SOU 1975:39
Statsbidrag till kommunerna
Till Statsrådet och chefen för finans departementet
Genom beslut den 17 december 1971 bemyndigade Kungl. Maj: t chefen för finansdepartementet att tillkalla sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning om kommunernas ekonomi m. m.
Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för finansdepartemen- tet den 28 december 1971 som ledamöter, ledamoten av riksdagen, f. d. förvaltningschefen Sven Ekström, ledamoten av riksdagen, lektorn Nils Carlshamre, ledamoten av riksdagen, barnavårdsmannen fru Mary Holm- quist, ledamoten av riksdagen, dåvarande förbundsordföranden Knut Johansson, ledamoten av riksdagen, lantbrukaren Stig Josefson, direktö- ren i Svenska Kommunförbundet Sven Järdler, ledamoten i riksdagen, metallarbetaren Valter Kristenson, dåvarande ledamoten av riksdagen, direktören Sigvard Larsson, dåvarande förbundsdirektören i Landstings- förbundet Bengt Olsson samt dåvarande departementsrådet i finansdepar- tementet Carl Johan Åberg. Ekström utsågs att som ordförande leda utredningsarbetet.
Till ledamot efter Olsson, som på egen begäran entledigades den 14 mars 1974, förordnades samma dag förbundsdirektören i Landstingsför- bundet Rune Carlsson.
Till ledamot efter Holmquist, som avlidit, förordnades den 26 augusti 1974 ledamoten av riksdagen, fru Gudrun Sundström.
Till sekreterare förordnades den 3 mars 1972 dåvarande extra kanslirådet i finansdepartementet Odd Engström. Engström entledigades, på egen begäran, den 16 april 1974 och förordnades samma dag till expert.
Till ledamot och huvudsekreterare förordnades den 16 april 1974 t. f. planeringschefen i finansdepartementet, professorn Erik Höök.
I utredningens arbete deltar som experter sekreteraren Rune Alexan- dersson, Svenska Kommunförbundet (fr. o. m. den 2 juni 1972), kanslirå- det i finansdepartementet Rune Bergsten (fr.o.m. den 25 september 1972), docenten Alf Carling, universitetet i Stockholm (fr. o. m. den 24 augusti 1973), kanslichefen Bengt Ericsson, Landstingsförbundet (fr. o. m. den 2 juni 1972), förste sekreteraren Kjell Ericsson, Landstings- förbundet (fr. o. m, den 2 juni 1972), dåvarande kanslirådet i civil- departementet Lars Eric Ericsson (fr. o. m. den 25 september 1972), statistikchefen Eric Esaieson, statistiska centralbyrån (fr.o.m. den 2 juni 1972), kanslisekreteraren i finansdepartementet Ann-Charlotte
Hagberg (anställdes i sekretariatet den 23 oktober 1972, förordnades till expert fr.o.m. den 1 juli 1974), departementssekreteraren i finansde- partementet Rein Hinno (fr. o. m. den 18 juli 1972), sekreteraren Karl-Erik Johansson, Svenska Kommunförbundet (fr.o.m. den 2 juni 1972), departementssekreteraren Lennart Myhlback, bostadsdepartemen- tet (fr. o. m. den 2 juni 1972), departementssekreteraren i finansdeparte- mentet Alf Nilsson (fr. o. m. den 27 oktober 1972), förste sekreteraren Douglas Skalin, Landstingsförbundet (fr. o. m. den 25 september 1972), avdelningsdirektören Bror Werbell, riksrevisionsverket (fr.o.m. den 25 september 1972) samt e. universitetslektorn Lars Östman (fr. o. m. den 1 juli 1974).
Till expert efter Lars Eric Ericsson, som på egen begäran entledigades den 27 februari 1974, förordnades den 28 februari 1974 kanslirådet i kommundepartementet Ingvar Hjelmqvist.
Till expert efter Bengt Ericsson, som på egen begäran entledigades den 22 augusti 1974, förordnades samma dag avdelningschefen Walter Slunge, Landstingsförbundet.
I sekretariatets arbete deltar fil. kand. Evy Andersson samt kontoristen May Jägerland.
Utredningen har antagit benämningen kommunalekonomiska utred- ningen (KEU).
Genom beslut den 28 februari 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommunalekonomiska utredningen att med förtur behandla frågorna om storlek och utformning av statsbidragen till kommunernas sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamhet för tiden efter år 1974 och att i samband därmed även behandla frågan om statsbidrag till den kommuna- la färdtjänsten. Detta arbete har redovisats i betänkandet (SOU 1974: 41) Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverk- samhet.
Inom utredningen har bildats olika arbetsgrupper för att studera kommunernas verksamhet efter år 1960 (AG 1) samt söka bedöma den framtida efterfrågan på olika områden som har ett kommunalt huvud- mannaskap (AG II).
I utredningens direktiv har betydande uppmärksamhet ägnats åt frågan om statsbidrag till kommunerna. Utredningens överväganden rörande statsbidragsgivningens former är av central betydelse som underlag för kommitténs bedömningar i övrigt. Mot den bakgrunden tillsattes en särskild arbetsgrupp (AG III) med uppgift att presentera underlag för överväganden rörande formerna för statsbidrag till kommunernas verk- samhet.
Med detta betänkande om statsbidrag till kommunerna — omfattning och inriktning budgetåren 1955/56—1972/73 —— vill utredningen presen- tera resultatet av arbetsgruppens hittills utförda arbete, som begränsar sig till en statistisk kartläggning av statsbidragssystemet, dess uppbyggnad, omfattning och inriktning.
Betänkandet tar upp frågor rörande konsekvenserna av de speciella statsbidragens utformning samt illustrerar statsbidragens betydelse för kommunernas ekonomi. Utredningen har försökt komplettera de över-
siktliga och företrädesvis statistiska bearbetningarna genom att studera några enstaka speciella statsbidrag. Redogörelse för dessa studier lämnas i betänkandet.
Stockholm den 16 april 1975
Sven Ekström
Nils Carlshamre Rune Carlsson Erik Höök
Knut Johansson Stig Josefson Sven Järdler
Valter Kristenson Sigvard Larsson Gudrun Sundström
Carl Johan Åberg /Bror Werbell
' ansv Intim-_| ') Q&A
mermaidia nm'A
. qoraa-mi.?» vi utan.
I'ILI'Ä—LI ll , ' ,im, -. '-..l'l- '.'"Lug nu..—
Iu'i'l :l 1.1 #.
.i.
fli" ., . .- f il '-'$|'_ ."...”nuuänm sig " , _..-.. ,qv-na'nsn-ao
. , ' . ' .. Qenrlh. ggg-tu |"'.
'I]. de Gm.: —
1. Inledning
I det utrédningsuppdrag som kommunalekonomiska utredningen, KEU, erhållit ingår bl. a. att påwolika sätt belysa statsbidragsgivningens former och omfattning. " '
Den arbetsgrupp (AG III) som bildades inom kommittén för att särskilt studera dessa frågor fann det lämpligt att som ett underlag för det fortsatta arbetet låta utföra en statistisk kartläggning av statsbidragssyste- met, dess uppbyggnad, omfattning och inriktning. I del 1 av detta betänkande redovisas det sammanställda materialet. I del 2 lämnas en utförlig redovisning av det kartlagda statsbidragssystemet. Detta omfattar alla statsbidrag som utgått till primär- och landstingskommuner under budgetåren 1955/56—1972/73.
Som statsbidrag har räknats transaktioner från staten till primär- och landstingskommuners kassa. För undervisning inkluderar dock bidragsbe- loppen, som hämtats ur den statliga redovisningen, lönekostnadspålägg vilka ej noteras i den kommunala bokföringen. Vidare föreligger skillnader mellan kommunernas och statens uppgifter över statsbidragen beroende främst på att uppgifterna avser olika tidsperioder samt att olika redovisningsprinciper tillämpas. För detta redogörs närmare i bilaga A.
Statliga åtaganden, som direkt berör kommunens verksamhetsområ- den, men finansieras via en statlig myndighet och inte via den kommunala budgeten har ej ansetts som statsbidrag även om de kan få liknande effekter. De transaktioner som innefattar statliga utbetalningar till kommuner men berör verksamheter staten formellt har huvudmanna- skap för betraktas såsom en köpt tjänst och inte som statsbidrag.
Statsbidragsgivningens omfattning har kartlagts främst med hjälp av riksrevisionsverkets utgift-sstatistik. Hur skilda gränsdragningsproblem som förelegat — liksom avstämningen av utgående belopp som ofta redovisas olika i statliga och kommunala räkenskaper — har lösts i de olika fallen redovisas i bilaga A.
En uppdelning av de utgående statsbidragen har gjorts utifrån några olika indelningsgrunder. En första sådan uppdelning har varit att skilja mellan allmänna och speciella statsbidrag. Syftet med allmänna bidrag i form av skatteutjämningsbidrag är att överföra inkomster till kommuner med relativt begränsade resurser (”låg skattekraft”) och/eller där uppehål— lande av en viss kommunal servicenivå är särskilt kostnadskrävande. Vidare utgår allmänna bidrag som kompensation för vissa verkningar av
genomförda skatteomläggningar. Med speciella bidrag bidrar staten till att finansiera sådan verksamhet på bestämda områden (t. ex. sjukvård och utbildning), som utgör en obligatorisk uppgift för kommunerna. Vidare används speciella bidrag för att stimulera tillhandahållande och utbyggnad av kommunal service på vissa områden. Det är således fråga om att påverka kommunernas prioritering av olika slags verksamhet utan att ge bindande föreskrifter om verksamhetens omfattning.
För att belysa konsekvenserna av de speciella statsbidragens utform- ning har ett klassificeringsschema utarbetats, med indelning dels idrift- och investeringsbidrag, dels inom vardera av dessa grupper i tre kategorier nämligen: prestationsrelaterade bidrag, kostnadsrelaterade bidrag samt avlösnings— och avtalsbidrag. Med prestationsrelaterade bidrag avses att ett bestämt belopp utgår per producerad enhet (vårddag, daghemsplats etc.). Kostnadsrelaterade bidrag kan utgå antingen som en bestämd andel av kommunens hela kostnad för verksamheten eller i relation endast till kostnaden för viss produktionstaktor (t. ex. personal inom viss kategori). För sistnämnda bidragstyp kan också benämningen faktorprissubventio- nerande bidrag användas. Avlösnings- och avtalsbidrag avser antingen bidrag som på olika sätt utgör ersättning för avlösta bidrag eller utgår enligt avtal mellan staten och kommunerna.
Vidare har en uppdelning gjorts av statsbidragen efter graden av statlig styrning. Detta har skett utifrån en bedömning av andelen obligatorium respektive frivillighet inom det aktivitetsområde som delvis finansieras med statsbidrag.
En fyllig och detaljerad redovisning av det sammanställda materialet grupperad efter de skilda indelningspunkter som här berörts gesi bilagor till denna rapport. I det följande görs ett försök att därur ta fram en mer översiktlig bild av statsbidragssystemet och dess utveckling. Först beskrivs hur situationen tedde sig budgetåret 1972/73 och därefter görs en återblick på den utveckling sedan 1955/56, som ligger bakom de nuvarande förhållandena.
Ett försök att med enkla relationstal illustrera statsbidragens betydelse för kommunernas ekonomi har gjorts i kapitel 3. Samma kapitel syftar även till att ge en överblick över i vilken utsträckning statsbidragsgiv- ningen har samband med olika befolkningsmässiga eller ekonomisk-struk- turella faktorer i kommunerna. Materialet bygger på kommunernas egen redovisning av intäkter och utgifter varför skillnader föreligger jämfört med de av KEU framtagna uppgifterna över statsbidragsgivningen.
Vid sin kartläggning av statsbidragssystemet har arbetsgruppen sökt erhålla en komplettering av de nyssnämnda översiktliga och företrädesvis statistiska bearbetningarna genom att studera några enstaka speciella statsbidrag. Sådana mer i detalj gående fallstudier har gjorts i fråga om statsbidraget till social hemhjälp, barnstugor samt gator och vägar ivissa kommuner. Syftet med dem har främst varit att belysa de effekter, som följer av olika bidrags utformning, särskilt konsekvenserna för effektivi- teten i produktionen och för servicenivån.
Sammanfattande redogörelser för dessa studier har ansetts lämpligen kunna utgöra en del av denna kartläggande rapport.
I en sista del av denna rapport redovisas vissa synpunkter som aktualiserats i arbetet med det statistiska materialet. De ansluter sig till de syften som enligt uttalanden i utredningar, propositioner etc. i stort gäller för olika statsbidrag. Någon utförligare behandling av dessa frågor har därvid inte eftersträvats utan framställningen siktar närmast till att summariskt söka ange några problem och frågeställningar som kan vara till ledning för det fortsatta analys- och utredningsarbetet.
. m'a—ramiumu' mir-haren vitt-ww: Naumann'—""'
. " . mein. mnkmwmmmm—i Mmm H&M 'WMM'nMWWm-I weeman—'. ai. 'wwmwwuwnmmmwmmww
. . . ' muthMmmm-gm Ph bdmm-w Öm "M . " ' " . n...-ww rum:-mim- Wilma-mat! WMR |"... | " | f..,unmuiwmnmn—lmmmmawbwamwm *". . '. ' , " ||'|| '||'|' äl utr bely1.|||,| kumul'wfllrm... 'l" Imi '.lålii. Km uhh'my. .'|'| ill . rui— " . .'.iö. v... ut kWh-tillb.]! ':'-"M- & un."=:-'h't.i1.ni Luu Muu 'i' I" "'I" .. | " ' ' ..,.J'. j...,.gp._',.j_—,.g.,gp-k|nrn ip.-," ,är-due... ". nie—...i L-r..5—p."1r.e!u...' .Ih"! "' | | | , , m..-mha. pr'qji'iu—n w...-||. ir-Juln' Lc-imzheilumn-ae m. 'a ru! "' ' | "| . |w|ör.1.-.g|-'mh"'-.'t..'. ..'. JCM "nur—n' :".mvflrl'rrada bidrag n.. " att ', '.u' ' "".."'. . |ti||i| '!le Juli Wind," tlm'if '||n .'.: :...-iw ink-u ...min-5, Mum phi; ". .-' ' . _. '."-:'.' , " '... " ..är—li,. futtuåv't-wålär Hu'l-luu nu m.puuammmumm'. .'.-| J..! * "||',' ' .'f i... ka...-...a mi.: m.. in.-.. in.." .... aha.-Mum. ut... . rcluhan ma.... ....
| . l'Iniulrln'lqn Trump.-rular '. Mm..-, '..' .5 remnllmbm wu lut-juh! " ' ' |' raps-inning... |).qu "|. in. n...-.. -. muimmnnnm-pmmwmm " hammar tll-lizl'an"'ll.:..llt|".=$_w ara Januari-r...; mer aning-f. hit! 'en mt" pl. allt... .lll' ...-||...- njlpl'ljumj ..?-| within 'hiiiau Ulkl .ngår | " | | _ MI'JII. wu minn ...-Hmmm.. . . '. ' wear. .'.tm "n ' ""an gm:- "11251an all.:rnzdzn.1vuuf.| ' " mmm..., D..-m t'... .nu hmm. .... ensam...; n' mqa... uni-u,..rurwm man'-kinin. H. ukul'i .u- fru.... gill - ".&an datat: finansiera—1 med . ' || . | . . _ :......me . ""' En (vill: BLI-' ant.-Q.... Wlwa' n nål-[ www.... naturum ' "" - . "WWW-,, Me..”: du Malti. hälp—mu ml.-..: nu här men: iir-i him! || '. ' rut dum.". flippar! Imi I'lljnld-r ...i-ngn. .n— 'ulr I'll dimili mm nu mer ."', ' ', . - . arm.... hun, m,,nd'lw—ull' ...-|A ..llm ...man, in... " . ' ' ' twin: i,...- utmattning.-d,». .. muslim-. mma och nin—nm Mn ”. , '. ' .... ...man-.. på m ut...-em.. md ra!,— sm ...... i.u... Minin ... . _ mrurtu'i'fäflliilmi-H. .. _ . _ . - Sui. ja...... '.m' :...-.a man. .pwii. ...a-unanim- marinkår.-gom bety-d'un- ||' ", 'my kunganamn mm.-nl www.hgm 1. Samm.- halm. Fifi" ' Mm lll. 'm nu. nu ,!'-fm lil-li (man Mumlw maha.»...- ' " ,'. _ ._ ,iinum ll". simhud rm ma claw "J-h' kaulhhk'm "'.'? |! : 'F'|' mdhithhrTW-nqh. W'W'EMI MW .' — mm...-sig, av main-r men namn.—': '#'-ria diamant iw , || _'-'| |IllllHddEHUUFMMMWhm,' ' '. nu.! nu. .'.tuu . "m...—mm..- Im a " mun... kni-melil'im. Milan"-Munin www-linn ' ' *M'fwm ""'"""'""T .:...an . ,. .. :- n?n—ubuntu. man... 'Imr. mmm-w h ' ». - '- » ' ”matrim-Ti: Haga.-Hi— MkII-lil. Mining:
armmuvum'mnrh'
2. Statsbidragens storlek och fördelning budgetåret 1972/73 samt utvecklingen från budgetåret 1955/56
2.1. Statsbidrag budgetåret 1972/73
Statsbidragen till kommunerna, som de definieras av utredningen, uppgick budgetåret 1972/73 till ett belopp om sammanlagt 12 954 miljoner kronor. Detta belopp hänförde sig enligt statens budgetredovisning till 71 utgiftsposter.
Antalet statsbidrag som gällde 1972/73 kan dock inte direkt anges med samma siffra. I några fall (5 stycken) fanns en särskild författning om ett statsbidrag, men de belopp som utbetalades enligt denna redovisa- des i budgeten tillsammans med ett annat bidrag. Ett andra fall är då ett bidrag var i kraft men inga pengar utgick för tillfället. Tre sådana fall an- tecknades 1972/73. För det tredje fanns gällande bidrag från vilka utbetal— ningar också skedde, men där någon särredovisning för kommunen inte kan erhållas från den statliga budgetredovisningen. Det är här fråga om bi- drag för ändamål som inte speciellt hänför sig till kommunerna, men där dessa har en affärsdrivande eller frivillig verksamhet inom området i fråga. Som exempel kan här nämnas bidrag för skogsförbättrande åtgärder. För 1972/73 noterades 10 bidrag av denna typ. Tillsammans gör detta att an— talet bidrag som 1972/73 var aktuella för kommunernas del kan anges till 89. Tabellerna i det följande och i bilagan upptar dock inte detta högre an— tal utan anger som antal bidrag (som tidigare nämnts totalt 71 stycken) det antal poster i statens budgetredovisning som redovisar utbetalning. En konsekvens av detta förfaringssätt är att för vissa är såväl belopps- som, antalsmässigt medräknats utbetalningar från bidrag som upphört, men där en eftenläpning i avräkningen har förelegat. Det rör sig dock här om några enstaka fall och för 1972/73 har inte någon sådan post registrerats. I detta sammanhang skall även nämnas ett annat speciellt problem i redovisringen av antals— och beloppssiffran. I den tidigare angivna siffran för totalt utbetalda bidrag 1972/73 om 12 954 miljoner kronor ingår bidrag för sysselsättningsskapande åtgärder. Dessa anslag, som administre- ras av arbetsmarknadsstyrelsen, kan inte redovisas efter de indelnings- grunder som för andra bidrag använts i olika tabeller (t. ex. uppdelning på primärkommuner och landsting etc.). De har därför fått tas in ien särskild tabell i bilagan.
Bidragens fördelning efter typ av bidrag och på primärkommun och landsting belyses i tabell 211.
Tabell 2: l Bidragens fördelning budgetåret 1972/73 på primärkommun och landsting. Antal. Milj. kr.
Primärkommun Landsting Summa Antal Milj.kr Antal Milj.kr Antal Milj.kr
Allmänna bidrag 3 1 621 2 911 5 ( 3) 2 532 Speciella bidrag 44 7 448 23 2 168 67 (65) 9 616 Bidrag till syssel- sättningsska- pande åtgärder 3 (3) 806 Totalt 47 9 069 25 3 079 75 (71) 12 954
I denna tablå anges antalet bidrag till 75. Tidigare uppgavs antalet till 71. Denna skillnad beror på att i fyra fall en dubbelräkning uppkommer genom att från ett och samma anslag utbetalningar registreras i våra tabeller. De allmänna bidragen för skatteutjämning och skattebortfall, som är två, utgår till både primär- och landstingskommunema och med vår tabellindelning blir detta fyra bidrag. På samma sätt sker en dubbel- räkning i två fall i fråga om de speciella bidragen. Detta förhållande har i tablån markerats genom antalssiffrorna inom parentes.
Anslagen för sysselsättningsskapande åtgärder har en från andra bidrag avvikande karaktär i såmåtto att de har en renodlad arbetsmarknads— och stabiliseringspolitisk inriktning. De är därmed inte heller alls relaterade till bestämda kommunala utgiftsändamål eller i första hand avsedda att ge ett finansieringsstöd för kommunal verksamhet. Huvudparten av bidragen 1972/73, eller ca 700 miljoner kronor av de 806 miljoner kronorna, utgick i form av investeringsbidrag för sysselsättningsskapande åtgärder vid arbetslöshet och för särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Den del som utgjorde driftbidrag avsåg arbetsanpassningsåtgärder samt kontant stöd vid arbetslöshet.
Ser man, med uteslutande av anslagen till sysselsättningsskapande åtgärder, på bidragsförhållandena 1972/73 kan konstateras att det till såväl antal som belopp är primärkommunerna som är den dominerande mottagarparten. Beloppsmässigt gick 75 % av bidragen till dessa kommu- ner medan alltså landstingen erhöll 25 %. Till viss del hänger denna fördelning samman med att primärkommunernas verksamhet har en större omfattning än landstingens. Men som senare kommer att visas kvarstår en viss sådan olikartad fördelning även om man sätter bidragens storlek i relation till kommunernas totala utgifter.
De allmänna bidragen svarar — fortfarande exklusive sysselsättningsbi- dragen — för drygt en femtedel av anslagen till kommunerna. Deras vikt är större för landstingens del, i'vilket fall de representerar omkring 30 % av bidragsgivningen. För primärkommunerna blir procenttalet lägre eller ca 18 %. De två allmänna statsbidragen utgår dels som kompensation för brist på skattekraft samt ett ogynnsamt kostnadsläge, dels som kompen- sation för vissa verkningar av 1970 års skattereform. Budgetåret 1972/73 utgick även bidrag vid hög utdebitering. Denna bidragsform är numera
slopad. Det tredje allmänna bidraget till primärkommunerna avser tolagsersättningen till Trelleborgs kommun. Utgående bidrag kan av kommunerna fritt disponeras för alla de ändamål kommunerna svarar för. I fråga om de speciella bidragen gäller att de alla är knutna till ett visst bestämt verksamhetsområde eller ändamål. Bindningen till ett ändamål påverkar givetvis bidragets utformning och med de vida och varierande uppgifter som åligger kommunerna uppvisar de speciella bidragen ett flertal olika typer och konstruktioner vilket även medför ett förhållande- vis stort antal bidrag. Som en första grov indelning av de kommunala verksamheter som de speciella bidragen utgår till skall i tabell 212 anges den beloppsmässiga fördelningen mellan förvaltning och affärsdrivande verksamhet och inom dessa mellan drift- och investeringsändamål.
Tabell 2: 2 Bidragens fördelning mellan förvaltning och affärsdrivande verksamhet budgetåret 1972/73. Milj. kr.
Primärkommuner landsting Summa Förvaltning Affarsdr. v. Förvaltning
Drift Invest. Drift Invest. Drift Invest. Drift Invest.
6 488 634 9 318 1941 228 8 438 1 180
Som tablån visar är statsbidragens tyngdpunkt i hög grad förlagd till förvaltningsområdet. Hela 97 % av bidragen går dit och de affärsdrivande verksamheterna tar således endast några procent av den utgående summan. Kommunernas affärsdrivande verksamhet är i princip inriktad på att vara självfinansierande. De bidrag som likväl utgår dit har därför också en speciell bakgrund. Vissa har en näringspolitisk inriktning såsom bidragen till hamnar, farleder, flygplatser och busstrafik. Inom ramen för den statliga regionalpolitiska stödverksamheten utgår även bidrag i olika syften. För industriell verksamhet utgår bidrag till kommunala renings- verk samt anläggningar för avfallsbehandling. Flera av de anslag som har nämnts har tillämpats utifrån konjunktur— och arbetsmarknadspolitiska syften.
Som en särskild grupp bidrag inom de speciella statsbidragen kan vidare särskiljas avlösnings- och avtalsbidrag. Som namnet antyder utgör bidragen antingen ersättning för avlösta bidrag eller utgår enligt avtal mellan staten och kommunerna. I våra sammanställningar har fem bidrag hänförts till denna grupp och deras sammanlagda utgående belopp var för budgetåret 1972/73 1 734 miljoner kronor. Alla bidragen hänför sig till sjukvårdsområdet. De avser främst bidragen till viss hälso- och sjukvård samt till drift och anordnande av kliniker för psykiskt sjuka. Det bör påpekas att alla bidrag till sjukvårdsområdet redovisats som landstings- kommunala bidrag. Således även i de fall primärkommun är huvudman för sjukvården (Göteborg, Malmö och Gotland).
I sammanställningen i tabell 2: 3 återges antal och belopp för de nu berörda slagen av speciella statsbidrag.
Tabell 2: 3 Statsbidrag till affärsdrivande verksamhet, avtals- och avlösningsbidrag samt övriga speciella statsbidrag budgetåret 1972/ 73. AntaL Milj. kr.
Statsbidrag till Primärkom. Landsting Summa Antal Milj. Antal Milj. Antal Milj. kr kr kr Affärsdrivande verksamhet 4 326 4 326 Avtals- och av— llösningsbidrag 5 1 734 5 1 734 Övriga speciella statsbidrag 40 7 122 18 434 58 7 556 Totalt 44 7 448 23 2 168 67 9 616
Gruppen ”övriga speciella statsbidrag” avser kommunernas förvalt- ningsuppgifter. De bidrar till att finansiera verksamheter på bestämda områden, som utgör en obligatorisk uppgift för kommunerna eller att stimulera kommunerna att tillhandahålla och utbygga kommunal service på vissa bestämda för kommunen frivilliga områden. I det senare fallet är det fråga om att påverka kommunernas prioritering av olika verksamhe- ter, utan att ge bindande föreskrifter om verksamhetens omfattning. Gruppen ”övriga speciella statsbidrag" innefattar ett stort antal bidrag (58 st.) för varierande ändamål och av högst varierande belopp. Spridningen i sistnämnda hänseende belyses i tabell 214 med några siffror.
Tabell 2:4 Gruppen ”övriga speciella statsbidrags” storleksfördelning budgetåret 1972/73. Antal. Milj. kr. Anslagens storlek Drift Invest. Summa (milj. kr.) ___—_ __ Antal Milj. Antal Milj. Antal Milj. kr kr kr -— 25 23 59 13 42 36 113 26 — 100 7 375 3 93 10 468 100 — 1000 8 1415 2 543 10 1958 1 000 — 2 5 018 — 2 5 018 Totalt 40 6 867 18 678 58 7 557
Två bidrag svarar sålunda för ca 2/3 av ifrågavarande totala bidrags- summa. Mot detta kan å andra sidan ställas det förhållandet att en så låg andel av utbetalade bidrag som ungefär 1 % utgår genom inte mindre än 36 bidrag, vilket är närmare 2/3 av totala antalet bidrag. Det kan för övrigt framhållas att den här bilden skulle vara än mer markerad om de bidrag som av redovisningstekniska skäl inte ingår i tabellsammanställ- ningarna kunnat medtas. Inledningsvis angavs antalet sådana bidrag (utbetalningar redovisade under annat anslag etc.) till 18 stycken. En mer konkret och detaljerad redovisning av storleksfördelningen erhålls genom den följande genomgången av de ändamål bidragen avser.
2.2. Ändamålsgruppering av statsbidragen budgetåret 1972/73
En fördelning av bidragen för kommunernas förvaltningsuppgifter efter ändamål ger det resultat tabell 2: 5 visar.
Tabell 2: 5 Ändamålsgruppering av statsbidragen budgetåret 1972/73. Antal. Milj. kr.
Primärkommun landsting Summa
Antal Mkr % Antal Mkr % Antal Mkr %
Rätts- o ch samhälls-
skydd 7 108 2 7 108 1 Fastighetsförvaltn.
och bostadsförsörj— ning 4 232 3 4 232 3 Byggnads— och
planväsen 4 490 7 1 34 8 5 523 7 Undervisning 0.
kult.verks. 13 5 372 75 7 106 25 20 5 479 72 Socialvård o. social-
försälcr. 12 920 13 3 148 34 15 1069 14 Hälso- och sjuk-
vård 7 146 34 7 146 2
Summa 40 7 122 18 434 58 7 557
Rätts— och samhällsskydd
Bidragen avser brandförsvar, civilförsvar samt familjebidrag för värnplik- tiga. Tidigare utgick under denna huvudtitel bidrag till polis-, åklagar- och exekutionsväsendet.
Den dominerande delen av bidragsgivningen avser familjebidrag. Bidraget uppgår för året till 74 mkr eller 69 % av bidragsgivningen.
För civilförsvarsändamål utgår bidrag till anskaffning av skyddsrum samt ersättning till kostnader för kommunal beredskap.
Bland återstående fyra bidrag återfinns för brandförsvar två bidrag, nämligen till förebyggande och släckning av brand samt för oljebekämp- ning till sjöss.
Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning
Merparten av statsbidragsgivningen avser bostadstillägg för barnfamiljer (225 mkr).
För ersättning vid bildande av naturvårdsreservat respektive vård av naturvårdsområden utgår bidrag, vilka till viss del också tillfaller kommunerna.
Byggnads- och planväsen. gatu- och parkförvaltning
Bidragsgivningen avser främst underhåll samt byggande av kommunala vägar och gator (142 respektive 323 mkr). Kommunerna kan också i vissa fall få bidrag till upprustning av vägbelysningen.
Vidare redovisas under denna verksamhetsgren statsbidrag till stöd för friluftslivet.
Undervisning och annan kulturell verksamhet
Till undervisning har hänförts bidrag till olika utbildningsformer avseende såväl driften som lokaler och inventarier. Sammanlagt utgår 20 bidrag till denna sektor.
En betydande del av statens bidrag till det primärkommunala skolväsendet avser kostnaderna för löner och sociala avgifter till lärare och skolledare. Omfattningen av statsbidragen följer bestämmelser i läroplaner och Skolstadga. Budgetåret 1972/73 uppgår bidragen till driften av grundskolan respektive gymnasieskolan till 3 762 respektive 1 255 mkr.
Bland övriga 18 bidrag kan nämnas bidraget till kommunala skolor för vuxna, som under de senaste åren snabbt vuxit i omfattning, och budgetåret 1972/73 uppgår till 126 mkr.
Till byggnadsarbeten inom skolväsendet utgår vidare bidrag, som formellt är skatteunderlagsgraderat men som i praktiken fungerar som ett kostnadsrelaterat bidrag.
Till lantbrukets respektive skogsbrukets yrkesutbildning utgår bidrag till såväl driften som byggnadsarbeten.
Bidrag till kulturella ändamål avser främst bibliotek och teatrar.
Socialvård och socialförsäkring
Till socialvård och socialförsäkring har hänförts bidrag avseende barna- och ungdomsvård, åldringsvård, nykterhetsvård, arbetsvård samt åtgärder vid arbetslöshet. Sammanlagt utgår 15 bidrag till sektorn.
Till de mera betydande bidragen hör det som utgår som ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott (221 mkr) samt bidraget till social hemhjälp (249 mkr).
Till institutioner för barna- och ungdomsvård utgår flera bidrag. För driften och anordnande av barnstugor (192 resp. 31 mkr), till kommuna- la familjedaghem (55 mkr) samt till ferievistelser för barn (3,6 mkr).
Ersättningen till kommunerna enligt socialhjälps— och barnavårdslagar- na belöper sig till 39,7 mkr.
Bidragen till nykterhetsvården omfattar dels de kommunala nykter- hetsnämnderna (96,4 mkr) dels de kommunala vårdanstalterna för alkoholmissbrukare (30,1 mkr).
Bland de 13 bidragen till landstingen återfinns såväl stora som små bidrag. Som exempel kan nämnas bidrag till underlättande av husmorsse- mester (1,4 mkr), familjerådgivning (0,4 mkr), hjälpmedel för handikap- pade (144,5 mkr) samt invaliditetsförebyggande åtgärder (13 mkr).
Hälso- och sjukvård
En betydande del av bidragsgivningen till hälso- och sjukvården är koncentrerad till två förhållandevis stora bidrag, som grundar sig på avtal mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Dessa har redovisats under 2.1 ovan tillsammans med övriga avtals- och avlösningsbidrag.
I enlighet med definitionen av statsbidrag har transaktioner, som klassificerats som köpta tjänster ej medräknat—s i bidragsgivningen. Bland dessa kan nämnas bidragen till de kommunala undervisningssjukhusen.
En betydande del av bidragsgivningen avser bidrag till anordnande och drift av särskolor (125 mkr).
Övriga sex bidrag utgår till skilda ändamål såsom t. ex. skyddsymp— ningar (0,3 mkr), allmän hälsokontroll (0,9 mkr) samt psykisk barna- och ungdomsvård (3,1 mkr).
2.3. Statsbidragsgivningens utveckling mellan budgetåren 1955/56 och 1972/73
2.3.1. Något om administrativa förändringar och reformer
För tolkningen av statsbidragens utveckling under den tid, 1955/56 — 1972/73, som siffermaterialet i denna rapport omfattar, är det av betydelse att hålla i minnet att väsentliga administrativa förändringar skett under perioden. Statsbidragens antal och belopp, fördelning på skilda ändamål etc. har bl.a. påverkats av förändringar i huvudmanna- skap mellan stat och kommun, tillkomsten av nya arbetsuppgifter och utveckling av traditionell kommunal verksamhet osv. Vad beträffar uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun skall erinras om lands- tingens övertagande av mentalsjukvården och provinsialläkarväsendet. Vidare har gymnasierna kommunaliserats. Vissa omfördelningar av uppgifter från kommun till stat har också genomförts. Hit hör förstatli- gandet av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet. Även mellan primär- kommuner och landsting har skett förändringar i uppgiftsfördelningen. Som exempel kan nämnas att Stockholms läns landsting har från primärkommunerna övertagit ansvaret för den lokala trafikförsörjningen. Vidare har landstinget övertagit sjukvården i Stockholm, Helsingborg, Gävle och Norrköping. På Gotland är det primärkommunen som numera svarar för sjukvården.
I samband med bl. a. organisatoriska omändringar och den kommunala verksamhetens utbyggnad har statsbidragssystemet setts över vid flera tillfällen under två senaste decennierna. År 1957 avvecklades och ersattes 27 driftbidrag med ett lärarlönebidrag och ett bidrag till högre skolor. Vidare avvecklades ett antal särskilda statsbidrag år 1965 isamband med genomförandet av det nya skatteutjämningssystemet, och ett belopp motsvarande summan av dessa bidrag inkluderades i skatteutjämningsbi- draget. För att förenkla statsbidragsgivningen till hälso- och sjukvården beslutades år 1967 att ett enda bidrag skulle ersätta ett tjugotal drift- och
anordningsbidrag. Det enhetliga bidraget konstruerades som en teknisk avlösning av de bidrag som utmönstrades och skulle utgå med det belopp huvudmännen skulle ha erhållit för femårsperioden 1967—1971 om de tidigare gällande reglerna tillämpats.
Det kan vara befogat att här även erinra om den djupgående förändring av kommunstrukturen som skett under perioden och som väsentligt ändrat de yttre betingelserna för reformeringen av statsbidragsgivningen. Storkommunreformen år 1952 innebar att antalet kommuner minskade från 2 281 till 864.
Under senare delen av 1950-talet uppstod åter frågan om inte utvecklingen på det kommunala området medfört problem, som gick utöver vad många av de nybildade kommunerna förmådde att lösa på egen hand. År 1962 fattade riksdagen beslut om en ny kommunindel— ning. Genom denna förenas tätort med glesbygd till kommuner, som från näringsgeografisk synpunkt anses utgöra sammanhängande regioner. Denna kommunindelning var praktiskt taget helt genomförd vid 1974 års början. Antalet kommuner är numera 278.
Förändringar i landstingsindelningen har skett bl. a. genom att Stockholm, Helsingborg, Gävle och Norrköping inträtt i landstinget.
2.3.2. Utvecklingen av bidragens omfattning och indelning
Statsbidragsgivningens utveckling framgår av tabell 2: 6. Här skall åter uppmärksammas att bidrag till sysselsättningsskapande åtgärder redovisas separat på grund av osäkerhet i materialet. Kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken har dock under perioden vuxit i betydelse. Såväl antalet statsbidrag som beloppen till drift och investeringar har expande- rat snabbt.
Tabell 2: 6 Allmänna och speciella statsbidrags utveckling 1955/ 56—1972/ 73. Milj. kr.
Primärkommun landsting Summa
Allm. Spec. Allm. Spec. Allm. Spec. 1955/56 65 813 9 123 74 1016 1960/61 532 1471 120 201 652 1 672 1965/66 661 2 727 257 349 918 3 076 1972/73 1621 7 448 911 2168 2 532 9 616
I mitten av 1950-talet var statsbidragsgivningen till kommunerna drygt en miljard kronor. Budgetåret 1972/73 utgick ca 12 miljarder i statsbidrag. En procentuellt stor ökning, 25 %, ägde rum mellan budgetåren 1957/58 och 1958/59 främst på grund av 1957 års ortsavdrags— reform varigenom kommunerna kompenserades genom statsbidrag för att skatteunderlaget minskade genom höjda ortsavdrag. 1966 års gymnasiere- form bidrog till att statsbidragsgivningen ökade med 35 % mellan budgetåren 1965/66 och 1966/67. Nästkommande budgetår ökade
statsbidragen med 21%. Denna ökning förklaras till stor del av landstingens övertagande av den psykiatriska vården.
De allmänna bidragen har under perioden kommit att spela en allt viktigare roll. Deras andel har dock varierat. Vid periodens början utgjorde de 7 % och vid periodens slut hade andelen ökat till 21 %. Genom ortsavdragsreforrnerna åren 1957 och 1961 ökade andelen särskilt kraftigt och motsvarade för budgetåret 1962/63 32 %. Den helt dominerande delen av statsbidrag har avsett den primärkom- munala verksamheten. Detta gör att förändringar av de större bidragen i denna sektor kraftigt påverkar den samlade statsbidragsgivningen.
Budgetåret 1955/56 svarade de speciella statsbidragen till primärkom— munerna för 88 % av totalsumman för denna bidragsgivning, vilket motsvarade 82 % av alla allmänna och speciella bidrag till kommunerna. Fram till budgetåret 1972/73 hade andelarna sjunkit till 77 % respektive 61 %. Andelen speciella statsbidrag till sekundärkommunerna har således väsentligt ökat under slutet av undersökningsperioden. Förändringen av huvudmannaskapet för den psykiatriska vården har härvid spelat en viktig roll.
I mitten av 1950-talet utgick drygt 100 miljoner kronor i statsbidrag till landstingskommuner. Budgetåret 1972/73 hade denna bidragsgivning ökat till drygt 3 miljarder. Den procentuella ökningen i bidragsgivningen var störst mellan budgetåren 1965/66 och 1967/68, då de speciella statsbidragen ökade från 606 till 1 602 miljoner kronor. Denna uppgång förklaras nästan helt av förändringen av huvudmannaskapet för den psykiatriska vården.
Inom ramen för den speciella statsbidragsgivningen har driftbidragen uppvisat en ökning från 843 till 8 438 miljoner kronor. Stegringen har, bortsett från bidragsomläggningar och av olika tidigare omnämnda förändringar av huvudmannaskap, skett förhållandevis jämnt. För in- vesteringsbidragen, som stigit från 174 till 1 180 miljoner kronor, har utvecklingen varit något ojämnare. Dessas procentuella andel av de speciella bidragen var vid början av undersökningsperioden 17 %. Den nådde under mitten av 1960-talet 20 % för att därefter minska till 10 % budgetåret 1972/73. Under budgetåren 1962/63 — 1963/64 och 1965/66 — 1967/68 skedde de kraftigaste ökningarna. Dessa ökningar motsvarades av stora satsningar på kommunala vägbyggen samt utbyggnaden av grund- och gymnasieskolorna.
2.3.3. Utvecklingen från budgetåret 1955/56 för olika verksamhets- områden
Som tidigare antytts har olika reformer påverkat statsbidragens antal och utformning vilket även kommer till synes i tabell 2: 7, som visar statsbidragsgivningens fördelning mellan olika användningsområden inom primärkommunerna.
Tabell 2:7 Statsbidragens fördelning mellan olika användningsområden 1955/56—1972/73. Primärkommuner. AntaL Milj. kr.
1955/56 1960/61 1965/66 1972/73
Antal Milj. Antal Milj. Antal Milj. Antal Milj.
kr kr kr kr
Rätts- och samhälls-
skydd 14 68 12 99 11 103 7 107 Fastighetsförv. o.
bostadsförsörjning — — —- —— — — 4 232 Byggnads— och planväsen 3 74 3 166 4 381 4 490 Undervisn. o. kultu-
rell v. 27 677 21 1 088 22 1 984 13 5 372 Socialvård 0. social-
förs. 13 42 12 66 12 193 12 920
Huvudparten av bidragsgivningen, 72—80 %, har som synes under hela undersökningsperioden avsett undervisning och annan kulturell verksam- het. Skolbidragens dominerande ställning gör, att varje större förändring av bidragsgivningen till skolsektorn kraftigt slår igenom i den samlade statsbidragsgivningen.
Genomgående gäller för undersökningsperioden att bidragsgivningen till socialvård och socialförvaltning ökat sin andel medan andelen bidrag till verksamheter sorterande under rätts- och samhällsskydd minskat. Förstatligandet av domstols-, polis-, exekutions— och uppbördsväsendet samt stora satsningar på social hemhjälp, barnstuge- och familjedaghems- verksamheterna förklarar till stor del dessa förändringar i bidragsgivning- ens inriktning.
Tabell 2: 8 visar att den speciella statsbidragsgivningen till hälso- och sjukvård under perioden dominerat bidragsgivningen till landstingen.
Tabell 2: 8 Statsbidrag till landstingen 1955/56—1972/73. Milj. kr.
1955/56 1960/61 1965/66 1972/73 Antal Milj. Antal Milj. Antal Milj. Antal Milj. kr kr kr kr Hälso- och sjukvård 36 98 36 137 31 193 12 1 880 Socialför- valtning 6 9 6 12 5 32 3 148 Undervis- ning 11 19 10 52 8 125 7 93 Kommunika- tioner 1 34
Nedan följer en närmare genomgång av hur statsbidragen fördelat sig mellan olika verksamhetsområden.
Rätts— och samhällsskydd
Bidragsgivningen till rätts- och samhällsskydd utgjorde i början av perioden 7 % av de speciella statsbidragen. Vid undersökningsperiodens slut hade andelen sjunkit till 1 %. Beloppsmässigt har statsbidragen till detta verksamhetsområde haft den svagaste ökningstakten. Bidragsgiv- ningen har knappt fördubblats. Fram till mitten av 1960-talet ökade verksamheten sin andel. Utvecklingen bröts budgetåret 1965/66 då domstols-, polis-, exekutions— och uppbördsväsendet förstatligades.
Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning
Bidrag till verksamheter redovisade under fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning har under perioden utgjort en ringa andel av den speciella statsbidragsgivningen. Sedan år 1969 utgår statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer. Under treårsperioden 1969/70—1972/73 ökade statsbidragen till detta ändamål från ca 35 milj. kr. till ca 225 milj. kr. och kom att motsvara knappt tre procent av de primärkommunala statsbidragen.
Stadsbyggnad, gatu förval tning, sport och friluftsliv
Statsbidragen till denna sektor svarade vid periodens början för 7 % av de primärkommunala bidragen. Andelen ökade fram till mitten av 1960- talet då 14 % av de speciella bidragen avsåg detta verksamhetsområde. Anslaget till byggande av kommunala vägar och gator ökade kraftigt liksom statsbidrag till kostnader som följd av högertrafikens införande. Under senare delen av 1960-talet och fram till undersökningsperiodens slut sjönk andelen bidrag till 5 % motsvarande ca 490 milj. kronor.
Den dominerande andelen av bidragsgivningen avser investeringar. Andelen ökade under perioden från 56 % till 72 %. Den höga andelen investeringsbidrag har samband med urbaniseringen. Tätorternas utbygg- nad och bilismens snabba expansion har medfört stora investeringar i gator och vägar.
Undervisning och annan kulturell verksamhet
Statsbidrag till aktiviteter redovisade under detta verksamhetsområde har för hela perioden intagit en dominerande roll. För undersökningsperio- den har statsbidragen ökat från 677 milj. kronor till 5 372 milj. kronor. Budgetåret 1955/ 56 avsåg 76 % av bidragsgivningen till primärkommunal sektor denna verksamhetsgren. Fram till mitten av 1960-talet sjönk statsbidragens andel någon procent. Den senare delen av 1960-talet visar en kraftig ökning av statsbidragsgivningen. Förklaringen härtill är gymnasiereformen år 1966 samt den stora satsningen på grundskolan. För budgetåret 1972/73 var sektorns andel 72 % av samtliga speciella statsbidrag till primärkommunerna.
(&
Investeringsbidragen har varit av mindre betydelse, trots att bidrag till skolsektorn utgör en stor andel av de totala investeringsbidragen. Andelen investeringsbidrag inom skolsektorn har under perioden minskat från 9 till 6 %.
Socialvård och socialförsäkring
Bidragsgivningen har för undersökningsperioden ökat från 41 till 920 milj. kronor. Detta motsvaras av en andelsökning från 5 % till 12 % av den speciella statsbidragsgivningen till primärkommuner. Denna ökning är främst att hänföra till den ökade satsningen på bidrag till barnstuge- verksamheten, familjedaghemmen, arbetsvården och den sociala hem- hjälpen. (Den procentuella andelen till det sociala verksamhetsområdet blir högre när beloppen till sysselsättningsskapande åtgärder medräknas.)
Investeringsbidragens andel har kraftigt sjunkit. Förändringen ägde rum fram till början av 1960-talet. Delvis förklaras detta av att bidragen till byggande av ålderdomshem kraftigt minskade, samt att bidrag till inrättande av pensionärshem upphörde.
