Till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Den 29 maj 1975 bemyndigade regeringen chefen för utbildningsdeparte- mentet att tillkalla högst sju sakkunniga med uppdrag att utreda frågor rö- rande ett centralt biblioteksorgan m.m. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 4ju1i 1975 såsom sakkunniga generaldi- rektören Sven Moberg. byråchefen Paul Almefelt. numera t. f. överbiblio— tekarien Birgitta Janson. länsbibliotekarien Jan Nilsson, riksdagsledamo- ten Lennart Pettersson. överbibliotekarien Björn Tell och riksbibliotekari— en Uno Willers. Departementschefen förordnade Moberg att vara de sak- kunnigas ordförande.

De sakkunniga har antagit namnet biblioteks- och dokumentationssam- verkanskommittén (BIDOK).

Huvuddelen av BlDOK:s arbete har bedrivits i nära samarbete med ut- redningen rörande organisation av verksamheten inom området teknisk och vetenskaplig information och dokumentation. SIN FDOK-utredningen (1 1975104).

Betänkandet Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, som här- med överlämnas. har utarbetats gemensamt av de båda utredningarna. Detta betänkande innehåller för utredningarna gemensamma övervägan- den och förslag i kap. 1— 12. För BIDOK separata frågor behandlas i kap. 13 och 14.

Till sekreterare i BIDOK förordnades fr.o.m. den 1 september 1975 av- delningsdirektören Börje Holmborn. Numera länsbibliotekarien Arne Sträng var biträdande sekreterare under tiden den 8 september l975—den 31 januari 1977 och därefter expert. Förste bibliotekarien Bengt Alexander- son förordnades till biträdande sekreterare i utredningen fr.o.m. den 15 februari 1977.

I arbetet har vidare som experter deltagit förste bibliotekarien Stig Berg. under tiden den 15 oktober l975—den 30 november 1975, civilingenjören Harry Brynielsson. förordnad fr.o.m. den 15 februari 1977, biblioteksrådet Folke Hermanson-Snickars. förordnad fr.o.m. den 1 april 1976. organisa- tionsdirektören Olov Höglund. förordnad fr.o.m. den 1 september 1975. depanementssekreteraren Björn Thomasson. förordnad fr.o.m. den 15 februari 1977, förste bibliotekarien Folke Sandgren, under tiden den 1 de- cember l975—den 31 mars 1976 och numera avdelningsdirektören Bengt Wedel. under tiden den 1 september l975—den 14 februari 1977.

Vid BIDOKzs och SINFDOK-utredningens sekretariat har tjänstgjort bi- trädena Maj Andersson. lngrid Halldin och Gun Johansson.

• Sida 4
•  Original

Som grund för betänkandet ligger bl. a. delrapporter som på SIN F- DOK-utredningens uppdrag utarbetats av statskontoret. medicinska infor- mationscentralen vid karolinska institutet. biblioteket vid tekniska hög- skolan i Stockholm, statens industriverk och styrelsen för teknisk utveck- ling. I en gemensam rapport till de båda utredningarna har överbiblioteka— rien Björn Tell redovisat synpunkter på det internationella samarbetet inom informations- och dokumentationsområdet. Vidare har underlagsma- terial till BIDOK tagits fram av bl. a. kungl. biblioteket. när det gäller bib- liografisk information och dokumentation samt vissa kulturbevarande upp- gifter.

Delrapportema till SINFDOK-utredningen innehåller värdefull kom- pletterande information men bör inte ses som delar av betänkandet. För in— nehållet i rapporterna och där framlagda förslag svarar de myndigheter som utarbetat dem.

Utredningarna har vid kontakter med företrädare för myndigheter. före- tag och organisationer inhämtat uppgifter av värde för arbetet. Ytterligare erfarenheter har inhämtats vid gemensamma studieresor till Canada. Frankrike. Storbritannien och USA.

BIDOK har i en skrivelse den 1 mars 1976 tecknat samråd med organisa- tionskommittén för Stockholms högskoleregion rörande vissa gränsdrag- ningsproblem mellan universitetet i Stockholm och kungl. biblioteket.

Lokal- och byggnadsfrågor vid kungl. biblioteket har BIDOK behandlat i skrivelser dels till byggnadsstyrelsen den 23 december 1975. dels till rege- ringen den 1 mars 1976.

Utredningen har haft överläggningar med forskningsbiblioteksrådet och universitets- och högskoleämbetet samt företrädare för personalens orga- nisationer m.fl. vid Kungl. biblioteket och Stockholms universitets biblio- tek.

Yttranden har avgivits till utbildningsdepartementet över promemorian Central dokumentationsservice inom utbildningsområdet. till industride- partementet över Studsviksutredningens delbetänkande Grundläggande forskning och bibliotek i Studsvik samt till forskningsrådsnämnden över forskningsrådens utredning beträffande media för vetenskaplig resultatför- medling.

Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i oktober 1977 Sven Moberg

Paul Alme 'e/f Birgitta Janson Jan Nilsson Lennart Perlersson Björn Tell Uno Wii/ers

/Börjic Holm/Jom Bengt Alexmulersmz

• Sida 5
•  Original

Till statsrådet Olof Johansson

Den 26 juni 1975 bemyndigade regeringen chefen för industridepartemen- tet att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att utreda frågor rörande organi- sation av verksamheten inom området teknisk och vetenskaplig informa- tion och dokumentation. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade de- partementschefen den l—juli l975 riksdagsledamoten Lennart Pettersson som sakkunnig. Han entledigades den 31 januari 1977 på egen begäran och till ny utredningsman utsågs civilingenjören Harry Brynielsson.

Utredningen som arbetat under namnet SINFDOK-utredningen har i skrivelse till industridepartementet den 15 juni 1977 berört företagareför- eningamas roll vid förmedling av teknisk information till mindre och me- delstora företag m. m. Som underlag för de förslag som utredningen fram- fört i skrivelsen har bl. a. tjänat statens industriverks PM (1976: ]) Informa- tionstjänster till industrin.

Huvuddelen av utredningens arbete har utförts i samarbete med biblio- teks— och dokumentationssamverkanskommittén (U 1975: 06).

Betänkandet Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning har utar- betats gemensamt av de båda utredningarna och överlämnas härmed. Det tar upp för utredningarna gemensamma överväganden och förslag i kap. 1— 12 medan SINFDOK-utredningens separata frågor behandlas i kap. 15.

Depanementssekreteraren Nils Berg och avdelningsdirektören Krister Gustavson förordnades som sekreterare i utredningen den 15juni 1976. Bi- trädande sekreterare var under tiden den 1 oktober l975—den l4juni 1976 Berg samt under tiden den ] oktober—den 31 december 1976 departements- sekreteraren Per-Olof Carlson.

] arbetet har vidare som experter deltagit avdelningsdirektören Börje Holmborn. förordnad fr.o.m. den 15 februari 1977. verkställande ledamo- ten Hans Håkansson. förordnad fr.o.m. den ljuli 1975, numera t.f. pro— fessorn Christian Lindström. förordnad fr.o.m. den 15 september 1975 samt civilingenjören Johan Martin-Löf. förordnad fr.o.m. den 15 novem- ber 1975. Pol. mag. Lars-Gösta Jardevall. Statskonsult AB. har dessutom anlitats som konsult av utredningen. Konsulten Peter Bagge var sekretera- re i SINFDOK-utredningen under tiden den 1 augusti l975—den l4juni 1976 och därefter expert t.o.m. den 31 augusti 1976.

Utredningen har för vissa frågor biträtts av en rådgivande industrigrupp. Vid de båda utredningamas sekretariat har tjänstgjort biträdena Maj An- dersson, Ingrid Halldin och Gun Johansson.

Som grund för betänkandet ligger bl.a. delrapporter som på SINF-

• Sida 6
•  Original

BOK-utredningens uppdrag utarbetats av statskontoret. medicinska infor- mationscentralen vid karolinska institutet. biblioteket vid tekniska hög— skolan i Stockholm. statens industriverk och styrelsen för teknisk utveck- ling. len gemensam rapport till utredningarna har överbibliotekarien Björn Tell redovisat synpunkter på det internationella samarbetet inom informa— tions- och dokumentationsområdet. Delrapportema till utredningen inne— håller värdefull kompletterande information men bör inte ses som delar av betänkandet. För innehållet i rapporterna och där framlagda förslag svarar de myndigheter som utarbetat dem. En studie över verksamheten vid sta— tens rad för vetenskaplig information och dokumentation (SIN FDOK) har utarbetats av riksrevisionsverket. '

Utredningarna har vid kontakter med företrädare för myndigheter. före- tag och organisationer inhämtat uppgifter av värde för arbetet. Studieresor har gjorts till Canada. Frankrike. Storbritannien och USA.

Utredningsmannen har haft sammanträden bl.a. med miljödatanämn- den. patent— och registreringsverket. 1ngenjörsvetenskapsakademien. Standardiseringskommissionen i Sverige. Tekniska litteratursällskapet och Tekniska nomenklaturcentralen. Besök har gjorts bl.a. vid informa- tionscentraler och företagsbibliotek. Utredningsmannen har vidare besökt SlNFDOK och haft samtal med rådets personal.

Yttranden har avgivits till utbildningsdepartementet över promemorian Central dokumentationsservice inom utbildningsområdet. till industride- partementet över Studsviksutredningens delbetänkande Grundläggande forskning och bibliotek i Studsvik samt till forskningsrådsnämnden över forskningsrådens utredning om media för vetenskaplig resultatredovis— ning.

Vid fullgörandet av sitt utredningsuppdrag har SINFDOK-utredningen samrått med bl. a. forskningsavgiftskommittén (1 1975: 01). forsknings— rådsutredningen (U 1972:02) och STU-kommittén (1 1974: 06).

Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i oktober 1977

Harry Brynielsson /Nils Berg

Krister Gustavson

• Sida 7
•  Original

InnehåH

GEMENSAMT FÖR BÅDA UTREDNINGARNA

1. Sammanfattning

2 Utredningar/tas uppdrag och avgränsningar 2.1 Utgångspunkter. .

2.2 Ett gemensamt problemområde.

2.3 Definitioner och avgränsningar . 2.3.1 Inforrnationsförsörjning . 2.3.2 Informationsförsörjningen som system . . 2.4 Informationsförsörjningens institutioner . ' 2.5 Nya inslag i informationsförsörjningen .

3. Allmänna riktlinjer/ör infor/nationsft'irsöijningen 3.1 Inledning . . 3.2 Riktlinjer för informationsförsörjning

3.3 Vissa krav på informationsförsörjningen .

4 Inforumtimisförsöijningens nuvarande struktur 4.1 Inledning . . . . . . 4.2 Den vetenskapliga informationsförsörjningen . 4.2.1 Uppkomsten av samarbetsorgan 4.2.2 Bibliotek och informationscentraler . 4.2.3 Vissa organisationer och sammanslutningar 4.3 Referenssystemet . 4.3.1 Inledning. . . . . 4.3.2 Bibliografering av utländskt material. 4.3.3 Svensk bibliografering av utländskt material . 4.3.4 Bibliografering av svenskt material . 4.3.5 Katalogiseringsregler och standardisering . 4.3.6 Klassificering och indexering. 4.4 Beståndssystemet . 4.4.1 Inledning. . 4.4.2 Svenska skrifter . 4.4.3 Utländsk litteratur . 4.4.4 Faktadatabaser . 4.4.5 Fjärrlåneverksamhet . . 4.4.6 Översikt över beståndssystemet .

29 29 30 31 31 33 34 35

36 36 37 39

42 42 42 44 47 49 49 50 51 52 54 55 56 56 56 59 61 61 62

• Sida 8
•  Original

4.5 Kommu 4.5.1 1

nikationssystem. särskilt för datorstödda sökningar nledning

4.5.2 Utvecklingen av terminalbaserade system 4.5.3 Tillgänglig terminalserwce . 4.6 Forskning. utveckling och utbildning . 4.6.1 Forskning och utveckling . 4.6.2 Utbildning . 4.7 Folkbibl'

ioteken i informationsförsörjningen .

4.7.1 Folkbibliotekens målsättning.

4. 7.2 Folkbibliotekens resurser .

4. 7. 3 Bibliotekstjänst AB . . . .

4. 7. 4 Samverkan mellan folk- och forskningsbibliotek 4.8 Internationell samverkan .

4.8.1 Inledning.

4.8.2 IFLA . 4.8.3 FID. . . 4.8.4 Unesco . 4.8.5 OECD. 4.8.6 ICSU . 4.8.7 ISO.

4. 8. 8 Nordiska samarbetsorgan . 4.9 Kungl. biblioteket. . . .

4.9.1 Uppgifter och inriktning.

4. 9. 2 Organisation . .

4. 9. 3 Nationella uppgifter . .

4. 9. 4 Lokala och regionala uppgifter . 4.10 Forskningsbiblioteksradet .

4.10. 1 Inriktning och organisation .

4. 10. 2 Verksamhet . . . . . . 4.11 Statens råd för vetenskaplig information och dokumenta-

tion.

.11.

.11.

AAÅAåAb—A

4.12 Informa 4.121 4.122 4.123

4.12.4

.11. 1 Inledning.

.11.2 Uppgifter och organisation.

3 Anslagsutveckling . .11.4 Verksamhetens inriktning . 5 Datorbasei'ad information .

.11.6 Kunskapsuppbyggnad .

.11.7 Internationellt samarbete

.II.8 Framtidsplaner .

tionscentraler

Inledning. . . . . . . . . Infomations- och dokumentationscentralen vid tek- niskahögskolansbibliotek ...... . ........ Medicinska informationscentralen vid karolinska insti- tutet ....................... Andra informationscentraler .

4.13 LIBRIS .

4.13.1 4.13.2

Inledning . . . Målsättning och principer.

63 63 64 65 71 71 75 78 78 80 80 82 84 84 84 85 85 87 88 88 89 90

92 94 99 100 100 101

104 104 104 105 106 107 108 109 109 110 110

110

113 115 117 117 119

• Sida 9
•  Original

4.13.3 Samarbetsformer inom projektet . 4.13.4 Försöksdriften . 4.13.5 Diskuterade rutiner . 4.14 Tekniska nomenklaturcentralen

5 Internationell utblick 5.1 Inledning 5.2 De nordiska länderna. 5.2.1 Danmark. 5.2.2 Finland 5.2.3 Island . 5.2.4 Norge . 5.3 Övriga länder. 5.3.1 Canada 5.3.2 USA . 5.3.3 Japan . 5..3 4 Frankrike 5. 3. 5 Storbritannien. . . 5. 3 .6 Förbundsrepubliken Tyskland

6 Allmänna uti'ecklingstendenser av betydelse för informations-

försörjningen .

6.1 Inledning .

6.2 Framtidsbedömningar . 6.3 Informationens tillväxt .

6.4 Teknisk utveckling. 6.4.1 Allmänt. . . . 6. 4. 2 Datateknik och datorer . 6.4.3 Programvara . 6.4. 4 Datakommunikation 6. 4. 5 Media.

6. 4. 6 Användning av datorbaserade informationstjänster .

6.5 Kostnadsutveckling . 6.6 Struktur- och rollförändringar .

7 Förutsättningarför svensk informationsförsörjning .

7 1 Inledning 7. 2 Förändringar 1 användarnas krav . 7.3 Helhetssyn på informationsförsörjningen .

7.4 Decentraliseringen inom informationsförsörjningen . 7.5 Tekniska hjälpmedel . 7.6 Internationellt beroende

8 Aktuella problemområden . 8.1 Inledning . . 8. 2 Långsiktig planering. 8.3 Ansvarsfördelninginom informationsförsörjningen . 8.4 Åtgärder inom referenssystemet . 8.4.1 Bibliografering av svenskt material .

121 122 124 125

127

127

128 128 129 130 130 131 131 132 133 134 135 137

139 139 140 141 143 143 144 144 145 145 145 146 146

149 149 149 153 156 158 160

162 162 162 163 164 164

• Sida 10
•  Original

8.5

8.6 8.7

8.8

9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6

10

10.1 10.2 10.3

10.4 10.5 11

11.1 11.2

11.3 11.4

11.5

12.1 12.2

12.3 12.4

8.4.2 Ämnesbibliografering av svenskt material. 8.4.3 Bibliografering och katalogisering av utländskt material 8.4.4 Referensservice och informationssökningssystem 8.4.5 Hänvisningstjänster och refei'enscentral Åtgärder inom beståndssystemet . 8.5.1 Försörjning med svensk litteratur . 8.5.2 Försörjning med utländsk litteratur Taxor och avgifter . Datateknik i infomiationsförsörjningen. 8.7.1 Inriktning av utvecklingsinsatser 8.7.2 Datatekniska åtgärder

Utbildningsåtgårder .

Nationella uppgifter inom infor/t1ation.sft'irsötjjni/tgen . Utgångspunkter.

Planering och samordning. Forsknings- och utvecklingsuppgifter

Nationella serviceuppgifter . Nationaldokumentära uppgiftei. . Sambanden mellan olika nationella uppgifter

Alternativa orgunisations/ortner oe/t utredningar/tas _lörsluy Principiella överväganden .

Alternativa organisationslösningar .

Alternativ 1. Nationalbibliotek med samordnings- och utveck- Iingsuppgifter. . . . . . . . . . . . Alternativ- 2. En delegation för intoimationsfonorining och ett nationalbibliotek Förslag till lösning.

En delegation/ör infor/nationsförsötjuing Ställning och uppgifter . Sammansättning. . . Organisation och arbetsformer . Ekonomi och anslagssystem .

11.4.1 Verksamhetsprogram . 11.4.2 Medelsbehov .

11.4.3 Anslagssystem . Genomförandefrågor .

Informatio/ist'entra/erna vid karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm .

Allmänna överväganden . .

Informations- och dokumentationscentralen vid tekniska hög- skolans bibliotek . . . . . . Medicinska inforrnationscentralen vid karolinska institutet. Medelsbehov .

165 166 167 167 169 169 169 1711 171 171 172 173

175 175 176 178 179 180 180

183

183 184

185

187 188

190 190 193 193 196 196 197 198 199

200 200

200 202

204

• Sida 11
•  Original

FRAGOR ENBART FÖR BIDOK

13 Nationalbiblioteket . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 13.1 Ställning och uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . 207 13.2 Nationaldokumentära uppgifter. . . . . . . . . . . . . 208 13.3 Informationsförsötjningsuppgifter. . . . . . . . . . . . 210

13. 3 1 Nationella serviceuppgifter . . . . . . . . . . . 210

13..32LIBRIS. ...... . . . . . . . . . . . . 211

13. 3. 3 Vissa andra serviceuppgifter. . . . . . . . . . . 211 13.4 Styrelsens sammansättning . . . . . . . . . . . . . . . 212 13.5 Organisation och arbetsformer . . . . . . . . . . . . . 212 13.6 Ekonomi och anslagssystem . . . . . . . . . . . . . . 214 13.7 Genomförandefrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . 215 14 Samverkan mellanfolkbibliotek oe/zforskningsbibliotek . . . 216

FRÅGOR ENBART FÖR SINFDOK-UTREDNINGEN

15 För SlNFDOK-utrea'ningen särskilda frågor 221 15.1 Inledning . 221 15... 2 Industrinsinformationsbehov . 221 15.3 Patentinformation . . 223 15. 4 Tekniska nomenklaturcentralen 224 15.5 Drift. underhåll och utveckling av programvara . . . . . . 225 15.6 Faktadatabaser . . . . . . . . . . . . . . . 226 15.7 Utbildning och Stipendiatverksamhet . . . . . . . . . . 228

15.7.1 Utbildning. . . . . . . . . . . . . . . . . . 228

15.7.2 Stipendiatverksamhet . . . . . . . . . . . . . 229

Bilaga ] Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommitténs direktiv Bilaga 2 SINFDOK-utredningens direktiv Bilaga 3 BIDOKzs samrådsskrivelse (1976-03-01) till organisationskom- mittén för Stockholms högskoleregion Bilaga 4 SIN FDOK-utredningens skrivelse (1977-06-15) till industridepar- tementet Bilaga 5 Underlag för utvecklingsplan inom informationsförsörjningens område 1. Inledning 2. SINFDOKzs planering av forskning och utveckling 2.1 Utveckling av system för informationssökning 2.2 Nordisk forskning och utveckling 3. Förslag till nya utvecklingsprojekt avseende datateknik 4. Förslag till utvecklingsprojekt avseende databasuppbyggnad och bibliografering 5. Försöksverksamhet med ansvarsbibliotek och fjärrlånebidrag samt utveckling av hänvisningstjänster 6. Förslag till utvärderingsinsatser 7. Användarundersökningar

Förteckning över inkomna rapporter m.m ............. 257 Förkortningar ..... -. .................. 258

• Sida 12
•  Original

• Sida 13
•  Original

Gemensamt för båda utredningarna

• Sida 14
•  Original

• Sida 15
•  Original

2. Utredningarnas uppdrag och avgränsningar

2.1. Utgångspunkter

Forskning. utveckling och liknande verksamhet på olika håll i samhället blir alltmer beroende av information och dokumentation. Vid uppläggning- en av sådant arbete fordras information om vad som tidigare gjorts inom samma område. Härigenom kan onödigt dubbelarbete undvikas och plane- n'ngen av arbetet underlättas. Vidare kan hänvisningar erhållas till perso- ner och institutioner som kan bidra med intressanta synpunkter och rön. Även under forsknings- och utvecklingsarbetets gång är det av vikt att dra nytta av resultat och idéer från olika håll. Detta blir allt viktigare genom att information måste användas från många olika ämnesområden och källor.

Att genomföra litteraturstudier och informationsinsamling har blivit allt- mer komplicerat genom den ständigt ökande produktionen av vetenskaplig och teknisk information. Enligt olika beräkningar är tillväxthastigheten så- dan att informationsmängden fördubblas vart tionde till femtonde år. Detta skulle betyda att det sedan mitten av 1960-talet publicerats lika mycket ve- tenskaplig och teknisk information som under hela tiden dessförinnan.

Den krets som för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter är beroende av aktuell vetenskaplig och teknisk information vidgas. Numera är det inte enbart forskare som är intressenter utan även tekniker och tjänstemän inom förvaltning och näringsliv samt olika intressegrupper. Även forska- rens behov har emellertid förändrats. Det räcker inte med information inom det egna området för att göra bedömningar av konsekvenserna av forskningsresultat.

Vidare efterfrågas allt aktuellare information. Rapporter, tidskrifter och projektinformation svarar för en växande andel av informationstIödet och ersätter alltmer böcker av traditionellt snitt. Kraven på tidig information leder också till att intresset numera ofta riktas mot pågående projekt. De traditionella formerna för hantering av information har blivit otillräckliga. En betydande omstrukturering av informationshanteringen har blivit följ- den i hela den industrialiserade världen.

Problemet är att i en situation med ständigt växande informationsmängd som efterfrågas av ett allt större antal användare och med en föga gynnsam kostnadsbild förbättra och underlätta informationshanteringen. Bland an- nat därför har tekniska hjälpmedel, främst datorbaserade system för lag- ring och sökning av information, utvecklats på nationell och internationell nivå.

• Sida 30
•  Original

Av den vetenskapliga och tekniska forskningen och utvecklingen i värl- den svarar Sverige endast för någon enstaka procent. Med hänsyn till vår ställning som industrination är det avgörande för oss hur den tekniska och vetenskapliga information som framkommer på olika håll i världen kan till- godogöras inom landet. Det är därför väsentligt att hålla en hög ambitions- nivå och att erforderliga ekonomiska. personella och tekniska resurser kan ställas till förfogande.

Den här beskrivna utvecklingen har satt sin prägel på verksamheten i Sverige. Biblioteken har tagit datatekniska hjälpmedel i bruk och etablerat samarbete på såväl det nationella som det internationella planet. För de vetenskapliga biblioteken har skapats ett särskilt samarbetsorgan. forsk- ningsbiblioteksrådet (FBR). Folkbiblioteken har ett eget samarbetsorgan i Bibliotekstjänst AB som bl. a. utvecklar datatekniska hjälpmedel för dessa bibliotek. I flera avseenden har ett frivilligt samarbete etablerats mellan olika bibliotek i syfte att fördela ansvar och arbetsuppgifter. Genom till— komsten av statens råd för vetenskaplig och teknisk information och doku- mentation (SINFDOK) skapades år 1968 forsknings— och utvecklingsresur- ser som framför allt använts för utveckling av informationssökningssystem och uppbyggnad av informationssökningstjänster. Rådet har även startat viss försöksverksamhet rörande den mindre och medelstora industrins in- fonnationsbehov.

Vid enjämförelse med andra industrinationer ligger Sverige väl frammei utnyttjandet av avancerad teknik och i fråga om deltagande i det interna- tionella arbetet rörande bibliotek, information och dokumentation. Brister förekommer dock i samordning mellan dessa verksamheter och de tillgäng- liga resurserna har inte motsvarat de snabbt ökade kraven särskilt på do- kumentservice.

En rad industriländer har börjat se över sina system för biblioteks-, in— fonnations- och dokumentationsservice. Brister i systemen har analyserats och åtgärder vidtagits från det allmännas sida.

Det internationella samarbetet inom biblioteks-, informations- och do- kumentationsområdet växeri betydelse. Sverige. med sina relativt begrän- sade resurser, måste än mer effektivt utnyttja det internationellt tillgängli- ga informationsutbudet och samtidigt bidraga ännu mer till informationsut- bytet.

2.2. Ett gemensamt problemområde

En välkänd svårighet är att definiera det problemområde som utredningar- na har att behandla och dess gränser mot annan verksamhet. Enligt utred- ningamas mening bör man till problemområdet hänföra huvuddelen av tra- ditionell biblioteksservice samt vetenskaplig och teknisk dokumentations- och informationsservice. För användarna är det inte avgörande om infor- mation finns att hämta ur ett datorbaserat informationssystem, en referat- tidskn'ft, en bibliografi, en bok, en rapport, en tidskrift eller genom person— kontakter med vetenskapliga och tekniska experter eller personal med an— nan specialistkunskap. Utredningarna ser det som positivt och nödvändigt att förena å ena sidan traditionell biblioteksservice och å andra sidan ve—

• Sida 31
•  Original

tenskaplig och teknisk information och dokumentation.

Vad som bör avses med information och dokumentation har bedömts på skiftande sätt i olika sammanhang. I tidigare utredningar begränsas infor- mation och dokumentation ofta till teknisk och naturvetenskaplig informa- tion. SINFDOK-utredningen har liksom BIDOK utgått från att alla veten- skaper och ämnen bör rymmas inom begreppet vetenskaplig information. Det är också svårt att finna en självklar avgränsning mellan teknisk infor- mation och vetenskaplig information. Utredningama har valt att till tek- nisk information hänföra bl. a. produktdata. marknadsöversikter, informa- tion om undersökningar och projekt samt patent. Det är här fråga om mate- rial av icke—vetenskaplig karaktär. som dock kan vara av stor betydelse för t. ex. produktutvecklingen inom företagen.

Bada utredningarna har i uppdrag att behandla frågor om landets framti- da försörjning med vetenskaplig och teknisk information. Genom det sam- arbete utredningarna redan från början etablerat har det nära sambandet mellan de olika delarna av biblioteks- och informations- och dokumenta- tionsområdet framträtt allt tydligare. Av organisatoriska, personella och ekonomiska skäl är det motiverat att behandla hela området som en enhet. Utredningarnas samarbete har successivt utvidgats till att omfatta de flesta överväganden och förslag. Utredningarna har därför valt att publicera ett gemensamt betänkande.

2.3. Definitioner och avgränsningar

2.3. ] Informationsjörsörjning

Begrepp som vetenskaplig och teknisk information och dokumentation uppfattas på olika sätt i skilda sammanhang. I vissa fall görs avgränsningar i förhållande till traditionell biblioteksverksamhet, i andra ifråga om äm- nesområden. Gränsen mellan vetenskaplig och teknisk information är oklar. [ direktiven till de båda utredningarna används termer som ”veten- skaplig information” och "information inom vetenskap och teknik”. ln- riktningen mot forskning och utveckling och liknande arbete är uppenbar. Utgångspunkten för de diskussioner om definitioner och avgränsningar som förs är de behov av försörjning med information som återfinns hos dem som verkar inom nämnda områden, snarare än hänsyn till institutio- nella förutsättningar eller den form som informationen har.

Det är väsentligt att definiera och avgränsa problemområdet på ett så- dant sätt att framtida tekniska landvinningar när det gäller distributions- och presentationsfomier kan inkluderas. Begreppsapparaten får sålunda inte utgöra ett hinder för utveckling och ändamålsenlig samordning. Det kan sålunda vara befogat med en viss återhållsamhet när det gäller att en- tydigt och exakt söka utstaka det område utredningarna har att behandla. De definitioner och avgränsningar som redovisas är snarast av operationell karaktär och gör inte anspråk på exakthet.

Försök till definitioner har gjorts i många olika sammanhang. Några all- mänt internationellt accepterade och använda definitioner existerar dock inte. Beroende på sammanhang och syfte blir resultaten av sådana försök med nödvändighet olika. I Statskontorets rapport (1976: 34) till SINF-

• Sida 32
•  Original

BOK-utredningen utgår man från följande definition av information och dokumentation: systematisk anskaffning, lagring. selektering och kommu— nikation av fakta eller begrepp oberoende av media och teknik. Härvid gör man den viktiga begränsningen att verksamheten är användarorienterad. Informationsmottagaren har en uppfattning om vad han vill ha och hur han kan använda information och dokumentation för att uppnå detta mål. Häri- genom gör man en avgränsning i förhållande till informationsspridning (t.ex. massmedias verksamhet). där informationsproducenten för ut den information han vill ge till många mottagare.

Informationssökaren har sällan en exakt uppfattning om vad han vill nå. vad existerande biblioteks-, informations— och dokumentationssystem kan ge och hur de fungerar. Ett viktigt inslag i verksamheten blir följaktligen en aktiv vägledning och undervisning av den informationssökande. _

Syftet med den verksamhet, som utredningarna i det följande kallar in- formationsförsörjning, kan anges vara att underlätta för informationssö- kare att nå den information som är relei'antför dent.

Enligt denna uppfattning kommer verksamheten vid olika typer av bib— liotek (forsknings-. folk-, företags- och förvaltningsbibliotek). informa— tionscentraler och vissa arkiv att inbegripas. Detta strider delvis mot en mer traditionell och snäv uppfattning. enligt vilken information och doku- mentation enbart sammankopplats med sökning efter litteraturreferenser. Informationsförsörjning är sålunda den sammanfattande benämningen på de olika biblioteks- och informations- och dokumentationsverksamheter som nämnts i det föregående.

Att betrakta biblioteks-, informations— och dokumentationsverksamhet som ett gemensamt område har på senare tid kommit till uttryck i många sammanhang (FBR:s lägesrapport Det svenska informations- och biblio- teksområdet; NORDINFO; den nyss citerade rapporten från statskontoret och Unescos General Information Programme).

Termen informationsförsörjning har här ovan använts utan begränsning- ar. Varken BIDOK eller SINFDOK-utredningen har emellertid till uppgift att behandla informationsförsörjningsområdet i hela dess vidd.

Direktiven till BIDOK utgår från de vetenskapliga bibliotekens tjänster till forsknings- och utvecklingsverksamhet samt sådan informationsservice som informations- och dokumentationscentralen vid tekniska högskolans bibliotek (IDC) och medicinska informationscentralen vid karolinska insti- tutet (MIC) erbjuder.

BIDOK skall dessutom inventera vilka nationella arbetsuppgifter i övrigt med anknytning till vetenskaplig biblioteks- och dokumentationsverksam- het som bör åligga ett centralt biblioteksorgan och pröva möjligheterna till samverkan mellan folkbibliotek och vetenskapliga bibliotek. Vidare har BI- DOK att bedöma hur uppgifter av delvis annan karaktär, främst kungl. bib- liotekets kulturbevarande uppgifter, skall organiseras. Enligt sin instruk- tion har detta bibliotek som en uttalad uppgift, här benämnd nationaldoku- mentär, att samla, förvara och tillhandahålla i landet framställda och utgiv- na skrifter samt utomlands utgivna skrifter på svenska språket. av svenska författare eller om svenska förhållanden. Denna verksamhet utgör samti- digt en utomordentligt viktig del såväl av vår nationella informationsför— sörjning som av vårt bidrag till en global informationsförsörjning.

• Sida 33
•  Original

SIN FDOK-utredningens uppgift är i första hand att klarlägga vilka verk- samhetsformer som är ändamålsenliga inom området teknisk och veten- skaplig information och dokumentation och vilka förutsättningar som före- ligger för SINFDOK:s verksamhet. SINFDOK-utredningen skall särskilt ta ställning till hur verksamheten vid informationscentralerna (IDC och MIC) skall finansieras och organiseras samt lämna förslag om hur informa- tions- och dokumentationsverksamhet riktad till industrin, bl. a. teknisk information till mindre och medelstor, skall utformas. Med teknisk infor- mation avses härvid sådant material av icke-vetenskaplig karaktär som har särskild betydelse för företagens utveckling.

Såväl forskningsbiblioteken som den verksamhet som ovannämnda in- formationscentraler bedriver med stöd av bidrag från bl. a. SINFDOK har en huvudsaklig inriktning mot forskning och utveckling samt högskoleut- bildning. Dessa resurser kan och bör emellertid också kunna utnyttjas för annan allmän eller privat verksamhet, bl. a. för utrednings- och planerings- arbete av olika slag.

Såväl direktiven som här gjorda överväganden leder till att utredningar— na inom hela fältet för informationsförsörjning särskilt riktar uppmärksam- heten mot vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. Denna betjä- nar främst forskning och utveckling, högskoleutbildning och annan sam— hällelig verksamhet som baseras på tillämpning av dokumenterad erfaren- het (t.ex. olika slag av offentlig och privat utrednings- och planeringsverk- samhet. verksamhet inom massmedia), men även enskilda människor, som bedriver studier utan direkt anknytning till sådan verksamhet. I detta be- tänkande används genomgående uttrycket informationsförsörjningför det område med anknytning till vetenskap och teknik som utredningarna har att behandla.

2.3.2. Informationsförsörjningen som system

Utgångspunkten för begreppet informationsförsörjning är att användaren skall vara oberoende av hur informationen lagras, var den återfinns, hur den anskaffas osv. För dem som har att svara för informationsförsörj- ningen inklusive planering, samordning, forskning och utveckling, utbild- ning m.m. kan det däremot vara ändamålsenligt att se det hela som flera samverkande system som skall fungera i samklang med varandra. Främst av historiska skäl har olika institutioner ansvar för olika led i informations— försörjningen vilket bl.a. medfört att tekniska hjälpmedel inte i samma ut- sträckning kommit hela området till del.

Den information som tillhandahålls hämtas i allmänhet från olika slag av dokument (böcker, tidskrifter, rapporter). För att göra det möjligt att orientera sig i mängden dokument används olika slag av bibliografiska hjälpmedel. Genom dessa erhåller användarna hänvisningar (referenser) till dokument som kan vara av intresse. Dessa hänvisningar kan t.ex. vara en kortfattad uppgift om dokumentets titel eller utförliga uppgifter med re- ferat av innehållet. Referenser finner man bl. a. i tryckta och stencilerade bibliografier och litteraturlistor, bibliotekens kortkataloger och datorbase- rade söksystem. Dessa hjälpmedel utgör ett referenssystem som i de flesta fall hänvisar till dokumenten och endast undantagsvis meddelar direkta

• Sida 34
•  Original

fakta eller ger hänvisning till annat än dokument, t. ex. personer eller insti- tutioner som är engagerade i viss forskning eller utveckling.

För en tillfredsställande informationsförsörjning krävs också fungerande system för att tillhandahålla dokument och andra informationskällor som referenssystemet hänvisar till. Detta beståndssystem består av bibliote- kens och andra institutioners gemensamma, tillgängliga samlingar av do- kument eller andra informationskällor, t. ex. produkt- och faktadatabaser.

Mellan användarna och nämnda system liksom mellan systemen inbör- des försiggår intellektuell kommunikation och transport av dokument och data. Referens- och beståndssystemen samverkar via kommunikationssy- stem, bl.a. post, telefon, direkta personkontakter, telex och datakommu- nikationsnät. Kommunikationssystemen är emellertid främst förbindelse- länk med användaren, dvs. den som söker information.

De olika systemen hänger samman och kan inte alltid klart särskiljas från varandra. Beståndssystemet är emellertid det primära systemet och de två andra kan närmast betraktas som hjälpsystem.

Den indelning i tre delsystem som redovisats har utredningarna befunnit ändamålsenlig för att beskriva och diskutera åtgärder inom området. Som utgångspunkt för att skapa ett enhetligt synsätt på hela problemområdet och därigenom verka för balans i informationsförsörjningen kan denna in- delning vara användbar, även om gränserna mellan systemen med tiden kan suddas ut eller flyttas.

2.4. Informationsförsörjningens institutioner

Ett annat sätt att betrakta informationsförsörjningen är utifrån de institu- tioner som verkar inom den. Detta betraktelsesätt tjänar snarast till att illu- strera och förtydliga de definitioner och avgränsningar som redovisats ovan.

De vetenskapliga biblioteken och informationscentralerna spelar själv- klart en central roll inom informationsförsörjningen. Dessa är också före- mål för utredningamas huvudintresse. Merparten av dessa institutioner återfinns inom högskolesektom, men även vissa större myndighetsbiblio- tek och riksdagsbiblioteket brukar föras hit.

Folkbiblioteken spelar numera en allt större roll inom den vetenskapliga och tekniska informationsförsöijningen. Genom att intresset för den aktu- ella informationen vidgats till nya grupper och genom att högskoleutbild- ning tillkommit på flera orter har folkbiblioteken kommit att delta alltmer aktivt i informationsförsörjningen.

Inom näringslivet återfinns särskilt hos de större företagen bibliotek med samlingar innehållande vetenskaplig och teknisk information inom specialområden. Det primära målet för dessa bibliotek är att möta företa- gens egna behov. Det har emellertid visat sig att även dessa bibliotek blir alltmer beroende av institutioner för informationsförsörjning utanför före- taget. Genom utbyte av information med andra bibliotek och samarbete t.ex. när det gäller redovisning av tidskriftsbestånd har t'öretagsbibliotek kommit att spela en icke oväsentlig roll i informationsförsörjningen. Sam- ma förhållande gäller delvis även för bibliotek inom den offentliga förvalt- ningen.

• Sida 35
•  Original

Utöver nämnda typer av institutioner fullgör även en mängd andra organ uppgifter inom informationsförsörjning. Dessa är ibland avsedda för en be- gränsad intressentkrets eller inriktade på nya problemområden. Vidare verkar inom informationsförsörjningen ett flertal företag som tillhandahål- ler främst referensservice på kommersiell basis. Även arkiv av olika slag bidrar till en fungerande informationsförsörjning genom att tillhandahålla unikt material.

2.5. Nya inslag i informationsförsörjningen

Bibliografier, referat- och indexpublikationer m.m. ger hänvisningar till dokument. Inom vissa områden förekommer bl. a. databaser som ger in- forrnationssökaren fakta i form av numeriska data, mätvärden (ibland kri- tiskt utvärderade) etc.. som ger ett direkt svar på en bestämd fråga. Såda- na söksystem kan liknas vid tabellsamlingar, uppslagsverk m.m. En allt viktigare uppgift inom informationsförsörjningen blir att hänvisa till andra källor än dokument om pågående forskning och utveckling.

Om informationsförsörjningen skall kunna ske effektivt fordras att forskningsprojekt förtecknas på ett vägledande sätt, att resultaten av arbe- tet publiceras snabbt och i lättåtkomlig form med upplysande innehålls- deklarationer (titlar, referat, nyckelord m.m.). Härigenom bidrar man till att den informationssökande kan finna den information kan behöver. Pub- licering av forskningsresultat och spridning av information på ett sådant sätt att de lätt kan återfinnas gränsar sålunda till informationsförsörj- ningen. Ansvaret för resultatpubliceringen ligger dock i första hand på forskarna och de bidragsgivande organen och inte hos här nämnda institu- tioner för informationsförsörjning.

• Sida 36
•  Original

3.1. Inledning

I föregående kapitel har angivits det område inom vilket utredningamas ar- bete bör bedrivas. I centrum stod begreppet informationsförsörjning. Här belyses mera i detalj vad den vetenskapliga och tekniska informationsför- sörjningen syftar till, vilka förutsättningama är för en fungerande informa- tionsförsörjning och vilka krav som bör ställas på en sådan.

Riktlinjer för de vetenskapliga biblioteken, folkbiblioteken eller veten— skaplig och teknisk information och dokumentation har i Sverige diskute- rats i olika sammanhang och finns uttryckta bl. a. i propositioner och be- slut från statsmakterna.

Forskningsberedningen hade i mitten på 1960-talet uppe frågor om rikt- linjer för vetenskapliga bibliotek och informations- och dokumentations- verksamhet. I 1965 års statsverksproposition (bil. 10) behandlas bl. a. frå- gor om de vetenskapliga bibliotekens framtida verksamhet. Där utgår man från att biblioteken vid universitet och högskolor skall betraktas som en gemensam resurs för högre utbildning och forskning. Diskussioner om folkbibliotekens målsättning har på senare tid förts bl. a. i olika kultur- utredningar, t.ex. Ny kulturpolitik (SOU 1972:66—67) och Boken (SOU 1974: 5). I samband med att SINFDOK inrättades (prop. 1968168) skapa- des vissa riktlinjer för en del av det område som utredningarna innefattar i informationsförsörjningen, särskilt sådan med inriktning på vetenskaplig och teknisk information.

I Sverige, till skillnad från vissa andra länder, har diskussionen om en övergripande politik för hela informationsförsörjningens område inte varit särskilt intensiv, och klart utsagda riktlinjer har saknats som underlag för en sådan politik.

I t.ex. Canada, USA och Sovjetunionen och i vissa internationella orga- nisationer som OECD och Unesco har formulerats riktlinjer för informa- tionsförsörjningen (Tell, Internationell och nordisk IoD-politik och försök till riktlinjer för en svensk samverkanspolitik, 1976). Unescos 19:e general- konferens i Nairobi år 1976 antog ett program som innebär att biblioteks— verksamhet och informations- och dokumentationsverksamhet betraktas som ett gemensamt problemområde. Samma grundsyn har legat bakom det nyligen inrättade nordiska samarbetsorganet NORDINFO (NORDINFO. Förslag till nordiskt samarbetsorgan inom området forskningsbiblioteksvä- sende, vetenskaplig information och dokumentation, 1975). Den analys av

• Sida 37
•  Original

systemen för informationsförsörjning som titredningama gör i det följande understryker betydelsen av att bibliotek, information och dokumentation behandlas som ett gemensamt område. I föregående kapitel har inte gjorts någon skillnad mellan publikationer framställda i, eller med anknytning, till Sverige och utländska publikatio- ner.

Ett speciellt ansvar åvilar emellertid Sverige när det gäller att göra landets egen litteratur tillgänglig. I de strävanden att åstadkomma ett globalt sam— arbete inom informationsförsörjningens område, som framför allt karakte- riserat organisationer som Unesco och IFLA, har starkt understrukits an- svaret för det egna landets litteratur liksom för dess vetenskapliga och tek- niska resultatsredovisning, t.ex. i program som UNISIST, NATIS och UBC, men också i informationssystem för speciella ämnesområden som INIS och AGRIS.

Utredningarna formulerar i det följande vissa riktlinjer som utgångspunkt för beslut om inriktning och ambitionsnivå för den svenska informations- försörjningen.

Dessa riktlinjer har också varit vägledande för utredningamas förslag till organisation för nationella uppgifter inom informationsförsörjningens om- råde. Diskussionen utgår från de definitioner och avgränsningar som gjorts i föregående kapitel.

3.2. Riktlinjer för informationsförsörjning

Informationsförsörjningen är inte en isolerad företeelse utan ett av flera medel för att uppnå vetenskapliga, ekonomiska. sociala och kulturella mål i samhället. Det har länge ansetts att informationsförsörjningen kan be- traktas som ett separat område, men erfarenheterna från de flesta industri- länder visar att politiken för informationsförsörjningen måste stå i sam- klang med politiken inom övriga områden för att förhindra isolering inom en trång informationsförsörjningssektor. Även om de riktlinjer som gäller för högre utbildning, forskning och utveckling i hög grad måste bli vägle- dande för hur informationsförsörjningen utformas, bör denna service stäl- las i hela den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingens tjänst. Mot denna bakgrund kan vissa allmänna riktlinjer formuleras.

Informationsförsörjningens huvudsyfte

El Informationsförsörjningen skall syfta till att tillgodose de behov av in- formation som finns eller kan förutses vid forsknings— och utvecklings- verksamhet eller liknande verksamhet oavsett var den bedrivs i samhäl- let.

Häri ingår forsknings- och utvecklingsverksamhet, högre utbildning och annan samhällelig verksamhet som baseras på tillämpning av dokumente- rad erfarenhet, t. ex. olika slag av utrednings- och planeringsverksamhet inom den offentliga och privata sektorn, insamling och bearbetning av in-

• Sida 38
•  Original

formation för massmedia, men även enskilda studier utan direkt anknyt- ning till här nämnda verksamheter.

För att uppnå syftet med en svensk informationsförsörjning förutsätts, som framgår av föregående kapitel, dels ett hänvisande system (referens- system) som ger kännedom om existerande informationskällor. dels ett system av informationsbärare i olika former (beståndssystem) som ger till- gång till själva informationskällan. En förutsättning för att hänvisningar och informationskällor skall kunna delges användarna är slutligen funge- rande kommunikationssystem.

Till stor del finns ett referenssystem redan uppbyggt i vårt land genom bibliotekens ämnesbibliografier och beståndskataloger, informationscen- tralemas datorbaserade bibliografiska tjänster, olika register över projekt etc. För att det globala referenssystemet skall fungera krävs insamlings- verksamhet som syftar till att bygga upp och vidmakthålla bibliografier och register eller på dem baserade tjänster. Sådan verksamhet kan ske i natio- nell skala, vilket förutses i Unescos UBC-program, eller ämnesvis i global skala, vilket varit kännetecknande för många ämnesbibliografter.

Syftet med beståndssystemet, att tillhandahålla de informationsbärare som referenssystemet hänvisar till, uppnås genom uppbyggnad av allmänt tillgängliga samlingar av dokument (böcker, tidskrifter, rapporter) och fak- tadatabaser. Genom samkataloger och fjärrlåneverksamhet utnyttjas sam- lingarna till stor del gemensamt. Man kan hävda att grunderna för ett sam- bibliotek existerar i Sverige, genom vilket beståndssystemets resurser ut- nyttjas. Om infonnationsförsörjningen skall fungera krävs bl.a. att upp- byggnaden av bestånden sker systematiskt. Det stora utbudet av informa— tion och kostnadsutvecklingen har medfört att varje bibliotek inte ensamt kan tillgodose sina användare i samma utsträckning som tidigare. Utan systematiskt uppbyggda beståndssystem med effektiva metoder och hjälp- medel för beståndsredovisning och lokalisering kan inte de dokument stäl- las till förfogande som moderna bibliografiska söksystem refererar till eller som på annat sätt kommit till en informationssökandes kännedom.

Infomationsförsöijningens internationella karaktär gör det omöjligt att bygga på total självförsörjning. Såväl referenser som dokument och andra informationsbärare måste kunna utväxlas, kommuniceras. För detta ända- mål krävs tillgång till kommunikationssystem.

Vid val av åtgärder för att förverkliga informationsförsöijningens mål bör man så långt som möjligt utnyttja redan befintliga resurser inom systemen (t. ex. existerande bibliografier i konventionell eller datorläsbar form, bok- bestånd och kommunikationer) samt verka för att utveckla och förbättra dessa system (t. ex. genom att utarbeta bibliografier och register över för- bisedda områden, upprätta informationssökningstjänster på efterfrågade områden, bygga ut bokbestånd m.m. på ett målinriktat sätt samt utnyttja nya kommunikationsmedel som datanät).

Det gäller att kunna utnyttja alla biblioteksresurser och informationskäl- lor, existerande och tillkommande, oberoende av institutionell tillhörighet eller var i samhället dessa resurser råkar finnas.

• Sida 39
•  Original

Resurser för informationsförsörjning finns bl. a. vid: — kungl. biblioteket och riksdagsbiblioteket — de vetenskapliga biblioteken inom högskolan — informationscentraler vid vissa högskoleenheter — förvaltningsbibliotek och informationscentraler inom statlig förvaltning — folkbibliotek

— företagsbibliotek

— privata informationsföretag

— arkivväsendet.

Dessa resurser utgör grundläggande komponenter i referenssystem och beståndssystem och tillsammans med kommunikationssystem utgör de förutsättningen för att kunna uppnå en önskvärd nivå i informationsför- sörjningen.

Uppbyggnaden av systemen skall utgå från användarnas behov av ser- vice, såsom det i dag uttrycks eller kan förutses, detta oavsett om använ- darna är verksamma vid högskoleenheter, forskningsinstitut, myndigheter och företag eller bedriver enskilda studier. Med hänsyn till användarna bör syftet vara att omforma, tillrättalägga och vid behov komplettera informa- tion.

3.3. Vissa krav på informationsförsörjningen

Efter denna allmänna beskrivning av syftet med samhällets informations— försörjning förtjänar vissa krav särskilt att framhållas.

Cl Informationsförsörjningen skall avse information inom alla discipliner och områden som kan bidra till samhällsutvecklingen.

Inom biblioteksväsendet förekommer bibliografering och beståndsupp- byggnad sedan gammalt inom de flesta ämnesområden. Uppbyggnaden av tjänster för informationssökning med utnyttjande av modern teknik har emellertid i första hand skett inom de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska ämnesområdena. Datorbaserade bibliografier och andra infor— mationstjänster är oftast inriktade på just dessa ämnesområden. Den mo- derna tekniken bör emellertid utnyttjas även inom andra ämnesområden där efterfrågan så motiverar och de ekonomiska ramarna tillåter.

Krav från nya och tillkommande problemområden måste tillgodoses. Under de senaste decennierna har resurser för forskning och utveckling byggts upp inom allt fler sektorer i samhället. Härvid har en strävan varit

, att inlemma forskningen som en del av verksamheten inom resp. sektor. Detta har medfört uppkomsten av s. k. sektoriell forskning och utveckling, ofta av tvärvetenskaplig natur. På många områden har betydande resurser anslagits till informationsförsörjning speciellt riktad till denna forskning, varigenom omfattande dokumentsamlingar och en omfattande referensser- vice har kunnat byggas upp. Som exempel härpå kan nämnas den informa- tionsförsörjning som bedrivs inom försvarets forskningsanstalt (FOA), AB Atomenergi, Sveriges lantbruksuniversitet, statens väg- och trafikinstitut

• Sida 40
•  Original

(VTI), miljödatanämnden (MDN) och institutet för byggdokumentation (BYGGDOK).

Cl Informationsförsörjningen skall syfta till att tillförsäkra användarna in- formation oavsett medium, form och bearbetningsgrad och oberoende av var den framtagits.

Definitionen på informationsförsörjning ger som tidigare framgått utrym- me för stora variationer. Informationen kan återfinnas i böcker, tidskrifter, rapporter och andra typer av dokument, men också i annat än pappersme- dia, t. ex. faktadatabaser. Den bearbetade informationen (referenser, refe- rat, kritiska sammanfattningar och översikter m.m.) återfinns på magnet— band, mikromedia, kort, i referenstidskrifter, bibliografier osv. Bearbet- ningsgraden kan variera från enklare form av registrering och katalogise- ring till mer fullständiga innehållsdeklarationer i form av referat. Den pri- mära informationen har ofta framtagits genom forskning och utveckling inom högskolan, forskningsinstitut, industrier, forskningsinriktade och ut- redande myndigheter, organisationer, enskilda vetenskapliga insatser osv. För den informationssökande är det väsentligt att det finns kända och efter behoven avpassade möjligheter att nå sökt information.

D Det internationella utbudet av inforrnationstjänster skall utnyttjas i största möjliga utsträckning.

Inom Sverige produceras endast en ringa del av all den vetenskapliga in- formation som vi behöver anlita. Därför måste vi i hög grad lita till utländs- ka källor. Nationella insatser i fråga om bibliografering av utländska doku- ment bör sålunda begränsas i de fall bibliografisk information och andra re- ferenstjänster på rimliga villkor kan erhållas från annat håll. Vårt nationel- la oberoende medför dock visst behov av dubbleringar inom speciella om- råden. Även luckor i det internationella utbudet kan motivera särskilda svenska insatser.

121 De internationella kontakterna och relationerna skall hanteras enhetligt och i ett nationellt perspektiv.

Genom den betydelse internationellt samarbete har på detta område krävs särskilda åtgärder för att samordna insatserna och relatera dessa till målen för en nationell informationsförsörjning. En samordning måste också ske av de åtaganden Sverige som stat gör i olika internationella organisationer där Sverige är representerat. Vid överväganden om nationella insatser skall även beaktas det internationella bytesvärde som svenska insatser kan ha i ett större perspektiv.

[] De tjänster som byggs upp skall utnyttja de möjligheter som ges av till- gänglig teknik.

Den tekniska utveckling som är relevant för främjande av informationsför- sörjningens syfte skall noga följas. Som exempel kan nämnas utvecklingen inom reproteknik och datateknik.

• Sida 41
•  Original

Nationaldokumentationen

Ett särskilt ansvar åvilar vårt land för svenskt material eller annat material som rör Sverige. Sådan verksamhet hör till informationsförsötjningens område och har samma huvudsyfte. Detta material ställer emellertid stora krav på fullständiga bestånd och noggrann bibliografering, vilket motiverar speciella riktlinjer för denna nationaldokumentära verksamhet (se avsnitt 2.3.1).

[1 Nationaldokumentationen skall syfta till att samla, ordna, förteckna, förvara och tillhandahålla yttringar av svenskt språk och kultur.

Utländskt material skall omfattas i den utsträckning Sverige, svenskar, svenska språket och andra svenska förhållanden berörs, liksom översätt- ningar från svenska språket. Materialet skall ordnas med utgångspunkt i såväl form som innehåll och dess förtecknande resultera i bibliografier el- ler listor av olika slag. Förvaringen för framtida bruk skall ske på ett be- tryggande sätt. Materialet skall tillhandahållas på sådant sätt att kraven på en betryggande förvaring inte åsidosätts.

• Sida 42
•  Original

4. Informationsförsörjningens nuvarande struktur

4.1. Inledning

Detta nulägeskapitel inleds med en kort historik och en beskrivning av ve- tenskapliga bibliotek, folkbibliotek och företagsbibliotek samt vissa orga- nisationer och sammanslutningar av särskild betydelse för informations- försörjningen. Avsikten är inte att ge en fullständig redovisning av biblio- tek, myndigheter och organisationer med uppgifter inom informationsför- sörjning utan snarare att belysa den vidsträckta och samtidigt splittrade bild som dagens informationsförsörjning uppvisar.

Med utgångspunkt i den tidigare indelningen i referenssystem, bestånds- system och kommunikationssystem ges en relativt detaljerad beskrivning av informationsförsörjningen i dagsläget. Med anledning av den betydelse frågorna om forskning och utveckling samt utbildning inom informations- försörjningen har för utredningamas senare överväganden behandlas dessa verksamheter i ett särskilt avsnitt. Vidare beskrivs folkbibliotekens roll liksom internationell samverkan inom informationsförsörjningen.

De myndigheter, organ och verksamheter, som utredningarna har i di- rekt uppdrag, att utreda beskrivs i särskilda avsnitt. Detta gäller kungl. biblioteket (KB), forskningsbiblioteksrådet (FBR), SINFDOK, informa- tionscentralema vid karolinska institutet och tekniska högskolan i Stock- holm, Tekniska nomenklaturcentralen samt försöksverksamheten med LIBRIS.

Beskrivningarna bygger bl. a. på delrapporter som statskontoret, styrel- sen för teknisk utveckling och nämnda informationscentraler utarbetat på uppdrag av SINFDOK-utredningen. Vidare har underlagsmaterial tagits fram av kungl. biblioteket när det gäller bibliografisk information och vissa kulturbevarande uppgifter.

4.2. Den vetenskapliga informationsförsörjningen

4.2.1. Uppkomsten av samarbetsorgan

Tiden kring andra världskriget markerar inledningen till en period med snabbt ökande forskningsvolym och högskoleutbildning. Med upprust- ningen av universitet och högskolor och ökad satsning på forskning, bl. a. genom de olika forskningsråd som tillkom under 1940- och l950-talen, ställdes ökade krav på de vetenskapliga biblioteken. Frågan om skapandet

• Sida 43
•  Original

av ett särskilt ”de vetenskapliga bibliotekens chefsråd" för att öka samar- betet mellan biblioteken togs upp av 1945 års universitetsberedning (SOU 1947: 75. s. 74 f). Under 1950- och ]960-talen framförde riksbibliotekarien vid upprepade tillfällen yrkanden om inrättandet av ett permanent organ för samråd mellan de svenska forskningsbiblioteken.

Frågan aktualiserades år 1963 inom forskningsberedningen. I den pro- memoria som där presenterades föreslogs inrättandet av en särskild biblio- teksberedning eller ett biblioteksråd. Stor enighet om behovet av ett så- dant råd framkom i remissbehandlingen av förslaget. I 1965 års statsverks- proposition (1965: 1, bil. 10) beräknades medel för inrättandet av ett svenskt forskningsbiblioteksråd. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och dess efterföljare universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har också haft en samordnande funktion för de vetenskapliga biblioteken inom högsko- lan. UKÄ hade under perioden 1965— 1969 en särskild ADB-kommitté för högskolebiblioteken och KB. Kommitténs verksamhet övertogs sedermera av statskontoret.

Sedan länge existerar ett informellt samarbete mellan de vetenskapliga biblioteken bl. a. genom fjärrlån och genom den vid KB redigerade acces- sionskatalogen över nyförvärv av utländsk litteratur i svenska forsknings- bibliotek (AK). Med början under 1950-talet har KB också successivt byggt upp en central nationalbibliografisk verksamhet.

Flera forskningsråd och forskningsplanerande organ ger eller har givit bidrag till information och dokumentation eller har haft ansvar för sådan verksamhet. Tekniska forskningsrådet, som var föregångare till styrelsen för teknisk utveckling (STU), gav aktivt stöd till information och doku- mentation. Medicinska forskningsrådet (MFR) har sedan sin start givit fi- nansiellt stöd till nuvarande medicinska informationscentralen vid karo- linska institutet (MIC). Dåvarande samhällsvetenskapliga forskningsrådet gav också stöd till information och dokumentation. Nationalkommittén för dokumentation, som sorterade under Vetenskapsakademien, hade till upp- gift att uppgöra handlingsprogram på dokumentationsområdet.

År 1968 tillkom SINFDOK med planerings-, samverkans- och forsk- ningsstödjande uppgifter för vetenskaplig och teknisk information och do- kumentation (prop. 1968: 68). Förslaget om SINFDOK ingick i Ökad stat- lig satsning på teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete (DsFi 1967: 13).

Många sektoriella forskningsorgan som planerar och ger bidrag till forskning och utveckling inom en sektor eller ett problemområde stöder också information och dokumentation, t.ex. byggforskningsrådet, trans- portforskningsdelegationen och delegationen för energiforskning.

På nordisk nivå har NORDFORSK haft en särskild nämnd för informa- tion och dokumentation. Ett nordiskt koordineringsorgan för vetenskaplig och teknisk information och dokumentation (NORDDOK) tillkom år 1970 för samarbete på området vetenskaplig och teknisk information och doku- mentation. De nordiska forskningsbibliotekens samarbetskommitté (NFBS) bildades år 1973 som ett samarbetsorgan mellan forskningsbiblio- teksråden (motsv.) i de nordiska länderna. NORDDOK och NFBS ersattes år 1976 av Nordiskt samarbetsorgan inom området forskningsbiblioteksvä- sende. vetenskaplig information och dokumentation (NORDINFO).

• Sida 44
•  Original

Med tyngdpunkt på folkbiblioteken skapades år 1915 Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB) som ett samverkansorgan med uppgift att främ- ja svenskt biblioteksväsende. I början på 1950-talet tillkom Biblioteks- tjänst AB för gemensamma uppgifter och för rationalisering inom folkbib- liotekssektorn. De statliga bidragen till folkbiblioteken fördelas numera av statens kulturråd.

4.2.2. Bibliotek och informationscentraler

Det svenska biblioteksväsendet brukar traditionellt indelas i två skilda bibliotekstyper, vetenskapliga bibliotek (forskningsbibliotek) och folkbib- liotek. Till den första gruppen kan också hänföras vissa specialinriktade informationscentraler för informationssökningstjänster. De vetenskapliga bibliotekens främsta uppgift kan sammanfattningsvis sägas vara att betjäna forskning och högre utbildning samt i mån av resurser förvaltning och nä- ringsliv. Inom gruppen vetenskapliga bibliotek brukar man skilja mellan allmänbibliotek, specialbibliotek och förvaltningsbibliotek. Även vissa fö- retagsbibliotek har karaktär av forskningsbibliotek.

Vetenskapliga bibliotek

Som vetenskapliga allmänbibliotek räknas i första hand kungl. biblioteket (KB) och universitetsbiblioteken. KB intar en särställning genom att såsom nationalbibliotek och självständig myndighet sortera direkt under regering- en. Universitetsbiblioteken och de flesta specialbiblioteken är däremot i organisatoriskt hänseende serviceinrättningar inom högskolan.

Betydande specialbibliotek finns vid de tekniska högskolorna, lantbruks- universitetet, Handelshögskolan i Stockholm samt karolinska institutet och vid vissa muséer, vetenskapliga institut och akademier. Dessa biblio- tek begränsar i regel förvärv och service till vissa ämnesområden av sär- skilt intresse för bibliotekets huvudman. Flera större förvaltningsbibliotek fungerar också som specialbibliotek, bl. a. riksdagsbiblioteket. De veten- skapliga specialbiblioteken har en påtagligt stark koncentration till stock- holmsområdet.

Ett vetenskapligt bibliotek brukar betraktas som en basresurs för högre utbildning samt forskning och utveckling. Tillgång till ett välrustat biblio- tek och en väl utvecklad vetenskaplig biblioteksservice utgör en grundläg- gande förutsättning för vetenskaplig verksamhet och även för industriellt utvecklingsarbete. Ett vetenskapligt bibliotek vid en högskoleenhet har till främsta uppgift att svara för biblioteksservice till utbildning och forskning inom högskoleenheten med tyngdpunkt på forskningssidan. Om forskning med speciell inriktning utvecklas vid en viss högskoleenhet leder detta ofta till att litteratursamlingama inom detta ämnesområde blir särskilt omfat- tande. Indirekt uppkommer därvid en betydande användarkrets även utom högskolan bestående av såväl enskilda forskare som forskningsinstitutio- ner och företag eller förvaltningar med utvecklingsuppgifter.

Vid sidan av mer traditionell biblioteksservice tillhandahåller både forskningsbibliotek och specialinriktade informationscentraler vid högsko—

• Sida 45
•  Original

Figur 4.1 Översikt över myndigheter m. fl. med betydande verksamhet inom införsörj-

ningsområdet Departement

Försvars- departementet

Kommunikations- departementet

Centrala statstörvaltninge

FOA FOA-index m rn

Tele- verket VTI (m VTI-dok)

n m m Högskolan m m

I- Uppsala högskole— region, UUB

Lund högskole-

region. LUUB,1LUBDOK)

Stockholm högskole- region, SUB, KTHB (IDC) 4— KlBlMlC) mfl

organisatoriska

samband

finansiellt stöd

rådgivning

Anm: Förvaltnings

och

betydande företagsbibliotek

'— ' 1 endast undantagsvis medtagna. Statskontoret med Libris” projgr

Göteborg högskole- region, GUB, CTHB

Budget- departementet

KB Umeå högskole- (m 81) region, UmUB, Luleå

Linköping högskole- region, LlUB/LINDOK

Utbildnings- departementet

Högskoleenheten

1. i Borås

FBR

Jordbruks- departementet

ll Folkbibliotek

SPPB I

Forskningsråde- organisationen

Handels- departementet

UHÄ SÖ Patentverket STU

SINFDOK

Studsviks-

Lantbr univzet biblioteket

Ultunabibl m m

lndustri-

departementet TNC, SIS. TLS

Forskningsråd

IVAzs informationsservice

BFR BYGGDOK

Bostads- departementet

• Sida 46
•  Original

lor och myndigheter olika referens- eller informationssökningstjänster.

En översikt över vetenskapliga bibliotek och informationscentraler m.m. lämnas i figur 4.1. De flesta vetenskapliga biblioteken finns inom ut- bildningsdepartementets ansvarsområde. Undantag är t. ex. lantbruksuni- versitetets bibliotek, riksdagsbiblioteket och myndighetsbibliotek.

De större informationscentralerna är förlagda till högskoleenheter under utbildningsdepartementet. Verksamheten finansieras dock till stor del ge- nom bidrag från SINFDOK. Myndigheter inom flera andra departements ansvarsområden finansierar och bedriver också informationsförsörjning. Huvuddelen faller dock inom industri- och utbildningsdepartementens an- svarsområden.

F öretagsbibliotek

Informationsförmedlingen till industrin sker på olika sätt. Företagsbiblio- teken svarar för vissa informationsfunktioner, medan en betydande del av den aktuella informationen går direkt till företagsledningar, stabsorgan el- ler expertis i linjeorganisationen utan att passera biblioteken. Arbetsgiva- reorganisationer och branschorgan liksom branschforskningsinstitut och olika serviceorgan inom näringslivet är betydelsefulla inslag i företagens informationsförsörjning.

De direkt företagsbundna biblioteken kan beroende på branschens krav samt företagets storlek, produktinriktning och organisation variera från centrala serviceinstitutioner inom större koncerner till små enheter för bokinköp och tidskriftsprenumeration. En del svenska företag har omfat— tande egna resurser för informationsförsörjning. Detta gäller t. ex. företag inom branscher med omfattande forsknings- och utvecklingsprogram. Ett tjugotal större företagsbibliotek finns f. n. i landet. Mindre företag har i all- mänhet inte egna resurser för informationsförsörjning.

Företagsbiblioteken samarbetar inbördes och med allmänt tillgängliga vetenskapliga bibliotek och informationscentraler genom fjärrlån och ut- nyttjande av referenstjänster. Tekniska högskolans bibliotek i Stockholm förmedlar bl. a. lån av sällsynta tidskrifter från vissa företagsbibliotek.

F olkbibliotek

Medan staten bär huvudansvaret för de vetenskapliga biblioteken är folk- biblioteken i allt väsentligt en uppgift för kommunerna, även om ett mindre statsbidrag utgår till främst länsbibliotek och lånecentraler (i Malmö, Stockholm och Umeå). Folkbibliotekens roll i informationsförsörjningen beskrivs närmare i avsnitt 4.7.

Anslag till bibliotek och informationscentraler

Avgörande för bibliotekens och informationscentralernas möjligheter att fylla sina uppgifter är anslagstilldelningen inom informationsförsörjningen. Några försök till beräkningar av de totala statliga, kommunala och privata satsningarna har inte gjorts. Det statistiska underlaget tillåter inte några mer exakta uppskattningar. De stora universitetsutredningarna under ef-

• Sida 47
•  Original

terkrigstiden har endast i förbigående berört de vetenskapliga bibliotekens verksamhet. I statskontorets rapport De vetenskapliga biblioteken: organi- sation och administration (1973) redovisas vissa sammanställningar av an- slagsutvecklingen inom informationsförsörjningsområdet. [ dessa över- siktliga beräkningar, som främst avser de vetenskapliga bibliotekens bok- inköpsanslag, görs inga justeringar med hänsyn t.ex. till ändringar i an- slagsteknik och tillkomsten av nya bibliotek. Den årliga ökningen av ansla- gen till bokinköp uppgick under 1960-talet enligt dessa beräkningar till 15 % per år uttryckt i fasta priser.

Andra beräkningar utförda på initiativ av bl. a. forskningsbiblioteksrådet pekar på att de faktiska förbättringarna av bokinköpsanslagen varit lägre och inte kunnat möta de kraftiga kostnadsstegringarna i bokpriser m.m. Förhållandet mellan anslag och kostnader för de vetenskapliga bibliote- kens bokinköp har inte avsevärt förändrats under 1970-talet. Antalet nya tjänster har också varit begränsat vid de vetenskapliga biblioteken.

Vetenskaplig och teknisk information och dokumentation har dock se- dan slutet av 1960-talet erhållit ett betydande resurstillskott i och med till— komsten av SINFDOK.

I det underlagsmaterial som statskontoret insamlat för SINFDOK- utredningen finns beräkningar av de statliga satsningarna på biblioteks- och informationsservice under budgetåret 1974/75. De totala statliga kost- naderna för sådan verksamhet har kunnat beräknas till mer än 120 milj. kronor nämnda budgetår. Beräkningarna bygger på material ur olika källor och måste omges med reservationer. Drygt hälften (ca 65 milj. kronor) av denna summa kan hänföras till vetenskapliga bibliotek vid statliga högsko- leenheter undantaget bibliotekshögskolan (ca 5 milj. kronor). ] totalsum— man kan urskiljas ca 11 milj. kronor för informationssökningsservice vid universitet och högskolor samt vissa myndigheter. Därtill kommer SIN F- DOK:s medel till forsknings- och utvecklingsverksamhet på området. År 1974 uppgick statens bidrag till folkbiblioteken till ca 7 milj. kronor och de kommunala anslagen till folkbiblioteken till totalt ca 394 milj. kronor.

Anslagen till de vetenskapliga biblioteken inom utbildningsdepartemen- tets ansvarsområde (undantaget vissa bibliotek med programbudgetanslag) uppgår innevarande budgetår (1977/78) till ca 90.1 milj. kronor, varav 30.1 milj. kronor under bokinköpsanslag och 60 milj. kronor under avlönings- anslag. SINFDOK:s anslag uppgår budgetåret 1977/78 till 7.4 milj. kronor.

4.2.3 Vissa organisationer och sammanslutningar

SINFDOK stöder vissa verksamheter inom organisationer och samman— slutningar, bl. a. utgår bidrag till verksamheter vid Tekniska litteratursäll- skapet (TLS), Tekniska nomenklaturcentralen (TNC), lngenjörsveten- skapsakademien (IVA) och Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS). Utöver nämnda organisationer finns föreningar och sammanslut- ningar med inriktning på informationsförsörjning, bl. a. Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB) och Svenska bibliotekariesamfundet (SBS). Vida- re flnns lokala föreningar för samarbete. Här kan t.ex. nämnas Stock- holmsbibliotekens samarbetsnämnd där 35 forskningsbibliotek och Stock- holms stadsbibliotek är representerade.

• Sida 48
•  Original

TLS har till ändamål att sprida kunskap om och verka för utveckling inom information och dokumentation samt främja erfarenhetsutbyte. För att fylla detta ändamål skall sällskapet stimulera utveckling och använd- ning av informationstjänster och informationssystem, bidra till medlem- marnas utbildning, sprida kännedom om betydelsen av information och dokumentation som en nationell resurs för näringsliv och samhälle, stimu- lera erfarenhetsutbyte och kontakter mellan sällskapets medlemmar samt aktivt verka för ett fördjupat samarbete med svenska och utländska orga- nisationer. TLS har omkring 1 200 medlemmar inom näringsliv, offentlig förvaltning m. rn. Parallellt med TLS finns en förening för teknisk informa- tion (FTI) och ett sällskap för klassifikationsforskning.

IVA är ett samfund för tekniska specialister inom olika grenar och funge- rar också som ett samlingsorgan för Sveriges näringsliv inom de tekniska vetenskaperna. Arbetet bedrivs i huvudavdelningar med kansli och biblio- tek. Därtill finns ett antal kommissioner och kommittéer.

IVA förmedlar personliga kontakter på olika nivåer och verkar aktivt för att sprida kunskap om teknik och forskning.

Staten och IVA svarar för en omfattande utlandsbevakning genom den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten i åtta av de större industrilän- derna. Attachékontoren utför uppdrag för myndigheter, företag och enskil- da personer. I uppdragsservicen ingår att anskaffa bl. a. svåråtkomliga do- kument såsom översättningar, patent och specialrapporter.

IVA:s bibliotek har en omfattande låneverksamhet. Ny litteratur erhålls främst genom byte med utländska akademier. IVA har till följd av sin ställ- ning som akademi speciella möjligheter att förmedla lån från de stora statli- ga biblioteken i Sovjetunionen, främst i Leningrad och Moskva.

Vidare biträder IVA företag med översättningar, litteraturutredningar och svar på tekniska och vetenskapliga frågor. Denna informationsservice är f.n. under omprövning. Viss försöksverksamhet med referensserviee pågår.

SIS (Standardiseringskommissionen i Sverige, tidigare Sveriges standar- diseringskommission) är sammanhållande organ för standardiseringarbete i landet. Medlemmar i SIS år näringslivsorganisationer, branschföreningar och andra institutioner. De centrala organen inom SIS är fullmäktige, sty- relse, teknisk nämnd samt ett kansli under ledning av en verkställande di- rektör. Dessutom är ett antal fackorgan anslutna till SIS genom särskilda överenskommelser. Fullmäktige består av representanter för medlemmar- na samt företrädare för ett antal statliga verk och myndigheter. Samman- lagt arbetar ca 550 tekniska kommittéer med ca 4 500 experter från närings- liv, stat och kommun med uppgiften att förbereda svensk standard. SINF- DOK är en av de myndigheter som stöder kommittéarbetet genom särskil- da bidrag. SAB som bildades år 1915 har till syfte att ”främja det svenska biblio- teksväsendet”. Medlemmar är dels bibliotek av olika slag, dels enskilda personer. För närvarande har SAB ca 2 400 medlemmar, av vilka ca 1 800 är personliga medlemmar. Föreningen är indelad i fyra sektioner: folkbib— liotekssektionen, skolbibliotekssektionen, forskningsbibliotekssektionen och enskilda medlemmars sektion. Varje sektion har en sektionsstyrelse. Föreningens verksamhet leds av en föreningsstyrelse. Högsta beslutande

• Sida 49
•  Original

organ är ett representantskap om 60 ledamöter. Särskilda biblioteksfrågor bevakas av specialgrupper.

