SOU 1976:40
Kommunal utveckling
Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet
Genom beslut den 17 december 1971 och den 26 april 1974 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet att tillkalla sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning om kommunernas ekonomi m.m.
Chefen för finansdepartementet förordnade den 28 december 1971 som ledamöter, ledamoten av riksdagen, f. d. förvaltningschefen Sven Ekström, ledamoten av riksdagen, lektorn Nils Carlshamre, dåvarande ledamoten av riksdagen. barnavårdsmannen fru Mary Holmquist, ledamoten av riksdagen, dåvarande förbundsordföranden Knut Johansson, ledamoten av riksdagen, lantbrukaren Stig Josefson, direktören i Svenska kommunförbundet Sven Järdler, ledamoten av riksdagen, metallarbetaren Valter Kristenson, dåva- rande ledamoten av riksdagen, direktören Sigvard Larsson, dåvarande för- bundsdirektören i Landstingsförbundet Bengt Olsson samt numera plane- ringschefen i finansdepartementet Carl Johan Åberg. Ekström utsågs att som ordförande leda utredningsarbetet.
Till ledamot efter Olsson förordnades den 14 mars 1974 förbundsdirek- tören i Landstingsförbundet Rune Carlsson.
Till ledamot efter avlidna fru Holmquist förordnades den 26 augusti 1974 ledamoten av riksdagen, fru Gudrun Sundström.
Till sekreterare förordnades den 3 mars 1972 numera departementsrådet i finansdepartementet Odd Engström. Engström entledigades fr. o. m. den 16 april 1974 och förordnades fr.o.m. samma dag till expert.
Till ledamot och tillika sekreterare förordnades fr. o. m. den 16 april 1974 dåvarande planeringschefen i finansdepartementet, professorn Erik Höök. Höök entledigades fr.o.m. den 1 december 1975.
Till sekreterare förordnades fr.o.m. den 1 december 1975 kanslirådet i finansdepartementet Ulf Wetterberg.
Utredningen har antagit benämningen kommunalekonomiska utredning- en (KEU).
Genom beslut den 28 december 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommu- nalekonomiska utredningen att med förtur behandla frågorna om storlek och utformning av statsbidragen till kommunernas sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamhet för tiden efter 1974 och att i samband därmed även behandla frågan om statsbidrag till den kommunala färdtjänsten. Detta arbete har redovisats i betänkandet Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverksamhet (SOU 1974:4l).
Kommunalekonomiska utredningen har vidare avlämnat betänkandet Statsbidrag till kommunerna (SOU 1975:39). Detta betänkande behandlar statsbidragssystemets omfattning och inriktning budgetåren 1955/56— 1972/73.
Inom utredningen har en särskild arbetsgrupp haft i uppdrag att utarbeta föreliggande betänkande. Denna arbetsgrupp har biträtts av ett antal experter. Dessa har varit sekreteraren Rune Alexandersson, Svenska kommunför- bundet (fr.o.m. den 2 juni 1972), statistikchefen Eric Esaieson, statistiska centralbyrån (fr. o. m. den 2 juni 1972), departementssekreteraren i finans- departementet Rein Hinno (fr. o. m. den 18ju1i 1972), sekreteraren Karl-Erik Johansson, Svenska kommunförbundet (fr. o. m. den 2 juni 1972), sekre— teraren Gunilla Lamnevik, Landstingsförbundet (fro. m. den 9 februari 1976), departementssekreteraren i finansdepartementet AlfNilsson (fr. 0. m. den 26 oktober 1972) samt förste sekreteraren Douglas Skalin, Landstings— förbundet (fr.o.m. den 25 september 1972 t. o, m. den 8 februari 1976).
[ sekretariatets arbete med detta betänkande har deltagit fil. kand. Evy Andersson samt kontoristen May Jägerland.
] föreliggande betänkande behandlas kostnadsutvecklingen inom primär- kommuner och landsting fram till 1985 under antagande om oförändrad ambitionsnivå. Det är befolkningsförändringarnas betydelse för efterfrågan av kommunala tjänster som har studerats. Denna studie bör ses som ett första steg i KEU15 analys av kommunernas ekonomi under de närmaste 5—10 åren. Material ur föreliggande betänkande har under hand ställts till 1975 års långtidsutrednings (SOU 1975:89) förfogande.
Stockholm ijuni 1976
Sven Ekström
Nils Carlshamre Rune Carlsson Knut Johansson Stig Jose/"son Sven lärd/er Valter K risrenson Sigvard Larsson Gudrun Sundström Carl Johan Åberg
/UI/' Werle/"beige
4. Vårddagar per 10000 invånare efter ålder och kön 1970. Psy- kiatrisk vård . . . 5 Vårddagar per 10 000 invånare efter ålder och kön 1970. Samtlig
vård
55 56
57
59
60
61
34
45
46
47
48
1. Inledning
1.1. Utredningens direktiv
Enligt sina direktiv skall kommunalekonomiska utredningen (KEU) genom- föra en allsidig utredning av kommunernas ekonomiska situation. Utred- ningsarbetet bör avse såväl den primärkommunala som den landstingskom- munala verksamheten.
1 direktiven anges som en av utredningens huvuduppgifter att söka be- döma den framtida utvecklingen av efterfrågan på de olika områden som har ett kommunalt huvudmannaskap. Det konstateras att samtliga de tre tunga utgiftsområdena som kommunerna nu har ansvaret för, nämligen undervisning, hälso- och sjukvård samt social omvårdnad, har uppvisat kraf- tiga ökningar under 1960-talet. Man kan nu peka på en del faktorer som bör medföra att dessa ökningstal inte blir fullt ut lika stora i framtiden. Under 1960-talet har man exempelvis genomfört en reformerad och utvidgad ungdomsutbildning. Ett fortsatt reformarbete kommer med all sannolikhet icke att få samma omfattning eller bli lika resurskrävande som det tidigare. En annan faktor som drivit fram kommunala utgiftshöjningar under 1960- talet är bostadsbyggandets acceleration. Bostadsbyggandet kommer enligt nu föreliggande planer inte att höjas under de närmaste åren, varför det framstår som sannolikt att den kommunala expansionen av denna anledning inte ytterligare kommer att påskyndas. Å andra sidan kan man peka på ett antal nytillkommande faktorer som kommer att driva på utvecklingen inom den kommunala sektorn. Exempel på sådana är vuxenutbildningen och de ökade kraven på samhällelig barntillsyn. Vidare kan anföras att ut- vecklingen på hälso- och sjukvårdens områden enligt kommunernas planer även fortsättningsvis skulle bli starkt uppåtriktad. Enligt sina direktiv bör KEU göra en fördjupad analys av efterfrågeutvecklingen för dessa och övriga kommunala tjänster.
Mot bakgrund av sådana efterfrågeundersökningar skall utredningen även genomföra en analys av vilka reala resurser som skulle behöva tas i anspråk för att tillgodose behovet av olika kommunala tjänster.
Inom utredningen har en särskild arbetsgrupp haft i uppdrag att ta fram underlag för en bedömning av det kommunala tjänsteutbudets framtida utveckling.
1.2. Undersökningens syfte
Analysen av kommunernas ekonomi under de närmaste 5—10 åren kan lämp- ligen delas upp i flera steg. Ett första steg kan då vara en bedömning av den kommunala kostnadsutvecklingen om ambitionsnivån inom samtliga kommunala verksamhetsområden förutsätts vara oförändrad jämfört med nuläget. Denna bedömning måste sedan kompletteras med bl. a. trendstudier och analys av kommunernas långtidsplaner(Kommunalekonomisk långtids— planering, KELP, samt Landstingskommunal långtidsplanering, LKELP) för att även den löpande reformverksamheten inom den kommunala sektorn skall kunna belysas.
Föreliggande studie kommer att behandla kostnadsutvecklingen inom pri- märkommuner och landsting fram till 1985 under antagande om oförändrad ambitionsnivå. Studien har gjorts i fasta priser vilket innebär att de pre- senterade resultaten avser en beräknad volymutveckling. Undersökningens syfte är att precisera vissa ”automatiska” förändringar i efterfrågan på kom- munala tjänster som kommunerna kan förväntas komma att möta fram till 1985. Av intresse är bl. a. hur dessa efterfrågeförändringar fördelas mellan primärkommuner och landsting och mellan olika kommunala verksamhets- områden.
KEU kommer i sitt fortsatta utredningsarbete att vidga analysen till att även omfatta bedömningar av den kommunala reformverksamhet som följer av successiva höjningar av ambitionsnivån. Förutom studiet av de kom- munala tjänsternas volymutveckling måste KEU också bilda sig en upp- fattning om kommunernas framtida finansiella situation. Det innebär att KEU i den fortsatta analysen även kommer att göra bedömningar i löpande priser, dvs. med antaganden om pris- och löneutvecklingen i den kommunala verksamheten. I långtidsutredningen 1975 (SOU 1975:89) beräknades en lägsta möjliga nivå för den offentliga konsumtionens utveckling 1975—1980, den s. k. bas- kalkylen. Baskalkylen för den kommunala konsumtionen grundades bl. a. på material ur KEU:s nu föreliggande studie som under hand ställts till långtidsutredningens förfogande. Det har därför ansetts lämpligt att KEU redan nu i ett särskilt betänkande presenterar denna undersökning av kom- munernas kostnadsutveckling fram till 1985 vid oförändrad ambitionsnivå.
1.3. Begreppet oförändrad ambitionsnivå
Med oförändrad ambitionsnivå avses i denna studie att utvecklingen av de kommunala tjänsterna bedöms med utgångspunkt i en oförändrad stan— dard på det nuvarande kommunala tjänsteutbudet. Oförändrad standard innebär i detta sammanhang oförändrad kvalitet på den enskilda tjänsten samt oförändrat antal producerade tjänsteri förhållande till totalbefolkningen eller viss ålders- eller efterfrågegrupp. Målet är att kvantifiera de förändringar i tjänsteefterfrågan som följer av ändringar i sådana ”yttre" faktorer som folkmängd och ålderssammansättning. Avsikten är att denna information skall tjäna som underlag för ett försök att precisera omfattningen av de
framtida resurskrav. som följer av att den standard upprätthålls som f. n. råder inom det kommunala tjänsteområdet.
Oförändrad ambitionsnivå kan således i detta sammanhang likställas med oförändrad standardnivå eller servicenivå. Begreppet skiljer sig därmed från exempelvis de konsekvensberäkningar som presenteras i den statliga lång- tidsbudgeten och som avser konsekvenserna av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Begreppet skiljer sig också från den i 1975 års långtids- utredning presenterade baskalkylen för offentlig konsumtion. Baskalkylen innefattar förutom kravet på oförändrad standard för de offentliga tjänsterna även hänsynstaganden till kända politiska beslut och åtaganden samt en successiv standardhöjning i det offentliga tjänsteutbudet. Det av KEU i denna studie använda begreppet oförändrad ambitionsnivå har således en mer begränsad innebörd än vissa andra likartade begrepp.
Beräkningarna av resurskraven vid oförändrad ambitionsnivå baseras som nämnts på förändringar i befolkningens storlek och åldersfördelning. Be- träffande primärkommunerna bör observeras att beräkningarna är utförda per kommun, vilket innebär att hänsyn även har tagits till befolknings- förändringarnas regionala struktur. Genom att summera resurskraven vid oförändrad ambitionsnivå för samtliga verksamhetsområden kan man få en bild av ett basalternativ för den framtida tjänsteutvecklingen i hela den kommunala sektorn.
2. Befolkningsprognosen
KEU:S bedömning av kommunernas framtida resurskrav vid oförändrad ambitionsnivå förutsätter tillgång till en befolkningsprognos som sträcker sig fram till 1985. Prognosen måste vidare ge uppgifter om folkmängdens utveckling och förändringarna i åldersstrukturen för varje kommun för sig eftersom framskrivningarna i den primärkommunala studien byggs upp per kommun. Däremot inriktas den Iandstingskommunala studien enbart på utvecklingen totalt för landstingen.
Befolkningsprognosen i länsplanering 1974 motsvarar KEU:s ovan re- dovisade krav. Syftet med länsplaneringen är att utarbeta planer som visar hur de regionalpolitiska målen skall kunna förverkligas i län och kommuner. Till grund för planeringen ligger bl. a. en prognos för befolkningsutveck- lingen. Denna prognos grundas främst på folk- och bostadsräkningen 1970. Befolkningsprognosen gäller tiden fram t. o. m. 1990 och avser utvecklingen i landet som helhet samt länens och kommunernas utveckling enligt in- delningen 1974-01-01. Beräkningar har gjorts dels av tillgången och dels av efterfrågan på arbetskraft. Jämförelser mellan dessa komponenter har sedananvänts förattberäkna befolkningsomllyttningochfolkmängdsutveck- ling. Både centralt och regionalt producerat material har använts som un- derlag för att upprätta prognosen. En utvärdering av länsplanering 1974 ges i betänkandet Politik för regional balans (SOU 1975:91).
1 det följande ges en översiktlig beskrivning av befolkningsutvecklingen och åldersstrukturens förändringar fram till 1985 enligt länsplanering 1974. Uppgifter om befolkningsutvecklingen i de enskilda länen samt för riket totalt redovisas i tabell 1. Förändringarna i befolkningens ålderssamman- sättning återges i tabell 2.
Som framgår av tabell 1 innebär länsstyrelsernas prognoser att den totala befolkningsökningen i riket under perioden 1970—1980 beräknas uppgå till ca 368 000 personer. Nettoinvandringen har därvid beräknats uppgå till ca 14000 personer per år under 1970-talet. Enligt prognoserna i länsplanering 1974 skulle folkmängden 1974 uppgå till 8 247 000 invånare vilket framgår av tabell 2. Vid slutet av 1974 uppgick den faktiska folkmängden i riket till 8 177000 invånare.
Länsplaneringens prognoser överstiger således utfallet med 70000 invå- nare 1974. Denna skillnad i utgångsläget påverkar dock inte KEU15 fram- skrivning av kommunernas kostnader eftersom det i första hand är för-
Tabell 1 Folkmängden i länen och riket 1970 samt prognoser för 1980 och 1985
Län 1970 1980 1985 Stockholms 1 476 704 1 553 100 1 605 200 Uppsala 217 292 238 500 243 700 Södermanlands 248 270 259 900 263 200 Östergötlands 382 205 398 900 405 300 Jönköpings 299 362 311 500 317 000 Kronobergs 166 852 174 100 176 100 Kalmar 240 856 246 500 247 200 Gotlands 53 780 53 200 53 600 Blekinge 153 516 159 900 162600 Kristianstad 264 161 275 900 280 900 Malmöhus 718 908 775 100 790 400 Hallands 199 728 231 900 241 400 Göteborgs och Bohus 715 201 737 500 750 900 Älvsborgs 402 242 433 500 435 800 Skaraborgs 258 525 269 800 279 100 Värmlands 284 498 285 700 281 600 örebro 275 492 275 400 274 000 Västmanlands 261 564 272 100 275 900 Kopparbergs 277 201 283 400 284 800 Gävleborgs 293 430 293 500 292 300 Västernorrlands 267 450 269 800 271 800 Jämtlands 131 304 131 500 132 300 Västerbottens 233 205 238 400 241 200 Norrbottens 255 156 275 700 287 700 Riket 8 076 902 8 444 800 8 594 000
Källor: Folk- och bostadsräkningen 1970 samt länsplanering 1974 (Politik för regional balans, SOU 1975:91).
ändringarna under perioden 1974—1985 enligt befolkningsprognosen som an- vänds vid denna framskrivning.
För perioden 1980—1985 beräknar länsstyrelserna att befolkningen skall öka med ca 149000 personer. Nettoinvandringen måste då uppgå till 16 000—17 000 personer per år. Befolkningsprognosen i länsplanering 1974 innebär en genomsnittlig befolkningsökning med 0,4 procent per år 1974—1985. Samma procenttal gäller även för perioden 1974—1980, medan utvecklingen 1980—1985 förväntas bli något långsammare. 0,3 procent per år. Detta kan jämföras med den genomsnittliga folkmängdsökningen under perioden 1964—1974, 0,6 procent per år. Den främsta orsaken till den lång- sammare utvecklingen är minskat invandringsöverskott.
Totalt beräknas befolkningen öka med 347 000 personer 1974—1985 enligt de här redovisade prognoserna. Detta kan jämföras med statistiska cen- tralbyråns senaste befolkningsprognoser. Om nettoinvandringen antas uppgå till 10 000 personer per år kommer befolkningen att öka med 275 000 personer 1974—1985 enligt SCB. Om invandring och utvandring antas vara av samma storleksordning, beräknar SCB att befolkningen under motsvarande period ökar med endast 158000 personer. Jämförelsen med SCB:s befolknings- prognoser ger vid handen att befolkningsökningen enligt länsplanering 1974
eventuellt kan innebära en viss överskattning av utvecklingen.
Att länsplaneringens befolkningsprognos kan betecknas som optimistisk styrks också av regeringens regionalpolitiska proposition våren 1976 (prop. 1975/76:211). I propositionen konstaterar föredraganden att länstyrelsernas förslag till planeringsnivåer måste räknas ned om inte planeringen skall ligga på en orealistiskt hög nivå i vissa län. De befolkningsramar som anges för 1985 för landet som helhet varierar mellan 8258 000 och 8620 000. Det innebär att den befolkningssiffra för 1985 som KEU:s framskrivningar bygger på 8594 000. ligger nära intervallets övre gräns. Av stor betydelse för KEU:s studie är också hur åldersfördelningen ter sig fram till 1985. Två olika fördelningsgrunder redovisas i tabell 2. Den första är anpassad till den primärkommunala studien, medan den andra indelningen visar befolkningen fördelad på tioårsklasser.
Åldersgruppen 0—6 år påverkas till sin storlek mest av födelsetalets ut- veckling. Denna åldersgrupp beräknas öka något under 1970-talets andra hälft för att därefter åter minska till 1985. Motsvarande utveckling väntas
Tabell 2 Befolkningens ålderssammansåttning 1970 samt prognoser för 1974, 1980 och 1985
Ålder 1970 1974 1980 1985
Totalt Antal 8 076 902 8 247 000 8 444 800 8 594 000 Index 100.0 102.1 104.6 1064
I 0— 6 Antal 807 945 794 600 808 800 787 100 Index 100.0 98.3 100.1 97,4
7—15 Antal 965 833 1 030 100 1 048 700 1 042 000 Index 100.0 106,7 108.6 1079 16—18 Antal 329 529 324 500 347 800 350 100 Index 100.0 98,5 105,5 1062 19—66 Antal 5 019 128 5 060 200 5069 400 5 184 900 Index 100.0 1008 101 .0 1033 67— Antal 954 467 1 037 600 1 170 100 1 229 900 Index 100.0 108.7 122.6 1289
11 0— 9 Antal 1 135787 1 163700 1 153600 1 137 200 Index 1000 102.5 101.6 100.1
10-19 Antal 1 081361 1095 300 1 159 400 1 167 600 Index 100.0 101.3 107.2 1080 20—29 Antal 1 291 149 1 264 500 1 142 400 1 183 000 Index 100.0 97.9 88.5 91 .6 30—39 Antal 934 788 1 064 900 1 274 400 1 238 800 Index 100.0 1139 1363 1325 40—49 Antal 999 587 923 400 922 800 1 087 700 Index 100.0 92.4 92.3 1088 50—59 Antal 1 030 438 1 026 000 961 900 881 800 Index 100.0 99.6 93.3 85.6 60—69 Antal 881 194 919 300 922 600 918 500 Index 1000 104.3 104.7 1042 70—79 Antal 527 908 573 800 649 400 682 400 Index 100.0 108.7 123.0 1293 80— Antal 194 690 216 100 258 300 297 000 Index 100,0 111,0 [32.7 152.6
Anm. Uppgifterna avser befolkningen den 31 december respektive år. 1 Källor. Folk- och bostadsräkningen 1970 samt länsplanering 1974 (Politik för regional balans. SOU 1975z91).
gälla även för åldersgruppen 7—1 5 år, om än inte lika markant. Totalt beräknas åldersgruppen 0—15 år minska sin andel av totalbefolkningen från 1974 till 1985 med en procent. Barnåldersgrupperna minskar således sin andel trots att inflyttningen väntas ge ett visst tillskott under perioden. Åldersgruppen 16—18 år, dvs. ungdomar i gymnasieskolåldern. beräknas öka snabbt fram till 1980 för att därefter i stort ligga kvar på denna nivå.
För åldersgruppen 19—66 år, dvs. i huvudsak den yrkesverksamma delen av befolkningen, väntas inga större förändringar ske av antalet fram till 1980. Mellan 1980 och 1985 beräknas åldersgruppen öka något snabbare än totalbefolkningen. Däremot kan stora förändringar inom denna ålders- grupp förutses. Befolkningen mellan 20 och 29 år väntas minska under perioden 1974—1985 medan däremot åldersgrupperna 30—39 år och 40—49 år ökar kraftigt. En betydande minskning förutses för åldersgruppen 50—59 år.
Åldersgruppen 67 år och äldre väntas öka mycket snabbt under prog- nosperioden och öka sin andel av totalbefolkningen med nära 2 procent från 1974 till 1985. Ökningen beräknas dock ske i långsammare takt under början av 1980-talet än under 1970-talet. Det är främst åldersgruppen över 80 år som ökar snabbt. Ökningstakten beräknas ligga nära 3 procent per år 1974—1985 för denna åldersgrupp.
Länsplaneringens befolkningsprognos innehåller inte uppgifter om de en- skilda kommuner som hör till Stor-Stockholm. KEU har därför inhämtat dessa uppgifter direkt från länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsens prognoser skiljer sig något från totalsumman för Stor-Stockholm enligt länsplanering 1974.
3. Den primärkommunala studien
3.1. Statistiskt underlag
För att studera kostnadsutvecklingen på det primärkommunala verksam- hetsområdet vid oförändrad ambitionsnivå bedömdes det nödvändigt att ta fram ett relativt omfattande basmaterial. I bilaga 1 redovisas de uppgifter om primärkommunal produktion som ansågs vara nödvändiga som underlag för prognosarbetet. Sammanlagt innehåller bilagan ca 300 punkter. Det gäller uppgifter om kostnader, intäkter, prestationer av olika slag m.m.
KEU bedömde det som angeläget att inte onödigtvis samla in uppgifter från kommunerna. Därför gjordes inledningsvis en kartläggning av vilka uppgifter som kunde erhållas via redan existerande rutiner för insamling av statistiska data. Det visade sig att många uppgifter kunde erhållas från statistiska centralbyrån. Vidare fanns vissa uppgifter tillgängliga'inom riks- försäkringsverket. För att samla in de återstående uppgifterna utformades ett frågeformulär. På basis av de erfarenheter som erhölls från en prov- undersökning i 20 kommuner kunde en definitiv version av frågeformuläret utarbetas.
I samband med utarbetandet av frågeformuläret aktualiserades frågan om statistikinsamlingen skulle omfatta samtliga kommuner eller endast ett ur- val. En totalundersökning skulle innebära att även små kommuner med begränsade utredningsresurser skulle tillfrågas. En urvalsundersökning skul- le å andra sidan ställa stora krav på den statistiska bearbetningen så att urvalet ger en representativ bild av förhållandena i hela riket.
KEU beslutade att genomföra en totalundersökning. Frågeformuläret an- passades efter kravet att kommuner med små utredningsresurser utan alltför stora insatser skulle ha möjlighet att besvara frågorna.
3.2. Bearbetning av grundmaterialet
Insamlingen av data från primärkommunerna ägde rum under 1973 och avsåg den kommunala verksamheten 1972. Det innebär att 1972 års pri- märkommunala servicenivå ligger till grund för framskrivningen av kost- naderna i den primärkommunala studien.
Vid bearbetningen av de insamlade svaren från kommunerna gjordes vissa
kontroller. Syftet var att rätta till uppenbara felaktigheter. Som exempel på sådana fel kan nämnas att delsummor för vissa aktiviteter i kommun- enkäten översteg den totalsumma för samma verksamhetsområde som redo- visades iden kommunala finansstatistiken. Vidare hade vissa kommuner en- ligt finansstatistiken kostnader för aktiviteter som de enligt enkätsvaret sak- nade. Även det motsatta förhållandet förekom, dvs. kostnader som redovi- sades i enkäten återfanns inte i finansstatistiken. Upprepade kontakter med kommunerna krävdes således under bearbetningen av materialet.
Totalt upptog bearbetningsblanketten 476 positioner för data från var och en av de under 1972 existerande 464 kommunerna. Antalet insamlade data för respektive kommun understeg dock det maximala antalet i varierande utsträckning. Den väsentligaste orsaken hänill var att många kommuner helt saknade verksamhet inom vissa områden. Beroende på att kommunerna använder olika redovisningsmetoder har några kommuner inte kunnat lämna begärda uppgifter. Svarsfrekvensen var dock hög. Endast från 13 kommuner saknas svar på den av KEU utsända enkäten.
För att lättare kunna anlysera den primärkommunala verksamheten har KEU gjort några förändringar i ändamålsindelningen i förhållande till den kommunala finansstatistiken. Vissa titlar har flyttats från en huvudtitel till en annan. Omflyttningen har naturligtvis inneburit att jämförelser mellan KEU-materialet och finansstatistiken försvårats på huvudtitelnivå.
Idrottshallar och plasthallar redovisas i finansstatistiken för vissa kom- muner under huvudtitel 6, Undervisning och annan kulturell verksamhet, eller huvudtitel 0, Central förvaltning. De har i KEU-materialet förts till titeln Sport- och friluftsliv under huvudtitel 3. Byggnads- och planväsen, gatu-, park- och fritidsförvaltning. I finansstatistiken redovisar vissa kom- muner lekskolor under skolstyrelsens förvaltning, dvs. huvudtitel 6. KEU redovisar all lekskoleverksamhet under huvudtitel 7, Socialvård och 50- cialförsäkring.
Inom vissa verksamhetsområden var materialet bristfälligt. Bl. a. inom undervisningssektorn förekom brister i statistikunderlaget. Genom samar- bete med SSK-utredningen (utredningen om skolan, staten och kommu- nerna) har dock detta underlag förbättrats.
