Affärstiderna

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

AFFÄRSTIDERNA

Betänkande av 1989 års

affärstidsutredning

SW]

1991:10

MMS!

9b

Statens offentliga

utredningar

Bfifiiiél 1991:10

g

Civildepartementet

Affärstiderna

Betänkande av års

1289 affärstidsutredning

Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm

Tel 08/739 96 30

Telefax: 08/739 95 48

Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

ISBN 91-38-10732-5 Graphic Systems AB, Göteborg 1991 ISSN 0375_250X

Till statsrådet och chefen för civildepartementet

Genom beslut den 10 november 1988

bemyndigade regeringen

chefen för civildepartementet (föredragande statsrådet i förvaltningsärenden gällande inrikes handel), att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av fria affärstider i detaljhandeln.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades fr.o.m. den 1 december 1988 verkställande direktören Åke Hallman som ordförande.

Som experter förordnades fr.o.m. den 8 februari 1989 departementssekreteraren Eva Agevik, direktören Mikael Ankers (Sveri-

ges Köpmannaförbund), direktören

Bertil Ekberg (Kooperativa

Förbundet), ställföreträdande konsumentombudsmannen Per

Eklund, verkställande direktören Nils Eric Näslund (Sveriges Livsmedelshandlareförbund), förste vice ordföranden Kenth Pettersson (Handelsanställdas Förbund) och ombudsmannen

Orvar Turegård

(Handelstjänstemannaförbundet).

Genom beslut i utredningen kunde förste vice ordföranden Kenth Pettersson vid behov ersättas med utredningssekreteraren Tore Jönsson vid kommitténs sammanträden.

Direktören Mikael Ankers ersattes fr.o.m. den 11 april 1990 av direktören Walter Sköldefors och ombudsmannen Orvar Turegård ersattes fr.o.m. den 11 april 1990 av ombudsmannen Sam Dandemar.

Med stöd av ovan nämnda förordnades fr.o.m.

bemyndigande

den 1 december 1988 kanslichefen Lennart Göranson som arvoderad sekreterare och fr.o.m. den 1 juni 1989 förordnades sakkunninge Mikael Ingemarsson som sekreterare. Kanslichefen Lennart Göranson ersattes fr.o.m. den 1 maj 1990 av civilekonomen Gun Schulte.

1989 års får härmed affârstidsutredning överlämna betänkandet Affärstiderna.

Stockholm ifebruari 1991

Åke Hallman / Mikael Ingemarsson Gun Schulte

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

UTREDNINGSMANNENS FÖRORD

2.6 Sammanfattning av utvecklingen sedan mitten av

1970-talet 51

NULÃGEF 53

Sambanden mellan öppethållandet och andra faktorer:

En deskription 53 3.1.1 öppethållande, sortimentsprofil och geografiskt läge i

dagligvaruhandeln 53 3.1.2 öppethållande och geografiskt läge i fackhandeln 57 3.1.3 Försäljningens storlek och antal kunder i

dagligvaruhandeln 60 3.1.4 Försäljningens storlek och antal kunder i fackhandeln 66 3.1.5 Arbetade timmar på olika veckodagar och lönekostnader i

dagligvaruhandeln 68 3.1.6 Kostnadsandelar för olika branscher i detaljhandeln 71 3.2 Sambanden mellan öppethållandet och efterfrågan på varor,

efterfrågan på arbetskraft och prisnivån i dagligvaruhandeln:

En empirisk studie pâ basis av en ekonometrisk modell 72 3.2.1 Inledning och utredningens utgångspunkter 72 3.2.2 Konkurrensen i dagligvaruhandeln 72

3.2.2.1¶Efterfrågeförhâllanden 73

3.2.2.2 Kostnadsförhållanden 74

3.2.3 En modell för prisbildningen i dagligvaruhandeln 77

3.2.3.1¶Varuefterfrågan 80

3.2.3.2 Efterfrågan på arbetskraft 83 3.2.3.3 Prisekvationen 85 3.2.3.4 Modellen 85 3.2.4 Skattningsmetod 3.2.5 Modellens resultat och implikationer 87 3.2.5.1 Resultat 87 3.2.5.2 Olika implikationer 89 3.2.6 Sammanfattning och avslutande kommentarer 90

KONSUMENTERNAS BEROENDE AV OCH INSTÄLLNING

TILL AFFÃRSTIDERNA 103 4.1 Inledning och definitioner 103 4.2 Konsumenternas inköpsvanor 106 4.2.1 inköpsvanor - livsmedel 106 4.2.2 inköpsvanor - möbler och kläder 115 4.2.3 inköpsvanor på söndagar 116 4.3 Konsumenternas beroende av affärstiderna 119 4.3.1 Beroendet av butikers öppethållande 119 4.3.2 Beroendet av söndagsöppna butiker 125 4.4 Konsumenternas inställning till affärstiderna 130 4.4.1 till butikers - 130

Inställningen stängningstider måndag lördag 4.4.2 Inställningen till söndagsöppna butiker 133 4.4.3 Inställningen till gällande lagstiftning 136 4.4.4 Inställningen till olika påståenden i affärstidsfrågan 143 4.5 Sammanfattning av konsumentundersökningen 155

DE DET ALJHANDELANSTÃLLDAS BEROENDE AV OCH

INSTÄLLNING TILL AFFÄRSTIDERNA 159 5.1 Inledning 159 5.2 De detaljhandelsanstâlldas arbetsförhållanden 160 5.3 De detaljhandelsanställda och affärstiderna 167 5.4 Sammanfattning av undersökningen av de

detaljhandelsanställda 183

BUTIKSCHEFERNAS BEROEN DE AV OCH INSTÄLLNING

TILL AFFÃRSTIDERNA 185 6.1 Inledning 185 6.2 Butikschefernas arbetsförhållanden 186 6.3 Butikscheferna och affärstiderna 191 6.4 Sammanfattning av undersökningen av butikscheferna 205

3.2.3 En modell för prisbildningen i dagligvaruhandeln 77

3.2.3.1¶Varuefterfrågan 80

3.2.3.2 Efterfrågan på arbetskraft 83 3.2.3.3 Prisekvationen 85 3.2.3.4 Modellen 85 3.2.4 Skattningsmetod 90 3.2.5 Modellens resultat och implikationer 91 3.2.5.1 Resultat 91 3.2.5.2 Olika implikationer 93 3.2.6 Sammanfattning och avslutande kommentarer 94

KONSUMENTERNAS BEROENDE AV OCH INSTÃLLNING

TILL AFFÃRSTIDERNA 103 4.1 Inledning och definitioner 103 4.2 Konsumenternas inköpsvanor 106 4.2.1 inköpsvanor - livsmedel 106 4.2.2 inköpsvanor - möbler och kläder 115 4.2.3 inköpsvanor på söndagar 116 4.3 Konsumenternas beroende av affärstiderna 119 4.3.1 Beroendet av butikers öppethållande 119 4.3.2 Beroendet av söndagsöppna butiker 125 4.4 Konsumenternas inställning till affärstiderna 130 4.4.1 till butikers - 130

inställningen stängningstider måndag lördag 4.4.2 inställningen till söndagsöppna butiker 133 4.4.3 Inställningen till gällande lagstiftning 136 4.4.4 inställningen till olika påståenden i affârstidsfrågan 143 4.5 Sammanfattning av konsumentundersökningen 155

DE DETALJHANDELANSTÃLLDAS BEROENDE AV OCH

lNSTÃLLNlNG TILL AFFÃRSTIDERNA 159 5.1 Inledning 159 5.2 De detaljhandelsanställdas arbetsförhållanden 160 5.3 De detaljhandelsanställda och affärstiderna 167 5.4 Sammanfattning av undersökningen av de

detaljhandelsanställda 183

BUTIKSCHEFERNAS BEROENDE AV OCH INSTÃLLNING

TILL AFFÃRSTIDERNA 185 6.1 Inledning 185 6.2 Butikschefernas arbetsförhållanden 186 6.3 Butlkscheferna och affärstiderna 191 6.4 Sammanfattning av undersökningen av butikscheferna 205

7 DET ALJHANDELSFÖRETAGENS BEROENDE AV OCH

lNSTÄLLNlNG TILL AFFÃRSTIDERNA 207 7.1 Inledning 207 7.2 Detaljhandelsföretagen och affärstiderna 209 7.3 Sammanfattning av undersökningen av

detaljhandelsföretagen 236

8 AFFÃRSTIDER OCH BUTIKSRÅN 239 8.1 Inledning och deflnitioner 239 8.2 Utvecklingen av butiksrån per år sedan 1976 240 8.3 Fördelningen av butiksrån på olika veckodagar 247 8.4 Fördelningen av butiksrån pâ olika klockslag 250 8.6 Sammanfattning 252

9 AFFÃRSTIDSFRÅGAN l OMVÃRLDEN 255 9.1 Förhållandena i vissa länder 255 9.2 EG:s behandling av affärstidsfrågan 259

B|LAGOR

Bilaga 1 Kommitténs direktiv Bilaga 2 Beskrivning av tvärsnittsundersökningen Bilaga 3 Dagligvarubutikernas antal och omsättning 1976-1989

och detaljhandelns omsättning (som index) 1970-1989 Bilaga 4 Antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar inom

olika sektorer och näringsgrenar 1970-1989 Bilaga 5 Statistik om butiksrån Bilaga 6 Teknisk rapport från SCB om enkåtundersökningarna

(inkluderar enkäten till konsumenterna, de detaljhandels-

anställda, detaljhandelsföretagen och butikscheferna). Bilaga 7 Tabellbilaga till konsumentundersökningen

Samtliga bilagor finns i bilagedelen (SOU 1991:11) till betänkandet.

UTREDNINGSMANNENS FÖRORD

Vi har inom utredningens ram genomfört en mängd delundersökningar och analyser i syfte att söka klarlägga dels utvecklingstendenser och olika samband, dels olika intressegruppers till fria

inställning

affärstider. och Stor möda har lagts ned av utredningens sakkunniga experter på att söka täcka alla relevanta frågor liksom sättet att framföra frågeställningar och påståenden. Det är tillfredsställande att kunna konstatera varit att samtliga sakkunniga och experter i utredningen eniga om alla undersökningar som genomförts liksom sättet att genomföra dem på. Inte heller har förelenågra meningsskiljaktigheter gat i valet av institut och organisationer som genomfört beslutade undersökningar dvs. statistiska centralbyrån (SCB), statens pris- och konkurrensverk (SPK) och Handelns Utredningsinstitut (HUI).

Min bedömning är att alla relevanta om

frågeställningar kring frågan

fria eller reglerade affärstider har besvarats genom resultaten av de genomförda undersökningarna. De frågor som eventuellt kvarstår och som inte belysts genom undersökningarna, är enligt min mening inte av någon avgörande betydelse för ett ställningstagande.

Frågan om fria eller reglerade affärstider är dock inte enbart relaterad till objektiva eller logiska svar på olika frågeställningar. Beroende

på

var man anser att det största inflytandet bör ligga när det gäller exempelvis öppethållandet i detaljhandeln, kan man komma till olika slutsatser oavsett resultaten av statistiskt underriktigt genomförda sökningar.

Anser man att öppettider och öppethållande bestäms meli samspel Ian konsumenter och producenter - varvid både är en

öppethållandet

fråga om service och ett konkurrensmedel - finns det för butiksägare inget stöd för att inte låta frågan om öppethållandet bestämmas av marknaden. Inom ramen för ett sådant är bl.a. konsumentersynsätt nas efterfrågan styrande för öppethållandet.

Med ett synsätt, som inte sätter konsumenterna i centrum utan förespråkar ett regleringsinriktat synsätt, blir självfallet andra värden viktigare än konsumenternas nytta.

Dessa olika synsätt har från tid till annan kommit i dagen då vi inom utredningen diskuterat och tolkat olika resultat av genomförda under-

sökningar.

För min personliga del är det självklart att konsumenternas inflytande är det viktigaste. Företag i detaljhandeln måste ha full frihet att med

tillgodose konsumenteregna idéer och utifrån egna förutsättningar nas varierande önskemål. l ett sådant samspel nås en positiv utveckling för både konsumenter och handel.

enats om att utredningens betänkande inte Vi har inom utredningen skall innehålla några särskilda yttranden. Det behöver inte betyda att alla sakkunniga och experter till alla delar ställer upp på utredningens sammanfattningar och sammanfattande slutsatser. De som skulle vilja sammanfatta utredningens resultat på annat sätt än vad som gjorts i föreliggande betänkande, har alla möjligheter och självfallet rättigheter att göra så.

Stockholm den 15 januari 1991

Åke Hallman

SAMMANFATTNING

öppethållande

Andelen butiker med öppethållande har ökat markant på söndagar sedan affärstiderna släpptes fria i början av 1970-talet. Bland varuhusen och stormarknaderna mot ca 22 % är nu ca 80 % söndagsöppna år 1974. För dagligvarubutikerna är motsvarande andelar 54 resp. 6 %. Förändringen för dagligvaruhandelns del förklaras bl.a. av den snabba tillväxten av s.k. servicebutiker med ett omfattande öppethållande som följde på affârstidsregleringens upphävande. Bland undersökta fackhandelsbranscher varierar andelen söndagsöppna butiker för närvarande mellan 4 och 48 %, med möbelbranschen i topp.

Antalet öppethållandetimmar har för varuhsen och storper vecka marknaderna ökat med i genomsnitt 6 timmar sedan början av 1970talet och för dagligvarubutikerna under samma tid med ca 10 timmar.

I söndagsöppna varuhus och stormarknader uppgår den genomsnittliga öppethållandetiden per vecka till 64 timmar mot 55 timmar i varuhus och stormarknader som håller stängt på söndagar. Motsvarande värden för dagligvarubutikerna är 74 resp. 51 timmar.

Öppethâllandet är oberoende av

blocktillhörighet.

Butiksstruktur

Antalet dagligvarubutiker, varuhus och stormarknader har sedan mitten av 1970-talet minskat med ca 1 500 st -från ca 10 000 till ca 8 500 - dvs. med i genomsnitt ca 1 % per år. De butikstyper som under den aktuella är stormarknatiden stärkt sina marknadspositioner der, större dagligvarubutlker, servicebutiker och trafikorienterade butiker medan varuhus och mindre dagligvarubutiker förlorat marknadsandelar.

lnom dagligvaruhandeln har lCA-anknutna handlare ökat sina marknadsandelar medan Konsumbutikerna minskat sina.

Sysselsättningsintensitet

Antalet sysselsatta i åldern 16-64 år har sedan början av 1970-talet ökat kraftigt. Den största kvinnorna. delen av denna ökning faller på

bland kvinnorna har också lett

Den kraftiga sysselsättningsökningen

till att antalet hushåll med två förvärvsarbetande ökat starkt. År 1989 på arbetsmarknaden mot var drygt 80 % av alla kvinnor sysselsatta av 1960-talet. Bland männen var sysselsättningsdrygt 50 % i början andelen 86 resp. 89 %.

Försäljningens fördelning

lnom och vid varuhus och stormarknader sker -

dagligvaruhandeln

sett och oberoende av söndagsöppethållande eller ej -

genomsnittligt

den största fredagar. I genomsnitt faller ca 25 % av försäljningen på varierar den veckans försäljning på denna dag. För övriga vardagar försäljningsandelen mellan 12 och 16 % medan ande-

genomsnittliga

len är 6 %. För dagligvarubutiker, varuhus och storpå söndagar marknader med på söndagar är försäljningsandelen

öppethållande

denna dag ca 9 %, obetydligt lägre än de genomsnittliga försäljningsandelarna för måndag och tisdag i dessa butiker.

lnom de undersökta fackhandelsbranscherna varierar den genomsöndagar mellan 2 och 12 %, där mö-

snittliga försäljningsandelen på

är belhandeln står för det högsta värdet. lnom främst möbelhandeln att kunder men att det påtagligt många gör sina val under söndagar, de faktiska inköpen sker under någon av veckans övriga dagar.

Lönekostnader

Den genomsnittliga lönekostnaden per timme skiljer sig i genomsnitt endast marginellt mellan söndagsöppna resp. söndagsstängda dagvaruhus och stormarknader. Detta sammanhänger

ligvarubutiker,

bl.a. med att på obekväm arbetstid skiljer

personalsammansättningen

arbetstid. sig från den som gäller under normal

öppethållande och priser

samband mellan det ökade öp- I syfte att söka analysera eventuella och kostnads- och i detaljhandeln, har

pethållandet prisutvecklingen

formulerat en konkurrensmodell för dagligvaruhandeln. utredningen Med ekonometrisk metod hur öppethållandet och andra analyseras faktorer med försäljning, kostnader och priser. sammanhänger

Resultaten från analysen säger bl.a. att konsumenterna är mycket och att inkl. andra faktorer kan påverka

priskänsliga öppethållandet försäljningen. Vidare framgår att ett ökat öppethållande genomsnittligt

sett leder till att arbetsproduktiviteten ökar.

Det senare sambandet medverkar enligt analysen till att ett förlängt och öppethållande på söndagar inte

öppethållande på vardagskvällar

analysen att ett leder till högre priser. Snarare visar den genomförda leder till en ökad prispress på marknaden.

förlängt öppethållande

Konsumenterna

Av samtliga konsumenter i åldern 18-74 år anser 54 % att butikerna skall vara öppna minst någon söndag per år - varav 33 procentenheter varje söndag - medan 43 % anser att butikerna aldrig skall vara Bland konsumenter med heltidsanställning anser söndagsöppna. 41 % att butikerna skall vara öppna varje söndag, medan 36 % anser att det alltid skall vara söndagsstängt.

På om den nuvarande ordningen med oreglerade affärstider är

frågan

bra eller inte, anser ungefär 30 % att det är bra som det är, ca 35 % att det inte är speciellt bra eller inte alls bra som det är, medan ca 30 % inte har någon åsikt.

En majoritet av konsumenterna - ca 63 % - anser att butikerna bör kunna bestämma sitt öppethållande själva med beaktande av rådande arbetarskyddslagstiftning.

Detaljhandelsanställda

inställning till förlängt öppethållande och De detaljhandelsanställdas öppethållande på söndagar är starkt korrelerad med bl.a. anställningsförhållanden och fackligt medlemskap.

som endast arbetar på normal arbetstid an- Av detaljhandelsanställda ser således 60 % att det alltid skall vara stängt på söndagar, medan bland detaljhandelsanställda som endast arbetar på obekväm arbetstid 60 % anser att det alltid skall vara öppet pâ söndagar.

Bland de fackligt anslutna detaljhandelsanställda anser ca 60 % att Söndagsöppet aldrig skall förekomma, medan motsvarande andel bland icke fackligt anslutna är 40 %.

Ãven om många detaljhandelsanställda för egen del inte är tillfreds med den nuvarande ordningen med fria affärstider, så anser en övervägande andel av samtliga detaljhandelsanställda, 54 %, att butikerna själva bör kunna bestämma sitt öppethållande.

Butikscheferna

Inställningen bland butikscheferna till förlängt öppethållande och öppethållande på söndagar är korrelerad med bl.a. branschtillhörighet, butiksstorlek Butikschefer och i vilken grad butiken är söndagsöppen.

inom dagligaruhandeln och i stora butiker är mer positiva än andra till

exempelvis söndagsöppethållande.

Drygt 70 % av samtliga butikschefer anser att butikerna själva bör kunna bestämma sitt öppethållande.

Detaljhandelsföretagen

Företagens inställning till fria affärstider är främst korrelerad med branschtillhörighet och företagsstorlek. Företag verksamma inom varuhushandeln är betydligt mer positivt inställda till fria affärstider än företag inom andra branscher.

Drygt 60 % av samtliga företag inom detaljhandeln anser att de själva skall bestämma sina öppettider.

Butiksrånen

Mellan 70 och 80 % av alla butiksrån begås under måndag t.o.m. fredag och inträffar tidsmässigt i de flesta fall under eftermiddagarna och fram till 19.00 på kvällen.

Antalet rån som begås på söndagar har ökat, en tendens som dock gäller även för övriga veckodagar. En klar tendens under senare tid är också att antalet butiksrån ökar mera i områden utanför de tre storstäderna än inom dessa, dvs. inom områden där ett förlängt öppethållande - inkl. Söndagsöppet - inte är lika omfattande som i storstäderna.

EG

Inom EG går utvecklingen mot en liberalisering när det gäller butikernas öppethållande. Flera medlemsländer inom EG har under senare år genomfört eller tagit initiativet till förändringar i riktning mot ett ökat inflytande för butikerna när det gäller att besluta om öppethållandetider.

Inget land inom EG tillämpar för närvarande samma grad av frihet för butikerna att bestämma om sitt öppethållande som Sverige.

SUMMARY IN ENGLISH

The Special preface investigators

within and

the scope of this inquiry, a programme of investigations analyses has been carried out in order to elucidate various lines of development and interrelationships between these. Information from such activities

has also been used to clarify the positions of different group and community interests in relation to the issue of free shop hours. The special advisers

and experts of the inquiry have devoted considerable efforts to establish an investigative coverage of all relevant problems as well as to the formulation of the problems and statements concerned. that the

It feels gratifying for me to acknowledge design and implementation of all parts of the programme have been unanimously approved of by the special advisers and experts. There was also no difference the selection of insti-

of opinion concerning tutes and organisations - Statistics Sweden (SCB), National Price and Competition Board (SPK) and the Swedish Wholesale and Retail Research Institute (HUI) - that have effected the programme of investigations.

According to my judgement, the combined results of the completed programme of investigations provide answers to all relevant questions within the context of free or regulated shop hours. In my opinion, circumstances that may remain without having been elucidated by the results of the investigations, do not significantly affect the conclusions that can be drawn from the presented results.

The issue concerning free or regulated shop hours is, however, not confined to different

to the task of finding objective or logical solutions technical problems. Depending on where one considers that the decisive influence - hours for the

ought to rest e.g. concerning opening retail trade - one might arrive at different conclusions, irrespective of the results of statistically correct investigations.

lf one shares the view that opening hours are to be determined as a result of interaction between Consumers -

and producers during which the opening hours serve both as an instrument to satisfy service requirements and as means of competition between different outlets

- there is no reason for not letting the market determine the opening hours. This being so, the opening hours will ultimately be determined by the demand of the consumers.

On the other hand, in line with views that remove the consumers from this central position by recommending regulatory solutions, other values than consumer utility are evidently considered to be of dominant importance.

‘Time and again, such differences of opinion became apparent within this inquiry when various results from completed investigations were discussed and interpreted.

According to my opinion, it is evident that the influence of the consumers must take priority of other considerations. The freedom to use own ideas and possibilities in order to satisfy the heterogeneous needs of the consumers should remain unrestricted for the enterprises within the retail trade. Such an interaction secures a positive development for both the consumers and the retail trade as a whole.

The participants of the inquiry have agreed to the arrangement that no separate statements will be added to this report. This does not necessarily mean that all the special advisers and experts in every respect agree with the summaries and conclusions that are presented in this report. Those who wish to summarize the results of the investigations in a different way have every possibility and, of course, right to do so.

Stockholm, 15 January 1991

Åke Hallman

of the results

Summary

Opening hours

After the introduction of free shop hours in the early seventies, a significant increase of the proportion of shops open on Sunday has been registered. Approx. 80 per cent of all department stores and hypermarkets are now open on Sunday, compared with approx. 22 per cent in 1972. For supermarkets, the corresponding proportions have been estimated to 54 and 6 per cent respectively. One of the factors that explains the increased proportion for supermarkets, is the rapid growth of local convenience stores, which stay open until late during every day of the week. The emergence of such stores was facilitated by the introduction of free shop hours. For the branches of the retail trade that specialize in other products than food-stuffs, the proportion of outlets open on a Sunday varies between 4 and 48 per cent. The largets proportion applies to furniture outlets.

For department stores and hypermarkets, the number of actually open hours has, on the average, increased with 6 hours a week since the beginning of the seventies. The corresponding increase for supermarkets has been estimated to approx. 10 hours a week.

For the department stores and hypermarkets that keep open on Sundays, the average number of open hours a week amounts to 64, while an average of 55 open hours a week has been calculated for the department stores and hypermarkets that are closed on Sundays. The corresponding averages for supermarkets have been estimated to 74 and 51 respectively.

On the average, the number and pattern of opening hours do not vary between outlets that are associated with the three different blocks - ICA, DAGAB and KF (Co-op).

Structure of outlets

Since the mid-seventies, the number of supermarkets, department stores and hypermarkets has decreased with approx. 1 500 units from approx. 10 000 to approx. 8 500 - which, on the average, means a yearly reduction with approx. 1 per cent. During this period, hypermarkets, larger supermarkets, convenience stores and traffic oriented outlets -

mainly in combination with petrol stations - have strengthened their positions on the market for convenience goods, while department stores and smaller supermarkets have suffered reductions of their previous shares of the market.

Within the retail trade in convenience goods, increased market shares have been registered for outlets in association with the ICA, while the market shares of the KF outlets have been reduced.

Employment intensity

The number of employed persons between 16 and 64 years of age has increased strongly since the beginning of the seventies. The largest share of this increase is attributable to the simultaneous growth of female employment intensity.

The substantial of female employment intensity has resulted in

growth an almost increase of the number of households

equally substantial with two bread-winners. In 1989, approx. 80 per cent of all female grown-ups were registered as employed, compared with slightly more than 50 per cent in the early sixties. The corresponding employment intensity for male grown-ups amounted to 86 and 89 per cent.

Distribution of sales

and irrespective of whether the outlets are open on On the average Sundays or not, Fridays account for an unproportionate large share of the total sales of convenience goods (including the sales of such goods in department stores and hypermarkets). Approx. 25 per cent of the total sales of convenience goods take place on a Friday. Sunday account for 6 per cent of the total sales, while the other five days each account for 12-16 per cent. For those supermarkets, department stores and hypermarkets that are open on Sundays, the Sunday share of total sales amounts to approx. 9 per cent. This share is only slightly smaller than the corresponding average Monday and Tuesday shares for these outlets.

For the investigated branches of the retail trade that specialize in other products than food-stuffs, the average shares for Sunday sales varies between 2 and 12 per cent. Especially what concerns furniture outlets, it is quite clear that many customers visit the outlets on a Sunday while the actual purchases are completed during one of the other days of the week. Labour costs

The average hourly cost for wages and salaries differs only marginally when supermarkets, department stores and hypermarkets open on

are compared with the same kinds of outlets closed on Sundays

This is partly explained by the fact that the composition of Sundays. the staff that is employed during the inconvenient working

hours is different from the one that is employed during normal working hours. Opening hours and prices

ln order to analyse possible relations between extended opening hours and the development of costs and prices within the retail trade in convenience goods, a competition model has been formulated. Within the framework of this model, an econometric method has been employed in order to analyse how opening hours and other factors relate to sales, costs and prices.

The results of the analysis show that the consumers are highly pricesensitive and that the outlets policies on opening hours - in combination with other factors -

might have an impact on total sales. The analysis also shows that an extension of the opening hours on the average will lead to increased labour productivity.

The relation between increased opening hours and increased labour productivity implies that an extension of opening hours during weekdays and on Sundays will not lead to higher prices. According to the findings of the analysis, an extension of the opening hours will instead result in an increased downward pressure on the prices on the affected markets.

The consumers

Out of all consumers from 18 to 74 years of age, 54 per cent prefer shops to be open on Sunday at least once a year, while 43 per cent hold the view that all shops ought to be closed every Sunday. Among the 54 per cent that demonstrate a positive attitude toward Sundayopen shops, 33 percentage points represent consumers who want the shops to be open every Sunday. Among consumers with full-time employment, approx. 41 per cent prefer shops to be open every Sunday, while 36 per cent want them to be closed every Sunday.

What concerns the consumers appreciation of the present system of free besiness hours, approx. 30 per cent characterize it as good, while approx. 35 per cent characterize it as either not especially good or not good at all. Approx. 30 per cent of the consumers do not express any opinion.

- A majority of the consumers approx. 63 per cent - feels that it ought to be up to the shops themselves to decide their opening hours, subject to the provisions of the legislation concerning protection of employees.

The employees of the retail trade

The attitude of the employees towards extended opening hours and Sunday-open shops is strongly correlated with factors like employment conditions and trade union involvement.

Among the employees whose work is confined to normal working hours, 60 per cent hold the opinion that shops ought to be closed

On the other hand, 60 per cent of the employees who every Sunday. only work during inconvenient working hours, want the shops to be open every Sunday.

Among union member employees, approx. 60 per cent hold the opinion that all shops ought to be closed every Sunday. For the nonunion members, the corresponding share amounts to 40 per cent.

Although many employees personally are not content with the present system of free shop hours, a majority - 54 per cent —of all employees share the opinion that the shops themselves ought to decide their own opening hours.

The shop managers

The attitude of the shop managers towards extended opening hours and Sunday-open shops is correlated with factors such as branch, size of the outlet and to what extent the shop is open on Sundays.

- The shop managers within the retail trade in convenience goods are together with the managers for large shops within other branches of the retail trade - generally more in favour of opening hours on Sundays than other managers.

Slightly more than 70 per cent of all shop managers are of the opinion that the shops themselves ought to decide their opening hours.

The retail trade enterprises

The attitude of the enterprises towards free shop hours is chiefly correlated with the factors branch and size of the enterprise. Department store enterprises generally demonstrate a considerably more positive attitude than enterprises within other branches of the retail trade.

Slightly more than 60 per cent of all enterprises within the retail trade share the opinion that they themselves shall decide their opening hours.

Shop robberies

Between 70 and 80 per cent of all shop robberies are committed du-

and Sunday, mostly in the afternoon or ring other days than Saturday in the evening before 7 oclock.

An increase has been registered for the number of robberies committed on a Sunday. However, this tendency has also been apparent

of for the other days of the week. During recent years, the number shop robberies has increased more outside the three larger cities than within these areas. This means that the relative increase of shop robberies has been larger in the areas where extended opening hours - hours on a Sunday - are less widespread than in

including opening the larger cities.

EEC

The development within the European Community will lead to a liberalization concerning the opening hours of the outlets. During recent

several member countries of the Community have effected or years, initiated changes in the direction towards increased influence for the shops when opening hours are determined.

At present, no country within the Community stipulates the same degree of freedom for the shops to determine their opening hours as Sweden does.

.

1¶AFFÄRSTIDSFRÅGAN

1.1 Utrednin ar m.m. under den senaste

tjugofem rsperioden

Under den senaste tjugofemársperioden har tre statliga utredningar utrett nämligen 1965 års affärstidsutredning, 1970

affärstidsfrågan,

års affärstidskommitté och och 1975 års affärstidskommitté.

Fram till årsskiftet var butikernas öppethållande reglerat i en

1971/72

särskild lag, 1967 års affärstidslag. Utformningen av 1967 års affärstidslag baserades på olika undersökningar som ingick i 1965 års affärstidsutredning. 1970 års affårstidskommitté, vars betänkande utkom 1971, föreslog emellertid att den dåvarande affärstidsregleringen skulle avskaffas och i januari 1972 beslutade riksdagen att inte förnya affärstidslagen.

l samband med beslutet att inte förnya affärstidslagen beslutades även att låta inrätta en särskild nämnd - affärstidsnämnden - med uppgift att närmare följa utvecklingen av butikernas öppethållande och de anställdas arbetsförhållanden. 1975 års affârstidskommitté, som i detalj lät analysera affärstidsnämndens material och genomföra ytterligare undersökningar, fann det inte motiverat att lämna förslag om att åter reglera affârstiderna.

l början av 1984 kom affärstidsfrågan upp på nytt i samband med skrivelser från bl.a. Handelsanställdas Förbund och Stockholms handelskammare. Regeringen kom emellertid fram till att de fria affärstiderna skulle bibehållas.

I samband med den socialdemokratiska partikongressen hösten 1990, debatterades bl.a. frågan om de oreglerade affârstiderna. Även om relativt många ansåg att affârstiderna borde regleras, fattades, på basis av en majoritet, beslut om att awakta betänkandet från 1989 års affârstidsutredning innan frågan slutgiltigt skulle behandlas.

Uppgifter om öppethållande och andra faktorer i den enskilda dagligvaruhandeln inhämtas sedan 1984 av Handelns Utredningsinstitut på uppdrag av Sveriges livsmedelshandlareförbund. På

(HUI) basis av dessa uppgifter kan konstateras att öppethållandet ökat inom denna del av detaljhandeln. Framför allt har andelen söndags-

öppna butiker ökat. Kooperativt ägda butiker inom dagligvaruhandeln saknar en motsvarande tidsserie om öppethållandet.

Uvsmedelsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1987:44) Livsmedelspriser och Iivsmedelskvalitet analyserat bl.a. kostnadsutvecklingen i detaljhandeln. Inom ramen för utredningen kunde inte något samband mellan förlängda öppettider och lönsamhet utredas.

Konsumentverket har inom ramen för sina utredningar om konsumenternas ekonomiska förhållanden, tidsanvändning och inköpsvanor erhållit material som bidragit till att belysa frågan om detalj-

handelns öppethållande.

Vad gäller inställningen till affärstiderna genomförde statistiska centralbyrån (SCB) år 1987 på uppdrag av Handelsanställdas Förbund en undersökning av konsumenternas inköpsvanor och inställning till

butikers öppethållande.

Det är snart tjugo år sedan affärstidsregleringen för detaljhandeln upphörde. De undersökningar som gjorts sedan dess och som varit av speciellt stor omfattning - i betydelsen av att man i detalj beskriver och analyserar olika förhållanden inom detaljhandeln, i

- 1973-1975 av den synnerhet i dagligvaruhandeln genomfördes s.k. affärstidsnämnden och 1975 års affärstidskommitté.

Öppethållandet och andelen söndagsöppna butiker har, som nämnts ovan, förändrats sedan dess.

Under den relativt långa tidsperiod som affärstiderna varit oreglerade har bl.a. hushållens sammansättning förändrats och sysselsättningsintensiteten i riket ökat. Antalet hushåll med två förvärvsarbetande har ökat kraftigt.

Handelsanställdas Förbund har i skilda sammanhang framfört att reglerade affärstider bör återinföras. Man har därvid anfört olika skäl för en reglering. Ett skäl som starkt poängterats är att de fria affärstiderna skulle leda till att priserna stiger. Ett annat skäl är att de fria affärstiderna skulle leda till att mindre butiker slås ut. Andra skäl som kan nämnas är sådana som berör de anställda i detaljhandeln, främst att handelsanställda inte ska behöva arbeta på obekväma tider.

1.2 Arbetets uppläggning l utredningen

Utredningens intentioner har varit att på ett allsidigt sätt analysera olika effekter av de fria affärstiderna i detaljhandeln. Dock har två frågor varit av speciellt stor betydelse för utredningen, nämligen frågan om eventuella samband mellan det ökade öppethållandet och kostnads- och prisutvecklingen inom detaljhandeln och olika intressenters beroende av och inställning till de fria affärstiderna.

För att få svar på dessa frågor har utredningen gått tillväga på följande sätt:

Den typ av statistik som skulle krävas för att beskriva prisutvecklingen och utvecklingen av andra faktorer inom detaljhandeln sedan affärstidslagens upphörande finns inte, varför utredningen för att besvara den första frågan fått basera en analys av olika samband på data för ett urval av butiker vid en given tidpunkt, dvs. en tvärsnittsundersökning. Tvärsnittsundersökningen har dessutom utgjort grunden för att beskriva utvecklingen av öppethållandet inom dagligvaruhandeln och olika branscher i fackhandeln sedan mitten av 70-talet samt olika rådande förhållanden i detaljhandeln.

Utredningen har genomfört en tvärsnittsundersökning som omfattar data för två veckor i oktober 1989 för dagligvaruhandeln och fackhandeln. l dagligvaruhandeln ingår förutom dagligvarubutiker varuhus och stormarknader. l fackhandeln ingår butiker som saluför kläder, möbler samt jârn- och byggvaror. En redogörelse av tvärsnittsundersökningen ges i bilaga 2.

Resultaten av analyserna från tvärsnittsundersökningen presenteras i kapitel 2 och 3. l kapitel 2 - där utvecklingen av öppethållandet sedan mitten av 70-talet bl.a. beskrivs - även ett avsnitt om arbetkrafts-

ingår

situation och anställningsformer i detaljhandeln. På basis av data från arbetkraftsundersökningarna studeras utvecklingen sedan 1973. l kapitel 3 redogörs för en ekonometrisk modell som formulerats för att analysera sambanden mellan bl.a. öppethållandet och efterfrågan på varor, efterfrågan på arbetskraft och prisnivån i dagligvaruhandeln.

Stor vikt har lagts vid att beskriva konsumenternas, de anställdas och detaljhandelsföretagens beroende av och inställning till de fria affärstiderna. Utredningen har därför låtit SCB genomföra en relativt omfattande enkätundersökning, se vidare bilaga 6. Ca 4 000 konsumenter, 800 anställda, 1 400 butikschefer och 1 900 detaljhandelsföretag har fått besvara olika frågor som gäller affârstiderna. Dessa analyser presenteras i kapitlen 4-7.

Utredningen har dessutom bearbetat SCB:s statistik om butiksrån, i

sedan 1976. Denna presenteras i kasyfte att beskriva utvecklingen pitel 8.

I kapitel 9, slutligen, redogörs i stort för de affärstider som råder i Europa och om någon tendens kan skönjas i utvecklingen i de olika länderna.

2 UTVECKLINGEN SEDAN MlTIEN AV

1970-TALET

2.1¶Inledning

Som inledningsvis nämnts har det varit en viktig uppgift för utredningen att på ett så allsidigt sätt som möjligt kartlägga och beskriva olika förhållanden i detaljhandeln, i synnerhet i dagligvaruhandeln. Vidare har en målsättning varit att så långt möjligt kunna göra relevanta jämförelser med föregående affärstidsutredning (SOU 1977:72). Utredningen har därför genomfört en tvärsnittsstudie under hösten 1989. Olika uppgifter har insamlats från butiker samt varuhus och stormarknader inom dagligvaruhandeln. Inom fackhandeln har butiker som saluför konfektion, möbler och järnvaror studerats. En beskrivning av undersökningen ges i bilaga 2.

2.2¶Detaljhandelns öppethållande

2.2.1 Medelantalet öppettimmar per vecka

En relativt lång tidsperiod har förflutit sedan affärstidsut-

föregående

redning presenterades. Det är följaktligen intressant att kunna göra en jämförelse mellan vad som gällde under hösten 1974 - då flera uppgifter samlades in för föregående utrednings räkning - och under hösten 1989. Hur utvecklingen av medelantalet öppettimmar

per vecka varit inom olika branscher i detaljhandeln visas nedan i tabell 2.1.

Tabell 2.1. Medelantalet öppettimmar per vecka 1974 och 1989 inom olika

branscher l detaljhandeln. Andelen söndagsöppna butiker inom

parentes.

Hösten 1974 Hösten 1989

Varuhus och stormarknader 56 (22) 62 (80) Dagllgvarubutiker 53 (6) 63,5 (54) Konfektionshandel 49 (2) 47,5 (17) Möbelhandel 49 (2) 49,5 (48) Jårnhandel 47 (2) 50 (4)

Av uppgifterna från tabell 2.1 kan konstateras att öppethållandet i genomsnitt per vecka ökat med ca 6 timmar för varuhus och stormarknader och med ca 10 timmar för dagligvarubutiker. För fackhandeln är öppethållandet, med undantag för järnhandel, i stort sett oförändrat. Det skall dock nämnas att jämförelsen vad gäller dagligvarubutiker haltar något på grund av olika definitioner av populationen. l föreliggande studie ingår inte s.k. trañkbutiker, dvs. servicebutiker i anslutning till bensinstationer, och ej heller dagligvarubutiker med mindre än 2 helårssysselsatta. Servicebutikerna har sedan mitten av 1970-talet ökat markant (se vidare bilaga 3) och har ett relativt omfattande öppethållande, vilket lett till att det genomsnittliga öppethållandet i riket ökat. I november 1974 beräknades servicebutikerna ha ett öppethållande per vecka mellan 80 och 90 timmar. Öppethållandet för olika butikstyper kommer dock att beröras mera nedan.

Andelen söndagsöppna varuhus och stormarknader uppgår till 80 % och andelen söndagsöppna dagligvarubutiker till ca 54 %. inom de studerade branscherna i fackhandeln är andelen söndagsöppna butiker störst inom möbelhandeln, där ca 48 % är söndagsöppna. Inom konfektionshandeln är andelen söndagsöppna butiker ca 17 % och inom järnhandeln 4 %. Andelen butiker med Söndagsöppet har följaktligen - med undantag för järnhandeln - ökat markant sedan hösten 1974.

Utredningen har lagt relativt stor vikt vid att särredovisa uppgifter för butiker som har Söndagsöppet och sådana som har söndagsstängt. I tabell 2.2 nedan visas öppethållandet per vecka med en sådan uppdelning och med en branschindelning enligt tabell 2.1. Tabell 2.2. Medelantalet öppettimmar per vecka år 1989 i

söndagsöppna resp. söndagsstângda butiker inom olika

branscher I dagligvaruhandeln.

Söndagsöppna varuhus och stormarknader har i genomsnitt öppet ca 10 timmar mer per vecka än sådana som inte har söndagsöppet. Vidare gäller att endast ca 20 % av varuhusen och stormarknaderna

inte tillämpar söndagsöppet. söndagsöppna dagligvarubutiker har öppet drygt 20 timmar mer per vecka än söndagsstängda. Andelen som har Söndagsöppet är något större än andelen som inte har söndagsöppet, nämligen ca 54%. Eftersom varuhusen och stormarknaderna utgör en relativt liten del av totala antalet av den studerade populationen, väger dagligvarubutikerna tungt mätt i antal butiker. Enligt

har sålunda - trafikbutiker oräknade undersökningen drygt 54 % av alla butiksenheter som saluför dagligvaror öppet på söndagar (minst 4 timmar). Andelen butiker med Söndagsöppet inom fackhandeln är störst för möbelhandeln (48 %) och minst inom jârnhandeln (4 %). lnom konfektionshandeln har i genomsnitt ca 17 % av butikerna öppet på söndagar. De söndagsöppna konfektionsbutikerna har i genomsnitt öppet ca 9 timmar mer per vecka än dem som inte har söndagsöppet. lnom möbelhandeln har de söndagsöppna butikerna i genomsnitt öppet ca 6 timmar mer per vecka än söndagsstângda möbelbutiker. Det mest slående är kanske att de söndagsöppna järnhandelsbutikerna i genomsnitt per vecka har öppet nästan lika mycket som söndagsöppna stormarknader, även om andelen söndagsöppna järnhandelsbutiker år liten.

Öppethållandet varierar beroende på butikstyp. Hur öppethållandet

inom dagligvaruhandeln varierar efter butikens storlek visas per vecka nedan i tabellerna 2.3 till 2.6. Med storlek avses här antalet årssysselsatta. Tabell 2.3. Öppettimmar per vecka lör dagligvarubutiker av olika storlek

som är söndagsstângda.

Det genomsnittliga öppethållandet är i stort sett oberoende av storleken på butiken - mätt som antalet årssysselsatta- för söndagsstängda dagligvarubutiker. Skillnaden mellan största och minsta värde är störst i den minsta gruppen. Detta beror på att butiker av typen lanthandel återfinns i den minsta gruppen.

Tabell 2.4. Öppettimmar per vecka för dagligvarubutiker av olika storlek

som är söndagsöppna.

Det kan konstateras att det genomsnittliga öppethállandet i timmar per vecka är längre ju mindre butikerna är. Inom den minsta gruppen finns bl.a. s.k. servicebutiker, dvs. mindre butiker med ett relativt omfattande öppethållande men med ett relativt begränsat sortiment. Butiker inom gruppen 5-9 årssysselsatta har i genomsnitt öppet ungefär lika mycket som butikerna inom den minsta gruppen. Inom den största gruppen - vars butiker har det minsta genomsnittliga öppethållandet- är variationerna minst.

Tabell 2.5. Öppettimmar per vecka för varuhus och stormarknader som är

söndagsstängda. Antal årssysselsatta Minimum Medelvärde Maximum

20 - 50 55 62

Varuhus och stormarknader som inte är söndagsöppna har i stort sett samma genomsnittliga öppethållande som de största dagligvarubutikerna som är söndagsstängda.

Tabell 2.6. Öppettimmar per vecka för varuhus och stormarknader som år

söndagsöppna. Antal årssysselsatta Minimum Medelvärde Maximum

20 - 56 64 77

Det kan konstateras att söndagsöppna varuhus och stormarknader i genomsnitt har ca 9 timmar mer öppethållande per vecka än ej söndagsöppna varuhus och stormarknader. Samtidigt har de i genomsnitt ca 6 timmar mindre öppethållande per vecka än de största söndagsöppna dagligvarubutikerna.

Hur öppethållandet varierar inom fackhandeln beroende på butikens storlek visas nedan i tabellerna 2.7-2.9. Med storlek avses även här

antalet årssysselsatta.

Tabell 2.7. Öppettimmar per vecka för butiker inom konfektionshandeln.

Andelen söndagsöppna butiker inom parentes. Antal årssysselsatta Minimum Medelvärde Maximum

Skillnaden mellan största och minsta värde avtar då butikens storlek ökar. Andelen söndagsöppna butiker inom konfektionshandeln är störst bland de största butikerna.

Tabell 2.8. Öppettimmar per vecka för butiker inom möbelhandeln. Ande-

len söndagsöppna butiker inom parentes.

Det genomsnittliga öppethâllandet per vecka är några timmar längre för butikerna inom möbelhandeln än inom konfektionshandeln. Liksom för butiker inom konfektionshandeln är andelen butiker med söndagsöppet större bland större butiker än bland mindre. Två markanta skillnader kan dock noteras. För butiker inom gruppen med fler än 20 årssysselsatta har en relativt stor andel Söndagsöppet, eller ca 86 %. Vidare är det ingen stor skillnad i andelen Söndagsöppet mellan butiker med 2-4 och 5-19 årssysselsatta. Ca 45 % är söndagsöppna i båda dessa grupper. Tabell 2.9. Öppettimmar per vecka för butiker inom järnhandeln. Andelen

söndagsöppna butiker inom parentes.

Medelantalet öppettimmar per vecka är ungefär lika omfattande inom jârnhandeln som inom möbelhandeln. Fördelningen är överlag lik den som råder inom möbelhandeln. Andelen butiker med Söndagsöppet inom järnhandeln är dock liten. Andelen butiker med Söndagsöppet är störst för butiker bland dem med fler än 20 årssysselsatta, eller ca 19 %.

2.2.2 Öppnlngs- och stängningstider på olika dagar

l syfte att närmare undersöka öppethållandets förläggning på olika dagar redovisas i detta avsnitt öppnings- och stängningstider på olika dagar för olika typer av butiker inom olika branscher i detaljhandeln. l syfte att ge en god överskådlighet av öppnings- och stängningstider på olika dagar baseras redovisningen på andelen butiker som är öppna vid olika tidpunkter.

Dagligvaruhande/ns öppnings- och stängningstider på vardagar utom lördagar

I bilderna 2.1-2.4 nedan visas öppnings- och stängningstider för dagligvarubutiker och stormarknader inom dagligvaruhandeln för måndagar-onsdagar. I stormarknader inkluderas också varuhus. En särredovisning har gjorts på söndagsöppna och söndagsstängda kategorier butiker. Torsdagar och fredagar awiker inte i fråga om öppningstider. Torsdag awiker endast till viss del i stângningstid för söndagsstängda dagligvarubutiker resp. varuhus och stormarknader. På fredagar stänger en större andel av samtliga butiker senare än på veckans fyra första dagar.

Öppnings- och stängningstider för söndagsöppna resp. söndagsstängda dagligvarubutiker samt stormarknader och varuhus. Andelen butikskategorier som är öppna vid olika tidpunkter på måndagar-onsdagar.

Bild 2.1

% Söndagsöppna dagligvarubutiker lm -)0 XI) 70 (›0 SU 40 .10 20

789l0l||2l314l5l6l7l8l9202l2223

Bild 2.2

% Söndagsstängda dagiigvarubutiker

7H9IOIl12I3l4lS16I7I8I9202IZ2Z3

Bild 2.3

°/., Söndagsöppna stormarknader

789IOIII2I3|41SI6|7l8l9202l2223

Bild 2.4 % Söndagsstängda stormarknader m0

7 8 9l0l|I2I3Nl5|6l7lKl0202|2223 Det kan konstateras att den vanligaste öppningstiden för alla kategorier butiker inom dagligvaruhandeln är kl. 9.00 för veckans fem första dagar. Ca 80 % av alla dagligvarubutiker samt söndagsöppna varuhus och stormarknader Ca 12 % av öppnar vid denna tidpunkt.

alla söndagsöppna dagligvarubutiker âr öppna kl. 08.00. Ca 10 % av alla söndagsstängda dagligvarubutiker är öppna kl. 08.30. En större andel av de söndagsstängda varuhusen och stormarknaderna

än de söndagsöppna. Jämfört med resultaten från öppnar tidigare hösten 1974 kan en förskjutning av öppningstiden sägas ha skett i riktning mot en senare öppningstid.

vad gäller stângningstider under veckans tre första dagar kan det konstateras att det finns markanta skillnader. Ca 15 % av de söndagsstängda dagligvarubutikerna stänger k|. 17.30 och knappt 60 % stänger kl. 18. Av bild 2.1 framgår att över 70 % av de söndagsstängda dagligvarubutikerna är stängda kl. 18.00 och att alla är stängda fr.o.m. kl. 20.00. Av de söndagsöppna dagligvarubutikerna är det ca 8 % som stänger klockan 18. Kl. 20 är ca 65 % av de söndagsöppna dagligvarubutikerna stängda och kl. 21 är det drygt 90 % som är stängda.

Då samtliga söndagsstängda varuhus och stormarknader är stängda fr.o.m. kl. 19.00 på måndag-onsdag, är ca 40 % av de söndagsöppna varuhusen och stormarknaderna öppna.

Jämfört med de förhållanden som rådde 1974 har stängningstiderna under veckans fyra första dagar förskjutits till en senare tidpunkt, vilket de söndagsöppna butikerna svarar för.

Fredagen awiker vad gäller stängningstid och följaktligen även öppethållande från veckans fyra första dagar, främst dock för dem som inte är söndagsöppna. Detta visas i tabell 2.10 nedan.

