas inom landet. Utvecklingen av s k distribuerade system med ett antal sammankopplade mindre datorer i stället för en stor dator bör bevakas. Möjligheten att tillverka vissa s k OEM-produkter bör tillvara— tagas.

Med den nyssnämnda produktinriktningen får man i framtiden räkna med ett ökat samarbete mellan användare och tillverkare. De av utredningen i avsnitt 10.1 föreslagna åtgärderna för förstärkt utbildning avser bl a att höja användarekompetensen.

De i avsnitt 10.3 föreslagna nationella projekten är exempel på ett samarbete avsett att täcka ett förutsett användarebehov inom viktiga samhällsområden. Anläggningarna inom landet kan utgöra referensanlägg- ningar av betydelse för senare export. De höga krav som finns i Sverige beträffande ergonomi och arbetsmiljö bör utnyttjas som försäljningsargu- ment vid exportförsäljningar.

De höga marknadsföringskostnader som gäller för många dataproduk— ter bör kompenseras antingen genom koncentration till geografiskt begränsade områden, främst Norden, eller genom specialisering på system av typen paketlösningar. Det senare kräver visserligen en kombination av hög datateknisk kompetens med djupa kunskaper om kundens specialom- råde, men man får samtidigt ett försprång som kan vara svårt för konkurrenter att inhämta.

I detta kapitel har det givetvis inte varit möjligt att beröra alla de

• Sida 244
•  Original

faktorer som påverkar den svenska dataindustrins konkurrenskraft. En begränsning har skett till de mer övergripande frågor som sammanhänger med utredningens förslag.

Trots den hårda konkurrens som råder på datamarknaden särskilt beträffande maskinvara, bedömer utredningen det fullt möjligt för svensk dataindustri att vidare utvecklas och på sikt bli en lönsam rörelse. Detta förutsätter dock en genomtänkt inriktning av verksamheten och att betydande statligt stöd för forskning, utveckling, marknadsföring etc. Dessa satsningar är väl motiverade med hänsyn till den nyckelroll som datatekniken kommer att spela i det framtida samhället. I kapitel 9 och 10 behandlar utredningen de grundläggande principer och de specifika åtgärder som föreslås för att vi även i fortsättningen skall kunna behålla en svensk dataindustri som en aktivt medverkande del av det svenska näringslivet.

Sedan kapitel 8 behandlats i utredningen har ett samarbete inom dataområdet mellan Facit och Saab-Scania offentliggjorts. Enligt överens- kommelsen övertar Saab-Scania genom Datasaab verksamheten inom Facits datasektor på systemsidan. Övertagandet omfattar inte Facits verksamhet inom OEM-området som fortsätter i ökande omfattning, inte heller Electrolux påbörjade satsning inom materialhantering och verk- stadselektronik.

I Sverige kommer personalen att anställas i och integreras med Datasaab, i utlandet kommer den att anställas i Datasaabs befintliga eller nybildade dotterbolag.

Totalt berörs ca 550 personer inom Facit av övertagandet varav ca 280 i Sverige och ca 270 i utlandet.

• Sida 245
•  Original

IH Slutsatser och förslag

9. En svensk datapolitik

9.1. Utgångsläget

Sverige tillhör pionjärerna inom dataområdet. Redan 1946 — dvs ungefär samtidigt som man på olika håll i USA påbörjade sina utvecklingsarbeten — planerades vid överläggningar mellan militära myndigheter, statliga forskningsorgan och näringslivet en utveckling inom dataområdet, som senare skulle visa sig bli framgångsrik och mycket uppmärksammad.

År 1948 tillsattes efter riksdagsbeslut matematikmaskinnämnden som lät bygga vår första ”matematiska maskin, BARK” (binär aritmetisk relä-kalkylator). Den användes under fem är, främst för militära beräkningsuppdrag'. Sedan riksdagen våren 1950 beviljat erforderliga anslag startades utvecklingen av vår första elektroniska matematikmaskin. I november 1953 invigdes BESK (binär elektronisk sekvenskalkylator), vilken då tillerkändes beteckningen som världens snabbaste datamaskin. Den blev också förebild för andra maskiner som byggdes efter BESK: s ritningar. Saab utvecklade således SARA, universiteten i Lund och Köpenhamn SMIL resp. DASK.

I början av 1956 övergick huvuddelen av matematikmaskinnämndens ledande tekniker och den för EESK-utvecklingen ansvariga gruppen till AB Åtvidabergs Industrier där de konstruerade FACIT EDB 3. Ett mindre antal exemplar av denna typ tillverkades, varav en för nämndens räkning.

Denna åderlåtning av matematikmaskinnämnden innebar en successiv nedtrappning av nämndens utvecklingsaktiviteter på dataområdet, som därefter kom att begränsas till att avse löpande förbättring och modernisering av BESK. Ett försök av IVA att samordna intressena inom den offentliga förvaltningen och näringslivet kring ett institut för numerisk analys, vari nämnden skulle bilda stommen, rönte klent intresse och gav ej något resultat.

I början på 1963 avvecklade så AB Åtvidabergs Industrier (Facit) sin datorlinje inför de investeringar som tomade upp sig för en fortsatt utveckling. Viss verksamhet inom dataområdet behöll dock Facit även fortsättningsvis, vilket bl. a. möjliggjordes av militära beställningar av

• Sida 246
•  Original

avancerad elektronik. För Svenska Aeroplan Aktiebolaget (Saab Scania AB) innebar militära utvecklingsuppdrag och beställningar en brygga över till civil datorutveckling vilken i början av 1960-talet inleddes med datorn D21. Militära utvecklingsuppdrag till Standard Radio & Telefon AB (SRT) innebar att även detta företag kunde påbörja datateknisk utveckling inom luftförsvarsområdet, vilket lett fram till den nuvarande civila produktionen vid Stansaab Elektronik AB. Beträffande datamark- naden i Sverige och dagsläget för svensk dataindustri hänvisas till avsnitt 5.2 resp. 6.2.

I kapitel 7 har lämnats en översikt av åtgärder som vidtagits i Sverige rörande utbildning, forskning och utveckling, dataöverföring, standardise- ring, offentlig upphandling och beredskap. Av tabell 10: 4 framgår det statliga stöd som f.n. lämnas till dessa områden. Dessa satsningar har liksom de nyss nämnda militära beställningarna varit av stor betydelse vid uppbyggnaden av den svenska dataverksamheten. Någon samlad datapoli- tik har emellertid inte tidigare utformats.

Genom de insatser som gjorts och den fond av kunnande som byggts upp intar Sverige internationellt sett en i förhållande till sin storlek relativt framskjuten ställning på det datatekniska området. I lägesrappor- ten anförde utredningen att vi har en från tekniska synpunkter intressant och lovande dataindustri. Detta skapar en god utgångspunkt för fortsatta satsningar på datautveckling inom utvalda sektorer.

Samtidigt som man sålunda kan konstatera att de hittillsvarande åtgärderna byggt upp en plattform för fortsatta insatser är det uppenbart att med den mycket snabba utveckling som sker, en kraftig förstärkning på olika områden blir nödvändig. Behovet av en genomtänkt samord- ning av insatserna — vilka hittills ofta tillkommit genom fristående initiativ — ökar samtidigt.

9.2. Behov av en datapolitik

I utredningens lägesrapport, Data och näringspolitik (SOU 1973: 6), har framhållits den avgörande betydelse som datatekniken kommer att få för näringslivets och förvaltningens effektivitet och lönsamhet. Använd- ningen av datateknik kommer att fördjupas och utsträckas till allt fler områden. Inom många tekniska och vetenskapliga fält intar datatekniken en nyckelställning och den kan dessutom ge viktiga impulser inte bara inom närliggande områden utan över ett helt spektrum. Med sin stora utvecklingspotential kommer den att medföra genomgripande ekonomis- ka konsekvenser och därmed påverka och förändra många sociala, kulturella och politiska villkor.

Med denna bakgrund gjordes i lägesrapporten uttalandet att datatek— niken under 1970- och 1980-talen kommer att vara det viktigaste tekniska hjälpmedlet för samhällsutvecklingen.

Några remissinstanser har visserligen framhållit att absoluta jämförelser av detta slag inte går att göra, men samtliga har ändå instämt i bedömningen om datateknikens stora och växande betydelse inom allt fler samhällsområden.

• Sida 247
•  Original

Enligt utredningens preliminära bedömning i lägesrapporten är data- tekniken vidare av avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att åstadkomma fortsatt ekonomisk tillväxt. För att hävda den svenska industrins internationella konkurrenskraft måste vi även i fortsättningen ta i bruk nya tekniska hjälpmedel på bred front. Datatekniken kommer därvid att spela en avgörande roll för såväl den konkurrensutsatta som den skyddade sektorn, inkluderande tjänsteproducerande företag och förvaltning. Datatekniken har samtidigt långtgående effekter på samhälls- strukturen t.ex. beträffande sysselsättning och fördelning inom olika yrkesområden. Tillämpningen av datatekniken kan dessutom få effekter på regional fördelning av service och arbetstillfällen, de anställdas inflytande i företag och förvaltning och medborgarnas möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i stort.

Dataindustrin kännetecknas av en hög expansionstakt och starka koncentrationstendenser särskilt beträffande maskinvara. IBM har idag Värdemässigt över 50 % av världsmarknaden och andelen för samtliga amerikanska producenter uppgår till mer än 80 %. Denna obalans på marknaden och de betydande investeringar som gjorts i programvara för IBM-utrustning gör det synnerligen svårt för andra fabrikanter att göra inbrytningar i IBM:s marknadsandel även om deras produkter tekniskt är av minst samma kvalitet och har ett förmånligare inköpspris.

I många länder i Europa, samt i Japan och Kanada, vidtar därför statsmakterna åtgärder för att skapa utvecklingsmöjligheter för den egna dataindustrin. Även EG har samordningsplaner på detta område. Dessa program finns kommenterade dels i lägesrapportens kapitel 5 dels i avsnitt 3.2 av föreliggande betänkande.

Programmen, som ofta är av en starkt protektionistisk karaktär och innefattar betydande ekonomiska statliga bidrag, kan endast delvis sägas ha varit framgångsrika och har varit föremål för kritik även inom respektive länder. De utgör dock ett skäl även för Sverige att utforma en långsiktig näringspolitik på dataområdet, vilken dock måste utformas enligt de förutsättningar som gäller vårt land och enligt de allmänna principer, som angivits i utredningens direktiv. Det innebär bl.a. att protektionistiska åtgärder skall undvikas.

Uttalandet i lägesrapporten om att även Sverige behöver en aktiv näringspolitik på dataområdet har av de flesta remissinstanserna accepte- rats och i flera fall ytterligare understrukits. Vissa av de därvid framförda synpunkterna finns sammanfattade i bilaga 3, vilken dock såsom tidigare nämnts av utrymmesskäl har måst koncentreras avsevärt. Ett par av remissinstanserna har dock intagit en mer tveksam ställning till behovet av en svensk näringspolitik på dataområdet. Även dessa uttalanden finns redovisade i bilagan.

Utredningen bedömer det som angeläget att väl genomtänkta långsik- tiga riktlinjer ligger till grund för de åtgärder som från statens sida vidtages på det datatekniska området. Såsom huvudmotiv för denna uppfattning kan, i anslutning till vad som ovan framförts, tre grund- läggande förutsättningar anges:

• Sida 248
•  Original

— datateknikens stora och växande betydelse inom allt fler samhällsom- råden — de speciella konkurrensförhållanden som råder i branschen ; det förhållande att många andra länder utformat en datapolitik, som direkt eller indirekt har effekter vilka berör även vårt land

De av utredningen formulerade riktlinjerna och föreslagna åtgärderna är baserade på dagens kunskapsunderlag. Med den snabba utveckling som karaktäriserar dataområdet är det angeläget att en löpande bevakning äger rum, effekterna av genomförda förslag värderas och initiativ till nya åtgärder tas i rätt tid. Utredningen föreslår i avsnitt 10.11 en organisation härför. Utredningens förslag gäller i första hand datateknikens närings- politiska aspekter, men starka kopplingar finns givetvis till verksamheter som inte i första hand ligger inom det näringspolitiska fältet. Detta förhållande kommer i framtiden sannolikt att förstärkas.

9.3. Riktlinjer för en svensk datapolitik

Riksdag och regering anger i olika sammanhang allmänt formulerade politiska mål. När det gäller den ekonomiska utvecklingen framhålls exempelvis i 1973 års finansplan (prop 1973:] bilaga 1) och finansut- skottets utlåtande att syftet med de politiska åtgärderna är att åstadkomma snabb ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, inre och yttre balans samt rättvis fördelning. Det framhålls vidare att det är ytterst nödvändigt att ta tillvara alla möjligheter till rationalisering och kostnadsbesparingar inom den offentliga verksamheten. Även den kom- munala kostnadsutvecklingen måste hållas inom rimliga gränser. I finansplanen framförs vidare att den svenska ekonomin sedan länge kännetecknats av en hög grad av öppenhet. Härigenom har landet kunnat delta i den internationella arbetsfördelningsprocessen och ta tillvara de konkurrensfördelar i form av bl.a. en kvalificerad och högt utbildad arbetskraft, som är grunden till vårt nuvarande välstånd. Öppenheten i utrikeshandeln medför en skärpt konkurrenssituation. Såväl de import- konkurrerande sektorerna som den egentliga exportindustrin måste därför räkna med att bibehålla en hög takt i strukturomvandlingen. Ett oeftergivligt mål för den ekonomiska politiken blir enligt finansplanen att även framgent bevara den svenska ekonomins yttre balans. Härvid måste man på olika sätt stimulera exporten och bereda den ett tillräckligt kapacitetsmässigt utrymme. Omfattningen av den tekniska forskningen och det tekniska utvecklingsarbetet är, enligt finansplanen, av betydelse både för företagens investeringsvilja och investeringarnas faktiska avkast- ning.

De i finansplanen behandlade mer övergripande målen har även behandlats i andra sammanhang. Så t.ex. har de industripolitiska målen angetts i propositionen om inrättandet av ett industripolitiskt verk (prop. 1973:4l):

• Sida 249
•  Original

”Industripolitiken är den del av näringspolitiken som har till speciell uppgift att främja utvecklingen av en internationellt konkurrenskraftig svensk industri, som inte minstger möjligheter att erbjuda arbetstagar- na inkomster, trygghet, stimulerande arbetsuppgifter och en positiv arbetsmiljö samtidigt som dess produkter kan tillfredsställa väsentliga individuella och kollektiva behov. Den övergripande uppgiften för industripolitiken blir mot denna bakgrund att underlätta uppnåendet av en effektiv produktionsstruktur inom varje bransch och att medverka till utvecklingen av branscher med stora framtida tillväxt- möjligheter. Samtidigt är det väsentligt att den industriella utveck- lingen ges en sådan inriktning att hänsyn tas till miljö och begränsade naturresurser.”

Dessa näringspolitiska mål avser industrin i dess helhet. De måste sedan omsättas i specifika mål för varje industribransch. När det gäller dataområdet framgår av direktiven till dataindustriutredningen, att syftet med statsmakternas åtgärder bör vara dels att stärka den svenska dataindustrins konkurrenskraft och dels medverka till en rationell användning av datatekniken i näringslivet. Det är således fråga om två mål, ett för produktion av system-, program— och maskinvara, och ett för användning av datatekniken.

Såsom framgått av kapitel 4 där även datateknikens allmänna effekter på samhällsutvecklingen framhålls kan datapolitikens mål formuleras inte enbart i termer av ekonomisk tillväxt. Datapolitiken måste innefatta en rad kvalitativa mål och en avvägning mellan de olika målen måste ske, för att målkonfliktema ska kunna begränsas, när datapolitiken förverkligas.

Utredningen sammanfattar sina överväganden angående riktlinjerna för en svensk datapolitik i följande fyra punkter.

] Tillämpningen av datatekniken skall underställas medborgarnas allmän- na krav på samhällsutvecklingen

För att kunna förverkliga detta mål krävs en värdering av datatekni- kens betydelse i en rad kvalitativa avseenden. Det kräver vid sidan av användarnas och tillverkarnas FoU-arbete en betydande forskning av typen teknikvärdering, oberoende av tillverkar- och användarintressen, för att belysa teknikens ekonomiska, sociala, kulturella och politiska konsekvenser. Det är vidare nödvändigt att medborgarna blir datamed- vetna, för att kunna ta ställning till teknikens möjligheter och risker och styra den tekniska utvecklingen. Detta kräver en omfattande information och utbildning, byggd på fristående forskning om datateknikens effekter. Det är av särskild vikt att uppmärksamma datateknikens betydelse för

— den personliga integriteten

— sysselsättningen

— demokratiseringssträvandena i företag och förvaltning — lokaliseringsfrågor (centralisering/decentralisering) — Sveriges internationella beroende.

• Sida 250
•  Original

2 Datapolitiken syftar till att upprätthålla en bred teknisk kompetens inom dataområdet, för att göra det möjligt att aktivt planera för den förväntade utvecklingen och på så sätt effektivt utnyttja datatekniken inom nya områden.

Datatekniken utvecklas snabbt, och den kommer som nyckelteknologi att få en allt större betydelse inom de mest skilda områden av forskning, näringsliv och förvaltning.

Det är ett näringspolitiskt intresse att skapa förutsättningar för en forskning, som tar vara på de erfarenheter som kommer fram ur tillämpningar av datatekniken och kartlägger nya möjligheter. Det är minst lika viktigt att — med tanke på den snabba förnyelseprocessen — bevaka utvecklingen på de fält, som ligger vid sidan av de områden, på vilka datatekniken för närvarande används.

För planeringen måste även erfarenheter från användare och tillverkare tillvaratagas, vilket understryker behovet av hög användarkompetens och en egen livskraftig dataindustri.

3 Datapolitiken syftar till att — inom de ramar som bestäms av den först angivna riktlinjen — stimulera tillämpningar av datateknik som ett medel att höja produktiviteten inom näringsliv och förvaltning.

Den svenska ekonomin kännetecknas av hög produktivitet. Vill vi ytterligare höja produktiviteten, vilket är nödvändigt för att hävda den svenska industrins internationella konkurrenskraft, måste vi ta ibruk nya tekniska hjälpmedel över ett brett spektrum. Datatekniken kommer därvid att spela en avgörande roll. Den kommer att på ett genomgripande sätt kunna bidra till effektiviseringen inom serviceverksamhet av olika slag liksom inom varuproduktionen. Till en del har rationaliseringsmöjlig- heterna redan utnyttjats, men många möjligheter återstår alltjämt och nya skapas genom att datatekniken förbilligas relativt sett. En viktig uppgift för statsmakterna blir att genom utbildning och forskning öka kunskaperna på användarsidan och därigenom stärka användarnas ställ- ning på marknaden.

För lösning av många problem krävs här samordnade insatser från användare, tillverkare och ibland forsknings- och utvecklingsinstitutioner. Dylika insatser kan i vissa fall lämpligen organiseras som "nationella utvecklingsprojekt” där staten bidrar dels som en viktig användare dels med finansiell medverkan.

4 Datapolitiken syftar till att främja utvecklingen av en konkurrenskraf- tig svensk dataindustri.

Dataindustrin är en bransch i snabb tillväxt. Den kännetecknas av en intensiv teknisk utveckling. Den präglas av starka koncentrationstenden- ser. Den är föremål för omfattande statliga stödåtgärder i många länder. För Sverige , som har en från tekniska synpunkter intressant och lovande dataindustri, finns det starka skäl att bedriva en aktiv näringspolitik för att skapa förutsättningar för dataindustrins utveckling både vad gäller maskin- och programvarusidan. Det gäller därvid att genom olika åtgärder

• Sida 251
•  Original

skapa en mera jämbördig konkurrenssituation gentemot utländska före- tag. Det kräver samtidigt en vid varje skede anpassad inriktning till områden där det kan bedömas vara möjligt att uppnå en god konkurrens- kraft.

Åtgärderna bör i princip vara inriktade på att stödja forskning och utvecklingsarbete, samt bidraga till marknadsföring och finansiering m.m. Upphandling av utvecklingsarbete kan vara ett medel att främja svensk dataindustri. Upphandling av redan utvecklade produkter bör däremot vara neutral mellan svenska företag och andra företag. Åtgärder för förstärkning av branschstrukturen kan utgöra ett annat viktigt led i industripolitiken.

Samarbete i olika former mellan svenska och utländska intressen kan förekomma inom ramen för denna näringspolitik.

Medan speciella utvecklingsbefrämjande åtgärder i princip bör förbe- hållas svenskägda företag gäller allmänna näringspolitiska åtgärder varje företag — oavsett ägareförhållande — som har sin verksamhet inom landet och vars erfarenhet kommer svenskt näringsliv och samhälle tillgodo. Ovanstående strider ej heller mot träffade internationella överenskom- melser.

Sambanden mellan de politiska målen och riktlinjerna för svensk data- politik har schematiskt uttryckts i figur 9: l.

POLITISKA MÅL RIKTLINJER FÖR SVENSK DATAPOLITIK

Finansplan 1973 och prop 1973:41

Tillämpningarna skall under— ställas medborgarnas allmänna Snabb ekonomisk tillväxt krav på samhällsutvecklingen Full sysselsättning Inre och yttre balans

Rättvis fördelning Båedlko m_petens och aktiv fram— tl sp anermg

Konkurrenskraftig svensk ::.on produktivitet mom nanngs— industri IV och förvaltning

Stimulerande arbetsuppgifter Positiv arbetsmiljö Tillfredställda industriella Konkurrenskraftig svensk data- och kollektiva behov industri

Figur 9:1 Samband mel- lan politiska mål och rikt- linjer för svensk datapoli- tik.

9.4 ”Ambitionsnivå” för Sverige

I lägesrapporten, kapitel 11, skisserades fyra ambitionsnivåer inom dataområdet. Varje ny ambitionsnivä var därvid tänkt som en funktionell påbyggnad av de föregående. Innebörden av de fyra ambitionsnivåerna beskrevs på följande sätt:

• Sida 252
•  Original

Ambitionsnivå A (Användarkompetens)

Såväl maskinvara som huvuddelen av programvaran förvärvas genom import. Ingen egen produktion bedrivs. Hög kompetens eftersträvas när det gäller att rationellt utnyttja datatekniken.

Ambitionsnivå B (Programvarukompetens) Egen kvalificerad verksamhet bedrivs inom programvaru- och tjänste- området. Viss tillverkning av komponenter och yttre enheter kan förekomma.

Ambitionsnivå C (Speciella datorer) På maskinvaruområdet eftersträvas en utveckling av lämpliga specialite- ter såväl av typen kringutrustning som av specialdatorer, däremot inte generella datorer. Specialdatorerna marknadsförs som regel i tillämp- ningsanpassade system, som kan innehålla maskinvara och programvara av eget eller annat ursprung.

Ambitionsnivå D (Generella datorer) En täckning av hela fältet av produkter eftersträvas inom ramen för landets samlade dataindustri, från komponenttillverkning till produk— tion av generella datorer för administrativt och vetenskapligt bruk samt en därmed sammanhängande verksamhet inom programvaruområ- det. Med generella datorer menas här datorer, som är konstruerade för att effektivt kunna utnyttjas för många olika tillämpningar. Dessa marknadsförs som regel i ”familjer” eller serier med enheter i olika storleksklasser men med samma grundprincip.

För varje ambitionsnivå skisserades också förutsättningarna, dagsläget och behovet av näringspolitiska insatser. Det framhölls i lägesrapporten att framställningen måste bli schematisk och att utredningen icke var bunden till något av de skisserade exemplen. Avsikten var istället att lämna visst underlag för en debatt om inriktning och omfattning av den svenska dataverksamheten och utredningen inbjöd till synpunkter och kommentarer.

Av remissvaren, som beträffande synpunkterna på val av ambitionsnivå finns sammanfattade i bilaga 3 framgår att detta syfte till stor del uppnåtts. De flesta instanserna som kommenterat frågan har stannat för ambitionsnivå C och avrått från att sikta högre. Några anser dock att fördelarna med ambitionsnivå D är så stora att man om möjligt bör eftersträva den. Vissa remissinstanser har ansett den i lägesrapporten beskrivna ambitionsnivåuppdelningen vara alltför grov och ofullständig och har från denna utgångspunkt givit synpunkter av intresse.

Beskrivningen av de fyra ambitionsnivåerna hade också till syfte att erinra om de i direktiven angivna huvudfrågorna för utredningen: tillverkarintresset (B, C och D) och användarintresset (A). Utredningen har vidare funnit att många av de intressenter man varit i kontakt med vid diskussionen av tillverkarintresset främst tänkt på maskinvarusidan (C och D) och ibland förbisett den alltmer betydelsefulla roll som system- och programvara kommer att inta (B). Avgränsningen av ambitionsnivå A och B riktade uppmärksamheten på dessa förhållanden.

• Sida 253
•  Original

På maskinvarusidan kan man tänka sig olika nivåer t.ex. den inriktning på vissa områden som nu gäller i Sverige eller de kompletta program som gäller för dataindustrin i t.ex. USA och vissa större europeiska länder (ambitionsnivå C resp. D). Flera remissinstanser har framhållit att de förkortade rubrikerna till ambitionsnivåerna C och D, som hänför sig till datorerna, är vilseledande och att man istället bör särskilja tillämpnings- områdena.

Utredningen delar den uppfattning, som flertalet av remissinstanserna framfört, att vi i första hand bör söka uppnå en hög användarkompetens och bedriva en egen kvalificerad verksamhet på programvaru- och tjänsteområdet. Vi bör även fortsätta att utveckla och marknadsföra datorer och annan maskinvaruutrustning inom sådana områden, där det bedöms möjligt att uppnå god konkurrenskraft.

Utredningens uppfattning om lämplig ambitionsnivå för Sverige är i överensstämmelse med den formulering som referensgrupp 4 gjort av produktstrategin:

"Referensgrupp 4 är enig om, att den mest lämpliga strategin för svensk dataindustri är en inriktning för framtiden på tillämpningsoriente- rade system. Grundprincipen bör vara en strävan att uppfylla avnämamas behov på bästa möjliga sätt, varvid särskild hänsyn måste tagas till exportmarknadernas krav vad gäller systemens utformning, som bör vara sådana att internationell marknadsföring kan ske med rimliga investering- ar i marknadsföringsresurser. Generella regler för vilka maskin- och/ eller programvaruprodukter, som inom systemens ram skall utvecklas och tillverkas inom landet, kan ej på förhand fastställas. En avvägning måste i varje särskilt fall ske med hänsyn till önskvärda prestanda för systemen. Med hänsyn till den önskvärda kompetensnivån är det också väsentligt att maskinvaruproduktion i tillräcklig omfattning sker parallellt med den alltmer betydelsefulla framtagningen av programvara."

Utredningen har diskuterat förutsättningarna för att svensk data- industri med statligt stöd skulle ta upp en egen utveckling av någon eller några av de helt nya teknologier närmast av grundforskningskaraktär som beskrivits i avsnitt 3.1, t.ex. nya minnesteknologier. Ett minimikrav i detta sammanhang synes vara att svensk dataindustri kontinuerligt bevakar forsknings- och utvecklingsinsatserna utomlands så att den snabbt kan tillgodogöra sig resultaten på maskin- och programvarusidan samt anpassa dessa till svenska och nordiska förhållanden. På dessa helt nya teknologiska områden torde dock tidsfaktorn vara så osäker och tröskelvärdet för en lyckad satsning ligga så högt att riskerna vid utveckling, tillverkning och marknadsföring blir mycket stora. Tillgäng- liga utvecklingsanslag bör i stället användas för mer näraliggande uppgifter. Enligt de allmänna riktlinjer utredningen formulerat i avsnitt 9.3 krävs att vi upprätthåller en bred teknisk kompetens för att göra det möjligt att aktivt planera för den förväntade utvecklingen. I denna kompetensbyggnad kan ingå forskning vid institutioner eller företag inom dylika nya teknikområden. Därvid kan uppslag eller innovationer framkomma som kan vara av stort kommersiellt intresse och därför kan stödjas inom ramen för det utvecklingsstöd som föreslås i kapitel 10.

• Sida 254
•  Original

Utveckling av metoder, system och program — även av avancerad och framtidsinriktad karaktär — bör främst gälla tillämpningsområden, där den nära kontakten med avancerade svenska marknadssektorer torde innebära en styrka. Det är också på detta område som under det närmaste decenniet behovet av utveckling är störst.

En hög kompetens på systemområdet gör det möjligt för svensk dataindustri att leverera kompletta system även om man inte har en egen tillverkning inom hela maskinvaruområdet. På längre sikt kan program- varuindustrin bli mer betydelsefull än maskinvaruindustrin vilket motive- rar en hög ambitionsnivå idag för insatserna på system- och programvaru- området.

De synpunkter som i detta kapitel framförts beträffande ambitions- nivå, produktionsinriktning m.m. gäller statliga åtgärder, avsedda att främja utvecklingen på dataområdet. Enskilda företag har givetvis möjlighet att med egen finansiering och på egen risk bedriva verksamhet inom de fält de bedömer intressanta eller lovande.

Tidigare har framhållits den snabba utveckling som karaktäriserar dataområdet såväl då det gäller utveckling av ny maskinvara som beträffande nya tillämpningar av datatekniken. Programmet för de åtgärder som staten bör vidtaga för att främja konkurrenskraften hos svensk dataindustri resp. hos det övriga näringslivet genom ett bättre utnyttjande av datatekniken måste därför vara flexibelt och kunna anpassas till de nya situationer som utvecklingen ger behov till.

De fyra riktlinjer för datapolitiken som utredningen föreslagit i avsnitt 9.3 torde däremot kunna gälla för den närmaste framtiden. Inom ramen för dessa riktlinjer kan sedan insatserna på olika områden dimensioneras alltefter de nya prioriteringar som utfallet av vidtagna åtgärder, den tekniska och internationella utvecklingen och andra relevanta faktorer kan ge anledning till.

