Den svenska marknaden för projektkapital : statens nuvarande och framtida roll : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

SOU och Ds kan köpasfrån Allmänna Förlaget,somocksåpå uppdragavregeringskansliets förvaltningskontor ombesörja remissutsändningaravdessapublikationer.

Adress AllmäxmaFörlaget

Kundtjänst

10647 Stockholm

Tel 08f739 96 30

Telefax 08739 95 48

Publikationemakan ocksåköpasi Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13170-6 Stockholm 1992 ISSN0375-250X

Statens offentliga utredningar

Tâáitâå 199295

ä

Näringsdepartementet

rrp-..a.,.ça..-..«xvarven-fem

5999935 YITELtIBi§BB01ü1á 4 99922 Nñziñåtüç

CU3TKBB .cust REF;n+LHYSTRöñ .nä3s9. CEST terna

BIBLIBTEKE . j 5 V

xuwsttaa

- Lau YIYLE ans runs0I1Ptá V Visa nas 1 A257 sau tha V11 EEE§UL cin; JK KUN a9 - 122 1992 11 sas ° V- åBKRHOJD1

115 s 3 akten NYSKHJD2 i Siêikbâlbkêiibbblliviå á I

92 9939399 Liu

21 -V ,ant LIK 9 . . 192 tant SER se FR HET . . A BâNUTYP2C1 tH8nhsL t HäFñETDL nu BORT 9 KL FÄRGHWV A .

i 7PRHHBJD;2ü.

. 9193949

slutbetänkande av Inglustrifondsutredningen

Stockholm 1992

.n wbøsøräwuuvvtmw.a...-,_.7 A7, , , ,..

Statens offentliga utredningar

vem 199295

E93 Näringsdepartementet

Den svenska marknaden

för

proj ektkapital

statens nuvarande och framtida roll

-

slutbetänkande av lngustrifondsutredningen

Stockholm 1992

Till statsrådet och chefen för näringsdepartementet

Regeringen beslöt den 19 1992 att bemyndiga chefen för mars Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över det statliga stödet till produktutveckling i första genom hand Fonden för industriellt

utvecklingsarbete Industrifonden. I

uppdraget ingick att överväga behovet Industrifondens verksamav het samt överväga med vilka och i vilka former verksamresurser heten kan bedrivas i framtiden.

Med stöd av bemyndigandet förordnade

departementschefen, stats-

rådet P. Westerberg, dag docenten Lars Vinell till samma utredare.

Till sekreterare i utredningen förordnades den 23 1992

mars departementssekreteraren Clas Engström.

Vidare förordnades den 3 april 1992 departementssekreteraren

Ingemar Ahlandsberg, departementssekreteraren Magnus Börjesson

och kanslirådet Lars Häggmark att biträda

som experter utredningen.

Härmed överlämnas betänkandet Den svenska marknaden för projektkapital statens nuvarande och framtida roll. -

Stockholm i september 1992

Lars Vinell

Clas Engström

Innehållsförteckning

RÄTTELSER Sid rad 4 respektive sid 87, rad 3 skall

vara Att utgångsrisker i investeringar inte blåses upp extra på grund av... Sid 74 i fotnoten skall

vara

Begreppet teknik- och forskningsbaserad verksamhet är knappast...

. l e

m.u Våiêxavv kim

ämmáágáåzzáiááqâç-

m

Innehållsförteckning

Förord

Sammanfattning

Kapitel 1 Industrins roll för tillväxten ll Kapitel 2 Finansmarknadema i teori och praktik 17 Kapitel 3 Nya trender i den ekonomiska politiken 30

Kapitel 4 Projektkapitalmarknadema i USA och 37

Europa

Kapitel 5 Den aktuella strukturen för försörjning av 48

projektkapital till företag

Kapitel 6 Industrifondens verksamhet 66

7 NUTEKs verksamhet inom nya produkter 73

Kapitel

i Kapitel 8 Förslag till ändring nuvarande system för 84

av

statligt stöd till utvecklingsprojekt

Bilaga 1 Industrifondens prestationer med hänsyn till 104

projektens effekter

Bilaga 2 Direktiven 120

i

i

Förord

Denna skrift baseras dels på kapitalmarknadsteori dels erfaren-

på

heter från projektkapitalmarknader. Litteraturen området är visser-

på

ligen omfattande men utan den stora mängd givande kontakter

utredningen haft med marknadsaktörer och specialister skilda

av slag

hade informationen blivit fattig. Industrifonden och NUTEK har

på

utredningens önskan lämnat varsin rapport bildat för

som underlag

kapitlen 6 och Docent Lennart Ohlsson och Fil.kand Katarina Stenmark har bidragit med material om den amerikanska venture capital marknaden respektive med en litteraturstudie över olika bi-

dragsformers effektivitet. Utredningen tackar alla nämnda och

onänmda,

Stockholm den 4 september 1992

Lars Vinell

Clas

Engström

INDUSTRIFONDSUTREDNINGEN SAMMANFATTNING

-

Allmänna förutsättningar

En del den framtida tillväxten i ekonomin måste de nytill-

stor av kommande dagens små och medelstora företag stå

företagen samt

för. Utvecklingen förutsätter ett lyft i produkt- och processutveck-

lingen hos dessa företag.

Den politiska grunden för effektiv kapitalmarknad har lagts men

en i dagsläget råder allmän finansiell kris och marknaden för pro-

en jektkapital är påtagligt outvecklad. Det tar mycket lång tid att utveckla sådan marknad.

en

Den ekonomiska politiken har fått en företagsvänlig inriktning,

vilket främst manifesteras i skattereform gjort Sverige till ett

en som attraktivt land vad gäller partiella skattekilar och därmed också till

attraktivt land att investera Skattestrukturen kan dock inte ett full effekt förrän den totala offentliga utgiftsandelen och det totala

skattetrycket dragits ned till genomsnittlig EG-nivå.

Tillkomsten ett riskkapitalbolag med ett startkapital 6,5 rniljar-

av

der kronor kan bli betydelse för produktutvecklingen och för

av stor

i Sverige. I dagsläget är dock situationen

småföretagsarnheten

mycket oklar.

Generella förslag

Det är viktigt att regering och riksdag skapar förutsättningar för en

effektiv marknad för projektkapital. Fyra villkor är avgörande,

nämligen

att de allmänna institutionella villkoren för företagande är goda, -

att lånemarknadema och de reguljära riskkapitalmarknadema är effektiva,

att investeringar med höga utgångsrisker inte blåses extra

- upp grund av stora skattekilar och

att jordmånen för individuell fönnögenhetsbildning är god.

-

I samtliga dessa avseenden har Sverige genomgått investeen ur

ringssynvinkel mycket positiv utveckling. Två i sammanhanget

viktiga korrigeringar kvarstår dock på skatteområdet. Det är orimligt att extrabeskatta kapitalvinsten från fåmansföretag eftersom risken förenad med dessa är större för placeringar i storföretag. Den

andra korrigeringen gäller dubbelbeskattningen utdelningar. Tas

av denna bort kommer effektiviteten på hela riskkapitalmarknaden att öka. Produktutvecklingen i mindre företag tillhör de verksamheter

som särskilt gynnas av en sänkning arbetsgivaravgiftema.

av

Även den senaste utvecklingen förbättrar

om projektkapitalmarkna-

dens effektivitet finns ett antal specifika skäl för fortsatt statligt stöd till produkt- och processutveckling utöver de klassiska argumenten.

Ingen kan säga hur länge den rådande krisen finansmarknaden kommer att bestå. Att slå sönder verksamheter inom

som fungerar

givna ramar ökar osäkerheten bland aktörerna utan att bidra till

krislösning.

Enligt amerikanska erfarenheter kommer det att ta mycket lång tid -

att bygga upp en projektkapitalmarknad även under goda yttre

betingelser.

Med hänsyn till det rika kontaktnät NUTEK, Industrifonden och

Utvecklingsfonderna har, vore det ett orimligt stort chanstagande

att slå sönder deras verksamheter i förhoppning om att nya företag snabbt skall fylla ut tomrummet.

Till detta kommer intrycket av att Industrifondens professionalism i regel står högt i kurs t.o.m. bland de som inte beviljats stöd. Inom industrin hyser man också stor aktning för NUTEKs tekno-

logiska expertis.

Riksdagen beslutade under juni 1992 att ett nytt riskkapitalbolag skall inrättas. Industrifonden skall enligt beslutet samordnas med riskkapitalbolaget. Enligt min mening är den ägargrupp som föreslås

i riksdagsbeslutet olämplig. Jag vill föreslå följande

Under tid bedrivs verksamheten i stiftelseform.

en

Stiftelsens huvudman är staten.

I stiftelseurkunden preciseras dels tiden för stiftelsens upplösning,

dels styrelsens sammansättning med avseende på yrkeskategorier;

i styrelsen skall ingå personer med erfarenhet av affärsutveckling,

finansieringsfrågor och teknologi.

Stiftelsen arbetar ett antal företag svarar för place-

genom som ringen av medlen.

Det skall klart framgå att medlen kan sökas både enskilda

av

och vencapföretag som arbetar med en eller

industriföretag av

flera projektportföljer.

riskkapitalbolaget bör ut löst med tanke på övergödningens

risker.

Specifika förslag

De organ som berörs av utredningsdirektiven är Industrifonden,

NUTEK och Utvecklingsfonderna. Förslagen rörande dessa är

organ

följande

Industrifonden

Industrifonden stannar i statlig ägo ännu tid. - en

Fonden bör tills vidare ligga utanför det nya riskkapitalbolaget. -

Fonden skall så länge den ägs staten koncentrera sin verksam- - av

het till mindre företags och enskilda projekt. Projekt

personers som ligger inom större företags kärnområde skall inte finansieras av fonden.

Fonden bör fortsätta öka andelen kapital mot royalty.

-

Fondens nya engagement bör, under tid, minska till maximalt - en

750 miljoner kronor per treårsperiod i 1992 års priser eftersom

en

inriktning på småföretag kraftigt kommer att öka arbetsbelastning-

en på fonden per satsad krona.

Fonden slipper återbetala 200 miljoner kronor, statens bidrag

- men

till fonden upphör efter detta.

Fonden nu är en stiftelse må göras till aktiebolag, där - som om

verksamheten vad beträffar investeringar är klart markerad.

NUTEK

Den del av organisationen arbetar med stöd till FoU och till - som

utvecklingsprojekt bör frigöras från övriga delar NUTEK.

av

Den nya organisationen bör uppdelas på en FoU-del som ägnar sig

-

sådana projekt vars möjligheter att kommersialiseras är mycket

osäkra och en industriprojektsdel där kopplingen till marknaden

känns tydlig.

NUTEK bör se över sina principer för selektering projekt,

- av

framför allt ifrågasätts koncentrationen mot vissa branscher.

Utvecklingsfonderna

I finansieringsutredningens betänkande föreslogs en rad förändringar

av vilka de flesta har genomförts. Det finns ingen mening i att ytter-

ligare förändra villkoren för Utvecklingsfondema.

KAPITEL l Industrins roll för tillväxten

Sverige är ett industriland. Påståendet kan något förvånande synas med tanke på att industrins andel landets totala förädlingsvärde, av BNP, sjunkit klart under 20 procent. Inräknas emellertid i industrin den produktion som sker inom övriga sektorer och är direkt som

beroende industriproduktionen stiger andelen i fråga till över 40

av procent. Till bilden hör också att industrin för cirka 80 svarar procent

av Sveriges exportinkomster och att den därför skapar huvudparten

av landets kommersiella kontakter med omvärlden.

Sveriges förvandling från jordbruks- till industrination ägde

grovt sett rum mellan 1870 och 1940, även industrin fortsatte öka sin om att andel av BNP under de två första decennierna efter andra världskriget. Från 1870 till 1970 steg industnproduktionen i årstakt en mellan 42 och 5 procent. Detta möjliggjorde årlig höjning BNP en av per capita på mer än 212 procent. Av dessa tal inses att tillväxten åstadkoms av omvandling den svenska ekonomin, vilket en av översiktligt kan beskrivas starkt stigande andelar för industri och av

privata tjänster och en kraftigt fallande produktionsandel för jord-

bruket. Från 1950 till 1970 lämnade cirka 300 000 personer jordbruket inklusive skogs- och ñskenäringen för att sysselsättas i andra sektorer. Under samma tid drog inom industrin till

verkstadsföretagen

sig bortemot 40 000 från textil- och konfektionsbranschema. personer

Drivkraften i denna omvandling förändringar i lönsamhetsstrukvar turen, dvs fördelningen den förväntade avkastningen av nya

investeringar över produktmarknadsornråden. Dessa återspeglade i sin

tur förskjutningar i den internationella efterfrågan och konkurrensen, vilka ledde till relativpriser på och produktionsfaktorer.

nya varor

11-

Ett är dock inte ett tillräckligt villkor för tillväxt.

omvandlingstryck

omvandlingstrycket skall realiseras måste det kombineras med För att sådana villkor i ekonomin att dess aktörer genom omdisreagerar

och utveckling I allmän mening

ponering av gamla av nya resurser.

låga transaktionskostnader är gynnsam förutsättning för en process

en detta Transaktionskostnadema hålls faktorer som hög av slag. nere av i ekonomin, effektiva institutioner, små skattekilar, god transparens

bildningsnivå och en infrastruktur som möjliggör hög geografisk

hos arbetskraften. Speciellt viktig är effektiviteten

rörlighet

kapitalmarknadema.

Resultatet talar för att den svenska ekonomin hade en i internationell

transaktionskostnader under sin tillväxtperiod. Av

jämförelse låga

motsvarande skäl skulle kunna hävdas att transaktionskostnadema varit relativt under de två senaste decennierna. Under denna

höga

stannade tillväxten i BNP capita vid 1.6 procent. Eftersom

period per

tillväxten relativt låg också i andra industriländer det snarare var ser

omvandlingstrycket minskat.

ut som om

Det finns dock skäl till att något beröra frågan om transaktionskostnademas under denna period. För det första åstadkoms

förändring med hjälp serie devalveringar, varför

volymprestationerna av en

relativa kom minska. Detta märks särskilt vid en kronans köpkraft att med Tyskland i industrihänseende har påtagliga

jämförelse som

med Sverige. För det andra föll förädlingsvärdet per arbetslikheter inom industrin med ett stort antal industriländer. För

timme jämfört det tredje har frågan klar betydelse för denna utredning.

Den sannolikt viktigaste faktorn vad gäller de samhälleliga tranutveckling under perioden 1950-90 är den

saktionskostnademas

ansvällningen den offentliga sektorn. 1950 motsvarade de

kraftiga av

utgifterna 25 procent BNP. Tjugo år senare var

offentliga av

relationstalet 44 procent; 1990 det 62 procent. Under fyrtioårsvar

perioden steg det sk skattetrycket, totala skatteinkomsterBNP, från

inte fullt 21 procent till drygt 56 procent. Det är naturligt att tänka sig

att planeringsinslaget och regleringarnas betydelse i svensk ekonomi

steg parallellt med denna utveckling. Den ekonomiska politiken riskerar under sådana förhållanden också få markerat selektiv

en inriktning. En ekonomi som har denna karaktär försvårar självfallet näringslivets och hela ekonomins anpassning till ett omvandlingstryck;

prissignalema blir otydliga och höga skattekilar sänker rörligheten hos

arbetskraften och kapitalet.

Kombinationen av solidarisk lönepolitik och höga marginella skattekilar för individer och företag var av särskild betydelse för näringslivets och speciellt industrins struktur fram till skatterefomien, som startade under det tidiga l980-talet. Denna kombination ledde till

en ojämn, osolidarisk, vinstfördelning och inlåsning av kapital

framför allt hos ett antal storföretag blev allt större och under

som en tid också alltmer diversiñerade. Marknaden för eget kapital kom därvid att bestå ett antal isolerade öar med relativt liten kommuni-

av kation sinsemellan. Kapitalförsörjningen till små snabbväxande företag blev under sådana villkor otillräcklig. Även verksamheter

nya inom de stora koncernema hade mycket att döma svårt att hävda

av sig mot de väl etablerade divisionema.

Den socialdemokratiska regeringens överbryggningspolitik 1975-76

och den borgerliga regeringens starkt selektiva stödpolitik under de

följande krisåren var iögonenfallande exempel strukturkonserver-

ande politik under 1970-talet. Båda låste in arbetskraften i industrier med svaga framtidsutsikter och hämmade omflyttningen

av resurser.

Under åttiotalet fick strukturutvecklingen ett med hänsyn till

omständigheterna överraskande förlopp. Under 198182 devalverades kronan med en fjärdedel. Detta borde ha stärkt K-sektom, dvs den del av näringslivet som exporterar sina produkter eller hemma möter

som

-13-

utländsk konkurrens, på bekostnad av S-sektom, den skyddade delen

näringslivet. Detta blev inte fallet utan den senare sektorn kom av

att förstärka sin relativa ställning. Inte ens inom K-sektom snarare blev resultatet det förväntade. Det gynnsamma vinstläget borde rimligtvis ha skapat bra grogrund för nya verksamheter. Eftersom

en

devalvering initialt stärker den relativa positionen för arbetsen intensiva verksamheter kunde speciellt den forskningsintensiva industrin förväntas ha stimulerats extra kraftigt. I stället kom den kapitalintensiva basindustrin att uppvisa den snabbaste tillväxten, medan frontindustrin minskade sin andel av både förädlingsvärde och investeringar. 1989 kom därtill för första gången sedan området varit statistikbelyst industrins utgifter för FoU att falla i fast penningvärde räknat.

Orsakerna till denna på devalveringen står att finna på

respons

kapitalmarknadema. I och med att regeringen misslyckades hålla

Sveriges relativa inflation i schack steg räntemarginalen mot utlandet

och räntenivån blev ur industriföretagets synvinkel mycket hög. Avkastningsdifferensen, dvs avkastningen på genomsnittaktie minus

avkastningen på korta statspapper, steg emellertid ännu mer. Kombinationer lån och placeringar i aktier kunde i det perspektivet ge

av mycket hög avkastning med kontrollerad risk. Det betydde å andra sidan att intresset för placeringar i osäkra utvecklingsprojekt blev svalt även dessa gav möjligheten till extremt hög avkastning.

om

Dessa kapitalmarknadsaspekter diskuteras utförligare i nästa kapitel.

1980-talets explosivt överhettade kapitalmarknader har under innevarande decennium följts av sin motsats. De högt uppdrivna tillgångsvärdenas fundament förväntningar om extremt hög tillväxt

var

i direktavkastningen. Dessa förväntningar blev i grunden orealistiska

när inflationstakten i ekonomin i snabb takt drogs ned från nivån 8-10 procent år till 2-4 år. Följden blev ett mycket snabbt fall i

per per

tillgångsvärdena, varvid det kapitalet hos kapitalägarna i fråga

egna

p g a hävstångseffekten krympte dramatiskt och i många fall

eliminerades helt. Kreditförlustema i banksystemet överskred med bred marginal de värsta skräckprognosema, vilket resulterade i att bankernas utlåningspolitik svängde 180 grader. Kombinationen av lågkonjunktur och bankkris har lett till en betydande uppgång i antalet konkurser. I detta läge har de företag är och utvecklingssom nya intensiva starkt hämmats i sina ambitioner. Dels är de deñnitionsmässigt i starkt behov av extern kapitalförsöijning, dels har de att möta en kapitalmarknad som långt mer än normalt söker sig till

säkra placeringar.

De senaste tjugo åren har framgått strukturomvandlingen i

som Sverige försvårats av vitt skilda omständigheter. Det är dock långt ifrån hela förklaringen till att svensk industri är klart konmer centrerad till gamla stora företag än vad fallet är för EG-ländema i genomsnitt. Sveriges industriella bas har två stommar. Den är den ena

kapitalintensiva industrin, har sin grund i gamla komparativa

som fördelar vad gäller råvaiutillgång. Denna består skogs- och som av stålindustrin samt tung kemisk industri för cirka fjärdedel svarar en

av industriproduktionen. Dess produktion är förenad med betydande

skalfördelar. Den andra stommen är de företag baseras på som innovationer som gjordes för 75 å 100 år sedan. Här företag avses som SKF, Ericsson, Electrolux, Alfa Laval, ASEA, Atlas Copco och Sandvik. Dessa har bl a genom skickliga företagsledningar successivt

utvecklats till globala företag som följaktligen producerar i mängd

en länder. Till denna kan också räknas bilindustrin, även dess grupp om historia är kortare än de övriga företagens.

I genomsnitt arbetar den svenska industrins storföretag inom marknadssegment där efterfrågans inkomstelasticitet är mindre än ett, åtminstone i utvecklade ekonomier. Marknaderna har med andra ord relativt låg förväntad tillväxt. Företagen i fråga kommer därför även fortsättningsvis att förlägga huvuddelen av sin expansion utomlands.

Det framtida tillväxthöjning i Sverige huvudsakligen får betyder att en

hämta sin näring från andra företag än från dagens etablissemang. Det är dock med hänsyn till tillväxten viktigt att miljön för denna

företagsgrupp i Sverige framledes är god. En snabb utflyttning av

deras verksamhet kan inte kompenseras. Nyckeln för den svenska storindustrins framgång har varit en avancerad och framgångsrik

produktutveckling. Inget talar emot att framgångsreceptet kommer att

detsamma för framtidens tillväxtmotorer. vara

Det finns sätt att ersätta vikande tillväxt från den etablerade

tre en industrin

ökning utländska företags satsningar produktion i

- genom av

Sverige

ökning nyföretagandet och

genom en av

-

snabb produktionsökning hos de små och medelstora - genom en

företagen.

Detta förutsätter radikal förändring i de utvecklingskarakteristika

en

kännetecknat svensk ekonomi under lång följd av år. För att som en

skall förenlig med framtida hög relativ levnads-

utvecklingen vara en

standard måste den också koncentrerad till sådana produkt-

vara ornråden möjliggör relativt höga reallöner. Vilka dessa pro-

som duktornråden är låter sig dessvärre inte förutses. Det förutsätts ofta i tillväxtdebatten att ekonomi har hög bildningsnivå och ägnar

en som

relativt andel FoU har större förutsättning att i tid hitta en stor dessa områden ekonomi med motsatta egenskaper. Hypotesen

än en har utan tvivel god empirisk förankring. Frågan är om staten

en

stöd till viss typ FoU och industriella utvecklingsprojekt genom av

kan omvandlingen och göra den förenlig med t ex regional påskynda

balans. Detta är den bakgrund mot vilkens statens engagemang i

via i första hand Industrifonden skall betraktas.

produktutveckling

-

KAPITEL 2 Finansmarknaderna i teori och praktik

Kapitalets fördelning på tillgångar bestäms på kapitalmarknad.

en Med tillgång avses allt som investerares synvinkel kan bli ur en föremål för placering, dvs fastigheter, aktier, guld, andel i en ett

utvecklingsprojekt etc. I teori och i effektiv praktik definieras

en tillgång i två dimensioner, förväntad avkastning och risk. Två tillgångar med samma avkastning och risk är alltså den synvinkeln ur identiska oavsett eventuella olikheter vad gäller andra

egenskaper.