Tabell 2.10 stängningstider på fredagar för olika butikskafegorier inom

dagligvaruhandeln. Andelen butiker som stänger vid angivna tidpunkter. SS = söndagsstängda, Sö = söndagsöppna, DVB = Dagligvarubutlker och VS = Varuhus/Stormarknader.

Fredag SSDVB SÖDVB SSVS SÖVS

15.00 0,9 0 0 0 17.30 11,15 0 0 0 18.00 45.3 2,2 7,1 0 18.30 1,7 0,7 14,3 0 19.00 37,6 24,4 78,6 60.7 19.30 O 0,7 0 1,8

( 20.00 3,4 35,6 0 35,7 20.30 0 1.5 0 0 21.00 0 27,4 0 1.8 21.5 O 1,5 0 22.00 O 3,7 0 23.00 0 2.2 0 0

På fredagar stänger butikerna senare än på veckans fyra första dagar. Skillnaden är störst för söndagsstängda dagligvarubutiker och minst för söndagsöppna samt va-

dagligvarubutiker söndagsöppna ruhus och stormarknader.

Fackhandelns öppnings- och stängningstider pâ vardagar utom lördagar

l bilderna 2.5-2.7 nedan visas och tis-

öppnings- stängningstider på

dagar-onsdagar för butiker som saluför kläder, möbler samt järn- och byggvaror. ingen särredovisning har gjorts på söndagsöppna och söndagsstängda kategorier butiker. Måndag awiker ifråga om öppningstid för butiker som saluför möbler, då andelen som öppnar kl. 9 är något mindre än vad som awiker

gäller för tisdag-fredag. Fredag knappast märkbart i fråga om stängningstid från veckans övriga

fyra första dagar.

Öppnlngs- och stângnlngstider för butiker som saluför kläder, möbler samt lârn- och byggvaror. Andelen butiker som âr öppna vid olika tidpunkter på tisdagar-onsdagar. Bild 2.5

Kläder

% 100 80 60 40 20

78 91011121314151617181920

Möbler

7 8 91011121314151617181920

Järn- och byggvaror

7 8 91011121314151617181920

Av redovisningen framgår bI.a. att den vanligaste öppningstiden pâ

utom för butiker som saluför kläder och möbler vardagar på lördagar är kl. 09.30. Mellan 65 och 72 % av butikerna âr öppna vid denna tid-

Kl. 10 är 95 % av butikerna inom dessa båda branscher öpppunkt. na. Butiker som saluför har däremot andra öpp-

järn- och byggvaror

ningstider. Ca 14 % av järnhandelsbutikerna är öppna kl. 07.00 och kl. 08.00 är ca 44 % öppna.

Ca 85 % av butikerna som saluför kläder och möbler stänger kl. 18. Mellan 2 och 4 % av butikerna som saluför kläder och möbler är öppna efter kl. 19. Inga butiker inom dessa branscher år öppna efter kl. 20. Knappt 10 % av järnhandelsbutikerna stänger kl. 17 och ca 60 % stänger kl. 18. Ca 2 % av järnhandelsbutikerna är öppna efter kl. 18, dvs. butiker som saluför järn- och byggvaror stänger något tidigare än butiker som saluför kläder och möbler.

DagIigvaruhande/ns öppnings- och stängningstider på lördagar

l bilderna 2.8-2.11 nedan visas öppnings- och stängningstider på lördagar för söndagsöppna resp. söndagsstängda dagligvarubutiker samt stormarknader och varuhus. öppnings- och stängningstider för söndagsöppna resp. söndagsstängda dagligvarubutiker samt stormarknader och varuhus. Andelen butikskategorier som år öppna vid olika tidpunkter på lördagar. Bild 2.8

% Söndagsöppna dagligvarubutiker

6 7 8 91011l2l31415l6l7181920212223

Bild 2.9

°/., söndagsstängda dagligvarubutiker

6 7 8 91011l2l314l516l7l8l920212223

Blld 2.10

°/0 söndagsöppna stormarknader 100 90 80 70 w so 40 30 20 10

6 7 89I011l213l41Sl617l8l9202l2223

Blld 2.11

% söndagsstängda stormarknader

6 7 8 9I01112l3I415l6l7I8l9202l2223

Även på lördagar är den vanligaste öppningstiden kl. 09.00 för butiker verksamma inom dagligvaruhandeln. Det kan samtidigt konstateras att skillnader finns mellan de olika butikskategorierna. Allmänt gäller att butikerna öppnar tidigare på lördag än på måndag-fredag. Drygt 10 % av dagligvarubutikerna öppnar kl. 08.00 på lördagar. Ca 3 % av alla dagligvarubutiker är stängda på lördagar. Jämfört med de förhållanden som rådde 1974 kan konstateras att knappast någon förändring i öppningstiden skett för söndagsstängda varuhus och stormarknader.

Som framgår av bilderna ovan är skillnaden i stângningstid vad gäller lördag mycket stor. Drygt 40 % av de söndagsstängda dagligvarubutikerna stänger kl. 13 på lördagar, och fr.o.m. kl. 14 har andelen öppna söndagsstängda dagligvarubutiker minskat från ca 35 till ca 20 %. Andelen söndagsöppna dagligvarubutiker som stänger efter kl. 20 på lördagar år den samma som för veckans fem första dagar, dvs. ca 35 %. De butiker som ingår i denna grupp är således sådana som oberoende av dag har ett relativt omfattande öppethållande. De flesta

söndagsstângda varuhus och stormarknader stänger kl. 14 eller 15 på lördagar. Inga söndagsöppna varuhus och stormarknader stänger före kl. 15 på lördagar. Andelen söndagsöppna varuhus och stormarknader som stänger mellan kl. 18 och 20 på lördagar uppgår till ca 15 %.

Fackhandelns öppnings- och stängningstider på lördagar

l bilderna 2.12-2.14 nedan visas cppnings- och stângningstider på lördagar för butiker som saluför kläder, möbler samt järn- och byggvaror. Öppnings- och stängningstlder för butiker som saluför kläder, möbler samt lârn- och byggvaror. Andelen butiker som är öppna vid olika tidpunkter på lördagar. Bild 2.12

% Kläder

94, Möbler

Bild 2.14

°/o Jarn- och byggvaror im w -----› — xx; ___.____..#___,-, _,,_A-__, #_.._..j_?.

Ca 24 % av butikerna som saluför kläder öppnar kl. 9 på lördagar, dvs. andelen är drygt dubbelt så stor som för veckans fem första dagar. Liksom för måndag-fredag är ca 65 % öppna kl. 09.30 på lördag. Knappt 2 % av butikerna som saluför kläder är stängda på lördagar.

Inom möbelhandeln öppnar ca 62 % kl. 09.30 på lördagar, vilket är ca 10 procentenheter mindre än vad som gäller för måndag-fredag. 2 % av möbelbutikerna är stängda på lördagar.

Inom jârnhandeln är ca 14 % av butikerna stängda på lördagar. Av de butiker som saluför järn- och byggvaror och som är öppna på lördagar, öppnar de flesta kl. 9, eller ca 70 %.

Ca 30 % av butikerna som saluför kläder stänger kl 13 på lördagar och lika många stänger kl.14. Efter Kl. 15 är drygt 20 % av butikerna som saluför kläder öppna.

Inom möbelhandeln stänger ca 35 % av butikerna kl. 13 på lördagar och lika många stänger kl 14. Efter kl. 15 är drygt 10 % av möbelbutikerna öppna.

Butiker som saluför järn- och byggvaror och som är öppna på lördagar stänger tidigt denna dag. Ca 55 % av dem som är öppna på lördagar stänger kl. 13. Efter kl. 15 på lördagar är knappt 4 % av järnhandelsbutikerna öppna.

Dag/igvaruhandelns öppnings- och stängningstider på söndagar

l bilderna 2.15-2.16 nedan visas öppnings- och stângningstider för söndagsöppna dagligvarubutiker samt stormarknader och varuhus och i bilderna 2.17-2.20 nedan visas andelen av samtliga butiker, dvs. såväl söndagsstängda som söndagsöppna inom de studerade bran-

Butiker som saluför livsmedel scherna som är öppna på söndagar.

dagligvarubutiker samt varuhus och stormarknader - har slagits samman i bild 2.17.

Öppnings- och stångningstlder för dagligvarubutiker resp. stormarknader och varuhus som har söndaqsöppet. Andelen butikskategorier som är öppna vid olika tidpunkter på söndagar.

Bild 2.15

Dagligvarubutiker

% 100

80 60 40 20 0

7 8 91011121314151617181920212223

Bild 2.16

Stormarknader/varuhus

% 100

80 (:0 40 20 0

7 8 9101112]314151617l81920212223

Den vanligaste öppningstiden på söndagar inom dagligvaruhandeln är kl. 11. Ca 40 % av de söndagsöppna dagligvarubutikerna och stormarknaderna öppnar vid denna tidpunkt. Det kan samtidigt konstateras att 25 % av dagllgvarubutikerna öppnar så tidigt som kl. 9.00. Ingen av dem som har Söndagsöppet öppnar senare än kl. 13 på söndag. Ca 3 % av de söndagsöppna dagligvarubutikerna öppnar kl. 13 på söndagar, då samtidigt drygt 2 % stänger.

Den vanligaste stängningstiden på söndagar för söndagsöppna dagligvarubutiker är kl. 21.00, då ca 25 % stänger. Samtidigt kan konstateras att drygt 40 % av de söndagsöppna dagligvarubutikerna är stängda fr.o.m. kl. 18 på söndagar. För söndagsöppna stormarknader är kl. 16 den vanligaste stängningstiden.

l bild 2.17 nedan visas andelen av samtliga dagligvarubutiker samt stormarknader och varuhus som är tillgängliga för allmänheten på söndagar. Mellan kl. 12 och kl. 16 är drygt 50 % av samtliga kategorier butiker inom dagligvaruhandeln öppna. Mellan kl. 9 och kl. 21 på söndagar är minst 17 % av samtliga kategorier butiker som saluför livsmedel tillgängliga för allmänheten.

öppnings- och stängningatider för samtliga kategorier butiker som saluför livsmedel. Andelen av samtliga kategorier butiker inom dagligvaruhandeln som är öppna på söndagar.

Bild 2.17

o/0 Dagligvarubutiker, slormarknader och varuhus

7 8910 ll I2 13 N IS lb 17 18 19 20 21 22 23

Fackhandelns öppnings- och stängningstider på söndagar

l bilderna 2.18-2.20 nedan visas andelen av samtliga butiker som saluför kläder, möbler samt järn- och byggvaror som är öppna vid olika tidpunkter på söndagar. Mellan kl. 12 och 16 âr möjligheten störst att titta på kläder resp. möbler. Möjligheterna att köpa järn- och byggvaror pá söndagar är starkt begränsade.

öppnings- och atângnlngstider för butiker som saluför kläder, möbler samt järn- och byggvaror. Andelen butiker som är öppna vid olika tidpunkter på söndagar. Bild 2.18

% Kläder lll

Bild 2.19

% Möbler

Bild 2.10

% Järn- och byggvaror 10 c

o-~uau~a-:ao

2.3¶Detaljhandelns struktur

Med struktur avses i denna antalet av

redovisning dagligvarubutiker olika typ samt total omsättning per butikstyp. Uppgifterna härrör ur statistik från HUI. Den totala omsättningen av dagligvaror avser total omsättning i dagligvarubutiker och i varuhus

dagiigvaruomsättningen

och stormarknader.

Det finns ingen statistik för den övriga detaljhandeln liknande På basis av

den som finns för dagligvaruhandeln. SCB:s löpande omsättningsstatistik redogörs därför endast summariskt för inom olika branscher i

omsättningsutvecklingen

detaljhandeln sedan 1976. l bilaga 3 redovisas de tidsserier som detta avsnitt baseras på.

Antalet dagligvarubutiker samt stormarknader och varuhus med livsmedelsavdelning uppgick år 1976 enligt HUI till ca 10 000 st och 1989 till ca 8 500, dvs. antalet butiksenheter har minskat totalt med ca 1 500 st eller med drygt 1 % per år. Den totala omsättningen av dagligvaror uppgick 1976 till ca 35 000 milj.kr. eller till ca 20 % av den to-

tala privata inhemska konsumtionen och 1989 till 114 000 milj.kr. eller till ca 19 % av den totala privata inhemska konsumtionen.

För trafikbutiker, dvs. livsmedelsbutiker i anslutning till bensinstationer, finns uppgifter om omsättning av dagligvaror först fr.o.m. 1983, vilket innebär att övriga butikstypers andel av den totala omsättningen är något överskattad t.o.m. 1983. På basis av uppgifterna från bilaga 3 kan för tidsperioden 1976 till 1989 och för olika butikstyper bl.a. konstateras att

- stormarknadernas andel av totala antalet dagligvarubutiker ökat från 0,4 till 0,7 % och deras andel av den totala omsättningen av dagligvaror ökat från 4,7 till 6,9 %,

- varuhusens andel av totala antalet dagligvarubutiker minskat från 3,2 till 2,0 % och deras andel av den totala dagligvaruomsättningen minskat från 17,3 till 7,7 %,

- andelen butiksenheter med minst 400 kvadratmeter säljyta (supermarkets) ökat från 14,9 till 22,6 % av totala antalet dagligvarubutiker och deras andel av den totala omsättningen av dagligvaror ökat från 56,6 till 65,7 %,

- i stormarknader eller i varuhus

supermarkets som inte är belägna ökat sin andel av totala antalet dagligvarubutiker med ca 75 % från 11,3 till 19,9 % och ökat sin andel av den totala dagligvaruomsättningen med knappt 50 % från 34,6 till 51,1 %,

- servicebutiker, dvs. livsmedelsbutiker med ett relativt begränsat sortiment, ökat sin andel av totala antalet dagligvarubutiker med ca 270 % från 7,8 till 29 % och ökat sin andel av den totala omsättningen

med ca 180 % från 3,4 till 9,6 %, med en nedgång från av dagligvaror 1987 då omsättningsandelen uppgick till 11,6 %,

- bl.a. av typen lanthandel, minskat sin andel

övriga dagligvarubutiker, av totala antalet dagligvarubutiker med ca 37 % från 77,3 till 48,4 % och minskat sin andel av den totala omsättningen av dagligvaror med ca 38 % från 40 till 24,7 %,

- trafikbutiker år 1976 utgjorde 3 %, år 1983 7,4 % och 1989 12,5 % av totala antalet dagligvarubutiker. Deras andel av den totala omsättningen av dagligvaror har ökat från 2,2 % år 1983 till 3,4 % år 1989.

l bilaga 3 visas även hur antalet försäljningsställen och omsättningen av dagligvaror fördelas på ägarkategorier. På basis av redovisningen kan bl.a. konstateras att mellan 1976 och 1989

- butiker som tillhör ICA-blocket minskat sin andel av totala antalet dagligvarubutiker från 44,8 till 37,8 %, men ökat sin andel av den totala omsättningen av dagligvaror från 37,8 till 42,9 %,

- butiker som tillhör Konsum-blocket minskat sin andel av totala antalet dagligvarubutiker från 21,5 till 18,7 % och minskat sin andel av den totala omsättningen av dagligvaror från 28,9 till 25,9 %,

- butiker som inte tillhör ICA- eller Konsum-blocket ökat sin andel av totala antalet dagligvarubutiker från 33,6 till 43,5 %, men minskat sin andel av den totala omsättningen av dagligvaror från 33,4 till 31,3 %.

I bilaga 3 redovisas en indexserie över detaljhandelns omsättning sedan 1970. Den baseras på SCB:s omsättningsstatistik. Uppgifterna grundas på totalomsättningen i de företag vilkas huvudsakliga verksamhet utgörs av detaljhandel, varför omsättningen kan inkludera såväl partihandel som tjänster.

Sedan 1976 har omsättningen i detaljhandeln ökat med drygt 200 %. År 1976 utgjorde egentliga detaljhandelsvaror ca 48 % av den totala privata inhemska konsumtionen och 1989 utgjorde motsvarande andel ca 41 %. Utav detaljhandelns försäljning svarade livsmedelsförsäljningen såväl 1976 som 1989 för ca 42,5 %.

De branscher som haft den kraftigaste omsättningsutveckiingen sedan 1976 är musik och leksakshandel, ur, optik och guldsmedsvaror, parfym- och sjukvårdshandel, som alla ökat med mer än 300 %. De branscher som haft den minsta omsättningsutveckiingen sedan 1976 är varuhushandel samt tobaks- och tidningshandel. Övriga branscher som haft en mindre omsättningsutveckling än genomsnittet för samtliga, är övrig beklädnadshandel, hushållsapparater och belysningsartiklar samt radio- och TV-handel.

2.4¶Sysselsättningsintensitet i riket

Detta avsnitt baseras främst på redovisningar från arbetstidskommitténs betänkande (SOU 1989:53). Inledningsvis redovisas dock, på basis av statistik från folk- och bostadsräkningarna (FoB) från SCB för olika år, antalet hushåll med samboende med olika antal förvärvsarbetande för olika år.

Tabell 2.11. Antalet hushåll med förvärvsarbetande man och med samman-

boende förvärvsarbetande resp. ej förvärvsarbetande kvinna

1970, 1975, 1980 och 1985. Tuaental.

1970 1975 1980 1985

Kvinnan förvârvsarbetar 641,4 872.4 1 149,8 1246.4

Kvinnan förvärvsarbetar ej 863,0 495,9 371.6 250.3 Summa 1 504.4 1 368.3 15 23,2 1 498,1

Från 1970 till 1985 har antalet hushåll med två förvärvsarbetande nästan fördubblats. Är 1970 förvärsvarbetade både mannen och kvinnan i ca 43 % av hushållen. År 1985 var motsvarande tal ca 83 %. Mellan 1970 och 1975 ökade andelen med ca 50 %.

Sedan 1970, då ca 3,73 miljoner individer i åldern 16-64 var sysselsatta, har antalet sysselsatta i riket ökat kraftigt och 1988 var enligt arbetstidskommittén knappt 650 000 fler sysselsatta än 1970. Kvinnorna svarar för större delen av ökningen, ca 600 000 personer, och antalet hushåll med två förvärvsarbetande har, som redovisats ovan, ökat kraftigt. Kvinnornas sysselsättningsandel har under denna period ökat från knappt 60 % till över 80 %, medan männens andel legat omkring 85 %. År 1989 var ca 81 % av kvinnorna sysselsatta och ca 86 % av männen. År 1963 var andelarna 53 resp. ca 89 %. År 1989 var ca 4,47 miljoner individer sysselsatta.

Samtidigt som antalet sysselsatta ökat har deltidsarbetet ökat. Mellan 1970 och 1981 ökade antalet deltidssysselsatta i åldern 16-64 med ca 444 000 st enligt arbetstidskommittén, varvid andelen deltidssysselsatta ökade från ca 16 till ca 25 %. Under 80-talet har andelen deltidssysselsatta minskat något.

Kvinnornas ökade arbetsinsats under 1970-talet baseras nästan helt och hållet på en ökning av antalet deltidsarbetande, speciellt dem som arbetar 20-34 timmar i veckan. Enligt arbetskraftsundersökningarna har antalet deltidsarbetande kvinnor i åldern 16-64 under 1970talet stigit från ca 570 000 till 880 000 st. Antalet som arbetar mindre än 20 timmar per vecka har minskat något, medan de kvinnor som arbetar 20-34 timmar per vecka ökat från ca 350 000 till ca 700 000 st. År 1981 var 54 % av den sysselsatta kvinnliga arbetskraften i heltidsarbete, dvs. arbetade minst 35 timmar per vecka, ca 37 % i lång deltid, dvs. mellan 20 och 34 timmar per vecka och ca 9 % i kort deltid, dvs. mindre än 20 timmar per vecka. Under 1980-talet är tendensen att andelen i heltidsarbete ökar relativt andelen i deltidsarbete.

2.5¶Arbetskraftssituation och

anställningsformer

i

detaljhandeln

Detta avsnitt baseras på statistik från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) som utredningen beställt. AKU mäter bl.a. sysselsättning och arbetade timmar för individer i åldern 16-64 år inom olika näringsgrenar.

Utredningen analyserar AKU-statistik för åren 1973-1989. År 1987 genomfördes en omläggning av AKU-statistiken som innebar att sysselsättningen ökade med drygt 0,5 %, mest för ungdomar och kvinnor. Även vanligen arbetad tid har påverkats, se kommentarer till tabell 2.12 nedan. De generella slutsatser som dras dock

påverkas

inte påtagligt av de genomförda förändringarna.

Mellan 1973 och 1989 ökade antalet sysselsatta i åldern 16-64 år i samtliga näringrenar från ca 3 773 000 till ca 4 467 000 st eller med drygt 18 %. Detta innebär en ökning i genomsnitt för samtliga med drygt 1 % per år.

Antalet sysselsatta inom detaljhandeln i åldern 16-64 ökade under motsvarande period från ca 317 000 till ca 326 000 st eller med ca 3 %. inom detaljhandeln minskade antalet sysselsatta inom varuhushandeln (SNI 6210) från ca 51 000 till ca 35 000 st eller med ca 31 % och ökade inom livsmedelsdetaljhandeln (SNl 6221) från ca 85 000 till ca 95 000 st eller med ca 12 % samt ökade inom övrig dagligvaruhandel och sällanköpsvaruhandel samt bil- och drivmedelshandel (SNl 6222-6240 exkl. apotek och systembolag) från ca 180 000 till ca 196 000 st eller med ca 9 %.

l tabell 2.12 nedan redovisas hur antalet sysselsatta med olika sysselsättningsgrad utvecklats i detaljhandeln fr.o.m. 1973. Kort deltid innebär att veckoarbetstiden ligger mellan 1 och 19 timmar och lång deltid att veckoarbetstiden ligger mellan 20 och 34 timmar. Heltid innebär att veckoarbetstiden uppgår till minst 35 timmar.

Tabell 2.12. Antalet sysselsatta l detaljhandeln 1973, 1981, 1986, 1987, 1988

och 1989 tördelade etter kort deltid, lång deltld och heltid.

Åramedeltal i tusental.

Mellan 1973 och 1989 har antalet sysselsatta på kort deltid i stort sett varit oförändrat. Vad gäller relationen mellan lång deltid och heltid är det svårt att göra en jämförelse för hela den studerade tidsperioden, p.g.a. omläggningen av AKU år 1987 som medförde att antalet vanligen sysselsatta på heltid minskade relativt vanligen sysselsatta på läng deltid. Sedan 1987 har dock antalet heltidssysselsatta ökat med ca 10 000 st per år, samtidigt som antalet sysselsatta på lång deltid minskat med drygt 10 000.

Såväl 1973 som 1989 var andelen sysselsatta på kort deltid i detaljhandeln ca 10 %. Detta kan jämföras med andelen för samtliga näringsgrenar, som 1973 uppgick till ca 5 % och 1989 till ca 4 %. Andelen sysselsatta på kort deltid är följaktligen relativt sett ca 2,5 gånger så stor i detaljhandeln som i samtliga näringsgrenar. Även andelen sysselsatta på läng deltid är större i detaljhandeln än i samt-

näringrenar. År 1973 var andelen sysselsatta på lång deltid i deliga taljhandeln ca 20 %, medan motsvarande andel i samtliga närlngrenar var ca 11 %. År 1989 var andelen ca 27 % i detaljhandeln, medan den i samtliga näringsgrenar var ca 20 %. År 1973 var andelen sysselsatta på heltid i detaljhandeln ca 70 %, medan den i samtliga näringsgrenar var ca 83 %, och år 1989 var andelen i detaljhandeln ca 63 %, medan den i samtliga näringsgrenar var ca 76 %.

l tabell 2.13 nedan redovisas hur antalet arbetade timmar i detaljhandeln utvecklats relativt antalet arbetade timmar i samtliga näringsgrenar fr.o.m. 1973.

Tabell 2.13.

Relative antalet arbetade timmar i detaljhandeln 1973, 1981,

1986, 1987, 1988 och 1989 fördelade efter kort deltid, lång deltid

och heltid. Procent.

6,9

Antalet arbetade timmar i detaljhandeln relativt antalet arbetade timmar i samtliga näringsgrenar har för samtliga minskat med drygt 1 procentenhet mellan 1973 och 1989. Mellan 1973 och 1989 har relativa antalet arbetade timmar för dem som arbetar heltid minskat med knappt 1 procentenhet, men kvoten har dock varit oförändrad sedan 1981. För dem som arbetar lång deltid har relativa antalet arbetade timmar minskat från 15,6 till 10,3 % mellan 1973 och 1989, men kvoten har sedan 1986 i stort sett varit densamma. För dem som arbetar kort deltid har relativa antalet arbetade timmar ökat från 16,3 % år 1973 till 19,8 % år 1989.

En stor del av de sysselsatta i detaljhandeln är kvinnor. År 1973 var 63 % av de sysselsatta i detaljhandeln kvinnor och 1989 var andelen kvinnor ca 59 %. År 1987 var andelen kvinnor ca 62 %. Av samtliga sysselsatta i detaljhandeln var âr 1989

- 7,7 % kvinnor sysselsatta på kort deltid, - 2,6 % män sysselsatta på kort deltid, - 24,7 % kvinnor sysselsatta på lâng deltid, - 1,9 % män sysselsatta pâ lâng deltid, - 27,0 % kvinnor sysselsatta på heltid och - 36,1 % män sysselsatta på heltid

Gruppen kvinnor sysselsatta på lång deltid är nästan lika stor som gruppen kvinnor sysselsatta på heltid. Den största gruppen utgörs av män sysselsatta på heltid.

Andelen sysselsatta kvinnor är betydligt större inom livsmedelsdetaljhandeln än inom övriga branscher Inom varuhushani detaljhandeln. deln är andelen sysselsatta kvinnor störst. År 1989 var andelen ca 75 % eller ca 4 procentenheter större än inom

livsmedelsdetaljhan-

deln. inom övriga branscher i andelen

detaljhandeln uppgick sys-

selsatta kvinnor till ca 51 % år 1989.

l tabell 2.14 nedan redovisas antalet sysselsatta i detaljhandeln fördelade olika åldersinten/all och sysselsättningsgrad. Kort

på på

deltid =A, lång deltid = B och heltid = C. Samtliga = D. Då populationen fördelas efter sysselsättningsgrad och dessutom delas upp i olika åldersintervall, är det p.g.a. av den ovan nämnda omläggningen av AKU år 1987 inte möjligt att dra några generella slutsatser sedan 1973. Följaktligen studeras de båda åren 1987 och 1989.

Tabell 2.14 Antalet sysselsatta inom detaljhandeln 1987 och 1989 fördelade

efter ålderaintervall och sysselsättningsgrad. Åramedeltal och

tusental.

Samtliga 29,4 97,5 188.0 315,0 33,4 86,6 205,8 325.9

Mellan 1987 och 1989 har antalet sysselsatta på kort deltid i åldern 16-24 år ökat kraftigt. Antalet individer i de båda övriga ålders-

som âr sysselsatta kort deltid har inte förändrats alls grupperna på resp. minskat. År 1987 utgjorde individer i åldern 16-24 år ca 56 % av dem som var sysselsatta kort deltid, och 1989 uppgick andelen till

på

ca 68 %.

Antalet sysselsatta på lång deltid har inte ökat i några åldersgrupper sedan 1987. En relativt kraftig minskning av antalet sysselsatta på lång deltid kan konstateras för dem i åldern 45-64 år. Den yngsta

svarar för den minsta andelen av antalet sysselsatta

åldersgruppen

deltid i detaljhandeln, nämligen ca 17 % 1989. De båda andra

på lång

åldersgrupperna var ungefär lika stora, 39 resp. ca. 43 % år 1989.

Sedan 1987 har antalet heltid ökat kraftigt, speciellt för

sysselsatta på dem i gruppen 25-44 år, som ökat från ca 85 000 till ca 94 000. Denna

svarar för ca 46 % av antalet heltidssysselsatta. Även

åldersgrupp

dem i åldern 16-24 år betingar en stor ökning vad gäller antalet heltidssysselsatta, nämligen ca 7 000 st sedan 1987, och denna grupps andel av antalet heltidssysselsatta i detaljhandeln uppgick 1989 till ca 24 %, vilket var drygt 6 procentenheter mindre än andelen för dem i åldern 45-64 år, som, med undantag för kategorin heltidssysselsatta, minskat sedan 1987, men denna åldersgrupp svarar ändå för en relativt stor andel av totala antalet sysselsatta i detaljhandeln, eller drygt 32 % 1989.

2.6 av sedan mitten

Sammanfattning utvecklingen

av 1 970-talet

Sammanfattningsvis kan följande sägas om utvecklingen av öppethållandet i detaljhandeln, detaljhandelns struktur och sysselsättningsintensiteten i riket samt om arbetkraftssituation och anställningsformer i detaljhandeln.

öppethållande

Enligt utredningens undersökningar av olika förhållanden i dagligvaruhandeln på hösten 1989, var - trafikbutiker och butiker med mindre än 2 helårssysselsatta oräknade - ca 54 % av alla butiksenheter som saluför dagligvaror öppna minst 4 timmar. Detta innebär på söndagar en avsevärd ökning sedan hösten 1974, då 6 % av alla dagligvarubutiker var öppna söndagar. Andelen på söndagsöppna butiker inom fackhandeln har även ökat sedan hösten 1974, men andelarna inom olika branscher får dock betraktas som relativt små. Störst andel har möbelhandeln, där 48 % av butikerna är öppna på söndagar.

Medelantalet öppettimmar per vecka butiker samt storför samtliga marknader och varuhus inom 1989 till ca dagligvaruhandeln uppgick 64 timmar, vilket innebär en ökning med ca 10 timmar per vecka sedan 1974. De söndagsöppna dagligvarubutikerna har i genomsnitt öppet ca 23 timmar mer per vecka än de

söndagsstängda. Söndags-

öppna mindre butiker, s.k. servicebutiker, har det mest omfattande öppethållandet. söndagsöppna stormarknader och varuhus har inte ett lika omfattande öppethållande som relativt stora dagligvarubutiker. Inom fackhandeln uppgick medelantalet öppettimmar per vecka på hösten 1989 till mellan 46 och 56 timmar, och är i stort sett oförändrat sedan hösten 1974.

Struktur

Sedan mitten av 1970-talet har dagligvarubutiker med minst 400 kvadratmeter säljyta som i stormarknad-

(supermarkets), inte är belägna

er eller varuhus, ökat sin andel av totala antalet dagligvarubutiker (inkl. stormarknader och varuhus) från drygt 11 till knappt 20 % och samtidigt ökat sin andel av den totala omsättningen av dagligvaror från ca 35 till 51 %. Servicebutiker, dvs. livsmedelsbutiker med ett relativt begränsat sortiment, har sedan mitten av 1970-talet haft den relativt största ökningen - såväl antalsmässigt (från 8 till ca 30 %) som omsättningsmässigt (från ca 3 till ca 10 %). Dessa båda butikstypers expansion har bl.a. resulterat i att varuhusens och övriga dagligvarubutikers andelar minskat markant. Övriga dagligvarubutiker är framför allt butiker orter med ett relativt litet

belägna på

kundunderlag, t.ex. Ianthandelsbutiker.

l riket

Sysselsättningsintensitet

Sedan 1970, då ca 3,73 miljoner individer var sysselsatta, har antalet sysselsatta i åldern 16-64 år ökat kraftigt och 1988 var enligt arbetstidskommittén knappt 650 000 fler sysselsatta än 1970. Kvinnorna svarar för större delen av ökningen, ca 600 000 personer, och antalet hushåll med två förvärvsarbetande har, från 1970 till 1985, nära nog fördubblats. Kvinnornas sysselsättningsandel har mellan 1970 och 1988 ökat från knappt 60 % till över 80 %, medan männens andel le-

85 %. Kvinnornas ökade arbetsinsats under 1970-talet gat omkring baseras nästan helt och hållet på en ökning av antalet deltidsarbetande, 20-34 timmar i veckan.

speciellt dem som arbetar

År 1989 var ca 81 % av kvinnorna sysselsatta och ca 86 % av männen. År 1963 var andelarna 53 resp. ca 89 %. År 1989 var ca 4,47 miljoner individer sysselsatta.

Arbetskraftssituation och anställningsformer l detaljhandeln

Antalet sysselsatta inom detaljhandeln ökade mellan 1973 och 1989 med 2,8 % till ca 326 000 st. Inom varuhushandeln minskade dock antalet sysselsatta med drygt 30 %.

lnom detaljhandeln var 1989 ca 10 % sysselsatta på kort deltid, dvs.

mindre än 19 timmar Inom samtliga nävar sysselsatta per vecka.

motsvarande andel till knappt 4 %. Andelen för ringsgrenar uppgick dem inom detaljhandeln som är sysselsatta på lång deltid, dvs. mellan 20 och 34 timmar per vecka, är även högre än den inom samtliga näringsgrenar, ca 27 resp. 20 %. Däremot är andelen sysselsatta på

mindre inom detaljhandeln än heltid, dvs. minst 35 timmar per vecka, inom samtliga näringsgrenar, ca 63 resp. ca 76 %.

År 1989 utgjorde andelen kvinnor ca 59 % av de sysselsatta i detaljhandeln. Ungefär lika många kvinnor var sysselsatta på lång deltid som på heltid, eller ca 25 % av samtliga sysselsatta. Män sysselsatta

i på heltid utgjorde år 1989 ca 36 % av antalet sysselsatta detaljhandeln.

År 1987 utgjorde individer i åldern 16-24 år ca 56 % av dem som var

kort deltid, och 1989 uppgick andelen till ca 68 %. sysselsatta på

Antalet sysselsatta på lång deltid har sedan 1987 inte ökat i några

och en relativt kraftig minskning av antalet sysselsatta

åldersgrupper,

deltid kan konstateras för dem i åldern 45-64 år.

på lång

Antalet sysselsatta på heltid har sedan 1987 ökat kraftigt i detaljhandeln.

3 NULÄGET

3.1 Sambanden mellan affärstiderna och andra

faktorer: En deskription

l detta avsnitt redovisas medelvärden för butiker av olika typer i dagligvaruhandeln och fackhandeln. De uppgifter som redovisas är främst öppethållande i timmar per vecka, sortimentsprofil, försäljning och antal arbetade timmar. En särredovisning görs efter butikens säljyta i kvadratmeter och efter butikens geografiska läge samt efter om butiken är söndagsöppen eller söndagsstängd. Uppgifterna grundas på den undersökning som utredningen genomförde under oktober 1989, se vidare bilaga 2. Tonvikten ligger på förhållanden i dagligvaruhandeln.

3.1 .1 öppethållande, sortimentsprofil och geografiskt läge i

dagligvaruhandeln

l tabell 3.1 nedan redovisas genomsnittligt öppethållande i timmar per vecka och sortimentsprofil för dagligvarubutiker som är söndagsstängda resp. söndagsöppna. Sortimentsprofilen anger i vilken grad butiker av olika typer har manuell försäljning av ost och chark (M) samt manuell försäljning av ost och chark och kött (MM) samt grill (G). Även den genomsnittliga sâljytan i kvadratmeter (S) anges.

Tabell 3.1 Genomsnittligt öppethållande (O) l timmar per vecka och ge-

nomsnittlig säljyta i kvadratmeter (S) för dagligvarubutiker med

olika öppethållande och andelen dagligvarubutiker med manu-

ell försäljning av ost och chark (M) samt ost och chark och kött

(MM) samt grill (G) fördelade efter säljyta i kvadratmeter.

De söndagsöppna mindre dagligvarubutikerna har längst öppethållande per vecka. De söndagsstängda dagligvarubutikerna har i genomsnitt öppet 24 timmar mindre per vecka än de söndagsöppna. Det kan konstateras att andelen dagligvarubutiker med manuell försäljning av ost och chark är mindre bland söndagsöppna än söndagsstängda butiker i den minsta resp. den näst minsta gruppen mätt efter säljyta. För söndagsstängda butiker med en säljyta som uppgår till minst 400 kvadratmeter är andelen med manuell försäljning av ost och chark samt ost och chark och kött däremot högre än för söndagsstängda. Andelen butiker med grill är i stort sett lika för de olika grupperna och oberoende av om butiken är söndagsstângd eller söndagsöppen.

Antalet söndagsöppna butiker är i stort sett lika många i varje grupp bland de söndagsöppna butikerna, där andelarna ligger mellan 31 och 35 %. Bland de söndagsstängda butikerna faller andelen m.a.p. säljyta.

l tabell 3.2 nedan görs en redovisning enligt tabell 3.1, men i stället för säljyta är butikerna fördelade efter geografiskt läge.

Tabell 3.2 Genomsnittligt öppethållande (O) l timmar per vecka och ge-

nomsnittlig aäljyta i kvadratmeter (S) för dagligvarubutiker med

olika öppethållande och andelen dagligvarubutiker med manuell försäljning av ost och chark (M) samt ost och chark och kött (MM) samt grill (G) fördelade efter geografiskt läge.

Geografiskt läge Söndagsstängda söndagsöppna

BGOSMMMG %OSMMMG Cltylåge 31 51 332 78 61 36 29 75 434 59 54 49 ltätort

Annat 39 51 251 69 62 13 48 75 477 53 58 23 Iägeltätort Externt 30 49 164 46 43 0 23 73 337 37 30 33 läge eller glesbygdsläge Samtliga 100 51 252 65 56 16 100 75 432 51 41 33

På basis av redovisningen i tabell 3.2 kan konstateras att öppethållandet i timmar per vecka för söndagsstängda resp. söndagsöppna dagligvarubutiker är oberoende av geogratiskt läge. Det är vanligast att dagligvarubutiker är belägna i annat läge i tätort, framför allt söndagsöppna. Andelen dagligvarubutiker med manuell försäljning av ost och chark samt ost och chark och kött är minst för externt belägna dagligvarubutiker eller för dem belägna på glesbygden.

Andelen butiker med manuell försäljning av ost och chark samt ost och chark och kött är större bland söndagsstängda än bland söndagsöppna, oberoende av geografiskt läge. Däremot är andelen dagligvarubutiker med grill större bland söndagsöppna än bland söndagsstängda. Samtliga söndagsöppna dagligvarubutiker har i genomsnitt en säljyta som överstiger de söndagsstängda dagligvarubutikernas med ca 180 m .

l tabellerna 3.3 och 3.4 nedan görs en motsvarande redovisning för varuhus och stormarknader.

Tabell 3.3 Genomsnittligt öppethållande (O) l timmar per vecka och ge-

nomsnittlig sâljyla l kvadratmeter för llvsmedelsavdelningen (S)

för varuhus och stormarknader med olika öppethållande och

andelen med manuell försäljning av ost och chark (M) samt ost

och chark och kött (MM) samt grill (G) fördelade efter livsme-

delsavdelnlngens säljyta l kvadratmeter.

Säljyta i m2 söndagsstängda Söndagsöppna

% O S M MM G $6 O S M MM G

=400 100 55 931 93 50 79 100 64 1335 88 38 77

Samtliga 100 55 931 93 50 79 100 64 1335 88 38 77

Tabell 3.4 Genomsnittligt öppethållande (O) i timmar per vecka och ge-

nomsnittlig säljyta l kvadratmeter för Iivsmedelsavdelningen (S)

för varuhus och stormarknader med olika öppethållande och

andelen med manuell försäljning av ost och chark (M) samt ost

och chark och kött (MM) samt grill (G) fördelade efter geogra-

tiskt läge.

Geografiskt läge söndagsstängda söndagsöppna

% O S M MM G % O S M MM G

Cityläge 100 55 931 93 50 79 61 62 1027 97 41 82 ltâtort

Annat 0 21 66 1539 75 25 83 Iägeltâtort Externt 0 18 69 2044 70 20 60 läge eller glesbygdsläge Samtliga 100 55 931 93 50 79 100 64 1335 88 34 79

Samtliga söndagsstängda varuhus och stormarknader - vilka utgör ca 20 % av totala antalet varuhus och stormarknader eller ca 45 st - är belägna i cityläge i tätort. De söndagsstängda varuhusen och stor-

marknaderna har i genomsnitt öppet ca 9 timmar mindre per vecka än de söndagsöppna. De söndagsstängda varuhusen har en mindre säljyta på livsmedelsavdelningen än de söndagsöppna. Externt belägna söndagsöppna varuhus och stormarknader har störst säljyta på livsmedelsavdelningen, i genomsnitt drygt 2 000 kvadratmeter. Inga markanta skillnader finns vad gäller sortimentsprofil mellan söndagsstängda och söndagsöppna varuhus och stormarknader belägna i citylâge i tätort.

l tabell 3.5 nedan redovisas samtliga dagligvarubutiker samt varuhus och stormarknader fördelade efter total sâljyta i kvadratmeter, dvs. inte efter livsmedelsavdelningens säljyta.

Tabell 3.5 Genomsnittligt öppethållande i timmar per vecka (O) och antal

manuella diskar (AMD) för samtliga kategorier butiker inom dagligvaruhandeln med olika öppethållande fördelade efter total

säljytalmz.

Säljyta l m2 söndagsstängda Söndagsöppna Samtliga

Antal es 0 AMD Antal as o AMD Antal as o AMD 2oo 1775 eo 49 0,72 1353 39 79 0.25 3123 49 62 0.51

20o=x<ao0 950 32 52 0,95 1575 45 72 0.94 2525 39 65 0.94

›=eoo 217 7 55 1,21 ses 14 67 2.09 152 12 64 1,84

Samtliga 2942 100 51 0,83 3493 100 74 0.86 6435 100 63 0.84

Redovisningen i tabell 3.5 ger en god bild av hur butiker med olika öppethållande inom dagligvaruhandeln fördelas efter total säljyta. I likhet med vad som gäller för samtliga presenterade fördelningar i denna utredning har trafikbutiker, dvs. livsmedelsbutiker i anslutning till bensinstationer, och butiker med mindre än 2 helårssysselsatta exkluderats ur den studerade populationenl.

Från tabell 3.5 framgår bl.a. att ca 60 % av de söndagsstängda butikerna har en sâljyta som understiger 200 kvadratmeter. Vidare är det genomsnittliga antalet manuella diskar i stort sett oberoende av storleken på butiken.

l

År 1989 uppgick enligt HUl antalet dagligvarubutiker inkl. stormarknader och varuhus till ca 8 500 st. Antalet trafikbutiker uppgick samma år till ca 1 060 st, varför antalet butiker med mindre än 2 helårssysselsatta uppgick till ca 1 000 st, eller till drygt 10 % av den totala populationen i riket. Se vidare bilaga 3.

Bland de söndagsöppna butikerna är öppethållandet i timmar negativt korrelerat med butikens storlek, dvs. ju mindre butiken är, desto längre är öppethållandet i timmar per vecka. Däremot är antalet manuella diskar i genomsnitt betydligt mindre i de mindre butikerna än genomsnittet för samtliga och betydligt större i de större butikerna än genomsnittet för samtliga.

I tabell 3.6 nedan redovisas genomsnittsvärden för samtliga söndagsstängda resp. söndagsöppna dagligvarubutiker samt varuhus och stormarknader fördelade efter blocktillhörighet (Dagab, ICA resp. Konsum).

Tabell 3.6 Genomsnittligt öppethållande I timmar per vecka (O) och ge-

nomsnittlig säljyta I kvadratmeter för livsmedelsavdelningen (S)

för samtliga kategorier butiker inom dagligvaruhandeln med olika öppethållande fördelade efter blocktillhörighet.

Block söndagsstängda Söndagsöppna Samtliga

AntaI%OSAntal%0S Antal%OS Dagab 709 24 52 409 1094 31 77 392 1803 28 67 399

ICA 1550 53 51 184 1643 47 72 453 3193 50 62 322

Konsum 683 23 49 300 756 22 74 636 1439 22 62 485

Samtliga 2942 100 51 262 3493 100 74 471 6435 100 63 376

Redovisningen i tabell 3.6 beskriver i stort den totala populationen i dagligvaruhandeln med fördelning efter blocktillhörighet. I likhet med tabell 3.5 ovan har butiker med mindre än 2 helârssysselsatta och trafikbutiker exkluderats från den totala populationen.

På basis av redovisningen i tabell 3.6 kan bl.a. konstateras att öppethållandet i timmar i stort sett är oberoende av blocktillhörighet. Det genomsnittliga öppethållandet i timmar är i stort sett lika inom de båda grupperna med olika öppethållande fördelade efter blocktillhörighet. Inom gruppen söndagsstängda har butiker som tillhör ICAblocket den minsta genomsnittliga säljytan, ca 180 m2. Inom gruppen söndagsöppna har butiker som tillhör Konsum-blocket den största genomsnittliga säljytan, ca 630 m2.

3.1.2 öppethållande och geografiskt läge i fackhandeln

Till skillnad från dagligvaruhandeln är det inte meningsfullt att redovisa uppgifter om sortimentsprofil för olika branscher inom fackhandeln,

eftersom branscherna är heterogena. Utredningen har därför valt att beskriva de olika butikernas öppethållande m.m. inom de tre studerade branscherna i fackhandeln efter geografiskt läge. Med geografiskt läge avses cityläge i tätort (1), köpcentrum i tätort (ej city) (2), annat läge i tätort (3), köpcentrum i externt läge (4) och annat läge (5). I tabell 3.7 nedan redovisas genomsnittligt öppethållande och genomsnittlig säljyta i kvadratmeter för söndagsstängda resp. söndagsöppna butiker inom branscherna konfektion, möbler och järnhandel fördelade efter geografiskt läge. Därefter redovisas i tabell 3.8 genomsnittsvärden för butiker inom de tre studerade branscherna med en uppdelning efter antalet årssysselsatta.

Tabell 3.7 Genomsnittligt öppethållande I timmar per vecka (O) och ge-

nomsnittlig säljyta I kvadratmeter (S) för butiker inom fackhandeln med olika öppethållande fördelade efter geografiskt läge.

Geografiskt söndagsstängda Söndagsöppna Samtliga läge

Antal 960 s Antal -asos Antal as o s

cityläge 1837 64 46 329 349 47 53 599 2186 60 47 379 itätort

Köpoem- 243 s 47 262 123 17 53 550 366 10 49 365 rumitâtort

Annatlåge 640 22 46 407 74 10 521666 714 20 47 603 ltätort Köpcentrum 29 1 43 1657 104 14 59 2221 133 4 56 2117 i externt läge

Annatläge 132 5 49 1260 91 12 531833 223 6 51 1558

Samtliga 2881 100 46 386 741 100 541081 3622 100 48 560

På basis av redovisningen i tabell 3.7 kan bI.a. konstateras att andelen söndagsstängda butiker i fackhandeln inom branscherna kläder, möbler och jârnhandel uppgår till knappt 80 %.

För butiker belägna i köpcentrum i externt läge råder det omvända förhållandet, dvs. andelen söndagsstängda butiker uppgår till drygt 20 %. För butiker belägna i köpcentrum i tätort är däremot andelen söndagsstängda relativt stor, ca 66 %.

Ca 64 % av de söndagsstängda butikerna inom branscherna kläder, möbler och järn är belägna i cityläge i tätort. För de söndagsöppna butikerna som saluför kläder, möbler och järnvaror är den geogra-

fiska Iägesfördelningen betydligt jämnare, även om andelen butiker belägna i cityläge i tätort är relativt stor, ca 50 %.

Inom de studerade branscherna i fackhandeln kan konstateras att den genomsnittliga säljytan bland söndagsöppna butiker är relativt stor, i genomsnitt ca 1 100 kvadratmeter. En markant skillnad i säljyta finns mellan butiker belägna i köpcentrum i tätort och köpcentrum i externt läge, oberoende av öppethållande.

De söndagsöppna butikerna har i genomsnitt öppet ca 8 timmar mer per vecka än de söndagsstängda.

De söndagsöppna butikerna belägna i köpcentrum i externt läge har det mest omfattande öppethållandet, ca 59 timmar per vecka. Om butiker belägna i köpcentrum i externt läge exkluderas från populationen, har de söndagsöppna butikerna som saluför kläder, möbler och järnvaror i genomsnitt öppet ca 7 timmar mer per vecka än de söndagsstängda butikerna.

Det genomsnittliga öppethållandet per vecka bland butiker som saluför kläder, möbler och järnvaror är ca 48 timmar eller ca 15 timmar mindre per vecka än vad som gäller för hela dagligvaruhandeln.

Tabell 3.8 Genomsnittsvirden av olika lägesvariabler och genomsnittligt

öppethållande I timmar per vecka för butiker som saluför kläder,

möbler och järnvaror med en uppdelning efter antalet årssysselsatta. Lägesvariabler angivna i procent.

Variabel Kläder Möbler Järnvaror

2-4 5-19 20- 2-4 5-19 20- 2-4 5-19 20-

_Cl3¥I§r?e l ta o 64 67 61 52 38 8 69 41 25 Köpcentrum Melton 8 18 23 8 3 o 4 6 19 Annat läge l tätort 23 9 0 32 26 24 15 28 25 Köpcentrum iexternt

796 1 772 6 736 179 575 1 667 Andel med söndagsöppet 10 27 51 44 46 B6 B 0 °l°r°*- h lande 46 49 52 49 49 56 51 50

Det kan bl.a. konstateras att samtliga butiker, dvs. oberoende av storlek, som saluför kläder, till övervägande del eller ca 65 % är be-

lägna i cityläge i tätort. För butiker som saluför kläder ökar andelen söndagsöppna butiker med butikens storlek.

Bland de butiker som saluför möbler är drygt 50 % av dem som är minst i gruppen belägna i cityläge i tätort. För butiker som saluför möbler inom de två andra storleksgrupperna faller andelen som är belägna i cityläge i tätort med butikens storlek. Möbelbutikerna inom den största storleksgruppen har en genomsnittlig säljyta på ca 6 700 kvadratmeter. Andelen söndagsöppna butiker är relativt stor inom möbelhandeln - i genomsnitt ca 48 % - och inom den största gruppen har ca 86 % söndagsöppet.

Bland järnhandelsbutikerna i den minsta storleksgruppen är nästan 70 % belägna i cityläge i tätort. Liksom för möbler faller andelen butiker som saluför järnvaror som är belägna i cityläge i tätort med butikens storlek. Den genomsnittliga säljytan i resp. grupp är relativt lik den som gäller för butiker som saluför kläder.

