SOU 1993:120

Uppehållstillstånd och avvisning vilken betydelse skall en utlännings vandel tillmätas? : delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

UPPEHÃLLS

TILLSTÅND

OCH

AVVISNING

rhx

Statens offentliga utredningar

BMW

1993: 120

iw Kulturdepartementet

Uppehållstillstånd

och

avvisning

Vilken betydelse skall en utlännings

vandel tillmätas

Delbetänkande Utvisningsutredningen

av Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets törvalmingskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Graphic Systems AB. Göteborg 1993 ISBN 91-38-13531-O Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

Genom beslut den 10 december 1992 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av reglerna i utlärmingslagen om utvisning på grund av brott m.m. Med stöd av detta beslut förordnades den 22 december 1992 som särskild utredare hovrättslagmannen Gunnel Wennberg.

Som experter har deltagit utlänningsnämndsrådet Kurt Björk, hovrättsassessorn Ingela Fridström, kanslirådet Kazimir Åberg och sakkunnige Stig Alexandersson.

Sekreterare har varit hovrättsassessorn Mats Sjösten. Departementssekreteraren Helen Westlund har varit utredningens biträdande sekreterare.

Utredningen har antagit namnet Utvisningsutredningen.

Till utredningen har överlämnats två skrivelser som ställts till regeringen; en från Smittskyddsläkaren i Stockholms läns landsting och en från Statens invandrarverk.

Utredningen överlämnade i juni månad delbetänkandet Utvisning på grund av brott SOU 1993:54.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet Uppehållstillstånd och avvisning SOU 1993:120.

Utredningens fortsatta arbete kommer att avse vilka krav på skötsamhet som bör ställas en utlänning som vill bli svensk medborgare. Utredningen kommer även att undersöka bl.a. de rättsliga förutsättningarna för återkallande av ett svenskt medborgarskap som erhållits med hjälp av falska uppgifter.

Göteborg i december 1993

Gunnel Wennberg

Mats Sjösten

Helen Westlund

Innehåll

Sammanfattning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i utlänningslagen 1989:529 9

. . . . . .

1 Inledning 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Gällande rätt 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Utredningsuppdraget 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1.3 Utredningens arbete 16

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Allmänna utgångspunkter för utredningens ställnings-

taganden 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

2 Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd 21

. . . . . 2.1 Uppehâllstillstánd för asylberättigade utlänningar 21

. . . . . . .

2.1.1 Flyktingar 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1.2 De facto-flyktingar och krigsvägrare 23

. . . . . . . . . . 2.2 Uppehållstillstánd för andra än asylberättigade 26

. . . . . . . . 2.3 Tidsbegränsade uppehållstillstånd 32

. . . . . . . . . . . . . . . .

3 Ãterkallelse uppehållstillstånd 35

. . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Ärlig försörjning resp. krav arbetstillstånd 36

. . . . . . . . . 3.2 Hederlig vandel 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Olovlig underrättelseverksamhet 38

. . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Tidsfristen för återkallelse 39

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Avvisning 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Avsaknad av tillräckliga medel för uppehälle och

hemresa 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Ärlig försörjning resp. krav på arbetstillstånd 42

. . . . . . . . . 4.3 Befarad brottslighet 44

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Olovlig underrättelseverksamhet 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Lagen om internationella sanktioner 50

. . . . . . . . . . . . . . .

5 Domstols utvisningsbeslut myndighets beslut i

tillståndsärenden 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll sou 1993:120

6 Utredning i ärenden om uppehållstillstånd 53

m.m.

. . . . . . .

7 Smittfarligt beteende av HIV-positiva utlänningar 57

. . . . . .

8 Ikraftträdande och kostnadskonsekvenser 59

. . . . . . . . . . .

Bilagor

Utdrag av kommittédirektiv 63

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Praxisöversikt i fråga om uppehållstillstånd 71

. . . . . . . . . .

Utländsk rätt 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4. Register och rapporteringsskyldighet 87

. . . . . . . . . . . . . .

EES-avtalets påverkan på bestämmelserna i utlännings-

lagen om uppehållstillstånd och avvisning 93

. . . . . . . . . . .

Sammanfattning

Utredningen föreslår vissa preciseringar och även skärpningar i fråga om kravet skötsamhet hos dem som ansöker uppehållstillstånd

om i Sverige.

Flyktingar, krigsvägrare och s.k de facto-flyktingar har rätt till uppehållstillstånd asyl. En flykting får vägras asyl endast det

om föreligger synnerliga skäl att inte bevilja asyl. Härmed i princip

avses endast mycket grov brottslighet. Utredningen föreslår ingen förändring av den bestämmelsen.

Krigsvdgrare och de facto-flyktingar får vägras asyl det

om föreligger särskilda skäl. Därmed främst brottslighet dock

avses som inte behöver vara av så allvarlig art som när fråga är flykting.

om en Utredningen föreslår ansökan asyl skall kunna avslås det

att en om om med hänsyn till utlänningens brottslighet eller allvarlig eller

annan upprepad misskötsamhet eller annars finns särskilda skäl att inte bevilja asyl.

Uppehållstillstånd får beviljas bl.a. utlänningar med nära anhöriga i Sverige och utlänningar som av humanitära skäl bör få bosätta sig här. I dessa fall är det inte fråga någon rätt till uppehållstillstånd.

om Som en förutsättning för uppehållstillstånd i dessa fall föreslår utredningen att det skall kunna förväntas att utlänningen för

en hederlig vandel. Detta innebär att brottslighet, även i mindre

omfattning, och allmän normlöshet bör kunna motivera avslag i vissa fall. Vid ställningstagandet till en ansökan om uppehållstillstånd måste dock alltid en avvägning ske med utgångspunkt i de skäl åberopas

som som grund för ansökan.

Utredningen föreslår att det i tveksamma fall tillfälligt

ges uppehållstillstånd i stället för permanent tillstånd.

Även sedan uppehållstillstånd meddelats måste det kunna krävas

ett att utlänningen sköter sig och följer samhällets regler. Ett uppehållstillstånd bör därför, i nära överensstämmelse med vad för närvaran-

som de är fallet, kunna återkallas om utlänningen brister i de förutsättningar som utgjorde grund för beviljande av tillståndet. Den tid under vilken återkallelse kan aktualiseras bör förlängas från nuvarande två till tre år.

En utlänning som vill resa i Sverige får under vissa förutsättningar avvisas, antingen direkt vid gränsen eller inom kortare tid

Sammanfattning sou 1993;120

efter inresan. Utredningen föreslår att möjligheterna till avvisning ökas i fråga utlänningar som kan befaras komma att begå brott.

Tillgången på uppgifter som behövs för att bedöma om en tillståndssökande utlänning uppfyller vandelskraven bör enligt utredningens mening förbättras.

Författningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i utlänningslagen 1989:529

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 och 11 §§, 3 kap. 4 § samt 4 kap. 2 § utlänningslagen 1989:529 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 4 §

Uppehällstillstånd får ges till

utlänning är nära anhörig till en i Sverige bosatt person en som eller har särskild anknytning till Sverige, som annars utlänning humanitära skäl bör få bosätta sig i Sverige, en som av eller utlänning har fått arbetstillstånd eller som har sin en som försörjning ordnad något annat sätt. Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd kan ges även i andra fall. Vid prövningen av en an-

sökan om uppehållstillstånd

enligt denna paragraf skall utlänningens vandel beaktas.

Uppehållstillstánd får ges till den som kan förväntas föra en hederlig vandel.

Författningvörslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om utlänningen har rest i landet, får uppehållstillstånd ett återkallas om han inte försörjer sig han bedriver sådan om på ett ärligt sätt eller bedriver verksamhet kräver arbetssom sådan verksamhet kräver tillstånd ha sådant som utan att tillarbetstillstånd utan att ha sådant stånd, tillstånd, om han på grund av ett han inte för hederom en tidigare ådömt frihetsstraf eller lig vandel, eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land, eller om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller

olovlig

underrättelseverksamhet i Sverige eller i något nordiskt land. annat

Återkallelse enligt första Återkallelse

enligt första stycket får endast ske frå- stycket får ske endast fråom om gan har väckts innan utlänning- har väckts innan

gan utlänning-

en har varit bosatt här i två år har varit bosatt här i en tre år med uppehållstillstånd. med uppehållstillstånd. Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd får återkallas för de utlänningar som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket även i andra fall än de som anges i första stycket.

Senaste lydelse 1992:1165.

sou 1993:120 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

4 § En utlänning som avses i 1 § har rätt till asyl. Asyl får dock vägras om det hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare av verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl

att inte bevilja asyl,

det beträffande en utlän- det beträffande en utlänning omfattas l § 2 ning som omfattas av l § 2 som av eller 3 finns särskilda skäl att eller 3 pá grund av brottslighet inte bevilja asyl, eller annan allvarlig eller upprepad misskötsamhet eller annars ñnns särskilda skäl att inte

bevilja asyl,

utlänningen har rest från Danmark, Finland, Island eller Norge och kan sändas åter till något av dessa länder i enlighet med en överenskommelse mellan Sverige och det landet, såvida det inte är uppenbart att han inte kommer att beviljas uppehållstillstånd där, 4. utlänningen i annat fall före ankomsten till Sverige har uppehållit sig i ett annat land än hemlandet och, om han återsänds dit, är skyddad mot förföljelse eller, i förekommande fall, mot att sändas till krigsskådeplats eller till hemlandet och också mot att sändas vidare en till ett annat land där han inte har motsvarande skydd, eller utlänningen har särskild anknytning till ett annat land och där är

skyddad det i

sätt som anges Regeringen får föreskriva undantag från andra stycket 4 för de fall då utlänningens anknytning till Sverige är av sådan art att han inte bör nekas att få sin ansökan om asyl prövad här.

