SOU 1988:52

Att följa medieutvecklingen

Sammanfattning

Utredarens uppdrag, arbetets bedrivande m.m.

2.1 2.2

2.3

3.1 3.2

Bakgrund

Nuläge Inledning Vem bevakar vad?

2.2.1 2.2.2 2.2.3 2.2.4 2.2.5 2.2.6

Myndigheter m.fl. Kommuner och landsting Organisationer och branschföreningar Forskningen Verksamheten vid NORDICOM Produktion och publicering av medie— statistik

Vad finns — vad saknas?

2.3.1 2.3.2 2.3.3 2.3.4 2.3.5 2.3.6 2.3.7

Inledning

Behov av övergripande slag Radio och television

Film och video

Fonogram Tryckta medier

Övrigt

Övervåganden och förslag Inledning Förslag

3.2.1 Samordning av mediestatistiken

11

15

21 21 21 21 27 27 29 31

33 36 36 36 37 38 39 39 40

41 41 42 42

4.1 4.2

4.3

5.1 5.2 5.3 5.4

6.1 6.2

Bilagor

Bilaga 1 Bilaga 2

3.2.2 Dokumentation av debatten om me- dieutvecklingen m.m.

3.2.3 Utbyggd informationsservice vid NORDICOM '

3.2.4 Handläggare av mediestatistik vid N ORDICOM 3.2.5 Ekonomiska beräkningar 3.2.6 Genomförande

Relationer mellan forskare och beslutsfattare Inledning ' Skrivelse från Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare

Bedömning

Sveriges Radios avdelning för publik— och programforskning Inledande synpunkter Bakgrund Nuvarande verksamhet Bedömning

Samarbete mellan myndigheter på medie- området Bakgrund Bedömning

Kommittédirektiv Rundfråga till vissa myndigheter m.m.

44

45

46 46 48

51 51

51 52

55 55 55 57 59

61 61 62

63 71

Riksdagsbeslutet med anledning av 1987 års forskningsproposition in- nefattade bl.a. att en utredning skulle tillkallas för att förbereda inrät- tandet av en forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning. I de utredningsdirektiv som sedermera utfärdades angavs huvudmotivet vara att förbättra underlaget för massmediepolitiska bedömningar och beslut.

I en tillbakablick (kap. 1) konstateras att behovet av insatser för doku— mentation och analys av medieutvecklingen och andra åtgärder för att

förbättra den massmediepolitiska handlingsberedskapen omvittnats från olika håll under senare år.

I nulägesbeskrivningen (kap. 2) redogörs översiktligt för den uppgifts- insamling och utredningsverksamhet inom medieområdet som sker på vissa myndigheter, organisationer osv. Vidare behandlas den nordiska dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning (NORDI- COM) och vissa frågor rörande mediestatistik. Vid en genomgång av vad som finns tillgängligt medium för medium konstateras bl.a. att det föreligger stora skillnaderi tillgängliga data både kvantitativt och kva- litativt. Sålunda är det bl.a. slående hur mycket den offentligt produ— cerade statistiken fokuseras kring de medier som åtnjuter statligt stöd — t.ex. dagspressen och kulturtidskrifterna — medan bevakningen och uppgiftsinsamlingen kring de medier som styrs av marknadskrafterna inte är tillnärmelsevis lika utförlig. Genom att myndigheter och branschorgan är specialiserade — det saknas på medieområdet ett organ motsvarande statens kulturråd — blir uppgifterna som sammanställs och publiceras för olika medier och medieformer svåra att överblicka.

Bland de bristområden som anges är data om massmedieföretagens ekonomi samt uppgifter om reklaminvesteringarna.

Det åtgärdspaket som föreslås (kap. 3) och som ryms inom den ram som anges i forskningspropositionen (750000 kr. per år i kostnadsläget 1986/87, varav 330 000 kr. kan disponeras fr.o.m. budgetåret 1989/90 och återstoden fr.o.m. nästföljande budgetår) innefattar en förstärkning av NORDICOM och en förstärkning av antingen kabelnämnden eller arkivet för ljud och bild (ALB).

Resursförstärkningen till NORDICOM gäller institutionens allmänna informationsservice samt en funktion för sammanställning och publice- ring av mediestatistik. Det är den hitintills av Avdelningen för mass— kommunikation vid Göteborgs universitet hedrivna utgivningen av ”Mediesverige" som bör övertas av NORDICOM. Medel bör också avsät— tas för utveckling av denna publikation. En arbetsfördelning mellan SCB:s verksamhet med översiktlig mediestatistik och ”Mediesverige" skisseras. Huvuddelen av förstärkningen till NORDICOM avses ske under budgetåret 1989/90.

Under 1990/91 föreslås en förstärkning av antingen kabelnämnden el- ler arkivet för ljud och bild (ALB), eventuellt i kombination med Sven— ska filminstitutet, för att förbättra dokumentationen om debatten om medieutvecklingen, bevakningen av den tekniska utvecklingen på me- dieområdet samt mediepolitiska beslut och utredningar m.m.

En organisationskommitté bör enligt förslaget tillkallas för att bl.a. närmare förbereda insatserna under den första etappen samt för att mot bakgrund av de synpunkter som kan komma att lämnas på den andra etappens utformning avge ett preciserat förslag i samband med anslagsframställningen hösten 1989 avseende budgetåret 1990/91.

I betänkandet diskuteras vidare möjligheterna för utomstående att an- lita de resurser som byggts upp inom Sveriges Radios publik— och pro- gramforskning (kap. 5). Vidare berörs relationerna mellan forskare och beslutsfattare (kap. 4).

Enligt utredningen (kap. 7) skulle visa samordningsvinster kunna åstadkommas vid en samlokalisering av de s.k. mediemyndigheterna. Lokalsituationen är emellertid f.n. oklar, och därför läggs inga konkre- ta förslag.

1 987 års forskningsproposition

Uppdraget går tillbaka på vissa uttalanden i 1987 års forskningspropo— sition (prop. 1986/87:80 bil. 6. s. 157 f., KrU 16, rskr 282) avseende be- hovet av en ”forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning". Syf- tet skulle enligt vad föredraganden anförde vara att både förbättra ar- betsbetingelserna för massmedieforskningen och underlätta för myn— digheter, organisationer samt allmänheten att skaffa underlag för sina bedömningar.

Enligt propositionen borde man också beakta möjligheterna till sam— ordning och effektivisering av pågående aktiviteter på området. I sam- manhanget nämndes möjligheterna att till den nya resursen föra en del av Sveriges Radios publik— och programforskning.

Utredningens direktiv

I direktiven (Dir 1988zl4) görs vissa preciseringar av uttalandena i forskningspropositionen. Med anledning av bl.a. synpunkter i en skri- velse från Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare (FSMK), klargörs att de insatser som skall övervägas i första hand skall ta fasta på behovet av beslutsunderlagi massmediepolitiska frågor på olika ni- våer inom myndighetsvärlden. Samtidigt framhålls emellertid att den kunskapsuppbyggnad inom högskolan som genereras av masskommu- nikationsforskningen är av grundläggande betydelse. Utredaren bör därför se till att de åtgärder som planeras så långt möjligt kan bli till stöd också för denna forskning.

Direktiven kan i övrigt sammanfattas på följande sätt.

Utredningen skall undersöka hur man bäst kan komplettera de insat- ser som redan görs för att tillgodose behovet av ett medie— och kulturpo— litiskt helhetsperspektiv. Vidare bör sådana kompletterande insatser övervägas som möjliggör kontinuiteti informationsinsamlingen.

Möjligheterna till kompletterande finansiering bör sonderas hos bl.a. kommunerna och näringslivet.

I enlighet med uttalanden i budgetpropositionen år 1988 (prop. 1987/ 88:100 bil. 10 s. 54) skall inte längre övervägas möjligheten att inkorpo— rera en del av Sveriges Radios forskningsverksamhet i den planerade resursen.

Utredningens arbetsformer

Utredningen tillkallades i april 1987. Jag har arbetat som ensamutre- dare men har haft en serie kontakter med berörda myndigheter och in- stitutioner, ansvariga på ett antal kommuner och landsting samt inom organisationsvärlden. Med olika företrädare för masskommunikations— forskningen har jag också samrått. På mitt uppdrag har vidare vissa as— pekter av en utbyggd informationsservice med bl.a. mediestatistik be- lysts av konsulterna Lars Höglund och Olle Persson vid Inforsk vid Umeå universitet (sociologiska institutionen).

Tiden för utredningsarbetet har varit kort. Därför har jag ansett mig nödsakad att förenkla bl.a. den enkät som skulle ligga till grund för be- dömningarna av behov m.m. I stället för en kartläggning av traditio— nellt slag har jag valt att göra en mer okonventionell rundfråga. Det är i huvudsak muntliga uppgifter som jag har sammanställt men jag har i möjligaste mån försökt få dessa verifierade.

Vissa avgränsningar, definitioner m.m.

Varken i forskningspropositionen eller i direktiven definieras närmare de centrala begreppen i sammanhanget. Jag har utgått från de av- gränsningar som anges i det följande.

Massmedium är tidningar, tidskrifter, böcker, radio och TV, film, fono- gram (grammofonskivor, ljudkassetter, kompaktdisk osv.), videogram samt informationsdatabaser och telekommunikationer, när dessa utgör en del i en masskommunikationsprocess. Av detta följer att t.ex. bank— tjänster på data eller telekonferenser inte betraktas som ett massme- dium. Utanför faller vidare t.ex. levande teater, konserter etc.

Masskommunikationsforskning: Forskning om massmedier och andra informationskanaler i samhället. Att man numera vanligen talar om masskommunikationsforskning och inte massmedieforskning är ett ut— tryck för att tyngdpunkten vanligen ligger på själva kommunikations- processen och inte på massmediet som sådant. Masskommunikations— forskningens område kan sägas omfatta all slags information genom något slags medium till ett massauditorium.

I den allmänna debatten och i vissa utredningssammanhang har tidiga— re förekommit förslag och skisser liknande de åtgärder med massmedie— politisk inriktning som nämnsi direktiven.

Harry Schein föreslog i sin debattbok "Inför en ny mediapolitik” (1972) att "en kommunikationspolitisk byrå" skulle organiseras i regerings— kansliet. Förslaget var kontroversiellt inte minst som Schein ansåg att byrån borde knytas direkt till statsministerns stab.

Vilka uppgifter skulle då den skisserade byrån ha? Schein exemplifiev rade med bl.a. följande.

— Följa utvecklingen inom kommunikationsteknologin.

— Sprida kunskap om denna utvecklingen bland verk och myndigheter, i näringslivet och universiteten, bland organisationer som är berörda av de nya kommunikationssystemen och hos allmänheten.

- Främja utbildnings—, utvecklings- och forskningsarbete på områdena. - Främja kommunikation genom visuell infomation.

— Studera monopol och konkurrensfrågorna i sammanhanget.

- Analysera finansieringsfrågorna.

- Studera relevanta upphovsrättsliga problem och frågor rörande an- svarighetslagstiitning.

— Samordna de aktiviteter som på många delområden handhas av olika myndigheter.

— "Kontinuerligt hålla statsmakterna underrättade om utvecklingen, att ge dem till sina konsekvenser väl genomarbetade handlingsalterna- tiv och att lämna förslag till åtgärder, lagstiftning och bland andra in- satser och initiativ".

Förslagen i Harry Scheins debattbok gav upphov till en del kritiska re— aktioner. I vissa inlägg hävdades t.o.m. att förslaget kunde vara första steget mot en ökad samhällskontroll över massmedierna.

När förslag av ungefär samma innebörd återkom i uideogramutred- ningens slutbetänkande Video (SOU 1981:55) nio år senare var det få som ifrågasatte grundmotiven, även om det rådde olika meningar om angelägenheten och formen.

Utredningen, som under sitt arbete verkligen fått erfara att medieut— vecklingen går snabbt konstaterade att medan ett övergripande ansvar lagts på kulturrådet för kulturområdet, det saknades ett organ "med ett samlat ansvar för de mediepolitiska insatserna".

Utredningen nämnde följande uppgifter som borde lösas och som moti- verade tillskapande av ett "organ som har till uppgift att följa och infor- mera om utvecklingen på medieområdet, inom av regeringen fastställ— da ramar göra utredningar, initiera forsknings— och utvecklingsarbete samt formulera förslag till tillämpning av de insatser på medieområdet som statsmakterna kan komma att fastställa." Hit hörde kontinuerlig uppföljning och information till myndigheter och allmänhet, bl.a. för att skapa kunskap om produktutvecklingen (inför upphandling av t.ex. videospelare) utredningar, försök och utveckling (för att undvika dub- belarbete mellan olika statliga kommittéer), ta fram underlag för be- slut och tillvarata och på lämpligt sätt utnyttja insamlat faktamaterial som är av allmänt intresse, tillämpning av mediepolitiska riktlinjer (dvs. den samlade mediepolitik som utredningen efterlyste hos stats- makterna).