Speciella statsbidrag till hälso- och sjukvård
Budgetåret 1955/56 utgick statsbidrag till hälso— och sjukvården med 96 milj. kronor. Budgetåret 1972/73 hade beloppet ökat till ca 1 880 milj. kronor. Av de speciella statsbidragen till landstingskommunerna utgicki början av perioden 78 % och vid periodens slut 87 % till hälso- och sjukvård.
Genom förändring av huvudmannaskapet för mentalvården ökade statsbidragsgivningen mycket kraftigt mellan budgetåren 1965/66 — 1969/70 — från 193 milj. kronor till 1 178 milj. kronor.
Den bidragsgivning som avser investeringsverksamhet svarade budget- året 1955/56 för 8 % och budgetåret 1972/73 för 10 % av statsbidragen till hälso- och sjukvård.
Speciella statsbidrag till landstingskommuner exklusive hälso- och sjukvård
Den speciella statsbidragsgivningen till landstingskommuner exklusive hälso- och sjukvård berör verksamhetsområdena socialförvaltning, under- visning och annan kulturell verksamhet samt kommunikationer. Statsbi- dragen till dessa verksamhetsområden har ökat från 29 milj. kronor till ca 290 milj. kronor.
Andelen bidrag som avser investeringar har under perioden varierat mellan 11 % och 25 %.
Fram till mitten av 1960-talet dominerade undervisning och annan kulturell verksamhet bidragsgivningen. Dess andel har därefter minskat. Bidragsgivningen till verksamheter under socialförvaltning utgör mer- parten av bidragen fr. o. m. mitten av 1960-talet.
3. Statsbidragens betydelse för och inverkan på den kommunala ekonomin
3.1. Statsbidragens betydelse inom olika verksamhetsområden
Som utgångspunkt för redovisningen i detta avsnitt kan det vara lämpligt att i tabell 3: 1 erinra om den bild av de speciella statsbidragens inriktning och fördelning budgetåret 1972/73 som tidigare gavs.
Tabell 3: ] Statsbidrag till affärsdrivande verksamhet, avtals— och avlösningsbidrag samt övriga speciella statsbidrag. Milj. kr.
Statsbidrag till Primärkom. Landsting Summa
Drift. Invest. Drift. Invest.
Affärsdrivande verksamhet 9 318 327 Avtals— och avlösnings- bidrag 1 562 172 1 734 Övriga speciella stats- bidrag 6 488 634 365 56 7 556 Totalt 6 497 952 1 927 228 9 617
I olika sammanhang och för olika syften kan det finnas anledning att illustrera statsbidragens betydelse för kommunernas ekonomi med enkla relationstal. Alldeles uppenbart är dock att man kan få högst olika sådana relationstal beroende på vilken jämförelsebas man därvid väljer. Exempel på detta ges i tabell 3: 2 där statsbidragen (exkl. allmänna statsbidrag) till primärkommunerna satts i relation till bruttoutgifterna inom respektive kommunala verksamhetsområde. De återgivna relationstalen avser år 1972 och har hämtats ur de uppgifter om kommunernas ekonomiska utveckling åren 1960—1972, som i annat sammanhang tagits fram inom kommittén. Materialet bygger på kommunernas egen rapportering av statsbidragsgivningen. Detta innebär att skillnader föreligger jämfört med det i denna rapport redovisade materialet på grund av skilda förhållanden som närmare behandlas i bilaga A. Dessa olikheter torde dock inte rubba innebörden av de jämförelser som här görs.
Med statsbidragens tyngdpunkt så starkt förlagd till förvaltningsom- rådet och vidare till driftutgifter blir relationstal, som utgår från en jämförelsebas vari utgifter för affärsdrivande verksamhet och investering-
Tabell 3: 2 De speciella statsbidragens andel av bruttoutgifterna inom respektive kommunala verksamhetsområde år 1972. Procent.
Speciella statsbidrag Primärkommun Förvaltning Af färsverksam h. Totalt Driftbidrag 25 0 18 Investeringsbidrag 19 16 18 Totalt 23 5 1 7
ar ingår, inte alltid så överskådliga. Alldeles speciellt gäller detta vid jämförelse mellan olika kommuner eller kommuntyper på grund av att utgiftsandelen för investeringar och _för affärsverksamhet varierar så starkt mellan olika kommuner. Genom att bidragsgivningen för investe- ringar även har anknytning till statlig arbetsmarknads- och konjunktur- politik kan stora förändringar inträffa mellan åren. Så var exempelvis är 1971 investeringsbidragens andel av bruttoutgifterna för affärsdrivande verksamhet endast 4 % mot 16 % i ovanstående tablå för år 1972.
Med hänsyn till de svårigheter som här antytts har det ansetts lämpligt att vid en redovisning av statsbidragens betydelse i första hand utgå från en uppdelning på ändamålsgrupper.
I tabell 3: 3 har för år 1972 statsbidragen satts i relation till bruttoutgifterna inom respektive kommunala verksamhetsområde.
Tabellen visar att på fyra av områdena utgör statsbidragens andel av bruttoutgifterna 10—1 5 %. Det är också värt att notera att investeringsbi- dragens andel av investeringsutgifterna iallmänhet ligger betydligt högre. För rätts- och samhällsskydd 34 % samt 23 respektive 21 % för byggnads- och planväsen och socialvård. På undervisningsområdet täcker statsbidra- gen en betydande del av kommunernas bruttoutgifter. För hela ändamåls- området är procenttalet 44. I detta fall är andelen högst för driftutgifter medan procenttalet för investeringar är betydligt lägre.
De förändringar i statsbidragens betydelse för respektive kommunför- valtning som inträtt sedan år 1960 framgår av diagram 3.1—3.7.
I diagram 3.1 sker en nedgång efter år 1965 av andelen statsbidrag till råtts- och samhällsskydd. Detta är ett resultat av polis-, åklagare- och domstolsväsendenas förstatligande.
Tabell 3: 3 De speciella statsbidragens andel av bruttoutgifterna inom olika kommunala verksamhetsområden. Procent. Rätts- Fastig- Bygg- Undervis— Socialvård och socialförsäkring Lands- och hetsför- nads— ning och varav tings— sam- valtn. o. 0. plan- kulturell ___—_ kommunal hälls- bostads— vås. verksam- barna- o. åldrings- övrig verk- skydd förs. het ungdoms— vård social- samhet
vård vård Driftbidr. 12 13 5 47 13 22 7 19 12 1nvest.bidr. 34 10 23 20 21 30 4 45 19 Totalt 14 10 11 44 13 22 7 20 13
Utvecklingen av andelen statsbidrag till olika verksamhetsområden åren 1960—1972
Diagram 3. 1 Diagram 3.2 Fastighetstörvaltning % Rätts- och samhällsskydd % och bostadsförsörjning 40 40 30 30 20 20
10.
1960 64 68 72
= statsbidrag av totala bruttoutgifter — — — — = driftbidrag av bruttodriftkostnader — - — — - = investeringsbidrag av bruttoinvesteringsutgifter
Diagram 3.3 Diagram 3.4
Byggnads- och planväsen, Undervisning och kultu-
% sport och friluftsliv 50% rell verksamhet
___—__ _———_ —__
1960 64 68 72 1960 64 68 72
Utvecklingen av andelen statsbidrag till olika verksamhetsområden åren 1960—1972
Diagram 3.5 Diagram 3.6
Socialvård och social- % försäkring % Summa förvaltning
30— 20 _x _x_ _/ N_x _/ * x _/ iO—I L ' _l | 1960 64 68 72 1960 64 68 72
= statsbidrag av totala bruttoutgifter — -— — — = driftbidrag av bruttodriftkostnader — - — - - = investeringsbidrag av bruttoinvesteringsutgifter
Diagram 3.7
Landstingskommunal verk- % samhet
1 960 64 68 7 2
Den växande andelen statsbidrag till fastighetsförvaltning och bostads- försörjning efter år 1968, diagram 3.2, beror på tillkomsten av statsbidrag till bostadstillägg för barnfamiljer. Diagram 3.4 visar att statsbidragens andel av bruttoutgifterna ifråga om undervisning och kulturell verksam- het varit i stort sett oförändrad under perioden. Den snabba utbyggnaden av barntillsynen, som skett alltsedan mitten av 1960-talet förklarar den, enligt diagram 3.5, växande andelen statsbidrag till det sociala förvalt- ningsområdet.
För hela det primärkommunala förvaltningsområdet visar diagram 3.6 på en ökad andel statsbidrag av bruttoutgifterna efter år 1968.
Det tillgängliga materialet har ej gjort det möjligt att belysa statsbidra- gens betydelse för olika ändamålsgrupper inom den landstingskommunala sektorn. Diagram 3.7 visar att för hela sektorn har andelen statsbidrag först ökat, främst i samband med övertagandet av mentalvården, och sedan minskat i takt med att avlösningsbidragens betydelse reducerats.
3.2. Statsbidragens betydelse i olika kommuntyper
Att ge en enkel och entydig redovisning av statsbidragens betydelse för kommuner av olika typ och storlek möter betydande svårigheter. Utöver problem som berörts i det föregående kan nämnas de skilda svårigheter som hänger samman med att den kommunala verksamheten har en väsentligt olika omfattning och inriktning i de olika kommunerna, vilket direkt påverkar statsbidragsbilden. Även om det därigenom är vanskligt att översiktligt jämföra förhållandena i skilda kommuner skall dock ett försök här göras att ange vissa tendenser och samband.
Som tidigare angetts är det sifferunderlag som varit tillgängligt för dessa jämförelser hämtat från kommunernas utgiftsredovisning och sålunda inte helt överensstämmande med det som i övrigt behandlas i denna rapport. De avvikelser som det är fråga om har berörts i annat sammanhang. Här skall därför endast påpekas att utgifter för sjukvård i Göteborg, Malmö och Gotland här redovisats under primärkommunerna.
Vad gäller de speciella statsbidragen skall först särskiljas driftbidrag till primärkommunerna. För dessa har beräkningen utförts för olika slags kommungrupperingar —— efter befolkningsstruktur, befolkningsutveckling, geografisk belägenhet osv. Resultaten återges i tabellerna Cl—C7 i bilaga C. De skillnader i bidragens betydelse för olika kommuntyper som kan noteras varierar inte på något entydigt sätt och ger inte grund för några omedelbara sambandsförklaringar. I flera av grupperingarna återfinns vissa variationer som mer tydligt framträder i den indelning som avser kommunernas storlek efter invånarantal. Det kan därför vara motiverat att företrädesvis behandla denna indelning något närmare.
I tabell 3: 4 anges driftbidragens omfattning i kronor per invånare i olika storleksklasser för primärkommunerna. Som synes visar bidragen en tendens att öka med stigande invånarantal. (Här bör erinras om att Malmö, Göteborg och Gotland, vars bidrag 1972 inte så väl faller in i den bilden, erhåller bidrag för sjukvård).
Tabell 3: 4 Driftbidragens fördelning i kommuner med olika befolkningsstorlek år 1968 och år 1972. lir/invånare
—9 999 10000— 20000— 50000— 100000—Mal- Göte- Stock-Got- 19999 49999 99999 mö borg holm land
1968 365 360 426 470 464 581 608 701 378 1972 598 645 720 784 812 994 1049 770 1075
Mot den bild som här framträder kan ställas samband som kommer till synes då driftbidragen sätts i relation till bruttodriftkostnaden i de olika kommunerna. Enligt tabell 3: 5 sjunker bidragens andel av bruttodrift- kostnaden då kommunstorleken ökar.
Tabell 3: 5 Driftbidragens andel av bruttodriftkostnaderna i kommuner med olika storlek år 1968 och år 1972. Procent.
—9 999 10 000— 20 000— 50 000— 100 000— Mal- Göte- Stock- Got-
19 000 49 999 99 999 mö borg holm land 1968 21 20 21 18 18 15 14 13 20 1972 20 20 20 19 19 15 14 12 19
De motsatta tendenser som erhålls i de här två fallen skulle kunna förklaras av att de totala driftutgifterna per invånare ligger högre i de större kommunerna. Detta behöver dock inte nödvändigtvis vara hela orsaken. Att olika andra förhållanden kan spela in kan kort exemplifieras i anslutning till diagrammen 3.8 och 3.9. I det ena av dem återges för några olika ändamål driftbidrag per invånare efter kommunernas storlek medan motsvarande fördelning i fråga om driftutgifter per invånare tagits in i det andra diagrammet. Alldeles klart framgår där att utgiftsnivån ligger'högre i större kommuner. Flera olika omständigheter bidrar till detta. I den redovisning som här används ingår affärsdrivande verksamhet och inom detta område är ju olikheterna mellan stora och små kommuner markanta.
För vägutgifter och utgifter för gymnasieskolor går samma tendens igen som en naturlig följd av den utgiftsfördelning och organisatoriska struktur som gäller i dessa fall. På socialvårdens område bidrar det förhållandet att vissa speciella institutioner, t. ex. inom nykterhetsvår- den, finns endast i vissa större kommuner.
Utgifterna för grundskolan avviker från detta mönster. Där finns en tendens till sjunkande utgift per invånare vid ökande kommunstorlek, och samma mönster visar sig om man för beräkningarna utgår från lärartät- heten i kommunerna. Då statsbidraget till grundskolan utgår i form av lärarlönebidrag blir det för övrigt just lärartätheten eller klasstorleken som kommer att prägla variationerna i bidragens andel av utgifterna inom denna sektor. I det aktuella diagrammet framträder också en minskande bidragsandel med stigande kommunstorlek.
Bland de speciella statsbidragen är grundskolebidraget det klart största. Det representerar inte mindre än 50% av ifrågavarande totalbelopp.
Diagram 3.8 Driftbidrag per invånare år 1972
Kr/ inv
800
700
600
500
400
300
200
100
= Total bidragsgivning Befolkningsstorlek — - — — = Undervisning 1. -— 9 999 _-__= 2.10000—19999 Grundsm'a 3. 20 000 — 49 999 = Gymnasieskola 4. 50 000 — 99 999
5.100 000 —
" = Barn- och ungdomsvård
Samtidigt svarar utgifterna för grundskolan genomgående för en stor del av kommunernas totala driftutgifter. Tillsammans gör dessa förhållanden att grundskolebidraget i betydande utsträckning kommer att påverka beräkningarna av statsbidragens betydelse för kommunernas ekonomi. Hur starkt mönstret därifrån slår igenom beror på statsbidragsförhållan- dena inom och tyngden hos de andra sektorer, som medtas i beräknings- underlaget. För att illustrera detta kan anföras ett par exempel. Utgifterna för gymnasier och vägar är väsentligt högre i stora än i små kommuner — de mindre kommunerna är inte väghållare och har inget eget gymnasium — och de statsbidrag som utgår för dessa verksamheter uppvisar både i kronor per invånare och i andel av sektorns utgifter betydande skillnader. Mönstret blir med andra ord omvänt i förhållande till grundskolan. I en sammanvägd jämförelse för endast de här tre grupperna kommer de två tendenserna att motvåga varandra och
Diagram 3.9 Driftutgifter per invånare år 1972
Kr/inv 4 000
3 600
2 800
2 400
2000
1 600
1 200
800
400
_ = Totala utgifter Befolkningsstorlek
————— = Undervrsning 1. __ 9 999 _ - _ . .— : Grundskola 2. 10 000 — 19 999 _________ = . 3. 20 000 — 49 999 - Gymnasieskola 4_ 50 000— 99 999 -—-——-—- = Socialvård 5. 100 000
' _— -—-' ' = Gator och vägar
!
Affärsdriv. verks.
resultatet blir beroende av de inbördes vikterna för ändamålsgrupperna och de utgående statsbidragen. Ett väsentligt annat utfall erhålls om man i en sådan här jämförelse fogar in exempelvis driftutgifter för affärsdri- vande verksamhet. För dessa gäller att de kraftigt ökar med stigande kommunstorlek. Samtidigt utgår praktiskt taget inga driftbidrag på detta område. Detta medför att det, då man som mått använder bidragens andel av driftutgifterna, blir en kraftig förstärkning av tendensen mot sjunkande andel vid ökande kommunstorlek. Förskjutningen i den indelningen orsakas enbart av förändringar i nämnaren.
De här anförda exemplen torde visa att några enkla och generella bedömningar av de speciella driftbidragens betydelse för olika kommu- ners ekonomi svårligen kan göras. Nödvändigheten av att vid sådana jämförelser kommuner emellan beakta ändamåls- och utgiftsstrukturen gör att en djupare analys av bidragens effekter i dessa hänseenden skulle behöva bli mycket detaljerad och uppsplittrad. I detta sammanhang har en sådan mer ingående genomgång inte varit möjlig.
Investeringsbidragens omfattning i kronor per invånare varierar inte, som tabell 3: 6 visar, på ett entydigt sätt mellan vare sig kommuner av olika storlek eller mellan olika är. Detta är naturligt med tanke på att en investering innebär anskaffning av något som skall brukas under en längre tid. Det kan gälla daghem, skola, sjukhus, avloppsreningsverk eller kommunala beredskapsarbeten av skilda slag. Den senare typen av investering har primärt ett sysselsättningspolitiskt syfte. Det är sannolikt också bidrag till kommunala beredskapsarbeten som förklarar den kraftiga ökningen av bidragsgivningen till de minsta kommunerna år 1972 jämfört med år 1968.
Tabell 3: 6 Investeringsbidragens fördelning i kommuner med olika storlek år 1968 och år 1972. Kr/invånare
—9 999 10000— 20 000— 50 000— 100 000— Mal- Göte- Stock- Got-
19 999 49 999 99 999 mo borg holm land 1968 86 72 86 V 87 98 112 241 134 120 1972 197 169 55 159 135 139 216 139 92
Av nämnda skäl föreligger även osystematiska variationer ifråga om investeringsbidragens andel av bruttoinvesteringsutgifterna mellan kom- muner av olika storlek liksom mellan åren 1968 och 1972, som tabell 3: 7 visar.
Tabell 3: 7 Investeringsbidragens andel av bruttoinvesteringsutgifterna år 1968 och år 1972. Procent
-—9 999 10 000— 20 000— 50 000— 100 000— Mal- Göte- Stock- Got-
19 999 49 999 99 999 mö borg holm land 1968 16 12 12 11 14 11 17 9 17 1972 23 18 17 15 11 16 13 13 18
Skatteutja'mningsbidragen avser att kompensera kommunerna för brist på skattekraft samt ett oförmånligt kostnadsläge. Till ett oförmånligt kostnadsläge kan såväl befolkningsmässiga som ekonomisk-strukturella faktorer bidraga. Det föreligger därför inte oväntat i tabellerna i bilaga C ett samband mellan storleken på skatteutjämningsbidraget och befolk- ningsstorleken, skattekraften och näringskaraktären.
Av tabell 3:8 framgår hur skatteutjämningsbidragens andel av de totala bruttoutgifterna minskar med ökad kommunstorlek.
Tabell 3: 8 Skatteutjämningsbidragens andel av de totala bruttoutgifterna i komu- ner av olika storlek är 1968 och år 1972. Procent
—9 999 10 000— 20 000— 50 000— 100 000— Mal- Göte- Stock— Got—
19 999 49 999 99 999 mö borg holm land 1968 11 6 4 3 1 — — — 8 1972 10 6 3 3 1 — — — 12
Även om det är svårt att ge en entydig överblick över i vilken utsträckning statsbidragsgivningen har samband med olika befolknings- mässiga eller ekonomisk-strukturella faktorer i kommunen, bestämmer i många fall befolkningsstrukturen (barn och åldringar) bidragens storlek. Tendensen ifråga om den totala bidragsgivningens fördelning bland kommunerna liknar därför den som gäller för skatteutjämningsbidragen även om den inte är lika markant. Detta framgår av tabell 3: 9, som visar den sammanlagda bidragsgivningens andel av totala bruttoutgifter i kommuner av olika storlek.
Tabell 3:9 Den sammanlagda bidragsgivningens andel av totala bruttoutgifter i kommuner med olika storlek är 1968 och år 1972. Procent
—9999 10000— 20000— 50000— IOOOOO—Mal- Göte- Stock- Got- 19000 49999 99000 mö borg holm land
1968 29 23 21 18 17 14 14 12 26 1972 30 25 22 20 18 14 14 11 30
4. De speciella statsbidragens utformning och effekter i vissa avseenden
4.1. Prestationsrelaterade och kostnadsrelaterade bidrag
En viktig uppgift för KEU är att belysa de konsekvenser, som hittills kunnat utläsas av de speciella statsbidragens utformning för servicenivån på olika områden och för effektiviteten vid produktion av ifrågavarande tjänster. Med servicenivå måste då avses såväl utbudets storlek som de tillhandahållna tjänsternas kvalitet (även bidragens inverkan på kommu- nernas avgiftspolitik måste beröras). Frågan om effektivitet gäller här främst valet mellan olika medel för att uppnå ett önskat resultat, dvs. emellan olika vård- eller serviceformer, olika faktoruppsättningar i produktionen. Problemet att skilja ”rent produktionstekniska” föränd- ringar från sådana som också innebär ändrad kvalitet förefaller dock i många fall att vara mycket svårt, inte minst då det gäller vård- och utbildningstjänster.
För att underlätta ett studium av konsekvenserna av statsbidragens utformning har ett klassificeringsschema angivits för de speciella statsbi- dragen, med indelning dels i drift- och investeringsbidrag, dels inom vardera av dessa grupper i tre kategorier nämligen:
prestationsrelaterade bidrag kostnadsrelaterade bidrag avlösnings— och avtalsbidrag.
Med prestationsrelaterade bidrag avses att ett bestämt belopp utgår per producerad enhet (vårddag, daghemsplats etc.). Kostnadsrelaterade bi- drag kan utgå antingen som en bestämd andel av kommunehs hela kostnad för verksamheten eller i relation till kostnaden för endast viss produktionsfaktor (t. ex. personal inom viss kategori). För sistnämnda bidragstyp kan också benämningen faktorprissubventionerande bidrag användas. Avlösnings- och avtalsbidrag avser antingen bidrag som på olika sätt utgör ersättning för avlösta bidrag eller utgår enligt avtal mellan staten och kommunerna.
En närmare beskrivning av den av arbetsgruppen tillämpade typindel- ningen lämnas i bilaga A.
4.2. Inverkan på resursanvändningen
Innan en redovisning görs av hur de speciella statsbidragen fördelar sig efter typ kan det vara anledning att kortfattat beröra de konsekvenser för verksamhetens utformning som valet mellan olika bidragsformer kan få. Det kan även vara viktigt som en bakgrund för de i kapitel 5 redovisade fallstudierna. Dessa har gjorts för att ytterligare försöka belysa de effekter, som följer av olika bidrags utformning.
Den nyss berörda typindelningen av statsbidragen är ett försök att schematiskt särskilja de faktorer, som kan vara av betydelse då man vill undersöka bidragssystemets funktionssätt. Ganska naturligt är att man inte i tidigare utredningar och beslut kan återfinna renodlade principer och grunder för valet av bidragskonstruktioner som träffats, då olika bidrag tillkommit under så skilda förhållanden och vid så olika tidpunkter. Med ledning av överväganden och anförda motiveringar i skilda sammanhang kan vissa allmänna drag urskiljas. Det bör framhållas att en sådan rekonstruktion inte utgör någon värdering av hur bidrageni framtiden lämpligen bör utformas eller vilka förhållanden som bör få inverka på ett framtida val av bidragsformer.
När staten gett bidrag till bestämda kommunala aktiviteter har detta skett som uttryck för statens värdering av kommunens service på bestämda områden. Eftersom det får antas att staten därmed främst värderat utbudet av tjänster kunde det förefalla naturligt att bidragen i stället knutits till utbudets storlek (prestationsrelaterade bidrag). Om det mål man velat uppnå inom en viss sektor — t. ex. barntillsyn eller nykterhetsvård — hade kunnat preciseras i mer ”övergripande” resultat- termer, kunde bidragen ha knutits till dessa resultat i stället för utbudet av de enskilda tjänster som bidrar till att resultatet uppnås (programrela- terade bidrag).
Man skulle i detta sammanhang också kunna tänka sig mellanformer mellan prestationsrelaterade bidrag och allmänna statsbidrag. Detta skulle ha inneburit att endast vissa minimikrav beträffande verksamhetens omfattning hade uppställts som villkor för att bidrag skulle erhållas. Bidragens storlek kunde då ha bestämts som exempelvis ett visst belopp per invånare, eller per invånare iviss åldersgrupp eller utifrån något annat ”behovsmått” beroende på verksamhetens art. Eftersom en ökning av verksamheten då man passerat minimigränsen helt skulle ha fått finansieras av kommunen, skulle bidragens styreffekt här bli svagare än vid ren prestationsanknytning, bortsett från vissa "tröskeleffekter".
I olika sammanhang har det pekats på att den viktigaste principiella fördelen med prestations- eller programrelaterade bidrag skulle vara den möjlighet och de incitament de ger huvudmännen att söka sig fram till den effektivaste (billigaste) lösningen. Kommunerna skulle själva kunna välja den produktionsteknik som med hänsyn till lokala förhållanden framstår som mest ändamålsenlig, och de resursbesparingar man åstad- kom skulle tillfalla kommunens egna innevånare. Vid programstyrning skulle denna handlingsfrihet utökas till att omfatta val mellan olika typer av service inom respektive sektor, vilka uppfyller de uppställda målen.
När prestationsrelaterade bidrag förekommit har problemen främst ansetts ha att göra med kvalitetsjämförelser och kvalitetskontroll. De tjänster som tillhandahålls av kommunerna är ofta av komplicerad natur med många komponenter av betydelse för en kvalitetsbedömning. Det torde därför i flertalet fall ha varit mycket svårt att entydigt ange den ”prestation” som krävs för att bidrag skall erhållas. Som förut framhållits uppkommer svårigheter bl. a. vid bestämning av vad som skall avses med en daghemsplats eller en Vårdplats i olika sammanhang, definitionsproble- men är givetvis ännu större vid olika slags programstyrning.
Om tjänsternas karaktär inte närmare preciserats kan de prestations- relaterade bidragen tänkas ha stimulerat till utbyggnad av kapaciteten på kvalitetens bekostnad — kvalitetshöjning skulle inte ge ökade bidrag trots att en sådan utveckling kan ha varit önskad av statsmakterna. Allmänt kan, på grund av detta förhållande, hävdas att prestations- och programrelaterade bidrag mer än andra bidragsformer förutsätter precise- rade kvalitetskrav.
Effekter av nyssnämnda slag har kunnat undvikas genom kostnadsrela- terade bidrag, vilka ger kommunerna kompensation för en del av den kostnadshöjning, som uppkommer då kvaliteten förbättras. I praktiken används sådana bidrag nu också för att utjämna vissa för kommunerna opåverkbara kostnadsskillnader. Å andra sidan ”kompenseras” kommu- nerna också i de fall högre kostnader av faktorinsatser valts eller då effektiviteten av andra skäl är låg. Det har också hävdats att speciella effektivitetsproblem kan uppkomma i fråga om sådana kostnadsrelate- rade bidrag, som knyts enbart till kostnaderna för viss produktionsfaktor (t. ex. personal med bestämda uppgifter, bestämd utbildning etc.). I den mån tekniska och legala möjligheter föreligger att välja mellan produk- tionsmetoder med olika faktoruppsättning, skulle detta val genom bidragen ensidigt kunna styras mot utnyttjande av den bidragsgrundande faktorn. I många fall måste detta uppfattas som en nackdel — ökad effektivitet skulle kunna vinnas om kommunerna fritt fick välja produktionsteknik utifrån de förhållanden som råder i varje särskilt fall.
Undantag från denna regel kan tänkas föreligga om exempelvis arbetslöshet föreligger inom regionen. Det kunde då finnas skäl att genom statsbidrag för en begränsad period ge stödet den formen att den sänker arbetskraftskostnaden. Bidrag, knutna till användningen av arbets- kraft med bestämd utbildning, har också i vissa fall använts i syfte att säkra hög kvalitet hos de erbjudna tjänsterna. Detta syfte torde emellertid lättare kunna nås med andra medel än bidragens utformning.
Vissa effektivitetssynpunkter har från olika håll även anförts beträffan- de val mellan drift- och investeringsbidrag. Dessa kan ju var för sig sägas vara knutna till en bestämd grupp produktionsfaktorer, arbetskraft och material m. m. respektive byggnadskapital. I den mån bidragen är kostnadsrelaterade skulle en anknytning till summan av drift- och (periodiserade) kapitalkostnader framstå som mer neutral — och i allmänhet mer effektiv — än en uppdelning på två skilda bidrag.
Då det gäller investeringsbidragen har det hävdats att dessa helt allmänt utmärkes av att förväntningar beträffande bidragens framtida
storlek kan få problematisk inverkan på utbyggnaden av kommunal service. Medan förväntningar om ökade driftbidrag normalt skulle ha stimulerat utbyggnaden, kunde förväntningar om höjda investeringsbi- drag ha fått motsatt verkan — de kommuner som byggt ut före höjningen skulle ha missgynnats. Denna effekt har dock uppfattats som ett specialfall av regeln, att en i görligaste mån generell bidragsutformning, knuten till den service som tillhandahålls, i allmänhet är att föredra framför subventionering av olika komponenter i produktionskostnader- na.
4.3. Statsbidragens fördelning efter typ
De prestationsrelaterade bidragen har under hela undersökningsperioden utgjort en förhållandevis liten andel av hela statsbidragsgivningen i kronor räknat. Budgetåret 1955/56 var andelen 7 % för att sedan sjunka mot slutet av 1950-talet och början av 1960-talet, då ett antal prestationsrela- terade bidrag utmönstrades. Genom ökad bidragsgivning till barnstuge- verksamheten ökade andelen till 3 % fr. o. m. budgetåret 1965/66.
Prestationsrelaterade bidrag spelar en viktig roll i bidragsgivningen till socialvård och socialförsäkring. 27 % av bidragen till den primärkommu- nala sociala verksamheten var budgetåret 1972/73 prestationsrelaterade. Här dominerar bidragsgivningen till barnstugeverksamheten.
Andelen kostnadsrelaterade bidrag låg på samma nivå — 18 % — vid såväl undersökningsperiodens början som vid dess slut. För landstings- kommunal verksamhet exklusive sjukvårdssektom hade merparten av statsbidragen denna konstruktion.
Den dominerande andelen statsbidrag har under hela undersöknings- perioden utgjorts av de kostnadsrelaterade samt faktorsubventionerande bidragen. Budgetåret 1955/56 var andelen 63 %. De kostnadsrelaterade samt faktorsubventionerande bidragens andel ökade under undersök- ningsperioden från 63 % till 77 %. Bidragen till grundskola och gymnasie- skola dominerar och avser lärarlöner.
Avlösnings- och avtalsbidragen har för landstingskommunerna spelat en betydande roll. Budgetåret 1955/56 var andelen 22 % och för budgetåret 1972/73 hade den ökat till 61 %. Andelen ökade kraftigt då statsbidragsgivningen till hälso- och sjukvård år 1967 ersattes med ett avlösningsbidrag.
Bidragsgivningen till primärkommuner i form av avlösnings- och avtalsbidrag är obetydlig — mindre än en procent.
Olikheter i de kommunala utdebiteringarna och skillnader i den kommunala standarden har sedan länge spelat en viktig roll vid utformningen av statsbidrag. Formerna för att komma till rätta med detta problem har varierat. De skatteunderlagsgraderade bidragen spelade en förhållandevis stor roll i början av undersökningsperioden. För budgetåret 1955/56 uppgick dessa bidrag till 13% av den speciella
statsbidragsgivningen. De skatteunderlagsgraderade bidragen utgick ute- slutande till obligatoriska verksamhetsgrenar. Denna bidragskonstruktion har efter genomförandet av det allmänna skatteutjämningssystemet år 1965 förlorat sin betydelse. Bidragskonstruktionens syfte, att åstadkom- ma en skatteutjämning mellan kommunerna tillgodosågs därefter på annat sätt. Formellt är fortfarande statsbidrag till skolbyggnader skatte- underlagsgraderat. I praktiken är dock detta bidrag kostnadsrelaterat.
4.4. Konjunkturpolitiska motiv
Förändringar i statsbidragens storlek har förekommit med syfte att uppnå en konjunkturpolitisk effekt. Tillfälliga höjningar av driftbidragen till viss kommunal verksamhet har använts i detta sammanhang. På de flesta områden kan det för kommunerna möta vissa svårigheter att kortsiktigt variera omfattningen av den service som erbjuds — av hänsyn till såväl personalen som förbrukarna. En utökning som följd av tillfälligt höjda bidrag skulle i praktiken medföra ökade förpliktelser även på längre sikt, då en nedskärning bedöms vara omöjlig när de extra bidragen bortfaller.
Däremot anses ofta förändringar av investeringsbidragens storlek, oavsett bidragens konstruktion i övrigt, kunna tas i användning för stabiliseringspolitiska syften. Budgetutredningen (SOU 1973: 43) har också betonat att det företrädesvis är investeringsbidragen som kan komma ifråga vid en bedömning av möjligheterna att konjunkturvariera kommunernas verksamhet.
Från utgångspunkter som nu berörts kan det vara skäl erinra om vissa storlekssiffror och relationstal i statsbidragsgivningen. Driftbidragen, vilka som nämnts bedöms mindre användbara i konjunkturpolitiken, utgör den övervägande delen.
De allmänna bidragen torde i detta sammanhang kunna jämställas med driftbidragen. Av de speciella statsbidragen utgjorde budgetåret 1972/73 driftbidragen 88 %. De återstående 12 % för investeringsbidragen repre- senterade ett belopp om' 1 180 mkr. Av detta gick 634 mkr till skilda förvaltningsområden, 318 till affärsdrivande verksamheter inom primär- kommuner och 228 mkr till sekundärkommunerna. Här har då inte medräknats de särskilda anslag för sysselsättningsskapande åtgärder som utgår och vilka budgetåret 1972/73 uppgick till 806 mkr för drift och investeringar. Totalbeloppet för de bidrag som ur här anlagd synvinkel är av intresse kan därmed anges till 1 993 mkr budgetåret 1972/73.
Förändringar av ifrågavarande anslag har vid olika tillfällen gjorts för att uppnå konjunkturstabiliserande effekter. Detta gäller i hög grad bidragen för sysselsättningsskapande åtgärder. Som exempel kan nämnas att ifrågavarande anslag ökade mellan budgetåren 1970/71 och 1971/72 från 355 mkr till 677 mkr. Flera anslag till affärsdrivande verksamhet har tillkommit och utformats utifrån konjunktur- och arbetsmarknadspoli- tiska syften. Bidragen till denna sektor ökade också kraftigt mellan budgetåren 1970/71 och 1972/73, från 73 mkr till 318 mkr.
4.5. Inverkan på avgiftspolitiken
Kommunerna bedriver i större eller mindre grad — beroende på storlek, tätortsgrad och struktur i övrigt — verksamhet som kan sägas ha affärsmässig karaktär. Kommunerna tillhandahåller tjänster och varor i stort sett på samma sätt som ett enskilt företag. Exempel på sådan verksamhet är el- och värmeverk, vatten- och avloppsverk, renhållnings— verk och kommunikationsföretag. Till övervägande grad beräknas sådan verksamhet vara självbärande och avses sålunda inte belasta skattebetalar- na, men i åtskilliga fall täcker inte inkomsterna de verkliga kostnaderna. Också i fråga om en del av de verksamheter inom förvaltningssektorn, för vilka statsbidrag utgår, utnyttjas avgifter som finansieringskälla. Bidragens utformning kan då få betydelse för kommunernas val av avgiftsnivå och för avgiftssystemets utformning i övrigt.
Prestationsrelaterade bidrag innebär i allmänhet, att bidragsbeloppet per enhet bestäms oberoende av kommunens .avgiftssättning (däremot kan givetvis det totala bidragsbeloppet indirekt påverkas, om avgifterna minskar efterfrågan och därmed verksamhetens omfattning). En höjning eller sänkning av avgifterna ger därmed fullständigt utslag i kommunens egen kostnad för ifrågavarande tjänster, dvs. de avgifter som uttas av kommunens innevånare tillfaller helt kommunen. Bidragen kan sägas vara neutrala i den meningen att de inte ger incitament att höja eller sänka avgifterna.
Förhållandet är detsamma i fråga om sådana kostnadsrelaterade bidrag, där underlaget utgörs av kommunens bruttokostnad. Däremot kan en viss avgiftspåverkande effekt uppkomma, om kommunens nettokostnad (med avdrag för avgiftsintäkter) bestämmer bidragsbeloppet. Ett sådant system motverkar avgiftsfinansiering, eftersom införande eller höjning av avgif- terna medför att statsbidraget minskar. Avgifterna ger således ett mindre tillskott till den kommunala budgeten än det avgiftsbelopp, som belastar kommunens innevånare.
Huruvida en sådan inverkan på avgiftspolitiken skall ses som en fördel eller en nackdel beror på statsmakternas intentioner då det gäller ifrågavarande tjänster. Styreffekten är givetvis en nackdel, om bidragen syftar endast till att stimulera kommunernas tillhandahållande av tjänsterna, medan man vill låta kommunernas egna bedömningar helt slå igenom i avgiftspolitiken. Däremot är det en fördel, om man anser generella — icke konsumtionsstyrande — transfereringar vara det mest effektiva medlet för omfördelning av köpkraft till berörda grupper (pensionärer, barnfamiljer, handikappade etc.) eller om inkomstomför— delning inte eftersträvas.
Om däremot staten eftersträvar en omfördelning av realinkomster till förmån för de grupper som efterfrågar de aktuella tjänsterna, och mer effektiva omfördelningsmedel saknas, kan låga avgifter eller helt avgifts- fria tjänster uppfattas som ett av bidragsgivningens syften. En möjlighet att nå detta är givetvis att till bidragsgivningen knyta föreskrifter beträffande avgifternas höjd. Om sådana ingrepp i kommunernas hand- lingsfrihet bedöms vara olämpliga, kan man genom att anknyta bidragets
storlek till kommunernas nettokostnader nå en likartad (om än svagare) styreffekt. '
Vid kartläggningen av statsbidragsbestämmelserna har konstaterats att det oftast varit kommunernas nettokostnad, som bestämt bidragsbelop- pet. Här kan anmärkas att i betänkandet rörande statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och daghemsverksamhet (SOU 1974: 41) föreslog KEU att statsbidraget till nämnda verksamheter skulle beräknas på kommunernas bruttokostnader för verksamheten. Den föreslagna bidragskonstruktionen antogs av 1974 års riksdag.
4.6. Stimulansmotivet och styrrelationen stat—kommun
Stimulansmotivet för statsbidragsgivningen har inte nämnvärd betydel- se beträffande sådana verksamhetsgrenar, som ålagts kommunerna som en skyldighet eller som kommunerna ändå skulle utföra därför att de allmänt betraktas som normala kommunala uppgifter. För rent frivilliga verksamhetsgrenar har det däremot i olika sammanhang hävdats att stimulansbidragen skulle ha en i vissa fall stor betydelse. Genom stimulansbidrag kan statsmakterna utan lagstiftning intressera kommu- nerna för sådana verksamheter, som anses särskilt betydelsefulla från statlig synpunkt. Genom mer eller mindre detaljerade villkorsbestämmel- ser kan staten även inverka på formerna för den ifrågavarande kommu- nala verksamheten.
Det torde inte vara ändamålsenligt att dra en skarp gräns mellan stimulansbidrag och finansieringsstöd till obligatorisk verksamhet. Även i det senare fallet har kommunerna mestadels frihet att (i varierande grad) påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Statsbidragen kan därför också här få betydelse för kommunernas prioriteringar och val mellan olika alternativ.
Den betydelse stimulanssynpunkten kan ha haft då verksamheten först påbörjades anses i allmänhet minska allteftersom utvecklingen medför att respektive förvaltningsrutin betraktas som en kommunal angelägenhet. Verksamhetens uppehållande blir då inte längre betingad av att kommu- nernas kostnader för densamma reduceras med det belopp som utgåri statsbidrag. Som stimulansbidrag i egentlig mening synes sålunda endast böra betecknas statsbidrag till sådan kommunal aktivitet, där man önskar bidra till en snabb och jämn utbyggnad eller vars bedrivande kan tänkas komma att minska eller upphöra, om det speciella statsbidraget begränsas eller bortfaller.
För att belysa stimulansmotivets betydelse i statsbidragsgivningen har i tabellerna i bilaga B ingående redovisats hur bidragen fördelat sig under perioden 1955/56—1972/73 mellan sektorer med olika styrningsgrad.
Undersökningen visar att en mycket stor del av den speciella bidragsgivningen till kommunerna avser sektorer som enligt kommunal- lagen är obligatoriska. Budgetåret 1955/56 avsåg 85 % av hela bidragsgiv- ningen i kronor räknat obligatoriska verksamhetsgrenar. Motsvarande för budgetåret 1972/73 var 89 %.
Bidragen till obligatoriska verksamhetsgrenar har under perioden varierat mellan 81 % och 94% av den totala bidragsgivningen. Under första delen av 1960-talet minskade denna andel och utgjorde budgetåret 1965/66 81 %. I samband med att gymnasieskolorna kommunaliserades år 1966, steg bidragen till den obligatoriska verksamheten relativt kraftigt.
Generellt gäller för perioden att andelen statsbidrag till frivillig verksamhet varit större för landstingskommuner än för primärkommuner.
5. Redovisning av några fallstudier
5.1. Inledning
I syfte att belysa de effekter, som följer av olika bidrags utformning, särskilt konsekvenserna för effektiviteten i produktionen och för servicenivån, har arbetsgruppen närmare studerat statsbidragen till social hemhjälp, barnstugeverksamhet samt väg- och gatuhållningen i vissa kommuner.
Ett antal frågor har ställts i analysen enligt ett särskilt utarbetat schema. Dessa frågor har avsett att uppmärksamma
— om statsbidraget fungerar så att de uppsatta målen uppnås
— om statsbidraget ger utrymme för rationellt val av medel
— om statsbidraget — i relation till uppsatta mål — ger en riktig utformning av verksamheten.
5.2. Statsbidraget till social hemhjälp
5.2.1. Studiens utgångspunkter
Figur 5: 1 visar mål—m'edelstrukturen för åldringsvården. Statsmaktema har ställt upp vissa mål. Dessa är att bereda de gamla ekonomisk självständighet, en god bostad och vid behov personlig vård och omvårdnad. Med bl. a. pension, bostadsförbättringslån, statsbidrag samt lagstiftning avser man att åstadkomma de i figur 5: 1 angivna prestatio- nerna, som svarar mot de uppsatta målen.
Syftet med undersökningen är att studera Statsbidragets verkningar vad gäller den samlade åldringsvårdens inriktning och dimensionering. Det sätt på vilket åldringsvården fungerar antas hänga samman med dels hur olika delar av vårdsystemet samverkar, dels hur systemet är anpassat till omgivningen.
På grundval av betänkande från KEU (SOU 1974:41) beslutade 1974 års riksdag om provisoriska ändringar fr. o. 111. år 1975 av bl. a. bidragsreglerna för social hemhjälp. Föreliggande studie har utförts enligt de tidigare gällande statsbidragsbestämmelserna. Flera av de iakttagelser som redovisas i undersökningen beaktades av KEU i nämnda betänkande.
Prosta- tioner
Model
Miljö
Även om studien numera är delvis föråldrad finns det anledning anta att flera av de problem som behandlas i undersökningen återfinns på andra områden.
5.2.2 Den sociala hemhjälpsverksamhetens omfattning Social hemhjälp förekommer i tre former.
A. Hjälp till barnfamiljer, där föräldrar på grund av akut sjukdom, barnsbörd eller liknande inte kan sköta hemmet — husmorsvikariat. B. Tillfällig barntillsyn, då exempelvis ett barn som i vanliga fall vistasi ett daghem är sjukt eller behöver tillsyn i hemmet — barnvårdarverk- samhet.
C. Hemhjälp till åldringar och handikappade personer med dagliga sysslor m. m. — hemsamaritverksamhet. För det mesta har verksamhe- ten form av kontinuerlig hjälp.
Den sociala hemhjälpens utveckling efter år 1965 framgår av tabell 5.1.
Ekonomisk själv- ständighet, god bostad och vid behov personlig vård och omvårdnad.
Vård och re habil i- tering
1. Folkpansion 1.8tatsbidrag 1. Statsbidrag 1. Sociallag- 1 . Sjukvårds- m m. Social hem- stiftning. lag.
2. ATP Nv- och om- hjälp Åtderdoms- Långtids- byggnad av 2. Sociallag- hem sjukvård bostadshus. stiftning. Förbättrings- Råd och an- Iån visningar m m. Hemtjänst. Dagcentraler Servicehus
' Sluten åldringsvård
Öppen individinriktad verk- Öppen kollektiv verksath — samhet - stöd och service service
Figur 5: ] Statens system för åldringsomsorg
Tabell 5.1 Social hemhjälp perioden 1965—1975
År Åldringar och handikappade Barnfamiljer Antal hemsamariter ___—— Antal hjälpta och hemvårdare Antal hjälpta Antal ar-
betstimmar (milj. tim.) 1965 144 000 17,2 69 800 23 400 1970 252 000 40,2 84 000 65 600 1971 272 000 44,9 86 100 77 700 1972 292 500 46,4 88 000 80 800 1973 303 000 45,9 94 128 82 000 1974” 325 000 49,0 95 000 90 000 1975” 335 000 51,0 97 000 96 000
” Beräknat.
Genom utbyggnaden av den sociala hemhjälpen till åldringar och handikappade beräknas antalet hjälpta personer ha fördubblats mellan år 1965 och 1973.
Antalet hjälpta barnfamiljer har ökat i en betydligt långsammare takt. En kraftig ökning av antalet hemsamariter och hemvårdare har skett under samma tid. Från år 1965 beräknas hemhjälpspersonalen ha tredubblats fram till och med år 1973. Under år 1974 beräknas personalen öka med ytterligare 10 %.
Den sociala hemhjälpsverksamhetens fördelning åren 1971 och 1972 på husmorsvikariat, tillfällig barntillsyn och social hemhjälp åt åldringar och handikappade personer framgår av tabell 5.2 nedan.