Med den allmänna inriktning föreningen har anlitas den som remissor- gan i frågor som rör svenskt biblioteksväsende. Arbetet i föreningen är dock till större delen inriktat på utvecklingen inom folkbibliotekssektorn. Föreningen drev tidigare en omfattande publiceringsverksamhet, som nu huvudsakligen övertagits av Bibliotekstjänst AB. Biblioteksbladet utges dock fortfarande i föreningens regi.

SBS som bildades år 1921 har till ändamål att "skapa intresse för och väcka debatt kring de vetenskapliga bibliotekens uppgifter och arbetsfor- mer samt att främja sina medlemmars utbildning och förkovran inom bib- lioteks- och dokumentationsområdet”. Anställda vid svenska forsknings- bibliotek äger rätt till medlemskap. Föreningen har två lokalavdelningar (för Stockholm—Uppsalaregionen och Östergötland) och ca 600 medlem- mar. Möten och kurser anordnas för information i yrkesfrågor och en lö- pande publikation Bibliotekariesamfundet meddelar utges sedan år 1971.

4.3 Referenssystemet

4.3.1 Inledning

Referenssystemet tillhandahåller uppgifter om informationsbärare som dels gör det möjligt att entydigt identifiera dokument, dels ger en viss upp- fattning om dess innehåll. I systemet inbegrips även hänvisningar till andra källor än dokument, t. ex. fakta, numeriska data, institutioner och perso— ner (se avsnitt 3.2).

Dokumenten identifieras med hjälp av bibliografiska beskrivningar. Dessa kan innehålla uppgifter om författarnamn, titel, utgivningsort, tryckår m.m. Till beskrivningen kan också höra klassifikationsbeteck- ningar, indextermer och innehållsbeskrivningar (referat, abstracts).

Att insamla, ordna och tillhandahålla sådana uppgifter kallas bibliogra- fisk verksamhet. Termen bibliografisk ges därvid en vidsträckt innebörd och kan avse beskrivningar av alla slags dokument och informationskällor oberoende av media. De bibliografiska uppgifterna sammanställs till bib- liografier. Dessa kan vara tryckta eller på annat sätt mångfaldigade, i mikroform eller datorläsbara i databaser. Bibliotekens kataloger (oftast i kortform) över det egna beståndet är en form av bibliografi, vars huvud- sakliga syfte är att lokalisera ett dokument i en samling.

Bibliografier kan indelas i specialbibliografier och åmnesbibliografier. Specialbibliografiema omfattar skrifter inom en viss kategori oavsett äm- ne, t.ex. doktorsavhandlingar och officiellt tryck. Ämnesbibliografier tar upp arbeten inom traditionellt disciplinorienterade ämnen, t. ex. pedagogik och medicin eller mer probleminriktade ämnen, som miljö och energi.

Bibliotek och informationscentraler tillhandahåller informationssök- ningsservice, referenstjänster, som innebär att användaren får tillgång till bibliografisk information. Biblioteken har sedan länge tillhandahållit kata— loger över det egna beståndet och tryckta bibliografier av olika slag, t. ex. nationalbibliografier och ämnesvis ordnade bibliografier. På senare år har

• Sida 50
•  Original

stora insatser gjorts, i första hand vid olika informationscentraler men även vid bibliotek, för att erbjuda referenstjänster med hjälp av datateknik (se avsnitt 4.5).

Bibliografiska uppgifter av olika slag bildar sålunda en utgångspunkt för såväl referenstjänster som bibliotekens framställning av kataloger över si- na samlingar.

Referenstjänstema utnyttjar företrädesvis internationellt täckande äm- nesbibliografier. ] dessa förekommer delvis samma uppgifter som i natio- nalbibliografierna, vilka spelar en växande roll för katalogframställningen. En praktisk skillnad är att tidskriftsartiklar, konferenstryck och rapporter många gånger dominerar i ämnesbibliografiema medan monografier domi- nerar i de nationalbibliografiska publikationerna.

Bibliotekskataloger har av tradition framställts genom att varje bibliotek katalogiserar sina dokument. Man har därvid huvudsakligen utgått från do- kumentet, men ibland hämtas uppgifter även ur tryckta nationalbibliogra- fier. Först på senare år har man i Sverige använt sig av metoden att cen— tralkatalogisera svenskt tryck och försöksvis utnyttjat datorbaserade na- tionalbibliografier. Med datateknikens möjligheter att snabbt tillhandahål- la bibliografiska data står det klart att datorbaserade nationalbibliografier i framtiden kommer att kunna spela en väsentlig roll för uppbyggnad av bib- liotekens kataloger.

Bibliografier behandlar främst tryckt material. Med nya metoder för mångfaldigande kan det vara svårt att klart avgränsa tryckt material i för- hållande till andra dokument. En bibliografi böri princip förteckna allt ma- terial som står till den intresserades förfogande.

En tillfredsställande bibliografering är ett önskemål inte bara från fors- kare och de vetenskapliga biblioteken utan även från andra intressenter med varierande krav, t. ex. bokhandels- och förlagsbranschen, folkbiblio- teken, förvaltningsbiblioteken och företagsbiblioteken. Inom bokbran- schen ställs stora krav på snabbhet och täckning av det nationella bestån- det. Även folkbiblioteken behöver special- och ämnesbibliografier och samkataloger, särskilt för fjärrlåneverksamheten. Av tradition har folkbib- lioteken haft ett stort behov av bibliografier över svenskt material och av olika urvalsbibliografier. Förvaltnings- och företagsbibliotek har också lik- nande behov av snabb bibliografisk service, ett behov som förstärkts un- der senare år.

4.3.2 Bibliografering av utländskt material

För information om vad som publiceras utanför Sverige används i de flesta fall bibliografier framställda utomlands. I vissa fall ger sådana bibliografier också den bästa eller enda översikten över vad som publicerats i Sverige inom ett visst ämnesområde.

Nationalbibliografiema utgör som framgått ett centralt inslag i referens- systemet. Huvudtanken i UBC-programmet är att varje land har skyldighet att publicera information om verk som publiceras inom landet. För fram- ställning av bibliotekskataloger är datorläsbara utländska bibliografier av speciellt intresse. I Sverige har försök gjorts att utnyttja de engelskspråki- ga MARC-banden i LIBRIS. I en framtid kommer sannolikt denna typ av

• Sida 51
•  Original

teknik att kunna utnyttjas mera allmänt för svenska bibliotek.

Det utländska bibliografiska material som står till förfogande i Sverige kan uppdelas i tryckta bibliografier (ibland i mikroformat) och datorläsbara bibliografier. En överblick över viktigare nationalbibliografier och ämnes- bibliografier m.m. ges 1 Gösta Ottervik, Bibliografier, 3. uppl. (1971). Till- gängliga datorläsbara bibliografier i Sverige redovisas årligen i SINF- DOK:s publikation Allmänt tillgängliga information- och dokumentations- tjänster i Sverige. Datorläsbara bibliografier inom vissa ämnesområden be- skrivs i Bengt Alexanderson, Datorbaserade informationstjänster för hu- manister och samhällsvetare (1975).

I publikationen Data bases in Europe som utgavs hösten 1976 av ASLIB (The Association of Special Libraries and Information Bureau, England) och EUSIDIC (The European Association of Scientific Information Disse- mination Centres) redovisas bibliografiska databaser och faktadatabaser som är tillgängliga i Europa. Vid denna tidpunkt uppgick antalet databaser med bibliografisk information till 337, medan antalet faktadatabaser var 149.

Ämnesbibliografiska databaser är tillgängliga för användaren dels via svenska informationscentraler. såsom IDC och MIC m.fl., dels via ut— ländska som European Space Agency (ESA), Lockheed Information Sys- tem (LIS) och Systems Development Corporation (SDC). Även myndighe- ter, företag och andra organisationer tillhandahåller sökningar i databaser.

4.3.3 Svensk bibliografering av utländskt material

Utländsk litteratur bibliograferas i Sverige dels för att framställa kortkata- loger över bibliotekens egna bestånd, dels för att framställa samkataloger.

Modern teknik ger stora möjligheter till samverkan och till utnyttjande av redan bibliograferat utländskt material vid arbetet med egna kataloger. Dessa är främst avsedda för lokala ändamål och förekommer i allmänhet endast i ett exemplar. Med hjälp av mikrografi kan lokala beståndskatalo- ger emellertid mångfaldigas och spridas.

Det ökade utbudet av information har medfört att bibliotekens möjlighe- ter tiII fullständig täckning blivit allt mindre. Tidigt insåg man i Sverige vik- ten av att överblicka förvärven av utländsk litteratur vid svenska bibliotek. KB startade år 1886 utgivningen av Sveriges offentliga bibliotek. Acces- sionskatalog (AK) som numera utkommer under titeln Accessionskatalog över utländsk litteratur i svenska forskningsbibliotek. Genom AK under- lättades möjligheterna till fjärrlån mellan olika bibliotek vilket kom att ut- vecklas till ett viktigt inslag i litteraturförsörjningen.

LIBRIS databas innehåller bibliografiska uppgifter om huvudsakligen monografierjämte uppgift om vilka svenska forskningsbibliotek som har publikationen i fråga i sina samlingar. Utländska nyförvärv till större svenska folkbibliotek (UN) är folkbibliotekens motsvarighet till AK. UN har betydelse även för fjärrlåneverksamheten vid forskningsbiblioteken. Den utkommer i månadshäften som kumuleras till årsvolymer och finns delvis också i datorläsbar form. Den första årgången täcker förvärv år 1948. Utgivare är numera Bibliotekstjänst AB.

Övriga samkataloger är mestadels förteckningar över tidskrifter inom

• Sida 52
•  Original

vissa ämnesområden. Dessa förteckningar tar i vissa fall upp enbart be- stånden i svenska bibliotek (t. ex. List Tech), i andra fall omfattas biblio- tek i Norden (t. ex. List Econ, List Bio-med). Vidare redovisas i dessa för- teckningar bestånden i ett stort antal företagsbibliotek. Samkatalog över konferenstryck tar upp nordiska biblioteksbestånd av konferenstryck inom tekniska och naturvetenskapliga ämnesområden.

Nordisk samkatalog över periodica (NOSP) är ett projekt som syftar till en datorbaserad samkatalog över tidskrifter i nordiska bibliotek. NOSP skall som lokaliseringsregister i framtiden kunna ge svar på frågor om vilka bibliotek i Norden som i sina samlingar har utländska tidskrifter. Avsikten är att ur en gemensam nordisk databas göra periodiska och kumulerade ut- tag samt att kunna producera olika slag av ämnesförteckningar. Målsätt- ningen är att databasen även skall vara direkt sökbar via terminaler över det allmänna telenätet eller SCANNET.

Den traditionella utgivningen av AK släpar starkt efter. För monografier finns uppgifter senast i en AK-publikation som förtecknar inköp år 1974. De flesta där förtecknade verken har publicerats ett eller flera år tidigare. De stora biblioteken har en ersättning i LIBRIS. Senaste AKP förtecknar tidskriftsinköp från år 1973. Vissa samkataloger över tidskrifter revideras årligen, t. ex. List Tech, medan andra ej reviderats på åtskilliga år. Svårig- heter förekommer sålunda att lokalisera monografier och tidskrifter an- skaffade under de senaste åren. För rapportlitteraturen finns endast biblio- tekens interna förteckningar. Samkataloger över rapporter i svenska bib- liotek saknas, vilket vållar osäkerhet och tidsspillan i fjärrlånetrafiken och kan medföra att beställningen måste göras från ursprungslandet.

4.3.4 Bibliografering av svenskt material

Den svenska nationalbibliografieringen syftar till att ge fullständig över- blick över produktionen av svenska skrifter. Detta sker genom dels löpan- de bibliografier, dels retrospektiva. Äldre svenska skrifter finns redovisa- de i bibliografier, med undantag för perioden 1700—1829. Vid kungl. bib- lioteket pågår ett arbete med stöd från riksbankens jubileumsfond för att täcka denna lucka. De löpande nationalbibliografiska förteckningarna framställs av bibliografiska institutet (BI), som redigerar Svensk bokför- teckning (vecko-, månads- och årsförteckningar), Svensk bokkatalog (fler- årsförteckning), Svensk tidskriftsförteckning och Svensk musikförteck- ning, samt en periodisk förteckning över böcker om Sverige och svensk lit- teratur på främmande språk, Suecana extranea.

Central katalogisering av det svenska trycket utförs sedan år 1958 vid BI. Svenska verk skall härigenom inte behöva katalogiseras mer än en gång för samtliga bibliotek som mottager leveranser av svenska skrifter. I prak- tiken är dock restantierna vid institutet så stora att de olika biblioteken själva tvingas att mer eller mindre utförligt behandla efterfrågat material. Från BI har tidigare distribuerats katalogkort bl.a. till samtliga bibliotek som erhåller tryckerileveranser. Denna verksamhet har upphört i och med att biblioteken nu kan beställa önskade kort via LIBRIS. Huvuddelen av den svenska litteraturen katalogiseras också för folkbiblioteken genom sambindningstjänsten vid Bibliotekstjänst AB.

• Sida 53
•  Original

Bland viktiga specialbibliografier över svenskt material kan nämnas Års- bibliografi över Sveriges offentliga publikationer, utgiven av riksdagsbib- lioteket, samt Svenska tidskriftsartiklar och Svenska tidningsartiklar, båda utgivna av Bibliotekstjänst AB.

Ämnesbibliografisk verksamhet förekommer på olika håll. Tryckta och otryckta arbeten förtecknas med olika krav på fullständighet. Utmärkande för verksamheten vid sidan av ämnesområdena naturvetenskap, teknik och medicin är att den i stort utsträckning sköts genom frivilliga insatser.

Bland ämnesorienterade bibliografier kan nämnas:

— Svensk historisk bibliografi, som utges av Svenska historiska förening- en med bidrag från humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. — Svensk litteraturhistorisk bibliografi publiceras i Samlaren, vilken utges av Svenska litteratursällskapet, Uppsala — Svenskjuridisk litteratur, som fortlöpande förtecknas i Svenskjuristtid- ning — Ekonomisk dokumentation som månatligen i olika serier redovisar dels ny litteratur i urval, dels svenska tidskriftsreferat i företagsekonomi, samhällsekonomi och transportekonomi. Utgivare är Stockholms Han- delshögskolas bibliotek.

Svensk teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk litteratur förtecknas ofta inte i svenska publikationer, utan rapporteras endast till intemationel- la bibliografier.

Ett exempel på bibliografisk verksamhet inom ett problemorienterat om- råde är de kataloger över forskning om bl. a. yttre miljö och om arbetsmiljö som miljödatanämnden sammanställer. ] dessa redovisas såväl pågående projekt som rapporter från miljöområdet.

Svenskt material inrapporteras till ett flertal internationella bibliogra- fier, både av konventionell typ och i datorläsbar form. Sålunda lämnas svenskt historiskt material till Excerpta historica Nordica, som utges av International Committee of Historical Sciences, arbeten om engelskt språk och litteratur till Annual bibliography of English language and literature som utges av Modern Humanities Research Association.

Svensk teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk litteratur rapporteras på liknande sätt till internationella bibliografier och informationssystem, varvid de datorbaserade systemen spelar den största rollen. Som exempel kan nämnas att AB Atomenergi rapporterar till INIS (International Nuclear Information System), Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek till AGRIS (International Information System for Agricultural Sciences and Tech— nology), medicinska informationscentralen vid karolinska institutet (MIC) till MEDLARS/MEDLINE och väg- och trafikinstitutet (VTI) till IRRD (International Road Research Documentation).

Beståndskataloger kan i vissa fall innehålla en mycket stor del av den tillgängliga litteraturen av ett visst slag eller inom ett visst område. I kungl. bibliotekets och de äldre universitetsbibliotekens kataloger finns större de- len av den svenska bokproduktionen förtecknad. Riksdagsbibliotekets ny- förvärvslistor som seriepubliceras i Från riksdag och departement tjänst-

• Sida 54
•  Original

gör som en svensk bibliografi inom samhälls- och rättsvetenskap. Sammanfattningsvis kan konstateras att nationalbibliograferingen gäl- lande i första hand tryckta enstaka arbeten och tidskrifter är koncentrerad till bibliografiska institutet. Övrig nationell bibliografering är splittrad och dubbelarbete förekommer. Somliga områden är åsidosatta och täckningen ofullständig bl.a. i fråga om bibliograferingen av doktorsavhandlingar, forskningsrapporter, forskningsprojekt och den auditiva produktionen. Ett allmänt förekommande problem med löpande bibliografier är de eftersläp- ningar som förekommer t. ex. i fråga om Årsbibliografi över Sveriges of- fentliga publikationer och Svensk historisk bibliografi.

4.3.5 Katalogiseringsregler och standardisering Svenska katalogiseringsregler

Att katalogisera litteraturen som förvärvas till olika bibliotek efter skilda regler har bedömts som alltmer orationellt. De av kungl. biblioteket utgiv- na reglerna (år 1956) har blivit normgivande för den bibliografiska beskriv- ningen i landets bibliotek. När centralkatalogisering av svenskt tryck för de större vetenskapliga biblioteken infördes år 1958 kom dessa regler efter hand att tillämpas i universitetsbiblioteken och senare också i andra forsk- ningsbibliotek. Efter initiativ av FBR utgavs år 1974 nya svenska regler, som ansluter till International Standard Bibliographic Description (ISBD). Dessa regler används i LIBRIS och har därmed successivt införts i de svenska forskningsbiblioteken samt i något förenklad form även vid folk- biblioteken. Härmed har Sverige anpassat sig till internationella krav på bibliografisk beskrivning.

Standarder för bibliografering

Den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) bedriver ett ar- bete för att standardisera bibliografiska uppgifter, som delvis har omsatts till svensk standard. SIS har vidare utarbetat en standard för rapporter (SIS 614121 Dokumentation. Dokumentdata. Beskrivande uppgifter). Även andra standarder har utarbetats, t. ex. SIS 03 8401 Förkortning av titlar i periodiska publikationer, vilken är en bearbetning av en ISO—stan- dard.

Standard för maskinläsliga bibliografier

Inom UNISIST-programmet har framtagits Reference manual for ma- chine-readable bibliographic descriptions (1974), som bygger på och kom- pletterar standarden ISO 2709 Documentation-Format for bibliographic in- formation interchange on magnetic tape. Denna beskriver hur bibliografis- ka poster skall utformas för datorläsbara bibliografier och har i första hand accepterats av producenter av ämnesorienterade databaser. För MARC- band har nyligen rekommenderats en standardiserad utformning UNI- MARC—Universal M A R C format (1977).

• Sida 55
•  Original

Standardnumrering

I syfte att förbättra den bibliografiska kontrollen av seriepublikationer har startats International Serials Data System (ISDS), som syftar till att ge se- riepublikationer en korrekt bibliografisk beskrivning, en standardiserad ti- telförkortning och ett internationellt serienummer, ISSN (International Standard Serial Number). Sverige har upprättat en nationell ISDS-central vid bibliografiska institutet och fördelar därifrån ISSN för seriepublikatio— ner som utges i Sverige.

Ett system att förse varje bok med ett unikt nummer utvecklades först i England. Efter viss bearbetning har antagits ett internationellt system, ISBN (lntemational Standard Book Numbering). Numreringen sker i stor utsträckning av de enskilda förlagen, men för att koordinera denna verk- samhet finns en nummercentral för ISBN vid bibliografiska institutet.

4.3.6 Klassificering och indexering

Klara tendenser till samordning och internationell inriktning i fråga om bibliografisk beskrivning finns inom bibliotek i Sverige. Bilden är emeller— tid mer splittrad i fråga om klassifikationssystem.

Klassifikationssystem för svenska bibliotek

I Sverige har utvecklats ett eget klassifikationssystem (SAB—systemet) som utgår från bokstäver för uppdelning i stora ämnesområden och från siffror och andra symboler för finindelning. Systemet är nästan helt begränsat till Sverige. Det tillkom på 1920-talet på initiativ av SAB och användes först av folkbiblioteken. Genom att SAB-systemet infördes i centralkatalogisering- en vid bibliografiska institutet har det från 1950-talet kommit att successivt användas vid samtliga svenska universitetsbibliotek. SAB-systemet använ- des också för de löpande svenska nationalbibliografiska produkterna och AK.

Decimalklassifikationssystem

Deweys decimalklassifikationssystem är ett siffersystem som har vid- sträckt användning i USA och Storbritannien. Posterna i de amerikanska MARC-banden har Dewey-nummer. Dewey-systemet används endast un- dantagsvis vid svenska bibliotek, t. ex. vid KTHB.

Universella decimalklassifikationssystemet (UDK) är från början en be- arbetning av Dewey-systemet. UDK-systemet har fått vidsträckt använd- ning internationellt och i Sverige för systematisering av främst teknisk, na- turvetenskaplig och ekonomisk litteratur. UDK-nummer utsätts sålunda ofta på uppsatser i tekniska och ekonomiska tidskrifter. LIBRIS har ett särskilt fält för UDK-nummer.

Ämnesordsystem och indexeringstermer

Ämnesordssystem används i bibliografier och beståndskataloger för indel-

• Sida 56
•  Original

ning av det förtecknade materialet. De kan också användas för indexering, dvs. för att beskriva innehållet i dokument med hjälp av flera ämnesord el- ler termer.

I en del fall tillåts valfria ämnesord, i andra fall väljs ämnesorden ur för- teckningar över godtagna termer. En förteckning som även innehåller rela- tioner mellan olika ingående termer kallas tesaur.

Ämnesordssystem finns av många olika slag. De kan byggas upp för en specialsamling eller vara generellt användbara. Termlistor och tesaurer finns utarbetade för många specialområden och spelar stor roll vid dator- sökning. I den svenska diskussionen om ämnesordssystem för nationalbib— liografiska ändamål har särskilt uppmärksammats det system som används i den brittiska nationalbibliografin (PRECIS).

4.4 Beståndssystemet

4.4.1 Inledning

Genom referenssystem kan hänvisningar erhållas till många fler dokument och andra informationskällor än som är tillgängliga vid svenska bibliotek. Detta är till viss del ofrånkomligt eftersom det skulle vara orimligt dyrt och praktiskt ogenomförbart att till landet anskaffa och snabbt tillhandahålla allt bibliograferat material. Det inträffar å andra sidan också att arbeten finns i Sverige utan att vara tillgängliga på grund av att det finns för få ex- emplar, att lånerestriktioner gäller eller att den bibliografiska täckningen är ofullständig.

4.4.2 Svenska skrifter

Enligt gällande lag om skyldighet att avlämna biblioteksexemplar av tryckt skrift skall boktryckare till kungl. biblioteket och vart och ett av universi- tetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg lämna ett exemplar av varje tryckt skrift som framställs i landet. Umeå universitetsbibliotek har sedan år 1967 erhållit granskningsexemplaret av tryckt skrift. Dessa fem biblio- tek kallas nedan leveransbibliotek. Enligt särskilda bestämmelser levere- ras allt statligt offentligt tryck även till riksdagsbiblioteket.

Alla svenska tryckta skrifter bör i minst ett exemplar finnas tillgängliga för såväl svenska som utländska låntagare enligt internationella rekom- mendationer (Unesco). Kungl. biblioteket skall enligt sin instruktion sam- la, förvara och tillhandahålla i landet framställda och utgivna tryckta skrif- ter samt utomlands utgivna tryckta skrifter på svenska språket, av svenska författare eller om svenska förhållanden. Övriga vetenskapliga bibliotek som erhåller tryckerileveranser har inte motsvarande skyldighet; för dem finns sålunda möjlighet att i större utsträckning gallra i materialet.

Pliktleveranserna omfattar årligen ca 200000 trycksaker. År 1976 upp- gick leveranserna till kungl. biblioteket till ca 218 000 exemplar. Därav ut- gör böcker, broschyrer och fortsättningsverk ca 15 000 exemplar, s. k. småtryck ca 95 000 exemplar, tidningsnummer ca 60000 och tidskrifter ca 43000. Det leveranspliktiga materialet ökar med ca 3% per år. Av detta material upptas årligen ca 10000 i Svensk bokförteckning (se avsnitt 4.3.4).

• Sida 57
•  Original

Andra vetenskapliga bibliotek än leveransbiblioteken, däribland univer- sitetsbiblioteken i Linköping och Stockholm (i viss utsträckning Umeå uni- versitetsbibliotek), är hänvisade till köp för att tillgodose behoven inom resp. biblioteks ämnesområde. De 5. k. småtryckssamlingarna är mer eller mindre fullständiga och lättillgängliga vid de olika universitetsbiblioteken.

Utöver förvärv genom pliktleveranser och köp erhåller biblioteken ock- så gåvor av svenskt material, särskilt forskningsrapporter, uppsatser, sten- ciler, småtryck etc. Vissa specialbibliotek anskaffar systematiskt sådant material från andra högskoleenheter. Som exempel kan nämnas lantbruks- universitetets biblioteks samlingar av tryckt och stencilerat material om landskapsvård (från bl. a. länsstyrelserna). Även andra institutioner än högskolebiblioteken insamlar och tillhandahåller sådant material inom spe- ciella ämnesområden, t. ex. miljödatanämnden (MDN) och BYGGDOK. Folkbiblioteken köper den svenska litteratur de behöver och Biblioteks- tjänst AB har byggt upp en serviceapparat för detta.

Den nya tryckfrihetsförordning (TF) som träder i kraft den 1 januari 1978 innebär vissa ändringar med återverkan på pliktleveransordningen. Bland annat upphör skyldigheten att lämna granskningsexemplar.

Ändringarna innebär vidare att TF:s tillämpning vidgas till att under vis- sa förutsättningar omfatta inte bara tryckta skrifter utan också skrifter som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande förfarande. Massmedieutredningen har avgett förslag till lag om tillämpning av vissa bestämmelser i TF, bl.a. föreskrifter om avlämnande av arkivexemplar av tryckt skrift (DsJu 1976: 18).

Utredningen om skyldighet att leverera biblioteksexemplar av tryckt skrift m.m. har i det nyligen framlagda betänkandet Pliktexemplar av skrift (DsU 1977: 12) lämnat förslag till utformning av pliktleveranser av biblioteksexemplar. I betänkandet lämnas en ingående redogörelse för det svenska materialets och pliktleveransernas omfattning, behandling och ut- nyttjande.

I motsats till massmedieutredningen hävdar denna utredning att någon skarp åtskillnad inte bör göras mellan arkivexemplar och biblioteksexem- plar och föreslår att leveransfrågan regleras i en gemensam lag om pliktex- emplar. Utredningsförslaget innebär att kungl. biblioteket som national- bibliotek bör erhålla ett nationalexemplar. Ett reservexemplar till detta föreslås bli placerat vid Lunds universitetsbibliotek. Förutom till kungl. biblioteket och Lunds universitetsbibliotek föreslås att pliktexemplar av skrift skall lämnas till övriga fem universitetsbibliotek (regionexemplar).

Förslaget innebär sålunda en utökning av det totala antalet pliktexem- plar från nuvarande fem (granskningsexemplaret inräknat) till sju. Samti- digt innebär förslaget en principiell begränsning för framtiden av antalet exemplar. I förslaget ingår även en begränsning i skyldigheten att bevara det levererade materialet.

En sådan skyldighet skall endast gälla för nationalexemplaret och dess reservexemplar. Övriga pliktexemplar föreslås fritt kunna disponeras av universitetsbiblioteken i första hand för regionens behov. De skall alltså kunna spridas eller gallras i den utsträckning som befinns lämpligt. Beslut om hur exemplaren skall utnyttjas bör efter hörande av regionsstyrelsen

• Sida 58
•  Original

ankomma på högskolestyrelserna vid de universitet, vilkas bibliotek erhål- ler pliktexemplar.

Förslaget innebär att leveransplikten skall följa den nya tryckfrihetsför- ordningen och därmed inkludera visst stencilerat material m.m. Vissa nya begränsningar föreslås emellertid i leveransplikten. Utredningen föreslår också att man vid en framtida lagstiftning bör överväga om leveransplikt även bör gälla sådana nya mediaprodukter som ersatt eller kompletterat tryckta skrifter, framför allt grammofonskivor och andra typer av fono- gram, ljud- och bildkassetter samt AV—hjälpmedel.

Beträffande gallring föreslås bl. a. tillkomma centralt utfärdade riktlinjer som enligt utredningen lämpligen utarbetas av forskningsbiblioteksrådet eller dess efterföljare.

I pliktleveranserna ingår svenska monografier och tidskrifter som därmed blir tillgängliga vid leveransbiblioteken. Det svenska offentliga trycket in- levereras som nämnts även till riksdagsbiblioteket. Sedan år 1968 mottar riksdagsbiblioteket även en del otryckt material, bl. a. stencilerade årsbe- rättelser, författningar och utredningar som förtecknas i Årsbibliografi över Sveriges offentliga publikationer. Dess senaste version omfattade 5 OOO—6000 titlar.

Vetenskapliga och tekniska rapporter utgör ett speciellt problem till följd av variationerna i utformning och publikationssätt. En av SINFDOK stödd utredning uppskattade antalet i landet framställda vetenskapliga och tekniska rapporter till 10000— 15000 (fördelade på ca 1 000 serier) i början av 1970-talet. Detta material ingår som regel i numrerade serier och levere- ras vanligen till och förvaras vid högskolebibliotek, myndighetsbibliotek och företagsbibliotek. I allmänhet söker de vetenskapliga biblioteken in- samla och tillhandahålla rapporter framställda inom den egna högskoleen- heten.

Doktorsavhandlingar skall tillhandahållas vid det universitet där dispu- tationen äger rum samt distribueras till de institutioner inom vilkas intres- seområden avhandlingen faller. I praktiken sker detta bl. a. genom byten mellan de vetenskapliga biblioteken. Tryckta avhandlingar levereras ock- så genom tryckerileveransema.

Småtryck. För forskningens och utbildningens behov erhåller universi- tetsbiblioteken och kungl. biblioteket genom pliktleveranser även annat tryck än böcker och tidskrifter. Detta s.k. småtryck består i princip av så- dana skrifter som inte katalogiseras och följaktligen inte kan sökas i biblio- tekens kataloger utan återfinns i samlingarna genom att det där ordnas en- ligt något bestämt system. Som exempel på småtryck kan följande slag av publikationer nämnas: kommuntryck, års- och revisionsberättelser, regle- menten, lönetariffer, avtal, flygblad, visor, program, tidtabeller, drag— ningslistor, kataloger, priskuranter, protokoll, reklamtryck, kompendier och korrespondenskurser. Småtrycket är främst koncentrerat till ämnes- områdena undervisning, samhälls- och rättsvetenskap, ekonomi och nä— ringsväsen. En undersökning vid kungl. biblioteket om utlåning av små- tryck visar att de mest utlånade ämneskategorierna är affärstryck, biblio- grafi, förvaltning, politisk ekonomi, konst, statsrätt och undervisning.

• Sida 59
•  Original

4.4.3 Utländsk litteratur

De svenska forskningsbiblioteken anskaffar en stor mängd utländsk littera- tur och avsevärda summor tas i anspråk för sådana förvärv. Tillgänglig sta- tistik medger inte någon beräkning av de totala kostnaderna för köp av ut- ländsk litteratur i forskningsbiblioteken. Anslagen till bokinköp m.m. vid de stora vetenskapliga biblioteken ger dock en viss uppfattning om stor- leksordningen på dessa kostnader.

Från statsbudgetanslaget Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m.m. som för budgetåret 1977/78 uppgår till ca 30,1 milj. kr. bestrids kostnaderna för bokinköp m.m. vid kungl. biblioteket, statens psykologisk-pedagogis- ka bibliotek och de vetenskapliga biblioteken i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm och högskolan i Luleå. Ett flertal betydande vetenskapliga bibliotek finan- sieras dock med statliga medel som tilldelas på annat sätt, t. ex. Chalmers tekniska högskolas bibliotek, universitetsbiblioteket i Linköping och Sve- riges lantbruksuniversitets bibliotek, Vetenskapsakademiens bibliotek och Handelshögskolans bibliotek i Stockholm. Detta innebär att det angivna beloppet inte utgör hela summan till bokinköp för vetenskapliga bibliotek. I sammanhanget bör också framhållas att anvisade medel även avser andra kostnader, t. ex. bokvård och städning.

En betydande del av den litteratur som inkommer till de statliga svenska forskningsbiblioteken skaffas genom byte. Biblioteken överlämnar till bib- liotek och andra institutioner i utlandet skrifter som utkommit i Sverige och i utbyte erhålles liknande material. De svenska bibliotekens bytesma- terial utgörs av vetenskapliga skrifter som utges vid universiteten eller motsvarande institutioner, ofta med tryckningsbidrag från forskningsråd.

Följande exempel kan ge en uppfattning om bytesverksamhetens om- fattning (Statistisk årsbok för Sverige 1976):

Antal bytesför—

bindelser Uppsala universitetsbibliotek 3 081 Göteborgs universitetsbibliotek 1 269 Chalmers tekniska högskolas bibliotek 795 Riksdagsbiblioteket 87 Statistiska centralbyråns bibliotek 1 100

Den genom byte erhållna litteraturen utgör kvantitativt sett en mycket stor del, i många fall mer än hälften, av de större vetenskapliga bibliote- kens nyförvärv.

Bland betydelsefull litteratur som förvärvas genom byte kan nämnas doktorsavhandlingar samt tidskrifter och serier från universitet, akademier och vetenskapliga sällskap m. rn. Sådana skrifter är ofta svåra att anskaffa på annat sätt. En annan betydelsefull kategori är skrifter från öststaterna. Även sådant material är svåråtkomligt på annat sätt än genom byte.

Utbudet av information, som ökat starkt under senare år, är inte enbart en fråga om en ökning av forskningsvolymen inom välbekanta områden. Bib- lioteken ställs numera inför krav på att bevaka utgivningen inom nya områ-

• Sida 60
•  Original

den, ofta publicerade på språk som tidigare varit föga beaktade i Sverige, såsom ryska, kinesiska ochjapanska.

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har en speciell service för an- skaffning av svåråtkomlig litteratur. Det kan gälla rapporter, utredningar, konferenstryck m. m. IVA utnyttjar därvid utländska dokumentationscen- traler och de teknisk-vetenskapliga attachéerna i USA, Canada, Frankri- ke, Japan, Kina, Sovjetunionen, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Framtagning av litteratur från öststaterna sker inom ramen för de avtal om utbyte av litteratur som IVA har. För att anskaffa svåråtkomli- ga dokument företrädesvis inom naturvetenskap och teknik från Nordame- rika till de skandinaviska länderna har NORDFORSK inrättat dokumenta- tionscentralen SCANDOC i Washington.

Monografier. Under knappa tider fungerar förvärv av monografier ofta som regulator för att behålla viktiga tidskrifter. Ökningen av bibliotekens bokinköpsanslag har under senare år inte hållitjämna steg med prisökning- arna, vilket torde ha inneburit att mindre resurser har lagts på inköp av monografier.

Under senare år har prisökningarna för tidskrifter i genomsnitt varit ca 15 % om året enligt forskningsbiblioteksrådets prisstatistik. För vissa om- råden har ökningarna även varit betydligt större. Många bibliotek har där- för tvingats avbeställa tidskrifter. För ett urval bibliotek har antalet avbe- ställda tidskrifter varit av ungefär följande storlek budgetåret l975/76:

Antal avbeställda tidskrifter

Karolinska institutets bibliotek 60 Lunds universitetsbibliotek ] 000 Stockholms universitetsbibliotek 125 Tekniska högskolans bibliotek 120 Umeå universitetsbibliotek 30 Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek, Ultunabiblioteket 20 Göteborgs universitetsbibliotek, biomedicinska biblioteket 155 Vetenskapsakademiens bibliotek 150

Alltför vittgående slutsatser bör inte dras ur ovanstående material. I många fall rör det sig om avbeställningar av föga utnyttjade tidskrifter eller av sådana som trots avbeställningar är tillräckligt representerade i landet.

Det har ofta framhållits att de datorbaserade referenstjänstema inte till- räckligt motsvaras av tidskriftsbeståndet inom landet. Det mycket rika be- ståndet vid British Library Lending Division (BLLD) har i allt högre grad kommit att användas av svenska forskare.

Utländska dagstidningar köps i växlande utsträckning av olika biblio- tek. Någon samverkan förekommer inte mellan biblioteken i fråga om för- värven. Endast de tidningar som hålls vid universitetsbiblioteken och KB bevaras.

Bibliografisk information om utländskaforskningsrapporter kan ofta er- hållas genom de datorbaserade informationssökningstjänstema. Däremot kan det vara betydligt svårare att få tillgång till rapportmaterialet i Sverige. Vissa bibliotek har dock relativt fullständiga samlingar av vissa rapportse-

• Sida 61
•  Original

rier, t.ex. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (ED-rapporter), FOA (GRA), AB Atomenergi (AEC-rapporter, ERDA—rapporter och NA- SA-rapporter).

Samkataloger över rapportbeståndet saknas vilket gör att rapporterna måste sökas osystematiskt vid svenska bibliotek eller rekvireras direkt från ursprungslandet.

När det gäller konferenstryck är den bibliografiska täckningen ofta till- fredsställande men svårigheter kan uppstå att erhålla dokumenten. Konfe— renstryck köps av olika bibliotek utan inbördes samordning. Varje biblio- tek bevakar sina speciella ämnesområden. För konferenstryck finns en nordisk samkatalog som huvudsakligen förtecknar litteratur inom teknik och angränsande områden. Särskilt svårt är det att erhålla s. k. preprints. Dessa är speciellt värdefulla därigenom att den slutliga publiceringen av materialet ofta sker först långt efter konferensen.

Svårigheter är förknippade med de internationella organiationernas tryck. Både dubbleringar och luckor kan konstateras. I Sverige finns t. ex. FN—trycket i flera exemplar. Skrifter från EG-kommissionen finns inte komplett i något svenskt bibliotek. Skrifter från OECD finns till en del vid Handelshögskolans bibliotek i Stockholm. De olika specialorganen inom FN, t. ex. FAO, ILO och WHO, producerar också ett omfattande tryckt material, som enligt särskilda överenskommelser levereras till vissa biblio- tek i Sverige.

4.4.4 Faktadatabaser

De faktadatabaser som utvecklats särskilt under senare år kan anses ingå i beståndssystemet. Sådana faktadatabaser innehåller t. ex. mätvärden, ma- terialinformation och produktinformation. ] Sverige finns f. n. ett antal så- dana databaser i drift. Som exempel kan nämnas databaserna inom kristal- lografi och masspektrografi vid Medicindata i Göteborg. Faktadatabaser beskrivs utförligare i avsnitt 4.5 och 15.6.

4.4.5 Härrlåneverksamhet

Alla typer av bibliotek (forsknings-. företags-, folk- och förvaltningsbib- liotek) är engagerade i fjärrlåneverksamhet. Denna verksamhet betraktas som en självklar och oumbärlig service och som en av de forskningsinrik- tade bibliotekens viktigaste uppgifter. Man har i praktiskt samarbete kom- mit en god bit på väg mot att betrakta landets bestånd såsom en enhet, ett sambibliotek.

Som exempel på betydelsen av fjärrlånehanteringen kan nämnas att år 1975 uppgick antalet utlånade volymer vid universitetsbiblioteken i Uppsa- la, Lund och Göteborg, tekniska högskolans och Chalmers tekniska hög- skolas bibliotek till sammanlagt 766 557, av vilka 147 687 eller l9,3% var fjärrlån. De bibliotek som har flest fjärrlån är universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg, tekniska högskolans bibliotek, Chalmers tekniska högskolas bibliotek, karolinska institutets bibliotek, Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek (Ultunabiblioteket), Musikaliska akademi- ens bibliotek, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek och Vetenskaps- akademiens bibliotek.

• Sida 62
•  Original

För ett effektivt fjärrlånesamarbete krävs att ett önskat dokument kan lokaliseras till ett visst bibliotek. Ett antal sådana lokaliseringsinstrument finns i form av samkataloger för vissa ämnen, bibliotek eller litteraturty- per.

4.4.6 Översikt över beståndssystemet

I tabell 4.1 presenteras ett försök till en översikt över speciellt starka be- stånd i forskningsbiblioteken. De traditionella ämnesbenämningarna ger här en oprecis bild. Den ofta tvärvetenskapliga sektoriella forskningen be- lyses inte av tabellen. FOA:s bibliotek har t. ex. betydande dokumentsam- lingar av intresse för forskning som rör försvaret och AB Atomenergis bib- liotek har samlingar inom energiforskning med angränsande ämnen. Man bör vidare beakta att många förvaltningsbibliotek och bibliotek vid privata företag kan ha betydande samlingar som är tillgängliga även för utomståen- de.

I Sverige finns inte någon övergripande fördelningsplan för litteraturför- sörjning, syftande till att olika bibliotek skall bevaka speciella ämnesområ- den eller litteraturtyper. Specialbiblioteken svarar för litteraturförsörjning inom de egna ämnesområdena. Olika ämnesområden är olika starkt före- trädda vid de vetenskapliga biblioteken beroende på hur ämnesområdena vuxit fram inom lärosätet.

I Sverige gjordes på 1950-talet ett försök att på frivillig väg fördela litte- raturanskaffningen inom främst humaniora mellan kungl. biblioteket, uni- versitetsbiblioteken i Uppsala och Lund och dåvarande Göteborgs stads- bibliotek (nuvarande Göteborgs universitetsbibliotek), utgående från exis— terande specialsamlingar. Scandiaplanen är ett försök i samma riktning. men på nordisk basis. Syftet är att inom Norden utveckla samarbetsmeto- der för litteraturförsörjning, informationsförmedling och låneverksamhet. Utifrån existerande samlingar genomfördes på 1950- och 1960-talen en uppdelning i bevakningsområden mellan nordiska bibliotek. Målsättningen för Scandiaplanen har varit att öka tillgången i Norden på marginell veten- skaplig litteratur. Åtagandena var helt frivilliga och medel har inte utgått för medverkan i Scandiaplanen. Vid många allmänbibliotek har special- samlingar byggts upp i enlighet med Scandiaplanens riktlinjer.

Scandiaplanens uppföljningsgrupp har ijuni 1977 framlagt förslag om att Scandiaplanens huvudkommitté inom NORDINFO skall verka för bl.a. följande:

El Medel skall begäras från NORDINFO för vissa projekt, bl. a. en kart- läggning av bristområden och en utredning om s.k. överflödslitteratur, dvs. föga efterfrågad litteratur som det finns god tillgång till, bl. a. vissa utomnordiska lärosätens dissertationer El Uppföljningsgruppens rapport skall överlämnas till lämpliga instanser med betonande av att ämnesorienterade anvarsbibliotek inrättas i varje land med adekvata resurser för förvärv och utlåning El Huvudkommittén klargör att den formella Scandiaplanorganisationen skall upplösas och att huvudkommittén ersättes av en projektlednings- grupp.

• Sida 63
•  Original

Tabell 4.1 Översikt över bestånden i vissa vetenskapliga bibliotek

Teologi Humaniora Juridik Samhällsvet. Beteendevet.

Ekonomi Medicin Naturvet. Teknik Litt. vet.

Skönlitt. Konst Musik

Arkeologi Etnografi

Matematik Statistik Lantbruk Handskrifter Aldre tryck

Kartor och planscher

Ljudupp- tagningar

A Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens bibl.; B Statistiska centralbyråns bibl.; C Karolinska institutets bibl.; E Nordiska museets bibl.; F Akademiens för de fria konsterna bibl.; G Göteborgs universitetsbibl.; H Stockholms universitetsbibl.; Ju Sveriges lantbruksuniversitets bibl., Ultunabibl; L Lunds universitetsbibl.; N Nationalmusei bibl.; Nob Svenska Akademiens Nobelbibl.; P Statens psykologisk- pedagogiska bibl.; R Riksdagsbibl: S Kungl. bibl.; Sha Handelshögskolans i Stockholm bibl.; T Tekniska högskolans i Stockholm bibl.; U Uppsala universitets- bibl.; V Vetenskapsakademiens bibl.; X Musikaliska akademiens bibl.; Z Chalmers tekniska högskolas bibl.

Som ett alternativ till en svensk fördelningsplan har forskningsbiblio— teksrådet år 1971 framfört ett förslag om ett svenskt interurbanlånebiblio- tek.

4.5 Kommunikationssystem, särskilt för datorstödda sökningar

4.5.1 Inledning

Som nämnts i kapitel 3 samverkar referens- och beståndssystemen via kommunikationssystem. Kommunikationssystem är också en förbindelse- länk från referens- och beståndssystemen till den som söker information, användaren.

Kommunikationen från referenssystemet till beståndssystemet går of- tast via användaren, eftersom det krävs ett besked från denne om vilken information som skall tas fram ur beståndssystemet på basis av erhållna re-

• Sida 64
•  Original

ferenser. I många fall kan det vara överflödigt att föra in begreppet kom- munikationssystem när det gäller användarnas kontakter med referens- och beståndssystemen. Detta gäller när användaren möter dessa system samtidigt, t. ex. i ett bibliotek där litteratur efterforskas i kataloger och se- dan direkt hämtas. I andra fall föreligger inte denna samtidighet och då har kommunikationssystemet ett speciellt intresse. För användarnas kommu- nikation med beståndssystemet är personliga besök, post samt telefon och telex de vanligaste medlen. För dessa delar av kommunikationssystemet gäller att de i Sverige är väl kända och väl fungerande, och att de därför trots sin stora betydelse inte kräver någon särskild beskrivning.

Eftersom telekommunikationemas ökande betydelse för informations- försörjningen i huvudsak beror på terminalsökningens utveckling ges en kortfattad bakgrund till denna. Därefter lämnas en översiktlig redogörelse för tillgänglig terminalservice och de förutsättningar denna bygger på. Denna följs av en något djupare beskrivning av för Sverige speciellt intres- santa datanät.

Till en del hör den beskrivning som lämnas i detta avsnitt egentligen till avsnittet 4.3 Referenssystemet. Då kommunikationssystemet och refe- renssystemet i det hänseende som beskrivs i detta avsnitt är starkt integre- rade har den här valda dispositionen dock befunnits ändamålsenlig.

4.5.2 Utvecklingen av terminalbaserade system

Redan under 1950-talet började datorer användas för informationsåtervin- ning och i början av 1960-talet började sådana tillämpningar bli mera vanli- ga. Ett av de första och även största var det system som utvecklades av National Library of Medicine (NLM) i USA under benämningen Medical Literature Analysis and Retrieval System (MEDLARS).

Datorns uppgift är att jämföra beskrivningar av dokument med beskriv- ningar av den önskade informationen. För att åstadkomma det önskade re- sultatet krävs emellertid ett betydande inslag av intellektuellt arbete. Lag- ringen i databasen omfattar sålunda bl. a. urval av dokument och indexe- ring. När det gäller att återvinna den lagrade informationen handlar det om kunskap om databasernas innehåll och uppbyggnad, sökprogrammens funktioner samt förmåga att omvandla informationssökarens önskemål till s.k. sökprofiler. Utvecklingen har dock lett till att datorn fått överta en större del av det mänskliga arbetet. Exempel på detta är att datorn utför en del av indexeringsarbetet (automatisk indexering) samt att sökprogram- men blir mera lätthanterliga för användaren.

Flera av de stora informationsåtervinningssystem som skapades i början av 1960-talet hade till primärt syfte att producera index eller referatpubli- kationer. Förutsättningen för datorbaserad fotosättning och annan dator- utskrift av index är att texten överförs till datorläsbar form. På så sätt er- hålls datorläsbara bibliografiska databaser som också kan användas för andra ändamål.

Sådana ändamål kan vara retrospektiva sökningar eller löpande bevak- ning med s.k. selektiv delgivning av information (SDI). Under 1960-talet utfördes dessa uppgifter huvudsakligen genom satsvisa bearbetningar utan direktkontakt mellan informationssökare och dator. Datorn jämför därvid

• Sida 65
•  Original

ett antal sökprofiler mot en eller flera databaser. Detta är en naturlig form för SDI men innebär en rad nackdelar vid retrospektiva sökningar.

Nästa steg i utvecklingen blev därför att göra databaserna tillgängliga för sökningar via terminaler i direktkontakt med datorn och databaserna. Re- dan tidigt under l960-talet gjordes experiment med denna sökteknik och i slutet av decenniet utvecklades ett antal stora programpaket för interaktiv sökning via terminal. Ett av de första var det av Lockheed utvecklade pro- grampaketet DlALOG som började användas av NASA för sökning i data- baser under benämningen RECON. Även om NASA sålunda var pionjär får antagligen överföringen år 1971 av MEDLARS till terminalversionen MEDLINE anses ha betytt mer för utvecklingen av informationsåtervin- ning med terminalteknik.

MEDLINE tillhandahålles för terminalsökning dels hos databasprodu- centen NLM på egen datorutrustning. dels hos olika informationscentraler runt om i världen. Det finns flera exempel på att databasproducenter till- handahåller databaser för terminalsökning. Under senare år har dessutom bildats särskilda företag som anskaffar databaser från olika håll och gör dessa tillgängliga för terminalsökning för en mycket vid krets av kunder. Två av de största företagen är System Development Corporation (SDC) och Lockheed Information System (LIS) med kunder i Europa via datanä— tet TYMNET. En annan organisation som sedan slutet av l960-talet arbe- tar på liknande sätt är European Space Agency (ESA) som genom sin Space Documentation Service (SDS) har ett antal databaser tillgängliga. Till skillnad från SDC och LIS har ESA/SDS ett eget datanät via vilket kunderna kommer i kontakt med databaserna.

Datanäten har haft en avgörande betydelse för terminalsökningens fram- växt. Främsta anledningen är att kommunikationer med avlägset belägna datacentraler med tillgång till databaser förbilligas genom utnyttjande av datanäten. Datanäten kan också ge en snabbare och säkrare överföring av informationen.

Tillkomsten av datanäten har otvivelaktigt varit en av de mest betydel- sefulla strukturförändringar som ägt rum inom informationsförsörjningen. Det finns flera orsaker till att man nått förhållandevis långt inomjust infor- mationsförsörjningens område då det gäller att bygga upp datanät.

Vad som bl. a. gjort det möjligt att skapa gemensamma datanät är att de system som används för åtkomst av informationen är generella och relativt likartade till sin uppbyggnad.

För respektive länders teleföretag har dessutom informationsförsörj- ningens område varit väl lämpat som försöksområde inför mera omfattan- de satsningar på allmänna datanät på nationell och internationell nivå.

4.5.3 Tillgänglig terminalservice

Grundförutsättningar för terminalsökning är: 21 en eller flera datorläsbara databaser

3 programvara som kan bearbeta dessa databaser i direktkommunikation med informationssökarens terminal Zl datorer som samtidigt kan hantera direktaccessminnen och terminaler 3 kommunikationsmedia för överföring av data mellan dator och termina- ler. '

• Sida 66
•  Original

Ett flertal olika programpaket avsedda för terminalsökning har konstrue- rats och är i kontinuerlig användning i Sverige och utomlands. Även då det gäller den maskinella utrustningen har utvecklingen i snabb takt gått mot datorer avsedda för terminalbearbetningar.

Då det gäller kommunikationsmedia för överföring av data mellan dator och terminaler finns det flera alternativ som kan kombineras. t. ex. lokala förbindelser mellan dator och terminaler. uppringda förbindelser över all— männa telefonnätet. fast uppkopplade fjärrförbindelser i det allmänna tele- fonnätet och datanät. I Sverige har den förhållandevis omfattande MED- LINE-sökningen tidigare skett genom uppringda förbindelser över allmän- na telenätet. Numera är tjänsten tillgänglig genom en kombination av upp— ringda förbindelser och ett speciellt datanät. SCANNET.

Fast uppkopplade fjärrförbindelser utgör grunden för ESA/SDS—nätet. till vilket terminaler i Stockholm är fast anslutna. Sedan år 1976 har nätet bl. a. en nod i Stockholm genom vilken det också görs tillgängligt för upp- ringda förbindelser. I ESA/SDS-nätet finns endast en datacentral och nätet har till uppgift att förbinda denna med anslutna terminaler. noder och and- ra nät.

Ett tredje datanät av växande betydelse för svenska användare är TYM— NET som ägs av företaget Tymshare Inc. i USA. TYMNET har flera no- der i Europa varav den i Nederländerna nås från Sverige. Via noderna överförs samtalen till USA där ett flertal datacentraler kan nås. För svens- ka användare torde det vara av störst intresse att komma i förbindelse med Lockheed Information System (LIS) och dess terminalservice DIALOG samt System Development Corporation (SDC) med terminalservicen ORBIT.

Utöver dessa mer kända och i Sverige utnyttjade datanät finns ytterliga- re ett antal som primärt inte är avsedda för informationsförsörjning men som ger åtkomstmöjlighet till vissa faktadatabaser. Bland dessa nät kan nämnas CYBERNET som ägs av det amerikanska företaget Control Data Corp. (CDC) och CYPHERNET ägt av The Cyphernetics Corporation. Även General Electric Co. som i Sverige representeras av Honeywell Bull AB tillhandahåller via sitt nät. The Mark III Network. åtkomst till ett stort antal faktadatabaser.

Ett par datanät som kan komma att få stor betydelse för informationsför— sörjningen i Sverige är under uppbyggnad. Dessa är EURONET. som byggs upp i regi av EG. och det allmänna datanätet i Norden. För upp— byggnaden av det senare har teleförvaltningarnai Danmark. Finland. Nor- ge och Sverige etablerat ett ingående samarbete.

LIBRIS

Det första nät som byggdes upp för svenskt vidkommande var LIBRIS- nätet. Detta behandlas närmare i avsnitt 4.13.

ESA

Det äldsta av näten avsedda för sökning i referensdatabaser är ESA:s nät. via vilket ett antal databaser vid ESA:s datacentral i Frascati kan nås.

• Sida 67
•  Original

ESA:s dokumentationsservice (Space Documentation Service. SDS) star- tades ursprungligen som en service enbart för den egna organisationen. Det var därför naturligt att de databaser som anskaffades huvudsakligen täckte området rymdteknik och angränsande vetenskaper. Då tjänsterna började erbjudas även utanför den egna organisationen framfördes önske- mål från de nya användarna om tillgång även till andra ämnesområden. Detta har medfört att ämnesurvalet inte längre är strängt avgränsat till det ursprungliga.

Datakommunikationen inom ESA/SDS—nätet bygger ursprungligen på enbart hyrda ledningar med fast anslutna textskärmsterminaler.

För att öka kundunderlaget för SDS-tjänsterna har man sökt underlätta åtkomst till databaserna genom att, förutom från de fast anslutna text- skärmsterminalerna. också möjliggöra kommunikation via uppringda för- bindelser. Detta har gjorts genom att man i vissa nationella centra anslutit en minidator till det hyrda nätet. Minidatorn används därvid som en nod för uppringning.

Genom att etablera samarbete med andra datanät har ytterligare använ- darkretsar kunnat nås. Detta gäller bl. a. TYMNET som anslutits till ESA-nätet. ESA planerar också en anslutning till EURONET.

Anslutningen mellan ESA-nätet och andra nät görs med den begränsade målsättningen att enbart enkelriktad kommunikation skall tillåtas. Detta innebär att terminaler anslutna till de främmande näten kan nå ESA-data- baserna och kommunicera med dessa. medan terminaler anslutna till ESA-nätet inte kan nå de andra näten. I den planerade anslutningen till EURONET är avsikten att undanröja denna begränsning.

ESA har ett dussintal databaser tillgängliga för terminalsökning. De da- tabaser som ESA är ensam om att erbjuda europeiska kunder är rymdtek- nikdatabaserna IAA och STAR. den franska allmänt vetenskapliga databa- sen PASCAL samt ESA:s egen faktadatabas ELECOMPS. Ett antal av de databaser som finns hos ESA är även tillgängliga hos främst LIS och i viss utsträckning även hos SDC.

Antalet referenser inom ESA:s databaser är ungefär 5 miljoner (1976). Tillväxttakten illustreras av en jämförelse med databasernas storlek år 1972, då 1 miljon referenser kunde nås från terminal.

I Sverige finns en fast ansluten textskärmsterminal vid IDC i Stockholm och tidigare har funnits en vid Lunds universitet (LUBDOKV. Under år 1976 har en nod för uppringning installerats i Stockholm. IDC i Stockholm är nationellt centrum för ESA.

Under år 1976 utnyttjades ESA-terminalen vid IDC för 423 frågor varav 48 % kom från industrin, 28 % från universitet och högskolor och resteran- de del från andra kategorier av användare. I mitten av april 1977 hade IDC 60 undertecknade avtal med kunder som önskade utnyttja ESA/SDS-nätet via noden.

' Sedan den fasta linjen till LUB avbrutits i mars 1977 har SINDFDOK i avsikt att pröva uppringda linjer på medelhastighet (1200 bd) understött installationen av en medelhastighetsterminal vid LUB och motsvarande ingångari noden vid IDC. Verk- samheten kom i drift i sept. 1977.

• Sida 68
•  Original

EURONET

I EG:s ministerråds resolution den 24juni 1971 angående medlemsstater- nas samarbete inom området teknisk och vetenskaplig information och do- kumentation angavs som en inriktning att ett europeiskt datanät för infor- mation och dokumentation skulle etableras. Detta resulterade i planer på EURON ET.

Utvecklingen av nätet har påbörjats. Noder kommer initialt att installe— ras i Rom. Frankfurt-am-Main. Paris och London och koncentratorer i Bryssel. Amsterdam. Köpenhamn och Dublin. Dessutom kommer lokala anslutningsmöjligheter att finnas i Luxemburg. Nätet kommer som nämnts att innebära en besparing. jämfört med om varje land skulle bygga upp ett eget nät. Man räknar med främst följande fördelar:

i nätet kommer att möjliggöra kommunikation mellan existerande doku- mentationssystem [ onödiga dubbleringar av databaser kommer att undvikas

viktiga databaser kommer inom räckhåll för alla användare i medlems- länderna.

Sverige deltar inte direkt i samarbetet kring EURON ET men har trots det en del anknytningspunkter. Dessa består bl.a. i att Sverige är delägare i ESA/SDS och att denna verksamhet genom avtal mellan EG och ESA kommer att införlivas med EURONET.

Vidare finns ett erfarenhetsutbyte mellan det nordiska datanätet SCAN- NET och EURONET. Sveriges anslutningsmöjligheter till EURONET och formerna för dessa från bl. a. teknisk och ekonomisk synvinkel disku- teras för närvarande. Utvecklingen pekar på att EURONET kommer att kunna tas i reguljär drift tidigast under år 1979.

Det är idag inte möjligt att med säkerhet ange vilka databaser som kom- mer att bli tillgängliga via EURONET. Inom EG har dock gjorts en inven- tering som resulterat i önskemål om 160 databaser. [januari 1977 arrange- rade EURONET ett möte med representanter från ca 30 datacentraler inom EG-Iänderna. Dessa datacentraler utgör möjliga värddatorer för EU- RON ET. Om dessa knyts till nätet ger det tillgång till över 100 databaser. EURONET kommer att innehålla flera databaser som redan är tillgäng— liga på olika sätt bl. a. hos IDC och MIC. Bland de aviserade databaserna finns också åtskilliga som idag inte är tillgängliga för terminalsökning.

SCANNET

NORDFORSK driver ett nordiskt datanät, SCANNET, som är avsett spe- ciellt för informationsförsörjningen.

SCANNET, som tillkom på initiativ från SINFDOK. startade sin verk- samhet kring årsskiftet 1976/77. 1 april 1977 fanns två datacentraler anslut- na till nätet nämligen Medicindata i Göteborg och Stockholms datamaskin— central (QZ). Nätet har noder i Stockholm, Göteborg. Köpenhamn. Hel—

• Sida 69
•  Original

singfors och Oslo. Datacentralema nås genom uppringning av någon av noderna för vidare befordran av samtalet via SCANN ET. Enligt överens- kommelse mellan NORDFORSK och de nordiska teleförvaltningarna skall SCANNET. när teleförvaltningarna finner lämpligt, integreras i det all- männa nordiska datanätet. För närvarande är utbudet av databaser be- gränsat.

Vid Medicindata finns faktadatabaser med information rörande kristal- lografi och masspektrometri. Vid QZ finns tre databaser anslutna, nämli- gen MEDLARS, IRRD och NORDBYGGDOK. MEDLARS är den domi- nerande databasen vad gäller såväl antalet kunder som databasens storlek. Via SCANNET kan också utföras profilhantering för SDI—systemet EPOS/VIRA. Informationssökningen sker dock satsvis.

Inom NORDINFO pågår ett utredningsarbete som syftar till att under- söka möjligheterna till att göra de s.k. MARC-banden från Library of Congress, USA, och British Library tillgängliga för terminalsökning vid några datacentraler anknutna till SCANNET. Ytterligare anslutningar av databaser och eventuellt också datacentraler till SCANNET planeras i alla de nordiska länderna.

Drift och vidareutveckling av det nordiska nätet finansieras i huvudsak av NORDFORSK. Kostnaden är beräknad till ca 800000 kronor under år 1977. Till detta kommer nationella investeringar för eventuella nationella förgreningar av nätet och för anslutning av databaser.

Det allmänna datanätet i Norden

Sedan början av 1960-talet har televerket tillhandahållit dataöverförings- tjänster i det allmänna telefonnätet. Möjlighet har funnits att utnyttja såväl uppringda förbindelser som hyrda ledningar. Under de senare åren har an- talet användare av dataöverföringstjänster ökat snabbt.

Televerket avser att i samarbete med teleförvaltningarna i Danmark, Finland och Norge bygga upp ett särskilt nät för dataöverföring, det all- männa datanätet. Ett skäl till detta är att man vill åstadkomma ett installa- tions- och underhållssystem som bättre passar in i televerkets övriga verk- samhet, som nu helt domineras av telefontrafiken. För användarna kom- mer nätet att innebära bl. a. ökad flexibilitet vad gäller uppbyggnaden av datakommunikationssystem och vad gäller samtrafik mellan olika system. Driftsäkerhet och säkerhet mot olika störningar väntas också bli högre än vad som gäller i dagens system.

Det allmänna datanätet kommer att baseras på televerkets nuvarande kabelnät men med särskilda växlar och koncentratorer för datatrafiken.

Det allmänna datanätet förväntas komma i bruk under år 1978 med full utbyggnad i början av l980-talet.

Då nätet startar kommer endast en dataväxel att installeras i varje nor- diskt land. Antalet kommer sedan successivt att öka. En bedömning är att den svenska delen av nätet år 1985 kommer att innehålla 3—5 växlar.

Terminaler ansluts till växlarna via koncentratorer. Dessa kommer att utplaceras över landet i ett stort antal (”en koncentrator per kommun”). Även innan landstäckning av koncentratorer har nåtts kommer terminaler att kunna anslutas på valfri plats.

• Sida 70
•  Original

TYMNET

Ett kommersiellt tillgängligt nät som spelar en stor roll för svenska använ— dare är det amerikanska TYMNET. Detta har uppringningsnoder i ett stort antal amerikanska städer men också i flera europeiska. Bryssel. Paris. Amsterdam och Lausanne. TYMNET erbjuder en möjlighet att komma i kontakt med databaser i USA. För svenskt vidkommande har nätet främst kommit till användning för kommunikation med LIS och SDC.

TYMNET ger tillgång till ett större antal databaser än något annat data- nät. Det överlägset största företaget då det gäller antal sådana är LIS som tillhandahåller terminalsökningar på ett 50-tal databaser. Siffran inkluderar även en del faktadatabaser. I LIS förteckning daterad mars 1977 redovisas 51 databaser. Dessa fördelar sig enligt LIS egen klassificering på följande sätt: Science ll. Applied Science & Technology 16. Social Science & Hu- manities 11 samt Business/Economics 13.

Bland dessa databaser finns flera som också är tillgängliga i Sverige för SDI-service.

Databaser som finns tillgängliga för terminalsökning endast hos LIS är t.ex. CRIS. CA Patent Concordance. CHEMNAME. Meteorological and Geoastrophysical Abstracts (MGA). ISMEC. Oceanic Abstracts. Aquatic Sciences and Fisheries Abstracts. ett antal databaser från Predicast Inc.. USA (ekonomi). några databaser inom utbildningsområdet. APTIC och EN VIROBIB på miljövårdsområdet, ett par databaser inom ämnesområdet historia. ett par patentdatabaser och Sociological Abstracts.

LIS tillhandahåller också SDI-service på ett växande antal databaser. Användaren lägger själv via sin terminal in sin sökprofil och får sedan au- tomatiskt utskrifter i samband med att databaserna uppdateras.

Via TYMNET är också SDC:s tjänster tillgängliga från Europa. SDC:s förteckning över databaser daterad januari 1977 omfattar 29 databaser.

Även SDC har databaser som är tillgängliga för SDI-service i Sverige. De databaser som finns för terminalsökning endast hos SDC är bl.a. API— LIT och APITAT från American Petroleum Institute. American Statistics Index (ASI), U. S. Congress publications (CIS INDEX). EN ERGYLINE. Geological Reference File (Geo Ref), LIBCON (med bl. a. MARC-poster från Library of Congress). PAPERCHEM. P/E News (petroleum and energy). RINGDOC (farmaceutisk litteratur). SSIE. TULSA (oil and gas) och World Patent Index File (WPI).

Även NML har terminalservice tillgänglig från Sverige via TYMNET. Det är i Sverige dock endast MIC som har avtal med NLM om sökningar i dessa databaser. De av NLM:s databaser som utnyttjas av svenska använ- dare via MIC är TOXLINE, CHEMLINE och CANCERLINE.

Andra datanät

I redovisningen av terminalservice har nämnts ytterligare tre tjänster av visst intresse för svenska användare. Dessa tjänster syftar dock inte pri- märt till att tillhandahålla bibliografisk information utan snarare något som kan kallas distribuerad datakraft. Med detta avses att geografiskt spridda kunder via en kombination av uppringda förbindelser och datanät får åt-

• Sida 71
•  Original

komst till datacentraler med kraftfull datorutrustning och omfattande pro- gramvara för olika tillämpningar. På detta sätt skapas också åtkomst till ett antal databaser av intresse för informationsförsörjningen.

Via datanätet CYBERNET nås bl. a. Technology Innovation Alert (Tl- NA) som är en litteraturdatabas framställd av INSPEC och innehållande uppgifter om publicerade tekniska innovationer. TINA ingår som en del av CDC:s Technotec Data Base som också innehåller databasen Techno- Bank.1denna finns bl. a. beskrivningar av idéer, tekniska innovationer etc.

Via datanätet CYPHERNET är två bibliografiska databaser och ett 20- tal faktadatabaser tillgängliga för terminalsökning. De bibliografiska data- baserna är Chrystallographic Data Centre Bibliographie File och Mass Spectrometry Bulletin som båda produceras i Storbritannien. Den förra är också tillgänglig via SCANNET till Medicindata i Göteborg. Flertalet av faktadatabaserna faller under kategorin "Business and Economics” och produceras av Chase Econometric Associates Inc. i USA. I utbudet finns bl. a. även en databas benämnd Mass Spectral Search System och en de- mografisk databas. CYPHERNET har numera ingen representation i Sve- rige. Den nod som finns i Europa kan emellertid nås av svenska använda- re.

Via det nät som ägs av General Electric Co. är ett tiotal faktadatabaser tillgängliga för terminalsökning. Även här faller flertalet under begreppet "Business and Economics”. Flera stora företag i Sverige med internatio- nell verksamhet utnyttjar tjänsterna.

Ett annat amerikanskt företag vars terminalservice i viss begränsad ut- sträckning utnyttjas i Sverige är Informatics lnc. Detta företag tillhanda- håller via datanätet COMNET (Communications Network) fyra databaser varav faktadatabasen OHM-TADS (Oil and Hazardous Materials) torde vara mest känd i Sverige.

Den ovanstående redovisningen visar att det finns ett omfattande utbud av databaser tillgängliga för terminalsökning från Sverige. Utbudet är så stort att det för en enskild informationssökare. en forskare, tekniker eller hand- läggare. torde vara svårt att med rimlig säkerhet veta var den sökta infor- mationen står att finna. Även om utvecklingen går mot att de slutliga infor- mationsanvändarna själva skall kunna söka vid terminalen kommer det att under lång tid finnas behov av specialister som kan ge råd om vilka databa- ser som passar bäst för en viss frågeställning.

Otvivelaktigt är detta ett problem som delvis kommer att kunna lösas med utbildning och erfarenhet. Emellertid kvarstår frågan om kvaliteten på den information som erbjuds i olika databaser. Det finns behov av att man utvärderar och informerar om olika tillgängliga informationstjänster. Detta problem kan bli särskilt aktuellt i samband med de internationellt till- gängliga näten.

4.6 Forskning, utveckling och utbildning

4.6.1 Forskning och utveckling

Forskning och utveckling avsedd för eller tillämpbar på informationsför-

• Sida 72
•  Original

sörjning är av mycket skiftande slag och bedrivs på olika håll i samhället. Man kan göra en uppdelning mellan forskning och utveckling direkt inrik- tad på informationsförsörjning (sådan denna verksamhet här definieras). forskning i bok- och bibliotekshistoria samt forskning om litteratur (i vid- sträckt bemärkelse) och bibliotek i samhället.

Forskning och utveckling inom informationsförsörjningcn lnformationsförsörjning är ej från forsknings- och utvecklingssynpunkt ett entydigt och avgränsat område utan utgör ett typiskt tvärvetenskapligt om- råde liksom exempelvis miljövård och trafiksäkerhet. Detta innebär att fö— reträdare för olika discipliner måste angripa specifika problem beträffande informationsförsörjningen utifrån sina ämneskunskaper. Exempel på i det- ta sammanhang väsentliga ämnena är informationsbehandling. lingvistik och olika beteendevetenskaper. Erfarenheterna visar att det fordras ett av- sevärt arbete för att initiera och stödja forskning och utveckling direkt in- riktad mot problem inom informationsförsörjningen. Samtidigt har det vi- sat sig att ämnets tvärvetenskapliga karaktär ställer stora krav ifråga om planering för att få till stånd forskning och utveckling inom väsentliga del— områden för informationsförsörjningen.

Merparten av den utvecklingsverksamhet inriktad på informationsför- sörjning som bedrivits i Sverige under senare år har varit av datateknisk karaktär. Med målsättningen att förbättra ekonomi och funktion inom in— formationsförsörjningen har t.ex. SINFDOK koncentrerat sina resurser till datorbaserade informationssystem.

Forskningsaktiviteter brukar vanligtvis indelas i grundforskning. tilläm- pad forskning och utvecklingsarbete. SINFDOK:s program har innehållit relativt begränsade insatser för grundforskning. en något större satsning på tillämpad forskning och en avsevärd satsning på utvecklingsarbete inom informationsförsörjningen. För att få en säker erfarenhetsgrund för pro- grammet har SINFDOK valt att stödja en omfattande försöksverksamhet vid informationscentralerna lDC och MIC. Jämfört med forskningsrådens verksamhet har därför SINFDOK:s projekt varit starkt förskjutna mot praktisk tillämpning.

Huvuddelen av grundforskningen har bedrivits av forskningsstipendia- ter vid olika institutioner både i Sverige och utomlands. Det har gällt äm— nen inom bl. a. informationssociologi. organisationsteori. systemanalys och ekonometri tillämpade på informationsprocessen.

Den tillämpade forskningen har främst bedrivits inom ramen för större utvecklingsprojekt och bl. a. omfattat framtagning av s.k. snabba sökalgo- ritmer och statistiska beskrivningsmodeller för informationssöknings- system.

Utvecklingsarbetet har varit inriktat på att få fram effektivare program— system för den datorbaserade informationsförsörjningen. Insatserna har koncentrerats på metoder att kunna utnyttja en och samma frågeteknik oavsett typ av databasuppbyggnad. att förenkla sättet att upprätta frågor och att komprimera den lagrade informationsmängden för att minska sök- kostnaderna vid stora informationsmängder.

Karakteristiskt för området informationsförsörjning är att anpassning av

• Sida 73
•  Original

resultat från andra områden har stor betydelse. Sådan områdesspecifik metodutveckling kan i vissa fall vara av ganska stor omfattning. särskilt när det gäller datatekniska tillämpningar. Områdesspecifik verksamhet be- drivs även när det gäller utveckling av system för bibliografering. indexe- ring och klassificering.

Datateknik

I och med att datatekniken tidigt kom att utnyttjas för ändamål inom infor- mationsförsörjningen har anpassning och utveckling av sådana hjälpmedel bedrivits i många sammanhang både utomlands och i Sverige. Man kan här dela in den hittillsvarande utvecklingen efter två huvudlinjer. dels datasy- stem avsedda för att rationalisera traditionell bibliotekshantering. dels da- tasystem avsedda för hantering av referensinformation.

Den förstnämnda typen av utveckling började tidigt bedrivas i Sverige. LIBRIS-projektet startades av statskontoret i samverkan med forsknings- biblioteksrådet i början av 70-talet och för folkbiblioteken presenterades år 1972 BUMS. Liknande system har utvecklats på många håll i utlan- det. Karakteristiskt för denna typ av system är att de i första hand utveck- lats för att motsvara behoven inom en viss organisation och för ett bestämt informationsinnehåll.

Utveckling av datasystem för hantering av referensinformation har lika- så tidigt bedrivits inom landet. till en början med tyngdpunkten på system för satsvis selektiv delgivning av information, s.k. SDI-system. Satsningar på sådana system har gjorts vid FOA med CORSAIR-systemet. För de mest omfattande insatserna svarar SINFDOK i och med utvecklingen av ABACUS och EPOS/VIRA med tillhörande program för olika ändamål. I sistnämnda system har den satsvisa hanteringen kompletterats med möjlig- heter till terminalbearbetning för hantering av profiler.

Under senare år har utvecklingen av system för referensinformation koncentrerats till system för retrospektiv sökning med hjälp av terminaler. SINFDOK har sålunda finansierat utvecklingen av systemet 3RIP, som in- leddes år 1973 vid IDC. Även på andra håll har statliga myndigheter och bolag bedrivit utvecklingsverksamhet inom samma områden. Detta gäller främst statskontoret. AB Atomenergi och de statliga datacentralerna. Sys- tem av denna typ har även utvecklats t. ex. av programvaruhus och dator- tillverkare inom och utom landet.