Genom sina köp och försäljningar tillgångar kommer aktörerna

av på

kapitalmarknaden att generera ett samband mellan förväntad av-

kastning och risk. Avkastningen förutsätts i kapitalmarknadsanalys

vara symmetriskt fördelad, varför standardavvikelsen i dess

fördelning

kan användas som ett riskmått. Säg att det är möjligt risk låna att utan respektive låna ut medel till årsränta 8 alla en procent, att risktillgångar representeras av aktier och att genomsnittsaktie en förväntas avkasta 16 procent med standardavvikelse 8 en procentenheter. Riskprernien är alltså 16-8 8 Genom låna procent. att

och investera i genomsnittsaktien indexportföljen kan placerare

en i princip nå vilken förväntad avkastning helst dock till priset som av en ökning i risken. Genom olika kombinationer de två

av tillgångarna

erhåller placeraren ett linjärt samband mellan förväntad

avkastning

och risk. Se figur 2.1.

Är marknaden fullt informerad kommer effektiv kurvan också att representera sambandet mellan avkastning och risk på marknaden i sin helhet. Därmed följer också att kurvan är för

en riktlinje avkastnings-

kravet på enskilda aktier. En aktie med dubbelt så risk

hög som

genomsnittsaktien måste bli värderad så att dess

avkastningskrav

utöver räntan är dubbelt så hög marknadens riskpremie. som

m

För den en .tllda aktien gäller ltär dess totala risk. Denna bestar inte av en systematisk del och cn osystcttratisk företagsspecifik del. Den senare kan diversifieras bort i portfölj aktier. Kvar står den en av systematiska risken. Den den förväntade förändringen i anger

avkastningen en enskild aktie givet förändring i avkastningen

en

genomsnittsaktien.

Om en aktie förväntas ökaminska med 10 2,5 procent när genomsnittsaktien ökarminskar med 5 procent har den dubbelt så hög en hälften så stor risk genomsnittsaktien. Är enskild aktie som en

oberoende av genomsnittsaktien är dess systematiska risk noll. Den

är teoretiskt riskfri tillgång. Sambandet mellan avkastningskrav på en en enskild aktie och dess risk illustreras i figur 2.2.

Risken är här alltså kvoten mellan förväntad avkastningsförändring i

den enskilda aktien och avkastningsförändringen i genomsnittsaktien.

Denna risk kallas i finansvärlden för beta, efter den grekiska bokstav med vilken den brukar betecknas. Ser vi genomsnittsaktien som en normal riskplacering är tillgångar med betavärden över ett

högrisktillgångar t ex aktieoptioner och tillgångar med betavärden lägre än ett lågrisktillgångar fastighetsaktier 1980-talet. Hög- och

lågriskegenskaper bestäms alltså helt av tillgångens systematiska eller

marknadsberoende risk.

Diversifieringen spelar en avgörande roll i denna analys. Den innebär

som antytts att i en portfölj med ett tillräckligt stort antal tillgångar de enskilda tillgångarnas oberoende risker i praktiken är eliminerade.

Principen åskådliggörs i följande tabell som ett belopp till

avser som lika delar placerats i tre oberoende aktier A, B och C.

a m 1 ä

m

m

.

q o o

TABELL 1.1 Diversiñering

Aktie Förväntad Varians Standard-

ur

Av tabellen framgår att portföljens risk är mycket låg jämfört med de

enskilda aktiernas risker. Diversiñeringseffekten beskrivs

mer

allmängiltigt än i exemplet i figur 2.3.

I den här analysen har följande egenskaper hos kapitalmarknaden

framhållits

Den gäller alla tillgångar.

-

Den producerar ett samband mellan avkastning och risk. -

Den risk som bestämmer avkastningskravet för enskild - en

tillgång är den systematiska risken.

I praktiken omfattar kapitalmarknaden ett flertal delmarknader. De olika marknaderna är dock i regel starkt beroende varandra vad

av beträffar prisbildningen. Detta beroende har ökat i flera avseenden

-21-

å I

u

m

9 H w . m . n m m r llllllllllllllllllllllll

under det senaste årtiondet. Den svenska penningmarknaden har successivt avreglerats. Det har bl lett till allt närmare koppling a en mellan denna och den reguljära aktiemarknaden. Med slopandet av

valutaregleringen blev den svenska kapitalmarknadens integrering med

den internationella klart markerad. Det betyder dock inte svenska att företag har tillgång till kapital i olika former i tex Tyskland och Storbritannien till samma villkor som motsvarande lokala företag. Kunskapen om de svenska företagen hos aktörerna är klart mindre än om de inhemska företagen. Ett svenskt företag belastas därför med ett

extra avkastningskrav. För de globala företagen råder knappast någon informationsasymmetri, men för övriga är den betydande och för

mindre företag prohibitivt stor.

Även inom finns skillnader mellan i

Sverige tillgångar avkastnings-

krav som inte kan hänföras till iakttagbara olikheter i riskhänseende.

En aktie på småföretagsbörsen i Stockholm förknippas rimligtvis med

mindre information och lägre likviditet än aktie på Stockholmsen börsens Al-lista, vilket torde påverka avkastningskrav och risk-

bedömning. Förekomsten k småföretagseffekt är empirisk

av en s en bekräftelse på denna tes. Studier avkastningsrisk relationen

av på

Stockholmsbörsen 1964-69 kan den tolkningen att de minsta ges företagen Al -listan vid identifierade risk har ett i stort samma sett dubbelt så högt avkastningskrav de största. Detta förhållande kan som ses som ett utslag av bristande effektivitet på kapitalmarknaden.

Ineffektiviteten ökar starkt när steget tas från den reguljära till den icke reguljära marknaden för riskkapital. Det onoterade

företagets

tillskott av riskkapital sker via nedplöjning vinster och av egna

inklusive vänners satsningar. Formellt sett måste avkastningskraven

för dessa företag bli extra stora eftersom diversiñeringen inom detta område har en starkt begränsad roll; det torde inte alltför

vara vanligt

att en egenföretagare inom industrin risken i investeringarna i sitt ser eget företag som en ökning av risken i sin tillgångsportfölj. Då

informationen dessa företag, deras produkter och framtidsidéer är

om mycket liten blir också deras lånekostnader relativt stora. Den

förväntade avkastningen för investeringar i dessa företag måste därför

mycket höga. Förväntningarna finns här dock inte hos ett stort vara antal marknadsöverblickande fmansaktörer utan hos ett antal entusiastiska i regel överoptimistiska individer eller smågrupper av individer

och en ser till ett objekt. som var

Den asymmetriska informationen och marknadsineffektiviteten är av

mycket att döma betydande på den del av kapitalmarknaden som

finansierar industriella utvecklingsprojekt, dvs projektkapitalmarknaden. Denna marknads aktörer, beskrivs i översikt i kapitel

som

är långivare och placerare riskkapital. Till de förra hör förutom

av banker faktiska eller presumptiva kunder till företaget som lanserar

projektet. Till de senare räknas investmentbolag, venture capitalbolag

och Här finns också ett antal helt eller delvis

privatpersoner.

offentliga organisationer i olika former stöd till utveck-

som ger

lingsprojekt. Projekt finansieras inom företag ingår i denna

som

framställning inte i projektkapitalmarknaden.

Projektkapitalmarknaden har tre framträdande egenskaper som skiljer den från de reguljära kapitalmarknaderna.

Den handlar inte bara tillgångar utan också om hur tillgångar

om -

skapas. Aktörer är således inte bara kapitalförvaltare och investerare

också företag specialiserat sig på att identifiera och

utan som

selektera projekt samt paketera dessa och för deras ut-

svara

veckling.

kan ha lång utmognadstid. Tio till femton är definitivt

Projekten

-

inga ovanliga dräktighetsperioder. Det gäller särskilt medicinska

och biokemiska Utmognadstiden är dock i regel svår att

projekt.

förutsäga. För många starkt teknikintensiva projekt, t ex inom det

elektrotekniska området, får den dock inte lång, då teknikvara

utvecklingen går mycket snabbt.

Tillgångama är mer immateriella än tillgångarna andra delar - av

kapitalmarknaden, vilket försvårar approprieringen, dvs möjligheten

att tillgodogöra sig hela avkastningen tillgången. Det är inte bara

av

projektet som är svårgripbart utan också företaget där det drivs.

Rör det sig FoU-intensiva mindre företag är värdet

om av företaget

helt avhängigt av ett litet antal nyckelpersoner, vilka inte lätt låter

sig förvandlas till likvida tillgångar. Företagsvärderingen

motsvarar

härvidlag värderingen av ett fotbollslag i någon de europeiska

av

ligorna.

Till dessa egenskaper kommer att investerarna på projektkapitalmarknaden ofta ser utfallet i antingeneller termer. Lyckas projektet

blir avkastningen mycket hög, misslyckas det ryker hela investe-

ringen. Med det synsättet blir varje projekt ett äventyr med

venture

ett oklart avkastningskrav. Frågan är hur marknad med sådan en en bild av projekten hos aktörerna kan inlemmas i kapitalmarknaden.

Sett mot bakgrunden av ñnansieringsteorin är huvudproblemet få

att

en portföljvärdering av projekten inom småföretagssamheten. Löses denna uppgift, löses också kapitalkostnadsproblemet. Med detta

avses

inget annat än den korrekta värderingen projektens eller projekt-

av portföljens risk. Därmed är vid kända nivåer på den riskfria räntan

och riskprernien projektets eller projektportföljens avkastnings-

förväntningar bestämda. Lösningen förutsätter att dessa förväntningar bildas en effektiv kapitalmarknad.

Om huvudproblemet skall lösas i praktiken måste ett antal delfrågor klaras av.

-25-

För det första måste informationen kring projekten få ett sådant innehåll att en investerare kan göra riskbedömningar. Selektering av industriella utvecklingsprojekt kräver annan typ av kunskap än den

en

konventionella portföljförvaltare normalt besitter. som

För det andra måste projekten formas ett sådant sätt att de kan bli

föremål för ägande approprieringsproblemet.

För det tredje måste projektportföljema marknadsmässigt paketeras på

sådant sätt att de kan noteras på en börs.

Härigenom kan utvecklingsprojekt föras in på en reguljär riskkapital-

marknad. Om denna portföljer blir likvida kan företagarnas och

typ av speciellt innovatöremas behov uthålligt kapital förenas med

av kapitalplacerarnas korta horisont. I kapitlen 4-7 beskrivs i översikt

dagens pragmatiska lösningar dessa kapitalbildningsproblem i

och utomlands. Där kommer att framgå att den i detta kapitel

Sverige

skisserade principiella lösningen inte uppnåtts vid

fragmentariskt ens

lågt ställda krav. Symptomatiskt för dessa pragmatiska ansatser är att

kapital för utvecklingsprojekt benärrms högriskkapital. Det ger

egentligen i visst avseende klart missvisande bild av de riskegen-

en skaper sådant kapital borde ha.

Betrakta ett projekt där investeringen uppgår till 1 miljon kronor.

Lyckas det är nuvärdet investeringen efter diskontering till den

av riskfria räntan 5 miljoner kronor. Säg att utmognadstiden är sju år. Alternativet är förlust hela investeringen. Sannolikheten att lyckas

av är 12. Det förväntade nuvärdet är följaktligen 0.5 5 2.5 miljoner kronor, vilket motsvarar årlig premie utöver räntan 14.6

en

Sannolikheten att förlora insatsen är dock så hög en procent. som halv. Placeras två projekt detta slag i en portfölj förändras inte

av nuvärdet projekt risken att förlora hela insatsen sjunker till

per men

üärdedel. portfölj med tio likartade projekt är risken att en I en

förlora hela insatsen mindre än promille. Placeraren hem en tar investeringen med en sannolikhet 94.5 procent. Sannolikhetema att få årlig riskpremie på minst 10 är cirka 65 en procent procent. Standardavvikelsen i fördelningen är 7.5 procent. Hela sannoliknu

hetsfördelningen framgår av figur 2.4.

Detta exempel är givetvis starkt schabloniserat.

Huvudantagandet om

oberoende mellan projekten kan på goda grunder antas realvara istiskt; utfallet ett projekt tekniskt går ut på tråd har av som att gjuta

inga påtagliga kopplingar till framgång eller misslyckande för ett

projekt vars mål är att åstadkomma ett effektivt HIV-vaccin.

I praktiken är en projektportföljs avkastning inte helt oberoende

av

avkastningen på övriga tillgångsportföljer. Det beror på att varje

investerare måste ta med i beräkningen hur alla andra reagerar på händelser av skilda slag. Faller något skäl aktiemarknaden

av kraftigt

tvingas aktörer sälja alla tillgångar vilket drar ned

ut av avkastningen

även projektportföljer. Hur stor den systematiska risken är för dessa typer av portföljer beror på det förtroende och den likviditet som karaktäriserar dem. Tills vidare torde räkna med man att en

projektportfölj tillhör det första nervös placerare

som en säljer ut. Antag att risken är dubbelt så hög i väl diversiñerad aktiesom en portfölj. Med erfarenheter från engelska, amerikanska och svenska aktiemarknader skulle riskpremien för sådan mellan

en portfölj ligga

15-18 procent. Det bör enligt amerikanska erfarenheter

projektkapitalportföljer ledigt klara av.

Sammanfattningsvis kan och bör utvecklingsprojekt bedömas utifrån

finansiella perspektiv andra Skall investe-

samma som. investeringar. ringarna genomföras måste de kunna uppfylla det avkastningskrav

som följer av den identifierade risken. Denna risk är

en portföljrisk

och inte en serie projektspeciñka risker. Även sin-

om projekten

semellan är okorrelerade kan dock projektportföljer i ha

praktiken hög

I

m

o

risk, vilket i så fall har med marknadsaktöremas bristande förtroende för projektportföljer att göra, hur fantastiska

riskavkastningsprofilema

hos dessa än Här spelar förmodligen arbeta med sådana vanan att

portföljer en avgörande roll.

En allmän slutsats från denna genomgång är följaktligen förutatt

sättningar för ett inlemmande projektkapitalmarknaden i den övriga

av

kapitalmarknaden snabbt bör genomföras så att den nödvändiga

lärprocessen kan ta fart. Av erfarenheter från andra länder kommer det att ta decennier att skapa aktiv marknad för

en projektportföljer.

Inte ens i USA förekommer fungerande marknad för andelar i en

sådana portföljer. De ligger förankrade hos capital

venture bolag. Likviditeten i dessa företags aktier ligger långt under den

som gäller

för de mindre företagen på t New York Stock Exchange NYSE. ex Därför blir avkastningskraven högre än vad de borde med

vara hänsyn

till den underliggande risken, dvs standardavvikelsen i

portföljens avkastning när den upplöses.

KAPITEL 3 Nya trender i den ekonomiska politiken

Den höga offentliga utgiftsandelen i Sverige ger ett falskt intryck av planinslag i resursallokeringen. Socialiseringen hari stort betydande

varit förlagd till inkomsterna medan ansvaret för resurserna och deras

fördelning med avseende på produkter har legat i händerna privata

Under de första decennierna efter andra världskriget stannade

företag.

försöken näringslivet vid aktiv konjunkturpolitik, vilken att styra också i vida kretsar ansågs huvudorsaken till den förhållandevis vara tillväxten under 1950 och 1960-talen. Mot slutet av 1960-talet

jämna

intensifierades den politiska diskussionen om en aktiv industripolitik vilken tillsammans med näringslivet skulle skapa

enligt staten

förutsättningar för tillväxt som var balanserad över gynnsamma en

tiden och över regioner. Industridepartementet bildades 1969 och fyra

år fick det ett verk, Statens industriverk. Stålverk 80-satssenare bildandet branschråd och andra insatser mot krisutsatta

ningarna, av

branscher, och tekoindustün, samt växande flora t ex varven en stödformer vittnar starkt selektiva inslag i

specialinriktade om industripolitiken under 1970-ta1et.

Den aktiva förefaller ha börjat inom FoU-området.

industripolitiken

1965 års industriforskningsutredning resulterade 1968 i bildandet av för teknisk utveckling STU till vilken knöts ett antal

Styrelsen - -

och fonder. Dessas syfte var bl a att

offentliga organisationer

stimulera överföring forskningsresultat till industrin och att

av fungera länkar mellan universitet och framför allt

överhuvudtaget som

de mindre och medelstora företagen. Tio år senare ombildades

till regionala utvecklingsfonder. 1979 bildades

företagarföreningarna

stiftelsen Fonden för industriellt utvecklingsarbete Industrifonden

med syftet att främja industriellt utvecklingsarbete inom näringslivet

SFS 1979630. Vid sidan dessa institutioner växte det upp en av olika stödformer för mindre utvecklingsföretag och enskilda

mängd

innovatörer, varvid ett flertal kommuner kompletterat de

statliga

programmen med egna insatser.

Från ekonomkretsar kritiken mot den aktiva

var industripolitiken

mycket stark redan från dess stan. Med tiden blev det alltmer en allmän uppfattning också bland politiker att inom

statens uppgift

näringspolitiken är att skapa goda generella tillväxtvillkor i form av lagar och institutioner inte att leda utvecklingen.

- Avreglering,

konkurrens och privatisering blev inte bara 1980-talets i

slagord

debatten. Principema har också i påfallande hög grad blivit realiteter genom en rad riksdagsbeslut under år. senare

Det helt dominerande inslaget när det gäller systemskiftet i den ekonomiska politiken är 1991 års skattereform och dess

pågående

uppföljning. Den medförde mycket kraftiga

sänkningar av marginal-

skattesatser för både individer och företag. Tillsammans med den

ytterligare reduceringen av kapitalinkomstskatten och den förebådade

elimineringen av förmögenhetsskatten, har Sveriges egenskaper

som investeringsland förändrats dramatiskt för både utländska och svenska investerare. Framför allt har de tidigare mycket

höga partiella

marginella skattekilarna förminskats. Med skattekil för

en investering

avses differensen mellan avkastningskravet

en marginell ny-

investering före skatt och avkastningskravet efter skatt.

Från att tidigare ha varit ett land med jämförelsevis

mycket höga skattekilar ligger Sverige klart under OECD-genomsnittet såväl

nu om

hänsyn enbart tas till bolagsskatt i det fall då ägarskatter

som

maximal marginalskatt inkluderas. Säg att nyinvestering i

en ett flermansföretag förutom lån och nedplöjning vinster finansieras av av privatpersoner vilka kräver procents

en realavkastning. Kapitalkost-

naden för företaget blev i detta fall 14.5 1988 års procent enligt

Med de regler gäller 1993 blir kapitalkostnaden

regler. som 0 m

lägre än tre procent.

skall den förändrade skattestrukturen ha gjort Sverige mera

Rimligtvis

attraktivt tidigare industriella investerares synvinkel. Det totala än ur

skattetrycket är dock fortfarande drygt tio procentenheter högre än

EG-genomsnittet. Tillsammans med den höga offentliga utgiftsandelen

detta förhållande hämma effektiviteten i ekonomin, varvid den kan

totala kapitalavkastningen vid investeringar blir så mycket lägre att

skattefördelen neutraliseras. Det gäller givetvis också

den uppnådda

projektinvesteiingar. Varken avregleringar och nya konkurrenslagar

skattestrukturen kan få full effekt vid aktuella nivåer på eller den nya

och offentlig utgiftsandel. Det må också påpekas att skattetryck

är nominell även i det skattesystemet. Vid

kapitalinkomstskatten nya

inflation kommer således kapitalinkomster att beskattas även om

hög

det rör sig reala förluster. om

Frågan det efter dessa förändringar i den ekonomiskpolitiska

är om finns skäl för staten att delta i finansieringen av

inriktningen

industriella utvecklingsprojekt. När det gäller FoU-intensiva projekt på detta område kunna motiveras med skulle ett statligt engagement den amerikanske ekonomen och nobelpristagaren Arrows tre argument

för underforskning i marknadsekonomi. Med underforskning avses

en blir än vad är samhällsekonomiskt

här att forskningen lägre som

optimalt.

1 baseras på har gjorts

Beräkningarna som King-Fullertonmodellen

Göran Normann, Industriförbundet. De förutsätter fem av docent inflation. Vidare investeringen är lika fördelad procents antas att maskiner och lager samt att finansieringen med lika

byggnader, vikter lån, nedplöjning vinster och nyemissioner.

avser av

För det första, menar han, är FoU-resultat i princip kollektiv en vara som kan utnyttjas utan att den förbrukas. Priset på utnyttjandet blir teoretiskt noll, varför företag lönsamhetsskäl inte skulle bedriva av FoU.

För det andra kan det vara svårt för ett företag att hindra andra från att utnyttja sina forskningsresultat. Det kan med andra 0rd inte helt appropriera sina immateriella investeringar. När produkten kommer ut marknaden kan företaget heller inte utan pris-

fullständig differentiering tillgodogöra sig hela konsumentöverskottet, vilket är

differensen mellan vad konsumenterna skulle ha gått med på betala att och vad de faktiskt betalar. En företagsekonomisk optimal nivå på FoU blir därför lägre än den nivå är bäst från samhällsekonomisk som

synpunkt.

För det tredje drar osäkerhet och risk ned FoU-investeringama i företag under den samhällsekonomiskt optimala nivån. Även om

appropriabiliteten skyddas av patentinstitut och av den naturliga

inträdeskostnad primäraktören inom ett FoU-område med omger sig har sannolikt de första argumenten viss betydelse. Styrkan i risk en

och osäkerhetsargumentet beror företagets ocheller av kapitalmarkna-

dens förmåga att diversifiera bort de projektspeciñlça riskerna.

Fungerar kapitalmarknaden effektivt skall projektets risk bedömas

ur portföljsynvinkel oberoende av om företaget är stort och således har en intern projektportfölj eller det är litet och följaktligen måste få om det värderat tillsammans med andra företags projekt. Som kommer att framgå i följande kapitel befinner sig marknadernas

förmåga att

2 Arrows tes har dock bemötts flera ekonomer, t Arvidsson av ex

1970 och DasguptaStiglitz 1980, enligt vilka marknads-

en ekonomi under vissa förutsättningar kan skapa överforskning, dvs mer forskning än vad som är samhällsekonomiskt optimalt.

identifiera och selektera industriella utvecklingsprojekt i ett tidigt

skede utvecklingen. Det kommer att dröja åtskilliga år innan

av avkastningsriskvärderingen blir ekvivalent med den som förekommer

eller förväntas förekomma dagens reguljära kapitalmarknader.

Sammanfattningsvis kan det, utifrån ovanstående resonemang även i

väl fungerande marknadsekonomi finnas grund för statlig finanen

siering utvecklingsprojekt. Det faktum att miljön för en aktiv

av projektkapitalmarknad i Sverige klart förbättrats eliminerar därför inte nödvändigtvis behovet statligt projektstöd. Till detta kommer

av erfarenheten det mycket lång tid att utveckla effektiv

att tar en

capital marknad även under goda yttre betingelser. Se kapitel venture

Ett flertal vanliga argument för statliga insatser håller dock inte.