Tabell 5.2 Antal hjälpta samt antal timmar i sociala hemhjälpen åren 1971 och 1972 Hjälpform Antal hjälpta familjer/ Antal arbetstimmar personer (milj. tim.) 1971 1972 1971 % 1972 % Husmorsvikariat (hemvårdarverk- samhet) ' 52 098 47 693 4,0 8 3,4 6 Tillfällig barntillsyn (barn- vårdarverksamhet) 34 049 40 303 2,5 5 2,6 5 Social hemhjälp åt åldringar och handikappade personer 272 039 292 448 44,9 87 46,4 89
Summa 308186 380444 51,4 100 52,4 100
Som framgår av tabellen förekommer social hemhjälp främst i form av hemhjälp till åldringar och handikappade. Åren 1971 och 1972 avsåg nära 90% av antalet arbetstimmar i den sociala hemhjälpen nämnda kategorier.
Enligt den statistik som socialstyrelsen redovisar i skriften Utvecklings- tendenser inom socialvården varierar antalet hjälpta åldringar i procent av antalet personer 67 år och däröver starkt mellan kommunerna. Hjälpin-
satserna genom social hemhjälp är genomgående störst i rikets nordliga delar.
5.2.3. Gällande statsbidragsbestämmelser
I underlaget för statsbidrag till social hemhjälp inräknas (enligt de tidigare statsbidragsbestämmelserna, som gällde fram till år 1975) kommunens kostnader för löneförmåner, sociala kostnader, ersättning för bostadstelefon, reseersättningar, läkar- och skärmbildsundersök- ningar. Genomgående skall kostnaderna avse personal som är direkt engagerad i hemhjälpsarbetet. Under vissa förutsättningar kan bidrag utgå för motsvarande kostnader till enskilda sammanslutningar, som bedriver hemhjälpsverksamhet.
Bidraget beräknas på kommunernas nettokostnader för verksamheten, dvs. bruttokostnader med avdrag för avgiftsintäkter.
I bidragsunderlaget ingår ej kostnader för arbetsledare och kontorsper- sonal, övriga administrativa kostnader eller kostnader för personal med speciella funktioner som hår— och fotvård. Ej heller utgår statsbidrag till kostnader för hemsjukvård, kommunalt vårdbidrag eller utbildning och fortbildning.
I de fall hemhjälpspersonal används för tjänstgöring på ålderdomshem m. fl. institutioner utgår ej statsbidrag.
Som en allmän förutsättning för statsbidrag till social hemhjälp gäller vidare att hjälpen skall ges i den enskildes hem. Frågan om vad som skall förstås med den hjälptes hem har ägnats särskild uppmärksamhet vid tillämpningen av denna allmänna regel.
Statsbidraget till social hemhjälp utgår med 35 % av bidragsunderlaget. Hösten 1973 beslöt riksdagen om ett under år 1974 förhöjt statsbidrag till social hemhjälp. Bidraget utgick under detta år med 50 % av bidragsunderlaget. Riksdagen beslöt hösten 1974 om vissa provisoriska ändringar fr. o. m. år 1975. Statsbidrag beräknas nu bl. a. på den kommunala bruttokostnaden för verksamheten. Vidare inräknas i bi- dragsunderlaget kommunens kostnader för personal med speciella funk- tioner samt kostnader för arbetsledning och administration.
5.2.4. Åldringsomsorg — mål och medel
I proposition 1964: 85 angående åldnngsvårdsfrågor m. m., slogs fast, att ett fortsatt reformarbete var angeläget. Departementschefen konstate- rade, att stora behov fortfarande återstod att tillgodose inom åldrings- vården. Ökningen av antalet åldringar skärpte behovet av samhällsinsat- ser.
Den kartläggning av åldringsvårdens läge som utfördes av socialpoli- tiska kommittén år" 1963 visade att utvecklingen sedan 1950-talets början hade präglats av en kraftig ökning av resurserna för öppen vård och service. Till denna del av åldringsvården räknades åtgärder för att bereda åldringarna goda bostäder, där de lättare kunde klara sig själva. Dit räknades vidare verksamhet för att befordra och bevara åldringamas hälsa och aktivitet samt hemhjälp.
Långtidssjukvården hade byggts ut. Vården på ålderdomshemmen hade förbättrats och hemmen hade i avsevärd omfattning förnyats. Samtidigt hade platsantalet ökat.
Parallellt med denna utveckling inom vårdområdena hade den allmän- na försäkringen — främst pensioneringen — gjort det möjligt för åldringarna att i ekonomiskt avseende nå större oberoende och flera valmöjligheter i sin konsumtion.
År 1964 infördes statligt stöd till sjukhem, bostäder och hemhjälp. Därvid reformerades bestämmelserna om förbättringslån till bostäder. Ekonomiskt stöd i form av lån infördes fr. o. rn. budgetåret 1964/65 till sjukhem och till social hemhjälp i form av statsbidrag till kommunernas nettokostnader. Lånestödet till sjukhem upphörde med utgången av år 1969.
Målet för 1960-talets åldringsvård kom till tittryck i de ändringar i socialhjälpslagen (1956: 2) som genomfördes år 1968. I syfte att undanröja den oklarhet som kan ha funnits om kommunernas kompetens att befatta sig med frågor om samhällets insatser för att tillgodose enskildas behov av omvårdnad kompletterades 1 &. Dessutom komplette- rades 65 i syfte att öka den personliga tryggheten för åldringar och handikappade. Socialpolitiska kommittén (SOU 1966145) definierade personlig trygghet som ”individuell omsorg och omvårdnad, tillgodoseen- de av den enskildes behov och önskemål”.
Socialstyrelsen utvecklade år 1972 i skriften Utvecklingstendenser inom den sociala åldringsvården statsmakternas intentioner vad gäller åldringsvårdens utveckling under 1970-talet. Det slogs fast, att åldrings- vården även i fortsättningen närmast borde inriktas på ökad trygghet genom personlig omsorg och vård. I detta arbete angavs den s.k. normaliseringsprincipen som vägledande. Denna princip innebär, att varje individ, så långt som möjligt och oavsett anledning till behov av vård och serviceinsatser, bör ges möjlighet att leva och verka i sin normala miljö. Vård och service bör i första hand erbjudas så att vederbörande kan stanna i sitt hem. Med samma syfte framhöll socialstyrelsen att åtgärderna bör inriktas på att bryta isolering och initiera kontakter och gemenskap samt sociala aktiviteter som bjuds samhällsmedlemmarna i allmänhet.
5.2.5. Statsbidragssystemets medverkan till måluppfyllelse
Målet för åldringsomsorgen har angivits ovan — att ge de gamla ekonomisk trygghet samt tillgodose behov av bostad, vård och omsorg i öppna former. Insatser på den sociala hemhjälpens område ligger följaktligen väl i linje med de av statsmakterna uttalade intentionerna rörande åldringsvårdens syften och inriktning.
Av ovan redovisade verksamhetsuppgifter framgår, att kommunerna under senare är kraftigt byggt ut den sociala hemhjälpen. Detta torde vara ett uttryck för att man på kommunalt håll uppfattar denna verksamhet som betydelsefull. Ett annat uttryck för kommunernas aktuella syn på frågan om åldringsvårdens inriktning mot öppnare
omsorgsformer är den stagnerande utvecklingen av antalet ålderdoms- hemsplatser.
I proposition 1964: 85 framfördes önskemålet om att med statsbidrag dels lätta den ekonomiska bördan för glesbygdskommunerna, där det relativa antalet åldringar är stort, dels minska de stora variationerna mellan kommunerna i aktiviteten på åldringsvårdens område som kunde bero på bristande resurser. I den av socialstyrelsen redovisade statistiken av antal personer 67 år och däröver, framgår det att andelen med social hemhjälp hjälpta åldringar numera ligger genomsnittligt högre i glesbygds- kommunernai norra Sverige än i rikets södra och mellersta delar.
Som framgått ovan synes statsbidragsbestämmelserna ge utrymme för ett starkt kommunalt ansvar för och inflytande över verksamheten. Det måste dock ifrågasättas om inte statsbidragsbestämmelserna genom sin utformning till viss del ogynnsamt påverkat verksamhetens inriktning. Detta bl. a. mot bakgrund av att åldringsvården under det senaste årtiondet fått ett nytt och mera differentierat innehåll. Nedan kommer ett antal problem, som sammanhänger med bidragsbestämmelsernas utformning att närmare beröras.
5.2.6. Statsbidragssystemets effekter på produktionens organisation
Enligt de bidragsbestämmelser, som gällde fram till år 1975, utgick statsbidrag inte till personal med speciella uppgifter som hår- och fotvård, matdistribution m. m. Om däremot nämnda funktioner utövades av hemsamarit i pensionärens egen lägenhet utgick statsbidrag. Många kommuner uttalade i olika sammanhang missnöje med detta förhållande och fann bestämmelserna utgöra hinder för en rationalisering av verksamheten.
Krav har även framförts om statsbidrag till kostnader för personal som arbetar vid pensionärshem och servicehus för åldringar. Från vissa kommuner har sålunda uttalats önskemål om utvidgad statsbidragsgivning till kostnader för arbete som utförs av hemsamariter och vårdbiträden vid anläggningar, där pensionärerna bor i egna lägenheter.
I bidragsunderlaget inräknas genom riksdagens beslut år 1974 numera kommunens kostnader för personal med de speciella funktionerna för hår- och fotvård, badservice, matdistribution och snöröjning.
5.2.7. Hemhjälpsledningens omfattning och utbildning
Enligt de tidigare statsbidragsbestämmelserna utgick ej heller bidrag till kommunens utgifter för arbetsledare, kontorspersonal och till övriga administrativa kostnader. Hemhjälpsledningen förefaller i många fall vara otillräcklig, både kvantitativt och kvalitativt. Huruvida bidragsbestämmel- sernas utformning medverkat härtill är dock svårare att fastställa. Av den officiella statistiken för år 1971 framgick, att i endast 258 av 464 kommuner skedde alltid hembesök isamband med att hemhjälpsbehovet bedömdes. Vidare visar statistiken att i endast 131 av 464 kommuner förekom regelbundna återbesök i hemmen minst en gång per halvår.
Detta leder till att man inte, via hembesök, kontinuerligt kan bedöma behovet av hjälp.
Enligt den officiella statistiken hade år 1971 312 av totalt 1005 hemhjälpsledare endast kontorsutbildning. Hemhjälpsledningen bestod i övrigt av ålderdomshemsföreståndare, hemvårdare, socionomer och sjuk- sköterskor.
Det synes viktigt att hemhjälpspersonalen får en adekvat utbildning för sitt arbete samt att ledningsfunktionen för hemhjälpen förstärks såväl kvalitativt som kvantitativt.
Genom riksdagsbeslutet år 1974 har underlaget för bidrag nu utvidgats till att omfatta kostnader för arbetsledning och administration i de delar som direkt avser den sociala hemhjälpsverksamheten.
5.2.8. Avgifter
I fråga om taxor och avgifter är beslutsramen i kommunerna relativt vid. Gjorda undersökningar visar dock att ett stort antal kommuner tillämpar den av Kommunförbundet rekommenderade avgiftstaxan. Detta torde främst bero på att målet, utöver högre inkomster för kommunen, i fråga om sociala verkningar, inkomstfördelning m.m. sammanfaller rätt väl i kommunerna.
Avgifterna till social hemhjälp bör uppmärksammas utifrån den kombination av avgifts-, skatte- och statsbidragsfinansiering som förelig- ger. Statsbidrag utgick, enligt de tidigare bestämmelserna, till kommuner- nas nettokostnader för social hemhjälp, dvs. till kostnaderna efter avdrag för intlutna avgifter. Detta innebar att om kommunen höjde avgifterna minskade inte kommunens kostnader med samma belopp, därför att statsbidragstillskottet minskade. Statsbidragsbestämmelserna var således i föreliggande konstruktion inte finansieringsneutrala, vilket däremot skulle varit fallet om bidraget beräknats på kommunens bruttokostnader för social hemhjälp.
Genom riksdagens beslut år 1974 om ändringar i statsbidragsreglerna utgår numera statsbidrag beräknat på den kommunala bruttokostnaden för verksamheten.
5.2.9. Statsbidragets påverkan pa" faktoruppsättningen i den kommunala produktionen
Statsbidraget till social hemhjälp stimulerar kommunerna till att efter- fråga kvinnlig arbetskraft. 1 kommuner med särskilt stora sysselsättnings- svårigheter för kvinnor kan därmed risk uppstå för att kommunerna i valet mellan den sociala hemhjälpen och alternativa hjälpinsatser över- skattar hjälpens förtjänster. Den i socialstyrelsens publikation, Utveck- lingstendenser inom den sociala åldringsvården, redovisade statistiken över antal hjälpta åldringar pekar mot att den sociala hemhjälpen i kommunerna i Norrland skulle ha större omfattning än i rikets övriga delar- I detta sammanhang finns det anledning erinra om att Svenska Kommunförbundet i en skrift, Kommunala insatser för pensionärer
under 1970-talet, framhållit att ”en rätt insatt och väl avvägd hemhjälp är för den enskilda människan en utmärkt aktiv hjälpform. Om den är fel insatt, dvs. det är fel hjälpform, eller man ger hjälpen för tidigt eller ger för mycket hemhjälp, kan den i vissa fall leda till passivisering, dvs. en verkan rakt motsatt den avsedda.”
5.2.10. Statsbidragssystemets medverkan till en riktig utformning av verksamheten
Social hemhjälp är ett viktigt exempel på individinriktad service, dvs. sådan service som tillgodoses i eller vid den enskildes hem. Den kollektiva servicen däremot erbjuds i exempelvis en dagcentral dit pensionärerna går. Sådan service är avsedd att komplettera, men också ersätta, vissa delar av hemtjänsten. I den tidigare citerade skriften från Kommunför- bundet framhålls också att såväl humanitära som ekonomiska skäl talar för att se det så. I vissa fall är den kollektiva hjälpformen mer adekvat därför att den ger pensionärerna anledning att komma ut från bostaden och tillfälle till kontakt med andra människor. Även ekonomiska skäl talar för ökade insatser. Mer varierande service kan erbjudas till lägre kostnader än vid hemtjänst, därför att man genom samordning kan utnyttja personalen bättre.
Dagcentralen ger de äldre en möjlighet att träffas. Där kan man få sitt behov av exempelvis fotvård, bad, hårvård och gymnastik tillgodosett. Där finns också möjlighet att tillsammans med andra idka hobbyer och studieverksamhet.
Om dagcentraler skriver socialstyrelsen i den ovan citerade skriften ”efter 1968 års tillägg till socialhjälpslagen måste det anses vara ett åliggande för primärkommuner att verka för att åldringar och handikap- pade får tillgång till omvårdnad av det slag som ges vid dagcentralerna”,
Verksamheten av omvårdnadskaraktär har allmänt sett utvecklats under de senaste åren trots att statligt ekonomiskt stöd inte lämnas till skillnad mot vad som gäller för hemhjälpen. Utvecklingen är emellertid ojämn för olika delar av området.
Den tillgängliga statistiken tyder på att dagcenterverksamhet ännu inte nått en tillfredsställande omfattning. År 1972 hade fortfarande endast 65 kommuner dagcentraler.
Till den öppna kollektiva åldringsvården bör också räknas service- husen, som bygger på idén att pensionärerna ska ha en bostad som är så utformad och inredd att de så långt möjligt ska kunna klara sig själva.
Vissa gränsdragningsproblem har i praktiken uppstått vid statsbidrags- hanteringen, vilket kan ha påverkat utformningen av den öppna åldringsvården. Klart är att man vid statsbidragets tillkomst ej kunde förutse vare sig det nya och mera differentierade innehållet iåldringsvår- den eller de styrande effekter på den öppna åldringsvårdens utformning, som statsbidraget torde ha fått. Även om det hittills bara är fråga om effekter på marginalen — staten har ju hittills endast påtagit sig 35 % av kommunernas kostnader för denna del av åldringsvården — kan bidragen tänkas påverka åldringsvårdens långsiktiga strukturella utveckling. Det är
viktigt att man klargör dilemmat så att man får en medveten avvägning av insatserna på den öppna åldringsvårdens område. Det förefaller enklast att i föreliggande fall avhjälpa problemen genom att så långt möjligt undvika att binda stödet till vissa former för att tillgodose ett bestämt behov. Statsbidragsreglerna' bör exempelvis möjlig- göra att viss service i stället för att tillhandahållas i pensionärernas egen bostad bör kunna arrangeras i kollektiva former. Härigenom ges kommunen möjlighet att välja ändamålsenliga former med hänsyn till de krav som ställs på ett utvecklat, differentierat och nyanserat utbud av såväl kollektiv som enskild service, som är näraliggande och lättillgänglig för de äldre i kommunen.
5.3. Statsbidrag till barnstugor
5.3.1. Studiens utgångspunkter och genomförande
Undersökningen har inriktats mot att beskriva och analysera de gällande statsbidragsreglema. Detta innebär inte att andra delar av kommunens barntillsyn till vilka statsbidrag inte utgår har lämnats utanför. Samban- den med sådana verksamheter ingår i studien.
Den tid och de resurser som stått till förfogande för studien har inte gjort det möjligt att närmare utröna vilka faktorer som varit avgörande för barnstugeverksamhetens utveckling. Ej heller har någon mer ingående undersökning av de finansiella effekterna för kommunerna på kort och lång sikt av barnstugebyggandet, eller av effekterna för barnfamiljerna, landstingen och staten gjorts.
Fig. 5.2 visar mål—medelstrukturen för barntillsynen. Denna struktur kommer dock delvis att ändras genom de riktlinjer för förskoleverksam- hetens utbyggnad, inriktning och organisatoriska utformning, som föreslagits i prop. 1973: 136 och bifallits av riksdagen. Konsekvenserna härav behandlas även i de efterföljande avsnitten.
Preste- tioner
Medel
Miljö
Omsorg om barn och pedagogisk verksamhet
Vård och rehabili- tering
Daghem Lekskola Familje— Tillfällig daghem barntillsyn
V
Fr.o.m. 1975-07-01 Förskola
. Statsbidrag
. Statsbidrag . Statsbidrag
1. Statsbidrag
1. Statsbidrag 1. Statsbidrag till byggan- (fr.o.m. till drift- till kommu- till social till omsorg de och 197310-01 kostnader nala famil- hemhjälp om psykiskt drift av anordnings- 2. Social- iedaghem . Social- utvecklings- barnstugor bidrag och styrelsens . Social- styrelsens störda m rn (fr.o.m. fr.o.m. råd och an- styrelsens råd och en 2. Barnavårds- 1973-10-01 1975-01-01 visningar råd och an- visningar lagen anordnings- driftbidrag 3. Barnavårds- visningar . Barnavårds— 3. Sjukvårds- bidrag och till för— lagen . Barnavårds- lagen lag m m fr.o.m. skola) lagen 4. Omsorgs— 1975-01-01 2. Sociel- lagen driftbidrag styrelsens till för- råd och an- skola) visningar
2. Social- 3. Barnavårds- styrelsens lagen råd och an- 4. Förskole- visningar lagen
3. Barnavårds- lagen
4. Förskole—
lagen
Institutionsbundon verksamhet Icke institutionsbunden verksamhet
Figur 5.'2 Statens system för barnomsorg.
5.3.2. Översiktlig beskrivning av verksamhetsområdet
Med barnstugor avses i barnavårdslagen (1960: 97) barnavårdsanstalter, vilka regelbundet tar emot barn en begränsad del av dygnet, såsom lekskolor, daghem och fritidshem. Förutom dessa verksamhetsformer finns kommunala familjedaghem, som inte omfattas av barnavårdslagens bestämmelser om barnavårdsanstalter.
Tabell 5.3 Antal platser i daghem, fritidshem, familjedaghem och lekskolor 1955—1975 År Daghem Fritidshem Familjedag- Sammanlagt antal Antal barn i
hem platser i dag-, fri- lekskolor (kommu- tids- och familje-
nala) daghem 1955 10 000 27 800 1960 10 300 2 400 4 000 16 700 38 400 1965 11 900 3 000 8 000 22 900 52 100 1966 12 800 3 900 8 800 25 500 56 400 1967 15 600 4 100 17 300 37 000 60 000 1968 20 200 5 000 19 100 44 300 71 200 1969 26 900 5 200 25 600 57 700 75 500 1970 33 000 6 500 32 000 71 500 86 000 1971 41 000 8 000 42 000 91 000 95 000 1972 46 400 11 900 43 500 101 800 96 000 1973 51900 13 400 45 100 110 400 110 000 1974” 58 300 16 400 53 800 128 500 117 800 1975” 72 500 22 400 54 000 148 900 129 000 ”Beräknat.
På grundval av barnstugeutredningens betänkande (SOU 1972: 26 och 27) och förslag i prop. 1973: 136 har riksdagen beslutat att en allmän förskola för alla 6-åringar skall införas år 1975. Vidare genomförs bl. a. särskilda insatser för förskolebarn vid olika former av handikapp. Förskola blir gemensam benämning på daghem och deltidsgrupper (nuvarande lekskola).
5.3.3. Statsbidragets betydelse för barnstugeverksamhetens utbyggnad
En genomgång av utvecklingen visar hur statsmakterna under det senaste decenniet genom att successivt höja statsbidraget försökt stimulera kommunerna till en fortsatt utbyggnad av barnstugeverksamheten. Dessförinnan hade utbyggnaden av daghem gått mycket långsamt. Antalet statsbidragsberättigade platser hade från år 1954 till år 1965 ökat med endast ca 450.
Det av familjeberedningen år 1963 uppsatta målet, 20 000 daghems- platser år 1970, har, som framgår av tabell 5.3, mer än väl uppnåtts. Antalet daghemsplatser var detta år 33 000. Målet för utbyggnaden av fritidshem under 1960-talet — 5 000 platser — har också som framgår av nämnda tabell väl tillgodosetts. Sistnämnda år var antalet platser i fritidshem 6 500. Den egna inneboende Växtkraft, som familjebered- ningen tillskrev leksolan, synes också ha varit realitet. Under 1960-talet mer än fördubblades antalet barn i lekskolor, trots att statsbidraget till denna verksamhet upphörde år 1966.
År 1963 beräknades driftbidraget så att det skulle till ungefär en fjärdedel motsvara den genomsnittliga driftkostnaden. Kostnadsfördel- ningen mellan stat och kommun har under de följande åren självfallet varierat eftersom någon automatisk uppräkning ej ägt rum. År 1971 beräknades driftkostnaden för en plats i daghem till ca 12 400 kronor.
* Fr.o.m. 1975-07-01 7 500 kr. för daghem och 3 750 kr. för fri- tidshem.
2 Fr.o.m. 1975-07-01 7 500 kr.
Detta år utgick driftbidrag med 2800 kronor per plats. Alltsedan nämnda år har emellertid driftbidraget höjts, först till 4 000 kronor och sedan till 5 000 kronor per plats. År 1973 beslöt riksdagen att driftbidraget skulle höjas med 1 500 kronor till 6 500 kronor per plats och år för daghem och gemensam barnstugeavdelning. Driftbidragetl till daghem torde från den 1 juli 1974 gott och väl motsvara den kostnadsfördelning som var aktuell år 1963.
Bidraget till anordnande av daghem och fritidshem utgick år 1963 med 2500 kronor per plats, dock högst med belopp motsvarande halva byggnadskostnaden. År 1966 höjdes byggnadsbidraget till 5 000 kronor per plats. Därutöver kunde statligt lånestöd utgå med 4 000 kronor per plats. Det sammanlagda statliga stödet var 9 000 kronor per plats, vilket motsvarade i stort sett kostnaderna per plats för att bygga en serietill— verkad barnstuga.
År 1971 beräknades investeringskostnaden ha ökat till drygt 12 000 kronor per plats för byggande av standardmodell för daghem, medan kostnaden för specialritade daghem beräknades uppgå till ca 15 000 kro- nor per plats.
1972 års riksdag beslutade att den särskilda lånegivningen till barnstugor skulle upphöra. Samtidigt utvidgades den Statliga bostadslåne- givningen så att sådana län kan utgå för barnstugor oberoende av om dessa byggs i anslutning till statsbelånad bostadsbebyggelse eller ej. Detta innebär bl. a. att bostadslån kan utgå till byggande av barnstugor i äldre bostadsområden.
För närvarande2 uppgår anordningsbidraget till 6 000 kronor per plats. I prop. 1973: 165 föreslogs att anordningsbidrag till daghem och fritidshem skulle utgå med 12 000 kronor per plats för sådana platser som påbörjats under tiden 15 oktober 1973—31 december 1974 och blir färdigställda under våren 1975. Förslaget vann riksdagens bifall. Depar- tementschefen framhöll i nämnda proposition det väsentliga i att utbyggnaden av barnstugeverksamheten bibehölls på en hög nivå. Barnstugebyggandets betydelse ur sysselsättningssynpunkt framhölls ock- så. Till nu nämnda höjningar av statsbidrag till barnstugeverksamheten kommer att särskilt statsbidrag övergångsvis utgår för kostnader i samband med genomförande av den allmänna förskolan.
Det bör särskilt noteras att detta statsbidrag avses utgå per barn och inte som hittills per plats. Detta innebär att kommunerna får ett schablonmässigt beräknat bidrag att fritt förfoga över, vilket gör det möjligt för dem att själv avgöra på vilket sätt verksamheten bör förstärkas.
5.3.4. S tatsbidragskonstruktionens effekter på utbyggnadstakten
Driftbidraget till barnstugor utgick fram till år 1963 i form av lönebidrag för personal, med viss formell kompetens. Därefter har bidraget utgått med visst belopp för plats och år och utan anknytning till kompetensvill- kor. Avsikten med den tidigare konstruktionen var att försäkra sig om att huvudmännen skulle anställa kvalificerad personal. Allt tyder på, att endast där brist på kvalificerad personal förelegat har huvudmännen nöjt
sig med personal som inte uppfyllt de formella fordringarna. Hade de gamla statsbidragsreglerna gällt skulle huvudmännen i sådana fall ha gått miste om statsbidraget, vilket kunde ha minskat deras intresse att uppehålla driften vid institutionerna och motverkat en eljest önskvärd utbyggnad av dem.
Det bör i sammanhanget erinras om att det blivit mindre vanligt att anknyta rätten till statsbidrag till en viss formell kompetens hos personalen vid den verksamhet som understödjes. Preciserade kompetens- villkor har under senare år avskaffats eller ersatts med allmänna föreskrifter om utbildning och erfarenhet.
5.3.5. Socialstyrelsens anvisningsverksamhet
I Råd och Anvisningar från socialstyrelsen rekommenderas, att det i daghem bör finnas en anställd (frånsett ekonomipersonalen) på fem barn. Om daghemmet också omfattar spädbarnsavdelning är personalbehovet enligt rekommendationen en anställd på fyra. Rekommendationen, som gäller sedan år 1963, har ännu inte uppfyllts av kommunerna. Den verkliga personaltätheten är således i genomsnitt lägre än den av socialstyrelsen rekommenderade. Barnstugeutredningen (SOU 1972227) har inte föreslagit några bindande föreskrifter om personalen i försko- lorna utan utgår från att kommunerna successivt kommer att förstärka personaltätheten i den takt resurserna medger. Inte heller" förordade föredragande statsrådet i prop. 1973: 136 några stadgebundna bestäm- melser om personaltäthet. I stället får den av utredningen föreslagna personaltätheten i daghemmen förverkligas i den takt ekonomiska resurser och tillgången på personal gör detta möjligt.
Av socialstyrelsen utfärdade Råd och Anvisningar är från åren 1963 och 1965. I de kommuner utredningen besökt ser man allvarligt på de sanktionsmöjligheter, som'socialstyrelsen anses ha möjlighet att utnyttja vid avvikelse från de utfärdade anvisningarna. Vid kontakter med socialstyrelsen har det framkommit, att verket ytterst sällan utnyttjat sanktionsmöjligheterna. I fråga om beviljande av anordningsbidrag föreligger särskilda omständigheter, vilka kommer att närmare beröras nedan. Enligt barnstugeutredningen bör Råd och Anvisningar i framtiden på ett konkret sätt visa på anknytningen till avgörande organisatoriska aspekter med utgångspunkt i utredningens förslag till inre organisation för förskolan. Utredningen avser därvid bl. a. barngruppernas och förskolans storlek och sammansättning, personalorganisationen, det pedagogiska programmet samt kontakter och samverkan utåt. Socialsty- relsens uppgift bör, enligt utredningen, främst vara att genom utveck- lingsarbete och kontinuerlig information stimulera till en god utformning av förskolans inre och yttre miljö. Relationerna stat—kommun behandlas ytterligare i avsnitt 5.3.9 nedan.
5.3.6. Ansökan om anordningsbidrag
I samband med beslut om anordningsbidrag har hittills förekommit både en formell granskning från statsbidragssynpunkt och en rådgivning till kommunerna från kvalitetssynpunkt. Många kommuner har framhållit, att det för kommunen ofta varit svårt att veta vad som är ett krav för att få statsbidrag och vad som är ett råd för att lokalen skall fungera bra för sitt ändamål.
Barnstugeutredningen föreslog, att den nuvarande centrala ritnings— granskningen av förskolelokaler skulle upphöra. Enligt beslut av riks- dagen år 1973 skall ansvaret för den byggnadstekniska utformningen av förskolans lokaler vila på kommunen. Socialstyrelsens granskning begrän- sas således till att avse en prövning huruvida de krav på minimiytor, som erfordras för statsbidrag, är uppfyllda. Socialstyrelsen skall dock även framdeles tillgodose kommunernas behov av råd i samband med anordnande av nya förskolor.
5.3.7. Avgifter
Förutom av tillskott från huvudmännen finansieras barnstugeverksamhe- ten i huvudsak av föräldraavgifter och statsbidrag. Uppgifter saknas om hur stor del av kostnaderna som täcks med föräldrarnas avgifter.
Cirka 75 % av kommunerna följer den av Kommunförbundet rekom- menderade avgiftstaxan. Denna är starkt differentierad efter betalnings- förmåga.
Då daghemmen till stor del utnyttjas av familjer med svag ekonomi — barn till ensamma föräldrar beräknas fortfarande disponera en stor del av platsantalet —— torde en påtaglig minskning av kommunernas utgifter genom höjning av föräldraavgifterna knappast vara att påräkna. Vid den fortsatta utbyggnaden av daghemsverksamheten kommer sannolikt nu- varande överrepresentation av barn till ensamstående föräldrar samt till föräldrar med lägre inkomster att minska och andra grupper barn beredas plats i större utsträckning än nu. Detta kan medföra att kommunerna får en något större inkomst av föräldraavgifter genom att högsta avgift erläggs för en större andel av barnen.
En större höjning av avgifterna skulle kunna medföra att föräldrarna försöker ordna tillsynen på ett billigare men från allmän social och barnavårdande synpunkt kanske mindre lämpligt sätt. Höga avgifter skulle också kunna förorsaka kommunerna andra kostnader i form av socialhjälp till familjer, som inte kan betala avgifterna.
5.3.8. Statsbidragskonstruktionens effekter på kommunernas ekonomi
Statsbidraget till barnstugeverksamheten är ett s. k. prestationsrelaterat bidrag. Den viktigaste fördelen med denna bidragskonstruktion är den möjlighet och de incitament den ger kommunerna ått söka sig fram till den effektivaste och billigaste lösningen. Kommunen kan också välja den produktionsteknik, som med hänsyn till lokala förhållanden framstår som mest ändamålsenlig. Vidare verkar bidragen neutralt i förhållande till skillnader i effektivitet och standard.
Underlag saknas f. n. för att bedöma hur statsbidraget till barnstugor fungerar med hänsyn till skillnaderna mellan kommunerna i olika avseenden. Den officiella statistiken anger endast genomsnittskostnåden brutto för driften av barnstugor i riket. Det finns dock anledning anta att kostnaderna för barnstugeverksamheten varierar med geografiskt läge, storlek, näringskaraktär, tätortsgrad osv. i kommunerna. Även samban- det mellan kostnadsnivå och institutionsstruktur är outrett.
I glesbygdskommuner uppkommer särskilda kostnader för förskole- verksamheten bl. a. beroende på att verksamheten måste organiseras i mindre grupper och med längre reseavstånd. Som exempel kan nämnas, att skjutskostnaderna i vissa kommuner kan uppgå till flera tusen kronor per barn och år. Särskilda kostnader för förskolan i glesbygdskommuner skall dock numera beaktas vid utdelning av extra skatteutjämningsbidrag till kommunerna.
5.3.9. Styrrelationen stat—kommun
Genomgången av statsbidraget till barnstugor har givit ett visst intryck av ojämnhet i övervakningen av hur systemet fungerat. Samtidigt som en detaljerad styrning och kontroll har skett av lokalernas utformning kan det sägas att en betydande slumpmässighet karakteriserat systemets funktion i dess helhet. Slumpmässigheten beror på att det i dag på många håll råder en brist på överensstämmelse mellan innehållet i de formella styrsystemen — anvisningarna — och verkligheten, främst i fråga om personaltäthet och överinskrivning.
Det formella systemet med insändande av redogörelse för verksam- heten i barnstugan är avsett att leda till insyn i hur verksamheten bedrivs. Systemet har emellertid hittills i mångt och mycket inneburit kontroll över rutinbeslut angående utbetalning av driftbidrag.
Man kan inte utesluta att bristande kontroll av anvisningarnas tillämpning förekommer (trots att föreställningar om kontroll är utpräg- lade i kommunerna). Från olika håll har rekommenderats att man ökar kontrollresurserna. Denna uppfattning delades inte av föredragande statsrådet i prop. 1973: 136 enligt vilken socialstyrelsens framtida uppgift främst avses bli samordnande, initiativtagande och av stödjande karaktär.
Enligt barnstugeutredningen borde de mer preciserade krav, som skall vara bundna till statsbidragen, vara begränsade till antalet och gälla avgörande faktorer för miljöns utformning. Socialstyrelsens uppgift bör enligt utredningen främst vara, att genom utvecklingsarbete och konti- nuerlig information stimulera till en god utformning av förskolans inne- och utemiljö.
Utredningens förslag torde innebära att man minskar graden av kontroll och graden av centraliserad planering. Istället ökar handlingsfri- heten på kommunnivå. Härigenom undgår man de risker som är förenade med en stark centralisering.
Barnstugeutredningens uppfattning att de krav som knyts till statsbi- dragen bör vara begränsade synes också riktig, främst därför att det är
svårt att utforma ett samhälleligt styrsystem så att det avspeglar den stora variationsrikedom, som föreligger i fråga om problemens art. Man behöver bara erinra om de skilda förutsättningar som föreligger att ordna barntillsynen i t. ex. brukskommuner med många skiftarbetande föräld- rar eller i glesbygdskommuner, där verksamheten måste organiseras i mindre grupper med längre reseavstånd. Barnstugeutredningen visar också exempel på hur varje kommun inom ramen för grundprinciperna kan hitta en lämplig organisationsmodell.
I stället torde det vara riktigt som barnstugeutredningen föreslagit att genom Råd och Anvisningar låta statsmakterna påverka vissa ”strate- giska” faktorer och därigenom få styreffekter att sprida sig i systemet. Råd och Anvisningar har en sådan ställning i samspelet mellan kommun och personal respektive föräldraorganisationerna att man nästan är benägen att tillskriva dem självreglerande egenskaper.
Ett annat sätt att undvika stark kontroll och centraliserad planering utgör utredningens förslag att ålägga kommunerna att upprätta förskole- planer. Dessa planer skall visa behovet av förskoleplatser i kommunen och i vilken utsträckning och på vilket sätt kommunen avser att tillgodose detta behov. Föredragande statsrådet delade utredningens uppfattning att det till plankravet inte bör bindas några centrala bestämmelser om viss ambitionsnivå i utbyggnadstakten. I stället kommer förskoleplanen att utgöra ett viktigt underlag för den påverkan på utbyggnadstakten som förekommer i en rad olika sammanhang, I många fall är det som bekant föräldrarna själva, som kräver fler förskoleplatser.
Sammanfattningsvis kan sägas, att barnstugeutredningen utarbetat en modell för Styrningsrelationen stat—kommun, som tar mindre fasta på detaljkohtroll och mera på institutionella arrangemang. Modellen inne- bär, att utformningen av detaljstyrningen överlåts på kommunerna, vilka är så utformade att de avspeglar de naturliga problemområden vilka de ansvarar för. På den centrala tillsynsmyndigheten överlåts det viktiga arbetet med översiktlig planering och policyskapande.
5.4. Statsbidrag till kommunal väghållning
5.4.1. Inledning
Undersökningen har sin utgångspunkt i gällande statsbidragsregler för den kommunala väg- och gatuhållningen. Även om huvudintresset har inriktats mot att beskriva och analysera statsbidraget till väg- och gatuhållningen, har också sambanden till andra delar av den kommunala väg- och gatuhållningen ingått i studien.
I fig. 5.3 sammanfattas statens system för väg- och gatuhållningen. Enligt trafikplaneringsutredningens bedömningar sker f. n. ca 92 % av det totala inrikes persontransportarbetet eller 76 miljarder personkm på väg. Av dessa 76 miljarder personkm är 7 miljarder bussresor och 69 miljarder personbilresor. Hälften av kollektivresandet ilandet består av bussresor.
Mål Den statliga trafikpolitiken syftar till att för landets olika delar trygga en tillfreds- ställande tran- sportförsörjning till lägsta möjliga kostnad.
Presta- Riks— och Genomfarts- Lokala Enskilda tion länsvägar leder och gator vägar trafikleder i större tätområden
'__—_l
Tunnel- banor
Medel 1. Väglag 1. Stats 1. Bygg 1. Stats- 1. Stats- bidrag nadslag bidrag bidrag 2. Statlig väghåll- ning Miljö
Huvudtrafiknätet Lokalt trafiknät Kollektivtrafik
Figur 5 .'3 Statens system för väg- och gatuhållning
Tabell 5.4 Rikets vägnät, som helt eller delvis finansieras av statliga medel. Km
Vägkategori Väglängd 197 3-0 1-0 1 Allmänna statliga vägar 96 451 Allmänna kommunala vägar och gator med statsbidrag 5 459 Enskilda vägar med statsbidrag 62 709
Summa 164 619
Till drift och byggande av statliga vägar har för budgetåret 1974/75 anvisats 2 100 mkr. Statsbidraget för kommunala vägar och gator belöper sig för samma budgetår till 529 mkr.
Av redovisade uppgifter framgår att våglängden för kommunala vägar och gator med statsbidrag uppgår till ca 1/20 av statliga vägars sammanlagda våglängd, medan medelstilldelningen till kommunala vägar och gator utgör ca 1/4 av anslaget till statliga vägar och gator.
5.4.2. Statsbidragssystemet och de överordnade målen för verksamheten 5421 Rättvisa mellan landsbygd och städer
Bakgrunden till nuvarande statsbidragssystem var vägväsendets förstatli- gande år 1944 och önskemålet i detta sammanhang att skapa jämlikhet mellan å ena sidan landsbygden, där staten skulle svara för den allmänna väghållningen, och å andra sidan de städer som var egna väghållare. För dessa städer fastlades, som en motsvarighet till landsbygdens allmänna vägnät, det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet, där staten i princip skulle svara för såväl anläggnings- som driftkostnaderna. De trafikleder till vilka statsbidrag utgår är av två slag: allmänna vägar och gator som är nödvändiga för den allmänna samfärdseln. Det är således fråga om ett statsbidrag för de vägar och gator, som används av den genomgående trafiken och inte ett allmänt bidrag till den kommunala väghållningen. Att bidragsprocenten sattes något lägre än 100, nämligen till 95 respektive 85, hade sin motivering i bl.a. rationaliseringsvinster för kommunerna.
I prop. 1960: 81 framhöll departementschefen, "att de angivna principerna icke låter sig helt utan modifikationer anpassas till de särskilda förhållandena i städer och andra tätorter. Den synpunkt, som varit ledande vid utformningen av de nuvarande reglerna om väghållnings- bidrag till städer och stadsliknande samhällen har varit att såvitt möjligt nå likställighet, genomsnittligt sett, mellan invånarna i städerna och på landsbygden i fråga om de sammanlagda kostnaderna för hållande av trafikleder av olika slag. Detta mål är emellertid svårt att uppnå bl. a. därför att väghållningsbördan varierar till att och omfattningi städer och på landet samt att olika meningar kan råda om vad en likställighet innebär.”
Utfallet åren 1960—1970 enligt sammanställning av uppgifter från vägverket, tabell 5.5, ger vid handen, att de väghållande kommunerna åren 1960—1966 i medeltal fick statsbidrag med 77% av nedlagda byggnadskostnader på bidragsberättigade leder. Motsvarande andel ut- gjorde 67 % under åren 1967—1970 och 58 % under åren 1971—1972.
Ser man på bidragsgivningen till driften, utgjorde statsbidraget till väghållande kommuner omkring 70—80 % -av nedlagda kostnader åren 1944—1964 för att åren 1965—1972 ha sjunkit till 61 % i medeltal.
Tabell 5.5 Statliga medel för byggande och drift av statskommunala vägar. Milj. kr.
År Byggande Drift
Kommu- Statliga Statsbidrag Kommu- Statliga Statsbidrag nernas anslag % nernas anslag % statsbi- statsbi- dragsbe— dragsbe- rättigade rättigade kostna- kostna- der der 1960—63 757 368 259 70 1964 311 215 83 100 78 78 1965 364 230 85 124 79 64 1966 464 270 79 149 86 58 1967 476 270 73 147 89 61 1968 476 270 66 160 93 58 1969 510 270 70 176 98 56 1970 574 300 52 200 122 61 1971 543 325 60 197 125 61 1972 595 330 55 194 142 73
Att bidragsprocenten ofta blir lägre än 95 respektive 85 beror bl. a. på att bidrag utgår i mån av tillgång på medel och att kommunerna satt igång projekt som ej ryms inom det årets anslagsram. Vidare utgår bidrag ej till merkostnaden för högre standard än som betingas av trafiken även om kommunerna understundom bygger efter en högre standard. Statsbi— drag utgår ej heller till alla med projektet sammanhängande följdkostna- der. Förvaltningskostnaden får normalt ej heller inräknas i företaget. Eftersom anslagna medel är begränsade förutsätts också i speciella fall att kommunen svarar för markinlösenkostnaden.
5.4.2.2 Statsbidragssystemet, kollektivtrafiken och trafiksaneringen
Vid upprättandet av fördelningsplan för åren 1973—1977 angav Kungl. Maj:t i direktiven bl. a., att vid prioritering av projekt skulle särskilt beaktas sådana, som är ägnade att förbättra den kollektiva trafikstandar- den.
Den revidering av det bidragsberättigade väg- och gatunätet ikommu- nerna, som vägverket f.n. verkställer har väckt oro på många håll i kommunerna. Särskilt pekas på tendensen att slopa ett stortantal bl. a. för kollektivtrafiken (busstrafiken) viktiga leder.
Vägverket framhåller att praxis undergått vissa förändringar till följd av utvecklingen. Vägverket accepterar t. ex. numera, att förbud mot vissa fordonstyper (tung trafik) inom särskilt miljökänsliga områden icke behöver innebära att berörda vägar utgår som statskommunala. Väsent- liga regleringar av trafik på en väg eller gata kan däremot anses medföra, att den mister sin karaktär som allmän eller nödvändig för allmän samfärdsel. Det anses från vägverkets sida naturligt, att så väsentliga trafikregleringar som genomförts eller avses genomföras i bl. a. Stock- holm (Östermalm och Södermalm) och Göteborg måste medföra en
omprövning av det lokala gatunätets status. Omfartsgatorna får i stället ökad trafik och därmed ökat statsbidrag.
Även om praxis undergått förändringar på sätt som vägverket angivit, torde det stå klart, att utformningen av statsbidraget till väg- och gatuhållningen ej stimulerar kommunerna att vidta trafikregleringar eller områdesvisa trafiksaneringar, som gynnar kollektivtrafiken. Statsbidrag till genomfartsleder och andra bidragsberättigade gator bortfaller då väsentliga trafikregleringar vidtas. Beträffande statsbidrag till bussgator hänvisar vägverket till att frågan f.n. diskuteras inom kollektivtrafikut- redningen (KOLT). '
I direktiven till kollektivtrafikutredningen framhålls de åtgärder, som vidtagits inom ramen för den statliga bidragsgivningen till det kommunala väg— och gatubyggandet för att främja en rationell fördelning mellan individuella och kollektiva trafikmedel i de större tätortsregionerna (tunnelbanor och snabbspårvagnar). Enligt direktiven bör utredningen överväga i vad mån förutsättningar finns för att även i andra fall — och även med sikte på mindre och medelstora tätorter — skapa möjligheter för en prioritering inom ramen för anvisade medel mellan mera konventionellt vägbyggande och anordningar, som direkt tar sikte på att främja den kollektiva trafiken.
Enligt Kommunförbundets uppfattning (bl.a. framförd i skrivelse 1974-01-18 till kommunikationsministern) synes förutsättningarna för KOLT inte vara särskilt goda att genom prioritering skapa gynnsammare betingelser för kollektivtrafikeni tätorterna. Även om en prioritering med— för sådana ändringar i statsbidragsreglerna, att statsbidrag också skulle utgå till t. ex. nybyggnad av bussgata, investeringar för gatas ombyggnad till bussgata, ombyggnad till reserverade körfält, busstationer etc., torde dessa ändringar enligt Kommunförbundet inte nämnvärt kunna bidra till att lösa kollektivtrafikens successivt allt svårare ekonomiska situation. För vissa kommuner skulle de nämnda ändringarna innebära ett ökat statligt stöd medan det för andra skulle medföra minskade statliga bidrag. Ändringarna synes, enligt Kommunförbundet, i första hand komma att drabba de mindre, väghållande kommunerna.
Övervägande skäl synes därför, enligt Kommunförbundet, tala för att KOLT:s arbete vad avser den statliga bidragsgivningen inte enbart begränsas till en fråga om prioritering inom ramen för anvisade medel. Utredningen bör i stället genom tilläggsdirektiv ges möjligheter, att förutsättningslöst granska statsbidragsgivningen utifrån rationella och ekonomiska synpunkter med iakttagande av de krav som kan ställas på dimensioneringen och utformningen av den kollektiva trafiken. Då en förutsättningslös prövning av statsbidragsgivningen kan komma att resultera i förslag som ändrar kostnadsfördelningen mellan stat och kommun utgår Kommunförbundet från att KOLT i denna del av sitt arbete skall samråda med kommunalekonomiska utredningen innan något slutligt förslag avlämnas.
Det torde stå tämligen klart, att även om man genom ökade anslagsramar eller ändrade prioriteringsregler skulle få större möjligheter att ge bidrag till kollektiva trafikanordningar (det senare har KOLT enligt
sina direktiv närmast att överväga), blir dock effekterna härav för kollektivtrafikens del tämligen blygsamma. Önskar man en lösning av detta problem torde det vara nödvändigt att gå andra vägar.