Vad gäller titlarna Husmorsvikariat, Tillfällig barntillsyn och Social hem- hjälp har det ofta varit svårt för kommunerna att särredovisa kostnader och intäkter. Däremot har de kunnat lämna uppgifter om antal hjälptimmar och arbetstimmar för dessa titlar. Detta förklaras främst av att KEU:s ti- telindelning under huvudtitel 7 ej överensstämmer med indelningen i den kommunala finansstatistiken. I första hand bör därför analysen inriktas på summan av de tre titlarna.
Vidare har det i vissa fall förekommit att kostnader och intäkter kunnat redovisas för viss verksamhet, men inte därtill hörande prestationer. Detta har bl. a. inträffat för titlar som Vatten- och avloppsverk, Daghem, Lekskola, Fritidshem, Ålderdomshemsvård och Vuxenutbildning. Uppgifter har sak- nats för t.ex. antal anslutna, platser och elever. .
Slutligen måste konstateras att skilda redovisningsprinciper för kostnader och intäkter i olika kommuner naturligtvis försvårar en jämförelse mellan 1 de 1972 existerande 464 kommunerna. ]
3.3. Modell för framskrivning av primärkommunernas kostnader
Efterfrågan på kommunala tjänster påverkas bl.a. av förändringar i folk— mängden och i befolkningens ålderssammansättning. En del kommunala tjänster efterfrågas i första hand av en viss åldersgrupp medan andra tjänster efterfrågas av i stort sett hela befolkningen.
För att beräkna hur den kommunala verksamheten förändras i volym när de berörda efterfrågegrupperna ökar eller minskar är det nödvändigt att använda någon form av mått. En noggrann mätning kräver uppgift om antalet prestationer under basåret i förhållande till aktuell åldersgrupp. För daghemsverksamheten kan man t. ex. redovisa antalet platser per 100 barn i åldern 0—6 år. Volymutvecklingen under antagande om en oförändrad servicenivåjämfört med basåret kan för varje kommun skrivas fram genom multiplikation av antalet prestationer per invånare i de aktuella åldersgrup- perna med beräknat antal invånare i dessa åldersgrupper enligt befolknings- prognosen.
Bilaga 1 innehåller som nämnts en redovisning av vilka uppgifter om den primärkommunala verksamheten 1972 som samlats in. Antalet pre- stationer varierar för olika områden beroende på typen av verksamhet. Pre- stationerna har valts så att de ska utgöra adekvata mått på omfattningen av den studerade verksamheten och således avspegla den kommunala servicenivån. När servicen inte kan mätas med meningsfulla prestationsmått kan fram- skrivningen grundas på resursanspråk per invånare inom aktuell målgrupp under basåret. För verksamheter som inte avser någon särskild målgrupp kan framskrivningen göras med ledning av beräknade förändringar av totala invånarantalet och resursanspråk i kronor per invånare under basåret.
Det är nödvändigt att prissätta de prestationer som används vid fram- skrivningarna för att beräkna hur de sammanlagda resursanspråken påverkas av befolkningsförändringama. Prissättningen bör göras med ledning av kost- nadsredovisningen för basåret. Det innebär att ett antal enhetskostnader, dvs. kostnader per prestation, inom de olika verksamhetsområdena har räk- nats fram. Kr/plats, kr/tim., kr/elev och kr/invånare i viss åldersgrupp är exempel på sådana enhetskostnader. En speciell förstudie om bl. a. en- hetskostnader har gjorts i anslutning till utredningsarbetet. Denna förstudie behandlar grundskoleområdet och redovisas i Appendix 1.
När det gäller kostnader för Central förvaltning, Rätts- och samhällsskydd m. m., Byggnads- och planväsen m. m., Kommunikationer m. m. samt In- dustriell verksamhet har dessa vanligtvis ställts i relation till hela befolk- ningen. Vissa delaktiviteter inom de två sistnämnda huvudområdena har dock relaterats till enbart tätortsbefolkningen.
Verksamheten inom undervisningssektorn har för grundskolan knutits till åldersgruppen 7—15 år, för gymnasieskolan till åldersgruppen 16—18 år och för vuxenutbildningen till den del av befolkningen som är 20 år och äldre.
Inom Socialvård och socialförsäkring har kostnaderna satts i relation till antal invånare i åldern 0—6 år när det gäller t. ex. daghemsverksamheten och den tillfälliga barntillsynen. Lekskoleverksamheten har kopplats till ål- dersgruppen 4—6 år och fritidshemmen till åldersgruppen 7—14 år.
På likartat sätt har åldringsvården relaterats till antalet invånare som är 67 år och äldre. Individ- och familjeservicen har knutits till åldersgnippen 0—19 år när den avsett barn- och ungdomsverksamheten samt åldersgruppen 16—66 år när den avsett gruppen övriga (exklusive pensionärs- och handikappservicen).
Tabell3 Indelningsgrunder för vissa yttre faktorer som påverkar kommunernas kostnader lndelningsgrund Antal kommuner Näringskaraktär Andel sysselsatta (FOB 1970) 1 Industri > 60 % 27 2 Service > 60 % 28 4 Industri + Service > 80 % 157 bivillkor: industri S 60 % ” service 5 60 % 3.5 Ovriga kommuner inklusive jord- brukskommuner 63 Ortsklass (Indelning enligt prop. 19721111) 1 Storstadsområden 5 2 Primära centra 36 3 Regionala centra 76 4 Kommuncentra 158 Tärortsgrad Andel tätortsbefolk- ning (FOB 1970) 1—4 5 49,9 % 40 5 50.0— 69.9 % 83 6 70,0— 89.9 % 115 7.8 90,0—100.0 % 37 Utvecklingsklass Befolkningsförändring 1968—1973 1 ( 0 % 123 0—10 % 79 3 > 10 % 73 Storleksklass Antal invånare 1972 1.2 ( 10000 71 3 10 000— 19 999 95 4 20 000— 49 999 74 5 50 000- 99 999 24 6 > 100 000 11
FOB 1970: Folk- och bostadsräkningen 1970.
Genom att gruppera kommunerna på olika sätt framträder en bild av hur kostnadsnivån för en viss verksamhet förändras i förhållande till vissa yttre faktorer. De yttre faktorer som bedömts ha stor betydelse för kost- nadsstrukturen är näringskaraktär, ortsklass, tätortsgrad, Utvecklingsklass och storleksklass. lndelningsgrunderna för de yttre faktorerna framgår av tabell 3.
Den 1 januari 1974 reducerades antalet kommuner från 464 till 278. Detta skedde genom att två eller (i regel) flera kommuner sammanslogs till en ny kommun. Totalt berördes 268 kommuner av sådana sammanläggningar, varvid 82 nya kommuner bildades. 196 kommuner kvarstod oförändrade.
Eftersom denna studie behandlar utvecklingen fram till 1985, bedömdes det som önskvärt att även uppgifterna för 1972 redovisades med en upp- delning på de 278 nya kommunerna enligt 1974 års kommunindelning. Det kan diskuteras hur enhetskostnader och servicenivåer bör beräknas för de nya kommunerna. Denna fråga behandlas i den tidigare nämnda grundskolestudien (Appendix 1). Servicenivån 1972 för en ny kommun har beräknats som ett vägt medelvärde av kostnader och prestationer i de gamla kommuner som ingår i den nya kommunen.
Vid några sammanläggningar har gamla kommuner delats så att försam- lingar tillhörande samma kommun gått till olika nya kommuner. KEU har i dessa fall fördelat kostnader och prestationer i samma proportion som invånarantalet i de aktuella församlingarna.
Antalet kommuner som grupperats efter de olika indelningsgrunderna uppgår enligt tabell 3 till 275. Att KEU:s redovisning endast tar upp 275 kommuner beror på att kommunerna Bara, Burlöv och Svedala plus del av Månstorp har lagts ihop med Malmö. Befolkningsprognoser har inte gått att få för dessa kommuner separat.
4 1972 års primärkommunala standardnivå
I det följande redovisas dels kostnadsstrukturen översiktligt för den pri- märkommunala verksamheten, dels servicenivåer och enhetskostnader för vissa primärkommunala aktiviteter 1972.
När det gäller redovisningen av brutto- och nettokostnader i olika typer av kommuner och för olika verksamhetsområden görs en mer omfattande analys av 1972 års förhållanden i samband med KEU:s studie av den kom- munala utvecklingen 1960—1972.
4.1. Kostnader per huvudtitel
I tabell 4 redovisas primärkommunernas brutto- och nettokostnader 1972 totalt för hela riket fördelade på huvudtitlar. Med bruttokostnader avses de totala kostnaderna på driftbudgeten, dvs. både externa och interna kost- nader. Nettokostnaderna består av bruttokostnader minus driftintäkter. Net- tokostnaderna utgör med andra ord de kostnader på driftbudgeten som skall finansieras med skatteintäkter och allmänna statsbidrag.
Bruttokostnaderna för huvudtitlarna 0—8 uppgick 1972 totalt till 31 360 milj. kr. Huvudtitel 9, Finansiering, skiljer sig principiellt från övriga hu— vudtitlar och har därför inte medtagits i KEU:s material. På finansierings- huvudtiteln redovisas vissa gemensamma kostnader, vilka inte fördelas på verksamhetsområden.
De största bruttokostnaderna redovisas för huvudtitlarna 6 och 7, dvs. Undervisning och annan kulturell verksamhet samt Socialvård och soci- alförsäkring, vilka hade 31 respektive 24 procent av de totala bruttokost- naderna. De minsta bruttokostnaderna redovisas för huvudtitlarna 1 och 4, Rätts- och samhällsskydd samt Hamnar, kommunikationeroch näringsliv, med ca 2 procent var av de totala bruttokostnaderna.
Nettokostnaderna uppgick 1972 till 15 810 milj. kr totalt för huvudtitlarna 0—8, vilket motsvarar ca 50 procent av bruttokostnaderna. Nettokostnadernas relativa fördelning på de olika huvudtitlarna skiljer sig i vissa fall ganska markant från bruttokostnadernas fördelning. Denna skillnad i fördelning är ett uttryck för i vilken utsträckning kommunerna kan få kostnadstäckning för sina olika aktiviteter i form av avgifter och statsbidrag. Den industriella verksamheten vars bruttokostnader uppgick till drygt 14 procent av de totala
Tabell 4 Primärkommunernas brutto- och nettokostnader 1972, totalt och fördelade på huvudtitlar Löpande priser
Huvudtitel Milj. kr. Procentuell fördelning
Brutto- Netto- Brutto- Netto- kostnad kostnad kostnad kostnad
0 Central förvaltning 1 003 832 3.2 5,3 1 Rätts- och samhällsskydd 637 460 2,0 2,9 2 Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning 2 561 989 8.2 6.2 3 Byggnads- och planväsen, gatu-, park- och fritidsförvaltning 3 312 2 276 10,5 14,4 4 Hamnar. kommunikationer och näringsliv 741 185 2,4 1,2 5 Industriell verksamhet 4415 285 14,1 1,8 6 Undervisning och annan kulturell verksamhet 9 735 4632 31.0 29.3 7 Socialvård och socialförsäkring 7 399 5 103 23,6 32,3 8 Hälso- och sjukvård 1 558 1 044 5,0 6,6 0—8 Totalt 31 361 15806 100,0 100,0
Anm. Skolförbundens kostnader ingår under huvudtitel 6. Undervisning och annan kulturell verksamhet.
bruttokostnaderna tog endast i anspråk ca 2 procent av de totala netto- [ kostnaderna. Det motsatta förhållandet gäller för Socialvård och socialför- | säkring. Denna huvudtitels andel av de totala bruttokostnaderna uppgick _ 1972 till ca 24 procent medan nettokostnaderna uppgick till nära 1/3 av ' de totala nettokostnaderna.
!
4.2. Kostnader per kommuntyp
Brutto- och nettokostnaderna, dels i absoluta tal, dels per invånare, redovisas i tabell 5 för olika kommuntyper. Kommunerna har indelats efter olika yttre faktorer. Som tidigare nämnts är de yttre faktorer efter vilka grup- peringen skett följande: näringskaraktär, ortsklass, tätortsgrad, utvecklings- klass samt storleksklass. För definitioner hänvisas till tabell 3.
Antalet invånare 1972 uppgick till 8 136 000. Om totala brutto- och net- tokostnader omräknas till kronor per invånare motsvarar detta 3 860 re- spektive 1940 kr.
Bruttokostnaderna per invånare är väsentligt större för kommuner där andelen sysselsatta i servicenäringar dominerar än för övriga kommuner enligt indelningen efter näringskaraktär. Bruttokostnaderna per invånare uppgick till drygt 5 000 kr för dessa kommuner mot ca 3 000 kr för övriga ! kommuner. Förhållandet är likartat för nettokostnaderna. ;
Grupperas kommunerna efter ortsklass, redovisade kommunerna i stor- * stadsområdena, dvs. i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna, de :* högsta kostnaderna per invånare. Det gäller såväl brutto som netto. Till en del förklaras detta förhållande av att primärkommunerna Göteborg och Malmö inte ingår i någon landstingskommun och följaktligen har skyldighet 1 att ordna servicen för kommunens invånare även inom hälso- och sjukvården ' som normalt är en landstingskommunal angelägenhet.
TabelIS Primärkommunernas brutto- och nettokostnader 1972 för olika kommuntyper Löpande priser
Antal Antal Bruttokostnad Nettokostnad kommuner invånare ——-——— ___— Milj. kr. Kr/inv. Milj. kr. Kr/inv.
Hela rike! 275” 8 136 181 31 361 3 855 15 806 1 943 Näringskaraktär 1 Industri > 60 % 27 392 611 1 169 2976 661 1 683 2 Service > 60 % 28 2527 841 12 819 5071 6 048 2 393 4 Industri +
Service > 80 % 157 4 492 459 15 189 3 381 7 824 1 742 bivillkor: industri 560 % service 5 60 % 3, 5 Ovriga kommuner 63 723 270 2 185 3021 1 273 1 760 Ortsklass 1 Storstadsområden 5 1 543 099 9 071 5 879 4 057 2 629 2 Primära centra 36 2 318 945 8 576 3 698 4 228 1 823 3 Regionala centra 76 1 979 200 6 581 3 325 3 548 1 793 4 Kommuncentra 158 2 294 937 7 133 3 108 3 973 1 731 Tärortsgrad 1—4 5 49,9 % 40 425 098 1 217 2863 712 1675 5 50,0— 69,9 % 83 1370181 4261 3109 2 343 1710 6 70,0— 89,9 % 115 3 348 820 11 207 3 346 5 869 1 753 7. 8 90,0—100_0 % 37 2992 082 14 677 4 905 6881 2 300 Ulveck/ingsk/ass 1 ( 0 % 123 2575 034 10078 3914 5010 1946 2 0—10 % 79 2356 731 7972 3 383 4165 1 767 3 >10% 73 3204416 13312 4154 6631 2069 Storleksklass 1, 2 ( 10000 71 551996 1583 2868 915 1658 3 10 000— 19 999 95 1 350 568 3 958 2 931 2 207 1 634 4 20 000— 49 999 74 2 315 331 7 579 3 273 4 065 1 756 5 50 000— 99 999 24 1 545 987 5 916 3 827 2990 1 934 6 ?100 000 11 2 372 299 12 325 5 195 5629 2373
Anm. Antal invånare avser den genomsnittliga folkmängden 1972. ” Se förklaring sid. 21.
Kostnaderna per invånare stiger med ökande tätortsgrad. Kommuner med en tätortsgrad överstigande 90 procent har dock väsentligt högre kostnader än övriga grupper. Det gäller i särskilt hög grad bruttokostnaderna.
Att kommuner med svag befolkningsökning har en förmånligare kost- nadsstruktur brutto än övriga framgår av grupperingen efter utvecklings- klass. Skillnaderna är inte lika markanta när det gäller nettokostnaderna. De största kostnaderna per invånare redovisas för de snabbt växande kom- munerna, men även kommuner med befolkningsminskning uppvisar relativt höga kostnader per invånare.
Kostnaderna per invånare stiger med ökat antal invånare i kommunen. Bruttokostnaderna per invånare uppgick 1972 till 2 870 kr i kommuner med * mindre än 10 000 invånare och till 5 200 kr i kommuner med mer än 100 000
invånare. Motsvarande siffror för nettokostnaderna var 1 660 kr respektive 2 370 kr.
En jämförelse mellan bruttokostnads- och nettokostnadsstrukturen, som den avspeglas i redovisningen per invånare i de olika indelningsgrupperna, ger vid handen att variationerna är väsentligt mindre när det gäller net- tokostnaderna. Detta förklaras bl. a. av att den affärsdrivande verksamheten belastar bruttokostnaderna men däremot endast i obetydlig omfattning net- tokostnaderna, eftersom denna verksamhet är avgiftsfmansierad.
I bilaga 2 redovisas bruttokostnaderna per invånare för de olika huvud- titlarna fördelade efter näringskaraktär, ortsklass, tätortsgrad, utvecklings- klass samt storleksklass. Som tidigare konstaterats är kostnaderna störst för huvudtitlarna 6 och 7. De minsta kostnaderna redovisas för huvudtitlarna ] och 4.
Hälso- och sjukvården, huvudtitel 8, som för primärkommunerna totalt har en ganska liten kostnad per invånare, uppvisar förhållandevis högre värden när kommunerna fördelas på kommuntyper, beroende på att sjuk- vårdskostnaderna för kommuner med landstingskommunal verksamhet får större tyngd i den aktuella kommuntypen.
På likartat sätt som i bilaga 2 belyses i bilaga 3 bruttokostnaderna per invånare även för de i respektive huvudtitel ingående titlarna. [ denna bilaga grupperas dock kommunerna endast efter storleksklass. Av bilagan framgår också hur många kommuner som helt saknar viss verksamhet samt hur många kommuner vilkas bruttokostnad per invånare för viss aktivitet un- derstiger 75 procent av genomsnittsvärdet för samtliga kommuner respektive överstiger 125 procent av detta genomsnitt.
Bruttokostnaderna per invånare för Central förvaltning, huvudtitel 0, upp- gick 1972 totalt för riket till 123 kr. Kostnaderna per invånare för Central förvaltning stiger med minskande befolkning. Till stor del beror detta på skillnader i redovisningsmetoder.
Brandförsvar är den klart mest kostnadskrävande aktiviteten under hu- vudtitel I, Rätts- och samhällsskydd. Huvudtitelns kostnader per invånare uppgick 1972 till 78 kr.
Den genomsnittliga bruttokostnaden för Fastighetsförvaltning och bo- stadsförsörjning, huvudtitel 2, är väsentligt högre för kommunerna i den största storleksklassen. Kostnaderna i övriga storleksklasser, som alltså ligger på en betydligt lägre nivå, stiger med ökande invånarantal i kommunen.
Även för huvudtitel 3, Byggnads och planväsen, gatu-, park- och fri- tidsförvaltning, redovisas stigande kostnader med ökat antal invånare i kom- munen. Orsaken till detta är att andelen tätbebyggelse i allmänhet ökar med växande invånarantal i kommunerna.
Kostnaderna för huvudtitel 4, Hamnar, kommunikationer och näringsliv, uppgick till 91 kr per invånare 1972. Kommunerna i storleksklass 6 (in- vånarantal över 100000) redovisar dock förhållandevis stora kostnader för titlarna Hamnar samt Spårvägs-och busstrafik vilket beror på att de största hamnanläggningarna finns i kommuner av denna storleksklass och att be- hovet av spårvägs- och busstrafik påverkas av kommunstorleken.
För Industriell verksamhet, huvudtitel 5, uppgick 1972 bruttokostnaderna till 543 kr per invånare. Kostnaderna stiger med ökat antal invånare. De mest kostnadskrävande aktiviteterna på denna huvudtitel är titlarna Elverk
samt Vatten- och avloppsverk. Det bör dock hållas i minnet att verksam- heterna på denna huvudtitel till stor del avgiftslinansieras.
Huvudtitel 6, Undervisning, är den mest kostnadskrävande av samtliga huvudtitlar med tyngdpunkten lagd på kostnaderna för titeln Grundskola. Nära hälften av hela huvudtitelns kostnader, eller 553 kr per invånare, re- dovisades 1972 för grundskoleverksamheten. Kommunernas kostnader för hela huvudtiteln ligger på ungefär samma nivå för samtliga stor- leksklasser. Samma förhållande gäller även till viss del kostnaderna för grundskolan. Grundskolans bruttokostnader per invånare är dock klart lägst i de största kommunerna.
En annan tung huvudtitel är Socialvård och socialförsäkring, huvudtitel 7, där kommunernas bruttokostnader per invånare 1972 uppgick till drygt 900 kr. Genomgående stiger kostnaderna för barntillsyn i olika former med ökat antal invånare i kommunen. För titeln Ålderdomshemsvård gäller dock det motsatta förhållandet. Kostnaderna per invånare är för denna verksamhet högst i kommuner med mindre än 10000 invånare. För social hemhjälp och kommunala bostadstillägg är det de största och de minsta kommunerna som har de högsta bruttokostnaderna per invånare.
Huvudtitel 8, Hälso- och sjukvård, slutligen, tari anspråk en förhållandevis ringa andel av de totala kommunala kostnaderna. Som tidigare påpekats måste dock undantag göras för de kommuner som inte ingår i landsting och alltså svarar för Iandstingskommunala kostnader. Förutom Malmö och Göteborg har Gotlands kommun sådana åligganden. Gotland ingår bland kommunerna i storleksklass 5. Malmö och Göteborg återfinns i storleksklass 6.
4.3. Enhetskostnader och servicenivå
l tabell 6 redovisas bruttokostnad per enhet för ett antal olika prestationer. Det är dessa enhetskostnader som används vid framskrivningen av de kom- munala kostnaderna i kapitel 5. Liksom i bilaga 3 redovisas genomsnittliga enhetskostnader för kommunerna totalt och för kommuner i olika stor- Ieksklasser.
Bruttokostnaderna för vatten- och avloppsverk uppgick 1972 i genomsnitt till 223 kr per ansluten för kommunerna sammantagna. Bruttokostnaderna per enhet ligger i stort sett på samma nivå för kommunerna fördelade efter olika storleksklasser med en viss minskning ju större kommunen blir.
Bruttokostnaden för sko/administration per elev i grundskola, gymnasie- skola och vuxenutbildning stiger med något undantag med ökande kom- munstorlek. Det motsatta förhållandet gäller för lokaler och inventarier, där kostnaderna per elev är väsentligt högre i de mindre kommunerna. Brut- tokostnaden per elev för skoladministration och lokaler uppgick 1972 till i genomsnitt ca 1200 kr. Bruttokostnaden för sko/måltider uppgick 1972 till drygt 3 kr per serverat huvudmål, vilket för helår motsvarar ungefär hälften av kostnaden för administration och lokaler.
Bruttokostnaderna för sko/skjutsar och inackordering per elev som berörs av dessa verksamheter uppvisar stora skillnader för kommunerna i de olika storleksklasserna. De minsta kommunerna redovisar väsentligt högre kost-
Tabell 6 Primärkommunernas bruttokostnader per enhet 1972 fördelade efter storleksklass Belopp i kronor. Löpande priser
Ti el Enhet
Hela riket
Storleksklass (antal invånare)
1 .2 —9 999 3
10 000— 19 999
Vatten och avloppsverk Ansluten person
Skoladminis ration Elev (g + g + v)"
Lokaler och inventarier Elev (g + g)b
Skolmåltider Serverat huvudmål
Skol kjutsar och inackordering Skjutsad eller inackorderad elev och år Grundskola Invånare 7—15 år
Gymnasieskola Invånare 16—18 år
Vuxenutbildning Elev
Daghem Plats
Familjedaghem lnskrivet barn
Lckskola Öppethållandetim/plats
Fritidshem Öppethållandetim/plats
Soc tl hemhjälp (ti g barn- 1_ ' 'yn. husmorsvikariat och hjälp 1 l pensionärer och handikappade) Åldcrdomshemsvård Plats
Kommunala bostadst ägglKBT) Förtids-och ålderspensionärer
(' Elev i grundskola.gymnasieskola och vuxenutbildning. b Elev i grundskola och gymnasieskola.
223 221 993 3.07 958 4553 4 871 679 13 428 7 321 2.22 3.19 19.01
27 055 696
224 162
1 529 3.25 1 286 4 567 2 143 694 12 425 6 409 3.30 3.45 16.37
25 262 523
232 185
I 334 2.94 1 022 4 308 3 294 591 12 419 7 153 2.48 2.07 18.53
25 895 522
4
20 000— 49 999 236 211 886 3.10 904 4 548 5 199 676 13 466 7 622 2.47 2.99 17.76
27314 604
5
50 000— 99 999
221 202 779 3.25 974 4 933 5 977 657 15 063 8 076 1.97 3.87 18.79
28908 719
6 100 000—
206 275 950 2.93 724
4 431 5 498 716 12 752 6 833 2.09 3.05 20.75
27 505 928
l 1 l | |
nader än de största. Detta sammanhänger med att de minsta kommunerna ofta har en stor andel av sin befolkning boende i glesbygd med stora avstånd till skolan.
Grundskolans och gymnasieskolans kostnader har satts i relation till be- folkningen i åldersgrupperna 7—15 år respektive 16—18 år. Antalet barn i ålder 7—15 år överensstämmer i stort sett med antalet elever i grundskolan. För gymnasieskolan däremot kan andelen elever i åldersgruppen 16—18 år variera åtskilligt, vilket också framgår av tabell 7. Grundskolans brutto- kostnader varierar inte i någon större utsträckning mellan de olika kom- muntyperna, medan däremot gymnasieskolans kostnader satta i relation till invånarna i åldersgruppen 16—18 år är väsentligt lägre i de små kom- munerna jämfört med de större. Av tabell 7 framgår emellertid att andelen elever i gymnasieskola i relation till totalbefolkningen i åldern 16—18 år är mycket låg hos kommunerna i de två minsta storleksklasserna. Brut- tokostnaderna per elev i vuxenutbildning uppgick 1972 till nära 700 kr.