Kommunikatiomteknik

Behoven av samverkan mellan användare, bibliotek och informationscen- traler inom och utom landet har inneburit att utveckling av kommunika- tionsteknik blivit ett angeläget område inom informationsförsörjningen. De mest omfattande insatserna har gällt utvecklingen av datanät för olika ändamål. Inom LIBRIS—projektet har sålunda bedrivits viss kommunika- tionsteknisk utvectling för att knyta samman de olika vetenskapliga biblio- teken i ett datanät

Den mest omfa'tande insatsen av kommunikationsteknisk natur inom landet har emellertid skett genom utvecklingen av SCANNET som ett nor-

• Sida 74
•  Original

diskt försöksdatanät avsett för informationsförsörjningen. Detta har ut- vecklats av NORDFORSK under medverkan av SINFDOK. Beträffande utveckling av datanät hänvisas till avsnitt 4.5.

Övrigforskning och utveckling

Utanför det data- och kommunikationstekniska området bedrivs forskning och utveckling med inriktning på informationsförsörjning på olika håll. Nedan ges några exempel på sådant arbete.

Forskningsgruppen för kvantitativ lingvistik (KVAL) i Stockholm arbe- tar med problem rörande dokumentsökning och anlägger därvid främst lingvistiska aspekter på metodiken. ] arbetet med terminalsystem för nyc- kelordssökning i text arbetar man på att få fram en sådan programvara att man utöver hänvisning till dokument som motsvarar frågan även får en be— dömning av dokumentets relevans.

Informationsforskningsgruppen vid sociologiska institutionen. Umeå universitet. har bl.a. ägnat sig åt studier av hur olika informationstjänster används i olika miljöer (t. ex. inom industri. av teknologistuderande) samt åt utvärdering av informationssystem och informationstjänster.

Inom Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) pågår flera projekt bl. a. rörande utformning av publikationer (förkortning av titlar. doku— mentdatablad för rapporter m.m.). bibliografisk struktur för informations— utbyte på magnetband och standardisering inom mikrografiområdet.

Vid Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) finns projektet TERMDOK. som bl. a. syftar till att skapa ett register över svenska tekniska termer. Avsikten är att denna termdatabas i framtiden skall kunna nås via SCAN— NET.

Forskning i bok- och bibliotekshistoria

Forskning i bok- och bibliotekshistoria bedrivs inom gränsområden till dis— cipliner som lärdomshistoria. konstvetenskap. Iitteraturvetenskap vid oli— ka universitetsinstitutioner och av privatpersoner. ofta biblioteksanställ- da. Sådan forskning bedrivs på enskilda initiativ. Resultaten av sådant ar— bete publiceras ofta i tidskrifter. t. ex. i Nordisk tidskrift för bok- och bib- lioteksväsen.

Forskning om litteratur och bibliotek i samhället

Forskning om litteratur och bibliotek i samhället kan gälla studiet av läsva— nor. läsupplevelser. biblioteksutnyttjande samt bibliotekens administra- tion. ekonomi och roll i samhället m.m. Forskning av detta slag spänner över ett vitt fält och har anknytning till bl. a. samhällsvetenskaper. ekono- miska vetenskaper. Iitteraturvetenskap och beteendevetenskaper. Situa— tionen för forskning av detta slag är likartad den som gäller för bok- och bibliotekshistoria: verksamheten bedrivs på olika håll av intresserade per— soner och utan institutionell anknytning även om undantag finns (avdel— ningen för litteratursociologi vid Uppsala universitet). Vid Svenska barn- boksinstitutet i Stockholm finns resurser avsedda för forskare på barnlitte—

• Sida 75
•  Original

raturens område. Man utger även en vetenskaplig skriftserie.

Mera omfattande arbeten om litteratur och bibliotek i samhället har ofta utförts i samband med större utredningar. Som exempel kan nämnas litte— raturutredningens läsvanestudier och biblioteksförsök. vilka bedrevs i fem samhällen under år 1970. Studierna har redovisats i Läs— och bokvanor i fem svenska samhällen (SOU 1972: 20) och Försök med bibliotek (SOU 1972: 61).

Vid avdelningen för litteratursociologi vid Uppsala universitet har man i projektform bl. a. studerat folkrörelser och barnlitteratur i Sverige. Avdel- ningen har för litteraturutredningen utarbetat en studie över svensk bokut- givning, vilken ingår i En bok om böcker. Litteraturutredningens bransch- studier (SOU 1972: 80). Man har även lagt upp en databas med bibliografis- ka uppgifter över litteratur. företrädesvis skönlitteratur för vuxna. som ut- givits i Sverige från år 1965.

Vid den Iitteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet har man studerat läsares reaktioner på och uppfattning av lästa texter. Vis- sa av dessa studier har bedrivits inom skolan och haft till syfte att ge un- derlag för revidering av skolans litteraturval. i andra har studerats utbud och spridning av litteratur. däribland s.k. triviallitteratur.

4.6.2 Utbildning

Utbildning inom området informationsförsörjning kan vara av många olika slag. Den kan dels omfatta den grundutbildning som är nödvändig för bib- liotekarier och dokumentalister. dels omfatta information och utbildning för användare. I statskontorets delutredning till SINFDOK-utredningen redovisas bl. a. en kartläggning av utbildningen inom området datorbasera- de informationssökningssystem.

Bibliotekshögskolans utbildning

Bibliotekshögskolan inrättades år 1972 med uppgift att utbilda biblioteka- rier för folk- och skolbibliotek samt forsknings- och företagsbibliotek. Bib- Iiotekarielinjen vid högskolan i Borås har numera en intagningskapacitet om 150 elever per termin.

Bibliotekarieutbildningen är tvåårig med tre terminers sammanhållen ut- bildning och specialisering under den fjärde terminen på folk- och skolbib- liotek eller forsknings- och företagsbibliotek. En översynsgrupp arbetar f.n. med att revidera Studiegången och väntas slutföra sitt arbete hösten 1977.

De ämnen som studeras under de tre gemensamma terminerna är:

— Samhällsorientering. med inriktning på sådana frågor som berör biblio- tekens verksamhet. nämligen utbildning, forskning och kulturväsen. — Bibliotekskunskap, som syftar till en överblick över biblioteksväsendet i Sverige med utblickar mot övriga länder. Även arkiv- och informations- och dokumentationsområdet belyses. — Mediakunskap, som syftar till att ge kunskap om alla i ett bibliotek före-

• Sida 76
•  Original

kommande media. Häri ingår kännedom om katalogisering och klassifi— kation samt vid bibliotek förekommande arbetsrutiner. — Litteraturorientering och bibliografi. Undervisningen är inriktad på bib- liografier och andra hjälpmedel för information och litteratursökning (bibliografier. referatorgan. encyklopedier. datorbaserade informa— tionstjänster m.m.). — Datateknik och andra tekniska hjälpmedel. bl. a. datorbaserade system för bibliotek. — Psykologi. varvid huvudvikten läggs vid barn- och ungdomspsykologi. gruppsykologi samt kommunikationsprocesser.

Under den fjärde terminen studeras på folk- och skolbibliotekarielinjen samma ämnen med undantag av datateknik och andra tekniska hjälpmedel och psykologi samt på forsknings- och företagsbibliotekslinjen samma äm- nen med undantag av psykologi. Dessutom skall framläggas ett individuellt eller i grupp utfört specialarbete.

Praktik fullgörs i två perioder under första resp. tredje terminen. Den första perioden är allmänt orienterande och omfattar sex veckors praktik på folk-, skol-. forsknings- och företagsbibliotek. Den andra perioden om— fattar fyra veckor och fullgörs vid en av de nämnda bibliotekstyperna.

Utbildning för biblioteksbiträden och biblioteksassistenter vid forskningsbibliotek

Bibliotekshögskolan erbjuder i dag ingen utbildning avsedd för biblioteks- biträden och assistenter. Den nu arbetande översynsgruppen för utbild- ning vid bibliotekshögskolan behandlar frågan.

För tillträde till kungl. bibliotekets biträdes- och assistentutbildning krävs f. n. anställning vid forskningsbibliotek i stockholmsregionen. Kur- sen som pågår 14 veckor omfattar föreläsningar och övningari katalogise- ring samt kännedom om svenska och utländska bibliografier och referens- verk. I kursen ingår också biblioteksorganisation. dokumentation. data- teknik i bibliotek (LIBRIS) samt bok- och bibliotekshistoria. Andra statliga forskningsbibliotek, främst universitetsbiblioteken. har tidigare haft och på senare tid ånyo börjat bedriva en liknande utbildning.

Informatikutbildningen

Undervisning i informatik meddelas sedan början av 1970-talet vid institu- tionen för informationsbehandling — ADB, som är gemensam för universi— tetet och tekniska högskolan i Stockholm.

Som mål för grundkursen anges: — att göra den studerande förtrogen med informatikens generella teorier och cybernetiska metoder samt dessas tillämpning vid kommunikation. organisation och återvinning av information

— att ge kunskaper om vetenskaplig och teknisk information och kommu- nikation samt dess uppbyggnad, struktur. processer och verksamheter — att ge kunskaper om generella system och strukturer hos tillgängliga in-

• Sida 77
•  Original

formationsresurser. kommunikationskanaler och nät inom samhälle och näringsliv samt även ge praktiska insikter och färdigheter i dessas ut- nyttjande — att ge kännedom om utformning av informationssystem och stora per- manent lagrade register samt dessas användning inom ett antal tillämp- ningsområden och informatikfunktioner.

De högre kurserna syftar till fördjupade insikter i ämnesområdet och kän- nedom om aktuella frågeställningarjämte förmåga att självständigt och kri- tiskt ge förslag till problemlösningar. Vidare finns forskarutbildning i äm- net.

Informatik har således en inriktning på moderna informations- och kom- munikationssystem. Systemvetenskapliga metoder, databaser och dator- baserade informationstjänster, lagring och återvinning av information, nya media, kommunikationsnät, nya kommunikationsvägar som bildtelefoner samt kabel-TV tillhör också de ämnen som behandlas i kurserna.

Tekniska litteratursällskapets utbildning

TLS ser som sin uppgift att sprida kunskap om och verka för utveckling av samt stimulera erfarenhetsutbyte inom informations- och dokumentations- området. Dess verksamhet är sålunda inte begränsad till information om teknik (se avsnitt 4.2.3). Sällskapet bedriver bl. a. kursverksamhet. Åter- kommande har under senare år varit en grundkurs och en fortsättningskurs i biblioteks- och informationsteknik.

I grundkursen ingår utbildning om bibliografiska hjälpmedel, låneverk- samhet. katalogisering, klassificering och indexering samt datorer i biblio- tek och informationstjänster.

Fortsättningskursen omfattar föreläsningar och övningar i ett biblioteks service och rutiner, allmän bibliografi och klassificering samt föreläsning- ar. övningar och demonstrationer av bibliografier och datorbaserade litte- raturtjänster.

Förutom nämnda kurser anordnar TLS och dess lokalavdelningar korta- re seminarier och kurser.

IDC :s och MIC:s utbildning

IDC och MIC bedriver. delvis i samarbete, utbildning för användare av EPOS/VIRA-systemet. I kurserna undervisas i ämnen som databaskänne- dom, sökning och profilhantering. Våren 1977 har en fortsättningskurs gi- vits gemensamt vid IDC och MIC.

För användare av RECON anordnas kortare kurser vid IDC samt vid behov seminarier (Advanced users seminar) under medverkan av personal från ESA:s informationscentral i Frascati, Italien.

MIC ger varje år utbildning i användningen av MEDLARS varvid hu- vudvikten ligger på indexering och sökning. Vidare anordnas särskilda se- minarier, där nyheter meddelas och erfarenheter utbyts.

• Sida 78
•  Original

SINFDOK:s utbildning

Under tre läsår. 1969/70—1971/72 anordnade SINFDOK en kurs omfattan— de två terminer. Kursen var upplagd så att yrkesverksamma personer skul- le kunna följa denjämsides med sitt arbete och riktade sig till personer som var anställda vid informationscentraler och bibliotek.

Kursen hade en praktisk inriktning. med tyngdpunkten lagd vid informa- tion inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena. Undervisningen omfattade littteratursökning (i tryckta bibliografier och databaser). till— gängliga datorbaserade informationstjänster. profilhantering. indexering, tesaurer samt patent m.m.

Andra kurser

På forskningsbiblioteksrådets initiativ har hållits kurser i svenska katalogi- seringsregler (SKR) vid bibliotekshögskolan. Kurser i och orientering om SKR har även anordnats av Svenska bibliotekariesamfundet. Även IVAK (institutet för vidareutbildning av akademiker) har regelbundet anordnat kurser i SKR och i bibliotekskunskap.

Statskontoret har arrangerat specialkurser i datateknik för biblioteks- personal med anknytning till LIBRIS. Forskningsbiblioteksrådets arbets- grupp för utbildningsfrågor har tagit initativ till kurser för användning och programmering av LIBRIS—terminaler.

De amerikanska informationscentralerna LIS och SDC anordnar av- giftsbelagd utbildning om de egna informationstjänsterna. För användare av vissa datasystem och datorbaserade informationstjänster anordnas kur— ser av de organ som ansvarar för produkten.

Särskild användarundervisning för studerande bedrivs vid många högsko— lebibliotek. De flesta bibliotek ger en introduktion till nya studerande. Denna brukar vanligtvis ha formen av en kort visning.

Åtskilliga bibliotek ger undervisning för studerande på grundexamensni- vå, vanligen vid den tidpunkt då eleverna närmar sig slutet av sina studier

inom ett ämne eller en utbildning. Det åligger då i allmänhet de studerande att författa något slag av självständigt skriftligt arbete. Undervisningen omfattar i allmänhet föreläsningar och övningar varvid de studerande får en orientering om det egna biblioteket och om viktigare bibliografiska hjälpmedel. Undervisningen är i allmänhet frivillig men kan ibland vara schemalagd.

Studerande på forskarutbildningsnivå kan få undervisning i bibliografis- ka hjälpmedel och i vissa fall även i redigering och presentation av veten- skapligt material. De mera omfattande kurserna brukar ingå i forskarut- bildningen.

4.7. Folkbiblioteken i informationsförsörjningen

4.7.1 Folkbibliotekens målsättning

Frågan om den allmänna målsättningen för folkbiblioteken i Sverige har

• Sida 79
•  Original

diskuterats i flera sammanhang under senare decennier. Av gällande mål- formuleringar framgår att folkbiblioteken strävar efter att fylla en plats när det gäller att förmedla vetenskaplig och teknisk information (informations— försörjröng) till olika grupper i samhället.

I Unescos manifest om folkbibliotek framhålls bl. a. att folkbiblioteket skall bjuda människorna vederkvickelse genom böcker för förströelse och nöje. men också skall bistå de studerande genom aktuell teknisk. veten- skaplig och samhällelig information.

Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB) angav vid årsmötet år 1970 bland punkterna i ett förslag till målsättning (Program för bibliotek. 1975) bl.a. följande: "Folkbiblioteken skall förmedla lån från andra offentliga bibliotek i Sverige och utlandet eller på annat sätt kunna utnyttja deras samlingar. I princip bör mediabeståndet i landets offentliga bibliotek stå till varje medborgares förfogande genom förmedling av de folkbibliotek han utnyttjar.”

Under 1970-talets första hälft har olika statliga kulturutredningar ställt folkbiblioteken i blickpunkten. t.ex. Ny kulturpolitik (SOU 1972:66—67) samt Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande (SOU 197415). I kulturpropositionen 2 (1975: 20) behandlades bl. a. folkbiblioteken varvid föredraganden framhöll:

”Folkbiblioteken utgör våra mest spridda kulturinstitutioner. Efter kommunsam- manläggningarna vid årsskiftet 1973—1974 finns folkbibliotek i alla kommuner. För- utsättningarna för en decentraliserad verksamhet är således väl tillgodosedda inom biblioteksområdet. Folkbiblioteken arbetar i flertalet fall med en stor ämnesmässig bredd och med en rad olika medier utöver det tryckta ordet. De har genom sin sprid- ning. bredden i verksamheten. ett omfattande öppethållande och en uppsökande verksamhet. som i allt större utsträckning är målgruppsinriktad. blivit våra livligast besökta kulturinstitutioner. Vidgningen av verksamheten till andra områden än litte- raturförmedling är ett viktigt inslag i den aktuella utvecklingen i folkbiblioteksarbe- tet. Detta minskar emellertid inte betydelsen av bibliotekens traditionella uppgift att tillhandahålla litteratur vilket är och torde förbli deras huvuduppgift." Vidare fram- hölls: "Folkbiblioteken har, som framgår av utlåningens omfattning. en avgörande roll i arbetet med att föra människor i kontakt med litteratur och deras betydelse sy- nes bli allt större för varje år. I de fortsatta strävandena att ge allt fler människor möjligheter till stimulerande läsupplevelser bör således folkbiblioteken spela en central roll. Vägledande bör därvid vara — i överensstämmelse med vad som gäller för övriga kulturverksamheter — att de som redan är vana och regelbundna bokläsa- re bereds möjlighet att utveckla sina intressen samtidigt som utvecklingen och ut- byggnaden av verksamheten i betydande utsträckning inriktas på eftersatta grupper och kulturfattiga miljöer. Biblioteken har genom sin uppsökande verksamhet vunnit betydelsefulla erfarenheter av sådana insatser och är därför viktiga instrument i de läsfrämjande åtgärder som. särskilt vad gäller de statliga insatserna, bör prioriteras.

Folkbiblioteken är kommunala institutioner och kommunernas ekonomiska insat- ser är helt avgörande för deras verksamhet. Utbyggnaden av biblioteksverksamhe- ten hari allmänhet satts iförsta hand vad gäller kommunernas åtgärder på kulturom- rådet. I flertalet kommuner är folkbiblioteket den enda kulturinstitutionen.

De statliga insatserna för folkbiblioteksverksamheten har en lång tradition. Mel- lan åren 1905 och 1965 utgick generella statsbidrag. År 1965 avvecklades dessa i samband med att det statliga skatteutjämningsbidraget förändrades och höjdes (prop. l965z50. SU 1965: 124 rskr 19651313). "1 kulturpropositionen 2 framhölls därom: "Vid avvecklingen av de generella bidragen bedömdes det angeläget att sta-

• Sida 80
•  Original

ten även fortsättningsvis gav ett direkt stöd till kommunernas biblioteksverksamhet. Statsmakternas beslut är 1965 innebar att de statliga insatserna inriktades på rådgiv— ning. service och utvecklingsarbete. De riktlinjer som drogs upp genom 1965 års be- slut är de som hitintills legat till grund för de statliga insatserna för folkbiblioteken."

Statens kulturråd har sedan den 1 oktober 1974 ansvaret för de statliga insatserna för folkbiblioteksverksamheten. Inom rådet handläggs dessa frågor av nämnden för litteratur och bibliotek.

4.7.2 Folkbibliotekens resurser

Folkbibliotekens verksamhet har utvecklats snabbt. År 1960 var deras to- tala bokbestånd ca 14.5 milj. band. år 1969 ca 25 milj. band och år 1976 ca 33 milj. band. Den totala utlåningen var ca 30 milj. band är 1960. ca 48 milj. band år 1969 och ca 75 milj. band är 1976. Bland övriga media är grammo— fonskivor och ljudband i dag reguljära inslag i verksamheten. utlåning av konst (artotekverksamhet) växer fram i folkbibliotekens regi och mikrofil- made arkivalier tillhandahålls i allt större utsträckning.

Kommunernas sammanlagda satsning på folkbiblioteken uppgick år 1976 till ca 520 milj. kr. Vidare tillkommer visst stöd från landstingen. Där- till kommer statliga insatser som syftar till att minska standardskillnaden mellan olika kommuner och stimulera utvecklingen av den uppsökande verksamheten. Sådant statligt stöd till lokala folkbibliotek uppgår budget- året 1977/78 till sammanlagt 17 milj. kr. Folkbiblioteken mottar inget stöd i form av leveransexemplar av svensk skrift.

Vid åtskilliga folkbibliotek finns betydande specialsamlingar av natio- nellt intresse. Endast för att exemplifiera kan nämnas att stifts- och lands- biblioteket i Linköping har en betydande samling inkunabler jämte 1500— och l600-talstryck och att det i Örebro stadsbibliotek finns en omfattande samling manuskript och brev av intresse för studiet av svenska och ut— ländska författare från decennierna kring sekelskiftet. Angående sjukhu— sens medicinska fackbibliotek hänvisas till avsnitt 4.7.4.

4.7.3 Bibliotekstjänst AB

En betydande insats när det gäller rationalisering av folkbibliotekens ar- betsformer har gjorts av Bibliotekstjänst AB (Btj) som bildades år 1951 och år 1960 ombildades till aktiebolag.

Btj är ett serviceföretag för främst folkbiblioteken men har även anknyt— ning till andra av folkbiblioteksverksamheten intresserade parter genom att i styrelsen ingår representanter för statens kulturråd och Svenska kom- munförbundet. Aktiemajoriteten i bolaget innehas av Sveriges allmänna biblioteksförening och övrig delägare är Svenska kommunförbundet.

En betydelsefull del i Btjzs verksamhet är sambindningen. som startade i syfte att lösa folkbibliotekens problem att få böcker i specialband avsedda för biblioteksbruk. Genom s.k. sambindningshäften erhåller biblioteken bibliografisk beskrivning och kortfattade annotationer om större delen av den svenska bokproduktionen och viss utländsk litteratur. Dessa korta re- censioner utarbetas av särskilda lektörer knutna till Btj. Böckerna kan se- dan köpas inbundna i biblioteksband av biblioteken. Särskilda gransk- ningsnämnder följer lektörernas arbete.

• Sida 81
•  Original

Sambindningen har fått stor anslutning från folkbibliotekens sida. Unge- fär hälften av de svenska folkbibliotekens samlade medel för inköp av böc- ker används för inköp via sambindningen. Från och med år 1970 har sam- bindningens bokutbud vidgats till att i stort sett omfatta de svenska förla- gens hela produktion. Att nästan all svensk litteratur kan köpas genom sambindningen medför att Btj kan fungera som centralt inköpsorgan och utverka betydande rabatter.

Genom den centrala katalogiseringen vid Btj erhåller biblioteken erfor- derliga katalogkort. Btj svarar också för anskaffning och katalogisering av grammofonskivor. talböcker och andra AV-media.

Verksamheten Avid förlagssektionen inom Btj innefattar publicering av olika bibliografiska hjälpmedel som även utnyttjas av forskningsbibliote- ken. Så är t.ex. fallet med katalogerna Utländska nyförvärv till större svenska folkbibliotek (UN). Svenska tidskriftsartiklar och Svenska tid— ningsartiklar.

BUMS (Bibliotekstjänsts Utlånings— och Mediakontrollsystem)

Bibliotekstjänst presenterade år 1972 ett för folkbiblioteken speciellt avsett datasystem, BUMS. Detta system syftar på kort sikt till att förenkla och förbilliga folkbibliotekens rutiner avseende förvärvsregistrering. lånehan- tering, omsättning, reservationer, kravkontroller etc. Det syftar också till att tillgodose både bibliotekens och den enskilde låntagarens behov av ak- tuell och systematisk information om folkbibliotekens mediabestånd.

På längre sikt är avsikten att BUMS även skall kunna underlätta folkbib- liotekens administrativa funktioner. såsom planering, inköp. redovisning, utrangeringar etc. genom att framställa nödvändig statistik och annat be- slutsunderlag.

De viktigaste funktionerna i BUMS är katalogisering på olika nivåer. sökning via mikrofilm (och via terminal som försöksverksamhet). lånekrav och reservationsrutiner samt framställning av katalogprodukter (kort, mik- roftlm, tryck av olika slag). Katalogisering sker vid Btj i samverkan med bibliografiska institutet.

Ett tiotal folkbiblioteksenheter är anslutna till BUMS. Utbyggnadspla- nerna innebär att ca 25 bibliotek skall anslutas varje år och att ett fullt ut— byggt system kommer att omfatta ca 200 kommuners bibliotek. I den cen- trala objektbasen är i dag registrerade ca 225 000 titlar och 900000 exemp- lar och målet år 1980 är 700 000—900 000 titlar och 18 milj. exemplar.

BUMS har genomgått olika utvecklingsstadier. Den senaste versionen av systemet (BUMS II) har varit i drift sedan omläggningen till ny dator sommaren 1975. Alla delar i systemet är dock ännu inte helt testade. En skillnad i förhållande till LIBRIS är att i BUMS uppdateras de anslutna bib- liotekens totala bestånd. Detta innebär att vid en viss punkt titeldelen i re— gistret inte kommer att växa särskilt mycket vid inläggning av nya folkbib- liotek, eftersom de flesta titlar vid dessa bibliotek då redan finns registrera- de. Däremot växer antalet beståndsuppgifter i registret.

• Sida 82
•  Original

4.7.4 Samverkan mellan folk- och forskningsbibliotek Formella kontakter

De formella kontakterna mellan de två bibliotekstyperna består främst i att folkbiblioteken har representation i forskningsbiblioteksrådet och forsk- ningsbiblioteken representation i Btjzs styrelse. Inom Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB) är såväl folkbibliotek som forskningsbibliotek fö- reträdda, och i bibliotekstidskrifter som Biblioteksbladet diskuteras ge— mensamma problem och informeras om verksamheten på ömse håll (se av- snitt 4.2.3). Man torde dock kunna hävda att såväl SAB som den av för- eningen utgivna tidskriften Biblioteksbladet har sin tyngdpunkt i folkbiblio- tekens verksamhet. En kontaktyta finns också i biblioteksutbildningen som delvis är gemensam för de två biblioteksformerna (avsnitt 4.6.2). Fjärrlån

När folkbiblioteken i Sverige ett stycke in på 1900-talet började tillhanda- hålla fjärrlån fanns inte några organiserade former för samarbete dem emellan. Alla låneansökningar från folkbiblioteken ställdes direkt till forskningsbiblioteken. Fjärrlåneverksamheten kom emellertid att ställa så stora krav på forskningsbiblioteken att en avlastning blev nödvändig. Länsbiblioteken tillkom. Vidare inrättades på 1960—talet de tre lånecentra- lerna för folkbiblioteken i anslutning till stadsbiblioteken i Malmö. Umeå och Stockholm.

I början av 1930-talet utgjorde lånen till folkbiblioteken över hälften av fjärrlånen från kungl. biblioteket. Lunds universitetsbibliotek och dåva- rande Göteborgs stadsbibliotek (nuvarande universitetsbibliotek). En un- dersökning från början av 1970-talet (Kerstin Wiman. Interurbanlån vid svenska bibliotek. 1974) visar att av de till vetenskapliga allmänbibliotek inkomna tjärrlånebeställningama kom 30% från folkbibliotek. Vidare framgår att länsbibliotek och lånecentraler skickar 26% av sina lånebe- ställningar till de vetenskapliga allmänbiblioteken och 21 % till specialbib— lioteken. Av beställningar utsända från vanliga folkbibliotek (ej länsbiblio— tek eller lånecentraler) kom 14 % till vetenskapliga allmänbibliotek och 97( till specialbibliotek. Enbart från Uppsala, Lunds och Göteborgs universi- tetsbibliotek utlånades under budgetåret 1974/75 ca 95000 volymer (Sta- tistisk årsbok för Sverige). Härav var utlåningen till folkbibliotek ca 30%. Utlåningen från forskningsbiblioteken till folkbiblioteken är alltså omfat- tande och utgör ett betydelsefullt inslag i den svenska informationsförsörj- ningen.

Länsbiblioteken och lånecentralema spelar en särskild roll i förmedling- en av speciell information genom att deras uppgifter går utöver vad som åvilar primärkommunemas bibliotek.

Länsbiblioteksverksamheten är ursprungligen ett statligt initiativ. Syftet är att genom generella bidrag till olika insatser komplettera och stödja de lokala biblioteken. Genom successiva förändringar av villkoren för statliga bidrag och genom landstingens ökade engagemang har den statliga styr- ningen av verksamheten minskat och därmed har länsbibliotekens tidigare i vissa avseenden överordnade roll gentemot övriga folkbibliotek i länen ändrats. Verksamheten bedrivs i dag nästan utan någon statlig reglering.

• Sida 83
•  Original

De allmänna villkoren för statsbidrag till länsbiblioteken innebär att läns— biblioteken skall tillhandahålla bibliotek och enskilda litteratur och jämför- ligt material som inte finns hos övriga folkbibliotek inom länet och som in- te är av den typen att det är motiverat att inköp görs av ett lokalt folkbib- liotek. Länsbiblioteket medverkar också i boklåneverksamheten utom lä- net och i åtgärder för handikappade. invandrare och språkliga minoriteter. Slutligen skall länsbiblioteken också kunna tillhandagå andra folkbibliotek och skolbibliotek inom länet med råd i fråga om biblioteksverksamheten.

De tre Iånecentralernn i Umeå. Stockholm och Malmö förser genom fjärrlån lokala folkbibliotek och länsbibliotek med media som inte finns vid dessa bibliotek. I verksamheten ingår också att bistå med bibliografisk in- formation.

De statsbidrag som utgår till verksamheten fastställs efter prövning för vart och ett av de tre biblioteken. Som allmänna villkor för bidragen gäller att lånecentralen inom det verksamhetsområde som statens kulturråd be- stämmer tillhandahåller bibliotek och enskilda litteratur ochjämförligt ma- terial som inte finns hos länsbibliotek och som inte är av den typen att den bör inköpas av ett sådant bibliotek. Även lånecentralerna skall medverkai åtgärder för invandrarnas och de språkliga minoriteternas litteraturförsörj- ning. Några principer för hur stor del av kostnaderna för lånecentralverk- samheten som skall täckas av det statliga bidraget samt vilka kostnader i den lokala biblioteksverksamheten som skall hänföras till lånecentralfunk— tionen har inte kommit till uttryck i bestämmelserna för statsbidrag.

En utredning tillsatt inom statens kulturråd ser för närvarande över for- merna för det statliga stödet till länsbibliotek och lånecentraler. Samma ut- redning behandlar även frågan om depåbibliotek. Tanken med depåbiblio- tek är att mindre frekvent litteratur skall bevaras, varigenom detta. i all- mänhet äldre. bestånd kan bli tillgängligt via fjärrlån.

Övriga kontakter

Genom avtal med landstingen drivs ofta sjukhusens fackbibliotek av det lokala folkbiblioteket. Här har byggts upp litteraturbestånd för medicinsk forskning och klinisk verksamhet. Samarbete förekommer därvid med större forskningsbibliotek genom fjärrlån.

På orter med utbildning på högskolenivå har kontakter tagits mellan folk- och forskningsbibliotek. Institutionstjänsten vid Stockholms univer- sitetsbibliotek gör t. ex. en beståndskatalog över kurslitteratur i humaniora och samhällsvetenskaper vid såväl forskningsbibliotek som folkbibliotek i stockholmsregionen. I Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd ingår representanter för båda bibliotekstyperna. I Örebro finns ett samrådsorgan för utbyte av tjänster och erfarenheter mellan högskolebiblioteket, folkbib— lioteken och gymnasiebiblioteken. Liknande mer eller mindre formaliserat samarbete finns även på andra orter.

Vidare står bibliotekens platsförmedling inom kungl. biblioteket till tjänst för all slags bibliotekspersonal (se avsnitt 4.9.3).

• Sida 84
•  Original

Bibliografiska publikationer

De bibliografiska publikationer som framställs vid svenska forskningsbib- liotek. främst vid bibliografiska institutet vid kungl. biblioteket. har stor betydelse även för folkbiblioteken och är i vissa fall oumbärliga hjälpme— del. Som exempel kan nämnas AK. de nationalbibliografiska publikatio- nerna och tidskriftslistor av typen List Tech. På motsvarande sätt utnytt- jar forskningsbiblioteken de publikationer som Btj utger för folkbiblioteken (se avsnitt 4.3.4).

4.8 Internationell samverkan

4.8.1 Inledning

Här presenteras några viktiga organ och program för internationellt samar- bete med särskild hänsyn till svensk medverkan. Internationellt samarbete på informationsförsörjningens område bedrivs inom fler organ än de här beskrivna. Det är därvid i allmänhet fråga om ett operativt samarbete inom ett visst ämnesområde.

4.8.2 IFLA

International Federation of Library Associations and lnstitutions (IFLA) utgjorde från början en sammanslutning av biblioteksföreningar. Numera kan även institutioner (bibliotek) vara medlemmar. Svenska organisatio- ner som är medlemmar är Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB). Svenska bibliotekariesamfundet. forskningsbiblioteksrådet (FBR). Sveri- ges vetenskapliga specialbiblioteks förening samt det Nordiska vetenskap- liga bibliotekarieförbundet. Vidare är ett tiotal institutioner medlemmar. bl.a. universitets- och specialbibliotek samt bibliotekshögskolan. nämn- den för litteratur och bibliotek vid statens kulturråd och Bibliotekstjänst AB.

IFLA har strävat efter att i sin organisation spegla olika bibliotekstyper och gemensamma funktioner. t. ex. katalogisering och automatisering. Or- ganisationen är även initiativtagare till den biblioteksstatistik som publice- ras av Unesco. För svensk del insamlas denna statistik av FBR. IFLA har även spelat en betydelsefull roll för det internationella publikationsutbytet och för internationell lånetraftk.

Strävandena att åstadkomma en universellt giltig bibliografisk beskriv- ning. Universal Bibliographic Control (UBC). har kommit i förgrunden. I denna fråga samarbetar IFLA med Unesco (NATIS-programmet).

Ett betydande internationellt samarbete äger rum inom olika samman- slutningar som sorterar under IFLA. t.ex. de som berör bibliotek av en viss typ. nationalbibliotek. parlamentsbibliotek etc. Arbetet inom dessa organisationer har i hög grad en praktisk inriktning.

Vid IFLA-konferensen år 1975 framlades en kanadensisk rapport The role of National Libraries in national and international information sys- tems. Denna rapport behandlade för första gången den roll som ett natio- nalbibliotek kan spela inom den internationella informationsförsörjningen.

• Sida 85
•  Original

Speciellt framhölls nationalbibliotekens ansvar när det gäller att: — organisera fjärrlåneverksamhet nationellt och internationellt — registrera den nationella produktionen i en nationalbibliografi samt ut- nyttja denna i internationellt utbyte för att därigenom få tillgång till and- ra länders motsvarande bibliografering — arbeta för en gemensam internationell bibliografisk standard — förbättra möjligheterna till återvinning av information genom indexe- ring. utarbetande av referat. ämnesklassificering m.m. av det inhemska materialet — befrämja forskning och utveckling inom nämnda områden — verka för NATIS- och UNISIST—programmen (se i det följande).

4.8.3 FID

International Federation for Documentation/Fédération internationale de documentation (FID) tilldrog sig under 1950-talet ett ökat intresse från främst USA och Sovjetunionen och statliga insatser bidrog till att öka bud- geten. I flera stater bildades understödjande nationalkommittéer för att främja FID:s verksamhet. Tekniska litteratursällskapet var ursprungligen s.k. nationell medlem i FID. men avlöstes år 1965 av den då nybildade svenska nationalkommittén för dokumentation under Vetenskapsakade- mien. Denna avlöstes år 1968 av SINFDOK.

FID har bl. a. utvecklat det universella decimalklassifikationssystemet, UDK, som översatts till ett tjugotal språk. En tredje svensk upplaga av- sedd att täcka nordiska behov är under slutredigering med stöd från SIN F- DOK. FID har vidare på uppdrag från Unesco åtagit sig att utarbeta ett klassifikationssystem. Broad System of Ordering (BSO), med en mindre in- vecklad hierarkisk uppbyggnad än UDK och Dewey (se avsnitt 4.3.6). FID har även utgivit handledningar i moderna dokumentations- och reprometo- der.

4.8.4 Unesco

Unesco har under sin kvartssekellånga verksamhet aktivt främjat frågor avseende informationsförsörjning. Verksamheten har emellertid varit splittrad, vilket man på senare tid sökt motverka.

I samarbete med IFLA sammankallade Unesco år 1961 i Paris Interna— tional Conference on Cataloguing Principles. Vid denna och en motsvaran- de konferens i Köpenhamn år 1969 sökte man uppnå en internationell stan— dard för bibliografisk beskrivning (ISBD) i fråga om olika typer av publika- tioner.

Andra viktiga Unesco-initiativ är Index translationum. ett årligt register över översatta böcker inom alla ämnesområden. och Unesco statistical yearbook. där bl.a. biblioteksstatistik redovisas.

UNISIST

Unescos program UNISIST antogs av Unescos generalförsamling år 1972 efter rekommendationer från Unescos Intergovernmental Conference for

• Sida 86
•  Original

the Establishment ofa World Science Information System. Sverige har an- slutit sig till programmet och utsett SINFDOK till svenskt kontaktorgan. Sedermera har tillkommit en särskild svensk UNISIST—kommitté. knuten till SINFDOK. UNISIST—programmet innehåller målsättningar inom fem huvudområ—

den:

— utveckling av en politik för nationell informationsförsörjning och natio- nella nät

— hjälp till utvecklingsländer att skapa en infrastruktur för informations— försörjning — förstärkning av olika komponenter i informationskedjan. såsom biblio- tek och informationscentraler

— förbättring av hjälpmedel för att åstadkomma sammanlänkning av sy- stem

— utbildning av informationspersonal och användare.

I programmet betonas att vetenskaplig information — åtkomlig genom mo- derna informationssystem — måste betraktas som en viktig nationell till- gång bl.a. för att främja forskning och utveckling. En nationell forsknings- politik borde enligt programmet sålunda inbegripa även frågor om utveck- ling av informationssystem.

Inom programmet har bl. a. framtagits Reference manual for machine- readable bibliographic descriptions (1974). vilken följs av de stora referat- organen. Vidare har initiativ tagits till standardnumrering av serier och tidskrifter (ISSN).

NA TIS

NATIS (National Information Systems) antogs av Unescos generalkonfe- rens år 1974 varvid Sverige anslöt sig till det rekommenderade program- met.

Huvudpunkterna i programmet gäller stöd till gemensam planering av den nationella infrastrukturen inom dokumentations-. biblioteks- och ar- kivområdet. vilket innebär upprättande av de organ och myndigheter som är nödvändiga för att ett land skall kunna fungera i det internationella sam— arbetet och maximalt kunna utnyttja detta. Vidare innebär programmet hjälp till medlemsländerna, speciellt utvecklingsländerna. med planering och utveckling av den nationella infrastrukturen.

NATIS-programmet upptar ett stort antal mål bland vilka kan nämnas följande: — en nationell informationspolitik, som speglar alla samhällssektorer. bör formuleras för att tjäna som ledning vid planeringen av den nationella verksamheten inom informationen

— för att öka användarnas kännedom om informationsmöjligheterna bör universitet och andra utbildningsanstalter svara för att utbildningspla— nerna innefattar en systematisk utbildning i användningen av de infor- mationskällor som finns tillgängliga inom det nationella informations- systemet — en ingående analys bör göras av den information som regeringsorgan

• Sida 87
•  Original

och statliga myndigheter behöver för att fullgöra sina uppgifter. liksom av de informationsbehov som föreligger inom industri. forskning och ut- bildning

— en fullständig kartläggning bör ske av existerande inhemska dokumenta- tionscentraler samt biblioteks— och arkivsamlingar. då dessa utgör en nödvändig förutsättning för en balanserad planering och utveckling av det nationella informationssystemet — en fullständig kartläggning bör göras av nuvarande personalresurser som underlag för en planering av arbetskraftsbehovet inom informa- tionssystemet — det nationella systemet för utbildning vid universitet eller annan högre utbildning bör innefatta utbildningsprogram för biblioteks- samt infor- mations- och dokumentationspersonal. så att personalbehoven kan täc— kas av kvalificerade personer — de olika funktioner som utövas av dokumentationstjänster, bibliotek och arkiv bör koordineras av ett (el. flera) centralorgan såsom ett ele- ment i det nationella informationssystemet — principen om en universell bibliografisk kontroll förutsätter att det na- tionellt organiseras en bibliografisk kontroll med syfte att tillförsäkra varje publikation en bibliografisk beskrivning vid själva utgivningen.

Inom de båda Unescoprogrammen har man från början betraktat informa- tionsförsörjningens område som en helhet. Ett problem har emellertid va- rit att UNISIST är placerat i Unescos sektor för naturvetenskap och tek- nik, medan NATIS hör hemma inom sektorn för kultur och kommunika- tion. Även om man grovt kan påstå att UNISIST syftar till att åstadkomma ett globalt nät för informationsförsörjning. medan NATIS avser att bygga ut den nationella kapacitet som fordras för att ett land skall kunna tillgodo- göra sig informationsförsörjning. förekommer av naturliga skäl dubblering- ar. Båda programmen hart. ex. uppgifter i utbyggnaden av utvecklingslän- dernas informationssystem. För att åstadkomma bättre samverkan mellan de två programmen antog Unescos generalförsamling år 1976 ett General Information Programme. som inom Unesco skall hållas samman av The Intergovemmental Council of the General Information Programme. där tills vidare Norge representerar Skandinavien. Sverige har möjlighet att påverka programmet dels genom sin permanenta delegation i Unesco. dels via det samarbete som finns mellan de nordiska Unescokommissionerna. i vilket Svenska Unescorådet deltar.

4.8.5 OECD

OECD inrättade år 1965 en Information Policy Group (IPG). Denna grupp har sökt formulera en generell informationspolitik för medlemsländerna. Främst har detta kommit till uttryck i att en särskild expertgrupp tillkal- lats. Gruppens rapport Information for a changing society. Some policy conciderations (1971) har varit av grundläggande betydelse även för arbe- tet inom Unesco.

I rapporten betonades särskilt att nationella strävanden inom vetenskap- lig och teknisk information måste harmoniera med de internationella strä-

• Sida 88
•  Original

vandena samt att varje land bör upprätta ett ansvarigt organ. "a national focus". för dessa frågor. Avsikten med ett sådant organ skall vara att

främja:

— en effektiv samordning av informationssystem och källor på det natio- nella planet — ett effektivt utnyttjande av möjligheten till internationellt samarbete — en hög grad av kompatibilitet mellan de avancerade informationssystem som utvecklas i olika länder och inom olika ämnesområden.

På initiativ av [PC erbjöds medlemsländerna att på ett tidigt stadium pröva datorbaserade informationssökningssystem som MEDLARS. Chemical Abstracts Condensates och INSPEC. Sverige var ett av de första länderna att acceptera detta erbjudande. Med ingången av år 1977 ersattes IPG och Computer Utilisation Group av en arbetsgrupp ICCP (Information. Com- puter and Communications Policy).

4.8.6 ICSU

ICSU (International Council of Scientific Unions) har visat särskilt intres— se för bibliografiområdet och bildat en speciell grupp (ICSU Abstracting Board). Gruppen består av representanter för viktiga abstractpublikationer t.ex. Bulletin signalétique. Referativnyj Zurnal. Physics Abstracts. Cheni- ical Abstracts och Biological Abstracts.

På initiativ av ICSU inleddes ett samarbete med Unesco (ICSU-Unesco Study on the Communication of Scientific Information and the Feasibility ofa World-wide Science Information System). vilket resulterade i det tidi- gare beskrivna UNISIST-programmet. Verksamheten inom Abstracting Board (ICSU/AB) har lett till en viss samordning av abstractpublikationer. bl. a. har framtagits en Reference manual for machine-readable biblio— graphic descriptions (1974).

Sverige deltar inom ICSU:s ram bl.a. i Committee on Data for Science and Technology (CODATA). Den svenska CODATA-kommittén har utgi— vit Vägledning för presentation av numeriska data från experiment i käll- tidskrifter (1975).

4.8.7 ISO

ISO (International Standardisation Organisation) har till uppgift att främja standardiseringsarbete. I varje land finns nu ett nationellt organ. i vårt land Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS). Det bibliografiska området är representerat av standardkommiftén för dokumentation (T 34) som inom ISO motsvaras av Technical Committee 46 (TC 46). Finansieringen av T 34 inom SIS även för områden som inte direkt har industriellt intresse sker huvudsakligen genom bidrag från SINFDOK.

Sverige har varit aktivt inom ISO på det bibliografiska området. Bl.a. ledde svenska initiativ till antagandet av magnetbandsformatet ISO 2709 (avsnitt 4.3.5). Sverige har också tagit initiativ till att organisera ISO-arbe- tet på nordisk bas genom det s.k. INSTA-samarbetet (INternordisk STAndardisering). På nordisk nivå har ansvaret för delar av arbetspro- grammet fördelats enligt följande:

• Sida 89
•  Original

— Litteraturreferat — Finland

— Bibliografisk beskrivning — Danmark

— Bibliografiska data för tidskrifter och artiklar — Sverige

— Tesaurer och indexeringsfrågor _ Norge — Terminologi — Norge — Mikrofilmkort inkl. titelutformning av dessa — Danmark — Utformning av tekniska rapporter inkl. dokumentdatablad — Sverige — Ryggtitlar och signumfalt — Sverige — datateknik inom dokumentationen inkl. COM-produkter — Sverige.

4.8.8 Nordiska samarbetsorgan

Sedan slutet av 1940-talet har samarbete pågått inom Norden på informa- tionsförsörjningens område. År 1957 grundades det Nordiska vetenskapli- ga bibliotekarieförbundet (NVBF). vilket är en organisation för de natio- nella föreningarna för bibliotekarier och annan personal vid forskningsbib- lioteken. År 1973 bildades sammanslutningen De nordiska forskningsbib- liotekens samarbetskommitté (NFBS) som i första hand åtog sig ansvaret för Scandiaplanen (se avsnitt 4.4.6)

Inom området vetenskaplig information och dokumentation har NORD— FORSK varit aktivt sedan början av 1950-talet. NORDFORSKzs nämnd för teknisk information och dokumentation har som uppgift att vara ett rådgivande och planerande organ. Vidare svarar NORDFORSK för upp- byggnaden av SCANNET och driver informationscentralen SCAN DOC. I anslutning till rekommendationer av Nordiska rådet år 1963 tillkom från år 1971 det nordiska koordineringsorganet (NORDDOK) med statuter fastställda av de nordiska regeringarna. NORDDOK:s verksamhet syftade till att underlätta informationsutbytet mellan medlemsländerna.

Under 1970-talet har synen på forskningsbiblioteks- och dokumenta— tionsarbete som en integrerad verksamhet vuxit sig allt starkare. Samtidigt har medvetenheten om behovet av ökat nordiskt samarbete inom det tradi- tionella forskningsbiblioteksväsendet accentuerats. Ämbetsmannakom- mittén för nordiskt kulturellt samarbete beslöt efter framställning därom från NORDDOK att ijuni 1974 tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att överväga lämpliga former för ett effektivt samarbete mellan de vetenskap- liga biblioteken i Norden och deras nationella centralorgan och i samband därmed överväga behovet av finansiellt stöd till denna verksamhet.

Arbetsgruppen utarbetade ett betänkande som innehöll förslag om att det nordiska samarbetet inom området forskningsbibliotek och vetenskap- lig information och dokumentation fortsättningsvis borde ske genom ett nytt nordiskt samarbetsorgan som skulle överta NFBS:s och NORD- DOK:s uppgifter.

På grundval av denna utredning fastställde Nordiska ministerrådet (un- dervisnings- och kulturministrarna) den 14 juni 1976 en instruktion för Nordiska samarbetsorganet för vetenskaplig information (NORDINFO) med ändamål att främja nordiskt samarbete rörande forskningsbiblioteks— väsendet samt vetenskaplig information och dokumentation.

NORDINFO:s uppgift är att inom sitt område verka för en utveckling

• Sida 90
•  Original

som syftar till förbättrad eller mer rationell service för forskare och andra nyttjare av vetenskaplig information och dokumentation i de nordiska län- derna. I detta syfte skall organet särskilt följa utvecklingen på området så- väl i de nordiska länderna som internationellt. NORDINFO skall även främja och samordna överföring av dokumenterbar information inom och mellan de nordiska länderna samt på internationell basis. Samarbetsorga— net skall vidare initiera och bedriva utrednings- och projektverksamhet (in- nefattande metod- och systemutveckling samt utbildning på biblioteks-_ dokumentations- och informationsområdet) samt lämna råd och upplys— ningar till nationella och nordiska organ. NORDINFO:s sekretariat har för perioden 1977—79 förlagts till Finland som också besätter ordförandepos- ten.

4.9 Kungl. biblioteket

4.9.1 Uppgifter och inriktning

Kungl. biblioteket (KB) är enligt sin instruktion (SFS 1965: 733 med änd- ring SFS 1974: 975) nationalbibliotek med uppgift att:

samla. förvara och tillhandahålla i landet framställda och utgivna tryck— ta skrifter samt utomlands utgivna tryckta skrifter på svenska språket. av svenska författare eller om svenska förhållanden. mottaga och förvara handskrifter som tillhöra området för bibliotekets verksamhet. främja utvecklingen av svenskt biblioteksväsen.

Biblioteket skall vidare (SFS 1965: 733) inom de ämnesområden och i den omfattning regeringen bestämmer dels vara lokalt forskningsbibliotek. dels svara för biblioteksservice åt universitetet i Stockholm. Den senare uppgiften har fr.o.m. ljuli 1977 överförts till Stockholms universitet. En— ligt prop. 1976/77: 59 (sid. 345—346) skall universitetet i Stockholm svara för litteraturförsörjningen till utbildning och forskning vid universitetet. I framtiden bör det enligt nämnda proposition ankomma på i första hand uni— versitetsbiblioteket att förvärva och hålla den litteratur det här är fråga om. Den slutliga överföringen av uppgifter till universitetsbiblioteket bör dock anstå tills kungl. bibliotekets framtida uppgifter fastställs på grundval av BlDOK:s förslag. Fr.o.m. budgetåret 1977/78 överfördes ansvaret för juridik samt vissa samhällsvetenskapliga och språkvetenskapliga ämnen. medan KB tills vidare bevakar övriga humanistiska ämnesområden i sam- ma utsträckning som hittills.

Biblioteket erhöll redan år 1661 rätt till "biblioteksexemplar" av alla skrifter tryckta vid boktryckerier inom det dåvarande Sverige. Samlingar— na var ännu vid slutet av 1700-talet ganska obetydliga. Under 1800-talet växte bibliotekets samlingar. dels genom flera stora donationer. dels ge- nom ökade resurser för bokinköp, och omfattade vid sekelskiftet 1900 mer än 300000 band, motsvarande knappt en femtedel av bibliotekets nuvaran- de bestånd.

Bibliotekets huvudbyggnad i Humlegården som färdigställdes år 1877 har under årens lopp genomgått flera om- och tillbyggnader. senast år 1971.

• Sida 91
•  Original

Under år 1976 har byggnadsstyrelsen studerat möjligheter till utbyggnad av biblioteket i Humlegården och en särskild arbetsgrupp inom lokal- och ut— rustningsprogramkommittén för Stockholm utreder för närvarande biblio- tekets framtida lokalbehov.

Redigering och utgivning av den samlade accessionskatalogen över ut- ländsk vetenskaplig litteratur vid svenska forskningsbibliotek har sedan år 1886 varit en central uppgift för KB. De bibliografiska uppgifterna sam- manfördes vid 1953 års omorganisation till ett bibliografiskt institut för re- digering och utgivning av accessionskatalogen och nationalbibliografierna samt (fr. o. m. är 1958) den s.k. centralkatalogiseringen av den svenska lit— teraturen. Vidare är forskningsbiblioteksradets sekretariat administrativt knutet till KB.

En särskild institutionstjänst tillkom år 1965 för biblioteksservice till de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena vid universitetet i Stockholm. Verksamheten har sedermera utökats till att även omfatta biblioteksservice till bl. a. latinamerikainstitutet samt — inom ämnesområ— dena sinologi och japanologi — biblioteksservice till östasiatiska museet. Universitetsbiblioteket svarar numera för verksamheten.

Sedan år 1946 bedriver KB en yrkesutbildning för biblioteksassistenter vid forskningsbiblioteken och vid biblioteket finns också (genom arbets- marknadsstyrelsens försorg) en platsförmedling för bibliotekspersonal.

Stockholmsbibliotekens bilservice som är knuten till KB bedn'vs inom ramen för stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd. Servicen omfattar samtliga högskolebibliotek (motsv.) jämte ett flertal andra vetenskapliga bibliotek och myndighetsbibliotek i regionen samt Stockholms stadsbiblio- tek. En annan uppgift främst av regional karaktär gäller ansvaret för sta- tens biblioteksdepå i Bålsta.

Vid KB finns en lånecentral för tidningsfilm och en provisorisk tidnings- filmningsavdelning. KB är också sedan år 1955 huvudman för nationalfono- teket.

Riksstatsanslagen för KB ((inkl. bibliografiska institutet och forskningsbib- lioteksrådet) uppgick för budgetåret 1976/77 till sammanlagt 19,1 milj. kr varav till avlöningar ca 13.8 milj. kr och till bokinköp m.m. ca 5,3 milj. kr. Anslagsutvecklingen för KB under periden 1965/66—1976/77 framgår av figur 4.2.

Under l960—70-talen har till KB:s lönekostnadsanslag överförts ansla- gen för ca 30 tjänster vid skilda institutions- och fakultetsbibliotek inom Stockholms universitet. Inom ramen för anslaget till bokinköp m.m. har skapats ett trettiotal befattningar. Fr.o.m. 1 juli 1977 övergår ca 52 årsverken till universitetet. vilket innebär att KB: 5 lönekostnader minskar från 13.8 milj. kr. 1976/77 till ca 9.9 milj. kr. under 1977/78.

Bibliotekets samlingar uppgick år 1975 till ca 55 000 hyllmeter, vilket torde motsvara närmare 2 milj. band och ca 10 milj. småtryck. Tillväxten under år 1975 uppgick till ca 1000 hyllmeter varav ca 485 m svenskt tryck och ca 435 m utländskt tryck samt ca 80 m övrigt. Under de senaste fem åren har en svag ökning skett i tillväxten uttryckt i meter. Ökningen har gällt den svenska litteraturen, medan den utländska något minskat i tillväxttakt.

• Sida 92
•  Original

Figur 4.2. Anslagsutvecklingen för kungl. biblioteket perioden 1965/66—1976/77 Mkr

l)

b _ totala anslag, löpande priser 3 _ löneanslag, löpande priser bI -— —- totala anslag, fasta priser a aI -—— — Ioneanslag, fasta priser”

a Fastprisberaknat med konsumentprisindex

ANwåU'IUJNlm

65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 73/74 74/75 75/76 76/77 77/78 Är

Anm: Fr o m 1969/70 ingår lönekostnadspålägg

Antalet utlånade volymer per år uppgår till ca 100000 och antalet foto— reproduktioner till mellan 300 000 och 400000. Variationerna i antalet län har varit små under den senaste femårsperioden. Av lånen var år 1976 ca 70000 läsesalslån, ca 17000 forskarsalslån och ca 16000 hemlån. De inter- urbana lånen uppgick till ca 11 000 varav ca 9700 utlån.

4.9.2 Organisation

KB intar en särställning bland de vetenskapliga biblioteken genom att som myndighet sortera direkt under regeringen. Biblioteket hör till kategorin ”lärda verk”. Ansvaret för planering och ledning av verksamheten ligger hos bibliotekets chef. riksbibliotekarien. KB:s organisation fr.o.m. ] juli 1977 beskrivs i figur 4.3.

1 nu gällande organisation sorterar följande enheter under riksbiblioteka- rien: El åtta avdelningar (enligt instruktionen) El bibliografiska institutet D nationalfonoteket El tidningsfilmningsavdelningen ("_l biblioteksdepån.

Bibliotekets personal (exkl. personal vid Stockholms universitetsbiblio- tek) uppgick vid budgetårsskiftet 1977/78 till ca 165 befattningshavare ut—

• Sida 93
•  Original

Figur 4.3. Kungl. bibliotekets organisation är 1977

Riksbibl iotekarien

Central administ- ration 11 (9,67)

B. Centrala funktio- ner m rn

Låne- Katalog— Biblio- . Forsk- expedi- avdelv grafiska Rings» tionen ningen institu- blbl-

22,5 11 tet rådets

(16,82) (9,47) 30 färgm- (42,17) (2)

A. Kungl biblioteket

Bok- vårds- avdef ningen 13,5 (16,61)

Svenska Förvarvs avdelv avdel- ningen ningen 14,5 7 (22,76) (6)

Hand- skrifts— avdel-

Kart- och Gemensam plansch— personal

avd 1- .. . . . e 12 a Ingar l central administration

ningen 4 (8)

ningen , _ 4 (1857) ”Overförttill KB år1977

(5)

Anm.: Siffrorna utan parentes anger antalet tjänster inom enheterna enligt tjänsteförteckning. Siffrorna inom parentes anger helårsarbetande vid enheten.

tryckt i årsverken. Sammanställningen i tabell 4.2 visar hur uppgifter och personal var fördelade på de olika verksamhetsgrenarna budgetåret 1975/76. (senaste aktuella fördelning). inkl. biblioteksservicen till Stock- holms universitet och latinamerikainstitutets bibliotek.

Tabell 4.2 Kungl. bibliotekets anslag och personal budgetåret 1975/76

Verksamhets- Utgifter Personal Tjänstera grenar tkr årsverken 1975/76 1975/76 1975/76

Kungl. biblioteket 10 386 115 94 som arkivbibliotek (59 %) (53 %) (56 %) och lokalt forsk- ningsbibliotek

Centrala funktioner 3 590 49 34 (21 %) (23 %) (20 %) Biblioteksservice för 3 527 52 41 Stockholms universitet m. m.b (20%) (24 %) (24 %) Summa 17 503 216 169 (100%) (100%) (100%)

& Tjänster enligt tjänsteförteckning. ” Omfattar ej kostnader för bokinköp m. m.

• Sida 94
•  Original

Verksamheten under punkten Biblioteksservice för Stockholms univer- sitet m.m. i tabellen har fr.o.m. I juli 1977 övergått till Stockholms imi- versitet.

Med den terminologi som utredningarna använder har KB uppgifter som är nationaldokumentära med inriktning mot kultursektorn men ocksa uppgif— ter inom informationsförsörjningen. KB har enligt sin instruktion mer än andra bibliotek en uttalad nationaldokumentär uppgift. nämligen att samla. förvara och tillhandahålla i landet framställda och utgivna tryckta skrifter samt utomlands utgivna skrifter på svenska språket. av svenska författare eller om svenska förhållanden. ] sådana uppgifter ingår också att utge na- tionalbibliografin.

KB:s uppgifter med inriktning på informationsförsörjning gäller dels nai— tionell informationsförsörjning. dels uppgifter av lokal och regional karak— tär.

KB:s nationaldokumentära uppgifter beskrivs nedan i avsnitten om svenska skrifter och suecana. handskriftsavdelning. kart- och planschav— delning, bokvård, tidningsfilmning. nationalfonotek och bibliografiska in— stitutet (NB och CK). Uppgifterna inom den nationella informationsför— sörjningen återfinns behandlade i avsnitten om utländska samlingar och bibliografiska institutet (AK). Viktigare regionala uppgifter beskrivs i av- snitten om lokalt forskningsbibliotek. statens biblioteksdepa och Rogge— biblioteket.

Huvudvikten i nulägesbeskrivningen av KB läggs vid olika nationella uppgifter. En fullständigare beskrivning av bibliotekets olika funktioner och avdelningar återfinns i Riksbibliotekariens ämbetsberättelse. i Arbets- beskrivning över kungl. bibliotekets avdelningar (1975) samt statskonto— rets rapport De vetenskapliga biblioteken: organisation och administration (1973). Utförliga redogörelser för bibliotekets anslagssituation och perso- nalresurser återfinns i riksbibliotekariens anslagsframställningar (särskilt för budgetåret 1976/77) och ämbetsberättelser.

4.9.3 Nationella uppgifter Svenska skrifter jämte suecana

Som framgår av instruktionen fungerar KB som nationalbibliotek med ar- kivskyldighet för svenska skrifter. Biblioteket erhåller pliktleveranser från landets tryckerier genom lagbestämmelser som går tillbaka till 1600-talet. Genom att bibliografiska institutet dessutom erhåller frivillig leverans från förlagen för bibliografering får KB i allmänhet två exemplar av den svenska bokproduktionen. De utomlands utgivna skrifterna om Sverige (suecana) erhålles genom köp eller genom byte/gåva.

Funktionen som arkivbibliotek för svenska skrifter är KB:s viktigaste. KB har nu det största och mest fullständiga beståndet av svenska skrifter. Vad gäller det svenska beståndet bör man särskilt poängtera den stora full- ständigheten i samlingarna av äldre tryck samt den stora och välordnade samlingen småtryck. På båda dessa områden är KB landets bäst försedda bibliotek.

Även om insamlande och tillhandahållande av svenska skrifter och sue—

• Sida 95
•  Original

cana varit en huvuduppgift för KB. har dessa uppgifter inte alltid kunnat lö- sas på ett sätt som motsvarar moderna krav. Tryckerileveranserna har i äldre tid inte alltid kontrollerats på bästa sätt. Av denna och andra orsaker finns luckor i det äldre beståndet. som det kräver arbete och resurser att fylla.

] senare tid har nya metoder att framställa skrifter bl. a. genom kontors- offset medfört att tryckning av skrift förekommer även hos andra än bok- tryckare. med åtföljande svårigheter att bevaka leveranserna. KB har ock— så. i överensstämmelse med internationella konventioner. ansvar för upp- byggnad av svenska referenssamlingar i Paris. Washington. Reykjavik och Moskva.

Utländska samlingar

KB kan tillsammans med universitetshiblioteken karakteriseras som veten- skapligt allmänbibliotek. även om dess samlingar av utländsk litteratur är koncentrerade till humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområ- den. För KB:s del torde ca 60% av bibliotekets ca 55 000 hyllmeter hänfö- ras till de utländska samlingarna. Tyngdpunkten ligger på arbeten som tjä- nar till att belysa svensk kultur och svenskt liv samt annan vetenskaplig lit- teratur inom humaniora samt rätts— och samhällsvetenskaper. Inom huma- niora och angränsande ämnen är biblioteket speciellt väl försett med litte- ratur rörande språkvetenskap. konst. teater. arkeologi. historia med hjälp- vetenskaper. geografi och resebeskrivningar. Detta bestånd ingår som en viktig del i det svenska sambiblioteket och spelar därmed en viktig roll i den svenska informationsförsörjningen.

Biblioteket har omfattande bytesförbindelser med en rad bibliotek i and- ra länder och har för detta ändamål bl. a. disponerat bytesmaterial från Stockholms universitet. Utöver detta fungerar KB som central bytesinsti- tution för ett stort antal stater. som önskar sända sitt bytestryck till en och samma adressat för vidare befordran. Utlåningen till andra länder uppgår till närmare I 800 volymer per år.

Handskriftsavdelningen

Enligt KB:s instruktion har biblioteket till uppgift att mottaga och förvara handskrifter som tillhör området för bibliotekets verksamhet. Liknande ar- bete bedrivs särskilt vid de äldre universitetsbiblioteken. som också har betydande handskriftssamlingar. Under de senaste decennierna har KB lagt större vikt än tidigare vid nationalbiblioteksaspekten på handskrifts- området och bedrivit en aktivare förvärvspolitik. Det får betraktas som en nationell uppgift att göra KB:s handskriftssamlingar tillgängliga på bästa sätt. Handskrifter och tryckt material kompletterar varandra och används sida vid sida.

Kart- och planschavdelningen

Kart— och planschavdelningen tillkom år 1928. Den anskaffar. registrerar och tillhandahåller kartor. planscher. porträtt m.m. Anskaffningen sker

• Sida 96
•  Original

huvudsakligen genom gåvor. En del material. som svenska kartor. karto- grafiska arbeten och vykort. ingår i tryckerileveransema. Det äldre be— ståndet kompletteras genom köp. En särskild kart- och planschavdelning finns även vid universitetsbiblioteket i Uppsala.

Det finns inte någon institution med uppgift att vara svenskt kartarkiv. Jämte KB har speciellt krigsarkivet stora samlingar. KB är likväl idag den institution man vänder sig till i frågor rörande historisk kartografi. Materia- let är dock till mycket stor del okatalogiserat. Vidare finns många luckor i materialet. beroende på att kartor ofta framställts med metoder som inte fallit under lagen om tryckerileveranser. Tidigare hade man inte heller na— gon stark ambition att vara arkivbibliotek på detta område och kontrollera- de därför inte leveranserna eller kompletterade dem genom köp. Det är i dag i praktiken omöjligt att få tillgång till varje karta som framställts i Sve— rige: det är till och med svårt att få uppgifter om vad som producerats.

] riksbibliotekariens petita för budgetåret 1976/77 framhålles att kart- och planschavdelningen vid kungl. biblioteket bör bli föremål för en speci— ell utredning. bl.a. därför att avdelningens uppgifter har blivit mera kom- plicerade genom förflyttningen av statens lantmäteriverk från Stockholm.

Planschavdelningen innehåller porträtt. historiska och topografiska bil- der. handteckningar (med undantag av handritade kartor). gravyrer. vy- kort. exlibris m.m. [ fråga om planscher m.m. har gränsdragningen mellan KB och andra institutioneri vissa fall varit oklar. men vissa riktlinjer finns och vid behov förekommer samråd. KB förvärvar historiska och topogra- fiska planscher och bilder av dokumentärt slag utan hänsyn till estetiska värderingar. Konstnärlig grafik. konstnärliga fotografier och porträtt sam— las vid statens konstmuseer. Dokumentära porträtt (fotografier) samlas däremot av KB. Vykortssamlingar finns förutom vid KB. som har den största samlingen i landet, även vid Stadsmuseum i Stockholm och vid Nordiska museet. Topografiska bilder samlas av Stadsmuseum och KB. KB är den enda institution som systematiskt samlar exlibris.

Bokvård

De krav som ställs på KB att för framtiden bevara svenskt tryck ställer också särskilda krav på bibliotekets bokvårdsavdelning när det gäller att förhindra att äldre och nyare material förfars och förslits. Redan nu och än merai framtiden vållas problem av att det inom landet inte finns någon ut- bildning i bokbinderi och av att det saknas lämplig utbildning av konserva— torer. vilka förutsätts utbildade vid de egna institutionerna. Ett uttalat be- hov av rådgivning i konserveringsfrågor finns också. bl.a. till följd av att kommunala bibliotek erhållit äldre samlingar. t.ex. från gymnasiebiblio- tek.

Tidningsfilmning och utlåning av tidningsfilm

Skyddsfilmning av tidningar kan också anses vara en nationaldokumentär uppgift. Frågan om skyddsfilmning har utretts av tidningsfilmningskom— mitten (TFK) som i sin första rapport Dagspress på mikrofilm: tidnings- filmningens omfattning och organisation m.m. (l975) föreslagit att en sär-

• Sida 97
•  Original

skild tidningsfilmningsavdelning inrättas vid KB. TFK hari sin andra rap- port Dagspress på mikrofilm: filmning. arkivering, läsning (1976) föreslagit att KB utses till att bevara ett nationalexemplar av tidningstrycket. Stats- maktema har bl. a. i avvaktan på BlDOK:s förslag ännu inte tagit slutlig ställning i frågorna om tidningsfilmningen.

KB administrerar sedan år 1969 lånecentralen för tidningsfilm, som står under forskningsbiblioteksrådets överinseende. Centralen ställer till bib- liotekens förfogande bruksexemplar av de viktigaste svenska tidningarna och ett antal utländska. Dessa filmer används i första hand för fjärrlån. KB ger härigenom en service av nationell räckvidd. Övriga bibliotek låteri all- mänhet inte tidningsoriginalen lämna lokalerna och expedierar endast foto- kopior av speciellt angivna artiklar eller redan mikrofilmade tidningar i det egna beståndet. Vid KB finns sedan år 1974 en provisorisk tidningsfilm- ningsavdelning.

Nationalfonoteket

Nationalfonoteket tillkom år 1955. Det har byggts upp genom frivilliga le- veranser av olika typer av ljuddokument. Syftet är att bevara hela den kommersiellt saluförda auditiva produktionen, från fonografrullar till LP- skivor och bandupptagningar. Genom stora insamlingsaktioner, som be- drivits i samarbete med framför allt Sveriges Radio, har man lyckats i myc- ket stor utsträckning insamla material producerat före år 1955. Inköp före- kommer också ofta av utländska skivor med svensk anknytning eller äldre svenskt material.

Man beräknar att nationalfonoteket genom frivilliga leveranser täcker produktionen till ca 90%. Genom insamlingsverksamheten har man kun- nat förvärva uppskattningsvis 80—90 % av det äldre materialet.

Katalogiseringen av materialet är ofullständig och samlingarna kan där- för inte göras tillgängliga på önskvärt sätt. Produktionen inom landet är svår att överblicka. Diskografier över enskilda bolags produktion har framställts inom nationalfonoteket. men någon diskografi över hela den lö- pande auditiva produktionen finns inte. F.n. registreras endast talskivor i Svensk bokförteckning och Svensk bokkatalog.

Inom regeringens kansli pågår förberedelser för att framlägga en propo- sition om bevarande av ljud- och bildmaterial, varvid nationalfonotekets framtida ställning och uppgifter kommer att behandlas. Frågan har även ta- gits upp i utredningen ang. pliktexemplar av skrift (se avsnittet 4.4.2).

Bibliografiska institutet

Bibliografiska institutet (BI) inrättades år 1953 och bestod t.o.m. budget- året 1976/77 av nationalbibliografiska sektionen (NB), centralkatalogise- ringssektionen (CK) och redaktionen för accessionskatalogen (AK). År 1976 sysselsattes personal motsvarande 12 årsverken vid NB. 15 vid CK och 10 vid AK-redaktionen. vartill kommer viss gemensam personal.

Inför övergången till datateknik för framställning av de nationalbibliogra- fiska publikationerna har fr. o. m. 1 juli 1977 skett en förändring av institu-

• Sida 98
•  Original

tets interna organisation. De svenska sektionerna (NB och CK) ersätts av fyra enheter; en för den löpande nationalbibliografin. en för den kumulera— de nationalbibliografin, en för femårskatalogen 71/75 + centralkatalogise— ringen -75 och en för nationalbibliografins serier. Det arbete som gjorts inom CK har med början under år 1976 övergått till att utföras delvis i an— slutning till framställning av de nationalbibliografiska publikationerna. del— vis av de bibliotek som beställer katalogkort ur LIBRIS. Dessa beställning— ar sker via LIBRIS-bibliotekens terminaler. Korten produceras och distri- bueras genom Bibliotekstjänst AB.

De fyra enheter som ersätter NB och CK har funktioner som berör de svenska samlingarna. Vid dessa redigeras de nationalbibliografiska publi— kationerna Svensk bokförteckning. Svensk bokkatalog. Svensk tidskrifts— förteckning och Svensk musikförteckning. Vidare utger institutet en perio- disk förteckning över verk om Sverige och svensk litteratur på främmande språk, Suecana extranea (se avsnitt 4.3.4).

I Svensk bokförteckning 1976 förtecknas 8707 verk och i Svensk tid— skriftsförteckning 1976—1977 redovisas 2 618 publikationer.

CK svarade för central katalogisering av svenska skrifter med tryckar t.o.m. år 1975. Verksamheten började med tryckalster åsatta tryckaret 1958. Under år 1976 bearbetades vid CK 8 841 titlar. I LIBRIS databank in- lades 1835 titlar vartill kommer 302 s.k. seriehuvudposter (uppgifter ge- mensamma för delar av verk i en princip ändlös serie).

Till grund för arbetet ligger material som tillförs institutet genom förlags- leveranser enligt frivilliga överenskommelser med förlagen. Vidare samar- betar de nationalbibliografiska enheterna nära med KB:s svenska avdel- ning, till vilken tryckerileveranserna sker. Arbetet med Suecana extranea är samordnat med bevakningen och inköpet av utländsk litteratur vid KB:s förvärvsavdelning.

Till de ovannämnda enheternas verksamhet är knutna två nummercen- traler med uppgift att föra register över internationella standardnummer. dels för böcker (ISBN-systemet, vari ingår numerisk beteckning för för- lag/motsvarande), dels för periodiska skrifter och andra seriepublikationer (ISSN-systemet). År 1976 fanns ca 575 förlag och andra utgivare registre- rade för tilldelning av ISBN. Vid utgången av år 1976 hade alla de tidskrif- ter som förtecknas i Svensk tidskriftsförteckning erhållit ISSN . av vilka ca 1000 registrerats vid den internationella ISDS (lntemational Serials Data System) —centralen i Paris (se avsnitt 4.3.5).

Vid AK-redaktionen framställs Accessionskatalogen över utländsk litte— ratur i svenska forskningsbibliotek (AK). Arbetet vid redaktionen syftar till att sammanställa uppgifter om svenska forskningsbiblioteks förvärv av utländsk litteratur till en katalog med uppgifter om vilka bibliotek som äger verken i fråga (se avsnitt 4.3.5). . Bibliografiska institutet tar aktiv del i LIBRIS-projektet. Även AK-publika— tionerna avses bli framställda med hjälp av datateknik som ett led i detta projekt. Bibliografiska uppgifter läggs in i databasen. varifrån bibliografis— ka institutet skall kunna göra uttag för framställning av publikationerna. De skilda biblioteken beställer katalogkort på inlagt material via terminal.

Övriga uppgifter som avses bli utförda med hjälp av LIBRIS är bl.a. in- rapportering av uppgifter om översättningar utgivna i Sverige till Unescos

• Sida 99
•  Original

bibliografi Index translationum och uppgifter om svenska forskningsbiblio- teks bestånd av tidskrifter till den tidigare beskrivna nordiska samkatalo- gen för periodica (NOSP) (se avsnitt 4.3.3).

Nyttjare av Blzs tjänster är bibliotek och informationscentraler. bok- och musikhandel, bok- och tidskriftsutgivare. upphovsmannaorganisationer såsom Sveriges Författarförbund m.fl.

