SOU 1981:93

Inomregional skatteutjämning

& l'- — nu 0 'X'

(lo-r?

National Library of Sweden

. "||

.”, ., ,,', . ||;,||,,,, ,"',,H""""|,H,|. ""|—| "" |||. Him '».||| '.',Åg'» ! . .'h'.||".:,'n',||| '|'. " _ . _.g. ||| ||.-|- _ , "| . .| ,||.... | . a".:1.',.,|| |'|'.'..|'.-|

|. | '. ".'33'7|"|"f"'||. .,. ,||,,|| »| |||—... . .|.,, "'|'" ',|,||,;"||.

,||||||.| .'.|'|'|'| "

-.|||| -||,|,,|,|,, ||| | ',|| "|" ||. .. . ||- . , |||..,... '|.||.. ”_| .. ..| "..|'.".. |,|'.| |.|"1 ,|,|

'. ' ". |.'|'..|.' |'|- , .'-.|'.,", "|"? ",-' ..| |.,| . -' | ' '|||"|'||'"' " .",|,| |. ".|'||L, ,,'-'i' ,, '.|.. . |....|I|||||. ||'|,,' '.. ,,|.'".|"'.

' |. "—

|'.,.|.I..|'

|| | -:. ,,, ,| "||||||| ||,, ||

,,|... .. ..|||

|f'...' ”'"" ||,

','l|||'_|,','

, "'. "" r'|'|u|.||'

'...|,,:|"|.,',',

. . ”|E.

& Statens offentliga utredningar ww 1981:93 & Kommundepartementet

Inomregional skatteutjämning

Betänkande av utredningen om inomregional skatteutjämning

Stockholm 1981

Omslag Jan Bohman Jcmström Offsettryck AB

lSBN 9l-38-06592-4 ISSN 0375-250X

Gotab, Stockholm l98|

Till statsrådet och chefen för kommundepartementet

Regeringen bemyndigade den 10 april 1980 chefen för kommundepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att pröva dels frågan om en mera permanent möjlighet till inomregional skatteutjämning i Stockholms län, dels frågan om en motsvarande möjlighet bör införas för andra län. Med stöd av bemyndigandet tillkallade

departementschefen den 21 april 1980 som utredare landshövdingen Johannes Antonsson.

Samma dag förordnades som sakkunniga i utredningen departementsråden Rune Bergsten och Ingvar Hjelmqvist, direktören Harry Lindström, finansdirektören Ivar Skilje och avdelningschefen Walter Slunge samt som sekreterare civiljägmästaren Lennart Rydberg.

Till experter i utredningen har den 2? juli 1980 för— ordnats budgetkamreren Gert Åkesson samt den 2 septem— ber 1981 departementssekreteraren Gunnar Hermanson.

Utredningen har den 3 september 1980 avlämnat promemo— ria i fråga om fortsatt giltighet av lagen om skatte— utjämning i Stockholms läns landstingskommun.

Utredningen får härmed avlämna sitt huvudbetänkande Inomregional skatteutjämning. Till betänkandet har fogats särskilda yttranden av de sakkunniga Rune Bergsten och Harry Lindström.

Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

stockholm den 16 december 1981

Johannes Antonsson

/Lennart Rydberg

S()IJ 1981193

INNEHÅLL

Sammanfattning

1. Direktiv och arbetets uppläggning

2. Skatteutjämningssystemen i Sverige och Danmark

2.1

2.2

2.3

Det svenska skatteutjämningssystemet 2.1.1 Reformen 1979

2.1.2 Inplacering i skattekraftsklasser 2.1.3 Hänsynstagande till åldersstruktur 2.1.4 Beräkning av den totala garantin 2.1.5 Extra skatteutjämningsbidrag

2.1.6 Statens bidragsbelopp 2.1.7 Inomregional skatteutjämning

Det danska skatteutjämningssystemet

2.2.1 Allmänt

2.2.2 Utjämning av skatteunderlag

2.2.3 Utjämning av utgiftsbehov 2.2.4 Tillskott till kommuner med särskilt svåra förhållanden

2.2.5 Statens bidragsbelopp 2.2.6 Hovedstadsutjämningen

Principiella skillnader och likheter mellan de svenska och danska skatteutjämningssystemen

3. Bakgrund till gällande bestämmelser om inomre—

gional skatteutjämning

4. Olika former för inomregionalt samarbete med ut-

jämningseffekter och former för landstingskommu—

nal påverkan av den kommunala ekonomin

19 19 19 20 21 22 23 24

25 25 26 27 28

28 29

5.

SOU 1981193

Kommunernas ekonomiska situation 45 5.1 Studiernas uppläggning 45 5.2 Skattekraft 47 5.3 Utdebitering 48 5.4 Avgiftsnivå 56 5.5 Kommunernas finansiella ställning 57 5.6 Kommunernas resultaträkningar 63 5.7 Kommunernas finansieringsanalyser 72 Landstingskommunernas ekonomiska förhållanden 75 Inomregional skatteutjämning och kommunalekono— miska förhållanden i Stockholms län 81 7.1 Landstingskommunens beslut för år 1979 81 7.2 Landstingskommunens beslut för år 1980 82 7.3 Landstingskommunens beslut för år 1981 84

7.4 Stockholms läns landstingskommuns utvärdering av inomregional skatteutjämning 87

7.5 Kommunalekonomiska förhållanden i Stockholms

län 92 7.5.1 Befolkningsutveckling 92 7.5.2 Skattekraft 97 7.5.3 Utdebitering 100

101

7.5.4 Kommunernas finansiella situation 7.5.5 Kommunernas kostnadsläge 107

7.5.6 Kommunernas resultatutveckling 108

S()IJ l981:93

8. Kommunalekonomiska förhållanden i Malmö— och Göteborgsområdena

8.1 Allmänt

8.2 Befolkningsutveckling

8.3 Skattekraft

8.4 Utdebitering

8.5 Kommunernas kostnadsutveckling

8.6 Kommunernas finansiella situation

9. Utredningens överväganden och förslag

9.1. Landstingskommunernas kompetens

9.2 Kommunernas ekonomiska situation

9.3 Behovet av inomregional skatteutjämning i Stockholms län

9.4 Förhållandena i Malmö- och Göteborgsområdena

9.5. Inomregional skatteutjämning i landet i öv— rigt

9.6 Effekter på statens och kommunernas ekonomi samt på den kommunala volymutvecklingen

9.7. Utredningens förslag

9.8. Specialmotivering till lagförslaget

Särskilda yttranden

S()lJ 1981 93

BILAGOR

Bilaga 1 Utredningens direktiv 163 Bilaga 2 Lagtext (l977:1094) 171 Bilaga 3 Lagtext (förlängning) 173 Bilaga 4 Lagtext (förslag) 175 Bilaga 5 Begreppsförklaringar 177

Bilaga 6 Kommunalekonomisk analys av kommunerna i Kronobergs och Värmlands län 185

Bilaga 7 Kommunernas nummer på kartbilagor samt

skattesats 1981 235 Bilaga 8 Karta — skattesats till kommun 1981 242 Bilaga 9 Karta — total kommunal skattesats 1981 244 Bilaga 10 Karta — kostnadsnivå 1981 för modellfamilj 246 Bilaga 11 Karta — Kommunernas totala tillgångar 1979 248 Bilaga 12 Karta — Kommunernas eget kapital 1979 250 Bilaga 13 Karta - Kommunernas skulder 252

Bilaga 14 Karta — Kommunernas egna kapital i % av totala tillgångarna (soliditet) 1979 254

Bilaga 15 Karta — Kommunernas nettokostnader för huvudprogram 0-8 1979 256

Bilaga 16 Balansräkningsuppgifter för år 1979 259

SOU 1981193

Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga

17

18

19

20

21

Resultaträkning för år 1979

Finansieringsanalys för år 1979

Balansräkningsuppgifter för år 1980

Resultaträkning för år 1980

Finansieringsanalys för år 1980

SOU 1981293

SAMMANFA'FTN I NG

Utredningens uppgift har varit att pröva frågan om en permanent möjlighet till inomregional skatteutjämning skall införas i Stockholms län samt om motsvarande möj—

lighet skall finnas även i andra län.

En redogörelse för skatteutjämningssystemen i Sverige

och Danmark lämnas i kapitel 2. I såväl Sverige som Danmark lämnar staten bidrag för skatteutjämning till regionala och lokala organ, landstingskommuner och kommuner resp. amtskommuner och kommuner. I båda länder— na finns dessutom inomregional skatteutjämning i huvud— stadsområdena. Det danska inomregionala skatteutjämnings— systemet är till skillnad från det svenska lagreglerat i detalj.I Danmark sker den inomregionala skatteutjämning— en mellan kommunerna inbördes resp. mellan amtskommunerna inbördes. I Sverige sker den inomregionala skatteutjäm— ningen genom bidrag från landstingskommunen till vissa

av länets kommuner.

Möjligheten till inomregional skatteutjämning i Sverige öppnades år 1977 genom en särskild lag om skatteutjäm— ning i Stockholms läns landstingskommun. Bakgrunden till lagen var att den starka expansionen och de stora befolk— ningsomflyttningarna till och inom Stockholmsområdet or— sakade en betydande obalans i ekonomiskt hänseende mel—

lan kommunerna där.

Lagen gavs provisorisk karaktär och en giltighet till ut— gången av år 1981. Efter förslag av utredningen om inom— regional skatteutjämning har lagens giltighet förlängts till utgången av år 1984.

Utredningen visar att inomregionalt samarbete med utjäm— ningseffekter förekommer i olika former. Sådan utjämning

H

12 Sammanfattning SOU 1981:93

förekommer såväl mellan kommuner som mellan en landstings— kommun och vissa av kommunerna inom landstingskommunens område. Dessa effekter uppkommer inom ramen för interkommu— nala avtal, kommunalförbund, bolag och stiftelser. Lands— tingskommunerna kan också via bidrag till t. ex. resp. läns utvecklingsfond stödja verksamheten i en viss kommun. Utredningen har inte kartlagt omfattningen av det här å— syftade samarbetet utan har endast exemplifierat olika former.

En väsentlig uppgift i utredningens arbete har varit att analysera kommunernas ekonomiska situation. Dessa kommunalekonomiska studier omfattar — översikter för hela landet

— särskilda undersökningar i Värmlands och Kronobergs län

— speciella undersökningar av storstadsområdena.

Landstingskommunernas ekonomiska förhållanden har belysts översiktligt. Utredningen konstaterar att landstingskom— munerna under de senaste tre åren i väsentlig grad har stärkt sin finansiella ställning.

Stockholms läns landstingskommun har utnyttjat möjlighe— ten att lämna inomregionalt skatteutjämningsbidrag såväl år 1979, 1980 som 1981. Av länets 23 kommuner har 13 samt— liga år erhållit inomregionalt skatteutjämningsbidrag. Den totala bidragssumman var för år 1979 178,7 milj. kr., för år 1980 193,6 milj. kr. och för år 1981 235,4 milj. kr. Det inomregionala skattentjämningsbidragets anspråk på landstingskommunens totala skatteinkomster motsvarade för resp. år en Utdebitering av 0,37, 0,36 resp. 0,39 kr./skkr.

SOU 1981:93 Sammanfattning

Inget annat län har så stora skillnader mellan kommunerna som Stockholms län har i fråga om skattekraft och utdebi— tering. Det inomregionala skatteutjämningsbidraget har medfört att skillnaderna i relativ skattekraft har kunnat reduceras men bidraget har ännu inte gett ett sådant utslag att skillnaderna i skattesats har minskat. Den finansiella situationen för kommunerna i Stockholms län är fortfar—

ande mycket varierande.

I Malmö— och Göteborgsområdena är den kommunalekonomiska situationen helt annorlunda än i Stockholmsområdet. I såväl Malmö— som Göteborgsområdena den största kommunen för när- varande stora ekonomiska problem. Förortskommunerna har

i många fall expanderat snabbt men har på ett annat sätt än i Stockholmsområdet konsoliderat sin finansiella ställ- ning. Skillnaderna i utdebitering och skattekraft är relativt små i Malmö— och Göteborgsområdena. De kommunalekonomiska problemen för Malmö och Göteborg bör enligt utredningens uppfattning inte lösas genom inomregional skatteutjämning, utan får tas upp till behandling i annat sammanhang.

Utredningen konstaterar i sina överväganden och förslag (kapitel 9) att kommunerna liksom landstingskommunerna har stärkt sin finansiella ställning under åren 1978—1979. Denna starka finansiella ställning har bibehållits under år 1980.

I Stockholms län har det inomregionala skatteutjämnings— bidraget i väsentlig utsträckning använts för att stär- ka kommunernas finansiella ställning. Bidragskommuner har inte haft en snabbare expansion än andra kommuner. De kommuner som inte erhåller inomregionalt skatteutjämnings— bidrag har inom flera områden högre servicenivå än bidrags— kommunerna.

14 .S'ammanfutlning SOU 1981:93

Flertalet bidragskommuner skulle utan inomregionalt skat— teutjämningsbidrag ha en mycket svag finansiell ställning. Utan inomregionalt skatteutjämningsbidrag skulle dessa kommuners finansiella situation förvärras.

Bidragets angelägenhetsgrad och behov för olika kommuner kommer sannolikt att skifta. Det inomregionala skatteut— jämningsbidraget i dess nuvarande konstruktion möjliggör omprövning varje år av bidragets storlek och av de för bidraget gällande reglerna. Utredningen anser det vara en fördel att inom länet ha denna omprövningsmöjlighet och att landstingskommunen själv har möjlighet att bestäm—

ma bidragets eller lånens konstruktion och storlek.

Utrédningen konstaterar att de skäl som talar för inom— regional skatteutjämning i Stockholms län inte har sam—

ma giltighet i landet i övrigt. Det kan dock enligt utred— ningens uppfattning vara önskvärt att landstingskommunerna har möjlighet att stödja kommunerna inom sitt område i en svår ekonomisk situation. Inomregionalt skatteutjäm— ningsbidrag får dock inte ersätta kravet på en fortlöp— ande förbättring av det statliga skatteutjämningssystemet. I första hand bör därför skillnader som skall utjämnas korrigeras via detta skatteutjämningssystem. Enligt ut— redningens uppfattning är det dock önskvärt att landstings- kommunerna ges möjlighet att lämna bidrag och/eller lån i skatteutjämnande syfte till kommunerna.

Utredningen föreslår att samtliga landstingskommuner ges möjlighet att lämna bidrag och lån i skatteutjämnande syfte till kommunerna inom sitt område. Ytterligare försöksverk— samhet behövs inte.

S()i) 1981193

1 DIREKTIV OCH ARBETETS UPPLÄGGNING

Utredningen om inomregional skatteutjämning har

haft som uppgift att pröva frågan om en permanent möjlighet till inomregional skatteutjämning skall införas i Stockholms län samt om motsvarande möj—

lighet bör införas även för andra län.

Direktiv för utredningen (dir 1980:26) meddelades

i beslut vid regeringssammanträdet den 10 april 1980. Direktiven framgår av bilaga 1.

Möjligheten till inomregional skatteutjämning öpp— nades genom att riksdagen år 1977 antog förslag (prop. 1977/78:48, KU 1977/78:21, rskr 1977/78:104) till lag om skatteutjämning i Stockholms läns lands— tingskommun (SFS l977:1094). Enligt lagen får lands— tingskommunen lämna bidrag och lån till kommun i landstingskommunen i den mån det är påkallat för

att främja skatteutjämning. Lagen medger att lands— tingskommunen själv bestämmer om inomregional skat— teutjämning skall införas och hur den skall utfor— mas. Stockholms läns landsting har utnyttjat möjlig— heten att lämna bidrag till kommunerna från och med år 1979.

Departementschefen, statsrådet Boo, konstaterar i direktiven att Stockholms läns landstings förvalt— ningsutskott den 22 januari 1980 beslöt att låta utvärdera reformen om inomregional skatteutjämning. Enligt direktiven bör denna utvärdering kunna ut—

göra en del av underlaget för övervägandena i förs- ta hand om fortsatta möjligheter till inomregional skatteutjämning i Stockholms län.

I direktiven konstateras också att redan i prop.

1977/78:48 uttalades att erfarenheterna från för—

söksverksamheten i Stockholms län bör kunna ligga

16 Direktiv och arbetets uppläggning SOU 198193

till grund för överväganden om en mera permanent möjlighet till inomregional skatteutjämning i detta

län och om en motsvarande möjlighet för andra län.

Departementschefen framhöll att det bör uppdras åt en särskild utredare att pröva frågan om en mera permanent möjlighet till sådan skatteutjämning i Stockholms län. Enligt hans mening borde också utredas frågan om en motsvarande möjlighet bör in—

föras för andra län. Departementschefen påpekade

också att utredaren därvid bör uppmärksamma de sär—

skilda förhållanden som råder i Malmöhus och Göteborgs och Bohus län där den största kommunen i resp. län inte ingår i landstingskommunen.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av utred— arens förslag anförde departementschefen följande:

Jag vill erinra om att utredaren har att be— akta vad som anförs i tilläggsdirektiven (dir 1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer. Där sägs bl.a. att det är nöd- vändigt att olika reformers effekter på den kommunala verksamhetens volymutveckling och på den kommunala ekonomin klarläggs. Det ut- talas också att kommittéerna mot denna bak— grund måste noga beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag och redovisa ett genomarbetat underlag som medger bedöm- ningar i dessa avseenden.

Beträffande uppläggningen av utredningsarbetet sägs i direktiven:

Oavsett de överväganden som utredaren kommer att redovisa bör som ett alternativ utarbe— tas ett förslag till regler som ger fortsatta möjligheter till inomregional skatteutjämning i Stockholms län.

SOU 1981:93 Direktiv och arbetets uppläggning

utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Delförslag för Stockholms län bör redovisas i början av hösten 1980. Om det blir nödvän— digt av utredningstekniska skäl bör utredaren kunna begränsa delförslaget till att avse en förlängning av nuvarande lagstiftning i av— vaktan på resultatet av det fortsatta utred— ningsarbetet.

I enlighet med proposition om ökad kommunal själv— styrelse och minskad byråkrati (prop. 1980/81:80) har nyligen gjorts en ändring av kommittéförord— ningen (1976:119). Ändringen (198lz307) innebär att kommittéförslagens effekter för den kommunala själv— styrelsen skall belysas i betänkandena. Tilläggsdi— rektiv har också lämnats till samtliga kommittéer vars uppdrag berör kommunal eller landstingskommunal verksamhet (dir l98lz42). Avsikten är att förslagen skall inriktas på åtgärder som leder till ökad kommuna] självstyrelse och kostnadsbesparingar i den kommunala

verksamheten.

En analys av kommunernas ekonomiska situation är

av grundläggande betydelse för utredningens ställ— ningstaganden. Utredningen har valt att översiktligt analysera kommunernas ekonomiska ställning med hjälp av Statistiska Centralbyråns redovisningsstatistik. Utredningen har därvid använt sig av perioden 1975— 1980 med speciell tyngdpunkt på åren 1979 och 1980.

Stockholmsproblematiken är enligt utredningens upp— fattning mycket speciell och kräver sitt eget stu— dium. Den utvärdering som Stockholms läns landsting

gjort genom sitt finanskontor är en viktig grund. Utredningen har därutöver gjort egna analyser av

bokslutsmaterial.

Utredningen har vidare haft att analysera om problem

liknande de som finns i Stockholmsområdet är eller kan väntas bli aktuella i Malmö— och Göteborgsområde—

na. Utredningen har för sina ställningstaganden i

dessa avseenden gjort översiktliga kommunalekonomiska analyser och därutöver har utredningen den 26 mars 1981 haft överläggning med styrelsen för Svenska kommunförbundets länsavdelning i Malmöhus län, Malmöhus läns förvaltningsutskotts presidium och presidiet i Malmö kommunstyrelse. För Göteborgsom— rådet har utredningen den 22 juni 1981 samrått med presidiet i Göteborgsregionens kommunalförbund samt Göteborgs kommunstyrelseordförande.

Som grund för utredningens överväganden om inomre— gional skatteutjämning bör införas utanför storstads- områdena har utredningen gjort en mera omfattande kommunalekonomisk analys av kommunerna i Kronobergs och Värmlands län. Utredningens sekreterare och ex— perten Gert Åkesson har därvid besökt samtliga kom—

muner i de båda nämnda länen.

Svenska kommunförbundets länsavdelning i Stockholms län anordnade den 30 oktober 1980 en konferens om inomregional skatteutjämning med representanter

för Stockholms läns kommuner och Stockholms läns landsting. I konferensen medverkade utredningens

sekreterare.

Utredningen har den 8 maj 1980 besökt Indenrigsmi- nisteriet i Köpenhamn för studium av det danska

skatteutjämningssystemet.

S()1) 1981293

2 SKATTEUTJÄMNINGSSYSTEMEN I SVERIGE OCH DANMARK

2.1 Det svenska skatteutjämningssystemet

2.1.1. Reformen 1979

Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:95, FiU 1978/79:35, rskr 1978/79:335) om en omfattande re— formering av skatteutjämningssystemet med början

år 1980. Reformen innebar dels en väsentlig förbätt— ring i utjämningen av de ekonomiska förutsättningarna mellan kommuner resp. landstingskommuner, dels en

kraftig ökning av de bidragsmedel som genom skatte—

utjämningssystemet överförs till den kommunala sektorn. Vissa specialdestinerade statsbidrag har samtidigt dragits in eller reducerats. Dessutom har vissa änd— ringar i skattesystemet genomförts som inneburit

reducering av kommunernas skatteunderlag.

2.1.2. Inplacering i skattekraftsklasser

Grunddragen i det reformerade skatteutjämningssys—

temet kan anges på följande sätt.

Kommuner och landstingskommuner indelas i tolv skatte—

kraftsklasser. Klasserna är indelade i 3 %—inter— vall från 103 % upp till 136 % av rikets medelskat— tekraft.

Till grund för inplacering i skattekraftsklasser ligger särskilda bedömningar och kalkyler. För kommunerna har utgångspunkten varit att en kommun med genomsnittliga kostnader på grund av geogra- fiskt läge och bebyggelsestruktur normalt har in— placerats i skattekraftsklass 106 %. För kommuner med en gynnsam resp. ogynnsam situation vad gäller geografiskt läge och bebyggelsestruktur har hänsyn

tagits till kostnadsskillnader på grund av de nämn—

'20 Skatteutjämningssystemen i Sverige och Danmark SOU 1981:93

da faktorerna vid inplacering i lägre och högre skattekraftsklasser.

I kalkylerna för geografiskt läge ingår byggnads— och underhållskostnader, transportkostnader, upp— värmningskostnader, kallortstillägg. För kommunerna har kalkyler tagits fram även för bebyggelsestruk— turen. Dessa avser kostnader för vatten och avlopp, gator och vägar samt parker i tätorter, kollektiv landsbygds— och tätortstrafik samt Skolskjutsar utan— för tätort, fritidshus samt tillägg för vissa ospe— cificerade kostnader i ett antal Norrlandskommuner.

Den genom kalkylerna exakt framräknade inplaceringen för kommunerna har i viss utsträckning korrigerats för att inte indelningen inom geografiskt begränsade områden skall bli alltför splittrad. Den slutliga indelningen är således en kombination av ren klass— indelning och geografisk zonindelning.

När det gäller landstingskommunerna har utgångspunkten för inplacering i skattekraftsklasser varit att den lägsta skattekraftsklassen liksom för kommunerna

skall vara 103 % av rikets medelskattekraft, och

att indelningen skall ske i 3 %—intervall. Lands- tingskommunerna har, liksom kommunerna, på grundval

av dessa beräkningar placerats i skattekraftsklasser från 103 % upp till 136 % av medelskattekraften.

2.1.3. Hänsynstagande till åldersstruktur

Den grundläggande skattekraftsgarantin komplette— ras med hänsyn till kommunernas och landstingens åldersstruktur. De kommunala verksamheter som anses påverkade av åldersstrukturfaktorn är pensionärs—

service, grundskola, obligatorisk förskola, barn—

omsorg, kommunala bostadstillägg till folkpension

SOU 1981:93 Skatteutjämningssystemen i Sverige och Danmark 21

samt statskommunala bostadsbidrag. För landstings— kommunerna beaktas åldersstrukturens inverkan på sjukvårdskostnaderna.

Den grundläggande skattekraftsgarantin för kommunerna kompletteras vidare med ett tillägg till de kommuner som har en snabb befolkningsminskning. För dessa avfolkningskommuner utgår tillägg för befolknings- minskning som överstiger totalt 5 % under den senaste

tioårsperioden.

Kommuner och landstingskommuner vars åldersstruktur orsakar relativt sett höga kostnader erhåller tillägg till grundgarantin, medan kommuner med låga kostnader i detta avseende får vidkännas avdrag. Tilläggen och avdragen beräknas årligen i absoluta tal och omvandlas därefter till procent av medelskattekraften. Även tillskotten till kommunerna för befolkningsminsk— ning beräknas årligen i absoluta tal och läggs till kostnaderna för åldersstrukturen. Summan av kostnader— na för åldersstruktur och befolkningsminskning omvand— las till procent av medelskattekraften.

För de kommuner som ingår i skatteutjämningssyste-

met varierar tilläggen och avdragen för år 1982 mel— lan + 10 % och — 5 %. För landstingskommunerna är motsvarande tal + 10 % och — ll %. De största avdragen kommer dock inte i tillämpning till följd av nedan nämnda spärregler.

2.1.4. Beräkning av den totala garantin

Kommunernas och landstingskommunernas totala skatte—

kraftsgaranti består alltså av grundgarantin med tillägg eller avdrag sedan hänsyn tagits till ålders—

strukturen, och i tillämpliga fall, befolkningsminsk—

ning. Den totala garantin uttrycks som procent av

22 Skatteutjämningssystemen [ Sverige och Danmark SOU 1981293

medelskattekraften. Kommuner och landstingskommu— ner med en egen skattekraft som överstiger den för kommunen resp. landstingskommunen garanterade faller utanför skatteutjämningssystemet.

Vid fastställandet av den totala garantin för kom— muner och landstingskommuner tillämpas två spärreg— ler. Avdrag för gynnsam åldersstruktur, i förekomm— ande fall justerad med tillägg för befolkningsminsk— ning, får inte leda till att en kommun eller lands— tingskommun något år erhåller lägre skattekrafts— garanti än 100 % av medelskattekraften. Den till— försäkrade skattekraften får heller inte understi— ga vad som motsvarar den tillförsäkrade procent av medelskattekraften, avrundad till närmast hela tal, som gällde för bidragsåret 1979, ökad med tre pro— centenheter.

2.1.5. Extra skatteutjämningsbidrag

Skatteutjämningssystemet kompletteras med extra skatteutjämningsbidrag. Extra skatteutjämningsbi— drag utgår efter särskild prövning. Vid prövning

av ansökan om extra skatteutjämningsbidrag skall

i första hand den sökande kommunens allmänna kom— munalekonomiska situation vara avgörande. Vissa förhållanden som inte beaktas i det generella skat— teutjämningssystemet har ansetts särskilt motivera extra skatteutjämningsbidrag. Sådana förhållanden kan vara strukturomvandlingar i näringslivet i kom— munen, som kan förorsaka sysselsättningsförändringar som oförutsett ställer stora krav på den kommunala ekonomin. Andra sådana förhållanden, som kan motive— ra extra skatteutjämningsbidrag, är de kostnader

som orsakas av snabb befolkningsökning. Extra skat- teutjämningsbidrag kan även utgå t. ex. till kommuner

som drabbas oskäligt hårt av avveckling av generella

SOU 1981:93 Skatteutjämningssystemen i Sverige och Danmark 23

statsbidrag eller stora kostnader för hyresförlus— ter.

2.1.6. Statens bidragsbelopp

Den reformerade skatteutjämningen avsågs ursprungligen genomföras i två etapper. Genomförandet kom i stället

att ske i tre etapper och reformen är helt genomförd år 1982.

Skatteutjämningsbidragen till kommuner och lands—

tingskommuner för åren 1979—1982 framgår av tabell 2.1.

Tabell 2.1 Skatteutjämningsbidrag till kommuner

och landstingskommuner år 1979—1982 (milj. kr.)

__ _ _ _ _ _ _ __ _1_9_7_9. ___".-19332 _ _ __ __.-19321.._ .. _ - . -'_9.8.2_

Kommuner 2 820 3 889 4 792 5 6742'

Landstings—

Eånlnlllflåf. __ __ .1 _17.4.____- . -2_ _6_8.9._ _ _ _3£_4.32_ . _ - _ _4. -3_2__2' 1)

Summa 4 5_9_4_ 6 5_7_s_ 8 274 9 99332)

1) Inklusive 711 milj. kr. som hänför sig till ökning— en av det garanterade skatteunderlaget med två pro— centenheter enligt förordningen (1978:875) om sär— skilt bidrag till kommuner och landstingskommuner under år 1979.

2) Prognos.

I de i tabell 2.1 angivna beloppen ingår extra skat— teutjämningsbidrag med 115 milj. kr. för år 1979

24 Skatteutjämningssystemen i Sverige och Danmark SOU 198193

samt 96 resp. 98 milj. kr. för åren 1980 och 1981. För år 1981 ingår dessutom i form av extra skatte- utjämningsbidrag särskild kompensation med 95 resp. 33 milj. kr. till kommuner och landstingskommuner för att sista hälften av skatteutjämningsreformen

fördelades på två år.

Skatteutjämningsbidragen för år 1981 motsvarar en kommunal utdebitering av 3,29 kr./skkr. i genomsnitt för landet eller drygt 1 000 kr./invånare.

Skatteutjämningsbidragen har mycket varierande be— tydelse i olika delar av landet. Högst belopp per invånare utgår i Norrbottens, Jämtlands och Gotlands län med resp. 3 528, 3 474 och 3 001 kr./invånare år 1981. Minst bidrag per invånare utgår i Stockholms län där Skatteutjämningsbidragen år 1981 motsvarar 144 kr./invånare.

2.1.7. Inomregional skatteutjämning

För Stockholms län gäller sedan år 1979 en särskild lag om skatteutjämning i Stockholms läns landstings— kommun (prop. l977/78:48, KU 1977/78:21, rskr 1977/ 78:104). Lagen som ursprungligen gällde till utgång— en av år 1981 har förlängts att gälla till utgången av år 1984 (prop. 1980/81:75, KU 1980/81:16, rskr 1980/81:158).Landstingskommunen ges enligt denna lag rätt att lämna bidrag och lån till kommun inom landstingskommunen i den mån det är påkallat för att främja skatteutjämning. Landstingskommunen har alltså rättighet att själv välja om man vill utnyttja lagen och ge lån eller bidrag samt att utforma regler— na för och fastställa beloppens storlek för even—

tuella bidrag eller lån. När en kommun erhåller så- väl statlig som inomregional skatteutjämning ligger

alltid den ordinarie statliga skatteutjämningen i

SOU 198193 Skatteutjämningssystemen [ Sverige och Danmark 25

botten och är opåverkad av den inomregionala skatte—

utjämningen.

Genom de inomregionala Skatteutjämningsbidragen i Stockholms län har för åren 1979—1981 fördelats

179, 194 resp. 247 milj. kr. I medeltal motsvarar 1981 års belopp 162 kr./invånare i länet. För Botkyrka kommun som erhållit störst bidrag per in— vånare motsvarar det inomregionala skatteutjämningsu

bidraget 885 kr./invånare för år 1981.

2.2 Det danska skatteutjämningssystemet 2.2.1 Allmänt

I Danmark finns principiellt lika skatteutjämnings— system för amtskommuner och kommuner. Köpenhamns och Frederiksbergs kommuner ingår inte i någon amts— kommun men deltar i skatteutjämningssystemen för

såväl kommuner som amtskommuner.

Det finns ett skatteutjämningssystem med beskatt— ningsunderlaget som grund och ett skatteutjämnings— system med utgiftsbehovet som underlag. Till detta kommer en motsvarighet till vårt extra skatteutjäm— ningsbidrag.

I det s.k. Hovedstadsområdet som omfattar hela nord— östra Själland finns dessutom inomregionala skatte— utjämningssystem, skilda för kommuner och amtskommu- ner, med såväl beskattningsunderlag som utgiftsbehov som underlag. Inomregional skatteutjämning har utred— ningen förutom i Sverige inte mött i något annat

land än i Danmark.

26 Skatteutjiimningssyxtemen [ Sverige och Danmark SOU 1981:93

2.2.2. Utjämning av skatteunderlag

För amtskommuner är villkoret för att få tillskott år 1981 att beskattningsunderlaget per invånare

ligger under 104 % av riksgenomsnittet. Amtskommu— ner som har högre beskattningsunderlag berörs inte.

Tillskotten betalas av staten.

År 1979 gjordes en lagändring med verkan från och

med 1 januari 1980. Där bestämdes att utjämningsunder— laget skulle trappas ner från 105 % år 1980 till

100 % år 1985. År 1981 är därmed nivån 104 %.

För kommunerna gäller att de som har ett beskatt— ningsunderlag under riksgenomsnittet får bidrag. De kommuner som har högre beskattningsunderlag än

riksgenomsnittet lämnar bidrag.

Kommuner som erhåller bidrag får ett tillskott som motsvarar 50 % av skillnaden mellan riksgenomsnittet och det egna beskattningsunderlaget.

Kommuner som har högre beskattningsunderlag än riks— medeltalet lämnar 10 % av sitt beskattningsunderlag för den del som är mellan 100 och 125 % av riksgenom— snittet. Har kommunen högre skatteunderlag än 125 % av riksgenomsnittet lämnas 40 % av den del som över— stiger 125 % och alltså 10 % av delen mellan 100

och 125 %.

Cirka 220 kommuner erhåller bidrag och cirka 55 kom- muner lämnar ett tillskott till skatteutjämningen. Det samlade skatteunderlagstillskottet utgör 1981 cirka 1200 milj. Dkr. Av detta betalar de kommuner som har ett beskattningsunderlag över riksgenomsnit- tet 450 milj. Dkr. och staten resterande cirka 750 milj. Dkr.

SOU 198193 Skattet(tj(i/nningrs'ys'temen i Sverige och Danmark

2.2.3. Utjämning av utgiftsbehov

För kommuner och amtskommuner beräknas ett teore— tiskt utgiftsbehovstal, som skall uttrycka kommu— nens samlade utgiftsbehov. Statens bidrag fördelas på grundval av detta tal. Den totala omfattningen av bidraget fastställs i riksdagens budgetbehandling och har inte automatik i förhållande till kommunernas

verkliga utgifter.

Vid beräkningen av det s.k. utgiftsbehovstalet ad— deras samtliga kommuners resp. amtskommuners sam— lade utgifter. Utgifterna anses vara beroende av olika kriterier och fördelas på grundval av dessa kriterier. Sådana kriterier är t. ex. invånarantal, antal barn, antal pensionärer o.s.v. Om en utgift inte kan hänföras till något annat kriterium görs den beroende av invånarantalet. De olika kriterierna ges en viss vikt av det totala utgiftsbehovet. Denna vikt bestäms av den andel av de totala utgifterna,

som de utgifter har som är knutna till respektive kriterium.

Utgiftsbehovet för den enskilda kommunen resp. amts— kommunen framkommer genom att multiplicera kommunens andel av kriteriet, t. ex. kommunens andel av land— ets invånarantal, med den vikt kriteriet har blivit tilldelat. Genom att summan av kriterierna blir ett följer därav att summan av kommunernas resp. amts— kommunernas utgiftsbehovstal också blir ett. Utgifts— behovstalen kan därigenom användas som fördelnings— grund för statsbidrag helt oberoende av bidragets absoluta belopp.

Kommunen resp. amtskommunen får alltså bidrag efter sitt teoretiskt beräknade utgiftsbehov, och kan inte kortsiktigt genom egna åtgärder påverka fördelningen

28. Skatteutjämningmyxtetnen i Sverige och Danmark SOU 1981:93

eller bidragets storlek. Detta gäller såvida man inte kan påverka rikets medeltal för ett speciellt kriterium, vilket inte är särskilt sannolikt.

2.2.4 Tillskott till kommuner med särskilt svåra förhållanden

Utöver de nämnda utjämningssystemen finns en mindre summa för bidrag till kommuner med särskilt svåra förhållanden. Det är alltså helt en motsvarighet till det svenska extra skatteutjämningsbidraget.

2.2.5 Statens bidragsbelopp

Statens samlade bidrag för åren 1979—1981 till kom—

muner och amtskommuner framgår av tabell 2.2.

Tabell 2.2 Statligt skatteutjämningsbidrag till

kommuner och amtskommuner åren 1979—1981 (milj. Dkr)

_197919801_9_8_1 Skatteunderlags—

tillskott

till amtskommuner 1 242 1 345 1 500 " kommuner 701 641 751 Utgiftsbehovs—

tillskott

till amtskommuner 6 566 8 245 9 541 " kommuner 6 799 8 284 9 549 Till kommuner med

särskilt svåra för—

Öåhtår199r1__._ - 15 50 55

Summa 15 323 18 565 21 396

SOU 1981193 Skatteutjämningssystemen i Sverige och Danmark 29

2.2.6 Hovedstadsutjämningen

I det 5. k. Hovedstadsområdet finns en inomregional skatteutjämning. Det finns även här ett utjämnings— system för amtskommuner och ett helt skilt utjäm— ningssystem för kommuner. Köpenhamns och Frederiksbergs kommuner ingår i syStemen för såväl amtskommuner

som kommuner. Staten deltar inte ekonomiskt i Hovedstadsutjämningen, utan det är alltså en utjäm— ning mellan kommunerna resp. mellan amtskommunerna.

Liksom i rikssystemet finns en utjämning med beskatt— ningsunderlaget som underlag och en utjämning med utgiftsbehovet som underlag. Därutöver finns ett mindre bidrag till kommuner med mycket snabb befolk—

ningstillväxt.

Vad avser beskattningsunderlag sker en omfördelning från kommuner och amtskommuner som har ett beskatt— ningsunderlag över genomsnittet för Hovedstadsområdet ti11 kommuner och amtskommuner, som ligger under genomsnittet. Omfördelningen sker med belopp som motsvarar 70 % av det överskjutande resp. saknade beskattningsunderlaget. Denna utjämning i Hovedstads— området sker efter det att beskattningsunderlaget har korrigerats i det statliga skatteutjämningssys— temet.

Utöver en utjämning av beskattningsunderlaget sker det en utjämning på grundval av utgiftsbehovet. Det är alltså en överföring så att kommuner och amtskommuner som beräknas ha ett litet utgiftsbe— hov betalar till kommuner och amtskommuner, som beräknas ha ett stort utgiftsbehov. Utgiftsbehovet beräknas efter i stort sett samma principer som i det riksomfattande utjämningssystemet.

Skallelttjt'imningms'yxteinen i Sverige och Danmark SOU 1981193

Det sker dock inte en utjämning på grundval av hela skillnaden i utgiftsbehov. För kommuner utjämnas 40 % av den teoretiskt beräknade utgiftsskillnaden

och för amtskommuner 50 % av den beräknade utgifts—

skillnaden.

Utöver dessa båda utjämningssystem betalar kommunerna i Hovedstadsområdet 0,1 % av inkomstskatteunderlaget

till en tillväxtutjämning.

Hälften av det belopp som erhålles genom 0,1 % av inkomstskatteunderlaget fördelas på grundval av den del av befolkningstillväxten som överstiger 25 % för föregående femårsperiod. Den andra hälften för— delas till kommuner med särskilda ekonomiska svå—

righeter till följd av snabb tillväxt.

Genom denna tillväxtfördelning fördelas år 1981 69,3 milj. Dkr. I samband med en lagändring år 1979 blev det bestämt att hittillsvarande regler för tillväxtbidrag skulle trappas av successivt.

2.3 Principiella skillnader och likheter mellan de

svenska och danska skatteutjämningssystemen

I såväl Sverige som Danmark lämnar staten bidrag i skatteutjämnande syfte till regionala och loka— la organ, landstingskommuner och kommuner resp. amtskommuner och kommuner. I båda länderna finns dessutom inomregional skatteutjämning i huvudstads— områdena.

I det svenska skatteutjämningssystemet kan kommunen

eller landstingskommunen påverka bidragets storlek genom att höja resp. sänka skattesatsen, eftersom

skatteutjämningssystemet är knutet till en garanti

SOU 1981:93 Skatteutjämniitg.s'.1'_||.ttemcn i Sverige och Danmark 31

av skattekraften. Statens kostnader för skatteutjäm— ningen räknas också automatiskt upp till följd av att skatteunderlaget ökar varje år i ungefärlig takt

med inflationen.

Den del av det danska skatteutjämningssystemet som består i utjämning av beskattningsunderlag skiljer

sig principiellt från det svenska genom att utjäm— ningsbeloppen till resp. kommun och amtskommun grundar sig på den för riket genomsnittliga skattesatsen. Kommunen eller amtskommunen kan alltså inte påverka bidragets storlek genom att höja eller sänka skatte—

satsen.

Den danska utjämningen av skatteunderlag har samma principiella automatiska uppräkning till följd av att skatteunderlaget ökar för varje år som det sven— ska systemet har. Utjämningen av skatteunderlag svan rar dock endast för cirka 10 % av de totala skatte—

utjämningsbeloppen.

För den del av skatteutjämningssystemet som avser utgiftsbehovstillskott finns ingen sådan automatik inbyggd. Det för varje år utgående totala skatte— utjämningsbeloppet fastställs fristående från in— flation och kommunernas verkliga kostnader. Det på så sätt fastställda beloppet fördelas i enlighet med de regler som anges för beräkning av utgifts— behovstillskott. Staten har alltså möjlighet att på ett annat sätt än i Sverige för varje år pröva skatteutjämningsbidragets storlek.

I det svenska systemets konstruktion av grundgaranti och åldersstruktur ligger ett visst hänsynstagande till den aktuella kommunens beräknade kostnadsnivå. Det danska systemet har en avsevärt större detalj— eringsgrad i sin beräkning av enskilda kommuners

utgiftsbehov. I det danska systemet justeras också

32. Skatteutjämningssysle/nen [ Sverige och Danmark SOU 1981:93

varje i systemet ingående faktor årligen, medan i Sverige enbart åldersfaktorn och eventuellt tillägg för befolkningsminskning justeras varje år.

Utgiftsbehovet i det danska systemet är framräknat som ett faktiskt procenttal av kommunernas samlade utgifter. Det svenska systemet bygger på en teore- tisk beräkning av kostnadsskillnader mellan olika

kommuner.

Skatteutjämningsbidragen svarar också för en större andel av de kommunala utgifterna i Danmark än i Sverige. I Danmark uppgick skatteutjämningsbidra— gen 1980 till l3 % av de kommunala utgifterna,

medan i Sverige endast 4 % av kommunernas och lands— tingskommunernas samlade utgifter täcktes av skatte-

utjämningsbidrag.

I det statliga danska skatteutjämningssystemet lämnar de kommuner som har de bästa ekonomiska förutsättning— arna bidrag till skatteutjämningssystemet.Någon mot— svarighet till detta finns inte i Sverige.

Det danska systemet för inomregional skatteutjäm— ning har en principiellt likartad uppbyggnad som det statliga skatteutjämningssystemet. Systemet är också i lag detaljreglerat till skillnad från den svenska inomregionala skatteutjämningen där lagen ; endast anger att Stockholms läns landstingskommun ; får lämna bidrag i skatteutjämnande syfte.

I det danska inomregionala skatteutjämningssystemet sker utjämningen mellan amtskommuner resp. mellan kommuner inbördes i motsats till det svenska sys— temet, där landstingskommunen lämnar bidrag till kommunerna för skatteutjämning.

SOU 1981:93

3 BAKGRUND 'T'ILL GÄLLANDE BESTÄMMELSER OM INOM— REGIONAL SKATTBUTJÄMNING

Den starka expansionen och de stora befolkningsom— flyttningarna i Stockholmsområdet under 1960—talet och början av 1970—talet innebar för flera kommu— ner mycket stora påfrestningar. Den bostadsproduk— tion som behövdes för att möta expansionen var ett regionalt problem. Omständigheterna gjorde emeller— tid att ett fåtal kommuner tog på sig stora bostads— byggnadsprogram för att tillgodose hela regionens behov. Den i förhållande till kommunernas storlek mycket höga bostadsproduktionen och de kraftiga följdinvesteringar som den snabba befolkningstill—

växten fordrade gav upphov till svåra ekonomiska förhållanden.

Den ansträngda kommunalekonomiska situationen för- värrades ytterligare av att expansionen i regionen visade sig bli väsentligt lägre än vad prognoserna förutsagt. De berörda kommunerna fick till följd härav under större delen av 1970—talet mycket sto— ra kostnader för dels ett stort antal outhyrda lä— genheter, dels på flera verksamhetsområden överdi— mensionerade serviceanläggningar. De kommunaleko— nomiska konsekvenserna visade sig i form av hög skuldsättning, höjda skattesatser,stora sociala kostnader och låg skattekraft.

Olika former för att utjämna den ekonomiska obalan— sen mellan kommunerna fick därför i mitten av 1970— talet en framträdande plats i den kommunalekonomiska debatten och olika initiativ togs i syfte att möj— liggöra en utjämning.

Riksdagen begärde den 20 maj 1976 (FiU 1975/76z39, rskr 1975/76:364) med anledning av mot. 1975/76:940

att regeringen skulle ge 1976 års skatteutjämnings—

34. Bakgrundtälgäuandebewänuneker.u SOLJ198k93

utredning i uppdrag att skyndsamt pröva möjlighet— erna att lagstiftningsvägen skapa förutsättningar för en inomregional skatteutjämning.

Frågan om inomregional skatteutjämning aktualiserades också på andra sätt. I skrivelser till regeringen

den 5 maj 1976 hemställde Stockholms läns landstings förvaltningsutskott och Stockholms kommunstyrelse

att 1976 års skatteutjämningsutredning skulle få

i uppdrag att lägga fram förslag som möjliggör en utjämning av de ekonomiska och sociala villkoren

för medborgarna i de olika kommunerna i Stockholms län. Det angavs som önskvärt att förslag borde läggas fram i så god tid att omfördelningen kunde genomföras under år 1977.

Motionen, finansutskottets betänkande samt de båda framställningarna överlämnades till skatteutjämnings— utredningen genom regeringsbeslut den ]0 juni 1976.

I skrivelse den 28 februari 1977 hemställde center—

organisationerna i Stockholms län att regeringen måtte vidta provisoriska lagstiftningsåtgärder så

att inomregional skatteutjämning kunde införas redan

under år 1978. | i

Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamns och Tyresö kommuner hemställde i skrivelse till regeringen den 18 maj 1977 att regeringen snarast skulle vidta er— i forderliga åtgärder för att möjliggöra inomregional skatteutjämning. De båda nämnda skrivelserna över— lämnades genom regeringsbeslut den 10 mars resp. den 30 juni 1977 till 1976 års kommunalekonomiska utredning. Denna utredning hade hösten 1976 ersatt

bl. a. den ovan nämnda skatteutjämningsutredningen.

vid sammanträde den 3 november 1977 beslöt regering"

en att föreslå en särskild lag om skatteutjämning

SOLJI98k93 Bakgrundtdlgäuandebenänuneker._ 35

i Stockholms läns landstingskommun (prop. 1077/78z48). Propositionen lades alltså fram innan 1976 års kom— munalekonomiska utredning slutfört sitt arbete.

Riksdagen antog förslaget (KU 1977/78:21, rskr 1977/78:104) till lag om skatteutjämning i Stock— holms läns landstingskommun. Lagtexten framgår av bilsäl-

Landstingskommunen får enligt denna lag lämna bi- drag och lån till kommun i landstingskommunen i den mån det är påkallat för att främja skatteutjämningen. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1978 och giltig— hetstiden bestämdes till utgången av år 1981.

Enligt prop. 1977/78:48 var de kommunalekonomiska problemen i Stockholmsområdet så stora att lands— tingskommunen under begränsad tid borde få möjlig— het att lämna lån och bidrag till kommunerna i skatteutjämningssyfte. Vissa kommuner hade på grund av den snabba expansionen fått svårigheter att fi— nansiera en kommunal service av acceptabel standard. Utvecklingen hade bl. a. lett fram till att mer än hälften av det statliga extra skatteutjämningsbi— draget för både år l977 och år l978 gick till kom— muner i Stockholms län. Trots att kommunerna i lä— net hade den i genomsnitt högsta skattekraften i landet hade denna utväg måst tillgripas.

I propositionen anförde föredraganden att landsting—

et på egen hand borde få bestämma hur skatteutjämnings— systemet skulle utformas. Anledning saknades därför

för staten att närmare reglera detta område eller

att ange bestämda gränser för landstingskommunens

rätt att engagera sig i skatteutjämningen. Lagen innehåller därför inte mer än vad som behövs för

att landstingskommunen skall få befogenhet att be—

fatta sig med en sådan utjämning.

36. Bakgrund till gällande bestämmelser SOU 1981:93

Föredraganden anförde att den inomregionala skatte— utjämningen inte borde ersätta den statliga skatte— utjämningen utan utgöra ett komplement till denna. Statliga skatteutjämningsbidrag borde utgå oberoende av om landstingskommunen utnyttjar sin befogenhet att vidta skatteutjämnande åtgärder eller ej. Några särskilda bestämmelser i lag om hur den inomregio— nala skatteutjämningen skall förhålla sig till den statliga behövdes inte. När statlig skatteutjämning förekommer ligger den, enligt föredraganden, alltid i botten. Det blir sedan landstingets sak att av— göra om landstingskommunala skatteutjämningsbidrag dessutom skall utgå. Effekterna av det statliga skatteutjämningssystemet blir med andra ord av be— tydelse för landstingets ställningstagande i frågan om inomregional utjämning.

I propositionen framhölls bl. a. att möjligheten

för landstingskommunen att lämna lån och bidrag

inte får ändra den gällande ordningen med kommunen och landstingskommunen som två likställda kommun- typer. Ett skatteutjämningssystem som endast inne— bär att landstingskommunen skjuter till skatteunder- lag för att kommunen skall uppnå en viss garanterad skattekraft eller lämnar lån med fördelaktiga låne- villkor till en kommun med särskilda ekonomiska problem ansågs inte medföra några sådana risker.

Landstingskommunen får enligt propositionen inte ställa upp villkor som inskränker den kommunala självstyrelsen, medan landstingskommunen däremot naturligtvis kan ställa upp lånevillkor och andra villkor av teknisk natur. I propositionen uttalades dessutom att landstingskommunens handlingsfrihet

i fråga om skatteutjämningen begränsas av bl. a.

den kommunala likställighetsprincipen.

I yttrande till konstitutionsutskottet tillstyrkte

SOU 1981:93 Bakgrund till gällande bestämmelser

finansutskottet (FiU l977/78:2 Y) propositionen. Konstitutionsutskottet (KU 1977/78:21) instämde i de nyss återgivna uttalandena i propositionen. Ut— skottet betonade särskilt att ett system för inom— regional skatteutjämning med landstingskommunen som låne— och bidragsgivare inte får utformas så att vare sig låne- eller bidragsgivningen inkräktar på den kommunala självstyrelsen eller på principen om landstingskommun och kommun som två jämställda kom— muntyper. Lagen om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun borde enligt utskottet ses som ett provisorium. Riksdagen biföll propositionen.

I prop. (l978/79:95) om den kommunala ekonomin be— rördes också frågan om inomregional skatteutjämning. Det uttalades att erfarenheterna från den verksam— het som får bedrivas under åren 1978—1981 med stöd av lagen om skatteutjämning i Stockholms läns lands— tingskommun bör avvaktas innan ställning tas till den inomregionala skatteutjämningen på längre sikt. Vid riksdagsbehandlingen lämnades detta uttalande utan erinran (FiU 1978/79z35).

Riksdagen har år 1979 behandlat en motion om ändring i lagen om skatteutjämning i Stockholms läns lands— tingskommun (mot. l978/79:l614, KU 1979/80:12). Motionen avslogs då det inte ansågs motiverat att ändra reglerna för pågående försöksverksamhet.År 1980 väcktes en motion om att lagen bör förlängas utan tidsbegränsning (mot. 1979/80:1568, KU 1980/81:16). Motionen avslogs då utskottet ansåg att den nedan nämnda förlängningen av lagen till utgången av

1984 borde komma till stånd i avvaktan på en mer permanent lösning av frågan om behovet av inomregio— nal skatteutjämning.

Utredningen om inomregional skatteutjämning föreslog den 3 september 1980 (Ds Kn 1980:7) att lagen (l977:1094)

38 Bakgrund till gällande bestämmelser SOU 1981:93

om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskom— mun skall gälla till utgången av år 1984.

Regeringen beslöt vid sammanträde den 4 december 1980 att föreslå att lagen (1977zlo94) om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun skall få fortsatt giltighet till utgången av år 1984 i avvaktan på att frågan om inomregional skatteutjämning får en mera permanent lösning. Riksdagen antog förslaget (prop. 1980/81:75, KU 1980/81:16, rskr 1980/81:158), lagtexten framgår av bilaga_å.

4 OLIKA FORMER FÖR INOMREGIONALT SAMARBETE MED UTJÄMNINGSEFFEKTER OCH FORMER FÖR LANDSTINGS— KOMMUNAL PÅVERKAN AV DEN KOMMUNALA EKONOMIN

Inomregionalt samarbete med varierande utjämnings— effekter mellan kommuner och mellan landstingskom— muner och kommuner förekommer i ett flertal olika sammanhang. Detta inomregionala samarbete har i re— gel tillkommit för att på ett rationellt sätt lösa gemensamma uppgifter och problem. Utjämningseffek— terna har ofta varit en sekundär fråga.

Ett samarbete av här åsyftat slag mellan kommuner förekommer via interkommunala avtal, kommunalförbund, bolag och stiftelser. Landstingskommunerna kan också delta i sådana avtal, kommunalförbund, bolag och stiftelser. Inom den valda samarbetsformen kan det ske ett samarbete så, att en kommun deltar med i stort sett en kostnad i förhållande till dess nytta,

men om kommunen på annat sätt själv skulle ordnat verksamheten hade kostnaden blivit mycket högre.

Någon kommun kan därmed också ta på sig större an— del än som direkt motsvarar dess nytta. En strikt avgränsning av utjämningseffekterna är i sådana fall omöjlig att göra.

Utredningen har inte gjort någon kartläggning av omfattningen av den här åsyftade typen av samarbe— te med utjämningseffekter utan har endast konsta— terat att sådan utjämning förekommer i olika former och för skilda verksamheter. Utredningen nöjer sig

därför med att redovisa några exempel på sådant sam— arbete.

Landstingskommunerna kan genom sina åtgärder och

anslag på olika sätt påverka kommunernas ekonomi direkt eller indirekt. Under senare år har lands—

tingskommunerna ökat sina engagemang och insatser

med avseende på näringslivsbefrämjande åtgärder. Speciellt har detta varit fallet inom turistnäring—

en där landstingskommunerna i många fall svarar för

en väsentlig del av kostnaderna för de regionala : turistorganen. Betydande insatser har också gjorts i för speciella projekt i enskilda kommuner.

Landstingskommunernas deltagande i finansieringen av utvecklingsfonderna får ses som ett led i en ut— ökad insats för främjande av resp. läns näringsliv. Det förekommer också att landstingskommunerna ger bidrag till en viss verksamhet i en kommun direkt eller via något annat organ t. ex. utvecklingsfon— den.

Landstingskommunerna påverkar dessutom kommunernas ekonomi genom lokaliseringen av sin verksamhet. Av utredningens studier i Kronobergs och Värmlands län framgår att antalet landstingskommunalt anställda per 1 000 invånare är mycket varierande i kommun—. erna och att antalet landstingskommunalt anställda i regel är störst i kommuner med även i övrigt gynn—

samma arbetsmarknadsförutsättningar.

Ett exempel på inomregional utjämning kommuner emel— lan är den utjämning av kostnaderna för bostadsbidrag som sker via kommunalförbundet för Storstockholms bostadsförmedling. Sedan år 1971 har kommunalförbundet för Storstockholms bostadsförmedling huvudmannaskapet för de kommunala bostadsbidragen till barnfamiljer

inom Storstockholms bostadsförsörjningsområde. Från

och med år 1974 är kommunalförbundet även huvudman

för bostadsbidragen till hushåll utan barn, pensionärs- hushållen undantagna.

I kommunalförbundet ingår 20 av Stockholms läns 23

kommuner. De kommuner i länet som ej ingår är Norrtälje,

Nynäshamn och Södertälje.

SOU 1981193 ()lika jorinerjör inomregional! sanmrbere

Kommunernas kostnader för de nämnda kategorierna

av bostadsbidrag fördelas mellan kommunerna i förhål— lande till antalet skattekronor inom resp. kommun enligt taxeringen året närmast före räkenskapsåret. Fördelningsgrunden innebär att för år 1980 är den kommunala nettokostnaden för de nämnda bostadsbidra— gen cirka 138 milj. kr. Cirka 28 milj. kr. omfördelas mellan kommunerna så att 12 kommuner erhåller bidrag för täckning av sina kostnader och 8 kommuner lämnar bidrag. Stockholms kommun lämnar bidrag med 20,6 milj. kr. och det därnäst högsta bidraget lämnar Danderyds kommun med 2,4 milj. kr. Av de kommuner

som erhåller bidrag får Botkyrka störst bidrag med 9,6 milj. kr. och den kommun som erhåller det näst högsta bidraget är Haninge med 5,5 milj. kr.

Genom den verksamhet Göteborgsregionens kommunal— förbund driver sker också en viss utjämning om än i begränsad omfattning. Göteborgsregionens kommunal— förbund är en samarbetsorganisation med tio kommuner som medlemmar. I kommunalförbundet ingår kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö. Kommunalförbun— det har valt att bilda aktiebolag för skilda verksam— hetsgrenar för att tillvarata gemensamma kommunintres— sen. För närvarande finns sex sådana aktiebolag. Ett exempel är Göteborgsregionens avfallsaktiebolag som behandlar och transporterar avfall från de olika kommunerna till avfallsvärmeverket i Sävenäs. Ett annat sådant bolag är Göteborgsregionens fritidsham— nar AB som bygger och driver hamnanläggningar för fritidsbåtar och som också hyr ut båt— och upplägg— ningsplatser. Aktieteckning i bolagen sker av de i kommunalförbundet deltagande kommunerna i princip

i förhållande till den beräknade nyttan av bolaget.

En viss inomregional utjämning sker dock via dessa

bolag.

42 ()Iika former för inomregionalt ramar/wie SOU 198193

Genom tillkomsten av lagen om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik (SFS 1978z438) stadg— ades att landstingskommunen och kommunerna i länet gemensamt är huvudman för den kollektiva persontra— fiken. I flertalet län har landstingskommunen och kommunerna valt att bilda ett aktiebolag för det ändamål lagen anger. I vissa län tillgodoser man lagens ändamål genom ett kommunalförbund. I Stock— holms län är landstingskommunen ensam huvudman och

i Gotlands län kommunen.

Kommunerna har traditionellt det primära ansvaret för att den lokala kollektivtrafiken fungerar på ett tillfredsställande sätt. Landstingskommunerna har i regel inte tidigare varit direkt engagerade i den kollektiva persontrafiken med undantag för i Stockholms läns landstingskommun. En följd av samarbetet blir en viss inomregional omfördelning av kostnaderna.

De underskott som uppkommer i de gemensamma aktie- bolagen eller kommunalförbunden skall fördelas så

att landstingskommunen täcker hälften av underskottet och kommunerna i länet tillsammans återstoden. För Malmöhus och Göteborgs och Bohus län gäller särskil— da bestämmelser. Omfattningen av varje kommuns skyl— dighet att tillhandahålla medel bestäms i förhål— lande till det trafikarbete som är nedlagt i kom- munen under verksamhetsåret. Genom fördelningen av underskott sker en viss utjämning via landstingsskatten. Framför allt undviks att vissa glesbygdskommuner drabbas speciellt hårt genom att trafiken i deras

typ av kommun är mest olönsam. De större kommunernas tätortstrafik är oftast undantagen från denna Finan—

sieringsutjämning.

Inom kulturområdet är det relativt vanligt att lands—

tingskommunerna och kommunerna genom avtal eller

SOU 198193- ()/ika former för inomregional! .s'amarln'le

stiftelser gemensamt finansierar viss verksamhet. Ett sådant exempel är finansieringen av Riksteaterns Växjöensemble. Enligt avtal svarar där Kronobergs läns landstingskommun för 75 % av nettokostnaden

och Växjö kommun för 25 %. Förberedelser för en stiftelsebildning med samma kostnadsfördelning har

påbörjats.

Ett annat sådant exempel är stiftelsen Hallands länsmuseer. Stiftelsen finansierar nettokostnaden för museerna i Halmstad och Varberg. Stiftare är Hallands läns landstingskommun och Halmstad och Varbergs kommuner. En väsentlig orsak till stiftel— sens bildande var att Varberg inte skulle drabbas av allzför höga kostnader för driften av Varbergs museum (Varbergs fästning). Kostnadsfördelningen mellan stiftarna är att landstingskommunen bidrar med 3/5 av nettokostnaden och de båda kommunerna

med 1/5 vardera.

Landstingskommunalt bidrag för verksamhet inom en kommun kan förekomma för näringslivsbefrämjande åt— gärder i kommuner med speciellt stora sysselsätt— ningsproblem. Det s. k. Uppvidingeprojektet i Kronobergs län är ett sådant exempel där landstingskommunen

bidrar till finansieringen av verksamhet i en kommun.

Uppvidingeprojektet syftar till att stärka närings— livet och sysselsättningen i Uppvidinge kommun, som är hårt drabbad i sysselsättningshänseende. Utveck—

lingsfonden driver projektet genom anslag från lands— tingskommunen och kommunen. Landstingskommunen har för en treårsperiod lämnat 200 000 kr./år i extra anslag till utvecklingsfonden för detta projekt.

Kommunen har lämnat lika stort anslag.

Likartade förhållanden har motiverat att Västerbot—

tens läns landstingskommun har lämnat förhöjt bi—

44. Olika former för inomregional! .s'anmrhete SOU 1981:93

drag till länets utvecklingsfond för att fonden skulle få möjlighet att anställa näringslivskonsul— ter för vissa inlandskommuner. Landstingskommunens anslag har varit specialdestinerat för åtgärder i

vissa kommuner.

Västerbottens läns landstingskommun har också genom olika åtgärder och anslag stött uppbyggnaden av tu— ristnäringen i Tärnaby i Storumans kommun. Lands— tingskommunen har t. ex. svarat för kostnaden för inköp av snökanon. Förläggningen av folkhögskola med alpin linje till Tärnaby måste också ses som ett led i strävan att stödja turistnäringen i Stor—

umans kommun.

Ett exempel där man löser gränsdragningsproblem mel— lan kommuner och landsting med ett starkt schablo— niserat ersättningsbelopp och därmed också en viss form av utjämning mellan kommunerna är det avtal som träffats mellan Västmanlands läns landstings— kommun och länets kommuner rörande hemsjukvård. En— ligt avtalet betalar landstingskommunen till länets kommuner från och med 1 januari 1982 årligen 1 000 kr. per invånare i kommunen, som under året närmast före bidragsåret uppnått en ålder av minst 70 år. Bidragsbeloppet justeras årligen. Landstingskommu— nen upphör från ovannämnda datum med den bidrags— givning i form av månadsbidrag, som för närvarande tillämpas under vissa villkor, då anhörig svarar för vård i hemmet. Kommunen avgör härefter, huru— vida sådant bidrag skall utgå.

5 KOMMUNERNAS EKONOMISKA SITUATION

5.1 Studiernas uppläggning

Utredningens kommunalekonomiska studier består av

tre delar:

— översikter för hela landet — speciella undersökningari Värmlands och Kronobergs län

— särskilda studier i storstadsområdena.

Översikterna för hela landet redovisas på kartor bilaga 8—15 samt i bilaga 16—21. Uppgifterna kommen— teras i detta kapitel. Utredningens kommunalekono— miska studier i Värmlands och Kronobergs län redo— visas i bilaga 6. Storstadsområdena kommenteras i viss utsträckning i anslutning till översikterna

för hela landet och i övrigt i kapitel 7 vad avser förhållandena i Stockholmsområdet samt i kapitel 8 vad avser förhållandena i Malmö— och Göteborgsom—

rådena.

Eftersom 1980 års bokslut varit tillgängligt en myck— et kort tid för utredningen och de bokslutsuppgifter utredningen haft att tillgå för år 1980 inte omfat— tar samtliga kommuner bygger kartmaterialet i bilaga 8—15 på 1979 års bokslut. Relationerna mellan kommu— nerna påverkas dock mycket obetydligt av om 1979

års eller 1980 års bokslut används.

Översikterna för hela landet har följande upplägg—

ning.Kommunernas ekonomiska situation belyses med grundläggande faktorer som skattekraft och utdebi—

tering.

För åren 1979 och 1980 belyses kommunernas ekono—

46 Kommlmcmas' ('konomisku .s'illmlion SOU 1981le

miska och Finansiella ställning genom

— balansräkning — resultaträkning

— finansieringsanalys.

Uppgifterna för översikterna över landet har i sin helhet hämtats från Statistiska Centralbyråns redo— visningsstatistik. Balansräkningen har starkt för— enklats för att ge ökad överblick.

Resultaträkningsuppgifterna avser främst en jämfö— relse mellan kommunerna i fråga om summa nettokost— nader för huvudprogram 0—8, som avser driftkostnader exklusive finansiering,samt redovisat resultat. Upp— gifterna måste betraktas som mycket grova jämförelser och i de fall en kommun har speciellt anmärkningsvärda uppgifter bör resultatet närmast tas som anledning

för att närmare undersöka anledningen och inte som

en grund för att dra definitiva slutsatser.

Finansieringsanalysen avser främst att visa över— skottets användning och förändringen av finansie-

ringskapitalet.

De modeller för resultaträknings— och finansierings— analys som utredningen använt sig av har i väsent— lig utsträckning utarbetats av chefsrevisor Per—Olof Håkansson, Svenska kommunförbundets revisionsavdel— ning, Växjö, och ansluter sig till de modeller som användes inom företagsekonomin.

Balansräkningsuppgifterna, resultaträkningsuppgift— erna och finansieringsanalysen bör ses i ett sam—

manhang. Totalbilden av balansräkning, resultaträk— ning och finansieringsanalys bör ge en relativt god

uppfattning om kommunens finansiella ställning och

motståndskraft mot skattehöjningar och oförutsedda

negativa händelser.?ör utredningen har det varit

SOU 1981:93 Kommuner/lax ekonomiska situation 47

väsentligt att söka skillnader mellan kommunerna och att försöka se sambandet mellan de funna skill—

naderna.

5.2 Skattekraft

För kommunerna är inkomstskatten den ojämförligt viktigaste inkomstkällan. I den mån den egna skatte— kraften överstiger garantinivån i det statliga skatteutjämningssystemet utgör den egna skattekraf— ten grund för beräkning av kommunens skatteintäkter. I den mån den statliga garantin överstiger kommunens egen skattekraft grundas kommunens skatteintäkter

på den statliga garantin och kommunens egen skatte— kraft saknar betydelse för nivån på kommunens skat— teintäkter.

Stockholms län har en unikt hög egen skattekraft.

År 1981 har l7 av länets 23 kommuner en skattekraft som överstiger rikets medelskattekraft. Utanför Stock— holms län är det endast 2? kommuner som år 198] har

en skattekraft över rikets medelskattekraft.

Av de kommuner utanför Stockholms län som hade en skattekraft överstigande medelskattekraften var det år 1981 endast 14 kommuner som hade så hög skattekraft att deras egen skattekraft översteg den statliga grundgarantin i ett fullt utbyggt statligt skatte— utjämningssystem. Nio av dessa 14 kommuner har en

skattekraft som överstiger grundgarantin med endast 1—2 %. .

Utanför Stockholms län är det endast Malmö, Lund och Göteborg som har en egen skattekraft som är vä—

sentligt högre än den statliga garantin. Inom Stockholms län är det år 1981 tio av de ?3 kommu-

nerna som har en egen skattekraft som är högre än

den statliga garantin. Av landstingskommunerna är det bara en, Stockholms läns, som har en egen skat- tekraft, överstigande den statliga garantin.

5.3. Utdebitering

Det finns mycket stora skillnader i skattesats mel— lan landets kommuner. Högst kommunal utdebitering

år 1981 har Åsele och Dorotea med 18,60 kr./skkr. Lägst har Danderyd med 10,60 kr./skkr. Skillnaden mellan högsta och lägsta skattesats till kommunen

är alltså 8 kr./skkr. Av landets kommuner finns dock 93 % inom intervallet l4,01—18,00 kr./skkr., alltså inom ett intervall på 4 kr./skkr. Kommunernas fördel—

ning på olika skattesatser framgår av diagram 5.1.

Kommunernas skattesatser år 1981 framgår av bilaga

7 samt av karta bilaga 8. Som framgår av kartan har kommunerna i Norrlands inland genomgående hög utde— bitering. Norrlands kustland har däremot betydligt lägre skattesatser än inlandet. Kommunerna i Bergslagen har förhållandevis hög utdebitering. I övrigt finns

det enstaka kommuner med hög utdebitering. Speciellt låg utdebitering förekommer framför allt i Stockholms län. Kommunerna i sydvästra Sverige har i allmänhet relativt låg utdebitering.

Länsmedeltalen för den kommunala utdebiteringen fram— går av tabell 5.1. Tabellen anger vägda länsmedeltal vilket innebär att de största kommunernas utdebite— ring väger relativt tungt. Kopparbergs län har högst medelutdebitering med 17,40 kr./ skkr. Lägst medelut— debitering har Stockholms, Hallands och Kristianstads län. Skillnaden mellan högsta och lägsta länsmedeltal

har ökat sedan år 1975 med 1,16 kr./skkr. År 1975 var skillnaden mellan högsta och lägsta värden 2,13

kr./skkr. och denna skillnad hade för år 1981 ökat till 3,29 kr./skkr.

SOU 1981:93 Kommunernas ekonomiska situation 49

Diagram 5.1 Kommunernas fördelning på skattesatser år 1981

Antal kommuner

10,01- 11,01- 12,01- 13,01- 14,0 11,00 12,00 13,00 14,00 15,0

"11 Od

Tabell 5.1 Medelutdebitering till kommun, länsvis

Län Medelutdebitering till kommun ]) nedanstående år _____________________ 1.915..- __ _ _ 1919. - . .- ____1_9_81_ _ __ Stockholms 13,47 13,99 14,11 Uppsala 15,31 15,51 15,51 Södermanlands 14,80 16,00 16,25 Östergötlands 15,09 15,95 16,49 Jönköpings 15,08 15,91 15,89 Kronobergs 14,65 16,01 16,08 Kalmar 14,51 15,64 15,89 Blekinge 14,20 15,87 15,91 Kristianstads 13,61 14,86 14,99 Malmöhus 14,09 15,51 15,50 Hallands 13,69 15,05 14,95 Göteborgs 0 Bo— hus 14,53 16,06 16,30 Älvsborgs 14,33 15,83 15,82 Skaraborgs 14,02 15,37 15,45 Värmlands 15,07 16,17 16,40 Örebro 15,58 17,17 17,27 Västmanlands 14,65 16,23 16,47 Kopparbergs 15,60 17,12 17,40 Gävleborgs 14,44 15,81 16,54 Västernorrlands 14,85 16,00 16,08 Jämtlands 15,41 16,63 16,92 Västerbottens 15,40 16,92 17,29 Norrbottens 14,68 16,20 16,59 Hela. .fikf—it ________ .. 14135 ______ 15.46 ...... 1.5.6; __ Skillnad mellan 2,13 3,18 3,29

högsta och lägs—

ta värden

]) exkl Malmö, Göteborg och Gotland

Högst total kommunal skattesats (till kommun, lands—

SOU 1981:93 Kommunernas ekonomiska situation 51

tingskommun och församling) har Åre med 33,70 kr./ skkr. Lägst skattesats har även här Danderyd med 25 kr./skkr. Skillnaden mellan högsta och lägsta skattesats är alltså 8,70 kr./skkr. Av landets kom— muner finns dock 91 % inom intervallet 28,01—32,00 kr./skkr., d.v.s. inom ett intervall på 4 kr./skkr. Kommunernas fördelning efter total kommunal skatte—

sats framgår av diagram 5.2.

Diagram 5.2 Kommunerna fördelade efter skattesats för total kommunal utdebitering år 1981

Antal kommuner

24,01- 25,01- 26,01- 27,01-' 28,01- 29,01- 30,01- 31,01- 32,01.,33,01. 25,00 26,00 27,00 28,00 29,00 30,00 31,00 32,00 33,00 '34,00

52 Kommunernas ekonomiska situation SOU 1981:93

Den totala kommunala utdebiteringen för kommuner— na framgår av karta, bilaga 9. Norrlands inlands— kommuner har även med avseende på total kommunal

utdebitering de högsta skattesatserna. Kommunerna i Örebro och Blekinge län har också hög total kom—

munal skattesats.

Inom enskilda kommuner kan den totala kommunala ut— debiteringen variera med mer än 1 kr./skkr. beroende på skillnader i församlingsskatten såsom exempelvis i Ystad kommun, där Högestad församling har 1,15 kr./skkr. högre utdebitering än Ystad församling och i Hylte kommun, där Drängsereds församling har 1,25 kr./skkr. högre utdebitering än Torups försam— ling. På Öland och Gotland är det speciellt stora skillnader mellan församlingarna. I Borgholms kom— mun har Alböke församling 1,50 kr./skkr. högre ut- debitering än Borgholms församling och i Gotlands kommun är skillnaden mellan Sundre och Träkumla för— samlingar 1,85 kr./skkr.

Högst vägt länsmedeltal med avseende på total kommunal utdebitering har Jämtlands län med 31,86 kr./skkr., följt av Blekinge län med 31,58 kr./skkr. och Örebro län med 31,40 kr./skkr. Lägst medelutdebitering år 1981 har Kristianstads län med 28,15 kr./skkr., följt av Stockholms län med 28,31 kr./skkr. och Hallands

län med 28,64 kr./skkr. De övriga länen finns inom intervallet 29 kr./skkr. till 30,99 kr./skkr.