Videogramutredningens förslag väckte således inte samma kritiska re- aktioner som mötte Scheins — måhända mera polemiskt utformade — modell nio år tidigare. Det kan dock noteras att Svenska arbetsgivare- föreningen (SAF) - mot bakgrund av sin principiella inställning att det inte behövs några samhälleliga insatser på medieområdet — helt tog av- stånd från förslaget att inrätta ett särskilt organ för uppföljning av ut- vecklingen på medieområdet. De andra remissinstanserna som yttrade sig över förslaget vände sig inte mot tanken men pläderade i stället för att uppgifterna lades på en existerande institution. Bland tänkbara så— dana institutioner nämndes Filminstitutet, arkivet för ljud och bild (ALB) och kulturrådet.

Någon åtgärd från statsmakternas sida föranledde inte videogramut— redningens förslag i denna del.

Massmediekommittén inskränkte sig till att notera att medieforskning— en i form av mera permanenta projekt är nödvändig för utformningen av mediepolitiken på sikt (SOU 1984:65).

Hösten 1985 lanserade en arbetsgrupp med anknytning till Filminsti- tutet efter resonemang på olika nivåer med bl.a. Sveriges Radio—kon— cernen, televerket, och branschen, ett förslag om att ”Medierådet" (MR) skulle bildas. Syftet angavs vara att höja den allmänna kunskapsnivån inom tillämpad media— och informationsteknologi. "Medel för detta är en snabb och tillförlitlig informationsinsamling, särskild databas, ar- kiv och biblioteksresurser, en effektiv informationsspridning samt ökad institutionell samverkan". Enligt förslagen som presenterades i folder ("Var med och starta Medierådet") skulle MR vara uppdelati fem funk- tioner nämligen

- informationsinsamling, — informationslagring,

— informationsspridning, — rådsförsamlingen.

När det gäller insamlingen av information förutsattes denna ske genom kontinuerlig bevakning av tryckta medier samt ett kontaktnät som byggts upp bl.a. med anlitande av de tekniska attachéerna.

(

Lagringen förutsattes baserad på ett bibliotek/arkiv med datorstödda sökrutiner.

Informationsbehandlingen skulle sedan ske genom beartetning och sammanställning av tillgänglig statistik. Medierådet förutsattes vidare göra egna undersökningar och analyser samt presentera prognoser om

medieutvecklingen.

Informationsspridningen skulle ske på sex sätt:

a) via en tidskrift,

b) via ett nyhetsbrev,

c) via ett nyhetsbrev på engelska, (1) via årliga konferenser,

e) via direktkontakter,

f) via en databas.

Rådsförsamlingen, slutligen, tänktes som ett tvärtekniskt och tvärve- tenskapligt diskussions— och samarbetsforum ("Think tank”).

Dessutom skisserades följande servicefunktioner för Medierådet.

— konkreta utrednings- och faktasammanställningsuppdrag åt närings- livet, den offentliga sektorn samt organisationerna, - remissinstans i medie—, tele—, data- och framtidsfrågor, — bistå med faktaunderlag till massmedierna, - stimulera till olika former av politiska åtgärder, — ta fram ”högklassigt studiematerial",

— vara kunskapsbank,

— stödja och stimulera forskning och utveckling, - bedriva "kunskapsmäkleri".

Idén med Medierådet diskuterades med vissa myndigheter och organi— sationer under 1985 och 1986. Något egentligt samarbete kom inte igång. I Filminstitutets regi gavs nyhetsbrevet Medierådet ut fram till våren 1988, då utgivningen stoppades eftersom kundkretsen inte be— dömdes tillråckli gt stor.

Sammanfattning

Av referatet av tidigare förslag i frågan framgår att behovet av framför- hållning, tvärvetenskapliga angreppssätt och bearbetning av informa— tion om den tekniska förändringen har framhållits, liksom nödvändig- heten av en samlad massmediepolitisk syn.

Under de senaste tio—femton åren har mediesituationen genomgått en snabb förändring, och massmediepolitiska mål diskuteras för allt flera områden. Sektoriserade organ som kabel— och närradionämnderna har inrättats. Massmediepolitik är inte längre en fråga enbart för stats— makterna på områden som Sveriges Radio, filmen och presstödet. Nu gäller det andra strukturer och medieformer, och mediepolitiska pro- gram formuleras även av många kommuner, landsting, intresseorgani- sationer m.fl.

Förslag om att samordna och stärka informationsinsamling m.m. om massmedieutvecklingen torde numera inte vara särskilt kontroversiel- la.

Reaktionerna på skisserna i forskningspropositionen antyder en annan diskussionspunkt, nämligen rågången mellan s.k. fri forskning och uppdragsforskning. Detta beskrivs närmare i mina direktiv. I den mån farhågor yppats mot kontroll och styrning gäller det mer forskningen om massmedier, inte medierna i sig.

2. Nuläge

2.1. Inledning

Underlag för bedömningar och beslut i massmediepolitiska frågor tas fram på olika vägar och för olika syften. Jag försöker i detta avsnitt teckna några huvuddrag. Beskrivningen utgår i huvudsak från uppgif— ter som jag fått fram i min rundfråga och vissa kompletterande inter- Vjuer.

Jag har valt att beskriva situationen från två utgångspunkter, dels ”aktörerna" dvs. de institutioner m.fl. som bevakar utvecklingen, dels . de olika medieområdena.

2.2. Vem bevakar vad?

2.2.1. Myndigheter m.fl.

De politiska och administrativa instanser som har att förbereda och/el- ler verkställa massmediepolitiska beslut samt de offentliga organ som skall bevaka massmedieområdet från olika utgångspunkter kan grup— peras på olika sätt.

Regeringskansliet

De instanser som är ytterst ansvariga för massmediepolitiken är natur— ligtvis regering och riksdag. Det ankommer på regeringskansliet att ta fram underlag för beslut i många frågor med massmediepolitisk inrikt— ning. Flertalet ärenden som avser massmediepolitik faller numera på utbildningsdepartementet, vid vilket sedan 1981 finns en särskild me— dieenhet.

Kommittéväsendet inom regeringskansliet har spelat och spelar allt- jämt en viktig roll för att förbereda större politiska beslut. Det gäller även massmediepolitiken.

Exempel på sådana utredningar eller utredningsliknande beredningar som förberett viktigare massmediepolitiska beslut är massmediekom— mittén (kabellagstiftning m.m.), de olika litteraturstödsutredningarna med start 1968, de olika presstödsutredningarna varav den senaste lämnar sina förslag år 1988, Sveriges Radio—beredningen och tidigare radioutredningar (avtalen med Sveriges Radio). Nämnda utredningar har i regel .ort omfattande kartläggningar som i en del fall har lagt grunden för kontinuerlig insamling av data.

"Mediemyndigheter"

Det saknas på medieområdet en central myndighet av samma slag som på skolområdet skolöverstyrelsen och på kulturområdet kulturrådet. I stället har det vuxit upp flera mindre ”sektoriserade" organ för över- vakning, tillståndsgivning och/eller vissa stödfrågor. Hit kan räknas kabelnämnden, radionämnden, närradionämnden, filmcensuren och presstödsnämnden. Nämnas skall också att utredningen angående verksamheten med spridning och visning av värdefull film i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU 1988:37) Statens ansvar för visning och spridning av värdefull film har föreslagit att ett nytt statligt organ skall inrättas med uppgifter inom filmstödsområdet, "statens filmråd”.

Till den ovannämnda gruppen bör också hänföras Svenska Filminstitu- tet som — ehuru en privat stiftelse — har myndighetsliknande uppgifter. Slutligen bör erinras om att kulturrådet även har vissa uppgifter när det gäller insamling av uppgifter av mediepolitiskt intresse. Detta bl.a. som ett utflöde av kulturrådets verksamhet med stöd av kulturtidskrifv ter och fonogramutgivning.

De nyssnämnda institutionernas uppgifter för framställning av besluts- underlag i massmediepolitiska frågor kan sammanfattas på följande sätt.

Kabelnämnden, är den statliga tillståndsmyndigheten för satellitsänd- ningar och lokala TV—sändningar i kabelnät. Nämnden utövar tillsyn över verksamheten i kabel—TV. Även om det inte är klart utsagt i nämndens instruktion, framgår det av förarbetena, att nämnden har till uppgifter att bevaka utvecklingen när det gäller bl.a. satellit-TV.

Nämnden är alltså huvudkälla när det gäller statistik m.m. rörande ut- vecklingen av den typ av kabel— och satellit—TV som faller inom myn- dighetens kompetensområde.

Motsvarande funktioner när det gäller närradion har nårradionämn- den. Närradionämnden har ett med kabelnämnden gemensamt kansli.

Radionämnden har till uppgift att granska de program som sänds i rundradio, dvs. från Sveriges Radio—koncernens programbolag. I detta sammanhang har nämnden stundom .ort större och bredare analyser av utbudet för att bedöma hur programbolagen följer avtalet med staten rörande programverksamheten.

Nämndens beslut över åren utgör en viktig källa för bedömningen av programverksamhetens inriktning och kvalitet.

Statens biografbyrå (filmcensuren) är den äldsta myndigheten på me- dieområdet. Den arkiverar givetvis beslut och underlag för censurbe- dömningar.

Vidare har filmcensuren vissa uppgifter när det gäller fördelning av fraktstödet till värdefull film.

Filminstitutet bevakar enligt 1982 års filmavtal filmfrågor, bl.a. "för att följa den tekniska utvecklingen inom filmens område". Vidare har Filminstitutet uppgifter när det gäller stöd till forskning inom filmens område, både innehållsligt och tekniskt. Eftersom filmavtalet bygger på redovisning av biografintäkterna och vissa videouthyrningsintäkter för man en noggrann statistik över utvecklingen av biograffilmvisning m.m. Inom institutet finns en avdelning för teknisk information och ut- veckling med uppgifter som kunskapsbank och inforrnationscentral för den professionella film— och videoverksamheten i Sverige. Inforrna- tionsspridningen sker på olika sätt bl.a genom utgivning av tidskriften ”TM" (Teknik och människa), årliga seminarier ofta med mediepolitisk inriktning, utgivning av ett nyhetsbrev i mediefrågor ("Medierådet", vars utgivning emellertid upphörde under år 1988), teknisk informa— tion och utveckling samt s.k. kunskapsmäkleri.

En annan resurs inom Filminstitutet av betydelse i sammanhanget är institutets bibliotek, klipparkiv och bild— och affischarkiv.

Institutioner med forskningsanknytning

Till rubricerade kategori kan hänföras arkivet för ljud och bild (ALB), kungliga biblioteket (KB) och Filminstitutet.

ALB:s uppgifter bygger på pliktexemplarslagen, enligt vilken kopior av upptagningar av vad som sänds av Sveriges Radio—koncernen, av bio- graffilmer samt av svenska och vissa utländska videogram och fono- gram skall lämnas till ALB. ALB har till uppgift att tillhandahålla ma- terialet för vetenskapliga ändamål samt att bevara det för framtiden. Utöver det rent fysiska bevarandet av ljud— och bilddokument ombesör- jer ALB i varierande utsträckning registrering och katalogisering av materialet. Bl.a. har ALB sedan ett par år tillbaka i uppgift att katalo- gisera riksradions sändningar. ALB skall enligt beslut i samband med

1987 års forskningsproposition inom ett år starta en noggrann katalogi- sering av svenska fonogram, den s.k. nationaldiskografin.

KB har motsvarande uppgifter när det gäller bevarande och tillhanda— hållande av tryckta skrifter. KB svarar för den officiella statistiken öv- er svensk bokutgivning, Svensk bokutgivning.

Filminstitutet har ett omfattande arkiv med spelfilmer som också är ut- förligt katalogiserad. Filminstitutet understödjer även viss filmforsk- ning.

Institutioner som genererar eller bedriver forskning och bevakning av mediepolitisk natur

Till rubricerade grupp kan hänföras vissa myndigheter som enligt sin instruktion måste hålla sig underrättade om massmedieutvecklingen och effekterna av massmedieutbudet från vissa närmare angivna ut- gångspunkter. Jag avser här bl.a. konsumentverket som har att bevaka reklamfrågor från konsumentsynpunkt samt styrelsen för psykologiskt försvar som också engagerar forskare för att bl.a. studera opinionsbild— ning och försvarsviljan samt för att genomföra beredskapsstudier för att få en uppfattning om massmediernas genomslagskraft och informa- tionsförmåga i krig och krissituationer.

Myndigheter som samlar in översiktlig statistik m.m.

Reguljär statistikpublikation inom massmedieområdet handhas av sta- tistiska centralbyrån (SCB) (jfr avsnitt 2.2.6). Statens pris— och konkur- rensverk (SPK) bevakar från sina utgångspunkter vissa branscher och medieområden. SPK har tidigare bl.a. i samarbete med statliga utred— ningar studerat bokbranschen.

Viss statistikproduktion förekommer också vid några universitetsinsti- tutioner.

M yndigheter/institutioner med ”operativt ansvar"

Hit vill jag hänföra televerket och Sveriges Radio samt i viss utsträck- ning Filminstitutet.

Televerket har att bevaka den tekniska utvecklingen inom sitt område. Av intresse i detta sammanhang är det arbete som läggs ned för att få fram snabb och lättillgänglig dokumentation beträffande användning- en av teleanknutna informationssystem. TELDOK är den sammanfat— tande beteckningen på denna verksamhet som innefattar dokumenta— tion av praktiska tillämpningar av teleanknutna informationssystem i arbetslivet, publicering och spridning av svåråtkomlig erfarenhet av te- leanknutna informationssystem samt studieresor och konferenser inom området. I huvudsak rör dock verksamheten egentligen inte massmedi- er och masskommunikation i den betydelse som definierats inlednings—

vis.