Barntillsynskostnaderna tar i anspråk en stor andel av kommunernas totala bruttokostnader. Daghemmen kostade 1972 nära 13500 kr per plats och _lämiliedaghemmen drygt 7 300 kr per inskrivet barn. De högsta kostnaderna per enhet redovisas för kommunerna i storleksklass 5, dvs. med mellan 50000 och 100000 invånare.
För lekskola oclifriridshem har bruttokostnaderna satts i relation till öp- pethållandetimmar/plats varför relativt små enhetskostnader blivit följden. Variationerna är emellertid ganska stora. Lekskolans bruttokostnad per enhet varierar mellan 1:97 kr och 3:30 kr, vilket är en differens på nära 70 procent. Lika stor differens i procent kan även räknas fram för fritidshemmen.
Kostnaden per arbetad timme när det gäller social hemhjälp till pensionärer och handikappade samt tillfällig barntillsyn och husmorsvikariat uppgick 1972 i genomsnitt till ca 19 kr för kommunerna totalt. De minsta kom- munerna redovisar de lägsta kostnaderna för dessa verksamheter.
1972 uppgick bruttokostnaden per plats på ålderdomshem till ca 27000 kr genomsnittligt för samtliga kommuner. Kostnaderna stiger något med ökat invånarantal med undantag för kommunerna i den största storleks- klassen. Differenserna är dock små. Endast 14 procent skiljer mellan kom- munerna med de högsta respektive lägsta kostnaderna.
Kostnaderna för de kommunala bostadsli/läggon till pensionärer (KBT) stiger snabbt med ökande kommunstorlek. Kostnadskillnaderna är inte bara ett uttryck för kommunernas varierande ambitionsnivå utan avspeglar också skillnader i bostadsstandard.
I tabell 7 redovisas mått på servicenivåer för olika kommunala aktiviteter 1972. Värdena har beräknats utifrån varje enskild kommuns värde enligt kommunindelningen 1974-01-01. Den kommunala verksamheten har i den- na tabell satts i relation till relevant målgrupp. De mått på servicenivåer som redovisas för 1972 har legat till grund för framskrivningen av den primärkommunala kostnadsutvecklingen. Den relation som framräknats för 1972 har antagits vara oförändrad fram till 1985. Den oförändrade kom- munala verksamheten i förhållande till viss målgrupp har delinitionsmässigt antagits utgöra oförändrad ambitionsnivå.
Tabell 7 Primärkommunernas servicenivå 1972 fördelad efter storleksklass
Titel och cnhct Målgrupp Antal kommuner Servicenivå
Som Med servicenivå Hela Storleksklass (antal invånare)
tkt 'kt S'” (75%av >125% "6 1.2 3 4 5 6
"mde” av mede” —9 999 10 000— 20 000— 50 000— 100000— 19 999 49 999 99 999
Vatten» 0 avloppsverk
Antal anslutna till vattenverk 100 inv. Antal anslutna till avloppsnät 100 inv. Skolmåltider
Serverade huvudmål elev (g + g)” 0 8 9 0.91 0.96 0.99 0.92 0.91 0.84 Skolskjutsar och inackordering
Skjutsade elever 100 elever 0 52 143 21.13 39.18 32.00 23.33 15.99 12.22 Inackorderade elever 100 elever 171 53 46 0.47 1.11 1.02 0.38 0.22 0.28 Grundskola
Antal elever fr. kommunen 100 inv. 7—15 år 0 2 0 97.62 97.16 96.69 97.36 97.84 98.49 Antal elever fr. andra kommuner 100 egna elever 40 141 76 1.65 2.80 3.02 1.63 1.35 0.66 Gymnasieskola Antal elever fr. kommunen 100 inv. 16—18 år 63 100 50 46.13 7.02 18.79 47.22 55.53 66.40 Antal elever fr. andra kommuner 100 egna elever 72 87 86 40.18 70.19 77.45 43.55 44.07 27.88 Vuxenutbildning Antal elever fr. kommunen 100 inv. 20— år 18 128 39 3.49 1.75 2.51 3.05 3.88 4.57 Antal elever fr. andra kommuner 100 egna elever 108 109 33 9.48 2.53 6.17 6.72 8.40 13.31 Daghem
Antal platser 100 inv. 0—6 år 69 130 29 5.49 1.43 2.73 3.93 6.19 9.53 Famil'edaghem Antal inskrivna 100 inv. 0—6 år 33 13 45 5.81 2.99 3.39 4.59 6.20 9.20 Lekskola Antal platser 100 inv. 4—6 år 21 97 43 14.08 8.85 11.65 13.38 13.41 18.54 Fritidshem Antal platser 100 inv. 7—14 år 195 32 27 1.14 0.08 0.24 0.59 1.23 2.59 Ti ” g barntil syn
Antal arbetstimmar/år inv. 0—6 år 49 187 20 3.21 0.42 0.64 1.62 2.95 7.63 Husmorsvikariat Antal arbetstimmar/år kvinna 20—66 år 3 73 90 1.44 2.15 1.50 1.45 1.41 1.27 Social hemhjälp (pensionärer
ucll llalitllk'app'due) Antal hjalptimmar/år inv. 67— år 0 92 45 47.33 45.89 39.60 42.73 48.05 56.49
Ålderdomshemsvård Antal platser 100 inv. 67— år 0 10 125 5.97 7.41 7.58 7.03 6.31 3.38
Kommunala bostadstillägg (KBT) __Eont" ids-..o. _ålderspeuslouäreL ___-
65 5 84.99 65.51 73.33 82.07 91.75 94.62 73 8 88.30 66.41 73.78 81.81 91 .59 10585
OO
__1_0 inv. 0 36 73 17,60 22,38 19,30 17.12
Av tabell 7 framgår servicenivån för primärkommuner fördelade efter storleksklass. Vidare redovisas antalet kommuner med värden som under- stiger 75 procent respektive överstiger 125 procent av medelvärdet för samtli- ga kommuner. och antalet kommuner som saknar verksamheten i fråga.
Antalet anslutna till vattenverk och avloppsnät i förhållande till antalet in- vånare i kommunen stiger med kommunens storleksklass. Att andelen an- slutna till avloppsnät överstiger 100 procent hos kommunerna i storleksklass 6 sammanhänger med att ett antal invånare i angränsande kommuner blivit anslutna till de förstnämnda kommunernas nät.
Andelen skjutsade och inackorderade elever i förhållande till samtliga elever i grundskola och gymnasieskola är väsentligt högre i de mindre kommunerna jämfört med de större.
Så gott som samtliga invånare i åldern 7—15 år går i grundskolan. Att siffran inte ligger närmare 100 beror bl. a. på att vissa barn i dessa åldrar undervisas i Iandstingskommunala Särskolor och statliga specialskolor.
Andelen elever i gymnasieskola i förhållande till invånarna i åldern 16—18 . år varierar kraftigt från ca 7 procent i kommungruppen med det minsta
befolkningstalet till ca 66 procent för de största kommunerna. Främst beror dessa stora differenser på att mindre kommuner helt saknar gymnasieskola 1 eller har ett mindre utbud av alternativa utbildningslinjer. varför eleverna l tvingas söka sig till andra kommuners gymnasieskolor. 63 kommuner sak- nade gymnasieskola 1972 enligt 1974 års indelning. Kommuner med gym- 1 nasieskola redovisar därför en hög andel elever från andra kommuner. Detta gäller framför allt mindre kommuner med egen gymnasieskola.
69 kommuner av totalt 275 saknade 1972 daghem. Av de resterande 206 hade kommunerna i den minsta storleksklassen ca 1,5 platser per invånare i åldern 0—6 år att erbjuda. Motsvarande siffra för de största kommunerna var ca 9 platser. Även i utbudet av familjedaghem, lekskolor och fritidshem redovisas lägre siffror för de minsta kommunerna och högre siffror för de större. Värdena kan sägas vara ett uttryck för såväl ambitionsnivå som efter- frågetryck. 1972 var det bara en minoritet av kommunerna som kunde er- bjuda fritidshemsservice.
Utbyggnaden av den tillfälliga barntillsynen och sociala hemhjälpen till pen- sionärer och handikappade hade nått längst i de största kommunerna 1972 medan det motsatta förhållandet gällde för husmorsvikariaten.
Antalet platser på ålderdomshem per 100 invånare i åldern 67 år och däröver låg på drygt 7 för kommunerna i de tre minsta storleksklasserna. De största kommunerna uppnådde knappt hälften av denna siffra. Orsaken kan vara att de större kommunerna erbjuder möjligheter till serviceboende för äldre och mera omfattande hemhjälp. Dessutom påverkas platsbehovet på ålder- domshem av långtidssjukvårdens utbyggnad.
5. Primärkommunernas brutto- kostnadsutveckling fram till 1985 vid oförändrad ambitionsnivå
5.1. Basår
Som angivits tidigare ligger 1972 års primärkommunala servicenivå till grund för framskrivningen av primärkommunernas kostnader. Denna servicenivå har utförligt redovisats i kapitel 4. Framskrivningen av bruttokostnader för perioden 1972—1985 under antagande om oförändrad ambitionsnivå har genomförts enligt den modell som presenterades i avsnitt 3.3. I diagram 1 visar den undre kurvan den volymutveckling i 1972 års priser som blir resultatet av denna framskrivning.
Den Iandstingskommunala studien har 1974 som basår. För att kunna beräkna en utveckling av primärkommunernas och landstingens bruttokost- nader sammantagna är det nödvändigt att ha ett gemensamt utgångsår. Utfallssiffror föreligger nu fram till 1974. Det har därför ansetts lämpligt att använda 1974 års faktiska kostnader som grund för framskrivningen av både primärkommunernas och landstingens bruttokostnader,
Framskrivningen för primärkommunerna utgår således från 1974 års fak- tiska kostnadsnivå. Utvecklingstakten för perioden 1974—1985 bygger där- emot på de tidigare presenterade bedömningarna av 1972 års servicenivå. som har KEU:s kommunenkät som grund. Detta illustreras av den övre kurvan i diagram 1. Volymutvecklingen 1974—1985 är nu uttryckt i 1974 års priser men Utvecklingstakten är beräknad utifrån en från 1972 oförändrad ambitionsnivå. Primärkommunernas faktiska bruttokostnader för 1974 totalt och per huvudtitel redovisas i avsnitt 5.2. Dessa uppgifter har hämtats från den kommunala finansstatistiken.
Bytet av utgångsår från 1972 till 1974 innebär att pris- och volymut- vecklingen mellan dessa år har fångats in i kalkylerna. Detta gäller även den standardförändring som bl.a. kommunsammanläggningen fr.o.m. den 1 januari 1974 kan ha inneburit. Som nämnts i avsnitt 3.3 har 1972 års servicenivå för en ny kommun beräknats som ett vägt medelvärde av kostnader och prestationer i de gamla kommuner som ingår i den nya kom- munen.
Kommunsammanläggningen kan dock ha påverkat servicenivån på många andra sätt. Ett alternativ har utformats. som innebär att den nya kommunens enhetskostnader anpassas till kostnadsnivån i den största av de ingående
Diagram 1 Framskrivning av primärkommunernas bruttokostnader vid oför— ändrad ambitionsnivå.
Miljarder kr 404 %/ | I I ___________________ e——©- ——————— 30— 201 10—— 1' _r r r > 1972 1974 1980 1985 År
gamla kommunerna. Totalt för huvudtitlarna 0—8 innebär den alternativa prognosen att bruttokostnaderna stiger med ytterligare 1.3 procent per år 1972—1974 jämfört med basprognosen. Genom att 1974 är utgångsår för framskrivningen har emellertid hänsyn tagits till kommunsammanläggning- ens omedelbara effekt på de primärkommunala kostnaderna. Man skulle också kunna anta att sammanläggningen innebär en successiv anpassning under ett antal år till en högre servicenivå. Något sådant antagande har dock inte inarbetats i kalkylerna.
5.2. Kostnader per huvudtitel 1974
1 avsnitt 4.1 redovisades primärkommunernas kostnader 1972 totalt och per huvudtitel. I detta avsnitt ges en motsvarande redovisning av brutto-och nettokostnaderna 1974.
Som framgår av tabell 8 uppgick bruttokostnaderna totalt 1974 för hu- vudtitlarna 0—8 till 40 360 milj. kr. Huvudtitel 9. Finansiering. hålls liksom tidigare utanför redovisningen. De olika huvudtitlarnas andelar av de totala bruttokostnaderna har inte förändrats i någon större utsträckning jämfört med 1972. Undervisning och annan kulturell verksamhet samt Socialvård och socialförsäkring var även 1974 de kostnadsmässigt helt dominerande verksamhetsområdena.
Nettokostnaderna totalt 1974 uppgick till 20 160 milj. kr. dvs. ca 50 procent av bruttokostnaderna även detta år. Inte heller huvudtitlarnas andelar av de totala nettokostnaderna har påtagligt förändrats sedan 1972.
Tabell 8 Primärkommunernas brutto- och nettokostnader 1974. totalt och fördelade på huvudtitlar Löpande priser
Huvudtitel Milj. kr. Procentuell fördelning Brutto— Netto- Brutto- Netto- kostnad kostnad kostnad kostnad
0 Central förvaltning 1 222 1 034 3.0 5.1 1 Rätts- och samhällsskydd 768 567 1.9 2.8 2 Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning 3 508 1 294 8.7 6,4 3 Byggnads- och planväsen. gata-. park- och fritidsförvaltning 4172 3 010 10.3 14.9 4 Hamnar. kommunikationer och näringsliv 964 313 2.4 1.6 5 Industriell verksamhet 5 970 516 14.8 2.6 6 Undervisning och annan kulturell verksamhet 11916 5 820 29.5 28.9 7 Socialvård och socialförsäkring 9468 6272 23.5 31.1 8 Hälso- och sjukvård 2 376 1 335 5.9 6.6
0—8 Totalt 40 364 20 161 100.0 100.0
Anm. Kommunalförbund ingår ej.
5.3. Bruttokostnadernas utveckling per huvudtitel
Framskrivningen av primärkommunernas bruttokostnader för perioden 1974—1985 har gjorts enligt den modell som presenterades i avsnitt 3.3. Den grundläggande förutsättningen för kalkylerna är således att servicenivån kvarstår oförändrad fram till 1985. Det är enbart förändringar i folkmängd och ålderssammansättning som påverkat bruttokostnadsutvecklingen.
Resultaten av framskrivningarna redovisas i tabell 9 som årliga procen- tuella förändringar av bruttokostnaderna totalt och per titel. Den årliga för- ändringen för hela perioden 1974—1985 samt för delperiodema 1974—1980 och 1980—1985 har räknats fram. Som tidigare har påpekats visar kalkylerna den årliga volymutvecklingen. Det är således en framskrivning i fasta priser.
Ökningstakten överensstämmer totalt för kommunerna och för flera verk- samhetsområden ganska nära med ökningstakten för invånarantalet. Som redovisades i kapitel 2 beräknas invånarantalet under perioden 1974—1980 öka med 0.4 procent per år. För perioden 1980—1985 beräknas den årliga ökningen till 0.3 procent. Den genomsnittliga befolkningsökningen för hela perioden 1974—1985 är enligt prognosen 0.4 procent per år.
De totala primärkommunala bruttokostnaderna ökar enligt KEU:s kal- kyler vid oförändrad ambitionsnivåjämfört med 1972 med 0.4 procent per år under perioden 1974—1985. dvs. exakt samma tillväxttakt som för folk- mängden. Bruttokostnaderna ökar per år mer än dubbelt så snabbt 1974—1980 som 1980—1985. eller med 0,5 procent respektive 0.2 procent.
God överensstämmelse med folkmängdens ökningstakt kan man natur- ligtvis räkna med när framskrivningarna grundas på förändringar av det totala invånarantalet. Det gäller främst huvudtitlarna 0 och 1. dvs. Central förvaltning samt Rätts- och samhällsskydd. Även huvudtitel 3. Byggnads- och planväsen. gata-. park- och fritidsförvaltning. där framskrivningen i huvudsak har knutits till utvecklingen av antalet tätortsinvånare. visar nära överensstämmelse med den totala befolkningsutvecklingen.
Tabell9 Primärkommunernas bruttokostnader 1974-1985 vid oförändrad ambi- tionsnivå Årlig procentuell förändring i fasta priser
Huvudtitel/titel
0 Central förvaltning
1 Rätts— och samhällsskydd f_3randförsvar Ovrigt
2 Fastighetsförvaltning och bostads- försörjning Allmän markreserv Reglerings- och saneringsfastigheter. exploateringsverksamhet och tomträttsmark Förvaltningsfastigheter Hyresfastigheter Bostadspolitiska åtgärder Övrigt
3 Byggnads- och planväsen, guru-. park- och fritidsförvaltning Gatuförvaltning Offentlig renhållning och belysning Parkförvaltning Sport. friluftsliv Övrigt
4 Hamnar. kommunikationer och näringsliv Hamnar Flygplatser Spårvägs- och busstrafik Båttrafik.sa1uhallar.auktionsverk. tvättinrättningar och övrigt
5 Industriell verksamhet Vatten- och avloppsverk Kraft- och värmeproduktionsverk Gasverk Elverk Värmeverk Renhållningsverk Övrigt
6 Undervisning och annan kulturell verksamhet Skoladministration Lokaler och inventarier Skolmåltider Skolskjutsar och inackordering Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Musikskola Övrigt
1974—80
0,4
0.4 0.4 0.5
0.3 0.5
0.1 0.3 0.1 0.6 0.1
0.4 0.4 0.3 0.4 0.5 0.1
0.0 0.0 0.1 0.0
—O.1
0,3 0.5 — 0.2 — 0.5 0.3 0.3 0.1 0.3
0.5 0.4 0.2 0.5 0.1 0.6 0.7 0.4 1.0 0.4
1980—85
0,3
0.3 0.3 0.4
0.2 0.4
0.2 0.2 0.1 0.4 0.2
0,3 0.3 0.3 0.4 0.4 0.1
0.1 0.2 0.1 0.1
0.1
0.3 0.3 0.0 — 0.1 0.3 0.3 0.2 0.3
0.1 0.1 —0.1 0.1 —0.3 -O.2 1.2 0.4 1.3 0.3
1974—85
().4
0.4 0.4 0.5
0.3 0.5
0.1 0.3 0.1 0.5 0.1
0.3 0.4 0.3 0.4 0.5 0.1
I).] 0.1 0.1 0.1
0.0
0.3 0.4 — 0.1 — 0.3 0.3 0.3 0.2 0.3
0.3 0.3 0.0 0.3 — 0.1 0.2 0.9 0.4 1.2 0.4
Årlig procentuell förändring i fasta priser
Huvudtitel/titel 1974—80 1980—85 1974—85
7 Socialvård och socialförsäkring 0.9 0,4 0, 7 Daghem 0.5 — 0.9 — 0.2 Lekskola 0.4 — 0.6 0.2 Fritidshem 0.1 0.7 0.4 Familjedaghem 0.2 — 0.8 —— 0.2
Social hemhjälp (tillfällig barntillsyn. husmorsvikariat och hjälp till pensionärer och handikappade) 2.0 1.0 1.6 Ålderdomshemsvård 2.1 1.1 1.7 Kommunala bostadstillägg(KBT) 0.2 0,2 0,2 Individ— och familjeservice: barn 0.2 0.0 0.1 Individ- och familjeservice: övriga —0.1 0.2 0.0 8 Hälso- och sjukvård —0.3 0,0 —0,1 0—8 Totalt 0.5 0.2 0.4
För hyresfastigheter redovisas obetydliga volymökningar. Detta kan bero på att invånarantalet minskar i kommuner som har relativt omfattande för- valtning av hyresfastigheter och därför har höga bruttokostnader per in- vånare. Det kan naturligtvis också bero på att invånarantalet ökar i kom- muner med låga bruttokostnader. Vad som är den mest betydelsefulla or- saken har inte närmare analyserats. Motsatt utveckling redovisas för bos- tadspolitiska åtgärder. Framskrivningen för denna verksamhetsgren visar en ökningstakt som är större än som motsvaras av invånarantalets ökning. Förklaringen härtill kan vara att denna verksamhet är betydande i expansiva kommuner.
De beräknade volymförändringarna för huvudtitel 4. Hamnar. kommu- nikationer och näringsliv. är obetydliga. Framför allt beror detta på att dessa verksamhetsgrenar saknas i många kommuner och att invånarantalet mins- kar eller ökar endast obetydligt i flera av de kommuner som svarar för dessa verksamheter. Detta bör uppmärksammas när volymförändringarna bedöms. Det kan anses orealistiskt att på kort sikt räkna med volymminsk- ningar även om invånarantalet i kommunen sjunker. särskilt när det gäller verksamheter av denna art. Dessutom är det ofta så att dessa verksamheter delvis bygger på befolkningsunderlag i grannkommuner som kan ha positiv befolkningsutveckling. Med tanke på verksamheternas blygsamma andel av de totala bruttokostnaderna påverkas dock inte prognosen för den sam- manlagda bruttokostnadsutvecklingen i nämnvärd grad av dessa volym- minskningar.
För vissa titlar (Kraft- och värmeproduktionsverk samt Gasverk) under huvudtitel 5. Industriell verksamhet. redovisas kostnadsminskningar under prognosperioden. Det bör emellertid observeras att endast några få kom- muner hade sådan verksamhet 1972. Andelen av huvudtitelns totala brut- tokostnader är dessutom blygsam. mindre än 10 procent.
För undervisnings- och socialvårdshuvudtitlama varierar volymföränd- ringarna för olika verksamheter i betydande grad. Som grund för fram- skrivningarna har här i stor utsträckning använts andra enheter än det totala
invånarantalet eller antalet tätortsinvånare. För undervisningsverksamheten påverkas volymförändringarna av utvecklingen av antalet invånare i vissa åldersgrupper. För de sociala verksamhetsgrenarna har man också avgränsat de åldersgrupper som direkt berörs av reSpektive verksamhet.
En åldersgrupps storlek kan förändras betydligt mellan olika perioder (se tabell 2). vilket förklarar att ökningstakterna varierar i hög grad mellan olika perioder. För t.ex. grundskolan redovisas en bruttokostnadsökning med 0,6 procent per år under perioden 1974—1980. Perioden 1980—1985 däremot visar en minskning med 0.2 procent per år. För gymnasieskolan beräknas bruttokostnaderna öka kraftigt under hela perioden 1974—1985 med en något högre ökningstakt under åren efter 1980.
För daghem. familjedaghem och andraverksamheter som tillhör barnom- sorgen under huvudtitel 7. Socialvård och socialförsäkring. beräknas verk- samheterna först öka i volym under perioden 1974—1980 för att därefter åter minska. Denna utveckling förklaras av förändringar i de olika ålders- gruppernas storlek. Social hemhjälp och ålderdomshemsvård beräknas öka mycket snabbt under perioden 1974—1980. mer än 2 procent per år. Orsaken är den stora ökningen av antalet invånare i pensionsåldrarna. Det kan därför anses anmärkningsvärt att kommunala bostadstillägg till pensionärer be- räknas öka i så blygsam takt som 0,2 procent per år. Bl.a. beror detta på att kommuner med stor ökning av de äldsta åldersgrupperna har jämfö- relsevis låga bostadstillägg. Oförändrade bostadstillägg i dessa kommuner medför därför en förhållandevis blygsam ökning av rikets totala brutto- kostnader för denna verksamhet.
Individ- och familjeservice i övrigt. dvs. social verksamhet för barn och ungdom samt för övriga som ej är pensionärer uppvisar enligt framskriv- ningen i stort sett oförändrad volym under prognosperioden. Skillnaderna mellan olika kommuner när det gäller kostnader och befolkningsutveckling medför för dessa verksamheter liknande resultat som i fråga om kommunala bostadstillägg till pensionärer. Den långsamma ökningstakten när det gäller social verksamhet för personer under pensionsåldern beror dock till en del på att dessa åldersgrupper ökar långsammare än antalet pensionärer.
För Hälso- och sjukvård redovisas volymminskning med 0.1 procent per år 1974—1985. I denna verksamhet ingår framför allt sjukvården i de tre landstingsfria kommunerna Göteborg. Malmö och Gotland. Eftersom in- vånarantalet i de båda största kommunerna minskar i början av perioden blir genomsnittet för perioden en svag volymminskning.
Den klart snabbaste ökningstakten under perioden 1974—1985 vid oför- ändrad ambitionsnivåjämfört med 1972 har således huvudtitel 7. Socialvård och socialförsäkring. med 0.7 procent per år. Socialvårdshuvudtiteln beräknas därigenom öka sin andel av de totala bruttokostnaderna med närmare en procent fram till 1985.
5.4. Bruttokostnadernas utveckling per kommuntyp
Såsom angavs i avsnitt 3.3 har primärkommunerna grupperats i förhållande till vissa yttre faktorer. Grunderna för indelningen efter näringskaraktär. ortsklass. tätortsgrad. Utvecklingsklass samt storleksklass presenterades i tabell 3. Utgångsläget 1972 vad gäller kostnader per kommuntyp har re-
dovisats i avsnitt 4.2. En redovisning av bruttokostnadsutvecklingen per kommuntyp vid en från 1972 oförändrad ambitionsnivå lämnas här som en komplettering till den redovisning av' utvecklingen totalt och per hu- vudtitel som presenterades i föregående avsnitt.
Framskrivningen av kostnaderna per kommuntyp gör det således möjligt att studera hur olika kommungrupper påverkas av förändringar i folkmängd och ålderssammansättning. Det bör observeras att indelningen av kommu- nerna efter olika yttre faktorer är oförändrad under hela prognosperioden oavsett utvecklingen i den enskilda kommunen. Vissa långsiktiga utveck- lingstendenser för olika kommuntyper vid en från 1972 oförändrad am- bitionsnivå bör dock kunna utläsas ur detta material.