Inom det stora flertalet län är skillnaden mellan högsta och lägsta utdebitering förhållandevis liten. T Stockholms län är det dock en mycket stor spänn- vidd mellan högsta och lägsta skattesats, nämligen 5,95 kr./skkr. år 1981. Den näst största skillnaden finns i Norrbottens län där skillnaden uppgår till

3,80 kr./skkr. Den stora skillnaden där beror dock

på att en kommun har väsentligt lägre skattesats

än de övriga kommunerna. I sju län understiger skill— naden mellan högsta och lägsta utdebitering 2 kr./ skkr.

Högsta och lägsta kommunala skattesats för resp. län framgår av tabell 5.2.

De flesta kommunerna har en skattesats som avviker relativt lite från resp.länsmede1tal. Utdebiterings— skillnaderna i förhållande till länsmedeltalen fram— går av tabell 5.3. Utanför Stockholms län är det

endast 34 kommuner som har en skattesats som avvi— ker från länsmedeltalet mer än plus—minus 1 kr./

skkr. Stockholms län har som tidigare framhållits stora skillnader i skattesats mellan länets kommuner.

54 Kommunernas ekonomiska situation SOU 1981:93

Tabell 5.2 Skillnad mellan högsta och lägsta skatte- sats till kommun år 1981 inom resp. län

Län Skillnad mellan högsta och lägsta skattesats till kommun. Högsta och

lägsta värden inom resp. län inom

____l____________EQ€€QÄ€€.____-___-_-__________--- Stockholms 5,95 (16,55—10,60) Uppsala 2,50 (17,50-15,00) Södermanlands 2,30 (l7,20-14,90) Östergötlands 2,05 (17,55—15,50) Jönköpings 1,30 (16,50—15,20) Kronobergs 1,50 (l7,00—15,50) Kalmar 1,50 (16,50—15,00) Gotlands - Blekinge 1,90 (16,40—14,50) Kristianstads 2,15 (16,00—13,85)

Malmöhus (Malmö 2,05 (16,30—14,25) kommun ingår ej) Hallands 1,70 (16,00—14,30) Göteborgs och 2,70 (l7,95—15,25) Bohus (Göteborgs kommun ingår ej) Älvsborgs 3,25 (l7,75—l4,50) Skaraborgs 3,25 (l7,75—14,50) Värmlands 1,65 (17,40—15,75) örebro 2,15 (17,75—15,60) Västmanlands 2,80 (l8,30-15,50) Kopparbergs 1,85 (18,35—16,50) Gävleborgs 2,50 (18,25—15,75) Västernorrlands 2,55 (17,55—15,00) Jämtlands 2,50 (18,50—16,00)

Västerbottens 3,30 (18,60—15,30) Norrbottens 3,80 (l7,55—13,75)

mil—NW” '

SOU 1981:93 Kommunernas ekonomiska situation 55

Tabell 5.3 Utdebiteringsskillnader år 1981 i förhåll— ande till länets medeltal (skattesats till kommunen)

Län Antal kommuner som avviker mer än 1 kr./skkr. från länets medeltal Lägre skatt Högre skatt . __ _ - - .. __ _ _ _ __ . .zrq1.+__1_,_gi—_2_r_qo_ _ ÄLQÄZQLOE . _2_,O..1__ Stockholms 2 2 l0 3 Uppsala — — 3 — Södermanlands — 1 — — Östergötlands — — 1 — Jönköpings — — — — Kronobergs — — — — Kalmar — - — — Gotlands Blekinge — 1 — — Kristianstads — 1 2 — Malmöhus Hallands — — l - Göteborgs och Bohus Älvsborgs — 1 1 — Skaraborgs — — — Värmlands — — — — Örebro - 2 2 — Västmanlands — - — — Kopparbergs - — - — Gävleborgs — l 2 — Västernorrlands — l 2 — Jämtlands - — 2 — Västerbottens — 3 3 — mutagena - A l,. __ .___._ _l _ -- _ _ _ ___—. _ ___; Summa 3 14 31 3

56 Kommunernas ekonomiska situation SOU l981z93 5.4 Avgiftsnivå

En kommun kan påverka sina intäkter inte enbart ge— nom den kommunala utdebiteringen utan också genom taxesättningen på kommunala tjänster. För kommun— medborgaren är det kombinationen av avgifter och skatter som i första hand är intressant. För denne är det avgörande vad han totalt får betala i form av skatt och avgifter för den service han erhåller.

Kombinationen av skatt och avgifter verkar mycket olika för skilda kommuninnevånare och olika familjer. Faktorer som inkomst, familjesammansättning och ut— nyttjande av olika former av kommunal service har avgörande betydelse.

Det finns därför inte möjlighet att ge en entydig bild av hur kombinationen av skatter och avgifter verkar. En jämförelse bör därför avse någon form av modellfamilj. Hur skatter och avgifter kan sam— verka för en sådan framgår av karta bilaga 10, som grundar sig på förhållanden för år 1981.

Av karta, bilaga 10 (grundmaterial tidskriften Pri— vata affärer nummer 7/8 1981), framgår alltså kost- nadsnivån för skatter + avgifter för en modellfamilj med en bruttoinkomst av 130 000 kr. och 110 000 kr. i beskattningsbar familjeinkomst. Familjen bor

3 vatten/år och 5 000 kwh hushållsel. Familjen har två barn, varav ett barn på daghem heltid 20 dagar/mån i elva i radhus utan elvärme och förbrukar 200 m

månader.

Kartan bör endast ses som ett exempel på hur avgif- ter och skatter kan samverka men av studierna i de län utredningen närmre studerat framgår att utde—

biteringsskillnader i många fall förstärks av av—

SOU 1981:93 Kommune/"ms ekonomiska siluulion 57

giftsskillnader i så måtto att kommuner med hög utdebitering ofta har en hög avgiftsnivå. Avgifts— uttaget är dock ofta lägre i norra Sverige än i södra Sverige. Kommunerna i sydvästra Sverige som har låg utdebitering tar ut avgifter för kommunal service till en betydligt högre nivå än kommunerna

i Norrland.

Barnomsorgstaxan betyder relativt lite i den kom— munala budgeten men för barnfamiljerna t. ex. för den här modellfamiljen har barnomsorgstaxans konst— ruktion och nivå mycket stor betydelse. Barnomsorgs— taxornas uppbyggnad är mycket skiftande. Taxeskill— nader för vatten och avlopp, el och sophämtning

har däremot i allmänhet relativt liten betydelse

för kommunens medborgare.

5.5 Kommunernas finansiella ställning

Landets kommuner har en mycket varierande finansiell situation och mycket varierande finansiella förut— sättningar. Ett sammandrag av kommunernas balans— räkningar i kr./invånare samt relationstal för so— liditet (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) samt index för ökning av eget kapital framgår av bilaga 16 och 19.

Kommunernas värderingsprinciper i balansräkningarna är mycket likartade. De totala tillgångarna per in— vånare kan därför anses vara ett mått på investe— ringsnivån i kommunen. Enligt kommunal praxis ned- skrives statsbidrag omedelbart varför investeringar gjorda med statsbidrag är bokförda till för låga värden jämfört med investeringar där kommunen stått

för hela kostnaden. Investeringar gjorda med AMS—bi— drag har i allmänhet behandlats som statsbidrag.

Detta kan alltså betyda att kommuner, som har haft

..,.- _

,.

58 Kommunernas ekonomiska situation SOU 1981:93

stora statsbidrag och stora AMS—bidrag för investe— ringar har sina anläggningar bokförda till lägre värden än kommuner som inte fått dessa bidrag. Denna skillnad torde dock inte ha någon avgörande betydelse

för bedömningen av utredningens problemställningar.

Kommunernas totala tillgångar i kr./invånare fram— går av karta bilaga ll samt av balansräkningssamman— dragen bilaga 16 och 19. Hur de olika kommunerna fördelar sig med avseende på totala tillgångar/in—

vånare år 1979 framgår av diagram 5.3.

Diagram 5.3 Totala tillgångar/invånare år 1979

Antal kommuner

60

40

20

67

-9,9 10,0-10,9 11,0-11,9 12,0-12,9 13,0- Tusen kr/inv.

Norrlandskommunerna har med få undantag höga vär—

den för totala tillgångar per invånare. I södra

och mellersta Sverige är bilden mera varierad. Stor- stadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö har speciellt höga värden. De större kommunerna i öv— rigt har i många fall höga totala tillgångar/invånare. Då man jämför dessa större kommuner måste speciellt beaktas att vissa kommuner har mycket stora investe— ringar bundna i hamnanläggningar och att vissa kommu— ner har stora nya investeringar i fjärrvärmeverk medan andra kommuner inte har sådana verksamheter eller redovisar dem i kommunala bolag som därigenom inte påverkar kommunens balansräkning. Speciellt låga värden för totala tillgångar/invånare finner

man hos vissa utpräglade glesbygdskommuner i södra och mellersta Sverige med stagnerande eller retarde— rande näringsliv och stor andel äldre invånare.

Att Norrlandskommunerna redovisar speciellt höga tillgångar/invånare beror sannolikt på flera olika skäl. En bidragande orsak är att kostnaderna för

en given investering är högre i Norrland än i söd— ra och mellersta Sverige beroende på högre byggnads— kostnader, högre kostnader för materialtransport

m. m. Ett annat skäl är att man i vissa fall måste ha högre standard på vissa investeringar t. ex. bättre isolering. Dessa skäl förklarar dock inte hela skillnaden utan skillnaden beror sannolikt ock- så på att åtminstone vissa Norrlandskommuner har haft en hög investeringsnivå.

Eget kapital/invånare framgår av karta, bilaga 12 samt av balansräkningssammandragen bilaga 16 och 19. Hur kommunerna fördelar sig i grupper med av— seende på eget kapital/invånare år 1979 framgår av

diagram 5.4. Eget kapital definieras som skillnaden

enligt balansräkningen mellan totala tillgångar och

totala skulder. Det totala egna kapitalet är ett mått på förmögenheten. Kapitaltillväxten som också framgår av bilaga 16 och 19 är mått på resultatut— vecklingen.

Diagram 5.4 Eget kapital/invånare år 1979, tusen kr.

Antal kommuner

60

40

20

—5,9 6,0-6,9 7,0-7,9 8,0-8,9 9.0- "Tusen kr/ i nv.

Kommunerna använder likartade värderingsregler men

vissa skillnader kan förekomma. Den ovan nämnda skillnaden vid värdering av tillgångar beroende på om statsbidrag utgått eller inte, påverkar också värderingen av eget kapital. Kommuner som erhållit stora statsbidrag redovisar till följd av detta pro-

portionellt sett för lågt eget kapital och alltså

större dold reserv.

Norrlandskommunerna har i allmänhet erhållit betyd— ligt högre AMS—bidrag än kommunerna i södra och mellersta Sverige. Deras egna kapital kan därför

i många fall anses innehålla en större dold reserv. Trots detta har kommunerna i Norrland genomgående betydligt högre eget kapital/ invånare än vad som

är vanligt bland kommunerna i södra och mellersta Sverige. Stockholm, Göteborg och Malmö har högt eget kapital/invånare.

Stockholms förortskommuner har i många fall mycket lågt eget kapital/invånare. Det är i och för sig naturligt att starkt expanderande kommuner inte hin— ner bygga upp ett eget kapital/invånare i den ut— sträckning som kommuner kan göra som har en mera stabil folkmängd. Förortskommunerna i Göteborgs— och Malmöområdena har dock inte anmärkningsvärt lågt eget kapital/invånare. Så låga värden som förekommer bland Stockholms förortskommuner är inte heller van—

liga i övrigt i landet bland starkt expanderande kommuner.

Kommunernas skuldsättning i kr./invånare framgår av karta bilaga 13 samt av balansräkningssammandra— gen bilaga 16 och 19. Hur kommunerna fördelar sig i grupper med avseende på skuldsättningen/invåna- re år 1979 framgår av diagram 5.5.

SOU 1981193 Diagram 5.5 Totala skulder/invånare år 1979 Antal kommuner 60 40 20 37 74 70 52 -2,5 2,6-3,5 3,6-4,5 4,6-5,5 5,6- Tusen kr/inv.

Skuldsättningen per invånare uppvisar inget speciellt geografiskt mönster. Det finns kommuner med såväl

hög som låg skuldsättning/invånare i alla delar av landet. Kommunerna i Stockholmsområdet har dock högre skulder per invånare än vad som är vanligt i övrigt bland landets kommuner.

Det finns heller inte något entydigt mönster så att stora kommuner har hög skuldsättning och små kommu— ner låg eller tvärtom. En viss tendens finns dock till att de större kommunerna har högre skulder/

invånare än vad de små kommunerna har.

Det egna kapitalets andel av de totala tillgångarna uttryckt i procent, brukar inom företagsekonomin benämnas soliditet. Soliditetsbegreppet användes relativt sällan inom kommunalekonomin, men är ett mycket vanligt använt nyckeltal inom företagsekonomin. Kommunernas soliditet beräknad på ovan nämnt sätt framgår av karta, bilaga 14 samt av bilaga 16 och

19. Soliditeten är ett mått på självfinansieringen.

Kommunerna har i allmänhet hög soliditet. Vissa kom— muner har extremt hög soliditet. Sålunda har exempel— vis Vansbro och Surahammar över 90 % soliditet, Bromölla har 90 % och Ovanåker har 89 % soliditet. Stockholms

; förortskommuner har i flera fall utomordentligt låg i soliditet. Botkyrka har ett soliditetstal som är helt unikt för landet.

Nyckeltalen för soliditet och eget kapital/invånare bör ses tillsammans. De avspeglar då inriktningen på kommunens finansieringspolitik. Inriktningen på låne— resp. skatte— och avgiftsfinansiering av in— vesteringar skiftar mycket från kommun till kommun men också från en del av landet till en annan del av landet. Kommunerna i olika delar av landet har

alltså bedrivit principiellt olika finansierings— politik.

5.6. Fommunernas resultaträkningar

Resultaträkningsuppgifter/invånare för år 1979 och

år 1980 framgår av bilaga l7 och 20. Grundmaterialet för resu]taträkningsuppgifterna är hämtat från Sta— tistiska centralbyråns insamlade räkenskapssammandrag. Det är alltså samma grundmaterial som användes för

publikationen Kommunernas finanser.

Enligt anvisningarna för dessa räkenskapssammandrag

64 Kommunernas ekonomiska situation SOU 1981:93

skall kostnader och intäkter kodas enligt en normal— kontoplan. För kommuner som inte följer normalkonto- planen finns en särskild nyckel för omkodning till denna kontoplan. Beloppen för resp. huvudprogram skall därför i huvudsak vara jämförbara. Det bör observeras att i kostnaderna för resp. huvudprogram ingår kapitaltjänstkostnader. Det finns dock vissa skillnader som inte kommer fram vid den nämnda om—

kodningen.

Kommunerna har en något varierande administrativ organisation där skillnaderna inte omkodas. Vissa små kommuner har t. ex. odelade kommunkontor. Detta innebär i allmänhet att huvudprogram 0 Gemensam kom—

mutadministration för dessa kommuner får ett i för—

hållande till andra kommuner för högt belopp, och att vissa av de andra huvudprogrammen i motsvarande grad får för lågt. I allmänhet ger sådana skiljak— tigheter utslag av betydelse, förutom på den gemen— samma kommunadministrationen, på huvudprogram 7 551.521. 295.929.-

Ett fåtal kommuner har central fastighetsförvaltning som helt belastar huvudprogram 9 Einansiering och fördelar inte ut kostnaderna för denna förvaltning på olika huvudprogram. Några kommuner i Stockholms län har en sådan kontoindelning och dessa kommuner är inte jämförbara med de övriga. I övrigt är det så få kommuner som har sådana avvikelser att det

saknar betydelse för utredningens jämförelser.

En annan olikhet som det inte varit möjligt att korrigera är att vissa kommuner räknar komplette— ringspension på de enskilda huvudprogrammen och andra gör det inte. De kommuner som inte räknar kompletteringspension på resp. huvudprogram får

alltså något lägre kostnader för personalintensiva

huvudprogram. Om kommunen inte har räknat komplet—

teringspension på de enskilda huvudprogrammen inne— bär detta i 1979 års bokslut att summa nettokost— nader 0-8 visar 150—200 kr./invånare för lågt värde i förhållande till om kompletteringspension hade räknats. Huvudprogram 9 Finansiering visar i mot—

svarande grad för låg intäkt. För de enskilda huvud— program där kompletteringspensionen har störst bety— delse, nämligen huvudprogram 6 Utbildning och huvud— program 7 åggial_omsorg, betyder det ca 30—60 kr./in— vånare om kompletteringspension är räknad eller inte. För övriga huvudprogram överstiger i regel inte skill- naden 20—30 kr./invånare. För vissa huvudprogram,

där det ingår låg andel löner, är skillnaden endast någon krona om kompletteringspension är räknad eller inte. Totalt har för de jämförelser som har intresse för utredningens ställningstaganden frågan om hur

kompletteringspension är räknad en underordnad bety— delse.

I räkenskapssammandragen har inte heller gjorts kor— rigeringar för meravskrivningar. De flesta kommu—

ner gör avskrivningar på anskaffningsvärde, men vissa kommuner gör avskrivningar på nuanskaffningsvärde.

Om kommunen använder sig av avskrivning på nuanskaff— ningsvärde räknar man i regel den interna räntan

på bruksvärdet. Detta betyder också att även den interna räntan blir högre och hela kapitaltjänst- kostnaden blir därmed högre. Av de kommuner som tillämpar avskrivning på nuanskaffningsvärde före— faller flertalet att göra det endast inom huvudpro— gram 5 gnergi,_vatten_ogh_avfa11. I den mån merav— skrivningar och ränta på bruksvärde förekommer ser man i allmänhet detta genom att den interna räntan uppgår till högre belopp än vad som är normalt. Vid ett studium av huvudprogram 5 Energi, vatten och avfall bör alltså en parallell jämförelse göras med

posten intern ränta.

Det finns några ytterligare skiljaktigheter som gör

att en viss kommun faller ur jämförelsen, och där

korrigeringar inte varit möjliga att åstadkomma.

En kommun redovisar t. ex. inte personalförsäkringar på de enskilda huvudprogrammen, utan personalförsäk—

ringar förs i sin helhet till huvudprogram 9 Finan—

siering.

Några kommuner i Stockholmsområdet har en kontoin-

delning som gör att de inte är jämförbara med de

övriga. Ett fåtal kommuner har till redovisnings—

statistiken lämnat ofullständiga uppgifter eller sådana uppgifter som inte helt stämmer överens.

Det har inte för utredningen varit möjligt att in—

hämta nya uppgifter från dessa kommuner, eller att

korrigera kommunens uppgifter som lämnats till SCB.

Beloppen per invånare har framräknats så, att be-

loppen för resp. enhet har dividerats med antal

invånare. Avrundningsfel gör att en nedsummering

av de olika huvudprogrammen inte ger exakt samma

krontal som anges som summa nettokostnader 0—8.

Det redovisade resultatet/invånare överensstämmer

heller inte exakt med den summa man får genom en

nedsummering av tabellen. Summa nettokostnader 0—8

och redovisat resultat är däremot så riktiga som

grundmaterialet medgett.

Kommunernas 0—8 framgår vånare är i

ett mått på

nettokostnader/invånare för huvudprogram av karta bilaga 15. Nettokostnad 0—8/in— jämförelse mellan olika landsdelar främst kostnaden för att driva kommunal service.

Inom ett mera begränsat geografiskt område får netto-

kostnaden/invånare i första hand ses som ett mått

på olika inriktning och olika ambitionsnivå i kommu—

nerna. Kommunen kan också inom vissa huvudprogram

välja en verksamhetsinriktning som har olika stor

nettokostnadsbelastning för kommunen. Ett sådant

exempel inom barnomsorgen är satsningen på daghem resp. familjedaghem.

Som framgår av tabell 5.4 och 5.5 har kommunerna

i Götaland lägre kostnader än kommunerna i Svealand. Kommunerna i Norrland har i regel väsentligt högre kostnader och kommunerna i Norrlands fjälltrakter har speciellt höga kostnader.

Tabell 5.4 Kommunernas nettokostnader för huvud—

program 0—8 kr./inv. år 19791)

Antal kommuner —3 499 3 500— 4 000— 4 500— 5 000— 5 500— 6 000—6 500— 3 999 4 499 4 999 5 499 5 999 6 499_6_999

Götaland 5 24 55 42 7 ]

Svealand l 2 16 43 17 7 l 2 Norrland 1 11 13 11 11 4 Hela lan—

det 6 27 71 96 37 19 12 6

l) Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner ingår ej.

Tabell 5.5 Kommunernas nettokostnader för huvud— program 0—8 kr./inv. år 19801) Antal kommuner —3 999 4 000— 4 500— 5 000— 5 500— 6 000— 6 500 7 000— 4 499 4 999 5 499__5_999_ 6 499 6 999

Götaland 1 16 44 45 27 2

Svealand 4 3 33 32 9 3 3 Norrland l 5 13 9 10 14 Hela landet 1 20 48 83 72 20 13 17

l) Gotlands, Malmö, Göteborgs, Surahammars och Vans—

tro kommuner ingår ej.

För utredningens ställningstaganden är kostnadsskill— nader inom länen av väsentligt intresse. Skillna— derna för år 1979 framgår av tabell 5.6. 1980 års bokslut visar motsvarande tendens. Vissa skillnader kan förklaras av olika redovisningsteknik. Skillna— derna inom länen är dock i många fall mycket anmärk— ningsvärda. Det är som synes av tabell 5.6 inte ovan— ligt att skillnaden mellan det högsta och lägsta värdet för summa nettokostnader 0—8 inom ett län uppgår till 30-40 % av lägsta värdet.

SOU 198193 Kommunernas ekonomiska situation 69

Tabell 5.6 Kommunernas driftkostnader kr./invånare 1979. Summa huvudprogram 0-8. Skillnader inom länen

Län Högst Lägst Högst i % av ___ll.--___-.1_1___._1_r___-____-åägåå_m_1_q___ 1)

Stockholm 6 640 4 535 146 Uppsala 5 200 4 408 118 Södermanland 5 437 4 039 135 Östergötland 4 930 4 238 116 Jönköping 4 942 3 669 135 ) Kronoberg 5 211 4 332 120 .

, Kalmar 5 059 4 082 124 i Blekinge 5 241 4 117 127 Kristianstad 4 510 3 687 122 Malmöhus 5 673 3 359 169 Halland 4 113 3 8051) 108 Göteborgs och Bohus 5 227 3 378 155 Älvsborg 4 747 3 330 143 Skaraborg 4 889 3 450 142 Värmland 5 150 4 300 120 örebro 5 710 4 154 137 Västmanland 5 284 4 291 123 Kopparberg 5 642 4 304 131 Gävleborg 5 683 3 802 149 Västernorrland 5 822 4 736 123 Jämtland 6 771 5 045 134 Västerbotten 6 486 4 825 134 Norrbotten 6 702 4 796 140

1) avser lägsta värde för kommun med jämförbar redo-

visning

Av resultaträkningssammandragen bilaga 17 och 20

framgår att det är mycket stora skillnader i kom-

70 Kommunernas ekonomiska situation SOU 198193

munernas räntenetto, dvs. skillnaden mellan kommu— nens externa räntekostnader och externa ränteintäk— ter. Extremvärdena representeras av Botkyrka, som har ett negativt räntenetto på 868 kr./invånare och Vansbro som har ett positivt räntenetto på 409 kr./in— vånare i 1979 års bokslut. Skillnaden mellan dessa båda ytterlighetsvärden motsvarar drygt 4,50 kr./skkr. Även om dessa skillnader är helt extrema är det inte ovanligt att det inom länen finna skillnader i ränte— netto som betyder 1—2 kr./skkr.

Det redovisas också stora skillnader vad avser intern ränta. De skillnader i intern ränta som framkommer

i resultaträkningarna är till helt dominerande del grundad på skillnader i de belopp som görs till före— mål för intern ränteberäkning. Kommunernas principer i detta avseende förefaller att vara relativt lik— artade. Det bör dock observeras att i den mån mer— avskrivningar förekommer blir som ovan nämnts den interna räntan något högre. Det helt dominerande antalet kommuner tillämpar den av kommunförbundet rekommenderade internräntan.

Det redovisade resultatet är ett uttryck för skill—

naden mellan totala driftintäkter och totala drift— kostnader. Det redovisade resultatet kan med hänsyn till sin användning och ursprung uppdelas i tre delar

a) budgeterat resultat (överföringspost, budgeterad fondavsättning, budgeterat ianspråktagande av fonder, ianspråktagna överskott eller täckta under— skott)

b) fondavsättning och i anspråktagande av fonder (fondavsättning utöver budget samt förändring av reservationer och förskott)

c) budgetöverskott eller budgetunderskott (avvikelser i förhållande till budget).

SCHJI98h93 Konununernasekononnskasuuanon 71

Det redovisade resultatet är alltså till vissa delar ett budgeterat överskott och till vissa delar ett överskott utöver budget. Användningen av överskottet

framkommer i finansieringsanalysen.

Diagram 5.6 Kommunernas redovisade resultat år 1980 kr./inv. (exkl. Surahammar och Vansbro)

Antal kommuner

100

80

60

40

20 i 23 l * Kr/inv -399 400—699 700-999 1000-1 299 1300—

Det på detta sätt redovisade resultatet varierar inom mycket vida gränser för kommunerna. Fördelningen framgår av diagram 5.6. Ett lågt värde för det re- dovisade resultatet innebär en risk för obalans mel— lan intäkter och kostnader och därmed också en indi- kation på att en skattehöjning kan bli nödvändig såvida inte kostnaderna kan begränsas. Ett högt värde per invånare för det redovisade resultatet är i regel tecken på en god ekonomisk balans för kommunen men för kommuner med extremt hög låneskuld krävs det ett högt redovisat resultat för att fullgöra nödvändiga

amorteringar. Ett högt redovisat resultat per invånare kan också vara nödvändigt för att i förväg bygga

upp en buffert för kommande stora investeringar.

72 Kommunernas ekonomiska situation SOU 198193

5.7. Kommunernas finansieringsanalyser

Finansieringsanalys för kommunerna för år 1979 och 1980 framgår av bilaga 18 och 21. Vid finansierings— analys är finansieringskapitalets (rörelsekapitalets) förändring det centrala begreppet. Analysen syftar till att belysa anledningen till finansieringskapi— talets förändring och hur denna förändring utnyttjas. I finansieringsanalysen framkommer också den likvidi— tetseffekt som kommunens verksamhet ger upphov till.

Finansieringsanalysen har följande uppbyggnad:

Tillförda medel

+ Driftintäkter — Driftkostnader

Överskott

+

Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

ll

+ +

= summa tillförda medel (A)

Använda medel

+ Nettoinvesteringar + Amorteringar 195192 .. _..- - __ ___ _... _.1 = Summa använda medel (B) Förändring av finansieringskapitalet (A./.B)

Det överskott som redovisas i finansieringsanaly— sen som skillnaden mellan driftintäkter och drift— kostnader är i princip samma belopp som i resul— taträkningen framkommer som redovisat resultat. Vis—

sa smärre skillnader kan uppkomma.

SOU 198193 Kommunernas ekonomiska situation 73

I något enstaka fall finns också skillnader som be— ror på redovisningstekniska avvikelser i huvudsak interna avräkningsskillnader mellan kommunala organ

och kommunala bolag.

I driftkostnaderna ingår avskrivningar. Avskrivning— arna utgör inte någon utbetalning utan medlen finns kvar i rörelsen. De internt tillförda medlen framkom— mer därför genom att addera överskottet beräknat på ovan angivet sätt med det totala avskrivnings— beloppet. Summan av överskott och avskrivningar ger därmed de av rörelsen genererade medlen. De totalt tillförda medlen fås genom att till de internt till— förda medlen lägga årets upplåning, därtill kommer i vissa fall några mindre summor som i finansie— ! ; l

ringsanalysen rubricerats under övrigt.

De använda medlen utgöres av nettoinvesteringar, amorteringar och i vissa fall mindre belopp, som i regel i resp. kommun rubricerats under utlåning och medelsplacering. Förändringen av finansierings— kapitalet (rörelsekapitalet) framkommer så genom att från de tillförda medlen dra de använda medlen. I något enstaka fall förekommer en negativ netto— investering. Detta beror då i regel på att kommu— nen gjort någon speciellt stor försäljning av mark

eller fastigheter.

Av finansieringsanalysen framkommer anmärkningsvärt stora skillnader mellan kommunerna med avseende på summa använda medel. Vissa extremvärden beror på stora markförsäljningar, men även om de skillnader borträknas som beror på exceptionella förhållanden

är det en förvånande stor skillnad.

Upplåningen under år 1979 och år 1980 är låg. En— staka kommuner utgör undantag. Det är inte ovanligt

att amorteringarna har samma storleksordning som

74 Kommunernas ekonomiska situation SOU 198193

nyupplåningen och det finns ett flertal kommuner

som har väsentligt större amorteringar än nyupplå— ning. Amorteringarna uppgår också i många fall till ungefär samma storlek som avskrivningarna. Med tanke på kommunernas höga soliditet innebär detta att amorteringarna sker i betydligt snabbare takt än

avskrivningarna.

Förändringen av finansieringskapitalet varierar givetvis inom mycket vida gränser. Flertalet kom— muner har ökat sitt finansieringskapital i icke oväsentlig omfattning under år 1979. Vid bedömning av finansieringskapitalets utveckling måste dock beaktas dess nivå vid årets ingång. För vissa kommuner var det vid årets ingång på en helt otillfredsstäl— lande nivå och en ökning var nödvändig för att kom— munen skulle fungera på ett tillfredsställande sätt. Flertalet kommuner hade dock under 1978 uppnått en acceptabel nivå och 1979 och 1980 års ökning har inte i och för sig varit nödvändig för rörelsens funktion utan får ses som en fonduppbyggnad för framtida behov.

SOLJl98k93

6 LANDSTINGSKOMMUNERNAS EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN

Landstingskommunerna har under 1970—talet haft en mycket snabb volym— och kostnadsutveckling. Sedan år 1975 har landstingskommunernas externa utgifter ökat med cirka 223 % och kommunernas med cirka 205 %. Denna kostnadsutveckling har bl. a. resulterat i att landstingskommunerna har höjt sin medelutde— bitering från 8,06 kr./skkr. år 1970 till 12,84 kr./ skkr. år 1981. År 1975 var landstingskommunernas medelutdebitering 10,21 kr./skkr.

Landstingskommunernas skattesatser för år 1981 va— rierar mellan 11,50 kr./skkr. i Västmanlands län och 14,50 kr./skkr. i Blekinge län. Av de 23 lands— tingskommunerna har 15 en utdebitering som ligger i intervallet 12 kr.— 13 kr./skkr. Landstingskommu— nernas skattesatser för år 1981 samt förändringar från år 1975 framgår av tabell 6.1.

Flertalet landstingskommuner har åren 1978—1980 redovisat starka bokslut, medan de under åren 1975- 1977 i allmänhet hade svagare bokslut. Detta innebär att landstingskommunerna under åren 1978—1980 i all— mänhet har stärkt sin finansiella ställning högst väsentligt. Flertalet landstingskommuner har nu en stark likviditet och ett betydande finansieringskapi— tal. Finansieringskapitalet har utvecklats på sätt som framgår av tabell 6.2. Skillnaderna mellan lands— tingskommunerna är dock mycket stora.

76. Landstingskommunernas ekonomiska förhållanden SOU 198193

Tabell 6.1 Landstingskommunernas skattesatser 1981 samt förändringar 1975-1981

Landstingskommun Skattesats Förändring Förändring

._ -- ..- - _- .- . . -.1.9-8.1_-- _- .- 127-91.19.41- .- _..1_9_7._5_—..1..9_79_ Stockholms läns 13,50 — + 2,75 Uppsala läns 12,10 - + 1,80 Södermanlands läns 12,50 + 0,50 + 2,50 Östergötlands läns 13,25 + 0,50 + 2,25 Jönköpings läns 12,50 - + 1,95 Kronobergs läns 12,50 — + 2,50 Kalmar läns 13,50 - 0,50 + 3,40 Blekinge läns 14,50 + 1,50 + 3,00 Kristianstad läns 12,00 — + 2,50 Malmöhus läns 12,00 — + 2,00 Hallands läns 12,50 — + 1,50 Göteborgs och

Bohus läns 13,00 — + 3,00 Älvsborgs läns 13,00 — + 3,50 Skaraborgs läns 13,00 - + 2,00 Värmlands läns 13,20 + 0,70 + 2,00 Örebro läns 13,00 + 1,50 + 1,50 Västmanlands läns 11,50 — + 2,50 Kopparbergs läns 11,70 + 0,70 + 2,00 Gävleborgs läns 12,75 + 1,25 + 2,25 Västernorr—

lands läns 12,25 — + 2,25 Jämtlands läns 13,75 + 1,25 + 2,00 Västerbottens läns 12,00 + 0,50 + 2,00 Norrbottens läns 12,50 — + 2,00

8011198h93 LandsungskonununernasekononuskajörhåHanden 77

Tabell 6.2 Landstingskommunernas finansieringskapital åren 1975—1980

År Finansierings— Förändring av finansie— kapital ringskapital milj. kr. __l.____QÄliL_KEL--.___-__".___-...___-__..__-___ 1975 2 754 — 423 1976 2 284 — 470 1977 2 608 + 324 1978 5 854 + 3 246 1979 7 815 + 1 961 1980 9 859 + 2 044

Vid en bedömning av landstingskommunernas känslighet för skattehöjningar har finansieringskapitalets stor- lek väsentlig betydelse. Finansieringskapitalet/ invånare och finansieringskapital i % av de externa utgifterna framgår av tabell 6.3. Som framgår av tabellen har vissa landstingskommuner ett mycket stort finansieringskapital. Andra landstingskommuner har ett relativt litet finansieringskapital/invånare. Vissa av dessa landstingskommuner har höjt sin utde— bitering för år 1981.

En utgångspunkt för utredningen har varit att inom— regionalt skatteutjämningsbidrag kan vara motiverat i vissa landstingskommuner i form av relativt stora engångsbidrag. Det är därför intressant att belysa vilken betydelse en utgift om 10 milj. kr. har för resp. landstingskommun som utdebiteringspåverkan. Hur mycket en utgift av 10 milj. kr. i dessa avseen— den betyder för resp. landstingskommun framgår av

tabell 6.4, där också belyses vilket belopp som

10 öre/skkr. ger för resp. landstingskommun.

78. Landstings/(ommunernas ekonomiska förhållanden SOU 198193

Tabell 6.3 Landstingskommunernas finansieringskapi— tal/invånare samt finansieringskapital i % av externa utgifter åren 1979 och 1980

Landstingskommun Finansierings— Finansierings—

kapital/inv. kapital i % av

tusen kr. externa utgifter ................... 1.971 . . .1_9_8.0_ _ _ ... - 19.29.- . . 1.282 __ Stockholms läns 1,3 ],4 20 19 Uppsala läns 0,7 1,0 14 19 Södermanlands läns 0,6 0,6 11 10 Östergötlands läns 0,4 0,8 8 14 Jönköpings läns 0,5 0,4 11 7 Kronobergs läns 1,4 1,7 28 28 Kalmar läps 0,7 0,9 13 15 Blekinge läns 0,6 0,7 10 10 Kristianstad läns 0,4 0,6 9 11 Malmöhus läns 0,8 0,9 14 15 Hallands läns 1,5 1,7 33 30 Göteborg och Bohus läns 1,9 2,5 35 39 Älvsborgs läns 1,5 2,0 31 35 Skaraborgs läns 2,0 2,7 41 48 Värmlands läns 0,3 0,4 5 6 Örebro läns 0,5 0,6 10 10 Västmanlands läns 1,5 1,8 31 32 Kopparbergs läns 0,5 0,7 10 12 Gävleborgs läns 0,7 0,7 14 12 Västernorrlands läns 0,5 0,8 9 13 Jämtlands läns 0,7 0,9 11 12 Västerbottens läns 1,8 2,0 29 28 Norrbottens läns 1,7 2,4 28 34

SOLJ198h93 LandsungskonununernasekononuskajörhåHanden 79

Tabell 6.4 En utgift av 10 milj. kr. inverkan per skkr. och belopp som 10 öre/skkr. ger för landstingskommunerna

Landstingskommun En utgift av 10 öre/skkr.

10 milj. kr. utdebiteringspå— betyder per verkan ger milj.

----------------------- SKU-1-199];._.._'Sf_-_.l9_91_-_._.__ Stockholms läns 0,02 60,0 Uppsala läns 0,14 7,4 Södermanlands läns 0,13 7,8 östergötlands läns 0,08 12,3 Jönköpings läns 0,10 9,6

? Kronobergs läns 0,18 5,5

i Kalmar läns 0,13 7,9 Blekinge läns 0,20 5,0 Kristianstad läns 0,11 9,0

Malmöhus läns 0,06 15,7

i Hallands läns 0,14 7,2 i Göteborg och Bo- i hus läns 0,12 8,5 ! Älvsborgs läns 0,07 13,3

[ Skaraborgs läns 0,12 8,6

1 Värmlands läns 0,10 9,6 l örebro läns 0,11 8,8 i Västmanlands läns 0,13 7,9 Kopparbergs läns 0,10 9,5 Gävleborgs läns * 0,10 9,8 Västernorrlands _ läns 0,10 9,7 Jämtlands läns 0,19 5,4 Västerbottens läns 0,11 9,1 Norrbottens läns 0,09 10,9

Som framgår av tabellen har 10 milj. kr. en utde—

biteringspåverkan som för flertalet landstingskom—

80. Landslingskommunemas ekonomiska förhållanden SOU l98lz93

muner uppgår till omkring 10 öre/skkr. För tre lands- tingskommuner har den nämnda utgiften en utdebite— ringspåverkan om cirka 20 öre/skkr. Av detta fram— går också att 10 öre/skkr. ger ett belopp som i flertalet landstingskommuner uppgår till cirka 10 milj. kr.

SOU 1981193

7 INOMREGIONAL SKATTEUTJÄMNING OCH KOMMUNALEKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN 1 STOCKHOLMS LÄN

7.1 Landstingskommunens beslut för år 1979

Med stöd av lagen (1977:1094) om skatteutjämning

i Stockholms läns landstingskommun beslöt Stockholms läns landsting den 11 september 1978 om inomregio- nal skatteutjämning fr o m år 1979. Genom det stat— liga skatteutjämningssystemet garanterades kommuner— na i Stockholms län vid denna tidpunkt en skatte— kraft som motsvarade 95 % av rikets medelskattekraft.

Detta tal utgjorde då cirka 78 % av medelskattekraf—

ten i länet.

Landstingets beslut innebar att vid den inomregio— nala skatteutjämningen skulle skattekraften utgöra fördelningsgrund och justeras för skillnader i un— derskott i förvärvskälla, inkomststruktur och so— cialhjälpskostnader. Skatteutjämningsnivån för år 1979 fastställdes till 86 % av medelskattekraften i länet räknat före justering med de nyss nämnda faktorerna. Utjämningsbeloppen skulle utgå i form av bidrag.

Justeringsfaktorerna kan beskrivas på följande sätt. Har invånarna i en kommun i medeltal högre avdrag för underskott i förvärvskälla (främst ränteavdrag för fastigheter) än genomsnittet i länet, minskar landstingskommunens bidrag till kommunen — har in— vånarna lägre avdrag än genomsnittet, ökar bidra— get. Har inkomsttagarna i en kommun i medeltal hög— re inkomster än genomsnittet i länet, minskar landstingskommunens bidrag till kommunen — är förhållandet det omvända ökar bidraget. Har en kom—

mun högre socialhjälpskostnader per invånare än genomsnittet, ökar landstingskommunens bidrag —

är förhållandet det omvända minskar bidraget.

82. Inomregional skatteutjämning SOU 1981:93

Med hänsyntagande till justeringsfaktorerna fram— räknas tillskottet i skattekronor. Bidragsbeloppet beräknas genom att antalet tillskjutna skattekro— nor multipliceras med kommunens skattesats för året före bidragsåret. Landstinget beslöt också att kommuner som år 1979 fick inomregionalt skat— teutjämningsbidrag skulle kunna få bidrag för att täcka viss del av sina kostnader för hyresförlust- lån.

År 1979 fördelade Stockholms läns landstingskommun inomregionala skatteutjämningsbidrag till ett to— talt belopp av 178,7 milj. kr. Av länets 23 kommu— ner fick 13 bidrag. Högst bidrag utgick till Botkyrka med 47 milj. kr. och minst till Huddinge med 3 milj. kr. För täckande av kostnader för hyresförlustlån utbetalades under år 1979 dessutom 9,8 milj. kr.

7.2 Landstingskommunens beslut för år 1980

Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:95,

FiU 1978/79:35, rskr 1978/79:335) om en omfattande reformering av det statliga skatteutjämningssyste— met med början är 1980. I den nya lagen (1979:362)

om skatteutjämningsbidrag tillförsäkras kommuner

och landstingskommuner en grundgaranti. Detta sker efter en inplacering i skattekraftsklasser och kom pletteras med tillägg eller avdrag på grund av ålders- strukturens inverkan på kostnaderna i kommunerna resp. landstingskommunerna. Tillägg utgår till kommuner med snabb befolkningsminskning. En spärrregel ga— ranterar att avdrag för gynnsam åldersstruktur inte får medföra att den tillförsäkrade skattekraften

i något fall kommer att understiga 100 % av medel- skattekraften när reformen är fullt genomförd. En1igt en annan spärregel får inte heller den tillförsäk—

rade skattekraften, när reformen är fullt genomförd understiga den garanti som gällde för år 1979, ökad

med 3 procentenheter.

SOU 1981:93 Inomregional skatteutjämning 83

Landstingskommunen anpassade det inomregionala skat— teutjämningssystemet för år 1980 till det reformerade statliga systemet. Stockholms läns landsting antog den 3 september 1979 nya regler som i huvudsak innebär följande.

Vid beräkning av inomregionalt skatteutjämningsbi— drag är utgångspunkten den statliga grundgarantin. Den av landstingskommunen garanterade skatteutjäm— ningsnivån för år 1980 ökade till 88 % av medelskat- tekraften i länet. Detta är räknat före hänsynstag— ande till de av landstinget den 11 september 1978 beslutade justeringsfaktorerna (underskott i för— värvskälla, inkomststruktur och socialhjälpskostna-

i i I #

der). Åldersstrukturfaktorn i det nya statliga skat— teutjämningssystemet inverkar alltså inte på det inomregionala systemet.

Landstinget beslöt också att utsträcka bidragsgiv- ningen för hyresförlustlån till kommuner som erhål— ler inomregionalt skatteutjämningsbidrag med ett år. Landstinget beslöt också vid detta tillfälle att uppdra åt förvaltningsutskottet att utvärdera reformen med inomregional skatteutjämning.

Landstingets beslut innebär att även under år 1980 fick 13 av länets 23 kommuner inomregionalt skatte— utjämningsbidrag. Bidragets storlek varierade från drygt 48 milj. kr. (Botkyrka) till 4 milj. kr. (Vallentuna). Landstingskommunen fördelade detta

år 193,6 milj. kr. i sådana bidrag.Dessutom utbe— talades 27,1 milj. kr. som bidrag för kostnader för hyresförlustlån.

84. Inomregional skatteutjämning SOU 1981:93

7.3 Landstingskommunens beslut för år 1981

Riksdagens beslut våren 1979 om reformering av det statliga skatteutjämningssystemet innebar att re— formen skulle tas i två steg. Den första delen av reformen genomfördes under år 1980 och den andra delen skulle genomföras år 1981. Riksdagen beslöt dock 30 april 1980 (prop. 1979/80:90, FiU 1979/80:25, rskr 1979/80:287) att det andra steget i reformen skulle fördelas med hälften är 1981 och återstående del är 1982. För att förhindra att någon kommun eller landstingskommun skulle drabbas oskäligt hårt av uppdelningen av det andra steget i skatteutjämnings— reformen beslöt riksdagen därutöver införa en särskild kompensation som gavs inom ramen för extra skatteut— jämningsbidrag till de kommuner och landstingskom— muner för vilka bortfallet av ordinarie skatteut— jämningsbidrag uppgick till minst 25 öre/skkr. jäm— fört med det bidrag som skulle ha utgått vid en fullt genomförd skatteutjämningsreform år 1981.

Stockholms läns landsting beslöt den 25 november

1980 att anpassa det inomregionala skatteutjämnings- bidraget till det statliga skatteutjämningssystemet för år 1981. Liksom tidigare utgör den statliga grund— garantin utgångspunkten vid beräkningen av det inom— regionala skatteutjämningsbidraget. Nivån på grund— garantin höjdes samtidigt till 89 % av medelskatte— kraften i länet, räknat före hänsynstagande till de av landstinget tidigare beslutade justeringsfak—

torerna. Motsvarande procenttal var för år 1980 88 % och för år 1979 86 %.

De tidigare använda justeringsfaktorerna, underskott i förvärvskälla, inkomststruktur och socialhjälps— kostnader, skulle kvarstå. Därutöver tillfördes den inomregionala skatteutjämningen ytterligare en justeringsfaktor. Denna tar hänsyn till invandrartät—

SOU 1981:93 Inomregional skatteutjämning 85

heten i kommunerna och beräknas för år 1981 enligt

följande.

Den andel av kommunens befolkning som vid årsskif- tet 1979/80 utgörs av utländska medborgare beräknas. Om denna andel överstiger länets genomsnitt skall det inomregionala skatteutjämningsbidraget öka med 0,4 procentenheter av rikets medelskattekraft för varje procentenhet som andelen utländska medborgare enligt ovanstående beräkningssätt överstiger länets medeltal.Tillkomsten av denna senare justeringsfak— tor har framför allt innburit att bidraget högst väsentligt har ökat till Botkyrka och Södertälje

kommuner.

Samma 13 kommuner som åren 1979 och 1980 erhållit inomregionalt skatteutjämningsbidrag får bidrag 1981. Den totala bidragssumman uppgår år 1981 till cirka 235 milj. kr. Kommunernas bidragssumma varie— rar mellan cirka 64 milj. kr. (Botkyrka) och knappt

1 i i

2 milj. kr. (Vallentuna).

För åren 1979—1981 motsvarade det inomregional skat— teutjämningsbidragets anspråk på landstingets to— tala skatteinkomster en utdebitering av resp. 0,37, 0,36 och 0,39 kr./skkr. Hur det inomregionala skat—

teutjämningsbidraget har fördelats till olika kommuner framgår av tabell 7.1.

Tabell 7.1 Inomregionalt skatteutjämningsbidrag 1979, 1980 och 1981

Kommun Bidrag 1979 Bidrag 1980 Bidrag 1981

__.-ll__ll_EQ€SQ.551..----ÄEQQEWKE1--.-..EH?EQ.5£; Botkyrka 47 339 48 545 63 810 ' Danderyd — — — i Ekerö — — —

Haninge 33 248 29 238 31 735 Huddinge 3 020 6 059 14 417 Järfälla — — —

Lidingö — — ' —

Nacka — - — Norrtälje 20 863 19 392 17 353 Nynäshamn 5 183 6 864 6 529 Sigtuna 7 532 10 154 13 303 Sollentuna — — —

Solna — - — Stockholm - — —

Sundby—

berg — - — Södertälje 13 985 31 577 47 172 Tyresö 12 574 12 200 13 545 Täby — - — Upplands—

Bro 8 870 7 485 7 185 Upplands-

Väsby 5 439 6 545 10 480 Vallentuna 6 043 4 025 1 983 Vaxholm 10 320 6 917 2 804 Värmdö. _ __- _ .3 3.59. ___ __-4_ _6_4_ä_._.__._____5__1_t11_ Summa bi-

drag 178 685 193 644 235 417

SOU 1981:93 Inomregional skatteutjämning 87

7.4. Stockholms läns landstingskommuns utvärdering av inomregional skatteutjämning

Stockholms läns landsting beslöt den 3 september 1979 att uppdra åt förvaltningsutskottet att genom- föra en utvärdering av reformen med inomregional

skatteutjämning. Som en följd härav beslöt förvalt- ningsutskottet den 22 januari 1980

— att utvärderingen av reformen med inomregio- nal skatteutjämning snarast skall utföras av finanskontoret, så att landstinget kan före—— läggas förslag till beslut i ärendet under första halvåret 1980 samt

— att man vid utvärderingen skall utgå från förutsättningen att skatteutjämningen skall ; fortsätta efter 1981.

Landstingets finanskontor redovisade den 18 juni 1980 genom tjänsteutlåtande den under våren genom— förda utvärderingen av reformen om inomregional skatteutjämning. Utvärderingen behandlades av lands— tinget den 24-25 november 1980.

Med hänsyn till att år 1979 var det första året som bidrag utgick från systemet med inomregional skatte— utjämning ansåg finanskontoret att de erfarenheter som samlats var alltför begränsade för att medge

mera definitiva slutsatser.

I sin utvärdering har finanskontoret eftersträvat att ge en bild av verksamhetsnivån och ekonomin i länets kommuner åren före och efter införandet av den inomregionala skatteutjämningen. Utvärderingen omfattar därvid perioden 1975-1980. Kommunerna har

indelats i bidrags— resp. icke bidragskommuner.

88. Inomregional skatteutjämning SOU 1981193

Finanskontoret har utgått ifrån att erhållna bidrag har disponerats för endera eller en kombination av:

a) utdebiteringspåverkan, b) sanering av ekonomin, c) ökad servicenivå.

Finanskontoret konstaterar, att det är svårt att isolera vilken påverkan den inomregionala skatte— utjämningen haft för kommunerna, eftersom ett an— tal andra händelser av väsentlig betydelse för kommunernas ekonomi inträffat ungefär samtidigt. Sådana händelser och faktorer som under denna tid påverkat kommunernas ekonomiska situation är

a) införande år 1980 av det reformerade statliga skatteutjämningssystemets första etapp,

b) överskott i 1977 och 1978 års bokslut, vilket förbättrat kommunernas finansiella situation år 1979 och år 1980, .

c) en långsammare pris— och löneutveckling under år 1979 än som antogs vid budgetens upprättande i flertalet kommuner,

d) tilltagande svårigheter att rekrytera personal i tillräcklig omfattning vilket kan ha lett till en viss dämpning av utbyggnadstakten,

e) ökat tryck från statsmakterna om dämpning av den kommunala utgiftsutvecklingen.

Under åren 1979 och 1980 erhöll 13 av länets 23 kom— muner inomregionala skatteutjämningsbidrag. Häri— genom minskade spännvidden i skattekraft. Mellan åren 1978 och 1980 har således skillnaden mellan högsta och lägsta egna resp.garanterade skattekraft reducerats med ca 30 %. Den lägsta nivån har lyfts upp från 95,43 % år 1979 till 110,86 % av medelskat— tekraften i riket år 1980, d.v.s. med 15,43 procent—

enheter.

sou |931;93 Inomregional skaneuljämning 89

I utvärderingen konstateras att under de år som när— mast föregår den inomregionala skatteutjämningen höjde bidragskommunerna den genomsnittliga utdebi— teringen med ca 1,25 kr./skkr. medan motsvarande höjning för icke—bidragskommunerna är 0,22 kr./skkr. För perioden 1978-1980 var höjningarna obetydliga för såväl bidragskommuner som ickebidragskommuner, nämligen 0,05 kr./skkr. för bidragskommunerna och

0,10 kr./skkr. för icke—bidragskommunerna.

Verksamhetsexpansionen, mått som påverkan på utde—

1 !

bitering gick ungefär lika fort hos bidrags— som hos icke-bidragskommunerna. Detta gällde såväl före som efter införandet av de inomregionala skatteut— jämningsbidragen. Kostnaderna för olika verksamheter skiljer sig mellan de olika kommungrupperna. Undervis— ningen väger tyngre i bidragskommunernas bokslut medan den sociala omsorgen tar ett större utrymme i anspråk hos icke—bidragskommunerna. Någon föränd— ring i detta mönster konstateras icke i samband med införandet av inomregional skatteutjämning. Ålders— fördelningen i bidrags— resp. icke—bidragskommuner torde ha en väsentlig betydelse för kostnadsfördel— ningen mellan olika programområden.

Intäkterna från kommunalskatt svarade för knappt hälften av de totala inkomsterna under perioden 1975—1977 hos såväl bidrags— som icke—bidragskom— muner. I och med att det inomregionala skatteutjäm- ningsbidraget infördes år 1979 och den förbättrade statliga skatteutjämningen genomfördes år 1980 fick bidragskommunerna starkt förbättrade skatteinkomster.

Bidragskommunerna hade under åren 1975—1977 under— skott i boksluten, medan icke-bidragskommunerna redovisade överskott. Från och med år 1979 förbätt-

rades bidragskommunernas finansiella situation mar-

kant. I utvärderingen konstateras därför att det

90. Inomregional skatteutjämning SOU 198193

ligger nära till hands att dra slutsatsen att de inomregionala och statliga Skatteutjämningsbidragen har använts till att förbättra ekonomin. Verksam— hetsexpansionen har heller inte varit kraftigare för bidragskommunerna än för icke—bidragskommunerna. Det konstateras också att det knappast är troligt att bidragskommunerna utan dessa tillskott kunnat öka verksamheten så som har skett under åren 1979— 1980 utan ökade utdebiteringar. Skatteutjämnings— bidragen torde därför ha använts dels till att bygga upp verksamheten utan större utdebiterings— höjningar, och dels till att förbättra ekonomin.

I utvärderingen konstateras också att lånekostna— derna minskar i betydelse under hela den undersökta perioden för såväl bidrags— som icke—bidragskommuner. Lånekostnadernas storlek är mycket varierande mellan olika kommuner.

Nettokostnadernas förändring per invånare för huvud— titel 0-8 används i utvärderingen som ett approxi— mativt mått på förändringar i verksamhetsnivån. Enligt detta sätt att mäta expanderar bidragskommu— nerna snabbare än icke—bidragskommunerna under pe— rioden 1975—1978, medan förhållandet är det omvända för perioden 1978—1980. Under den senare perioden är emellertid skillnaderna mellan de båda grupperna små.

Den skillnad som noterats för höga undervisnings— kostnader, mätt som anspråk på utdebiteringen, för— svinner i stort sett om mätningen görs per invånare. Däremot accentueras skillnaderna inom den sociala omsorgen där icke—bidragskommunerna efter år 1978 expanderar kraftigare än bidragskommunerna, trots en väsentligt högre utgångsnivå inom detta verksamhets— område.

SOU 198193 Inomregional skatteutjämning 91

Antalet platser inom barnomsorgen (daghem, familje— daghem, fritidshem) per invånare i åldern 0—15 år är ungefär dubbelt så stort hos icke—bidrags— som hos bidragskommunerna. Utbyggnadsplanerna för åren fram till år 1984 är likartade, varför skillnaderna i servicenivå väntas kvarstå under hela planerings— perioden.

Servicenivån inom äldreomsorgen per invånare 65 år och äldre är obetydligt högre hos icke-bidrags— än hos bidragskommunerna under hela perioden 1975—1980. I kommunernas verksamhetsplaner för tiden fram till 1984 kan inte heller någon betydande skillnad i ut- byggnadstakt spåras.

Finanskontoret prövade också justeringsfaktorernas inverkan på det inomregionala skatteutjämningsbi— draget. Finanskontoret har därvid konstaterat att totalt sett och med endast några enstaka undantag, har avdragen eller tillskotten på grund av juste— ringsfaktorerna ringa betydelse för bidragsgivning— en.

För reformen har under åren 1979 och 1980 ca 0,37 kr./skkr. tagits i anspråk. Reformen har finansie— rats inom ramen för oförändrad utdebitering. Sam— tidigt påpekar finanskontoret att landstingets in— förande av den inomregionala skatteutjämningsreformen har medfört att staten kraftigt reducerat tilldel— ningen av extra skatteutjämningsbidrag till länets kommuner under dessa år.

92. Inomregional skatteutjämning SOU 198193

7.5 Kommunalekonomiska förhållanden i Stockholms län

7.5.1 Befolkningsutveckling

En väsentlig orsak till den ekonomiska obalans som finns i Stockholmsområdet är den mycket snabba ex— pansionen i vissa kommuner under 1960—talet och första hälften av 1970—talet. En mycket stor del av bostadsproduktionen för expansionen i regionen ägde rum i ett antal mindre kommuner. Dessa kommu— ners befolkning ökades starkt under kort tid. Bo— stadsproduktionen krävde självfallet också betyd— ande kommunala följdinvesteringar. Befolkningsut— vecklingen i kommunerna i Stockholms län framgår av tabell 7.2.

Som framgår av tabellen mer än tredubblades Botkyrkas befolkning under perioden 1965—1975 och mer än för— dubblades under perioden 1970—1975. Tyresö har haft en ännu snabbare relativ befolkningsökning från år 1960 än vad Botkyrka har haft, men Tyresös befolk— ningsökning kom tidigare med mer än en fyrdubbling under 1960—talet. Haninge, Upplands—Bro och Upplands— Väsby har också haft en utomordentligt snabb rela— tiv befolkningsökning. Stockholms kommun har under den nämnda tidsperioden minskat sin befolkning med 20 % vilket innebär 158 000 personer.

En stor del av inflyttningen till regionen har under 1970—talet bestått av utländska medborgare. Detta har inneburit att vissa kommuner nu har en mycket hög andel utländska medborgare fördelad på ett stort antal språkgrupper. Speciellt är detta förhållandet i Botkyrka och Södertälje men även flera andra av de snabbt expanderande kommunerna har hög andel in- vandrare. Den procentuella andelen utländska medbor—

gare i befolkningen 1 januari 1980 framgår av tabell 7.3.

SOU 198193 Inomregional .S'kaneuljämning 93

Tabell 7.2 Antal invånare i kommunerna i Stockholms län 1 januari 1981 samt relativa tal för perioden 1960—1981 (1960=100)

Kommun Antal inv. Antal inv. 1960—1981 relativa 1981 tal _ -- - ._ _ _ _ _ .- .--1.9-6.0.- _1.26.5._ -127.0__.-1.27.5-._--129_1 Botkyrka 78 097 100 137 218 445 520 Danderyd 27 842 100 112 115 112 ]14 Ekerö 15 927 100 111 160 209 226 Haninge 58 541 100 165 294 344 400 Huddinge 66 570 100 149 195 223 242 Järfälla 53 321 100 207 279 312 320 Lidingö 37 390 100 121 131 130 135 Nacka 57 229 100 115 140 167 177 Norrtälje 40 842 100 100 105 107 112 Nynäshamn 20 333 100 106 123 131 140 Sigtuna 28 276 100 175 241 270 283 Sollen— tuna 45 868 100 134 153 178 190 Solna 50 441 100 111 115 112 102 Stockholm 647214 100 98 93 83 80 Sundby— berg 25 717 100 103 102 103 95 Söder- tälje 80 045 100 122 161 171 176 Tyresö 31 061 100 247 463 521 558 Täby 47 105 100 149 200 214 250 Upplands- Bro 18 489 100 142 219 359 475 Upplands— Väsby 31 961 100 148 218 331 386 Vallen— tuna 17 603 100 121 170 203 245 Vaxholm 30 482 100 123 175 235 276

Värmdö 17 846 100 113 139 179 207

94. Inomregional xkatteuljämning SOU 198193

Tabell 7.3 Utländska medborgares andel av befolk— ningen 1 januari 1980 och 1981 i kommu— nerna i Stockholms län

Kommun Utländska medborgare i % av resp.

kommuns totala befolkning 1 jan.

--___-._-_____-__.__--_-_1_9.8-9-- --__1_9_8.1_-___._ Botkyrka 20,8 21,2 Danderyd 4,9 4,7 Ekerö 3,6 3,6 Haninge 12,7 12,7 Huddinge 12,7 13,2 Järfälla 8,6 8,7 Lidingö 6,3 6,1 Nacka 11,0 10,6 Norrtälje 4,4 4,3 Nynäshamn 2,7 2,6 Sigtuna 12,4 12,6 Sollentuna 7,4 7,3 Solna 10,2 10,6 Stockholm 8,1 8,3 Sundbyberg 9,3 9,6 Södertälje 16,3 17,0 Tyresö 11,0 10,9 Täby 6,1 6,0 Upplands-Bro 12,0 12,2 Upplands—Väsby 14,5 14,1 Vallentuna 4,7 4,8 Vaxholm 5,7 5,5 Värmdö 13,1 12,4

Länet 9,7 9,8

SOU 198193 Inomregional skatteutjämning 95

De stora inflyttningsöverskotten under 1960—talet och 1970—talet har medfört att Stockholms län har lägre andel äldre människor än riket i genomsnitt och vissa kommuner har en mycket låg andel åldringar. Flera kommuner har således endast 5 % av befolkningen i åldersgruppen 65+ år medan genomsnittet för ri-

ket är 16 %. Stockholms kommun har 21 % av sin be— folkning i denna åldersgrupp men har trots detta en andel i arbetsproduktiv ålder (18—64 år) som överensstämmer med länets medeltal för denna ålders— grupp. Stockholms län har i förhållande till riket en högre andel i åldersgruppen 18—64 år, nämligen 63 % mot 60 % för riket i genomsnitt.

Andelen barn och ungdomar stämmer för länet som helhet väl överens med riksgenomsnitten men skill— naderna mellan olika kommuner är mycket stora.

Tolv kommuner har 30-35 % av sin befolkning under

18 år medan Solna, Stockholm och Sundbyberg endast har cirka 16 % i dessa åldersgrupper. Läns— och riks— genomsnitt är 23 % resp. 24 %. Åldersfördelningen i länets kommuner framgår av tabell 7.4.

96 Inomregional ska/leuljr'irnning SOU 198193

Tabell 7.4 Åldersfördelning i Stockholms län 1 januari 1981

Kommun Åldersfördelning i % ..016 år- 7-17. är 111164. år 65+ år

Botkyrka 12 21 62 5 Danderyd 8 ]7 61 14 Ekerö 10 23 59 8 Haninge 12 20 63 5 Huddinge 10 17 65 8 Järfälla 10 20 65 5 Lidingö 8 15 64 13 Nacka 10 17 63 10 Norrtälje 8 16 57 19 Nynäshamn 9 19 60 12 Sigtuna 10 20 62 8 Sollentuna 10 18 63 9 Solna 6 10 68 16 Stockholm 6 10 63 21 Sundbyberg 6 9 67 18 Södertälje 9 18 62 11 Tyresö 10 23 62 5 Täby 10 19 62 9 Upplands—Bro 13 20 62 5 Upplands—

Väsby 12 20 63 5 Vallentuna 11 22 59

Vaxholm 11 23 59 7 Värmdö 10 19 61 10 Stockholms

län 9 14 63 14

Riket 9 15 60 16

SOU 198193 Inomregional skatteutjämning 97

7.5.2 Skattekraft

Flertalet kommuner i Stockholms län har en hög skat— tekraft. Såväl åren 1980 som 1981 är medelskatte— kraften i Stockholms län 128 % av medelskattekraf— ten i riket. Variationerna mellan kommunerna är dock mycket stora. Danderyd som har högst skattekraft har sålunda 79 % högre egen skattekraft än Norrtälje som har lägst.

Kommunernas skattekraft före tillskott av skatte-

underlag enligt lagen om skatteutjämningsbidrag för år 1981 i procent av rikets medelskattekraft framgår av tabell 7.5.

Skatteutjämningsbidragen (såväl de statliga som de

inomregionala) har dock medfört att de svagaste kom— munerna har fått sin skattekraft höjd i väsentlig

utsträckning.

| 1 i 1 %

Kommunernas relativa skattekraft i förhållande till rikets medelskattekraft åren 1978, 1979, 1980 och 1981 efter tillskott av skatteutjämningsbidrag från staten och för åren 1979—1981 även från landstings— kommunen redovisas i tabell 7.6. Kommunerna har grup— perats så att i den övre avdelningen redovisas de kommuner som inte får skatteutjämningsbidrag och

i den nedre avdelningen redovisas de kommuner som

i någon form för år 1981 uppbär skatteutjämnings— bidrag. Det bör anmärkas att för år 1981 får Ekerö statligt skatteutjämningsbidrag men inte inomregio— nalt medan förhållandet är det motsatta för Huddinge kommun. Förhållandet var detsamma för år 1980.

98. Inomregional skatteutjämning

Tabell 7.5 Kommunernas egen skattekraft 1981 i procent av rikets medelskattekraft Kommun Egen skattekraft i % av ri- kets medelskattekraft

Botkyrka 95 Danderyd 160 Ekerö 108 Haninge 96 Huddinge 109 Järfälla 126 Lidingö 147 Nacka 121 Norrtälje 90 Nynäshamn 105 Sigtuna 105 Sollentuna 122 Solna 149 Stockholm 147 Sundbyberg 134 Södertälje 106 Tyresö 104 Täby 124 Upplands—Bro 95 Upplands—Väsby 105 Vallentuna 96 Vaxholm 99 Värmdö 103

Medeltal för länet 128

SOU 1981:93

SOU 198193 Inomregional skatteutjämning 99

Tabell 7.6 Relativ skattekraft (egen eller garan— terad) för kommunerna i Stockholms län

Kommun Earl! -&ätetreåt-lese-nellesse— f_anteradll) .- __ --_1.27_&-__---1.9.7.9_"----1.9.8-0- ___-1931 Danderyd 161 162 160 160 Solna 159 155 154 149 , Lidingö 155 151 150 147 i Stockholm 145 146 146 147 ; Sundbyberg 135 139 135 134 i Järfälla 125 123 127 126 1 Täby 121 120 122 124 i Sollentuna 124 122 122 122 2 Nacka 127 125 124 121 Botkyrka 97 111 119 125 Tyresö 100 109 117 120 Haninge 96 112 117 119 Södertälje 105 110 116 119 Upplands—Väsby 101 107 113 117 Sigtuna 104 109 115 116 Upplands—Bro 95 109 114 116 Norrtälje 97 111 116 115 Värmdö 111 107 114 114 Huddinge 109 111 112 114 Ekerö 104 107 113 113 Nynäshamn 100 110 114 113 Vaxholm 97 105 112 112 Vallentuna 96 106 111 112

Skillnad mellan högsta och lägsta talen 66 56 49 48

l) Kommunens egen eller — om högre — av staten och landstinget garanterad skattekraft relaterad till

medelskattekraften i riket.

' 100 Inomregional skatteutjämning SOU 198193

Skillnaderna i skattekraft kan också åskådliggöras genom att multiplicera kommunens skattesats med den garanterade (eller om högre den egna) skattekraf- ten för resp. kommun. En sådan exemplifiering vi— sas i tabell 7.7.

Tabell 7.7 Garanterad eller om högre egen skatte— kraft multiplicerad med skattesats till kommunen

Kommun Garanterad Skattesats Skatteintäkt eller egen 1981 kr./ summa kr./inv. skattekraft skkr. skkr./inv.

Sigtuna 358,25 16,55 5 929 Vallentuna 344,79 14,60 5 034 Danderyd 493,02 10,60 5 226 Solna 457,00 12,80 5 850 Stockholm 452,37 13,50 6 107

7.5.3 Utdebitering

Inget annat län har så stora skillnader i kommunal utdebitering som Stockholms län har. Skillnaden mel— lan högsta och lägsta utdebitering till kommun är sålunda 5,95 kr./skkr. Skillnaden har ökat under 1970—talet. De förbättrade Skatteutjämningsbidragen har dock inte medfört att kommunerna med högst ut— debitering kunnat sänka sin skattesats.

Av tabell 7.8 framgår skattesatserna i Stockholms

läns kommuner för år 1981 samt förändringarna från år 1975.

SOU 198193 Inomregional skatteutjämning 101

Tabell 7.8 Skattesatser i Stockholms läns kommu— ner för år 1981 samt förändringar

1975—1981

Kommun Skattesats Förändring Förändring _ ._.- - . _ _-19-11._..._.-___ __1.9.7_2:1_2&1_._-1975—.1.9.19_ Botkyrka 16,50 - + 1,20 Danderyd 10,60 - + 0,50 Ekerö 15,00 + 0,50 + 1,75 Haninge 15,50 - — Huddinge 16,35 — + 2,80 Järfälla 14,60 — + 1,60 Lidingö 11,65 - — Nacka 15,00 - + 1,20 Norrtälje 15,25 — + 0,25 Nynäshamn 15,50 + 0,50 + 2,00 Sigtuna 16,55 0,60 + 2,05 Sollentuna 15,15 - + 1,00 Solna 12,80 + 1,70 — Stockholm 13,50 — — Sundbyberg 14,80 - + 0,75 Södertälje 15,45 — 0,75 Tyresö 15,90 - + 1,00 Täby 12,25 — — Upplands—Bro 16,00 — + 0,90 Upplands—Väsby 15,60 + 0,60 + 1,50 Vallentuna 14,60 — + 1,00 Vaxholm 15,70 - + 0,50 Värmdö 16,00 — + 3,00

102. Inomregional skatteutjämning SOU 198193 7.5.4 Kommunernas finansiella situation

Flertalet av Stockholms läns kommuner har ett högt bokfört tillgångsvärde/invånare. Detta är närmast uttryck för att kommunerna i Stockholms län under senare år har gjort relativt stora investeringar per invånare.

Kommunernas egna kapital/invånare är däremot mycket skiftande. I Stockholms län finns kommuner som har ett högt eget kapital/invånare, medan däremot många förortskommuner har ett mycket lågt eget kapital/ invånare och därmed också mycket låg soliditet (eget kapital i % av totala tillgångarna). Totala tillgångar/invånare, eget kapital/invånare och so- liditet framgår av tabell 7.9.

Kommunerna har haft en mycket varierande tillväxt av det egna kapitalet och därmed också en mycket varierande kapitalbildning. Ökningen av det egna kapitalet/invånare för perioden 1975-1980 framgår av tabell 7.10.

Tabell 7.9 Totala tillgångar/invånare, eget ka— pital/invånare och soliditet i kommu— nerna i Stockholms län 1980 (tusen kr.)

Kommun Totala till- Låne- Eget kapi- Eget kapi— gångar/inv. skuld tal/inv. tal i % av

____.______________l____ÅÅEY;_ll_l______J_EQEL-EÄÄÄQL Botkyrka 11,5 9,5 1,9 17 Danderyd 14,6 4,1 10,5 72 Ekerö 9,1 3,9 5,2 57 Haninge 10,3 6,0 4,3 42 Huddinge 14,4 7,7 6,7 46 Järfälla 11,6 5,3 6,3 54

| Lidingö 13,7 3,6 10,1 74 ! Nacka 14,0 7,7 6,3 44 Norrtälje 11,9 3,8 8,1 68 Nynäshamn 12,2 4,1 8,1 66 Sigtuna 13,0 7,4 5,6 43 ' Sollentuna 14,5 8,3 6,2 43 Solna 18,9 6,8 11,5 61 Stockholm 24,2 9,7 14,5 59 Sundbyberg 18,1 10,8 7,3 40 Södertälje 17,9 9,1 8,8 49 Tyresö 11,6 5,9 5,7 49 Täby 9,3 5,2 4,1 43 Upplands— Bro 13,6 9,7 3,9 28 Upplands— Väsby 11,7 8,1 3,6 31 Vallentuna 10,6 5,0 5,6 58 Vaxholm 11,8 8,2 3,6 30 Värmdö 11,7 7,4 4,3 37

Tabell 7.10 Ökning av eget kapital/invånare för perioden 1975—1980

Kommun Index Absoluta tal ___- ___.-.&22251_091..__ __ _ lägstan- Äh./1929 nar e) Botkyrka 2 7141) 1,8 Danderyd 150 3,5 Ekerö 173 2,2 Haninge 253 2,6 Huddinge 152 2,3 Järfälla 143 1,9 Lidingö 125 2,0 Nacka 137 1,7 Norrtälje 180 3,6 Nynäshamni 131 1,9 Sigtuna 233 3,2 Sollentuna 200 3,1 Solna 135 3,0 Stockholm 148 4,7 Sundbyberg 159 2,7 Södertälje 122 1,6 Tyresö 190 2,7 Täby 108 0,3 Upplands—Bro 260 2,4 Upplands-Väsby 129 0,8 Vallentuna 187 2,6 Vaxholm 171 1,5 Värmdö 165 1,7

l) Botkyrkas eget kapital/inv. 1975 var 70 kr./inv.

Botkyrka har en i förhållande till landets övriga kommuner helt unik finansiell ställning. Det finns ingen annan kommun som har tillnärmelsevis så låg soliditet och så lågt eget kapital/invånare som Botkyrka. Botkyrka har de båda senaste åren stärkt

sin finansiella ställning väsentligt men har trots

detta fortfarande en svag finansiell situation.

Finansieringskapitalets storlek är av betydelse för kommunens möjligheter att undvika skattehöjningar. Finansieringskapitalets storlek för åren 1975, 1979 och 1980 framgår av tabell 7.11. Finansieringskapi- talets utveckling för Solna, Danderyd, Botkyrka och Haninge framgår också av diagram 7.1.