3.1 .3 Försäljningens storlek och antal kunder i

dagligvaruhandeln

I detta avsnitt redovisas uppgifter om försäljning och antal kunder i dagligvaruhandeln. Antalet kunder har baserats pâ antalet slutsummor i kassaredovisningen. Som nämnts i avsnitt 3.1 har samtliga uppgifter baserats på den tvârsnittsundersökning som genomförts under två veckor i oktober 1989, då uppgifter insamlades för alla 14 dagarna. Samtliga i detta avsnitt redovisade uppgifter avser genomsnitt för den studerade tvåveckorsperioden.

l bilderna 3.1-3.2 nedan visas den genomsnittliga andelen av omsättningen eller försäljningen av livsmedel per dag samt kundandelen per dag för dagligvarubutiker samt stormarknader och varuhus.

Försäljning och antal kunder fördelade på olika veckodagar i dagligvarubutiker samt stormarknader och varuhus.

Bild 3.1

Dagligvarubutiker

Försäljning

D Kunder

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Bild 3.2

Stormarknader/Varuhus

Försäljning

U Kunder

Onsdag Torsdag Fredag Lördag e Söndag

För såväl dagligvarubutiker som stormarknader är försäljningsandelen under veckan störst på fredag, nämligen ca 25 %. Försäljningsandelarna för torsdagar och lördagar är ungefär lika stora, ca 16 %. Vad gäller måndagar-onsdagar uppgår andelarna till ca 12 %, men onsdagar har en något större andel. På söndagar uppgår försäljningsandelen till drygt 6 %.

Att man i genomsnitt handlar proportionellt betydligt mer på fredag än vid inköpen på veckans övriga dagar, märks av att andelen kunder år ca 7 procentenheter mindre än försâljningsandelen på fredag. För måndag, tisdag, onsdag och lördag råder det motsatta förhållandet.

Det framgår även att man till större delen gör s.k. kompletteringsköp i dagligvarubutiker och inte i stormarknader, eftersom förhållandet mellan försäljningsandelen och kundandelen på söndag är mindre för dagligvarubutiker än för stormarknader.

l bilderna 3.3-3.6 visas försäljnings- och kundandelar för söndagsstängda resp söndagsöppna dagligvarubutiker samt varuhus och stormarknader. Försäljningen avser även i dessa bilder livsmedelsförsâljningen.

Försäljning och antal kunder fördelade på olika veckodagar I söndagsstängda resp. söndagsöppna dagligvarubutiker samt stormarknader och varuhus. Bild 3.3

Dagligvarubutiker % 3 U 7_5 7.0

Försäljning .l5 I U 5 0 _

VIådg Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag

Bild 3.4

Stormarknader/Varuhus 30 5 0

Försäljning 15

D Kunder 10 5 0 _

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag

Bild 3.5

Dagligvarubutiker

Försäljning

U Kunder

Bild 3.6

———

Försäljning

U Kunder

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Det framgår bI.a. att söndagsstängda dagligvarubutiker samt varuhus och stormarknader har en större försäljningsandel på måndag, tisdag, onsdag och fredag än vad söndagsöppna enheter har. På lördag râder det motsatta förhållandet. På söndag uppgår andelen av försäljningen för de söndagsöppna dagligvarubutikerna till ca 9 %, medan varuhusen och stormarknadernas andel av försäljningen av livsmedel uppgår till drygt 7 %.

I tabellerna 3.9-3.11 nedan redovisas den totala försäljningen och försäljningen av livsmedel i kronor samt antalet kunder och olika andelar för söndagsstängda resp. söndagsöppna dagligvarubutiker samt varuhus och stormarknader och olika andelar. I de ovan redovisade

bilderna avsåg försäljningen livsmedel. För dagligvarubutikerna är försäljningen av livsmedel i redovisningarna lika med försäljningen av dagligvaror, medan för varuhusen och stormarknaderna - beroende på deras sortiment - skillnaderna är relativt betydande (se tabell 3.11).

Tabell 3.9 Total försäljning i kronor och antal kunder för en vecka i

oktober 1989 för dagligvarubutiker med olika öppethållande. Andelen per dag anges inom parentes.

Försäljning Söndagsstängda söndagsöppna

Måndag 25000 (14) 45000 (11) Tisdag 24000 (13) 48000 (12) Onsdag 25000 (14) 50000 (13) Torsdag 33000 (18) 64000 (16) Fredag 49000 (27) 94000 (24) Lördag 25000 (14) 61000 (15) Söndag 0 (0) 35000 (9)

Veckogenomsnitt 181000 398000

Antal kunder

Måndag 282 (17) 654 (13) Tisdag 270 (16) 673 (14) Onsdag 272 (16) 681 (14) Torsdag 298 (18) 713 (15) Fredag 350 (21) 851 (17) Lördag 203 (12) 725 (15) Söndag 0 (0) 604 (12)

Veckogenomsnitt 1675 4904

Enligt resultaten är försäljningen i kronor i genomsnitt ungefär dubbelt så stor i de söndagsöppna dagligvarubutikerna som i de söndagsstängda under veckans sex första dagar. Inga stora skillnader kan, med undantag för fredag, emellertid noteras vad gäller andelen per dag. Det genomsnittliga antalet kunder är i genomsnitt mer än dubbelt så stort i de söndagsöppna butikerna, dvs. det genomsnittliga beloppet per kund är mindre i de söndagsöppna butikerna. På lördag âr det genomsnittliga antalet kunder i de söndagsöppna dagligvarubutikerna mellan 3 och 4 gånger större än i de söndagsstängda dagligvarubutikerna.

Förhållandet mellan söndagsöppna och söndagsstängda varuhus och stormarknader visas nedan i tabellerna 3.10 och 3.11.

Tabell 3.10 Total försäljning I kronor och totalt antal kunder för en vecka i

oktober 1989 för varuhus och stormarknader med olika öppethållande. Andelen per dag anges inom parentes.

Försäljning söndagsstängda Söndagsöppna

Måndag 135000 (14) 284000 (11) Tisdag 135000 (14) 284000 (11) Onsdag 144000 (15) 319000 (13) Torsdag 171000 (17) 394000 (16) Fredag 266000 (27) 539000 (22) Lördag 135000 (14) 441000 (18) Söndag 0 (0) 236000 (9)

Veckogenomsnitt 986000 2496000

Antal kunder

Måndag 1550 (16) 2521 (13) Tisdag 1512 (16) 2590 (13) Onsdag 1596 (17) 2709 (14) Torsdag 1623 (17) 2960 (15) Fredag 2043 (21) 3570 (18) Lördag 1240 (13) 2963 (15) Söndag 0 (0) 1894 (10)

Veckogenomsnitt 9565 19308

Även för varuhus och stormarknader är den genomsnittliga totala försäljningen i kronor mer än dubbelt så stor under veckans sex första dagar bland söndagsöppna enheter än bland söndagsstängda. På lördag är den genomsnittliga totala försäljningen mer än tre gånger så stor för söndagsöppna varuhus och stormarknader som för söndagsstängda. I jämförelse med de söndagsöppna dagligvarubutikerna är det genomsnittliga antalet kunder ca 3 gånger större i stormarknaderna på söndagar.

Tabell 3.11 Försäljning av livsmedel I kronor lör en vecka i oktober 1989 för

varuhus och stormarknader med olika öppethållande. Försäljningen av livsmedel relativt totala försäljningen lör varje given dag eller vecka anges inom parentes.

Försäljning Söndagsstångda söndagsöppna

Måndag 84000 (52) 157000 (55) Tlsdag 86000 (64) 161000 (57) Onsdag 91000 (63) 181000 (57) Torsdag 1 14000 (67) 246000 (62) Fredag 188000 (71) 354000 (66) Lördag 84000 (62) 242000 (55) Söndag 0 (0) 109000 (46)

Veckogenomsnitt 647000 (66) 1450000 (58)

Iivsmedelsandelen, dvs. försäljningen av livsmedel relativt den totala försäljningen, kan i genomsnitt sägas utgöra ca 60 % för varuhus och stormarknader. Den är något större för söndagsstângda varuhus och stormarknader än för söndagsöppna.

Både för söndagsstängda och söndagsöppna varuhus och stormarknader ökar Iivsmedelsandelen från måndag till fredag. Det är rimligt att livsmedelsandelen är relativt stor på torsdag och fredag, då en stor del av hushållen utför huvuddelen av sina Iivsmedelsinköp. 3.1 .4 Försäljningens storlek och antal kunder l tackhandeln

l enlighet med vad som nämnts ovan i avsnitt 3.1.3 härstammar uppgifterna i detta avsnitt från tvârsnittsundersöknlngen i oktober 1989. l bilderna 3.7-3.9 nedan visas försäljnings- och kundandelar för butiker som saluför kläder, möbler och järnvaror.

Försäljning och antal kunder fördelade på olika veckodagar l butiker som saluför kläder, möbler samt järn- och byggvaror. Bild 3.7

Butiker som saluför kläder

Försäljning

D Kunder

§\

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Bild 3.8

Butiker som saluför möbler

Försäljning

Bild 3.9

Butiker som saluför järn- och byggvaror

Försäljning

——-—-— C] Kunder

/ “-

H“

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

- För butiker som saluför kläder finns - med undantag för lördagar

skillnader mellan försäljningsandelen och andelen kuninga märkbara der på de olika dagarna. Försäljningsandelen på måndag-torsdag

till ca 14 %, medan den fredag och lördag uppgår till 20 %.

uppgår på

Andelen av försäljningen som äger rum på söndagar för samtliga butiker som saluför kläder är relativt liten, drygt 2 %.

För butiker som saluför möbler äger ca 20 % av försäljningen rum på

l övrigt är försäljningen relativt jämnt fördelad. Det framgår lördagar. vidare att andelen kunder nästan är dubbelt så stor som försäljningsandelen dvs. utav dem som besöker möbelbutiker, så

på söndagar, använder man - relativt sett - inte söndag till att köpa möbler utan snarare till att inspektera möbler.

För butiker som saluför är försäljningsandelen i

järn- och byggvaror stort sett lika stor för veckans fem första dagar. På lördag uppgår försäljnings- och kundandelen till ca 13 %. Andelen av försäljningen som äger rum på söndagar är ca 4 %.

3.1.5 Arbetade timmar på olika veckodagar och

Iönekostnader l dagligvaruhandeln

l detta avsnitt redovisas uppgifter om genomsnittligt antal arbetade timmar olika veckodagar och genomsnittlig Iönekostnad i daglig-

på

varuhandeln bland dagligvarubutiker resp. varuhus och stormarknader med olika För varuhus och stormarknader avser

öppethållande.

antalet arbetade timmar kassapersonal och övrig butikspersonal som arbetar med livsmedel eller i gemensam avdelning. Personal som ar-

inte. Uppgifterna baseras på den tvärbetar med s.k. special ingår

snittsundersökning som genomfördes i oktober 1989, då uppgifter insamlades för alla dagar under två veckor.

l tabell 3.12 nedan visas hur antalet arbetade timmar fördelas på olika dagar för dagligvarubutiker med olika öppethållande. Tabell 3.12 Fördelning av antalet arbetade timmar på olika veckodagar

under en tvåveckorsperiod och genomsnittligt antal arbetade

timmar per vecka i en dagligvarubutik för dagligvarubutiker med

olika öppethållande. Andelen per dag anges inom parentes. Vecko- Söndags- Söndags- Samtliga dag stängda öppna dagligvaru-

dagligvaru- dagllgvaru- butiker

butiker butiker Måndag 70 (18) 133 (17) 99 (18) Tisdag 67 (18) 119 (15) 91 (16) Onsdag 66 (17) 121 (16) 91 (16) Torsdag 71 (18) 134 (17) 100 (18) Fredag 76 (20) 147 (19) 109 (19) Lördag 34 (9) 76 (10) 54 (10) Söndag 0 (0) 39 (5) 18 (3) Veckogenomsnitt 192 384 281

Det föreligger inga större skillnader vad gäller andelar mellan söndagsstängda och söndagsöppna dagligvarubutiker för varje given dag som butikerna samtidigt är öppna. Det genomsnittliga antalet arbetade timmar per vecka är dubbelt så stort i söndagsöppna butiker som i söndagsstängda.

I tabell 3.13 nedan redovisas motsvarande förhållanden för varuhus och stormarknader.

Tabell 3.13 Fördelning av antalet arbetade timmar på olika veckodagar

under en tvñveckoraperiod och genomsnittligt antal arbetade

timmar per vecka I ett varuhus eller l en stormarknad för

varuhus och stormarknader med ollka öppethållande. Andelen

per dag anges Inom parentes. Vecko- Söndags- Söndags- Samtliga dag stängda öppna varuhus och

varuhus varuhus storoch stor- och stor- marknader marknader marknader

Måndag 189 (17) 492 (17) 447 (17) . Tisdag 187 (17) 464 (16) 422 (16) Onsdag 171 (16) 459 (16) 416 (16) Torsdag 209 (19) 518 (18) 472 (18) Fredag 215 (20) 553 (19) 502 (19) Lördag 104 (10) 293 (10) 265 (10)

framgår

talet arbetade timmar i genomsnitt är 2,5 gånger större i söndagsöppna varuhus och stormarknader än i söndagsstängda. I stort sett år andelarna lika för dagligvarubutiker resp. varuhus och stormarknader.

l tabellerna 3.14 och 3.15 nedan redovisas genomsnittlig lönekostnad per timme exkl. Iönekostnadspåslag för olika typer av butiker inom dagligvaruhandeln. Tabell 3.14 Genomsnittlig lönekostnad per timme i oktober 1989 för olika

typer av dagligvarubutiker. Exkl. lönekostnadspåslag.

Söndags- Söndags- Samtliga stängda öppna dagligvaru-

Tabell 3.15 Genomsnittlig lönekostnad per timme i oktober 1989 lör olika

typer av varuhus och stormarknader. Exkl. Iönekostnadspåslag.

Söndags- Söndags- Samtliga stängda öppna varuhus och varuhus varuhus stor-

På basis av redovisningarna ovan kan konstateras att skillnaden i lönekostnad per timme inte är speciellt stor mellan söndagsstängda och söndagsöppna butiker. Detta beror bl.a. på att personalsammansättningen på obekväm arbetstid skiljer sig från den som gäller under normal arbetstid.

3.1 .6 Kostnadsandelar för olika branscher l detaljhandeln

l detta avsnitt redovisas, på basis av uppgifter från HUI, genomsnittliga kostnadsandelar för olika branscher inom detaljhandeln år 1988.

I tabell 3.16 nedan redovisas bruttovinst, personalkostnader, lokalkostnader och övriga kostnader i procent av nettoomsâttningen, dvs. exkl. moms, för olika branscher inom detaljhandeln år 1988. Räntor och avskrivningar ingår i posten övriga kostnader.

Tabell 3.16 Bruttovinst, personalkostnader, lokalkostnader och övriga

kostnader i procent av nettoomsättningen för olika branscher i

detaljhandeln år 1988. Riksgenomsnitt. Inom parentes anges årsgenomsnitt, baserat på tidsperioden 1976-1988.

Bransch Brutto- Personal- Lokal- Övriga

vinst kostnader kostnader kostnader

Livsmedel 20 (19,5) 9.8 (9,6) 3,2 (3,1) 4,5 (4,1)

Textil och 36,4 (36,6) 13,5 (15,8) 6,4 (6,3) 9,1 (8,1) beklädnad Järn 24,6 (25,4) 10.5 (13,1) 2,8 (2,4) 7,4 (6,7)

Möbel 32,7 (30,9) 11,8 (12.3) 4,4 (4,6) 7,3 (7,0)

På basis av redovisningen i tabell 3.16 framgår bl.a. att livsmedelsbranschen i genomsnitt har den minsta bruttovinstandelen av de redovisade branscherna, vilket är välkänt från tidigare utredningar om detaljhandeln. Samtliga redovisade branscher inom fackhandeln har i genomsnitt för 1988, jämfört med årsgenomsnittet, minskat sina personalkostnader relativt nettoomsâttningen.

3.2 Sambanden mellan och efter-

öppethållandet

å varor, på arbetskraft och

frågan efterfrågan

prisniv n i dagligvaruhandeIn:En empirisk stu-

die basis av en ekonometrisk modell

på

3.2.1 Inledning och utredningens utgångspunkter

Enligt direktiven är en viktig uppgift att studera om det finns ett samband mellan ökat öppethållande och kostnads- och prisutvecklingen inom detaljhandeln. Den typ av tidsserier som skulle krävas för att beskriva prisutvecklingen och utvecklingen av öppethållandet samt andra betydelsefulla faktorer i detalj över den relativt långa tidsperiod som förflutit sedan affärstidslagen upphörde att gälla 1972 finns inte. En analys av olika samband måste därför baseras på data för ett urval av olika butiker vid en given tidpunkt, dvs. en tvärsnittsundersökning.

Syftet med denna undersökning är att söka förklara hur olika faktorer,

bl.a. öppethållandet, sammanhänger med varuefterfrågan, efterfrågan

på arbetskraft och prisnivån i dagligvaruhandeln då butiksstrukturen betraktas som given. Grunden för ett sådant angreppssätt är för det första att ett varierat öppethållande föreligger i dagligvaruhandeln. Vidare krävs att olikheter i pris- och kostnadsförhållanden mellan butiker med olika öppethållande kan isoleras från andra pris- och kostnadspåverkande faktorer. Med andra ord måste en efterfrågefunktion på butikens tjänster kunna specificeras och en kostnadsfunktion postuleras.

Utredningen har genomfört en tvärsnittsundersökning som omfattar data för två veckor i oktober 1989 för dagligvaruhandeln. I dagligvaruhandeln ingår förutom dagligvarubutiker varuhus och stormarknader. En översiktlig redogörelse av tvärsnittsundersökningen om dagligvaruhandeln ges i appendix A.

Det förtjänar att påpekas att detaljhandeln och tjänstesektorn överlag -till skillnad från tillverkningsindustrin - är sparsamt analyserad, i varje fall med hjälp av ekonometriska metoder. Till stor del förklaras detta av att data saknas. Den ansats som valts i denna utredning är ett sätt att med hjälp av kvantitativa metoder få ökad kunskap om olika förhållanden i dagligvaruhandeln.

3.2.2 Konkurrensen l dagligvaruhandeln

Enligt teorin för monopolistisk konkurrens antas olika företags produkter vara nära, men inte perfekta substitut. Företagen sätter priset för att maximera vinsten givet de övriga företagens priser.

En monopolistisk konkurrensmodell är rimlig för marknader med ett stort antal företag. l detaljhandeln, i synnerhet dagligvaruhandeln,

verkar många butiker under stark konkurrens. De olika butikerna har för flera varusegment, t.ex. mejerivaror, kemisk tekniska produkter (tvätt- och diskmedel), konfektyrer, tobak, så gott som identiska sortiment, men kan ändå ha olika priser. Konsumenten tar vid val av inköpsställe hänsyn till butikens prisnivå på hela eller delar av sortimentet, men fäster också avseende vid andra faktorer vid inköpen. Om en butik t.ex. har erkänt trevlig och kunnig personal (t.ex. kunnighet vad gäller kött och chark i form av styckning och annan bearbetning), kan butiken hålla en relativt sett högre genomsnittlig prisnivå om konsumenterna i form av

är villiga att betala för denna kunnighet ett högre pris. Med andra ord kan tjänsteinnehållet, såsom det avspeglas i butikens försäljning, vara en avgörande faktor för prisskillnader på i stort sett likadana varor.

För varugrupper som utgör en relativt stor andel av konsumtionen, är det rimligt att tänka sig att priskonkurrensen är stor, medan för mera speciella varugrupper, som har en mera oelastisk efterfrågan, de relativa prisskillnaderna kan vara större. Exempel på de förstnämnda är mejeriprodukter, som dessutom är homogena i utförandet. Exempel på de senare är olika typer av konserver, charkvaror och delikatesser. Andra faktorer som bestämmer tjänsteinnehållet och som kan vara orsaker till prisskillnader är t.ex. butikens läge, sortimentets bredd och djup, personalens kunnighet, butikens öppethållande.

3.2.2.1¶Efterfrågeförhållanden

Med varuefterfrågan för en butik inom dagligvaruhandeln avses efterfrågan på en butiks tjänster. Den efterfrågan som en butik möter beror på en mängd olika faktorer som av varje kund kan värderas olika, t.ex. prisnivå, butikssortiment, öppethållande,

säljyta, transportmöjligheter inkl. avstånd eller tillgänglighet till butiken,

parkeringsmöjligheter, servicenivå, vänligt bemötande, trängsel, butikstemperatur etc.

Butikens läge är en mycket viktig faktor för att förklara Ett

efterfrågan.

relativt bra läge, i termer av en stor kundkrets med stark köpkraft, bör påverka efterfrågan. Antalet invånare i kommunen eller församlingen där butiken är belägen kan vara ett mått kundunderlaget. Ett bra

på

läge kan emellertid ha lett till att konkurrenter etablerat sig i området, som i sin tur påverkar efterfrågan negativt. Om två butiker med likartat sortiment endast är belägna ett hundratal meter från varandra, är detta naturligtvis negativt för försäljningen för den enskilda butiken. Ett läge i ett stort köpcentrum kan påverka efterfrågan för en butik, eftersom butiker som saluför andra varor kan locka in kunder i centrat.

Butikens öppethållande kan påverka efterfrågan,

men samtidigt måste hänsyn tas till konkurrerande butikers öppethållande, eftersom

öppethållandet är ett direkt konkurrensmedel. Speciellt jourbutiker, dvs. butiker med ett relativt begränsat sortiment, konkurrerar aktivt

med öppethållandet.

Förekomsten av manuell försäljning av kött och chark samt ost kan påverka efterfrågan positivt för en butik. Detsamma kan gälla förekomsten av grill. Ãven andelen färskvaror bör påverka efterfrågan positivt. Sortimentets bredd och djup kan även påverka efterfrågan.

Flera av de variabler som nâmts ovan är svåra att direkt mäta eller observera. Ofta används en s.k. proxy? för att få ett värde på en viss variabel. Dessutom måste, approximativt, en butiks försäljning kunna uttryckas i volym. l denna studie har en butiks efterfrågan approximerats genom att butikens totala omsättning av dagligvaror för en given

dividerats med ett relativpris, vilket kommer att beröras tidsperiod mera nedan. Nedan följer dock först en genomgång av de produktions- och kostnadsförhållanden som kan råda för en butik inom

dagligvaruhandeln.

3.2.2.2 Kostnadsförhållanden

Produktionen inom detaljhandeln kan sägas äga rum i form av en

där olika typer av varor förädlas med arbetskraft och kapital. process Hur denna sker bestäms med utgångspunkt från vilka tjänster kunderna önskar, eller manuell betjäning. Produktionen

t.ex. självbetjäning bestäms följaktligen från förmågan eller kapaciteten att vid en given tidpunkt kunna tillhandahålla eller leverera den tjänst som efterfrågas.

kan en butik vara mycket i den bemär- Inom detaljhandeln produktiv kelsen att den har en hög förmåga eller kapacitet att kunna tillhandahålla en viss typ av tjänst, men beroende på att efterfrågan på buti-

låg, ändå försvinna från marknaden. För att få kunkens tjänster är skap om begrepp som genomsnitts- och marginalproduktiviteti

måste en produktionsfunktion kunna bestämmas.

dagligvaruhandeln,

Produktionsfunktionen bestämmer i sin tur utseendet på kostnadsfunktionen.

ha till- Varje butik kan antas sträva efter att vid varje given tidpunkt räckligt hög kapacitet för att möta förväntad efterfrågan. Efterfrågan varierar beroende på årstid, månad, veckodag och tid under dagen. Dä är som störst, krävs, vid en given butiksyta eller bu-

efterfrågan

tiksstorlek, att antalet arbetade timmar utökas, vilket bl.a. kan ske ge-

har man nom deltidsanställningar. l empiriska studier av detaljhandeln funnit att arbetskraftsefterfrågan för en butik, bortsett från slumpmäs-

En proxy eller en proxy-variabel är, något förenklat, en variabel som avser att mäta värdet på den variabel som inte kan observeras eller direkt mätas.

siga störningar, kan uttryckas som en Iineär icke homogen funkti0n3 av butikens försäljning4, dvs.

L = a + bQ där

(1) L = antal arbetade timmar

Q = försäljning för en butik

En butikstyp definieras som en grupp av butiker som i stort sett har likadan sortimentsprofil och servicenivå. Då butiken är öppen måste det finnas minst en anställd i butiken, oberoende av hur mycket som säljs. Vissa butiker kan dessutom ha olika avdelningar som alltid måste vara bemannade. Följaktligen kan a i (1) sägas utgöra den totala öppettiden (per tidsenhet) för en butik (av en given typ) multiplicerat med antalet bemannade avdelningar i butiken. Parametern b, som anger lutningen på kurvan, är den med avseende på Q korrigerade arbetskraftsintensiteten. Om (1) divideras med Q fås att

= + b med Iim = b

L/Q a/Q L/Q

Q-- oo

Då O ökar går arbetskraftsintensiteten (L/Q) mot parametervärdet b, vilket visas i figur 1 nedan.

En funktion f(X) - där X âr en vektor - är homogen av graden h om och endast

om f(cX1,cX2,...,cXn) = c“ f(X1.X2,...,Xn) där c är en konstant. 4

Se Nooteboom (1982) för en förklaring till detta funktionssamband, som baseras

på en köteoretisk modell för efterfrågan.

Figur 1. Arbetskraftsintensiteten då a o, o eller = o.

L/Q

A

a 0

b a = 0

a 0

Q

*z

-a/b

Arbetskraftsintensiteten minskar med ökande Q, eftersom

om a 0. Däremot är takten av minskningen avta-

[d(L/Q)/dQ 0]

[d2(L/Q)/dQ2 0] om a O. Iflertalet av de emgande, eftersom piriska undersökningar som gjorts har a befunnits vara positivt. Eftersom outputelasticiteten för arbetskraft kan beräknas som

och som för (1) är lika med (1 -a/L), innebär ett

[dL(Q)/dQ/L(Q)/Q]

värde 1 att efterfrågan på L ökar relativt sett

på outputelasticiteten mindre än O, då Q ökar med 1 procent. I så fall föreligger fallande styckkostnader, dvs. genomsnittskostnaden blir mindre för varje ytterligare försåld enhet.

Efterfrågan på arbetskraft som en funktion av Q enligt ovan har studerats utan att man samtidigt studerat efterfrågan på andra produk-

framför som butiksyta), då tionsfaktorer, allt kapital (ofta definierat möjligheterna till subsitution mellan arbetskraft och kapital betraktats som begränsade. Man kan heller inte bortse från att den tjänst som produceras kan förändras då butikens storlek ändras. Ett exempel härpå är graden av manuell betjäning vid olika typer av diskar i butiken.

I ekvationen ovan (1) görs ingen uppdelning av hel- och deltidsanställda. l ekonomiska modeller antas ofta som en förenkling att företagen är indifferenta till om antalet arbetade timmar kommer från heltids- eller deltidsanställda, dvs. varje arbetares produktivitet antas vara oberoende av antalet arbetade timmar. Om det emellertid förhåller sig så att produktiviteten faller efter ett visst antal arbetade timmar beroende på olika faktorer, bör clock inte olika typer av arbetskraft aggregeras i ett enda mått, om arbetskraftsefterfrågan skall belysas på ett meningsfullt sätt. Att olika slag av transaktionskostnader i form av informations- och upplärningskostnader men även administrationsomkostnader är förknippade med olika typer av anställningar förstärker i sådana fall kravet på att en uppdelning bör göras. Brist

på

data är emellertid ofta ett skäl till att ingen uppdelning görs.

3.2.3 En modell för prisbildningen inom dagligvaruhandeln

l den modell av arbetskraftsefterfrågan som diskuterats ovan (ekv (1)), har efterfrågan på varor betraktats som given. Om olika faktorer som påverkar varuefterfrågan skall studeras, t.ex.

öppethållandet,

kommer emellertid efterfrågan att bli endogen, dvs. bestämmas i modellen. Ett relativt omfattande öppethållande för en butik, t.ex. genom kvälls- och Söndagsöppet, kan leda till en större total försäljning för en butik. Det är inte heller orimligt att anta att ett mera omfattande öppethållande skulle kunna leda till en ökad total försäljning inom dagligvaruhandeln. Exempel på enheter som skulle kunna drabbas negativt av ett ökat öppethållande inom dagligvaruhandeln

- eller positivt av ett minskat öppethållande - är restauranger, gatukök och kiosker.

Å ena sidan råder en allmän uppfattning att den genomsnittliga prisnivån är högre i butiker med ett omfattande öppethållande, förmodligen beroende på att man anser att en kompensation måste ske för de ökade kostnader för arbetskraften i form av ob-tillägg som ett ökat eller förlängt öppethållande leder till. Å andra sidan finns de som hävdar att prisnivån är lägre i butiker med förlängt öppethållande, eftersom kapitalet i butiken utnyttjas bättre.

Vad gäller det första argumentet är det emellertid inte säkert att det är förenat med så stora merkostnader för arbetskraften med ett ökat öppethållande, även om lönekostnaden per timme âr högre under obekväm arbetstid. Om öppethållandet ökar vid en given försäljningsvolym, kommer s.k. slack att uppstå. Dessa timmar skulle då kunna utnyttjas för att utföra sådant som inte direkt har med försäljningen att göra i form av att kunder måste betjänas vid en disk eller vid genomgången av kassan, t.ex. upplockning av varor, beställning av varor, städning av hyllor i butiken. Om sådana tjänster kan utföras i butiken under obekväm arbetstid, är merkostnaden vid ett öppethållande un-

der obekväm arbetstid mindre än den förändring av kostnaden som

p.g.a. ökad Iöneersättning, eftersom antalet arbetade timmar

uppstår

kan minska under normal arbetstid.

Förutom att öppethållandet påverkar efterfrågan på antalet arbetade

timmar i en butik, så sammanhänger öppethållandet med kapitalutnyttjandet och får därmed effekt på marginalkostnaden för en butik. Om, vid en given försäljningsvolym, försäljningen av varor kan spridas ut över en längre del av en dag, kan butikens säljyta samt antal kyldiskar och boxar vara mindre och antalet kassor färre än vad som annars skulle behövas. En butik med en relativt liten säljyta kan även, vid en ökad efterfrågan, använda öppethållandet för att få till stånd en jämn arbetsbelastning och minska köbildningari butiken.

Om genomsnittskostnaden, dvs. kostnaden per försåld enhet, skulle falla vid ett ökat öppethållande, skulle detta leda till att priset skulle falla, om företaget sätter sina priser på basis av genomsnittskostnaden. Fallande styckkostnader kan vanligtvis förklaras med den begränsade delbarheten hos vissa produktionsfaktorer. Detta gäller framför allt olika slag av byggnads- och maskinkapital, men även högt specialiserad arbetskraft är exempel härpå. Följaktligen kan fallande styckkostnader förväntas hos större butiksenheter.

En utgångspunkt

l en forskningsrapport från 1987 som publicerats vid Erasmus University Rotterdam-i har en modell formulerats som beskriver hur olika

faktorer påverkar efterfrågan på varor, efterfrågan på arbetskraft och

prisnivån. Modellen tillämpas på olika branscher inom detaljhandeln: livsmedel, kläder, pappershandel samt möbler och hemutrustning. l syfte att studera sambanden mellan efterfrågan på varor, efterfrågan på arbetskraft och prisnivån inom detaljhandeln, skattades en modell med tre ekvationer. Modellen skattades på ett tvärsnitt av -för supermarketsö - 214 butiker på grundval av data för 1979.

Nedan redogörs för den modell som i denna utredning använts för att bI.a. studera sambandet mellan priser och öppethållande inom dagligvaruhandeln, baserat på tvärsnittsdata. Den modell som nämnts ovan har utgjort basen för en specifikation. Vissa modifieringar görs dock, bI.a. så

Bode, Koerts & Thurik (1987). 5 Med supermarkets avses dagligvarubutiker med minst 400 m2 säljyta.

a) definieras butikens prisnivå som en relativ prisnivå b) görs ett försök att - approximativt - beräkna efterfrågan på en bu-

tiks tjänster som den uttycks i butikens försäljning c) inkluderas öppethållandet i efterfrågan på arbetskraft

De olika ekvationerna - butikens

efterfrågan på tjänster eller varuefterfrågan, efterfrågan på arbetskraft och prisekvationen - diskuteras och specificeras, efter en allmän genomgång av olika huvuddrag i modellen, nedan.

Allmänt om mode/len

Det antas, i enlighet med vad som gäller för monopolistisk konkurrens, att den enskilda butiken möter en negativt lutande efterfrågekurva och kan påverka försäljningen genom olika åtgärder, t.ex. genom att intensifiera marknadsföringsinsatserna.

Efterfrågan på en butiks tjänster är en funktion av butikens (genomsnittliga) prisnivå och övriga faktorer, dvs.

od = där xd =

Qd(P;Xd) (X1d, x2d,...,xnd).

Den efterfrågan (Od) med

som en butik möter kan till fullo tillgodoses den kapacitet som butiken förfogar över, och modellen är följaktligen

helt efterfrågebestämd.

Om inte jämvikt skulle råda, skulle en s.k. ojämviktsmodell behöva formuleras. I denna studie görs det förenklade antagandet att efterfrågan aldrig överstiger den totalt tillgängliga kapacitet som butiken förfogar över. Detta är ett vanligt antagande i ekonomisk teori.

Efterfrågan på arbetskraft, mätt i timmar, är en funktion av efterfrågan på butikens tjänster, dvs

L = L(Qd)

Vinsten, ‘II, definieras som - - där

(P-I=)Qd CV CF

P = (genomsnittligt) inköpspris per försåld volymenhet

CV = kostnader för s.k. rörlig arbetskraft = WL och där

CF = fasta kostnader

W = arbetskraftskostnad (lön inkl. per

arbetsgivaravgift)

arbetad timme för rörlig arbetskraft

Exempel på arbetskraft som inte kan betraktas som rörlig, i varje fall inte på kort sikt, är administrativ personal och liknande.

Första ordningens villkor för maximering av vinsten ger att

P = (1 + (P + W(6L/6Qd)) där

1/e)1

e = 6o°<P;xd)/6P)(P/od<P;xd)

Priset bestäms av en multiplicerad med

följaktligen påläggsfaktor

marginalkostnaden. Påläggsfaktorn beror på e, dvs. priselasticiteten. Ju högre (absolut sett) värdet är på e, desto lägre är påläggsfaktorn. Detta kommer att beröras mera nedan i samband med härledningen av prisekvationen i den modell som skattats.

3.2.3.1¶Varuefterfrågan

Butikens tjänster

Med varuefterfrågan för en butik inom dagligvaruhandeln avses

(Od)

efterfrågan på butikens tjänster, vilket naturligtvis är förenat med svårigheter att mäta. I denna studie har en butiks efterfrågan approximarats genom att butikens totala omsättning av dagligvaror för en given tidsperiod dividerats med ett relativpris, vilket berörs mera nedan.

I föreliggande studie såväl dagligvarubutiker som varuhus och

ingår

stormarknader. Livsmedelsavdelningen i ett varuhus eller i en stormarknad betraktas som en butik. För varuhus och stormarknader avser omsättningen livsmedel.

Priser

I denna tvärsnittsundersökning har förutom butikens faktiska pris (och i förekommande fall både extrapris och ordinarie pris) insamlats uppgift om listpris (cirkapris) i enlighet med den lista som butiken sä-

eller följa för ca 350 dagligvaror. Vidare har ett s.k. ger sig använda normpris skapats för varje vara på basis av uppgifter om listpriser på aktuella varugrupper inom Stockholmsregionen för de olika dagligvarublocken vid olika mättidpunkter. För undersökningen har statens pris- och konkurrensverk (SPK) svarat. SPK:s varianturval - som bl.a. används för butiksprismätningarna för KPl - har använts för undersökningen. Urvalet omfattar ca 350 dagligvaror.

prisnivåer som använts i denna undersökning är uttryck- De (relativa) ta i indexform, där alla butikers priser för olika varor relaterats till en gemensam norm. l appendix B (Teknisk beskrivning av beräkningen av relativa diskuteras olika principer för beräkningar av

prisnivåer), relativa prisnivåer.

Valet av funktionsform

Valet av funktionsform har olika implikationer för Det är

efterfrågan.

relativt vanligt med en s.k. konstantelastisk specifikation7, i vilken olika faktorers påverkan på efterfrågan är konstant. I den holländska studien användes emellertid en exponentiell

forma vad gäller effekten av prisets påverkan på efterfrågan. Bakom ett sådant val låg olika villkor som bör gälla mellan Od och P. Bl.a. bör gälla att

a) lim 6Qd(P;Xd)/6P = 0

P -- oo

b) lim öQd(P;Xd)/öP = o

P -- 0

En konstantelastisk form uppfyller inget av ovanstående me-

villkor, dan en exponentiell form (vad gäller effekten av priser) uppfyller det första villkoret. Emellertid är det andra villkoret av mindre intresse i praktiken, dvs. effekten på Od mot

då (det genomsnittliga) priset går noll. Av betydligt större intresse är efterfrågans priselasticitet för en butik,

(6Qd(P;Xd)/ESP)(P/Qd(P;Xd)). som i den exponentiella modellen ovan är lika med (e P), dvs. beroende av prisnivån. Vid en konstantelastisk specifikation gäller däremot inte detta.

Efterfrågan på butikens tjänster

Efterfrågan på en butlks tjänster specificeras enligt följande: od = A exp(e P) vv F* o°q oc°°q ss

exp(g G + lg1 LG1 + Igg LGg + lg3 LG3) (2) där

Od =

genomsnittlig försäljning per vecka P =

genomsnittlig relativ prisnivå en viss vecka på basis av fak-

tiska butikspriser, dvs. inkl. extrapriser.

Y = medelinkomst i den kommun

butiken är belägen relativt me-

delinkomsten i riket

F = totala antalet invånare i den kommun butiken är

belägen

7 T.ex.Q=APeYY

3 T.ex. O = B exp(eP)YY

O = i timmar per vecka för butiken

öppethållande

OC = konkurrerande butikers öppethållande definierat som genomsnittligt öppethållande i det län butiken är belägen

S på sortimentets breid = såljytan i m2 som även âr en proxy och djup. För varuhus och stormarknader avses ytan i livsmedelsavdelningen.

G = dummyvariabel som antar värdet 1 om butiken har grilloch värdet 0 annars

= dummyvariabel som antar värdet 1 om butiken är belägen i

LG1

en tätort men läget kan inte betraktas som cityläge i tätorten. Med tätort avses ort med samlad bebyggelse och någorlunda talrik befolkning (minst 200 invånare).

som antar värdet 1 om butiken är belägen i LG2 = dummyvariabel

glesbygd eller på en ö.

= dummyvariabel som antar värdet1 om

LG3

är belägen i en stormarknad eller i ett livsmedelsavdelningen varuhus och värdet 0 annars

Kommentarer

Ett mått Qd för en butik har beräknats genom att

approximativt på

butikens omsättning av dagligvaror (genomsnitt för en tvåveckorsperiod) dividerats med en prisindex. Denna prisindex har definierats som butikens prisnivå (enligt faktiska priser, dvs. inkl. extrapriser) relativt den prisnivå som gäller enligt den s.k. normen vid aktuell för det som butiken tillhör.

mättidpunkt dagligvarublock

Ett ökat öppethållande för en butik antas, allt annat lika, leda till att butikens ökar. Ett ökat för konkurrenter till

försäljning öppethållande

butiken påverkar en enskild butiks försäljning negativt. öppethållandet är en s.k. dvs. en variabel som skiftar ef-

efterfrågeskiftvariabel,

Genom att inkludera såväl butikens öppethållande som det

terfrågan.

öppethållandet i länet- och som får vara en proxy för

genomsnittliga

konkurrenters - kan öppethållandets totala påverkan

öppethållande

försäljningen för dagligvaruhandeln studeras.

på

lägesvariabler samt

Fyra dummyvariabler (förekomst av grill och två om livsmedelsavdelningen är belägen i en stormarknad eller ej) har inkluderats i En exponentiell form har valts för

efterfrågeekvationen.

att undvika att Od blir lika med noll då G, LG1, Leg eller LG3 är lika med noll för en butik. (via de

Det läge som påverkan på försäljningen

skattade med och som

Iâgesparametrarna) jämförs följaktligen har

utelämnats som dummyvariabel, är cityläge i tätort.

Övriga variabler - relativ medelinkomst, antalet invånare samt säljytan eller sortimentets bredd och djup - är sådana som skiftar

efterfrågan

och samtliga parameterskattningar förväntas vara positiva.

3.2.3.2 Efterfrågan på arbetskraft

Efterfrågan på arbetskraft, L, antas vara en funktion av

efterfrågan på

butikens tjänster, Od. L specificeras - främst på basis av olika empi- riska resultat för detaljhandeln enligt följande för en butik:

L a + od där

b(X) (3)

L = genomsnittligt totalt antal arbetade timmar (per vecka) för butikspersonalen (avseende livs) i en butik. För varuhus och stormarknader har kassapersonal som och övrig personal inte arbetar med livsmedel exkluderats vid

beräkningen.

x = (x1, x2,...,x,,)

Om (3) divideras med Od framgår att består av två olika delar

L/Od

(se för övrigt avsnitt 3.2.2.2), nämligen b och Med ökande

a/Od.

värde på Od följer att L/Od går mot b. Värdet på b antas påverkas av olika faktorer, vilka inkluderas i X‘. X består

följaktligen av olika,

för butiken givna faktorer, som olika sätt antas

på påverka den skalkorrigerade arbetskraftsintensiteten, b. Det antas att denna påverkas av

a) öppethållandet. Om detta förändras, så påverkas den skalkorrige-

rade arbetskraftsintensiteten b. Beroende på konkurrenstrycket och

butikens storlek, så påverkas b olika sätt om

på öppethållandet för-

ändras. Vidare antas att

interceptet, a, pâverkas av öppethållandet.

Om öppethållandet

ökar för given försäljningsvolym, så ökar för det första värdet på interceptet, varvid förhållandet mellan L och Od ökar samtidigt som lutningen på kurvan, minskar öL/öOd, och marginalkostnaden minskar. Med andra ord, då öppethållandet ökar för givet Od uppstår ett s.k. slack som kan tas i då ökar.

anspråk Od Det är

rimligt att tänka sig att L/Od ökar vid ökat öppethållande främst för butiker med lågt värde på Od/O. För den genomsnittliga butiken blir effekten på liten. För stora butiker bör

L/Od L/Od falla. öppethållan-

det för en butik mäts i enlighet med vad som gäller för varuefterfrågan

ovan, dvs. det är det absoluta öppethållandet som i ekvationen.

ingår

b) kvaliteten på arbetskraften. Denna kan inte mätas utan en proxy får bestämmas. En möjlig sådan är butikens genomsnittliga iönekostnad relativt lönekostnaden för samtliga butiker. Ju den genomsnittliga eller högre detta tal är, desto högre kan (den relativa) kunnigheten kvaliteten bland personalen i butiken tänkas vara. Omvänt gäller även relativa iönekostnad är, desto bättre, från reatt ju högre butikens kan personalen tänkas användas. Följaktligen förvänsurssynpunkt, tas ett negativt tecken för denna variabel.

c) antalet manuellt betjänade diskar. Förekomsten av manuellt betjänade diskar av ost är liktydigt med att butiken har manuell försäljning och chark m.m., och antas leda till att (den skalkorrigerade) arbetskraftsintensiteten ökar. Tyvärr finns endast uppgifter om antalet madiskar, och inte om deras yta relativt butikens totala nuellt betjänade säljyta.

skall specificeras. l studien av Bode, Koerts Det är inte givet hur (X) & Thurik har en additiv specifikation valts. l stället väljs en multiplikativ så att beroendet mellan olika variabelvärden beaktas. specifikation, b(X) specificeras enligt

= o°P exp(amd AMD) (4)

b(X) b(W/W’)W

Med (4) som grund och med beaktande av att öppethâllandet kan fås att arbetskraft i arbetade tim-

påverka interceptet, efterfrågan på

mar, L, ges av

L = a o + o°P exp(amd AMD) Qd (s)

b(W/W)

där

O = i timmar öppethållande per vecka för butiken

= kvaliteten på arbetskraften i en w/w proxy på den genomsnittliga butik, mätt som butikens genomsnittliga iönekostnad relativt av samtliga butikers genomsnittliga iönekostgenomsnittet naden

Z U ll antalet manuellt betjänade diskar

= pervecka Qd genomsnittlig försäljning

3.2.3.3 Prisekvationen

Prisekvationen härleds genom att maximera vinsten, ll, definierad som

1| = Od - WL -

(P-P) CF, med beteckningar enligt ovan.

Genom att lösa ut P i (2) ovan fås att

11 - cd -

anod/e p) od - WL - CF där

Cd (InA + y InY + fInF + oq InO + ocq InOC+ s lnS +

+ g G + Ig1 LG1 + Ig2 LG2 + lg3 LG3)/e

och där L ges av (5) ovan.

Om ll deriveras med avseende på Od och därefter sättes lika med noll fås att

P = o°P

p - 1 /e + b(W/W)W exp(amd AMD) w (s)

Priset är följaktligen en funktion av efterfrågans priselasticitet (e) och marginalkostnaden. Termen (-1/e), som är positiv eftersom e O, är

en s.k. pâläggsfaktor,

dvs. ju större (absolut sett) e är, desto lägre är

påläggsfaktorn för butiken.

3.2.3.4 Modellen

Ekvationerna (2), (5) och (6) utgör de ekvationer vars parametrar skall skattas. Totalt innehåller modellen 15 parametrar som skall skattas. Hur detta har skett gås igenom i det följande.

Genom att inkludera en slumpterm i varje ekvation

(som enligt modellen antas ha ett förväntat värde lika med noll och konstant varians) och ett index i för varje observation har följande modell skattats:

=

od; Aexp(e Pi) vil Fif oi°q oci°°q sis

explg Gi + I91 LG1: + I92 LG2i + I93 I-Gas) expislumpu)

= a + +

L; oi b(Wi/W’)W oi°P exp(amd AMDi) Od; slumpgj

= p + P; -1/e b(w;/w)W oPP exp(amd AMDj) w; + slump3i

Inga uppgifter finns om inköpspriser för en butik, utan (det genomsnittliga) inköpspriset får representeras av en konstant term (b). Märk vidare att små bokstäver anger parametrar, medan stora bokstäver anger variabler.

3.2.4 Skattnlngsmetod

l modellen är Od, L och P endogena variabler, dvs. sådana vars värde bestäms i modellen. Qd beror på värdet på P, och värdet på Qd bestämmer i sin tur värdet på L. l modellen ingår dessutom restriktionen att parametrarna w, op och amd skall vara lika i de två sista ekvatlonerna. Vidare ingår e i både den första och den sista ekvationen.

kan lineariseras genom Iogaritmering, vilket

Efterfrågeekvationen

dock inte gäller för de båda andra ekvationerna. Därför måste modellen skattas med en icke lineär metod. Exempel på metoder som kan användas är icke lineär tvåstegsminsta kvadratmetod (NL2SLS) samt Full Information Maximum Likelihood Method (FIML). Det kan visas att den sistnämnda metoden ger effektivare skattningar under

att inga specifikationsfel föreligger i modellen. NL2SLS förutsättning har emellertid den fördelen att ge konsistenta estimat även då antagandet om normalfördelade residualer inte är uppfyllt, dvs. den är mera robust. Modellen har skattats med NL2SLS. Som instrumentella variabler för skattningarna i

har valts Y (den relativa medelinkomsten kommunen), F (folkmängden i kommunen), 0 (öppethållandet för butiken), OC (det genomsnittliga öppethållandet i länet), S (säljytan i kvadratmeter), W/W (den relativa lönekostnaden) och AMD (antalet manuellt betjânade diskar). Dessutom har butikens (genomsnittliga) relativa listpris, dvs. listpriset (enligt den cirkaprislista som butiken sä-

(listpriset i Stockholm vid en ger sig följa) relativt den s.k. normen

vidare appendix 2), använts som instrument. Även given tidpunkt;se dummyvariablerna, dvs. förekomsten av grill och de båda lägesvariablerna samt om livsmedelsavdelningen är belägen i en stormarknad har inkluderats som instrumentella variabler. Totalt har alltså 12 stycken intrument använts.

Totalt av Handelns Utred-

har uppgifter från ca 320 butiker insamlats ningsinstitut (HUI). l regressionsberâknlngarna har uppgifter från 128 butiker använts. Hela det insamlade materialet har inte kunnat utnytt-

för flera butiker varit ofullständigt. Ett partiellt bortfall jas, då materialet

timmar, men även har speciellt kunnat noteras för antalet arbetade omsättningen har varit förenad med svårigheter att få uppgifter på.

3.2.5 Modellens resultat och lmpllkatloner 3.2.5.1 Resultat Resultaten av skattningarna i modellen redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1. Värden på akattada parametrar med icke llnaâr tva stagi-

mlnstakvadratmetod samt medeltal och t-virden Inkl. förkla-

rlngagrad (R2).

L

0,96 ps -

Nedan följer några kommentarer till skattningarna.

De skattade parametrarna i efterfrågeekvationen har förväntat tecken.

Enligt resultaten är efterfrågan i genomsnitt mycket känslig för prisför-

=

ändringar (e -7,5).

Både den relativa medelinkomsten (y) och folkmängden i kommunen (f) påverkar i genomsnitt efterfrågan positivt för en butik. Värdena på de skattade parametrarna får betraktas som rimliga, samtidigt som det kan konstateras att medelfelet för parametern för medelinkomsten är relativt stort.

För prisekvationen är R2 inget meningsfullt mått, eftersom ekvationen innehåller

en restriktlon både från eftertråge- och kostnadsfunktionen.

Det är enligt resultaten möjligt att i genomsnitt påverka efterfrågan genom olika åtgärder.

Ett ökat öppethållande (oq) för en butik har i genomsnitt en positiv effekt på efterfrågan, samtidigt som konkurrenters öppethållande (ocq) har en negativ effekt. Enligt resultaten skulle ett ökat öppethållande hos samtliga butiker med 1 % i genomsnitt leda till en ökad total försäljning för dagligvaruhandeln med ca 0,05 %.

Sortimentets bredd och djup (s) har en klart signifikant effekt på försäljningen. Förekomsten av grill (g) är signifikant skild från noll på 8 %-s nivån. Att vara belägen på glesbygden (lgg) är i genomsnitt förhållandevis negativt för försäljningen för en butik, såväl relativt cityläge itätort som relativt annat läge i tätort (lg1). Skattningen för LG1 (lg1) är dock inte signifikant skild från noll, vilket även är fallet med lg3, dvs. att ha livsmedelsavdelningen belägen i en stormarknad eller i ett varuhus Ieder i genomsnitt inte till en ökad försäljning av livsmedel.

