sammanställningar

• Sida 3
•  Original

• Sida 1
•  Original

Statens offentliga utredningar

ww 199094 E%]

Mil jödepaneme ntet

Miljön i Västra Skåne

Diverse underlagsmaterial och sammanställningar

Underlagsmaterial till slutbetänkandet av Wödelegationen Västra Skåne Lund 1990

• Sida 2
•  Original

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax: 08/739 95 48

Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

Omslagsbild: Förberedelser, Anna Sjödahl, 1986

Produktion: Libergraf AB Grafisk form, omslag, layout, sättning och redigering: Lars Holmberg, Ann-Britt Madsen, Per Wickenberg och Johan Zander Typsnitt: New Century Schoolbook Tryck: Graphic Systems AB, Malmö, 1990 ISBN 91-38-10686-8 ISSN 0375-250X

• Sida 3
•  Original

Till statsrådet och chefen för miliödepartementet

Regeringen bemyndigade den 26 januari 1989 chefen för miljö- och energidepartementet att tillkalla en delegation med uppdrag att initiera och samordna åtgärder som väsentligt kan förbättra miljön i Västra Skåne inom en tioårsperiod.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 26 januari 1989 som ledamöter kommunalrådet Uno Aldegren (s), tillika ordförande, riksdagsledamoten Karl Erik Olsson (c), tillika vice ordförande, tidigare kommunalrådet Annika Annerby Jansson (m), kom- munalrådet Guntram Olofsson (s), riksdagsledamoten Ingegerd Wärnersson (s), sektorschefen Gunnar Grankvist, miljöombuds- mannen Ulf Lavenius och biologen Stefan Edman.

Som experter att biträda delegationen, förordnades den 28 mars 1989 avdelningsdirektören Bengt Aplander, avdelningschefen Bengt Bucht, avdelningschefen Ronny Ferm, miljö- och hälsoskydds- chefen Högni Hansson, miljövårdsdirektören Carl-Ivar Höijer samt miljöskyddschefen Rolf Toft. Avdelningsdirektören Bengt Aplander entledigades den 5 september 1989, och avdelnings— direktören Sten Inge Arnesson utsågs den 4 september 1989 att ersätta honom.

Till huvudsekreterare förordnades den 15 mars 1989 Bodil Jönsson och till sekreterare förordnades samma dag Ann-Britt Madsen.

Delegationen har tagit namnet Miljödelegationen Västra Skåne.

Huvudbetänkandet från Miljödelegationen Västra Skåne redovisas som Miljön i Västra Skåne - Ar 2000 i våra händer, SOU 1990:93.

Förutom här presenterat bakgrundsmaterial, finns det bakgrunds- material i ytterligare tre separata bilagor: Underlagsmaterial Mark och vattendrag, SOU 1990:95 Underlagsmaterial Energi, SOU 1990:96 Underlagsmaterial Trafik, SOU 1990:97

• Sida 4
•  Original

Det har inte varit möjligt för delegationen att detaljgranska inne— hållet i bakgrundsbilagorna SOU 1990:94, SOU 1990:95, SOU 1990:96 och SOU 1990:97. Delegationen ställer sig bakom huvudlinjer-na i dessa, men för detaljerna svarar de enskilda författarna.

Lund i november 1990

& Ig/ eu %ä/ ;;, //61—,

Uno Aldegre ,'Bodil Jönsson

• Sida 5
•  Original

Förord

Miljödelegationen Västra Skåne har 4 underlagsbilagor till sitt huvuddokument SOU 1990:93 "Miljön i Västra Skåne. Ar 2000 i våra händer". Den här föreliggande är en samlingsbilaga (sammanställd av Ann-Britt Madsen), som täcker allt utom de tre största enskilda delarna. Dessa presenteras i fristående bilagor:

Mark och vattendrag, SOU 1990:95 Energi, SOU 1990:96 Trafik, SOU 1990:97

Samlingsbilagan innehåller dels diverse sammanställningar, dels underlag till vissa projekt. Sammanställningarna består av:

Förteckning över Miljödelegationens rapporter (utanför SOU) Förteckning över Miljödelegationens lagförslag Förteckning över punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

Underlagen (och de ansvariga för respektive avsnitt): Miljömål Högni Hansson

Västra Skåne och kemin Lillemor Lewan Lars Holmberg

Västra Skånes kustnära hav Lena Carlsson Berit Gustafsson Anders Johansson Lena Svensson

Avfall Johan Zander Per Wickenberg

Radon Gilbert Jönsson

Informationsstöd för miljövärden Peter Schlyter

Kent Skoog

• Sida 6
•  Original

• Sida 7
•  Original

1. Rapportförteclming

Miljödelegationen har utöver SOU 1990:93-97 tagit fram ett stort antal skrifter. Atmonstone under tiden 901201-910630 är det möjligt att från Miljödelegationen Västra Skåne, Box 3015, 220 03 Lund, beställa enstaka exemplar av flera av nedanstående dokument.

- Presentation - Grundsyn - Arbetsplan - Arbetsplan (engelsk översättning) - Arbetsplan (polsk översättning) - Rapport från en ekologisk katastrof (Polen) - Regionalt miljösamarbete med Polen - Miljöföroreningar och hälsa - Polen - Trafik och miljö i Västra Skåne - Lätt Spårtrafik i Västra Skåne - Pendlarparkering - Alternativa bussdrivsystem - Vägar och trafikalstrande verksamhet - Skärpta avgaskrav i vissa områden - Västkustbanan Syd - sträckningar och konflikter - Godstrafik i Nordvästra Skåne - Miljökonsekvenser av fasta förbindelser - Slamseminarium, rapport - Kurs för reningsverkspersonal - Kursmaterial - Rökgasrening av krematorier, rapport - Mätningar av kvicksilverutsläpp från krematoriet vid St.Olofs kapell i Lund - Miljö med knorr på norr - broschyr - Anläggning och restaurering av våtmarker - Litteraturförteckning rörande naturvårdsintressanta områden i Västra Skåne - Hotade ryggradslösa djur i Västra Skåne - Naturvårdsintressanta områden i Västra Skåne - karta — Miljödelegationens Öresundsfilm - Rostskyddsprodukter inom bilvårdsbranschen - Bilvårdsbranschen i Lunds kommun - Bilvårdsprodukter - Jordbruket och miljön. Rapport från konferens, maj 1990 - Underlag för tillsyn Bilvård, diverse blanketter Jordbruk, blankett och bestämmelser Handla miljövändligt, blankett

• Sida 10
•  Original

- Helsingborgs kommuns energisystem nu och år 2010 - Malmö stads energisystem nu och år 2010 - Affischer som presenterar Miljödelegationens projekt

Miljöräkneboken (Carlstedts Förlag AB, ISBN 7918-015-9) finns att köpa i bokhandeln

• Sida 11
•  Original

2. Lagförslag från Miljödelegationen Västra Skåne

Ett antal förslag till lagändringar på miljöområdet har rests av Miljödelegationen Västra Skåne. Förslagen överlämnas bl. a. till sittande miljöskyddskommitté för vidare bearbetning. De lagar som berörs är bl. a. naturvårdslagen, miljöskyddslagen, lagen om kemiska produkter, renhållningslagen, vägtrafikkungörelsen och plan- och bygglagen.

Kapitelbeteckningar och sidhänvisningama nedan hänför sig till huvudbetänkandet [SOU 1990:93]

2.1. Lagförslag enligt delegationens åtgärdslista

2.8.6 Försöksverksamhet med ökad medverkan av den lokala skyddsorganisationen i arbetet kring yttre miljö (5. 46) Starta försöksverksamhet inom Västra Skåne med företagens lo- kala skyddsorganisation och företagshälsovården gällande den yttre miljön, jämför bl. &. kapitlen 10 och 11. Försöksverksamheten syftar bl. a. till att utröna — vilka konkreta resultat, som kan nås i enskilda fall, - vilken möjlighet det finns att ändra lagstiftningen så att den ökar de lokala fackliga organisationernas påverkansmöjlig- heter i frågor om den yttre miljön i arbetet. Samtidigt bör man dra in Institutionen för miljö- och energisystem och Avdel- ningen för arbetsmiljöteknik vid LTH i arbetet.

Ansvarig: Arbetsgivare och fackliga organisationer. Stöd för för- söksverksamheten bör kunna erhållas från bl.a. Arbetsmiljö- fonden och Arbetarskyddsnämnden.

3.3.1 Lagfästa miljömål (s. 65) Inför miljömål i lagstiftningen och gör de justeringar som behövs för att det skall vara möjligt att genomföra dem. Ansvarig: Staten och sittande miljöskyddskommitté

5.3.2 Lagstiftning (s. 93) om Miljö och handikapp Tilläggsdirektiv till sittande miljöskyddskommitté och handi- kapputredning.

Ansvarig: Riksdag

• Sida 12
•  Original

8.3.4. Slopa träfiberlagen (s. 128) Ansvarig: Staten

9.3.1 Ändring i 26 & NVL regeln om ersättning på grund av att pågående markanvändning avsevärt försvåras (s. 145) Denna bör relateras till hela brukningsenheten och inte som i dag endast till den berörda delen av fastigheten. Förslaget innebär en återgång till rättsläget 1987. Ansvarig: Staten

26 & naturvårdslagen Nuvarande lydelse

Medför föreskrifter enligt 8 eller 9 5 att pågående mark— användning avsevärt försvå- ras inom berörd del av en fastighet eller att mark tas i anspråk, är fastighetsägaren och innehavare av särskild rätt till fastigheten berättiga- de till ersättning av staten för den skada de härigenom lider. Har föreskrifterna efter förordnande enligt 43 & tredje stycket beslutats av en kommunal myndighet, skall ersättningen i stället betalas av kommunen.

Innebär föreskrift enligt 8 & förbud att vidta viss åtgärd utan länsstyrelsens eller en kommunal myndighets till- stånd, utgår ej ersättning i anledning av den föreskrif- ten om inte tillstånd vägrats eller förenats med särskilda villkor.

Föreslagen lydelse

Medför föreskrifter enligt 5, 8, 9 eller 21 5 eller föreläggande eller förbud enligt 20 $$ att pågående markanvändning avsevärt försvåras eller att mark tas i anspråk, är fastighetsägaren och innehavare av särskild rätt till fastigheten berättigade till ersättning av staten för den skada de här- igenom lider. Har föreskrif- terna efter förordnande enligt 43 & tredje stycket beslutats av en kommunal myndighet, skall ersättningen i stället betalas av kommunen.

Innebär föreskrift enligt 5 el- ler 8 ä att vidta viss åtgärd utan länsstyrelsens eller en kommunal myndighets till- stånd, utgår ej ersättning i anledning av den föreskrif- ten om inte tillstånd vägrats eller förenats med särskilda villkor.

Har förbud meddelats enligt 11 å och vägras tillstånd som där avses, äger vad i första stycket stadgas om föreskrifter enligt 8 eller 9 & motsvarande tillämpning.

• Sida 13
•  Original

9.3.2 Generellt och artrelaterat biotopskydd (s. 147) - Införande av naturvårdslagsutredningens föreslagna 21 & NVL om biotopskydd med tillägget "biotoper av stor ekologisk betydelse för landskapet". Detta tillägg innebär att våtmarker kan omfattas av biotopskyddet.

- Rätt för det allmänna att i sådana biotoper, som omfattas av det föreslagna biotopskyddet, kunna sköta marken utan med— givande av markägaren i de fall skötseln av sådana marker upphört.

Ansvarig: Staten

Lagtextförslag:

21 & naturvårdslagen Föreslagen lydelse

Regeringen eller den myn- dighet som regeringen be- stämmer får meddela före- skrifter om att arbetsföretag som kan skada naturmiljön inte får utföras inom sådana mindre mark- eller vatten- områden (biotoper) som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som an- nars är särskilt skydds- värda på grund av ringa förekomst eller sällsynt be- skaffenhet, eller är biotoper av stor ekologisk betydelse för landskapet.

Naturvårdslagsutredningen föreslår införandet av ett särskilt skydd för värdefulla biotoper i form av en ny paragraf i naturvårdslagen (21 &; tidigare upphävd). Naturvårdsverket föreslås att i samråd med lantbruksstyrelsen och Skogsstyrelsen få i uppdrag att ta fram förslag till vilka biotoper som bör omfattas av det föreslagna skyddet. Sedan berörda myndigheter redovisat sitt uppdrag har regeringen därefter möjlighet att i naturvårdsförordningen ange vilka biotoper som ska skyddas.

Tillägget "biotoper av stor ekologisk betydelse för landskapet" möj- liggör ett biotopskydd för våtmarker. Dessutom är det viktigt att de skyddade biotoperna får den hävd som krävs för att bevara natur- värdena. Detta kan åstadkommas genom att samhället får rätt att

• Sida 14
•  Original

gå in och hävda marken om hävden av någon anledning skulle upphöra. T.ex. att en slåtteräng upphör att slås.

9.3.2 Ändring av ansvarsneglerna i 12 & skötsellagen (s. 148) Straffansvaret ändras från att gälla brott mot föreläggande eller förbud, som meddelats med stöd av 95 eller 9 a &, till ett direkt straffansvar för brott mot föreskrift som meddelats med stöd av 6 a 5. Ansvar: Staten

12 & skötsellagen Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till böter döms den som upp- Till böter döms den som upp- såtligen eller av oaktsamhet såtligen eller av oaktsamhet

1. tar jordbruksmark ur pro- 1. tar jordbruksmark ur pro- duktion i strid mot 4 & duktion i strid mot 4 & första stycket, första stycket,

2. utfört täkt i strid mot 4 & 2. utfört täkt i strid mot 4 5 andra stycket, andra stycket,

3. bryter mot föreskrift som 3. bryter mot föreskrift som har meddelats med stöd av har meddelats med stöd av öbåeller öaé'elleröbå.

4. underlåter att följa ett före- 4. underlåter att följa ett före- läggande eller bryter mot läggande eller bryter mot ett förbud som har medde- ett förbud som har medde- lats med stöd av 9 eller lats med stöd av 9 eller 9 a &. 9 a &.

Utbyte av brott som avses i första stycket 2 skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart obilligt. Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts, döms inte till ansvar enligt första stycket för gärning som omfattas av före- läggandet eller förbudet. Lag (1988:637)

Om tillämpning av hänsynsparagrafen, ändring av ansvars- reglerna i 12 5 skötsellagen

Enligt skötsellagen skall naturvårdshänsyn tas vid utnyttjandet av "vardagslandskapet". Efterlevnaden av hänsynsparagrafen är emellertid alltför bristfällig. Skärpning av hänsynsparagraferna föreslås därför.

Idag kan ingen fällas till ansvar för brott mot skötsellagen. Straffansvaret är knutet till förbud eller föreläggande som medde- lats med stöd av lagen. I skötsellagen stadgas dessutom att förbud eller föreläggande får meddelas först sedan det visat sig att lant- bruksnämndens råd och anvisningar inte följts.

• Sida 15
•  Original

I ansvarsregeln i 12 & skötsellagen bör 6 a & följa samma lydelse som 6 b &. Dvs. till brott döms den som bryter mot föreskrift i stället för nuvarande brott mot förbud eller föreläggande meddelats.

9.3.2 Skyddsmner längs vattendrag (s. 149) Inför en minst fem meter bred skyddszon på vardera sidan om vattendragen. Där får bekämpningsmedel och gödselmedel inte användas. Vidare får inte marken i denna zon plöjas årligen. Denna bestämmelse bör införas i skötsellagen och träda i kraft den ljanuari 1995. Under 1991 - 1995 kommer markägare, som tvingas upphöra med normal jordbruksskötsel längs vattendrag på grund av denna lag, att ha möjlighet att med hjälp av omställningsmedel och anläggningsstöd anpassa sin markanvändning till denna nya bestämmelse i skötsellagen. Ansvarig: Staten

9.3.3 Minskad granplantering (s. 152) - Ändring av 205 NVL, i enlighet med av naturvårdslagsutred- ningen framlagt förslag. - Komplettering i naturvårdsverkets anvisningar för samråd enligt 20å NVL, vad gäller granplantering i Västra Skåne. Arealen av granplantering får ej ökas. Inom vissa känsligare områden införs granförbud. Se underlagsmaterial Mark och vattendrag [SOU 1990:95].

Ansvarig: Staten, jordägarna

• Sida 16
•  Original

Förslag till ändring i naturvårdslagen

20 & naturvårdslagen Nuvarande lydelse

Kan arbetsföretag, som ej om- fattas av tillståndstvång en- ligt 18, 18 c eller 19 & komma att väsentligt ändra natur- miljön, skall, innan företaget utföres, samråd ske med länsstyrelsen. Regeringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer kan före- skriva att inom landet eller del därav anmälan för sam- råd alltid skall göras i fråga om särskilda slag av arbets- företag.

Beträffande arbetsföretag som sägs i första stycket får läns- styrelsen förelägga företaga- ren att vidtaga de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön.

Föreslagen lydelse

Kan arbetsföretag, som ej om- fattas av tillståndstvång en- ligt 18, 18 c, 18 d eller 19 % komma att väsentligt ändra naturmiljön, skall, innan företaget utföres, samråd ske med länsstyrelsen. Rege- ringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att anmälan för samråd alltid skall göras

1. inom hela eller delar av landet i fråga om särskil- da slag av arbetsföretag.

2. inom särskilt skydds- värda områden i fråga om alla slag av arbetsföretag som kan skada naturmil- jön

Beträffande arbetsföretag som sägs i första eller andra stycket får länsstyrelsen före- lägga företagaren att vidtaga de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka ska- da på naturmiljön eller, om sådana åtgärder inte är till- räckliga från naturvårds- synpunkt, meddela förbud mot företaget.

Bestämmelserna i denna paragraf omfattar inte företag till vilka tillstånd har lämnats enligt vattenlagen (1983z291) eller miljö- skyddslagen (1969:387)

• Sida 17
•  Original

9.3.5 Lagstiftning om samhällets tillgång till potentiell våtmark (s. 156) Införande av en ny paragraf i expropriationslagen (1972:719) 2 kap. Expropriationsändamålen, innebärande att expropriation får ske för att restaurera eller återskapa våtmark eller för annat miljö- vårdsändamål som är av särskild betydelse. Ansvarig: Staten

Förslag till ändring i expropriationslagen (1972:719. Paragrafen är ny: 2 kap expropriationsända- målen 5 a &

Expropriation får ske för att restaurera eller återskapa våtmark eller för annat miljövårdsändamål som är av särskild betydelse.

9.3.5 Markawattning och skyddsdikning (s. 156) Införande av den i naturvårdslagsutredningen föreslagna 18 då NVL. Därmed ges regeringen bemyndigande att utpeka vissa delar av landet där särskilda skäl skall föreligga för tillstånd till markavvattning. Redan i lagen bör det dock framgå att södra Sverige utgör ett sådant område. En anmälningsplikt bör införas vid skyddsdikning, i första hand i enlighet med de i naturvårds- lagsutredningen föreslagna ändringarna i skogsvårdslagen och skogsvårdsförordningen. Ansvarig: Staten

• Sida 18
•  Original

Förslag till ändring av den av naturvårdslagsutredningens före- slagna nya 18 d & i naturvårdslagen

18 d & naturvårdslagen

I södra Sverige eller i annan del av landet där det är särskilt angeläget att våt- marker bevaras, får rege- ringen i fråga om den delen meddela föreskrifter om vil- ka särskilda skäl som skall föreligga för tillstånd till markavvattning.

Paragrafen är nästan identisk med naturvårdslagsutredningens förslag. Skillnaden är att södra Sverige särskilt pekas ut.

Förslag till ändring i skogsvårdslagen (1979:429):

17 & Nuvarande lydelse

Skogsmarkens ägare är skyl- dig att enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer underrätta skogs- vårdsstyrelsen om avverk- ning som skall äga rum på hans mark.

Föreslagen lydelse

Skogsmarkens ägare är skyl- dig att enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer underrätta skogs- vårdsstyrelsen om

1. avverkning som skall äga rum på hans mark,

2. åtgärd för att avvattna mark i samband med av- verkning, om krav på till- stånd för åtgärden inte gäller enligt naturvårds- lagen (1964:822)

• Sida 19
•  Original

21 & Nuvarande lydelse

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den hänsyn som skall tas till naturvårdens intressen vid skötseln av skog, såsom i fråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanlägg- ning, kvarlämnande av träd- samlingar och skogsbil- vägars sträckning.