1 appendix 2 redovisas hur modellen för framskrivning av bl. a. brut- tokostnaderna testats i samarbete med Göteborgsregionens kommunalför- bund. För framskrivningen av kostnaderna i Göteborgsregionens kommuner antogs bl. a. att lönerna utöver kompensation för prisstegringar skulle öka med 3 procent per år. Bruttokostnadernas utveckling per kommuntyp har i detta avsnitt beräknats enligt samma metoder som användes i samarbetet med kommunerna i Göteborgsregionen. De i tabell 10 redovisade resultaten per kommuntyp kan därför inte jämföras med de redovisade värdena i tabell 9. eftersom procentsatserna i tabell 10 inkluderar en ökning av personal- kostnaderna med ytterligare 3 procent per år. Huvudintresset vad gäller resultaten i tabell 10 bör därför inriktas på en jämförelse mellan de olika kommuntypernas utveckling och inte på ökningstalens absoluta nivå.
Utvecklingen i fasta priser av bruttokostnaderna per kommuntyp redovisas i tabell 10 endast för perioden 1972—1985. Det finns här inte samma skäl som beträffande utvecklingen per huvudtitel att välja ett annat utgångsår än 1972.
Indelningen efter näringskaraktär ger vid handen att primärkommuner med ett differentierat näringsliv. dvs. där summan av industri-och servi- cesysselsättningen överstiger 80 procent. beräknas få den snabbaste kost- nadsutvecklingen. Men även utpräglade industri- respektive servicekom- muner beräknas ha en tillväxttakt av samma storleksordning som för primär- kommunerna totalt. Däremot beräknas jordbrukskommunerna få en klart lägre kostnadsutveckling.
Ortsklassindelningen visar en mycket snabb kostnadsutveckling för pri- mära centra och kommuncentra. medan däremot storstadsområdena ligger klart under den genomsnittliga ökningstakten för riket.
Ökande tätortsgrad innebär snabbare kostnadsutveckling. med undantag för de största tätorterna med 90—100 procent tätortsbefolkning. där tillväxt- takten något understiger riksgenomsnittet. Primärkommuner med befolk- ningsökning får självfallet också en snabb kostnadsstegring. liksom kom- muner med minskande befolkning får en långsam ökningstakt för kost- naderna. Detta framgår om kommunerna indelas efter Utvecklingsklass.
Indelningen efter storleksklass visar att kostnaderna stiger snabbare ju större kommunerna är. Detta gäller dock inte för de elva största kommunerna med över 100 000 invånare 1972. som beräknas få den lägsta ökningstakten enligt denna indelningsgrund.
Framskrivningarna visar således den lägsta ökningstakten för bruttokost- naderna för kommuner med minskande invånarantal. I denna grupp ingår vissa större kommuner. bl. a. Stockholm. Minskningen av invånarantalet
Tabell 10 Primärkommunernas bruttokostnader 1972—1985 för olika kommuntyper” vid oförändrad ambitionsnivå Årlig procentuell förändring i fasta priser
Totalt för Därav huvudtitel huvudtitlar 0—8 6 7 Undervisning Socialvård och och annan kultu- socialförsäkring rell verksamhet
Hela riket 1.7 2.4 2.1
Näringskaraktär 1 1.8 1.9 2.6 2 1.6 2.8 1.8 4 1.9 2.4 2.3 3.5 1.1 0.8 1.8
Ortsklass ] 1.0 1.6 1.1 2 2.2 2.8 2.4 3 1.6 1.8 2.1 4 2.3 2.8 2.5
Tätortsgrad : 1—4 1.2 1.1 1.9 ! 5 1.6 1.7 2 0 ' 6 2.1 2.6 2 4
7—8 1.5 2.5 1 8
Utvecklingsklass
1 0.8 0.9 1.6 2 2.0 2.4 2.3 3 2.2 3.3 2.3
Storleksklass 1.2 1-.3 1.0 2.1 3 1.8 2.0 2.3 4 2.0 2.5 2.4 5 2.4 3.2 2.5 6 1.2 2.1 1.5
Anm. Förändringstalen inkluderar en personalkostnadsökning om 3 procent per år. ”De olika indelningsgrunderna definieras i tabell 3.
i dessa kommuner medför att framskrivningen visar en låg ökningstakt även för storstadsområdena och gruppen med de elva största kommunerna. 1 Eftersom invånarantalet ofta minskar i jordbrukskommuner som samtidigt I har låg andel tätortsbefolkning. är det förklarligt att kostnaderna ökar lång— ; samt även i dessa båda grupper. i
En snabb kostnadsstegringstakt visar däremot några andra kommun- 1 grupper. Det är kommuner med den näst högsta tätortsgraden som också har ett relativt stort antal invånare. I dessa kommuner är näringslivet diffe- rentierat med hög andel av både industri- och servicesysselsättning. Många av dessa stora kommuner tillhör även den grupp som ökar invånarantalet mest.
1 tabell 10 särredovisas även bruttokostnadsutvecklingen för de två do- minerande huvudtitlarna. dvs. undervisnings- respektive socialvårdsområ- dena.
Med två undantag kan man inte finna någon skillnad mellan undervis- ningsverksamheten och primärkommunernas totala verksamhet när hög re- spektive låg ökningstakt för bruttokostnaderna jämförs. Det ena undantaget avser kommuner med olika näringskaraktär. Enligt framskrivningen får kommuner där serviceyrkena överstiger 60 procent (grupp 2) den högsta ökningstakten i fråga om undervisningskostnader. När det gäller de totala bruttokostnaderna redovisas den högsta ökningstakten för kommuner med hög andel av både industri- och servicesysselsättning (grupp 4).
Det andra undantaget gäller kommuner i olika storleksklasser. De minsta kommunerna (grupp 1 och 2) beräknas få den lägsta ökningstakten för un- dervisningskostnaderna. 1 de minsta kommunerna utgör undervisningen en relativt sett större andel av verksamheten än i övriga kommuner. Brut- tokostnaderna för undervisningen påverkas därför mest när verksamheten i de minsta kommunerna måste begränsas på grund av sjunkande invå- narantal. För de totala bruttokostnaderna visar beräkningarna däremot att ökningstakten blir lägst i de största kommunerna (grupp 6). Den främsta orsaken härtill torde vara utvecklingen i de tre största kommunerna. Stock- holm. Göteborg och Malmö. I dessa tre kommuner beräknas invånarantalet minska eller vara oförändrat samtidigt som verksamheten är omfattande inom samtliga huvudtitlar. De tre största kommunerna har mer än hälften av invånarantalet i grupp 6.
Även mellan socialvårdshuvudtiteln och den totala kommunala verk- samheten finner man god överensstämmelse när man jämför ökningstakten för bruttokostnaderna. Endast två undantag finns. Ett gäller kommuner med olika näringskaraktär. För socialvårdsverksamheten redovisas den högs- ta ökningstakten i kommuner med mer än 60 procent industrisysselsättning (grupp 1). Ökningstakten för de totala bruttokostnaderna är högst i kom— muner med ett differentierat näringsliv (grupp 4).
Ett annat undantag utgör kommuner med olika tätortsgrad. Öknings- takten för socialvårdskostnaderna beräknas bli lägst i kommuner där tät- ortsbefolkningen uppgår till mellan 90 och 100 procent (grupp 7 och 8). Stockholm. Göteborg och Malmö som tillhör denna grupp harjämförelsevis omfattande socialvårdsverksamhet. Ökningstakten påverkas därför i bety- dande grad av utvecklingen av invånarantalet i dessa kommuner. För de totala bruttokostnaderna pekar framskrivningarna som nämnts på att ök- ningstakten blir lägst i gruppen med lägsta andelen tätortsbefolkning (grupp 1—4).
6. Den Iandstingskommunala studien
6.1. Landstingens verksamhet
Hälso- och sjukvården svarade 1974 för nära 80 procent av kostnaderna för den verksamhet som normalt ligger under landstingens huvudmanna- skap (landsting och landstingsfria kommuner. Karolinska och Akademiska sjukhusen). I begreppet hälso— och sjukvård ingår den slutna vården vid lasarett. sjukstugor och sjukhem. den öppna läkarvården. distriktsvård. folk- tandvård och psykisk barna- och ungdomsvård. Återstående ca 20 procent av landstingens totala kostnader avser bl. a. omsorger om psykiskt utveck- lingsstörda. social verksamhet och utbildning.
Den slutna vården kan delas upp i kroppslig akutvård. kroppslig lång- tidssjukvård och psykiatrisk vård. 1974 uppgick antalet vårdplatser totalt för dessa vårdgrensgrupper till ca 116 000. varav närmare 40 procent avsåg akutvård och vardera ca 30 procent avsåg .de övriga vårdgrensgrupperna. Utvecklingen under senare år inom den slutna vården kännetecknas av att långtidssjukvården byggts ut kraftigt. Inom övriga vårdgrenar har antalet platser i viss mån kunnat reduceras. Vårdtiderna har samtidigt förkortats.
Öppen läkarvård ges vid distriktsläkarmottagningar och vårdcentraler men också vid sjukhusanslutna mottagningar. Det totala antalet läkarbesök i öppen vård uppgick 1974 till drygt 16 miljoner. Det motsvarar två besök per invånare och år. 40 procent av läkarbesöken gjordes vid vårdcentraler och distriktsläkarmottagningar och 60 procent vid sjukhusanslutna mot- tagningar. En målsättning är att i största möjliga utsträckning klara av sjuk- vårdsbehoven inom den öppna vården. En utbyggnad pågår främst i form av nya vårdcentraler'och läkarstationer.
Enligt tandvårdsreformen har landstingen att svara för all tandvård för barn och ungdomar i åldern 0—16 år samt för specialisttandvården. För att landstingen skall klara dessa åtaganden pågår f.n. en utbyggnad av folk- tandvården med nya polikliniker och en satsning på förebyggande vård.
Bl. a. huvudmannaskapsfrågan utreds f. n. för vissa delar av landstingens sociala verksamhet. Det gäller exempelvis arbetsvården samt arbetsprövning och arbetsträning. Som en följd av socialutredningens förslag övervägs också det framtida huvudmannaskapet för barna- och ungdomsvården samt nyk- terhetsvården. Den sociala verksamheten utgör kostnadsmässigt en liten del av landstingens verksamhet.
Landstingen har skyldighet att svara för vård. boende. utbildning och sysselsättning för de psykiskt utvecklingsstörda. Ca 30 000 utvecklingsstörda fick 1974 någon form av hjälp från landstingen. Hjälpbehoven är av mycket varierande omfattning och de kvarstår i regel under hela livstiden. Utbygg- nad och upprustning av omsorgsverksamheten pågår för att det skall bli möjligt att nå upp till lagens intentioner. Målsättningen är att omsorgen om de utvecklingsstörda skall ske i öppna och aktiva former ute i samhället. Platser för boende. undervisning och dagverksamhet integreras med mot- svarande verksamheter för icke utvecklingsstörda.
Utbildningsverksamheten inom landstingen omfattar förutom vårdutbild- ning bl. a. folkhögskolor, lant- och skogsbruksskolor samt Ianthushållssko- lor. Vårdutbildningen är den helt dominerande utbildningsformen. Av det totala antalet elevveckor 1974 utgjorde vårdutbildning närmare 70 procent. Antalet elever i vårdutbildningens intagningsklasser uppgick 1974 till nära 30000. Vårdutbildningen omfattar bl. a. sjuksköterskeutbildning. gymna- sieskolans vårdlinjer samt kortare och längre Specialkurser för vårdpersonal. I gymnasieskolan finns också tvååriga jordbruks- och skogsbrukslinjer samt olika Specialkurser i jordbruk. skogsbruk och lanthushåll med Iandstings- kommunalt huvudmannaskap.
6.2. Modell för framskrivning av landstingens kostnader
Det i avsnitt 1.3 preciserade begreppet oförändrad ambitionsnivå ligger till grund för framskrivningen även inom Iandstingssektorn. De kommunala tjänsternas utveckling skall således bestämmas enbart av vissa yttre faktorers förändring. Dessa faktorer kan inte direkt påverkas av de ansvariga för verk- samheten. Hänsyn tas i beräkningarna enbart till sådana faktorer. för vilka sambanden med den kommunala servicen direkt kan anges. dvs. föränd- ringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning.
På samma sätt som i den primärkommunala studien skall servicenivån vara oförändrad för samtliga landstingskommunala verksamheter. Antalet prestationer eller kostnaderna per invånare skall hållas konstant. När folk- mängden ökar med en viss procent. måste den totala verksamhetsvolymen räknas upp i samma takt. Enligt befolkningsprognosen sker också en för- skjutning av befolkningen mot äldre åldersgrupper. Denna förskjutning får stor betydelse för landstingens verksamhet och påverkar vissa områden med särskild tyngd. För dessa områden skall antalet prestationer per invånare i varje åldersintervall vara oförändrat. Beräkningarna måste sålunda grundas på uppgifter om konsumtionen i olika åldersgrupper.
Framskrivningarna i den primärkommunala studien gjordes kommun för kommun. Tillgängligt statistiskt material har inte medgivit att motsvarande metodik tillämpas för landstingen. Den landstingskommunala studien har i stället inriktats direkt på den totala utvecklingen för landstingssektorn.
Kostnaderna för den slutna vården skrivs fram med utgångspunkt från antalet Vårddagar för olika åldersgrupper fördelade på femårsklesser. Be- j dömningen av de olika åldersgruppernas vårdbehov i början av den period framskrivningarna avser grundas bl. a. på en undersökning som Landstings- förbundet har gjort. Denna undersökning redovisas i avsnitt 6.3.
Även konsumtionen av öppen vård är beroende av befolkningens ålders- struktur. Äldre personer har ett betydligt större vårdbehov än yngre. Någon motsvarande studie för den öppna läkarvården i olika åldersgrupper finns dock inte. Kostnadsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå för den öpp- na läkarvården har bedömts vara långsammare än för den slutna vården men snabbare än vad som motsvaras av enbart befolkningsökningen. Be— räkningstekniskt har medelvärdet av den slutna vårdens ökning och to— talbefolkningens ökning använts för framskrivning av den öppna läkarvår- dens kostnader.
För undervisnings— och bildningsverksamheten har samma utbyggnads- takt som för den slutna vården använts. Utbildningen av vårdpersonal måste öka i samma takt som den slutna vården. om servicenivån skall hållas konstant. För övriga verksamhetsområden överensstämmer ökningstakten i framskrivningen med befolkningens ökningstakt.
Antal Vårddagar per 10 000 inv.
80 000 ------- Mån
70 000 — — — Kvmnor
Män och kvinnor
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
Diagram 2 Vårddagar per 10 000 invånare efter ålder och kön 1970. Akul- 10 20 30 40 50 60 70 Ålder vård.
6.3. Landstingsförbundets undersökning av konsumtionen av sluten vård
Erfarenheten har visat att konsumtionen av sluten vård varierar med in- dividens ålder. Det finns också skäl att anta att konsumtionen är olika för män och kvinnor, för ensamstående och sammanboende. för tätortsbor och glesbygdsbefolkning. Landstingsförbundet genomförde under 1973 och 1974 en undersökning1 som söker påvisa skillnaderna i vårdkonsumtionen l "Konsumtion av sluten mellan olika åldrar och mellan ovannämnda grupper. I undersökningen har vård samt statistisk be- även beräknats hur stora utbyggnader som varit nödvändiga under räkning av Vissa demo" 1960—1972 enbart för att motsvara förändringarna i befolkningens storlek,
granSka rörandrmgars be' ålders- och könsfördelning samt fördelningen på civilstånd och tätortsgrad.
tydelse under . .. . . . . 1960—1972" (Landstings- Som underlag vrd beräkningen av vårdkonsumttonen ] olika åldersklasser
förbundeh rapport 1974_ användes den individbaserade diagnosstatistik. som lämnas till socialsty- 04-11). relsen. Denna statistik omfattade 1970 ca 700000 utskrivna patienter vid
Antal Vårddagar per 10 000 inv.
180 000
Mån ' 170 000 160 000 __ _ _ Kvinnor
150 000 140 000 130 000 120 000 1 10 000
100 000 90 000 80 000
70 000 60 000 50 000
40 000
30 000
20 000
Diagram 3 Vårddagar 10 000 per 10 000 invanare efter
ålder— och kön 1970. , Långtidssju/wärd. 30 40 50 60 70 Ålder ]
olika former av sjukvårdsinstitutioner. vilket motsvarar ungefär hälften av samtliga utskrivningar det året. Statistiken innehåller bl. a. uppgifter om de utskrivna patienternas ålder, vårdtid, klinik och försäkringskassa. För en redovisning av registrerade patientuppgifter. utförda kontroller m. rn. hänvisas till Landstingsförbundets rapport.
Utöver diagnosstatistiken har även uppgifter om befolkningen med upp- delning på femårsklasser. tätortsgrad, kön och civilstånd använts. Med ut- gångspunkt från detta underlag har Landstingsförbundet beräknat den totala vårdkonsumtionen i riket och redovisar totalt 35 miljoner Vårddagar inom den slutna vården 1970. Av dessa svarar kroppssjukvården för ungefär 2/3 och den psykiatriska värden för 1/3. Resultatet överensstämmer väl med socialstyrelsens statistik för det året. Långtidssjukvården svarar för drygt 40 procent av vårddagarna inom kroppssjukvården.
Antal vårddagar per [0000 invånare 1970
I undersökningen har konsumtion av Vårddagar per 10 000 invånare i olika åldersgrupper med uppdelning på kvinnor och män beräknats. Resultaten för de olika vårdgrenarna redovisas översiktligt i diagram 2—5.
Av diagrammen framgår att konsumtionen av Vårddagar inom samtliga vårdgrensgrupper varierar såväl med ålder som med kön. Särskilt markant
Antal Vårddagar per 10 000 inv.
— — — Kvinnor
50 000
Män och kvinnor
40 000
30 000
20 000
10 000
10 20 30 40 50 60 70 Ålder
Diagram 4 Vårddagar per 10 000 invånare efter ålder och kön 1970. Psy- kiatrisk vård.
Antal Vårddagar per 10 000 inv.
------- Män
—— — — Kvinnor
Män och kvinnor
Diagram 5 V årddagar per 10 000 invånare e/ier ålder och kön 1970. _ Samtlig vård. 10 20 30 40 50 60 70 Ålder
är den successiva ökning av vårdkonsumtionen som sker med stigande ålder. Mest framträdande är denna ökning för långtidssjukvården i ålders- grupperna över 70 år.
Vid bedömningen av sjukvårdskonsumtionen hos olika grupper har den s. k. standardpopulationsmetoden använts. som möjliggör renodlade jäm- förelser för varje variabel. Åldersintervallens stora betydelse för konsum- tionen framgår klart. sedan hänsyn tagits till skillnader vad gäller köns- och civilståndsfördelning.
En jämförelse av sjukvårdskonsumtionen hos män respektive kvinnor samt hos ej gifta och gifta redovisas i tabell 11. I första fallet har skillnader
Tabell ll Konsumtion av sluten vård (vårddagar per 10000 invånare) hos vissa grupper 1970
Grupper Akutvård Långtids- Psykiatrisk Samtlig sjukvård vård vård
K än Män 13 818 11 176 29 476 54 470 Kvinnor 19 8l2 13556 17 281 50 649
Civilstånd Ej gifta 16 369 13 829 40 429 70 627 Gifta 17291 10902 6326 34519
hänförliga till faktorerna ålder och civilstånd rensats bort och i andra fallet skillnader som beror på faktorerna ålder och kön.
Kvinnornas konsumtion av Vårddagar inom akutvården är ungefär 40 procent högre än männens. Detta är främst en följd av kvinnornas sjuk- husvistelse i samband med förlossningar m.m. Som framgår av diagram 2 är vårddagskonsumtionen hög för kvinnor i fertil ålder. När det gäller psykiatrisk vård ianspråktar männen 70 procent fler Vårddagar än kvinnorna. En orsak till detta kan vara att män i större utsträckning än kvinnor vårdas för sjukdomar där alkoholproblem utgör en väsentlig del av sjukdomsbilden.
Enligt utredningen konsumerar icke gifta personer dubbelt så många vård- dagar som gifta totalt sett. Skillnaden till följd av civilstånd är särskilt markerad för den psykiatriska vården. Även för långtidssjukvården finns tydliga skillnader bl. a. beroende på att i gruppen ej gifta ingår änklingar och änkor som av åldersskäl har hög vårdkonsumtion. I utredningen un- derstryks att ett mer välgrundat resultat hade nåtts. om faktorn civilstånd hade kunnat bytas ut mot "sammanboende”. Någon möjlighet att få fram ett sådant underlag har inte funnits.
I tabell 12 redovisas olika åldersgruppers relativa andel av det totala antalet Vårddagar 1970 med uppdelning på vårdgrensgrupper. Av tabellen framgår återigen att anspråken på sjukvårdsresurser höjs mar- kant med stigande ålder.
Åldersgruppen "70 år och äldre". som omfattar ca 9 procent av befolk- ningen. tar i anspråk mer än 40 procent av de totala vårdresurserna. För långtidssjukvården är denna åldersgrupps andel av konsumtionen ännu hög- re — mer än 75 procent — och för akutvård och psykiatrisk vård 25—30 procent. De allra äldsta i befolkningen har den största vårdkonsumtionen. Ålders- gruppen "80 år och äldre" tar i anspråk drygt 20 procent av all sluten vård trots att den enbart omfattar drygt 2 procent av befolkningen. Redovisningen avser 1970. De angivna åldersgruppernas andel av befolkningen och därmed av sjukvårdskonsumtionen har under åren därefter ökat ytterligare.
Tabell 12 Konsumtion av sluten vård efter ålder och vårdgrensgrupp 1970 Procentuell fördelning
Ålder Andel Andel av konsumtionen inom resp. vårdsgrens- av befolk- grupp ningen Akutvård Långtids- Psykiatrisk
sjukvård vård 0— 4 7.3 5.1 — — 5— 9 6.9 2.1 - — 10—14 6.6 2,0 — — 15—19 6.9 3.6 0.2 0.6 20—24 8.3 6.8 0.2 2.9 25-29 7.4 5.1 0.3 3.5 30—34 5.9 4.2 0.4 4.3 35—39 5.6 3.8 0.5 4.3 40—44 6.0 4.1 1.2 6.4 45—49 6.9 5.4 2.6 7.7 50—54 6.3 5.6 2.6 7.2 55—59 6.4 7.6 3.0 10.6 60—64 5.9 9.2 6.1 10.6 65—69 4.9 9.5 7.6 10.5 70—74 3.8 8.1 12.5 10.6 75—79 2.6 8.0 18.3 7.9 80—84 1.5 6.2 20.5 7.8 85— 0.8 3.6 23.9 52 Summa 100.0 100.0 100.0 100.0
Tätortsgradens inverkan på sjukvårdskonsumtionen
För studierna av tätortsgradens inverkan på sjukvårdskonsumtionen utnytt- ja'des tätortsklassiliceringen enligt statistiska centralbyråns folk- och bo- stadsräkning för en klassning av försäkringskassornas lokalkontor. Denna tätortsklassilicering användes också i den primärkommunala studien. Re-
Tabell 13 Vårddagar per 10000 invånare efter tätortsgrad och vårdgrensgrupp 1970
Tätortsgrad/ Vårdgrensgrupp kommun Akutvård Långtids— Psykiatrisk Samtlig sjukvård vård vård
0.0— 49.9 13 382 10 000 11 150 34 532 50.0— 69.9 14 181 10 500 13 239 37 920 70.0— 89.9 15 612 11 500 13 708 40 820 900—100 16 663 12 979 16 568 46 210 Malmö 17 357 13 929 15573 46 859 Göteborg 17 968 15 467 15 452 48 887 Stockholm 18 178 18 800 19 221 56 199
Hela riket 16 381 12 500 14 832 43 713
Tabell 14 Konsumtionen av sluten vård iden lägsta tätortsgraden och i storstäderna 1970 Procentuell fördelning
Tätortsgrad/ Andel Andel av konsumtion inom resp. vårdgrens— storstäderna av befolk- grupp ningen Akut- Långtids- Psykia- Samtlig vård sjukvård trisk vård vård 0.0—49.9 7.8 6.5 6.3 5.9 6.2 Storstäderna 18.2 20.3 24.6 21.4 21.8
sultatet framgår av tabell 13. som anger Vårddagar per 10 000 invånare efter tätortsgrad 1970 med uppdelning på vårdgrensgrupper.
Konsumtionen av Vårddagar ökar successivt med högre tätortsgrad och är störst i storstäderna. En jämförelse mellan exempelvis rena landsbygden och Stockholms kommun visar en skillnad på ca 2 Vårddagar per invånare och år. Den relativa skillnaden mellan storstäderna och orter i den lägsta tätortsgraden belyses i tabell 14.
Storstädernas andel av den totala konsumtionen överstiger inom samtliga vårdgrensgrupper deras andel av befolkningen. För orter i den lägsta tät- ortsgraden gäller ett omvänt förhållande.
Nödvändiga utbyggnader 1960—1972 til/följd av befolkningsförändringar
Uppgifterna om vårdkonsumtionen 1970 justerades till att avse 1972 års förhållanden med utgångspunkt från förändringar i befolkningens ålder. ci- vilstånd och kön mellan dessa år. 1972 års konsumtionstal används i un- dersökningen för att belysa hur stora utbyggnader som varit nödvändiga under 1960—1972 enbart för att motsvara befolkningsförändringarna. De fak- torer som studerades var volym-. ålders- och könsförändringarna för be-
Tabell [5 Förändring av antalet Vårddagar efter vårdgrensgrupp 1960—1972. totalt i och med uppdelning på volym. ålder. kön. civilstånd och tätortsgrad Antal Vårddagar 1960 = 100
Vårdgrensgrupp Akutvård Långtids- Psykiatrisk Samtlig sjukvård vård vård Totalt 119.6 137.2 117.9 129.5 Därav Volym 108.4 108.4 108.4 108.4 Ålder 107.3 123.1 107.4 115.4 Kön 100.0 100.0 100.0 100.0 Civilstånd 100.0 100.5 100.9 100.1
Tätortsgrad 1030 102.3 104.6 103.3
folkningen under perioden samt förändringar i fördelningen på civilstånd och tätortsboende. Utbyggnadsbehovet för perioden 1960—1972 redovisas i tabell 15.