Det sagda understryker betydelsen av att det permanenta organ som utredningen föreslår i avsnitt 10.11 för en fortsatt behandling av de näringspolitiska aspekterna på dataområdet får tillräckliga resurser för en aktiv verksamhet.

Utredningen har i avsnitt 10.12 gjort en sammanställning av de statliga insatser som enligt utredningens förslag bör göras inom olika områden i Sverige.

Den insats från statens sida som här diskuterats gäller inte en vikande bransch som på grund av sysselsättningsproblem eller beredskapsskäl kräver stöd för att kunna fortleva. Här gäller det tvärtom en av de mest expansiva framtidsbranscherna som dessutom kan vara avgörande för konkurrenskraften inom andra branscher. Detta kräver en långsiktig planering och en framåtblickande samordning av insatserna.

De åtgärder som föreslås i kapitel 10 avser dels att åstadkomma en så effektiv användning av datatekniken som möjligt inom näringsliv och förvaltning, dels att skapa förutsättningar för en lönsam svensk datain- dustri.

• Sida 255
•  Original

10. Utredningens förslag

10.1. Utbildning 10.1.1 Remissynpunkter

Vid remissbehandlingen av utredningens lägesrapport, Data och närings- politik (SOU 1973 : 6), har nära nog samtliga svarande instanser yttrat sig angående datateknisk utbildningsverksamhet. Genomgående idessa ytt— randen är ett instämmande i utredningens framhållande av intensifierad datautbildning som ett synnerligen betydelsefullt element i den svenska datautvecklingen.

Flera instanser, bl. a. KF, TCO och SACO, framhåller det grundläggan- de i att genom saklig upplysningsverksamhet göra allmänheten datamed- veten i ökad utsträckning.

Grunden till en framtida dylik medvetenhet om datateknikens möjligheter och risker bör enligt SCB, CFD, IBM, Svenska dataföre- ningen, SACO, TCO, m. fl. läggas genom obligatoriska datautbildnings- moment i grundskolan. En integrering av dataundervisning i andra läroämnen föredras f. n. framför att införa nya ämnen.

Förstärkningar inom gymnasieskolans databehandlingsundervisning framhålls även som erforderliga. Yrkesförberedande undervisningsinrikt- ning bör, bl. a. enligt Statsföretag AB,i mån av möjlighet tillämpas.

SÖ framhåller att databehandling redan finns nämnt i läroplanerna, och att undervisningens omfattning och integrering bör behandlas i de vidare resonemangen.

Många remissynpunkter berör den datatekniska undervisningen på högskolenivå. Utredningens tidigare förslag om förstärkningar härvidlag (skrivelse av 1972-09-29 till chefen för industridepartementet, bilaga 6i lägesrapporten) finner gehör hos flertalet remissinstanser.

Flera av lägesrapportens ställningstaganden rörande utbildning anser UKÄ vara av sådan karaktär att de, ur ämbetets synpunkt lämpligast belysesi petitasammanhang, varför ämbetet avser återkomma därom.

En anpassning av hittillsvarande datautbildning till näringslivets och offentliga institutioners praktiskt orienterade behov framförs som ett önskemål av postverket, Statsföretag AB, Svenska dataföreningen, SSI/SUR m.fl. Bl. a. påpekas behovet av varvning av den teoretiska undervisningen med vissa praktiska moment, för att minska yrkesanpass- ningsproblemen efter studiernas avslutande.

• Sida 256
•  Original

Vuxenutbildning och vidareutbildning av redan verksam datapersonal framhålls som viktiga insatsområden av CFD, LKD, Industriförbun- det, STU, TCO m.fl. Vidareutbildning inom näringsliv och förvaltning föreslås härvid av TCO kunna ske på betald arbetstid.

Den begränsade flexibiliteten i den nuvarande huvudsakligen leveran- törsanknutna vidareutbildningen bör vidare enligt flera remissinstanser observeras. Lärarfortbildningen kräver dessutom enligt flertalet remissin— stanser resursförstärkningar av betydande omfång.

10. 1.2 Utredningens överväganden Den av utredningen utförda sammanställningen över de totala utbild- ningsresurserna inom det datatekniska området, som redovisats i avsnitt 7.1 , belyser omfattningen och inriktningen av den existerande verksamhe— ten. Den utgör en grund för nedanstående förslag till förstärkningar.

Som bakgrund till förslagen om datautbildningens inriktning och uppläggning bör framför allt kapitel 3, allmänna utvecklingstendenser, samt kapitel 4, datateknikens effekter, betraktas.

Dataindustriutredningen har inte bedömt det vara inom sitt mandat att i detalj utarbeta åtgärdsförslag inom utbildningsområdet. Härför har andra existerande utbildningsinstitutioner, SÖ, UKÄ rn. fl., det primära ansvaret. Utredningen vill dock betona det fundamentala i att landets datautbildning tillförs sådana resursförstårkningar att en solid grund för såväl användarnas som dataindustrins utveckling skapas. Utredningen har avsiktligt koncentrerat sig på mera principiella och kvalitativt orienterade utbildningsaspekter.

Vid diskussion av behovet av datautbildad personal bör framför allt beaktas att kraftfulla åtgärder erfordras för att höja den allmänna datatekniska kompetensen hos användarna i industri, näringsliv och förvaltning. Inom den privata sektorn görs värdefulla insatser härvidlag, och samhället bör dessutom inrikta en väsentlig del av sina åtgärder inom området i denna riktning.

Problemen att kvantitativt bedöma behoven på marknaden av dataut- bildad personal är stora. Kontakter med arbetsmarknadsstyrelsen har givit vid handen att tillgänglig arbetsmarknadsstatistik endast i begränsad omfattning speglar den verkliga situationen på dataområdet. Arbetsför- medlingarna har hittills endast kommit i kontakt med en mindre del av såväl antalet arbetssökande på främst tjänstemannanivå som antalet lediga platser inom dataområdet.

Tillgänglig klassifikation för datapersonal omfattar inom samma grupp såväl ”systemmän” som ”programmerare” och ”kontorsrationaliserare”, samt ”övriga”. Mellan dessa kategorier är gränserna svåra att dra. Begreppen systemman och programmerare är till sin natur i praktiken ofta oskarpa, vilket försvårar möjligheterna till överblick över arbets- marknadsläget. Detta senare är beklagligtvis naturligt inom ett område som tillämpningsmässigt griper allt närmare in i företags och institutio- ners olika verksamhetsområden, varav följer en integrering mellan datapersonal och övriga personalkategorier.

• Sida 257
•  Original

Nedanstående diagram 10: 1 visar f. n. tillgänglig arbetsmarknadsstati- stik för datapersonal, varvid även ”kontorsrationaliserare" samt ”övriga” ingår:

Antal 130

120

110

% Anmälda D Anmälda

1972

Ur ovanstående material kan utläsas att arbetslösheten för den berörda personalen har ökat de två senaste åren, samt att efterfrågan på dylik personal efter en topp 1970 — speglande marknadens dåvarande konjukturmässiga expansion — har sjunkit till ett lågt värde för 1973. I betraktande av antalet totalt sysselsatta i branschen, vilket utredningen redovisat i avsnitt 4.2, framgår emellertid att endast en bråkdel av sysselsättningsförändringen inom dataområdet ingår i den redovisade statistiken. Ett mer heltäckande material vore önskvärt som grund för kvantitativa förslag på utbildningsområdet. Utredningen har emellertid ej haft resurser för att arbeta fram ett sådant underlag.

Inom begränsade datatekniska sektorer kan man i enlighet med diagram 10: 1, under senare tid avläsa en viss överproduktion av utbildade, bl. a. programmerare. Detta gäller även internationellt. Sanno- likt är det här fråga om marginella effekter som främst avser snabbutbil- dad personal med förhållandevis snäv kompetens. Utredningen har funnit det angeläget att expandera möjligheterna till fördjupade kunskaper inom discipliner som är grundläggande för datateknisk systemkonstruktion samt därmed för ett mer optimalt utnyttjande av datatekniken. Sådan kunskapsfördjupning bör främst höra hemma i högskoleutbildningen, men baserar sig på tidigare erhållet kunnande.

Databehandlingens snabba tillväxt och kraftiga spridning till verksam- hetsställen i samtliga näringssektorer har givetvis påverkat kraven på datakunskaper för flera yrkesgrupper.

lediga platser 100

arbetslösa 90 80 70 60 50 40 30

20

1971 1969 1970 1973

Diagram 10:] Arbets- marknadsstatistik vid må— nadens mitt inom gruppen systemmän, programme- rare, kontorsrationalisera- re m. fl.

• Sida 258
•  Original

' Information i prognos- frågor Nr 1973: 8 sid. 67.

Datatekniken har nyskapat yrken som systemerare, programmerare och dataoperatör. Tillväxten av dessa yrkesgrupper har varit snabb — genomsnittligt ca 15 procent per år under 1960-talet — och åldersprofilen för s. k. datayrken är därför ganska ungdomlig. Den hastiga tillväxten av databehandlingen under 1960-talet medförde emellertid att många rekryterades till datayrken utan särskilt grundliga baskunskaper i tillämpliga ämnen. Detta kan belysas något genom statistiska centralby- råns undersökning om ADB och arbetskraften i verkstadsindustrin.1 Sålunda hade enbart ca 11 procent av systemmän/programmerare l-årig postgymnasial fackkurs, medan 1/3 hade högskoleutbildning. Nära 2/3 av driftschefema hade endast folkskola eller liknande, och högskoleutbild- ning saknades här praktiskt taget totalt. Företagen svarar för största delen av yrkesutbildningen till datayrkena — troligen betydligt mer än vad som gäller för andra yrkesgrupper. Sammanfattningsvis pekar detta på att det finns ett samlat behov av en kvalitetsinriktad datautbildning, delvis i form av en återkommande kompletteringsutbildning.

Genom att yrkesutbildningen på dataområdet expanderas ges också möjligheter att införa andra lämpliga ämnen i dataundervisningen än ren datateknik bl. a. för att förbereda den framtida datapersonalen inför de många icke rent datatekniska problemen som dataverksamheten ofta medför.

Som en bakgrund till utredningens förslag om vidgade utbildningsin- satser kan ur behovssynpunkt följande konstateras.

Ett uppdämt behov av en kvalitetsutbildning för datapersonal förelig- ger, bl. a. beroende på databehandlingens mycket snabba utvecklingstakt under 1960-talet samt beroende på eftersläpningen av utbildningskapaci- teten. Kapaciteten i den ettåriga postgymnasiala datautbildningen har dock höjts väsentligt i slutet av 1960-talet. Antalet elevplatseri den postgymnasiala utbildningen är f. n. ca 1 000. Det kan antagas att universitetsutbildningen för närvarande producerar datautbildad personal i ungefär samma storleksordning, varav dock merparten kommer att använda sina datakunskaper i andra verksamheter än rena datayrken.

Tillväxttakten i databehandlingen kan under resterande del av 1970- talet antagas bli ca 10—15 procent per år. Antalet systemerare och programmerare är för närvarande ca 11—12 000. Ett studium av den hittillsvarande utvecklingen under 1960-talet antyder att den värdemässi- ga ökningen av maskinvaran och den antalsmässiga ökningen av system- och programmerarpersonalen följs åt ganska nära. Överslagsmässigt torde man därför också i den närmaste framtiden kunna räkna med en tillväxt i efterfrågan på dessa personalkategorier på 10 procent eller någor mer, dvs. för närvarande omkring 1 200 sysselsatta per år. Denna tillväxttakt indikerar en total årlig efterfrågeökning av systemerare och programmera— re på cal 500 kring år1976 och ca 2 200 kring år 1980.2

2 Om det liksom har gjorts i bl. a. England och Tyskland kan antas att ”antalet sysselsatta specialister per genomsnittlig dator” endast obetydligt sjunker under 197CHalet, trots en väntad differentiering av maskintypema till en ökande andel små och stora enheter, erhålls med en marknadsframskrivning på ca 12 % per år ett totalt antal sysselsatta dataspecialister på systemerare- och programmenmivå i Sverige om ca 22 000 år 1980.

• Sida 259
•  Original

Beroende på hur universitetsutbildningen på dataområdet utformas kan givetvis denna tillgodose en del av utbildningsbehovet. Dock förefaller den nuvarande utbildningskapaciteten bli kvantitativt otillräck— lig efter mitten av 1970-talet och kräva volymmässiga förstärkningar. Kvalitativt är redan i dag förstärkningar erforderliga.

Utvecklingen av datatekniken medför nya arbetsuppgifter för system- personalen. Särskilt de större datorsystemen kräver sådan personal med ibland specifika kunskaper i t. ex. databashantering och/eller dataöver— föringsteknik. Det är väsentligt att också efterfrågeökningen av sådan arbetskraft tillgodoses utbildningsmässigt. Också behovet av operatörer ökar genom expansionen av databehandlingen. Antalet verksamma operatörer är för närvarande ca 6 000. Behovet av operatörer växer förmodligen något långsammare än för systempersonalen, uppskattnings- vis ca 7—8 procent per år.

Utöver dessa faktorer för utbildningen av dataspecialister bör också vid dimensioneringen och utformningen av utbildningen i datateknik beaktas att nya yrkesgrupper berörs av datatekniken. Det gäller t. ex. yrken som i framtiden kommer att stödja sig på datateknik i yrkesutövningen. Delfistudier, t. ex. den som SCB har utfört och som presenteras i IPF 1974: 2 indikerar att ett stort antal helt nya tillämpningsområden för datatekniken successivt kan förväntasi slutet av 1970-talet och början av 1980-talet, vilket betyder förändrade arbetsuppgifter för många yrkes- grupper. Detta kan motivera allmänna kunskaper om databehandling eller kunskaper i speciella rutiner bl. a. för att utvärdera och bedöma datamaterial. Inte minst är det viktigt att beslutsfattare inom näringsliv och förvaltning har tillräckliga datatekniska kunskaper för att kunna göra egna värderingar och inte vara helt hänvisade till dataspecialisternas bedömningar. I vissa fall ställer tillämpningarna krav på programmerings- kunskaper. Detta gäller främst vissa ingenjörskategorier. Eftersom allt fler yrken använder datatekniska moment i sina arbetsuppgifter krävs en allmän breddning av kunskaperna om databehandling inom de flesta yrkeskategorier. Detta motiverar en satsning på en bred grundläggande utbildning i den allmänna skolundervisningen. Då det tar tämligen lång tid innan en sådan satsning i skolväsendet får en någorlunda spridning i arbetskraften är det viktigt att satsningen dimensioneras .och inriktas så att den får snabbast möjliga spridningseffekt.

10. 1.3 Utredningens förslag Utredningen har i kapitel 9 formulerat ett antal övergripande riktlinjer för den svenska datapolitiken. För samtliga av dessa framträder en höjd kunskapsnivå inom det datatekniska området som ett fundamentalt element. Därvid avses såväl en höjd datamedvetenhet, inklusive höjt datatekniskt tillämpningskunnande hos icke—specialister, som vidgade specialistkunskaper inom de producerande industrierna.

Som en konsekvens härav vill utredningen göra följande preciseringar:

• Sida 260
•  Original

— förstärkta datautbildningsåtgärder är den för närvarande mest betydel- sefulla näringspolitiska åtgärden på dataområdet — utbildningsåtgärdema bör i första hand inriktas åt en förstärkning av användarkompetensen i landet — utbildningen av specialister får härigenom en vidgad rekryteringsbas för intensifierade åtgärder för utbildning av systemkonstruktörer på olika nivåer.

Det i lägesrapporten och bland remissinstanserna påtalade behovet av förstärkta datautbildningsresurser berör åtgärder på samtliga undervis- ningsnivåer. Utredningen vill i samstämmighet härmed framföra nedan- stående förslag, som huvudsakligen är principiella och kvalitativa. Utredningen räknar med att de kommer att vidarebearbetas av ansvariga utbildningsinstanser.

Allmänna synpunkter

Vid den närmare utformningen av de åtgärder som föreslås nedan bör existensen av resurströsklar noteras, vilka måste överskridas för att man skall uppnå önskad effekt. Åtgärderna är ofta komplementära vilket innebär att insatser av olika slag erfordras parallellt. Resurströsklar kan finnas såväl inom lärarfortbildning som vid utformning av nytt studiema- terial samt beträffande tillgång till erforderlig datakraft i undervisningen.

Utredningen vill framhålla betydelsen av att en förbättrad datamedve- tenhet skapas bland allmänheten, och förordar att såväl studie- och folkbildningsförbund som skolor och massmedia i ökad utsträckning uppmärksammar detta behov genom intensifierade kurser, program rn. m., varvid företrädesvis datateknikens samhälleliga tillämpningar och sociala effekter bör framhållas.

Denna senast nämnda tillämpningsinriktning för undervisningen bör — snarare än programmeringsinriktning — enligt utredningens uppfattning vara allmänt giltig, och då särskilt för dataundervisningen i grundskola och gymnasium. Undervisningen bör läggas upp med sikte på 1980-talets informationssamhälle.

Som ett värdefullt hjälpmedel inom utbildningsverksamheten bör system för datorstödd undervisning (DU) uppmärksammas. Ett begyn- nande utvecklingsarbete inom området pågår i landet, och även om viss tid ännu krävs innan dylika system kan prövas praktiskt i större skala, bör dessa systems betydelsefulla potential som kompletterande undervisningshjälpmedel redan nu noteras, och en planerande verksamhet inledas.

En förutsättning för att intensifierad dataundervisning på olika nivåer skall kunna realiseras är att tillräcklig datakraft ställs till disposition. Utredningen betonar att dessa behov icke får underskattas, och att tillräckliga resurser avdelas härför.

För utformning och samordning av studie- och läroplaner, undervis- ningsmaterial, DU-utvecklingen m. m. föreslår utredningen kraftigt ökade resurser inom skolöverstyrelsen för planering av dataundervisningen.

• Sida 261
•  Original

Grundskolan

Som sammanfattande mål för utbildningen på grundskolenivå vill utredningen framföra:

”Undervisningen bör hos eleverna skapa en bred allmänbildning om datateknikens tillämpbarhet i samhället. Eleverna bör vara förtrogna såväl med denna tekniks möjligheter som med dess risker, och bör på ett naturligt sätt kunna umgås med datatekniska tillämpningssystem”.

Utredningen föreslår att datateknisk undervisning av väsentlig omfatt- ning införs som obligatorium på grundskolans högstadium. I ett första steg bör undervisningen införas såväl inom samhällskunskap som inom naturvetenskap, som en förberedelse för det så småningom utformade egna ämnet informationslära.

Undervisningen bör inriktas åt datateknikens samhälleliga tillämp- ningar, med en tvärvetenskaplig och social uppläggning. Undervisningen bör anknytas till konkreta tillämpningar, i miljöer som direkt berör eleverna och deras egna problem. En kreativ kontakt med tillämpnings- systemen bör eftersträvas. Såväl databehandlingens möjligheter som dess risker bör belysas.

Som ett frivilligt moment inom denna undervisning kan en orientering om maskin- och programvara ges. Ingen algoritm— eller programmerings- undervisning bör ges på grundskolenivå.

Beträffande erforderlig datakraft kan följande sägas. Undervisningen bör ges väsentliga laborativa inslag, där eleverna interaktivt via terminaler får kommunicera med färdiga programpaket. S. k. programmerbara bordskalkylatorer bör ej användas på detta tidiga undervisningsstadium. Hyrda eller för flera skolor gemensamt ambulerande bildskärmstermina- ler anknutna till externa servicebyråer bör utnyttjas, kompletterat med distriktsvis anskaffade terminalförsedda minidatorer. I detta senare fall blir samordnad framställning av undervisningsmaterial i form av tillämp- ningsprogram nödvändig av bl. a. ekonomiska skäl.

Orientering om användning av elektroniska fickräknare bör ges inom ämnet matematik samt i andra berörda tillämpningsämnen.

Utredningen vill vidare fästa uppmärksamhet på det omfattande behovet av lärarfortbildning för denna undervisning, och föreslår att sådan fortbildningsverksamhet snarast inleds på ett antal orter i landet.

Gymnasieskolan

Som sammanfattande mål för föreslagen verksamhet på gymnasienivå vill utredningen framföra:

”Undervisningen bör hos eleverna skapa förståelse för datateknikens många olika utvecklingslinjer, och för dess omfattande tillämpbarhet i samhället. Eleverna bör vara förtrogna med de möjligheter till tillgodo- seende av informationsbehov som datatekniken medger. Eleverna bör besitta goda kunskaper rörande användning av tillämpningssystem, samt ges översiktlig orientering om metodik för konstruktion av sådana.”

• Sida 262
•  Original

Utredningen vill speciellt framhålla betydelsen av förstärkningar för gymnasieskolans dataundervisning, såsom en påbyggnad på den datatek- niska undervisningen i grundskolan, och ger följande förslag rörande undervisningen på gymnasienivå.

Undervisningen bör betona datateknikens många olika potentiella utvecklingslinjer, varvid behovet av samverkan mellan människa och maskin bör belysas. Undervisningen bör inriktas åt information snarare än åt data. Problemdefinition inför konstruktion av tillämpningssystem bör betonas. Inom den naturvetenskapliga grenen bör undervisningen vara beräkningsorienterad, medan undervisningen inom övriga grenar bör vara orienterad åt datastrukturering och databasteknik. ] högre utsträckning bör administrativa snarare än tekniskt/vetenskapliga tillämpningar väljas. Kontakt med frågebesvarade datasystem bör ges i flera sammanhang.

Allmänt bör undervisningen orienteras åt kreativ användning och problemanpassning av tillämpningssystem, snarare än åt nyutveckling av system. Vissa moment av programskapande kan införas, dock ej på detaljerad programnivå. Detta innebär att härvid endast högre program- meringsspråk bör användas.

Sambandet mellan databehandling och dokumentteknik och -metodik bör observeras i undervisningsinnehållet.

Undervisningen bör vara så laborativ som möjligt. Terminaler till servicebyråer eller till lokala och/eller ambulerande minidatorer bör användas, varvid undervisningens behov av datakraft ej bör underskattas.

I viss begränsad utsträckning kan s. k. programmerbara bordskalkylato- rer komma till användning i undervisningen. Denna verksamhet bör därvid kunna ha en frivillig karaktär, eftersom dylik programmering kan väntas bli begränsad i framtida tillämpningar.

Undervisningen bör — i mån av möjlighet till bedömning av elevernas yrkesönskemål — vara yrkesförberedande, och moment av praktiskt databehandlingsarbete bör inkluderas.

Betydande resurser för utbildning och fortbildning av lärare bör avsättas, liksom för utarbetande av nytt undervisningsmaterial.

Postgymnasial utbildning och vuxenutbildning

Det finns enligt utredningens uppfattning skäl att expandera den existerande ettåriga postgymnasiala datautbildningen. Utbildningen av lärare för denna utbildning bör återupptas, i syfte att erhålla en beredskap för de av gymnasiets dataintresserade elever som önskar vidare yrkesutbildning inom området.

Den postgymnasiala dataundervisningen bör i ökande grad orienteras åt systemkonstruktionsmetoder inklusive programmering med tonvikt på databasteknik. Samhällsorienterade administrativa tillämpningar bör här- vid speciellt betonas. Denna sistnämnda undervisningsinriktning är enligt utredningens uppfattning lämplig även för vuxenutbildningen inom studie- och folkbildningsförbund. Intensifierad information bör spridas rörande denna verksamhet.

Behovet av utbildning för industriella tillämpningar inkluderande t. ex.

• Sida 263
•  Original

processtyrning och dataöverföring bör noteras även på postgymnasial nivå. En praktisk inriktning med grundlig maskinkorrtakt är på denna undervisningsnivå motiverad, såväl i interaktiv som i satsvis miljö. Vuxenutbildningens lärarkraftbehov bör särskilt observeras.

Högskolan

Utredningens tidigare förslag (av 1972-09-29, bilaga 6 i lägesrapporten) om speciella utbildningslinjer för datateknik vid de tekniska högskolorna i landet har väckt gehör på flera håll. Utredningen hälsar denna utveckling med tillfredsställelse, och förordar en intensifiering av det planerande och resursfördelande arbete som sammanhänger härmed. Skapandet av speciella studieinriktningar i datateknik är enligt utred- ningens mening ett betydelsefullt stegi denna riktning.

Resurssituationen vid högskolans databehandlingsundervisning är en- ligt utredningens mening f.n. otillfredsställande. Möjligheterna till högkvalitativ verksamhet, inte minst för forskarrekrytering, är i nuläget begränsade.

Utredningen föreslår därför nedan ett antal förstärkningsåtgärder för högskoleutbildningen. I sådana fall där delar av eller hela beslutsfattandet rörande dessa resurser sker lokalt, är det enligt utredningens uppfattning möjligt för UKÄ att till de lokala lärosätena genom anvisningar betona de övergripande synpunkterna om resursförstärkningar som framförs i detta betänkande.

I den ovan nämnda skrivelsen av 1972-09-29 har utredningen framhållit det betydelsefulla i att studerande vid samtliga utbildningsvä- gar till akademisk grundexamen ges möjlighet passera vissa datatekniska utbildningsmoment. De positiva remissynpunkterna härpå motiverar enligt utredningens uppfattning att UKÄ på lämpligt sätt anvisar lokala lärosätens konsistorier (motsv.) om det önskvärda i en dylik utveckling.

Utredningen vill vidare uttala sitt stöd för det förslag om en dataekonomisk utbildningslinje som 1973-11-05 framlagts av avdelningen för informationsbehandling och företagsekonomi vid Umeå universitet. Utredningen välkomnar liknande förslag även från andra lärosäten.

Enligt utredningens tidigare framförda uppfattning är resurserna för grundutbildning i informationsbehandling f. n. otillräckliga. Den betydel- sefulla undervisning som ges inom detta ämne motiverar väl den fördubbling av medlen för lärarkrafttilldelning som utredningen framfört iskrivelsen av 1972-09-29.

En kraftig ökning av det totala anslaget för datakraft är enligt utredningens mening befogad. En av UKÄ tillsatt arbetsgrupp, datorser- vicegruppen, har 1974-04-19 framlagt förslag till tillgodoseende av behovet av datakraft vid universitet och högskolor. Utredningen har informerats om att i denna rapport en substansiell anslagshöjning för ändamålet kommer att föreslås. Utredningen instämmer principith i det nödvändiga i en dylik höjning av den nämnda medelstilldelningen.

Beträffande organisation för och finansiering av universitetens data-

• Sida 264
•  Original

kraft bör ett regionaliserat ansvarssystem med lokal programbudgetering eftersträvas. Detta kan av olika skäl ej realiseras omgående. Utredningen vill dock framföra att det redan nu är önskvärt att från UKÄ medge tillstånd för de lokala institutionerna för informationsbehandling att för datakraft disponera tillgängliga anslag även utanför existerande universi- tetsdatacentraler i syfte att erhålla den bäst lämpade mängden datakraft för tillgängliga anslag. Detta tillstånd bör även medge möjlighet till anskaffning av lokala minidatorer.

Det är vidare önskvärt att UKÄ i anvisningar till lokala konsistorier (motsv.) ytterligare betonar vikten av att adekvat medelstilldelning för datakraft ges även till annan undervisning med datatekniska berörings- punkter.

Inriktningen för existerande professurer i datatekniska ämnen innebär en kraftig dominans för den numeriska analysen samt en svag täckning för övriga ämnesdelar. Utredningen har därför funnit behov av förstärk- ningar avseende högre tjänster främst inom ämnesområdena datalogi, administrativ databehandling samt datorsystem. Utredningen noterar med tillfredsställelse inrättandet fr.o.m. 1974/75 av en professur i datalogi i Linköping och en professur i datorsystem vid Tekniska högskolan i Stockholm. Behoven av förstärkningar rörande informations- behandling särskilt administrativ databehandling accentueras därmed. Följande förslag rörande professur inom ämnesområdet ges mot bak- grund härav itabell 10: 1:

Tabell 10:1 Föreslagna ökningar av antal professurer inom det datatekniska området

Område 1975/76 1976/77 Summa

Numerisk analys Adm. databehandling + + 2 Datalogi — + 1 + 1 Datorsystem + 1 1 + 2 Data(maskin)teknik + 1 + 1

Summa + 3 + 3 + 6

Utredningen betonar att ovanstående förslag om professurer är att betrakta som ett minimum för den datatekniska utvecklingen i landet. Situationen utomlands — inte minst i våra grannländer där en rad professurer i datalogi och administrativ databehandling (motsv.) existerar - karaktäriseras av en betydligt större aktivitet inom ämnesområdet.

Utredningen ger inga förslag beträffande den geografiska placeringen av ovan föreslagna tjänster, men framhåller följande. Specialutbildning i datatekniska ämnen kommer i framtiden i allt högre grad att krävas vid alla landets universitet och högskolor. Det är dock önskvärt att vid uppbyggnaden härav en ämnesorienterad profilering ges åt skilda inrikt- ningar vid olika lärosäten. Även resursmässigt kan koncentration härvid

• Sida 265
•  Original

bli nödvändig. Samtidigt bör samarbete underlättas såväl mellan olika lärosätesinstitutioner som mellan landets olika högskolor.

Behoven även på högskolenivå av samhälls- och socialt orienterad datautbildning bör vidare betonas. Undervisningen bör här vara tillämp- ningsinriktad, och bl. a. behandla såväl databehandlingens konsekvenseri samhället som industriella tillämpningar. Härför — samt för förstärk- ningar inom andra ämnesdelar — finns enligt utredningens mening skäl för UKÄ att via förstärkta anslag föreslå inrättandet av tre gästprofes- surer samt sex forskarassistenttjänster.