Vad gäller Sveriges Radio—koncernen behandlas företagets publik— och programforskning i ett separat kapitel (se kap. 5). Varje bolag har sin egen organisation för "framtidsforskning". Nyligen togs genom kon- cemledningens försorg ett omfattande underlag fram inom den s.k. SR— studien, som syftar till att lägga fast strategin för 1990-talet. SR och dess dotterbolag har ett väl utvecklat kontaktnät med andra rundradio— företag för att följa den tekniska utvecklingen. Samarbetet inom den europeiska radiounionen, EBU, spelar här en viktig roll.

Forskningsfinansierande offentliga institutioner

Hit hör bl.a. riksbankens jubileumsfond och humanistisk-samhällsve- tenskapliga forskningsrådet (HSFR). Deras betydelse i sammanhanget berörs i avsnitt 2.2.4.

Det kan vara på sin plats att också nämna Institutet för framtidsstudier som planerar vissa projekt och seminarierserier runt informations- och mediesamhället i framtiden.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) finansierar bl.a. grafiska utveck- lingsprojektet.

2.2.2. Kommuner och landsting

Under senare år har vissa kommuner och landsting utarbetat mediepo- litiska program. Inriktningen har varierat — ibland har inforrnationssi- dan varit dominerande, andra gånger har kommunens/landstingets kulturförvaltning satt sin prägel på programmet.

Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet har vid seminarier och konferenser aktivt stimulerat till ett ökat engagemangi hithörande frågor. Den dokumentation som publicerats från dessa kon- ferenser har säkerligen spelat en roll i dessa sammanhang.

2.2.3. Organisationer och branschföreningar

På senare år har de stora folkrörelserna ägnat större intresse åt mass- mediefrågor. Detsamma gäller näringslivsorganisationerna samt Sven- ska arbetsgivareföreningen. Det främsta motivet är naturligtvis att or- ganisationerna måste orientera sig för att bedöma vilka kanaler man skall välja för att nå ut med sitt budskap till allmänhet och den egna medlemskadern. Informationsinsamlingen och forskningsuppdrag föl- jer olika linjer.

Branschorganisationerna på massmedieområdet är naturligtvis viktiga förmedlare av information om resp. bransch och bedriver ofta forsk- ningsprojekt.

Det gäller bl.a. organisationerna på pressens och reklamens områden.

Svenska tidningsutgivareföreningen (TU) som företräder dagstidning- arna ger bidrag till forskning och utveckling bl.a. genom finansiering

av professurer i grafisk teknik och journalistik. Omfattande stöd läm— nas till teknisk forskning.

Forskning om konsumtionsmönster av betydelse för dagspressen har TU stött genom det s.k. Dagspresskollegiet, en forskningsresurs som byggts upp vid Göteborgs universitet med inriktning på studier av tid- ningsanvändning och andra massmedievanor (jfr avsnitt 2.2.4).

Dagspressens utvecklings—, informations- och utbildningsprojekt hand— has av ett särskilt företag, Dagspressens Marknadsinformation AB. In— formationen är i första hand riktad till annonsörerna i dagspressen. Dagspressens Marknadsinformation AB har satsat forskningsmedel i Dagspresskollegiet (se 2.2.4). I sammanhanget skall också nämnas Tid- ningsstatistik AB, ett företag som ägs gemensamt av tidningarna, re— klamköparna och Sveriges Reklamförbund. En — likaledes trepartsägd — avläggare är Reklamstatistik AB.

Svenska annonsörsföreningen — som är en sammanslutning av företag, organisationer och myndigheter som alla är köpare av reklam och infor- mation - följer utvecklingen inom medieområdet med speciell inrikt— ning på hur olika medier fungerar som reklambärare. Föreningen har satsat på forskning genom den s.k. SMM—fonden (se 2.2.4).

Svenska bokförläggareföreningens årliga statistik om medlemmarnas utgivning och försäljning av allmänlitteratur är en huvudkälla vad gäl— ler bokutgivning och bokbranschen i dess helhet. Det branschägda Bok- branschens finansieringsinstitut (BFI) publicerar en årlig rapport om bokdistributionen med särskild hänsyn till behovet av utvärdering av de statliga stödinsatserna.

Filmbranschens organisationer har samordnat sina insatser inom ra- men för Filminstitutet. En utförlig statistik över biografer och filmer produceras, både vad avser besök och intäkter för resp. film. På videosi- dan har institutet hittills publicerat statistik avseende videoförsälj- ningen, baserad på institutets försäljning av kontrollmärken.

Branschorganisationerna på videoområdet (hemvideo), IFPI—Video, och VIDSAM har nyligen aviserat att man avser att förbättra statistikpro— duktionen. Vidare planerar man att göra en beståndskatalog över alla titlar som hyrs ut av medlemmarna.

På fonogramsidan har branschorganisationen GLF en beståndskatalog. Man har också, med början år 1987, publicerat viss branschstatistik.

2.2.4. Forskningen

Masskommunikationsforskningen är i Sverige inte ett självständigt forskningsområde såsom t.ex. i USA och i Västtyskland. Forskningen bedrivs i hägnet av en rad olika universitetsämnen, främst sociologi, statsvetenskap och litteraturvetenskap (filmvetenskap).

Sedan 1980 finns vid Göteborgs universitet en professur i massmedie- forskning; vid statsvetenskapliga institutionen finns en särskild avdel— ning för masskommunikation. Sociologiska institutionen vid Lunds universitet har sedan 1985 en extra professur med inriktning på mass- kommunikation. Inom samma institution finns också utbildning i infor- mationsteknik. Vid litteraturvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet bedrivs även forskning i filmvetenskap. Vidare bör nämnas sociologiska institutionerna vid Uppsala och Umeå universitet (i det se— nare fallet avdelningen för informationsvetenskap). Vid Stockholms universitet finns Centrum för masskommunikationsforskning och film- vetenskapliga institutionen, den sistnämnda med en professur. Viss forskning bedrivs även vid journalisthögskolorna. Enligt beslut i sam- band med forskningspropositionen har en professur i journalistik inrät— tats i Stockholm.

Vid sidan av högskolan bedrivs massmedieforskning framför allt vid Sveriges Radios publik— och programforskningsavdelning (PUB).

Cirka tvåhundra forskare beräknas på hel— eller deltid vara sysselsatta med ämnen inom området kommunikationsprocesser och —medier. För- eningen Svenska Masskommunikationsforskare (FSMK) som bilda-

des för tio år sedan har nu ca 170 medlemmar. Av den senaste projekt- katalogen från NORDICOM kan bl.a. utläsas att ett stort antal pågåen— de studier rör kommunikationsprocessen. Radio och TV—forskningen överväger, men det finns också många presstudier. En trend för närva- rande är studiet av populärkultur (och ungdomskultur.

Huvudfinansiärer är riksbankens jubileumsfond och humanistisk-sam- hällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) som tillsammans svarar för ca 60 % av kostnaderna för den aktuella kommunikationsforskningen.I övrigt förekommer finansiering både av myndigheter och branschen.

Den mest omfattande forskningsverksamheten med utgångspunkt från av forskningsfonderna beviljade anslag finns på sociologiska institutio— nen i Lund, centrum för masskommunikationsforskning i Stockholm, statsvetenskapliga institutionen i Göteborg, musikvetenskapliga insti- tutionen i Göteborg samt konstvetenskapliga institutionen i Uppsala i nu nämnd ordning.

Om hänsyn tas till andra finansiärer än jubileumsfonden och HSFR för- ändras rangordningen delvis - branschfinansierad forskning liksom forskning som bekostas direkt av vissa myndigheter är betydelsefull på vissa områden. I sammanhanget bör nämnas Dagspressens Marknadsv information AB som finansierar forsknings— och utvecklingsarbete in— om pressen samt Stiftelsen för Medieforskning och Medieundersökning— ar som administrerar den s.k. SMM—fonden. SMM—stiftelsen grundas på en överenskommelse inom reklambranschen i samband med omlägg- ningen av annonsförmedlingsprovisionen. En fond avsattes för kun- skapsutveckling och kunskapsspridning inom medie— och marknads— kommunikationsområdet.

Ett betydelsefullt projekt som initierats tack vare bidrag från SMM— fonden är det s.k. reklamstatistikprojektet vid företagsekonomiska in— stitutionen vid Göteborgs universitet. Genom projektet har en grund lagts för en kontinuerlig statistikinsamling om reklaminvesteringarna.

Forskningsprogrammet Dagpresskollegiet vid avdelningen för mass- kommunikation vid Göteborgs universitet är basfinansierat av SMM— fonden och Dagspressens Marknadsinformation AB. Numera ger Tid- ningsutgivareföreningen bidrag till kollegiet. Därtill kommer finansie- ring av delprojekt av enskilda tidningsföretag, statliga utredningar och Sveriges Radio—koncernen. Huvuduppgifter är studier av tidningsan— vändningen. I anknytning härtill studeras också annan mediekonsum- tion. Den s.k. Mediebarometern publiceras årligen med stöd av och i samarbete med Sveriges Radio/PUB och kulturrådet med grundläggan- de information om användningen av olika massmedier över åren.

På myndighetssidan kan nämnas styrelsen för psykologiskt försvar, konsumentverket, skolöverstyrelsen (SÖ) och styrelsen för teknisk ut- veckling (STU).

2.2.5 Verksamheten vid NORDICOM

Nordisk dokumentationscentral för masskommunikationsforskning (NORDICOM) är baserad på nordiskt samarbete. Verksamheten starta— de i början av 1970—talet med stöd från Nordiska ministerrådet. Då lik— som nu fanns det åtskilliga beröringspunkter i de nordiska ländernas medieutveckling och medieforskning. Samarbetet syftade också till att Norden skulle hävda sig internationellt i forskningssammanhang på massmedieområdet. Under 1970-talet byggdes ett dokumentationssy- stem upp runt fyra nationella dokumentationscentraler, en för varje land. I Sveriges fall är centralen fr.o.m. 1975 placerad vid statsveten- skapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Sin nuvarande organisation och inriktning fick NORDICOM år 1979. Syftet skall vara samarbete kring dokumentation och information av masskommunikationsfo'rskning. Dokumentationen skall baseras på de existerande dokumentationscentralerna i Danmark, Finland, Norge och Sverige, vars drift bekostas med nationella medel. I huvudsak har dokumentationscentralerna två huvuduppgifter, nämligen systematisk insamling och bevakning av material som har värde för massmedie— forskningen och registrering av bibliografiska uppgifter och nyckelord.

Den gemensamma dokumentationsfunktionen finansieras med nordi- ska medel. Det praktiska dokumentationsarbetet ligger på resp. natio- nella central. Ett sekretariat vid statsbiblioteket i Århus (den danska dokumentationscentralen) har ansvaret bl.a. för uppdatering av den ge- mensamma databasen NCOM. En årlig bibliografi ges ut.

Databasen NCOM — som lagrar bibliografierna — är knuten till datacen- tralen i Köpenhamn.

NORDICOM (den svenska avdelningen) finansieras via specialdestine- rade fakultetsmedel över statsbudgeten. Huvudinslaget i dessa är en heltids forskningssekreterartjänst. Härutöver finansieras en halvtids- tjånst som dokumentalist samt sekreterarhjälp. Vissa driftsmedel finns samt fr.o.m. budgetåret 1984/85 medel för utgivning av NORDICOM- Nytt/Sverige. (Jfr prop. 1983/84:107 bil. 5 s. 89).

NORDICOM:s informationsverksamhet på nordisk basis är placerad vid den svenska centralen. Nordiska och engelskspråkiga nyhetsbrev ges ut.

Den verksamhet vid den svenska avdelningen av NORDICOM som be- kostas med nationella medel är även den i första hand inriktad på de nordiska åtagandena. Vidare sprids inhemsk forskningsinformation.

Uppgifterna för den svenska avdelningen av NORDICOM kan sam- manfattas på följande sätt.

- samlar in uppgifter om vad som görs inom svensk masskommunika- tionsforskning, — registrerar och indexerar böcker, tidskriftsartiklar, forskningsrappor- ter, konferenspapper, uppsatser, utredningar etc. inom forskningsom- rådet, — utger en skriftserie (fyra nummer/år). Oftast är det fråga om artikel- samlingar med specialbibliografier kring olika teman. Hittills har ut- kommit skrifter om samhällsinformation, medier i utveckling, populär- kultur, massmedieekonomi samt forskning om journalistik,

— utger kataloger över pågående forskning och förteckningar över sven- ska masskommunikationsforskare, —- löpande serviceverksamhet t.ex. litteratursökningar, kontaktförmed— ling (t.ex. forskare, praktiker), utarbetande av forsknings— och littera- turöversikter.