Antalet Vårddagar för all sluten vård måste öka med ca 30 procent under perioden för att servicenivån per invånare i olika åldersgrupper skall bi- behållas. Av de undersökta faktorerna är det befolkningsökningen och förändringarna i ålderssammansättningen som svarar för de största utbygg- nadsbehoven (8 respektive 15 procent). En utbyggnad med totalt 3 procent erfordras på grund av att folk flyttar till tätorter. Faktorerna kön och ci- vilstånd förändras däremot inte så mycket under perioden att de i mätbar omfattning påverkar vårdkonsumtionen. Den vårdgrensgrupp som kräver den kraftigaste ökningen är långtidssjukvården. Där erfordras en utbyggnad som motsvarar nära 40 procent.
Någon ingående jämförelse med den faktiska utvecklingen för olika vård- grensgrupper utfördes inte i Landstingsförbundets studie. Ökningen av an- talet vårddagar inom akutvården har dock i verkligenheten varit lägre än vad som anges i tabell 15. Den faktiska ökningen inom långtidssjukvården är å andra sidan större än vad som framgår av undersökningen. För den psykiatriska vården redovisas en relativt kraftig ökning. Den faktiska för- ändringen har där varit begränsad.
Den bristande överensstämmelsen med verkligheten är bl. a. en följd av beräkningarnas förutsättningar. De innebär ett statiskt betraktelsesätt på ut- vecklingen. Vårdkonsumtionen 1972 per 10000 invånare för olika ålders- intervall och vårdgrensgrupper har förutsatts vara oförändrad under perioden 1960—1972. Den omstrukturering av värden som genomförts kommer därför inte fram i beräkningarna.
7. Landstingens bruttokostnadsutveckling fram till 1985 vid oförändrad ambitionsnivå
7.1. Kostnader per huvudtitel 1974
Landstingsförbundet genomför årligen i samarbete med socialstyrelsen en undersökning av landstingens planer för den närmaste femårsperioden. Un- dersökningen omfattar uppgifter om verksamhet. personal och ekonomi och ger även en god bild av nuvarande verksamhet. Den senaste undersök- ningen. LKELP 75. har 1974 som utgångsår. Undersökningen omfattar den verksamhet som normalt ligger under landstingens huvudmannaskap (lands- ting och landstingsfria kommuner. Karolinska och Akademiska sjukhusen). Redovisningen av landstingens bruttokostnader i detta avsnitt baseras på bokslutsuppgifter för 1974 som insamlats i samband med LKELP 75.
I tabell 16 redovisas bruttokostnaderna för olika verksamhetsområden (huvudtitlar). Förutom landstingens bruttokostnader redovisas även kost- naderna för de landstingsfria kommunerna och totalt för samtliga huvud- män. dvs. inklusive de statliga sjukhusen. Den primärkommunala studien om fattar de landstingsfria kommunernas totala verksamhet. Framskrivning- en av landstingens bruttokostnader i detta kapitel inkluderar därför inte de landstingsfria kommunerna. och den fortsatta redovisningen kommer enbart att gälla landstingens verksamhet. Redovisningen i tabell 16 följer indelningen i L-planen. dvs. det budget- och redovisningssystem. som an- vänds av flertalet landsting. Av bilaga 4 framgår vilka verksamhetsgrenar som ingår i respektive huvudtitel. Landstingens bruttokostnader uppgick 1974 till 17 780 milj. kr. Med brut- tokostnader avses. liksom i den primärkommunala studien. de totala kost- naderna på driftbudgeten. dvs. summan av interna och externa kostnader. Huvudtiteln Finansiering har inte heller för landstingen tagits med i re— dovisningen.
Hälso- och sjukvården svarar för drygt 75 procent av landstingens brut- tokostnader. I Sjukhusansluten hälso- och sjukvård ingår dels den slutna vården. dels den öppna läkarvård. som bedrivs vid sjukhusen. Inte för något av de övriga verksamhetsområdena överstiger andelen av landstingens totala bruttokostnader 10 procent.
För framskrivningen av landstingens bruttokostnader vid oförändrad am- bitionsnivå är således 1974 utgångsår. För att erhålla en sammanvägd ut- vecklingstakt för samtliga verksamheter. krävs ett enhetligt mått för olika
Tabell 16 Landstingens bruttokostnader 1974. totalt och fördelade på huvudtitlar Löpande priser
Huvudtitel
Sjukhusansluten hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård utanför sjukhus därav Distriktsläkar- väsende Distriktsvård Folktandvård Social verksamhet Omsorger om psykiskt utvecklingsstörda Undervisnings- och bildningsverksamhet Övrigt (Diverse verksamheter och Central förvaltning)
Totalt
Landsting
Milj. kr.
11 391 2 083 487 377 613 745 1 390
790
1 377 17 776
Andel
64.0
11.7
4.2 7.8
4.5
7.8 1000
Landstingsfria
Summa landsting.
kommuner landstingsfria kommuner och statliga sjukhus Milj. kr. Andel Milj. kr. Andel 1 883 79.8 13 891 66.9 185 7.8 2 268 10.9 36 523 11 388 68 681 97 4.1 842 4.1 85 3.6 1 475 7.1 44 1.9 834 4.0 67 2.8 1 443 7.0 2 361 100.0 20 753 1000
verksamheters omfattning i utgångsläget. Detta mått utgörs av de redovisade bruttokostnaderna för olika huvudtitlar.
7.2. Bruttokostnadernas utveckling
Liksom för primärkommunerna redovisas framskrivningen av landstingens verksamhet för perioderna 1974—1980. 1980—1985 och 1974—1985. Befolk- ningsökningen och fördelningen på åldersklasser enligt länsplaneringens be- folkningsprognos kommenterades i kapitel 2. I tabell 17 redovisas också den procentuella fördelningen av befolkningen i olika åldersklasser.
Tabell 17 Befolkningens ålderssammansättning 1974. 1980. 1985 Procentuell fördelning
År Ålder
0—9 10—19 20—29 30—39 40—49 50-59 60—69 70—79 80— Summa 1974 14.1 13.3 15.3 12.9 11.2 12.4 11.2 7.0 2.6 100.0 1980 13.7 13.7 13.5 15.1 10.9 11.4 10.9 7.7 3.1 1000 1985 13.2 13.6 13.8 14.4 12.6 10.3 10.7 7.9 3.5 1000
Som nämnts beräknas befolkningen öka med i genomsnitt 0.4 procent per år under perioden 1974—1985. Samtidigt ökar andelen i åldersgruppen 70 år och äldre från 9.6 procent av befolkningen till 10.8 procent 1980 och 11.4 procent 1985. 1980 kommer det att finnas 118 000 fler invånare i denna åldersgrupp jämfört med 1974. och 1985 ytterligare 72000. Totalt innebär det. att befolkningen i åldrarna 70 år och äldre ökar med 2 procent per år 1974—1985.
Sluten vård
Som framgår av avsnitt 6.2 har de uppgifter om antalet Vårddagar per 10 000 invånare 1972 i olika åldrar som togs fram i samband med Landstings- förbundets tidigare refererade studie använts som utgångspunkt för fram- skrivningen av den slutna vårdens kostnader. Antalet Vårddagar per 10000 invånare redovisas i sammandrag på femårsklasser i bilaga 5. Samma re- lationstal har förutsatts gälla även för 1974.
Huvudtiteln Sjukhusansluten hälso- och sjukvård omfattar dels sluten vård. dels öppen vård vid sjukhusen. Eftersom en speciell metodik används för beräkningarna av kostnadsutvecklingen inom den slutna vården måste kostnaderna för sluten vård 1974 särredovisas. En fördelning av kostnaderna på sluten och öppen vård vid sjukhusen har därför gjorts med utgångspunkt från befintlig kostnadsställestatistik. Nära 88 procent av bruttokostnaderna för den sjukhusanslutna hälso- och sjukvården beräknas 1974 ha avsett sluten vård.
Med utgångspunkt från förändringarna av befolkningens volym och ål- derssammansättning enligt befolkningsprognosen har bruttokostnaderna för
Tabell 18 Sluten vård per vårdgrensgrupp 1974—1985 vid oförändrad ambitionsnivå Årlig procentuell förändring i fasta priser
Vårdgrensgrupp 1974—1980 1980—1985 1974—1985 Akutvård . Totalt 0.8 0.6 0.7 : Volym 0.4 0.3 0.4 Ålder 0.4 0.3 0.3 . Långtidssjukvård ; Totalt 2,2 1.9 2.0 ; Volym 0.4 0.3 0.4 ; Ålder 1.8 1.6 1.6 Psykiatrisk vård Totalt 1.0 0.8 0.9 Volym 0.4 0.3 0.4 Ålder 0.6 0.5 0.5 Samtliga Totalt 1.3 1.1 1.2 Volym 0.4 0.3 0.4 Ålder 0.9 0,8 0,8
den slutna vården skrivits fram. I tabell 18 redovisas konsumtionsökningen för olika vårdgrensgrupper dels totalt och dels med uppdelning på faktorerna volym och ålder.
Av tabellen framgår att den kraftigaste relativa utbyggnaden till följd av befolkningsförändringarna krävs inom långtidssjukvården. Den måste byggas ut med 2 procent per år i volym under den närmaste tioårsperioden. Övriga vårdgrenar kräver vardera en utbyggnad på i genomsnitt 0.7—0.9 procent per år. För akutvård och psykiatrisk vård har åldersfaktorn ungefär lika stor betydelse som volymen. För långtidssjukvården är däremot ål- dersfaktorn helt dominerande. Den svarar för 4/5 av utbyggnadsbehovet.
För hela den slutna vården erfordras för perioden en utbyggnad med 1.3 procent per år fram till 1980 och därefter med 1.1 procent. Åldersfaktorn svarar för 2/3 av utbyggnadsbehovet under perioden.
Akutvårdens och den psykiatriska vårdens andelar av hela den slutna vården mätt i antalet Vårddagar minskar under perioden 1974—1985 med 1,7 procent respektive 1,1 procent. 1985 skulle således akutvårdens andel uppgå till 35 procent och den psykiatriska vårdens andel till 34 procent. Den snabba ökningen av befolkningen i åldern 70 år och äldre påverkar långtidssjukvården kraftigt. Långtidssjukvårdens andel av den slutna vården beräknas därigenom öka från 28.2 till 31 procent 1974—1985.
Öppen läkarvård
Även konsumtionen av öppen läkarvård ökar när vi blir äldre. men er- farenhetsmässigt inte i lika hög grad som den slutna vården. Som framgår av avsnitt 6.2 harden öppna läkarvårdens kostnader förutsatts öka långsamma- re än kostnaderna förden slutna vården men snabbare än vad som motsvaras av enbart befolkningsökningen. Beräkningstekniskt har medelvärdet av den slut- na vårdens ökning och totalbefolkningens ökning använts för framskrivning- en. Detta gerett totalt utbyggnadsbehov förden öppna läkarvården motsvaran- de i genomsnitt 0.8 procent per år 1974—1985 enligt tabell 19.
Tabell [9 Öppen läkarvård 1974-1985 vid oförändrad ambitionsnivå Årlig procentuell förändring i fasta priser
1974—1980 1980—1985 1974—1985
Öppen läkarvård 0.8 0.8 0.8
Övriga verksamheter
Undervisnings- och bildningsverksamhetens kostnader skrivs fram i samma takt som den slutna vården enligt vad som angavs i avsnitt 6.2. För de övriga verksamhetsområdena följer kostnadsutvecklingen den totala folk- mängdens förändringar.
Totalt . för landstingen
I tabell 20 redovisas resultaten av framskrivningarna av landstingens brut- tokostnader vid oförändrad ambitionsnivå. Den genomsnittliga ökningstak- ten per år för landstingen totalt och per huvudtitel anges i tabellen.
Landstingens totala verksamhet måste byggas ut med i genomsnitt 0.9 procent per år i volym 1974—1985 för att en oförändrad ambitionsnivå skall kunna bibehållas. Detta innebär att en mer än dubbelt så snabb kostnads- utveckling i fasta priser är intecknad av befolkningsförändringar och ändrad åldersstruktur för landstingen jämfört med primärkommunerna.
Ökningstakten för landstingens totala bruttokostnader beräknas bli något snabbare under slutet av 1970-talet än under 1980-talets första år. Den kraf- tigaste relativa utbyggnaden måste ske av den slutna värden med 1.2 procent per år 1974—1985. Den slutna vårdens andel av de totala kostnaderna skulle öka från 56.2 procent 1974 till 57.9 procent 1985.
Redovisningen av kostnadsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå grundas på en rent statistisk framskrivning av landstingens verksamhet 1974. Beräkningarna har fått anpassas till tillgängligt underlagsmaterial. och enbart förändringar av befolkningens storlek och ålderssammansättning har kunnat beaktas. I Landstingsförbundets undersökning beaktades också förändringar i tätortsboendet. Utöver dessa faktorer finns en rad andra. som också på- verkar konsumtionen. men där sambanden inte kan kvantifieras utan enbart beskrivas i allmänna termer. Sådana faktorer är exempelvis förändringen i förvärvsfrekvensen. resultaten från den medicinska forskningen samt de
Tabell 20 Landstingens bruttokostnader 1974—1985 vid oförändrad ambitionsnivå Årlig procentuell förändring i fasta priser
Huvudtitel Brutto- 1974— 1980— 1974— kostnader 1980 1985 1985 1974 Milj. kr 0 Sjukhusansluten hälso- och sjukvård 11 391 1.2 1.0 1.1 Sluten vård 9998 1.3 1.1 1.2 Öppen läkarvård 1 393 0.8 0.8 0.8 1 Hälso— och sjukvård utan- för sjukhus 2083 0.5 0.4 0.5 Distriktsläkarväsende 487 0.8 0.8 0.8 Övrigt 1 596 0.4 0.3 0.4 2 Social verksamhet 745 0.4 0.3 0.4 3 Omsorger för psykiskt ut- vecklingsstörda 1 390 0.4 0.3 0.4 4 Undervisnings- och bild- ningsverksamhet 790 1.3 1.1 1.2 7.8 Övrigt (Diverse verksam- heter och Central för- valtning) 1 377 0.4 0.3 0.4
0—8 Totalt 17 776 1.0 0.8 0.9
förändringar inom den totala sjukdomsbilden. som hela tiden pågår.
Enligt Landstingsförbundets undersökning för perioden 1960—1972 erford- rades på grund av urbaniseringsprocessen en utbyggnad med ca 0.3 procent per år. En ökad förvärvsfrekvens är delvis kopplad till förändringar i tät- ortsboendet och några beräkningar som renodlat belyser betydelsen av denna faktor har inte gjorts. Forskningen har fört med sig en kraftig utbyggnad av de medicinska serviceenheterna i form av exempelvis utbyggda anestesi-, röntgen- och laboratorieresurser. Forskningsresultaten har ibland haft en direkt rationaliseringseffekt på sjukvården. De har också ofta medfört för- bättrade diagnos- och terapimöjligheter. vilka i sin tur lett till ökade krav på resurser. Den totala sjukdomsbilden har påverkats bl. a. genom minsk- ningen av tbc och vissa infektionssjukdomar och genom ökningen av ex- empelvis traftkskador. allergier och hjärtinfarkter. lnom psykiatrin har de "tunga" sjukdomarna minskat något. medan kraven på narkoman- och al- koholistvård ökat.
Den presenterade kalkylen utgår från relationstal från 1972 för vårdkon- sumtionen inom olika vårdgrenar. Inom långtidssjukvården har därefter en fortlöpande utbyggnad skett av antalet vårdplatser. Detta medför att re- lationstalen numera torde ligga på en högre nivå. Någon justering härför har inte gjorts i beräkningarna. vilket innebär en viss underskattning av lång- tidssjukvårdens utvecklingstakt.
I utgångsläget finns eftersläpande brister på en rad områden. Efterfrågan på landstingens tjänster är inom dessa områden större än produktionen. Som exempel kan nämnas långtidssjukvården. där det i dag finns ca 10000 personer. som väntar på plats. Förutsättningen om oförändrad ambitionsnivå leder fram till en utveckling. där efterfrågan på olika verksamheter. relativt sett. kan tillgodoses enbart i den utsträckning som sker i utgångsläget. An- talet konsumerade vårddagar per 10 000 invånare hålls konstant. Men detta innebär också att antalet köande per 10000 invånare blir oförändrat. I den takt som folkmängden ökar. kommer antalet köande därmed att öka i ab- soluta tal.
Framskrivningen vid oförändrad ambitionsnivå är endast en komponent av många fler vid analysen av landstingens framtida kostnadsutveckling. Den visar dock. att utbyggnadsbehoven i stor utsträckning är en följd av automatiska faktorer. Enbart befolkningsökningen och åldersförändringarna kräver en volymökning med nära 1 procent per år. Därtill kommer kon- sekvenserna av de övriga faktorer. som redovisats ovan.
8. Den kommunala sektorns bruttokostnadsutveckling fram till 1985 vid oförändrad ambitionsnivå
8.1. Kostnader per verksamhetsområde 1974
I de föregående kapitlen har primärkommunerna och landstingen behandlats var för sig. I detta kapitel skall en motsvarande redovisning ges även för primärkommuner och landsting sammantagna. Med den kommunala sek- torn avses i detta sammanhang primärkommuner och landsting. däremot ej kommunalförbund och kyrkliga församlingar. _
I avsnitten 5.2 och 7.1 har kostnaderna per huvudtitel 1974 för primär- kommuner respektive landsting redovisats och kommenterats. Av tabell 21 framgår den kommunala sektorns bruttokostnader 1974 fördelade på verk- samhetsområden. Tabell 21 är således en summering av tabellerna 8 och 16. Både primärkommunerna och landstingen driver verksamhet inom om- rådena Central förvaltning. Undervisning och annan kulturell verksamhet. Socialvård och socialförsäkring samt Hälso- och sjukvård. Diverse verk-
Tabell 2] Den kommunala sektorns bruttokostnader 1974. totalt och fördelade på verksamhetsområden Löpande priser
Verksamhetsområde Milj. kr. Andel Central förvaltning 1 870 3.2 Rätts- och samhällsskydd 768 1.3 Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning 3 508 6.0 Byggnads- och planväsen. gatu-. park- och fritidsförvaltning 4 172 7.2 Hamnar. kommunikationer och näringsliv 964 1.7 Industriell verksamhet 5970 10.3 Undervisning och annan kulturell verksamhet 12706 21.8 Socialvård och socialförsäkring 11603 20.0 Hälso- och sjukvård 15850 27.3 Diverse verksamheter 729 1.2 Totalt 58 140 100.0
Anm. Kommunalförbund och kyrkliga församlingar ingår ej.
samheter hör enbart till landstingsverksamheten medan övriga verksam- hetsområden är rent primärkommunala.
Av den kommunala sektorns totala bruttokostnader 1974. 58 140 milj. kr. svarade primärkommunerna för nära 70 procent och landstingen således för återstående 30 procent. Det klart största verksamhetsområdet är Hälso- och sjukvård med drygt 27 procent av de totala bruttokostnaderna. Över 20 procent av de totala kostnaderna uppvisar också undervisnings- och so- cialvårdsområdena. Dessa tre verksamhetsområden är de helt dominerande med tillsammans 69 procent av den kommunala sektorns bruttokostnader.
8.2. Bruttokostnadernas utveckling
I tabell 22 upprepas tidigare lämnade uppgifter om folkmängdens utveckling under prognosperioden enligt länsplanering 1974 samt den beräknade brut- tokostnadsutvecklingen 1974—1985 för primärkommuner respektive lands- ting under förutsättning om oförändrad ambitionsnivå beträffande det kom- munala serviceutbudet. Som tidigare konstaterats beräknas primärkommu- nernas bruttokostnader öka i samma takt som den totala folkmängden 1974—1985. Landstingens bruttokostnader beräknas däremot öka betydligt snabbare under samma period. i genomsnitt 0.9 procent per år. Det är för- ändringarna i befolkningens åldersfördelning. med ett kraftigt ökat antal invånare över 70 år. som slår igenom så kraftigt på kostnaderna för sjuk- vården. Eftersom primärkommunerna i utgångsläget har en så stor andel av de totala bruttokostnaderna. nära 70 procent. blir ökningstakten för brutto- kostnaderna totalt i den kommunala sektorn 1974—1985 0.5 procent per år. dvs. betydligt närmare primärkommunernas än landstingens tillväxttakt. Perioden 1974—1980 uppvisar för både primärkommuner och landsting en snabbare expansion än perioden 1980—1985.
I tabell 23 redovisas den beräknade bruttokostnadsutvecklingen 1974—1985 för varje verksamhetsområde för sig. Som redan framgått av genomgången i tidigare kapitel är det Hälso- och sjukvården som beräknas ha den klart snabbaste kostnadsutvecklingen. Men även socialvårdsområdet beräknas få kostnadsökningar över genomsnittet. Den tredje ”tunga" verksamheten.
Tabell 22 Folkmängden samt den kommunala sektorns bruttokostnader 1974-1985 vid oförändrad ambitionsnivå Årlig procentuell förändring i fasta priser
1974—1980 1980—1985 1974—1985
Folkmängd 0.4 0.3 0.4 Bruttokostnader: Primärkommuner 0.5 0.2 0.4 Landsting 1.0 0.8 0.9 Totalt 0.6 0.4 0.5
Tabell 23 Den kommunala sektorns bruttokostnader 1974—1985 vid oförändrad am- bitionsnivå fördelade på verksamhetsområden Årlig procentuell förändring i fasta priser
Verksamhetsområde 1974—1980 1980—1985 1974—1985
Central förvaltning 0.4 0.3 0.4 Rätts- och samhällsskydd 0.4 0.3 0,4 Fastighetsförvaltning och bostads- försörjning 0.3 0.2 0.3 Byggnads- och planväsen. gatu-. park- och fritidsförvaltning 0.4 0.3 0,3 Hamnar. kommunikationer och näringsliv 0.0 0.1 0.1 Industriell verksamhet 0.3 0.3 0.3 Undervisning och annan kulturell verksamhet 0.6 0.2 0.4 Socialvård och socialförsäkring 0.8 0.4 0.6 Hälso— och sjukvård 0.9 0.8 0.9 Diverse verksamheter 0.4 0.3 0.4 Totalt 0.6 0.4 0.5
undervisningsområdet. beräknas däremot ha en något lägre kostnadsökning 1974—1985 än den kommunala sektorn totalt.
De viktigaste slutsatserna som kan dras av de redovisade framskrivning- arna kan sägas vara att de ”automatiska” efterfrågeförändringarna under perioden 1974—1985 berör landstingen i betydligt större utsträckning än pri- märkommunerna. Vidare är det främst olika former av åldringsvård och därvid mest uttalat långtidssjukvården som påverkas av befolkningsföränd- ringarna under den studerade perioden.
Sammanfattningsvis bör åter framhållas att KEU:s nu presenterade studie har behandlat den kommunala kostnadsutvecklingen vid oförändrad am- bitionsnivå. Bedömningen av förändringar i efterfrågan på och produktionen av kommunala tjänster har endast påverkats av folkmängdens tillväxt och förändringarna i ålderssammansättningen. Studien har utförts i fasta priser. dvs. enbart volymutvecklingen har diskuterats.
Den faktiska kostnadsutvecklingen. även i fasta priser. kommer natur- ligtvis att avvika från de i denna studie redovisade resultaten. Politiska beslut om reformer föreligger redan nu som kommer att höja den kom- munala servicenivån och fler reformer kommer att löpande beslutas under prognosperioden. Standarden på det kommunala serviceutbudet höjs suc- cessivt även vid sidan av de stora reformbesluten. Dessutom är prisutveck- lingen en mycket viktig faktor vid analysen av den kommunala kostnads- utvecklingen.
Det bör därför understrykas att denna studie endast är en första och mindre del av hela den analys av den kommunala ekonomin som KEU enligt sina direktiv skall göra. Beräkningarna av kostnadsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå ger dock en god uppfattning om vissa av de "automatiska" kostnadsökningar som den kommunala sektorn har att möta fram till 1985.