Vidare bör på högskolenivå prövas införande av vissa praktikmoment i undervisningen. På 60-poängsnivå vid filosofisk fakultet kan en praktik- period på tre månader lämpligen prövas. Erfarenheten talar för att samspelet mellan teoretisk och praktisk dataverksamhet kan verka starkt befruktande för båda dessa verksamhetsinriktningar.

Utredningen vill framföra sin positiva syn på praktiska prov med datorstödd undervisning, i ett första steg på högskolenivå.

Kostnader

Som tidigare framförts är utredningens förslag på utbildningsområdet huvudsakligen av principiell och kvalitativ art. Endast för vissa poster bland de föreslagna åtgärderna kan f.n. kostnadsuppskattningar med någon precision göras, vilka framgår av tabell 10: 2.

Tabell 10: 2 Ökning av vissa kostnader på högskolenivå

1975/76 1976/77

Resurser milj. kr. milj. kr.

Ökade medel för lärarkrafttilldelning för grundutbildning i informationsbehandling 5 5

Föreslagna tjänster 1 1

Ökade medel för datakraft — informationsbehandling 2 2 — övriga ämnen (inkl ej rådsfinansierad forskning), totalt 12 14 Summa 20 milj. kr. 22 milj. kr.

Kostnaderna för åtgärderna förutom på högskolenivå kan förväntas stiga med tiden, allteftersom behoven av lärarkraft, material, datakraft m. m. i ökande grad behöver tillfredsställas.

Det ovan nämnda bör jämföras med de i avsnitt 7: l gjorda kvantitativa uppskattningarna rörande nuläget för de totala utbildningsinsatserna på dataområdet, vilka uppgår till ca 60 miljoner kronor årligen exklusive företagens interna datautbildning.

• Sida 266
•  Original

10.1.4. Sammanfattning Dataindustriu tredningen anser

— att förstärkta datautbildningsåtgärder för närvarande är den mest betydelsefulla näringspolitiska åtgärden på dataområdet — att utbildningsåtgärdernai första hand bör inriktas åt en förstärkning av användarkompetensen i landet — att utbildningen av specialister härigenom får en vidgad rekryteringsbas för intensifierade åtgärder för systemkonstruktörsutbildning på olika mvaer

och föreslår beträffande åtgärder på grundskolenivå

— att orientering om användning av datasystem införs som ett obligato- rium — att undervisningen bör vara inriktad åt datateknikens tillämpningar, och framhålla såväl denna tekniks möjligheter som dess risker — att undervisningen bör vara av laborativ karaktär, och medge sam- verkan med flexibla tillämpningssystem

åtgärder på gymnasienivå

— att undervisningen bör framhålla datateknikens många olika utveck- lingslinjer, och vara inriktad åt information snarare än åt data — att användning av tillämpningssystem bör betonas, dock med viss orientering kring eget systemutvecklande — att undervisningen bör vara av laborativ karaktär, och medge sam- verkan med datasystem på flera olika tillämpningsnivåer

åtgärder på postgymnasial och vuxennivå

— att undervisningen bör vara yrkesorienterad, och betona datasystemens karaktär av hjälpmedel på aktuella områden — att den postgymnasiala undervisningen bör inriktas på systemkonstruk- tion och programmering, och liksom vuxenutbildningen vara praktiskt orienterad — att undervisningen bör vara av laborativ karaktär, och medge en grundlig maskinkontakt

åtgärder på högskolenivå

— att speciella utbildningslinjer för datateknik vid de tekniska högskolor- na skapas, med inriktning åt lokal specialisering — att samtliga utbildningsvägar till grundexamen på högskolenivå bör innefatta datatekniska undervisningsmoment — att såväl antalet lärartjänster som avsedda undervisningsanslag bör höjas — att sex nya professurer inrättas under de närmast kommande två budgetåren

• Sida 267
•  Original

— att undervisningen bör vara av laborativ karaktär, och omfatta intensiv datorsystem— och databaskontakt — att för en del av högskoleutbildningen, huvudsakligen rörande informa- tionsbehandling samt för datakraft, resurserna för år 1975/76 ökas med 20 miljoner kronor, samt för år 1976/77 med ytterligare 2 miljoner kronor — att på 60-poängsnivå vid filosofisk fakultet en praktikperiod på tre månader prövas.

10.2. Forskning och utveckling

10.2.1. Remissynpunkter

I diskussionen av utredningens lägesrapport har remissinstanserna prak- tiskt taget enhälligt tillstyrkt ett kraftigt statligt stöd till datateknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Det framhålls därvid, bl.a. av Statsföretag AB, Saab-Scania AB, Teknologföreningen och FOA, att högskolans institutioner inom det datatekniska området bör få ökade resurser. Detta gäller då inte minst beträffande forskartjänster. Samverkan mellan forskning och undervis- ning betonas av flera remissinstanser, bl.a. av Teknologföreningen och länsstyrelsen i Östergötlands län. Vidare bör överföringen av forsknings- resultat till praktisk användning så långt möjligt underlättas, vilket enligt Teknologföreningen anges kunna ske genom organisatorisk gemenskap och personalcirkulation.

Lämplig instans för fördelning av de ökade FoU-resursema anser ett flertal instanser, bl. a. FOA, att styrelsen för teknisk utveckling (STU) utgör. Samordnad FoU inom ett fåtal stora projekt på både maskinvaru- och programvaruområdena framhålls därvid som ett sätt att effektivt utnyttja tillgängliga resurser.

Från några instanser, bl.a. CFD och LKD, betonas det för svensk datateknisk forskning stimulerande i en utvidgad utländsk företagsetable- ring inklusive forskning och utveckling inom landet, med ett aktivt samarbete med den svenska högskolans institutioner. Fördelarna med samverkan mellan industri, högskola och användare framhävs av många instanser. Beträffande inriktningen av den statligt stödda forskningen betonas särskilt metod- och produktutveckling för samverkan mellan människa och maskin i tillämpningsorienterade projekt.

10.2.2. Utredningens överväganden

I avsnitt 7.2 har utredningen kartlagt den nuvarande omfattningen och inriktningen av forsknings- och utvecklingsstödet inom dataområdet. Som framgår därav går den övervägande delen av stödet genom styrelsen för teknisk utveckling (STU).

De av statsmakterna angivna huvuduppgiftema för STU har utred- ningen funnit vara en lämplig utgångspunkt för sina överväganden om det framtida FoU-stödet. Dessa huvuduppgifter, som bl.a. kan utläsas av

• Sida 268
•  Original

propositionen om inrättandet av STU (prop 1968268) och senare statsverkspropositioner, är i korthet:

— att höja den tekniska forskningens kvalitet och öka det teknologiska kunnandet, — att med hjälp av teknik befrämja utvecklingen av olika samhällssektor— er, — att stimulera den svenska industrins utveckling och befrämja dess konkurrenskraft.

I praktiken kan givetvis dessa tre uppgifter inte renodlas och separeras. Konkreta FoU-projekt kan hämta motiv från mer än en av uppgifterna, men eftersom någon av dessa ofta är den primära i varje enskilt projekt har utredningen ansett det meningsfullt att diskutera det datatekniska FoU-stödet under dessa tre skilda rubriker.

Datateknisk forskning

Datatekniken är i förhållande till många andra teknikområden ett nytt kunskapsområde där grundläggande insikter fortfarande saknas på många väsentliga avsnitt. Såsom framhållits i flera andra sammanhang i detta betänkande är utvecklingen utomordentligt snabb inom dataområdet.

Dessa omständigheter har medfört att utredningen mött stora svårig- heter att ange riktlinjer på längre sikt för den grundläggande forskningen. Samtidigt anser sig utredningen ha konstaterat att den icke målinriktade forskningen på dataområdet — ilikhet med annan grundläggande teknisk forskning — har hållits tillbaka i jämförelse med satsningen på mer utvecklingsbetonade projekt.

Detta är enligt utredningens mening allvarligt mot bakgrund av datateknikens dynamiska utveckling och behovet av grundläggande kunskaper särskilt inom programvaru- och metodikområdena. Den tekniska forskningen har stor betydelse också för den högre utbildningen, och med hänsyn till de behov som måste tillgodoses på detta område är en fortsatt stagnation på forskningsområdet inte acceptabel.

Frågan om prioritering av den mera näraliggande forskningen har diskuterats i utredningens särskilda referensgrupp för FoU och utbild- ning. Man har här grovt klassificerat det datatekniska forskningsområdet på följande sätt:

] . Maskinvara

— Maskinvara med tonvikt på komponenter — Maskinvara med tonvikt på arkitektur — Maskinvara med tonvikt på människa-maskinsamverkan

Organisation

STU bör planera, initiera ooh administrera den här diskuterade verksam- heten.

Utredningen vill framhålla de fördelar både erfarenhetsmässigt och rörande marknadsacceptans som följer av nära och fortlöpande kontakter mellan forskningen och tänkbara användare. Samarbetet mellan dessa båda parter stimulerar ofta såväl planering som utförande.

Utredningen vill dessutom understryka att samverkan mellan industri och högskola är utomordentligt väsentlig. Denna samverkan bör på ett tillfredsställande sätt kunna främjas av STU, och utredningen har uppmärksammat att framgångsrika strävanden i denna riktning påbörjats.

En resurskoncentration för de statliga stödåtgärderna på FoU-ornrådet är enligt utredningens uppfattning motiverad, för att uppnå hög verkningsgrad för de insatta åtgärderna. Detta innebär ett undvikande av att splittra anslagstilldelningen på alltför många små poster.

STU kan även stimulera en resurskoncentration och specialisering inom högskolan, i samverkan med initiativ därifrån. Detta diskuteras vidare i avsnitt 10.5, varvid ett organiserat samarbete mellan flera institutioner vid samma universitet eller högskola berörs.

Det är vidare meningsfullt atti från STU tilldelade forskningsanslag inkludera medel för den datakraft, inklusive eventuellt anskaffande av minidatorer o. (I., som projekten kräver. Datakraft är en naturlig projekt— del, för vilken STU för av styrelsen stödda projekt bör ha programansvar.

En förutsättning för att STU skall kunna tilldelas ansvaret för det vidgade FoU-stöd som utredningen föreslår är en kraftig personalförstärk- ning. Utredningen har tidigare i rernisskrivelser rn. rn. påpekat den obalans som redan idag råder mellan de utdelade anslagen och de administrativa möjligheterna att initiera, planera och följa upp projekt. Datatekniken är ett nytt område, präglat av en dynamisk utveckling, vilket innebär att en större andel av resurserna måste avsättas för initiering och planering än inom mer etablerade teknikområden.

Utredningen har diskuterat lämpligheten av att kanalisera en del av FoU-stödet direkt till organisationer av typ centrum för datautveckling eller särskilt inrättade utvecklingsbolag. Utredningen har emellertid funnit att FoU-verksamheten liksom hittills bör utföras antingen vid högskoleinstitutionerna eller vid industrin. Vad som möjligen kan stå att vinna genom att sammanföra FoU-resurser från högskola och industri i en organisation som står mellan dessa, uppvägs enligt utredningens mening av de negativa effekter som uppkommer bl. a. på grund av sämre kontakt med marknaden. Vidare försvåras en riktig avvägning mellan olika FoU-projekt om ytterligare institutionella bindningar uppstår.

Resurser

Utredningen har i avsnitt 7.2 redovisat den nuvarande medelstilldelningen till STU:s behovsområde informationsbehandling m.m. som under de senaste två budgetåren har varit stigande. Mot bakgrund av vad som ovan

• Sida 273
•  Original

anförts, särskilt beträffande behovet av en vidgad datateknisk forskning av grundläggande karaktär, anser utredningen att en löpande stegring av anslaget, med huvudsakligen dess nuvarande inriktning, är motiverad. Härvid har inräknats de satsningar på utveckling av gemensamma systemkomponenter som kan behöva göras inom ramen för de nationella projekten. Gränsdragningen mellan STU:s allmänna FoU-stöd och det stöd som avser FoU för systemkomponenter är som tidigare nämnts oskarp. Utredningen har i nedanstående tabell 10:3 — närmast som en illustration — redovisat beloppen separat, men anser att förskjutningar mellan de två första delområdena ofta kan och bör förekomma. Förslaget koncentrerar sig därför på det sammanlagda beloppet.

I det sammanlagda beloppet har däremot inte inräknats de eventuella industripolitiskt motiverade merkostnaderna i de nationella projekten eller i den offentliga upphandlingen. Dessa kostnader diskuteras i avsnitt 10.3 och 10.4

De här angivna beloppen avser de datatekniskt inriktade anslagen inom såväl behovsområde 6 som övriga av STU: s behovsområden. Som jämförelse anges de medel som beräknats för budgetåret 1973/74.

Tabell 103 Förslag till anslagstilldelning för datateknisk FoU i miljoner kronor

Delområden 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79

Allmänt FoU- stöd till hög- skolor och industri 13 15 18 22 26 31 Systemkomponen- ter i anslutning till de natio- nella projekten — 5 15 18 21 24

Summa 13 20 33 40 47 55

Härutöver föreslås att STU tilldelas medel för särskilda stödåtgärder till svensk dataindustri med en ram av 75 miljoner kronor att utgå under en treårsperiod.

Beträffande personalförstärkningar hos STU har utredningen bedömt att ytterligare behov av minst 3 kvalificerade handläggare föreligger, utöver de befintliga 2 handläggare som ansvarar för behovsområdet informationsbehandling, styr-, mät- och komponentteknik. Den föreslag— na förstärkningen är avsedd att täcka även de krav som kan ställas på STU med anledning av andra förslag i detta betänkande.

10.2.4 Sammanfattning Dataindustriutredningen föreslår

— att STU tilldelas medel för främjande av datateknisk forskning och ut- veckling enligt följande uppställning:

• Sida 274
•  Original

1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 20 milj. kr. 33 milj. kr. 40 milj. kr. 47 milj. kr. 55 milj. kr.

— att särskilda stödåtgärder för svensk dataindustri utgår inom en ram av 75 miljoner kronor under en treårsperiod efter närmare preciseringar och förhandlingar mellan STU och berörd industri — att den långsiktiga datatekniska forskningen omedelbart får ett ökat stöd av STU -— att forskning och utveckling inriktas på tillämpningsorienterade system av relativt hög komplexitetsnivå * att teknikvärdering, med särskilt beaktande av människa—maskinsam- verkan och av datateknikens regionala och sociala effekter, får spela en väsentlig roll — att STU:s personella resurser förstärks med ytterligare minst 3 kvalifi- cerade handläggare för administration av ovan föreslagna åtgärder.

10.3 Nationella projekt

10.3.1 Utveckling i samarbete

Jämfört med många andra länder har Sverige kommit långt i utvecklingen vad avser t. ex. miljö och social standard. Välfärden i landet har också medfört ett högt kostnadsläge till vilket företagen hittills kunnat anpassa sig genom bl. a. en hög produktivitetstillväxt, där datatekniken blivit ett viktigt hjälpmedel.

Inom dataområdet är kraven på nya produkter för användning inom landet ofta annorlunda än vad som för närvarande uppställs i andra länder. Det är inte osannolikt att system, utvecklade för svenska behov och förutsättningar, kan väcka intresse även på andra marknader där medvetenheten och kraven ännu ej nått lika långt, och därigenom bli värdefulla exportprodukter för den svenska dataindustrin. De svenska projekten kan därvid ses som nödvändiga referensanläggningar.

Den hittillsvarande datoriseringen kan förenklat karakteriseras som en mekanisering och rationalisering huvudsakligen inom det administrativa området. Datautvecklingen har försiggått under en relativt lång period och användarna har successivt kunnat förvärva erforderlig kompetens. Denna kompetens har i huvudsak blivit koncetrerad till viss administrativ personal.

Den kommande datautvecklingen kommer att kännetecknas av att datatekniken införs i nya miljöer och utnyttjas på nya sätt — främsti olika realtidstillämpningar. I denna utvecklingsprocess torde ett grundligt samarbete mellan användare och dataindustri krävas, eftersom tillämp- ningarna kommer att bli integrerade i användarnas speciella verksamhe- ter. Man kan anta att ett gott samarbete kommer att utfalla i framtida produktivitetsvinster bl.a. för att datatekniken alltmer kommer att utnyttjas i den direkta produktionsprocessen — både för varor och tjänster.

• Sida 275
•  Original

Detta utvecklingsarbete kommer naturligtvis att kräva resurser både hos användarna och dataindustrin. Eftersom användarsyftet bl. a. är att höja produktiviteten i framtiden och dataindustrins syfte är att exploate- ra nya marknader och stärka sin konkurrenskraft kan man säga att det finns dubbla näringspolitiska skäl att detta utvecklingsarbete kommer till stånd.

Från statens sida finns förutom de näringspolitiska målen också tillväxtmålen för ekonomin som helhet och därmed ansvaret för att tillräckliga resurser avsätts för detta syfte, särskilt inom den offentliga sektorn.

Det torde finnas intresse hos både användare och dataindustri för ett sådant samarbete men också många hinder:

a) Finansiella resurser för utvecklingsarbete saknas i vissa fall både hos användare och dataindustriföretag.

b) Användarna uppfattar ofta sina behov av investeringsresurser för andra ändamål som mer näraliggande.

c) Investeringar i utvecklingsarbete är så gott som undantagslöst riskfyll- da.

d) Personell kompetens för detta utvecklingsarbete krävs hos användarna, vilket vanligen saknas hos potentiella användare av nya dataapplikatio- ner.

e) Den långsiktiga planeringen hos användarna är ofta otillräcng som underlag för utvecklingsarbetets uppläggning.

Av dessa hinder är de tre första av finansiell och de två sista av real karaktär. Punkterna a) och b) kan i och för sig avhjälpas med generella medel (en god kapitaltillgång) medan punkt 0) är mera besvärlig. Någon form av riskutjämning skulle behövas t. ex. genom att staten bidrar med en riskpremie. Punkterna d) och e) medför att utvecklingsarbete inte kommer till stånd genom initiativ från användarna på grund av svårigheterna att definiera framtida kapacitetsbehov och behov av nya tekniskt/organisatoriska lösningar samt det utvecklingsarbete som krävs för att nå dit. Att utveckla långtidsplaneringen inom näringsliv och offentlig förvaltning är alltså mycket väsentligt om användarna skall kunna ta en aktiv del i systemutvecklingen på dataområdet.

Staten kan också ha andra motiv för att utvecklingsprojekt kommer till stånd. Så t.ex. kan man vilja införa andra aspekter än de rent ekonomiska när det gäller utvecklandet av ny teknik, såsom sociala och miljöhygieniska kriterier.

10.3 .2 Nationella projekt

När det gäller att åstadkomma ett organiserat utvecklingssamarbete mellan dataanvändare och dataindustri har utredningen funnit att på kort sikt de bästa förutsättningarna föreligger inom den offentliga sektorn. Givetvis är det lika angeläget att med statligt stöd stimulera utvecklings- samarbete mellan tillverkare och användare inom den privata sektorn, men utredningen ser detta som möjligt först på något längre sikt.

• Sida 276
•  Original

De problemställningar som uppstår vid ett genomförande av projekt inom den offentliga sektorn där man samtidigt vill tillgodose industripoli- tiska ambitioner, är av samma karaktär som generellt gäller för användningen av offentlig upphandling i industripolitiska syften. Detta problemområde behandlas särskilt i avsnitt 10.4. Utredningen har emellertid funnit att betydelsen av utvecklingssamarbete mellan använda- re och industri som industripolitiskt medel är så stor att den motiverar särskilda åtgärder. Man måste sålunda eftersträva att metodiskt skilja ut sådana projekt där samarbetet kan organiseras på ett mycket tidigt stadium och där samarbetet kan få sådan omfattning att det utgör en betydande del av det datapolitiska stödet.

Utredningen har valt att kalla projekt av denna karaktär för nationella projekt. Utredningen har också sökt analysera vilka områden, särskilt inom den offentliga sektorn, som just i dagsläget har sådana behov att nationella projekt skulle kunna organiseras. Några förslag redovisas nedan.

Syftet med nationella projekt är — i likhet med vad som anförs i avsnitt 10.4 om offentlig upphandling i allmänhet — att både tillgodose väsentliga samhällsbehov och bedriva effektiv industripolitik. En naturlig fråga i sammanhanget är hur användarna — som i allmänhet inte har industripolitiska uppgifter i sitt program — uppfattar en sådan samman- koppling.

Utredningen anser först och främst att projekten i princip skall genomföras på ett sätt som är kostnadsneutralt för användaren, dvs. användaren skall få sina behov tillgodosedda till samma kostnad för honom som i en situation där inga industripolitiska hänsyn är aktuella. Ett sådant synsätt medför att vissa merkostnader i allmänhet uppstår, som således än hänförliga till det industripolitiska inslaget i projektet. Om det industripolitiska utbytet motiverar dessa kostnader får sedan avgöras efter jämförelse med annat utvecklingsstöd.

Någon av användaren icke önskad fördröjning av projektet får. heller inte förekomma. I stället bör användaren i ett nationellt projekt i allmänhet kunna höja sin ambitionsnivå och i varje fall få möjligheter att planera på längre sikt än vad som eljest vore möjligt. Dessa faktorer bör utgöra påtagliga incitament för användarna att deltaga i ett nationellt projekt.

Nationella projekt kan enligt utredningens mening bli ett industripoli- tiskt medel med hög verkningsgrad och utredningen föreslår därför att denna stödform ges hög prioritet. Utredningen ser som en ytterligare fördel med organisationsformen att den möjliggör en bättre kontroll av de betydande integritetsproblem som finns i flera av projekten. Den bredare förankringen av projekten bör öka sannolikheten för att integritetsproblemen och även övriga samhällskonsekvenser blir ordent- ligt genomlysta. Hit hör framförallt frågan om hur kvaliteten på in- och utdata skall kunna hållas på en sådan nivå och stå under sådan kontroll, att datasystemen verkligen fyller sin uppgift. Det är särskilt viktigt att företrädare för de grupper av människor som avses bli registrerade får tillfälle att framlägga sina synpunkter på ett organiserat sätt.

• Sida 277
•  Original

10.33 Planering och genomförande

Ett nationellt projekt har i det föregående beskrivits som ett större utvecklingsprojekt inom ett för landet angeläget samhällsområde, vilket genomförs i samarbete mellan användare, dataindustri och i vissa fall institutioner för forskning och utveckling. Utredningen har inte ansett sig ha anledning att i detalj studera hur projektens planering och genomfö- rande bör organiseras. Vissa huvudlinjer torde dock kunna anges. Den vidare utformningen bör klarläggas i de kompletterande utredningar och förprojekt, som utredningen föreslår.

De nationella projekten avseri utredningens förslag datasystem i första hand inom offentlig sektor, t. ex. för arbetsförmedling, dokumentation, trafikstyrning, sjukvårdssystem o.dyl. Ansvaret för genomförande av projekten måste i princip ligga hos den slutliga huvudanvändaren av systemen som då måste förutsättas ha tillräckliga kunskaper och resurser för att effektivt kunna leda projektet. Vid behov kan givetvis utomståen- de expertis anlitas. Vidare bör datasamordningskommittén (DASK) ha ett väsentligt inflytande beträffande samordningen av de olika projekten.

Planering av projekten kan i några fall behöva ske i form av förprojekt. Dessa bör utföras i samarbete mellan användaren, i förekommande fall assisterad av utomstående expertis, tänkbara leverantörer samt det organ som får ansvaret för att tillskjuta de medel som är betingade av det industripolitiska innehållet i projektet. Utredningen anser att detta senare ansvar bör åläggas den organisation som har programansvaret för övrigt utvecklingsstöd inom det datatekniska området — enligt utred- ningens förslag STU.

STU får således en viktig roll när det gäller planeringen av de nationella projekten. Projekteringen inrymmer naturligen vissa förhandlingar mellan användaren och STU avseende de industripolitiskt motiverade merkost- nader som STU enligt utredningens förslag skall bestrida. Det är därför nödvändigt att STU har insyn även i genomförandet av projektet för att kunna bedöma utfallet av det lämnade utvecklingsstödet och av den med användaren träffade överenskommelsen.

STU får i den föreslagna organisationsmodellen också goda möjligheter att fortlöpande bedöma de nationella projektens behov av utveckling av gemensamma systemkomponenter såsom maskinvara, programvara etc. STU kan även i vissa fall finna anledning att inrikta det allmänna forsknings— och utvecklingsstödet på dataområdet åt ett visst håll för att främja de nationella projekten.

Den skisserade organisationsmodellen bör kunna vara tillämplig också i den mån användare inom privat sektor är beredda att låta planerade projekt få industripolitiskt innehåll, i den meningen att svensk dataindu- stri får utveckla och leverera datasystemen, mot att STU bestrider eventuella uppkommande merkostnader. Enligt utredningens mening är det i hög grad önskvärt att STU: s möjligheter inte begränsas till projekt inom offentlig sektor, och att STU aktivt sprider upplysning om detta förhållande bland privata dataanvändare.

Kostnaden för systemutveckling och projektadministration bestrids i

• Sida 278
•  Original

princip av användaren, med de bidrag från STU som diskuterats ovan. Dispositionsrätten till resultaten av utvecklingsarbetet bör normalt ligga hos leverantörerna, som vid exploatering på andra marknader bör vara skyldiga att erlägga royalty till den användare, som bekostade utveck- lingen. Ur dessa royalties bör i första hand de av STU tillskjutna medlen för merkostnader återbetalas.

För de för flera projekt gemensamma systemkomponenterna (maskin— vara, programvara, etc) kan STU-anslag (med villkorlig återbetalningsskyl- dighet) på sedvanligt sätt utgå direkt till industrin.

Som allmän regel för det stöd som här diskuterats bör gälla att det bör utgå endast under förutsättning att resultaten bedöms kunna exploateras av svenska företag även för senare försäljningar till andra länder.

10.3 .4 Projektförslag

I det följande redogörs för ett antal projekt avsedda att täcka ett närliggande behov inom offentlig sektor och som enligt utredningens mening har den karaktären att de omedelbart kan få formen nationella projekt. Dessa projektförslag har utarbetats inom utredningens referens- grupp för produktstrategi.

Som nämnts ovan vore det önskvärt att liknande projekt kunde organiseras inom den privata sektorn. Utredningen har dock inte underlag för att ge konkreta exempel på sådana projekt.

Bibliotekssystem huvudman: statskontoret

Bibliotekens dominerande problem under 70- och 80-talen blir med all säkerhet ett ökande informationsflöde, som kommer att ställa bibliotek och andra former av informationscentraler inför allt större krav på service till sina kunder. Nuvarande personalinsatser kommer otvivelaktigt inte att räcka till för denna stora litteraturtillströmning i förening med ständigt förändrade servicekrav från avnämarsidan, om biblioteken inte kan ta ADB-tekniken till hjälp.

Litteraturtillväxten tenderar att i hög grad öka gapet mellan å ena sidan producerad information och å andra sidan den vid biblioteken förvärvade och katalogiserade informationen. Produktionen av böcker och tidsskrifter fördubblas varje femtonårsperiod. Under de närmaste tio åren har beräknats att ungefär en miljon engelskspråkiga böcker skall komma ut. Ca 50 000 löpande vetenskapliga tidskrifter innehållande ca 2,5 miljoner artiklar publiceras årligen.

Genom internationella regler har skapats vissa förutsättningar för att ett objekt bara skall behöva katalogiseras en gång. Därefter kan katalogiseringen i största utsträckning automatiseras. Så sker också till en viss grad redan idag genom att olika bibliografiska centra tillhandahåller maskinläsbara magnetband innehållande den bibliografiska informatio- nen.

Många länder bygger f.n. upp informationssystem för att på ett

• Sida 279
•  Original

rationellt sätt hålla reda på vilka objekt som finns på biblioteken. I Sverige har utveckling av ett särskilt system, LIBRIS, pågått en tid i första hand för forskningsbiblioteken. LIBRIS är ett integrerat on- linebaserat informationssystem, som i utbyggt skick kan innehålla alla rutiner som behövs inom ett bibliotek för att på ett rationellt sätt möta ökade servicekrav.

Utredningen föreslår mot ovanstående bakgrund att ett informations- system för svenska bibliotek, med utgångspunkt från LIBRIS, utvecklas som ett nationellt projekt.

Från industripolitisk synpunkt är utgångsläget gynnsamt. Det utveck— lingsarbete som hittills bedrivits inom LIBRIS-projektet har utförts med svensktillverkade datorer och svensk programvara. Det har redan visats ett internationellt intresse för LIBRIS, och den relativt väl utvecklade internationella standardiseringen på biblioteksområdet skapar goda förut- sättningar för en internationell marknadsföring av det färdigutvecklade systemet.

Som ett första steg i planeringen föreslår utredningen att den befintliga ledningsgruppen inom statskontoret, utökad med representanter för andra framtida användare, för dataindustrin och för STU, får i uppdrag att i en förstudie formulera en gemensam målsättning och ett förslag till handlingsprogram på längre sikt samt göra en kostnadsberäkning.

Arbets förmedlingssys tern huvudman: AMS

Databehandling används redan idag i viss utsträckning inom arbetsför- medlingen, men har hittills inskränt sig till produktion av listor över lediga platser inom vissa yrkesområden i Stockholms län. Planer finns för en utökad verksamhet med terminalsystem där en ”matchning" av arbetssökande och lediga platser skulle bli möjlig. Arbetsmarknadsverket har i sin anslagsframställning för 1974/75 framhållit att effektiviseringen av förmedlingsarbetet med hjälp av ADB måste påskyndas och genomfö- ras med all kraft. Så väsentliga framsteg kan nås att tekniska resurser snarast måste ställas till styrelsens förfogande. Härigenom kan en bättre fungerande arbetsmarknad åstadkommas och anspråk på andra arbets- marknadspolitiska insatser sannolikt begränsas. Målsättningen måste enligt styrelsens mening vara att ett fullt utbyggt system, som inkluderar ”matchning” av arbetssökande och lediga platser, skall kunna användasi förmedlingsarbetet budgetåret 1977/78. För att denna målsättning skall kunna uppnås bör under budgetåret 1974/75 registrering av arbetssökan- de och lediga platser påbörjas i stockholmsområdet där terminalnätet också bör byggas ut och matchning påbörjas.