Författningsförslag

sou 1993;120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

2 § En utlänning får vidare avvisas om det kan antas att han kommer att sakna tillräckliga medel För sin vistelse i Sverige eller i något annat nordiskt land, han tänker som besöka, samt för sin hemresa, om han tänker söka sitt det kan han om antas att uppehälle i Sverige eller i något under sin vistelse i Sverige eller annat nordiskt land och det kan i något annat nordiskt land inte antas att han inte kommer att kommer att försörja sig på ett försörja sig på ett ärligt sätt ärligt sätt eller att han kommer eller att han kommer att bedriva att bedriva sådan verksamhet sådan verksamhet kräver kräver arbetstillstånd som som utan arbetstillstånd utan att ha sådant att ha sådant tillstånd, tillstånd, om han grund tidi- han på grund tidiav om av gare ådömt frihetsstraff eller ådömt frihetsstraff, vad gare någon annan särskild omstän- är känt hans som annars om dighet kan antas komma att eller någon särperson annan begå brott i Sverige eller i skild omständighet kan antas något annat nordiskt land, komma att begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land, om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller

olovlig

underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land, eller om det med stöd av lagen 1971:176 vissa internationella om sanktioner har föreskrivits att avvisning kan ske. En utlänning får avvisas även i andra fall när det har begärts den av centrala utlänningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas att han annars beger sig till det landet. Avvisning enligt denna paragraf får inte ske senare än tre månader

efterutlänningens ankomst till Sverige och inte utlänningen har

om visering eller uppehållstillstånd.

Denna lag träder i kraft den

l Inledning

Grundläggande regler utlänningars rättigheter och skyldigheter om finns i utlänningslagen l989:529, UtlL. Där finns bestämmelser om rätt till in- och utresa, vistelse och anställning här samt rätt till asyl. I lagen också under vilka förutsättningar en utlänning kan anges avvisas eller utvisas landet. Utvisningsutredningen behandlar i detta ur betänkande reglerna i UtlL beviljande av uppehållstillstånd i 2 kap. om 4 § och 3 kap. 4 återkallande uppehållstillstånd i 2 kap. 11 § om av avvisning i 4 kap. 2 Utredningen har valt att följa systemaoch om tiken i UtlL vilket medför att reglerna beviljande och återkallelse om uppehållstillstånd behandlas före bestämmelserna om avvisning. av

l Gällande rätt

Med utlänning enligt den terminologi som används i UtlL den avses inte är svensk medborgare. Lagen gäller alltså för såväl den som som är utländsk medborgare den saknar medborgarskap, dvs. är som som statslös. Den har både svenskt och utländskt medborgarskap som betraktas på sätt den har enbart svenskt medborgarsamma som som skap. UtlL bygger principen att det endast är svenska medborgare som har ovillkorlig rätt att vistas här i landet. En utlänning kan varken en enligt svensk lag eller internationella rättsregler göra anspråk på att likställd med svensk medborgare i detta hänseende. vara en I vissa fall har utlänning rätt till asyl i Sverige. Med asyl avses en i UtlL uppehållstillstånd beviljas utlänning därför att han är som en flykting, krigsvägrare eller s.k. de facto-flykting. Begreppet flykting bygger på 1951 års FN-konvention angående flyktingars rättsliga ställning Geneve-konventionen. Med flykting i UtlL bl.a. utlänning som befinner sig utanför det land, som avses en han är medborgare därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund sin nationalitet, tillhörighet till en viss av ras, samhällsgrupp eller på grund sin religiösa eller politiska uppav fattning, och inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill som begagna sig detta lands skydd. Med krigsvägrare avses en utlänning av har övergett krigsskådeplats eller har flytt från sitt som en som

Inledning

sou 1993:120

hemland eller behöver stanna i Sverige för undgå förestående att

krigstjänstgöring. En de facto-flykting

är en person som, utan att vara flykting, inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena där och kan åberopa vägande tungt omständigheter till stöd för detta. Skälen de facto-flykting anför som en som stöd för att inte vilja återvända till sitt hemland kan vara av samma slag som

politiska flyktingar kan åberopa, dock

utan att vara tillräckligt starka för att medföra flyktingskap prop. 197576:18 108 f.. s. Asyl får vägras om det av hänsyn till vad är känt utlänsom om ningens tidigare verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl. Enligt förarbetena till UtlL kan brott utgöra sådana skäl. När det gäller krigsvägrare och de factoflyktingar får asyl vägras redan när det finns särskilda skäl för det. Även för denna grupp kan brott enligt förarbetena vara sådana skäl att asyl kan vägras. Asyl kan dessutom vägras skäl av som inte är

hänförliga till utlänningens Som exempel härpå kan

person. nämnas fallet att utlänningen har rätt till asyl i ett annat land på grund av att han uppehållit sig där före ankomsten till Sverige, den s.k. första

asyllandsprincipen.

Det finns ett antal situationer när uppehållstillstånd får

beviljas. I

dessa fall är det inte fråga någon direkt till om rätt uppehållstillstånd utan den beslutande myndigheten har göra diskretionär att en prövning. Uppehållstillstånd får till dels utlänning ges en som är nära anhörig till en i Sverige bosatt eller person som annars har särskild

anknytning till Sverige, dels utlänning humanitära

en som av skäl bör få bosätta sig i Sverige, och dels utlänning en som har fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning ordnad på något annat sätt. Härutöver får regeringen föreskriva att uppehållstillstånd kan ges även i andra fall.

I fråga om den närmare tillämpningen dessa av möjligheter att ge

uppehållstillstånd kan sägas att, när det gäller anhöriga, sådant får ges till make eller sambo, hemmavarande barn under 20 år som är ensamstående, föräldrar och andra släktingar

som är väsentligt

beroende i Sverige bosatt och av en person personer vilkas samtliga nära anhöriga finns i Sverige, s.k. sista länk-fall. Annan särskild

anknytning kan vara tidigare längre vistelse i Sverige. Uppehållstill-

stånd av humanitära skäl kan när förhållandena

ges t.ex. i utlänningens

hemland är sådana att det inhumant vore att tvinga honom att återvända dit. En utlänning får ett arbetstillstånd som beviljas normalt uppehållstillstånd. Ett uppehållstillstånd kan återkallas olika skäl. Sedan

av utlänningen

rest i landet kan återkallelse ske på grund bl.a.

av brottslighet och

vissa former asocialitet. Återkallelse kan ske

av om utlänningen inte

sou 1993:120 Inledning

försörjer sig på ett ärligt sätt eller arbetar utan erforderligt tillstånd. Vidare kan återkallelse ske om utlänningen kan antas komma att begå brott i Sverige eller något nordiskt land. Återkallelse får ske

annat endast frågan väckts innan utlänningen varit bosatt här i två år

med uppehållstillstånd.

Med stöd av bestämmelserna i UtlL om avvisning och utvisning kan

utlänning vägras att resa in i eller tvingas lämna Sverige. Med en avvisning avses avlägsnande av en utlänning som saknar uppehållstillstånd i Sverige. Utvisning betecknar avlägsnande av en utlänning som antingen har blivit kvar i Sverige sedan ett uppehållstillstånd har upphört att gälla eller som har dömts för brott av viss svårhetsgrad. Det finns bestämmelser om avvisning av en utlänning av skäl som hänför sig till hans person. Avvisning kan ske vid ankomsten till landet och inom tre månader därefter på grund av bristande försörjning, vissa typer av asocialt leverne, risk för kriminalitet eller andra liknade förhållanden. En utlänning som har visering eller uppehållstillstånd kan dock inte avvisas på dessa grunder.

Beslut i ärenden om uppehållstillstånd och återkallelse av sådana tillstånd fattas av Statens invandrarverk SIV med Utlänningsnämnden som besvärsinstans. Såväl SIV som Utlänningsnämnden får överlämna ärenden till regeringen för avgörande bl.a. om det bedöms vara av särskild vikt för ledning av tillämpningen av UtlL att ärendet prövas

av regeringen.

Beslut avvisning fattas vanligen av en polismyndighet. Dock är

om SIV beslutsmyndighet i ärenden om avvisning bl.a. om utlänningen söker asyl här i landet. Polismyndighetens beslut om avvisning överklagas till SIV.

1¶Utredningsuppdraget

Utredningen skall enligt direktiven se bilaga 1 göra en översyn av reglerna i UtlL behandlar vandelns betydelse i ärenden om

som

uppehållstillstånd. Översynen skall omfatta såväl reglerna i 2 kap. 4 §

och 3 kap. 4 § UtlL om själva tillståndsgivningen som de bestämmel-

återkallelse av uppehållstillstånd av vandelsskäl som finns i ser om 2 kap. 11 Utredningsuppdraget innefattar också en översyn av reglerna om avvisning i 4 kap. 2 § UtlL.

Utredningen skall undersöka om det är lämpligt att införa en uttrycklig bestämmelse i UtlL som tar sikte vilken betydelse en utlännings brottslighet och övriga vandel skall tillmätas i ett ärende där det är aktuellt att bevilja uppehållstillstånd. Därvid skall utredningen analysera möjligheterna att få information i sådana ärenden och

Inledning

sou 1993:120

diskutera vilken utredning bör införskaffas. Särskild som uppmärksamhet skall ägnas i vilken grad vandel skall tillmätas

betydelse i tillståndsärenden där utlänningen skyddsbehov

anger som skäl för sin asylansökan. I detta sammanhang skall särskilt övervägas vilken

frågan betydelse upprepad brottslighet mindre allvarlig bör ha i detta

av natur hänseende. Utredningen skall söka åstadkomma ett system där det klart

framgår

vilket förhållande skall råda mellan de regler föranleder som som att en utlänning utvisas som särskild rättsverkan i brottmål och en ett de

regler som tar sikte på brottslighetens betydelse vid prövningen av

tillstånds- och återkallelseärenden. Utredningen skall i sitt arbetet beakta de regler

som tillskapats

genom avtalet om det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EESavtalet och, om det behövs, föreslå särskilda regler för dem som omfattas av avtalet.