Ett sådant argument är förekomsten av s k marknadsimperfektioner. För statligt stöd till FoU och till industriprojekt skall lösa de

att

dessa imperfektioner skapat måste staten i regel ha tillgång problem

till så omfattande marknadsinformation och sådan ingående

en

kunskap sammanhangen den rimligtvis inte kan ha. Situa-

om som tionen är där staten själv är aktiv aktör på marknaden,

en annan en

vid beställningar till försvaret, miljösatsningar och infrastrukturt ex investeringar. I dessa fall kopplas FoU- och projektinsatser till ett konkret mål. Situationen motsvarar här det allmänna fall när en kund

delfinansierar FoU-tunga projekt i ett företag.

Ett skäl för statligt stöd till företags produktutveckling kan

annat bottna i mål att styra utvecklingen i viss riktning. En allmän

politiska

önskan höja den allmänna kunskapsnivån landet kan följas av

att av

strävan att snabbare få till stånd produktion i linje med denna en en

än vad marknaden vill. Staten har med andra ord en

kunskapsnivå

affärsidé för landet. Problemet är bara att framgångsrika affärsidéer kommer till på gräsrotsnivån och inte höga administrativa plan; definitivt inte utanför marknaden. Lika fullt finns fortfarande.

synen

-34-

Från bl SlND föreslogs för något år sedan att svensk industri borde a satsa mer högteknologi och speciellt inom datoronlrådet. I kapitel 7 framgår att NUTEKs stödprogram baseras på mycket konkreta

framtidsföreställningar. Även från näringslivshåll framträder ibland

en

tro på att omvandling är något som med ledning av kunskap

om framtiden låter sig planeras fram. I nästa kapitel redogörs i korthet för ett välformulerat och intressant förslag från Industriförbundet, vars syfte är att locka fram kapital till kunskaps- och teknikintensiva projekt. Här är ett allmänt område definierat när det gäller som

kapitaltillflöde skall prioriteras. Kriteriet är graden kunskaps- och

av teknikintensitet. Utöver avkastnings- och riskbedömningar krävs i

detta fall ytterligare en bedömningsnorm. Bakom förslaget måste

ligga föreställningen att en renodlad riskavkastningsbedömning inte leder

till en önskvärd teknologisk utveckling.

Det är förmodligen sant att s k teknikintensiva projekt kräver större uthållighet hos ñnansiärema än vad är möjligt på dagens som

kapitalmarknader. Den generella lösningen problemet måste

rimligen vara att skapa sådana förhållanden att projektkapitalmarknaden får hög likviditet.

Med förbundets kriterier hade Wilhelm Haglunds hårdmetallprojekt

vid 1940-talets början knappast funnit nåd hos projektñnansiär

en eftersom det knappast kunde betecknas teknikintensivt. Idén som var femton år gammal; det fanns konkurrenter låg före både produktsom

och marknadsmässigt; produktionen roterade kring några gamla

som

verktygsmaskiner pekade inte mot en ny teknologiutveckling; inom

Sandviken fanns produktion som var teknikintensiv än hårdmer metallframställning, tex härdade band för ventiler; dessutom gick produkten inte inledningsvis hem hos kunderna. Det är inte säkert att Haglunds projekt om det förekommit i ett mindre företag blivit accepterat av en amerikansk venture capital marknad med dagens inriktning. Där hade man dock inte satt extra teknikrestriktion

en på

utvecklingsprojektet utöver dess möjligheter till god exit, varmed

lönsam försäljning av projektet eller hela företaget.

menas en

Även det kan finnas klart acceptabla motiv för staten att delfinan-

om

siera industriella utvecklingsprojekt, finns inget erfarenhetsmässigt

stöd för att tillämpa sig picking the winner eller bailing out

vare -

the looser strategier. Det finns egentligen endast i undantagsfall skäl

för staten att låta andra kriterier än förväntad avkastning och risk

vägleda sitt projektstöd.

I Sverige är regional hänsyn ett argument för ett sådant undantag. Det är emellertid inte effektivt samhällssynvinkel att staten blandar

ur ihop sina insatser inom industriell FoU och stöd till utvecklingsprojekt med de åtgärder varmed den vill stärka sysselsättningen i vissa regioner. Det är sak för ett investment- eller venture capital företag

en

privat eller statligt att ha regionalt spridda spanare av utvecklings-

bara idéer, helt att utveckla dessa på platsen för idékläck-

en annan

ningen och att låta projektet ingå i portfölj projekt från samma

en av region. Att göra de sistnämnda strategierna till en princip är att kväva många lovande projekt i sin linda.

KAPITEL 4 Projektkapitalmarknaderna i USA och

Europa

Inledning

Enligt gängse uppfattning råder på marknader för k högtekniska

s

produkter och företag speciella omständigheter försvårar

som

uppkomsten av för dem väl fungerande privat kapitalmarknad.

en Jämfört med ett företag i traditionell industri är enligt detta synsätt det högteknologiska företagets risker och chanser flera sätt unikt.

En typ av svårigheter gäller miljön. Flera högtekniska produkter har

sitt ursprung i universitets- och högskolemiljö, enskilda uppfinnares verkstäder etc. Där gäller kompetensen att ta fram produkter, däremot inte att lansera dem på marknaden. Aktörer verkar i denna miljö som

kan ha begränsad kunskap och begränsat intresse för den

om kommersiella världen. Därmed blir inte deras arbete synligt för

privata placerare.

Om privata placerare får på produktupptäckter återstår

syn nya en mängd problem att lösa. Här finns ingen marknad där olika projekt kan ställas mot varandra. Det är förenat med omfattande risker och stor osäkerhet att satsa medel i dylika projekt. Därför, lyder argumentet, kan det vara nödvändigt att den offentliga sektorn bidrar med kapital. När väl en produkt kommit ut på marknaden och visat sig hållbar kan privata aktörer ta över. Detta synsätt har dominerat tänkandet i västvärlden. De flesta länderna har därför tilldelat den

offentliga sektorn en betydelsefull roll.

USA framstår ett viktigt undantag. Här har statsmakterna i stället som

givit marknaden stort spelrum. Det har visat sig mycket lyckat

om jämförelsen gäller andra länder. Ännu återstår kommer

som att framgå ett långt stycke på vägen innan s k högteknologiska idéer snabbt

-37-

omvandlas till tillgångar, vilka på det sätt beskrevs i kapitel 2

som värderas tillsammans med alla andra tillgångar på en kapitalmarknad.

Även Japans förmåga att kapital till nya industriprojekt har

generera visat sig stor. Japan är dock i många avseenden olikt USA.

vara Fömyelsen har i hög grad skett inom existerande företag och

konglomerat.

Medan det amerikanska projektkapitalets storlek och allokering i huvudsak år marknadsstyrda har det europeiska i dessa avseenden skiftande konstruktioner. Inget europeiskt land har givit marknads-

krafterna lika stort spelrum på projektkapitalmarknaden som USA.

Storbritannien och Holland har dock senare tid börjat likna USA i detta avseende.

Här redovisas några utländska erfarenheter som bedöms vara relevanta för Sverige. Beskrivningen koncentreras till den amerikanska

marknaden. Här har projektkapitalmarknad fungerat under en privat

lång tidsperiod. Den amerikanska marknaden är också den som en visat bäst förmåga att slussa fram teknikbaserade tillväxtföretag.

Redogörelsen för utvecklingen i USA kompletteras med uppgifter från

Europa.

USA

i form k venture capital utvecklades i USA som

Projektkapital av s

särskild ñnansieringsform för teknikbaserade företag, ofta en unga

med i universitetsforskningen, under delen av

ursprung senare

Namnet venture capital valdes därför att finan-

mellankrigstiden.

betraktades ett äventyr för ñnansiären. Den amerikan-

sieringen som

ska marknaden blomstrade kraft och efter

venture capital av egen

vissa generella skatte- och andra politiskt beslutade reformer under 1970- och 1980-talen.

Marknaden beräknas vid mitten av 1980-talet ha handhaft ett totalkapital omkring 25 miljarder dollar. Antalet venture capital företag uppgick till omkring 2.500. Denna marknad är helt och hållet inriktad teknikbaserade projekt med hög tillväxttakt och behov av

återkommande kapitaltillskott relativt stor omfattning.

av

Venture capital företag i USA opererar endera partnerships eller som

som professionellt ledda pooler riskkapital. De fungerar

av senare

skattemässigt som ett mellanting mellan svenska värdepappersfonder

och kommanditbolag.

Investerarna kan indelas i grupper med något olika motiv för sina placeringar. Den största gruppen, mätt med andelen totalt kapital av

i projektkapitalfonder, består institutionella placerare, främst

av

pensionsfonder och försäkringsbolag. Det är med stor

en grupp

professionell kunskap om olika placeringsaltemativ, dock utan

specifik kompetens att bedriva verksamhet området. Gruppen söker

övemormal avkastning för ringa del totalinvesteringama en av ofta

omkring tio procent.

Vid sidan av institutionella placerare spelar industriföretag viktig en roll. Förutom att erhålla god avkastning på det insatta kapitalet kan en dylik placering vara ett sätt för dessa företag att erhålla kunskap om och bevaka utvecklingen eller anknytande teknikområden. egna

En tredje kategori placerare är privatpersoner. Det rör sig ofta

om personer som genom arbete eller utbildning förvärvat särskild förståelse för högteknologins villkor. Denna skulle knappast grupp satsa lika mycket inom detta område de gör inte projekt som om

kapitalföretag existerade. Fondlösningen erbjuder dem en i deras

tycke rimlig riskspridning.

I många fall har uppfinningarna och produktidéema sitt ursprung i

universitetsforskningen. Det hävdas i USA att venture capital är den

kanske viktigaste modellen för att sprida kunskap från universitet till industrin vid sidan av ren utbildning av arbetskraften. En annan källa

är uppfinningar och produktidéer från personal i medelstora och stora

företag. I de allra flesta fall är det frågan uppfinningar och idéer

om

inte prioriterats eller rentav förkastats. En tredje källa utgörs av som

enskilda professionella uppfinnare. En fjärde källa är när någon som

varken är forskare eller uppfinnare tror sig ha identifierat ett mark-

nadsbehov söker sin specifika produkt. Att verkligen få någon att

som satsa på att utveckla en sådan marknadsrelaterad idé är i regel utomordentligt svårt. Personen i fråga möter också stora svårigheter att medel att själv driva projektet vidare.

En förutsättning för projektkapitalmarknad skall bli bestående

att en över tiden är att den förmår ge placerare en tillräcklig värdestegring. I efterhand har i USA överavkastningen på marknaden jämfört med genomsnittlig avkastning på börsen legat på en nivå minst fem

Å andra

procentenheter. Det är avsevärt lägre än förväntningarna.

sidan förefaller också post factum risken varit klart mindre än befarat. Observationerna dock för kort tid och är för osäkra för att

avser en möjliggöra formell skattning av marknadens risk och eventuella

en

excess return

Vid sidan beskrivna, formella projektkapitalmarknader, finns

av ovan

oorganiserad marknad för projektkapital. Den utgör ett viktigt

en mer komplement till den professionella delen av marknaden.

3 Härmed avkastning utöver den som motiveras av risken.

avses en

Här handlar det ofta om rika privatplacerare satsar mindre del som en av sin förmögenhet i teknikföretag. Denna marknad beräknades vid mitten av 1980-talet handha ett totalt kapital på 50 miljarder dollar. Totalt skulle således den informella marknaden ungefär dubbelt vara

så stor den professionella.

som

Till skillnad från projekt hanteras på den professionella

som projekt-

kapitalmarknaden rör det sig här om individer satsar 25.000 som - 50.000 dollar per företag. Investeringarna på den informella delmarknaden går mestadels till k lifestyle businesses med 0-5 s anställda och en omsättning på kanske ett miljoner dollar eller till par små företag med hög vinst och med 5-50 anställda.

Den offentliga sektorns roll

USAs Small Business Administration har ansvaret för två former av

finansiering av mindre högteknologiföretag. SBA licensierar Small

Business Investment Companies via lågräntelån SBICs som och eget

kapital går in i företag. Historiskt har SBIC-systemet haft

unga

förmågan att driva fram många storföretag inom både högteknologi

och mer traditionella industrier. På år har emellertid rad senare en förluster uppstått och efterfrågan på licenser och lånemedel har minskat.

SBA har dessutom ansvaret för att tillsammans med tiotalet

drygt

federala departement och myndigheter administrera för ett program högteknikföretag, det k Small Business Innovation Researchs programmet. SBIR är upplagt finansiering i olika stadier. I som en en första fas kan ett mindre företag, som kan nystartat eller tidigare vara existerande, få ett rent bidrag på 25.000 50.000 dollar för under - att

sex månader ta fram affärsplanen produkt- och teknikspecifikationer

m m. Under en andra fas kan ytterligare 500.000 dollar i bidrag rena

erhållas. Ungefär vart annat företag av dem som erhållit finansiering under den första etappen får förlängt stöd. Därefter ges inga statliga medel. Det är därför fördel vid beviljning av medel i fas två om

en företag vid sin ansökan redan då kan visa att de ordnat privat

finansiering.

I projektkapitalsammanhang brukar det talas om fyra finansierings-

faser såddkapital, startkapital, utvecklingskapital och tillväxtkapital. Kapitaltillskotten är små i början och växer mot slutet. Antalet projekt

är däremot fler i början. De amerikanska erfarenheterna tyder på att offentliga finansiärer kan fylla temporär roll i tidiga finans-

en ieringsstadier. Vissa idéer kan behöva förädlas mer innan privat

projektkapital är villigt att finansiera dem.

Några slutsatser

Den amerikanska projektkapitalmarknaden har lyckats med att skapa

tillgångar intressanta kommersiellt ofärdiga idéer. På det sättet

av men

har den möjliggjort riskavkastningsbedömning som dock ännu inte

en är färdigutvecklad. Inom vart och ett av de steg som placerings-,

övervaknings- och fmansieringsprocessema utgör, har det utvecklats

betydande specialistkompetens säkerställt en över tiden väl en som

fungerande marknad.

Förutom att bidra till uppkomsten av nya företag med allt vad det

innebär fyller projektkapitalmarknaden viktiga utbildningsfunktioner.

Den skapar ett informationsflöde mellan forskning och industri.

Projektkapitalfondema fyller också en utbildningsfunktion gentemot

De satsar och följer med lär sig värderings- och privatpersoner. som ñnansieringstekniker. Det finns flerfaldiga exempel där privatpersoner

börjat med att investera i fonder för projektkapital och sedan gått

vidare med direkta satsningar i högteknikföretag.

nya

Projektkapitalfondemas viktigaste egenskap har varit deras förmåga

att fånga upp nya uppfinningar och idéer med stor potential. Orsaken är sannolikt att fonderna står ägar- och beroendemässigt fria från stat,

enskilda storföretag och enskilda kapitalägare. Uppfinnare och

idégivare blir seriöst hörda och deras idéer löper mindre risk att

köpas

upp och av tex konkurrensskäl stoppas undan än vad fallet är vid

individuell finansiering.

Argumentet att det offentliga bör gripa in där det finns verkliga eller

förmenta marknadsmisslyckande bygger tidigare påpekats på

som en

felaktig föreställning om att offentligt verksamma aktörer har perfekt

information om vilka marknadens brister är och att de, utifrån denna information, kan in och korrigera marknadens misslyckanden. Det är definitivt inte fallet.

Ingen besitter perfekt information. Informationen måste förvärvas. Det

finns påpekades i kapitel 2 ingenting säger som som att offentligt

verksamma organisationer löser detta bättre än marknadens aktörer. Varför skulle de vara bättre motiverade att förvärva den sarnhällsekonomiskt mest nyttiga informationen och utifrån detta fatta ekonomiskt rationella beslut. Nobelpristagaren Buchanans public choice-teori pekar i stället på att offentligt anställda styrs av egna mål.

Marknadslösningar blir inte mer effektiva än offentliga ingrepp för att människorna inom den privata sektorn i sig är bättre utan därför att den belöningsstruktur dem är effektiv. Ingen kan på som omger mer förhand veta vem besitter de egenskaper krävs för att bli som som en

skicklig aktör på kapitalmarknaden. Genom att experimentera sig fram

kommer konkurrensen att urskilja dem uppfyller marknadens som

önskemål från dem inte gör det. För att detta skall vara möjligt

som måste statsmakterna ge marknadens aktörer omfattande spelrum. Det

har gjorts i USA. Därmed har en hyfsat fungerande privat riskkapital-

marknad för nya industriella projekt utvecklats.

Europa

Enligt statistik från Europes venture capital association evca

uppgick venture capital fonderna cumulative funds raised i Europa

till 240 miljarder kronor vid slutet 1991. Nytillskottet under åren

av 1990 och 1991 var drygt 30 miljarder kronor. Som framgår av figur 5.1 är Storbritannien det dominerande venture capital landet i Europa. Tillsammans med Holland har landet den mest utvecklade venture capital marknaden i Europa.

Banker, och försäkringsbolag har svarat för över 60

pensionsfonder

procent kapitaltillskotten under den senaste femårsperioden. Det är

av dock intressant att notera att allt större del kommer från realiserade

en

kapitalvinster 1991 17.2 %, vilket tyder att venture capital

marknaden nått viss mognad. Det må dock påpekas att statistiken

en är svår att tolka. Europas venture capital marknad är minst av

mycket allt homogent begrepp. Några allmängiltiga drag går dock att få

ett

fram ur evcas redovisning

Såddkapitalet för obetydlig del av de totala investering

svarar en -

Se figur 5.2.

ama.

E

I

45-

.

u

Illlllilll

E

46 w

Vencap företagen är nationellt orienterade. I genomsnitt satsades över 90 procent de totala investeringarna i inhemska

av projekt.

Hemmaorienteringen är också stark hos kapitalplacerarna. Tre

fjärdedelar av kapitalet investerar de i inhemska fonder. Återstoden går till lika delar till fonder i andra europeiska länder och till icke

europeiska fonder.

De oberoende företagen dominerar marknaden. - vencap

Merparten av investeringarna går inte till elektronik, bioteknik och medicin vilka brukar associeras med högteknologi. Konsumentrelaterade produkter är den i Europa sektorn för

prioriterade vencapföretagen.

Den sistnämnda egenskapen är intressant och sätter

ljuset på ett

generellt problem för åtminstone de europeiska marknaderna för

projektkapital. I begynnelsen är de högteknologiska och högrisk-

orienterade. Efter tid uppvisar de en samma egenskap av mean reversal som kännetecknar den etablerade marknaden för

riskkapital,

dvs de stora aktiebörsema. Riskproñlen går med andra ord den mot normala, vilket på aktiemarknadema exemplifieras både av att högoch lågbetavärden tenderar mot ett definitionen - en genomsnittsakties risk.

KAPITEL 5 Den aktuella strukturen för försörjning

av projektkapital till företag

enligt den definition gjordes i kapitel 2 har

Projektfinansiering som

två former Riskkapital och riskvilliga lån. I detta kapitel ges en kortfattad beskrivning den aktuella strukturen på projektkapitalav marknaden och de förändringar denna som låter sig skönjas. av av

projektkapitalmarknaden tillskjuts från både statliga

Riskkapitalet på

och källor. De riskvilliga lånen däremot är i huvudsak

privata

administrerade statliga Kapitlet avslutas med en beskrivning av organ. EGs restriktioner för statliga insatser vad gäller finansiering av nya av och idéer. Avsikten är att utröna om NUTEKs och

produkter

Industrifondens verksamhet faller inom för EGs regelverk eller ramen EES-avtalets.

Projektkapitalmarknaden i Sverige

Ett renodlat projektkapitalbolag, eller venture capital bolag, kan sägas företag satsar eget kapital i expansiva, onoterade vara ett som

småföretag och högriskprojekt. Specifikt för Sverige är att investe-

skall minoritetskaraktär för att företaget skall räknas

ringarna vara av venturebolag. Majoritetsinvesteringar är däremot mycket

som ett vanligt bland amerikanska venture capital företag.

På den svenska capital marknaden finns i nuläget ungefär tio venture

privata bolag och strax under tio statliga bolag.

Marknadsutveckling under 80-talet

Den svenska marknaden fick sitt första genombrott i

venture capital

början 80-talet i och med att den statliga Tillväxt-

utredningen

kapital, SOU 198195, lade fram sitt betänkande. beslutade

Riksdagen om följande åtgärder för att stimulera kapitalmarknaden

Lindrad dubbelbeskattning utdelad vinst i icke börsnoterade - av

aktiebolag,

sänkt förmögenhetsskatt varvid aktierna i icke börsnoterade aktiebolag värderas till 30 procent substansvärdet, av

tillåtelse för aktiefonder att placera lO fondmedlen i icke - procent av börsnoterade aktier.

Som en följd dessa åtgärder och OTC-marknaden

av tillskapandet av

skapades under 80-talets första år cirka 40 venture capital

bolag.

Huvuddelen av bolagen små med ett kapital tiotal

var på några

miljoner kronor. Placerarna såg i venturemarknaden sätt erhålla ett att

snabb avkastning satsat kapital. Av döma utvecklingen att

saknades insikten att riskkapital i denna form är

om en mycket

långsiktig placeringsform. Kunnande och kompetens saknades också hos många av de nybildade venturebolagen vad krävs för

om som att

bidra till utvecklingen små kunskaps- och teknikintensiva av företag.

Flera av dessa nybildade privata venture ñck

capital bolag problem

redan efter ett år och upphörde med sin verksamhet. Som

par en följd

av denna utveckling och eftersom de överlevande bolagen i

många

fall fullinvesterade avstannade aktiviteten den svenska var på venturemarknaden i mitten på 80-talet. Erfarenheterna och

kunskapen

om ventureinvesteringars karaktär hade dock ökat och de

bolag som

överlevde eller tillkom efter 1985 medvetna den

var om långsiktighet

som fordras av en riskfmansiär. Innehållet i portföljerna motsvarade

dock i regel knappast de förväntningar från början ställts såväl

som av innovatörer företrädare för näringspolitiken. som

Venture marknaden befann sig således redan före börsned-

capital

1987 i konsolideringsfas och de vikande börskursema

gången en

accentuerade denna trend. Intresset har i större utsträckning inriktats

i dagligt tal säkra placeringar jfr kapitel 2 och direktavkastmot

i stället för värdetillväxt och därmed också venture capital

ning mot

verksamhet i dess snävare mening.

capital bolagen inte fler än ett dussin. Sedan dess 1990 var venture har antalet ökat tillkomsten av sex statliga riskkapitalbolag.

genom

startade sin verksamhet under vintern 1992 och de har

Dessa bolag

och ett eget kapital på 125 miljoner kronor. Riskkapitalbolagen

var en har kontor i landet. Två dem finns i Stockholm och de

runt om av

finns i Göteborg, Linköping, Malmö och Skellefteå. Avsikten

övriga

från sida dessa statliga riskkapitalbolag skall

regeringens är att sex privatiseras.

det riskkapital i privata företag står till förfogande Undantaget som

för k Buy Outs, uppskattningsvis 1 750 miljoner

s Management

omfattar den direkt mätbara venture capital marknaden i kronor,

2 600 kronor. Till detta skall läggas de

Sverige ungefär miljoner

institutionella investerarnas placeringskapacitet i onoterade projekt

till Totalt kan därför den del av

som uppgår ett par miljarder.

investerar i eget kapital i Sverige

projektkapitalmarknaden som

uppskattas till minst 6 000 miljoner kronor.