Med undantag för parametern för kvaliteten på arbetskraften är samtliga parametrar i de båda sista ekvationerna klart signifikant skilda från noll.

Det skattade värdet på interceptet, a, är 0,84 och klart signifikant skilt från noll. Det år rimligt att detta värde ligger relativt nära 1.

Det skattade värdet b, den genomsnittliga skalkorrigerade arbets-

på

kraftsintensiteten, är ca 0,004 och signifikant.

Skattningen för variabeln som är en proxy för kvaliteten på arbetskraften eller den relativa kunnigheten hos personalen (w) är inte signiñkant

Enligt resultaten har öppethållandet (op) i genomsnitt en negativ effekt på arbetskraftsintensiteten (L/Qd) och följaktligen även på priset (P).

Som väntat bidrar ett ökat antal manuellt betjänade diskar (amd) till att öka arbetskraftsintensiteten och verkar följaktligen prishöjande.

Det kan diskuteras om några väsentliga faktorer utelämnats i de olika ekvationerna. Vad gäller efterfrågeekvationen har utredningen testat en alternativ modell där olika typer av lägesvariabler för butiken samt blocktillhörighetl° ingick. Ingen av parameterskattningarna var emellertid signifikant. Den relativt höga förklaringsgraden, R2=0,86 för efterfrågeekvationen, ger även indikationer på att inget väsentligt ute-

1° Tillhörande lCA-. Konsum- eller Dagab-blocket.

lämnats. Motsvarande gäller i än högre grad för kostnadsfunktionen, där R2 =0,96. 3.2.5.2 Olikalmplikationer

De skattade värdena på parametrarna har olika implikationer för såväl arbetskraftsintensiteteten (L/Qd) som priset (P).

I genomsnitt, eller snarare då man tar ett genomsnitt över alla butiker, fås att effekten på arbetkraftsintensiteteten

vid ett ökat öppethållande,

ö(L/Qd)/öO, ges av

a/Qd + b op O°p1 exp(amd AMD) för givna genomsnittsvärden på Od, O och AMD. Se vidare appendix A för genomsnittsvärden.

l genomsnitt fås att effekten på L/Qd vid ett ökat öppethållande är negativ, ca -0,0000025. Ju högre värde på Qd/O, desto mera negativ är effekten på L/Qd.

Då man tar ett genomsnitt över alla butiker fås att effekten på priset vid ett ökat öppethållande, öP/öO, är negativ. Värdet är dock relativt litet, ca -0,00044. För givna genomsnittsvärden på 0, AMD och W fås att då Öppethållandet (O) ökar med 1 % så minskar priset (P) med ca 0,03 %.

Utredningen har även beaktat att butiker med ett relativt omfattande öppethållande kan ha ett (absolut sett) lägre värde på e, genom att skatta en modell där e beror på öppethållandet och satt e = (eg + e1 O). l så fall skulle en prishöjande effekt av ett ökat öppethållande kunna fås och där följaktligen e1 måste vara större än noll för att detta skall bli fallet. l så fall skulle effekten på P då O ökar inkludera ytterligare en term, och öP/öO

skulle då ges av

e1/(eg + e1 O)? + b op O°p1 exp(amd för givna

AMD) W genomsnittsvärden på O, AMD och W.

Då en sådan modell skattas fås bl.a. att och signifikant och

e0=-5,6

e1 =-0,03 med ett medelfel som uppgår till 0,03, dvs. skattningen för e1 är inte signifikant skild från noll. Skattningen för O (op) är även i denna modell negativ, -O,36, och klart signifikant skild från noll.

Hypotesen att en prishöjande effekt skulle kunna fås av ett ökat öppethållande genom att butiker med ett relativt omfattande öppethållande, t.ex. servicebutiker, har en mera oelastisk efterfrågan än genomsnittsbutiken (eller genomsnittet av butiker) och därmed kan ha en högre prisnivå, har följaktligen testats och får förkastas.

Ett ökat öppethållande leder genomsnittligt sett till att förhållandet mellan antalet arbetade timmar och försäljningen faller. Detta medver-

kar till att ett ökat öppethållande inte leder till högre priser, utan i stället till en ökad prispress på marknaden. 3.2.6 sammanfattning och avslutande kommentarer

l detta avsnitt har en monopolistisk konkurrensmodell för dagligvaruhandeln formulerats i syfte att med ekonometrisk metod förklara hur

olika faktorer, bl.a. öppethållandet, påverkar efterfrågan på en butiks

(försäljningen), efterfrågan på arbetskraft och prisnivån. Både tjänster

försäljningen och på kostnaderna har

öppethållandets påverkan på

beaktats. Modellens tillfredsställande resultat visar att en butiks beteende kan analyseras relativt väl genom de formulerade efterfrågaoch kostnadssambanden.

Resultaten från modellen säger bl.a. att konsumenterna i genomsnitt är mycket priskänsliga. Detta kan bl.a. förklara det relativt stora inslaget av extrapriser i dagligvaruhandeln.

Enligt resultaten från de olika enkätundersökningarna som utred-

låtit genomföra, råder en allmän uppfattning att ett omfattande ningen öppethållande i termer av kvälls- och Söndagsöppet leder till högre

resultat har emellertid inte givit något empiriskt stöd priser. Modellens för en sådan uppfattning.

Resultaten från modellen visar att ett ökat öppethållande genomsnitt-

arbetskraftsintensiteten, dvs. på ligt sett har en negativ effekt på förhållandet mellan antalet arbetade timmar och försäljningen. Ju högre värde på försäljningen relativt öppethållandet, desto kraftigare är effekten.

Resultaten visar att sambandet mellan öppethållande och priser inte är så enkelt som vad många tycks tro. Öppethållandet kan användas för att få ett bättre kapitalutnyttjande, vilket motverkar de ökade kostnaderna för arbetskraften under obekväm arbetstid. Genomsnittligt sett över alla butiker fås att effekten på priset vid ett ökat öppethållande är svagt negativ, dvs. ett ökat öppethållande leder till en ökad prispress på marknaden.

Analysen visar att hypotesen om att ett ökat öppethållande leder till högre priser kan förkastas.

Referenser

Achabal, D.D., Heineke, J.M. and Mclntyre S.H.: Issues and Perspectives on Retail Productivity. Journal of Retailing, Vol. 60, No. 3, 1984. Arndt, J. and Olsen, L.: A Research Note on Economies of Scale in Retailing. Swedish Journal of Economics, 1975.

Bowden, R.J. and Turkington, D.A.:Instrumental Variables. Cambridge University Press, 1984.

Bode, B., Koerts, J. and Thurik A.R.: A Simultaneous Model for Retail Pricing and the Influence of Advertising and Assortment Composition on Demand. Report 8718/A, Erasmus University Rotterdam.

Kmenta, Jan: Elements of Econometrics. Macmillan, New York, 1986.

Maddala, G.S.: Econometrics. McGraw-Hill, 1977.

Nooteboom, B.: Retailing:Applied Analysis in the Theory of the Firm. Amsterdam, 1980.

Nooteboom, B.: A new theory of retailing costs. European Economic Review, 1982.

Thurik, R.: Labour Productivity, Economies of Scale and Opening Time in Large Retail Establishments. The Service Industries Journal 1984:4, No. 1. Thurik, R.: Part Time Labour in Retailing. Journal of Retailing, Vol. 60, No. 3, 1984.

Varian, Hal: Microeconomic Analysis. Norton, New York, 1984.

White, Lawrence J.: The Technology of Retailing: Some Results for Department Stores. In Goldfeld & Ouandt (Ed): Studies in Nonlinear Estimation, Ballinger Publishing Company, Cambridge, Mass., 1976.

APPENDIX A

TVÄRSNITTSUNDERSÖKNINGEN

Dagllgvaruhandeln

- som baseras - Tvärsnittsundersökningen på SPK:s butiksregister omfattar drygt 300 dagligvarubutiker av olika typer och ca 80 varuhus och stormarknader. Trafikbutiker, dvs. livsmedelsbutiker i anslutning till bensinstationer har, liksom butiker med mindre än 2 helårssysselsatta, exkluderats från undersökningen. Efter dessa reduktioner uppgick ramen för studien till ca 6 900 enheter. l SPK:s butiksregister finns b|.a. uppgifter om butiken har Söndagsöppet (SÖ) eller söndags- stängt (SS). Enligt registret uppgick andelen butiker med söndagsöppet till ca 50%. Eftersom en uppgift för 1989 ârs affärstidsutredning är att kartlägga eventuella skillnader i olika faktorer mellan butiker med olika öppethållande, drogs - efter stratifiering på dagligvarublock (ICA, Konsum och Dagabblocket) och antal helårssysselsatta - ett systematiskt urval med var 20:e dagligvarubutik och var(t) 3:e stormarknad/varuhus. Drygt 20 dagligvarubutiker - motsvarande drygt 400 dagligvarubutiker i populationen - hade lagts ned då uppgiftsinsamlingen ägde rum, varvid ramen för studien reducerades från 6 900 till knappt 6 500 enheter.

Uppgifter om olika faktorer har insamlats för en i

tvåveckorsperiod

oktober år 1989, vecka 42 och 43. Under dessa veckor kan inget exceptionellt sägas råda eller har rått vad gäller varuefterfrågan. Uppgifter om priser har insamlats av statens pris- och konkurrensverk (SPK). Tre typer av prisuppgifter har insamlats, nämligen butikens ordinarie pris på varan, listpris i enlighet med den lista som butiken säger sig använda eller följa samt i förekommande fall extrapris på varan. SPK:s varianturval - som bland annat används för butiksprismätnlngarna för KPI - har använts för undersökningen. Varuurvalet är speciellt inom varje dagligvarublock och baseras på omsättningssiffror som avser hela riket inom varje block.

Uppgifter om öppethållande, sortimentsprofil, omsättning, kostnader, antal arbetade timmar m.m. har insamlats av Handelns Utredningsinstitut (HUl) med hjälp av postenkät. De olika variablerna och de blanketter som använts vid uppgiftsinsamlingen redovisas i appendix till bilaga 2 i bilagedelen (SOU 1991:11). Itabell A1 nedan visas fördelningen av urvalet med avseende på butiker med olika antal helårssysselsatta och antalet som svarat på enkäten.

Tabell A1. Urval och :var lör butiker med olika antal helårssysselsatta och

söndagsstângda (SS) resp. söndagsöppna (Sö).

Dagligvarubutiker (Bortfall = 61 av totalt 311)

Antal helårssysselsatta

Varuhus/stormarknader (Bortfall = 8 av totalt 78)

Bortfallet kan totalt uppskattas till ca 20 %. Det partiella bortfallet är emellertid större, och varierar med avseende på variabel. Framför allt har uppgifter om antal arbetade timmar och omsättning varit svåra att få uppgifter pá. Totalt baseras de ekonometriska skattningarna på 128 observationer. Hur dessa butiker fördelas med avseende på antal helårssysselsatta visas i tabell A2 nedan.

Tabell A2. Butiker med olika antal helårssysselsatta som de

ekonometriska skattningarna baseras på.

Dagligvarubutiker

Antal helárssysselsatta

Varuhus/stormarknader

Vad gäller genomsnittsvärden för de olika varlablerna, t.ex. öppethållande, sortimentsprofil, säljyta, kan konstateras att dessa överensstämmer vâl, vilket visas i tabell A3 nedan. Antalet observationer i den studerade gruppen är 128. Antalet observationer för samtliga är i de flesta fall 320. l annat fall anges antalet inom parentes.

Tabell A3. Vigda medelvârden för olika grupperl urvalet. variabel Medelvärde för Medelvärde för

På basis av redovisningen i tabell A3 kan det bl.a. konstateras att andelen butiker belägna i cityläge i tätort är något större och andelen söndagsöppna butiker är något färre i den del av populationen som de ekonometriska skattningarna baseras på än den del av populationen som representerar samtliga svarande i urvalet, dvs. ca 320 butiker. Andelen butiker belägna i tätort överensstämmer dock väl. l den till antalet mindre gruppen är butikerna något mindre i storlek. Det kan samtidigt konstateras att det inte föreligger någon väsentlig skillnad mellan de båda grupperna. De skillnader som konstateras är inte signifikanta.

Förklaringar till beteckningarna l tabell A3 K = Kött C = Chark och delikatesser F = Färsk fisk O = 0st B = Bröd 1 = Manuell försäljning 2 = Färdigförpackat 3 = Egen förpackning 4 = Egen tillverkning Ett värde t.ex. C1 =1,33 innebär att 67 % av samtliga butiker har

på

manuell försäljning av chark och delikatesser. M = Manuell försäljning av ost och chark (mellan 58 och 64 % av samtliga butiker har sådan försäljning). MM = Manuell försäljning av ost, chark och kött. AMD = Antalet manuellt betjänade diskar Grill = Förekomst av grill L1 = Butiken är belägen i cityläge i tätort L2 = Butiken är belägen i annat läge i tätort L3 = Butiken är belägen i s.k. externt läge, dvs. utanför eller i utkan-

bostadsbebyggelse, på mark avsedd för ten av sammanhängande industriändamål o.d. L4 = Butiken är belägen på glesbygd eller på en ö O = öppethållande i timmar per vecka Söndagsöppet = Andelen söndagsöppna butiker S = Säljyta i m2 Od = Genomsnittlig försäljning per vecka (volym) P = Pris L = Genomsnittligt antal arbetade timmar per vecka W = Genomsnittlig lönekostnad per timme

APPENDIX B

RELATIVA PRISNIVÅER 1 Varuurval

I affärstidsutredningen har SPK:s varianturval anvants. Detta urval används i prismätningarna för SCB:s KPI.

Konsumentprisindex,

För varje s.k. block inom dagligvaruhandeln: lCA, KF och Dagab, har oberoende

urval dragits. Urvalen har samma stratifiering och huvudsakligen samma storlek och aliokering stratum.

på

Varupopulationen är uppdelad i 42 strata vilka är ordnade i 7 huvudgrupper. l tabell 1 nedan redovisas stratifieringen av varupopulatio— nen.

Tabell 1. stratifiering av varupopulationen.

Stratum KPl-vikt 1989

KÖTT- OCH CHARK 11 Nötkött

6,4 12 Griskött

8,4

16 Fjäderfä

3,0 MEJERIVAROR

25 Agg och övriga meierlvaror

DJUPFRYST

31 Fisk

3,1 32 Kött

2,4 33 Glass

5,5 34 Övrigt

KONSERVER

SPECERIER

BRYGGERIVAROR

NON-FOOD

PI-vikterna fastställs av SCB. SCB:s grupperingar stämmer ej med SPK:s strata. I flera fall delar två strata på en KPl-vikt enligt vissa proportioner. Flera strata är också delade och fördelade på KPl-grupper. KPI-vikterna i tabell 1 är således uträknade.

har ett sannolikhetsurval av varianter valts. Ur- Inom varje varustrata valsmetoden har varit systematiskt pps med försäljning som storleksmått. har varianterna härigenom lika stort

Inom resp. stratum

urval, utom för varianter som på grund av vâgningstal, själwägande stor försäljning valts med sannolikheten 1,0.

2 Två vägningsprinciper

Vid butiksprismätningar i synnerhet, men även vid Ilstprismätningar,

av varuurvalet, säg som exempel 150 har butiken bara en delmängd

av 350 varuvarianter. till butiksnivå Aggregering utförs av t.ex. SCB i KPl genom aggregering i flera steg; till undergrupper med variantvikter, till grupper med undergruppsvikter och slutligen till dagligvaror totalt med KPI-vikter. Lät oss kalla detta sätt för hierarkisk vägning.

Ett alternativ är att för varje variant i urvalet omfattande de 350 varianterna räkna fram det slutliga vägningstalet som produkten av ovan nämnda vikter. För en butik som har varianter 150 vägs priskvoter ihop med dessa vikter utan beaktande av i vilka och

huvudgrupper

strata som det finns avgångar. Låt oss kalla detta sätt för fast vägning.

l de flesta skattningssituationer är valet mellan dessa två principer enkelt när man utgått från ett syfte och har definierat sin parameter. Om avgångarna vore att betrakta som bortfall skulle det vara rimligt att göra stratumvis uppräkning vilket här motsvarar hierarkisk Vägning. Om avgångarna skulle betraktas som övertäckning skulle estimationen likna fast Vägning.

Vad gäller prisnivåjämförelser är valet inte självklart. När en butik har 150 varianter av urvalet omfattande 350 varianter så är det inte

fråga

om bortfall men samtidigt vill vi inte heller jämföra en butik som säljer äpplen med en butik som säljer päron, dvs. att räkna med butikernas faktiska variantpopulationer.

3 Prisnivå

En relativ prisnivå beräknas, en index, där alla butiker jämförs med en gemensam norm. Normen kan vara t.ex.

a) en vanlig, mycket använd, prislista

b) genomsnitt av butlkspriser för ett antal välsorterade butiker

c) en prislista vilken korrigerar gruppvis (per eller

huvudgrupp

stratum) med genomsnitt av följsamhetsföljsamhetskvoter för ett antal välsorterade butiker.

En bra norm skall ha följande egenskaper:

i) normen skall ange ett pris för alla varianter i varuurvalet (i princip för alla varianter i populationen)

ii) för alla grupperingar av varuvarianter, t.ex. huvudgrupp, och i princlp varje variant, skall genomsnittspriser för välsorterade vanliga allivsbutiker överensstämma med normen.

Den första normen, prislistan, uppfyller krav i) men inte ii).

s.k. inom SPK har vid olika tillfällen genomfört följsamhetsmätningar relationen mel|an dagligvaruhandeln. Av dessa går det att fastställa och listpriser. Av resultaten för 1987 framgick bI.a., att butikspriser bryggerivaror och följsamheten till prislistorna var hög för mejerivaror, non-food och låg för kött och chark.

Den andra normen, butiksmedelpriser, uppfyller ej krav i) men ii).

Den tredje normen uppfyller båda kraven.

Butikens är en sammanvägning, hierarkiskt eller med fasta

prisnivå

av kvoter och normpris för alla varianter i vavikter, mellan butikspris ruurvalet som finns i butiken.

Att använda fasta vikter och en prislista som norm skapar följande fel. att en butik har ett mycket begränsat sortiment av kött och Antag en enda korv i urvalet. Butikspriserna är i alla butiker av någon chark, lägre än Iistpriserna för kött- och charkva-

anledning genomgående

ror. Antag att kvoten är 0,93 för alla butiker. Antag även för enkelhetens skull att följsamheten till normen är fullständig för övriga varor. med fasta vikter innebär att ju större andel av butikens sorti- Vägning ment som utgörs av kött och chark, desto lägre blir den uppmätta En enda korv blir betydelselös och butiken får i detta ex-

prisnivån.

1,00 medan fullsorterade butiker får prisnivån 0,99

empel prisnivån

eftersom kött och chark har 15 % av vikten. Butikerna har enligt antasamma det gemensamma sortimentet! Den hierargandena priser på kiska i butiken med litet kött- och charksortivägningen ger korven ment hela den vikt som kött och chark har i KPl och om förutsättningarna enligt ovan gäller så får även denna butik nu prisnivån 0,99. Med norm som baseras justeras med butikspriser, får på butikspriser,eller samtliga butiker i detta exempel prisnivån 1,0, oavsett om Vägning görs hierarkiskt eller med fasta vikter.

Hierarkisk Vägning har en nackdel jämfört med vägning med fasta vikter. Det existerar ett sannolikhetsurval av varianter och urvalsmetoden medför ett slumpmässigt s.k. urvalsfel. I en butik med liten population av kött och charkvaror blir övertäckningen med vårt varianturval stor och de få varianterna, i exemplet den slumpmässigt valda kori den skattade prisnivån ven, ges stor vikt. Av detta följer att variansen när en butik helt saknar varianter blir stor. Ett annat problem uppstår från varuurvalet inom ett stratum.

4 Prisnivå med hjälpinformation

förutsätter för enkelhetens skull att normen är Följande framställning en med butikspriser. Vidare räknas endast prislista utan korrigering med ordinarie diskuteras att metoden priser. Mot slutet av avsnittet kan användas för andra normer och med faktiska priser.

Inför följande beteckningar:

= för varianti N; normpris

= använder eller L; pris enligt den lista som butiken huvudsakligen

säger sig följa

= butikens ordinarie pris

Bi

Antag att butikspriser Bi finns för 150 varianter, Iistpriser L; för 330 varianter och normpriser N; för alla 350 varianter.

För butikens 150 varianter är butikspriserna starkare korrelerade med Iistpriserna än med normpriserna.

Kvoterna Bi/L;

är alltså stabilare än kvoterna Bi/Ni

En metod är att prisnivån (indexen) beräknas enligt

150 330

(Z Bi/Li) (2 Li/Ni)

i I

där vikter utelämnats för att inte binda upp resonemanget kring hierarkisk Vägning eller Vägning med fasta vikter. Ett alternativ är att utnyttja hjälpinformationen gruppvis, t.ex. för de sju huvudgrupperna

7 150/7 330/7

å.” Vh (2 Bi/Li) (2 Li/Ni)

I l i

Motivet för denna senare definition är detsamma som för val av norm, d.v.s. att följsamhetskvoterna visat sig vara olika i de sju huvudgrupperna. Även här skulle man kunna korrigera Iistpriserna på samma sätt som normpriserna enligt definitionen

c) av normpris. Alla butikers listpris samt normen skulle korrigeras med samma faktorer.

När prisnivå avser ordinarie butikspriser skall naturligtvis Iistpriser och normpriser också vara de ordinarie.

När prisnivå avser faktiska butikspriser bör normen ändå vara ordinarie priser, beroende på att analysen omfattar så stora geografiska områden att flera prissättare är inblandade.

När normen skall korrigeras med butiksmedeltal av följsamhetskvoter (butikspriser mot normpriser) för grupper av varor är avsikten att normen skall bli ett genomsnitt av butikspriser så att genomsnittsbutiken får prisnivån 1.00 i slutet. Alltså skall man vid beräkningen av gruppvisa följsamhetskvoter välja faktiska butikspriser. Lika uppenbart är inte valet av listpriser för butiken som hjälpvariabel eftersom butikspriserna är faktiska och normen avser ordinarie priser. Eftersom det är färre varianter i beräkningen av butikspris genom Iistpris än vid beräkningen av Iistpris genom normpris bör man ha högre korrelation i den första beräkningen och därför välja Iistpriser som tar hänsyn till centralt styrda extrapriser.

5 Slutsats

l affärstidsutredningens prisnivåjämförelser används följande:

Butikspriser: faktiska priser

Normpriser: ordinarie listpriser enligt den vanligaste listan i

Stockholm vilka för var och en av SPK:s strata kor-

rigeras med genomsnittliga följsamhetstal mellan

faktiska butikspriser och Stockhholmslistans priser

för välsorterade butiker

Listpriser: listpriser för butiken inkl. centrala extrapriser samt

gruppvis korrigering på exakt samma sätt och med

samma faktor som för normpriser.

Utnyttjande av hjälpinformation enligt följande:

150 150 330 330

(2 Bi/ (Bi + Li/ (Bi + Lil) + Ni)/ 2 Ni/(La+ NO)

Li)/(2 (2 Li/(Li

I i i

och sammanvägning med fasta vikter. Fasta vikter kan motiveras av att listpriser och normpriser korrigerats med faktiska butikspriser så att inga skillnader längre finns mellan grupper av varor vad gäller priskvoter för butiker i genomsnitt. Fördelen ligger i mindre urvalsfel. Det finns också butiker som inte har en enda varuvariant i vissa stratum och huvudgrupper och i de fallen klarar hierarkisk vägning inte heller problemet med olika sortiment.

4 AV OCH

KON§UMENTERNAS BE__ROENDE

lNSTALLNING TILL AFFARSTIDERNA

4.1 och definitioner

lnledning

Den första delen av undersökningen av inställningen till affärstiderna gällde konsumenterna. Som nämnts i avsnitt 1.2 gavs SCB i uppdrag att undersöka vilka tider allmänheten handlar

på och vilken inställning konsumenterna har till affärernas öppethållande. Undersökningen baserades på ett urval av individer i åldern 18-74 år från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) och en stratifiering gjordes på fyra olika regioner. Urvalet omfattade ca 4 300 individer och bortfallet uppgick till drygt 20 %. Undersökningen genomfördes i maj år 1990. En utförlig beskrivning av urvalet m.m. ges i bilaga 6, teknisk rapport från SCB.

Som nämnts ovan är det individen som är urvalsenhet. En del av frågorna i undersökningen avser dock sådant som gäller hushållet, t.ex. de dagar hushållet utför huvuddelen av sina Iivsmedelsinköp, i vilken typ av butik huvuddelen av livsmedelsinköpen utförs. Eftersom det är individen (i hushållet) som är respondent, avser svaren -för de frågor som är hushållsbaserade - individer som tillhör hushåll (av en viss typ). Som en förenkling har vi dock valt att använda beteckningen hushåll, även om det egentligen skall vara individer som tillhör hushåll.

Undersökningen presenteras i tre block. Det första blocket kartlägger konsumenternas inköpsvanor. Det andra blocket belyser konsumenternas beroende eller behov av butikers öppethållande. Det tredje blocket, slutligen, gäller konsumenternas inställning till affärstiderna, framför allt avseende lagstiftning och olika effekter av öppethållandet.

När det gäller inköpsvanor har utredningen ansett det speciellt intressant att studera skillnader med avseende på -

varugrupp (dagligvaror/sâlIanköpsvaror)

-

region (se definition nedan) - bostadsområde

(se definition nedan) -

hushållstyp (ensamstående med resp utan

barn, sammanboende med resp utan barn samt pensio-

närshushåll)

-

sysselsättningsgrad (heltid/deltid) - arbetstidens ordinarie arbetstid

förläggning (t.ex. flextid, förlagd till lördag eller söndag, arbete på rullande schema)

-

tillgång till personbil - inkomst - socioekonomisk nedan).

grupp (se definition När det gäller beroendet av och inställningen till oreglerade affärstider har utredningen ansett det speciellt intressant att studera skillnader med avseende på -

region - bostadsområde -

hushållstyp -

sysselsättningsgrad - arbetstidens

förläggning - kön - ålder - inkomst - nedan)

utbildning (se definition - socioekonomisk

grupp

DEFINITIONER

Regioner ( 1, 2, 3 och 4):

region 1 -storstad Stockholm/Södertälje, Göteborg,

Malmö/Lund/Trelleborg

region 2 -mellanstad kommuner med mer än 27 000 invå-

nare inom 30 kilometers radie från

kommuncentrum samt med mer än

300 000 invånare inom 100 kilome-

ters radie från samma punkt.

Il kommuner med mer än 27 000 invåregion 3 -småstad

nare och mindre än 90 000 invånare

inom 30 kilometers radie från kom-

muncentrum samt med mindre än

300 000 invånare inom 100 kilometers radie från samma punkt.

region 4 -landsbygd kommuner med mindre än 27 000 in-

vånare inom 30 kilometers radie från

kommuncentrum. Bostadsområden (1, 2, 3, 4 och 5):

1 = tätbebyggt område med i huvudsak flerfamiljshus 2 = tätbebyggt område med blandad bebyggelse - småhus och fler-

familjshus 3 = tätbebyggt område - stadsdel eller förort - med i huvudsak en-

eller tvåfamiIshus 4 = by eller min re ort på landsbygden med i huvudsak en eller två-

familjshus 5 = ren landsbygd med högst ett fåtal hus inom synhåll.

socioekonomiska grupper ( 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7):

1 arbetare, ej facklärda (kod 11 och 12) 2 arbetare, facklärda (kod 21 och 22) 3 tjänstemän, på lägre-, på mellan-, på högre nivå samt ledande

-

befattningar (33 60) 4 egna företagare och jordbrukare 5 studerande

6 förtids- och ålderspensionärer

7 pensionärer, emarbetande, värnpliktiga, arbetslösa och andra

lnom SCB används en indelning av befolkningen i socioekonomiska grupper. Indelningen syftar i första hand till att indela den yrkesverksamma befolkningen med ledning av yrke och anställningsförhällanden.

Underlaget för klassificeringen utgörs av uppgifter om yrke och anställningsförhållanden. indelningen baseras dels på yrkets normala organisationstillhörighet, dels på yrkets normala utbildningskrav. Till huvudkategorin Arbetare förs yrken som normalt är organiserade inom LO medan övriga anställda förs till Tjänstemän.

Undergrupperna har sedan klasslficerats efter yrkets utbildningskrav. Dessa är följande:

Arbetare

Ej facklärda Yrken med krav på mindre än tvâ års utbildning efter grundskola, normalt LO-anslutna, t.ex. affärsbiträde, banarbetare, brandman, bussförare, fångvårdare, förråds- och Iagerarbetare, jordbruksarbetare, postbiträde, sjukvårdsbiträde, städare, sömmerska och truckförare. Fack/ärda Yrken med krav på två års utbildning eller mer efter grundskola, normalt LO-anslutna, t.ex. bagare, damfrisör, elektriker, mekaniker, plåtslagare, typograf och undersköterska.

Tjänstemän Lägre tjänstemän I Yrken med krav på mindre t.ex.

än två års utbildning efter grundskola, datamaskinoperatör, förskoleassistent, kontorsbiträde, telefonist och vaktmästare. Lägre tjänstemän /l Yrken med krav på två men mindre än tre års utbildning efter grundskola, t.ex. biblioteksbiträde, expeditionsförman, fastighetsförvaltare, kalkylkontorist, polis och vaktföreståndare.

Tjänstemän på meI/annivå Yrken med krav på tre men mindre än sex års utbildning efter grundskola, t.ex. ingenjör, lågstadielärare och sjuksköterska.

Högre tjänstemän Yrken med krav på minst sex års utbildning efter grundskola, t.ex. advokat, civilekonom, civilingenjör, läkare och professor. Egen företagare med aktiebolag klassificeras som anställd. Övriga företagare är uppdelade i företagare och lantbrukare.

Egna företagare och jordbrukare Som företagare räknas personer som har deklarerat på någon av rörelsebilagorna till allmänna självdeklarationen och som ej arbetat längre tid som anställd än som företagare.

Utbildningstyper ( 1, 2, 3 och 4):

= folk-, real- eller grundskola = flickskola 2-årig gymnasieskola, yrkesutbildning, folkhögskola, eller motsvarande 3-till 4-årigt gymnasium examen från universitet, högskola eller motsvarande

I det följande redovisas undersökningens resultat. Tonvikten är lagd pâ att -förutom resultaten för samtliga - redovisa skillnader bland konsumenterna enligt de olika indelningsgrunder som nämnts ovan. För en mer hänvisas till tabellbilaga 7

ingående analys av resultaten där samtliga beskrivna förhållanden finns redovisade. Till varje redovisning nedan finns en hänvisning till tabellbilagan, där uppgifter om partiellt bortfall (svarsbortfall) finns. Av denna anledning har utredningen valt att inte redovisa det partiella bortfallet för varje enskild fråga och redovisningsgrupp.

4.2 Konsumenternas lnköpsvanor 4.2.1 Inköpsvanor - livsmedel

l genomsnitt har ca 78 % av alla hushåll i riket högst 1,5 km till närmaste butik med mat och dagligvaror. l genomsnitt har ca 28 % av hushållen 250 m eller kortare väg till närmaste butik.

Diagram 4.1: Avstånd till närmaste livsmedelsbutik.

251-750 m 751-1500 rn 1501-7500 m Z501-3500 m 3,Sx< 10 km 10 km

- Närheten till närmaste där

butik är som högst i storstadsregionerna, ca 84 % av hushållen har högst 1,5 km till närmaste butik. På landsbygden däremot har ca 64 % av hushållen högst 1,5 km till närmaste butik. l storstad har ca 34 % av hushållen 250 m eller mindre till närmaste butik jämfört med landsbygd, där ca 19 % av hushållen har 250 m eller mindre till närmaste dagligvarubutik (tabell 1).

l genomsnitt handlar ca 56 % oftast i butiken närmast bostaden.

- l storstad är konsumenterna mindre mot närmaste butik

köptrogna än vad konsumenterna är. I storstäderna handlar

på landsbygd

drygt 50 % av konsumenterna oftast i butiken närmast bostaden jämfört med ca 66 % av konsumenterna på landsbygden

(tabell 1).

- Bland de olika hushållstyperna som är mest

är det pensionärerna köptrogna mot närmaste butik. I genomsnitt

ca 61 % av pensionärerna handlar oftast i butiken närmast bostaden

jämfört med övriga hushållstyper, där i genomsnitt mellan 45 och 58 % handlar mat och andra dagligvaror l butiken närmast bostaden (tabell 2).

l genomsnitt handlar ca 42 % av hushållen 1-2 gånger per vecka, ca 41 % 3-4 gånger per vecka och ca 13 % mer än 4

gånger per vecka.

- l hushåll med endast en vuxen och i pensionärshushåll handlar ca hälften av hushållen 1-2 gånger

per vecka jämfört med övriga hushållstyper, där mellan 33 och 47 % handlar 1 -2 gånger I

per vecka. hushåll med barn handlar ca 19 % mer än 4

gånger per vecka till skill-

där mellan 8 och 11 % handlar mer än nad från övriga hushållstyper, 4 gånger per vecka (tabell 2).

Diagram 4.2: Frekvensen av dagligvaruinköp bland olika hushushållstyper.

lill] 4ggr/vecka D 3-4 ggr/vecka I 1-2 ggr/vecka

Ensamsl. utan bam Sambo utan bam Hushåll med barn Pcnsionärshushåll

visar vidare att i genomsnitt brukar ca 37 % av hus- Undersökningen hållen oftast handla mat och andra dagligvaror i samma affär, ca 31 % handlar i två olika affärer, ca 21 % i tre affärer och ca 10 % i fler än tre affärer.

handlar ca 31 % av hushållen oftast i samma af- - l storstadsregioner fär jämfört med ca 45 % av hushållen på landsbygden (tabell 3).

- Av de hushåll som oftast handlar i en och samma affär -eller i ge-

ca 37 % av hushållen - respondenten fått välja nomsnitt uppger (då

samtidigt) ca upp till tre olika alternativ

* 57 % att en huvudorsak till detta är butikens närhet till bostaden, * 38 % att huvudorsaken är att affären är välsorterad livsmedel

på

och * 24 % att huvudorsaken är att affären har bra kvalité färskva-

på

ror. Se tabell 5 i tabellbilagan.

- Det är företrädesvis i storstadsregionerna som hushållen gör sina inköp av livsmedel i fler än tre affärer, ca 13 % jämfört med ca 5 % av hushållen på landsbygden (tabell 3).

- Det är främst hushåll, som har sin bostad belägen itätbebyggt område med i huvudsak i

flerfamiljshus, som gör sina livsmedelsinköp

fler än tre affärer, eller ca 17 %, jämfört med hushåll boende i övriga bostadsområden, där mellan 3 och 9 % gör sina livsmedelsinköp i fler än tre affärer (tabell 4). Huvuddelen av hushållens livsmedelsinköp görs i genomsnitt av

*

71 % i en livsmedelsbutik (Konsum, ICA, Favör, Vivo etc),

* 12 %

i en stormarknad,

*

6 % i ett varuhus och

*

3 % i en service-/jourbutik.

l genomsnitt gör inget hushåll huvuddelen av sina livsmedelsinköp i en trafikbutik, dvs mindre livsmedelsbutik i anslutning till bensinstation.

- l småstad och på landsbygd gör i genomsnitt ca 83 % av hushållen huvuddelen av sina livsmedelsinköp i en livsmedelsbutik. l storoch mellanstad är andelen hushåll som gör huvuddelen av sina livsmedelsinköp i en livsmedelsbutik lägre, eller ca 72 resp. 68 %. Skillnaden har sin förklaring i tillgången på stormarknader. l stor- och mellanstad uppgår andelen hushåll som gör huvuddelen av sina livsmedelsinköp i en stormarknad till i genomsnitt ca 14 % jämfört med småstad och landsbygd, där andelen uppgår till i genomsnitt ca 1 % (tabell 15).

- Hushåll med tillgång till bil utnyttjar stormarknader för huvuddelen av sina livsmedelsinköp i större utsträckning, eller i genomsnitt ca 13 %, än hushåll utan bil, där i genomsnitt ca 3 % gör huvuddelen av sina livsmedelsinköp i stormarknader(tabell 17).

- I hushåll utan tillgång till bil utnyttjar i genomsnitt ca 14 % service- /jourbutiker för huvuddelen av sina livsmedelsinköp jämfört med hushåll med tillgång till bil, där i genomsnitt ca 2 % gör huvuddelen av sina livsmedelsinköp i service-/jourbutiker (tabell 17).

I genomsnitt brukar ca 60 % av hushållen färdas med bil till och från den butik som hushållet handlar merparten av sina livsmedel i. Ca 19 % går till butiken, ca 7 % cyklar till butiken och ett fåtal, eller ca 3 %, åker med kollektivt färdmedel till och från butiken.

Diagram 4.3: Färdsätt till och från den butik som hushållet handlar merparten av sina livsmedel l.

I Bil E] Gå Kollcktivt E Cykel,mopedcl. MC Annat å Svarsbortfall

När det gäller de tider och dagar konsumenterna brukar besöka olika butikstyper belyser nedanstående tabell 4.1 undersökningens resultat. Tabell 4.1 Tider och dagar då konsumenter l riket brukar besöka olika butikstyper. Genomsnitt l procent. Aldrig Vardag Vardag Vardag eller dagtid mellan efter mycket kl 18-20 kl 20 sällan

Regionala skillnader och skillnader mellan de bostadsområden man bor i vad gäller de tider och dagar konsumenterna brukar besöka olika butikstyper:

- I storstadsregioner besöks service-/jourbutiker på vardagar efter kl 20, på lördagar efter kl 15 och på söndagar i väsentligt större utsträckning än i övriga regioner. I storstad brukar i genomsnitt ca 16 % av konsumenterna besöka servioe-/jourbutiker vardagar efter kl 20 mot ca 4 % på landsbygd. På lördagar efter kl 15 brukar i genomsnitt ca 18 % av konsumenterna i storstad besöka service- /jourbutiker i jämförelse med 7 % av konsumenterna landsbygd.

på

På söndagar brukar i genomsnitt 21 % av konsumenterna i storstad besöka service-/jourbutiker mot 10 % på landsbygd (tabell 6a).

- Av de konsumenter, som har sin bostad i tätbebyggt område med i huvudsak flerfamiljshus, brukar ca 17 % av konsumenterna besöka service-/jourbutiker vardagar efter kl 20, jämfört med ca 6 % av konsumenterna som bor i tätbebyggt område med i huvudsak en- och

tvåfamiljshus (tabell 9a).

- På landsbygden brukar konsumenterna besöka trafikbutiker lör-

på

dagar efter kl 15 och på söndagar i större utsträckning än i övriga regioner. Ca 10 % av konsumenterna på landsbygd brukar besöka trafikbutiker på lördagar efter kl 15 mot ca 7 % av konsumenterna i storstad. Ca 16 % av konsumenterna brukar besöka på landsbygd trafikbutiker på söndagar i jämförelse med ca 9 % i storstad (tabell 6b).

- l storstad brukar ca 66 % av konsumenterna besöka livsmedelsbutiker på vardagar (dagtid) mot ca 81 % av konsumenterna

på

landsbygd (tabell 6c).

- Ca 34 % av konsumenterna i storstad brukar besöka livsmedelsbutiker på vardagar mellan kl 18-20 mot ca 14 % av konsumenterna

pâ landsbygd (tabell 6c).

- I stor- och småstad brukar ca 4 % av konsumenterna besöka livsmedelsbutiker efter kl 20 ijämförelse med 1 % av konsumenterna

på

landsbygd (tabell 6c).

- På lördagar efter kl 15 brukar ca 10 % av konsumenterna i storstad besöka livsmedelsbutiker i jämförelse med ca 4 % av konsumenterna

på landsbygd (tabell 6c).

- På söndagar brukar ca 21 % av konsumenterna i storstad besöka livsmedelsbutiker mot ca 9 % av konsumenterna

på landsbygd

(tabell 6c).

Diagram 4.4 Andelen konsumenter i olika regioner som brukar besöka livs-

medelsbutiker på söndagar (inkl. ungefärliga 95-procentiga

konfidensintervall).

. 95%konfidensinfervall Konsumenter

ett intervallsommed95%sannolikhet

täckerdetfaktiskavärdeti populationen—-—

- Det är företrädesvis konsumenter boende i tätbebyggt område med i huvudsak flerfamiljshus som på söndagar brukar besöka livsmedelsbutiker, ca 22 % jämfört med ca 14 % av konsumenterna boende i tätbebyggt område med i huvudsak en- eller tvåfamiljshus (tabell 9c).

- Ca 63 % av konsumenterna i småstad och på landsbygd brukar aldrig eller mycket sällan besöka en stormarknad (tabell 6d).

- Ca 51 % av konsumenterna boende i tätbebyggt område med flerfamiljshus brukar aldrig eller mycket sällan besöka en stormarknad,

med ca 37 % av konsumenterna boende i tätbebyggt område jämfört med blandad bebyggelse - småhus och flerfamiljshus (tabell 9d).

- Ca 10 % av konsumenterna i stor- och mellanstad brukar besöka en stormarknad på söndagar, jämfört med ca 2 % av konsumenterna i småstad och på landsbygd (tabell 6d).

- Det är företrädesvis konsumenter boende i tätbebyggt område med blandad som söndagar brukar besöka en stormark-

bebyggelse på nad, eller i genomsnitt ca 13 % (tabell 9d).

Skil/naderi uppfattning dels bland konsumenter tillhörande olika hushå/Istyper, dels bland konsumenter med olika sysselsättningsgrad vad gäller de tider och dagar då man brukar besöka olika butikstyper:

- Ensamstående med resp. utan barn brukar utnyttja service-/jourbutiker på vardagar mellan efter kl 18-20, vardagar kl 20, lördagar dagtid och efter kl 15 samt på söndagar mer än någon annan

hushållstyp

(tabell 7a).

- Ca 82 % av pensionärerna (förtids- och brukar

ålderspensionärer)

besöka livsmedelsbutiker på vardagar, dagtid. I övriga hushållstyper brukar mellan 64 och 71 % av konsumenterna besöka livsmedelsbutiker på vardagar, dagtid (tabell 7c).

- På söndagar brukar hushåll med barn under 6 år besöka livsmedelsbutiker i större utsträckning, eller i genomsnitt ca 27 %, än hushåll utan barn (tabell 7c).

Diagram 4.5 Andelen konsumenter bland olika hushållstyper som brukar besöka söndagsöppna livsmedelsbutiker (inkl. ungefärliga 95-

procentiga konfidensintervall).

I 95%konfidensintcrvall Hushållstyp

Ensamst.utanbarn Sammanboendeutan Hushållmbarni åldern Pensionärshushåll barn 0-6år

- Över 50 % av de ensamstående hushållen, med utan resp. barn, brukar aldrig eller mycket sällan besöka en stormarknad (tabell 7d och d’).

tillhörande hushåll där alla arbetar hel- - När det gäller konsumenter, dessa i större utsträckning än konsumenter, tillhörande tid, brukar hushåll arbetar deltid, besöka livsmedelsbutiker, där minst en person stormarknader och varuhus under vardagar mellan kl 18-20, vardagar efter kl 20, lördagar efter kl 15 och på söndagar (se tabell 8a 8e).

Vad gäller de dagar huvuddelen av livsmedelsinköpen äger rum, så uppger i genomsnitt ca

* 33 % fredagar, att inköpen äger rum på

* 16 % torsdagar, att inköpen äger rum på

* 10 % lördagar, att inköpen äger rum på

* 9 % måndagar, att inköpen äger rum på

* 6 % att inköpen äger rum på onsdagar,

* 5 % tisdagar och att inköpen äger rum på

* 2 % att inköpen äger rum på söndagar. ca 20 % av konsumenterna vet inte när huvuddelen av

l e_noms_nitt

in open ager rum.

- Vissa skillnader föreligger mellan olika hushållstyper, t ex att pensionärer är den grupp som utnyttjar söndagar minst för inköp av huvuddelen av sina livsmedel. Detta resultat baseras dock på så få observationer i urvalet att stor osäkerhet råder (tabell 10a och b).

från genomsnittet föreligger när det gäller skill- Inga större awikelser nader mellan olika socioekonomiska Följande kan dock nogrupper. teras:

awiker de facklärda arbetarna och - När det gäller Iördagsinköpen I gruppen facklärda arbetare tjänstemännen mest från genomsnittet. ca 7 % huvuddelen av sina livsmedelsinköp på lör-

gör i genomsnitt

med gruppen tjänstemän, där i genomsnitt ca 14 % gör dagar jämfört huvuddelen av sina livsmedelsinköp på lördagar (tabell 10c).

Huruvida hushållen har regelbundna inköpsvanor eller e] när det gäl- /er Iivsmedel kan föl/ande konstateras:

l handlar ca 48 % av hushållen livsmedel på regelbundna

genomsnitt

tider medan ca 47 % inte har några regelbundna inköpsvanor.

- Det är framför allt hushåll med endast en vuxen (ensamstående utan barn och ensamstående som inte har några regelbundna

pensionär)

eller i genomsnitt ca 58 % av hushållen (tabell 11). inköpsvanor,

- I hushåll med barn har en övervägande inandel regelbundna köpsvanor, nämligen i genomsnitt ca 55 % (tabell 11). 4.2.2 Inköpsvanor - möbler och kläder

l genomsnitt besöker ca 65 % av konsumenterna möbelaffärer för att jämföra varor och priser eller för att handla möbler högst en om

gång

året. Ca 21 % av konsumenterna besöker möbelbutiker minst en gång i halvåret, 6 % minst en gång varannan månad och 4 % minst en gång i månaden eller oftare.

Diagram 4.6 Frekvensen av konsumenternas besök l möbelaffârer.

I Högst 1 ggr/år D Minst 1 ggr/halvår 21 E Minst 1 ggr/varannan mån. E Minst 1 ggr/mån. Svarsbonfall

I genomsnitt besöker ca 47 % av konsumenterna klädbutiker för att jämföra varor och priser eller för att handla kläder högst en var-

gång

annan månad. Ca 19 % av konsumenterna besöker klädbutiker minst en gång varannan månad, 22 % minst en

gång i månaden, 6 % minst

en gång var 14:e dag och 4 % minst en i veckan.

gång

Diagram 4.7: Frekvensen av konsumenternas besök i klädbutiker.

I Högst 1 ggr/varannan mån. D Minst 1 ggr/varannan mån. 47 Minst 1 ggr/mån. E Minst 1ggr/varannan vecka Minst 1 ggr/vecka E Svarsbortfall

brukar besöka mö- När det gäller de tider och dagar konsumenterna bel- och klädbutiker belyser nedanstående tabell 4.2 undersökningens resultat.

Tabell 4.2 Tider och dagar då konsumenterna I riket brukar besöka butiker för ett Jämföra varor och priser eller för att handla möbler resp. kläder. Genomsnitt l procent.

Möbler Kläder

lngen speciell tid 62 44 eller dag 7 31 Vardagar före kl 18 Vardagar mellan 4 4 kl 18 och 20 0 0 Vardagar efter kl 20 19 24 Lördagar före kl 15 3 1 Lördagar efter kl 15 8 4 Söndagar

En övervägande andel av konsumenterna anger att det inte är någon besöka möbel- resp. speciell dag eller speciell tid som de brukar klädbutiker.

många konsumenter be- - När det gäller möbler brukar nästan lika söka möbelbutiker före kl 18 som på söndagar, eller i på vardagar genomsnitt ca 7 resp. 8 %.

- Hushåll med två vuxna utan barn är den typ av hushåll som främst brukar besöka möbelbutiker söndagar, eller i genomsnitt ca 14 %.

på

Också hushåll med två vuxna och med barn brukar oftare besöka möbelbutiker söndagar än andra hushållstyper, eller i genomsnitt

på

ca 10 %. brukar sällan besöka möbelbutiker på

Övriga hushållstyper

söndagar, eller i genomsnitt mellan 0 och 4 % (tabell 27).

konsumenter be- - När det gäller kläder brukar ungefär lika många söka klädbutiker på vardagar mellan kl 18 och 20 som på söndagar, eller i genomsnitt ca 4 % (tabell 29).

4.2.3 Inköpsvanor på söndagar

Andelen konsumenter, som under en given söndag besökt en eller flera olika butiker, uppgår till i genomsnitt ca 34 %. Av dessa besökte

* och dagligvaror, 86 % en butik som säljer livsmedel * 8 % en butik som säljer kläder eller skor,

*

4 % en butik som säljer möbler och *

17 % en butik som säljer andra typer av varor.

- l storstad besökte ca 43 % av konsumenterna en eller flera olika butiker under en given söndag jämfört med ca 24 % av konsumenterna pâ landsbygd (tabell 66).

- Ca 43 % av de ensamstående utan barn och ca 39 % av hushållen med barn under 6 år besökte en eller flera olika butiker under en given söndag jâmfört med ca 21 % av pensionärerna (tabell 68a och b).

-

Inga större skillnader föreligger, vad gäller besök av en eller flera olika butiker under en given söndag, mellan de konsumenter som har en anställning och genomsnittet för samtliga konsumenter. Den grupp bland de anställda som mest awiker från genomsnittet är de anställda som har s.k. flextid, där i genomsnitt ca 40 % besökte en eller flera olika butiker en given söndag (tabell 67a-c).

- En viss skillnad mellan arbetare och tjänstemän föreligger när det gäller besök av en eller flera olika butiker under en given söndag. I genomsnitt besökte ca 33 % av arbetarna en eller flera olika butiker en given söndag jämfört med ca 40 % av tjänstemännen. De studerande var den grupp som i störst utsträckning besökte en eller flera olika butiker

en given söndag, nämligen 59 % (tabell 680).

Av de konsumenter som besökte en eller flera olika butiker under en given söndag, eller i genomsnitt ca 34 % av konsumenterna, var kompletteringsköp den viktigaste orsaken, eller för ca 52 % av konsumenterna. l genomsnitt uppgav ca 9 % att de inte haft möjlighet att handla tidigare i veckan, ca 6 % att man brukar handla

på söndagar och ca 5 % att man fått oväntade gäster.

Diagram 4.8: Orsaker till konsumenternas butiksbesök en viss given söndag.