1.3 arbete

Utredningens

Utredningens arbete inleddes i januari 1993. I juni månad presenterades betänkandet Utvisning på grund brott SOU 1993:54 av och utredningen påbörjade därefter översynen reglerna i UtlL av som behandlar vandelns betydelse i ärenden

om uppehållstillstånd, m.m. Utredningen har tagit åtskilliga kontakter för inhämta att kunskaper

om tillämpningen av och synpunkter på de bestämmelser omfattas som

av utredningsuppdraget.

Vid besök hos och kontakter med SIV har information erhållits om

samtliga de frågeställningar utredningen har belysa. Besök har

att även skett hos Asylbyrå Väst i Kållered.

Genom besök hos polismyndigheterna i Helsingborg, Malmö och

Stockholm har utredningen erhållit information bl.a. om hur reglerna i UtlL om avvisning tillämpas. Kontakter har skett även med andra

polismyndigheter.

Besök har skett på flyktingförläggningarna i

Falkenberg och

Rinkeby varvid information erhållits hur verksamheten är

om upplagd

och de problem som kan vara förenade med sådan verksamhet.

Utredningen har tagit del utlänningslagstiftningeni aktuella delar

av i Danmark, Finland, Norge, Nederländerna och Storbritannien. För att inhämta kunskaper EES-avtalets påverkan

om på möjlig-

heterna att inskränka den fria rörligheten för medborgare i ett EESland har åtskilliga kontakter tagits. Här kan särskilt nämnas det danska Justitieministeriet och Direktoratet för utlänningar.

Inledning sou 1993:120

Utredningen har sammanträffat med Smittskyddsläkaren i Stockholms läns landsting. Kontakt har skett med Nordiska rådet i Stockholm.

1.4¶Allmänna utgångspunkter för utredningens

ställningstaganden

Frågan vandelns betydelse vid tillståndsgivningen har varit föremål om för överväganden vid ett flertal tillfällen under årens lopp. Möjligheten att vägra utlänning uppehållstillstånd med hänvisning till dennes en bristande vandel har utvecklats i praxis. Frågan om införandet av ett förbud mot att beakta utlänningens vandel i ett tillståndsärende diskuterades i 1968: 158; föredragande statsrådet ansåg emellerprop. tid att sådan ordning inte lämplig 61. I propositionen en var framhölls utlännings personliga förhållanden inte borde prövas att en i ärenden uppehållstillstånd annat än inom ramen för awisningsom och utvisningsbestämmelserna s. 77. I prop. 197778:90, där frågan berördes på nytt, anfördes att möjligheterna att inom ramen för avvisnings- och utvisningsbestämmelserna vägra en utlänning uppehållstillstånd på grund hans vandel borde behållas s. 81. av Samma uppfattning kom till uttryck i propositionen till 1980 års

utlänningslag 197980:96. Enligt propositionen var det angeläget att

bestämmelse vandelns betydelse i ett tillståndsärende infördes; en om med den lagen inträdde en begränsning av möjligheterna att vägra nya

uppehållstillstånd vandelsskäl s. 92. Begränsningen, som fanns i

av 12 § andra stycket i 1980 års utlänningslag, innebar att uppehållstillstånd fick vägras utlänning på grund av hans vandel endast om en det förelåg sådana omständigheter som nu finns angivna i 4 kap. 2 § första stycket 2 4 UtlL eller om utlänningen yrkesmässigt bedrev otukt eller underlät att ärligen försörja sig eller var missbrukare av alkohol eller narkotika och befanns med anledning därav vara farlig för någon annans personliga säkerhet eller levde på ett grovt störande sätt. Bestämmelsen, saknar motsvarighet i den nu gällande utlänsom ningslagen, togs bort utan att därvid några uttalanden gjordes. Samtidigt togs möjligheten bort att utvisa en utlänning på grund av asocialitet. Bestämmelsen ansågs vara obsolet. I propositionen erinrades samtidigt att förlängning skedde av den tid inom om en vilken ett uppehållstillstånd kunde återkallas på grund av bl.a. underlåtenhet att försörja sig ärligt. Det råda osäkerhet i praxis om vilken betydelse en utlännings anses bristande vandel skall ha i fall där uppehållstillstånd övervägs med

Inledning sou 1993:120

hänvisning till andra skäl än asyl. Regeringen har dock sommaren 1993 se bilaga 2 i ett fall vägt bristande vandel hos utlänpar ningen.

För att skapa klarhet i rättsläget bör det enligt utredningens mening

i UtlL införas uttryckliga bestämmelser att utlännings bristande om en vandel skall beaktas vid tillståndsprövningen.

UtlL bygger på principen att det endast är svenska medborgare som har en ovillkorlig rätt att vistas här i landet. Mot bakgrund härav bör

det alltid kunna ställas vissa krav på den utlänning önskar in som resa i eller stanna i Sverige. Det är naturligt att begära skötsamt och ett hederligt beteende. Detta krav gör sig gällande med olika styrka allt

efter ändamålet med och längden på vistelsen här utlänningens samt skäl för uppehållstillstånd och det eventuella skyddsbehov föresom ligger. Nedan redogörs helt kort för de principer utredningen som anser skall gälla vid ställningstagandet till utlänning skall om en tillåtas att i eller stanna kvar i landet. resa För att vägra den som är flykting uppehållstillstånd asyl krävs - synnerliga skål, vilket i princip föreligga endast vid mycket anses grov brottslighet. Förutsättningar saknas att vidta någon förändring den av bestämmelsen.

Krigsvägrare och de facto-flyktingar får vägras asyl det om föreligger särskilda skäl. Även denna grund för avslag tar sikte på brottslighet, vilken dock inte behöver så allvarlig när vara av art som fråga är om en flykting. Med särskilda skäl åsyftas även det kan att föreligga svårigheter att ta emot utlänningar vid sidan den reglerade av invandringen. Enligt utredningens uppfattning bör asylansökan en kunna avslås om det på grund utlänningens brottslighet eller av annan allvarlig eller upprepad misskötsamhet eller finns särskilda skäl annars att inte bevilja asyl. Det bör alltså fortsättningsvis ställas upp ett uttryckligt vandelskrav för de facto-flyktingar och krigsvägrare som söker asyl. Någon ändring såvitt gäller möjligheterna att ta emot utlänningar utöver den reglerade invandringen är inte avsedd.

I de fall uppehållstillstånd får beviljas på grund anknytning, av humanitära skäl, beviljat arbetstillstånd eller något skäl efter annat regeringens bemyndigande bör vid prövningen ansökan av en stort avseende fästas vid utlänningens vandel. För att uppehållstillstånd skall

beviljas bör krävas att utlänningen kan förväntas föra hederlig en vandel. Häri ligger inte bara att kriminalitet inte bör förekomma. Även asocialitet och allmän annan normlöshet bör kunna beaktas. Givetvis måste alltid utlänningens klandervärda beteende vägas mot tillståndsgrundens styrka. En utlänning har humanitära skäl som som grund för sin ansökan beroende på situationen i hemlandet t.ex. en -

sou 1993:120 Inledning

väpnad konflikt kan ha starkare skäl för uppehållstillstånd än en

utlänning ansöker om uppehållstillstånd på någon annan grund.

som

Även sedan ett uppehållstillstånd meddelats måste det kunna krävas att utlänningen för en hederlig vandel. Ett uppehållstillstånd bör därför inom viss tid kunna återkallas om utlänningen inte sköter sig. Reglerna

återkallelse av ett uppehållstillstånd på grund av vandelskäl i om 2 kap. ll § UtlL bör utformas så att det råder kongruens mellan förutsättningarna för att bevilja och för att återkalla ett uppehållstillstånd.

De nuvarande reglerna om avvisning av en utlänning enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 4 UtlL bygger på samma förutsättningar som

ställs upp för återkallelse av ett uppehållstillstånd. Denna koppling är enligt utredningens uppfattning inte ändamålsenlig. Det är i stället rimligt att kräva mindre starka skäl för att avvisa en utlänning än för att återkalla ett redan beviljat uppehållstillstånd. Någon anknytning till Sverige att tala finns vanligen inte i de fall awisning kan komma

om i fråga.

När det gäller möjligheten att avvisa en utlänning på grund av befarad brottslighet råder i praxis viss osäkerhet om avvisningsbestämmelsernas tillämplighet och räckvidd. Avvisningsbestämmelserna bör därför ändras i klargörande syfte. Det bör dessutom införas en utökad möjlighet till avvisning vid antagande om kriminellt beteende.

2 vid ansökan om

Vandelsprövning

uppehållstillstånd

2.1 för utlänningar

Uppehållstillstånd asylberäuigade

Utredningens förslag: I överensstämmelse med nuvarande ordning får asyl vägras flykting endast om det finns synnerliga skäl att en

inte bevilja asyl. När det gäller de facto-flyktingar och krigs-

vägrare införs uttrycklig bestämmelse som anger att brottslighet en eller allvarlig eller upprepad misskötsamhet kan utgöra annan särskilda skäl att vägra asyl.