En trend kan skönjas på venture capital marknaden är att

som intresset för och företag minskat bland venturebolagen.

unga nya

De första åren på 80-talet finansierades relativt många nyetableringar

och bidrog alltså med s k

och unga företag projektkapitalbolagen

De här investeringarna visade sig i efterhand vara

seed-capital.

befattade med betydligt större risker än väntat.

-50-

Tiden för att utvecklas från ett nystartat företag till

en CTC-notering

visade sig dessutom betydligt längre i Sverige än i USA. Att vara placera pengarna i unga företag är även administrativt betungande då små investeringsbelopp kan kräva ett lika omfattande

analysarbete

som stora. De unga företagens behov kontinuerlig hjälp och av rådgivning från venture capital bolaget är stort och tidskrävande.

Nystartade, unga företag och utvecklingsbolag har därför för närvarande mycket svårt att finna finansiärer bland venture capital bolagen. Det finns alltså här en lucka i utbudet riskfinansiering av marknaden. Denna lucka fylls till del statliga aktiviteter en av som

kommer de företagen och utvecklingbolagen tillgodo främst

unga

genom riskvilliga lån.

Statens medverkan i översikt

Det är regionalpolitiken undantagen framförallt tre statliga

organ som tillhandahåller finansiering främst i form lån till

av riskvilliga

nystartade företag och till teknikintensiva företag med utveckunga lingsbara projekt. Dessa organ är Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Utvecklingsfonderna och Industiifonden. Industrifondens och NUTEKs verksamhet inom projektfinansieringen beskrivs i kapitlen 6 och Därför behandlas de här mycket kortfattat.

NUTEK

NUTEK arbetar främst med k såddkapital och kan betecknas s som en mycket tidig såddfinansiär stöd till produktutveckling hos som ger företag och enskilda individer. Verkets såddfinansiering har följande typiska drag Produkten befinner sig i en teknisk utvecklingsfas, den är marknadsfärdi g, kompetensen att driva företag i projektet är inte

-51-

komplett, risken är således hög och den potentiella vinsten storf Syftet med denna verksamhet kan sägas vara att göra idén eller produkten synlig och attraktiv för den komersiella marknaden, dvs att

väcka marknadens investeringsintresse.

NUTEK arbetar med tre olika finansiella stödformer. Dessa är

villkorslån, kapitaltillskott mot royalty samt garantier. Viktiga

samarbetspartners är Utvecklingsfonderna och Industrifonden.

Samarbetet med Industrifonden framgår främst förhållandet att

av

uppskattningsvis tredjedel Industrifondens projekt i tidigare

en av skeden har fått stöd från NUTEK.

Industrifonden

Industrifonden finansierar projekt i ett något skede än NUTEK

senare när den tekniska risken är mindre där den kommersiella

men

företagsspeciñka risken kvarstår.

Industrifondens syfte är att stödja utveckling av nya produkter,

och för industriell produktion att lämna lån processer system genom eller bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet eller utfastelse om

bidrag, till större riskfyllda utvecklingsprojekt.

Industrifonden arbetar liksom NUTEK med projektñnansiering,

med finansiering ägarkapital, rörelsekapital eller investeringskapi-

av

tal. Fonden erbjuder normalt högst till halva ñnansieringsbehovet,

upp

4 är verkets I kapitel 2 gavs en kritik mot den

Terminologin egen.

tolkning risk ligger i NUTEKs och Industrifondens utsagor.

av som Se vidare kapitel

resten förväntas den privata marknaden täcka. Projektsamarbete med Industrifonden innebär således riskdelning mellan avtalspartema. en

Utvecklingsfondema

Slutligen bedriver även utvecklingsfonderna ñnansieringsverksam-

en het som skall ett komplement till den privata marknaden. vara

Det finns sammanlagt 24 utvecklingsfonder, i varje län. Ut-

en

vecklingsfondema disponerade 2 800 miljoner kronor i januari 1991.

Fonderna arbetar med finansiering småföretag. De bedriver även av

rådgivnings- och utbildningsverksamhet gentemot småföretag.

Som en följd av Finansieringsutredningen SOU 198924 beslutades

att utvecklingsfonderna skulle betala in 1 000 miljoner kronor till staten. Det beslutades dessutom att utvecklingsfonderna skulle tillskjuta 600 miljoner kronor i form till de

av ägarkapital statliga riskkapitalbolagen. Efter regeringsskiftet i september 1991 beslutades

att utvecklingsfonderna inte borde vara ägare till riskkapitalbolagen. Av denna anledning kommer de 600 miljoner kronor först som var tänkta att tillföras riskkapitalbolagen också att inbetalas till staten. Utvecklingsfondema kommer således när inbetalningama till är staten klara att ha betalat 1 600 miljoner kronor. Medlen kommer successivt

att dras in och utvecklingsfonderna kommer uppskattningsvis

att disponera ett kapital på l 200 miljoner kronor efter avslutade inbetalningar den 31 december 1997.

Utvecklingsfondemas ñnansieringsverksamhet är riktad mot småföre-

tag och relativt stor del medlen går till finansiering nyetableen av av

ringar och till finansiering av produktutveckling. Utvecklingsfondema

själva uppskattar att mellan 10 och 20 procent deras årliga av

-53

till produktutveckling. Motsvarande siffra för engagemang går

finansiering nyföretagande låg på ungefär 30 procent för år 1990.

av

Utvecklingsfondema och NUTEK samarbetar via de s k produktråden.

Konceptet innebär att det i varje län skapas lokala samarbetsgrupper

mellan 3 och 6 personer med speciell bedömningskompetens.

Dessa har stödmedel till sitt förfogande. Råden administreras av

utvecklingsfonden i respektive län.

Syftet med produktråden är att skapa lokala resurser för bedömning

innovationer och rådgivning till innovatörer och

av uppfinningar,

ekonomiskt stöd med små belopp i tidiga faser av innovationspro-

cessen.

Aktuella förändringar

aktuella strukturen för projektkapitalförsörjning till företag står Den för närvarande inför stora förändringar.

Riksdagen har under våren 1992 beslutat att 6,5 miljarder kronor av

medel skall användas för inrättandet av ett

löntagarfondemas

riskkapitalbolag investerar i små och medelstora företag.

som

har dessutom aviserat att den i höst att återkomma

Regeringen avser

med inom två områden. Det området gäller

till riksdagen förslag ena

behandlats i promemoria från Näringsdepartenyföretagarlån som en

under våren 199220. Det andra området rör skattesubmentet Ds ventionerat sparandet för investeringar i teknik- och kunskapsintensiva

företag.

Dessa förändringar kommer alla sannolikt i den mån de genomförs

tre

träda i kraft under hösten eller vid årsskiftet och kommer att att behandlas nedan.

-54

Riskkapitalbolaget

Riksdagen beslutade under juni 1992 ñnansutskottets betänkande

se

199192FiU2l om utskiftning löntagarfondemas tillgångar.

av Beslutet innebär bl a att 6 500 miljoner kronor medlen i

av löntagar-

fondema avsätts till att förstärka riskkapitalförsörjningen för små och medelstora företag. En förutsättning är att verksamheten skall drivas

på affärsmässiga villkor.

Enligt riksdagen skall verksamheten drivas i bolagsforrn. Initialt kommer detta bolag att ägas staten bolaget skall privatiseras av men genom utskiftning. Tänkbara ägare är de juridiska personer som erlagt

vinstdelningskatt samt de privatpersoner inte deltar i det premiegrundande allemanssparandet och därigenom får del av löntagarfondemas tillgångar.

Annan verksamhet som staten bedriver inom riskkapitalområdet skall

samordnas med riskkapitalbolaget. Regeringen fick i uppdrag

att återkomma med förslag hur denna med

om samordning riskkapital-

bolaget skall se ut utan att mångfalden går förlorad. Härvid nämns

Företagskapital AB, Småföretagsfonden, de statliga riskkapital-

sex bolagen och Industrifonden. Tillsammans förfogar de här nämnda organen över tillgångar som motsvarar ett kapital på cirka 2 500 miljoner kronor. På vilket sätt denna skall ske är för

samordning

närvarande inte klart.

Nyföretagarlån

Nyföretagarlånen som regeringen föreslagit i våras har de tyska EKH-

lånen förebild. som

Bakgrunden är att många nyetableringar har problem att finansiera sin

verksamhet. I många fall går det att starta på grund av bristande

finansiering.

Ett nystartat företag har ofta stora initiala kostnader medan intäkterna

tenderar ligga Betydande betalningsströmmar under de

att senare. första åren kan leda till ett negativt cash-flow vilket i sin tur kan leda till obestånd. En ñnansieringslösning anpassad till ett nystartat

bör därför medföra låga räntekostnader samt inga eller låga

företag amorteringar i början lånets löptid. Nyföretagarlånet är konstruerat

av

med dessa utgångspunkter.

är avsedda för de företag som inte kan lösa

Nyföretagarlånen

finansieringen sitt företags uppbyggnad på traditionellt sätt.

av

I Näringsdepartementetets promemoria föreslås lånets löptid vara 15

år. Lånet är amorteringsfritt i 5 år och ränterabatterat i 5 år. De två första åren är lånet räntefritt och år 3-5 tillämpas en räntetrappa som

i rörlig marknadsränta gäller från år 6 till 15. utmynnar en som

skall komponent i företagets finansierings-

Nyföretagarlånet vara en

bör kunna stå för minst 10 procent av

lösning. Nyföretagaren

med medel. Nyföretagarlånet står som mest

fmansieringsbehovet egna

för 30 procent frnansieringsbehovet. 40 procent av finansierings-

av behovet bör täckas dessa två komponenter, vilket i praktiken kan

av likställas med företagets kapital. De resterande 60 procenten av

egna

skall tillgodoses i form normala bankkrediter.

ñnansieringsbehovet av

kan enligt förslaget mest uppgå till 1 miljon

Nyföretagarlånet som

kronor och det får inte understiga 100 000 kronor.

har varit på remiss och kommer troligen att behandlas

Förslaget ute

statsmakterna under hösten 1992. Om Riksdagen godkänner av

riktlinjerna för ett nyföretagarlån bör således verksamheten kunna

starta den l januari 1992.

För att finansiera nyföretagarlånet

föreslogs att utvecklingsfondemas

kvarvarande skall inriktas mot denna verksamhet. resurser Utveck-

lingsfondema disponerar som tidigare nämnts över l 200 miljoner

kronor efter indragningar och denna kommer således

summa enligt

Näringsdepartementets promemoria att finansiera nyföretagarlånen.

Skattestimulerat sparande i teknik- och kunskapsintensiva

företag

Finansdepartementet presenterade i slutet av juni 1992 två förslag vilkas syfte är att stimulera den svenska

projektkapitalmarknaden till

satsningar i unga, teknik- och kunskapsintensiva Det

företag. ena är

Industriförbundets förslag projektkapitalfonder. Det andra har om tagits fram av ñl.dr. Stefan Fölster, forskare vid Industrins Ut-

redningsinstitut. Denne förespråkar k startkapitalfonder. Efter

s

avslutad remissomgäng är tidsplanen för genomförande

densamma

som för förslaget om nyföretagarlån.

Industriförbundets förslag om särskilda projektkapitalfonder

Industriförbundet föreslår skattestimulans för locka fram en att ett

utbud av privat riskkapital. Skattestimulansen knyts till i placeringar

särskilda s k projektkapitalfonder. De investerade medlen i

varje

projektkapitalfond skall vara bundna under viss tid 10 år och

cirka placeras i innovationsföretag.

nya

Projektkapitalfondemas medel får således enligt förslaget endast

placeras i bolag verksamhet uteslutande till åstadvars syftar att komma industriell tillämpning ocheller tekniska-

exploatering av

naturvetenskapliga forskningsresultat och uppfinningar. Medel får

heller i bolag aktier är noterade eller dotterbolag till

placeras vars

sådana bolag. De olika projektkapitalfonderna initieras och förvaltas

projektkapitalbolag. Varje projektkapitalbolag kan av speciella

förvalta flera fonder.

Placerare önskar direktinvesteringar i enskilda företag skall

som göra

inte kunna sig den föreslagna skattestimulansen.

tillgodoräkna

skall enligt förslaget utformas så att en placerare

Skattestimulansen

skattereduktion redan vid placeringstidpunkten. Skatte-

medges en

reduktionen motsvarar kapitalinkomstskatten anskaffningskostnaden

det belopp placeras i en fond.

av som

sedan fonden upplöses realisationvinstbeskattas andelens hela När

värde. Med andra ord tidigareläggs avdraget för anskaffningskost-

realisationsvinstskatten. Investeraren erhåller nadema vid beräkning av således skattekredit staten som återbetalas när projektkapitalen av fondsandelen säljs. skattereduktion för investeraren motsvaras av den innan skattekrediten återbetalas till staten vid

ränta som intjänats

försäljning av projektkapitalfonden.

har den effekten att skattereduktionen blir större med tiden.

Förslaget

fondandelen säljs efter mycket kort tid har skattereduktionen Om endast ett ringa värde.

skall kunna göras privatpersoner, företag, banker och

Skatteavdrag av

försäkringsbolag.

Stefan Fölsters förslag till stimulans riskkapitalförsörjningen i

av

teknikintensiva projekt, Startkapital.

Utgångspunkten i förslaget är att privata venture capital får

bolag

disponera över ett s k startkapital som motsvarar 25 procent av

venture capital bolagets egna kapital. Startkapitalet är offentliga medel och finns tillgängligt för åberopande hos när Skattemyndigheten

venturebolaget behöver statlig assistans i särskilt

riskfyllda projekt.

De privata projektkapitalbolagen har därmed motiv investera att statligt startkapital i projekt de bedömer lovande på sikt som som men där de inte är beredda att finansiera projektet från

ensamma början.

Om startkapital används för ett projekt måste capital

venture bolaget

lägga till minst 10-20 procent investeringen från medel. av egna

Privatpersoner, företag och organisationer får precis idag placera

som pengar i venture capital bolag insättningen är inte skattefri. För men varje insatt krona i form eget kapital får däremot

av venturebolaget disponera över en summa offentliga medel. Dessa offentliga medel

kallas startkapital och motsvaras vad betalat i

av en privatperson

kapitalinkomstskatt på det placerats i venturebolaget.

som

Startkapitalet föreslås således utgöra 25 procent av venture capital

bolagets aktiekapital. Venturebolaget redovisar aktiekapitalet för

Skattemyndigheten och kan därmed tillgodoräkna sig startkapitalet.

Startkapitalet ligger kvar hos Skattemyndigheten tills det åberopas for investering av venturebolaget i ett specifikt projekt. Avkastningen på startkapitalet när andelarna i ett projektbolag säljs skall oavkortat

återgå till staten.

skall ställas capital bolagets verksamhet för att Vissa krav på venture

skall kunna åberopas. Minst hälften av vcnturebolagets

startkapital

måste investeras i onoterade bolag verksamhet har

aktiekapital vars

industriell tillämpning.

mellan de två systemen

Några jämförelser

mellan de två är att Industriförbundet

En väsentlig skillnad systemen

till projektkapitalmarknaden via skatte-

vill locka mer privat kapital

därmed bredda marknaden. Det förslag Stefan Fölster stimulanser och syftar däremot att rikta det redan befintliga kapitalet presenterar om

tal riskfyllda teknikutvecklingsprojekt. Fölsters

mot i dagligt mer

innehåller således den enskilde placerarens synvinkel inga

förslag ur

fördelar. Den minskar dock hanshennes risk.

direkta skattemässiga

EGs restriktioner for statliga insatser

för alla former statligt stöd fastställs

Den grundläggande principen av

61. EES-avtalets på detta område i EES-avtalets artikel regler

med Romfördragets. De former statligt stöd som sammanfaller av

snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa är förbjudet i den mån vissa företag eller produktionen av varor, mellan länderna i EES. Med statligt stöd

det påverkar handelsutbytet

stöd från även stöd från inte bara ekonomiskt staten, utan avses liksom stöd med offentliga

regionala och kommunala myndigheter,

medel från andra slag institutioner. av

antal undantag. Bestämmelsen gäller inte Denna huvudregel har ett stöd till enskilda individer, samt stöd i samband med socialt motiverat eller andra exceptionella händelser.

naturkatastrofer

Vidare kan följande åtgärder förenliga med EES-avtalet anses

Stöd för att främja utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder svår

sysselsättningsbrist,

stöd till projekt gemensamt europeiskt intresse eller stöd för - av att rätta till en allvarlig störning i ett lands ekonomi,

stöd för att främja utvecklingen viss näringsverksamhet eller

- av vissa regioner, sådana åtgärder inte påverkar handeln på om ett sätt som strider mot de avtalsslutande parternas intresse. gemensamma

Den sistnämnda typen stöd i praktiken bl partiell finanav avser a

siering av forskning och utveckling samt småföretag. Den

av verksamhet Industrifonden, NUTEK och har

som Utvecklingsfondema inom produkt- och teknikutvecklingsornrådet faller inom EGs

definition för forskning och utveckling. Stöd till och

forskning

utveckling kan därmed i vissa fall undantagna från artikel 61 i vara EES-avtalet. -

Formerna för övervakning offentligt stöd fastställs i artikel 62. Där av sägs att befintligt offenligt stöd samt alla planer på att införa eller ändra sådant stöd skall granskas fortlöpande för

att se om åtgärderna

är förenliga med EES-avtalets regler. Granskningen skall utföras av EG-kommissionen när det gäller EG-länderna och ESA,

av dvs

European Surveillance Authority, när det gäller EFTA-ländema. ESA

får motsvarande befogenheter och likartade EG-

uppgifter som

kommisionen när det gäller övervakning stöd.

av offentligt

4 ESA är EFTAs öververkningsmyndighet.

61 - -

får inte vidtas innan ESA har fastställt att de är förenliga

Stödåtgärder

EES-avtalet. Därför skall alla planer på att införa nya stöd med i befintliga stödprogram anmälas till ESA

liksom ändringar av regler

de verkställs. ESA kan besluta att stödåtgärder som strider mot innan skall ändras eller upphävas. ESA kan också begära att ett EES-avtalet från redan utbetalt stöd som land kräver återbetalning motttagaren av

befunnits strida mot EES-avtalet.

i artikel 61 och undantagen från denna regel är mycket

Reglerna

och därför har kommissionen utfärdat icke bindande allmänt hållna en

rättsakt där reglerna för stöd till forskning och utveckling preciseras,

framework for State aids for research and develop-

Community

Dessa föreskrifter skall ESA ta hänsyn till vid tillämpningen av ment.

artiklarna 61-62.

stöd till forskning och utveckling som är

Föreskrifterna avser statligt

knutet till produktion och marknadslansering av nya produkter,

och de faller inom för bestämmelserna processer tjänster om ramen EES-avtalet. Grundforskningen vid universitet och i artikel 61 i inte inom artikel 61 och statligt stöd till

högskolor faller exempelvis

därmed tillåten då den inte utförs med industriella

sådan forskning är

eller kommersiella avsikter.

och faller under artikel 61

Bland de stöd till forskning utveckling som

bör skilja på olika typer av FoU kommissionen att man anser i projektet befinner sig. Tre olika

beroende var utvecklingskedjan

grupper definieras

industriell forskning Basic industrial research

Grundläggande

definieras det ursprungliga teoretiska eller experimentella som åstadkomma bättre förståelse för vetenskaarbete mål är att vars inom olika områden knyter till en industriell pens lagar som an

sektor eller till ett speciellt projekt.

Tillämpad forskning Applied research utgörs enligt kommissionen

av forskning eller experiment baseras på resultaten från som grundläggande industriell forskning i syfte att erhålla kunskap som gör att vissa mer konkreta mål kan nås, såsom

skapandet av nya produkter, produktionsprocesser eller tjänster. Denna fas kan i

normala fall sägas avslutad i och med att första vara en prototyp

skapats.

Utveckling Development definieras forsknings- eller

- som utvecklingsarbete som baseras på resultaten från tillämpad forskning i syfte att skapa eller avsevärt förbättrade produkter, nya

produktionsprocesser eller tjänster. Utvecklingsfasen pågå

anses i fram till marknadsintroduktion en men inkluderar denna.

För att utvärdera hur hög stödintensitet till olika projekt kan som tillåtas, beaktas hur hög teknisk och finansiell risk är

som förknippad

med projektet, hur projektet överensstämmer med de

övergripande

målen att öka den europeiska industrins konkurrenskraft och om projektet riskerar att snedvrida konkurrensen och

handelsutbytet

mellan EES-ländema.

Kommissionen generellt att grundläggande industriell

anser forskning

kan vara berättigad till högre stödnivåer än tillämpad och

forskning

utveckling. De två sistnämnda ligger närmare marknadsintroduken tion och projekt inom dessa kategorier erhåller stöd är risken för om

en snedvridning av konkurrens och handelsutbyte större.

Som en generell regel kommissionen att stödnivån för

anser grund-

läggande industriell forskning inte bör överstiga 50 procent av bruttokostnaden för projektet eller programmet.

Tröskelvärdet för stödet till tillämpad forskning och nämns

utveckling

inte i dokumentet Community framework for State aids for

research and development. I ett domstolsutslag från Europadom-

stolen No C 1989 rörande statligt stöd finns däremot uppgift på

en att stödintensiteten bör överstiga 25 procent för tillämpad forsk-

ning.

Stödet kan dock tillåtas överstiga de angivna tröskelvärdena i vissa speciella fall. För stöd till forskning och utveckling som är riktat enbart till små och medelstora företag kan stödintensiteten således tillåtas överskrida de angivna nivåerna med till 10

ovan upp procentenheter.

Stöd till forskningsprojekt kan dock ges i olika former. Den

procentsats som anges i föreskrifterna och som benämns stödintensiteten är den andel rena bidrag som ett projekt maximalt tillåts erhålla. En översättning av stödformer ingående i ett projekt eller till

program rena bidrag behöver alltså göras. Vad motsvarar exempelvis ett projekt som till 70 procent finansierats med mjuka lån det skulle

cm räknas om i andel rena bidrag. För att göra detta används inom EGkommissionen en omräkningsmodell som kallas Net grant equivalent model. Denna översätter mjuka lån och andra stödformer till bidrag för att därigenom kunna jämföra stödintensiteten hos olik projekt och program runt om i Europa.