Den bibliografiska verksamheten vid BI har under senare år kommit att vidkännas starka förseningar. Den senaste volymen av Svensk bokkatalog (en femårskumulation som upptar betydligt mer än Svensk bokförteck- nings motsvarande årsvolymer tillsammantagna) täcker åren 1961—65. Be- träffande AK är läget att senaste löpande förteckning över periodica täcker förvärv år 1973 och senaste kumulation täcker förvärv åren 1966—67.

Biblioteksskolan

Vid KB anordnas årligen en utbildning av en termins längd för assistent- och biträdespersonal vid forskningsbiblioteken. Utbildningens innehåll och omfattning har närmare beskrivits i avsnitt 4.6.2.

Bibliotekens platsförmedling

Platsförmedlingen för biblioteken har fungerat sedan år 1964. Befattnings- havaren som ombesörjer denna verksamhet tillhör organisatoriskt arbets— förmedlingen i Stockholm. Särskild mottagning vid KB förekommer två dagar i veckan. Antalet arbetssökande som anlitat förmedlingen under år 1975 uppskattas till närmare 1000 personer.

4.9.4 Lokala och regionala uppgifter Lokaltforskningsbibliotek

KB har enligt gällande instruktion uppgiften att vara lokalt forskningsbib- liotek. Bibliotekets styrka ligger, vid sidan av de nära nog fullständiga svenska samlingarna. inom humaniora och vissa samhällsvetenskaper.

Enligt ämbetsberättelsen uppgick år 1976 besöken i låneexpeditionen och läsesalar till 88 588 av vilka 64 950 i låneexpeditionen och 23 638 i fors- karsal och forskarrum. Totalt har antalet besök visat en vikande tendens sedan det provisoriska huvudbiblioteket för Stockholms universitet etable- rats i Frescati. Antalet registrerade besök vid KB år 1971 var 109039. Sta- tistiken medger ingen fördelning av de besökande på kategorier. varför man inte klart kan se hur många besökare som inte tillhör högskolan och följaktligen använder KB som lokalt forskningsbibliotek.

Borgensförbindelserna för hemlån ger en antydan om fördelningen. Bor- gensförbindelserna vid KB år 1975 gällde till 76 % studerande eller forskare vid universitetet och högskolori Stockholm (varav 65 % knutna till Stock- holms universitet) och till 24% övriga (forskare knutna till annan veten- skaplig institution som museer. arkiv etc., privatforskare. utländska besö- kare m.fl.). 1 materialet ingår inte sådana forskare vid universitetet som är befriade från borgenstvång.

Av de ca 17300 hemlånen år 1976 avsåg ca 12800 privatpersoner, med

• Sida 100
•  Original

borgensförbindelser enligt ovan, och av de ca 4500 hemlånen till myndig— heter etc. avsåg ca 1300 universitet och högskolor i Stockholm.

Statens biblioteksdepå

Statens biblioteksdepå i Bålsta som togs i bruk år 1962 förvaltas av KB. Av- sikten med depåbyggnaden var att på ett ekonomiskt sätt bidra till att lösa magasinsproblemen för en rad forskningsbibliotek främst i stockholmsre— gionen. 1 depån förvaras sällan utnyttjat material som ej behöver vara omedelbart tillgängligt men bör kunna tagas fram med några dagars varsel. Bibliotek som deponerar material i depån behåller äganderätten till sitt ma- terial.

Depån betjänar förutom KB ett tjugotal vetenskapliga bibliotek och insti- tutioneri Stockholm samt Uppsala universitetsbibliotek. Genom biltrans- port ca 3 gånger per vecka hämtas litteratur in till KB (och Uppsala univer— sitetsbibliotek) och distribueras därifrån. Depåns kapacitet är drygt 60000 hyllmeter. LUP-nämnden har nyligen utrett frågan om depans framtida in- riktning. Dess förslag remissbehandlas för närvarande.

Roggebiblioteket iSträngnäs

Roggebiblioteket som bildats på grundval av det gamla stifts- och läro- verksbibliotekets samlingar fr.o.m. april 1977 överfört från länsarbets— nämnden till KB. Samlingarna uppgår till mer än 60000 band. Roggebiblio- teket är ett bokmuseum för studier och forskning främst i lärdoms- och personhistoria med särskild anknytning till Strängnäs stift.

Utställnings— och informationsverksamhet

Utställningsverksamheten har gamla anor i KB liksom i många andra svenska bibliotek. Fram till år 1952 var KB:s utställningssal disponerad för en permanent utställning av märkliga dokument från handskrifts- och tryckområdena. Därefter har en omläggning skett så att olika utställningar avlöser varandra. Biblioteket har i regel haft ett 15-tal utställningar per år ägnade åt litterära, historiska och politiska ämnen men även åt exposéer av andra länders litterära produktion samt bokkonst och bokhantverk. Ut- ställningsverksamheten har främst syftat till att dels för en större publik än enbart biblioteksbesökarna visa inslag ur bibliotekets samlingar. dels för stockholmspubliken presentera främmande länders dokumentation. Anta- let registrerade besök var 31571 enligt ämbetsberättelsen för år 1976. I samarbete med andra bibliotek har också vissa utställningar omformats till vandringsutställningar. Utöver utställningar anordnar biblioteket bl. a. vis- ningar av biblioteket och dess samlingar samt utger olika publikationer.

4.10 Forskningsbiblioteksrådet

4.10.1 Inriktning och organisation

Forskningsbiblioteksrådet (FBR) skall enligt gällande. i regleringsbrev 1965/66 utfärdade (och år 1976 ändrade) bestämmelser vara ett organ för

• Sida 101
•  Original

samråd i frågor av gemensamt intresse för de vetenskapliga biblioteken. FBR åläggs att särskilt behandla frågor om arbetsfördelningen mellan bib- lioteken. bokanskaffningen, bokvården. bibliografiskt arbete samt rationa— liseringsåtgärder av teknisk och annan art. Rådet skall därvid beakta möj- ligheterna till samverkan med de vetenskapliga biblioteken i övriga nordis- ka länder.

FBR består av riksbibliotekarien tillika ordförande och tolv av regering- en för högst tre år förordnade ledamöter med personliga ersättare. En rad större vetenskapliga bibliotek är representerade i rådet. som även inrym- mer representanter för folkbiblioteksväsendet och bibliotekens personal- organisationer. Rådet har ett sekretariat som f.n. består av en förste bib- liotekarie. en halv tjänst som biblioteksassistent och en halv tjänst som by- råassistent. Personalen är uppförd på kungl. bibliotekets (KB:s) stat. FBR sammanträder 4—6 gånger om året. För förberedelser av ärenden av all- män natur finns ett arbetsutskott. För särskilda ändamål har tillsatts kom- mittéer och arbetsgrupper. I anslutning till LIBRIS-projektet har tillsatts ett stort antal sådana grupper.

Medel ställs till förfogande inom ramen för KB:s anslag. En specifikation över anvisade och inom KB:s budget beräknade anslag redovisas i tabell 4.3.

Tabell 4.3 För forskningsbiblioteksrådet anvisade anslag budgetåren 1976/77 och 1977/78. (Källa forskningsbiblioteksrådets sekreteriat.)

Anslagspost Anslag budget- Anslag budget- året 1976/77 året 1977/78

1. Sekretariatskostnader m. m.:a — arvode till sekreterare och utredningsman samt förstärk- ning av sekretariatet 55 875 42 875 sammanträdes- och utrednings- arvoden, reseersättningar och expenser 84 100 71 500

2. Nämnden för katalogiserings- och klassificeringsfrågora 8 500 3. Lånecentralen för tidningsfilma 58 766 65 650 4. LIBRISb Kostnader för biblioteksexpertis m. m. 206000 250 000 Summa kr 413241 430025

3 Anslagspost kungl biblioteket " I KB:s anslagsframställning upptagna medel för LIBRIS-sekretariatet.

4.102 Verksamhet

FBR fungerar som remissinstans och har uttalat sig i en rad frågor rörande svenskt biblioteksväsen. Vidare har FBR ålagts utredningsuppdrag eller självt tagit initiativ till sådana. Rådet har även i särskilda skrivelser till re-

• Sida 102
•  Original

gering och centrala myndigheter tagit upp frågor av centralt intresse för biblioteksväsendet. Som exempel på sådan verksamhet kan nämnas Det svenska informations- och biblioteksområdet: en lägesrapport (1975). För en utförligare beskrivning hänvisas till Riksbibliotekariens ämbetsberättel— ser och FBR:s anslagsframställningar.

Inom rådets sekretariat utförs även uppgifter av löpande karaktär som sammanställning av den nationella biblioteksstatistiken och statistik över prisutveckling på till Sverige förvärvad utländsk forskningslitteratur.

Fjärrlån, bytesverksamhet, lånecentralför tidningsfilm m.m.

År 1971 överlämnade FBR utredningen Ett svenskt interurbanlånebibliotek till utbildningsdepartementet. Avsikten med utredningens förslag var att visa hur ett svenskt bibliotek. efter modell av British Library Lending Divi— sion. för utlån av i första hand tidskrifter skulle kunna förbättra och under- lätta åtkomsten av periodisk litteratur. Utredningen har remissbehandlats men inte lett till några konkreta åtgärder.

År 1967 publicerade rådet riktlinjer för fjärrlån. [ syfte att standardisera beställningar via telex och post har rådet utarbetat anvisningar och blan— ketter. FBR har vidare deltagit vid beredningen av frågor om statens biblio- teksdepå och gallring av skrifter som erhålls genom tryckerileveranser. En utredning om de svenska forskningsbibliotekens bytesverksamhet publice- rades år 1968.

Medverkan i LIBRIS—projektet

LIBRIS-systemet har utvecklats av statskontoret i nära kontakt med uni- versitetskanslersämbetet (UKÄ) och FBR som svarat för den biblioteks- mässiga sakkunskapen i LIBRIS (se avsnitt 4.13). Forskningsbibliotekens ADB-grupp (FAG) och dess arbetsgrupper har behandlat olika frågor kring LIBRIS-utvecklingen. För samråd har sedan år 1973 existerat en lednings- grupp med representanter för statskontoret. FBR och UKÄ (fr.o.m. okto- ber 1976 UHÄ).

År 1976 tillsatte FBR en arbetsgrupp som fick i uppdrag att utreda for- merna för LIBRIS framtida verksamhet. och gruppen lade ijuni samma år fram ett förslag som innebar att FBR skulle överta det ekonomiska ansva- ret för LIBRIS drift. Statskontoret föreslog i skrivelse till regeringen (1976-06-22. Dnr 458/73-5) att lednings- och driftsansvaret för LIBRIS skul- le överföras till FBR intill dess BIDOK lämnat förslag om drift och ledning av LIBRIS på längre sikt. Regeringen har ännu inte meddelat beslut i frå- gan. Riksbibliotekarien har på FBR:s inrådan låtit inrätta ett särskilt Ll- BRIS-sekretariat, knutet till KB, med f. n. två handläggare och två assisten- ter. de senare med halvtidstjänstgöring.

Bland FAG:s arbetsgrupper med anknytning till LIBRIS kan nämnas ka- talogregelomläggningsgruppen, arbetsgruppen för nya katalogprodukter. arbetsgruppen för lånerutiner, arbetsgruppen för utnyttjande av MARC- information och arbetsgruppen för periodicarutiner.

Syftet med insatserna i LIBRIS har sammanfattningsvis varit att samord- na svenska normer med internationella (vilket bl.a. skett genom att nya

• Sida 103
•  Original

katalogregler utarbetats). att hantera utländsk bibliografisk information, att medverka i förbättringar av befintliga program och rutiner samt att medverka i utbildning av personal.

Statistik

FBR redigerar den samstatistik för svenska forskningsbibliotek som årligen redovisas i Statistisk årsbok för Sverige. Rådets statistikgrupp har nyligen genomfört en översyn över samstatistiken med hänsyn tagen till internatio- nell standard (ISO 2789).

FBR sammanställer sedan slutet av 60-talet prisstatistik i syfte att mäta prisändringar på den från utlandet förvärvade periodiska litteraturen. Syf- tet med denna statistik är bl. a. att ge underlag för beräkning av anslagen till bokinköp.

Bokbindning och bokkonservering

Samarbetskommittén bibliotek—bokbinderier (SaBB) konstituerades år 1968 främst i syfte att föreslå åtgärder för att rationalisera bokbinderiarbe- tet för de vetenskapliga biblioteken. Kommittén består av representanter utsedda för FBR och Sveriges bokbinderiidkareförening. ] syfte att få fram lämpligt bokbinderimaterial har kommittén låtit utföra laboratorieförsök i samarbete med Grafiska forskningslaboratoriet och upprättat förslag till kvalitetsnormer för det material som ingår i biblioteksbanden. SaBB deltog även i utformningen av broschyren Bokbindning. Råd och anvisningar. vil- ken år 1973 publicerades av utrustningsnämnden för universitet och hög- skolor. Ny utgivning av ett liknande arbete planeras. Vidare är FBR repre- senterat vid den statliga sektorns prisförhandlingar med Bokbinderiidkare- föreningen.

Utbildningsfrågor

FBR tillsatte år 1973 en arbetsgrupp (FUG) för handläggning av frågor rö- rande utbildning av bibliotekspersonal. I gruppens uppgifter ingår att be- handla utbildningsfrågor och arbetsmarknadsfrågor samt samordningsfrå- gor mellan bibliotek i anställnings- och befordringsfrågor. Gruppen har bl.a. tagit initiativ till informationsverksamhet rörande bibliotekens ar- betsmarknadssituation samt till åtgärder för att stödja och utvidga verk- samheten vid bibliotekens platsförmedling (se avsnitt 4.9.3).

FUG har följt arbetet vid högskoleenheten i Borås, tidigare biblioteks- högskolan i Borås. Skolans rektor ingår i gruppen och en elevrepresentant är ständigt adjungerad. FBR har på gruppens rekommendation fördelat praktikplatser på de olika forskningsbiblioteken för högskolans elever.

Under senare tid har FUG på grund av bristen på utbildning för biblio- teksanställd personal koncentrerat insatserna på att få till stånd utbildning och kurser. Bl.a. har gruppen medverkat till att kurser i programmering och terminalhantering anordnats. FUG har vidare tagit initiativet till ett lä- romedelspaket i Svenska katalogiseringsregler (SKR) och en utbildnings- plan i datateknik för bibliotekarier/informatiker.

• Sida 104
•  Original

Samverkan och kontakter inom Sverige

FBR har kontaktytor mot de vetenskapliga biblioteken. folkbiblioteken. bibliotekshögskolan, centrala myndigheter som statskontoret och UHÄ m.fl. En speciell grupp för samarbete mellan FBR och tekniska litteratur- sällskapet (TLS) finns. genom vilken rådet har kontakter med företags- och förvaltningsbibliotek.

Nordiskt samarbete och internationellt samarbete

FBR:s statuter föreskriver att rådet skall beakta möjligheterna till interna- tionell samverkan framför allt med forskningsbiblioteken i övriga nordiska länder. FBR har sålunda varit representerat i De nordiska forskningsbiblio- tekens samarbetskommitté (NFBS). Åren 1973— 1974 fungerade FBR:s sek- retariat även som NFBS:s sekretariat. FBR utgör tillsammans med SIN F— DOK nationellt kontaktorgan för NORDINFO.

FBR samarbetar också med en rad internationella organ och samman— slutningar som IFLA, ISO. Unesco m. fl. och av dessa tillsatta arbetsgrup— per och underkommittéer. FBR har varit representerat vid en rad interna- tionella konferenser rörande frågor om utbyte av bibliografisk information i datorläslig form, internationella standardnummer. katalogregelfrågor. fjärrlån. biblioteksstatistik och utbildningsfrågor.

Publikationsverksamhet

Förutom remissyttranden, skrivelser och utredningar utger FBR också oli- ka periodiska skrifter. Från och med år 1973 utges FBR-aktuellt, som tar upp frågor av gemensamt intresse för forskningsbiblioteken och informe- rar om FBR:s verksamhet. I FBR:s regi utges också informationsbladet Ll- BRIS-meddelanden.

4.11 Statens råd för vetenskaplig information och dokumen- tation

4.1 1.1 Inledning

Uppgifter om SINFDOK och dess verksamhet återfinns i bl. a. anslags- framställningar och verksamhetsberättelser, SINFDOK-utredningens di- rektiv och prop. 1976/77:100 (bil. 17 s. 222 och 228). Riksrevisionsverket har nyligen redovisat en rapport om SINFDOK:s verksamhet (SIN FDOK. En förvaltningsrevisionell studie. Dnr 1976: 384).

4.112 Uppgifter och organisation

Statens råd för vetenskaplig informationxoch dokumentation (SINFDOK) tillkom den 1 juli 1968 (prop. 1968: 68). SINFDOK fick en viss administra- tiv anknytning till styrelsen för teknisk utveckling (STU) som tillkom vid samma tidpunkt. Enligt instruktionen är SINFDOK centralt organ för frågor rörande ve-

• Sida 105
•  Original

tenskaplig och teknisk information och dokumentation. SINFDOK har inom detta område särskilt till uppgift att:

följa utvecklingen och dra upp riktlinjer för verksamheten i syfte att skapa en samordning av tillgängliga resurser och en i övrigt tillfredsstäl- lande ordning svara för den långsiktiga planeringen av verksamheten. initiera och främja samt fördela stöd till forsknings- och utvecklingsarbete göra de framställningar och avge de utlåtanden som kan anses erforder- liga med hänsyn till verksamhetens ändamålsenliga bedrivande tillhandagå myndigheter och organ med råd. upplysningar och biträde bereda ärenden i frågor rörande internationellt samarbete.

Rådet består av fem ledamöter som utses av regeringen. Av de nuvarande ledamöterna har ordföranden anknytning till statens delegation för rymd- verksamhet och de övriga till statskontoret. högskolan och industrin. Rå- det har i genomsnitt sammanträtt åtta gånger om året.

Till SINFDOK är knuten en särskild rådgivande grupp för industri och teknik. I gruppen ingår representanter för såväl den större som den mindre industrin. Sveriges Mekanförbund och högskoleenheter med teknisk ut— bildning och forskning.

SINFDOKzs sekretariat hade den 1 juli 1977 följande åtta tjänster. samt- liga uppförda på STU:s personalstat: — 1 avd a'ir. som är rådets sekreterare och chef för dess sekretariat, bär huvudansvaret för beredning och föredragning av förekommande ären- den inför rådet samt svarar under rådet för riktlinjer för vetenskaplig loD-verksamhet, internationellt samarbete och projektuppföljning — ] avd a'ir. med uppgift att svara för rådets administration, verkställa ut- redningar avjuridisk och förvaltningsmässig art, bereda och föredra till honom överlämnade ärenden samt biträda i det internationella samarbe— tet — 2 byrådirektörer, med uppgift att bereda anslagsärenden, göra utred- ningar m.m. som underlag för rådets beslut samt inför rådet föredra förekommande ärenden — [förste byråsekreterare, med uppgift att svara för sammanställning och utgivning av publikationer och informationsmaterial, ekonomiska över- sikter. utredningar — ] assistent med administrativa uppgifter

— 2 kontorsbiträden.

4.11.3 Anslagsutveckling

Tabell nr 4.4 visar de medel som sedan starten år 1968 ställts till SINF- DOK:s förfogande.

• Sida 106
•  Original

Tabell 4.4 SINFDOK:s anslagsutveckling perioden 1968—1977

Budgetår Anvisade

medel Mkr 1968/69 1.9 1969/70 2.3 1970/71 3,1 1971/72 3.1 1972/73 3.5 1973/74 4,3 1974/75 4.9 1975/76 5.6 1976/77 6.7 1977/78 7.4

SINFDOK:s verksamhet finansieras över STU:s delprogram Informa- tions- och dokumentationsverksamhet. För budgetåret 1977/78 har anvi- sats 7.4 miljoner kr. med karaktär av särskilt reservationsanslag. vilket i stort sett innebär oförändrad ambitionsnivåjämfört med närmast föregåen- de budgetår.

Tabell 4.5 visar verksamhetens fördelning på de fem delprogram som tilllämpas för budgetåret 1977/78.

Tabell 4.5 SINFDOK:s anslag fördelade på delområden ror budgetåren 1975/76—1977/78 (Belopp i mkr)

Delområden Utfall Budget Plan 1975/76 1976/77 1977/78

Datorbaserad information 3,32 3.95 4.30 Behovsanpassning. indu- striinformation 0.33 0.95 1.07 Stimulering av loD-akti- viteter 0.88 0.90 1.00 Internationellt samarbete 0.70 0.65 0.66 Utbildning 0.37 0.25 0.37 Summa 5.60 6.70 7.40

4.11.4 Verksamhetens inriktning

Som framgår av SINFDOK:s instruktion har en väsentlig uppgift för rådet varit att åstadkomma en kompetens som skulle kunna ligga till grund för inriktningen av framtida statliga insatser. Eftersom begreppet teknisk och vetenskaplig information och dokumentation inte kan entydigt avgränsas och från forsknings- och utvecklingssynpunkt utgör ett tvärvetenskapligt område. omspänner de möjliga insatserna många ämnesområden. Dess— utom ftnns en stor variationsvidd ifråga om inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten, från grundforskning till praktisk försöksverk- samhet.

SINFDOK har valt att koncentrera sina utvecklingsinsatser till framta- gande av metoder och hjälpmedel för datorbaserad informationssökning. Provverksamhet och försöksdrift har i första hand genomförts inom det tekniska och naturvetenskapliga området. SINFDOK har vidare anslagit

• Sida 107
•  Original

stipendiatmedel för utbildning av minst en specialist inom viktigare delom- råden inom teknisk och vetenskaplig information och dokumentation.

För att trots begränsade resurser göra Sverige till en intressant samar- betspartner och därmed underlätta internationellt erfarenhets- och resul- tatutbyte har SINFDOK satsat relativt kraftigt på ett huvudområde. nämli- gen datorbaserad informationssökning. Valet av detta område motiverades bl. a. av den förväntade utvecklingen ifråga om informationsmängder. lö- nekostnader och datateknik samt i samband därmed möjliga vinster för an- vändare av informationstjänster.

4.11.5 Datorbaserad information

I slutet av 1960-talet började datorer att användas för hantering av text i större skala. Detta gav möjligheter till sökning efter önskad information i stora textmängder. Till en början ställde tekniken krav på att informatio- nen skulle vara sorterad efter ett eller annat system.

Generellt kan sägas att om resurser satsas på sortering av informationen vid databasens uppläggning. underlättas sökningen efter denna informa- tion och tvärtom. Den första metoden är ur ekonomisk synvinkel att före- dra när man har ett stort antal användare, medan det omvända förhållandet gäller vid få användare.

Eftersom det sistnämnda fallet torde vara mest tillämpligt på svenska förhållanden har SINFDOK satsat på utveckling av system avsedda för sökning i s. k. fri text. Programsystemen KOMPOST. EPOS, VIRA och PROTECT utgör sålunda tillsammans en sammanhängande grupp av sy- stem för selektiv delgivning av information (SDI) inriktade på hantering av fri text.

Med KOMPOST konverteras bibliografiska databaser med varierande format till ett enhetligt format. Denna ”översättning” av databaser till ett bestämt utseende. s.k. KOMPOST-format. sker med bibehållande av da- tabasernas ursprungliga informationsinnehåll.

EPOS är ett program för profilutformning. Detta innehåller kopierings- och anropsfunktioner, vilka gör det möjligt att utnyttja tidigare arbete vid framställning av nya sökprofiler. Systemet möjliggör även decentraliserad profiluppläggning genom att EPOS kan hanteras från terminal.

VIRA är ett söksystem, som gör det möjligt att jämföra flera profiler ur EPOS profildatabas med en post, en bibliografisk referens, i KOMPOST- format. Av särskilt intresse när det gäller VIRA jämfört med många andra liknande system är att den valda tekniska lösningen medger att en stor mängd profiler samtidigt kan jämföras med en bibliografisk referens.

SINFDOK och den franska forskningsorganisationen Centre National de la recherche scientifique (CNRS) har tecknat ett avtal, varigenom CNRS förvärvat rätten att använda VIRA-systemet för sökningar i egna databaser. I utbyte får SINFDOK under fem år tillgång till den allmänve- tenskapliga databasen PASCAL. Intresse för VIRA har även visats från andra utländska organisationer.

PROTECT har framtagits som ett säkerhetssystem för att skydda EPOS profildatabas från att förstöras eller skadas. Ett syfte med PROTECT är således att skydda den enskilde användarens profil mot obehörig åtkomst.

• Sida 108
•  Original

Utvecklingen av detta sammanhängande programsystem för SDI-ser- vice är numera i stort sett avslutad. SINFDOK har därför sedan år 1973 satsat på utveckling av ett system för terminalbaserad interaktiv informa- tionssökning. 3RIP. Systemet har tagits fram av en särskild utvecklings— grupp knuten till informationscentralen vid tekniska högskolan i Stock- holm. 3R1P är nu i teknisk mening i huvudsak färdigställt. och under hös— ten 1977 skall det göras till föremål för utvärdering genom ett särskilt pro- jekt. initierat av SINFDOK.

SINFDOK:s initiativ i NORDFORSK till det gemensamma nordiska da- tanätet SCANNET och det ekonomiska stödet till nätet kan ses som en för- längning av satsningen på datorbaserad information genom att den ovan nämnda decentraliseringen underlättas. Dessutom utgör SCANN ET en grund för vidare utveckling och utprovning av nya tillämpningar (se avsnitt 4.5.3).

4.1 1.6 Kunskapsuppbyggnad

Som tidigare nämnts har SINFDOK främst koncentrerat insatserna beträf— fande kunskapsuppbyggnad till utbildning av specialister genom stipen- diatverksamhet samt punktvisa satsningar på forskningsprojekt inom olika delområden.

Stipendiattiden har varit tre år och utbildningen har om möjligt skett i Sverige. När detta ej varit möjligt har utländska lärosäten. bl. a. Sheffield University och Massachusetts Institute of Technology utnyttjats.

Hittills har SINFDOK haft 14 stipendiater. Dessa är, eller har varit. verksamma inom följande områden:

Datorbaserad information. systemuppbyggnad Kommunikationsteknik. nätverksuppbyggnad Industriell ekonomi och organisation Terminologi Informationssociologi. värderingsmetodik Sociologi. behovsanalyser Datalogi. speciellt mindre faktadatabaser Biblioteks- och informationsorganisation Ekonometri Organisationsteori.

UDLILJLJLJLJLIEILJ

Stipendiaterna har haft anknytning till bl.a. följande inhemska lärosäten: Stockholms handelshögskola. tekniska högskolan i Stockholm. Stock- holms universitet, karolinska institutet, Umeå universitet. Linköpings uni- versitet, Lunds universitet.

Exempel på satsningar inom speciella delområden är vissa projekt som syftar till att skapa och förbättra metoder för att definiera informationsbe- hov, samt till att pröva och värdera olika möjligheter att uppfylla dessa be- hov i syfte att underlätta kunskapsinhämtandet för enskilda. företag och organisationer. Stipendiaterna har i viss mån varit en del av dessa sats- ningar.

Beträffande SINFDOKzs tidigare satsningar för utbildning av dokumenta-

• Sida 109
•  Original

lister hänvisas till avsnitt 4.6.2. Bland övriga verksamheter kan nämnas SINFDOK:s utgivning av publikationerna Handledning för utformning av vetenskapliga artiklar (1970) och Allmänt tillgängliga informations- och do- kumentationstjänster.

4.11.7 Internationellt samarbete

SINFDOK är svenskt kontaktorgan för internationella och nordiska orga- nisationer som Unesco. OECD, ESA respektive NORDINFO (tillsam- mans med FBR) och NORDFORSK. Unesco-samarbetets väsentligaste del är det så kallade UNISIST-programmet, som syftar till en ökad inter- nationell samordning. För detta ändamål har till SINFDOK knutits en sär- skild kommitté. svenska UNISIST-kommittén. SINFDOK har även initie- rat en svensk CODATA-kommitté. som knutits till Vetenskapsakademien (se avsnitten 4.8.4 och 4.8.6).

4.11.8 Framtidsplaner

I sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 lade SINFDOK fram en femårsplan för sin fortsatta verksamhet. SINFDOK angav som övergri- pande mål att myndigheten skulle bidra till ett effektivt utnyttjande av den samlade kunskapen inom vetenskap och teknik. Medan SINFDOK dittills främst satsat på en utveckling av effektivare system för lagring och sök- ning av datorbaserad information ansåg SINFDOK att utvecklingsarbetet i framtiden borde förskjutas mot utarbetande av system med decentralisera- de datorterminaler och kommunikation mellan dessa och de centrala dato- rer i vilka informationen lagras.

] anslagsframställning för budgetåret 1978/79 anför SINFDOK följande under rubriken målsättning:

"SINFDOK har uppfattningen att kvalificerad information i likhet med råvaror. energi och arbetskraft är en tillgång av avgörande betydelse för vår samhällsutveck- ling. Värdet av denna tillgång är svårt att uppskatta. En viss föreställning är dock möjlig att göra sig genom att betrakta kostnaderna för framställning av kvalificerat vetande. Tillgänglig OECD-statistik visar att Sverige svarar för ungefär en procent av den årliga världsproduktionen av sådant vetande till en kostnad av ca sex miljar- der kr. Samma statistik ger anledning till slutsatsen att den årliga världsproduktio- nen på området motsvarar 400—600 miljarder kr. Ehuru långt ifrån all denna kun- skap är tillgänglig för allmänt bruk. står dock klart att den åtkomliga mängden repre- senterar utomordentligt stora värden.

En annan värderingsnorrn är den som ställs upp av de viktigaste brukargruppema. Ser man till näringslivet gäller således att om svensk industri skall kunna hävda sig i internationell konkurrens krävs specialisering och hög teknisk nivå beträffande pro- dukterna. Kvalificerad information är en förutsättning för att fylla dessa krav. Att säkra tillgången på teknisk och vetenskaplig information är således så viktigt att be- tydande resurser bör avsättas för ändamålet.

SINFDOK:s satsning för att nå målsättningen har inriktats på arbete med meto- der och hjälpmedel för en effektiv informationsservice, varvid utländska erfarenhe- ter utnyttjats och anpassats till svenska förhållanden."

I samma anslagsframställning redovisar SINFDOK ett femårsprogram för

• Sida 110
•  Original

sina olika delområden. Av särskilt intresse för utredningarna är de kost— nadsuppskattningar som SINFDOK härvid gjort. Dessa redovisas per del- område i tabell 4.6. Se även bilaga 5.

Tabell 4.6 SINFDOK:s kostnadsuppskattningar för perioden 1978/79— 1982/ 1983 ( Be- lopp 1 Mkr)

Delområden 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83

System för informations- 4.18 4.95 6.15 7.45 8.30 sökning Behovsanalys. bruksanpass- 1.18 2.05 2.55 3.20 3.40 ning och utvärdering Internationellt samarbete 0.94 1.40 1.70 2.00 2.40 Stimulering av IoD-verk- 1.27 1.65 2 35 2.75 samhet Forskarutbildning 0.65 0.67 0.72 0.82 0.91 Övriga kostnader 0,07 0.08 0.08 0.08 0.09 Summa 8.29 10.80 13.30 15.90 17.85

4.12 Informationscentraler

4.12.1 Inledning

Ett stort antal organ tillhandahåller i Sverige datorbaserade informations- tjänster. Inom detta samlingsbegrepp kan återfinnas tjänster av mycket skiftande slag och inom många olika ämnesområden. Den bästa källan för en användare som vill orientera sig i utbudet av sådana tjänster är SIN F- DOK:s årligen utgivna publikation Allmänt tillgängliga informations- och dokumentationstjänster i Sverige.

I detta avsnitt skall ges en beskrivning av ett antal enheter inom omrt - det, särskilt IDC och MIC. Ett gemensamt drag för dessa institutioner är att de i större eller mindre omfattning använder datateknik som ett hjälp- medel i informationsförsörjningen.

4.12.2 Informations- och dokumentationscentralen vid tekniska högskolans bibliotek

Informations- och dokumentationscentralen vid tekniska högskolans bib- liotek i Stockholm (IDC) tillhandahåller datorbaserade informations— tjänster och bedriver därmed förenad forskning och utveckling. Denna verksamhet syftar till att utveckla system för datorbaserad informations- sökning och till att bygga upp informationstjänster baserade på de utveck- lade systemen. Informationstjänsterna utnyttjas i huvudsak av personer sysselsatta med forskning och utveckling vid universitet och högskolor samt inom industrin.

Verksamheten vid IDC började med anslag från tekniska forskningsrå- det (TFR) år 1967 och finansieras numera i huvudsak av SINFDOK. UHÄ. tekniska högskolan i Stockholm och genom avgifter. Systemutveck- ling utfördes under den första tiden i samarbete med AB Atomenergi. Sena-

• Sida 111
•  Original

re systemutveckling har utförts dels av SINFDOK-stipendiater, dels inom ramen för särskilda projekt. För driften av de datorbaserade systemen an- litades tidigare AB Atomenergi men fr.o.m. år 1973 utnyttjas enbart Stockholms datamaskincentral (QZ).

Utvecklingen av informationstjänster hari huvudsak inriktats mot områ- dena naturvetenskap och teknik. Den första försöksverksamheten starta- des och genomfördes i nära samarbete med Sveriges Mekanförbund och dess medlemmar. Kraven från användarna har lett till att vissa samhälls- och beteendevetenskaper också har inkluderats i de ämnesområden som täcks av informationstjänsterna. En medveten avgränsning har gjorts mot de s.k. livsvetenskaperna, där MIC tillhandahåller informationstjänster. Inom kemiområdet förekommer en överlappning mellan MIC och IDC ef- tersom kemiinformation är väsentlig både inom medicin och för industrin.

1DC:s verksamhet kan delas in i följande funktioner: : forskning och utveckling

_ datorbaserade informationstjänster _ databasproduktion

utbildning 1: kopieleverans

uppdragsverksamhet.

Målsättningen för den forskning och utveckling som bedrivs vid IDC har varit att: 21 utveckla tekniker och programvara för datorbaserad informationssök- ning. i första hand i bibliografiska databaser il implementera, modifiera och effektivera utvecklade programsystem för drift under realistiska förhållanden j studera. utvärdera och förbättra de erbjudna informationstjänsterna Zl experimentera med och analysera metoder för marknadsföring av infor- mationstjänsterna

De informationstjänster som IDC har byggt upp och etablerat är selektiv delgivning av information (SDI), dvs. en löpande, individuellt anpassad nyhetsbevakning i en eller flera databaser. samt retrospektiva sökningar. SDI-service och satsvisa retrospektiva sökningar tillhandahåller IDC från ett tjugotal databaser.

För bearbetningen används programmet EPOS/VIRA som har utveck- lats vid IDC med finansiellt stöd av SINFDOK. EPOS är som framgått av föregående avsnitt ett profilhanteringsprogram som kan hanteras från ter- minal. Det är anpassat till sökprogrammet VIRA. EPOS ger möjlighet att utforma sökprofiler vid terminaler som via telenätet är anslutna till en da- tor, medan VIRA utnyttjas för satsvis avsökning av databaserna. Vid IDC har också utvecklats postformatet KOMPOST för bibliografiska databaser i maskinläslig form. KOMPOST är det enhetliga format till vilket alla data- baser vid IDC konverteras.

Genom det samarbete som förekommer mellan AB Atomenergi, MIC och IDC kan gemensamt abonnemang tecknas för dessa tre organisationers da-

• Sida 112
•  Original

tabaser. Samtliga databaser bearbetas med EPOS/VIRA. Interaktiva re- trospektiva sökningar tillhandahålles genom att IDC har terminaler anslut- na till ESA/SDS. Denna organisation och dess service och databaser har beskrivits i avsnitt 4.5.3. Vid IDC finns också möjlighet att söka i databa— serna hos SDC och LIS.

Sedan våren 1976 finns en nod till ESA/SDS-nätet placerad vid IDC. Denna gör det möjligt för alla som har tillgång till en s.k. teletypekompati- bel terminal att via det allmänna telenätet etablera kontakt med ESA/SDS-nätet och själva genomföra sökningar i de databaser som ESA tillhandahåller.

Ett av SINFDOK:s systemutvecklingsprojekt (3RlP) med anknytning till interaktiv informationssökning är förlagt till IDC. Projektets målsätt- ning är att utveckla ett system för interaktiv informationssökning i stora och i ringa grad formaliserade informationsmängder. Ambitionen är att ut- veckla ett system som kan användas för interaktiv sökning i annat material än bibliografiska databaser.

IDC producerar den bibliografiska databasen MechEn inom området maskin- och verkstadsteknik samt mekanisk bearbetning. Denna databas är särskilt avsedd för praktiskt verksamma tekniker. Man har tidigare ock- så producerat databasen WOOD inom ämnesområdet träteknik. men denna verksamhet har numera upphört.

Informationstjänster av den art som IDC tillhandahåller förutsätter att användarna kan få tillgång till originaldokumenten som lån eller kopia. Därför åtog sig IDC tidigt att ansvara för kopieservicen. IDC baserar den- na service i stor utsträckning på KTHB:s biblioteksresurser.

IDC:s utbildningsverksamhet omfattar såväl primära informationsan- vändare som t. ex. dokumentalister vid bibliotek och informationscentra- ler.

IDC har också engagerat sig i uppdragsverksamhet såväl i Sverige som i utlandet.

Ur organisatorisk synvinkel är IDCjämställd med en avdelning vid KTHB men verksamheten bedrivs i projektform. Ett av projekten är SDI-verk- samheten. Större delen av personalen är anslagsmässigt beroende av detta projekt, men i praktiken deltar all personal i alla aktuella projekt. Under första halvåret 1976 fanns 27 tjänster vid IDC, av vilka 22,5 finansierades av SINFDOK. 3 av arbetsmarknadsstyrelsen, 1 av tekniska högskolan (KTH) och 0,5 av statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB).

Budgetåret 1976/77 erhöll projekten vid IDC medel från SINFDOK om- fattande ca 1,5 milj. kr. och från UHÄ omfattande ca 0,65 milj. kr. Budget- året 1976/77 avsatte SINFDOK 20000 kr för resor, deltagande i konferen- ser, möten och kurser till personer med anknytning till verksamheten vid IDC. Kostnader för viss administration och lokaler betalas över KTH:s budget. IDC har också intäkter från fakturerade uppdrag. En sammanställ- ning av IDC:s intäkter under en femårsperiod visas i tabell 4.7.

• Sida 113
•  Original

Tabell 4.7. Sammanställning över IDC:s intäkter under femårsperioden 1972/73—1976/77 (Belopp i 1000 kr.)

Budgetår Anslag från Intäkter Summa

SIN FDOK UKÄ KTHh Övriga Avgifter

1976/77 1 564 650 — 1726 1069 3 455 1975/76 1 603 503 —- — 927 3 033 1974/75 1 507 412 — — 737 2 656 1973/74 1 399 355 — 50a 542 2 346 1972/73 1 154 345 — — 461 1960

” Statens råd för samhällsforskning. " Inga anslag. Overhead-kostnader som lokaler o. tjänstepost belastar ej IDC:s budget; uppskattningsvis 200 tkr/år. "' Uppdrag SIDA. Portugal. (Data angivna av KTHB-IDC.)

IDC har för SIN FDOK-utredningens räkning sammanställt en omfattande beskrivning av verksamheten: IDC-KTHB. En beskrivning av informa- tions- och dokumentationscentralen vid KTHB. Rapport TRITA-LIB-1066 (1976).

4.123 Medicinska informationscentralen vid karolinska institutet

Medicinska informationscentralen vid karolinska institutet (MIC) har ut- vecklats ur dåvarande avdelningen för databehandling vid institutionen för medicinsk fysik. Statens medicinska forskningsråd (MFR) anslog medel till karolinska institutet för biomedicinsk dokumentation första gången budgetåret 1963/64 och inrättade år 1968 en forskargrupp för biomedicinsk informations- och dokumentationsverksamhet. Verksamheten förlades till karolinska institutet sedan ur avdelningen för databehandling avskilts en självständig enhet för biomedicinsk informations— och dokumentations- verksamhet, kallad biomedicinska dokumentationscentralen (BMDC).

Budgetåret l975/76 överfördes BMDC från MFR till karolinska institu- tets stat. Benämningen BMDC har fr. o. m. november 1975 ändrats till MIC.

Den biomedicinska dokumentationscentralen inrättades i första hand som en servicefunktion för forskare vid universitet och högskolor samt lä- kare med klinisk forskningsverksamhet, men även större läkemedelsindu- strier anmälde tidigt sitt intresse för databasen MEDLARS. I och med den satsning som gjordes av SIN FDOK och som innebar en utökning av doku- mentationsverksamheten med tre kemiska databaser vidgades kundkret- sen till andra industrier och företag. Naturvetare och samhällsvetare åter- fanns i ökad utsträckning bland användarna efter introduktionen av Biolog- ical Abstracts Previews (nu BIOSIS-Previews) och Psychological Ab- stracts.

Som nämnts i samband med beskrivningen av IDC samarbetar MIC med IDC genom att utnyttja systemet EPOS/VIRA för sökningar i det gemen- samma databasbeståndet. De två centralema ger dock service till olika områden. MIC svarar för service till livsvetenskaper (medicin. biologi,

• Sida 114
•  Original

biokemi och beteendevetenskap). arbetsmedicin. yrkeshygien och miljö- vård. Överlappningar mellan de båda informationscentralernas sakområ- den förekommer. men MIC betraktar avgränsningen mot IDC:s tekniskt- ingenjörsvetenskapligt inriktade område som tämligen klar.

Verksamheten vid MIC är indelad i följande program: Il uppdragsverksamhet :l indexeringsverksamhet ] undervisnings- och kursverksamhet D myndighetsuppgifter 3 forskning och utveckling.

Uppdragsverksamheten består i datorbaserad litteratursökning. Inom det— ta område tillhandahåller MIC dels dokumentationstjänster i satsvis arbe- tande system. dels interaktiv litteratursökning via terminal. Dokumenta- tionstjänster i satsvis arbetande system är av typen selektiv delgivning av information (SDI) och satsvisa retrospektiva sökningar.

MIC tillhandahåller även interaktiv terminalbaserad litteratursökning ur MEDLARS-databasen med programsystemet MEDLARS II som MIC ut- nyttjar i full utsträckning sedan februari 1977. Samma sökprocedur som används vid National Library of Medicine i USA kan tillämpas av den som söker vid en terminal anknuten till MEDLARS vid MIC. Ett stort antal ter- minaler i Sverige. övriga Norden och i viss mån även Europa har förbin- delse med systemet. Svenska användare svarar för ca 50% av utnyttjan— det. Databasen har numera även gjorts tillgänglig via det nordiska datanä- tet SCANNET.

MIC tillhandahåller även sökningar via terminal vid samma amerikanska dokumentationscentraler (SDC. LIS) som IDC. Därutöver har MIC till- gång till övriga databaser vid National Library of Medicine. t. ex. TOXLINE.

MIC har också en s. k. Lookout-tjänst. Denna innebär en sammanställ- ning av referenser från de tre databaserna MEDLARS. CAC och BIOSIS- Previews för vissa utvalda ämnesområden. Materialet tillhandahålls i form av'fotosatta. offset-tryckta publikationer. MIC ger f.n. ut tre Look-out- publikationer. nämligen Clinical Chemistry Lookout. Pollution Look-out och Teratology Lookout.

Vid MIC utförs indexering för MEDLARS-databasen av ca 12000 artik— lar per år ur ett 80—tal biomedicinska tidskrifter. bl. a. samtliga som ges ut i ' Skandinavien. Indexeringen ingår som en del i avtalet med Natonal Libra— ry of Medicine och sker i utbyte mot MEDLARS—databasen inkl. program- : varan MEDLARS II.

MIC har ett program för utbildning av MEDLARS-informatiker. Kur- serna har i första hand vänt sig till personal vid de institutioner eller företag som önskat anknytning till MEDLARS vid MIC. MIC bedriver också viss konsultverksamhet.

MIC är organiserat på sektioner och projektgrupper samt ett administrativt sekretariat. Antalet anställda uppgick ijuni 1977 till ca 30 personer. Bud- ' getåret 1976/77 bedrevs verksamheten med anslag från bl. a. följande or-

• Sida 115
•  Original

gan: statens medicinska forskningsråd. NOP-M. SINFDOK. karolinska institutets fonder. Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse. statens råd för samhällsforskning samt Riksföreningen mot cancer. Dessutom erhölls medel från Norge. Danmark och Finland för nordisk indexering. Det sam- manlagda anslagsbeloppet nämnda budgetår var ca 4,1 milj. kr och in- komster från avgifter ca 1,1 milj. kr. * En sammanställning av MIC:s intäkter under en femårsperiod visas i ta- l bell 4.8.

Tabell 4.8. Sammanställning över MIC:s intäkter under femårsperioden 1972/73—1976/77 (Belopp | 1000 kr)

Budgetår

1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77

Anslag från

SINFDOK 248 316 362 I 147 245 UHA/UKÄ 445 483 423 417 165

(datortidsmedel) l MFR 869 828 873 404 409 i Statens råd för — 45 50 55 62 ! samhällsforskning

Kl — — — 484 481 l Nordiska anslag — 44 34 92 679 ? (NORDOK. NOS-M)

Enskilda stiftelser 475 340 249 245 155 ; SPN — — — — 15 l Projektanxlagfrån

KI — — 111 110 120 NOP-M — — 166 44 164 . NlH 452 608 308 176 83 , MDN — — — 111 415

Inkontxterfrån

avgiftsbelagd service 839 661 737 I 251 I 132

MIC har för SINFDOK-utredningens räkning sammanställt en omfat- tande beskrivning över sin egen verksamhet under titeln Organisations- och verksamhetsbeskrivning (1976).

4.12.4 Andra informationscentraler

Här skall i korthet redovisas några andra informationscentraler som har tjänster som står till allmänt förfogande och där datateknik används i bear- betningen. Uppräkningen gör inte anspråk på fullständighet och de nämn- da tjänsternas omfattning. tillgänglighet. prissättning m.m. är mycket va- rierande.

tyg.se—a_- u;

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är specialbibliotek för psykologi och pedagogik. I samarbete med IDC tillhandahåller SPPB da-

• Sida 116
•  Original

torbaserad sökning från databasen ERIC. Såväl SDI som satsvis retro- spektiv sökning kan erhållas. SPPB svarar också på försök för svensk in- matning till ett internationellt datorbaserat informationssystem för utbild— ningsområdet. EUDISED. som sorterar under Europarådet. SPPB finansi- eras i huvudsak med statliga medel men för särskilda ändamål har medel erhållits från NORDDOK/NORDINFO och statens råd för samhällsforsk- ning (numera humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet).

Vid AB Atomenergi finns ett forskningsbibliotek som organisatoriskt är en sektion inom företaget. direkt underställd företagsledningen. Verksamhe- ten omfattar inmatning till de internationella informationssystemen INIS och ERDA (tidigare NSA). SDI-verksamhet och satsvisa retrospektiva lit- teratursökningar (i samarbete med IDC och MIC). interaktiva retrospekti- va Iitteratursökningar. systemutveckling inom informationsförsörj— ningsområdet. handhavande av en rapportdatabas m. m. Förutom de bear- betningar som görs på QZ som ett led i samarbetet kring EPOS/VIRA be— driver biblioteket bearbetningar på företagets egen dator samt utför sök- ningar i internationella system via terminal. Verksamheten vid AB Atom- energis bibliotek finansieras budgetåret 1977/78 med medel från industri— departementet och nämnden för energiproduktionsforskning (ca 3.6 milj. kr.) samt egna intäkter (ca 0.4 milj. kr.). Biblioteket har nyligen varit före- mål för utredning.

Universiteten i Uppsala. Lund och Linköping deltar också i samarbetet med EPOS/VIRA genom att dokumentalister vid dessa bibliotek kan mata in profiler från egna terminaler. Biblioteken har också utrustning för inter- aktiv sökning hos internationella dokumentationscentraler. Den datorba- serade Iitteratursökningsverksamheten vid Lunds universitetsbibliotek be- drivs delvis med stöd från SIN FDOK.

Allmänt tillgängliga terminaler för sökning i MEDLARS-databasen finns på karolinska sjukhuset och Södersjukhuset i Stockholm. Huddinge sjuk- hus. biomedicinska biblioteket i Göteborg. regionsjukhuset i Linköping. universitetsbiblioteket i Lund. bio-medicinskt centrum i Uppsala och uni- versitetsbiblioteket i Umeå.

Institutet för byggda/(amentation (BYGGDOK) tillhandahåller ett brett sortiment av tjänster inom informationsförsörjningsområdet inriktade på byggsektorn. BYGGDOK har en omfattande registrering av dokument. delvis datorbaserad. Den databas som skapats och underhålls av BYGG- DOK. kallad NORDBYGGDOK. finns numera tillgänglig via SCANN ET. Driften av NORDBYGGDOK sker vid QZ. BYGGDOK erhåller för sin verksamhet medel från statens råd för byggnadsforskning. Dessutom fi- nansieras verksamheten genom intäkter från publikationer och uppdrag från kunder.

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) svarar för den svenska inrapporte- ringen till den internationella databasen IRRD (lntemational Road Re- search Documentation). VTI svarar även för att databasen hålls tillgänglig

• Sida 117
•  Original

för intressenter i Norden. Driften av databasen är förlagd till QZ. IRRD finns numera tillgänglig via SCANNET. VTI har också tillsammans med biblioteket vid statens geotekniska institut (SGI) en databas över de båda myndigheternas biblioteksbestånd.

Miljödatandmnden (MDN) har skapat och underhåller en svensk projekt- och rapportdatabas på miljövårdsområdet. Med utgångspunkt från denna databas framställs kataloger med index över svensk miljöforskning. Data- basen finns tillgänglig för interaktiv sökning vid QZ. Miljödatanämnden har flera andra aktiviteter inom informationsförsörjningen med det gemen- samma syftet att öka åtkomsten till information inom miljövårdsområdet. Miljödatanämndens verksamhet finansieras överjordbruksdepartementets kommittéanslag.

Lantbruksuniversitetets UItunabib/iatek svarar för inmatningen av de svenska referenserna till databasen AGRIS. I utbyte erhåller biblioteket magnetband med databasen och den tryckta versionen Agriindex. Ur den- na databas tillhandahåller biblioteket SDI-service.

Försvaretsforskningsanstalt (FOA) har tillgång till den amerikanska data- basen NTIS (GRA) och tillhandahåller en SDI-tjänst baserad på denna. Be- arbetningen görs med programsystemet CORSAIR på QZ. FOA har en omfattande informationsservice som främst betjänar den egna myndighe- ten och andra militära myndigheter. Dokumentationsenheter finns även inom andra militära myndigheter.

Även vid andra myndigheter används datateknik inom informationsför- sörjningen i allt större utsträckning. Detta är fallet vid bl. a. statens livsme- delsverk. socialstyrelsen (Iäkemedelsavdelningen) och statskontoret. De åtgärder som vidtas avser dels ökad åtkomst till extern information, dels förbättrad hantering av den interna informationen. I sistnämnda fallet är det ofta diarieföringen som berörts, t. ex. vidjustitiedepartementet, konsu- mentverket och datainspektionen.

Satsningar på datateknik för att förbättra informationsförsörjningen före- kommer i tilltagande utsträckning inom olika företag. Även här gäller det såväl extern som intern information.

Databaser av olika omfattning och med varierande tillgänglighet framställs av vissa organ, t. ex. STU, K-konsult. Sveriges Verkstadsförening. Perso- naladministrativa rådet och Svenska Textilforskningsinstitutet.

4.13 LIBRIS

4. 13.1 Inledning

För att utröna möjligheterna att utnyttja tekniska hjälpmedel. särskilt data- teknik, vid forskningsbiblioteken tillsatte år 1964 dåvarande universitets- kanslersämbetet (UKÄ) i samråd med riksbibliotekarien en kommitté. I

• Sida 118
•  Original

dess slutrapport benämnd Biblioteksarbete och automatisk databehandling (1969) drogs riktlinjer upp för ett nationellt datorbaserat bibliotekssystem.

Kommitténs förslag gick ut på att man borde arbeta efter tre eller fyra utvecklingslinjer: 1) man borde framställa AK—publikationerna med data- teknik: 2) man borde utnyttja andra länders" bibliografiska beskrivningar (MARC-band): 3) man skulle sikta till en integrering av hela det svenska biblioteksväsendets rutiner i ett gemensamt system som även skulle vara kompatibelt med internationella system. Härvid skulle en nationell biblio- tekscentral inrättas med möjlighet att ansluta terminaler. I rapporten fram- hölls att dessa tre utvecklingslinjer stod i nära samband med varandra och att de med tiden skulle kunna förenas. Man tog upp men behandlade inte närmare en fjärde utvecklingslinje, nämligen att med datateknik framställa nationalbibliografiska publikationer. De ovan antydda utvecklingslinjerna återkommeri LIBRIS (LIBRary Information System) där huvudvikten har lagts vid att integrera rutinerna inom och mellan biblioteken.

Statskontoret fick år 1967 regeringens (Kungl. Maj:ts) uppdrag att genom— föra en översyn av de vetenskapliga bibliotekens inre organisation. En hu- vuduppgift var därvid att undersöka möjligheterna att rationalisera verk— samheten med tekniska hjälpmedel. Statskontoret utförde under åren 1969—1970 en kartläggning och analys av bl.a. datateknikens använd- ningsmöjligheter i biblioteksarbete. Detta utredningsarbete som utfördes i nära kontakt med bl. a. forskningsbiblioteksrådet (FBR) och UKÄ utgjorde inledningen till LIBRIS-projektet. Utvecklingen av systemet LIBRIS som påbörjades i slutet av år 1970 skedde i samarbete med Saab—Scania AB. Den biblioteksmässiga sakkunskapen i LIBRIS-projektet företräddes av FBR med dess arbetsgrupper (se avsnitt 4.102).

Resultaten av detta utredningsarbete har redovisats successivt. Ett pre— liminärt systemförslag avseende funktionerna förvärv. katalogisering. pe- riodicakontroll och lån lades i maj 1970 fram för diskussion med användar— na. En utvidgad och fördjupad systemanalys avseende funktionerna kata- logisering och lån färdigställdes och diskuterades med användarna under sommaren 1971. Forskningsbiblioteksrådets ADB-grupp (FAG) godkände samma år principerna för den framlagda lösningen som grund för framställ— ning av bibliotekskataloger och andra bibliografiska produkter. bl. a. ac— cessionskatalogen och. på längre sikt. nationalbibliografin.

Försöksverksamheten med LIBRIS. som påbörjades våren 1972 vid då— varande Linköpings högskolas bibliotek. omfattade rutiner för sökning. katalogisering och katalogframställning. Statskontoret anförde i en fram- ställning till regeringen om medel för LIBRIS-projektet under budgetåren 1973/74—1975/76 att endast begränsade resurser hade beräknats för ett fortsatt utvecklingsarbete i avvaktan på att FBR utarbetade ett förslag till plan för vidareutveckling av LIBRIS som system.

Den fortsatta försöksverksamheten med LIBRIS har resursmässigt helt koncentrerats till ovannämnda funktioner.

Regeringen (Kungl Maj:t) har genom beslut (1973-06-29) uppdragit åt statskontoret att i samråd med UKÄ och FBR bedriva fortsatt försöksverk- samhet med ett datorbaserat informationssystem för bibliotek i huvudsak- lig överensstämmelse med riktlinjerna i statskontorets rapport LIBRIS: ett

• Sida 119
•  Original

informationssystem för bibliotek (1972). Vidare har regeringen (Kungl Maj:t) genom beslut (1974-10-30) medgivit att fortsatt försöksverksamhet fick bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med det högre driftsalterna- tiv som redovisats i statskontorets rapport Försöksverksamhet med LIB- RIS (1974). För närvarande är 14 forskningsbibliotek anslutna till LIBRIS. Försöksverksamheten har redovisats i ett antal lägesrapporter senast i LIBRIS:s en lägesrapport (Statskontoret. Rapport 1976: 10)'.

Inom försöksverksamheten har de datorbaserade rutinema i LIBRIS vida- reutvecklats och anpassats till FBR:s nya katalogiseringsregler för svenska forskningsbibliotek (SKR 1974). Dessa regler som också successivt juste- rats utifrån gjorda erfarenheter ansluter i princip till internationellt veder- tagna principer för bibliograftsk beskrivning av olika slags publikationer. Den omfattande standardisering som de nya reglema inneburit har bl. a. ställt krav på nya programversioner av LIBRIS. De nya datorprogrammen. benämnda LIBRIS ll. färdigställdes successivt under år 1975.

Som system är LIBRIS neutralt i förhållande till katalogiseringsreglernai den meningen att anslutna bibliotek själva får avgöra på vilken beskriv- ningsnix'ä man vill utföra bibliografering/katalogisering. Det kan dock med visst fog hävdas att katalogiseringen i LIBRIS allmänt sett inneburit en höj- ning av ambitionsnivån jämfört med tidigare rutiner för katalogisering. Bland annat har större krav kommit att ställas på exakthet.

4.132 Målsättning och principer

Målet för det systeminriktade utredningsarbetet inom statskontorets bib- lioteksöversyn var att åstadkomma:

minskade kostnader för intern informationshantering vid vetenskapliga bibliotek former för ett effektivare informationsutbyte mellan skilda slag av bib— liotek

13 ett ökat sambruk av de vetenskapliga bibliotekens resurser inom landet __ förbättrad service vid berörda bibliotek.

En grundläggande idé i LIBRIS-projektet har varit att integrera framställ- ningen av olika katalogprodukter med löpande bibliografering och registre- ring vid de vetenskapliga biblioteken. LIBRIS har utformats med sikte på att även konventionella katalogprodukter såsom katalogkort. nyförvärvs— förteckningar och bokkataloger. bl. a. AK. skall kunna framställas ur LIB- RIS databas.

Den bibliografiska information som registreras i LIBRIS blir omedelbart

, tillgänglig för sökning via terminal från samtliga anslutna bibliotek. Katalo- l gisering av en publikation sker vid det LIBRIS-bibliotek som först förvär- var publikationen. En huvudprincip är att denna katalogisering skall kunna

1 Riksdagens revisorer har i granskningspromemoria nr 10/1977 Det datorbaserade informationssystemet för vetensskapliga bibliotek — LIBRIS behandlat LIBRIS-pro- jektet.

• Sida 120
•  Original

utnyttjas även av andra bibliotek som förvärvar samma publikation. Biblio— teken skall då endast behöva komplettera den redan registrerade informa— tinen med i första hand lokala uppgifter.

Framväxten av bibliografiska informationssystem och kommunikations— nät grundade på datateknik har skapat möjligheter till ett vidgat internatio- nellt informationsutbyte. Flera utländska bibliografiska centra. främst i USA. Storbritannien och Västtyskland. utnyttjar datateknik som hjälpme- del vid bibliografering och katalogisering. Den bibliografiska information som produceras vid dessa centra finns tillgänglig i datorläslig form (5. k. MARC-band) som kan erhållas på abonnemangsbasis. Inom LIBRIS-pro- jekt har bl.a. gjorts vissa försök med att läsa in sådana band (från USA och Storbritannien) direkt i LIBRIS databas och använda denna information vid katalogisering från terminal. Erfarenheterna från detta försök tycks emellertid visa att skillnaderna mellan de anglo-amerikanska katalogise— ringsreglerna och de svenska katalogiseringsreglerna fortfarande är alltför stora för att i nuläget motivera en fortsatt inläsning av MARC-band i LIB- RIS databas. Även urvalet av bibliografiska poster för inläsning (och kon— vertering) behöver lösas på ett annat och billigare sätt än som skett med tillgänglig datorutrustning.

Statskontoret har gjort vissa lönsamhetsberäkningar för att utröna vilka ra- tionaliseringseffekter som systemet kan medföra på längre sikt. Beräkning- arna redovisades i den tidigare nämnda rapporten LIBRIS: ett informa— tionssystem för bibliotek (1972). Man utgår därvid från en situation där systemet förutsätts vara genomfört i full skala vad gäller öppethållandetid för terminalsystem och antalet anslutna bibliotek (ca 20). Kalkylen omfat— tar rutiner för sökning. katalogisering och katalogframställning. Intäkterna av systemet har beräknats i form av lönekostnader för sådana arbetsmo- ment som minskas eller helt bortfaller vid ett genomförande av LIBRIS. Som intäkter har också upptagits minskade tryckkostnader för framställ- ningen av katalogprodukter. De möjliga årsintäkterna av LIBRIS—rutinerna för sökning. katalogisering och katalogframställning beräknades i 1973 års rapport överslagsmässigt till närmare 5.3 milj. kronor per år (1972 års pri— ser) i ett fortvarighetstillstånd. Det bör emellertid framhållas att denna vär- dering förlorat i aktualitet och att en förnyad. reviderad värdering kommer att redovisas under hösten 1977.

Kostnaderna för LIBRIS består (förutom av vissa personalkostnader) hu— vudsakligen av engångskostnader för utvecklings- och omläggningsarbete samt löpande driftskostnader. främst för teknisk utrustning. datortid samt system- och programunderhåll. De löpande driftskostnaderna för systemet beräknades i det sammanhanget (1972) till sammanlagt 4.2 milj. kronor per år i fortvarighetstillstånd.

Driftsekonomi

Medelsbehovet för LIBRIS försöksdrift budgetåret 1977/78 har i statskon- torets skrivelse Framställning om medel för LIBRIS-projektet (1977-06-

• Sida 121
•  Original

17. Dnr 458/73-5) beräknats till ca 3 milj. kr. med följande fördelning på kostnadsslag:

Mkr centraldator (maskinhyra. maskintid. 2.1 systemassistans. prisomräkning) datakommunikationsnät 0.3 terminaldatorer 0.4 programunderhåll 0.2

Därtill kommer bl. a. kostnader för utveckling och framställning av kata- logprodukter (samkataloger och katalogkort) med hjälp av LIBRIS. Sist- nämnda kostnader beräknas för närvarande av FBR och kungl. biblioteket.

Förutom rent kvantifierbara intäkter väntas LIBRIS i utbyggt skick. med rutiner för framställning av bibliotekskataloger i bokform och mikroform. även innebära fördelar av mer indirekt natur. Dessa har antytts i den förut- nämnda målbeskrivningen som något mer konkretiserad kan sägas vara en strävan att: åstadkomma bättre överblick över de vetenskapliga bibliotekens littera- turbestånd genom aktuella besked via terminal _ förenkla rutinerna för fjärrlån bl. a. genom en bättre överblick över be- ståndet möjliggöra en vidgat internationellt utbyte av bibliografisk information genom utbyte av datorläsbar bibliografisk information (typ MARC- band) _ producera bibliotekskataloger i tryckt form till en lägre kostnad genom att utnyttja datateknik.

4. 13.3 Samarbetsformer inom projektet

Regeringens uppdrag till statskontoret gäller att "i samråd med universi- tetskanslersämbetet och forskningsbiblioteksrådet bedriva fortsatt för- söksverksamhet med ett datorbaserat informationssystem för bibliotek".

Forskningsbiblioteksrådets medverkan i projektet sker genom en led- ningsgrupp för fortlöpande informella samråd mellan forskningsbiblioteks- rådet. universitets- och högskoleämbetet och statskontoret. I denna har diskussioner förts om projektets budget. planering och genomförande.

LIBRIS-gruppen vid statskontoret svarar för samordning av arbetet inom projektet bl.a. i förhållande till olika leverantörer. Statskontoret har ' till projektet knutit konsulter som utför underhåll av system och program i

den försöksdrift som bedrivs vid Östergötlands läns landstings datacentral i Linköping. LIBRIS-gruppen har tidigare även svarat för de direkta kon- takterna med de LIBRIS-anslutna biblioteken och de kontaktpersoner (ca 30) som utsetts vid dessa. Dessa kontaktuppgifter handhas av det år 1976 inrättade LIBRIS-sekretariatet. Forskningsbibliotekens medverkan i pro- jektet har huvudsakligen skett genom personal som engagerats i detta ar- bete vid sidan av övriga uppgifter. För systemarbetet med LIBRIS inrätta- des år 1975 en personlig tjänst som avdelningsdirektör vid kungl. bibliote- ket.

Statskontoret har för närvarande avdelat ca tre personår för sin andel i arbetet med LIBRIS.

• Sida 122
•  Original

I avvaktan på en permanent lösning av frågan om huvudmannaskapet för LIBRIS pågår eller planeras för närvarande följande aktiviteter inom

projektet: fortsatt försöksdrift med särskild betoning av användarkontakter och programunderhåll

: retroaktiv inmatning av s. k. AK-anmälningar bl. a. för kumulerad fram-

ställning av årspublikationerna av accessionskatalogen (AKB 1968—1976) :] revision och precisering av de kravspecifikationer som finns i fråga om samkataloger (typ AKB) l: utveckling av en datorläsbar svensk nationalbibliografi (SWFMARC)

uppföljning och värdering av uppnådda resultat samt en rapport till re- geringen om LIBRIS-projektets framtida behov av datorkapacitet (sy—

stemomläggning) och möjligheten för eventuell datateknisk samverkan med folkbiblioteken.

4.13.4 Försöksdriften Sökning och katalogisering

LIBRIS delsystem för sökning har vissa funktioner för sökning via termi— nal. Vid positivt svar erhålles en bibliografisk beskrivning av en publika- tion jämte uppgift om var publikationen finns. Sökning via terminal inne- håller följande sökingångar. främst avsedda att tillgodose sökbehov vid ka- talogisering: 3 Objektnummer

— ISBN (International Standard Book Number)

— NBN (Nationellt Boknummer) — ISSN (International Standard Serial Number) :l titel Zl upphovsman

— personnamn -— institutionsnamn

— kongressnamn.

Däremot ger LIBRIS inte möjlighet till ämnesmässiga sökningar. Sökning i andra databaser via de för LIBRIS avsedda terminalerna är möjlig men fordrar särskilda terminalprogram. Sådana sökningar sker dock i mycket ringa utsträckning. De traditionella formerna för alfabetisk och systema— tisk sökning kan också på samma sätt som förut utföras med hjälp av loka- la bibliotekskataloger. vars katalogkort framställs från LIBRIS databas. En lokal bibliotekskatalog (i mikroform) över beståndet vid Linköpings uni- versitetsbibliotek har på försök producerats våren 1976. Produktionen av katalogkort sker sedan hösten 1976 från band som framställs vid datacentralen. varefter Bibliotekstjänst AB trycker och di- stribuerar produkten. Tiden från beställning till leverans uppgår för närva- rande till ca 14 dagar.

Delsystemet för katalogisering tillåter registrering av bibliografiska upp- gifter via terminaler och hålremsstansar vid de LIBRIS-anslutna bibliote— ken samt direkt från magnetband med datorläsbar bibliografisk informa-

• Sida 123
•  Original

tion. LIBRIS databas innehåller nu ca 300 000 titlar. huvudsakligen mono— grafier.

Katalogiseringsarbetet i LIBRIS är uppdelat i primär-. sekundär- och ändringskatalogisering. Primärkatalogisering innebär registrering av bib- liografiska grunduppgifter. Sekundärkatalogisering avser kompletteringar med lokala uppgifter till tidigare registrerade grunduppgifter samt beställ— ning av katalogkort. Ändringskatalogisering innebär makulering av eller rättning i tidigare registrerade uppgifter eller komplettering med enstaka uppgifter. En grundläggande idé församarbetet i LIBRIS är som nämnts att ett och samma dokument skall behöva primärkatalogiseras endast en gång. nämligen vid det bibliotek som först förvärvar dokumentet. De bibliotek som därefter anskaffar samma dokument skall endast behöva komplettera med egna. specifika uppgifter. bl. a. för att hos Bibliotekstjänst AB kunna beställa katalogkort.

Utrustning

Terminaldatorerna i LIBRIS är via ett fast Uppkopplat datakommunika- tionsnät direktanslutna till en centraldator vid landstingets datacentral i Linköping (ÖLLD). Anslutningsmöjligheterna är med befintlig programva- ra begränsade till högst 28 terminaler.

Saab-Scania AB (Datasaab) hade i ett tidigare skede planer på att utveck- la sådan programvara och utrustning som LIBRIS är anpassat till. Denna utveckling har emellertid avbrutits och datorutrustning av denna typ nytill- verkas inte längre, Tekniska brister finns främst i systemets programvara och underhåll av denna. En omläggning till ny centraldator beräknas kräva en kalendertid om l—Z är beroende på ambitionsnivå. Särskilda åtgärder behöver därvid vidtagas för att under en övergångstid säkerställa en till- fredsställande drift.

Projektet disponerar vid ÖLLD datorkapacitet för reelltidsbearbetning motsvarande 37.5 timmar per vecka.

LIBRIS datakommunikationsnät består av fyra fast uppkopplade teleför- bindelser. vars uppbyggnad framgår av figur 4.4. Vid de LIBRIS-anslutna biblioteken/motsvarande (f.n. I4) finns sammanlagt 24 terminaldatorer och 10 hålremsstansar.

Utbildning och information om f("irsöksdriften

Som tidigare framhållits har bibliotekspersonal deltagit i statskontorets kurser i databehandling. Undervisning i terminalhantering har därutöver meddelats i centrala kurser och genom utbildning som anordnats vid de LIBRIS-anslutna biblioteken. Varje bibliotek har utsett en kontaktperson med uppgift att förmedla information till övrig personal. Även de handböc- ker som utgivits inom projektet bör betraktas som ett led i utbildningen.

Information om projektet har meddelats via LIBRIS—meddelanden och Driftsmeddelanden. Tidigare utkom även en serie FAG litteraturnytt med hänvisningar till och referat av litteratur om datateknik i bibliotek, med särskild hänsyn till LIBRIS.

Den centralt placerade personalen inom projektet har haft fortlöpande

• Sida 124
•  Original

Figur 4.4 LIBRIS datanät

AEB AB Atomenergis bibliotek BHS Bibliotekshögskolan CTHB Chalmers tekniska högskolas bibliotek GUB Göteborgs universitetsbibliotek

JHSUB Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek , Ultunabiblioteket KB Kungl biblioteket

KTHB Kungl tekniska högskolans bibliotek LIUB Linköpings universitetsbibliotek LUB Lunds universitetsbibliotek

RIB Riksdagsbiblioteket

STKT Statskontoret SUB Stockholms universitetsbibliotek UMUB Umeå universitetsbibliotek

UUB Uppsala universitetsbibliotek ÖLLD Östergötlands läns landstings datacentral

_L— Omkopplare Förhyrda telelinier, 4 st

' Förhyrda modern, ITT 2400 baud/sek, 24 st

kontakter med de särskilda kontaktpersonerna vid biblioteken och annan berörd personal. När särskilda problem uppstått har projektpersonal assis- terat vid det aktuella biblioteket.

4.13.5 Diskuterade rutiner

Den idéskiss till LIBRIS som presenterades år 1970 innehöll även utkast till delsystem för funktionerna förvärv. periodicakontroll och län. Det upp- drag som statskontoret begärde om viss försöksverksamhet med LIBRIS innefattade emellertid endast datorbaserade rutiner för sökning och katalov gisering samt framställning av katalogprodukter. Eventuell utveckling av delsystem och rutiner för funktionerna förvärv. periodicakontroll och lån ställdes i det sammanhanget på framtiden.

• Sida 125
•  Original

Förvärvs- och lånerutinerna har emellertid varit föremål för fortsatt in- tresse. ljanuari l974 tillsatte forskningsbiblioteksrådet en grupp med upp- gift att utreda problemen med förvärvsrutineri LIBRIS. Arbetsgruppen fö- reslog som resultat av sitt arbete en begränsad försöksverksamhet vid ett antal LIBRIS—anslutna bibliotek att läggas till grund för ett arbete med en långsiktig lösning av förvärvsrutineri i LIBRIS.

Forskningsbiblioteksrådet tillsatte — ijanuari l974 — också en arbets- grupp med uppdrag att specificera kraven på en lånerutin i LIBRIS. Grup- pen har studerat ett flertal utländska lånesystem men konstaterar att dessa inte passar för svenska forskningsbibliotek. Detsamma gäller enligt grup- pens mening även det system (BU MS) som utvecklas för svenska folkbib- liotek.

I oktober 1976 gjorde gruppen ett studiebesök vid Sheffields tekniska högskola. där man presenterade ett lånesystem som nöjaktigt anses upp- fylla de krav som bör ställas på ett fungerande Iånesystem. Gruppen har i oktober 1976 förordat en testperiod med detta system vid svenska forsk- ningsbibliotek.

Utvecklingsfrågor avseende datateknik i bibliotek behandlas i avsnitten 8.7 och bilaga 5.

4.14 Tekniska nomenklaturcentralen

Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) bildades år 1941 på initiativ av IVA som centralorgan för teknisk och vetenskaplig terminologi och har en- ligt sina av Kungl. Maj:t samma år fastställda stadgar till uppgift att åstad- komma en för svenska förhållanden lämpad teknisk nomenklatur. varmed förstås allt som rör teknikens språkliga uttrycksmedel samt dessas inne- börd.

TNC bedriver sin verksamhet i samarbete med drygt 100 anslutna med- lemmar samt fyra stödjande akademier och rådgivare. Representantför- samlingen är TNC:s högsta organ och har till uppgift att utfärda arbetsord- ning. ge riktlinjer för verksamheten, anta medlemmar och stödjare samt ut- se styrelse och besluta om ansvarsfrihet. Ordföranden i representantför- samlingen utses av styrelsen för teknisk utveckling med stöd av regering- ens bemyndigande.

Styrelsen utses av representantförsamlingen och består av minst fyra och högst sex personer. Det löpande arbetet ombesörjs av föreståndaren och f.n. ytterligare sex medarbetare vid sekretariatet.

Såsom centralorgan för teknisk terminologi skall TNC inom tekniken och dess grundvetenskaper främja god terminologi med entydiga och lätt- begripliga termer som lämpar sig väl för det svenska språket. Detta kan ske genom rådgivning. genom artiklar om terminologi och genom publika- tioner.

Rådgivning och upplysningstjänst tar en betydande del av resurserna i anspråk och innefattar utarbetande och utgivande av ordlistor, nomenkla- turregler. anvisningar och handböcker för skrivning av teknisk text m. m. I TNC:s skriftserier har utkommit 65 titlar.