Diagram 7.1 Finansieringskapital/inv. för Botkyrka, Danderyd, Haninge, Solna, Vaxholm

Tkr

Solna

Danderyd

& Haninge

s s ——. Vaxholm

[ Botkyrka

/

I ,/

__-

106. Inomregional skatteutjämning SOU 1981:93

Tabell 7.11 Finansieringskapital tusen kr./invå- nare 1975, 1979 och 1980

MM- __ _ _ _ _.1_9_7_ä___.-__._1_9.7_9__ _ ___._1_9_&9_.__ Botkyrka — 3,1 — 2,0 — 1,3 Danderyd 1,4 1,8 3,0 Ekerö 1,0 1,5 1,2 Haninge 0,3 0,8 0,4 Huddinge 0,6 0,2 0,5 Järfälla 0,5 1,2 0,6 Lidingö 2,1 2,9 2,4 Nacka 0,1 0,5 0,2 Norrtälje 0,7 1,7 2,0 Nynäshamn 0,3 0,9 1,4 Sigtuna — 0,1 1,3 1,3 Sollentuna 0,2 1,0 1,4 Solna 3,4 3,2 3,3 Stockholm 0,1 2,1 2,1 Sundbyberg 0,5 0,8 1,2 Södertälje 1,2 0,7 0 Tyresö 0 0,3 0,8 Täby 1,3 0,9 0,9 Upplands-Bro - 0,3 1,2 0,2 Upplands—Väsby 0,3 0,2 0,3 Vallentuna 0,2 2,2 2,5 Vaxholm 0,3 — 0,8 — 1,1 Värmdö 0,1 0,1 0,1

Kommunernas amorteringar samt räntenetto (skillnad mellan externa intäkts- och kostnadsräntor) 1 kr./ invånare för år 1980 framgår av tabell 7.12.

SOU 198193 Inomregional skatteutjämning 107

Tabell 7.12 Amorteringar samt räntenetto (skill— nad mellan externa intäkts— och kost— nadsräntor) år 1980 kr./inv.

Kommun Amorteringar Räntenetto Botkyrka 517 - 819 Danderyd 216 + 46 Ekerö 189 — 101 Haninge 295 — 143 ; Huddinge 454 - 689 1 Järfälla 324 - 250 * Lidingö 241 + 40 [ Nacka 405 — 605 Norrtälje 396 — 56 ' Nynäshamn 248 -183 ' Sigtuna 490 — 464 Sollentuna 523 — 587 Solna 234 — 256 Stockholm 464 - 230 Sundbyberg 623 — 743 Södertälje 479 — 495 Tyresö 288 — 396 Täby 325 — 287 Upplands—Bro 384 — 654 Upplands- Väsby 443 - 624 Vallentuna 350 — 161 Vaxholm 695 — 934 Värmdö 284 — 480

7.5.5 Kommunernas kostnadsläge

Som framgår av bilaga 17 och bilaga 20 har kommu— nerna i Stockholms 1än i allmänhet en relativt hög

kostnadsnivå. Denna höga kostnadsnivå torde delvis vara ett uttryck för hög servicenivå men också ett

uttryck för att det är dyrt att driva kommunal verk-

samhet i ett storstadsområde. Det bör observeras att Täby, Vallentuna och Vaxholm har en kontoindel— ning som gör att deras nettokostnader inte är jäm- förbara med övriga kommuners.

Det är av speciellt intresse att undersöka om de kommuner som erhållit skatteutjämningsbidrag har haft en snabbare kostnadsutveckling än de kommuner

som inte fått sådant.I diagram 7.2 redovisas exempel på att kommuner som erhållit skatteutjämningsbidrag inte har haft en snabbare kostnadsutveckling än kom— muner med hög egen skattekraft som inte erhållit bidrag. Den utvärdering som Stockholms läns landstings finanskontor utfört har också gett likartat resultat.

7.5.6 Kommunernas resultatutveckling

Kommunerna i Stockholms län har i likhet med kommu— nerna i allmänhet haft betydligt starkare bokslut åren 1978, 1979 och 1980 än vad man hade under perio— den 1975—1977. Kommunernas redovisade resultat har beräknats på sätt som framgår av kapitel 5. Kommu— nernas resultat är mycket skiftande. De senaste åren finns det inte någon genomgående tendens att bidrags- kommuner har svagare resultat än icke—bidragskommu— ner. Det måste dock vid en sådan jämförelse beaktas att det på detta sätt redovisade resultatet skall täcka bl. a. amorteringar och att dessa uppgår till större belopp hos många bidragskommuner.

Det inomregionala skatteutjämningsbidragets bety— delse för kommunernas redovisade resultat och ka- pitalökning för åren 1979 och 1980 framgår av ta— bell 7.13. Som framgår av tabellen har de inomre— gionala Skatteutjämningsbidragen mycket stor bety— delse för kapitalökningen i bidragskommunerna.

SOU 198193 Inomregional skatteutjämning 109

Diagram 7.2 Nettokostnader/inv. för huvudprogram 0—8

Tusen kr/inv.

Solna

Danderyd Botkyrka Haninge

1975 "76 ”77 "78 ' 79 '80 'Är

110 Inomregional skatteutjämning ..

Tabell 7.13 Redovisat resultat

Kommun

Botkyrka Haninge Huddinge Norrtälje Nynäshamn Sigtuna Södertälje Tyresö Upplands—Bro Upplands- Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö

SOU WSh93

(ökning av eget ka—

pital)kr./invånare samt inomregionalt skatteutjämningsbidrag kr./invånare för åren 1979 och 1980.

Redovisat resul—

tat kr./inv.

1979

815 611 917 1 152 683 981 544 958 841

443 1 057 265 565

1980

951 670 758

_ 266

945 212 478 032 233

280 892 355 753

1979

629 592

46 521 257 267 178 403 498

174 357 343 247

Inomregionalt skatte— utjämn.bidrag kr./inv. 1980

628 507

92 480 340 356 398 390 411

207 235 229 264

8 KOMMUNALEKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN I MALMÖ— OCH GÖTE— BORGSOMRÅDENA

8.1 Allmänt

I administrativt avseende är Malmö— och Göteborgs— områdena unika i så måtto att den största kommunen inte ingår i landstingskommunen. Göteborgsområdet har dessutom speciella administrativa problem ef— tersom vad som kan betraktas som Göteborgsområdet hör till tre län. Malmö— och Göteborgsområdena

har ingen entydig avgränsning. Det har därför va— rit nödvändigt för utredningen att själv välja begränsning.

Malmöområdet har i utredningen avgränsats till de kommuner som ingår i Sydvästra Skånes kommunalför— bund. Som Göteborgsområdet har betecknats de kom— muner, som ingår i Göteborgsregionens kommunalför— bund samt Stenungsund.

I kommunalekonomiskt avseende är Malmö— och Göteborgs— områdena i många avseenden likartade. Den största kommunen i respektive område har likartade ekonomiska problem och förortskommunerna i de båda storstadsom— rådena uppvisar en likartad utveckling och problematik.

8.2. Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Malmöområdet för perioden 1960—1981 framgår av tabell 8.1.

IH

112. Kommunalekonomiska förhållande

S()lJ 1981193

Tabell 8.1 Antal invånare i Malmöområdet 1 januari

Burlöv Kävlinge Lomma Lund Malmö Staf— fanctorp Svedala Trelle— borg Vellinge

1981 samt relativa tal för perioden

(1960=1

Antal inv.

1960—1981 Antal

inv.

1981 1960 14 323 100 20 643 100 16 607 100 78 487 100 233 803 100 16 368 100 15 471 100 34 445 100 23 190 100

1965

121 101

105 108

00)

1960—1981 relativa tal

182 100

109 149

276 115

106 253

297 233

104 284

Befolkningsutvecklingen i Göteborgsområdet för samma

tidsperiod framgår av tabell 8.2.

SOU 198193 Kommunalekonomiska förhållande 113

Tabell 8.2 Antal invånare i Göteborgsområdet 1 ja— nuari 1981 samt relativa tal för perioden 1960—1981 (1960=100)

Kommun Antal Antal inv. 1960—1980 relativa tal

inv. 1960 1965 1970 1975 1981 __--- __1_9_&1____-______- _ Ale 23 312 100 113 130 167 181 Göte— borg 431 273 100 105 110 106 103 Härryda 23 195 100 118 141 196 226 Kungs— backa 43 536 100 112 149 202 239 Kungälv 29 702 100 122 149 177 189 Lerum 29 871 100 119 168 213 229 Mölndal 47 788 100 120 145 157 159

! Partille 27 172 100 128 162 177 177

1 Stenung— i sund 16 091 100 137 175 210 236 Tjörn 11 701 100 100 109 124 139 Öckerö 9 842 100 102 117 128 138 Malmö och Göteborg har haft en likartad befolknings— utveckling. Båda kommunerna hade en i absoluta tal betydande men i relativa tal måttlig befolknings—

ökning under 1960-talet och uppnådde en topp i sin befolkning i början av 1970—talet. Folkmängden har sedan minskat. Vissa förortskommuner i såväl Malmö— som Göteborgsområdena har haft en mycket snabb be— folkningstillväxt. Befolkningstillväxten för för— ortskommunerna har dock inte varit så snabb som

vad den har varit för vissa kommuner i Stockholms— området. Den stora befolkningsökningen i förorts—

kommunerna i såväl Malmö— som Göteborgsområdena har

kommit under 1970—talet i samband med den stora

114 Kommunalekonomiska förhållande SOU 198193 expansionen av småhusbyggandet.

Den stora kommunen i resp. storstadsområde har en ålderssammansättning på befolkningen som avviker

från regionens. Som framgår av tabellerna 8.3 och 8.4 har såväl Malmö som Göteborg betydligt större andel äldre personer och mindre andel barn än vad

som är vanligt i resp. region.

Tabell 8.3 Åldersfördelning 1 januari 1981 i Malmö— området

Kommun Åldersfördelning i % 0—6 år 7—17 år .18—64 år 65+ år

Burlöv 9 18 62 11 Kävlinge 12 19 57 12 Lomma 10 22 59 9 Lund 10 14 62 14 Malmö 7 12 62 19 Staffans—

torp 11 22 60 7 Svedala 13 19 58 10 Trelleborg 8 16 59 17

Vellinge 11 21 59 9

SOU 198193 Kommunalekonomiska förhållande 115

Tabell 8.4 Åldersfördelning 1 januari 1981 i Göteborgsområdet , Kommun Åldersfördelning i % 0-6 år 7—17 år 18—64 år 65+ år

i Ale 11 21 57 11 ; Göteborg 7 13 63 17 1 Härryda 11 20 60 9 Kungsbacka 10 20 59 11 Kungälv 9 19 60 12 Lerum 10 23 58 9 Mölndal 9 17 62 l? Partille 9 19 61 11 Stenungsund 10 20 61 9 Tjörn 9 18 58 15 Öckerö 10 19 58 13

I Malmö är 19 % av befolkningen 65 år och äldre, medan motsvarande tal i Göteborg är 17 %. Flera förortskommuner har en andel kring 10 %, medan riksgenomsnittet är 16 %. Vissa förortskommuner har en exceptionellt ung befolkning. Staffanstorp har 11 % av befolkningen i åldersgruppen 0—6 år och endast 7 % i åldersgruppen 65 år och äldre. Såväl Malmö som Göteborg har 7 % av befolkningen i ålders— gruppen 0—6 år. I Staffanstorp utgör åldersgruppen 7—17 år 22 % av befolkningen medan denna åldersgrupp i Malmö endast utgör 12 %.

8.3 Skattekraft

Kommunernas skattekraft för år 1981 i Malmöområdet

före tillskott av skatteunderlag enligt lagen om

116 Kommunalekonomiska förhållande ....... SOU 198193

skatteutjämningsbidrag framgår av tabell 8.5. Mot— svarande tal för Göteborgsområdet framgår av tabell 8.6.

Tabell 8.5 Skattekraft 1981 i Malmöområdet

Kommun Skattekraft Skattekraft i % _ __ _ ___ _ _ -å'ikjäiållllrl _ ___ __9Y__T£€99151'59*åt_9*?£å€?2 Burlöv 327 106 Kävlinge 287 93

Lomma 313 102

Lund 335 109

Malmö 343 11] Staffanstorp 305 99

Svedala 261 85 Trelleborg 283 92 Vellinge 302 98

- Tabell 8.6 Skattekraft 1981 i Göteborgsområdet

Kommun Skattekraft Skattekraft i % __ _ _ . . - .. _ _ _ _ skkr.-141.921- _ _ _eV. ...meéelek.a.t__t.elsr_af..t_n Ale 256 83 Göteborg 338 110 Härryda 276 90 Kungsbacka 275 89

Kungälv 279 91

Lerum 276 90

Mölndal 323 105 Partille 313 102 Stenungsund 332 108

Tjörn 253 82

Öckerö 238 77

SOU 198193 Kommunalekonomiska förhållande 117

Endast Lund, Malmö, Göteborg och Stenungsund har

en skattekraft som väsentligt överstiger rikets medelskattekraft. De snabbt expanderande förorts— kommunerna har i flera fall en låg egen skattekraft.

Det reformerade skatteutjämningssystemet har medfört att flertalet kommuner i såväl Malmö— som Göteborgs— området har fått sin skattekraft höjd i väsentlig utsträckning. I och med att 1979 års skatteutjämnings— reform är fullt genomförd 1982 garanteras samtliga kommuner i Malmöhus län som grundgaranti 103 % av rikets medelskattekraft. Detta innebär att i Malmö— området är det endast Malmö, Lund och Burlöv som

inte erhåller skatteutjämningsbidrag och alltså inte ingår i det statliga skatteutjämningssystemet.

I Göteborgsområdet erhåller samtliga kommuner utom Öckerö en grundgaranti om 103 % av rikets medelskat— tekraft. Öckerö garanteras 112 % av medelskattekraf— ten. Detta innebär att i Göteborgsområdet är det endast Göteborg, Stenungsund och Mölndal som inte uppbär skatteutjämningsbidrag och alltså faller utanför det statliga skatteutjämningssystemet.

Malmö och Göteborg anser sig ha speciella problem genom att deras relativa skattekraft i förhållande till rikets medelskattekraft har försämrats under senare år. Som framgår av diagram 8.1 har den re— lativa skattekraften i Malmö sjunkit från 125 %

av rikets medelskattekraft 1965 till 111 % av ri— kets medelskattekraft 1980. Motsvarande tal för Göteborg är 130 % 1965 och 111 % 1980.

118 Kommunalekonomiska förhållande SOU 198193

Diagram 8.1 Malmös och Göteborgs medelskattekraft i procent av rikets medelskattekraft

Procent av medelskattekraften

120

Göteborg

110

100

1960 1965 1970 1975 1980 ' År

8.4. Utdebiter ing

Av tabell 8.7 framgår skattesatserna i kommunerna i Malmöområdet samt förändringarna från år 1975. Motsvarande uppgifter för Göteborgsområdet framgår av tabell 8.8.

Tabell 8.7 Skattesats till kommun i Malmöområdet kr./skkr. 1)

Kommun 1981 Förändr. Förändr.

________ __ ________1_219_—_1_2&1__ -.-21215—1979 Burlöv 15,35 — + 2,75 Kävlinge 15,65 — + 1,25 Lomma 14,85 — + 1,00 Lund 15,00 — + 1,25 Malmö 29,20 + 2,40 + 4,00 Staffans-

torp 14,50 — + 0,80 Svedala 16,25 — + 1,78 Trelleborg 15,50 — + 2,00 Vellinge 15,00 — + 2,00

1) Skattesats till Malmöhus läns landstingskommun år 1981 är 12 kr./skkr.

Eftersom Malmö och Göteborg inte ingår i landstings- kommun måste vid en utdebiteringsjämförelse hänsyn även tas till landstingsskatten i respektive län. Malmöhus läns landstingskommun har år 1981 en skatte— sats om 12 kr./skkr. Några höjningar av skattesat- sen gjordes inte åren 1979-1981. Från år 1975 har skattesatsen höjts med 2 kr./skkr. Utdebiteringen sammanlagt till kommun och landstingskommun i Malmö- området varierar således år 1981 mellan 29,20 kr./skkr. i Malmö och 26,50 kr./skkr. i Staffanstorp. Högst utdebitering vid sidan av Malmö har Svedala med 28,25 kr./skkr.

Tabell 8.8 Skattesats till kommun i Göteborgs— området kr./skkr. 1)

Kommun 1981 Förändr. Förändr.

_.-__ ___-_ -.-- __ ___,___1_9_7_9-:1_2€£ - _.._1_.9_Z.5:.1__9_72 Ale 16,25 — + 1,75 Göteborg 29,15 + 1,00 + 5,90 Härryda 15,25 — + 1,00

Kungsbacka 14,30 — —

Kungälv 16,00 — + 1,00 Lerum 15,20 + 0,38 + 1,00 Mölndal 15,30 — + 1,50 Partille 16,10 — + 1,50 Stenung—

sund 17,00 — + 3,00 Tjörn 15,75 — + 2,75 Öckerö 16,30 — 0,50 + 2,25

1) Skattesats till Göteborgs— och Bohus läns och

Älvsborgs läns landstingskommuner år 1981 är 13 kr./skkr. Hallands läns landstingskommuns skattesats år 1981 är 12,50 kr./skkr.

År 1975 hade Malmö kommun en utdebitering av 22,80 kr./ skkr. Av kommunerna i Malmöområdet hade Burlöv den lägsta sammanlagda utdebiteringen till kommun och landstingskommun med 22,60 kr./skkr. Samtliga övriga kommuner hade en högre utdebitering sammanlagt till kommun och landstingskommun än vad Malmö kommun hade. Av de övriga kommunerna hade Svedala den högsta utdebiteringen sammanlagt till kommun och landstings- kommun med 24,47 kr./skkr. och Vellinge den lägsta

med 23 kr./skkr.

Vid en jämförelse i Göteborgsområdet måste hänsyn tas till skattesatsen hos tre landstingskommuner.

Hallands läns landstingskommun har är 1981 en skat—

tesats om 12,50 kr./skkr., både Göteborgs och Bohus

SOLJl98k93 KanvnunakkononnxkajörhåUande.” 121

läns landstingskommun och Älvsborgs läns landstings— kommun har en skattesats år 1981 av 13 kr./skkr. Ingen av de tre landstingskommunerna har höjt sin skattesats mellan åren 1979—1981. Under perioden 1975—1979 höjde Hallands läns landstingskommun sin utdebitering med 1,50 kr./skkr. medan Göteborgs och Bohus läns landstingskommun höjde 3 kr./skkr. och Älvsborgs läns landstingskommun 3,50 kr./skkr.

I Göteborgsområdet har Stenungsund den högsta sam— manlagda utdebiteringen till kommun och landstings— kommun med 30 kr./skkr. Kungsbacka har den lägsta

med 26,80 kr./skkr. Samtliga övriga kommuner ligger inom intervallet 28,25 kr./skkr.-29,30 kr./skkr. Endast två av kommunerna i Göteborgsområdet har en sammanlagd utdebitering till kommun och landstings— kommun som är högre än Göteborgs kommuns utdebitering. ! Om man undantar Kungsbacka kommun är dock spridningen

relativt liten.

År 1975 hade Göteborgs kommun en skattesats om

22,25 kr./skkr. Samtliga övriga kommuner i Göteborgs— området hade då en högre sammanlagd utdebitering

till kommun och landstingskommun än vad Göteborgs kommun hade. Av de övriga kommunerna hade Tjörn den lägsta utdebiteringen sammanlagt till kommun och landstingskommun med 23 kr./skkr. medan flertalet kommuner hade mellan 24 och 25 kr./skkr. Kungsbacka,

som 1981 har den lägsta utdebiteringen sammanlagt till kommun och landstingskommun, hade 1975 25,30

kr./skkr. 8.5 Kommunernas kostnadsutveckling

Av diagram 8.2 framgår kostnadsutvecklingen i Malmö 'kommun jämfört med Lund och Vellinge kommuner. Av

diagram 8.3 framgår kostnadsutvecklingen i Göteborgs

kommun jämfört med Mölndal. Malmö och Göteborg har

som framgår av diagrammen haft en mycket ogynnsam kostnadsutveckling jämfört med övriga kommuner i

resp. region.

122 Kommunalekonomiska förhållande SOU 198193

Diagram 8.2 Nettokostnader Diagram 8.3 Nettokostnader

för huvudprog— för huvudprog— ram 0—8 för ram 0—8 för Malmö, Lund och Göteborg och Vellinge år 1975— Mölndal år 1980 1975-1980

Tusen kr/inv. Tusen kr/inv.

Malmö Göteborg 10 8 l 1 Lund 6 Mölndal Vellinge

' 1975 77 79 År

En väsentlig orsak till detta är att Malmö och Göte— borg inte ingår i någon landstingskommun och de har följaktligen egna kostnader för att upprätthålla landstingskommunal service. Landstingskommunerna har haft en snabbare kostnadsutveckling än kommu—

nerna. För den del som avser landstingskommunal ser— vice gäller detta också Malmö och Göteborg och för—

klarar en del av den i förhållande till övriga kom—

muner snabbare kostnadsutvecklingen.

SOLJI98k93 KonununakkononnskaförhåHande._ 123

Representanter för Göteborg och Malmö har framhållit ett flertal ytterligare faktorer som samverkar till denna ogynnsamma kostnadsutveckling. Resp. storstads— kommuns struktur är uppbyggd för ett befolkningstal som är högre än det nuvarande. Under senare år har kommunen haft negativ befolkningsutveckling men kom— munens kostnader har inte kunnat reduceras i motsvar— ande mån. Därigenom har kostnadsutvecklingen per

invånare blivit speciellt ogynnsam.

Malmö och Göteborg har höga sociala kostnader. Med

detta avses då kostnader inom program 75—76 Indi— vid:_gch_familjegmsqrg.8n viss del av de höga kost— naderna anses bero på Malmös och Göteborgs karaktär av storstäder. Vissa sociala problem anses leda till högre kostnader i storstadskommuner än i mindre kom—

! muner. Som sådana faktorer har angetts storstadens

anonymitet, det segregerade boendet, omflyttningarna,

storstadens attraktivitet för socialt utslagna etc.

Det har också framhållits att Göteborg och Malmö har speciella kostnader inom avsnitten fritid och kultur genom att storstaden håller muséer, teatrar, konserthus och idrottsanläggningar som utnyttjas

av hela regionen. Vissa kommuner i resp. region

har dock som framgår av bilaga 17 och 20 nettokost— nader per invånare för huvudprogram 4 Park, fritid

och kultur som är i det närmaste lika höga som de kostnader Malmö och Göteborg har för resp. huvudpro— gram. Jämfört med genomsnittet i regionen för dessa huvudprogram har dock Malmö och Göteborg höga kost—

nader.

Som också framgår av bilaga 17 och 20 har Malmö och Göteborg mycket höga kostnader per invånare för

huvudprogram 2 Mark och bostäder. En väsentlig del

av dessa höga kostnader torde sammanhänga med kost—

nader för centrumsanering.

l24 Kommunalekonomiska förhållande SOU 198193

Den ogynnsamma kostnadsutvecklingen har för Malmö

och Göteborg resulterat i att kommunerna för såväl 1979 som 1980 redovisat bokslut som ger anledning

till oro för utvecklingen på längre sikt.

8.6 Kommunernas finansiella situation

Totala tillgångar/invånare, soliditet och eget ka— pital/invånare enligt bokslut för år 1980 för Malmö—

området framgår av tabell 8.9. Motsvarande uppgifter för Göteborgsområdet framgår av tabell 8.10.

Tabell 8.9 Totala tillgångar/invånare, soliditet

och eget kapital/invånare i Malmöområdet

år 1980 Kommun Totala till— Eget kap./inv Soliditet gångar/inv. 1980 tusen kr. 1980 %

1980 tusen_kr.

Burlöv 11,1 8,4 76 Kävlinge 12,4 7,5 61 Lcmma 11,7 6,6 56 Lund 18,4 8,6 47 Malmö 20,2 11,2 55 Staffans—

torp 9,6 5,5 57 Svedala 11,1 6,4 58 Trelle-

borg 10,7 7,2 67 Vellinge 12,5 7,7 62

SOU 198193 Kom/nunalekonomiska förhållande 125

Tabell 8.10 Totala tillgångar/invånare, soliditet och eget kapital/invånare i Göteborgs— området år 1980

Kommun Totala till— Eget kap./inv. Soliditet gångar/inv. 1980 tusen kr. 1980 % 1980 tusen kr.

Ale 10,2 5,6 55 Göteborg 22,0 11,6 53 Härryda 12,7 8,2 65 Kungs—

backa 10,9 8,2 73 Kungälv 14,1 8,2 58 Lerum 10,6 7,4 69 Mölndal 15,8 12,1 77 Partille 13,6 8,3 61 Stenung—

sund 14,2 6,5 46 Tjörn 13,2 9,4 71 Öckerö 13,2 9,2 69

Som framgår av tabellerna är det inga kommuner i Malmö— och Göteborgsområdena som har en anmärknings— värt svag finansiell ställning. Storstadskommunerna har höga värden för totala tillgångar/invånare och eget kapital/invånare. Vid den jämförelsen bör då beaktas att Malmö och Göteborg inte ingår i lands— tingskommun. De snabbt expanderande kommunerna i Malmö— och Göteborgsområdena har trots sin snabba expansion byggt upp ett eget kapital/invånare som inte är speciellt lågt i förhållande till rikets övriga kommuner. Soliditeten är också förhållande— vis god. Förortskommunerna i såväl Malmö— som Göte—

borgsområdena är alltså i betydligt bättre finansi— ell balans än vad som är vanligt i Stockholmsområdet

för snabbt expanderande kommuner.

9 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG 9.1 Landstingskommunernas kompetens

I prop. 1977/78:48 om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun klargjordes landstingskommu— nens kompetens att lämna lån och bidrag till kom— munerna i skatteutjämnande syfte. Där konstateras att i regeringsformen (RF) finns grundläggande be- stämmelser om bl. a. innebörden av den kommunala

självstyrelsen och den kommunala beskattningsrät— ten.

Det noteras också att föredragande departementsche— fen i samband med RFzs tillkomst framhöll att det varken är lämpligt eller möjligt att en gång för alla dra orubbliga och preciserade gränser i grund— lag kring en kommunal självstyrelsesektor (prop.

1973:90 s. 190). Arbets— och befogenhetsfördelningen mellan stat och kommun måste kunna ändras i takt

med samhällsutvecklingen. Av grundläggande betydelse för kommunernas och landstingskommunernas kompetens är att de utöver sina åligganden enligt särskild

lagstiftning har en fri sektor inom vilken det finns utrymme för en kommunal initiativrätt. Denna initia—

tivrätt bildar kärnan i den kommunala självbestämman— derätten.

Den grundläggande bestämmelsen om landstingskommuns kompetens finns i 1 kap. 4 S kommunallagen (l977:l79). Enligt bestämmelsen får landstingskommunerna själva vårda sina angelägenheter. I åtskilliga andra författ- ningar finns särskilda bestämmelser som ålägger lands— tingskommunerna att sköta vissa uppgifter eller anger att landstingskommun har befogenhet att vidta vissa

åtgärder. För att en åtgärd skall ligga inom lands— tingskommunens kompetens fordras att den tillgodoser

ett allmänt intresse som är knutet till landstings—

128. Utredningens överväganden och förslag SOU 198193

kommunen. Kompetensregeln är med avsikt allmänt avfattad. Landstingskommunerna har därför i viss utsträckning utan lagändring kunnat åtaga sig nya uppgifter som

har betingats av samhällsutvecklingen.

I prop. om skatteutjämning i Stockholms läns lands—

tingskommun konstaterar dock föredraganden följande

Av bestämmelserna om att landstingskommun får vårda "sina angelägenheter" följer dock den begränsningen att landstingskommuns kompetens inte omfattar uppgifter som ankommer på staten eller på en annan kommunal enhet. Landstings— kommunen får inte befatta sig med angelägen— het som enligt lag eller annan författning är förbehållen staten. Att lämna skatteutjäm— ningsbidrag till kommuner är enligt lagen om skatteutjämningsbidrag en statlig angelägen— het och därför något som enligt gällande rätt får anses falla utanför den landstingskommu- nala kompetensen.

Föredraganden konstaterar vidare

I förhållande till kommunerna innebär kommu— nallagens allmänna kompetensregel att lands— tingskommunen i princip inte får sköta uppgif— ter som ankommer på kommunerna enligt denna regel eller bestämmelser i särskilda författ- ningar. Kommunerna kommer att kunna använda bidrag och lån som de får inom ramen för ett landstingskommunalt skatteutjämningssystem, för att täcka sitt medelsbehov inom såväl den fria som den reglerade sektorn. Landstingskom— munen kommer därigenom att bidra till kostna— derna för skötseln av kommunala angelägenhe— ter. Även från denna synpunkt är det tveksamt om landstingskommunala skatteutjämningsbidrag är kompetensenliga.

Föredragandens slutsats var att Stockholms läns landstingskommuns kompetens måste utvidgas för att inomregional skatteutjämning i landstingskommunal regi skulle bli möjlig. Någon förändring i rätts- läget har inte inträffat sedan lagen om skatteut— jämning i Stockholms landstingskommun tillkom. Ut— redningen har därför utgått ifrån det här refere— rade kompetensläget och att det är giltigt för samt— liga landstingskommuner.

9.2 Kommunernas ekonomiska situation Utredningen har översiktligt undersökt skillnader i ekonomiskt och finansiellt hänseende mellan kommu— : nerna. För utredningen har det varit av speciellt ; intresse att analysera skillnader inom länen och att söka skillnader eller likheter mellan vissa typer

av kommuner. Det har också tett sig naturligt att

studera om de ekonomiska och finansiella skillnader utredningen har konstaterat har försvagats eller förstärkts under en tidsperiod. Perioden 1975—1980 har valts i det sammanhanget. Utredningen har under— ; sökt möjligheten av att göra jämförelser på grundval av kommunernas budgetmaterial och då i första hand kommunernas flerårsbudgetar för att försöka göra

en utblick några år framåt. Detta material är dock alltför skiftande för att kunna ligga till grund

för klara slutsatser om skillnader mellan kommunerna.

Utredningen har också konstaterat att förhållandena i storstadsområdena är helt unika och storstadsprob—

lematiken behandlas därför separat.

Vid överväganden om inomregional skatteutjämning måste beaktas att de statliga skatteutjämningsbi—

dragen skall läggas i botten.

Riksdagen beslöt våren 1979 (prop.l978/79:95, FiU 1978/79:35, rskr 1978/ 79:335, SFS 1979:362) om en omfattande reformering av skatteutjämningssystemet. Reformen uppdelades i etapper och genom beslut av riksdagen våren 1980 (prop. 1979/80:90, FiU 1979/80:25, rskr 1979/80:287, SFS l980:340) gjordes en ytter— ligare uppdelning av det andra steget i skatteutjäm— ningsreformen med hälften år 1981 och hälften år 1982. Under år 1982 fullföljs alltså reformen som innebär en väsentlig förbättring i utjämningen av

de ekonomiska förutsättningarna mellan kommuner resp.

landstingskommuner.

Genom det reformerade skatteutjämningssystemet er- håller kommunerna en grundgaranti som i den lägsta skattekraftsklassen utgör 103 % av rikets medelskat— tekraft. I den högsta skattekraftsklassen gäller

en grundgaranti på 136 % av medelskattekraften. Det reformerade skatteutjämningssystemet innebär att utanför Stockholms län är det endast ett fåtal kom— muner som inte uppbär skatteutjämningsbidrag och

som alltså för sin skattekraft är beroende av kom— munens eget skatteunderlag. Skillnader i kommunernas egen skattekraft synes därför utanför Stockholms

län inte kunna utgöra grund för genomförande av inomregional skatteutjämning.

Utredningen har konstaterat att det är mycket stora skillnader i utdebitering mellan landets kommuner. Skillnaden mellan högsta och lägsta skattesats är år 1981 8 kr./skkr. Av landets kommuner finns dock 93 % inom intervallet 14,01—18,00 kr./skkr., alltså inom ett intervall på 4 kr./skkr. Även detta är dock en betydande skillnad.

Skillnaderna i utdebitering mellan kommuner med

SOU 198193 Utredningens överväganden och förslag 131

mycket hög och kommuner med speciellt låg utdebite— ring tenderar också att öka. År 1981 har sju av lan— dets kommuner en skattesats på högst 14,00 kr./skkr. Fem av dessa sju kommuner finns i Stockholms län. Dessa sju kommuner har i medeltal höjt sin utdebite— ring sedan år 1975 med 0,54 kr./skkr.

Tio kommuner har år 1981 en högre skattesats än 18,00 kr./skkr. Sju av dessa kommuner finns i Norrland

och fyra av dem finns i Västerbottens län. De tio kommunerna med den högsta skattesatsen har i medeltal höjt sin utdebitering sedan 1975 med 2,55 kr./skkr., alltså 2 kr./skkr. mer än kommunerna med den lägsta utdebiteringen.

Den tendens som framkommer när man studerar kommu— ner med extremt hög och kommuner med extremt låg utdebitering framträder också då man jämför läns— medeltalen för skattesats till kommun. Som framgår av kapitel 5 ökade skillnaden mellan högsta och lägs— ta länsmedeltal mellan år 1975 och 1979 med 1,05 kr./skkr. Mellan åren 1979 och 1981 ökade motsvarande skillnad mellan högsta och lägsta medelutdebitering med 11 öre/skkr. Under dessa år ökade medelutdebi— teringen i riket (exklusive Malmö, Göteborg och Got- land) endast med 17 öre/skkr. Utdebiteringsskillnad— erna i landet tenderar alltså att öka, om än i mind— re omfattning än tidigare, trots de starkt förbättrade Skatteutjämningsbidragen. Reformeringen av skatteut— jämningssystemet har hittills inte gett de påtagliga effekter man hoppats på. Det måste dock beaktas att reformeringen av skatteutjämningssystemet genomförs i sin sista del år 1982 och att reformen därför ännu inte fått fullt genomslag.

Utdebiteringsskillnaderna inom länen är med undantag

för Stockholms län relativt små. Utanför Stockholms

län finns den största skillnaden mellan högsta och

132. Utredningens överväganden och förslag SOU 198193

lägsta utdebitering i Norrbottens län där den uppgår till 3,80 kr./skkr. I ytterligare fyra län överstiger skillnaden mellan högsta och lägsta utdebitering

3 kr./skkr. medan den i sju län understiger 2 kr./skkr. Flertalet av kommunerna inom länen har med undan—

tag för Stockholms län en utdebitering som avviker

relativt lite från resp. länsmedeltal.

Kommunernas kostnadsnivå är mycket skiftande. Det

är inte överraskande att kostnadsskillnaderna mellan norra och södra Sverige är betydande. Däremot är

det betydligt mer förvånande att skillnaderna inom länen är så pass stora som framgår av kapitel 5.

Som framgår av tabell 5.6 som anger skillnader inom länen är det inte ovanligt att skillnaden mellan det högsta och lägsta värdet för summa nettokost— nader 0—8 uppgår till 40 % av det lägsta värdet. Dessa stora skillnader i kostnadshänseende mellan kommunerna inom länen är, i vart fall i södra och mellersta Sverige, knappast motiverade av skillnader i förutsättningar. Skillnaderna kan till en del för— klaras av olika servicegrad och ambitionsnivå.

Som framgår av avsnitt 5.5 har kommunerna en mycket

skiftande finansiell ställning. Det framgår speciellt av studierna över Stockholms, Kronobergs och Värmlands

län att kommunerna har stärkt sin finansiella ställning under åren 1978—1979. Denna starka finansiella ställ— ning har bibehållits under år 1980.

Vid en jämförelse mellan eget kapital/invånare, soli— ditet och utdebitering framkommer att kommunerna

i olika delar av landet för principiellt olika fi— nansieringspolitik. Kommunerna i Norrland har väsent— ligt lägre skuldsättningsandel än många kommuner

i södra Sverige och alldeles speciellt mycket lägre

än flertalet kommuner i Stockholmsområdet. Det kan

vara motiverat att föra olika finansieringspolitik

SOU 198193 Utredningens överväganden och förslag 133

beroende på om en kommun är en avfolkningskommun eller en expansionskommun, men samtidigt måste utred— ningen konstatera att kraven på skattefinansiering och finansieringskapital varierar kraftigt hos olika

kommuner.

De enskilda faktorerna utdebitering och finansiell styrka kan inte isoleras utan måste ses i ett sam— manhang. Enligt utredningens uppfattning kan därför enbart skattesatsens nivå inte tas som intäkt vare sig för eller emot behovet av skatteutjämning. En— bart den finansiella styrkan kan heller inte vara

ett mått på behovet av skatteutjämning. En kommuns utdebitering, kostnadsnivå och finansiel—

l l ! la styrka måste enligt utredningens uppfattning ses ; tillsammans då man bedömer behovet av ytterligare skatteutjämning. Denna sammanvägning är svår och

kan inte alltid uttryckas i entydiga relationstal.

9.3 Behovet av inomregional skatteutjämning i Stockholms län

Lagen om skatteutjämning i Stockholms läns lands— tingskommun tillkom för att ge landstingskommunen möjlighet att medverka till en utjämning av den stora ekonomiska obalansen mellan kommunerna i länet. Landstingskommunen har utnyttjat denna möjlighet åren 1979—1981.

Sedan lagstiftningen om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun infördes har det statliga skat— teutjämningssystemet reformerats. Reformen har med— fört en ökning av den statliga garantin i länet vil— ket tillför de kommuner som har låg skattekraft be— tydande belopp. Det statliga skatteutjämningssystemet

ger fullt utbyggt kommunerna i länet en grundgaranti

som motsvarar 106 % av rikets medelskattekraft. Grund— garantin kompletteras med tillägg eller avdrag på grund av åldersstrukturen i resp. kommuner.

Vid fullt genomförd reform från och med år 1982

blir den lägsta garanterade skattekraften till de bidragsberättigade kommunerna i länet 107 % av rikets medelskattekraft. Botkyrka som har den svagaste finan— siella ställningen garanteras år 1982 112 % av medel— skattekraften. Danderyds kommun har en egen skattekraft som enligt 1980 års taxering är 160 % av rikets medel- skattekraft. Det kvarstår följaktligen stora skillnader i skattekraft och redan detta faktum talar för att

det bör finnas fortsatta möjligheter till inomregional

skatteutjämning.

Utdebiteringsskillnaderna i länet är fortfarande mycket stora. De kommunala skattesatserna i länet varierar mellan 16,55 kr./skkr. och 10,60 kr./ skkr., dvs. en skillnad på 5,95 kr./skkr. mellan högsta och lägsta utdebitering.

Den hittills genomförda delen av det reformerade statliga skatteutjämningssystemet och den inomre— gionala skatteutjämningen har ännu inte inneburit att de betydande skillnaderna i utdebitering nämn- värt reducerats. Däremot har kommuner med svagare skattekraft i stort sett kunnat hålla oförändrad utdebitering.

Stockholms län har en unikt hög skattekraft. Den primärkommunala utdebiteringen i Stockholms län är samtidigt den lägsta i landet. Innan möjligheten till inomregional skatteutjämning infördes gick mer

än hälften av det extra skatteutjämningsbidraget eller för år 1977 52 % och för år 1978 57 % till

Stockholms län. Större delen av anslaget tillfördes

alltså den region som hade den i särklass högsta

SOU 198193 Utredningens överväganden och förslag 135 skattekraften.

Trots högre skattesats och i många fall högre avgifts— nivå har de kommuner som erhåller bidrag inte högre servicenivå utan speciellt inom barnomsorgen betydligt lägre servicenivå än de kommuner som icke erhåller bidrag.

Den totala kostnadsnivån i bidragskommunerna är inte speciellt hög i förhållande till kostnadsnivån bland flera av icke—bidragskommunerna. Kommunernas nettokost— nader per invånare exklusive finansiering (summa nettokostnader för huvudprogram 0—8) är däremot i flertalet fall högst bland de kommuner som har spe— ciellt hög skattekraft. Solna, Stockholm och Sundbyberg har de högsta nettokostnaderna/invånare. Utvärderingen har inte visat att de kommuner som erhållit inomregio— nalt skatteutjämningsbidrag har haft en kostnadsökning som varit anmärkningsvärd i förhållande till kommuner som inte erhållit inomregionalt skatteutjämningsbi— drag.De inomregionala Skatteutjämningsbidragen före— faller alltså inte att användas till hög volymtillväxt.

De snabbt expanderande kommunerna i Stockholmsom— rådet har i flertalet fall en svag finansiell ställ— ning. Botkyrkas svaga finansiella ställning är unik bland landets kommuner. Det inomregionala skatteut— jämningsbidraget har medfört att kommunen har stärkt sin finansiella ställning högst väsentligt de se— naste åren men trots detta är kommunens finansiella situation sådan att det inte finns någon kommun i landet som har tillnärmelsevis så lågt eget kapi— tal/invånare eller så låg andel av de totala till— gångarna i form av eget kapital. Om Botkyrka skul— le nå Haninges soliditetstal skulle Botkyrka behö— va öka sitt egna kapital med drygt 220 milj. kr.

Även i övrigt har kommuner som har expanderat snabbt

136. Utredningens överväganden och förslag SOU 198193

lågt eget kapital/invånare och låg andel eget kapi— tal av de totala tillgångarna. Dessa kommuners fi— nansiella situation är därför svag. En konsolidering av kommunerna måste betraktas som önskvärd och av Stockholms läns landstingskommuns utvärdering har framgått att det inomregionala skatteutjämningsbi— draget i väsentlig utsträckning har använts för detta ändamål. Det framgår också av det redovisade mate— rialet i vår utredning att flertalet bidragskommuner , utan inomregionalt skatteutjämningsbidrag skulle

ha en mycket svag ökning av det egna kapitalet. Utan inomregionalt skatteutjämningsbidrag skulle därför dessa kommuners finansiella situation förvärras.

Utan inomregionalt skatteutjämningsbidrag skulle sannolikt länets svagaste kommuner vara hänvisade till att höja skatten ytterligare eller att drastiskt sänka sin servicenivå. Ett alternativ som innebär att staten tillskjuter väsentligt högre bidrag till dessa kommune: torde inte vara realistiskt, efter— som de finns i den region, som har den i särklass högsta skattekraften i landet. Inomregionalt skatte— utjämningsbidrag behövs därför för att skillnaderna i servicenivå och skattesats inte skall öka ytter— ligare.

Bidragets angelägenhetsgrad och behov för olika kom— muner kommer att skifta. Vissa kommuner kommer san— nolikt att inom några år ha stabiliserat sin eko— nomi så att inomregionalt skatteutjämningsbidrag inte längre behövs. Andra kommuner kommer under överskådlig framtid att behöva fortsatt inomregio— nalt skatteutjämningsbidrag.

Landstingskommunen har nu möjlighet att varje år ompröva bidragets storlek och de för bidraget gäl— lande reglerna. Detta har inte enligt utredningens

uppfattning inneburit några nackdelar. Önskvärdheten

SOU l981:93 Utredningens (')"vervägumlen och förslag

av en flexibilitet gör också att utredningen inte kan se några bärande skäl för en övergång till ett i detalj lagreglerat inomregionalt skatteutjämnings— system i stil med vad som gäller i Danmark.

Enligt utredningens mening har utjämningen som den hittills har tillämpats inte inkräktat på den kom— munala självstyrelsen eller på principen om lands— tingskommun och kommun som två jämställda kommun—

typer.

Utredningen förordar därför att landstingskommunen även fortsättningsvis får möjlighet att själv be— stämma om stöd skall utgå.

Med hänsyn till att vissa kommuner i Stockholmsre— gionen under överskådlig framtid kommer att behöva inomregionalt skatteutjämningsbidrag och med beak— tande av att landstingskommunen själv har möjlighet att avgöra om stöd skall utgå bör enligt utredningens uppfattning den nuvarande lagstiftningen ges en per— manent utformning. Ytterligare försöksverksamhet eller tidsbegränsning fyller enligt utredningens uppfattning ingen funktion.

9.4 Förhållandena i Malmö— och Göteborgsområdena

Storstadsområdena har vissa likartade problem. Vissa förortskommuner har haft en mycket snabb expansion

i såväl Göteborgs— och Malmöområdena som Stockholms— området. I Malmö— och Göteborgsområdena har dock

de snabbt expanderande förortskommunerna byggt upp eget kapital och hållit en god finansiell ställning på ett helt annat sätt än i Stockholmsområdet. De kommunalekonomiska förhållandena i Malmö- och Göte—

borgsområdena har därför ingen likhet med förhållan—

dena i Stockholmsområdet. Utdebiteringsskillnaderna

138. Utredningens Överviiganden och förslag SOU 1981:93

är heller inte speciellt stora. Samma förhållande gäller för skillnader i skattekraft.

I såväl Malmö— som Göteborgsområdena har i dag den stora kommunen ekonomiska och finansiella problem. Malmö och Göteborgs kommuner anser att den stora kommunen får bära vissa kostnader för hela regionen. Utredningen anser att det jämväl kan hävdas att öv— riga kommuner i regionen också får bära kostnader för verksamheter som i hög grad nyttiggörs av invå- narna i de större kommunerna. Samtidigt torde det stå klart att de stora städerna även kan dra fördel av ett köpstarkt omland som ekonomiskt förmår bi— dra till att vidmakthålla nivån på såväl det kultu— rella som det kommersiella utbudet. Huruvida en verk— lig kostnad uppkommer i det ena eller det andra falm let bestäms av vilka marginalkostnader resp. mar— ginalintäkter som gäller i sammanhanget. Mot den bakgrunden finner utredningen det mer naturligt att berörda kommuner avtalsvägen finner en lämplig för— delning av kostnaderna för verksamheter av nämnda slag.

Göteborgsregionens kommunalförbund har för vissa gemensamma verksamheter använt sig av en bolagsbild— ning, där resp. kommun deltar i kostnaderna i för- hållande till utnyttjandet av verksamheten. Enligt utredningens uppfattning kan detta i vissa fall vara ett lämpligt alternativ.

Malmö och Göteborg ingår inte i landstingskommun. Att använda inomregional skatteutjämning via lands— tingskommunerna för att lösa de speciella storstads— problemen i Malmö— och Göteborgsområdena är därför enligt utredningens uppfattning mindre lämpligt. En inomregional skatteutjämning i de nämnda storstads— områdena som inte berör Malmö och Göteborgs kommu- ner har knappast någon aktualitet.

SOU l981:93 Ulredningens överväganden och förslag 139

Utredningen har följaktligen icke funnit att de skäl som talar för inomregional skatteutjämning i Stock- holmsområdet är aktuella i Malmö— och Göteborgsom— rådena. De speciella problemen för Malmö och Göte— borg får lösas i annat sammanhang.

» 9.5 Inomregional skatteutjämning i landet i övrigt

De expansionsproblem med bostads— och inkomstseg— regation som man möter i Stockholms län har ingen motsvarighet utanför storstadsområdena. Förutsätt— ningarna för skatteutjämning är också större i Stockholms län än i landet i övrigt. Stockholms län har en unikt hög skattekraft. Endast i Stockholms län finns ett större antal kommuner som har en sådan skattekraft att de befinner sig utanför det statliga

skatteutjämningssystemet. De skäl som talar för inom— regional skatteutjämning i Stockholms län har därför inte samma styrka i landet i övrigt.

Landets kommuner har en mycket skiftande ekonomisk situation. Enligt utredningens uppfattning går det emellertid inte att direkt göra åtskillnad så att kommuner med yttre ogynnsamma förutsättningar ge— nomgående har den svagaste finansiella ställningen.

Kommuner med besvärliga förutsättningar har ofta kompenserat sina svåra förhållanden med stor akt— samhet med utgifter men har därmed i regel låg ser— vicenivå. Andra kommuner har byggt upp en hög ser— vicenivå och har därmed bundit sig för höga kostna- der och snabb kostnadsutveckling som nu leder till problem. Kommunernas varierande finansiella ställning är också ett uttryck för att man i olika kommuner

och i olika delar av landet har skilda synsätt på

skatte— resp. lånefinansiering.

140. Utredningens överväganden och förslag SOU 1981:93

Reformeringen av det statliga skatteutjämningssys— temet har inneburit att speciellt kommuner i södra och mellersta Sverige med svag skattekraft fått en väsentlig inkomstförstärkning och därmed har också vissa skillnader utjämnats. Av studierna i Värmlands och Kronobergs län har också framgått att det stat- liga skatteutjämningssystemet i ekonomiskt avseende utgör ett bra skyddsnät för kommuner med negativ

befolkningsförändring.

Av utredningens studier har dock framkommit att i flera avseenden tenderar skillnaderna mellan starka och svaga kommuner att öka. Utdebiteringsskillna— derna i landet har ökat sedan år 1975. Analyserna av de senaste årens bokslut har visat att det sker en ökad skiktning mellan kommunerna med avseende på kapitalökning och förändring av finansierings— kapital och därmed i finansiell styrka. Det måste dock beaktas att reformeringen av skatteutjämnings— systemet ännu inte gett full effekt.

skatteutjämning bör enligt utredningens uppfattning

i första hand vara en statlig uppgift. I den mån det statliga skatteutjämningssystemet och andra stat— liga bidragssystem inte ger en lämplig avvägning mellan kommunernas ekonomiska förutsättningar bör i första hand det statliga bidragssystemet refor— meras. En möjlighet till inomregional skatteutjäm— ning får inte ersätta kravet på en fortlöpande för— bättring av det statliga skatteutjämningssystemet.

Av detta följer också att en möjlighet till inom— regional skatteutjämning inte bör användas för att korrigera det statliga skatteutjämningssystemet utan bör ses som en möjlighet att komplettera nu gällan—

de skatteutjämningssystem.

Det finns vissa verksamhetsområden som är en gemensam angelägenhet för kommun och landstingskommun. Lands— tingskommunen kan där ta på sig kostnader, som är gemensamma för flera kommuner. Bidrag från lands— tingskommunen till en eller flera kommuner, som full— gör uppgifter för hela regionen är också en utväg. Dessa bidrag får då en karaktär av inomregionala skatteutjämningsbidrag. Starkt schabloniserade bi— drag kan också komma till användning för att lösa vissa ekonomiska gränsproblem mellan kommun och landstingskommun. Förstahandsalternativet för att reglera de båda nämnda situationerna bör dock vara avtal mellan kommuner eller mellan kommuner och

landstingskommun.

Inomregional skatteutjämning kan också vara ett stöd

för att en kommun med svåra ekonomiska förhållanden

skall kunna skapa sysselsättning i sin bygd.

Inom avsnitten för huvudprogram 1 Arbete och närings—

liv och näraliggande kostnader inom huvudprogram nadsskillnader mellan kommunerna. Dessa kostnads— skillnader sammanhänger till väsentlig del med att vissa kommuner med ogynnsam arbetsmarknadssituation ser sig tvingade att göra stora insatser och ett betydande risktagande för att vidmakthålla en accep- tabel sysselsättningsnivå. Av utredningens analys av kommunerna i Värmlands och Kronobergs län framgår också att dessa kostnadsskillnader sannolikt kom— mer att förstärkas ytterligare de närmaste åren. Nödvändigheten av kommunala satsningar är för vissa kommuner också en följd av att staten och landstings— kommunerna har förlagt den helt dominerande delen

av sina sysselsättningstillfällen till länens cent-

ralorter.

Om man eftersträvar en likartad sysselsättningsnivå

142. Utredningens överväganden och förslag SOU 1981293

och en jämlikhet mellan kommunerna är det därför nödvändigt att kostnadsskillnader inom detta avsnitt minskas. Det statliga bidragssystemet ger här icke tillräckliga och likvärdiga förutsättningar.

För en industrietablering kan det exempelvis krävas betydande kommunala investeringar i vägar, reningsverk m.m. Det är också vanligt att om staten går in med ett visst bidrag krävs att kommunen går in med en andel. De nämnda investeringarna kan lätt bäras av en stor kommun men för den lilla kommunen kan dessa insatser bli omöjliga att klara. För en industri- investering är det icke orealistiskt med rent kommu— nala investeringar i vägar, va—anläggningar o. dyl. av storleken 10 milj. kr. Om en sådan investering skall göras i Värmland motsvarar denna investering cirka 8,50 kr./skkr. i Storfors kommun men om den

i stället görs i Karlstad cirka 50 öre/skkr. Tas kostnaden av Värmlands läns landstingskommun motsva— rar den cirka 15 öre/skkr.

Genom sina engagemang i utvecklingsfonderna har landstingskommunerna ökat sitt ansvar för den sam— lade sysselsättningen i länet. En naturlig följd är då enligt utredningens uppfattning att landstings— kommunerna ges formella möjligheter att bistå kom— munerna i deras ansträngningar att skapa sysselsätt— ning.

I enlighet med prop. om ökad kommunal självstyrelse och minskad byråkrati (prop. 1980/81:80) har nyligen gjorts en ändring av kommittéförordningen (1976:ll9). Ändringen (1981:307) innebär att kommittéförslagens effekter för den kommunala självstyrelsen skall belysas i betänkandena. Tilläggsdirektiv (dir 1981:42) har också utfärdats till kommittéer och särskilda utre—

dare vars uppdrag berör kommunal och landstingskom»

munal verksamhet. Avsikten är att förslagen skall

SOU 1981:93 Utredningens överväganden och förslag 143

inriktas på åtgärder som leder till ökad kommunal självstyrelse och kostnadsbesparingar i den kommunala verksamheten.

Erfarenheterna i Stockholms län har inte visat att den inomregionala skatteutjämningen har inkräktat på den kommunala självstyrelsen eller på principen om landstingskommun och kommun som två jämställda kommuntyper. Det finns därför ingen anledning att anta att något annat förhållande skulle gälla om det ges möjlighet till inomregional skatteutjämning inom övriga landstingskommuner. Enligt utredningens uppfattning har inomregional skatteutjämning med

* de begränsningar, som anges i efterföljande special— motivering, ingen negativ inverkan på den kommuna—

la självstyrelsen. Utredningen anser därför att la— gen om skatteutjämning i Stockholms läns landstings- kommun bör utvidgas, så att samtliga landstingskom— muner ges möjlighet att lämna bidrag och lån till kommuner inom resp. landstingskommuns område.

9.6 Effekter på statens och kommunernas ekonomi samt på den kommunala volymutvecklingen

I utredningens direktiv har framhållits att utre— daren har att beakta vad som anförs i tilläggsdie rektiven (dir 1980:20) till samtliga kommittéer och utredare angående finansiering av reformer. Där sägs bl. a. att det är nödvändigt att olika reformers effekter på den kommunala verksamhetens volymutveck— ling och på den kommunala ekonomin klarläggs.

Inomregional skatteutjämning kan finansieras endera

genom:

— bidrag som ryms inom oförändrat skatteuttag

för landstingskommunerna — höjd landstingsskatt

— direkta statliga bidrag till landstingskommunerna för fördelning till kommunerna genom inomregional

skatteutjämning.

Även om olika skäl kan tala för att vissa landstings— kommuner ges särskilda bidrag att användas för inom— i regional skatteutjämning har utredningen inte ansett

sig kunna utgå från att det sist nämnda alternativet används.

Med det synsätt utredningen har anlagt på inomregio— nal skatteutjämning finner utredningen det troligt att inomregional skatteutjämning får en begränsad användning utanför Stockholms län. Inom flertalet

län kommer inomregional skatteutjämning att användas i så ringa utsträckning att det inte torde vara några svårigheter att inrymma densamma i landstingskommu— nernas verksamhet utan att skattehöjning för den

skull behöver vidtas.

Utredningen kan dock inte utesluta att i något en— staka fall inomregional skatteutjämning kan leda till en mindre skattehöjning i någon landstingskom— mun. Det får dock förutsättas att bidragen utgår endast till sådana objekt som är utomordentligt an— gelägna. Hade bidraget inte utgått hade detta ev— entuellt lett till att kommunen själv fått ta kost— naden med i ett sådant fall betydligt större utdebi- teringshöjning än vad som drabbar landstingskommu—

nen. Investeringens anspråk på utrymme för volym—

SOU 1981:93 Utredningens överväganden och förslag

expansion inom den kommunala sektorn hade i detta fall blivit detsamma.

Hade en tänkt industriinvestering inte lett till detta alternativ får man förutsätta att den nämnda investeringen hade skett i en annan kommun där ini- tialinvesteringar i form av industriområden, va-an— läggningar o. dyl. fanns utbyggda. Det finns anled— ning anta att i de flesta fall hade industriinves— teringen då kommit i en kommun som i arbetsmarknads— hänseende inte hade så stora svårigheter som den "kommun som skulle erhållit inomregionalt skatteut— jämningsbidrag för investeringen. Effekten hade då blivit sysselsättningsproblem i den först aktuella kommunen och därigenom högre kostnader för staten

i form av arbetslöshetsersättning, större avdrag

för pendling till avlägsna arbetsplatser m. m.

Hade så inte varit fallet hade det inte varit mo— tiverat att lämna bidrag från landstingskommunen

för att den först nämnda kommunen skulle kunna få förutsättningar att ta emot industriinvesteringen.

Utredningen anser sig därför ha god grund att anta att inomregionala skatteutjämningsbidrag inte kom— mer att leda till en oacceptabel volymexpansion av den kommunala sektorn. I stället anser utredning— en att om inomregionala skatteutjämningsbidrag an— vänds på det sätt utredningen har föreslagit kom— mer detta att medföra minskade anspråk på statliga bidrag för arbetslöshetsunderstöd o. dyl.

Utredningen förordar att landstingskommunerna ges möjlighet att lämna bidrag och lån i skatteutjäm— nande syfte till kommuner inom resp. landstingskom—

mun. Ytterligare försöksverksamhet eller tidsbegräns—

ning av lagstiftningen är enligt utredningens uppfatt—

146. Utredningens överväganden och förslag SOU 1981:93

ning inte motiverad. Det finns heller inte, enligt utredningens uppfattning, några väsentliga skäl för att i detalj lagreglera landstingskommunernas rätt att använda sig av inomregional skatteutjämning.

I stället innebär det väsentliga fördelar att lands— tingskommunerna från tid till annan har möjlighet att pröva om inomregional skatteutjämning skall an— vändas och i vilka former bidrag eller lån skall utgå. Utredningen förordar därför att en lagstift— ning införs som ger landstingskommunerna rätt att lämna lån och bidrag till kommuner inom resp. lands— tingskommuns område i skatteutjämnande syfte. Förslag till lagtext framgår av bilaga 4.

Liksom den nuvarande provisoriska lagstiftningen för Stockholms län är utredningens förslag en kom— petenslag som ger landstingskommunerna rätt men inte skyldighet att lämna bidrag och lån för skat— teutjämning. Det är naturligt att utnyttjandet av den rätt som lagen är avsedd att ge landstingskom— munerna kommer att skifta betydligt mellan olika delar av landet. Lagen ger landstingskommunerna möjlighet att utforma ett skatteutjämningssystem

efter de behov som kan finnas.

Landstingskommunerna får enligt förslaget rätt att lämna lån och bidrag till kommun inom landstings— kommunen. De kommuner som inte ingår i någon lands— tingskommun kan således inte komma att omfattas av

en inomregional skatteutjämning. Som framgår av över— vägandena i avsnitt 9.4 anser utredningen att de problem som finns i Malmö och Göteborg inte bör lösas

genom inomregional skatteutjämning.

Utredningens förslag till lagtext har utformats på

SOU 1981:93 Utredningens överväganden och förslag 147

samma sätt som den nu gällande provisoriska lagen. Enligt utredningens mening bör de uttalanden om la— gens möjligheter och begränsningar som gjordes i förarbetena till denna lag kunna tjäna som vägled— ning också för en ny permanent lag i enlighet med utredningens förslag. Detta innebär bl. a. följan— de.

I kravet på att bidragen eller lånen får lämnas en— dast i skatteutjämnande syfte ligger en begränsning av landstingskommunernas befogenhet i detta hänseen— de. En förutsättning för att lagen skall få tillämpas är således att de lån eller bidrag som övervägs fram— står som ett led i en allmän strävan att åstadkomma skatteutjämning i länet.

Ytterligare begränsningar i landstingskommunernas kompetens kan följa av allmänna kommunalrättsliga principer. Här kommer i första hand den s. k. lik— ställighetsprincipen i åtanke. Denna princip inne— bär att en landstingskommun inte får särbehandla landstingsmedlemmar eller grupper av landstingsmed— lemmar annat än på objektiv grund.

Det generella skatteutjämningssystem som tillämpas inom Stockholms läns landstingskommun inger enligt utredningens mening inga betänkligheter från de synpunkter som nu nämnts. När det gäller behovet

av en inomregional skatteutjämning i andra län har utredningen i sina överväganden utgått från att nå— gon bidragsgivning av denna omfattning inte blir aktuell. Behovet inskränker sig enligt utredningens uppfattning i huvudsak till insatser i krisdrabbade kommuner. Sådana insatser bör kunna göras med stöd av lagen, om landstinget fattar beslutet om bidrag eller lån under den givna förutsättningen att andra kommuner under motsvarande betingelser får samma

förmån (jfr prop. 1977/78:48 s. 14). Det hör till-

148. Utredningens överväganden och förslag SOU 1981:93

läggas att ett landstingskommunalt lån eller bidrag för att möjliggöra kommunala åtgärder givetvis får lämnas endast under förutsättning att åtgärderna i sig är kompetensenliga.

Slutligen bör det understrykas att ett system för inomregional skatteutjämning inte får utformas så att låne- eller bidragsgivningen inkräktar på den kommunala självstyrelsen eller på principen om landstingskommuner och kommuner som två jämställ— da kommuntyper (jfr KU 1977/78:21 s. 4).

SOU l98lz93

SÄRSKILDA YTTRANDEN

Särskilt yttrande av sakkunnige Rune Bergsten

Utredningsmannen har föreslagit att samtliga landstings— kommuner skall ges rätt att lämna bidrag och lån till kommuner inom resp. län i skatteutjämnande syfte. Jag kan inte biträda detta förslag i vad det avser lands— tingskommuner utanför Stockholms län. Mina synpunkter på förslaget vill jag närmare utveckla i det följande.

S_testtelfneiårslendstinsethgggg

De kommunalekonomiska förhållandena i Stockholms län skiljer sig i flera avseenden väsentligt från landet i övrigt. Skillnaderna i skattekraft mellan kommunerna i länet är mycket stora även sedan den senaste skatteut— jämningsreformen har genomförts. ojämlikheten i skatte— kraft har helt naturligt även fört med sig stora skill- nader i fråga om skattesats. Skillnaderna i utdebitering har förstärkts av att ett fåtal kommuner med låg skatte— kraft under expansionen på 1960—talet och första hälften av 1970—talet tog på sig en hög bostadsproduktion för att tillgodose hela Stockholmsregionens behov.

Den gemensamma bostads— och arbetsmarknaden ger goda skäl för en utjämning av kostnader och intäkter inom regionen. Möjligheterna för regionen själv att inom sig göra en om— fördelning av kommunernas skatteinkomster är unika för landet. Landstingskommunen och tio kommuner har så hög skattekraft att de ligger utanför det statliga skatteutv jämningssystemet. Samtliga dessa med ett undantag har mycket hög skattekraft, 15—54 procentenheter över den

i skatteutjämningssystemet garanterade. Genom landsting—

150 Särskilda yttranden sou 1981193

et kan alltså medel överföras från kommuner med hög skat— tekraft till skattekraftssvaga kommuner. Eftersom lands— tingskommunen står utanför skatteutjämningssystemet sker finansieringen utan inblandning av statliga medel.

Lagen om skatteutjämning i Stockholms läns landstings— kommun tillämpas på i princip samma sätt som det stat— liga skatteutjämningssystemet. Riktpunkten för utjäm— ningen är viss andel av medelskattekraften i länet. Det

är således fråga om en utjämning av skattekraft som grund— das på objektiva faktorer. Systemet ger kommunerna ett allmänt finansieringsbidrag och inger därför inga betänk— ligheter med tanke på principerna om kommunal självsty— relse och om landstingskommuner och kommuner som två likställda kommuntyper. Då de stora skillnaderna i skat—

v

tekraft och utdebitering mellan kommunerna i länet tor— de komma att bestå under överskådlig tid delar jag ut— redarens uppfattning att lagen om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun bör permanentas.

Övriga landstingskommuner

De skildrade speciella förhållanden som råder i Stockholm län saknar motsvarighet i andra delar av landet, som ut— redaren själv har konstaterat. Utanför Stockholms län uppbär alla landstingskommuner och samtliga kommuner med några få undantag skatteutjämningsbidrag från staten. Flertalet av de 14 kommuner som står utanför skatteut— jämningssystemet har en skattekraft som obetydligt över— stiger den av staten garanterade. Genom det statliga skatteutjämningssystemet ges i princip alla kommuner samma ekonomiska förutsättningar även om det givetvis finns brister i systemet. Eftersom praktiskt taget samt— liga kommuner har brist på skattekraft i skatteutjäm— ningslagens mening finns egentligen inga ekonomiska re— surser att omfördela mellan kommunerna inom länen. Inte heller i fråga om skattesats finns samma stora skillna—

der mellan kommunerna inom resp. län som i Stockholms

län. En generell skatteutjämning uppbyggd efter de prin— ciper som gäller för Stockholms län är således inte tillämplig i andra delar av landet.

Framför allt av de skäl som jag här har redovisat kan jag inte biträda utredarens förslag att vidga området för inomregional skatteutjämning till att gälla hela landet. Den form av bidragsgivning som utredaren har tänkt sig har jag principiellt starka betänkligheter mot. Jag an- ser att den inte har karaktär av skatteutjämning i ve— dertagen mening.

i Sidrag för vissa ändamål

Utredaren nämner exempel på ett par fall där inomre— gionala skatteutjämningsbidrag skulle vara tänkbara. I ena fallet avses verksamhetsområden som är gemen— samma för kommunen och landstingskommunen. För några av dessa verksamheter är det fråga om ersättning för tjänster som kommunen lämnat till landstingskommunen. I dessa fall och även i fråga om andra gemensamma verk— samheter bör mellanhavandena regleras genom avtal el— ler liknande. Att konstruera någon form av inomregio- nalt skatteutjämningsbidrag i sådana fall förefaller olämpligt.

Utredningsmannen för fram som ett andra exempel för— delarna med att landstingskommunen skulle kunna använ— da inomregional skatteutjämning som stöd åt en kommun med svåra ekonomiska förhållanden att skapa sysselsätt— ning i sin bygd. Av flera skäl känner jag mig tveksam mot detta förslag. Det torde vara svårt att finna så— dana generella regler, som måste ligga till grund för inomregionala skatteutjämningsbidrag. Jag delar de far— hågor som sakkunnige Lindström gett uttryck för i sitt särskilda yttrande att stödinsatser av detta slag kan inkräkta på den kommunala självstyrelsen och på prin- cipen om landstingskommun och kommun som jämställda

kommuntyper. Till skillnad mot de allmänna finansie— ringsbidrag som lämnas i Stockholms län är det här fråga om riktade bidrag. Erfarenheterna från Stock— holms län att bidragen inte har inkräktat på den kom— munala självstyrelsen kan därför inte åberopas som stöd för att införa denna form av inomregional skatteutjäm—

ning.

Den kommunala kompetensen på det näringspolitiska om— rådet är dessutom begränsad. Så snart det inte rör sig om allmänna åtgärder för att skapa gynnsamma förutsätt— ningar för näringslivet kan svåra gränsdragningsprob— l lem uppstå beträffande vad som i de enskilda fallen i kan anses som tillåtna eller otillåtna stödåtgärder.

Ekonomiskaikonsekvenser

in; för. s_tet__ec_h_kommun

Utredningsmannen antar att inomregional skatteutjämning får en så ringa användning utanför Stockholms län att kostnaderna inte medför någon skattehöjning för lands— tingskommunerna, annat än i undantagsfall. Det kan kom— stateras att underlag för säkra bedömningar om kostna— derna saknas. Risken är dock uppenbar att om bidrags— givningen inleds så kan kraven från kommunernas sida på rättvisa och likställighet driva fram successivt ökade anslag för detta ändamål. Man kan därför inte bortse från att förslaget, om det genomförs, kan med— föra ökad utdebitering och ökad volym på kommunal in- vestering och konsumtion. I dagens samhällsekonomiska situation då ansträngningar inriktas på att begränsa skattehöjningarna och volymutvecklingen inom den kom— munala sektorn är detta olyckligt.

Eftersom Stockholms läns landstingskommun står utanför det statliga skatteutjämningssystemet bidrar inte sta— ten till kostnaderna för den inomregionala skatteut— jämningen i detta län. Övriga landstingskommuner får skatteutjämningsbidrag på grund av att den egna skatte—

SOU 1981193 Särskilda yttranden 153

kraften är lägre än den av staten garanterade. Skatte— utjämningsbidraget är så konstruerat att bidraget utgår i proportion till skatteuttaget. En höjning av skatte— satsen i exempelvis Jämtlands eller Norrbottens läns landstingskommun finansieras således till 30 % med skat— teutjämningsbidrag från staten. Om inomregional skatte— utjämning införs utanför Stockholms län för detta såle— des med stor sannolikhet med sig ökade kostnader även

för staten.

I viss mån motsvarar den av utredningsmannen tänkta inriktningen av den inomregionala bidragsgivningen karaktären'hos de statliga extra skatteutjämnings— bidragen. Syftet med det extra skatteutjämningsbi— draget är att täcka brister i det ordinarie skatte— utjämningssystemet och ge stöd till kommuner som av olika skäl har kommit i ekonomiska svårigheter. Un— der senare år har allt större andel av anslaget till extra skatteutjämningsbidrag gått till kommuner som drabbats särskilt hårt av ogynnsamma förändringar, exempelvis nedläggningar av företag eller driftsin—

skränkningar.

Ansökan om extra skatteutjämningsbidrag ges in till länsstyrelserna som med eget yttrande skall vidarebe- fordra ansökan till regeringen. Länsstyrelsens känne— dom om förhållandena i kommunerna förs alltså fram i ärendet. Ansökningarna behandlas sedan av en parlamen— tariskt sammansatt nämnd som lämnar förslag till rege— ringen. De lokala synpunkterna i dessa ärenden kan där— för anses bli tillgodosedda på ett tillfredsställande sätt. Flera länsstyrelser redovisar i vilken ordning kommunerna bör komma i fråga för bidrag enligt resp. länsstyrelses mening. Möjligen borde samtliga läns— styrelser uppmanas att göra sådana prioriteringar. Det finns därför enligt min uppfattning inte anledning ge landstingskommunerna möjlighet att via ett inomregio—

nalt skatteutjämningssystem lämna bidrag till kommu—

ner som av speciella skäl har hamnat i en svår ekono- misk situation.

Övrigt

Jag delar utredningsmannens uppfattning att de kom— munalekonomiska problemen som finns i Malmö och

Göteborg inte kan lösas genom inomregional skatteut— jämning.

Utredningsmannen har använt sig av det inom företags— ekonomin förekommande begreppet soliditet, dvs. det egna kapitalets andel av de totala tillgångarna, för jämförelser mellan kommunerna. Jag är tveksam inför värdet av sådana jämförelser. Det investerade stam— kapitalet har i jämförande sammanhang inte samma be— tydelse inom kommunalekonomin som det torde ha inom affärsvärlden.

Sammanfattning

Utredningsmannens förslag att ge samtliga landstings— kommuner rätt att bevilja inomregionala skatteutjäm— ningsbidrag kan jag inte stödja av sammanfattningsvis följande skäl

— de unika förhållanden som gäller i stockholms län framför allt i fråga om skillnader i skattekraft och skattesats mellan kommunerna saknar motsvarighet i andra delar av landet

— de ändamålsbestämda bidrag som avses i förslaget har inte karaktär av skatteutjämningsbidrag i vedertagen mening

— de riktade bidrag det är fråga om kan inkräkta på den kommunala självstyrelsen och på principen om lands— tingskommuner och kommuner som jämställda kommuntyper — bidrag för att stödja sysselsättningen kan medföra kompetensproblem

— bidragen medför en uppenbar risk för ökad landstings— skatt och kan även få effekter på volymutvecklingen inom den kommunala sektorn

— staten får automatiskt ökade kostnader om bidrags— givningen medför höjd landstingsskatt

— bidrag till kommuner med speciella svårigheter t. ex. till följd av nedgång i sysselsättningen bör lämnas

av staten i form av extra skatteutjämningsbidrag.

Särskilt yttrande av sakkunnige Harry Lindström

Utredningsdirektiven har rubricerats Inomregional skat— teutjämning. Enligt min mening är en mer adekvat benäm— ning Landstingskommunal skatteutjämning. Vad utredningen handlar om är nämligen huruvida alla landsting — inte l som nu enbart Stockholms läns — skall ha laglig rätt att ! bevilja ekonomiska bidrag till kommuner inom landstings— * området.

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGSKOMMUN

Jag tillstyrker förslaget att Stockholms läns landsting får en icke tidsbegränsad rätt att bevilja landstingskom— munal skatteutjämning. Härför talar följande förhållan— den, som speciellt kännetecknar Stockholms län.

0 Principerna för kommunindelningsreformen tillämpades

endast delvis i Stockholms län.

0 Regionen har till största delen en gemensam arbets— och bostadsmarknad.

0 Stora skillnader föreligger mellan kommunernas skatte—

kraft och utdebitering.

0 Landstingskommunen är den enda i landet som p. g. a. att skattekraften betydligt överstiger genomsnittet för riket står utanför skatteutjämningssystemet.

LANDSTINGSKOMMUNAL SKATTEUTJÄMNING I ÖVRIGA LÄN

Av skäl, som nedan redovisas — jag avstår från att kom- mentera enskilda avsnitt och detaljer i betänkandet — kan jag emellertid inte stödja förslaget att övriga landsting ges samma lagliga möjligheter att bevilja landstingskommunalt skatteutjämningsbidrag.

åriqsieiella -sreeqntter _

Huvuddelen av kommunernas verksamhet är statligt regle— rad. Men även övrig verksamhet har i stor utsträckning initierats av staten genom ekonomiska Stimulansbidrag. Syftet har varit att tillförsäkra medborgarna oavsett kommuntillhörighet ett visst mått av likvärdig samhälle— lig service.

Förutsättningen för att kommunerna skall kunna upprätt— hålla en standard, som överensstämmer med statsmakternas intentioner, har alltid varit att staten tillför kommu- nerna ett tillskott av ekonomiska resurser. Så sker ge— nom ändamålsbestämda statsbidrag och icke "öronmärkta" skatteutjämningsbidrag.

Eftersom staten har ett stort inflytande på den kommuna— la verksamhetens innehåll och omfattning har det från kommunernas sida alltid ansetts vara en självklar statlig skyldighet att bära en del av kostnaderna för den kom— munala verksamheten.