Den svenska avdelningen av NORDICOM har från början strävat efter att göra verksamheten känd både bland forskare och forskningens av— nämare. Spridningen av både NORDICOM:s nordiska publikationer och den svenska avdelningens skrifter visar att organisationen når sina målgrupper. Detta intryck förstärks också av alla de förfrågningar som kommer till centralen. Flera offentliga utredningar har också vitsordat betydelsen av NORDICOM Sverige som förmedlare av forskningsinfor— mation. Det gäller bl.a. informationsdelegationen och massmediekom- mittén. Av intresse i sammanhanget är att notera att N ORDICOM åt- skilliga gånger har gjort översikter och tagit fram underlag för offentli- ga utredningar inom medieområdet. Det gäller närradioutredningen, flera av pressutredningarna, videogramutredningen, informationsdele— gationen, massmediekommittén samt TV—reklameffektutredningen.

Otillräckliga personella resurser gör dock att många litteratur— och forskningsöversikter som efterfrågas inte kan verkställas.

2.2.6 Produktion och publicering av mediestatistik

I vårt land saknas det inte mediestatistik. Som har framgått av översik- ten i föregående avsnitt framställs statistik om massmedier av forsk— ningsinstitutioner, branschorganisationer, myndigheter och i samband med särskilda utredningar. Statistiken är emellertid ojämnt fördelad mellan och inom medierna. Det gäller såväl den statistik som produce- ras av myndigheter och andra offentliga organ som branschstatistiken.

Bristerna i mediestatistiken f.n. skulle kunna sammanfattas på följan- de vis.

Det finns uppenbara skillnader i jämförbarhet över tid och mellan de olika medierna. Ett exempel är programstatistiken inom Sveriges Ra- dio—koncernen, som inte medger jämförelse mellan programkategorier- na för radio resp. television. En påtaglig brist i den statistik som produ- ceras av myndigheter och andra offentliga organ är att denna mestadels är starkt sektoriserad. Det som är avgörande för uppgiftsinsamlingen och uppgiftspubliceringen är härvidlag, som har framgått i det föregå— ende, statsbidragsaspekten. Det gör att vissa områden, t.ex. dagspres- sen, som ju tillförs ett avsevärt statligt stöd, har en relativt utförlig sta— tistisk bevakning. Däremot är offentliglorda uppgifterna om t.ex. veckopressen mycket sparsammare.Vad sedan angår branschstatisti- ken är denna givetvis mera avpassad efter resp. organisations intres— sen. Den kan i många avseenden betraktas som en partsinlaga, och äv- en om uppgifterna inte är felaktiga, så finns det en klar tendens i publi- ceringen av uppgifterna. Vidare skall man ha klart för sig att bransch- organisationerna som publicerar statistiken i många fall inte har en hundraprocentig anslutning i resp. bransch, varför uppgifterna blir ofullständiga. Kännetecknande för tillgänglig mediestatistik är att tyngdpunkten ligger på konsumtionssidan. Bortsett från filmbranschen och dagspressen finns det förhållandevis lite tillgänglig statistik om or— ganisation, innehåll och ekonomi i produktionsledet. Den ekonomiska sidan bör även innefatta reklamstatistik av olika slag och analys av densamma.

För att få fram en lämplig sammanställning av relevanta statistiska data som skulle kunna ge något av en helhetsbild, fordras utvecklings— arbete, kompletterande materialinsamling, bearbetning samt analys och kommentarer. Det är också viktigt att en sådan sammanställning sprids effektivt.

I nuläget pågår flera försök att systematisera, analysera och presentera data hämtade från olika håll. Statistiska centralbyrån (SCB) har i upp— drag att publicera översiktlig mediestatistik.Vidare kan nämnas den s.k. ”Mediebarometern" som görs av det forskningsanknutna Dags— presskollegiet i samarbete med Sveriges Radios publik— och progam- forskningsavdelning (PUB). Ett annat exempel är "Mediesverige" som

görs inom ramen för avdelningen för masskommunikation vid Göte- borgs universitet.

SCB:s uppdrag går tillbaka på uttalanden i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100, bil. 15). SCB skall producera "översiktlig mediesta- tistik”. I sammanhanget uttalas också att SCB bör bedriva utvecklings- arbete för statistik på medieområdet.

En första sammanställning av översiktlig massmediestatistik planeras under hösten 1988. Sammanställningen kommer att bestå av i första hand tillgängliga data. Sammanställningen syftar till att skapa en samlad överblick. Källorna som SCB använder är genomgående offent- ligt publicerade. Därutöver bearbetar SCB vissa källor genom ADB. Som stöd för SCB:s arbete med statistik över kultur— och medieområdet finns en samrådsgrupp för kultur— och mediestatistik.

Mediesverige är namnet på en rapport med statistiska översikter över de svenska massmedierna som har publicerats i två utgåvor av avdel- ningen för masskommunikation vid Göteborgs universitet. En tredje utgåva planeras hösten 1988. Medieprojektets huvudsyfte anges vara att systematisera, analysera och presentera uppgifter om de svenska mediernas situation. Liksom i SCB:s fall är huvuddelen av statistiken offentlig-ord statistik för dagspress, radio och TV. Vidare finns pri- märmaterial från olika forskningsprogram vid avdelningen för mass- kommunikation. Slutligen finns sammanställning och statistik om bl.a. reklamen som har framställts av avdelningen för företagsekonomi vid Göteborgs universitet.

Den första utgåvan av Mediesverige skedde med hjälp av bidrag från Svenska journalistförbundet. Sedermera har stöd erhållits från Dags- presskollegiet, som i sin tur får stöd från Dagspressens marknadsinfor— mation (sedemera Tidningsutgivareföreningen) och SMM—fonden (se kap. 2.2.4).

2.3 Vad finns — vad saknas?

2.3.1. Inledning

Min genomgång i det följande är inte särskilt detaljerad. Det är mera fråga om exemplifiering för att antyda vari bristerna består i nuvaran- de beslutsunderlag. Jag utgår därvid från en föreställning om en rimlig informationsnivå och bygger vidare på de svar som jag fått vid min rundfråga rörande behoven av beslutsunderlag m.m. i massmediepoliti— ska sammanhang.

Jag utgår i likhet med direktiven från att helhetsbilden är det viktiga, vid sidan av kontinuiteten i informationsinsamlingen.

Ytterligare en förutsättning är att jämförbarheten inom resp. medieom— råde kommer i första hand. Givetvis är det också önskvärt att kunna jämföra medierna sinsemellan, men detta kräver betydligt större resur- ser än vad som står till buds.

2.3.2. Behov av övergripande slag

På följande punkter kan man tala om ett allmänt behov av bättre be- slutsunderlag.

Det gäller de internationella trenderna, liksom utvecklingen i vissa län— der. Det saknas förvisso inte internationella utblickar och informa- tionsinsamling. Men den informationsinsamling som sker om förhål— landena i utlandet är mycket sektoriserad. Det material som de tekni- ska attachéerna och andra på våra ambassader förmedlar, är oenhetligt och dessutom svårt att få del av utanför regeringskansliet.

Debatten om medieutvecklingen i landeti alla medier, alltså inte bara i dagspressen, dokumenteras inte på ett systematiskt sätt. Vissa av myn- digheterna har kli ppsamlingar som cirkulerar, men det gäller bara klipp från resp. myndighets egen sektor.

Utanför kretsen av "mediemyndigheter" och departement råder en ofta utbredd osäkerhet om status i beredningen av olika mediepolitiska för- slag. Även behandlingen av riksdagsmotioner och propositioner är svår att överblicka för utomstående, t.ex. de mediepolitiskt ansvariga inom kommuner och landsting.

2.3.3 Radio och television

Vad beträffar programverksamheten inom Sveriges Radio får det anses vara ganska väl sörjt med basdata. Sveriges Radios verksamhetsberät— telse som kommer årligen innehåller en mängd användbara data, fram- förallt programstatistik och översiktliga ekonomiska redogörelser. Vi- dare finns i koncernens årliga anslagsframställning åtskillig informa- tion om radio— och televisionsverksamhetens ekonomi, samt beskriv- ningar av omvärlden från mediepolitisk synpunkt. Sveriges Radios pu- blik— och programforskning (PUB) har en omfattande publikations- verksamhet och ger dessutom ut en årsbok (jfr kap. 5).

Detta får emellertid inte undanskymma det faktum att statistiken är mycket ojämn om man jämför de olika programbolagen; det finns i praktiken inget underlag för att jämföra programkategorierna mellan de olika medierna. Vidare finns det uppenbara brister i programstati- stiken m.m. när man skall jämföra förhållandena inom SR med andra radioföretagi utlandet. Andra förhållanden som borde kräva ytterliga— re belysning är förhållandet mellan egen och främmande produktion, vari inräknas även frilansstatistik och statistik över utomstående med- verkan av olika slag, samt fördelningen mellan svensk och utländsk produktion i framförallt TV. När det gäller innehållet i programbolag— ens produktion skiftar detaljeringsgraden i nuvarande katalogisering och registrering mycket. Lokalradion har den minst utförliga statisti- ken och ingen katalogisering.

På ett helt annat plan befinner sig emellertid uppgiftsinsamlingen om radio— och TV—sändningar utanför koncernen. Sålunda finns det rela—

tivt lite användbara uppgifter om satellit— och kabel-TV—utbudet, bort- sett från tillståndsstatistiken hos kabelnämnden.

Beträffande närradiosändningarnd är situationen likartad; närradio- nämnden har uppgifter om tillstånd och vissa sändningsuppgifter men en översiktlig redovisning av utbudets innehåll saknas.

Gemensamt för verksamheterna utanför Sveriges Radio—koncernen är också att det saknas ekonomiska data, och i satellit-TV:s fall uppgifter om reklaminvesteringarnas omfattning och karaktär.

Radionämnden ger ut en bok årligen med viktiga principiella beslut samt viss statistik. Men detta rör också enbart Sveriges Radiokoncer-

nen.

2.3.4 Film och video

På film och videosidan förekommer en motsvarande skiktning i så måt- to att spelfilm, i synnerhet svensk spelfilm, katalogiseras relatvt nog- grant, utländsk spelfilm mera rudimentärt, medan s.k. beställnings— film inte registreras alls. Som nämns i det föregående har Filminstitu- tet en mycket utförlig statistik rörande den film som visas på biograf, eftersom biografintäkterna utgör basen i institutets ekonomi i enlighet med filmavtalet. På motsvarande sätt finns också viss statistik rörande videouthyrning i kraft av de bestämmelser som gäller för avgifter på vi- deo.

Enligt vad som har uppgetts från videobranschen, kommer man att för- bättra statistiken, framför allt vad avser innehållsbeskrivningeri.

Vid sidan av den videogrammarknad som är delaktig i video— och film- avtalet finns ett utbud med framförallt pornografiskt innehåll som inte lämnar några statistiska uppgifter.

Filmcensuren har ett löpande register över tillstånds— och censurären- den. Ekonomiska uppgifter rörande branschens ekonomi finns inte till— gängliga.

När det slutligen gäller filmlitteratur och litteratur om film och TV är Filminstitutets bibliotek det mest välförsörjda i Skandinavien.

2.3.5. Fonogram

N är det gäller den svenska utgivningen av fonogram framöver kommer den att vara ganska väl täckt genom ALB:s nationaldiskografi. Den ut- ländska produktionen som saluförs i Sverige kommer i viss män att kunna överblickas tack vare branschorganisationens (GLF) katalog öv- er lagerförda fonogram.

Det saknas nästan helt uppgifter om fonogramproduktionens ekonomi. Uppgifter om lyssnande och konsumtion av apparatur hari viss mån ta- gits fram genom dagspresskollegiet, PUB och kulturrådet. Det finns en viss bidragsstatistik hos kulturrådet.

2.3.6. Tryckta medier

Statistiken över bokproduktionen utgår från Svensk bokförteckning som framställs av kungl. biblioteket. Kategoriindelningen är emeller- tid otillfredsställande från mediepolitisk synpunkt. Det gäller bl.a. re- dovisningen av facklitteraturutgivningen. Bl.a. beroende på att mass— marknadslitteraturen inte redovisas saknas uppgifter om den totala ut- givningen av allmänlitteratur. Detsamma gäller branschstatistiken öv- er bokförsäljningen, i vilken f.ö. ett par stora förlag inte ingår.

I samband med de stora bokutredningarna gjordes genomlysningar av branschens ekonomi med stöd från SPK. Dessa utredningar har inte följts upp.

Däremot får kartläggningen av stödet till utgivningen och bokförlag samt till bokhandel och försäljning sägas vara relativt utförlig.

Detsamma kan sägas om den statistik som tas fram av presstödsnämn- den och kulturrådet beträffande dagspressen resp. de kulturtidskrifter

som får statligt stöd.

2.3.7. Övrigt

Som har antytts vid flera tillfällen i det föregående saknas det i stort sett material rörande reklaminvesteringarna, bortsett från de ambitiösa ansatser som har .orts vid företagsekonomiska institutionen vid Göte- borgs universitet.

3. Överväganden och förslag

3.1. Inledning

Inom den ram som står till förfogande — 750000 kr. i kostnadsläget 1986/1987 — ryms endast en mindre del av önskvärda åtgärder.