Jämförakvalite0 priserför olika j

i varor Kommaut ochträffafolk Uunyttj. specialpriseroch/eller andraerbjudanden Fickoväntadegäster . t Brukarhandlapåsöndagar

Ej möjl.handlatidigarei veckan Annan,ej angivenorsak

Andel Komplctlcringsköp Kgnsunjçmcr

l genomsnitt upplever ca 18 % av konsumenterna i åldern 18-74 år att servicenivån i stormarknader är annorlunda på söndagar jämfört med andra dagar. Ca 14 % tycker inte att servicenivån är annorlunda medan ca 65 % inte har någon åsikt.

- Av de konsumenter som tycker att servicenivån i stormarknader är annorlunda söndagar jämfört med andra dagar - i genomsnitt ca

på

18 % - anser ca

*

77 % att tillgången på personal är sämre,

*

70 % att bemanningen av fisk-, kött-, chark och ostdiskarna

är sämre,

*

61 % att färskvarusortimentet är sämre,

*

46 % att personalens rutin och kunnighet är sämre och

* 30 % är bättre.

att framkomligheten Se tabell 21 i tabellbilagan.

I genomsnitt upplever ca 31 % av konsumenterna i åldern 18-74 år att servicenivån i Iivsmedelsbutiker och varuhus är annorlunda pâ söndagar jämfört med andra dagar. Ca 23 % tycker inte att servicenivån är annorlunda medan ca 42 % inte har någon åsikt.

- Av de konsumenter som tycker att servicenivån är annorlunda i livsmedelsbutiker och varuhus på söndagar jämfört med andra dagar - i genomsnitt ca 31 % - anser ca

*

75 % att bemanningen av fisk-, kött-, chark och ostdiskarna är

sämre, *

74 % att tillgången på personal är sämre,

*

67 % att färskvarusortimentet är sämre,

*

36 % att personalens rutin och kunnighet är sämre och

*

32 % att framkomligheten i butiken är bättre. Se tabell 25 i tabellbilagan.

4.3 Konsumenternas beroende av atfärstiderna

4.3.1 Beroendet av butikers öppethållande

Når det gäller de tider och dagar konsumenterna tycker det är viktigt att olika butikstyper âr öppna belyser nedanstående tabell 4.3 undersökningens resultat. Av tabell 4.3 framgår också hur stor andel av konsumenterna som inte tycker det är viktigt att olika butikstyper är öppna vid någon av de tidpunkter som redovisas. Tabell 4.3 Tider och dagar då konsumenterna i riket tycker det är viktigt

resp. inte viktigt att olika butikstyper år öppna, genomsnitt i

procent.

Vardag Vardag Lördag Söndag Inte

När det gäller trafikbutiker och varuhus tycker i genomsnitt mer än hälften av alla konsumenter att det inte är viktigt med kvällsöppet, lördagsöppet efter kl 15 och söndagsöppet.

För jämförbarhetens skull redovisas tabell 4.1, dvs den tabell som visar vilka tider och dagar konsumenterna brukar besöka olika butikstyper, i ett koncentrat (tabell 4.3.1).

Tabell 4.3.1 Tider och dagar då konsumenterna i riket brukar besöka olika

butikstyper, genomsnitt i procent.

Skillnaden mellan de tider och dagar konsumenterna angett det som viktigt att olika butikstyper är öppna och de tider och dagar då konsumenterna angett att de brukar besöka olika butikstyper är märkbart stor.

- Skillnaden, när det gäller typ av butik, är störst för service- och trafikbutiker. När det gäller livsmedelsbutiker är skillnaden mellan när konsumenterna tycker det är viktigt att butiker är öppna och när man brukar besöka butiker som minst.

- Skillnaden mellan de tider konsumenterna tycker det är viktigt att butiker är öppna och de tider man brukar besöka butiker är som störst på vardagar mellan kl 18 och 20.

Skillnaderi uppfattning bland konsumenter i olika regioner, tillhörande olika hushållstyper resp. olika socioekonomiska grupper vad gäller vilka tider och dagar man anser det viktigt att olika typer av butiker är öppna:

- Andelen konsumenter, som tycker det är viktigt att olika butikstyper är öppna på vardagar efter kl 18, lördagar efter kl 15 och på söndagar, är generellt högre i storstadsregionerna än i övriga regioner (se tabell 56a-e).

Diagram 4.9: Andelen konsumenter i olika regioner som tycker det är viktigt

att olika butikstyper är öppna på söndagar.

I Region] E Rcgion2 Region} ä Rcgion4

Service/jourbutik Trafikbulik Livsmcdelsbutik Stonnarknad Varuhus

- Mer än hälften av konsumenterna på landsbygden tycker inte det är viktigt att de olika butikstyperna är öppna på vardagar efter kl 18, lördagar efter kl 15 och på söndagar (se tabell 56a-e).

- l gruppen ensamstående hushåll (med eller utan barn) tycker fler konsumenter det är viktigt att olika butikstyper är öppna

på vardagar efter kl 20, lördagar efter kl 15 och på söndagar, än vad konsumenter i övriga hushållstyper tycker (tabell 60a-e).

- I genomsnitt tycker ca 65 % av pensionärerna att det inte är viktigt att de olika butikstyperna är öppna på vardagar efter kl 18, lördagar efter kl 15 och på söndagar jämfört med de ensamstående, där i genomsnitt ca 35 % är av samma åsikt (tabell 60a-e). - Det är de studerande som i störst utsträckning tycker det är viktigt att olika butikstyper är öppna på vardagar efter kl 20, på lördagar efter kl 15 och på söndagar (tabell 58a-e).

- En större andel tjänstemän än arbetare tycker det är viktigt att olika butikstyper är öppna på vardagar efter kl 18, lördagar efter kl 15 och på söndagar (tabell 58a-e).

När det gäller de tider och dagar konsumenter, som har en anställning - vilka utgör ca 66 % av alla konsumenter i riket i åldern 18-74 år tycker det är viktigt att olika butikstyper är öppna belyser nedanstående tabell 4.3.2 undersökningens resultat.

Tabell 4.3.2 Tider och dagar då anställda I riket tycker det är viktigt resp. inte

viktigt att olika butikstyper är öppna, genomsnitt i procent.

Vardag Lördag Söndag lnte

Vardag

Service-/jourbutik

32 25 35 36 47 Trafikbutik

I Iikhet med vad konsumenter i allmänhet anser så tycker även de anställda att det är mindre med Kvällsöppet, lördagsöppet efter kl.

viktigt

för trafikbutiker och varuhus än för övriga bu- 15 och Söndagsöppet tikstyper.

- Som framgår är andelen bland de anställda, som tycker det är viktigt att olika butiker mellan kl 18-20, vardagar efter

är öppna på vardagar kl 20, lördagar efter kl 15 och på söndagar, något högre än för genomsnittet för konsumenterna i riket.

- Skillnaden mellan de anställdas uppfattning när det är viktigt att olika

och uppfattningen bland konsumenter i allmänbutikstyper är öppna het är som störst på vardagar mellan kl

när det gäller öppethållandet

18-20 i livsmedelsbutiker, stormarknader och varuhus. Se vidare tabell 56a, a, a”’ - 56e’, e, e’ i tabellbilagan.

i riket anser det När det gäller de tider och dagar då konsumenterna

att kunna nedanstående tabell viktigt köpa olika typer av varor belyser

resultat. Av tabell 4.4 framgår också hur stor 4.4 undersökningens andel av konsumenterna som inte anser det viktigt att kunna köpa

av varor vid av de tidpunkter som redovisas. olika typer någon

Tabell 4.4 Tider och dagar då konsumenterna

i riket anser det viktigt resp.

inte viktigt att kunna köpa vissa varor, genomsnitt l procent.

Vardag Vardag Lördag Söndag inte

mellan efter efter vik-

kl 18-20 kl 20 kl 15 tigt

Livsmedel och dagligvaror 60 12 21 24 32

Tidningar, tobak och godis 38 18 27 31 46

Bröd och kondl-

I genomsnitt anser mer än hälften av alla konsumenter att det inte är viktigt att kunna köpa bröd och konditorivaror, kläder

och skor, blommor, möbler, järn- och byggvaror samt radio och TV vid någon av de tidpunkter som redovisas i tabell 4.4.

- Andelen konsumenter, som anser

det viktigt att kunna köpa vissa varor på vardagar efter kl 18, lördagar efter kl 15 och är

på söndagar, generellt högre i storstadsregionerna än i övriga regioner (tabell 52ah).

- Det är de ensamstående som l

skiljer sig från övriga hushållstyper. denna grupp anser man att

i högre utsträckning än i övriga grupper det är viktigt att kunna köpa ovan angivna varor på vardagar efter kl 18, på lördagar efter kl 15 och på söndagar

(tabell 55a-h).

Andelen konsumenter bland olika hushållslyper som anser det Diagram 4.10 viktigt att kunna köpa livsmedel och dagligvaror på vardagar efter kl 1a, på lördagar efter kl 15 samt på söndagar.

I Ensamstående D Sammanbocnde Pcnsionärshush.

Vard.efter20 lördag efter15

mellan de olika socioekonomiska grupperna fram- - Vid en jämförelse det att det är som är mest beroende av att kunna

går tjänstemännen

vissa varor vardagar mellan kl 18-20 (tabell 53a-h). köpa på

mer beroende av att kunna köpa vissa varor - Tjänstemän år generellt efter efter kl 15 och på söndagar än arpå vardagar kl 18, lördagar betare (tabell 53a—h).

- Det är de studerande som har störst behov av Söndagsöppet för att kunna köpa vissa varor (tabell 53a-h).

och som i störst ut-

- Det är företagare, jordbrukare pensionärer

inte anser köpa vissa varor på sträckning det vara viktigt att kunna efter kl 15 och söndagar (tabell 53avardagar efter kl 18, lördagar på h).

- Skillnader mellan anställda och konsumenter i allmäni uppfattning, man anser det viktigt att kunna het, vad gäller vilka tider och dagar vissa är liten. Den största skillnaden i uppfattning kan köpa varor, noteras för varugruppen livsmedel och dagligvaror, där i genomsnitt anser att kunna handla på vardaca 67 % av de anställda det viktigt kl 18-20, mot i ca 60 % av samtliga konsu-

gar mellan genomsnitt

menter (tabell 52a’-a” - 52h‘-h”‘).

4.3.2 Beroendet av söndagsöppna butiker

Av de konsumenter som anser att butiker i allmänhet skall vara öppna minst någon söndag per år - dvs. öppna varje eller varannan söndag eller någon enstaka söndag per år - eller i genomsnitt ca 54 % av samtliga individer i riket i åldern 18-74 år, så anser ca *

47 % det mycket eller ganska angeläget att butikerna är öppna på söndagar, vilket motsvarar ca 25 % av alla individer, och

*

46 % det inte speciellt eller inte alls angeläget att butikerna är öppna på söndagar, vilket motsvarar ca 25 % av alla inidivider i riket.

Ca 3 % har ingen uppfattning i frågan om hur angeläget det är med söndagsöppna butiker.

Av avsnitt 4.4.2 nedan framgår att ca 43 % av samtliga individer i riket i åldern 18-74 år anser att butiker aldrig skall vara öppna på söndagar.

Hur pass angeläget det är för de konsumenter som anser att butiker skall vara öppna minst någon söndag per år - eller för 54 % av samtliga individer - med avseende på olika studerade faktorer, framgår att

- av de konsumenter som bor i storstad anser ca 54 % att det är mycket eller ganska angeläget att butikerna är öppna minst någon söndag per år mot ca 37 % boende på landsbygd (tabell 39). - i tätbebyggt område med i huvudsak flerfamiljshus och på ren landsbygd med högst ett fåtal hus inom synhåll anser ca 55 resp. 52 % att det är mycket eller ganska angeläget att butikerna är öppna minst någon söndag per år (tabell 40).

- i orter med i huvudsak en- och tvåfamiljshus (tätort och mindre ort) tycker över hälften, 57 % resp. 51 %, att det inte är speciellt eller inte alls angeläget att butikerna är öppna på söndagar (tabell 40).

- i ensamstående hushåll tycker fler, eller i genomsnitt ca 61 %, att det är mycket eller ganska angeläget att butikerna är öppna minst någon söndag per år, än i hushåll med två vuxna, eller i genomsnitt ca 47 % (tabell 42a). - i hushåll med barn under 6 år anser i genomsnitt ca 58 % att det är mycket eller ganska angeläget att butikerna är öppna minst någon söndag per år. I denna grupp är det konsumenter, tillhörande hushåll

där minst en person har deltidsarbete, som i störst utsträckning anser det mycket eller ganska angeläget med söndagsöppna butiker, eller i genomsnitt ca 63 % mot ca 52 % bland konsumenter tillhörande hushåll där alla har heltidsarbete (tabell 42b och 43).

- män är generellt mer angelägna att butikerna skall vara öppna minst någon söndag per år än kvinnor. Bland männen tycker i genomsnitt ca 50 % att det är mycket eller ganska angeläget att butikerna är öppna minst någon söndag per år mot ca 45 % bland kvinnorna (tabell 41 a).

- män i åldersgruppen 25-34 år är mest angelägna att butikerna skall vara öppna på söndagar, nämligen ca 64 %. Detta kan jämföras med uppfattningen bland män i åldersgruppen 55-64 år, där ca 30 % tycker det är mycket eller ganska angeläget med söndagsöppna butiker (tabell 41a).

- det är kvinnor i åldersgruppen 18-24 år som är mest angelägna att butikerna skall vara öppna på söndagar, nämligen 66 %. Detta kan jämföras med uppfattningen bland kvinnor i åldersgruppen 55-64 år, där ca 30 % tycker det är mycket eller ganska angeläget med söndagsöppna butiker (tabell 41a).

- bland såväl män som kvinnor i åldersgrupperna från 35 år och uppåt är det fler, som anser det inte speciellt eller inte alls angeläget med söndagsöppna butiker, än som anser det mycket eller ganska angeläget (tabell 41 b).

-ju fler dagligvaruinköp per vecka man gör, desto angelâgnare tycker man det är med söndagsöppna butiker. Bland de hushåll som handlar 1-2 gånger per vecka tycker i genomsnitt ca 45 % att det är mycket eller ganska angeläget att butikerna är öppna minst någon söndag per år. Bland de hushåll som handlar dagligvaror 7 eller fler gånger per vecka tycker i genomsnitt ca 82 % att det är mycket eller ganska angeläget med söndagsöppna butiker (tabell 45).

-ju högre inkomst hushållen disponerar över, desto mindre angeläget tycker man det är med söndagsöppna butiker. Bland de hushåll som har en sammanlagd månatlig inkomst överstigande 23 000 kr. tycker i genomsnitt ca 52 % att det inte är speciellt eller inte alls angeläget med söndagsöppna butiker. Bland hushåll som har en sammanlagd månatlig inkomst på högst 8 000 kr. tycker i genomsnitt ca 28 % att det inte är speciellt eller inte alls angeläget med söndagsöppna butiker (tabell 46).

-ju högre utbildning konsumenterna har, desto angelägnare tycker man det är med söndagsöppna butiker. Bland konsumenter med utbildning från minst 2-årig gymnasieskola, tycker i genomsnitt ca 56 % att det är mycket eller ganska angeläget med söndagsöppna butiker, vilket kan jämföras med konsumenter med utbildning från folk-, realeller grundskola, där i genomsnitt ca 34 % tycker att det är mycket eller ganska angeläget att butikerna är öppna minst någon söndag per år (tabell 49).

- av de ej facklärda arbetarna och tjänstemännen tycker ca 46 resp. 48 % att det är mycket eller ganska angeläget att butikerna är öppna minst någon söndag per år mot ca 55 % av de facklärda arbetarna (tabell 48).

- det är i gruppen studerande som flest anser det mycket eller ganska angeläget med söndagsöppna butiker, eller i genomsnitt ca 57 % (tabell 48).

Beroendet av söndagsöppna butiker bland konsumenter som är anställda:

Av de konsumenter som har någon typ av anställning och som anser att butiker i allmänhet -

skall vara öppna minst någon söndag per år dvs. öppna varje eller varannan söndag eller någon enstaka söndag per år - eller i genomsnitt ca 60 % av alla anställda, så anser ca

*

48 % det mycket eller ganska angeläget att butikerna är öppna

på söndagar, vilket motsvarar ca 29 % av alla anställda,

och

*

46 % det inte speciellt eller inte alls angeläget att butikerna är öppna på söndagar, vilket motsvarar ca 28 % av alla anställda.

Ca 3 % av de anställda har ingen uppfattning i frågan om hur angeläget det är med söndagsöppna butiker.

Som framgår awiker angelägenhetsgraden bland konsumenter som är anställda inte nämnvärt från genomsnittet för samtliga konsumenter. Skillnaderna framgår dock tydligare när man studerar skillnader med avseende på arbetstidens förläggning.

- Bland anställda med sk flextid, vilka utgör ca 28 % av alla anställda, anser ca 44 % att det är mycket eller ganska angeläget att butikerna är öppna minst någon söndag per år. Ca 48 % anser det inte speciellt eller inte alls angeläget med söndagsöppna butiker (tabell 40).

- Bland anställda med ordinarie arbetstid, som till någon del ligger förlagd till lördag eller söndag, vilka utgör ca 27 % av alla anställda, anser ca 52 % att det är mycket eller ganska angeläget att butikerna är öppna minst någon söndag per år. Ca 40 % anser det inte speciellt eller inte alls angeläget med söndagsöppna butiker (tabell 40).

- Bland anställda med arbetstider som varierar från vecka till vecka (arbete rullande schema), vilka utgör ca 29 % av alla anställda, an-

på

att butikerna är ser ca 48 % att det är mycket eller ganska angeläget öppna minst någon söndag per år. Ca 41 % anser det inte speciellt eller inte alls angeläget med söndagsöppna butiker (tabell 40).

Behovet av att kunna köpa vissa varor på söndagar varierar för olika hushåll. Av nedanstående tabell 4.6 framgår i vilken utsträckning man upplever någon typ av problem - om det skulle ha varit stängt på

- när det gäller att kunna köpa söndagar resp. inga eller små problem vissa varor på söndagar.

Tabell 4.6 Andelen hushåll som upplever någon typ av problem resp. inga

eller små problem när det gäller att kunna köpa vissa varor på söndagar. Genomsnitt i procent.

Stora Vissa Sza Inga Inga Sza inga

problem problem någon större problem eller

typ av problem alls små

problem problem

Tidningar, tobak och godis 6 15 21 18 55 73 Livsmedel och dagligvaror 4 15 19 23 54 77 Blommor 2 14 16 1 7 60 77 Bröd och konditorlvaror 2 8 10 20 64 84 Kläder och skor 1 6 7 11 76 87 Möbler 1 5 6 9 78 87 Järn- och byggvaror 1 4 5 10 78 88 Radio och TV 1 2 3 9 82 91

- Problemen att inte kunna köpa olika typer av varor på söndagar upplevs som störst i storstadsregionerna och som minst på landsbygden. Detta gäller genomgående för alla ovan nämnda typer av varor (tabell 61a-h).

- Problemen att inte kunna köpa olika typer av varor

på söndagar upplevs som störst bland de ensamstående hushållen utan barn och som minst bland pensionärerna (tabell 63a-h och 63a-h).

- Ju fler dagligvaruinköp per vecka man gör, desto större problem skulle det innebära om butiker som säljer dagligvaror skulle ha stängt på söndagar. För i genomsnitt ca 29 % av hushållen, som handlar dagligvaror mer än 4 gånger per vecka, skulle det innebära stora eller vissa problem om butiker som säljer livsmedel skulle vara stängda på söndagar jämfört med för ca 16 % av hushållen som handlar dagligvaror 1-2 gånger per vecka (tabell 64).

- För i genomsnitt ca 15 % av hushållen, som utför huvuddelen av

sina livsmedelsinköp på måndagar fredagar (vilka utgör ca 68 % av alla hushåll), skulle det innebära stora eller vissa problem om butiker som säljer livsmedel skulle vara stängda på söndagar (tabell 65).

- För i genomsnitt ca 24 % av hushållen, som utför huvuddelen av sina livsmedelsinköp på lördagar (vilka utgör ca 10 % av alla hushåll), skulle det innebära stora eller vissa problem om butiker

som säljer livsmedel skulle vara stängda på söndagar (tabell 65).

- För i genomsnitt ca 58 % av hushållen, som utför huvuddelen av sina livsmedelsinköp på söndagar (vilka utgör ca 2 % av alla hushåll), skulle det innebära stora eller vissa problem om butiker

som säljer livsmedel skulle vara stängda på söndagar (tabell 65).

4.4 Konsumenternas inställning till affärstiderna

4.4.1 Inställningen till butikers stängningstider måndag-

lördag.

inställning till när butiker i allmänhet När det gäller konsumenternas skall - visar följande, ta-

stänga måndagar lördagar undersökningen bell 4.7:

Tabell 4.7 Konsumenternas inställning till när butiker skall stänga,

måndagar - lördagar, genomsnitt i procent

Måndagar

Torsdagar

a 21 29 30 aa 14 Fredagar

Av tabell 4.7 framgår

ca 44 % av konsumenterna att butiker i all- - att i genomsnitt tycker mänhet skall stänga senast kl 18 måndagar- onsdagar,

ca 87 % av konsumenterna att butiker skall - att i genomsnitt tycker

stänga senast kl 20 måndagar-onsdagar,

- att i tycker ca 84 % av konsumenterna att butiker skall

genomsnitt

stänga senast kl 20 på torsdagar och fredagar,

- att i genomsnitt tycker ca 62 % av konsumenterna att butiker skall stänga senast kl 15 på lördagar.

Regionala skillnader och skillnader mel/an bostadsområden vad gäller de tider konsumenterna anser att butiker i allmänhet ska/l stänga

måndagar lördagar:

- l storstad ca 34 % av konsumenterna att buti-

tycker i genomsnitt

kl 18 - mot 48 % i ker skall stänga senast måndagar onsdagar me||anstad, 52 % i småstad och 60 % pâ landsbygd (tabell 30ac).

- l storstadsregionerna tycker i genomsnitt ca 81 % av konsumen-

terna att butiker skall stänga senast kl 20 måndagar onsdagar mot i genomsnitt ca 90 % i övriga regioner (tabell 30a-c).

- På fredagar tycker i genomsnitt ca 76 % av konsumenterna i

storstad, 86 % i mellanstad, 85 % i småstad och 89 %

på

landsbygd att affärerna skall stänga senast kl 20 (tabell 30e).

- Det är företrädesvis i storstadsregionerna som konsumenterna

tycker att affärerna skall stänga efter kl 20 fredagar, eller ca 20 %.

på

På landsbygd tycker ca 7 % av konsumenterna att affärerna skall

stänga efter kl 20 på fredagar (tabell 30e).

- På landsbygd tycker ca 75 % av konsumenterna att butiker skall stänga senast kl 15 på lördagar, jämfört med ca 49 % i storstad (tabell 30f).

- Bland konsumenterna boende i område med i huvudsak

tätbebyggt

flerfamiljshus tycker i genomsnitt ca 33 % att butikerna skall stänga senast kl 18 måndagar onsdagar, mot ca 49 % bland konsumenterna boende i område med i huvudsak en- eller tvâfa-

tätbebyggt

miljshus (tabell 31a-c).

- Bland konsumenterna boende område med i huvudsak i tätbebyggt flerfamiljshus tycker i genomsnitt ca 78 % att butiker skall stänga senast kl 20 måndagar onsdagar, mot ca 91 % bland konsumenterna boende i tätbebyggt område med i huvudsak en- eller

tvåfamiljshus

(tabell 31 a-c).

- Bland konsumenterna boende i område med i huvudsak

tätbebyggt

flerfamiljshus tycker ca 73 % att butikerna skall stänga senast kl 20

på

fredagar, mot ca 87 % bland konsumenterna boende i

tätbebyggt

omrâde med i huvudsak en- eller

tvåfamiljshus (tabell 31e).

- Av konsumenter boende i tätbebyggt område med i huvudsak fler-

familjshus tycker ca 24 % att butiker i allmänhet skall stänga efter kl 20 på fredagar jämfört med ca 11 % av konsumenterna boende i tätbebyggt område med i huvudsak en- eller

tvåfamiljshus (tabell 31e).

- Bland konsumenterna boende i område med i huvudsak

tätbebyggt

flerfamiljshus tycker ca 49 % att butikerna skall stänga senast kl 15 på lördagar, jämfört med ca 67 % av konsumenterna boende i tätbebyggt område med i huvudsak en- eller tvåfamiljshus (tabell 31 f).

Skillnader till när butiker i allmänhet skall stänga måndai inställning - bland konsumenter tillhörande olika hushå/Istyper och gar lördagar

med olika sysselsättningsgrad:

ensamstående utan barn som, i förhållande till övriga Det är gruppen awikeri inställning till när butiker i allmänhet skall hushållstyper, stänga måndagar lördagar.

- I ca 75 % av de ensamstående utan barn att buti-

genomsnitt tycker

- och ker skall stänga senast kl 20 måndagar onsdagar (tabell 33a-c 33a-c).

ca 73 % av de ensamstående utan barn att buti- - I genomsnitt tycker ker skall stänga senast kl 20 på torsdagar (tabell 33d och d).

ca 71 % av de ensamstående utan barn att buti- - I genomsnitt tycker ker skall stänga senast kl 20 på fredagar (tabell 33e och e).

ca 49 % av de ensamstående utan barn att buti- - I genomsnitt tycker ker skall stänga senast kl 15 på lördagar (tabell 33e och f).

När det gäller inställningen till när butiker i allmänhet skall stänga - bland konsumenter tillhörande hushåll med olika måndagar lördagar nedanstående tabell 4.7.1 undersök-

sysselsättningsgrad belyser

ningens resultat.

Tabell 4.7.1 Inställningen till när butiker skall stänga måndagar - lördagar bland konsumenter med olika sysselsättningsgrad, genomsnitt i procent.

sysselsättningsgrad Alla heltid Minst en deltid Stängt Stängt Stängt Stängt senast efter senast efter kl 20 kl 20 kl 20 kl 20

85 13 90 7 Måndagar 85 12 90 7 Tisdagar 85 12 90 7 Onsdagar 83 14 88 8 Torsdagar 81 17 86 11 Fredagar

Stängt Stängt Stängt Stängt senast efter senast efter kl15 k|15 kl15 kl15

55 42 69 27 Lördagar

Av tabell 4.7.1 framgår att konsumenter, som tillhör hushåll där alla arbetar heltid, föredrar ett längre öppethållande såväl på vardagar som på lördagar än konsumenter, som tillhör hushåll där minst en person arbetar deltid (tabell 33a-f).

När det gäller inställningen till när butiker i allmänhet skall stänga - bland anställda måndagar lördagar med s.k. flextid, eller där den ordinarie arbetstiden till någon eller del ligger på lördag eller söndag, bland anställda med arbete på rullande schema, awiker den inte nämnvärt från resultaten för samtliga konsumenter. awikel- Följande ser kan dock noteras:

- På fredagar tycker ca 80 % av de konsumenter, som arbetar till nå-

gon del på lördag eller söndag eller som arbetar på rullande schema att butiker skall stänga senast kl 20 jämfört med ca 82 % av dem som har s.k. flextid (tabell 34e”, 34e och e).

- Bland de anställda som har s.k. flextid tycker ca 50 % att butiker i allmänhet skall stänga senast kl 15 på lördagar ca mot i genomsnitt 62 % bland såväl dem som till någon del arbetar och på lördagar söndagar, som de som arbetar på rullande schema (tabell 34f’, f och f).

4.4.2 Inställningen till butiker

söndagsöppna

När det gäller konsumenternas inställning till hur ofta butiker i allmänhet skall vara öppna på söndagar, så anser i genomsnitt ca

* 33 % att de skall vara öppna varje söndag,

* 5 % att de skall vara öppna varannan söndag, * 6 % att de skall vara öppna ca en söndag per månad, * 10 % att de skall vara öppna enstaka söndagar per år och * 43 % att butikerna aldrig skall vara öppna på söndagar.

Regionala skillnader och skillnader mel/an bostadsområden vad gäller inställningen till butiker:

söndagsöppna

- I storstad tycker ca 43 % av konsumenterna att butikerna skall vara

öppna varje söndag mot ca 23 % på landsbygd (tabell 35).

- Ca 34 % av konsumenterna i storstad tycker att butikerna aldrig skall vara öppna på söndagar mot ca 59 % på landsbygd (tabell 35).

- Ca 46 % av konsumenterna boende i område med fler-

tätbebyggt

familjshus tycker att butikerna skall vara öppna varje söndag mot ca

20 % av konsumenterna boende i mindre ort med i huvudsak en- eller tvåfamiljshus (tabell 36).

- Av de konsumenter, som bor i tätbebyggt område med i huvudsak flerfamiljshus, tycker ca 32 % att butikerna aldrig skall vara öppna på

med ca 60 % av de som bor på mindre ort med i söndagar, jämfört huvudsak en- eller tvåfamiljshus (tabell 36).

Skillnader i inställning till söndagsöppna butiker bland konsumenter tillhörande olika hushållstyper och med olika sysselsättningsgrad:

Det är de ensamstående hushållen och pensionärshushållen som, i förhållande till övriga hushållstyper, awiker i inställning till hur ofta butiker l allmänhet skall vara öppna på söndagar.

- Bland de ensamstående hushållen tycker i genomsnitt ca 52 % att butikerna skall vara öppna varje söndag mot ca 22 % bland pensionärshushållen (tabell 37a och 37b).

› Bland de ensamstående hushållen tycker i genomsnitt ca 30 % att butikerna skall vara öppna på söndagar mot ca 57 % bland

aldrig pensionärshushållen (tabell 37a och 37b).

När det gäller hur ofta konsumenter, tillhörande hushåll med olika sysselsättningsgrad, tycker att butiker i allmänhet skall vara öppna på söndagar, så anser i genomsnitt ca

- 41 % av konsumenterna, som tillhör hushåll där alla arbetar heltid, att butikerna skall vara öppna varje söndag,

- 27 % av konsumenterna, som tillhör hushåll där minst en arbetar deltid, att butikerna skall vara öppna varje söndag,

- 36 % av konsumenterna, som tillhör hushåll där alla arbetar heltid, att butikerna aldrig skall vara öppna på söndagar och

- 49 % av konsumenterna, som tillhör hushåll där minst en arbetar deltid, att butikerna aldrig skall vara öppna på söndagar (tabell 37c).

Diagram 4.11 Inställningen bland heltidsanställda resp. deltidsanställda konsumenter till frekvensen av söndagsöppna butiker.

Alla i hushållet arbetar heltid Minst en person i hushållet arbetar deltid

I Öppetvarjesöndag E] Öppetvarannansöndag

Öppetcaensöndagper månad E Öppetenstakasöndagar

Aldrig öppetpåsöndagar å Svarsbortfall

Vad gäller hur ofta de konsumenter som att har en anställning tycker butiker i allmänhet skall vara öppna så anser på söndagar, i genomsnitt ca * 36 % att de skall vara öppna varje söndag, * 5 % att de skall vara öppna varannan söndag, * 7 % att de skall vara öppna ca en söndag per månad, * 11 % att de skall vara öppna enstaka söndagar per är och * 39 % att de aldrig skall vara öppna på söndagar.

Som framgår awiker inte resultaten för de anställda nämnvärt från genomsnittet för samtliga konsumenter. Skillnaderna framgår dock tydligare när man studerar skillnader med avseende arbetstidens

på

förläggning.

- Bland anställda med sk flextid tycker ca 39 % att butikerna skall vara öppna varje söndag och ca 32 % att butikerna aldrig skall vara öppna pâ söndagar (tabell 37).

- Bland anställda med ordinarie arbetstid, som ligger till någon del på lördag eller söndag, tycker ca 39 % att butikerna skall vara öppna varje söndag och ca 42 % att butikerna aldrig skall vara öppna på söndagar (tabell 37).

- Bland anställda med rullande schema tycker ca 37 % att butikerna skall vara öppna varje söndag och ca 43 % att butikerna aldrig skall vara öppna på söndagar (tabell 37). 4.4.3 Inställningen till gällande lagstiftning

Gällande lagstiftning ger butiker med anställda rätt att ha öppet dagligen mellan kl 05.00 och 24.00, medan butiker där enbart ägaren arbetar får ha öppet dygnet runt (Arbetstidslagen § 13).

När det gäller konsumenternas inställning till oreglerade affärstider, enligt gällande lagstiftning, så anser i genomsnitt ca

* 14 % att det är mycket bra, * 15 % att det är ganska bra, * bra och 14 % att det inte är speciellt * 23 % att det inte alls är bra. Ca 31 % av konsumenterna har ingen åsikt i frågan.

Diagram 4.12 Konsumenternas inställning till oreglerade aftärstider.

Mycket bra

IllIllIll||l|||||I||ll||l|IllIll|||ll|||||l|||||l|||||l

-2 Ganska bra

llIllIlllllllIIllIll|||IIll!lllllllllllllllllllllllllllllll

_- Inte speciellt bra -E

llIIIIIlll|||l|l|||||||||||||||||ll||ll|

M

IIll||l||l||Illllllllllllllll|||||||||||ll||||||||l|||I|||||||||||||I||||||||||||||l||ll||l

m— ~9eW

||||||||||||||||||||||!||||||||||l|||l||||||l||||||l||||||||||||l||l||||||l||||||||||||||l||l|||||||||||||||||||||||l|

0 5 10 15 20 25 30 35

- inom de olika regionerna är skillnaden i uppfattning störst för konsumenter som bor i småstad. Ca 8 % tycker att det är mycket bra med oreglerade affärstider jämfört med ca 24 %, som tycker att det

inte alls är bra. Ca 37 % av konsumenterna i småstad har ingen åsikt i frågan (tabell 77).

- I storstad tycker ungefär lika många att det âr mycket bra (ca 20 %) som att det inte alls är bra (ca 21 %) med oreglerade affärstider. Ca 25 % av konsumenterna i storstad har ingen åsikt i frågan (tabell 77).

- Inom de olika hushållstyperna är skillnaden störst för

i uppfattning de konsumenter som tillhör kategorin pensionärer. Ca 7 % tycker att det är mycket bra med oreglerade affärstider jämfört med ca 27 %, som tycker att det inte alls är bra. Ca 39 % av pensionärshushållen har ingen åsikt i frågan (tabell 79a).

- Det är endast i ensamstående hushåll utan barn som fler tycker att det är mycket bra med oreglerade affärstider (ca 19 %), än som tycker att det inte alls är bra (ca 17 %) med oreglerade affärstider. Ca 26 % av de ensamstående hushållen har ingen åsikt i frågan (tabell 79a och b).

- Ca 17 % bland konsumenterna, som tillhör hushåll där alla arbetar heltid, tycker det är mycket bra med oreglerade affärstider medan ca 19 % tycker att det inte alls är bra. Bland konsumenterna, som tillhör hushåll där minst en person arbetar deltid, tycker ca 11 % att det är mycket bra med oreglerade affärstider medan ca 27 % tycker att det inte alls är bra. Ca 31 % av konsumenterna, oavsett sysselsättningsgrad, har ingen åsikt i frågan (tabell 79e).

- Det är genomsnittligt fler män än kvinnor som tycker att det är mycket bra med oreglerade affärstider. Bland männen tycker ca 19 % att det är mycket bra med oreglerade affärstider jämfört med ca 10 % bland kvinnorna. Ca 19 % av männen tycker att det inte alls är bra med oreglerade affärstider mot ca 25 % av kvinnorna. Ca 29 % av männen och ca 33 % av kvinnorna har ingen åsikt i (tabell

frågan

80a).

- Det är endast bland kvinnor i åldersgruppen 18-24 år, som lika många är för som emot oreglerade affärstider, eller i genomsnitt ca 17 %. Ca 34 % har ingen åsikt i frågan (tabell 80a).

- För männens del är det män i från 45 år och

åldersgrupperna uppåt,

där fler är negativa än positiva till oreglerade affärstider. l dessa grupper tycker i genomsnitt ca 26 % att det inte alls är bra med oreglerade affärstider mot ca 13 %, som tycker det är mycket bra. Ca 28 % har ingen åsikt i frågan (tabell 80a).

- Ju högre utbildning konsumenterna har, desto mera positivt inställda är man till oreglerade affärstider. Bland konsumenter med utbildning från universitet eller högskola tycker ca 20 % att det är mycket bra med oreglerade affärstider jämfört med ca 9 % bland konsumenter med utbildning från folk-, real-, eller grundskola. Ca 21 % av konsumenterna med utbildning från universitet eller högskola och ca 38 % av konsumenterna med utbildning från folk-, real- eller grundskola har ingen åsikt i frågan (tabell 80b).

- Bland de ej facklärda arbetarna anser ca 7 % att det är mycket bra affärstider jämfört med 24 % bland de facklärda armed oreglerade betarna och 16 % bland tjänstemännen (tabell 79d).

- Bland de ej facklärda arbetarna anser 28 % att det inte alls är bra affärstider jämfört med 22 % bland de facklärda armed oreglerade betarna och 17 % bland tjänstemännen (tabell 79d).

Av de konsumenter som anser att det är mycket bra med oreglerade affärstider - eller ca 14 % av konsumenterna - så anser i genomsnitt ca

* 66 % att affärerna själva skall få bestämma när de vill ha öppet,

* när de vill 48 % att konsumenterna själva skall få bestämma handla,

X- 12 % att en reglering inte kan tillämpas lika för alla butiker,

* och 11 % att en reglering vore svår att kontrollera

* 5 % att ett långt öppethållande leder till lägre priser. Se tabell 81 i tabellbilagan.

Av de konsumenter som anser att det är inte alls bra med oreglerade affärstider och som tycker att en reglering, som begränsar öppethållandet, bör införas - eller ca 23 % av konsumenterna - så anser i genomsnitt ca

* inte skall behöva arbeta obe- 55 % att de handelsanställda på kväma tider,

* behov hos konsumenterna av att 43 % att det inte finns något handla på söndagar och sena kvällar,

* 36 % att kortare öppethållande leder till lägre priser,

*

32 % att det minskar risken för rån och överfall på butiksperso-

naien, *

26 % att Söndagsöppet leder till att mindre butiker slås ut och

*

26 % att en reglering skulle ge bättre personalbemanning i buti-

kerna. Se tabell 84 i tabellbiiagan.

När det gäller konsumenternas inställning till om affärstiderna bör regleras genom lagstiftning kan det konstateras att i genomsnitt ca

*

20 % helt instämmer,

*

14 % delvis instämmer,

*

12 % varken instämmer eller tar avstånd ifrån,

*

9 % tar delvis avstånd ifrån,

*

30 % tar helt avstånd ifrån och

*

14 % har ingen uppfattning om affärstiderna

bör regleras genom

lagstiftning.

Diagram 4.13 Konsumenternas inställning till påståendet att attärstiderna bör

regleras genom lagstiftning.

lnstämmm

illIll|IiIIII|II|illlllllllllllllllllilliIllllllllllIIlllillillillllllllllllll

-2

E 2: Ds_ 9.:: pln ;s 33 22§19_ E5.

avstånd Itrån

_

IIIIIIIiIIIilllillillllillllllillli

avs-nur-

iilililI|I|IIIIIIIIIIiliiillilllilliIlllilll|IIiiIIIiIIiIIIiiIIIIIIIIlllillil||IiIIIIlliiIIIIIIIIIIIIIII|IIIi|IiiIIi|i

_-

I m.. DD OJ Cu‘D .. no 22 :s c

- I storstadsregionerna tar fler konsumenter än i övriga regioner helt avstånd ifrån en reglering av affärstiderna, eller i genomsnitt ca 36 %.

Inom landsbygd är ungefär lika många för (ca 20 %), som emot (ca

Ca 11 % av konsumenterna i 22 %) en reglering av affärstiderna. storstad och ca 23 % av konsumenterna inom landsbygd har ingen uppfattning i frågan (tabell 158).

- Bland är det fler, som helt instämmer i att

pensionärshushållen

affärstiderna ifrån

bör regleras (ca 32 %), än de som helt tar avstånd en reglering (ca 21 %). l övriga hushållskategorier tar en övervägande andel av konsumenterna helt avstånd ifrån en reglering (tabell 168a och b).

andel av de konsumenter, som tillhör hushåll där - En övervägande alla arbetar heltid, tar helt avstånd ifrån en reglering av affärstiderna,

i att affärstiderna bör eller ca 35 %, mot ca 18 % som helt instämmer

Ungefär lika många av de konsumenter, som tillhör hushåll regleras. där minst en person arbetar deltid, är för en reglering (ca 22 %), som emot, eller ca 24 % (tabell 1680).

- Av kvinnorna är ungefär lika många för (ca 21 %), som emot (ca 22 °/o) en reglering av affärstiderna jämfört med männen, där ca 38 % helt tar avstånd ifrån en reglering och 19 % helt instämmer i att affärstiderna bör regleras. Ca 18 % av kvinnorna och ca 11 °/› av männen har ingen uppfattning i frågan (tabell 118).

- l från 55 år och uppåt är det fler som helt instäm-

åldersgrupperna

mer, eller i genomsnitt ca 32 %, i att affärstiderna bör regleras, än de som helt tar avstånd ifrån en reglering, eller i genomsnitt ca 22 % (tabell 128).

- l hushåll med en inkomst per månad överstigande 23 000 kr. tar ca 37 % helt avstånd ifrån en affârstidsreglering mot ca 19 % som helt instämmer i att affärstiderna bör regleras. I hushåll med en inkomst per månad på högst 8 000 kr. år det ungefär lika många för (ca 26 %), som emot (ca 23 %) en affârstidsreglering. Ca 8 % av

och ca 23 % av låginkomsthushållen har höginkomsthushâllen

ingen uppfattning i frågan (tabell 218).

- Bland konsumenter med folk-, real- eller grundskola instämmer fler helt i att affärstiderna bör regleras (ca 27 %) än de som tar helt avstånd ifrån en reglering (ca 20 %). Bland konsumenter med högre utbildning än folk-, real- eller grundskola är det fler som tar helt avstånd ifrån, än de som helt instämmer i att affärstiderna bör regleras. Ca 19 % av konsumenterna med folk-, real- eller grundskola och ca 11 % av konsumenterna med högre utbildning har ingen uppfattning ifrågan (tabell 228).

- Bland de ej facklärda arbetarna är det nästan lika många som helt instämmer i, som de som helt tar avstånd ifrån att affärstiderna bör regleras genom lagstiftning, ca 21 resp. 18 %. Ca 19 % av de ej facklärda arbetarna har ingen uppfattning i frågan (tabell 138).

- Bland de studerande tar en övervägande andel, eller ca 48 %, helt avstånd ifrån att affärstiderna bör regleras. Ca 11 % av de studerande har ingen uppfattning i frågan (tabell 138).

När det gäller konsumenternas inställning till om affärstiderna bör bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer, kan det konstateras att i genomsnitt ca *

31 % helt instämmer, *

22 % delvis instämmer, * 10 %

varken instämmer eller tar avstånd ifrån, *

5 % tar delvis avstånd ifrån, *

15 % tar helt avstånd ifrån och

*

15 % har ingen uppfattning om affärstiderna bör bestämmas

ge-

nom avta/ mel/an arbetsgivare och fackliga organisationer.

Diagram 4.14 Konsumenternas inställning till påståendet att affärstiderna bör

bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer.

nstâmmwhw

IIllIlllllllllllllllIllllllllllIllllllllll|IllllllllllllllllllllllIIIIIIIIIIIIIlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll

_j_-

s*5mm°d°'v*=

IlllllIll!lllllllllllIllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll!

. .. dj

V arken instammer eller tar

avstånd man IIIIIIIIIIIIIIII|lIIIIIIIlIIIlIIlII|III

Tar delvis avstånd ltrån

-I 2 :r m-—o D(0 å a 1. 3- 3

E 5DO3C*o *l g 35 o

En övervägande andel, eller i genomsnitt ca 53 %, av konsumenterna instämmer helt eller delvis i att affärstiderna bör bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer.

Vissa skillnader i inställning med avseende på region, hushållstyp, sysselsättningsgrad, kön, ålder, inkomst och utbildning föreligger, men inte så att bilden förändras vid en jämförelse med resultatet för samtliga konsumenter (tabell 159, 169a,b,c, 119, 129, 219 och 229).

i inställning mellan konsumenter i olika socio- När det gäller skillnader ekonomiska från genomsnittet note-

grupper kan följande awikelse ras:

- Bland företagare och jordbrukare är det nästan lika många som helt instämmer, eller ca 27 %, som de som helt tar avstånd ifrån, eller ca 25 %, att affärstiderna bör bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Ca 19 % av företagarna och jordbrukarna har ingen uppfattning i frågan (tabell 139).

På om affärerna bör kunna bestämma sitt öppethållande själva

frågan

arbetarskyddslagstiftning, så svararl med hänsyn tagen till gällande genomsnitt ca *

46 % att de helt instämmer, * 17 %

att de delvis instämmer, * 10 % att de varken instämmer eller tar avstånd ifrån,

ll 8 % att de delvis tar avstånd ifrån,

* 7 % att de helt tar avstånd ifrån och

* om affärerna bör kunna

11 % att de inte har någon u pfattning

bestämma sitt öppeth Ilande själva.

Diagram 4.15 Konsumenternas inställning till påståendet att affärerna bör

kunna bestämma sitt öppethållande själva.

Instämmer helt

II||l||||lIIIIII|lI||l|||l||l|||||l|||ll||||Il|||I|I||l|||l|IllIlllllIlllllll|I|l|l||l||||l||||l|I||Il|||l|||||||l|||l||||ll|

5 ID ... D 3 3 o -. n2 S M

_-

Varken instämmer eller tar

avstånd ifrån ||lI|llII|||lI||l|||||l|Ill

—

En övervägande andel, eller i genomsnitt ca 63 %, av konsumenterna instämmer helt eller delvis i att affärerna bör kunna bestämma sitt öppethållande själva med beaktande av rådande arbetarskyddslagstiftning.

Vissa skillnader i inställning med avseende region,

på hushållstyp,

sysselsättningsgrad, kön, ålder, inkomst, utbildning och socioekonomisk tillhörighet föreligger, men inte så att bilden förändras vid en jämförelse med resultatet för samtliga konsumenter (tabell 155, 165a, b, c, 115, 125, 215, 225 och 135). 4.4.4 Inställningen till olika påståenden l

aftärstidsfrågan

På frågan om konsumenterna bör kunna handla när de själva vill, så svarar i genomsnitt ca *

28 % att de instämmer helt, *

22 % att de delvis instämmer, *

14 % att de varken instämmer eller tar avstånd ifrån, *

14 % att de delvis tar avstånd ifrån, *

15 % att de helt tar avstånd ifrån och *

6 % att de inte har någon uppfattning om konsumenterna bör

kunna handla när de själva vill.

l genomsnitt ca 50 % av konsumenterna instämmer helt eller delvis i att konsumenterna bör kunna handla när de själva vill. Ca 30 % av konsumenterna tar helt eller delvis avstånd ifrån detta påstående.

- l småstad instämmer ungefär lika helt i som de

många påståendet

som helt tar avstånd ifrån att konsumenterna bör kunna handla när de själva vill, eller ca 17 resp. 19 % (tabell 156).

- Det är pensionärshushållen som har en awikande uppfattning i förhållande till övriga hushåll i denna fråga. Ungefär lika eller ca

många,

24 % av pensionärshushållen, instämmer helt i att konsumenterna bör kunna handla när de själva vill, som de som helt tar avstånd ifrån

på-

ståendet, eller ca 21 % (tabell 166a och b).

- Ca 32 % bland konsumenter, tillhörande hushåll där alla arbetar heltid, instämmer helt i att konsumenterna bör kunna handla när de själva vill medan ca 14 % helt tar avstånd ifrån påståendet. Bland konsumenter, tillhörande hushåll där minst en person arbetar deltid, instämmer ca 23 % helt i att konsumenterna bör kunna handla när de

själva vill medan ca 16 % helt tar avstånd ifrån påståendet (tabell 166c).

- Det är genomsnittligt fler män (ca 33 %) än kvinnor (ca 23 %), som instämmer helt i att konsumenterna bör kunna handla när de själva vill. Bland såväl kvinnor som män tar ca 15 % helt avstånd ifrån påståendet (tabell 116).

- Ju högre utbildning konsumenterna har, desto fler instämmer helt i

att konsumenterna bör kunna handla när de själva vill.

påståendet

Bland konsumenter med utbildning från universitet eller högskola instämmer ca 37 % i påståendet jämfört med ca 24 % bland konsumenter med utbildning från folk-, real- eller grundskola. Ca 1 % av konsumenterna med högre utbildning och ca 10 % av konsumenterna med lägre utbildning har ingen uppfattning ifrågan (tabell 226).

7 - Bland företagare och jordbrukare är det fler som helt tar avstånd ifrån, eller ca 26 %, än de som helt instämmer i, eller ca 21 %, påståendet att konsumenterna bör kunna handla när de själva vill (tabell 136).

På frågan om man anser att det är mest nackdelar eller mest fördelar med att affärerna är öppna sent på kvällar, lördagar och söndagar, så svarar i genomsnitt ca

* 15 %

att det enbart är nackdelar,

* 21 % nackdelar men även vissa fördelar,

att det är övervägande

*

16 % att det är lika mycket lör- som nackdelar,

i 20 % fördelar men även vissa nackdelar,

att det är övervägande

* 14 % att det enbart är fördelar och

* 12 % att de inte har om affärernas

någon uppfattning öppethål-

lande sent på kvällar, lördagar och söndagar.

Ungefär lika många konsumenter anser att det är enbart nackdelar, eller ca 15 %, som de som anser att det är enbart fördelar, eller ca 14 %, med att affärerna är öppna sent på kvällar, lördagar och söndagan

- Det är endast i storstad som fler konsumenter anser det vara enbart fördelar, eller ca 16 %, med att affärerna är öppna sent på kvällar,

lördagar och söndagar än de som anser det vara enbart nackdelar, eller ca 12 % (tabell 154).

- I ensamstående hushåll eller ca anser fler det vara enbart fördelar, 20 %, än de som anser det vara enbart nackdelar, eller ca 7 %, med att affärerna är öppna sent på kvällar, lördagar och söndagar. I pensionärshushållen råder det omvända förhållandet, dvs fler anser det vara enbart nackdelar, eller ca 30 %, än de som anser det vara enbart fördelar, eller ca 8 %, med att affärerna är öppna sent lörpå kvällar, dagar och söndagar (tabell 164a).