Föreslagen lydelse

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den hänsyn som skall tas till naturvårdens intressen vid skötseln av skog, såsom i fråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanlägg- ning, kvarlämnande av träd- samlingar, skogsbilvägars sträckning och dikningsåt-

gärder.

Bemyndigandet medför inte befogenhet att meddela föreskrifter som är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt för- svåras.

• Sida 20
•  Original

Förslag till ändring i skogsvårdsförordningen (1979:791): 18 & Nuvarande lydelse

Skogsmarkens ägare skall

enligt de föreskrifter som efter samråd med statens naturvårdsverk meddelas av

Skogsstyrelsen till skogs- vårdsstyrelsen anmäla

1. avverkning som föranle- der skyldighet att anlägga ny skog,

2. avverkning som är föran- ledd av att skogsmark skall tas i anspråk för annat ändamål än virkes- produktion.

19 & Nuvarande lydelse

Skogsvårdsstyrelsen skall översända en avskrift av anmälan enligt 18 5 1 till länsstyrelsen i de fall anmä- lan avser avverkning inom områden som länsstyrelsen anger.

Föreslagen lydelse

Skogsmarkens ägare skall

enligt de föreskrifter som efter samråd med statens naturvårdsverk meddelas av

Skogsstyrelsen till skogs- vårdsstyrelsen anmäla

1. avverkning som föranle- der skyldighet att anlägga ny skog,

2. avverkning som är föran- ledd av att skogsmark skall tas i anspråk för annat ändamål än virkes- produktion.

3. åtgärder för att avvattna mark efter avverkning av skog, om åtgärderna inte omfattas av tillstånds- skyldighet enligt 18cs$ naturvårdslagen (1964:822)

Föreslagen lydelse

Skogsvårdsstyrelsen skall översända en avskrift av anmälan enligt 18 ä 1 och 3 till länsstyrelsen i de fall anmä- lan avser en åtgärd inom om- råden som länsstyrelsen anger.

• Sida 21
•  Original

9.3.5 80 % höst- och vinterbevuxen mark (s. 157) Föreskrifterna till 6 bä skötsellagen anger att den höst- och vinter- bevuxna markens andel skall öka till 60 % i Skåne. Miljödele- gationen föreslår en ökning till 80 %. Ansvarig: Staten och jordbruksnäringen

9.3.6. Förbud mot halmbränning (s. 157) Ändring av 11 & hälsoskyddsförordningen innebärande att kommunerna får möjlighet att meddela föreskrifter om halmbrän- ning. Ansvarig: Staten

10.3.4. Ändring av renhållningslagen (s. 173) Följ miljöavgiftsutredningens förslag till ändring av renhåll- ningslagen. Ansvarig: Staten

11.3.1 Ändring i lagen om kemiska produkter (5. 197) Lagen om kemiska produkter ändras så att: - det klarare framgår hur den reglerar hälso- och miljöfarliga varor, - miljö- och hälsoskyddsnämnderna och länsstyrelserna kan utfärda lokala respektive regionala, generella förbud och före- skrifter för produkter och varor, vars effekter har särskild betydelse för den lokala eller regionala miljön,

- utredningsskyldigheten om kemiska produkter och hälso- och miljöfarliga varor tydligare än för närvarande skall omfatta miljökonsekvensbeskrivningar, - rollfördelningen mellan dels centrala tillsynsmyndigheter, dels regionala och lokala tillsynsmyndigheter klargörs.

Ansvarig: Staten och sittande miljöskyddskommitté

11.3.1 Ändring i miljöskyddslagen (s. 197 ) Miljöskyddslagen ändras så att olika kemiska produkters och hälso- och miljöfarliga varors hälso- och miljöeffekter beaktas vid produktion och kan beaktas vid tillståndsgivning. Ansvarig: Staten och sittande miljöskyddskommitté

13.3.1 'Trafik" införs under definitionen för miljöfarlig verksam- het i miliöskyddslagen (s. 229) Detta innebär att man kan ställa samma krav på industrier, stormarknader, större bostadsområden och andra anläggningar

• Sida 22
•  Original

som alstrar trafik som på t. ex. företag, som orsakar miljöstör- ningar, vad gäller krav på lokalisering till en lämplig plats och skäliga försiktighetsmått i verksamheten.

Ansvarig: Staten genom lagändring.

13.3.1 Prövningen av miljöhänsyn vid trafikanläggningar (s. 230) Förs över till miljöskyddslagen, vars regler i detta avseende är betydligt mer preciserade än väglagens. Vägar skall tillståndsprö- vas, de stora hos koncessionsnämnden och mindre vägar hos läns- styrelsen. Detta ger möjlighet att ställa krav på lokalisering till en lämplig plats och ange skäliga försiktighetsmått i verksamheten. Ansvarig: Staten genom lagändring.

13.3.1 Fordons miljöpåverkan ska kunna vara grund för trafikföreskrift (8.230) Det ska inom avgränsade områden i tätorter och andra platser med mycket trafik vara möjligt att förbjuda trafik med motorfordon, som ej uppfyller särskilda krav på rening. (Förslaget återfinns mer detaljerat i Storstadstrafikkommitténs slutbetänkande [SOU 1990:16].) Ansvarig: Staten och (för tillämpning) kommunerna

2.2. Ändring i renhållningslagen - idéutkast

Förslag:

Alägg dem som yrkesmässigt bedriver verksamhet som ger upphov till avfall att minska avfallets mängd och farlighet så långt möj- ligt. Ge kommunerna befogenhet att föreskriva nödvändiga åtgär- der för att uppnå detta mål. Ansvarig Staten Kostnad Ingen

Bakgrund:

Enligt den renhållningslag som träder i kraft den 1 januari 1991 skall varje kommun upprätta en avfallsplan. Avfallsplanen skall innehålla uppgifter om kommunens åtgärder för att minska avfal- lets mängd och farlighet. Kommunen har ganska små möjligheter andra än differentierade taxor att minska avfallets mängd och far- lighet. Om renhållningslagen ändras så att även avfallsproducen- terna får ett ansvar för att minska avfallets mängd och farlighet och kommunen samtidigt ges befogenhet och skyldighet, att ställa krav på avfallsproducentema kan kommunen på ett helt annat sätt uppfylla kravet i renhållningslagen. Det innebär att varje företag som producerar avfall kan avkrävas en avfallsplan där företaget får redovisa de åtgärder som det tänker vidta för att minska avfal-

• Sida 23
•  Original

lets mängd och farlighet. Avfallsproducenterna får även redovisa skälen till att vissa åtgärder inte vidtas. Alla åtgärder som är tek- niskt möjliga med etablerad teknik, ekonomiskt möjliga för ett normalföretag i branschen och motiverat för att spara råvaror, energi eller miljömässigt motiverat i övrigt skall vidtas. Detta är samma tillåtlighetsregler som gäller idag enligt miljöskydds- lagen och lagen om kemiska produkter. Enligt förarbetena till lagen om kemiska produkter skall en avvägning ske "mellan de risker som är förenade med produkten och de fördelar för samhället som produkten för med sig. Ställning måste därvid tas till frågan huruvida produkten tjänar ett socialt och ekonomiskt nyttigt ända- mål...." (Prop 1973:17 s 94 till lagen om hälso- och miljöfarliga varor). Det är således klart att större hänsyn måste tas till avfall som uppstår vid ett sjukhus där engångsartiklar underlättar hygie- nen än engångsmaterial på matserveringar där godtagbara alter- nativ redan finns, även om det inte innebär att sjukhusen befrias från skyldigheten att redovisa åtgärder för att minska avfallet.

Förslag:

Inför miljöavgift på miljöfarligt avfall. Använd intäkterna från miljöavgifterna till förebyggande åtgärder genom att bekosta för- bättrad tillsyn, informationsinsamling, rådgivning och forskning om bättre teknik och för att bekosta införandet av sådan teknik. Ansvarig: Staten genom lagstiftning Kostnad: Ingen

Bakgrund

Det samlas in ca 24 000 ton miljöfarligt avfall per år i västra Skåne till en kostnad av ca 40 miljoner kronor. Den övervägande delen av avfallet lämnar regionen och största delen destrueras i SAKABs anläggning i Norrtorp. Kostnaden för behandlingen av avfallet utgör ca 3/4 av kostnaderna medan transportkostnaderna uppgår till ca 10% och administrativa kostnader till ca 15 %.

Om man inom västra Skåne vill ta hand om det avfall som uppstår inom regionen finns endast två alternativ: att bygga en behand- lingsanläggning för miljöfarligt avfall inom regionen eller vidta kraftfulla åtgärder för att förebygga att miljöfarligt avfall uppstår.

Vid behandling och destruktion av miljöfarligt avfall uppstår en del miljöproblem. Det bästa sättet och på längre sikt det enda håll- bara är att förebygga att miljöfarligt avfall uppstår. Ett sätt att förebygga avfall är att genom information och rådgivning stimu- lera företagen att ändra processer och teknik och förmå dem att övergå till avfallssnål teknik. Landskronaprojektet som TEM har bedrivit är ett exempel på detta arbetssätt. För att kunna bedriva

• Sida 24
•  Original

projekt av detta slag i mera permanent form krävs ett systematiskt insamlande av information om den ur miljösynpunkt bästa tekni- ken som är tillgänglig i världen. Mindre och medelstora företag har ofta små möjligheter att följa utvecklingen på området. Likaså är det svårt att få fram ny forskning om mera miljöanpassad teknik vid företag i denna storleksklass. Erfarenheterna från Landskronaprojektet visar att det ofta saknas incitament för före- tagen att övergå till avfallssnålare teknik på grund av att det är billigare och enklare att bli av med avfallet genom att leverera det till SAKAB.

Informationsinsamling och rådgivning i mera permanent form kan finansieras genom miljöavgifter på miljöfarligt avfall. Om västra Skåne görs till försöksområde för miljöavgifter på miljöfar- ligt avfall kan ett regionalt informationscentrum för miljöanpas- sad teknik upprättas med uppgift att samla information om bästa tillgängliga teknik och att föra ut denna information till företag och myndigheter. Denna institution bör arbeta intimt ihop med Lunds universitet och Tekniska högskolan i Lund och finansiera tilläm- pad forskning om miljöanpassad teknik utifrån de regionala beho- ven.

Miljöavgifterna bör leda till att avfallsproducenterna är mer be- nägna att minska avfallsmängderna. Om avgifterna differentie- ras kan avfallets farlighet också minskas.

En risk med höjda avgifter på miljöfarligt avfall är att avfallet inte lämnas dit det skall lämnas utan hamnar på ställen där det ställer till större olägenheter än om det togs om hand på föreskrivet sätt. Med en skärpt tillsyn med inriktning på kontroll av flödet av far- liga ämnen och en kartläggning av processerna kan det förutses med viss säkerhet vilket avfall som uppstår vid olika verksam- heter. Därmed är risken för att miljöfarligt avfall kommer på av- vägar i det dolda mycket liten. Denna skärpta tillsyn kan bekostas med en del av intäkterna oavsett om miljöavgifter införs eller inte. Det kommunala skattestoppet gör det svårare att finansiera denna tillsyn.

En finansiering med hjälp av miljöavgifter gör att avfallsprodu- centerna betalar kostnaderna för hanteringen av det avfall de pro- ducerar helt i enlighet med principen att förorenaren skall betala (PPP = Polluters Pay Principle). Systemet avvecklar sig själv. När avfallsmängderna är stora och ju farligare avfallet är behövs stora insatser av förebyggande åtgärder, tillsyn, rådgivning och forsk- ning. Om avfallets mängd och farlighet minskar minskar behovet av tillsyn och rådgivning m. m. och intäkterna från miljöavgif-

• Sida 25
•  Original

terna minskar. Ett långsiktigt mål är därför att avveckla både av- fallet, tillsynen och rådgivningen och därmed även avgifterna.

Förslag om ändring i 2 a & Avfallshantering skall ske på sådan sätt att åtgärder som underlät- tar återanvändning och återvinning främjas om det behövs för att spara råvaror eller energi eller med hänsyn till miljövärden.

Det åligger den som yrkesmässigt bedriver verksamhet som ger upphov till avfall att bedriva verksamheten på sådant sätt att avfal- lets mängd och farlighet minskas så långt det är möjligt.

Vid prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen, lagen om kemiska produkter, förordningen om miljöfarligt avfall, vatten- lagen, livsmedelslagen och annan lagstiftning skall bestämmel- serna i första stycket och föreskrifter i kommunens renhållnings- ordning beaktas. Bestämmelsen medför inte ändring i tidigare meddelade tillståndsbeslut.

Förslag om ändring i95 För varje kommun skall finnas en renhållningsordning som skall innehålla kommunens föreskrifter om avfallsplan. Avfalls- planen skall innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och de åtgärder som planeras för att minska avfallets mängd och farlighet. Kommunen får föreskriva att de som yrkesmässigt bedriver verksamhet som ger upphov till avfall skall vidta skäliga åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med- dela närmare föreskrifter om avfallsplanens innehåll.

FörslagomändringiBaå

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att den som yrkesmässigt bedriver verksamhet som ger upphov till avfall skall lämna kommunen de uppgifter och de för- slag till åtgärder som behövs som underlag för kommunens ren- hållningsordning. Regeringen får överlåta åt kommunerna att föreskriva om uppgiftsskyldighet.

Förslag om ändring i 21 & Tillsynen över efterlevnaden av denna lag med stöd av lagen med- delade föreskrifter utövas inom kommunen av miljö- och hälso- skyddsnämnden, om inte regeringen bestämmer annat. Läns— styrelsen utövar tillsynen inom länet. Statens naturvårdsverk har den centrala tillsynen.

• Sida 26
•  Original

21 a & Tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.

Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden skall i sin tillsynsverksamhet särskilt uppmärksamma möjligheterna att minska avfallets mängd och farlighet i enlighet med 2 a 5 i denna lag.

225 För tillsynen har kommunal nämnd som är tillsynsmyndighet rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och områden.

Kommunal nämnd som är tillsynsmyndighet har rätt att på begä- ran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

Det åligger polismyndighet att lämna det biträde som behövs för tillsynen.

2.3. Ändringar i lagar om kemiska produkter - idéutkast

Utöver förslaget i 11.3.1 bör följande idéutkast övervägas:

Ändringar i lagen om kemiska produkter 1 5 Denna lag är tillämplig på hantering och import av kemiska äm- nen och beredningar (kemiska produkter) och varor som innehål- ler, har behandlats med eller kan ge upphov till hälso- eller miljö- farliga kemiska produkter (hälso- och miljöfarliga varor). Lagens syfte är att förebygga att skador på människors hälsa eller i miljön förorsakas av kemiska produkters inneboende egenskaper vid hantering av dessa eller vid hantering av hälso- och miljöfarliga varor.

65 Det åligger den som tillverkar eller importerar en kemisk produkt eller en hälso— och miljöfarlig vara att genom egna undersök- ningar eller på annat sätt se till att det finns en tillfredsställande miljökonsekvensbeskrivning och utredning för bedömning av vilka hälso- eller miljöskador som produkten eller varan kan orsaka vid hantering enligt 2 5. Utredningen skall vara gjord i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Uppgifter om

• Sida 27
•  Original

hälso- och miljöeffekterna skall vara tillgängliga för allmänheten genom tillsynsmyndigheterna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter beträffande miljökonsekvens- beskrivningen och utredningen om kemiska produkter och hälsa- och miljöfarliga varor.

Ändring i förordningen om kemiska produkter 3085 -ny Om det föreligger särskilda skål med hänsyn till skyddet av mil- jön lokalt eller i en region får miljö- och hälsoskyddsnämnden lokalt och länsstyrelsen regionalt meddela föreskrifter som behövs för att skydda människor och miljö. Statens naturvårdsverk utfär- dar, efter samråd med kemikalieinspektionen, närmare föreskrif- ter om lokala och regionala föreskrifter.

Ändringari miljöskyddslagen Zail-ny

Vid ansökan samt anmälan enligt miljöskyddslagen och vid till- syn enligt denna lag skall lagen om kemiska produkter (1985-426) tillämpas.

5 a 5 - ny

Den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet skall vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att hindra eller motverka skada på människor eller i miljön vid hantering eller produktion av kemiska produkter och hälso- och miljöfarliga varor såsom stadgas i lagen om kemiska produkter.

13% Ansökan om tillstånd skall vara skriftlig. Den skall innehålla 1. de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma den miljöfarliga verksamhetens beskaffenhet och omfattning, 2 en beskrivning av miljöeffekterna såsom arten, styrkan och räckvidden av de störningar som verksamheten kan medföra, 3. förslag till de skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter från verksamheten och förslag till hur kontroll av verksamheten bör ske, 4. en redogörelse för det samråd som har ägt rum enligt 12 a 5 och vad som därvid har kommit fram, 5. en beskrivning av det kemiska innehållet i produkter som av- ses produceras, produkternas miljöeffekter och de risker för miljöeffekter vid transport, lagerhållning, brukande och

• Sida 28
•  Original

destruktion, som föreskrivs i lagen om kemiska produkter (SFS 1985: 426) 6 $.

Ansökningen skall inges i det antal exemplar som koncessions— nämnden anser behövligt.

Uppfyller ansökningen inte vad som föreskrivs i första stycket eller har den inte givits in i tillräckligt antal exemplar skall kon- cessionsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom viss tid. I föreläggandet får vite sättas ut. Efterkommer sökanden inte ett föreläggande, får nämnden besluta att bristen skall avhjäl- pas på sökandens bekostnad eller, om bristen är så väsentlig att an- sökningen inte kan ligga till grund för prövning av ärendet, av- visa ansökningen.

Har erforderligt samråd enligt 12 a & inte ägt rum, får konces- sionsnämnden vid vite förelägga sökanden att vidta de åtgärder som behövs. Lag (1988:924).

• Sida 29
•  Original

3. Punktutsläpp från verksamheter i Västra Skåne

Antalet verksamheter med punktutsläpp i Västra Skåne är stort. Det finns ca 60 verksamheter på A-listan (prövad i koncessionsnämnd) och ca 200 verksamheter på B-listan (prövad av länsstyrelse) och ett stort antal mindre verksamheter på C-listan (med anmäl- ningsplikt till miljö- och hälsoskyddsförvaltning). Utsläppen från samtliga dessa verksamheter är inte utredda. Totalutsläppen från verksamheter med tillstånd är inte alltid utredda, då vilkoren kan vara att koncentrationen i utsläppen av visst ämne inte får överstiga en angiven koncentration. Alla utsläpp är inte alltid villkorsgivna och då finns inga uppgifter på dessa.

I sammanställningen redovisas de större utsläppen från A- och B- verksamheter i Västra Skåne. Inte alla typer av verksamheter som definieras som "miljöfarlig verksamhet" finns med. Djurhåll- ning, skjutbanor, slamupplag, berg- och torvtäkter tas inte upp. P.g.a stora kvicksilverutsläpp från krematorierna har samman- ställningen kompletterats med dessa.

Koldioxid och kväveoxidutsläpp finns med för de större utsläp- parna. Under beteckningen "kolväten" kan dölja sig både utsläpp från förbränning och kolväteutsläpp.

Uppgifterna hör till den typen som snabbt blir inaktuella och fel- aktigheter kan förekomma. Om aktuell information önskas om viss verksamhet tas därför lämpligen kontakt med berörd läns- styrelse.

De minsta utsläppen redovisas inte. Fler utsläpp kan förekomma som inte redovisas här. För utsläpp till luft redovisas S02 210 ton, NOx 210 ton, kolväten 25 ton, Hg 20.5 kg och övriga metaller (utom järn) 25 kg per år. För utsläpp till reningsverk redovisas BOD7 210 ton, P 21 ton, N 25 ton, Cd 20.1 kg och Hg 20.1 kg och övriga metaller (utom järn) 21 kg per år. För utsläpp direkt till recipient redovisas BOD7 21 ton, P 20.1 ton, N 21 ton, Cd 20.1 kg, Hg 20.1 kg och AOX 20.5 ton per år.