Arbetsmarknadsministern har i stort sett accepterat AMS förslag och föreslår i statsverkspropositionen att medel anvisas för en starkt utökad användning av ADB i förmedlingsarbetet.

Utredningen anser att de redovisade planerna vad avser söksystem med terminaler i själva platsförmedlingen är en betydelsefull tillämpning av datatekniken och att projektet är en lämplig grund för ett utvecklingsar-

• Sida 280
•  Original

bete i samverkan mellan berörda parter och svensk dataindustri. Utredningen föreslår att utvecklingsarbetet utformas som ett nationellt projekt och att den befintliga ledningsorganisationen för projektet, vari ingår bl. a. representanter för arbetsmarknadens parter, utökas med representanter för svensk dataindustri och STU.

Miljövårdssystem huvudman: naturvårdsverket

Miljökontrollutredningen har nyligen föreslagit utvecklingen av ett miljövårdens informationssystem för att tillhandahålla en väsentlig del av den information, som kommer att efterfrågas av miljövårdsorganen på nationell och regional nivå. Systemet har inledningsvis en begränsad inriktning, som enligt miljökontrollutredningen gradvis bör vidgas till att omfatta ett totalt överordnat system inkluderande också övervakning och styrning av aktuella förlopp.

Dataindustriutredningen har i sitt remissvar (bilaga 9) angående miljövårdens informationssystem sammanfattningsvis bl. a. framfört att uppbyggnaden av miljövårdens informationssystem på sikt bör få formen av ett brett upplagt utvecklingsprojekt i samarbete mellan aktuella organ, högskolan och svensk dataindustri.

Dataindustriutredningen anser att det föreslagna informationssystemet är väl lämpat för en utveckling av distribuerad databehandling med regionaliserade databaser för samverkan, inom ramen för en långt gående integration, vilket kan medföra att även inom detta område en samlad svensk insats kan förväntas väcka internationell uppmärksamhet.

Det är naturligt att svensk dataindustri får en möjlighet att hävda sig på detta område, på samma sätt som annan svensk industri kunnat etablera sig inom det miljövårdstekniska området. Den marknad som på sikt öppnar sig omfattar inte bara offentliga miljöinforrnationssystem i andra länder, utan framför allt de informationssystem som processindu- strier och kommunala organ måste upprätta för att kunna innehålla de krav som påläggs dem av miljöskyddsmyndigheter. Dessa senare system kan säljas på en internationell marknad som inte är protektionistisk på samma sätt som för de stora offentliga systemen.

Utredningen föreslår att en projektgrupp ges i uppdrag att med utgångspunkt från miljökontrollutredningens förslag utarbeta ett förslag till ett informationssystem som skulle kunna realiseras i samarbete mellan miljövårdsorgan och svensk dataindustri.

Folkbokföring och beskattning huvudman: riksskatteverket

Riksskatteverket har inlett en förstudie till en total översyn av det nuvarande ADB-systemet inom folkbokförings- och beskattningsväsen- det, med sikte på ett utbyte av nuvarande datasystem mot slutet av 1970-talet.

Dataindustriutredningen har lämnat sina synpunkter i en skrivelse till riksskatteverket (bilaga 10).

• Sida 281
•  Original

Utredningen föreslår här en inriktning av det fortsatta arbetet mot en regionaliserad databehandling med utveckling av erforderliga speciella systemkomponenter inom ramen för en av riksskatteverket uppställd kravspecifikation.

En fortsatt förstudie i samarbete med representanter för andra behovsinstanser inom näringslivet och den offentliga förvaltningen samt dataindustri och högskola bör kunna utgöra inledningen till ett nationellt projekt för utveckling av ett datasystem för folkbokföring och beskatt- ning.

Datorstödd undervisning huvudmän: skolöverstyrelsen och/eller universitetskanslersämbetet

För närvarande används omkring 1/7 av den offentliga sektorns totala utgifter för utbildning. De reala utbildningskostnaderna väntas öka med ca 5 % per år fram till 1977. Effektivitetshöjande utbildningsåtgärder tilldrar sig därför stort intresse, särskilt utveckling av flexibla och individualiserade undervisningssystem.

Datorstödd undervisning (DU) kan innebära såväl hög flexibilitet som en långt driven individualisering. Möjlighet ges bl. a. till förbättrat kunskapsinhämtande via simulerade experiment, som utan datateknik skulle ställa sig svåra och i många fall omöjliga att realisera. Risken för att elevema isoleras är små eftersom DU inte är avsedd att ersätta konventionell lärarkraft, utan främst bör ses som ett kompletterande undervisningshjälpmedel.

DU-system är även väl lämpade för vuxenutbildning och handikapp- undervisning, då terminalerienterade undervisningssystem via dataöverfö- ring kan föras ut till mindre, lokala utbildningscentra. Den individualise- ring inom undervisningsgrupper som DU—system möjliggör förefaller vara speciellt intressant.

En viss utvecklingsverksamhet på området pågår inom landet bl. a. med inriktning på utbildning av speciella yrkeskategorier t. ex. flygtrafik- ledare. I de intensifierade forskningsaktiviteter som behöver startas, måste behovet av samverkan med pedagogisk expertis speciellt uppmärk- sammas.

Svensk dataindustri är väl lämpad att satsa på marknaden för datorstödd utbildning. Terminalsystem utgör redan ett huvudområde för vissa datorindustrier. Utländska erfarenheter visar emellertid att en relativt lång tid återstår innan marknaden kan bli lönsam i kommersiell mening. Utbildningsinstanserna torde inte heller ha resurser att bedriva en omfattande utveckling på området. Betydande belopp måste därför avsättas till utvecklingsstöd för att den från samhällsekonomiska och industripolitiska synpunkter nödvändiga utvecklingen skall komma igång.

Utredningen föreslår att en arbetsgrupp med representanter från utbildningsväsendet, svensk dataindustri och STU får i uppdrag att utarbeta en plan för ett pilotprojekt på DU-området med utgångspunkt från redan pågående verksamhet.

• Sida 282
•  Original

' Databehandling inom svensk sjukvård, Utred- ningspromemoria nr 2 till Data och näringspo- litik 74, SOU 1974:10

'Hälso— och sjukvårdssystem

huvudmän: landstingsförbundet/Spå och enskilda landsting

Åtskilliga medicinska datasystem har utvecklats i Sverige under de mer än tio år man utnyttjat datorer i sjukvården. De flesta system är utvecklade för följande funktioner: patientadministration, klinisk-kemiska laborato- rier, klinisk-bakteriologiska laboratorier, blodcentraler samt administra- tion av hälsokontroller. En tämligen omfattande parallellutveckling inom dessa områden har skett huvudsakligen därför att de skilda sjukvårdshu- vudmännen i landet arbetat relativt oberoende av varandra.

Den koncentrerade utvecklingen på just ovanstående funktioner måste ses i sitt historiska perspektiv. I början och mitten på 60-talet fanns administrativa system för satsvis bearbetning av data inom andra snarlika områden varför datorföretagen såg en stor marknad för sina produkter, om existerande system kunde modifieras för att lösa också uppgifter inom sjukvården.

Sjukvårdshuvudmännens motiv för dessa satsningar har helt naturligt varit att rationalisera den kostnadskrävande sjukvård vi har i landet (8 % av BNP). Eftersom denna kostnad drabbar de skilda landstingen är det förståeligt att skilda satsningar .orts av dessa. Man har ej haft tid att vänta på resultat och utvärderingar av andra landstings projekt. Förvänta— de rationaliseringseffekter på enbart någon procent motiverade de relativt stora insatserna. Kännetecknande för samtliga projekt har varit utveck- ling av system som skulle ge huvudmän och administratörer information om produktionen inom sjukvårdsapparaten för att uppifrån kunna styra produktionen bättre. Delingående parametrarna i denna styrfunktion har värderats olika hos de skilda huvudmännen, vilket förefaller ha lett till en viss divergens i målsättningen för de skilda projekten.

Utredningen har i en särskild referensgrupp studerat sjuk- och hälsovårdens databehandling från industripolitisk synpunkt. Gruppens arbetsresultat har utgivits som en separat bilaga till betänkandet.1 Referensgruppen har bl. a. konstaterat att svensk dataindustri har utmärkta förutsättningar att deltaga i den fortsatta utvecklingen på området, särskilt om datorsystemen utvecklas mot en decentraliserad struktur.

Utredningen delar i allt väsentligt referensgruppens slutsatser och föreslår att ett nationellt projekt utformas med syfte att pröva en decentraliserad, integrerad systemlösning som utvecklats i samarbete mellan ett eller flera landsting i en viss region, landstingsförbundet/Spri och svensk dataindustri. Som ett första steg föreslår utredningen att diskussioner inleds mellan landstingsförbundet/Spri, STU och svensk dataindustri samt med de landsting som anmäler intresse av att hysa ett försökssystem och deltaga i styrningen av utvecklingsarbetet. När dessa diskussioner lett till resultat bör en förstudie genomföras med deltagande av berörda parter, för att närmare definiera projektet.

Kostnadsbilden är helt naturligt oklar i dagsläget men eftersom ett försökssystem sannolikt måste ligga på en högre ambitionsnivå än vad den enskilde sjukvårdshuvudmannen f. n. anser sig ha råd med kommer

• Sida 283
•  Original

betydande utvecklingsbidrag att krävas. Detta bidrag bör dock endast delvis ses som industripolitiskt betingat eftersom det ligger ett avsevärt värde i projektet även direkt från sjukvårdsrationaliseringssynpunkt.

Ttafikstyrningssystem huvudmän: vägverket, trafiksäkerhetsverket, sjöfartsverket

En alltmer intensifierad trafik till lands, till sjöss och i luften ställer ständigt högre krav på styrning. En mångårig erfarenhet inom området för lufttrafikledning finns inom landet. Erfarenheterna här sammantagna med kunskaperna inom andra organisationer bör kunna utnyttjas för utveckling av system för även land- och sjötransporter.

Den ökande vägtrafiken medför miljö- och trängselproblem framför allt i tätorter. En bättre styrning av trafiken med hänsyn till trafiksituationen kan reducera väntetider och minska skadlig miljöpåverkan. Erfarenheter från gjorda försök visar på möjligheterna att erbjuda en ca 20 % ökad trafikkapacitet och bränslebesparingar med ca 10% under för övrigt oförändrade förutsättningar.

Redan nu har såväl i Sverige som i utlandet ställts krav på att kunna utnyttja datatekniska trafikövervaknings- och ledningssystem för vägtrafi- ken. Ett intemationellt samarbete pågår, där även Sverige deltar.

Även till sjöss förutses framtida problem för framförallt kustfart och skärgårdstrafik med frakter som vid haverier kan leda till stor skadegörel- se. Förbättrade navigeringshjälpmedel med utnyttjande av datateknik kan minska riskerna avsevärt.

Utredningen föreslår att ett nationellt projekt utformas med sikte på att utveckla försökssystem för dels vägtrafik dels sjötrafik. Utvecklingen bör drivas i nära kontakt med den internationella utvecklingen på området och möjligheten till internationellt samarbete måste beaktas.

I vilken utsträckning arbetet kan drivas gemensamt för väg- och sjötrafiksystemen kan inte idag avgöras utan får framkomma i den förstudie som utredningen föreslår skall påbörjas, av de i rubriken nämnda huvudmännen i samarbete med STU och aktuella industrier.

10.3.5 Kostnader

Det är av naturliga skäl vanskligt att f. n. uppskatta kostnaderna för de nationella projekten. I flertalet fall är kostnadsbilden ännu oklar för de planerade systemen och härtill kommer svårigheterna att uppskatta de industripolitiska merkostnader som i detta sammanhang utgör de nationella projektens egentliga kostnader.

För vissa av projekten kan konstateras att svensk dataindustri har ett gynnsamt utgångsläge och är internationellt sett konkurrenskraftig. För dessa projekt bör merkostnaderna bli måttliga. För andra projekt kan svensk dataindustri behöva göra ett visst utvecklingsarbete för att komma i nivå med den internationella konkurrensen, vilket innebär större merkostnader.

Utredningen har, för att markera en tänkbar storleksordning, uppskat-

• Sida 284
•  Original

tat merkostnaderna för de nationella projekt som föreslagits i detta avsnitt till ca 15 miljoner kronor/år. Bakom denna uppskattning ligger dels vissa överväganden om vad som idag är känt om kostnaderna för de olika projekten, dels vad som kan bedömas skäligt att satsa på denna stödform jämfört med de andra former av utvecklingsstöd som utredningen föreslår.

Endast genom en detaljerad förprojektering kan en mer exakt kostnadsbild erhållas. Som framgått ovan i samband med de olika projektförslagen föreslås att förprojektering skall startas för vissa projekt och att för de projekt som redan påbörjats vissa kompletterande utredningar skall göras. För detta arbete har utredningen beräknat en kostnad av 3 miljoner kronor för budgetåret 1974/75 med utgångspunkt i de underlag som referensgruppen ”Produktstrategi” framtagit.

10.3.6. Systemkomponenter

Som tidigare berörts förutsätter utvecklingen av de föreslagna systemen en rad nya och delvis avancerade delsystem. Dessa systemkomponenter bör i den mån de är unika för ett visst projekt utvecklas inom ramen för det aktuella projektet, men det är utredningens förhoppning att det skall gå att finna sådana gemensamma behov i de olika projekten att en ny- utveckling kan drivas gemensamt för flera projekt. Exempel på gemensam utveckling kan vara systemstrukturfrågor, dataöverföring, databasteknik, säkerhet och standardisering.

Likaså bör STU, t.om får överblick över samtliga projekt, kunna uppmärksamma de behov av grundläggande kunskapsutveckling som föreligger för de nationella projekten, särskilt vad avser programvara. Med ledning härav kan STU inrikta en del av det allmänna FoU-stödet mot dessa behov.

Kostnaderna för denna gemensamma forskning och utveckling har utredningen inräknat i den höjning av STU: s anslagsram som föreslåsi avsnitt 10.2.

1037. Sammanfattning

Dataindustriutredningen föreslår

— att utvecklingen av vissa datasystem för användning främst inom offentlig sektor ges ett industripolitiskt innehåll och ges benämningen nationella projekt — att följande redan påbörjade projekt får formen nationella projekt: bibliotekssystem arbetsförmedlingssystem miljövårdssystem folkbokföring och beskattning —— att förprojektering av nationella projekt omedelbart inleds inom följande områden: datorstödd undervisning hälso- och sjukvårdssystem trafikstyrningssystem

• Sida 285
•  Original

— att för kompletterande utredningar och förprojektering anvisas ett belopp av 3 miljoner kronor för budgetåret 1974/75 — att STU fåri uppdrag att värdera projekten från utvecklingssynpunkt och får erforderliga anslag för att bestrida de industripolitiskt motiverade merkostnaderna i projekten. Som en ram härför vill utredningen föreslå ca 15 miljoner kronor/år.

10.4. Offentlig upphandling

10.4.1. Remissynpunkter

Den offentliga upphandlingen har föranlett synpunkter från ett stort antal remissinstanser.

Flera myndigheter bl. a. FOA, statens provningsanstalt och försvarets materialverk, men även vissa leverantörer (LKD, IBM) framhåller att upphandlingen måste ske på affärsmässiga grunder. Skall avsteg göras bör sannolikheten härför anges vid anbudsfordran.

Samordning av den offentliga upphandlingen har flera förespråkare, bl. a. riksskatteverket och statskontoret. På dataområdet kan samordning enligt hittillsvarande erfarenheter leda till stora kostnadsbesparingar.

Utvecklingskontrakt finner ett flertal remissinstanser — däribland statskontoret, Saab-Scania och Stansaab — vara en meningsfull form av industristöd, som inte behöver ha den styrda upphandlingens negativa konsekvenser. Tanken att till en särskild delegation anmäla upphandling- ar av tekniskt avancerade produkter — vilket föreslagits av upphandlings- kommitten — möter däremot starka invändningar från FOA och postverket.

10.4.2. Utredningens överväganden Allmänt

Dataindustriutredningen gjorde i sin lägesrapport den bedömningen att den offentliga upphandlingen på vissa områden är av central betydelse för svensk dataindustri. Utredningen har fått denna uppfattning ytterligare underbyggd och har funnit att inom den offentliga upphandlingens ram kan man göra industripolitiska insatser med hög verkningsgrad, dvs. med måttliga ekonomiska uppoffringar erhålles betydelsefulla industripoli- tiska effekter.

Ett uttryck för denna uppfattning är de förslag som utredningen framlagt i det föregående rörande nationella projekt och som berör den offentliga upphandlingen.

När det gäller den offentliga upphandlingen av datautrustning i allmänhet har utredningen kunnat konstatera att den nyligen tillsatta utredningen för offentlig upphandling och teknisk utveckling (teknik- upphandlingskommitten) på sitt program har en bearbetning av flertalet av de frågeställningar som dataindustriutredningen bedömer som väsent-

• Sida 286
•  Original

liga inom området. Dataindustriutredningen har, som nämnts i avsnitt 7.5, under hand till teknikupphandlingskommittén framfört synpunkter på förhållanden inom det datatekniska området och även diskuterat de aktuella problemen.

Dataindustriutredningen ser inget behov av att framlägga några detaljerade förslag om organisatoriska lösningar just beträffande upp- handlingen av datasystem, utan har anledning att tro att teknikupphand- lingskommittén kommer att tillfredsställande behandla dessa frågor. Utredningen vill dock framföra vissa principiella överväganden och förslag.

A ffa'rsma'ssighet

Dataindustrin får, som utredningen kartlagt redan i lägesrapporten, i de flesta länder ett omfattande statligt stöd. Den offentliga upphandlingen spelar internationellt sett en viktig roll bland statliga stödåtgärder. I flertalet länder med egen datorindustri finns därför för omvärlden mycket besvärande handelshinder på den offentliga marknaden.

I upphandlingsförfarandet kan en målkonflikt uppkomma mellan två nationella intressen, nämligen det statsfinansiella kravet på att till lägsta möjliga kostnad få tillgång till produkter av önskvärt slag och näringspoli- tiska önskemål att med hänsyn till sysselsättning, teknisk utveckling etc. placera beställningen inom landet.

Den offentliga upphandlingen i Sverige bedrivs i huvudsak enligt 5. k. affärsmässiga principer, vilket innebär att upphandlingsorganen söker åstadkomma en bedömning främst med hänsyn till pris och prestanda. En mer allsidig och långsiktig bedömning kan numera göras enligt den nya upphandlingskungörelsen — bl.a. vad avser underhåll och indirekta kostnader. Affärsmässigheten i denna mera vidsträckta mening ligger emellertid fast som huvudprin cip.

Vid konkurrens med utländska företag är dock på dataområdet frikonkurrensprincipen urholkad genom att de utländska konkurrenterna som nämnts kan bygga sina försäljningsansträngningar på ett starkt inhemskt statligt stöd. Trots att konkurrens på lika villkor ofta inte föreligger på dataområdet måste enligt utredningens mening — med hänsyn till den samhällsekonomiska betydelsen av en effektiv databe- handling — den grundläggande principen alltjämt vara att affärsmässiga överväganden skall vara dominerande. Sverige har också ingått internatio- nella överenskommelser med denna innebörd.

Det finns emellertid enligt utredningens åsikt speciella omständigheter som innebär att vid upphandling av datautrustning avsteg måste göras från affärsmässigheten i enskilda fall, bl. a. av industripolitiska skäl. Detta synes också vara accepterat i och med den prövningsrätt som Kungl. Majit har vid statliga upphandlingar (exkl. affärsverken). Denna förmo- dan finner stöd dels i några konkreta beslut under senare år, dels i propositionen angående riktlinjer för den offentliga upphandlingen (prop. 1973173).

Vidare anser utredningen att det finns tillfredsställande metoder att

• Sida 287
•  Original

inom ramen för den offentliga upphandlingen främja den tekniska utvecklingen på dataområdet utan att affärsmässigheten eller internatio- nella åtaganden behöver åsidosättas.

10.4.3. Utredningens förslag Upphandling av teknisk utveckling

Det från flera synpunkter lämpligaste sättet att undvika att svensk industri hamnar i en ogynnsam konkurrenssituation vid konkreta upphandlingar är att olika huvudmän inom den offentliga sektorn genom långsiktig planering och tillräcklig kompetens blir i stånd att beställa utveckling från svensk industri. Genom att industrin på detta sätt får delta i utvecklingsprojekt i ett skede som ligger före de nu gängse upphandlingarna kan ett ogynnsamt konkurrensläge vändas till ett gynnsamt — och detta utan att man behöver tillgripa åtgärder som framstår som utpräglat protektionistiska.

Den metod som här anvisas är givetvis giltig för tekniska utvecklings- områden även utanför datateknik. Vidare är metoden ingalunda problem- fri i ett praktiskt genomförande. Det kommer sannolikt att ta lång tid innan ekonomiska och personella resurser och planeringsmetodik har utvecklats därhän att alla användare kan upphandla större utvecklings- projekt. I en övergångsperiod bör här STU (och eventuellt den nyligen inrättade utvecklingsfonden) kunna spela en väsentlig roll.

För närvarande utgår stöd för utvecklingsarbete från STU (och utvecklingsfonden) i huvudsak till industrier som har projektidéer med mer eller mindre klara marknadsutsikter. Om dessa två organ i ökad utsträckning även kunde ge ekonomiskt stöd till offentliga användare som önskar upphandla teknisk utveckling skulle de problem som ovan beskrivits till en del kunna avhjälpas.

Det faktum att stödet utgår till användaren snarare än till tillverkaren innebär ju inte att de gängse villkoren för återbetalningsskyldighet inte kan tillämpas, exempelvis genom normala royaltyinbetalningar från exploatören till STU respektive utvecklingsfonden. Återbetalning även till användaren kan givetvis också tänkas.

Upphandlingss röd

En situation som även framdeles kan förmodas uppstå är att när en konkret upphandling blir aktuell har svensk dataindustri av olika skäl ett oförmånligt konkurrensläge gentemot utländska företag. Det låter sig lätt sägas att med ett långsiktigt och förtroendefullt samarbete mellan svenska användare och leverantörer - som föreslås ovan — svensk industri på ett naturligt sätt skall kunna hävda sig på hemmamarknaden, och givetvis är detta ett tillstånd som måste eftersträvas.

Man måste emellertid utgå ifrån att det kommer att finnas upphand- lingssituationer då det vore synnerligen önskvärt från industripolitisk synpunkt att gynna en svensk leverantör som inte kunnat hävda sig vid en

• Sida 288
•  Original

affärsmässig bedömning i normal bemärkelse.

Dataindustriutredningen har både i lägesrapporten — och med stöd av remissinstanserna — ovan deklarerat att affärsmässighet skall vara den grundläggande principen vid upphandlingsbedömningar. Mot denna bak- grund kan fastslås att åtsidosättande av affärsmässigheten kan förekom- ma bara i speciella fall.

Ett sådant fall anser utredningen föreligga när det finns ett klart dokumenterat inslag av teknisk utveckling som skall utföras inom ramen för den svenska industrins anbud, och när denna utveckling har ett sådant innehåll att den framstår som intressant vid en jämförelse med andra projekt som kan erhålla statligt utvecklingsstöd.

En naturlig slutsats av detta resonemang är att STU även här bör spela en väsentlig roll. Inom STU kan de nödvändiga avvägningarna göras mot andra former av utvecklingsstöd och mot andra projektföreslag. Över- väganden av detta slag nämns i direktiven till teknikupphandlingskomrnit- tén, och det framstår för dataindustriutredningen som väsentligt att kommittén finner tillfredsställande lösningar på de besvärliga praktiska problem som utan tvivel finns på området.

Utredningen vill dock allmänt framhålla att den i föregående avsnitt föreslagna metoden att stödja användarnas upphandling av teknisk utveckling är att föredraga. Utredningen föreslår att teknikupphandlings— kommittén i första hand studerar denna metod.

Kommuner och landsting

Kommuners och landstings upphandling är av samma storleksordning som statens. Inom dataområdet är särskilt landstingens — som huvudman för sjukvården — upphandling av stort intresse, liksom den utveckling som bedrivs inom denna sektor.

Förhållandena inom hälso- och sjukvårdens databehandling har varit föremål för analys i en referensgrupp inom utredningen. Gruppen har även avgivit vissa rekommendationer. Rapporten från gruppens arbete finns tillgänglig som en utredningspromemoria från dataindustriUtred- ningenl.

Referensgruppens rekommendationer med beröring till upphandling är huvudsakligen av den karaktär som diskuterats i det föregående. Stöd till upphandling av teknisk utveckling och rent upphandlingsstöd kan tillämpas på samma sätt för kommun— och landstingssektorn som för den statliga sektorn. Teknikupphandlingskommittén har till uppgift att avge förslag även vad avser kommun- och landstingssektorn, och dataindustri- utredningen har därför beträffande dessa stödformer inget att tillägga utöver vad som sagtsi föregående avsnitt.

Referensgruppen har också på nytt framfört ett uppslag som varit aktuellt tidigare i olika sammanhang, nämligen inrättandet av ett leasingbolag för sjukvårdssektorn. Staten skulle här bidra med finansi-

1 Databehandlingen inom svensk sjukvård. Utredningspromemoria nr 2 till Data och näringspolitik 74, SOU 1974:10.

• Sida 289
•  Original

eringsstöd med motivet att vinster skulle kunna uppnås genom samord- ningseffekter och nya tekniska utvecklingsmöjligheter. Detta förutsätter givetvis att leasingbolaget fungerar inte enbart som en finansieringskanal utan även bistår med kompetens i utvecklingsprojekt och upphandlingar.

Ett leasingbolag av detta slag för datorupphandling inom sjukvården skulle bli en parallell till statskontoret och statens datamaskinfond inom den statliga sektorn. Beroende på hur vidsträckta befogenheter leasing- bolaget får skulle det kunna ses inte bara som ett komplement, utan för landstingssektorn även som ett alternativ till vissa av de åtgärder som har föreslagits tidigare i detta kapitel.

Utredningen anser att detta förslag är väl värt att prövas på nytt och finner det angeläget att diskussioner härom i lämpliga former tas upp med Landstingsförbundet och Spri, som är de naturliga huvudmännen för ett leasingbolag för datautrustning inom sjukvårdssektorn.

10.4.4. Sammanfattning Dataindustriutredningen föreslår

— att teknikupphandlingskommittén i första hand överväger i vilka former STU (och utvecklingsfonden) kan stödja offentliga användare som önskar upphandla teknisk utveckling som förberedelse till upphandling av datasystem — att teknikupphandlingskommittén i andra hand beaktar de möjligheter som kan behöva skapas för STU atti konkreta upphandlingar bestrida sådana merkostnader för svenska leverantörer som är direkt hänförliga till teknisk utveckling — att frågan om leasingbolag för upphandlingen av datasystem inom sjukvården tas upp till diskussion mellan staten, Landstingsförbundet och Spri.

10.5. Användarfrämjande åtgärder

1 direktiven omnämns att dataindustriutredningen bör undersöka lämplig- ] heten av att, som ett led i strävanden att främja forskning och utveckling samt användning av datatekniska produkter, inrätta ett ”centrum för datautveckling”. Enligt direktiven kunde till ett sådant centrum samman- föras uppgifter rörande bevakning av forsknings- och marknadsutveck- ling, kontaktskapande mellan svensk industri och utländsk forskning, erfarenhetsutbyte mellan producenter och användare, samt även bedrivas viss datateknisk forskning och utveckling. Även behovet av att inrätta centrala program- och/eller programindexbibliotek bör enligt direktiven provas.

• Sida 290
•  Original

10.5.1. Remissynpunkter

I lägesrapporten anförde utredningen att användarnära och forsknings- utförande uppgifter inte borde sammanföras till ett och samma centrum. Om ett centrum för datautveckling i Sverige skulle inrättas, borde detta lämpligen vara rent användarinriktat, medan forskning och utveckling borde utföras i annan miljö.

Ett flertal remissinstanser har berört denna fråga. Gemensamt för nära nog alla är att man framhåller behovet av såväl användarstöd Som stöd till forskning och utveckling.

Delegationen för de mindre och medelstora företagen samt kommers- kollegium framhåller vikten av vidgade datatekniska möjligheter för de mindre företagen och delegationen betonar dessutom önskvärdheten av att användarnas talan kan föras utan intressekonflikter med tillverkare i branschen.

Postverket fäster uppmärksamheten på splittringen bland användarna och önskvärdheten av en samordning härvidlag. Även statskontoret diskuterar behovet att bredda och fördjupa användarintressena, och nämner i detta sammanhang överläggningar rörande Servi-Data AB:s framtid.

KF önskar få utrett behovet av ett samlande forum med uppgifter rörande "alla väsentliga datafrågor”, gärna utformat som en samhällelig institution. FOA framför samma tanke, och frågar sig om en samling kring användarfrågoma kan öka intresset för ett konsumentinstitut för dataanvändare.

Statistiska centralbyrån anmäler intresse för att samla såväl vetenskap- ligt arbete som användarnära verksamhet inom ett och samma forum, för att undvika isolering mellan de två.

En avvaktande hållning intas av IBM, Industriförbundet m. fl., samt Svenska bankföreningen, varvid det framförs att centrumfrågorna helt är beroende av den statliga datapolitikens inriktning. Man hänvisar till diskussionerna kring Servi-Datas framtid.