2.1.1¶Flyktingar

I 3 kap. 2 § UtIL definieras vem som skall anses vara flykting. Definitionen bygger på Förenta Nationernas konvention angående flyktingars rättsliga ställning, vanligen kallad Genevekonventionen. Enligt definitionen skall utlänning flykting om han en anses som befinner sig utanför det land, han är medborgare därför att han som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller på grund av sin en religiösa eller politiska uppfattning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig detta lands skydd. Av nämnda av paragraf framgår att även statslösa personer kan vara flyktingar. Enligt 3 kap. 4 § UtIL har en flykting rätt till asyl i Sverige. Asyl får dock vägras det hänsyn till vad som är känt om utlänom av ningens verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl. Regeln om synnerliga skäl

infördes ursprungligen i utlänningslagstiftningen år 1954. Enligt

uttalanden i förarbetena när bestämmelsen överfördes till 1989 års utlänningslag prop. 198889:86 56, jfr 1954:41 s. 77, bet. s. prop. lLU1954:14 och 197576:18 107, bet. IuU197576:24 och prop. s.

Vandelsprävning vid ansökan uppehållstillstånd om sou 1993:120

JuU197576: 15 tar denna, liksom den tidigare lagstiftningen, sikte på dels situationer då det hänsyn till rikets säkerhet framstår av som omöjligt att bevilja asyl, dels sådana omständigheter

som enligt

Genevekonventionen diskvalificerar flykting från konventionens en skydd, t.ex brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och liknande

gärningar. Hit hör också grova icke-politiska brott förövats innan som utlänningen kom till Sverige jfr Genevekonventionen kap. 1 artikel 1 F. - Regeringen har i ett antal ärenden funnit synnerliga skäl föreligga

att vägra asyl. Det har då i första hand varit fråga politiskt aktiva om personer som medverkat i olika typer brottslighet före inresan av grov i Sverige och som påstått att brottsligheten haft politiskt

ett syfte.

Regeringen har i dessa fall gjort bedömningen att det varit fråga om grova icke-politiska brott och vägrat asyl i fråga praxis bilaga

se om

2. Även det i om ett ärende föreligger omständigheter utgör som synnerliga skäl mot att bevilja asyl kan det ändå förekomma

att asyl

beviljas. Orsaken härtill kan skyldigheten för den tillståndsvara givande myndigheten att redan vid asylprövningen beakta hinder som finns mot att verkställa ett beslut avvisning. Enligt 8 om kap. 2 § UtlL får visserligen utlänning sändas till land där han riskerar en ett förföljelse, om det inte går att sända honom till något land och annat utlänningen genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet låta att honom stanna i Sverige. Det sagda gäller dock inte den

om förföljelse

som hotar honom i det andra landet innebär fara för hans liv eller

annars är av särskilt svår beskaffenhet.

Utredningen

Genevekonventionen ger flyktingar ett starkt skydd återsändas mot att till sitt hemland. De nuvarande reglerna innebär kan som att asyl vägras endast om det föreligger synnerliga skäl överensstämmer väl med konventionen.

Ett motsvarande starkt skydd finns mot att utvisa flyktingar på

grund av brott. För utvisning krävs att utlänningen begått synnerliett gen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom stanna i Sverige. Förutsättningarna för att vägra en flykting asyl och för att utvisa flykting på en grund av brott korresponderar i allt väsentligt med varandra.

Det saknas skäl att ändra bestämmelsen.

1993:120 Vandelsprövning vid ansökan om uppehállstilstdnd sou

2.1.2¶De facto-flyktingar och krigsvägrare

I 3 kap. 1 § 3 UtlL behandlas vad brukar benämnas de factosom flyktingar. Med de facto-flykting avses en utlänning som, utan att vara flykting, inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena där och kan åberopa tungt vägande omständigheter till stöd för detta. Skyddsreglerna för de facto-flyktingar infördes år 1976. I motiven till bestämmelsen prop. 197576:18 s. 108 f. nämns ett antal personkategorier kan omfattas av denna regel. Det gäller som t.ex. utlänningar med skäl det slag som politiska flyktingar kan av åberopa, men som inte är tillräckligt starka för att medföra flyktingskap. Vidare nämns krigsvägrare som inte riskerar att hamna på krigsskådeplats, men som kan räkna med att straffas för sin krigsvägran, samt värnpliktsvägrare som riskerar att få ett oproportionerligt strängt straff för sin vägran. Det framhölls dock i propositionen att det inte möjligt att göra fullständig uppräkning av vilka skäl som var en skulle kunna hänföras till den nya skyddsregeln. Enligt 3 kap. 3 § UtlL med krigsvägrare en utlänning som har avses övergett krigsskådeplats eller har flytt från sitt hemland eller en som behöver stanna i Sverige för att undgå förestående krigstjänstgöring. Enligt 3 kap. 4 § UtlL har de facto-flyktingar och krigsvägrare rätt till asyl i Sverige. Asyl får dock vägras, liksom för flyktingar, om det hänsyn till vad är känt utlänningens tidigare verksamhet av som om eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl för det. Därutöver får asyl vägras det finns särskilda skäl att inte bevilja om asyl. Det finns således större möjligheter att vägra en de facto-flykting eller krigsvägrare asyl än det gör beträffande en flykting. Been stämmelsen möjlighet att vägra asyl vid särskilda skäl tillkom för om att hänsyn skulle kunna tas till vilka möjligheter Sverige har att ta emot utlänningar vid sidan av den reglerade invandringen. Beträffande

de facto-flyktingar uttal ades i förarbetena att tyngden av de omständig-

heter åberopades måste tillmätas betydelse vid avgörandet av som frågan särskilda skäl föreligger prop. 197576:18 s. 108 f.. om När det gäller vandelns betydelse för frågan om uppehållstillstånd fanns, tidigare nämnts, särskild bestämmelse i 1980 års som en utlänningslag. Enligt den bestämmelsen 12 § andra stycket fick - uppehållstillstånd vägras utlänning på grund brister i hans vandel en av endast det förelåg sådana omständigheter som utgjorde av- och utom visningsgrunder enligt den lagen, nämligen det skäligen kan antas att han inte kommer att ärligen försörja - om sig eller kommer att bedriva verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd,

Vandelsprävnirzg vid ansökan uppehållstillstånd

om sou 1993:120

om han på grund av tidigare ådömt frihetsstraff eller någon - annan särskild omständighet skäligen kan antas komma att begå brott i Sverige eller i annat nordiskt land,

om det med hänsyn till hans föregående verksamhet eller i övrigt skäligen kan befaras att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i annat nordiskt land,

om han yrkesmässigt bedriver otukt eller i Övrigt underlåter att -

ärligen försörja sig, eller

om han är missbrukare av alkohol eller narkotika och befinns med anledning därav vara farlig för någon annans personliga säkerhet eller lever på ett grovt störande sätt.

I prop. 1983842144 s. 39 f. klargjorde föredragande statsrådet att överväganden i enlighet med denna bestämmelse skulle kunna göras även i tillståndsärenden rörande de facto-flyktingar.

Den nu behandlade regeln togs bort i och med införandet 1989

av års utlänningslag. I förarbetena kommenterades inte borttagandet. Det anfördes endast att särskilda skäl att inte bevilja asyl, liksom tidigare, kan vara att en de facto-flykting gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

I praxis finns ett fall där regeringen år 1986 har ansett särskilda

skäl föreligga att vägra krigsvägrare asyl. Det då fråga

en var om en person som före inresan till Sverige dömts till fem års fängelse för narkotikabrott se bilaga 2.

I fråga om verkställighetshinder gäller för dessa även regeln

grupper i 8 kap. 2 § UtlL om förhållandena vid verkställighetstillfállet är sådana att utlänningen i det land dit han skulle komma att sändas riskerar förföljelse. Beträffande krigsvägrare sägs i 8 kap. 3 §UtlL att de inte får, om det inte finns särskilda skäl, sändas till ett land där de riskerar att sändas till en krigsskådeplats. För de facto-flyktingar gäller enligt 8 kap. 4 § UtlL att de inte får sändas till hemlandet eller till ett land där de riskerar att sändas vidare till hemlandet det finns

om synnerliga skäl mot detta. Beträffande synnerliga skäl anförde departementschefen i prop. l97576:18 109.

Undantagsvis kan emellertid förhållandena vara sådana, att det skulle framstå som stötande för rättskänslan att vid verkställighet av avlägsnandebeslut sända dessa utlänningar till hemlandet, även om hinder inte möter enligt 53 § UtlL nuvarande 8 kap. 2 § första stycket. Så kan exempelvis vara fallet om utlänningen löper risk att ådömas oproportionerligt hårt straff för militärt brott i fredstid.

Jag anser

Vandelsprövning vid ansökan om uppehdllstilstánd

sou 1993:120

hinder befordran till hemlandet nu ifrågadärför att mot av utlänningar bör föreligga i särskilt ömmande fall. varande

Utredningen

allmän princip kunna ställas krav på att en utlänning, Det bör som vill bosätta sig här eller använda sig vårt lands beskydd, rättar som av och lever på ett hederligt och skötsamt

sig efter grundläggande normer

därför högst rimligt att kräva god vandel av en tillsätt. Det är en ståndssökande utlänning. Mot bakgrund att det för närvarande råder av oklarhet rättsläget vad gäller vandelskrav i fråga om de viss om och krigsvägrare finns det skäl att nu införa en

facto-flyktingar

bestämmelse krav på god vandel i 3 kap. 4 § första

uttrycklig om

2 UtlL. Därvid bör i lagtexten att brottslighet eller

stycket anges

allvarlig eller upprepad misskötsamhet kan utgöra särskilda skäl annan

mot att bevilja asyl. riktlinjer för hur allvarlig brottslighet eller Några allmängiltiga

misskötsamhet kan tolereras vid beviljandet av asyl kan av som inte ställas Som alltid i ärenden denna typ med naturliga skäl upp. av förhållanden mångskiftande slag måste det ske en individuella av de olika faktorer talar i skilda riktningar. sammanvägning av som utlänningar här har ett skyddsbehov ligger det Eftersom de som avses endast allvarligare anmärkningar bör kunna i sakens natur att föranleda avslag en asylansökan. fråga aktuell brottslighet gäller i första hand reglerna om I om brott. När det gäller tidigare brottslighet, som utvisning på grund av skall här i landet, utredningen att brott av alltså inte lagföras anser karaktär bör beaktas vid asylprövningen. Sålunda bör den som viss allvarligare övergrepp mot personers hälsa och

dömts for exempelvis

narkotikabrott och allvarliga förmögenhetsbrott till frihets-

integritet,

straff icke obetydlig längd inte ha rätt till asyl. av När det gäller misskötsamhet torde det beträffande dessa grupper fråga vägra asyl annat än vid allvarligt klandervärda inte komma i att beteenden. Detta gäller särskilt vederbörande inte visar vilja att om fortsätter bryta skilda slag. Det kan bättra sig utan att mot normer av illegal spelverksamhet, missbruk med allvarliga asociala vara fråga om eller allvarlig och upprepad miss-

inslag, yrkesmässig prostitution

Många gånger torde det vara

skötsamhet på flyktingförläggningar.