Ett landstingskommunalt skatteutjämningsbidrag skulle i praktiken utgöra en förstärkning av det statliga skatte— utjämningsbidraget till kommunerna. Med andra ord skulle

en sådan ordning innebära att landstingskommunerna tar

på sig en uppgift, som hittills ansetts böra tillkomma

staten och ingen annan.

Utredningsmannen konstaterar att förhållandena i Stockholms län är unika och att de följaktligen inte kan åberopas

som motiv för landstingskommunalt skatteutjämningsbidrag

i andra län. Han förordar ändå att den lagliga rätt att bevilja sådant bidrag, som tillerkänts Stockholms läns landsting, skall utvidgas till att gälla samtliga lands— tingskommuner. Som skäl härför anför han bl. a. att "inom— regional skatteutjämning kan också vara ett stöd för att

en kommun med svåra ekonomiska förhållanden skall kunna

skapa sysselsättning i sin bygd".

Bidraget avses alltså i första hand bli använt för inves— teringar i syfte att underlätta företagsetablering inom kommunen. Någon annan slutsats kan inte dras av argu— mentet att "landstingskommunen bör ges möjligheter att bistå kommunerna i deras ansträngningar att skapa sys—

selsättning".

Att de engångsinsatser som det här är fråga om, har ka— raktären av ändamålsbestämda bidrag, till vilka således knytes villkor, har utredningsmannen inte anfört betänk— ligheter mot. Det finns särskild anledning påtala denna underlåtenhet eftersom den vidgade kompetens, som till— erkändes Stockholms läns landsting, gavs under förutsätt— ning att vare sig låne— eller bidragsgivningen fick ut— formas så "att den inkräktar på den kommunala självsty— relsen eller på principen om landstingskommun och kom—

mun som jämställda kommuntyper".

Enligt riksdagens beslut om inomregionalt (landstings— kommunalt) skatteutjämningsbidrag i Stockholms län skall bidrag och lån till kommun inom länet kunna beviljas i

den mån det är påkallat_för_att främja skatteutjämning.

Utgående bidrag lämnas därför i form av förstärkning av den bidragsberättigade kommunens skattekraft.

Det system som Stockholms läns landsting valt svarar så— lunda mot begreppet landstingskommunal skatteutjämning. Detta kan däremot inte sägas om den form av bidragsgiv— ning, som utredningsmannen föreslår. I stället är det fråga om engångsinsatser till en kommun, som t. ex. på grund av en företagsnedläggning råkat i ekonomiska svå— righeter.

Enligt min mening har utredningsmannen inte hållit sig inom ramen för direktiven, som rubricerats Inomregional skatteutjämning.

Stockholms läns landstingskommun - övriga landstings— kommuner i

De speciella förhållanden, som kännetecknar Stockholms län, har jag inledningsvis gett exempel på.

Samtliga övriga landstingskommuner ingår i det statliga skatteutjämningssystemet på grund av att de ansetts vara i behov av statligt stöd för att utan alltför stora ut— debiteringsskillnader kunna upprätthålla en godtagbar standard inom främst sjuk— och hälsovårdsområdet.

Avsikten har givetvis inte varit att ge dessa landstings— kommuner utrymme för ekonomiska bidrag till kommuner i skatteutjämnande syfte.

Jag är överens med utredningsmannen när han avvisar tan— ken på särskilda statliga bidrag till landstingskommuner— na att användas för skatteutjämning mellan kommunerna inom området.

Det bör vara tillräckligt med att länsstyrelserna, som har en sammansättning, där såväl kommunerna som lands—

SOU 1981:93 Särskilda yttranden 159

tingskommunen är företrädda, prioriterar de enskilda kommunernas ansökningar om statligt extra skatteutjäm—

ningsbidrag.

finansiella .aneekrenssr

Utredningsmannen utgår ifrån att landstingen — med undan— tag för Stockholms läns — kommer att utnyttja en befogen— het att bevilja landstingskommunalt skatteutjämningsbi- drag endast i begränsad utsträckning. I flertalet län skulle omfattningen av bidragsgivningen t. o. m. bli så ringa att den borde kunna rymmas inom ramen för oföränd— rad landstingsskatt. — Om detta är sant innebär påståen— det att många landstingskommuners nuvarande skattesats

är högre än vad som svarar mot det verkliga behovet.

Realismen i utredningsmannens antaganden kan på goda grun-

der ifrågasättas.

I Norrlandslänen men även inom andra delar av landet har många kommuner drabbats av sysselsättningsproblem som en följd av att ett eller flera företag upphört med sin pro—

duktion eller genomfört personalinskränkningar.

I några län får många kommuner statligt extra skatteut— jämningsbidrag. Där så är fallet torde det i praktiken bli ytterst svårt att begränsa landstingets bidragsgiv— ning till enbart någon enstaka kommun.

Ett realistiskt antagande är däremot, att om landstinget i sådana län beviljar en eller flera kommuner ekonomiskt stöd, finns det stor risk för att statens nuvarande extra skatteutjämningsbidrag till dessa kommuner kan komma att reduceras. Härför talar utvecklingen i Stockholms län där statligt extra skatteutjämningsbidrag kraftigt minskats fr. o. m. 1979 då landstingskommunalt skatteutjämnings— bidrag infördes. Förändringarna framgår av följande sam-

manställning.

Av staten beviljat extra skatteutjämningsbidrag till kom— munerna i Stockholms län åren 1976—1982.

År Mkr I procent av totala anslaget för rikets ___-r______-_-_KQWWQQQE-______________-____-_"_l_____ 1976 6,3 23,5

1977 23,07 51,8

1978 54,65 56,6

1979 39,68 34,5 1980 19,95 20,8 Efter det att inomregional skatteå 1981 18,2 18,5 utjämning infördes 1982 17,75 17,6

i

Jag tror alltså inte på antagandet att de landsting, som börjar med denna form av bidragsgivning, skulle kunna begränsa den till enbart en eller ett par kommuner. Jag bedömer det därför som uteslutet att de landstingskommu— ner, som inför systemet, på sikt kan orka med detta utan konsekvenser på utdebiteringsbehovet.

GÖTEBORGS OCH MALMÖ KOMMUNER

Jag instämmer i de slutsatser, som utredningsmannen dragiw ifråga om Göteborgs och Malmös speciella problem. Lands_ tingskommunal skatteutjämning är inte någon framkomlig väg för att åstadkomma en positiv förändring av dessa kommuners bekymmersamma situation. Avgörande hinder är det förhållandet, att Göteborg och Malmö är landstings— fria kommuner, dvs. de ombesörjer och bekostar själva samtliga landstingsuppgifter.

Problemen måste lösas på annat sätt. REMISSYTTRANDEN ÖVER 1976 ÅRS KOMMUNALEKONOMISKA UTREDNINW

Avslutningsvis återger jag följande uttalande i prop.

1978/79:95 om den kommunala ekonomin.

"Tankarna på en inomregional skatteutjämning som komple— ment till ett statligt riksomfattande skatteutjämnings- system möts med stor skepsis hos remissinstanserna. Fler— talet som uttalar sig i denna fråga, antingen motsätter sig helt ett allmänt genomförande av inomregional skatte— utjämning eller uttalar starka betänkligheter mot ett så- dant system. Fndast några remissinstanser är klart posi— tiva. Nästan samtliga dessa återfinns i Stockholms län. Många remissinstanser ifrågasätter om inte en sådan bi— dragsgivning kan rubba relationerna landstingskommun — kommun. Farhågor uttalas för att landstingskommunerna skulle kunna bli ett slags överkommuner, vilket allvar— ligt skulle inkräkta på den kommunala självstyrelsen."

SOU 1981:93

Kommittédirektiv

Inomregional skatteutjämning

Dir 1980:26

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04—10

Departementschefen, statsrådet Boo, anför.

Riksdagen antog år 1977 (prop. 1977/78:48, KU 1977/78: 21, rskr l977/78::104) ett förslag till lag om skatte— utjämning i Stockholms läns landstingskommun (SFS 1977: 1094). Enligt lagen får landstingskommunen lämna bidrag och lån till kommun i landstingskommunen i den mån det är påkallat för att främja skatteutjämning. Lagen träd— de i kraft den 1 januari 1978 och gäller till utgången av år 1981. Den innebär att landstingskommunen själv bestämmer om inomregional skatteutjämning skall införas

och hur den skall utformas.

Det var den svåra ekonomiska situationen för vissa kom— muner i Stockholms län som var anledningen till att den nya lagen kom till. Dessa kommuner hade på grund av den snabba expansionen fått svårigheter att finansiera en kommunal service av acceptabel standard. Skillnaderna mellan länets kommuner i fråga om skattekraft och utde— bitering var betydande. Särskilda åtgärder hade krävts. Utvecklingen hade lett fram till att mer än hälften av det statliga extra skatteutjämningsbidraget för både år 1977 och år 1978 gick till kommuner i Stockholms län. Denna utväg hade måst tillgripas trots att kommunerna i länet hade den i genomsnitt högsta skattekraften i landet.

De kommunalekonomiska problemen i Stockholmsområdet var

enligt prop. 1977/78:48 så stora att landstingskommunen

164. Bilaga ] SOU 1981:93

under begränsad tid borde få möjlighet att lämna lån och bidrag till kommunerna i skatteutjämningssyfte.

I propositionen framhölls bl. a. att möjligheten för landstingskommunen att lämna lån och bidrag inte får ändra den gällande ordningen med kommunen och landstings— kommunen som två likställda kommuntyper. Det uttalades dock att ett skatteutjämningssystem som endast innebär att landstingskommunen skjuter till skatteunderlag för att kommunen skall kunna uppnå en viss garanterad skat— tekraft eller lämnar lån med fördelaktiga lånevillkor till en kommun med särskilda ekonomiska problem inte medför några sådana risker. Lånevillkor och andra vill— kor av teknisk natur borde enligt propositionen kunna ställas upp av landstingskommunen, däremot inte villkor som inskränker den kommunala självstyrelsen. Det uttala- des vidare att landstingskommunens handlingsfrihet i fråga om skatteutjämningen begränsas av bl. a. den kom— munala likställighetsprincipen.

I ett yttrande till konstitutionsutskottet tillstyrkte finansutskottet (FiU 1977/78:2y) propositionen. Kon— i stitutionsutskottet instämde i de nyss återgivna utta— landena i propositionen. Utskottet betonade särskilt att ett system för inomregional skatteutjämning med landstingskommunen som låne— och bidragsgivare inte får utformas så att vare sig låne— eller bidragsgiv— ningen inkräktar på den kommunala självstyrelsen eller på principen om landstingskommun och kommun som två jämställda kommuntyper. Lagen om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun borde enligt utskottet ses som ett provisorium. Riksdagen biföll proposi— tionen.

Frågan om inomregional skatteutjämning berördes också i propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin.

Det uttalades att erfarenheterna från den verksamhet

som får bedrivas under åren 1978—1981 med stöd av la—

gen om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskom— mun bör avvaktas innan ställning tas till den inomregio— nala skatteutjämningen på längre sikt. Vid riksdagsbe— handlingen lämnades detta uttalande utan erinran (FiU 1978/79:35).

Riksdagen har år 1979 behandlat en motion om ändring i lagen om skatteutjämning i Stockholms läns lands— tingskommun (motion 1978/79:1614, KU 1979/80:12). År 1980 har väckts en motion om att lagen bör förlängas utan tidsbegränsning (motion 1979/80:1568).

De bestämmelser om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun som infördes genom 1977 års lag inne— håller inte mer än vad som behövs för att landstings— kommunen skall få befogenhet att befatta sig med sådan utjämning. Enligt vad föredraganden anförde i propo— sitionen borde landstinget på egen hand få bestämma hur skatteutjämningssystemet skulle utformas. Anled— ning saknades för staten att närmare reglera detta om— råde eller att ange bestämda gränser för landstings— kommunens rätt att engagera sig i skatteutjämningen.

Föredraganden anförde att den inomregionala skatteut— jämningen inte borde ersätta den statliga skatteutjäm— ningen utan utgöra ett komplement till denna. Statliga skatteutjämningsbidrag borde utgå oberoende av om landstingskommunen utnyttjar sin befogenhet att vidta skatteutjämnande åtgärder eller ej. Några särskilda be— stämmelser i lag om hur den inomregionala skatteutjäm— ningen skall förhålla sig till den statliga behövdes inte. När statlig skatteutjämning förekommer, ligger den enligt föredraganden alltid i botten. Det blir se— dan landstingets sak att avgöra om landstingskommunala skatteutjämningsbidrag dessutom skall utgå. Effekterna av det statliga skatteutjämningssystemet i länet blir med andra ord av betydelse för landstingets ställnings—

tagande i frågan om inomregional utjämning.

166. Bilaga 1

Stockholms läns landsting beslöt den 11 september 1978 om inomregional skatteutjämning från och med år 1979. Vid denna tidpunkt garanterade det statliga skatteut— jämningssystemet kommunerna i Stockholms län en skatte— kraft motsvarande 95 % av rikets medelskattekraft. Det— ta tal motsvarade då 78 % av medelskattekraften i länet. Landstingets beslut innebar att vid den inomregionala skatteutjämningen skulle skattekraften utgöra fördel— ningsgrund och justeras för skillnader i underskott i förvärvskälla, inkomststruktur och socialhjälpskost— nader. Skatteutjämningsnivån skulle för år 1979 vara

86 % av medelskattekraften i länet räknat före juste— ring med de nyss nämnda faktorerna. Utjämningsbeloppen skulle utgå i form av bidrag. Rättviseskäl anfördes

som motiv för systemet med "justerad" skattekraft. Jus— teringsfaktorerna kan beskrivas på följande sätt. Har invånarna i en kommun i medeltal högre avdrag för under- skott i förvärvskälla (främst ränteavdrag för fastig— heter) än genomsnittet i länet, minskar landstingskom— munens bidrag till kommunen — har invånarna lägre äv— drag än genomsnittet, ökar bidraget. Har inkomsttagar— na i en kommun i medeltal högre inkomster än genom— snittet i länet, minskar landstingskommunens bidrag

till kommunen — är förhållandet det omvända ökar bi- draget. Har en kommun högre socialhjälpskostnader, ökar landstingskommunens bidrag — är förhållandet det om— vända minskar bidraget. Det med hänsyn till justerings— faktorerna framräknade tillskottet uttrycks i skatte— kronor. Bidragsbeloppet beräknas genom att antalet till— skjutna skattekronor multipliceras med kommunens skat— tesats för året före bidragsåret. Landstinget beslöt också att kommuner som år 1979 fick inomregionalt skat— teutjämningsbidrag skulle kunna få bidrag för att täcka viss del av sina kostnader för hyresförlustlån.

År 1979 fick 13 av länets 23 kommuner inomregionala

skatteutjämningsbidrag av varierande storlek, från drygt

SOU 1981:93 Bilaga I 167

47 milj. kr. (Botkyrka) till 3 milj. kr. (Huddinge). Totalt fördelade landstingskommunen för detta år såda— na bidrag med 178,7 milj. kr. För år 1979 budgeterades dessutom bidrag för kostnader för hyresförlustlån med 17 milj. kr.

Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:95, FiU 1978/

79:35, rskr 1978/79:335) om en omfattande reformering

av det statliga skatteutjämningssystemet med början år

1980. Reformen innebär dels en väsentlig förbättring

i utjämningen av de ekonomiska förutsättningarna mellan kommuner resp. landstingskommuner, dels en kraftig ök— 1 ning av de bidragsmedel som genom skatteutjämningssys- temet förs över till den kommunala sektorn. Den grund- garanti som tillförsäkras kommuner och landstingskom— muner enligt den i lagen (l979:362) om skatteutjäm— ningsbidrag gjorda inplaceringen i skattekraftsklas- ser kompletteras med tillägg eller avdrag på grund av åldersstrukturens inverkan på kostnaderna i kommuner— na resp. landstingskommunerna. Dessutom utgår tillägg till kommuner med snabb befolkningsminskning. En spärr— regel garanterar att avdrag för gynnsam åldersstruktur inte får medföra att den tillförsäkrade skattekraften i något fall kommer att understiga 100 % av medelskat- tekraften när reformen är fullt genomförd. Enligt en annan spärregel får inte heller den tillförsäkrade skattekraften när reformen är fullt genomförd under— stiga den garanti som gällde för år 1979, ökad med tre procentenheter.

Det inomregionala skatteutjämningssystemet för år 1980 har anpassats till det reformerade statliga systemet.

De regler som Stockholms läns landsting antog den 3 sep- tember 1979 innebär i huvudsak följande. Vid beräkning

av inomregionalt skatteutjämningsbidrag skall utgångs— punkten vara den statliga grundgarantin. Den av lands— tingskommunen garanterade skatteutjämningsnivån för år

1980 ökar till 88 % av medelskattekraften i länet. Det—

168. Bilaga 1

SOU 198193

ta räknat före hänsynstagande till de av landstinget

den 11 september 1978 beslutade justeringsfaktorerna (underskott i förvärvskälla, inkomststruktur och social— hjälpskostnader). Åldersstrukturfaktorn i det nya stat— liga skatteutjämningssystemet inverkar alltså inte på det inomregionala systemet. I sammanhanget beslöt lands— tinget att kommuner som år 1980 erhåller inomregionalt skatteutjämningsbidrag skulle få bidrag för att täcka viss del av sina kostnader för hyresförlustlån. Lands— tinget beslöt också att i flerårsbudget 1980—1984 för år 1980 uppföra anslag för den inomregionala skatteut— jämningen samt uppdrog åt förvaltningsutskottet att ut— värdera reformen.

År 1980 får 13 av länets 23 kommuner enligt landstingets beslut inomregionalt skatteutjämningsbidrag av varie—

rande storlek, från drygt 48 milj. kr. (Botkyrka) till 4 milj. kr. (Vallentuna). Totalt fördelar landstings- kommunen för detta år sådana bidrag med 193,6 milj.! kr. För år 1980 budgeterades dessutom bidrag för kostnader för hyresförlustlån med 16,7 milj. kr.

Förvaltningsutskottet beslöt den 22 januari 1980 att låta utvärdera reformen om inomregional skatteutjäm— ning så att landstinget kan behandla frågan under första halvåret 1980. Utvärderingen skall utgå från förutsättningen att inomregional skatteutjämning skall fortsätta efter år 1981. Förvaltningsutskottet förut— sätter alltså att riksdagen genom ny lagstiftning med— ger detta. Det har i anslutning till förvaltningsut— skottets beslut bl. a. uttalats att inomregional skat- teutjämning blir nödvändig under 1980—talet för att för— hindra ytterligare sociala och ekonomiska orättvisor i

regionen.

Jag vill nu ta upp frågan om en förlängning av lag— stiftningen om inomregional skatteutjämning. Jag vill

därvid erinra om uttalandet i prop. 1977/78:48 att er—

S(DIJ l981:93

farenheterna från försöksverksamheten i Stockholms län bör kunna ligga till grund för överväganden om en mera permanent möjlighet till inomregional skatteutjämning i detta län och om en motsvarande möjlighet för andra

län.

Jag har i det föregående konstaterat att Stockholms läns landstingskommun har tagit initiativ till att utvärdera den inomregionala skatteutjämningen i länet. Denna ut- värdering bör kunna utgöra en del av underlaget för över— vägandena i första hand om fortsatta möjligheter till inomregional skatteutjämning i Stockholms län. Jag an— ser att det bör uppdras åt en särskild utredare att pröva frågan om en mera permanent möjlighet till sådan skatteutjämning i detta län. Enligt min mening bör nu också utredas frågan om en motsvarande möjlighet bör införas även för andra län. Utredaren bör därvid upp- märksamma de särskilda förhållandena i Malmöhus och Göteborgs och Bohus län, där den största kommunen i resp. län inte ingår i landstingskommunen.

Jag vill erinra om att utredaren har att beakta vad som anförs i tilläggsdirektiven (Dir 1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående fi— nansiering av reformer. Där sägs bl. a. att det är nöd— vändigt att olika reformers effekter på den kommu—

nala verksamhetens volymutveckling och på den kommu— nala ekonomin klarläggs. Det uttalas också att kom— mittéerna mot denna bakgrund måste noga beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag och redovisa ett genomarbetat underlag som medger be—

dömningar i dessa avseenden.

Oavsett de överväganden som utredaren kommer att redo— visa bör som ett alternativ utarbetas ett förslag till regler som ger fortsatta möjligheter till inomregional skatteutjämning i Stockholms län.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Delförslag för Stockholms län bör redovisas i början av hösten 1980. Om det blir nödvändigt av utredningstekniska skäl, bör utredaren kunna begränsa delförslaget till att avse en förlängning av nuvarande lagstiftning i avvaktan på resultatet av det fortsatta utrednings— arbetet.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för kommundeparte— mentet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att pröva dels frågan om en mera permanent möjlighet till inom— ! regional skatteutjämning i stockholms län, dels frågan om en motsvarande möjlighet bör införas för andra län,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och

annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kost— naderna skall belasta femtonde huvudtitelns kommittéansla

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommundepartementet)

SOU 1981:93 Bilaga 2 171

Lag (19_7_7:1094)_

utfärdad den 19 december 1977

Enligt riksdagens beslut föreskrives följande. Stockholms läns landstingskommun får lämna bidrag och lån till kommun inom landstingskommunen, i den mån det är påkallat för att främja skatteutjämning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 och gäl— ler till utgången av år 1981.

SOU 1981:93 Bilaga 3 173

Läs en fett.—sett. giltighet _a_v_ lesen" (19.71 =_1_0_9_4_)_ _on

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1977:1094) om skatteutjämning i Stockholms läns lands— tingskommun, som gäller till utgången av år 1981, skall äga fortsatt giltighet till utgången av år 1984.

Rör lag. till.

Lag om skatteutjämning inom landstingskommun

Härigenom föreskrivs följande. Landstingskommun får lämna bidrag och lån till kommun

inom landstingskommunen, i den mån det är påkallat för att främja skatteutjämning.

Denna lag träder i kraft den 1. januari 1983, då lagen (l977:lO94) om skatteutjämning i Stockholms läns lands— tingskommun skall upphöra att gälla.

Bilaga 4 175

BEGREPPSFÖRKLARINGAR

Amortering — avbetalning på långfristiga skulder

Avskrivning — planmässig värdenedsättning av anlägg— ningstillgångar. Budgetmässigt redovisas avskrivning- arna som kostnader på driftbudgeten och som kapital— inkomster på kapitalbudgeten. Avskrivningarna i kom— munerna görs i allmänhet på anskaffningsvärde. Vissa kommuner gör avskrivning på nuanskaffningsvärde och vissa tillämpar avskrivning på nuanskaffningsvärde inom speciella programområden och då vanligen inom huvudprogram 5 E_nsrsir _retten_._qe*1 Aitell- ggkfört_värde — anskaffningsvärde med avdrag för gjor- da nominella och extra avskrivningar.

Bruksvärde — nuanskaffningsvärde medgavdrag för värde- minskning på grund av tillgångens ålder och nyttjan- de.

Bruttginvestering — kapitalutgifter för nybyggnad och nyanläggning samt inköp av fastigheter, transportmedel,

maskiner och inventarier.

Disponibelt stamkapital — den del av finansieringska-

pitalet som är avsedd för kapitalbildande ändamål.

griftbudget - redovisning av den resursförbrukning som har direkt samband med produktionen av kommunal ser— vice. I denna del av budgeten återfinns verksamheter med uppgift att tillhandahålla produkter och tjänster av olika slag. Intäkter hänförliga till driftbudgeten betecknas driftintäkter och kostnader hänförliga till

driftbudgeten driftkostnader.

Driftkapital — den del av finansieringskapitalet som

är avsedd att disponeras för driftändamål.

Bilaga 5 177

178. Bilaga 5

SOU 1981:93

Eget_kapital — skillnaden mellan samtliga bokförda tillgångar och skulder. Det egna kapitalet uppdelas i investerat stamkapital och finansieringskapital. Se

även tablå över det egna kapitalets sammansättning.

Finansieringskapital — skillnaden mellan omsättninge— tillgångar och kortfristiga skulder. Finansieringska- pital är liktydigt med rörelsekapital enligt företags— ekonomisk terminologi. Finansieringskapitalet uppdelas i disponibelt stamkapital och driftkapital.

Intern_ränta — kalkylmässigt beroende kostnad för vär— det av det kapital som utnyttjas inom en viss verksam— het.

produktion av anläggningstillgångar. Hit förs tillgång— ar som kommunen skall utnyttja i sin verksamhet under många år. Det gäller anskaffning av t. ex. fastighe— ter, anläggningar, maskiner och inventarier.

Kapitaltjänstkostnad — sammanfattande benämning för intern ränta och avskrivning.

gikvida_medel — kassa, bank, postgiro och obligationer. Eåneskuld — såväl anläggningslån som tillfällig upp— låning, dvs. budgeterad såväl som ej budgeterad upp- låning.

ning på nuanskaffningsvärde och anskaffningsvärde.

Egttokostnad — utgörs för en enskild förvaltningsgren av såväl externa som interna kostnader minus intäkter. Summa nettokostnad för huvudprogram 0—8 inkluderar så—

väl externa som interna kostnader och intäkter. Avskriv—

SOU 1981:93

ningar och intern ränta belastar nettokostnaderna.

Eettqinvesteging — kapitalutgifter minus kapitalinkoms— ter för nybyggnad och nyanläggning samt inköp av fastig— heter, transportmedel, maskiner och inventarier. Kom— munens nettoinvestering är liktydigt med summa netto— utgift för huvudprogram 0—8 på kapitalbudgeten.

Muanskaffningsvärde — värdet av motsvarande ny anlägg—

ningstillgång vid avskrivningstillfället.

Nya lån — verkställd bruttoupplåning avseende anlägg—

ningslån. Tillfällig upplåning (ej budgeterad upplå—

ning) medräknas inte.

Räntenettg — skillnaden mellan externa ränteintäkter

(inkl. eventuella kursvinster) och externa räntekost-

nader (inkl. eventuella kursförluster).

Redovisat_£esulta£ — skillnaden mellan totala drift— intäkter och totala driftkostnader. I driftkostnader— na ingår avskrivningar. Det redovisade resultatet kan med hänsyn till sin användning och ursprung uppdelas

i tre delar:

a) budgeterat resultat (överföringspost, budgeterad fondavsättning, budgeterat ianspråktagande av fon— der, ianspråktagna överskott eller täckta under— skott)

b) fondavsättning och ianspråktagande av fonder (fond— avsättning utöver budget samt förändring av reser— vationer och förskott)

c) budgetöverskott eller budgetunderskott (avvikelser

i förhållande till budget).

Bilaga 5 179

180. Bilaga 5 S(JIJ 198lz93

Skatteinkomster - allmän kommunalskatt, skatteutjäm—

ningsbidrag samt kompensation för skatteomläggningar och skattebortfallsbidrag.

Skattekraft - totala antalet skattekronor i kommunen

under taxeringsåret dividerat med antalet invånare den 1 januari samma år.

skattekronor — summan av den till kommunal inkomst—

skatt beskattningsbara inkomsten för samtliga skatt— skyldiga inom ifrågavarande område dividerat med 100. Antalet skattekronor för år 1980 grundar sig på 1979 års taxering som avser inkomståret 1978. I texten för— kortas skattekronor skkr.

skkr. Total kommunal skattesats är beslutad utdebite— ring till kommun, landstingskommun och församling.

skatteunderlag — totalsumman av kommunmedlemmarnas be— skattningsbara inkomster dividerad med 100. Skatteun— derlaget uttrycks i antal skattekronor.

Soliditet — eget kapital i procent av totala tillgång—

arna.

stamkapital — består av en bunden del (investerat stam—

kapital) och en rörlig del (disponibelt stamkapital). Det är stamkapitalet som enligt kommunallagen inte bör minska.

Totala_tillgåpga£ — bokförda värden för samtliga till—

SOU 1981:93 Bilaga 5 181

Qverföringspgst — upptas med samma belopp på drift- och kapitalbudgeten och avser från drift— till kapi— talbudgeten överförda medel.

der

Exempel: Allman |n- vestermgs-

fond

Kassaför- Iagsfond

Kapitalfon-

Tablå över det egna kapitalets sammansättning

KAPITALBUDGET

Kapital- | Kapital-

budgetens | budgetens reserva— | underskott tioner

| I I I L_ ___

D ispon ibelt stamkapital

Anläggnings- Långfristiga tillgångar skulder

Investerat kapital

Driftfonder Exempel:

Pensions- fond '

Skattereg- leringsfond

Eget kapital

Driftbud—

getens

överskott

DRIFTBUDGET

Driftbud- getens re- servation- er

Driftkapital

Omsättnings- tillgångar

Finansierings- kapital

I Kortfristiga | skulder | 1 I

182. Bilaga 5

Redovisat resultat

___—___—

Budgetöverskott (avvikelser i förhållande

till budget)

Fondavsäitning (fondavsättning utöver budget samt förändring av reservationer och förskott)

Budgeterat resultat

(överföringspost, budgeterad fondavsättning, ianspråk— tagna överskoti eller täckta underskott)

SOU 1981293

KOMMUNALEKONOMISK ANALYS AV KOMMUNERNA I KRONOBERGS OCH VÄRMLANDS LÄN

1 Resultat av analysen 1.1 Kommunernas finansiella ställning

Såväl Värmlands som Kronobergs län visar upp kom— muner med mycket skiftande finansiell ställning. Det går inte att direkt göra en åtskillnad så att kommuner med yttre ogynnsamma förutsättningar ge— nomgående har den svagaste finansiella ställningen. I Kronobergs län kan man se en sådan tendens medan

det är svårare i Värmland.

Detta kan i viss mån sammanhänga med att i Kronobergs län har det varit mindre skillnader i utgående skat—

teutjämningsbidrag och AMS—bidrag till kommunerna. I Värmlands län har det varit större skillnad så att olikheterna i förutsättningar till större del

kompenserats.

Kommunerna har haft olika inriktning på finansie— ringspolitiken. Kravet på finansiell stabilitet har varierat mellan de olika kommunerna. Vissa kom-

muner har haft mycket höga krav på skattefinansiering av investeringar medan andra har haft en betydligt högre låneandel. I de här båda undersökta länen finns det dock inga kommuner som har bedrivit en utpräg— lad lånepolitik.

Vissa kommuner som expanderat kraftigt har finansi— ella problem. 1980 års bokslut tyder på en stabi— lisering i de kommuner som haft svårast tillväxt— problem. Retarderande kommuner har i stor utsträck—

ning anpassat sig till sin situation och vidtagit

finansiella dispositioner i enlighet med sina för-

utsättningar.

Bilaga 6 185

Kommunerna har genomgående stärkt sin ekonomiska ställning de senaste åren. Finansieringskapital och likvida medel har ökat kraftigt under åren 1978—1980. Många kommuner har nu en stark likvi— ditet.

Under några år har man kunnat se en trend till mins— kade investeringar. Detta sammanhänger dels med mins— kat bostadsbyggande och dels med att många kommuner nu har en utbyggd basservice. Flera kommuner pekar dock på att en utbyggnad inom åldringsvården är nöd—

vändig och förestående.

1.2 Kommunernas resultaträkningar

Kommunernas nettokostnader/invånare för huvudpro— gram 0-8 framgår av bilaga 19:1—2 samt 19:5—7. I Kronobergs län är det en spännvidd mellan kommuner med högst kostnader och kommuner med lägst kostna— der om 803 kr./invånare enligt bokslut för år 1979 och 1 026 kr./invånare år 1980. Ytterligheterna rep— resenteras av Uppvidinge med högst kostnader och Älmhult med lägst kostnader.

I Värmlands län är motsvarande spännvidd 826 kr./ invånare i bokslut för år 1979 enligt kommunens egen redovisning och 649 kr./invånare då redovis— ningsformerna likställts. I bokslut för år 1980 är skillnaden enligt kommunernas redovisning 933 kr./invånare. Karlstad uppvisar de högsta kostna— derna och Eda de lägsta 1 1979 års bokslut. Eda

har de lägsta kostnaderna även i 1980 års bokslut medan Torsby och Hammarö har något högre kostnader/ invånare än Karlstad i 1980 års bokslut.

I Kronobergs län har alltså den kommun som har de

sämsta yttre förutsättningarna de högsta driftkost— naderna och en av de kommuner som har de bästa för— utsättningarna har de lägsta kostnaderna. I Värmlands län har kommunen med de bästa förutsättningarna

bland de högsta kostnaderna medan en av de sämst lottade kommunerna har de lägsta.

Inom huvudprogram 0 Gemensam kommunadministration

finns det betydande skillnader mellan de olika kom- munerna. Dessa skillnader sammanhänger till en del med olika organisation och till en del med olika grad av ambitionsnivå. Kommunens ortsstruktur på— verkar också dessa kostnader.

Inom huvudprogram l Qrbete_gch_näringsliv kan man

se en tendens till ökning av kostnaderna med ökan— de avstånd från länets centralort eller i vissa fall från länsdelscentrum. I Värmlands län bokförs på detta program i bokslut år 1979 skyddade verkstäder som drivits av kommunerna men som nu övertagits av Samhällsföretag. Jämförelsen i bokslut för år 1979 för Värmlands län är därför inte helt rättvisande för huvudprogram 1. Vissa kostnader för de skyddade

verkstäderna kvarstår även år 1980.

En del av satsningarna inom området Arbete och nä—

ringsliv syns inte i kommunens budget och bokslut beroende på att verksamheten drivs i ett kommunalt bolag eller i en kommunal stiftelse. Det ökade risk— tagande som sker år 1980 och år 1981 ger heller inte utslag i redovisningen. Jämförelsen störs också i

viss mån av att under detta program förs i vissa

fall anslag som ej har samband med näringslivsbefrämj— ande åtgärder. Sådana poster kan vara anslag till samhällslokaler.

Inom huvudprogram 2 Mark och bostäder kommer också

kommunernas skilda svårigheter i viss mån till ut—

188. Bilaga 6

SOU 1981:93

tryck. Detta avspeglar sig här i förlust på försälj— ning av industrimark samt i vissa fall i hyresför— luster för bostäder.

Inom huvudprogram 3 Kommunikationer sker det stora förändringar genom bildande av länstrafikbolag. Genom att landstingen går in som delägare i läns— trafikbolagen sker en inomregional utjämning under detta huvudprogram. De betydande skillnaderna i kostnadsnivå på detta huvudprogram beror dock till största delen på skillnader i kostnader för gatu— och väghållning. Kommunens ambitionsnivå och tidi—

gare planering ger här stora kostnadsskillnader.

Inom huvudprogram 4 Darkc_f£itid_qch_kultur ser man mycket stora skillnader i ambitionsnivå och följ— aktligen avspeglar detta möjligheten att satsa inom detta avsnitt. Länens centralorter har inom detta huvudprogram betydligt högre kostnader än flerta— let av de övriga. Karlstad förbrukar exempelvis

mer än 600 kr. mer per invånare inom detta huvud— program än vad vissa av glesbygdskommunerna gör. Skillnaden motsvarar mer än 2 kr./skkr. i utdebi-

tering.

Inom huvudprogram 5 DnergiL vatten_qch avfall är

det stora nettokostnadsskillnader mellan kommuner— na beroende på olika grad av avgiftsfinansiering. Taxeskillnaderna mellan kommunerna är förhållandevis små och skillnaden i nettokostnader får därför till helt dominerande del ses som en reell kostnadsskill— nad. Det finns anledning att särskilt observera Uppvidinges höga kostnader som sammanhänger med

att kommunen har flera ungefär lika stora tätort—

er på sådant avstånd från varandra att gemensam

va—försörjning inte varit möjlig.

Inom huvudprogram 6 Utbildning och huvudprogram 7 Social omsorg är det förvånansvärt små skillnader mellan kommunerna med tanke på det utslag ålders— strukturen ger. Det finns inget entydigt mönster för servicenivån inom den sociala sektorn. Sats- ningen på barnomsorg har dock i allmänhet varit störst inom länens centralorter och centralorter- nas pendlingsorter. När det gäller åldringsvård är det svårt att se något entydigt mönster.

Kommunerna uppvisar stora skillnader i räntenetto (skillnad mellan kostnadsräntor och intäktsräntor). Nuvarande räntenivå ger stora skillnader mellan kommuner med olika finansieringspolitik. Skillna— den mellan den kommun som har störst positivt rän— tenetto och den som har störst negativt räntenetto (1979— Hagfors resp. Forshaga, 1980 Hagfors resp. Karlstad) är i 1979 års bokslut 497 kr./invånare motsvarande nära 2 kr./skkr. och i 1980 års bokslut

690 kr./ invånare motsvarande nära 2,50 kr./skkr.

1.3 Påverkan av befolkningsförändringar

I Värmland kan man inte se något samband mellan negativ befolkningsutveckling och svag kommunal ekonomi. I Kronobergs län har dock de två kommuner som haft mest negativ befolkningsutveckling den svagaste ekonomin. Det statliga skatteutjämnings— systemet ger ett relativt bra skydd vid negativ befolkningsutveckling.

Den i det här sammanhanget studerade perioden för befolkningsutveckling, alltså från år 1960 har sam— manfallit med en mycket stor omflyttning från lands—

bygd till tätort. Denna omflyttning har inneburit

stora påfrestningar på den kommunala ekonomin. Vis—

Bilaga 6 189

190 Bilaga 6 S()lJ 1981:93

sa kostnadsposter kommer därutöver att öka kraftigt under det närmaste årtiondet till följd av denna omflyttning. Det gäller speciellt inom äldreomsor—

gen.

Överkapacitetsproblem inom kommunerna beror i de

flesta fall mera på omflyttning från landsbygd till tätort än på utflyttning från kommunen.

1.4 Påverkan av sysselsättningsförändringar

Den negativa sysselsättningsförändringen inom jord— och skogsbruk har medfört en betydande avfolkning av landsbygden. I glesbygdsdelarna har man i dag en utomordentligt ogynnsam åldersfördelning och denna åldersfördelning blir alltmera besvärande. Problemen att upprätthålla en acceptabel service— nivå för åldringsvården i Värmlands glesbygder blir allt svårare till följd av den exceptionellt sto— ra andelen åldringar på landsbygden.

Negativa sysselsättningsförändringar inom tätorter— na har hittills i allmänhet gett förhållandevis

små utslag på den kommunala ekonomin. Undantag är främst Uppvidinge där kommunen fått mycket stora kostnader inom Alstermoområdet till följd av indu— strinedläggningar. Sådana kostnader kan dock väntas på vissa orter i speciellt östra Värmland.

Om kommunen accepterar rollen som en döende bygd förefaller det att under en tidsperiod kunna gå att bibehålla en acceptabel kommunal ekonomi även med en negativ sysselsättningsförändring. Statens kost- nader blir dock mycket höga för sådana kommuner, och service och trivsel blir lidande, varför inga

kommuner väljer en sådan roll.

SOU 1981:93

De industrinedläggningar och indragningar som nu beslutats eller är på gång eller skymtar leder i— nom kommunerna till en starkt ökad satsning och aktivitet inom arbetskraftsbefrämjande åtgärder. De leder dessutom till ett starkt ökat risktagan— de. Statligt och privat sysselsättningsskapande åtgärder inom den producerande sektorn förutsätter också nästan undantagslöst kommunala insatser.

Skillnaderna i arbetsmarknadsförutsättningar för— stärks också genom att de statligt och landstings— kommunalt anställda i stor utsträckning är koncent— rerade till länens centralorter och orter som i övrigt har gynnsamma arbetsmarknadsförutsättningar. Kommuner med arbetsmarknadssvårigheter har i regel låg andel statligt och landstingskommunalt anställda.

1.5 Kommunernas näringslivsbefrämjande åtgärder

Satsningarna på arbete och näringsliv tenderar att öka starkt inom kommuner med vikande sysselsättning.

Dessa satsningar sker på många olika sätt.

Det är vanligt att kommunerna endera i egen regi eller genom ett helägt kommunalt bolag eller en kommunal stiftelse bygger industrihotell. I dessa tillämpas i många fall en subventionerad hyra. Många kommuner försöker här att ha en låg hyra de första åren och sedan att succesivt höja hyran till

marknadsnivå. Detta lyckas inte alltid och subven— tionerna blir mera långsiktiga än beräknat. Vissa kommuner har en sådan hyressättning att avsikten

är en långsiktig subvention. Kostnader för kommu— nerna uppkommer också genom att lokalerna i vissa

fall står tomma.

I Värmland byggs eller planeras för närvarande ett

Bilaga 6 191

antal industrihotell till vilka statsbidrag utgått enligt särskilt regeringsbeslut. Ett villkor för statsbidrag är att kommunen bidrar till en väsentlig del av investeringen.

Många kommuner har tvingats överta industrilokaler

i samband med rekonstruktion av företag efter kon— kurs för att därigenom rädda sysselsättningen. De senaste åren har det dessutom i ökad utsträckning börjat förekomma att kommunerna tvingats överta fabrikslokaler för att rädda företag i en svår lik- vid situation. Kommunen hyr sedan ut till den tidi— gare ägaren. Genom att kommunerna på detta sätt blir ägare till industrilokaler ökar kommunens sår— barhet för framtida nedläggningar och driftinskränk— ningar. Kommunernas risktagande är ofta betydande. Risktagandet förefaller att öka ju besvärligare kom— munens sysselsättningssituation är.

Subventioner till hotell är i många fall en stor post inom programområdet Arbete_och_näringsliy. Kommunala insatser inom turistsektorn tenderar att öka. Vissa Värmlandskommuner satsar här betydande belopp såväl inom den kommunala budgeten som inom kommunala stiftelser och bolag.

Genom priset på industrimark förekommer i syssel— sättningssvaga kommuner en betydande subvention. I länens centralorter tar man i regel ut själv- kostnadspris och sedan avtar priset med ökande av— stånd från länets centralort så att man i vissa kommuner tar ut endast 1 kr./m2.

Till följd av kraftigt vikande sysselsättning har några kommuner blivit nödsakade att betala kostna—

der för outhyrda lägenheter till kommunens bostads—

stiftelser. Kostnaden är i dessa fall en direkt

följd av industrinedläggningar.

SOLl198h93

Den sammantagna kostnaden för att upprätthålla en acceptabel sysselsättningsnivå varierar kraftigt från kommun till kommun. Kostnaden varierar också från en tidpunkt till en annan. Vissa kostnader

har utpräglad engångskaraktär.

2. KRONOBERGS LÄN 2.1 Karakteristik av länet

Kronobergs län har cirka 173 000 invånare och är därmed i folkmängdshänseende ett av landets minsta län. Antalet invånare per km2 är 20,4 mot 20,2 som genomsnitt för riket. Detta betyder att Kronobergs län är ett av de mera glesbefolkade länen i södra Sverige. Befolkningsutvecklingen i länets olika delar framgår av diagram 2.1.

Länet har en mycket stark centralort i Växjö. 37 %

av länets befolkning bor i Växjö kommun. För den västra delen av länet fungerar Ljungby som länsdels—

centrum.

Länets åldersfördelning i förhållande till rikets framgår av tabell 2.1.

Tabell 2.1 Åldersfördelning 1981-01—01 i Kronobergs

län och i riket

Åldersfördelning i % 0—6 år 7—17 år 18—64 å_r__ 65_+_ å

Kronobergs län 9 16 58 17 Riket 9 15 60 16

Liksom i övriga landet har jord— och skogsbruket

Bilaga 6 193

194. Bilaga 6 SOU 1981:93

Diagram 2.1 Befolkningsutveckling Kronobergs län

Centrala

140 ' Växjö 1303 i 120, 119. Alvesta

1004

1 960 65 70 75 80 År

Västra Markan

110] Liunob

100: 1965 70 75 80 Östra 1 10 Lessebo 1 001 90 Tingsryd Uppvidinge

so"

1965 70 75 80 År

SOU 198193

minskat kraftigt i betydelse ur sysselsättningssyn— punkt. Var tredje förvärvsarbetande i länet var

år 1950 verksam inom jord— och skogsbruket. Samti— digt arbetade var tionde inom tjänstesektorn. År 1975 var relationerna de motsatta. Mellan åren 1950 och 1975 försvann 14 000 arbetstillfällen inom jord— och skogsbruket, medan 13 000 tillkom inom tjänste—

sektorn och 6 000 inom industrin.

Olika näringsgrenars historiska och förväntade re— lativa utveckling enligt Länsplanering 1980 fram— går av diagram 2.2.

Diagram 2.2 Näringsgrenarnas relativa andel i Kro—

nobergs län enligt Länsplanering 1980

P_rgoent [Procent 100 100

Privata och offentliga tjänster

Varuhandel och samfärdsel

Jord- och skogsbruk

1250 1975 2060

Bilaga 6 195

196. Bilaga 6

S()IJ 1981z93

Den offentliga servicen har utvecklats mycket snabbt i Växjö. Statligt och landstingskommunalt anställda /1 000 invånare är därmed väsentligt högre i Växjö än i övriga kommuner, vilket framgår av tabell 2.2.

Tabell 2.2 Statligt och landstingskommunalt anställ— da år 1979

Kommun Landstingskom— Statligt + landstings— munalt anställ— kommunalt anställda da per 1 000 per 1 000 inv. år 1979 inv=_år 1979

Alvesta 5 38 Lessebo 9 23 Ljungby 34 53 Markaryd 9 22 Tingsryd 18 28 Uppvidinge 21 31 Växjö 74 129 Älmhult 8 23

Minskningen av arbetstillfällen inom jord— och skogs— bruk och ökningen inom övriga sektorer har som på

andra ställen i landet inneburit en mycket snabb omflyttning av människor från landsbygd till tät— orter och alldeles speciellt till Växjö tätort och Växjös pendlingsorter.

Kommunernas folkmängd och åldersfördelning 1981—01—01 framgår av tabell 2.3.

SOU 1981:93

Tabell 2.3 Folkmängd och åldersfördelning 1981-01-01

Kommun Folkmängd Åldersfördelning i % 0—6 är 7-11 år_1_8:.å4..,å_r 65 &

Alvesta 19 442 10 16 56 18 Lessebo 9 006 9 16 55 20 Ljungby 27 409 9 16 57 18 Markaryd 11 798 9 17 56 18 Tingsryd 14 773 8 14 55 23 Uppvidinge 11 040 8 15 54 23 Växjö 64 661 9 17 60 14 Älmhult 15 562 9 15 57 19

Det relativa barnantalet är i stort sett lika i

länets kommuner. Växjö har betydligt större andel invånare i arbetsproduktiv ålder än vad de övriga kommunerna har. Växjö har därmed också låg andel åldringar. Tingsryd och Uppvidinge har stor andel åldringar i förhållande till övriga kommuner.

2.2 Kommunernas skatteintäkter

Kommunerna i Kronobergs län har en utdebitering som varierar mellan 15,50 kr./skkr. (Älmhult) och 17,00 kr./skkr. (Uppvidinge). Skillnaden mellan högsta och lägsta skattesats är alltså 1,50 kr./skkr. Sju av länets åtta kommuner ligger inom intervallet 15,50 kr./skkr.-16,25 kr./skkr., alltså inom ett intervall på 0,75 kr./skkr. Skattesatsen till kommun år 1981 samt förändringarna från 1975 framgår av tabell 2.4.

Bilaga 6 197

Tabell 2.4 Skattesats till kommunerna år 1981 samt förändring från år 1975 kr./skkr.

Kommun 1981 Förändring Förändring 1979-1981 1975—1979

Alvesta 16,00 — + 1,50 Lessebo 15,75 — + 1,25 Ljungby 15,80 + 0,50 + 1,50 Markaryd 15,75 — + 1,75 Tingsryd 16,25 — + 0,75 Uppvidinge 17,00 — + 1,50 Växjö 16,25 — + 1,50 Älmhult 15,50 — + 0,50

Den totala kommunala skattesatsen (till kommun, församling och landsting) varierar mellan

29,19 kr./skkr. (Älmhult) och 30,84 kr./skkr. (Uppvidinge). Kronobergs läns landsting har en skattesats om 12,50 kr./skkr. år 1981. Denna skat— tesats har gällt sedan år 1978. Sedan år 1975 har landstingets skattesats höjts med 2,50 kr./skkr.

Det reformerade skatteutjämningssystemet har inne— burit väsentliga förbättringar för kommunerna i Kronobergs län. I Kronobergs län var samtliga kom— muner garanterade 95 % av medelskattekraften i det tidigare gällande skatteutjämningssystemet. I det reformerade systemet är Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge garanterade 109 %, Markaryd 106 % och övriga kommuner 103 %. Effekten av det nya skatte- utjämningssystemet är mycket påtaglig för kommuner— na i länets östra del. Av tabell 2.5 framgår skat— teutjämningsbidragen till kommunerna i länet år 1979—1981 i kr./invånare och kr./skkr.

Tabell 2.5 Skatteutjämningsbidrag åren 1979—1981

Kommun Skatteutjämn. bidrag Skatteutjämn. bidrag kr./inv. kr./skkr. 1979 1980 1981 1979 1980 1981_

Alvesta 547 860 1 044 2,76 3,85 4,04 Lessebo 414 931 1 322 1,99 4,08 6,30 Ljungby 414 625 832 2,00 2,67 3,15 Markaryd 208 559 990 0,93 2,29 3,94 Tingsryd 834 1 275 1 699 4,47 6,12 7,53 Uppvidinge 596 856 1 407 2,86 3,59 5,77 Växjö — 108 160 — 0,39 0,52 Älmhult 293 440 550 1,35 1,78 1,99

Kommunernas driftbidrag från staten år 1979 och år 1980 framgår av tabell 2.6. Som framgår av tabellen har Växjö kommun erhållit de största bidragen från staten och kommuner som erhållit stora skatteutjäm— ningsbidrag har haft en sådan verksamhet att de fått relativt lite driftbidrag.

Tabell 2.6 Statliga driftbidrag år 1979 och 1980

Kommun Driftbidrag från staten tusen kr. /inv. _____1_- __1919______1.aeq____-_____ -.-i. Alvesta 2,0 2,4 Lessebo 2,0 2,4 Ljungby 2,1 2,5 Markaryd 1,8 2,0 Tingsryd 1,8 2,2 Uppvidinge 1,8 2,0 Växjö 2,5 2,9

Älmhult 2,1 2,7

2.3. Kommunernas finansiella ställning

Kommunernas finansiella ställning är mycket skif— tande. Älmhult har en mycket stark ställning medan Tingsryd och Uppvidinge har en finansiell ställning

som är svagare än övriga kommuners.

Av tabell 2.7 framgår totala tillgångarna år 1975 och 1980 samt förändringen mellan dessa år. Tabell

2.8 visar det egna kapitalets utveckling under sam— ma tidsperiod samt det egna kapitalet i procent av de totala tillgångarna (soliditeten) år 1980.

Tabell 2.7 Totala tillgångar år 1975 och 1980 samt förändring 1975—1980 tusen kr./invånare samt index (1975=100)

Kommun Totala tillgångar Förändring 1975—1980

tusen kr./inv. Tusen kr./inv Index

.-- - ----1.9-7-.5__- -- - 128-o. _- - - . __ .--- .- (.1_9_7_—'>-=.1_QQ). -

Alvesta 6,8 11,1 4,3 162 Lessebo 8,1 12,7 4,6 156 Ljungby 6,5 12,3 5,8 190 Markaryd 7,2 11,3 4,1 157 Tingsryd 6,9 10,4 3,5 150 Uppvidinge 6,5 10,8 4,3 166 Växjö 8,2 12,5 4,3 151 Älmhult 6,8 12,4 5,6 183

Tabell 2.8 Eget kapital/inv. år 1975 och 1980 samt i % av totala tillgångarna år 1980 och förändring år 1975—1980 i tusen kr./inv. och index (l975=100)

Kommun Eget kap. Förändring 1975—1980 Eget kap.

tusen kr. Tusen Index (1975: i % av /inv. kr./inv. =100) tot. tillg. Alvesta 4,4 7,7 3,3 178 70 Lessebo 4,5 8,3 3,8 184 65 Ljungby 4,1 7,1 3,0 175 58 Markaryd 3,8 7,0 3,2 183 62 Tingsryd 3,2 5,0 1,8 155 48 Uppvidinge 3,1 5,7 2,6 185 53 Växjö 4,5 7,7 3,2 170 62 Älmhult 4,4 9,0 4,6 204 72

2.4. Kommunernas resultaträkning och finansierings— analys

Kommunerna i Kronobergs 1än har en mycket likartad redovisning. Kostnad per huvudprogram är därför i hög grad jämförbara. Vissa skillnader föreligger dock med avseende på vilka kostnader som ingår i gemensam kommunadministration. Kommunernas resul— taträkningar för åren 1979 och 1980 framgår av bi— laga 6.1 och 6.2. Kommunernas finansieringsanalys

för åren 1979 och 1980 framgår av bilaga 6.3 och 6.4.

Servicenivån framgår i viss mån av kostnaden/invå— nare/huvudprogram. Antalet platser i barnomsorgen framgår av tabell 2.9.

Tabell 2.9 Antal platser i barnomsorgen år 1979

Kommun Platser i Platser i Summa Antal platser daghem familje— per 100 barn __ ................ deel-16.11 .......... 0.16. .å.r ........ Alvesta 269 228 497 26 Lessebo 188 44 232 26 Ljungby 238 341 579 24 Markaryd 64 116 180 17 Tingsryd 108 206 314 27 Uppvidinge 54 127 181 20 Växjö 918 599 1 517 24 Älmhult 204 183 387 28

Antalet platser och nettokostnaden inom åldringsvår— den år 1979 framgår av tabell 2.10.

Tabell 2.10 Antal platser och nettokostnad år 1979

inom åldringsvården

Kommun Platser Antal plat— Nettokostnad pensionärs— på ålder—ser i % av 0 handikappomsorg/person domshem antalet per- 65 år och äldre

soner 65 år tusen kr.

__ _, ............. ger-ame- ............................. Alvesta 241 6,6 3,8 Lessebo 108 6,3 3,2 Ljungby 261 5,4 4,1 Markaryd 103 5,1 2,9 Tingsryd 222 6,5 3,8 Uppvidinge 161 6,5 3,2 Växjö 456 5,1 4,0

Älmhult 139 5,0 3,4

2.5 Kommunernas avgiftsnivå

Kommunernas taxenivå är relativt lika när det gäl— ler vatten, sophämtning och el. Taxorna har också samma principiella uppbyggnad. Barnomsorgstaxorna är däremot mycket olika såväl till konstruktion som nivå. Flertalet kommuner har inkomstrelaterad barn— omsorgstaxa. Hur kombinationen av taxor och total kommunal utdebitering verkar för en modellfamilj

år 1980 framgår av tabell 2.11. Modellfamiljen har en beskattningsbar familjeinkomst om 110 000 kr., bor i villa, förbrukar 200 m3 vatten/år och har två barn varav ett på daghem elva månader/år. Som framgår av tabellen förstärks i flera fall skatteskillnaderna

av avgiftsskillnader.

Tabell 2.11 Kommunalskatt + avgifter för modellfamilj år 1981 tusen kr.

Kommun Summa Skatt Total kostnad __ _ __ - 339122! - - - .- -_ - . - .slsatttavsiåt-ef- Alvesta 10,1 32,9 43,0 Lessebo 7,2 32,8 40,0 Ljungby 11,8 32,5 44,3 Markaryd 8,2 32,4 40,6 Tingsryd 10,7 33,3 44,0 Uppvidinge 10,6 33,9 44,5 Växjö 11,0 33,1 44,1 Älmhult 10,2 32,1 42,3

3. VÄRMLANDS LÄN

3.1 Karakteristik av länet

Värmlands län har cirka 285 000 invånare. Vänerre-

SOU 1981:93

gionen är förhållandevis tätbefolkad medan de inre delarna av Värmland har utpräglad glesbygdskarak— tär.

En betydande befolkningskoncentration har under de senaste årtiondena skett till Karlstadregionen (Karlstad, Forshaga, Hammarö, Kil kommuner). Be— folkningsutvecklingen i länets olika delar framgår av diagram 3.1, 30 % av länets befolkning bor i Karlstad kommun och 38 % i vad som ovan definierats som Karlstadregionen.

Under de senaste 30 åren har Karlstadregionen ökat sin folkmängd med cirka 30 000 invånare, medan öv— riga 1änet minskat med drygt 25 000. Till Karlstad- regionen har det under senare år skett en nettoin— flyttning från övriga landet. Denna nettoinflytt— ning beror troligen på utlokalisering av statliga verksamheter.

Under senare år har endast kommunerna i den centra— la regionen haft födelseöverskott. De kommuner som hade den kraftigaste befolkningsminskningen under 1950— och 1960—talen (Årjäng, Arvika, Sunne, Eda och Torsby) har börjat få positivt flyttningsnet— to. Denna utvecklingstendens verkar ganska stabil. För närvarande är det främst kommunerna i länets östra delar (Kristinehamn, Filipstad, Hagfors och Munkfors kommuner) som uppvisar stora flyttningsför— 1uster. Utöver de nämnda har Säffle kommun under senare år haft ett stort negativt flyttningsnetto.

SOU 1981:93 Bilaga 6 205

Diagram 3.1 Befolkningsutveckling Värmlands län

(Kil Norra 140 Centrala 130 1 Forshaga 120 Karlstad iHammarö

Hagfors 1 Munkfors 10

80 Sunne Torsby 100 90 1960 65 70 75 80 År 1960 65 70 75 80 ' År Västra och sydvästra O 110_ 110 ma

100

lKristinehamn

90 ,Storfors

80 80 Filipstad

1960 65 70 75 80" År 1960 1965 70 75 80 År

206. Bilaga 6 S()lJ l98l:93

Länets åldersfördelning i förhållande till rikets framgår av tabell 3.].

Tabell 3.1 Åldersfördelning 1981—01—01 i Värmlands län och i riket

Åldersfördelning i %

_ -- .- . __ _ 9.15. _å-E . 121-7. -å-f. . .1-8154 . .å-ä . 65+. år Värmlands län 8 15 59 18 Hela riket 9 15 60 16

Under de senaste decennierna har befolkningens ål— dersstruktur förändrats. Antalet och andelen per— soner i de äldre åldersgrupperna har ökat markant medan de yngre har minskat. När det gäller ålders— sammansättningen är det mycket stora skillnader mel— lan länets olika delar.

Under 1950—talet var det en svag ökning av antalet arbetstillfällen i länet medan sysselsättningen un— der l960—talet minskade med drygt 1] 000 arbetstill— fällen. Under 1970—talet har antalet arbetstillfäl— len ökat. Detta gäller också efter år 1975, trots att det under senare år skett omfattande industri— nedläggningar och stora delar av länet närmast har sysselsättningskris.

Sedan 1975 har sysselsättningstillfällena inom sek— torn offentliga tjänster ökat, medan det skett en minskning inom samtliga övriga näringsgrenar. I Länsprogram 1980 beräknas ökningen 1975-1983 inom sektorn offentliga tjänster till 7 600 arbetstill— fällen.

Karlstad och Kristinehamn har ett stort antal stat— ligt och landstingskommunalt anställda. Karlstad

har haft en snabb ökning och utvecklingen är fort—

SOIJl98k93

farande positiv. Kristinehamn befarar en minskning till följd av att verksamhet är beslutad att dras från kommunen. Glesbygdskommunerna har ett litet antal statligt och landstingskommunalt anställda. Antalet statligt och landstingskommunalt anställ— da per 1 000 invånare framgår av tabell 3.2.

Tabell 3.2 Statligt och landstingskommunalt anställ- da år 1979

Kommun Landstingskommu— Statligt + landstings— nalt anställda kommunalt anställda per 1 000 inv. per 1 000 inv.

___-.. _ar. 1272-- - _ _ _ . år?-9.7.9- _ Arvika 47 70 Eda 16 Filipstad 27 48 Forshaga 17 26 Grums 21 27 Hagfors 18 35 Hammarö 42 46 Karlstad 63 127 Kil

Kristinehamn 77 12] Munkfors 33 42 Storfors

Sunne 17 33 Säffle 37 52 Torsby 37 52 Årjäng 21 34

Under 1950- och 1960-talen skedde en mycket kraftig strukturrationalisering inom jord— och skogsbruket

i Värmland. Antalet arbetstillfällen minskade un— der denna period från drygt 37 000 till 13 000.

Under 1970—talet har sysselsättningen inom jord—

Bilaga 6 207

208. Bilaga 6

och skogsbruket stabiliserats men en viss minskning

av antalet arbetstillfällen sker fortfarande.

Industrisysselsättningen i länet har minskat kraf— tigt efter år 1975. Stora minskningar har ytterli— gare aviserats. Minskningens exakta omfattning är svår att fastställa på grund av bristen på tillför- litliga statistiska uppgifter. Länsstyrelsen har

i prognoserna uppskattat bortfallet för perioden 1975—1983 till cirka 2 800 arbetstillfällen. Den— na prognos förutsätter att en återhämtning av in— dustrisysselsättningen skall ske om inte minsk— ningen skall bli ännu större. Några tecken till

en sådan återhämtning har inte märkts.

Sysselsättningsutvecklingen i olika näringsgrenar 1950—1975 enligt Folk— och bostadsräkningarna res— pektive år framgår av tabell 3.3.

Tabell 3.3 Sysselsättningsutvecklingen fördelad på näringsgrenar 1950—1975 (arbetstid 20—w tim./ve.)

Jord— och skogsbruk 37 650 25 300 13 100 10 100 Industri— och bygg—

nadsverksamhet 47 750 55 450 50 800 50 000 Ser Vise- .............. 3-6- _5-(10. _ -42-1-510- _ ..4.7- .9.5-0- - -5-3- 9.90. Totalt 121 900 122 900 111 850 114 000

Kommunernas folkmängd och åldersfördelning 1981—01—01 framgår av tabell 3.4.

sou 198193 Bilaga 6 209 Tabell 3.4 Folkmängd och åldersfördelning 1981-01—01

i kommunerna i Värmlands län

0—6 år 7—17 år 18—64 år 65+ år

Arvika 26 891 7 14 58 21 Eda 9 518 7 14 57 22 Filipstad 14 606 7 14 58 21 Forshaga 12 019 10 18 56 16 Grums 10 805 9 16 58 ]7 Hagfors 17 511 6 15 59 20 Hammarö 12 129 10 16 61 13 Karlstad 74 068 8 15 62 15 Kil 11 171 10 19 58 13 Kristine—

hamn 26 977 8 15 59 18 Munkfors 5 132 6 14 57 23 Storfors 5 508 9 16 57 18 Sunne 13 344 7 13 56 24 Säffle 18 985 8 16 57 19 Torsby 15 601 7 13 56 24 Årjäng 9 805 8 14 54 24

Det är som synes mycket varierande åldersfördelning inom kommunerna. De västra, norra och östra delar— na har en låg, och i vissa fall mycket låg, andel barn, medan antalet åldringar är mycket stort. Munkfors, Sunne, Torsby och Årjäng har nära 1/4 av befolkningen över pensionsåldern.

Karlstadregionen har reltivt stort barnanta], medan antalet pensionärer är betydligt lägre än läns— och

riksmedeltal.

3.2 Kommunernas skatteintäkter

Skattesatsen till kommun varierar i Värmlands län mellan 15,75 kr./skkr. (Säffle) och 17,40 kr./skkr. (Forshaga). Skillnaden mellan högsta och lägsta ut- debitering är således 1,65 kr./skkr. Skattesatsen till kommun år 1981 samt förändringarna från år 1975 framgår av tabell 3.5.

Tabell 3.5 Skattesats till kommunerna år 1981 samt förändring från år 1975 kr./skkr.

Kommun 1981 Förändring

_ _ _ .. - - -- - .4919-4931-...1-9.7.5__—.1-9-7_3..---.-__ Arvika 16,70 + 0,95 + 0,75 Eda 16,50 + 0,75 + 0,75 Filipstad 16,50 + 1,00 — Forshaga 17,40 + 0,50 + 1,50 Grums 16,60 — + 2,10 Hagfors 16,25 - + 1,25 Hammarö 17,10 + 0,90 + 1,75 Karlstad 16,20 — + 0,50 Kil 16,10 — + 1,75 Kristinehamn 16,45 — + 1,20 Munkfors 16,50 — + 1,00 Storfors 16,25 + 0,75 + 1,25 Sunne 16,10 — + 1,25 Säffle 15,75 — + 1,45 Torsby 16,50 — + 1,65 Årjäng 16,75 — + 1,25

Den totala kommunala skattesatsen (till kommun, för— samling och landsting) varierar mellan 31,66 kr./skkr. (Forshaga) och 30,33 kr./skkr. (Säffle). Värmlands

läns landsting har en skattesats om 13,20 kr./skkr.

Landstingets skattesats är alltså bland de högre

i landet vilket gör att kommunerna i länet har en hög total kommunal skattesats.

Reformeringen av skatteutjämningssystemet har inne- burit vissa förbättringar för kommunerna i Värmlands län. I det tidigare gällande skatteutjämningssystemet var Torsby garanterad 110 % av medelskattekraften, Hagfors 101 %, Arvika, Eda, Munkfors, Sunne och Årjäng 100 % och övriga kommuner 95 % av medelskat— tekraften. I det reformerade skatteutjämningssys— temet är Torsby garanterad 112 % av medelskattekraf— ten, Hammarö, Karlstad och Kristinehamn 103 % och

de övriga 106 % av medelskattekraften. Skillnaderna

i utfall mellan det gamla och det nya skatteutjäm— ningssystemet är alltså inte så stora i Värmlands

län som i Kronobergs län. Skatteutjämningsbidragen i kr./skkr. och kr./invånare för år 1979—1981 framgår av tabell 3.6. Som framgår av tabellen erhåller vissa kommuner i Karlstadsregionen (Forshaga och Kil) mycket stora skatteutjämningsbidrag per invånare och högre bidrag än de utpräglade glesbygdskommunerna i norra

och västra Värmland.

212. Bilaga 6

S()IJ 1981 93

Tabell 3.6 Skatteutjämningsbidrag åren 1979—1981

kr./invånare kr./skkr. 1979 1980 1981 . 1979 1980 1981

Arvika 665 772 1 022 3,23 3,24 3,80 Eda 913 1 090 1 344 4,83 5,03 5,56 Filipstad 234 542 913 1,04 2,19 3,36 Forshaga 697 1 148 1 661 3,65 5,15 6,68 Grums 357 770 939 1,69 3,28 3,58 Hagfors 594 866 948 2,72 3,60 3,53 Hammarö — 27 99 - 0,10 0,32 Karlstad — — — — — —

Kil 757 1 155 1 463 4,09 5,43 6,11 Kristinehamn 30 227 300 0,13 0,87 1,03 Munkfors 566 923 980 2,61 3,86 3,60 Storfors 303 775 938 1,44 3,43 3,63 Sunne 908 1 157 1 168 4,71 5,35 4,68 Säffle 393 737 1 014 1,86 3,11 3,92 Torsby 1 199 1 494 1 514 5,89 6,65 5,93 Årjäng 961 1 311 1 518 4,96 6,15 6,28

Kommunernas driftbidrag från staten år 1979 och år 1980 framgår av tabell 3.7. Som framgår av tabellen har Karlstad erhållit de högsta driftbidragen per invånare. Vissa glesbygdskommuner i norra och västra Värmland har fått väsentligt mindre driftbidrag per invånare än vad Karlstad fått. Eda, Storfors, Sunne och Årjäng har speciellt låga bidragsbelopp per in- vånare. Ett anmärkningsvärt förhållande är den stora skillnaden i bidragsbelopp mellan Munkfors och Storfors. Relationerna i bidragsbelopp mellan dessa båda kommu—

ner har varit samma under flera år.

SOU 1981:93 Bilaga 6 213

Tabell 3.7 Statliga driftbidrag år 1979 och 1980

Kommun Driftbidrag från staten tusen kr./inv. -- . - . . ---1.9-7.9__----19-eq- . ----_- - -- ___-___ Arvika 2,3 2,5

Eda 1,8 2,1

Filipstad 2,2 ,

Forshaga 2,2 2,7

Grums 2,0 ,

Hagfors 2,0 2,3

Hammarö 2,3 ,

Karlstad 2,6 ,

Kil 2,2 !

Kristinehamn 2,0 ,

Munkfors 2,4 ,

Storfors 1,8 ,

Sunne 1,7 ,

Säffle 2,0 I

Torsby 2,1 ,

Årjäng 1,5 1,9

3.3 Kommunernas finansiella ställning

Värmlands län har kommuner med mycket skiftande

finansiell ställning. Dock saknas kommuner med ex— tremt svag status.

Karlstad och Kristinehamn har högt värde för tota— la tillgångar/invånare. Till detta bidrar en allmänt hög investeringsnivå i kommunerna men också det för— hållande att dessa båda kommuner har hamn, och att båda kommunerna har tillämpat tomträtt en längre

tid. Förändringen av de totala tillgångarna åren

1975—1980 varierar inom vida gränser. Denna föränd—

ring är ett visst mått på investeringstakten i resp.

214. Bilaga 6

SOU l981293

kommun. Eda har en stor förändring av de totala till— gångarna/invånare. Detta sammanhänger med stora inves—

teringar inom åldringsvården de senaste åren.

Det egna kapitalet/invånare varierar också inom mycket vida gränser. Hagfors har exempelvis nästan dubbelt så stort eget kapital/invånare som Grums eller 10 860 kr./invånare i Hagfors i 1980 års bok— slut mot 5 570 kr./invånare i Grums. Värmlandskom— munerna uppvisar när det gäller eget kapital/invå— nare en spridningsbild och ett medeltal som är re— lativt vanligt i Götaland och Svealand.

Kommunerna i Värmland arbetar i allmänhet med för— hållandevis hög andel av de totala tillgångarna i form av eget kapital, dvs. hög soliditet. I 1979

års bokslut har endast fyra kommuner soliditetstal som ligger under riksgenomsnittet som är 57 %. Hagfors har en mycket stark finansiell ställning med högt soliditetstal, högt värde för eget kapi— tal/invånare och en förhållandevis hög investerings— nivå.

Kommunerna har ökat sitt finansieringskapital och sina likvida medel kraftigt under de senaste åren. Många kommuner har nu en mycket stark likviditet.

Av tabell 3.8 framgår totala tillgångarna år 1975 och 1980 samt förändringen mellan dessa år. Tabell 3.9 visar det egna kapitalets utveckling under sam- ma tidsperiod samt det egna kapitalet i procent av de totala tillgångarna (soliditeten) år 1980.

SOU 1981:93

Tabell 3.8 Totala tillgångar år 1975 och 1980 samt förändring 1975—1980 i tusen kr./inv. samt index (l975=100)

Kommun Tot. tillgångar Förändring 1975—1980

tusen kr./inv. Tusen kr./ Index

__ - - _- --1.-9-25- -.--11.28.9- inv.-.- _ - _ - 119-735121)- Arvika 6,5 11,3 4,8 172 Eda 6,3 12,6 6,3 202 Filipstad 7,0 10,7 3,7 153 Forshaga 6,9 11,4 4,5 164 Grums 6,2 9,7 3,5 155 Hagfors 7,7 13,0 5,3 169 Hammarö 6,0 12,1 6,1 203 Karlstad 10,6 16,5 5,9 155 Kil 7,6 11,5 3,9 150 Kristine—

hamn 9,1 14,3 5,2 158 Munkfors 5,7 9,9 4,2 176 Storfors 6,0 9,5 3,5 158 Sunne 5,6 10,7 5,1 191 Säffle 6,6 10,1 3,5 153 Torsby 7,9 12,5 4,6 159 Årjäng 6,7 11,7 5,0 175

Bilaga 6 215

216. Bilaga 6

Tabell 3.9 Eget kapital/inv. år 1975 och 1980 samt i % av totala tillgångarna år 1980 och förändring 1975-1980 i tusen kr./inv. samt index (l975=100)

Kommun Eget kap. Förändring 1975—1980 Eget tusen kr./ Tusen kr. Index kap. 1 inv. /inv. (1975=100) % av 1975 1980 tot. tillg.

--_---_--.---___-.--._-------.-----_---.-...----(_s-91-i-d_itet)

Arvika 4,5 7,5 3,0 165 66

Eda 4,5 8,5 4,0 187 67

Filipstad 4,9 7,8 2,9 159 74 Forshaga 3,8 6,7 2,9 177 58

Grums 3,7 5,6 1,9 150 58

Hagfors 6,1 10,9 4,8 177 86

Hammarö 3,7 7,2 3,5 193 60

Karlstad 5,1 8,9 3,8 173 54

Kil 5,0 7,4 2,4 148 64 Kristine—

hamn 5,4 8,8 3,4 163 62

Munkfors 4,1 6,5 2,4 160 65

Storfors 4,7 7,9 3,0 169 83

Sunne 4,4 7,9 3,5 179 75

Säffle 3,7 5,7 2,0 154 57

Torsby 5,4 8,5 3,1 157 68 Årjäng 3,8 7,5 3,7 196 64

3.4 Kommunernas resultaträkning och finansierings— analys

Kommunernas resultaträkningar för åren 1979 och 1980

framgår av bilaga 6.5—6.7. Kommunernas finansierings— analys för samma år framgår av bilaga 6.8—9. Ungefär

hälften av kommunerna i Värmlands län räknar med

kompletteringspension och den andra hälften gör det

SOU [981293

inte. För att visa på skillnaderna har för 1979 års bokslut redovisats resultaträkning fördelad per hu— vudprogram per invånare både enligt kommunens egen redovisning (bilaga 6.5) och ett alternativ där komp— letteringspension beräknats för samtliga kommuner (bilaga 6.6).

Summa driftkostnader för huvudprogram 0—8 uppvisar en spännvidd om 826 kr./invånare mellan kommunen

med högst kostnader och kommunen med lägst kostna— der enligt kommunernas bokslut för år 1979. I bok— slut för år 1980 är motsvarande skillnad 933 kr./in— vånare. Med likvärdigt beräkningssätt (bilaga 6.6) reduceras skillnaden i 1979 års bokslut från 826

kr./invånare till 649 kr./invånare.