För att utvärdera om NUTEKs och Industrifondens verksamhet strider mot EES-avtalet och EGs regler måste för det första verksamheten klassas som endera grundläggande industriell forskning, tillämpad forskning eller utveckling. Därefter måste stödintensiteten i NUTEKs och Industrifondens ñnansieringsarsenal utvärderas med hjälp Net

av grant equivalent model för att slutligen jämföra denna stödintensitet med de av kommissionen godkända nivåera för respektive kategori.

NUTEK stöder projekt som ofta betraktas avslutade när

som en prototyp finns färdig. Därmed torde de projekt som NUTEK stödjer

i huvudsak falla inom kategorin tillämpad forskning. Finansierings-

instrumenten som NUTEK arbetar med torde därför kunna innehålla en stödintensitet 25 procent. I den mån NUTEK finansierar produktutveckling i små och medelstora företag kan stödintensiteten uppgå till 35 procent.

Industrifonden finansierar projekt i ett skede där målet ofta senare är

en marknadsintroduktion. Industrifondens stödjer därmed projekt

som enligt ovanstående definitioner till största delen faller inom

kategorin

utveckling. Vissa projekt torde dock kunna benämnas tillämpad

forskning.

Sammanfattningsvis kan reglerna för stöd till Forskning och ut-

veckling betecknas oklara. Det finns till exempel

som inga angivna

tröskelvärden på stödet till utveckling. Vid kontakter med EGkommissionen säger berörda handläggare själva enskilt att om ett stödorgan skall ses över för att studera stödformema är godkända om eller inte blir bedömningen i viss mån De tröskelvärden

subjektiv.

som anges är riktlinjer och för att säkert kunna avgöra NUTEK om och Industrifonden behöver ändra inriktningen på sin verksamhet eller inte måste organisationerna utvärderas ESA eller kommissionen. av

Det är ytterligt svårt att statistiskt jämföra det svenska FoU-stödet till företag med motsvarande stöd i andra länder. Det finns dock

inget

stöd i den tillgängliga statistiken för hypotesen att det svenska stödet är större än genomsnittet för andra OECD-länder. Mycket tyder i

stället att det statliga stödet till forskning- och utveckling i företag

är jämförelsevis lågt i Sverige.

KAPITEL 6 Industrifondens verksamhet

Inledning

Fonden för industriellt utvecklingsarbete Industrifonden inrättades

- den l 1979 efter beslut år. Motivet var, att mot

juli riksdagens samma

utvecklingen inom industrin under 1970-talets senare

bakgrund av

hälft, försöka stimulera de större företagen att i växande grad satsa på

förnyelse ökad produktutveckling.

genom

Industrifondens syfte är att stödja utveckling av nya produkter,

och för industriell produktion. Detta sker genom att processer systern fonden erbjuder statlig medverkan i form av riskdelningñnansiering

industriella i skedet från funktionsprototyp till

för utvecklingsprojekt

och med marknadsintroduktion.

Normalt medverkar fonden med högst hälften av riskexponeringenl-

Om synnerliga skäl föreligger har fonden dock

ñnansieringsbehovet.

möjlighet att öka sin andel.

Industrifonden arbetar med projektñnansiering, med finansiering av

eller investeringskapital. Vid lyckat resultat ägarkapital, rörelsekapital

skall fonden återfå sina medel med avkastning.

Organisation och beslutsgång

Industrifonden är stiftelse med staten huvudman.

en som

Industrifondens styrelse. Styrelsen fattar alla beslut

Regeringen utser

medverkan från fonden. Till sin hjälp har styrelsen ett kansli som om

består VD, fem handläggare samt administrativ personal.

av

Styrelsen fattar i regel principbeslut. De är ofta, i synnerhet för de

mindre företagen villkorade. Sådana villkor kan omfatta krav t ex på

ökning av företagets egenkapital och övrig egenñnansiering,

syn-

punkter personalsammansättningen i företaget eller säkerställande

av kundsamarbetet. Kansliet genomför styrelsens beslut, vilket i

regel

innebär att slutföra förhandlingarna. Avtal med projektplan finns för

samtliga fondens projekt.

Tillgångar

Vid Industrifondens start anvisades 300 kronor

miljoner som grundkapital. Genom senare riksdagsbeslut har kapitalet först för höjts

att sedan åter minskas. Stiftelsekapitalet utgör f 695

n miljoner

kronor.

Industrifonden har genom åren utgående från stiftelsekapitalet och

dess avkastning beviljat riskdelningñnansiering ackumulerat

om 3.765 miljoner kronor 1992-08-10. Hittills tecknade avtal omfattar 2.601 miljoner kronor.

Industrifonden förfogar f över 957 miljoner kronor. Merparten är n medel som reserverats för utbetalning till beviljade projekt. Industrifonden är ålagd att placera de medel arbetar i

som företagen,

eller reserverats för garantiåtaganden, hos Riksgäldskontoret.

Bedömningsgrunder

Företag som är verksamma i Sverige kan ansöka Industrifondens om

medverkan i lovande riskfyllda projekt. De kriterier som fonden

men tillämpar vid bedömning kan sammanfattas på följande sätt

Industrifondens medverkan skall nödvändig för att projektet

vara

skall kunna genomföras med full kraft.

Projektet skall leda till ökat utvecklingsarbete i företaget.

-

skall offensiv förnyelse, dvs teknisk

Projektet skapa en en ny

-

lösning eller mot marknadskrav.

svara nya

Projektet skall medföra ett onormalt risktagande för företaget.

-

Projektet skall ha lönsamhetspotential som svarar mot risktagan-

- en

det.

Projektet får inte för litet. Den nedre beloppsgränsen är satt till

vara

-

5 miljoner kronor.

Riskdelningfinansiering

Industrifondens samverkansformer är följande

Villkorslån är lån till företaget för projektets genomförande. Det betalas normalt i 3-5 poster i takt med projektets utveckling och kräver inga formella säkerheter företaget. Räntan, normalt 4

av

över diskonto, betalas löpande. Länet amorteras vid förutprocent bestämda tillfällen. Löptiden till projektets behov. Skulden

anpassas kan helt eller delvis efterges projektet helt eller delvis miss-

om

lyckats.

5 Detta begrepp kommenteras i kapitel 2 och i förslagskapitlet.

Kapital mot royalty innebär att kapitaltillskott till för

går företaget

projektets genomförande, varvid inga formella säkerheter och

ingen

löpande ränta krävs företaget. Industrifonden får

av royalty på intäkterna i projektet, från sålda produkter.

t ex

Projektgaranti tecknas om försäkring mot eventuellt misslyckande och betingar en avgift under löptiden. Garantibelopp utbetalas vid

konstaterat misslyckande. Royalty går till fonden vid eventuellt

återupptaget projekt.

Kreditgaranti avser garanti för sådana lån hos bank eller annan

långivare som fonden godkänner vilka gäller industriella

utvecklingsprojekt. Garantiavgift betalas till fonden. Garantin utlöses vid finansiell kris. Fonden erhåller royalty risken kan om övervinnas.

Från första början hade Industrifonden rätt att utnyttja stödformerna villkorslån respektive kapital mot royalty. Fram till

budgetåret

198788 var villkorslån den helt dominerande stödformen.

Sedan dess har kapital mot royalty dominerat och f 55 utgör n procent av fondens engagemang. Förklaringen härtill är den

stora ökningen av

projekt i mindre och nystartade För litet

företag. ett företag med begränsad kapitalbas kan en löpande räntebelastning

utgöra en. stor börda, i synnerhet vid förseningar projekten. I dessa fall

av brukar__.___-

Industrifonden därför utnyttja kapital

mot royalty.

Under 1983 tillkom den riskdelningsform i tal kallas

som dagligt

projektgaranti. Orsaken att vissa, främst önskade var stora, företag

riskdelning med fonden ändå finansiering hand

men på egen när man kunde bättre räntevillkor än de fonden kunde

som erbjuda.

Garantin utfaller de tekniska, eller kommersiella

om marknadsmässiga förutsättningarna inte visar sig hålla.

utfaller vid till skillnad från

Projektgarantin projektmisslyckande

företag går i konkurs av andra anledningar.

kreditgarantin, om

Kundkategorier

Industrifonden startade hade huvudsakligen de större Når man

företagen i åtanke.

Under år har emellertid de mindre och medelstora företagen senare för Industrifondens engagemang, detta gäller svarat merparten av nya också man räknar i monetära termer. om

året har de företagen emellertid återkommit Under det senaste stora till Industrifonden i ökande utsträckning.

års många i små och ofta nystartade,

En följd av senare engagemang är Industrifondens riskexponering ökat

teknologitunga företag att

härav i form likviditetskriser, rekonstruktioner

betydlig. Följdema av

konkurser har blivit allt tydligare under den innevarande djupa och

lågkonjunkturen.

Bokslut

Sedan -1-.979 har Industrifonden mottagit mellan tre och fyra tusen ..

projektsamverkan. Antalet registrerade projektansök-

förfrågningar om

-t vid slutet verksamhetsåret 199192 till 892 stycken.

ningar uppgick av

Antalet ansökningar sedan starten 393 stycken.

beviljade var

reviderade bokslutet från verksamhetsåret I det senaste ännu 199192 Industrifondens kapital till 1.276 miljoner

uppgår egna

kronor.

Det är inte helt lätt att ansätta rättvisande ett värde på Industrifonden eller värdera dess insatser. Fonden har dock, åtminstone nominellt, stiftelsekapitalet i behåll; den reala avkastningen förefaller dock vara

negativ.

Kostnaderna i relation till stöd

beviljat framgår av tabell 6.1. Enligt

denna har kostnaderna stigit snabbare

än stödet. Antas att stödet är

halva investeringen lägger Industrifondens

utgifter för projekten

en

extra bottenplatta i avkastningskravet 2,5

på procent utöver den

riskfria räntan. Enligt fonden beror den Ökande kostnaden under senare år huvudsakligen på den ökade andelen

småföretagsprojekt.

Cirka ett manår år läggs ned

per på projekt som aldrig når styrelsen.

TABELL 6.1 Industrifondens kostnader för

finansieringsverksamheten

Kostnader Beviljad Kostnader

ñnansiei procent

5,3 71

Resultatet Industrifondens verksamhet

av

I 1 redovisas ett antal analyser gjorts av Industrifondens bilaga som

verksamhet. Som bilagan har såväl lyckade miss-

framgår av som

undersökts. l bilagan presenteras a en studie av

lyckade projekt

Industrifondens nio bästa med avseende på intern och utländsk

projekt

fakturering samt genererande antal årsarbeten.

av

de fonden engagerat sig i fått stora

Av bilagan framgår att projekt

effekter både och försäljning. Det är också intressant

på sysselsättning

få betydelse för dessa utvecklingsprojekt bekräftad. att exportens stora Det är emellertid också synnerligen viktigt att konstatera att sex

den faktureringen projekt hos stora

sjundedelar av genererade avser

i fondens inriktning är därför svår

företag. Någon småföretagsprofil

skönja. Frågan kvarstår dock hur mycket av den genom projekten att

verksamheten beror på Industrifonden och hur mycket

tillskapade som

kommit till stånd denna. Vid intervjuer med företagen framsom utan kommer i regel starkt positiva yttringar vad gäller behovet av

Industrifonden för utvecklingsverksamheten. Undantagen finns av

naturliga skäl hos de företag inte beviljats stöd. Stor försiktighet

som

måste iakttas vid tolkningen företagens redovisade attityder. Frågan

av

fondens prestationer diskuteras i förslagsavsnittet.

om

-72-

KAPITEL 7 NUTEKs verksamhet inom

nya produkter

Inledning

NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket är

- - en samman-

slagning av STU Styrelsen för Teknisk Utveckling, SIND

Statens Industriverk och STEV Statens Energiverk. sammanslagningen

ägde rum 1991. Som namnet antyder arbetar verket med näringslivsoch teknikutveckling. NUTEK har ett flertal uppgifter. I denna utredning koncentreras uppmärksamheten helt till verkets stöd till

innovationsbaserat företagande i verksamheter. Nya idéer,

nya uppfinningar och innovationer är följaktligen verkets arbetsområden. Målgruppen består enskilda företag, existerande

av småföretag, forskningsbaserade småföretag, avknoppningar från storföretag och

högskolor samt enskilda uppfinnare och forskare.

NUTEK arbetar i företags tidiga utvecklingsskeden sådd-

som en finansiär utan fomella avkastningskrav. Verket lån i

ger tidiga

utvecklingsskeden där såväl teknisk kommersiell risk

som föreligger.

Stödet omfattar ett stort antal projekt med relativt små

belopp i vart

och ett. Verket sig den i enda såddfinan-

ser som dagsläget genuina

siären i Sverige. När det gäller enskilda och forskare

uppfinnare samt

småföretag finns ofta stora finansiella och trösklar

kompetentmässiga

innan vägen till framgångsrik exploatering kan beträdas. På

grund av

dessa förhållanden är de privata investerarna ofta tveksamma. Deras egen brist på kunskap inom de områden de olika

innovationsembryon

avser, leder till stor osäkerhet i deras bedömningar. De har för att använda terminologin i kapitel 2 svårt att satsningar på idéerna se

som placeringar i tillgångar. Marknadsmekanismema därför

anses

fungera dåligt. Gapet mellan uppfinningar, teknisk forskning och

tidiga idékoncept å sidan och marknadens kännedom och ena om intresse för dessa potentiella möjligheter å andra sidan är

stort enligt

den företräds av NUTEK. Dessa omständigheter anses vara

syn som verkets raison dêtre inom finansieringsområdet.

Dess samlade kompetens inom teknik och ny-småföretagande samt kontakter med såväl företags- och forskarvärlden utgör enligt verkets

i Sverige unik resurs till stöd för teknik- och forskegen syn en

ningsbaserat företagande.

NUTEKs verksamhet med avseende på stöd till Här presenteras

Huvuddelen detta program inriktar

utveckling av nya produkter. av

stöd till teknikbaserade affärsutvecklingsprojekt hos nya och

sig

befintliga småföretag.

Stödformer

inom dels finansiellt stöd,

Verket kan produktutvecklingsområdet ge

dels stöd rådgivning, information och kontaktskapande

genom

åtgärder.

6 teknik- och företagsbaserad verksamhet är knappast Begreppet

definierade vädja till intuition och känsla hos

utan avses snarare den tilltalade. I denna utredning uppfattas det som verksamheter där andelen tekniker respektive forskare svarar för en betydligt

andel antalet anställda än vad är normalt inom större av som svensk industri.

Finansiella stödformer

De finansiella stödformema är

villkorslån tillskott mot royaltyavtal och -

garantier

-

Villkoren för dessa stödformer är vad beträffar villkorslån, vilka bokföres som lån och belastar balansräkningen

ränta 4 procent över diskonto räntefritt to m slutrapportdagen, därefter löpande betalning - var

tredje månad

amortering 5 procent av faktureringen eller 35 procent licens- - av intäkter inga formella säkerheter eftergift vilken bokföres som intäkt projektet inte ekono- - om ger

miskt utbyte

Primär målgrupp sägs sådana småföretag vilkas överlevnad inte vara står och faller med projektintäktema. Målgruppen förefaller därför vara liten.

Villkoren beträffande tillskott mot royalty är

7 procent av faktureringen eller 50 procent licensintäkter. - av Procentsatsen minskas när återbetalningen inklusive ränta till

NUTEK är uppfylld

ingen ränta

inga formella säkerheter -

,Stödet bokföres som intäkt och royaltyn kostnad. som

Eftergift kan ske om projektet misslyckas.

Primär målgrupp är enskilda personer och nystartade småföretag när

intäktsosäkerheten i projektet är stor och återbetalningsförmågan är beroende av projektframgången.

Projektgarantin tecknas garanti mot tekniskt misslyckande eller

som

säkerhet för banklån. Anslagsmottagaren eller kunden står själv som för finansieringen. Garantin betingar avgift på procent per år

en en vilken bokföres som kostnad.

Bidrag kan till förstudier eller vissa särskilda aktiviteter som

ges första del vidarefmansiering från NUTEK. Detta bidrag, som

av en maximalt får uppgå till 5 basbelopp cirka 175.000 kronor 1992 kan

sökas separat. Anslagsmottagaren förfogar över resultatet. Primär målgrupp är här enskilda personer och små företag.

Icke finansiella stödformer

De icke finansiella stödformerna har tidigare inkluderat kostnadsfri rådgivning och vägledning till enskilda innovatörer och småföretag inom patent- och juridikornråden. Detta har dock upphört i och med

tjänsteindragningar under 19911992.

Anslagsbelopp

NUTEKs tidigare STUs direkta produktutvecklingsstöd fördelar

och

sig framgår av tabell 7.1.

som

TABELL 7.1 Direkt

produktutvecklingsstöd

Företagstorlek Antal anslag

antal anställda 8788 8889 8990 9091

-20 264 271 227 21-200 26 27 12 358 200- 6 16 10 55

Summa 296 314 249 413

Företagstorlek Beviljade belopp i miljoner kronor

antal anställda 8788 8889 8990 9091

-20 64 87 70 21-200 17 ll 7 200- 1 8 4

Summa 82 106 81 87

Antalet ansökningar stöd inom för om ramen programmet Nya Produkter har i genomsnitt varit cirka 1200 år. per

199091 fördelades de direkta projektanslagen enligt tabell 7.2.

TABELL 7.2 Fördelning av direkta projektanslag

Andel projek, Storleksklass, av procent tusen kronor

29 0-100

33 100-300

14 300-500

14 500-1.000

10 1.000-

med avseende mottagarkategori var 19901991

Fördelningen

följande

TABELL 7.3 Projektanslagens fördelning på mottagare

Andel av totala

Mottagarkategori anslagsmedel

Procent

Enskilda uppfinnare 4

- Småföretag under 200 anställda 62 - Företag över 200 anställda 5 - Universitet, högskolor 10 - KOFO-institut 5 - Privata icke affärsdrivande organ 8 -

Diverse offentliga organisationer 6

-

Cirka tre fjärdedelar av projektanslagen låg alltså under halv

en miljon kronor. Utöver direkt projektstöd har följande aktiviteter finansierats

TABELL 7.4 Övrig finansiering

Aktivitet Tidigare årlig Budget 9293

finansiering i i miljoner

mljoner kronor kronor

Teknopoler 12 8

-

KOFO småföretagar-

-

service 5 2

ATIP 10 O -

Innovatörsbidrag 10 9

-

Teknkomm förädling 2 O -

Divövrigt 8 4

-

Totalt 47 23

Teknopoler är utvecklingsparker vilka ofta är knutna till universitet såsom IDEON i Lund. KOFO avser kollektiva forskningsinstitut som

numera heter industriforskningsinstitut. Innovatörsbidrag är ett bidrag

till innovatörer i ett uppbyggnadsskede. ATIP är utvecklingsprojekt som initierats av anställda i företag.

-79-

TABELL 7.5 Budgeten för 9192 respektive 9293

Aktivitet 9 192 9293

miljoner miljoner

kronor kronor

Priorit teknik 59 58

omr -

Övriga teknikomr 56 43 -

EUREKA 6 20 -

ATIP 10 O -

Produktråd 5 10 -

Teknopoler 14 8

-

KOFO småföretagarstöd 5 2

-

Innovbidrag 10 0

-

Diverse PU-stöd 8 4 -

Totalt 173 145

EUREKA är ett europeiskt program för teknisk kommersiell ut-

veckling.

Resultat

Resultatredovisningen av offentligt stöd i sådd-ñnansieringsfasema

ett flertal skäl

anses vara komplicerad av

7 Dessa orsaker åberopas NUTEK utgör dock med undan-

som av -

tag det första inget hinder för en analys av portföljinvestering-

av -

8-

Tiden mellan insatsen och det kommersiella resultatet är

- lång ofta

8-10 år.

Det är svårt att i resultatpåverkan särskilja den aktörens insats - ena från den andra.

Projekten innehåller alla tänkbara typer företagsrisker. Orsaken - av

till ett misslyckande respektive grunden för kan därför

en framgång

ofta vara svårt att enkelt härleda.

Trots detta har verket gjort ett försök till resultatredovisning. Se skriften Vad STU gjort för mindre och medelstor industri och

nyföretagande.

De väsentligaste slutsatserna och exemplen denna är

ur följande

Stöd huvudsakligen lån med cirka 100 miljoner kronor under slutet av 1970-talet och början 1980-talet till cirka 80

av hög-

teknologiska företag har resulterat i årsomsättning i dessa en

företag på över en miljard kronor.

Av 127 miljoner kronor i stöd till 95 teknikbaserade företag med -

förmodad hög tillväxtpotential hade 1988 23 miljoner kronor

eftergivits, 15 miljoner kronor återbetalats och ytterligare 44 miljoner kronor beräknas återbetalas.

Återstoden är fortfarande osäker fordran. Dessa hade

en företag en

omsättning på minst 600 miljoner kronor 1989 och tjugo dem hade av 1991 en tillväxttakt på minst 25 procent år. per

arna.

g1-

I cirka 40 procent Industrifondens och 50 procent av Vencap-

av -

satsningar har STUNUTEK varit finansiär i tidiga skeden.

bolagens

har tredubblats under 80-talet vid oför-

Återbetalningsvolymen

-

ändrad anslagsvolym.

har genomförts under 1980-

Cirka 30 teknikupphandlingsprojekt

-

talet och total faktureringsvolym cirka en och en

motsvarar en

halv miljard.

Samarbetsparters

Inom samarbetar NUTEK med

produktutvecklingsområdet

Svensk SUF Samarbetet innebär främst allmänna

Uppñnnarförening

kontakter inom innovationsområdet samt utnyttjande av SUFs

rådgivare.

Industrifonden Samarbetets mest synliga tecken är att cirka en

Industrifondens i tidigare skeden har fått stöd från

tredjedel av projekt

NUTEK.

Samarbetet går via Produktråden, kontakter

Utvecklingsfondema finansieringbedömning projektsmåföretag och

genom gemensam av

samarbete i teknikspridningsaktiviteter.

Teknopolerna Samarbetet sker i form av dels utveckling av kunskap

och metodik kring forskningsbaserat nyföretagande, dels gemensam

projektñnansiering.

Aktuella förändringar 9293

Inför 9293 har inom området Nya produkter NUTEKs

budgetåret

anslag minskats, ett antal tjänster dragits in och vissa

omprioriteringar

gjorts. Detta leder enligt verkets utsago till följande

egen förändringar

från och med 1 juli 1992.8

Prioritering kommer att göras mot tekniskt nydanande projekt

- som bedöms ha stor kommersiell potential.

Prioriterade områden är produktutveckling inom informationsteknik, biomedicinsk teknik, bioteknik, miljö, EUREKAs småföresamt

tagarprojekt.

De speciella stödformema ATIP och Innovatörsbidrag försvinner helt.