ligger mycket nära eller rent faktiskt fråga om beteenden som som

utgör brott. brottslighet mindre allvarligt slag som kanske inte ens Om av -

föranleder åtal endast strafföreläggande eller föreläggande av

utan

Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd

ordningsbot upprepas eller sätts i bör det inte - system vara uteslutet att asyl skall kunna vägras. Vid de grannlaga v överväganden som måste göras har naturligtvis tidsaspekten betydelse; längre tillbaka i tiden de klandervärda be-

teendena ligger, desto mindre betydelse bör de tillmätas vid asylprövningen.

2.2 för än

Uppehållstillständ andra asylberättigade

Utredningens förslag: En särskild bestämmelse införs innebär som att utlänningens vandel skall beaktas när uppehållstillstånd beviljas på annan grund än asylskäl.

Enligt 2 kap. 4 § UtlL får uppehållstillstånd till utlänning ges en som är nära anhörig till en i Sverige bosatt eller har person som annars särskild anknytning till Sverige, humanitära som av skäl bör få bosätta sig i Sverige eller har fått arbetstillstånd eller har som som sin försörjning ordnad på något annat sätt. Härutöver får

regeringen

föreskriva att uppehållstillstånd kan även i andra fall. ges Det är inte fråga om någon rätt till uppehållstillstånd utan endast

om en möjlighet för den tillståndsgivande myndigheten

att bevilja uppehållstillstånd. Till skillnad från vad gäller för flyktingar, de

som facto-flyktingar och krigsvägrare finns det i fråga dessa tidigare

om grupper, som nämnts, inte uttryckt i lagtexten i vilken mån hänsyn vid

tillståndsprövningen

skall tas till skäl talar mot beviljande tillstånd. som av En sådan uttrycklig regel togs bort i och med 1989 års utlänningslag. Enligt 2 kap. 5 § UtlL är huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha beviljats före inresan till Sverige. Undantag kan dock göras bl.a. om

utlänningen skall återförena sig med nära familjemedlem är

en som

stadigvarande bosatt i Sverige och han tidigare har sammanlevt

som med utomlands. Undantag kan vidare göras det om annars finns särskilda skäl. I praxis har denna undantagsregel

tillämpats vid starka

humanitära skäl.

Vandelsprövning vid ansökan om uppehállstilstánd sou 1993:120

Humanitära skäl

När det gäller humanitära skäl kan det prop. 198889:86 s. 147 vara fråga grund sjukdom eller personliga om personer som av förhållanden inte bör vägras uppehållstillstånd här. Till denna grupp hör också inte omfattas av reglerna om asyl i 3 kap. personer som UtlL beträffande vilka förhållandena i det land till vilket utlänmen ningen skulle behöva är sådana att det ter sig inhumant att tvinga resa honom återvända, t.ex. till pågående väpnad konflikt. Regeatt en ringsbeslut ijuni 1993 i fråga bosnier som kommit till Sverige på om grund kriget i f.d. Jugoslavien innebar beviljande av permanent av uppehållstillstånd på sådan humanitär grund. I den nyss nämnda propositionen vidare det fallet att ett beslut om avvisning eller anges utvisning inte kan verkställas därför att det inte finns något land som utlänningen. I praxis har uppehållstillstånd dessutom beviljats tar emot i fall där det föreligger kombination av anknytningsskäl och starka, en väsentligen till sökandens personliga förhållanden knutna, humanitära skäl dock för sig inte är tillräckliga. som var

Vistelsetidsregler

En särskild humanitära skäl utgörs de s.k. vistelsetidstyp av av reglerna. Regeringen beslutade i augusti 1991 i några enskilda ärenden lång vistelse i Sverige skulle medföra att asylsökande kunde att en beviljas uppehållstillstånd på humanitär grund, såvida inte särskilda

skäl i det enskilda fallet talade däremot. I beslut i ett enskilt ärende den 19 december 1991 ändrade regeringen dock denna praxis och uttalade att vistelsetiden i Sverige inte borde tillmätas särskild vikt vid bedömningen av en asylansökan. Vistelsetiden skulle beaktas flera omständigheter som kunde som en av inte nödvändigtvis måste leda till att tillstånd beviljades. - men - Särskild hänsyn skulle även fortsättningsvis tas till barnfamiljer. Samtidigt beslutades dock särskilda övergångsvisa bestämmelser om för utlänningar, den 1 januari 1992 kommit att vistas i Sverige som än 18 månader eller ett år för barnfamiljer efter det att mer - ansökan uppehållstillstånd gjorts, inte fått slutligt besked. om men som I dessa fall får uppehållstillstånd beviljas inte särskilda skäl talar om däremot förordningen [l991:1999] uppehållstillstånd i vissa om utlänningsärenden och regeringens förordningsmotiv 1991:8. Enligt motiven kan särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd föreligga bl.a. i den situationen att omständigheterna ger besked om att utlänningen eller medlem hans familj vid ankomsten eller senare en av

Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd sou 1993:120

har handlat på ett sätt anledning att ifrågasätta hans eller som ger hennes beredvillighet att iaktta grundläggande i samhället. normer Brott är en sådan omständighet.

Regeringen beslutade samtidigt ändring i utlänningsförord-

om en ningen UtlF med innebörd att särskild hänsyn skulle kunna till tas familjer med barn som väntat länge på uppehållstillstånd. Genom en bestämmelse i 3 kap. 4 § UtlF föreskrevs uppehållstillstånd fick, a att om särskilda skäl inte talade däremot, beviljas medlemmarna i en familj i vilken det vid beslutstillfället fanns barn fullgjort minst som tre terminer i svensk skola, förskola eller liknande efter ansökan att om uppehållstillstånd gjorts. Med särskilda skäl avsågs sådana omständigheter som redogjorts for i föregående stycke. Bestämmelsen i 3 kap. 4 a § UtlF har upphävts fr.o.m. den 1 december 1992. Av motiven regeringens förordningsmotiv 1992:6 framgår att regelns upphörande i och för sig inte hindrar det kan att komma att finnas enstaka familjer på grund lång vistelsetid och som av faktisk anknytning i det individuella fallet kan få tillstånd i att stanna Sverige. Denna bedömning kan göras inom för UtlL, främst 2 ramen

kap. 4

Det finns en stor mängd vägledande beslut fattade

av Utlännings-

nämnden vad gäller brotts betydelse vid beviljande tillstånd på av grund vistelsetiden. Även relativt av lindriga brott som snatteri och olovlig körning har ansetts utgöra sådana särskilda skäl att uppehållstillstånd inte beviljats. Om brott lindrigare karaktär legat långt av tillbaka i tiden, och inte upprepats, har det dock inte hindrat att uppehållstillstånd beviljats.

Anhöriga m.m.

När det gäller uppehållstillstånd för anhöriga har fast praxis en utvecklats i fråga om arten av släktskap jfr 198889:86 147. prop. s. Uppehållstillstånd skall kunna ges till make eller sambo, hemmavarande barn under 20 år är ensamstående, föräldrar och andra som

släktingar som är väsentligt beroende av en i Sverige bosatt

person samt personer vilkas samtliga nära släktingar finns i Sverige, s.k. sista länk-fall. Anknytning till nära anhörig kan endast

en åberopas

i förhållande till har beviljats uppehållstillstånd eller en person som som är bosatt här utan att behöva tillstånd. Den kan således inte göras gällande i förhållande till den väntar på uppehållstillstånd. som Även särskild

annan anknytning till Sverige än släktanknytning kan

beaktas. Omständigheter som då kan ha betydelse är tidigare längre

Vandelsprövning vid ansökan om uppehdllstilstdnd sou 1993:120

vistelse i Sverige, anställning på svenskt fartyg, i svenskt rederi eller vid svenskt företag utomlands jfr 198384:144 s. 76. ett prop. I fall där sökanden har varit gift eller sammanbott endast en kortare

tid, tillämpas ordning med s.k. uppskjuten invandringsprövning.

innebär flera tidsbegränsade uppehållstillstånd beviljas och att

Det att tillståndsförlängningen varje gång görs beroende av att förhållandet fortfarande består. I vissa ömmande fall kan dock tillstånd beviljas avbruten anknytning. Först efter den normalt tvååriga prövotitrots dens utgång accepteras utlänningen som invandrare och permanent

uppehållstillstånd beviljas.

har i fall år 1992 vägrat uppehållstillstånd för en

Regeringen ett

utlänning dömts till dagsböter för snatteri vid två tillfällen trots som han hade stark anknytning till Sverige. Vidare har regeringen i ett att ärenden år 1993 förutom brott vägt in även annat asocialt par beteende.