5.4.3. S tatsbidragssystemets medverkan till att tillgängliga resurser används för en effektiv och rationell verksamhet
Det kan hävdas att en hög statsbidragsprocent ger risk för onödigt hög standard på väg- och gatunätet. I medvetande om att ”staten betalar” eftersträvas måhända inte alltid en ekonomisk optimal trafiklösning. Från denna utgångspunkt skulle det vara riktigare, att bidragsprocenten sänktes och att därigenom det kommunala ekonomiska engagemanget i varje projekt ökade. I samband med en sådan förändring kunde då övervägas, att i motsvarande mån öka det statsbidragsberättigade väg- och gatunätets omfattning.
Riskerna med en hög statsbidragsprocent vid nuvarande ordning bör inte överdrivas. Statsbidragsbestämmelserna föreskriver, att om väg eller gata bygges efter högre standard än som betingas av trafiken skall den merkostnad som uppkommer härigenom inte beaktas vid bidragsberäk- ningen. Vägverket granskar ingående arbetsplanerna. Sedan arbetsplanen fastställts eller godkänts bestämmer vägverket den preliminära kostnad, som skall ligga till grund för beräkning av bidrag till företaget. Den preliminära kostnaden jämkas endast om detta påkallas av större prisändring, medgivna tilläggsarbeten eller annan omständighet, som i väsentlig mån inverkar på beräkningen. Har företaget eller del därav utförts på entreprenad, skall entreprenadsumman ligga till grund för fastställande av bidraget, om ej särskilda skäl föranleder annat.
Bidragen till driften fördelas på grundval av driftkostnadsberäkningar inom vägverket. Dessa kalkyler är baserade på av vägverket vart fjärde år infordrade uppgifter angående längder, ytor, trafikmängder, kostnader etc. i de väghållande kommunerna. Bidragsunderlaget bestäms sedan med kommunernas beräkningar som underlag och med ledning av erfarenheter från vägverkets egen driftverksamhet. För mellanliggande tvåårsperiod bestäms bidragsunderlaget efter indexjustering av tidigare värden med hänsyn dessutom till inträffade väsentliga förändringar i det bidragsberät- tigade nätets omfattning.
Fördelen med bidrag, som utgår på grundval av en i förväg gjord kostnadsberäkning, vilket här är fallet, består främst i att den bidragsta- gande kommunen får ett eget intresse av att begränsa kostnaderna för företagets utförande. Denna synpunkt är av särskild betydelse när det, som i förevarande fall, gäller ett bidrag som syftar till nära nog fullständig kostnadstäckning.
Det bör också påpekas, att en utökning av det bidragsberättigade nätet skulle, med nuvarande ordning, medföra en motsvarande ökning av den administrativa apparaten. Vägverkets granskande och övervakande funk- tion skulle få en större omfattning, vilket också skulle kunna ses som en inskränkningi den kommunala friheten.
Det kan ifrågasättas om det från kommunal eller statlig synpunkt är '
tillfredsställande, att det statsbidragsberättigade nätet istor utsträckning vidgas till gator med lokal karaktär med därav, enligt väglagen, följande krav på statlig tillsyn över förekommande åtgärder. Styrsystem och regelsystem som utformas på riksplanet utgåri allmänhetfrån någon mo- dell av ”Medel-Sverige”. En sådan utgångspunkt torde också vara riktig i fråga om ett statsbidragssystem för de huvudtrafikleder, som kommu- nerna är väghållare för. Vidgas bidragsgivningen till att också omfatta gator med lokal karaktär kan regelsystemet omöjligen möta hela den variationsrikedom som finns på det lokala planet. Det statsbidragsberätti- gade nätet bör därför sannolikt, som hittills, vara av karaktären huvudtrafikleder.
5.4.4. Statsbidragssystemets effekter på det kommunala ansvaret för och inflytandet över verksamheten
5441. Vägplaneringen
Bebyggelseplaneringen och genomförandet av denna är i princip en kommunal angelägenhet. Med hänsyn till att väg- och gatuhållningen utgör en väsentlig komponent i denna verksamhet bör det kommunala inflytandet över Vägplaneringen vara betydande.
Till grund för fördelning av bidrag till det statsbidragsberättigade vägnätet skall enligt statsbidragskungörelsen ligga en fördelningsplan. Fördelningsplanen skall avse fem år.
Arbetsgången vid upprättandet av fördelningsplan är den, att länssty— relsen med biträde av Vägförvaltningen och med utgångspunkt ilångtids- planen och uppgifter från kommunerna i första omgången upprättar och till vägverket överlämnar ett förslag till fördelningsplan. Vägverket gör sedan upp ett slutligt förslag, i vilket de länsvis upprättade planerna sammanjämkas inom den tillgängliga anslagsramen. Över denna plan yttrar sig länsstyrelsen efter hörande av kommuner och länsvägnämnd.
Om vägverket och länsstyrelsen är överens fastställs planen av vägverket. I annat fall hänskjutes planen till den del den berör länet till Kungl. Maj: ts prövning.
Prioriteringen vid upprättandet av fördelningsplaner sker på tre nivåer, först kommunalt, sedan länsvis och slutligen på riksplanet. Vägverket framhåller att kommunernas önskemål om en viss ordningsföljd mellan de egna objekten sällan frångås. Vägverkets slutliga sammanställning av de länsvisa planerna innebär främst att objektlistan krymps så att den volymmässigt ryms inom de givna anslagsramarna. Prioriteringen har inneburit att arbeten på trafikleder av hög dignitet, främst infarts— och förbifartsleder, placeras högst på de kommunala önskelistorna. Sekundär- och motorleder av"mera lokal karaktär kommer i efterhand och faller därmed lättast bort vid fördelningsplanens upprättande. Den genomsnitt- liga storleken på objekten i 1973—1977 års fördelningsplan (exklusive tunnelbanor) är 7—8 mkr. Endast ett fåtal objekt understiger ] mkr.
Det kan synas som om vägverket i praktiken har ett avgörande inflytande på planernas innehåll och utformning genom sin centrala
position vid utarbetandet av planerna och genom sin dominerande roll vid medelsfördelningen. Att såväl kommunerna som länsstyrelsen med sina expertorgan deltar får dock anses ge garantier för att prioriteringen blir ingående prövad. Ett viktigt kriterium för de upptagna projekten är, enligt vad vägverket uppger, att de ingår i kommunalt och helst även statligt förankrade översiktsplaner (t. ex. trafikledsplaner, generalplaner).
I vad mån nuvarande system med fördelningsplaner skapar den avsedda rättvisan mellan kommunerna kan det råda delade meningar om. Den kritik som framkommit vid intervjuer med företrädare för kommunerna har dock mera rört de otillräckliga anslagsramarna, kollektivtrafiken och saneringsmöjligheterna än systemet som sådant.
5.4.4.2 Införande av schablonbidrag i fördelningsplanen
Från kommunhåll har framhållits, att det nuvarande statsbidragssystemet innebär en låsning av kommunernas handlingsfrihet när det gäller att avgöra hur bidragen skall användas. Man anser att kommunerna i större utsträckning skall kunna göra egna prioriteringar t. ex. till förmån för miljöförbättrande och trafiksäkerhetsfråmjande åtgärder.
Reglerna för fördelning av statsbidragsmedlen medger redan nu ett betydande kommunalt inflytande över verksamheten. Kommunerna har möjlighet att praktiskt taget helt efter eget gottfinnande disponera driftbidragen. Inom ramen för årlig tilldelning av bidrag till byggande för de i fördelningsplanen upptagna projekten, kan kommunerna utföra arbetena på tid och sätt som de själva väljer.
Ytterligare kommunal handlingsfrihet skulle kunna skapas genom den i samband med 1960 års bidragsförordning framlagda, men ej realiserade, tanken på att införa schablonbidrag i fördelningsplanen. En del av anslaget till byggande av statsbidragsberättigade vägar skulle, enligt förslaget, utan närmare specificering fördelas på de väghållande kommu— nerna i proportion till trafikarbete, invånarantal eller liknande. Detta belopp skulle efter kommunens eget bedömande få användas för byggnadsarbeten som främst främjar den kollektiva trafiken, bussgator,
terminaler osv. men även trafiksanering. ' Ett sådant system skulle vara administrativt enkelt och ge kommu- nerna större frihet att efter egen önskan bl. a. gynna kollektivtrafik eller trafiksanering. Problemen att vid fördelningsplanens upprättande jäm- föra och prioritera objekt skulle i viss utsträckning elimineras.
Förslagets ekonomiska konsekvenser kan belysas med följande exem- pel:
Antag att 20% av statsbidragen till byggande, dvs. 65 mkr./år, avsätts till nämnda schablonbidrag. Med en fördelning efter invånarantal skulle en kommun med 50 000 invånare få 0,8 mkr./år att efter eget gottfinnande disponera för åtgärder på det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet.
Ett alternativ till förslaget om schablonbidrag i fördelningsplanen skulle vara, att skapa ett särskilt statsbidrag, vid sidan av nuvarande bidragssystem med dess anknytning till väganslagen, som skulle främja
miljöförbättrande och trafiksanerande åtgärder i kommunerna. Härige- nom skulle nuvarande bidrag, som hittills, främst komma att avse huvudtrafiklederna i kommunerna.
Det bör påpekas, att ändringar i statsbidragsreglerna även skulle beröra de tätorter, där staten svarar för väghållningen på det allmänna vägnätet. Vill man upprätthålla den gamla målsättningen om rättvisa mellan ”stad” och landsbygd, måste också här motsvarande förändringar genomföras.
5.5. Sammanfattning av fallstudierna
5.5.1. Bidragskonstruktionens betydelse för verksamhetens utformning
Den viktigaste fördelen med prestationsrelaterade bidrag anses vara den möjlighet och de incitament de ger huvudmännen att söka sig fram till den effektivaste lösningen. Den ökade handlingsfrihet på kommunnivå, som följt av barnstugebidragets konstruktion som ett prestationsrelaterat bidrag, torde ha underlättat att ordna verksamheten med hänsyn till de skilda förutsättningar, som föreligger i kommuner med olika geografiska förutsättningar, olika näringskaraktär osv.
Problemen med prestationsrelaterade bidrag anses främst ha att göra med kvalitetskontroll. Valet av bidragsform kan vara en faktor som bidragit till att den rekommenderade personaltätheten inte kunnat följas av alla kommuner. Varken föredragande statsrådet eller barnstugeutred- ningen anser det dock nödvändigt med några stadgebundna bestämmelser om personaltätheten. I stället beräknas den föreslagna personaltätheten i daghemmen förverkligas i den takt ekonomiska resurser och tillgångar på personal gör detta möjligt.
Kostnadsrelaterade bidrag ger kommunerna kompensation för en del av den kostnadsökning, som uppkommer då kvaliteten förbättras eller då effektiviteten av olika skäl är låg. Det kan därför hävdas att en så hög bidragsprocent som utgår till väghållningen medför risk för onödigt hög standard respektive låg effektivitet på väg- och gatunätet, men eftersom statsbidragsbestämmelserna föreskriver, att om väg eller gata byggs efter högre standard än som betingas av trafiken skall den merkostnad, som uppkommer härigenom, inte beaktas vid bidragsberäkningen. Vägverket granskar ingående arbetsplaneringen. Vidare fördelas bidragen på grund- val av driftkostnadsberäkning inom vägverket. Kraven på kostnadskon- troll vad gäller väg- och gatuhållningen medför dock administrativa merkostnader och försvårar i viss mån decentralisering av beslut till kommunnivå.
Vissa effektivitetsproblem kan hävdas ha uppkommit genom den utformning statsbidraget till social hemhjälp fått. Undersökningen av detta bidrags verkningar tyder på att kommunerna i valet av produktions- metoder kan ensidigt styras mot ett utnyttjande av den subventionerade faktorn. Till bilden hör dock att statsmakterna med detta bidrag försökt klara av beroendeförhållandet mellan olika aspekter på samhällsplane- ringen. Med bidraget till social hemhjälp har man försökt samordna såväl
sysselsättningspolitiska som socialpolitiska målsättningar. Konsekven- serna kan dock bli att sysselsättningstillfällena för kvinnor ökar, men att man riskerar att försvåra för åldringarna att bryta isoleringen och initiera kontakter och gemenskap som en satsning på kollektiva men mindre personalintensiva insatser kunde ha åstadkommit.
5.5.2. Administrationen av statsbidragen
Även om det av varje särskild statsbidragsförfattning direkt föranledda administrativa och kamerala arbetet för kommunen kan te sig relativt enkelt och mindre betungande, kan man inte bortse ifrån att den samlade arbetsbördan för kommunerna, på grund av statsbidragssystemets ut- formning som en mängd speciella bidrag, är betydande. Fallstudierna visar hur olika utformningen av statsbidragsbestämmelserna är och att skillnaderna bidrar till att försvåra kommunernas handläggning av arbetet. Härtill kommer det fortlöpande bokförings— och redovisnings- arbete, som måste bedrivas av kommunerna som underlag för kommande statsbidragsansökningar och rekvisitioner.
Även för de statliga myndigheterna medför statsbidragsärendena omfattande arbetsuppgifter. Fallstudierna visar att en väsentlig del av statsbidragsärendena hänför sig till detalj- och sifferkontroll. Till detta kommer arbetet med att årligen beräkna medelsbehovet för de olika statsbidragen samt att pröva och utbetala ansökningar eller rekvisitioner.
5.5.3. Vilken skulle utvecklingen varit utan statsbidrag?
Bidragen till social hemhjälp och barnstugeverksamhet tillkom mindre för att statsmakterna önskade uppmuntra kommunerna att bedriva verksam- het, som de eljest inte skulle befatta sig med, utan mera för att statsmakterna önskade att kommunerna ökade omfattningen av den redan igångsatta verksamheten. I fråga om bidraget till väg— och gatuhållningen förelåg från statsmakternas sida vid statsbidragets till- komst en önskan att skapa rättvisa mellan väghållande kommuner och övriga.
Fallstudierna ger ingen bestämd uppfattning om vilken betydelse statsbidragen haft för verksamheternas utbyggnad. Klart är att de underlättat bedrivandet av frivilliga verksamheter som social hemhjälp och daghem. Emellertid torde den betydelse stimulanssynpunkten kan ha haft från början minska allteftersom utvecklingen medfört att respektive förvaltningsrutin anses vara en kommunal angelägenhet. Verksamhetens uppehållande blir inte längre betingad av att kommunens kostnader reduceras med det belopp som utgår i statsbidrag. I stället torde medborgarnas krav på jämställdhet utgöra ett starkt incitament att driva ifrågavarande verksamhet.
Avgörande vid fördelning av inflytande och bestämmanderätt torde ytterst vara den vikt som läggs vid å ena sidan den lokala förvaltningens kapacitet och den förtrogenhet den äger genom sin närhet till arbetsfältet och å andra sidan de statliga organens större överblick och tillgång till
expertis. Tillkomsten av större kommuner genom sammanläggningar kan förmodas ha medfört ökad kommunal handlingsfrihet.
5.5.4. Kommunens ansvar för och bestämmande över verksamheten
De utförda fallstudierna visar att det föreligger betydande avgränsningar i kommunens ansvar för och bestämmande över verksamheten.
Den styrning och kontroll, som nuvarande bidragsgivning medger, eliminerar i viss mån risken för en sänkt standard av den statsunderstödda verksamheten. Utmönstras ett speciellt statsbidrag kan detta försvåra eller omöjliggöra ett från skilda synpunkter önskvärt statligt inflytande. För sådana verksamheter som har intresse endast för en relativt begränsad grupp kommunmedlemmar skulle en förändring kunna medföra påtagliga negativa effekter. Risk kan då föreligga att kommunen upphör eller begränsar verksamheten, om det specialdestinerade bidraget upphör att utgå.
Det bör dock samtidigt noteras att en kommun och dess olika organ arbetar i ständig kontakt med medborgarna. Detta gäller också i fråga om social hemhjälp, barnstugor osv. Genom denna kontakt sker en ständig påverkan från kommunen till medborgarna och från medborgarna till kommunen. Det kan därför sägas att kommunen och medborgarna är ömsesidigt beroende av varandra samt att det pågår en kontinuerlig relationsprocess mellan kommunen och medborgarna. Denna process kan störas eller påverkas av att den statsunderstödda verksamheten är mer eller mindre reglerad. Genom att stödet binds till vissa former för att tillgodose ett visst- behov, som skett i fråga om statsbidraget till social hemhjälp, kan kommunen få det svårare att anpassa verksamheten till regionala och lokala olikheter och särdrag.
Det är svårt att utveckla statsbidragsregler, som möter hela variationsri- kedomen i de problem kommunerna har att lösa, och man- kan inte i bidragssystemet förutse alla tänkbara händelser. Därför tyder resultaten av fallstudierna på att det är en fördel när statsbidragssystemen tar mindre fasta på detaljkontroll och mera på institutionella arrangemang, som överlåter detaljstyrningen på kommunerna. Barnstugeutredningens modell för styrningsrelationen stat—kommun, för vilken redogjorts ovan, är ett steg i denna riktning genom att detaljstyrningen överlåts på kommunerna, medan den centrala tillsynsmyndigheten svarar för det viktiga arbetet med översiktlig planering och policyskapande.
6. Allmänna synpunkter på statsbidrags- givningen till kommunerna
6.1. Innebörden av det nuvarande systemet
Den redogörelse som i denna rapport lämnats för statsbidragssystemet har uppehållit sig vid systemets yttre konturer —- antal, belopp, ändamålsfördelning, konstruktion m. m.
Fig. 6: 1 visar bidragens fördelning efter typ. De allmänna bidragen svarar för ca 20 % av anslagen till kommunerna. I fråga om de speciella bidragen, som alltså utgör 80 % av anslagen, gäller att de alla är bundna till ett visst bestämt verksamhetsområde eller ändamål. Det framgår även av figuren att ca 2/3 av antalet bidrag avseende kommunernas förvalt- ningsuppgifter svarar för endast en procent av den totala bidragssumman.
Redan en så begränsad genomgång ger en bild av ett komplicerat och oenhetligt system. Detta drag skulle ha framträtt än starkare om det varit möjligt att i en sammanpressad och enkel systematiserad redovisning även ta med de detaljbestämmelser rörande olika villkor, bidragsunderlag, kontroller, uppgiftsskyldighet etc. som gäller för de skilda anslagen.
Många förhållanden har bidragit till att bidragssystemet är så komplice- rat. Tidpunkten då de olika bidragen tillkom är högst varierande. Även om gällande bestämmelser för bidragen mestadels inte daterar sig längre tillbaka än senare delen av 1950-talet är de inte sällan moderniseringar av en grundstomme, som går ganska långt tillbaka i tiden. Högst förklarligt är därför om bidragen, som en återspegling av med tiden inträdda förändringar i behov och syften som de varit avsedda 'att tillgodose, uppvisar betydande inbördes olikheter.
Helt bortsett från inverkan från en sådan tidsfaktor gäller att olika bidrag är och har varit avsedda att fylla väsentligt skilda uppgifter. Syftet kan i olika fall vara
att ge kommunerna ett allmänt finansiellt stöd, att stimulera tillhandahållande och utbyggnad av viss kommunal service, att utjämna skillnader i kostnadsnivå för kommunal service, att av konjunktur— och arbetsmarknadspolitiska skäl stimulera kommu- nerna till en anpassning av verksamheten.
Bidragen måste naturligtvis ges en viss utformning varierad efter de syften de är avsedda att tjäna. Den differentiering som därav följer i fråga
1. ALLMÄNNA- OCH SPECIELLA STATSBIDRAG budietåret 1972/73 Summa: 12 950 Antal: 75
Allmänna statsbidrag summa: 2 532 antal: 5
:! Speciella stasbidrag summa: 10 418 antal: 70
2. SPECIELLA STATSBIDRAG 3. ÖVRIGA SPECIELLA STATSBIDRAG Summa: 10 418 Antal: 70 FÖRDELADE EFTER BIDRAGENS STORLEK Summa: 7 545 Antal: 58
: Statsbidrag till affärsdrivande verksamhet summa 326 antal: 4
:Statsbidrag till sysselsättningsskapande MUD : Statsbidrag > 25 resp € 100 milj kr åtgärder summa: 806 antal: 3 summa: 468 antal: 10
:Statsbidrag understigande 25 milj kr summa: 113 antal: 36
: Avtals och avlösningsbidrag : Statsbidrag 2100 resp & 1000 milj kr summa 1 739 antal: 5 summa: 1958 antal: 10 ' : Övriga speciella statsbidrag :Statsbidrag ? 1000 milj kr 2 summa: 7 554 antal: 58 [: summa: 5 018 antal: 2
Fig. 6: I Statsbidrag till primär- och landstingskommuner budgetåret 1972/73. Milj. kr.
om bidragens typ och konstruktion, får sedan en vidare förgrening genom den mångfald ändamål som stöds med anslag. Att statsmakterna önskat stimulera många olika aktiviteter inom kommunernas omfattande verk- samhetsfält behöver i och för sig inte göra systemet oenhetligt. Men då de enskilda verksamhetsgrenarnas speciella förhållanden ofta blivit beaktade i bidragskonstruktionen genom villkorsbestämmelser etc. — blir resultatet ett i hög grad sammansatt och svåröverskådligt system. De administrativa besvärligheter detta medför förstärks vidare av en annan faktor. Ett önskemål från statens sida att vara garanterad att anslagna medel kommer till användning på ett från statens synpunkt riktigt sätt har föranlett ofta detaljerade föreskrifter rörande kontroll över den understödda kommu- nala verksamheten samt en omfattande uppgifts- och anmälningsskyldig- het för de kommunala organen. I dessa regleringar kan även ligga en stark begränsning av handlingsutrymmet inom de kommunala verksamheterna.
[ de här berörda förhållandena återfinns en del av bakgrunden till att en översyn av statsbidragsgivningen bedömts vara behövlig.
De fördelar som vore att vinna genom en omläggning och förenkling av statsbidragsgivningen är lätta att identifiera. Ett sammanförande av ett antal speciella statsbidrag till ett mera enhetligt bidragssystem skulle uppenbarligen medföra förenklingar av det administrativa arbetet på olika nivåer. I detta sammanhang bör erinras om att många bidrag kan sökas av annan än kommun. Vid en eventuell omläggning av statsbidrags- givningen måste därför även konsekvenserna för enskilda organisationer, företag etc. beaktas.
Kommunerna skulle befrias från arbetet att ansöka om och rekvirera ett antal speciella bidrag samt att utarbeta redogörelser av skilda slag för den statsunderstödda verksamhetens bedrivande.
Även för de statliga myndigheterna skulle bortfallet av ett antal individuella bidragsansökningar från kommunerna beträffande skilda statsunderstödda verksamhetsgrenar medföra kostnadsbesparande förenk- lingar.
De förhållanden som kan tala mot en omläggning till större enhetliga bidrag kan inte så lätt preciseras och bedömas. Många skilda omständig- heter kommer här in i bilden. Här kan endast antydas vissa av de frågeställningar som därvid anmält sig i KEU: s arbete med statsbidrags- givningen. En självklar utgångspunkt för överväganden om behövliga och möjliga reformer är genomgång och prövning av hur det hittillsvarande systemet fungerat i olika avseenden. De redovisade fallstudierna är en del i en sådan kartläggning. Svårigheterna att i en sådan utvärdering täcka in flertalet områden av bidragssystemet är uppenbara. De komplicerade och svårfångade sammanhang det här rör sig om förutsätter en ingående kunskap och förtrogenhet med de speciella förhållandena inom olika områden som endast kan inhämtas genom bedömningar av utredningar och expertis på annat håll. Stora och viktiga avsnitt som i detta sammanhang är av intresse utreds av andra statliga utredningar t. ex. utredningen om skolan, staten och kommunerna, socialutredningen samt kollektivtrafikutredningen. Med dessa utredningar bedriver KEU ett samarbete.
6.2. Frågor kring en reformering av statsbidragssystemet
En reformering av gällande statsbidragssystem kan givetvis åstadkommas på olika sätt. En väg kan vara att begränsa ingreppen till tekniska förändringar i hittills gällande statsbidragssystem. En andra ambitionsnivå representeras av en strävan att åstadkomma ett begränsat antal mer enhetliga statsbidrag.
Vad först beträffar möjligheterna att sammanföra nuvarande bidrag till kommunerna beror dessa ytterst på syftet med statsbidragsgivningen. Frågan gäller där hur specificerade mål statsmakterna vill sätta upp och i vilken grad man önskar påverka utvecklingen inom olika enskilda områden. Behovet och vikten av enhetliga mål och styrmöjligheter för begränsade verksamhetsgrenar kan förutsättas variera väsentligt mellan olika bidragsområden. Ett antagande av denna art har legat bakom den indelning som använts i denna rapport och varigenom registrerats om bidragen gått till ändamål som är en obligatorisk eller frivillig verksamhet för kommunerna. Det kan sålunda tänkas att ett sammanförande av bidrag som avser obligatoriska kommunala uppgifter skulle från olika synpunkter vara förenat med mindre problem. Verksamheten ifråga regleras genom författningar och möjligt är att den styrning och den enhetlighet som anses behövlig kan uppnås inom den ramen och utan stöd av specificerade bidragsbestämmelser.
För kommunernas frivilliga verksamhet kan situationen te sig annor- lunda. En fortsatt specialdestinering kan där bedömas utgöra en garanti för att verksamheten bedrivs enhetligt och med en i huvudsak likvärdig standard över hela landet. Genom ett specialdestinerat bidrag önskar staten måhända mera uttalat än med ett allmänt finansieringsbidrag markera ett ansvar för verksamhetens mål och innehåll. Ytterligare en omständighet i detta sammanhang kan vara att specialdestineringen anses skapa trygghet i kommunerna att verksamheten i fråga även fortsättnings- vis kan tillförsäkras en rimlig andel av de kommunala resurserna.
Det kan vidare finnas omständigheter, som talar för att bidrag bör bibehållas, om risk föreligger för att dess slopande medför mer eller mindre allvarliga avbräck för respektive verksamhet. På samma sätt torde det förhålla sig med nya förvaltningsrutiner, som ännu inte vunnit önskvärd omfattning eller utbredning. Omvänt skulle kunna gälla att ett sammanförande av bidrag lättare skulle kunna ske beträffande statsunder- stödd kommunal verksamhet, som vunnit sådan utbredning och hävd att dess bedrivande allmänt betraktas som en självklar kommunal uppgift.
I olika sammanhang är det självfallet viktigt att pröva den betydelse bidragen har från stimulanssynpunkt. Men i en sådan prövning ingår även att betrakta om och i vad mån eftersträvade resultat kan uppnås efter andra vägar. Som exempel kan erinras om det arbete olika statliga myndigheter bedriver i form av utvecklingsarbete och kontinuerlig information rörande utvecklingen på olika områden. Av stor betydelse är om sådana vägar kan utvecklas från att vara ett komplement till statsbidrag till att utgöra en ersättning för specialdestineringen av dessa.
Möjligheterna att använda sådana alternativa vägar har att bedömas
även utifrån andra utgångspunkter. Behovet av en detaljstyrning genom statsbidrag får även ses mot bakgrund av den nya kommunindelningen. Den starka expansionen har stöpt om kommunerna. Betydande föränd- ringar i kommunernas storlek och organisation har skett de senaste årtiondena. Just dessa förskjutningar mot större kommunenheter har inte sällan anförts som skäl för att ändringar i statsbidragssystemet kunde vara möjliga eller önskvärda. Därvid har det ansetts befogat att undersöka hur en vidgad kommunal handlingsfrihet åstadkommes. Dessa nu berörda frågor har som grundproblem hur skilda mål och syften i statsmakternas politik kan inbördes övervägas och relateras. Önskemål om lokal förankring och inflytande i fråga om skilda verksamheter bryter sig här mot olika krav på likartad standard och enhetlig service inom skilda delar av landet.
Vissa andra problem rörande målrelationer i statsbidragsgivningen har en mer teknisk innebörd och karaktär. Ett visst bestämt ändamål har inte alltid kunnat tillgodoses genom något eller några speciellt därför konstruerade bidrag. För andra syften utformade bidrag har genom olika tillägg och modifieringar fått användas för att möta även det förstnämnda behovet. Detta gäller exempelvis på det stabiliseringspolitiska området. I det föregående redovisades bidrag, som främst är av intresse i ett sådant sammanhang och som även används i konjunkturreglerade syften. Dessa bidrag har mestadels en helt annan uppgift. Den utformning som de därför fått kan göra det svårt att uppnå en ändamålsenlig och effektiv användning av dem även i konjunkturpolitiken. En fråga anmäler sig då ganska naturligt om en renodling av syftena och bidragen kunde ge bättre förutsättningar för den styrning som eftersträvas.
Bidragens förmåga att ge effekter som motsvarar statsmakternas intentioner är i ett flertal andra avseenden beroende av deras konstruk- tion. Vissa frågor av betydelse i detta sammanhang har berörts i tidigare avsnitt och en redovisning har getts av statsbidragens tekniska uppbygg— nad för att skapa en utgångspunkt för överväganden rörande de förändringar som kan tänkas vara behövliga och möjliga. KEU har redan till viss mindre del utgått från detta material i sina överväganden rörande statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverk- samhet. I sitt betänkande rörande dessa verksamheter (SOU 1974: 41) föreslog utredningen sådana förändringar i statsbidragsreglerna för hemhjälp och familjedaghem, att kommunerna skulle ha möjlighet att friare välja verksamhetsformer, som med hänsyn till lokala förhållanden är mest ändamålsenliga.
De kostnadsrelaterade speciella bidragen står i förgrunden för intresset vid en diskussion av tänkbara tekniska förändringar i statsbidragsgiv- ningen. Detta hänger både samman med att de belopps— och antalsmässigt är dominerande samt och kanske framför allt med att de kan tänkas ha olika snedvridande effekter på resursanvändningen. Frågeställningar som berör sådan inverkan på effektiviteten har tidigare berörts. Till dessa kan här fogas en annan aspekt. Som visats medför de kostnadsrelaterade statsbidragen genom sin konstruktion en differentiering mellan olika kommuner. Detta kan också uttryckas så, att statsbidragsnivån anpassar
sig till skillnader i förutsättningar kommunerna emellan betingade av vederbörande kommuns geografiska läge, bebyggelsestruktur, näringsliv m. m. Slopas speciella bidrag, som på detta sätt differentierar det statliga stödet, uppkommer frågan om man med det allmänna skatteutjämnings— stödet i stället kan uppnå en lika god anpassning till olikheterna i kommunernas förutsättningar, som med nuvarande statsbidragssystem. Det gäller sålunda att pröva om man med ett allmänt finansieringsbidrag kan ersätta bidrag till verksamheter, som av skilda anledningar måste få en förhållandevis skiftande omfattning.
Vid en översyn av statsbidragsgivningen, vare sig den begränsas till tekniska förändringar av existerande bidrag eller vidgas till ett samman- förande av olika bidrag till mer enhetliga system måste även beaktas faktorer av mer allmän och svårgripbar natur. Statsbidragens effekter är ytterst beroende av hur de uppfattas, tolkas och används av de beslutsfattare som medverkar i samhällsplaneringen. Höga krav måste därför ställas på klarhet och enkelhet samt på en lätt tillgänglig information om gällande bestämmelser för statsbidragen, så att störningar förorsakade av en felaktig tillämpning kan undvikas. Samtidigt bör olika förändringar av bidragen lätt och snabbt kunna genomföras. Ändrade ekonomiska förutsättningar, förskjutningar i syften och förväntningar i be- stämmande instanser och hos medborgarna utlöser också önskningar om förändringar i statsbidragsgivningen. Svårigheterna att förutse utveck- lingen i sådana grundläggande avseenden ger ökad vikt åt en avvägning mellan krav på bidragens förmåga att ge effektiva resultat vid varje tidpunkt och krav på god anpassbarhet i bidragsgivningen till nya förhållanden. I den mån metoder kan åstadkommas för en fortlöpande uppföljning och utvärdering av statsbidragssystemet kan denna avvägning underlättas.
Bilaga A Metoder vid insamling och analys av uppgifter rörande statsbidrags— givningen
A ] Metodik
A 1.2 Definition av statsbidrag
Formellt sett kan begreppet statsbidrag få olika innebörd över tiden liksom beroende på de kriterier utifrån vilka bidragen härleds. AG III definierar statsbidrag som en transaktion från staten direkt till primär- och landstingskommuners kassa. För undervisning inkluderar dock bidragsbeloppen, som hämtats ur den statliga redovisningen, lönekost- nadspålägg vilka ej noteras i den kommunala bokföringen. Statliga åtaganden som direkt berör kommunens verksamhetsområden, men finansieras via en statlig myndighet och ej via den kommunala budgeten har inte ansetts som statsbidrag. De transaktioner som innefattar statliga utbetalningar till kommuner men berör verksamheter staten formellt har huvudmannaskap för betraktas som en köpt tjänst och inte som statsbidrag.
Statsbidrag till kommunala bolag och stiftelser har ej, i enlighet med utredningens definition av statsbidrag, medräknats ibidragsgivningen. I del 2 har dock statsbidrag till stiftelser, som driver barnstugor och stadsteatrar förtecknats men ej medräknats.
A 1.3 Statsbidragsbeloppen
Att exakt ange storleken av statsbidragsgivningen till kommunerna erbjuder stora svårigheter. Riksstatens olika anslagsrubriker ger hänlidlag inte tillräcklig vägledning. Dels förekommer en bidragsgivning enligt särskilda kungl brev och författningar som inte direkt framgår av anslagen i riksstaten, dels är det inte ens alltid möjligt att på grundval av de utfärdade dispositionsbestämmelserna avgöra om visst anslag utnyttjats för att bestrida utgifter inom den kommunala sektorn. Vidare är den kommunala redovisningen av statsbidrag inte fullständig, beroende på dels att många kommuner endast nettoredovisar vissa verksamhetsområ- den, dels att definitionen av statsbidrag varierat. Statsbidragsgivningen har kartlagts på följande sätt:
1. Riksstatens olika anslagsrubriker har undersökts för varje budgetår mellan 1955/56 och 1972/73.
2. Då riksstatens uppgifter inte varit tillräckligt utförliga har de bidragsbestämmelser som styr varje anslag i riksstaten undersökts. Dessa bestämmelser finns redovisade i statsliggaren.
3. Ett anslag kan avse såväl kommunal, statlig som privat verksamhet. Fördelningen har ofta totalt och procentuellt varierat över tiden. I den mån fördelningen inte framgått av de under punkt 1 och 2 nämnda publikationerna har den myndighet som förvaltat anslaget tillfrågats om hur anslaget destinerats.
4. Den enligt punkt 1, 2 och 3 beräknade statsbidragsgivningen har jämförts med RRV:s utgiftsstatistik varvid skillnader framkommit. Viss del av skillnaderna kan förklaras av den omläggning i utgiftsstati- stiken som gjordes av RRV budgetåret 1962/63 och av den skillnad som råder mellan RRV: s och KEU: s definition av statsbidrag.
5. Anslagen har sammanställts efter K—planens och L-planens verksam- hetsområden.
6. Representanter från Kommunförbundet respektive Landstingsförbun- det har tagit del av materialet och framfört synpunkter.
7. I de fall ett anslag enligt riksstaten utgår till både primär- och landstingskommun har den procentuella fördelningen beräknats med hjälp av den myndighet som förvaltar anslaget.
8. Statsbidragen har indelats i allmänna och speciella.
A 1.4 Ändamålsredovisning av statsbidragen
Statsbidragen har transformerats — dock något modifierat — enligt K- respektive L-planens förvaltningsindelning och redovisningsformer. I del 2 har statsbidragen indelats enligt följande.
Rätts- och samhällsskydd m. m. Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning Byggnads- och planväsen, gatu- och parkförvaltning Hamnar, kommunikationer och näringsliv Industriell verksamhet
Undervisning och annan kulturell verksamhet Socialvård och socialförsäkring Hälso- och sjukvård
Finansiering.
NOOOxIOXUI-ÄWM—
Den ändrade indelningen får utifrån statsbidragssynpunkt en mer funktionell utformning.
De olika statsbidragen kan hänföras till olika aktiviteter. Åldrings- vården får här stå som exempel på en aktivitet. Till åldringsvården har för undersökningsperioden olika former av statsbidrag utgått, vilka har redovisats under olika kommunala verksamhetsområden. För att få en enhetlig bas för slutsatser har de olika statsbidragen till åldringsvård förts samman och sedan hänförts till ett och samma verksamhetsområde — i detta fall socialvård och socialförsäkring. Se fig A 1.
Redovisning av statsbidragen eniigt K-planen
Verksamhet Verksamhet
Socialvård och socialför— säkring
Statsbidrag till social hemhjälp
Statsbidrag till byggande av ålderdomshem
Aktivitet åldringsvård
Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning
Statsbidrag till inrättande av pensionärshem
ll Redovisning av statsbidragen enligt KEU:s studie
Verksamhet Verksamhet
Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning
Socialvård och socialför- valtning
Statsbidrag till social hemhjälp
Statsbidrag till byggande av ålderdomshem
Statsbidrag till pensionärs- hem
Figur A 1 Beskrivning av redovisning av statsbidragen enligt K-planen respektive KE U : s studie
A 1.5 Statsbidragens konstruktion
En typindelning av statsbidragen med utgångspunkt i statsbidragens konstruktion har utarbetats inom AG III.
De speciella statsbidragen har klassificerats efter nedanstående grun- der.
l statsbidrag, som kan sökas enbart av kommun 2 statsbidrag, som kan sökas av kommun eller annan
3. ersättningar till kommun för köpta tjänster A = allmänna bidrag (statsbidraget utgör ett allmänt tillskott till den kommunala ekonomin) a = prestationsrelaterade bidrag (statsbidraget utgår per plats, enhet etc.) b = kostnadsrelaterade bidrag (statsbidraget utgår med en viss procent av kostnaden)
bI= kostnadsrelaterade samt faktorsubventionerande bidrag (statsbidra- get utgår med viss procent av kostnaden för en faktor, exempelvis lönekostnader)
c= avlösningsbidrag — avtalsbidrag (statsbidraget har blivit avlöst eller utgår enligt avtal mellan kommunerna och staten) d = skatteunderlagsgraderade bidrag (bidrag utgår efter kommunens ekonomiska bärkraft dvs skatteunderlag — skattekraft).
A 1.6 Styrrelationema stat—kommun
Inom kommunalekonomiska utredningen har en modell för klassificering av styrningsrelationerna stat—kommun utarbetats.
Med utgångspunkt i en bedömning av andelen obligatorium respektive frivillighet inom det avgränsade aktivitetsområdet som delvis finansierats med statsbidrag har statsbidragen klassificerats på den vertikala skalan (I—IV) i fig. A 2.
I fråga om graden av reglering har klassificeringen på den horisontella skalan skett med utgångspunkt dels från hur stor del av den med statsbidrag finansierade aktiviteten som är reglerad, dels graden av reglering—detaljreglering eller ramreglering.
A 1.7 Avstämning av uppgifter över statsbidragsgivningen
I tabellerna A l—A 5 redovisas statsbidragens omfattning åren 1960—1972 enligt kommunernas egen rapportering av statsbidragsgiv- ningen resp. av KEU framtagna uppgifter.
De skillnader som framkommit mellan uppgifterna beror på att det föreligger en förskjutning i redovisningsperioderna. Kommunernas upp- gifter avser kalenderåret medan de av KEU redovisade beloppen hänför sig till det statliga budgetåret. Vidare föreligger skillnader i redovisnings- metoder. Kommunerna tillämpar bokföringsprinciper medan staten redovisar efter kontantprincipen. Reservationer måste också göras på
Figur A 2 Modell för klassificering av styrrelationerna stat—kommun
Reglerad Övervägande Övervägande Fri verksamhet verksamhet reglerad fri
1 2 3 4
Obligatorisk verksamhet (I)
Övervägande obligatorisk (II)
Övervägande frivillig (III)
Frivillig verksamhet (IV)
grund av att kontoplanerna inte tillämpats lika i kommunerna samt att införandet av gällande kontoplaner skett vid olika tillfällen i olika kommuner.
Skolbidragen har, som tabell A 4 visar, genom sin betydande vikt i bidragsgivningen i hög grad påverkat skillnaderna i redovisade summor av statsbidragsgivningen. Under hela perioden, med undantag för ett år, har de av KEU framtagna bidragssummorna överstigit av kommunerna själva redovisade belopp. Mot slutet av perioden ökar skillnaderna. Förklaring- en till skillnaderna torde främst vara att hänföra till förskjutningen i redovisningsperioderna. Härutöver tillkommer att det 5. k. lönekostnads- pålägget, som beräknas motsvara en summa av ca 10 % av bidragsunder- laget, ej redovisas i den kommunala bokföringen.
Tabell Al Speciella statsbidrag till primär- och landstingskommuner enligt deras egen rapportering resp. av KEU framtagna uppgifter över statsbidragsgivningen. Milj. kr.
År Statsbidrag enligt Andel Index
___—___— proc.
Kommunernas KEU: s Kommun KEU
egen redo- uppgifter
visning 1960/61” 1 680 1672 99,5 100 100 1961/62 1843 1870 101,4 109,7 111,8 1962/63 2 092 2 030 96,7 124,5 121,4 1963/64 2 142 2497 116,5 127,5 149,3 1964/65 2 822 2 900 102,7 167,9 173,4 1965/66 3 171 3 075 96,9 188,7 183,9 1966/67 3 636 4 314 79,5 216,4 258,0 1967/68 5 234 5 317 101,6 311,5 318,0 1968/69 5 678 5 623 99,0 337,9 336,3 1969/70 6 305 6 693 106,2 375,2 400,3 1970/71 7 014 7128 101,6 417,5 426,3 1971/72 7 635 8 371 109,6 454,4 500,7 1972/73 9 651 9616 99,6 574,4 575,1
”Kommunernas uppgifter avser kalenderåret 1960, medan de av KEU redovisade beloppen hänför sig till det statliga budgetåret 1960/61. Samma tidsförskjutning gäller för hela undersökningsperioden.
Tabell A 2 Speciella statsbidrag till primärkommuner enligt deras egen rapporte ring resp. av KEU framtagna uppgifter över statsbidragsgivningen. Milj. kr.
År Statsbidrag enligt Andel Index
———__ proc.
Kommunernas KEU: s Kommun KEU egen redo- uppgifter
visning 1960/61 1547 1471 95,1 100 100 1961/62 1710 1650 96,5 110,5 112,2 1962/63 1927 1805 93,7 124,6 122,7 1963/64 2 218 2 201 99,2 143,4 149,6 1964/65 2 588 2 542 98,2 167,3 172,8 1965/66 2 882 2 727 94,6 186,3 185,4 1966/67 3 302 3 645 110,4 213,4 247,8 1967/68 4 237 4 125 97,4 273,9 280,4 1968/69 4 546 4 359 95,9 293,9 296,3 1969/70 5 155 5 383 104,4 233,2 365,9 1970/71 5 719 5 698 99,6 369,7 387,4 1971/72 6 004 6 753 112,5 388,1 459,1 1972/73 7 516 7448 99,1 485,8 506,3
Tabell A 3 Speciella statsbidrag till landstingen enligt deras egen redovisning resp. av KEU framtagna uppgifter över statsbidragsgivningen. Milj. kr.
År Statsbidrag enligt Andel Index
_— proc.
Landstingens KEU: s Landsting KEU egen redo- uppgifter
visning 1960/61 134 201 150,0 100 100 1961/62 134 219 163,4 100 109,0 1962/63 166 225 135,5 123,8 111,9 1963/64 195 296 151,8 145,5 147,3 1964/65 233 357 153,2 173,8 177,6 1965/66 290 349 120,3 223,1 173,6 1966/67 334 669 200,2 249,2 332,8 1967/68 997 1 192 119,6 744,0 593,0 1968/69 1 133 1264 111,6 845,0 628,9 1969/70 1 150 1311 114,0 858,2 652,2 1970/71 1294 1431 110,6 956,6 711,9 1971/72 1632 1618 99,1 1217,9 805,0 1972/73 2135 2168 101,5 1593,3 1078,6
Tabell A4 Statsbidrag till undervisning och annan kulturell verksamhet enligt kommunernas egen redovisning resp. av KEU framtagna uppgifter. Milj. kr.
År Statsbidrag enligt Andel Index proc.
Kommunernas KEU: s Kommun KEU egen redo- uppgifter
visning 1960/61 979 990 101,2 100 100 1961/62 1089 1 117 102,5 111,3 112,8 1962/63 1216 1251 102,9 124,2 126,3 1963/64 1 392 1427 102,5 142,3 144,1 1964/65 1607 1684 104,8 164,2 170,0 1965/66 1 802 1799 99,9 184,1 181,7 1966/67 2125 2 613 123,0 217,2 263,8 1967/68 2 785 2 945 105,7 284,6 297,3 1968/69 2 955 3 133 106,0 302,0 316,3 1969/70 3 322 4 035 121,4 339,5 407,4 1970/71 3 644 4 239 116,4 372,4 428,1 1971/72 4032 4925 122,1 412,1 497;3 1972/73 4 596 5152 112,1 469,7 520,2
Tabell A5 Allmänna statsbidrag till primär- och landstingskommuner enligt deras egen rapportering resp. av KEU framtagna uppgifter. Milj. kr.
År
1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
Allmänna bidrag enligt
Kommunernas egen redo- visning
597 555 498 733 747 715 990 1092 1 192 1 321 1501 1 701 1 857
KEU: s
uppgifter
614 560 941 789 772 876 1052 1 172 1 316 1463 1629 1 808 1914
Andel
proc.
103,0 101,1 189,0 107,6 103,5 122,6 106,2 107,3 110,4 110,7 108,6 106,3 103,1
Index
Kommun
100 92,9 83,4
123,0 125;1 119,8 165,9 183,1 199,8 221,4 251,6 285,0 311,1
KEU
100 91,2 153,1 128,4 125,7 142,6 171,1 190,8 214,2 238,1 265,2 294,3 411,6
' 'Em l' seum :, Il fattat”! * f.] career tama!
salem fandt-"I man
_ »)!!te ., _ Wise: . - 131019] ';YHTQI
"Ei-mf m illan mma
.. _ Mirre! 5». .! Arista)
” j_" 155-thu] :-
Bilaga B Statsbidragsgivningen 1955/56— 1972/73
Förklaringar till beteckningar använda i tabellerna
1.1 — 1.2 = Obligatorisk verksamhet — reglerad resp övervägande reglerad verksamhet. 11.1 — 11.2 = övervägande obligatorisk — reglerad resp övervägande verksamhet reglerad verksamhet. 1.3 — 1.4 = Obligatorisk verksamhet — övervägande fri resp fri verksamhet. 11.3 — 11.4 = övervägande obligatorisk — övervägande fri resp fri verksamhet verksamhet. III.] — III.2 = Övervägande frivillig — reglerad resp övervägande verksamhet reglerad verksamhet. IV.1 — IV.2 = Frivillig verksamhet — reglerad resp övervägande reglerad verksamhet. 1113 — 1114 = Övervägande frivillig — övervägande fri resp fri verksamhet verksamhet. IV.3 — IV.4 = Frivillig verksamhet — övervägande fri resp fri verksamhet.