STU, Svenska teknologföreningen samt Facit AB avvisar tanken att inrätta ett centrum för datautveckling. Dessa instanser menar att befintliga organisationer snarare torde lämpa sig för de i direktiven nämnda arbetsuppgifterna. Användarnära uppgifter bör kopplas så nära som möjligt till rent praktisk verksamhet, och vinsten med att skjuta in ett led mellan marknad och tillverkare torde vara ringa.

10.5 .2 Utländska centra

De delvis motstridiga uppfattningar som remissinstanserna framfört i centrumfrågan har föranlett utredningen att noga analysera information som utredningen genom besök och på annat sätt inhämtat om erfarenhe- ter i utlandet. Organisationer liknande den i direktiven omnämnda existerar på flera håll, och speciellt kan här nämnas

EDB-rådet, Köpenhamn, Danmark Norsk Regnesentral, Oslo, Norge

• Sida 291
•  Original

National Computing Centre, Manchester, UK Institut de Recherche d*Informatique et d'Automatique, Paris, Frankrike Gesellschaft fiir Mathematik und Datenverarbeitung, S:t Augustin, Västtyskland Matematisch Centrum, Amsterdam, Holland The Netherlands Research Centre for Informatics, Amsterdam, Holland

Japan Computer Usage Development Institute, Tokyo, Japan Japan Information Processing Development Center, Tokyo, Japan Information Technology Promotion Agency, Tokyo, Japan National Bureau of Standards, Washington, USA (vissa arbetsuppgifter)

Verksamhetsuppläggningen vid dessa centra skiljer sig från fall till fall. Som en sammanfattning kan följande sägas.

Vid nära nog samtliga av dessa centra bedrivs någon form av utbildning. Denna utbildning är ofta praktiskt orienterad, med sikte på snar tillämpning hos användarna, och kompletterar verksamheten vid gängse undervisningsinstitutioner. Utbildningens omfattning varierar allt— ifrån kortare seminarier, symposier och konferenser till vecko-, månads- eller i enstaka fall terminslånga kurser.

En annan vanlig typ av verksamhet gäller rådgivning och utredningar för i första hand dataanvändare. En ytterligare uppgift för vissa av dessa centra är hållande av programindex- och/eller programbibliotek, samt bibliotek med facklitteratur. Programbiblioteksverksamheten anses i några fall vara betydelsefull, särskilt om den kombineras med viss kvalitetsdeklaration för aktuella program.

Vid de flesta centra förekommer informationsverksamhet för att främja den datatekniska utvecklingen. Det kan vara fråga om utgivande av tämligen omfattande marknadsöversikter, facktidskrifter och andra publikationer av datatekniskt intresse för användarkretsen.

Beredande arbete för standardisering på dataområdet utförs i vissa fall. Speciella resurser har då avsatts, och organisationen utgör förberedande instans inför det nationella och internationella standardiseringsarbetet.

En ofta förekommande uppgift är att följa den internationella datautvecklingen och i samband därmed vara remissinstans för priorite- ringar rörande utvecklingsanslag o. (1. I något fall har centret även direkt ansvar för anslagsfördelning.

I anslutning till den forskning och utveckling som bedrivs vid vissa av dessa centra, står i förekommande fall inom centret betydande datakraft till forskarnas förfogande. I enstaka fall drivs en egen datoranläggning dessutom som servicecentral, som kan tillgodose önskemål även från parter utanför centret. Forskningsverksamheten torde i vissa fall ha gett ifrågavarande centrum en akademisk prägel, medan koncentration på användarnära programutveckling förekommer på andra håll.

Personalresurserna år 1972 för dessa centra varierade mellan ca 10 och ca 250 personer (inklusive forskare). Omsättningen varierade mellan 2 miljoner kronor och ca 30 miljoner kronor per år, varav i flertalet fall en väsentlig del hade statligt ursprung.

• Sida 292
•  Original

10.5 .3 Servi—Data AB

Den närmaste motsvarigheten i Sverige till den typ av användarcentrum som utredningen diskuterat i lägesrapporten är den sedan 1968 bedrivna verksamheten inom Servi-Data AB. Som framgick av lägesrapporten var detta ett initiativ av Svenska Dataföreningen och från början tecknade 52 företag och organisationer andelar (årsavgift ca 5 000 kronor/år); bland dessa representerades staten av statskontoret. Meningen var att man bl. a. genom utredningar, seminarier, publikationer och annat spridande av information skulle utföra konkret, användarnära arbete och delvis föra användarnas talan gentemot leverantörerna. På grund av underbemanning och annan resursbrist har företaget haft stora svårigheter att nå resultat. En del intressenter har successivt dragit sig ur, och den stipulerade undre ekonomiska gränsen för företagets existens underskreds 1972.

I samråd med Svenska Dataföreningen tillsatte konsortiet för bolaget i detta läge en arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av verksamhe- tens målsättning, utreda samarbetsformer med Svenska Dataföreningen, föreslå åtgärder för breddning av medlemsunderlaget och se över finansieringen.

10.5 .4 Utredningens överväganden

Vad först gäller de slutsatser som kan dras av de utländska erfarenheterna har utredningen konstaterat att verksamheten vid dessa centra är intressant ur flera synvinklar. Behov har uppenbarligen ansetts föreliggai flera länder för kompletterande utbildning, utredningar, rådgivning, informationsverksamhet m.m. Dessutom görs vid vissa centra betydande forskningsinsatser.

Det har dock vid utredningens undersökningar framkommit synpunk- ter som antyder ett visst motsatsförhållande mellan de användarnära åtgärderna och de mera vetenskapligt inriktade. Man har framhållit att dessa två typer av uppgifter mindre väl låter sig kombineras på ett effektivt och lämpligt sätt inom samma centrums ram.

Dessutom har påpekats svårigheterna för ett centrum att helhjärtat kunna föra användarnas talan då datorleverantörer — med sina vanligen större resurser — ges möjlighet att aktivt deltaga i centrumarbetet. Härvid har också framhållits olägenheterna med att fullständigt hålla leverantö- rerna utanför verksamheten: problem rörande intresse och avgränsnings- definitioner, finansiering m. ni. kan då uppstå.

Utredningen har mot denna bakgrund stärkts i sin i lägesrapporten framförda uppfattning att datateknisk forskning och utveckling inte organisationsmässigt bör sammanföras med direkt användarfrämjande verksamhet av rådgivningskaraktär. Dessa två uppgifter bör enligt utredningens mening behandlas separat.

Forskning och utveckling inom dataområdet behandlas mera i detalj inom detta betänkandes avsnitt 10.2 samt 10.3. Utredningen har — som framgår av avsnitt 10.2 — icke funnit skäl att föreslå någon ytterligare organisation för forskningsverksamheten inom dataområdet. Denna

• Sida 293
•  Original

verksamhet bör liksom hittills bedrivas vid industrier och institutioner med — i förekommande fall — stöd från styrelsen för teknisk utveckling. En lokal koncentration på högskolenivå bör dock kunna medföra fördelar inte minst från resursutnyttjandesynpunkt. Utredningen åter- kommer nedan härtill.

Beträffande den användarfrämjande verksamheten har utredningen i första hand sökt kartlägga i vilken utsträckning redan existerande organ utför eller kan utföra de aktuella arbetsuppgifterna.

En förteckning av tänkbara uppgifter omfattar:

— bedrivande av forskning och utveckling — kontaktverksamhet industri—högskola — kontaktverksamhet militär—civil sektor

— användarinriktad utbildning

— rådgivning i användarfrågor, informationsverksamhet — konsultationer rörande systemutvärdering, konverteringsproblem m. m. — drift av program- och/eller programindexbibliotek

— standardiseringsberedning — internationella kontakter

Utredningen har speciellt intresserat sig för arbetet med den omorgani- sation av Servi-Data AB som omnämns ovan. Det har i detta sammanhang framkommit att man preliminärt samlat sig kring ett förslag till såväl arbetsuppgifter som organisation för ett modifierat organ liknande det nuvarande Servi-Data AB. Uppgifterna för detta organ visar stor överensstämmelse med här tidigare nämnda arbetsuppgifter av användar— nära typ. I Servi-Data-utredningen har sålunda som önskvärt för ett ombildat aktiebolag angivits nedanstående uppgifter:

— användarnära utbildning — standardiseringsberedning — informationsverksamhet

- upphandlingsverksamhet — upphandlingshjälp

- remissarbete

— utredningari samarbetsgrupper _ utlandskontakter

Utredningen finner arbetet med att forma ett organ för dessa uppgifter värdefullt, särskilt som initiativet härrör från användarna, i samråd med berörda statliga myndigheter. Utredningen för ett omorganiserat Servi- , Data AB befinner sig under våren 1974 i ett slutskede. Dataindustriut- redningen förordar att berörda statliga myndigheter ställer sig positiva till planering och genomförande av en organisation av avsedd typ.

Härutöver har utredningen med ett antal existerande organ diskuterat möjligheterna till förstärkta användarfrämjande åtgärder. Av störst intresse är här Statens institut för företagsutveckling (SIFU), som gör insatser på utbildnings-, utrednings- och rådgivningsområdet för de mindre och medelstora företagen. Bland andra organisationer med erfarenhet på dataområdet, som kan bli till nytta för användarna, kan

• Sida 294
•  Original

nämnas IVA, STU, statskontoret, SIS och FOA. Härtill kommer den befintliga kommersiella konsultverksamheten på området.

Utredningen har funnit att övervägande skäl talar för att de nödvän- diga användarfrämjande åtgärderna bäst kan vidtas av nämnda redan existerande organ. För de delar av näringsliv och förvaltning som redan är dataanvändare kan en konstruktion av typ Servi-Data vara lämplig, medan SIFU bör kunna spela en väsentlig roll för de mindre företagen, som ännu använder datateknik i begränsad utsträckning.

10.5 .5 Utredningens förslag

Av övervägandena ovan har framgått att utredningens uppfattning är att _ forskning och utveckling bör bedrivas inom befintliga organisationer, men att en viss resurskoncentration inom högskoleforskningen är önskvärd — behovet av användarfrämjande åtgärder kan tillgodoses genom stöd till olika existerande organ.

Resurskoncentration inom högskolan

På några universitetsorter har en teknikområdesorienterad samverkan mellan flera institutioner organiserats. Exempel härpå är Kemicentrum i Lund och Materialcentrum i Stockholm. Utredningen finner att en samverkan av detta slag är av stort intresse för det datatekniska området, och har uppmärksammat vissa strävanden i denna riktning.

Utredningen har sålunda erfarit att det vid Tekniska högskolan i Stockholm har organiserats ett s.k. Datorcentrum, med ett antal datatekniskt verksamma institutioner som intressenter. Detta centrum avses få bl. a. följande arbetsuppgifter:

— samordning av forskningsaktiviteter — stöd vid ansökningar om forskningsmedel

— initiering och drift av forskningsprojekt — kurs- och seminarieverksamhet m. m. med forskningsanknytning - främjande av datorers användning som undervisningsmedel

— infonnationsutbyte rörande tillgängliga metod—, program- och maskin- varor inom högskolan

— kontakt- och remissverksamhet

Vidare har från institutionen för systemteknik vid Linköpings högsko- la i en skrivelse 1973-12-03 till utredningen föreslagits att man i Linköping inrättar ett datatekniskt forskningscentrum i form av ett fristående institut med omfattande personalresurser. Institutet skulle ha en verksamhetsinriktning mot datorarkitektur. Utredningen har inte kunnat ta ställning till detta långtgående förslag, men vill erinra om att utredningen principiellt tagit ställning mot nya organ för forskning och utveckling.

Däremot vill utredningen tillstyrka att vid Linköpings högskola sker en organiserad resurssamverkan av samma slag som vid KTH i Stockholm.

• Sida 295
•  Original

Goda förutsättningar föreligger genom att högskolan redan fått en viss datateknisk profil, med bl. a. en ny professur från 1974-07-01.

Utredningen vill särskilt framhålla den väsentliga roll som STU kan spela när det gäller att främja verksamheten inom en organiserad institutionssamverkan och lämna stöd till projektarbete och administra- tion.

Användarfra'mjande åtgärder

Utredningen vill uttala sitt stöd för ett statligt engagemang i en organisation motsvarande den som preliminärt förutses bli resultatet av omorganisationen av Servi-Data AB. Förutsättningen är att en bred industriell anslutning på användarsidan uppnås och att omfattningen av organisationens arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt kan anpassas till den finansiella omslutningen. Utredningen vill särskilt framhålla sin positiva inställning till en uppföljning av de utredningar rörande användarnära utbildningsverksamhet som bedrivits av Servi-Datas råd för ADB-utbildning.

Utredningen har emellertid funnit att organisationer av typ Servi-Data i första hand är av intresse för medelstora dataanvändare. De stora dataanvändarna har i allmänhet en egen kompetens som gör att de endast i begränsad utsträckning anser sig ha nytta av användarsamarbete. De som inte alls eller i liten utsträckning använder datateknik kan knappast förväntas ansluta sig till Servi-Data eller motsvarande organ.

För att stödja dessa användare krävs en uppsökande verksamhet. Utredningen har noterat att SIFUzs verksamhet kommer att utbyggas regionalt och integreras med industriverkets organisation. Enligt utred- ningens mening är SIFU väl ägnat att äta sig uppgiften att underlätta spridningen av datatekniken till de nya användarna inom näringslivet, som främst återfinns bland de mindre och medelstora företagen.

Utredningen har inte haft resurser att i detalj studera den lämpliga utformningen av en SIFU-aktivitet på detta område. Den närmare organisationen måste utredas ytterligare, men för utredningen har en regionalt organiserad utbildnings— och rådgivningsverksamhet — med uppsökande konsulenter - förefallit lämplig. Kvantitativt behöver verksamheten inledningsvis inte bli särskilt omfattande, eftersom avsikten inte är att konkurrera med existerande kommersiella tjänster utan snarare att hjälpa användarna att utnyttja dessa tjänster.

Vad slutligen angår frågan om programbibliotek eller programindex- bibliotek har utredningen funnit att ett samlat behov inte f. n. föreligger, och inga särskilda åtgärder föreslås därför i detta avseende.

Kostnader

Resurskoncentration vid högskolan bör enligt utredningens bedömning inte innebära annat än begränsade kostnader.

Inte heller behöver ett statligt engagemang i en organisation motsva- rande Servi—Data leda till större kostnader, eftersom engagemanget till en

• Sida 296
•  Original

' CEPT = Conference européene des adm ini- strations des postes et des télécommunications CCITT = Comité con- sultatif international ' télégraphique et télé- phonique

del kan ses som ett normalt inslag i de statliga användarnas verksamhet. Utredningen har funnit att storleksordningsmässigt ca 0,5 miljoner kronor/år bör vara tillräckligt för detta ändamål.

Den utvidgning som föreslås beträffande SIFU: s verksamhet har utredningen endast grovt kunnat uppskatta. Försöksvis bör ca 1 miljon kronor/år avsättas för ändamålet.

1056. Sammanfattning

Dataindustriutredningen föreslår

— att resurskoncentration inom högskolan organiseras, och får stöd från STU

— att under vissa förutsättningar staten deltari ett användarsamarbete av det slag som föreslagits i ett omorganiserat Servi-Data AB och att verksamheten därvid får statligt stöd med ca 0,5 miljoner kronor/år. — att en ny verksamhet organiseras vid SIFU med syfte att underlätta datateknikens användning i mindre företag och med en ekonomisk omfattning av försöksvis ca 1 miljon kronor/år.

10.6. Dataöverföring

10.6.1. Remissynpunkter

Dataöverföring berördes endast kortfattat i dataindustriutredningens lägesrapport. Ett antal remissinstanser har dock i sina yttranden indikerat denna frågas växande betydelse för den framtida användningen av datateknik.

Sålunda informerar televerket att arbetet med ett provnät när ett allmänt datanät programenligt drivs i samarbete med avnämare av datatjänster och leverantörer av utrustningselementen, t. ex. L M Erics- son. Frågans betydelse belyses även internationellt av den europeiska marknadsstudien inom datakommunikationsområdet som teleförvalt- ningarna har låtit utföra genom CEPTI. ] CCITT och CEPT behandlas förutom tekniska normerings- och standardiseringsfrågor även policyfrå- gor, normer för service, taxeprinciper och taxesättning. Televerket påpekar även att datakommunikation kommer att utgöra en viktig del av den datatekniska utvecklingen och är berett att ingå i en eventuell organisation för uppföljning och bevakning av den tekniska och ekonomiska utvecklingen på området.

Televerket instämmer även i utredningens bedömning att dataöverfö- ring är av stor betydelse för bl. a. regionalpolitiken och anser att resurser måste ges för att genomföra ett program för de behov som uppstår. Atomenergi informerar om sitt behov av dataöverföring och anser att ett publikt nät för dataöverföring är en angelägenhet av stor vikt. Man anser att utbyggnaden bör planeras så att nätet efter den inledande försöksperioden snabbt kan utsträckas till områden utanför storstads- regionerna.

• Sida 297
•  Original

Den av utredningen uttalade synpunkten om att försöken med nät av sammankopplade datorer och databanker kommer att utvecklas till datornät av stor räckvidd har inte mött invändning från någon remissin- stans. FOA framhåller att för en forskningsanstalt är det internationella samarbetet av väsentlig betydelse. Kunskaper, metoder och program utbytes med institutioner i många andra länder och därmed ställes krav på tillgång till lämpliga datorer för lösning av specifika problem. FOA finner datornätstanken principiellt mycket tilltalande i detta samman- hang.

Styrelsen för universitetens datamaskincentraler instämmer i utred- ningens yttrande att ett närmare studium av möjligheterna för ett datornät är motiverad och förordar att som forskningsprojekt starta ett begränsat försöksnät. Också SMHI stöder tanken på ett utbyggt datornät för högskolorna och anser att även vissa myndigheter skulle kunna anslutas till ett sådant nät. För SMHI skulle detta exempelvis underlätta deras datasamarbete med olika universitetsinstitutioner.

Remissinstansernas yttranden om dataöverföringens ökande betydelse i databehandlingssammanhang har även fått bekräftelse i utredningens fortsatta arbete.

10.6.2. Utredningens överväganden

Utredningen anser att tillgängliga resultat från marknadsundersökningar och prognoser tämligen entydigt pekar på att användningen av dataöver- föring och terminaler för fjärranslutning till ADB-system ökar och i mycket snabb takt kommer att öka även den närmaste framtiden. I prognoserna förutser man att nya och vidgade tillämpningsmöjligheter kan komma i växande grad. Dessa och ytterligare synpunkter på dataöverföringens ökande betydelse i ADB-sammanhang belyses något mera detaljerat i avsnitt 7.3.

Nya terminalbaserade ADB-system ger redan på kort sikt i många tillämpningar bättre kostnadsalternativ än system med enbart central utrustning. Dessutom kan en integrerad användning av dataöverföring och databehandling på längre sikt ge möjligheter att praktiskt realisera andra mera ändamålsenliga organisationsstrukturer. Potentiellt är således stora besparingar möjliga både på kort och långt sikt. Utredningen är av den uppfattningen att ökningstakten för sådana kostnadsbesparande och mera ändamålsenliga system i första hand torde vara avhängig av huruvida dataöverföringstjänster och anordningar härför finns tillgängliga i tillräck- ligt stor utsträckning och i andra hand av huruvida kostnaderna för dataöverföring kan minskas i framtiden.

Utvecklingen på arbetskraftsefterfrågan präglas för närvarande av en fortsatt förskjutning från den varuproducerande till den tjänsteproduce- rande sektorn. Ett lands ekonomiska utveckling kommer att i hög grad bero bl.a. på produktivitetsutvecklingen inom den senare sektorn. Hittills har tekniska framsteg i större utsträckning använts för rationalise- ring inom den varuproducerande än inom den tjänsteproducerande sektorn. Både nationellt och internationellt förutser man allmänt att

• Sida 298
•  Original

lämplig tillgång på dataöverföring och annan telekommunikation (tele- fon, bildtelefon, faksimil, etc.) kan komma att spela en betydande roll för produktivitetshöjningar inorn tjänstesektorn. Utredningen ansluter sig till dessa kvalitativa bedömningar. Stora svårigheter föreligger emellertid att kvantifiera de samhällsekonomiska besparingar som därigenom kan erhållas. I avsnitt 7.3 har anförts vissa uppskattningar i USA. Enligt dessa är det fullt rimligt att med en balanserad tillämpning av dataöverföring] databehandling uppnå 10 % besparingar i t. ex. den del av den offentliga förvaltningens budget som kommer att behövas för kvantitativa och kvalitativa förbättringar av allmänna tjänster från samhällets sida. För Sveriges del har utredningen ej haft tillgång till liknande uppskattningar men håller dock för troligt att dessa kan vara av samma storleksordning. Investeringsbesluten för sådana datasystem inom den offentliga sektorn som t. ex. terminalbaserade ADB-system för rikspolisstyrelsen, centrala bilregisternämnden, centrala fastighetsregistret, riksförsäkringsverket, arbetsförrnedlingen, etc. torde utgöra indirekt belägg på sådana bespa- ringspotentialer.

Utredningen konstaterar att utbyggnaden av ett svenskt dataöverfö- ringsnät kan ha en direkt industripolitisk betydelse. Sålunda kan tidiga planer och beslut skapa goda förutsättningar för utvecklingssamarbete — både maskin- och programutveckling — mellan televerket och inhemska företag i branschen. De möjligheter till närkontakter och mera informellt informationsutbyte, som man därvid kan få, kan vara av avgörande betydelse för en snabb utveckling av internationellt konkurrenskraftiga produkter. Andra positiva industripolitiska effekter som kan komma med en förbättrad och ökad tillgång på dataöverföring är nya marknader för datatjänster och dataterminaler.

Av det material, som har stått till utredningens förfogande, har det inte framkommit några indikationer på att nuvarande utbud av dataöver- föringstjänster har varit begränsande för utvecklingen av nya tillämp- ningar. Emellertid har det samtidigt framgått att användaren i gemen inte tycks vara tillräckligt informerad och utbildad för att göra innovationer och identifiera nya tillämpningsmöjligheter. De flesta användarna begränsar sig i sin planering till det, som de antar vara tekniskt och ekonomiskt möjligt med de existerande tjänsterna. I några fall har — enligt uppgifter till utredningen — användarnas planering försvårats genom att de saknat konkreta detaljplaner för utbyggnad och taxesättning i det publika datanätet i Sverige.

Utredningen har funnit att osäkerheten beträffande den mest ända- målsenliga utformningen av denna relativt nya teletjänst från teknisk, ekonomisk, systemmässig och tillämpningsmässig synpunkt är stor. Forsknings- och utvecklingsprojekt inom detta område pågår och är planerade på många håll i världen. Det svenska provdatanätet är ett viktigt led för televerket att få praktiska erfarenheter för lämplig utformning av det kommande publika datanätet. Enligt utredningens mening torde det föreligga minst lika stort behov även på användarsidan att skaffa sig erfarenheter av nya systemtekniska alternativ på detta område. Det torde vara angeläget att möjligheter härför skapas ien nära framtid.

• Sida 299
•  Original

Enligt resultat från vissa redan genomförda undersökningar utgör kostnader för dataöverföring i dag 10—15 % av de totala ADB—system- kostnaderna. Kostnadsutvecklingen för maskinvaran förutses allmänt innebära fortsatt stark kostnadsminskning. Överföringskostnaderna förut- ses däremot vara kvar på samma nivå som för närvarande även 5—10 år framåt i tiden. Vid denna tidpunkt kan således kostnaderna för maskinvaran och dataöverföringen bli av samma storleksordning. Vissa experterl anser dock att genom lämplig forsknings- och utvecklingsinsats även dataöverföringskostnaderna kan nedbringasi framtiden. Utformning och kostnader för terminaler, kontrollenheter för terminaler, koncentra- torer, etc. kan påverkas i hög grad av tillgängliga överföringsanordningar. Utredningen anser att televerkets prognoser beträffande den framtida kostnadsutvecklingen för dataöverföring i Sverige är av stor betydelse för ADB-användare. Härvid avses inte enbart större företags behov. Service- byråsidans möjlighet att erbjuda de mindre företagen en konkurrenskraf- tig, telebaserad databehandling påverkas av kostnaden för dataöverföring. Det synes skäligt att taxan ej läggs högre än vad televerkets kostnader kräver samt att möjliga differentieringar utnyttjas t. ex. med lägre taxor nattetid.

Taxesättningen och taxestrukturen för teletjänster har stor betydelsei ekonomiska, politiska och andra sammanhang. Sålunda är teletaxan en viktig faktor som påverkar spridningen, tillämpningen och strukturen av terminalbaserade ADB-system. Utformningen av teletaxan kan påverkas även av regionalpolitiska beslut. Vissa regionalpolitiska hänsyn har tagits t. ex. vid den nyligen beslutade och under genomförande regionala utjämningen av telefontaxorna. Utredningen anser att motiv föreligger för att dels lämpliga kanaler för användarsynpunkter i taxefrågor för dataöverföringstjänster finns dels att regionalpolitiska hänsyn tas även vid utformningen av dataöverföringstaxor.

I avsnitt 10.2 har utredningen uttalat sig angående behovet av teknikvärderingsinsatser på ADB-området. Det är önskvärt att all ny teknik underkastas en noggrann analys av denna tekniks positiva och negativa bidrag till vårt samhälle. Enligt utredningens mening är det naturligt att även nya dataöverföringsbaserade tillämpningar ingår i en sådan teknikvärdering.

10.6.3. Utredningens förslag

Med hänsyn till de synpunkter och överväganden som framkommit vid dataindustriutredningens arbete, vill utredningen framföra följande för- slag på dataöverföringsområdet.

Utredningen anser att med stor sannolikhet dataöverföring kommer att användas i alltmer ökande grad vid framtida databehandling. Televerket i Sverige har observerat detta växande behov av dataöverföring och har även i vissa internationella sammanhang varit initiativtagande och pådrivande. Utredningen har också konstaterat att en allmän uppfattning , ._ ,

,, _ " ,_ Kalla: J . Martin:

bade inom televerket och bland ADB-anvandare ar att det planerade " Future Developments försöket med provdatanät kommer att åtföljas av en uppbyggnad av ett in Telecommunications"

• Sida 300
•  Original

publikt datanät för kommersiellt bruk. Osäkerhet råder emellertid om när och i vilken takt denna utbyggnad kommer att ske.

I enlighet med sin instruktion skall televerket i sina investeringskal- kyler huvudsakligen ledas av företagsekonomiska överväganden. Investe- ringsbeslut skall styras av prognostiserade avnämarbehov. Enligt data- industriutredningens mening bör viss flexibel tillämpning av dessa huvudprinciper ske för en ny tjänst som dataöverföring av två orsaker. För det första anser utredningen att ett bättre ianspråktagande av datatekniska hjälpmedel, däri inbegripet dataöverföring, på ett avgörande sätt kan främja hela det svenska näringslivets konkurrenskraft och den offentliga förvaltningens produktivitet. Sålunda bör även samhällsekono- miska synpunkter ha inflytande på investeringskalkylerna för ett publikt datanät. För det andra anser utredningen att vissa skäl talar för en tidigare uppbyggnad än vad prognoserna angående användarbehov på detta område visar. Naturligt nog är prognoserna för en ny tjänst mycket osäkra och detta återverkar på investeringskalkylerna. En ringa efterfrå- gan motiverar ej någon ökad utbyggnad, men å andra sidan kan även efterfrågan bli lidande p. g. a. att endast ett begränsat utbud av tjänster finns. I gjorda marknadsprognoser på dataöverföringens område har det också påpekats att användarna prognostiserar sina framtida behov utgående från de möjligheter som står till buds idag.

Utredningen föreslår med hänsyn till vad som sagts ovan, att televerket skyndsammast planerar och beslutar om en sådan starttidpunkt och utbyggnadstakt av ett publikt datanät för kommersiellt bruk att bristande tillgång till både tekniskt och ekonomiskt från användarsyn- punkt lämpliga dataöverföringsmöjligheter ej utgör en bromsande faktor för utveckling av nya databehandlingssystem i Sverige. Televerket bör dessutom offentliggöra sina utbyggnadsplaner av det publika datanätet snarast, och utredningen förutsätter att dessa planer omfattar även den för avnämamas planering betydelsefulla frågan om taxoma för de nya dataöverföringstjänstema. Utredningen föreslår även att televerket under- söker möjligheten att knyta sådan expertis till sin planeringsapparat som kan bistå med samhällsekonomiska överväganden i utbyggnadsplane- ringen av det publika datanätet.

Utredningen har i sitt arbete konstaterat att intresse för en mera permanent och formell informationskanal mellan televerket och avnäma- re av dataöverföringstjänster föreligger från båda håll. Både telcVerket och avnämare behöver nära informationskontakter för sin planering. Kontakter av tillfällig art har funnits och finns i vissa speciella projekts referens- och styrgrupper.

Utredningen anser att den snabba utvecklingen och det ökande samspelet mellan dataöverföring och databehandling motiverar att en formell samlingspunkt för avnämarfrågor bildas.

Såsom exempel på de frågor som ett avnämarråd kan komma att avhandla kan anföras: synpunkter angående utbyggnadsplaner, behov av försöksprojekt, behov av speciella tjänster och anordningar (t. ex. publika centraler med utrustning för överföring av information lagrad på datakassett, o. a.) principer för anslutning av utrustningar, taxesättnings—

• Sida 301
•  Original

principer, beredskapssynpunkter, behov av samlad systeminformation (teknisk—ekonomisk—organisatorisk utredning angående tillämpningsal- ternativ) för mindre och medelstora användare, etc. Utredningen har i det ovanstående endast exemplifierat och ej varit uttömmande vad beträffar arbetsuppgifter för avnämarrådet.