Jag har mot denna bakgrund försökt att tillgodose några angelägna ön- skemål som är gemensamma för forskarna, praktikerna och beslutsfat- tarna. En satsning bör göras på dels mer systematisk dokumentation av mediepolitik och debatten om medieutvecklingen m.m., i första hand till stöd för de centrala beslutsinstanserna, dels informationsservice vid NORDICOM, dels slutligen, förbättringar av mediestatistikens kvali- tet och tillgänglighet.

Förslagen, som bygger på existerande strukturer, bör ses som tidsbe— gränsade projekt. En utvärdering av åtgärderna bör ske efter ca fem år, varefter ställning får tas till mera definitiva arrangemang. Av det nyss sagda följer att de institutioner som åtar sig de föreslagna aktiviteterna bör betrakta resurserna som "öronmärkta" — utvärderingen kan utmyn- na i en omfördelning av medlen för ändamålet.

Förslaget kan sammanfattas enligt följande.

a) Till ALB eller kabelnämnden knyts på projektbasis en kvalificerad kraft för bl.a. dokumentation av den offentliga debatten om medieutveck- lingen, mediepolitiska beslut samt av den tekniska utvecklingen på me- dieområdet. '

b) NORDICOM förstärks på projektbasis med en kvalificerad kraft för information om forskningsresultat m.m.

c) Till NORDICOM knyts vidare på halvtid en kvalificerad kraft för in- samling och bearbetning av mediestatistik. Förutsättningar skapas för publicering av en utgåva med viss periodicitet.

Jag övergår nu till att mer i detalj redogöra för innehållet i förslagets olika delar. 3.2 Förslag 3.2.1 Samordning av mediestatistiken

Som har framgått av avsnitt 2.2.6 har SCB:s projekt med översiktlig mediestatistik och utgivning av "Mediesverige" vid avdelningen för masskommunikation vid Göteborgs universitet många beröringspunk— ter. Det är mot den bakgrunden angeläget att undersöka möjligheten till samordningsvinster.

Man kan till att börja med konstatera att båda projekten öser ur i prin— cip samma källor. I SCB:s fall finns dock en specialkunskap beträffande bl.a. levnadsnivåundersökningarna och näringsstatistiken. Vidare bör man erinra om att SCB har kompetens beträffande den primärstatistik som tas fram rörande bl.a. biblioteksutlåningen.

Vad sedan beträffar Mediesverige, finns i projektet en forskningsinrik— tad kompetens samlad. Grunden har lagts för en analytisk och kom» menterande verksamhet. Det finns en kunskap om beteendeforskning av intresse liksom förutsättningar för en systematisk materialinsam— ling på vissa sektorer.

Mot den här angivna bakgrunden har jag diskuterat med SCB och de ansvariga för Mediesverige om en samordning av de båda projekten. Jag har därvid utgått från att huvudman för en reguljär verksamhet av

Mediesveriges typ skulle vara NORDICOM. Vidare har min utgångs— punkt varit att det skulle finnas naturliga kontaktkanaler mellan Me— diesverige i dess nya tappning och SCB så att företrädare för Mediesve— rige får säte och stämma i SCB:s samrådsgrupp för översiktlig medie— statistik och att i den referensgrupp som jag kommer att föreslå knyts till statistikproduktionen vid NORDICOM även ingår företrädare för SCB.

Med denna allmänna organisatoriska inramning har jag övervägt föl— jande arbetsfördelning. SCB skulle koncentrera sin verksamhet inom mediestatistiken till utgivning av en årlig publikation med översiktlig statistik. Mediesverige i dess nya tappning skulle förslagsvis vartannat år publicera en mer fyllig publikation med mera av analyser och kom— mentarer.

Mina förslag tar inte särskild hänsyn till behovet av finansiering av re- klamstatistikframtagningen vid företagsekonomiska institutionen'vid Göteborgs universitet. Det får bli en avvägningsfråga inom ramen för NORDICOM, om man skall kunna stödja den verksamheten.

När jag samrått med SCB i denna fråga har man från myndighetens si— da framhållit att SCB:s ekonomiska resurser inte tillåter framställning av en publikation av det omfång som man ursprungligen hade tänkt sig. En resursförstärkning krävs med ca 50 000 kr. Vidare har man än— fört att om utvecklingsarbete inom massmediestatistiken skall kunna utföras för att eliminera de problem som föreligger inom massmediesta— tistiken det enligt SCB:s bedömning behövs en resursförstärkning i storleksordningen 100 000 kr. under tre år årligen.

Enligt min mening får ställning tas till den begärda resursförstärk- ningen med 50 000 kr. i samband med att en ny treårsplan görs upp för SCB. Den ram som står till förfogande för den här aktuella utredningen räcker inte för ändamålet. Vad sedan gäller utvecklingsarbetet med massmediestatistiken, utgår jag med stöd av de skrivningar som finns i budgetpropositionen 1987 rörande mediestatistiken från att det dels skall vara möjligt att skapa utrymme för visst sådant utvecklingsarbe-

te inom SCB:s egna anslag. I övrigt får ställning tas till en sådan re— sursförstärkning i ett senare skede, förslagsvis när ny plan fastställs.

3.2.2 , Dokumentation av debatten om medieutvecklingen m.m.

Bakgrund: Rundfrågan till berörda myndigheter har bl.a. visat att det finns ett stort behov av en samlad dokumentation av debatten om me- dieutvecklingen. Vissa av mediemyndigheterna — t.ex. kabelnämnden — och Filminstitutet försöker att genom klippservice hålla sina medarbe— tare åjour med dagsdebatten, men en samlad dokumentation av debat- ten om — och i — alla massmedier saknas. Från många håll utanför den inre cirkeln av departement och "mediemyndigheterna" har omvittnats svårigheter att hålla sig underrättad om fattade mediepolitiska beslut samt om beredningsläget för beslut i vardande. Vissa av de tillfrågade på den kommunala sidan har efterlyst något slag av clearingcentral. Bevakningen av den tekniska utvecklingen av massmedierna, slutli- gen, saknar som framgått av det föregående en replipunkt: utifrån sina utgångspunkter bevakar bl.a. ALB, Filminstitutet och SR—koncernen den tekniska utvecklingen — men en samlad bevakning och dokumenta- tion saknas.

_Uppgifter: För att helt avhjälpa de redovisade bristerna skulle krävas åtskilliga väl kvalificerade handläggare. För den eller de (för den hän— delse att tjänsten delas på två, jfr nedan) som engageras för ändamålet gäller det att skaffa sig överblick och att med utgångspunkt från de riktlinjer som uppdragsgivarna — dvs. i första hand utbildningsdeparte- mentets medieenhet och mediemyndigheterna — anger försöka komplet— tera de insatser som görs så att hela massmedieområdet belyses. Exem— pelvis kan man överväga kompletteringar till de klippsammanställ— ningar som redan görs inom vissa sektorer. Det primära är att det finns någon med överblick som snabbt kan hänvisa till olika källor eller för specifikt ändamål på uppdrag av någon av myndigheterna göra sam— manställningar.

Funktionen skall alltså i första hand betjäna de myndigheter som har uppgifter på medieområdet och regeringskansliet. Den skall också ut— göra en förbindelselänk med NORDICOM, i båda riktningarna. Givan— de i betydelsen att den fortlöpande uppdaterar t.ex. NORDICOM:s för- teckning av mediepolitiska beslut, tagande, i så måtto att den, när så erfordras, för de centrala beslutsinstansernas räkning via NORDICOM tar in information om t.ex. mediestatistik och forskningsresultat.

Det är inte osannolikt att tjänsten kan behöva delas på två handläggare med hänsyn till behovet av tekniska specialkunskaper. Ett samarbets- arrangemang med Filminstitutet skulle också kunna prövas.

Placering av tjänsten: Enligt min mening finns två möjliga ”värdmyn— digheter", nämligen antingen arkivet för ljud och bild (ALB) eller ka- belnämnden. För att placera funktionen hos ALB talar att ALB, ehuru utan egentliga uppgifter av mediepolitisk natur, faktiskt av de aktuella institutionerna har det mest vidsträckta bevakningsansvaret. Dessut- om har ALB breda kontaktytor med masskommunikationsforskningen. Kabelnämnden skall följa utvecklingen i Sverige och utomlands när det gäller kabelsändningar. Det kan vara motiverat att lägga tjänsten där med tanke på att förmodligen kabel— och satellitfrågor kommer att spe- la en stor roll i mediedebatten och mediepolitiken under den närmaste framtiden. En kombination av någon av de två myndigheterna och SFI är också tänkbar, varvid de tekniska frågorna skulle åvila institutet. Det bör understrykas att — oavsett var tjänsten eller tjänsterna hamnar — skall inriktningen bestämmas efter samråd med de berörda myndig— heterna enligt närmare direktiv från utbildningsdepartementet, vars medieenhet ju också är intressent.

3.2.3. Utbyggd informationsservice vid NO RDlCOM

Bakgrund: N ORDICOMzs möjligheter att bistå med forskningsinforma- tion om massmediefrågor skulle kunna utnyttjas bättre, om personalen förstärktes. Genom att den Stockholmsbaserade funktionen skall förse NORDICOM med information rörande bl.a. medieteknisk utveckling, mediedebatt och mediepolitiska beslut (jfr 3.2.3), breddas NORDI-

COMzs område. Härtill skall läggas att insamling och bearbetning av viss mediestatistik förläggs till N ORDICOM, enligt vad jag föreslår i det följande Gfr 3.2.4).

Huvudsakliga uppgifter: Tjänsten bör utgöra en allmän förstärkning av NORDICOM:s informationsservice för att förbättra möjligheterna för NORDICOM att åta sig större uppdrag för offentliga utredningar och andra intressenter. I uppgifterna ingår även marknadsföring av NOR- DICOM:s s tjänster och spridning av information om vilka upplysning- ar som NORDICOM kan fournera.

3.2.4 Handläggare av mediestatistik vid NORDICOM

Bakgrund: För en redogörelse av nuläget beträffande mediestatistik hänvisas till avsnitt 2.2.6. Förslaget innebär i denna del att förutsätt- ningar skapas för fortlevnad och utveckling av projektet Mediesverige. NORDICOM får möjlighet att driva och vidareutveckla statistiksam- manställningen samt får ansvaret för publiceringen av en samman— ställning, förslagsvis vartannat år. Samarbete förutsätts med SCB en— ligt vad som anges i avsnitt 3.2.1.

Huvudsakliga uppgifter: Insamling och bearbetning av relevant medie- statistik. Redigering av publikation och informationsservice.

Organisatorisk inramning: Till tjänsten skall vara knutet ett råd som sammanträder förslagsvis två gånger om året. I gruppen skall ingå fö- reträdare för forskningen, SCB samt någon eller några av ”mediemyn— digheterna”.

3.2.5. Ekonomiska beräkningar

Helårsbudgeten för de skisserade åtgärderna framgår av nedanstående sammanställning.

Göteborg: Handläggare-info. 200 000 Sekreterare m.m. 70 000 Handläggare (50 %) — statistik 100 000 Referensgrupp—statistik 10 000 Övrigt 50 000 430 000 Stockholm: Handläggare 200 000 Sekreterare m.m. 70 000 Övrigt 50 000 320 000

750 000

Med "Sekreterare m.m." avses både kostnader för sekreterarhjälp och andra kringkostnader. Ovanstående kalkyl bör kunna ändras inom an- givna ramar, bl.a. vad avser fördelningen mellan sak- och personal- kostnader.

Under ”Övrigt" har medel beräknats för viss dator— och kopieringsut- rustning samt för prenumerationer, viss litteraturanskaffning samt re- sor och konferensdeltagande.

I fråga om tryckkostnaderna för publikationen av mediestatistik får förutsättas att de skall kunna täckas av försäljningsinkomsterna. Det är dock troligt att en utvecklingskostnad måste budgeteras, som inte kan täckas i det korta perspektivet.

Jag har avstått från att beräkna några inkomsteri initialskedet. N atur- ligtvis bör avgifter baserade på självkostnaden tas ut vid kopiering, do- kumentleveranser och sökningar i databaser. Ett uttag av avgifter bör också övervägas för mera omfattande utredningsuppdrag. Jag utgår vi- dare från att det skall gå att differentiera avgifterna för uppdrag som

görs för myndigheternas och regeringskansliets räkning å ena sidan och externa beställningar å den andra sidan.

Som har framgått av forskningspropositionen står för 1989/90 till förfo- gande endast 330 000 kr. i 1986/87 års kostnadsläge. Enligt forsknings— propositionen skall verksamheten starta "i början av år 1990".

Mot den angivna bakgrunden föreslår jag följande etappindelning.

Etapp 1 (budgetåret 1989/90) För att kontinuitet skall garanteras i verksamheten med Mediesverige bör statistikhandläggaren vid NOR- DICOM anställas fr.o.m. ingången av budgetåret. Vidare bör informa— tionshandläggartjänsten besättas på hel— eller deltid fr.o.m. början av år 1990. NORDICOM bör ha stor frihet att fördela medel mellan perso- nal— och andra omkostnader.

Etapp 2 (budgetåret 1990/91): Verksamheten vid den Stockholmsbase— rade funktionen startar.

3.2.6 Genomförande

De föreslagna åtgärderna förutsätts sålunda genomföras i två etapper. Hela det anslag som avsatts för ändamålet kommer att vara tillgäng— ligt fr.o.m. budgetåret 1990/91.