• Sida 30
•  Original

4. Helsingborg

Utsläpp till luft Kolväten: 3530 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 2205, hushåll: 275, industri: 1050 (verkstads: 240, grafisk: 500, kemisk: 70, trä: 15, bilservice: 185, bageri: 5 ton/år (1985) [5] 802: 7220 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 190, uppvärmning hushåll: 2145, industri: 4875 ton/år (1985) [5] NOx: 4475 ton/år (1985) [5] varav Trafik: 3330, uppvärmning hushåll: 870, industri 275 ton/år (1985) [5] NH3: 280 ton/år (1985) [5] Djurhållning

Verksamheter

A Helsingborgs reningsverk Omprövning pågår 264000 pe Utsläpp till Öresund BOD7: 530 ton/år (1989) [5] P: 100 ton/år (1989) [5] N: 490 ton/år (1989) [5] AOX: 2.6 ton/år (1989) [5] Cu: 2.6 ton/år (1989) [5] Cr: 120 kg/år (1989) [5] Ni: 310 kg/år (1989) [5] Zn: 2.4 ton/år (1989) [5] Pb: 40 kg/år (1989) [5] Cd: 4 kgår (1989) [5] Hg: 2 kg/år (1989) [5]

• Sida 32
•  Original

Tånga-Rögle reningsverk Utsläpp till Öresund BOD7; 2.2 ton/år (1988) [6] P: 0.31 ton/år (1988) [5]

N: 1.6 ton/år (1988) [5]

Utvälinge reningsverk Utsläpp till Öresund BOD7: 1.2 ton/år (1988) [5] P: 0.28 ton/år (1988) [5]

N: 1.2 ton/år (1988) [5]

B Fredriksdals fjärrvärme- central Tillstånd saknas

A Israel föärrvärmeeentral Utsläpp till luft S02: 18 ton/år (1988) [5] C02: 9 000 ton/år (1988) [5]

B Västhamnsverket Utsläpp till luft

Hg: 2.1 kg/år (1988) [5] S02: 454 ton/år (1988) [5] NOx: 515 ton/år (1988) [5] C02: 295 000 ton/år (1988) [5] Kolväten: 43 ton/år ( 1987) [3] HCl: 23 ton/år (1988) [5] Cr: 9.6 kg/år (1988) [5] Mn: 8.4 kg/år (1988) [5] Ni: 7.2 kg/år (1988) [5] Zn: 10.8 kg/år (1988) [5]

A Filborna avfallsupplag Utsläpp med lakvatten till Helsingborgs reningsverk COD: 141 ton/år (1987) [6] N: 34 ton/år (1987) [6] Fenoler: 4 kg/år (1987) [6] Fe: 6.4 ton/år ( 1987) [6] Mn: 680 kg/år (1987) [6] Pb: 7 kgår (1987) [6] Zn: 33 kg/år (1987) [6] CN-tot: 16 kg/år (1987) [6]

Oljehamnen Tillstånd saknas Utsläpp till luft Kolväten: 330 ton/år [7] (bensin)

AAlufluorAB Utsläpp till luft NOx: 11 ton/år (1987) [3] HF: 2.3 ton/år (räknat som F) (1988) [5] Utsläpp till Öresund F: 9.4 ton/år (1988) [5] A]: 6 ton/år (1988) [5]

B Allers tryckeri AB Utsläpp till luft Kolväten: 50 ton/år (1988) [5] (varav 50 ton toluen)

AAB Elektmkoppar Prövning pågår Utsläpp till luft Stoft: 2 ton/år [5] Cu: 600 kg/år [5]

B Hasslarp sockerbruk AB Utsläpp till luft S02: 200 ton/år (1988) [5] NO2: 109 ton/år ( 1988) [5] C02: 14 200 ton/år (1987) [4] Utsläpp till Hasslarpså/Vegeå BOD7: 4.8 ton/år (1988) [5] P: 0.33 ton/år (1988) [5] N: 3.3 ton/år (1988) [5]

B Helsingborgs mjölkoentral Utsläpp till luft S02: 12 ton/år (1987) [5] Utsläpp till reningsverket BOD7: 45 ton/år (1988) [5] COD: 80 ton/år (1988) [5]

B Jane List AB Tillstånd saknas Utsläpp till luft Kolväten

• Sida 33
•  Original

A Kemira Kemi AB Utsläpp till luft 802: 2140 ton/år (1988) [5] NOx: 120 ton/år (1987) [3] 002: 70 400 ton/år (1987) [4] H2SO4: 95 ton/år (1988) [5] HCl: 83 ton/år (1988) [5] Stoft: 45 ton/år (1988) [5] Fluor: 4.8 ton/år (1988) [5] Hg: 6 kg/år (1989) [5] Utsläpp till Öresund Gips: 12 000 ton/år (1988) [5] P: 120 ton/år (1989) [5] F: 350 ton/år (1989) [5] Al: 21 ton/år (1988) [5] As: 185 kg/år (1989) [5] Cd: 7 kg/år (1989) [5]

Hg: 6 kg/år (1989) [5] Cr: 50 kg/år enl. tillstånd (1988) Zn: 250 kg/år enl. tillstånd Pb: 70 kg/år enl. tillstånd Cu: 250 kg/år enl. tillstånd

A Kemira-Rökille gipsdeponi Utsläpp till reningsverk P: 260 kg/år (1987) [6] Pb: (2.4 kg/år (1987) [6] Cu: (2.3 kg/år (1987) [6] Cr: (12 kg/år ( 1987) [6] Ni: (7 kg/år (1987) [6] Cd: (0.4 kg/år (1987) [6] CN: 16 kg/år (1987) [6]

A Rexolin Chemicals AB Utsläpp till luft S02: 60 ton/år [5] NOx: 14 ton/år (1987) [3] Utsläpp till reningsverket Kolväten: 59 ton/år (1988) [5] (varav toluen: 15.5 ton metanol: 9.5ton MIBK: 19.9 ton isopropanol: 2.9 ton aceton: 10.9 ton)

B Scandinavian Silver-eel AB .. Utsläpp till Oresund P: 1.2 ton/år (1988) [5] N: 10.3 ton/år (1988) [5]

B Magnhill Produkter AB Utsläpp till reningsverket BOD7: 10 ton/år (1988) [5]

B Pharmacia Leo Therapeu- tics AB Utsläpp till luft S02: 20 ton/år (1987) [3] Kolväten: 31 ton/år (1987) [3]

B SlakteriprodukterAB Utsläpp till reningsverket BOD7: 62 ton/år (1988) [5] Fett-olja: 22 ton/år (1988) [5]

B Skånska Lantmännen ek. för. Utsläpp till luft S02: 18 ton/år (1987) [3] NOX: 30 ton/år (1987) [3]

B Thermopanel AB Utsläpp till luft Kolväten: 29 ton/år (1988) [7] (varav 8 ton trikloretylen)

B Margarinbolaget AB Utsläpp till Oresund

P: 13 ton/år (1988) [5], 2 ton/år (1990) [5] BOD7: 62 ton/år (1988) [5] Fett: 5.5 ton/år (1988) [5]

B Helsingborgs gummifab- riks AB Tillstånd saknas Utsläpp till luft Kolväten: 5 ton/år (1987) [3]

• Sida 34
•  Original

B AB Jie Johnson

Utsläpp till luft Pb: 11 kg/år (1988) [5], (1 kg/år fr.o.m. 1990) Utsläpp till reningsverket Pb: 25 kg/år (1988) [7] Cd: 0.2 kg/år (1988) [5]

A Klinten Sydferniss AB Omprövning pågår Utsläpp till luft Kolväten: ca 60 ton [5]

B AB Transpack Tillstånd saknas Utsläpp till luft

Kolväten: 50 ton/år ( 1987) [3]

B Viggo AB Utsläpp till luft Kolväten: 27 ton/år (1987) [3]

B Tvättman AB Tillstånd saknas

Knematoriet Utsläpp till luft Hg: 5.4 kg/år (1988)

5. Landskrona

Utsläpp till luft Kolväten: 1385 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 845, hushåll: 90, industri: 450, verkstads: 160, grafisk: 190, kemisk: 25, trä: 1, bilservice: 55, bageri: 10 ton/år (1985) [5] S02: 715 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 40, hushåll: 355, industri: 595 ton/år (1985) [5] NOx: 1920 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 1170, upp- värmning hushåll: 165, industri: 585 ton/år (1985) [5] NH3: 210 ton/år (1985) [5]

varav djurhållning: 60 ton/år (1985)[5]

Verksamheter

AHetvattencentralen Omprövning pågår Utsläpp till luft 802: 168 ton/år (1987) [3] NOX; 78 ton/år (1987) [3] Kolväten: 50 ton/år (1987) [3] C02: 33 000 ton/år (1987) [5]

B Landskrona Reningsverk 37 500 pe Utsläpp till Öresund BOD7: 40 ton/år (1989) [5] P: 2.3 ton/år (1989) [5] N: 154 ton/år (1989) [5] Cu: 230 kg/år (1989) [5] Zn: 350 kgår (1989) [5]

A Lundåkra avfallsupplag Utsläpp till reningsverket COD: 88.5 ton/år (1987) [6] N: 51.1 ton/år (1987) [6] P: 3.1 ton/år (1987) [6] Fenoler: 8.5 ton/år (1987) [6] Fe: 15 ton/år (1987) [6] Pb: (4.2 kg/år (1987) [6] Cu: 12 kg/år (1987) [6] Cr: 10 kg/år (1987) [6] Ni: (3.5 kgår (1987) [6] Zn: 60 kg/år (1987) [6] Cd: 0.2 kg/år (1987) [6] CN: 8 kg/år (1987) [6] As: 30 kg/år (1986/87) [5]

A Boliden-Bergsöe AB Utsläpp till luft S02: 200 ton/år (1987) [3] NOx: 10-20 ton/år (1988) [7] C02210 400 ton/år (1987) [4] Stoft: 2.4 ton/år (1989) [5] Pb: 0.6 ton/år (1989) [5] Cd: 6 kg/år [5]

• Sida 35
•  Original

Kolväten: 650 kg/år (PAH) [7] Utsläpp till Öresund Pb: 6.5 kg/år (1989) [5] Cd: 0.5 kg/år (1989) [5] Cu: 3.9 kg/år (1989) [5] Sb: 35 kg/år (1989) [5] Zn: 4.4 kg/år (1989) [5]

A Bruces Mekaniska Ab Tillstånd saknas Utsläpp till luft Kolväten: 40 ton/ år (1986/87) [7]

B CityvarvetAB Öresund Tillstånd saknas Utsläpp till luft

Kolväten: 40 ton/år (1986/87) [7]

B Galvanoverken AB Tillstånd saknas Utsläpp till vatten Cr: 5 kg/år (1986/87) [7] Zn: 10 kg/år (1986/87) [7]

B Haldex Utsläpp till luft Kolväten: 5 ton/år [7] (varav trikloretylen: 3 ton, 1 ton from 1990) Fe: 50 kg [7]

B Järnkonst Utsläpp till luft Kolväten: 30 ton/år (1990) [7] Utsläpp till reningsverket Pb: 0.1 kg/år (1986/87) [7] Cr: 4 kg/år (9816/87) [7]

Pileprodukter Prövning pågår

Utsläpp till luft

Kolväten: 16 ton/år (1986/87) [5]

ARohm & Haas Nordiska AB

Utsläpp till luft

Kolväten: 30 ton/år (1987) [3] Utsläpp till reningsverket Stabila organiska föreningar

[7]

BScandiflexAB Utsläpp till luft Kolväten: 11 ton (1988) [5] (etanol)

A ScanDustAB Utsläpp till luft NOX: 104 ton/år (1987) [3] Stolt: 1.5 ton (1989) [5] Cd: 0.8 kg (1988) [5] As: (0.7 kg (1988) [5] Zn: 74 kg/år (1989) [5] Pb: 9.6 kg (1989) [5] Cr: 9 kg/år ( 1988) [5] Ni: 6 kg (1988) [5] Hg: 6 kg (1988) [5] Utsläpp till Oresund F: 380 kgår (1989) [5] Zn: 7.6 kg/år (1989) [5] Cu: (3.6 kg/år (1989) [5] Pb: (1.7 kg (1989) [5] Ni: (0.35 kg (1989) [5] Cr: (9.2 kg (1989) [5] Hg: (0.22 kg/år (1989) [5] CN-fri: (11.1 kg (1989) [5]

A Supra AB Utsläpp till luft NOx: 437 ton/år (1988) [5] C02: 15 500 ton/år (1987) [4] HCl: 21 ton/år (1988) [5] HF: 16 ton/år (räknat som F) (1988) [5] NH3: 74 ton/år (1988) [5] Utsläpp till Öresund P: 28 ton (1989) [5] N: 108 ton (1989) [5] F: 104 ton/år (1989) [5] Pb: 3 kg/år (1986/87) [5]

• Sida 36
•  Original

Hg: ( 1 kg/år (1986/87) [5] Cr: 6 kg/år (1986/87) [5] Zn: 25 kg/år (1986/87) [5] As: 4 kg/år (1988) [5] Cd: ( lkgår (1988) [5]

BTrioplast LandskronaAB Utsläpp till luft Kolväten: 210 ton (1988) [5] (etanol)

B AB Landskrona Emballage Utsläpp till luft Kolväten: 50 ton (1986/87) [5] (etanol)

B Paraiett Utsläpp till luft Kolväten: 28.4 ton/år (1987) [7]

AVME-Industries Sweden AB Utsläpp till luft Kolväten: 14 ton (1988) [5] Krematoriet Utsläpp till luft Hg: 2.0 kg/år (1988)

6. Lund

Utsläpp till luft Kolväten: 4195 ton/år (1985) [5]varav: Trafik: 1520, hushåll: 195, industri: 2480, (verkstads: 250, grafisk: 2050, kemisk: 20, trä: 10, bageri: 30) ton/år (1985) [5] 802: 1295 ton (1985) [5] varav: Trafik: 75, uppvärmning hushåll: 1080, industri: 140 ton/år (1985) [5] N Ox: 2315 ton (1985) [5] varav: Trafik: 1865, uppvärmning hushåll: 395, industri: 55 ton/år (1985) [5] NH3: 406 ton/år (1985) [5] varav djurhållning 280 ton/år

Verksamheter

A Källby reningsverk 62 000 pe Utsläpp till Höjeå BOD7: 79 ton/år (1989) [5] P: 3 ton/år (1989) [5]

N: 233 ton/år (1989) [5] AOX: 770 kg/år (1989) [5]

B Södra Sandby reningsverk 6100 pe Utsläpp till Kävlingeån BOD7: 5.1 ton/år (1988) [5] P: 0.8 ton/år (19889 [5]

N: 15.4 ton/år (1988) [5]

B Dalby reningsverk 5150pe . Utsläpp till Oresund BOD7: 1 ton/år(1989) [5] P: 0.2 ton/år (1989) [5] N: 10 ton/år (1989) [5]

B Genarps reningsverk 2 500 pe Tillstånd saknas Utsläpp till Höje å BOD7: 2 ton/år (1988) [5] P: 0.1 ton/år (1989) [5] N: 7 ton/år (1989) [5]

B Veberöds reningsverk 4 200 pe Tillstånd saknas Utsläpp till Kävlingeån BOD7: 1 ton/år (1989) [5] P: 0.1 ton/år (1989) [5] N: 10 ton/år (1988) [5]

Värmeverk Klostergården Utsläpp till luft S02: 20 ton/år (1987) [3] C02: 8 100 ton/år ( 1988) [5]

• Sida 37
•  Original

Värmeverk Lasarettet Utsläpp till luft S02: 189 ton/år (1987) [3] NOx: 102 ton/år (1987) [3] C02: 22 600 ton/år (1988) [5]

Värmeverk Gunnesbo Utsläpp till luft 802: 184 ton/år (1987) [3] NOx: 85 ton/år (1987) [3] 002: 23 000 ton/år (1988) [5]

B Alba Fabrikers AB

Utsläpp till Dalby renings- verk BOD7: 1.3 ton/år [5]

COD: 3.0 ton/år [5]

BGambroAB Utsläpp till luft Etylenoxid: 400 kg/år (1988) [5]

B SiporexAB Utsläpp till reningsverket Zn: 7.2 kg/år (1988) [5] Cu: 3.6 kg/år (1988) [5] Cr-tot: (0.5 kg/år (1987) [5]

B AB Tetra Pak Utsläpp till luft Kolväten: 300 ton/år (1989) [5]

B AB Åkerlund & Rausing Utsläpp till luft NOx: 10 ton/år (1987) [3] Kolväten: 800 ton/år (1990) [5] C02: 5 800 ton/år (1987) [4]

Plaströkutsläpp, ozonutsläpp

B Åkermans Verkstad AB Utsläpp till luft Kolväten: 8.5 ton/år ( 1988) [3] Krematoriet Utsläpp till luft Hg: 4.0 kgår (1988)

7. Malmö

Utsläpp till luft Kolväten: 7645 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 4005, hushåll: 620, industri: (verkstads: 810, grafisk: 1200, kemisk: 410 trä: 15, bilservice: 370, bageri: 190) ton/år (1985) [5] 802: 5865 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 295, uppvärmning hushåll: 4975, industri: 595 ton/år (1985) [5] NOx; 9025 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 5840, uppvärmning hushåll: 2880, industri: 305 ton/år (1985) [5] NH3: 30 ton/år (1985) [5] Djurhållning

Verksamheter

B Klagshamns reningsverk 45 600 pe Utsläpp till Öresund BOD7: 40 ton/år (1989) [5] P: 20 ton/år (1989) [5] N: 109 ton/år (1989) [5] AOX: 0.5 ton/år (1989) [5] Cu: 490 kg (1989) [5] Cr: 10 kgår (1989) [5] Ni: 20 kg/år (1989) [5] Pb: 12 kg/år (1988) [7] Cd: 1 kg/år (1989) [5]

A Sjölunda reningsverk 240 800 De .. Utsläpp till Oresund BOD7: 508 ton/år(1989) [5] P: 16ton/år (1989) [5] N: 742 ton/år (1989) [5] AOX: 3.2 ton/år (1989) [5] Cu: 3.5 ton/år (1989) [5] Cr: 40 kg/år (1989) [5] Ni: 200 kg/år (1989) [5]

• Sida 38
•  Original

Pb: 130 kg/år (1988) [7] Cd: 4 kg/år (1989) [5] Hg: 4 kg/år (1989) [5]

A Spillepengens avfallsupplag Utsläpp med lakvattnet till Sjölunda reningsverk COD: 48.8 ton/år (1987) [6] N: 24.8 ton/år (1987) [6] Fenoler: 10 kg/år (1987) [6] Fe: 4.9 ton/år (1987) [6] Mn: 90 kg/år (1987) [6] Pb: (8.7 kg/år (1987) [6] Cu: 1.9 kg/år (1987) [6] Cr: (6.7 kg/år (1987) [6] Ni: (6.7 kg/år (1987) [6] Zn: 36 kg/år (1987) [6] Cd: (0.9 kg/år (19879 [6] Co: (5.8 kg/år (1987) [6] CN: 10 kg/år (1987) [6]

A Limhamns öärrvärmecen- tral Utsläpp till luft S02: 718 ton/år (1988) [5] NOX: 286 ton/år (1988) [5] 002: 172 000 ton/år (1988) [5] Kolväten: 26 ton/år (1987) [3] HCl: 54 ton/år (1988) [5] Hg: 1.3 kg/år (1988) [5]

A Utklippan värmeverk Utsläpp till luft S02: 12 ton/år (1988) [5]

A Heleneholms värmekraft- verk Utsläpp till luft S02: 32 ton/år (1988) [5] NOz: 180 ton/år (1988) [5] Kolväten: 12 ton/år (1987) [3] C02: 107 000 ton/år (1988) [5]

A Sydkraft AB, Öresunds- verket Utsläpp till luft

S02: 289 ton/år (1988) [5] NOx: 611 ton/år (1988) [5] Kolväten: 37 ton/år (1987) [3] C02: 134 000 ton/år (1988) [5] HCl: 15 ton/år (1988) [5] Hg: 2.1 kg/år (1988) [5]