- Bland konsumenter, tillhörande hushåll där alla arbetar heltid, anser ca 17 % det vara enbart fördelar med att affärerna är öppna sent på kvällar, lördagar och söndagar, jämfört med dem som anser det vara enbart nackdelar, eller ca 11 %.

- Bland konsumenter, tillhörande hushåll där minst en person arbetar

deltid, råder det omvända förhållandet. Där anser ca 19 % det vara enbart nackdelar med att affärerna är öppna sent på kvällar, lördagar och söndagar, jämfört med dem som anser det vara enbart fördelar, eller ca 10 % (tabell 1640).

- Det är genomsnittligt fler män (ca 18 %) än kvinnor (ca 9 %) som anser det vara enbart fördelar med att affärerna är öppna sent på kvällar, lördagar och söndagar.

- Det är genomsnittligt fler kvinnor (ca 17 %) än män (ca 13 %) som anser det vara enbart nackdelar med att affärerna är öppna sent på kvällar, lördagar och söndagar (tabell 114).

- l åldersgrupperna 18 - 34 år anser fler det vara enbart fördelar (ca 21 %) med att affärerna âr öppna på kvällar och helger än de som anser det vara enbart nackdelar (ca 8 %) med att affärerna är öppna sent på kvällar, och

lördagar söndagar (tabell 124).

- Det är endast konsumenter med utbildning från folk-, real- eller grundskola som till övervägande del, eller ca 23 %, anser det vara enbart nackdelar med att affärerna är öppna sent på kvällar, lördagar och söndagar (tabell 224).

- Bland de facklärda arbetarna och bland tjänstemännen anser fler, eller ca 16 %, det vara enbart fördelar med att affärerna är öppna på kvällar och helger, än de som anser det vara enbart nackdelar, eller ca 8 % (tabell 134).

och jordbrukare anser till övervägande del, eller ca 30 %, - Företagare det vara enbart nackdelar med att affärerna är öppna sent på kvällar, och jordbrukarna anlördagar och söndagar. Ca 9 % av företagarna fördelar med att affärerna är öppna på kvällar och ser det vara enbart helger (tabell 134).

uppfattning om huruvida affärernas När det gäller konsumenternas sent kvällar, lördagar och söndagar leder till att fler

öppethållande på

kan det konstateras att i genomsnitt ca butiksrån begås

* helt instämmer, 26 %

* 28 % delvis instämmer,

* 15 % varken instämmer eller tar avstånd ifrån,

* 3 % tar delvis avstånd ifrån,

* 4 % tar helt avstånd ifrån och

i 21 % om affärernas sena öppethållande har ingen uppfattning leder till att fler butiksrån begås.

andel av konsumenterna, eller i genomsnitt ca 54 %, En övervägande sent på kvälinstämmer helt eller delvis i att affärernas öppethållande lar, lördagar och söndagar leder till att fler butiksrån begås.

- l stor- och mellanstad instämmer konsumenterna i större utsträckoch landsbygd, i påståendet att affärernas ning, än i småstad på på kvällar och helger leder till fler butiksrån (tabell 153).

öppethållande

- i råder mellan män och kvinnor, i Inga större skillnader uppfattning om affärernas öppethållande på kvällar och helger leder till att

fråga

fler butiksrån begås (tabell 113).

18-34 år är det mindre än hälften och i ålders- - I åldersgrupperna från 35 år och är det mer än hälften av konsumengrupperna uppåt som helt eller delvis instämmer i att affärernas öppethållande terna, och söndagar leder till att fler butiksrån besent på kvällar, lördagar gås (tabell 123).

18-24 år tar ca 16 % helt eller delvis avstånd ifrån

- I åldersgruppen

att affârernas öppethållande på kvällar och helger leder till

påståendet där i genomsnitt ca

fler butiksrån, jämfört med i övriga åldersgrupper, 6 % helt eller delvis tar avstånd ifrån påståendet (tabell 123).

Vissa skillnader i med avseende och socio-

inställning på utbildning

ekonomisk tillhörighet föreligger, men inte så att bilden förändras vid en jämförelse med resultatet för samtliga konsumenter (tabell 223 och 133).

På frågan om affärernas öppethållande sent och på kvällar, lördagar söndagar gör att inköpen kan fördelas jämnare i famil/en, så svarari genomsnitt ca

* 18 % att de instämmer helt,

* 20 % att de delvis instämmer,

* 16 % att de varken instämmer eller tar avstånd ifrån,

* 7 % att de delvis tar avstånd ifrån,

* 21 % att de helt tar avstånd ifrån och

* 16 % att de inte har om huruvida någon uppfattning affärernas öppethållande sent på kvällar, lördagar leoch söndagar der till att inköpen kan fördelas jämnare i familjen.

- Det är de ensamstående hushållen utan barn, som mest skiljer sig i uppfattning från övriga hushållstyper. Ca 45 % av dessa hushåll instämmer helt eller delvis i att affärernas sent öppethållande på kvällar, lördagar och söndagar gör att inköpen kan fördelas jämnare i familjen medan ca 16 % helt eller delvis tar avstånd ifrån påståendet (tabell 170a och b).

- Bland konsumenter tillhörande hushåll där alla arbetar heltid, instämmer ca 42 % helt eller delvis i med ca 35 %

påståendet, jämfört

bland konsumenter tillhörande hushåll där minst en person arbetar deltid (tabell 170c).

- Ingen större skillnad råder mellan mäns och kvinnors inställning till

om affärernas öppethållande på

kvällar och helger gör att inköpen kan fördelas jämnare i familjen (tabell 120).

om huruvida affärernas När det gäller konsumenternas uppfattning sent på kvällar, lördagar och söndagar ger mer tid för

öppethållande

att kunna och välja mellan olika butikers erkonsumenterna jämföra det av undersökningen att i genomsnitt ca bjudanden, framgår

* 19 % he/t instämmer,

* delvis 22 % instämmer,

* 14 % varken instämmer eller tar avstånd ifrån,

* tar delvis avstånd ifrån, 9 %

* 22 % tar helt avstånd ifrån och

* 12 % i har ingen uppfattning frågan.

- Också här är det de ensamstående hushållen utan barn, som skiljer Ca 49 % av dessa hushåll instämmer sig från övriga hushållstyper. helt eller delvis i att affärernas öppethållande sent på kvällar, lördagar att kunna jämföra och och söndagar ger mer tid för konsumenterna olika butikers erbjudanden, medan ca 23 % helt eller delvälja mellan vis tar avstånd ifrån påståendet (tabell 171 a och b).

- Bland konsumenter tillhörande hushåll där alla arbetar heltid, instämmer ca 44 % helt eller delvis i jämfört med ca 37 %

påståendet,

konsumenter tillhörande hushåll där minst en person arbetar bland deltid (tabell 1710).

- större skillnad råder mellan mäns och kvinnors inställning till Ingen om affärernas öppethållande sent på kvällar, lördagar och söndagar att kunna jämföra och välja mellan ger mer tid för konsumenterna olika butikers erbjudanden (tabell 121).

om huruvida affärernas öppethållande sent på När det gäller frågan och söndagar leder till högre priser, visar undersökkvällar, lördagar ningen att i genomsnitt ca

* 47 % helt instämmer,

* 24 % delvis instämmer,

* 7 % varken instämmer eller tar avstånd ifrån,

* tar delvis avstånd ifrån, 3 %

t 6 % tar helt avstånd ifrån och

l om affärernas öppethållande sent på 12 % har ingen uppfattning kvällar, lördagar och söndagar leder till högre priser.

En majoritet av konsumenterna, eller i genomsnitt ca 71 %, instämmer helt eller delvis i att affärernas öppethållande sent på kvällar, lördagar och söndagar leder till högre priser.

- Vissa skillnader i inställning med avseende

på region och sysselsättningsgrad föreligger, men inte så att bilden förändras vid en jämförelse med resultatet för samtliga konsumenter (tabell 162 och 172c).

- l hushåll med barn under 6 år tar man, i större utsträckning än i övriga hushållstyper, helt eller delvis avstånd ifrån påståendet att affärernas öppethållande sent på kvällar, lördagar och söndagar leder till högre priser, eller i genomsnitt ca 13 % (tabell 172a och b).

- Fler män (ca 12 %) än kvinnor (ca 7 %) tar helt eller delvis avstånd från att affärernas öppethållande sent kvällar, och sönda-

på lördagar gar leder till högre priser (tabell 122).

- Ca 78 % av hushållen med en inkomst per månad överstigande 23 000 kr. instämmer helt eller delvis i att affärernas öppethållande sent på kvällar och helger leder till högre priser, jämfört med i genomsnitt ca 68 % av hushållen med lägre inkomst

(tabell 222).

- Bland konsumenter med utbildning från

3-4-årigt gymnasium resp. universitet eller högskola instämmer ca 75 % helt eller delvis i att affärernas öppethållande sent på kvällar, lördagar och söndagar leder till högre priser, jämfört med konsumenter med utbildning från folk-, realeller grundskola resp. 2-årig gymnasieskola, där i genomsnitt ca 69 % helt eller delvis instämmer i påståendet (tabell 232).

- studerande Gruppen är den grupp som awiker mest från genomsnittet. Ca 59 % av de studerande instämmer helt eller delvis i att affärernas öppethållande sent på kvällar, lördagar och söndagar leder till högre priser. Ca 20 % tar helt eller delvis avstånd ifrån påståendet (tabell 142).

På frågan om huruvida konkurrensen mellan butiker sku/le påverkas om affârstiderna reglerades, svarar i genomsnitt ca *

13 % att konkurrensen sku/le öka mycket, * 21 % att konkurrensen sku/le

öka lite, *

23 % att konkurrensen inte påverkas, * minska

7 % att konkurrensen sku/le lite, * skulle minska och

4 % att konkurrensen mycket *

30% har ingen uppfattning/frågan.

tror ca 34 % av konsumenterna att konkurrensen skulle I genomsnitt öka om affârstiderna reglerades, ca 11 % tror att konkurrensen skulle minska, ca 23 % tror att konkurrensen inte skulle påverkas medan

en tredjedel av konsumenterna inte har någon uppfattning i knappt

frågan.

- l storstad tror ca 37 % att konkurrensen mellan butiker skulle öka om affârstiderna reglerades mot ca 21 % av konsumenterna på landsbygd. Ca 15 % av konsumenterna i storstad tror att konkurrensen skulle minska mot ca 9 % på landsbygd. Ca 26 % av konsumenterna i storstad och ca 33 % på landsbygd har inte någon uppfattning i frågan (tabell 157).

- När det gäller skillnader i uppfattning bland konsumenter i olika är det pensionärshushållen som awiker mest från

hushållstyper,

Ca 24 % av pensionärshushållen tror konkur-

övriga hushållstyper.

rensen skulle öka, ca 6 % att konkurrensen skulle minska, ca 27 % att konkurrensen inte skulle påverkas medan ca 42 % inte har någon uppfattning ifrågan (tabell 167a och b).

- skillnader råder mellan konsumenter, som

Inga större i uppfattning tillhör hushåll där alla arbetar heltid, och konsumenter, som tillhör hushåll där minst en person arbetar deltid, när det gäller frågan om konkurrensen mellan butiker skulle påverkas om affârstiderna reglerades (tabell 167c).

- När det gäller skillnader i uppfattning mellan konsumenter med olika utbildning, skiljer sig konsumenter med utbildning från 3-4-årigt gymnasium universitet eller högskola från övriga grupper. Denna

resp.

som i störst utsträckning, eller i genomsnitt ca grupp är den grupp 20 %, tror att konkurrensen skulle minska om affârstiderna reglerades (tabell 227).

-

Företagare och jordbrukare är den grupp som i störst utsträckning, eller i genomsnitt ca 33 %, tror att konkurrensen mellan butiker inte skulle påverkas om affärstiderna reglerades (tabell 137).

Av de konsumenter som tycker det är mycket bra med oreglerade affärstider, eller i genomsnitt ca 14 % av alla konsumenter i riket i åldern 18-74 år, så

-tar ca 62 % helt avstånd ifrån att affärstiderna bör regleras genom

lagstiftning (tabell 288). - instämmer ca 48 % helt eller delvis i att affärstiderna bör bestämmas

genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer (tabell

289). - instämmer ca 90 % helt eller delvis i att affärerna bör kunna be-

stämma sitt öppethållande själva med hänsyn tagen till gällande ar-

betarskyddslagstiftning (tabell 289). - instämmer ca 72 % helt eller delvis i att konsumenterna bör kunna

handla när de själva vill (tabell 286).

- anser ca 34 % det vara enbart fördelar och ca 34 % det vara övervä-

gande fördelar men även vissa nackdelar med att affärerna är öppna sent på kvällar, lördagar och söndagar (tabell 284).

- instämmer ca 45 % helt eller delvis i att affärernas

öppethållande

sent på kvällar, lördagar och söndagar leder till att fler butiksrån be-

gås (tabell 283). - instämmer ca 59 % helt eller delvis i att affärernas

öppethållande

sent på kvällar, lördagar och söndagar gör att inköpen fördelas

jämnare i familjen (tabell 290).

- instämmer ca 58 % helt eller delvis i att affärernas

öppethållande

sent på kvällar, lördagar och söndagar ger mer tid för konsumen-

terna att kunna jämföra och välja mellan olika butikers erbjudanden

(tabell 291). - instämmer ca 55 % helt eller delvis i att affärernas

öppethållande

sent på kvällar, lördagar och söndagar leder till högre priser (tabell 292).

-tror ca 28 % att konkurrensen skulle öka medan ca 22 % tror att

konkurrensen skulle minska mellan butiker om affärstiderna reglerades (tabell 287).

Av de konsumenter som tycker att det inte alls är bra med oreglerade affärstider, eller i genomsnitt ca 23 % av alla konsumenter i riket i åldern 18-74 âr, så

- instämmer ca 45 % helt i att affârstiderna bör regleras genom lag-

stiftning medan ca 19 % tar helt avstånd ifrån påståendet (tabell 288).

- instämmer ca 62 % helt eller delvis i att affârstiderna bör bestämmas

genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer (tabell

289). - instämmer ca 49 % helt eller delvis i att affärerna bör kunna be-

stämma sitt öppethållande själva med hänsyn tagen till gällande ar-

betarskyddslagstiftning (tabell 285).

-tar ca 50 % helt eller delvis avstånd ifrån att konsumenterna bör

kunna handla när de själva vill (tabell 286).

- anser ca 31 % det vara enbart nackdelar och ca 35 % det vara över-

vägande nackdelar men även vissa fördelar med att affärerna är

öppna sent på kvällar, lördagar och söndagar (tabell 284).

- instämmer ca 69 % helt eller delvis i att affärernas öppethållande

sent kvällar, lördagar och söndagar leder till att fler butiksrån be-

på

gås (tabell 283). - tar ca 51 % helt eller delvis avstånd ifrån att affärernas öppethållande

sent på kvällar, lördagar och söndagar gör att inköpen kan fördelas

jämnare i familjen (tabell 290).

-tar ca 52 % helt eller delvis avstånd ifrån att affärernas öppethållande

sent på kvällar, lördagar och söndagar ger mer tid för konsumenterna att kunna jämföra och välja mellan olika butikers erbjudanden (tabell 291).

- instämmer ca 82 % helt eller delvis i att affärernas öppethållande

sent på kvällar, lördagar och söndagar leder till högre priser (tabell

292). - tror ca 32 % att konkurrensen skulle öka medan ca 9 % tror att kon-

kurrensen skulle minska och ca 34 % att konkurrensen mellan buti-

ker inte skulle påverkas om affârstiderna reglerades (tabell 287).

Av de konsumenter som tycker att butiker i allmänhet ska/I vara Öppna varje söndag, eller i genomsnitt ca 33 % av alla konsumenter i riketi åldern 18-74 år, så

-tar ca 48 % helt avstånd ifrån att affärstiderna bör regleras genom lagstiftning (tabell 348).

- instämmer ca 44 % helt eller delvis i att affärstiderna bör bestämmas

genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer (tabell 349).

- instämmer ca 77 % helt eller delvis i att affärerna bör kunna bestämma sitt öppethållande själva med hänsyn tagen till gällande ar-

betarskyddslagstiftning (tabell 345).

- instämmer ca 79 % helt eller delvis i att konsumenterna bör kunna handla när de själva vill (tabell 346).

- anser ca 33 % det vara enbart fördelar och ca 37 % det vara övervä-

gande fördelar men även vissa nackdelar med att affärerna är öppna sent på kvällar, lördagar och söndagar (tabell 344).

- instämmer ca 42 % helt eller delvis i att affärernas öppethållande sent på kvällar, leder lördagar och söndagar till att fler butiksrån begås (tabell 343).

- instämmer ca 60 % helt eller delvis i att affärernas öppethållande sent på kvällar, lördagar och söndagar gör att inköpen kan fördelas jämnare i familjen (tabell 350).

- instämmer ca 58 % helt eller delvis i att affärernas öppethållande sent på kvällar, och lördagar söndagar ger mer tid för konsumenterna att kunna jämföra och välja mellan olika butikers erbjudanden (tabell 351).

- instämmer ca 54 % helt eller delvis i att affärernas

öppethållande

sent på kvällar, lördagar och leder söndagar till högre priser (tabell 352).

-tror ca 36 % att konkurrensen skulle öka medan ungefär lika många, eller i genomsnitt ca 16 %, tror antingen att konkurrensen skulle minska eller att konkurrensen mellan butiker inte skulle påverkas om affärstiderna reglerades (tabell 347).

Av de konsumenter som tycker att butiker i allmänhet aldrig skall vara öppna på söndagar, eller i genomsnitt ca 43 % av alla konsumenteri riket i åldern 18-74 år, så - instämmer ca 35 % helt i att affärstiderna bör regleras genom lag-

stiftning medan ca 17 % helt tar avstånd ifrån påståendet (tabell

343). - instämmer ca 57 % helt eller delvis i att affärstiderna bör bestämmas

genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer (tabell

349). - instämmer ca 49 % helt eller delvis i att affärerna bör kunna be-

stämma sitt öppethållande själva (tabell 345).

-tar ca 46 % helt eller delvis avstånd ifrån att konsumenterna bör

kunna handla när de själva vill (tabell 346).

- anser ca 28 % det vara enbart nackdelar och ca 31 % det vara över-

vägande nackdelar men även vissa fördelar med att affärerna âr öppna sent på kvällar, lördagar och söndagar (tabell 344).

- instämmer ca 69 % helt eller delvis i att affärernas öppethållande

sent på kvällar, lördagar och söndagar leder till att fler butiksrån be-

gås (tabell 343).

-tar ca 52 % helt eller delvis avstånd ifrån att affärernas öppethållande

sent på kvällar, lördagar och söndagar gör att inköpen kan fördelas

jämnare i familjen (tabell 350).

-tar ca 48 % helt eller delvis avstånd ifrån att affärernas öppethållande

sent på kvällar, lördagar och söndagar ger mer tid för konsumen-

terna att kunna jämföra och välja mellan olika butikers erbjudanden

(tabell 351). - instämmer ca 82 % helt eller delvis i att affärernas öppethållande

sent på kvällar, lördagar och söndagar leder till högre priser (tabell

352).

-tror ca 32 % att konkurrensen mellan butiker skulle öka medan ca

8 % tror att konkurrensen skulle minska och ca 30 % tror att konkur-

rensen mellan butiker inte skulle påverkas om affärstiderna reglera-

des (tabell 347).

4.5¶Sammanfattning av konsumentundersökningen

Undersökningen om konsumenternas inköpsvanor, beroende av och inställning till affärstiderna i detaljhandeln utvisar följande:

- Över hälften av alla konsumenter handlar oftast livsmedel i den butik som ligger närmast bostaden.

- handlar mat 1-2

Drygt 40 % av hushållen och andra dagligvaror gånger per vecka och lika många handlar 3-4 gånger per vecka.

- hälften av konsumenterna handlar

Knappt eller jämför varor och priser på kläder högst en gång varannan månad.

- Ca 65 % av konsumenterna handlar eller jämför varor och priser på möbler högst en gång om året.

- När det gäller livsmedel handlar drygt 70 % av hushållen huvuddelen av dessa varor i Iivsmedelsbutiker.

- Ca 60 % av hushållen brukar använda bil till och från den butik som merparten av hushållets livsmedelsinköp sker i.

- Huvuddelen av livsmedelsinköpen görs på fredagar, eller av ca 33 %, medan de som nyttjar lördagar och söndagar för sina huvudsakliga livsmedelsinköp uppgår till ca 10 resp. 2 %.

- Ca 19 % av konsumenterna brukar besöka service-/jourbutiker på söndagar. Ca 15 % av konsumenterna brukar besöka livsmedelsbutiker och mellan 7 och 9 % brukar besöka varuhus, trafikbutiker eller stormarknader på söndagar. Det är konsumenterna i storstadsregionerna som i störst utsträckning brukar besöka söndagsöppna service-/jourbutiker, Iivsmedelsbutiker, stormarknader och varuhus.

- Ca en fjärdedel av konsumenterna brukar besöka möbel- och klädbutiker på lördagar medan de som besöker möbel- och klädbutiker på söndagar uppgår till ca 8 resp. 4 %.

-

Omkring en tredjedel av alla konsumenter besökte, under en given söndag, en eller flera olika butiker. För över hälften av dessa konsumenter var kompletteringsköp den viktigaste orsaken.

- Andelen konsumenter, som tycker det är viktigt att butiker är öppna på söndagar, varierar mellan 17 och 40 % beroende på vilken butikstyp det gäller. För service- och jourbutiker är andelen 40 %, för stormarknader 24 % och för Iivsmedelsbutiker 18 %. Det är konsumen-

terna i storstadsregionerna som i störst utsträckning tycker det är viktigt att butiker är öppna på söndagar. Ser man till gruppen anställda, ligger andelen över snittet för konsumenter i allmänhet, eller mellan 18 och 43 % beroende på butikstyp.

- När det gäller vilka varor konsumenterna anser det som viktigast att kunna köpa på söndagar, så värderas tidningar, tobak och godis högst, tätt följd av livsmedel och dagligvaror. Pâ söndagar anser 31 % av konsumenterna det viktigt att kunna köpa tidningar, tobak och godis och 24 % anser det viktigt att kunna köpa livsmedel och dagligvaror.

- Andelen hushåll, som anser sig få stora eller vissa problem om butiker som säljer tidningar, tobak och godis resp. livsmedel och dagligvaror hade stängt på söndagar, uppgår till ca 20 %.

- När det gäller konsumenternas inställning till oreglerade affärstider, anser mellan 10 och 14 % att affärerna skall ha öppet efter kl 20 mån-

- Ca 35 % av konsumenterna anser att affärerna skall dagar fredagar. ha öppet efter kl 15 på lördagar. l söndagsöppetfrågan anser ca 33 % av konsumenterna att butikerna skall vara öppna var/e söndag, ca 5 % att butikerna skall vara öppna varannan söndag, ca 6 % att butikerna skall vara öppna en söndag per månad och ca 10 % att butikerna skall vara öppna enstaka söndagar per år. Ca 43 % av konsumenterna anser att butikerna skall vara stängda på söndagar. inom gruppen heltidsanställda, anser mellan 12 och 17 % att affärerna skall

- Ca 42 % av de heltidsanha öppet efter kl 20 måndagar fredagar. ställda anser att affärerna skall ha öppet efter kl 15 på lördagar. I söndagsöppetfrågan anser ca 41 % av de heltidsanställda att butikerna skall vara öppna varje söndag, ca 4 % att butikerna skall vara öppna varannan söndag, ca 7 % att butikerna skall vara öppna en söndag per månad och ca 10 % att butikerna skall vara öppna enstaka söndagar per år. Ca 36 % av de heltidsanställda anser att butikerna skall vara stängda på söndagar.

- Ca 29 % av konsumenterna anser att det nuvarande systemet med oreglerade affärstider är bra, ca 36 % anser det inte speciellt bra eller inte alls bra medan ca 31 % inte har någon åsikt.

- Ca 38 % av konsumenterna tar helt eller delvis avstånd ifrån en affärstidsreglering genom lagstiftning, medan ca 34 % instämmer helt eller delvis i att affärstiderna bör regleras genom lagstiftning.

- En övervägande andel, eller ca 53 % av konsumenterna, anser att affärstiderna bör bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer.

- En majoritet, eller knappt ca 63 % av konsumenterna, anser att affärerna bör kunna bestämma sitt öppethållande själva med beaktande av rådande arbetarskyddslagstiftning.

- Av de konsumenter som tycker att det inte alls är bra med oreglerade affärstider tar ca 19 % helt avstånd ifrån att affärstiderna bör regleras genom lagstiftning, ca 62 % instämmer helt eller delvis i att affärstiderna bör bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer och ca 49 % anser att affärerna bör kunna bestämma sitt öppethållande själva.

- Av de konsumenter som tycker att butiker i allmänhet aldrig skall vara öppna på söndagar, så instämmer ca 57 % helt eller delvis i att affärstiderna bör bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer och ca 49 % anser att affärerna bör kunna bestämma sitt öppethållande själva.

- En övervägande andel, eller ca 54 % av konsumenterna, anser att affärernas sent på kvällar, lördagar och söndagar leder

öppethållande

till att fler butiksrån begås.

- En majoritet, eller ca 71 % av konsumenterna, anser att affärernas öppethållande sent på kvällar, lördagar och söndagar leder till högre priser.

5 DE BEBO-

DETALJHANDEL§ANSTÄLLDAS

ENDE AV OCH INSTALLNING TlLL AFFARS-

TIDERNA

5.1¶Inledning

Den andra delen av undersökningen av inställningen till affärstiderna omfattade anställda i detaljhandeln. Undersökningen utfördes i maj, juni och augusti och ingick som en kompletterande del i AKU (Arbetskraftsundersökningarna) till dem som vid föregående undersökning arbetade i detaljhandeln. Till dessa individer skickades en postenkät. Totala antalet svarande uppgick till 887 st och individbortfallet uppgick till ca 14 %. Vid undersökningstillfället var 85 personer

inom detaljhandeln. Dessa 85 personer har inte längre sysselsatta svarat på frågorna 26-50 i enkäten till anställda (se vidare enkätbilagan, bilaga 6), men ingår inte i redovisningen i detta kapitel. Den totala populationen - som följaktligen endast utgörs av anställda inom

- till ca 104 000 individer. detaljhandeln uppgår

En huvuddel av populationen hade anställning som huvudsyssla eller drygt 80 %. Drygt 10 % var studerande. Cirka 80 % var kvinnor. Individer i åldern 16-24 år utgjorde ca 34 % av den studerade populationen. Ca 67 % av populationen hade fackligt medlemskap och drygt 80 % av dessa var medlemmar i Handelsanställdas Förbund. En tredjedel av populationen hade inget fackligt medlemskap.

Ca 42 % av den studerade populationen arbetade heltid, dvs. minst 35 timmar per vecka, medan drygt 56 % arbetade deltid. Av dem som arbetade deltid var det knappt 3 gånger så många som hade s.k lång deltid, dvs. mellan 20 och 34 timmar per vecka. Heltids- och deltidsanställda fördelade efter ålder visas i tabell 5.1 nedan.

11 Avser individer klassade som anställda som arbetar i butik, dvs. lagerarbetare,

förråds personal, administrativ personal m.m. ingår inte.

Tabell 5.1 Heltids- och deltidsanställda i detaljhandeln fördelade efter

ålder. Procent.

Av de heltidsanställda är knappt 40 % i åldern 16-24 år. Andelen är därefter klart fallande efter ålder. Ãven för de deltidsanställda är andelen högst för dem i åldern 16-24, drygt 30 %. Vad gäller de övriga åldersintervallen för deltidsanställda totalt, är fördelningen i stort sett mycket jämn. Utav dem som arbetar kort deltid, dvs. 1-19 timmar per vecka, är ca 75 % i åldern 16-24.

5.2 De detaljhandelsanställdas arbetsförhållanden

I detta avsnitt redovisas sådant som gäller de anställdas arbetsförhållanden. Tyngdpunkten ligger på arbetstider i stort, men även ensamarbete samt transportsätt till och från arbetet berörs.

Ca 13 % av dem som arbetar i detaljhandeln har flera arbeten. Utav dessa är det ca 12 % som arbetar i en annan butik, medan 88 % är sysselsatta med någon annan typ av arbete. Utav dem som även har annan typ av arbete, är det vanligast (54 %) att omfattningen av detta uppgår till mellan 1 och 19 timmar per vecka.

Av dem i detaljhandeln som arbetar i livsmedels-, kiosk- eller varuhushandeln, ca 60 % av samtliga, arbetar 56 % huvudsakligen i en livsmedelsbutik, 18 % i ett varuhus och 9 % i en stormarknad. Ungefär lika många arbetar huvudsakligen i en servicebutik som i en kiosk, ca 6 %. Vidare arbetar inom detaljhandeln drygt 10 % huvudsakligen inom konfektions- och ekiperingshandeln. Ca 3,5 % arbetar inom möbelvaruhandeln.

Omfattningen av Söndagsöppet i den butik man arbetar i varierar. Ca 22 % av dem som arbetar i detaljhandeln arbetar i en butik som inte har haft Söndagsöppet någon gång under det senaste året och ungefär lika många arbetar i en butik som har haft Söndagsöppet 1-5 söndagar under det senaste året. Knappt 50 % arbetar i en butik som i stort sett har öppet varje söndag.

Vad gäller förekomsten av ensamarbete händer det att ca 10 % arbetar ensamma på kvällar medan 5 % ibland arbetar ensamma. Ensamarbete är inte speciellt omfattande, eftersom 80 % aldrig arbetar ensamma. På frågan om man någon gång under det senaste året känt sig otrygg då man arbetat, svarar i genomsnitt ca

-

7 % att detta hänt p.g.a. otrevliga kunder,

-

2 % att detta hänt p.g.a. ensamarbete,

1 % att detta hänt p.g.a. sena kvällar och

1 % att detta hänt p.g.a. hotfull omgivning.

Drygt 80 % har aldrig känt sig otrygga och knappt 6 % har ej

svarat på frågan.

Utav dem som någon gång under det senaste året känt sig otrygga då man arbetat, ca 14 % av samtliga, så har

- Händer det att du arbetar

15 % svarat ja på frågan ensam på

kvällar och

- 78 % svarat Händer

nej på frågan det att du arbetar ensam på

kvällar.

Följaktligen verkar inte ensamarbete i butiken på kvällstid i sig innebära direkt otrygghet hos de anställda.

Det vanligaste transportsättet till och från arbetet är med privat fordon. Ca 34 % av de anställda åker bil tiII och från arbetet, medan ungefär 20 % använder sig av cykel, moped eller motorcykel. Knappt en fjärdedel åker kollektivt och ca 10 % går till arbetet.

Enligt undersökningen arbetar ca 47 % på rullande schema, dvs. har varierande arbetstider från vecka till vecka. Ca 27 % arbetar endast på s.k. normal arbetstid, dvs. sådan tid då ingen ob-ersättning utgår, medan 2/3 arbetar både på normal och obekväm arbetstid. Ca 6 % arbetar endast på obekväm arbetstid. Fördelningen av obekväm arbetstid efter olika tider visas i tabell 5.2 nedan.

Tabell 5.2 Anställda inom detaljhandeln som arbetar på obekväm tid

fördelade efter olika tider och dagar. Procent.

Samtliga

l tabell 5.3 nedan visas hur anställda som arbetar på normal eller obekväm arbetstid fördelas efter orsaker till arbete på dessa tider.

Tabell 5.3 Anställda i detaljhandeln som arbetar på normal eller obekväm

arbetstid fördelade efter orsaker till arbete på dessa tider.

Procem.

Arbetar endast Arbetar både Arbetar endast

på nomial tid på normal och på obekväm tid

obekväm tid

arbetstider

- 14 35 Högre lön vid dessa tider

En tredjedel av dem som arbetar på normal arbetstid uppger att orsaken till detta val är att de ej vill arbeta mer. Samtidigt kan noteras att ca 1/4 av dem som arbetar såväl på normal som obekväm tid anger att orsaken är att de endast kan få dessa arbetstider. För denna grupp är skälet övrigt även vanligt, nämligen för ca 30 %. För dem som endast arbetar obekväm tid är den största orsaken till detta val att man studerar övriga tider, men skäl som att man ej vill arbeta mer och högre lön vid dessa tider gäller för 25 resp. 35 % av den studerade populationen.

På frågan om man âr nöjd med sina arbetstider svarar ca 63 % att de är nöjda och 16 % att de skulle vilja arbeta lika mycket men andra tider. Ungefär lika många skulle vilja arbeta mer som mindre, nämligen ca 10 %. l tabellerna 5.4-5.6 nedan visas i vilken grad man är nöjd

med sina arbetstider beroende på arbetets omfattning och förläggning på olika tider. Tabell 5.4 Heltids- och deltidsanstâllda i detaljhandeln fördelade etter om

dessa ir nöjda med sina arbetstider eller ej. Procent.

Heltid Deltld varav 20-34 tim 1-19tlm Vill arbeta mer 3 15 16 11 Vill arbeta mindre 19 4 5 2 Lika mycket men andra tider 18 15 19 5 Är nöjda 5a 64 59 79 Tabell 5.5 Anställda i detaljhandeln som arbetar på normal arbetstid eller

obekväm arbetstid fördelade etter om dessa år nöjda med sina

arbetstider eller ej. Procent.

Arbetar endast Arbetar både på Arbetar endast

Lika mycket men andra tider 6 22 2 Ãr nöjda 77 54 74 Tabell 5.6 Anställda i detaljhandeln som arbetar på rullande schema för-

delade etter om dessa âr nöjda med sina arbetstider eller ej.

Procent.

Arbetar på rullande schema Arbetar e] på rullande

schema Vlll arbeta mer 13 6 ViII arbeta mindre 10 12 Lika mycket men andra tider 22 1 1 Är nöjda 52 70

På basis av ovanstående redovisning i tabellerna 5.4-5.6 kan konstateras att de som är mest nöjda med sina arbetstider - mätt som antalet nöjda relativt totala antalet i den studerade gruppen - âr sådana som arbetar endast på normal tid och endast på obekväm tid. Ande-

len nöjda i dessa båda grupper uppgår till ca 75 %. l gruppen som endast arbetar på obekväm tid finns flertalet av dem som arbetar 1-19 timmar per vecka. Sådana som arbetar både på normal och obekväm arbetstid - och som bl.a. inkluderar dem som arbetar på rullande schema - är inte lika nöjda med sina arbetstider. Drygt 50 % av dem med normal och obekväm arbetstid âr nöjda med arbetstiderna. l denna grupp är det drygt 20 % som vill arbeta lika mycket men på andra tider. Samtidigt önskar i denna grupp ungefär lika många arbeta mer som mindre, nämligen ca 10 %. l genomsnitt för samtliga är drygt 60 % eller ca 65 000 individer nöjda med sina arbetstider.

l tabell 5.7 nedan visas hur anställda som arbetar hel- eller deltid (och som skulle vilja ändra på sina arbetstider) fördelas efter önskemål om de tider man skulle vilja arbeta mer, mindre eller inte alls.

i

i

l

Tabell 5.7_ Heltids- och deltldsanstâllda I detaljhandeln fördelade efter de

tidpunkter man skulle vilja arbeta mer, mindre eller inte alla. Procent.

Heltid Deltid varav 2034 tlm 1-19 tlm Vardagar dagtid

Vardagar kl. 18.15-20.00

Vardagar efter kl. 20.00

Lördagar kl. 12.00-15.00

Lördagar elter kl. 15.00

Söndagar

Det föreligger ett relativt stort partiellt bortfall på frågan om man önskar arbeta mer, mindre eller inte alls vid vissa tider och dagar, vilket framgår av att kolonnsumman för varje tidpunkt och grupp långt ifrån summerar till 100 %. På vardagar dagtid är det framförallt anställda med lång deltid som vill arbeta mer. På vardagar efter kl. 20.00 är det ungefär hälften av alla i varje grupp som inte alls vill arbeta. Detta gäl- Ier även på lördagar efter kl. 15.00 och på söndagar med undantag för dem som arbetar kort deltid, dvs. 1-19 timmar per vecka. På sön-

dagar vill ungefär dubbelt så många deltidsanställda arbeta mer än mindre.

På frågan om i vilken grad arbetstiderna medför olika typer av problem visas nedan i tabell 5.8 hur de som arbetar på normal eller obekväm arbetstid fördelas efter område och problem. Den i tabell 5.8 först nämnda typen av problem, problem med barnpassning, baseras på dem som har barn eller ca 42 % av den undersökta populationen.

Tabell 5.8 Anställda l detaljhandeln som arbetar på normal eller obekväm

tid fördelade efter område och om problem föreligger eller ei.

Procent.

Arbetar endast Arbetar både på Arbetar endast

på normal tid normal och obe- pa obekväm tid

kväm tid

Problem med

Nej

Problem med att umgås med familj och vänner Ja 13 42 44 Nej 60 37 48

Problem med att delta i fritidsaktiviteter Ja 15 46 43 Nej 59 34 39

Problem med att buss- och tågtider passar dåligt vid resor till och från arbetet Ja 7 20 23 Ne] M 48 56

Problem med att ta sig hem från arbetet på sena kvällar Ja 0 8 11 Nej 69 59 68

Andra problem Ja 2 5 5 Ne] 55 42 58

Enligt resultaten är det främst grupperna som arbetar både på normal och obekväm tid och endast på obekväm tid som upplever problem

grund av arbetstiderna. Problemen gäller främst svårigheter att

på

umgås med familj och vänner och att delta i fritidsaktiviteter. Därefter följer problem p.g.a. dåliga förbindelser till och från arbetet. Andelen som upplever problem av denna typ är ungefär hälften så stor som andelen som upplever problem med att umgås med familjen på fritiden. Detta gäller för alla tre grupperna. Utav dem som har barn och arbetar både på normal och obekväm tid anger ca 24 % att de har problem med barnpassning.

5.3 De och affärstiderna

detaljhandelsanställda

l detta avsnitt redovisas de anställdas inställning till affärstiderna, t.ex. när butiker i allmänhet skall vara öppna, inställning till lagstiftning m.m.

På frågan om när man tycker att butiker i allmänhet skall stänga på måndag-lördag, anser i genomsnitt ca

- 63 % av samtliga anställda i detaljhandeln att de skall stänga se-

nast kl. 18.00 på måndag-onsdag,

-

94 % av samtliga anställda i detaljhandeln att de skall stänga se-

nast kl. 20 på måndag-onsdag,

- att de skall stänga senast kl 18

50 % av de detaljhandelsanställda

på fredagar,

- 94 % av de detaljhandelsanställda att de skall stänga senast kl. 20

på fredagar och

- i detaljhandeln att de skall stänga se-

76 % av samtliga anställda

nast kl. 15 på lördagar.

Det finns ett samband mellan hur mycket man arbetar och när man anser att butiker i allmänhet skall stänga, såtillvida att anställda som arbetar 1-19 timmar per vecka i genomsnitt anser att butiker i allmänhet skall stänga senare än vad dem som arbetar heltid eller lång deltid anser. Detta visas i tabell 5.9 nedan.

Tabell 5.9 Heltids- och deltidsanställda l detaljhandeln fördelade efter de

dagar och tider man anser att butiker l allmänhet skall stänga på

måndag-lördag. Procent.

Heltid Deltid varav 20434 tim 1-19 tim Måndag-Onsdag

Fredag

Lördag

frågan

öppna på söndagar, anser i genomsnitt ca

- att de skall vara öppna varje sön-

19 % av samtliga i populationen

dag, - 3 % att de skall vara öppna varannan söndag,

- ca en söndag

7 °/o att de skall vara öppna per månad,

- 18 % att de skall vara enstaka

öppna söndagar per år och - 52 % att de i allmänhet söndagar.

aldrig skall vara öppna på

l tabellerna 5. 10-5.13 nedan visas hur ofta man som detaljhandelsanställd tycker att butiker i allmänhet skall vara öppna på söndagar med särredovisning efter olika bakgrundsvariabler.

Tabell 5.10 Anställda I detaljhandeln som arbetar på normal eller obekväm

arbetstid fördelade efter hur ofta man tycker att butiker l all-

mänhet skall vara öppna på söndagar. Procent.

Arbetar endast Arbetar både på Arbetar endast

på normal tld nomlal och på obekväm tid

obekväm tld

Varje söndag 7 19 61 Varannan söndag 1 3 6 Cirka en söndag per månad 5 7 12 Enstaka söndagar per år 23 17 5 Aldrig öppna på söndagar 62 51 16

Tabell 5.11 Anställda l olika branscher I detaljhandeln fördelade efter hur

ofta man anser att butiker l allmänhet skall vara öppna på söndagar. Procent.

Uvs- Kiosk- Varu- Konfek-

Övriga Samtliga

medels- handeln hus- tions och branscher

handeln- handeln ekipe-

rlngshan-

deln samt

skohandeln

Varje söndag 25 46 20 8 10 19

Varannan söndag 2 2 2 1 5 3

Cirka en söndag per månad 6 5 4 10 10 7

Enstaka söndagar per år 12 13 15 37 20 18

Aldrig öppna på söndagar 53 34 58 44 53 52

Tabell 5.12 Anställda som arbetar l butiker som är aöndagsöppna eller el fördelade efter hur ofta man tycker att butiker i allmänhet skall vara öppna på söndagar. Procent.

Arbetar l butik Arbetar l butik Arbetar i butik som är söndags- som är söndags- som är öppen l stängd öppen 1-30 ggr/år stort sett varje söndag

12 4 30 Varje söndag 1 2 4 Varannan söndag Cirka en söndag 7 6 8 per månad Enstaka söndagar 13 31 12 per år Aldrig öppna på 66 56 44 söndagar

Anställda fördelade efter Tabell 5.13 med resp. utan fackligt medlemskap hur ofta man tycker att butiker i allmänhet skall vara öppna på söndagar. Procent.

Fackligt varav medlem varav Inget medlemskap I Handels- medlem fackligt anställdas i annat medlemskap Förbund fackförbund

12 10 22 34 Varje söndag 2 1 4 5 Varannan söndag

6 6 8 8 Cirka en söndag per månad 21 21 21 13 Enstaka söndagar per år 58 61 44 39 Aldrig öppna på söndagar

att bland dem som endast arbetar på normal ar- Det kan konstateras anställda i betstid så tycker drygt 60 % eller ca 17 % av totala antalet att butiker i allmänhet aldrig skall vara öppna på sönda-

detaljhandeln

60 % av dem som endast arbetar på obekväm argar, medan drygt betstid att butiker i allmänhet skall vara öppna varje söndag. tycker Bland dem som arbetar både på normal och obekväm tid tycker i allmänhet skall vara öppna varje söndag och knappt 20 % att butiker skall vara söndagar. Det kan drygt 50 % att butikerna aldrig öppna på även konstateras att bland fackligt anslutna detaljhandelsanställda anser 60 % att butiker i allmänhet aldrig skall vara öppna på knappt 40 % av den studerade medan söndagar eller knappt populationen,

knappt 40 % av dem som inte är fackligt anslutna eller ca 13 % av den studerade populationen anser detta. Fackligt anslutna inom Handelsanställdas Förbund är mest negativa till söndagsöppet.

I vilken grad de anställda i detaljhandeln anser att det är mer eller mindre viktigt att konsumenterna kan köpa vissa varor vid olika tider resp. kan besöka olika butikstyper vid olika tider visas i tabellerna 5.14 och 5.15.

Tabell 5.14 Anställda i detaljhandeln fördelade efter de tider man anser det

viktigt att konsumenterna kan köpa olika typer av varor. Procent.

Samtliga Samtliga

Vardagar efter kl 20

26 Lördag efter kl 15 7 Lördag efter kl 15 Söndag 25 Söndag 8

Vardagar efter kl 20 Lördag efter kl 15 20 Lördag efter kl 15 7 Söndag 21 Söndag 8 Ej viktigt vid någon E] viktigt vid någon av dessa tidpunkter 43 av dessa tidpunkter 59

m n 8 R 8 nu mm m. 9 mm

»masa

SE0

Eamon

m m v =e__sm .m u?? mm om R B n_ o_ mv

.maau:mx..

acne.

...än

8 a :8 v F

:sann i :Kao..._35 _ .a 8 om vu vn sv C v_ mv

imanen»

a:._2:mE:a:9.

:u _ m n cs._sm .i & :os as o_.a 8 mn mn vu 8 nu 5 8

.222 manen»

«mu

..om:a

:wE m_mans_ m o

mm 8 mo vu 8 nu m.. 8

=e__sm ma...? .acc .2 an

öv:

uu

.Eco

m. anus. v u

8 a mm ä mv o_ v_ »v

._e._sm nmcmfi 82.8.2 a..

oua_mEm.

8 : n E ov »v S 8 on 8 om

asså va...? 3 .annans aqua. 5:0 .2

.%_.mm.__..u.§¢

8___o

8 v N 8 mm mu 8 mm C t .v

voE =e__.=m & an .møuâe 9.8.. fiacum.2

._9__Sn

m. v N ...såå ma...? å man.: «mason .2 mm .u R R m... m. m_ mv

.9655

_..2un._u

.E0095

Eon

om 8

au__m.mc m

.§$9._._5 2 _ 2 m_

E som? 2

8-9 own. :omm:

2 .§0 2 .mao

2 2

min se» 52:32. se» .mzcaauz

§2_ mmmwu ~92; 88m

a9...Em .ma%a a:..:._a ammEm am%.m uaucom

._ouaE.._aE._o.m

m mv

5 m_ m. 9. mm 8 å om

amseøm

a x. n o.. m.. om 8 m.. 3 mm

ce._sm.i .umaucwøu??

ion

a

coo m

i p .8 m.. o_ 2 8 B 8 m.. o.. mm

._e._5m=88§__oEounce»

_

2 o_

mm uu om 3 m... G 8 mm

:såå.i zonencos:3 or?aqua?

9 ua_u§ m E

S uu a. 8 3 o.. um om

855mmucmficote.2 aa

m_manga_ m vu

3. 9 o_ 8 o.. 8 m.. S.

.§__sm»mån82.82 an

om ä 3 om en R 8 m.. um mm u_

om v m_ Nm 8 m. av u... 8 um 5

.§__smmacmfian5838nave...«mace».2

m_ v an .2 o.. m_ : om 8 on m.. m.. 8

_§._smm??.caucusnave:«macaw

om om

2 m_ 2 m_

2 2 :omm:

own. com? 8.9

2 ac... 2 .26 U_

p.,.oc_c:%= 52.5%:

.mao .mao

6_§_mmmwu 52x3ammo..

_m_m mmEB_m_m

._mom_u._m.avgåomg.:mmucow:..amEm._mmmu._mmmncom

c3__Sn_._..au__mao..o..=:E:o_.\uo_..uw

o.. mm u.. å 8

umaeam

§__5mi 8 8 8 8 mn

.ømuucoøu??

:öm

.i

:oo

:e._Sm.a :83cø=oE — .8 ä uu R R z..

uaucwa

_ .i ._38:os:omo...? m.. S m.. ä 8

ceaammango»

m_wank...

m.. 8 u.. S 8

...sååmmcflmSac.I .a

2 macaw. on

om mn 8 u..

:sannn??:Wacom.E aa

om m.. a mu R s.

=9._Smmacas.a nave:...än._._

.maucaE

om 8 5 E. 8 8

ce__Sm3%.»wa møvø:82.8._._

.aۤE

m.

.§__smmmcwfian nano:fiacom.z 8 R mn 8 S

8 v. m_ 2

8.9 :omm:_også_

2 .mao p.

us

:Em

ü_§_$8..

mag..._m_å

§__se_=8».momuaammEmumuaom

Drygt 25 % av de anställda i detaljhandeln anser det viktigt att konsumenterna på lördag efter kl. 15 och på söndag. I

kan köpa livsmedel genomsnitt anser mellan 50 och 60 % att det inte är viktigt att konsumenterna kan köpa möbler, kläder och skor, järn- och byggvaror samt varor inom radio och tv vid någon av de tidpunkter som redovisas i tabell 5.14.

På basis av redovisningen i tabell 5.15 kan konstateras att andelen av de detaljhandelsanställda som anser det viktigt att konsumenterna kan besöka olika butikstyper vid olika tider är starkt korrelerad med det som råder i den butik man huvudsakligen arbetar i.

öppethållande

Sålunda anser ca 46 % av de detaljhandelsanställda som arbetar i butiker som stänger senast kl. 18 på måndag-fredag att det är viktigt att konsumenterna kan besöka dagligvarubutiker mellan kl. 18 och kl. 20 på måndag-fredag, medan motsvarande andel för dem som arbetar i butiker som stänger efter kl. 20 på måndag-fredag uppgår till ca 64 %. l genomsnitt anser ca 7 % av de detaljhandelsanställda som arbetar i söndagsstängda butiker att det är viktigt att konsumenterna kan besöka dagligvarubutiker på söndagar, medan motsvarande andel för dem som arbetar i kontinuerligt söndagsöppna butiker uppgår till ca 20 %.l genomsnitt anser ca 46 % av samtliga detaljhandelsanställda att det inte är viktigt att dagligvarubutiker har öppet vid någon av de tidpunkter som redovisas i tabell 5.15. Däremot är motsvarande andelar och servicebutiker, nämli-

betydligt lägre för stormarknader gen 27 resp. 20 %.

En av frågorna i enkäten gäller de detaljhandelsanställdas inställning till affärstiderna. Enligt arbetstidslagen äger butiker med anställda rätt att ha öppet dagligen mellan kl 05.00 och 24.00, medan butiker där enbart ägaren arbetar får ha öppet dygnet runt. I tabellerna 5.16 och 5.17 visas vad de anställda anser om denna ordning.

Tabell 5.16 Anställda

som arbetar i butiker som är söndagsöppna eller ej

fördelade efter vad man anser om de oreglerade affârstiderna.

Procent.

Arbetar i butik Arbetar l butik Arbetar l butik

inte speciellt

Tabell 5.17 Anställda med resp. utan fackligt medlemskap fördelade efter vad man anser om de oreglerade affäratiderna. Procent.