De åtgärder som föreslås sättas in fr.o.m. nästa budgetår bör enligt min mening kunna beslutas utan föregående remissomgång. Som jag redo— visat i det föregående har samråd ägt rum med NORDICOM, SCB samt de ansvariga för "Mediesverige”. Jag har i olika sammanhang redovisat tankegångarna bakom förslagen för representanter för berörda myn- digheter och för masskommunikationsforskningen. Jag har därvid kun- nat konstatera att det finns en bred uppslutning kring tanken på en för- stärkning av NORDICOM.

För att förbereda de åtgärder som ska till fr.o.m. nästa budgetår bör lämpligen en mindre organisationskommitté tillkallas. I kommittén bör

ingå företrädare för SCB, NORDICOM, forskningsvärlden och vissa myndigheter. Kommittén bör förbereda samarbetsöverenskormnelsen mellan SCB och NORDICOM och de eventuella närmare föreskrifter som kan behöva utfärdas i samband med anslagstilldelningen till NOR- DICOM. Vidare bör regler för taxesättning av informationstjänster som tillhandahålls av N ORDICOM utarbetas.

N är det gäller förslagen avseende budgetåret 1990/91, dvs. den Stock- holmsbaserade tjänsten, bör dessa remitteras. Organisationskommit- tén bör få i uppdrag att med beaktande av sypunkterna i remissom- gången lämna in en anslagsframställning för etapp 2 före den 1 septem- ber 1989. Kommittén bör därvid också kunna föreslå sådana föränd- ringar i åtgärderna under den första etappen som kan vara påkallade med hänsyn till den slutliga utformningen av insatserna under 1989/ 90.

4. Relationer mellan forskare och beslutsfattare

4.1. Inledning

Jag har i tidigare avsnitt berört den svenska masskommunikations— forskningens inriktning och struktur. De invändningar och synpunkter som masskommunikationsforskarnas organisation har redovisat be— träffande utredningen återges i direktiven (se bilaga 1). I direktiven görs det vidare klart, att utredningen inte skall syssla med frågor som rör forskningens organisation, inrättandet av professurer etc. Sam- tidigt sägs det att jagi görligaste mån skall sträva efter att utforma åt- gärderna för att förbättra beslutsunderlaget så att det också blir till stöd för forskningen.

Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare (FSMK) har efter det att direktiven publicerats i en ny skrivelse som ställts till utred— ningen framfört ytterligare synpunkter. Med utgångspunkt härifrån vill jag (inom de ramar som direktiven drar upp) något kommentera för- hållandet mellan forskare och beslutsfattare på masskommunikations— området.

4.2. Skrivelse från Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare

FSMK erinrar inledningsvis om sin tidigare skrivelse i frågan (refere- ras i direktiven). Man varnar för att inrätta ett centralt organ på det mediepolitiska området. En sådan ”resurs” skulle enligt FSMK lätt

kunna utvecklas till ett allmänt styrorgan på medieområdet, liksom det skulle kunna komma att bli beroende av branschintressen. Enligt FSMKzs mening är det principiellt viktigt att mediepolitiskt underlag tas fram av oberoende organ. Härvidlag spelar universitet och högsko- lor en betydelsefull roll.

Enligt FSMK är en fast forskningsorganisation en viktig förutsättning för både tillämpad forskning och grundforskning inom massmedieom- rådet. Det finns idag ett antal institutioner som fått en sådan central ställning att de rimligen i en snar framtid borde tillföras professurer i masskommunikation eller massmedieforskning till vilken den långsik— tiga forskningsverksamheten kunde byggas upp. För sin ståndpunkt anför FSMK flera argument. För det första är professurer och forskar— utbildning en förutsättning för en långsiktig kunskapsuppbyggnad. För det andra är en sådan forskningsorganisation det enda som på sikt kan garantera också den tillämpade forskningens kvalitet. Ett tredje argu— ment för en sådan utbyggnad av masskommunikationsforskningen är att den skulle underlätta forskningsanknytningen av den expanderan- de journalist— och informationsutbildningen. Slutligen framhåller FSMK att institutioner av det här slaget redan finns i ett stort antal länder vilket visat sig stimulerande för forskningens kvalitet.

FSMK anser att den ekonomiska insatsen för att realisera en nationell uppbyggnad av forskningsområdet knappast är avskräckande. Efter- som det finns klara strukturer att utgå från skulle det för mindre än 1,5 milj.kr. vara möjligt att bygga upp en fast organisation för den svenska masskommunikationsforskningen.

4.3. Bedömning

För egen del ärjag som framgår av direktiven förhindrad att uttala mig om värdet av en fast forskningsorganisation av det slag som FSMK fö- respråkar; frågan skall tas upp i samband med förberedelserna för näs— ta forskningspolitiska proposition. Däremot finns det enligt min me- ning anledning att något beröra de allmänna relationerna mellan masskommunikationsforskarna och beslutsfattarna på massmedieom—

rådet. Jag är väl medveten om att mycket av det som jag kommer att anföra i det följande inte är specifika problem för masskommunika— tionsforskningen utan har generell karaktär och gäller forskarnas för— hållande till beslutsfattare överhuvudtaget.

Det är ett allmänt intryck att masskommunikationsforskare skulle kunna anlitas betydligt mera för att ta fram mediepolitiskt beslutsun— derlag. Det gäller både regeringskansliet, centrala myndigheter, insti- tutioner, organisationer osv. samt kommuner och landsting. Det skulle behövas mera information om forskningen; utan tvekan saknar många forskare förmågan att popularisera sin verksamhet och resultatet av si- na forskarmödor. På den andra sidan saknar de som beslutar om ut- läggning av utredningsuppdrag etc. ofta överblick över forskningsläget och kännedom om forskarnas inriktning.

En fråga som får bedömas i sitt sammanhang är forskningens meritvär- de. För egen del kan jag bara konstatera att det verkar vara få av de masskommunikationsforskare som lämnat forskningen som hamnat på andra poster inom masskommunikationssektorn, som beslutsfattare el— ler "praktiker".

De åtgärder som jag föreslår, bl.a. för förstärkning av NORDICOM, syf- tar bl.a. till att förbättra forskningsinformationen och att ge tillfälle till flera kontakter mellan forskare och beslutsfattare. Samrådsförfarandet kring den skisserade statistikfunktionen kan också tjäna som kontakt— punkt

5. Sveriges Radios avdelning för publik— och programforskning

5 .1 Inledande synpunkter

Direktiven fastslår att det inte längre är aktuellt att överväga någon utbrytning av en del av Sveriges Radios publik— och programforsk— ningsavdelning (PUB) av det slag som förutskickades i forskningspro- positionen. Däremot sägs, att jag bör vara oförhindrad att inventera oli- ka samarbetsområden för PUB mot bakgrund av de insatser som jag kommer att föreslå.

Eftersom PUB är den i särklass största forskningsinstitutionen i Sveri- ge när det gäller masskommunikationsforskning, är det naturligt för mig att närmare studera samspelet både mellan övrig forskning och PUB och mellan beslutsfattare på det mediepolitiska området och PUB.

5.2. Bakgrund

Sedan 1940—talet har det inom Sveriges Radio bedrivits publikunder- sökningar och publikmätningar. Verksamheten expanderade i och med tillkomsten av nya radiokanaler samt TV 2. Tidigt infördes i samband med publikmätningarna möjlighet att ställa andra frågor från bland annat olika externa beställare.

I början av 1970—talet blev de externa beställningarna för omfattande och avdelningen måste omorganiseras. Sedan dess har PUB mer preci- serade mål.

PUst uppbyggnad var — och är — helt och hållet en företagsintern ange- lägenhet. I direktiven till 1974 års radioutredning anförde utbildnings— ministern att utredningen borde undersöka om en del av PUB—verk— samheten kunde läggas på ett självständigt institut. Huvudmotivet var att ett organ för undersökningar av publikreaktionerna borde stå fritt gentemot det programproducerande monopolföretaget.

Radioutredningen togi sin tur i en skrivelse år 1975 tillsammans med 1972 års pressutredning upp frågan. Initiativet ledde till att massme— dieforskningsutredningen tillkallades år 1975. Den sistnämnda utred— ningen avstyrkte i sitt slutbetänkande (SOU 1977:11) en uppdelning av skisserat slag. Utredningen konstaterade att det övergripande målet för PUB-forskningen måste vara att ge beslutsunderlag för olika in- stanser inom Sveriges Radio.

I den efterföljande remissbehandlingen av massmedieforskningsutred— ningens betänkande redovisades inte några avvikande uppfattningar av betydelse.

Frågan avskrevs sedermera.

I prop. 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet under den nu löpan— de avtalsperioden föreslogs att Sveriges Radio skulle redovisa den forskningsverksamhet som bedrivs inom koncernen och om den kan de— las upp i sådan forskning som är avsedd att tjäna som beslutsunderlag för koncernen och mer allmänt betonad forskning. Frågan skulle däref— ter bli föremål för en särskild utredning för att utröna om en av allmän- na medel bekostad utrednings— och forskningsresurs behövs vid sidan av Sveriges Radio för att ta fram underlag för beslut i massmediepoliti— ska frågor.

Sveriges Radio redovisade sina överväganden i samband med anslags— framstållningen för budgetåret 1988/89.

Slutsatsen av Sveriges Radios bedömningar var, att den publik— och programforskningsverksamhet som bedrivs inom koncernen kvantita-

tivt och kvalitativt har anpassats efter koncernens behov. ForskningS- resultaten ligger till grund för beslut på policyplanerings— och produk- tionsnivå. Vidare har resultaten betydelse för såväl kortsiktiga som långsiktiga beslutsprocesser. Eftersom dessutom de forskningsresurser som PUB disponerar, databaser m.m. är tätt integrerade med varandra och inte kan separeras utan att allvarliga komplikationer skulle uppstå ansåg Sveriges Radio det inte rationellt att överväga en uppdelning på allmän resp. koncernanknuten forskningsverksamhet.

Denna uppfattning biträddes sedermera av kulturministern i 1988 års budgetproposition.

5.3. Nuvarande verksamhet

De övergripande målen för Sveriges Radios publik— och programforsk- ningsverksamhet är:

- att öka och sprida kunskapen om radions och televisionens kända och möjliga verkningssätt med utgångspunkt från kunskap om masskom- munikationsprocessen, -— att ge underlag för beslut i frågor som rör radio och TV på policy, pla— nerings— och produktionsnivå, — att ge underlag för diskussioner om radio, TV och övriga massmedier inom och utanför företaget.

Härutöver bedrivs viss forskning inom följande områden:

— metodutvecklingsprojekt för utveckling av t.ex. intervjumetoder, upp- läggning av databaser etc., — projekt med externa beställare eller med extern finansiering, nämlig- en * projekt som initieras av PUB men genomförs med extern medfi- nansiär. Exempel på sådana projekt är Mediebarometern Gfr av— snitt 2.2.6), Småbarnsbarometern och Kulturbarometern, vilka stöds av Dagspresskollegiet och statens kulturråd

* projekt för vilka koncernbolag och externt företag eller organi- sation står som medbeställare och finansiär. Som exempel kan nämnas den undersökning av hemelektronik i Sverige år 1985 som beställdes av Sveriges Radio, televerket och radiobranschens sam— arbetsråd

* projekt med enbart extern beställare och finansiär t.ex. telever- ketsTV—hushållsräkning.

De externt finansierade projekten har i snitt motsvarat sex procent av budget.

PUB är organisatoriskt en del av moderbolaget Sveriges Radio men be- tjänar samtliga programbolag. Det finns en ledningsgrupp för PUB, där programbolagen är representerade. Budgeten för PUB är f.n. drygt 10 milj. kr. Härav utgör ca 80 % personalkostnader.

Koncernholagen står för ca 65 % av avdelningens budget genom beställ-

ningar som programbolagen lägger ut på avdelningen för varje budget- år.

De externa intäkterna är av två slag, dels forskningsprojekt för externa beställare dels försäljning av rapporter. Bestämmelsen om extern fi— nansiering är inte enbart ekonomiskt betingad. Den har också till syfte att ge PUB incitament till kontakter utanför koncernen. Den stimulans detta innebär för en forskningsinstitution anses ha ett särskilt värde.

1 Sveriges Radios rapport om PUB sägs beträffande ev. avnämarstyr— ning att i praktiken fungerar samarbetet mellan beställare och forsk- ningsavdelning snarare som en dialog, i vilken forskarnas sakkunskap och omdöme har mycket stor betydelse. Flera av bolagens projektbe- ställningar har skett efter förslag från PUB.

FUB:s arbete f.n. präglas i mycket av uppföljning och utvärdering av genomförda förändringar inom TV och radio. Således studeras f.n. ef- fekterna av kanalreformen och eftermiddagssändningarna i TV samt införandet av P 4 i radio. Därtill kommer "omvärldsstudier" för att pla-

cera in Sveriges Radio i det audiovisuella landskapet. Det gäller till- växten av elektroniska medier, användningen av video och satellit-TV etc. De ca 50 projekt som årets arbetsplan omfattar kan rangeras i föl— jande huvudgrupper.