A Sysav AB, Spillepengens avfallsförbränning Utsläpp till luft S02: 9.40 ton/år (1988) [5] NOx: 330 ton/år ( 1988) [5] HCl: 140 ton/år (1988) [5] Stoft: 10 ton/år (1988) [5] Dioxiner: 29 mg TCDD-ekvi- valenter/år ( 1988) [5] Kolväten: 80 ton/år (1987) [3] Hg: 4.3 kg/år (1988) [5]

Oljehamnen

Tillstånd saknas Utsläpp till luft Kolväten: 450 ton/år (1988) [7] (bensin)

BArbetetAB Tillstånd saknas Utsläpp till luft Kolväten 10 ton/år [7]

ABona KemiAB Utsläpp till luft Kolväten 9 ton/år enl. ans. (1987) [7] Utsläpp till reningsverket BOD7: 39 ton/år (1987) [5] COD: 31 ton/år (1987) [5] Komplicerat avloppsvatten

B Brukens Härdverkstäder AB Utsläpp till luft Kolväten: 6 ton/år [7] (trikloretylen)

• Sida 39
•  Original

A Cementa AB Utsläpp till luft S02: 90 ton/år (1988) [5] NOx: 80 ton/år (1988) [5] 002: 33 900 ton/år (1987) [4] från energiproduktion samt C02: 56 000 ton/år (1988) [5] från processen Stoft: 59 ton/år enl. tillstånds ansökan (1987) [7]

B Diamant-CromAB Omprövning pågår Utsläpp till reningsverket Cu: ca 2 kg/år (1988) [7] Cr: ca 2 kg/år (1988) [7] Ni: ca 2 kg/år (1988) [7] Zn: ca 2 kg/år (1988) [7] Suspenderade ämnen: 45 kg/ år (1986) [5]

B Dresser Wayne AB Utsläpp till luft Kolväten: max. 8 ton/år [7] Stoft

B Electrolux ElectronicsAB Prövning pågår Utsläpp till luft Kolväten: 17 ton /år (bl.a. klorerade)

B Elida Robert Group Prövning pågår Rengöringsmedelstill- verkning

A Ferring AB Utsläpp till luft Kolväten: 7 ton/år (varav 2 ton klorerade) [7] NH3: 6 ton/år [7] Utsläpp till reningsverket Komplicerat avloppsvatten [7]

B Förenade PDI AB Utsläpp till luft Kolväten: håller på att under- sökas, kan vara 20 ton/år [7]

B Hemmets JournalAB Tillstånd saknas

Utsläpp till luft

Kolväten: ca 36 ton/år (1988) [7] (toluen)

BJohan HaltermannAB Prövning pågår Utsläpp till luft Kolväten: ca 17 ton/år (1987) [3]

B ABKemikalia Tillstånd saknas

B Kemiavfall AB

Utsläpp till Öresund Oljehaltigt avloppsvatten, ev metaller och klorerat orga- niskt material [7]

A Kockum Marine AB Tillstånd saknas Utsläpp till luft Kolväten: 20 ton/år [7] (varav 0.2 ton trikloretylen)

BKungsfotoAB Utsläpp till Sjölunda renings- verk Ag: 10 kg/år [7]

A Leo Pharmacia AB

Utsläpp till luft S02: 15 ton/år (1987) [7] Kolväten: 19 ton/år reg.beslut (1988) [7] (varav 12 ton etanol) Utsläpp till reningsverk Komplicerat avloppsvatten

• Sida 40
•  Original

A LÅ-tvätten AB/Pärs textil- service AB Utsläpp till reningsverket BOD7: 49 ton/år (1988) [5] COD: 65 ton/år (1988) [5] Komplicerat avloppsvatten [7]

A Nordisk Carbon Black Utsläpp till luft S02: 277 ton/år (1988) [5] NO2: 240 ton/år ( 1988) [5] Stoft: 9 ton/år (1989) [5] 002: 56 000 ton/år (1988) [5]

B Nynäs Bitumen Tillstånd saknas Olje- och kemikalielagring

B PLMPacAB

Utsläpp till luft Kolväten: 48 ton/år (1988) [5] Utsläpp till Sjölunda renings- verk Fluoriderzca 18 ton/år (1987)[7l

Mineralolja: ca: 18 ton/år

ASaab-ScaniaAB Utsläpp till luft

Kolväten: 30 ton/år enl reg.beslut [7]

B Samhall Pile, Fosie Prövning pågår Utsläpp till luft Kolväten: 14.5 ton/år [7]

SkånemejerierAB Utsläpp till Sjölunda renings-

verk BOD7: 115 ton/år enl. till- stånd [5]

B. Skånemejerier Ek. före- ning Utsläpp till Sjölunda renings- verk

BOD7159 ton/år (1988) [7] COD: 94 ton/år (1988) [7] Fett: 19 ton/år (1988) [7]

Sonesson inredningar AB Utsläpp till luft Kolväten: 50 ton/år (1989) [7] (xylen), efter 1990 15—20 ton/år

B AB Sondex Prövning pågår Utsläpp till luft Kolväten: 10 ton/år [7] (varav ca 2 ton styren)

B AB Stadex Prövning pågår Stärkelsederivatfabrik

Swedakemi AB Utsläpp till luft Kolväten: 7 ton/år ( 1987) [3]

A Swede Chrome AB Utsläpp till luft NOK: 22 ton [5] Stoft: 7.1 ton/år (1989) [5] Kol: 1.45 ton/år (1988) [5] Cr: 50 kg/år (1989) [5] Ni: 7 kg/år (1989) [5] Zn: 77 kg/år (1989) [5] Utsläpp till Öresund suspenderat material 6150 kg/år (1988) [5] varav: Zn: 104 kg/år (1989) [5] Cr-tot: (10 kgår (1988) [5] CN-fri: 34 kg/år (1989) [5] (Nu nerlagt)

B Sydsvenska Dagbladet AB Tillstånd saknas

Utsläpp till luft

Kolväten: ca 20 ton/år(1989) [7]

• Sida 41
•  Original

B Timab-Tvätt i Malmö AB Utsläpp till Sjölunda renings- verk BOD7: 12 ton/år [7] COD: 30 ton/år [7]

B Tvättman AB

Utsläpp till luft Kolväten: 113 ton/år [7] (freon) Utsläpp till reningsverk BOD7: 25 ton/år (1988) [5] COD: 45 ton/år (19889 [5] P-tot: 1.1 ton/år (19889 [5]

BÄdelmetallAB

Utsläpp till luft Hg: 0.4 kg/år (1989) [5] Stoft Utsläpp till dagvatten Hg: (0.15 kg/år enl. prövo- tidsreodvisning[5] Till Sjölunda reningsverk Tungmetaller: ca: 2.4 kg/år enl. prövotidsredovisning (1988)[5]

Krematorier, Östra och Lim- hamn Utsläpp till luft Hg: 11.3 kg/år (1988)

8. Åstorp

Utsläpp till luft

502: 130 ton/år (1985) [1] va- rav: Bostäder—energi: 80, in- dustri: 25, trafik: 25 ton/år (1985) [1] NOx: 660 ton/år (1985) [1] varav: Bostäder- energi: 41, industri: 33, tra- fik: 587 ton/år (1985) [1] Kol- väten: 1040 ton/år (1985) [1] varav: Bostäder-energi-lös- ningsm: 24, industri-energi: 11, process-bensinhantering:

657, trafik: 348 ton/år (1985) [1] NH3: 216 ton/år (1985) [1]

djurhållning

Verksamheter

B Åstorps reningsverk Utsläpp till vatten BOD7: 9 ton/år (1988) [2] P: 0.22 ton/år (1988) [2] N: 45 ton/år (1988) [2]

B Kvidinge reningsverk Utsläpp N: 5.5 ton/år (1989) [2]

B Stenqvist AB Utsläpp till luft Kolväten: 175 ton/år (1989) [2]

B SwedoorAB Utsläpp till luft N0x: 37 ton/år (1989) [2] Kolväten: 375 ton/år (1989) [2] C02: 17 600 ton/år (1987) [4]

9. Bjuv

Utsläpp till luft Kolväten: 535 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 330, uppvärm- ning hushåll: 40, industri: 165 ton/år (1985) [5] 802: 285 ton/år (1985) [5] varav: Tra— fik: 25, uppvärmning hus- håll: 75, industri: 185 ton/år (1985) [5] NOX: 595 ton/år

(1985) [5] varav: Trafik: 475, uppvärmning hushåll: 50, in- dustri: 65 ton/år (1985) [5] NH3: 220 ton/år (1985) [5]

djurhållning

• Sida 42
•  Original

Verksamheter

B Bjuvs reningsverk

15 000 pe

Utsläpp till Vegeån BOD7: 14 ton/år (1989) [5] P: 0.4 ton/år (1989) [5] N: 45 ton/år (1989) [5]

B Skromberga/Ekeby reningsverk 2 500 pe Utsläpp till Vegeån BOD7: 2 ton/år (1989) [5] P: 0.1 ton/år (1989) [5] N: 10 ton/år (1989) [5]

A Gullfiber

Utsläpp till luft Kolväten: 180 ton/år (1988) [5] Fenol: 60 ton/år (1988) [5] Formaldehyd: 12 ton/år (1988) [5] NH3: 200 ton/år (1988) [5] Stoft: 100 ton/år (1988) [5]

B Svenska Nestlé AB Utsläpp till luft C02: 20 000 ton/år (1987) [4] NOx: 36 ton/år (1987) [3]

Utsläpp till Vegeån BOD7: 17 ton/år (1988) [5]

P: 1.6 ton/år (1988) [5] N: 10 ton/år (1988) [5]

B Höganäs Bjuf AB Utsläpp till luft 002: 5 800 ton/år (1988) [5]

B Partek Höganäs Byggkera- mik AB Tillstånd saknas Utsläpp till luft NOx: 11 ton/år (1987) [5] C02: 7 060 ton/år (1987) [5]

10. Klippan

Utsläpp till luft

Kolväten: 585 ton/år (1985) [ 1] varav: Bostäder-energi-kol- väten: 30, industri-energi: 14, processutsläpp-bensinhan- tering: 146, trafik: 396 ton/år (1985) [1] 802: 645 ton/år (1985) [1] varav: Bostäder-energi: 92, industri energi: 512, trafik: 42 ton/år (1985) [1] NOx: 1125 ton/år (1985) [1] varav: Bostäder-energi: 38, industri- energi: 167, trafik: 920 ton/år (19859 [1] NH3: 216 ton/år

(1985) [1] djurhållning

Verksamheter

B Klippans reningsverk Utsläpp till Rönneä BOD7: 4.9 ton/år (1989) [2] P: 0.32 ton/år (1989) [2] N: 76 ton/år(1989) [2]

B Ljungbyheds reningsverk Utsläpp BOD7: 1.2 ton/år (1989) [2] N: 10 ton/år (1989) [2]

A Klippans finpappersbruk AB Utsläpp till luft SO2: 159 ton/år (1989) [2] NOx: 91 ton/år (1989) [2] Kolväten: 9 ton/år ( 1987) [3]

• Sida 43
•  Original

C02: 51 100 ton/år (1987) [4] Utsläpp till Rönneä BOD7: 64 ton/år (1988) [7] COD: 194 ton/år (1988) [7]

A Extraco AB Utsläpp till vatten COD: 41 ton/år (1989) [2] N: 47 ton/år (1989) [2] P: 0.3 ton/år (1989) [2]

B Vera Klippan AB Utsläpp till luft Styren: 2 ton/år [7]

B Skåne List AB Utsläpp till luft Kolväten: ca 10 ton/år [2]

11. Svalöv

Utsläpp till luft

Kolväten: 375 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 310, hushåll: 30, industri: 35 (verkstads: 10, grafisk: 5, bilservice: 15) ton/år (1985) [5] S02: 215 ton/år (1985) [5] varav: Tra- fik: 15, uppvärmning hus- håll: 130, industri: 70 ton/år (1985) [5] NOx: 650 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 575, uppvärmning hushåll: 50, in— dustri: 25 ton/år (1985) [5] NH3: 320 ton/år (1985) [5]

djurhållning

Verksamheter

Svalövs reningsverk

3 350 pe Tillstånd saknas Utsläpp till Saxån BOD7: 1 ton/år (1989) [5] P: 0. 1 ton/år (1989) [5]

N: 10 ton/år (1989) [5]

B Kågeröds reningsverk 1 450 pe Utsläpp till Vegeån BOD7: 2 ton/år (1989) [5] P: 0.1 ton/år (1989) [5]

N: 8 ton/år (1989) [5]

B Arla Foods AB

Utsläpp till luft

NOx: 20 ton/år C02: 11 100 ton/år (1987) [4]

Utsläpp till reningsverket BOD7: 110 ton/år (1988) [5]

B Modefa AB Utsläpp till luft Kolväten: 70 ton/år (1988) [3] (etanol)

B SeocotorkAB Utsläpp till luft SO2: 14 ton/år (1987) [3]

12. Kävlinge

Utsläpp till luft Kolväten: 680 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 555, upp- värmning hushåll: 60, indus- tri: 65 (verkstads: 10, kemisk: 5, bilservice: 40, bageri: 5) ton/år (1985) [5] S02: 380 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 15, uppvärmning hushåll: 295, industri: 70 ton/år (1985) [5] NOx: 915 ton/år (1985) [5] varav: Tra- fik: 770, uppvärmning hus- håll: 120, industri: 25 ton/år (1985) [5] NH3: 100 ton (1985) [5] djurhållning

• Sida 44
•  Original

Verksamheter

B Kävlinge reningsverk Utsläpp till Kävlingeå BOD7: 11 ton/år (1989) [5] P: 0.3 ton/år (1989) [5] N: 41.3 ton/år (1988) [5]

B Kävlinge industrirenings- verk Utsläpp till Kävlingeå BOD7: 7 ton/år (1989) [5] P: 0.4 ton/år (1989) [5] N: 94 ton/år (1989) [5]

Barsebäcksby reningsverk Utsläpp till kustområden P: 0.67 ton/år (1988) [5]

N: 1.6 ton/år (1988) [5]

AEllcoFoodAB Utsläpp till Kävlinge re- ni ngsverk BOD7: 60 ton (1988) [5]

B Lantmännens försäljnings AB Utsläpp till Kävlingeån BOD7: 17 ton (1988) [5] P: 0.43 ton (1988) [5] N: 1.9 ton (1988) [5]

A Krutmöllans foderfaka AB Utsläpp till luft SO2: 40 ton/år (1987) [3] NOx: 14 ton/år (1987) [3] 002: 6 300 ton/år (1987) [4]

B Skanek ek. för. Utsläpp till luft S02: 50 ton/år (1987) [3]

NOX: 18 ton/år (1987) [3] C02: 8 000 ton/år (1987) [5]

Utsläpp till Kävlinge re- ningsverk P: 38.2 ton (1988) [5] N: 4932 ton (1988) [5]

13. Lomma

Utsläpp till luft

Kolväten: 675 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 600, hushåll: 40, industri: 35 (verkstads 10, bilservice: 25) SO2: 205 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 40, uppvärmning hushåll: 155, industri: 40 ton/år (1985) [5] NOX: 845 ton/år (1985) [5] va- rav: Trafik: 770, uppvärm- ning hushåll: 60, industri: 15) ton/år (1985) [5] NH3: 20 ton/år (1985) [5] djurhållning

Verksamheter

B Borgeby reningsverk 17 000 pe Utsläpp till Lödde å BOD7: 18 ton/år (1989) [5] P: 0.6 ton/år (1989) [5] N: 47 ton/år (1989) [5]

14. Staffanstorp

Utsläpp till luft Kolväten: 650 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 550, hushåll: 45, industri: 55 (verkstads: 10, kemisk: 10, trä: 2, bilservice: 30) ton/år (1985) [5] S02: 165 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 20, uppvärmning hushåll: 65, industri: 80 ton/år (1985) [5] NOx: 850 ton (1985) [5] varav: Trafik: 785,

• Sida 45
•  Original

uppvärmning hushåll: 35, in- dustri: 30 ton/år (1985) [5] NH3: 50 ton (1985) [5] djur- hållning

Verksamheter

B Staff'anstorp reningsverk 15 000 pe Utsläpp till Höje å BOD713 ton/år (1989) [5] P: 0.3 ton/år (1989) [5] N: 27 ton/år (1989) [5]

B FoodiaAB Utsläpp till luft S02: 27 ton/år (1987) [3] NOx: 16 ton/år (1987) [3] 002: 8 000 ton/år [5] Utsläpp till Sjölunda renings- verk BOD7: 2759 ton/år (1988) [5] *

15. Burlöv

Utsläpp till luft Kolväten: 825 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 540, hushåll: 35, industri: 250 ton/år (1985) [5] 802; 480 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 10, hushåll: 115, industri: 355 ton/år (1985) [5] NOX; 910 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 740, hushåll: 45, industri: 125 ton/år (1985) [5]

Verksamheter

B Casco Nobel AB Prövning pågår Utsläpp till luft Kolväten: 80 ton/år (35)

B Sockerbolaget AB, Arlövs sockerfabrik Utsläpp till luft S02: 200 ton/år (1988) [5] NOx: 83 ton/år (1988) [5] Kolväten: 19 ton/år (1987) [3] 002: 63 000 ton/år (1987) [4] Till Sjölunda reningsverk BOD7: 31.9 ton/år (1988) [5]

16. Vellinge

Utsläpp till luft Kolväten: 615 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 505, hushåll: 55, industri: 55 (verkstads: 20, trä: 2, bilservice: 35) ton/år (1985) [5] SO2: 105 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 15, upp- värmning hushåll: 65, industri: 25 ton/år (1985) [5] NOK: 680 ton/år (1985) [5] va- rav: Trafik: 640, uppvärm- ning hushåll: 35, industri: 10 ton/år (1985) [5] NH3: 40 ton/år (1985) [5] djurhållning

Verksamheter

B Reningsverket Skanör- Falsterbo __ Utsläpp till Oresund BOD7: 4 ton/år (1989) [5] P: 0.2 ton/år (1989) [5] N: 16 ton/år (1989) [5] Cu: 45 kg/år (1986) [5] Cr: ( 6 kgår (1986) [5] Ni: ( 6 kg/år (1986) [5] Pb: ( 40 kg/år (1986) [5] Cd: ( 4 kg/år (1986) [5] Hg: ( 3 kg/år (1986) [5]

• Sida 46
•  Original

B AB Scania Nickel Utsläpp till reningsverket Ni: 0.5 kg/år (1988) [5] Cu: 1.3 kg/år (19889 [5] Zn: 1.6 kg/år (1988) [5] Cr: 0.3 kg/år (19889 [5]

17. Svedala

Utsläpp till luft Kolväten: 620 ton (1985) [5] varav: Trafik: 490, uppvärm- ning hushåll: 40, industri: 90 ton/år (1985) [5] SO2: 135 ton/ år (1985) [5] varav: Trafik: 15, uppvärmning hushåll: 70, industri: 45 ton/år (1985) [5] NOX: 805 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 750, uppvärm- ning hushåll: 35, industri: 20 ton/år (1985) [5] NH3: 110 ton (1985) [5] djurhållning

Verksamheter

B Svedala reningsverk Tillstånd saknas

11 000 pe

Utsläpp till vatten BOD7: 1 ton/år (1989) [5] P: 0.5 ton/år (1989) [5] N: 27 ton/år (1989) [5]

B Svedala-Arbrå AB Utsläpp till luft Stolt: 4 ton/år (1989) [5] S02: 13 ton/år (1987) [3] Kolväten: 10 ton/år (1987) [3] C02: 5 600 ton/år (1987) [4]

18. Trelleborg

Utsläpp till luft

Kolväten: 850 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 700, hushåll: 85, industri: 665 (verkstads: 50, grafisk: 75, kemisk: 460, trä: 15, bilservice: 50, bageri: 5) ton/år SO2: 500 ton/år (1985) [5] varav: Trafik: 70. upp- värmning hushåll: 270, industri: 160 ton/år (1985) [5] NOx: 1300 ton/år (1985) [5] va- rav: Trafik: 1095, uppvärm- ning hushåll: 150, industri: 55 ton/år (1985) [5] NH3: 170 ton/år (1985) [5] djurhållning