Övrig invandring

får också till utlänning har fått arbetstill-

Uppehållstillstånd ges en som

stånd eller har sin försörjning ordnad på något annat sätt. Med som bl.a. företagare, fria yrkesutövare och den senare gruppen avses egna med pension från hemlandet. Antalsmässigt är det fråga

pensionärer

om mycket små grupper. Regeringen får i enlighet med 2 kap. 4 § andra stycket UtlL föreskriva uppehållstillstånd kan även i andra fall. Med stöd av att ges detta bemyndigande har regeringen meddelat föreskrifter i 3 kap. 4 §

UtlF uppehållstillstånd för studier.

om Vidare har regeringen med stöd bemyndigandet föreskrivit i 3 av kap. 5 och 5 b UtlF uppehållstillstånd skall beviljas för de a att omfattas EES-avtalet, se vidare bilaga 5. personer som av

Utredningen

Utredningen föreslår i det följande en reglering som klart anger att vandeln skall beaktas vid tillståndsprövningen. Härigenom avses att skapa klarhet i rättsläget och tydliga signaler om samhällets krav ge på utlänningar vill bosätta sig här. som naturlig utgångspunkt är all brottslighet bör kunna beaktas i En att tillståndsärende. När det gäller brott domstol kan utvisa för ett som och förhållandet mellan domstols prövning och administrativ myndighets beslut, avsnitt Där utvecklas närmare i vilka situationer se

Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd sou 1993:120

sådan brottslighet bör kunna inverka på tillståndsgivningen. Även

lindrigare brottslighet, som i och för sig inte kan leda till utvisning av domstol, bör kunna tillmätas betydelse vid tillståndsgivningen. Det kan vara fråga om t.ex. brott för vilka endast böter ingår i straffskalan. Även brottslighet föranlett som ett godkänt strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot eller lett till åtalsunderlåtelse bör som kunna beaktas. Det kan även förekomma situationer där upprepade polisanmälningar skulle kunna vara av betydelse i den samlade bedömning som skall göras. När det gäller lindrigare brott bör det, för att ges vikt i tillståndsfrågan, fråga upprepade förseelser. vara om Som redan framgått är utredningen den uppfattningen även av att annan normlöshet än brott skall kunna vägas vid tillståndspröv-

ningen. På många förläggningar förekommer att asylsökande stör

verksamheten beteenden inte alltid är direkt genom som hänförliga till brottslighet, t.ex. hotfullt uppträdande och annat störande beteende. Vad som här åsyftas är handlingssätt uttryck för

som ger en likgiltig-

het för grundläggande normer i samhället. Utredningen anser att en

skärpt syn i dessa frågor är påkallad vid tillståndsprövningen.

För att olika former av vandelsanmärkningar skall få inverka vid tillståndsprövningen bör självfallet krävas att det finns ordentlig dokumentation, samt att det är fråga ett än tillfälligt förom mer hållningssätt hos utlänningen. Det går således inte att grunda ett påstående om normlöshet på enstaka händelse. Händelser denna en av karaktär framgår, de inträffat på förläggning, normalt SIV:s om en av incidentrapporter. Dessa rapporter sammanställs SIV, används av men i dag endast som statistiskt underlag avseende säkerhetsrisker för personalen. Utredningens uppfattning är att rapporterna bör kunna användas för att på ett bättre sätt dokumentera klandervärt beteende genom att systematiseras och genomgående tillfogas den asylsökandes dossier. Innan sådant material läggs till grund för beslut måste givetvis utlänningen ges möjlighet att ta del och bemöta alla påståenden av som i detta avseende anförts mot honom. Här bör tilläggas att regeringen i två avgöranden år 1993 gjort

bedömningar innefattande också vandelsanmärkningar. I båda fallen

hade personerna anknytning till Sverige svensk hustru. fall genom I ett var det fråga om en person som kom till Sverige i juni 1990 som turist. Han ansökte om asyl först efter det att han uppsökts polis av vid en utlänningskontroll genomfördes med som anledning av att han i berusat tillstånd tagits alkoholpoliklinik. Det framgick att personen under vistelse på SIV:s förläggning visat på asocialt prov beteende. Han hade också begått brott i Sverige godkänt strafföreett läggande för snatteri. Han dessutom misstänkt för snatteri vid var ett flertal tillfällen, våld mot ordningsvakt och våldsamt motstånd samt

sou 1993:120 Vandelsprövning vid ansökan om uppehállstilstánd

skadegörelse. Åtal hade väckts honom. I det andra fallet det mot var fråga kom till Sverige den 15 juni 1991 och greps om en person som polisen den 16 juni misstänkt för vissa brott. Han dömdes den 19 av juli 1991 till fängelse i sex månader för skadegörelse, brukande av falsk urkund, varusmuggling och olaga vapeninnehav. Vidare framgick det incidentrapporter upprättats av SIV att personen under sin av som vistelse förläggning uppträtt hotfullt och trakasserat personalen. en Regeringen uttalade i dessa ärenden att vad som var känt om personervandel borde vägas vid bedömningen av frågan om uppehållsnas tillstånd borde dem grund av den anknytning de hade till ges Sverige. Vid samlad bedömning omständigheterna i ärendet fann en av regeringen att personerna inte borde beviljas uppehållstillstånd i Sverige trots den anknytning de hade till riket. Ett särskilt problem är brott begångna utomlands. Av naturliga skäl är det relativt ovanligt att svenska myndigheter känner till dessa brott. I de fall där myndigheterna dock gör det, och där gärningen är straffbelagd även i Sverige, bör hänsyn kunna tas till brottet vid en tillståndsprövning. Utredningen har i avsnitt 6 lagt fram förslag om förbättrad information m.m. i asylutredningar och övriga utredningar. För det fall det konstateras att vandelsanmärkning är av sådan art en att den skall beaktas vid tillståndsprövningen, blir frågan vilken vikt den skall tillmätas. Någon för alla ärenden tillämplig modell kan inte ställas Vandelsanmärkningen måste vägas mot styrkan av de skäl upp. talar för att tillstånd bör ges. I fråga om utlänningar som ännu som inte har beviljats tillstånd måste högre vandelskrav kunna ställas än för de utlänningar som är bosatta i Sverige med permanent uppehållstillstånd, och som i möjlig utsträckning bör jämställas med svenska medborgare. Det ter sig rimligt att kräva av tillståndsbeslutande myndigheter att de gör utredning rörande vandeln i tillståndsäen noggrann rendet. Vid humanitära skäl kan tyngden av skälen för att tillstånd bör ges i del fall helt överskugga vandelsanmärkning. Skälen mot att en en återvända till hemlandet kan i det närmaste lika starka som for en vara flykting. För personer som flytt undan en väpnad konflikt torde ungefär samma bedömning göras som när det gäller de facto-flyktingar och krigsvägrare. Men de humanitära skälen kan i andra fall vara mindre starka, vilket bör leda till att även mindre allvarliga vandelsanmärkningar medför att tillstånd inte beviljas. När det gäller anknytningsärenden är det rimligt att beakta anknytningens styrka. Om det t.ex. är fråga om en utlänning som skall återförena sig med sin kärnfamilj bör toleransnivån ligga något högre än om det rör sig om någon annan form av anknytning.

Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd sou 1993:120

Som ovan nämnts tillämpas för makar och sambor ordning med

en uppskjuten invandringsprövning. Förlängningen tillstånd görs i

av princip beroende av om förhållandet fortfarande består. Utredningen anser det vara lämpligt att vid dessa förlängningar även kontrollera eventuella vandelsanmärkningar. I linje med vad som ovan anförts kan en vandelsanmärkning utgöra ett skäl för att inte förlänga ett tillstånd trots fortsatt anknytning. I avvägningen måste självfallet tiden

som personen vistats i Sverige med tillstånd vägas in.

När det gäller övriga situationer när uppehållstillstånd får

ges anser utredningen att höga krav på en god vandel bör kunna ställas.

2.3¶Tidsbegränsade uppehållstillstånd

Utredningens förslag: Tidsbegränsade uppehållstillstånd bör användas i ökad omfattning.

Ett uppehållstillstånd kan ges för viss tid, tidsbegränsat uppehållstillstånd, eller utan tidsbegränsning, permanent uppehållstillstånd 2 kap. 2 § UtlL. Bestämmelserna för när resp. form uppehållstillstånd bör

av meddelas trädde i kraft år 1985 och innebär att permanent uppehållstillstånd bör beviljas utlänningen redan från början prop. 198384:144, bet. 198384:SflJ30. Den ordning som gällde tidigare innebar att en utlänning som fick stanna i Sverige inledningsvis fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Efter en tid i Sverige, normalt ett år, kunde han vanligen få ett permanent uppehållstillstånd. Anledning till ändringen år 1985 var att det sällan förekom att förlängning ett

av uppehållstillstånd vägrades på grund av utlänningens vandel. Det framstod därför som ett slöseri med resurser att behålla den tidigare ordningen. Denna innebar i praktiken att i de 10 000 15 000

omprövningar som skedde varje år endast en handfull personer påträffades som borde vägras uppehållstillstånd av vandelsskäl. I propositionen anfördes beträffande valet mellan permanent och tidsbegränsat uppehållstillstånd bl.a. följande 88.