De mindre Värmlandskommunerna har i flera fall 0- delade kommunkontor vilket innebär att vissa tjäns— temannalöner som normalt föres till resp. huvudpro— gram belastar huvudprogram 0 Gemensam kommunadmi—

nistration.

Servicenivån framgår i viss mån av kostnaden/invå— nare/huvudprogram. Antalet platser i barnomsorgen framgår av tabell 3.10.

Bilaga 6 217

218. Bilaga 6

SOU 1981:93

Tabell 3.10 Antal platser i barnomsorgen år 1979.

Kommun Platser i Platser 1 Summa Antal platser daghem familje— per 100 barn

__ --_-_-------_d-aeben1--- _-----Q—-6--a.r-----_- Arvika 299 135 434 21

Eda 30 40 70 11

Filipstad 66 240 306 21

Forshaga 134 302 436 33

Grums 73 64 137 16

Hagfors 120 125 245 19

Hammarö 193 115 308 27

Karlstad 1 262 438 1 700 30

Kil 70 187 257 22

Kristine—

hamn 118 250 368 ]7

Munkfors 45 42 87 34

Storfors — 95 95 21

Sunne 30 200 230 24

Säffle 125 150 275 17

Torsby 40 162 202 20 Årjäng 85 30 115 14

Antalet platser och nettokostnaden inom åldrings— vården år 1979 framgår av tabell 3.11.

SOU l981293

Tabell 3.11 Antal platser och nettokostnad år 1979 inom åldringsvården Kommun Platser Antal plat— Nettokostn. pensio— på ålder—ser i % av närs o handikappom— domshem antalet per—sorg/person 65 år soner 65 år och äldre tusen kr. och äldre

Arvika 348 6 , Eda 127 6 , Filipstad 191 6 3,4 Forshaga 119 6 5,4 Grums 96 5 4, Hagfors 191 5 , Hammarö 82 5 , Karlstad 488 4 , Kil 94 7 , Kristine—

hamn 269 8 , Munkfors 58 5 , Storfors 57 6 , Sunne 219 7 , Säffle 198 5 , Torsby 214 7 , Årjäng 153 6 !

3.5 Kommunernas avgiftsnivå

Kommunernas taxenivå när det gäller vatten, sophämt—

ning och el uppvisar relativt små skillnader. Lik— som i andra län är det däremot mycket olika nivå

på barnomsorgstaxorna. Taxornas uppbyggnad och kon— struktion varierar också.

Bilaga 6 219

220. Bilaga 6

SOU 198193

Hur kombinationen av taxor och total kommunal ut— debitering verkar för en modellfamilj år 1981 fram— går av tabell 3.12. Modellfamiljen är samma som beskrivits för Kronobergs län. Som framgår av ta— bellen förstärks i flera fall skatteskillnaderna

av avgiftsskillnader.

Tabell 3.12 Skatt + avgifter för modellfamilj år 1980 tusen kr.

Kommun Summa Skatt Total kostnad avgifter skatt + avgifter

Arvika 10,6 34,4 45,0 Eda 9,6 34,2 43,8 Filipstad 9,8 34,1 43,9 Forshaga 12,1 34,8 46,9 Grums 10,5 34,3 44,8 Hagfors 9,1 33,6 42,7 Hammarö 9,8 34,4 44,2 Karlstad 11,3 33,5 44,8 Kil 11,0 33,9 44,9 Kristinehamn 9,6 33,8 43,4 Munkfors 9,5 34,1 43,6 Storfors 10,0 33,9 43,9 Sunne 8,7 34,0 42,7 Säffle 11,2 33,4 44,6 Torsby 11,7 33,8 45,5 Årjäng 10,2 34,6 44,8

Kronobergs län RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

___--.____ ______..__._.__._.._ -.--_4_.-_._._.._-.___ ___-..___...___.-.___.._..--_ ___—___-_..___a._._ -..,—_. ______ ___,-_ __-.. __,_1._.,__.. - ___ _ _ __ . _

Alvesta Lessebo Ljungby Markary Tingsryd Uppv1— Vax30 Almhult dinge '

skatteintäkter +4 694 +4 527 +4 464 +4 580 +4 790 +4 993 +5 137 +4 492 Avgår driftbudgetens netto-

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 402 408 491 497 468 679 501 457 1. Arbete och näringsliv 20 63 119 131 90 322 30 76 2. Mark och bostäder 401 415 447 554 482 554 331 436 3. Kommunikationer 344 264 227 334 349 340 336 272 4. Park,fritid och kultur 552 590 484 604 497 441 702 377 5. Energi, vatten och avfall 246 372 116 359 382 533 199 258 6. Utbildning 1 309 1 082 1 107 1 133 1 086 1 074 1 372 1 311 7. Social omsorg 1 210 1 008 1 181 1 027 1 286 1 075 1 180 1 139

8. Miljö—, hälso- och samhällsskydd 125 244 156 193 161 189 132 167

Summa nettokostnader 0-8 -4 615 -4 450 —4 332 —4 837 —4 805 -5 211 —4 787 —4 497 Räntekostnader - 195 — 324 — 293 — 293 — 410 - 259 — 337 — 230 Ränteintäkter + 148 + 75 + 179 + 106 + 81 + 87 + 177 + 327 Intern ränta + 736 + 816 + 570 + 811 + 745 + 696 + 695 + 898 Finansiering, övrigt + 149 + 109 + 182 + 341 + 164 + 279 + 68 + 224 Redovisat resultat + 917 + 753 + 775 + 726 + 566 + 586 + 956 + 1 214

Skattesats 16,00 15,75

0 (”'I . LD ?

15,75 16,25 17,00 16,25 15,50

Kronobergs län RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

._.._ _ ___—m-..... _.__._.__. ___—___..._.,_ ___—___- _ _ ___..r __ _ _ _ .-.—___- __... -.___ -_1__,__r ..- _ _ _... _______ -

Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Upp- Vax30 Almhult'

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5. Energi, vatten 0 avfall

6. Utbildning

7. Social omsorg 8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

457

58

320 386 585

+ 30 1 540

1 480

175 —4 971 — 233 + 277 + 744 + 204 +1 110

16,00

467

43 377 408 630 305 1 301

225 —4 912 — 380 + 102 + 951 + 165 + 974

15,75

+5 039

627 107 355 250 531 124 1 389

1 337

155 —4 875 — 479 + 355 + 616 + 165 + 803

15,30

+5 115

552 172 428 362 686 199 1 391

1 037

239 —5 066 — 358 + 183 + 878 + 466 + 749

15,75

+5 415

705 114 454 274 598 290 1 262

1 461

163 -5 321 - 502 + 124 + 763 + 187 + 489

16,25

+5 738

816 237 614 388 521 449 1 276

1 266

228 —5 795 — 315 + 202 + 713 + 310 + 717

17,00

31

377 390 793

72 1 556 1 393

148 —5 396 — 367

+ 342

+5 126

536

65 510 284 453 155

1 347 1 228

191 —4 769 — 279 + 398 + 746 + 397 +1 249

15,50

Kronobergs län FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

___—___._.________ä_._______ w---—_-___-.._ ___.___-,._.-__.._._..__..__.-i_- -_.______4.__ ___._______._.-..._____._____

Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Upp— Växgo Almhult vidinge

Tillförda medel

Driftintäkter 9 744 9 402 9 328 10 005

C!

114 9 083 10 2

m un ("'x

667. Driftkostnader 8 882 8 649 8 557 9 284 8 662 8 495 9 300 8 452 Överskott 862 752 771 721 452 588 935 1 215

Avskrivningar 300 368 289 344 307 365 300 278

Internt tillförda medel: 1 162 1 120 1 060 '1 065 759 953 1 235 1 493 Nya län 359 112 397 658 366 367 290 326 Övrigt 5 5 2 0 28 12 1 0 Summa tillförda medel: 1 526 1 237 1 459 1 723 1 153 1 332 1 526 1 819 Nettoinvesteringar 308 1 716 1 002 724 1 226 492 294 1 061 Amorteringar 553 310 211 438 348 337 500 157 Övrigt 0 0 17 0 0 0 78] 0

Summa använda medel: 861 2 026 1 230 1 162 1 574 829 1 075 1 218

Förändring av finansierings— kapitalet + 665 — 789 + 229 + 561 — 421 + 503 + 451 + 601

Kronobergs län FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

___—___.—.___.A.__-__-__.-____-__.-_-___.._-_--... ______ __.._-_.-_-....._._-..._.---..-,._____ --.--.-----._,_ ___—__...___._._

Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Upp— Växjö Almhult vidinge

Tillåääéämedil

Driftintäkter 11 202 11 022 10 807 11 568 10 472 10 241 11 488 10 908 Driftkostnader 10 092 10 046 10 004 10 821 9 985 9 525 10 557 9 660 överskott 1 110 976 803 747 487 716 931 ] 258

Avskrivningar 320 427 321 323 334 351 319 295

Internt tillförda medel: 1 430 1 403 1 124 1 070 821 1 067 1 250 1 543 Nya län 234 656 524 559 192 1 376 296 65 Övrigt

Summa tillförda medel: 1 664 2 059 1 648 1 629 1 013 2 443 ] 546 1 608

Använda medel

Nettoinvesteringar 1 140 1 262 692 1 147 971 1 266 807 1 061 Amorteringar 168 202 224 443 411 457 337 170 Övrigt — 4 — 4 — — 5 — 7 46 — — 1 Summa använda medel: 1 304 ] 460 916 1 585 1 375 1 769 1 144 1 230

Förändring av finansierings— kapitalet + 360 + 599 + 732 + 44 — 362 + 674 + 402 + 378

Värmlands län :1

- - __ -.- __ __...— ._ ___—___... ___—(___— ____. ..- . -...- ——f—|———-——-—-—-——-—- --.—___.— - .. _ _ ____ -

Arv1ka Eda*

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

Filipstad*Forshaga* Grums

Hagfors Hammarö

Karlstad

Skatteintäkter +4 700 +4 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 534

1. Arbete och näringsliv 130

2. Mark och bostäder 506

3. Kommunikationer 386

4. Park, fritid och kultur 524 5. Energi, vatten 0 avfall 51

6. Utbildning 1 132 1 7. Social omsorg 1 276 1

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 276

Summa nettokostnader 0—8 —4 815 —4 Räntekostnader — 240 — Ränteintäkter + 130 + Intern ränta + 626 + Finansiering, övrigt + 39 —

Redovisat resultat + 441 +

712 441 186 384 306 205 155 269 178 324 226 228 537

Skattesats 15,75 15,75

*Kommunal kompletteringspension, KP, saknas

+4 540

519

28

341 373 600

+ 312 1 437 1 188

125 —4 299 — 187 + 131 + 656

+ 806

15,50

+4 504

516 99 113 393 500 200 1 241

1 294

124 —4 480 — 426 + 78 + 464 + 156 + 697

16,90

+4 813 -4 828 — 239 + 107 + 507 + 245 + 606

16,60

+5 044

556 204 381 284 605

96 1 122

169 —4 857 — 110 + 257 + 729 + 120 +1 186

16,25

+5 368

520

66 385 189 689

102

På

712

1 389

—5 150 - 359 + 161 + 710 + 200 + 931

16,20

+5 220

372 203 330 562 947 58

1 263 1 218

150 —5 103 — 445 + 151 + 983 + 171 + 978

16,20

skatteintäkter +4 Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5. Energi, vatten 0 avfall 6. Utbildning 1

7. Social omsorg 8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 —4 Räntekostnader — Ränteintäkter + Intern ränta + Finansiering, övrigt — Redovisat resultat +

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 [(R./INV.

577

93

342 524 240 187 887 124 512 296 113 631

30

576

Skattesats 16,10

344 385 397 481 481 104 1 051

1 214

191 -4 648 — 410 + 153 + 975 — ]]0 + 751

16,45

*Kommunal kompletteringspension, KP, saknas

+4 994

453 76 451 307 464 287 1 376

1 023

155 —4 592 — 223 + 143 + 574 — 291 + 575

16,50

+4 370

479 275 386 238 38] 329 ] 279

1 066

179 —4 612 - 127 + 151 + 745

+ 328

15,50

+4 898

501 312 372 197 307 194

146 —4 647

— 132 + 450 + 158 + 815

16,10

] 268 1 094

268 —4 694

— 342 + 683 + 111 + 410

15,75

194 334 102

1 386 1 276

170 —4 976 — 262 + 109 + 598 — 151 + 668

16,50

176 —4 489 — 354 + 171

+ 630 + 950 16,75

Värmlands länzl RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

(med beräknad kompletteringspension)

___—______.__.__.---_.____—_..-.._.l_ ...—_... ......... ,-..--.-_-____.....-_-_.-.__-.-.-..__

ArVika Eda* Filipstad*Forshaga* Grums Hagfors Hammarö Karlstad

skatteintäkter +4 700 +4 712 +4 540 +4 904 +4 813 +5 044 +5 368 +5 220

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 534 465 547 543 454 556 520 372 1. Arbete och näringsliv 130 192 29 99 186 204 66 203 2. Mark och bostäder 506 384 342 113 455 381 385 330 3. Kommunikationer 386 299 373 393 381 284 189 562 4. Park, fritid och kultur 524 384 612 511 581 605 689 947

5. Energi, vatten 0 avfall 5] 216 70 204 164 96 102 58

H N M

6. Utbildning 1 1 187 1 474 1 26] 1 177 1 440 1 712 1 263 7. Social omsorg 1 276 1 269 1 261 1 380 1 317 1 122 1 389 1 218

8. Miljö—, hälso—ooch samhällsskydd 276 178 128 124 113 169 98 150

Summa nettokostnader 0—8 —4 815 —4 501 —4 836 -4 628 —4 828 —4 857 —5 150 -5 103 Räntekostnader — 240 — 226 — 187 — 426 — 239 — 110 — 359 — 445 Ränteintäkter + 130 + 228 + 131 + 78 + 107 + 257 + 161 + 151 Intern ränta + 626 + 537 + 656 + 464 + 507 + 729 + 710 + 983 Finansiering, övrigt + 666 + 678 + 783 + 769 + 753 + 852 + 911 +1 155 Redovisat resultat + 441 + 89] + 431 + 697 + 606 +1 186 + 93] + 978

Skattesats 15,75 15,75 15,50 16,90 16,60 16,25 16,20 16,20

Bilaga 6.6 227

Värmlands 1än:2

___—___--- ______.__.__.__________.___..___.__.___.,____—_.v__.____-..__._______-__.-___-._-_. .

Kristine- Munkfors+

Kil*

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 na./INV. (med beräknad kompletteringspension)

hamn+

Storfors

Sunne

Säffle

Torsby

Årjäng*

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm

l. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5. Energi, vatten 0 avfall 6. Utbildning

7. Social omsorg 8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

+4

654 606 100 342 525 546 243 215 966 125 668 296 113 613 773 576

16,10

+4 772

386 397 482 493 115 1 073

1 308

202

—4 817

+ 975 +1 053 + 751

16,45

+4 994

485 78 453 307 474 292 1 419

1 092

157

+4 370

238 381 329 1 279

1 066

+ 151 + 745 +1 052 + 834

15,50

+4 898

501 312 372 197 307 194 1 337

1 281

+ 450 + 609 + 815

16,10

+4 586

439 266 401 324 538 96 1 268

1 094

268 -4 694 — 342

+ 785 + 410

15,75

+5 375

664 505 345 194 334 102 1 386

1 276

170

—4 976

— 262

+ 422

16,50

+4 998

518 340

1 240

177

—4 666

+ 171 + 630 + 801 + 949

16,75

Värmlands länzl

Arvika

Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 639 1. Arbete och näringsliv 91 2. Mark och bostäder 535 3. Kommunikationer 377 4. Park, fritid och kultur 693 5. Energi, vatten 0 avfall 101 6. Utbildning 1 402 7. Social omsorg 1 447

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 273

Summa nettokostnader 0-8 —5 558 Räntekostnader — 357 Ränteintäkter + 187 Intern ränta + 661 Finansiering, övrigt + 161 Redovisat resultat + 599

Skattesats 16,25

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./1NV.

Eda

545 105 409 344 305 276 ] 334

1 488

196 -5 002 — 288 + 262

+ 606 + 870

15,75

Filip—

95 411 456

683 187 -5 226 - 228 + 139

+ 707 + 335

15,50

Forshaga

671 65 139 423 591 296 1 494

1 467

145 —5 291 — 471 + 168 + 755 - 337 + 761

17,40

Grums

585 111 493 389 702 198

1 481

135

— 295 + 203 + 488 + 173 + 548

16,60

Hagfors

699 158 434 399 728 159

1 691 1 213

201 —5 655 — 116 + 422 + 807 + 154 +1 137

16,25

Hammaro

609 29 418 285 825 69 1 930

1 662

108 -5 935 — 415 + 241 + 717 + 250 + 383

16,70

Karlstad

461 216 371 617

1 055 1 508 1 511

166 —5 821 — 583 + 199 +1 081 + 118 + 672

16,20

SOU 198193

Bilaga 6.7 229

Värmlands 1än:2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

Kristine— Munkfors SYcSEföfä—qurme' """" SäffIé " ' "TÖI—55)? ' ' ' "Åfj'å'rig

Skatteintäkter +5 412 +5 302 +5 563 +5 031 +5 444 +5 306 +5 971 +5 724 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

O. Gemensam kommunadm 708 541 672 559 618 532 805 592 1. Arbete och näringsliv 57 324 213 296 245 316 370 258 2. Mark och bostäder 355 481 367 449 389 453 448 428 3. Kommunikationer 577 584 395 246 218 383 255 299 4. Park, fritid och kultur 725 594 491 422 375 612 380 434 5. Energi, vatten 0 avfall 224 130 285 189 318 115 172 289 6. Utbildning 1 475 1 236 1 750 1 376 1 670 1 543 1 803 1 410 7. Social omsorg 1 063 1 331 1 339 1 340 1 390 1 344 1 568 1 310

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 130 216 176 197 164 292 146 195

Summa nettokostnader 0—8 —5 400 —5 449 —5 716 —5 114 —5 457 —5 616 —5 947 —5 215 Räntekostnader - 422 — 462 —- 342 — 134 — 127 — 462 — 314 — 409 Ränteintäkter + 147 + 217 + 200 + 253 + 183 + 124 + 211 + 304 Intern ränta + 719 +1 001 + 672 + 737 + 529 + 747 + 723 + 663 Finansiering, övrigt — 48 + 7 -— 30 + 105 + 158 + 144 —— 104 — 22

Redovisat resultat + 408 + 716 + 347 + 878 + 730 + 243 + 540 +1 045

LD [x

— lh

Skattesats 16,10 16,45 16,50 15,50 16,10 1 16,50 16,75

230. Bilaga 6:7

SOU 1981:93

Värmlands län :1 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

___._.__._._._....__...___........._4...___,._..._._. ,___—_.4..-_.__.-._...__.._._._-_.._.-. .. ..........

Arv1ka EdaJ'_'_"FilfgsEad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad

Ellära?! med'—11.

Driftintäkter 10 128 8 860 10 308 8 973 8 888 9 754 10 270 12 468 Driftkostnader 9 685 7 969 9 503 8 276 8 284 8 539 9 340 11 489 överskott 444 892 805 696 604 1 215 929 980

Avskrivningar * "* 299 244 338 252 293 318 322 649

Internt tillförda medel: 743 1 136 1 143 948 897 1 533 1 251 1 629 Nya län 241 1 086 0 555 832 0 657 724 Övrigt 3 35 7 1 O 4 1 1 Summa tillförda medel: 987 2 257 1 150 1 504 1 729 1 537 1 909 2 354

Använda medel

Nettoinvesteringar 1 089 2 131 756 834 710 1 039 1 214 1 878 Amorteringar 153 194 217 355 187 88 250 304 Övrigt 0 3 6 12 0 0 15 0

Summa använda medel: 1 242 2 328 979 1 201 897 1 127 1 479 2 182

Förändring av finansierings— kapitalet — 255 — 71 + 171 + 303 + 832 + 410 + 430 + 172

Bilaga 68 231

Värmlands län :2 FINANSIERINGSANALYS FÖR BOKSLUT 1979 KR/INV

.—.1- —

:_— Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Äfjang

LH C'

T 1; ll f.ö. råa. 319991. Driftintäkter 8 757 10 667 9 496 8 360 8 935 11 092 10 581 9 198 Driftkostnader 8 180 9 916 8 919 7 605 8 121 10 670 9 913 8 197

Överskott 577 751 576 756 814 422 668

,..1 O O r—l

Avskrivningar 311 511 273 249 245 324 373 267

Internt tillförda medel: 888 1 262 849 ] 005 1 059 746 1 041

r—I

268. Nya län 1 427 536 100 1 — 758 784 868 Övrigt

Summa tillförda medel: 2 315 1 798 949 1 006 1 059 1 504 1 825 2 136 Använda medel

Nettoinvesteringar 1 787 1 220 1 337 389 7

0 m m

981 804 998 Amorteringar 199 336 210 148 120 297 233 286

Övrigt 0 0 0 0 97 4 0 0

Summa använda medel: 1 986 1 556 1 547 537 952 1 282 1 037 1 284

Förändring av finansierings— 329 242 598 469 107 222 788 852 kapitalet

232. Bilaga 6.8

S()lJ 1981z93

Värmlands 1än:1 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 Kil./INV.

...... .--—-.-.--_._._.-......4.-...__.........__--;___...._______.-_.___...-.__________..,__._...____r

Arv1ka Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö—'-Ka€lstad

ZEAfEQsLecisl.

Driftintäkter 11 374 10 182 11 247 10 762 9 855 10 872 11 074 13 972 Driftkostnader 10 815 9 314 10 912 10 000 9 309 9 737 10 691 13 302 Överskott 559 868 335 762 546 1 135 383 670

Avskrivningar 322 254 368 324 301 377 336 740

Internt tillförda medel: 881 1 122 703 1 086 847 1 512 719

.—1

410. Nya län 953 891 489 104 165 0 701 955 Övrigt

Summa tillförda medel: 1 834 2 013 1 192 1 190 1 012 1 512 1 420

in G.! V'”: (51

Använda medel

Nettoinvesteringar 1 688 2 009 1 132 720 886 950 697 1 758

Amorteringar 186 240 238 345 256 202 270 390

Övrigt 0 28 - 10 — 1 6 162 — 2 — 1

Summa använda medel: 1 874 2 277 1 360 1 064 1 148 1 314 965 2 147

Förändring av finansierings- kapitalet -— 40 - 264 — 168 + 126 — 136 + 198 + 455 + 218

Bilaga 6:9 233

Värmlands 1än:2

Kil

Driftintäkter Driftkostnader Överskott Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: harens—ä 319.991. Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt Summa använda medel:

Förändring av finansierings— kapitalet

FINANSIERINGSANALYS FöR ÅR 1980 KR./INV.

762 603

1 365

790 453

1 242

173

12 01] 11 292 719

546

1 265

384

1 649 1 352

366

1 716

— 67

___—,----.--

Kristine— Mun

10 532 10 184 348

325 673 857

1 530 1 501

226

1 727 — 197

kfors

Storfors

1 129 45 1 174

533 147 680 494

...._......_I,

Sunne

744 014 730 283 013 778 791 649 286

N (*I OH

141

12 528 12 286 242

359 601 645

1 246

929 363

1 290

—44

817 256

1 073

879 310

1 188 - 115

10 052 9 006 ] 046

262

1 308 43 1 351

876 361

— 11

1 226 + 125

234. Bilaga 6:9

S()ll 1981 93

KOMMUNERNAS NUMMER PÅ KARTBILAGOR SAMT SKATTESATS ÅR 1981

på kart— till kom- på kart- sats till bilaga munen 1981 bilaga kommunen ___________ 8.—_1_5___.____.._____...--.....3—_lä...._1.9.8.l_._ stockholms Uppsala län län Botkyrka 1 16,50 Enköping 24 15,30 Danderyd 2 10,60 Håbo 25 16,10 Ekerö 3 15,00 Tierp 26 17,50 Haninge 4 15,50 Uppsala 27 15,00 Huddinge 5 16,35 Älv— Järfälla 6 14,60 karleby 28 17,00 Lidingö 7 11,65 Östhammar 29 17,00 Nacka 8 15,00 Norrtälje 9 15,25 Söderman— Nynäshamn 10 15,50 lands län Sigtuna 11 16,55 Sollentuna 12 15,15 Eskils— SOlna 13 12,80 tuna 30 17,20 Stockholm 14 13,50 Flen 31 17,10 Sundbyberg 15 14,80 Katrine— södertälje 16 15,45 holm 32 16,00 Tyresö 17 15,90 Nyköping 33 15,50 Täby 18 12,25 Oxelösund 34 15,80 Upplands— ' Strängnäs 35 15,25 Bro 19 16,00 Vingåker 36 14,90 Upplands— Väsby 20 15,60 Vallentuna 21 14,60 Vaxholm 22 15,70

Värmdö 23 16,00

236. Bilaga 7

östergöt—

lands län

Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norr— köping Söder— köping Vadstena Valdemars- vik

Ydre Åtvida— berg Ödeshög

Jönköpings län

Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Sävsjö

Tranås

Nummer på kart— bilaga

37 38 39 40 41 42

43

44 45

46 47

48 49

50 51 52 53 54 55 56

57

16,25 17,00 15,50 15,75 15,50 16,50

17,55

15,75 16,00

17,00 15,50

16,00 16,00

15,50 16,40 15,50 16,00 15,70 16,35 15,20

15,95

Skattesats Kommun Nummer till kom— munen 1981

på kart— bilaga

8—15 Vaggeryd 58 vetlanda 59 Värnamo 60 Krono—

bergs län

Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd UPP— vidinge Växjö Älmhult

Kalmar län

Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörby— långa Nybro Oskars— hamn

Torsås

61 62 63 64

65

66 67 68

69 70 71 72 73 74

75 76

77 78

S()[J 1981:93

Skatte— sats till

kommunen

16,00 15,75 15,80 15,75 16,25

17,00 16,25 15,50

15,00 15,80 16,00 15,70 16,00 16,50

15,50 15,40

15,85 15,00

Vimmerby Västervik

Gotlands

län

Gotland

Blekinge län

Karlshamn Karls— krona Olofström Ronneby Sölves— borg

Kristian— stads län

Bromölla Båstad Hässle— holm Klippan Kristian— stad Osby

Perstorp

på kart— bilaga

81

82

83 84 85

86

87 88

89 90

91 92

93

Skattesats Kommun Nummer

till kom— munen 1981

16,00 16,25

28,75

16,25

16,40 15,75 14,50

16,00

13,85 15,00

15,00 15,50

14,75 15,40

16,00

på kart— bilaga 8—15 Simris- hamn 94 Tomelilla 95 Åstorp 96 Ängelholm 97 Örkel— ljunga 98 Östra Göinge 99 Malmöhus län Bjuv 100 Burlöv 101 Eslöv 102 Helsing— borg 103 Höganäs 104 Hörby 105 Höör 106 Kävlinge 107 Lands- krona 108 Lomma 109 Lund 110 Malmö 111 Sjöbo 112 Skurup 113 Staffans— torp 114

Skatte— till

kommunen sats

15,50 15,00 14,85 14,50

15,15

16,00

15,00 15,35 16,00

16,10 15,00 15,50 14,50 15,65

16,30 14,85 15,00 29,20 14,25 16,00

14,50

på kart— till kom— på kart— sats till bilaga munen 1981 bilaga kommunen ___________ &—.1.fz.--____._._......,...-.-få—_1.5..____1.9_81__.__ Svalöv 115 16,25 Stenung— Svedala 116 16,25 sund 135 17,00 Trelle— Strömstad 136 15,60 borg 117 15,50 Tanum 137 16,00 Vellinge 118 15,00 Tjörn 138 15,75 Ystad 119 15,25 Uddevalla 139 17,90 Öckerö 140 16,30 Hallands län Älvsborgs län Falken— berg 120 15,00 Ale 141 16,25 Halmstad 12] 15,00 Alingsås 142 15,75 Hylte 122 15,00 Bengts— Kungs- fors 143 16,00 backa 123 14,30 Borås 144 15,70 Laholm 124 16,00 Dals—Ed 145 17,75 Varberg 125 15,00 Färge— landa 146 15,60 Göteborgs Herr— o Bohus län ljunga 147 15,00 Lerum 148 15,20 Göteborg 126 29,15 Lilla Härryda 127 15,25 Edet 149 16,50 Kungälv 128 16,00 Mark 150 15,75 Lysekil 129 17,95 Mellerud 151 14,50 Munkedal 130 15,50 Sven— Mölndal 131 15,30 ljunga 152 16,00 Orust 132 16,45 Tranemo 153 15,00 Partille 133 16,10 Troll-

Sotenäs 134 16,00 hättan 154 16,00

Kommun Nummer Skattesats Kommun Nummer Skatte— på kart— till kom— på kart— sats till bilaga munen 1981 bilaga kommunen

- __________ 8:15. ________________________ 8:15. ..... 19.83 ..... _

Ulrice— Filipstad 177 16,50

hamn 155 16,30 Forshaga 178 17,40

Vårgårda 156 15,50 Grums 179 16,60

Väners— Hagfors 180 16,25

borg 157 16,50 Hammarö 181 17,10

Åmål 158 15,45 Karlstad 182 16,20

Kil 183 16,10

Skaraborgs Kristine—

1än hamn 184 16,45

Munkfors 185 16,50

Falköping 159 15,45 Storfors 186 16,25

Grästorp 160 15,00 Sunne 187 16,10

Gullspång 161 17,75 Säffle 188 15,75

Götene 162 15,00 Torsby 189 16,50

Habo 163 14,50 Årjäng 190 16,75

Hjo 164 15,25 Karlsborg 165 16,75 örebro Lidköping 166 15,90 län

Mariestad 167 16,30

Mullsjö 168 15,50 Askersund 191 17,50

Skara 169 15,60 Degerfors 192 16,90

Skövde 170 14,95 Hallsberg 193 16,75

Tibro 171 14,75 Hällefors 194 16,10

Tidaholm 172 14,75 Karlskoga 195 17,50

Töreboda 173 15,40 Kumla 196 15,60

Vara 174 15,00 Laxå 197 17,00

Lindes— Värmlands berg 198 17,00 län Ljusnars—

berg 199 16,50 Arvika 175 16,70 Nora 200 16,50

Eda 176 16,50 örebro 201 17,75

Västman—

lands län

Arboga Fagersta Hallsta— hammar Heby Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskat- teberg Sura— hammar

Västerås

Koppar— bergs län

Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora

Orsa

Rättvik

på kart— bilaga

202 203

204 205 206 207 208 209

210

211 212

213 214 215 216 217 218 219 220 221 222

223

Skattesats Kommun

till munen 1981

kom—

17,00 17,00

17,00 15,50 16,80 18,30 17,10 17,50

16,50

16,00 15,80

17,00 18,20 16,50 17,75 17,50 16,85 18,35 17,00 17,90 17,15

17,00

Nummer pa kart— bilaga 8-15 Smedje— backen 224 Säter 225 Vansbro 226 Älvdalen 227 Gävle— borgs län Bollnäs 228 Gävle 229 Hofors 230 Hudiks— vall 231 Ljusdal 232 Nordan— stig 233 Ockelbo 234 Ovanåker 235 Sandviken 236 Söderhamn 237 Väster— norrlands län Härnösand 238 Kramfors 239 Sollefteå 240 Sundsvall 241 Timrå 242 Ange 243 Örn— sköldsvik 244

sats till

kommunen

17,70 16,50 16,85 17,65

16,50 16,15 18,25

15,00 17,50

16,40 17,00 15,75 17,75 16,80

17,50 17,55 15,65 16,00 16,05

16,50

15,00

Kommun Nummer Skattesats Kommun Nummer Skatte-

på kart— till kom— på kart— sats till bilaga munen 1981 bilaga kommunen

_________ 8:15---___.-_-___-____-___-_8_—_1_5___-_-1.9_&1.___

Jämtlands Vännäs 264 16,00 län Åsele 265 18,60

Berg 245 17,00 Norrbot—

Bräcke 246 17,75 tens län

Härje— dalen 247 17,50 Arjeplog 266 16,50

Krokom 248 17,25 Arvids—

Ragunda 249 17,00 jaur 267 15,05 Strömsund 250 18,50 Boden 268 15,85

Åre 251 18,35 Gällivare 269 17,55 Östersund 252 16,00 Haparanda 270 16,00 Jokkmokk 271 17,10

Väster— Kalix 272 13,75

bottens Kiruna 273 17,00

län Luleå 274 17,00 Pajala 275 16,00

Dorotea 253 18,60 Piteå 276 17,25 Lycksele 254 16,45 Älvsbyn 277 16,45 Nord— Överkalix 278 16,90

maling 255 16,50 Över— Norsjö 256 17,75 torneå 279 15,60

Roberts—

fors 257 16,05

Skellef—

teå 258 16,50

Sorsele 259 18,20

Storuman 260 17,50

Umeå 261 18,30

Vilhel—

mina 262 17,25

Vindeln 263 15,30

SKATTESATS TIL L KOMMUN 1981

Kr. per skattekrona

SOU 1981:93 Bilaga 8 243

L _'X 1014/114 xxno

244 Bilaga 9 SOU 198103

TOTAL KOMMUNAL SKATTE- SATS 1981

Kr. per skattekrona

B —28,00 . 28,01 —29,00

sou 1981:93 Bilaga 9 245

246. Bilaga 1 ( SOU 1981:93

KOSTNADSNIVÅ 1981 FÖR MODELLFAMILJ (TOTAL KOMMUNAL UTDEBITERING + AVGIFTER)

Tusen kr./inv.

sou 1981:93 Bilaga 10 247

248. Bilaga 1] SOU 1981:93

KOMMUNERNAS TOTALA TILLGÅNGAR 1979

Tusen kr./inv.

D 13,0- . 12,0—12,9 . 11,0—11,9 . 10,0—10,9 ' —9,9

SOU 1981:93 Bilaga 11 249

250. Bilaga 12 sou 1981:93

KOMMUNERNAS EGET KAPITAL 1979

Tusen kr. per invånare

SOU 1981:93 Bilaga 12 251

252. Bilaga 13 SOU 1981:93

KOMMUNERNAS SKULDER TUSEN KR./INV.

D

SOU 1981:93 Bilaga 13 253

254. Bilaga 14 SOU 1981:93

KOMMUNERNAS EGNA KAPITAL | PROCENT AV TOTALA TILL- GÅNGARNA (SOLIDITET) 1979

' —49,9 . 500—59,9 D 600—69,9

273 /

SOU 1981:93 Bilaga 14 255

256. Bilaga 15 SOU 1981:93

KOMMUNERNAS NETTOKOSTNADER FÖR HUVUDPROGRAM 0—8 1979

Kr./inv.

273

BALANSRÄKNINGSUPPGIFTER FÖR ÅR 1979

Kommun

Stockholms

län

Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands— Bro Upplands— Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö

Totala tillg. /inv. tusen er)

11,3 12,9

8,3

9,2 14,1 10,6 13,4 14,3 10,7 11,3 11,7 14,2 17,8 23,7 16,0 15,6 10,0

9,3

11,7

10,4

9,8 12,0 10,0

Totala skulder /inv. tusen kr.

Totalt eget kap. /inv. tusen kr.

11,0 13,5 6,6 8,4 4,5 4,1

2,7

Därav finans. kap. /inv. tusen kr.

—2,0 1,8 1,5 0,8 0,2 1,1 2,9 0,5 1,7 0,9 1,3 1,0 3,2 2,1 0,8 0,7 0,3 0,8

1,2

0,2 2,2 —0,8 0,1

Eget kap 1 % av

tot. tillg. (soli- ditet)

9 76 56 38 43 57 74 45 64 64 37 40 62 57 41 55 46 45

24

32 49 27 36

Rel. ök— ning av eget kap. per inv. (1975= 100)

1 4082) 138 155 179 135 136 122 136 152 114 185 186 129 138 144 116 148 107

119 156

152 134

Kommun Totala Totala Totalt Därav Eget kap Rel. ök— tillg. skulder eget finans. i % av ning av /inv. /inv. kap. kap. tot. eget kap. tusen tusen /inv. /inv. tillg. per inv. kr.1) kr. tusen tusen (soli— (1975= __ ______________________ k_r_-_ ..... kx- ______ d_i.Ee_t_) ..... 1.0.0) ______ Uppsala län Enköping 10,8 3,6 7,2 0,9 67 147 Håbo 8,8 5,9 2,8 —1,3 33 173 Tierp 7,1 2,7 4,2 0,5 59 141 Uppsala 10,9 4,8 6,1 1,5 56 132 Älvkarleby 11,0 2,3 8,1 1,5 73 158 Östhammar 10,1 4,4 5,3 0,3 53 154 Söderman—

lands län

Eskilstuna 13,6 6,4 7,1 1,1 53 134 Flen 10,1 3,7 6,4 1,1 63 158 Katrine—

holm 11,9 4,9 6,4 1,0 54 152 Nyköping 10,2 2,3 7,3 0,8 72 148 Oxelösund 10,6 5,3 5,3 0,8 50 120 Strängnäs 10,9 4,6 6,0 2,1 56 160 Vingåker 9,7 2,9 6,7 1,3 68 156 Östergöt—

lands län

Boxholm 10,6 5,0 5,1 0,2 49 124 Finspång 11,4 4,0 7,4 1,0 65 176 Kinda 7,9 1,7 6,2 0,9 79 140 Linköping 8,5 2,8 5,3 0,4 62 122

Mjölby 11,0 3,1 7,6 1,8 69 148

S(DIJ 1981 93

Bilaga 16

Motala Norrköping Söder— köping Valdemars— vik

Ydre Åtvidaberg Ödeshög

Jönköpings län

Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo

Kronobergs

län

Alvesta

Lessebo

Totala Totala tillg. skulder

/inv. /inv. tusen tusen kr.1) kr. 9,8 ,2 12,4 5,4 18,5 3,6 10,6 4,3 9,8 3,9 8,8 3,2 10,3 3,3 11,7 4,6 10,9 , 10,5 , 12,4 , 10,7 , 10,7 , 10,3 , 12,0 , 10,0 , 10,7 , 11,1 , 9,6 2,7 11,5 4,1

finans. kap. /inv.

tusen

1,5

-0,1 2,4 1,3 1,9

tillg. (soli— ditet)

67 51

32

57 59 64 68

6] 61 61 66 51 55 67 41 67 57 65

69 64

ning av eget kap. per inv. (1975=

150 161 166 178

177 153 143 176 143 154 156 169 167

160 150

148 162

262. Bilaga 16 SOU 19:81:93

Kommun Totala Totala Totalt Därav Eget kap Rel. ök—

tillg. skulder eget finans. i % av ning av /inv. /inv. kap. kap. tot. eget kap. tusen tusen /inv. /inv. tillg. per inv. kr.1) kr. tusen tusen (soli— (1975= ___kf_.KE:___-.-QÅEQE)_____1_QQ). ,-.., Ljungby 11,0 4,5 6,3 1,2 58 152 Markaryd 10,3 3,8 6,2 1,4 60 162 Tingsryd 9,8 4,6 4,5 0,3 46 140 Uppvidinge 8,9 3,3 5,0 1,1 56 161 Växjö 11,5 4,7 6,7 2,2 59 148 Älmhult 10,8 2,7 7,6 2,9 70 173

Kalmar län

Borgholm 9,7 3,0 6,5 0,9 67 152 Emmaboda 9,8 3,7 6,1 1,0 62 132 Hultsfred 12,2 5,6 6,5 2,0 53 151 Högsby 10,8 4,2 6,4 1,2 59 146 Kalmar 11,6 3,9 7,4 1,5 64 168 Mönsterås 9,9 3,9 5,9 1,8 60 161 Mörbylånga 9,4 3,8 5,2 0,6 56 183 Nybro 11,1 3,1 7,9 1,4 72 156 Oskarshamn 12,1 4,4 7,7 1,5 64 160 Torsås 7,6 2,3 5,3 0 70 159 Vimmerby 11,2 3,6 7,4 1,4 67 159 Västervik 10,7 3,6 6,8 1,2 64 162 Gotlands

län

Gotland 15,7 4,6 10,1 2,4 64 192

SOU 1981:93 Bilaga 16

Kommun Totala Totala Totalt Därav Eget kap Rel. ök—

tillg. skulder eget finans. i % av ning av /inv. /inv. kap. kap. tot. eget kap. tusen tusen /inv. /inv. tillg. per inv. kr.1) kr. tusen tusen (soli— (1975= ___ ________________________ kf: ______ Kr.. ...... (litet) _____ 130). _____ Blekinge län Karlshamn 14,9 7,7 6,4 0,3 43 151 Karlskrona 11,0 3,4 7,7 2,0 70 147 Olofström 9,6 2,8 6,5 2,1 66 205 Ronneby 12,6 7,2 5,3 0,9 42 152 Sölvesborg 11,6 5,6 5,8 1,4 50 197 Kristian— stads län Bromölla 10,3 1,0 9,0 2,6 90 166 Båstad 11,3 2,5 8,3 2,2 75 198 Hässleholm 10,6 3,5 7,0 1,7 67 168 Klippan 11,0 3,5 7,4 1,5 67 163 Kristian— stad 12,1 3,5 8,3 1,9 69 156 Osby 9,1 3,3 5,7 0,9 62 148 Perstorp 11,1 3,2 7,7 3,7 70 190 Simrishamn 11,3 4,1 7,0 1,7 6? 162 Tomelilla 8,6 2,8 5,5 1,8 64 168 Åstorp 10,3 4,6 5,7 1,3 56 131 Ängelholm 11,5 3,1 8,0 2,1 70 165 Örkel— ljunga 8,7 1,3 7,0 1,8 82 ]58 Östra

Göinge 9,0 3,3 5,6 2,0 62 173

264 Bilaga 16 SOU 1981:93

Kommun Totala Totala Totalt Därav Eget kap Rel. ök— tillg. skulder eget finans. i % av ning av /inv. /inv. kap. kap. tot. eget kap. tusen tusen /inv. /inv. tillg. per inv. kr.1) kr. tusen tusen (soli— (1975= __ _______________________ 'sr- _______ k_r_- ______ fältet.) _______ 1.0.0.) _______ Malmöhus län Bjuv 10,4 3,9 6,4 1,7 62 194 Burlöv 10,5 2,3 7,9 2,8 76 173 Eslöv 12,4 4,2 8,2 1,9 66 161 Helsing— borg 15,9 4,1 11,5 2,6 73 14] Höganäs 12,6 3,8 8,1 1,9 65 158 Hörby 10,2 2,8 7,2 2,9 71 179 Höör 13,0 3,7 8,9 4,9 69 191 Kävlinge 11,5 5,0 6,4 2,0 56 171 Landskrona 13,5 6,4 7,2 2,3 52 156 Lomma 10,5 4,4 5,6 1,2 53 189 Lund 16,5 8,5 7,9 3,1 48 168 Malmö 19,3 7,7 11,4 1,1 59 135 Sjöbo 9,5 3,5 5,7 1,9 61 163 Skurup 9,1 2,8 5,9 1,8 66 174 Staffans— torp 8,7 3,4 5,0 0,3 57 185 Svalöv 9,8 2,1 7,5 2,3 76 199 Svedala 9,7 4,4 5,1 0,8 52 150 Trelleborg 9,8 3,3 6,4 1,2 66 155 Vellinge 11,2 4,8 6,4 2,0 57 240 Ystad 14,0 8,2 5,5 0,7 39 160 Hallands län

Falkenberg 11,6 3,6 7,8 1,5 68 189

S(DlJ 1981 93 Kommun Totala tillg. /inv. tusen kr.1) Halmstad 15,4 Hylte 9,0 Kungsbacka 10,1 Laholm 11,5 Varberg 12,9 Göteborgs och Bohus län Göteborg 20,1 Härryda 11,8 Kungälv 12,9 Lysekil 12,6 Munkedal 8,0 Mölndal 14,6 Orust 10,1 Partille 12,7 Sotenäs 12,7 Stenung— sund 13,1 Strömstad 14,2 Tanum 10,8 Tjörn 12,4 Uddevalla 15,5 Öckerö 12,0

Totala Totalt skulder eget /inv. kap. tusen /inv. kr. tusen _________KE:-_1 4,7 10,3 2,0 6,8 2,7 7,3 3,7 7,7 3,1 9,8 8,8 11,4 3,9 7,1 5,0 7,1 6,8 5,8 2,1 5,9 3,8 10,8 4,3 5,7 4,3 7,5 3,9 8,6 , ' , , , , I I , ,

Därav finans. kap. /inv. tusen kr.

2,7

I

Eget kap i % av tot. tillg. (soli— ditet)

67 75 73 68 76

56 62 56 46 74 74 57 62 69

48 64 59 66 46 67

Rel. ök— ning av eget kap. per inv. (1975= 100)

156 165 172 192 168

140 156 150

186 148

155 157 164 189

226 178 165 197 131

Kommun Totala Totala Totalt Därav Eget kap Rel. & tillg. skulder eget finans. i % av ning a /inv. /inv. kap. kap. tot. eget k tusen tusen /inv. /inv. tillg. per in kr.l) kr. tusen tusen (soli— (1975= __ __-.-__-__ _ __ __ J&F -_ _ _ __ Jar... -_._ _qi-EQE).__-_ .1-0_Q)-_ Älvsborgs län Ale 8,8 3,3 4,9 1,5 55 184 Alingsås 10,5 3,4 6,8 2,0 65 149 Bengtsfors 11,8 4,3 , , 62 151 Borås 11,6 4,6 6,7 1,1 57 142 Dals—Ed 10,7 4,4 6,0 0,6 56 181 Färgelanda 7,8 1,5 6,1 1,1 79 142 Herrljunga 9,3 2,4 6,6 1,5 72 165 Lerum 9,7 2,7 6,7 0,9 70 160 Lilla Edet 9,4 3,1 6,1 1,3 66 178 Mark 8,7 2,9 , 1,5 67 164 Mellerud 10,1 3,4 6,6 2,0 66 147 Svenljunga 10,7 2,6 7,5 1,6 72 190 Tranemo 10,6 3,8 6,3 1,6 60 175 Troll— hättan 17,2 5,0 11,7 2,0 68 142 Ulricehamn 10,2 2,4 7,5 2,1 74 161 Vårgårda 10,3 2,5 7,4 3,0 73 164 Vänersborg 10,8 4,1 6,6 0,3 61 137 Åmål 13,7 6,3 7,1 0,5 52 143 Skaraborgs län Falköping 11,0 3,6 7,3 2,0 66 155 Grästorp 9,7 2,1 7,5 1,2 78 175 Gullspång 8,2 5,0 3,1 0,9 38 135

Götene 10,8 3,3 7,2 2,3 67 167

Totalt Därav skulder eget

Kommun

Habo

Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Mullsjö Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara

Värmlands

län

Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristine— hamn

Munkfors Storfors

Sunne

Totala tillg. /inv. tusen kr.l)

11,5 10,4 10,6 13,1 12,0 17,9 12,1 12,5 11,6 10,6

8,0 9,1

10,0 11,0

9,8 10,8

9,2 11,5 11,6 15,0 10,9

13,9 9,8

8,8 9,8

Totala

/inv. tusen kr.

6,1 5,5 3,3 3,9 5,0 11,9 4,7 3,0 3,7 2,5 2,6 3,7

kap. /inv. tusen kr.

5,1

'

finans. kap. /inv. tusen kr.

2,4

'

Eget kap

i % av tot. tillg. (soli— ditet)_

46 46 69 70 58 31 52 76 68 71 62 56

67 69 74 54 54 83 61 55 65

60 65

79 73

Rel. ök— ning av eget kap. per inv. (1975= ..lclo. .- _ - _ _ 177 125 132 153 158 145 143 158 168 165 152 137

149 168 151 157 134 158 181 160 140

153 160

148 162

Säffle

Torsby Årjäng

Örebro län

Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lindesberg Ljusnars— berg

Nora Örebro

Västman- lands län

Arboga Fagersta Hallsta- hammar Heby Kungsör Köping Norberg

10,2 11,8 10,9

8,8 9,7 10,8 8,0 14,9 10,3 11,6 10,3

9,2 12,3 13,2

12,8 12,6

11,9

8,8 11,5 13,4 10,5

skulder /inv. tusen kr.

Totalt Därav eget finans. kap. kap. /inv. /inv. tusen tusen kr— _-__rr.___ 5,4 0,9 , , , 1, 5,1 0,1 7,1 2,1 , ,7 , ,4 , ,9 , ,4 , ,2 , ,7 ,5 , I1 I , ,7 8,0 1,0 10,4 ,1 , ,5 , ,8 , ,7 7,4 1,2 7,3 1,1

S()(J 1981 93 Eget kap Rel. m 1 % av ning av tot. eget m tillg. per in! (soli— (1975= Såteål_ .lQQl _

53 146 64 140 59 168 59 150 73 147 55 163 84 163 48 148 64 156 49 164 61 151 70 147 60 146 34 121 63 147 82 174 59 132 83 156 69 155 55 121 70 125

Sala Skinn— skatteberg Surahammar

Västerås

Koppar— bergs län

Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedje- backen Säter Vansbro Älvdalen

Gävleborgs

län

Bollnäs

Totala tillg. /inv. tusen kr.1)

11,9 11,4 12,3

12,4 11,6 11,0 10,3 10,8 10,1 11,2 13,8 14,7 12,1 10,9

9,2 9,9 15,6 13,3

11,7

Totala Totalt Därav skulder eget finans. /inv. kap. kap. tusen /inv. /inv. kr. tusen tusen kr. kr. 2,8 8,2 2,9 , 8,3 1,2 0,9 10,5 1,9 ; 6,6 1,9 , 7,9 1,3 , 6,9 1,3 , 7,5 0,9 , 7,6 1,9 , 5,9 1,0 , 6,9 1,3 , 7,0 0,6 , 10,8 2,0 , 9,0 —l,2 , 6,8 0,9 ,7 8,9 1,6 3,3 5,9 0,7 2,2 7,2 1,5 1,0 14,4 5,1 4,2 8,7 2,6 2,6 8,7 2,3

tot. tillg. (soli—

70 92 53

63 60 69 74 55 69 62 78 62 57 82

64 73 93 66

75

ning av eget kap. per inv. (1975=

156 134 148

135 142 144 169 130 166 143 158 153 160 164

139 157

180 157

Kommun Totala Totala Totalt

tillg. skulder eget /inv. /inv. tusen tusen kr.” kr. Gävle 13,0 4,5 Hofors 8,7 2,4 Hudiksvall 13,7 3,5 Ljusdal 11,6 2,7 Nordanstig 9,8 3,1 Ockelbo 9,7 1,8 Ovanåker 10,8 1,2 Sandviken 10,1 4,0 Söderhamn 13,7 3,2 Västernorr— lands län Härnösand 12,5 4,6 Kramfors 12,7 5,0 Sollefteå 12,3 2,2 Sundsvall 14,0 5,1 Timrå 8,8 2,3 Ånge 13,7 3,3 Örnskölds- vik 13,3 3,2 Jämtlands län Berg 14,6 5,1 Bräcke 12,1 3,6 Härjedalen 14,1 5,0 Krokom 11,6 4,0

Ragunda 13,9 3,4

kap. /inv.

tusen

10,6

7,4 7,9 9,7 8,6 6,0 10,3

10,2

Därav finans. kap. /inv.

tusen

1,4 1,7 1,7 0,5 -0,7 1,4

2,9

Eget kap 1 % av tot. tillg. (soli—

59 61 79 62 69 75

76

64 69 63

64 70

165 163 159

159 167

141 159 153

137 170

ning av eget kap. per inv. (1975=

SOU l981193 Kommun Totala tillg /inv tusen kr.1) Strömsund 14,4 Åre 14,5 Östersund 14,1 Västerbot— tens län Lycksele 15,0 Nordmaling 10,1 Norsjö 13,9 Roberts— fors 11,2 Skellefteå 14,9 Sorsele 15,5 Storuman 12,2 Umeå 15,4 Vilhelmina 13,9 Vindeln 9,4 Vännäs 10,2 Åsele 16,0 Norrbot- tens län Arjeplog 13,1 Arvidsjaur 10,5 Boden 16,5 Gällivare 15,7 Haparanda 14,7 Jokkmokk 14,8

11,3

10,1 9,2 10,2

8,0 8,8 10,8 8,9 9,4 8,4 7,2 6,6 11,4

8,1 7,6 10,1 11,4 10,8 8,0

kx.) N r—'J _ — — x! x) oo

6: O '—4 O N O w N N _ _ — _ ä — ä — O nh U'l H 0 då N U) nh —

68 92 74

72 59 69 71 61 60 76 65 72

62 74 61 72 75

53

151 136 150

164 170 157 128 177 144 137 146 169

164 137 175 180

158 158

272 Bilaga [6 SOU 1981:93

Kommun Totala Totala Totalt Darav Eget kap Rel. o tillg. skulder eget finans. i % av ning a /inv. /inv. kap. kap. tot. eget k tusen tusen /inv. /inv. tillg. per in kr.1) kr. tusen tusen (soli— (1975= _- ______________________ Kä- ...... kf: ______ (litet-) ..... 1.0.0). .- Kalix 10,5 2,6 7,5 0,9 72 153 Kiruna 15,8 4,0 11,8 1,1 75 132 Luleå 18,3 10,0 7,5 3,3 41 160 Pajala 14,0 3,9 9,9 2,8 70 183 Piteå 15,8 7,0 8,5 1,9 54 168 Älvsbyn 11,8 4,9 6,6 0,5 57 206 Överkalix 12,4 5,2 7,2 1,4 57 149 Övertorneå 12,8 3,9 8,2 1,8 64 183

1) I de uppgifter kommunerna lämnar till Statistiska Cent— ralbyrån har i vissa fall de s.k. genomgångs— och av— räkningskontona inte nollställts. Detta betyder att totala tillgångar/invånare inte överensstämmer med sum— man av låneskuld/invånare och eget kapital/invånare. Värdena i tabellerna har icke justerats för att få en överensstämmelse mellan å ena sidan de totala tillgång— arna och å den andra sidan skulder och eget kapital. Eftersom det icke varit möjligt att i detalj analysera avvikelsernas orsak för de skilda kommunerna har det bedömts lämpligast att redovisa värdena utan justering. Smärre differenser hänför sig i regel till avrundnings— fel.

2) Botkyrkas eget kapital/invånare år 1975 var 70 kr./inv.

Stockholms län :1

Botkyrka

Skatteinkomster

Avgår driftbudgetens netto— kostn exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park,fritid och kultur

5. Energi, vatten och avfall 6. Utbildning 7. Social omsorg

8. Miljö—, hälso- och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV

+5 976

538 456 152 736

1 419 1 870

114 —5 267 - 927

+ 846 + 125 + 815

16,50

_ .-.. —.r-'- ___...--.,.

Danderyd Ekéro

+5 309

1 239

288 289 836

+ 321 1 470 1 291

151 —5 249 - 194 + 147 + 744 + 373 +1 130

10,60

+4 787

596 214 23 435 157 1 784

1 402

111 -4 730 — 276 + 165

+ 763 + 686

14,50

Haninge

+5 379

788

56 234 162

629

] 551

1 688

137

+ 436 + 243 + 611

15,50

_. ,. - -..,-__.n. _

__Huddlnge

+5 540

431 148 287 715 118 1 573

1 649

148 —5 110

— 692 + 905 + 196 + 917

16,35

___ __5. ..

Järfälla—”Lidingo

+5 464

758

42 193 112

730 115 —4 849 — 327 + 120 +] 287 -1 291 + 403

14,60

Nacka

+5 497

878 470 618 790 223 1 472 1 205 170 -5 822

— 217 + 757 + 163 + 677

11,65

+5 599

620 538 369 704 74 1 669

1 733

+ 115 +1 024 + 325 + 519

15,00

S(DlJ 1981 93

BUaga 17 273

Stockholms län :2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KK./INV.

___—___-__..-..___...,_-___._..-___.___..___.._n._ _____ .,, _______ _____-____-_.--_......-.-......__.-._...._. ..--. __...

Norrtelje Nynäshamn sigtuna Sollen— Solna Stockhölm SundbyZB'"Söder- tuna berg tälje

skatteinkomster +5 217 +5 184 +5 151 +5 740 +5 253 +5 979 +6 082 +5 206

Avgår driftbudgetens netto—

kostn exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 556 734 925 623 758 377 456 595 1. Arbete och näringsliv 95 69 109 53 19 262 35 147 2. Mark och bostäder 530 404 406 465 622 815 531 562 3. Kommunikationer 200 219 130 570 394 498 83] 314 4. Park,fritid och kultur 540 806 542 559 1 148 926 1 209 986 5. Energi, vatten och avfall 144 93 + 22 15 61 81 133 + 26 6. Utbildning 1 463 1 439 1 510 1 571 J 266 1 055 1 148 1 426

7. Social omsorg 949 1 369 758 1 503 2 268 2 279 2 139 1 523

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 199 146 175 ]06 100 146 123 141

Summa nettokostnader 0—8 —4 680 —5 285 —4 535 —5 470 —6 640 —6 444 —6 608 —5 672 Räntekostnader — 294 — 318 — 574 — 663 - 415 — 644 — 751 — 425 Ränteintäkter + 1.53 + 86 + 150 + 75 + 247 + 320 + 117 + 84 Intern ränta + 660 + 956 + 645 + 949 +1 356 +1 828 +1 187 +1 041 Finansiering, övrigt + 93 + 60 + 143 + 329 + 172 + 220 + 275 + 310 Redovisat resultat +1 152 + 683 + 981 + 961 — 23 +1 29] + 303 + 544

Skattesats 15,25 15,00 15,95 15,15 11,10 13,50 14,80 15,45

274. Bilaga 17

S(Dll 1981 93

Stockholms län :3

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 [(R./INV.

___—___ .-..- __.-_.__..___._-_ .. .-..-_-.--.....-._..-r..__-_ __|.

Skatteinkomster

Avgår driftbudgetens netto— kostn exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park,fritid och kultur

5. Energi, vatten och avfall 6. Utbildning 7. Social omsorg 8. Miljö-, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

Tyreso

+5 440

573

44 189 153 679 56

165 944 412

83 688 102

15,90

Tab—y: ________________________________ vagnarna ' ' "Värmdö"

+4 670

615 207 83 47] 16 978 687 —3 701 — 413

+ 110 — 324 + 341

12,25

Bro

+5 345

489

31 587 164

551

1 5l6 1 143

—4 647 — 728 + 109

+ 768 + 841

16,00

+5 128

658 11 268 194 57] 26

] 774

117

—4 865

+ 443

15,00

401 12 844 779 114 -3 330 — 379 + ]35 + 681 — 853 +1 057

14,60

99

370

+ 160 1 324

919

90 —3 907 — 776 + 713 — 950 + 265

15,70

438 306 572 160

1 645

276 —4 928

— 585 + 640 + 190 + 565

16,00

S()lJ 1981293

Bilaga 17 275

Uppsala län RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

, ...... . .......... ( ..................... ___.__.._._,,

Enköping Habo Tierp Uppsala Älvkarle— Östhammar

Skatteinkomster +4 550 +4 843 +5 169 +4 82] +5 127 +5 586 Avgår driftbudgetens netto—

kostn exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 531 ] 342 570 438 584 504 1. Arbete och näringsliv 56 29 75 119 85 50 2. Mark och bostäder 408 272 478 439 517 420 3. Kommunikationer 206 178 307 26] 187 269 4. Park,fritid och kultur 643 506 452 686 553 579 5. Energi, vatten och avfall + 46 22 208 9 151 170 6. Utbildning 1 416 1 212 1 369 1 268 1 250 ] 433 7. Social Omsorg ] 284 766 1 166 ] /62] ] 178 1 569

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 193 77 230 ]]8 129 202

Summa nettokostnader 0-8 —4 695 —4 408 —4 859 —4 962 —4 640 —

O O (N Lh

Räntekostnader — ]80 — 563 — 243 — 378 — 186 — 363 Ränteintäkter + 103 + 4] + 75 + 181 + 141 + 87 Intern ränta + 599 + 653 + 487 + 544 + 567 + 651 Finansiering, övrigt + 93 — 78 — 100 + 203 — 55 — 231 Redovisat resultat + 471 + 486 + 534 + 410 + 954 + 529

Skattesats 15,30 16,10 17,50 15,00 17,00 17,00

276. Bilaga 17

SOU 198193

Södermanlands län RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

-___. __ ___—, ___—-.-- .. - ___—___ _ __ _-,___ -.-—..--- ---_._____.-_,___._.._ -——-—r——*——-— __.n..-_._ä._._.__1__- ___..- __,___.._ -.-..

Eskils— Flen Katrine— Nyköping Oxelosun Strängnäs Vingåker

tuna holm

Skatteinkomster +5 002 Avgår driftbudgetens netto—

kostn exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 467 1. Arbete och näringsliv 132 2. Mark och bostäder 367 3. Kommunikationer 285 4. Park,fritid och kultur 813 5. Energi, vatten och avfall + 15

6. Utbildning 1 344

7. Social omsorg 1 525

8. Miljö—, hälso- och 137 samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 —5 059 Räntekostnader - 478 Ränteintäkter + 81 Intern ränta + 957 Finansiering, övrigt + 180 Redovisat resultat + 693

Skattesats 17,20

+4 826

657 229 439 260 630 122 1 339 1 047 197

—4 923 — 304 + 154

+ 602 + 438

17,10

+4 658

42 1 288 1 102

—4 481 — 424 + 242

+ 745 + 664

16,00

+4 295

487

59

558 264 467 448

r—i

1 082

168

-4 537 — 188 + 70 + 749 + 178 + 567

14,50

+4 795

661 249 364 233

1 050 1 580 1 187

127

-5 437 - 375 + 91 + 824 + 230 + 128

15,80

+4 560

307 202 714

1 351 1 117

203

—4 453 — 307 + 166 + 604

+ 261

15,25

+4 421

LFV kD q.

lx ON

458 154 368 103 1 089 1 238 64

-4 039 — 252 + 118

+ 589 + 837

14,90

SOU 198]:93

Bilaga 17 277

Östergötlands län :1 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 Ra./INV.

__.-__-_-..___—___--._____._.-_..-_..--_--_._-_ _ ..... ,.___.____._._

Boxholm t:ins'päno Kinda Linköpiög Mjölby ' Motala'

Skatteinkomster +4 639 +5 074 +4 218 +4 779 +4 484 +4 727 Avgår driftbudgetens netto—

kostn exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 567 525 428 275 272 359 1. Arbete och näringsliv 283 68 45 97 112 169 2. Mark och bostäder 536 462 365 543 487 489 3. Kommunikationer 262 231 331 533 326 432 4. Park,fritid och kultur 506 562 334 774 661 759

5. Energi, vatten och avfall 138 41 133 3 +

(I) N ri Lfn

6. Utbildning 1 276 1 144 1 093 1 212 1 278 1 178

u—l

7. Social omsorg 1 065 1 329 312 1 402 1 069 1 282

8. Miljö-, hälso— och samhällsskydd 157 160 193 150 178 186

Summa nettokostnader 0-8 —4 794 —4 527 —4 238 — 4 995 -4 381 —4 984 Räntekostnader — 427 — 280 — 116 — 201 — 269 - 188 Ränteintäkter ' ' + 173 + 85 + 123 + 34 + 155 + 1.62 Intern ränta + 645 + 674 + 4.6 + 483 + 714 + 566

Finansiering, övrigt — 84 0 -

+ O. 0 H + 00

123 + 108 Redovisat resultat + 152 +1 026 + 475 + 210 + 827 + 411

Skattesats 16,25 17,00 14,75 14,75 15,50 16,00

278. Bilaga 17

S()l) 1981:93

Östergötlands län :2

__-__-..__._.-_.____-___ ___..-_____. .A___-_._._r

NOKI—

skatteinkomster

Avgår driftbudgetens netto— kostn exkl finansiering

0.

Gemensam kommunadm Arbete och näringsliv Mark och bostäder Kommunikationer

Park,fritid och kultur

(1) r. b"

rgi, v tten och avfall

.. _

tbi

r—l

dning

)

Social omsorg . jö-, hälso— och ä

il samh llsskydd

Summa nettokostnader 0—8

Räntekostnader

Ränteintäkter

Intern ränta

Finansiering, övrigt

Redovisat resultat

Skattesats

RESULTATRÄKNING FÖR AR 1979 KR./INV.

köping

+ 5 142

331 135 571 400 766.

I!)

v—i

029 127

— 4 930

— 381 + 125 + 223 + 829

17,05

Soder— köping

+4 674

H ND r-i r—l

— 340 + 101 + 568 + 677

15,75

Valde— marsvik

+5 000

1 006 97 483 233

M m e

1 104 1 314

—4 982

- 284 + 604 + 380

16,50

Ydre

+4 438

423 167

— 370 + 179

+ 911

15,50

____._____._--..__-____-_-___-__ __,_-_____

369 154 525 315

+ 527 + 541

16,20

t'") oo r-l ,.

O's 00 01

207 -3 967 - 275 + 176 + 653 — 115 +1 059

15,50

S()l) 1981:93

Bilaga 17 279

Jönköpings län :l

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

Aneby EijO

___—. _ -______._..___._____.___.______. ___..____.__..._,.,'__.__._....____._

Gislaved! GnOSjO

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park,fritid och kultur

5. Energi, vatten och avfall 6. Utbildning 7. Social omsorg

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

+4 360

418

27 358 208

328 214 1 191 773

+4

F.

790 517 211 479 303 503

88 384

235 218 942 294 126

+ 4 539

450 187 466 334 535 317 1 319

1 072

168

4 851 - 312 + 108 + 992 + 127 + 603

15,50

___ ___,n—

—|— ——— — —n—-—v.—r

jönköping Nassgo

+4 731 + 4 672 + 4 744

548 442 462 72 162 244 238 452 476 310 474 334 528 631 504 327 118 55 1 127 1 208 1 117

934 1 107 1 088

161 150 166

-4 250 — 4 749 - 4 449 — 320 — 343 - 378 + 150 + 87 + 110 + 786 + 611 + 683 + 16 + 164 — 102 +1 122 + 447 + 603

16,00 15,70 16,35

280. Bilaga I 7

Jönköpings län :2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 [(R./INV.

...- __ _ ___-— _ - ___—__....___ _ ——1-r-—-r.7—-—-———A—-——*-——-—-— __.-__ -.-.-_._.______-___._._._._._.._ ___- _

SaVSJo Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo

Skatteinkomster +4 479 +4 680 +4 563 +4 581 +4 887

Avgår driftbudgetetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 381 719 596 481 565 1. Arbete och näringsliv 194 199 114 170 183 2. Mark och bostäder 316 433 474 380 319 3. Kommunikationer 311 388 308 336 317 4. Park,fritid och kultur 396 654 363 510 511 5. Energi, vatten och avfall 275 + 108 182 85 124 6. Utbildning 1 159 1 193 1 386 1 336 1 347 7. Social omsorg 971 791 1 056 1 192 1 250

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 167 215 153 223 216

Summa nettokostnader 0—8 —4 176 -4 487 —4 635 —4 717 —4 838 Räntekostnader — 280 — 523 — 276 — 377 — 276 Ränteintäkter + 159 + 70 + 131 + 104 + 177 Intern ränta + 738 + 629 + 815 + 725 + 693 Finansiering, övrigt — 58 + 188 + 419 + 379 + 285 Redovisat resultat + 862 + 565 +1 016 + 702 + 928

Skattesats 15,20 15,95 15,75 16,10 16,50

Kronobergs län

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering

O. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park,fritid och kultur

5. Energi, vatten och avfall 6. Utbildning

7. Social omsorg,

8. Miljö-, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

Alvesta

16,

RESULTATRÄKNING FÖR AR 1979 KR./INV.

402

20 401 344 552 246

309 210 125 615 195 148 736 149 917 00

Lessebo

+4 527

408 63 415 264 590 372

1 082 1 008

244 —4 450 — 324 + 75 + 816 + 109 + 753

15,75

Ljungby

+4 464

491 119 447 227 484 116

1 107 1 181

156 -4 332 — 293 + 179 + 570 + 182 + 775

15,30

+4 580

497 131 554 334 604 359 1 133 1 027 193 —4 837 — 293 + 106 + 811 + 341 + 726

15,75

Tingsryd Uppvi—

+4 790

468 90 482

161 —4 805 — 410 + 81 + 745 + 164 + 566

16,25

+4 993

679 322 554 340 441 533 1 074 1 075 189 —5 211 — 259 + 87 + 696 + 279 + 586

17,00

VäXJo

+5 137

501

30 331 336 702 199 1 372

r—l

180 132 —4 787 — 337 + 177

+ 695 + 956

16,25

Almhult

+4

—4

___ .-_.__A-_.______.__..__-__. _______ ___—__.---_.. ___--- ___-----.__”_-_______._____.__-_____._.__.__.______ ___,__._A ., ",------

Markaryd

492 457

76 436 272 377 258 311 139

167 497 230 327 898 224 1 214

15,50

Kalmar län :1 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INv.

Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås

skatteintäkter +4 556 +4 627 +4 586 +4 751 +4 828 +4 789 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 251 411 421 740 543 494 1. Arbete och näringsliv ' 235 38 159 137 63 118 2. Mark och bostäder 415 462 470 592 469 504 3. Kommunikationer 376 434 425 289 341 398 4. Park,fritid och kultur 430 484 547 288 654 390 5. Energi, vatten och avfall 336 330 132 445 17 260 6. Utbildning 1 236 1 157 1 384 1 238 1 174 1 225 7. Social omsorg 1 062 974 1 041 1 165 1 158 1 203

8. Miljö-, hälso— och samhällsskydd 182 171 193 161 156 148

Summa nettokostnader 0—8 -4 526 -4 466 -4 776 —5 059 —4 579 —4 743 Räntekostnader — 235 — 268 — 476 — 382 — 276 - 362 Ränteintäkter + 107 + 104 + 122 + 112 + 173 + 125 Intern ränta + 599 + 604 + 829 +1 117 + 725 + 682 Finansiering, övrigt + 78 — 18 + 94 — 33 + 83 + 133 Redovisat resultat + 581 + 583 + 379 + 505 + 954 + 625

Skattesats 15,00 15,80 15,70 16,20 16,00 16,50

Kalmar län :2

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park,fritid och kultur

5. Energi, vatten och avfall 6. Utbildning 7. Social omsorg

8. Miljö-, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0-8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

RESULTATRÄKNING FÖR AR 1979 KR./INV.

Morby—

574

81 301 253 373 354 1 075 866 27 —3 908 — 477 + 55 + 616

+1 108

15,50

Nybro

568 98 445 409 512 75 1 048 1 266 200 —4 624 — 252 + 107 + 740 + 264 + 664

15,40

.r_._._.__._.____._-.._.--—___.-_.___.__._.

Oskars—

+4 700

474 88 556

1 332 1 014

174 —4 813 — 334 + 123 + 233 + 921 + 830

15,85

Torsås

+4 296

553

40

444"

377 172 326 1 049

1 019 98 —4 082 — 158 + 33 + 471 + 563

15,00

Vimmerby V

+4 611

642 76 379 358 419 112 1 270

1 194

181 —4 635 — 277 + 128 + 745

+ 146

467 100 418 305 511

1 161 1 306

226 —4 500 — 293 + 98 + 734 + 156 + 605

15,00

.1- ——— ——1-

asterv1

Gotlands län, Blekinge län RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

Gotland Karlshamn Karls— Olofström Ronneby Sölves— krona borg___

skatteintäkter +9 741 +4 524 +4 891 +4 689 +4 222 +4 659

Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering

O. Gemensam kommunadm 738 436 448 479 334 517 1. Arbete och näringsliv 387 271 209 203 118 214 2. Mark och bostäder 329 510 460 567 368 420 3. Kommunikationer 372 260 513 307 406 264 4. Park,fritid och kultur 642 522 616 493 481 446 5. Energi, vatten och avfall 115 59 36 147 109 123

6. Utbildning 1 604 1 278 1 173 1 845 1 044 1 166

P4 OI ,.q 0.

7. Social omsorg 1 736 041 1 076 1 111 822

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 3 078 18

r-l

193 119 143 158 Summa nettokostnader 0-8 —9 005 -4 438 —4 692 —5 241 -4 117 —4 132 Räntekostnader — 374 - 679 - 271 — 246 — 594 — 440 Ränteintäkter + 237 + 80 + 128 + 120 + 73 + 70 Intern ränta + 854 +1 079 + 758 +1 027 + 801 + 686 Finansiering, övrigt + 330 + 222 + 67 + 373 — 46 + 133 Redovisat resultat +1 782 + 835 + 966 + 721 + 338 + 978

Skattesats 28,00 15,75 16,40 16,35 14,50 16,00

Kristianstads län :1 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INv.

-..—_____..--__-____.__-_____-___"... __ . _-.. .-- __ __.._-__..,.-_--_..._-_.- --_.__.__-__.-_ --__.____. ___...___._ ___..- _ ___... Bromölla Båstad Hassle- Klippan Kristian— Osby Perstorp holm stad

skatteintäkter +3 652 +4 599 +4 415 +4 444 +4 349 +4 201 +4 606

Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm 394 594 4

kg r—l

470 406 501 526 1. Arbete och näringsliv 77 18 4 96 74 33 98 2. Mark och bostäder 263 361 379 522 431 371 276 3. Kommunikationer 184 218 189 313 300 273 207 4. Park,fritid och kultur 474 431 459 570 508 462 640 5. Energi, vatten och avfall 63 5 130 140 143 167 52 6. Utbildning 1 152 1 129 1 247 1 265 1 166 1 155 1 097 7. Social omsorg 1 100 943 1 048 964 1 109 ] 114 1 260

8. Miljö-, hälso— och samhällsskydd 127 167 ]71 166 143 171 165

Summa nettokostnader 0—8 —3 687 -3 869 —4 045 —4 510 —4 284 —4 251 —4 324 Räntekostnader — 36 - 230 — 266 - 268 — 235 — 242 - 291 Ränteintäkter + 193 + 146 + 117 + 76 + 136 + 99 + 344 Intern ränta + 562 + 649 + 654 +1 077 + 767 + 606 + 502 Finansiering, övrigt + 92 + 151 + 159 + 156 + 104 + 132 + 48

Redovisat resultat + 776 +1 446 +1 041 + 977 + 837 + 546 + 885

Skattesats 13,85 15,00 15,00 15,50 14,75 14,60 15,50

Kristianstads län :2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR,/INV.