A = allmänna bidrag (statsbidraget utgör ett allmänt tillskott till den kommunala ekonomin)
Speciella bidrag
3 = prestationsrelaterade bidrag (statsbidraget utgår per plats, enhet etc) b = kostnadsrelaterade bidrag (statsbidraget utgår med en viss procent av kostnaden) bI = kostnadsrelaterade samt faktorsubventionerande bidrag (statsbi- draget utgår med viss procent av kostnaden för en faktor, exempelvis lönekostnader) c = avlösningsbidrag — avtalsbidrag (statsbidraget har blivit avlöst eller utgår enligt avtal mellan kommunerna och staten) (1 = skatteunderlagsgraderade statsbidrag (bidrag utgår efter kommunens ekonomiska bärkraft dvs. skatteunderlaget—skattekraft)
Tabell B 1 Allmänna och speciella statsbidrag till primär- och landstingskommuner. 1955/56—1972/73. AntaL Milj. kr.
%
År Primärkommuner Landstingskommuner
Allmänna Speciella Summa Allmänna Speciella Summa
Mkr Mkr Ant Mkr Mkr Mkr Ant Mkr
1955/56 65 893 64 958 9 123 54 132 1956/57 66 1033 65 1 099 9 139 54 148 1957/58 285 1 170 63 1455 63 156 55 219 1958/59 515 1 248 56 1 763 120 175 51 295 1959/60 534 1423 53 1957 124 186 54 310 1960/61 532 1471 55 2 003 120 201 53 321 1961/62 490 1650 52 2 140 109 219 50 328 1962/63 753 1 805 52 2 558 227 225 49 452 1963/64 649 2 201 53 2 850 180 296 47 476 1964/65 645 2 542 54 3 187 170 357 49 527 1965/66 661 2 727 57 3 388 257 349 46 606 1966/67 720 3 645 38 4 365 368 669 40 1 037 1967/68 791 4125 36 4 916 410 1 192 26 1602 1968/69 877 4 359 40 5 236 461 1 264 24 1 725 1969/70 965 5 383 39 6 348 512 1311 22 1823 1970/71 1065 5 698 44 6 763 570 1431 23 2 001 1971/72 1172 6 753 45 7 925 630 1618 24 2 248 1972/73 1621 7 448 47 9 069 911 2 168 24 3 079
Summa
Allmänna
Ant Mkr
5 5 5 5 5 5 5 7 7 7 7 3 3 3 3 3 3 5
74 75 348 635 658 652 599 980 829 815 918 1 088 1 201 1 338 1 477 1 635 1 802 2 532
Speciella
Ant 113 114 113 102 106 103 97 94 93 96 96 75 59 61 58 64 66 67 Mkr
1 016 1 172 1 326 1 423 1609 1672 1 869 2 030 2 497 2 899 3 076 4 314 5 317 5 623 6 694 7 129 8 371 9 616
Summa totalt
Ant
118 119 118 107 111 108 102 101 100 103 103 78 62 64 61 67 69 72
Mkr
1090 1 247 1 674 2 058 2 267 2 324 2 468 3 010 3 326 3 714 3 994 5 402 6 518 6 961 8 171 8 764 10 173 12 148
Tabell B 2 Sysselsättningsskapande åtgärder. Primär- och landstingskommuner. Drift- och investeringsbidrag. 1955/56—1972/ 73. Antal. Milj. kr.
________________________________—_——_———-—
År Driftbidrag lnv bidrag Summa Summa totalt
I.1—I.2 III.1—III.2 1.1-I.2 [11.1—III.2 11.1—11.2 IV.1—IV.2 11.1—11.2 IV.1—IV.2
a a b bI bl a b Drift lnv
Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr
1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1 66 2 12 1 461 1 16
_..—iu—cv—i—lNNmkD | v—tu—lu—lf—ll—(v—lv—lv—tv-CH
NMHQNNON Nm—VFNON
20 20 19 24 63
728
24 40 251"
NNNNNNNNNNv—lv—l—lu—tv—lu—INM v—lv—Jl—Iv—ldp—lc—l—v—idv—(v—C NNNNNMMMMMNNNNNNWF
m _- u—i—dv—iu—iy—iu—iv—iu—iv—t—du—imv
N N
1 l 1 1 1 1 1 1 13 1 1 1 2 2
Tabell B 3 Speciella statsbidrag till primär- och landstingskommuner. 1955/56—1972/73. Antal. Milj. kr. ___—___
År Primärkommuner Landstingskommuner Summa primärk Summa och landsting totalt
Förvaltning Aff mässig v Summa Förvaltning
Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr
1955/56 41 727 16 135 1956/57 40 852 18 156 1957/58 40 943 16 200 1958/59 32 1003 17 208 1959/60 33 1161 17 227 1960/61 32 1194 16 225 1961/62 31 1331 14 262 1962/63 30 1462 14 289 1963/64 30 1711 15 426 1964/65 31 2019 15 459 1965/66 34 2150 15 508 1966/67 21 2976 12 581 1967/68 21 3346 10 675 1968/69 23 3611 12 665 1969/70 24 4622 11 678 1970/71 27 4975 12 650 l — 1971/72 28 5878 12 712 1 — 1972/73 29 6488 11 634 2 9
32 41 727 19 167 42 116 11 7 83 843 30 174 113 1017 26 40 852 21 182 42 131 11 9 82 983 32 191 114 1 174 27 40 943 19 227 42 146 12 10 82 1 089 31 237 113 1 326 27 32 1 003 20 245 39 160 11 15 71 1 163 31 260 102 1 423 35 33 1 161 20 262 39 171 14 15 72 1 332 34 277 106 1 609 51 32 1 194 19 276 37 181 15 20 69 1 375 34 296 103 1671 58 31 1331 17 320 36 200 13 20 67 1 531 30 340 97 1 871 53 30 1 462 17 342 36 204 11 21 66 1 666 28 363 94 2 029 65 30 1711 18 491 34 277 11 19 64 1988 29 510 93 2 498 2 019 18 524 34 330 13 28 65 2 349 31 552 96 2 901 69 34 2150 18 577 33 318 11 30 67 2 468 29 607 96 3 075
88 21 2 976 15 669 30 652 9 17 51 3 628 24 686 75 4 314 105 21 3 346 13 780 17 1 153 8 39 38 4 499 21 819 59 5 318 82 23 3 611 15 747 14 1 172 9 93 37 4 783 24 840 61 5 623 83 24 4 622 13 761 13 1 205 8 106 37 5 827 21 867 58 6 694 73 28 4 975 14 723 14 1 318 8 112 42 6 293 22 835 64 7 128 162 29 5 878 14 874 14 1511 10 107 43 7 289 24 981 66 8 370 318 31 6497 13 951 14 1941 9 228 45 8438 22 1180 67 9617
_
en
nn 0 mmmmmmmmmmmmmmNNNN
Tabell B 4 Primärkommuner. Speciella statsbidrag. Drift— och investeringsbidrag till förvaltningsområdet. 1955/56—1972/ 73. Antal. Milj. kr.
År
1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
_____________________________—_—_—————-———
”Inklusive pensionärsbostadsbidrag och bidrag till lärarbostäder.
Rätts- o samhällsskydd
Drift
Ant
GQQOQWFwamMMQQWOQ
Mkr
57 56 77 87 92 91 98 86 129 137 93 57 54 65 79 70 74 79
lnv
Ant
Fastighetsförv och bostadsf
Byggn- och planväsen
Undervisn o kult v
WWWWW?MMMNNNNNNNNH
15 10 17 13 14 15 17 38 28
___—(_|
35 54 116 226
I—lI—(v-dv—QI—(v—(I—lv—ll—(Hv—(Hv—lv—l—Hv—CI—l NMNNNNNNNMMMNMMMMM
Inv
Ant
ONOFFFWXDWOWMNMNNNN
61 73 83 98 110 98 112 148 166 179 182 184 258 314 285 270 289 220
Drift Mkr Ant
ocsoxoxaxmaxasocooooocooooaxooo v—t I—lI—Iu—l
Mkr
21 29 32 37 48 47 56 59 87
120 179 220 258 320 375 488 638 889
Socialv o socialför
lnv” Ant
MMMMMMMMQQQQQQQVNN
Mkr
21 20 24 17 19 19 18
8 6 9 14 31 45 50 52 54 59 31
Tabell B 5 Landstingskommuner. Speciella statsbidrag. Drift- och investeringsbidrag till förvaltningsområdet. 1955 /56— 1972/ 73. Antal. Milj. kr.
År
Hälso- o sjukvård Drift
Ant Mkr
Inv
Ant Mkr Ant
Socialv o socialför
Drift
Mkr Ant
Inv
Undervisn o kult v
Drift
Inv
Kommuni- kation
Inv”
Summa totalt
Summa
Drift Inv
Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr
Am Mkr Ant Mkr Ant Mkr
%
1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
29 30 30 28 28 26 26 25 24 24 23 24 11
moooooooo
92 101 112 121 129 131 147 149 190 210 185 579
1065 1 058 1081 1 145 1 251 1697 ” Bidrag till tunnelbana.
u—d
BBQKNONOONINOOOWINNDXOWWWV |—( ?VMFVWthv—CwmQN mao
'— Oa
111
1—4 lx
183
WWWWWWWWVQVMMMMMMM ooo v—i
11 10 12 12 10 9 23 25 31 37 47 64 81 115 136 148
I—d'I—II—l—lv—(I—(v—lv—lv—Qv—Il—tv—E 1 1 1 1 ---4
'u—iu—i
16 20 23 29 30 38 43 47 65 95 103 37 42 49 44 58 124 82
(DININWNDKD'ÖXDXDXDXOMMNNMMM
MMMMVQMMNNNHNMMMQV
("1th
32 34
42 116 11 8 53 124 42 131 11 9 53 140 42 146 12 11 54 157 39 160 11 15 50 175 39 171 14 15 53 186 37 181 15 20 52 201 36 200 13 19 49 219 36 205 11 22 47 227 34 278 11 19 42 297 34 330 13 22 43 352 33 319 11 31 44 350 30 653 17 39 670 17 1 154 38 25 1 192 14 1 171 93 23 1 264 13 1 206 100 21 1 306 14 1 318 113 22 1431 14 1 511 1 108 24 1 619 14 1 927 228 23 2 155
CthmeOCh
Tabell Bö Rätts- och samhällsskydd. Primärkommuner. Drift- och investerings- bidrag. 1955/56—1972/73. Antal. Milj. kr.
År
1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
Driftbidrag Inv bidrag I.1-1.2 IHJ—III.2 I.1—1.2 11.1-11.2 IV.1—IV.2 11.1—11.2 a b bl b b
Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr 1 — 4 31 4 25 5 11 1 1 4 21 4 34 5 12 1 1 4 33 4 43 5 11 1 3 4 40 4 45 5 9 1 1 4 41 4 50 5 10 1 1 3 41 4 49 4 8 1 3 3 40 3 54 3 7 1 - 5 3 44 3 38 3 8 1 4 4 55 3 71 3 9 1 4 4 63 3 70 2 15 1 4 5 58 3 31 2 9 1 5 2 51 2 17 1 2 2 52 2 13 1 2 3 63 2 14 1 — 3 78 2 15 1 — 3 70 1 2 17 2 2 3 72 1 2 38 2 3 3 76 1 1 28
Tabell B 7 Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning. Primärkommuner. Drift- och investeringsbidrag. 1955/56—1972/ 73. Antal. Milj. kr.
År
1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
Driftbidrag
III.1—III.2 IV.1—IV.2
b
Ant
...—___;—
Mkr
35 54 116 226
Inv bidrag
III.1—III.2 IV.1—IV.2
b
Ant Mkr
111.3—III.4 IV.3——IV.4
Ant Mkr
NN
Tabell B 8 Byggnads- och bidrag. 1955/56—1972/73. Antal. Milj. kr.
planväsen. Primärkommuner. Drift- och investerings-
År Driftbidrag Inv bidrag I.1—I.2 I.l—l.2 IHJ—III.2 11.1—11.2 11.1—11.2 IV.1—IV.2 b b (1 b Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr 1955/56 1 32 1 42 l — 1956/57 1 47 2 51 l — 1957/58 1 48 1 82 1 — 1958/59 1 53 2 84 1959/60 1 51 2 88 1960/61 1 66 2 100 1961/62 1 61 2 126 1962/63 1 67 2 125 1963/64 1 67 2 244 1964/65 1 78 3 256 1965/66 1 79 3 302 1966/67 1 87 3 350 1967/68 1 89 2 358 1968/69 1 93 3 288 1969/70 1 99 2 320 1 6 1970/71 1 124 2 301 1 5 1971/72 1 126 2 317 I 8 1972/73 1 142 2 336 1 13
Tabell B 9 Undervisning och annan kulturell verksamhet. Primärkommuner. Drift- och investeringsbidrag. 1955/ 56— 1972/ 73. Antal. Milj. kr.
År Driftbidrag Inv.bidrag
I.1—I.2 [11.1—III.2 III.3—III.4 I.1—1.2 [11.1—III.2 11.1—11.2 IV.1—IV.2 IV.3—IV.4 11.1—11.2 IV.1—IV.2
Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr
52 64 63 76 1 — 85 1 —- 66 1 — 81 106 114 126 127 182 258 314 285 270 289 220
17 17 18
18 39 46 46 49 50 58 63 72 77 81
484 557 611 654 772 784 885 996 1 139 1 338 1 435 2 557 — 2 897 3 067 3 946 4 134 4 796 5 018
61 1 26 74 24 79 22 89 22 112 21 121 20 135 18 154 17 174 15 230 15 243 17 48 39 56 — 79 94 119 127
1955/56 1956/57 1957/58 195 8/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 — 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72
197 2/7 3
?VOVQVNH—tv—H—t mao—1 v—tl—t v—iv—(i—iv—iu—i—i—i—iu—iu—i v—iv—i—dv—iv—iv—iv—i—i—nu—iv—q HNDNWVNHN NNNNNNNNNNNv—d WWW—iNNNNN—Nv—t v—tv—iu—t—iv—iu—q—tu—(v-(u—qv—tu—av—thl—l—du—t—c Os v—1 u—iu—iu—i—qv—iv—iv—iv—iu—iv—iv—i—v—i—tv—u—i—i—i v—(I—tv—iv—ll—lv—lv—lv—lv—l BBBOOQBS'CSDINIOINFV v-cv-iv—iv—(v—iv—iv—iv—iv—iv-i—iu—iu—iv—iu—iv—i—i—t VVQVVQQVVWWNNNNNNN rx v—C mmmNNNNNNNmmmmmc—nmv VVVMMMMNNNNHNNNNNN
lv—lv—lv—lu—(l—l MNMMNNN
NNNNNNNNNNN 3 4 11 16 19 25 28 28 33 33 41
Tabell B 10 Undervisning och annan kulturell verksamhet. Landstingskommuner. Drift- och investeringsbidrag. 1955/56—1972/ 73. Antal. Milj. kr.
År
1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
Driftbidrag
I.1—I.2 11.1—11.2
u—iv—dv—iu—iu—qv—l
III.1 —111. 2 IV.] —IV.2
MkrAnt
NNNNNNNNNNNI—lv—tv—Iu—tv—d v—lv—lv—(NNNNN
11 15 14 16 18 19 19 15
Nv—(udv-lv—II—lv—INNNN
11
III.3—111.4 IV.3—IV.4
v—l—(v—lv—Iv—(v—dv—lv—lv—Cv—l—v—ll—l v—(v—Cc—t
Inv bidrag
I.1—1.2 11.1—11.2
III.1—III.2 IV.1—IV.2
F—Q—iI—IHv—(v—(I—dv—lv—lv—lv—lv—lv—tI—lv—tI—dv—(l—l &DNDINONONv—t '—
11 12 13 16 19 21 24 31 25 32 84 52
v—lv—iv—iv—iv—(v—iu—iu—lv—dv—t—tu—iu—iv—tv—i—dv—i—
NNN—MNHNMBWNQMQN—N
v—lu—d—iv—tv—iv—Av—tv—i v—(u-dv-iv—iv—iv—(v—(u—iv—tv—iv—c
MkrAnt
III.3—III.4 IV.3—IV.4
v—(NNNNN
.—
[hv lsl'h
Tabell B 11 Socialvård och socialförsäkring. Primärkommuner. Drift- och investeringsbidrag. 1955 / 56— 1972/ 73. AntaL Milj. kr.
År Driftbidrag Inv. bidrag
I.1—I.2 IHJ—III.2 III.3—III.4 I.1—I.2 [11.1—III.2 II.1—II.2 IV.1—IV.2 IVB—IV.4 11.1—11.2 IV.1—IV.2
1955/56 195 6/5 7 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 226 218 38 1972/73 355 252 55
________________________________.____—_—-_—_———_
| q—ll—lv—CHI—lv—l
20 59 77 97 127 159 186
107 118 143 145 178
7 24
IHH—NNMNMQQWOWN v—qu—q—c—qu—cv—d—qu—qu—cu—q—q—Av—cu—qv—c—q
Omvmvath—il _.
HNNmmwsohlxooo—Mlnhoo I—CI—lv—lv—(l—le v—(HHv—Qv—(I—Ov—IF—lv—(I—lv—(v—(Hv—Cr—(v—II—IH
=? m v-tv-qu-cv-n—n—n—n—cv—(v—q v—ll—(v—(I—Qv—(v—ll—lv—lv—(l—iv—dl—lv—lv—lv—(v—l ! HH_I—|HHHHHHI—Qv—(_I—lv—(_(_F( I ] v—lv—tv—Q—Hl—(HU—(Hv—lv—t u—qv—qp-c—q v—l—(u—iv—lI—(v—(NNN oo V NNNNNNNNNNNNNNNNNN HKD hux (**DWWWWWQVMMMMMMMMM v-c M
Tabell B 12 Socialvård och socialförsäkring. Landstingskommuner. Drift- och investeringsbidrag. 1955/56—1972/73. Antal. Milj. kr.
År Driftbidrag Inv. bidrag I.1—I.2 [11.1—III.2 I.1—I.2 II.1—II.2 IV.1—IV.2 II.1—II.2 b bl a b bj, Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr 1955/56 2 7 1 — 1 — 1 1 l 1 195 6/57 2 7 1 — l 2 1 1 1 1 1957/58 2 7 1 — 1 3 1 1 l ] 1958/59 2 7 1 — l 2 1 1 1 — 1959/60 2 7 1 — 1 3 1 1 1 -— 1960/61 2 7 1 — 1 3 1 1 1 — 1961/62 2 8 1 —— 1 — 1 2 1 — 1962/63 2 7 1 -— 1 — 1 2 1 1 1963/64 2 21 1 — 1 2 1 — 1964/65 2 23 1 — 1 2 1 — 1965/66 2 27 1 1 1 2 1 1 1966/67 1 34 1 — 1 3 1 1 1967/68 1 43 1 1 1 3 — 1968/69 1 61 1 1 l 3 1969/70 1 77 1 1 1 3 1970/71 1 111 1 1 1 4 1971/72 1 129 1 2 1 5 1972/73 1 145 1 1 1 3
Tabell B 13 Hälso- och sjukvård. Landstingskommuner. Driftbidrag. 1955/56—1972/73. Antal. Milj. kr.
År
1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 19591'60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
_—___—________________—-—_—
1.1—I.2 II.1—II.2
&
Ant
11 12 12 12 12 11 11 11 10 10 9 9
Mkr
22 21 21 22 25 24 24 26 30 31 30 25
3 1
b
Ant
QVQVQMMNHHv—u—dr—n—t—qu—(v—t—t
Mkr
NMVOWOOVNHHQVQVO
bI
Ant
QVQVQVQVVQQ?MN—u—q—qm
Mkr
10 11 12 13 13 14 15 17 31 43 52 54 64 32 46 65 58 115
C
I.3—I.4
II.3—Il.4 bI
HI.1—III.2 IV.1—IV.2
a
bl
C
III.3—III.4 IVB—IV.4
a b
Ant
v—lv—(v—Cv—qu—CHNNNNmmNNNNN
Mkr
25 28 32 37 42 41 48 51 67 75 35 427 979 1 004 1 014 1 056 1 175 1 561
Ant
NNN—l—t—tv—lu—c—q—q—cu—t
Mkr
MMQMMMMMMMVQ
Ant
v—1v—1v—4u—(v—1v—1—11—(v—1v—4v—1u—(v-4v—4v—1u—1v—tv—t
Mkr
9 9 9 10 10 10 10 11 11 11 11 12 13 14 14 15 16 16
Ant
u—qv—tv—1v—(u—4v—1v—(u—lw-4—4v—l—4u—lv—4v—1u—(v—1v—
Mkr
Iv—tu—qv—lv—t lv—av—tv—cv-cv—cv—(Mv-de—lm
Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr
v—tq—(v—tv-(v—(v—cv-A NNNNNNM u—ic—lv—tu—tu—qv—tu—q—cu—l—u—v—lu—(v—lu—uv—qv—tu—q
| v—1 |H—1v—1v—(u—1v—1
NNNv—lv—ll—1v—(v—1v—Cv—lv—lv—l mwoorxhhooooaxoop-h—q
v—cu—q
bl
v—cv—tv—q—cu—tv—(Hv—cv—l—q—du—a 7 9 10 10 10 11 13 14 16 17 19 19 1
C u—tHv—tp-qv—qu—qv—tv—qv—(v—c NNv—l
|v—1—1NNNv—1
Tabell B 14 Hälso- och sjukvård. Landstingskommuner. Investeringsbidrag. 1955/56—1972/73. AntaL Milj. kr.
År I.1—I.2 IHJ—III.2 111— 11.2 lV.1—lV.2 a bl c 3 c
Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr
1955/56 6 3 1 — 1956/57 6 4 1 -— 1957/58 7 3 1 — 1958/59 6 7 1 -— 1959/60 7 3 1 — 1 1 1960/61 8 5 1 — 1 l 1961/62 8 7 1 — 1 1962/63 6 7 1 -— 1963/64 7 1 1 — — 1964/65 8 6 1 1 1 — 1965/66 5 7 1 1 1 1 1 — 1966/67 5 9 1 — — 1 — 1967/68 1 10 4 25 1 — 1968/69 1 7 4 75 1 — 1969/70 1 7 3 90 1 — 1970/71 1 13 3 97 l — 1971/72 1 9 3 62 1 — 1972/73 1 11 2 172 1 —
Tabell B 15 Affa'rsmässig verksamhet. Primärkommuner. Drift- och investerings- bidrag. 1955/56—1972/73. AntaL Milj. kr.
År Driftbidrag
Ill.1—III.2 I.1—I.2 III.1—III.2 IV.1—IV.2 11.1—11.2 IV.1—IV.2
a bI h d b
Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr Ant Mkr 1955/56 1 39 2 3 195 6/57 1 24 2 2 1957/58 1 25 2 2 195 8/59 1 35 2 2 1959/60 1 31 2 4 1960/61 1 48 2 3 1961/62 1 56 2 2 1962/63 1 52 2 2 1963/64 1 64 2 1 1964/65 1 62 2 3 1965/66 1 67 2 2 1966/67 1 85 2 4 1967/68 1 99 2 6 1968/69 1 79 2 3 1969/70 1 82 1 — 1970/71 1 — 1 73 1 — 1971/72 1 — 1 161 1 2 197 2/7 3 1 8 1 1 1 316 1 2
Tabell B 16a Styrrelation stat—kommun. Speciella statsbidrag. Drift- och investeringsbidrag. 1955/56—1972/73. AntaL
År
1955/56 1956/57 1957/58 195 8/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
I.1—I.2 11.1—11.2
Drift
Inv
1.3—1.4 [1.3—11.4
IHJ—III.2 IV.1—IV.2 III.3—III.4 IV.3—IV.4
Summa
Drift Inv
(G E E : rn
Drift
Inv
Summa
Drift Inv
Summa
56 56 55 47 48 45 43 41 39 37 39 31 21 20 19 19 22 23 22 24 23 22 23 23 22 20 21 23 21 19 15 17 14 14 14 12 78 80 78 69 71 68 65 61 60 60 60 50 36 37 33 33 36 35
NNNv—tv—qv—q—tr-(u—c—qu—qv-q NNNv—(v—lv—(v—(v—lv—lv—lv—(v—t
17 16 17 17 17 17 17 17 16 18 18 10 10 11 12 16 14 15
v—tv-A
oooocooxoooocooooooo-nnnm-n-nrxh
25 24 25 26 27 27 25 25 24 26 26 15 15 16 17 21 21 22
wwaONDOlOKNWOXONONFWNDINhh
HNNMMM
mmththhOOONONONOOOOCOOOO v—q—qv—t
_.
Summa totalt
113 114 113 102 106 103 97 94 93 96 96 75 59 61 58 64 66 67
Tabell B 16b Styrrelation stat—kommun. Speciella statsbidrag. Drift- och investeringsbidrag. 1955/56—1972/7 3. Milj. kr.
År
1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 197 2/7 3
I.1—I.2 1I.1—II.2
Drift
Inv
Summa 1.3—1.4 II.3—II.4
Drift
III.1—III.2 IV.1—IV.2
Summa
Drift
lnv
Summa
692 811 903 958 1 104 1 129 1 262 1 373 1 638 1 890 1 935 3 366 4 266 4 486 5 429 5 765 6 655 7 491 167 182 219 235 243 254 295 319 458 495 539 656 773 786 804 772 908 1 118 859 993 1 122 1 193 1 347 1 383 1 557 1 692 2 096 2 385 2 474 4 022 5 039 5 272 6 233 6 537 7 563 8 609
mmvmmmmmmmvv MMQMMMMMMMVV
114 131 138 155 181 196 214 235 281 390 451 183 201 257 365 485 640 887
7 8 18 25 34 42 44 44 51 57 68 30 45 47 57 59 69 48
121 139 155 180 215 238 258 279 332 447 519 213 246 304 422 544 709 935
III.3—III.4 IV.3—IV.4
Drift Inv
33 38 45 47 43 47 52 55 66 66 79 75 33 40 34 44 95 59
[*VVVN
Summa
33 38 45 47 43 48 52 55 66 66 79 75 33 47 38 48 99 71
Summa totalt
1016 1 173 1327 1423 1608 1672 1870 2029 2 497 2901 3076 4 314 5 318 5 623 6693 7129 8 371 9 615
Tabell B l7a Typologisk indelning. Speciella statsbidrag. Drift- och investeringsbidrag. 1955/56—1972/73. Antal
År a b bl c (1 Summa tot.
Drift Inv Summa Drift Inv Summa Drift Inv Summa Drift Inv Summa Drift Inv Summa Drift Inv
83 30 82 32 82 31 71 31 72 34 69 34 67 30 66 28 64 29 65 31 67 29 51 24 38 21 37 24 37 21 42 22
1955/56 26 9 5 28 13 41 26 26 1956/57 27 9 36 27 15 42 25 25 1957/58 27 10 37 27 13 40 25 25 1958/59 23 9 32 24 15 39 21 21 1959/60 24 10 34 24 16 40 21 21 1960/61 23 11 34 22 15 37 21 21 1961/62 23 11 34 22 12 35 19 19 1962/63 23 9 32 19 12 31 21 21 1963/64 22 11 33 18 11 29 20 20 1964/65 21 33 18 11 29 22 1 23 1965/66 21 30 19 11 30 23 24 1966/67 19 28 13 10 23 15 1 16 1967/68 14 13 8 21 12 12 1968/69 13 15 11 26 11 11 1969/70 13 15 10 25 11 11 1970/71 13 18 11 29 13 13 1971/72 14 18 15 33 13 13 43 28 1972/73 1 15 18 14 32 14 14 45 22
______________________________—_———————_——-———
maxaxoooocooooocooooovvvmm—c_
wwwhhhhhhthvam—q—q
Hv—(v—tv—lv—lv—lv—åv—il—lv—CI—t
NNNNmmmmmmq-voohxonocm
NNNNNNNNmmmvv-mmmmm u—l
VQMMMN (:OXOXWWWW'ÖW moonooooxo
Tabell B 17b Typologisk indelning. Speciella statsbidrag. Drift- och investeringsbidrag. 1955/56—1972/73. Milj. kr.
År
1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
Drift lnv
64 65 71 61 66 64 70 76 88 95 100 84 68 74 85 124 182 259
wwm—wawwNa—t
v—l _!
v—cva mvv-n
WON 3030?
b
Summa Drift
72 73 80 72 73 73 78 84 90 104 111 115 112 119 137 189 251 301
Inv
Summa
bI
Drift
C
Inv
Summa Drift
Inv
Summa
Drift Inv
118 156 183 199 212 228 245 255 325 397 442 413 427 515 622 748 923 1 230
60 6.9 101 99 107 117 137 151 276 300 333 380 381 394 432 400 562 744
178 225 284 298 319 345 382 406 601 679 775 793 808 909 1 054 1 148 1 485 1 974 607 707 780 842 989 1 020 1 147 1 267 1 491 1 782 1 873 2 704 3 025 3 189 4 105 4 363 5 108 5 387 607 707 780 842 989 1 020 1 147 1 267 1 491 1 783 1 874 2 704 3 025 3 189 4 105 4 363 5 108 5 387
27 30 34 39 45 43 51 51 70 78 36 427 980 1 005 1 016 1 058 1 176 1 562
lv-dv—qv—t
25 75 90 97 62 172
27 30 34 39 46 44 52 51 70 78 37 427 1 005 1 080 1 106 1 155 1 238 1 734 26 24 22 22 21 20 18 17 15 15 17
106 113 127 150 162 170 194 204 231 241 262 275 368 326 292 272 289 220
Summa
132 137 149 172 183 190 212 221 246 256 279
Summa
Drift
, 842
982 1 090 1 163 1 333 1 375 1531 1666 1989 2 349 2 468 3 628 44500 4 783 5 828 6 293 7 389 8 438
Inv
174 190 237 260 277 297 340 363 509 551 608 686 818 840 866 834 982 1 178
Bilaga C De statliga bidragens fördelning enligt olika kommungrupperingar
Tabell C 1 Statliga bidrag till primärkommunerna åren 1968 och 1972. Kommunerna grupperade efter befolkningsstorlek
Befolknings- storlek
9 999 1968 1972 10 000—19 999 1968 1972 20 000—49 999 1968 1972 50 000—99 999 1968 1972 100 000— 1968 1972 Malmö 1968 1972 Göteborg 1968 1972 Stockholm 1968
1972. Gotland 1968 1972
Statliga driftbidrag
21 20
20 20
21 20 18 19 18 19 15 15 14 14 13 12 20 19
Kr/inv. 365,40 598,37 360,89 645,80 426,51 720,11 470,44 784,25 464,49 812,74 580,79 994,30 608,94 1 049,31 701,10 770,27 378,28 1 075,29
Kr/skkr
Statliga inv bidrag
% av brutto- investerings- utgifter
%
16 27 12 23 12 18 11 17 14 15 11 11 17 16
9 13
17 18
Kr/ inv.
85,74 197,01 71,60 169,48 86,22 154,69
87,81 159,17
98 ,45 1 34,89
112,30 138,76 240,57 215,83 134,04 138,79 120,34 92,19
Drift- och Skatteutjämn b inv b
% av Kr/inv. % av totala totala utgifter utgifter brutto brutto 18 259 11 20 398 10
17 161 6 19 236 6
17 104 19 136
även
15 100 17 135
MM
16 44 1 17 71 1 14 — _ 14 — _ 14 _ _ 14 _ _ 12 — — 11 — — 18 226 8 18 779 12
Summa bidrag
Kr/ inv.
711 1193 594 1 051 616 1 011 658 1078 606 1 019 693 1 133 849 1 264 853 909 724 1 946
% av totala utgifter brutto
29 30 23 25 21 22 18 20 17 18 14 14 14 14 12 11 26 30
Tabell C 2 Statliga bidrag till primärkommunerna åren 1968 och 1972. Kommunerna grupperade efter befolkningsstruktur
____________-———-—————_—————————_—_—_
Befolknings— Statliga driftbidrag Statliga inv. bidrag Drift- o. Skatteutjämn. b. Summa bidrag struktur inv. b.
% av Kr/inv. Kr/skkr % av Kr/inv. % av Kr/ inv. % av Kr/ inv. % av brutto- brutto- totala totala totala drift- investerings— utgifter utgifter utgifter kostn. utgifter brutto brutto brutto
652 19 1 043 20
1968 19 469,98 5,48 14 107,33 17 75 1972 20 784,96 6,69 18 159,89 18 98
NN
600 17 988 19
1968 17 438,99 5,50 10 70,70 14 90 1972 18 743,36 6,91 11 108,89 16 136
MM
636 20
1968 21 444,64 5,78 12 87,94 17 103 1 086 22 1972 21 775,26 7,39 19 159,12 19 152
mm
663 24
1968 20 399,19 5,82 12 68,05 17 196 1 156 26 1972 20 689,75 7,23 25 195,88 20 270
634 20
1968 20 429,36 5,74 11 79,03 16 125 1 046 21 1972 20 693,88 6,93 20 183,77 18 168
(NNO QN
566 23
1968 19 326,16 5,20 12 66,32 16 174 974 25
1972 19 572,64 6,50 22 143,27 18 258
hux
1= andel av befolkning i förvärvs- 2. 16—66 >66,0 % 24 1,74 5. 16—66 64,0 % I3>1,74 arbetande åldrar dvs 16—66 P år >66,0 % 3. 16—66 > 64,0 % 34 66,0 %> 1,74 6. 16—66 64,0 % & (1,74 kvoten P P barn 4. 16—66 > 64,0 % E 4 66,0 % 13 41,74
> 1,74 P P
pensio närer
Tabe! C 3 Statliga bidrag till primärkommunerna åren 1968 och 1972. Kommunerna grupperade efter befolkningsutveckling
Befo lknings- Stat liga driftbidrag Stat liga inv. bidrag Drift- o. Skatteutj ämn. b. Summa bidrag utveckling inv. b.
% av Kr/inv. Kr/skkr % av Kr/inv. % av Kr/inv. % av Kr/inv. % av brutto- brutto- totala totala totala drift- investerings- utgifter utgifter utgifter kostn. utgifter brutto brutto brutto 1 1968 19 386,90 5,56 15 86,18 17 217 690 26 1972 19 662,65 6,88 24 184,17 19 319 1 166 26
9 7 2 1968 19 439,23 5,73 12 85,48 16 86 3 610 19 1972 20 747,21 7,12 18 148,77 19 123 3 1019 22 1 1
3 1968 20 435,90 5,17 10 81,18 15 37 554 16 1972 20 740,40 6,53 15 147,48 17 51 938 18
] = retarderande kommuner 2 = bef. ökning ( 10 % 3 = bef. ökning > 10 %
Tabell C 4 Statliga bidrag till primärkommunerna åren 1968 och 1972. Kommunerna grupperade efter geografisk belägenhet Geografisk Statliga driftbidrag Statliga inv. bidrag Drift- och Skatteutjämn. b. Summa bidrag belägenhet inv. b.
% av Kr/inv. Kr/skkr % av Kr/inv. % av Kr/inv. % av Kr/inv. % av brutto— brutto- totala totala totala drift- investerings— utgifter utgifter utgifter kostn. utgifter brutto brutto brutto 1968 22 482,15 6,96 17 122,16 20 413 14 1017 34 1972 22 836,90 8,99 29 260,22 22 632 13 1 729 35 1968 21 440,12 6,38 14 89,91 18 250 780 26 1972 21 744,03 7,75 24 194,96 20 347 1 286 27
8 7 1968 19 410,49 5,28 11 80,10 16 64 2 554 18 1972 19 703,26 6,60 17 143,36 18 92 2 938 20
v—4 N m
1 = inre stödområdet 2 = allmänna stödområdet exkl. inre stödområdet 3 = övriga kommuner
Tabell C 5 Statliga bidrag till prismärkommunerna åren 1968 och 1972. Kommunerna grupperade efter tätortsgrad
Tätort sgrad
Stat liga driftbidrag
Kr/inv.
Kr/skkr
Statliga inv. bidrag
% av brutto- investerings- utgifter
Kr/inv.
Drift- och inv.b.
% av totala utgifter brutto
Skatteutjämn. b.
Kr/inv.
1_4 1968 1972
1968 1972 1968 1972 7—8
1968 1972 1—4 = tätortsbefolkning — 49,9 %
5 = 50,0 — 69,9 % 6 = 70,0 — 89,9 % 7—8 = 90,0 — 100,0 %
20 20 20 20
18 18
338,09 581,77 371,51 638,86 431,45 738,01 469,01 785,21
16 30 12 21 12 20 11 15
83,59 201,72 72,39 146,36 85,94 167,77 94,45 140,47
18 20 17 19 17 19 15 17
348 517 193 286 105 144
20 30
% av totala utgifter brutto 15 13
>> mm
Summa bidrag
Kr/inv.
770 1 301 637 1071 622 1 050 583 955
% av totala utgifter brutto
33 33 22 26 20 22 16 18
Tabell C 6 Statliga bidrag till primärkommunerna åren l968 och 1972. Kommunerna grupperade efter näringskaraktär
Närings- karaktär
1968 1972 1968 1972 1968 1972 3,5
1968 1972
l= industri > 50 % 2= service > 60 %
Statliga driftbidrag
% av brutto- drift- kostn.
20 21 19 19 20 20 20 19
Kr/ inv. Kr/skkr
Statliga inv bidrag
% av brutto- investerings- utgifter
Kr/inv.
383,95 5,22 697,24 6,90 461,97 5,33 777,36 6,58 453,35 6,06 744,18 7,31 340,55 5,60 587,87 6,94
4= industri + service > 80 %
3,5= övriga kommuner, inkl. jordbrukskommuner
(bivillkor industri € 60 %
service ( 60 %)
13 18 12 16 11 21 15 26
82,96 135,06 97,17 162,14 76,45 165,51 81,78 179,57
Drift- och inv.b.
% av totala utgifter brutto
17 19 16 17 17 19 17 19
Skatteutjämn. b.
Kr/inv. % av
totala utgifter brutto
78 112
MM
71 96
NN
126 4 168 4
265 11 406 10
Summa bidrag Kr/inv.
545 944 629 1 035 655 1078 688 1 174
% av totala utgifter brutto
20 22 18 19 21 23 28 29
Tabell C 7 Statliga bidrag till primärkommunerna åren 1968 och 1972. Kommunerna grupperade efter skattekraft
% Skattekraft Statliga driftbidrag Statliga inv bidrag Drift- och Skatteutjämn. b. Summa bidrag
inv.b.
% av Kr/inv. Kr/skkr % av Kr/inv. % av Kr/inv. % av Kr/inv. % av brutto- brutto- totala totala totala drift- investerings- utgifter utgifter utgifter kostn. utgifter brutto brutto brutto 1968 21 374,17 6,93 17 87,42 19 416 17 877 36 1972 20 630,01 8,19 30 214,87 21 600 15 1 445 30 70— 79
1968 20 338,29 5,35 14 81,02 17 200 8 619 25 1972 20 600,74 6,80 23 154,43 19 295 7 1 050 26 80— 89
1968 20 414,31 5,89 11 72,77 17 124 1972 20 691,61 7,15 24 192,02 19 182
611 21 1066 23
VV
90— 99 600 18 1 017 20 1968 19 441,29 5,60 11 83,92 16 75 1972 20 771,82 7,21 15 137,46 18 108
NN
100 — 109 1968 20 475,06 5,58 11 90,39 16 40 1 605 17 1972 19 768,51 6,77 15 132,72 17 42 1 943 18 110 — 1968 18 496,09 4,49 11 124,76 16 5 — 620 16 1972 18 806,68 5,47 16 159,05 16 16 — 982 16
Del 2
Statsbidrag till primär- och landstings-
kommuner 1955/56—1972/73
'.- " ..-—-' ..
"', , -, . . q,..- . >_ . ""| .. ... "' . . ' . . . .- .. .... ' _' " .— . ...','. .'.-lw.."""1.|' , li” ' ' ” ** . * * . -.1- '|' lv [. »' , '. ' ',H' * , 'i' ._"._5 ',. , .'31'W1"'."."."'f"7 ",, J:" ' ' ' ' . ".""'. '. '—.. "'Ö'-..'" -" | . | . ' ' J , | -| '|'. | ILI' _ , ' ' : . ' .." "-"".'."-l"' gill-...”.” . --',l.,.,;w.l" . - _* '... -... f' . ""lj- . ' ' _. 115... .." 1 , .'. ,. . . .. . . .. . . . .. . . .. . _ , . . _ . ' _ . . _ i ' I 'I . '.. * . , , . . ,. 1' I' . .. . _ . II i l' l . . . . . . . ' I ll ». " || ' ' ' ' - ' . 51.1. . ”..' '.', u,, ', .,, .-_'
Förklaringar till beteckningar i tabellerna.
Beloppen i tabellerna i tusental kronor
K = konsumtion
1 = investering PK = primärkommun LK = landstingskommun
Inom parentes anges den huvudtitel i den statliga budgetredovisningen under vilken statsbidraget redovisats.
Klassificeringar av styrrelation
1.1 — 1.2 = Obligatorisk verksamhet — reglerad resp. övervägande reglerad verksamhet 11.1 — 11.2 = Övervägande obligatorisk — reglerad resp. övervägande verksamhet reglerad verksamhet 1.3 — 1.4 = Obligatorisk verksamhet — övervägande fri resp. fri verksamhet 11.3 — 11.4 = Övervägande obligatorisk — övervägande fri resp. fri verksamhet verksamhet 1111 — III.2 = Övervägande frivillig — reglerad resp. övervägande verksamhet reglerad verksamhet lV.1 — IV.2 = Frivillig verksamhet — reglerad resp. övervägande reglerad verksamhet 1113 — III.4 = Övervägande frivillig — övervägande fri resp. fri verksamhet verksamhet 1V.3 — IV.4 = Frivillig verksamhet — övervägande fri resp. fri verksamhet. Bidragskonstruktion
1 = statsbidrag, som kan sökas enbart av kommun 2 = statsbidrag, som kan sökas av kommun eller annan 3 = ersättningar till kommun för köpta tjänster
A = allmänna bidrag (statsbidraget utgör ett allmänt tillskott till den kommunala ekonomin)
Speciella statsbidrag
a = prestationsrelaterade bidrag (statsbidrag utgår per plats, enhet etc) b = kostnadsrelaterade bidrag (statsbidraget utgår med en viss procent av kostnaden) bI = kostnadsrelaterade samt faktorsubventionerande bidrag (statsbidra- get utgår med viss procent av kostnaden för en faktor, exempelvis lönekostnader)
c = avlösningsbidrag — avtalsbidrag (statsbidraget har blivit avlöst eller utgår enligt avtal mellan kommunerna och staten) d = skatteunderlagsgraderade bidrag (statsbidrag utgår efter kommu- nens ekonomiska bärkraft dvs. skatteunderlag — skattekraft)
Bidragsbestämmelser
exempel 1947: 343 = SFS 1947: 343
ä s = ändrad senast
0 = omskriven
K br = Kungligt brev Ämbs skr = ämbetsskrivelse
x = redovisning av till kommunerna utbetalt belopp har inte kunnat
erhållas
* = bidraget har upphört, men en eftersläpning i avräkningen har förelegat.