Verksamheter

B Trelleborgs reningsverk 31 000 pe __ Utsläpp till Ostersjön BOD7: 18 ton/år (1989) [5] N: 113 ton/år (1989) [5] P: 0.8 ton/år (1989) [5]

B Smygehamns reningsverk 4 400 pe .. Utsläpp till Ostersjön BOD7: 6 ton/år (1989) [5] N: 36 ton/år (1989) [5] P: 0.3 ton/år (1989) [5]

B Albäck avfallsupplag Utsläpp med lakvatten till reningsverket COD: 7.2 ton/år (1987) [6] Fenoler: 2 kg/år (1987) [6] Fe: 770 kg/år (1987) [6] Mn: 30 kg/år (1987) [6] Pb: 6 kg/år (1987 ) [6] Cu: (2.1 kg/år 819879 [6] Cr: (6.9 kg/år (1987) [6]

• Sida 47
•  Original

Ni: (4.8 kg/år (1987) [6] Cd: 1.4 kg/år (1987) [6] Zn: 4.8 kg/år (1987) [6] Hg: (0.01 kg/år (1987) [6] CN: 1.4 kgår (1987) [61

B Ahlsell Profil AB

Utsläpp till reningsverket Cr: 0.17 kgår (1986) [5] Olja och fett: 70 kg/år(1986) [5] Suspenderade ämnen: 290 kg/år (1986) [5] Zn: 5.4 kgår (1986) [5]

B AB G-Man Utsläpp till luft Kolväten: 18 ton/år (1988) [5]

BKretstryckAB

Tillstånd saknas Utsläpp till reningsverket Cu: 1.7 kg/år (1986) [5] Suspenderade ämnen: 110 kg/år (1986) [5]

B SSA/Jordberga Utsläpp till luft S02: 155 ton/år (1987) [3] NOx: 41 ton/år (1987) [3] Utsläpp till Tullstorpså BOD7: 4.2 ton/år (1988) [5] P: 0.36 ton/år (1988) [5] N: 4.4 ton/år (1988) [5]

B Söderslätts Andelstorkfö- rening

Prövning pågår Utsläpp till luft

SO2: 15 ton/år (1987) [3]

B Trelleborg AB

Prövning pågår Utsläpp till luft

NOx: 12 ton/år (1987) [3] Kolväten: 204 ton/år (1988) [5] (fr.a. industribensin) C02: 6 700 ton/år (1987) [4]

Pb: 1.1 ton/år ( 1988) [5] under avveckling Vulkrök: 25 ton (1988) [5] Stoft: >6 ton/år (1989) [5]

B Trelleborgs påsindustri AB Utsläpp till luft Kolväten: 25 ton/år (1987) [3]

Krematoriet Utsläpp till luft Hg: 2.2 ton/år (1988)

• Sida 48
•  Original

Referenser

1. Luftföroreningar i Skåne, emissioner, halter, depositioner och effekter, En lägesrapport mars 1988, Skånes Luftvårdsförbund 1988

2. Information från länsstyrelsen i L-län

3. Underlag för regional luftspridningsmodell, information från Skånes Luftvårdsförbund 1987

4. Räknat på energiförbrukning enligt referens 3

5. Information från Länsstyrelsen i M-län

6. Avfall-avfallshantering i Malmöhus län samt förslag till åtgärder, delrapport 3, 1988-09-03, Miljöplanegruppen, Länsstyrelsen i Malmöhus län

7. Information från miljö- och hälsoskyddsförvaltning

• Sida 49
•  Original

5.2. Speciellt om bilvårdsprodukter

I försöket till totalberäkning av kemikalieanvändningen inom en bransch inventerades totalt har 115 av 250 - 300 bensinstationer i 16 kommuner. Det bör noteras att bilvårdsprodukter säljs på många andra ställen än just bensinstationer. Till exempel så säljer man på Obs i Burlöv ca 3-4 gånger större volym bilvårdsprodukter än man gör totalt på de fyra bensinstationerna i kommunen. Vi har alltså från början varit medvetna om svårigheten att av de siffror som presenteras dra några exakta slutsatser om totalförsäljningen av alla typer av bilvårdsprodukter. Projektets syfte var att visa på

• Sida 65
•  Original

möjligheter och svårigheter vid den lokala kemikalietillsynen och att samtidigt sprida relevanta kunskaper.

De här presenterade resultaten bygger på inventeringen på de 115 stationerna och den uppskattning av försäljning/förbrukning på regionens alla bensinstationer, som kan göras med utgångspunkt från siffrorna.

Bensinstationspersonalens uppgifter om försålda/använda mäng— der är ofta skattningar. Ibland är statistiken svårtolkad, och ibland har man inte någon försäljningsstatistik. I några fall har bensinstationspersonalen vägrat att lämna ut uppgifter till inspektörerna. Inspektörema har måst hänvisa till LKP 15 å som säger att tillsynsmyndigheten har rätt att få de uppgifter som krävs för tillsynen. Ett rationellt genomförande av en inventering av detta slag kräver att de olika aktörerna på ett tidigt stadium får information om projektet och dess syfte.

Inspektörema fann 1336 olika bilvårdsprodukter på de 115 stationerna. Figuren nedan visar att produktsortimentet varierar. Mest förvånande är att ca 700 av de funna produkterna bara fanns på ett av de 115 försäljningsställena.

antal 800

400

200

01234557 89101112131415 antal bensinstationer

Diagrammet visar hur många av de 1336 bilvårdsprodukterna som säljs på någon eller några av de 115 försäljningsställena. 66 produkter återfanns på fler än 15 försäljningsställen.

• Sida 66
•  Original

Att ett så stort antal produkter säljs på bara ett eller ett par ställen gör att det inte finns något pålitligt statistiskt material att utgå från, om man vill göra totaluppskattningar för regionen.

De 700 produkter, som säljs på bara ett ställe, svarar för endast 6% av den totala försäljningsvolymen (kg eller liter). De 66 produkter, som säljes på mer än 15 ställen, står för ca 25% av försäljnings- volymen. De olika bensinbolagen marknadsför ofta egna märkes— varor av de produkter som säljs i stora kvantiteter (glykol, olja, bilschampo, mm) och därför är de ovanstående siffroma knutna till hur många av de 115 bensinstationerna som representerar ett visst bolag. Några av de produkter som säljs på bara ett eller ett par ställen kan visserligen vara nya på marknaden och bättre än de gamla, men troligen är det stora flertalet helt onödiga för en god bilvård.

I diagrammet nedan visas volymsfördelningen mellan olika produktgrupper. De stora produktgrupperna Drivmedelstillsatser, Oljor och Smörjmedel, Rengörings- och avfettningsmedel och Ovrigt omfattar också frostskyddsmedel, oljor, spolarvätska respektive glykol.

400 Såld mängd i m3/år

300

200

0 ' . , , . . Drivmed ] _ Lucker, lagning-- Oljor, Rengönngu- Rostnkyfldu- Öv!!! u minner" Färger Puts, Smöri- och medel Produktgr pp Spackel medel Avfettningumadel

Diagrammet visar hur stor volym/ år olika produktgrupper representerar. Siffrorna gäller produkter funna på de 115 inventerade bensinstationerna år 1989.

• Sida 67
•  Original

Märkningen

I samband med inventeringen undersökte inspektörerna varnings- märkningen för hälsofara på vissa produkter och jämförde med de föreskrifter som utgått från Kemikalieinspektionen. Av 232 rengörings- och avfettningsmedel var 131 felmärkta. Detta stöder resultaten av de undersökningar av märkningen som Kemikalie— inspektionen .ort.

Produkternas innehåll

Alla uppgifter och bedömningar som inspektörena rapporterat till Miljödelegationen är grundade på produkternas hälsofarlighet. Detta beror på att det hittills endast finns föreskrifter om hälso- skadlighetsmärkning och att endast de hälsoskadliga ämnena i produkterna behöver anges på förpackningarna. I lagtexten görs det däremot ingen skillnad mellan undersökningsplikten vad gäller miljöskadlighetsundersökningar och hälsoskadlighetsundersök- ningar.

T. 0. m. för en tillsynsmyndighet som Miljö- och Hälsoskydds- förvaltningen är det omöjligt att på ett rationellt sätt få innehålls- uppgifter från Kemikalieinspektionens produktregister. Registret är inte upplagt för sådan information och Kemikalieinspektionen har inte resurser att lämna sådan service. Tillsynsmyndigheten är alltså hänvisad till att fråga tillverkaren/importören om dessa uppgifter vilket är mycket tidskrävande och ofta omöjligt för en inspektör, som arbetar på egen hand i en kommun.

De 1336 bilvårdsprodukterna innehåller ca 250 olika kemiska ämnen. En stor del av dessa är på ett eller annat sätt hälsoskadliga. Haltangivelserna på förpackningar och varuinformationsblad har mycket vida gränser (hur vida beror på ämnets hälsofarlighet).

Intervallema är oftast (i viktprocent):

( 1% 1—5% 5-10% 10-30% 30-100%

• Sida 68
•  Original

Totalberäkningar för olika ämnen är därför svåra att göra och för att illustrera svårigheterna visas nedan ett par försök till totalberäkningar.

Exempel 1: Mängden deklarerade lättflyktiga kolväten från de funna bilvårdsprodukterna är cirka 100 ton årligen. Driv- medel är ej inräknade. Intervallmitten har använts när haltangivelsen varit ett intervall. Haltangivelse finns bara på cirka 70% av förpackningarna till de produkter som uppges innehålla lättflyktiga kolväten. Uppskattningsvis är den totala årliga mängden från produkterna på de 115 bensinstationerna 100/0,7 ton = 140 ton. Detta ger totalt från de 200 - 250 bensinstationerna i regionen ungefär 280 ton. Om man tar hänsyn till de mängder som dessutom säljs på stormarknader reservdelsfirmor m. m. kan man förmodligen fördubbla mängden. En extrapolering av denna typ ger en mycket stor osäkerhet - t. o. m. så stor att hela beräknings- resultatet kan ifrågasättas. I detta exempel blir den enda möjliga slutsatsen (560 i 200) ton.

Exempel 2: Av de 1336 produkterna innehåller 46 st 1.1.1 - trikloretan. Haltangivelse fanns på 20 av 46 förpackningar. Försäljningen av de 46 produkterna orsakar årligen utsläpp på cirka 130 kg. Utifrån resonemanget i exempel 1 kan man uppskatta att de totala utsläppen är (1000 i 500) kg.

En specialundersökning i Lunds kommun

En mer noggrann genomgång av de olika produktgrupperna, deras försäljningsvolymer och innehållsdeklarationer .ordes i Lunds kommun. Resultaten ställdes i relation till drivmedelsförsälj- ningen (50 000 m3) bensin och befolkningens storlek (90 000 in- vånare, 1 % av Sveriges befolkning).

Genomgången i Lunds kommun visade bl a vilka kemiska ämnen som kommer från olika produktgrupper inom bilvårdsbranschen. Lacknafta kommer t. ex. framför allt från rengöringsmedel. Olika former av petroleumdestillat kommer från rengörings- medel, drivmedelstillsatser, rostskyddsmedel och lacker och färger. Isopropanol kommer från rengöringsmedel (spolarvätska och fönsterputs), drivmedelstillsatser, oljor och smörjmedel. Toluen, xylen och styren kommer från drivmedelstillsatser, lacker och färger, lagningspasta och spackel. Metylenklorid kommer från rengöringsmedel, lagningspasta och spackel. 1.1.1-trikloretan kommer bl. a. från rengöringsmedel och oljor och smörjmedel.

• Sida 69
•  Original

Den här typen av information kan underlätta ett substitutionsarbete och visa vilka produkter och användningsområden som är mest effektiva att bearbeta inom en bransch om man vill åstadkomma en förändring. Ju mer man vet om förhållandena i olika branscher i den egna kommunen, desto lättare är det att verka för en bättre miljö genom information till handel och konsumenter, så att marknaden påverkas till bättre miljöval.

Man kan dock ifrågasätta om detaljinventeringar är menings- fyllda på kommunal nivå. Schablonberäkningar på regional nivå kan behövas, och personkontakter mellan miljö- och hälsoskydds- nämnder och olika företag i en kommun är värdefulla. Men en effektiv tillsyn kräver tydliga centrala föreskrifter och anvis- ningar, så att inspektörerna med dessa i handen kan närma sig verksamheterna. En av våra mer generella slutsatser är att man bör vara återhållsam med detaljinventeringar och registre- ringsverksamhet. Arbetsinsatserna måste användas för föränd- ring och substitution för bättre miljö på alla olika nivåer.

Företagens miljökonsekvensanalyser

Enligt Lagen om kemiska produkter, SFS 1985:426, 6 &, har företag, som tillverkar eller importerar kemiska produkter, skyldighet att utföra miljökonsekvensanalyser på sina produkter.

Vi ville undersöka om ett antal företag hade utfört eller kunde utföra bedömningar av de effekter som deras produkter kan göra på miljön. Vi gjorde därför stickprov av produkter och frågade per brev ett antal större företag, som borde ha resurser till att göra dessa bedömningar.

Produkterna utvaldes enligt följande kriterier: - förekommer/försäljs i stor mängd och har ett innehåll med måttlig eller stor miljöfarlighet, - förekommer/försäljs i mindre mängd men innehållet är mycket giftigt eller har stor miljöfarlighet, - produkten eller produktens innehåll är onödigt.

Åtta av femton kontaktade företag svarade. Bara ett av svaren visade att företaget höll på med undersökningar av produkternas miljöeffekter. I stället svarades t. ex. att produkten inte är avsedd att komma ut i naturen; om så sker hanteras den som oljespill. I ett svar framhölls att målsättningen är att ersätta hälsoskadliga och miljöskadliga ämnen med alternativa produkter. Det framhölls också att man saknar klara riktlinjer från myndigheter och saklig debatt i massmedia. I flera svar framhölls, att de små kvantiteter

• Sida 70
•  Original

som förbrukas genom produkterna är marginella jämfört med det industriella bruket, och att man därför inte planerar någon ändring av produkterna. Någon säger att deras drivgas, propan/ butan, har hög flyktighet och därför medför ringa miljöproblem, en annan att utsläppet av xylen från fälgfärgen i torde vara ringa i jämförelse med t. ex. emission av xylen från bensindrivna fordon. Ett företag påpekar att deras produkt ger ett totalt utsläpp av 1 100 kg metylenklorid i Sverige och att detta ämne lätt bryts ner i atmosfären och inte har några ozonskadande egenskaper, och att miljöskadan bör vara försumbar.

5.3. Beskrivning av datahanteringen

Vid inventeringen av bilvårdsanläggningar i de 18 komunerna i Västra Skåne behövdes understöd för hanteringen av de uppgifter som kom in. För att klara detta arbete använde vi oss av data- bashanterare. Vid konstruktionen efterliknades den verklighet som strukturerades. Databasen har därför en fil som motsvarar bensinstationen, en som motsvarar produkterna och en för de ämnen som produkterna innehåller. För att presentera eller mata in innehållet i de olika filerna användes olika layouter. För de olika filerna finns bl. a. de nedan presenterade layouterna.

Ur filerna kan man göra mer eller mindre avancerade sökningar. Till exempel:

- alla bilvårdsanläggningar i en kommun som säljer en viss produkt - vilka produkter som innehåller ett visst ämne - vilka mängder som har sålts av en viss produkt - vilka mängder som har sålts av ett visst ämne

Exempel på olika utdrag från databasen återges på följande sidor.

• Sida 71
•  Original

t...—......

FNamn Produktnamn Ämne AroersstalleBen Proauktgruop CAS" Verksamnersadr Tillverkare Soecziikation Varsamnetson Märkning 'äml *O'Vl Utoelmngsaor MärxAktsuo ' läml *O'VZ Postnr Diverse Mängd Ortnamn FeracKnlng proc Tension anmärkningar T Kommun KamlAnmait B | R

DINCD—(>>

MarkAktsuo Ämne MaxKonc SoesUnusad MinKonc

Kommunkoo AntFörssia'ilen PeOrgNr CFARnr

Antal anställda Jur torm Ägare KoanFrågor KontMiliöF SNIl Branschl $le Branschz SNI3 Bransch3 Fastighetsbei XKoordinat YKoordinat Kela mm Field28 Unused2 Unused3 Prodlnköpta Lev uppg Besöksuppg

Såldtol

Föroacknlno

SIOHGK Enhet Typ TillverkareProu

Ti l lvorkara Utdelningsadr Postnr

Ort Teleion

'>>>>__>>>>>>>>DX>>>>>>>>>D>D>>> bbbbb

Prodlnköota

Produktnamn lnköorMängd Såld Mängd Förbrukad Mängd VarulntoBlad Maxlager Unusad1 Unused2 Unused3

Produktgruop Leverantör

Besöksdatum Återbesöksdatl Återbesöksdatz

>>>3DJJIIZDD

Förvarning Inventeringslid Inspektör Diverse

Leverantörer Leverantör Utdelningsadr Postnr

ort tele

>>I—>>

Struktur på den databas som byggts upp för att understödja inventering av bilvårdsprodukter.

• Sida 72
•  Original

Förelagels namn IBiImo i Lund AB

Allmänna _företagsuppgiftern'

Versamhelsorl ILund Kommun |Lund

inom företa-el

Produktnamn

Audi lackspray Aulo K Felgen Wheel Spray Auto K Felgenspray

K Iackspray

K Primer lor plastics

K Vinylspray

K värmebesländig molorl K värmebeständig sprayl. Basl llydraulan Bromsvälska D- Bensin

Inkövl

OOOOOOOOOO

Såld

Underavdelningar

Förbrukad Enhet

Oliler/är Oliler/är 0 liter/år 0 liter/år O liter/år Oliler/är 0 liter/år Oliler/år iBOIiler/är Oma/år

ODAB l-IP Färg och kemi

Produktnamn BaSta Vinyl eXtra

Produklgrupp Ren örin s—, avletlnin smedel

Tillverkare Enter rise AB

Produktinformation på förpackningen

lnnohålladoklarallon Annan märknlng

1,1,1-lriklorelan Brandfarligt Fri från lreon

Anmärknln ar

Dansk lex! Skall slå hälsoskadlig

• Sida 74
•  Original

Möjligheterna att hantera och presentera ett insamlat material är som framgår av det ovanstående i det närmaste obegränsade. Det är insamlandet som tar den mesta tiden. Att inventera en bilvårds- anläggning med avseende på sålda och förbrukade produkter tar ca 2 - 4 timmar plus eventuellt efterarbete. Tillsynsarbetet ute på bensinstationerna i denna undersökning har tagit omkring 300 inspektörstimmar. Inmatningen i databasen har sedan tagit omkring 100 timmar. Att bygga databasen har tagit cirka 6 veckors heltidsarbete - detta är dock ett uppbyggnadsarbete som man bara behöver göra en gång.

5.4 Nödvändiga begränsningar

AC: som BARA , SKULLE KousrlZuGP-A

NÅGRA HOLEKYLEIZ

Teckning: Hans Nilsson Forsknlng och Framsteg 6190

Oberoende av hur man fram över klarar att bygga upp register och förverkliga substitutionsprincip, bästa teknik m. m. finns det ett begränsningsbehov. Vår hitintillsvarande erfarenhet visar att mänskligheten vida överskattat sin förmåga att hantera komplexa system, och att det inte räcker att eliten är delaktig.

• Sida 75
•  Original

6.1. Knähaken

Vid Knähaken utanför Helsingborg utfördes en kvalitativ under- sökning av bottenfaunan. Denna lokal har ansetts som en av Skånes västkusts artrikaste. Tillförlitliga anteckningar om fau- nans sammansättning finns tillgängliga fram till 1949. Läget vid den smalaste passagen genom sundet innebär starka strömmar och mycket god vattenomsättning. Området torde därför drabbas sent i en förändringsprocess. Eventuella skillnader i faunans samman- sättning kan tyda på långtgående storskaliga förändringar. Provtagning med skrapa .ordes längs ca 5 km botten.