Utredningen föreslår sålunda att televerket inrättar ett avnämarråd med representanter från näringsliv och offentlig förvaltning för att bistå med synpunkter vid utbyggnadsplanering av publika dataöverförings- tjänster. Rådet bör inte ha beslutskompetens, utan vara ett forum för utbyte av åsikter mellan olika avnämare av dataöverföringstjänster och televerket.

Utredningen föreslår att rådet skall bestå av 6—8 ledamöter. Som ordförande bör fungera generaldirektören för televerket, och sekretariats- göromålen för rådets räkning bör ankomma på televerket. Utredningens mening är att ledamöterna i rådet i första hand bör utgöras av representativa avnämare av televerkets datatjänster. Förslagsvis kan avnämarrepresentationen ske via branschsammanslutningar och liknande, t.ex. Servicebyråemas branschråd, Svenska bankföreningen, Sveriges mekanförbund, Sveriges industriförbund, Svenska landstingsförbundet, Sjukvårdens och socialvårdens planerings— och rationaliseringsinstitut, Svenska kommunförbundet, statskontoret, försvarets rationaliserings- institut, Samarbetsdelegationen för Sveriges dataföreningar o. a.

Utredningen har, såsom tidigare anförts, kunnat konstatera att dataöverföringstekniken endast är i början av sin utveckling och att stora behov av forsknings- och utvecklingsinsatser föreligger både nationellt och internationellt. Utredningen har också funnit att televerket besitter en samlad fackkunskap på detta område.

Utredningen föreslår därför att televerket i samråd med STU utarbetar konkreta planer för svenska forsknings- och utvecklingsinsatser på dataöverföringens område. Planerna bör bl.a. ta hänsyn till vilka forsknings- och utvecklingsprojekt som kan bedrivas inom STU: s, ELLEMTELzs, televerkets, svensk dataindustris och övriga näringslivets ramar. Likaså bör anges i vilka internationella forsknings- och utveck- lingsprojekt Sverige bör delta. Dessutom bör man ange vilka kunskaps-, personella, ekonomiska och andra resurser som kommer att erfordras härför.

Utredningen har tidigare i en PM till UKÄ 1972-09-29 hemställt att den expertgrupp som skall ge förslag rörande möjligheterna att tillgodose högskolans behov av datakraft, även skall beakta alternativet med datornät. Motiveringarna härför var att. en koppling medelst lämpliga förbindelser för dataöverföring mellan de befintliga och även framdeles erforderliga datasystemen för högskolan skall kunna möjliggöra en kapacitetsutjämning samt medverka till ett ökat datautbyte lärosäten emellan. Dessutom ansåg utredningen att etablering av ett dylikt datornät i Sverige kunde ses som ett utvecklingsprojekt, på vilket bl. a. följande näringspolitiska synpunkter kunde läggas:

• Sida 302
•  Original

— projektet med ett datornät för högskolan inbjuder till forsknings- och utvecklingsinsatser, inom både högskolan och dataindustrin, — erfarenheter byggs upp för utnyttjande av liknande teknik i andra sammanhang t.ex. inom övrig del av den offentliga sektorn, inom servicenäringar rn. m., — projektets omfattning medför goda förutsättningar för framgångsrika diskussioner om önskvärd standardisering.

Utredningen har konstaterat att det för närvarande finns en stark tendens i ADB-utvecklingen till samverkan mellan olika datorer och datasystem. En utvecklingslinje beträffande systemstrukturen är hop- koppling av enskilda datasystem i en nätstruktur. Datorer från skilda leverantörer och för huvudsakligen lokalt databehandlingsbehov utgör i princip likvärdiga noder i ett systemnät. Ett sådant datornät eftersträvas bli transparent från användarsynpunkt, dvs. den enskilda användaren bör inte behöva bekymra sig om exakt var hans data lagras och bearbetas. Lämpliga dataöverföringsmöjligheter och programfunktioner för styrning och administration är väsentliga i detta sammanhang. Säkerhetsfrågornai samband med datornät får en accentuerad betydelse och motiverar ökad uppmärksamhet så att utveckling av nya, mer ändamålsenliga tekniker och metoder för skydd av systemsäkerhet sker. Då det gäller samverkan mellan datorer av helt olika storlek och fabrikat, torde det knappast ligga i någon enskild leverantörs intresse att göra den utvecklingsinsats som erfordras här på olika fält.

Dataindustriutredningen föreslår att på STU: s initiativ i samråd med televerket och högskolan en förprojektering snarast igångsättes av ett utvecklingsprojekt rörande ett datornät för högskolan i Sverige. Förpro- jekteringen bör resultera i detaljutformning av utvecklingsprojektets målsättningar, avgränsning av projektets omfattning, uppskattning av projektets resursbehov och grovplanering av projektets genomförande.

Sammanfattning Dataindustrin tredningen föreslår

— att televerket skyndsammast planerar, beslutar och offentliggör sina utbyggnadsplaner av ett publikt datanät för kommersiellt bruk. — att televerket inrättar ett avnämarråd med representanter från närings- liv och offentlig förvaltning för att bistå med synpunkter vid utbyggnadsplanering av publika dataöverföringstjänster. — att televerket i samråd med STU utarbetar konkreta planer för svenska forsknings- och utvecklingsinsatser på dataöverföringens område. — att STU i samråd med televerket och högskolan snarast påbörjar en förprojektering av ett utvecklingsprojekt rörande ett datornät för högskolan i Sverige.

• Sida 303
•  Original

10.7 Standardisering

10.7.1 Remissynpunkter

Standardisering på ADB-området har tidigare av utredningen berörts i dess lägesrapport avsnitt 8.4 Standardisering; kap. 10 Preliminära bedömningar och bilaga 5, PM med förslag för ökad standardisering inom ADB-området. Ett flertal remissinstanser har yttrat sig angående utred- ningens bedömningar i lägesrapporten.

Sålunda anser bl. a. Svenska dataföreningen, Spri, STU, Statsföretag AB, RS V, IVA, poststyrelsen, Svensk exportkredit och Svenska tekno- logföreningen det vara angeläget att utredningen även i fortsättningen ägnar standardiseringsfrågoma speciellt intresse. Betydelsen av ökade nationella och internationella insatser på detta område framhålles. Utredningens synpunkter, som innebär att resurserna bör ökas inom befintliga nationella standardiseringsorgan och att Sverige aktivt bör delta i det internationella standardiseringsarbetet biträdes av FRI, Industriför- bundet, Saab-Scania AB och Svenska Sparbanksföreningen. FOA föror- dar internationellt standardiseringsarbete före det nationella och anser att ökat samarbete mellan de nordiska länderna kan ge större tyngd i internationella sammanhang.

Några remissinstanser, däribland AB Atomenergi, Industriförbundet, LKD, Saab-Scania AB och Stansaab, understryker utredningens synpunk- ter att standardiseringsarbetet måste bedrivas tillräckligt framsynt för att inte få negativa konsekvenser för utvecklingen.

Svenska teknologföreningen anser standardisering inom dataområdet vara ett viktigt näringspolitiskt intresse samt ett angeläget konsument— intresse. Flera remissinstanser påpekar behovet av att mera detaljerat utreda kompatibilitets— och konverteringsproblematiken samt hur det pågående standardiseringsarbetet kan påverka dessa frågor.

DASK understryker standardiseringens betydelse och informerar om sitt förslag att ett standardiseringsråd knyts till statskontoret för samrådi frågor avseende det tekniska standardiseringsarbetet inom den offentliga sektorn främst vad avser maskin- och programvaror inom ADB-området.

Bl. a. statskontoret och SIS konstaterar att man inte kan ha en starkt aktiv standardiseringsinsats över hela dataområdet utan måste angelägen- hetsgradera och främja de viktigaste områdena. SIS ansluter sig till de motiveringar för resursförstärkning som utredningen har föreslagit i sin PM och finner förslagen vara synnerligen väl motiverade. Flera remissin- stanser, bl. a. AB Atomenergi, FOA, FMV, Industriförbundet, Saab- Scania AB, Stansaab och TCO framhåller några, enligt deras mening, väsentliga områden för—standardisering. (För exempel se remissamman- ställningen, bilaga 3.) FOA, TCO och teIeverket framhåller att i ADB-sammanhang mycket betydelsefulla standardiseringsuppgifter också ligger inom telekommunikationsområdet.

Några remissinstanser, bl. a. Statsföretag AB och TCO, vill förorda att utredningen i sitt fortsatta arbete ägnar stor uppmärksamhet åt förslag att främja användarintressen på detta område. Ett mera utförligt sammandrag av remissinstansernas yttranden återfinns i bilaga 3.

• Sida 304
•  Original

10.7 .2 Utredningens överväganden

Utredningen har under sitt fortsatta arbete stärkts i sin tidigare bedömning att det är av gemensamt intresse för både tillverkare och användare att standardiseringen inom dataområdet ökas. Inte minst har detta framhållits av de remissinstanser, som yttrat sig angående utred- ningens bedömningar och förslag till åtgärder i lägesrapporten. Likaså har utredningens preliminära bedömning bestyrkts att standardisering inom dataområdet är en svår men viktig näringspolitisk fråga. Problemområdet är stort och problemställningarna komplexa. Standardiseringsåtgärder måste avvägas med hänsyn till den betydelse dessa kan ha bl. a. för ADB—användare, för landets dataindustri och för den tekniska utveck- lingen.

Ständigt nya maskin- och programvaror med förbättrade tekniska och ekonomiska prestanda utvecklas och nya ADB-system ersätter äldre system i allt ökande utsträckning. Vid ökat utbyte växer kravet på kompatibilitet mellan systemen och även mellan enskilda systemkompo- nenter. I vilken grad man genom standardisering kan uppnå kompatibili- tet mellan olika systemkomponenter är av avgörande betydelse för konverteringskostnaderna. Man får dock härvid vara uppmärksam även på de begränsningar som en standardisering kan medföra. Utredningen har konstaterat att standardisering inom ADB kan bedrivas på flera områden. I utredningens lägesrapport, bilaga 5, exemplifieras att även från användarsynpunkt många mål för specifikt inriktat standardiseringsarbete kan formuleras. Från utredningens synpunkt förefaller det troligt att för svenskt vidkommande en koncentration på några få, utvalda områden är nödvändig. En aktiv, detaljerad kartläggning av användarnas kompatibili- tetsproblem och kostnader respektive svårigheter vid konvertering bör göras för att man skall kunna angelägenhetsgradera standardiseringsområ- dena för svenska punktinsatser.

Utredningen anser att standardiseringsarbetet även fortsättningsvis i mesta möjliga mån bör utföras inom redan existerande organ (SIS) och drivas där i samarbete med både användare och tillverkare av ADB-utrust- ningar. Utredningen kan med tillfredställelse konstatera att dess tidigare förslag i lägesrapporten till resursförstärkningar för internationellt och nationellt standardiseringsarbete inom de befintliga organisationerna för standardisering i Sverige har resulterat i en viss ökad aktivitet. Ytterligare positiva effekter kan förväntas från den organisatoriska samordning av det svenska standardiseringsarbetet på ADB-området, som har skett under 1973.

Enligt utredningens mening visar erfarenheten att utformningen av norm- och standardförslag inom ADB-området många gånger försvåras genom ofullständiga och mindre väl kända och strukturerade användar- krav. En förberedande, i tiden begränsad verksamhet erfordras för att på ett rimligt sätt avgränsa och specificera konkreta standardiseringsuppgif— ter. Arbetet torde mest effektivt kunna utföras i en mindre expertgrupp under samordning av en projektansvarig. Utredningen anser att resultat från sådana temporära punktinsatser sedan kan ligga till grund för en

• Sida 305
•  Original

effektiv handläggning av standardiseringsärenden i de befintliga organen härför.

Även datasamordningskommittén anför i sitt förslag om inrättande av ett råd för att medverka till ökad samordning inom den offentliga sektorn vad avser teknisk standardisering inom ADB-området, liknande bedömning av erfarenheter och behov av att förbättra möjligheterna för samordning av den offentliga sektorns önskemål och synpunkter i fråga om standarder. Dataindustriutredningen anser enligt sitt remissyttrande (se bilaga 6) att DASK:s förslag är välbetänkt och instämmer även i motiveringarna till förslaget. Dessutom anser utredningen att motive— ringarna till åtgärder för att förbättra förutsättningarna för standardise- ringsarbetet inom dataområdet är giltiga ej enbart för den offentliga sektorn utan även för ADB—användare i övrigt. Med hänsyn till detta är utredningen av den meningen att man snarast bör undersöka om det föreligger motsvarande intresse hos det privata näringslivet på ökade gemensamma standardiseringsinsatser på ADB-området.

Enligt utredningens uppfattning bör även den fortsatta standardise- ringsverksamheten på ADB-området i Sverige i hög grad inriktas på aktiv medverkan i det internationella arbetet och därigenom underlätta att resultaten skall kunna överföras till nationell standard i överensstämmelse med den internationella. Därvid är det också betydelsefullt att lämpliga resurser finns för aktiv information om pågående standardisering inom och utom landet.

10.7.3 Utredningens förslag

Utredningens tidigare förslag, enligt en PM till industriministem 1972-09-29 (se lägesrapporten, bilaga 5), om vissa ökade resurser inom de då befintliga organisationsformerna för standardisering i Sverige inne- fattade bl. a. resurser för en heltidsengagerad sekreterare för standardiseringsfrågor på dataområdet, ökade resurser för arbete i internationella underkommittéer och arbetsgrupper vid ISO/TC 97 och ökade resurser för central utbildnings- och informationsverksamhet. Industriministern delade utredningens uppfattning att ett visst behov av ökade standardiseringsinsatser förelåg och anförde i statsverkspropositio- nen 1973 att detta behov tills vidare borde tillgodoses genom vissa medel från STU. Utredningen anser sig ha fått belägg för, genom bl. a. remissyttranden och andra synpunkter som framförts under dess fortsat- ta arbete, att dess tidigare förslag har varit väl motiverade och att starka skäl föreligger för liknande resursförstärkningar även i framtiden.

Sålunda anser utredningen att medel för en heltidsengagerad sekrete- rare vid SIS: Sk 30 för samordning av arbetet inom dess tekniska kommittéer och underkommittéer fortsättningsvis bör utgå direkt till SIS: Sk 30. Denna resursförstärkning bör kunna ge bättre möjligheter till en mera samlad och långsiktig arbetsplanering samt till ökade initiativ inom specifika delområden. Kostnaden för en heltidsengagerad sekretera- re beräknas till 125 000 kronor/år.

Utredningen anser att mycket av det resultatgivande standardiserings-

• Sida 306
•  Original

arbetet sker vid internationella möten inom underkommittéerna och arbetsgrupperna och att ett aktivt svenskt deltagande i internationella sammanhang erfordras. Likaså anser utredningen att ett visst ökat behov av aktiv informationsspridning angående standarder, deras innebörd och konsekvenser för t. ex. ADB-användare föreligger. Därför föreslår utred- ningen att 50 000 kronor/år ställs till SIS: Sk 30 förfogande dels för ökat internationellt engagemang dels för ökad informationsspridning angående standardiseringsarbetet och resultaten från standardiseringsarbete inom ADB-området.

Utredningen föreslår sålunda att ökade resurser ställs till SIS: Sk 30, Standardkommitté för administrativ teknik och databehandling, förfo- gande. Den föreslagna sammanlagda resursförstärkningen härför beräknas till 175 000 kronor/år.

SIS: Sk 30 är organiserad för att bedriva standardiseringen i Sverige i fråga om administrativa metoder, applikationer och utrustningar för bankväsende, förvaltning, handel och industri i tre tekniska kommittéer och 23 underkommittéer och med en årlig budget på 730 000 kronor. Indirekta bidrag som är 2—5 gånger större än ovanstående budgetsiffror tillkommer genom de arbetskraftsresurser som ställs till förfogande av staten och näringslivet i kommittéarbetet. Deltagandet häri från de mindre och medelstora ADB-användarna torde vara begränsat p. g. a. den relativt sett större ekonomiska uppoffring detta innebär för dem. Samtidigt som utredningen har kunnat konstatera att ett stort och ökande behov av regler, normer och standarder för att underlätta utbyte av såväl hela datorsystem som av enskilda maskinenheter, program och data finns, är den också medveten om svårigheten att öka den ovan nämnda indirekta arbetskraftsinsatsen. En aktiv, koncentrerad förstan- dardiseringsverksamhet, varigenom man kartlägger och strukturerar an- vändarnas behov och krav på standardisering inom vissa konkreta, avgränsade områden, är enligt utredningens mening en av förutsättningar- na för en effektiv standardisering på dataområdet.

Utredningen föreslår att resurser anslås för en ökad verksamhet inom landet för att aktivt förbereda norm- och standardiseringsförslag på dataområdet. Enligt utredningens mening erfordras härför dels resurser att tillfälligt engagera fackkunniga experter dels en permanent engagerad person med ansvar att initiera och samordna arbetet i olika expertgrup- per. De temporära expertuppdragen beräknas inledningsvis behöva ett anslag av 150 000 kronor/år. Den initierande och samordnande funktio- nen kan med fördel åvila det av utredningen i avsnitt lO.ll föreslagna permanentorganets sekretariat.

Utredningens förslag ovan avser att snabbt åtgärda vissa akuta behov. Sedan praktisk erfarenhet av denna ökade standardiseringsverksamhet vunnits, kan storleken på den föreslagna resursförstärkningen behöva omprövas.

• Sida 307
•  Original

10.74 Sammanfattning

Dataindustriutredningen föreslår

— att ökade resurser ställs till SIS: Sk 30, Standardkommitté för admini- strativ teknik och databehandling, förfogande. Den föreslagna resurs- förstärkningen härför beräknas till 175 000 kronor/år. — att resurser anslås för en ökad, aktivt förberedande verksamhet angående norm- och standardförslag på dataområdet. Inledningsvis beräknas ett anslag av 150 000 kronor/år som erforderligt för temporära expertuppdrag.

10.8 Strukturfrågor.

10.8.1 Remissynpunkter.

I utredningens lägesrapport anförde utredningen att den svenskägda datorindustrin utgörs av internationellt sett mycket små självständiga enheter, som arbetar under svåra konkurrensbetingelser. Några av remissinstanserna har tagit upp dessa frågor.

FRI anser att tillgängliga resurser och kunskaper inom industrin bör samordnas för att önskvärd specialisering och konkurrenskraft skall upp- nås. Datapolitiska åtgärder bör främja en dylik samordning.

DAFA framför att datapolitiken bl. a. bör syfta till samverkan mellan de företag som idag verkar på den svenska marknaden innebärande en strukturrationalisering. Vidare föreslås ökat erfarenhetsutbyte mellan svenska och internationella företag och organisationer.

DASK anser det önskvärt att utredningen i samband med uppgiften att utreda möjligheterna till en effektivare användning av datateknik inom näringslivet utreder behovet av och möjligheterna till samordning inom denna sektor.

10.8.2 Utredningens överväganden

I avsnitt 8.2 har utredningen behandlat den nuvarande strukturen hos svensk dataindustri och diskuterat strukturens inverkån på konkurrens- förmågan. Särskilt inom datorindustrin har i skuggan av IBM i vissa andra länder fusioner och långtgående samarbetsöverenskommelser kommit till stånd. Syftet har varit att skapa så starka enheter att man får överlevnadsmöjligheter och kan erbjuda ett alternativ till IBM över stora delar av produktregistret.

Såsom framgått av kapitel 9 är målet för den svenska dataindustrin ett annat. Tyngdpunkten läggs på användarinriktade tillämpningssystem utvecklade i samarbete mellan användarna och tillverkarna av såväl maskinvara som programvara. Den schematiska bild av den svenskägda datorindustrin som framgår av figur 8:1 och tabell 8:1 och den komplettering med vissa större företag inom programvaru- och tjänste- sektorn som återfinns i figur 6:2 ger dock vid handen att en vidgad

• Sida 308
•  Original

samverkan borde vara möjlig. Detta gäller även med den nyssnämnda inriktningen av dataindustrins verksamhet.

I sin bedömning av denna fråga har utredningen inte främst tänkt på dagens situation utan på den kommande utvecklingen. Den konkurrens som idag förekommer mellan de svenskägda datorföretagen är av begränsad omfattning. Med den utveckling av marknaden mot nya tillämpningar, som redan är i full gång, talar mycket för att situationen snabbt kan förändras. Flera företag kan komma att specialisera sig på samma områden, om man inte kan finna former för en lämplig arbetsfördelning. Utredningen har erfarit att tendenser i denna riktningi viss utsträckning har spårats vid ansökningar om statliga bidrag till forskning och utveckling.

Utredningen vill i detta sammanhang framhålla sin positiva inställning i princip till konkurrens även mellan svenska företag när detta bäst tjänar användarnas intressen. Inom datorbranschen är konkurrensförhållandena snedvridna genom att ett företag, IBM, praktiskt taget har monopolställ- ning och många andra internationella företag arbetar med betydande subsidier. Då kostnaderna för forskning och utveckling samt marknads- föring dessutom är mycket höga måste man här göra vissa avsteg från konkurrensprincipen. För att ett litet land som Sverige skall kunna bibehålla en egen industri måste olika medel komma till användning, däribland även sådana strukturförändringar som kan innebära minskad konkurrens mellan de svenskägda företagen. Fördelen för användarna består härvid i att man gör det möjligt att behålla en egen livskraftig industri. En tillfredsställande konkurrens torde under alla förhållanden vara för handen genom de många utländska företag som är verksamma på den svenska marknaden.

10.8.3 Utredningens förslag

Av det ovan framförda framgår att utredningen anser det angeläget att alla samarbetsmöjligheter tillvaratas som kan stärka svensk dataindustris konkurrenskraft. För dagen torde förhållandena vara mest aktuella inom datorindustrin men även inom programvaru- och tjänstesektorn kan frågan aktualiseras.

Utredningen är samtidigt medveten om att dataverksamheten inom de aktuella företagen och koncernerna ofta är starkt integrerad med annan verksamhet som ligger utanför utredningens kompetensområde att penetrera. Mot denna bakgrund anser utredningen att berörda företag — enskilda och halvstatliga — snarast bör uppta överläggningar syftande till en sådan samordning av utveckling och marknadsföring som kan innebära en förstärkning av den svenskägda dataindustrins konkurrens- läge. Ett dylikt samarbete skulle också i hög grad kunna göra att det statliga stödet till FoU och marknadsföring blir mer effektivt än om det splittras på fler företag.

Utredningen bedömer de samlade resurser som byggts upp i de olika svenskägda dataföretagen som goda men tror att den splittring som finns i företagsbilden kan medföra att dessa resurser inte alltid utnyttjas på

• Sida 309
•  Original

bästa sätt. En effektiv struktur på den svenska datorindustrin kan vara ett viktigt medel som i kombination med andra åtgärder kan göra det möjligt för denna industri att överleva och vidareutvecklas. Staten har i detta avseende ett ansvar. Det huvudsakliga ansvaret måste emellertid ligga på industrin själv. Näringspolitiken på dataområdet bör nämligen utformas inom ramen för en fungerande marknadsekonomi.

Ett utökat samarbete mellan de svenska företagen borde kunna skapa ett starkare utgångsläge då det gäller ev förhandlingar med utländska företag och begränsa behovet av stöd utifrån. Denna mer självständiga ställning är viktig då det gäller att utveckla nya tillämpningar i samarbete med svenska myndigheter och industrier. Möjligheterna till ökat sam— arbete mellan de svenska företagen bör därför, enligt utredningens uppfattning, klarläggas innan något mer omfattande och långsiktigt samarbete med utländska företag etableras.

Såsom tidigare framhållits torde det önskvärda samarbetet mellan de svenskägda dataföretagen bli av särskild betydelse då det gäller den framtida verksamheten. I de nationella projekt som föreslås i avsnitt 10.3 förutses som regel medverkan från flera företag inom såväl maskinvaru- som programvaruområdet. Utredningen hoppas att dessa projekt skall kunna bidra till ett utökat samarbete inom svensk dataindustri. Även vid bedömning av andra ansökningar om statliga medel för forskning, utveckling, marknadsföring etc. bör man ta hänsyn till i vad mån en resurssamordning kan åstadkommas.

I avsnitt 10.11 föreslår utredningen att ett permanentorgan tillsätts som rådgivare till statsmakterna rörande näringspolitiken på dataområ- det. En viktig uppgift för detta organ måste vara att inära kontakt med industrin följa strukturutvecklingen på dataområdet.

10.8.4 Sammanfattning

Dataindustriutredningen anser # att det inom svensk dataindustri finns utrymme för vidgad samverkan med syfte att nå fram till en sådan ökad samordning — i första hand beträffande forskning, utveckling och marknadsföring — som kan förstärka företagens konkurrensläge. Dylik samverkan mellan de svenska företagen bör prioriteras före ett mer omfattande och långsiktigt samarbete med utländska företag.

Dataindustriutredningen föreslår mot denna bakgrund

— att vid bedömning av ansökningar om statliga medel för forskning, utveckling, marknadsföring etc. hänsyn även tas till den resurssamord- ning som kan åstadkommas — att det permanenta organ, datarådet, som utredningen nedan föreslår, följer strukturutvecklingen på dataområdet och utarbetar underlag för statsmakternas ställningstaganden.

• Sida 310
•  Original

10.9 Marknadsföring

10.9.1 Remissynpunkter

I dataindustriutredningens lägesrapport har frågan om dataindustrins marknadsföring inte behandlats som en separat punkt och har därför inte föranlett kommentarer från remissinstanserna annat än i allmänna ordalag. Vissa företag har dock särskilt uppehållit sig vid marknads- föringens stora betydelse på dataområdet och de stora resurser som krävs härför.

10.9.2 Utredningens överväganden

Dataindustriutredningen har tidigare i detta betänkande redogjort för den internationella och svenska datamarknaden och i flera olika sammanhang påpekat de särpräglade marknadsförhållanden som råder inom branschen. Från denna utgångspunkt har utredningen funnit att marknadsförings- situationen för dataindustrin förtjänar särskild uppmärksamhet, och statligt stöd bör enligt utredningens mening komma ifråga för interna- tionell marknadsföring på samma sätt som för de andra områden som behandlatsi detta kapitel.

En särskild referensgrupp inom utredningen har studerat de rådande förhållandena beträffande dataindustrins marknadsföring och vilka ex- portfrämjande åtgärder som skulle kunna vara aktuella för databran- schens vidkommande — främst då för maskinvaruindustrin. Referens- gruppens slutsatser har utgjort underlag för utredningens överväganden och förslagi det följande.

Finansiering av marknadsföring

Statligt stöd förekommer numera på alla stadier av den industriella förnyelseprocessen. Stöd till teknisk forskning och utveckling har funnits sedan lång tid och ombesörjs nu av STU. Helt nyligen har statens utvecklingsfond inrättats, med syftet att stödja sådana projekt som befinner sig inför en exploateringsfas med huvudsakligen kommersiella risker. Slutligen finns Investeringsbanken som i första hand ger lån till produktionsinvesteringar.

Det synsätt som bl. a. föranlett tillkomsten av utvecklingsfonden är — enligt vad som framgår av propositioneni ärendet (prop. 1973; 41) — att teknisk utveckling och kommersiell exploatering skall betraktas som immateriella investeringar och att samma finansieringsmetoder bör tillämpas här som för exempelvis produktionsinvesteringar. Det praktiska problem, som främst uppstår vid ett sådant synsätt, är avsaknaden av säkerheter i konventionell mening. Staten kan emellertid reducera detta problem genom att organisera en bättre riskspridning än den privata sektorn och därmed möjliggöra att en större del av kapitaltillgången i samhället kommer utvecklingsprojekt tillgodo.

Dataindustriutredningen har i sina överväganden funnit att en nära

• Sida 311
•  Original

växelverkan råder mellan utveckling och marknadsföring och att det ovan redovisade synsättet kan tillämpas också inom området marknadsföring — i varje fall när det gäller utländska marknader. Ett stort och riskfyllt internationellt marknadsföringsprojekt — exempelvis inom databranschen — kan på samma sätt betraktas som en immateriell investering och lider samma brist på konventionell säkerhet som ett utvecklingsprojekt.

Utredningen anser att den avgränsning av statligt stöd som f. n. görs till att omfatta enbart forskning och utveckling är olycklig. Försäljning på nya marknader av redan befintliga produkter bör för svensk dataindustri vara ett väl så intressant och lönsamt alternativ som utveckling av helt nya. Samtidigt är — som redan framhållits — marknadsförhållandena i branschen sådana att risktagandet är av minst samma storleksordningi den internationella marknadsföringen som inom den tekniska utveck- lingen.

E xportstöd

Mot bakgrund av de särskilda krav som marknadsföring av dataprodukter ställer har utredningen ansett sig böra överväga om speciella åtgärder — utöver finansieringsstöd — kunde vara motiverade.

Den särskilda referensgruppen har kartlagt vilka allmänna exportfräm- jande åtgärder som staten och näringslivet hittills genomfört. Mot bakgrund härav har utredningen konstaterat att den upprustning som nyligen har skett — inrättandet av Sveriges exportråd och förstärkningen av handelssekreterarorganisationen — innebär att mycket goda möjlig- heter erbjuds även dataindustrin.

Utredningen anser därför att särskilda exportfrämjande åtgärder för dataindustrin f. 11. inte är påkallade — förutsatt att det finansieringsstöd som föreslås nedan kan införas. Detta innebär inte att utredningen har funnit att de svenska dataföretagens internationella marknadsföring är på alla punkter tillfredsställande, men som utredningen diskuterar i annat sammanhang (kap. 8 och avsnitt 10.8) måste den erforderliga förstärk- ningen komma till stånd på annat sätt. En svensk dataindustri med den marknadsföringsorganisation som är erforderlig bör kunna få den ytterligare särskilda assistans som behövs från de befintliga organisatio- nerna.