Förteckning över statsbidrag till kommunerna 1955/56—1972/73
___—_________________
] Rätts- och samhällsskydd samt folk- Titel Klassifice Bidragsbe— 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R. bokföring och beskattningsväsen. (1) ring av stämmelser Bidrag PK LK styr- kon- rela— struk- tioner tion 1 . 1 Brand försvar 1.10 K Bidrag till förebyggande och släckning x 1.1 lb 19741343 x x x x av brand. (Xll) äs 1970:351 1.11 K Beredskap för oljebekämpning till x IV.2 lb Beslut av Kungl. sjöss. (Xll) Maj:t ivarje särskilt fall 1.12 1 Bidrag till kommunerna för upprät- x 1.1 lb 1944z697 136 103 137 126 tande av brandstationer. (Xl) 1.13 | Bidrag till kommunerna för anläg— x 1.1 lh Beslut av Kungl. 514 365 471 488 gande av branddammar för allmänna Maj:t ändamål. (Xl) 1951-01—26 1.2 Övrigt Taxering 1.20 K Kostnader för årlig taxering. (Vll) x 1.1 la 1928z379 360 567 1 059 2 662 äs 1954:205 1956:623 0. 1971:399 Domstolsva'sendet 1.21 K Understöd för utomprocessuell rätts- x [11.2 lb 1) 1919:639 x x x x hjälp. (11) äs 19651301 2) 1946:619 äs 1965:302 _ 1.22 K Ersättning till domares vittnen och x 1.1 lb 19692122 parter. (11) 1.3 Civilförsvar och familiebidrag 1.30 K Familjebidrag. (IV) x 1.1 lb 1946199 26 574 16 559 25 860 31 966 21.5. 19682425 1.31 1 Bidrag till byggande av skyddsrum. (W) X 1.1 % 19632268 9 239 9 461 8 310 6 420 1.32 K Drift av skyddsrum. (IV) x 1.1 lb Anslaget beviljas år från är. 1.33 1 Civilförsvar: Anskaffning av skydds— x 1.1 lb Civilförsvarslagen rum m.m. för delprogrammen ledning 1960:74 ä.s. 1971 :619. i krig, skydd för allmänheten och Civilförsvarskungörel- undsättning. (lV) sen 1960: 371 ä.s. 1972:457. 1.34 K Totalförsvarsverksamhet. x 1.1 lb 1970:301 ä.s.197l:1139 1.35 K Ersättning till kostnader för kommu- x 111 lb 1964z63 nal beredskap. (Xll) ä.s. 19711134 1.36 K Utbildning och övningsverksamhet. x H lb 1) 1944:546 45 45 43 42 (X1) ä.s. l948:44 l' 2) 1948:662 1.37 1 Bidrag till byggande av branddammar x l;1 lb Kbr 26/1 1951 36 365 493 412 för civilförsvaret. ä.s. kbr 7/12 1956 1.38 1 Bidrag till anordnande av vissa trafik— x 121 2b l) Kbr 24/11 1944 1 293 1 479 1 681 1 454 och skolskyddsmm. (Xl) 2) Kbr 26/4 1957 1.4 Polisväsendet 1.40 K Gottgörelse till polisdistrikten. "Stats- x H lbl 1) 1932:532 11 607 14 729 20 370 22 091 polisen". (Xl) Kungörelse 26 maj 1954 1.41 K Bidrag till reservpolisorganisationerna x H lbl 19322532 878 949 1 276 1 062 m. m. (Xl) 1.42 K Bidrag till den lokala polisorganisatio- x 121 lbl 15 5 2 polislagen 12 621 17 839 21 149 21 533 nen å landsbygden. (Xl) 1.43 K Gottgörelse till vissa polisdistrikt för x H lb Kungl. Maj:t beslutar 511 792 1 345 1 171 ombesörjande av särskilda anord- i varje enskilt fall. ningar för polisväsendet i dess helhet m.m. (Xl) 1.44 K Kostnader för särskild polisverksamhet x 111 lb 1) l946:408 4 274 4 036 5 840 6 461 för hindrande och uppdagande av spio- 2) Kbr. 1953-02-13 neri m.m. (Xl) 1.45 K Bidrag till främjande av rekrytering x 111 lbl Kbr. 27/5 1955 4 19 49 39 av vissa polisdistrikt. (Xl) 1 .5 Folkbokföring 1.50 K Ersättning till Göteborgs stad för vissa x 3c Avtal mellan staten 53 57 57 65
kostnader för folkbokföringen. (VII) och Göteborgs stad 1) 30/4 1954 2) 21/3 1958
59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73
x x x x x x x x x x x x 1 700 2 096
46 96 305
48 S* 272 235
1207 1 251 3 412 4 880 3 522 3 890 4 035 5 355 2 265 1459 426 371 471 462
32415 32303 33478 33338 42200 46545 52180 50752 51057 61615 76727 67757 71000 74138
7596 5349 5314 6068 7811 14 269 8767 16281 11998 10 921 13256 14918 32757 577 552 470 567 546 679 639 617 714
28 336
69 2 -— — 1151 781 1640 74 2 092
17
316 475 678 368 847 506 598 553 796 2 585 1 887 2 023 4 867
1424 1411 843 1056 62
23974 23025 25620 35421 34431 31122 6058
1 365 1 039 1 208 1957 1 990 945 846 24 355 24 459 27 383 32124 34 656 37 817 24 431 1 188 869 891 1001 1 987 881 1 130
6 961 7 395 6 071 9 465 9 892 15 271 4156
45 44 6'
_—_—_—________ 1 Rätts- och samhällsskydd samt folk- Titel N. R. bokföring och beskattningsväsen. (2) _— Bidrag PK LK
151 K Ersättning till Malmö stad för vissa x kostnader för folkbokföringen. (Vll)
1.52 K Ersättning till Stockholm, Göteborg x och Malmö för vissa kostnader för folkbokföringen. (Vll) 1.53 K Ersättning till Stockholms stad för x
vissa kostnader för folkbokföringen. (Vll)
Klassifice—A Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 ring av stämmelser styr- kon- rela- struk- tioner tion 3c Kbr. 30/4 1954, av- 27 29 30 33 tal mellan staten och Malmö stad. 3c Avtal mellan staten och Stockholms stad. 31: 31/5 1957 Avtal 692 66
59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73
132 156 164 190 152 209 152 202
Huvudlinjer i bidragens konstruktion
1.10 Statsbidrag för huvudmans kostnader i samband med släckning av brand bl. a. med 2 kr 50 öre/deltagare och timme (1957). Uppgifter om transfereringarna mycket svåra att uppskatta. 1.11 Bidrag till kommun för oljebekämpning ikustområdena. (Transfereringen för 1970/71 uppskattad.) 1.12 Statsbidrag med 1/3 av anläggningskostnaderna dock max. 6 000 kr. 1.13 Bidraget utbetalas och disponeras av civilförsvarsstyrelsen. 1.20 Bidrag för kostnader som uppstår på grund av 15 5 1 mom. taxeringsförord- ningen 1928: 379, ändrad senast 1954: 205 samt 16 5 1 och 2 mom. taxeringsför- ordningen 1956: 623, omtryckt 1971: 399. Fr. o. m. 1 januari 1967 förstatligades uppbördsväsendet varpå transfereringen till städerna, för medverkan i taxeringsarbetet enligt 16 ä 1 mom. 1 taxeringsförord- ningen bortföll. Fr. o. m. 1 januari 1967 återstår transfereringar till kommunerna, för kommunernas medverkan i taxeringsarbetet enligt 16 ä 2 mom. 1 taxeringsför- ordningen. l.21 Bidraget redovisas under ”Socialvård och socialförsäkring”. _ 1.22 Kommun äger rätt till statsbidrag för kostnader för borgerlig medling med 50 % av kostnaderna dock max. 40 kr/medling. 1.30 Kommun äger rätt till statsbidrag för familjebidrag med 100 % av familjepen— ningen och 88 % för bostadsbidraget, näringsbidraget och sjukbidraget. 1.31 Statsbidrag till kommun för kostnad isamband med byggande av skyddsrum. Bidraget är starkt beroende av arbetsmarknadssituationen. Fr. o. m. budgetåret 1972/ 73 redovisas bidraget under Civilförsvar 1.33. 1.32 Statsbidrag till åtgärder som kommun vidtagit för att ställa i ordning lokaler vilka anordnats som allmänna skyddsrum med statsbidrag men som ej längre tas upp i organisationsplanen för civilförsvarsområden. Fr. o. m. budgetåret 1972/ 73 redovisas bidraget under Civilförsvar 1.33. 1.33 Statsbidrag med 2/3 av de kommunala kostnaderna. Bidraget är sammanslaget av 1.31 och 1.32. 1.34 Medlen utbetalas av arbetsmarknadsstyrelsen, samtliga länsstyrelser och försvarets civilförvaltning. 1.35 Ersättning till kommunerna för beredskapsplanläggning enligt 7 5 i lagen om kommunal beredskap med 90 % av planeringskostnaderna. 1.36 Ersättning för kostnader för instruktörsarvoden och förbrukningsmateriel vid skolundervisning i olycksfallsvård och brandskydd. 1.37 Statsbidrag utgår med 50 % av de beräknade kostnaderna. 1.38 Statsbidrag med 2/3 av kommunens beräknade kostnader. Huvudparten av bidragen går till skyddsrum i skolor. 1.40 Enligt 15 5 1 andra stycket polislagen gottgöres stad som skall tillhandahålla statspolis, av statsverket del av stadens kostnader för avlöning, pensionering, begravningshjälp och andra förmåner åt polispersonalen. 1.41 Statsbidrag med 1/ 3 av de sammanlagda löneförmånerna. 1.42 Statsbidrag med 50 % av lönekostnaderna, familjeunderstöd, begravningshjälp samt för sjukvård och skada som åsamkats vid tjänstgöring. 1.43 Bidrag bestämmes av Kungl. Maj:t enligt av riksdagen godkända grupper. Bidraget bestäms med viss andel av vederbörande polisdistrikts kostnader. 1.44 Statsbidrag utgår vid användande av statspolispersonal för vissa särskilda uppgifter. 1.45 Statsbidrag utgår till polisdistrikt, för rekrytering och grundläggande utbild- ning av polispersonal, med belopp motsvarande löne- och resekostnader. 1.50 Ersättning för stadens kostnader för tryckning av register. 1.51 Ersättning för stadens kostnader för tryckning av register. 1.52 Ersättning för städernas kostnader för tryckning av register. 1.53 Ersättning för stadens kostnader för tryckning av register.
_I' "|.
L.'-.
,.g'
. "u » .'. " | " . |
".H.. tr'.
IE.-ll Å.. ' ,-. ., s.: i. - .
" .u
_, 33.
In -.
sv.—= ....
2.11
2.12 2.13
2.14
2.15
2.16
NN NN 0
2.21
2.22
2.31
2.32
2.33
2.34
Fastighetsförvaltning och bostadsför— Titel Klassifice- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 sörjning. (l) ring av stämmelser Bidrag PK styr- kon- rela- struk- tioner tion H yresfastigherer ] Bidrag till anordnande samt till om- x 112 ld 19531339 12 054 ll 980 N 889 7 951 och tillbyggnad av ålderdomshem. (V) (klas- (Redovisas under socialvård och sifrce- socialförsäkring) ring enl. åld- rings- vård) 1 Bidrag till inrättande av pensionärs- x 12 ld 19391462 8 579 8 005 11 705 8 014 hem. (V) (klas- ä.s. 19581483 (Redovisas under socialvård och sifice— socialförsäkring) ring enl. åld— rings— vård) Skogsfasligheter ] Åtgärder för ökad skogsproduktion. x IV.2 2b 1940:599 x x x x (IX) ä.s. 19602327 1 Bidrag till skogsförbättringar. (IX) x lV.2 % 1948:239 x x x x 0. 1960:324 ä.s.1961:109 Hänsrebosläder 1 Bidrag till bostäder för lärare inom det X I.] la 1) 19462887 4 149 3 981 5 652 3 733 obligatoriska skolväsendet. (Vlll) ä.s. 1960:387 (Redovisas under undervisning och annan 2) l960:387 kulturell verksamhet) äs. 19672470 K Övergångsbidrag till tjänstebostäder x 111 la 19461887 204 171 172 155 (lärare). (Vlll) äs. l960:387 (Redovisas under undervisning och annan kulturell verksamhet) | Bidrag till anskaffande av bostäder åt x IV.2 lb 1921:687 75 155 25 — provinsialläkare å landsbygden. (Xl) ä.s. 1947z393 (Redovisas under socialvård och social- försäkring) Bostadspalitiska åtgärder K Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. x III.2 lb l968z426 (V) 0.197111258 (ll.2) ä.s. 1972147 ! Pensionärsbostadsbidrag. (V) (Redovi— x lV.2 2d 1948z547 sas under socialvård och socialförsäk- ä.s. 1962:542 ring) 160 274 450 572 K Bostadstilligg för pensionärer. (V) x lV.2 ld 19582483 ä.s. 1962:125 Övrigt 1 Ersättning vid bildande av naturvårds- x lV.3 % Meddelande från reservat. (IX) statens naturvårds- verk Nl 1968 K Vård av naturvårdsområden. (IX) x lV.3 2b Prop. 1972:1 bil. 11 1 Vissa väg— och tlottledsbyggnader. (IX) x lV.2 2b 19431530 x x x x O.1957:142 ä.s. 19671376 K Allmän fastighetstaxering 1957. (VII) x 1.1 3c Kommunalskatte- lagen 1928:370 12 ä 1 mom. ä.s. 1954z46 ! Bidrag till Stockholms läns landsting l:2 3c Avtal
för förvärv av mark till Danderyds sjukhus. (V)
59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 7l/72 72/73
________.__________—_____—__
8 327 7 816 7 325 4 600 3 798 3142 5 771 3 993 6 001 6 514 _770* 68*
9 985 9 994 8 426
x x x x x x x x x x x x 44 112
x x x x x x x x x x x x 40 871
3 832 3 844 1 666 826 843 644 542 128 471 165 55 54 18 141 125 108 6'"
- 25'
34 794 53 589 115 566 225 640
932 1553 1815 3179 2 430 3 078 4 038 4 297 5 097 5 872 6 342 1955
3 375 234 5 552
1 855'
Huvudlinjer i bidragens konstruktion
2.10 Statsbidrag till kommun eller kommunalförbund för anordnande och omfat— tande om— och tillbyggnad av ålderdomshem. Bidrag utgår, beroende på skatteun- derlaget, vid nybyggnad med 10—50 % av kostnaden/Vårdplats. Bidraget upphörde vid utgången av 1965, då det m. fl. avlöstes av det allmänna skatteutjämningsbidra- get till kommunerna. Beviljade anslag utbetalades t. o. m. 196 8/69. 2.11 Statsbidrag till kommun med /(15—25) — (60—80)/ % av kommunens kostnad för inrättande av pensionärshem. Procentsatsen varierar med uttaxering per inkomstskattekrona efter avdrag för understöd av skatteutjämningsmedel. Bidraget upphörde vid utgången av 1958. Beviljade anslag utbetalades t.o.m. budgetåret
1962/63.
2.12 Kommer i fråga då kommun äger skogsfastigheter och kommun är medlem i ett samverkansområde. 2.13 Kommer i fråga då kommun äger skogsfastigheter. 2.14 1) Statsbidrag med 20 000 kr/nybyggd eller nyinredd tjänstebostad för ordinarie folkskolelärare och 14 000 kr/tjänstebostad för annan lärare. 2) Statsbidrag utgår för anskaffande av lärarbostad vid skola inom landskom- mun, såvida icke skolan är belägen på ort, som vid senast företagna folkräkning upptagits såsom tätort med minst 200 invånare. Statsbidrag utgår med 18 000 kr för varje lärarbostad. I de fyra nordligaste länen utgår tillägg med 4 000 kr för varje lärarbostad. 2.15 Förevarande bidrag utgår till skoldistrikt, som under de tjugo åren 1927—1947, vilka närmast föregick ikraftträdandet av nu gällande bidragssystem, (se ovan) verkställt nybyggnad av tjänstebostad eller nedlagt mera avsevärda kostnader på om- eller tillbyggnad av tjänstebostad. Bidrag utgår med visst belopp per byggnadsåtgärd. 2.16 Statsbidrag utgår med 1/3 av beräknad byggnads- eller inköpskostnad, dock max. 25 000 kr för provinsialläkarbostad. För rikets ödemarksområden utgår 2/3 av kostnaderna dock max. 35 000 kr. 2.20 Statsbidrag utgår med 60 % av kostnaden för bostadstillägg dock högst med belopp motsvarande 12 kr/mån. för varje helt 25-tal kr varmed familjens bostadskostnad överstiger 400 kr/mån. Vid beräkningen beaktas dock icke sådan del av bostadskostnad som överstiger för familj med ett eller två barn 650 kr/mån, tre eller fyra barn 800 kr/mån, fem eller flera 925 kr/mån. 2.21 Ett löpande pensionärsbostadsbidrag för anordnande av pensionärslägenheter i kommunala och allmännyttiga bostadsföretag. Bidraget utgår med 3 kr 80 öre — 12 kr 50 öre/kvm bostadslägenhetsyta, beroende på den kommunala uttaxeringen. 2.22 Statsbidrag utgår till kommun som genom hyresavtal upplåter lägenhet till pensionär eller lämnar sin medverkan vid dylikt avtal mellan fastighetsägare och pensionär., Bidrag utgår med 175 kr — 625 kr/år och pensionärer beroende på kommuns skattekrona/ invånare. 2.30 Bidrag kan ges till kommun, landsting, stiftelser eller i vissa fall till riksorganisation. Bidragets storlek varierar beroende på om området är av lokalt — regionalt — riksintresse. Vidare bör högre bidrag kunna påräknas ju större de vetenskapliga eller kulturella naturvårdsvärdena är inom det område som säkerställs genom bidraget. Procent'satsen kan också påverkas av tillgången på disponibla medel. Bidragen har hittills varierat mellan 10 och 60 %. 2.31 Bidrag med högst 50 % av kostnaden för skötsel. Försöksverksamhet. Bidrag för landskapsvårdande åtgärder. 2.32 Statsbidrag till skogshuvudväg, flottningsleder med 40—50 % av kostnaderna om verksamheten har väsentlig betydelse för skogsbruket. 2.33 Ersättning för kostnader för tryckning av register. 2.34 Statsbidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark till Danderyds sjukhus.
| men Hm uf ..
1|||. || |.-
'li-
att ._ ;
'i.
1 | | _| ||I
. | , u. ' luhn” . | . . . ..'. ' _j... ..: .'.- "
3 Byggnads- och planväsen, gatu- och Titel Klassifice— Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R. parkförvaltning, fritidsförvaltning. (l) ———— ring av stämmelser Bidrag PK LK _ styr- kon- rela- struk— tioner tion
Stadsbyggnad (byggnads och plan väsen)
Statsbidrag till vissa plankostnader. x 1.1 lb 19582163 -— 1 — 1 (Regionplaner resp. översiktig plane-
ring.) (XII)
3.11 1 Statsbidrag till upprättande av bygg- x 1.1 ld 1948:411 17 18 15 11 nadsplaner. (VI)
se:-= _.. 0
3.2 Gator och vägar 3.20 K Bidrag till underhåll av vägar och gator. x ll.2 lb 1943:431 32 161 47 429 48 142 53 095 (V1) 0. 19711948 ä.s. 1972:186 3.21 1 Bidrag till byggande av kommunala vä- x ll.2 lb 1943:431 40 451 50 905 81 981 84 391 gar och gator. (VI) 0. 19712948 1 140* ' Äldre anslag Stensättning av vägar. ä.s. 1972:186 3.22 | Statsbidrag för kostnader till följd av x l.1 % 1964199 ä.s. övergången till högertrafik. (VI) 19681535 3.23 | Statsbidrag till upprustning av väg- x [11.3 2b l971:957 belysning i vissa fall. (VI) 3.24 [ Säkerhetsanordningar vid järnvägs- x ll.2 2b 1) 1933z469 korsningar. (Vl) ä.sä 1964:147 2) Kör 21/101955 3) Kör 3/5 1963 Frilidranläggningar 3.25 ! Stöd till idrotten: Anläggningsstöd. (IX) x lV.2 2b 1) Naturvårdsverkets publikation 1970210 2) 19691323 ä.s. 1971:372 3.26 | Fritidsfiske. (IX) x lV.2 % 1) K.br 23.5.1969
2) 5 10 kap. 2 vat— tenlagen
59/60 60/61 6l/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73
24 — — 1 230 — 381 — -— —- 350 532 13 162 321
51368 65991 60727 66612 66733 78328 79050 86631 89307 92996 99365123618125599142010
87 752 100256 125731 123871 243164 211026 251097 281009 260471 276453 309 582 295097 308442 322558
1259 44 484 51 120 67 993 97 574 10942 4 440* 495*
29 6 — — _ 65 780 _ _ _ _ _ —
5511 4955 8012 12618
Huvudlinjer i bidragens konstruktion
3.10 Statsbidrag med 60 % av kostnaderna för genomförande av byggnadsplan. Om statsbidrag till kostnaderna för upprättande eller ändring av regionplan beslutar Kungl. Maj: t efter ansökan i varje särskilt fall. 3.11 Statsbidrag utgår till kommun för upprättande av byggnadsplan efter en graderad skala beroende på antalet skattekronor/ invånare. Bidraget varierar mellan 20 och 50 % av kommunens kostnader. 3.20 I mån av tillgång på medel utgår statsbidrag med 95 % av driftkostnaderna för väg- och gatuunderhållning i städer och stadsliknande samhällen. 3.21 I mån av medel utgår statsbidrag med 95 % av kostnaderna för byggande av vägar och gator i städer och stadsliknande samhällen. Kungl. Maj: t kan om särskilda skäl föreligger besluta om högre bidragsprocent. 3.22 Ersättning av statsmedel för kostnader till följd av övergången till högertrafik. Ersättning för ombyggnad och projekt för spårvägstrafiken, väg- och gatuunderhåll— ning etc. 3.23 Till upprustning av vägbelysning som anordnats av annan än väghållaren på sådan del av allmän väg som sträcker sig genom tätbebyggt område lämnas statsbidrag med 50—55 % av kostnaderna. 3.24 Statsbidrag kan utgå med 90 % av kostnaderna för de åtgärder väghållare vidtagit för siktförbättringar vid järnvägskorsningar.
3.25 Statsbidrag utgår enligt följande: 1) Anläggningar för friluftsliv. Friluftsgårdar, mottagningscentraler, raststugor, Spår och leder, förvärv av mark för anläggningar etc. med 30 % av anläggningskostnaderna.
Elljusspår med 30 % av anläggningskostnaderna dock max. 4 000 kr/km. Friluftsbad med 30—60 % av anläggningskostnaderna. Badbassänger med 30 % av anläggningskostnaderna dock max. 100 000 kr. Campingplatser med 30—50 % av anläggningskostnaderna. Semesterstugor med 30—50 % av anläggningskostnaderna dock max. 10 000 kr/stugenhet. Fjällstugor med 4100 % av anläggningskostnaderna. 2) Hamnar för fritidsbåttrafrk. Hamnar, bryggor för fritidsbåtar med max. 50 % av anläggningskostnaderna. Om särskilda skäl föreligger kan högre procentsats tillämpas. 3.26 Statsbidrag har under perioden beviljats med 50—80 % av förrättningskostna- derna för bildande av fiskevårdsområde som är öppet för allmänheten.
4 Hamnar, kommunikationer och närings- Titel Klassifice- N. R. liv. (1) _— ring av Bidrag PK LK styr- kon- rela- struk- tioner tion 4.1 Hamnar 4.10 I Byggande av tunnelbana. (V!) X x 11.2 lb 4.11 1 Bidrag till allmänna hamnar och far— x lV.2 2b leder. (VI) 4.12 ! Byggande av fiskehamnen (IX) x IV.2 2b 4.13 K Bidrag till byggande och underhåll av x lV.2 Zb +I mindre hamnar och farleder. (Vi) 4.14 I Bidrag till småbåtshamnar m.m. (VI) x lV.2 2b 4. 2 Flygplatser 4.20 1 Bidrag till flygplatser. (VI) x före lb l968 lV:3 därefter ll:2 4.3 Regional politik 4.30 I Statligt regionalpolitiskt stöd. (XI) x IV.2 2b 4.31 K Regionalpolitiskt transportstöd. (Xl) x lV.2 2b 4.32 K Särskilda stödåtgärder i glesbygder. (Xl) x IV.2 lbl 4.4 Övrigt 4.40 K Bidrag till lokal landsbygdstrafik. (VI) x IV.2 23
Bidragsbe- 55/ 56 stämmelser
19651138 ä.s. 197l:956 l928:328 ä.s. 1963:156 194B:525
0. 1971:384 1935:189 ä.s. 1964:282 1) 1935:189 ä.s. l964:282 2) Naturvårdsverkets publikation 1970210
2 308
1) Prop. 1970:200 2) Prop. 1971:1 bil. 8
1970:180 ä.s. l972:297 1970:592 ä.s. 1973z895 Ämbs. skr. 1971- 02-18, ä.s. 1972-01-28
1973:639
56/57
1 763 365
SOU 1975: 39 57/58 58/59 X X 1448 1 775 541 123
59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73
31 979 33 643 x x x x x x x 3 239 2 495 1080 1052 489 510 596 2 398 2 608 1 304 182 164 1682 1753 869 650 792 524 704 2 664 1 205 1 520 3 094 2 107
x x x x x x x x x x x 250 350 541
x x x x x x x x 8 200
Huvudlinjer i bidragens konstruktion
4.10 Statsbidrag utgår i mån av medel med 95 % av kostnaderna. 4.11 Statsbidrag till byggande av handelshamnar med högst 2/3 och för farleder med högst 9/10 av beräknade byggnadskostnader. Bidraget överförs budgetåret 1966/67 till bidrag till småbåtshamnar. 4.12 Statsbidrag med max. 90 % av de verkliga kostnaderna. Statsbidrag utgår till kommun samt om särskilda skäl föreligger till aktiebolag och enskild förening. 4.13 I mån av medel utgår bidrag med 50% av ny-, till- eller ombyggnad av hamnar, bryggor avsedda att tjäna den mindre sjöfarten och motorbåtstrafiken. För markförvärv utgår 70% av den skäliga kostnaden. Bidraget överförs budgetåret 1966/67 till bidrag till småbåtshamnar. 4.14 Anslaget utbetalas och disponeras av sjöfartsstyrelsen. Bidraget överförs budgetåret 1969/70 till bidrag till småbåtshamnar och utgår om ej särskilda skäl föreligger med 50 % av anläggningskostnaderna. 4.20 Före 1968 träffades avtal i varje särskilt fall mellan stat och kommun om statsbidrag till investering och drift av flygplatser. Fr.o.m. budgetåret 1971/72 lämnas investeringsbidrag till kommuner motsvarande ränte— och avskrivningskost- nader.
4.30 Statsbidrag utgår som lokaliseringsstöd, utbildningsstöd, sysselsättningsstöd samt flyttningsstöd. Bidraget kommer endast i fråga då kommun är engagerad i en affärsdrivande verksamhet inom stödområdet. 4.31 Statsbidrag utgår med 15—35 % av fraktkostnaderna beroende på geografiskt läge. 4.32 Bidrag till vissa arbetsprojekt drivna i kommunal regi där staten står för personalkostnaderna medan kommunerna står för övriga kostnader.
4.40 Statsbidrag utgår med 50 % — 75 % av bidragsgrundade kostnader till kommun som antagit lokal trafikförsörjningsplan för icke ekonomiskt bärkraftig lokaltrafik på landsbygdslinje.
'"-.." ”"äi”-["ill'llriiil _' . . . .. 3.5 5", .: L.? E., .”" .. T'-'.__. _—.;. 1-_' , ., . .. . . - ' ' H [ . . IA, ' * H | ! | , '.IIM . . . _ f . , . __ . .. .' _l', » . . I., | I ,I - . , . I I _ l .; _ - , . .. , . .- .. ?, H '! .. 'I . . . . .' -.. . .. 1 11 . -. : .. - Il ) '. - -.- . . . .. -..i |. ; 1-. ' '.__ . -' . - . Hill./H... : :WH'.” . . . -H * | . H * i. .- . . - -, .. f. .- . . , ;” '. '*._ '.- . . - * . .1 - .. .- . .
140 Del 2 SOU 1975: 39 5 Industriell verksamhet. (1) Titel Klassifice- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R Bidrag ring av stämmelser PK LK styr- kon- rela- struk- tioner tion 5.1 Vatten och avloppsverk 5.10 Bidrag till anläggningar för vatten- x 121 ld 1953140 29 147 23 601 24 949 34 742 försörjning och avlopp. (IX) ä.s. 1967:374 K.br.21/101966 ä.s. K.br. 18l5 1967 5.11 Bidrag till kommunala avloppsre- x 121 lb l968':308 ningsverk. (IX) ä.s. 1971:914 5.2 Renhållning 5.20 Stöd till avfallsbehandling. (IX) )( 1:l 2b 1972z280
__—______________.____—_— 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73
___—________________—————-
30 805 48 336 55 606 5l 730 63 587 61587 67 255 84479 98 847
78 756 82 362 72 567 160 702 315 849
Huvudlinjer i bidragens konstruktion
5.10 Bidragets storlek varierar med kommunens skattekraft. I mån av tillgång på medel utgår statsbidrag för anläggningar för vattenförsörjning och avlopp motsva- rande 60 % av det kapitaliserade värdet av anläggningens beräknade kostnad. Dock högst med 75 % av de beräknade anläggningskostnaderna. 5.11 Bidrag bestämmes med hänsyn till reningsgraden och utgår med belopp som motsvarar lägst 30 och högst 50 % av kostnaderna för ny-, till- eller ombyggnad av reningsverk samt från ledning från detta till utsläppspunkten. Bidrag till en och samma anläggning får överstiga 5 milj. kr endast om särskilda skäl föreligger. 5.20 Statsbidrag utgår med max. 50 % av kostnaderna för anläggningen och de anordningar som tillhör den, om ej anläggningen bedömes bli lönsam från företagsekonomisk synpunkt. Bidragsgivningen prövas av Kungl. Maj: t.
"] . '.! .fi-.l .'..
r.":-
11; |
rillet-1 £?fi
.. i stil 4-1'9'5.
144 Del 2 sou 1975:39 6 Undervisning och annan kulturell Titel Klassifice- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N.R. verksamhet. (1) ring av stämmelser Bidrag PK styr- kon- rela— struk- tioner tion 6.1 Skoladminislmlion 6.10 K Statsbidrag till skoldirektör och skol- x 1:l lbl l958:665 ledares (rektors) löner. (VIII) 0. 1971 1348 6.11 K Bidrag till skolsckreterare. (VIII) x H lbl K.br 5/6 1963 ä.s. K.br 29/5 1964 6.2 Lokaler och inventarier för skolväsende! 6.20 1 Bidrag till byggnadsarbeten m.m. vid x lV:1 ld 1957z480 2 801 4 507 14 936 22 062 yrkesskolor. (VIII) Fr. o. m. budget— ä.s. 1964z454 156* året 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. (p. 6.22) Bi— draget fördelas %-uellt på landsting och kommun efter den %uella andelen av bidrag till verkstadsskolor 1) 30% landsting 1) 887 1352 4 481 6 619 2) 70% kommun 2)2 070 3155 10 455 15443 6.21 K Bidrag till vissa fullbordade byggnads- x I:1 lb l936:45 2 958 3 056 2 966 3 034 arbeten för folkskoleväsendet. (Vlll) ä.s. l958:665 .. samt brev till SO 1968—0246 6.22 1 Bidrag till byggnadsarbeten inom skol- x I:l Id l945:882 52 247 63 885 62 758 76 168 väsendet m. rn. (VIII) Under bidraget 0. 1962:479 redovisas fr. o. m. budgetåret 1966/67 ä.s. 1971:1273 även bidrag till elevhemsbyggnader och bidrag till byggnadsarbeten vid yrkes- skolor. 6.23 I Byggnadsbidrag för vissa äldre under— x H lb 1963:45 281 417 267 211 visningslokaler. (VIII) ä.s. l958:665 6.24 K Hyresbidrag för undervisningslokaler. x Izl lb I) l936:45 ] 818 3 013 2 967 324* (Vlll) ä.s.1952:559 2) K.br. 1/6 1956 6.25 I Bidrag till byggnadsarbeten för Iant- I:1 2b 1) 1939:910 1 492 1 983 2 021 828 brukets yrkesutbildning. (VIII) ä.s. 1960:45 2) 1961:405 ä.s. 1972:139 3) 1949:455 ä.s. 1971:156 6.26 I Bidrag till byggnadsarbeten vid skogs- IIl:1 % Ämbs.skr. 1971-04-23 brukets yrkesutbildning. (VIII) ä.s. 1972—04-14 6.27 | Bidrag till maskinmateriel för maskin- IVII 2b 1949:455 [51 99 159 82 undervisning. (Vlll) ä.s. 1971:156 6.3 Skolmåltider 6.30 K Bidrag till anordnande av skolmåltider. x III:2 Id 1946:553 26 449 24 188 21 767 21 961 (VIII) 0. 1959:352 ä.s. l965:451 6.31 I Bidrag till anskaffande av inventarier x III:2 ld 19462553 714 422 337 273 för Skolmåltider. (Vlll) O. 1959z352 ä.s. l965:451 Skolskjutsar och inackordering 6.32 K Bidrag till anordnande av Skolskjutsar x 1122 lb 1932:589 30 512 33 207 40 257 43 010 för skolpliktiga elever. (VIII) ä.s. l965:452 6.33 K Bidrag till inackordering av skolbarn ): II:2 la 19322589 1 999 1 492 1 665 1 296 i skolhem eller enskilda hem. (VIII) ä.s. l965:452 6.34 K Bidrag till centralisering av fortsätt- x 112 la 19321589 1 095 1 296 1 332 ningsskoleväsendet. (VIII) ä.s. 1952:603 Skolhälsovård 6.35 K Bidrag till hälsovården vid kommunala X I:] bI l944:584 232 188 205 flickskolor, kommunala realskolor, ä.s. 1957:491 179 12 6 praktiska kommunala realskolor samt 4 högre folkskolor och yrkesskolor. (Bi- drag till hälsovården vid vissa högre kom- munala skolor.) (VIII) 6.36 K Bidrag till hälsovården vid folk- och x I:l la l944:585 1 541 1 596 1 962 småskolor. (Bidrag till arvoden åt ä.s. 19571490 Skolläkare.) (VIII) 6.37 K Bidrag till arvode åt Skolläkare för X I:] la l944:585 folkskolan. (VIII) ä.s. 1957t490 6.38 K Avlöning åt folkskolans distriktsöver- )( 1:l lbl l944:585 läkare. (VIII) ä.s. 1957:490
1 1 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73
26 578 35 951 39 444 38 937 46866 47386 57856
7973 10 785 11833 11681 14060 14216 17357 18 605 25166 27 611 27 256 32806 33170 40499 2 952 2 949 3 626 3 021 2924 2992 3332 2220 1618 1992 2885 1542 1572 1271
85241 66037 80891 105687 113912 125995 126693 182385 258048 313970 284604 269605 289013 220142
192 317 13
9* 1* 17* 356*
2458 2 096 546 1609 2728 7019 4614 7402 4316 3380 4160 1598 739 1794
65 2780 102 139 111 189 64* 28* 21444 20271 18381 16533 15105 14752 17165 x x 42* 272 76 157 154 96 69 63 45 642 46 925 53 823 59 536 68956 73906 77231 743* 4* 3* 19* 1852 1882 1421 1532 1380 1408 1207 I* 4*
146 Del 2 SOU 1975: 39 6 Undervisning och annan kulturell Titel Klassifice— Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R. verksamhet. (2) ring av stämmelser Bidrag PK LK styr- kon— rela— struk- tioner tion 6.39 K Resekostnadsersättning åt Skolläkare X I:] lb 1945: 17 42 42 38 34 vid folk- och småskolor. (VIII) Elevhem 6.40 K Bidrag till avlönande av föreståndare x 11:2 Ibl 1945:594 62 69 66 82 vid skolhem för lärljungar vid högre ä.s. 1971:217 skolanstalter. (VIII) 6.41 K Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor x 11:2 lbl l948:208 940 787 792 och biträdande föreståndarinnor vid ä.s. 19562335 folkskolans skolhem. (VIII) 6.42 1 Bidrag till inrättande av skolhem för x 11:2 lb 1945:594 1 308 576 elever vid högre läroanstalter. (VII) ä.s. 1971:217 6.43 I Bidrag till inrättande av elevhem inom x 11:2 lb 19361202 357”I — 2 874 2 401 det allmänna skolväsendet. (Vlll) 6.5 Pedagogiska anordningar för skolväsen- det 6.50 K Bidrag till skolbiblioteken i folkskolan. x III la 1955:506 (VIII) ä.s.1957:275 6.51 K Bidrag till skolbiblioteken vid högre x 121 la 1955:506 _ _ i kommunala skolor. (Vill) 6.52 K Pedagogiskt utvecklingsarbete inom det x H b K.br. 15/3 1963 +l allmänna skolväsendet. (VIII) ä.s. 29/10 1964 Bidragens storlek och inriktning beslutas från fall till fall. 1969:S4 ä.s. 1971:103 Ämbs.skr. 21 apr. 1972 ä.s. 7 juni 1972 6.53 1 Bidrag till vissa särskilda skoländamål. x IV:1 b Bidragen beslutas av 19 (V111) Kungl. Maj:t från fall till fall. K.br 18/4 1958 ä.s. 2/6 1961 6.6 Grundskolan 6.60 K Bidrag till driften av grundskolor. (VIII) x H lbl l958:665 O. l97l:348 6.61 K Bidrag till driften av folkskolor (bidrag x I:l lbl 1934:199 5 369 547 674 602 008 653 863 till löner vid folk- och småskolor). (VIII) ä.s. 1955:403 6.62 K Bidrag till driften av högre kommunala x IV:] bl l) 1951c451 1647 38 145 42 527 45 764 skolor. (VIII) 2) 1958:665 Kommunala flickskolor ä.s. 197lz348 " realskolor " praktiska realskolor 6.63 K Bidrag till högre folkskolor och fort- X I:] lbl l) l934:199 7 261 7 904 7 490 sättningsskolor: lönebidrag samt drift- 2) 1951 :541 232 bidrag. (VIII) ä.s. 19552705 6.64 K Försökskostnadsbidrag. (VIII) )( IV:] la I) K.br. 30/6 1955 205 371 514 2 464 0. 22/2 1957 2) 10/5 1957 6.65 K Bidrag till fria böcker. (VIII) x lI:1 la l946:292 9 580 9 882 10 009 30* ä.s. 1954:825 6.66 K Bidrag till undervisningsmatericl vid x I:I Ia 1) 19472400 2 753 2 730 2 767 10* folk- och småskolor (bidragtill under- ä.s. l954:826 visningsmateriel). (VIII) 2) Beslut sker i varje särskilt fall. 6.67 K Bidrag till svensk undervisning i utlan- x 1:1 lbl 1) 1968:321 det. (VIII) ä.s. 1971:206 2) Ämbs.skr. 3/3 1972 6.68 K Bidrag till avlöning åt lärare m. m. x H lbl l) l934:199 529 531 565 700 vid vissa sjukvårdsanstalter och barn- 2) 19481203 hem. (VIII) ä.s. 1955:430 3) 1960:507 6.69 K Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hus— x IV:] 21:11 1) 1920:573 2 — hållsgöromål vid särskilda anstalter. (V) 2) 1931:191 ä.s. 1950:479 6. 7 Gymnasieskolan 6.70 K Bidrag till gymnasieskolan. (VIII) x "121 lbl 19662155 0. 585 398 335 353 t.o.m. ' ä.s. 1972:313 80' 53* 105* 203* 1966/ 67 där-
efter 1:1
SOU 1975:39 Del 2 147 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69170 70171 71172 72173 1
30 30 22 4*
59 82 109 97 85 205 184 245 328 299 367 232 181 118 1825 2 648 1175 1818 3094 2130 4055 x x x x x x x 4 056 4 028 4 082 2 345 157 — 369 154 13*
12635 15530 16968 9942 1131* 434 539 393 535 570 436
31 36
11393501337551 1415011 1805857 2048622 2219965 2908720 3082144 3584843 3762935
771793 784207 885037 995368 57 307 58480 62916 68947 65035 68514 51281 41791 28070 16960 14029 7069 2886 828
3 734 5 202 8122 9 942 16968 15 530 12635 431*
x x x x 100
712 708
358 370 590 753 2271 3485 19333 750537 847576 846808 1037016 1051811 1211044 1254935
6.71 K
6.72 K 6.73 K
6.74 K
6.75 K
.o—s» oem
6.81 K
6.82 K
6.83 K
6.84 K 6.85 K
6.86 1
6.87 1
6.88 K
6.89 K
6.90 K
6.91
6.911 K 6.912 K 6913 K
Undervisning och annan kulturell Titel verksamhet. (3) Bidrag PK
Bidrag till kommunala skolor för vux- x na. (VIII) Bidrag till 1) grundskolekurser 2) gymnasiekurser Bidrag till handelsgymnasier. (VIII) x
Bidrag till särskild gymnasial utbild— x ning i glesbygd. (VIII) Bidrag till kombinerad korrespondens— x och radioundervisning. (VIII)
Språkassistentverksamhct vid högre lä- x roanstalter. (VIII)
Yrkesrkolor Bidrag till driften av lantbrukets yrkes- utbildning. (VIII) [) Lantbrukets yrkesutbildning 2) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsbruksstuderande. Bidrag till skogsbrukets yrkesutbild- ning. (VIII)
Bidrag till driften av centrala yrkes— skolor. (VIII)
Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. x (VIII)
Bidrag till anordnande av kurser för elektriska installatörer. (VIII) Bidrag till fackskolor. (VIII) x
Folkhögskolor Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhög-
skolor. (VIII) Bidrag till: — ny-, till- och ombyggnad — förvärv och iordningställande av bygg- nad
— provisoriska lokaler — första uppsättningen av stadigvarande undervisningsmaterial — uppförande av elevhemsplatser för svårt handikappade.
Bidrag till engångsanskaffning av ut- rustning m. m. till folkhögskolor. (VIII) Bidrag till driften av folkhögskolor. (VIII)
Bidrag till hälsovården vid folkhögsko- lor. (Bidrag till arvoden åt Skolläkare.) (VIII) Förberedande samhällsvetenskapliga kurser. (VIII)
Övrig undervisning och kulturell verk- samhet Bidrag till folkbiblioteken. (VIII) x Bidrag till särskilda kulturella ända- x mål. (VIII) Bidrag till stadsteatrar och därmed lik— x ställda teatrar. (VIII) ]. Avser stadsteatrar som drivs i kom- munal regi.
2. Avser statsteatrar där kommun är intressent.
för varje enskild teater.
SOU 1975: 39 _ Klassifice- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 ring av stämmelser LK styr- kon- rela- struk- tioner tion IV:1 lbl 1967z452 ä.s. 1972:313 1V:l lbl 1953:528 1687 2126 2 309 2 482 ä.s. l966:115 l:1 lbl Ämb.skr. 23/4 1971 I:1 lbl 1) 1945:593 x x x x ä.s. 1950:322 2) Ämbskr. 30/6 1971 H lbl K.br. 2/6 1950 x x x x ä.s. K.br. 28/6 1963 x III:l 2b 1)1950:495 1) 826 798 1 289 1625 From. ä.s. 1971:258 1971/ K.br 28/61963 72 2) l963:493 I:I ä.s. 1971:154 x [IH 21)! Ärnbskr. From. 1971-04-23 1971/ ä.s. 1972-04-14 72 1.1 x "1.1 lbl 19512586 6 744 12 387 13 835 17 474 ä.s. 19652482 K.br. 3/6 1965 IV.1 lbl 1955:504 23 702 33 212 33 551 40 249 ä.s. l963:438 3 705" K.br. 27/11 1964 ä.s. K. br. 3/6 1965 x IV.1 lb K.br. 29/4 1955 40 93 49 80 ä.s. K.br. 1/6 1956 IV:] lbl l958:665 x ä.s. l965:481 K.br. 25/3 1966 x lV.3 % 1958z480 x x ä.s. 19691111 x IV:3 % Prop. 1966:42 ä.s. Prop. 1968:1 bil. 10 x IV:3 lbl 1) 1951:837 6199 6 281 7 611 9 039 ä.s. l955:710 2) l958z479 ä.s. l963:253 x IV:3 Za 1946:373 26 30 37 23 ä.s. 1966:759 x IV:3 b K.br 1/6 1956 59 44 30 17* IV:3 la 1955:540 8 758 8 545 10352 .10 778 ä.s. 1971:125 IV :3 2b Kungl. Maj:t beslutar IV:3 2bl Statsbidrag enl. beslut
SOU 1975: 39 Del 2 149 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 6088 11295 39350 65181 87132 115900 126145 2 591 2 685 3 641 5 969 11303 18598 23153 x x x x x x x x x x x x x x x x x 1620 1679 2173 1469 10619 14835 14189 16222 18026 18807 18747 15284 28770 28504 x x x x x x x 11163 11161 15005 19 165 25 340 30 285 34 035 40690 64411 69649 51359 59 620 67 720 78 519 95650 136101 140765 52 37 54 75 84 91 135 x x x x x 3097 8225 281 838 x x x x x x x 7031 4325 x 2581 3168 x 113 254 108 137 1450 3362 8 723 10 465 10 515 11596 13322 15788 18709 20534 23544 30557 24973 31558 83700 51502 4 45 7 14 43 2 38 44 39 6 941 7 228 7 423 7 860 8069 6983 9495 4095 6436 6635 5441 7393 6758 3712 4. x x x x x x x 355 433 390 1) 346 372 380 428 475 525 1150 1024 1354 2) 11512 11998 16256 16417 19739 22773 21310 24565 32488
________________———__——_——-———————
Huvudlinjer i bidragens konstruktion
6.10 Statsbidrag med 79 % av skoldirektörs och biträdande skoldirektörs lönekost- nad. (Bidraget redovisas under bidrag till driften av grundskolor och gymnasiesko- lor.) 6.11 Bidraget redovisas under bidrag till driften av grundskolor respektive gymnasieskolor. 6.20 Statsbidrag till 1) anskaffande av undervisningslokaler enligt följande Antal skattekronor/ invånare Statsbidrag i % av bidragsunderlaget högst 5 80 — 70 mellan 5 — 7 75 — 65 ” 7 — 9 70 — 60 ” 9 — 11 65 — 55 ” 11 — 13 60 — 50 " 13 — 15 55 — 45 ” 15 — 17 50 — 40 över 17 45 — 35 2) anordnande av elevhem 3) anskaffande av undervisningsmateriel 4) kostnad för årlig undervisning För skola med enskild huvudman utgår bidrag enligt 3 och 4. För provisoriska skollokaler utgår bidrag med 325 kr/kvm nettogolvyta. 6.21 Bidrag utgick tidigare till bl. a.
a) anskaffande av nya undervisningslokaler
b) vissa redan uppförda undervisningslokaler
c) förhyrande av undervisningslokaler Fr. o. m. 1958 utgår bidrag som driftbidrag. 6.22 För permanenta skollokaler avseende grundskolor, gymnasier och fackskolor bestäms bidragsunderlaget med utgångspunkt i ett grundbelopp av 900 kr/kvm nettogolvyta. Detta grundbelopp, som hänför sig till kostnadsläget den 1 januari 1956, skall omräknas med hänsyn till därefter inträffade kostnadsförändringar enligt byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex. På bidragsunderlaget utgår statsbidrag med procenttal som fastställts med hänsyn till bl. a. skatteunderlaget enligt följande ibidragskungörelsen intagna tabell. Antal skattekronor/ invånare Statsbidrag i % av bidragsunderlaget högst 5 80 — 70 över 5 ” 7 75 —— 65 " 7 ” 9 70 — 60 " 9 ” 11 65 — 55 ” 11 ” 13 60 — 50 ” 13 ” 15 55 — 45 ” 15 ” 17 50 — 40 ” 17 45 — 35
Till provisoriska lokaler utgår bidrag med ett fast belopp per kvm nettogolvyta (325 kr). Omräkning av bidragsbelopp med hänsyn till byggnadskostnads- eller årsindex skall icke ske. För gymnasieskola utgår statsbidrag till kostnader för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmaterial, däri inbegripet laboratorieut- rustning och elevbibliotek. Statsbidrag till kommun eller landstingskommun utgår med 50% av den beräknade kostnaden enligt normalutrustningslista, som SÖ utfärdar. Statsbidrag till landstingskommun utgår dock med 90 % av den sålunda beräknade kostnaden, om skolanläggningens upptagningsområde för elever omfattar hela länet. Ur anslaget D. 31, bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m.m. ersätts också kostnader för — statsbidrag enligt kungörelsen (1963: 202) angående statsbidrag till skolhems- byggnader och deras inredning statsbidrag till uppförande, inredning av skolhemsbyggnader samt till anskaffande av erforderliga inventarier för skolhem må utgå med belopp, som Kungl. Maj: t i varje särskilt fall bestämmer.
— statsbidrag enligt kungörelsen (1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för
lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylika skolhem
statsbidrag utgår med 75 % av de styrkta verkliga kostnaderna för skolhems— byggnader och inredning därav jämte inventarier.