— konsumtionsmönster och levnadsvanor, —publikräkningar, - kunskaps— och informationsmedel, — underhållning, fiction och musik, — övriga projekt.

PUB ger ut en årsbok rörande forskningen om radio och television.

5.4. Bedömning

Tid efter annan har röster höjts för att den publik— och programforsk- ning som inte är direkt knuten till den löpande programverksamheten skall förläggas till en från Sveriges Radio—koncernen fristående institu- tion. Förespråkarna för en sådan modell menar att endast på så sätt är det möjligt att garantera integritet och kritisk granskning av program— verksamheten. Denna mening förfäktades av en del debattörer under den tid då SR hade monopolställning. På delvis andra bevekelsegrunder förs samma åsikt fram även nu, när monopolet håller på att vittra bort.

För egen del kan jag från strikt principiella utgångspunkter finna sym— pati för den skisserade, ”rena", modellen. Med hänsyn till det grundmu- rade anseende som självständig forskningsinstitution som PUB under senare år fått i förhållande till uppdragsgivarna/programbolagen bedö- mer jag emellertid risken som ytterst liten att avdelningen skulle börja "vinkla" sina undersökningar för att tillgodose ett behov av tillrätta- lagt argumentationsmaterial till sina huvudmän. I sin egenskap av pu- blic service—företag är koncernen vidare noga observerad av de andra aktörerna på mediemarknaden, av de politiska partierna och de stora intresseorganisationerna. Det Skulle omedelbart straffa sig om koncer- nens forskning och publikmätning resulterade i partsinlagor. Det bör alltså utomordentligt starka skäl till för att man skall överväga den be-

svärliga omorganisation som måste genomföras, därest delar av PUB skall läggas utanför koncernen.

Det är inte osannolikt att andra typer av publikmätningar - vid sidan av PUB:s — kommer att prövas i vårt land i takt med att satellitsänd- ningarna kan tas emot av en större del av befolkningen. Det är angelä— get att en öppen metoddiskussion förs mellan PUB och övriga undersö- kare. Det gäller även undersökningen av närradiolyssnandet.

Såvitt jag har kunnat finna har PUB således stor integritet i förhållan— de till aktörerna inom SR—koncernen. Det är de vetenskapliga kriteri- erna som är utslagsgivande. Jag finner det mot den bakgrunden själv- klart att man utanfor koncernen, t.ex. inom myndighetsvärlden och på regeringskansliet, skulle kunna utnyttja PUB för forsknings— och ut- redningsuppgifter av massmediepolitisk natur.

6. Samarbete mellan myndigheter på medieområdet

6.1. Bakgrund

I direktiven till utredningen läggs stor vikt vid samordningsmöjlighe— terna mellan berörda myndigheter. I första hand avses därvid kabel— och närradionämnderna, arkivet för ljud och bild (ALB) samt radio- nämnden. Det hänvisas till direktiven till den dåvarande organisa— tionskommittén för kabel— och närradionämnderna, i vilken diskutera— des samlokalisering mellan de nämnda myndigheterna.

Vidare har i olika sammanhang tanken förts fram på att samlokalisera bl.a. ALB med Filminstitutet.

Statskontoret har i april 1988 redovisat en översyn av små myndighe— ter i form av en förstudie. I sin rapport (1988:23) behandlar statskonto- ret bl.a.”ljud och bildmyndigheter” till vilka räknas statens biografby- rå, ALB, radionämnden, kabelnämnden och närradionämnden. Stats- kontoret konstaterar att dessa myndigheter är små, har näraliggande verksamhetsområden och delvis likartade uppgifter. Samtliga myndig- heter är av olika skäl i behov av nya lokaler.

Statskontoret föreslår att förutsättningarna prövas för en långtgående samordning av de nämnda myndigheterna. Det bör därvid enligt stats- kontoret undersökas om de olika beslutsorganen kan betjänas av ett och samma kansli inom ramen för en gemensam personalorganisation, "med en gemensam resurstilldelning och gemensamt resursutnyttjande även i övrigt”. Enligt statskontoret kan en sådan gemensam organisa-

tion leda till ett effektivare resursutnyttjande, större flexibilitet och minskad sårbarhet. Det borde härvid bli lättare att också hantera såda- na förändrade krav som rör kompetens och resursbehov inom myndig— heterna som kan bli följden av förändringar som kommer att ske på det massmediala området. Statskontoret föreslår att en studie genomförs rörande möjligheterna och formerna för att inom en myndighetsram om ett långtgående gemensamt resursutnyttjande kunde inrymma skilda beslutsorgan.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till statskontorets förslag i denna del.

6.2. Bedömning

I min rundfråga till de berörda myndigheterna har samtliga visat sig mycket positiva till samlokalisering. Det finns naturliga berörings- punkter dem emellan; det bör sålunda noteras att samarbete redan för— siggår t.ex. när det gäller kabelnämnden och ALB vad avser bandning av satellitprogram, ALB och SFI vad avser arkivering av film etc. Na— turligtvis skulle en samlokalisering kunna leda till ytterligare samord— ningsvinster. Det gäller bl.a. på datasidan. Jag kan emellertid inte ta ställning till det av statskontoret skisserade förslaget till gemensam kansliorganisation. Sammanfattningsvis kan jag på grund av att lokal- frågan inte avancerat särskilt långt inte ge några konkreta förslag till samordning mellan de berörda myndigheterna i dagsläget. Möjligheter— na till ökat samarbete får kontinuerligt prövas inom de lokallösningar som erbjuds. Mitt förslag om en kvalificerad kraft som skall knytas till antingen kabelnämnden eller arkivet för ljud och bild men som skall betjäna de övriga myndigheterna är ett led i dessa strävanden.

Härutöver utgår jag från att det skall vara möjligt att intensifiera det tekniska samarbetet rörande anskaffning och utnyttjande av teknisk utrustning samt, inte minst, bibliotekssamarbetet, där Filminstitutets bibliotek utgör ett naturligt ankare.

Kommittédirektiv

Utredning om åtgärder för att förbättra underlaget för massme- diepolitiska bedömningar m.m.

Dir. 1988zl4 Beslut vid regeringssammanträde 1988—04—14

Statsrådet Göransson anför.

1 Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas för att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80 bil. 6 s. 157 f.) förbereda insatser för att förbättra underlaget för mass- mediepolitiska bedömningar och beslut.

2 Bakgrund

2.1 Forskningspropositionen år 1987

Enligt riksdagens beslut (prop. 1986/87:80 bil. 6 s. 157 f., KrU 16, rskr 282) skall en utredning ges i uppdrag att förbereda inrättandet av forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning. Avsikten är att förbättra arbetsbetingelserna för massmedieforskningen samt att un- derlätta för dem som på olika sätt berörs av utvecklingen inom mass-

medieområdet att skaffa underlag för sina bedömningar. Detta gäller både statliga och kommunala organ, organisationsvärlden, näringsli- vet och allmänheten.

Enligt forskningspropositionen bör utredningsarbetet inriktas på att i första hand finna former för att samordna och effektivisera utnyttjan- det av de resurser som i dag finns hos myndigheter och institutioner på området. Dessa är, förutom forskningsverksamheten inom Sveriges Ra- dio (SR), arkivet för ljud och bild (ALB) och viss verksamhet inom Sven- ska Filminstitutet. Vidare berörs bl.a. kabelnämnden, närradionämn— den samt radionämnden.

I propositionen erinras om att SR har att — i enlighet med uttalanden av regering och riksdag i samband med beslutet med anledning av prop. 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet m.m. — redovisa om den forskningsverksamhet som bedrivs inom koncernen kan delas upp i så— dan forskning som är avsedd att tjäna som beslutsunderlag för koncer- nen och mera allmän forskning.

Den skisserade verksamheten skall enligt propositionen kunna starta i början av år 1990. En ekonomisk ram för ändamålet anges.

2.2 Vissa skrivelser

Med anledning av de refererade uttalandena i forskningspropositionen har Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare ( F SMK) i en särskild skrivelse rest vissa invändningar. Föreningen anför bl.a. att hittills genomförda statliga utredningar på medieområdet byggt på den forskning som förekommer på universitet och högskolor samt inom and— ra forskningsinstitutioner. Enligt föreningen bör en långsiktig kun— skapsuppbyggnad eftersträvas i stället för den enligt föreningen kort— siktiga verksamhet som den i propositionen skisserade resursen skulle utgöra.

I samband med anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 har S ue- riges Radio AB redovisat sina överväganden med anledning av de förut-

nämnda uttalandena om koncernens forskningsverksamhet. En studie av verksamheten vid publik— och programforskningsavdelningen vid Sveriges Radio (PUB) som företagits utmynnar i slutsatsen att koncer- nens egna behov motiverar en sammanhållen forskningsverksamhet inom koncernen. Enligt SR skulle en uppdelning av det slag som antyds i prop. 1986/87:99 medföra komplikationer, eftersom resurserna är tätt integrerade med varandra.

2.3 Forskning och utredningsarbete av mediepolitiskt intresse

Forskning och utredningsarbete av mediepolitiskt intresse, liksom lö- pande bevakning av medieutvecklingen, pågår för närvarande i olika sammanhang.

Filminstitutet, kabelnämnden, närradionämnden. statens biografbyrå och presstödsnämnden har bevakningsuppgifter inom sina resp. områ- den. ALB skall bevara det som offentliggörs som ljud och rörlig bild samt tillhandahålla samlingarna för forskningsändamål. Statens kul- turråd bevakar utvecklingen när det gäller vissa tidskriftskategorier, fonogram samt bokbranschen. Statistiska centralbyrån och statens pris— och kartellnämnd samlar in statistik och branschdata av betydel- se i sammanhanget.

Under de senaste decennierna har statliga utredningar tillkallats för att belysa utvecklingen inom delar av medieområdet och lämna förslag till mediepolitiska bedömningar eller åtgärder. Dessa utredningar har bl.a. gällt dagspressen, organisations— och kulturtidskrifterna, bok- branschen, filmbranschen, ny informationsteknologi och effekter av TV—reklam. Utredningarna har i flertalet fall resulterat i kartlägg- ningar och viktig dokumentation. Ofta har dock gällt, att när väl utred— ningen avslutats, ingen uppföljning skett av den uppgiftsinsamling och bevakning av utvecklingen som inletts.

Inom universitetsvärlden har en relativt omfattande masskommunika— tionsforskning vuxit fram såväl inom enskilda discipliner som på tvär- vetenskaplig grund. Olika strukturer har utvecklats lokalt. Statistikin-

samling och bearbetning sker i viss utsträckning. Forskningen är till övervägande del grundforskning, men det förekommer också många kortsiktiga projekt som finansieras av myndigheter, statliga utredning- ar och branschorgan. Från forskarhåll har tid efter annan påtalats att metodologiskt intressanta projekt stundom avslutats i förtid därför att anslagsgivaren/flnansiären inte fortsatt att stödja projektet i fråga när väl de efterfrågade uppgifterna levererats.

Den största enheten för masskommunikationsforskning i landet är den förut nämnda publik— och programforskningsavdelningen vid Sveriges Radio (PUB). Förutom den forskning som har direkt anknytning till koncernens programverksamhet driver PUB vissa projekt med extern finansiering, bl.a. från kulturrådet.

Löpande information om forskningsprojekt och delar av medieutveck- lingen finns att tillgå bl.a. genom den särskilda dokumentationscentra— len för masskommunikationsforskning (NORDICOM) som ger ut ny- hetsblad och en årsbibliografi. Andra informationskallor är årsböcker och vissa återkommande studier utgivna av PUB samt det branschen; knutna Dagspresskollegiet. Nyhetsbrev om medieutvecklingen ges ut av bl.a. Sveriges Radio och Nordiska Ministerrådet samt —- till helt nyli— gen — Filminstitutet (det s.k. Medierådet).

3 Utredningsuppdraget

3.1 Utgångspunkter

Jag vill först något kommentera FSMKzs tidigare refererade synpunk- ter på inriktningen av utredningsarbetet.

Såsom anges i propositionen skall de planerade insatserna ses mot bak— grund av behovet att förbättra bevakningen av medieutvecklingen. Det primära är således att förbättra underlaget för ett strategiskt besluts— fattande på olika nivåer. En grundläggande förutsättning för kun- skapsuppbyggnaden inom detta område är den masskommunikations—

forskning som förekommer framför allt inom högskolan. Det är angelä— get att de åtgärder som nu planeras för att förbättra handlingsbered— skapen på det mediepolitiska området utformas så att de så långt möj- ligt kan bli till stöd också för denna forskning. De förslag som FSMK lägger fram till hur masskommunikationsforskningen skall stärkas or— ganisatoriskt får bedömas i ett sammanhang inför nästa forskningspro- position. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsde- partementet.

Den resursförstärkning som aviseras i forskningspropositionen är att se som ett komplement till de insatser som redan görs för att tillgodose be- hovet av ett medie— och kulturpolitiskt helhetsperspektiv. Detta är an- geläget mot bakgrund både av den med nödvändighet sektorsvisa upp— delningen i myndigheternas och institutionernas bevakning och av att medier som tidigare varit åtskilda nu blir alltmer integrerade med var- andra.