Bilagal Av KEU insamlade uppgifter om primärkommunernas verksamhet 1972
I Huvud— Primärkommunalt verksamhetsområde Relations— Uppgift erhållits från titel mått 0 CENTRAL FÖRVALTNING 1 Bruttokostnader Finansstatistik. SCB 1 därav löner. personalomkostnader kr/invå- & KEU's kommunenkät l kapitaltjänst nare ' | Intäkter . 1 Finansstatistik. SCB ' darav avgifter ] 1 RÄTTS- OCH SAMHÄLLSSKYDD M. M. Brand/örsvar m. m. I Bruttokostnader , Finansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kr/ invå- ] KEU's k 0 m mu ne nkät | kapitaltjänst nare ' 1 Intäkter . ; Finansstatistik. SCB darav tntema Övriga titlar och verksamheter under huvudtitel ] Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kr/invå- ) KEU-s kommunenkät kapitaltjänst nare ' Intäkter , darav ”"e”"? : Finansstatistik. SCB . statsbidrag 2 FASTIGHETSFÖRVALTNING OCH BOSTADS- FÖRSÖRJNING . .4 l/män markreserv ' Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kr/invå- ; KEU:s kommunenkät kapitaltjänst nare Intäkter Finansstatistik. SCB . Reglerings- och saneringS/asligheter. exp/oateringsverk- l samhet, tomträttsmark, natur- och kulturreservat o. d. 1 Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kr/invå- & KEU's kommunenkät kapitaltjänst nare ' [näää/r statsbidrag 11 Finansstatistik. SCB
64
FÖRVALTNING. SPORT. FRILUFTSLIV och FRITID Gatuförvaltning, statsbidragsberåttigade och icke stats- bidragsberättigade gator och vägar Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst Intäkter därav interna statsbidrag
kr/ tätorts- invånare
Qlfentlig renhållning och belysning Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst Intäkter därav interna
kr/ tätorts- invånare
Park/orvaltmng Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst Intäkter därav interna
Sport. friluftsliv ochfritid Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst Intäkter därav avgifter
kr/ tätorts- invånare
kr/ invå- nare
www—FM
Huvud- Primärkommunalt verksamhetsområde Rcltttions- Uppgift erhållits från titel mått F ärva/tningsfastigheter Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kr/invå- & KEU's kommunenkät kapitaltjänst nare ' Intäkter . 1 Finansstatistik. SCB darav interna H yresfastigheter Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kr/ invå- & KEU's kommunenkät kapitaltjänst nare ' ”13.18”. ; Finansstatistik. SCB darav interna Bostadspolitiska åtgärder Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kr/ invå- ) KEU'S k 0 m mun enkät kapitaltjänst nare ' Intäkter . . . därav statsbidrag & Finansstatistik. SCB Övriga titlar och verksamheter under huvudtitel 2 Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kr/ invå- * KEU's k 0 m munenkät kapitaltjänst nare ' ””Fler. 1 Finansstatistik. SCB darav interna 3 BYGGNADS- OCH PLANVÄSEN.GATU- OCH PARK-
Finansstatistik. SCB > KEU:s kommunenkät
) Finansstatistik. SCB
Finansstatistik. SCB *KEUzs kommunenkät
] Finansstatistik. SCB
Finansstatistik. SCB *KEUzs kommunenkät
] Finansstatistik. SCB
Finansstatistik. SCB % KEU:s kommunenkät
] Finansstatistik. SCB
Hamnar Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst Intäkter därav avgifter
kr/invå- nare
Flygplatser Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst Intäkter därav avgifter
kr/ invå- nare
Spårvägs- och busstrafik Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst kommunala bidrag till kollektivtrafik — trafik i huvudsak inom stadsplanelagt område — övrig trafik Intäkter därav interna avgifter statsbidrag Båttrafik Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst Intäkter därav interna avgifter statsbidrag Saluhal/ar. salutorg och slakterier
Bruttokostnader :
kr/ invå- nare
kr/ invå- nare
därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst Intäkter därav avgifter Auktionsverk och pant/ånekontor Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst
kr/ invå- nare
kr/ invå- nare Intäkter
Tvättinrättningar Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst
kr/ invå- nare
sou 1976140 Bilaga 1 65 Huvud- Primärkommunalt verksamhetsområde Rclations- Uppgift erhållits från titel mått Övriga titlar och verksamheter under huvudtitel 3 Bruttokostnader Finansstatistik. SCB darav löner. personalomkostnader kr/tnvå- , KEU:s ko m mun enkät kapitaltjänst nare makter . j Finansstatistik. SCB darav avgifter 4 HAMNAR, KOMMUNIKATIONER OCH NÄRINGSLIV
Finansstatistik. SCB ; KEU:s kommunenkät
, Finansstatistik. SCB
Finansstatistik. SCB 1 KEU:s kommunenkät
1 Finansstatistik. SCB
F inansstatistik. SCB
KEU:s kommunenkät
; Finansstatistik. SCB
KEU:s kommunenkät
F inansstatistik. SCB 1 KEU:s kommunenkät
Finansstatistik. SCB
KEU:s kommunenkät
Finansstatistik. SCB 1 KEU:s kommunenkät
*Finansstatistik. SCB
Finansstatistik. SCB & KEU:s kommunenkät
Finansstatistik. SCB
Finansstatistik. SCB lKEUzs kommunenkät
Huvud- Primärkommunalt verksamhetsområde Rclations- Uppgift erhållits från titel mått Övriga titlar och verksamheter under huvudtitel 4 Bruttokostnader Finansstatistik. SCB darav Eigeglåggönalomkostnader låg/rånvå- ; KEU:s kommunenkät Intäkter Finansstatistik. SCB * l 5 INDUSTRIELL VERKSAMHET l Vatten och avloppsverk ' Antal anslutna personer till vattenverk i procent . .. SCB Antal anslutna personer till avloppsnat av totala invånaran- talet i kommunen Bruttokostnader Finansstatistik. SCB darav löner. personalomkostnader kr/anslut- ; KEU:s kom mu ne nkät kapitaltjänst na Intäkter . ) F inansstatistik. SCB darav avgifter Kraft- och värmeproduktionsverk % Bruttokostnader Finansstatistik. SCB 1 darav ägerålpgrslzpalom kostnader Egiånvå- ? KEU:s kom mu nen kät ; Intäkter Finansstatistik. SCB Gasverk Bruttokostnader F inansstatistik. SCB darav loner. personalomkostnader kr/ tatorts- & KEU:s ko m mu ne nkät kapitaltjänst invånare Intäkter Finansstatistik. SCB Elverk Bruttokostnader Finansstatistik. SCB darav låterålpjezirågtrtalomkostnader äggnvå- ? KEU:s k 0 m mun e nkät Intäkter Finansstatistik. SCB Värmeverk Bruttokostnader Finansstatistik. SCB darav löner. personalomkostnader kr/tatorts- ? KEU:s k 0 m munenkät kapitaltjänst invånare Intäkter Finansstatistik. SCB ; Renhållningsverk 1 Bruttokostnader Finansstatistik. SCB darav löner. personalomkostnader kr/invå- ) KEU:s k 0 m mu n e nkät kapitaltjänst nare Intäkter . 1 Finansstatistik. SCB darav avgifter Övriga titlar och verksamheter under huvudtitel 5 Bruttokostnader Finansstatistik. SCB darav löner. personalomkostnader kr/ tnvå- % KEU:s k 0 m m u n e nkät kapitaltjänst nare Im?!” . ; Finansstatistik. SCB darav avgifter
Huvud- Primärkommunalt verksamhetsområde Rclations- Uppgift erhållits från titel mått 6 UNDERVISNING OCH ANNAN KULTURELL VERKSAMHET Sko/administration Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kr/elevi 1 KEU:s kommunenkät kapitaltjänst grundskola. Intäkter . gymnasie- Finansstatistik. SCB därav statsbidrag skola och vuxenut— bildning Lokaler och inventarierjför skolväsendet Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kr/elevi 1 KEU:s kommunenkät kapitaltjänst grund- och Intäkter gymnasie- 1 Finansstatistik. SCB därav avgifter skola Ska/måltider Antal serverade huvudmål i genomsnitt per dag under 1972 200 dagar antal/ elev — elever i grund- och gymna- sieskola KEU:s kommunenkät (S + 3) — övriga antal/1 000 invånare Bruttokostnader F inansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kr/ serve— 1 kapitaltjänst rat huvud- KEU:s kommunenkät Intäkter må] därav avgifter 1 Finansstatistik. SCB Skolskjutsar och inackordering Antal skjutsade elever i genomsnitt per dag under 1972 antal/100 200 dagar elever (g + g) KEU:s kommunenkät Antal inackorderade elever i genomsnitt per dag under antal/100 1972 200 dagar elever (S + 15) Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kt/skjut- 1 kapitaltjänst sad och KEU:s kommunenkät Intäkter inackorde- F inansstatistik. SCB Grundskola rad elev Antal elever (exkl. vuxenutbildning) — totalt SCB — från andra kommuner antal/100 KEU:s kommunenkät elever från den egna kommunen Bruttokostnader Finansstatistik. SCB
därav löner. personalomkostnader kostnader för läromedel (fria läroböcker. under- visningsmedel och förbrukningsmaterial) KEU:s kommunenkät koifnaf'ef rof ”"* 'arOPOCker _ Finansstatistik. SCB ersattntng för elever till andra kommuner kr/tnvå- Intäkter nare i KEU:s kommunenkät därav statsbidrag åldern 1 Finansstatistik. SCB
Huvud- Primärkommunaltverksamhetsområde titel
Gymnasieskola Antal elever (exkl. vuxenutbildning) — från kommunen
— från andra kommuner
B ttokostnader därav löner. personalomkostnader kostnader för läromedel (fria läroböcker. under- visningsmedel och förbrukningsmaterial) kostnader för fria läroböcker ersättning för elever till andra kommuner
Intäkter därav statsbidrag ersättning för elever från andra kommuner avgifter
Vuxenutbildning Antal deltagare — från kommunen
— från andra kommuner
Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kostnader för läromedel (fria läroböcker. under- visningsmedel och förbrukningsmaterial) kostnader för fria läroböcker ersättning för elever till andra kommuner
Intäkter därav statsbidrag ersättning för elever från andra kommuner avgifter
Musikskola Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst
Intäkter därav avgifter Övriga titlar och verksamheter under huvudtitel 6 Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst Intäkter därav avgifter
Relations- mått
Uppgift erhållits från
antal/100 SCB invånare i åldern 16— 18 år antal/100 elever från den egna kommunen
KEU:s kommunenkät
Finansstatistik. SCB
KEU:s kommunenkät
kr/ invå- nare i åldern 1 Finansstatistik. SCB 1648 år KEU:s kommunenkät
Finansstatistik. SCB
antal/ 100 SCB invånare i åldern 20— år antal/100 KEU:s kommunenkät elever från den egna kommunen Finansstatistik. SCB KEU:s kommunenkät kr/elev i vuxenut- b"d"'"ge" Finansstatistik. SCB KEU:s kommunenkät Finansstatistik. SCB Finansstatistik. SCB
kr/ 'n.Vå' 1 KEU:s kommunenkät
nare l
åldern 16— 18 år 1 Finansstatistik. SCB Finansstatistik. SCB kr/ ”Nå" 1 KEU:s kommunenkät
nare
1 Finansstatistik. SCB
sou 1976:4O Bilaga 1 69 l-Iuvud- Primärkommunalt verksamhetsområde Relations- Uppgift erhållits från titel mätt 7 SOCIALVÅRD OCH SOCIALFÖRSÄKRING Barntillsyn Daghem Antal platser (statsbidragsberättigade) platser/ SCB 100 invå- nare i åldern 0— 6 år Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kr/ plats KEU:s kommunenkät kapitaltjänst Intäkter därav avgifter statsbidrag Lekskola (även under skolstyrelsens förvaltning) Antal platser platser/ 100 invå- nare i åldern 4— SCB 6 år Antal öppethållandetimmar timmar/ plats och år Brutto kostnader kr/ plats därav löner. personalomkostnader och öppet- kapitaltjänst hållande- KEU:s kommunenkät Intäkter nd därav avgifter Fritidshem Antal platser platser/ 100 invå- nare i åldern 7- SCB 14 år Antal öppethållandetimmar timmar/ plats och år Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kr/ plats kapitaltjänst och öppet- KEU:s kommunenkät Intäkter hållande- därav avgifter "d statsbidrag Familjedaghem Antal inskrivna bam inskrivna SCB barn/100 invånare i åldern 0—6 år Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav ersättningar till familjedaghem kr/ inskri- KEU:s kommunenkät Intäkter . vet barn 1 Finansstatistik. SCB darav avgifter
Huvud- titel
Primärkommunalt verksamhetsområde Rclations- Uppgift erhållits från mått
Tillfällig barntillsyn (kompenserade sjukdagar inom barntillsynen) Antal arbetstimmar av barnavårdare + hemsamatiter
Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader Intäkter därav avgifter statsbidrag
Husmorsvikariat Antal arbetstimmar av hemvårdare + hemsamatit/barnvårdare
Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader Intäkter därav avgifter statsbidrag
Pensionärs- och handikappservice Social hemhjälp till åldringar. handikappade och andra än handikappade (-67 år) Antal hjälptimmar — totalt
Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader Intäkter därav avgifter statsbidrag Å Iderdomshemsvård Antal platser
Bruttokostnader därav löner. personalomkostnader kapitaltjänst Intäkter därav avgifter
Kommunala bostadstillägg Antal förtids- och ålderspensionärer
Kostnader
arbets- SCB timmar/in- vånare i åldern 0— 6 år
kr/arbets—
. KEU:s kommunenkät timme
arbets- SCB timmar/ kvinna i åldern 20—66 år
kr/ arbets-
. KEU:s kommunenkät timme
antal/ 100 SCB invånare i åldern 67— år
kr/hjälp-
. KEU:s kommunenkät timme
platser/ SCB 100 invå- nare i åldern 67— år Finansstatistik. SCB
kr/plats 1 KEU:s kommunenkät
] Finansstatistik. SCB
antal/100 Riksförsäkringsverket invånare kr/pensio- Finansstatistik. SCB när
SOU 1976:40 Bilaga 1 71 lluvud- Primärkommunalt verksamhetsområde Relations- Uppgift erhållits från titel mått Individ- och familjeservice Verksamhet för barn och ungdom Häri ingår vård för omhändertagna. förebyggande verk- samhet. sommarkoloniverksamhet. feriebarnsverksamhet. övrig fritidsverksamhet m. m. Bruttokostnader F inansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader 1 KEU'S k 0 m mun e nkät kapitaltjänst kr/invå- ' Intäkter nare 1 därav avgifter åldern 0— 1 Finansstatistik. SCB 19 år Verksamhet för övriga (exkl. pensionärs— och handi- kappservice) Häri ingår nykterhetsvård. åtgärder vid arbetslöshet. socialhjälp. terapi och övrig dagcenterverksamhet samt färdtjänst åt handikappade. gemensam administration m. m. Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kr/ invå- 1 KEU:s kommun e nkät kapitaltjänst nare 1 Intäkter åldern - - - därav avgifter 16—66 år 1 Finansstatistik. SCB 8 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner. personalomkostnader kr/ invå- 1 KEU'S kom mu ne nkät kapitaltjänst nare ' Intäkter . 1 Finansstatistik. SCB darav avgifter 9 Allmän kommunalskatt
Skatteutjämningsbidrag
Intern ränteersättning Avskrivningsmedel Finansiering. intäkter Finansstatistik. SCB Minskning av driftkapital Finansiering. kostnader Ökning av driftkapital
Överföringsposter
Bilagaz Primärkommuner. Bruttokostnader per invånare 1972 fördelade på huvudtitel och kommuntyp
Belopp i kronor
Huvudtitel 0 1 2 3 4 5 6 7 8 0—8
Hela riket 123 78 315 407 91 543 1 197 909 191 3 855 Näringskaraktär
] 143 76 216 317 16 297 1 144 758 9 2 976 2 123 76 467 573 170 790 1 200 1 120 552 5 071 4 115 81 252 354 63 474 1 204 824 14 3 381 3.5 165 73 223 203 30 240 1 164 789 134 3 021 Ortsklass
1 122 72 559 652 263 984 1 108 1 222 897 5 879 2 105 81 261 397 92 572 1 260 914 16 3 698 3 119 88 251 341 47 387 1 237 797 58 3 325 4 146 71 260 310 12 350 1 158 791 10 3108 Tätortsgrad
1—4 172 68 234 173 23 196 1 196 793 8 2 863 5 135 79 229 274 27 354 1 169 765 77 3 109 6 114 83 250 354 50 450 1 222 812 11 3 346 7.8 121 74 438 561 176 782 I 180 1 101 472 4905 Utvecklingsklass
1 143 76 389 474 61 529 1 212 984 46 3 914 2 107 82 256 372 63 435 1 214 839 15 3 383 3 119 77 298 379 136 633 1 171 903 438 4 154 5 to rleksk/ass
1.2 177 71 228 192 28 262 1 141 758 11 2 868
149 74 234 266 16 315 1 138 730 9 2 931 110 85 257 364 38 398 1 223 785 13 3 273 118 77 288 435 65 559 1 308 902 75 3 827 112 77 456 561 217 868 1 144 1 172 588 5195
GUI-hb.)
Bilaga3 Primärkommuner. Bruttokostnader per invånare 1972 fördelade efter storleksklass och titlar
Titel Brutto- Antal kommuner Bruttokostnad per invånare, kr. Storleksklass kostnad per inv. kr. Som Med bruttokostnad 1.2 3 4 5 6 Hela saknar riket, titeln (75 % > 125 % —9 999 10 000— 20 000— 50 000— 100000— av medel- av medel- inv. 19 999 49 999 99 999 inv. värdet värdet inv. inv. inv.
76
Central Förvaltning 123 0 40 87 177 149 110 118 112
Rätts— och samhällsskydd 78 — — — 71 74 85 77 77 Brandtörsvar 60 46 50 57 58 67 57 58 Övrigt 18 102 34 14 16 18 20 19
Fastighetslörvaltning och
bostadsförsörjning 315 — — — 228 234 257 288 456 Allmän markreserv 34 20 160 49 15 20 28 41 48 Reglerings- och saneringsfas- tighet, exploateringsverksamhet, tomträttsmark m. m. 65 8 213 19 19 26 44 56 124 Förvaltningsfastigheter 27 10 138 58 24 24 24 26 34 Hyresfastigheter 84 1 100 81 122 98 77 68 86 Bostadspolitiska åtgärder 68 3 163 34 37 50 56 71 94 Övrigt 37 32 160 28 11 16 28 26 70
Byggnads- och planväsen. gum-.
park- och fritidsförvaltning 407 Gatuförvaltning m. m.» 138 Off. renhållning och belysning 34 Parklörvaltning 40 Sport och friluftsliv 104 Övrigt 91
Hamnar. kommunikationer
o. näringsliv 91 — — — 28 l Hamnar 43 182 54 26 Flygplatser 2 209 28 32 Spårvägs- och busstrafik 36 101 158 10 Båttrafik 0 247 7 17 Saluhallar. salutorg o. slakterier 3 185 77 8 1
Auktionsverk o. pantlånekontor 1 259 4 10 —
1 5
00
— — 192 266 364 435 561 152 26 66 92 132 152 176 146 21 21 23 27 32 52 156 33 8 21 36 46 59 125 56 61 85 1 1 1 139 96 229 1 1 36 45 58 66 178
IOWOOOO N
38 65 217 35 99 20 103
.... v
mmm-—
som—mo
YY—Nv
"[vättinrättningar 196 21 50 3 Ovrigt 87 87 71 13
SOU 197640 CANON oo—nn oomv como
Industriell verksamhet 543 Vatten— och avloppsverk 193 Kraft- o. värmeproduktionsverk 28 Gasverk 12 Elverk 210 Värmeverk 46 Renhållningsverk 50 Övrigt 4
Undervisning och annan kulturell
verksamhet 1 197 Skoladministration 39 Lokaler och inventarier 145 Skolmåltider 87 Skolskjutsar och inackordering 30 Grundskola 553 Gymnasieskola 195 Vuxenutbildning 19 Musikskola 15 Övrigt 114
Socialvård och socialförsäkring 909 Daghem 73 Lekskola 24
' Shem 9 Familjedaghem 42 Tilltällig barntillsyn 5 Husmorsvikariat 9 Social hemhjälp (För pensionärer och handikappade) 109 Tilll—. barntillsyn. Husmorsvika- riat och Social hemhjälp 123 Ålderdomshemsvård 194 Kommunala bostadstillägg 123 lndi id— och familjeservice:
barn 123 övriga 199 Hälso- och sjukvård 191
263 262 121 229 157
196 34 49
OC 000
68 41 24 146 51
139 50 25 56 148 161
65 162 132 115 40 115
175 105 105
25
98-
218 175 271
29 10 54 16 38 53 28 151 48 157 34 55 35 108 24 35 36 24 45 31 67 44 136 33 14 33
262 161
1 141 23 201 87 68 577 95 12 69 758 15 12 17 11 114 125 286 117 54
131 11
315 171 102
34
1 138 30 188 86 48 551 136 1 1 14 74 730 34 18
25 97
107 263 101
63 118
398 193
156
35 1 223 37 137 93 33 581 212 16 17 97 785 55 22 4 37 10 87 100 226 103 83
155 13
559 203 36 228 36 45
1 308 38 122 99 25 623 237 20 15 129 902 104 27 13 56 10 86 102 179 107 108
206 75
868 207 73 39 346 1 22 79
1 144 49 131 73 12 477 206 28 13 155 1 172 106 30 18 55
148 165 114 164 220 300 588
Bilaga4 Indelningen av landstingens
verksamhet'
Verksamhetsområde (Huvudtitel)
OO
Sjukhusansluten hälso— och sjukvård
Hälso- och sjukvård utanför sjukhus
Social verksamhet
Omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
Undervisnings- och bildnings— verksamhet
Diverse verksamheter Central Förvaltning Finansiering
Verksamhetsgren (Titel)
Lasarett lfonvalescenthem Sjukstugor Ovriga sjukhus Sjukhem För långvarigt sjuka Främmande verksamhet
Distriktsläkarväsende Distriktsvård Folktandvård Vård av långvarigt sjuka Övrig hälso- och sjukvård Psykisk barna- och ungdomsvårdFrämmande verksamhet
Sjuktransportverksamhet
Barna- och ungdomsvård Övrig social verksamhet Arbetsvård Främmande verksamhet Nykterhetsvård Särskolor Övrig omsorgsverksamhet Vårdinstitutioner Främmande verksamhet Elev- och inackorderingshem
Vårdskolor Övrig undervisnings- och bild- ningsverksamhet Främmande verksamhet
Folkhögskolor Lantbruksskolor
Lanthushållsskolor F. d. centrala yrkesskolor
lEnligt landstingens budget— och redovisningssystem — L-planen.
Bilaga 5 Vårddagar per 10000 invånare
1972 efter ålder och vård—
grensgru pp Ålder vid Vårdgrensgrupp utskrivningen Akutvård Långtids- Psykiatrisk Samtliga sjukvård vård
0— 4 11 475 — 69 11 544 5- 9 4 991 — 101 5 092 10—14 4 936 156 160 5252 15—19 8 343 403 1 347 10 093 20—24 11 843 422 5 431 17 696 25—29 11 375 495 7 621 19 491 30—34 11 324 997 11 727 24 048 35—39 10 955 1 153 11 574 23 682 40—44 11 128 2 275 15 999 29 402 45—49 11 952 4 383 16 520 32 855 50—54 14 258 3 796 17 025 35 079 55—59 18 923 5 237 24 247 48 407 60—64 25 063 11 557 26 442 63 062 65—69 30 831 17 895 34 431 83 157 70—74 34 341 39 450 41 734 115 525 75—79 49 581 81 942 45 188 176 711 80—84 66 237 153 697 76 283 296 217 85— 71 760 331 597 _ 96 517 499 874 Medeltal 16 178 12 132 15 412 43 722
Appendix 1 Grundskolestudien
1 Syfte och uppläggning
Som en Förstudie till framskrivningen av primärkommunernas kost- nader vid oförändrad ambitionsnivå utfördes en sektorstudie avseende kom- munernas insatser på grundskolans område. Att man valde grundskolan förklaras av att man här finner ett klart avgränsat målområde med enkel efterfrågebestämning. Härigenom skulle analysmetodema kunna renodlas och begreppet oförändrad ambitonsnivå diskuteras i konkreta kostnadster- mer. Föreliggande appendix utgör en sammanfattning av denna studie.
Undersökningen påbörjades med en kartläggning av primärkommunernas utgifter och inkomster avseende grundskolan. Kartläggningen omfattade alla de verksamhetsgrenar som redovisas i den kommunala finansstatistiken för 1971. Skolkostnaderna relaterades till antalet grundskoleelever. Då ett av huvudsyftena var att belysa förekommande variationer i standard (ut- tryckta som kostnad per elev) mellan olika kommuntyper bearbetades upp- gifterna kommunvis. För att få enhetskostnader skulle man dessutom ha behövt en rad kvantitativa uppgifter om utförda prestationer (t. ex. antal Skolmåltider, antal Skolskjutsar osv.). Några sådana mått medtogs dock inte i denna undersökning. För bearbetningen av det statistiska materialet re- dogörs i avsnitt 2. Huvudresultaten av kartläggningen av kostnadsstrukturen redovisas och kommenteras i avsnitt 3.
En viktig fråga var om de kostnadsskillnader mellan olika kommuntyper som fram kommit kunde betraktas som uttryck för olikheter i kommunernas ambitionsnivå eller om andra faktorer varit av betydelse. En sådan för- klaringsfaktor kunde vara den genomsnittliga klasstorleken. ] avsnitt 4 re- dogörs för studiet av sambandet mellan bruttokostnader per elev och klass- storleken. En annan förklaringsvariabel som prövades var omfattningen av specialundervisning som ju kostnadsmässigt skiljer sig från vanlig under- visning.
Vid framskrivningen till 1985 kan man inte utgå från kostnadsstrukturen i de kommuner som existerade före kommunsammanläggningen 1974. I avsnitt 5 presenteras ett par räkneexempel för att belysa några tänkbara effekter av kommunsammanläggningarna.
1 För dessa titlar redovi- sas endast summa kost- nader och summa intäk- ter.
2 Materialbearbetning
Det statistiska materialet avser kommunernas redovisning till Kommunal fmansstatistik, Räkenskapssammandrag för 1971. Materialet omfattar samt- liga 464 primärkommuner enligt kommunindelningen 1971-01-01. 1 den redovisning som lämnas i avsnitt 3 ingår dock endast 416 kommuner. Res- terande 48 kommuner bildar sammanlagt 14 skolförbund. Uppgifterna från dessa kommuner kräver en separat bearbetning och har här utelämnats. Analysen av avsnitten 4 och 5 baseras däremot på material från samtliga 464 primärkommuner.
De uppgifter som använts avser huvudtitel 6. Undervisning och annan kulturell verksamhet, vilken beträffande skolområdet är uppdelad på följande verksamhetsgrenar.
Lokaler och inventarier för skolväsendet Sociala anordningar för skolväsendet därav: Skolmåltider Skolskjutsar och inackordering övrig verksamhet varav: skolhälsovårdI Pedagogiska anordningar för skolväsendet därav: audivisuella hjälpmedell skolbibliotek] konsulentverksamhet' psykolog- och kuratorsverksamhet1 Grundskola/folkskola m. m. Yrkesskolor Fackskola och gymnasium
De tre sistnämnda titlarna i ovanstående förteckning avser i huvudsak undervisning i respektive skolform. För övriga titlar omfattar uppgifterna i finansstatistiken samtliga skolformer sammantagna. För att få kommu- nernas utgifter och inkomster avseende enbart grundskolan belysta måste nämnda titlar uppdelas efter skolform. Vid bearbetningen har denna upp- delning gjorts på så sätt att grundskolans andel i dessa verksamheter antagits vara densamma som andelen för titeln Grundskola/folkskola m. m. av sum- man för de tre skolformerna. Med andra ord: utgifterna/inkomsterna för administration, lokaler och anordningar har antagits vara fördelade på olika skolformer i samma relation som motsvarande undervisningskostnader. Ett undantag utgör titeln Skolskjutsar och inackordering, vilken helt förts till grundskolan. Detta innebär sannolikt en viss överskattning av grundskolans kostnader. Å andra sidan torde kostnaderna för Skolmåltider ha underskattats genom delningen i relation till undervisningskostnaderna.