Stöd till externa konsultinsatser avseende teknikförmedlings-, -

teknikförädlings- och utbildningsaktiviteter upphör och ersätts i

förekommande fall direkt projektstöd i enskilda projekt. av

All allmän rådgivning till innovatörer exempelvis

- avseende patent, juridik, skattefrågor upphör. Viss sådan rådgivning kan inom

ges ramen för ett av NUTEK lämnat direkt projektstöd friståmen ende.

Övrig verksamhet av indirekt karaktär kommer att nedprioriteras till förmån för direkt projektstöd till teknikbaserad produktutveckling. Mindre stöd kan till projekt hos teknopolorganisationer för ges

rådgivning till forskningsbaserat nyföretagande och för stimulans till deltagande i europeiska tekniksamarbetsprogram för små och

medelstora företag.

S Utredaren kommenterar detta i sitt förslag.

KAPITEL 8 Förslag till ändring av nuvarande system

för statligt stöd till utvecklingsprojekt

Uppdraget

har i första hand avsett det statliga stödet till produkt-

Mitt uppdrag

främst Industrifonden. Därtill har min uppgift varit

utveckling genom

till behovet för staten att finansiellt stöd till

att ta ställning ge

är förenade med hög kommersiell risk. I

utvecklingsprojekt som har också förslag till organisationsstruktur för uppdraget ingått att ge

sådant stöd det skall finnas och till typ av stöd. Självfallet ett orn - -

har i mina förslag att ta hänsyn till de förändringar Sverige jag

genomgått vad gäller den ekonomiskpolitiska profilen, skattesystemet

och industristrukturen.

Bakgrund

Av det inledande kapitlet framgick

att framtida tillväxt förutsätter en betydande omvandling av en och speciellt inom industrin

näringslivet

detta i sin tur måste bygga på kraftig ökning av nyföretags-

att en -

bildningen och framförallt utvecklingen av nya storföretag

av

sådan omvandling rimligtvis måste föregås eller ske parallellt

att en -

med betydande satsningar i produkt- och processutveckling.

omvandling detta slag förutsätter både en rik tillgång på En av

och väl kapitalmarknad. I det första innovatörer en fungerande

Å sidan vittnar patentstatistiken

avseendet ter sig bilden splittrad. ena

-84

och projektansökningar till NUTEK ett imponerande idéflöde

a om

vad gäller nya produkter, utveckling gamla produkter och lösningar

av

på produktionsproblem. Utlänningars intresse för svenska

uppfinningar förefaller vara mycket stort, vilket bl antyds netto-

a av exporten av royalties vars synliga del är 300-400 miljoner kronor och vars dolda del kan vara lika stor.

Å andra sidan förefaller det råda

innovatörsbrist om i begreppet innovatör också läggs förmågan att driva idé fram till marknads-

en

penetrering. Avsaknaden av managementkapacitet kopplad till

idékläckama gör att långivare och kapitalister år beredda att sätta

som

in riskkapital upplever brist på färdigförpackade projekt.

en

Orsaken till bristen på färdiga projekt står enligt min mening att finna på kapitalmarknaden. Om denna fungerar effektivt skall avkastnings-

kraven för varje tillgång även andel ett utvecklingsprojekt

- en av eller av en projektportfölj bestämmas dess risk. Denna risk är

- av inte tillgångens totala risk utan dess systematiska risk. På den

öppna

svenska marknaden för projektkapital har bildandet projektport-

av följer varit rudimentärt. Likviditeten i de få företag har svarat för dessa portföljer har

som långa tider varit i det närmaste obeñntlig. Det må tilläggas att inte

ens på USAs venture capital marknad är likviditeten tillfredsställande

om

jämförelsenormen är den reguljära riskkapitalmarknaden.

Resultatet har blivit att riskerna för enskilda projekt och projektportföljer kommit att bedömas mycket högre än vad fallet blivit på

en effektiv marknad. Detta betyder i sin tur att avkastningskraven drivits i höjden. I USA har de enligt mina kalkyler motsvarat k

egna s

betavärden kring dvs riskpremien på venture capital placering

en är tre gånger så hög på placering i väl diversiñerad

som en en

aktieportfölj. I Sverige är en sådan kalkyl helt meningslös eftersom

det inte finns någon marknad.

Betavärdet för USAs förefaller ovanligt högt med

projektportföljer till förutsättningarna. Utvecklingsprojekts utfall är rimligtvis

hänsyn

sinsemellan oberoende. De utgör framgick kapitel 2 således som av idealfall för diversifiering. En portfölj bestående av skilda typer av ett kan teoretiskt sett få mycket attraktiv avkast-

projekt följaktligen en

Även sådana portföljer skulle presenteras den

ningsriskprofil. om

svenska marknaden idag skulle de likväl förknippas med hög risk på aktörernas hantera dem. I sammanhanget må grund av ovana att erinras finansmarknaderna idag erbjuder en mängd instrument om att också kan användas för att minska riskerna vid projektñnansiesom Ett innovationsföretag med projektportfölj skulle t ex kunna

ring. en

finansieras med konvertibelt lån, dvs obligation och en ett en teckningsoption. En sådan konstruktion sätter nedre gräns för en förlusten möjliggör full delaktighet i eventuella övervinster för men investeraren. En intressant variant på denna idé lär vara väg att

introduceras under hösten.

Så projektkapitalmarknaden har mycket lägre effektivitet

länge som

delar kommer det att investeras mindre

än övriga av kapitalmarknaden i utvecklingsprojekt än vad är samhällsekonomiskt optimalt. I

som Sverige liksom i rad andra länder har den pragmatiska lösningen en blivit helt eller delvis offentliga institutioner med

på problemet

i olika former stödja enskilda företag, innovatörer och

uppgift att

Strukturen beskrevs i översikt i kapitel Eftersom dessa

uppfinnare.

institutioners till övriga kapitalmarknaden är vad jag erfarit

koppling mycket lös kan varken projektval eller nivån på projektinvesteringama

bli effektiv. Därför är denna lösning i längden otillfredsställande. Den naturliga för regering och riksdag borde i stället vara att ansatsen

skapa förutsättningar för effektiv marknad för projektkapital. Fyra

en

villkor är enligt min mening härvidlag avgörande, nämligen

de allmänna institutionella förhållandena för företagande är goda att -

att lånemarknadema och de reguljära riskkapitalmarknaderna är

-

effektiva

att investeringar med höga utgångsrisker inte blåses extra på - upp

grund av stora skattekilar samt

att jordmånen för individuell förmögenhetsbildning är god.

-

I samtliga dessa avseenden har Sverige genomgått investerings-

en ur

synvinkel mycket positiv utveckling. Den allmänna politiska attityden

till företagande har blivit allt vänligare sedan 1970-talet och lett till

ett flertal ändringar i lagstiftningen underlättat företagandet.

som Avregleringen och det successiva inlemmandet av den svenska kapitalmarknaden i den internationella kommer att höja effektiviteten och på sikt minska kapitalkostnadema. Tyvärr förefaller dock

småföretagsbörsen i Sverige ha betydande likviditetsproblem. Det

försvårar exit för projektkapitalfonder, drar ned avkastningsför-

väntningama och minskar satsningarna.

1991 års skattereform och dess pågående uppföljning har i allt

väsentligt ändrat förutsättningarna för investeringar i Sverige. Det gäller såväl investeringar i maskiner och byggnader

som rena kapitalplaceringar. De partiella skattekilama för materiella investeringar har reducerats så kraftigt att de efter 1993 ligger klart under EG-genomsnittet för såväl utländska svenska investerare. Den

som

beslutade elimineringen av förmögenhetsskatten kommer sannolikt att efterhand ändra förmögenhetsstrukturen till fördel för projektkapitalinvesteringar. Två i sammanhanget viktiga korrigeringar kvarstår dock skatteområdet. Den gäller kapitalvinstbeskattningen för

ena

fåmansföretag. Det är enligt min mening orimligt att extrabeskatta

placeringar i dessa företag vilka på grund bl låg likviditet är

av a förenade med större risk än placeringar i storföretag. Den andra gäller dubbelbeskattningen av utdelningar. Tas denna bort ökar effektiviteten

både de reguljära och de oorganiserade marknaderna för riskkapital.

Därutöver är enligt min mening redan nominell skattesats på 20

en

för kapitalinkomster i högsta laget för att vara förenlig med

procent

kapitalbildning som leder till snabb förnyelse av näringslivet.

en

alltså sänkas Även skattekilen Denna skattesats behöver ytterligare. för arbetsinkomster är betydelsefull för produktutvecklingen i de mindre företagen. Ett normalt FoU-intensivt företag har faktiskt en högre löneandel konventionell arbetsintensiv verksamhet inom

än en industrin. Projektkapitalmarknaden skulle alltså stimuleras av en rejäl

och varaktig sänkning arbetsgivaravgiften. Båda dessa förändringar

av ligger inom för de mål den nuvarande regeringen uppsatt i sin

ramen

regeringsförklaring.

Varken avregleringar och privatiseringar eller reformeringen av

skattestrukturen kan bli effektiva så länge den offentliga utgiftsande-

len och det totala skattetrycket ligger så långt över EG-genomsnittet

fallet är idag. I investeramas ögon drar detta ned den totala som

effektiviteten investeringar i Sverige varför avkastningen före skatt

riskerar bli så mycket lägre än alternativa lokaliseringar att den direkta skattefördelen neutraliseras. Det må betonas att ett medlem-

i EG och EMU inte löser detta problem. Jag förutsätter i mina

skap

förslag att regeringen fullfölja sitt mål om en minskning av

avser utgifts- och skatteandelarna till genomsnittlig EG-nivå.

Kvar-stående argument för statligt stöd

Vilka skäl kvarstår för statligt stöd till utvecklingsprojekt Den frågan

är berättigad med hänsyn till de förändringar redan skett inom

som svensk ekonomi och de mål för den ekonomiska strukturen regeringen

har satt Argumentet att med statliga insatser fylla de hål upp. ut som eventuellt finns på kapitalmarknaden blir allt svagare.

Enligt min mening har detta argument aldrig varit särskilt starkt i ett land som i huvudsak är marknadsekonomiskt. Det är sak hävda en att att marknaden är ofullkomlig, helt att veta hur denna brist en annan skall rättas till med administrativa medel. Det gäller inte minst inom det område där förmågan till överblick är så liten fallet är med som

industriella utvecklingsprojekt.

Fortfarande har emellertid Arrows tre argument för underforskning externa effekter, begränsningen i att tillgodogöra sig hela avkastningen och den stora osäkerheten viss giltighet även inom - en projektkapitalmarknaden. Jag tror dock att de har relativt liten en

betydelse. Det kan vara nyttigt att erinra sig att Sverige blev

ett industriland remarkabel innovativ verksamhet bistånd genom en utan av vare sig Industridepartementet, STU eller Industrifonden och att

industriproduktionens tillväxttrend efter tillkomsten Industrideparte-

av mentet inte ens varit en tredjedel vad den tidigare under 1900av var talet.

Jag anser dessutom att målet regional balans inte har direkt om en

koppling till stöd för FoU- eller utvecklingsprojekt.

Det faktum att andra länder kraftigt stödjer dessa verksamheter och

därigenom skapar en ineffektiv resursallokering utgör heller inget

starkt argument för att Sverige skall göra detsamma.

Mina allmänna synpunkter på statens insats på

projektkapital-

marknaden

För mig har helt andra argument varit vägvisande när jag föreslår att

Industrifonden, NUTEK STU-delen och Utvecklingsfondema tills skall fortsätta sin verksamhet än i vissa avseenden starkt vidare om modifierad form.

det första kan säga hur länge den rådande krisen

För ingen

kommer bestå. Att slå sönder verksamheter

finansmarknaderna att

inom ökar osäkerheten bland aktörerna utan

som fungerar givna ramar

till Det ingen trovärdighet att allmänt

att bidra krislösning. ger

hänvisa till marknaderna när dessa för tillfället är lamslagna.

det andra kommer det enligt amerikanska erfarenheter att ta För

tid projektkapitalmarknad även under

mycket lång att bygga upp en

betingelser. Expertisen finns inte utan måste utvecklas. Det goda yttre

inte minst förmågan att skapa en kapitaltillgång av en produkt-, gäller

eller marknadsidé. Jag bedömer att både NUTEK och process- Industrifonden har sådan inriktning och kan sådan grad av en ges en

marknadskonformitet att de kan bidra positivt till utvecklingsproces-

sen.

det finns sannolikt övergångsprocess från en av statligt

För tredje en

dominerad till renodlad marknads-

stöd projektkapitalförsörjning en

är bättre än andra. Dessvärre är det

allokering av projektkapital som

svårt finna stöd i ekonomisk teori för annat än mycket allmänna att Med hänsyn till det rika

utsagor om optimala övergångsprocesser.

NUTEK, Industrifonden och Utvecklingsfondema har anser kontaktnät

orimligt chanstagande att slå sönder deras

jag det vara ett stort i effektiva företag snabbt skall verksamheter förhoppning om att nya

fylla ut tomrummet.

lndustrifondens professionalism i regel står

Till detta kommer att av i kurs bland sådana inte beviljats stöd. Inom

mycket högt t o m som

min också stor aktning för

industrin hyser man enligt uppfattning

NUTEKs teknologiska Det här argumentet borde tala för att

expertis.

-9-

organisationerna vore färdiga att introduceras marknaden. Expertisen i fråga ligger dock inte på det kommersiella planet utan i

egenskapen av en myndighet som söker och genomför s k second

best-lösningar.

Utvecklingsb0laget

Under utredningens gång kom från Ny Demokrati ett förslag upp om

att bilda en investeringsbank av medel från löntagarfondema. Bankens

syfte skulle vara att förse små och medelstora företag med riskkapital. Resultatet har blivit förslag till ett riskkapitalbolag, för vilket riksdagen ställt upp ett antal villkor. FiU 1991 199221, rskr.339

Ett bolag skall bildas, varvid 6.5 miljarder kronor tillskjutes - av löntagarfondsmedel. Verksamheten skall starta 1992.

Andra statliga organ skall inordnas, däribland Industrifonden. -

Verksamheten skall inte ägas staten. - av

Mångfald, riskvillighet och affärsmässighet skall enligt ñnansut-

skottet vara ledande principer för verksamheten.

Enligt uppgift kommer företaget att ägas av två företag

grupper, som betalat vinstdelningsskatt och medborgare som sparat i allemans-

inte

fonder. Ägare är alltså dels stora företag, dels sådana personer av vilka det dominerande antalet aldrig intresserat sig för sparande och

förmodligen inte heller för kapitalets användning. Frågan detta är

om

en idealisk ägargrupp för ett kapitalmarknadsbolag målgrupp är

vars småföretag eller fonder inriktar sig till sådana företag ter sig som minst sagt retorisk.

-9]

Det viktigt för utvecklingsbolaget att det får ägare fullgör sitt

är som ägaransvar och dessutom har känsla för företagets avsedda nisch. som Enligt min mening är utgångsläget nu sådant att det riskerar ta mycket

tid innan företaget får sådan ägarstruktur. För att inte den

lång en skall falla på grund att privatiseringen blir ett goda ursprungsidén av

hastverk föreslår jag följande

Under tid får företaget stiftelseform. - en

Stiftelsens huvudman är staten. -

I stiftelseurkunden preciseras dels tiden för stiftelsens upplösning, -

dels styrelsens sammansättning med avseende på yrkeskategorier;

i skall inte ingå politiker utan denna skall besättas av

styrelsen

med gedigen erfarenhet av affärsutveckling, finansierings-

personer

frågor och teknologi.

Stiftelsen arbetar ett antal helägda företag svarar för genom som -

placeringen medlen.

av

Det skall klart framgå att medel kan sökas av både enskilda industriföretag vencapföretag arbetar med en eller flera som av som Även offentligt ägda företag Industrifonden

projektportföljer. som

skall kunna söka medel där för sina projekt.

Stiftelsen kan uppträda garant för olika ñnansieringsformer,

som t för obligationsdelen i konvertibel. ex en

också att utvecklingsbolaget bör gå ut löst. Erfarenheten Jag anser

från olika regionala fonder visar tydligt övergödningens risker.

Synpunkter på Industrifondens och NUTEKs verksamhet

Industrifondens och NUTEKs STU-delen verksamhet har

beskrivits i två separata kapitel. Jag här synpunkter deras avser ge på arbetssätt och prestationer i syfte att motivera mina till

förslag

förändringar. Båda organisationerna är k non-profit s organisations.

De skall således inte bedömas efter företagsekonomiska mått utan efter de mål satts för deras verksamhet. Målen är dessvärre inte som formulerade på så sätt att mått på måluppfyllelse är lättdeñnierade.

Att stödja utveckling produkter, och för

av nya processer system

industriell produktion eller att stödja innovationsbaserat

företagande i nya företag och småföretag är målformuleringar inte omedel-

som bart finner sina mått. Jag skall till för

väga följande sätt

Industrifonden. Efter några iakttagelser rörande fondens kostnader och företagsekonomiska resultat diskuterar jag i korthet observerade effekter för de stödda projekten. Därefter kommer jag val av projekt och företag för att avsluta med några synpunkter stöd-

på

former. Mina synpunkter på NUTEKs stöd till

utvecklingsprojekt är

fragmentariska och stannar vid jämförelse mellan de två organisa-

en tionemas ansatser vid projektval.

Industrifonden har verkat i cirka tretton år. Under dessa år har fonden

registrerat bortemot 900 projektansökningar och beviljat anslag i olika

former till 45 procent dessa. Det ackumulerade stödet är 3.8 av

miljarder kronor i löpande priser. Senaste budgetåret uppgick stödet

till 315 miljoner kronor. Antalet avslutade projek är 140. Av dessa är 68 genomförda enligt avtal. Övriga har lett till eftergifter eller fallerat totalt. I några av dessa fall har dock projekten levt vidare.

Kostnaderna för stöden har i relation till detta vuxit kraftigt under senare år. Budgetåret 19911992 uppgick det till 5.4 procent av beviljat stöd. Säg att fonden svarat för hälften projektkostnaderna. av Det skulle betyda ett extra förräntningskrav fjärdedel en av

månaders statsskuldsväxlar. Kostnaden, huvudbasräntan sex som omfattar löner till anställda och ersättning till konsulter

sakligen

intuitivt mycket hög, även här bortses från vissa förefaller vara om kostnader detta år. Skälet till den den stigande kostnadsextraordinära trenden står entydigt att finna i den ökande andelen småföretagsprodessa i stort sett vara lika dyr som

jekt. Handläggningen av anses

storföretagsprojekten. Jag återkommer till denna handläggningen av

aspekt senare.

för de projekten har täckt kostnaderna. Den

Intäkterna genomförda

nominella har dock varit låg och den reala negativ.

avkastningen

Orsaken till detta ligger inte i mängden misslyckade projekt. Denna

jämförelsen görs med

är i själva verket anmärkningsvärt låg om

amerikanska venture capital företag, vilkas kapitalavkast-

exempelvis

ligger stadigt betydligt över den genomsnittliga ning enligt uppgift

på den aktiemarknaden. Urval och definitioner

avkastningen reguljära

beror den avkastningen för fonden är dock oklara. Följaktligen svaga eventuellt för höga kostnader på prissättningen på dess förutom på Detta kan i sin tur bero antingen på att fonden inte tagit ut

tjänster.

kunnat eller inte tål mer. Den första

vad den på att projekten

den rimliga dels med hänsyn till att fonden fattat sin

tolkningen är

stöd dels med hänsyn till projektens resultat. uppgift vara att ge

för Industrifondens performance med utgångs-

I bilaga 1 redogörs

bruttovinst och statsinkomst

punkt i den försäljning, sysselsättning,

Fonden har plockat ut de nio bästa projekten, projekten genererat. medelstort och fyra små enligt gängse varav fyra är stora, ett

fakturering för projekten 1991 4.25

definitioner. Dessa företags var

kronor och täckningsbidrag TBl 3.2 miljarder.

miljarder gav ett

har inte kunnat beräknats måste enligt min

Kapitalavkastningen men

ha varit hög. Av både

bedömning av företagens kapitalintensitet och täckningsbidrag svarade de stora företagen för drygt fakturering

storlek, vilket visar 85 procent. Exportandelen var av samma

exponnarknademas avgörande betydelse för nya produkter syftar

som till stor volym. Det säger också hel del snabbt

en om svårigheterna att

ändra industristrukturen.

Av nämnda bilaga framgår också att industrifondens projekt gett statskassan mer i inkomster än i utgifter. Dessa uppgifter avser givetvis direkta effekter och tar inte hänsyn till alternativen. Den stora frågan gäller om resultatet blivit detsamma utan fondens medverkan.

Skall jag gå efter attitydema från forskningsavdelningama på de stora

företagen blir svaret klart nekande. Fondens insats enligt dem helt var

avgörande. Skall jag efter min efterhandsbedömning

egen av projektens art blir reaktionen den motsatta vad gäller de stora

företagen. När det gäller de mindre företagen är jag i varje fall övertygad om att projekten allvarligt fördröjts. Det beror helt enkelt

på att ñnansieringsaltemativen åtminstone var svåra att upptäcka för

företagen i fråga. Många ansåg att de inte fanns. Att på djupet i

denna intressanta fråga ligger utanför tidsramen för min studie. Rådata talar dock till fondens fördel. Den forskning bedrivits som inom området inget klart på effekten stöd. Vad ger svar av statligt gäller FoU finner den amerikanske ekonomen Mansfield i studie en från 1984 att endast 20 procent skulle ha finan-

av FoU-projekten

sierats av företagen själva de inte fått statligt stöd. Det är dock om tveksamt om detta resultat låter sig överföras till

satsningar på utvecklingsprojekt i Sverige.

Den mycket höga storföretagsandelen i industrifondens projekt

förvånar säkerligen den sett småföretagen huvudsakligt mål

som som

för projektstöd. Fondens styrelse och handläggare motiverar satsning-

arna på storföretagsprojekt med argumentet att det rör sig idéer om som ligger utanför företagets huvudfåra och därför har svårt att finna

intern finansiering. Jag har på grund upplevelser i ämnet

av egna

ingen anledning att tvivla på riktigheten i påståendet. Det gäller

ibland även uppslag inom huvudfåran. Det förekommer att forsknings-

chefer för ledning och styrelse bakom ljuset citerat från intervju

för få genomföra enligt honomhenne nödvändiga satsningar. Här

att

sådana FoU-investeringar som de facto blivit synnerligen

avses

för företagen i fråga. Förhoppningsvis är sådana betydelsefulla

erfarenheter inte legio, även de det så är problemet inte men om vore finna statligt stöd utan intern kommunikations- ochledningsatt en

fråga.