Fackligt varav varav inget Samtliga medlemskap medlem medlem fackligt i HAF i annat medlemskap fackförbund

Mycket bra 3 2 6 15 7

Ganska bra 10 9 12 27 15

inte speciellt

l genomsnitt anser ca 22 % av alla detaljhandelsanstâllda att det är mycket bra eller ganska bra med oreglerade affärstider, medan ca 55 % anser att nuvarande bra eller inte alls

ordning inte är speciellt bra. Ca 20 % har ingen åsikt. De som arbetar i en butik som är söndagsstängd tycker inte nuvarande ordning med oreglerade affärstider är lika bra som dem som arbetar i en butik som

är öppen i stort sett varje söndag. Oberoende av om butiken är öppen

på söndag eller ej anser mellan 33 och 38 % att nuvarande med

ordning oreglerade affärstider en viss skillnad

inte alls är bra. Det föreligger i inställning beroende på om man är medlem i Handelsanställdas Förbund eller medlem i annat fackförbund, såtillvida att de som är medlemmar i HAF är mer negativa till nuvarande ordning med oreglerade affârstider. Ca 66 % av de anslutna eller ca 44 % av totala

fackligt antalet anställda i detaljhandeln, anser det inte speciellt bra eller inte alls bra

med nuvarande ordning med oreglerade affärstider, medan drygt 1/3 av dem som inte är fackligt anslutna eller drygt 10 % av den studerade populationen anser detta. De som inte har något fackligt med- Iemskap tillhör den grupp där andelen som anser att det är mycket bra eller ganska bra med oreglerade affärstider är större än andelen som anser att det inte är speciellt bra eller inte alls bra. Som tidigare nämnts utgör gruppen utan fackligt medlemskap ca 33 % av populationen. Ãven i denna är andelen utan åsikt i frågan ca 20 %. grupp

Bland dem som anser att det är mycket eller ganska bra att behålla nuvarande ordning med oreglerade affärstider, ca 22 % av de detaljhandelsanställda, så anser i genomsnitt

- när de vill ha öpdrygt 70 % att affärerna själva skall få bestämma pet,

- ca 38 % att konsumenterna när de vill själva skall få bestämma handla och

- ca 35 % att en lagstiftning inte kan tillämpas lika för alla butiker.

Bland dem som anser att en lagstiftning som begränsar öppethållandet bör införas, ca 55 % av de detaljhandelsanställda, så anser i genomsnitt

- ca 53 % att det inte finns behov hos konsumenterna att

något

handla på söndagar och sena kvällar,

- skulle minska risken för ca 52 % att ett begränsat öppethållande butiksrån,

- 50 % att handelsanställda inte skall behöva arbeta på obekväma tider och

- av skulle ge bättre perca 48 % att en begränsning öppethållandet sonalbemanning i butikerna.

Liksom för undersökningen av konsumenternas inställning till oreglerade affärstider, har utredningen undersökt hur de anställda i detaljhandeln om affärstiderna. l taställer sig till olika typer av påståenden bell 5.18 nedan redovisas om man instämmer eller tar avstånd ifrån olika med särredovisning efter fackligt medlemskap eller

påståenden

el.

Tabell 5.18 Anställda i detaljhandeln med resp. utan fackligt medlemskap fördelade efter om man instämmer eller tar avstånd ifrån olika typer av påståenden. Procent.

Fackligt medlemskap Samtliga

Aiiirerna bör Ja Nej kunna bestämma sitt öppethållande själva

Instämmer helt 24 50 32

instämmer delvis 22 24 22

Varken instämmer eller tar avstånd ifrån 9 8 9

Tar delvis avstånd ifrån 12 7 10

Tar helt avstånd ifrån 26 4 19

Har ingen uppfattning 5 6 6

Fackligt medlemskap Samtliga

Konsumenterna bör Ja Nej kunna handla när de själva vill

Instämmer helt 6 17 9

Instämmer delvis 19 26 21

Varken instämmer eller tar avstånd ifrån 11 9 11

Tar delvis avstånd ifrån 24 25 24

Tar helt avstånd ifrån 36 17 29

Har ingen uppfattning 2 5 3

Fackligt medlemskap Samtliga

Affårstiderna bör Ja Nej regleras genom lagstiftning instämmer helt 41 10 31

Instämmer delvis 24 21 23

Varken instämmer eller tar avstånd ifrån 10 10 10

Tar delvis avstånd ifrån 5 13 8

Tar helt avstånd ifrån 10 34 18

Har Ingen upp- 8 10 9 fattning

Fackiigt medlemskap Samtliga

Affärstiderna bör Ja Ne] bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer Instämmer helt 30 19 26

Instämmer delvis 24 22 24

Varken instämmer eller tar avstånd ifrån 10 11 10

Tar delvis avstånd ifrån 5 10 6

Tar helt avstånd ifrån 17 27 20

Har ingen upp- 10 10 10 fattning

Fackligt medlemskap Samtliga Att affärerna är öppna Ja Nej sent på kvällar, lördagar och söndagar leder till högre priser

Instämmer helt 52 28 44

Instämmer delvis 21 31 24

Varken instämmer eller tar avstånd ifrån 8 10 9

Tar delvis avstånd ifrån 4 11 6

Tar helt avstånd ifrån 7 8 8

Har ingen uppfattning 7 11 8

Fackligt medlemskap Samtliga Att affärerna år öppna Ja Nej sent på kvällar, lördagar och söndagar ger mera tid för konsumenterna att kunna jämföra och välja mellan olika butiker: erbjudanden

Instämmer helt 12 26 16

instämmer delvis 22 25 23

Varken instämmer eller tar avstånd ifrån 15 16 16

Tar delvis avstånd ifrån 9 9 9

Tar helt avstånd ifrån 34 16 28

Har ingen uppfattning 6 6 6

Ca 54 % i genomsnitt av de anställda i detaljhandeln instämmer helt eller delvis i påståendet att affärerna bör kunna bestämma sitt öppethållande själva. Som redovisas i tabell 5.18 år det dock stora skillnader i uppfattning i detta påstående beroende på om man har fackligt medlemskap eller ej. Sålunda instämmer ca 74 % av dem som inte har fackligt medlemskap helt eller delvis i påståendet att affärerna bör kunna bestämma sitt själva, medan ungefär 46 % av

öppethållande

dem med fackligt medlemskap helt eller delvis instämmer i detta påstående. Ca 38 % av de fackligt anslutna tar helt eller delvis avstånd

ifrån påståendet.

Det är fler som tar helt eller delvis avstånd från påståendet att konsumenterna bör kunna handla när de själva vill, än som helt eller delvis instämmer i detta påstående, ca 53 % jämfört med ca 30 %. Även i denna fråga föreligger dock stora skillnader bland dem som helt eller delvis instämmer och tar helt eller delvis avstånd ifrån detta påstående beroende på fackligt medlemskap eller ej. Av de detaljhandelsanställda med fackligt medlemskap tar ca 60 % helt eller delvis avstånd ifrån påståendet, medan andelen för dem som saknar fackligt medlemskap uppgår till drygt 40 %. Ca 30 % av de detaljhandelsanstållda tar helt avstånd ifrån påståendet, medan ca 10 % helt instämmer i detta påstående.

Drygt 40 % av de fackligt anslutna instämmer helt i påståendet att affärstiderna bör regleras genom lagstiftning, medan drygt 1/3 av de ej fackligt anslutna helt tar avstånd ifrån detta påstående.

Det är ungefär dubbelt så många av de anställda som helt eller delvis instämmer i påståendet att affärstiderna bör bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer än som tar helt eller delvis avstånd ifrån detta påstående, ca 50 % jämfört med ca 26 %. l detta är skillnaderna i uppfattning avsevärt mindre

påstående

än i de tre ovan nämnda påståendena beroende på fackligt medlemskap eller ej.

i detaljhandeln instämmer helt el- Ungefär 68 % av samtliga anställda ler delvis i påståendet att kvälls- och Söndagsöppet leder till högre priser, medan ca 14 % tar helt eller delvis avstånd ifrån påståendet. Drygt 70 % av de fackligt anslutna instämmer helt eller delvis i detta

påstående.

Det är i genomsnitt ungefär lika många som helt eller delvis instämmer i påståendet att kvälls- och Söndagsöppet ger mera tid för konsumenterna att kunna jämföra och välja mellan olika butikers erbjudanden som tar helt eller delvis avstånd ifrån detta påstående, 39 %

resp. 37 %. Andelen av de detaljhandelsanställda som tar helt avstånd ifrån påståendet uppgår till 28 %.

5.4 av av de

Sammanfattning undersökningen

detaljhandelsanställda

Av de anställda i detaljhandeln arbetar ca 47 % rullande schema,

på

dvs. de har varierande arbetstider från vecka till vecka. Ca 27 % arbetar enbart på s.k. normal arbetstid,

dvs. sådan tid då ingen ob-ersättning utgår, medan 2/3 arbetar både på normal och obekväm arbetstid. Ca 6 % arbetar enbart på obekväm arbetstid.

Av dem som endast arbetar på normal arbetstid är andelen som uppger att de är nöjda med sina arbetstider ca 75 %. Bland dem som arbetar både på normal och obekväm arbetstid uppger drygt hälften att de är nöjda med arbetstiderna. Ca 45 % av de detaljhandelsanställda som arbetar både på normal och obekväm arbetstid eller endast

på

obekväm tid upplever problem med att kunna delta i fritidsaktiviteter. Samtidigt uppger mellan 35 och 40 % att inga sådana problem föreligger.

De detaljhandelsanställdas inställning till nuvarande ordning med oreglerade affärstider är b|.a. starkt korrelerad med hur mycket man arbetar. Bland dem som arbetar heltid, ca 45 %, är andelen

högre för när man anser att butiker - vid givna dagar och klockslag - skall stänga, än för dem som arbetar deltid. Bland de detaljhandelsanställda som endast arbetar på normal arbetstid tycker drygt 60 % att butiker i allmänhet aldrig skall vara öppna söndagar, medan

pâ drygt 60 % av dem som endast arbetar på obekväm tid tycker att butiker i allmänhet

skall vara öppna varje söndag. Bland detaljhandelsanställda som arbetar både på normal och obekväm arbetstid tycker knappt 20 % att butiker i allmänhet skall vara öppna varje söndag och drygt 50 % att de aldrig skall vara öppna på söndagar.

inställningen till Söndagsöppet är även korrelerad med graden av Söndagsöppet i den butik man arbetar. Bland de detaljhandelställda som arbetar i söndagsstängda butiker anser i genomsnitt ca 12 % att Söndagsöppet i allmänhet bör råda. Motsvarande andel för dem som arbetar i kontinuerligt söndagsöppna butiker till ca 30 %. Det

uppgår

är ungefär 2/3 av de detaljhandelsanställda som arbetar i kontinuerligt söndagsstängda butiker som anser att Söndagsöppet i allmänhet aldrig bör råda, medan motsvarande andel för dem som arbetar i kontinuerligt söndagsöppna butiker är ca 44 %.

Bland fackligt anslutna detaljhandelsanställda anser knappt 60 % att butiker i allmänhet aldrig skall vara öppna på söndagar, medan knappt 40 % av dem som inte är fackligt anslutna anser detta.

Bland de fackligt anslutna är det ca 13 % som anser att det är mycket bra eller ganska bra med nuvarande ordning med oreglerade affärstider, medan ca 42 % av dem som ej är fackligt anslutna anser detta. Ca 66 % av de fackligt anslutna eller ca 44 % av totala antalet anställda i detaljhandeln, anser det inte speciellt bra eller inte alls bra med nuvarande ordning med oreglerade affärstider, medan drygt 1/3 av dem som inte är fackligt anslutna eller drygt 10 % av den studerade populationen anser detta. Oberoende av om man är fackligt ansluten eller ej, gäller att andelen detaljhandelsanställda som inte har någon åsikt om oreglerade affärstider uppgår till ca 20 %.

Även om ungefär 2,5 gånger så många av de anställda i detaljhandeln anser att det inte är speciellt bra eller inte alls bra med nuvarande ordning med oreglerade affärstider som dem som anser att det är mycket bra eller ganska bra (55 % mot 22 %), så instämmer i genomsnitt knappt 55 % av samtliga i påståendet att affärerna själva bör kunna bestämma sitt öppethållande. Bland de fackligt anslutna instämmer ca 46 % i detta påstående.

Ca 30 % av de detaljhandelsanställda tar helt avstånd ifrån påståendet att konsumenterna bör kunna handla när de själva vill, medan ca 10 % helt instämmer i detta påstående.

Drygt 70 % av de fackligt anslutna instämmer helt eller delvis i påståendet att kvälls- och Söndagsöppet leder till högre priser. Motsvarande andel för dem som inte är fackligt anslutna uppgår till knappt 60 %. Av samtliga är det ca 44 % som helt instämmer i detta påstående.

Det är ungefär dubbelt så många av de anställda inom detaljhandeln som helt eller delvis instämmer i påståendet att affärstiderna bör bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer än som tar helt eller delvis avstånd ifrån detta påstående, ca 50 mot 26 %. l detta påstående är skillnaderna i uppfattning avsevärt mindre än i övriga redovisade påståenden beroende på fackligt medlemskap eller ej.

6 AV OCH

BUTIKSCHEFERNAS BE__ROENDE

INSTALLNING TILL AFFARSTIDERNA

6.1 lnledning

Den tredje delen av undersökningen av inställningen till affärstiderna omfattade butikscheferna i detaljhandeln. SCB:s centrala företagsoch arbetsställeregister (CFAR) användes som urvalsram och en efter bransch (12 st) och antalet sysselsatta (olika antal storl stratitierinåkgjordes sklasser beroende bransch). Totala antalet svarande

på

uppgick till 1 387 st och bortfallet uppgick till ca 23 %. Den totala populationen uppgår till ca 30 600 butikschefer (eller egentligen arbetsställen) och dessa arbetar i butiker som representerar ca 206 500 sysselsatta. För en utförlig beskrivning av urvalsförfarandet m.m. se bilaga 6, teknisk rapport från SCB.

Vad gäller redovisningarna i kapitel 6 och kapitel 7, förhåller det sig så att butikschefer och ägare kan vara samma person, framför allt i mindre butiker, varför resultaten till vissa delar kan överlappa varandra.

Utredningen har utgått från att inställningen i olika om arbetsti-

frågor

der och affärstider kan variera m.a.p. storleken den butik man ar-

på

betar i. En butikschef har ett speciellt ansvar vad gäller bemanning, service och sortiment etc. vid olika öppettider. är det av in- Samtidigt tresse att redovisa vad butikschefer tycker i olika oberoende

frågor,

av storleken på den butik man arbetar i. I redovisningen av en specifik fråga finns därför två procentskattningar, en som baseras på antalet observationer i en viss grupp och en annan som baseras hur stor

på

andel av antalet sysselsatta observationerna svarar för. Efi gruppen tersom det är butikschefen som är baseras

undersökningsobjekt,

storleksmåttet på antalet sysselsatta i den butik som butikschefen arbetar i. En storleksvägd redovisning - i termer av antalet sysselsatta avser hur stor andel som observationerna i en viss delgrupp utgör i termer av antalet sysselsatta i butikerna av antalet i delgruppen sysselsatta i samtliga butiker i samtliga delgrupper. Av förenklingsskäl har utredningen valt att i varje tabell - som inkluderar skattningar av procenttal baserade på storleksvägning - skriva x % av

representerar

antalet sysselsatta.

Hur butikscheferna fördelas efter ålder visas i tabell 6.1 nedan. Tabell 6.1 Butikschefer fördelade eller ålder. Procent.

Samtliga Representerar

x 96 av

antalet

är fördelningen relativt Med undantag för de två yttersta intervallen finns i åldersintervallet jämn. Drygt 30 % av alla butikschefer 45-54 år. Förhållandet mellan män och kvinnor (som är butikschefer) inom detaljhandeln visas i tabell 6.2.

Tabell 6.2 Butikscheler inom detaljhandeln fördelade eller kön. Procent.

Samtliga Representerar x % av antalet sysselsatta inom detaljhandeln

Män 32 21 Kvinnor 68 79

70 % av samtliga butikschefer är kvinnor. De kvinnliga butiks- Knappt cheferna arbetar genomsnitt i butiker som är relativt stora jämfört med de butiker som de manliga butikscheferna arbetar i. Knappt 40 % av samtliga butikschefer är fackligt anslutna. De som inte är fackligt anslutna, dvs. ca 60 %, arbetar i butiker som svarar för drygt hälften

av antalet sysselsatta.

6.2¶Butikschefernas arbetsförhållanden

av butikschefernas arbetsförhål- I detta avsnitt följer en redovisning Liksom för de anställda på arbetstider i landen. ligger tyngdpunkten i butiken berörs även.

stort, men frågor som gäller öppethållandet

Det är mycket sällsynt att butikschefer inte arbetar heltid. Enligt resultaten inom detaljhandeln heltidshar drygt 95 % av butikscheferna arbete, dvs. arbetar minst 35 timmar per vecka.

10 % av butikscheferna har flera arbeten, dvs. har minst ett Knappt arbete utöver arbetet som butikschef. Dessa butiksdet huvudsakliga chefer arbetar huvudsakligen i butiker som svarar för en relativt mindre andel av totala antalet sysselsatta inom detaljhandeln, nämligen

knappt 7 %. Knappt 8 % av dessa butikschefer arbetar i någon annan typ av butik. Dessa butiker är dock relativt stora, eftersom de svarar för ca 16 % av antalet sysselsatta i gruppen. Drygt 90 % av dem som har flera arbeten har någon annan typ av arbete, dvs. inte butiksarbete. Omfattningen av annat arbete, utöver det som är det huvudsakliga, är sådan att knappt 20 % arbetar heltid, 20 % arbetar lång deltid, dvs. 20-34 timmar, och ca 58 % arbetar kort deltid, dvs. 1-19 timmar.

Av samtliga butikschefer i detaljhandeln arbetar i genomsnitt ca

- kiosk-

24 % i livsmedels-, eller varuhushandeln varav drygt hälften av dessa huvudsakligen arbetar i en livsmedelsbutik,

- 12 % inom konfektions-

och ekiperingshandeln,

6 % inom och.

drivmedelsdetaljhandeln

- 40 % inom s.k. annan bransch

(se vidare enkätbilagan, bilaga 6).

Vad gäller omfattningen av Söndagsöppet arbetar drygt 30 % i en butik som inte varit söndagsöppen någon gång det senaste året och 40 % arbetar 1-30 det se-

i en butik som varit söndagsöppen gånger naste året. Ungefär en fjärdedel arbetar i en butik som varit söndagsöppen i stort sett varje söndag. Sambandet mellan förekomsten av söndagsöppet och butikens storlek,

mätt som relativa antalet sysselsatta, framgår av tabell 6.3 nedan. Tabell 6.3 Butikschefer fördelade efter hur ofta den butik man arbetar I

haft söndagsöppet det senaste året. Procent.

I stort sett varje söndag 26 44

På frågan om i vilken grad man som butikschef har möjlighet att bestämma öppethållandet gäller enligt resultaten

att 2/3 helt och hållet själva bestämmer öppethâllandet medan ungefär 1/4 delvis bestämmer öppethållandet. Drygt 6 % av butikscheferna har inte alls

någon

möjlighet att själva bestämma öppethållandet. Till dem som har möjlighet att helt eller delvis själva bestämma öppethâllandet - och som utgör drygt 90 % av samtliga butikschefer och representerar en lika stor andel av totala antalet sysselsatta inom detaljhandeln - ställdes

även om orsaken till valet av Resultatet visas i

frågan öppethållande.

tabell 6.4 nedan. Tabell 6.4 Orsak till valet sv öppethållande bland butiker där butikscheter

helt eller delvis själva kan bestämma öppethållandet. Procent.

Samtliga Representerar x % av

antalet sysselsatta Företagets eller föreningens policy 23 18 Konkurrenssituationen 19 24 Ekonomisk mest

markant skillnad finns inte mellan graden av frekvens hos de

Någon

olika orsakerna. Skäl som konkurrenssituation och ekonomiskt mest lönsamt representerar en lika stor andel av totala antalet sysselsatta.

20 % av butikscheferna har inte uppgett någon orsak alls. Knappt Dessa butikschefer arbetar i butiker som svarar för en relativt sett större andel av antalet sysselsatta.

Förekomsten av ensamarbete gäller för ca 48 % av butikscheferna varav 8 procentenheter ibland arbetar ensamma. Graden av ensamarbete bland butikschefer är relativt vanligare ju mindre butiken är.

På frågan om man någon gång under det senaste året känt sig otrygg då man arbetat, svarar, liksom för de detaljhandelsanstâllda

7 % att detta hänt p.g.a. otrevliga kunder,

- 2 % att detta hänt ensamarbete,

p.g.a.

1 % att detta hänt p.g.a. sena kvällar och

- 1 % att detta hänt hotfull

p.g.a. omgivning.

Knappt 80 % har aldrig känt sig otrygga och knappt 9 % har inte

svarat på frågan.

Utav dem som någon gång under det senaste året känt sig otrygga då de arbetat, ca 13 % av samtliga, så har

-

42 % svarat ja på frågan Händer det att du arbetar ensam på kvällar och

- Händer det att du arbetar

38 % svarat nej på frågan ensam på kvällar.

Jämfört med resultaten för de detaljhandelsanställda i kapitel 5, så uppger en betydligt större andel av de butikschefer som någon gång under det senaste året känt sig otrygga då de arbetat, att det händer att man arbetar ensam på kvällar.

Bland butikscheferna är det relativt vanligt att man åker bil till arbetet. Detta gäller för knappt 2/3 av populationen. Knappt 14 % går till arbetet.

Enligt undersökningen arbetar ca 27 % på rullande schema, dvs. har varierande arbetstider från vecka till vecka. Dessa arbetar i butiker som representerar ungefär 1/3 av totala antalet sysselsatta inom detaljhandeln. Ungefär en fjärdedel arbetar endast på s.k. normal arbetstid, dvs. sådan tid då ingen ob-ersâttning utgår, medan ungefär resten eller ca 74 %, arbetar både på normal och obekväm arbetstid. Fördelningen av obekväm arbetstid efter olika tider visas i tabell 6.5. Tabell 6.5 Butikschefer som arbetar på obekväma tider fördelade efter

olika tider och dagar. Procent.

Det kan bl.a. konstateras att ca 40 % av samtliga butikschefer, som arbetar på obekväma tider, arbetar efter kl. 20 på vardagar och att dessa butikschefer arbetar i butiker som representerar en relativt liten andel av antalet sysselsatta,

dvs. det rör sig om relativt små butiker. Att Söndagsöppet är mer omfattande än kvällsöppet framgår av att ca 49 % av de butikschefer - som arbetar på obekväma tider - arbetar på söndagar och att dessa butikschefer arbetar i butiker som representerar ca 54 % av antalet sysselsatta.

På frågan om man är nöjd med sina arbetstider drygt 60 % av

uppger samtliga butikschefer att de är nöjda och ca 3 % att de skulle vilja arbeta Iika mycket men på andra tider. Drygt 30 % av butikscheferna vill

arbeta mindre. l tabell 6.6 nedan visas i vilken grad man är nöjd med sina arbetstider beroende på arbetets förläggning.

Tabell 6.6 Butikschefer som arbetar på normal arbetstid eller obekväm

arbetstid fördelade etter om dessa ir nöjda med sina arbetstider

eller ej. Procent.

Arbetar Representerar Arbetar både Representerar

endast på x 96 av totala på normal och x % av totala

normal tid antalet obekväm tid antalet

sysselsatta sysselsatta Vill arbeta mer 1 1 1 1 Vill arbeta mindre 18 13 35 27 Lika mycket men andra tider 3 3 2 3 Ãr nöjda 69 74 59 66

I enlighet med resultaten för de detaljhandelsanställda är andelen nöjda högst bland dem som arbetar endast på normal tid. Av de butikschefer som arbetar både på normal och obekväm arbetstid vill 35 % arbeta mindre och de arbetar i butiker som representerar 27 % av antalet sysselsatta inom detaljhandeln.

På frågan om ivilken grad arbetstiderna medför olika typer av problem visas nedan i tabell 6.7 hur butikschefer som arbetar på normal och obekväm arbetstid fördelas efter område och problem. Den itabell 6.7 först nämnda typen av problem, “problem med barnpassning, baseras på dem som har barn eller ca 42 % av den studerade populationen.

Tabell 6.7 Butikschefer som arbetar på normal eller obekväm tld fördelade

efter område och om problem föreligger eller ej. Procent.

Arbetarendast Representerar Arbetarbåde Representerar

på normaltid x 96av antalet på normaloch x 95av antalet

sysselsatta obekvämtid sysselsatta

Problem med barnpassning Ja 19 12 18 19 Ne] 61 66 61 61

Problem med att umgås med familj och vänner Ja Nej 8G 8 å?

Problem med att delta i fritidsaktiviteter Ja 24 20 Nej 52 55 Si‘: $8

Problem med att buss» och tågtider passar dåligt vid resor till och från arbetet Ja 10 13 15 13 Nej 64 60 55 58

Problem med att ta sig hem från arbetet på sena kvällar Ja 0 0 4 3 Nej 70 72 67 69

Andra problem Ja 0 0 2 2 Nej 57 56 51 54

Liksom för de anställda i detaljhandeln är det främst de butikschefer som arbetar både på normal och obekväm arbetstid som upplever problem p.g.a. arbetstiderna. Problemen består i svårigheter att umgås med familj och vänner och att delta i fritidsaktiviteter. Samtidigt kan konstateras att andelen som uppger att inga sådana problem finns - och som arbetar både på normal och obekväm arbetstid - är ungefär lika stor.

6.3 Butikscheferna och affärstiderna

I detta avsnitt redovisas butikschefernas till de

inställning oreglerade

affärstiderna, t.ex. när butiker i allmänhet skall stänga, när butiker

som verkar i samma bransch som man själv är verksam inom skall stänga, inställning till lagstiftning m.m.

I genomsnitt anser ca

- butikschefer att butiker i allmänhet skall stänga 66 % av samtliga senast kl. 18 måndag-onsdag och dessa arbetar i butiker som representerar ca 48 % av antalet sysselsatta inom detaljhandeln.

- att butiker i allmänhet skall stänga 87 % av samtliga butikschefer senast kl. 20 och dessa arbetar i butiker som sva-

måndag-fredag

rar för ca 86 % av antalet sysselsatta i detaljhandeln

- att butikerna skall stänga senast kl. 73 % av samtliga butikschefer 15 lördagar och dessa arbetar i butiker som representerar ca

på

60 % av antalet sysselsatta i detaljhandeln

Allmänt som arbetar endast på normal ar-

gäller att de butikschefer betstid anser att butiker i allmänhet skall stänga tidigare, än vad de butikschefer anser, som arbetar både på normal och obekväm arbetstid. Dessutom gäller att de butikschefer som anser att butiker

måndag-lördag, representerar relativt skall stänga relativt tidigt på sett, en mindre andel av totala antalet sysselsatta inom detaljhandeln. Detta visas i tabell 6.8 nedan.

Tabell 6.8 Butikscheter som arbetar på normal eller obekväm arbetstid

fördelade efter de dagar och tider man anser att butiker i

allmänhet skall stänga på vardagar. Procent.

Arbetarendast Ftepresenterar Arbetarbåde Representerar

på normaltid x ‘X.avantalet på normaloch x 56av antalet

sysselsatta obekvämtid sysselsatta

Måndag-Onsdag

Fredag Före kl 18 6 8 8

kl 18 61 44 46

Lördag

På frågan om hur ofta man som butikschef anser att butiker i allmän-

het skall vara öppna på söndagar , så anser i genomsnitt ca

- 17 % av samtliga butikschefer att de skall vara öppna varje söndag

och dessa butikschefer arbetar i butiker som ca

representerar 29 % av antalet sysselsatta

i detaljhandeln,

- 20 % av samtliga butikschefer att de skall vara öppna enstaka sön-

dagar per år och dessa butikschefer arbetar i butiker som

representerar ca 22 % av antalet

sysselsatta i detaljhandeln,

- 52 % av samtliga butikschefer att de aldrig skall vara öppna

på

söndagar och dessa butikschefer arbetar i butiker som

representerar ca 38 % av antalet sysselsatta i detaljhandeln.

Som framgår är till starkt

inställningen söndagsöppet korrelerad med

storleken på den butik man arbetar i. I tabellerna 6.9-6.12 visas hur

ofta man som butikschef tycker att butiker i allmänhet skall vara söndagar med särredovisning efter olika bakgrundsvariaöppna på bler.

Tabell 6.9 Butikacheter aom arbetar på normal eller obekväm arbetstid fördelade efter hur om man tycker att butiker l allmänhet skall vara öppna på söndagar. Procem.

Arbetarendast Representant Arbetarbåde Representant x 96avantalet pl normaloch x asav antalet på normaltid sysselsatta obekvämtid sysselsatta

12 22 18 32 Varje söndag Varannan söndag 1 1 1 0

Cirka en söndag 5 4 4 per månad

Enstaka söndagar 21 23 20 22 per år

Aldrig öppna på 55 45 52 36 söndagar

Tabell e.1o.1 Butikscheter som arbetar l butiker som ir eöndagsöppna eller ej fördelade efter hur ofta man tycker att butiker l allmänhet skall vara öppna på söndagar. Procent av antalet arbetsställen.

Arbetari butik Arbetari butik Arbetari butik som somär söndags- somår aöndags- år söndagsöppeni stängd öppen 1-30ggr/år stortsettvarjesöndag

8 7 41 Varje söndag 0 1 0 Varannan söndag

Cirka en söndag 2 6 4 per månad

Enstaka söndagar 9 34 12 per år

Aldrig öppna på 75 44 37 söndagar

Tabell 6.10.2 Butikschefer

som arbetar i butiker som år söndagsöppna eller ej

fördelade efter hur ofta man tycker att butiker i allmänhet skall

vara öppna på söndagar. Procent av antalet sysselsatta.

Arbetarl butik Arbetari butik Arbetarl butik som

Cirka en söndag per månad 2 7 4

Enstaka söndagar per år 12 40 12

Aldrig öppna på söndagar 70 37 24

Tabell 6.11.1 Butikschefer med resp. utan fackligt medlemskap fördelade ef-

ter hur ofta man tycker att butiker i allmänhet skall vara öppna

på söndagar. Procent av antalet arbetsställen.

Cirka en söndag per år 7 18 3 3 4

Enstaka söndagar 20 19 21 19 20 per år

Aldrig öppna på söndagar 50 47 52 54 52

Tabell 6.11.2 Butikscheter med resp. utan fackligt medlemskap fördelade el-

ter hur alla man tycker att butiker i allmänhet skall vara öppna

på söndagar. Procent av antalet sysselsatta.

Varje söndag Varannan söndag 0 O 0 1 0

Cirka en söndag

6 8 6 4 5 per år Enstaka söndagar 26 35 24 19 22 per år Aldrig öppna på

37 32 as 39 33 söndagar

;än

Eoc_ o m

›ø mm NN 8 om

x §85§8

..a.2c3o._aum:_ouc2__3ou

. v

t om um

am_=Eaw

489»

a Eoc_ . 0

om om m..

.Eooâa*

x §858.8

._m.oEom2aomcoc8ca..n

. m t m_ 5

8:5.55.28

finance»

«Q

._8mm

6 Eos m . m

scans m.. we

x «£858:3

u...? ..E2com2aom:£8c9_n

:wxø

.93 e o o

.oazo

8 3

£00 :.53

.oco_c_8coxc_oucafioc_._.._ou:u.._9_a

_.u::mE__u

;än

6¶Eon_ o v

t. 8 3

._9__Snmm

x $.85§8

zu .SoE32aomc2_8cu.5

Ewan o o

8 B nu

.w:..=:aEoucas

:GE §0

.5: ._8am

Eos_ u o

6 ä C No X

.530 x §85usa»

..E2como..aomcoconcufi

o o m. 3 å

OUfl_0—u.5—.380.Sousa:

._o3n

ø Eon_ o e

ögonen...9. 3 8

f

x $.358.8

._u._2c3o._aom:o..8:a._n

SEO

_

o o 8 3 5

.m_o_uoEm_._.2308Sousa:

._o_o=o9.=:m

.ä

N—.@ 3

:m

omucow

å

:aaah 25 ucuz?mäönåns.ön m_§&

:m::m.mmmucommxflmcmBounce».massan

På basis av redovisningarna i tabellerna 6.9-6.12 kan bl.a. konstateras att inställningen bland butikschefer till hur ofta butiker i allmänhet skall vara öppna på söndagar är korrelerad med storleken på den butik man arbetar i. Sålunda anser 12 % av de butikschefer som arbetar endast på normal arbetstid att butiker i allmänhet skall vara öppna varje söndag, vilka representerar 22 % av antalet syselsatta i den studerade gruppen. Ca 18 % av de butikschefer som arbetar både normal och obekväm arbetstid anser att butiker i allmänhet

på

skall vara öppna varje söndag och de arbetar i verksamheter inom detaljhandeln som omfattar 32 % av antalet sysselsatta i den studerade gruppen.

De butikschefer som arbetar i butiker som är söndagsstängda och som anser att söndagsstängt i allmänhet skall råda, ca 75 %, arbetar i butiker som omfattar 70 % av antalet sysselsatta inom gruppen konti-

söndagsstängda butiker. De butikschefer som arbetar i butinuerligt ker som är öppna i stort sett varje söndag och som anser att söndagsstängt i allmänhet skall råda, ca 37 %, arbetar i butiker som omfattar ungefär 1/4 av antalet sysselsatta inom gruppen kontinuerligt söndagsöppna butiker.

Sambandet mellan inställningen till söndagsöppet i allmänhet och butikens relativa storlek återspeglas även i inställningen bland dem med resp. utan fackligt medlemskap. Ca 17 % av de fackligt anslutna butikscheferna anser att söndagsöppet i allmänhet bör råda, och dessa butikschefer arbetar i butiker som representerar ca 26 % av antalet sysselsatta inom denna grupp. Ca 12 % av fackligt anslutna inom HAF anser att att butiker i allmänhet bör ha söndagsöppet, och dessa arbetar i verksamheter som representerar ca 24 % av antalet syselsatta inom gruppen. Bland dem som saknar fackligt medlemskap anser 17 % att söndagsöppet i allmänhet bör råda och dessa representerar ca 32 % av antalet sysselsatta inom gruppen. Det är ungefär 47 % av medlemmarna inom HAF som anser att butiker i allmänhet aldrig skall vara söndagsöppna, och dessa arbetar i butiker som representerar ca 32 % av antalet sysselsatta inom gruppen.

Vad gäller inställningen till söndagsöppet i allmänhet mellan dem som arbetar i olika branscher, är andelen som anser att butiker i allmänhet skall vara öppna varje söndag högst för dem inom livsmedelsdetaljhandeln och varuhushandeln, 28 resp. 36 %. Mätt i termer av relativa antalet sysselsatta inom resp. bransch uppgår andelarna till 48 resp. 47 %. Inom livsmedelsdetaljhandeln är det i genomsnitt drygt 50 % som anser att söndagsstängt i allmänhet skall råda, och dessa butikschefer arbetar i butiker som representerar 28 % av antalet sysselsatta inom branschen. Intressant att konstatera är att 2/3 av de chefer som

är verksamma inom kioskhandeln anser att butiker i allmänhet

aldrig skall vara öppna på söndagar.

l tabellerna 6.13 och 6.14 nedan visas vad man som butikschef anser om nuvarande ordning med oreglerade affârstider med särredovisning efter olika bakgrundvariabler.

Tabell 6.13 Butikscheler som arbetar I butiker som ir söndagsöppna eller ej

fördelade efter vad man anser om de oreglerade alfärstlderna. Procent.

Arbetar Represen- Arbetar Represen- Arbetar

Represen-

I butik terar x % I butik terar x ‘)6 I butik terar x %

som är av antal- som år av antal- som är av antal-

söndags- et syssel- söndags- et syssel- söndags- et syssel-

stängd satta öppen satta öppen i satta

lnte speciellt

Tabell 6.14.1 Butikscheler med resp. utan fackligt medlemskap fördelade elter vad man anser om de oreglerade allârstidema. Procent av antalet arbetsställen.

Fackligt varav varav lnget Samtliga medlemskap medlem medlem fackligt l HAF l annat medlemskap fackförbund

Mycket bra 11 7 13 19 16

Ganska bra 17 8 20 12 13

Inte speciellt

Tabell 6.14.2 Butikscheler med resp. utan fackligt medlemskap fördelade ef-

ter vad man anser om de oreglerade affärstiderna. Procent av

antalet sysselsatta.

Fackligt varav varav inget Samtliga

medlemskap medlem medlem fackligt

l HAF l annat medlemskap

fackför-

bund

Mycket bra 14 9 15 30 23

Ganska bra 16 7 19 13 15

Inte speciellt

Ca 25 % av de butikschefer som arbetar i kontinuerligt söndags-

butiker anser att det är mycket eller ganska bra med nuvastängda rande ordning med oreglerade affärstider medan 50 % anser att det

bra eller inte alls bra. Motsvarande andelar för dem inte är speciellt som arbetar i kontinuerligt söndagsöppna butiker uppgår till ca 45 % resp. 35 %. I enlighet med vad som gäller för de detaljhandelsanställda ingen åsikt i frågan.

har ungefär 20 % av butikscheferna

l genomsnitt av samtliga butikschefer anser ca 30 % att det är mycket bra eller ganska bra med nuvarande ordning med oreglerade affärstider, medan ungefär 46 % anser att det inte är speciellt bra eller inte alls bra. Mätt i termer av antalet sysselsatta inom detaljhandeln som de butiker man arbetar i representerar, så anser ungefär lika många att det är mycket bra eller ganska bra som inte speciellt bra eller inte alls bra, nämligen 38 resp. 41 %.

Knappt 30 % av dem med fackligt medlemskap tycker att det är mycket bra eller ganska bra med nuvarande ordning med oreglerade affärstider. Motsvarande andel för dem utan fackligt medlemskap är även ca 30 %. Medlemmar i HAF är mer negativt inställda till nuvarande med oreglerade affärstider än medlemmar i andra

ordning fackförbund.

Bland de butikschefer som anser att nuvarande ordning med affärstiderna är mycket bra eller ganska bra, ca 30 % av samtliga, så anser drygt 75 % att affärerna själva skall få bestämma när de vill ha öppet, knappt 40 % att konsumenterna själva ska få bestämma när de vill

handla och ca 30 % att en lagstiftning inte kan tillämpas lika för alla butiker.

Bland dem som anser att det inte är speciellt bra eller inte alls bra med nuvarande ordning med oreglerade affärstider, ca 46 % av samt- Iiga, så anser knappt 45 % att det inte finns något behov hos konsumenterna att handla på söndagar och sena kvällar och ungefär lika

många 1/3 - att en lagstiftning skulle ge bätte personalbemanning i butikerna, att handelsanställda inte ska behöva arbeta på obekväma tider, att Söndagsöppet leder till att mindre butiker slås ut, att kortare öppethållande leder till lägre priser och att det minskar risken för rån och överfall hos personalen.

I enlighet med vad som redovisats i kapitlen 4 och 5 om inställningen till olika typer av påståenden i affârstidsfrågan, redovisas i tabell 6.15 nedan i vilken grad butikscheferna instämmer i eller tar avstån ifrån olika påståenden med särredovisning efter fackligt medlemskap eller ej. Tabell 6.15 Butikschefer l detaljhandeln med resp. utan fackligt medlem-

skap fördelade etter om man instämmer eller tar avstånd ifrån

olika typer av påståenden. Procent.

Fackligt medlemskap Affärerna bör Ja Repre- Ne] Repre- Samtliga Reprekunna bestämma sente- sente- senteem öppethållande rar x % rar x % rar x 96 själva av anta- av anta- av anta-

Varken instämmer eller tar avstånd ifrån 6 4 4 3 5 4

Tar delvis avstånd ifrån 9 13 9 10 10 12

Tar helt avstånd ifrån 10 10 10 8 10 9

Har lngen uppfattning 1 2 2 2 2 2

Fackligt medlemskap

Konsumenterna bör Ja Repre- Ne] Flepre- Samtliga Reprekunna handla när sente- sente- sentede själva vill rar x % rar x % rar x %

av anta- av anta- av anta-

Varken instämmer eller tar avstånd 9 7 10 9 10 8 ifrån

Tar delvis avstånd ifrån 15 17 19 15 18 16

Tar helt avstånd ifrån 24 17 24 17 24 17

Har Ingen uppfattning 2 2 5 3 4 2

Fackligt medlemskap

Aflärstiderna bör Ja Repre- Nej Repre- Samtliga Repreregleras genom sente- sente- sentelagstiflning rar x % rar x % rar x %

av anta- av anta- av anta-

Varken instämmer eller tar avstånd ifrån 5 5 5 5 5 5

Tar delvls avstånd ifrån 12 10 11 9 11 9

Tar helt avstånd ifrån 29 31 38 48 35 40

Har ingen uppfattning 5 2 4 2 4 2

Fackligt medlemskap

Aftärstiderna bör Ja Repre- Ne] Repre- Samtliga Reprebestä mmaa genom sente- sente- senteavtal mellan rar x % rar x % rar x % arbetsgivare och av anta- av anta- av antatackliga organisationer let sys- let sys- let sys-

selsatta selsatta selsatta

Instämmer helt 15 17 9 8 11 12

Instämmer delvis 21 22 16 16 17 18

Varken instämmer eller tar avstånd ifrån 9 10 5 5 7 7

Tar delvis avstånd ifrån 8 7 4 4 6 5

Tar helt avstånd ifrån 40 39 50 56 46 48

Har Ingen uppfattning 4 3 13 8 10 6

Fackligt medlemskap

Att affärerna är öppna Ja Repre- Nej Ftepre- Samtliga Represent på kvällar, lör- sente- sente- sentedagar och söndagar rar x % rar x % rar x % leder till högre av anta- av anta- av anta-

Varken instämmer eller tar avstånd ifrån 5 7 8 7 7 7

Tar delvis avstånd ifrån 3 8 5 6 4 7

Tar helt avstånd ifrån 8 18 15 32 12 26

Har Ingen uppfattning 3 3 6 3 5 3

Fackligt medlemskap

Att affärerna ir öppna Ja Flepre- Ne| Repre- Samtliga Represente- sente- sentesent på kvällar, lörrar x % rar x % rar x % dagar och söndagar av anta- av anta- av antager mera tid för konaumenterna att kunna let sys- let sys- let sysoch välja selsatta selsatta selsatta jämlöm mellan olika butikers erbjudanden

instämmer helt 17 23 17 31 17 27

Instämmer delvis 20 24 22 20 21 21

Varken instämmer eller tar avstånd ifrån 11 1 3 1 2 1 2 12 13

Tar delvis avstånd ifrån 10 10 9 9 9 9

Tar helt avstånd ifrån 34 25 29 22 30 22

Har ingen upp- 5 4 8 5 8 5 fattning

På basis av redovisningen i tabell 6.15 kan konstateras att drygt 70 % butikschefer helt eller delvis instämmer i påståendet att av samtliga affärerna bör kunna bestämma sitt öppethållande själva.

Till skillnad för de vi-

mot vad undersökningen detaljhandelsanstâllda

sade att konsumenterna bör kunna handla när

vad gäller påståendet

inga markanta skillnader i uppfattning berode själva vill, föreligger ende medlemskap eller ej. Bland butikscheferna är det på fackligt lika många som helt eller delvis instämmer i att konsumenungefär terna bör kunna handla när de själva vill som tar helt eller delvis avstånd ifrån detta påstående, nämligen ca 43 %.

Andelen som helt eller delvis tar avstånd ifrån påståendet att affärstiderna är större än andelen som bör regleras genom lagstiftning något helt eller delvis instämmer i nämligen 46 mot 42 %. Bland

påståendet,

dem medlemskap tar i 38 % helt avstånd ifrån utan fackligt genomsnitt detta medan 30 % av dem med fackligt medlem-

påstående, knappt

tar helt avstånd ifrån ifråga, vilket är lika många som

skap påståendet

anslutna som helt instämmer i påståendet. de fackligt

Det är i knappt dubbelt så många av samtliga butikschefer

genomsnitt

som tar helt eller delvis avstånd ifrån att affärstiderna bör

påståendet

bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer som helt eller delvis instämmer i påståendet, nämligen ca 52

jämfört med 28 %.

l likhet med resultaten för de anställda i detaljhandeln är andelen som helt eller delvis instämmer i påståendet att kvälls- och Söndagsöppet leder till högre priser relativt stor, i genomsnitt knappt 70 %. Bland de fackligt anslutna är motsvarande andel knappt 80 % och bland dem som saknar fackligt medlemskap är den ca 63 %. Samtidigt kan konstateras att andelen som tar helt avstånd ifrån detta påstående, ca 12 % av samtliga butikschefer, arbetar i butiker som representerar ca 26 % av antalet sysselsatta inom detaljhandeln.

Det är i genomsnitt av samtliga butikschefer ungefär lika många eller ca 38 % som helt eller delvis instämmer i påståendet att kvälls- och Söndagsöppet ger mera tid för konsumenterna att kunna jämföra och välja mellan olika butikers erbjudanden som tar helt eller delvis av-

stånd ifrån påståendet ifråga.

6.4¶Sammanfattning av undersökningen av

butikscheferna

Mer än 50 % av alla butikschefer är i åldern 35-54 år. Knappt 70 % av butikscheferna är kvinnor. Det är endast en liten del, mindre än 5 %, av samtliga butikschefer som inte arbetar heltid. Ca 10 % av butikscheferna har minst ett arbete utöver det huvudsakliga arbetet som butikschef.

Ca 27 % av butikscheferna arbetar på rullande schema, dvs. har varierande arbetstider från vecka till vecka. Ungefär 3/4 arbetar både på normal och obekväm arbetstid. Drygt 60 % av samtliga butikschefer uppger att de är nöjda med sina arbetstider.

Drygt 30 % av butikscheferna arbetar i en butik som inte varit söndagsöppen någon gång under det senaste året och knappt 2/3 i en butik som varit söndagsöppen minst en gång det senaste året. Ca 38 % av dessa 2/3 arbetar i en butik som varit söndagsöppen i stort sett varje söndag. Ungefär 2/3 av butikscheferna har möjlighet att helt och hållet själva bestämma öppethållandet medan 1/4 har möjlighet att delvis bestämma detta.

I jämförelse med de detaljhandelsanställda är det relativt vanligt med ensamarbete på kvällar för butikscheferna. Det händer att drygt 48 % av butiikscheferna arbetar ensamma på kvällar. Av samtliga butikschefer har drygt 10 % någon gång känt sig otrygga.

Vad gäller butikers öppethållande på söndagar i allmänhet, anser drygt 50 % av samtliga butikschefer att de aldrig skall vara öppna. Dessa 50 % arbetar i butiker som svarar för ca 38 % av antalet sys-

selsatta inom detaljhandeln, dvs. det är framför allt butikschefer i relativt små butiker som anser att Söndagsöppet i allmänhet aldrig skall råda. Inställningen till söndagsöppet i allmänhet är starkt korrelerat med den bransch inom vilken man är sysselsatt. Sålunda tycker ca 28 % av butikscheferna inom livsmedelsdetaljhandeln att butiker i allmänhet skall vara öppna varje söndag. Dessa 28 % arbetar i butiker vars verksamheter omfattar ca 48 % av antalet sysselsatta i livsmedelsdetaljhandeln. Ca 2/3 av butikscheferna inom kioskhandeln anser att butiker i allmänhet aldrig skall vara öppna på söndagar.

Bland de fackligt anslutna butikscheferna, ca 40 % av samtliga, är det ca 28 % som anser att det är bra eller mycket bra med nuvarande ordning med oreglerade affärstider, och ca 46 % som anser att nuvarande ordning inte är speciellt bra eller inte alls bra. Butikschefer som är medlemmar i Handelsanställdas Förbund, ca 27 % av alla fackligt anslutna, är mer negativa till nuvarande ordning med oreglerade affärstider än andra, såväl bland samtliga butikschefer som bland dem som är anslutna i andra fackförbund.

Drygt 70 % av butikscheferna instämmer helt eller delvis - oberoende av fackligt medlemskap eller ej - i påståendet att affärerna själva bör kunna bestämma sitt öppethållande.

Andelen butikschefer som helt eller delvis instämmer i påståendet att affärstiderna bör regleras genom lagstiftning uppgår i genomsnitt för samtliga till ca 42 % samtidigt som en något större andel, ca 46 %, helt eller delvis tar avstånd från detta påstående.

‘Fll skillnad mot vad som framkom i undersökningen av de detaljhandelsanställda, tar en betydligt större andel av butikscheferna helt avstånd ifrån påståendet att affärstiderna bör bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer än dem som helt instämmer i detta, nämligen ca 46 % mot ca 11 %.

DETALJHAND_ELSFéRETAGENS__BEROENDE

AV OCH INSTALLNING TILL AFFARSTIDERNA

7.1 lnledning

Den fjärde och sista delen av undersökningen av inställningen till affärstiderna omfattade företag inom olika branscher i detaljhandeln. Urvalet allokerades i stort sett som för butikschefer.

En stratifiering gjordes efter bransch och antalet sysselsatta. Det vägda bortfallet var ca 34 %. Den totala populationen uppgår till ca 63 000 företag som svarar för ca 273 000 sysselsatta, se vidare tabell 7.1 .1 nedan. En utförlig beskrivning av urvalsförfarandet m.m. ges i bilaga 6, teknisk rapport från SCB.

Tabell 7.1.1 Företag l detaljhandeln fördelade på olika branscher. Antalet

företag och antalet sysselsatta i varje bransch år 1990.

Bransch Antalet företag Antalet

sysselsatta

Drygt 22 % av populationen utgörs av företag inom Iivsmedelsdetaljhandeln. Dessa företag svarar för drygt 25 % av totala antalet sysselsatta inom detaljhandeln. Ca 39 % av den studerade populationen utgörs av företag inom gruppen övriga branscher. Företagen inom denna grupp utgörs till en betydande dei av relativt små företag, eftersom de endast

svarar för drygt 20 % av totala antalet sysselsatta.

‘3 I livsmedelsdetaljhandeln

ingår bI.a. gatukök och pizzerior som saluför livsmedel.

Om populationen indelas i företag med olika antal anställda, gäller att

med 0 anställda utgör ca 55 % av totala antalet företag inom företag detaljhandeln. Företag med 1-4 anställda representerar drygt 30 % av totala och företag med mer än 4 anställda svarar för

antalet företag 13 % av totala antalet företag inom detaljhandeln.