Ett speciellt problem har förelegat beträffande redovisningen av titeln Lokaler och inventarier för skolväsendet. Många kommuner har här inte angett några kostnader och/eller kapitalutgifter, eller redovisat endast orim- ligt låga belopp. Redovisningen har i sådana fall förmodligen skett under titeln för respektive skolform. Detta gör att fördelningen av kostnader och kapitalutgifter mellan undervisning och lokaler m.m. — samt i viss mån skoladministrationen — är mycket osäker. ] fortsättningen redovisas därför
titlarna Skoladministration, Lokaler och inventarier för skolväsendet samt Grundskola/folkskola m. m. tillsammans under rubriken Undervisning m. m. Beträffande kostnader anges dock i tabellerna i avsnitt 3 också för- delningen på dessa titlar. I fråga om kapitalutgifter redovisas däremot endast summorna för hela grundskoleområdet.
Vid bearbetningen har samtliga uppgifter relaterats till antalet elever i grundskolan för kommunen i fråga. Den fortsatta redovisningen avser så- ledes kostnader, intäkter, kapitalutgifter och kapitalinkomster etc. per grund- skoleelev.
För att kunna studera skillnaderna mellan olika kommuntyper har kom- munerna grupperats efter tre fördelningsvariabler. Dessa är kommunstorlek, befolkningstillväxt (Utvecklingsklass) och tätortsgrad (homogenitetsgrupp).
Fördelningsvariablerna har definierats enligt följande.
Storleksklass Antal invånare 1971—12-31 Antal kommuner
1 under— 5 000 134 2 5 000— 9 999 107 3 10 000—1 9 999 76 4 20 000—49 999 69 5 över 50 000 30
Utvecklingsklass Befolkningsökning 1967—1971 i % Antal kommuner
1 under 0 205 2 0—10 149 3 över 10 62
Homogenitetsgrupp Antal kommuner
1 Stockholms A-region 28 2 Göteborgs och Malmös A-regioner 34 3 Kommunblock med mer än 90 000 in- 119
vånare inom en cirkel med 30 km radie från kommunblockscentrum Kommunblock med mer än 27 000 och 140 mindre än 90 000 invånare inom en cirkel med radien 30 km från kom- munblockscentrum samt med mer än 300 000 invånare inom en cirkel med radien 100 km och centrum i samma
punkt
&
Homogenitetsgrupp Antal kommuner 5 Kommunblock med mer än 27 000 och 32
mindre än 90 000 invånare inom en cirkel med 30 km radie samt mindre än 300 000 inom en cirkel med ra- dien 100 km och centrum i samma punkt
6 Kommunblock med mindre än 27 000
invånare inom en cirkel med 30 km radie 63
3 Redovisning av kostnadsstrukturen m.m.
Primärkommunernas kostnader och intäkter per grundskoleelev anges sum- mariskt i tabell 1. Uppgifterna avser medelvärden för de i bearbetningen medtagna 416 kommunerna. Av uppgifterna framgår att bruttokostnaden
Tabell A I.] Kostnader och intäkter per grundskoleelev Medeltal i kronor för 416 kommuner
_____________________
Brutto- Drift- Övriga Netto- kostnad bidrag intäkter kostnad
____________'_———————
Umiervisning m. m. Skoladministration 169 — 13 156 Lokaler och inventarier 1 072 9 49 1 014 Grundskola/folkskola m. m. 4 233 3 120 129 984 Summa 5 474 3129 191 2154
Sociala anordningar
Skolmåltider 509 . . 39 470 Skolhälsovård 34 . . 2 32
Skolskjutsar och inackor—
"dering 456 ' ' 10 446 Ovrig verksamhet 30 ' ' 12 18 Summa 1 029 7 56 966
Pedagogiska anordningar
Audivisuella hjälpmedel 23 — 1 22 Skolbibliotek 32 — 0 32 Konsulentverksamhet 1 — 0 1
Psykolog- och kurators- "verksamhet 16 — 2 14 Övrig verksamhet 35 — 4 31 Summa 107 — 7 100 Totalt 6 610 3 136 254 3 220
SOU 1976:40 Appendix ] 87 | 1 |
per grundskoleelev 1971 uppgick till i medeltal 6 610 kr. Undervisningsdelen, dvs. förutom själva undervisningen även kostnader för skoladministration och skollokaler m. m., svarade för 5 474 kr. Kostnaden för olika sociala anordningar — huvudsakligen Skolmåltider och Skolskjutsar — uppgick till 1029 kr och för olika pedagogiska anordningar till 107 kr per elev. Statliga driftbidrag uppgick till 3 136 kr per elev. Dessa bidrag består prak- tiskt taget helt av lärarlöner. Kommunernas nettokostnad per grundskoleelev var 3 220 kr. Framställningen i detta avsnitt koncentreras till en genomgång av brut- tokostnaderna. Intäkterna består till övervägande del av statliga driftbidrag. Som framgår av avsnitt 3.2 står dessa bidrag i nära relation till bruttokost- naderna. Detta gör att de relativa kostnadsskillnaderna mellan olika kom- muntyper är praktiskt taget lika för såväl brutto- som nettokostnader. Någon genomgång av nettokostnaderna görs därför inte här. Avslutningsvis be- handlas kapitalutgifter och inkomster.
3.1 Bruttokostnader
Syftet med föreliggande undersökning är bl. a. att studera hur kostnaderna för grundskolan varierar i olika kommuner och kommuntyper. I diagram ] anges fördelningen av kommunernas totala kostnader per elev.
Inte oväntat visar sig kostnadsvariationerna vara större för sociala och pedagogiska anordningar än för Undervisning m. m. Beträffande totala kost- nader var anhopningen störst mellan 5 500 och 6 500 kr per elev, dvs. något under medelvärdet. 164 kommuner låg i detta kostnadsintervall.
1 Endast 21 kommuner redovisade en kostnad per elev understigande 5 000
Antal kommuner
1
190 '01 00
NI O
1 J » 4000 4500 5000 6000 7000 8000 9000 10000 Kr Diagram AI.] Fördelning- 4 en av bru/tokostnader per Medelvärde 6 610 kr elev, [Ola/l.
kr. Av dessa hörde 18 kommuner till storleksklasserna 1—3, dvs. under- stigande 20000 invånare. Endast en kommun tillhörde gruppen med mins- kande befolkning. Hälften av dessa 21 kommuner låg i Västsverige (N, O, P, R-län) och inga alls i Norrland.
Antalet kommuner med en bruttokostnad per elev överstigande 8000 kr var 59. Av dessa hörde 58 till storleksklasserna 1—3 (understigande 20 000 invånare) och 49 till storleksklass 1 (understigande 5 000 invånare). 55 kom- muner hade minskande befolkning 1967—1971. 28 kommuner låg i Norrland och 10 i Bergslagen.
3.1.1 Bruttokostnader efter storleksklass
De genomsnittliga bruttokostnaderna för kommuner i olika storleksklasser anges i tabell 2. Det framgår att kostnaden per elev är större i de små kommunerna än i de stora. De allra minsta kommunerna (klass 1. under 5000 invånare) har betydligt högre kostnader än de övriga. Denna klass har också den största spridningen av kostnaderna mellan kommunerna.
De största kostnadsskillnaderna noteras för sociala anordningar och där- ibland för skolskjutsar, för vilka kostnaderna minskar mycket kraftigt med stigande kommunstorlek. Skolhälsovården däremot har högre kostnader i de större kommunerna. Också kostnaderna för pedagogiska anordningar ökar med kommunstorlek.
Beträffande spridningen noteras att kostnaderna för Pedagogiska anord- ningar visar stora variationer i samtliga storleksklasser. För Undervisning
Tabell Al.2 Bruttokostnader per elev efter storleksklass Medeltal i kronor
Storleksklass
1 2 3 4 5
Undervisning m. m. Skoladministration 169 148 159 200 206 Lokaler och inventarier ] 249 1 214 1 065 697 656 Grundskola/folkskola m. m. 4 598 4 039 3 861 4 188 4 329
Summa 6016 5401 5085 5085 5191 Sociala anordningar Skolmåltider 569 495 471 474 473 Skolhälsovård 26 29 37 45 50 Skolskjutsar och inackor—
dering 794 392 294 212 146 Övrig verksamhet 58 22 14 12 16
Summa 1 447 938 816 743 685 Pedagogiska anordningar 98 97 102 123 158
Totalt 7 561 6 436 6 003 5 951 6 034
Tabell A1.3 Bruttokostnader per elev efter utvecklingsklass Medeltal i kronor
Utvecklingsklass
1 2 3 Undervisning m. m. Skoladministration 179 162 154 Lokaler och inventarier 1278 875 863 Grundskola/folkskola m. m. 4 486 4 031 3 879 Summa 5 943 5 068 4 896 Sociala anordningar Skolmåltider 562 465 443 Skolhälsovård 31 36 35 Skolskjutsar och inackordering 615 316 267 Ovrig verksamhet 49 14 7 Summa 1 257 831 752 Pedagogiska anordningar 109 105 106 Totalt . 7 309 6 004 5 754
m. m., Sociala anordningar samt totala bruttokostnader förekommer bety- dande variationer endast i storleksklasserna ] och 2 (under 10 000 invånare), medan kostnadsspridningen är avsevärt mindre i de större kommunerna.
3.1.2 Bruttokostnader efter utvecklingsklass
Medelvärden i de olika utvecklingsklasserna anges i tabell 3. Till skillnad mot föregående gruppering som redovisade de högsta Skolkostnaderna i de små kommunerna, får man vid grupperingen efter utvecklingsklass de högsta beloppen i kommuner med minskande befolkning. De lägsta kost- naderna redovisas av kommuner med stark befolkningstillväxt. Av del- områdena gäller detta såväl för undervisning som för sociala anordningar och däribland speciellt för Skolskjutsar. För pedagogiska anordningar är kost- naderna ungefär lika stora i alla utvecklingsklasser.
Också kostnadsvariationerna är störst i klassen med vikande befolknings- utveckling.
3.1.3 Bruttokostnader efter homogenitetsgrupp
[ tabell 4 anges medelvärden för kostnaderna i de olika homogenitetsgrup- perna. Vid denna gruppering erhålls de största skillnaderna & skolkostnader. Ju glesare bygd, desto större är kostnaden per elev. Skolkostnaderna är lägst i storstadsområdena, varvid Göteborgs- och Malmöområdena redovisar den absolut lägsta kostnaden per elev. Detta förklaras till stor del av att sociala anordningar drar en betydligt större kostnad i glesbygden än i tätare befolkade
90 Appendix 1 SOU 197640 Tabell Al.4 Bruttokostnader per elev efter homogenitetsgrupp Medeltal i kronor Homogenitetsgrupp l 2 3 4 5 6 Undervisning m. m. Skoladministration 229 134 162 151 225 187 Lokaler och inventarier 867 830 1 005 1 006 1 156 1 525 Grundskola/folkskola rn. m. 4 051 3 883 4 055 4 129 4 814 4 771 Summa 5 147 4 847 5222 5 286 6 195 6 483 Sociala anordningar Skolmåltider 491 412 474 501 624 598 Skolhälsovård 48 30 33 33 38 31 Skolskjutsar och inackordering 217 295 385 473 504 721 Övrig verksamhet 11 5 13 11 127 78 Summa 767 742 905 1 018 1 293 1 428 Pedagogiska anordningar 158 87 _109 97 133 101 Totalt 6 072 5 676 6 236 6 401 7 621 8 012
områden. Mest framträdande är kostnadsskillnaden i fråga om Skolskjutsar, men också kostnaden för Skolmåltider är 100—200 kr större per elev i ho- mogenitetsgrupperna 5 och 6 än i 1 och 2. För pedagogiska anordningar framträder däremot inget speciellt mönster efter denna gruppering.
Det kan nämnas att homogenitetsgrupp ] (Stockholmsområdet) skiljer sig i några fall markant från den ovan beskrivna bilden. Speciellt för skol- hälsovård och för olika pedagogiska anordningar noteras här högre genom- snittliga kostnader än för andra homogentitetsgrupper.
3.2 Intäkter
Bland intäkterna intar de statliga driftbidragen (i stort sett bidrag till lä- rarlöner) genom sin storlek en särställning. Dessa bidrag är nära relaterade till undervisningskostnaderna. Som framgår av tabell 5 följer också drift- bidragens medelvärden i de olika klasserna i stort sett samma mönster som undervisningskostnaderna. Endast vid grupperingen efter storleksklass är spridningen mindre framträdande. 1 tabell 5 anges också driftbidragens andel av de totala bruttokostnaderna för grundskolan. Dessa andelar är mycket konstanta, varierande mellan 47 och 51 procent för de flesta kommun- grupperna. Däremot är driftbidragens andel klart lägre inom de minsta kom- munerna och inom kommuner med vikande befolkning. Detta förklaras av att dessa kommuner måste satsa mer än andra kommuner på olika sociala anordningar (främst Skolskjutsar) för vilka inga bidrag utgår. Detta förhål- lande framträder dock inte vid grupperingen efter tätortsgrad (homogeni- tetsgrupper) där Stockholmsområdet har den lägsta andelen.
Tabell Al.5 Driftbidrag per elev efter storleks- och utvecklingsklass samt homogenitetsgrupp
1 2 3 4 5 6
Storleksklass Medelvärde, kronor 3 140 3 297 3 026 3 015 3 092 Andel av totala bruttokost—
naden, procent 42 51 50 51 51 Utvecklingsklass Medelvärde, kronor 3 382 2 951 2 763 Andel av totala bruttokost-
naden, procent 46 49 48 Homogenitetsgrupp Medelvärde, kronor 2 799 2 799 2 949 3 019 3 612 3 831 Andel av totala bruttokost-
naden, procent 46 49 47 47 48 48
Bland övriga intäkter skall här endast avgifter och ersättningar för tjänster beröras. Dessa uppgick 1971 till i genomsnitt 19 kr per elev, varav 7 kr avsåg Undervisning m. m., 11 kr Sociala anordningar och 1 kr Pedagogiska anordningar.
4 Förklaringar till kostnadsvariationer
Genomgången i avsnitt 3 visade att bruttokostnader per elev 1971 varierade relativt kraftigt mellan kommunerna. Härvid kunde vissa mönster urskiljas. Sålunda var den genomsnittliga kostnaden per elev lägre i stora än i små kommuner, lägre i kommuner med ökande befolkning än i kommuner med stagnerande eller minskande befolkning etc. Denna kartläggning gav dock ingen förklaring till varför sådana skillnader uppstår. Frågan är om skill- naderna är ett uttryck för kommunernas varierande ambition eller om andra utifrån givna faktorer gör sig gällande. Detta är av betydelse när det gäller att skriva fram kostnaderna vid oförändrad ambitionsnivå.
Det är emellertid mycket svårt att svara på denna fråga. Vad olika sociala och pedagogiska anordningar beträffar har kommunernas ambitioner — åt- minstone i viss utsträckning — verkligen varit olika. Detta gäller dock inte Skolskjutsar där varierande reseavstånd för skolbarnen beroende på kom- munens tätortsgrad främst torde ha påverkat kostnaderna. För undervis— ningskostnaderna har vissa undersökningar utförts i syfte att studera sam- bandet mellan dessa kostnader och vissa andra faktorer. ] avsnitt 4.1 un- dersöks sambandet mellan bruttokostnaden och den genomsnittliga klass- storleken. 1 avsnitt 4.2 behandlas vilken betydelse specialundervisningens omfattning har för kostnadsnivån.
4.1 Sambandet bruttokostnader — klasstor/ek
Uppgifter om antal klasser och antal elever insamlas årligen av statistiska centralbyrån. Det här använda måttet avser den genomsnittliga klasstorleken
Tabell A 1.6 Kommuner fördelade efter den genomsnittliga klasstorleken och bruttokostnaden per elev för Under— visning m. m.
Klass- Kostnader per elev, kr storlek 3000— 4000— 5000— 6000— 7000— 8000— 9000— Summa —3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000
—15 I 2 2 5 15—16 2 2 4 1 9 16—17 1 2 4 3 1 12 17—18 1 4 9 2 2 18 18—19 1 1 14 16 4 2 38 19—20 ] 3 7 22 12 2 47 20—21 2 14 42 9 67 21—22 26 45 4 3 78 22—23 3 27 33 3 66 23—24 30 20 l 1 53 24—25 1 10 4 1 16 25—26 3 3
Summa 2 10 120 188 62 20 7 3 412
inom varje kommun. Man får komma ihåg att det inom varje kommun kan förekomma stora variationer kring detta medelvärde.
1 tabell 6 anges hur den totala bruttokostnaden per elev för Undervisning m. m. fördelat sig efter den genomsnittliga klasstorleken i de 412 kommuner som kunnat tas med i undersökningen. Sambandet mellan bruttokostnader per elev och den genomsnittliga klasstorleken framträder klart i detta mate- rial. Man finner t. ex. att av 26 kommuner med en genomsnittlig klasstorlek under 17 elever endast 5 kommuner hade en lägre bruttokostnad per elev än 6000 kr. Av de 72 kommuner där den genomsnittliga klasstorleken översteg 23 elever var det endast 5 kommuner som redovisat högre elev- kostnad än 6000 kr.
Det kan också nämnas att inom utbildningsdepartementet har utförts en beräkning angående effekterna av ändrade delningstal i grundskolan. Utifrån denna beräkning kan en minskning av nuvarande klassmedeltal med en elev uppskattas medföra en ökning av lärarlönekostnaderna av stor- leksordningen 150 kr per elev. Därtill kommer lokalhållnings- och andra kommunala kostnader.
4.2 Sambandet bruttokostnader — specialundervisning
Med specialundervisning avses här dels den undervisning som bedrivs i specialklass för elever med skilda former av skolsvårigheter, dels den s. k. samordnade specialundervisningen för nämnda elevkategorier (klinik eller vanlig klass). Antalet elever i specialklass har under senare år minskat och uppgick läsåret 1971/72 till 33 000, vilket är 3,4 procent av samtliga elever i grundskolan. Totala antalet elever i den samordnade specialundervisningen har däremot stigit och uppgick under våren 1971 till inemot 150 000 barn.
Specialundervisningen ställer sig avsevärt dyrare än annan undervisning. 1 särskilt hög grad gäller detta undervisningen i specialklass. Som mått på omfattningen av specialundervisning inom olika kommuner använder skol- överstyrelsen "specialundervisningstäthet", dvs. antalet lärarveckotimmar per 100 grundskoleelever. Den genomsnittliga specialundervisningstätheten för hela landet uppgick 1971 till 26,4 och steg 1972 till 29,2.
Bearbetningen avsåg kommunernas fördelning efter specialundervisnings- täthet och kommunstorlek. Det mest iögonfallande i detta material var den stora spridningen bland de minsta kommunerna. Det framträder också klart att specialundervisningstätheten ökar med stigande kommunstorlek. Enligt en inom skolöverstyrelsen utförd undersökning kunde man vidare notera att specialundervisningstätheten var lägst inom de starkt expanderande kom- munerna och högst inom de kommuner vars invånarantal visar en minsk- ning. Detta bedöms bl. a. bero på att i de starkt expanderande kommunerna förekommer en besvärande brist på klassrum.
5 Effekten av kommunsammanläggningarna
Den 1 januari 1974 reducerades antalet kommuner till 278. Detta skedde genom att två eller(i regel) flera kommuner sammanslogs till en ny kommun. Totalt berördes 268 kommuner av sådana sammanläggningar, varvid 82 nya kommuner bildades. 196 kommuner kvarstod oförändrade till sin ter- ritoriella omfattning.
Vid framskrivningen uppstår frågan hur man skall fastställa ambitions- nivån för de ”nya” kommunerna. Dessa existeradeju inte 1971. En möjlighet är att bara summera grundskolekostnaderna i de kommuner som bildar en ny kommun. Denna kostnadssumma dividerad med det totala antalet grundskoleelever i den nya kommunen ger då den genomsnittliga kostnaden per elev — vån mått på den redovisade ambitionen. Vid framskrivningen hålls denna elevkostnad oförändrad.
Denna metod bygger på förutsättningen att den genomsnittliga elevkost- naden inte påverkas av att flera kommuner slås samman till en större. Kart- läggningen i avsnitt 2 visade emellertid att den genomsnittliga kostnaden per elev var avsevärt lägre i de största kommunerna än i de minsta. Det förhållandet antyder en annan teoretisk möjlighet: framskrivningen kan byg- gas helt på genomsnittsvärdena i de olika storleksklasserna, vilka då ap— pliceras på vid varje tidpunkt rådande storleksfördelning. Kommunsam- manläggningarnas effekter kommer härigenom att automatiskt fångas in. Förutsättningen för ett sådant resonemang skulle vara att kommunstorleken är av avgörande betydelse för den genomsnittliga elevkostnaden. Realismen i denna förutsättning synes emellertid vara minst lika osäker som i den förstnämnda. Båda dessa helt "mekaniska" framskrivningssätt har klara brister. Det är därför tveksamt vilken metod som bör användas. Det ger sig också självt att helt olika faktorer är styrande på delområden som un- dervisning och olika sociala anordningar.
Vår kunskap om hur grundskolekostnaderna kommer att påverkas av kommunsammanläggningarna är begränsad. Man kan endast diskutera i vilken riktning — om alls — förändringarna kan väntas ske. Den siffermässiga
preciseringen får därför grundas på vissa schablonmässiga antaganden.
Vad Undervisning m. m. beträffar förefaller det som mindre sannolikt att för delposten Skoladministration förutse några mera påtagliga kostnads- förändringar som effekt av sammanläggningar. Vad som händer med kost- naderna för lokaler och inventarier är svårare att bedöma. Avgörande blir härvid huruvida bildandet av en ny och större kommun leder till en om- organisation så att hela skolenhetsstrukturen förändras. Detta kan knappast ske omedelbart vid sammanläggningen. På längre sikt kommer en omstruk- turering sannolikt till stånd, varvid också lokal-och inventariebehovet på- verkas. Men sådana strukturförändringar sker ju kontinuerligt som följd av bl. a. förändringarna i elevunderlaget. Det blir således svårt att avgöra vad som är en direkt följd av kommunsammanläggningarna. Det finns därför knappast skäl att införa ett antagande om förändrade kostnader i våra be- räkningar.
Den utanjämförelse största kostnadsposten redovisas under titeln Grund- skola/folkskola m. m. Den består huvudsakligen av Iärarlönerna. Som visats i avsnitt 4.1 är variationerna här mellan olika kommuner starkt korrelerade med den genomsnittliga klasstorleken. En viktig fråga är därför huruvida en nybildad större kommun har möjlighet att t. ex. via ändrade upptag- ningsområden omorganisera skolväsendet så att man kan öka den genom- snittliga klasstorleken i de fall den understiger av skolöverstyrelsen rekom- menderade normer. Som tidigare nämnts torde en sådan omstrukturering inte kunna väntas ske på kort sikt. I huvudalternativet antas därför att ingen förändring i den genomsnittliga elevkostnaden kommer att äga rum. 1 en alternativ kalkyl antas däremot att den genomsnittliga undervisnings- kostnaden per elev i varje nybildad kommun anpassar sig till den nivå som redovisats i den största av de gamla kommuner som ingår i den ny- bildade.
Också beträffande skolmåltider har två alternativ beräknats. Det första innebär ingen påverkan av kommunsammanläggningarna medan man i det andra antagit en standardutjämning till den högsta nivån bland de kom- muner som bildar den nya. Samma antaganden (ingen påverkan respektive utjämning till den högsta delkommunens nivå) har gjorts beträffande titlarna Skolhälsovård och Pedagogiska anordningar. Däremot har för Skolskjutsar antagits att kostnaderna inte påverkas av sammanläggningen. Detta har gjorts i överensstämmelse med det tidigare antagandet att ingen ändring i skolenheterna äger rum. Inte heller för delposten Övrigt under Sociala anordningar har någon påverkan antagits av sammanläggningen.
I tabell 7 visas hur den genomsnittliga bruttokostnaden per elev förändras under olika alternativa antaganden om kostnadsutjäm ningen i de kommuner som deltar i sammanläggningen. Jämfört med alternativ ] (ingen förändring i den genomsnittliga bruttokostnaden per elev) innebär alternativ 2 (utjäm- ning till den högsta nivån bland de gamla kommunerna avseende elev- kostnaden för skolmåltider, skolhälsovård och pedagogiska anordningar) att den genomsnittliga kostnaden per elev skulle höjas med 176 kr, dvs. med 2,9 procent. Av denna höjning avser 126 kr kostnaderna för Skolmåltider.
Alternativ 3 innebär att också kostnaderna för Undervisning m.m. på- verkas genom att en anpassning sker till den största kommunens nivå. En sådan anpassning skulle då leda till att den kostnadshöjning som var
Tabell A 1.7 Beräknade effekter av sammanläggningen inom de 268 kommuner vilka från 1974 bildar 82 nya kommuner
Bruttokostnaden per elev, kr
Alt. ] Alt. 2 Alt. 3 Summa undervisning m. m. 5 183 = alt. 1 4 998 Sociala anordningar Skolmåltider 450 576 = alt. 2 Skolskjutsar 336 = alt. 1 = alt. 2 Skolhälsovård 29 41 =alt 2 Ovrigt 21 = alt. 1 = alt. 2 Summa 837 974 = alt. 2 Pedagogiska anordningar 91 130 = alt. 2 Totalt för grundskola 6 111 6 287 6 102
resultatet av utjämningen enligt alternativ 2 helt uppvägs av en kostnads- sänkning för posten Undervisning m. m. Vid en sådan utveckling — vilken är tänkbar först på något längre sikt — skulle den genomsnittliga brutto- kostnaden per elev inte påverkas av kommunsammanläggningar. Detta gäl- ler den totala kostnaden för grundskolan. Däremot påverkas de olika kost- nadskomponenterna.
De hittills lämnade uppgifterna har avsett vad som beräknats ske i de 268 kommuner som fr. o. m. 1974 bildar 82 nya kommuner. En samman- vägning av dessa med de 196 gamla kommunerna visar att sett över samtliga primärkommuner skulle alternativ 2 höja den genomsnittliga kostnadsnivån per elev med endast 53 kr, dvs. med 0,97 procent i förhållande till alternativ 1. Denna höjning skulle motvägas av en praktiskt taget lika stor kostnads— sänkning om alternativ 3 realiserades.