De allmänna intrycken under skrapningarna vid Knähaken var att djuren numera verkar ha en glesare utbredning och att individ- antalet har minskat för ett flertal arter jämfört med tidigare. Observationerna styrker de resultat som tidigare erhölls vid prov- tagning med bottenhuggare i samma område.

De för Öresund och bälthavet ekologiskt viktiga musselbankarna av hästmussla, Modiolus modiolus verkar har gått starkt tillbaka. Därmed ändras också livsmiljön för ett flertal andra arter bl. a. ormstjärnan Ophiopholis aculeata och andra djur som i sin tur är viktig födokälla för torsk. Ophiopholis aculeata fanns endast i be- gränsad omfattning vid Knähaken. En annan art som blivit mindre vanlig är pelikanfotsnäckan, Apphorhais pes pelicani. Endast några få exemplar hittades vid Knähaken. Några arter som troligen var vanliga i början av seklet och fram till 1940 hittades

• Sida 76
•  Original

över huvud taget ej vid 1990 års provtagningar. Dessa är snäckorna Turritella communis och Nassa reticulata och musslorna Phaxas pellucidus, Pecten septemradiatus och Lima loscombi.

6.2. Kullaberg

6.2.1 Utbredning och biomassa av bentiska alger på Kullen - en jämförelse med situationen på 1970-talet

Introduktion Den ökande eutrofieringen i marin miljö har medfört att det, fram- för allt i kustvatten, förekommer en stor ökning av annuella alger i förhållande till perenna. De annuella arternas tillväxt favoriseras i förhållande till de perennas när näringstillförseln ökar då dessa alger snabbt kan tillgodogöra sig näringsämnena och direkt an- vända dem för tillväxt. Annuellerna bildar ofta kringdrivande algmattor eller ligger uppsköljda i stora mängder på stränderna och detta fenomen har observerats på många platser längs Öresund. En annan karakteristisk förändring till följd av eutrofieringen är en minskad utbredning i djupled på grund av sämre ljusförhållan- den förorsakat av ökade mängder epifyter och fytoplankton.

Den marina floran i Öresund och omgivande vatten har undersökts i mer än 150 år och resulterat i detaljerade beskrivningar av art- sammansättningen [3,4]. Kvantitativa undersökningar av alger i Öresund är däremot få och endast en lokal, Ransvik på Kullen, är väl dokumenterad [2]. Utvecklingen av dyktekniken har möjlig- gjort bättre metoder för kvantitativ insamling av alger genom att dykaren känner den exakta positionen för insamlingen och därför kan följa utvecklingen i detalj på olika djup. Dessutom får dykaren en allmän bild av algvegetationen på lokalen.

Kornfeldt [2] undersökte biomassefördelningen av fastsittande makroalger på olika djup vid Ransvik, Kullen, under 1970-talet för att bestämma vilka arter som huvudsakligen bidrog till biomassan. Målet med vår undersökning var att genom återbesök på hennes lokal och med samma insamlingsteknik jämföra dagens situation med den som rådde på 1970-talet.

• Sida 77
•  Original

Materialochmetoder Kullen är en horst, huvudsakligen uppbyggd av gnejs, och en av de få klippbottenområdena längs Skånes kust. Vid Ransvik på Kullens sydsida (56017' N, 1200 29' E) sluttar botten av klippor och block ner till ca 13 m djup, ca 70 m från strandlinjen.

Algerna insamlades genom dykning vid Ransvik den 20 och 30 juli 1990. En provruta på 0.25 m2 slumpades ut på 2, 4, 6, 8 och 10 m djup och alla fastsittande alger inom provrutan insamlades. Den 20 juli togs 2 prover per djup och den 30 juli 2 prov per djup. Algerna sorte- rades, rensades från epifyter (både växter och djur), artbestämdes och vägdes efter torkning vid 650C.

Biomassan bestämdes för arter och alggrupper enligt Kornfeldt (1984). Resultaten jämfördes med period III, juli-september, i Kornfeldts undersökning.

Resultaten anges som medelvärden av provtagningarna; 3 prover per djup 1990 och 8, 12, 19, 17 och 10 prov på respektive 2, 4, 6, 8 och 10 m djup från 1970-talet.

Resultat och diskussion

Enskilda arterochalggrupper Rhodophyla Furcellaria lumbricalis (Huds) Lamour.

F. lumbricalis påträffades som enstaka exemplar i 9 av 12 prov från 4 m till 10 m. Denna art skiljer sig mycket från undersökningen på 70-talet både i total biomassa och procentuellt inslag. På 70-talet dominerade F. lumbricalis algbiomassa på 6 m djup med 57 % och var då i det närmaste bältesbildande medan den i juli 1990 enbart utgjorde 4 % av totala biomassan på samma djup (figur 1).

Bzomassa, g tv/0_25 rr?- o 10 20 30 40 50 60

Djup, [u

Figur ]. Biomassa (g tu/ 0.25 m2) av F urcellaria lumbricalis vid Ransvik, A) juli 1990 och B) juli-september 1974-1978 (Kornfeldt) 1984)

• Sida 78
•  Original

Ahnfeltia plicata (Huds) Fries

Denna art förekom främst på 2 m djup. Biomassan var 11 g tv/0.25 m2 motsvarande 13 % av den totala biomassan på 2 m djup. Enstaka exemplar återfanns på 4 m djup, men här var biomassan försumbar. På 70-talet återfanns arten på alla djup men bidrog endast till biomassan på 2 m.

Phyllophora-arter

Av Phyllophora arterna dominerade P. truncata (Pali.) Zinova och endast något enstaka exemplar av P. pseudoceranoides (S.G. Gmell) Newr. & A. R. A. Taylor påträffades. Den största biomas- san återfanns på 6 och 8 m djup medan den på 70 talet förekom i största mängder på 8 och 10 m djup (figur 2). Biomassan var betydligt större på 70-talet än i juli 1990, 13 och 10 g tv/0.25 1112 jämfört med 3.5 och 0.6 g tv/0.25 m2 på 8 respektive 10 m djup.

Biomassa, g [V/OZS rn2 () 5 10 15

Djup, ru

F igur2 Biomassa & tll/0.25 m2 ) av Phyllophora arter vid Ransvik, A) juli 1990 och B) juli-september 1974-1978 (Kornfeldt 1984)

Chondrus crispus Stackh. Förekomsten av denna art har minskat betydligt på 4-10 m djup sedan 1970-talets undersökning. Detta är mest framträdande på 4 och 6 m djup där endast något enstaka exemplar påträffades (figur 3).

• Sida 79
•  Original

Biomassa, g tv/O 25 m2 0 s 10 15

'N ca)

10

Figur3 Biomassa (g tv/0.25 m2) av Chondrus crispus uid Ransvik A) juli 1990 och B) juli-september 1974-1978 (Kornfeldt 1984)

Delesseriaceae I juli 1990 utgjordes denna alggrupp i princip enbart av Phycodrys rubens (L.) Batt. och små, enstaka exemplar av Membranoptera alata (Huds.) Stakh. P. rubens var en av de vanligaste arterna under 70-talet och utgjorde den största delen av biomassan av Delesseriaceae på alla djup. Även Delesseria sanguinea (Huds.) Lamour. förekom under 70-talet, framför allt på 8 - 10 m djup, men arten återfanns ej i provtagningsrutorna under juli 1990. De största biomassorna uppmättes på 10 m djup under båda undersökningarna (figur 4).

Biomassa, g tV/OZS rr? o 10 20 30

Djup, m

8/

7/////////////////////////////////2

10

Figur 4 Biomassa (g tv/0.25 m2 ) au Delesseriaceae vid Ransvik, A) juli 19.90 och B) juli-september 1974-1978 (Kornfeldt 1984).

Trådformiga rödalger Denna grupp omfattar ett flertal arter såsom Callithamnion spp, Ceramium rubrum Huds.) C.Ag.S.Lat., C. strictum Harv s. lat.,

• Sida 80
•  Original

Polysiphonia elomgata (Huds.) Spreng., P. nigrescens (Huds.) Grev., P. urceolata (Dillw.) Grev., P. violacea (Roth) Spreng. och Rhodomela confervoides (Huds.) Silva. En viss skillnad i art- sammansättningen mellan de två undersökningarna observera- des. Brogniartella byssoides (Good. & Woodw.) Schmitz återfanns inte i något av proverna medan den förekom i 24 % av alla proverna och ända upp till 90 % av proverna under sommaren på 70-talet. P. elongata (Huds.) Spreng. förekom däremot rikligt i alla proverna från 4 till 8 m djup sommaren 1990 mot i bara 20 % av proverna på 70-ta1et. I juli 1990 utgjorde P. elongata 33 % av biomassan av de trådformi a rödalgerna med den högst uppmätta biomassan 12.1 g tv/0.25 m på 6 m djup medan biomassan av arten var helt försum- bar i Kornfeldts undersökning. Biomassan av trådformiga röd- alger visade en tydlig ökning på 2-6 m djup och bidrog med 25 % av totala biomassan på 6 m djup jämfört med 13 % på 70-talet (figur 5). Den mest markanta skillnaden observerades på 2 m djup med 18 % i juli 1990 mot 1 % på 70-talet. På 10 ni var dock biomassan högre på 70-talet.

Biomassa, ; ?.va 25 m?- 0 s 10 15 20 25 30

7////////////////////////////A

lljull, lll

UJ)»

Figur 5 Biomassa ( till 0.25 m2 ) av trådformiga rödalger vid Ransvik, A) juli 1990 och B) juli-september 1974-1978 (Kornfeldt 1984)

Phaeophyia

Laminaria L. saccharina (L.) Lamour.var den enda Laminaria-art som påträffades 1990, medan L. digitata (Huds.) Lamour. dominerade biomassan av Laminaria på 8 och 10 m djup på 70-talet (figur 6). Den högsta biomassan uppmättes på 10 m djup, 64.9 g tv/0.25 m2, jämfört med 5.2 g tv/0.25 in2 av de båda arterna sammanlagt på 70- talet.

• Sida 81
•  Original

Biomassa, g tv/0.25 ri? o 20 40 60 80

L. saccnarina A I i. saccharina 5 I L. digitaca 5

Figur 6 Biomassa & tu/0.25 m2 ) av Laminaria saccharina vid Ransvik, A) juli 1990 och L. saccharina och L. digitata B) juli september 1974- 1978 (Kornfeldt 1984).

Fucus serratus L. Arten förekom från 2 - 6 m djup i ett prov från 8 m (figur 7). F. serratus dominerade algbiomassan på 2 m och 4 m djup i båda undersökningarna med 57 och 96 % på 2 m och 47 och 71 % på 4 m djup i juli 1990 respektive i Kornfeldts undersökning. Den största skillnaden i biomassa mellan undersökningarna uppmättes på 2 m djup. Den högsta biomassan som uppmättes i en provtagningsruta i juli 1990 var 72.4 g tv/0.25 m2 vilket var betydligt lägre än den lägst uppmätta biomassan under 70-talet (c 130 g tv/0.25 m2 ).

Biomassa, g tv/OZS nn2 0 100 200 300 400

0)

Djup,111

'N 01)

10

Figur 7. Biomassan (g tu/0.25 m2) av Fucus serratus vid Ransvik, A) juli 1990 och B) juli-september 1974-1978 (Kornfeldt 1984).

• Sida 82
•  Original

Trådfonniga brunalger

I juli 1990 utgjordes resterande delen av den totala biomassan på 2 och 4 m djup av brunalger, främst av fintrådiga arter som Pilayella littoralis (L.) Kjellm., Ectocarpus siliculosus (Dillw.) Lyngby, Desmarestia uiridis (O. F. Mull.) Lamour. och Elachista fucicola (Ve11.) Aresch. men även Chorda filum (L.) Stackh. och Chordaria flagelliformis (O. F. Mall.) C. Ag. förekom. De trådformiga brun- algerna utgjorde 7 % av totala biomassan på 2 respektive 4 m djup, och Chorda filum och Chordaria flagelliformis 1 % vardera på 2 m djup.

mmm

Grönalger förekommer främst i littoralen och endast ett fåtal exemplar av grönalgerna, Cladophora rupestris (L.) Huds., Chaetomorpha melagonium (Web. & Mohr) Kiits. och Bryopsis plumosa (Huds.) C. Ag. påträffades. Dessa arter förekom oftare under 70-ta1ets undersökning men även då var deras biomassa för- sumbar (Kornfeldt 1984).

Total biomassa Den totala biomassan skilde sig inte märkbart från Kornfeldts undersökning utom på 2 m djup där biomassan 1990 utgjorde mindre än 113 jämfört med 1974-1978 års resultat (figur 8). Den främsta orsaken till detta är minskningen av F. serratus. Under 1970-talet rapporterades en tillbakagång av Fucus, framför allt F. vesiculosus, i Ostersjön (Kangas et al 1982). Även längs Skånes kust observerades en markant minskning av F. vesiculosus under första hälften av 1980-talet (egna observationer). Under senare delen av 80-talet har förekomsten av Fucus ökat och återfinns numera även på lokaler där den tidigare helt saknades.

Biomassa, g f.v/OZS fr? 0 100 200 300 400

Vil/M

7////////////////A

7//////////////.

Djup, in 03

IS

(n >

%

7///////////A

10

Figur 8 Total biomassa (g til/0.25 m2) vid Ransvik, A)qui 1990 och B)juli— september 1974-1978 (Kornfeldt 1984).

• Sida 83
•  Original

På 4 och 6 m djup uppmättes inga större skillnader i total biomassa (figur 8). Arter som dominerade den totala biomassan skilde sig märkbart på 6 m djup. I juli 1990 dominerade arterna F. serratus och L. saccharina biomassan och utgjorde 31 respektive 35 % av den totala biomassan. Det var dock stora skillnader mellan de tre proverna, i ett dominerade F. serratus (62 %), i ett annat domine- rade L. saccharina helt (78 %), medan i det tredje provet ut-orde F. serratus 25 % och L. saccharina 21 % av totala biomassan. Laminaria-arter dominerade den totala biomassan på 8 m djup. L. saccharina utgjorde 46 % av totala biomassan 1990 och L. digitata 50 % av totala biomassan under 70—talet. På 10 m djup dominerade L. saccharins den totala biomassan med 76 % i juli 1990, medan Delesseriaceae dominerade den totala biomassan under 70-talet (ca 50 %).

Slutsats

Vid återbesöket i Ransvik kunde en viss ökning av trådformiga alger observeras medan däremot ingen tydlig förändring i alger- nas djuputbredning noterades. Den totala biomassan skilde sig inte märkbart mellan de båda undersökningarna utom på 2 m djup. Vissa skillnader i artsammansättningen förekom dock. En tydlig ökning av bryozoopåväxt observerades på de flesta algerna (Kornfeldt pers comm).

Ransvik tycks inte vara ett område som får anses vara allt för på- verkat av eutrofiering och andra miljöförändringar.

6.2.2 En inventering av Kullabergs marina fauna och flora samt en utvärdering av en metod för miljöövervakning på hårdbottnar

Sammanfattning

Den 11 februari 1986 beslutades att naturreservatet Kullaberg skulle omfatta området från stranden och 300 meter ut i havet vilket inne- bar att reservatet kom att omfatta det marina hårdbottenekosyste- met. En omfattande marin inventering har aldrig gjorts på Kullaberg.

• Sida 84
•  Original

Målsättningen med inventeringen var:

- att samla in tillräckligt med material för att ge en representa- tiv bild av de djur och växter som finns på Kullabergs marina hårdbottnar. - att lägga en grund för framtida miljöövervakning och skapa en kunskapsbas som kan användas som underlag för bestäm- melser, åtgärder och tillståndsbeslut inom det marina reserva— tet.

Inventeringen omfattade 6 profiler runt den yttre delen av Kullaberg. Materialet insamlades av dykare genom skrapning av hårdbottnen. Längs varje profil skrapades 0,5 meter var tredje meter mellan hårdbottnens slut till vattenytan, från ett maximalt djup av 24 meter. Sammanlagt skrapades 63 provytor. I samband med skrapningama insamlades totalt 53 hapterer (vidhäftnings- strukturer) från Laminaria digitata (fingertare). Totalt fann vi 108 djurarter och 31 arter alger. De vanligaste djurartema utgjordes av Mytilus edulis (blåmussla) och Asterias rubens (vanlig sjöstjärna). Kräftdjuren var den djurgrupp som hade flest arter representerade. Näst mest arter fanns inom gruppen havsborstmaskar. De olika havsborstmaskarna uppvisade en tydlig zonering med mera saltvattenkrävande arter under haloklinen. I intervallet närmast ytan fanns både grön—, brun- och rödalger. När djupet ökade dominerade rödalgerna ända ner till hårdbottnens slut. För att kunna registrera eventuella förändringar av arternas samman- sättning och utbredningsområde krävs en analys av 4 profiler för djur och 3 profiler för alger. Det rekommenderade antalet profiler baserar sig på att 90 % av de förekommande arterna finns med efter ett antal provrutor motsvarande 4 respektive 3 profiler.

Haptererna ingick i en utvärdering av en metod för miljöövervak— ning på hårdbottnar presenterad av Jones [6]. I association med haptererna lever ett antal arter med olika födostrategier. Vi fann 47 arter och samtliga av Jones |6] definierade födostrategier. Under- sökningen visade en viss överensstämmelse med Jones [6] studie beträffande arternas sammansättning vid en ökande haptervolym. Både artantal och individantal ökade med en ökande haptervolym. För att haptermetoden ska kunna tillämpas under de förutsätt- ningar som råder vid vår kust krävs en jämförande studie mellan ett förorenat område och ett område som inte är lika belastat av föroreningar. Hapterfaunans sammansättning tyder på att Kulla- berg skulle kunna fungera som referensområde.

Introduktion Den 11 februari 1986 beslutades det att naturreservatet på Kullaberg även skulle omfatta området från stranden och 300 meter ut i vatt- net, dvs det marina hårdbottenekosystemet. En inventering av den

• Sida 85
•  Original

marina bottenfaunan har tidigare inte .orts på Kullen. Efter för- slag från Einar B. Olafsson, Lunds universitet, genomfördes en grundlig inventering av bottenfaunan och bottenfloran under augusti 1989. Detta för att ta fram kunskap som kan användas till att följa eventuella miljöförändringar i området, men också för att ha ett underlag som kan användas i samband med tillståndsbeslut för området. Undersökningen utfördes med medel från Statens Naturvårdsverk och från Krapperupska stiftelsen.

Syfte

Målsättningen med inventeringen var:

- att samla in tillräckligt med material för att ge en representa- tiv bild av de växter och djur som finns på Kullabergs marina hårdbottnar. - lägga en grund för en framtida miljöövervakning och skapa en kunskapsbas som kan användas som underlag för bestäm- melser, åtgärder och tillståndsbeslut i det marina reservatet.

Undersökningen bestod av två delar:

- En ren artinventering gjordes genom studier av artsamman- sättningen på olika djup, från vattenytan ner till det område där hårdbottnen slutar. - För att undersöka om den av Jones [6] utvecklade metoden för miljöövervakning på hårdbottnar är tillämpbar på Kullaberg, genomfördes en pilotstudie avseende den fauna som är associe- rad med Laminaria digitata's vidhäftningsstruktur, den så kallade hapteren.

Artinventering

Inledning

Kullabergs marina hårdbottnar är intressanta ur den synvinkeln att de utgör en av de sista hårdbottnarna på gränsen mot Östersjön där växt- och djurlivet fortfarande är av utpräglad saltvattens- karaktär. Förhållandevis få undersökningar har gjorts på Kulla- bergs marina flora och fauna. Levring (1935) studerade Kullabergs marina flora med hjälp av skrapning och strandfynd, en metod som inte är jämförbar med den precision som uppnås genom dykning. Kornfeldt (1982) använde sig av dykning då hon studerade utbredning och biomassa hos makroalger. Studien omfat- tade inte hela Kullaberg utan var begränsad till Ransvik på Kullabergs södra sida. Dessutom omfattade studien inte alger som växte djupare än 10 meter.

• Sida 86
•  Original

Metodik Undersökningen föregicks av fyra rekognoseringsdyk under två dagar i maj 1989. Fältarbetet utfördes under perioden 890706-0815 på sex olika platser runt Kullaberg (figur 9)

Lift,

56'18

Mjölk-oki f.,

" KUL

l...”...-

Prolilernas riktning:

A: 2050 B: 2700 CZ 3000 D: 3050 E: 3600 F: 2000

resund aa..."