Simris- Tomelilla storp Angelholm örkel— Ostra hamn ljunga Göinge

skatteintäkter +4 291 +4 328 +4 335 +4 34]. +4 400 +4 799 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 250 487 513 440 568 475 1. Arbete och näringsliv 81 29 45 17 20 43 2. Mark och bostäder 424 539 397 486 342 346 3. Kommunikationer 229 263 268 353 286 238 4. Park, fritid och kultur 390 314 560 528 477 443 5. Energi, vatten 0 avfall 129 84 63 173 211 109 6. Utbildning 1 006 1 239 1 388 1 281 1 058 1 170 7. Social omsorg 1 275 975 825 997 1 011 1 062

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 147 224 115 176 169 120

Summa nettokostnader 0-8 -3 935 -4 159 —4 178 —4 454 —4 146 —4 010 Räntekostnader — 296 - 211 — 373 — 236 — 99 — 286 Ränteintäkter + 116 + 90 + 151 + 177 + 148 + 125 Intern ränta + 631 + 502 + 647 +1 053 + 507 + 505 Finansiering, övrigt + 109 + 254 + 48 + 100 + 72 + 62 Redovisat resultat + 916 + 804 + 631 + 982 + 883 +1 197

Skattesats 14,50 15,00 14,50 14,50 15,15 16,00

Malmhöhus län :1 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

Bjuv ' ' Burlövll Eslöv' Helsing— Höganäs" Hörby Höör '" Kävlinge borg

skatteintäkter +4 627 +4 838 +4 793 + 5 052 +4 673 +4 642 +4 351 +4 620 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 515 1 217 504 734 617 918 584 467 1. Arbete och näringsliv + 9 124 6 + 4 24 + 267 14 7 2. Mark och bostäder 316 403 543 604 496 + 26 323 341 3. Kommunikationer 245 281 275 358 248 77 244 335 4. Park, fritid och kultur 508 725 639 771 504 369 337 509 5. Energi, vatten 0 avfall 192 4 842 + 51 279 119 30 100 6. Utbildning 907 1 054 1 236 951 1 049 937 892 1 418 7. Social omsorg 932 1 100 1 436 1 462 934 1 358 974 1 182

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 97 167 188 175 130 163 111 98

Summa nettokostnader 0—8 —3 706 —5 078 —5 673 — 5 001 -4 285 —

m

650 -3 512 —4 460 Räntekostnader — 318 - 184 — 258 — 281 - 213 - 228 - 356 — 362 Ränteintäkter + 88 + 212 + 604 + 170 + 249 + 174 + 315 + 153 Intern ränta + 684 + 766 +1 312 + 833 + 671 + 529 + 590 + 736 Finansiering, övrigt + 145 + 315 + 181 + 222 + 132 + 7 — 20 + 283

Redovisat resultat +1 521 + 869 + 990 + 996 +1 227 +1 475 +1 369 + 970

Skattesats 15,00 15,35 16,00 16,10 15,55 15,50 14,50 1

lin WD _ .

ILO

Malmöhus län :2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV. Lands— Lomma Lund Malmö Sjöbo Skurup Staffans— Svalöv krona torp

Skatteintäkter +4 985 +4 661 +5 191 + 8 866 +4 240 +4 389 +4 381 +4 752 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 521 886 466 375 435 477 527 661 1. Arbete och näringsliv 94 18 35 274 143 24 30 128 2. Mark och bostäder 598 248 376 688 395 333 219 274 3. Kommunikationer 426 309 345 587 148 279 259 215 4. Park, fritid och kultur 817 654 892 927 353 433 911 391 5. Energi, vatten 0 avfall + 64 60 + 21 35 74 136 174 133 6. Utbildning 1 011 1 481 1 191 1 008 1 126 1 022 1 710 1 066 7. Social omsorg 1 587 713 1 473 1 419 985 1 238 907 1 139

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 226 103 131

q.

908 128 112 118 157 Summa nettokostnader 0—8 -5 219 —4 475 -4 891 —10 225 —3 790 —4 060 —4 859 —4 169 Räntekostnader - 488 — 366 — 445 - 450 — 281 — 230 — 254 — 173 Ränteintäkter + 183 + 102 + 203 + 174 + 99 + 111 + 82 + 124 Intern ränta + 867 + 882 + 827 + 1 360 + 578 + 505 + 930 + 533 Finansiering, övrigt + 109 + 202 + 146 + 656 + 1 + 198 + 158 + 141 Redovisat resultat + 496 +1 006 +1 032 + 382 + 848 + 913 + 439 +1 237

Skattesats 16,30 14,85 15,00 26,80 14,25 15,00 14,50 16,25

8011198k93 Bilaga 17 289

Malmöhus län :3 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

Svedala Trelle— Vellinge Ystad

Skatteintäkter +4 914 Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm 359 1. Arbete och näringsliv 42 2. Mark och bostäder 225 3. Kommunikationer 219

4. Park, fritid och kultur 440 7. Social omsorg 719

8. Miljö-, hälso- och samhällsskydd 86

Summa nettokostnader 0-8 —3 259 Räntekostnader — 355 Ränteintäkter + 139 Intern ränta + 586 Finansiering, övrigt — 775 Redovisat resultat +1 250

Skattesats 16,25

1 212 1 309

172 -4 490 — 257 + 78 + 610

+ 105

544 970

+ 608 + 171 +1 280

15,00

196 -4 288

— 736 + 970 + 571

15,25

Bilaga [7

SOU 198193

Hallands län RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INv.

Falken— Halmstad Hylte Kungs— Laholm Varberg berg backa

Skatteintäkter +4 490 —4 463 +4 334 +4 444 +4 634 +4 639 Avgår driftbudgetens netto-

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 435 280 520 509 491 337 1. Arbete och näringsliv 34 109 37 3 56 25 2. Mark och bostäder 492 377 ' 324 181 399 364 3. Kommunikationer 298 326 176 222 277 256 4. Park, fritid och kultur 338 549 368 197 434 448

5. Energi, vatten 0 avfall 103 + 9 171 + 180 49 117

r—l r'l O O Pl

6. Utbildning 098 1 038 406 1 067 1 246

r—I

224 1 071 486 985

P(

7. Social omsorg 952 179

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 149 157 192 68 106 214

Summa nettokostnader 0—8 -3 805 —4 113 -3 901 —1 895 —3 868 —4 192 Räntekostnader — 292 — 408 — 141 — 200 — 276 — 161 Ränteintäkter + 141 + 187 + 143 + 14 + 182 + 245 Intern ränta + 733 + 959 + 502 0 + 635 + 700 Finansiering, övrigt - 145 + 164 + 118 —1 276 — 9 + 157 Redovisat resultat +1 120 +1 251 +1 055 +1 085 +? 297 +? 380

Skattesats 15,00 15,00 15,00 14,30 16,00 15,50

Göteborgs o Bohus län :l

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering

0.

Gemensam kommunadm Arbete och näringsliv Mark och bostäder Kommunikationer

Park, fritid och kultur Energi, vatten 0 avfall Utbildning

Social omsorg

Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0-8

Räntekostnader

Ränteintäkter

Intern ränta

Finansiering, övrigt

Redovisat resultat

Skattesats

985 764 766

84 049

698 082 862 460 100 145 469 733

28,15

Göteborg Härryda

591

58 288 384 385 192 416

804 140 262 297 189 628

+4 724

567

89 288 465 451 245 1 249

r-i

045 143 —4 547 — 407 + 247

+ 690 + 212 + 920

16,00

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

+5 266

457 114 444 336 545 321 964 196 —4 536 — 499 + 77

+ 888 - 118

+1 125

17,95

+4 274

639 69 356 196 241 168 1 214 942

+ 405 + 710

15,00

59 469 464 673 34 1 293 1 014

160 -4 607 — 291 + 218 +1 272 — 205

+1 230

15,05

441 59 336 160 153 259 1 316 1 057 122

—3 906 — 399

+ 192

292. Bilaga ]7 SOLJ198k93

Göteborgs o Bohus län :2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KK./INV.

Söt'ériäs

.-.—_ ._ _____ __--- .A__-.-._..___ .-,". ................. .._._ -.-,..-

Stenung— Strömstad Tanum Tjorn Uddevalla Ockerö sund

Skatteintäkter +5 083 +4 694 +5 271 +4 618 +4 687 +4 762 +5 070 +5 284

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 583 492 771 658 516 394 595 856 1. Arbete och näringsliv 86 161 76 220 191 28 171 126 2. Mark och bostäder 397 619 267 448 335 323 486 276 3. Kommunikationer 437 326 187 323 191 108 492 548 4. Park, fritid och kultur 593 405 475 416 219 266 744 324 5. Energi, vatten 0 avfall + 106 186 114 335 311 97 170 314 6. Utbildning 1 610 966 1 689 743 662 951 1 333 700 7. Social omsorg 1 063 1 024 1 100 961 1 404 1 119 1 029 846

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 93 153 98 170 165 89 203 165

Summa nettokostnader 0—8 —4 759 —4 337 —4 780 —4 278 -3 997 -3 378 —5 227 —4 159 Räntekostnader — 345 — 319 - 618 — 376 — 291 — 340 — 653 — 315 Ränteintäkter + 175 + 163 + 179 + 179 + 19 + 185 + 65 + 149 Intern ränta + 800 +]. 249 + 786 + 794 + 504 + 553 +1 195 + 588 Finansiering, övrigt + 151 - 59 — 26 + 205 — 200 0 + 42 + 166 Redovisat resultat +1 108 +1 391 + 811 +1 142 + 720 +1 782 + 491 +1 720

Skattesats 16,10 16,00 17,00 16,10 16,00 15,75 16,90 16,80

Älvsborlls lan :l RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

——————-— -+-———-——-—+ -—-——-+-——————-—-—-————.—-——-——+—————v-4-—r—å——--——-4—-+-—-—-——-..——-———---——-—-— —--—-——-

Ale Alingsas Bengts- 80 s Dals—Ed Farge— Herr— Lerum fors landa ljunga

Skatteintäkter +4 759 +4 401 +4 711 + 4 787 +5 155 +4 330 +4 370 +4 383 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl fiansiering

0. Gemensam kommunadm 618 511 579 569 650 436 489 619 1. Arbete och näringsliv 153 99 419 139 283 119 77 75 2. Mark och bostäder 248 468 363 587 373 404 296 313 3. Kommunikationer 213 325 230 364 309 143 252 299 4. Park, fritid och kultur 590 548 410 657 257 413 407 388 5. Energi, vatten 0 avfall 60 54 210 + 7 160 135 292 64 6. Utbildning 1 421 1 099 1 146 1 083 1 111 1 255 1 045 1 551 7. Social omsorg 923 1 000 1 182 1 215 1 142 1 076 1 056 878

8. Miljö-, hälso— och samhällsskydd 86 168 183 137 178 173 151 105

Summa nettokostnader 0—8 -4 315 —4 275 —4 727 — 4 747 -4 465 -4 158 —4 071 —4 295 Räntekostnader - 273 - 238 — 342 — 374 — 417 - 47 — 207 — 243 Ränteintäkter + 174 + 106 + 100 + 87 + 124 + 117 + 127 + 85 Intern ränta + 451 + 599 + 698 + 735 + 662 + 382 + 519 + 675 Finansiering, övrigt + 127 + 120 — 80 — 21 — 23 + 20 + 122 + 140

Redovisat resultat + 923 + 715 + 368 + 468 +1 035 + 643 + 860 + 748

Skattesats 16,25 14,95 16,00 16,20 17,75 15,00 15,00 14,82

Älvsborgs län :2 RESULTATRÄKNING FÖR AR 1979 KR./INV.

Lilla Mark Mellerud Sven- Tranemo Troll— Ulrice- Vårgäfi Edet ljunga hättan hamn

Skatteintäkter +4 606 +4 617 +4 094 +4 641 +4 423 +4 919 +4 721 +4 385 Avgår driftbudgetens netto-

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 610 506 437 582 511 496 487 529 1. Arbete och näringsliv 11 154 317 190 307 173 129 51 2. Mark och bostäder 339 443 377 332 343 415 350 397 3. Kommunikationer 146 272 277 207 263 430 341 225 4. Park, fritid och kultur 376 374 429 238 257 726 336 275

5. Energi, vatten 0 avfall 69 186 147 366 238 144 241 156

r—I

6. Utbildning 989 1 220 977 123 1 309 1 208 1 153 1 160

u—l

7. Social omsorg 147 1 242 985 938 1 019 1 115 1 148 862

8. Miljö-, hälso— och samhällsskydd 107 198 180 109 137 158 128 + 328

Summa nettokostnader 0—8 —3 797 —4 599 —4 130 —4 088 —4 389 -4 869 —4 317 —3 330 Räntekostnader — 227 — 194 — 255 — 219 — 252 — 349 — 193 — 208 Rän_eintäkter + 94 + 125 + 179 + 123 + 199 + 229 + 139 + 270 Intern ränta + 568 + 557 + 524 + 598 L :15 + 445 + 647 + 6

F ' ' " ' 665 + 136 - 25 — 12 - 14 + 774 + 147 + 28

! 4.1 03 A L( > 0 — 01 E'. H x.. G_l H |!) C ft! ( .'4

Redovisat resultat + 578 + 642 + 387 +1 043 + 482 +1 149 +1 145 +1 151

Skattesats 16,00 15,75 14,00 16,00 15,00 16,00 16,30 15,50

Älvsborgs län :3 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

_ _ ___- . --.- -- ___—___ ___—..--- __ -..—,..._r.___.__-4--_ . ”___—Malo—

______ ___, _ __ ._ ___- _ ___- _. Massages- __ _--- __._,__ Skatteintäkter +4 720 +4 479 Avgår driftbudgetens netto-

kostnader exkl finansiering

O. Gemensam kommunadm 541 543 1. Arbete och näringsliv 216 236 2. Mark och bostäder 365 410 3. Kommunikationer 355 319 4. Park, fritid och kultur 619 569

5. Energi, vatten 0 avfall 127 197

6. Utbildning

00 O D ,_| C LO ,.

r—l

7. Social omsorg

,.4 (r m N rl

078

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 164 132 Summa nettokostnader 0-8 -4 784 -4 495 Räntekostnader - 339 — 452 Ränteintäkter + 76 + 78 Intern ränta + 751 + 923 Finansiering, övrigt + 31 + 148 Redovisat resultat + 473 + 679

Skattesats 16,50 15,20

296. Bilaga 17

Skaraborgs län :1

Falköping

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

5. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5. Energi, vatten 0 avfall

6. Utbildning 7. Social omsorg

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

0—8

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

+4 559

543

60 318 265

508

1 132 1 235

146 —4 215 — 190 + 113

+ 579 + 846

15,45

_ .- ,-.."...

Grastorp Gullspång Götene

+4 163

428

47 282 174 273 79 993 1 049

122 —3 450 — 152 + 143

+ 465

+1 168

14,50

+4 800

685 169 180 258 363 1 183 1 484 161 —4 468 — 444 + 76

+ 498 + 459

17,00

+4 358

492 18 258 185 368 183 1 089

1 280

114 —3 990 — 263

+ 162 + 143 + 906

15,00

Habo

+4 150

476

10 298 230 308

113 828 101 —3 618 - 187 + 220 + 375 + 131 +1 075

14,50

Hjo

+4 402

469 213 292 257 451

25 1 068 1 223

209 —4 211

— 360 + 525 + 137 + 565

15,25

+4 575

476 205 279 221 451 270 1 200

1 236

182 —4 522 — 202 + 108 + 700 + 179 + 838

15,75

.-.__._.__r...-_____ __...__.____.__...-_... ___________A__________ -

Karlsborg Lidköpi

+4 706

1 267 211 385 237 511 + 748 1 162 1 306

161 —4 495 - 238 + 242 + 704 + 288 +1 208

15,90

S()IJ 1981 93 ja

Skaraborgs län ;2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INv.

---—_...___—___-.-___.._.-.___...- %,.--________._._._-_"_. ——————-—————-———'-*——-—-—————-.—r __._.__...._-.-

Mafiåstäd'MGIISJO Skara Skovde Tibro Tidaholm Tofébödä Vara

Skatteintäkter +4 712 +4 436 +4 618 +4 591 +4 162 +4 303 +4 245 +4 400 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 531 520 563 341 355 496 340 381 1. Arbete och näringsliv 54 + 11 42 125 2 51 87 24 2. Mark och bostäder 477 286 399 459 . 402 305 292 348 3. Kommunikationer 240 271 268 280 224 201 203 207 4. Park, fritid och kultur 612 335 657 658 487 380 401 368 5. Energi, vatten 0 avfall 166 104 99 98 + 34 73 163 250

6. Utbildning 1 470 1 254 1 212 1 415 1 274 1 185

r—i

175 1 282

7. Social omsorg 1 233 907 1 359 1 355 888 1 322 1 173 1 304

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 173 148 193 154 136 109 134 174

Summa nettokostnader 0—8 —4 959 —3 816 —4 795 —4 889 —3 737 —4 127 —3 971 —4 343 Räntekostnader — 295 - 895 - 382 — 134 - 204 — 143 — 208 — 311 Ränteintäkter + 127 + 81 + 144 + 140 + 239 + 150 + 146 + 79 Intern ränta + 732 + 594 + 705 +1 129 + 483 + 588 + 371 + 660 Finansiering, övrigt + 496 + 161 + 155 + 218 + 114 + 94 + 93 + 118 Redovisat resultat + 812 + 563 + 446 +1 056 +1 058 + 866 + 679 + 603

Skattesats 16,30 15,50 15,60 14,95 14,75 14,75 14,90 15,00

298. Bilaga [7

SOU l98lz93

Värmlands län :1 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlståd

Skatteintäkter +4 700 +4 712 +4 540 +4 504 +4 813 +5 044 +5 368 +5 220

Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm 534 441 519 516 454 556 520 372

1. Arbete och näringsliv 130 186 28 99 186 204 66 203 2. Mark och bostäder 506 384 341 113 455 381 385 330 3. Kommunikationer 386 299 373 393 381 284 189 562 4. Park, fritid och kultur 524 306 600 500 581 605 689 947 5. Energi, vatten 0 avfall 51 205 + 312 200 164 96 102 58 6. Utbildning 1 132 1 155 1 437 1 241 1 177 1 440 1 712 1 263 7. Social omsorg 1 276 1 269 1 188 1 294 1 317 1 122 1 389 1 218

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 276 178 125 124 113 169 98 150

Summa nettokostnader 0—8 —4 815 —4 324 —4 299 -4 480 —4 828 —4 857 -5 150 -5 103 Räntekostnader — 240 - 226 — 187 - 426 — 239 — 110 — 359 — 445 Ränteintäkter ' + 130 + 228 + 131 + 78 + 107 + 257 + 161 + 151 Intern ränta + 626 + 537 + 656 + 464 + 507 + 729 + 710 + 983 Finansiering, övrigt + 39 — 35 - 35 + 156 + 245 + 120 + 200 + 171 Redovisat resultat + 441 + 891 + 806 + 697 + 606 +1 186 + 931 + 978

Skattesats 15,75 15,75 15,50 16,90 16,60 16,25 16,20 16,20

Värmlands län :2

' _ ' ' ___" '_'—' "'"—'" ' _Ki'l' '_'—*"KE—i's'tfiiéT—iiärikfors

skatteintäkter +4 654 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 577 1. Arbete och näringsliv 93 2. Mark och bostäder 342 3. Kommunikationer 524 4. Park, fritid och kultur 538 5. Energi, vatten 0 avfall 240 6. Utbildning 1 187

7. Social omsorg 887

8. Miljö-, hälso- och samhällsskydd 124

Summa nettokostnader 0—8 —4 512 Räntekostnader — 296 Ränteintäkter + 113 Intern ränta + 631 Finansiering, övrigt — 30 Redovisat resultat + 576

Skattesats 16,10

hamn

+4 772

344 385 397 481 481 104

1 051 1 214

191 —4 648 - 410 + 153 + 975 — 110 + 751

16,45

+4 994

453 76 451 307 464 287 1 376

1 023

155 —4 592 - 223 + 143 + 574 — 291

+ 575

16,50

Storfors

+4 370

479 275 386 238 381 329

1 279 1 066

179 —4 612 — 127 + 151 + 745 + 328 + 834

15,50

RESULTATRÄKNING EöR AR 1979 KK./INV.

Sunne

+4 898

501 312 372 197 307 194

1 337 1 281

146 —4 647

- 132

+4 586

401 324 538 96 1 268

1 094

268 -4 694 — 342 + 75 + 683 + 111

+ 410

15,75

"__—"___-" ' "Säffle"—""för—EESy—M

+5 375

664 505 345 194 334 102

1 386 1 276

170

—4 976

— 262

(I) O'. Lr) +

r—i ln r—i |

16,50

"Ar—järig—

+4 998

494 332 415 234 358 220

1 114 1 146

176

—4 489

— 354 + 171 + 630 + 950

16,75

örebro län :l RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INv.

Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla

Skatteintäkter +4 875 +4 840 +4 691 +4 614 +5 528 +4 481 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl fiansiering

0. Gemensam kommunadm 545 556 587 343 661 522 1. Arbete och näringsliv 149 76 46 113 75 35 2. Mark och bostäder 405 460 473 518 383 468 3. Kommunikationer 232 343 307 261 695 223 4. Park, fritid och kultur 387 530 624 598 792 621 5. Energi, vatten 0 avfall 228 215 65 115 + 11 + 34

6. Utbildning 1 312 1 205

r—l

261 1 246 1 479 957 7. Social omsorg 1 294 1 222 1 309 1 077 1 165 1 203

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 183 134 167 153 193 155

Summa nettokostnader 0—8 -4 740 —4 744 —4 842 -4 428 —5 436 —4 154 Räntekostnader — 260 - 203 - 389 — 66 — 435 - 261 Ränteintäkter + 70 + 125 + 57 + 85 + 161 + 81 Intern ränta + 496 + 563 + 772 + 480 + 857 + 712 Finansiering, övrigt — 59 - 133 + 437 — 65 + 181 + 139 Redovisat resultat + 382 + 473 + 729 + 619 + 859 +] 013

Skattesats 17,00 16,90 16,75 16,10 17,50 14,95

Örebro län :2

___._._-_---_.___-._--___._--.—___-_.___-__.__._-,____ ___—__.._._-____.___._-_____-_,_____ ..

Lindes—

Laxå

Skatteintäkter +4 870 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 577 1. Arbete och näringsliv 110 2. Mark och bostäder 368 3. Kommunikationer 404 4. Park, fritid och kultur 515 5. Energi, vatten 0 avfall 159 6. Utbildning 1 216 7. Social omsorg 1 152

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 193

Summa nettokostnader 0—8 —4 697 Räntekostnader — 490 Ränteintäkter + 108 Intern ränta + 764 Finansiering, övrigt + 89 Redovisat resultat + 645

Skattesats 16,75

berg

+4 721

502 76 436 372 478 139 1 427

1 217

152 —4 803 — 273 + 46 + 683 + 156 + 531

16,50

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

Ljusnars— Nora

berg

+4 516

627 33 450 384 319 250 1 025 987 141 -4 220 — 184 + 66 + 605 - 241 + 546

16,50

+4 938

495

84 394 235

430

1 525

u-l

286 145 —4 508 — 279 + 48

+ 752 + 913

16,50

Orebro

+5 511

451 138 636 464 882

64

153 —5 710 — 662 + 120 + 883 + 357 + 500

17,75

Västmanlands län :l

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl fiansiering

0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5. Energi, vatten 0 avfall

6. Utbildning

7. Social omsorg

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

740 88 434 427 15 1 501

1 076

190 —4 798 — 289 + 137 + 699 + 182 + 744

16,30

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INv.

Fagersta

+5 263

778 44 404 481 860 187 1 098

1 221

206 —5 284 - 155 + 204 + 713 + 278 +1 020

16,50

Hallsta—

+4 710

614

1 538 1 083

122 -4 833 — 391 + 90 + 722 + 223 + 521

16,25

+4 504

446 57 508 194 416 196

1 236 1 051

—4 306

+ 184 + 454 + 132 + 897

15,50

Kungsör

+4 770

564 24 474 260 485 168 1 071

1 130

110

—4 291

+ 184 + 639 — 166 + 916

16,30

Köping

+5 206

468 111 479 153 798 67 1 443

1 177

213 -4 914 — 435 + 130

+ 809 + 859

18,30

+4 679

444 305 708 251 ] 116

1 246

174 -4 807 - 209 + 58

+ 712

+4 830

589 113 398 288 500 29 1 295

1 559

209 —4 984

— 144 + 205 + 156 + 585

16,50

Bilaga 17 303

Västmanlands län :2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV. _. .. ___... ___--.___ ___..._ ---—_____._..-_..-_ ___—"___--.lf.-- __

Skinnskat—Sura Västerås— teberg hammar

Skatteintäkter +4 704 +4 565 +5 143 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 694 614 322 1. Arbete och näringsliv 0 86 126 2. Mark och bostäder 466 350 348 3. Kommunikationer 216 217 253 4. Park, fritid och kultur 454 528 852 5. Energi, vatten 0 avfall 94 353 + 1 6. Utbildning 1 223 1 359 1 370 7. Social omsorg 1 318 859 1 419

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 160 149 144

Summa nettokostnader 0-8 —4 627 —4 556 —4 837 Räntekostnader — 213 - l - 336 Ränteintäkter + 109 + 83 + 156 Intern ränta + 616 + 715 + 622 Finansiering, övrigt + 226 - 6 + 149 Redovisat resultat + 815 + 800 + 992

Skattesats 16,50 16,00 15,80

Kopparbergs län :l

Avesta Skatteintäkter +4 998 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 398 1. Arbete och näringsliv 255 2. Mark och bostäder 569 ?. Kommunikationer 337 4. Park, fritid och kultur 818

5. Energi, vatten 0 avfall 266

6. Utbildning

v—l

488 7. Social omsorg 1 352

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 155

Summa nettokostnader 0—8 -5 642 Räntekostnader — 334 Ränteintäkter + 200 Intern ränta + 877 Finansiering, övrigt + 377 Redovisat resultat + 437

Skattesats 17,00

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 [(R./INV.

Borlänge

+5 321

766 205 418 212

— 417 + 125 + 701 - 681 + 668

18,20

Falun

+5 051

753 57 1 312

1 137

137

—4 942

— 281 + 781 + 710

15,75

Gagnef

+5 090

718 120 266 199 327 1 378 929 197 —4 304 — 205 + 127

+ 552

+1 190

17,75

Hedemora

+5 073

448 396 278

(') [x m

o—1

598

1 364

147 —5 448 — 317 + 68 + 732 + 163

+ 272

17,50

Leksand

+5 192

361 234 626 362 1 060 1 051 179 —4 675

- 223 + 539

Ludvika

+5 392

v—i

277

1 413

221 —5 391 — 281 + 145 + 688 + 130

+ 684

18,35

Kopparbergs län :2 RESULTATRÄKNING FöR ÅR 1979 KR./INv.

___—_____._.A____. ._ .-____.. __.__.,_-_._._.__ ___.--__ ___-__--___.__.__...-.. . __?__-,._.____—.-_a.,.-._---,—"__---___-.._._. .--—__.-- ___-

Malung Mora Orsa RättVIk Sme je— Sater Vansbro Alvdalen

Skatteintäkter +5 343 +5 101 +5 521 +5 047 +5 062 +4 840 +4 943 +6 032

Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering O. Gemensam kommunadm 197 766 564 608 582 523 415 733

r—l

1. Arbete och näringsliv 052 283 461 239 212 216 315 520 2. Mark och bostäder 492 316 811 446

XC (*I q.

357 474 388 3. Kommunikationer 234 211 245 234 283 225 190 240 4. Park, fritid och kultur 418 503 397 495 872 697 299 497

5. Energi, vatten 0 avfall 453 212 285 235 218 98 459 442

,.

6. Utbildning ; 594

r'|

205 1 559

r—i H q, I—l r-l

205 1 223 1 316 1 473 7. Social omsorg 643 983 1 069 1 040 1 195 1 160 769 1 094

8. Miljö-, hälso— och samhällsskydd 178 136 213 170 109 136 187 234

Summa nettokostnader 0-8 -5 267 —4 620 —5 607 —4 611 —5 105 —4 640 -4 428 —5 627 Räntekostnader — 215 — 382 — 355 — 90 — 228 — 197 — 56 — 165 Ränteintäkter + 138 + 46 + 72 + 125 + 31 + 110 + 465 + 165 Intern ränta + 788 + 516 + 686 + 625 + 478 + 571 + 661 + 656 Finansiering, övrigt + 39 + ?70 - 115 — 22 + 113 + 74 + 2 — 52 Redovisat resultat + 747 + 933 + 433 +1 073 + 352 + 760 +1 587 +1 010

Skattesats 16,35 16,35 16,65 17,00 17,70

Kf r—l

_,50 16,85 17,65

Gävleborgs län :l RESULTATRÄKNING FÖR AR 1979 KR./INv.

___—___..- u...-_- ---,—-.-...___ -H-—___ ___ ___—...,. ___ . .", _______ __ -.-—_ . -____.._...-- ___._._-,._.___._._____ -..—--- _..--____-__. . .--—__ .r _- -

Bollnäs Gavle Hofors Hudiks— Ljusdal Nordan— Ockelbo Ovanaker vall stig

Skatteintäkter +5 310 +4 646 +4 952 +5 059 +5 436 +5 ?21 +4 458 +5 134 Avgår driftbudgetens netto-

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 650 443 585 636 678 641 718 486 1. Arbete och näringsliv 116 169 142 134 233 179 45 149 2. Mark och bostäder 767 526 532 459 637 517 484 480 3. Kommunikationer 192 527 267 328 297 205 256 270 4. Park, fritid och kultur 581 733 647 470 433 277 314 517 5. Energi, vatten 0 avfall 129 144 + 20 191 250 266 329 273 6. Utbildning 1 190 1 121 813 1 125 1 385 1 278 1 253 1 165 7. Social omsorg 1 253 1 217 688 1 364 1 567 1 531 1 328 1 398

8. Miljö-, hälso- och samhällsskydd 168 142 146 163 200 196 174 144

Summa nettokostnader 0—8 —5 049 —5 025 —3 802 -4 873 -5 683 —5 094 -4 904 —4 886 Räntekostnader — 199 — 374 — 208 — 205 - 143 — 194 — 139 — 51 Ränteintäkter + 230 + 86 + 89 + 263 + 118 + 193 + 104 + 119 Intern ränta + 738 + 991 + 557 + 716 + 681 + 604 + 623 + 657 Finansiering, övrigt + 137 + 222 —1 118 + 131 + 190 - 91 — 48 + 188 Redovisat resultat +1 168 + 546 + 469 +1 091 + 600 + 739 + 92 +1 162

Skattesats 16,00 15,15 17,00 15,00 16,50 16,40 15,50 15,75

Gävleborgs län :2 RESULTATRÄKNING FÖR AR 1979 [(R./INV.

___._._________.-_ ___—__ . . __ __ __ . --.-.._ -.... .., -- _. .. __

Sandv1ken Soderhamn

Skatteintäkter +4 943 +5 248 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 427 491 1. Arbete och näringsliv 225 22 2. Mark och bostäder 495 538 3. Kommunikationer 175 344

4. Park, fritid och kultur 738 642 5. Energi, vatten 0 avfall 36 118

r—. r—i

6. Utbildning _ 341 197 7. Social omsorg 1 474 1 367

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 189 168 Summa nettokostnader 0-8 -5 104 -4 891 Räntekostnader — 343 - 246 Ränteintäkter + 81 + 100 Intern ränta + 516 + 881 Finansiering, övrigt + 172 + 147 Redovisat resultat + 272 +1 240

Skattesats 16,75 16,30

308. Bilaga 17

Västernorrlands län RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KF./INV.

___- -__._-_-- _____ __. __ Ä-----.-______,

nösänd_Kramfors Solleftea SUFdsvaIl Timrå ''''' nge Ornsköldsi vik

Skatteintäkter +5 752 +5 748 +5 471 +5 379 +5 357 +5 353 +5 061

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm 731 609 623 521 440 994 612

1. Arbete och näringsliv 102 101 173 53 40 255 162 2. Mark och bostäder 448 870 469 486 390 694 393 3. Kommunikationer 305 397 240 384 256 225 408 4. Park, fritid och kultur 687 482 657 597 552 437 613 5. Energi, vatten 0 avfall 223 288 127 59 323 328 241 6. Utbildning 1 594 1 367 1 393 1 375 1 309 1 487 1 448

7. Social omsorg 1 335 1 199 1 440

l—l

441 1 222 1 255 1 074

8. Miljö—, hälso- och samhällsskydd 144 227 233 147 199 143 151

Summa nettokostnader 0-8 -5 574 —5 547 —5 359 —5 068 —4 736 —5 822 —5 105 Räntekostnader — 379 - 369 — 109 — 395 — 226 — 238 — 190 Ränteintäkter + 103 + 165 + 157 + 117 + 36 + 111 + 248 Intern ränta + 725 + 802 + 724 + 940 + 507 + 976 + 884 Finansiering, övrigt + 192 + 138 — 93 + 80 — 39 — 11 + 192 Redovisat resultat + 819 + 939 + 802 +1 055 + 898 + 379 +1 092

Skattesats 17,50 17,55 15,25 16,00 16,05 16,00 15,00

S()lJ 1981:93 Bilaga 17 309

?ämtlands län

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5. Energi, vatten 0 avfall 6. Utbildning

7. Social omsorg 8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

307 —6 293

— 360 + 847 + 389

17,00

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INV.

1 341 1 353

+1 238

17,50

Krokom

'éärje— dalen

+6 499

693 794 634 368 408 458 1 745

1 182

253 —6 540 — 307 + 122 + 897 + 230 + 902

17,50

+6 099

1 057 369 523 124 256 454 1 751 1 401

210 —6 150

+ 645 — 323 + 520

17,25

Ragunda

+6 218

912 456 464 121 426 265 1 607

1 638

329 —6 223 — 243 + 132 + 777 + 246 + 907

16,75

Stf"

+6 789

529 896 701 318 506 362 1 796

1 491

169 —6 771 — 314

+ 880 + 163 + 842

18,50

sänd re

+6 509

1 060 344 644 256 330 233 1 258

871 142 —5 142 — 415

+ 125 — 566 + 543

17,35

..-.. ___4____-.,_._.____

Ostersun

+5 278

476 178 554 303 738 64 1 420

1 182

125 —5 045 — 185 + 218

+ 762 + 198 +1 226

15,60

&

310. Bilaga 17

5011198h93

Västerbottens län :1 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR./INv.

_ _ -_ _- - __ ___._.____._..-_.___. ___-._--_ .äöfa.-_.._____.-_,.____.______..__ __ __.___-_ -_._ . ______.___._._ ___.--.___ ._,____

Lycksele NorSJÖ Roberts- Skellefå Sörséle Storuman Umea maling fors .teå

Skatteintäkter +5 973 +5 391 +5 873 +5 355 +5 406 +7 020 +6 314 +6 054 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 765 593 1 030 546 519 1 092 989 453 1. Arbete och näringsliv 402 92 304 141 125 525 233 167 2. Mark ooh bostäder 431 400 518 474 480 533 739 541 3. Kommunikationer 406 372 545 357 463 496 347 281 4. Park, fritid och kultur 759 353 558 312 598 436 611 736 5. Energi, vatten 0 avfall 129 350 416 243 406 458 315 244 5. Utbildning 1 664 1 548 1 431 1 429 1 516 1 534 2 045 1 946 7. Social omsorg 1 224 1 408 995 1 192 1 088 1 174 1 010 1 645

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 225 157 196 183 172 219 191 170

Summa nettokostnader 0-8 —6 010 -5 278 -5 998 -4 880 —5 371 —6 469 —6 486 —6 187 Räntekostnader — 292 - 31 — 219 — 169 — 438 — 184 — 229 — 421 Ränteintäkter + 182 + 190 + 212 + 151 + 219 + 213 + 69 + 182 Intern ränta + 909 + 566 + 839 + 619 + 761 + 806 + 876 +1 296 Finansiering, övrigt + 196 + 8 + 95 — 41 — 7 + 119 + 145 + 467 Redovisat resultat + 959 + 848 + 802 +1 044 + 569 +1 506 + 689 +1 391

Skattesats 15,65 16,50 16,75 16,05 16,50 18,20 16,50 18,30

S()lJ 1981:93 Bilaga 17 311

Västerbottens län :2

__---.-_-_A.-__.____.__-___...__,_ .____.______—___-.-_--_n..-.,f_.-_--

Vilhel— mina Vindeln

Vannas RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR,/INV.

Åsele

Skatteintäkter +6 762 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 1 082 1. Arbete och näringsliv 121 2. Mark och bostäder 667 3. Kommunikationer 348 . Park, fritid och kultur 659 5. Energi, vatten 0 avfall 386 6. Utbildning 1 490 7. Social omsorg 1 417 8. Miljö—, hälso- och samhällsskydd 146

Summa nettokostnader 0—8 —6 318 Räntekostnader — 403 Ränteintäkter + 96 Intern ränta + 765 Finansiering, övrigt — 17 Redovisat resultat + 886

Skattesats 17,25

+4 804

684 96 402 403 372 200 1 598 859 207

—4 825

+ 93 + 526 + 182 + 697

13,50

+5 627

805 213 432 445 415

189 155 —5 303 - 190

+ 124 + 583 + 816

16,00

+7 053

912 648 546 492 592 237 1 272

1 325

174 —6 203 — 236 + 133 + 960 — 48 +1 659

18,60

312. Bilaga 17

S(Dl) 1981 93

Norrbottens län :1

_-r--._ . - - _ -_. _ - _, ___-.... __ - - _ __..-.____,._._ _ .____ ___.

Ar3eplog Arv1

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5- Energi, vatten 0 avfall 6. Utbildning

7. Social omsorg 8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

+6 306

726 350 410 328 593 418 1 443

1 095

298 —5 664 — 291

+ 52

jaur

+5 005

727 47 544 237 532 214 1 047

1 112

331 -4 796 — 207 + 60 + 544 — 355

+ 257

13,15

ds—

Boden

+5 758

647 121 371 308 501

1 432 1 139

160 —4 638

— 428 + 829

+1 793

14,95

-__,__A___".

+6 709

719 264 435 404 818 280 1 378 1 329 196 —5 827 — 354

+ 314 + 861

+1 781

17,55

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KK./INV.

+5 843

605 433 532 315 705 537 1 839 854 190 —6 013 — 202

+ 101

+ 883

15,50

+7 203

906 963 685 249 440 229 1 504

1 363

244 —6 586

— 525

+] 170 - 129 +1 220

17,10

- -fr—___- -___-__Å_ -..--_._.-_ __--- -A_,__

Galllvare Haparanda Jokkmokk

Kalix

+5 183

499 104 351 371 540 267 1 631 1 091 134 -4 992

— 177 + 701 + 760

13,75

Norrbottens län :2

___-_.----_--__-__--._-_..-_.-._-__-_ --.-_-

Kiruna Skatteintäkter +6 003 Avgår driftbudgetens netto-

kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm 889

1. Arbete och näringsliv 150 2. Mark och bostäder 492 3. Kommunikationer 298 4. Park, fritid och kultur 867

5. Energi, vatten 0 avfall 432 6. Utbildning 1 908 7. Social omsorg 1 075

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 187

Summa nettokostnader 0—8 —6 301 Räntekostnader — 222 Ränteintäkter + 98 Intern ränta +1 186 Finansiering, övrigt — 72 Redovisat resultat + 692

Skattesats 16,25

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1979 KR.INv.

Luleå

+6 206

641 131 476 555 787 35 1 689

1 374

148 —5 841 — 750 + 266 +1 058 + 125 +1 104

16,60

Pajala

+6 091

578 1225 604 217 309 381 2 356

1 091

193 —5 959 — 234 + 259 + 779 - 269 + 683

15,00

Piteå

+6 182

565 122 553 349 659 208 1 553 1 007 156 —5 178 — 528 + 121

+ 949

+1 494

17,25

Alvsbyn

+6 318

685 420 332 348 558 200 1 313 799 152 —4 811 — 438 + 153 + 543 — 176 +1 590

16,45

- - .. __...-.- ..- ____ - . __. H..—____,,._-._..._. .-.—.-.. ___ __

Overka

+6 626

999 447 688 297 613 416 1 693

1 347

198 —6 702 — 334 + 158

+ 722

+ .462

16,90

lix Over— torneå

+ 5 982

589

412 493 244 384 328 1 926

1 000

208 -5 590 — 303 + 212

+ 808 - 337 + 783

15,10

Stockholms län :1 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

___i_ ___...._. . -__-______ __ . -..—..- - ___.--___._.__ ____-_ ___—. ___ ___ __r__.____ .__1_._.._. __... ___f_-__.__. . . -..,—__.___ --.... . __..__.._ __

Botkyrka Danderyd Ekero Haninge Huddinge Järfalla Lidingö Nacka

Tillförda medel

Driftintäkter 11 364 11 323 9 445 12 088 12 076 14 088 11 638 11 240

Driftkostnader 10 563 10 302 8 773 11 488 11 159 13 684 10 961 10 704 Överskott 800 1 021 672 600 917 404 676 536

Avskrivningar 306 381 269 154 202 294 325 314

Internt tillförda medel: 1 106 1 402 941 754 1 119 698 1 001 850 Nya län 568 423 369 1 276 381 531 516 476 Övrigt 1 0 7 28 11 0 6 7 Summa tillförda medel: 1 675 1 825 1 317 2 058 1 511 1 229 1 523 1 333 Nettoinvesteringar 1 036 923 831 1 734 867 648 1 290 755 Amorteringar 437 231 196 278 387 291 202 417 Övrigt 1 9 6 10 104 0 15 19 Summa använda medel: 1 474 1 163 1 033 2 022 1 358 939 1 507 1 191

Förändring av finansierings— kapitalet + 201 + 662 + 284 + 36 + 153 + 290 + 16 + 142

Stockholms län :2

Driftintäkter Driftkostnader överskott Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: ettåriga medel Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel:

Förändring av finansierings- kapitalet

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

993 825 168 341 509 91 609 936 382

.--—_.__._.._____.____—___-__.___-______ ..,. _____ Norrtälje'Nyn

11 10

_,-_ .____-__.__.___--_____-___—___..-___._._.-__.______---—_._-__.__.-_____

ashamn Sigtuna Stockholm Sundby—

069 385 685 356 041 344 389 749 248

10 011 9 029 982

251

1 233 1 555 2 795 1 452

376

Sollen—

12 387 11 487 900

348

1 248 631 2 1 881 1 160

360

Solna

13 721 13 745

— 24

500 476 831 67

1 374 1 419

283

17 786 16 596 1 191 420

1 611 546 153 2 310 1 011

13 623 304 841

1 145 541

694 552

Soder—

934 633 11

1 578 1 139

437

.f—-—- — ' _

Stockholms län :3 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 Klä/IN".

___...__._._-__._---__-_.__-.-._..._.. _._--__-________._._-._r_.- ...—___. ..__.__. __-__-_...._...._-___..-__-________ ___- .-.-,.|._

Tyresö Taby Upplands— Upplands- Vallen— Vaxholm Värmdö Bro Väsby tuna _

Tillförda medel

Driftintäkter 11 073 9 906 10 195 12 815 9 265 10 102 10 100 Driftbudgetens kostnader 10 114 9 558 9 353 12 371 8 203 9 836 9 427

Överskott 959 347 842 445 1 063 266 573

Avskrivningar 85 282 259 357 299 280 .242

Internt tillförda medel: 1 044 629 1 101 802 1 362 546 815 Nya län 482 512 1 271 759 787 1 109 924 Övrigt 14 1 0 2 0 1 0 Summa tillförda medel: 1 540 1 142 2 372 1 563 2 149 1 656 1 739

Använda medel

Nettoinvesteringar 786 948 1 359 796 - 94 1 481 1 336 Amorteringar 237 283 437 371 310 502 318 Övrigt 0 o 14 0 o 0 1.7

Summa använda medel: 1 023 1 231 1 810 1 167 216 1 983 1 671

Förändring av finansierings— kapitalet + 517 - 89 +562 + 396 +1933 — 327 + 68

Uppsala län FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

w._.l_.._.-__.__,..___.-._._____._.__.__._._.____.._ ___—___. ..,.--__-__._.._.__..___.. ___._-______. ",--.-.- ..

Enköping Håbo Tierp Uppsala Alvkarle-Osthammar by

Tillåöäée_meåsl

Driftintäkter 10 908 8 484 9 218 13 445 10 109 9 852 Driftkostnader 10 437 7 998 8 716 13 041 9 154 9 342 överskott 471 486 501 404 955 510

Avskrivningar 296 224 282 306 245 244

Internt tillförda medel: 767 710 783 710 1 200 754 Nya län 53 784 341 360 538 331 Övrigt 1 9 l 4 13 17 Summa tillförda medel: 821 1 503 1 125 1 074 1 751 1 102 anräqqe_rsggi Nettoinvesteringar 1 110 700 586 530 1 446 1 146 Amorteringar 134 352 197 282 127 305 Övrigt 25 o ”49 39 0 23

Summa använda medel: 1 319 1 052 792 851 1 573 1 474

Förändring av finansierings- kapitalet - 498 + 451 + 333 + 223 + 178 — 372

Södermanlands län

__...Hw_____-._.-_--4____.__ ___-..—.___.__..________________.1.-_- ___.-.1_,_____ __ .___ ._

Nyköping

Ii;££årée-msqgl Driftintäkter Driftkostnader överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: &&!äqqa_meésl Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel:

Förändring av finansierings— kapitalet

Eskils-

tuna

12 11

301 602 698 472 170 485 660 120 364 12 496 164

Flen

8 980 8 521 459

262 721 13 12 746 555 248 803

Katrine- holm

9 765 9 100 664 341 1 005

702

1 195

436

95 1 726 11

9 929 9 361

568 348 916 135

1 052

668 152 820

Oxel

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KB./INV.

10 182 10 056 126

375 501 861

53

LP. r—l Q' r—-1

436 411 38 885

ösund

._-___1-,_l____,_ .-..__- Strängnas Vingaker

9 669 8 701 968

336

1 304 1 099 — 8 2 395 1 081

266

1 355

8 107 7 277 831

259

1 090 70 1 168

773 231 18

1 022

+ 530

+1 040

Östergötlands län :1. FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

___—.______—-___--___._..__.__.____-..-._.____..__ __,.____ ___..___._._____._-_ __.._r-.,..__ .,_._.__._..___._ .___—-___ ._________-,_...__.

Boxholm Finspång Kinda Linkoping Mjölby Motala Norr— Soder- köping köping

213155. 299 119391

Driftintäkter 8 873 10 792 7 884 10 383 10 714 9 260 13 907 9 243 Driftkostnader 8 720 9 803 7 409 10 173 9 892 8 874 13 074 8 559 Överskott 153 989 475 211 823 385 833 684

Avskrivningar 301 225 222 126 337 273 289 239

Internt tillförda medel: 454 1 214 697 337 1 160 658 1 122 923 Nya län 155 491 69 178 5 210 310 532 Övrigt 17 15 0 1 3 8 8 0 Summa tillförda medel: 626 1 720 766 516 1 168 876 1 440 1 455 Nettoinvesteringar 1 223 1 802 1 144 359 554 1 126 1 098 338 Amorteringar 364 240 106 155 211 161 285 255 Övrigt 0 0 6 56 0 43 8 0 Summa använda medel: 1 587 2 042 1 256 570 765 1 330 1 391 593

Förändring av finansierings— kapitalet — 961 — 322 — 490 — 54 + 403 — 454 + 49 + 862

Östergötlands län :2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1079 KR./INV.

___—JAAAJ""”_—_""'_4.'W'q".17aldé:*"_Ydré44_'*lÄtvida5-__Ödéshög— marsvik berg

Tillförda medel

Driftintäkter

cz;

790 8 031 8 243 8 277 Driftkostnader 8 410 7 127 7 731 7 217 överskott 380 904 513 1 050

Avskrivningar 244 210 266 267

Internt tillförda medel: 624 1 114 779

(N N (") r-l

Nya lån 1 318 83 285 129 Övrigt 0 0 1 12 Summa tillförda medel: 1 942 1 197 1 065 1 468 Nettoinvesteringar 1 855 908 894 896 Amorteringar 242 195 200 175 Övrigt 109 0 0 2 Summa använda medel: 2 206 1 103 1 094 1 073

Förändring av finansierings- kapitalet — 264 + 94 — 29 + 395

Bilaga [8 32]

Jönköpings län :l

Aneby

Tillfääée_meQeå

Driftintäkter Driftkostnader överskott Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: &cräe€9_ms€91 Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel:

Förändring av finansierings—

kapitalet

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

827 853 209 062 019 081 664 355

Eksjö

9 876 9 278 598

321 259 273

1 307

Gislaved

10 362 9 793 570

316 886 886 618 346

GnOSjO

8 850 1 092

421

1 513

402

r—l

1 916

572 269

C r—|

559 10 109 450 287 737

1 066 1 804 1 006

___—__,_l...--_____ __,._..- ___,.__.,.__.__.-__

Jönköping Nässgo

10 259 9 651 608

326 934 353 26

1 313

824 321

”__—f--...- ___

Sav53ö

m

r—i

493 631 862 298 160 264 430 335 320

Tr 10 10

_.r_ anas

009 847

29

885

322 Bilaga 18

Jönköpings län :2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

Tillförda medel

Driftintäkter Driftkostnader överskott Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt Summa använda medel:

Förändring av finansierings— kapitalet

—- ————————-—--—————— -— -—- --——-——-——-——— _-lh—m— -—-u- ——————

Vaggeryd Vetla a Värnamo

SOLJ198h93

9 855 9 643 10 072 8 838 8 947 9 144 1 017 697 928

272 342 329

1 289 1 039 1 257 48 798 378

0 37 4

1 337 1 874 1 639

834 815 732 317 331 246

1 151 1 149 978 + 186 + 725 + 661

Bilaga 18 323

Kronobergs län FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./1NV.

'Älvesta Lessebo Ljungby Markaryd -fi gsryd Upp— VäXjÖ 'Almhult

tillåtit 39631

Driftintäkter 9 744 9 402 9 328 10 005 9 114 9 083 10 235 9 667 Driftkostnader 8 882 8 649 8 557 9 284 8 662 8 495 9 300 8 452 överskott 862 752 771 721 452 588 935 1 215

Avskrivningar 300 368 289 344 307 365 300 278

,.

Internt tillförda medel: _ 162

r—i

120

r—l

060 1 065 759 953 1 235 1 493

Nya län 359 112 397 658 366 367 290 326

O N Lr)

Övrigt 5 28 12 1 0

Summa tillförda medel:

H XD N LO PC

237 1 459 1 723 1 153 1 332 1 526 1 819

Nettoinvesteringar 308 1 716 1 002 724

M

226 492 294 1 061

Amorteringar 553 310 211 438 348 337 500 157

Övrigt

0 0

17 0 0 0 281 0

Summa använda medel: 861 2 026

-—|

230 1 162 1 574 829 1 075 1 218

Förändring av finansierings— kapitalet +

+ C 00 |». | in LC to

229 +

| .—+ 15 m

421 + 503 + 451 + 601

324 Bilaga [8 SOU 198193

Kalmar län :l

_____-_.-___.___--.__.-__.._._.-....._- .___-.-_.___—.....--__-_-._-".--_-_._..-—___-.-_._..___._-.. __----.__.__._A_____

111.134: 319.911 Driftintäkter Driftkostnader Överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel:

Använda medel

Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel:

Förändring av finansierings— kapitalet

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 na./mv. Borgholm Emmaboda Hultsfred Hogsby Kalmar Mönsterås Mörby— Nybro långa

SOU l981:93

8 889 8 990 9 699 9 109 10 136 9 008 8 497 9 852 8 310 8 379 9 317 8 595 9 234 8 381 7 413 9 184 579 611 382 515 903 627 1 084 668

279 280 361 231 301 318 303 345

858 891 743 746 1 204 945 1 387 1 013 611 283 746 345 152 0 339 371

1 470 1 211 1 491 1 099 1 375 952 1 729 1 390

791 998 741 1 556 878 382 1 042 774 157 335 437 316 262 334 377 240

948 1 354 1 184 1 910 1 140 756 1 436 1 037 + 522 - 143 + 307 — 811 + 235 + 196 + 293 + 353

Bilaga 18 325

Kalmar län :2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

__._....____.__A__.___-._._...---___.____..___.--...--___...--._A_.____--_,___-__..._

Oskars— Torsås Vimmerby Vasterv1 hamn

Driftintäkter 11 384 7 292 9 405 9 260 Driftkostnader 10 508 6 722 8 696 8 691 överskott 876 571 709 570

Avskrivningar 373 318 300 217

Internt tillförda medel:

61 (T N |—.

889 1 009 787 Nya lån 613 724 476 327 Övrigt 0 0 4 12 Summa tillförda medel: 1 862 1 613 1 489 1 126

Använda medel

Nettoinvesteringar 1 047 2 172 1 146 922 Amorteringar 335 374 276 231 Övrigt ' 285 o o 6

Summa använda medel: 1 667 2 546 1 422 1 159

Förändring av finansierings— kapitalet + 195 - 933 + 67 — 33

326 Bilaga I 8 S()IJ 1981 93

Gotlands län, Blekinge län FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./1NV.

Gotland Karlshamn Karls- Olofström Ronneby Sölves— krona borg

221222? medel

Driftintäkter 16 940 10 642 10 828 9 895 9 892 9 375 Driftkostnader 15 157 9 854 9 946 9 142 9 563 8 396 överskott 1 783 789 882 753 329 979

Avskrivningar 365 464 296 286 302 323

Internt tillförda medel:

CJ

148 1 253 1 178

O'”. m 0 r—l

631 1 302

M

Nya län 461 018 42 31 984 1 193 Övrigt 14 0 6 0 3 5 Summa tillförda medel: 2 623 2 271 1 226 1 070 1 618 2 500

Använda medel

r—i r—i m I.!)

Nettoinvesteringar 1 082 439 244 1 116 1 200

[* xD N

Amorteringar 601 257 247 393 262

Övrigt 2 13 25 o 4 12

Summa använda medel: 1 800 1 696 721 491 1 513 1 474

Förändring av finansierings— kapitalet + 823 + 575 + 505 + 579 + 105 +1 026

BHaga 18 327

Kristianstads län :l FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

__..-____ _ . ____ _ _ _ -_ - _ . .___—.___. ___..- ___-.. _,,_.-__.__ _ .___—__._.___._4_1_ .-..- _- ___.-_..._..__---_-__ . -___ __ ___.._._._

Bromölla—Q—éås't'ad Hassle- Klippan Kristian— Osby Perstorp Simris- holm stad hamn

tillääaée_me©sl Driftintäkter 7 603 8 908 9 599 10 132 9 753 8 482 8 877 8 786 Driftkostnader 6 826 7 461 8 564 9 154 8 912 7 935 7 991 7 833

Överskott 776

r—l

447 1 035 977 841 547 886 952

Avskrivningar 196 265 326 288 334 289 173 292

Internt tillförda medel: 972 1 712 1 361 1 265 1 175 836 1 059 1 244 Nya län 0 11 592 537 399 555 274 732 övrigt 1 O 8 0 2 0 38 10 Summa tillförda medel: 973 1 723 1 961 1 802 1 576 1 391 1 371 1 986 521ä99e_99491

Nettoinvesteringar 668 1 342 848 773 916 1 101 5 1 285 Amorteringar 25 275 554 307 250 238 289 306 övrigt 0 0 14 0 0 0 59 74

Summa använda medel: 693 1 617 1 416 1 080 1 166 1 339 353 1 665

Förändring av finansierings— kapitalet + 280 + 106 + 545 + 722 + 410 + 52 +1 018 + 321

328. Bilaga 18

Kristianstads län :2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV. Tomelilla storp Angelholm Orkel— Ostra ljunga Göinge

Tillförda medel

Driftintäkter 8 495 9 214 9 810 8 783 8 394

Driftkostnader 7 680 8 583 8 828 7 900 7 196 Överskott 816 631 982 883 1 198

Avskrivningar 238 333 242 244 225

Internt tillförda medel: 1 054 964 1 224 1 127 1 423 Nya län 537 390 373 0 184

r—i O r-I

övrigt 13 14 Summa tillförda medel: 1 604 1 368 1 598 1 127 1 608

Använda medel

Nettoinvesteringar 674 602 1 164 699 494 Amorteringar 210 345 265 143 324 Övrigt 0 10 4 25 0

Summa använda medel: 884 957 1 433 867 818

Förändring av finansierings— kapitalet + 720 + 411 + 165 + 260 + 790

Bilaga 18 329

Malmöhus län :l FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

__. -.-- .___- ___—....._ - -___—___.-..._..,..._.-___.___-_ . .. ___—_. _ _ ___. . .___—. _ ..,—.- __ - _-.- -;r-——— m.m.--.- _ _ _...— _______..__._..,__.

Bjuv Burlöv Eslöv HeISing— Höganas Horby Höör Kävlinge borg

Tillförda medel

Driftintäkter 9 979 9 654 11 096 15 776 10 090 9 676

O'.

667 9 873 Driftkostnader 8 457 8 784 10 401 14 785 8 978 8 252 8 284 8 902

Överskott 1 522 870 696 991 1 112 1 424 1 383 971

Avskrivningar 209 253 353 652 301 234 222 283

Internt tillförda medel: 1 731 1 123 1 049 1 643 1 413 1 658 1 605 1 254

Nya län 119 41 515 491 363 218 1 252 1 112 Övrigt 3 1 16 0 5 0 0 8 Summa tillförda medel: 1 853 1 165 1 580 2 134 1 781 1 876 2 857 2 374

Använda medgl

Nettoinvesteringar 483 — 203 1 139 1 234 1 672 787 1 086 597 Amorteringar 325 146 791 286 248 325 352 1 090 Övrigt 1 27 0 44 27 0 2 0

Summa använda medel: 809 — 30 1 930 1 564 1 947 1 112 1 440 1 687

Förändring av finansierings— kapitalet +1 044 +1 195 — 350 + 570 — 166 + 764 +1 417 + 687

330 Bilaga I 8 SOU 1981:93

Malmöhus län :2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

.___... -___..-..__.___...____._.-___—-___.-__.-_--___—___. ..-—.___,__._,._.__ _____ ,).V______._.-.__-._.___.___.__.--—-___,-_._.11.__

Lands— Lomma Lun Malmö Sjobo Skurup Staffans— Svalov krona torp

Tillförda medel

Driftintäkter 13 205 10 224 12 557 23 722 8 363 8 389 9 054 8 693 Driftkostnader 12 765 9 219 11 525 23 397 7 541 7 475 8 514 7 475 Överskott 440 1 005 1 032 325 822 914 540 1 218

Avskrivningar 477 284 206 525 307 240 295 233

Internt tillförda medel: 917 1 289 1 238 850 1 129 1 154 835 1 451 Nya län 1 428 355 698 636 474 224 379 282 Övrigt 4 2 7 1 573 6 0 0 19 Summa tillförda medel: 2 347 1 651 1 937 2 059 1 609 1 378 1 214 1 752

Använda medel

Nettoinvesteringar 2 415 601 747 ] 496 818 939 619 552 Amorteringar 276 230 361 292 251 196 167 166 övrigt 51 22 3 179 0 15 44 255

Summa använda medel: 2 742 853 1 111 1 967 1 069 1 150 830 973

Förändring av finansierings— kapitalet — 395 + 798 + 826 + 92 + 540 + 228 + 384 + 779

Malmöhus län :3 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

Svedala Trelle— Vellinge Ystad

Iiålåäråe_19491

Driftintäkter 9 717 11 860 9 060 10 962 Driftkostnader 8 466 11 275 7 825 10 436 överskott 1 251 585 1 234 527

Avskrivningar 275 282 265 391

Internt tillförda medel: 1 526 867 1 499 918 Nya län 1 712 239 274 1 442 Övrigt 9 2 8 ] Summa tillförda medel: 3 247 1 108 1 781 2 361 énränäe_msésl

Nettoinvesteringar 1 019 669 1 792 1 537 Amorteringar 1 569 258 380 632 Övrigt 91 0 0 0

Summa använda medel: 2 679 927 2 172 2 169

Förändring av finansierngs— kapitalet + 568 + 181 — 391 + 192

Hallands la FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV. Falken- Halmstad Hylte Kungs- Laholm Varberg berg backa

Tillförda medel

Driftintäkter 9 609 11 203 8 099 7 878 8 383

OH

966. Driftkostnader 8 488 9 951 7 043 6 793 7 094 8 577 Överskott 1 121 1 252 1 055 1 085 1 290 1 389

Avskrivningar 331 464 194 280 275 367

Internt tillförda medel: 1 452 1 716 1 249 1 365 1 565 1 756 Nya län 352 35 199 295 615 388 övrigt 7 2 2 2 4 1 Summa tillförda medel: 1 811 1 753 1 450 1 662 2 184 2 145 A_nr'alfiqa. 111992

Nettoinvesteringar 1 201 617 450 981 1 048 967 Amorteringar 730 347 162 261 220 173 Övrigt 7 3 0 56 6 272

Summa använda medel: 1 938 967 612 1 298 1 274 1 412

Förändring av finansierings— kapitalet — 127 + 786 + 838 + 364 + 910 + 733

Göteborgs och Bohus län:l

Tillförda medel

Driftintäkter Driftkostnader Överskott Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: Antares medel Nettoinvesteringar Amorteringar

övrigt Summa använda medel:

Förändring av finansierings- kapitalet

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

23 893 23 250 643

448

1 091

793

1 892 1 355 259 28 1 642 + 250

Göteborg Härryda

9 902 8 928 974

312

1 286

560

1 847

872 315 38

1 225

622

10

1

Kungälv

280 471 751 317 434

Lysekil

11 912 10 843 1 069

478

1 547 142 13 1 702

860 512 0

1 372 + 330

_ -_-__..._.-._ ..,... .-”-.. .--—_ .

Munkedal

7 358 6 646

713 824 167 995 903 129

32 1 064 69

Mölndal

11 524 10 296

1 228

355

1 583 85 1 676 1 281 232 23 1 536 + 140

8 365 7 247 1 119

250

1 369 1 104 2 475 1 364 364 31 1 759

716

Partille

10 425 9 319 1 106

358

1 464 308 12 1 784

26 1 036 + 748

Göteborgs och Bohus 1än:2 FINANSIERINGSANALYS FÖR AR 1979 KR./INV.

.. .___. .__-__.___. . --.—._______._. -- .----—_,..-.____-_-.- ___ --._._.._f_.__.. -.-—__-__.-.. —-——r.—.——— - -___-.. . .--- - --.... ......

Sotenas Stenung— Strömstad Tanum Tjorn Uddevalla Ockerö sund

Tillförda medel

Driftintäkter 11 365 10 088 10 316 8 554 8 670 12 313 10 503 Driftkostnader 9 975 9 276 9 175 7 717 6 891 11 837 8 790 överskott 1 390 811 1 1.41 837 1 779 476 1 714

Avskrivningar 338 372 253 221 113 548 288

Internt tillförda medel: 1 728 1 183 1 394 1 058 1 892 1 024 2 002 Nya län 66 0 1 367 1 824 405 828 145 Övrigt 7 11 91 12 1 7 3 Summa tillförda medel: 1 801 1 194 2 852 2 894 2 298 1 859 2 150

Använda medel

Nettoinvesteringar — 204 1 113 2 958 1 295 1 120 994 752 Amorteringar 314 481 248 319 259 442 271 Övrigt 4 0 0 0 0 5 5

Summa använda medel: 114 1 594 3 206 1 614 1 379 1 441 1 028

Förändring av finansierings— kapitalet +1 687 - 400 - 354 +1 280 + 919 + 418 +1 122

Älvsborgs län :1 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR,/INV.

__.____._---_-__-,.-...._--._____. __ .___—-..-._._-._,...-..___—___._...._-._-__-__.._.-......-...-..--______..__-._,. _._______..__

Ale Alingsås Bengts— Borås Dals—Ed Färge— Herr— Lerum fors landa lj_unga

Tillfääéemedsl

Driftintäkter 8 646 9 807 9 018 11 166 9 249 8 348 7 936 9 098 Driftkostnader 7 765 9 097 8 624 10 679 8 313 7 705 7 075 8 347 Överskott 881 709 394 487 935 643 861 750

Avskrivningar 231 294 292 393 326 159 323 268

Internt tillförda medel:

..: N r—l r—l 1—4

003 686 880 1 261 802 1 184 1 018 Nya län 590 831 826 554 388 787 298 351 Övrigt 1 o 9 2 5 5 0 1 Summa tillförda medel: 1 703 1 834 1 521 1 436 1 654 1 594 1 482 1 370 Agencia. 318991

Nettoinvesteringar 1 168 1 045 1 099 783 1 547 1 276 716 631 Amorteringar 221 259 347 290 477 57 198 232 Övrigt 17 6 0 4 0 7 6 1

Summa använda medel: 1 406 1 310 1 446 1 077 2 024 1 340 920 864

Förändring av finansierings— kapitalet + 297 + 524 + 75 + 359 — 370 + 254 + 562 + 506

Älvsborgs län :2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 Kil./iw.

...—.___- -___...__.- ...—..-.. _. __..- .___—.___ . ___ ---.-_._,....-_._ -__ -___ ---.-._ _ .. - __ -,. ..-,..— -_ -___..-_.. .___—.___--l. ....... ....- -___

Lilla Mark Mellerud Sven— Tranemo Troll— Ulrice— Vargarda Edet ljunga hättan hamn

51.15.9599. 39.92

Driftintäkter 8 212 9 552 7 979 8 425 8 368 11 598 9 365 7 822 Driftkostnader 7 580 8 910 7 592 7 326 7 925 10 461 8 220 6 670 Överskott 632 642 388 1 098 443 1 137 1 145 1 152

Avskrivningar 252 278 174 223 287 413 334 199

Internt tillförda medel: 884 920 562 1 321 730 1 550 1 479 1 351 Nya lån 709 112 740 304 1 284 790 164 12 Övrigt 5 l 6 3 4 27 o 3 Summa tillförda medel: 1 598 1 033 1 308 1 628 2 018 2 367 1 643 1 366 Nettoinvesteringar 895 755 755 859 1 676 1 296 654 760 Amorteringar 178 195 179 254 318 262 182 185 övrigt 21 0 24 22 379 471 0 6

Summa använda medel: 1 094 950 958 1 135 2 373 2 029 836 951

Förändring av finansierings— kapitalet + 504 + 83 + 350 +

03 (1.

3 — 355 + 338 + 807 + 415 Bilaga 18 337

Älvsborgs län :3 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

"'"" " ""'"—' _ " '" "175665: '” "Åmål ' " borg

li.1_lf_äf.qål_"l€Ö£l

Driftintäkter 9 325 11 116 Driftkostnader 8 862 10 436 Överskott 464 680

Avskrivningar 319 428

Internt tillförda medel: 783 1 108 Nya län 717 922 övrigt 7 0 Summa tillförda medel: 1 507 2 030 Nettoinvesteringar 978 1 540 Amorteringar 181 406 Övrigt 0 0

Summa använda medel: 1 159 1 946

Förändring av finansierings- kapitalet + 348 + 84

Skaraborgs län :l

Falköping Grastorp

515928: 359991. Driftintäkter Driftkostnader Överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån övrigt

Summa tillförda medel:

Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt Summa använda medel:

Förändring av finansierings— kapitalet

r—l

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 [(R./INV.

229 712 13 954 040

7 424 6 264

r—l

160 178

1 338

537

1 875 2 839

118

,-.-- . ___, -,..-.-_-----

Gu

8 595

460

1195

7 6

718 813 904 230 134 634 270

7 r-(

v-I

..-_ —.r—— -.-.. .- .___-.---- äng Gotene Habo

875 800 075 188 263 152

u—l

416

.-,._--__.-___-_

Hjo Karlsborg Lidköpl

254

01

837 621

1 458

818 307

10 002

9 164

839 442

M m m f—i

__- .___..._-___..,_

10 559

1 532 457 27 2 016 1 049

187

SOU 1981:93 Em

Skaraborgs län :2

___-.---__.-__._._ .-.,_---___...-__.--.-,_

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

Mariestad Mul

__ 'r.r-—

Skara

Skovde

_r-,.-____-_.-__.____-___

Tibro

Tidaholm

.,--.-__._-___..

Töreboda Vara

1111£9£92_88881 Driftintäkter Driftkostnader Överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: Anränée-reésl Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt Summa använda medel:

Förändring av finansierings— kapitalet

10 671 9 858 812

376

1 481 1 206 41 2 728 + 943

10 197

au

633 564 183 747

3 261 4 008

00 q. q.

3 207 + 801

10 507 10 060 446

362 808 629

(")

1 440 1 272

279

1 551 — 111

11 039 10 054

985 376

65

1 106 + 321

9 487 8 430 1 057

226

1 283 18 2 640 1 022

211

1 24]

+1 399

8 697 867

278

rn

145 795

1 941 1 554

139

1 693

248

8 318 8 720 7 623 8 116

695 604 242 299 937 903 446 146

1 393 1 055

450 517 153 228

D ND =.

649 745

744 + 310

Värmlands län :l FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

...—.___---.___-______--__f-.....-..---.--.---.____.___--._--__._-.- __-—.-.___.___-___-_-___...____-..-___-.___

Arv1ka Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad

Tillförda medel

Driftintäkter 10 128 8 860 10 308 8 973 8 888 9 754 10 270 12 468 Driftkostnader 9 685 7 969 503 8 276 8 284 8 539 9 340 11 489

0".

Överskott 444 892 805 696 604 1 215 929 980

Avskrivningar 299 244 338 252 293 318 322 649 Internt tillförda medel: 743 1 136 1 143 948 897

,,.4 m m LF; r—l

251 1 629 Nya lån 241 1 086 0 555 832 0 657 724

H H v C P

Övrigt 3 35 7 Summa tillförda medel: 987 2 257 1 150 1 504 1 729 1 537 1 909 2 354 Nettoinvesteringar 1 089 2 131 756 834 710 1 039 1 214 1 878 Amorteringar 153 194 217 355 187 88 250 304 Övrigt 0 3 6 12 0 0 15 0

Summa använda medel: 1 242 2 328 979 1 201 897 1 127 1 479 2 182

Förändring av finansierings— kapitalet — 255 - 71 + 171 + 303 + 832 + 410 + 430 + 172

Bilaga 18 341

Värmlands län :2 FINANSIERINGSANALYS FÖR BOKSLUT 1979 KR/INV

342 Bilaga 18

__-___-.___..-_.__-___-.___-.___-._-..____..1--,._.-..-_.____..- ___-.- .___- ___—__.-.-...._-__

Kil Kristi— Munkfors Storfors Sunne Säffle""jföf€5y_"__ ffäEg nehamn

Li OJ JJ .Y (0 .:J C 'H 4.) LH .-1 Lvl D

8 757 10 667 9 496 8 360 8 935 11 092 10 581 9 198 riftkostnader 8 180 9 916 8 919 7 605 8 121 10 670 9 913 8 197

D Överskott 577 751 576 756 814 422 668 1 001

Avskrivningar 311 511 273 249 245 324 373 267

Internt tillförda medel: 888 1 262 849 1 005 1 059 746 1 041 1 268 Nya län 1 427 536 100 l — 758 784 868 Övrigt Summa tillförda medel: 2 315 1 798 949 1 006 1 059

p—I

504 1 825 2 136

Använda medel

I—l

Nettoinvesteringar 787 1 220 1 337 389 735 981 804 998 Amorteringar 199 336 210 148 120 297 233 286 övrigt 0 O O 0 97 4 0 0

Summa använda medel: 1 986 1 556 1 547 537 952 1 282 1 037 1 284

Förändring av finansierings— 329 242 598 469 107 222 788 852 kapitalet

örebro län :1 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

___--_____---....-._.-..-,..--___-____..-_.—.-.-..-_..._-_-..--._-_- ___—---- ___-__....---._-_____r----.-..__---

Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxa Lindes—

Eläéäaaeel

Driftintäkter 8 450 9 449 11 304 8 588 11 808 9 826 10 688 10 336 Driftkostnader 8 069 9 002 10 712 7 969 10 943 8 830 10 035 9 810 Överskott 381 447 592 619 865 995 653 526

Avskrivningar 175 418 435 236 470 301 359 382

Internt tillförda medel: 556 865 1 027 855 1 335 1 296 1 012 908

Nya lån 484 98 144 116 513 73 357 610

Ovrigt 5 0 9 0 O 1 49 0 Summa tillförda medel: 1 045 963 1 180 971 1 848 1 370 1 418 1 518 Anxänqe_reésl

Nettoinvesteringar 1 291 506 771 577 757 1 266 405 1 375 Amorteringar 271 190 546 91 415 190 447 211 Övrigt 0 2 4 0 0 0 0 60

Summa använda medel: 1 562 698 1 321 668 1 172 1 456 852 1 646

Förändring av finansierings— kapitalet — 517 + 265 — 141 + 303 + 676 - 86 + 566 - 128

örebro län :2 FINANSIERINGSANALYS FÖR AR 1979 KR./INV.