— statsbidrag enligt brev den 27 maj 1971 till SÖ angående bestämmelser om
statsbidrag till elevhem för elever i gymnasieskolan statsbidrag till lokaler för elevhem utgår i förhållande till ett bidragsunderlag. Detta bestäms på grundval av de beräknade kostnaderna för lokalerna m. m. Statsbidragets belopp bestäms i fråga om anskaffande av lokaler för elevhem till hälften av bidragsunderlaget.
6.23 Statsbidrag utgår till skoldistrikt för ny-, till- och ombyggnad av skollokaler samt bidrag till byggande av tjänstebostäder. Bidrag utgår med 2/3 av styrkta kostnader. Om kostnaderna överstiger 5 000 kr (1936) utgår bidrag med 50 %. 6.24 För undervisningslokaler och för lokaler som vederbörande kommun har att tillhandahålla utgår statsbidrag med 50% av erlagd hyra (i förekommande fall jämkning enligt skäligt pris för orten), under förutsättning att inspektör godkänt lokalerna. 6.25 1) Statsbidrag utgår till huvudman för lantbruksskolamed max. 50% (eller om särskilda skäl föreligger med 75 %) av kostnaderna. Bidraget är maximerat till 900 kr/kvm golvyta. 2) I mån av tillgång på medel kan statsbidrag beviljas huvudman för lantbruksskola eller lanthushållsskola. Statsbidrag må utgå med högst hälften eller, om särskilda skäl är till högre bidrag, högst tre fjärdedelar av ett bidragsunderlag, som bestäms i varje enskilt fall på grundval av de beräknade kostnaderna för lokaler m. 111. Vid ny- och tillbyggnad av permanenta skollokaler må bidragsunderlaget dock ej utan särskilda skäl överstiga ett belopp beräknat i ett grundbelopp av 900 kr/kvm nettogolvyta. Detta grundbelopp, som hänför sig till kostnadsläget den 1 januari 1956, skall omräknas med hänsyn till därefter 'inträffade kostnadsförändringar enligt byggnadsstyrelsens byggnadskost- nadsindex. Till kostnaderna för uppförande av provisoriska lokaler utgår statsbidrag med 325 kr/kvm nettogolvyta. 3) Till anskaffning av maskiner m. m. 6.26 Statsbidrag utbetalas av skolöverstyrelsen till anskaffning av undervisningsma- teriel och hyran av maskiner. 6.27 Statsbidrag med 75% av kostnaderna för anskaffning och montering av undervisningsmateriel. Fr. o. m. 1962/63 höjs statsbidraget till 90 % av ovanstående kostnader samt för övrigt undervisningsmaterial. Redovisas fr. o. m. budgetåret 1963/64 under Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor. 6.30 Statsbidrag utgår till Skolmåltider inom det obligatoriska skolväsendet och vid vissa högre skolor såvida skolmältiderna tillhandahålles kostnadsfritt. Bidraget varierar med typ av måltid (A, B och C måltid) samt kommunens skattekraft. 6.31 Statsbidrag utgår som engångsbidrag efter bidragsunderlaget (jfr ovan) med lägst 1 200 kr och högst 20 000 kr. 6.32 Statsbidrag med 80% av kostnaderna för elever i årskurs 1—3 vid minst 3 kilometers skolväg, för övriga elever vid minst 4 och för elever i lägst sjunde årskursen minst 5 kilometer. För fortsättningsskolans elever utgår bidrag med den faktiska kostnaden dock högst 2 kr och 50 öre/elev. Bidrag utgår även till elev vid
självskjuts.
6.33 Statsbidrag med 80% av de för orten skäliga hyreskostnaderna; för den obligatoriska skolan och för fortsättningsskolans lärjungar utgår statsbidrag med faktisk kostnad dock högst 2 kr och 5 öre/elev. 6.34 Statsbidrag med 2 kr och 50 öre/elev för de kostnader som uppstår genom kommuns centralisering av fortsättningsskolväsendet. 6.35 Statsbidrag till arvoden åt skolläkare med 2 kr 75 öre/elev samt arvode åt skolsköterska. 6.36 Till skolläkare utgår arvode av min. 3 kr 95 öre/elev. Till skolsköterska utgår arvode med 1 kr/elev. 6.37 Statsbidrag till arvode åt skolläkare med 2 kr och 75 öre. Bidraget redovisas under Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolan. Jfr ovan. 6.38 Bidraget redovisas under bidrag till hälsovården vid folk- och småskolan. 6.39 Statsbidrag enligt allmänna resereglementet. (Reseklass II.)
6.40 Statsbidraget till lönekostnader har över perioden varierat mellan 4 500 kr och 5 500 kr/år. 6.41 Statsbidrag till lönekostnader har över perioden varierat mellan 4 500 kr och 5 500 kr/år. Jfr bidraget Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem eller enskilda hem. 6.42 Statsbidrag utgår med 75 % av de verkliga kostnaderna. Kungl. Maj:t kan dock besluta om höjning av bidraget till 90 % av kostnaderna. Fr. o. rn. budgetåret 1957/58 redovisas bidraget under Inrättande av elevhem inom det allmänna skolväsendet. Jfr nedan. 6.43 Statsbidragets storlek bestämmes från fall till fall. Kungl. Maj:t beslutar om bidragets storlek. Fr. o. m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet. 6.50 Statsbidrag utgår med max. 5 kr/elev och år. Minimibidraget med 300 kr/år utgår till skolor med mindre än 60 elever. Dessutom utgår ett särskilt bidrag med 25—75 kr/låraravdelning och typ av skola. T. 0. m. budgetåret 1958/59 redovisas bidraget under Bidrag till folkbiblioteken. Fr. o. m. budgetåret 1968/69 redovisas bidraget under Bidrag till grundskolan. 6.51 Statsbidrag utgår med max. 5 kr/elev och år. Minirnibidraget med 300 kr/år utgår till skola med mindre än 60 elever. Dessutom utgår ett särskilt bidrag med 25—75 kr/läraravdelning. Fr.o.m. 1967/68 redovisas bidraget under Bidrag till
grundskolan. »
6.52 Försöksverksamhet. Statsbidrag utgår främst till utformning av pedagogiska hjälpmedel i undervisningen, fr. o. nr. 1967/68 utgår viss % på anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete. Fr. o. m. budgetåret 1962/63 t. o. m. 1966/67 investeringsbidrag därefter driftbidrag. 6.53 Från anslaget bestrids främst kostnaderna för statsbidrag till 1) bidrag till inköp av apparatur 2) framställning av undervisningsfilm 3) standardprov 4) standardisering av undervisningsmaterial och skolinventarier. Bidraget föregår Pedagogiskt utvecklingsarbete inom det allmänna skolväsendet. 6.60 Driftbidraget till grundskolan beräknas efter schablon på lönekostnaderna för skolledare och lärare. Som schabloner används begreppen bidragsgrundande tjänster, årslönebelopp och bidragsunderlag. Vid beräkningen tas hänsyn till antalet i föreskriven ordning inrättade tjänster som rektor, studierektor samt ordinarie och icke ordinarie lärare. Tjänst är bidragsgrundande endast i den mån däri ingår undervisning eller annan tjänstgöring som avses i timplan, annan föreskrift eller särskilt medgivande och som anordnas för helt redovisningsår eller helt läsår. Summan av de bidragsgrundande tjänsternas årslönebelopp utgör bidragsunderlag för allmänt statsbidrag. Det allmänna driftbidraget utgår med det för grundskolan i kommunen beräknade bidragsunderlaget, minskat med en kommunandel. Till kostnaderna för avlöning av skoldirektör, biträdande skoldirektör utgår statsbidrag med 79 % av årslönebelopp och årsbelopp av avlöningsförstärkning samt under redovisningsåret utbetalt kallortstillägg. Det allmänna driftbidraget för högre kommunal skola utgår med 78 % av det för skolan beräknade bidragsunderlaget (Awecklas under år 1973/ 74.) 6.61 Statsbidrag till följande verksamheter; löner till lärare, överlärare och övningslärare vid folk- och småskolor, ersättning för sjukvårds— och flyttningskost- nader, bidrag till svensk undervisning åt svenska barn i utlandet samt bidrag till Estniska folkskolan och Kristofferskolan. Bidrag utgår med 90 % av lärarlönekost- naderna. /Till bidraget sammanförs 1958/59 ett antal bidrag./ (Jfr med Bidrag till driften av grundskolan.) 6.62 Statsbidrag utgår med 78 % av lärarlönekostnaderna vid de av Kungl. Maj:t erkända skolorna. 6.63 Till avlönande av rektor och övriga lärare vid av Kungl. Maj:t erkänd kommunal flickskola, mellanskola eller högre folkskola erhåller vederbörande skolområde statsbidrag enligt vissa allmänna villkor. 6.64 1) Statsbidrag utgår som ett försökskostnadsbidrag och som ett extra försökskostnadsbidrag till Försöksverksamhet med nioårig enhetsskola. Bidrag utgår för folkskolans högstadium med 15—80 kr/elev för stad eller köping och med 22—80 kr/elev för annat distrikt. (Budgetåret 1958/59 höjdes beloppet till 80 kr/elev.)
2) Extra försökskostnadsbidrag kan utgå som stimulansbidrag till försöks- distrikt, för vilka högskoleverksamheten av olika skäl medför särskilt betungande ekonomiska konsekvenser. Kungl. Maj:t beslutar om extra försökskostnadsbidrag.
6.65 Statsbidrag utgår med 12 kr/elev och år då läroböcker och annat materiel utlämnas som gåva till eleverna. (Vissa undantag gäller dock.) 6.66 1) Statsbidrag utgår (oberoende av Bidrag till fria böcker för undervisning l946:292) med 60—300 kr/läraravdelning beroende på skolform. (Till folk- och småskolor, inrättande av barnhem eller sjukvårdsanstalter för undervisning samt fr. o. m. 1954 till särskolor som bedriver externatunder- visning.) 2) Statsbidrag utgår till framställning av pedagogiska hjälpmedel samt standardisering av skolinventarier. 6.67 1) Har kommun i grundskola eller gymnasieskola mottagit elev vars föräldrar är utlandssvenskar, är kommunen berättigad till statsbidrag för kostnader— na för undervisningen. Bidrag utgår med ett belopp för elev/läsår som gäller för motsvarande ersättning vid kommunal samverkan på skolväsen- dets område. 2) Statsbidrag till avgifter till försäkring för tilläggspension för lärare vid svenska utlandsskolor. 6.68 Statsbidrag till lärares löner, fria läroböcker och undervisningsmateriel. 6.69 Statsbidrag till lärares löner för sådan undervisning i hushållsgöromål, som i särskild anstalt anordnats av landsting eller hushållningssällskap (hela anslagen redovisas här). 6.70 Enligt bestämmelserna om statsbidrag till kostnader för driften av gymnasie- skolan, kommunal vuxenutbildning samt för praktisk lärarutbildning som lärarhög- skolan bedriver vid gymnasieskolan är huvudmannen berättigad till bidrag med 100 % av de lönekostnader som enligt gällande förordningar och ingångna avtal utbetalas till skolledare, biträdande skolledare och lärare. Vissa delvis schablonisera— de bidrag utgår därjämte för timmar till förfogande och stödundervisning. Vidare utgår statsbidrag till kostnader för avlöning till bibliotekspersonal, till biträden och lärare och till institutionstekniker enligt särskilda bestämmelser. Statsbidrag utgår för särskilda kostnader vid sådan utbildning på heltid för industri och hantverk och därmed till sin art jämförligt område, för vilken kostnaderna för undervisningsmaterial är särskilt höga och för vilken skolöverstyrelsen medger det. Statsbidraget utgår för varje klass, om utbildningen omfattar läsår om 40 veckor, med 7 000 kronor för sådant läsår, och om utbildningen omfattar kortare tid än 40 veckor, med ett i förhållande till utbildningstiden minskat belopp. Statsbidrag för särskilda kostnader för inbyggd utbildning utgår för redovisningsår med högst
a) 13 000 kronor i fråga om utbildning för industri och hantverk eller handel,
b) 10 800 kronor för utbildning för husligt arbete eller vård. Statsbidrag beräknas särskilt för varje företag. Nyssnämnda belopp utgår när företag för utbildning tar emot minst åtta elever från en klass. Är antalet lägre, utgår statsbidrag för varje elev med en åttondel av beloppet. Omfattar utbildningen kortare tid än 40 veckor, utgår statsbidrag med ett i förhållande till utbildningstiden minskat belopp. Statsbidrag för särskilda kostnader för hyrande av skollokaler åt sådan gymnasie- skola eller sådan skolenhet med gymnasieskola som omfattar antingen huvudsakli- gen utbildning för industri och hantverk eller utbildning för sjömän utgår med belopp som länsskolnämnden bestämmer i varje särskilt fall. Ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor ersätts också kostnader för korrespondensundervisning på gymnasial nivå (ämb.skr. 30.6.1971),
gymnasial utbildning iglesbygd (ämb.skr. 23.4.1971), sjuksköterskeskolor (KBr 31.1.1969). Till landstingskommun eller kommun utgår statsbidrag till bestridande av driftkost-
naderna för grundutbildning av sjuksköterskor med 24 800 kr för varje klass och termin. Till grund för beräkningen av bidraget skall ligga det antal klasser som uppkommer om antalet vid terminens början i grundutbildning deltagande elever delas med 15. 6.71 Se 6.70. 6.72 Statsbidrag utgår med 60 % av gymnasiets kostnader för löner och pensione- ringsutgifter. Fr.o.m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till gymnasieskolor.
6.73 Statsbidrag utgår med belopp som motsvarar kostnaderna för:
a) uppläggning till administrativ ledare och tirnarvode till studieledare.
b) lön enligt 1966: 115 om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolan.
c) kostnader för arbetsgivaravgift och försäkringsavgifter. Bidraget redovisas under Bidrag till gymnasieskolor respektive grundskolor. 6.74 1) Statsbidrag utgår till handledare för elever som studerar utländska språk genom radio eller korrespondensundervisning då annan undervisning ej kan beredas på platsen. 2) Statsbidrag utgår med belopp som motsvarar kostnaderna för
a) uppläggning till administrativ ledare och tirnarvode till studieledare.
b) lön enligt 1966; 115 om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolan.
c) kostnader för arbetsgivaravgift och försäkringsavgifter.
Bidraget berör även grundskolan. Fr. o. m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till gymnasieskolor och grundskolor. 6.75 Bidrag till anordnande av språkundervisning genom infödda lärare Bidrag med max. 17 376 kr/år för heltidsanställd språkassistent och max. 17 kr och 90 öre/tim. för deltidsanställd språkassistent. Fr. o. m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till gymnasieskolor reSp. grundskolor. 6.80 1) Statsbidrag i form av löne— och pensionsbidrag till lantbrukets undervis- ningsanstalter, trädgårds— och fruktodlingsskolorna utgår till samtliga ordi- narie befattningshavare, extra ordinarie, extra ämneslärare samt till tim- lärare i den omfattning lantbruksstyrelsen bestämmer. Statsbidrag utgår till driftkostnader på basis av antalet skoldagar samt antalet elever per skoldag. Bidraget är maximerat till 3/4 av de godkända kostnaderna. 2) Huvudman för bidragsberättigade lantbruksskolor och lanthushållsskola erhåller ett på fyra olika bidrag uppdelat statligt driftbidrag, nämligen avlöningsbidrag, avgiftsbidrag, hälsovårdsbidrag och allmänt driftbidrag. 6.81 Enligt gällande provisoriska bestämmelser (ärnbetsskrivelse den 23 april 1971, Å 1972-04—14) utgår statsbidrag till gymnasieskolans tvååriga skogsbrukslinje och Specialkurser inom skogsbrukets område med landsting som huvudman. Landstings- kommun kan erhålla statsbidrag dels till lönekostnaderna för skolledare, biträdande skolledare och lärare vid skolan, dels till allmänna arbetsgivaravgiften enligt förordningen om allmän arbetsgivaravgift och avgifter till sjukförsäkring enligt lagen om allmän sjukförsäkring, dels som ett allmänt driftbidrag, dels till anskaffande och hyra av skollokaler, elevhem och lärarbostäder, dels till anskaffande och hyra av undervisningsmaterial. 6.82 Under anslaget utgår statsbidrag bl. a. till centrala yrkesskolor och vissa kommunala tekniska skolor. Statsbidrag utgår med hela lönekostnaden för rektor, yrkeslärare och tirnlärare samt ett driftbidrag till övriga kostnader med 8 000 kr/år och kurs inom industri och hantverk, 1500 kr/år för teoretisk kurs och 2 000 kr/år och huslig linje. (Fr. o. m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till grundskolor.) 6.83 Statsbidrag utgår till kommunala yrkesskolor som har heltidskurs med 78 % av den beräknade normallönekostnaden samt med 8 000 kr/år och kurs inom industri och hantverk, med 1 000 kr/år och 1 500 kr/kurs för husligt arbete. Fr. o. m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till gymnasieskolor. 6.84 Statsbidrag utgår till central och lokal yrkesskola för anordnande av yrkeskurser för installering av starkströmsanläggningar. Bidraget skall i princip täcka de kostnader som ej kan täckas med elevavgifter. Bidraget redovisas fr. o. m. budgetåret 1966/67 under Bidrag till gymnasieskolor. 6.85 Statsbidrag motsvarande bidrag till gymnasieskolor. Fr. o. m. budgetåret 1966/67 redovisas bidraget under Bidrag till gymnasieskolor. 6.86 Statsbidrag till kostnader för permanenta lokaler utgår med högst 75 % av ett bidragsunderlag, beräknat med utgångspunkt i ett grundbelopp av 900 kr/kvm nettogolvyta. Detta grundbelopp, som hänför sig till kostnadsläget den 1 januari 1956, skall omräknas med hänsyn till därefter inträffade kostnadsförändringar enligt byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex. Till kostnaderna för uppförande av provisoriska lokaler utgår statsbidrag med 325 kr/kvm nettogolvyta. Omräkningar av bidragsbelopp med hänsyn till byggnads- kostnads- eller årsindex skall icke ske. 6.87 Bidrag till engångsanskaffning, bidrag till tekniska anordningar för handikap- pade samt bidrag för sanering av folkhögskolans ekonomi.
6.88 1) Bidrag med 90 % av lärarkostnaderna.
2) Till huvudman för folkhögskola, som av Kungl. Maj: t förklarats berättigad till understöd, utgår statsbidrag i form av lönebidrag, avgiftsbidrag och allmänt driftbidrag (enl. 19581479). Avlöningsbidrag utgår med 90 % av kostnaderna till löner. Avgiftsbidmg utgår med 100 % av ATP-avgifter och avgifter för sjukförsäk- l'lng. Driftbidrag utgår med 26 kr/dag och med 1 kr och 40 öre/dag och elev medan
undervisningen pågår. 3) Statsbidrag till driftkostnader utgår med belopp som motsvarar lönekost- naderna för rektor och lärare samt till folkhögskolans kostnad för avgifter för rektor och lärare enligt lagen om allmän sjukförsäkring till sjukförsäk- ring och till försäkring för tilläggspension i den mån statsbidrag till lönekostnad utgår för tjänstemannen.
Statsbidrag till kostnader för avlöning till annan personal än rektor och lärare samt för skolhälsovård utgår för redovisningsår med 65 000 kr, om summan av det tal som motsvarar antalet kursveckor för varje elev under redovisningsåret utgör 3 400. Är talet högre eller lägre, ökas eller minskas beloppet i förhållande härtill, dock med högst hälften. Statsbidrag till kostnader för pedagogisk utrustning såsom litteratur, tidningar, tidskrifter och förbrukningsmaterial utgår för redovisningsår med 13 000 kr, om summan av de tal som motsvarar antalet kursveckor för varje elev under redovisningsåret utgör 3 400. Beloppet jämkas enligt samma grunder som angivits ovan. 6.89 Statsbidrag utgår till hälsovården vid folkhögskolor som arvode åt skolläkare. Bidraget har varierat över perioden. Fr. o. m. budgetåret 1968/69 redovisas bidraget under bidrag till driften av folkhögskolor. 6.90 Statsbidrag till folkhögskolor till anordnande av samhällsvetenskapliga kurser. 6.911 Statsbidrag till kostnader för länsbibliotek utgår med högst 70 000 kr/år. Medför geografiska eller andra förhållanden särskilt höga kostnader för bibliote- kets verksamhet kan i mån av tillgång på medel tilläggsbidrag utgå. Statsbidrag till kostnader för lånecentral utgår med belopp som Kungl. Maj:t bestämmer. (Fr. o. m. budgetåret 1957/58 t. o. nr. 1959/60 redovisas här bidrag till skolbiblio- teken.) 6.912 Bidrag utgår efter beslut av Kungl. Maj: t i varje särskilt fall. Bidrag utgår till verksamheter såsom teater, musik och dans, samt konst och utställningsverksamhet. 6.913 Statsbidrag utgår till vissa i Statsliggaren angivna stadsteatrar och därmed likställda teatrar. För budgetåret 1972/73 utgår enligt regleringsbrev statsbidragi form av grundbidrag och tilläggsbidrag. Grundbidraget utgår med 55 % av personalkostnaderna enligt bokslut för spelåret 1970/71, dock högst med det för teatern i fråga i regleringsbrevet angivna beloppet. Tilläggsbidrag utgår varje budgetår med 55 % av det belopp med vilket de avsedda kostnaderna för lön och annan ersättning beräknats ha ökat med hänsyn till inträffade förändr'mgar av statstjänstemännens löner "efter det budgetår för vilket grundbidrag senast fast- ställts, samt ökningen av kostnaderna för avsedda arbetsgivareavgifter. Bidrag har utgått sedan budgetåret 1964/65. Under budgetåret 1972/73 utgick bidrag till följande teatrar, där kommun är intressent. Borås stadsteater, Folkteatern i Göteborg, Göteborgs stadsteater, Göteborgs teater- och konsertaktiebolag, Helsingborgs stadsteater, Malmö stadsteater, Stadsteatern Norrköping-Linköping, Stockholms stadsteater, Uppsala stadsteater, Norrbottens länsteater samt Region- teatern i Västernorrlands län.
Klassifice- Bidragsbe-
7 Socialvård och socialförsäkring ( 1) Titel N. R. Bidrag ring av PK LK styr- rela- tioner 7 Bama— och ungdomsvård utom insti- tutioner och frilidsverksamhel 7.10 Mödrahjälp. (V) x 111 7.11 Mödrahjälpsnämnderna. (V) x H 7.12 Ersättning till barnavårdsnämnderna )( 1.1 för bidragsförskott och utfyllnadsbi- drag. (V) 7.13 Bidrag till barnavårdsnämnderna för x 1.1 vissa kostnader enl. barnavårdslagen. (V) 7.14 Ersättningar till kommunerna enl. social-x 1.1 hjälps- och barnavårdslagarna rn. m. (V) 7.15 Socialhjälp och barnavård för lappar. x 1.1 (V) 716 Understöd åt zigenare. (V) x 1.1 7.17 Understöd åt flyktingar, utlänningar, x 1.1 krigshjälp m.m. (V) 7.2 Institutioner m. m. för barn och ung- domsvård Barnhem 7.20 Bidrag till driften av barnhem. (V) x 1:2 7.21 Bidrag till inrättande av barnhem. (V) )( 1:2 7.3 Övriga institutioner 7.30 Bidrag till driften av anstalter för halv- x 1V:2 öppen barnavård. (V) 7.31 Bidrag till försöksverksamhet rörande x 1V:2 barndaghem. (V) 7.32 Bidrag till driften av barnstugor och x 1V:2 jordbruksdaghem. (V) [) Kommunala barnstugor 2) Enskilda barnstugor med kommu- nalt understöd 7.33 Bidrag till anordnande av barnstugor. x 1V:2 (V) 1) Kommunala barnstugor 2) Enskilda barnstugor med kommu— nalt understöd 7.34 Bidrag till kommunala familjedaghem. x 1V:2 (V) 7.35 Bidrag till ferievistelse för barn. (V) x 1V:2 7.36 Bidrag till driften av barnkolonier x 1V:2 m. m. (V) 7.4 Åldringsvdrd 7.40 Bidrag till anordnande av pensionärs— x lzl och ålderdomshem samt bostadstillägg för pensionärer. (V) 7.5 Soda/hjälp 7.50 Socialvård i allmänhet. (V) x 1:1
stämmelser
kon- struk- tion
lb 19371338, 339 ä.s. 19562227 lbl 1937z847 ä.s. 19552480 lb 1) 1943z382 ä.s. 19602104 2) 19641143 ä.s. 197l:902 lb 19242361 ä.s. 19481739
lb 19631862 ä.s. 1971:981
lb 19272277 ä.s. l971:981 lb K.br. 25/3 1960 ä.s. 17/12 1965 lb 1) 1950:383 ä.s. 1956:351 2) 19561492 ä.s. 1960:544 3) 19561492 ä.s. 19642544 4) 19651725 5) K.br 27.2.1959 6) 1966:500
21; 1945:508
ä.s. 1965z227 2b 1945:507
ä.s. l965:226 21) 1) 1944zl
2) 1957z677
ä.s. 1959z201 2b K.br. 26/4 1957
2a 1) 1957:677 ä.s. l959z201 2) 19631379 3) 1966:173 ä.s. 1972z424 2a 19631379 ä.s. l972:246
2bl 1968z236 ä.s. 1972:112 la 1967z473 K.br. 30/6 1967 ä.s. K.br. 10/5 1968 la K.br. 20/5 1955 ä.s. K.br. 30/6 1967
ld 19391462 0. 1953:489 ä.s. 1967: 158
lb(3) 1) 1918:422 ä.s. 1948:720 2) 19481742 3) 1951zl24
5.5/56
4541 141
7313
2 276 927
3011
1 602
4 397
56/57
5 214 138
9 404
1 733 1 080
3 054
1 699
57/58
5 477 162
10 810
1416 551
4 052
24
1 701
58/59
5 823 166 9 893
1 376 250
4214
91
1 699
59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73
5 853 5 823 6 496 5 199 603' —* 58* 20' 4' 6' 158 165 155 130 10*
16594 19338 23195 23455 26395 26841 47727 55435 55776 65815 84201 78067115908 221038
1441 1268 1 193 1635 949 1 148 1321 158'
417 324 287 486 136 131 735 507 23* 4 604 4 768 82 69 140 126
l)3190 3753 6662 12758 16623 22919 27786 31233 43958 76044121216191546 2) 171 177 351 4962 2706 1205 62 4667 13832 —— 13468 7981
1) 45 2684 4067 21953 34244 37320 44941 51651 59021 30931 2) — 511 — 5475 699 692 917 2718 13844 8162
6 654 23 825 38 265 55 227 1506 3 707 3 013 3 674 3 776 3 573
1 700 1 700 1 700 1 700 2 857 3 766 2 975 2 958 594
7 Socialvård och socialförsäkring (2) Titel Klassifice— Bidragsbe- 55/56 56/57 57/ 58 N. R. Bidrag _ ring av stämmelser PK LK styr- kon- rela- struk- tioner tion 7.51 K Ersättningar till kommunerna enl. so- X I:] lb Se bilaga. 19371862 6 067 3 776 Cialhjälps- och barnavårdslagarna m. rn. ä.s. 197lr981 (V) 7.52 K Socialhjälp och barnavård för samer. x 111 lb 19271277 202 214 233 (V) ä.s. 197lc981 7.53 K Barnavård i allmänhet. (V) x 111 lb 192436] 769 ä.s. 1960:97 0. 1971:308 ä.s.1971:885 7.54 K Bidrag till barnavårdsnämnderna för x H lb 19242361 ä.s. 177 vissa kostnader enl. barnavårdslagen. (V) 1960:97 Social hemhjälp (åldringsvård) 7.55 K Bidrag till avlönande av hemvårdarin— x 1V:2 1a K.br 13/5 1960 3 639 3 050 3 879 nor. (V) 7.56 K Social hemhjälp. (V) x 1V:2 2b 19642427 7.6 Nykterhetrvård 7.60 K Bidrag till kommunala nykterhetsnämn- x 121 lb 1,2) 1954:431 4 593 6 252 9 242 der. (V) Ca 2 % av budgetanslaget ä.s. 1971:121 går till privata stiftelser. 2) Prop. 195821 bil. 7 3) K.br 3/5 1963 4) Prop. 1963:l bil. 7 5) Reg]. brev 1963/64 6) 1955:428 ä.s. 19722530 7.61 K Resekostnader vid intagning vid allmän— x 111 lb 1955:427 133 155 na vårdanstalter för alkoholmissbruka- re. (V) 7.62 K Bidrag till främjande av nykterhets- x 121 lb K.br. 11/5 1956 76 83 96 nämndernas verksamhet m. m. ä.s. 25/6 1962 7.63 1 Statsbidrag för anordnande av vårdan- x 121 ha 1) 1955:425 9 28 63 stalter för alkoholmissbrukare samt ä.s. l970:123 behandlingshem och inackorderings- 2) Brev 7/5 1971 hem för narkotikamissbrukare. (V) 7.64 K Bidrag till driften x 111 2a 1) 1955:426 1 210 1 751 2 268 1) av vårdanstalter för alkoholmissbnr- 0. 19632381 kare. (V) ä.s. 19722235 2) av behandlingshem och inackorde— 2) Kungl. Maj:t beslutar ringshem för narkotikamissbrukare. i varje särskilt fall 3) för sådana kostnader som föranletts 3) 1955:426 av att narkotikamissbrukare vistats på inackorderingshem för alkohol- missbrukare. 4) av vårdcentral, som huvudsakligen är 4) 1954:431 avsedd för narkotikamissbrukare ä.s. 1971:121 under 25 år. (Utgår endast till kom- mun eller landstingskommun.) 5) kostnader för tillfälligt omhänderta- 5) 1955:428 gande enl. lagen om nykterhetsvård. ä.s. 19721530 7.7 Övrig socialvård Arbetsva'rd 7.70 K Bidrag till kommunal och enskild ar— x lV.2 2bl K.br. 3/6 1955 559 700 874 betsvärdsverksamhet. (V) 19581287 7.71 K Bidrag till driftkostnader vid arbets- x lV.2 la 1918:422 57 66 65 hem. ä.s. 19482774 7.72 1 Bidrag till anordnande av verkstäder x x lV.2 213 1960:212 för handikappade. (V) ä.s. 1971:107 1) 20 % kommun 2) 80 % landsting 7.73 K Bidrag till driften av verkstäder för x x ll.2 2b 19601212 handikappade. (V) ä.s. 1971:107 1) 20 % kommun 2) 80 % landsting 7.74 K Särskilda åtgärder för arbetsanpassning x x lV.2 1) 1966:368 0. 1968 + (arbetsvård). (Xl) 246 ä.s. 1971:448 1 1) 20 % kommun därav 70 % investerb. 2) 1966:370 2) 80 % landsting därav 70 % invester- ä.s. 1971:107
bidrag. Reg1.br. 1972-06-02 ä.s. 1972-07-21
58/59
6 688
233
4801
10436
73 96
3012
1041
71
59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 6 429 6159 6 361 6 892 7120 10173 9 639 10 950 11929 15 623 22 648 24 884 28 897 739 738 237 286 269 4 395 2 484 99* 19 800 58 768 76 734 96 905 127 400 159 258 185 815 218 064 249 475 15 275 11427 14188 16 097 37 502 28 896 33100 40 348 50 641 61 144 67 630 74 908 81594 94 483 71 72 83 76 81 58 40 22 20 45 107 85 174 123 45 207 474 394 304 3444 5512 6386 6588 6810 7965 9517 10898 12 804 15159 16 698 19 992 29 741 30 891 1 235 63 46 36 27 20 9 1473 2 974 731 4 328 6 501 11685 8 481 12 534 20107 18 649 23 506 31620 1) 295 595 146 866 1 300 2 337 1696 2 507 4 021 3 730 4 701 6 324 2) 1 178 2 379 585 3 462 5 201 9 348 6 785 10 027 16 086 14 919 18 805 25 296 1521 1980 2 476 5 869 10 782 13 895 17 715 21623 29 093 43 246 67 685 79 464 1) 304 396 495 1 174 2156 2 779 3 543 4 325 5 819 8 649 13 537 15 892 2) 1217 1584 1981 4 695 8 626 11116 14172 17 298 23 274 34 597 54148 63 571 255 000 341 300
1) 51000 68 260 2) 204 000 273 040
7 Socialvård och socialförsäkring (3) Titel Klassificc- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R. Bidrag _- ring av stämmelser PK LK _— styr- kon- rela- struk- tioner tion 7.8 Åtgärder vid arbetslöshet 7.80 K Kontant stöd vid arbetslöshet. (Xl) x lV.2 lb 1) 19492278 ä.s. 19661368 0. 1968:246 ä.s.1972:300 2) 19721811 7.81 K Sysselsättningsskapande åtgärder för x x lV.2 lb 1) 1949:278 + arbetslösa. (Xl) 1.1 lb 2) 19662368 1 1) Driftbidrag. ä.s. 1972:118 2) Investeringsbidrag. 3) Cirkulär H. 6/1968 3) Beredskapsarbeten på vägar och ga- tor. Omskalning 782 K Yrkesutbildning vid arbetslöshet x x 1V:2 2b 1945z445 x x x x 1) Vissa statsunderstödda åtgärder vid ä.s. 19711818 arbetslöshet. 2) Kommunalt arkivarbete. 3) Projektering av kommunala bered-
skapsarbeten. 7.9 Övrigt Rättshjälp 7.90 K Understöd för utomprocessuell rätts- x lV.2 lb 1) 1919:639 769 942 1 053 1 246 hjälp. (11) ä.s. 1965:301 2) 1946:619 ä.s. 1965:302 Husmoderssemerlerverksamhet 7.91 K Bidrag till underlättande av husmoders- x 1V:2 2a 19461233 semester samt driften av semesterhem. (V) ä.s. 19691782 1) Underlättande av husmoderssemester 291 l) 1 741 2 442 1 038 2) Driften av semesterhem. 2) 124 120 526 7.92 K Familjerådgivning (V) x IV:3 lbl 1960:710 Handikappvdrd 7.93 K Färdtjänst. (V) x IV.2 lb 1) ämb.skr. 1971—07-01 ä.s. 1972-01-28 2) 1965:254 ä.s. 1971:279 7.94 K Hjälpmedel för handikappade. (V) x 1.2 lb ]) K.br. 6/6 1962 2) 1968:238 ä.s. 1972:410 och 774 3) l968z350 ä.s. 19702262 7.95 K Tolkar åt döva. (V) x 1V:2 lbl 1968:204 ä.s. 1972:391 7.96 K Pensionärsbostadsbidrag. (V) x 7.97 K Bostadstillägg för pensionärer. (V) x 7.98 K lnvaliditetsförebyggande åtgärder mm. x 1.2 3c Transfereringarnas 4 150 4 236 4 604 4 900 (V) (Åtgärder till förebyggande och storlek beslutas från
hävande av invaliditet) fall till fall.
SOU 1975:39 Del 2 161 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 11 200 1) 353 2) 461 031 X X X 1327 1394 1521 1623 1711 1805 2 328 2 777 2 723 2 957 3143 3 517 5 236 2 533 2 947 3 099 94 92 1646 1 374 346 430 112 2 706 19461 21549 26 047 33 467 43436 60 544 76 965 110471 128851 144503 X 4722 5371 5899 5670 6860 7455 7143 8018 8540 9555 10027 11480 13615
Huvudlinjer i bidragens konstruktion
7.10 Fr. o. m. 1955 kompletterar mödrahjälpen moderskapshjälpen (allmänna sjukförsäkringen). Bidraget som är behovsprövat utgår med max. 600 kr/erkänd hjälpsökare. Statsbidrag utgår med kommunens hela kostnad. 7.11 Bidrag till landsting och stad utanför landsting för arvode åt ordf. och ledamot i mödrahjälpsnämnderna. 7.12 Utgift för bidragsförskott bestrids, i den mån ersättning ej kunnat uttagas av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelarav statsverket och till en fjärdedel av den ' kommun, vars barnavårdsnämnd utgivit förskottet. 7.13 Statsbidrag till kommuns kostnader för övervakare samt ersättning för utgifter för skyddsuppfostran av person i ålder 18—21 år, då dessa icke intagits på ungdomsvårdsskola. Bidraget redovisas under 7.5 Socialhjälp m. m. 7.14 Statsbidrag till kommuns kostnader för omhändertagande av barn ej bosattai kommunen. Bidraget redovisas under 7.5 Socialhjälp m. m. 7.15 Statsbidrag till kommuns kostnader för socialhjälp och barnavård för lappar. Bidraget redovisas under 7.5 Socialhjälp m. m. 7.16 Statsbidrag till kommuns kostnader för vård och erforderligt understöd åt zigenare. Bidraget redovisas under 7.5 Socialhjälp m. m. 7.17 Statsbidrag till kommun för kostnader för vård och erforderligt understöd åt flyktingar m. m. Bidraget redovisas under 7.5 Socialhjälp m. m. 7.20 Statsbidrag utgår till barnhem med 1:50 kr/barn och dag om den vårdavgift som uttages ej överstiger 3 kr/barn och dag. För mödrahem utgår bidrag med 3: 50 kr/barn och dag om vårdavgift ej uttages. , 7.21 Statsbidrag med 75 % av byggnadskostnaderna — tomt och inventarier inräknade —- dock max. 9 000 kr/vårdplats. Vid köp av byggnad eller vid ianspråktagande av byggnad tillhörande den sökande utgår bidrag med max. 6 000 kr resp. 4 000 kr per Vårdplats. Den särskilda bidragsgivningen till uppförandet, inrättandet och driften av barnhem m. fl. avlöses av ett allmänt skatteutjämnings— bidrag till kommunerna fr. o. m. 1/1 1966. 7.30 I mån av medel utgår statsbidrag till daghem, eftermiddagsskolor och jordbruksdaghem. För jordbruksdaghem utgår statsbidrag med högst 60 % av driftkostnaderna. För övriga institutioner utgår lönebidrag med max. 50 % av lönekostnaden samt kostbidrag med max. 30 öre/barn och dag. Redovisas fr. o. m. 1961/62 under Bidrag till driften av barnstugor. , 7.31 Statsbidrag till försöksverksamhet rörande daghem utgick mellan 1957/58 och i 1962/63 till vissa kommuner. ' 7.32 Fr. o. m. 1966 utgår statsbidrag/plats. Fr. o. m. 1972 är bidragsbeloppet 4 000 kr/plats för barnstuga och 2 000 kr/plats för efterrniddagshem, samt 60 % av ' driftkostnaderna för jordbruksdaghem. * 7.33 Anordningsbidrag utgår för nybyggnad, om- eller tillbyggnad eller inköp av byggnad för barnstuga som anordnas på sådant sätt att varje plats kan användas för . barntillsyn minst fem timmar/barn och dag. — Anordningsbidrag utgår med 5 000 kr/plats. Bidrag må icke utgå med belopp som överstiger kostnaden för anordnandet av barnstugan. 7.34 Till kommun med högst 10 000 invånare utgår statsbidrag för kommunal familjedaghemsverksamhet till den del det sammanlagda antalet inom kommunen anordnade platser ibarnstuga eller kommunalt familjedaghem överstiger en plats för varje fullt 200-tal invånare. Till kommun med mer än 10 000 invånare utgår sådant statsbidrag till den del det sammanlagda antalet inom kommunen anordnade platser i barnstuga eller kommu- nalt familjedaghem överstiger, för det första 10 OOO-talet invånare, en plats för varje fullt 200-tal invånare och för överskjutande invånarantal en plats för varje 100-tal mvanare. Statsbidrag utgår med 35 % av kommunens kostnader för lön och sociala förmåner åt dagbarnsvårdare efter avdrag av influtna föräldraavgifter. 7.35 Bidrag utgår för varje barn under 15 år, som av kommun eller genom kommuns förmedling under året bereds vistelse på barnkoloni eller i feriehem, med 100 kr eller, om barnet är handikappat eller sjukt, med 200 kr per är. 7.36 Statsbidrag utgår i mån av medel med max. 22 kr/dag och barn. 7.40 Bidragen redovisas under 2.1 Hyresfastigheter samt 2.2 Bostadspolitiska åtgärder.
7.50 Statsbidrag till kommun för kostnader enligt fattigvårdslagen för fattigvård åt i kommunen icke mantalsskriven person. (Fr.o.m. budgetåret 1956/57 redovisas bidraget under Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps— och barnavårdsla—
garna m. m.) 7.51 Statsbidrag till kommuns kostnader för personer ej bosatta i kommunen samt kostnader för omhändertagande och övervakande av barn för skyddsuppfostran. Till
bidraget sammanförs fr. o. m. budgetåret 1956/57 följande anslag: Socialvård i allmänhet, Barnavård i allmänhet samt Bidrag till barnavårdsnämnder för vissa kostnader enligt barnavårdslagen. 7.52 Statsbidrag till kommuns kostnader för socialhjälp och barnavård för lappar med 3/4 av kostnaden för vårdbidrag och med full kostnadstäckning för byggande av pensionärshem för samer. Bidraget redovisas fr. o. m. budgetåret 196 2/63 under bidraget Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m, m.
7.53 Statsbidrag till kommun för kostnader, enligt 63 & barnavårdslagen. (Fr. o. m. budgetåret 1956/57 redovisas bidraget under Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps— och barnavårdslagarna m. m.). 7.54 Statsbidrag till barnavårdsnämnder för vissa barn som av nämnderna överläm- nats till enskilda hem eller barnhem. Statsbidrag till kommunens kostnader för övervakare samt ersättning för utgifter för skyddsuppfostran av person i åldern 18—21 år, då dessa icke intagits på ungdomsvårdsskola. (Bidraget redovisas fr. o. m. budgetåret 1956/ 57 under Ersätt- ningar till kommunerna enligt socialhjälps— och barnavårdslagarna m. m.). 7.55 Statsbidrag med 1400 kr/år för heltidsanställd hemvårdarinna. Bidraget är maximerat med hänsyn till kommunens folkmängd. För varje påbörjat hundratal invånare erhåller kommun max. 35 kr/ stad respektive 70 kr i annan kommun. Som villkor gäller att landsting eller stad utanför landsting bidragit med belopp motsvarande min. halva statsbidraget. Särskilt statsbidrag till hemvårdarinnor upphörde budgetåret 1961/62. Skolbidraget ökade med motsvarande belopp. Budgetåret 1964/65 återkommer bidrag till social hemhjälp som ett särskilt bidrag. Statsbidrag utgår med 35 % av kommunens nettokostnader för hemvårdarinnor, hemsamariter etc. Statsbidrag kan också utgå till kommuns kostnad för enskild sammanslutning, som bedriver social hemhjälpsverksamhet. 7.60 1) Statsbidraget har under perioden varierat mellan 60 och 75 % av kommu— nens kostnader för de uppgifter vilka åligger nykterhetsnämnden enl. gällande författningar. 2) Bidrag till kommunal nykterhetsnämnd med 75 % av kostnaderna för drift av alkoholpoliklinik. 3) Statsbidrag till kostnad för ersättning åt person för övervakning av alkoholmissbrukare med 35 kr i arvode och 15 kr för övriga kostnader/ månad och vårdf all. 4) Kostnader för familjevård med 75 %. 5) Bidrag till kostnader som påföras nykterhetsnämnd för utredningar beträffande alkoholmissbrukare som författningsenligt åligger både barna- vårds— och nykterhetsnämnd men som verkställs genom barnavårdsnämn- dens försorg. 6) Kostnader för tillfälligt omhändertagande enl. lagen om nykterhetsvård med hela kostnaden om omhändertagandet äger rum i allmän eller statsunderstödd enskild vårdanstalt för alkoholmissbrukare. 7.61 Ersättning för nykterhetsnämnders kostnader för inställande av vårdbehövan— de år allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare. 7.62 Bidrag till resor för personal vid nykterhetsnämnder, vårdanstalter för alkoholmissbrukare, polisväsendet, övervakare samt andra frivilliga medhjälpare inom nykterhetsvården. 7.63 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare, inackorderingshem för omhändertagande av alkoholmissbrukare under fritid samt behandling och inackorderingshem för narkotikamissbrukare (1971). Statsbidraget har under perioden ökat från 4 500 (3 500) kr till 30 000 (20 000)
kr/plats.
7.64 1) Vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Bidraget har varierat över tiden enl. följande.
För vårdanstalt med garantibidrag från max. 11 kr — 59 kr/dag och Vårdplats och med beläggningsbidrag från max. 7 kr — 28 kr/dag och vårdad.
För inackorderingshem med garantibidrag från 5 kr och beläggningsbidrag med 4 kr/dag och (plats) vårddag till 75 % av hemmets nettokostnad. 2) Behandlings och inackorderingshem för narkomaner. Bidrag med 75 % av hemmets nettokostnader dock max. 20 000 kr/plats och år. 3) Bidrag för kostnader motsvarande bidrag till alkoholmissbrukare. 4) Bidrag med 75 % av nettokostnaderna. Bidrag med hela kostnaden om omhändertagandet ej äger rum i allmän eller statsunderstödd enskild vårdanstalt för alkoholmissbrukare.
7.70 Statsbidrag med 50 % av föreståndares och arbetsledares löner. Göteborgs stad har särskilt avtal där statsbidrag utgår med 75 % av kommunens kostnader. 7.71 Statsbidrag till kommun med 250 kr/halvår. För envar av det antal understödstagare eller försörjningspliktiga som i medeltal för dag under näst föregående halvår varit intagna på arbetshem. 7.72 Statsbidrag till huvudman med max. 325 kr/m2 nettogolvyta och max.
15 mz/arbetsplats.
7.73 Statsbidrag för hyrande av verkstadslokaler med 50 % av kostnaderna och 45 % av lönekostnaderna för arbetsledare och föreståndare. 7.74 Statsbidrag utgår 1) till anordnande av lokaler med max. 390 kr/kvm och för hyra 125 kr/kvm nettogolvyta. (För det allmänna stödområdet utgår bidrag med 500 kr resp. 175
kr/kvm.)
2) till anskafftning av första uppsättningen maskiner eller likvärdig utrustning med 50 % (i särskilt fall med 2/3) av anskaffningskostnaden. 3) som driftbidrag för arbetsprövning och arbetsträning för lokalhyra och klientersättning samt 8 000 kr/år för arbetsprövningsavdelning och 5 000 kr/år för
träningsverkstad. "
4) som lönebidrag till arbetsgivare med 2 kr/tim sysselsatt handikappad. 5) som bidrag till arbetsbiträde med 3 000 kr för halvt år och person i stället för bidrag till halvskyddad sysselsättning. 6) allmänna beredskapsarbeten. 7.80 1) Statsbidrag utgår till kontantunderstödsverksamhet som kommun bedriver med tillstånd av AMS. Statsbidrag till kommunal kontantunderstödsverk— samhet utgår med 20 % av de kostnader för verksamheten som arbetsmark- nadsstyrelsen godkänner. Statsbidrag beräknas för kalenderår.