Publikationerna kan vara av principiell art såsom anvisningar för teknisk

• Sida 126
•  Original

text. terminologiregler och handböcker. men flertalet av publikationerna i TNC:s serie utgörs av specialordlistor. De innehåller vanligen systema— tiskt bearbetade begrepp inom ett ämnesområde med termer. definitioner och ordförklaringar och i det övervägande antalet fall motsvarande termer på ett eller flera utländska språk. Antalet termer i TNC:s ordlistor uppgick i mitten av år 1977 till ca 40000. En termbank är under uppbyggnad. Lag— ring. bearbetning och framtagning utförs med datamaskinella metoder i det s.k. TERMDOK—systemet.

TNC verkar för att lämpliga tekniska termer kommer till användning på olika håll. Bl.a. hänvisar statens planverk till TNC:s terminologi i den nya utgåvan av Svensk byggnorm.

Sedan år 1976 finns det en arbetsgrupp för språkvård med företrädare för TNC. Svenska Akademiens ordboksredaktion. Svenska språknämn— den och Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS). Mellan TNC och SIS har träffats ett särskilt samarbetsavtal om granskning av standardför- slag. arbetsfördelning och utarbetande av ordlistor m. m. Pa det internatio- nella området samverkar TNC bl.a. med motsvarande organ i Danmark. Finland och Norge samt International Information Center for Terminology (INFOTERM). som ingåri UNISIST-programmet.

Omkring 60% av kostnaderna för verksamheten täcks f.n. genom statli- ga bidrag. År 1976 hade TNC intäkter om ca 1.4 milj. kr.. varav driftsbi- drag från SINFDOK 227000 kr.. anslag för särskilda ändamål 560000 kr. och medlemsavgifter 242000 kr. Försäljning av publikationer gav 233000 kr. Den största utgiftsposten gällde löner m.m. till personalen. 707 000 kr. SINFDOK har ställt en särskild publiceringsfond om 100000 kr. till TNC:s förfogande.

TNC:s uppdragsintäkter har kommit bl. a. ifrån nordiska ministerrådet. naturvetenskapliga forskningsrådet. statens råd för byggnadsforskning. statens naturvårdsverk. styrelsen för teknisk utveckling. SINFDOK. sta- tens kärnkraftinspektion och skogs— och lantbruksakademien.

SINFDOK ger TNC ett basanslag och ett särskilt anslag motsvarande 60% av föregående kalenderårs medlemsavgifter. Vidare stöder SINF— DOK vissa TNC-projekt. däribland utvecklingen av TERMDOK. För att TNC skall kunna fullfölja sina granskningsåtaganden enligt samarbetsavta- let med SIS utgår ett särskilt bidrag.

• Sida 127
•  Original

5. Internationell utblick

5.1. Inledning

I detta kapitel redovisas organisationslösningar på informationsförsörj- ningens område i vissa andra länder utan att fullständighet eftersträvas.

I den tidigare nämnda NORDINFO-rapporten beskrivs bl. a. de natio- nella organen för informationsförsörjning i de nordiska länderna. I Tells delrapport till titredningama behandlas internationella organisationer samt situationen inom informationsförsörjningen i Australien. Canada, Japan och Storbritannien (se rapportförteckning).

Vissa förhållanden på informationsförsörjningens område i Sovjetunio- nen beskrivs av Kedrovskij i Unesco bulletin for libraires 3l(l977):2. I Sovjetunionen är biblioteks-. informations— och dokumentationsuppgifter förenade i ett nationellt system. där vissa myndigheter. specialbibliotek och nationalbiblioteken i varje republik samt nationalbiblioteket. Lenin— biblioteket. utgör de viktigaste komponenterna. Alla typer av bibliotek. även folkbiblioteken, är inbegripna i detta system. Systemet ger exempel på en centraliserad och koordinerad politik inom informationsförsörj- ningsområdet.

Utredningarna har ställt samman visst material från sina besök i Skandi- navien. Canada. Frankrike, Storbritannien och USA i reserapporter.

Sättet att lösa de nationella samordningsproblemen på informationsför- sörjningens område varierar länderna emellan. I Storbritannien ligger vik- tiga service-, planerings- och samordningsuppgifter på nationalbiblioteket (British Library). medan t. ex. i Canada de nationella ledningsfunktionerna är samlade hos två stora bibliotek med olika intresseproftl och ett visst samarbete inbördes. Även om organisationslösningarna varierar länderna emellan tenderar grundsynen att vara relativt likartad. Ökad uppmärksam- het ägnas åt informationsfrågor, bl. a. som ett led i ansträngningarna att stärka industrins konkurrenskraft. En oförmånlig kostnadsutveckling tvingar fram rationaliseringar och ett ökat samarbete mellan olika institu- tioner på informationsförsörjningens område.

I det följande redovisas uppgifter om verksamheten i de nordiska länder- na. Canada, USA. Japan, Frankrike, Storbritannien och Förbundsrepubli- ken Tyskland. Av särskilt intresse är de brittiska. franska och kanadensis- ka organisationslösningarna, den franska och kanadensiska regionala före- tagsservicen samt pågående utredningsarbeten i nordiska länder.

• Sida 128
•  Original

5.2. De nordiska länderna

Fr.o.m. år l977 finns ett särskilt samarbetsorgan. NORDINFO. med före— trädare för Danmark. Finland, Island. Norge och Sverige. NORDINFO skall verka inom området forskningsbiblioteksväsende. vetenskaplig infor- mation och dokumentation och därvid främja en utveckling till gagn för forskning och annan verksamhet som stöder sig på tillämpning av veten— skap. NORDIN FO har beskrivits utförligare i avsnitt 4.8.8.

5.2.1. Danmark Allmän organisation

I Danmark har flera ministerier delområdesansvar för bibliotek och infor- mationscentraler. Flertalet organ är knutna till undervisnings— eller kultur- ministerierna, men det finns exempel på forskningsbibliotek som till följd av myndighetstillhörighet sorterar under andra fackministerier.

Riksbibliotekarieämbetet liksom större bibliotek i bl. a. Arhus och Odense har anknytning till kulturministeriet. Till utbildningsministeriet hör en rad instituts- och högskolebibliotek, dokumentationsorganet DAN- DOK, planläggningsrådet för forskning och statens forskningsråd.

Den danske riksbibliotekarien har två huvudfunktioner. dels är han chef för Det Kongelige Bibliotek och två avdelningar vid Köpenhamns universi- tetsbibliotek. dels leder han arbetet vid Riksbibliotekarieämbetet.

Frågor av gemensamt intresse för de danska biblioteken behandlas i Forskningsbibliotekernes Faellesråd, som inrättades år 1970. Rådet består av cheferna för ca 50 vetenskapliga bibliotek med riksbibliotekarien som ordförande.

Riksbibliotekarieämbetet ger ut accessionskatalogen över utländsk litte- ratur och svarar för biblioteksuppgifter av rikskaraktär. t. ex. forsknings- bibliotekens planering av samarbetet med folkbiblioteken. Planerings- och samordningsuppgifter åvilar också Forskningsbibliotekernes Faellesråd. planläggningsrådet för forskning. statens forskningsråd. DANDOK och teknologirådet inom handelsministeriet.

DANDOK:s uppgift är att svara för planläggning, koordinering och råd- givning inom området vetenskaplig information och dokumentation. Kom- mittén har ingen egen budget.

Dansk teknisk oplysningstjeneste (DTO) är en service- och konsultorga- nisation med tonvikt lagd på uppsökande, direkt problemlösande verksam- het inom industrin. DTO bedriver uppsökande företagsservice inom det tekniska informationsrådet, teknisk rådgivning, konsultverksamhet samt forskning och utveckling. Den nuvarande chefen för DTO är också ordfö— rande i DANDOK.

Drift m.m.

Det operativa ansvaret är uppdelat på olika organ. Det Kongelige Bibliotek har huvudansvaret för de nationella samlingarna av böcker och handskrif- ter. Vidare har man i Danmark utsett huvudfackbibliotek. som skall svara för anskaffningen av litteratur på särskilt angivna ämnesområden. Stats-

• Sida 129
•  Original

biblioteket i Århus har en särskild uppgift att förmedla litteratur till folk- biblioteken.

Den bibliografiska informationen kanaliseras via Dansk bogfortegnelse men utarbetas av Bibliotekscentralen. Danmarks tekniska högskolas bib- liotek m.fl. svarar för driften av vissa datasystem.

Pågående utredningsarbete

Forskningsbiblioteksväsendets organisation är under utredning. Kulturmi- nisteriet har tillsatt en bibliotekskommission med åtta specialutskott. Ett av utskotten har nyligen avgivit betänkandet Forskningsbibliotekernes målsaetning. Bind I (1977).

När det gäller forskningsbiblioteksväsendets framtida organisation före— kommer i diskussionerna bl.a. planer på tre olika organ: ett samarbetsor— gan för diskussion av principiella frågor, ett forskningsbiblioteksråd med uppgift att vara policyskapande organ samt ett direktorat för forsknings- biblioteken. Detta direktorat skulle bl. a. svara för drift av gemensamma institutioner, styrning och koordinering av forskningsbiblioteksrådets standardiseringsbeslut, konsulttjänster, utvecklingsarbete och forskning, internationella förbindelser, remisser om bibliotekens budgetförhållanden, information samt viss sekretariatsverksamhet.

5.2.2. Finland Allmän organisation

Flertalet universitets— och högskolebibliotek i Finland är knutna till under- visningsministeriet, som också har ett särskilt organ för planering av an- vändningen av datateknik i bibliotek.

Statens forskningsanstalt och dess bibliotek intar en självständig ställ- ning i förhållande till högskolesektorn.

Teknisk informationstjänst m.m. sorterar under handels- och industri- ministeriet och även andra fackministerier har delansvar för den finska in- formationsförsörjningen.

För behandling av frågor rörande forskningsbiblioteken samt vetenskap- lig information och dokumentation har under undervisningsministeriet in- rättats ett råd för vetenskaplig information, TINFO. Rådet har till uppgift att följa utvecklingen av den vetenskapliga informationstjänsten och bib- lioteksverksamheten i Finland och utlandet, att avge utlåtanden och att fungera som initiativtagande och utredande organ i fråga om utveckling av den vetenskapliga informationstjänsten och forskningsbiblioteken. Rådet har inte några verkställande uppgifter.

Pågående utredningsarbete

TINFO avgav år 1974 två betänkanden varav det ena gällde organisationen av biblioteksväsendets riksomfattande uppgifter och innefattade bl. a. ett förslag att inrätta en planeringscentral för de vetenskapliga biblioteken. Det andra betänkandet behandlade organisationen av den naturvetenskap- liga biblioteks- och informationstjänsten. Som ett led i planeringen av en

• Sida 130
•  Original

ny informationsförsötjningspolitik fick TINFO i början av år 1975 uppdra— get att göra ett långtidsprogram för den vetenskapliga och tekniska infor— mationspolitiken.

5.2.3. Island

Forskningsbiblioteksväsendet på Island sorterar under undervisningsmi- nisteriet. Riksbibliotekarien förestår nationalbiblioteket som nu förs sam- man med universitetsbiblioteket. Ett av de viktigaste resultaten av samar- betet mellan de isländska forskningsbiblioteken har varit framtagandet av en samkatalog över utländska böcker. I detta katalogarbete har åtta forsk- ningsbibliotek deltagit.

5.2.4. Norge Allmän organisation

I Norge sorterar organ för vetenskaplig och teknisk informationsförsörj- ning under ett flertal departement. Norges teknisk—naturvetenskapliga forskningsråd (NTNF) med en kommitté för teknisk information och do- kumentation återfinns under industridepartementet och fungerar som ett samarbetsorgan mellan stat, näringsliv och forskning.

Norges allmänvetenskapliga forskningsråd. Riksbibliotekstjenesten samt universitet och högskolor med tillhörande bibliotek har anknytning till kirke- og undervisningsdepartementet. medan Norsk komité for infor- masjon og dokumentasjon, NORINDOK, har anknytning till Riksbiblio- tekstjenesten. Vidare hör till Iantbruksdepartementet ett lantbruksveten- skapligt forskningsråd jämte högskolor med biblioteks- och dokumenta- tionsuppgifter.

Riksbibliotekstjenesten, NORINDOK och NTNF har planerings- och samordningsuppgifter. Riksbibliotekarien skall verka för att vetenskapliga bibliotek, fackbibliotek och dokumentationscentraler samarbetar på ett ra- tionellt sätt inom ramen för ett nationellt informationssystem. Riksbiblio- tekarien är även ordförande i det rådgivande informations- och kontaktor- ganet, Riksbiblioteksrådet. Bland riksbibliotekariens övriga uppgifter märks ansvar för budgetfrågor, biblioteksrationalisering, katalogiserings- frågor, planläggning av nya bibliotek, utveckling av datateknik. fördel- ningsfrågor, planläggning av nationalbibliografiskt arbete samt koordine- ring av norskt deltagande i nordiskt och internationellt samarbete på doku— mentationsområdet m.m.

NORINDOK är en tvärvetenskaplig, nationell kommitté på dokumenta- tionsområdet med rådgivande uppgifter. Även den till NTNF knutna kom- mittén för teknisk information har rådgivande karaktär. Norsk senter for informatikk (NSI) utför vissa verkställighetsuppgifter för NTNF. Verk- samheten vid NSI syftar till att främja informationsteknisk verksamhet och informationstjänster till gagn för norskt näringsliv, forskning och of- fentlig administration. Den flnansieras till ca 90% med generella eller pro- jektbundna medel från NTNF. Resten av intäkterna härrör från uppdrags- verksamhet och informationstjänster för näringslivet och andra institutio- ner än NTNF.

• Sida 131
•  Original

Driftm.m.

I Norge strävar man att lägga det operativa ansvaret för informationsför- sörjningen på enskilda bibliotek eller motsvarande organisationer. Natio- nalbiblioteksuppgiftema ligger främst hos universitetsbiblioteket i Oslo. Bland övriga större biblioteksinstitutioner bör nämnas Vetenskapsakade- miens bibliotek.

Riksbibliotekstjenesten ansvarar för den nationalbibliografiska informa- tionen i samarbete med universitetsbiblioteket i Oslo. Norsk dokumentda- ta, en fristående avdelning inom NSI, är serviceinstitution för utveckling av datateknik vid norska bibliotek.

Pågående utredningsarbete

I maj 1975 tillsattes en organisationskommitté med företrädare för NORINDOK. Riksbibliotekstjenesten och Riksbiblioteksrådet för att överväga NORINDOK:s roll. Inom bl.a. NTNF och NSI diskuteras en omstrukturering av servicen.

5.3. Övriga länder 5.3.1 Canada

Allmän organisation m.m.

På federal nivå i Canada finns inom informationsförsörjningsområdet två huvudenheter, National Library och Canada Institute for Scientific and Technical Information (CISTI). De två enheterna lyder under olika mi- nistrar.

CISTI. tidigare National Science Library och Technical Report Service, är knutet till National Research Council (NRC), medan nationalbibliote- ket, som grundades på 1960-talet. liksom radio. TV, film och arkivfrågor hör till ansvarsområdet för Secretary of State of Canada. Nationalbibliote- karien har formellt ett koordineringsansvar för hela det federala biblioteks- och informationsområdet. Förslag att integrera de stora federala bibliote— ken och utveckla en koordinerad bibliotekspolitik på nationell nivå har lagts fram men ännu inte genomförts. CISTI och nationalbiblioteket har ett antal gemensamma kommittéer.

Nationalbiblioteket bör närmast ses som ett arkiv- och forskningsbiblio- tek med inriktning på humaniora och samhällsvetenskap. CISTI ansvarar för det största naturvetenskapliga och tekniska biblioteket i landet men ut— gör också central i STI-systemet (Scientific and Technical Information System). Nätet sammanlänkas genom ett telexsystem och genom den da- torbaserade Union List of Scientific Serials. I systemet ingår också SDI- service (CAN/SDI) och ett terminalbaserat datanät (CAN/OLE) som bl. a. är anslutet till MEDLINE i USA.

I CISTI ingår som en separat enhet TIS (Technical Information Service) med uppgift att på federal och regional nivå hjälpa mindre och medelstora företag med teknisk information och problemlösning. Arbetsuppgiftema på fältet påminner om de uppgifter som i Sverige åvilar företagareförening-

• Sida 132
•  Original

arna. TIS bedriver en omfattande uppsökande verksamhet hos företag med mellan IO och 250 anställda. Man har en budget på ca 2 milj. Can $ per år. Totalt har TIS ca 100 handläggare, varav flertalet vid de regionala en- heterna. Dessa är ofta samlokaliserade med andra verksamheter som f'- nansieras av National Research Council of Canada. TIS i Ottawa fungerar också som en referenscentral. Man får ca 25 000 förfrågningar per år direkt från företag eller via de regionala kontoren.

Pågående utredningsarbete

Flera utredningar och interdepartementala kommittéer har under slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet arbetat med frågor om övergripande program för informationsförsörjning i Canada. Sedan Canada byggt upp omfattande system för informationssökning har detta arbete följts upp med ingående beståndsinventeringar och överenskommelser om samarbete mellan bibliotek i hela landet. Under den senaste tioårsperioden har Cana- da byggt stora väl utrustade bibliotek och även i övrigt gjort stora an- strängningar att förbättra informationsförsörjningen.

Speciella förhållanden i Canada har påverkat utformningen av det natio- nella informationsförsörjningssystemet. För Canada gäller bl. a. att pro- vinserna har en mycket stark ställning i förhållande till den federala admi- nistrationen, att landet är mycket stort till ytan. att tidsskillnadema mellan olika delar av landet är avsevärda, att beroendet av USA är betydande. att landet är tvåspråkigt och att de ekonomiska förutsättningama för näringsli- vet varierar starkt mellan de olika provinserna.

5.3.2. USA

Kraven på en nationell policy på informationsförsörjningens område har i USA diskuterats i ett flertal utredningar sedan slutet av 1950-talet.

Någon total översikt över informationsförsörjningen i USA är svår att åstadkomma. De stora vetenskapliga biblioteken vid universiteten har hit- tills fungerat självständigt i förhållande till varandra, även om tendenser nu kan skönjas till samverkan och gemensamt utnyttjande av resurserna. Li- brary of Congress har en stark ställning och kan ta initiativ på vida områ- den.

Federala medel (ca 10 milj. dollar per år) har via National Science Foun- dation (NSF) använts för att bygga upp de amerikanska databaserna inom medicin, teknik, jordbruk och kemi. De specialinriktade serviceorganen har vuxit sig starka och det är svårt att få till stånd en integrerad service. Parallellt härmed är utbudet av kommersiella tjänster stort. Några av ser- viceorganen är mycket välorganiserade. National Library of Medicine (NLM) kan nämnas som ett exempel. NLM som är knutet till U.S. Depart- ment of Health, Education, and Welfare är liksom National Library of Agriculture ett av USA:s nationella bibliotek. NLM samordnar den medi- cinska biblioteksorganisationen i hela USA. Sedan år 1965 har detta biblio- tek givit bidrag till mer än 800 institutioner och är huvudman för världens mest omfattande biomedicinska informationssystem (databasen MED— LARS m.fl.).

• Sida 133
•  Original

Annan informationsverksamhet av nationell betydelse bedrivs bl. a. av ERDA. NTIS och företag som SDC och Lockheed (se avsnitt 4.4.3 och 4.5.2).

Kongressen antog år 1976 en lag, National Science and Technology Policy. Organization and Priorities Act of 1976. Där sägs bl.a.: "It is the responsibility of the Federal Government to promote prompt. effective, reliable. and systematic transfer of science and technology information by such appropriate methods as programs conducted by non-govemmental organizations, including industrial groups and technical societies.” Enligt lagen har den federala regeringen ett ansvar ”not only to coordinate and unify its own science and technology information systems, but to facilitate the close coupling of institutional scientific research with commercial ap- plication of the useful findings of science".

Det nya amerikanska informationsförsörjningsprogrammet återfinns i rapporten Scientific and technical information: Options for national ac— tion, som utarbetats på uppdrag av National Science Foundation i novem- ber 1976.

5.3.3. Japan

Som ett led i den strategiska planeringen byggs i Japan i samarbete mellan stat och näringsliv upp ett nationellt informationssystem för vetenskap och teknik. NIST. Kostnaderna för systemet under femårsperioden 1975—1979 har uppskattats till omkring 300 milj. dollar, varav staten bidrar med omkring 60%. Planerna för NIST drogs upp av rådet för vetenskap och teknik under ordförandeskap av premiärministern. Japans informa- tionscentrum för vetenskap och teknik (JICST) ingår som en viktig del i NIST-systemet.

JICST lägger tyngdpunkteni sin verksamhet på sekundära informations- källor och publicerar bl. a. sammanställningar av viktigare nyheter inom vetenskap och teknik.

National Diet Library (NDL). parlamentsbiblioteket, svarar för vissa nationalbiblioteksfunktioner och har omfattande samlingar av vetenskapli- ga och tekniska verk, inklusive tekniska tidskrifter och rapporter.

Betydande belopp satsas på forskning och utveckling inom informations- försörjningsområdet. Utöver JICST finns ett antal informationscentraler med specialuppgifter, t.ex. inom medicin, byggforskning, jordbruk och fiske. En speciell informationscentral har till uppgift att förmedla teknisk information till mindre och medelstora företag. Patentinformation från in- och utland förmedlas av Japan Patent Information Center. Näringslivet deltar aktivt i ansträngningarna att införskaffa vetenskaplig och teknisk in- formation från andra länder. T. ex. samarbetar Mitsubishi Research Insti- tute Inc. med JICST och NTIS i USA.

I en omfattande japansk framtidsstudie utförd av National Institute for Research Advancement (NIRA), behandlas bl. a. ämnet Informationssam- hällets problem är 2000 — vilken teknisk och vetenskaplig strategi skall Ja- pan följa? NIRA publicerade en första, preliminär rapport i oktober 1976.

• Sida 134
•  Original

5.3.4. Frankrike Allmän organisation

Den franska regeringen har uppmärksammat behoven av en bättre samord- ning av bibliotekens arbete och vidtagit åtgärder för att utnyttja datatekni- ken i sådan verksamhet. Som ett annat led i rationaliseringsarbetet genom- förs f. n. ett omfattande katalogiseringsarbete av franska samlingar.

Biblioteksväsendet i Frankrike fick en ny ledningsorganisation genom regeringsbeslut i juli 1975. Under Secretariat dlEtat aux Universités (S.E.U.) sorterar dels Bibliothéque Nationale med Centres Techniques de coopération entre bibliotheques (för alla bibliotek), dels Service des bib- liothéques (för universitetsbibliotek och andra större institutioners biblio- tek). Service des bibliotheques har fyra huvudavdelningar. varav en för samarbete och automation (DICA) med bl. a. egna datacentraler. Under Ministere dela Culture et de l'Environnement (M.C.E.) sorterar Direction du Livre med ansvar för bl. a. folkbiblioteken.

De tre huvudenheterna Bibliothéque Nationale, Service des bib- liotheques och Direction du Livre förutsätts samarbeta över ministerie- gränsema. En interdepartemental grupp med representanter för S.E.U. och M.C.E. beslutar i allmänna policyfrågor. Cheferna för huvudenheter- na ingår i gruppen, för vilken DICA är kansli.

Bureau National de l'Infarmation Scientifique et Technique (BNIST), med anknytning till industriministeriet. bildades år 1973 och har f. n. 10 an- ställda och en årsbudget på 12,5 milj. Frs. BNIST har i realiteten inflytande över budgetprocessen i ministerierna och förfogar över egna medel. For- mellt kommer mandatet att vidgas fr.o.m. år 1978. BNIST stöder projekt men har inte några operativa uppgifter. Vid BNIST finns bl. a. teknisk ex- pertis för rådgivning i frågor om informationssystem.

BNIST verkar såväl inom som utom den offentliga sektorn och skall en- ligt statsmakternas beslut: 3 fungera som regeringens rådgivande organ för de frågor som berör tek-

nisk och vetenskaplig information 3 verkställa de politiska besluten inom dessa områden 3 kontrollera och svara för uppföljning av genomförda åtgärder |3 samordna verksamheten inom de organ som ingår i de nationella näten av vetenskaplig och teknisk information 3 ansvara för utveckling av informationssystem samt stimulera till nor- mering och standardisering av utrustning l3 samordna informationsnät inom ekonomi, beteendevetenskaper och statistik med nät inom naturvetenskap och teknik l3 stödja utbildning av informationsspecialister samt användare av veten- skaplig och teknisk information.

Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS) har stora resur- ser. bl. a. omfattande samlingar av naturvetenskaplig och teknisk littera- tur. Från CNRS kan industrin låna tekniska rapporter och få översättning— ar gjorda av utländskt material.

• Sida 135
•  Original

Företagsservice

I samarbete med Institut National dela Propriéte' Industrielle och handels- kammarorganisationen har BNIST byggt upp regionala informationscen- . traler i Nantes och Lyon för information till företagen om teknisk forsk- ning och utveckling.

Informationscentralen i Nantes har fungerat i ca 3 år och har bl. a. un- dersökt hur man bör förmedla information om nya produkter. forsknings- resultat och patent till mindre och medelstora företag. Informationscentra- len svarar för informationssökning om forskning och utveckling i Frankri- ke och andra Iänder samt tillhandahåller uppgifter om nyligen genomförda patent- och licenstransaktioner. Centralen bedriver en omfattande uppsö— kande verksamhet vid mindre och medelstora företag och samarbetar med dessa bl. a. när det gäller värdering. utveckling. exploatering och mark- nadsföring av deras produkter. Verksamheten faller således till vissa delar utanför det egentliga informationsförsörjningsområdet. Bland andra verk- samheter som stöds av BNIST kan nämnas SOS-DOC, en referens- och in- formationscentral som i första hand ger upplysningar om var teknisk sak- kunskap eller information frnns tillgänglig samt om villkoren för statligt stöd till innovation och teknisk utveckling.

5.3.5. Storbritannien Allmän organisation

British Library (BL) är Storbritanniens nationalbibliotek och kärnan i det nationella informationsförsörjningssystemet.

Universitetsbiblioteken har omfattande samlingar och en självständig ställning i förhållande till BL. Betydande satsningar har gjorts på de kom- munala biblioteken. Dessa medverkar bl. a. aktivt i informationsservicen till mindre och medelstora företag.

BL bildades år 1973 genom sammanläggning av sex större enheter, där- ibland British Museum Library och National Lending Library for Science and Technology. Målet för BL:s verksamhet angavs vara: att ge bästa möjliga biblioteksservice åt landet _ att bevara och för referens tillhandahålla åtminstone ett exemplar av varje bok eller tidskrift av inhemskt ursprung och så många utländska publikationer som möjligt att upprätthålla en effektiv central utlånings- och reprotjänst som stöd till de biblioteks- och informationstjänster som är verksamma inom lan- det 3 att åstadkomma en effektiv bibliografering och katalogisering i nära

kontakt med utländska centralbibliotek.

BL har en förhållandevis självständig ställning. Medel anvisas genom Department of Education and Science. I styrelsen återfinns bl. a. bibliote— kets chef samt cheferna för de tre huvudavdelningarna Reference Divi- sion, Bibliographie Services Division och Lending Division. Antalet an- ställda uppgår till mer än 2000. Budgeten 1976/1977 var drygt 20 milj. £.

Reference Division har ansvaret för den största och mest betydande

• Sida 136
•  Original

bok- och manuskriptsamlingen i landet. I samlingarna ingår mer än 8 milj. böcker och speciallitteratur inom många områden bl. a. patentväsendet.

Bibliographie Services Division svarar för katalogservice dels till Refe— rence Division. dels till andra bibliotek. Man framställer den brittiska na- tionalbibliografin och samkatalog över förvärven av utländsk litteratur i Storbritannien samt svarar för utveckling av ett datorbaserat system för lagring och behandling av bibliografisk information.

EL:s Research and Development Department. tidigare Office for Scien- tific and Technological Information (OSTI). har i viss utsträckning varit en förebild för SINFDOK i Sverige. Av EL:s forsknings- och utvecklingsin- satser är ungefär hälften riktade till den traditionella bibliotekssektorn. Särskild hänsyn tas till industrins behov.

British Library Lending Division (BLLD) i Boston Spa. Yorkshire. är en väletablerad institution med omfattande service. som bl. a. svenska biblio- tek utnyttjar. BLLD har i första hand skapats för att förse brittiska biblio- tek med lån och fotokopior av material som de själva inte har tillgång till. Utlandsservicen expanderar emellertid kraftigt vilket bl. a. leder till att an- läggningen kommer att byggas utinom de närmaste åren.

Kostnaderna för BLLD:s verksamhet uppgick budgetåret 1976/77 till över 6 milj. £. varav drygt 2 milj. £ täcktes genom avgifter på lån/kopieser- vice. översättningar. utnyttjande av MEDLARS, försäljning av publikatio— ner etc. Personalstyrkan uppgick i februari 1977 till ca 630 heltidsanställda. BLLD har ca 2,75 milj. böcker och tidskrifter och ca 2 milj. dokument i mikroformat. Man förvärvar löpande inemot 50000 tidskrifter från mer än 100 länder. I Boston Spa förvaras ca 1.5 milj. forskningsrapporter, ett om- fattande konferensmaterial och nära en kvarts miljon doktorsavhand- lingar.

BLLD fick budgetåret 1976/77 ca 2,5 milj. låne- och kopieförfrågningar. varav 377000 från utlandet. Av de brittiska förfrågningarna kom ca 37% från universitet och högskolor. 22% från industrin och 14% från myndig- heter. Förfrågningarna gällde till ca 70% tidskrifter och rörde i tre fjärde- delar av fallen naturvetenskapliga, medicinska och tekniska ämnen.

Företagsservice

Under slutet på 1960—talet byggdes i Storbritannien ut ett regionalt system för företagsservice. Ett av målen för verksamheten var att sprida kunskap om ny teknologi till den tillverkande industrin. Ett nytt initiativ för att spri- da teknisk kunskap till företagen är att låta expertgrupper under två år sö- ka upp 700 företag inom verkstadsindustrin för att lära ut hur man skall få tillgång till modern, väl beprövad teknik genom kontakter med forsknings- institutioner, universitet och konsulter i industriell tillämpning. Målgrup- pen är framför allt mindre och medelstora företag. Department of Industry har vidare tagit initiativ till en särskild informationsservice, Info-Line, med deltagande av bl.a. British Library. Chemical Society och Institute of Electrical Engineers.

• Sida 137
•  Original

5.3.6. För/7undsrepubliken Tyskland Allmän organisation

1 Västtyskland är ca 500 olika organ av alla storlekar verksamma inom in— formationsförsörjningsområdet. Ar 1975 lade förbundsregeringen fram planer på en nyorganisation och strukun—rationalisering inom informationsförsörjningens område (Pro- gramm der Bundesregierung zur Förderung der Information und Dokumen- tation (IuD-programm) l974—l977. Bonn 1975.). Kärnan i programmet är inrättande av sexton från varandra fristaendefackinfbrmationssystem som tillsammans skall täcka hela behovet av informationsförsörjning. Varje fackinformationssystem skall ledas av ett organ som samarbetar med de- centraliserade institutioner inom verksamhetsområdet. Det västtyska programmet har mött viss kritik för bristande flexibilitet. OECD konstaterar dock i Review of national scientific and technical infor- mation policy. Germany (1977) att planen är ett pionjärarbete på informa- tionsområdet av intresse för många länder. Biblioteksväsendet är huvudsakligen en angelägenhet för delstaterna. För närvarande sker dock en viss omprövning i samband med uppbyggna- den av fackinformationssystemen. Enligt förbundsregeringens planer får fackinformationssystemen. vart och ett inom sitt område. ansvaret för in- formationsförsörjningen i hela förbundsrepubliken. De åläggs också att: företa en regelbunden analys av informationsbehovet hos existerande och potentiella användare samla och utvärdera officiella dokument och data svara för driften av centrala. datorbaserade informationssystem _ svara för områdesspecifik forskning och utveckling bedriva områdesspecifik utbildning.

Bundesministerium ft'jr Forschung und Technologie har under planerings- och uppbyggnadsfasen tillsatt rådgivande ad hoc-kommittéer för nio fack- informationssystem. De består av informationsspecialister och användare samt representanter för berörda federala och delstatliga myndigheter.

Som komplement till fackinformationssystemen förutsätter förbundsre- geringen att det skall finnas ett antal tvärvetenskapliga informationssystem för exempelvis miljövård, patentinformation, tekniska normer samt för forskningsprojekt informationssystemet DAVOR (= Datenbank fiir For- schungsvorhaben).

Det nya organet Gesellschaft fiir Information und Dokumentation (GID) har i uppdrag att:

fördela och administrera de statliga anslagen till forskning. utveckling och utbildning vara sekretariat för en arbetsgrupp för koordineringsfrågor mellan fack- och problemorienterade informationssystem svara för vetenskaplig rådgivning och expertutlåtanden delta i internationella samarbetsorgan medverka vid beslut om internationella aktiviteter.

• Sida 138
•  Original

Vidare avses GID medverka aktivt vid tillämpad forskning och utveckling. utbildning av dokumentalister samt lämna teknisk hjälp när det gäller da- torbaserad dokumentation och reproduktion.

Ett antal organ för informationsförmedling skall tillgodose behovet av utvärderad. direkt tillämpbar information för exempelvis småföretagare. jordbrukare och fria yrkesutövare.

Under perioden 1974—1977 uppskattas de statliga kostnaderna för infor- mationsförsörjningsprogrammet till ca 442 milj. DM. Utgifterna för ar 1977 beräknas uppgå till drygt 142 milj. DM. Av kostnaderna faller 81.5 milj. DM på fackinformationssystemen. 33.6 milj. DM på biblioteksstöd. 14 milj. DM på GID. 3,3 milj. DM på forskning i informationsvetenskap. 9.1 milj. DM på individuella projekt och 0.7 milj. DM pa stöd till facksam— manslutningar.

I förbundsregeringens program behandlas även grunderna för avgiftsfr- nansiering. Rörliga kostnader skall i princip täckas genom avgifter och af- färsmässiga grunder skall tillämpas. Speciella betalningsregler tillskapas för universitet och forskningsinstitutioner.

År 1972 satsade de större västtyska företagen enligt vissa beräkningar ca 3.3 %, eller 230 milj. DM. av medel för forskning och utveckling på intern och extern informations- och dokumentationsverksamhet. Enligt för- bundsregeringens bedömning är det önskvärt att ytterligare 2—4 % av stor- företagens medel till forskning och utveckling avsätts för information och dokumentation. En väsentligt större satsning skulle enligt bedömningen behövas vid mindre och medelstora företag.

• Sida 139
•  Original

6. Allmänna utvecklingstendenser av betydelse för informationsförsörjningen

6.1. Inledning

Samhället har mer och mer tagit över ansvaret för vetenskaplig och teknisk informationsspridning och informationsförsörjning. Redovisning och spridning av forskningsresultat betraktas som en del av forskningsproces- sen. och ansvaret för forskningsinformationen vilar på forskarna. högsko- lan samt andra forskningsorgan. Som framgått av beskrivningen i det före- gaende tillhör de stora vetenskapliga biblioteken. som har ett huvudansvar för informationsförsörjningen. i flertalet fall någon högskoleenhet. Även förvaltnings- och företagsbibliotek samt olika specialinriktade informa- tionscentraler har emellertid alltmer fått sådana uppgifter. På samma sätt får de kommunala biblioteken och även arkiven en ökande betydelse i för- medlingen av vetenskaplig och teknisk information. Hittillsvarande ut- veckling av informationsförsörjningen och olika informationssystem har emellertid inte utgått från någon helhetssyn.

Av tradition uppfattas biblioteksväsendet som en offentlig angelägenhet och en kulturell tillgång jämförbar med t. ex. museer och teatrar. Folkbib- liotekens och även de vetenskapliga bibliotekens tjänster är avgiftsfria och i princip tillgängliga för alla. Utvecklingen av datorbaserad service har emellertid inneburit en förändrad syn på informationstjänsterna och finan- sieringen av dessa. Avgiftsbeläggning har börjat utnyttjas. främst för att lämna bidrag till kostnadstäckning för bibliografisk service med datatek- niska hjälpmedel men även för bibliotekens kopieservice.

Traditionellt har bibliotekens uppgift varit att samla, ordna och tillhan- dahålla tryckalster av skilda slag. Informationsförsörjningen har gradvis utvecklats mot även andra media (mikromedia, ljudkassetter) och en star- kare betoning av olika slags hjälpmedel (kataloger, bibliografier. index, da- tabaser etc.).

Tidigare har dokumenten i stor utsträckning kunnat tillhandahållas ur egna samlingar, men måste nu allt oftare hämtas ur andras. Dessutom har biblioteken alltmer fått uppgiften att referera och hänvisa. Särskilda enhe- ter eller serviceinstitutioner utvecklas för referensserviee och bearbet- ningsservice.

Önskemålen om en snabbare informationsförsörjning leder till att upp- märksamheten måste riktas redan mot forskaren, författaren. utgivaren och redaktören. Detta betyder att större krav ställs på att vetenskapliga

• Sida 140
•  Original

och tekniska redovisningsformer formaliseras och att publikationer får vägledande titlar samt förses med beskrivningar av innehållet genom refe- rat och nyckelord. Men det betyder också att växande intresse knyts till in— formation om pågående forsknings- och utvecklingsarbete. Informations- system uppbyggda för att ge information om pågående projekt blir allt van— ligare. Förslag om registrering av forsknings- och utvecklingsprojekt har nyligen framlagts av forskningsradsutredningen i betänkandet Forsknings— politik (SOU 1977: 52) samt i expertbilagan Information om pågående forskning. Registrering av svensk FoU (SOU l977z54). Även personliga kontakter blir allt viktigare i forsknings- och utvecklingssammanhang.

Forskningsbibliotekens verksamhet har i tidigare skeden vanligtvis präglats av att varje bibliotek genom egna litteraturförvärv sökt uppnå en så hög självförsörjningsgrad som möjligt. Samarbete förekommer dock. t. ex. iform av samkataloger och en intensiv fjärrlåneverksamhet.

Informationsutbudet och det ökade beroendet av utländsk forskning och utveckling medför att nationell självförsörjning inte kan komma ifråga för ett enskilt land. Internationell samverkan blir allt nödvändigare. I syfte att fördela ansvaret för den globala informationsförsörjningen har lanserats idéer om nationsvis och regional täckning av såväl böcker. rapporter och tidskrifter som den bibliografiska informationen.

På många punkter kan förutses förändringar av betydelse för behovet av planering och samordning. forskning och utveckling. men även av gemen- sam serviceverksamhet. Användargruppernas sammansättning ändras lik- som deras krav på service. Förändringar inom forskning. utveckling och högskoleutbildning får en direkt återverkan på formerna för informations- försörjningen. Utnyttjande av datateknik och utveckling av informations- sökningssystem förändrar nuvarande strukturer och ställer nya krav på personal och användare. vilket ökar behovet av utbildning och informa- tion. Betydande förändringar gäller referensservicen samt fakta- och pro- duktinformationen. På lång sikt kan även förutses förändringar i förmed- lingen av primärinformationen genom övergång från papper till andra me- dia. t.ex. lagring av hela textmängder i databaser. I de flesta framtidsbe- dömningar understryks att man i ökad utsträckning måste ta till vara möj- ligheterna att effektivera servicen och bryta kostnadsutvecklingen med bl.a. tekniska hjälpmedel. samarbete och rationaliseringar.

I detta kapitel behandlas sådana allmänna utvecklingstendenser som är gemensamma för informationsförsörjning i ett internationellt perspektiv.

6.2. Framtidsbedömningar

I de riktlinjer som utarbetats inom Unesco för bibliotek och arkiv är en ut- gångspunkt att planering av nationella informationssystem måste bygga på framtidsbedömningar av den internationella utvecklingen (Design and planning ofnational information systems, 1976). Området har studerats i en rad framtidsbedömningar. Flera av dessa har gjorts på uppdrag av interna- tionella organisationer. I Sverige har bl. a. statskontoret gjort en Delfistu- die (1971). I det underlagsmaterial SINFDOK-utredningen inhämtat från

• Sida 141
•  Original

styrelsen för teknisk utveckling (STU) finns försök till beskrivningar av in- formationsmiljön 1980 och 1985 (Vedin. loD — ekonomi. effektivitet, ut- veckling. 1976). Vidare beskrivs vissa generella utvecklingstendenser i statskontorets delutredning.

De flesta framtidsbedömningar är koncentrerade till den tekniska ut- vecklingen. Utnyttjandet av datateknik har haft och kommer att få en allt större betydelse för uppbyggnaden av infomationsförsörjningen. Den tek- niska utvecklingen av data- och mediatekniken kan i viss mån förutses lik- som de möjligheter en viss teknik kan ge. Ett problem är emellertid att man kan förutse utvecklingen endast för vissa delar av ett område. Man bör så- vitt möjligt i en framtidsbedömning också väga in förändringar i omgiv- ningen och ta hänsyn till restriktioner t.ex. ekonomiska. sociala, legala och personella begränsningar. Bedömningarna måste sålunda relateras till samhällsutvecklingen i övrigt.

6.3 lnformationens tillväxt

Under senare år har begrepp som informationsexplosionen kommit att an- vändas om den växande informationsvolymen. Som tidigare antytts ligger bakom denna informationsexplosion flera faktorer. varav en väsentlig är ökningen av antalet vetenskapsmän och tekniker som producerar forsk- ningsresultat. Behoven av erfarenhetsutbyte blir större och nya intressent— kategorier uppträder. som både användare och producenter. till följd av en allmän höjning av utbildningsnivån. Nya ämnesavgränsningar uppträder, varvid bl. a. forskningsresultat aktualiseras i nya sammanhang.

lnformationsexplosionen har beskrivits i olika framtidsstudier. STU ger i sitt material en sammanfattning av internationella förutsägelser om vo— lymutvecklingen. Liknande frågeställningar har också beskrivits såsom re- sultatförmedlingens kris. Visserligen kan man diskutera om informations- tillväxten kommer att fortgå i samma tempo som hittills, men sannolikt kommer tillväxten att bli snabb under överskådlig tid. En anledning är att den genomsnittliga ökningen av antalet vetenskapsmän och tekniker i värl- den beräknas uppgå till ca 7% per år, vilket innebär i stort sett en fördubb- ling varje decennium. Ökning i antalet verksamma i forsknings- och ut- vecklingsarbete medför ett växande informationsutbud. Enligt beräkning- ar i början av 1960-talet kommer nu verksamma forskare att under sin livs- tid uppleva 80—90% av all forskning som någonsin utförts.

Många vetenskapsområden indelas i nya discipliner, vilket medför att informationsutbudet ökar. Till följd av en alltmer komplicerad samhälls- struktur blir också behoven större att publicera samma resultat i flera olika former och i olika bearbetning med hänsyn till olika mottagargrupper.

Antalet tekniska och vetenskapliga tidskrifter beräknades år 1970 uppgå till ca 70000 och beräknas år 1980 ha vuxit till ca 100000. Hittills har tid- skriftsfloran fördubblats vart trettionde år. Dessutom har antalet sidor i re- spektive tidskrift ökat.

Varje år publiceras omkring 2 milj. tidskriftsuppsatser med vetenskap- ligt och tekniskt innehåll. Till detta kommer ett lika stort material i form av böcker. patentbeskrivningar, rapporter och firmatryck.

• Sida 142
•  Original

OECD publicerade år l973 en rapport om den förväntade litteraturtill- växten. Information in 1985. I rapporten förutsågs att det totala utbudet av teknisk och vetenskaplig information är I985 skulle bli ca 8 milj. doku- ment. dvs. ett fyrfaldigande på IS år. Metoderna för dessa framskrivningar har emellertid blivit ifrågasatta. Den informationsexplosion som där förut— sägs i början av 1970-talet har inte fått den omfattning och de effekter som befarades.

Även om många sifferuppgifter är osäkra kvarstår det faktum att infor- mationsmängden kommer att växa kraftigt. Detta får konsekvenser för bibliotek och andra institutioner som är verksamma inom informationsför- sörjningen och för användarna. Möjligheterna för en enskild person att överblicka och kontrollera informationsflödet blir allt mindre. I både ut- buds- och användarledet krävs metoder för urval och bearbetning av infor- mation. Problemen framhävs genom att kostnaderna för publicering ökat snabbare än många andra kostnader i samhället. Ett annat problem är den starka informationstillväxten inom språkområden där Sverige saknar en tillfredsställande bevakning.

De faktorer som diskuterats leder till behov av förändringar och för- stärkningar i informationsförsörjningen. För att bryta den hittillsvarande prisutvecklingen utnyttjas alltmer modern teknik för olika moment i infor- mationsprocessen. Pappersdokument ersätts med nya medier med gynn- sammare prisutveckling. Datateknik och datakommunikation används för att förändra och effektivera traditionella moment i informationshantering- en. såsom lagring. registrering, sökning och distribution. Överhuvudtaget tenderar gränserna mellan användningsområdena för olika mediaformer att suddas ut.

Även ökade krav på snabbhet medför att traditionella metoder för infor- mationsförmedling genom böcker och tidskriftsartiklar i många fall blir mindre lämpliga. Inom naturvetenskap och teknik presenteras forsknings- resultat på ett tidigt stadium. ofta i form av lägesrapporter. Sådana presen- tationsmetoder vinner insteg på allt fler områden och innebär att kraven på dokumentens form och utförande minskar för att man skall vinna tid. Detta innebär större krav på mottagaren när det gäller att bedöma kvaliteten på informationen. Inom det medicinska området sker publiceringen av forsk- ningsresultat ofta i erkända internationella tidskrifter. Publiceringen i en sådan tidskrift innebär ofta en kvalitetsbedömning och värdering av forsk- ningsinsatsen. Inom andra områden dominerar ofta publicering i rapport- form. Idag sker en viss sållning och ett kvalitetsurval genom att mycket som publiceras i en mindre upplaga och framställs med enklare metoder överhuvudtaget aldrig blir tillgängligt för en större publik. Annat publice- ras i en preliminär version och når senare en större spridning i tryckt form.

Mot kvalitetskraven ställs kraven på aktualitet. Den normala publice- ringen i böcker och tidskrifter kan innebära en tidsfördröjning på upp till flera år från det att forsknings- eller utvecklingsarbetet är slutfört. Med ut- nyttjande av bl.a. tekniska hjälpmedel kan avvägningen mellan aktuali- tetskraven och kvalitetskraven på sikt innebära en omstrukturering av hela informationsprocessen.

• Sida 143
•  Original

6.4. Teknisk utveckling

6.4.1. Allmänt

Datatekniska hjälpmedel utnyttjas sedan mitten av 1960-talet för biblio- teks— och informationssökningsändamål. För informationsförsörjningen utnyttjas även andra tekniska hjälpmedel. särskilt repro- och mikroteknik. Överhuvudtaget kan väntas ett växande utnyttjande av nya typer av me- dia.

Det finns fortfarande många hinder för att effektivt utnyttja tekniken. främst bristande kunskap och vana hos saväl personal som användare i förening med knappa ekonomiska resurser. Efter en uppbyggnadstid har de datatekniska hjälpmedlen nu blivit relativt vanliga och utbildningsinsat- serna. om än begränsade. har fått viss genomslagskraft. Informationssök- ningssystem har nått ett utvecklingsstadium med ökad driftsäkerhet och utprovade funktioner. Kostnaderna för utnyttjandet av systemen har vida- re stabiliserats och i vissa fall även minskat.

Merparten av de datorbaserade system som idag används inom informa- tionsförsörjningen är avsedd för registrering. lagring och sökning av infor- mation. i första hand referenser. Användningsområdena blir dock succes- sivt fler. Datatekniken har också kommit att utnyttjas i samband med bib- liotekens förvärv. katalogisering och utlåning samt för framställning av ka- talogprodukter.

Utvecklingen kan väntas gå i riktning mot en integration mellan informa- tionssökningssystem och andra datorbaserade system. Främst torde emel- lertid kommunikationstekniken och möjlighet att utnyttja datateknik för lokala rutiner ge användaren tillgång till allt flera funktioner via en och samma terminal. Användaren kan ges möjlighet att tillsammans med bib- liografiska uppgifter också få reda på var dokumenten finns (lokaliserings- uppgifter) eller direkt via terminal beställa önskat dokument. Samtidigt som utvecklingen går mot en mer komplicerad struktur med många inte- grerade system finns en tendens till att billiga och lättanpassade system ut- vecklas för lokala behov. Därigenom kan enskilda individer. projekt osv. bygga upp egna lokala rutiner. t.o.m. av tillfällig natur.

Databaser med bibliografiska referenser för selektiv delgivning av infor- mation (SDI-service) och för retrospektiv sökning finns nu inom en rad tekniska. medicinska och naturvetenskapliga ämnesområden. Av tidigare kapitel framgår att databaser också börjar byggas upp inom samhällsveten- skaper och humaniora.

Flertalet av de databaser som är allmänt tillgängliga för sökning innehål- ler referenser till olika typer av dokument, t. ex. tidskriftsartiklar och rap— porter. Det finns emellertid också ett växande utbud av databaser med nu- meriska data. mätdata och produktinformation.

Sverige och övriga nordiska länder ligger långt framme inom datanätom- rådet liksom när det gäller att utnyttja datatekniken i övrigt för informa- tionsförsörjning. Utvecklingen av de internationella datanäten är i dagens läge svår att förutsäga eftersom osäkerhet råder om framtida restriktioner.

Med ett allmänt nordiskt datanät kommer tro'i'ven datakommunikation inom informationsförsörjningsområdet i Norden successivt att under

• Sida 144
•  Original

1980-talet överföras till detta datanät. Förutsättningarna för mer speciella kommunikationsnät kan därvid komma att radikalt förändras.

6.4.2. Datateknik och datorer

Kostnaderna för att utnyttja datorer och datateknik har under en följd av år varit sjunkande. Denna utveckling förutses fortsätta. Sannolikt får detta till effekt att datatekniska hjälpmedel kommer att kunna utnyttjas i allt fler sammanhang inom informationsförsörjningen. Dämpande faktorer i denna utveckling är emellertid systemutveckling. dataregistrering och vissa and- ra starkt lönekostnadsberoende moment.

Av största betydelse för framtida utnyttjande av datateknik för informa- tionsförsörjningen torde dock bli utvecklingen av datafångst, lagring och datakommunikation. Detta beror dels på de jämförelsevis stora datamäng- der som skall registreras och lagras. dels på ökningen av antalet användare som utnyttjar databaserna. Möjligheterna att utnyttja optisk läsning för da- tafångst kan bli av avgörande betydelse för användningen av datateknik. Detta i kombination med metoder för automatisk indexering bör kunna in— nebära avsevärda reduktioner av kostnaderna.

Några större förändringar väntas inte inträffa under den närmaste tiden när det gäller datortyper. Flertalet befintliga datorsystem torde komma att finnas kvar under den närmaste tioårsperioden. En ökad användning kan väntas av mindre datorer. generella minidatorer och mikrodatorer för sär- skilda ändamål.

För informationsförsörjningen innebär detta att de större databaserna kan förutsättas bli tillgängliga under samma förutsättningar som nu. Paral- lellt härmed kommer dock lokala rutiner för informationssökning att bli allt vanligare. Överhuvudtaget förutses datorer i högre grad komma att utnytt- jas för olika lokala behov inom informationsförsörjningen.

6.4.3. Programvara

Kostnaderna för systemutveckling och programvara svarar för en allt stör- re del av de totala kostnaderna i datorbaserade system. Denna utveckling väntas fortgå under överskådlig tid. En konsekvens därav är att använd- ningen av generell programvara ökar.

Den typ av programvara som hittills använts för informationsförsörjning är vanligen av generell natur. dvs. den kan användas för tillämpningar inom olika ämnesområden och av olika omfattning.

De system som i första hand åsyftas är informationssökningssystem. som nu används för flertalet datorbaserade informationstjänster. Även om merparten av dessa system är avsedd för större tillämpningar finns numera system som kan tillfredsställa olika servicekrav.

Den närmaste utvecklingen inom området kan väntas innebära att infor— mationssökningssystem för mindre datorer blir allt vanligare. Ett viktigt användningsområde blir därvid lokala tillämpningar. Som nämnts kan myndigheter. industrier och t.o.m. enskilda personer få möjlighet att ska- pa databaser för lagring och sökning av egna rapporter. artiklar och pro- jekt. Genom användning av kommunikationsteknik kan flera sådana lokala databaser knytas samman till databasnät.

• Sida 145
•  Original

6.4.4. Datft/(ommnnikatiun

Uppbyggnaden av nationella och internationella datanät har stor betydelse för informationsförsörjningen. Flera datanät har byggts upp och nya plane- ras inom detta område. En av orsakerna till detta är att informationen är av allmänt intresse.

Förhållandet mellan pris och prestanda fördatakommunikation har stän- digt förbättrats. Terminalsökningar och terminalsystem kommer att bli allt vanligare om denna kostnadsutveckling består. Utvecklingen av enklare och billigare terminaler kan på sikt innebära att terminaler. anslutna via te- lefon— och datanät. kommer att användas även direkt i hemmen.

Av stort intresse är också utvecklingen av nya kommunikationstekni— ker. t.ex. bredbandsteknik och satellitlänkar. som medger överföring av avsevärt större mängder data och även bilder. vilket kan komma att lösa vissa problem i dokumentförsörjningen.

6.4.5. Media

Mikromedia. särskilt mikrofilm. har hittills utnyttjats för t. ex. rapporter. tidningar och tidskrifter. Som en följd av bl. a. stigande pappers- och por— tokostnader väntas allt fler pn'märpublikationer framställas och distribu- eras direkt i mikroform eller i sin helhet lagras direkt på datorläsbara me- dia. Även maskinellt framställda mikrofilmkataloger och bibliografier blir allt vanligare i bibliotek och informationscentraler.

6.4.6. Användning tll' datorbaserade informationstjänster

Prognoser världen över visar på en kraftig tillväxt i antalet användare av datorbaserade informationstjänster för den närmaste tioårsperioden. Nya kategorier användare inom näringsliv. offentlig förvaltning och organisa- tioner av olika slag förutspås komma att utnyttja tjänsterna. och servicen kommer att utsträckas till nya ämnesområden.

För användaren kan denna utveckling emellertid innebära problem. Mångfalden i den service som erbjuds medför svårigheter att välja vad som är relevant i en viss situation. Utvecklingen av tekniska hjälpmedel kräver både utbildning av användare och tillgång till mellanhänder i form av insti— tutioner och personal som kan bisträcka och vägleda. Användaren önskar nu ofta att olika serviceformer skall vara tillgängliga på ett och samma stäl- le. Samtidigt uppstår problemet att den via terminal tillgängliga informatio- nen omfattar endast en del av den totala informationsmängden. främst vis- sa västländers utbud. Betydelsefull information från många andra länder kan inte väntas bli tillgänglig på samma sätt förrän ganska långt fram i ti- den.

Hittills har sekretessproblemen i samband med informationssökning inte uppmärksammats i någon större utsträckning. På sikt kan användandet av gemensamma databaser. särskilt utomlands. vålla problem av detta slag. Genom att avläsa en användares fråga mot en databas är det sålunda möj- ligt att få reda på dennes intresseproftl. något som kan användas för t. ex. industrispionage.

• Sida 146
•  Original

Om terminaler blir allmänt förekommande. är det betydelsefullt att an- vändandet underlättas. Det är därför väsentligt att redan nu veka för an— vändaranpassade system. Samtidigt är omfattande utbildnings-och infor- mationsinsatser nödvändiga för såväl personal som användare.

Det kan möjligen förefalla tidigt att diskutera behoven av beredskap för hemterminaler. elektroniska tidskrifter och andra tekniska ljälpmedel. Emellertid är utvecklingen så snabb att det kan vara nödvändigt att upp- märksamma de användarproblem som kan uppstå genom att enlast ett få- tal behärskar tekniken och därmed har tillgång till informationer Den typ av utbildningsinsatser det här blir fråga om kräver förberedelseroch åtskil- liga år för att få genomslagskraft.

6.5. Kostnadsutveckling

Kostnaderna för publicering av vetenskaplig och annan infomation ökar snabbare än många andra kostnader i samhället. De förutsägelser som gjorts i olika sammanhang pekar inte på några större ändringar i denna prisutveckling. Genom att bokpriser och prenumerationskostiader ökar snabbt har biblioteken fått betydande ekonomiska problem. Prenumera- tionskostnaderna för tidskrifter inom fysik och kemi ökade sålunda med omkring 2500/( i USA under den senaste tioårsperioden. Unde' senare år har detta resulterat i nedskärningar i tidskriftsprenumerationetna vid alla typer av bibliotek.

Kostnadsökningarna tillsammans med tilltagande knapphet na resurser har tvingat fram ett ökat samarbete mellan olika enheter som ”är verksam- ma inom området. Till och med de stora självständiga forsknirgsbibliote- ken vid de största universiteten i USA har sålunda mer eller mindre av nödtvång inlett ett samarbete för att minska kostnaderna. Detta är en ten- dens som torde komma att göra sig alltmer gällande inom infornationsför- sörjningen. bl. a. till följd av att resurstillskotten knappast kan lållajämna steg med tillväxten i informationsvolymen och användarnas k'av på ser- vice. För att dämpa kostnadsökningarna prövas bl.a. sådana tetniska lös- ningar som tidskrifter på mikromedia och elektroniska tidskrifter.

6.6. Struktur- och rollförändringar

Varje diskussion om utvecklingen av informationsförsörjningen och dess villkor måste relateras till samhällsutvecklingen i övrigt. Eftersom infor- mationsförsörjningen är att se som ett stödsystem till forskning.utveckling och liknande verksamhet som bedrivs i samhället. är det inte neningsfullt att söka betrakta denna utveckling isolerat. Informationsförsörjningen måste sålunda anpassas till de verksamheter den skall betjäna. Detta kan i lägen med omfattande förändringar i samhället ställa stora krav på anpass- ning och flexibilitet hos de institutioner som har ansvaret för informations- försörjningen.

Dessa krav kan många gånger innebära ett starkt tryck på organisationer

• Sida 147
•  Original

och personal. Emellertid torde det vara oundvikligt att kraven på löpande förändringar snarare förstärks än minskas i framtiden. Det kan gälla behov av att betjäna helt nya intressegrupper. att ge service pa nya orter. att för— ändra sin egen organisations kompetens och att anpassa sig till ett hårdare ekonomiskt klimat. Överhuvudtaget kan man räkna med att den organisa- toriska strukturen för informationsförsörjningen blir mindre statisk. Man kan förutse att nya behovsområden uppstår. vilket ökar behoven av tillfäl- liga organ och specialinriktad service.

Inom många områden i samhället pågår förändringar som i större eller mindre utsträckning kan väntas påverka informationsförsörjningen. En så- dan faktor av betydelse för informationsförsörjningen är den decentralise- ring och regionalisering som pågår på många håll. I vissa fall är det endast fråga om en förskjutning av intresset i riktning mot att allt fler enheter får behov av information. Effekterna för dem som skall bedriva servicen blir emellertid i stort sett desamma som vid en decentralisering.

Delegering av ansvar och den företagsdemokratiska utvecklingen till- sammans med ett växande allmänt intresse för frågor av vetenskaplig natur bidrar också till en ökad spridning av dem som kommer att efterfråga bib— liotekens och andra informationsenheters service.

I flera framtidsbedömningar har förutsetts en utveckling mot ökad spe- cialisering i informationsservicen. bl. a. genom referenscentraler och om- rådesinriktad service. Framtida möjligheter att i biblioteken utnyttja olika informationssystem och databaser förstärker bibliotekens roll som för- medlare även av annan information än den dokumentbundna.

Ett annat betraktelsesätt när det gäller utvecklingen av informationsför- sörjningen är att se hur olika intressenter påverkas. Även andra grupper än de direkta användarna av informationen är inblandade i informationsför- sörjningen. Informationsproducenterna (forskare. utredare och författare). förlag och bokhandel samt bibliotek. informationscentraler. teleförvalt- ningar och andra organ medverkar till att användaren får den information som efterfrågas.

Inom alla informationsförsörjningens led pågår ständiga förändringar dels av villkoren för individens arbete. dels i form av att uppgifter omför- delas mellan de olika leden. Avgörande härför är bl.a. den tekniska ut- vecklingen som ställer krav på utbildning och förändring av invanda ar— betsmoment och av arbetsmiljön.

De slutliga användarna av informationen behöver. såsom framhållits i det föregående. på ett allt tidigare stadium i forsknings- och utvecklings- processen få tillgång till information. Detta medför övergång från etablerad litteratur till preprints osv.. från monografier till rapporter. konferenstryck och opublicerat material. Kraven på ökad snabbhet får till följd att biblio- graferingen helst bör ske redan i publiceringsledet och att informationspro- ducenterna själva förser dokumenten med bibliografiska uppgifter. t.ex. i form av standardiserade titelblad.

Nästa utvecklingssteg är sannolikt att redan i informationsproducent- Iedet mata in bibliografiska uppgifter. nyckelord och referat i databaser. Därmed är dokumentet genast tillgängligt för sökning utan att passera någ-

• Sida 148
•  Original

ra mellanhänder. Sammantaget blir tendensen att informationsproducen— ten får ett större ansvar för att informationen når mottagaren.

För bibliotek. informationscentraler och andra organ i ledet närmast an- vändarna blir kraven från dessa avgörande för utvecklingen. Ur använda- rens synvinkel är det knappast tillfredsställande att behöva söka sig fram bland olika serviceorganisationer för att lösa ett visst informationspro— blem. Olika serviceformer måste således göras tillgängliga eller kunna för- medlas från ett och samma ställe. Man kan således vänta sig en utveckling i riktning mot att de traditionella serviceorganen måste behärska allt fler informationskällor och tillhandahålla en allt fullständigare service.

Samtidigt finns en tendens i riktning mot att speciella informationscen- traler byggs upp för särskilda användargrupper och ämnesområden. främst sådana som inte ryms inom en traditionell disciplinindelning. Egentligen är det här ofta fråga om ett ytterligare led (mellanhand) i kedjan från informa- tionsproducent till slutmottagare.

Parallellt med att informationsproducenten. som nämnts. får ett ökat an- svar kommer särskilda informationsförmedlare (mellanhänder) att bli allt vanligare. Den ökande mängden information tillsammans med alltmer komplicerade tekniska hjälpmedel är en orsak till denna utveckling. För- modligen kommer informationskonsulter som behärskar alla led och hjälp- medel i informationsflödet att bli allt vanligare i Sverige. Detta är en ut- veckling som redan kan skönjas i USA och Japan.

Den tekniska utvecklingen kan å andra sidan ge användarna direktåt- komst till informationen via egna terminaler. Härigenom kommer i större utsträckning användarna själva att svara för informationssökningen. Sam- tidigt kan avståndet öka till andra. mindre kvalificerade. användargrupper utan tillgång till teknisk utrustning eller vana att hantera sådan. Bibliotek och informationscentraler får här ett ökat ansvar för att tillgodose dessa gruppers behov. Beskrivningen i detta avsnitt visar i ett internationellt perspektiv den snabba utvecklingen och de många förändringar som kan förväntas inom informationsförsörjningen. Detta kommer att ställa stora krav på bevak- ning av utvecklingen och en samordning av landets resurser.

• Sida 149
•  Original

7. Förutsättningar för svensk informations- försörjning

7.l Inledning

En gemensam uppgift för de båda utredningarna är att skapa förutsättning- ar för en ändamålsenlig informationsförsörjning i Sverige. Överväganden och förslag till lösningar av de gemensamma funktionerna grundar sig på bedömningar av de förändringar som kan förutses eller behöva initieras. Underlag för sådana bedömningar har hämtats ur erfarenheter av den nu— varande verksamheten samt ur bedömningar av utvecklingstendenser och framtida förändringar inom informationsförsörjningen och i samhället som helhet.

Organisationen av informationsförsörjning och nationella uppgifter på området måste framför allt vara ägnad att möta förändringar och uppkom- mande problem under en relativt lång tidsperiod. En del av de aktuella verksamheterna har mycket lång tradition medan andra fortfarande är på utvecklingsstadiet eller är av försökskaraktär. Det finns för närvarande ingen myndighet med helhetsperspektiv på informationsförsörjningen eller med övergripande ansvar för planeringen på området i dess helhet.

Följande kan enligt utredarnas mening få avgörande betydelse för ut- formningen av den svenska informationsförsörjningen under 1980-talet:

förändringar i användarnas krav en helhetssyn på informationsförsörjningen decentraliseringen inom informationsförsörjningen ökat utnyttjande av tekniska hjälpmedel ökat internationellt beroende.

7.2. Förändringar i användarnas krav

Informationsförsörjningen som den sker vid de vetenskapliga biblioteken har hittills i första hand riktat sig till forskning och högre utbildning vid uni- versitet och högskolor men även till forskning och utveckling i näringsliv och förvaltning. Servicen har särskilt utformats efter dessa gruppers behov och önskemål och verksamheten har huvudsakligen varit koncentrerad till de äldre universitets- och högskoleorterna. Koncentrationen av special-

• Sida 150
•  Original

bibliotek och specialinriktade informationstjänster till stockholmsområdet är dock påtaglig.

Genom de fortgående reformerna av högskoleutbildningen har utbildning och till en del även forskning förlagts till nya orter utan tillfredsställande resurser för informationsförsörjning. När utbildningen vid universitetsfi- lialerna startade i mitten av 1960-talet var det moderuniversitetets biblio— tek som svarade för biblioteksservicen. Den senaste högskolereformen medför att ökade krav ställs på respektive regions centrala högskolebiblio— tek men även på de kommunala biblioteken. En ambition är att i stort sett samma förutsättningar för informationsförsörjning skall gälla oavsett vari landet utbildning på högskolenivå bedrivs.

På samma sätt gäller för samhället i Övrigt att många verksamheter med behov av vetenskaplig och teknisk information decentraliseras i geografisk mening. Ett exempel härpå är omlokaliserade statliga verk. Flera av de myndigheter som utlokaliserats har en informationsintensiv verksamhet. t. ex. statens väg- och trafikinstitutet. statens geologiska undersökningar. statens provningsanstalt. statens institut för byggnadsforskning. militär- psykologiska institutet och vissa avdelningar inom försvarets forsknings— anstalt.

Vidare förändras villkoren för industriell verksamhet. Numera ställs krav på allt högre innovationstakt i stora delar av industrin. Mindre och medelstor industri som tidigare kunnat vara självförsörjande med informa- tion och idéer behöver tillgång till alltmer komplicerad teknisk information för att överleva. Med en utbyggd regional näringspolitik som föreslås i fö- retagareföreningsutredningens betänkande Utbyggd regional näringspoli- tik (SOU 1977: 3) och med de åtgärder för bättre tillgång till teknisk infor- mation för mindre och medelstor industri som SIN FDOK-utredningen fö- reslagit i särskild skrivelse (1977-0645) kan dessa krav på informationsför- sörjning väntas bli allt starkare. Detta innebär ytterligare förändringar i riktning mot fler intressenter på nya orter.

Genom att organisationer och sammanslutningar alltmer tar upp aktuella samhällsproblem. t. ex. miljöfrågor. energifrågor. arbetslivsfrågor. till stu- dier och debatt sprids också antalet användare till fler orter. Även detta bi- drar till att en framtida informationsförsörjning behöver utformas så att den lättare än nu kan utnyttjas oavsett var i landet användaren befinner sig.

Politiker. läkare. lärare. tjänstemän i offentlig förvaltning och industri ef- terfrågar i ökad omfattning vetenskaplig och teknisk information. Lärare på alla skolstadier söker i ökad utsträckning information i främst utbild— ningsfrågor. Tjänstemän i förvaltningen använder den service som byggs upp på olika håll. bl. a. rättsväsendets informationssystem och miljövår- dens informationssystem. Riksdagsledamöternas växande behov av infor- mation om bl.a. forskning och forskningsresultat har föranlett en översyn av informationsförsörjningen inom riksdagen. Arbetsmarknadens organi- sationer och andra intresseorganisationer. massmedia och allmänhet stäl- ler också ökade krav på service. Den höjda kunskapsnivån. ökat medinfly- tande för arbetstagarna. ett livaktigt deltagande från allmänheten i aktuella

• Sida 151
•  Original

frågor och i den politiska debatten ökar behovet av en effektiv och bred in- formationsförsörjning som når ut även till grupper som är verksamma utanför forskning och utveckling. Informationsförsörjningen måste bättre än nu utformas för alla kategorieri samhället som bedriver eller har att be— döma sadan verksamhet vari ingår komplexa frågeställningar med behov av vetenskaplig och teknisk information.

Kraven på information kan variera starkt mellan olika användargrupper. Forskare har i allmänhet nära kontakter med kolleger inom samma arbets- omrade och får vanligtvis på informella vägar aktuell information när fack- litteratur och facktidskrifter inte tillgodoser informationsbehoven. Forska- re strävar i allmänhet också efter en överblick över viktigare publikationer inom det egna området. Man vill fortlöpande bevaka nyheter. Den som startar ett forskningsarbete på ett nytt område vill gärna ha tillgång till ut- förliga förteckningar över relevant litteratur och annan information. Målet för forskaren är i detta sammanhang att snabbt och utan onödigt eget sö- kande få fram uppgifter för den egna forskningen.

Forskare har större förutsättningar än många andra användarkategorier att själva söka och bearbeta sin information. Forskningsbibliotek och in- formationscentraler är vanligtvis uppbyggda utifrån denna förutsättning. Andra användargrupper har större behov av hjälp med att få fram och be- arbeta informationen genom aktiv medverkan från t. ex. Iitteraturingenjö- rer. dokumentalister och bibliotekarier. Folkbibliotek. förvaltnings- och företagsbibliotek kan därvid komma att tjänstgöra som förmedlare mellan användaren och de vetenskapliga biblioteken eller informationscentraler- na.

För den som är engagerad i utvecklingsarbete inom industrin eller på an- nat håll gäller informationsbehoven ofta data av teknisk. ekonomisk. juri- disk eller social karaktär. Dessa användare efterfrågar ofta sakuppgifter och forskningsresultat i rapporter. tidskrifter och promemorior eller i data- baser där eftersökt information kan hämtas i koncentrerad form.

Att Språksvårigheter ofta underskattas är väl känt. Även forskarna bör- jar här att få problem. Den som i början av 1900-talet behärskade engelska, tyska och franska kunde läsa i stort sett alla vetenskapliga tidskrifter. Idag publiceras viktiga tidskrifter också på andra språk som ryska och japans- ka.

Särskilt mindre och medelstor industri har svårigheter att använda be- fintliga informationstjänster i form av databaser m.m. på ett effektivt sätt. Man har inte. som större organisationer och företag. tillgång till egen ex- pertis på informationssökning. En utväg som prövats i flera länder har va- rit att upprätta regionala eller branschinriktade rådgivnings- och förmed- lingsorgan och särskilda referenscentraler.

Traditionella användare av informationsförsörjningsservice ökar. Stude— randeantalet på alla nivåer inom högskolan har ökat kraftigt och uppgår f.n. till ca 110000. Den största ökningen har skett inom de filosofiska fa- kulteterna. Allt fler yrkesområden får utbildning av högskolekaraktär. Även antalet studerande i forskarutbildning har expanderat kraftigt och uppgår f. n. till ca 14000 eller lika många som hela antalet studerande vid

• Sida 152
•  Original

universitet och högskolor för 40 år sedan. Antalet forskare har ökat med ca 200 % under motsvarande period. vilket inneburit en betydande tillväxt av basorganisationen för forskningen vid universitet och högskolor. Jämsides med denna volymmässiga expansion har skett en alltmer djupgående spe- cialisering av forskningen.

Den ofta probleminriktade forskning och utveckling som bedrivs med bi- drag från sektorsorgan inom allt fler departements ansvarsområden har haft en snabb tillväxt under l960- och 1970-talen. Denna sektoriella forsk- ning har ökat behoven av problemorienterad informationsservice vilka del- vis tillgodosetts genom att sektoi'sorganen utvecklat särskilt anpassad service. Tidigt utvecklades sådan service i anslutning till forskningsansva- riga organ inom försvarssektorn. jordbrukssektorn och byggnadssektorn. Senare har bl. a. tillkommit energi- och miljöområdena. Denna utveckling är inte unik för Sverige. Önskemålen om information om pågående forsk- ning och forskningsresultat har också tillgodosetts genom forskningsan- svariga institutioners försorg.

Resursinsatsen för forskning och utveckling inom industrin har också växt. framför allt i större företag. vilket framgår av forskningsavgiftskom- mitténs betänkande (SOU 1976: 65).

Över statsbudgeten anvisades budgetåret 1976/77 ca 3.6 miljarder kr för forskning och utveckling (Prop. 1976/771100 bil. 12 s. 357). Därav utgjorde sektorsfinansierad forskning och utveckling huvudparten. Industrins sats- ningar kan beräknas uppgå till drygt samma belopp.

För vetenskapliga bibliotek och andra institutioner med informationsför— sörjningsuppgifter har de nya kraven inneburit stora påfrestningar. De snabba prisstegringarna på litteratur och bokvård (bokbindning m.m.) har inte motsvarats av anslagsökningar i samma takt till universitets- och hög— skolebiblioteken. Tillskottet av tjänster har också varit begränsat särskilt under 1970-talet. Även under dessa villkor har de vetenskapliga bibliote- ken kunnat vidmakthålla en förhållandevis god servicenivå. Verksamheten har anpassats till såväl förändringarna inom högskolesektorn som till tek- niska förändringar och till informationsvolymens ökning. Under de senas- te åren har som framgått av nulägesbeskrivningen begränsningar måst vid- tagas i bokinköp och tidskriftsprenumerationer. vilket medfört kännbara försämringar i servicemöjligheterna. Från bibliotekshåll hävdas att de svenska vetenskapliga bibliotekens låga utlåningssiffror de senaste åren är ett tecken på en försämring i fråga om resurser.