344. Bilaga 18

närsberg

tillåär€e_me€31

Driftintäkter 8 265 10 992 15 165 Driftkostnader 7 724 10 079 14 665 Överskott 541 913 500

Avskrivningar 233 401 401

Internt tillförda medel: 774

r—l

314901. Nya län 440 559 813 Övrigt 0 4 48 Summa tillförda medel: 1 214 1 877 1 762 &aränqa-msåsl

Nettoinvesteringar 853 2 051 541 Amorteringar 129 205 542 Övrigt 50 23 323 Summa använda medel: 1 032 2 279 1 406

Förändring av finansierings— kapitalet + 182 - 402 + 356

SOU 19811'93

Västmanlands län :l FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

...--___... --.._- _- . _ __ .___-.___- --_._.--_-_-_ ----_.- .___-. __- ___- . ___ __ .-_..- _- ..-_- .-_- --- ...-_, . ___ ___,- ____ __ ...- -.-,--- __ .

Arboga Fagersta Hallsta— Heby Kungsör Köping Norberg Sala hammar

Tillförda medel

Driftintäkter 11 441 11 795 11 429 9 140 9 690 11 605 10 786 11 068 Driftkostnader 10 510 10 775 10 908 8 245 8 781 10 746 10 253 10 533 Överskott 931 1 021 521 895 909 860 532 535

Avskrivningar 304 345 161 228 283 361 277 258

Internt tillförda medel: 1 235 1 366 682 1 123 1 192 1 221 809 793

Nya län 631 195 515 0 315 549 354 1 026

st' O N N O?

Övrigt 19 65 24 Summa tillförda medel: 1 885 1 626 1 221 1 132 1 509 1 772 1 163 1 823 AQIäEQ—a. 39.92

Nettoinvesteringar 1 718 1 530 1 032 995 908 1 261 1 023 870 Amorteringar 279 137 257 78 255 234 133 148 övrigt 0 145 135 17 4 0 29 0

Summa använda medel: 1 997 1 812 1 424 1 090 1 167 1 495 1 185 1 018

Förändring av finansierings- kapitalet - 112 — 186 — 203 + 42 + 342 + 277 — 22 + 805

Västmanlands län :2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

.______.___._______-1_-.___. ""—""'”*'*—'”**'"gg”_

Skinnskat—Sura— Väster

Tillträde ned?-_l

Driftintäkter 10 229 9 939 12 622 Driftkostnader 9 414 9 036 11 724 överskott 815 902 897

Avskrivningar 263 181 417

Internt tillförda medel: 1 078 1 083 1 314 Nya län 215 1 428 Övrigt 30 0 1 Summa tillförda medel: 1 323 1 084 1 743

Använda medel

Nettoinvesteringar ] 006 419 1 100 Amorteringar 123 2 213 Övrigt 3 17 0

Summa använda medel: 1 132 438 1 313

Förändring av finansierings— kapitalet + 191 + 646 + 430

346. Bilaga 18

Kopparbergs län :1 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

_--__-.-_.-. . ..- __.-____-_._ H-.-_.--.—--_-__-.- - .- -.,-......-__-_. -_-.--- --.-.__ ...—_-- _.- . -----___- ...-... ___- _ -- __..- _ . ___ .-..

Avesta Borlange Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung

Elliärée 319991

Driftintäkter 10 066 11 925 9 812 8 644 11 209 9 378 11 562 10 848 Driftkostnader 9 627 11 257 9 106 7 455 10 936 8 508 10 858 10 060 Överskott 439 668 705 1 189 273 870 704 788

Avskrivningar 394 297 320 227 399 242 347 443

Internt tillförda medel: 833 965 1 025 1 416 672 1 112 1 051 1 231 Nya län 670 1 250 336 975 680 562 573 267 Övrigt 25 2 14 47 2 4 57 22 Summa tillförda medel: 1 528 2 217 1 375 2 438 1 354 1 678 1 681 1 520

Agvända medel

Nettoinvesteringar 1 619 348 1 106 905 914 1 374 1 054 1 005 Amorteringar 346 418 279 193 326 220 249 404 övrigt 55 0 51 37 18 2 46 27

Summa använda medel: 2 020 766 1 436 1 135 1 258 1 596 1 349 1 436

Förändring av finansierings— kapitalet - 492 +1 451 - 61 +1 303 + 96 + 82_ + 332 + 84

Kopparbergs län :2

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

Mora

Iill€9549_89491 Driftintäkter 10 Driftkostnader 10

Överskott

Avskrivningar

,Internt tillförda medel: 1 Nya lån

övrigt

Summa tillförda medel: 1 4918288_88991

Nettoinvesteringar 2 Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel: 3

Förändring av finansierings— kapitalet —1

960 027 933 351 284 486

12

782 510 427

Orsa

10 064 9 631 433

394 827

1 033 1 868

---_- - - - --_ .-'.,__-._-_-_

RattVlk

9 695 8 646 1 049

262

1 311 62 33 1 406 1 102

128

Smedfe

9 298 8 945 353

330 683 527 5

1 215

783 180

Sater

9 892 9 132 760

281

1 041 11 1 052 1 048

280

Vansbro

1 893 1 812 54

11 10

. -.-__..._. - - -___-_. - ___-. ...-__ -_.._-_._.- ___—.-

Alvdalen

270 260 010 373 383 797 182 006 169

Gävleborgs länzl

Bollnas Gävle Höfdfs Hudiks— Ljusdal. Nordanål' Ockelbo AOvanåker

tillreda medel Driftintäkter Driftkostnader överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel:

Summa tillförda medel: ”192999? 38131 Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel:

Förändring av finansierings-

kapitalet

+ 331 + 25 + 417 — 190 + 102 +1 263 — 281 + 103

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

-_F- - . --_-_-- __

vall stig

10 202 11 719 9 147 9 969 10 595 9 946 8 401 9 005 9 032 11 173 8 623 8 910 9 995 9 206 8 308 7 835 1 169 546 524 1 060 600 739 93 1 170

361 497 344 350 322 365 360 313

1 530 1 043 868 1 410 922 1 104 453 1 483 23 563 0 65 378 549 57 110 1 7 34 56 13 1 23 l 1 554 1 613 902 1 531 1 313 1 654 533 1 594 1 033 1 203 274 1 479 1 025 — 352 484 1 413 141 240 204 191 186 657 213 68 49 145 7 51 0 86 117 10 1 223 1 588 485 1 721 1 211 391 814 1 491

Gävleborgs län:2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 [(R./INV.

___- . __. - . __ -_-._ -._- -._.-.-.-- - - -_._ .__- _

SandViken Söderhamn

Tillförda medel

Driftintäkter 9 589 12 083 Driftkostnader 9 172 10 837 överskott 416 1 246

Avskrivningar 239 378

Internt tillförda medel: 655 1 624 Nya län 304 457 Övrigt 3 0 Summa tillförda medel: 962 2 081

Använda medel Nettoinvesteringar 988 1 047 Amorteringar 298 197 Övrigt 0 0

Summa använda medel: 1 286 1 244

Förändring av finansierings— kapitalet — 324 + 837

SOU 1981:93

Västernorrlands län FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

”**—" ' ' '"" "" "” " ' '"Eåfnö'sand "KramchFS'Ä'o'l'l—éft'éå'ädndåvåff'fimfå" ""Ege— """"" öfris'kö'l'ds'l vik

Tillförda medel

Driftintäkter 10 522 10 885 10 720 13 333 9 192 10 987 10 430

Driftkostnader 9 702 9 945 9 936 12 324 8 286 10 574 9 328 Överskott 820 940 790 1 010 907 413 1 102

Avskrivningar 329 303 353 351 212 396 358

Internt tillförda medel: 1 149 1 243 1 143 1 361 1 119 809 1 460 Nya län 393 180 267 159 34 478 457 Övrigt 13 2 18 8 53 33 3 Summa tillförda medel: 1 555 1 425 1 428 1 528 1 206 1 320 1 920 eazäqdmsgsi

Nettoinvesteringar 937 635 1 146 1 442 1 194 1 406 1 353 Amorteringar 321 371 264 243 162 249 197

Övrigt 0 82 41 0 53 37 10

Summa använda medel: 1 258 1 088 1 451 1 685 1 409 1 692 1 560

Förändring av finansierings— kapitalet + 297 + 337 — 23 — 157 — 203 — 372 + 360

SOU [981193

Jämtlands län FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

Berg Bräcke Härje— Krokom Ra unda Strömsund Åre Ostersund d 1 g a en

Tillförda medel

Driftintäkter 12 245 11 481 11 874 11 216 13 064 13 464 11 568 11 001 Driftkostnader 11 709 10 274 10 967 10 809 12 207 12 621 11 040 9 744 Överskott 536 1 208 907 407 857 843 528 1 257

Avskrivningar 372 239 421 341 365 435 381 338

Internt tillförda medel: 908 1 447 1 328 748 1 222 1 278 909 1 595 Nya län 640 421 458 498 113 260 177 95

Övrigt 47 30 3 48 14 48 22 68

Summa tillförda medel: 1 595

PC

898 1 789 1 294 1 349 1 586 1 108 1 758

Använda medel

Nettoinvesteringar 1 858 453 767 1 548 94] 1 959 2 230 1 201 Amorteringar 314 322 295 271 202 282 471 195 Övrigt 14 0 75 0 4 1 7 14

Summa använda medel: 2 186 775 1 137 1 819 1 147 2 242 2 708 1 410

Förändring av finansierings— kapitalet — 591 +1 123 + 652 — 525 + 202 -— 656 —1600 + 348

Västerbottens länzl FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

__-.. ..-._.-__._..___ __-...___-_-. .___.-.___ "”'*———*-""'""—"_vm-'—'-"'——"'—4——"_————*-*——-'-'"_ .--...l__-_.__.__-___ .-

Lycksele Nord— NOrSjO Roberts— Skel— Sorsele Storuman Umeå maling fors lefteå

Tillförda medel

Driftintäkter 12 916 10 913 10 632 9 665 12 593 12 027 11 203 13 608

D v—l

Driftkostnader 11 957 10 064 9 830 8 708 11 780 521 10 551 12 215 Överskott 959 848 802 957 814 1 506 652 1 393

Avskrivningar 454 167 352 315 752 349 434 398

F!

Internt tillförda medel: 1 413 1 015 1 154 1 272 1 566 1 855 1 086 791 Nya län 364 142 739 474 470 1 483 570 443 Övrigt 34 "1 32 6 129 37 44 12 Summa tillförda medel: 1 811 1 158 1 925 1 752 2 165 3 375 1 700 2 246 &aräaéa. Aadel

Nettoinvesteringar 1 916 779 1 272 77] 1 373 557 1 597 ] 349

Amorteringar 263 40 207 138 308 321 201 363

f")

Övrigt 110 0 0 0 21 0 106

Summa använda medel: 2 289 819 1 479 909 1 702 878 1 904 1 715

Förändring av finansierings— kapitalet — 478 + 339 + 446 + 843 + 463 +2 497 — 204 + 531

Bilaga 18 '.'-) 'Jl '_'—)

Västerbottens län:2

___- .___-__ -___- _l- -- _- .A - .-_._.- -___—.___ . -- - _..__,_

Vilhel—

mina

Tillförda medel Driftintäkter 12 Driftkostnader 12 Överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel:

»

Nya lån

Övrigt - Summa tillförda medel: 1 seventh 316221

Nettoinvesteringar l Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel: 1

Förändring av finansierings- kapitalet —

748 048 700 380 080 27 59 048 458 300

find

8 629

920 773

1 695

883 eln

.___- _ __, - -.,.

Vannas

11 10

685 663 263 926 201 127 617 210

10

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

827 187 639 324 863 385 38 386 144 229

Norrbottens länzl FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV. ""”—”"*"M" ” ' ' " ' "_ "" '"Är'j'éöl'dg'_Äfvids"5” ""läöd'én' " " '"(Eåiiföåfé'éåååfa'ädå 'J'öiik'mök'k ' Yair;— ' " "liir-Lina jaur

T_iläåääéa Hegel.

Driftintäkter 11 744 9 476 12 467 13 143 12 162 14 573 10 544 12 525 Driftkostnader 10 627 9 232 10 686 11 352 11 365 13 401 9 784 11 837 Överskott ] 117 245 1 781 1 781 797 1 172 760 688

Avskrivningar 358 248 326 447 400 658 294 485

Internt tillförda medel:

r—I

457 493 2 107 2 228 1 197 1 830 1 054 1 173 Nya län 1 282 165 1 054 234 278 574 53 874 Övrigt ] 0 8 73 2 4 O 6 Summa tillförda medel: 2 758 658 3 169 2 535 1 477 2 408 1 107 2 053 502304? medel

Nettoinvesteringar 1 840 1 135 2 529 1 459 1 075 1 622 681 1 731

Amorteringar 164 124 304 257 183 380 135 169

0 m N [fr

Övrigt 0 124 5 392 Summa använda medel: 2 004 1 383 2 838 2 108 1 263 2 004 819 1 900

Förändring av finansierings— kapitalet + 754 — 725 + 331 + 427 + 214 + 404 + 288 + 153

Norrbottens län:2

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1979 KR./INV.

___________.-l___._____._______ __--___ _____,_-5--_-___________ . _ _, _______

Lulea Pajala" Pite Alvsbyn Överkalii Over— torneå

Zällåäffla. _"!(ädjäl Driftintäkter Driftkostnader Överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån övrigt

Summa tillförda medel:

Nettoinvesteringar

Amorteringar

Ovrigt Summa använda medel:

Förändring av finansierings— kapitalet

12 11

V'(

795 735 060 418 478 278 757 572 495

12 065 11 397 668 317

985 245

1 689 1 127 264 5 1 396

11 192

1 871 1 619 10

(')

500

2 067

507

12 072 10 485 1 588

356 159

2 103

722 391

12 275 11 830 445

435 880

1 151 2 047 1 744

11

r—l

693 921 771 324 095 104 439 638

BALANSRÄKNINGSUPPGIFTER FÖR ÅR 1980

Stockholms

län

Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn Sigtuna Sollentuna Solna stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands— Bro Upplands— Väsby Vallentuna

Vaxholm

Värmdö

tillg. /inv. tusen kr.1)

11,5 14,6

9,1 10,3 14,4 11,6 13,7 14,0 11,9 12,4 13,0 14,5 18,9 24,2 18,1 17,9 11,6

9,3

13,6

11,7 10,6 11,8

11,7

/inv. tusen kr.

10,8 9,1 5,9 5,2

9,7

skulder eget kap. /inv. tusen kr.

1,9 10,5 5,2 4,3 6,7 6,3 10,1 6,3 8,1 8,1 5,6 6,2 11,5 14,5 7,3 8.8 5,7 4,1

3,9

finans.

kap. /inv.

tusen

u—u UOW

u—u— GKU'Ib

_ NHW—bwbowb — — w & . —

_

| _ OG) *

O — N

0,3 2,5 —l,1 0,1

i % av tot. tillg.

(soli—

17 72 57 42 46 54 74 44 68 66 43 43 61 59 40 49 49 43

28

31 53

30 37

Bilaga 19

ning av eget kap. per inv. (1975= lQQl.

2 7142) 150 173 253 152 143 125 137 180 131 233 200 135 148 159 122 190 108

129 187

]71 165

358 Bilaga 19 SOU 1981:93 Kommun Totala Totala Totalt Därav Eget kap Rel. ök— tillg. skulder eget finans. kap 1 % ning av /inv. /inv. kap. kap. av tot. eget kap. tusen tusen /inv. /inv. tillg. per inv. kr.1) kr. tusen tusen (SOll— (1975= . -....._ ................... Kf: ...... lif: _______ ditet.) ..... 1.0.0.) ______ Uppsala län Enköping 12,8 4,1 , 0,2 61 159 Håbo 9,1 , , —0,8 39 221 Tierp 8,2 , , 1,3 62 166 Uppsala 11,5 5, , 1,2 53 131 Älvkarleby 11,4 2, , 1,3 76 17] Östhammar 11,2 4,9 , 1,0 53 172 Söderman— lands län Eskilstuna 15,2 7,2 8,0 0,7 53 151 Flen 11,2 4,1 7,1 1,2 63 175 Katrine— holm 12,5 5,2 7,0 1,8 56 166 Nyköping 11,3 2,8 8,0 0,9 71 163 Oxelösund 11,0 5,7 5,4 0,0 49 ]22 Strängnäs 11,5 4,8 6,7 2,3 58 178 Vingåker 11,3 3,4 7,7 2,6 68 179 Östergöt— lands län Boxholm 10,8 5,0 5,4 0,1 50 131 Finspång 12,9 4,4 ,4 1,1 65 199 Kinda 9,8 2,2 , 1,5 72 159 Linköping 8,8 3,0 5,6 0,3 63 129 Mjölby 12,2 3,0 8,6 2,3 70 168

Kommun

Motala Norrköping Söder- köping Vadstena Valdemars— vik

Ydre Åtvidaberg Ödeshög

Jönköpings

län

Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda

Värnamo

Totala Totala

tillg. /inv. tusen kr.1)

10,4 13,2

7,8 11,3

11,3 13,6

9,6 11,2

13,3 11,5 10,9 16,8 11,3 11,3 11,2 13,6 10,6 11,9 11,6

skulder /inv. tusen kr.

finans. kap. /inv.

tusen

—0,9 3,4 1,5 2,7

_

_ m'oomoxooo _ _ _ _ _ _

NHHONOHUJHOI—J _

_ _ lemb

79 74

52 50 66 70

63 47 68 54 49 57 69 39 69 57 69

Bilaga 19 Rel. ök— ning av

eget kap. per inv. (1975=

147 190 189 199

209 166 ]64 202 143 166 175 186 185 182 165

360 Bilaga 19 SOU 198193

Kommun Totala Totala Totalt Därav Eget kap Rel. ök— tillg. skulder eget finans. kap. i % ning av /inv. /inv. kap. kap. av tot. eget kap. tusen tusen /inv. /inv. tillg. per inv. kr.1) kr. tusen tusen (soli— (1975= ___- -. ler-.___m -___éltet)--- _199>___ Kronobergs län Alvesta 11,1 3,0 7,7 2,4 70 178 Lessebo 12,7 4,5 8,3 0,8 65 184 Ljungby 12,3 4,5 7,1 1,9 58 175 Markaryd 11,3 4,0 7,0 1,4 62 183 Tingsryd 10,4 4,5 5,0 0,0 48 155 Uppvidinge 10,8 4,7 5,7 1,8 53 185 Växjö 12,5 4,7 7,7 2,6 62 170 Älmhult 12,4 3,0 9,0 3,2 72 204

Kalmar län

Borgholm 10,8 3,2 7,3 1,4 67 170 Emmaboda 10,7 3,9 6,9 1,5 63 148 Hultsfred 13,7 6,6 6,8 1,6 50 158 Högsby 11,0 4,0 6,8 1,5 62 155 Kalmar 12,9 4,3 8,3 1,1 64 186 Mönsterås 10,8 4,0 6,7 1,9 62 182 Mörbylånga 10,9 4,0 6,3 1,6 58 222 Nybro 12,6 3,8 8,6 2,2 68 168 Oskarshamn 13,8 5,1 8,6 1,4 63 179 Torsås 8,3 2,5 5,8 1,8 69 173 Vimmerby 12,9 4,7 8,2 0,9 63 175 Västervik 10,2 4,1 7,1 0,7 69 168 Gotlands

län

Gotland 18,0 5,3 12,1 3,7 67 229

S()lJ 1981 93 Kommun Totala tillg. /inv. tusen kr.1) Blekinge län Karlshamn 15,1 Karlskrona 11,9 Olofström 10,7 Ronneby 13,5 Sölvesborg 13,1 Kristian— stads län Bromölla 11,4 Båstad 12,0 Hässleholm 11,2 Klippan 12,0 Kristian- stad 13,1 Osby 9 ,9 Perstorp 12,0 Simrishamn 12,7 Tomelilla 9,2 Åstorp 10,9 Ängelholm 13,3 Örkel— ljunga 10,2 Östra Göinge 10,0

Totala skulder eget

/inv. kap. tusen /inv. kr. tusen

kr.

I I

I3 I

I8 I

I9 I

6,0 , 0,9 10,5 2,3 9,5 3,1 8,0 3,7 8,3 3,8 ,1

15 |

I I

I I

I I

I I 1,2 8,5 3,1 6,6

Totalt Därav

finans.

kap. /inv. tusen kr.

2,2

1,9

Eget kap i % av tot. tillg. (soli— ditet)

48 72 70 41 51

91

79 71 69

69 65 73 64 67 59 69

84

66

Bilaga 19

Rel. ök— ning av

eget kap. per inv. (1975=

100)

172 163 234 158 228

193 226 192 183

166 217 188 188 148 189

362 Bilaga 19 SOU 1981:93

Kommun Totala Totala Totalt Därav Eget kap Rel. ök—

tillg. skulder eget finans. i % av ning av /inv. /inv. kap. kap. tot. eget kap. tusen tusen /inv. /inv. tillg. per inv. kr.1) kr. tusen tusen (soli— (1975= __ _______________________ Kä- ...... k.r_- ______ diket.) ..... 120.) ______ Malmöhus län Bjuv 11,2 3,4 7,4 1,5 67 225 Burlöv 11,0 2,4 8,4 2,3 76 184 Eslöv 14,6 3,7 10,5 3,4 72 207 Helsing— borg 18,1 5,5 12,3 2,4 68 152 Höganäs 15,5 5,2 10,3 2,9 67 201 Hörby 12,5 3,5 8,5 4,3 68 213 Höör 14,1 3,3 10,2 3,6 72 219 Kävlinge 12,4 4,8 7,5 2,1 61 201 Landskrona 13,9 6,8 7,1 2,1 51 153 Lomma 11,7 4,7 6,6 1,3 56 221 Lund 18,4 9,7 8,6 3,0 47 183 Malmö 20,2 8,9 11,2 0,2 55 132 Sjöbo 11,1 4,1 6,5 1,9 59 186 Skurup 11,0 4,2 6,6 0,2 60 196 Staffans— torp 9,6 3,9 5,5 0,2 57 202 Svalöv 11,4 2,0 8,9 2,6 78 237 Svedala 11,1 4,7 6,4 1,4 58 188 Trelleborg 10,7 3,4 7,2 1,8 67 174 Vellinge 12,4 4,7 7,7 2,1 62 288 Ystad 15,8 9,4 6,0 1,2 38 176 Hallands län

Falkenberg 12,3 3,1 8,9 1,9 73 217

S()ll 1981 93 Kommun Totala Totala tillg. /inv. /inv. tusen tusen kr.1) kr. Halmstad 16,7 ,5 Hylte 10,8 ,3 Kungsbacka 10,9 , Laholm 12,7 , Varberg 14,4 , Göteborgs o Bohus län Göteborg 22,0 10,4 Härryda 12,7 3,9 Kungälv 14,1 4,9 Lysekil 12,6 5,8 Munkedal 8,9 2,0 Mölndal 15,8 3,0 Orust 11,7 5,2 Partille 13,6 4,8 Sotenäs 13,6 3,0 Stenung- sund l4,2 , Strömstad 15,9 , Tanum 11,8 , Tjörn 13,2 , Uddevalla 17,1 , öckerö 13,2 , Älvsborgs län Ale 10,2 4,6

skulder eget

kap. /inv.

tusen

kr.

11,7 8,3 8,2 9,1 11,0

11,6 8,2 8,2 6,7 6,8 12,1 6,6 8,3 10,5

6,5 10,5 7,4 9,4 8,1 9,2

5,6

Totalt Därav

kap. /inv. tusen kr.

4,3 finans. kap.

70 77 75 72 76

53

65 58 54 77 77 56 61 78

46 66 62 71 48 69

55

Bilaga I 9

my. .- .....— ..4.....,__......-- _ __ ___—-___...”

Eget kap 1 % av tot. tillg. (soli- ditetl

___—.___ .. ...... ._— -....—.--. . -_.....q..u—..—-a. -..-.. -___.-.— ..

Rel. ök— ning av eget kap. per inv. (1975= 100)

V.. . .-.—..- .. -.-.- -___

178 202 193 227

143 179 174

216 171 174 180 182 232

236 203 191 229 150 211

364 Bilaga 19 SOU [98193

Kommun Totala Totala Totalt Därav Eget kap Rel. ök— tillg. skulder eget finans. kap. i % ning av /inv. /inv. kap. kap. av tot. eget kap. tusen tusen /inv. /inv. tillg. per inv. kr.1) kr. tusen tusen (soli- (1975= __ _ .................... kr.-. ______ k.r_- ....... d.äåetl _- __1_0_q> ______ Alingsås 12,4 4,6 7,3 1,7 59 161 Bengtsfors 11,6 3,5 7,9 1,1 68 163 Borås 12,6 4,8 7,5 1,6 60 160 Dals—Ed 12,7 4,8 7,2 1,0 56 216 Färgelanda 9,4 2,3 7,1 1,7 75 164 Herrljunga 10,7 2,7 7,6 2,1 71 190 Lerum 10,6 2,6 7,4 8,2 69 176 Lilla Edet 10,2 3,2 6,9 0,8 67 201 Mark 10,0 3,3 6,6 1,9 67 188 Mellerud 11,1 3,5 7,4 2,3 66 163 Svenljunga 11,9 2,4 8,9 2,0 75 226 Tranemo 11,4 4,0 7,1 2,3 36 198 Troll— hättan 18,5 4,8 12,6 2,1 68 153 Ulricehamn 12,2 2,8 9,1 3,0 75 194 Vårgårda 11,6 2,8 8,7 2,1 75 194 Vänersborg 11,5 4,2 7,2 1,0 63 150 Åmål 15,0 6,9 7,8 0,1 52 157 Skaraborgs län

Falköping 12,3 3,8 8,3 2,4 68 177 Grästorp 11,4 2,7 8,7 1,7 76 203 Gullspång 10,6 6,4 4,2 0,4 40 184 Götene 12,3 3,9 8,4 2,9 68 193 Habo 12,6 6,6 6,1 2,6 48 210 Hjo 10,7 5,6 5,1 0,6 48 136 Karlsborg 12,2 4,0 8,1 2,9 67 148 Lidköping 15,2 4,8 10,3 2,6 68 172

S011198k93

Mariestad Mullsjö Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara

Värmlands

län

Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristine— hamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby

Årjäng

tillg. /inv. tusen kr.1)

13,4 16,1 12,8 13,9 14,0 11,6 12,6

9,9

11,3 12,6 10,7 11,4

9,7 13,0 12,1 16,5 11,5

14,3 9,9 9,5 10,7 10,1 12,5

11,7

skulder /inv. tusen kr.

5,3 10,6 4,8 3,5 5,1 2,3 6,4 3,7

Totalt Därav eget finans. kap. kap. /inv. /inv. tusen tusen kr kr. 7,8 2,4 5,1 0,3 7,0 1,9 10,4 2,6 8,8 2,5 8,5 2,4 6,1 5,9 5,8 1,3 7,5 0,8 8,5 1,9 7,8 0,9 6,7 1,1 5,6 1,5 10,9 2,3 7,2 2,0 8,9 2,0 7,4 1,2 ; , , , , ' , ; : , ' 7,5 2,1

BHagal9

Eget kap Rel. ök— kap. 1 % ning av av tot. eget kap. tillg per inv. (5011— (1975= ditet) 100)

58 174

32 144

55 160

75 174

63 189

74 186

48 184

59 155

66 165

67 187

74 159

58 177

58 150

86 177

60 193

54 173

64 148

62 l63

65 160

83 169

75 179

57 154

66 157

64 196

366 Bilaga 19 SOU 198193

Kommun Totala Totala Totalt Därav Eget kap Rel. ök—

tillg. skulder eget finans. i % av ning av /inv. /inv. kap. kap. tot. eget kap.

tusen tusen /inv. /inv. tillg. per inv. kr.1) kr. tusen tusen (soli— (1975= kr. kr. ditet) 100)

Örebro län

Askersund 9,4 3,7 5,6 —0,1 59 164 Degerfors 10,8 3,0 7,7 2,4 72 160 Hallsberg 12,3 4,9 6,8 1,8 56 184 Hällefors 9,2 1,2 7,7 1,8 84 185 Karlskoga 15,8 4,2 7,8 2,2 49 160 Kumla 11,7 4,6 7,2 0,5 61 169 Laxå 12,1 5,4 6,3 1,5 52 181 Lindesberg 11,8 4,8 6,8 0,6 58 164 Ljusnars—

berg 10,2 2,8 7,2 0,8 71 163 Nora 13,7 6,1 7,6 0,0 53 157 Örebro 14,0 8,5 4,6 0,8 33 121 Västman—

lands län

Arboga 13,6 4,9 8,7 0,8 64 159 Fagersta 13,9 3,1 10,8 0,9 78 181 Hallsta—

hammar 12,6 4,4 7,9 1,1 63 150 Heby 9,6 1,5 8,1 2,0 84 174 Kungsör 12,6 3,1 8,7 0,6 69 164 Köping 14,7 6,2 8,5 1,7 58 139 Norberg 11,4 3,5 7,8 0,9 69 134 Sala 12,3 2,9 9,3 3,1 76 155 skinn-

skatteberg 13,0 3,4 9,7 2,4 74 181 Surahammar

Västerås 12,8 5,7 6,8 1,6 53 153

SOU 1981:93

Kopparbergs

län

Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedje— backen Säter Vansbro Älvdalen

Gävleborgs län

Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal

Nordanstig

Ockelbo

13,0 13,0 11,5 11,9 11,4 11,8 12,1 17,2 15,3 12,6 11,6

9,3 10,5

13,8

13,1 14,4

9,4 15,0 12,9 10,8

9,6

4,0

8,3 7,3 7,8 8,9 6,3 7,9 7,6 12,0 9,4 7,8 9,7

9,9 9,4 6,9 11,3 9,6 7,5 7,7

finans. kap. /inv.

tusen

0,8 0,1 0,5 1,7 0,3 1,1 0,8 1,2 —l,6 1,6 1,8

1,8

kap. i % av tot. tillg.

(soli—

64 56 68 75 55 67 63 70 61 62 83

60 75

69

75 65 73 76 75

69 80

Bilaga 19

Rel. ök— ning av eget kap. per inv. (1975=

142 151 149 197 138 189 156 175 159 182 178

133 173

188 164

164 166 160

154 121

368 Bilaga 19 SOU 1981193

Kommun Totala Totala Totalt Darav Eget kap Rel. ok— tillg. skulder eget finans. i % av ning av /inv. /inv. kap. kap. tot. eget kap. tusen tusen /inv. /inv. tillg. per inv. kr.1) kr. tusen tusen (soli— (1975= _ _______________________ k_f_- ______ k..f_- ______ (litet.) ..... 1.0.0.) ______ Ovanåker 12,0 1,1 10,8 1,7 90 153 Sandviken 10,6 4,2 6,4 1,2 61 166 Söderhamn 14,8 2,8 11,8 2,2 79 187

Västernorr—

lands län

Härnösand 13,0 4,4 8,2 1,2 63 182 Kramfors 13,5 4,6 8,8 2,0 65 182 Sollefteå 13,4 2,3 10,5 1,3 78 172 Sundsvall 15,6 5,7 9,6 1,2 62 178 Timrå 10,5 2,4 7,3 -0,5 70 203 Ånge 15,0 3,5 10,7 0,6 71 156 Örnskölds—

vik 14,8 3,7 11,1 2,9 75 176 Jämtlands

län

Berg 16,2 5,7 10,5 2,5 64 157 Bräcke 13,3 3,8 9,1 2,7 69 174 Härjedalen 15,4 4,9 10,3 3,3 67 174 Krokom 12,4 3,9 8,2 1,1 66 151 Ragunda 14,7 3,2 10,7 1,5 73 186 Strömsund 15,1 5,3 9,5 1,5 63 159 Åre 19,9 12,4 7,5 -0,0 38 129 Östersund 15,5 3,0 12,4 2,7 80 168

Kommun Totala Totala Totalt Därav Eget kap Rel. ök— tillg. skulder eget finans. kap. i % ning av /inv. /inv. kap. kap. av tot. eget kap. tusen tusen /inv. /inv. tillg. per inv. kr.1) kr. tusen tusen (soli— (1975= __ .......................... ki. ______ 'S'Z— ...... ditet.) ..... 1.0.0.) ______ Västerbot— tens län Dorotea 17,7 3,2 13,5 2,5 76 Lycksele 16,0 4,8 10,8 1,2 67 161 Nordmaling 10,9 0,7 10,1 2,8 93 149 Norsjö 15,2 3,8 11,2 2,7 73 164 Roberts— fors 12,3 3,5 9,1 2,4 72 187 Skellefteå 15,4 5,2 9,9 2,1 64 190 Sorsele 16,6 4,6 11,8 3,3 71 172 Storuman 14,5 4,1 9,9 0,9 69 142 Umeå 18,2 6,9 11,3 2,8 62 212 Vilhelmina 15,5 5,6 9,7 1,0 63 166 vindeln 10,6 1,9 8,0 1,3 76 153 Vännäs Åsele 18,6 5,1 12,6 1,4 68 Norrbot— tens län Arjeplog 15,0 5,4 9,1 1,5 61 185 Arvidsjaur 11,8 3,0 8,5 0,8 72 153 Boden 19,2 5,2 12,0 3,3 62 207 Gällivare 17,5 4,1 12,8 2,3 73 202 Haparanda 17,7 5,3 12,2 1,2 69 178 Jokkmokk 14,4 3,4 10,6 3,9 74 209 Kalix 11,8 3,0 8,5 1,2 72 173 Kiruna 16,7 4,5 12,3 1,2 73 138 Luleå 19,4 10,] 8,6 3,9 44 184 Pajala 15,3 3,8 11,2 3,0 73 207

Kommun Totala Totala Totalt Darav Eget kap Rel ok— tillg. skulder eget finans. i % av ning av /inv. /inv. kap. kap. tot. eget kap. tusen tusen /inv. /inv. tillg. per inv. kr.1) kr. tusen tusen (soli— (1975= __ ________________________ k.!» ...... kf. _______ dit!—ät.) _____ 1.0.0.) ______ Piteå 16,6 6,8 9,6 1,4 58 188 Älvsbyn 14,0 5,4 7,7 1,9 55 242 överkalix 11,8 4,2 , 1,5 64 157 Övertorneå 14,6 4,4 9,7 2,2 66 216

1) I de uppgifter kommunerna lämnar till Statistiska Cent— ralbyrån har i vissa fall de 5. k. genomgångs— och av— räkningskontona inte nollställts. Detta betyder att totala tillgångar/invånare inte överensstämmer med sum— man av låneskuld/invånare och eget kapital/invånare. Värdena i tabellerna har icke justerats för att få en överensstämmelse mellan å ena sidan de totala tillgång— arna och å den andra sidan skulder och eget kapital. Eftersom det icke varit möjligt att i detalj analysera avvikelsernas orsak för de skilda kommunerna har det bedömts lämpligast att redovisa värdena utan justering. Smärre differenser hänför sig i regel till avrundninge— fel.

2) Botkyrkas eget kapital/invånare år 1975 var 70 kr./inv.

Stockholms län :l RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

Botkyrka

_. __-.__._....___-__-.__.___—.___"---.___... ...... ,.

Baådéfyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lididgo Nacka

Skatteintäkter +6 507 +5 709 +5 586 +6 25] +6 128 +6 189 +5 643 +5 948

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 628 794 736 1 034 722 989 963 897 1. Arbete och näringsliv 128 12 + 15 24 47 47 8 10 2. Mark och bostäder 412 295 227 323 451 205 303 465 3. Kommunikationer 163 302 33 163 303 129 690 237 4. Park, fritid och kultur 832 908 469 772 691 839 90] 820 5. Energi, vatten 0 avfall + 37 208 109 + 34 + 178 + 144 181 + 7 6. Utbildning 1 579 1 682 2 030 1 710 2 057 1 749 1 696 1 822 7. Social omsorg 1 995 1 588 1 608 1 923 1 503 1 572 1 642 1 958

8. Miljö-, hälso- och samhällsskydd ]57 163 141 172 181 124 197 153

Summa nettokostnader 0—8 —5 860 —5 957 —5 341 —6 090 —5 788 —5 511 —6 585 —6 291 Räntekostnader — 959 — 218 — 345 — 513 — 798 - 438 — 291 — 732 Ränteintäkter + 103 + 217 + 245 + 222 + 110 + 187 + 357 + 133 Intern ränta + 906 + 818 + 523 + 434 + 951 +1 338 + 765 +1 062 Finansiering, övrigt + 204 + 235 — 48 + 378 + 120 -4 566 + 232 + 196 Redovisat resultat + 901 + 827 + 619 + 682 + 724 + ]98 + 176 + 317

Skattesats 16,50 10,60 15,00 15,50 16,35 14,60 11,65 15,00

Stockholms län ;2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

___......__....-..-..-___—._____..-____--l,-,. ...... __.-._-._.._.-..__.___-____.__...._.._-._.-_-._..____..-...-___-.. ___... -___—...__,.__._._

Norrtälje Nynäshamn Sigtuna Sollen— Solna Stockhdlm Sundby— Soder- tuna berg tälje

Skatteintäkter +5 784 +5 916 +6 420 +6 028 +6 201 +6 579 +6 563 +5 852

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm 637 851

1—1

824 628 745 427 628 680 1. Arbete och näringsliv 65 60 33 82 28 308 32 60 2. Mark och bostäder 426 446 445 337 581 822 571 756 3. Kommunikationer 275 190 122 478 396 514 798 259 4. Park, fritid och kultur 613 893 555 789 1 299 1 057 1 309 1 102 5. Energi, vatten 0 avfall 124 139 + 2 + 3 12 123 + 324 + 154 6. Utbildning 1 674 1 668 1 178 1 742 1 396 1 243 1 207 1 588

7. Social omsorg 1 283 1 477 929 1 682 2 727 2 733 2 525 1 833

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 242 176 210 295 128 169 458 119

Summa nettokostnader 0—8 —5 344 —5 905 -5 296 -6 032 —7 316 -7 401 -7 206 —6 245 Räntekostnader — 332 — 354 — 709 — 729 - 525 — 661 — 947 — 587 Ränteintäkter + 268 + ]70 + 244 + 143 + 269 + 435 + 63 + 133 Intern ränta + 683 + 863 + 665 +1 022 +1 509 +1 677 +1 214 +1 093 Finansiering, övrigt + 203 + 247 — 46 + 53 + 285 + 310 + 342 + 274

Redovisat resultat +] 262 + 938 +] 279 + 485 + 433 + 968 + 30 + 520

Skattesats 15,25 15,50 16,55 15,15 12,90 13,50 14,80 15,45

Stockholms län:3 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

__._ __ _ _ ___ .- ___—.___ -..—.___" -___....__ -___—.-.... - __ ..... ___—.___.-. _ ._ - -___.-- .___—___ -___-.-_ .___-.__,,.__.a.ö._

Tyresö Täby Upplands— Upplands— Vallen— Vaxholm Varm Bro Väsby tuna *

Skatteintäkter +6 157 +5 071 +6 123 +5 546 +5 482 +5 825 +5 987 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 1 518 813 617 781 1 244 1 123 616 1. Arbete och näringsliv 92 17 37 35 + 30 27 53 2. Mark och bostäder 206 230 287 282 160 221 360 3. Kommunikationer 109 98 140 184 40 102 13 4. Park, fritid och kultur 600 529 717 645 504 380 625 5. Energi, vatten 0 avfall 27 28 75 12 2 + 184 86 6. Utbildning 1 550 1 165 1 724 1 944 1 301 1 479 1 939

7. Social omsorg 1 552 762 1 412 1 452 963 990 1 690

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 166 829 117 157 128 134 310

Summa nettokostnader 0—8 -5 825 -4 475 —5 130 —5 496 -4 315 —4 276 —5 698 Räntekostnader — 522 — 491 — 881 — 709 — 474 - 981 - 609 Ränteintäkter + 125 + 196 + 226 + 87 + 312 + 48 + 121 Intern ränta + 718 0 + 896 + 701 + 710 + 855 + 669 Finansiering, övrigt _ 345 + 302 + 2 _ 54 + 828 + 1 114 + 272 Redovisat resultat + 999 0 +1 231 + 183 + 890 + 356 + 745

Skattesats 15,90 12,25 16,00 15,00 14,60 15,70 16,00

Uppsala län

Skatteintäkter +5 071 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 615 1. Arbete och näringsliv 27 2. Mark och bostäder 420 3. Kommunikationer 233 4. Park, fritid och kultur 736 5. Energi, vatten 0 avfall + 67 6. Utbildning 1 585 7. Social omsorg 1 466

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 199

Summa nettokostnader 0—8 -5 217 Räntekostnader - 246 Ränteintäkter + 178 Intern ränta + 639 Finansiering, övrigt + 203 Redovisat resultat + 629

Skattesats 15,30

.___..___..I__ _____________

+5 745

568

54 491 195

566

1 917 988 97 —4 878 — 573 + 61 + 638 - 192 + 802

16,10

Tierp

+5 736

704 85 516 281 556 249 1 582 1 068 262 -5 308 — 302 + 150 + 546 - 125 + 703

17,50

Uppsala

+5 121

561 92 485 276

1 435 1 880

138

—5 537 - 435 + 773 + 557 + 127 + 606

15,00

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

Alv—

karleby

+5 765

604 267 148 —5 658

— 207 + 662 + 491

17,00

Osthammar

+5 849

596 39 435 355 658 163

1 675 1 635

203 —5 762 — 403 + 125 + 713 + 123 + 647

17,00

374. Bilaga 20

Södermanlands län

Eskils-

Skatteintäkter +5 615 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

O. Gemensam kommunadm 565 1. Arbete och näringsliv 123 2. Mark och bostäder 385 3. Kommunikationer 303 4. Park, fritid och kultur 917 5. Energi, vatten 0 avfall + 17 6. Utbildning 1 478

7. Social omsorg 1 812

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 151

Summa nettokostnader 0—8 —5 718 Räntekostnader — 551 Ränteintäkter + 106 Intern ränta +1 065 Finansiering, "vrigt + 223 Redovisat resultat + 745

Skattesats 17,20

Flen

712 100 587 297 743 144

1 582 1 217

220 —5 605 — 356 + 230

+ 666 + 590

17,10

Katrine-

+5 185

516 71 467 233 656 34 1 496

1 357

— 511 + 248 + 811 — 199 + 513

16,00

Nyköping

+4 905

608

51 505 256

542

1 652 1 298

187 —5 112 — 234 + 147 + 816 + 180 + 703

15,00

R.EULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

+5 267

824 162 408 212

1 745 1 394

152

-5 963

+ 844 + 283

15,80

Oxelösund Strängnäs Vidgåker

+5 171

649 28 334 244 820

1 608 1 384

230 -5 310 — 450 + 275 + 649 + 208 + 609

15,25

+4 911

581 127 564 205 413 143

1 085

119 —4 490 — 274 + 227

+ 671

+1 025

14,90

Östergötlands länzl RESULTATRÄKNING FÖR AR 1980 KR./INV.

-.-—___ ___,_-____—_-4_.____4.__.__-______.__1.__ _"1' __

Boxholm Flnspang

__,___,._4-___'__ - _, .___ w_1._...._-..__..-___.-_ - __ _ ___-” .. _ -___. ...-.-

Kinda Linköping Mjolby Motala Norr— 553655"— köping köping

Skatteintäkter +5 335 +5 628 45 010 45 219 +5 154 +5 245 +5 772 45 372 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 651 819 509 366 387 435 383 607 1. Arbete och näringsliv 310 41 41 67 33 345 48 226 2. Mark och bostäder 617 512 478 615 633 477 539 494 3. Kommunikationer 240 286 369 558 374 523 448 224 4. Park, fritid och kultur 565 649 403 837 722 953 905 428 5. Energi, vatten 0 avfall 109 76 123 15 + 95 95 12 249

6. Utbildning 1 475

r-I

441 1 244 1 381 1 499 1 398 1 186 1 433 7. Social omsorg 1 429 1 550 1 425 1 658 1 348 1 499 1 864 1 352

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 177 190 208 170 326 233 136 237

Summa nettokostnader 0—8 —5 578 -5 569 —4 804 —5 672 —5 231 —5 962 —5 524 —5 254 Räntekostnader — 528 — 362 - 170 — 234 — 304 — 253 - 423 — 362 Ränteintäkter + 85 + 126 + 148 + 51 + 243 + 167 + 182 + 161 Intern ränta + 725 + 761 + 511 + 509 + 755 + 694 + 716 + 644 Finansiering, övrigt + 199 + 291 + 188 + 251 + 266 + 165 + 374 + 22 Redovisat resultat + 239 + 875 + 885 + 125 + 884 + 57 +1 097 + 538

Skattesats 16,25 17,00 15,35 14,75 15,50 16,00 17,05 15,75

376 Bilaga 20 S(JL) 1981 93

Östergötlands län:2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

_____________.__,______________-..____--___.- _____-_____H.Å--,___________w__

Vadstena Valde— Ydre tv1da— Odeshog marsvik berg

Skatteintäkter +5 683 +5 446 +5 199 +5 270 +4 963 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

O. Gemensam kommunadm 950 1 309 549 477 604 1. Arbete och näringsliv 56 125 47 56 275 2. Mark och bostäder 401 770 477 570 399 3. Kommunikationer 266 208 158 355 238 4. Park, fritid och kultur 766 455 284 667 341 5. Energi, vatten 0 avfall 145 337 301 122 106 6. Utbildning 1 226 1 275 1 569 1 403 1 436 7. Social omsorg 1 563 1 106 1 135 1 145 1 201

8. Miljö—, hälso- och samhällsskydd 243 215 174 187 192

Summa nettokostnader 0—8 -5 620 -5 804 -4 698 -4 985 —4 798 Räntekostnader — 88 — 496 - 407 - 284 — 330 Ränteintäkter + 216 + 39 + 339 + 123 + 321 Intern ränta + 565 + 676 + 602 + 589 + 670 Finansiering, övrigt + 216 — 36 — 26 — 33 + 14 Redovisat resultat + 993 — 175 +1 015 + 679 + 840

Skattesats 16,00 16,50 15,50 16,00 15,50

Jönköpings län:1

Aneby

EKSJS-a

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering O. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5. Energi, vatten 0 avfall 6. Utbildning

7. Social omsorg 8. Miljö-, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

+5 145

510 81 344 265 356 210 1 440 887 161 —4 257 — 471 + 186 + 839 — 158 +1 289

15,50

+5 431

613 233 508 331 589 60 1 559

1 429

233 —5 558 — 364 + 192 + 725 + 171 + 597

16,40

+5 116

531 80 367 341 625 316 1 454 189

—5 163

+ 149 + 853 + 261 + 961

15,50

+5 110

722 99 278 347 718 353 1 435 831 183 —4 982 — 379 + 256 + 910 + 157 +1 079

16,00

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

+5 203

520 118 535 511 736 64 1 419

1 401

174 -5 482 — 421 + 154 + 731

— 125

15,70

+5 319

563 213 528 370 624 54 1 327

1 404

198 -5 286 — 427 + 139

+ 787 + 472

16,35

- .___—_...” ___ _..-_ - -

Tran

SaVSjO

+4 992

488 120 363 364 454 258 1 419

1 119

191 —4 781

— 293 + 301 + 718 + 898

15,20

+5 201

566 188 473 377 781

1 333 1 216

255 —5 101 — 697 + 66 + 771 + 227 + 473

15,95

378. Bilaga 20

Jönköpings län:2

Vaggery

di.—lfétlanda

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

- .___” -___—_

Värnamo

skatteintäkter +5 165 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 729 1. Arbete och näringsliv 110 2. Mark och bostäder 486 3. Kommunikationer 335 4. Park, fritid och kultur 519 5. Energi, vatten 0 avfall 223 6. Utbildning 1 480 7. Social omsorg 1 335

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 183

Summa nettokostnader 0—8 —5 403 Räntekostnader — 350 Ränteintäkter + 189 Intern ränta + 840 Finansiering, övrigt + 284 Redovisat resultat + 725

Skattesats 15,75

+5 196

572 181 467 364 587

24 55 1 396

249 —5 361 — 501 + l79 + 749 + 387 + 658

15,85

+5 258

695 133 345 340 620 189 1 581

1 555

+ 747 + 352 + 769

16,50

Kronobergs län RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

.___. _ -___ _ _..— -_ _ -___..- -.. __ -___ __ -___- ___—_ -_____._ ___—.___ -.,—..-.-- ---—_____.___ -___—f__.- ————-—'——————————*———-.r - ___..._____._._._____ -.-.

Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Upp— Vano Almhult vidinge

Skatteintäkter +5 258 +5 199 +5 039 +5 115 +5 415 +5 738 +5 469 +5 126

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering

O. Gemensam kommunadm 457 467 627 552 705 816 636 536 1. Arbete och näringsliv 58 43 107 172 114 237 31 65 2. Mark och bostäder 320 377 355 428 454 614 377 510 3. Kommunikationer 386 408 250 362 274 388 390 284 4. Park, fritid och kultur 585 630 531 686 598 521 793 453 5. Energi, vatten 0 avfall + 30 305 124 199 290 449 72 155 6. Utbildning 1 540 1 301 1 389 1 391 1 262 1 276 1 556 1 347 7. Social omsorg 1 480 1 156 1 337 1 037 1 461 1 266 1 393 1 228

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 175 225 155 239 163 228 148 191

Summa nettokostnader 0—8 -4 971 —4 912 —4 875 —5 066 —5 321 —5 795 —5 396 —4 769 Räntekostnader — 233 — 380 — 479 - 358 — 502 — 315 — 367 — 279 Ränteintäkter + 277 + 102 + 355 + 183 + 124 + 202 + 342 + 398 Intern ränta + 744 + 951 + 616 + 878 + 763 + 713 + 762 + 746 Finansiering, övrigt + 204 + 165 + 165 + 466 + 187 + 310 + 233 + 397 Redovisat resultat +1 110 + 974 + 803 + 749 + 489 + 717 + 931 +1 249

Skattesats 16,00 15,75 15,30 15,75 16,25 17,00 16,25 15,50

Kalmar länzl RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR,/INV.

Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörby— Nybro långa

Skatteintäkter +5 182 +5 159 +5 218 +5 337 +5 512 +5 436 +5 453 +4 981

Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 397 449 895 861 688 605 685 720 1. Arbete och näringsliv 138 73 182 178 93 122 81 205 2. Mark och bostäder 464 677 446 688 525 521 485 395 3. Kommunikationer 399 443 390 318 429 310 279 385 4. Park, fritid och kultur 439 587 541 416 772 472 441 614 5. Energi, vatten 0 avfall 365 323 173 458 22 359 215 68

6. Utbildning 1 406 1 332 1 393 1 426 1 327 1 461 1 305 1 239

r—l

7. Social omsorg 1 290 1 185 1 141 1 432 1 459 274 1 047 1 445

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 220 192 184 182 186 164 97 229

Summa nettokostnader 0—8 -5 123 —5 265 -5 350 —5 963 —5 506 —5 293 -4 640 —5 304 Räntekostnader — 285 — 317 — 571 - 380 — 398 — 394 — 450 — 291 Ränteintäkter + 131 + 146 + 169 + 190 + 241 + 211 + 152 + 185 Intern ränta + 677 + 659 + 871 +1 046 + 822 + 694 + 664 + 819 Finansiering, övrigt + 120 — 29 + 44 + 170 + 92 + 102 — 60 + 235 Redovisat resultat + 704 + 352 + 383 + 400 + 764 + 757 +1 119 + 628

Skattesats 15,00 15,80 15,70 15,70 16,00 16,50 15,50 15,40

Kalmar län:2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

___.--___.____..__ . .___—-___-..__..__.___—-.—__.-__._. --.-.. -__.-_..,._._..-_._._._ .,

Oskars— Torsas Vimmerby Va

lx LH '> VL: HD Lu HI)

Skatteintäkter +5 282 +4 966 +5 091 +4 957

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm 540 695 742 590

1. Arbete och näringsliv 70 55 80 154 2. Mark och bostäder 723 502 383 567 3. Kommunikationer 449 368 392 273 4. Park, fritid och kultur 755 222 496 614 5. Energi, vatten 0 avfall 105 325 149 0 6. Utbildning 1 519 1 399 1 487 1 360 7. Social omsorg 1 211 1 166 1 440 1 509

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 209 116 241 276

Summa nettokostnader 0-8 —5 586 —4 853 —5 415 -5 348 Räntekostnader — 400 — 177 — 432 — 382 Ränteintäkter + 190 + 110 + 170 + 112 Intern ränta + 253 + 479 +1 113 + 794 Finansiering, övrigt +1 203 - 63 + 107 + 122

Redovisat resultat + 942 + 461 + 635 + 256

Skattesats 15,85 15,00 15,60 15,00

Gotlands och Blekinge län RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

Gotland Karlshamn Karls— Olofs

röm Ronneby Sölves—

hu

Skatteintäkter +10 722 +5 263 +5 419 +5 232 +4 720 +5 276 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

O. Gemensam kommunadm 899 537 558 572 433 655 1. Arbete och näringsliv 148 278 205 130 143 298 2. Mark och bostäder 348 576 537 569 423 441 3. Kommunikationer 314 302 639 224 418 307 4. Park, fritid och kultur 749 606 713 598 596 503 5. Energi, vatten 0 avfall 220 119 71 128 82 237 6. Utbildning 1 809 1 463 1 316 2 158 1 290 1 324 7. Social omsorg 2 089 1 064 1 289 1 228 1 227 985

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 3 689 212 226 141 176 171

Summa nettokostnader 0—8 —10 269 —5 161 —5 558 —5 752 —4 791 —4 925 Räntekostnader — 423 — 737 — 329 — 273 — 710 — 561 Ränteintäkter + 461 + 112 + 237 + 283 + 90 + 163 Intern ränta + 904 +1 135 + 831 +1 036 + 907 + 763 Finansiering, övrigt + 436 + 334 + 292 + 421 — 68 + 167 Redovisat resultat +1 929 + 955 + 907 + 948 + 149 + 885

Skattesats 28,00 16,25 16,40 16,35 14,50 16,00

Kristianstads län:1 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

-.-__.___,.u.---___-.J_.-..___.._.____.-..--.__".-_______.-.-_..._.._.____._--...._-_4_-_-._.-- ___.-__.___.___—-___-_.__--_.___-____.,. ._—

Bromolla Båstad Hässle— Klippan Kris— Osby Perstorp Simris— holm tianstad hamn

Skatteintäkter +4 325 +5 072 +4 931 +5 108 +4 895 +5 051 +5 312 +5 047 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 476 793 520 539 543 591 628 283 1. Arbete och näringsliv 29 73 3 176 80 76 66 183 2. Mark och bostäder 318 390 427 644 486 404 364 432 3. Kommunikationer 206 301 209 311 348 295 221 223 4. Park, fritid och kultur 580 514 512 645 611 543 _799 502 5. Energi, vatten 0 avfall 139 166 274 190 78 144 41 150 6. Utbildning 1 235 1 280 1 442 1 539 1 36? 1 413 1 217 1 195 7. Social omsorg 937 1 040 1 253 1 159 1 389 1 323 1 406 1 499

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 135 204 191 183 189 210 186 172

Summa nettokostnader 0—8 —4 059 —4 765 —4 834 —5 388 —5 091 —5 003 —4 932 —4 643 Räntekostnader — 42 — 233 — 275 - 327 — 292 — 312 — 346 — 424 Ränteintäkter + 364 + 216 + 172 + 129 + 220 + 169 + 499 + 221 Intern ränta + 613 + 704 + 711 +1 147 + 856 + 675 + 485 + 706 Finansiering, övrigt + 201 + 164 + 62 + 215 + 126 + 177 + 80 + 172 Redovisat resultat +1 403 +1 160 + 774 + 885 + 718 + 758 +1 099 +1 111

Skattesats 13,85 15,00 15,00 15,50 14,75 15,40 16,10 15,00

Kristianstads 1än:2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

TomelillägÄstorp Angelholm Orkel— Ostra ljunga Göinge

Skatteintäkter +4 951 +4 807 +4 808 +4 953 +5 274 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 645 571 518 614 566 1. Arbete och näringsliv 47 33 43 43 82 2. Mark och bostäder 593 378 536 345 340 3. Kommunikationer 312 282 371 339 234 4. Park, fritid och kultur 378 593 595 489 578

5. Energi, vatten 0 avfall 70 177 148 71 187

r—I

6. Utbildning 354 1 659 1 456 1 199 1 397

r—l

7. Social omsorg 198 992 1 117 1 055 1 198

8. Miljö—, hälso- och samhällsskydd 269 119 181 188 132

Summa nettokostnader 0—8 -4 884 —4 808 —4 970 -4 348 —4 718 Räntekostnader — 288 — 374 — 299 — 111 - 318 Ränteintäkter + 166 + 194 + 237 + 218 + 238 Intern ränta + 526 + 703 + 942 + 495 + 575 Finansiering, övrigt + 206 + 201 + 387 + 166 — 15 Redovisat resultat + 678 + 735 +1 106 +1 373 +1 035

Skattesats 15,00 14,85 14,50 15,15 16,00

Malmöhus länzl RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

_._.__._-___—-.--.-.-_--_.____.----F--___-__-.___r ______ ,___-__.__.__,...-__-__.,---,,._-___ -___—.___..rr_7_..-____.__..., ......

Bjuv Rurlov Eslöv HelSIng— Hoganas Hörby Höör Kavlinge

Bilaga 20 m L] 0 n

Skatteintäkter +4 951 +5 292 +5 386 +5 513 +5 087 +5 220 +4 872 +5 372 Avgår driftbudgetens netto-

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 575 1 449 574 842 798 1 209 647 654 1. Arbete och näringsliv 5 146 + 48 48 9 + 540 33 51 2. Mark och bostäder 338 458 605 651 484 236 315 312 3. Kommunikationer 304 360 290 369 308 119 314 297 4. Park, fritid och kultur 651 812 746 893 677 499 403 690 5. Energi, vatten 0 avfall 180 43 + 243 + 127 223 195 44 59 6. Utbildning 1 383 1 272 1 377 1 084 1 226 1 136 1 087 1 629

7. Social omsorg

r—l

164 1 354 1 272 1 807 1 124 1 384 1 185 1 434

8. Miljö—, hälso- och samhällsskydd l"0 203 216 180 148 278 133 93

Summa nettokostnader 0—8 -4 714 -6 103 —4 789 -5 752 —5 001 —4 518 —4 167 —5 224 Räntekostnader — 335 — 228 — 486 — 379 — 373 — 256 — 387 — 421 Ränteintäkter + 150 + 295 + 453 + 318 + 267 + 363 + 404 + 273 Intern ränta + 730 + 856 +1 397 + 832 + 784 + 565 + 593 + 894 Finansiering, övrigt + 233 + 368 + 220 + 177 + 225 — 38 — 11 + 238 Redovisat resultat +1 016 + 481 +2 215 + 709 + 989 +1 335 +1 306 +1 133

Skattesats 15,00 15,35 16,00 16,10 15,00 15,50 14,50 15,65

Malmöhus 1än:2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

—"'""*—"”"""""'"""'"rånas—""röniåm"rara—"”mams— sj'öbo * Skurup istaffans— Svalov krona torp

Skatteintäkter +5 416 +5 345 +5 585 +? 949 +4 649 +5 017 +5 018 +5 532

Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering O. Gemensam kommunadm 563 974 574 647 582 730 623 802

1. Arbete och näringsliv 228 20 29 141 115 24 83 111 2. Mark och bostäder 630 272 405 657 438 339 246 299 3. Kommunikationer 505 328 408 593 188 295 310 241 4. Park, fritid och kultur 942 742 1 006 1 075 414 ' 514 1 039 433

5. Energi, vatten 0 avfall 38 + 54 + 140 + 60 112 165 68 147

r—l ("'" (,.

785

r—l

6. Utbildning 1 2 373 1 137 1 260 1 148 1 899 1 298

v—i

7. Social omsorg 1 739 1 040 1 816 1 736 1 161 500 1 144 1 482

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 198 114 139 5 751 137 119 126 169

Summa nettokostnader 0—8 —6 090 —5 222 —5 614 —11 680 —4 410 —4 838 —5 544 —4 987 Räntekostnader — 596 - 415 — 519 - 559 — 321 — 376 — 295 0 Ränteintäkter + 246 + 157 + 307 + 223 + 146 + 121 + 110 0 Intern ränta + 912 + 939 + 860 +1 449 + 596 + 545 +1 033 + 591 Finansiering, övrigt + _53 + 209 + 126 + 997 + 194 + 215 + 170 + 178 Redovisat resultat + 45 +] 012 + 747 + 378 + 855 + 684 + 493 +1 314

Skattesats 16,30 14,85 15,00 26,80 14,25 15,00 14,50 16,25

Malmöhus län:3 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 Kil./INV.

Svedala Trelle— Vellinge Ystad borg

Skatteintäkter +5 563 +5 189 +5 301 +5 069 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 606 638 669 398 1. Arbete och näringsliv 80 25 15 159 2. Mark och bostäder 250 389 172 569 3. Kommunikationer 250 349 328 292 4. Park, fritid och kultur 519 719 654 588

5. Energi, vatten 0 avfall 104 + 66 40 100

,.

6. Utbildning i 355 1 389 1 599

(x 0 N r—i

|x 00 m ...:

7. Social omsorg 900 1 659 1 116

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 97 211 131 236

Summa nettokostnader 0—8 —4 009 -5 315 —4 728 -4 939 Räntekostnader — 426 — 331 — 433 — 916 Ränteintäkter + 259 + 201 + 268 + 166 Intern ränta + 606 + 679 + 681 +1 070 Finansiering, övrigt — 739 + 315 + 238 + 51 Redovisat resultat +1 253 + 739 +1 328 + 501

Skattesats 16,25 15,50 15,00 15,25

Hallands län RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

Falken- Halmstad Hylte Kungs— Laholm Varberg berg backa

Skatteintäkter +5 005 +4 963 +5 166 +4 830 +5 184 +5 155 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 551 363 637 655 573 427 1. Arbete och näringsliv 65 71 40 27 72 67 2. Mark och bostäder 528 434 423 184 480 437 ?. Kommunikationer 345 384 204 284 286 316 4. Park, fritid och kultur 383 635 441 248 500 600

5. Energi, vatten 0 avfall 106 + 27 169 + 138 + 115

Oi

6. Utbildning 1 194 1 221 1 198 530 1 251 1 443 7. Social omsorg 1 113 1 430 1 244 568 1 171 1 516

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 166 175 205 76 135 217

Summa nettokostnader 0-8 —4 455 —4 688 —4 564 —2 437 -4 462 —5 141 Räntekostnader — 318 — 430 — 151 — 225 — 321 — 214 Ränteintäkter + 211 + 329 + 292 + 154 + 299 + 416 Tntern ränta + 762 +1 018 + 530 0 + 665 + 846

3 + 204

H

Finansiering, övrigt + 85 + 218 + 244 —1 464 + Redovisat resultat +1 291 +1 410 +1 517 + 856 +1 352 +1 266

Skattesats 15,00 15,00 15,00 14,30 16,00 15,50

Göteborgs och Bohus l'anzl RESULTATRÄKNING FÖR AR 1980 KR./INV.

Göteborg Härryda Ku gä v Lysekil Munkedal Mölndal Orust Partille

Skatteintäkter +10 329 +5 162 +5 391 +6 047 +4 942 +5 273 +5 179 +5 483

Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering

O. Gemensam kommunadm 423 646 647 592 792 500 693 679 1. Arbete och näringsliv 312 27 79 120 60 38 24 56 2. Mark och bostäder 980 V 292 306 412 405 476 282 433 3. Kommunikationer 1 103 472 492 384 188 526 191 464 4. Park, fritid och kultur 851 426 546 649 277 755 191 677

8 En

0)

rgi, vatten 0 avfall + 105 290 153 445 142 13 254 + 18 6. Utbildning 1 274 1 591 1 593 1 045 1 422 1 487 1 739 1 894

7. Social omsorg 1 963 984 1 263 1 475 1 064 1 176 1 046 1 245

8. Miljö-, hälso— och samhällsskydd 4 677 165 174 259 190 176 156 102

Summa nettokostnader 0—8 —11 671 —4 899 -5 256 —5 385 —4 545 -5 151 —4 553 —5 537 Räntekostnader * - 579 — 390 — 480 — 544 - 173 — 303 — 536 — 378 Ränteintäkter + 169 + 303 + 402 + 171 + 257 + 323 + 273 + 251 Intern ränta _ +1 570 + 672 + 836 + 857 + 430 + 953 + 512 + 844 Finansiering, övrigt + 641 + 186 + 212 — 149 — 8 + 291 + 10 + 178 Redovisat resultat + 469 +1 034 +1 107 +1 005 + 902 +1 387 + 905 + 848

Skattesats 28,15 15,25 16,00 17,95 15,00 15,05 15,45 16,10

390. Bilaga 20

Göteborgs och Bohus 1än:2 RESULTATRÄKNING FÖR AR 1980 KR./INv.

Sotenäs Stenung— Strömstad Tanum Tjörn Uddevalla Ockerö

Skatteintäkter +5 359 +5 918 +5 381 +5 288 +5 343 +5 832 +5 900 Avgår driftbudgetens netto-

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 897 828 585 481 689 993 "1. Arbete och näringsliv ' 43 374 103 7 77 83 2. Mark och bostäder 275 485 360 351 504 334 3. Kommunikationer 193 365 188 144 504 746 4. Park, fritid och kultur 568 629 251 279 827 454

.5. Energi, vatten 0 avfall 77 174 326 163 72 348

r—l

6. Utbildning 969 1 366 1 026 1 785 1 485 1 368 7. Social omsorg 1 262 1 114 1 441 1 278 1 236 957

Ä 8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 126 201 219 138 216 226

Summa nettokostnader 0—8 —4 764 —5 415 —5 539 -4 503 —4 631 -5 615 —5 513 Räntekostnader - 355 — 664 — 461 — 459 — 414 — 871 - 374 Ränteintäkter + 74 + 136 + 191 + 223 0 + 135 + 211 Intern ränta +l 593 + 766 +1 041 + 556 + 790 +1 176 + 643 Finansiering, övrigt — 31 — 26 + 288 — 97 — 39 + 373 + 175 Redovisat resultat +1 875 + 744 + 902 +1 013 +1 047 +1 029 +1 051

Skattesats 16,00 17,00 16,10 16,00 15,75 17,40 16,30

Älvsborgs län:1

skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering

0

Gemensam kommunadm Arbete och näringsliv Mark och bostäder Kommunikationer

Park, fritid och kultur Energi, vatten 0 avfall Utbildning

Social omsorg

Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8

Räntekostnader

Ränteintäkter

Intern ränta

Finansiering, övrigt

Redovisat resultat

Skattesats

76 1 663 1 118

—5 087 — 363

+ 272

+ 937

16,25

554

86

503 418 620

41 1 389 1 178

197

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

629 147 432 245 486 296 1 348

1 607

.- -___ -___r.._. -.-A _

Boras

+5 228

643

28 697 414

738

1 270 1 321

157 -5 200 — 419 + 141 + 837

+ 254

15,70

___—_____._..._,__..__..___ __.-- -.. ..-.. . ___—.___-.__ __

Dals-Ed

+5 871

289 207 1 314

1 384

-5 018 — 476 + 182

+ 708

+1 246

17,75

Färge- landa

+5 005

626 586 116 446 164 1 462

1 218 21 —4 632 — 100 + 519

+1 004

15,00

Herr— ljunga

+4 862

261

oo q. q.

284 1 162

981 174 —4 464 — 293 + 258 + 566 + 115 +1 043

15,00

Lerum

+4 975

732 350 437 451 67 1 843

1 088

392. Bilaga 20

Älvsborgs län:2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

___l_-_.____-___-___-.__.____v_-_l.___-_-____--l_ -___ _____-___---_--_______--- _____l___,______våfgå?aå

Lilla Mark MEIlerud Sven— Tranemo Trofl— Ulrice— Edet _ ljunga _ . Åhättan hamn

Skatteintäkter +5 193 +5 228 +4 619 +5 208 +5 054 +5 227 +5 428 +4 978 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 839 580 532 635 650 515 582 647 1. Arbete och näringsliv 50 56 + 37 128 + 54 144 + 15 84 2. Mark Och bostäder 406 481 413 437 367 527 386 425 3. Kommunikationer 148 271 272 251 281 468 341 259 4. Park, fritid och kultur 351 431 509 297 311 857 385 343 5. Energi, vatten 0 avfall + 26 158 183 225 201 152 233 189 6. Utbildning 1 364 1 416 1 184 1 289 1 513 1 356 1 462 1 366

7. Social omsorg 1 387 1 488 1 111 1 044 1 165 1 378 1 368 986

8. Miljö—, hälso- och samhällsskydd 123 236 199 84 128 146 147 175

Summa nettokostnader 0—8 -4 645 —5 119 —4 368 —4 393 -4 564 —5 546 —4 893 —4 479 Räntekostnader — 279 — 267 — 372 — 228 — 427 — 439 - 215 — 230 Ränteintäkter + 153 + 226 + 258 + 230 + 221 + 305 + 293 + 382 Intern ränta + 656 + 582 + 617 + 649 + 678 +1 134 + 690 + 534 Finansiering, övrigt — 409 + 190 — 27 — 12 — 26 + 240 + 194 + 163 Redovisat resultat + 670 + 840 + 726 +1 453 + 936 + 921 +1 497 +1 348

Skattesats 16,00 15,75 14,00 16,00 15,00 16,00 16,30 15,50

Älvsborgs 1än:3 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

_- -___ -___—--- _ ___—_ __ .___ ___.-.__ -.?—___._r__.._

Vänersborg

skatteintäkter +5 502 Avgår driftbudgetens netto-

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 659 1. Arbete och näringsliv 180 2. Mark och bostäder 403 5. Kommunikationer 366 4. Park, fritid och kultur 652 5. Energi, vatten 0 avfall 90 6. Utbildning. 1 338 7. Social omsorg 1 513

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 187

Summa nettokostnader 0—8 —5 391 Räntekostnader — 429 Ränteintäkter + 125 Intern ränta + 823 Finansiering, övrigt + 52 Redovisat resultat + 691

Skattesats 16,50

' " ' " "Anar” +5 064

626 117 458 357 662 180 1 137 1 342 140 -5 022 - 547 + 96 + 986 + 167 + 754

15,20

394. Bilaga 20

Skaraborgs län:1 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

.___—__ __ -___?f---__._*.-__ .___—-- -___-” -,._.. -___—___.-.-__..-._ __,__._f_-__._._.--_..___ ___—___.— -____ _______________

Falkoplng Grästorp Gullspång Gotene Habo Hjo 'Karlsborg Lidköping

Skatteintäkter +5 132 +4 798 +5 988 +5 014 +4 996 +5 014 +5 278 +5 202

Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 654 662 798 639 427 588 603 521 1. Arbete och näringsliv 42 86 71 22 11 254 24 76 2. Marknoc'n bostäder 362 335 304 446 249 295 580 390 3. KommUnikationer 305 183 271 228 229 269 270 285 4. Park, fritid och kultur 591 315 304' 419, 371 511 623 639 5. Energi, vatten 0 avfall 10 107 425 224 114 15 313 50 6; Utbildning , 1 336 1 188 1 439 1 418 1 555 1 279 1 509 1 334 7. Social omsorg 1 435 1 380 1 376 1 203 1 126 1 548 1 252 1 610

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 176 159 181 117 114 236 206 198

Summa nettokostnader 0—8 —4 915 —4 419 —5 206 —4 720 —4 199 -4 997 —5 385 —5 108 Räntekostnader — 244h — 204 - 447 — 301 — 691 - 493 — 311 — 324 Ränteintäkter + 272 0 + 182 + 297 0 + 184 + 281 + 475 Intern ränta + 637 + 566 + 539 + 579 + 454 + 566 + 714 + 769 Finansiering, övrigt + 128 + 197 — 15 + 178 + 14 + 169 + 253 + 218 Redovisat resultat +1 025 + 945 +1 041 +1 047 + 580 + 445 + 831 +1 233

Skattesats 15,45 14,50 17,75 15,00 14,50 15,25 15,75 15,90

Skaraborgs län:2

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

___—---,... .-.-.- ___—__-______._--_.._-,.---_-__ ..

Mar les

Skatteintäkter +5 369 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

O. Gemensam kommunadm 605 1. Arbete och näringsliv 64 2. Mark och bostäder 691 3. Kommunikationer 322 4. Park, fritid och kultur 711

5. Energi, vatten 0 avfall 113

611

H

6. Utbildning 7. Social omsorg 1 484

8. Miljö-, hälso- och samhällsskydd 179

Summa nettokostnader 0—8 —5 785 Räntekostnader — 399 Ränteintäkter + 224 Intern ränta + 763 Finansiering, övrigt + 571 Redovisat resultat + 744

Skattesats 16,30

tad MullSJo

+5 062

935 215 327 481 122 1 651

1 106

15,50

.-- -___— _.__.__._ -.,-

Skara

+5 253

556 16 593 253 789 54 1 461

1 502

230 —5 458 — 462 + 204 + 744 + 244 + 526

15,60

Skovde

+4 987

418 466 356 752 53 1 636

1 611

178 —5 524 — 171 + 272 +1 201 + 262 +1 027

14,95

Tibro

+4 686

370 427 194 591

+ 173 1 424 1 204

177 —4 219 — 632 + 400 + 530 + 165 + 930

14,75

Tidaholm

+4 877

588

48

354 204 414

+ 116 1 467 1 623

138 -4 723 - 204 + 256 + 587 + 227 +1 020

14,75

_- ___._._.. __,_ ___

Torebo

+4 829

456 50 323 213 516 131 1 252

1 273

151 —4 370 — 254 + 252 + 389 + 142 + 992

14,90

dåd—555527"

+4 973

443

+ 153 320 234 418 235 1 447 1 468

408 -4 822 — 352

+ 144 + 805 + 761

15,00

Värmlands länzl

Skäfteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5. Energi, vatten 0 avfall

6. Utbildning

7. Social omsorg 8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

639 91 535 377 693 101 1 402

1 447

273 -5 558 - 357 + 187 + 661 + 161 + 599

16,25

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

545 105 409 344 305 276 1 334

1 488

196 —5 002 — 288 + 262 + 606

+ 870

15,75

586

95 411 456

683

1 536 1 329

187 -5 226 - 228 + 139

+ 707 + 335

15,50

671 139 423 591 296 1 494

1 467

145 —5 291 — 471 + 168 + 755 - 337 + 761

17,40

ln oa lr!