I fondens projektkatalog ingår ett flertal projekt som uppenbarligen

inom storföretags kämområde. Varför skulle

ligger ifrågavarande

skattemedel riskeras för att finansiera delar SAABs 16-ventilsav eller Volvo Flygmotors civila turbofläktmotorer CF6-80 Här motor

knappast de argument för statligt stöd till FoU och utvecklings-

gäller

tidigare anförts. Om så vilka projekt med goda projekt som vore, lönsamhetsutsikter skulle då inte beviljas stöd Svaret på dessa ligger i sammanfallande intressen utvecklingsavdel-

placeringar nog

strävan minimera utvecklingskostnadema vid en bestämd

nings att

nivå risken och Industrifondens önskan att säkra sin ekonomi.

på

Under Industrifondens första år villkorslån den dominerande var stödformen. Därefter har kapital mot royalty blivit den viktigaste stödformen. Andra former är projekt- och kreditgaranti. Det har forskats stödformers samhällsekonomiska effektivitet.

mycket om

Resultaten är dessvärre inkonklusiva. Det förefaller dock enligt en jag bett Katarina Stenmark på Stockholms

litteraturgenomgång som

Universitet inslag självñnansiering höjer effektivitegöra, som om av i stödet. har också varit vägledande för Industrifon-

ten Den principen

den. Ibland kan dock enligt min mening principen drivas väl långt. Finner fonden innovatör har ett mycket lovande projekt bör det att en faktum han har svårt att finansiera sin insats inte leda till att egen skoningslöst avfärdande. Det gäller inte minst i det exeptionellt krisbetonade och därmed riskovilliga klimat för närvarande råder som Fonden borde kunna dra ned på självfinan-

på kapitalmarknaden.

sieringsgraden till åtminstone 20 procent när den är starkt

övertygad om ett projekts framtida goda möjligheter. Jag är till något skeptisk

försäkringsbetonade stödformer. Försäkringsfallet förhållanden avser som den som försäkrar sig inte kan påverka. Den situationen

föreligger inte vid utvecklingsprojekt. Stödformen skapar moral

en hazard situation knappast kan samhällsekonomisk effektiv. som vara

En tredjedel av Industrifondens projekt har i tidigare skeden fått stöd

från NUTEK STU. De två organisationerna samarbete dock inte är starkt formaliserat, vilket kan fördel. NUTEK kan dels vara en ses som en kontaktorganisation mellan näringsliv och universitets-

forskningen dels som stödjare företagsprojekt i skeden

en av tidiga såddñnansiär enligt vencapslang. NUTEKs non-proñtproñl är ännu

mer markerad än Industrifondens. Hår är företagsekonomiska lönsamhetskalkyler meningslösa annat än inom delområden. Det är också svårare att resultatet i form försäljning än vad fallet se av etc är med Industrifonden. Verket har dock gjort försök att mäta effekten av verksamheten i det avseendet. Huvudragen denna studie av redovisades i kaptel

I ett väsentligt avseende är Industrifonden och NUTEK olika, nämligen vad avser strategi för urval projekt. Medan Industrifonav den inte prioriterar något område, har NUTEK huvudmål som att

stödja tekniskt nydanande projekt inom specifikt angivna områden.

NUTEKs ansats må ligga i tidens anda hårt koncentrera men att insatserna till vissa områden med i förväg diskonterade tillväxt-

egenskaper är att spekulera. Går utvecklingen väg än den

en annan tänkta och det gör den för det mesta har inte bara

sparmedel utan

också reala bundits på fel ställen vilket resurser upp fördröjer anpassningen till nya villkor. Jag att även NUTEK skall tänka anser

i rena avkastningsriskterrner i synnerhet verket

som anser sig vara den enda såddñnansiären i landet. Även när situationen på projekt

-97-

kapitalmarknaden har förbättrats bör verket avhålla sig från ett urval

andra kriterier än de nämnda.

På flera håll har framkommit kritik mot bristen kundanpassning i N UTEKs satsningar. Verket är enligt denna syn alltför produktfokuserat i sin verksamhet. En sådan fokusering kan fördröja marknadsintroduktionen så mycket att konkurrenter som startade långt

redan hunnit få ett grepp marknaden när det är dags för senare om marknadsintroduktion. En uppfinnare får pengar, går hem, drar ned rullgardinen det är så hemligt och utvecklar. Efter två år kommer han tillbaka och får Efter några år presenterar han en

nya pengar.

produkt. Men då har japanerna redan kört in ett kundanpassat

koncept. Detta framgångsrik innovatörs måleriska beskrivning

är en

verksamheten något mer prosaiskt kommit fram från andra av som håll. Jag tycker personligen att detta är en något generaliserad bild av händelser kan förekomma. Det är dock mycket möjligt att en s k

som såddfinansiär namnenligt ägnar sig tidiga faser i innovations-

som kedjan tappar marknadsperspektivet; andra finansiärer tar vid. Nu är det vilseledande att innovationer som ett entydigt förlopp, vars

se

fmansieringsstadier kan hänföras till vencapterminologins olika faser

sådd, utveckling och tillväxt. Olikheterna mellan skilda 3

start, projekthistorier är betydande även vad gäller mönstret i nettokassaflödet. De politikförslag ställs utgår dock i regel från en fixerad

som

föreställning ett utvecklingsförlopp, tex det förslag från In-

av dustriförbundet behandlades i kapitel Det är dock uppen-

som barligen viktigt att marknaden konkretiseras på ett tidigt stadium när

det rör sig om en produktidé.

NUTEK tillämpar trattprincipen vid selektering projekt. Verket får

av

år vilka bl utreds tekniska konsulter. i över tusen ansökningar per a av Av dessa avfärdas i steg de flesta. Några procent når marknaden. Utredningskostnadema är till dyra. Erfarenheten säger också att

synes det är svårt att utreda sig till starkt ökad säkerhet om projekts framtid.

a

Därför borde verket pröva parallella försök enligt den modell som

förespråkades den legendariske företagskonsulten Gunnar Ehrle-

av

mark 1970-talet. För en mängd projekt är utredningskostnadema

projekt höga i förhållande till projektkostnaderna. Därför kunde per verket ett experiment med hjälp av intuition plocka ut säg 25

som projekt och stödja dem tills de kan avfärdas eller med säkert resultat drivas vidare. Även sannolikheten för varje projekt att lyckas är

om så litet 10 procent är risken att alla misslyckas inte mer än 7

som procent.

Enligt de synpunkter kommit fram till mig hyser FoU-personal

som och ledare inom industrin i regel stor respekt för kunnigheten och klokheten hos verkets tjänstemän. Samtidigt framkommer en i stort

enhällig på olämpligheten att slå ihop STU med SIND. Både sett syn enskilda innovatörer och utvecklingsfolk företag tycks känna sig desorienterade i den organisationen och att STU-delens

nya anser effektivitet fallit efter hopslagningen. Jag vill dock betona att mitt intryck inte är baserad på formell intervjuundersökning eller ett

en mycket stort antal intervjuer och diskussioner.

Den delen inom NUTEK arbetar med stöd till FoU och till

som utvecklingsprojekt är väsensskild från verkets övriga verksamhet. Jag har därför kommit till den uppfattningen att NUTEKs innovations-

verksamhet åter bör bli självständig enhet med stor

stödjande en som

flexibilitet måste sin verksamhet till de stora förändringar

anpassa

som kan komma att uppstå projektkapitalmarknaden.

Förslag

Allmänt

Målformuleringarna måste skärpas för Industrifonden, NUTEK och

andra vilkas uppgift är att stödja företags och

offentliga organ

enskilda utvecklingsprojekt. Målen måste vara angivna på personers sådant sätt att måluppfyllelsen på ett tillfredsställande sätt kan ett mätas.

Motiv De målformuleringar jag stött på i officiella skrivelser

som och interna PM är många och inte alltid sammanhängande. Begreppet risk används ofta ett minst sagt förvirrande

Framför allt måste villkoren för statens engagemang i sätt. projekt inte kan finansieras på den privata marknaden

som klart Det är mot dessa villkor Industrifonden och

anges. NUTEK skall avgöra de skall delta i finansieringen av

om projekt, vilkas förväntade avkastning inte motsvarar en rätt sätt skattad risk.

Industrifonden

Industrifonden stannar i statlig ägo ännu en tid.

Motiv Det är för tidigt med privatisering med hänsyn till den

en aktuella situationen finansmarknaderna och osäkerheten

den tid det innan projektkapitalmarknad vuxit upp. om tar en

Fonden bör tills vidare ligga utanför utvecklingsbolaget.

Motiv är viktig rätta idéer skall fångas och

Mångfalden om upp

utvecklas. Formen på utvecklingsbolaget är ännu inte klar. NUTEK-samarbetet är för närvarande viktigare än samarbetet med privata venture capital företag.

-100-

Fonden skall så länge den ägs av staten koncentrera sin verksamhet till mindre företags och enskilda personers projekt. Projekt som ligger inom större företags kämområde skall inte finansieras av fonden.

Motiv Så länge fonden är i statlig ägo och är en non-profit organi-

sation varigenom staten förmedlar stöd finns inga hållbara argument att stödja sådan verksamhet där andra finans-

ieringsmöjligheter finns.

Fonden bör fortsätta att öka andelen kapital mot royalty.

Motiv Den stödformen har visat sig fungera bra hos fonden. Dess

effektivitet har åtminstone i viss grad verifierats av den

ekonomiska forskningen.

Fondens bör under tid minska till högst 750

nya engageman en

miljoner kronor treårsperiod i 1992 års priser.

per

Motiv För närvarande dominerar storföretagen när det gäller det

totala stödet. När engagemangen i storföretags projekt efter

hand minskar kraftigt kan denna lucka inte helt fyllas med

i småföretags projekt även detta i procent

engagemang om

stiger och skall stiga dramatiskt. Begränsningen avser

också att förhindra extra snedvridning den framtida

en av

konkurrensen marknaden för projektkapital. Ännu är inte

på

Industrifonden ett företag som helt arbetar efter företagseko-

nomiska principer.

Fonden slipper återbetala 200 miljoner kronor, men statens bidrag till fonden upphör efter detta.

Motiv Trots minskat engagemang kommer fondens kostnader att

öka, därför att engagemanget blir fördelat mycket fler

-101-

tidigare och därför att sökkostnadema Ökar. Vid

projekt än

behov nytillskott kan fonden på samma villkor som av

privata företag söka finansiering för projekt hos utvecklings-

bolaget.

stiftelse må göras till aktiebolag, där 7. Fonden som nu är en om verksamheten vad beträffar investeringar är klart markerad.

Motiv Stiftelseformen har fungerat bra och till fördel anses vara det sekretess. Att ansökningarna behandlas

när gäller

konñdentiellt är viktigt för innovatörerna. Aktiebolagsformen dock fram ett företagsekonomiskt tänkande

tvingar

till de restriktioner uppställs i bolagsord-

som kopplat som

också blir förenligt med statens mål för verksam-

ningen

heten. Aktiebolagsformen underlättar också en framtida Skillnaden mellan stiftelse och aktiebolag vad

privatisering.

gäller sekretess har enligt min mening uppförstorats.

NUTEK

Den del arbetar med stöd till FoU och till utvecklingsprojektet som bör frigöras från NUTEK.

Motiv Verksamheten är väsensskild från den bedrivs inom som delen NUTEK. Skilsmässan är också enligt min

övriga av

uppfattning ett starkt önskemål från målgruppen.

Den bör uppdelas på FoU-del som ägnar sig

nya organisationen en sådana projekt vilkas kommersialiseringsmöjligheter är mycket

osäkra och industriprojektsdel där kopplingen till marknaden känns en

tydlig.

-102-

Motiv En del av NUTEK-verksamheten måste helt finansieras av staten. Många projekt kan emellertid finansieras enligt i stort sett samma principer som inom Industrifonden. Framtiden får avgöra denna del kan uppgå i Industrifonden eller om finna andra kombinationer på marknaden.

NUTEK bör se över selekteringsprincipen.

Motiv Projektkostnadema förefaller höga, det kan vara men vara en orättvis bedömning. Det är dock viktigt att undersöka alternativ. Framför allt ifrågasätter jag koncentrationen på vissa områden.

Utvecklingsfonderna

l Finansieringsutredningens betänkande föreslogs rad förändringar

en av vilka de flesta har genomförts. I och med tillkomsten utav

vecklingsbolaget har utvecklingsfonderna fått finansieringskälla

en ny där de rent kommersiella villkor kan söka medel till regionala

projektportföljer. Jag ställer mig dock mycket tveksam till regional

en

indelning av projektkapital. Regionalitet är en onödig och kostsam

restriktion för en projektportfölj. Därför tror jag idén faller sig av

själv. I övrigt finner jag ingen mening i att ytterligare förändra

villkoren för dessa företag.

-103-

BILAGA l

Industrifondens resultat med hänsyn till projektens effekter.

Positiva effekter av 24 lyckade industrifondsprojekt

Inledning

lndustrifondens verksamhet är inriktad riskdelning i lovande men

riskfyllda industriella utvecklingsprojekt.

Verksamhetens innebär att flertalet projektengagemang har en

art

förhållandevis lång Tidigare undersökningar har visat att

mognadstid.

med 2-3 år med teknisk utveckling och det är vanligt en period av

vilka ofta följs 2-3 års marknads-

produktionsförberedelser, av

introduktion. bör därför ha nått viss mognad innan en

Projekten en

utvärdering är relevant, dvs innan projekteffektema är möjliga att kvantiñera.

aktuella kvantitativa analysen är baserad på uppgifter erhållna Den nu via företagen och 24 projekt. Dessa svarar för

intervjuer av avser

knappt 16 procent fondens hittills utbetalade medel.

av

9 2 och i förslagskapitlet diskuteras innehållet och me-

I kapitel

i bestämningen lovande och riskfyllt och liknande

ningsfullheten

formuleringar.

-104-

Urval

Avsikten med studien är att spegla effekterna i ett begränsat antal

Industrifondsprojekt, har genomförts ett lyckosamt sätt. Vid

som urvalet projekt har en nedre gräns satts vid en ackumulerad

av

fakturering 50 miljoner kronor i 1990 års prisnivå.

Intervjuer av företagen

Resultaten i studien baseras på intervjuer av de berörda företagen.

Uppgifterna fakturering härrör uteslutande från företagen. Antalet

om årsarbeten grundas på direkta uppgifter från företagen och på skattningar med utgångspunkt i andra data om dessa.

Kontaktperson har som regel varit ekonomichef, marknadschef, VD

och i vissa fall utvecklingschef. De begärda uppgifterna har avsett

såväl försäljning inköp, produktion och redovisning.

som

Verksamhetsperiod

De analyserade projekten är varierande ålder och mognad. Flera av

av fondens äldsta projektengagemang finns med, men också några av

datum. De redovisade effekterna perioden från respektive senare avser

projektstart t o m 1990.

Effekterna projekten redovisas i denna studie utan försök till

av

och slutsatser beträffande olika parters betydelse för projektens

analys tillkomst och genomförande.

-105-

Ãldersstruktur

De 24 projekten är i genomsnitt cirka 7 år gamla, räknat efter tidpunkten för avtalet med Industrifonden.

Företagsstorlek

Projekten fördelar sig efter företagens storlek på följande sätt räknat

efter storleken vid tidpunkten för avtalet med industrifonden. Medelstora företag avser här företag med 50 500 anställda.

-

Tolv projekt har genomförts av stora företag. Två av dessa har -

genomförts i nära samarbete med medelstora företag. Storföretags-

projekten är av äldre datum än de övriga. Sex projekt avser avtal

träffade före 1983 och endast två efter 1984.

Åtta projekt har genomförts medelstora Två dessa

av företag. av

-

avser avtal före 1983.

Fyra projekt har genomförts av småföretag, varav ett med ett

-

storföretag som ägare. Samtliga kan betecknas som projektbolag,

dvs företag utan övrig verksamhet eller andra intäkter vid projektstarten. Tre av dessa avser avtal från 1985 eller senare.

Industrifondens betalningar till och från projekten

Projekten har sammanlagt erhållit 252 miljoner kronori utbetalda medel från Industrifonden, räknat i nominella priser. Sju projekt har erhållit än 10 miljoner kronor från fonden och tolv projekt

mer mindre än 5 miljoner kronor.

-106-

Storföretagsprojekten har i genomsnitt erhållit 17,3 miljoner kronor

i utbetalt stöd, jämfört med de medelstora företagen 2,8 miljoner

kronor och småföretagen 5,6 miljoner kronor.

lndustrifondens ackumulerade utbetalningar, och inbetalningar från,

projekten framgår diagram 1 och Villkorslån sammanlagt

av 93,3 miljoner kronor har utbetalats via arton avtal. Av dessa har sjutton slutamorterats med sammanlagt 86,3 miljoner kronor vid halvårsskiftet 1991. Eftergifter på 3 miljoner kronor har medgivits. Dessutom har hittills sammanlagt 43,8 miljoner kronor i ränta inbetalats till fonden. Detta framgår av diagram

Totalt har 158,8 miljoner kronor utbetalats i form av bidrag mot

royalty, reglerat i nio avtal. För fyra av avtalen har royaltyperioden

och sammanlagt 86 miljoner kronor erhållits, jämfört med

utgått

utbetalda 70 kronor. För resterande fem avtal har to m

miljoner

första halvåret 1991 erhållits 100,3 miljoner kronor mot utbetalda 88,4

miljoner kronor. Det framgår av diagram

Diagram 3 visar att de utbetalda villkorslånen har resulterat i

amorteringar och ränta som tillsammans överstiger utbetalningarna.

Industrifonden har således för villkorslånen fått viss real av-

en

kastning på sitt kapital i de aktuella projekten.

Diagram 4 visar att till fonden inbetald royalty ännu inte uppgår till

utbetalda bidrag till projekten, uttryckt i en fast prisnivå. summan av

Fem projekten kommer dock att ge ytterligare royaltybetalningar.

av

-107-

Diagram 1

T

V

.

I s F o l . u 1 | u I 1 u x n

. .

m .

w

1 - . - - L -

o

m

W m

Diagram 2

s o .

u

m ä

.

-109-

Diagram 3

s o . h p X.

m

x h .

- - 1 1 - - 1 c

-110-

Diagram 4

E o .

å x...

m

...\ . K. |||1 1 @ 1

-111-

Fakturering

Den redovisade ackumulerade faktureringen för projekten har följande

indelning

till svenska kunder. Efter avdrag för importerat material

Fakturering

-

är denna fakturering underlag för momsberäkning.

från svenska företag till utländska kunder. Dessa kan

Fakturering

utländska dotterbolag, självständiga distributörer eller agenter vara samt slutkunder.

från svenska företag, de ovanstående Summa fakturering summan av

posterna.

inklusive utländska dotterbolags och i möjligaste mån

Fakturering

-

återförsäljares påslag.

5 nedan visar den ackumulerade faktureringen t 0 m 1990,

Diagram

uttryckt i 1990-års prisnivå. Det kan vara värt att påminna om att tre blev föremål för avtal redan 1980 och ytterligare fem

av projekten

under 1981-82.

under 1983 och 1984 har den ackumulerade

Från en ringa fakturering

till svenska kunder t 1990 uppgått till 8.500

faktureringen o m

kronor och exportfakturering på drygt 23.000 miljoner

miljoner kronor. Den sammanlagda faktureringen från svenska företag uppgick

alltså till 31.500 miljoner kronor, med exportandel 73 procent. en

till svenska kunder enbart uppgick under 1990 till 1.200

Fakturering

kronor och exporten till 4.100 miljoner kronor. Sammanlagt

miljoner

detta 5.300 kronor med exportandel 73 innebär miljoner en procent.

Diagram 5

E o .

å

.

m

å

-113-

Ärsarbeten

studerade har hittills genererat 30.800 årsarbeten i

De projekten

cirka 3.200 kan hänföras till de företag som har drivit

Sverige, varav

Huvuddelen dessa årsarbeten återfinns inom

utvecklingsprojekten. av

till viss del också försäljning och administration.

tillverkning men

Sociala avgifter och inkomstskatt

de sociala avgifterna pekar på knappt 2.000 En grov skattning av

kronor 1990, anställda hos underleverantörer miljoner t o m varav för cirka 200 kronor. Dessa siffror är uttryckta i 1990

svarat miljoner

och baseras schablonavgift på 37 procent för

års prisnivå en perioden.

inkomstskatten pekar på cirka 2.100 En liknande skattning av anställda hos underleverantörer svarat för cirka miljoner kronor, varav 200 miljoner kronor.

Mervärdeskatt

har de 24 hittills lett till drygt 1.300 miljoner

Sammanlagt projekten

kronor i till svenska staten uttryckt i 1990 års prisnivå. moms

Investeringar

Industrifonden finansierar högst 50 procent av utvecklingskostnaderna

innebär den totala kostnaden alltid är minst i ett projekt. Detta att dubbelt så stor som fondens engagemang.

-114-

Svårigheten ligger i att härleda investeringarna till specifikt

ett projekt. Nya produktionsanläggningar och maskiner kan ofta användas även för annan produktion.

En grov uppskattning pekar på att projekten har genererat eller varit

förknippade med investeringar i storleksordningen 1.500 2.500

-

miljoner kronor.

Fakturering och täckningsbidrag under 1991 för Industrifondens

nio hittills bästa projekt.

Nedanstående tabeller visar påverkan och

på fakturering täcknings-

bidrag för Industrifondens nio hittills bästa projekt.

Av dessa är fyra i stora företag och fem i små och medelstora företag. Industrifondens medverkan i de nio projekten uppgick till 171 miljoner kronor, varav 122 miljoner kronor i de stora företagen respektive 49 miljoner kronor i de små och medelstora företagen. De av Industrifonden insatta medlen är återvunna.

Tabellema Bl och B2 visar projektens påverkan på faktureringen och

bidrag år 1991 i miljoner kronor.

-115-

TABELL B1 Fakturering från tinansieringsprojekt

Fakturering Varav export

Stora företag 3.950 3.300 Små och medelstora företag 650 500 Summa 4.600 3.800 Den ackumulerade faktureringen i 1991 års priser uppgår till 32

miljarder hos de stora och 4 miljarder hos de små. Exportandelama

är 85 respektive 75 procent. Avkastningen projektinvesteringen har

inte kunnat beräknas, men nedanstående tabell över täckningsbidraget antyder att det rört sig om i genomsnitt lönsamma projekt.

TABELL B2 Bidrag från ñnansieringsprojekt

Täckningsbidrag, 1991 miljoner kronorår

Stora företag 2.700 Små och medelstora företag 400 Summa 3.100

-116-

Begreppet täckningsbidrag används normalt för att visa bidraget till

fasta kostnader. Här används Täckningsbidrag för att uppskatta bidraget till såväl allmänna kostnader i Sverige som försäljnings- och

administrationskostnader i dotterbolag utomlands. Det är således

bidraget efter svenska särkostnader som beräknas.

Analys 35 projekt där Industrifonden förlorat

av

eftergifter, konkurser eller ackord pengar genom

Industrifonden har även låtit genomföra en analys av misslyckade projekt dvs projekt lett till eftergift eller konkursackord.

som Avsikten har varit att få bättre kunskap orsakerna till de

en om

problem som uppstått.