Liksom hittills bör emellertid generellt gälla, att verket alltid har frihet att välja att utfärda ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även till en utlänning som avser att bosätta sig här och tillåts göra detta. Skäl kan ibland finnas till detta, exempelvis när tveksamhet råder om utlänningens vandel eller för-

1993:120 Vandelsprävning vid ansökan om uppehállstilstdnd sou

sörjningsförmåga, när vistelsen här avses bli begränsad till viss tid eller utlänningen har uttryckt önskan att endast få tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Vidare erinrades SIV:s möjlighet att efter en diskretionär beom dömning bevilja utlänningen tidsbegränsat uppehållstillstånd i stället for permanent, t.ex. tveksamhet råder om hans vandel s. 114. om I propositionen till gällande UtlL prop. 198889:86 anfördes att riktlinjerna från år 1984 för när ett tidsbegränsat resp. permanent uppehållstillstånd skall alltjämt torde vara vägledande. Vidare ges anfördes att utlänningen har för avsikt att mera varaktigt bosätta om sig i Sverige och han i och för sig bör beviljas uppehållstillstånd bör han redan från början meddelas ett permanent sådant. Riksdagen ställde sig bakom uttalandena i propositionen bet. 198889:SfU 19 och 22. Permanent uppehållstillstånd beviljas som huvudregel när tillstånd för bosättning i Sverige. Tidsbegränsade uppehållstillstånd ges vid ges uppskjuten invandringsprövning på grund av anknytning dvs. flera tidsbegränsade uppehållstillstånd beviljas under en prövotid och förlängning är varje gång beroende av att anknytningen fortfarande består. Andra fall i vilka tidsbegränsade uppehållstillstånd meddelas är främst vid vistelse för gäststudier eller tidsbegränsat arbete.

Utredningen

Såvitt utredningen kunnat finna tillämpas inte möjligheten att ge tidsbegränsade uppehållstillstånd när tveksamhet råder om en utlännings vandel. Mot bakgrund av utredningens ställningstagande att tillmäta utlännings vandel ökad betydelse i tillståndsärenden föreslår en utredningen att möjligheten till tidsbegränsade uppehållstillstånd får en ökad användning. De fall som närmast skulle vara aktuella är när utlänningens vandel är sådan att det är tveksamt om uppehållstillstånd skall beviljas skälen för avslag ställda mot skälen för tillstånd inte men väger tillräckligt tungt för att avslå en ansökan. I ett sådant fall skulle den beslutande myndigheten i stället för att bevilja permanent uppehållstillstånd kunna meddela ett tillfälligt sådant; om utlänningen sköter sig under den tid som sedan flyter innan det blir aktuellt med omprövning kan ett permanent uppehållstillstånd meddelas. Den en omvända situationen blir fallet utlänningen brister i vandelshänseom ende; han får då vägras förlängt uppehållstillstånd och kan utvisas ur landet.

Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd

De utlänningar som inte genast får ett permanent uppehållstillstånd får visserligen en mindre trygg ställning eftersom osäkerhet kommer att råda om det slutliga ställningstagandet i fråga om uppehållstillstånd. Denna nackdel får emellertid godtas med hänsyn till intresset av att det görs en fördjupad prövning när det finns tveksamhet om utlänningen skall få bosätta sig här.

Det kan antas att antalet tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund av tveksamhet vid vandelsbedömningen kommer att bli begränsat. En endast marginellt ökad arbetsbörda kan förutses för SIV. I sammanhanget förtjänar att påpekas att förfarandet att vägra förlängning ett

av uppehållstillstånd är lättare att tillämpa än möjligheten att återkalla ett uppehållstillstånd jfr avsnitt 3 nedan.

Det är självfallet nödvändigt att det vid den förnyade prövningen görs en noggrann kontroll av utlänningens skötsamhet, eventuella kriminalitet osv.

Utredningen anser att tidsbegränsade uppehållstillstånd bör omprövas med samma intervall oavsett skälet till tidsbegränsningen, dvs. omprövning bör normalt ske vid de två första tillfállena

efter en period om vardera sex månader och sedan efter ytterligare ett år. Ett slutligt ställningstagande bör ske efter senast tre år.

3¶Återkallelse av

uppehållstillstånd

Utredningens förslag: Bestämmelserna i 2 kap. 11 § första stycket

UtlL om återkallelse uppehållstillstånd när utlänning inte

av en

försörjer sig ett ärligt sätt eller när det kan antas att utlänningen

kommer att begå brott avskaffas. I stället införs möjlighet

en att

återkalla ett uppehållstillstånd om utlänningen inte för hederlig

vandel. Den tid under vilken ett uppehållstillstånd får återkallas

utsträcks från två till tre år.

I detta kapitel behandlar utredningen möjligheterna enligt 2 kap. 11 § första och andra styckena UtlL att återkalla ett uppehållstillstånd

sedan utlänningen har rest i landet med anledning bl.a.

- av asocialitet eller kriminalitet. Denna återkallelsemöjlighet infördes i

utlänningslagstiftningen år 1985 prop. 198384:144, bet. SfU 198384:30. Förutsättningarna för återkallelse korresponderar med

reglerna för avvisning i 4 kap. 2 § första stycket 2 4 UtlL.

Den särskilda bestämmelsen i 2 kap. ll § tredje stycket UtlL

om återkallelse av uppehållstillstånd för de utlänningar omfattas

som av EES-avtalet kommenterar utredningen i bilaga 93.

12 kap. 9,10 och 12 §§ UtlL i vilka övriga fall uppehålls-

anges ett tillstånd kan återkallas. Enligt 9 § är återkallelse i princip obligatorisk när utlänningen har lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet. Om utlänningen medvetet har lämnat andra oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter som varit betydelse för att

av tillståndet får, enligt 10 ett uppehållstillstånd återkallas;

om utlänningen inte har rest i landet får ett uppehållstillstånd återkallas även av andra särskilda skäl, t.ex. förutsättningarna för tillståndet

om har ändrats väsentligt. Enligt 12 § skall ett permanent uppehållstill-

stånd återkallas om utlänningens bosättning i Sverige upphör.

Reglerna i 2 kap. 9 12 §§ UtlL återkallelse uppehållstill-

- om av stånd gäller, på grund av bestämmelsen i 2 kap. 3 § UtlL, även de utlänningar som beviljas uppehållstillstånd asyl enligt reglerna i 3 kap. UtlL.

Ãterkallelse uppehållstillstånd

av sou 1993:120

3.1 Ärlig krav arbetstillstånd

försörjning resp. på

Ett uppehållstillstånd får enligt 2 kap. 11 § första stycket 1 UtlL

återkallas om utlänningen inte försörjer sig på ett ärligt sätt. Enligt

förarbetena får återkallelse ske vid brottslig samt osedlig eller

annars

förkastlig verksamhet såsom yrkesmässigt hasardspel, prostitution,

koppleri samt illegal in- och utförsel, dvs. smuggling SOU 1979:64 s. 133, 197980:96 96, 119 och 134. Även andra

prop. s. omständigheter än de nu nämnda kan leda till bedömningen att ett uppehållstillstånd skall återkallas.

Ett uppehållstillstånd får enligt denna bestämmelse återkallas även när det kan antas att en utlänning bedriver sådan verksamhet

som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd.

Förutsättningarna för återkallelse motsvarar awisningsbestämmelsen

i 4 kap. 2 § första stycket 2 UtlL.

Utredningen

Bestämmelsen om återkallelse av ett uppehållstillstånd i de fall utlänningen inte försörjer sig på ett ärligt sätt i huvudsak sådana

avser förhållanden som omfattas lokutionen hederlig vandel. Utredningen

av föreslår i det följande att ett uppehållstillstånd skall kunna återkallas för en utlänning inte för hederlig vandel. Med hänsyn härtill

som en

behöver enligt utredningens uppfattning den nämnda återkallelse-

nu grunden inte behållas.

ifrågavarande bestämmelse kan användas även för att återkalla ett uppehållstillstånd ifall utlänningen arbetar här utan att ha erforderligt tillstånd. Enligt 1 kap. 5 § UtlL skall utlänning ha arbetstillstånd

en för att arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands

om inte utlänningen har permanent uppehållstillstånd eller är medborgare i något annat nordiskt land. Eftersom permanent uppehållstillstånd i

allmänhet beviljas en utlänning redan från början och utlänningar

som omfattas av EES-avtalet är befriade från kravet på arbetstillstånd får bestämmelsen om arbetstillstånd tillämpning huvudsakligen

på

gäststuderande. Bestämmelsen behövs alltjämt varför anledning saknas att föreslå någon förändring av den. Denna grund för återkallelse kan inte tillämpas personer omfattas EES-avtalet; bilaga

som av se s. 101.

Ãterkallelse uppehållstillstånd

sou 1993:120 av

3.2¶Hederli vandel g

Ett uppehållstillstånd får enligt 2 kap. 11 § första stycket 2 UtlL återkallas det kan antas att utlänningen kommer att begå brott i om Sverige eller i något annat nordiskt land. Till grund ñr bedömningen får ligga tidigare ådömt frihetsstraff. Även någon särskild ett annan omständighet, t.ex. uttalanden från utlänningen om brottsavsikt, kan utgöra ett antagande om risk för brott. De nuvarande förutsättningarna för att med stöd denna bestämmelse återkalla ett uppehållstillstånd av

motsvarar avvisningsbestämmelsen i 4 kap. 2 § första stycket 3 UtlL.