De olika institutioner som handhar informationsförsörjningen kommer i framtiden att behöva samverka än mer för att kunna ge de allt flera. alltmer olika och på allt fler orter arbetande användarna en fullgod service. Veten- skapliga bibliotek och informationscentraler samt lokala serviceinstitutio- ner och bibliotek måste här komplettera och samverka med varandra. För användarna är det angeläget att om möjligt på ett och samma ställe kunna erhålla fullständig service inte bara med lån av böcker och andra dokument utan också med hänvisningar och bibliografisk information eller faktainfor— mation om produkter. forskningsresultat. mätvärden etc.

Folkbibliotek och andra lokala bibliotek kan väntas få ökad betydelse

• Sida 153
•  Original

som lokala förmedlare — mellanhänder — i informationsförsöriningen. Den utveckling som skisserats i det föregående understryker behovet av att oli— ka typer av biblioteks— och informationstjänster hålls samman i ett enhet— ligt mönster.

De olika biblioteken blir i ökad utsträckning beroende av att samarbetet fungerar dem emellan och med andra institutioner med uppgifter inom in- formationsförsörjningens tre olika system. Former måste skapas för att ga- rantera ett effektivt sådant samarbete när det gäller utlåning av dokument och utnyttjandet av bibliografisk information. Förbättrade serviceformer och regler för samarbetet måste utarbetas. Utbildning måste arrangeras i ny teknik och nya serviceformer för samtliga personalkategorier vid biblio- tek och andra serviceorganisationer. Ansvar och kostnader måste fördelas mellan ett växande antal institutioner. Att få till stånd ett utökat samarbete och ett gemensamt utnyttjande av resurserna kan inte åstadkommas enbart genom statliga föreskrifter och rekommendationer. Det krävs också att nå- gon central myndighet får uppgiften att överblicka förändringar i använ- darstrukturen och informationsbehoven samt vidta eller föreslå ändringar som kan förebygga brister. Sådan överblick och samordning krävs för att snabbt kunna uppmärksamma behov inom nya problemområden och an- passa serviceutbudet därefter. För närvarande saknas en organisatorisk struktur som svarar mot dessa krav.

7.3. Helhetssyn på informationsförsörjningen

Ett starkt samband finns mellan det som kallas vetenskaplig och teknisk informations- och dokumentationsservice och vetenskaplig biblioteksser- vice. Den sedan l960-talet tillämpade uppdelningen längs dessa linjer är in- te längre motiverad. Att man hittills dragit en gräns mellan dessa verksam- heter har flera förklaringar. lnformations- och dokumentationsservicen har i betydande utsträckning kommit att gälla utnyttjandet av tekniskt avancerade hjälpmedel och varit av experimentkaraktär. Därför fanns skäl att inledningsvis stödja den i särskilda former. De båda problemområdena fördes under uppbyggnadsskedet till skilda departements ansvarsområ- den. vilket ytterligare bidrog till att verksamheterna hållits isär. Inom om- råden där avancerad informationssökning av olika skäl kom att utvecklas i nära anslutning till mer traditionell biblioteksverksamhet har skarpa grän- ser av detta slag ej uppstått.

Att de två typerna av verksamhet utvecklats på olika håll har också verkat konserverande på de skiljaktigheter i synsätt som från början fanns mellan biblioteksföreträdare och representanter för vetenskaplig och tek- nisk information och dokumentation. Skiljelinjen existerar fortfarande. men under 1970-talet har ett nytt synsätt börjat göra sig gällande, enligt vil- ket verksamheterna måste behandlas som ett sammanhängande område, här benämnt vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.

Den gällande uppdelningen har dock haft vissa fördelar. Bland annat har resurser kunnat avsättas i särskild ordning för utveckling av ny teknik. SINFDOK:s starka satsning på datorbaserad informationssökning har

• Sida 154
•  Original

medfört att värdefulla erfarenheter vunnits och att vårt land kunnat inta en tätplats när det gäller utveckling av denna teknik.

Tiden är enligt utredningamas uppfattning inne att ansluta till cen nya synen att betrakta informationsförsörjningen som en helhet. vilket betyder en samordning av den vetenskapliga och tekniska informations- och doku— mentationsverksamheten med biblioteksverksamheten.

Utredningarna har tidigare talat om tre samverkande system för fullgö— randet av informationsförsörjningen. Beskrivningen av dessa systen visar behovet av en helhetssyn. Såväl organisatoriska som ekonomiska och per— sonella skäl talar för att informationsförsörjningen behandlas som ett sam- manhållet problemområde.

Utvecklingen av referensservicen har i vissa avseenden gått snabbare än utvecklingen av beståndsservicen. Det är sålunda numera relativt enkelt att inom ett ämnes— eller problemområde via databaser och refererspubli— kationer finna hänvisningar till vad som finns utgivet. Det kan däremot va- ra svårare att lokalisera och efter beställning enkelt och snabbt få xissa av de dokument som refereras till. Denna obalans mellan referens- och be- ståndssystemen uppfattas av användaren som särskilt besvärande rär man genom datorbaserade informationssökningar sekundsnabbt kan få referen- ser till tidskriftsartiklar. rapporter m.m.. medan lokaliseringen ai doku— menten kan vara komplicerad och ta avsevärd tid. En obalans finns mellan systemen. som enligt Utredningarnas mening måste motverkas fö' att en tillfredsställande informationsförsörjning skall kunna åstadkommas.

De satsningar som gjorts den senaste tioårsperioden för att utnyttja tek- niska hjälpmedel har nästan undantagslöst gällt förbättringar i referensser- vicen. De medel SINFDOK fördelat har främst utnyttjats till att u'veckla teknik och kompetens för att bygga upp referenstjänster inom de tecniska. naturvetenskapliga och medicinska ämnesområdena. Flera myndigheter i statsförvaltningen har också. med egna medel. byggt upp system för infor- mationssökning ur olika referensdatabaser.

Även insatserna inom de vetenskapliga biblioteken har främst syftat till att effektivera den bibliografiska servicen. LlBRlS har sålunda fränst syf- tat till att förbättra och förenkla bibliograferingen för katalogisering och katalogproduktion samt rutinerna för lokaliseringen av böcker och tdskrif- ter i de vetenskapliga biblioteken.

Ett olöst problem som ofta påtalas från bl. a. industrihåll är att via de svenska biblioteken få tillgång till alla tidskrifter och rapporter som refere- ras till i olika informationssökningssystem. Många användare. särskilt fö- retagsbiblioteken. anlitar därför i växande utsträckning British Library Lending Division (BLLD) för beställning av kopior (se avsnitt 5.3.5).

De internationella datanäten samt kommersiella informationstjänster ökar utbudet av referenstjänster utan att samtidigt lösa dokumentservicen. Belastningen på biblioteken när det gäller att skaffa tidskrifter och "appor— ter ökar därför parallellt med utnyttjandetav den datorbaserade referensser- vicen. I anslutning till vissa referenstjänster finns en ambition att tilhanda- hålla fullständig dokumentservice, vilket gäller t. ex. AGRIN ET oci miljö- vårdens informationssystem. Andra referenstjänster söker underlätta do- kumentservicen genom att användaren kan beställa dokumenten diiekt via

• Sida 155
•  Original

den terminal som används för sökning. SDC ger t. ex. en sådan service för flera av sitta databaser.

Ett annat problem i utnyttjandet av datateknik för bibliografisk service är att olika ämnen kommit olika långt. De datorbaserade tjänsterna har hittills mestadels utnyttjats inom naturvetenskap. teknik och medicin. Den huma- nistisk/samhälIsvetenskapliga informationsförsörjningen har däremot inte utvecklats på samma sätt och lika snabbt utnyttjat tekniska hjälpmedel. Det internationella utbudet av databaser med information inom de huma- nistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena har dock ökat under de senaste åren.

En forskare inom humaniora har ofta en annan forskningssituation och annorlunda informationskrav än en forskare inom naturvetenskaperna. lnom manga humanistiska vetenskaper finns sedan lång tid en ämnesbib- liografering. Det ökande internationella beroendet även inom dessa veten- skapsområden. informationens tillväxt och ett vidgat utnyttjande av natur- vetenskapliga metoder medför ökade krav på tekniska hjälpmedel även i dessa ämnens informationshantering. Det finns emellertid även andra olik- heter mellan experimentella och icke-experimentella vetenskaper. Den tekniska och naturvetenskapliga informationen är ofta exaktare. mer kort- fattad samt använder ofta en standardiserad terminologi vilket underlättar utnyttjandet av datateknik. lnom teknik och naturvetenskap har det vidare funnits ett naturligt intresse från informationsförmedlare och användare att utnyttja moderna hjälpmedel.

Erfarenheterna av hittillsvarande verksamhet inom naturvetenskap och teknik är i princip tillämpliga på det humanistisk/samhällsvetenskapliga området. Det är därför väsentligt att åtgärder vidtas i ett samlat perspektiv och enligt vissa gemensamma riktlinjer för att överbrygga gapet mellan oli- ka vetenskaps- och ämnesområden.

Mot denna bakgrund anser utredningarna att den rådande obalansen mel- lan bestånds— och referenssystemen och mellan olika ämnesområden mås- te motverkas. Särskilda insatser måste vidtas för att effektivera och ut- veckla litteraturförsörjningen och förutsättningar bör skapas för en över- föring av erfarenheter och teknik från ett ämnes- eller problemområde till ett annat.

Grundläggande i detta sammanhang är den ambitionsnivå man vill uppnå för försörjningen med dokument inom landet. Hur lång tid skall anses ac- ceptabel för framtagning av en viss tidskriftsartikel eller annan publika- tion? Vilket material är alltför lågfrekvent och dyrt att hålla inom landet och bör därför hämtas utomlands? Bör en representativ samling utländsk litteratur finnas inom landet av beredskapsskäl? Hur skall man finna publi- kationer som för närvarande varken återfinns i referens- eller beståndssys— temen. t. ex. vissa vetenskapliga och tekniska rapporter eller olika organi- sationers utgivning?

En förutsättning för att kunna fastställa hur litteraturservicen skall utfor- mas är att litteraturbestånden är kartlagda och analyserade. För detta krävs utredningsinsatser. I flera underlagsrapporter har understrukits nöd- vändigheten av att formerna för försörjningen med dokument fastställs in-

• Sida 156
•  Original

nan beslut fattas om nya informalionssökningstjänster.

Den centrala frågan när det gäller den bibliografiska servicen är hur Sve- rige skall utnyttja den internationellt tillgängliga informationen. Vilken re- ferensserviee skall bedrivas genom informationscentraler och bibliotek inom landet och för vilka områden bör man anlita tjänster från utländska centraler och kommunikationsnät?

Det bör härvid observeras att av de över IOO databaser som i dag är till— gängliga för terminalsökning är den helt övervägande delen producerad utanför Sverige. framför allt i USA. Oavsett om man väljer att starta och driva en inhemsk service eller huvudsakligen förlita sig på utländsk ser— vice. kommer beroendet av utlandet att vara stort.

Flera ambitionsnivåer kan tänkas för den inhemska satsningen. En yt— terlighet är att helt lita till det utbud av referenstjänster som erbjuds via da- tanät och därvid helt avstå från egna satsningar utom för sådan information som är av svenskt ursprung. Den andra ytterligheten är att. från egna infor- mationscentraler. erbjuda referensserviee ur så många internationella da- tabaser som möjligt. Det är emellertid varken önskvärt eller möjligt att konsekvent genomföra någotdera av dessa ytterlighetsalternativ.

En nackdel med det första är ett alltför stort beroende av omvärlden utan möjlighet att påverka innehåll. priser och serviceform. Andra nackde- lar är kompetensutarmning inom landet och sekretessproblem.

Nackdelen med det andra alternativet är främst de höga kostnaderna för att hålla ett stort antal databaser tillgängliga i drift inom landet. Under nor— mala tider är det tveksamt om en sådan inhemsk satsning skulle medföra väsentliga fördelar i form av bättre och billigare service. len avspärrnings- situation skulle däremot en egen drift av för landet väsentliga databaser kunna vara nödvändig. En lämplig ambitionsnivå ur svensk synvinkel bör innebära ett mellanläge mellan de beskrivna ytterligheterna. Av särskild vikt är att satsningarna på egna databaser görs med hänsynstagande till in- ternationellt samarbete.

Tillkomsten av internationella datanät har fört med sig att deltagande nationer börjat se över sin nationella policy för informationsförsörjningen.

Ett brett utbud av referenstjänster bl. a. via datanät och genom privata informationsföretag aktualiserar också frågor om prissättning på informa- tion och informationstjänster till svenska användare. Bibliotekens tjänster är av tradition avgiftsfria. Med utvecklingen av datorbaserad informations- service har prissättningsproblemen aktualiserats på allvar. Den internatio- nalisering och kommersialisering som kan förutses genom att allt fler data- baser görs tillgängliga över datanäten och den konkurrens som därmed kan uppstå för den inhemska servicen kommer att ställa prissättningsproble- men i blickpunkten. Många av de internationellt tillgängliga databaserna är direkt eller indirekt subventionerade med statliga medel eller medel från forskningsinstitutioneri det land i vilket databasen produceras. En avväg— ningsfråga bliri vilken omfattning servicen skall avgiftsbeläggas.

7.4. Decentraliseringen inom informationsförsörjningen

Innebörden av decentralisering är här att beslut om service i stor utsträck-

• Sida 157
•  Original

ning fattas lokalt och att utförandet av servicen är geografiskt och institu- tionellt spridd.

Informationsförsörjningen i Sverige ombesörjs av olika bibliotek och infor- mationscentraler under statligt. kommunalt eller privat huvudmannaskap. Varje bibliotek eller annan institution avgör i princip självständigt vilken litteratur som skall inköpas och vilken service som skall erbjudas. Försörjningen med vetenskaplig och teknisk information betraktas som ett av flera medel att uppnå målen för den verksamhet den betjänar. De ve- tenskapliga biblioteken har alltid haft att i första hand ge service till forsk- ning och utbildning vid den lokala högskoleenheten. För de stora veten- skapliga allmänbiblioteken och specialbiblioteken är dock den externa ser— vicen omfattande och utgör ett naturligt inslag i verksamheten. Förvalt- ningsbiblioteken ger främst service till den myndighet de tillhör och före— tagsbiblioteken till respektive företag. Informationscentralerna vid karo- linska institutet och tekniska högskolans bibliotek betjänar förutom den lo- kala högskoleenheten även olika externa användargrupper. bl.a. forskning vid andra högskoleenheter och större forskningsintensiva företag.

När högskolereformen är fullt genomförd kommer anslagen till vetenskap- lig biblioteksservice att avsättas ur den lokala högskoleenhetens anslag till forskning och utbildning på samma sätt som redan nu sker för Linköpings universitetsbibliotek och Chalmers tekniska högskolas bibliotek. En ge- nomförd programbudgetering i den nya högskolan kommer att innebära att medelsbehoven för lokal informationsförsörjning mer direkt kommer att avvägas mot andra behov inom forskning och utbildning vid den egna hög- skoleenheten. Detta kan komma att förstärka tendenserna till decentralise- ring av den svenska informationsförsöriningen.

Från lokala utgångspunkter torde en decentralisering ge övervägande fördelar genom att den lokala högskoleenheten. myndigheten och även den enskilde användaren får större möjligheter att direkt påverka servicen. Sett från helhetssynpunkt kan detta emellertid medföra vissa problem i samarbetet på riksnivå.

Inget bibliotek kan nu och än mindre i framtiden fungera utan att sam- verka med andra bibliotek inom och utom landet. Inte minst kostnadsut- vecklingen och informationsvolymens tillväxt är starkt bidragande orsaker till att biblioteken utvecklar ett samarbete i form av fjärrlån och gemen- samma insatser för katalogisering och bibliografering.

Den grundläggande högskoleutbildningens behov av informationsför- sörjning tillfredsställer de lokala högskolebiblioteken oftast genom egna samlingar. Informationsförsörjning till forskarutbildning samt forsknings- och utvecklingsverksamhet och likartad verksamhet kan det lokala biblio- teket däremot ofta inte tillgodose med hjälp av egna samlingar. Högskole- biblioteket söker vanligtvis hålla en så fullständig service som möjligt för de forskningsfält som är särskilt centrala inom den egna högskoleenheten. Från nationell synpunkt innebär detta att såväl dubbleringar som luckor uppstår. Många dubbleringar. särskilt av frekvent litteratur. är självfallet nödvändiga. Ej önskvärda sådana blir möjliga att undvika när uppgifter om bestånden i de stora vetenskapliga biblioteken i större utsträckning blir till-

• Sida 158
•  Original

gängliga via databehandlingssystem. I fråga om perifera ämnesområden och lågt utnyttjad litteratur är det rimligt att dubbleringar undviks och även att det internationella samarbetet utnyttjas. Riktlinjer krävs för att fördela anskaffningsansvaret mellan landets bibliotek och för att bestämma ambi- tionsnivån för Iitteraturanskaffningen ur ett nationellt perspektiv. I ökad utsträckning måste i samarbetet på lokal nivå delta bibliotek med olika hu— vudmän. framför allt folkbiblioteken.

Den decentraliserade uppbyggnaden av informationsförsörjningen medför vissa onödiga dubbleringari katalogisering och bibliografering och i utnytt- jandet av databaser. Bibliograferingen av svenskt material har hittills i prin- cip skett centralt vid kungl. biblioteket och detsamma gäller framställning- en av samkatalogen över utländsk litteratur. AK. Bibliotekstjänst AB sva- rar för katalogisering av såväl svensk som utländsk litteratur för folkbiblio— teken. Mellan vetenskapliga bibliotek och folkbibliotek har samarbetet in- te nått lika långt även om diskussioner förts om gemensamt utnyttjande av bibliografisk information.

De problem och svårigheter som är förknippade med decentraliseringen kan till viss del motverkas genom att man bygger ut LIBRIS till ett fullstän- digt instrument för lokalisering och beståndsredovisning. Den fortsatta ut- vecklingen av en nordisk samkatalog för tidskrifter (NOSP—projektet) kan få likartade effekter. Sådana lokaliseringsinstrument bör också underlätta överenskommelser om anskaffnings- och fördelningsplaner.

De decentraliserade verksamheterna underlättas och förstärks även ge— nom tillkomsten av datanät som gör det möjligt att nå centrala databaser oberoende av ort.

7.5. Tekniska hjälpmedel

Särskilt under senare år har olika resultat från forskning och utveckling nyttiggjorts för informationsförsörjningsändamål i Sverige. Forskning och utveckling inom områdena datateknik. kommunikation och mikrografi har fått allt större betydelse inom bibliotek och informationscentraler.

Traditionella metoder för lagring. lokalisering och sökning räcker inte längre till för att möta tillväxten av information och kostnadsökningar i hanteringen. Användarnas ökade krav på snabbhet i servicen och urval av information samt datateknikens utveckling i allmänhet har medverkat till att avancerade söksystem utvecklats med möjlighet till direktsökningar via terminal för att tillgodose enskilda användares informationsbehov. Utnytt- jandet av tekniska hjälpmedel påverkas också av att kraven på information blivit alltmer omfattande och svårhanterade. bl.a. genom tillkomsten av nya ämnes- och intresseavgränsningar samt mer krävande genom att efter- frågan på problemorienterad information ökar.

Den teknik som utvecklas och som kan komma till nytta inom informa- tionsförsörjningen är till stor del utvecklad för tillämpningar inom andra verksamhetsfält och måste därför anpassas till detta områdes speciella krav. Ny teknik. särskilt datateknik. ställer stora krav på organisationens

• Sida 159
•  Original

och personalens förmåga till omställning. Datatekniken ställer också krav på systematisering och enhetlighet i verksamheten.

Bibliotekens rutiner är till stor del uppbyggda utifrån generella regler och metoder i ett samverkande system. Enskilda rutiner kan inte snabbt för- ändras utan att stora delar av verksamheten berörs.

Det finns goda möjligheter till gemensamma insatser för att utnyttja da- tateknik och kommunikationsteknik för informalionsförsörjningsändamål. Datasystemen för sökning. lagring och katalogisering är ofta generellt an- vändbara inom många ämnes- och tillämpningsområden. Datanäten ger vidare förutsättningar att gemensamt utnyttja systemen. men även för ett i många fall önsvärt oberoende av enskilda system. Flertalet andra tekniska hjälpmedel i informationsförsörjningen är också relativt generellt använd- bara. vilket är till stor fördel när det gäller att upprätthålla kontakt och ut— byta information. såväl nationellt som internationellt.

Otvivelaktigt kommer utvecklingen att leda till ett allt starkare beroende av tekniska hjälpmedel för informationsförsörjningen. Till detta bidrar inte minst sjunkande enhetskostnader för användandet av datateknik och mik- roteknik samt ökade rationaliseringsbehov p.g.a. utvecklingen av total- kostnaderna. Det blir därvid viktigt att uppmärksamma sådana problem som kan följa av den tekniska utvecklingen. Det kan gälla utbildning men även arbetsmiljöfrågor. standardisering etc.

Ett i framtiden ökat beroende av teknik inom informationsförsörjningen ställer också krav på tekniksamordning bl. a. i form av gemensam utveck- ling och anpassning av olika tekniska hjälpmedel.

För biblioteken kan den tekniska utvecklingen innebära olika slags pro- blem. Alltmer utpräglade blir t. ex. behoven av stöd när det gäller anpass- ning av tillgänglig teknik till olika tillämpningar. Utveckling av ett refe- renssystem inom ett visst ämnesområde kan sålunda kräva stöd när det gäller utformning av insamlingsorganisation. vokabulär. driftsorganisation samt uppläggning av databaser.

Ett brett utnyttjande av tekniken för registrering och förmedling av in— formation kan medföra ett alltför osorterat utbud. vilket kan försvåra för användaren att finna relevant information. Sållningsmekanismer och kvali- tetskontroller behöver därför utvecklas för att minska de negativa effekter- na. Det starka beroendet av utländsk information aktualiserar också frågor om översättningstjänster.

För att utnyttja tekniken effektivt behöver erfarenheter samlas och tek- nikutnyttjandet planeras. Därvid krävs en överblick av databasmarkna- den. forsknings- och utvecklingsinsatser inom berörda områden samt olika tillämpningar i praktisk drift. Av stor vikt är att både tillämpningar och tek— niska hjälpmedel löpande bevakas och görs till föremål för utprovning. Till detta skall läggas behoven av kontakt med organ som har ansvaret för standardisering. datasamordning osv.. inte bara inom landet. Genom att sålunda samla erfarenheter och kompetens underlättas för den som avser att utnyttja tekniken att få det stöd som är nödvändigt. Samtidigt ökar för- utsättningama för att lösningen på problemen blir väl avvägd.

Som tidigare nämnts är Sverige långt framme internationellt sett när det gäller att utnyttja data- och kommunikationsteknik inom informationsför-

• Sida 160
•  Original

sörjningen. Detta gäller både i fråga om att anpassa och tillgodogöra sig ut— veckling pä andra håll och i fråga om egen utveckling av datasystem. data— nät och andra tekniska hjälpmedel. Den kompetens som härigenom ska- pats på olika håll i landet är en förutsättning för att bedöma nya tekniska landvinningar och ta erforderliga initiativ att anpassa tekniken till de behov som vi har inom landet. Den tekniska utvecklingen måste även fortsätt— ningsvis bevakas och utrymme skapas för system- och metodutveckling. Erfarenheterna från det forsknings— och utvecklingsarbete som pågått vi- sar också att det är önskvärt att specialister finns tillgängliga för teknikstöd och rådgivning till användare av datateknik.

Med teknikutvecklingen följer även behov av utbildnings- och informa- tionsinsatser. Särskilt det förstnämnda området ställer stora krav på plane- ring för att löpande anpassa utbildningen till förändringar i tekniken och kraven från de grupper som berörs av tekniska hjälpmedel. Särskild vikt måste läggas vid att de grupper som redan är yrkesverksamma ges möjlig- het att fortbilda sig när det gäller utnyttjandet av tekniska hjälpmedel.

7.6. Internationellt beroende

lnformationsförsörjningen har alltmer fått en internationell prägel. Detta tar sig uttryck på många olika sätt. t. ex. genom medverkan i det interna— tionella samarbetet inom olika organisationer samt genom operativt samar- bete.

Det internationella beroendet tar sig även andra uttryck. Stora delar av den information som tillhandahålls här i landet är av utländskt ursprung och ett löpande samarbete sker med utländska bibliotek. förlag och forsk— ningsinstitutioner vid förvärv och byte av litteratur. ] USA har på gemen- sam nordisk bas skapats SCANDOC. Det nät IVA har av teknisk-veten— skapliga kontaktmän vid vissa ambassader utomlands har bland annat så- dana uppgifter. Ett utbyte av bibliografisk information har länge pågått med Library of Congress genom National Program for Acquisitions and Cataloging Project. Kungl. biblioteket har ansvaret för överföringen av bibliografisk information om det svenska materialet. Med den bibliografis- ka informationen lagrad i LIBRIS databas kan utbytet ske i datorläsbar form (MARC-information).

Det internationella beroendet är stort när det gäller referensinformation i form av databaser. Den anglosaxiska dominansen är påtaglig i fråga om bå- de de databaser som utnyttjas av svenska informationscentraler och utbu— det över internationella datanät.

De internationella kontakterna är nu omfattande och förekommer på oli- ka nivåer. Beroendet tycks snarast öka bl. a. till följd av att Sveriges andel av världens totala forsknings— och utvecklingsinsatser relativt sett torde komma att minska.

Sveriges informationsförsörjning måste ses i ett internationellt perspek- tiv. vilket bl.a. förutsätter en bevakning av den internationella utveckling- en. Detta kräver överblick över vilka organ som har ansvar för ett interna- tionellt samarbete och vilka som har internationella kontakter av betydel— se.

• Sida 161
•  Original

Internationellt samarbete medför möjligheter till samordningsvinster. In- formation som är allmängiltig blir tillgänglig för en avsevärt större krets an- vändare, dubbelarbete minskar i ett internationellt perspektiv och gemen- samt arbete kan fördelas mellan flera länder. Problemen är vidare ofta av likartad natur, vilket kan ge möjligheter till gemensamma lösningar.

Behoven av ett officiellt kontaktorgan med möjligheter att bereda och samla underlag i olika informationsförsörjningsfrågor samt att överblicka det internationella samarbetet som bedrivs på olika håll i landet under- stryks av den hittillsvarande utvecklingen.

• Sida 162
•  Original

8. Aktuella problemområden

8.1. Inledning

1 det föregående har konstaterats vissa problem och brister i informations- försörjningen. Dessa tar sig uttryck i obalans mellan olika verksamhetsgre- nar. i behov av ytterligare samarbete mellan serviceinstitutioner. i akuta problem när det gäller försörjningen med visst material. särskilt inom nya ämnes- och problemområden. samt i svårigheter för användare att oriente— ra sig i det omfattande utbudet av service. Särskilt gäller det sistnämnda för nya grupper av användare.

1 en situation där krav ställs på förnyelse och utvidgningi informations- försörjningen och i ett läge som präglas av ekonomiska restriktioner blir samarbetet mellan olika typer av bibliotek och informationscentraler av största betydelse. För att ett sådant samarbete skall fungera smidigt och effektivt krävs en övergripande planering.

8.2. Långsiktig planering

SINFDOK. FBR och statskontoret har haft planeringsuppgifter för delar av informationsförsörjningen. Särskilt SINFDOK och statskontoret har bevakat den tekniska utvecklingen. För att åstadkomma en mer permanent framförhållning och en balanserad utveckling behöver emellertid även andra långsiktiga utvecklingstendenser än de tekniska bevakas och vissa riktlinjer dras upp genom en långsiktig planering.

En övergripande eller mer långsiktig planering bör syfta till att formulera riktlinjer för informationsförsörjningen i ett nationellt perspektiv. Det in- nebär också förberedelser av åtgärder som kan ha avgörande betydelse för hela informationsförsörjningens inriktning. Viktiga inslag i den långsiktiga planeringen är omgivnings- och behovsstudier och studier av olika utveck- lingstendenser. Man bör genom att följa forskningen och samhällsutveck- lingen söka förutse uppkomsten av nya behovsområden i syfte att därmed tidigt kunna ta initiativ till nödvändiga förändringar i informationsservicen. Särskilt viktigt är att planera servicen för sådana områden där ingen insti- tution ännu har ansvaret.

I den långsiktiga planeringen måste ingå att följa den tekniska utveck-

• Sida 163
•  Original

lingen och söka förutse förändringari serviceformer samt att som följd där- av planera och stödja utredningar och utvecklingsprojekt.

Planeringen bör syfta till att åstadkomma ett så fylligt underlag som möj- ligt för beslut om informationsförsörjning på olika nivåer. För den långsik- tiga planeringen behövs också en aktuell och fullständig bild av nuvarande organisatoriska mönster och resurser.

För närvarande saknas ett sådant underlagsmaterial och en långsiktig planering för informationsförsörjning. Det material och de analyser som presenteras i detta betänkande kan delvis fungera som ett underlag för en sådan planering. Det långsiktiga planeringsarbetet som påbörjats genom detta utredningsarbete måste emellertid bedrivas fortlöpande.

Den planering som nu sker vid bibliotek. informationscentraler och and- ra institutioner är i stor utsträckning knuten till den årliga resursanskaff— ningen vid resp. myndighet. Det finns små möjligheter att göra avvägning- ar och upprätta alternativa planer med hänsyn till utvecklingen inom hela informationsförsörjningens område.

Man kan således hävda att det finns behov såväl av en mer samordnad och enhetlig verksamhetsplanering som av en långsiktig, strategisk plane- ring för området i dess helhet.

Enligt utredningamas uppfattning bör upprättas fleråriga övergripande pla- ner med riktlinjer för informationsförsörjningen.

8.3. Ansvarsfördelning inom informationsförsörjningen

Fördelningsplaner för litteraturköp har prövats för de vetenskapliga biblio- teken, och en viss ansvarsfördelning förekommer bland såväl vetenskapli- ga bibliotek som folkbibliotek när det gäller servicen till användarna.

Utredningarna har funnit att de nya krav som kommer att ställas på in- formationsförsörjningen behöver mötas med en ansvarsfördelning som omfattar såväl bestånds- som referensservice. I andra nordiska länder har system för ansvarsfördelning införts. Scandiaplanen förordar en liknande fördelning i nordiskt samarbete (se avsnitt 4.4.3).

Ett system med ansvarsbibliotek syftar att ge vissa bibliotek och infor— mationscentraler ett nationellt ansvar för referensserviee och beståndsser- vice inom ett visst ämnesområde eller problemområde, fungera som s.k. ansvarsbibliotek. Utredningarna förordar att ett sådant system prövas i Sverige.

Detta behöver inte innebära att ett enda bibliotek ansvarar för all service eller håller kompletta samlingar inom det angivna området. Ansvarsbiblio- teken bör överblicka litteratur- och referensservicen och utvecklingen inom området. Ansvarsbiblioteken skall också ta initiativ till samarbete för att förbättra servicen på området. En långtgående ansvarsfördelning skulle även kunna leda till att flera bibliotek och informationscentraler i samver- kan har ansvar för informationsförsörjning på nationell nivå.

En tänkbar målsättning är att de bibliotek som utses till ansvarsbibliotek för nationell informationsförsörjning inom ett bestämt område får till upp- gift att:

• Sida 164
•  Original

bevaka och i vissa fall svara för referenstjänster svara för ämnesbibliografering när efterfrågan uppstår svara för de nationella bidragen till internationella informationssystem bevaka anskaffningen av litteratur och referensmaterial samt ha ett sär- skilt ansvar för att hålla samlingar av svåråtkomlig litteratur: bevaka svåråtkomliga kategorier av svenska dokument enligt överenskommel- se med nationalbiblioteket ta initiativ till uppbyggnad av samlingar och databaser ha ett särskilt ansvar för utlån av litteratur och kopieservice till andra bibliotek samt svara för ljärrlåneservice 3 upprätta förteckningar över var olika former av service finns tillgänglig El aktivt medverka genom utbildning och information till att bestånds— och referensserviee utnyttjas effektivt.

DDDD

l_ll_J

En ansvarsfördelningsplan måste fortlöpande revideras och hållas aktu- ell mot bakgrund av förändringar i efterfrågan och i deltagande institutio- ners kompetens och resurser. Ansvarsfördelningen bör inte enbart gälla de traditionella disciplininriktade biblioteken utan även inbegripa problemori- enterade eller sektorsinriktade bibliotek och informationsenheter. Även organ utanför den statliga sektorn bör kunna erbjudas att delta i samarbe- tet. Ett system med ansvarsbibliotek bör göra det möjligt att gå olika långt i ansvarsfördelning med hänsyn till de speciella förhållanden som gäller på området ifråga.

För att en ansvarsfördelning skall, bli effektiv krävs en god inblick i hur samlingarna fördelar sig på olika bibliotek. på vilka områden täckningen är god respektive svag samt hur servicen utnyttjas. På dessa punkter behövs en noggrannare genomgång än som kunnat göras i detta utredningsarbete och ett bättre statistiskt underlag än det som f. n. kan tagas fram.

En ansvarsfördelning av den karaktär som här skisserats bygger på att det inom många områden redan finns bibliotek och informationscentraler som i praktiken fungerar som ansvarsbibliotek. För vissa bibliotek skulle dock ansvaret för de nationellt inriktade uppgifterna innebära ökad belast- ning främst i fråga om fjärrlåneservice och anskaffning av viss litteratur. Även uppgiften att svara för ämnesbibliografering av litteratur inom områ- det och förse internationella informationssystem med svensk information kan innebära merarbete. Särskilda medel kan komma att behövas härför.

8.4. Åtgärder inom referenssystemet

8.4.1. Bibliografering av svenskt material

Bibliografering av svenska skrifter sker för närvarande vid olika institutio- ner. Bibliograftska institutet svarar för grundläggande bibliografering för nationalbibliografin. .

Huvudparten av den svenska litteratur som bibliograferas av bibliogra- fiska institutet behandlas också av Bibliotekstjänst AB. Diskussioner har vid olika tillfällen förts om ett närmare samarbete i bibliograferingen mel- lan de vetenskapliga biblioteken och folkbiblioteken.

• Sida 165
•  Original

Även riksdagsbiblioteket har en omfattande bibliografering av svenska publikationer nämligen det svenska officiella trycket som redovisas i Års- bibliografi över Sveriges offentliga publikationer. Denna bibliografering in- nebär delvis en dubblering av arbetet vid bibliografiska institutet och Bib- liotekstjänst AB.

I talmanskonferensens förslag med anledning av riksdagens informa- tionsutrednings betänkande om riksdagens sakinformation (Förs. 1975/76: 3) framhålls att den framtida utformningen av årsbibliografm bör övervägas i samband med att frågan om ett centralt biblioteksorgan utreds.

Utredningarna har sålunda konstaterat att en inte oväsentlig dubblering sker i bibliograferingen av svenskt material mellan nämnda institutioner. Utredningarna förordar att åtgärder vidtas för att åstadkomma ett ökat samarbete i bibliograferingen av svenskt material trots de eventuella pro- blem som kan uppstå till följd av skilda huvudmannaskap, olika finansie- ringsvägar och varierande krav på bibliograferingen. I bilaga 5 återkommer utredningarna med förslag om särskilda projekt för bibliografisk samver- kan.

Tekniska och vetenskapliga rapporter utgör ett speciellt problem från så- väl bibliografisk synpunkt som insamlingssynpunkt. De vetenskapliga rap- porter som inkommer till universitetsbiblioteken underkastas inte någon enhetlig bibliografisk beskrivning och registrering. Problemen med rap- portmaterialet har behandlats av olika utredningar. I en utredning som SINFDOK lät utföra år 1972 framlades förslag om en central rapport- och projektdatabas. Forskningsrådens samarbetsdelegation föreslår i en rap- port (FSD—rapport 1977zl) en nationell rapportcentral för registrering, ar- kivering och distribution av rapporter. Beröringspunkter finns också med det förslag till en allmän registrering av forskningsprojekt som framläggs i forskningsrådsutredningens slutbetänkande.

Förslagen om en rapportcentral för bl. a. registrering av vetenskapliga och tekniska rapporter bör enligt utredningamas mening behandlas i sam- band med det system av ansvarsbibliotek som utredningarna förordat i det föregående.

8.4.2. Ämnesbibliografering av svenskt material

Som framgår av nulägesbeskrivningen (se avsnitt 4.3.4) sker ämnesbiblio- grafering och indexering av svenskt material genom insatser från många olika håll; bibliotek. informationscentraler. privata institutioner och en- skilda personer.

Ämnesbibliografering och indexering för databaser och traditionella bib— liografier sker nu på initiativ av enskilda myndigheter, organisationer och personer. De institutioner som har åtagit sig urval och bibliografering av svenskt material faller naturligt inom det av utredningarna förordade sys- temet med ansvarsbibliotek.

Det index över svenska tidskriftsartiklar som Bibliotekstjänst AB utger är en form av ämnesbibliografi. Indexeringen gäller artiklar ur ett urval tidskrifter. vilket gjorts med tanke på folkbiblioteken. Vetenskapligt in- tressanta artiklar i andra svenska tidskrifter blir i många fall inte systema-

• Sida 166
•  Original

tiskt bibliograferade. Behovet av en fullständigare redovisning av tid- skriftsartiklar har aktualiserats bl.a. till följd av överenskommelser med internationella referenssystem om inrapportering av svenskt material.

Ett problem är att det för närvarande saknas överblick över vilka dubb- leringar och luckor som förekommer i ämnesbibliograferingen av svenskt material liksom behoven av sådan bibliografering och indexering. Svårlös— ta problem är vidare bl. a. frågorna om finansiering. indexeringsteknik och sökmetoder.

Det bör enligt utredningamas uppfattning bli en uppgift för det organ som föreslås i det följande att bevaka utvecklingen och vidta åtgärder på detta område.

8.4.3. Bibliografering och katalogisering av utländskt material

För katalogisering av utländsk litteratur använder svenska bibliotek i viss utsträckning bibliografisk information från utländska bibliografiska centra- ler.

Accessionskatalogerna för böcker (AKB) och periodika (AKP) är i första hand att betrakta som hjälpmedel att återfinna en viss bok i det gemensam— ma beståndet. ett lokaliseringshjälpmedel. Bibliotekstjänst AB framställer en motsvarighet till accessionskatalogen avsedd för folkbiblioteken. Ut- ländska nyförvärv.

Ett syfte med LIBRIS har varit att undvika det dubbelarbete som sker vid katalogisering av utländsk litteratur i de vetenskapliga biblioteken. LIBRIS tjänstgör dessutom som lokaliseringshjälpmedel. Databasen inne- håller för närvarande huvudsakligen uppgifter om monografier (böcker). däremot i liten utsträckning uppgifter om tidskrifter.

Från bibliotekshåll har framhållits de problem som eftersläpningen av AK-utgivningen medför. vilken försvårar fjärrlånesamarbetet. Endast ett begränsat antal bibliotek har genom LIBRIS—terminalerna en ersättning. Andra behov som påpekats är att skapa samkataloger och databaser över tidskriftsbestånd och rapportlitteratur.

Enligt utredningamas uppfattning blir en betydelsefull uppgift för ett centralt organ att fortsätta de rationaliseringssträvanden som påbörjats. genom bl. a. LIBRIS. för att minska dubbelarbetet och skapa instrument för lokalisering i bestånden. I avsnittet om datateknikens utnyttjande åter- kommer utredningarna till dessa frågeställningar.

För svenskt bruk kan också finnas behov av sammanställningar av ut- ländsk litteratur. Ett exempel är den datorläsbara bibliografin MechEn.

Under utredningsarbetet har framkommit behov av insatser för att skapa en enhetligare bibliografering som ansluter till internationella riktlinjer. Den ambitionsnivå som väljs för bibliografering av det inhemska materia- let blir därvid en fråga av stor betydelse.

För katalogiseringen av utländskt material bör ambitionen vara att åstadkomma en minimistandard som uppfyller kraven i en beståndsredo- visning. t.ex. motsvarande nivån i AK. Härvid bör i största möjliga ut- sträckning nationalbibliografisk information från utländska bibliografiska centraler användas.

• Sida 167
•  Original

De krav som ställs på bibliografering av svenskt och utländskt material för nationellt bruk styr också ambitionsnivån för LIBRIS. Kraven bör utgå från att LIBRIS är ett system för katalogiseringsstöd. beståndsredovisning och lokalisering. Från bibliotekshåll har emellertid hävdats att en begräns- ning av LIBRIS till ovannämnda funktioner framstår som otillfredsställan- de: även ämnesmässiga sökningar bör kunna utföras. Utredningarna åter- kommer till dessa frågor.

8.4.4. Referensservice och infor/nationssökni'ngssystem

Till stor del är det material som erbjuds av utländskt ursprung och biblio- graferingen sker enligt för varje ämnesområde speciella regler. vilka ofta fastställts gemensamt i internationellt samarbete. För användare som be— höver utnyttja referensservice inom flera olika ämnesområden kan denna mångfald innebära vissa problem. Emellertid torde det finnas begränsade möjligheter att påverka systemen så att de blir mer enhetliga. dels på grund av deras internationella karaktär. dels på grund av att de krav som ställs inom olika ämnesområden är mycket varierande. Detta utesluter inte att man från svensk sida skall verka i riktning mot en så enhetlig uppbyggnad av den bibliografiska informationen som möjligt.

Det bör vara en angelägen nationell uppgift att sammanställa och värde- ra uppgifter kring de metoder för bibliografering och indexering som an- vänds i allmänt tillgängliga referenssystem. Härigenom skulle användarnas arbete med informationssökning underlättas. Det bör också vara en upp- gift på central nivå att bevaka och ta initiativ till uppbyggnad av nationellt inriktad referensserviee. I första hand gäller detta ämnesområden och an- vändargrupper som av olika skäl annars riskerar att inte få tillgång till nöd— vändig service.

Som underlag för sådana bedömningar är det väsentligt med en god överblick över det tillgängliga utbudet både nationellt och internationellt och att riktlinjer för en databaspolicy finns formulerade. Den datorbaserade referensservicen är under snabb utveckling bl. a. till följd av de nationella och internationella kommunikationsnäten. Det inter- nationella beroendet blir därmed allt starkare. vilket ställer växande krav på ett samordnat uppträdande i samband med anskaffande och utnyttjande av databaser för service i landet.

8.4.5. Hänvisningstjänster och referenscentral

Till referenssystemet kan också räknas andra hänvisningstjänster än de som gäller referenser till dokument. Ett exempel är referenscentraler dit man kan vända sig för att få upplysning om var information och kunskap finns och hur man skall nå den. Det kan gälla bibliotek och andra institutio- ner med informationsförsörjningsuppgifter men även personer med kun— skap inom speciella fält.

Frågan om referenscentraler i Sverige har aktualiserats vid flera tillfällen under senare år, bl. a. av SINFDOK. För närvarande har Tekniska littera— tursällskapet (TLS) i uppdrag av SINFDOK att klarlägga behovet av en svensk referenscentral. Försök med referensservice bedrivs för närvaran—

• Sida 168
•  Original

de av IVA i samarbete med statens industriverk och företagareföreningar- na i stödlänen. Vid utredningamas studiebesök i Canada studerades den försöksverksamhet med referenscentraler (ASK-projektet) som bedrivs i Toronto under ledning av Canada Institute för Scientific and Technical In- formation (CISTI).

I Frankrike finns en nationell referenscentral (SOS-DOC) som huvud- sakligen betjänar mindre och medelstora företag. men även lärare i de grundläggande skolformerna. Centralen ger ofta hänvisningar till specialis- ter och forskare med sakkunskap på det område frågan gäller.

I verksamheten vid olika bibliotek, informationscentraler, branschorgan och företagareföreningar ingår bl. a. att svara för hänvisningsservice. Som exempel kan nämnas att miljödatanämnden bedriver försök med uppgifter som referenscentral. Fördelen med en sådan decentraliserad uppbyggnad av servicen är närheten till användarna. närheten till specialistkompetens och andra källor samt att redan etablerade kontaktnät kan utnyttjas.

Med ett system av ansvarsbibliotek förstärks dessa biblioteks och informa- tionscentralers roll som referenscentraler inom sina resp. ansvarsområ- den. SINFDOK-utredningens förslag om viss försöksverksamhet med in- formationsservice vid företagareföreningama kan för framtiden innebära att dessa i relativt stor omfattning kommer att tjänstgöra som referenscen- traler för liten och medelstor industri.

Istället för att välja en gemensam referenscentral för hänvisningsservice till alla användarkategorier och ämnesområden kan det finnas skäl att överväga om servicebehoven kan tillfredsställas inom ramen för existeran- de organisationsstruktur för informationsförsörjning. i framtiden utbyggd med ett system av ansvarsbibliotek. Som komplement till en sådan decen- traliserad struktur kan det vara motiverat med åtgärder för att fördela an- svaret och utarbeta förteckningar och register över vem som svarar för vad.

Det måste enligt utredningamas mening vara en uppgift för en central or- ganisation för informationsförsörjning att ta till vara erfarenheterna från försöken med referenscentral samt väga dessa mot de hänvisningstjänster som förekommeri samband med annan informationsförsörjning.

En relativt ny komponent i referenssystemet utgör den service i form av bearbetning av information (Information Analysis Centers), som företrä- desvis riktar sig till speciella användarkategorier. Ett sådant exempel är BYGGDOK, som genomför mera omfattande informationsutredningar för användare inom byggnadsbranschen. Som redovisats tidigare kan denna typ av service väntas bli allt vanligare. Det är en angelägen uppgift på na- tionell nivå att bevaka och ta initiativ till försök med bearbetningsservice för grupper som av olika anledningar har svårigheter att utnyttja informa- tionen i den form den finns tillgänglig. Med den betydelse som informa- tionsförsörjningen har för samhället i dess helhet bör uppbyggnaden av be- arbetningsservice och andra kontaktformer uppmärksammas i en ny orga- nisation på informationsförsörjningens område.

• Sida 169
•  Original

8.5. Åtgärder inom beståndssystemet

8.5.1. Försörjning med svensk litteratur

Ett genomförande av de förslag som framlagts av utredningen om pliktle- veranser av svenskt tryckt (Pliktexemplar av skrift. DsU 1977: 12) skulle skapa tillgång till fullständiga samlingar av svenskt tryck i varje högskole- region (se avsnitt 4.4.2). För samlingarna i universitetsbiblioteken och i än högre grad för kungl. biblioteket har hittills gällt vissa utlåningsrestriktio— ner. På denna punkt föreslår nämnda utredning att samlingarna görs lättare tillgängliga. bl. a. genom att regionexemplaren sprids till bibliotek inom re- gionen. Ett nationalexemplar av svenska skrifter i kungl. biblioteket (eller dess efterföljare) kompletterat med regionexemplar vid universitetsbiblio- teken bör kunna innebära en förbättring av litteraturservicen.

Insamlingen, lagringen och tillhandahållandet av svenska vetenskapliga och tekniska rapporter utgör ett särskilt problem. Vetenskapliga och tek- niska rapporter från myndigheter, näringsliv och organisationer samt kom- munala myndigheter och institutioner är ofta svåråtkomliga. särskilt så- dant material som inte ingår i numrerade serier. Statliga myndigheters ma- terial kan vanligvis erhållas genom riksdagsbiblioteket eller resp. myndig- hets bibliotek. Det som framställs inom högskolan går som regel att få tag på vid resp. högskolebibliotek. När det gäller uppsatser, examensarbeten etc. är läget ett annat. Upplagorna är ofta begränsade och dessa arbeten är ofta svåra att lokalisera. Forskningsrådsutredningens förslag om en regi- strering av pågående forskningsprojekt och avhandlingsarbeten avser att förbättra möjligheterna att identifiera rapporter och avhandlingar.

Utredningarna anser att ansvarsbiblioteken bör tilldelas den speciella uppgiften att i samverkan med andra intressenter, även privata, hålla till- fredsställande rapportsamlingar.

8.5.2. Försörjning med utländsk litteratur

Den svenska anskaffningen av utländsk litteratur fungerar delvis inom det nordiska samarbetets ram. Det finns anledning att även i framtiden se på den svenska litteraturförsörjningen utifrån detta perspektiv. Ett förslag till revidering av Scandiaplanen har nyligen framlagts.

Flera undersökningar, bl. a. den studie British Library Lending Division (BLLD) utfört på uppdrag av SIN FDOK, visar att huvudparten av de artik- lar användarna efterfrågar står att finna i ett litet antal tidskrifter. En slut- sats av detta skulle kunna vara att ett biblioteks egna tidskriftssamlingar bör kunna begränsas. Åtkomsten av mer perifert material bör kunna säk- ras på annat sätt än genom egna inköp, t. ex. genom fjärrlån från ansvars— bibliotek inom landet eller från centraler utomlands, främst BLLD.

I olika sammanhang har diskuterats inrättandet av ett svenskt fjärrlåne— bibliotek. Med utvecklingen av kommunikationsnät, en förbättrad be— ståndsredovisning, effektivare beställningsförfaranden samt ett system med ansvarsbibliotek torde inte längre skäl finnas att inrätta ett särskilt fjärrlånebibliotek enbart för svenska behov och därmed inteckna en stor del av reformutrymmet för informationsförsörjningen under en relativt

• Sida 170
•  Original

lång period. Ett särskilt fjärrlånebibliotek skulle ocksa kräva uppbyggnad av vissa basresurser. vilket inte skulle behövas i ett system med ansvars- bibliotek.

För att minska den obalans som förekommer mellan referens— och be— ståndssystem bör olika åtgärder prövas för att effektivera litteraturförsörj- ningen. Lokalisering av tidskrifter och vetenskapliga och tekniska rappor- ter kan förbättras genom beståndsuppgifter tillgängliga via datorbaserade informationssystem. De ekonomiska och tekniska förutsättningama för ett sådant utvecklingsarbete bör prövas i kontakt med det samnordiska tid- skriftsprojektet NOSP som nu bedrivs inom ramen för NORDIN FO.

En åtgärd för att stimulera ett gemensamt utnyttjande av samlingarna och för att förstärka dessa ytterligare kan vara att utveckla ett finansie— ringssystem som innebär att utlånande bibliotek får tillfredsställande er— sättning för fjärrlån och för anskaffning av speciallitteratur (se bilaga 5).

8.6. Taxor och avgifter

Avgiftsbeläggning av biblioteksservice förekommer bara i begränsad ut- sträckning. Betalning erläggs för reproduktion av dokument. mera omfat- tande översättningsarbeten och liknande. Däremot är litteratursökning i tryckta bibliografier. inklusive kontakter med andra bibliotek. i allmänhet gratis för låntagarna. Detsamma gäller boklån. En del av kostnaderna för datorbaserad service brukar täckas genom avgifter. Bilden är ungefär den— samma i flertalet länder. Variationer förekommer dock. Datorbaserad re— ferensserviee lämnas ibland utan ersättning. Det är framför allt vanligt un- der perioder av försöksdrift.

Enligt utredningamas mening bör rörliga kostnader för datorbaserad re- ferensserviee i största möjliga utsträckning täckas genom uttag av avgifter från användarna. Övriga medel bör tillföras verksamheten över ordinarie budget för berörd myndighet. Endast under ett utvecklingsskede kan det vara motiverat att låta finansieringen ske i andra former. t.ex. genom bi- drag från forskningsråd. Storleken på den avgift som skall åsättas en viss service är avhängig av flera faktorer. Dels måste marknadsmässiga hänsyn få spela en viss roll. dels måste göras en övergripande bedömning av sam- hällets intresse av informationsförsörjningen inom ett visst område och till vissa användargrupper.

Med marknadsmässiga hänsyn avses att avgiften måste anpassas till marknaden i övrigt. bl. a. till motsvarande service på kommersiell basis el- ler i övrigt från utländska källor. För närvarande tillämpas många olika taxenivåer. från kostnadsfri service till full kostnadstäckning via avgifter. Vilken betydelse avgiftens storlek har i förhållande till andra faktorer som servicens kvalitet. lättillgänglighet. driftssäkerhet och de kompletterande tjänster som erbjuds har inte varit möjligt att avgöra. Enligt Utredningarnas uppfattning kan emellertid alltför höga avgifter leda till att information lämnas outnyttjad. Detta måste särskilt uppmärksammas när det gäller nya användarkategorier.

Taxe- och avgiftsproblemen är komplicerade och kräver en fortlöpande

• Sida 171
•  Original

uppmärksamhet från centralt håll. På initiativ av den organisation utred— ningarna föreslår i det följande bör nuvarande taxesättning ses över och på sikt bör diskuteras mera genomgripande förändringar av gällande princi— per. Intressenter i ett sådant översynsarbete är bl. a. riksrevisionsverket. vetenskapliga bibliotek och informationscentraler samt televerket. Det kan finnas skäl att särskilt undersöka förutsättningama att låta mera om— fattande litteratursökningar i tryckta bibliografier och på längre sikt även annan service vid forskningsbiblioteken betalas av användarna.

8.7. Datateknik i informationsförsörjningen

8.7.1. Inriktning av utvecklingsinsatser

Huvudparten av forsknings— och utvecklingsinsatserna inom informations- försörjningen har gällt effektivering av referensservicen med hjälp av data- teknik och kommunikationsteknik. Det har främst varit fråga om stora och långsiktiga utvecklingsprojekt. Små resurser har däremot varit tillgängliga för annat utvecklingsarbete inom bibliotek och informationscentraler.

När det gäller den datatekniska utvecklingen har förutsättningama un- der det senaste decenniet på många sätt kommit att förändras. Flera stora utvecklingsprojekt har nu nått ett sådant stadium att de kan övergå från försöksverksamhet till permanent drift.

Med tanke på de stora utvecklingsinsatser som hittills gjorts för att ut- nyttja datateknik och kommunikationsteknik för ändamål inom informa- tionsförsörjningen kan det sålunda diskuteras om en omfördelning av ut— vecklingsresurserna till andra områden skulle vara motiverad. De tenden- ser som beskrivits i det föregående pekar dock på att datatekniken även fortsättningsvis kommer att vara ett huvudområde för utvecklingsinsatser. Tillväxten i mängden information och behoven av att samutnyttja resurser stärker betydelsen av datateknik och kommunikationsteknik.

Den idag kanske mest centrala frågeställningen synes vara hur datatek- niken och kommunikationstekniken skall kunna utnyttjas optimalt för så- väl referensservice som beståndsservice. Underlag för sådana bedömning- ar bör enligt utredningamas mening finnas bland de erfarenheter som gjorts vid FBR. SINFDOK, statskontoret m.fl. i samband med den forsk- ning och utveckling som hittills bedrivits. Vissa projekt och erfarenheter har redovisats i avsnitten 4.10 och 4.1].

En allmän tendens i dagens datatekniska utveckling är att allt större re- sursinsatser krävs vid utveckling av stora generella system. Erfarenheter— na från SINFDOK:s verksamhet pekar t. ex. på att kostnaden för att ut- veckla ett terminalbaserat system är i storleksordningen 10 ggr större än kostnaden för tidigare satsvisa system för SDI-service. Om man överhu- vud taget skall kunna motivera en sådan produktutveckling blir det därför många gånger nödvändigt att beakta flera tillämpningsområden. Man bör också beakta möjligheterna att utnyttja och anpassa befintliga produkter på marknaden.

Inriktningen av framtida utvecklingsinsatser bör under sådana förhållan- den ändras i riktning mot kortare, mindre resurskrävande och mindre kom- plicerade projekt samt en anpassning av tillgänglig teknik. Erfarenheten vi-

• Sida 172
•  Original

sar också ett behov av ökade insatser för rådgivning i fråga om användning av tekniska hjälpmedel — teknikstöd. En betydelsefull nationell uppgift blir också att hålla kontakt med och bevaka den internationella utveckling— en samt fånga upp och samordna de krav och behov som finns av forsk- nings- och utvecklingsinsatser.

8.7.2. Datatekniska åtgärder

En utgångspunkt för forskning och utveckling samt teknikstöd måste vara en fortlöpande bevakning och utvärdering av utvecklingen inom olika om- råden. Utvärdering av tillgängliga terminalbaserade system för hantering av referensinformation är en viktig uppgift. Nya faktadatabaser och pro- gramvara för sådana kräver särskild uppmärksamhet.

Ett breddat utnyttjande av tillgängliga datanät för informationsförsörj- ning är också ett betydelsefullt insatsområde. Angeläget är vidare att till— föra nya databaser till SCANNET och underlätta för användare att hante- ra systemen. Vid sidan av referensinformation och faktainformation bör även uppgifter om bestånd av tidskrifter och andra publikationer göras till- gängliga via datanät. På något längre sikt kan det bli frågan om att skapa möjligheter att via SCANNET även nå andra datanät. t.ex. EURON ET.

] samband med framtida utvecklingsinsatser kan också finnas skäl att undvika sådan dubblering som det innebär att LIBRIS datanät och SCAN- NET fungerar parallellt utan möjligheter till sammankoppling.

Bland andra utvecklingsinsatser av kommunikationsteknisk natur kom- mer i framtiden nya former för datakommunikation att behöva uppmärk- sammas. främst metoder att överföra större textmängder och bilder. Ut— vecklingen av LIBRIS har varit ett betydelsefullt data- och kommunika- tionstekniskt projekt. Försöksdriften med systemet är begränsad främst till bibliotek inom högskolan. Vissa problem och begränsningar finns i så- väl maskinvara som i programvara. Det bör bli en uppgift för den nya orga- nisation utredningarna föreslår att planera och bedöma utvecklingspro- jekten kring LIBRIS.

En målsättning för dessa projekt bör vara att med utgångspunkt från gjorda erfarenheter söka en systemlösning som innebär att bibliografisk in- formation som nu lagras i LIBRIS databas kan göras tillgänglig i avsevärt bredare skala.

Förändringar av LIBRIS i dess nuvarande utformning bör enligt utred- ningamas mening dock begränsas till endast nödvändiga eller särskilt angelägna modifieringar. framför allt omläggningen till ny dator och för— ändringar i samband därmed. Härvid bör även undersökas vilka möjlighe- ter som finns att göra informationen i LIBRIS databas tillgänglig för sök- ning via enklare och billigare terminaler parallellt med de textskärmstermi- naler som används för närvarande.

Från bibliotekshåll har framhållits behoven att göra MARC—posterna i LIBRIS databas tillgängliga för mera avancerade ämnessökningar. En ut- veckling av LIBRIS i denna riktning i samband med ett datorbyte skulle i det närmaste kräva lika stora resursinsatser som ett nytt system. I avvak- tan på en mera förutsättningslös studie av ett framtida system bör MARC- informationen göras tillgänglig för ämnessökning i en separat rutin.

• Sida 173
•  Original

Genom en sådan åtgärd skulle LIBRIS redan i nuvarande form bli ett me- ra renodlat system för biblioteksrutiner med funktioner för katalogise- ringsstöd. katalogproduktion och lokalisering.

Möjligheterna till en datateknisk samverkan mellan LIBRIS och Biblio- tekstjänsts AB motsvarande system BUMS bör enligt utredningamas upp- fattning behandlas i samband med den större frågan om det bibliografiska samarbetet. Utredningarna återkommer härtill i kapitel 14.

Utredningarna vill sammanfattningsvis framhålla att datateknikens ut- nyttjande i informationsförsörjningen kräver en utvecklingsplan för hela området. De informationssökningssystem som är i drift eller under utveck- ling bör bedömas i förhållande till de riktlinjer som framlägges i utveck- lingsplanen. I bilaga 5 redovisas vissa utvecklingsprojekt som bör kunna ingå i en sådan utvecklingsplan.

8.8. Utbildningsåtgärder

Nya krav ställs på den personal som arbetar inom informationsförsörj- ningen. Arbetet måste anpassas till nya tekniska hjälpmedel och till nya användargrupper med delvis andra krav på service än de traditionella grupperna. Användarna förväntar sig en aktiv service av ämneskunnig per- sonal från biblioteken och informationscentralerna och ett rikligt utbud av referenser och publikationer. Vidare är de nya användarna ofta mindre va- na att själva söka sig fram till den information de behöver. Personalen får allt oftare fylla en uppgift som förmedlare mellan frågeställaren och infor- mationskälloma. Utbildningen av personalen behöver följaktligen refor- meras och fortlöpande anpassas till utvecklingen. Den grundläggande ut- bildningen av bibliotekspersonal vid högskoleenheten i Borås är för närva- rande föremål för en översyn av en arbetsgrupp inom enheten. Vissa för- ändringar i linjeindelningen har aviserats.

De ökade kraven på biblioteken kan emellertid inte mötas utan att an- vändarna själva lär sig utföra en del av det arbete som krävs för att nå den sökta informationen. Det nödvändiga samspelet mellan bibliotek och an- vändare kan endast uppnås genom en utvidgad användarutbildning.

Dokumentalister. i betydelsen personer som vid bibliotek och informa- tionscentraler sysslar med att ur tryckta bibliografier eller med hjälp av da- torbaserade informationstjänster ta fram referenser. får idagi huvudsak si- na kunskaper genom egen erfarenhet eller internutbildning vid den infor- mationscentral som svarar för servicen på området. Dessa kurser fyller en stor uppgift. men är vanligtvis korta och av introduktionskaraktär. Från olika håll har efterlysts den typ av kursverksamhet som tidigare bedrevs av SIN FDOK. även om sådana kurser som t. ex. TLS arrangerar delvis fyller samma behov. Från bibliotekshåll har också framhållits de problem som uppstått genom att för närvarande ingen utbildning lämnas för bokbindare och konservatorer.

Ett problem är att fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma vid bibliotek och informationscentraler hittills förekommit i begränsad ut- sträckning. Ett exempel är den kurs i biblioteksadministration som under senare år anordnats av bibliotekshögskolan. Behov finns särskilt av en på

• Sida 174
•  Original

biblioteksarbete direkt inriktad och för yrkesverksam personal organise- rad kurs i datateknik för informationsförsörjning som komplement till tidi- gare utbildning. Även för många andra områden inom informationsförsörj- ningen saknas speciella kurser.

• Sida 175
•  Original

9. Nationella uppgifter inom informations— försörjningen

9.1. Utgångspunkter

Som framgår av det föregående bygger teknisk och vetenskaplig informa- tionsförsörjning i Sverige huvudsakligen på en decentraliserad institutio- nell organisation för den operativa verksamheten. Vid många olika institu- tioner inom flera departements ansvarsområden förekommer verksamhet av detta slag. Tyngdpunkten ligger hos de vetenskapliga biblioteken vid högskoleenheterna under utbildningsdepartementet. Dessa verkar emel- lertid i första hand som serviceinrättningar inom den egna högskoleenhe- ten. Någon övergripande administrativ samordning av olika former för in- formationsförsörjning finns sålunda inte. om man bortser från den budget- bedömning eller lagtekniska reglering som regering och riksdag utövar. De tendenser som beskrivits i kapitel 7 pekar mot att decentraliseringen och regionaliseringen kommer att bli än mer utpräglad. Samtidigt konstateras att flera av de operativa uppgifterna är av sådan karaktär att de riktar sig till allt större delar av det svenska samhället samt att nya och växande krav uppstår från de allt fler användarna.

Samtidigt som ansvaret har fördelats på ett växande antal institutioner äri vissa avseenden samlingar. service och kompetens tillgängliga för nytt— jare i hela landet. Som framgår av det föregående har olika bibliotek sedan lång tid samverkat genom bl. a. fjärrlån för att på bästa sätt tillgodose nytt- jarnas önskemål. Biblioteken har också sökt uppnå en viss arbetsfördelning genom olika slags fördelningsplaner etc.

Någon helt klar arbetsfördelning har emellertid inte skapats mellan olika institutioner med ansvar för olika delområden. Ett ökat utnyttjande av avancerade tekniska hjälpmedel, växande internationellt beroende och en strävan att gemensamt utnyttja bl. a. den nationella och internationella in- formationen ställer nya och växande krav på samordning och samverkan mellan olika deltagare i informationsförsörjningen. Denna decentralisera- de och regionaliserade organisation bör därför från helhetsintressets syn- punkt kompletteras med ett permanent samordningsorgan som dels har överblick och ansvar för att det totala serviceutbudet blir så väl avvägt som möjligt sett ur ett nationellt perspektiv. dels har överblick. ansvar och egna medel för forskning och utveckling inom hela informationsförsörj- ningsområdet.

Under utredningsarbetets gång har framkommit att de krav som kommer att ställas på informationsförsörjningen inför 1980-talet inte enbart kan mö-

• Sida 176
•  Original

tas med samordning och ökat samarbete mellan de olika deltagarnai infor- mationsförsörjningen. Utredningarna har funnit att dessa åtgärder måste kompletteras med resurstillskott på olika områden inom informationsför— sörjningen.

Som framgått har antalet forskare, studerande och andra grupper som är användare av servicen vuxit kraftigt. Kostnadsökningarna för böcker och tidskrifter är mycket stora och informationstillväxten snabb. Detta tillsam- mans med att resurstillskotten varit begränsade under senare år har inne- burit stora ansträngningar för bl.a. de vetenskapliga biblioteken i deras ar- bete att ge användarna service. Utredningarna vill här anföra att resursbe- hoven ligger inom flera områden.

Medelsbehoven för informationsförsörjningen till vuxenutbildning och grundläggande högskoleutbildning bör tillgodoses inom ramarna för resp. utbildningsform. Medelsbehoven för informationsförsörjningen till forsk— ning och utveckling inom högskolan bör på motsvarande sätt tillgodoses genom de lokala och regionala medelsramarna för forskning och utveck- ling.

Som konstaterats finns därutöver behov av resurser för nationella upp- gifter. I utredningarnas uppdrag ligger att bedöma de organisatoriska for- merna för och finansieringen av sådana gemensamma uppgifter inom infor- mationsförsörjningen.

Sistnämnda uppgifter, för vilka utredningarna kommer att föreslå att ett särskilt samordnings- och samverkansorgan inrättas, kan uppdelas på föl- jande huvudfunktioner: planering och samordning (inkl. internationell samverkan). forskning och utveckling (inkl. viss utbildning) samt nationel- la serviceuppgifter. Till nationella uppgifter med anknytning till informa- tionsförsörjning kan också hänföras den typ av nationaldokumentära upp- gifter som kungl. biblioteket av tradition haft ansvar för. I samband med organisationsförslagen i det följande kommer utredningarna också att be- röra frågor om finansieringen av sådana nationella uppgifter inom informa- tionsförsörjningen.

9.2. Planering och samordning

En väsentlig uppgift för det organ som får ett nationellt samordningsansvar inom informationsförsörjningens område blir att genom olika studier fort- löpande överblicka förhållandena inom hela informationsförsörj- ningsområdet samt påvisa vilka förändringar som kan väntas. Detta är nödvändigt för att ge ett bättre underlag än hittills för beslut om såväl över— gripande som mer speciella förändringar i den svenska verksamhetens in— riktning. De riktningsangivelser som skall gälla för informationsförsörj- ningen måste formuleras och förändras utifrån en sammanvägning av ut- vecklingstendenser, behov och önskemål på olika håll i landet. Ett bety- delsefullt inslag i detta arbete blir att i praktiken omsätta de överenskom- melser och rekommendationer för informationsförsörjning som internatio- nellt samarbete bl.a. inom OECD och Unesco givit till resultat. I denna vidare mening kan planering sammanfattas som en strävan att systematiskt förbereda beslut som får konsekvenser för verksamheten i dess helhet långt in i framtiden.

• Sida 177
•  Original

Denna långsiktiga planering kan och bör resultera i rapporter som syftar till att stimulera diskussion och debatt om aktuella frågor på området. bl. a. som underlag för mera konkreta åtgärder. Planeringen och de planerings- dokument som kommer fram, bl. a. den övergripande plan som beskrivs i det följande. bör dock främst syfta till att åstadkomma ett konkret besluts- underlag för åtgärder inom informationsförsörjningsområdet.

En övergripande plan kan lämpligen innehålla följande delar: utveck- lingstendenser inom verksamhetsområdet. bl. a. genomgång av viktiga in- tressenters krav. riktlinjer för informationsförsörjningen med prioritering- ar av uppgifter på området, bl.a. när det gäller forsknings- och utveck- lingsinsatser. beskrivning av nationella uppgifter inom informationsför- sörjningen. problem och läge inom verksamhetsområdet. resursläge samt åtgärdsplaner. Enjlerårig övergripande plan för informationsförsörjningen som föreslagits i det föregående (avsnitt 8.2) bör innehålla bl. a. nämnda in- slag.

I ett kortare perspektiv kommer de riktlinjer statsmakterna fastlägger för informationsförsörjningen och de långsiktiga planer som formulerats för verksamheten till uttryck i planeringen av referens- och beståndsservi- cen samt kommunikationssystemet i landet. Annorlunda uttryckt blir det fråga om att med praktiska åtgärder ge de långsiktiga planerna för informa- tionsförsörjningen ett konkret innehåll för att uppnå bättre balans än nu inom informationsförsörjningen i dess helhet. Bland konkreta åtgärder som ett samordnings- och samverkansorgan aktivt bör verka för är t.ex. ett system med ansvarsbibliotek. bestämning av ambitionsnivåer för biblio- grafisk verksamhet och referensservice, initiativ till anskaffning av littera- tur och upprättande av service på nya områden, uppbyggnad av datanät. bedömningar av teknikens utnyttjande samt särskilda insatser riktade till speciella ämnesområden och användarkategorier som annars av olika skäl riskerar att eftersättas.

Planeringsuppgifter för ett samordnings- och samverkansorgan kan ock- så gälla verksamhetsplanering för ett antal nationella serviceuppgifter. Som exempel härpå kan nämnas samråd i petitaarbetet med vissa institu- tioner. t. ex. högskoleenheten i Borås och övriga högskoleenheter. I hän- delse av eget driftsansvar för en viss bestämd verksamhet blir det fråga om normal verksamhetsplanering och petitaarbete. Till planeringsuppgiftema kan också räknas frågor om taxesättning och avgiftsbeläggning. En fram- gångsrik planering förutsätter bl. a. tillgång till aktuell och tillförlitlig statis- tik. Den statistik som nu finns för området är bristfällig och bör förbättras. Detta bör ses som en planeringsuppgift.

Inom ramen för planering och samordning finns också en rad andra bety- delsefulla och tidskrävande uppgifter av varierande natur. En väsentlig uppgift är att vara nationellt och internationellt kontaktorgan. dvs. utåt fö- reträda landet i frågor som rör informationsförsörjningen samt inom landet företräda området gentemot samhället i övrigt. För detta krävs kontakt och samarbete med användare, serviceorganisationer samt andra intres- sentgrupper. Detta rymmer även mer tillfälliga uppgifter såsom rådgiv- ning, etablering av kontaktvägar och samverkansformer. biträde åt olika organ när det gäller att utforma service i enlighet med de riktlinjer som fastlagts för informationsförsörjningen samt remissverksamhet.

• Sida 178
•  Original

9.3. Forsknings- och utvecklingsuppgifter

Med forsknings- och utvecklingsuppgifter avses här uppgifter av gemen- sam karaktär som syftar till att på bästa sätt inom informationsförsörj- ningen utnyttja forskningens landvinningar genom att planera. initiera och stödja forsknings- och utvecklingsprojekt inom hela informationsförsörj- ningens område. I mycket innebär det att överta de forskningsrådsuppgif— ter som nu åvilar SINFDOK men vidga dessa att gälla hela informations- försörjningsområdet.

Många vetenskapliga och tekniska områden berörs. t.ex. datateknik. kommunikation. mikrografi, biblioteksadministrativ teknik. informatik och forskning kring informationsprocessen. lingvistik och beteendeveten- skaper, t. ex. vissa delområden inom sociologin. De projekt det blir fråga om är ofta av mång/tvärvetenskaplig karaktär som kräver insatser från specialister inom skilda områden. .

Man bör genom kontakter och bevakning skaffa en god överblick över den forskning och utveckling som bedrivs i landet och utomlands. Med en sådan bas för verksamheten kan forsknings— och utvecklingsresultat utvär- deras och anpassas till behoven inom informationsförsörjningsområdet på skilda håll i Sverige. Man bör medverka till att resultat från andra håll kan nyttiggöras genom utvärderingar och anpassningar. I vissa fall kan finnas skäl att söka påverka pågående utvecklingsarbete inom något annat områ- de till att passa behov inom informationsförsörjningen. Vidare behöver eg— na insatser göras för att planera. initiera. komplettera samt med egna me- del finansiera önskvärda forsknings- och utvecklingsprojekt och försöks- verksamhet.

Ett väsentligt inslag blir att fånga upp. kanalisera och samordna använ- darnas samt bibliotekens och andra institutioners utvecklingsbehov samt inventera angelägna områden för insatser och pågående projekt med an— knytning till informationsförsörjning.

För inventering och precisering av forsknings- och utvecklingsbehov bör möjligheter finnas att starta och stödja särskilda utredningar och pi— lotstudier. Sådana studier bör kunna användas för att stimulera till forsk- nings- och utvecklingsprojekt som sedermera eventuellt helt eller delvis kan övertas av andra forsknings- och utvecklingsorgan eller av bibliotek och informationscentraler. Utredningarna lämnar i bilaga 5 vissa förslag till angelägna forsknings- och utvecklingsprojekt som en ny organisation bör kunna ha som underlag för en första utvecklingsplan.

En annan mycket betydelsefull utvecklingsuppgift är att biträda med konsultation och rådgivning i form av teknikstöd när det gäller datorbase- rade informationssystem eller uppbyggnad av serviceorganisationer kring dessa.

Standardisering. normering och terminologifrågor ingår också bland angelägna utvecklingsuppgifter.

Till utvecklingsuppgifterna i vid bemärkelse hör också utbildning och in- formation. En betydelsfull uppgift för ett samverkansorgan är att överblic- ka den utbildning inom informationsförsörjningsområdet som bedrivs på olika håll. Här bör särskilt framhållas den biblioteksutbildning som bedrivs

• Sida 179
•  Original

vid högskoleenheten i Borås och den utbildning som bedrivs vid institutio- nen för informationsbehandling vid Stockholms universitet. I förekom- mande fall är det en uppgift för organet att planera och initiera förändringar och ny utbildning. En uppgift för ett samverkansorgan är att planera och initiera fortbildning och vidareutbildning för olika personalkategorier samt kursverksamhet. riktad till såväl personal som användare. inom informa- tionsförsörjningen. Det kan gälla träningskurser och seminarier för lärare och elever i högskoleutbildningen och gymnasieskolan. Vidare kan ingå att delta i utformning av handledningar och kursböcker inom informationsför- sörjningen.