Urval

I analysen ingår 35 projekt. Samtliga projekt som har lett till partiell

eller fullständig eftergift för Industrifonden finns med i studien. Samtliga projekt lett till konkurs eller ackord finns också med.

som

Vad menas med misslyckat

Studien projekt där avtalen lett till kapitalförluster från

avser Industrifonden. Dessa har uppstått vid beviljade eftergifter, genomförda konkurser eller ackordsuppgörelser. Såtillvida kan projekten ur strikt företagsekonomisk synvinkel sägas vara helt eller delvis misslyckade för Industrifondens del.

Detta konstaterande dock inte hela sanningen. En annan sida av

ger saken är, att utfallet dessa avtal visar att Industrifonden har

av

-117-

fungerat just finansiär riskfyllda projekt. Projekten har efter

som av

med Industrifonden i vissa fall lagts ned. Ofta har

slutuppgörelsen dock kompetenshöjning uppnåtts, som går att nyctiggöra i övrig

en verksamhet.

I andra fall har projekten fortsatt efter beviljad eftergift eller genomförd konkursackord. Ett antal projekt är fortfarande igång och kan ännu inte avfärdas som misslyckade.

I fall har t så småningom lett till framgång och

några projekten o m de ursprungliga målen har uppnåtts. Ett helt eller delvis misslyckat

avtal för fondens del är således inte nödvändigtvis lika med ett

misslyckat projekt.

Orsaker till misslyckande

Materialet visar att projekten fått problem eller misslyckats på grund

kombination orsaker. Marknadsrelaterade orsaker lika av en av var vanliga som tekniska.

Det vanligaste marknadsproblemet bristfällig organisation för

var en

marknadsföring och försäljning.

Den dominerande tekniska orsaken för probleinprojekten var

uppnå prestandamål. Bakom detta kan ligga en tendens

svårigheter att

sätta målen för högt, att vilja utveckla andra eller tredje generatioatt

direkt. Ett bristfälligt tekniskt koncept eller otillräcklig

nens produkt

teknisk kompetens förekommer också.

Av analysen att döma har företagen höga tekniska ambitioner. Detta kan få följande konsekvenser

-118-

Kompetensen, tiden och budgeten räcker inte till för uppnå

- att uppställda prestandamål. I de fall man så småningom klarar detta kan produkten komma ut för sent på marknaden, och projektekonomin kan vara körd i botten.

Företagen sätter huvuddelen på teknikarbete och - av resurserna försummar marknad och organisation,

Många företag har haft problem med bristande marknadskunskap och

organisation. Några exempel är

Marknadens storlek uppskattas globalt, vilket - som regel ger imponerande volymer. Tänk en sån liten marknadsandel behöver för att ro projektet i hamn är fras hörts i de en som finaste familjer. Ett vanligt fel är att sedan hela världen

ge sig på samtidigt.

Valet av agenter och återförsäljare är ofta inte tillräckligt - noggrant.

Frestelsen att bilda säljbolag ökar snabbt de fasta kostnaderna. - egna Kunderna identifieras alltför vagt, vilket leder till dålig analys av kundernas köpbeteende och behov.

En tidig kundkontakt ofta marknadsanpassat

- ger mer utvecklings

arbete. I några fall har detta emellertid lett till speciella önskemål som minskat produktens generella marknadsvärde.

Kunskapen om kundernas priskänslighet har visat sig påfallande

svag i många fall.

-119-

BILAGA 2

Kommittédirektiv

Dir. 199234

Fonden för industriellt utvecklingsarbete, m.m. Dir. 199234

Beslut vid regeringssammanträde 1992-03-19

Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över det statliga stödet till produktutveckling genom i första hand Fonden för industriellt utvecklingsarbete Industrifonden. I uppdraget ingår att

överväga behovet av Industrifondens verksamhet, -

överväga med vilka resurser och i vilka former verksamheten kan - .

bedrivas i framtiden,

.

se över det stöd till produktutveckling i enskilda företag som -

handhas av Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, samt av

de regionala utvecklingsfondema.

-120-

Statligt stöd till produktutveckling

Staten stöder i olika former det arbete med

produktutveckling som

bedrivs i små och medelstora företag. 1 -

Fonden för industriellt utvecklingsarbete

Industrifonden är en statlig

stiftelse, mål är att bidra till långsiktigt ökande lönsamhet och vars tillväxt i svensk industri. Fondens uppgift är med finansiella att

insatser på hög risknivå stödja utvecklingen produkter,

av nya processer och system för industriell produktion. Stöd lämnas främst till små och medelstora företag. Fonden har för närvarande 150 ca projektavtal, som innebär framtida ekonomiska förpliktelser.

Industrifondens verksamhet regleras förordningen 1979630 av om stöd genom Fonden för industriellt utvecklingsarbete ändrad senast 1991 1953. Fonden tar också emot och bereder ärenden Fonden för svensk-norskt industriellt samarbete.

Statsmaktema behandlade Industrifondens verksamhet senast våren 1991 prop. 19909187, NU35, rskr. 317. Riksdagen godkände de ändrade riktlinjer och den minskning stiftelsens kapital med av

sammanlagt 350 miljoner kronor under fyraårsperiod föreslogs

en som

i regeringens proposition. De riktlinjerna innebär bl.a. fonden

nya att utöver projektgarantier, bidrag mot royalty och villkorslån inom den givna ekonomiska ramen också får möjlighet att arbeta med kredit-

garantier.

Per den 1 juli 1991 hade fonden ett kapital 1 300

ca miljoner

kronor, varav ca 1 000 miljoner kronor i likvida medel. Av de likvida medlen motsvarades 800 miljoner kronor kreditlöften och andra ca av

gjorda åtaganden.

-121-

Ãven och teknikutvecklingsverket, NUTEK, disponerar vissa Närings-

för utvecklingsprojekt hög risknivå i

resurser finansiering av

småföretag. NUTEK lämnar stöd på ett tidigt stadium i utveck-

då det föreligger hög teknisk och kommersiell risk i

lingskedjan, en

Stöden lämnas i form bidrag eller villkorslån. I flera fall

projekten. av

delñnansierar NUTEK den tekniska utvecklingen i ett projekt med ett

belopp, varefter Industrifonden är med och finansierar

begränsat projektets fortsatta utveckling.

De utvecklingsfondema är länsvisa stiftelser med staten och

regionala

landsting jämte vissa kommuner huvudmän. De kan resp. som förutom omfattande rådgivningsverksamhet olika sätt delta i

en

finansiering småföretag. I viss utsträckning finansieras riskfylld av

produktutveckling. Fonderna skall, till skillnad

projekt som inbegriper

från Industrifonden, i sin verksamhet beakta de regional- och

sysselsättningspolitiska mål staten ställer upp.

som

Utvecklingsfonderna hade i januari 1991 ett sammanlagt kapital ca

2 800 miljoner kronor, vilket l 600 miljoner enligt skilda beslut

av

riksdagen successivt skall betalas tillbaka till staten. av

Hösten 1991 lade regeringen fram sin proposition 19919251 om en

småföretagspolitik. I propositionen, vars riktlinjer har godtagits av

ny

NU14, rskr. 93, behandlas bl.a. frågan om småföretagens

riksdagen riskkapitalförsörjning.

målsättning är effektiv riskkapitalmarknad med Regeringens att en

minimal inblandning successivt bör byggas Vissa

statlig upp.

skatteförändringar har genomförts och andra Övervägs i syfte att öka

tillgången privat riskkapital.

-122-

Utredningsuppdraget

Mot bakgrund av dels de erfarenheter finns Industrifondens som av hittillsvarande verksamhet, dels den aviserade

omläggningen av

småföretagspolitiken bör en utredare tillkallas för att göra

en översyn

av det statliga stödet till produktutveckling främst Industrifongenom den. Utredaren bör ta ställning till behovet för staten att genom ett eller flera organ finansiellt stöd till

- ge utvecklingsprojekt som är

förenade med hög kommersiell risk. Om sådant behov

ett föreligger

bör utredaren bedöma hur stora sådant eller sådana resurser ett - organ behöver ha, varvid utgångspunkten bör endast vara att organen

skall komplettera ordinarie finansiering banker.

genom t.ex.

Utredaren bör också ta ställning till hur sådana stödinsatser bör bedrivas av myndigheter, stiftelser, eller i associa-

aktiebolag annan

tionsform. Fonnema för finansiella insatser skall också behandlas, alltifrån lån och garantier till

ren venture-capitalverksamhet, dvs.

placeringar av ägarkapital på minoritetsbas i de aktuella portfölj företa-

gen.

Vidare bör utredaren till vilken eller vilka ge förslag som bör vara ägare till eller huvudmän för sådana Utredaren

ñnansieringsorgan. bör

överväga lösningar som innebär ett helt eller delvis privat ägande.

Om utredaren förordar en förändring Industrifondens och

av ställning

roll bör han överväga vilka konsekvenser

förändringen kan leda till

när det gäller NUTEKs och utvecklingsfondemas stöd till enskilda

företag för produktutveckling. Utredaren bör undersöka möjligheterna

till samordningsvinster och bl.a. för- och nackdelar

överväga med en

sammanslagning av Industrifondens verksamhet och NUTEKs stöd

till produktutveckling.

Utredaren bör beakta de förändringar skatteområdet har avisesom i främst öka privat riskkapital för småföre-

rats syfte att tillgången

tagen.

Utredaren bör uppmärksamma de erfarenheter på området som har gjorts internationellt.

Utredaren skall beakta vad sägs i direktiven till samtliga som kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning dir. 19845 samt beaktande av EG-aspekter dir. 198843.

Särskilt bör beaktas EGs att stöd till enskilda fö-

begränsningar ge

retag.

Utredaren bör redovisa sitt arbete senast den 15 augusti 1992.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Näringsdepartementet

tillkalla utredare omfattad av kommittéförordningen att en - - -med över det statliga stödet till pro-

1976119 uppdrag att se

duktutveckling främst Fonden för industriellt utvecklingsgenom

arbete Industrifonden,

besluta experter, sekreterare och annat biträde

att om sakkunniga,

utredaren.

Vidare hemställer beslutar att kostnaderna skall

jag att regeringen belasta tolfte huvudtitelns anslag I Näringspolitisk myndighet

utredningar och information, anslagsposten Till regeringens

förfogande.

-124-

Beslut Regeringen ansluter sig till överväganden och bifaller

föredragandens

hans hemställan.

Näringsdepartementet

KUNGL. BIBL.

1992- 10-0 5

STOCKHOLM

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronolo förteckning

Riket ansvar kompetens..Grundutbildningens 37.Psykiatrinochdesspatienter levnadsfñrhållandm.

- - -

villkori högskolanU. vårdensinnehållochutveckling.S.

Reglerlörrisker.Ettseminarium varforviom 38.Fristlertdeskolor.Bidragochelevavgiller.U.

tillltet merföroreningarinnein ute.M. 39.Begreppetarbetsskada.S.

Psykisktstördasituationikommunerna 40.Risk-ochskadehanteringi statligverksamhet.Fi.

-enprobleminventeringursocialtjänstens 4l.Anglendevattenskotrar.M.

pektiv.S. 42.Kretslopp Basenför hållbarstadsutveckling.M.

- 4.Psykiatrini Norden-ettjämförandeperspektiv. 43.BcocyclesTheBasisof SustainableUrban

koncessionför lörslkringssammanslumingar.FL Developmt. M. Nymervirtlesskattelag. 44.Resurserto högskolansgundtttbildning.U.

Motiv.Del 45.Miljöfarligtavfall ansvarochriktlinjer.M. - -

Forfattningztextochbilagor.Del2.Fi. 46.Livskvalitetforpsykisktlångtidssjukaforskning - -

7.Kompetensutveckling nationellstrategi.A.en kringsavice.stödochvlrd S.

-

Fastighetstaxering Bostadsrätter.Fi. 47.Avregleradbostadsmarknad.DelII.Fi.

m.m.-

Ekonomiochtitt i kyrkanC. 48.EffektivarestatistikstyrningDenstatliga

- 10.Ettnyttbolagförmudndiosándningar.Ku statistikensfinansieringochsamordning.Fi. 1 Fastighetsskau.Fi. 49.EES-anpassningavmarknadsföringslagstimingen.

12.Konstnärlighögskoleutbildning.U. C 13.Bundnaaktier.Ju. 50.Avgillerochhögkostnadsskyddinomlldre- och 14.Mindrekadmiumi handelsgödsel.Jo. handikappomsorgen.S 15.Ledningochledarskapi högskolannågra 51.Översyn sjöpolisen.Ju.av

-

perspektivochmöjüllheter.u. 52.Ettsamhälleför alla.S. 16.Kroppenellerdöden.S. 53.Skattpl dieselolja.Fi. 17.Densistaundersökningenobduktioneniett 54.Merförmindre nyastyrfonner bam-för och

- -

psykologisktperspektiv. ungdomspolitiken.C. 18.Pvángsvlrdisocialtjänstenansvarochinnehlll.S. 5S.RÅdförforskningomtransporteroch

- 19.Llngtidsutredningen1992.Fi. kommunikation.K. 20.Statenshundskola.ombildningfrånmyndighettill Ridförforskningomtransporteroch

aktiebolag.S. kommunikation.Bilagor.K. 21.Bostadsstödtill pensionärer.S. 56.Färjorochfarleder.K. 22.EES-anpassningavkreditupplysningslagen.Ju. S7.Beskattningavvissanaturum-minerm.m.Fi. 23.Konuollñágorinrlldatoriseringenm.m.Fi. 58.Miljöskulden.Enrapportomhurmiljöskulden 2A.Avregleradbostadsmarknad.Fi. utvecklas viom ingentinggör.M. 25.Utvlrderlngavförsöksverksamhetmmed23-årig 59.uraruppdragetU.

yrkesinriktadutbildningigymnasieskolan.U. 60.Enklareregimför statsanstallda.Fi. 26.Rlttentill folkpension kvalifrkationsregleri 61.131reformeratlklagarvlsende.DeL ochB. Ju.A

-

internationellaförhållanden. 62.Rnskningochutvecklingfortotalförsvaret- förslag 27.Årsarbetstid.A. till åtgärder.F6.

28.Kartläggningavkasinocpclenligtinternationella 63.Regionalaroller enperspektivstudie.C.

- -

regi Fi. 64.Utsiktmotframtidensregioner sjudebattinlägg.C.

- 29.SmittskyddsinstitutetnyorganisationförSveriges 65.Kartboken.C.

-

nationellasmittskydüftmktiorter. 66.Västsverigeregioni utveckling.C.

- 30.Kreditförsikring Någraaktuellaproblem.FL 67.Fortsattreformeringavforetagsbeskatmingen.Del

- SLLagstiIiningomsatellitlindningarav Fi.

TV-progranLKu. 68.Långsiktigmiljöforskning.M. 32..NyaInlandsbanan.K. 69.Meningsñillvistelsepåasylforlâggning.Ku. 33.KasinospelsverksamhetifolkrörelsernastjänstC. 70.Telelag.K. 34.Fastighetsdatasystetnetsdatorstmknrr.M. 71.Bomdstörmedlinginyaformer.Fi.

35.Kart-ochmlmingsutbildningarnyai skolformer.M. 72.Detkommunalamedlemskapet.C. 36.RadioochTV lett. Ku.

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73.Välfärdochvalfrihet-service.stödochvårdför

psykisktstördaS. 74.Provaprivat ProvningochmätteknikinomSPoch

-

SMPieuropaperspektiv.N. 75.Ekonomiskpolitikunderkriserochi krig.Fi. 76.Skogspolitikeninför2000-talet.Huvudbetänkande.

Skogspolitikeninför2000-talet.Bilagor Skogspolitikeninför2000-talet.BilagorII. Jo.

77.Psykisktstördai socialförsäkringen kunskaps-- ett

underlag.S. 78.Utredningen vissainternationellaom insolvens-

frågor.Ju. 79.Statensfastigheter lokaleroch nyorganisation.Fi.

- 80.Kriminologiskochkriminalpolitiskforskning.Ju. Slffrañkpolisenmerandubbeltbättre.Ju. 82.Genteknikenutmaning.Ju.

- 83.aktiebolagslagenochEG.Ju. 84.Ersättningförkränkninggenombrott.Ju. 85.Förvaltning försvarsfastigheter.av F6. 86.Ettnyttbetygssystem.U. 87.ÅtgärderförattförberedaSverigesjordbrukoch

livsmedelsindustriförEG förslag- omvegeta-

biliesektom,livsmedelsexportenochdenekologiska

produktionenJo. 88.Veterinärverksamhetbehov,organisationoch

-

fmansiering.Jo. 89.Bostadsbidragenklare rättvisare billigare.S.

- - - 90.Biobränsle-nförframtiden.Jo. 91.Biobrinslenför framtiden.Bilagedel.Jo. 92.Pliktleverans.U. 93.Svenskskolai världen.U. 94.Skolaförbildning.U. 95.Densvenskamarknadenförprojektkapital

statensnuvarandeochframtidaroll.N.

-

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Bundnaaktier.[13] NyaInlandsbanan.[32]

kreditupplysningslagen.[22] Radforforskningomtransporterochkommunikation. EES-anpassningav Översyn sjöpolisen.[51] Radforforskningomtransporterochkommunikation.

av Ettreformerataklagarväsende. ADel ochB.[61] Bilagor.[55]

vissainternationellainsolvens- Färjorochfarleder.[56] Utredningenom frågor.[78] Telelag.[70]

Kriminologiskochkriminalpolitiskforskning.[80]

Finansdepartementet Trafikpolisenmerin dubbeltbättre.[81]

utmaning.[82] Koncessionförförsåkringssammartslumingar.[5] Genteknik en- AktiebolagslagenochEG.[83] Nymervirdesskattelag.

Ersättningförkränkninggenombrott.[84] Motiv.Del

-

Författningstetttochbilagor.Del [6]

- Försvarsdepartementet Fastighetstaxering Bostadsrâtter.[8]

mm.- Forskningochutvecklingförtotalförsvaret-förslag Fastighetsskatt. till atgärder.[62] Lñngtidsutredningen1992.[19] Förvaltning försvarsfastigheter.[85] Kontrollfrlgori tulldatoriseringenm.m.[23]

av

Avregleradbostadsmarknad.[24] Socialdepartementet Kartläggningavkasinospelenligtinternationella

- Psykisktstördassituationikommunerna regler.[28]

perspektiv.[3] KreditförsakringNågraaktuellaproblem.[30] -enprobleminventeringsocialtjänstensur -

perspektiv.[4] Risk-ochskadehanteringi statligverksamhet.[40] PsykiatriniNorden- ettjämförande

Avregleradbostadsmarknad,Delll. [47] Kroppenefterdöden.[16]

EffektivarestatistikstyrningDenstatligastatistikens Densistaundersökningenobduktioneni ett -

- finansieringochsamordning.[48] psykologisktperspektiv.[17]

ochinnehåll[18] Skattpådieselolja.[53] Fvangsvardi socialtjänsten- ansvar

Ombildningfrånmyndighettill Beskattningavvissanaturaförmánermm. [57] Statenshundskola.

Enklarereglerförstatsanstillda.[60] aktiebolag.[20]

pensionärer.[21] Fortsattreformeringavföretagsbeskatmingeza.Del Bostadsstödtill Rättentill folkpensionkvaliftkationsregleri [67]

- Bostadsförmedlinginya former.[71] internationellaförhållanden.[26]

Ekonomiskpolitikunderkriserochi krig.[75] Smittskyddsinstitutetnyorganisation Sverigesför

Statensfastigheterochlokaler nyorganisation.[79] nationellasmittskyddsfunktioner.[29] - Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden,

- Utbildningsdepartementet vårdensinnehållochutveckling.[37] Begreppetarbetsskada[39] Frihet ansvarkompetens.Grundutbildningensvillkor

- - Livskvalitetförpsykisktlångtidssjuka ihögskolan.[1]

forskningkringservice,stödochvård.[46] Konstnärlighögskoleutbildning.[12] - perspektiv Avgifterochhögkostnadsskydd ildre-ochinom Ledningochledarskapi högskolan- några

handikappomsorgen.[50] ochmöjligheten[15] Ettsamhälleföralla.[52] UtvärderingavforsöksverksamhetenmedHrig Välfärdochvalfrihet service,stödochvårdför yrkesinriktadutbildningigymnasieskolan.[25]

psykisktstörda.[73] Friståendeskolor.Bidragochelevavginer.[38]

Psykisktstördaisocialförsäkringenettkunskaps- Resurserforhögskolansgrundutbildning.[44]

underlag.[77] Láraruppdraget.[59]

Bostadsbidragenklare rättvisare billigare.[89] Ettnyttbetygssystetn.[86]

- - - Pliktleverans.[92] Svenskskolai världen.[93]

Skolaförbildning.[94]

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet Mindrekadmiumihandelsgödsel.[14] Reglerför risker.Ettseminariumomvarförvi tillåter Skogspolitikeninför2000-talet.Huvudbetânkande. merföroreningarinneänute.[2] [76] FastighetsLtasystemetsdalorstntkuir.[34] Skogspolitikeninför2000-talet.Bilagor [76] Kart-ochmitningsutbildningari nyaskolfonner.[35] Skogspolitikeninför2000-talet.BilagorII. [76] Angåendevattenskoter.[41] ÅtgärderförattförberedaSverigesjordbrukoch Kretslopp Basenför hållbarStadsutveckling.[42]

livsmedelsindustriförEG förslagomvegetabilie- EcocyclesTheBasisof SustainableUrbanDevelop-

- sektorn.livsmedelsexponen denoch ekologiska ment.[43] produktionen.[87] Miljöfarligtavfall ansvarochriktlinju. [45]

- Veterinärverksamhetbehov,organisationoch Miljöskulden.Enrapportomhurmiljöskuld utveck-

fmansiering.[88] lasomvi ingentinggör.[58] Biobrânslenför framtiden.[90] Långsiktigmiljöforskning.[68] Biobränslenför framtiden.Bilagedel[91]

Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutvecklinguveckling ennationellstrategi.[7]

- Årsarbetstid.[27]

Kulturdepartementet Ettnyttbolagförrundradiosândningar.[10] Lagstiftning satellitsândningarom avTV-program. [31] RadioochTV i ett.[36] Meningsfullvistelse asylförlåggning.[69]

Näringsdepartementet Provaprivat ProvningochmätteknikinomSPoch

- SMPi europapezspektiv.[74] Densvenskamarknadenförprojektkapital

statensnuvarandeochframtidaroll.[95] - Civildepartementet Ekonomiochrm i kyrkan.[9] Kasinospelsverksamhetifolkrörelsemastjänst[33] EES-anpassningavmarknadsföringslagstifmingen[49] Merförmindre nyastyrfonnerförbarn-och

ungdomspolitiken.[54] Regionalaroller enperspektivsmdie.[63]

- Utsiktmotframtidensregioner sjudebattinlägg.[64]

- Kartboken.[65]

. Västsverigeregioni utveckling.[66]

- Detkommunalamedleanskapet.[72]