Figur 9 Kartan visar de platser på Kullen som valdes ut för de olika profi- lerna, A-F. Gradantalet angeri vilken riktning linan lades ut.

Artinventeringen genomfördes genom att hårdbottnen skrapades av dykare i sex profiler mellan mjukbottnen och ytan. Profilerna markerades med ett rep med enmetersmarkeringar. Repet var fast- satt i vattenbrynet och försett med en tyngd i den andra änden. En dykare simmade ut med repet tills det var sträckt och släppte sedan tyngden. Repets riktning togs ut med kompass. Djur och växter in- samlades med en konformad skrapa med en mynningsbredd av 20 cm och försedd med en fläns i den smala änden runt vilken en plastpåse fästes med ett kraftigt gummiband. Skrapningen av varje profil påbörjades alltid vid hårdbottnens slut, dvs där mjukbottnen börjar, därefter skrapades 0,5 ni var tredje meter längs linan. Djupet för varje provyta bestämdes med en djupmätare. Provytornas antal/profil var beroende av djupet och profilens lutning. På laboratorium sorterades och sållades materialet genom ett 1 mm såll. Algerna frystes ned och djuren konserverades i 70 % alkohol. Djur och alger bestämdes med preparer- och faskontrast mikroskop.

• Sida 87
•  Original

Innan Skrapningen .ordes videofilmades gradienterna och en del stillbilder togs på enskilda organismer.

Vid resultatberäkningama delades profilerna in i tremeters djup- intervaller och totala antalet provytor/djupintervall noterades. Frekvensprocenten för djur och alger i varje djupintervall räkna- des ut och djur och alger ordnades efter förekomst, där de arter som har högst frekvens på de minsta djupet kommer först i tabellerna. Därpå den art som har högst frekvens på näst minsta djupet osv. Därefter följer de djur och växter som fanns i mer än tre intervall, även dessa ordnade efter förekomst och djup. Hänsyn har inte tagits till arter i djupintervall 18-21 och 21-24 meter eftersom provytorna här var så få.

Resultat och kommentaier

Resultat diar Totalt skrapades 63 provytor och 108 djurarter, fördelade på 14 phyla, identifierades. Dessutom hittades tre phyla där artbestämning inte gjordes.

Phylum Annelida Totalt hittade vi 18 arter inom klassen polychaeta (havsborst- maskar). Av dessa är en art begränsad till tre djupintervall, sju till två intervall och tre arter hittades i endast ett intervall. Fyra av

arterna finns i mer än fyra intervall varav Nereis pelagica hittades på samtliga djup.

Utbredningen av arterna är väl zonerad. Chaetozone setosa, Nicolea zostericola, Lepidonotus squamatus och Pherusa plumosa kan leva i bräckt vatten men prefererar alla mera salt vatten (>0.25 %), medan Typosyllis armillaris är en stenohalin art och kan bara leva i salt vatten. Språngskiktet på Kullen ligger vanli- gen mellan 12-15 meters djup och detta begränsar säkert dessa arters utbredning uppåt. De arter som finns på djup grundare än 15 meter är euryhalina och trivs i det bräckta vattnet över Språngskik- tet. N. pelagica är mera generalistisk i sin utbredning och finns därför i alla djupintervallen (tabell 1).

Nematoda och oligachaeta är två klasser som är svårbestämda och dessa har inte bestämts längre än till klass i den här inventeringen (tabell 1).

Phylum Sipuncoloidea Inom phylat Sipunculoidea (stjärnmaskar) hittades två släkten som säkert kunde bestämmas till tre arter (tabell 1).

• Sida 88
•  Original

Phylum Arthropoda

Under vår inventering hittade vi 31 olika arter tillhörande klassen Crustacea (kräftdjur). Bland dessa var förhållandevis fler arter ut- spridda över ett större intervall än vad som var fallet bland Polychaeta. 12 arter finns i fler än fyra djupintervall. Sex arter på- träffades bara i vardera ett djupintervall. Sex arter förekom i två intervall och av dessa var fyra arter Balanus balanoides, Gammarus locusta, Gamarellus homari och Rivolugammarus duebeni koncentrerade i intervallet 0-3 meter, medan Idotea baltica fanns i störst frekvens i 3-4 meters intervallet och Apherusa bispinosa var jämnt fördelad mellan de två intervallen (tabell 2).

Pantopoderna var ovanliga. Vi hittade två arter, båda på över 12 meters djup (tabell 2).

Phylum Cnidaria Vi hittade tre släkten av klassen Anthozoa fördelade på tre arter (tabell 3).

Åtta arter av hydroider hittades. Fem av dessa fanns bara på djup större än 12 meter, medan tre arter även fanns på grundare vatten. Dessa hade dock störst frekvens på djup större än 12 meter (tabell 3).

Phylum Bryzoa

Av phylat Bryozoa hittade vi 13 arter. En av dessa Membranoptera membranacea fanns i intervallet 12-15 meter medan sju arter hitta- des på djup större än 15 meter. Två arter Alcyonidium gelatinosum och A. polyoum återfanns i alla djupintervall utom i det mellan 18 och 24 meter, medan Electra pilosa fanns på alla djup utom i 21-24 meters intervallet (tabell 3).

Phylum Mollusca

Av de sex arter Bivalvia (musslor) som vi hittade var Mytilus edulis och Hiatella arctica de vanligast förekommande. H. arctica hittade vi i hela djupintervallet medan M. edulis fanns ner till 18 meter. M. edulis var också en av de mest frekventa arterna i hela invente- ringen och fanns 1 alla provytorna' 1 0- 3 meters intervallet och i 80 % av provytorna i 3- 6 meters intervallet. Övriga fyra arter Bivalvia förekom mera sporadiskt (tabell 4).

Vi hittade sju olika arter Prosobranchia (framgälade snäckor). Littorina littorea var vanligast och fanns ner till 18 meters djup och hade högst frekvens i 6-9 meters intervallet (tabell 4).

• Sida 89
•  Original

De fyra arterna inom klassen Polyplacophora (ledsnäckor) som vi hittade var sparsamt förekommande och fanns alla under 12 meters djup (tabell 4).

Phylum Brachiopoda Vi hittade en art av Brachiopoda (rankfotingar), Crania anomala,

och denna art fanns en gång på 18-21 meters djup (tabell 4).

Phylum Echinodermata

Av Echinodermata var Asterias rubens vanligast. Den fanns i alla djupintervall och var den vanligast förekommande arten. Den återfanns i 90-100 % av provytorna från 3-18 meters djup. A. rubens var dessutom den enda art som fanns på 24 meter i den gradient där hårdbotten gick ner till detta djup. Övriga arter inom phylat fanns samtliga under 15 meter (tabell 5).

Phylum Tunicata Vi hittade bara en art av Tunicata, Dendrodoa grossularia (tabell 5).

Phylum Spongiaria Av de fyra arterna inom phylat Spongiaria var Halichondria panicea vanligast. Samtliga arter förekom under sex meters djup (tabell 5).

Resultat alger

Totalt identifierades 31 olika arter fördelade på tre divisioner. Vilket kan jämföras med de 48 arter som Kornfeldt (1982) fann vid Ransvik. Kornfeldt hade emellertid fördelen av att kunna studera hela säsongsvariationen, något som vi inte hade möjlighet till under de tre veckor fältarbetet bedrevs.

Klass Cloropkyta Grönalgerna förekommer främst i de grundare intervallerna. Vanligast är Spongomorpha aeruginosa medan Enteromorpha intestinalis, Chaetomorpha melagonium, Cladophora serieca och Cladophora glomerata inte är lika vanligt förekommande (tabell 6).

Klass Phaeophyta Brunalgerna uppvisar ett något djupare utbredningsmönster än grönalgerna. Undantaget är Fucus serratus som är vanligast i det grundaste intervallet. De mest förekommande brunalgerna är annars Laminaria saccarina och Laminaria digitata. Chorda filum, Ectocarpus siliculosus och Halidrys siliquosa är mindre vanliga (tabell 6).

• Sida 90
•  Original

Klass Rhodophyta Rödalgerna dominerar samtliga intervall utom det allra grundaste där grön- och brunalgerna förekommer lika ofta. Trådformiga rödalger av släktena Polysiphonia och Ceramium är mest frekventa på grundare vatten. Rödalger med en mera bladformig bål som Chondrus crispus, Phyllophora pseudoceranoides, Phyllophora truncata, Delesseria sanguinea och Phycodrys rubens är vanligare i de djupare intervallen (tabell 6).

Antalet provrutor på djupare vatten än 18 m är bara fyra stycken, vilket medför att förutsägelser om artförekomster på dessa djup är mer osäkra, dock verkar rödalger med bladformig bål att domi- nera.

Inventeringen är utformad så att den ger en generell bild av Kullabergs hårdbottnar. Om man skulle ha presenterat varje profil för sig hade detta krävt fler replikat inom varje djupintervall och profil för att kunna återge en rättvisande bild av profilen och komma till rätta med den naturliga variationen. Kurvorna i figur 2 tyder på att huvuddelen av de hårdbottenorganismer som förekom- mer på Kullaberg under den aktuella tidsperioden har kommit med i inventeringen. När provytor motsvarande 3 respektive 4 profiler för floran respektive faunan är skrapade, är 90 % av arterna repre- senterade (figur 10). Teoretiskt skulle det vid framtida uppfölj- ningar räcka med 3 profiler för floran och 4 profiler för faunan för att få en representativ bild av området.

• Sida 91
•  Original

Djur

Antal arter HOT 100,L goj 80i+ 70?

l

60 50 40 30 20 10

0

_j____,.

_j__

0 51015202530354045505560 Antal provytor

Alger Antal arter

35 30 25 20 15 10

5

0

0 510152025303540455055 Antal provytor med alger

Figur 10 (a och b) Det ackumulerade antalet arter för varje ny provyta. 10a visar hur antalet nya arter för djuren ökar med antalet provytor medan 1 Ob visar hur antalet alger ökar.

Figur 11 visar profilernas utseende från ytan och ner till det djup där mjukbotten börjar. Profilerna sträcker sig ner till mellan 15 och 24 meters djup. Grundast var profil B och C och djupast var profil A.

• Sida 92
•  Original

0 Profil A Profil D

-10 5 U & CL 3. o -20

-30

0 1 0 2 0 3 O 0 1 o 2 0 3 0 Avstånd trln land (meter) Avstånd från land (meter)

E 5.

&

_: E

0 1 0 2 0 3 o 0 1 0 2 0 3 0 Avstånd från land (mctw) Avstånd från land (meter) Profil F

I i. D

0 1 0 2 0 3 0 0 1 O 2 0 3 0 Avstånd från lind (meter) Avstånd frln llnd (meta-)

Figur 11 De olika profilernas (A-F ) utseende från ytan ner till det djup där mjukbottnen börjar.

• Sida 93
•  Original

Djupintervall i meter ' ' 9-12 ! 12-153 15-18, 18-21. 21-24 Antal provytor/djupintervall ' ' 9 * 12 i 9 _ 3 l _, [% f% , f% , f% ' f%

Spirorbi's granulams Harmothoe Iongisetis H annolhae sarsi Capitella capitata

E umida sanguinea Hediste diversicalor Harmothoe nadosa Spirorbis pagenstecheri C haetozone setosa Nicolea zostericola Pomatoceros triqueler Typosyllis armillari's Lepidonotus squamarus Phemsa plumosa Petaloproctus lenuis borealis Harmothoe imbricata Spirorbis spirorbis N ereis pelagica Klass Nematoda Klass Oli_ochaeta

Phascalosoma elongatum Pliascolion slrombi' Phascolasoma margaritaiceum Phascolosoma sp.

Tabell 1 Frekvensprocenten för olika taxa inom phyla Annelida och Sipunculoidea som hittades på Kullen. Profilerna har delats in i tre- meters djupintervaller och totalantalet provytor i varje intervall har angivits. F rekvensprocenten är uträknad som antalet tillfällen varje taxum har uppträtt i intervallet/antalet provytor per djupintervall, gånger hundra.

• Sida 94
•  Original

Djupintervall i meter Antal provytor/djupintervall

Phylum ARTHROPODA Klass Crustacea Chaetogammmarus stoerensis Orchestia platensis

6-9 1 agg 12-liL15-18L13:21_121-24 93911219j3'i ,f%lf%lf%jf%'f%=f%

Balanus balam'odes Gammarus locusta Gammarellus hama-i Rivolugammarus duebeni Idotea baltica Athenas nitescens Apherusa bispi'nosa C apreIla monocera Corophium insidiosum Gastrosaccus spinijfer Coroplu'um crassicorne Jaem prehi'rsuta Corophium bonelli Pagurus bemhardus Ver-racea sa'oemia Balanus improvisus Balanus crenatus Melila palmata Idotea pelagica Idotea vil-tdi: Calliopius Iaeviusculus Idotea granulosa C arci'nus maenas Ischyrocerus anguipes Caprella linear-is Metopa soelsbergi Jaera albifrons

Am : hitoe rubn'cata Balanus balanus Klass Panto- . . - Pycnogonum littorale Pantooda 5.

Klass Aracnoidea Ordnin_ Amrida

Tabell2 Frekvensprocenten för olika taxa inom phylum Arthropoda. Profilerna har delats in i tremeters djupintervaller och totalantalet provytor i varje intervall har angivits. Frekvensprocenten är uträk- nad som antalet tillfällen varje taxum har uppträtt i interval- let/antalet provytor per djupintervall, gånger hundra. *anger att arten plockats för hand i anslutning till profilen.

• Sida 95
•  Original

Djupintervall i meter _ 0—3 3-6 6-9 9-12 12-15 15-181 18-21 21-24 Antal provytor/djupintervall ; 11 F 10 9 9 12 . 9 3 1 , f% ; f% : f% 1 f% . f% * f% . f% f% Phylum CNIDARIA Klass Anthozoa Metridium senile Urtici'na feIina f 1 . 22.2 _ . Saartiamms ' " 10.0, 11.1 ' 1 Klass H drozoa ' ObeIia Iangissima Clava multicornis Clava squamata SertuIarelIa polyzoru'as Sertularia cupressina Laomedeakauosa Dynamena pumila C am anulariajohnstoni Ph lum BRYOZOA Membrani'pora membranacea Callopora aun'ta Electra hastingsi Escharella immersa Cn'sia ebumea Cribilina annulata

l

Flustrella his : ida

Tabell 3 Frekvensprocenten för olika taxa inom phyla Cnidaria och Bryozoa som hittades på Kullen. Profilerna har delats in i tremeters djup- intervaller och totalantalet provytor i varje intervall har angivits. F rekvensprocenten är uträknad som antalet tillfällen varje taxum har uppträtt i intervallet/ antalet provytor per djupintervall, gånger hundra. *anger att arten plockats för hand i anslutning till profilen.

• Sida 96
•  Original

Djupintervall i meter ' 9:12 12-15_715-18l 18-211_21-24 Antalprovytor/djupinterzvallfw . 9 T 12" 9 3 . . ,,, .,." r% r% ' M; frit")?

Klass Bivalvia Cardium zchimuum __ Macoma calcarea ? i_ >1__1_.l 1 j Modiolus modiolus j *_ Muscular turnidus , l 1.1 33.3 Mytilus edulis 80.0 : 55.6 25.0 : 33.3 Hiatella arctica . 10.0 , 11.1 1500 ' 44.4

Rissoa sarsi . : Ritwa inconspirLui 10.0 | Hydrobia idvae 10.0 1 11.1 Trophonopsis truncatus i; i Gibbula tumida . Buccinum undatum * : 22.2 Littorina Iiuorea . 16.7 11.1

l Ph lum BRACHIOPODA - — ! — _— —- '

Tabell 4 Frekvensprocenten för olika taxa inom phyla Mollusca och Brachiopoda som fanns på Kullen. Profilerna har delats in i tre- meters djupintervaller och totalantalet provytor i varje intervall har angivits. F rekvensprocenten är uträknad som antalet tillfällen varje taxum har uppträtt i intervallet/ antalet provytor per djupintervall, gånger hundra. ”*anger att arten plockats för hand i anslutning till profilen

• Sida 97
•  Original

Psolus phatapus

Oklaholis aculeata

ycon ciliwum

I

Am him mbum ___-__-

_ LMM-ka'a comPllcata __- Leucoxolenia borryoides _ 11.1 11.1 8.3 _-

__-

Halichondria , : nicea

_!!! 11-1 16.7 __-

Tabell 5 Frekvensprocenten för olika taxa inom phyla Echinodermata Tunicata och Spongaria som vi fann på Kullen. Profilerna har delats in i tremeters djupintervaller och totalantalet provytor i varje inter- vall har angivits. Frekvensprocenten är uträknad som antalet till- fällen varje taxum har uppträtt i intervallet/antalet provytor per djupintervall, gånger hundra. *anger att arten plockats för hand i anslutning till profilen.

• Sida 98
•  Original

Klass PHAEOPHYCEA Fucus serratus

Ectoclr-us sIIIcqusus Laminaria dIItafa Hulld : sil/vass Laminaria ssccharinn Klass RHODOPHYCEA Call/thnmnlon tom ' onum

Clado ' hora » Iomorsts

Enteromorhs Intestlnalls Chaoromo ha melaonium ___.— Cladohom soriecs

_mmm—

_m-— ___-m _em_—(mm

Pol sl . hon/s brodInI

mmbranotorl alati ___m_ Cora/una olflclnllls ___-m Odonthalla donml ___-_

_- _ _ _

_— _ _ _ "Hmm _

Pol slhoniu urlcolstl ---- 8.3 _ 50.0 Piilola lumen _ 50.0 .'_—Mm _mmm-m— mmm—m_— __mmmmm 20 0 50.0 _m--m— mmm—___mm 20 0 50-0 _--mmm_ni_ _m-mm _- Ph Ilohom soudocomnoldes m=:- 20.0 50.0 Ph Ilou hora truncsts Mss 6 71.4 25. 0 66.6 20.0 50.0 100 ___-mmm— 60 0 100 0 '_-m_——m_

TabellG Frekvensprocenten för de olika algarterna inom klasserna

Clorophyceae, Phaeophyceae och Rhodophyceae. Profilerna har delats in i tremeters djupintervaller och totalantalet provytor med alger i varje intervall har angivits. Frekvensprocenten är uträknad som antalet tillfällen varje art har uppträtt i intervallet / antalet provytor med alger per djupintervall, gånger hundra.

• Sida 99
•  Original

Haptermetoden, en utvärdering

Inledning

På mjukbottnar finns arter som är väldokumenterade som indika- torer på föroreningar [8]. Motsvarande indikatorfauna finns på hårdbottnar.

I början på 70-talet presenterade Jones [6] en metod för att beskriva faunistiska förändringar på hårdbottnar som en effekt av ett ökat föroreningstryck. Jones [6] använde sig av den fauna som är asso- cierad med Laminaria hyperboreas fäste, den s. k. hapteren. Hapteren utgör en väl definierad volym med en miljö som är mer homogen än den omgivande hårdbottnen. Genom att använda sig av hapterer och den associerade faunan eliminerar man en del av den naturliga variation som utgör ett problem vid konventionell hårdbottenprovtagning [5]. Jones [6] visade att sammansättningen av faunan, som definierades som födostrategierna filtrerare, omnivorer, herbivorer, karnivorer och depositionsätare, varierade med volymen på hapteren och förekom i något som kunde liknas vid successionsstadier. Hans studie visade att successionsord- ningen av den hapterassocierade faunan i starkt föroreningsbelas- tade områden skilde sig från icke belastade områden.

Avsikten med denna studie var att om möjligt visa på en liknande organisation hos den fauna som är associerad med Laminaria digitatas hapterer samt att undersöka förutsättningarna för att använda metoden som en kvantitativ hårdbottensparameter i kontrollprogram. Metoden har aldrig använts i Sverige och denna studie bör ses som ett pilotförsök.

Metodik På ett djup av 9—12 meter insamlades de tio först påträffade hapte- rerna, utom från gradient E och F där sju respektive fem hapterer samlades in.