Export till statshandelsländer

Utredningen har särskilt studerat de förhållanden som råder på den för svensk dataindustri speciellt intressanta marknad som utgörs av stats- handelsländema. Trots att behovet av exportstöd här är särskilt uppen- bart har utredningen efter viss tvekan funnit att även här de åtgärder som redan genomförts är tillfyllest. Utöver den hjälp som exportrådet kan erbjuda har nyligen införts vissa skattelättnader för krediter som beviljas vid export till statshandelsländer (prop. 1973: 126 m.m.). Just krediter har kommit att bli ett betydelsefullt konkurrensmedel på denna marknad.

• Sida 312
•  Original

Situationen beträffande exporten av tekniskt avancerade produkter, t. ex. dataprodukter, till statshandelsländerna måste dock enligt utred- ningens mening följas uppmärksamt. Det nedan framförda förslaget om finansieringsstöd kan bli särskilt betydelsefullt när det gäller denna export, men med hänsyn till att marknadsföringen på dessa marknader är särskilt tidskrävande kan det inte uteslutas att på längre sikt ytterligare åtgärder kan behöva vidtas. Bl.a. har frågan om ett särskilt bolag för handel med statshandelsländerna diskuterats av utredningen, men föran- leder inte i nuvarande läge något förslag.

10.9.3 Utredningens förslag

Som har framgått av det föregående har utredningen den åsikten att marknadsföringsprojekt är att betrakta som riskfyllda investeringar av samma slag som tekniska utvecklingsprojekt. Samma finansieringsstöd som finns för utvecklingsprojekt bör enligt utredningens mening finnas för marknadsföring.

Utredningen föreslår därför att möjligheter skapas för att ge statligt stöd till riskfyllda marknadsföringsprojekt. Detta stöd bör kunna ges på i stort sett de villkor som f. n. tillämpas för statligt utvecklingsstöd, dvs. i allmänhet en hälftendelning av kostnaderna mellan staten och det ansökande företaget samt en villkorlig återbetalningsskyldighet för det statliga bidraget. Denna låneform kan bl. a. vara önskvärd med hänsyn till ingångna internationella överenskommelser.

Hur ett stöd av den föreslagna typen lämpligen bör organiseras har utredningen inte studerat i detalj. En till synes enkel lösning vore att ändra befintliga instruktioner för STU och statens utvecklingsfond så att marknadsföring kunde stödjas på samma rätt som utveckling. Utredning- en anser dock att man även bör pröva möjligheten att ge Sveriges exportråd ansvaret för det praktiska genomförandet av denna nya stödform. Inom exportrådet finns utan tvivel det kunnande som skulle möjliggöra en allsidig bedömning av projekt och ansökningar.

Utredningen bedömer stödformen som särskilt intressant vid mark- nadsföring gentemot statshandelsländerna och här torde exportrådet besitta en unik kompetens. Exportrådet kan också erbjuda värdefulla tjänster vid genomförandet av projekten. Utredningen är medveten om att en viss intressekonflikt skulle kunna uppstå mellan den föreslagna nya rollen för exportrådet och det stöd som exportrådet f. n. lämnar på delvis kommersiella villkor. Genom en lämplig organisatorisk form bör dock riskerna för en sådan konflikt kunna elimineras.

Dataindustrins marknadsföringsproblem är givetvis inte unika, och i likhet med vissa andra förslag som utredningen lägger i detta betänkande kan ett finansieringsstöd för marknadsföring ges en generell tillämpning. Utredningen anser dock att datamarknaden kännetecknas av sådana förhållanden som gör att det föreslagna stödet här sannolikt kan få hög effektivitet.

Utredningen har funnit att det är mycket vanskligt att få fram underlag för en detaljerad bedömning av den "lämpliga ekonomiska

• Sida 313
•  Original

omfattningen av förslaget. Utredningen anser därför att verksamheten måste bedrivas försöksvis och föreslår att för dataområdet inledningsvis en summa av 5 miljoner kronor bör avsättas till en fond för detta ändamål. Bedömningen har gjorts i första hand genom en jämförelse med vad som enligt utredningens förslag bör avsättas för utvecklingsstöd. Den föreslagna summan kommer enligt principen om hälftendelning att leda till en marknadsföringsaktivitet motsvarande den dubbla summan. Vidare är enligt utredningens mening förutsättningarna för att på sikt få en betydande återbetalning av fondmedel minst lika goda idetta fall som när det gäller utvecklingsstöd.

10.9.4 Sammanfattning Dataindustriutredningen föreslår

— att en statlig fond för stöd till internationella marknadsföringsprojekt inrättas

— att för detta stöd samma normer tillämpas som för stöd till utvecklingsprojekt, dvs. normalt högst hälftendelning samt villkorlig återbetalningsskyldighet — att möjligheten att organisatoriskt knyta fonden till Sveriges exportråd prövas

— att för dataområdet försöksvis 5 miljoner kronor avsättes till fonden.

10.10 Nordiskt och internationellt samarbete etc.

10. 10.1 Nordiskt samarbete

Verksamheten på dataområdet i Danmark, Finland och Norge har översiktligt redovisats dels i utredningens lägesrapport, avsnitt 5.1 ], dels i föreliggande betänkande, avsnitt 3.2.4.

Redan nu förekommer ett samarbete inom datateknikens område genom olika organisationer.

I vart och ett av de nordiska länderna finns nationella dataföreningar. I Sverige kan bl & nämnas Svenska Dataföreningen och Svenska Samfundet för Informationsbehandling (SSI/SUR). Det senare är svensk lokalavdel- ning i IFIP (International Federation for Information Processing). Samarbetet mellan Dataföreningen och SSI/SUR handlägges av Sam- arbetsorganet för de svenska dataföreningarna (SSD).

Samarbetet mellan dataföreningarna i Norden handhas av Nordiska Dataunionen. Dataföreningarna har bla utbildning, erfarenhetsutbyte, förlagsverksamhet och mässor på sitt program.

Inom det allt mer betydelsefulla telekommunikationsområdet före- kommer ett omfattande nordiskt samarbete mellan teleförvaltningarna. I en grupp för datanätsfrågor utarbetas t ex gemensamma specifikationer, som anger den principiella tekniska utformningen på de datanät som —— när beslut därom fattas — skall byggas upp i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

• Sida 314
•  Original

Det nordiska samarbetet för standardisering inom databehandlingsom- rådet sker inom ramen för det kommittéarbete, som förekommer inom de internationella standardiseringsorganen ISO och IEC (International Standard Organization respektive International Electrotechnical Com- mission). Dessa internationella organ har nationella motsvarigheter i Norden, i Sverige SIS och SEK (Sveriges Standardiseringskommission och Svenska Elektriska Kommissionen).

Mellan de statliga rationaliseringsmyndigheternai de nordiska länder- na finns också ett samarbete. Detta inkluderar ett fortlöpande informa- tionsutbyte i ADB-frågor.

I avsnitt 6.2.3 behandlas även verksamheten inom Servicebyråemas branschorganisation Sebro. Utredningen välkomnar det samarbete med motsvarande organisationer i Danmark, Finland och Norge som nu påbörjats.

Sveriges Mekanförbund har med systerorganisationer i Norden inlett ett samarbete inom området utbildning för industrin, i första hand med inriktning ekonomisk styrning, produktionsstyming och marknadsföring.

Dessutom kommer ett visst informellt samarbete mellan de olika forskningsinstitutionema vid universiteten i de nordiska länderna.

Utredningen har under sitt arbete haft kontakt med myndigheter och organisationer inom dataområdet i de nordiska grannländerna. Utred- ningens lägesrapport presenterades vid fackkongressen Norddata 73 i augusti 1973. Utredningen vill rent allmänt uttala sin positiva inställning till fortsatt och utökat nordiskt samarbete inom dataområdet.

Mest effektivt och värdefullt torde ett dylikt samarbete bli om det kan koncentreras kring konkreta projekt av intresse för de deltagande organisationerna. Som exempel på ett dylikt projektinriktat samarbete av värde för alla deltagande parter kan nämnas det nordiska sparbankSpro- jektet.

Detta bedrivs inom ett konsortium, Nordisk Spardata, i vilket ingår sparbanksorganisationer i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Samtliga företag stod inför en utveckling av dataverksamheten och bedömde att marknaden inte kunde erbjuda fullgod lösning på terminalsidan. Samar— bete inleddes först mellan de danska och svenska organisationerna. Senare anslöt sig även Finland och Norge. Samtliga nordiska sparbanker har nu gått in för ett gemensamt system, som utvecklats i samarbete med Saab-Scania och Facit. Även annan produktutveckling kan aktualiseras inom konsortiet.

I avsnitt 10.3 diskuterar utredningen ett antal nationella projekt avseende angelägna samhällsområden och föreslår att kompletterande utredningar och förprojekt närmare klarlägger förutsättningarna för att dessa projekt genomförs i samarbete mellan användare, tillverkare och i vissa fall forskningsinstitutioner.

Utredningen förordar att, sedan man i princip beslutat om verkställig- het av ett dylikt projekt, man i positiv anda provar möjligheter att även inbjuda de övriga nordiska länderna att deltaga. Frågan om personell och ekonomisk medverkan, nyttjanderätt etc. får därvid bli föremål för särskilda förhandlingar i de fall som projektet visar sig vara av intresse

• Sida 315
•  Original

även för något annat nordiskt land. Utredningen vill även nämna de möjligheter som kan öppna sig inom ramen för Nordforsk och Nordisk Industrifond.

10.102 Dataöverföringsnätet COST I I

Det initiativ till teknologiskt samarbete, som startades 1967 i en grupp under EEC: s ministerråd (Cooperation Scientifique et Technique = COST), har resulterat i ett antal konkreta projekt med dataanknytning. Projekt COST 1 ] avser uppbyggnad och provdrift av ett dataöverförings- nät mellan ett antal europeiska forskningscentras datorer. Sverige deltar i projektet men har än så länge ej beslutat sig för anslutning till nätet.

Dataindustriutredningen har i avsnitt 10.6 föreslagit, att på STU:s initiativ i samråd med televerket och högskolan, ett utvecklingsprojekt påbörjas rörande ett datanät för högskolan i Sverige. Utredningen ser positivt på en eventuell anslutning av lämpligt svenskt datasystem till COST 1 1 dataöverföringsnät och anser att frågan bör tas upp till förnyad prövning när ett datanät för högskolan i Sverige har tagit form.

10.103 Internationella institutet för tillämpad systemanalys, IIASA

Institutet, som tillkom i oktober 1972, har som syfte att med hjälp av systemanalysens interdisciplinära metoder studera de problem som utvecklingen orsakar i moderna industrisamhällen. Därvid skall det utgöra ett forum för samarbete mellan forskare och institutioner i den västliga världen och östblocket. Endast fredlig forskning skall utföras.

Institutets medlemmar är Bulgarien, Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Polen, Sovjetunionen, Storbritannien, Tjeckoslovakien, USA, Västtysk- land, Österrike och Östtyskland. Medlemskapet utövas via nationella akademier eller andra institutioner, i erra fall genom för ändamålet inrättade nationalkommittéer. Medlem kan säga upp sitt medlemskap först efter fem år.

Under våren 1973 har man definierat sina intresseområden såsom

— den tillämpade systemanalysens metodik,

— konstruktion av organisationer, — ledning av organisationer, — automatisk styrning av industriell produktion, — stads- och regionplanering, — miljövårdssystem, — artificiell intelligens och robotar, — systemanalys i biologi och medicin, — datamaskinsystem.

Som arbetsuppgifter för de närmaste åren har man valt ut

— energisystem — urbaniseringsproblem — vattentillgångar

• Sida 316
•  Original

_ ekologiska system — optimering och styrning av sammansatta dynamiska system — metoder att simulera globala långtidsutvecklingar _ handbok om tillämpad systemanalys — studier av tidigare tillämpningar av systemanalys — planering för framtida forskningsobjekt

Det internationella institutet för tillämpad systemanalys förefaller att kunna erbjuda mycket av intresse redan på det professionella planet, genom dess förväntade utveckling av systemanalysens metoder för vetenskaplig behandling av samhällsproblem. Av minst lika stort intresse blir emellertid de tillämpningar på aktuella samhällsproblem som kan väntas bli utförda vid institutet.

Ett medlemskap skulle möjliggöra direkt svenskt inflytande på valet av forskningsobjekt och säkerställa ett svenskt deltagande i institutets forskning. Med den i Sverige befintliga systemanalysexpertisen och särskilt med det stora intresset på många håll för systemanalysens tillämpningar i samhällsarbetet, torde Sverige väl kunna fullgöra de uppgifter som skulle följa med ett medlemskap i institutet.

Medlemsavgiften kan för Sverige uppskattas till ca 750 000 kronor/år bundet under en 5-års period.

Utredningen har erfarit att stort intresse för svenskt medlemskap uttalats från många instanser bl. a. FOA, IVA, KVA, Sekretariatet för framtidsstudier och forskningsberedningen. Dataindustriutredningen vill med hänvisning till den stora betydelse systemkompetens har för den kommande datautvecklingen för sin del tillstyrka ett svenskt medlem— skap.

10.10.4 Övrigt internationellt samarbete

I olika avsnitt av lägesrapporten och detta betänkande har utredningen berört några internationella samarbetsmöjligheter.

I avsnitt 3.2 av betänkandet redogörs sålunda för verksamheten inom OECD i den särskilda gruppen Computer Utilization Group, CUG. Flera av de där behandlade frågorna är av stort intresse för Sverige och utredningen anser att Sverige även i fortsättningen aktivt bör medverkai OECD-samarbetet.

Även verksamheten inom International Federation for Information Processing, IFIP behandlas i avsnitt 3.2. Särskilt med hänsyn till den vikt utredningen lägger på åtgärder att stärka användarnas ställning och kompetens är en fortsatt medverkan i IFIP betydelsefull. De kongresser som organiseras av IFIP ger tillfälle till värdefullt utbyte av erfarenheter såväl genom de presenterade föredragen som genom de personliga kontakter som möjliggörs.

• Sida 317
•  Original

10.1 ] Permanentorgan

10.1 1.1 Remissynpunkter

Med utgångspunkt från datateknikens växande betydelse gjorde utred- ningen i lägesrapportens kapitel 10 uttalandet att Sverige behöver en aktiv näringspolitik inom dataområdet. Denna borde syfta till såväl ett rationellt utnyttjande av datatekniken som att skapa utvecklingsmöjlighe- ter för den inhemska industrin. Beträffande vikten av samråd i dessa frågor anfördes:

"Staten, näringslivet och löntagarna har anledning att i samarbete studera och bedöma utvecklingen inom dataområdet och vidta åtgärder för att nå uppställda mål. Dataindustriutredningen är därvid en början till ett sådant samarbete. Dess arbete är tidsbegränsat och den kan endast ge allmänna rekommendationer. En kontinuerlig uppföljning av den teknis- ka och ekonomiska utvecklingen inom dataområdet måste ske. Utred- ningen avser att föreslå organisatoriska former för en sådan bevakning.”

TCO delar utredningens uppfattning att staten, näringslivet och lönta- garna har anledning att i samarbete studera och bedöma utvecklingen inom dataområdet. TCO ser som en viktig uppgift för utredningen att föreslå organisatoriska former för tillskapande av lämplig institution för ändamålet, vars uppgift blir att i första hand föreslå åtgärder för att nå uppställda mål med beaktande av bl. a. personalstruktur, sysselssättning och utbildning.

DASK framhåller att ytterst få konkreta studier eller utredningar om storleken och karaktären på ADB-systemens inverkan på förvaltning och samhälle har gjorts vare sig i Sverige eller utomlands. Fortlöpande undersökningar och uppföljningar torde vara ofrånkomliga om statsmak- ternas möjligheter att styra ADB-användningen i framtiden skall förbätt- ras.

De huvudfrågor som DASK anser närmare bör belysas är de offentliga ADB-systemens inverkan på den offentliga förvaltningen, på förhållandet mellan förvaltningen och allmänheten samt på förhållanden på arbetsplat— serna, arbetsmarknaden m. m.

Länsstyrelsen i östergötlands län anser att statsmakterna vad gäller dataindustrin skall utforma ett offensivt program snarare än ett defensivt som präglat andra branscher. Regeringen har tillskapat ett nytt industri- verk. Det faller sig naturligt att den närmare utformningen av ett sådant program görs inom detta verk. Statsmakterna bör således genom det föreslagna verket få resurser att analysera situationen och utforma lämpliga åtgärder.

Televerket framhåller att eftersom datakommunikation kommer att utgöra en viktig del av utvecklingen bör televerket såsom tillhandahållare av datakommunikation på lämpligt sätt ingå i en eventuell organisation för uppföljning och bevakning.

Även i samband med remissynpunkter på datapolitiken och ambitions- nivåerna har framhållits vikten av att utvecklingen kontinuerligt följs upp.

• Sida 318
•  Original

10.112 Utredningens överväganden

Dataindustriutredningen har i såväl lägesrapporten som i föreliggande betänkande framhållit den stora, ofta genomgripande betydelse datatek- niken har på näringsliv och förvaltning. Den utgör ett av de viktigaste hjälpmedlen i samhällsutvecklingen och är av avgörande betydelse för landets möjligheter att upprätthålla och stärka sin ekonomiska ställning.

Härvid avses i första hand tillämpningen av datateknik inom såväl nu aktuella som helt nya områden. Utredningen har gett exempel på dessa och föreslagit åtgärder för att tillvarata dessa möjligheter på sådana områden som bedömts särskilt viktiga för vårt land.

Men även dataindustrin, dvs. företag med verksamhet inom system-, program- och maskinvaruområdena samt tjänstesektorn kommer att få allt större ekonomisk och teknisk betydelse. Tillväxten är snabb och dataindustrin väntas under en kommande tioårsperiod växa till en av de största industrigrenarna inom flertalet industrinationer.

Datateknologin kan ge viktiga impulser inom många andra industrigre- nar och kan därmed bli en förutsättning för att de skall kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft. Datateknikens roll som ”nyckelteknolo— gi" illustrerar den stora betydelsen för såväl användare som tillverkare.

Datateknikens inverkan på sysselsättningen liksom effekten på frågan om centralisering/decentralisering i samhället har berörts i kapitel 4 där även några av de sociala följ dverkningama diskuterats.

I de riktlinjer för en svensk datapolitik som föreslås i avsnitt 9.3 har utredningen .ort en sammanfattning av dessa olika frågor.

Statsmaktema har på olika sätt tagit upp frågor med direkt eller indirekt anknytning till datatekniken. Statskontoret har sedan länge haft en samordnande funktion bl. a. för vissa av de statliga upphandlingarna av datateknisk utrustning. Flera offentliga utredningar har haft eller har med datatekniken sammanhängande frågor under behandling. I detta sammanhang är framförallt datasamordningskommittén, DASK, av in- tresse. DASK har förutom utredningsuppgifter att medverka till en löpande samordning av databehandlingsverksamheten främst inom den offentliga sektorn. Enligt direktiven är en stor del av DASK : s arbetsupp- gifter av permanent karaktär och DASK avser därför i sin fortsatta verksamhet ta upp frågan om de organisatoriska formerna för hur dessa uppgifter skall fullgöras i framtiden. Beträffande övriga utredningar och arbetsgrupper hänvisas till kapitel 2.

Utredningen vill understryka sitt i inledningen av detta avsnitt citerade uttalande i lägesrapporten. Nödvändigheten av att berörda samhällsorgan, näringslivet och löntagarna i fasta former och baserat på ett relevant informationsunderlag kan diskutera sig fram till en samlad bedömning av utvecklingen och dess krav, framträder allt tydligare. Det är anspråk som inte är unika för dataområdet.

De analyser och förslag en utredning presenterar vid en viss tidpunkt kan mycket snabbt komma att bli inaktuella och irrelevanta. Den prognos för TEKO-branschernas utveckling under l970- talet som den s. k. TEKO-utredningen angav är 1970, är idag föråldrad. En ny

• Sida 319
•  Original

utredning har tillsatts. Förhållandet är detsamma för vissa av träindu— strins delbranscher. På varvsområdet har den dystra utvecklingen i början av 1970-talet förbytts i stor optimism med krav på förändring av varvspolitiken som följd. På några få år har produktionsförutsättningama för dessa branscher väsentligt ändrats och i motsvarande grad kraven på och innehållet i de statliga åtgärderna riktade mot branscherna.

Statsmaktema har på olika sätt sökt möta denna utveckling En kontinuerlig uppföljning av branschernas utveckling med tonvikt på helhetsbilden och de långsiktiga tendenserna eftersträvas. På varvsområ- det har ett rullande, framåtriktat informationssystem etablerats. Järn- och stålutredningen samt den nya TEKO-utredningen har till uppgift att etablera en löpande informationsrutin etc. Dessa ansträngningar komplet- teras med permanenta samrådsorgan — styrande kommittén för varvssam- arbete och samrådsgruppen, skogsbranschrådet och byggbranschrådet. Karaktäristiskt för samtliga är att de är rådgivande — inte verkställande — organ med stark bindning till policyansvarig myndighet — industride- partementet. De är permanenta och sammansatta av representanter för, förutom statsmakterna, de anställda och företagen.

Utredningen anser att liknande behov finns på dataområdet och skalli det följande föreslå principer och former för en permanent bevakning av dataområdet.

Med de uppgifter som här diskuteras anser utredningen att såväl tillverkar- som användarintressen härvid bör vara representerade. Erfaren- heten får sedan visa om det för vissa frågor är mer ändamålsenligt med skilda organisationer för tillverkare och användare.

Med den snabba utveckling som är karaktäristisk för dataområdet såväl vad gäller användar— som tillverkarsidan är det omöjligt att på förhand i detalj lägga fast arbetsuppgifterna för ett permanentorgan. Det bliri stället en av dess huvuduppgifter att — inom den principiella ram som gäller för dess verksamhet — bedöma på vilka områden utredningsarbete eller initiativ bör sättas in. Nedanstående uppräkning bör därför endast ses som exempel på sådana områden där insatser på ett tidigt stadium kan bli aktuella:

— att följa den tekniska utvecklingen lämpligen tillsammans med STU och dess nämnd för informationsbehandling. En bevakning av den tekniska utvecklingen på såväl användar- som tillverkarsidan utgör ett viktigt bakgrundsmaterial för de bedömningar som perrnanentorganet måste göra. — att utgöra remissorgan vad avser åtgärder eller förslag som berör dataområdet t. ex. STU: s anslagsframställningar, förslag till nationella projekt, förslag rörande upphandling av teknisk utrustning, vissa utbildningsfrågor, beredskapsfrågor etc.

— att — särskilt för datorindustrin — löpande samla in uppgifter rörande branschens långsiktiga utveckling (investeringar, kapacitet, finansie- ring, sysselsättning, FoU etc.). Målsättningen bör vara att kontinuerligt följa och kartlägga huvuddragen i den svenska dataindustrins utveck- ling i ett framåtriktat perspektiv.

• Sida 320
•  Original

— att följa utvecklingen beträffande dataöverföring och standardisering och vid behov ta initiativ med särskild tonvikt på användarintressena. —— att följa utvecklingen rörande datateknikens sociala effekter och föreslå forskning av typen teknikvärdering. — att i samråd med ev. berörda specialistorgan medverka i olika nordiska och internationella sammanhang. — att för Kungl. Maj:t löpande redovisa arbetet i rapporter, promemo- rior etc. Dessa bör så långt möjligt ställas till intresserade organisatio- ners och myndigheters förfogande. Bland det material som därvid kan vara av särskilt intresse kan nämnas redogörelser för den tekniska utvecklingen, branschens utveckling på sikt, visst internationellt material etc.

Sammanfattningsvis kan sägas att det grundläggande syftet med en fortlöpande bevakning och ett samråd i princip bör vara detsamma som gäller för utredningen — att ge statsmakterna ett så långt det är möjligt fullständigt, adekvat och aktuellt beslutsunderlag för ställningstaganden vad gäller databranschen..

10.11 3 Utredningens förslag

Utredningen anser att en sådan permanentad verksamhet bör ges fasta organisatoriska former och föreslår att ett särskilt råd — förslagsvis kallat datarådet — inrättas. Datarådet skall i den mening som ovan angivits vara rådgivande till statsmakterna i frågor som rör dataområdet och datapoli- tiken. Rådet bör härvid omfatta såväl avnämar- som tillverkarleden.

Rådet bör ses som ett forum i vilket berörda huvudintressenter _ statsmakterna, företagen och de anställda — kan diskutera och söka nå fram till en samstämd bedömning av utvecklingen och de anspråk på åtgärder den ställer. Tyngdpunkten i rådets diskussioner och verksamhet i övrigt bör ligga på den förväntade utvecklingen på sikt och på utvecklingen i dess huvuddrag. Rådet bör kunna ta initiativ till studiegrupper och tillkalla experter för belysning av aktuella spörsmål. Rådet bör även utnyttjas som remissorgan i frågor som berör näringspoli- tiken på dataområdet. Rådet bör däremot inte ha några uppgifter av operativ karaktär. Verkställigheten av de skilda åtgärder som kan komma att bli aktuella bör liksom hittills ankomma på existerande organ — SCB, SIS, Statens industriverk, STU, SÖ, UKÄ, ÖEF m. fl.

Rådet bör vara sammansatt av representanter för — förutom berörda samhällsorgan — företagen och de anställda. Härvid bör uppmärksammas att rådets verksamhet också omfattar användande av datateknik. Kungl. Maj: t bör utse ledamöterna liksom rådets ordförande.

Utredningen vill inte ta definitiv ställning till den organisatoriska förankringen av rådet. Dess tänkta syfte och verksamhetens inriktning nödvändiggör emellertid en nära kontakt med berört departement. Ett alternativ skulle kunna vara att rådet — liksom styrande kommittén för varvssamarbete och branschråden — genom ordförandeskapet är direkt knutet till kanslihuset. En annan möjlighet är att rådet knyts till statens

• Sida 321
•  Original

industriverk, i första hand dess planerings- och utredningsenhet, men ändå ges en i viss mån självständig ställning. Särskilt bör rådets möjligheter att ta initiativ på egen hand säkras.

Datarådet bör kunna repliera på ett sekretariat med betydande fasta resurser. Utredningen föreslår att medel i ett första steg avsätts för tre kvalificerade handläggare och två språkkunniga skrivbiträden motsva— rande ett belopp av ca 400 000 kronor per år. Sekretariatet bör vara placerat vid statens industriverk. Datarådet bör, som ovan nämnts, direkt eller indirekt ges resurser för att genomföra utredningar på konsultbasis, resor etc. Utredningen beräknar härför ett belopp per år under den första 3-årsperioden av ca 150 000 kronor.

lO.12 Sammanställning I tabell 1014 visas översiktligt de insatser för att främja dataindust-

rin och underlätta användningen av datateknik som berörsi utredningens betänkande. Som jämförelse visas först läget för budgetåret 1973/74.

Tabell 10: 4 Statliga insatser på dataområdet i Sverige, miljoner kronor

Åtgärder Enligt utredningens förslag Ansva- rigt 73/ 74/ 75/ 76/ 77/ 78/ depar- 74 75 76 77 78 79 tement

Industripolitiska åtgärder FoU-tillämpningar

sys'em'pmg'amva'a] 13 20 33 40 47 55 1 maskinvara Nationella projekt 3 15 15 IS 15 I Särskilt stöd 25 25 25 I Upphandling (5) (5) (5) (5) I Användarfrämjande åtgärder (0,5) 1,5 1.5 1.5 1.5 l 5 Fi/l Marknadsföring 2,5 2,5 * * * H Offentliga datanät 0,7 (1) (2) (2) (2) (2) K/l/U Standardisering 0,4 0,5 0,5 (U (1) (I) I Permanentorgan 0,5 0,5 0,5 (0,5) (0,5) 1 Summa industripoli-

tiska åtgärder IS 54 85 90 72 80 Övriga åtgärder Utbildning

grundskolenivå 0 + + + + + U

gymnasienivå 15 (18) (21) (24) (27) (30) U högskolenivå 21 (30) 41 43 (45) (45) U

övrig + + + + + U Nordiskt och internat.

samarbete l l 1 1 I U/UD Summa övriga åtgärder 36 49 63 68 73 76

• Sida 322
•  Original

Tabellens övre del upptar de åtgärder som kan rubriceras som näringspolitiska i ordets traditionella betydelse. Under dubbelstrecket upptas andra av utredningen diskuterade åtgärder av indirekt betydelse även för näringspolitiken.

Längst till höger i tabellen anges det eller de departement som närmast handlägger den statliga verksamheten på området.

De kursiva siffrorna inom parentes är sådana belopp som inte direkt kan utläsas ur betänkandet, men som uppskattats för att man skall få en ungefärlig uppfattning om utredningens intentioner och samtidigt en riktigare jämförelse mellan resp. budgetår.

+ anger att en förstärkning i förhållande till nuläget bedöms nödvändig, men att utredningen endast uttalat sig kvalitativt och principiellt och anser att beloppets storlek närmare bör klarläggas av den ansvariga myndigheten.

* anger att förstärkta insatser kan komma att uppstå, men att det inte är möjligt att i förväg beräkna omfattningen varför en prövning får göras vid varje enskilt fall.

Trots att tabellen sålunda inte kan fylla alla krav på ”bokföringsmässig redovisning” har utredningen gjort summeringar av de näringspolitiska och de övriga åtgärderna. De där redovisade beloppen får alltså kompletteras med + och * — värden.