Beräkningarna har också visat att även om den genomsnittliga elevkost- naden för samtliga kommuner enligt alternativ 3 skulle vara densamma som före sammanläggningen, skulle samtidigt en viss standardutjämning mellan kommunerna ha ägt rum. Antalet kommuner med framför allt ex- trema höga elevkostnader skulle reduceras avsevärt.
Appendix 2 Framskrivning av kostnader och intäkter vid oförändrad ambitionsnivå i
Göteborgsregionens kommuner
1 Inledning
I samband med utformningen av kommunenkäten skisserade KEU i samråd med Svenska kommunförbundet en modell för framskrivning vid oförändrad ambitionsnivå. Praktiska erfarenheter från försök i samarbete med några lämpliga kommuner ansågs önskvärda innan modellen användes för fram- skrivningar på riksnivå. För att diskutera ett sådant samarbete tog utred- ningen kontakt med Göteborgsregionens kommunalförbund som bl.a. tar fram underlag för medlemskommunernas planering genom kommunal- ekonomiska jämförelser och analyser.
Utredningen erbjöd kommunalförbundet att använda modellen och det av utredningen sammanställda statistikunderlaget för beräkningar av oför- ändrad ambitionsnivå inom regionens kommuner. Dessutom skulle utred- ningen svara för de närmare anvisningar som behövdes för att göra be- räkningarna.
Kommunalförbundet räknade med att dessa beräkningar kunde bli till nytta för planeringsarbetet i regionen och accepterade det föreslagna sam- arbetet. Det statistiska underlaget kontrollerades av de berörda kommu- nerna. Framskrivningarna utfördes sedan av kommunalförbundets kansli i samarbete med Svenska kommunförbundets experter i utredningen.
2 Beskrivning av modellen
Modellen har översiktligt beskrivits i avsnitt 3.3 i huvudtexten med undantag för den del som avser finansiella beräkningar. Sådana beräkningar som bl. a. skall visa behov av skatteuttag, förändringar av fmansieringskapital, upp- låning och andra finansiella transaktioner har inte ansetts intressanta för KEU när det gäller den oförändrade servicenivån. För Göteborgsregionens kommuner ansågs det däremot önskvärt att såsom ett alternativ för den kommunala planeringen beräkna de finansiella konsekvenserna även för oförändrad service. För en fullständig redovisning av modellens användning i Göteborgsregionen behövs först en beskrivning av hur de finansiella be- räkningarna gjorts.
Finansiella beräkningar görs i löpande priser. Eftersom personalkostnader
och andra kostnader utvecklas på olika sätt måste hänsyn härtill tas vid omräkning av dessa poster till löpande priser. Även på intäktssidan är det nödvändigt att räkna med varierande ökningstakt för olika poster. För vissa statsbidrag kan man räkna med en ökningstakt som motsvarar personal- kostnadsökningen medan andra statsbidrag och avgifter kan antas öka i takt med prisstegringarna.
När kostnader och intäkter under huvudtitlarna 0—8 räknats om till lö- pande priser görs beräkningar av vissa poster som tillhör huvudtitel 9, Fi- nansiering, för att få ett fullständigt underlag för de finansiella bedömning- arna.
Den största intäktsposten under huvudtitel 9 är kommunalskatten som vid framskrivning under antagande om oförändrad ambitionsnivå kan grun- das på oförändrad utdebitering. För beräkning av kommunalskatten och eventuella skatteutjämningsbidrag behövs också en skatteunderlagsprognos.
Bland övriga poster på inkomstsidan kan nämnas intäktsräntor samt spe- ciella skatter och ersättningar m.m. som kan beräknas med ledning av redovisningar för basåret. Dessutom tillkommer de interna inkomstposterna kalkylerad avgift för kompletteringspension samt intern ränteersättning och avskrivningsmedel som ingår i de beräknade årliga kostnaderna under hu- vudtitlarna 0—8.
Kostnadsräntor, utbetalda pensioner, personalförsäkring m.m. är poster som redovisas på utgiftssidan under huvudtitel 9. Posternas storlek under basåret framgår av finansstatistiken.
För basåret redovisas förändringar av driftkapitalet. Vid framskrivningen kan man bortse från sådana förändringar.
Skillnaden mellan inkomst- och utgiftspostema för basåret är lika med avskrivningsmedel plus överföringspost mellan driftbudget och kapitalbud- get, dvs. den del av skatteintäkterna som disponerats till kapitalutgifter. Detta belopp erhålls som restpost för de år som framskrivningarna omfattar. Beloppet visar vad som kan disponeras till kapitalutgifter för oförändrad servicenivå samt till standardökning med de förutsättningar beträffande skat- teunderlagstillväxt, prisutveckling m.m. som framskrivningarna grundas
på.
3 Redovisning av vissa resultat
3.1 Mode/lens användning i Göteborgsregionen
För Göteborgsregionens kommuner fanns åldersgrupperade befolknings- prognoser i stor utsträckning. Vissa kompletteringar och bearbetningar gjor- des av kommunalförbundets kansli. Det var bl. a. nödvändigt att göra den indelning i åldersgrupper som skulle användas vid framskrivningen av efter- frågan inom olika verksamhetsområden.
I det av KEU sammanställda statistikunderlaget fanns bl. a. uppgifter om prestationer i förhållande till aktuell åldersgrupp som kunde användas vid framskrivningen. Med dessa prestationstal kunde man beräkna hur stora kapacitetstillskott som behövdes för att uppnå oförändrad service när efter- frågegrupperna ökar. För Mölndals kommun visade framskrivningarna t. ex.
att daghemsverksamheten behövde utökas med 10 platser mellan 1972 och 1975 samt med ytterligare 19 respektive 20 platser under de två närmaste femårsperioderna beroende på ökningen av åldersgrupperna 0—6 år.
Flertalet av prestationstalen avsåg verksamheter inom undervisnings- och socialvårdshuvudtitlarna. För dessa verksamhetsområden blev därför redo- visningen av kapacitetsförändringar mera omfattande än för andra verk- samhetsområden.
Framskrivningarna grundades i många fall på resursanspråk per invånare inom aktuell målgrupp eftersom meningsfulla prestationsmått saknades. Ett exempel är parker och lekplatser där målgruppen ansågs vara tätortsinvå- narna. För främst administrativ verksamhet, fastighetsförvaltning och vissa affärsdrivande verksamheter var det inte möjligt att avgränsa någon särskild målgrupp. Framskrivningarna grundades därför på antagandet att resurs- anspråken förändras i förhållande till totala antalet invånare.
I KEU:s statistikunderlag fanns även priset på de prestationer som fram- skrivningarna grundades på. Med ledning härav framräknades resursanspråk i absoluta tal.
3.2 Omräkning till löpande priser och sammandrag av framskrivningarna
Innan resursanspråken räknades om till löpande priser togs hänsyn till en beräknad lönestegring utöver kompensation för prisstegringar. För denna del av personalkostnadsstegringen beräknades en årlig ökning av löner och arvoden med 4 procent, som normalt motsvarar en ökning om ca 3 procent för de sammanlagda personalkostnaderna. Ett enhetligt tillägg för reallö- nestegring kunde dock inte baseras på de sammanlagda personalkostnaderna eftersom personalomkostnadspåslaget varierar mellan kommunerna bero- ende på skilda metoder för redovisning av pensionskostnaderna.
Vid omräkning till löpande priser kalkylerades med 5 procent årlig ökning av bruttokostnaderna. Även för intäkterna räknades med 5 procent årlig ökning. Statsbidragen till grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning beräknades dock öka med 9 procent per år, dvs. samma ökningstakt som för löner och arvoden.
Framskrivningar av kostnader och intäkter under huvudtitlarna 0—8 samt de poster som tillhör huvudtitel 9, Finansiering, redovisades i sammandrag för samtliga kommuner inom Göteborgsregionen samt för regionen totalt. Ett sådant sammandrag för Mölndals kommun framgår av tabell 1. Under huvudtitel 9 redovisas finansiella poster, bl. a. kostnads- och intäktsräntor, som räknats upp med 5 procent per år.
Såsom intern intäkt redovisas kalkylerade avgifter för kompletterings- pension enligt de grunder som kommunerna tillämpat 1972. Beloppen sär- redovisas på inkomstsidan och ingår i personalkostnaderna på utgiftssidan. Dessa avgifter för 1972 framgick av KEU:s statistikunderlag. Med ledning härav beräknades hur kommunerna kalkylerat 1972 års avgifter för kom- pletteringspension uttryckt i procent av totala löner exklusive löner till lä- rarpersonal som får statliga pensioner. Vid framskrivningen användes sam- ma procentsats för att beräkna avgifternas storlek.
Kapitaltjänst är också en intern inkomstpost som ingår i kostnaderna
Tabell AZ.] Sammandrag av framskrivningar för Mölndals kommun Milj. kr. Löpande priser
1972 1975 1980 1985 Inkomster Huvudtitlarna 0—8 83,8 110,0 170,5 255,0 Huvudtitel 9 (Finansiering) 5,8 6,8 8,6 11,0 i Kalkylerad avgift för komplette- ringspension 2,4 4,0 7,3 12,9 Kapitaltjänst 27,5 34,6 50,9 73,3 * Allmän kommunalskatt 95,8 120,6 2052 34l.9 *, Skatteutjämningsbidrag 1,1 Minskning av driftkapital 4,9
221,3 276,0 442,5 694.l (ligt/ter % Huvudtitlarna 0—8 160,3 206,2 31 1,2 455.7 ) Huvudtitel 9 (Finansiering) 8,2 9,5 12,2 15,5 Ökning av driftkapital 19,0 Skattemedel till kapitalutgifter ' och standardhöjning 34,2 60.3 119.1 222,9
221,7 276,0 442,5 694,1
Anm. Differensen mellan totala inkomster och utgifter 1972 beror på att kapitaltjänst som ingår i kostnaderna under huvudtitlarna 0—8 inte kan redovisas med större nog— grannhet.
Beräkningarna av kommunalskatteintäkterna och skatteutjämningsbidra- gen grundades på en skattekraftsökning av 8 procent per år och 1972 års skattesats. Det för Mölndals kommun redovisade skatteutjämningsbidraget för 1972 avser extra bidrag som beviljats p. g. a. 1971 års kommunsam- manläggning. Detta bidrag är helt avvecklat 1975.
Förändringar av driftkapitalet redovisas för 1972. Några ytterligare för- ändringar härav har inte beräknats vid framskrivningen.
De för 1975, 1980 och 1985 redovisade beloppen till kapitalutgifter och standardhöjning utgör restposter och kan även disponeras till sådan stan-
i i under huvudtitlarna 0—8. 1 i dardhöjning som redovisas på driftbudgeten. j
3.3 Beräkningar av genomförd standardhöjning 1972—1975
Det kan vara av intresse att beräkna hur stor standardhöjning som kan täckas av oförändrade skattesatser och oförändrad avgiftsftnansiering innan en ytterligare utökning av verksamheten övervägs. I tabell 1 redovisade belopp för kapitalutgifter och standardhöjning disponeras i första hand till amorteringar av låneskuld och investeringar för att bibehålla oförändrad standard. I-Iittills gjorda investeringar måste ersättas i takt med förslitningen. Dessutom måste man för oförändrad servicenivå räkna med investeringar på grund av befolkningsförändringar, exempelvis tillbyggnad av ålderdoms- hem när antalet pensionärer ökar. Det belopp som sedan återstår kan an-
vändas till standardhöjning.
Vid framskrivningarna antogs att prisstegringen skulle bli 5 procent per år, vilket för perioden 1972—1975 motsvarar 15,8 procent. Den prisstegring som nu kan konstateras är ungefär dubbelt så stor.
Om det skall bli möjligt att beräkna hur stor standardhöjning som genom- förts under perioden 1972—1975 är det nödvändigt att ta hänsyn till den verkliga prisutvecklingen. I tabell 2 redovisas framskrivna inkomster och utgifter för 1975 i 1972 respektive 1975 års priser samt inkomster och utgifter enligt 1975 års budget.
De framskrivna beloppen i 1972 års priser har räknats om till 1975 års priser genom tillägg med 32 procent som utgör en sammanvägning av be- räknade personalkostnadsökningar med 36 procent och övriga kostnads- stegringar med 30 procent (= konsumentprisindex) för perioden 1972—1975. Vid beräkningen av personalkostnadsökningarna har hänsyn tagits till att man i samband med framskrivningarna gjort ett tillägg till personalkost- naderna i 1972 års priser med 3 procent per år, vilket motsvarar skillnaden mellan den förutsatta skattekraftsstegringen och prisstegringen.
Man kan diskutera noggrannheten av den beräknade genomsnittliga per-
Tabell A 2.2 Sammandrag av framskrivning och budget 1975 för Mölndals kommun Milj. kr. Löpande priser
Framskrivning Budget 1972 års 1975 års priser priser Inkomster Huvudtitlarna 0—8 95,0 125,3 119,7 Huvudtitel 9 (Finansiering) 5,9 7,7 5,8 Kalkylerad avgift för komplette- ringspension 3,5 4,6 3,8 Kapitaltjänst 29,9 39,5 32,7 Allmän kommunalskatt 104,1 115,9 115,9 238,4 293,0 277,9 Minskning av driftkapital 11,7 289,6 Utgi/ier Huvudtitlarna 0—8 170,6 226,5 232,5 Tillägg för personalkostnadsökning utöver prisstegringar 7,5 7,5 Oförutsedda behov 4,4 Huvudtitel 9 (Finansiering) 8,2 10,8 10,7 Skattemedel till kapitalutgifter och standardhöjning 52,1 48,2 37,1 _. 238,4 293,0 284,7 Okning av driftkapital 4,9
289,6
sonalkostnadsökningen och valet av konsumentprisindex som grund för omräkning av övriga kostnader. Även ökningstakten för statsbidrag och avgifter som avser oförändrad servicenivå kan ifrågasättas. En överslags- mässig omräkning av priserna kan dock anses tillräcklig för dessa beräk- ningar.
En jämförelse av framskrivningarna och 1975 års budget visar god över- ensstämmelse på utgiftssidan. Budgetbeloppen för huvudtitlarna 0—8 är om man räknar med anslaget för oförutsedda behov endast 2,9 milj. kr högre än de framskrivna värdena. För huvudtitel 9, Finansiering, är differensen mellan framskrivning och budget endast 0,1 milj. kr.
På inkomstsidan är skillnaden större. De budgeterade inkomsterna under huvudtitlarna 0—8 är 5,6 milj. kr lägre än de framskrivna. Skillnaden mellan budget och framskrivet belopp för finansieringshuvudtiteln är 1,9 milj. kr. Även de kalkylerade avgifterna för kompletteringspension är lägre i budgeten än enligt framskrivningarna, vilket dock saknar betydelse eftersom utgifts- sidan påverkas lika mycket. Detsamma gäller kapitaltjänsten.
Sammanlagt är de budgeterade beloppen på inkomstsidan 15,1 milj. kr lägre än framskrivningarna visar. Detta uppvägs delvis av att budgeten på utgiftssidan är 8,3 milj. kr lägre än framskrivningarna. Nettoskillnaden blir således 6,8 milj. kr, vilket motsvarar av skillnaden mellan minskningar och ökningar av driftkapitalet.
Den faktiska ökningen av invånarantalet under perioden 1972—1975 är 882 personer lägre än enligt befolkningsprognosen som framskrivningarna grundats på. Utgifts- och inkomstsidan påverkas härav i lika hög grad. När det gäller skatteintäkterna för 1975 som grundas på antalet invånare in- komståret 1973 är skillnaden mellan prognos och faktiskt antal endast 23 personer. Skatteintäkterna påverkas inte nämnvärt härav. Efter avrundning erhålls samma belopp för skatteintäkter enligt både budget och framskriv- ningar.
I tabell 3 redovisas en jämförelse mellan framskrivna och budgeterade belopp för 1975.
Tabellen visar att standardhöjningen för perioden 1972—1975 kan beräknas till 17,9 milj. kr med de antaganden som framskrivningarna grundas på (85,6 minus 67,7). Standardhöjningen har finansierats genom nettominsk- ning av driftkapitalet med 6,8 milj. kr och minskning av skattemedel till kapitalutgifter med 11,1 milj. kr (48,2 minus 37,1). Den stora skillnaden mellan skattekraftsstegring och prisstegring har gjort det omöjligt för kom- munen att finansiera standardhöjningen med oförändrat skatteuttag. Per- sonalkostnaderna har först förutsatts öka med 3 procent per år. Därefter har samtliga kostnader räknats upp med 32 procent. Skattekraften har endast ökat med 22,2 procent.
Kommunen får dock kompensation för de stora personalkostnadssteg- ringarna 1974 och 1975 genom ökade skatteintäkter 1976 och 1977.
Prisstegringarnas betydelse framgår också om man jämför beloppen som är avsedda till kapitalutgifter och standardhöjning enligt framskrivningarna i 1972 och 1975 års priser (tabell 2). I 1972 års priser har detta belopp beräknats till 52,1 milj. kr. Motsvarande belopp i 1975 års priser har beräknats minska till 48,2 milj. kr.
Det beräknade beloppet för standardhöjning avser endast driftbudgeten.
Tabell A 2.3 Beräkning av utrymme för standardhöjning 1972—1975. Mölndals kommun Milj. kr. Löpande priser
Enligt framskrivning Enligt budget
Utgifter Inkomster Netto Utgifter Inkomster Netto
Kostnader och intäkter exkl.
kommunalskatt 244,8 177,1 67,7 247,6 162,0 85,6 Skattemedel till kapitalut-
gifter 48,2 48,2 37,1 37,1
293,0 177,1 115,9 284,7 162,0 122,7
Framskrivna belopp 293,0 177,1 115,9
8,3 — 15,1 —6,8
En standardstegring som finansieras med skatteintäkter sker också när en del av de belopp som överförs till kapitalbudgeten används för standard- höjande investeringar. Dessutom kan standardhöjningar inom ett verksam- hetsområde finansieras genom standardsänkning inom ett annat område. För att närmare analysera standardhöjningens omfattning behövs således en redovisning av hur de budgeterade beloppen använts. En sådan redo- visning sker i kommunens bokslut.
3.4 Beräkningar av kapitalbildningen 1972—1975
För bedömning av kommunernas finansiella situation kan man få viss vägledning genom att analysera kapitalbildningen, dvs. hur stor del av skat- teintäkterna och skatteutjämningsbidragen som används till investeringar- nas finansiering. I tabell 4 redovisas en beräkning som visar hur dessa poster
Tabell A2.4 Fördelning av beräknad standardhöjning 1972—1975. Mölndals kommun Milj. kr. Löpande priser
Enligt Enligt Standard- fram- budget höjning skrivning 1972—1975 Driftbudgeten Nettokostnader exkl. avskriv- ningar och kommunalskatt 67,7 85,6 17,9 Kapitalbudgeten Skattemedel till kapitalut— gifter — avskrivningsmedel 13,4 11,0 — 2,4 — överföringspost 34,8 26,1 — 8,7
115,9 122,7 6,8
har utvecklats mellan 1972 och 1975 i Mölndals kommun och hur posterna fördelas mellan driftbudget och kapitalbudget.
Avskrivningarna motsvarar 34 procent av kapitaltjänsten enligt 1975 års budget. Samma procentsats har använts när avskrivningskostnaderna för 1972 års servicenivå beräknats. Vid denna beräkning har förutsatts att av- skrivningarna ökar i takt med prisstegringarna. Enligt 1975 års budget re- dovisas ett något lägre belopp för avskrivningsmedel eftersom avskrivning- arna inte beräknats på återanskaaningsvärden.
Den direkta överföringsposten mellan driftbudget och kapitalbudget som kan anses motsvara kommunens kapitalökning visar en betydande negativ utveckling. Räknat i 1975 års priser har kommunens kapitalökning som 1972 uppgick till 34,8 milj. kr reducerats med en fjärdedel under perioden 1972—1975. För driftbudgeten visar beräkningarna en standardstegring med i runt tal 6 milj. kr per är, vilken finansierats med reducerad kapitalökning och nettominskning av driftkapitalet.
4 Erfarenheter
Erfarenheterna från de utförda framskrivningarna visade att fördelning av kostnader och intäkter på gatuförvaltning, statsbidragsberättigade gator och vägar, icke statsbidragsberättigade gator och vägar samt bidrag till enskilda vägar kan medföra problem därför att kommunerna tillämpar olika redo- visningsmetoder. Dessutom var flera kommuners uppgifter osäkra ifråga om gatu- och vägnätets omfattning mätt i km gator och vägar. Komplet- teringar av uppgifterna blev därför nödvändiga innan de användes för fram- skrivningarna. Dessa problem kan undvikas om man grundar framskriv- ningarna på samtliga kostnader och intäkter för gator och vägar i förhållande till antalet tätortsinvånare.
Även för andra verksamhetsgrenar visade erfarenheterna att särredovis- ning av kostnader och intäkter inte kan göras med tillräcklig noggrannhet. Detta gäller t. ex. daghem och fritidshem. När framskrivningarna på riksnivå bedöms måste man därför räkna med att fördelningen av de beräknade volymförändringarna mellan dessa båda verksamhetsgrenar är osäker. Sam- ma erfarenhet gjordes när det gäller hemhjälp som avser pensionärer, vård av sjuka barn och vikarie för husmor. Därför bör volymförändringarna även redovisas som ett genomsnitt för dessa tre verksamhetsgrenar.
Slutligen bör nämnas att stora skillnader kan förekomma mellan kom- munernas redovisningsmetoder framför allt när det gäller kostnader för 10- kaler och kapitaltjänstkostnader.
WWFQQPPNf
23. 24. 25. 26. 27.
28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40.
Arbetsmiljölag. A. Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A. Rapport i psykosociala frågor. A. Internationella konventioner inom arbetarskyddet. A. Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö. Deltidsanställdas villkor. Ju. Deltidsarbete 1974. Ju. Regionala trafikplaner - länsvisa sammanfattningar. K Sexuella övergrepp. Ju. Skolans ekonomi. U.
. Bostadsbeskattning ll. Fi. . Företagens uppgiftslämnande. Fi. . Byggnadsindex för husbyggnäder och anläggningar. Fi.
Kärobligatortum? U. . Utbildning | förvaltning inom försvaret. Del 3. Fö. . Folkhögskolan. U.
. Skador i arbetet. A. . Lokala trafikföreskrifter m. rn. K. . Den militära underrättelsetjänsten. Fö.
Kultur åt alla. U.
. Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. K. . Sveriges export 1975—1980. Bilaga 2 till 1975 års långtids—
utredning. Fi. Produktansvar l. Ersättning för läkemedelsskada. Ju. Internationellt patentsamarbete 11. H. internationellt patentsamarbete |I. Bilagor. H. Bostadsverket. Samordning-decentralisering. B. Den internationella bakgrunden. Bilaga 1 till 1975 års lång— tidsutredning. Fi. Vattenkraft och miljö 3. B. Verkstadsindustrins arbetsmarknad. I. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del I. 1. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del II. I. Spent nuclear fuel and radioactive waste. I. Musiken-människan-samhället. U. Arbetstidsförkortntng — när.7 hur? A. Dryckesförpackninpar och miljö. Jo. Anonymitet och tvångsmedel. Ju. Smugglingsbrott och tulltillägg. Fi. Yrkesinriktad rehabilitering. A Hemvist. Ft. Kommunal utveckling. Fi.
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor 1. Deltids— anställdas villkor. [6] 2. Deltidsarbete 1974. [7] Sexuella övergrepp. [9] Produktansvar l. Ersättning för Iäkemedelsskada. [23] Anonymitet och tvångsmedel. [36]
Försvarsdepartementet
Säkerhetspolitik och totalförsvar. [5] Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. [15] Den militära underrättelsetjänsten. [191
Kommunikationsdepartementet
Regionala trafikplaner — länsvisa sammanfattningar. [8] Lokala trafikföreskrifter. [18] Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. [21]
Finansdepartementet
Bostadsbeskattning II. [11] Företagens uppgiftslämnande. [12] Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. [13] 1975 års långtidsutredning. 1. Sveriges export 1975—1980. Bilaga 2 till 1975 års Iängtidsutredning. [22] 2. Den internationella bak- grunden. Bilaga 1 till 1975 års Iängtidsutredning. [27] Smugglingsbrott och tulltillägg, [37] Hemvist. [39] Kommunal utveckling. [40]
Utbildningsdepartementet
Skolans ekonomi. [10] Kårobligatorium? [14] Folkhögskolan. [16] Kultur åt alla. [20] Musiken-människan-samhället. [33]
Jordbruksdepartementet Dryckesförpackningar och miljö. [35]
Handelsdepartementet
Patentpolicykommittén, 1. internationellt patentsamarbete ll. [24] 2. Internationellt patentsamarbete II. Bilagor. [25]
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmiljöutredningen. 1. Arbetsmiljölag. [1] 2. Bakgrund till för- slag om arbetsmiljölag. [2] 3. Rapport i psykosociala frågor. [3] 4, internationella konventioner inom arbetarskyddet. [4] Skador i arbetet. [17] Arbetstidsförkortning — när? hur.7 [34] Yrkesinriktad rehabilitering. [38]
Bostadsdepartementet
Bostadsverket. Samordning-decentralisering, [26] Vattenkraft och miljö 3. [28]
lndustridepartementet
Verkstadsindustrins arbetsmarknad. [29] Åka-utredningen. 1. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del I. [30] 2. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del Il. [31] 3. Spent nuclear fuel and radioactive waste, [32] 4.
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen
Kronologisk förteckning
Nordiske naturgasudredninger Maktstrukturer och styrelseformer inom teatern Adult Education Nordisk samarbeide om energisparing i byggsektoren Norden och fackpressen ILO og kvinner | arbeidslivet Aikuiskasvatus Pohjoismaissa Cooperation Agreements between the Nordic Countries Medborgarskap för barn och jämlikhet vid naturalisation . Nordisk konvention om gränskommunalt samarbete
OWPONPWPPNrt
LiberFÖrlag ISBN 91-38-02963-4 ,