Haptererna insamlades genom att hapteren skildes från resten av algen med en vass kniv. Därefter träddes en plastpåse över hapte- ren innan den slutligen lossades från hårdbottnen och påsen för- slöts. På laboratorium konserverades haptererna med djur i 70 % alkohol. Djuren bestämdes med preparermikroskop och haptererna mättes med linjal. Den volym som begränsades av hapteren, den s.k. habitatsvolymen definierades enligt formeln: 1/12 x T x h x B/L x (L2 + an + a2) - hapterens våtvikt x 1,30 = Habitatsvolymen (ml)

• Sida 100
•  Original

Där n = 3,14 h : hapterens höjd (cm) B : hapterfastets bred (cm) L : hapterfastets längd (cm) a = hapterens största diameter vid snittet (cm) 1,30 = konstant, specifik vikt L. hyperborea

Hapterernas volymer delades in i fyra intervaller, tre 5 ml inter- valler och ett 12 ml intervall, 0-0,5 ml, 5-10 ml, 10-15 ml och 15-27 ml.

Resultat Totalt togs 54 hapterer jämnt fördelade på profilerna, 47 arter identi- fierades som representerade 5 olika födostrategier. Av dessa arter ut-orde sex den övervägande delen av det totala antalet individer i samtliga haptervolymintervall. Vanligast i samtliga intervall var Mytilus edulis. De fem övriga dominerande arterna utgordes av Jaera albifrons, Nereis pelagica, Asterias rubens, Hiatella arctica och Urticina felina (tabell 7).

Phylat Arthropoda representerades av klassen Crustacea med 14 arter, därefter kom phylat Bryozoa med 9 arter, phylat Amelida med 8 arter inom klassen Polychaeta, phylat Cnidaria 6 arter, därav 5 hydroider och en anthozo, och phylat Mollusca med 2 arter från klassen Bivalvia. Phylumen Echinodermata, Tunicata och Priapulida representerades samtliga av en art (tabell 7). En regressionsanalys visar att både artantal och individantal ökar med ökande habitatsvolym (p(0,05 och p(0,05) (figur 4a och b).

Fem födostrategier fanns bland de 51 arter som identifierades. Den vanligaste födostrategin utav dessa var filtrerare. Någon trend med ökande habitatsvolym går inte att urskilja. Omnivorerna där- emot tenderar att öka med ökande habitatsvolym. Övriga födostra— tegier, depositions-/sedimentätare, herbivorer och carnivorer vari- erar oberoende av habitatsvolymen (tabell 8).

• Sida 101
•  Original

• Sida 102
•  Original

y : .BQx + 18.087, R-squarod: .094

.? E ?! ä 0 5 10 15 20 25 30 Haptar volym (ml) y = .149x + 5.006, R-aquarod: .114 5 E %

0 5 10 15 20 25 30 Hapter volym (ml)

Figur 12 Artantal (kurva a, p(0,05) och individantal (kurva b, (0,05) ökar med ökande habitatsvolym i hapterena.

• Sida 103
•  Original

Ha terstorlek i ml. 1.-.741 5.-.297 1o.-.4143 15.-9210 Fodostrate. i Inn-_" Filtrerare Detritusätare Herbivorer

Qarnivorer . . Omnivorer 11.1 _T—zm.

Tabell 8 Sammanfattning av den procentuella andelen av de olika födostra- tegierna inom var och en av hapterernas storleksklasser. Uträkningarna är baserade på värdena i tabell 7.

Diskussion Jones [6] använde sig av olika födostrategier för att beskriva för- ändringar i faunans sammansättning på hårdbottnar gentemot en föroreningsgradient. Följaktligen berör diskussionen mer kvoter av olika födostrategier än absoluta siffror av enskilda arter. Därmed spelar det mindre roll att de hapterer från L. hyperborea som Jones [6] utgick ifrån har en större volym än L. digitata's hap- terer. De fem födostrategier som Jones [6] diskuterar är suspen- sionsätare, detritusätare, herbivorer, carnivorer och omnivorer, Enligt Jones [6] domineras första successionsstadiet av suspen- sionsätare och om området är stört fortsätter suspensionsätare att dominera med en låg diversitet som resultat. Vår studie är inte till- räckligt omfattande för att man ska kunna urskilja några succes- sionsstadier. Tendenser finns emellertid till en mer divers sam- mansättning av faunan med en ökande habitats volym. Art- och individantal ökade med ökande haptervolym och samtliga födostrategier finns representerade, vilket är en förutsättning för att metoden skulle kunna fungera som en kvantitativ hårdbottens- parameter i monitoringsyfte.

Enligt Jones utgör suspensionsätare i medeltal 48 % i ett icke stört område och 75 % av individantalet i ett stört område. I området runt Kullaberg uppgår antalet suspensionsätare enligt vår betydligt grövre indelning till högst 57 %. Denna siffra finner man i inter- vallet med den lägsta habitatsvolymen där suspensionsätare ska dominera oavsett om området är stört eller ej [6]. För att kunna ut- värdera såväl metodens användbarhet som Kullabergs värde som eventuellt referensområde krävs en jämförande studie med ett av föroreningar mer utsatt område.

Vid beräkningarna av hapterernas volym har en konstant L. hyperborea's specifika vikt använts. Trots att L. digitata och L. hyperborea är närstående arter kan detta vara en felkälla. Men

• Sida 104
•  Original

vi hade inte tillgång till något material där L. digitata's specifika vikt förekom. Felet är emellertid av ringa betydelse för undersök- ningen och är konsekvent genomfört i samtliga beräkningar och påverkar alla haptervolymer i lika stor utsträckning.

Sammanfattningsvis finns förutsättningar för att haptermetoden skulle kunna fungera som ett komplement till de mer traditionella mjukbottenprovtagningarna i områden som domineras av hård- bottnar. Kullabergsområdet skulle kunna fungera som ett referens- område för mera belastade områden.

Referenser

1

Kangas, P., H. Autio, G. Hällfors, H. Luther, & Niemi & H. Salemaa. 1982. A General model of the decline of Fucus vesiculosus at Tvärminne, south ofFinland in 1977 - 1981. Acta Bot. Fennica 118:1-27. Kornfeldt, R-A. 1984. Variation in distribution and biomassa of marine benthic algae off Kullen, S Sweden. Nord. J. Bot. 4:563-584, Phycol 035. Levring, T. 1935. Untersuchungen aus dem Öresund XIX Zur Kenntnis der Algenf'lora von Kullen an der Schwedischen Westkilste. Lunds Univ. Arsskr. N. F. Avd. 2. Vol. 31, No. 4:1-64.

von Wachenfeldt. T. 1975. Marine benthic algae and environment in the Öresund, I-III. Diss. Dept. of Marine Botany, Univ. Lund.

Harnoll, R.G., & Hawkins, S.J., 1980 Monitoring rocky-shore communities: a critical look at spatial and temporal variation. Helgoländer wiss. Meeresunters. 33, 484—494.

Jones, D.J ., 1971. Ecological studies on macroinvertebrate populations associated with polluted kelp forests in the North Sea. Helgoländer wiss. Meeresunters. 22, 417-441. Kornfeldt, R.-A., 1982. Distribution and biomass of sublittoral macroalgae off Kullen, southern Sweden, correlated to some ecological factors. Ph. D. Thesis, Univ. of Lund, Sweden. Pearson, T.H., & Rosenberg, R., 1978. Macrobentic succesion in relation to organic enrichment and pollution of the marine environment. Oceanography Mar. Biol. Ann. Rew. 16.

• Sida 105
•  Original

Referenser

1 G Jönsson. Radon. Delrapport april 1990, Miljödelegationen Västra Skåne. 2 Markradon i Lunds kommun. Forskningsrapport, Lunds Tekniska Högskola LUTFD2/(TFKF-3063/1-54(1990). 3 Undersökning av markradon i Svedala kommun. Forskningsrapport, Lunds Tekniska Högskola, LUTFD?J(TFKF—3062)/1-56/(1990). 4 Radon - Planläggning, Byggnadslov och Skyddsåtgärder. Statens Planverk, rapport 59, 1982. 5 Radon. Markradonundersökning i Kristianstad. Forskningsrapport, Lunds Tekniska Högskola, LUTFDZ/(TFKF-BOG1)/1-41/(1990).

6. G I Johansson, C Samuelsson, H Pettersson: Characterisation of the aerosol and the activity size distribution of radon daughters in indoor air. Radiation Protection dosimetry vol 7 p 133-137, 1984. 7 G I Johansson et al.: A study of indoor areosol size distribution and attachment of radon daughters. Journal of aemsol Science, vol 14, 9 455- 458, 1983. 8 D L Henshaw, J P Eatough, R B Richardson: Radon as a causative factor in induction of myeloid leukaemia and other cancers. The Lancet, p 1008- 1012, april 1990. 9 I Tell et al.: Radon daughter exposure in dwellings and multiple myeloma. Report at The 1990 Inst. Symp. on Radon and radon Reduction Technology, Febr 19-23, Atlanta, USA, 1990. 10 G Jönsson, P Å Sandberg: Radonmätningar i mark och inomhus i några svenska bostäder. Tidskriften Miljö och Hälsa nr 4, 1988. 11 Åtgärder mot radon i bostäder. Broschyr från byggforskningsrådet G14:1990. 12 B Clavensjö m. fl.: Radon i bostäder. Rapport från byggforskningsrådet R28zl982. 13 B Clavensjö: Åtgärda radon kräver mer än ventilation. Tidskriften

byggforskning s. 35-37, nr 3, 1988.

• Sida 115
•  Original

Kronologisk förteckning

Företagsförvärv i svenskt näringsliv. l. Överklagningsräu och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. S.

3. En idmrlshögskolai Stockholm — struktur. organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens område. U.

Tmnsponrådei. K. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö. Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. Lagstiftning för reklam i svensk TV. U.

P:"

90.495”?

idéskisser och bakgnlndsmaierial. S.

9. Kostnader för fasugheisbildning m. m. Bo. 10. Snömgaian 18 — Sveriges smisministerbosxad. SE. 11. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. 12. Meddelarrän. Ju. 13. Översyn av sjölagen 2. Ju. l4.LAnglidsuuedningcn 1990. Fi. 15. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 16. Storstadsuafik 5 - ett samlat underlag. K. 17. Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbisiånd. UD. 18.1..ag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 19.Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 20. Välfärd och segregation i swrsladsregionema. SB. 21. Den elinlensiva indusu'in under kärnkraflsavveck- lingen. ME. 22. Den elimensiva industrin under kärnkraftsavvock— lingen. BilagedeL ME. 23.Tomu'änsavglild. Bo. 24. Ny kommunallag. C. 25. Konkurrensen inom livsmodelssektom. C. 26. Fönnånssystemet för värnpliktiga m. 11. Fö. 27.Posl & Tele - Affärsverk med regional! och socialt ansvar. K. 28. Au följa upp kommunal verksamhet - En inwmalioncll utblick. C. 29.Tobakslag. S. 30. Översyn av upphovsrättslagsufmingen. Ju. 3 1 . Perspektiv på arbetsfönnedlingen. A. 32.Sladen. SB. 33. Urban Challenges. SB. 34.5ladsrcgioner i Europa SE. 35. Siorsdldemas ekonomi 1982-1996. SB. 36. Slorsiadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB. 37. Förfaluungsreglering av nya impomuuner m.m. Fi. 38.Översyn av naturvårdslagen m.m. ME. 39. Konstnärens villkor. U. 40. Kämkrafsavveckling - kompetens och sysselsätt- ning. ME. Samhöllsstöd till underhållsbidragsberauigade bam.

41. Tio år med jämställdhelslagen - utvärdering och förslag. C. 42.1ntemauonclll ungdomsutbyte. C. 43. Förenklad siatislikrcglenng; med förslag till lag om den stadiga stadsdkframsiällningen. C. 44. Demokrati och makti Sverige. SB. 45. Kapilalavkasuungcn i bytesbalansen. Fi. 46. Särskild skatt i den finansiella sekiom. Fi. 47. Beskattning av stipendier. Fi. 48. Samhällsslöd till underhållsbidragsbemmgade bam. del 111. S. 49. Arbete och hälsa. A. 50. Ny folkbokföringslag. Fi. 51. SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder. personal— konu'oll och meddelarfrihet C. 52. Utbyte av utländska körkon. K. 53.1 skuggan av de stora - De mindre paruemas villkor i kommunalpoliliken. C. 54. Arbeislivsforskning - Inriktning, organisation. finansiering. A. 55.Fl_vgpla:s 2000 — De svenska llygplaisema i framtiden. K. 56. Skatt på lotterier och spel. Fi. 57. Personaluzbildning inom totalförsvaret Fo. 58. Konkurrens i inrikesflyget. C. 59. Sön värde på miljön! Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel. M. 60.5kada av vilt. Jo. 61. Skärpt tillsyn - huvuddrag i en reformerad damlag. Ju. 62. Konkurrensen inom bygg/bosekwm. C. 63. Svensk lönestatistik. C. 64. Årlig revision i smisförvaltningen. C. 65. Folkhögskolan i framddsperspckiiv. U. 66. Det fria bildningsarbetet Debattinlägg om folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. U. 67. Återbetalning av mervärdeskan uu utländska företagare. Fi. 68. Vad kostar en statsbidrag? C. 69. SIPRI 90 - om SlPRls finansiering och arbeisfonner. UD. 70. Lokalt ledd närradio. U. 71. Sekretess för landskapsinfonnau'on. Fo. 72. Lokalkonwr. C. 73.Transponstöd. K. 74. Skuldsaneringslag. Ju. 75. Utvärdering av försöksverksamhelen med nellrig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Andra året. U.

• Sida 122
•  Original

Statens offentliga utredningar 1990

Kronologisk förteckning

76.Allmän pension. S. 77. Allmän pension. Bilagor. S. 78. Allmän pension. Expert rapporter. S. 79. Utlänningsnämnd. A. 80. Förskola för alla barn 1991 - hur blir det? S. 81. Vapenfriprövm'ngens effekter. En undersökning av tillståndsarenden 1980 - 1989. Fo.

82. Vad kostar begravningar — vem betalar? C.

83. Ny budgetproposition. C. 84. Spräkbyte och spräkbevarande. lu. 85.0versyn av skatten pä dryckesförpackningar. M. 86.Finansiering av vägar och järnvägar. K. 87. Den nya centrala jordbruksmyndigheten. Jo. 88. Nya mål och nya möjligheter. M. 89.En ny vämpliktslag. Fö. 90. Pedagogiska meriter i högskolan. U. 91.3amerän och samiskt sprak. Ju. 92. Våld och brottsoffer. Ju. 93. Miljön i Västra Skåne. År 2000 i vem händer. M. 94. Miljön i Västra Skåne. Diverse underlagsmaterial och sammanställningen M. 95.Miljön i Västra Skåne. Underlagsmaterial Mark och vattendrag. M. 96. Miljön i Västra Skåne. Underlagsmaterial Energi. M. 97. Miljön i Västra Skåne. Underlagsmataial Traäk. M.

• Sida 123
•  Original

Statens offentliga utredningar 1990

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Strömgatan 18 - Sveriges stamnirusterbostad. [10] Välfärd och segregation i storstadsregionema [20] Staden. [32] Urban Challenges. [33] Stadsregioner i Europa [34] Storstädernas ekonomi 1982—1996. [35] Storstadsliv. Rika möjligheten hårda villkor. [36] Demokrati och makt i Sverige. [44]

Justitiedepartementet

Meddelarrän. [12] Översyn av sjölagen 2. [13] Översyn av upphovsrättslagstiftningen. [30] Skärpt tillsyn - huvuddrag i en reformerad datalag. [61] Skuldsaneringslag. [74] Spräkbyte och spräkbevarande. [84] Samerna och samiskt sprak.[91] Våld och brottsoffer. [92]

Utrikesdepartementet

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika mm. [6] Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbiständ [17] SIPRI 90 - om SIPRls finansiering och arbetsformer.

[691

Försvarsdepartementet

Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] Fönnänssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] Personalutbildning inom totalförsvaret. [57] Sekretess för landskapshiforrnation. [71] Vapenfriprövningens effekter. En undersökning av tillståndsärenden 1980 - 1989. [81] En ny vämpliktslag. [89]

Socialdepartementet

Överklagningsrän och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. [2] Samhällsstöd till underhållsbidragsberänigade bam. ldéskisser och bakgrimdsmaierial. [8] Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. [19] Tobakslag. [29] Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade barn. del III. [48]

Allmän pension. [76] Allmän pension. Bilagor. [77] Allmän pension. Expen rapponer. [78] Förskola för alla barn 1991 - hur blir det? [80]

Kommunikationsdepartementet Transporträdet. [4]

Storstadsuafik 5 — ett samlat underlag. [16] Post & Tele - Affärsverk med regionalt och socialt ansvar. [27] Utbyte av utländska körkort. [52] Flygplats 2000 - De svenska flygplatserna i framtiden. [55]

Transportstöd. [73] Finansiering av vägar och järnvägar. [86]

Finansdepartementet Långtidsutredningen l990. [14]

Lag om folkbokföringstegister mm. [18] Förfamiingsreglering av nya import-miner m.m. [37] Kapitalavkastningen i bytesbalansen. [45] Särskild skatt i den finansiella sektorn. [46] Beskattning av stipendier. [47] Ny folkbokföringslag. [501 Skatt på lotterier och spel. [56] Återbetalning av mervärdeskau uu utländska företagare. [67]

Utbildningsdepartementet

En idronshögskolai Stockholm — struktur. organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens omräde. [3] Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. [11] Konstnärens villkor. [39]

Folkhögskan i framtidsperspektiv. [65] Det fria bildningsarbetet. Debattinlägg om folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. [66] Lokalt ledd närradio. [70] Utvärdering av försöksverksatnhet enmed treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskola. Andra året. [75] Pedagogiska meriter i högskolan. [90]

• Sida 124
•  Original

Systematisk förteckning

J ordbruksdepartementet

Skada av vilt. [60] Den nya centrala jordbniksmyndigheten. [87]

Arbetsmarknadsdepartementet Perspektiv pä arbetsförrnedlingen. [31] Arbete och hälsa.[49]

Arbetslivsforskning - Inriktning, organisation. finansiering. [54]

Utlänningsnämnd. [79]

Bostadsdepartementet

Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Tomträttsavgäld. [23]

Industridepartementet Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1]

Civildepartementet

Ny kommunallag. [2,4] Konkln'rensen inom livsmedelssektom. [25] Att följa upp kommunal verksamhet - En internationell utblick. [28] Tio är med jämställdhetslagen - utvärdering och förslag. [41] Internationellt ungdomsutbyte. [42] Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om den statliga statistikframställningen. [43] SÄPO Säkerhetspolisen arbetsmetoder. personalkon- troll och meddelarfrihet. [51] I skuggan av de stora - De mindre partiernas villkor i kommunalpolitiken. [53] Konkurrens i inrikesflyget [58] Konktu'rensen inom bygg/bosektom. [62] Svensk lönestatistik. [63] Årlig revision i statsförvaltningen. [64] Vad kostar ett statsbidrag? [68] Lokalkontor. [72] Vad kostar begravningar - vem betalar? [82] Ny budgetproposition. [83]

Miljö- och energidepartementet

Den elintensiva industrin under kärnkrafLsavveckm-jg- en.[21] Den elintensiva industrin under kärnkraftsavveckling— en. Bilagedel. [22] Översyn av nautrvärdslagen m.m. [38] Kärnkraftsavveckling - kompetens och sysselsättning. [40]

Miljödepartementet

Sätt värde på miljön! Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel. [59] Översyn av skatten pä dryckesförpackningar. [85] Nya mål och nya möjligheter. [88] Miljön i vagn-i Skäne. År 2000 i vära händer. [93] Miljön i Västra Skäne. Diverse underlagsmaterial och sammanställningar. [94] Miljön i Västra Skåne. Underlagsmaterial Mark och vattendrag. [95] Miljön i Västra Skäne. Underlagsmaterial Energi. [96] Miljön i Västra Skåne. Underlagsmaterial Trafik. [97]

• Sida 125
•  Original

• Sida 126
•  Original