Resursförstärkningen bör vidare kunna användas för att möjliggöra kontinuitet i bl.a. sådan informationsinsamling som initieras av statli— ga utredningar och branschorgan som bedöms vara värdefull från mass— mediepolitisk synpunkt.

En grundläggande förutsättning bör vara att tillämpningen av en för- ändrad massmedieteknologi bör anpassas till medborgarnas och sam- hällets behov. Följaktligen bör ensidig bevakning och informations- spridning gällande tekniska utvecklingsfrågor undvikas.

Prioriteringar blir alltså nödvändiga, med utgångspunkt i dels en be- hovsanalys, dels en kartläggning av de insatser inom forskning, doku- mentation, information som för närvarande görs inom den offentliga sektorn och på privat initiativ.

Av forskningspropositionen framgår att — sedan hänsyn tagits till vissa andra ändamål — 750 000 kr. i 1986/87 års prisläge står till förfogande för de nya insatserna. Denna ram bör vara utgångspunkten för bedöm— ningen av vad som skall prioriteras om staten ensam skall finansiera den planerade verksamheten. Utredaren bör sondera möjligheterna till

kompletterande finansiering från t.ex. kommunalt, landstingskommu— nalt och privat håll. Dessa sonderingar samt berörda myndigheters och institutioners åtaganden får sedan utvisa om det finns förutsättningar för en expansion av verksamheten på sikt.

3 .2 U ppläggning av utredningsarbetet

Från de angivna utgångspunkterna bör en kartläggning göras av vilka aktiviteter av intresse som pågår inom såväl den offentliga som den pri- vata sektorn när det gäller mediepolitiskt betingade utredningar, be- vakning av medieutvecklingen, dokumentationsverksamhet och informa- tion till olika intressenter om medieutvecklingen.

Kartläggningen bör sedan ställas mot en behovsanalys för berörda stat- liga och kommunala organ, organisationer m.fl. och en bedömning av vilka insatser som borde kunna tillgodoses av dem själva och vad som bör stödjas med de medel som står till förfogande för ändamålet.

Jag har berört finansieringsförutsättningarna i det föregående. En be— dömning bör göras av vilken typ av projekt som torde kunna finansieras avgiftsvägen. Riktlinjer för en avgiftsfmansiering bör skisseras.

Som jag har anfört i propositionen bör stor vikt fästas vid samordnings- möjligheterna mellan berörda myndigheter. Jag tänker då bl.a. på den pågående datoriseringen inom flera av myndigheterna, som bör under— lätta uppgiftsinsamling för de här aktuella syftena. Gemensamma bib— lioteks— och dokumentationsfunktioner bör också övervägas liksom sambruk av specialistkompetens. I största möjliga utsträckning bör de medel som ställs till förfogande vara öronmärkta och skall således inte räknas in i resp. myndighets ordinarie budget. Av stor betydelse i sam- manhanget är givetvis om en samlokalisering går att realisera mellan i första hand ALB och närradio— och kabelnämnderna samt radionämn- den. Jag vill hänvisa till vad jag anförde i frågan i mina direktiv till den tidigare organisationskommittén för kabel— och närradionämnderna (dir. 1985z26).

Vid min anmälan av anslagsberäkningar m.m. för Sveriges Radio i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 511) har jag re- dovisat att jag med hänvisning till vad SR anfört i frågan inte anser att en eventuell utbrytning av delar av PUB från SR bör övervägas. Utre- daren bör emellertid vara oförhindrad att inventera olika samarbets— områden för PUB mot bakgrund av de föreslagna insatserna.

Hur de nya insatserna skall organiseras får givetvis bestämmas mot bakgrund av vilken typ av aktiviteter som prioriteras. I första hand bör övervägas att anknyta verksamheten till existerande institutioner på området. En flexibel organisation bör eftersträvas.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt för att resultatet skall kunna pre- senteras i sådan tid att regeringen kan redovisa anslagsberäkningar i 1989 års budgetproposition. Förslag till medelsanvändning bör därför inlämnas senast den 30 augusti 1988.

Utredaren bör beakta vad som anförts i regeringens direktiv (dir. 1984: 5) angående utredningsförslagensinriktning.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om ar- kiv, bibliotek, litteratur, film, videogram, rundradioverksamhet samt stöd till dagspress och tidskrifter

att tillkalla en särskild utredare — omfattad av kommittéförordning— en (19761119) — med uppgift att förbereda insatser för att förbättra un- derlaget för massmediepolitiska bedömningar och beslut samt

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaden skall belasta det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Utredningar m.m. 5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

Rundfråga till vissa Bilaga2 myndigheter m.m.

Checklista på omstående sida tillställdes de myndigheter som framgår av sändlista. I något omarbetad form tillställdes listan vidare ett mind- re antal kommuner och landsting samt organisationer och branschor- gan. Svaren lämnades vid muntliga intervjuer. Vissa av de tillfrågade valde därtill att komma in med skriftliga synpunkter.

1. Syftet med rundfrågan

— Att kartlägga vad som görs f.n. för att få fram underlag för mediepoli- tiska bedömningar och beslut.

— Att få en uppfattning om behoven av ett förbättrat underlag.

2. Vissa avgränsningar m.m.

Medieområdet innefattar i detta sammanhang tidningar, tidskrifter, böcker, radio och TV, film, fonogram och videogram samt informations- databaser och telekommunikationer, när dessa används i en masskom- munikationsprocess.

De åtgärder som kan tänkas inom ramen för den anvisade medelsramen avser insamling och bearbetning av data om produktions—, distribu- tions— och spridningsförhållandena inom massmedieområdet, informa— tion om utvecklingen och om forskningsrön inom området samt doku— mentationsaktiviteter.

3. Pågående aktiviteter

Bedriver Ni någon aktivitet enligt ovan?

Grundas verksamheten på ett regeringsuppdrag eller på beslut inom in— stitutionen?

Ungefärlig årlig kostnad? Finansierar Ni forskning inom området?

Hur dokumenteras de insamlade uppgifterna? Har utomstående till- gång till materialet och under hur lång tid?

Samarbetar Ni i bevakningen av massmedieutvecklingen med myndig- heter eller andra intressenter?

Har Ni litteratur och tidskrifter med anknytning till området? För- värvspolicy?

4. BehovsinVentering

Vilken typ av information som skulle kunna skaffas genom en resurs av

skisserat slag saknar Ni f.n.?

Skulle Ni själva kunna ta fram informationen, om Ni fick en medelsiör-

stärkning?

Möjligheter till samarbete med andra institutioner/organisationer?

5. Samarbetet med forskningen

Hur regleras samarbetet?

Kontakter med NORDICOM?

6. Synpunkter på nyhetsbrev

Behov av löpande information om massmedieutvecklingen?

Sändlista

kungl. biblioteket arkivet för ljud och bild ') talboks— och punktskriftsbibliotektet statens kulturråd

presstödsnämnden

statens biografbyrå

Filminstitutet ') radionämnden ') kabelnämnden *) närradionämnden ')

televerket Handelsflottans kultur— och fritidsråd statens pris— och kartellnämnd konsumentverket statistiska centralbyrån statens delegation för rymdverksamhet rymdbolaget styrelsen för teknisk utveckling styrelsen för psykologiskt försvar

*) För kännedom; i ett särskilt utskick behandlas samordningsfrågor avseende ALB, SFI samt radio—, kabel— och närradionämnderna.

Kronologisk förteckning

PPP:—

pewa?

10. 11. 12. 13. 14. 15.

16.

17. 18.

19. 20.

2]. 22. 23.

24. 25. 26. 27.

28. 29. 30. 31.

32. 33. 34. 35.

36. 37.

Översyn av utlånningslagsslifmingen. A. Kortare vånian.A. Arbeisolycka » "olycka" eller arbetsmiljöbrott? A Kunskapsöverföring genom förelagsulveckling. UD.

Utgått

Provning och kontroll i intemalionell samverkan. I. Frihet från ansvar. Ju. En ny skyddslag. Fö. Sverigeinfonnation och kultursamarbcle. UD. Rätt adress. Fi. Öppenhet och minne. U. Civil personal i försvareL Fö. Handel med optioner och terminer. Fi. Översyn av bostadsrållslagen. Bo. Mcdborgarkommissioncns rapport om svensk vapenexport SB.

SÄPO-Säkerhetspolisens inrikming och organisa- tion. Ju.

Rcklumskaucn. Fi. Rapport av den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. Ju. U-lands- och biståndsinformalion. UD. En förändrad ansvarsfördelning och slyming på skolområdet. U.

Fi.

Fi.

SlIESTA - En internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. UD. Lotteri i radio och TV. U.

Förnyelse och utveckling. C. Frikommunförsökcl. C.

Lönegaramin och förmånsråusordningen - om lönegarantins betydelse för det ökade antalet förelagskonkurscr. A. Videoväld Il - förslag till åtgärder. U. Förnyelse av kreditmarknaden. Fi. Arbetsdomstolen. A.

Översyn av upphovsrättslagsliftningcn. Delbetän- kande 4. Ju. Läge för vindkraft. Bo. Slllpp kopioma I'riu. Fi.

Dalälven — en miljösatsning. ME.

Offentlig lönestatistik. Behov och produktions— former. Fi. Effektiv statlig lokalförsörjning. Fi. Statens ansvar för spridning och visning av värde- full film. U. . Ägande och inflytande i svenskt näringsliv. ].

Ny laxeringslag -' Reformerad skaucproccss. Del 1.

Ny taxeringslag — Reformerad skaneprocess. 06:12.

39.

40. 41.

42. 43.

45. 46. 47. 48. 49. 50. 51. 52.

Mål och resultat - nya principer för delstatliga stödet till föreningslivet. C. Föräldrar som förmyndare. m.m. Ju. Tidig och samordnad rehabilitering - Samverkans— meloder och rehabiliteringsinriktad ersättning m.m. S. Statens roll vid finansiering av export. UD. Folk- och bostadsräkningar i framtiden. C. Kontroll av kemiska produkter och varor. ME. Vissa internationella skattefrågor. Fi. Tillfällig handel. Fi. Kommunalt stöd till de politiska partierna. C. Rcfonneral presstöd. U. Arbetsmarknadssu'iden III. A. Arbetsmarknadsstriden IV. A. Ul med musiken. U. Au följa medieutvecklingen. U.

Systematisk förteckning

___—”___—

Statsrådsberedningen

Medborgarkommissionens rapport om svensk vapen- export. [15]

J ustitiedepartementet

Utgått. [S] Frihet från ansvar. [7] SÄPO-Säkerhetspolisens inriktning och organisation. [16] Rapport av den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. [18] Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Delbetänkande 4. [31] Föräldrar som förmyndare, m.m. [40]

Utrikesdepartementet

Kunskapsöverföring genom företagsutvcckling. [4] Svcrigcinfonnation och kultursamarbcte. [9] U-lands- och biståndsinfonnation. [19]

SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. [23] Statens roll vid finansiering av export. [42]

Försvarsdepartementet

En ny skyddslag. [8] Civil personal i försvaret. [12]

Socialdepartementet

Tidig och samordnad rehabilitering - Samverkansme- toder och rehabiliteringsinriktad ersättning m.m. [41]

Finansdepartementet

Rätt adress. [10] Handel med optioner och terminer. [13] Reklamskatten. [17] Ny taxeringslag - Refonnemd skatteprocess. Del 1. [21] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. [22] Förnyelse av kreditmarknaden. [29]

Släpp kopioma fria. [33] Offentlig lönestatistik. Behov och produktionsformer. [35] Effektiv statlig lokalförsörjning. [36] Vissa internationella skattefrågor. [45] Tillfällig handel. [46]

Utbildningsdepartementet 1988

Öppenhet och minne. [11]

KUNGL. BlBL.

STDCKHQLM

En förundrad ansvarsfördelning och styming på .skolom- rådet. [20] Lotteri i radio och TV. [24]

Videovåld 11 - förslag till åtgärder. [28] Statens ansvar för spridning och visning av värdlefull film. [37]

Reformerat presstöd. [48] Ut med musiken. [51] Att följa medieutvecklingen. [52]

Arbetsmarknadsdepartementet Översyn av udånningslagstiftningen. [1]

Kortare väntan. [21 Arbetsolycka - "olycka" eller arbetsmiljöbrott?[[3] Lönegnruntin och förmånsr'åttsordningen - om liöne- garantins betydelse för det ökade antalet företagskun- kurser. [27] Arbetsdomstolen. [30] Arbetsmarknadssuiden 111. [49] Arbetsmarknadssuiden IV. [50]

Bostadsdepartementet

Översyn av bostadsräuslagen m.m. [14] Lligo för vindkraft. [32]

Industridepartementet

Frovning och kontroll i internationell samverkan. [6] Agande och inflytande i svenskt näringsliv. [38]

Civildepartementet

Förnyelse och utveckling. [25] Frikommunförsöket. [26]

Mål och resultat - nya principer för statens stöd till föreningslivet. [39]

Folk- och bostadsräkningar i framtiden. [43] Kommunalt stöd till de politiska partierna. [47']

Miljö- och Energidepartementet Dalälven - en miljösatsning. [34] Kontroll av kemiska produkter och varor. [44]

42—08

ALLMÄNNA FÖRLAGET ___—”_”?f ISBN 91—38—10239-0 ISSN 0375-250X