111 493 389 702 198

r—l

329

1 481

135 —5 423 - 295 + 203 + 488 + 173 + 548

16,60

699 158 434 399 728 159 1 691

1 213

201 —5 655 - 116 + 422 + 807 + 154 +1 137

16,25

609 29 418 285 825 69 1 930 1 662 108

-5 935 - 415 + 241 + 717 + 250 + 383 16,70

461 216 371 617

1 055 1 508 1 511

166

—5 821 — 583 + 199 +1 081 + 118 + 672 16,20

SOU 198119?»

Värmlands län:2

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5. Energi, vatten 0 avfall

6. Utbildning 7. Social omsorg

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

0—8

Kil

+5 412

708 57 355 577 725 224 1 475

1 063

130 —5 400 — 422 + 147

+ 719 + 408

16,10

hamn

+5 302

541 324 481 584 216 —5 449 — 462

+ 217

+1 001

+ 716

16,45

+5 563

672 213 367 395 491 285 1 750 1 339 176 —5 716 — 342 + 200

+ 672 + 347

16,50

___—__...__.'.__._,___.._ __._-,__ ---—___ -.. _

Krlstine— Munkfors Storfors

+5 031

559 296 449 246 422 189 1 376

1 340

197 —5 114 - 134 + 253 + 737 + 105 + 878

15,50

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./1Nv.

Sunne

+5 444

618 245 389 218 375 318

rl

670 1 390 164 —5 457 — 127 + 183 + 529 + 158 + 730

16,10

+5 306

532 316 453 383 612 115 1 543

1 344

292 —5 616 — 462

+ 124 + 747 + 144 + 243

15,75

Säffle Torsby

+5 071

805 370 448 255 380 172 803

vi

1 568

146 —5 947 — 314 + 211 + 723 - 104 + 540

16,50

—v-.f -___.

rjang

+5 724

592 258 428 299 434 289 1 410

1 310

195

—5 215

— 409 + 304 + 663

+1 045

16,75

Örebro län:1

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering O. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5. Energi, vatten 0 avfall 6. Utbildning

7. Social omsorg

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0-8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

Askersun

697

+ 263 429 233 595 282 1 480 1 757

206 -5 418

- 331 + 561 + 423

17,00

RESULTATRÄKNING FÖR AR 19 80 I&R./INV.

d Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla

698 40 ]56 —5 385 — 223 + 214

+ 637 + 615

16,90

+5 505

864

1 381 1 512

+ 808 + 243 + 767

16,75

+5 492

743 159 553 281 682 64 1 476

1 047

+5 974

1 231 60 359 685

901

1 473 1 225

231 —6 138 — 506 + 226 + 872 + 108 + 537

17,50

+4 874

739 33 521 231 759 19 1 146

1 398

184 —5 032 — 404 + 252 + 708 + 166 + 596

14,95

Laxå

+5 301

688 73 485 406 599 174 1 353

1 335

233 —5 351 — 537 + 197 + 812 + 127 + 550

16,75

Lindes—

+5 556

632 107 512 374 607 92 1 648

1 465

170 —5 610

— 375 + 754 + 432

16,50

örebro län:2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

_A_._--__.._..__-_.-____._-__--e-_1.___.___—_--___.-_

Ljusnars— Nora

Skatteintäkter +5 507 Avgår driftbudgetens netto-

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 776 1. Arbete och näringsliv 66 2. Mark och bostäder 481 3. Kommunikationer 477 4. Park, fritid och kultur 452 5. Energi, vatten 0 avfall 271 6. Utbildning 1 258 7. Social omsorg 1 091

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 179

Summa nettokostnader 0—8 —5 055 Räntekostnader - 221 Ränteintäkter + 99 Intern ränta + 684 Finansiering, övrigt - 233 Redovisat resultat + 973

Skattesats 16,50

606 131 528 260 493

+ 107 1 808 1 547

154 -5 421 — 440 + 110

+ 823 + 493

16,50

539 142 673 486 1 013 141 1 546 2 116 162 —6 822 — 760 + 195 + 916 + 547 + 143

17,75

Orebro

Västmanlands länzl

Arboga

Skatteintäkter +5 406 Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm 781 1. Arbete och näringsliv 160 2. Mark och bostäder 547 . Kommunikationer 282

4. Park, fritid och kultur 744

(I.

5. Energi, vatten 0 avfall + 6. Utbildning 1 467 7. Social omsorg 1 254

8. Miljö—, hälso- och samhällsskydd 224

Summa nettokostnader 0-8 —5 457 Räntekostnader — 435 Ränteintäkter + 217 Intern ränta + 783 Finansiering, övrigt + 183 Redovisat resultat + 705

Skattesats 16,30

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

Fagersta

+5 562

1 069 122 442

493 182

1 409

240 —6 070 - 195 + 223 + 780 + 128 + 428

16,50

Hallsta— hammar

+5 203

551 20 428 271 656 32 1 616

1 218

152 -4 990 — 442 + 173

+ 722 + 760

16,25

Heby

+5 050

532 502 197 1 449

1 225 292

—5 018

+ 254 + 486 + 810

15,50

Kungsör

+5 449

813 561 268 139 1 432

1 395

146

—5 409

+ 256 + 722 + 190 + 972

16,30

Köping

+5 896

563

1 602

243 —5 547 — 513 + 212 + 860

+ 253

Norberg

+5 328

555

—5 586

+ 763 + 213 + 530

16,10

"L-A-—.___—-___---___-______

Sala

+5 583

678 138 318 302 559 41

1 625 1 683

232 -5 580 — 251 + 325

+ 561

+1 001

17,30

Västmanlands länz2 RFSULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KF./INV.

___—___--_.____..._.___—--.-...-.-------..___,.,_..__-._r...

Skinn— Vasteras skatteberg

Skatteintäkter +5 334 +5 495

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 814 397 1. Arbete och näringsliv 156 92 2. Mark och bostäder 563 419 3. Kommunikationer 208 324 4. Park, fritid och kultur 538 965 5. Energi, vatten 0 avfall 162 + 2 6. Utbildning 1 441 1 615 7. Social omsorg 1 048 1 697

8. Miljö-, hälso— och samhällsskydd 174 161 Summa nettokostnader 0—8 —5 106 —5 672 Räntekostnader — 249 — 388 Ränteintäkter + 207 + 251 Intern ränta + 781 + 685 Finansiering, övrigt + 135 + 128 Redovisat resultat +1 102 + 503

Skattesats 16,50 15,80

Kopparbergs länzl RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV. Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung

Skatteintäkter +5 571 +5 758 +5 424 +5 903 +5 737 +5 884 +5 848 +6 095 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 449 579 653 756 822 605 836 462 1. Arbete och näringsliv 252 158 97 147 297 259 179 844 2. Mark och bostäder 620 448 425 344 487 360 574 345 3. Kommunikationer 428 241 454 270 355 316 344 240 4. Park, fritid och kultur 959 418 773 194 655 707 698 470 5. Energi, vatten 0 avfall 385 + 168 74 306 121 351 18 402

6. Utbildning 1 711 864 1 561 1 760 1 689 1 276 1 517 1 880

1.0 (x LO u—.

877 1 472 1 125

r—i l—i m in .—|

257 160

.—l q. N xo r—i

7. Social omsorg 8. Miljö—, hälso- och samhällsskydd 184 1 093 180 206 168 223 232 + 22

Summa nettokostnader 0-8 —6 566 —4 513 —5 693 —5 112 —6 129 —5 359 —6 027 —5 783 Räntekostnader — 488 —- 505 — 323 — 223 - 422 — 293 — 318 — 283 Ränteintäkter + 282 + 154 + 84 + 195 + 77 + 122 + 216 0 Intern ränta +1 074 + 760 + 857 + 659 + 785 + 605 + 681 0 Finansiering, övrigt + 481 -1 152 + 59 — 156 + 210 — 81 + 152 + 136 Redovisat resultat + 354 + 502 + 409 +1 265 + 258 + 877 + 553 + 164

Skattesats 17,00 18,20 15,75 17,75 17,50 16,85 18,35 17,00

Kopparbergs länz2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./1Nv.

_.._.___-_--____ L----...___-_._.___._....____.._-_.___—__--_,_-_-_--_.--_-,..__-..___._.___—--.. .......

Mora Orsa Rattvik Smedje— Säter Alvdalen

Skatteintäkter +5 889 +6 111 +5 719 +5 689 +5 530 +6 531 Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering O. Gemensam kommunadm 912 705 794 796 539 905

1. Arbete och näringsliv 270 283 361 138 164 492

2. Mark och bostäder 390 554 493 388 425 483 3. Kommunikationer 321 288 299 341 292 248 4. Park, fritid och kultur 623 471 572 932 583 596 5. Energi, vatten 0 avfall 202 350 254 244 132 456 6. Utbildning 1 448 1 758

P1

385 1 469 1

,. Q' ri lf.

" 652 7. Social omsorg 1 281 1 244 1 250 1 414 1 382 1 262

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 167 183 183 114 149 258

Summa nettokostnader 0-8 —5 618 —5 809 —5 505 —5 841 —5 184 —6 357 Räntekostnader — 637 — 444 - 106 — 309 - 203 — 457 Ränteintäkter + 72 + 163 + 182 + 84 + 160 + 513 Intern ränta + 537 + 764 + 664 + 620 + 612 + 679 Finansiering, övrigt + 147 + 133 — 41 + 144 - 181 — 106

Redovisat resultat + 391 + 918 + 823 + 388 + 734 + 803

Skattesats 17,15 17,15 17,00 17,70 16,50 17,65

Gävleborgs länzl

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering

0.

Gemensam kommunadm Arbete och näringsliv Mark och bostäder Kommunikationer

Park, fritid och kultur Energi, vatten 0 avfall Utbildning

Social omsorg

Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0-8

Räntekostnader

Ränteintäkter

Intern ränta

Finansiering, övrigt

Redovisat resultat

Skattesats

754 82 738

1 396 1 524

209

—5 820

— 203 + 767 + 179 +1 141

16,00

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INv.

552 150 542 500 918

1 258 1 409

184

— 421 + 173

+1 172

Hofors

+6 034

745 193 908 285

1 004

828 156 —4 959 — 197 + 147 + 568 —1 023 + 611

18,25

Hudiks— vall

+5 473

731 129 473 397 542 159 1 238

1 685

— 239 + 325 + 775 + 308 +1 100

15,00

Ljusdal

+6 259

902 178 788 336 524

r—.

235 -6 519

- 178 + 763 + 267 + 771

17,50

686 176 614 232 392 273

H

462

1 961

223

-6 022 —1 496 +2 339

16,40

892 81 571 287 509 366 1 376

1 555

131 —5 772 — 149 + 135

+ 700

15,50

'Ovanåkéf'

608 57 502 328 602 315 1 339

1 628

166

—5 548

+ 721 + 209 +1 074

15,75

Gävleborgs län:2 RESULTATRÄKNING EöR ÅR 1980 KR./INV.

agnarna; Söderhamn

Skatteintäkter +5 423 +5 895 Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering

O. Gemensam kommunadm 434 655 1. Arbete och näringsliv 155 35 2. Mark och bostäder 640 586 3. Kommunikationer 244 370 . Park, fritid och kultur 764 829 5. Energi, vatten 0 avfall + 92 125 6. Utbildning 1 533 1 378 7. Social omsorg 1 654 1 620

8. Mile—, hälso— och samhällsskydd 185 191 Summa nettokostnader 0—8 —5 521 —5 794 Räntekostnader — 409 — 271 Ränteintäkter + 152 + 201 Intern ränta + 520 + 952 Finansiering, övrigt + 256 + 157 Redovisat resultat + 435 +1 141

Skattesats 16,75 16,30

Västernorrlands län

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5. Energi, vatten 0 avfall 6. Utbildning

7. Social omsorg 8. Miljö—, hälso- och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

+6

433 917

91

507 449 790 194

905 502 172 531 410 184 823 148 648

17,50

Härnösand Kramfors

+6 452

730 124 463 505 627 283

1 551

+ 686

17,55

Sollefteå Sundsvall

+6 217

872 144 664 362 204

1 516

289 —6 418 — 124 + 227

+ 791 + 789

15,25

+5 990

539 124 499 431 671

1 588 1 780

173

— 440 + 109

+1 094 +1 028

16,00

RESULTATRÄKNING FÖR AR 1980 KR./INv.

+6 052

472 38 354 285 623 176

1 563 1 434

237 —5 186

— 253

+1 277

16,05

1 180

271 690 272

1 664 1 531

—6 596 — 322 + 160 +1 026

+ 257

770 102 447 481 705 243

1 695 1 299

184 —5 929 — 233

+ 404

+1 213 + 926

15,00

Jämtlands län RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

___-.._A____..___.___-A___.___-..___._______.___,..-.___u-,,_,.____----___4--.._.._,__--_._____...-..__1-.._. __.__....-_-..__-___..

Berg Bracke Harje— Krokom Ragunda Strömsund re Ostersund dalen

Skatteintäkter +6 835 +6 958 +7 360 +6 990 +6 960 +7 546 +7 373 +5 797

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering O. Gemensam kommunadm 1 12

r—i Oi.

276 826 1 380 1 068 776 1 324 611

1. Arbete och närin sliv 366 244 353 327 931 645 326 120

Gl

2. Mark och bostäder 517 1 588 979 562 658 811 838 594 3. Kommunikationer 209 318 396 151 165 423 317 402 4. Park, fritid och kultur 331 593 510 288 483 598 450 837

5. Energi, vatten 0 avfall 653 224 373 414 364 375 656 48

H

6. Utbildning 686 1 203 2 104 2 016 1 780 2 048 2 093 1 690 7. Social omsorg 1 260 1 386 1 397 1 628 1 834 1 691 1 163 1 390

8. Miljö—, hälso- och samhällsskydd 161 170 311 203 + 238 183 195 164

Summa nettokostnader 0-8 -6 315 -7 006 —7 253 —6 972 —7 050 —7 554 —7 365 —5 858 Räntekostnader — 461 — 270 — 339 — 321 — 286 - 344 — 568 — 234 Ränteintäkter + 220 + 290 + 264 + 196 + 313 + 169 + 86 + 311 Intern ränta + 920 + 776 + 951 + 744 + 758 + 874 + 893 + 827 Finansiering, övrigt — 13 + 12 + 23 + 174 + 162 + 312 — 77 + 238 Redovisat resultat +1 186 + 756 +1 008 + 811 + 857 +1 003 + 355 +1 082

Skattesats 17,00 17,50 17,50 17,25 16,75 18,50 17,85 15,60

408. Bilaga 20

S()lJ 1981z93

Västerbottens länzl

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering O. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

3. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5. Energi, vatten 0 avfall 6. Utbildning

7. Social omsorg 8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0—8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

RESULTATRÄKNING FÖR AR 1980 KR./INV.

Dorotea

+7 906

1 196 749 802 445 501 284 1 470 1 399

143 -6 991 — 268 + 297

+1 003 +1 953

18,60

Lycksele

+6 613

972 347 525 464 1 077 12

2 001

230

—7 169

+ 192 +1 053 + 260 + 617

15,65

Nord— maling

+5 974

712 47 421 426 391 392 1 728

1 776

284

—6 181

+ 312 + 597 + 278 + 924

16,50

NorSJö

+6 517

1 233 406 410 542

606 490 1 625

1 109 208

—6 634

+ 325 + 896 + 917

16,75

Roberts— fors

+5 826

616 199 587 425 305 232 1 557

1 326

196 —5 447

— 219 + 753

16,05

Skellef— teå

+5 968

605 32 507 529 687 295 1 619

1 375

189 -5 842 — 467 + 668

+ 822

+] 102

16,50

Sorsele

+7 963

1 564 579 651 590 536 588 1 911 1 351

—8 008 — 321 + 477

+ 906

+1 060

18,20

.-.—.____.___.._____.____.,___.__.-_.__._._. ...-.---.______-A_-____._.___._1__...__.

Storuman

+7 374

1 140 253 792 446 544 281 2 476 1 105

260 —7 301

— 306 + 939 + 213 + 923

17,00

Västerbottens län:2 RESULTATRÄKNING FÖR AR 1980 KR./INv.

___—.__ __ _.--_..__.-___.___.___..__.__ _. .__A__-___.__..__.______—"__"..___.____. ___-.-

Umeä__m_— Vilhel— Vindeln Vannas Åsele mina

skatteintäkter +6 836 +7 421 +5 589 +6 260 +8 074 Avgår driftbudgetens netto—

kostnader exkl finansiering

O. Gemensam kommunadm 553 1 138 843 1 000 1 465 1. Arbete och näringsliv 83 262 140 264 975 2. Mark och bostäder 588 714 377 393 656 3. Kommunikationer 396 654 405 481 509 4. Park, fritid och kultur 858 552 393 473 832

5. Energi, vatten 0 avfall 339 305 261 163 229

p

6. Utbildning 2 115 1 449 1 717 952 1 396 7. Social omsorg 1 910 1 591 1 078 1 294 1 642

8. Miljö—, hälso— och samhällsskydd 194 145 241 172 241

Summa nettokostnader 0-8 —7 040 —6 813 —5 459 —6 196 -7 951 Räntekostnader - 494 - 439 — 145 — 239 - 408 Ränteintäkter + 83 + 152 + 166 + 120 + 244 Intern ränta +1 739 + 986 + 597 + 613 +1 184 Finansiering, övrigt + 623 — 43 + 206 — 32 - 57 Redovisat resultat +1 748 +1 264 + 954 + 558 +1 085

Skattesats 18,30 17,25 14,30 16,00 18,60

Norrbottens länzl

.___. .----,..____A_- .___—-.. .-.—_-._-.__,. .____.__-..__-________

Arjeplog Arvids-

Skatteintäkter

Avgår driftbudgetens netto- kostnader exkl finansiering 0. Gemensam kommunadm

1. Arbete och näringsliv

2. Mark och bostäder

. Kommunikationer

4. Park, fritid och kultur 5. Energi, vatten 0 avfall 6. Utbildning

7. Social omsorg

8. Miljö-, hälso— och samhällsskydd

Summa nettokostnader 0-8 Räntekostnader Ränteintäkter

Intern ränta Finansiering, övrigt Redovisat resultat

Skattesats

+7 020

1 131 388 598 403 697 520 1 778 1 441

329 -7 290 — 333 + 296 + 967 + 349 +1 032

16,50

jaur

+6 032

795 12 717 295 573 150 1 534

1 427

-5 778 — 222 + 143 + 638 — 168 + 644

14,15

Boden

+6 283

692 121 322 362 629 598 1 592

1 396

207 —5 923

— 459 + 774 + 745 +1 458

14,95

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

-___—-- ......f____._.-__-_.-__._ .-.—___

Gällivare Haparanda Jokkmo

+7 514

939 366 610 499 944 209 1 786

1 630

251 -7 238 — 402 + 18 + 894 + 608 +1 395

17,55

+6 476

686 222 535 334 727 482 2 137

1 049

189 —6 365 — 223 + 238 +1 055 + 200 +1 381

15,80

+9 013

1 152 597 513 252 611 245 1 660 1 607

262 —6 904 — 387 + 276 + 810 — 404 +2 403

17,10

'x

+5 699

545 75 402 421 587 173 1 825

1 237

161 —5 430

— 186 + 765 + 807

13,75

+6 447

1 152 173 518 390 915 360 1 998 1 289

216 —7 015 — 306 + 191 +1 233 — 132 + 417

16,25

Bilaga 20 411

Norrbottens länz2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1980 KR./INV.

___'__"'_'"__—'""""'.'4_”"'_Edléå'__”dåäiåla'_"Pitéå_”"””ÄIGSEYHd__ÖVéfkälix_ÖV€f:*_ torneå

Skatteintäkter +6 844 +6 744 +6 645 +6 672 +7 225 +6 489

Avgår driftbudgetens netto— kostnader exkl finansiering

0. Gemensam kommunadm 750 677 765 842 1 148 802 1. Arbete och näringsliv 104 159 208 333 294 325 2. Mark och bostäder 617 588 598 386 763 458 3. Kommunikationer 590 293 470 417 439 200 4. Park, fritid och kultur 890 344 662 680 750 450 5. Energi, vatten 0 avfall 70 392 175 226 441 299 6. Utbildning 1 863 2 713 1 794 1 604 1 886 2 070 7. Social omsorg 1 651 1 148 1 246 987 1 748 1 195

8. Miljö—, hälso- och samhällsskydd 170 262 189 180 268 246

Summa nettokostnader 0—8 —6 708 —6 580 —6 112 —5 660 —7 740 —6 049 Räntekostnader — 913 — 250 — 611 — 447 — 341 — 367 Ränteintäkter + 567 + 394 + 177 + 307 + 349 + 334 Intern ränta +1 110 + 794 +1 034 + 504 + 739 + 845 Finansiering, övrigt + 96 — 86 — 81 — 204 + 150 — 65 Redovisat resultat +1 090 +1 048 +1 088 +1 172 + 392 +1 200

Skattesats 16,60 15,50 17,25 15,45 16,90 15,10

Stockholms län:] FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 Kil./INV. Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge _jä'ffä'l'l—a Lidingö Nacka

SOU l98l193 1 l l

Tillförda Tree-:l.

Driftintäkter 12 772 12 159 10 862; 15 192 13 460 16 172 12 627 12 183 Driftkostnader 11 821 11 288 10 283 14 519 12 952 15 973 12 505 11 871 överskott 951 871 585 673 508 199 121 312

Avskrivningar 318 393 286 248 367 304 344 346

Internt tillförda medel: 1 269 1 264 871 921 875 503 465 658 Nya län 869 1 342 63 342 223 145 398 885 övrigt 3 0 3 27 2 0 7 9

Summa tillförda medel: 2 141 2 606 937 1 290 1 100 648 870 1 552

Nettoinvesteringar 954 1 135 ]. 008 1 479 550 811 1 ]30 1 443 Amorteringar 520 211 222 300 457 329 250 396 Övrigt 0 0 0 3 13 1 3 16 Summa använda medel: 1 474 1. 346 1 230 1 782 1 020 1 141 1 383 1 855

Förändring av finansierings— kapitalet +667 +1260 — 293 — 492 + 80 - 493 — 513 — 303

Stockholms 1än:2

till€ä24ä_msäsl Driftintäkter Driftkostnader Överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel:

teräeéa_msésl Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt Summa använda medel:

Förändring av finansierings— kapitalet

12 10

FINAN

147 884 262 366 628 465 16 109 071

S "I—1

IERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

12 561 11 617 944

389

1 333 362 1 698

857

11 827 10 616 1 211

261

1 472 1 229 18 2 719 2 245

478

16 787 16 363 424

485 909 746 13

1 668 1 213

242

19 880 18 946 934 513

1 392

463

16

P4

030 171 869 040 247 288 119 610

15 173 476

443 919 1 088 10

2 017 2 160

479

Stockholms län: 3 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 Nk./INV. ___-__ ” ' " * "'_'" _"77" '" avresa _” i ”Täby" ' ”A.—tlååländs'; borgarnas—"varma: "" varsam ' "Uär'nid'ö ' ' ' ' Bro Väsby tuna

Tillförda medel

Driftintäkter 12 165 11 241 11 784 16 330 10 457 11 721 11 487 Driftkostnader 11 165 11 232 10 551 16 051 9 566 11 365 10 735 Överskott 1 000 9 1 232 279 892 356 751

Avskrivningar 224 332 344 374 319 331 273

Internt tillförda medel: 1 224 341 1 576 653 1 211 687 1 024 Nya län 810 670 110 1 490 263 465 986 övrigt 29 1 0 3 5 4 0

Summa tillförda medel: 2 063 1 012 1 686 2 146 1 479 1 156 2 010

Använda medel

r—l (T O': vr

Nettoinvesteringar 1 374 588 2 278 1 299 610 1 690 Amorteringar 289 328 370 444 336 706 305 övrigt 1 o 0 1 64 96 0 Summa använda medel: 1 664 916 2 648 2 039 1 699 1 412 1 995

Förändring av finansierings— kapitalet + 399 + 96 - 962 + 107 - 220 — 256 + 15

Uppsala län FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 Kil./INV.

___A_.___..___.-—.__-__.>_-__..._-._____.-.—__-. .__-_____.,______.__1___,__-____

Enköping Habo Tierp Uppsala AlvkarIéI Östha mäf

Tillförda medel

Driftintäkter 12 325 11 015 10 634 15 926 11 316 11 058 Driftkostnader 11 696 10 211 9 974 15 837 10 659 10 411 Överskott 628 804 660 89 658 647

Avskrivningar 312 398 293 - 218 300 286 Internt tillförda medel: 940 1 202 953 — 129 958 933 Nya län 354 460 504 953 257 974 Övrigt 3 5 1 333 0 19 Summa tillförda medel: 1 297 1 667 1 458 1 157 1 215 1 926

Använda medel

Nettoinvesteringar 1 783 930 490 1 067 1 336 1 125 Amorteringar 196 347 216 554 131 0 övrigt 0 0 0 81 0 37 Summa använda medel: 1 979 1 277 706 1 702 1 467 1 162

Förändring av finansierings— kapitalet — 682 + 390 + 752 — 545 — 252 + 764

Södermanlands län FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

äker"

___.-_-_________ ..--.- .- .___.___.___ ___—-______._ . _______.._____,.._.______ir.,__--.-___. -___ _.___,..-_._".__-._ .

Eskils— Flen Katrine— Nyköping Oxelösund'strangnas Vin tuna holm

S()lJ 1981193 iw

tillfälle 316.912

Driftintäkter 14 001 10 406 11 203 11 237 11 438 10 857 9 383 Driftkostnader 13 247 9 732 10 690 10 572 11 373 10 273 8 382 överskott 754 674 513 665 66 583 1 002

Avskrivningar 558 292 399 366 394 358 298

Internt tillförda medel: 1 312 966 912 1 031 460 941 1 300 Nya län 698 32 1 555 388 151 628 757 övrigt 7 22 11 1 17 7 6 Summa tillförda medel: 2 017 1 020 2 478 1 420 628 1 576 2 063

Använda medel

|x LD N t—l

656

r—1

Nettoinvesteringar 035 1 074 1 031 1 021 385 Amorteringar 399 290 608 156 324 359 255 Övrigt 692 0 49 3 0 33 170 Summa använda medel: 2 348 946 1 692 1 233 1 355 1 413 810

Förändring av finansierings— kapitalet — 331 + 74 + 786 + 187 — 727 + 163 +1 253

Östergötlands län:1

llllåä€9å_08951 Driftintäkter Driftkostnader

Överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

övrigt

Summa tillförda medel: Aqxänée_meéal Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel:

Förändring av finansierings— kapitalet

10

G

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

135 861 274 337 802 444 390 834

32

Boxholm

-..-.r_.__

Finspang

12 190 11 290 900

275 583 14

1 772 1 419 261 13 1 693

+ 79

1 111

526

r—l

637 993 117

1 112

268 268 583 570 140 710

— 127

o— i

049 870 394 264 541 808 024 245

23

292 516

10 802 10 744 57

314 371 440 811

1 110

216

1 326 — 515

15

048 098 340 438 465 922 346

M

269

751 227 978 759 273

1 032

— 54

östergötlands län:2

Driftintäkter Driftkostnader överskott Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: terande medal Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel:

Förändring av finansierings— kapitalet

'Vädstena Valde— Ydre ___—_Ätvida— OdeShög

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

marsvik berg

834 9 950 9 262 9 472 9 597 857 10 125 8 269 8 794 8 756 977 — 174 993 678 840

232 402 238 303 299

209 228 1 231 981

ON m r

m

105 556 3 167 314 348

5 m _ w _ F

315 785 4 401 1 296 1 504

454 1 277 3 144 910 410

95 279 226 248 251

Jönköpings 1än:1

___—"77"_"_""""L_'—_""""-"'_"'__Ek553'

Tillförda medel

Driftintäkter Driftkostnader Överskott Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: Aranea. medel Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel:

Förändring av finansierings—

kapitalet

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

Aneby

9 448 8 172 1 276 1 581

534 479

1 633

10 939 10 350

589

q. XD r—'. H

1 639 — 238

11 10

___._-__..._ rn- .- . __T __ _-.-

GiSläved GnOSJO

382 335 717

10 228 9 155 1 073

341

r—l

414

r—l

708 288

1 996 — 582

12 069 11 785

884 759 372

1 131 — 247

Egl

"5530

1] 603 11 131 472

363 835 653 16

1 504 1 008

370

1 378 + 126

r—(

1

200 720

("l

923 072 634 289

-.,."___.__-_1_ .___". .___.-- .,. .

SaVSJo Tranas

12 113 11 678 435

451 886 1 339

16 2 241 1 668

572

2 309

- 68

Jönköpings 1än:2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INv. Tillförda medel

Driftintäkter Driftkostnader Överskott Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel:

Förändring av finansierings- kapitalet

Vaggeryd Vetlanda Värnamo

SOU l98l:93

10 813 10 725 10 986 10 087 10 071 10 217 726 653 769 304 378 335

1 030 1 031 1 104

332 327 497

1 364 1 376 1 608

852 831 929 387 419 296

0 119 30 1 239 1 369 1 255

+ 125 + 7 + 353 Bilaga 2] 421

Kronobergs 1 n

Driftkostnader Överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: wäaqöulsåel Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel:

Förändring av finansierings— kapitalet

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

0 092 1 110

320

1 430

234

1 664 1 140

168

qi

1 304

360

Les

656

2 059 1 262

202

1 460 + 599

Ljungby

10 807 10 004 803

(*I P")

1 124

524 692 224

916

+ 732

__ --.- ..,—-___- --.-..,._ __ -___—.___..-_._._-.

Markaryd

11 568 10 821 747

323

1 070

559

1 629

443

1 585

10 472 9 985 487

334 821 192

1 013

— 362

fngsryd Upp- vidinge

10 241 9 525 716

351

1 067 1 376 2 443 1 266 457 46 1 769 + 674

..1-————-

Väx30

]1 488 10 557

r—l

250 296

1 546

807 337

1 144

10 908

9 660 1 258

295

1 543 65 1 608 1 061 170 1 230 + 378

Alnih'uit

Kalmar 1än:1 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

__....___.._.__-____..._____.-____1-_.--...— ___-...___-______._____---____.., -___... __ ...- ...—__--_____-_._ -___—___-____..____-

Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörby— Nybrö

S()LJ]98R93

""illförda medel

Driftintäkter 10 110 10 174 10 445 10 214 11 722 10 064 9 700 11 069 Driftkostnader 9 407 9 816 10 028 9 800 10 957

ÖN

307 8 583 10 509 Överskott 703 358 417 414 765 757 1 117 559

Avskrivningar 303 313 392 249 337 337 343 376

Internt tillförda medel: 1 006 671 809 663 1 102 1 094 1 460 935 Nya län 609 728 1 473 712 223 332 907 1 108 övrigt 0 20 4 42 7 3 25 6 Summa tillförda medel: 1 615 1 419 2 286 1 417 1 332 1 429 2 392 2 049

Använda medel

Nettoinvesteringar 770 397 2 083 — 8 1 477 906 704 1 009

Amorteringar 311 350 562 954 264 347 480 329

C)

vrigt 0 121 0 151 0 0 177 0

Summa använda medel: 1 081 868 2 645 1 097 1 741 1 253 1 361 1 338

Förändring av finansierings— kapitalet + 534 + 551 — 359 + 320 — 409 + 176 +1 031 + 711

Bilaga 21 423

Kalmar länz2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

424. Bilaga 21

OSkars— Toråås I mmerby Västervik

h—c

Tillförda medel

Driftintäkter 12 906 8 327 11 014 10 264

Driftkostnader 849 10 376 10 048

'x m kb ox r—l r-l

Överskott 941 478 638 216

Avskrivningar 452 353 318 254

1-1

393

P( m 00

Internt tillförda medel: 956 470

Nya län 796 l

(")r—i KD U')

868 6

Summa tillförda medel: 2 194 2 4

In O

1 828 480 inritade. _medel

Nettoinvesteringar 1 738 - 587 2 005 1 432 Amorteringar 436 1 121 346 259 Övrigt 107 108 15 11

Summa använda medel: 2 281 642 2 366 1 702

Förändring av finansierings— kapitalet — 87 +1 763 — 538 —1 222

S()IJ 1981:93

Gotlands län, Blekinge län FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

-___--- .-.- -__._.-__ __ __... -.-..- - . .-.—__ ___ .--—__.__-_.-.-_ -___.._._._ - ___..___.._ -___.-.__”-__..--___—.___.__..-_____

Gotland Karlshamn Karls— Olofstrom Ronneby Sölves-

Iilläfårfåa. 319.951

Driftintäkter 18 937 12 030 13 223 11 152 11 129 10 572 Driftkostnader 17 089 11 083 11 245 10 215 10 969 9 866 överskott 1 849 947 1 978 937 160 886

Avskrivningar 389 427 340 292 346 369

Internt tillförda medel: 2 238 1 374 2 318 1 229 506 1 255 Nya län 988 538 206 245 797 912 Övrigt 22 2 8 9 2 5

Summa tillförda medel: 3 248 1 914 2 532 1 483 1 305 2 172

Nettoinvesteringar 1 528 696 985 201 1 077 1 654

Amorteringar 312 807 314 316 504 387

O F!

övrigt 91 3 20 118 Summa använda medel: 1 931 1 506 1 319 635 1 582 2 041

Förändring av finansierings— kapitalet +1 317 + 408 +1 213 + 848 - 277 + 131

Kristianstads länzl

Bromölla

Iillåärée-reåsl Driftintäkter Driftkostnader

Överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: éerälqa.Tsåsl Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt Summa använda medel:

Förändring av finansierings— kapitalet

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

7 669 1 382

218

1 600

1 601

635 59

8 691 1 160

291

1 451 40 1 491

961 297

1 264 19 1 290

993 293

11 10

567 696 872 316 188 391 579 175 316

1 144

444

1 591 1 176

254

tlan- Osby

10 124 9 369 756

327

1 083 410 1 494

721 262

248 100 195 295 172 102 569 498 317

_I. - _ . ___—.__--_...__.-__-.--_..__...___ ___

Perstorp Simris—

10 420 9 325 1 095

327

1 422

470

1 900 1 469

292

Kristianstads län:2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

_Tomelilla Åstorp Angelholm Orkel— Ostra ljunga Göinge

Tlllåääåe 316.531

Driftintäkter 9 583 10 211 11 148 10 048 9 220 Driftkostnader 8 927 9 492 10 040 8 674 8 225 Överskott 656 719 1 108 1 374 995

Avskrivningar 296 370 294 226 230

Internt tillförda medel: 952 1 089 1 402 1 600 1 225 Nya län 140 152 786 0 318 Övrigt . .. 2 10 3 l 2 Summa tillförda medel: 1 094 1 251 2 191 1 601 1 545 larmsamtal

Nettoinvesteringar 797 659 1 882 1 074 1 164 Amorteringar 305 366 345 141 440 Övrigt 10 0 9 17 1.3

Summa använda medel: 1 112 1 025 2 236 1 232 1 617

Förändring av finansier ings— kapitalet — 18 + 226 — 45 + 369 — 72

Malmöhus länzl FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

.___—..--.-_--_._.___---—___..--___..._-_.._-___---________._- -----.__.-__. —|-4-—————-—-—-— .-___-..__.-___._-__._-_--___.___...__._-

Bjuv Burlöv Eslöv He151ng— Höganäs Hörby Höör Kävlinge

Driftintäkter 10 885 10 758 14 144 17 917 11 150 11 117 10 853 11 260 Driftkostnader 9 873 10 277 11 769 17 216 10 255 9 781 9 561 10 126 Överskott ] 012 481 2 375 701 895 1 335 1 293 1 133

Avskrivningar 201 260 434 663 325 260 228 309

Internt tillförda medel: 1 213 741 2 809 1 364 1 220 1 595 1 521 1 442 Nya län 130 15 700 1 126 1 205 970 75 321 Övrigt 1 1 14 0 9 4 6 0 Summa tillförda medel: 1 344 757 3 523 2 490 2 434 2 569 1 602 1 763 online?: ned.—31 Nettoinvesteringar 1 155 1 078 1 028 2 355 2 280 775 2 390 1 333 Amorteringar 365 156 946 296 361 318 401 315 övrigt 0 40 26 53 52 74 0 0

Summa använda medel: 1 520 1 274 2 000 2 704 2 693 1 1.67 2 791 1 648

Förändring av finansierings- kapitalet - 176 — 517 +1 523 — 214 - 259 +1402 -1 189 + 115

Malmöhus länz2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

'_'—'"”— '”" "' ' '"” " ' ' """ '"" "_ ""'—""'"”"_ä "' ""A”" _lsäfö-ÖOL-d _ "skär-lip” ' ""Ställ-falls: "svar—av"

Iill€ä59a_rss£1

Driftintäkter 14 707 11 740 14 145 27 074 9 370 9 546 10 506 10 017 Driftkostnader 14 664 10 728 13 400 26 732 8 536 8 862 10 073 8 633 överskott 43 1 012 745 342 834 684 433 1 384

Avskrivningar 474 309 217 564 276 257 332 260

Internt tillförda medel: 517 1 321 962 906 1 110 941 765 1 644 Nya län 518 377 531 385 947 1 514 570 0 Övrigt 11 7 94 386 5 0 0 3 Summa tillförda medel: 1 046 1 705 1 587 1 677 2 062 2 455 1 335 1 647 eeränée_msésl

Nettoinvesteringar 745 1 344 1 197 1 619 1 785 3 764 1 234 945 Amorteringar 347 271 409 394 297 249 176 232 övrigt 4 30 73 243 0 33 43 233 Summa använda medel: 1 096 1 645 1 679 2 256 2 082 4 046 1 453 1 410

Förändring av finansierings- kapitalet — 50 + 60 — 92 — 579 — 20 —1 591 — 118 + 237

Malmöhus län:3 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

Svedala Trelle- ; Vellinge Ystad

Tillåt f.d.a. sedel

Driftintäkter 9 899 13 568 1.0 441 13 207 Driftkostnader 8 646 12 828 9 110 12 695 Överskott 1 253 740 1 330 512

Avskrivningar 292 301 302 431

Internt tillförda medel: 1 545 1 041 1 632 943 Nya län 253 387 32 1 982 Övrigt 7 2 6 ] Summa tillförda medel: 1 805 1 430 1 670 2 926

Använda medgl

Nettoinvesteringar 916 511 1 182 1 607 Amorteringar 284 285 346 769 Övrigt 4 O 3 4 Summa använda medel: 1 204 796 1 531 2 380

Förändring av finansierings— kapitalet + 601 + 634 + 139 + 546

Hallands län FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV. Falken- Halmstad Hylte Kungs— Laholm Varberg

lillff'zrfäa. Hei—9.1

Driftintäkter 10 775 12 644 9 595 8 843 9 636 11 369 Driftkostnader 9 465 11 223 8 078 7 987 8 289 10 111 överskott 1 290 1 421 1 517 856 1 346 1 258

Avskrivningar 347 498 213 297 312 423

Internt tillförda medel: ] 637 1 919 1 730 1 153 1 658 1 681 Nya län 130 232 368 0 267 187 övrigt 1 2 3 0 8 2 Summa tillförda medel: 1 768 2 153 2 101 1 153 1 933 1 870

Använda medel

|—-i

Nettoinvesteringar 1 116 1 514 944 688 1 389 1 301 Amorteringar 280 328 160 191 236 201 övrigt 45 0 59 0 49 164 Summa använda medel: 1 441 1 842 1 163 1 879 1 674 1 666

Förändring av finansierings— kapitalet + 327 + 311 + 938 — 726 + 259 + 204

Göteborgs o Rohus ianzl

ll£l£é€9e_m€9€l Driftintäkter Driftkostnader överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: &nräwejzedsl Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel:

Förändring av finansierings— kapitalet

27 27

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR,/INV.

571 166 405 590 995 934 937 339

10

Göteborg Härryda

352 027 344 371 436 807 024 378

12 498 11 404 1 094

410

1 664

524

12

13 12

611

126 457

Lyseki

477 047 131 180 802 147

Mölndal

12 427 11 035 1 392

398

1 790

123

1 920

961 266

Orust

9 321 8 436 885

341

1 226 1 371 2 597 2 462

430

Partille

11 10

Munkedal

681 841 840 391 231 656 897 445 331

Göteborgs O Bohus 1än:2 FINANSIERINGFANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

__ --__-__.-___-_________ . __4.____—_,=_-_..____.._____-___—., .....

_Stenung- Strömstad fanum Tj rn Uddevalla Ockerö

SOLJ108k93

T. i. l återse 319.991. Driftintäkter 12 465 11 398 11 962 9 687 9 419 14 300 10 869 Driftkostnader 10 631 10 583 11 061 8 680 8 132 13 270 9 757

Överskott 1 834 715 900

H

007 1 287 1 030 1 112

Avskrivningar 305 379 322 240 248 594 308

Internt tillförda medel: 2 139 1 094 1 222 1 247 1 535

r—.

_ 624 1 420

r—I

Nya län 0 1 513 1 155 433 50 440 575 Övrigt 16 9 4 3 0 7 10 Summa tillförda medel: 2 155 2 616 2 381 1 683 1 585 3 071 2 005

Använda medel

r—l

999

&

819

N 0 m _, N m CO F'x

Nettoinvesteringar 423 1 611 2 440 Amorteringar 314 1 074 334 411 372 584 304 övrigt 14 0 0 0 0 32 15 Summa använda medel: 751 2 685 2 774 2 410 2 191 2 468 1 621

Förändring av finansierings- kapitalet +1 404 - 69 — 393 — 727 — 606 + 603 + 384

Bilaga 2] 433

Älvsborgs länzl

Täll_ä£qä_msåsl Driftintäkter Driftkostnader Överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: &&!åQQä-weéel Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt Summa använda medel:

Förändring av finansierings-

kapitalet

Ale

FINANSIRRINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INW.

087 323 765 270 035 655

("i

693 259 252

Kl

10

024 357

928 102

12 654 11 790 864

339 566

1 770

968 293

N Lh Fi r-l

1 483

607 32

2 122

399 724

70

# v 0 H

952 205

10 308 9 618 690

1 018

884 229

Älvsborgs län:2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 Kil./INV.

_____-_.._-_-.___-.-.___.__-_r., ___-__.-- ___—___--- _ . ..-i—__-..___.--_.-.______...___-.____.____._.____,___._...___- __ __...

Lilla Märk Meflérdd Sven- Tranemo Troll— Ulrice— Vårgarda Edet ljunga hättan hamn

'T'illförda medel

du

545 9 926 8 966

G:

Driftintäkter 471 9 426 12 355 10 622 9 146

dx

Driftkostnader 8 792 083 8 239 8 080 8 501 11 433 9 124 7 798

Överskott 754 840 727 835 922 1 498 1 348

r—I Cx (fi r

Avskrivningar 297 290 208 251 327 441 356 217

r—i m CJ r—4

Internt tillförda medel: 1 130 935 1 642 1 162 1 363 1 854 1 565

Nya län 324 663 438 82 1 023 579 598 496

Övrigt 24 48 77 0 0

o u: .-+ r—i

r—i r—( # 00 H

Summa tillförda medel: 1 399 384 1 730 2 185 2 019 2 452 2 061 &Qräeésjeegel

Nettoinvesteringar 1 720 9.79 635 903 692

N N q. (" ) r—l Oi Fl N r—.

664. Amorteringar 222 241 411 214 744 349 200 198 Övrigt 3 190 64

O 0 CD (r m (X) |—.

Summa använda medel: 1 945 1 410 1 110 1 208 1 444 1 936 1 542 2 862

Förändring av finansierings— kapitalet — 546 + 431 + 274 + 522 + 741 + 83 + 910 — 801

Älvsborgs län:3 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 ria./INV.

___--_.-._.___.______.-A-.-._._ "P.—......

Vaners— Åmål—'A— borg

Tillaga. 31692

Driftintäkter 10 786 12 353 Driftkostnader 10 059 11 628 överskott 727 726

Avskrivningar 356 451

Internt tillförda medel:

v—i

083 1 177 Nya län 537 860 Övrigt 6 5 Summa tillförda medel: 1 626 2 042

Använda medel Nettoinvesteringar 716 1 752 Amorteringar 231 622 Övrigt 43 53

Summa använda medel: 990 2 427

Förändring av finansierings— kapitalet + 636 — 385

436. Bilaga 2/

Skaraborgs 1än:1 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

.___— .-._._.- __ . _ _ -..i- __. -4..- ___ ----- .- .-,.4 .___". -___—_l -- -..—_--- _-___—___.__..-___—-..--._.,._.A--—_-—.___—___ -___._.__1_a_..____..._._

Falköping Grastorp Gullspång Götene Habo Hjo Karlsborg Li köping

CD 0 C E & lb '..)

Driftintäkter 10 477 8 658 10 202 9 487 9 679 10 493 11 577 11 865

GK

Driftkostnader 472 7 569 G 161 8 432 8 755 10 027 10 784 10 619 Överskott 1 005 1 089 1 042 1 054 924 465 793 1 246

Avskrivningar 291 208 217 286 187 335 533 387

Internt tillförda medel: 1 296 1 297 1 259 1 340 1

u—l

11 800 1 326 1 633 Nya län 363 0 147 517 505 836 673 783 Övrigt 10 0 0 4 1 0 7 31 Summa tillförda medel: 1 669 1 297 1 406 1 861 1 617 1 636 2 006 2 447

Använda medel

Nettoinvesteringar 1 020 1 598 1 498 881 1 149 1 066 671 2 180 Amorteringar 204 162 293 322 180 364 275 202 Övrigt 38 0 0 0 0 0 24 0 Summa använda medel: 1 262 1 760 1 791 1 203 1 329 1 430 970 2 382

Förändring av finansierings— kapitalet + 407 - 463 — 385 + 658 + 288 + 206 +1 036 + 65

Bilaga 21 437

Skaraborgs 1än:2

T_illäéäéemeésl Driftintäkter Driftkostnader

Överskott

Avsk:ivningar

Internt tillförda medel:

,ya 1(

.r'

1 n Övrigt Summa tillförda medel:

Använda medel

Nettoinvesteringar Amorteringar Övrigt

Summa använda medel:

Förändring av finansierings—

kapitalet

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

N r—4

417 11 673 744 393

1 137

725

1 862 1 068

325 f—_.

Maries

tad Mulléjo

13 059 13 040 19

297 316 237 556

- 358

672

12 238 11 692 547

378 925 403

3

1 331

829 293

-..". ___. _. __ _ ___..- ___.-.

Skara Skövde __"

12 552 11 627 925

413

r—l

338 358

1 696 1 075

148

- .___ ___..- ,.r- _ _

Tibro

11 327 10 422

1 182 1 339 51 2 572 3 461

256

10 940

0:

918 1 021 294

1 377

986 245

+ 146

Tidahol

--.. -H.—.___-

Torebo

9 595 8 535 1 060

255

1 315 3 739 50 5 104

793 194

Vara

9 737 8 985 752 318 1 070 532 1 608

722 339

438. Bilaga 21

S()lJ [981z93

Värmlands länzl FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

-_________.________._____________-_,___ -—-éd-—-————---——.-—.—4- -— ———-_ —— -——-—-—————-—-———————-—-——- --- .___.________.__ -

Arv1ka a Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammaro Karlstad

riftintäkter 11 374 10 182 11 247 10 762 9 855 10 872 11 074 13 972

D

Driftkostnader 10 815 9 314 10 912 10 000 9 309 9 737 10 691 13 302 överskott 559 868 335 762 546 1 135 383 670

Avskrivningar 322 254 368 374 301 377 336 740

Internt tillförda medel: 881 1 122 703 1 086 847 1 512 719 1 410 Nya län 953 891 489 104 165 0 701 955 övrigt

Summa tillförda medel: 1 834 2 013 1 192 1 190 1 012 1 512 1 420 2 365

Använda medel

Nettoinvesteringar 1 688 2 009 1 132 720 886 950 697 1 758 Amorteringar 186 240 238 345 256 202 270 390

övrigt 0 28 — 10 — l 6 162 — 2 — 1

Summa använda medel: 1 874 2 277 1 360 1 064 1 148 1 314 965 2 147

Förändring av finansierings— kapitalet - 40 — 264 — 168 + 126 — 136 + 198 + 455 + 218

SOU NKI?”

Bilaga Zl 439

Värmlands 1a'n:2 FINANSIERINGSANALYF FÖR ÅR 1980 KR./INV.

Kil Kristine— Munkfors Storfors Sunne Säffle fofsby rjäng

Tillförda medel

Driftintäkter 9 987 12 011 10 53

CW CJ

670 9 744 12 528 11 674 10 052

Driftkostnader 9 579 11 292 10 184 8 793 9 014 12 286 11 133 9 006 Överskott 408 719 348 877 730 242 541 1 046

Avskrivningar 354 546 325 252 283 359 276 262

Internt tillförda medel: 762 1 265 673 1 129 1 013 601 817 1 308 Nya län 603 384 857 45 778 645 256 43 Övrigt

Summa tillförda medel:

?

365 1 649 1 530 1 174 1 791 1 246 1 073

F

351

Använda medel

Nettoinvesteringar 790 1 352 1 501 533 1

C” =P kl")

929 879 876

Amorteringar 453 366 226 147 286 363 310 361 övrigt — 1 — 2 0 0 — 3 — 2 — 1 — 11 Summa använda medel: 1 242 1 716 1 727 680 1 932 1 290 1 188 1 226

Förändring av finansierings— kapitalet + 123 — 67 — 197 + 494 — 141 — 44 — 115 + 125

440 Bilaga 2 I

S()lJ I9Xlz93

Örebro 1än:1

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR,/INV.

ääälåärQs_iséel Driftintäkter Driftkostnader Överskott

Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: stränés_iséel Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt

Summa använda medel: ng av finansierings-

Askersund Deger

9 768 9 352 416

198 614 388

1 007

954

10 243

fors Hallsberg H

12 12

853 133 720 476 196 172 374 624 673 951 260 211 191 149 551

12 298

1 043

449

1 492

759 417

10 091 9 529 562

288 850

1 232 2 084

Laxa

11 753 11 192 561 387

948 344

41

-___—-___-.-._____......_.-.____ __-

alléfors Karlskoga Kumla Lines—

11 439 424

423 847

1 013 1 861 1 646 244

Drictintäkter 9 653 12 545 17 552 Driftkostnader 8 918 12 051 17 426

Överskott 736 493 126

Avskrivningar 285 402 467

Internt tillförda medel: 1 021 895 593

Nya lån 646 1 607 i 120 Övrigt 0 4 132 Summa tillförda medel: 1 667 2 506 1 845 textade aerial

Nettoinvesteringar 954 2 290 1 148 Amorteringar 211 256 563 Övrigt 28 0 57

Summa använda medel: 1 193 2 546 1 768

Förändring av finansierings—

kapitalet + 474 — 40 +

77

Västmanlands länzl

Fagersta

Tillförda medel

Driftintäkter Driftkostnader överskott Avskrivningar

Internt tillförda medel: Nya lån

Övrigt

Summa tillförda medel: finlands. mede-_l Nettoinvesteringar Amorteringar

Övrigt Summa använda medel:

Förändring av finansierings—

kapitalet

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

Arboga

1 123 854 21

502

2 424

12 606 12 177 429

380 809 239 88 1 136

2 390

—1 254

Hallsta—

994 356 263 613 628 302 972

Heby

10

060 753 77 11 841 219

11 421 10 460

962 337

1 311 2 030

289

2 319

-1 008

13 451 12 290 1 162

402

1 564

559

2 125 1 306

307

1 613 + 512

12 11

]

331 785 546 311 857 629 486 011 141 152 334

12 11

535 521 014 282 296

72

368 970 162 132 236

S()Ll 198l293 Bilaga 2] 443

Västmanlands 1än:2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KB./INV.

444. Bilaga 21

___—___ - _- - .___.— --" -___ -___—__-..__._._.-____,._.___

Skinn— Västerås skatteberg

iiilåäsås 35921

Driftintäkter 11 998 14 296 Driftkostnader 10 895 13 795 Överskott 1 103 501

Avskrivningar 344 469

Internt tillförda medel: 1 447 970 Nya län 284 460 Övrigt 11 2 Summa tillförda medel: 1 742 1 432 inläst medel

Nettoinvesteringar 446 1 485 Amorteringar 149 213 Övrigt 5 7 Summa använda medel: 600 1 705

Förändring av finansierings— kapitalet +1 142 - 273

S()lJ 1981:93

Kopparbergs länzl FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

__.-- ___... ...- _ _..- __ .... -.... ___..- ___ _ . -... - - -___- - __ .".u -___ __-.. -___... __ .... --.—.___..- -,- -- ___-.- _ --.—. ..-..- __ä _ .. ___-__-.. --.—__..-_

Avesta Borlange Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung

Tillförda medel

Driftintäkter 11 363 12 671 10 789

01

681 12 485 10 250 12 763 12 632 Driftkostnader 11 030 12 169 10 388 8 416 12 230 9 372 12 210 11 385 Överskott 332 502 401 1 265 255 877 554 1 247

Avskrivningar 427 361 344 299 440 273 359 446

Internt tillförda medel: 759 863 745 1 564 695 1 150 913 1 693

Nya län 614 792 843 491 643 1 063 208 787

ln

Övrigt 132 28 35 3 1 143 27 Summa tillförda medel: 1 378 1 787 1 616 2 090 1 341 2 214 1 264 2 507

Använda medel

Nettoinvesteringar 524 1 232 1 680 2 021 1 621 2 096 646 2 261 Amorteringar 1 398 461 320 167 396 295 261 478 Övrigt 63 41 14 113 10 12 129 16 Summa använda medel: 1 985 1 734 2 014 2 301 2 027 2 403 1 036 2 755

Förändring av finansierings— kapitalet — 607 + 53 — 398 - 211 - 686 — 189 + 228 - 248

Kopparbergs län:2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

-_-__._-r-_n.-___'___-_-__.,_____--.._,-....._____,.._..-_____

Mora 'ÖE'sa RattVik Smedje- Sater Alvdalen

Driftintäkter 12 708 11 128 9 987 10 725 10 602 11 542 Driftkostnader 12 317 10 210 9 688 10 337 9 854 10 739 Överskott 391 918 299 388 749 803

Avskrivningar 380 366 299 382 298 378

Internt tillförda medel: 771 1 284 598 770 1 047 1 181

Nya lån 1 272 360 473 347 317 249

C

vrigt 37 33 42 7 6 28 Summa tillförda medel: 2 080 1 677 1 113 1 124 1 370 1 458 591889? -te-5311

Nettoinvesteringar 2 029 317 793 957 1 286 1 668 Amorteringar 510 400 — 42 244 246 285 Övrigt 27 311 180 47 0 27— Summa använda medel: 2 566 1 028 931 1 248 1 532 ? 724

Förändring av finansierings— kapitalet — 486 + 649 + 182 — 124 — 162 — 766

Gävleborgs länzl FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

___.--...-..-.__.__----___.,.__-__...__.-A-_,._.A._ar__ ______________________________ ,..____.___.___--i__-__.__l.__ _____ ___-

Bollnas Gavle Hofors Hudiks- Ljusdal Nordan- Ockelbo Ovanåker

S(Dll 1981 93

Driftintäkter 11 604 14 171 10 784 11 227 12 339 11 685 9 669 10 287 Driftkostnader 10 471 12 941 10 207 10 235 11 568 10 842 9 582 9 039 Överskott 1 133 1 230 578 992 772 843 87 1 248

Avskrivningar 350 527 337 397 375 324 386 315

Internt tillförda medel: 1 483 1 7574 915 1 389 1 147 1 167 473 1 563 Nya län 722 365 0 754 544 288 15 0 Övrigt 6 11 45 252 48 9 31 1 Summa tillförda medel: 2 211 2 133 960 2 395 1 739 1 464 519 1 564 övärld.? medel

Nettoinvesteringar 1 136 1 022 256 964 1 252 1 562 301 1 112 Amorteringar 142 310 342 166 235 294 191 70 övrigt 56 109 6 485 252 93 31 49 Summa använda medel: 1 334 1 441 604 1 615 1 739 1 949 523 1 231

Förändring av finansierings- kapitalet + 877 + 692 + 356 + 780 0 — 485 — 4 + 333

Bilaga 21 447

Gävleborgs länz2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

SandvikéHCQÖderhamn

Tillförda medel

Driftintäkter ]0 925 13 984 Driftkostnader 10 507 12 824 Överskott 418 1 160

Avskrivningar 291 378

Internt tillförda medel: 709 1 538 Nya län 670 51 Övrigt 4 40 Summa tillförda medel: 1 383 1 629 talarna. medel

Nettoinvesteringar 527 1 060 Amorteringar 511 286 Övrigt 134 39

Summa använda medel: 1 172 1 385

Förändring av finansierings— kapitalet + 211 + 244

SOU 198193

Västernorrlands län FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

—- —— - ». - -4-.——-——— —--—-—-——— ,._ ___-___ — ———-— ___" — — ___. — _— — ———-——.—-——A—Än—gé— _— - .- — -——— — -.- - —

Härnösand Kramfors__5611€f'eå Sundsvall Timra Örnskölds; vik

Tillförda medel

Driftintäkter 12 055 12 262 12 103 15 248 10 862 12 399 11 790 Driftkostnader 11 459 11 298 11 298 14 241 9 575 12 023 10 869 Överskott 596 964 807 1 007 1 287 375 922

Avskrivningar 375 366 400 396 275 346 400

Internt tillförda medel: 971 1 330 1 207 1 403 1 562 721 1 322 Nya län 294 55 159 1 378 504 469 418 Övrigt 20 3 8 8 8 29 14 Summa tillförda medel: 1 285 1 388 1 374 2 789 2 074 1 219 1 754 Använda medel Nettoinvesteringar 965 825 1 560 1 902 1 599 1 523 1 464

Amorteringar 450 316 109 253 225 287 238 Övrigt 0 0 20 2 48 234 90

Summa använda medel: 1 415 1 141 1 689 2 157 1 872 2 048 1 792

Förändring av finansierings— kapitalet — 130 + 247 — 315 + 632 + 203 — 829 — 38

Jämtlands län

Driftintäkter 13 371 12 933 13 007 Driftkostnader 12 186 12 173 11 911 Överskott 1 185 760 1 096

Avskrivningar 440 255 447

Internt tillförda medel: 1 625 1 015 1 543 Nya län 1 425 517 152 Övrigt 120 181 37 Summa tillförda medel: 3 170 1 713 1 732

Använda medel

Nettoinvesteringar — 72 864 95 Amorteringar 455 426 306 Övrigt 899 51 320 Summa använda medel: 1 282 1 341 721

Förändring av finansierings— kapitalet +1 888 + 372 +1 011

11 774 841

266

1 107

809 26

1 942

FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

13 267 12 386 882

448

C m (') r—l

Strömsund Åre 44444444

13 942 13 088 853

451

1 304 523 134 1 961

14 318 14 106 213 439

11 10

östefsddd

980 923 057 409 466 351

88

905

SOU l981:93

Västerbottens länzl FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

...-..___..._ .___—_ . -..,..TA ___ _,-__...___._______._____ __ ___._-l__.__..- ___ .. ___

Dorotea Lycksele Nord— Norsgo Roberts- skel— Sorsele Storuman maling fors lefteå

Tillförda medel

Driftintäkter 12 970 14 717 11 266 12 209 10 995 14 316 13 772 13 074 Driftkostnader 11 061 14 095 10 341 11 291 9 891 13 336 12 712 12 081 909 621 925 918

=!” 0 r—i r—1

980 1 060 992

H

Överskott

Avskrivningar 384 524 216 407 329 734 401 484

Internt tillförda medel: 2 293 1 145 1 141 1 325 1

P1 P3 M (|,

714 1 461 ] 476

Nya län 225 546 38 837

00 GN |x

92 2 659 Övrigt 106 37 2 52 0 2 27 12 Summa tillförda medel: 2 624 1 728 1 181 2 214 2 231 1 808 1 490 2 147

Använda medel

"

Nettoinvesteringar 801 2 089 985 415 1 748 1 542 836 1 371 Amorteringar 358 252 46 772 334 418 433 243 övrigt 381 5 5 o 5 0 147 58 Summa använda medel: 1 540 2 346 1 036 2 187 2 087 1 960 1 416 1 672

Förändring av finansierings— kapitalet +1 084 — 618 + 145 + 27 + 144 - 152 + 74 + 475

Västerbottens län:2 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

-.-—__.A_--_.___-____,-________—-___-_-.__.-,_ _ -..—-___-..,____- . __.

Umea Vilhelf—Vid eln Vannas Åse—le

Tillförda medel

Driftintäkter 16 338 13 969 13 848 10 822 13 536 Driftkostnader 14 401 12 722 13 047 10 417 12 450 Överskott 1 936 1 246 801 405 1 085

Avskrivningar 418 428 283 262 421

Internt tillförda medel :

CJ

354 1 674 1 084 667 1 506 Nya län 1 384 682 0 450 1 247 Övrigt 9 5 2 1 193

Summa tillförda medel :

(')

747 2 361 1 086 1 118 2 946 inledande

Nettoinvesteringar 2 465 931 1 190 1 643 2 515 Amorteringar 378 505 89 220 370 Övrigt 0 76 1 15 429 Summa använda medel: 2 843 1 512 1 280 1 885 3 314

Förändring av finansierings— kapitalet + 904 + 849 — 194 — 767 — 368

Norrbottens 1än:1 FINANSIERINGSANALYS FÖR ÅR 1980 KR./INV.

___---_.- __ __ .___ -_.____________..-___ ___________ Arjeplog Arvids— Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna jaur

Tillförda medel

Driftintäkter 14 056

01 NO (0 O r—l

12 990 14 437 14 198 16 256

Gi & > » F

13 570

Driftkostnader 13 027 10 230 10 948 13 041 12 885 14 056 10 788 13 152

rl

Överskott 029 639 2 042 1 396 1 313 2 200 981 418

Avskrivningar 430 244 309 485 506 026 314 302

r—l

295 720

?

Internt tillförda medel:

M

459 883 2 351 1 881 1 819 3 226

Nya län 558 659 478 332 1 121 1 044 276 760

q 0 #

Övrigt 4 128 121 21 19 46 Summa tillförda medel: 2 021 1 670 2 950 2 234 2 959 4 289 1 575 1 526 Använda medel

Nettoinvesteringar 1 194 1 320 - 455 2 182 2 421 -3 372 1 044 1 124

Amorteringar 202 0 638 244 178 3 819 142 260

Övrigt 23 127 2 110

Q' n—l

194 0 14 39

Summa använda medel: 1 419 1 447 2 293 2 440 2 793 447 1 200 1 423

Förändring av finansierings- kapitalet + 602 + 223 + 657 — 206 + 166 +3 842 + 375 + 103

S()11 1981193

Norrbottens län:2 FINANSIERINGSANALYF FÖR ÅR 1980 KR./INV. ___- ___ . -___—-___- -___._____ _-.- ____________,_____________

5515a_' Pajala Pitea ' Alvsöyd Överkalix Over—

Tillförda medel

Driftintäkter 14 360 13 800 12 484 13 063 13 324 12 843 Driftkostnader 13 391 12 786 11 447 11 890 13 003 11 656

.___—.___»; . Överskott 968

r—4 _ ('. o r

m H 0 F

172 321

|x. oo rx ,-4

Avskrivningar 442 338 474 389 434 370

Internt tillförda medel: 1 410

1—4

353 1 511 1 561 755 1 557

Nya lån

r—i

048 95 451 888 190 236

Övrigt 4 232 307 o 39 270

Summa tillförda medel: 2 462 1 680 2 269 2 449 984 2 063

Använda medel

Nettoinvesteringar 098 1 241 1 801 471 — 443 1 334

_

Amorteringar 809 234 574 549 1 184 257 övrigt 8 14 50 20 165 142 Summa använda medel: 1 915 1 489 2 425 1 040 906 1 733

Förändring av finansierings— kapitalet + 547 + 191 — 156 +1 409 + 78 + 330

454. Bilaga Zl

S(H1198h93

Statens offentliga utredningar 1981

Kronologisk förteckning

28.

29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59.

HS 90: Hälsorisker. S. HS 90: Ohälsa och vårdutnyttiande. S. HS 90: Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. S. HS 90: Utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet. S. Ny arbetstidslag. A. Översyn av lagen om församlingsstyrelse. Kn. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. 8. Översyn av sjölagen 1. Ju. Enhetlig! huvudmannaskap för högskolan. U. Datateknik i verkstadsindustrin. !. Datateknik i processindustrin. I. . lnrikesflygel under 1980-talet. K.

. Närradio. U. . Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m. m. Kn. . Grundlagsfrägor. Ju Film och TV i barnens värld. U. Industrins datorisering. A. . Minskat tobaksbruk. S. . Översyn av radiolagen. U. Omprövning av samvetsklausulen. Kn. Internationellt patentsamarbete III. H. . Sjukersättningsfrågor. S. . Tekniska hjälpmedel för handikappade. U.

Socialförsäkringens datorer. S. . Bra daghem för små barn. S. . Omsorger om vissa handikappade. S. . Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lag—

förslag, specialmotiveringar. S. Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. Jo. Forskningens framtid. U. Forskarutbildningens meritvärde. U. Avtalsvillkor mellan näringsidkare. Ju. Fluori kariesförebyggande syfte. S. Effekter av investeringar utomlands. I. Fristående skolor för skolpliktiga elever. U Sjukresor. S. Begravningsverksamheten. Kn. Företags obestånd II. 8. Om hets mot folkgrupp. A. Svenk krigsmaterielexpon. H. Prisreglering mot inflation? H. Prisreglering mot inflation? Bilagor 1—6. H. Prisreglering mot inflation? Bilagor 7—12. H. De internationella investeringarnas effekter. l. Löntagarna och kapitaltillväxten. Slutrapport. E. Nya medier — texthV, teledate. U. Ändrhgar i förvaltningslagen. Ju. Hyresgästinflytande på målning och tapetsering. Bo. Telubaffären. Ju. Den svenska psalmboken. Band 1. Kn. Den svenska psalmboken. Band 2. Kn. Den svenska psalmboken. Band 3. Kn. Den svanska psalmboken. Band 4. Kn. Stock'iolms kommunala styrelse. Kn. Kooperativa företag. |. Video. U. Bibeln. Nya testamentet. U. Djure1s hälso— och sjukvård. Jo. Samverkan vid uppgiftslämnande. B. Datateknik ] industriproduktionen. I.

60. 61. 62. 63. 64. 65.

66.

67.

69. 70. 71. 72. 73. 74. 75.

76. 77. 78. 79. 80. 81. 82. 83.

84.

85. 86.

87.

88. 89. 90. 91. 92. 93.

Kooperationen i samhället. I. Familjepensionen. S. Familjepensionen. Sammanfattning. S. Samhälle! och samlingslokalerna. Bo. Våldtäkt. Ju. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 5. Kyrkliga handlingar. Kn. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 3. Kyrkliga handlingar. Vägen in i kyrkan. Dop, konfirmation, kommunion — aktuella liturgiska utvecklingslinjer. Kn. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 4. Kyrkliga handlingar. Äktenskap och vigsel i dag — Liturgiska utecklingslinjer. Kn. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 5. Kyrkliga handlingar. Döendet, döden och begravningsgudstjänsten. Kn. Pris på energi. 1. Arbete eller pensionering. A. Prostitutionen i Sverige. 5. Att avveckla en kortsiktig stödpolitik. I. Landskapsinformation under 1980—talet. Bo. Från hyresrätt till bostadsrätt. Bo. Länsränernas målområde — administrativ tväpansprocess. Kn. Företagshypotek. Ju. Hyresrätt 3. Ju. Löntagarna och kapitaltillväxten 6. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 7. E. Arrenderän 2. Ju. Skogsindustrins virkesförsörjning. !. Samhällets räddningstjänst. Kn. Punkskaner och prisregleringsavgiher. Del 1. Redovisning, Beslut, Uppbörd, Kontroll. B. Punkiskaner och prisregleringsavgifter. Del 2. Författnings— förslag. B. Äktenskapsbalk. Ju. Svenskundervisning för vuxna invandrare. Del 1. Övervä- ganden och förslag. A. Svenskundervisning för vuxna invandrare. Del 2. Kartlägg- ning av nuläget A. Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan. Kn. Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan. Bilagor. Kn. Frivård. Ju. Ställföreträdare för fastighetsägare i vissa fall. Ju. Villkorlig frigivning. Ju. Inomregional skatteutjämning. Kn.

Statens offentliga utredningar 1981

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Översyn av sjölagen 1. [8] Grundlagsfrågor. [15]

Avtalsvillkor mellan näringsidkare. [31] Ändringar i törvaltningslagen. [46] Telubaffären. [48] Våldtäkt. [64] Företagshypotek. [76] Hyresrätt 3. [77] Arrenderätt 2. [80] Äktenskapsbalk. [85] Frivård. [90] Ställföreträdare för fastighetsägare i vissa fall. [91] Villkorlig frigivning. [92]

Socialdepartementet

Hälso- och sjukvård inför 90-talet. 1. Hälsorisker. [1] 2. Ohälsa och vårdutnyttjande. [2] 3. Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. [3] 4. Utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet. [41 Lag om vård av missbrukare i vissa fall. [7] Minskat tobaksbruk. [18] Sjukersättningsfrägor. [22] Socialförsäkringens datorer. [24] Bra daghem för små barn. [25] Omsorgskommittén. 1. Omsorger om vissa handikappade. [26] 2. Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lagför- slag, specialmotiveringar. [27] Fluor i kariesförebyggande syfte. [32] Sjukresor. [35] Pensionskommittén. 1. Familjepensionen. [61] 2. Familjepensio— nen. Sammanfattning. [62] Prostitutionen i Sverige. [71]

Kommunikationsdepartementet lnrikesflyget under 1980-talet. [12]

Ekonomidepartementet

Löntagarna och kapitaltillväxten. 1. Löntagarna och kapitaltill- växten. Slutrapport. [44] 2. Löntagarna och kapitaltillväxten 6. [78] 3. Löntagarna och kapitaltillväxten 7. [79]

Budgetdepartementet

Företags obestånd II. [37] Samverkan vid uppgiftslämnande. [53] Punktskatteutredningen. 1. Punktskatter och prisregleringsavgif— ter. Del 1. Redovisning, Beslut, Uppbörd, Kontroll. [83] 2. Punktskatter och prisregleringsavgifter. Del 2. Författningsför- slag. [84]

Utbildningsdepartementet

Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. [9] Närradio. [13] Film och TV i barnens värld. [16] Översyn av radiolagen. [19] Tekniska hjälpmedel för handikappade. [23] Utredningen om forskningens och forskarutbildningens situa- tion. 1. Forskningens framtid. [29] 2. Forskarutbildningens meritvärde. [30] Fristående skolor för skolpliktiga elever. [34] Nya medier — text-TV, teledata. [45] Video. [55] Bibeln. Nya testamentet. [56]

Jordbruksdepartementet

Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvarrt. [28] Djurens hälso- och sjukvård. [57]

Handelsdepartementet

Internationellt patentsamarbete III. [21] Svensk krigsmaterielexport. [39] Prisregleringskommittén. 1. Prisreglering mot inflation? [40] 2. Prisreglering mot inflation7 Bilagor 1—6. [41] 3. Prisreglering mot inflation? Bilagor 7—12. [42]

Arbetsmarknadsdepartementet

Ny arbetstidslag. [5] Industrins datorisering. [17] Om hets mot folkgrupp. [38] Arbete eller pensionering. [70] SFI-kommittén. [.Svenskundervisning förvuxna invancrare. Del 1. Överväganden och förslag. [86] 2. Svenskundervisning för vuxna invandrare. Del 2. Kartläggning av nuläget. [87]

Bostadsdepartementet

Hyresgästinflytande på målning och tapetsering, [47] Samhället och samlingslokalerna. [63] Landskapsinformation under 1980-talet. [73] Från hyresrätt till bostadsrätt. [74]

Industridepartementet

Data- och elektronikkommittén. 1. Datateknik i verkstadsindu- strin. [10] 2. Datateknik i processindustr n. [11] 3. Datateknik i industriproduktionen. [59] Direktinvesteringskommittén. 1. Effekter av investeringar utom— lands. [33] 2. De internationella investeringarnas effekter. [43] Kooperationsutredningen. 1. Kooperativa företag. [54] 2. Koope- retionen i samhället. [60]

Pris på energi. [69] Att avveckla en kortsiktig srödpolitik. [72] Skogsindustrins virkesförsörjning. [81]

Kommundepartementet

Översyn av lagen om församlingsstyrelse. [6] Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m.m. [14] Omprövning av samvetsklausulen. [20] Begravningsverksamheten. [36] 1969 års psalmkommitté. 1. Den svenska psalmboken. Band 1. [49] 2. Den svenska psalmboken. Band 2. [50] 3. Den svenska psalmboken. Band 3. [51] 4. Den svenska psalmboken. Band 4. [52] Stockholms kommunala styrelse. [53] 1968 års kyrkohandbokskommitté. 1. Sverska kyrkans handbok. Band 5. Kyrkliga handlingar. [65] 2. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 3. Kyrkliga handlingar. Vägen in i k/rkan. Dop, konfirma- tion, kommunion — aktuella liturgiska uttecklingslinjer. [66] 3. Svenska kyrkans gudtjänst. Bilaga 4. Kyrkliga handlingar. Äkten- skap och vigsel i dag — Liturgiska utvecklingslinjer. [67] 4. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 5. Kyrkliga handlingar. Döendet. döden och begravningsgudstjårsten. [68] Länsrätternas målområde — administrativtvåpartsprocess. [75] Samhällets räddningstjänst. [82] Kyrkofondsutredningen. 1. Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan. [88] 2. Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan. Bilagor. [89] Inomregional skatteutjämning. [93]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

EM LiberForlag

ISBN 91-38'06592'4 ISSN O375'250X