9.4. Nationella serviceuppgifter

Till nationella serviceuppgifter hör det slag av operativ verksamhet som syftar till att lämna referensserviee och beståndsservice av gemensamt in- tresse för landet. Dessa uppgifter verkställs i första hand decentraliserat vid olika bibliotek och institutioner som var och en på sitt håll svarar för att tillgodose dessa behov. Fjärrlåneservicen mellan olika bibliotek kan be- traktas som en sådan nationell verksamhet. Det system av ansvarsbiblio- tek som utredningarna förordat i föregående kapitel är särskilt inriktat att tillgodose behoven av en nationell eller internationell bestånds- och refe- rensserviee. I ett sådant system kan ingå såväl vetenskapliga bibliotek vid högskolor. akademier och myndigheter som nationalbiblioteket i dess roll som forskningsbibliotek. Även informationscentralerna vid karolinska in— stitutet (MIC) och tekniska högskolan i Stockholm (IDC) har till stor del en nationell inriktning.

Vidare ingår nationellt inriktad bibliografisk verksamhet vid främst bib- liografiska institutet men även vid Bibliotekstjänst AB och sådan ämnesbib- liografering av svenskt material som sker t. ex. för MEDLARS vid MIC, för INIS vid AB Atomenergis bibliotek och för IRRD vid väg- och trafik- institutet. För dessa nationellt inriktade verksamheter gäller att de bedrivs under förhållandevis olika betingelser vad gäller finansiering, organisato- risk tillhörighet, inriktning osv. En del är också försöksverksamhet. Ge- mensamt för dem alla är att de har stark anknytning till något bibliotek inom en myndighet eller ett företag med kompetens på ämnesområdet. Försöksdrift finansieras vanligen ur centralt tillgängliga medel. i första hand från SINFDOK och en anslagspost till regeringens disposition under statsbudgetanslaget Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp. Det kan enligt ut- redningamas mening finnas skäl att även fortsättningsvis under uppbygg- nadstiden eller en försöksperiod finansiera sådant utvecklingsarbete av ge- nerellt intresse från ett centralt anslag. Normalt bör emellertid gälla att verksamheten efter försöksperiodens slut utvärderas och överförs till lämplig huvudman.

Till de nationella serviceuppgifterna kan också höra uppbyggnaden av allmänt tillgängliga fakta- och produktdatabaser och i en framtid också an- svar för speciella kommunikationsnät avsedda för informationsförsörj- ning, t.ex. det svenska engagemanget i SCANNET.

• Sida 180
•  Original

9.5. Nationaldokumentära uppgifter

Informationsförsörjningen syftar främst till att tillgodose användarnas be- hov som de idag uttrycks eller kan väntas den närmaste framtiden. De na- tionaldokumentära uppgifterna syftar därutöver till att bevara den svenska litteraturen och andra svenska skrifter och göra det materialet tillgängligt för all framtid. Enligt sin instruktion har kungl. biblioteket mer än andra bibliotek den uttalade nationaldokumentära uppgiften att samla. förvara och tillhandahållai landet framställda och utgivna skrifter samt utomlands utgivna skrifter på svenska språket. av svenska författare eller om svenska förhållanden. Denna uppgift utgör samtidigt en viktig del i den svenska in- formationsförsörjningen inom och utom landet. Dessa nationaldokumentä- ra uppgifter bör i princip även fortsättningsvis hållas samlade inom en och samma organisatoriska ram.

9.6. Sambanden mellan olika nationella uppgifter

Huvudgrupperna av nationella uppgifter för informationsförsörjning inne- håller sålunda kortfattat följande deluppgifter:

El Planerings- och samordningsnppgij?er: långsiktig planering som under- lag för utformningen av en nationell informationsförsörjning. planering och samordning av landets referens- och beståndsservice. samver- kans-. kontakt- och bevakningsuppgifter samt nordisk och internatio- nell samverkan. El Forsknings-, utvecklings- och utbildningsnppgifter: forskning rörande informationsprocessen. analyser av användarbehov. datatekniska hjälpmedel, datanätsfrågor. bibliografiska metoder. klassificerings-. in- dexerings- och vokabulärfrägor, administrativa hjälpmedel och organi- sationsutveckling. standardisering. normering och nomenklatur samt utbildning och information. El Nationella serviceuppgifter: nationell referens- och beståndsservice. kommunikationsnät. ämnesbibliografering på nationell nivå och utfö- randeansvar för LIBRIS samt uppbyggnad av vissa allmänt tillgängliga faktadatabaser. Cl Nationaldokumentära uppgifter: verksamhet med inriktning att insam- la. bevara och tillhandahålla svenska skrifter samt löpande bibliografe- ra och katalogisera detta material.

Sambandet mellan de olika uppgifterna kan vara mer eller mindre starkt. I vissa fall återfinns även uppgifter som har direkt samband med annan verksamhet i samhället. De nationella serviceuppgifterna har starka sam- band med rent lokal informationsförsörjning vid olika högskoleenheter el- ler andra myndigheter. Det gäller också de nationaldokumentära uppgifter- na med deras anknytning till kultursektorn.

Planerings- och samordningsuppgifterna har ett starkt samband med ope- rativ informationsförsörjning var den än bedrivs i samhället och dess olika användarkategorier. Detsamma gäller forsknings- och ntvecklingsnppgif terna som ställer särskilda krav på att i kontakt med användarna fånga ak-

• Sida 181
•  Original

tuella utvecklingsbehov. De båda kategorierna av uppgifter har således i stort sett samma kontaktyta eller intressentgrupper. Det finns dessutom ett påtagligt samband mellan planering (särskilt långsiktig planering) och samordning å ena sidan och utvecklingsinsatser å den andra.

Den totala kontaktytan för planerings- och utvecklingsuppgifterna blir mycket stor. Utöver redan nämnda operativa enheter och användare finns en rad olika myndigheter med näraliggande uppgifter. t. ex. UHÄ. stats- kontoret. industriverket. televerket. STU. vissa statliga datacentraler. riksrevisionsverket. forskningsråden osv. Härtill kommer myndigheter och organ med sektorsansvar inom informationsförsörjningen. t.ex. miljö- datanämnden och byggforskningsrådet samt vissa forskningsutförande or- gan.

En annan kontaktyta vetter mot samarbets- och samverkansorgan inom och utom landet. Några sådana exempel är inom landet Vetenskapsakade- mien. Ingenjörsvetenskapsakademien. Sveriges allmänna biblioteksför- ening och Tekniska litteratursällskapet. på nordisk nivå NORDINFO och NORDFORSK samt på internationell nivå IFLA. FID. OECD. Unesco och EG-kommissionen.

När det gäller de operativa uppgifterna vid olika organ inom landet avser planerings- och samordningsåtgärderna i första hand att åstadkomma en ändamålsenlig litteraturförsörjning och en referensservice som ligger i linje med användarnas behov och de övergripande riktlinjerna för informations- försörjningen. Åtgärderna riktar sig däremot inte direkt till den löpande verksamheten vid skilda bibliotek och informationscentraler. Utvecklings- insatser av gemensamt intresse bör initieras och i mån av behov finansie— ras från centralt håll.

Kontakterna med användarna avser i första hand grupper av intressen- ter. inte enskilda personer. För att kanalisera och samordna olika kategori- ers intressen krävs ett centralt organ för löpande utbyte av erfarenheter och synpunkter med olika sammanslutningar och permanenta eller tillfälli- ga intressentgrupper.

Sambandet mellan planerings- och utvecklingsuppgifterna och de natio- naldokumentära uppgifterna är särskilt starkt inom den nationalbibliogra- fiska verksamheten sådan den bedrivs vid bibliografiska institutet. Det finns också ett annat samband därigenom att centrala utvecklingsresurser för informationsförsörjningen kan och bör användas för att effektivera även den nationaldokumentära verksamheten.

När det gäller de nationella serviceuppgifterna utförs dessa, vilket tidigare konstaterats, vid en mängd olika organisationer i samhället. Sambandet med olika användargrupper med varierande krav och lokalt placerade på skilda håll gör att en decentraliserad struktur även fortsättningsvis fram- står som den mest ändamålsenliga. Det föreligger knappast förutsättningar för att skapa en mer centraliserad service. Det kan också finnas skäl att pe- ka på hur utvecklingen inom kommunikationsområdet har gjort en utveck- ling mot centralisering mindre angelägen. Av väsentligt större betydelse är att utforma servicen på ett sådant sätt att den kan förändras och anpassas till bl. a. tillkomsten av nya användargrupper, nya ämnesavgränsningar och ny teknik.

• Sida 182
•  Original

Även den ämneskompetens för bl. a. bibliografering och informations- service som under åren byggts upp i landet följer ett decentraliserat möns— ter. Ämneskompetens inom olika områden finns ofta koncentrerad till hög- skolor. vetenskapliga bibliotek. informationscentraler och myndigheter som genom sin allmänna intresseriktning eller sitt myndighetsansvar haft anledning att specialisera sig inom ett visst område. Teknisk kompetens särskilt för datorbaserad service finns företrädd bl. a. vid informationscen— traler. datacentraler. institutioner för informationsbehandling. statskonto— ret. AB Atomenergi. FOA och SIN FDOK.

Med tanke på att landet blir alltmer beroende av det nordiska och inter- nationella utbudet av referensserviee skulle åtgärder som syftar till en centralisering till en enda enhet inom landet av databaser med motsvaran- de information få endast begränsad samordningseffekt. För att motverka de nackdelar som eventuellt kan uppkomma genom en starkt utspridd ser- vice har de båda utredningarna föreslagit ett system med nationella an- svarsbibliotek inom olika ämnesområden och för särskilda typer av service (avsnitt 8.3). Genom en sådan åtgärd kommer informationsförsörjningen att operativt ombesörjas vid ett antal likvärdiga enheter. Det sistnämnda är en viktig förutsättning för att centrala planerings- och utvecklingsåtgärder skall få den genomslagskraft som behövs. Det är också väsentligt att cen- trala bedömningar kan göras oberoende av vilka tekniska hjälpmedel som används. vilka ämnesområden det gäller eller vilken organisation som skall utföra utvecklingsarbetet.

Båda utredningarna hari uppdrag att behandla verksamhet och inriktning för vissa institutioner med nationella informationsförsörjningsuppgifter. Detta gäller främst informationscentralerna vid IDC och MIC samt statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) och kungl. biblioteket med bib- liografiska institutet. När det gäller de förstnämnda har redan tidigare re- dovisats skälen mot en lösning där informationscentralerna läggs samman eller överförs till ett gemensamt centralt organ. När det gäller kungl. bib- lioteket är dess uppgifter som forskningsbibliotek med samlingar av svensk litteratur och annan forskningslitteratur närmast att jämställa med de vetenskapliga biblioteken inom högskolan.

Verksamheten vid bibliografiska institutet är att hänföra till såväl natio- l naldokumentära uppgifter som nationella serviceuppgifter inom informa- i tionsförsörjningen. Även om det kunde finnas anledning överväga andra lösningar är det starka sambandet med förstnämnda uppgifter (pliktleve- ranserna av svenska skrifter och nationalbibliografin) ett mycket tungt skäl för att behålla institutet som en enhet i direkt anslutning till de nationaldo- kumentära uppgifter som kungl. biblioteket har.

När det gäller de nationaldokumentära uppgifterna är dessa en del av in— formationsförsörjningen. De har dock samtidigt ett kanske ännu starkare samband med samhällets kulturpolitiska strävanden. Även de nationaldo- kumentära uppgifterna utförs i viss män i ett decentraliserat mönster. Vid sidan av kungl. biblioteket. riksarkivet och museerna har även de veten- skapliga biblioteken inom högskolan samt riksdagsbiblioteket och Biblio- tekstjänst AB vissa nationaldokumentära uppgifter. Här finns dessutom en i kontaktyta mot förlag. bokhandel och boktryckerier.

• Sida 183
•  Original

10. Alternativa organisationsformer och utred- ningamas förslag

10.1. Principiella överväganden

En ändamålsenlig organisation för vetenskaplig och teknisk informations- försörjning måste kunna fullgöra uppgifter av de mest skilda slag. Med nödvändighet blir därför ansvaret för informationsförsörjningen fördelat på en mängd olika organ. Utredningarna har tidigare beskrivit detta för- hållande i termer av en decentraliserad struktur. Den grundläggande principen bör enligt utredningamas mening vara att operativ verksamhet även fortsättningsvis utförs i ett decentraliserat mönster men förstärkt med ett centralt organ för planering och samordning (inkl. internationell samverkan) samt stöd till forskning och utveckling (inkl. viss utbildning) inom informationsförsörjningen i dess helhet.

Att på nationell nivå organisera informationsförsörjningen på ett ända- målsenligt sätt blir därvid i första hand en fråga om att skapa former dels för samverkan och ansvarsfördelning mellan skilda organisationer och in- stitutioner inom flertalet samhällssektorer. dels för forskning och utveck- ling på området.

Utredningarna har inte haft i uppdrag att. annat än i vissa speciella fall. lämna förslag om hur den operativa verksamheten skall organiseras och fi- nansieras. De speciella fall som åsyftas gäller hur försöksverksamheten vid informationscentralen vid tekniska högskolan (IDC) och medicinska informationscentralen vid karolinska institutet (MIC) skall överföras i per- manent verksamhet samt hur ledning och drift av LIBRIS och därmed för- enad verksamhet skall utformas. Dokumentationsverksamheten vid sta- tens psykologisk-pedagogiska bibliotek behandlas av organisationskom- mittén för Stockholms högskoleregion. I det följande lämnas också förslag till organisation för de uppgifter kungl. biblioteket har. Vidare föreslås for- mer för finansiering av Tekniska nomenklaturcentralen.

En gemensam utgångspunkt för den diskussion av olika organisationsal- ternativ som förs i detta kapitel är den decentraliserade struktur för servi- cen inom informationsförsörjningsområdet som idag gäller. Mot den bak— grunden anser utredningama att ansvaret för ledning och drift av verksam- heten vid MIC och IDC bör ligga hos resp. högskoleenheter.

Ett särskilt problem utgör LIBRIS. där valet av huvudman inte är lika självklart, särskilt som det ännu är ett system i försöksdrift. I nuläget har LIBRIS starkast samband med verksamheten vid bibliografiska institutet. Med hänsyn till att systemets framtida utformning och inriktning inte är

• Sida 184
•  Original

helt avgjord finns här skäl att överväga var ansvaret för LlBRlS—projektet skall ligga och systemets plats i den nationella organisationen. Beroende på vilken inriktning LIBRIS slutligen kommer att få kan intressentkretsen se- nare blien delvis annan än nu.

Med principen att ansvar för löpande drift skall ligga vid viss myndighet eller organisation följer även ett visst tekniskt och ekonomiskt ansvar. Ut- vecklingsarbete av större omfattning och av utpräglat nationellt intresse bör däremot planeras och prioriteras ur ett helhetsperspektiv och därför i första hand finansieras med centrala medel. Utförandet av utvecklingsar- betet. som lämpligen sker i projektform. kan med fördel uppdras at biblio- tek. informationscentraler eller andra institutioner.

En säskild fråga som inte närmare diskuteras i samband med de organi— satoriska alternativen gäller teknisk information till mindre och medelstor industri. SINFDOK-utredningen har i särskild skrivelse till industridepar- tementet lämnat vissa förslag om försöksverksamhet när det gäller sådant stöd.

10.2. Alternativa organisationslösningar

Båda utredningarna har i uppdrag att ompröva gränsdragningen och an— svarsfördelningen mellan myndigheter med nationella uppgifter inom in- formationsförsörjningen. Mot denna bakgrund skall här diskuteras olika lösningar att organisera de nationella uppgifterna. Utgångspunkten är de krav på helhetssyn som framkommit främst i avsnitt 7.3.

I kapitel 9 har utredningarna uppdelat de nationella uppgifterna för infor- mationsförsörjning i följande fyra huvudgrupper:

E planerings- och samordningsuppgifter (inkl. intemationell samverkan) C forsknings- och utvecklingsuppgifter (inkl. viss utbildning) El nationella serviceuppgifter El nationaldokumentära uppgifter.

Denna gruppindelning är också grunden för den indelning på verksamhets- program som kommer att redovisas i det följande. De fyra grupperna av uppgifter kan organisatoriskt fördelas på olika sätt. Utredningarna diskute- rar här två alternativa organisationslösningar.

Ansvaret för planering och samordning samt forskning och utveckling kan fördelas på skilda myndigheter inom olika sektorer eller hållas samla- de inom ett centralt organ. För att uppnå den helhetssyn som eftersträvas har utredningarna valt att i båda alternativen samla ansvaret hos ett cen- tralt organ.

De nationaldokumentära uppgifterna hålls i båda lösningarna organisa- toriskt samman med dels de nationella serviceuppgifterna inom bibliogra- fiska institutet. dels ledning och drift av LIBRIS och därmed förenad verk- samhet (utförandeansvaret).

En möjlig lösning är att ombilda forskningsbiblioteksrådet (FBR) till ett centralt biblioteksorgan. en nämnd för bibliotekssamverkan för de veten- skapliga biblioteken och informationscentralerna inom högskolan. anting-

• Sida 185
•  Original

en som självständig myndighet eller med ställning som planeringsbered- ning inom universitets- och högskoleämbetet.

lnom industridepartementets ansvarsområde skulle med denna lösning SINFDOK komma att kvarstå med i stort sett oförändrade uppgifter och med ställning motsvarande ett forskningsråd för vetenskaplig och teknisk information och dokumentation. Dock förutsätts finansieringen av hela serviceverksamheten vid MIC och IDC bli överförd till resp. högskoleen- het.

En lösning med ett särskilt organ för bibliotekssamverkan inom högsko- lan som arbetar parallellt med SINFDOK skulle leda till att nuvarande splittring och brist på helhetssyn kommer att bestå. kanske t.o.m. förstär- kas.

En möjlighet är att dela SINFDOK:s uppgifter på olika myndigheter. Rollen som forskningsråd skulle kunna överföras till styrelsen för teknisk utveckling (STU). Statens industriverk (SIND) skulle kunna överta ansva- ret för information till mindre och medelstor industri. Statskontoret skulle kunna svara för programvaror och andra datatekniska frågor i anslutning till dess övergripande ansvar för datasamordning. Vid en sådan uppdelning av SINFDOK:s uppgifter skulle dock nackdelarna i form av bristande överblick och en allmän splittring helt naturligt komma att ytterligare för— stärkas.

Utredningarna har den gemensamma ståndpunkten att endast en lösning som tillgodoser tidigare redovisade krav på helhetssyn. en huvudlinje i ut- redningamas arbete. kan anses ändamålsenlig. För att åstadkomma detta krävs att det tänkta samordnings- och samverkansorganet får en viss obe- roende ställning i förhållande till de myndigheter som i övrigt är verksam- ma inom området eller av andra skäl har starka intressen att bevaka.

Ett självständigt organ bör därför inrättas. Merparten av den verksam— het som det här är fråga om bedrivs inom utbildningsdepartementets an- svarsområde. vilket talar för att placera det nya organet under detta depar- tement. Ett annat alternativ kan vara ett samordnings- och utvecklingsor- gan under budgetdepartementet parallellt med stabsorgan som statskonto- ret och riksrevisionsverket. Den starka anknytningen till högskolan gör det emellertid naturligt att det organ som får samordnings- och utvecklings- uppgifterna på detta område läggs under utbildningsdepartementet med möjlighet för andra departementsintressen att påverka verksamhetens in- nehåll och även tillskjuta medel för vissa uppgifter.

10.3. Alternativ 1. Nationalbibliotek med samordnings— och utvecklingsuppgifter

Det första alternativ utredningarna övervägt innebär att kungl. biblioteket (med bibliografiska institutet). forskningsbiblioteksrådet (FBR) och SIN F- DOK upphör och ersätts med ett nationalbibliotek (central förvaltnings- myndighet), med vida uppgifter inom informationsförsörjningen. nämligen ansvar för nationella informationsförsörjningsuppgifter samt kungl. biblio- tekets nuvarande nationaldokumentära uppgifter. Förutom ansvar för kungl. bibliotekets omfattande arkiv— och serviceuppgifter skulle den nya

• Sida 186
•  Original

myndigheten även ansvara för övergripande planering och ;amordning samt forskning och utveckling inom hela informationsförsörjnitgens områ— de. En sådan central myndigheten skulle vidare fungera som internatio- nellt kontaktorgan. En förebild för detta alternativ har varit British Libra- ry.

De uppgifter som nu åvilar de inledningsvis uppräknade ins'itutionerna skulle. om detta alternativ väljs. i princip övergå till det nya verket och de medel SINFDOK nu förfogar över tillföras motsvarande verksamhet vid den nya myndigheten.

Olika gruppers intressen bör i detta liksom i det följande alternativet ka— naliseras genom ett system av permanenta rådgivande nämnde' och tillfäl— liga arbetsgrupper.

En central myndighet skulle ansvara för följande fyra verksamhetspro- gram:

[ planering och samordning (inkl. internationell samverkan) E forskning och utveckling (inkl. viss utbildning)

nationella serviceuppgifter :] nationaldokumentära uppgifter.

Ett nationalbibliotek med samordningsuppgifter kan organiseras i fristå- ende enheter (institutioner) med egna anslagsframställningar under en ge— mensam styrelse: enheten för nationaldokumentära uppgifter. enheten för bibliografisk verksamhet och enheten för planering och utvecl—ling. vartill kommer gemensamma resurser för administrativ service och förvaltning.

Detta alternativ innebär framför allt tillkomsten av ett tungt centralt för- valtningsorgan för informationsförsörjningsområdet. i vars ans/ar även in- går nationaldokumentär verksamhet. Samma myndighet får ett övergri— pande ansvar för planering och utveckling inom informationsförsörjningen samt ansvar för en nationaldokumentär verksamhet av operativ karaktär. Att sammanföra dessa verksamheter med deras historiskt sett så skilda traditioner i en gemensam organisation kan emellertid skapa svårigheter och intressekonflikter.

lnformationsförsörjningen riktas till forskning och utveckling oberoende av ämne. Ett nationalbibliotek med kungl. bibliotekets nuvarznde ämnes— profll kan emellertid komma att allt för mycket inriktas mot humaniora och samhällsvetenskaper medan övriga vetenskapsområden kommer att berö- ras huvudsakligen genom sambandet med kungl. bibliotekets samlingar av svenskt material.

Styrelsen för ett nationalbibliotek. som även har samordnings- och ut- vecklingsuppgifter. måste kunna hantera såväl långsiktiga nazionaldoku- mentära uppgifter som mer kortsiktiga frågor om att försörja olika intres- sentgrupper med vetenskaplig och teknisk information på ett snabbt och effektivt sätt. Båda typerna av uppgifter har en stor mängd intressenter med olika inriktning. Svårigheter kan därför uppstå att i myndigheten få en tillräckligt bred representation. '

En nackdel med detta alternativ är att samma myndighet som fördelar

• Sida 187
•  Original

medel till forskning och utveckling inom informationsförsörjningsområdet sannolikt kommer att driva egna utvecklingsprojekt och konkurrera om ut— vecklingsanslagen. vilket kan leda till intressekonflikter.

10.4. Alternativ 2. En delegation för informationsförsörjning och ett nationalbibliotek

Det andra alternativet innebär en organisatorisk åtskillnad mellan å ena si- dan uppgifterna planering, samordning och utveckling för informationsför- sörjning och å andra sidan nuvarande kungl. bibliotekets operativa uppgif- ter, främst de nationaldokumentära.

En särskild delegation för informationsförsörjning inrättas för först- nämnda uppgifter. Delegationen övertar SINFDOKzs och FBR:s nuvaran- de uppgifter samt det utvecklingsansvar statskontoret nu har inom för- söksdriften med LIBRIS och därmed förenad verksamhet. Även frågor om utveckling av andra informationssökningssystem bör föras till delegatio- nens ansvarsområde. Delegationen får på detta sätt ett uttalat ansvar för övergripande planering och samordning samt forskning och utveckling inkl. fort— och vidareutbildning av personal inom informationsförsörj- ningens område. En betydande uppgift är att tjänstgöra som svenskt kon- taktorgan för den internationella verksamheten.

Kungl. biblioteket ombildas till nationalbibliotek med oförändrad ställ— ning som självständig myndighet. I dess styrelse bör ingå företrädare för olika berörda intressen. Nationalbiblioteket bör i detta alternativ tilldelas ansvaret för nuvarande kungl. bibliotekets nationaldokumentära uppgifter och dess nationella serviceuppgifter samt ledning och drift av LIBRIS och därmed förenad verksamhet (utförandeansvar).

SINFDOK och FBR upphör även i detta alternativ och deras verksam— het överförs till den nya delegationen. Ett system med permanenta nämn- der och tillfälliga arbetsgrupper bör knytas till delegationen.

En delegation för informationsförsörjning skulle ansvara för följande tre program:

:| Planering och samordning (inkl. internationell samverkan) :] Forskning och utveckling (inkl. viss utbildning) Nationella serviceuppgifter.

Ansvaret för det fjärde programmet. Nationaldokumentära uppgifter. skulle däremot föras till nationalbiblioteket.

En delegation som inte har direkt ansvar för en tung operativ verksamhet kan helt koncentrera sina insatser på att utveckla informationsförsörj- ningen i landet. En fristående delegation kan utan alltför stora ingrepp an- passas till förändrade förutsättningar utan att därmed servicen till använ- darna eller den långsiktiga uppbyggnaden av löpande verksamheter blir ef- tersatt. Informationsförsörjningen befinner sig, som framgått tidigare, i en omställningsprocess till ny teknik och nya användarkrav. En flexibel orga— nisation som snabbt kan komma igång med nya uppgifter kan i en sådan si-

• Sida 188
•  Original

tuation vara en fördel. Planering och samordning samt forskning och ut- veckling inom informationsförsörjningen har en bred krets av intressenter som på vissa punkter starkt avviker från den intressentkrets nationalbib- lioteket har.

En fristående delegation får en neutral ställning i förhållande till natio- nalbiblioteket och övriga vetenskapliga bibliotek och institutioner som svarar för informationsförsörjning. Detta kan vara betydelsefullt bl.a. när det gäller fördelningen av medel för forskning och utveckling samt eventu- ella medel för nationell service. Om medel kan ställas till förfogande från olika samhällssektorer (departement) far delegationen också lättare att verka inom hela informationsförsörjningen. Delegationen skulle också kunna lättare än ett nationalbibliotek med motsvarande samordningsupp- gifter kunna fungera som brygga mellan olika intressen och genom en bred förankring verka för samarbete och gemensamma lösningar.

En nackdel kan emellertid vara att en fristående delegation med endast planerings— och utvecklingsuppgifter i vissa situationer kan uppfattas som en alltför ""lätt” instans utan möjligheter att tillräckligt starkt hävda sina intressen. För att motverka detta krävs rätt sammansättning. saklig kom- petens och mandat att verka inom området samt ekonomiska resurser för nödvändiga insatser.

10.5. Förslag till lösning

Osäkerhet råder på flera punkter när det gäller omfattningen av de natio— naldokumentära uppgifterna. Nationalfonotekets ställning påverkas av den lösning som kan komma att väljas för arkivering av ljud- och bildmate— rial. Beslut har inte heller meddelats i tidningsfilmningsfrågan.

Om nationalbibliotekets uppgifter vidgas i förhållande till nuvarande kungl. bibliotekets. kan detta innebära att de nationella informationsför- sörjningsuppgifterna kommer i andra hand. Pågående förändringar med in- verkan på nationalbibliotekets roll och ställning behöver klarläggas innan dess uppgifter eventuellt sammanförs med nya uppgifter som gäller plane- ring och samordning samt forskning och utveckling för den vetenskapliga informationsförsörjningen i dess helhet.

För delegationslösningen talar följande skäl: ökade möjligheter att kun- na verka på ett brett fält genom finansiering från olika samhällssektorer. förmåga till större anpassning och möjlighet till en bred representation för informationsförsörjningens intressenter. Det förhållandet att alla veten- skapliga bibliotek och informationscentraler får samma ställning gentemot delegationen talar också för en sådan lösning.

Även när det gäller servicen till industrin har delegationslösningen klara fördelar genom att underlätta samverkan och finansiering av särskilda åt- gärder riktade till industrin. En sådan lösning underlättar vidare samfinan- siering av projekt på nationell och internationell basis.

Mot bakgrund av vad här anförts om de båda alternativen har utredningar- na kommit till den gemensamma ståndpunkten att övervägande skäl talar för att nu välja lösningen med dels en delegation för informationsförsörj- ning. dels ett nationalbibliotek.

• Sida 189
•  Original

Förordet för delegationsaltemativet bygger bl. a. på den grundläggande förutsättningen att delegationen får sådan kompetens samt sådana befo- genheter och ekonomiska resurser att den effektivt kan verka som centralt samordnings— och utvecklingsorgan inom inforrnationsförsörjningsom- rådet.

När erfarenheter vunnits av den nya organisationen kan det bli aktuellt att ånyo pröva ansvarsfördelningen inom informationsförsörjningsom- rådet.

• Sida 190
•  Original

11. En delegation för informationsförsörjning

11.1. Ställning och uppgifter

Utredningarna föreslår en delegation för vetenskaplig och teknisk informa— tionsförsörjning, i det följande benämnd delegationen för infor/nutionsför- sörjning. med ställning som myndighet under utbildningsdepartementet. Den förutsätts få de uppgifter som anges i det följande och egna ekonomis— ka resurser för planering och samordning (inkl. internationell samverkan). forskning och utveckling (inkl. viss utbildning) samt för viss nationell ser— vice. Delegationen skall genom sin sammansättning och till myndigheten knutna permanenta nämnder och tillfälliga arbetsgrupper kunna verka inom hela informationsförsörjningsområdet. För att ge myndigheten förut- sättningar att effektivt verka inom andra samhällssektorers ansvarsområ- den bör delegationen få en allsidig sammansättning.

Delegationen skall ha mandat att föreslå erforderliga åtgärder för sam- ordning och utveckling inom hela informationsförsörjningsområdet. Den skall kunna i samråd med resp. huvudman hos regeringen föreslå ansvars- bibliotek för olika ämnesområden och serviceformer. Även i övrigt bör den ges mandat att fördela nationella uppgifter mellan de statliga organ som är verksamma inom informationsförsörjningen.

Delegationen skall vara centralt remissorgan för frågor inom informa— tionsförsörjningsområdet. I denna egenskap skall organisationen ha till uppgift att svara för områdets samlade bedömning ur ett nationellt per- spektiv. Statliga myndigheter och organisationer bör i alla frågor av större omfattning eller principiell betydelse som gäller informationsförsörjning söka samråd med delegationen. Delegationen skall också beredas tillfälle yttra sig över förslag till anslagsframställning från statliga myndigheter och organisationer som har direkt betydelse för informationsförsörjningen.

Delegationen skall genom sin roll som svenskt kontaktorgan för interna— tionell samverkan svara för att svenska intressen bevakas och att svenska synpunkter får vederbörligt inflytande. Den bör också få till uppgift att ut- se kontaktorgan för operativ internationell samverkan.

I enlighet med den uppdelning av nationella informationsförsörj— ningsuppgifter på huvudgrupper som redovisats i det föregående (se av- snitt 10.2) kan följande beskrivning ge en mer konkret uppfattning om dele- gationens uppgifter.

• Sida 191
•  Original

Planering och samordning (inkl. internationell samverkan)

Cl Långsiktig planering som underlag för en nationell informationsför- sörjning: Planera åtgärder inom informationsförsörjningen i ett långsik- tigt perspektiv i enlighet med de riktlinjer och målsättningar som formu- leras utifrån det nationella intresset och som ståri samklang med övriga samhällsintressen inom utbildningspolitiken. forskningspolitiken. kul- turpolitiken. industripolitiken, beredskapspolitiken och utvecklingen internationellt. Detta arbete bör bl. a. resultera i att delegationen upp- rättar fleråriga övergripande planer för informationsförsörjningsom- rådet.

El Planering och samordning av landets referensservice och beståndsser- vice: Planera och samordna referenssystem och beståndssystem i enlig- het med angivna riktlinjer och utgående från de krav användarna ställer och med beaktande av de tekniska förutsättningama i form av kommu- nikationsnät. datorservice osv. Detta arbete bör bl. a. resultera i förslag om utnyttjande och framtagande av databaser och kommunikationsnät samt förslag till ansvarsbibliotek. Ta initiativ i gallringsfrågor samt sam- råda och yttra sig i frågor rörande informationsförsörjningen.

El Samverkan, kontakt och bevakning: Samverka med nationella intres- segrupper och sammanslutningar samt i förekommande fall nominera representanter i sådana. Hålla kontakt med användargrupper och ut- budsorgan. Bevaka utvecklingen inom områden som har nära berörings- punkter med informationsförsörjningen i det gemensamma syftet att skapa överblick och kännedom om de krav och behov som finns hos oli- ka intressentgrupper. Medverka i utformningen och fastställandet av regler och standarder samt vid behov ta initiativ till förhandlingar.

D Nordisk och internationell samverkan: Samverka med nordiska och öv- riga internationella organisationer, sammanslutningar och intressegrup- per samt utse representanteri dessa. Företräda svensk informationsför- sörjning i internationella sammanhang.

Forskning och utveckling (inkl. viss utbildning)

EI Forskning och utveckling: Planera, initiera och vid behov stödja forsk- ning och utvecklingsarbete avseende den vetenskapliga och tekniska in- formationsprocessen. Utarbeta en utvecklingsplan för forskning och ut- veckling inom informationsförsörjningen.

:] Tekniska hjälpmedel: Bevaka, anpassa. utvärdera, ge utbildning och råd för samt ta initiativ till och vid behov finansiera utvecklingsinsatser för att åstadkomma ett ändamålsenligt utnyttjande av tekniska hjälpmedel för informationsförsörjning baserat på behov och resurser hos använda— re och utbudsorgan.

El Data/tät: Bevaka datanätens utveckling samt beakta krav på anslutning och utveckling. Företräda informationsförsörjningsområdet i förhållan-

• Sida 192
•  Original

de till teleförvaltningar och andra myndigheter och organisationer. Uppmärksamma användarnas krav och behov samt initiera och vid be- hov stödja utveckling av teknik baserad på dessa krav.

Bibliografiska metoder. indexering och i'okabuliirfrågor.' Utvärdera. planera. initiera och vid behov stödja utvecklingsarbete när det gäller bibliografering för olika ändamål. lnitiera och låta utföra studier av in- formationsanvändarnas och bibliotekens krav på den bibliografiska in- formationen. Utfärda rekommendationer och regler som främjar natio— nell och internationell samordning.

3 Administrativa hjälpmedel: Bevaka områdets administrativa utveckling och rationalisering i syfte att nyttiggöra resultaten inom de organ som arbetar med informationsförsörjningen. Ta initiativ till utveckling av gemensamma metoder och hjälpmedel samt i mån av resurser svara för konsultation och rådgivning i frågor om service och rutiner samt ut; formning av utrustning och lokaler för bibliotek och andra institutioner för informationsförsörjning.

Anpassning till användarna: Bevaka framstegen inom olika vetenskaps- områden. särskilt informatik och beteendevetenskaper samt sådan forskning och utveckling som syftar till att anpassa servicen till använ- darnas behov. lnitiera studier avseende referens— och bearbetningsser- vice. frågor om s.k. mellanhänder. mottagarreaktioner och utnyttjande av tekniska hjälpmedel. Främja översättnings- och analysservice för speciellt den mindre och medelstora industrins behov.

Stamlzrrdisering och nor/nering: Bevaka och delta i utveckling av stan- darder. normer och terminologi inom informationsförsörjningen.

Vetenskaplig och teknisk resultatredovisning.' Bevaka utvecklingen av resultatredovisning och formerna för dess spridning med hänsyn till in— formationsförsörjningen. Verka för enhetlig nomenklatur och termino— logi i samband därmed.

Utbildning och iryfin'matimr: Bevaka. planera och initiera utbildning (särskilt fortbildning och vidareutbildning) samt kursverksamhet för så- väl biblioteks- och dokumentationspersonal som olika användargrup- per. Yttra sig över berörda kursplaner på högskolenivå samt främja ut- bildnings- och kursverksamhet i föreningar och sammanslutningar. Bi- dra till att utbildning om informationskällor intas i kursplanerna för gymnasieskolan och högskolan samt i övrigt bidra till informationsin- satser bland användarna.

Nationella serviceuppgifter

[: Bibliografisk verksamhet: Bevaka och främja utvecklingen av ämnes— bibliografering avsedd för internationellt utbyte av vetenskaplig infor- mation.

• Sida 193
•  Original

D Databehandlingsfrågor: Delta i planering och finansiering av mer om- fattande försöksdrift med datasystem inom informationsförsörjningen.

Cl Litteraturförsörjning: Medverka i planering och finansiering av katalo- ger för utländsk litteratur. Planera och stödja anskaffning av litteratur inom sådana speciella områden eller för sådana behov som inte blir till- godosedda genom de vetenskapliga bibliotekens reguljära litteratur- inköp grundade på lokala beslut. Denna uppgift kan innefatta såväl de- legationens planerings- och samordningsuppgifter inom ramen för ett system med ansvarsbibliotek som fördelning av medel för speciella än- damål.

] 1.2 Sammansättning

Delegationens arbete berör olika samhällssektorer och grupper av intres- senter. Dess sammansättning måste spegla detta förhållande genom en så bred representation som möjligt av sådana intressenter som kan främja en informationsförsörjning svarande mot landets samlade behov. Å andra si- dan får organet inte bli alltför stort för att kunna fungera effektivt.

Informationsförsörjningen skall tillfredsställa informationsbehoven hos många olika användargrupper. Användarrepresentanterna föreslås därför få en stark ställning och tillsammans med representanter för allmänintres- sen bilda majoritet i delegationen.

Allmänintressena bör enligt utredningamas mening företrädas av riks- dagsledamöter.

Användarintressena bör företrädas i delegationen genom representanter för olika sektorer. t. ex. högre utbildning och forskning inom högskolan. teknisk forskning och utveckling, annan sektoriell forskning och utveck- ling samt industri och näringsliv.

Representanter för närliggande områden. t. ex. folkbiblioteksväsendet. nationaldokumentär verksamhet och datasamordning. bör också ingå i de- legationen. Vidare bör i delegationen ingå chefen för delegationens kansli.

Utredningarna föreslår att delegationen för informationsförsörjning skall bestå av högst tio ledamöter. som regeringen utser för en tidsperiod av tre år. Bland ledamöterna utser regeringen ordförande och vice ordförande.

Utredningarna har inte ansett sig böra ta upp frågan om företrädare för personalorganisationerna.

Olika specialistintressen och utbudsorganisationer bör bli företrädda i nämnder och arbetsgrupper.

11.3. Organisation och arbetsformer

I delegationens uppgifter ligger att samverka med och bevaka utvecklingen inom stora delar av det svenska samhället. Kontakter är därför nödvändiga med olika användargrupper, vetenskapliga bibliotek och informationscen— traler, folkbibliotek. industri och näringsliv, forskning och utveckling. oli- ka myndigheter samt sammanslutningar och intressegrupper.

• Sida 194
•  Original

För att ytterligare bredda inflytandet från intressenterna och därmed un- derlätta kontakterna med dessa föreslås att delegationen kompletteras med ett antal permanenta rådgivande nämnder och tillfälliga arbetsgrupper.

Medan delegationens sammansättning avser att spegla allmänintressen och användarbehov. skall nämnder och arbetsgrupper i högre grad spegla mer speciell kompetens på området exempelvis inom serviceorganen och utbudsorganisationerna.

I det följande redovisas hur ett system med nämnder skulle kunna utfor- mas under de förutsättningar som nu gäller. Exempel på nämnder som till en början skulle kunna vara motiverade är följande:

En nämnd för de vetenskapliga biblioteken. infor/natiorm'entralerna och folkbiblioteken som skall kunna bereda sådana ärenden rörande infor- mationsförsörjningen som dessa institutioner har att ombesörja samt sam- arbetsfrågor dem emellan.

En niimndförfo"rvaltningsbibliotek ochjöretagsbibliotck som skall kun- na bereda ärenden rörande informationsförsörjningen till och från denna typ av organisationer samt tjänstgöra som samarbetsorgan för gemensam- ma frågor.

En nämnd/ör industrrfrågor som skall kunna bereda ärenden rörande näringslivets informationsförsörjning. Särskild hänsyn skall därvid tas till den mindre och medelstora industrins behov.

En niimndför terminologi. klassifikation och Språkfrågor som skall kun- na bereda ärenden i dessa frågor samt föreslå och utvärdera forsknings- och utvecklingsinsatser inom dessa ämnesområden.

En nämndförforskning och utveckling inom informationsförsörjningen som skall kunna bereda ärenden rörande sådan forskning och utveckling

som har beröringspunkter med informationsförsörjningen samt föreslå och utvärdera insatser av utvecklings- och försökskaraktär.

En nämnd för kommanikationsfrågor (datanät m.m.) som skall kunna bereda ärenden i sådana frågor samt föreslå utvecklingsinsatser inom detta område. Nämnden skall även fungera som svensk kontaktkommitté för SCANNET.

En nämndför utbildningsfrågor som skall kunna bereda ärenden röran- de utbildningsfrågor inom informationsförsörjningen. särskilt frågor om fortbildning och vidareutbildning samt stipendiatverksamhet. Nämnden bör också bereda gemensamma informationsfrågor.

Man kan överväga att slå samman de två första nämnderna till en. Utred- ningarna har även diskuterat möjligheten att göra en uppdelning av nämn- der utifrån den tidigare redovisade indelningen i tre system. dvs. en nämnd för referenssystemet. en nämnd för beståndssystemet och en nämnd för kommunikationssystemet.

Även om utredningarna ej i detalj vill fastställa en nämndorganisation är det angeläget att de uppgifter som medtagits i föregående uppräkning blir föremål för arbete i en nämndorganisation.

För att delegationen tillfredsställande skall kunna fullgöra sina uppgifter krävs att tillräckliga kansliresurser ställs till förfogande. Kansliet skall ha till uppgift att planera, bereda och i delegationen föredra ärenden. Vidare

• Sida 195
•  Original

skall i kansliets uppgifter ingå att med sekretariatsresurser och annan ad- ministrativ service biträda de nämnder och arbetsgrupper som kommer att inrättas.

Kansliet behöver en sådan sammansättning och kompetens att löpande bevaknings- och kontaktuppgifter inom de olika områden som berör infor- mationsförsörjningen kan fullgöras effektivt. Även andra ärenden av åter- kommande karaktär skall kunna handläggas av kansliet och föredras i dele- gationen. l kraft av sin kompetens skall kansliet också kunna biträda an- vändare och serviceorgan med råd och anvisningar i olika frågor. bl.a. om utnyttjande av tekniska hjälpmedel i informationsförsörjningssam— manhang.

Kapacitet bör även finnas för utredningsverksamhet och sammanställ- ning av olika rapporter och planeringsdokument. bl. a. fleråriga övergri- pande planer. Information om delegationens verksamhet och den svenska informationsförsörjningen bör också ingå som en del av kansliets uppgif- ter.

Till kansliuppgifterna hör vidare att initiera. planera och utvärdera forsknings- och utvecklingsprojekt samt insamla och analysera underlags- material för diskussioneri delegation och nämnder.

Bland övriga kansliuppgifter ingår att ta fram underlag för delegationens verksamhetsplanering och anslagsframställning samt att sammanställa verksamhetsberättelse. En betydelsefull uppgift är att verka för en ända— målsenligare statistik än för närvarande i samverkan med statistiska cen- tralbyrån.

Beredning av remisser och samrådsärenden samt framtagande av under- lag för delegationens yttranden över myndigheters anslagsframställningar för informationsförsörjning blir andra uppgifter för kansliet.

Delegationens kansli uppdelas lämpligen på en planerings- och samord- ningsenhet och en utvecklingsenhet. Arbetet inom kansliet bör ledas av en kanslichef. För ledningen av arbetet vid de båda enheterna bör finnas en- hetschefer. Vidare bör finnas en ansvarig handläggare för administrativa ärenden.

En betydande del av delegationens arbetsuppgifter kommer att vara av utrednings- och planeringskaraktär, vilket kräver tillgång till personal i kansliet med specialistkompetens inom olika områden. Dessa skall bl. a. kunna biträda med särskilda studier och framtagning av underlagsmaterial. Sakkunskap måste också finnas för att lägga ut uppdrag samt utvärdera och sammanställa resultaten av utvecklings- och utredningsprojekt. För rådgivning i tekniska och andra frågor bör finnas högt kvalificerad perso- nal.

Utredningarna föreslår att till delegationens kansli inledningsvis förutom chefstjänstemän knyts personal motsvarande sex handläggartjänster för olika sakfrågor. För allmänt utredningsarbete bör också finnas assistent- personal. Utredningarna föreslår att fem assistenttjänster inrättas varav fyra för allmänt utrednings- och sekretariatsarbete vid kansliet och en för administrativa göromål, bl.a. registratorsfunktionen samt ekonomi— och personalfrågor. Vidare bör medel motsvarande fem biträdestjänster ställas till delegationens förfogande. Sammanlagt innebär detta förslag att vid

• Sida 196
•  Original

kansliet inledningsvis inrättas ca 20 tjänster. Utöver denna fasta personal bör delegationen disponera medel för att till sig kunna knyta konsulter för tillfälliga uppdrag och utredningar.

För närvarande finns vid SIN FDOK:s sekretariat en chef för ledning av ar- betet. en handläggare med främst administrativa göromål och visst interna— tionellt arbete. två handläggare för beredning av sakfrågor. en handläggare för utredningsarbete och information samt en assistent och två skrivbiträ- den. sammanlagt åtta tjänster (se avsnitt 4.1 1.2). Styrelsen för teknisk ut- veckling svarar för rådets vaktmästeriservice och administrativ service (bl. a. personaladministration och ekonomi).

Forskningsbiblioteksrådet (FBR) har numera i praktiken två tjänster för sekretariatsuppgifter (en rådssekreterare och en assistent) som är uppför- da på kungl. bibliotekets personalstat (se avsnitt 4.9.2 och 4. 10.1).

Under perioden 1967— 1975 var inom statskontoret utredningspersonal motsvarande i genomsnitt två å tre årsverken sysselsatta med utredningar om de vetenskapliga bibliotekens verksamhet. Vidare har under perioden 1975—77 SIN FDOK—utredningen och BIDOK genom sina sekretariat sva- rat för utredningsarbete inom informationsförsörjningen.

Sammantaget innebär detta att ca 15 personer på heltid varit verksamma med uppgifter av den natur som den nya delegationen föreslås överta. För teknisk och annan rådgivning finns f.n. inte några särskilda resurser.

För kansliet tillkommer utöver löner även kostnader för lokaler. inred— ning och utrustning.

Delegationen bör därutöver erhålla resurser att fördela för stödjande av forskning och utveckling samt nationell service inom informationsförsörj— ningen. Detta belyses i det följande

11.4. Ekonomi och anslagssystem

] 1.4. ] Verksamhetsprogram

Utredningarna föreslår att verksamheten vid delegationen skall bedrivas inom följande tre verksamhetsprogram: Cl Planering och samordning

Forskning och utveckling

_ Nationella serviceuppgifter.

L'r verksamhetsprogrammet Planering och samordning skall kunna finan- sieras särskilda utredningar och uppdrag till konsulter och personer med

specialistkompetens.

Ur verksamhetsprogrammet Forskning och utveckling skall kunna fi- nansieras forsknings- och utvecklingsprojekt. teknisk rådgivning samt bi- drag till initiering av utbildnings- och informationsinsatser. Detta program skall kunna användas dels för att finansiera projekt som delegationen ini- tierar, dels för bidrag till projekt som institutioner, organisationer. företag och enskilda önskar bedriva inom informationsförsörjningsområdet.

Ur verksamhetsprogrammet Nationella serviceuppgifter skall kunna fi- nansieras viss försöksverksamhet och försöksdrift. Från detta program

• Sida 197
•  Original

bör en eventuell försöksverksamhet med ett system av ansvarsbibliotek kunna finansieras. Vidare bör ur programmet kunna finansieras bidrag till verksamheter vid vissa organisationer och sammanslutningar samt stöd till speciella behovsområden. t. ex. förvärv av speciella publikationer och da- tabaser av nationellt intresse.

1 1.4.2 Medelsbehov

Anslagen till SINFDOK:s och FBR:s verksamheter kommer att upphöra i och med tillkomsten av den nya delegationen. Som framgår av beskriv— ningen av SINFDOK (avsnitt 4.11) uppgår rådets totala budget för budget- året l977/78 till ca 7.4 milj. kr. De direkta bidragen till FBR:s verksamhet uppgår innevarande budgetår till ca 115 000 kronor (se avsnitt 4.10. 1).

Utredningarna föreslår i kapitel 12 att den informationssökningsservice med bidrag från SINFDOK som f. n. bedrivs vid informationscentralerna inom karolinska institutet (MIC) och tekniska högskolans bibliotek i Stockholm (IDC) i fortsättningen skall finansieras över högskolans budget. Den totala kostnaden för denna verksamhet under innevarande budgetår beräknar utredningarna till ca 1.3 milj. kr. varav för MIC 0,4 milj. kr. och för lDC ca 0.9 milj. kr. Vidare föreslås att 0,4 milj. kr./budgetår tillförs MIC över högskolans budget för indexeringsverksamhet. Bidrag för denna verksamhet har hittills utgått från medicinska forskningsrådet. Ansvaret för fördelning av datortidsmedlen från UHÄ bör tillsvidare överföras från SINFDOK till delegationen. Dessa medel uppgår innevarande budgetår till ca 950000 kr. Ovanstående belopp är beräknade i l977 års penningvärde.

Medelsbehov: Programmet planering och samordning

Utredningarna har i det föregående betonat vikten av utökade planerings- och samordningsinsatser för att ändamålsenligt kunna utnyttja tillgängliga resurser inom informationsförsörjningen. Mot denna bakgrund föreslås att delegationen anvisas en medelsram om 2,6 milj. kr. för planering och sam- ordning under det första verksamhetsåret. Härav beräknas preliminärt 1,9 milj. kr. för utredningsverksamhet (löner och arvoden m.m.) och 0,7 milj. kr. för utredningar genom sakkunniga och experter.

Medelsbehov: Programmetforskning och utveckling

För att upprätthålla en hög internationell nivå på informationsförsörj- ningen i Sverige behövs enligt utredningarnas uppfattning omfattande forsknings- och utvecklingsinsatser även i framtiden.

Utredningarna har vid genomgången av aktuella problemområden funnit ett antal angelägna forsknings- och utvecklingsprojekt. Projektförslagen avser hela informationsförsörjningsområdet. I anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 redovisar SINFDOK vissa insatsområden som tillsam- mans med utredningamas projektförslag kan ingå i ett underlag för delega- tionens utvecklingsplan. Se även bilaga 5.

Delegationen förutsätts vidare överta ansvaret för de projekt som nu fi- nansieras med medel från SINFDOK och som fortgår vid delegationens

• Sida 198
•  Original

tillkomst. För budgetåret l977/78 pågår projekt med medel från SINFDOK för totalt 3.4 milj. kr. (exkl. medel till MIC och IDC samt sekretariatskost- nader). Mot bakgrund av den forskning och utveckling som en bättre be— stånds-. referens- och kommunikationsservice kräver samt för att främja utbildningen inom informationsförsörjningen föreslås en medelsram för forskning och utveckling om 8.1 milj. kr. det första verksamhetsåret. Här- av beräknas l.l milj. kr. utgöra kostnader för löner. arvoden m.m.

Medelsbehov: Programmet nationella serviceuppgäter

För olika bidrag till verksamheter vid organisationer och sammanslutning- art. ex. TLS. lVA. SCANDOC. TNC och SIS har SINFDOK för budget- året l977/78 avsatt uppskattningsvis l.l milj. kr. Delegationen för informa— tionsförsörjning förutsätts överta finansieringen av dessa verksamheter från SINFDOK.

För sådana bidrag samt försöksverksamhet och stöd till speciella be— hovsområden föreslår utredningarna en medelsram om 2.7 milj. kr. under första verksamhetsåret varav 0.7 milj. kr. har beräknats för erforderliga ut- redningar som underlag för beslut (löner och arvoden m.m.).

Sammanfattning av delegationens medelsbehov

Utredningarna har funnit det angeläget att Sverige i likhet med flertalet andra industrinationer vidtar kraftfulla åtgärder för att samordna och för- bättra informationsförsörjningen till forskning. utbildning och näringsliv liksom till samhället i övrigt. Delegationen för informationsförsörjning får omfattande arbetsuppgifter och. inom sitt ansvarsområde. ett nationellt ansvar över alla samhällssektorer.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till omfattningen av det ansvars— område för planering. samordning och utveckling som delegationen får föreslår de båda utredningarna att följande medelsramar ställs till delega- tionens förfogande under det första verksamhetsåret: till planering och samordning 2.6 milj. kr.. till forskning och utveckling &I milj. kr. samt till nationella serviceuppgifter 2.7 milj. kr. eller sammantaget I3.4 milj. kr. Därav utgör 4,4 milj. kr. kostnader för löner. arvoden. expenser. lokaler och utrustning samt utredningar genom sakkunniga och experter vid dele— gationens kansli. Dessa förvaltningskostnader kan verka höga ijämförelse med motsvarande kostnader vid t.ex. forskningsråden. Detta samman- hänger med att delegationen utöver forskningsrådsfunktionen också får mycket omfattande planerings- och samordningsuppgifter för informa- tionsförsörjningen i landet.

11.4.3 Anslagssystem

Utredningarna hari det föregående föreslagit att delegationen får ställning som myndighet under utbildningsdepartementet. även om delegationen skall kunna betjäna intressenter också inom övriga departements ansvars- områden. Koncentrationen av intressenter bedöms dock störst inom ut- bildnings- och industridepartementens ansvarsområden.

• Sida 199
•  Original

Anslagstekniskt kan delegationens medelsförsörjning lösas enligt två oli- ka principer.

Ett alternativ är att alla medel till delegationen anvisas över utbildnings- huvudtiteln och att delegationen inger anslagsframställning till utbildnings- departementet.

Ett annat alternativ är att medlen för programmen forskning och utveck- ling samt nationella serviceuppgifter anvisas över såväl utbildningshuvud- titeln som industrihuvudtiteln. Därest denna lösning väljs inger delegatio- nen anslagsframställningen till båda departementen.

Härutöver skall delegationen beakta möjligheterna att samfinansiera projekt med andra myndigheter. t. ex. styrelsen för teknisk utveckling (STU). statens industriverk (SIND). miljödatanämnden (MDN), forsk- ningsrådsnämnden (FRN). statskontoret och statens kulturråd samt halv- statliga organ och privata intressenter.

1 1.5 Genomförandefrågor

Utredningarna föreslår att delegationen för informationsförsörjning inrät- tas a'en [juli 1978. Förberedelsearbetet bedöms vara av den omfattningen att en särskild organisationskommitté bör tillsättas. De tjänster som före- slås vid delegationens kansli bör inrättas fr.o.m. den I juli 1978.

Verksamheterna vid forskningsbiblioteksrådet (FBR) och statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK) föreslås upphö- ra med utgången av budgetåret l977/78.

Organisationskommittén bör bl. a. utarbeta förslag till instruktion och arbetsordning för delegationen samt de befattningsbeskrivningar som kan krävas i kommande förhandlingar om löne- och anställningsvillkor mellan statens avtalsverk och personalorganisationerna. Delegationen bör ledig- förklara och tillsätta fiertalet tjänster. Tjänst som kanslichef tillsätts av re- geringen.

• Sida 200
•  Original

12. Informationscentralerna vid karolinska in- stitutet och tekniska högskolan i Stockholm

12.1. Allmänna överväganden

Båda utredningarna har enligt sina direktiv i uppdrag att ta ställning till och lämna förslag som berör de vetenskapliga informationscentralerna vid ka- rolinska institutet (MIC) och tekniska högskolan (IDC).

I avsnitt 4.12 ges en kortfattad beskrivning av verksamheterna samt an- slags- och intäktsutvecklingen under de senaste fem åren. Verksamheterna vid de båda informationscentralerna finns utförligt beskriven i rapporter som på uppdrag av SINFDOK-utredningen framtagits vid respektive cen- tral.

Utredningarna har funnit att de båda aktuella verksamheterna utgör ett värdefullt och i många stycken nödvändigt komplement till övrig verksam- het vid de vetenskapliga biblioteken. Merparten av centralernas verksam- het har numera, enligt utredningamas mening. lämnat försöksstadiet. Det är därför inte längre motiverat att finansiera verksamheterna med utveck- lingsanslag.

Utredningarna har i sin redovisning av strukturen på informationsför- sörjningens område betonat betydelsen av den rådande decentraliseringen och regionaliseringen och därvid konstaterat att denna även fortsättnings- vis är ändamålsenlig. under förutsättning att vissa planerings-. samord- nings- och utvecklingsinsatser utförs på central nivå.

Delegationen för informationsförsörjning skall. enligt utredningamas förslag, bl. a. få ansvar för planering. initiering och finansiering av utveck- lingsprojekt inom informationsförsörjningen. Sådant utvecklingsarbete vid informationscentralerna som inte är att hänföra till systemunderhåll bör fi- nansieras över delegationens anslag. Det ankommer vidare på delegatio- nen att ta ställning till dessa centralers roll i ett system med ansvarsbiblio- tek.

12.2. Informations- och dokumentationscentralen vid teknis- ka högskolans bibliotek

Informations- och dokumentationscentralen (IDC) har för närvarande en organisatorisk ställning som är jämförbar med en avdelning vid tekniska högskolans bibliotek. Verksamheten finansieras dock i särskild ordning.

• Sida 201
•  Original

Utredningarna anser denna organisatoriska inplacering av informations- tjänsten ändamålsenlig. Mot bakgrund av det tidigare redovisade synsättet med traditionell biblioteksservice och informationstjänster som ett sam- manhängande område anser utredningarna en sådan nära anknytning till den övriga biblioteksverksamheten vara väl lämpad att svara mot använ- darnas krav på en samlad service. Ingen åtskillnad bör sålunda göras mel- lan informations- och dokumentationscentralen och biblioteket i övrigt. All verksamhet förutsätts utgöra delar av tekniska högskolans biblioteks ansvarsområde.

Den verksamhet som hittills bedrivits vid biblioteket avseende informa- tionsservice kan fördelas på:

[] operativ verksamhet inom naturvetenskap och teknik samt beteende— och samhällsvetenskap D uppdragsverksamhet D forskning och utveckling.

I den förstnämnda verksamheten ingår datorbaserade informationstjäns- ter, databasproduktion. utbildning samt tillhandahållande av dokument i anknytning till referensservicen. Tekniska högskolans bibliotek (KTHB) bör inom ett system med ansvarsbibliotek ges i uppgift att tillhandahålla datorbaserad informationsservice inom teknik och angränsande naturve- tenskaper. Verksamheten bör utformas så att den förutom högskoleenhe- tens behov även kan tillgodose landets behov i övrigt. I informationsservi- cen bör ingå såväl referenstjänster som kopie- och utlåningsservice 1 an- slutning till dessa.

För informationstjänster inom beteendevetenskaperna bör enligt utred- ningamas mening statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) eller dess efterföljare ha ansvaret. Driften av de datorbaserade tjänsterna bör emellertid av datasamordningsskäl kunna handhas av tekniska högskolans bibliotek på likartat sätt som hittills. Verksamheten bör bedrivas på upp- dragsbasis. varvid tekniska högskolans bibliotek ges full merkostnadstäck- ning av SPPB eller dess efterföljare.

Likaså bör biblioteket, i mån av resurser. kunna åtaga sig annan upp- dragsverksamhet. Även andra intressenter inom informationsförsörj- ningen i landet bör kunna ges tillfälle att utnyttja den kompetens och de produkter som finns vid tekniska högskolans bibliotek. Huvuduppgiften måste dock vara att tillhandahålla informationstjänster inom tekniska och angränsande naturvetenskapliga ämnen, vilket innebär att uppdragsverk- samheten ges lägre prioritet.

Utvecklingen av informationssökningssystemet 3RIP. som sker inom in- formationscentralen, är enligt utredningamas uppfattning att betrakta som ett forsknings- och utvecklingsprojekt. Övrig utvecklingsverksamhet får anses utgöra en naturlig del i strävandena att underhålla och vidmakthålla bibliotekets datorbaserade informationstjänster. Sådant arbete är alltid nödvändigt i anslutning till en löpande service även om dess omfattning kan diskuteras. SINFDOK planerar att under hösten 1977 utvärdera syste- met 3RIP. Innan resultatet av denna utvärdering föreligger anser utred-

• Sida 202
•  Original

ningarna att underlag saknas för att ta ställning till frågan om projektets framtid.

Principiellt bör projekt av denna typ. som har inslag av tillämpad forsk- ning och grundläggande produktutveckling. inte ses som en del av den lö- pande verksamheten vid informationscentraler och bibliotek. Det kan där- emot vara befogat att på uppdragsbasis förlägga sådana utvecklingsprojekt till sådana organ. Finansiering bör ske över det forsknings- och utveck- lingsprogram som utredningarna föreslagit för delegationen. Sådan pågå— ende projektverksamhet bör därför inte överföras till tekniska högskolans budget.

Mot denna bakgrund föreslår utredningarna att tekniska högskolan i Stockholm övertar ansvaret för finansieringen av den informationsservice. med undantag för forsknings- och utvecklingsverksamheten. som nu be- drivs vid tekniska högskolans bibliotek med bidrag från SINFDOK. An- svaret för fördelning av datortidsmedlen från UHÄ föreslås samtidigt bli överfört till delegationen.

Den organisatoriska inordningen i biblioteket och överföringen av finan— sieringsansvaret bör ske snarast. Personalansvaret för den personal som avlönas med anslag från SIN FDOK åligger redan tekniska högskolan.

Samtidigt bör uppdras åt delegationen att i samråd med KTHB och övri— ga berörda utreda vissa frågor beträffande den framtida verksamheten vid biblioteket mot bakgrund av övergången från försöksverksamhet till drift. Härvid bör eftersträvas en balanserad verksamhet med avseende på refe- rens- och beståndsservice ägnad att på ett rimligt sätt tillfredsställa de krav på service som kan ställas av främst utbildning. forskning och industri. Frågor som härvid bör uppmärksammas är vilket databasutbud som är lämpligt med tanke på övriga tillgängliga referenstjänster. hur beståndsser- vicen i anslutning till de datorbaserade tjänsterna skall lösas samt vilka särskilda åtgärder som kan behöva vidtagas för att möta industrins behov av service.

12.3. Medicinska informationscentralen vid karolinska institutet

Medicinska informationscentralen vid karolinska institutet (MIC) har ställ- ning som en serviceenhet vid institutet. Verksamheten finansieras med medel ur karolinska institutets budget. från universitets- och högskoleäm- betet när det gäller datortidsmedel. medicinska forskningsrådet. vissa and- ra forskningsråd. institutets fonder samt genom uppdragsverksamhet och avgifter. Försöken med dokumentationsservice inom de kemiska och bio- logiska ämnesområdena finansieras med projektbidrag från SINFDOK. Den nu gällande ordningen med huvudmannaskapet för informationscen- tralen hos karolinska institutet bör enligt utredningamas uppfattning bestå även i framtiden. Informationscentralen och karolinska institutets biblio— tek är nu separata enheter. Detta ställer speciella krav på samarbete och planering så att referenstjänster och dokumentförsörjning effektivt kan samordnas. En närmare institutionell samordning mellan de två enheterna bör övervägas. Vidare bör i samråd med delegationen undersökas övriga möjligheter till rationalisering.

• Sida 203
•  Original

Verksamheten vid medicinska informationscentralen kan grovt indelas

Il operativ verksamhet inom medicin och biokemi m. fi. ämnesområden _ indexeringsverksamhet och ämnesbibliografering

Zl uppdragsverksamhet

forskning och utveckling.

I den operativa verksamheten ingår datorbaserade informationstjänster inom de s.k. livsvetenskaperna (medicin. biologi. biokemi. delar av bete- endevetenskaperna m. fl.). arbetsmedicin. yrkeshygien och miljövård. En- ligt utredningarnas mening bör MIC inom ett system med ansvarsbibliotek ansvara för datorbaserad informationsservice inom livsvetenskaperna. Den externa servicen bör riktas till forskning inom högskolan. läkare verk- samma inom klinisk forskning eller inom sjukvård samt till förvaltning och näringsliv.

Uppgiften att indexera skandinaviska rapporter och tidskrifter för MED- LARS ingår i avtalet med National Library of Medicine (NLM) och ger i utbyte databasen MEDLARS II och den programvara som används vid MIC.

I mån av resurser bör även fortsättningsvis uppdragsverksamhet kunna utföras vid MIC. På samma sätt som vid tekniska högskolans bibliotek bör uppdragsverksamheten inriktas på att ge även andra intressenter inom in- formationsförsörjningen i landet tillgång till den kompetens och de produk- ter som finns vid MIC. För uppdragsverksamheten förutsätts MIC kunna erhålla full merkostnadstäckning via de organ som ger uppdragen.

Den del av medicinska informationscentralens verksamhet som finansie- ras med anslag från SINFDOK. dvs. försöken med kemisk dokumenta- tion. bör enligt utredningamas mening utvärderas. Mot bakgrund av en så- dan utvärdering bör delegationen bedöma om verksamheten skall överfö- ras i permanent drift.

Den utvecklingsverksamhet som bedrivs vid MIC får anses ingå i arbetet att underhålla och vidmakthålla informationscentralens datorbaserade in- formationstjänster. Större forsknings- och utvecklingsprojekt bör som re- gel finansieras ur delegationens utvecklingsprogram.

För närvarande pågår försök med avgiftsbeläggning av MEDLINE-ser- vicen. Vilka effekter detta kommer att få på sikt för MIC:s intäkter är ännu för tidigt att avgöra. Den finansieringsbild som informationscentralen upp- visar är splittrad, något som utredningarna ur principiell synvinkel finner mindre önskvärt. Utredningarna anser att operativ verksamhet bör finan- sieras över ordinarie budget eller med avgifter. Det är sålunda angeläget att så stor del som möjligt av finansieringen av MIC kan ske över karolins- ka institutets budget. Under förutsättning att den kemiska dokumenta- tionsverksamheten överförs i permanent drift bör denna finansieras på samma sätt. Forskningsrådens ekonomiska ansvar skulle därvid upphöra och motsvarande medel beräknas över institutets budget. När det gäller fördelning av datortidsmedlen förutsätts ansvaret samtidigt överföras till delegationen.

Det är även önskvärt att karolinska institutet övertar det finansiella an-

• Sida 204
•  Original

svaret för den indexeringsverksamhet. som för närvarande bekostas av medicinska forskningsrådet.

12.4. Medelsbehov

Utredningarna föreslår att den informationssökningsservice med bidrag från SINFDOK som bedrivs vid MIC och IDC i fortsättningen skall finan- sieras över resp. högskolas budget. Den totala kostnaden härför beräknar utredningarna till ca 1.3 milj. kr. för budgetåret l977/78. varav för MIC 0.4 milj. kr. och för IDC 0,9 milj. kr. Vidare föreslås (avsnitt 11.4.2) att 0.4 milj. kr./budgetår tillförs MIC över högskolans budget för indexerings- verksamhet. SINFDOK:s nuvarande ansvar för fördelning av datortids- medlen från UHÄ. f. n. 950000 kr.. bör tills vidare överföras till delegatio- nen. Beräkningarna utgår från l977 års penningvärde.

• Sida 205
•  Original

Frågor enbart för BIDOK

• Sida 206
•  Original

'| 1 .. " |. | | || L.. ;- I . Willi ml! mä '* Lundavägen-m: 'i -.-|'1 _|... "|.'|r' mrgu' . m !!, _| '| IM ;d.15':1|.. (&_ 'TR'LWI :F. I" I

"' . ' ":T, när! Efit! Imad-tt

. ' I' 115: tilbéleläfitätiit' ' !!! .. .

| . . a . . | .. , . ., . - i— .. I.) | u-IHE. | rum-slår | it? nås 1111 'igj'nuu. .it-"Zl. .!cug?a.9.5c| ,? .

'I .I."," " [Alf.-I'll 'mJ'Illdelu'tl'l [ul-" ”&”.ng .|.'..||.',i_' 'Jl "1| ".."," äl _ |. |' i'mmå "WH "h'i'. Q'JL'ÄL'LIJ- Elim—l III:—Alltid» ...lllåthiifer [ : ' ' ' (rr-. itutiifnnn'l'cllud M.!ttj' ,'|_.—,' ,;N ,...! .:... nin—g,...

t..-mun.. '|'! 11116»!- 250353. ilsa." brasa-i'm ' i-dd'i .t'LF-I" ., ngkkl'llllti' him MUR-:! :!WTÄ'E'IIJF' I'M-il "aff” laäilnui malmar-;t: Uli-ql Il. annullfl'r. Muut-.nu m.:- ' 5155 wah-NEJ!. USI' I'M [I'll-Ti Im |'.i'-5|.r'. "lu'l .HLILjåIM-i

• Sida 207
•  Original

13. Nationalbiblioteket

13.1. Ställning och uppgifter

De båda utredningamas förslag till organisatorisk lösning innebär att kungl. biblioteket ombildas till nationalbibliotek med främst nationella uppgifter. Kungl. biblioteket är nu en fristående myndighet under ledning av en riksbibliotekarie. Nationalbiblioteket föreslås på samma sätt få ställ- ning som fristående myndighet inom utbildningsdepartementets ansvars- område men under ledning av en styrelse med företrädare för olika intres- sen.

Slutsatsen av den genomgång BIDOK gjort av nuvarande kungl. bibliote- kets verksamhet är att kärnan i bibliotekets uppgifter även fortsättningsvis bör hållas samlad inom en organisation. Frånsett den tidigare föreslagna överföringen av ansvaret för biblioteksservicen till Stockholms universitet har inte framkommit skäl att avskilja ytterligare någon grupp av uppgifter , utöver forskningsbiblioteksrådets sekretariat. Vissa uppgifter föreslås i stället tillkomma.

Nationalbiblioteket bör överta det ansvar för nationaldokumentära upp- gifter som nu åvilar kungl. biblioteket. Vidare bör nationalbiblioteket sva- ra för vissa informationsförsörjningsuppgifter (nationella serviceuppgifter) inom bibliografiska institutet samt utförandeansvaret för LIBRIS och där- med förenad verksamhet.

Utredningarnas förslag innebär att nationalbiblioteket främst inriktas mot nationella uppgifter. Detta innebär en viss förändring i förhållande till kungl. bibliotekets hittillsvarande verksamhet. Man måste dock räkna med en omställningsprocess innan denna riktningsförändring får fullt genom- slag. Bland annat behöver universitetsbiblioteket i Stockholm viss tid för planering, uppbyggnad av samlingar och andra förberedelser innan univer- sitetet helt övertar ansvaret för biblioteksservicen vad avser utländsk litte- ratur till forskning och högre utbildning vid universitetet. Även sedan universitetsbiblioteket övertagit denna uppgift kommer nationalbibliote- kets betydande samlingar att vara en källa för forskning oavsett var i lan— det denna bedrivs. men kanske framför allt för stockholmsregionen. Ledamoten Willers gjorde på denna punkt i sin egenskap av riksbibliote— karie följande förtydligande: "Vid sidan av det upprustade universitetsbib- lioteket skall nationalbiblioteket också — och i överensstämmelse med vad

• Sida 208
•  Original

som är fallet med alla andra nationalbibliotek — fungera som ett lokalt forskningsbibliotek med ett representativt bestånd utländsk litteratur inom de områden som sedan lång tid varit dominerande för denna sida av biblio- teksverksamheten."

I BlDOK:s samrådsyttrande (1976-03-01) angående vissa gränsdrag— ningsproblem mellan universitetet i Stockholm och kungl. biblioteket an- fördes bl. a. att det bör ankomma på de två kommande biblioteksledningar- na att i lämpliga organisatoriska former gemensamt utforma en inköpspoli- tik med beaktande av olikheterna i de två bibliotekens huvuduppgifter.

Inom det nya nationalbiblioteket kommer att finnas två grupper av uppgif- ter med skilda inriktningar och krav. För att åstadkomma en lämplig re- sursfördelning mellan dessa olika arbetsuppgifter föreslår BIDOK en upp- delning av nationalbibliotekets verksamheter som återspeglar denna skilje— linje, nämligen på ett program för nationaldokumentära uppgifter och ett för nationella serviceuppgifter.

13.2. Nationaldokumentära uppgifter

Den i kungl. bibliotekets instruktion fastställda skyldigheten att samla. för- vara och tillhandahålla svenska. tryckta skrifter. arkivbib/imeksfunktio— nen, bör bli en central uppgift för det nya nationalbiblioteket. Till dess na- tionaldokumentära uppgifter bör därutöver också hänföras uppgiften att vårda och förkovra kungl. bibliotekets äldre samlingar av böcker och an- nat tryck som handskrifter. kartor och planscher.

Utredningen om skyldighet att leverera biblioteksexemplar av tryckt svensk skrift har nyligen i betänkandet Pliktexemplar av skrift (DsU 1977: 12) föreslagit bl. a. att kungl. biblioteket liksom hittills skall ha rätt till ett exemplar av varje svensk skrift (se avsnitt 4.4.2). Detta exemplar skall enligt förslaget vara så fullständigt som möjligt och särskilt bevaras för framtiden, ett nationalexemplar. BIDOK biträder utredningsmannens för- slag om ett särskilt nationalexemplar och ett reservexemplar. Kommittén föreslår att det nya nationalbiblioteket får ansvaret att vårda och tillhanda- hålla nämnda nationalexemplar av svenska skrifter. En bestämmelse om detta bör införas i bibliotekets instruktion. Nationalbiblioteket förutsätts därutöver erhålla det förlagsexemplar som används vid bibliografering av svensk litteratur vid bibliografiska institutet. Enligt förslaget i avsnitt ll.l skall delegationen för informationsförsörjning kunna ta initiativ i gallrings- frägor som rör biblioteksexemplar av svensk skrift.