De näringspolitiska åtgärderna kanaliseras huvudsakligen via STU och utredningen förutsätter att det i avsnitt 10.11 föreslagna datarådet liksom andra berörda organisationer remissvägen får tillfälle att framföra sina synpunkter. Behovet av förstärkning av STU:s administration, så att en effektiv handläggning av det betydande utvecklingsstödet säkras, bör i detta sammanhang ånyo framhållas.

Att genomföra en strikt lönsamhetsdiskussion av de föreslagna åtgärderna är här liksom vid annat FoU-arbete knappast möjlig. De föreslagna beloppen kan dock jämföras med andra summor SOm illustrerar arbetet inom dataområdet.

Den totala FoU—insatsen för komponent- och maskinvaruindustrin i Sverige är enligt inhämtade uppgifter och gjorda uppskattningar fn ca 150 miljoner kronor/år. Av detta belopp torde knappt 100 miljoner kronor/år avse den svenskägda industrin. Beträffande datatjänstesektorn föreligger stora avgränsningsvårigheter men utredningen har uppskattat utvecklingskostnaderna till i runda tal 50 miljoner kronor/år. Även vid diskussionen av dataanvändarnas satsningar möter man svåra definitions- problem men beloppet har uppskattats till 150—200 miljoner kronor/år. De sammanlagda satsningarna inom näringslivets FoU utgör därmed 350—400 miljoner kronor/år.

Beträffande FoU gäller sålunda att det föreslagna stödet utgör en komplettering av näringslivets egna satsningar. Detta gäller även för de uppskattningar för kommande år som utredningen inhämtat från några av de större företagen. Utredningen anser att en statlig medverkan av den omfattning som här föreslås är rimlig särskilt som vissa utvecklingsarbe- ten inom denna nya och hastigt expanderande teknikgren är riskfyllda. Projekten avser att gynna samtidigt såväl användare som tillverkare. I

• Sida 323
•  Original

vissa fall förutses med industrin gemensam finansiering och/eller villkorlig återbetalningsskyldighet. Utredningen har dock i tabellen inte tagit hänsyn till de belopp som senare kan komma att återbetalas i form av royalties e. d.

Näringslivets satsning vad gäller marknadsföring av dataprodukter är av storleksordningen 150 miljoner kronor/år. Den av utredningen föreslagna försöksverksamheten med ett belopp på 5 miljoner kronor till en fond för vissa internationella marknadsföringsprojekt är sålunda relativt sett obetydlig, men bedöms ändå som en intressant möjlighet i samband med vissa riskfyllda utlandssatsningar.

Enligt de beräkningar som redovisas i avsnitt 7.1 utgör näringslivets satsning på utbildning inom dataområdet ca 55 miljoner kronor/år.

På utbildningssidan kommer de statliga åtgärderna enligt utredningens förslag att bli av betydande omfattning och klart överskrida näringslivets satsning. Detta måste anses fullt normalt särskilt som effekterna här gäller även användare inom såväl statlig som enskild verksamhet och i hög grad mottagare av dataproducerad information dvs allmänheten. En väsentlig utbyggnad av utbildningen på dataområdet skulle enligt utredningens uppfattning under alla förhållanden bli nödvändig helt oberoende om vi har en svensk dataindustri eller ej.

Enligt avsnitt 5.2 var den beräknade kostnaden för databehandling i Sverige under 1972 ca 2.5 miljarder kronor (varav uppskattningsvis 1.5 miljarder kronor utgjordes av löner). Detta värde beräknas under den period som här diskuteras stiga till inemot 4.5 miljarder kronor. En effektivisering av denna verksamhet med några få procent skulle väl täcka de merkostnader för utbildning, forskning, utveckling mm som här föreslås.

Utredningen är medveten om att uppskattningar av detta slag kan betraktas som alltför schematiska och förenklade och har som nämnts endast redovisat dem som jämförelsematerial utan krav på fullständig beskrivning av lönsamheten.

• Sida 324
•  Original

!] "l'låd :l. "ID! 'IIPH'CII .Il Ii Its. .li' i _|.4 WIFI nhwmu | ndumnbiaflhdrimr. ..erårimbi ||.-..- natuligt- _tti! .ru-.MIWVW ',;bllghlnt. r'éli'r nm. r..

, — ll! '|»":'.»qu19411|.

' ' ' mani.! in» halt-('if! .... lid namn* 161

' " f..; '.'| i. .- M|M79Å$$inw

—-.- | f ';»' _|. 'FPMM'W' Jm

gummi -' me' rn- art.nr-mh; .an ' u:,- .wmdh- vem— vt' www Mea-new m

.. %???) Erp-HW .»mu'uln. 103-y"" _., ' tilll”. " .Z' ijuni i'll|'r|3 | - uv

. », mat 1. '|'.

l., -'l_l'.'.1'

flämta. rent. Junis: '|'—Mu &&ther '" gumvnited '.""'" i.;.'.| -_'n "ralzn .1» %# 'El'lut." .I'N h.”!hl' l'" IH . . .; .1 l-lll't'l 'r»!lll"'t|." (iti— "I”;l-l'm'h |.amliindlmblnifll lf 'Fjlil'l - lä.-V' anhållna” . In. _|».: a." inr-:. —.-—' ”I- ..| Hur Fälldin-||| ' * —n—-(.4|k -' wrp-:| fåt.

"E"” _ .rll 'utpur dD.f'|1'|.l|i.|'”

'(» '.!: "-»wr'|"1t'|'|"+""f” IC,-' "an.. 5.5th hwn'l'é'r d'

' ' " ; "”i ' |. .. pl . Iäinlalvh |||lf '”"! '.'-' ' " ' "av "m.-= ." ....- - + uta...—...,. d...—. "- '_'.'|”_ ""->"1-|.=' .. ' .. 'tr . uiIEbH'ulpilr'hc

' " qjh"u'-rl l..—luki'ill i: nummer..» utlån-"im. .r'n" suur|||lluentm| 1

• Sida 325
•  Original

IV Särskilt yttrande

Särskilt yttrande av ledamöterna Lennart Pettersson och Allan Larsson

Dataindustriutredningen har till uppgift att bl. a. göra en värdering av på vilka områden de svenska dataföretagen har de bästa grundläggande konkurrensfömtsättningarna och från denna utgångspunkt bedöma vilka åtgärder som kan behöva vidtagas för att underlätta en önskvärd specialisering. Enligt direktiven bör utredningen härvid även beakta eventuella svagheter i den svenska dataindustrins struktur. Direktiven anger vidare att utredningen bör bedöma angelägenheten av att staten stöder forsknings- och utvecklingsarbete på ett urval av väsentliga områden mot bakgrund av forsknings— och utvecklingsresursemas nuva— rande omfattning, fördelning och inriktning inom dataindustrin.

Utredningen har i betänkandet framlagt en rad förslag om statliga åtgärder beträffande bl. a. utbildning, nationella projekt, offentlig upp- handling m.m., som vi ansluter oss till. Utredningens uttalanden vad gäller den svenska datorindustrins struktur samt inriktningen av det föreslagna forsknings- och utvecklingsstödet finner vi emellertid otillräck- liga.

Internationellt kännetecknas datorindustrin främst av följande: Den domineras av stora, framförallt amerikanska, multinationella företag. Starka tendenser till samgående och samarbete gör sig gällande för 'att möta den allt hårdare konkurrensen. Detta gäller inte minst de åtgärder som genomförts eller planerats i Europa. De flesta länder med egen dataindustri av någon betydelse har dessutom igång olika nationella stödprogram.

Vi upplever nu på den svenska marknaden ett starkt konkurrensstryck från i första hand IBM, men i ökad utsträckning också från andra utländska företag. Problemen kommer ytterligare att växa när EG-länder- na koordinerar sina verksamheter på detta område och ökar sitt redan nu kraftiga stöd till den inhemska dataindustrin. Svensk datorindustri har inte råd med dubbelarbete och hård inhemsk konkurrens. Vi bör istället koncentrera våra krafter för att möta trycket utifrån.

Utredningen är enig om att de svenskägda datorföretagen befinner sigi en svår konkurrenssituation och att ett statligt stöd är nödvändigt för att garantera industrins fortlevnad. För att det statliga stödet skall bli effektivt fordras emellertid en koncentration. De näringspolitiska resur-

• Sida 326
•  Original

serna för stöd till dataindustrin kommer alltid att vara begränsade i förhållande till behoven och om insatserna splittras på flera företag finns det betydande risker för att den långsiktiga effekten av stödåtgärderna allvarligt försvagas.

Samhället bör därför kunna kräva att en kraftsamling av datortillverk- ningens struktur skall ligga i botten när så betydande statliga resurser —— direkt och indirekt ) sätts in i form av de ekonomiska stödprogram som här föreslås.

Den ägarmässiga samordning som här förordas bör i första hand avse de centrala företagsenheterna inom svenskägd datorindustri, dvs. Saab- Scanias datasektor (Datasaab), Stansaab samt Facit. Övriga datorföretag har en stark specialiserad verksamhet med anknytning till andra aktiviteter inom resp. koncerner och är därför inte av samma omedelbara intresse i detta sammanhang. Dessa företag har heller inte anmält behov av direkt statligt stöd.

De komplikationer som skymtar beträffande Stansaabs framtida utveckling har också sin betydelse i detta sammanhang. Det har sin grund i den speciella konkurrenssituationen som råder för detta företag genom att Saab-Scania har en dataverksamhet i Datasaab och samtidigt är hälftendelägare i Stansaab.

Datasaab utvecklar och tillverkar idag mindre och medelstora datorsy- stem främst för olika administrativa tillämpningar. Stansaab saluför dels realtidssystem för vissa speciella tillämpningar, dels dataskärmar. Ett samarbetsavtal finns enligt uppgift mellan företagen, som avser visst utbyte av teknisk information och samarbete på vissa tillämpningsområ- den, bl. a. sjukvård. Några konkreta exempel på större samarbetsprojekt har inte redovisats för utredningen.

Vid en ytlig betraktelse kan det förefalla som om de två företagen har olika inriktning och att någon direkt konkurrens inte behöver befaras. En sådan uppfattning får dock inte stöd i utredningsmaterialet. Som framgår av avsnitt 3.1 pekar de tekniska utvecklingstendenserna på en ökad tillämpning av realtidsdatabehandling med bl. a. alltfler s. k. intelligenta terminaler. Detta måste innebära att Datasaab och Stansaab förr eller senare kommer in på likartade tillämpningsområden. Sannolikheten härför ökar kraftigt genom den utvidgning av produktprogrammet som Saab-Scania gör genom det nyligen aviserade övertagandet av vissa Facitprodukter.

De konflikter som härvid kan uppkomma torde i första hand komma att drabba Stansaab. Stansaabs utvecklingsmöjligheter måste självfallet allvarligt påverkas av att en av ägarna driver en konkurrerande verksam— het i egen regi, samtidigt som man har full insyni Stansaabs verksamhet via sin styrelserepresentation.

Att med någon form av samarbetsavtal reglera denna konkurrenssitua- tion förefaller på sikt orealistiskt. En lösning på problemet måste i första hand sökas i en integration av verksamheterna. Det väsentliga är dock att en sammanslagning av dessa företag innebär skapandet av en företagsen- het, som i varje fall inom vissa tillämpningsområden skulle ha utsikt att på sikt bli effektiv. I varje fall skulle vi på så sätt kunna få till stånd en

• Sida 327
•  Original

samordnad resurs av någorlunda storleksordning ifråga om FoU och marknadsföring, som kunde bilda basen för kraftigt utökade ekonomiska insatser från såväl statens som det privata näringslivets sida.

En omständighet av intresse i detta sammanhang är givetvis uppgörel- sen mellan Saab-Scania och Electrolux om överföring av en del av Facits verksamhet till Datasaab. Den närmare innebörden härav är då detta skrivs ännu oklar, men överenskommelsen förefaller vara ett stegi rätt riktning och kan förbättra förutsättningarna för det utvidgade samarbete som föreslås ovan. Det bör dock observeras att väsentliga delar kvarligger hos Facit, bl. a. hela produktionen, och nya samordningsproblem kan därför komma att uppstå.

Ugångspunkten för ett samgående mellan Datasaab och Stansaab måste enligt vår mening vara ett fortsatt samarbete mellan staten och det privata näringslivet på det sätt som hittills skett i Stansaab och som visat sig vara värdefullt i andra utvecklingsbranscher, exempelvis kärnenergin (Asea— Atom). Genom ett statligt hälftenägande kan betydande kapitalresurser direkt tillföras företaget från statens sida, förutom det forsknings- och utvecklingsstöd som diskuteras närmare nedan. Den föreslagna samarbets- formen tillförsäkrar också staten en skälig andel av det framtida ekonomiska utbytet av en industriell verksamhet som i varje fall under en övergångstid måste byggas på betydande statliga utvecklingsinsatser.

Skulle av olika skäl en sammanslagning av Datasaab och Stansaab inte kunna genomföras måste andra förändringar i ägarstrukturen övervägas för att möjliggöra en utveckling av de potentiellt konkurrenskraftiga delarna av svensk datorindustri. Enligt vår mening är det då nödvändigt att Stansaab helt frigöres från nuvarande oklara konkurrensförhållanden genom att staten övertar resterande 50 procent av aktiekapitalet. Detta är givetvis en sämre lösning än den som skisserats ovan, med hänsyn till behovet av samordning inom svensk datorindustri, men är på sikt dock avsevärt bättre än nuvarande oklara samarbetssituation mellan de två företagen. Det finns också anledning att tillägga att Stansaab har visat sig ha såväl en sådan inriktning av verksamheten som en så god utvecklings- potential att detta i kombination med en kraftig ekonomisk satsning från statens sida bör kunna ge en god framtida utdelning.

Vad sedan gäller frågan om utformningen av forsknings- och utveck- lingsstödet till svensk dataindustri kan konstateras att utredningen har valt att förslå dels en höjning av det allmänna FoU-stödet från STU med ca 20 % per är, dels en satsning på s.k. nationella projekt med 30—35 milj. kr./år. Härutöver förutser utredningen att punktvisa insatser på nya tillämpningsområden eller för lovande innovationer kan bli aktuella och anger här som en rimlig ram 75 milj. kr. under en treårsperiod.

Vi delar utredningens uppfattning att de nationella projekten är en intressant möjlighet som bör prövas ingående och ansluter oss i princip till förslagen i denna del.

De nationella projekten är emellertid till sin karaktär sådana att de helt är inriktade på vissa i och för sig angelägna behov inom offentlig sektor och det är tveksamt om de ger tillräckligt utrymme får sådana industripolitiska satsningar som kan ge framgångar på den internationella marknaden.

• Sida 328
•  Original

Enligt vår mening är ett FoU-stöd direkt till den svenskägda datorindustrin helt nödvändigt för att trygga denna industris fortbestånd och utveckling.

Utredningens förslag beträffande särskilda medel om 75 milj. kr. för punktvisa insatser har motiverats med att behov kan uppkomma av förstärkning inom något nytt viktigt tillämpningsområde eller att en lovande innovation kan framkomma inom industrin eller högskoleforsk- ningen.

För att kunna motivera den erforderliga ekonomiska omfattningen av FoU-stödet måste man emellertid resonera från andra utgångspunkter än vad utredningen har gjort och framförallt basera sina överväganden på analyser av företagens egen FoU—verksamhet och hur den f. n. finansieras. Vi anser det därför beklagligt att utredningen inte haft möjlighet att genomföra den i direktiven angivna kartläggningen av omfattningen och inriktningen av FoU-resurserna i den svenska datorindustrin annat äni den föga vägledande form som den av Notarius Publicus utförda totalsammanställningen utgör. Den presenterade klumpsumman avser såväl svenskägda som utlandsägda företag. Inte heller har utredningen kunnat få information om datorföretagens hittillsvarande eller bedömda framtida lönsamhet och har därför inte försökt analysera i vilken utsträckning en egenfinansiering av FoU-verksamheten är möjlig.

Vi anser emellertid att man redan från vad som är allmänt känt kan dra vissa betydelsefulla slutsatser. Någon lönsamhet i egentlig mening har inte uppnåtts i svensk datorindustri — i varje fall inte hos de närmast aktuella företagsenheterna Datasaab, Stansaab och Facit. I själva verket torde betydande förluster ha uppstått i den hittillsvarande verksamheten.

En FoU-insats av ca 20 % av omsättningen torde vara nödvändig för att ifrån det nuvarande underläget åstadkomma en konkurrenskraftig svensk datorindustri. Tillgängliga informationer tyder på att de aktuella före- tagens FoU-satsning snarare ligger mellan 10 och 15 % av omsättningen.

Redan på detta underlag kan man dra slutsatsen att riskaversionen sannolikt är så stark att företagens egna FoU-satsningar (dvs. utan statligt stöd) blir vare sig företagsekonomiskt eller samhällsekonomiskt optimala. Att ett stödbehov verkligen föreligger framgår också av de förslag till statligt FoU—stöd bl. a. i form av ett gemensamt utvecklingsbolag, som framlagts för utredningen av Saab-Scania.

Ett särskilt FoU-stöd inriktat mot den svenskägda datorindustrin måste därför enligt vår mening utgå under en begränsad tidsperiod för att skapa förutsättningar för en framtida konkunensförmåga. En tänkbar form för stödet är en insats av det slag som gjordes för svensk varvindustri vid ingången av 70—talet och som möjliggjorde en FoU-sats- ning avsevärt utöver vad STU normalt skulle kunna ge.

Grundtanken är att de särskilda medlen skall möjliggöra för företagen att satsa på produktutveckling särskilt för den internationella marknaden. Den detaljerade projektprövningen bör kunna överlämnas åt företagen själva. En ekonomisk och teknisk granskning måste dock göras och STU bör därför få ansvaret för fördelningen även av dessa medel. Förutsätt- ningen för att detta stöd skall utgå bör givetvis vara att en samlad

• Sida 329
•  Original

långtidsplanering föreligger, som innefattar såväl detta stöd som STU:s allmänna stöd och övriga av utredningen föreslagna åtgärder. Planen bör utgå från de allmänna riktlinjer som utredningen angett 1 kap. 8 och 9 i betänkandet och i enlighet härmed bl. a. syfta till en ökad specialisering och samordning. Kravet på en samlad långtidsplanering på FoU-området skärps självfallet om en sammanslagning av Datasaab och Stansaab ej kan åstadkommas.

Storleken och tidsutsträckningen av det särskilda FoU-stödet kan således först fastställas sedan strukturproblemen fått en tillfredsställan- de lösning och en grundförutsättning därigenom skapas för att branschen av egen kraft på sikt skall kunna upprätthålla och stärka sin marknadspo— sition. Den mera exakta bedömningen kräver således diskussioner med företagen där behoven närmare preciseras. Vid en slutlig bedömning av beloppets storlek måste hänsyn även tas till vilka kapitaltillskott somi annan form tillförs den svenskägda datorindustrin och i vilken utsträck- ning de nationella projekten kan realiseras.

• Sida 330
•  Original

_. "Nää-is,, # _ .. 'I _ __|.|_'." | . _ ' _ _| . _ . "S- __:| |__ || _ | ..' ' » , .1 .; —"_ . 'u. '.|.' _ '-._L '|_|| :l' _' . _"'.. .- " _"'.' - ' . |.| |. | ..' '"'I'å'w'k- | ' ,.|_|||.||'|| ',q, |II' . i'|:. ..'k || |._ | ”':'-%#" lgh-MME. tf . ' ”' . " J " iii -.'| ..' 'l'-" ' nu . . ." .I ' J. | '|I||w:|!1:"'|" ' ' fr ' n' ' |"_ '.t '- ':..f ' | . ="; , ,:-_. ...; '. |._-4.'- ,v »-,, ..,ir - .. .- '.- J- . ,""-"". "" - -"-'l|' l'h. .|| _ . ,,. __| |3|F|å| ...I "pia-': vi)?” _|| . ,thjä-Mf || . | . .u|.|| _ _-.-.'|.,;1|t_'||'|'|l__|_ >l-.'l . |,iu'," .|._'|| —.| _ ||a'|: |": -_.. | -_| ' sf ., # ||._||l.,|. . l"4ÄI"I .' .

2.33: '| |"|'"-""|_L',-AJ | ,,.'

r . "— . _ '.' EM?. . || '_;|||||.'. —|:_lx_ |||:| || . '|| |”- ||'!

av?—" wå'r-i'x'_ -|| | ' 'J' '.' Ja- så?-r " Elin - | _ ”|. "% ";;—.::

hn. f*- . ___; .. "__| |. _. I l i

..

. .ll' |-|.-... |.

S

lir . ' .;|.-| 1|'||'-'_' _| 'n.| |"; ' "...,. ||.... ||. ,_ | u.".dt'å rl." ,.,.___

.. 'rr'

- t'"; -' |':....-,å||C" '- M. ..| ' . "a'la-i. '|'|'f.|.'|.| ,_-"*--|a_.':| ul !.

.' r.

"__|_|..|-...

'..._ r

när, '

. L'n _ | | _|. |, |-|_!L_| _ _| . 'N'—...r -|'| ' .-_|

. .|-i,' !. mim";

. ' -' $'"" ' » '.' '_')""""'.'- -" | End)-M

_r. .. .. |__ | :»

||' '>'-'I ' r . , ..|. '; ' . '1 ' U_ "' . . ' l . |. . .. -. ;".1'. ,, _ . | .

_| "' i .F=' 71

er.-5. |

. ".

| . " ' .'l ' . ! __. | | || | |

I ' l l -! ... | .

• Sida 331
•  Original

V Bilagor

Bilaga 1 Dataindustriutredningens direktiv

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om utred- ning rörande näringspolitirka åtgärder på det datatekniska området och anför.

Den moderna datatekniken introducerades under 1950-talet och har redan satt sin prägel på väsentliga delar av samhället. Datateknikens fortsatta utveckling kommer att avsevärt förändra de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för samhällets vidare omdaning. Produk- tionen av varor och tjänster inom det datatekniska området växer snabbt i betydelse. Internationellt har denna sektor en betydande omfattning och väntas inom en relativt nära framtid bli en av de största industri- grenarna. Datatekniken har blivit utvecklingsledande inom elektronik- området i stort. Datatekniken kommer därför sannolikt att spela en betydande roll för strukturförändringar inom den elektroniska industrin.

Mekaniserade rutingöromål inom offentlig och privat administration torde idag vara det volymmässigt största användningsområdet för datatekniken, som har möjliggjort en kraftig rationalisering av administra- tivt arbete. Inom den offentliga sektorn har en vidareutveckling skett genom uppbyggnaden av stora informationssystem, vilket bidragit bl. a. till att datatransmissionstjänster blivit av allt större betydelse. Inom näringslivet har datatekniken kommit till användning på en rad områden. Vid sidan av administrativa rutingöromål utnyttjas datatekniken i ökad utsträckning för uppbyggnad av interna informationssystem med syfte att effektivisera och förkorta beslutsprocesser. Under senare år har betydande ansträngningar gjorts att utveckla integrerade styrsystem för företagen, som bl.a. ger företagsledningen möjlighet att fatta snabba beslut på grundval av mer fullständig och aktuell information än f. n. om företagets situation. Resultaten synes hittills ha varit relativt begränsade. Utvecklingen på detta område kan dock i framtiden få återverkningar på företagsstrukturen genom att påverka vissa för den interna beslutsproces- sen betydelsefulla faktorer, exempelvis var i en företagsorganisation beslutsunderlag sammanställs.

Datatekniken har emellertid kommit till användning även direkt inom företagens produktion av varor och tjänster. Sålunda har datatekniken möjliggjort en effektivare inköps- och lagerplanering, som resulterat i mindre lagerhållning och därmed reducerat kapitalbehovet för detta

• Sida 332
•  Original

ändamål. För genomförande av komplicerade beräkningar har datatekni- ken blivit ett i många fall oundgängligt hjälpmedel. Inom den direkta produktionen har datatekniken fått en mångsidig användning vid utformning av produktionsprogram och för processtyrning. Datatekniken har möjliggjort införande av nya och effektivare tillverkningsmetoder. Vid vissa typer av produktion inom främst verkstadsindustrin kan datatekniska hjälpmedel minska de ekonomiska nackdelarna av tillverk- ningi korta serier.

Den offentliga statistiken är inte sådan att den ger en fullständig bild av den svenska dataindustrins omfattning och utveckling. Inom industri- departementet gjordes år 1969 en översiktlig undersökning (Ds I 196915) av läge och utvecklingstendenser inom den svenska elektronikindustrin vari dataindustrin ingår. Av undersökningen framgår att elektronikindu- strin expanderat snabbt under senare är liksom även export och import av elektroniska produkter. Inom datatekniken har svenska företag specialiserat sig på vissa områden med i flera fall goda resultat. Tillverkningen av de för moderna datamaskiner så väsentliga avancerade halvledarekomponenterna är emellertid blygsam, vilket enligt en del bedömare kan innebära betydande nackdelar på lång sikt.

Tillverkningen i Sverige av datamaskiner sker huvudsakligen vid Saab-Scania AB och Stansaab Elektronik AB. Flera företag saluför dock datasystem för olika tillämpningar varvid den centrala datamaskinen kommer från något annat och oftast utländskt företag. De svenska leverantörerna av datautrustning har i betydande utsträckning slutit samarbetsavtal med utländska företag. Internationellt finns en klar tendens till förändring av företagsstrukturen i riktning mot mycket stora företag med ett brett sortiment av produkter och tjänster och stor finansiell styrka. Som ett led i denna strukturförändring får också ses de långsiktiga samarbetsavtal som slutits mellan dataföretag i olika länder. På dataområdet är de internationella företagens växande betydelse särskilt påfallande. Jag vill erinra om att koncentrationsutredningen (Fi 196237) fått i uppdrag att från allmänna synpunkter undersöka konsekvenserna för svensk ekonomi av de internationella företagens utveckling.

När det gäller statliga åtgärder på dataområdet bör först framhållas att staten är den största köparen i landet av datautrustning. Upphandlingen sker på affärsmässiga grunder i enlighet med upphandlingskungörelsen (SFS 1952:496), vilket inte hindrar att deni åtskilliga fall är förenad med utvecklingsuppdrag avsedda att ge system anpassade till behovet i det aktuella fallet. Frågan huruvida upphandlingskungörelsen bör ses över när det gäller upphandling av tekniskt avancerad utrustning ingår i uppdraget till den sittande upphandlingskommittén. (Fi 1969160), som väntas avlämna sitt betänkande under år 1971.

En väsentlig fråga gäller samordning och kontroll av informations- system inom den offentliga sektorn. Chefen för frnansdepartementet har tidigare denna dag bemyndigats tillkalla en kommitté med utredande och samordnande funktioner beträffande ADB—baserade informationssystem inorn främst den statliga sektorn. Kommittén har till uppgift att följa

• Sida 333
•  Original

pågående utrednings- och utvecklingsarbete, initiera kompletterande utredningar m. m. för att därigenom kunna tillhandahålla statsmakterna ett relevant beslutsunderlag beträffande den fortsatta utvecklingen på ADB-området, främst inom den offentliga sektorn.

Införande av datateknik ingår vidare som ett viktigt led i den pågående rationaliseringen av sjukvården. Härvidlag kan sjukvårdens och social- vårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) spela en viktig roll.

Statliga forsknings- och utvecklingsinsatser på dataområdet sker i inte oväsentlig omfattning i direkt anslutning till olika behov inom den offentliga sektorn. Utöver dessa insatser stöder styrelsen för teknisk utveckling (STU) forskning och utvecklingsarbete av betydelse för dataområdet.

På utbildningsområdet görs växande insatser. Sålunda har exempelvis antalet tjänster som professor och universitetslektor i informations- behandling liksom antalet studerande i detta ämne ökat snabbt under senare år. När det gäller utbildning på lägre nivå finns numera på ett antal orter ettåriga fackkurser av eftergymnasial karaktär i informations— behandling. Datamaskinleverantörerna svarar dock fortfarande för en mycket betydande del av yrkesutbildningen på detta område. Det ökade utnyttjandet av datatekniken inom skilda samhällsområden aktualiserar också frågan om det framdeles finns anledning att genom skolans undervisning göra barn och ungdomar mer förtrogna med datatekniken. Denna fråga är f. n. föremål för överväganden inom utbildningsdeparte- mentet.

På produktionsområdet har staten i samarbete med det privata näringslivet under det senaste året vidtagit två viktiga åtgärder. Dels har televerket tillsammans med LM Ericsson bildat ELLEMTEL Utvecklings AB, dels har Stansaab Elektronik AB etablerats med Svenska Utvecklings AB, Saab-Scania AB och Standard Radio & Telefon AB som delägare. ELLEMTEL Utvecklings AB utvecklar och konstruerar utrustningar inom telekommunikationsområdet. Stansaab Elektronik AB, som har ca 850 anställda, producerar datasystem bl.a. för trafikreglering, sjukvård och utbildning.

Datateknikens stora betydelse för samhället har helt naturligt i många länder aktualiserat frågan om behovet av särskilda näringspolitiska åtgärder på detta område. Med anledning av datateknikens betydelse men också för att motverka den starka amerikanska dominansen inom forskning och företagande har i flera länder, bl. a. Frankrike, Japan och Storbritannien, betydande statliga insatser gjorts för att främja en inhemsk datateknisk utveckling och gynna uppkomsten av en omfattande nationell dataindustri. I väsentlig utsträckning har dessa insatser haft en protektionistisk karaktär. Man kan med visst fog tala om en skyddspoli- tik till stöd för en uppväxande industri (s. k. infant-industri politik), som syftat till att kompensera kunskapsmässiga, finansiella och strukturella handikapp i förhållande till amerikansk dataindustri. Det är ännu för tidigt att dra bestämda slutsatser om erfarenheterna av denna typ av näringspolitik på dataområdet.

Den svenska ekonomins begränsade storlek och starka internationella