Liksom för butikschefer redovisas två procentskattningar, en som baseras på antalet observationer i en viss grupp och en annan som baseras på hur stor andel av antalet sysselsatta observationerna i grup-

att kunna redovisa hur många pen svarar för. Dels är det av intresse

redovisa betydelsen av företag som skattningen gäller, dels att kunna skattningen i termer av företagens relativa storlek. Eftersom det är fö-

baseras storleksmåttet på antalet retag som är undersökningsobjekt,

i företaget. En storleksvägd redovisning - i termer av ansysselsatta talet sysselsatta - avser hur stor andel som observationerna i en viss

i företagen i delgruppen av andelgrupp utgör av antalet sysselsatta talet sysselsatta i samtliga företag i samtliga delgrupper. Av förenklingsskâl har utredningen valt att i varje tabell - som inkluderar

av procenttal baserade på storleksvägning - skriva skattningar representerar x % av antalet sysselsatta.

Enkäten år inte lika omfattande som den för

till detaljhandelsföretagen de tre övriga intressenterna, vilket bl.a. beror på att frågor som gäller arbetsförhållanden och arbetstider exkluderats. Redovisningen för detaljistföretagen omfattar främst frågor som rör butikers öppethållande och inställningen till nuvarande ordning med oreglerade affärstider. Utredningen har dock även undersökt i vilken grad man förbundit sig att ha ett visst öppethållande genom olika typer av kontrakt eller överenskommelser, vilket redovisas i tabell 7.1.2 nedan.

Tabell 1.1.2 Företag i detaljhandeln fördelade efter i vilket grad man förbun-

dit sig till ett visst öppethållande genom en viss överenskom-

melse.

Representerar x % av

totala antalet syssel-

% av antalet företag satta

Överenskommelse genom hyreskontrakt eller stadgar i centrumförening

Överenskommelse genom avtal med konkurrent

Det kan konstateras att i genomsnitt knappt 5 % av företagen i detaljhandeln kommit överens om att ha ett visst

öppethållande genom hy-

reskontrakt eller stadgar i centrumförening. Dessa företag svarar för ca 6 % av totala antalet sysselsatta inom detaljhandeln. l genomsnitt har drygt 1 % av företagen kommit överens om att ha ett visst öppethållande för vissa butiker genom en överenskommelse av ovannämnda typ. överenskommelser avtal med konkurrenter är genom enligt undersökningen relativt sällsynta.

7.2 och affärstiderna

Detaljhandelsföretagen

På frågan om när företag inom detaljhandeln anser att butiker i allmänhet skall stänga på för samtmåndag-lördag, gäller i genomsnitt liga företag inom detaljhandeln att ca

- 67 % anser att butiker i allmänhet skall stänga senast kl. 18

på

måndag-onsdag och dessa företag representerar ca 50 % av antalet sysselsatta i detaljhandeln,

- 90 % anser att butiker i allmänhet skall stänga senast kl. 20 på måndag-fredag och dessa företag representerar en nästan lika stor andel av antalet sysselsatta i detaljhandeln,

- 75 % anser att butiker i allmänhet skall stänga senast kl. 15 lör-

på

dag och dessa företag representerar ungefär 60 % av antalet sysselsatta i detaljhandeln.

l tabell 7.2.1 nedan redovisas till då butiker i

företagens inställning

allmänhet skall stänga med efter

på måndag-lördag, särredovisning

antal anställda.

Tabell 1.2.1 med olika antal anstålldaa förde- Företag inom detaljhandeln lade efter de dagar och tider man anser att butiker l allmänhet skall stänga på måndag-lördag. Procent av antalet företag.

Företagmed 0 Företagmed 1-4 Företagmedfler Samtliga anställda anställda in 4 anställda

Måndag-Onsdag

Fredag

8 5 3 6 Före kl 18

Lördag

9 5 5 7 Före kl 13

Senast kl 15 Efter kl 15 17 10 23 16

Jämfört med kan basis av redovisningen i tabell 7.2.1 samtliga på att det finns en viss skillnad i inställningen till när butiker i konstateras allmänhet såtillvida att en större andel av de skall stänga på vardagar, som har mellan 1 och 4 anställda, anser att butiker skall företag - såväl som på lördag - än vad föstänga tidigare på måndag-fredag med 0 anställda och fler än 4 anställda anser. retag

Det kan även konstateras att det föreligger skillnader i frågan om när butiker i allmänhet måndag-lördag beroende på vilken skall stänga på man är verksam inom storlek.Detta visas i tabransch och företagets bellerna 7.2.2 och 7.2.3 nedan. Resultaten säger bl.a. att

- verksamma inom varuhushandeln tycker att ca 2 % av företagen butiker i allmänhet skall stänga senast kl. 18 måndag-onsdag. inom varuhushandeln tycker att butiker skall stänga Inget företag senast kl. 18 på fredagar,

- verksamma inom livsmedels-, bilmellan 42 och 49 % av företagen att butiker i allmänhet skall och drivmedelsdetaljhandeln tycker stänga senast kl. 18. måndag-onsdag. På fredagar tycker något

färre antal företag inom dessa branscher att butiker skall stänga senast kl. 18,

i övriga branscher uppgår andelen företag, som tycker att butiker i allmänhet skall stänga senast kl. 18 måndag-onsdag, till mellan 63 och 91 %. Andelen företag som tycker att butiker i allmänhet skall stänga senast kl. 18 på fredag är betydligt mindre, nämligen mellan 56 och 78 %,

ca 86 % av företagen verksamma inom varuhushandeln tycker att butiker i allmänhet skall stänga senast kl. 20 på måndag-fredag,

ca 80 % av företagen verksamma inom livsmedelsdetaljhandeln tycker att butiker i allmänhet skall stänga senast kl. 20

på måndag-

fredag,

ca 14 % av företagen verksamma inom varuhushandeln tycker att butiker i allmänhet skall stänga senast kl. 15 på lördagar,

ca 55 % av företagen verksamma inom livsmedelsdetaljhandeln tycker att butiker i allmänhet skall stänga senast kl. 15

på lördagar och

mellan 69 och 91 % av företagen verksamma inom övriga branscher tycker att butiker i allmänhet skall stänga senast kl. 15 på lördagar.

m m m o m m p Nm Np 8 E vp p B vv mp op mp op

:§58

.Ugn

p o p n m o n p o v p op om po op pm p 8 8

025GB ...E0 .E5 .ozon

l

-cocci p. o p p m. Nv nu mp S mm NN nN B om mN o. mp pN

.a_.uoeE sons...

.._Um¢U..G

an v n o n v mo op mm vwp vnhp mN 8 p R mp NN 8 om

.__§u__m 28:2 3:5» .p

N o N v o N v o p .to E. mp 8 vwvp 8 9. mm mp

._83 aina sonen:

. . m v N o v o w m N 8 5 mm Np NN 8 m_ 8 mm

_ poccmE=u

Låsa.

u9._5n n v o v p m 2 vp vm 8 mp 8 op Nm nu vp 2 mp

and ._83 5.9.2

m p p n .p p o p p 2 mm E mp 8 8 Nm mp pm

:GE

c_%§_e_m

50V:

£00

.axe o p o w p o m R op vm mp vp 8 8 mn Np 8 op

.to

.2o_c_e_.9. c_oucacmo:_._

.annu

Du

v m p v N m 50:0 8 pp pm 8 Np Np ö 8 om Np 8 pp

...seem songs_

0380933 .massa

v m m m n mm Np mp om pm op om 8 vnhp pN m... oN

$.38. ...oo :_0Uc¢£

._o:on:8n

m m m m m. po mp mp 8 8 oN vN 2 vN mp pp mm mN

SEO .2o_8e9: -..så sonen:

EOE

o N v o o v o o v v R 5. 8 p »N mm 8 p op p 8

.2=.2a sons..

m89_..uu_

m m oN m om p p oN p oN op mp o v_ w v_ o v_ NNE v_ p om v_ v_ p om v_ v_ p vp v_ v_ m.: v_ v_ mpv_ v_ v_ v_ mpv_

mavøcoäav: m5. 90_ 28

._25 as. 28$ .sm navetumeå .osm mans_ såå .sm

v m v m v t. n_mpB mmmpvw8 nwm_v_ pm8

amEEam

.u=um_omu.p»

m m p o m v v m m 3:6.sañ5:3 up om x. Np 8 8 o_s Np

5.8::

›a

E009... N w w

amoww_mpo_ mwvwnuv_ n_ m_mpow8 R

.a_ouoE_..n_Sousa:

an v m m m ..__Sou_..mSousa: S o_o_B op mvm_mp8 8 pNt op_w

.mås._

w o w v m w v v .Buam:ooSousa:E o_ 8 vwo_ 8 mmmN upmp

._83

m m _ o v m o p mp 3 womp 3 _wvv pp 8 op

_8:smE=a

s_ousa:ssmv

§__.3 w w w n w .3992 8 n_ v_ mm wev_ m_å mpvnm_t. pN

Sousa:

:a

.ansa

p n_w w p o w n

up vm omvw 8 mwwwnum»t

sas_ :_ouca:9_w

:ou:

:oo

.oa_xo w n v w n v w E n_ Nm E o_ pm ww8 oN mpnu

:oo

.m:o_c_opcoxSousaåms:

.amau

au

v a w v m m ._23 E w_ pm 8 v_ m_pm 8 vwv_ 8 v_

..opaEo_mSousa:

ousouk.:åmSsu:

v v m v v :oo wmnwo_ 8 mv__»w8 wN 8 a_mpv_

.9.ano._.Sousa:

5:029.:

w w n owmw8 8 o_ a_R mnwo__ pNpp v_ o..8

8___o.m_o.uoEn.J.__£ouSousa:

EOE

o v o o o o a m .u:E:aSousa: mpmmNma_ mp8 Nma_ ppwm

mSo._..um

a_ oN oN m_ ow m_ o_ n.N.n v_ v_ ow v_ m_ v_ m_ oN v_ v_ m_ oN v_ n_v_ v_ v_ v_ mp:v_ v_ mp:v_ v_ v_ mp:

SE .sm 98 98

:aaah pmmcmwmauflu.ömsomsamanus.. så

macaw

maua:O-mu.u:w_2

På om när butiker i allmänhet skall vara öppna på söndagar,

frågan

anser i genomsnitt

- företag att de skall vara öppna varje söndag drygt 20 % av samtliga ca 34 % av antalet sysselsatta i och dessa företag representerar detaljhandeln,

- ca 3 % att de skall vara öppna varannan söndag och dessa företag svarar för ca 3 % av antalet sysselsatta i detaljhandeln,

- ca 6 % att de skall vara öppna ca en söndag per månad och dessa representerar ca 6 % av antalet sysselsatta i detaljhandeln,

- ca 14 % att de skall vara öppna enstaka söndagar per år och dessa företag representerar ca 16 % av antalet sysselsatta i detaljhandeln,

på söndagar och dessa fö- - ca 49 % att de aldrig skall vara öppna retag representerar ungefär 34 % av antalet sysselsatta i detaljhandeln.

l tabell 7.3.1 nedan redovisas företagens inställning till hur ofta butiker i allmänhet söndagar, med särredovisning efter skall vara öppna på antal anställda.

Tabell 7.3.1 Företag inom detaljhandeln med olika antal anställda fördelade etter hur ofta man anser att butiker i allmänhet skall vara öppna på söndagar. Procent av antalet företag. Företag med 0 Företag med 1-4 Företag med fler Samtliga anställda anställda än 4 anställda

22 15 26 21 Varje söndag Varannan söndag 3 5 1 3

Cirka en söndag 9 3 5 6 per månad 10 19 19 14 Enstaka söndagar per år 46 55 43 49 Aldrig öppna på söndagar

l likhet med resultaten som gäller inställningen till när butiker skall kan det konstateras att företag med

stänga på måndagar-lördagar,

mellan 1 och 4 anställda är mest restriktiva till vad gäller inställningen Sålunda kan konstateras att andelen av

öppethållandet på söndagar.

med 1-4 anställda som anser att butiker i allmänhet skall företagen

vara öppna varje söndag uppgår till ca 15 %, medan motsvarande andelar för företag med O och fier än 4 anställda är drygt 22 % resp. 26 %.

Ca 46 % av företagen med O anställda anser att butiker i allmänhet aldrig skall vara öppna på söndagar, medan motsvarande andel för dem med 1-4 anställda är 55 % och med fler än 4 anställda uppgår till ca 43 %.

l likhet med vad som gäller bland företagen om inställningen till när butiker i allmänhet skall vara öppna på måndag-lördag, kan det konstateras att inställningen till butikers öppethållande på söndagar är beroende av vilken bransch företaget är verksamt inom och företagets storlek. Detta redovisas i tabellerna 7.3.2 och 7.3.3 nedan. I stort kan följande sägas om resultaten av inställningen till söndagsöppet i allmänhet beroende på bransch och storlek:

- inom varuhushandeln att butiker i

tycker drygt 75 % av företagen

allmänhet skall vara öppna varje söndag.

- att buti-

inom livsmedelsdetaljhandeln tycker ca 34 % av företagen

ker i allmänhet skall vara öppna varje söndag medan ungefär 44 %

tycker att de aldrig skall vara öppna på söndagar,

- inom att butiker i all-

bildetaljhandeln tycker ca 41 % av företagen

mänhet skall vara öppna varje söndag och

- inom möbelhandeln

med undantag för företag verksamma tycker

mellan 41 och 58 % av företagen verksamma inom de andra

branscherna att butiker i allmänhet aldrig skall vara öppna på sön-

dagan

Med undantag för företagen inom varuhushandeln och bildetaljhandeln gäller att andelen företag som anser att butiker i allmänhet skall vara öppna varje söndag svarar för en relativt större andel av antalet sysselsatta inom resp. grupp medan andelen företag som anser att butiker i allmänhet aldrig skall vara öppna på söndagar representerar en relativt mindre andel av antalet sysselsatta inom resp. grupp.

M fl

m w Fm 3 m..

.asså

$929 v m

8:6.§5.ozonFF v_ om

F285

a

u o F 8 m..

Eooo._..._

o m o

.__88__msons...FF. 5

.._uouu:wu

an

.._. n o

...Gå:S FF 9 em

Eoucac

Sign

E?

o F F . Fm em

=83

c_.us£e.,._.

m om oF R R

._83sauce..

.oceanen_

..9_=:n F m

2 un w.. :u

sovåcoâ

82:.

:s: ag... u F m

F mm m.. ;S

8.0 .2.o_e.2=oxc_ouca.._auc_.

.5:

n N o .man F 8 S.

.assåsauna..

utsug..âscuz F m

:oo R o. 3

.e_.3oF500:5:

3:00:95

o w m

vn S.

SEO ._38

¢_ouoe25seven:

EDC_

o u m o

on

.2.§.a:_0052

985m

N.n.h

:o ?än

nå? .ä

._aamncom

w_._m SE0.ä .ma 952an

:mack mwucom:mc:m.._mmaucommmvcommxflmcm.ammvcom

o o å o. å

aa_=Euw

.8«3_onuaN o

3E0.så.ozonE oN 8

5.8::

a

o v m u.. m..

.m_8oE_.oc_.u§.

Eoooi

o

..__3.u_..msova...å : .N oN

.._3_:.£...

an

.._. _ o o

98¢;S _ om um

:även: 25%

E9

o N :S: S x.. 8

___.u§_._§.

m

.382 om 3 nu oN

_ sons...

§=_mE__u

._9__.:n N

3 : 8 NN :c

c_.us£e.w

.coca

:cE .aso _ o

nu oN 3 :S

8.0 .messagesc_o_u:uzm9.__.

...E

N v

.Bao songs_nu nu an

.asså

25022guess.

. o =8 8 u_ s.

.9320...500:6:

..o._om:a._a

N N 8 u. 8

S.__o

.2%oE¢_._-__38Sousa:

Eos

o v m m 2

é.§aså.:

m8o.5m

GÖR

:m &

nya.:.a

:aaah mrmmanen...om??9:6ö.. .ä ucuz.Na

caE§mmmucomaxsmcm.mmubccm

Liksom av inställningen i affärsför de tre övriga undersökningarna undersökt vad företagen anser om nuvatidsfrågan har utredningen rande affärstider, där butiker med anställda ordning med oreglerade mellan kl. 05.00 enligt arbetstidslagen äger rätt att ha öppet dagligen och kl. 24.00, medan butiker där enbart ägaren arbetar får ha öppet till nuvarande ordning med oreglerade afdygnet runt. inställningen efter antal anställda i företagen - visas i färstider - med sârredovisning

tabell 7.4.1 nedan.

Tabell 7.4.1 Företag inom detaljhandeln med olika antal anställdas fördelade efter vad man anser om de oreglerade affärstiderna. Procent av antalet företag.

Företag med 0 Företag med 1-4 Företag med fler Samtliga anställda anställda än 4 anställda

26 10 15 20 Mycket bra

Ganska bra 12 16 16 14

18 17 18 18 Inte speciellt bra

20 28 29 24 lnte alls bra

21 25 21 22 lngen åsikt

med 0 an- Enligt resultaten anser ungefär lika många av företagen ställda, ca 38 %, att det är mycket eller ganska bra med nuvarande ordning med oreglerade affärstider som inte speciellt bra eller inte alls bra. Ca 20 % i gruppen har ingen åsikt i frågan.

Bland företag med minst en anställd anser betydligt fler att det inte är eller inte alls bra med nuvarande ordning med oreglerade

speciellt

ganska bra med affärstider än de företag som anser det mycket eller oreglerade affärstider. Mellan 21 och 25 % har ingen åsikt i frågan.

I genomsnitt anser ca 1/3 av samtliga företag att det är mycket eller bra med nuvarande ordning med oreglerade affärstider, ganska medan ungefär 42 % av samtliga företag anser att nuvarande ordning antalet inte är speciellt bra eller inte alls bra. Mätt i termer av relativa sysselsatta uppgår andelarna till i genomsnitt ca 34 resp. 40 %. Detta redovisas i tabellerna 7.4.2 och 7.4.3 nedan, med särre-

dovisning på branschtillhörighet.

till affärstiderna bland föl stort kan följande sägas om inställningen retag i olika branscher.

Företagen inom varuhushandeln är mest positiva till nuvarande ordning med oreglerade affärstider, medan företagen inom järnhandeln är minst positiva till rådande ordning. Bland företagen inom tobaksoch tidningshandeln är det nästan 40 % som anser att nuvarande ordning med oreglerade affärstider inte alls är bra medan ca 17 % anser att nuvarande ordning är mycket bra.

Inställningen till nuvarande ordning med oreglerade affärstider âr bland vissa företag starkt korrelerad med storleken mätt i termer av relativa antalet sysselsatta inom gruppen. Sålunda anser ca 14 % av företagen inom livsmedelsdetaljhandeln att rådande affärstidsordning är mycket bra och dessa företag svarar för drygt 20 % av antalet sysselsatta inom branschen. Ca 2 % av företagen verksamma inom järnhandeln anser att nuvarande ordning är mycket bra och dessa företag representerar ca 13 % av antalet sysselsatta inom järnhandelsbranschen.

l likhet med vad undersökningarna för de detaljhandelsanstâllda och butikscheferna visade, gäller att ca 20 % av samtliga företag inte har någon åsikt i frågan om nuvarande affärstidsordning.

om 3 9 ä NN

&

åxå.cuñScummm m_ m. m_ NN

o_ o_ m. om mm

.mivoezöEovca:

öga: m

NN i å E

.__w.ou__mEoucuc

«0_8r_6

0 ._.

ösa::oo NN C E. om 8

Sousa:

«_._00O.__n_

N m

8 B om

=_%c2c§.

m

.a:._ou=a._m=u._392n_ 8 um mu

:även:

Np o. o_ o_ B

0UG._¢_D0._O

0U

=_ou§_9.w

E0

.oucu

5%..

:oo oN E. m. NN FN

:uE.2.o_c.oE8.:_ouc.2._ouc_..

UN)

...seem:_ou:a.._m

-N C om 2

¢_ua_ou.w—

.mossa

t C o_ mn m.

$.38zoosauna:

3:00:89

o SEO 3 NN S». a

EDC_

m

nu om o_ NN

.2zaaEovcø:

0305_

as s.. e..

NÄK §3

528%w=m

__Ba._.§_o_22:.s.. 9:_ cam...

m_ m. 3 om m_

amåâm

3:5:En5:8m_ o_ m. NN FN

C em NF NN vN

.m_ouoE_.oSousa:

.u:3_munuFN om FF FN m_

..__sou__mSoucø: 8.85

0 .._. w

...så:ooSoucø:m. m_ 9 on

Ewooi

2 FF NN Nm m.

soucucçâ.

.u:..ou=2w=ao

._0202Soucm:am vF 8 FN

uu8u_wo__ooN 3 NF m_ AN

0U

souszoä

E0

.öøcø

.oa_xo

:GE :oo cm o_ 9 o_ NN

.2_o_c_oEoxSouSEmmS.

ua 5080

.susenSoucu:NF FF

FN 8 m_

ouw_ou.§

.mmScuz

m_ oF FF m.. m_

9.38:oo:Busa:

50:00:90

SEO FN FF m_ Nm NF

.m_ouoEm_._..._53Souca:

EOE

m m mF m_ .NN

.m..E:..aSoucø:

m8o._mu_

E: m5 E:

n..h

23m

=_m_omawm__m

:aaah .9_os.8.2502:_as wE_come_

Bland de företag som anser att nuvarande ordning med affärstiderna är mycket eller ganska bra, ca 34 % av samtliga, så anser i genomsnitt ca

- 68 % att affärerna när de vill ha öppet, själva skall få bestämma

- 42 % att konsumenterna när de vill handla själva skall få bestämma och

- inte kan tillämpas lika för alla butiker. 33 % att en lagstiftning

Bland de företag som anser att det inte är speciellt bra eller inte alls bra med nuvarande ordning med oreglerade affärstider, ca 42 % av samtliga, så anser i genomsnitt ca

- skulle ge bättre i buti- 100 % att en lagstiftning personalbemanning kerna,

- 55 % att det inte finns behov hos konsumenterna att handla

något

på söndagar och sena kvällar,

- 53 % att handelsanställda inte ska behöva arbeta på obekväma arbetstider,

- leder till att mindre butiker slås ut, 51 % att Söndagsöppet

- 47 % att kortare leder till lägre priser och

öppethållande

- skulle minska risken för 43 % att en reglering av öppethållandet butiksrån och överfall på butikspersonalen.

Utredningen har - i enlighet med de tre övriga enkätundersökningarna - även undersökt företagens inställning till olika påståenden om affärstiderna. l tabellerna 7.5.1 och 7.5.2 nedan redovisas om man instämmer eller tar avstånd ifrån olika påståenden med särredovisning av företagen efter olika branscher.

På basis av redovisningen i tabellerna 7.5.1 och 7.5.2 nedan kan bI.a.konstateras att

- företag helt eller delvis ini genomsnitt drygt 60 % av samtliga stämmer i att affärerna bör kunna bestämma sitt öp-

påståendet

pethållande själva och att dessa företag svarar för drygt 70 % av antalet sysselsatta inom detaljhandeln,

i genomsnitt ungefär lika många av samtliga företag - 41 % - helt eller delvis instämmer i som helt eller delvis tar avstånd ifrån påståendet att konsumenterna bör kunna handla när de själva vill och att förhållandet mellan andelarna mätt i termer av relativa antalet sysselsatta uppgår till 55 genom 32,

i genomsnitt ca 53 % av samtliga företag tar helt eller delvis avstånd ifrån påståendet att affârstiderna bör regleras genom lagstiftning och dessa företag representerar ca 57 % av antalet sysselsatta i detaljhandeln,

i genomsnitt ca 49 % av samtliga företag tar helt eller delivs avstånd ifrån påståendet att affärstiderna bör bestämmas genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer och dessa företag representerar ca 60 % av antalet sysselsatta i detaljhandeln,

ca 68 % av samtliga företag helt eller delvis instämmer i påståendet att kvälls- och Söndagsöppet leder till högre priser och dessa företag representerar ca 55 % av antalet sysselsatta i detaljhandeln medan

nästan 70 % av företagen inom varuhushandeln helt eller delvis tar avstånd ifrån påståendet att kvälls- och Söndagsöppet leder till högre priser och dessa företag representerar ca 72 % av antalet sysselsatta inom varuhushandeln.

m m m Fm u_ m.

3__=§m

n F. u_ o_ n_ o_

...E0.CEO.ozon

.322

58:a n m m m

mm o_

›a

...ouoeêoEoucns

Eooo._..._ _

m m N ...K m_

...E025Eoucuz

.Z m N w om m_ m.

.:o_..=._o$nan_

a & £00

Ecucac

.25 n

o o m.. N— ä

S=_o

souågzâ.

:f:

o m 8 C N— v_

._33EOUCGL

u:a$u

.S m m o 8 n_ C

._o__o

.__8§._9_m

n m N B C ...w

._oEEmfi:_.0Q_xG

:OO

:uE.2.o_c.o.=8.c_oucacmu:_.

Eo

m o a Du o_ n_

...man

.asså:_0U:a£

2..a_wu._w_n e o

.mmc_cu=S n. n.

$.38:OOsonen:

..o:om:w.5

m o.. S C NF o_

SE0

.»_%oE...5.__Eouseven:

EDC_

N v N o E. om

.2_§aEoucuz

m8o._w.._.§30

8:3.

En :m:

.än -m .3:

ån:

Cm.» 399m 5:990

._oEEm.m:_cat_

.S :o: come_

m__mn

8:acm.:EHEma8...:f: .m1

:oc: !._..o._m:2:893..0.50.325EEwE__:9:m mcezs

m__%.aEEm§__

m. m NN : m. nu

uo_=Eum

a o_ S 2 v

am_._O...En .inom 8

m e oN N. m. NN

.m.ouoE_5c_ou:¢:

N _ 8 om m_ o_

.__3ou=mSousa:

.._. o m m_ oN R 8

.o_uam:ooSonen:

mN : o. w m_ 8

c.ou:azEw_..

mm m. N. m N NN

._0905sonen:

m_ c N ä m_ om

c_ouca.._oxm

o. NN N. N .OQIO oN mN :OO

.uco_c.o=._ov_Eoucøcøoct

m _ 9 u_ m. 8

.._8aEo_mc_o_ucac

.ma:_:u=t 3 N

c m_ 8

ånga...:OOsonen:

m m nu .u t n_

.m_ovoEm_._.__8ovSousa:

N v o o E 8

..n:£_.:dc_o_u:n:.ön

...E

:o: 22%

___› .m du:

sugs. _uca.mm?Ewa

._mEEflmc_så_

.S

.sin m__wu=9. come_

EE...o.. ._o__mså_.mhEn»E. så_.EI

.oEEm..o.:_55.5%..c9.=... asså

a:._aE¢E:n:ov.

v m w NN Nw vv

uo__E_am

w w oN nw w av 2

agso.så.ozon

w w v. m w ww 8

558525snusa

w v w e

vN mm

.__sou__m58.5.

.E o m vw 8 mw 8

éuam;S Sousa:

m m N. w

vn an

c_ou§€fi.

N m v m_ t w m.. .sans.__%§_

m m m mm ww Nv

..__ou...E9_m

v o n nu mw k.

.82.

=8

.2_o_c_e._8_c_ou:u:a9.__..

o m m mm 9 8

..2mE2msnus...

w n v

anses. mm ww w mv éanflS..Eovcuz

m w w o R 8 .

...souSousa:

.m_oUoEm_._

o v o m. o. w ...m

.2.§asnusa_

.En

:o: §8 -m .man

Eocon 9_§,m

?Små

.oEEmwmEcat_

.S :m: come_

m__mu

5=»:f: .awE? .mh:m5.BI

aa._o_uo.__ossüms_:ox.m asså

Eauzeuza.u.._..=_sua_.öEEEmE

N o 3 m_ 9. o_

um_=Eaw

o_ o o 3:5...m55:0» NN 3. __

m m n_ __ ä. o_

.m_cuoE_.osauce:

m m m NN 2 o..

..__£ou_..mSousa...

._ v v n_ mu m_ Nm

.o_uum:ooEoucø:

o N m m 8 8

:_ou:acc._m_..

o_ e. m n o_ S.

._83:_35:

_ o m N_ n_ _ _ Nv

:_ou:a:9.m

o_ n_ m

.o...__..o I S. o_

:oo

.m:o_c.oEov_c_cucacmm:_.

N_ m m a

vw s.

.._8mEo_m:Busa:

.mm..._:_u= m m m

v_ om v_

.m._uno._.:oo:_ou:u.._

m m m_ n_ Nv o_

.»_ouoEm_.._.__u§u:även:

N m m o m_ B

.m:..=:uSouca:

.B

Eocom

:m: 22%

-m -ans

u:flmmucflwm

:a=uE .mEEEmE:f:

«mic! .S

.o.__mu:m: come_

_Sa:oo cox._mö=m:måö...nå»_a_:WE.EI

._oco=an_:u9o

m m

um C o_ 5 .

øoEEøw

m

m_ o. o_ 8 o_

auEO...En icon

m m m

Nm n. an

xxxx Enaco...

xzovoeêo

xxx

x o m

vn t N.. mu

..._s8__msovcø:

.._. n w

NN 8 oN mu

...så:ooEmacs...

o

nN N_ o_ å C

5.05.25..

x

n m

wN NN 8 vN

._0002seven:

xx m

m_ m. F_ 3 R xx

x .__.uc£9_m

.x

m m m

R hp 8

.oaEo

x.

:oo

-¢co_c_o.c8.Eoucacnmc:

.xx

xx

m m

C m_ o. 8

.SteamSousa:

xxx

xxxxx

husen: m v

n_ NN o. 8 x.xx zoo

.9230...E005:

x x x

n

om «N o. mN o.

xxxx .__8ou509.5_

.w_o_uoEa_.._

x

xxx N m

mm C m_ m.

.2.§aSousa:

.om :oo

.m E. s___o

a.. -..ox

:o: m__o.u

_å_ -m ån:

Eon_manus_..2Eau:_eavcfimmu:flmm

v: SEGE .oEEflmc_=3

§__oE _m_

Enaucwu m__on:o: amma_

2:253

a 25%geia_:ooE082:5..å?89:59 5=»:måE»usa”ö»:f: ._mI,

aEoEoEå36552..sesame.cwx._m 9.55

m

o m m v

mm n_

agzeøm

m m w

uutö.5550500 vn u_ ww

.w=am_omnm

0-320

›w m m v v

8 ww

.a.ouoE_.osauce_

Eooo._n_

m n m o 8 mp

-.._2250sauce_

..»

.:wuc¢3manm m

6 :S EOUCN:S ww mw NF

.o_uum .§53

u m m mv m_ t

SEO

souågcä.

:G5:

o v w v

._33 wo ww

...ovän

USES

o w v om u_ w vw

50:0

c_oo=£o._m

.mEEw~m:_.Gaia

m w :oo E m. ow ow

ENE.8o_.._e..8.EOUCUCMDCT

E0

Sum n m w

.steam=_ou.a..m.. m. m.

o_uu_o_u5_

annan: n m m

om m_ Nw

.eanow:oo:_0320:

..m:om:u._n

m n v 02:0 E ow ow

._38EDUCG:

.»_.uoE§:

EOE

v w v o

8 mw

.o_.E2aEovca:

3:3_

En :m:

.sin

N.m.h u:flma ucflmm

.ÖEEWwwE:E:

_m_ :m: come_

m__mu

:aaah c9tm..w=w:E: 5?...Ewa._m._.:f: ._mI?_55

a:._9_m=uEEwwuon25a...?.msEm§._

m__oEosem§__

m N 8 m_ m_ t

ømseøw

o mm_:O.55.ozon ä ü m. 8 NN

v v 9. : m_ om

.n_o_uoE_5Sousa:

o N.. a o_ u. m_

.__2ou=mEoucuc

.._. m N

.aina:OOSousa:m_ om 9 un

v NN m_ N. å NN

soucäema

N m _ ._0502Sousa; 8 m_ «N

_ om å C u_ «N

soucacoxm

-oa_xo

m N :OO 8 m. o_ t

.2_o_c.2._3_c_o_uca:uuc_._

.assåSousa: m _

m. E K 8

.am:_:u= N

m. m

£00 ä. t om

.e__Bo»Soucø:

m m B o_ S. t

.¢_o_uoE»_._._.£o_useven:

_ m o o 8 8

é:E:usovcøc...mn

hu:

:E m__o_...

___› -m å:

Susan u:fimwu.§mu

._mEEflm:_så..

.S :B

m__mu :mos

Em...

EEE.ou :9_._m._o__mså_.mhE9...a»så_._mIasså

_usage_Seaman.

aEoEwE:o:ox

m. m e o. m. 8

aoäeøw

n m ...E0-§5.ozon e. m_ C m..

n o m m n. ö

atuøezösave...

v m m I o. 8

._3025sons...

.Z n v éuam;S :även: o. t m... mm

u n mm E.. o_ 8

c_ou§.._c§.

w v

...nns om o_ C o..

sauce_

m n m mm 2 s.

c_on=£9.m

6%..

v o . ;oo R n_ o..

a:o.e_2c8.500559...

.assåsauce_ n 0 N

we m. 8

ansåg. n ..

8 o_ v_ 8

$.38.to...ovän

v n n 8 u. 9

.¢_o_8E»_._...itu:_85:

w m m o

mu mm

.m:_..:.isauce_

...z :o:

.m du:

Eocoa

_ucfimu?Små

.mEEEøE:må

.E :mms

m__ou:o:

:o..._m._o__oå... a»EauE..5... ä:

ou..o_ao..9__..£.aaa_.oEEfimc_ asså

832.252m__o.u.oEEflm:_

i W

n a m. C m. um

um_=Eaw

m o m n

G930...En .23 .m m..

...C n m o. m. o..

.m_ouoE_..oEovcwc

e n o

nu nu 8

.__3ou_..mSousa:

.._. o v

.o=uwm:oosonen... NC om C mo

o_ m m om v_ 8

c_o_u:ucEfl.

m v ._0n©§Eoucuc m_ S C m..

2 m m om n. 8

soucøzoxø

.naiv

m o o :oo m. o_ m..

.»co_e.oEov.Eoucanooc:

...ofiEo_m_Eoucø: m v m

C mm m..

Lancia:

o o o :oo 9 8 o_

.m..uno._.:_o.ucu;

m o n e 3 8

.m_nvoEm3.__8ou500:6:

v m o o C 8

.2E:._a:_ouca_._

.än

Eocou:o:

22% .å ån:

._oEEm.m:_u:flmm_ucflma

5:0.: :f:

.aina .S 59..

øåøu:o:

.§0:oo c9:m..m__m cm.:ö»?nuä»cm.:._mI

¢Eou=2m=»aEEw$uno._a_n2on._aseems...seems... asså

._o:o_.3_:am._o

W

m m m ...m om wN

«macaw

m m v m

...en.ozon E NN

uo_..O

. o m N 8 Nm «N

.m_ouoE__osons...

_. N mn NN F I o.

.__£%__msova...

.E N n m :8 Nm m_ n_

...såEoucø:

o m 9. oN m_ o.

souågcâ.

N v No oN F o_ C

._0092sauce.

N m 3 cN o_ m_

c_ou.§_9.m

.8...»

m N ;oo Nv NN o_ m_

.2.o_c_ecoxEoucucnmc:

...seemsongs_ m N m

8 m. Np

.»9._...u_. v m n

E 3 3

.øäaâ.tosonen:

m m e wN 9 om

éouoeefi.__s%Sousa:

0 m m o C E

.2_§.asense

öva_

.m

an

:m: «Emu -gå

.SE .å

Eonsauna. ?Små?Små

._mEEflmc_:må

.S :o: come_

.ømavcmaE3.. måmu

u:._o._m=a

z :oo___. ._w__m:NE E... 2%._m._.så_:m:asså_

...nå..a__m..sesame.cox=~

.oEEEmE

_ W

FN FF nu

aoäeøm

I m_ .vF o_ 8

omsö.soñ5:8

ha nu

.m_ouoE_.oSousa:

om NF m_

..__2ou__mSousa:

.._.

NN om NF no

.o_uam:ooSousa:

I FN vF S om FF

c_oo§€§.

o. oF t

._B..§.Sousa;

o_ mu 9 NF DN

c_..u_§.o..m

NN m_ NF oN

.oaSo

:oo

.msozxoFcox:_ou:acmmc__

m_

...2mEo_mSousa:

.nmssuz m_ vu mu

288:ooSousa:

om FN FF cu

.w_ovoEn..._-..sous_ouso:

c v o v

mm mN

.m:::..oSousa:

.om :oo

.i :o SE0

.3 so..

:o: ø__ou

.5. .m du:

EonäoaEm_:ou:au:._eou:flma_u:flmw

u: 895m_ .mEEflm:_så_

ca=oE _m_

Suntan» m__ou:o: soms_

uEo._m=a

z Sign§53_:ooEoEasså.a.__.a. ._m=m:m5.PFE? sm...:ai BI

u:..5«:uE:a89:52._oEEm_mc_._oEEmñs_:9:m mSszm..

7.3¶Sammanfattning av undersökningen av detaljhandelsföretagen

Andelen företag som kommit överens om ett visst öppethållande genom hyreskontrakt eller stadgar i centrumförening uppgår till ca 5 %. Överenskommelser genom avtal med konkurrenter är enligt resultaten mycket sällsynta.

inställning till när butiker skall stänga på vardagar och Företagens lördagar och till öppethållandet i allmänhet på söndagar varierar beroende på vilken bransch företaget âr verksamt inom och företagets storlek.

Bland företag med olika antal anställda gäller i genomsnitt att företag med 1-4 anställda är mest restriktiva till butikers öppethållande, såväl avseende vardagar som lördagar och söndagar.

Ca 86 % av företagen verksamma inom varuhushandeln tycker att butiker i allmänhet skall stänga senast kl. 20 på måndag-fredag. Inom livsmedelsdetaljhandeln tycker ca 80 % av företagen att butiker i allmänhet skall stänga kl. 20 på måndag-fredag och dessa företag svarar för ca 82 % av antalet sysselsatta i branschen. Med undantag för

inom drivmedels- och bildetaljhandeln samt tobaks- och företagen tidningshandeln tycker mellan 62 och 90 % av företagen inom övriga branscher att butiker i allmänhet skall stänga senast kl. 18 på måndag-fredag.

Vad gäller stängningstid på lördag är bilden väldigt varierad, framför allt för företagen inom Iivsmedels-, drivmedels- och bildetaljhandeln. Inom branscher - med undantag för varuhushandeln där 86 %

övriga anser att butikerna skall vara öppna efter kl. 15 - tycker flertalet av företagen att butikerna skall stänga senast kl. 15 på lördag.

Inställningen till butlkers öppethållande i allmänhet på söndagar är sådan att ungefär 20 % av samtliga företag anser att butiker bör vara öppna varje söndag och dessa företag svarar för drygt 1/3 av totala antalet sysselsatta inom detaljhandeln medan 49 % anser att butiker aldrig bör vara öppna på söndagar och även dessa företag representerar drygt 1/3 av antalet sysselsatta inom detaljhandeln.

Inom varuhushandeln tycker drygt 3/4 av företagen att butiker i allmänhet skall vara öppna varje söndag. Inom livsmedelsdetaljhandeln tycker ca 34 % av företagen att butiker i allmänhet skall vara öppna varje söndag medan ungefär 44 % tycker att de aldrig skall vara öppna på söndagar. Båda grupperna svarar för en nästan lika stor andel av antalet sysselsatta. Bland företagen inom flertalet av de övriga

branscherna tycker mellan 40 och 58 % att butiker i allmänhet aldrig skall vara öppna på söndagar.

Med undantag för företagen inom varuhushandeln och bildetaljhandeln gäller att andelen företag som anser att butiker i allmänhet skall vara öppna varje söndag svarar för en relativt större andel av antalet sysselsatta inom resp. grupp medan andelen företag som anser att butiker i allmänhet aldrig skall vara öppna på söndagar representerar en relativt mindre andel av antalet sysselsatta inom resp. grupp.

På frågan om vad man anser om nuvarande ordning med oreglerade affärstider tycker i genomsnitt ca 1/3 av samtliga företag att nuvarande ordning är ganska bra eller mycket bra och ca 40 % att den inte är speciellt bra eller inte alls bra. Drygt 20 % har ingen åsikt i frågan. Samma relationer fås för de tre nämnda grupperna om man i stället mäter i termer av antalet sysselsatta.

Drygt 60 % av samtliga företag instämmer helt eller delvis i påståendet att affärerna själva bör kunna bestämma sitt öppethållande, medan drygt 20 % tar helt eller delvis avstånd ifrån detta påstående.

Ungefär lika många, drygt 40 % av företagen, instämmer helt eller delvis resp. tar helt eller delvis avstånd från påståendet att konsumenterna bör kunna handla när de själva vill. Andelen som helt eller delvis instämmer i detta påstående svarar för ca 55 % av totala antalet sysselsatta inom detaljhandeln, medan andelen som tar helt eller delvis avstånd från detta påstående svarar för drygt 30 % av totala antalet sysselsatta.

Ungefär dubbelt så många företag, i genomsnitt, tar helt avstånd från påståendet att affärstiderna bör regleras genom lagstiftning som dem som helt instämmer i detta påstående, nämligen 44 % mot 22 %.

Andelen företag, i genomsnitt, som tar helt avstånd från påståendet att affärstiderna bör regleras genom avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer uppgår till ca 43 % och andelen som helt instämmer i detta påstående uppgår till ca 14 %.

Ca 68 % av samtliga företag instämmer helt eller delvis i påståendet att kvälls- och Söndagsöppet leder till högre priser. inom varuhushandeln är det nästan 70 % som tar helt eller delvis avstånd ifrån detta

påstående.

w J* ‘5*éi*==’***%

mam

y_ vä: * i w

ag?

- 3%;trimma ?saast? 5:a ma :smita

V . . ,

Wm

rmiézxtn ma» , §$zaa7tebfim:e?¥eaaV

är i vaeawfiifi lä »så hm *gym g _V

29339.? ~

_ rm dan N

.I , w 33:3 v* ‘~%:.»?;$iW“ m.

8 AFFÄRSTIDER OCH BUTIKSRÅN

8.1¶Inledning och definitioner

Det ligger inom utredningens ram att beakta och analysera sådant som direkt kan tänkas få effekter på olika grupper, inte minst anställda inom detaljhandeln. En aspekt på affärstider gäller butiksrån, eftersom det kan förmodas att sannolikheten att

begå rån är större ju mindre risken är för upptäckt och konfrontation. På sen kvällstid och i mindre butiker även på söndag dagtid har butikerna mindre bemanning.

l syfte att studera utvecklingen av butiksrån har utredningen bearbetat och analyserat SCB:s statistik om butiksrån för tidsperioden 1976- 1989 (se vidare bilaga 5). De fördelningar som redovisas avser årsdata, dagdata och klockslagsdata med uppdelning på olika polisdistrikt, nämligen Stor-Stockholm, Stor-Göteborg, Stor-Malmö, övriga riket och riket. För butiksrån per år har en uppdelning även gjorts efter rån utan skjutvapen och rån med skjutvapen.

Det förtjänar att påpekas att statistiken avser anmälda butiksrån. Vidare skall nämnas att SCB:s anvisningar till polisen om vilka rån som skall räknas till butiksrån ändrades fr.o.m. 1985 års statistik, då anvisningarna kompletterades med att även rån mot kiosker och bensinstationer skulle räknas som butiksrån. Dessutom att

skall poängteras statistiken kan vara behäftad med fel av olika slag. Enligt en rapport från rikspolisstyrelsen 1989 (RPS RAPPORT

1989:2), i vilken en genomgång av 1987 års statistik görs, så bör den officiella siffran reduceras med ca 13 %. Detta beror bl.a. på att 34 anmälningar rör helt andra brott, ett antal anmälningar som dubbelförts eller felaktigt registrerats som butiksrån. I 14 fall är det fråga om förberedelse till rån, som i praktiken aldrig ägt rum eftersom polisen förekommit planerna. Om detta inte hade skett, får man dock förmoda att rånet skulle ha ägt rum. I så fall skall talet reduceras med ca 9 %. Det allvarligaste med mätfel av detta slag är att effekten vid studium av t.ex. förändringar kan bli dramatisk, eftersom det i många fall rör sig om relativt små tal.

8.2 av butiksrån per år sedan 1976

Utvecklingen

l tabell 8.1 nedan visas antalet anmälda butiksrån i olika poiisdistrikt

mellan åren 1976 och 1989. En uppdelning har gjorts i rån utan skjut-

vapen och rån med skjutvapen.

Tabell 8.1 Antal anmälda butiksrån 1976-1989 I olika polisdistrikt.

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985‘ 1986 1987 1988 1989 Stor-Stockholm utan skjutvapen 76 73 100 62 67 72 64 71 58 100 75 73 95 128 Stor-Stockholm med skjutvapen 21 38 39 33 21 18 16 15 20 42 26 49 42 62 Stor-Malmö utan skjutvapen 18 33 15 33 14 26 21 25 37 36 28 24 28 25 Stor-Malmö

10 22 13 7 9 7 4 7 9 10 6 10 4 7 med skjutvapen Stor-Göteborg utan sklutvapen 30 53 47 31 20 32 22 33 25 59 52 42 35 30 Stor-Göteborg medskjutvapen 9 71214 6 7 5 e 919 7111314 Övriga riket utanskjutvapen 81 90 95 67 77 92 93 110 108 130 123 128 132 216 Övriga riket med skjutvapen 30 37 24 24 22 19 30 23 31 39 35 41 40 64 Riket utan skjutvapen 205 249 257 193 178 222 200 239 228 325 278 267 290 399 Riket medskjutvapen 70 104 88 78 58 51 55 51 69 110 74 111 99 147 Stor-Stockholm totalt 97 111 139 95 88 90 80 86 78 142 101 122 137 190 Stor-Malmö totalt 28 55 28 40 23 33 25 32 46 46 34 34 32 32 Stor-Göteborg totalt 39 60 59 45 26 39 27 39 34 78 59 53 48 44 Övriga riket totalt 111 127 119 91 99 111 123 133 139 169 158 169 172 280

Riket totalt 275 353 345 271 236 273 255 290 297 435 352 378 389 546

Förändring från 78 -8 -74 -35 37 -18 35 7 138 -83 26 11 157 föregående år

1 Fr.o.m.1985årsstatistikändradesgrundenlör redovisningen,

såtillvidaatt rånmot kioskeroch bensinstationeräven

räknadessom butiksrån.

Det totala antalet anmälda butiksrån i riket var 275 st är 1976 och 546 st 1989. Den ökning av antalet butiksrån som skedde 1985 kan förklaras med den definitionsförändring som då ägde rum vid SCB. År 1977 ökade antalet butiksrån med 78 st och 1979 minskade antalet med 74 st. En ytterligare minskning 1980 med 35 st följdes av en ökning 1981 med 37 st. Under flera år var följaktligen antalet anmälda rån relativt konstant, mellan ca 250 och ca 300 st. Däremot är ökningen mellan 1988 och 1989 mycket kraftig, 157 st.

Genomsnittligt - baserat -

per år på hela 14 års perioden uppgår antalet butiksrån till ca 335. I genomsnitt i hela riket används ett skjutvapen (eller sådant som offret uppfattar som ett skjutvapen) vid ungefär vart fjärde rån. Andelen har för den studerade perioden legat mellan 18 och 29 %.

Stor-Stockholms polisdistrikt svarar för en relativt stor del av totala antalet anmälda rån i riket. Under perioden har andelen legat mellan 26 % och 40 %, och genomsnittligt per år har andelen uppgått till ca 33 % eller ca 111 rån. l genomsnitt har ett skjutvapen använts vid ungefär vart fjärde rån.

Inga större skillnader i antal anmälda rån föreligger mellan Stor-Göteborgs polisdistrikt och Stor-Malmös polisdistrikt, vars andelar genomsnittligt per år uppgått till ca 14 resp. 11 % eller mellan ca 30 och ca 50 rån. Andelen som begåtts med skjutvapen är lägre i Gö-

något

teborg, i genomsnitt ca 22 %.

l övriga riket har andelen genomsnittligt per år uppgått till ca 40 % el- Ier ca 140 rån. Andelen som begåtts med skjutvapen motsvarar den i Göteborg.

Det vore av intresse att jämföra utvecklingen av antalet butiksrån med utvecklingen av öppethållandet i detaljhandeln, i syfte att söka utröna eventuella samband dem emellan. Det finns emellertid ingen statistik över totala antalet öppettimmar i detaljhandeln, varför en sådan analys inte låter sig göras.

Ett ofta använt mått för att jämföra olika regioners brottsfrekvens, är att relatera antalet fall till antalet invånare.

Vid en jämförelse av antalet rån per 100 000 invånare i de olika polisdistrikten, framgår att inga markanta skillnader föreligger mellan Storstockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Genomsnittligt har antalet butiksrån per år och 100 000 invånare uppgått till ca 8 för Stor-Stockholm och Stor-Malmö och ca 7 för Stor-Göteborg. För övriga riket är motsvarande tal ca 3. Genomsnittet per är för hela riket har uppgått till ca 4, se vidare tabell 8.2 nedan.

Tabell 8.2 Antal anmälda butiksrån 1976-1989 per 100 000 invånare. Avrundade tal.

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 Stor-Stockholm utansk]utvapen65745555475569 Stor-Stockholm med skjutvapen 2 3 3 2 1 1 1 1 1 3 2 3 3 4 Stor-Malmö utan skjutvapen 4 7 3 7 3 6 5 5 8 8 6 5 6 5 Stor-Malmö med skjutvapen 2 5 3 1 2 1 1 1 2 2 1 2 1 1 Stor-Göteborg utan skjutvapen 4 8 7 4 3 5 3 5 4 8 7 6 5 4 Stor-Göteborg med skjutvapen 1 1 2 2 1 1 1 1 1 3 1 1 2 2 Övriga riket utan skjutvapen 1 2 2 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 4 Övriga riket med skjutvapen 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Riket utanskjutvapen23322323343335 Riket

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 med skjutvapen Stor-Stockholm totalt 7 8 10 7 6 6 6 6 5 10 7 8 9 13 Stor-Malmö totalt 6 12 6 9 5 7 5 7 10 10 7 7 7 7 Stor-Göteborg totalt 9 8 6 4 6 4 6 5 11 8 7 7 6 Övriga riket totalt 2 2 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 5