Samlingarna av kartor och planscher baseras delvis på pliktleveranserna av skrift och har bl.a. därigenom ett samband med dessa samlingar. An- svarsfördelningen mellan kungl. biblioteket och vissa andra institutioner har diskuterats vad gäller kartmaterialet. Nationalbiblioteket bör enligt BlDOK:s mening överta kungl. bibliotekets ansvar för denna nationaldo- kumentära uppgift.

Handskriftsam/ingen (se avsnitt 4.9.3) har inte samma nationaldokumentä— ra karaktär som arkivsamlingen av tryckta skrifter. Handskriftsamlingen i

• Sida 209
•  Original

kungl. biblioteket är emellertid ett komplement till trycksamlingen och handskriftmaterialet utnyttjas ofta för forskningsändamåljämsides med de tryckta skrifterna. Omvänt gäller att det tryckta materialet många gånger är en förutsättning för förståelsen av handskriftmaterialet. Likartade hand- skriftsamlingar finns också vid de äldre universitetsbiblioteken. Det nära sambandet mellan samlingen av tryckta skrifter och handskriftsamlingen motiverar att nationalbiblioteket får ansvaret för nuvarande kungl. biblio- tekets handskriftsamling och därtill hörande uppgifter.

Insamling. bevarande och tillhandahållande avjiumgrumsamlinngm vid nurin/zuljinmfcket innebär uppgifter av nationaldokumentär karaktär. Na- tionalfonoteket beräknas nu genom frivilliga leveranser täcka den svenska produktionen till ca 90 % (se avsnitt 4.9.3). Nationalfonotekets framtida ställning och uppgifter. bl. a. frågan om lagstadgade pliktleveranser av svenska saluförda skivor och bandupptagningar. sammanhänger med den i annat sammanhang aktualiserade frågan om bevarandet av Sveriges Ra- dios ljud- och bildmaterial samt frågan om pliktexemplar av svenska skrif- ter. Enligt vad BlDOK erfarit pågår förberedelser inom regeringens kansli för att framlägga proposition i nämnda frågor. Enligt BlDOK:s uppfattning kan samlingarna av saluförda fonogram och därmed förenad verksamhet i organisatoriskt och administrativt hänseende med fördel knytas till natio- nalbiblioteket.

Bokt'ården vid kungl. biblioteket innefattar såväl skydd åt nyinkommet material som skyddsåtgärder i form av ombindning eller konservering av äldre böcker. handskrifter. kartor m.m. Vård och tillhandahållande av ett nationalexemplar av svenska skrifter ställer särskilda krav på skydd av detta med tiden unika material.

En annan betydelsefull uppgift för nationalbiblioteket blir att svara för rådgivning och konsultation i fråga om vård av bl.a. äldre bok— och hand- skriftsamlingar.

Skyddsfi/mning av dagstidningar får också anses vara en nationaldoku- mentär uppgift. Denna fråga har utretts av tidningsfilmningskommittén. ] proposition 1976/77: 59 (sid. 347) har utbildningsministern bl. a. berört tid- ningsfilmningskommitténs förslag om skyddsfilmning av tidningar (DsU I976: l4) och härvid anfört följande: "Förslagen har delvis samband med andra aktuella biblioteksfrågor. bl. a. med dem som behandlas av BIDOK. Jag avser att senare. när kommitténs andra rapport har remissbehandlats och då större klarhet har vunnits även i andra biblioteksfrågor. ta upp kommitténs olika förslag i ett sammanhang." Tidningsfilmningskom- mitténs förslag innebär bl. a. att kungl. biblioteket eller dess efterföljare (nationalbiblioteket) får ett särskilt ansvar för kontinuerlig mikrofilmning av svenska dagstidningar, skyddsfilmning av äldre material samt ansvaret för att ett nationalexemplar av tidningstrycket bevaras för framtiden.

Även framställning av nationalbibliografn i dess olika delar vid bibliogra- fiska institutet har ett nationaldokumentärt syfte. nämligen att göra svens- ka skrifter tillgängliga för såväl nutid som framtid. Uppgifterna att svara

• Sida 210
•  Original

för ISBN- och ISSN-registren har också ett sådant syfte. Det finns också ett klart funktionssamband mellan den svenska samlingen av skrifter och arbetet med nationalbibliografin.

Till de nationaldokumentära uppgifterna hör slutligen olika åtgärder för att göra nationalbibliotekets samlingar tillgängliga. bl. a. katalogisering av bib— liotekets samlingar och andra bibliografiska tjänster samt utlåning. kopie— ring och läsmöjligheter i biblioteket. Vidare ingår bibliotekets utställnings— verksamhet.

Inom det nationaldokumentära området föreslås nationalbiblioteket sam— manfattningsvis få till uppgift att:

l:] samla. ordna. förvara och tillhandahålla i landet framställda och utgivna skrifter (nationalexemplaret av svensk skrift) samt utomlands utgivna skrifter av svenska författare eller om svenska förhållanden eller av ut- ländska författare på svenska språket El samla, ordna, förvara och tillhandahålla handskrifter som tillhör områ— det för bibliotekets verksamhet 3 hålla en representativ samling utländsk litteratur Il samla. ordna, förvara och tillhandahålla svenska saluförda grammofon- inspelningar och bandupptagningar (fonogram) 3 svara för skyddsfilmning av dagstidningar. tillhandahålla bruksexem- plar av tidningsfilm samt bevara ett nationalexemplar av tidningstryc- ket Z] svara för framställning av nationalbibliografiska publikationer samt föra de svenska registren över internationella standardnummer för böcker (ISBN) och periodiska skrifter eller andra seriepublikationer (ISSN).

13.3. Informationsförsörjningsuppgifter

13.3.1. Nationella serviceuppgifter

Utöver de nationaldokumentära uppgifterna föreslås det nya national— biblioteket få ett ansvar för vissa nationella informationsförsörjnings— uppgifter, i det föregående betecknade som nationella serviceuppgifter.

Det gäller främst den bibliografiska verksamheten med anknytning till framställningen av accessionskatalogen samt sådana nytillkommande upp— gifter som har ett direkt samband härmed. bl. a. att tillhandahålla utländsk bibliografisk information i datorläsbar form (MARC-information) från bib— liografiska centraler i andra länder samt därvid lämna svensk bibliografisk information i utbyte.

Insatser från nationalbiblioteket för att upprätta specialbibliografier eller ämnesbibliografier med utgångspunkt i dess omfattande specialsamlingar bör betraktas som bidrag till informationsförsörjningen inom ramen för ett system med ansvarsbibliotek. Förmedling av informationssökningsservice från databaser med vetenskaplig information inom vissa ämnesområden kan också vara uppgifter av sådan karaktär.

• Sida 211
•  Original

BIDOK föreslår att nationalbiblioteket bör få till uppgift att:

3 i urval tillhandahålla bibliografisk information i datorläsbar eller kon- ventionell form

_ ansvara för utbyte av bibliografisk information med bibliografiska cent- raler i andra länder och internationella organisationer _ gentemot stater som önskar bilaterala bytesavtal fungera som central bytesinstitution i ett system av ansvarsbibliotek svara för referenstjänster. ämnesbib- liografering och samlingar.

l l

13.3.2. LIBRIS

l BlDOK:s uppdrag ingår även att föreslå huvudmannaskap för drift av det datorbaserade systemet LlBRlS. Den försöksverksamhet som bedrivs med detta system har beskrivits i avsnitt 4.13.

Statskontoret har på regeringens uppdrag i samråd med universitets- kanslersämbetet (universitets- och högskoleämbetet) och forskningsbiblio- teksrådet bedrivit försöksverksamhet med LIBRIS. Statskontorets LlBRlS-grupp har i det sammanhanget huvudsakligen svarat för den data- tekniska samordningen av projektet. För samråd i uppkommande frågor har funnits en särskild ledningsgrupp bestående av företrädare för de tre intressenterna. Forskningsbiblioteksrådet och de LlBRlS-anslutna biblio— teken har — inom tillgängliga resurser — svarat för de bibliotekstekniska insatserna. bl. a. en grundlig revision av katalogiseringsreglerna.

Utredningarna har i det föregående (avsnitt 8.7) diskuterat datatekni- kens utnyttjande i informationsförsörjningen. bl. a. erfarenheterna från Ll- BRlS—projektet. När det gäller fortsatt systemutveckling eller annat ut- vecklingsarbete för att utnyttja datatekniken inom informationsförsörj- ningen. bl. a. LIBRIS. har utredningarna föreslagit att delegationen får ett övergripande planerings- och finansieringsansvar. Utvecklingsarbetet bör på delegationens uppdrag bedrivas i projektform och huvudsakligen utfö- ras vid olika vetenskapliga bibliotek och informationscentraler.

Utredningarna föreslår att nationalbiblioteket tilldelas ansvaret för led- ning. drift och underhåll av LIBRIS (utförandeansvar). Denna lösning be- döms vara den mest ändamålsenliga främst med hänsyn till nationalbiblio- tekets ansvar för framställning av nationalbibliografiska produkter och ac- cessionskataloger samt tillhandahållande av svensk och utländsk biblio- grafisk information i övrigt.

13.3.3. Vissa andra serviceuppgifter

Som framgår av nulägesbeskrivningen svarar kungl. biblioteket även för vissa andra serviceuppgifter gentemot bibliotek i stockholmsregionen. Det gäller i första hand biblioteksdepån i Bålsta. biblioteksskolan samt stock- holmsbibliotekens bilservice.

Det bör uppdras åt den organisationskommitté som BIDOK föreslår i det

• Sida 212
•  Original

följande att överväga nationalbibliotekets fortsatta engagemang i dessa lo- kala eller regionala uppgifter.

l3.4 Styrelsens sammansättning

Nationalbibliotekets styrelse bör till sin sammansättning spegla bibliote— kets kontaktytor mot samhället. Kontakter finns framför allt med forsk- ning och utbildning inom och utom högskolan. de vetenskapliga bibliote- ken och folkbiblioteken samt myndigheter och organisationer inom kultur— sektorn. särskilt bokbranschen.

Styrelsens sammansättning bör också spegla verksamhetens uppdelning på nationaldokumentära uppgifter och nationella informationsförsörj- ningsuppgifter.

Nationalbibliotekets användare består i första hand av forskare och stu- derande. personer verksamma vid statliga myndigheter och organisationer men även av massmedia samt privatforskare. Nationalbiblioteket behöver också upprätthålla goda kontakter med författare. konstnärer. journalister liksom med bokhandel. bokförlag. boktryckerier och bokbinderier.

BIDOK anser det angeläget att styrelsen för nationalbiblioteket får en sam- mansättning där olika intressen i en eller annan form kan bli företrädda. Forskning och utbildning inom och utom högskolan (humanistisk-sam- hällsvetenskapliga forskningsrådet. Stockholms universitet. universitets- och högskoleämbetet), författare, bok- och musikförläggare. boktryckerier och bokbinderier (Sveriges Författarförbund. den grafiska branschorgani- sationen och branschorganisationerna för bokhandel och förläggare). den vetenskapliga tekniska informationsförsörjningen i landet. särskilt de ve- tenskapliga biblioteken (delegationen för informationsförsörjning). samt kultursektorn (kulturrådet och riksarkivet). BIDOK har inte ansett sig böra ta upp frågan om företrädare för personalorganisationerna.

BIDOK föreslår att nationalbibliotekets styrelse består av högst tia ledu- möter, som regeringen utser för en period av tre år. Nationalbibliotekets chef bör ingå som ledamot. Bland ledamöterna utser regeringen styrelsens ordförande.

13.5. Organisation och arbetsformer

De nationaldokumentära uppgifterna och de nationella serviceuppgifterna bör kunna urskiljas i nationalbibliotekets funktionella uppdelning och inre struktur.

De nationaldokumentära uppgifterna består i bl. a. följande funktioner: in- samlande funktion, bevarande funktion. tillhandahållande funktion. bib— liograferande funktion (med framställning av nationalbibliografiska pro- dukter) samt förande av nationalbibliografiska register (t.ex. ISBN och ISSN). De nationella serviceuppgifterna för informationsförsörjning består

• Sida 213
•  Original

Styrelse

National— bibliotekets chef

Enhet för biblio- Enhet för arkiv- Enhet för Förvaltningsenhet grafiska funktioner biblioteks- fonogram- för intern admini- (inkl LIBRIS) funktioner funktioner stration

L______ll_______J____lL___l

Nämnd för biblio- grafisk information

Figur 13.1. Nationalbibliotekets organisation.

av bl. a. följande funktioner: uppbyggnad och underhåll av litteraturlokali- seringsregister. framställning av gemensamma nyförvärvslistor och acces- sionskataloger. ämnesbibliografering (bl.a. utbyte av nationell bibliogra- fisk information) samt referenstjänst och litteraturservice inom ett system för ansvarsbibliotek. Utöver nämnda funktioner tillkommer vissa speciella serviceuppgifter samt funktioner för intern administration.

[ den organisation som nu tillämpas är huvuddelen av här berörda verk- samheter fördelade på vad som brukar kallas kungl. biblioteket resp. riks- bibliotekariens centrala uppgifter (se avsnitt 4.9.2). Till de senare hör bl. a. bibliografiska institutet och nationalfonoteket. Utifrån det förslag till upp- delning på verksamhetsprogram som presenterats tidigare i detta kapitel bör. enligt BlDOK:s uppfattning. nationalbiblioteket lämpligen organiseras (se figur 13.!) på tre huvudenheter, nämligen:

En enhet för arkivbiblioteksfunktioner En enhet för fonogramfunktioner _ En enhet för bibliografiska funktioner (inkl. LlBRlS).

Härtill kommer en särskild förvaltningsenhet för intern administration.

Enheterna för arkivbiblioteksfunktioner och fonogramfunktioner har hu- vudsakligen nationaldokumentära uppgifter. Nationalfonotekets samlingar av skivor och bandupptagningar bör hållas samlade och kräver särskild kompetens och utrustning som bör beaktas vid uppbyggnad av en ny orga- nisation.

Enheten för arkivbiblioteksfunktioner bör innehålla huvuddelen av de funktioner som inryms i det nuvarande kungl. bibliotekets svenska avdel-

• Sida 214
•  Original

ning. bokvårdsavdelning (med Roggebiblioteket). handskriftsavdelning. kart- och planschavdelning samt delar av förvärvs- och katalogavdelning- arna. Bibliotekets servicefunktioner kan också lämpligen inordnas i denna enhet.

Enheten för bibliografiska funktioner bör omfatta den nuvarande sektio- nen för accessionskatalogen (AK). LIBRIS samt de två svenska sektioner— na (NB och CK) som fr.o.m. den I juli 1977 uppdelats på fyra enheter (se avsnitt 4.9.3). Vidare kan tillkomma eventuella referenstjänster och äm- nesbibliografering.

Verksamheten vid enheten för bibliografiska funktioner kommer att ställas inför stora krav på kontakter och samverkan med andra vetenskapliga bib- liotek och folkbibliotek. Utförandeansvaret för LIBRIS i dess nuvarande utformning och tillhandahållandet av bibliografisk information i olika for— mer medför behov av regelbundna kontakter främst med de bibliotek som är anslutna till LIBRIS och som svarar för inmatning av bibliografisk infor- mation i databasen. För att underlätta dessa kontakter och för att lösa oli- ka problem i samband med bibliografisk information och i det samman- hanget uppkommande frågor om lokalisering. klassificering. systemunder- håll. m. m. bör inrättas en särskild niimndför bibliografiskafrågor med fö- reträdare för de LIBRIS-anslutna bibliotek som uppdaterar databanken samt Bibliotekstjänst AB och delegationen för informationsförsörjning.

13.6. Ekonomi och anslagssystem

Kungl. biblioteket disponerar budgetåret l977/78 totalt ca 15.9 milj. kr. varav till bokinköp m.m. ca 6.0 milj. kr. och till avlöningar m.m. ca 9.9 milj. kr. Bibliotekets nuvarande personal (juli 1977) kan grovt fördelas på följande funktioner:

Personår Nationaldokumentära funktioner 145 Funktioner för nationella serviceuppgifter I5 Forskningsbiblioteksrådets sekretariat 2 Arbete med LIBRIS 3

Till den nationaldokumentära funktionen har här bl. a. räknats arbetet med de nationalbibliografiska publikationerna och centralkatalogisering av svensk litteratur samt bibliotekets löpande kundservice t. ex. i låneexpedi- tionen. De nationella serviceuppgifterna gäller i första hand verksamheten med accessionskatalogen (AK).

För LIBRIS-sekretariatet har under budgetåret 1976/77 anvisats medel från statsbudgetanslaget Vetenskapliga bibliotek. Bokinköp m.m. posten till regeringens disposition.

BIDOK föreslår att kung]. biblioteket för det övergångsår (budgetåret 1978/79) som här föreslås anvisas medel motsvarande bibliotekets medels- ram för innevarande budgetår med normal uppräkning till följd av prisom-

• Sida 215
•  Original

räkningar. Vidare föreslås för driften av LIBRIS och därmed förenad verk- samhet (utförandeansvaret) en medelsram av samma storleksordning som under innevarande budgetår beräknats under anslaget Vetenskapliga bib- liotek. Bokinköp m. m. posten till regeringens disposition. Medelsbehovet för LIBRIS och därmed förenad verksamhet beräknas (med tillägg för pris— och löneomräkningar) bli ca 4.8 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

BIDOK vill erinra om den vikt kommittén fäster vid att de problem för informationsförsörjningen i dess helhet som följer av förseningarna i bib- liograferingen av svenskt material och framställningen av accessionskata- logen för utländsk litteratur får en lösning. Ökade insatser för att göra bib- liotekets samlingar tillgängliga genom uppordnande. katalogisering och an- nan bibliografering är enligt BIDOK också angelägna.

BIDOK föreslår att en översyn genomförs av nationalbibliotekets inter- na organisation utifrån statsmakternas beslut på basis av såväl BlDOK:s förslag som förslag från tidningsfilmningskommittén (TFK). dataarkive- ringskommittén (DAK) och utredningen om skyldighet att leverera biblio- teksexemplarav tryckt skrift m.m.

Slutligen förordar BIDOK att nationalbiblioteket får två verksamhets- program i statsbudgeten nämligen:

Nationaldokumentära uppgifter _ Nationella serviceuppgifter.

l

Anslagsframställning för programmet Nationella serviceuppgifter som bl. a. omfattar ledning och drift av LIBRIS (utförandeansvaret) och därmed förenad verksamhet (accessionskatalogen) bör utarbetas i samråd mellan nationalbiblioteket och delegationen för informationsförsörjning.

I3.7 Genomförandefrågor

BIDOK föreslår att kungl. biblioteket ombildas till nationalbibliotek med en styrelse och med namnet nationalbiblioteket fr.o.m. den ljuli 1979. Styrelsen bör tillsättas i god tid före ingången av budgetåret l979/80 bl. a. för att behandla de tjänstetillsättningsärenden som uppkommer inför star- ten ] juli 1979. Tjänst som chef för nationalbiblioteket tillsätts av regering- en.

Förberedelsearbetet med en översyn av nationalbibliotekets interna or- ganisation och förslag till anslagsframställning för budgetåret 1979/80 bör lämpligen anförtros en särskild organisationskommitté.

• Sida 216
•  Original

14. Samverkan mellan folkbibliotek och forsk- ningsbibliotek

Folkbibliotekens betydelse i informationsförsörjningen har beskrivits i det föregående. Genom att nya användarkategorier tillkommit. den högre un- dervisningen decentraliserats och regionaliserats och vuxenutbildningen expanderat förutser BIDOK att folkbibliotekens roll i försörjningen med vetenskaplig och teknisk information kommer att öka. Överhuvudtaget le- der människornas ökade behov av kunskaper och ökade krav på faktain- formation till att folkbibliotekens roll i informationsförsörjningen kommer att förändras och vidgas. De nya kategorierna av användare torde vara mindre vana att själva söka och bedöma den vetenskapliga och tekniska in- formation de behöver. Folkbiblioteken kommer därför sannolikt att få vid- gade uppgifter även som förmedlare av vetenskaplig och teknisk informa- tion. Härtill kommer samhällets behov av att delge medborgarna informa- tion. vilket ofta kan ske genom folkbiblioteken.

Dessa bibliotek kan också utgöra en bas i en utbyggd vetenskaplig och teknisk informationsservice till mindre och medelstor industri samt lokal förvaltning. SIN FDOK-utredningen hari skrivelse till regeringen (bilaga 4) bl. a. tagit upp frågan om en försöksverksamhet för att studera erfarenhe— terna av ett samarbete mellan företagareföreningen och läns- och stadsbib- lioteket i Västerås. Avsikten med en sådan försöksverksamhet är att före- tagareföreningen i stället för att hålla egen expertis inom informationsför- sörjningens område via ett samarbetsavtal skulle utveckla och använda bibliotekets befintliga resurser (se vidare avsnittet 15.2 om industrifrågor samt bilaga 4). Folkbiblioteken bildar ett system som täcker hela landet. Genom detta system förmedlas fjärrlån och annat samarbete med veten- skapliga bibliotek i syfte att tillgodose informationsförsörjningsbehoven inom varje kommun i landet. Det direkta samarbetet mellan folkbibliote- ken och de vetenskapliga biblioteken gäller främst fjärrlån. Fjärrlånesam- arbetet har fungerat under lång tid och är av allra största vikt. Även om samarbetet fungerar väl finns problem. Ett sådant problem är att snabbt och enkelt från folkbiblioteken lokalisera efterfrågad litteratur i de veten- skapliga biblioteken. Förseningarna i utgivningen av accessionskatalogen över utländsk litteratur och avsaknaden av anknytning till LIBRIS databas medför att folkbiblioteken ställs inför svårigheter när man uttömt folkbib- liotekens egna möjligheter (inkl. lånecentraler och länsbibliotek) och öns- kar söka litteratur i de vetenskapliga biblioteken.

Vidare kan kostnaderna för fjärrlån vara betungande för folkbiblioteken. Framför allt blir returerna till forskningsbiblioteken kostsamma. Någon

• Sida 217
•  Original

klar bild av kostnader för fjärrlån ijämförelse med kostnader för köp har man emellertid inte i dag vid folkbiblioteken.

De hittills restriktiva lånebestämmelserna för utlån av svenskt tryck från universitetsbiblioteken har också inneburit vissa problem för folkbibliote- ken. När det gäller fjärrlån tillämpar de vetenskapliga biblioteken en för- delning av låntagande bibliotek efter geografisk belägenhet. Med anledning av den nya indelningen i högskoleregioner finns enligt BlDOK:s mening skäl att se över dessa bestämmelser bl. a. för att underlätta fjärrlånesamar- betet mellan de vetenskapliga biblioteken och folkbiblioteken.

Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut (l974-l0-30) åt statskontoret att i samråd med universitetskanslersämbetet och forskningsbiblioteksrådet samt statens kulturråd utreda förutsättningama för en utbyggd datateknisk samverkan mellan statliga forskningsbibliotek och kommunala folkbiblio- tek. AB Förenade företagskonsulter utförde på uppdrag av statskontoret en undersökning av området. vilket resulterade i rapporten Datateknisk samverkan mellan bibliotekssystem (l975). I rapporten diskuteras tre möj- ligheter för samverkan. Det längstgående alternativet med en helt integre- rad drift på en gemensam dataanläggning rekommenderades. Biblioteks- tjänsts AB styrelse har tagit ställning till rapporten och instämt i rekom- mendationen.

Bibliotekstjänst AB (Btj) katalogiserar och lagrari BUMS databas prak- tiskt taget hela den svenska förlagsproduktionen. vilken i sin helhet även behandlas av bibliografiska institutet och lagras i LIBRIS databas. Om bib- liograferingen kan samordnas torde avsevärda rationaliseringsvinster vara möjliga. Det bör härvid framhållas att problemet i princip inte är av data- teknisk natur. Ett krav på rationellt samarbete mellan bibliografiska insti- tutet och Btj bör ställas oavsett om man vid bibliograferingen utnyttjar da- tatekniska hjälpmedel eller inte. Åtskilligt dubbelarbete utföres också vid behandling av utländska arbeten som förvärvats både av folkbibliotek och forskningsbibliotek.

I det underlag till en utvecklingsplan för delegationen för informations- försörjning som utredningarna redovisar i bilaga 5 ingår bl. a. flera projekt med syfte att åstadkomma en ökad samverkan i den bibliografiska verk- samheten på nationell nivå. BIDOK anser att delegationen bör ta initiativ till och stödja samverkansprojekt i syfte att åstadkomma ett samarbete med folkbibliotek. nationalbiblioteket samt förlagen. Den nämnd för bib- liografiska frågor BIDOK föreslagit vid det nya nationalbiblioteket bör som en betydelsefull uppgift ha att verka för en bibliografisk samverkan mellan folkbibliotek och forskningsbibliotek i syfte att undvika dubbelbibliografe- ring beroende på olikheter i bibliografiska regler.

Delegationen bör också verka för ett ökat samarbete mellan folkbiblio— tek. vetenskapliga bibliotek och andra intressenter i fråga om utvecklingen av nomenklatur och standardisering för informationsförsörjning.

Genomförandet av högskolereformen har vållat vissa problem i fråga om informationsförsörjningen till nya användargrupper. Dessa problem disku- teras i en till regeringen ställd skrivelse från statens kulturråd Förslag om utredning av litteraturförsörjningen till högskoleutbildningen (l977-0646. Dnr 77: 968). Denna nya och omfattande verksamhet försätter de kommu-

• Sida 218
•  Original

nala biblioteken. länsbiblioteken och lånecentralerna i en svår avvägnings- situation vid fördelning av medel och ger anledning till överväganden om vilken service dessa bibliotek skall upprätthålla i förhållande till högsko— lan. Kulturrådets skrivelse utmynnari ett förslag att frågan om högskoleut— bildningens och distansundervisningens litteraturförsörjning utreds utan dröjsmål. Det kan här tilläggas att problemet inte enbart består i att till- godose nya behov utan även i att undvika dubbelarbete och onödiga dub— belköp.

Mot bakgrund av folkbibliotekens ökade betydelse i den vetenskapliga in- formationsförsörjningen bör den föreslagna delegationen enligt BlDOK:s mening särskilt uppmärksamma. ta initiativ till och stödja samarbetet mel— lan folkbiblioteken och de vetenskapliga biblioteken och informationscen- tralerna.

En högt prioriterad uppgift för den nya delegationen bör enligt BlDOK:s mening vara att underlätta tjärrlånesamarbetet och i samarbete med ansva- riga organ inom folkbibliotekssektorn gemensamt utveckla och utnyttja datatekniska hjälpmedel i informationsförsörjningen. En nämnd för veten— skapliga bibliotek. informationscentraler och folkbibliotek vid delegatio— nen skulle kunna ha till uppgift att verka för ett sådant ökat samarbete.

• Sida 219
•  Original

Frågor enbart för SINFDOK—utredningen

• Sida 220
•  Original

' — ' . -. i»... -- » ....u-"c .'r'i.. . .. .. " .. _: ., .ll'..-.,, ,,,".llu "',','.' ,,. %li-r,," .. . ,, ..L'" .- " ..-+ '.'.'"' . I_,,'I,',." "' !.,- |_','H ÄFF”. . . 1,il| !;'L' är " . - .C' .,"_. l'

",','._l_'-'-."" ""% Älä. låt"".

,,, .".'i;l.,..., ,s- film.

4 n'.. '_ .'. "i'l."1.""' . ., .I | ...",- ;Ää "I; ååå-ill 'i' _'|..'..1'r-

" ' - u.. '.. l.-

. ' "";. . r..-..., ., '. TF""'i."""'""'"'"""'""""1_i .. . 'i'li.'_.— _'I_...'.:"-ii.-. ,., J .'1 "." . ."..'| .-L.'-'.'J.,'J_" ,,,, mat"-"i.".lf. ., ,'T" ' ,.,.',J"—"14|'."",, '..l"'."_—:l"'.' ”:E... ',,'l .. " ..'..1'... t'. ' '"'le .'.-,,1 ' ', _','[,.r""11i*.,.' " " ,Jf' .1', ,'n' _'1_'.'l;l,'_

" i""

. . . ,,' . ,.i,' l-,"','—.-?..'_""",' | .I ä.,l'z'uuri, ""|" "' "" _. [.'.T" ”a,b, l,1"'5"'wr.äiåla*1lhv "" t' '

.. 111

..,,L:

'D"".".'.'_".'il'1" . ..,.._,,, , &

_m,:,'.u,.,',:,_ ' ' '..

_ . . —|.=..1_,. * -' .... ' . I...» .. . i.., _ -.r .' _ .l'. . ' . . L' J .. . , ."'.'.".'."' ',,.. . . .'., -'. -,'_'-' , " kl. #3," ,t.._"' '. ""'"". '- .'r .,'J '...I". . _ , ".fi ,,. '|'": ,, . il ' ' — . ' .. |' ' i. , . | .. g..—.H. .,,l' " ",-, .,J 1- 1 '.""'.'" l ..,. ,, ku I|. : 'il',.l._.,i:| —'

• Sida 221
•  Original

15. För SINFDOK-utredningen särskilda frågor

15.] Inledning

SINFDOK-utredningen skall enligt sina direktiv bl. a. klarlägga vilka verk- samhetsformer som i dagens läge är ändamålsenliga inom området teknisk och vetenskaplig information och dokumentation.

Den delegation för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning som utredningen tillsammans med BIDOK föreslår (kapitel ll) ger förut- sättningar för en samordning och planering av hela området. Det helhets- syn som utredningarna förordar kommer att underlätta ett effektivt arbete saväl nationellt som internationellt, En grundtanke i förslaget är att den operativa verksamheten. liksom hittills. skall vara decentraliserad och som regel utföras i anslutning till den institution som har störst sakkunskap på området. Delegationens uppgift blir att ur nationell synpunkt planera och samordna verksamheten och lämna bidrag till gemensamma uppgifter av typen forskning. utveckling. utbildning och nationell service.

[ detta kapitel behandlas. med utgångspunkt från nyssnämnda organisa- tion. vissa för SINFDOK-utredningen viktiga frågor. Det gäller härvid så- väl några i direktiven angivna uppgifter som ett antal områden vilka aktua- liserats under utredningens gång eller där SINFDOK f. n. lämnar bidrag till verksamheten.

15.2. Industrins informationsbehov

[ direktiven för SINFDOK-utredningen anföres: "För ett industriland som Sverige. som svarar för endast en liten del av världens totala forsknings- och utvecklingsarbete. har utnyttjandet av tillgänglig kunskap särskild be- tydelse. En hög ambitionsnivå är därför önskvärd vad gäller utvecklingen av de speciella metoder och system som hänför sig till den vetenskapliga och tekniska informationsbehandlingen."

Detta har under utredningens gång i hög grad bekräftats. Betydelsen av en rationellt ordnad informationsförsörjning har understrukits av represen- tanter från såväl större som mindre industriföretag. Denna uppfattning stöds av de uppgifter som utredningen inhämtat vid kontakter med olika näringslivsorganisationer samt besök bl.a. vid patent- och registrerings- verket. Svenska institutet för livsmedelsforskning. Ingenjörsvetenskaps- akademien samt vissa större företag. Många har svårigheter att hantera

• Sida 222
•  Original

den strida och ständigt växande strömmen av information. Utnyttjande av moderna metoder. t. ex. datateknik och mikrografi. är ibland enda möjlig— heten att hitta relevant information inom rimlig tid. Det finns därför ett be— hov att förbättra den nationella informationsservicen till industrin.

Genom det arbete som. delvis med stöd från SINFDOK. hit'ills gjorts i Sverige har man ett gott utgångsläge för fortsatta insatser även om viss obalans råder mellan olika delar av informationsförsörjningen Den före— slagna delegationen bör därför ges möjligheter att vidmakthålla )ch vid bc- hov höja dagens ambitionsnivå. En nödvändig förutsättning är att den får tillräckliga personella och ekonomiska resurser liksom manda att i sam- verkan med de operativa enheterna planera verksamheten.

Ur industrins synpunkt kan därvid följande anföras. Utrednirgarnas för- slag innebär att delegationen skall vara användarinriktad och att allmänin- tressen och användarintressen skall ha majoritet (avsnitt ll.2. lndustrin förutsätts representerad i delegationen. Det är angeläget att delegationens medlemmar har en god överblick och nära kontakt med verlsamheten. Detta är viktigare än specialkunskap inom något av informatimsförsörj— ningens delområden (biblioteksfrågor. datateknik. informatik).

En rådgivande nämnd för industrifrågor som diskuterats i avsnitt ll.3 kan vidare initiera och bereda frågor av särskild betydelse för näringslivet. Här bör ingå representanter för de slutliga användarna av infermationen (tekniker. forskare) och informationsexperter med kunskap tm utveck— lingstendenser och industrins behov.

Delegationen förutsätts ha medel att stödja forsknings— och trvecklings- arbete rörande olika delar av informationsförsörjningen liksom viss natio— nell service. Viss samordning eller samfinansiering kan därvid l—rävas med sådan angränsande verksamhet som finansieras vid STU (systemutveck- ling) eller SIND (stöd till mindre industri). Vid behandling av stöd till forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för näringslivet bör delega— tionen inhämta synpunkter från säväl den tilltänkta nämnden fö" forskning och utveckling som nämnden för industrifrågor, [ vissa fall km det vara lämpligt att industrin bidrar till finansieringen av projekt på inf)rmations- försörjningens område.

Bland frågor som under utredningens gång diskuterats med in(ustrins fö- reträdare och bedömts angelägna är tillgången till vissa mindre vanliga. för industrin värdefulla tidskrifter och publikationer. uppbyggnad iiom landet av några från beredskaps- eller konkurrenssynpunkt särskilt vktiga refe- rensdatabaser samt uppbyggnaden av intressanta faktadatabaser. Vissa faktadatabaser kan erfordras även utanför det vetenskapliga om tekniska fältet. Vidare har från industrins sida betonats behovet av melel för ge- nomförande av kartläggningar och analyser av industrins infornationsbe- hov i olika avseenden. Dessa frågor bör bli föremål för delega'ionens in— tresse.

Statens industriverk har till SINFDOK-utredningen lämnat rapporten ln- formationstjänster till industrin (SIND PM I976: ] ). Där framhåls särskilt de små och medelstora företagens behov av stöd då det gäller att utnyttja det internationella utbudet av teknisk och vetenskaplig informaton. SINF— DOK-utredningen delar uppfattningen att särskilda åtgärder krä's på detta

• Sida 223
•  Original

område. Medan de stora industriföretagen som regel har en väl utbyggd biblioteks- och dokumentationstjänst och effektivt kan utnyttja moderna tekniska hjälpmedel krävs för de mindre företagen som vanligtvis inte har tillgång till egna sådana resurser hjälp med insamling och ”"översättning" av det tillgängliga materialet. Denna översättning avser såväl överföring till svenska av utländsk text som en bearbetning av den vetenskapliga och tekniska informationen så att den direkt kan tillämpas på företagets aktuel- la problem.

lndustriverket behandlar fortlöpande frågor om förbättring av industrins informationsförsörjning bl. a. genom företagareföreningama. SIN FDOK- utredningen har lämnat vissa förslag om försöksverksamhet i en skrivelse till industridepartementet (bilaga 4).

15.3. Patentinformation

SINFDOK-utredningen skall enligt sina direktiv bl. a. beakta de problem som gäller utnyttjandet av patent— och registreringsverkets tekniska infor— mation. Frägan behandlas av statens industriverk i dess delrapport till ut— redningen. ! rapporten lämnar industriverket en beskrivning av patentver- kets utrednings- och rådgivningsverksamhet.

lndustriverket bedömer det angeläget att den kvalificerade tekniska fackkunskap som finns tillgänglig vid patentverket i ökad utsträckning kan komma industrin till godo utan att detta behöver ha samband med en speci- fik patentansökan. I rapporten lämnas en redogörelse för patentverkets uppdragsverksamhet och biblioteksservice mot bakgrund av verkets lång- tidsplan för perioden 1975—1985. lndustriverket anser att de båda verk- samhetsgrenarna bör byggas ut så att patentverket på ett bättre sätt kan förmedla teknisk information till industrin. främst mindre och medelstora företag. samt till allmänheten.

SlNFDOK-utredningen. som haft överläggningar med patentverket. de- lar industriverkets uppfattning att den tekniska fackkunskap som står till patentverkets förfogande i ökad utsträckning bör nyttiggöras inom indu- strin. Utredningen stöder sin uppfattning bl. a. på de uppgifter som inhäm- tats vid studiebesök i ett flertal länder. Några länder. däribland Frankrike och Japan. har vidtagit omfattande åtgärder för ett effektivare utnyttjande av patentinformationen. Det bör erinras om att även styrelsen för teknisk utveckling (STU) svarar för viss patentservice. STU ger allmänna råd och upplysningar i frågor som rör uppfinningars utveckling, patentsökning och försäljning samt informerar om lagar och avtal avseende arbetstagares uppfinningar och förslag. En genom STU utförd förhandsgranskning syftar till att ge uppfinnaren en uppfattning om uppfinningsidén är ny och huruvi- da den har utsikter att leda till en produkt eller metod som från teknisk och ekonomisk synpunkt kan konkurrera med vad som finns i marknaden.

1 augusti 1977 har patentverket sänt ut en promemoria Teknisk informa- tion på patentomrädet på omfattande remiss. Patentverket redovisari pro- memorian ett förslag till utveckling och effektivering av informationsservi- cen till förmån för uppfinnare, forskare och företag.

SIN FDOK-utredningen har haft möjlighet att ta del av promemorian och

• Sida 224
•  Original

finner bl. a. den redan påbörjade förstärkningen av verkets biblioteksservi- ce värdefull. Patentverken i flera länder undersöker nu möjligheterna att underlätta för industrin och andra intressenter att utnyttja den tekniska in- formation som finns att hämta i patentlitteraturen. Som framgår av prome- morian kan utvecklingen sägas avvika från den tradition som det svenska patentverket hittills upprätthållit. vilken i stor utsträckning avskärmat den tekniska expertisen inom verket från en mera direkt kontakt med uppfin- nare. forskare och näringsliv. Utredningen vill för sin del tillstyrka att pa— tentverket får utvidga sin konsultinriktade service i stort sett efter de linjer som anges i promemorian. Stor uppmärksamhet bör i detta sammanhang. som patentverket förutsatt. ägnas åt att utforma systemet så att inte för- troendet för patentverkets myndighetsutövning rubbas.

Utredningen finner det angeläget att den delegation för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning som tidigare föreslagits upprätthåller kon- takter med patentverket i frågor av gemensamt intresse. t. ex. utformning- en av olika söksystem.

15.4. Tekniska nomenklaturcentralen

Verksamheten vid Tekniska nomenklaturcentralen TNC finns beskriven i avsnitt 4.14. TNC:s uppgift är enligt stadgarna att åstadkomma en för svenska förhållanden lämpad teknisk nomenklatur. varmed förstås "allt som rör teknikens språkliga uttrycksmedel samt dessas innebörd". Arbe- tet omfattar därvid "tekniken jämte dess grund- och gränsvetenskaper". De statsmedel som TNC nu erhåller lämnas huvudsakligen av SINFDOK.

En entydig och för svenska språket anpassad nomenklatur är av betydel— se för att skapa stadga och pregnans i det tekniska och vetenskapliga publi- kationsarbetet. Dagens starka ianöde av utländska. internationellt använ- da termer och uttryck gör uppgiften särskilt angelägen även utanför det ve- tenskapliga och tekniska fältet. Nomenklaturarbetet får därvid betydelse även i samband med klassifikationsfrågor och referensserviee. Utredning- arna har därför anfört att en särskild nämnd för terminologi. klassifikation och andra Språkfrågor vore naturlig inom delegationen. Denna nämnd skulle eftersträva samarbete med den arbetsgrupp på området som etable- rats av Svenska Akademiens ordboksredaktion. Svenska språknämnden. Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) och TNC. SIS har för många av sina standarder ett behov av väl definierade termer. Det samar- bete som nu äger rum mellan TNC och SIS och dess fackorgan bör därför ägnas särskild uppmärksamhet.

Delegationen bör från SINFDOK överta ansvaret för det ekonomiska stöd som utgår till TNC. En uppgift som under utredningens gång har ak- tualiserats från olika håll är fortsatt utbyggnad av faktadatabasen TERM- DOK. som visat sig fungera väl och fylla ett påtagligt behov.

Organiserat nomenklaturarbete har först tagits upp inom det tekniska fältet och därtill hörande vetenskapsområden. På senare tid har frågan ak- tualiserats även inom andra fält. bl. a. det medicinska. Sannolikt kommer ytterligare önskemål i framtiden att uppstå. Det är i detta sammanhang

• Sida 225
•  Original

angeläget att de erfarenheter som vunnits under TNC:s mångåriga verk- samhet kan komma andra intressenter tillgodo.

TNC har utarbetat ett förslag till flerårsplan för verksamheten som skul- le innebära att omslutningen under en sjuårsperiod ökade från ca 1.4 milj. kr/år till ca 4,7 milj. kr/år i 1977 års penningvärde. Enligt TNC:s förslag kulle statens bidrag till verksamheten tredubblas för att vid periodens slut uppgå till ca 2,6 milj. kr/år.

SIN FDOK—utredningen föreslår att TNC mot bakgrund av en genomar- betad och av delegationen i princip godkänd flerårsplan årligen hos delega- tionen ansöker om erforderliga medel. Flerårsplanen liksom framställning- arna om bidrag till TNC:s verksamhet bör behandlas av de tilltänkta nämn- derna för terminologi och klassifikation resp. industrifrågor.

15.5. Drift, underhåll och utveckling av programvara

Programvara för datorbaserad informationssökning har utvecklats eller på annat sätt anskaffats för användning inom informationsförsörjningen av olika statliga myndigheter. SINFDOK har låtit utveckla programsystemet EPOS/VIRA (med kompletterande moduler) som bl. a. används vid teknis- ka högskolans bibliotek (KTHB) samt finansierar den ännu inte avslutade utvecklingen av informationssökningssystemet 3RIP. Sistnämnda projekt avser SINFDOK låta utvärdera under hösten 1977. FOA har utvecklat programsystemet CORSAIR. Statskontoret har genom avtal med Unesco (tidigare ILO) nyttjanderätten till 1815 som vidareutvecklats tillsammans med andra svenska myndigheter. Medicinska informationscentralen MIC har genom avtal med National Library of Medicine i USA (NLM) tillgång till MEDLARS [[ (varav ELHILL III är en del). DAFA förfogar över sy- stemen IMDOC och STAIRS. vilka anskaffats på kommersiell basis från respektive tillverkare. Utöver de uppräknade systemen finns även andra generella system tillgängliga vid statliga datacentraler. Ett exempel är Sy- stem 1022 vid Stockholms datamaskincentral (QZ). vilket bl.a. används av STU för projektregistrering.

Merparten av tillämpningarna i form av datorbaserad informationssökning är förlagd till QZ. Detta gäller t. ex. utnyttjandet av EPOS/VIRA. MED- LARS II. CORSAIR samt ISIS. Även utvecklingen av 3RIP pågår vid QZ. Således finns en stark koncentration till denna datacentral. som har anslut- ning till det gemensamma nordiska datanätet SCANNET och därigenom kan ge terminalbaserad service över hela Norden.

Vid flera andra statliga datacentraler finns tillämpningar i form av infor- mationssökningssystem som kan hänföras till informationsförsörjningen. Det är dock främst de system som är i drift vid QZ som har ett direkt in- tresse för SINFDOK-utredningen. Finansieringen av systemens utveck- ling har helt eller delvis skett med statliga medel. Ansvaret för såväl drift och underhåll som utveckling av systemen åvilar statliga myndigheter. Systemen är därigenom generellt tillgängliga för statsförvaltningen.

För EPOS/VIRA är driften förlagd till QZ. medan underhåll och utveck- ling sker genom tekniska högskolans bibliotek. För CORSAIR är ansvaret

• Sida 226
•  Original

för drift samt visst underhåll och utveckling lagt på nämnda datacentral. Huvudansvaret för systemet åvilar dock FOA. För 1818 är driften förlagd till QZ som även svarar för underhåll. Utvecklingsansvaret ligger emeller- tid hos statskontoret i samverkan med myndigheter som är användare av systemet genom samarbetsgruppen för lSIS-användare vid QZ (SIQ). Ut- vecklingsarbete på systemet utförs delvis vid QZ. För MEDLARS II är driften förlagd till QZ. medan underhålls- och utvecklingsansvaret åvilar MIC. Enligt uppgift är avsikten att datamaskincentralen (QZ) på sikt skall få ett större ansvar även för detta system.

3RIP slutligen är fortfarande i ett försöksstadium och det framtida an— svaret för användning av systemet är ännu inte avgjort.

SINFDOK-utredningen anser det önskvärt att delegationen i framtiden får en aktiv roll vid utvärdering. utnyttjande och utveckling av de aktuella sy- stemen vid QZ. Ansvaret för drift och löpande underhåll bör i huvudsak kunna fördelas som för närvarande. Delegationen bör ges uppgiften att följa utvecklingen inom problemområdet och förmedla användarnas behov samt mot bakgrund därav framföra krav till de systemansvariga. Delega- tionen bör vidare kunna stödja utvecklingsprojekt ekonomiskt. [delegatio- nen och dess kansli bör sådan kunskap finnas om dessa och andra likartade system att man kan anvisa hur och när ett visst system är lämpligt att an- vända. Därutöver bör delegationen kunna biträda användare med teknik— stöd i form av anvisningar vid initiering av nya tillämpningar.

När det gäller utvecklingsansvaret är det enligt utredningens mening en fördel om delegationen kan nå en sådan överenskommelse med respektive ansvarigt organ att man i samråd beslutar om sådan utveckling som är av generellt intresse för informationsförsörjningen.

För en välfungerande verksamhet är det angeläget att samarbete etable- ras mellan delegationen och QZ men även med andra berörda datacentra- ler. Delegationen och datacentralerna bör överväga om särskilda former krävs för samarbetet. t. ex. i form av regelbundna gemensamma möten vid vilka utvecklingsplaner m.m. kan diskuteras. Det kan också enligt utred- ningens mening ibland vara ändamålsenligt att delegationen ställer vissa ekonomiska eller personella resurser till datacentralernas förfogande för samordnings— och utvecklingsprojekt samt teknikstöd.

Delegationen bör slutligen hålla en så bred bevakning av utvecklingen att låsningar till föråldrad eller oekonomisk teknik kan undvikas. Detta skall bl. a. ske genom att delegationen löpande bevakar och utvärderar de produkter som finns på marknaden samt tar initiativ till utvecklingspro- jekt.

15.6. Faktadatabaser

I det föregående har diskuterats framväxten av så kallade faktadatabaser. dvs. databaser som innehåller mätvärden. material- och produktinforma- tion samt ekonomiska uppgifter i en sådan form att de direkt är användbara för den som söker information. Faktadatabaser skiljer sig från traditionella referensdatabaser genom att de senare oftast kräver att grunddokumenten

• Sida 227
•  Original

anskaffas för att informationen skall bli användbar. [ vissa fall förekommer även kombinationer av de båda databastyperna. dvs. fakta finns tillsam- mans med källhänvisningar i samma databas. En del av faktadatabaserna är kompletterade med dataprogram som möjliggör för användaren att göra beräkningar.

Uppbyggnaden av faktadatabaser kan i vissa fall innebära problem när det gäller att belägga relevans och giltighet hos de data som erhålls. Commit- tee on Data for Science and Technology (CODATA) inom International Council of Scientific Unions (ICSU) söker därför att på ett internationellt plan stimulera insamling och utvärdering av data bl. a. iform av faktadata- baser med s.k. kritiskt evaluerade data. I första hand har det skett inom fysik och kemi. men på senare tid har även ingenjörsvetenskaper samt bio- logi och geologi kommit att omfattas. CODATA har nyligen föreslagit Unesco att etablera en internationell referenscentral. World Data Referral Centre (WDRC). som skall underlätta sökandet i första hand efter numeris- ka data inom teknik och naturvetenskap. På flera håll växer centra för in- formationsanalys (Information Analysis Centre) upp. avsedda att inom oli- ka ämnesområden svara för framtagandet av kritiskt evaluerade data eller analyserad och värderad information om produkter. förfaranden. proces- ser m. m.

Verksamheten inom CODATA bedrevs med stöd från SINFDOK tills den fått förankring inom den svenska CODATA-kommittén vid Veten- skapsakademien (KVA). Dess arbete har i första hand gått ut på att kart- lägga olika databasverksamheter i vårt land utanför de konventionella fy- sik- och kemiområdena. såsom geo- och biovetenskaperna. Kommittén har som framgått av avsnitt 4.8.6 även översatt en CODATA-publikation för att förbättra redovisningen av experimentella mätningar. Vägledning för presentation av numeriska data från experiment i källtidskrifter ( 1975).

Bland svensk service inom området kan nämnas de databaser inom kris- tallografi och masspektrografi som finns i drift vid Medicindata i Göteborg. och som kan nås via SCANNET. Även vissa av databaserna inom miljö- vårdens informationssystem (MI) kan karaktäriseras som faktadatabaser. liksom TNC:s system TERMDOK. I Sverige är vidare vissa faktadataba- ser tillgängliga via de amerikanska företagen Systems Development Corp.. Lockheed Information System och General Electric Co. (se avsnitt 4.5.3).

SINFDOK har i olika sammanhang sökt initiera verksamhet inom området faktadatabaser. Detta har emellertid ännu så länge endast givit begränsade resultat. Bl.a. inleddes 1972 en studie av möjligheterna att skapa en data- bas med produktinformation inom området "småmotorer och pumpar". Efter inledande undersökningar visade det sig emellertid att behoven var större inom järn- och stålområdet. Detta ledde till att SINFDOK och NORDFORSK gemensamt år 1974 inledde motsvarande studie inom det senare området. Studien har avslutats ijuni 1977. Under hösten 1977 kan denna studie väntas leda till beslut om ett eventuellt försöksprojekt för att utröna de praktiska förutsättningama mera i detalj. NORDFORSK väntas inom den närmaste framtiden även i övrigt ta upp frågor om faktadataba- ser.

• Sida 228
•  Original

Ur SINFDOK-utredningens synvinkel är det angeläget att betona att de- legationen med uppmärksamhet bör följa utvecklingen inom faktadatabas- området. såväl internationellt som inom landet. Ur nationell synvinkel är det av intresse att söka utröna inom vilka områden det finns behov av upp— byggnad av nya databaser eller anslutning till existerande databaser utom- lands. Med tanke på att området är relativt nytt kan det finnas utrymme för svenska insatser av stort bytesvärde internationellt.

En annan väsentlig fråga är att utröna de krav på programvara som ställs av faktadatabaser. I vissa avseenden kan dessa väntas vara desamma som när det gäller hantering av referensinformation. medan i andra avseenden. t. ex. beräkningskapacitet och presentationsformer. kraven är större. Det bör bli en uppgift för delegationen att inventera och utvärdera befintlig programvara inom och utom landet med tonvikt på användning för faktain— formation. Värderingen bör sikta till att kunna ge användarna upplysning om vilken programvara som är tillgänglig och i vilka situationer den är an— vändbara samt eventuellt tjäna som underlag för beslut om viss komplette— rande systemutveckling när det gäller de produkter som används för den svenska informationsförsörjningen i övrigt.

15.7. Utbildning och Stipendiatverksamhet

15.7.1. Utbildning

Tidigare i betänkandet (avsnitt 8.8) har givits en bild av utvecklingen inom informationsförsörjningen. I samband därmed har vikten av utbildningsin- satser för att möta denna utveckling betonats. Utbildningen berör såväl specialistpersonal som användare. och det finns särskild anledning att upp- märksamma behoven hos nytillkommande grupper. Det är angeläget att delegationen fortlöpande följer utvecklingen på utbildningsområdet och vid behov initierar ny verksamhet samt söker påverka redan existerande utbildningsformer.

SIN FDOK-utredningen har velat uppmärksamma utbildningsbehoven särskilt och finner det angeläget att fort- och vidareutbildning av personal vid informationscentraler och bibliotek på alla nivåer byggs ut och anpas- sas till de nya förutsättningar som beskrivits i det föregående. Tillfälle måste ges åt all personal att bredda och fördjupa sina kunskaper. Stor vikt måste läggas vid att personalen får tillfälle att vinna insikt i vilka möjlighe- ter och begränsningar den moderna tekniken ger. Detta gäller inte minst specialistpersonal inom informationsförsörjningsområdet. Det är annars svårt att få till stånd ett nödvändigt samarbete mellan tekniker och övrig personal vid bibliotek och informationscentraler.

Utbildningen av dokumentalister och litteraturingenjörer är synnerligen viktig. Denna personal skall. utgående från speciella ämneskunskaper. kunna genomföra informationssökningar i både tryckta och datorläsbara bibliografier samt tillhandahålla referenser. Individuella önskemål från an- vändarna ställer nya krav på personalen inom informationsförsörjningen. Användarna kommer i framtiden sannolikt att behöva utföra en allt större del av informationssökningen. Detta kan endast uppnås genom en bred satsning på utbildning av användare. bl. a. genom att grundutbildning inom

• Sida 229
•  Original

olika ämnesområden kompletteras med utbildning i informationsförsörj- ning. Även om det under överskådlig framtid kommer att vara specialist— personalen som utför huvuddelen av informationsarbetet är det väsentligt att användarna bereds möjligheter att själva lära sig hantera informations— sökningssystem och andra tekniska hjälpmedel som medger en decentrali— serad service. Omfattningen av informationsutbudet och den med nödvän- dighet splittrade bilden av informationsförsörjningen gör att även använda- ren måste utbildas för att kunna hitta rätt i den mångfald av service som er- bjuds. Användarutbildning förekommer visserligen på många håll. men denna uppfyller endast i enstaka fall kraven på överblick och helhetssyn. Det är sålunda inte tillräckligt att ge användaren utbildning på enskilda in- formationstjänster.

Vidareutbildning av bibliotekspersonal förekommer endast i begränsad utsträckning i Sverige. Särskilt är utbildningen av dokumentalister och Iit— teraturingenjörer dåligt tillgodosedd. Man bör dock hålla i minnet att bety- dande utbildningsinsatser görs av fristående organ. i några fall med statligt stöd. Tekniska litteratursällskapets kursverksamhet har t.ex. erhållit bi- drag av SIN FDOK och sällskapet har gjort betydande insatser för utbild- ningen av personal. särskilt vid förvaltnings- och företagsbibliotek.

Åtskilliga problem kommer emellertid att kvarstå. Utbildningen på om— rådet måste anpassas till den snabba utvecklingen inom informationsför- sörjningen och behöver därför ses över med jämna mellanrum.

Mot bakgrund av den betydelse utbildningsfrågorna har föreslås att dele- gationen och den tilltänkta nämnden för ubildningsfrågor som en inledande åtgärd inventerar tillgänglig utbildning inom informationsförsörjningen och utreder behovet av olika typer av utbildning för de kategorier som berörs. Stor vikt bör därvid läggas vid att kartlägga behoven av utbildningsinsatser för olika användarkategorier. särskilt de som riskerar att bli eftersatta.

15.7.2. Stipendiatverksamhet

I syfte att höja den allmänna kompetensen inom informationsförsörj- ningens område. att följa utvecklingen inom området samt att bedriva egen avancerad systemutveckling tillämpar SINFDOK ett system med stipen- dier (se avsnitt 4.1 1.6). Härigenom vill man bidraga till att specialister ut- bildas. ofta i anlutning till utvecklingsprojekt. Dessa specialister skall se- dan på olika håll i samhället kunna ge sitt bidrag till utvecklingen inom in— formationsförsörjningen. Dessa insatser har inneburit ett icke ringa resurs- tillskott och en höjning av kompetensen särskilt i fråga om den datorbase- rade informationssökningen. Numera finns personal med sådan kompe- tens vid informationscentraler. bibliotek. datacentraler och myndigheter inom de områden SINFDOK lagt vikt vid. SINFDOK-utredningen anser likväl att möjligheterna till Stipendiatverksamhet bör finnas kvar. Visserli- gen kan forskarutbildningen i ämnen som informationsbehandling. infor- matik m.fl. med tiden komma att fylla allt större del av informationsför- sörjningens behov. Området är emellertid vidsträckt, befinner sig i snabb utveckling och konkreta krav ställs på utbildningsinsatser inriktade på ser- vice till användaren. Det är därför inte troligt att man inom en nära framtid kan bygga upp och underhålla en kompetens på området endast genom for-

• Sida 230
•  Original

skarutbildningen och kurser vid landets universitets- och högskoleinstitu— tioner. Stipendier bör även. enligt utredningens mening. kunna utgå för mindre avancerade former av specialistutbildning med teknisk inriktning.

• Sida 231
•  Original

Bilaga 1 Biblioteks- och dokumentations- samverkanskommitténs direktiv

Utdrag ur statsrådsprotokoll den 29 maj 1975

Chefen för utbildningsdepartementet statsrådet Zachrisson anmäler frå— gan. utredning rörande ett centralt biblioteksorgan m. m. och anför:

Riksdagen har fattat beslut med anledning av regeringens proposition om reformering av högskoleutbildningen m.m. (prop. 1975: 9. UbU 1975: 17. rskr 19751179). I propositionen behandlas de vetenskapliga biblio- tekens organisation (5. 543—546).

De vetenskapliga biblioteken möter ett allt större utbud av vetenskaplig information. Enligt tillgängliga uppgifter har den samlade mängden av ve- tenskaplig-teknisk information fördubblats under det senaste årtiondet. Denna utveckling har medfört att ett lokalt forskningsbibliotek endast kan förvärva ett begränsat urval av nyutkommen vetenskaplig litteratur. Om den viktigaste informationen inom vetenskap och teknik över huvud taget skall kunna skaffas till vårt land. krävs en specialisering och samordning mellan biblioteken.

Det senaste årtiondets utveckling har också kännetecknats av att teknis- ka hjälpmedel. såsom automatisk databehandling (ADB). telekommunika- tion. mera utvecklade kopieringsmetoder etc.. har tagits i anspråk i allt större utsträckning. Den nya tekniken har bl. a. underlättat möjligheterna att få tillgång till det internationella informationsutbudet inom vetenskap och teknik. En förutsättning för att förbättra de möjligheter till informa- tionsutbyte som den nya tekniken erbjuder är dock att de skilda länderna samordnar sina informationssystem. Jag vill i sammanhanget erinra om Unescos och Europarådets strävanden på detta område under senare år.

Det är av väsentlig betydelse att de vetenskapliga bibliotekens organisa- tion anpassas till denna snabba utveckling. Statskontoret. som på Kungl. Maj:ts uppdrag har utrett hithörande frågor. har med skrivelse den 29 no- vember 1973 lagt fram en rapport benämnd De vetenskapliga biblioteken — Organisation och administration (stencil). I rapporten föreslås bl. a. att ett särskilt ledningsorgan inrättas för vissa gemensamma biblioteksfunktioner såsom planering och samordning av de vetenskapliga bibliotekens verk- samhet. frågor avseende bibliografisk information och dokumentation samt driften av det datorbaserade informationssystemet LIBRIS. I rappor- ten diskuteras möjligheter att organisera detta organ. Den enklaste lös- ningen synes enligt statskontoret vara att ombilda forskningsbiblioteksrå- det. Andra möjligheter är att knyta en nämnd till det av 1968 års utbild-

• Sida 232
•  Original

Förkortningar

ABACUS AEC AGRI- NET/AGRIS

AK

AKB

AKP BALLOTS BFR BI

BIDOK BIOSIS

BLLD

Btj

BUMS BYGGDOK CA CAC CANCER- LINE CDC CHEMLINE CHEMNAME CIM CK

CODATA COM CORSAIR CRIS CTHB DAFA DANDOK

Sökprogram för satsvis bearbetning U.S. Atomic Energy Commission

International Information System for Agricultural Scien- ces and Technology (databas m.m.) Sveriges offentliga bibliotek. Stockholm. Uppsala, Lund. Accessionskatalog. Fortsättes av: Accessionskatalog över utländsk litteratur i svenska forskningsbibliotek Accessionskatalog ... AKB. Böcker och nytillkomna tid- skrifter och serier

Accessionskatalog . . . AKP. Tidskrifter och serier Terminalbaserat bibliotekssystem. Stanford University Statens råd för byggnadsforskning

Bibliografiska institutet vid kungl. biblioteket Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén Bio Sciences Information Service of Biological Abstracts (databas) British Library Lending Division Bibliotekstjänst AB Bibliotekstjänsts utlånings— och mediakontrollsystem Institutet för byggdokumentation Chemical Abstracts (databas) Chemical Abstracts Condensates (databas)

Databas inom området cancerforskning Control Data Corporation Faktadatabas över kemiska substanser Chemical Dictionary on line (databas)

Computer Input Microfilm Centralkatalogiseringssektionen vid bibliografiska institu- tet

Committee on Data for Science and Technology Computer Output Microf'ilm Söksystem för satsvis bearbetning Current Agricultural Research (databas) Chalmers tekniska högskolas bibliotek Datamaskincentralen för administrativ databehandling Statens udvalg vedrorende videnskabelig og teknisk infor- mation og dokumentation

• Sida 259
•  Original

DFE DIALOG DOBIS

ED-rapporter EG ELECOMPS ELHILL III EN ERGY- LINE

EPOS ERDA ERIC

ESA EUDISED

EURONET FAO FBR

FID

FOA GRA GUB IDC

IFLA

ILO IMDOC INIS INSPEC

IoD IR IRRD

'ISBD

ISBN ISDS ISIS ISMEC ISO ' ISSN IVA

KB KI

KIB

Delegationen för energiforskning Terminalbaserat informationssökningssystem Dortmunder Bibliothekssystem (terminalbaserat biblio- tekssystem) Rapporter från ERIC Document Reproduction Service Europeiska gemenskapen Faktadatabas inom området elektronik Terminalbaserat informationssökningssystem

Databas inom energiområdet Profilhanteringssystem Energy Research and Development Administration Educational Resources Information Center (databas m. m.) European Space Agency European Documentation and Information System for Education Europeiskt datanät som planeras av EG Food and Agriculture Organisation ofthe United Nations Forskningsbiblioteksrådet International Federation for Documentation/Fédération internationale de documentation

Försvarets forskningsanstalt Government Reports Announcements (databas) Göteborgs universitetsbibliotek Informations- och dokumentationscentralen vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek International Federation of Library Associations and Institutions

International Labour Office Terminalbaserat informationssökningssystem International Nuclear Information System (databas) International Information Services for the Physics and Engineering Communities (databas) Information och dokumentation

Information Retrieval International Road Research Documentation (databas) International Standard Bibliographie

Description

International Standard Book Numbering International Serials Data System Terminalbaserat informationssökningssystem Information Service in Mechanical Engineering (databas) International Organisation for Standardisation International Standard Serial Numbers Ingenjörsvetenskapsakademien Kungl. biblioteket Karolinska institutet

Karolinska institutets bibliotek

• Sida 260
•  Original

KOMPOST KTH KTHB LIBRIS LINDOK

LIS LIUB

LU BDOK LUP-nämnden

LUUB MARC MDN MechEn MEDLARS

MEDLINE

MFR MIC

NASA NATIS NB

NE

NIH NLM NOP-M NORDBYGG- DOK NORDDOK

Postformat för bibliografiska databaser Tekniska högskolan i Stockholm Tekniska högskolans i Stockholm bibliotek Library Information System Dokumentationscentralen vid Linköpings universitetsbib- liotek Lockheed Information System

Linköpings universitetsbibliotek Dokumentationscentralen vid Lunds universitetsbibliotek Samarbetsnämnden för lokal— och utrustningsprogram- kommittéerna för universitet och högskolor

Lunds universitetsbibliotek Machine Readable Cataloguing

Miljödatanämnden Mechanical Engineering (databas) Medical Literature Analysis and Retrieval System (data— bas och programsystem)

Medical Literature Analysis and Retrieval System on line (databas) Medicinska forskningsrådet Medicinska informationscentralen vid karolinska institu- tet National Aeronautics and Space Administration National Information Systems (Unesco) Nationalbibliografiska sektionen vid bibliografiska institu- tet Nämnden för energiproduktionsforskning National Institute of Health National Library of Medicine Nordisk publiceringsnämnd för medicin

Databas inom området byggnadsteknik Nordiskt koordineringsorgan för vetenskaplig och teknisk information och dokumentation

NORDFORSK Nordiska samarbetsorganisationen för teknisk-naturve-

NORDINFO

NOSP NSA NTIS OCLC

OECD ORBIT PAPERCHEM PRECIS QZ

tenskaplig forskning

Nordiskt samarbetsorgan inom området forskningsbiblio- teksväsende. vetenskaplig information och dokumenta- tion Nordisk samkatalog för periodica Nuclear Science Abstracts (databas) National Technical Information Service Terminalbaserat bibliotekssystem vid Ohio College Libra- ry Center Organisation for Economic Cooperation and Development Terminalbaserat informationssökningssystem Databas inom området pappersteknik Preserved Context Index System Stockholms Datamaskincentral

• Sida 261
•  Original

RECON SAB SCAN DOC SCANNET SDC SDI

SDS

SFS SIDA SIND SINFDOK

sus sou

SPN SPPN $er STAIRS sru SUB

sö TERMDOK TFD TINFO

TLS TNC TOXLINE TYMNET UBC UHÄ UKÄ UN Unesco

UNISIST

VIRA WHO VTI

UmUB UUB

3RIP

Terminalbaserat informationssökningssystem Sveriges allmänna biblioteksförening Scandinavian Documentation Center Scandinavian Network (datanät) System Development Corporation

Selektiv delgivning av information

Space Documentation Service Svensk författningssamling Styrelsen för internationell utveckling Statens industriverk Statens råd för vetenskaplig information och dokumenta- tion Standardiseringskommissionen i Sverige Statens offentliga utredningar Statens personalnämnd Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek Smithsonian Science Information Exchange (databas) Terminalbaserat informationssökningssystem Styrelsen för teknisk utveckling Stockholms universitetsbibliotek Skolöverstyrelsen Datorbaserat register över svenska tekniska termer Transportforskningsdelegationen Tieteelisen informoinnin neuvosto. rådet för vetenskaplig information Tekniska litteratursällskapet Tekniska nomenklaturcentralen Toxicology on line (databas) Tymshare Network (datanät) Universal Bibliographie Control Universitets- och högskoleämbetet Universitetskanslersämbetet Utländska nyförvärv till större svenska folkbibliotek United Nations Educational. Scientific and Cultural Orga- nisation Intergovemmental Programme for Co-operation in the Field of Scientific and Technological Information (Unes- co) Sökprogram för satsvis bearbetning World Health Organisation Statens väg- och trafikinstitut Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Terminalbaserat informationssökningssystem

• Sida 262
•  Original

Kronologisk förteckning

wwwwmwwwwwmwwmmwwmmw_._i&_..._.__.H_i_. wwvmwewmepwwvmwwaepwoygweww—P

40. 41 . 42. 43. 44. 45. 46. 47.

49. 50. 51 . 52. 53. 54. 55. 56. 57.

58.

59.

60.

61.

62.

WPNQPPPNH

. Fortsatt högskoleutbildning. U.

Totalförsvaret 1977—82. Fo. Bilarbetstid. K. Utbyggd regional näringspolitik. A. Sjukvårdsavfall. Jo. Kvinnlig tronföljd. Ju. Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. B. Rätten till vapenfri tjänst. Fö. Folkhögskolan 2. U. Betygen iskolan. U. Utrikeshandelsstatistiken. E.

. Forskning om massmedier. U. . Kommunal och enskild väghållning. K.

Sveriges samarbete med u-Iänderna. Ud. Sveriges samarbete med u-Iänderna. Bilagor. Ud. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. I. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. I. Översyn av jordbrukspolitiken. Jo. Inflationsskyddad skatteskala. B. Radio och tv 1978f1985. U. Kommunernas ekonomi 1975—1985. B. . Svensk undervisning i utlandet. U.

Arbete med naringshjälp. A. Psykiskt storda lagöverträdare. Ju. Näringsidkares avbetalningskop m.m. Ju. Båtliv 2. Registeriragan. Jo. Kvinnan och försvarets yrken. Fö. . Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju.

Kortare väntetider i utlänningsarenden. A. Konkursförvaltning. Ju. Elektronmusik i Sverige. U. . Studiestod. U. . Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. . Allmänflygplats—Stockholm. K. . Inrikesflygplats—Stockholm. K. . Inrikesflygplats—Stockholm. Bilagor. K. . Ersättning för brottsskador. Ju. . Underhåll till barn och frånskilda. Ju.

Folkbildningen i framtiden. U. Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. Kn. Socialtjänst och socialförsakringstilla'gg. S. Socialtjänst och socialförsakringstillägg. Sammanfattning. 5. Kronofogdemyndigheterna. Kn. Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. l. Skyddad verkstad-halvskyddad verksamhet. A. Information vid kriser. H. Pensionsfrågor m.m. S. Billingen. l. Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. B. Översyn av rättshiälpssystemet. Ju. Häktning och anhållande. Ju. Fusioner och forvarv isvenskt näringsliv 1969—73. H. Forskningspolitik. U. Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1. U. Information om pågående forskning. Expertbilaga 2. U. Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. U. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. I. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga A. I. Energi — program för forskning, Bilaga B. |. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga C. |. Energi — program för forskning, Bilaga D. |. Energi — program för forskning, utveckling, Bilaga E. I. Energi — program för forskning, Bilaga F. I.

utveckling, demonstration.

utveckling, demonstration. demonstration.

utveckling, demonstration.

STUs stöd till teknisk forskning och innovation. I.

65. 66. 67. 68.

89.

70. 71.

Kommunernas gatuhållning. Bo. Patienten i sjukvården — kontakt och information. S. Energi, hälsa, miljo. Jo. Energi, hälsa, miljo: Hälso— och miljöverkningar vid anvand- ning av fossila bränslen. Jo. Energi, hälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid anvand- ning av kärnkraft. Jo. Energi, hälsa, miljö: Arbetsmiljö vid energiproduktion. Jo. Svensk informationsförsörjning inför 80-talet. U.|.

• Sida 263
•  Original

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Kvinnlig tronföljd. [5] Psykiskt störda lagöverträdare. [23] Naringsidkares avbetalningsköp m.m. [24] Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. [27] Konkursforvaltning. [29]

Konsumentskydd vid kop av begagnad personbil. [32] Ersattning for brottsskador. [36] Underhall till barn och franskilda. [37] Översyn av rattshjalpssystemet. [49] Haktning och anhallande. [50]

Utrikesdepartementet

Bistandspolitiska utredningen. 1. Sveriges samarbete med u-län- derna. [13] 2. Sveriges samarbete med u-landerna. Bilagor. [14]

Försvarsdepartementet

Totalförsvaret 1977—82. [1] Ratten till vapenfri tjänst. [7] Kvinnan och forsvarets yrken. [26]

Socialdepartementet

Socialutredningen. 1. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. [40] 2. Socialtjänst och socialforsakringstillägg. Sammanfattning. [41] Pensionsfrågor m.m. [46] Patienten i sjukvården — kontakt och information. [66]

Kommunikationsdepnrtementet

Bilarbetstid. [2] Kemmunal och enskild väghållning. [12] Allmanflygplats—Stockholm. [33] Brommautredningen 1. Inrikesflygplats—Stockholm. [34] 2. lnri- kesflygplats—Stockholm. Bilagor. [35]

Ekonomidepartementet Utrikeshandelsstatistiken. [10]

Budgetdepartementet

Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. [6] Inflationsskyddad skatteskala. [18] Kommunernas ekonomi 1975—1985. [20] Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. [48]

Utbildningsdepartementet

Folkhögskolan 2. [8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [11] Radio och tv 1978—1985. [19] Svensk undervisning i utlandet. [21] Elektronmusik i Sverige. [30] Studiestöd. [31] Folkbildningen i framtiden. [38] Forskningsradsutredningen 1. Forskningspolitik [52] 2. Sektors- anknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1. [53] 3. lnforma- tion om pågående forskning. Expertbilaga 2. [54] 4. Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. [55] Fortsatt högskoleutbildning. [63] Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. [71]

Jordbruksdepartementet

Sjukvårdsavfall. [4] Översyn av jordbrukspolitiken. [17] Båtliv 2. Registerfrågan. [25] Energi- och miljökommittén. 1. Energi, halsa, miljö. [67] 2. Energi, halsa, miljö: Halso- och miljöverkningar vid användning av fossila bränslen. [68] 3. Energi, halsa, miljö: Halso- och miljöverkningar vid användning av kärnkraft. [69] 4. Energi, halsa, miljo: Arbets- miljö vid energiproduktion. [70]

Handelsdepartementet

Information vid kriser. [45] Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969—73. [51]

Arbetsmarknadsdepartementet

Utbyggd regional näringspolitik. [3] Arbete med naringshja'lp. [22]

Kortare väntetider i utlanningsa'renden. [28] Skyddad verkstadfhalvskyddad verksamhet. [44]

Bostadsdepartementet Kommunernas gatuhållning. [65]

Industridepartementet

Handelsstålsutredningen. 1. Handelsstälsindustrin infor 1980-talet [15] 2. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. [16] Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. [43] Billingen. [47] Delegationen för energiforskning. 1. Energi — program för forsk- ning, utveckling, demonstration. [56] 2. Energi — program for forskning, utveckling, demonstration. Bilaga A. [57] 3. Energi * program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga 8. [58] 4. Energi - program för forskning, utveckling. demonstration. Bilaga C. [59] 5. Energi — program för forskning, utveckling, demonstra- tion. Bilaga D. [60] 6. Energi _ program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga E [61] 7. Energi — program för forskning, ut- veckling, demonstration. Bilaga F. [62] STUs stöd till teknisk forskning och innovation. [64] Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. [71]

Kommundepartementet

Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. [39] Kronofogdemyndigheterna. [42]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningamas nummer i den kronologiska förteckningen

• Sida 264
•  Original

it.-. _,LKEZSL. 2 & 0KT1977 STOCKHOLM

• Sida 265
•  Original

• Sida 266
•  Original

51721 _ LiberFörlag

Allrriinm Förlztgct

ISBN 91—38-036'97—5 ISSN 0375—250X