2) Kostnad för kontantunderstöd åt utlänningar bestrids av statsmedel.
7.81 1) Statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten. Beslut om bidrag sker i varje särskilt fall. 2) Statsbidrag utgår i fråga om kommunalt beredskapsarbete eller arkivarbete med 33 % av de godkända kostnaderna för arbetet. AMS kan i särskilda fall höja resp. minska statsbidraget. Generellt har utbetalats 50 % av de godkända kostnaderna för kommunala beredskapsarbeten till kommuner i de fyra nordligaste länen. Enligt kungörelse om förhöjt statsbidrag till vissa kommunala beredskapsarbeten utgick statsbidrag med upp till 75 % av de godkända kostnaderna för kommunala beredskapsarbeten som påbörjats efter den 1 juli 1971 och huvudsakligen utfördes under tidsperioden 1 november 1971 — 30 juni 1972. Enligt kungörelse (1972: 811) om förhöjt statsbidrag utgår statsbidrag med upp till 50 % av de godkända kostnaderna för kommunala beredskapsarbeten som påbörjats efter den ljuli 1972 och som utföres under tiden 1/8 1972 — 730/4 1973. Beträffande arkivarbeten har AMS fastställt att de kostnader som kan godkännas är dels lönekostnaden för det kommunala arkivarbetet dels sociala rn. fl. kostnader för arkivarbetets bedrivande liksom resor och traktamentskostnader. De sistnämnda kostnaderna har generellt fastställts till 50 % av lönekostnaden. » 7.82 Statsbidrag med hela kostnaden för ersättning till kursföreståndare och lärare, för anskaffande eller förhyrande av maskiner med därtill hörande anordning för läroböcker samt för olycksfallsförsäkring för föreståndare, lärare och kursdeltagare. Statsbidrag till övriga kostnader utgår enl. grunder, som Kungl. Maj:t i särskild ordning bestämmer. 7.90 1) Statsbidrag till kommun eller landstingskommun för fri rättshjälp.
2) Landstingskommun som tillhandahåller fri utomprocessuell rättshjälp äger rätt till statsbidrag med 50 % av kostnaderna.
7.91 Bidraget fördelas mellan landstingens husmoderssemesterhemsnämnder. Nämnderna beviljar sedan stipendier till de bosatta i reSp. landsting. Bidrag till semesterhem utgår med 4 kr. (1969)/gäst och dag under förutsättning att landsting beviljat bidrag med min. 1:50 kr/gäst och dag.
7.92 Statsbidrag utgår till kostnader för läkares och kurators avlöning och resor i tjänsten. Bidrag till avlöningskostnaderna utgår med ett årligt belopp motsvarande hälften av de verkliga kostnaderna, för varje läkare dock högst 6 000 kr och för varje kurator högst 3 000 kr. Statsbidrag till resor utgår med mellan 50 och 70 % av rese- och traktamentskostna— derna beroende på kommuns geografiska läge. 7.93 Vårdartjänst åt handikappade tillhandahålles via kommunerna. Medlen utbeta- las av styrelsen för vårdartjänst. Särskilt beslut gäller för Solna stad. Försöksverk- samhet. (25 % av anslagen har redovisats som transfereringar till kommuner.) 7.94 Statsbidrag utgår med belopp motsvarande skälig kostnad för anskaffande, för— hyrning eller reparation av hjälpmedel. Socialstyrelsen upprättar förteckning över de hjälpmedel för vilka statsbidrag utgår (hjälpmedelsförteckning). Innan socialsty- relsen beslutat föra upp hjälpmedel i hjälpmedelsförteckningen skall styrelsen inhämta medgivande av Kungl. Maj: t om beslutet har stor principiell eller ekonomisk betydelse. I fråga om hjälpmedel för vilken kostnaden överstiger 5 000 kr skall sådant medgivande alltid inhämtas. 7.95 Inom ramen för en försöksverksamhet i syfte att tillgodose de dövas behov av tolk utgår statsbidrag till kostnaden för arvode åt tolkar för döva. 7.96 Jfr nr 2.21 7.97 Jfr nr 2.22 7.98 Förutom riksförsäkringsverkets sjukvårdande verksamhet vid tre fristående sjukhus i Nynäshamn, Tranås och Åre bedrivs genom avtal mellan riksförsäkrings- verket och vissa kommunala sjukhushuvudmän vård av vissa invalidiserande sjukdo- mar. Sådana lasarettsavdelningar finns vid lasaretten i Lund, Vänersborg, Umeå, Lidköping, Norrköping och Boden. Fr. o. m. 1973 inordnas hela verksamheten i den sjukvårdsverksamhet som åvilar sjukvårdshuvudmännen. (På grund av svårighe ter att exakt ange transfereringarna till kommun har här 35 % av anslaget under perioden upptagits som transfereringar.)
166 Del 2 SOU 1975:39 8 Hälso- och sjukvård. (1) Titel Klassifice- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R. Bidrag ring av stämmelser PK LK styr- kon- rela- struk- tioner tion 8.1 Viss hälsa- och sjukvård 8.10 K Bidrag till viss hälso- och sjukvård. (V) x 1:2 lc Avtal + 1) Driftbidrag. [ 2) investeringsbidrag. 8.11 | Bidrag till anordnande av barnavdel- x 1:2 la 19392537 12 262 223 518 ningar vid lasarett m. m. (V) ä.s. 19581567 8.12 K Bidrag till driften av barnavdelningar :( 1:2 la 19391538 1 245 1 184 1 096 1 301 vid lasarett m. m. (V) ä.s. 1960z676 8.13 K Bidrag till stödjebandage och proteser x 1:2 lb K.br 2/5 1941 1 555 1 916 2 402 3 293 vid ortopediska lasarettsavdelningar. (V) 8.14 K Bidrag till driften av centralanstalter x 1:2 la K.br 13/6 1947 1 776 959 1 198 2 426 för radioterapi. (V) ä.s. K.br 29/6 1964 8.15 1 Bidrag till anordnande av radiotera- x 1:2 lc Avtal peutiska kliniker. (V) 8.16 K Bidrag till driften av en neurokirurgisk )( l.l la K.br. 21/5 1954 356 165 99 90 avdelning vid lasarettet i Lund. (Xl) ä.s. K.br. 6/6 1962 8.2 Vård av psykiskt sjuka 8.20 K Bidrag till driften av vissa mentalsjuk- x 1:2 lc Avtal hus. (V) 8.21 K Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, x 1:2 lc Avtal 1) 23 652 26 385 30 325 35 092 + Göteborg och Malmö. (V) 2) 1 1) Driftbidrag. 2) lnvesteringsbidrag. 8.22 1 Bidrag till drift och anordnande av kli- x 1:2 lc Avtal + niker för psykiskt sjuka m.m. (V) K 1) Driftbidrag. 2) Investeringsbidrag. 8.23 1 Utrustning av vissa kliniker för psykiskt x 1:2 lc Avtal sjuka. (V) 8.24 1 Bidrag till anordnande av psykiatriska x 1:2 la 1946z421 — — — 408 kliniker vid lasarett. (V) ä.s. 19582572 8.25 K Bidrag till driften av psykiatriska kliniker x 1:2 la 19461422 32 49 79 338 vid lasaretten. (V) ä.s. 19602677 8.26 1 Statsbidrag till anordnande av sjukhem x 1:2 la 1937:296 105 225 46 — för lättskötta psykiskt sjuka. (V) ä.s. l950:277 K.br. 25/11 1965 827 K Statsbidrag till driften av sjukhem för lätt- )( 1:2 la 1937:297 1 622 1 635 1 945 2 132 skötta psykiskt sjuka. (V) ä.s. 1954z486 8.28 K Bidrag till epileptikeranstalter. (V) x 1:2 la 1957:469 48 32 32 8.29 K Bidrag till driften av anstalter för psyko- x 1:2 2a 19372303 220 205 289 197 patiska och nervösa barn. (V) ä.s. l952:557 K.br. 16/6 1966 8.30 K Bidrag till psykiatriska kliniken i Lund. x ”1.2 lc Avtal 1 640 1 677 1 963 1 898 (V) 8.31 1 Bidrag till uppförande och utrustning av x "1.2 lc Avtal K.br 12/12 1958 en psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjuk- ä.s. K.br 29/4 1960 hus i Stockholm m. m. (V) 8.4 Somatisk vård 8.40 1 Bidrag till anordnande av sjukhem för )( 1:2 la 19512820 187 433 603 269 långvarigt kroppssjuka. (V) ä.s. 1954:505 K.br. 3/6 1960 8.41 K Bidrag till driften av sjukhem för lång- x 1:2 2a 19511821 3 648 4 041 4 391 4 177 varigt kroppssjuka. (V) ä.s. 1954:506 8.5 Distriksvdrd 8.50 K Bidrag till provinsialläkarväsendet m. m. (V) x 122 lbl Avtal + 1) Driftbidrag. l 2) investeringsbidrag. 8.51 1 Provinsialläkare. (V) x 1:2 la 1923z22 x x x x ä.s. 19522215 8.52 K Bidrag för kostnader till extra provinsial- x 1:2 lbl 19111163 44 27 17 16 läkare. (V) ä.s. 1925:206 8.53 K Bidrag till avlöningar åt distriktssköter- x 11123 bl 19352428 7 267 8 827 9 492 10 228 skor. (V) ä.s. 19562292 8.54 K Bidrag till förebyggande mödra- och x IV:3 lb 19441396 0. 1955: 2 555 3 825 6 274 6 632 barnavård. (V) 482 ä.s. 19652245 8.55 K Bidrag till förebyggande mödra- och x IV:3 lb 1944z396 0.1955: 710 1 218 1 530 barnavård: Resor. (Xl) 482 ä.s. 19562290 8.56 K Bidrag till avlöningar åt distriktsbarn- x 113 lbl 19471429 3 215 3 097 3 389 3 353 morskor. (V) ä.s. 19651244
SOU 1975:39 Del 2 167 , 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 1) 73 087 87 919 104 295 109 042 114000 96018 2) 3 511 24004 55 121 123 167 168 144 — — 1277 1246 1301 1259 1337 1257 1087 1411 27' 3 366 4 148 6 154 x x x x x x x x x x x 1929 1911 2169 2 670 4 833 2 595 471 _ 1451 778 743 91 37 — 78 64 56 38 664 8 414 9 918 21201 13 703 400' 40 258 38 450 45 389 50 700 58 955 65 459 75 371 106 246 206 368 7 642 1) 306 840 699 452 916 387 909 476 947 221 1060527 1464 851 2) — 10 891 70 508 8 680 95 688 59381 148238 4610 2629 2503 1560 2195 564 1 092 1 266 588 264 156 — 1 368 435 524 632 698 636 820 741 754 444 199 440 234 117 170 324 90 2170 2 329 2134 2104 2 276 2193 2 214 2 285 198' 34' 64 68 64 65 1676 2 106 2 256 2 570 286 349 316 334 1271 2191 2 604 1052 2 171 2 366 2 525 1 325 1036 538” —' 65" 419 288 643 1 262 424 411 90 470 6 033 5 311 4 944 5 310 5 064 5 062 5 043 5 346 1020* 487* 1) 11 165 22 056 27 532 27 021 33 891 2) - 450 562 273 — x x x x x x x x x x x x x x 13 12 5 11 2' 10 359 11104 12 675 13 776 16 432 16 476 18 742 19 275 468* 6875 7199 7843 7818 8811 7793 11123 10792 S* 3127 3124 3172 3 239 3 354 3 218 3 610 3 692 149' —
8.57 8.58 8.59 8.6 8.60 8.61 8.62
8.63 8.64 8.65 8.66 8.67 8.68
8.69 8.70
8.71
8.8 8.80
8.81 8.82
8.100 8.101
8.102 8.103
8.104
"'78
7! 714-_ 79 75
7!
""+-7!
——+x—+=
Hälso- och sjukvård. (2) Titel Bidrag
PK Bidrag till avlöningar åt distriktbam— morskor: Hcmförlossning. (V) Bidrag till driften av folktandvården. (V) Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvården. (V)
Övriga sjukhus
Bidrag till anordnande av tuberkulos- vårdanstalter. (V) Bidrag till driften av vårdanstalter för lungtuberkulos. (V) Bidrag till driften av anstalter för kirur- gisk tuberkulos. (Xl)
Understödjande av dispensärsverksam- het m. m. Bidrag till lokala skärmbildundersök- ningar. Bidrag till anordnande av epidemivärd- anstalter. (V) Bidrag till driften av epidemivårdan- stalter. (V) Bidrag till behandling av vissa lupus- patienter från landsorten. (V) Bidrag till anordnande och drift av för- lossningsanstalter. (V) 1) Driftbidrag. 2) lnvesteringsbidrag. Skyddsympningar. (V) 1) Polio. 2) Difteri.
Åtgärder mot utbredning av könssjuk- domar. (V) Bidrag till sjuktransporter med flygplan och helikopterflyg. (Xl)
Omsorg om psykiskt utvecklingsstörda Bidrag till driften av särskolor. (V)
Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt utvecklingsstörda. (V) Bidrag till anordnande av vårdhem m. m. samt särskolor (vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda). (V)
Övrigt Allmän hälsokon troll. (V)
Abortförebyggande åtgärder. (V)
Bidrag till psykisk barna- och ungdoms- vård. (V)
Undervisningssjukhus
Bidrag till kommunala undervisnings- sjukhus. (V) 1) Driftbidrag. 2) investeringsbidrag. Bidrag till Malmö allmänna sjukhus. (V) 1) Driftbidrag. 2) investeringsbidrag. Bidrag till Malmöhus läns lasarett i Lund. 1) Driftbidrag. 2) Investeringsbidrag. Bidrag till anordnande av undervisning i klinisk epidemiologi vid epidemiska sjukhuset i Uppsala.
LK
Klassifice- ringav styr- kon- rela- struk- tioner tion 113 lbl 1V:2 la 1V:2 la 1:2 2a 1:2 2a 1:2 2a 1:2 lbl 1:2 lb 1:2 la 1:2 la 1:2 lb 1:2 la lzl lb l:l lbl lV:1 lc 1:1 2b1 1:2 la 1)l:2 1)la 2)1:l 2)2a IV.4 lc lV.3 la lV.2 lbl 3c 3c 31: 30
Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 stämmelser 1947:429 41 54 61 ä.s. 1957:369 1961:278 9 083 9 098 9 227 9 887 ä.s. 1973:462 1961:278 196 239 132 149 ä.s. 1969z664 1914z292 ä.s. 1949: 89 665 292 628 K.br 25/11 1965 19391480 4 006 3 715 2 804 2123 ä.s. 19582569 1) 1937:209 27 367 278 279 ä.s. 1958:570 2) K.br. 9/10 1953 ä.s. K.br. 25/11 1965 1937:400 1636 1418 1748 1531 ä.s. 1963z347 K.br. 15/5 1959 480 602 487 932 19201667 ä.s.1927: 18 — 60 — 257 K.br 25/11 1965 1939z261 ä.s. 1949: 436 430 397 389 632 K.br20/61952 19532452 ä.s. 1959z435 — 2 1 1 1937:742 ä.s. 19581571 K.br. 25/11 1965 1) 246 147 405 89 2) 500' 1) 19582428 ä.s. 1972:681 1) — 297 1447 1 284 2) 1945:334 2) 251 100 110 113 ä.s. 1959:205 25' 1933:239 916 961 915 1026 Prop. 1954:59 x x x x Avtal 1) 1954:739 6 996 8 970 8 839 10 535 2) 19681751 ä.s. 1970:262 1954:739 8 395 8 274 8 480 8 741 ä.s. 1965:340 1) 19542738 2 831 2 622 979 5 509 2) 19681350 ä.s. 19722789 Försöksverksamhet. Avtal Prop. 1970:1 bil. 7. 19451863 ä.s. 179 243 283 280 1955:46 1) 1945:489 289 392 622 501 2) 19602619 Avtal Avtal 2213 2916 3315 3081 Avtal ]) 1610 1505 2 066 1907 2) 1693 4 747 3 634 5 627 Avtal
59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73
10201 10275 10558 11074 10630 11071 11313 12212 12708 13820 13728 14466 15666 16306
166 104 96 155 89 61 42 31 143 48 78 53 128 71 18 75 71 — 124 171 40 140 2 237 2 376 1909 1777 1663 1276 1063 1301 464'" B* 171 1642 1635 1842 1660 1500 1991 1602 1672 58* 188*
63 472 489 1 210
228 109 419 — — 110 — — 423 326 164 178 161 174 137 180 9 _ 10 35 226 30 116 153 — 10* 1491 1191 3148 2 382 1919 1248 1303 119 111 88 123 130 138 139 5 985 4 084 3 534 4 071 5 541 323 297 1 121 1241 1411 2005 2393 2703 2969 3 292 3582 2906 17' x x x x x x x x x
9845 11201 12131 12794 15889 16510 19917 21919 25924 28886 45352 64857 57498114851
9786 9693 10045 9994 10833 13612 14 870 12402 1023" 891 2 962 3 643 4197 1492 4 464 6 000 6 836 9 503 7 246 6 723 13123 8 875 10 497
2 220 2 282 1 008 274 612 715 1 829 1 924 1607 904 307 330 356 363 414 194 599 291 489 968 664 716 739 850
509 514 196 880 1 096 990 422 1 244 663 2 509 1 400 1 620 1 047 3 079
212148 100 5551)154 747 2) 54 370
1) 4 676 4122 8 294 3 707 3 394 1825 5 989 5107 6 946 7 002 2) 2 303 2 748 6 514 5 560 36 837
2308 2329 2529 6779 7669 8266 11441 42455 11803 12 339 18731 904 3 002 111 924 7 668 8 267 22 209 19 257 16 496 60 41 94 86 92 93 52
Hälso— och sjukvård. (3) Bidrag
Titel
LK
Klassifice- ring av
styr- rela- tioner tion
kon— struk—
Bidragsbe- stämmelser
55/56 56/57
57/58 58/59
8.105
"'+79
8.106
_...+7=
8.107 8.108 8.109 8.110
_+79 79 79
8.111
"+79
8.112
"'+79
8.113 K + 1
8.114 K 8115 K
8.116 K
Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus. (V) 1) Driftbidrag. 2) investeringsbidrag. Bidrag till lasarettet i Umeå. (V) 1) Driftbidrag. 2) Investeringsbidrag. Bidrag till regionsjukhuset i Linköping. (V) Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets sjukhus. (V) Utbildning och forskningsverksamhet vid läkarstationen i Dalby. (V) Bidrag till vissa Stockholms stad tillhö- rande sjukhus. (V) 1) Driftbidrag. 2) investeringsbidrag. Bidrag till vissa om» och tillbyggnader vid Serafimerlasarettet. (V) 1) Lönekostnader 2) Omkostnader- 3) Byggkostnader Bidrag till driftkostnader vid kronprin- sessan Lovisas barnsjukhus. (V) 1) Driftkostnader. 2) Byggkostnader. Bidrag till Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus. (V) 1) Lönekostnader. 2) Omkostnader. 3) Byggkostnader. Epidemisjukhuset iStockholm. (V) Klinisk kirurgi iStockholm. Lönekost- nader. (V) Kostnader för mentalsjukvårdsbered- ningen. (V)
79
1:2
3c
3c
3c 3c 3c 3c
SC
30
3c
3c
3c
Avtal
Avtal
Avtal Avtal Avtal
Avtal
Avtal
Avtal
Avtal
Avtal Avtal
Avtal
1)1800 2)
35
1)7 357 2)3024 3)
l) 2)
1) 2) 3)
4.
646
208
65 35
3 708 1316
35
7901 3177 10
683
207
65 35
4 566 3 550 2 155 1 529
1) 2) 53
60 329
8 552 9 123 3 006 3 384 227' 395
788 869 166
203 234 923 957 119* 436* 76
59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73
6224 6101 8761 5980 10682 16896 13691 4504 4603 630 739 1457 5632 18920 9915 30435 35610 37999
608 1 005 2 800 5 437 6 925 7 802 6 882 4 244 7 100 9 713 7 120 1010 972 3 000 798* — 4 786 8 007 7 631 7 119 4 673 11 710 5 068
59 x x 1 185 99
562 944 1619 1771 1729
1)929 949 199 2462 2472 9261 9514 386 555 318 2) 19 208 1615 198 4571 7037 21609 31853
9276 10282 11429 12451 11717 13311 14739 18630 21530 263* 3191 3 396 3 623 3 919 3 937 4122 6 217 6 506 7 935 689* 885 480 1 119 450 778 5 715 5 672 2 725 1 508 608 168' 257'
928 1243 1134 1313 2 041 1501 1272
22 237 306 482 522 618 649 1 179 897 1071 4 249 9 074 13 124 14194 457 498 531 11' 7 81 8*
1 500 944 1 576 3 404 1 591
Huvudlinjeri bidragens konstruktion
8.10 Fr. o. m. är 1967 sammanfördes flera bidrag till anordnande och drift av den sjukhusanslutna sjukvården till ett allmänt bidrag till viss hälso- och sjukvård. Detta bidrag slopades i samband med överenskommelsen om höjda patientavgifter för den öppna och slutna vården samt höjd ersättning från försäkringskassorna fr.o.m. 1973. 8.11 Statsbidrag med 2 500 kr/plats för nybyggnad och med 1 250 kr/plats vid ombyggnad. Förhöjt bidrag kan utgå till områden med relativt många barn. 8.12 Statsbidrag med 2 kr/dag och barn. Förhöjt bidrag kan utgå till områden med relativt stort barnantal. Bidrag utgår till 1 plats/2 500 inv. Kungl. Maj: t kan dock besluta om bidrag till ytterligare platser. 8.13 Bidrag utgår till lasarett eller därmed jämställd sjukvårdsinrättning — med ortopedisk avdelning — med 2/3 av kostnaderna för stödjebandage och proteser. Fr.o.m. 1962/63 redovisas bidraget under Övrig socialvård som Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade. 8.14 Statsbidrag med 5: 50/dag och patient till Malmöhus läns landsting samt 6 kr/dag och patient till Göteborgs stad samt hela kostnaden för röntgenbehandling och radiumapplikation å intagna patienter. Vidare utgår bl. a. bidrag till resor för patienter jämte vårdare. Bidraget upphör fr. o. m. 1965 och övergår till ett 10 % kostnadsbidrag för driftkostnader till radiologiska klinikerna iLund och Göteborg. Bidraget utgår enligt läkarutbildningsavtal och redovisas under respektive sjukhus. 8.15 Statsbidrag med 25 % av kostnaderna för uppförande av och utrustning vid radioterapeutiska klinikerna vid regionsjukhusen i Linköping, Örebro och Umeå. 8.16 Statsbidrag utgår med 6 kr/underhållsdag, dock högst bidrag motsvarande hälften av normal årlig beläggning å avdelningen. 8.20 Avtal mellan staten och Örebro läns landsting samt Gävleborgs läns landsting om ersättning för driftkostnaderna vid vissa mentalsjukhus. 8.21 Enligt särskilt avtal svarar Stockholm, Göteborg och Malmö för vården av mentalt sjuka med hemortsrätt i dessa städer. 8.22 Byggnadsbidrag enligt avtal mellan staten och landstingen om landstingens övertagande av statens mentalsjukvård samt mellan staten och städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Bidrag utgår med 55 000 kr/plats jämte ett byggnadskost- nadsindex. 8.23 Enligt avtal mellan staten och landstingen om övertagande av huvudmannaska- pet för den statliga mentalsjukvården svarar staten för vissa utrustningskostnader. 8.24 Statsbidrag med 6 000 kr/plats för nybyggnad och 3 000 kr/plats för ombyggnad. 8.25 Statsbidrag med 3 kr/dag och patient. 8.26 Statsbidrag för nybyggnad med 1 500 kr/plats och 1 000 kr/plats för inköp av byggnader. 8.27 Statsbidrag med 1 kr och 25 öre/patient. 8.28" Statsbidrag med 95 % av kontanta löneförmåner till rektorer (föreståndare) och lärare samt 2 000 kr/godkänd internatplats och 300 kr/externplats. 8.29 Statsbidrag med 2 kr/patient och dag. 8.30 Bidrag till Malmöhus läns landsting för driftkostnaderna vid kliniken. Bidrag utgår med belopp motsvarande medelkostnaden per dag för samtliga lasarett i riket förhöjd med 20 %/underhållsdag. 8.31 Bidrag till Stockholms läns landsting för uppförande av psykiatrisk klinik. 8.40 Statsbidrag med 2 000 kr/plats för nybyggnad, 1 500 kr/plats för nyinköp samt 1 000 kr/plats vid ombyggnad. Bidrag med 1,5 platser/1 000 inv. för landsting och 1,5 platser/2 000 inv. för stad utanför landsting. 8.41 Statsbidrag med 1 kr 50 öre/dag och patient med 1,5 platser/1 000 inv. för landsting och med 1,5 platser/2 000 inv. för stad utanför landsting. 8.50 Den 1 juli 1963 överfördes genom avtal provinsialläkarväsendet till landstings- kommunerna med undantag för städer med mer än 15 000 invånare, som skulle ha stadsdistriktsläkare i mån av behov. Den 1 juli 1968 lades även dessa under landstingskommunalt huvudmannaskap. Verksamheten erhöll först särskilt statsbi- drag, vilket numera slopats i samband med höjningen av patientavgiften till 12 kronor och samtidig höjning av försäkringskassans ersättning till huvudmännen. Statsbidrag till lönekostnader för provinsialläkare med 120 %. Kungl Maj:t fastställer högsta antal statsbidragsberättigade tjänster.
8.51 Till anskaffande, drift och underhåll av för sjukvårdsändamål avsedd automobil el. motorbåt utgår statsbidrag till landsting, landskommun el. kommun- förbund med max. 5 000 kr resp. 750 kr. 8.52 Statsbidrag till lönekostnad för extra provinsialläkare. 8.53 Statsbidrag till avlönande av distriktssköterskor till landsting som anordnat distriktsvård med 50 % av lönekostnaderna. 8.54 Bidrag till anordnande, upprättande av rådgivningsverksamhet i förebyggande mödra— och barnavård, bidrag till inredning och utrustning av mödra— och barnavårdscentraler samt bidrag till lönekostnader. 8.55 Bidraget särredovisas t. o. m. budgetåret 1957/58. 8.56 Statsbidrag till avlönande av distriktsbarnmorskor med 50 % av lönekostna- derna samt distriktsbarnmorskas resor i samband med hemförlossning och eftervård. 8.69 Bidrag efter företeende av räkning hos socialstyrelsen. 8.58 Statsbidrag med 16 kr/år och barn som får systematisk behandling. 8.59 Statsbidrag med 3 000 kr/poliklinik och år samt 1 300 kr för varje ytterligare
tandläkare. _
8.60 Statsbidrag med 2 000 kr/plats. Bidrag till max. 1 plats/1000 inv. för stad utanför landsting. 8.61 Statsbidrag med 1 kr 75 öre/patient och dag. Till områden med hög tuberkulossjuklighet utgår ett förhöjt driftbidrag. 8.62 Bidrag avser landstings— och storstadsanstalter i Stockholm och Göteborg. 8.63 Statsbidrag med max. hälften av lönekostnaderna för läkare och sjuksköter- skor med 2—2:50 kr/röntgenundersökning och 0:50 kr/skärmbildsundersökning samt bidrag till patienters resor. 8.64 Statsbidrag utgår med hälften av kostnaderna för undersökningens bedrivan- de. Bidraget redovisas fr.o.m. budgetåret 1963/64 under allmän hälsokontroll 8.91. 8.65 Statsbidrag med 2 500 kr/plats för nybyggnad och 1 000 kr/plats för inlösen av befintlig byggnad. 8.66 Statsbidrag med 2 kr/dag och patient. 8.67 Bidrag för täckande av kostnaden som uppstått genom behandling av patienter ej bosatta i Stockholm med lupusvulgarism. 8.68 Statsbidrag med 2 500 kr/plats för nybyggnad, för nyinköp 1 750 kr/plats samt för ombyggnad av 1 250 kr/plats. 8.69 Bidrag efter företeende av räkning till socialstyrelsen. 8.70 Bidrag till lönekostnader för läkares och kurators verksamhet beträffande
könssjukvården.
8.71 Verksamheten gäller främst sjuk— och undsättningstransporter i Norrland och Stockholms skärgård. Staten står för huvudparten av kostnaderna, däribland investeringskostnaderna. Driftkostnaderna bestrids genom statsanslag, avgifter och avtalsenliga bidrag från resp. landsting. För verksamheten i Stockholm bestrids driftkostnaderna till 50 % med statsmedel och till 50 % med medel från Stockholms landsting och Stockholms stad. Transfereringarna svåra att uppskatta. Bidrag utgick t. o. m. budgetåret 1967/68. 8.80 1) Landstingen ålades 1944 att svara för undervisningen, och sedan 1954 åligger det landstingen och landstingsfria städer att även svara för de psykiskt utvecklingsstördas vård. Verksamheten regleras av Lag angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda den 15 december 1967 och stadga den 26 april 1968 (helt nytryckt den 30 juni 1972 enligt SFS 1972:456), samt tillsynsmyndighetens råd och anvisningar m.m. vartill kommer statsbidragsbestämmelser. 2) Statsbidrag med 1 200 kr./erkänd internatplats, 200 kr./externatplats samt 200 kr./patient utackorderad i familjevård. 8.81 1) Statsbidrag med 2 kr./patient och dag. 2) Statsbidrag med 1 200 kr./externatplats som 200 kr./patient utackorderad i famlijevård. 8.82 1) Statsbidrag med 12 000 kr. för internatplats och 9 000 kr. för externat- plats, samt 30 % av byggnadskostnaderna vid ombyggnad. 2) Statsbidrag utgår i mån av tillgång på medel till kostnad för nybyggnad eller tillbyggnad eller inköp av byggnad jämte ombyggnad enligt följande, a) för lokaler för särskola med elevhem med 12 000 kr. för varje plats b) för vårdhem eller specialsjukhus med 9 000 kr. för varje plats
8.90
8.91
8.92
c) för lokaler för särskola i andra fall än som avses under a) samt lokaler för daghem för barn eller sysselsättningshem med 50 % av den verkliga kostnaden dock med högst 9 000 kr. för varje plats.
Statsbidrag utgår även för ändring av byggnad som äges av huvudman. Sådant statsbidrag utgår med 30 % av byggnadskostnaden, dock med högst 12 000 kr. för varje plats i särskola med elevhem och med högst 9 000 kr. för varje plats vid annan särskola eller vid vårdhem eller specialsjukhus.
Bidrag för speciella ändamål efter rekvisition hos socialstyrelsen. 1) Försöksverksamhet med hälsoundersökningar av 66-åringar enl. beslut som Kungl. Maj: t efter framställning från socialstyrelsen kommer att meddela. 2) Bearbetning av material från utförda hälsokontroller. 3) PKU-prov och prov på vissa andra ärftliga sjukdomar, som kan förekomma hos nyfödda. 4) Prov från gravida kvinnor avseende förekomst av asymptomatisk bakte- riuri. _ 5) Fr. o. m. budgetåret 1963/64 redovisas under detta Bidrag till lokala skärmbildningsundersökningar. 1) Bidrag till verksamhet för stöd och rådgivning åt havande kvinnor i abortförebyggande syfte med 15 kr. till kurators lön och 25 kr. till läkares lön/mottagning. 2) Ersättning till laboratorium, som av socialstyrelsen godkänts för utförande av biologiska eller immunologiska graviditetsreaktioner åt mödravårds- organ och rådgivningsbyråer med högst 20 kr./prov. 1) Statsbidrag till kostnader för läkares och assistents avlöning. 2) Statsbidrag utgår till kostnaderna för läkares, psykologs, biträdande psykologs, kurators och pedagogsassistents avlöning och resor i tjänsten. Bidrag till avlösningskostnader utgår med ett årligt belopp, motsvarande hälften av verkliga kostnaderna, för varje läkare dock högst 6 000 kr. och för annan befattningshavare högst 3 000 kr. För befattningshavares resor i tjänsten inom verksamhetsområdet utgår bidrag inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län med 70 %, inom Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län med 60 % samt inom riket i övrigt med 50 % av det sammanlagda rese- och traktamentskost- naderna i enlighet med för landstingets resp. statens befattningshavare gällande resereglemente.
8.101 Undervisningssjukhus. 8.102 Undervisningssjukhus 8.103 Undervisningssjukhus. 8.104 Undervisningssjukhus. 8.105 Undervisningssjukhus. 8.106 Undervisningssjukhus. 8.107 Undervisningssjukhus. 8.108 Undervisningssjukhus. 8.109 Undervisningssjukhus. 8. 1 10 Undervisningssjukhus. 8.111 Undervisningssjukhus. -8.112 Undervisningssjukhus. 8.1 13 Undervisningssjukhus. 8.114 Undervisningssjukhus. 8.1 15 Undervisningssjukhus. 8.116 Ersättning för landstingens övertagande av programmering och projektering inom mentalvården.
|;_.,.. ' .- .. _ -. ., ,— r ,.g :,: |1'Hll'. ' ' ' ' IlV H " 'n'-||l ' .ef .
.'— ' -
i ._ l , | .. . , , |, | | *| , . I * |- T.,
9 Finansiering. (1) Titel Klassifice- Bidragsbe- 55/56 56/57 57/58 58/59 N. R. Bidrag _— ring av stämmelser PK LK _- styr- kon- rela- struk- tioner tion
9.1 Ersättning till kommunerna 9.10 K Ersättning till städerna för mistad x lc 1) K 1857:58 Kungl. 24 021 26 520 29 398 30 630 tolag. (Vll) Maj:ts skrivelse till generaltullstyrelsen 1964:879 2) 18/12 1973 9.11 K Ersättning till Trelleborgs kommun )( lc Brev 11.12. 1964 för mistad tolag. (VII) 9.12 K Städernas friheter. (Vll) x lc K.br. 27/8 1777 29 29 41 29 ä.s. K.br. 19/7 1815 m.m. 9.13 K Ersättning till landsting och städer som :( x 10 K. f.n. 19221362 3 100 3 100 3 100 3 100 ej deltager i landsting för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. (Vll) 9.14 K Bidrag till skattetyngda kommuner. x A K.f.n. 1951 :278 3 701 2 473 3 804 5 806 (Vll) ä.s. 1962:168 9.15 K Skattcersättning till kommunerna. x x A 1) 1951:219 46 988 46 104 314 662 597 586 (Vll) 2) 19511668 1) PK 80% ä.s.1953z288 1) 37 590 36 883 251 730 478 069 2) LK 20% 3) 1957:203 2) 9 398 9 221 62 932 119 517 ä.s. 1957z205 9.16 K Skatteersättning till kommunerna i an- x x A 19571200 ledning av 1957 års ortsavdragsreform. (Vll) 1) PK 75 % 2) LK 25 % 9.17 K Skatteersättning till kommunerna i an- x x A 1962:l40 ledning av 1961 års ortsavdragsreform. (vi!) 1) PK 75 % 2) LK 25 % 9.18 K Skatteutjärnningsbidrag till kommuner- x x A 1) 1965:268 na. (Vll) ä.s. 1972:141 1) PK 65 % 2) 196269 2) LK 35 % ä.s. 1965:536 1972/73 1) FK 64 % 2) LK 36 % 9.19 K Skattebortfallsbidrag till kommunerna. x x A 1972:140 (Vll) 1) PK 64 % 2) LK 36 %
59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 7l/72 72/73
30909 38005 38595 39002 39571 43000 41194 36423 28754 21084 13414 5844
2130 1975 29 29 29 29 29 28
8431 12978 15404 33827 68085 91093 48458 618581 601593 545069
494 865 481274 436055 123716 120319 109014
480012 421320 365 196 166 096 1) 360 009 315 990 273 897 124 572 2) 120 003 105 330 91299 41524 427136 299910 316158 161741
1) 320 352 224 933 237119 121806 2) 106 784 74 977 79039 40435 499 926 105171211726351316390146322516296821800411 1913944
1)324952 683613 762213 855653 951096105929311702671224924 2)174974 368099 410422 460737 512129 570389 630144 689020
1) 394287 2) 221787
Huvudlinjer i bidragens konstruktion
9.10 Ersättning till städerna på grund av mistad tolag. Ersättningens storlek beslutas i varje särskilt fall. 9.11 Tolagsersättning till Trelleborgs kommun enl. brev till generaltullstyrelsen angående kompensation för uppbördsersättning av tullrnedel. Fr. o. m. 1971/72 erhåller endast Trelleborgs kommun tolagsersättning. T olagser- sättningen och ersättningen till städernas friheter awecklas successivt då staten påtar sig ansvaret för vissa verksamhetsgrenar som städerna tidigare ombesörjt (domstolsväsendet, polis- och åklagarväsendet, uppbördsväsendet, exekutionsväsen- det och tullhusbyggnadsväsendet). 9.12 Ersättning för förlorade tullfriheter som vissa städer av ålder varit förunnade. Ersättningens storlek beslutas i varje särskilt fall. 9.13 Ersättning till landsting och städer utanför landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Ersättningen fördelas mellan landsting och städer efter folkmängden. 9.14 Kommun kan efter prövning hos Kungl. Maj:t erhålla skattelindringsbidrag vid en utdebitering överstigande ll kr./skattekrona samt en löpande taxering
understigande gränsunderlaget. ' Gränsunderlaget beräknas fr. o. rn. 1962 som antalet skattekronor och skatteören som motsvarade 75 % av medelskatteunderlaget per invånare i rikets landskommu-
ner vid föregående års taxering (visst undantag gällde Norrbottens län). Gränsunder- laget beräknades fr. o. rn. 1963 på medelskatteunderlaget per invånare i rikets kommuner. Landet indelades i 3 gränsunderlagsområden: I Norrbottens län samt lapplandsdelen i Västerbottens län Il Återstoden av Västerbottens län samt Jämtlands och Västernorrlands län Ill Övriga delen av landet. Gränsunderlaget sattes till 80, 70 resp. 55 % av medelskatteunderlaget. Bidraget maxirnerades till att ej överstiga 90 % av medelskatteunderlaget. Fr. o. m. 1963 sker en kraftig ökning av anslaget. Anslaget gäller som ett provisorium för åren 1963—1965 i avvaktan på att 1958 års skatteutjämnings— kommitté slutfört sitt betänkande. 9.15 1) Övergångsbidrag i anledning av kommunindelningsreformen 1951. Kom- mun eller kommundel kunde efter Kungl. Maj: ts prövning erhålla bidrag vid bl. a. en utdebiteringshöjning överstigande 1 kr. 2) I mån av medel kan landsting och kommun erhålla statsbidrag för att helt eller delvis täcka den utdebiteringshöjning som uppstått på grund av höjningen av de kommunala ortsavdragen (lag l950:252). Utdebiterings- höjningen beräknades som skillnaden mellan den genomsnittliga medelut- debiteringen för åren 1948—1950 och skatteunderlaget enl. 1951 års taxering samt utbetalningssiffran för det aktuella året. Denna provisoriska skatteersättning till kommunerna inarbetades i ett nytt skattebidrag fr. o. m. 1958. 3) Kommun äger under åren 1958—1965 rätt att uppbära statsbidrag (ett tillskjutet skatteunderlag) på grund av höjningen av de kommunala ortsavdragen (lag 1957z200). Skatteunderlaget beräknades på ett bidrags- underlag som utgjorde summan av skatteunderlagsbortfallet (vid 1957 års skatteunderlag) och den utgående provisoriska skatteersättningen (se ovan). För åren 1961—1965 redovisades bidragsunderlaget enl. särskild bidragsgruppsindelning. Fr.o.m. 1962/63 upphör statsbidraget för 1951 års kommunindelningsre form. Anslaget omfattar därefter endast statsbidrag för ortsavdragsreformerna 1957 och 1961. Anslaget ökar kraftigt budgetåret 1958/59 genom 1957 års
ortsavdragsreform.
9.16 Se ovan 9.15 punkt 3. Bidraget avlöser fr. o. m. 1962 9.15 och övergår fr. o. m. 1966 till 9.18. 9.17 Genom 1961 års ortsavdragsreform utgick statsbidrag till kommunerna i form. av skatteersättning för åren 1961—1965. Anslaget övergår fr. o. m. 1966 till 9.18. 9.18 1) Bidrag utgår som — Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft (skattekraften per invånare understiger en viss nivå).
— Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering [(den sammanlagda utdebiteringen överstiger medelutdebiteringen i riket). Detta bidrag utgår ej till landstingskommu- ner eller kyrkliga kommuner]. — Ett extra skatteutjämningsbidrag kan utgå om synnerliga skäl föreligger.
2) I samband med införande av detta anslag försvinner skatteersättningarna till kommunerna i anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer samt skattelindringsbidraget till synnerligen skattetyngda kommuner.
9.19 Kompensation för vissa verkningar av genomförda skatteomläggningar. Skattebortfallsbidrag för visst är beräknas efter utdebiteringen detta år och bidragsunderlag enligt taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering.
Kronologisk förteckning
1. 2 3 4. 5 6
10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17.
18.
19.
20.
21.
22. 23.
24. 25.
26.
27. 28. 29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
Demokrati på arbetsplatsen. A.
. Psalmer och visor. Del 1: 1. U. . Psalmer och visor. Del 1: 2. U.
Psalmer och visor. Del 1 : 3. U.
. Bättre bosättning för flera. S. . Huvudmannaskapet för specialskolan och sär-
skolan. U. Framtida studerandehälsovård. U. Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju.
. Individen och skolan. U.
Rörlig pensionsålder. S.
Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi. Totalfinansiering. B. Vägtrafikolyckor och sju kvårdskostnader. S. Konstnärerna i samhället. U.
Kommunal rösträtt för invandrare. Kn. Kriminalvårdens nämnder. Ju. Markanvändning och byggande. Remissamman— ställning utgiven av bostadsdepartementet. B. Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. Kn. Konsumentskvdd på Iåsområdet. H. (Utkom- mer hösten 1975)
Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. Ju. Pensionsförsäkring. Fi.
Lag om allmänna handlingar. Ju. JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. Fi.
Tre sociologiska rapporter. Ju. Ä jour. Om journalistutbildning. U. Forskningsråd. U.
Politisk propaganda på arbetsplatser. A. Program för ljud och bild i utbildningen. U. Medborgarliga fri- och rättigheter i vissa länder. Ju.
Barnens livsmiljö. S. (Utkommer hösten 1975) Samhället och barns utveckling. Barnmiljöut- redningens rapport 1. S. (Utkommer hösten 1975)
Barns hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. (Utkommer hösten 1975) Barns uppfostran och utveckling. Barnmiliöut- redningens rapport 3. (Utkommer hösten 1975) Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljöutred- ningens rapport 4. (Utkommer hösten 1975) Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutred- ningens rapport 5. (Utkommer hösten 1975)
36.
37.
38.
Barnen och den fysiska miljön. Barnmiljöutred- ningens rapport 6. (Utkommer hösten 1975) Barn och föräldrars arbete. Barnmiliöutred- ningens rapport 7. (Utkommer hösten 1975) Barnkultur. Barnmiljöutredningens rapport 8. (Utkommer hösten 1975)
39. Statsbidrag till kommunerna. Fi.
wa'
GL. [.
Systematisk förteckning
_____________________________——_-_—-
Riksdagen JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. [23]
Justitiedepartementet
Utlandssvenskarnas rösträtt. [8] Kriminalvårdens nämnder. [16]
Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. [20] Lag om allmänna handlingar. [22] Tre sociologiska 'rapporter. [24] Medborgarliga fri— och rättigheter i vissa länder. (291
Socialdepartementet
Bättre bosättning för flera. [5]
Rörlig pensionsålder. [10] Vägtrafikolyckor och sju kvårdskostnader. [13] Barnmiljöutredningen. 1. Barnens livsmiljö. [30] (Utkommer hösten 1975) 2. Samhället och barns utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 1. [31] (Utkommer hösten 1975) 3. Barns hälsa. Barnmil- jöutredningens rapport 2. [32] (Utkommer hösten 1975) 4. Barns uppfostran och utveckling. Barnmil- jöutredningens rapport 3. [33] (Utkommer hösten 1975) 5. Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljö- utredningens rapport 4. [34] (Utkommer hösten 1975) 6. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutred— ningens rapport 5. [35] (Utkommer hösten 1975) 7. Barnen och den fysiska miljön. Barnmiljöutred- ningens rapport 6. [36] (Utkommer hösten 1975) 8. Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutred- ningens rapport 7. [37]'(Utkommer hösten 1975) 9. Barnkultur. Barnmiljöutredningens rapport 8. [38] (Utkommer hösten 1975)
Finansdepartemantet
Svensk press. Tidningar i samverkan. [11] Pansionsförsäkring. [21] Statsbidrag till kommunerna. [39]
Utbildningsdepartemantet
1969 års psalmkommitté. 1. Psalmer och visor. Del 1: 1. [2] 2. Psalmer och visor. Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del 113. [4] Utredningen om skolan, staten och kommunerna. 1. Huvudmannaskapet för specialskolan och sär- skolan. [6] 2. Individen och skolan. [9]
Framtida studerandehälsovård. [7] Konstnärerna i samhället. [14] Å jour. Om journalistutbildning. [25] Forskningsråd. [26] Program för ljud och bild i utbildningen. [28]
Handalsdepartementet
Konsumentskydd på låsområdet. [19] (Utkommer hösten 1975)
Arbetsmarknadsdepartementet
Demokrati på arbetsplatsen. [1] Politisk propaganda på arbetsplatser. [27] Bostadsdepartementet
Totalfinansiering. [12] Markanvändning och byggande. Remissammanställ— ning utgiven av bostadsdepartementet. [17]
Kommundepartementet
Kommunal rösträtt för invandrare. [15] Förtroendevalda och partier i kommuner och
landsting. [18]
________—.———-——————————
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen
___], ' "r.-gt TiylrU _I'hat-Wvlunl m " MI" ("Mt- >.? daler; ."ar-r'mq nig-minn? mr 95,1 Mac:-itil . en ut
. bbw < wurde-AM li
J, %* II.-:| . is"-l
glx... _, _. , - _ .ky,» .. | ' '.1' - lvl '. _' . .. _ . _ .
Illl [[i | J
w. ' w_L'l ' !. ..f. ' -.r _ *lu
.' '_" ..'i ,'.; [(ni] (,
n . 1| r |||
......llf- *-_
| .,l