Utredningen

Utredningen har tidigare behandlat frågan om betydelsen av en utlännings vandel i ett ärende om uppehållstillstånd, se avsnitt Utredningen har därvid föreslagit att ett uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 § UtlL får ges en utlänning i princip endast om det kan förväntas att han kommer att föra hederlig vandel. Beträffande en utlänning som en enligt 3 kap. 1 § 2 och 3 UtlL har rätt till asyl, dvs. krigsvägrare och

de facto-flyktingar, har utredningen föreslagit att asyl skall vägras

det på grund av utlänningens brottslighet eller annan allvarlig eller om upprepad misskötsamhet eller annars finns särskilda skäl att inte bevilja asyl. Enligt utredningens mening är det naturligt att låta förutsättningarna för återkallelse vara en återspegling av förutsättningarna för tillstånd. Den omständigheten att ett uppehållstillstånd meddelats innebär inte att vikten minskar av att utlänningen följer de lagar och regler i övrigt gäller i det svenska samhället. Om en utlänning brister i de som förutsättningar ett villkor för uppehållstillståndet, bör det som var finnas möjlighet att återkalla detta. Det kan vara fråga om helt nya omständigheter eller tillsammans med tidigare kända, som ensamma i sig inte var tillräckligt graverande för att föranleda avslag på en som

ansökan om uppehållstillstånd, bör leda till bedömningen att ett

bör återkallas. Även i det fall förhållanden uppdagas

uppehållstillstånd

de tidigare varit kända, skulle ha medfört att tillståndet aldrig som, om hade meddelats, bör återkallelse kunna ske. Enligt utredningen bör den

nuvarande återkallelsemöjligheten, som tar sikte risk för brottslig

verksamhet, ersättas med en möjlighet att återkalla ett uppehållstillstånd i de fall utlänningen inte för en hederlig vandel. Det ligger i sakens natur att den trygghet som följer med beviljandet ett uppehållstillstånd skall kunna undanröjas endast när de nytillav kommande omständigheterna har en påtaglig tyngd. Varje mindre

Ãterkallelse uppehållstillstånd av sou 1993:120

anmärkning mot utlänningens beteende bör självfallet inte motivera en återkallelse. Om tillståndsprövningen inte gjorts med rimlig omsorg och noggrannhet bör brister i utredningen inte drabba utlänningen,

förutsatt att denne fullgjort sin upplysningsskyldighet.

Vid bedömningen av om ett uppehållstillstånd skall återkallas måste det beaktas på vilken grund tillståndet meddelats, och eventuellt ett skyddsbehov bör påverka ställningstagandet till återkallelse. För en att en återkallelse skall kunna komma i fråga för utlärming på en som grund av sitt skyddsbehov har beviljats asyl måste fordras

allvarliga vandelsanmärkningar som visar en långtgående misskötsamhet

som inte är tillfällig. Även beträffande en utlänning som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl måste det krävas vandelsanmärkningar av

inte obetydlig styrka. När det gäller utlänning erhållit

en som uppehållstillstånd på grund anställning eller anknytning bör även av

mindre allvarliga vandelsanmärkningar kunna föranleda

en återkallelse. Även tidsfaktorn spelar roll. Som utredningen föreslår bör den tid under vilken ett uppehållstillstånd kan återkallas förlängas från två till tre år. Om ett uppehållstillstånd skall kunna återkallas under denna tid beror på en sammanvägning skälen för återkallelse,

av anknyt-

ningen till Sverige och, som tidigare framgått, grunderna för beviljande av uppehållstillståndet med beaktande eventuella

av skyddsbehov

och styrkan av dessa. Bestämmelsen är förenlig med EES-avtalet.

3.3 underrättelseverksamhet

Olovlig

Ett uppehållstillstånd får enligt 2 kap. ll § första stycket 3 UtlL återkallas om det med hänsyn till utlänningens tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land. Förutsättningarna för återkallelse

motsvarar awisnings-

bestämmelsen i 4 kap. 2 § första stycket 4 UtlL.

Utredningen

Anledning saknas att föreslå någon förändring bestämmelsen. Den av är förenlig med EES-avtalet; bilaga 102. se s.

Återkallelse uppehållstillstånd sou 1993:120 av

3.4 Tidsfristen för återkallelse

Återkallelse ett uppehållstillstånd enligt 2 kap. 11 § första stycket

av UtlL får, enligt paragrafens andra stycke, ske endast om frågan har väckts innan utlänningen har varit bosatt här i två år med uppehållstillstånd. När återkallelsemöjligheten infördes år 1985 avsåg den endast permanenta uppehållstillstånd. Avsikten var att göra det möjligt att

utnyttja fördelarna med att bevilja permanent uppehållstillstånd utan

att först ha meddelat ett tillfälligt. Genom att möjligheten till återkallelse upphörde efter viss kortare tid bedömdes det permanenta uppehållstillståndets allmänna karaktär inte på något avgörande sätt

påverkas av återkallelsemöjligheten prop. l98384:144 s. 86 f..

Tidsfristen för återkallelse utsträcktes genom 1989 års utlänningslag från ett till två år prop. l98889:86. Bakgrunden till ändringen var att möjligheten att avlägsna en utlänning ur landet på grund av asocialt leverne avskaffades, och ettårsfristen för återkallelse av ett uppehållstillstånd ansågs till följd därav för kort. Beträffande tidpunkten från vilken tvåårsfristen skall räknas anfördes i propositionen följande s. 65.

Eftersom det kan vara mycket svårt att kontakt med personer, som för ett asocialt eller kriminellt liv, bör återkallelse kunna ske även om utlänningen inte personligen har kunnat underrättas om ärendet inom tvåårsfristen. Det bör tillräckligt att detta registrerats hos invandrarverket, vara oavsett det har anhängiggjorts genom en ingiven handom ling eller tagits upp ex ofñcio. Tvåårsfristen bör räknas från den tidpunkt då utlänningen började vistas i landet med

uppehållstillstånd.

Utredningen

Tidsfristen för återkallelse av ett uppehållstillstånd två års bosättning -

med uppehållstillstånd är enligt utredningens uppfattning för kort. De

krav ställs utlänning för att uppehållstillstånd skall ges som en kvarstår även efter det att tvåårsfristen utgått. Den tid under vilken en återkallelse skall kunna ske bör därför utsträckas. Utredningen anser att tidsfristen bör vara tre år. Sedan denna tid gått till ända får det antas att en utlänning i allmänhet har etablerat sig så i det svenska samhället att det inte längre bör finnas någon möjlighet att de grunder anges i 2 kap. 11 § första stycket UtlL återkalla ett som

Även det uppehållstillståndet till sin uppehållstillstånd. om permanenta

Ãterkallelse uppehållstillstånd

av sou 1993:120

allmänna karaktär påverkas att återkallelsemöjligheten står öppen

av under den föreslagna tiden bör denna nackdel vägas det

upp av

angelägna i att en utlänning allvarligt bryter mot förutsättningarna

som för beviljande uppehållstillstånd skall kunna få detta återkallat. Det

av sagda bör också ses mot bakgrund bl.a. av att det utlänning

av en som ansöker om att bli svensk medborgare fordras att han har fört

hederlig vandel.

Även när det gäller de övriga

grunderna för återkallelse i paragrafens första stycke bör möjligheten att återkalla ett uppehållstillstånd kvarstå under den längre tid utredningen föreslår.

som nu

4¶Avvisning

förslag: Förutsättningarna för avvisning av en Utredningens kan komma att begå brott i Sverige eller något utlänning som antas nordiskt land ändras för att bli ändamålsenliga och annat mer i större omfattning än för närvarande möjliga att tillämpa som fallet. En redaktionell förändring görs av förutsättanses vara för avvisa utlänning kan antas inte komma att ningarna att en som ärligt sätt eller arbeta utan arbetstillstånd. försörja sig pá ett

behandlar utredningen vad brukar kallas de I detta kapitel som

avvisningsbestämmelserna i 4 kap. 2 § UtlL. Med stöd av

materiella utlänning avvisas därför att han skäl hänför sig till dessa får en av som önskvärd här; exempel kan nämnas bristande hans person inte är som befarad kriminalitet. Avvisning, som kan ske i

försörjning och

inresan och inom månader därefter, är inte obligatoanslutning till tre bedömning i varje enskilt fall. Om utlänrisk utan det får göras en visering eller uppehållstillstånd får avvisning inte ske. ningen har UtlL i vilka övriga fall avvisning kan ske. Den I 4 kap. l § anges

de s.k. formella avvisningsbestämmelserna, vilka paragrafen innehåller

hänförliga till den generella utlänningskontrollen och möjliggör är invandringen till Sverige. Paragrafen innehåller bekontroll av stämmelser bl.a. pass och visering. om avvisning fattas i allmänhet polismyndigheten. När det Beslut om av utlänning ansöker asyl skall dock prövningen av avgäller en som om visningsfrågan SIV, och avvisning kommer inte i fråga förrän göras av utredning i asylärendet verkställts.

4.1¶Avsaknad tillräckliga medel för uppehälle

och hemresa

får avvisas med stöd 4 kap. 2 § första stycket 1 UtlL En utlänning av han kommer att sakna tillräckliga medel för sin om det kan antas att eller i något nordiskt land han tänker vistelse i Sverige annat som

Avvisning 1993:120

sou

besöka, samt för sin hemresa. Vid bedömningen utlänningen

av om har tillräckliga medel för sin vistelse och för sin hemresa beaktas bl.a. utlänningens ålder, hur länge han avser att stanna, hur han skall

resa och bo samt om han har returbiljett. Avser utlänningen att besöka

en någon som åtagit sig att bekosta hans uppehälle under vistelsen här

en garant minskar kravet innehav av egna medel. En utlänning

som har en garant och en returbiljett till hemlandet kan i allmänhet inte avvisas med stöd denna bestämmelse JO 198990 67.

av s.

Frågan om skyldigheten för polismyndighet att vid utlärmingens

en inresa i landet kontrollera påståenden garant behandlas i JO

om en 197980 s. 135.

Avvisning med stöd av denna bestämmelse kan ske även i det fall då det efter inresan under den tremånadersperiod avvisning får ske

- framkommer omständigheter gör det antagligt att utlänningen

som avser att stanna kvar här utöver den uppehållstillståndsfria tiden och saknar medel för sin avsedda vistelse här. Detta torde

inte sällan vara fallet när utlänningen ansöker om arbetstillstånd. En bedömning

av utlänningens avsikter måste även i dessa fall ske i varje särskilt ärende prop. 197980:96 s. 56 f..

Utredningen

Tillämpningen av denna bestämmelse fungerar såvitt framkommit utan problem, och utredningen har inte funnit anledning att föreslå någon

förändring av den. Bestämmelsen kan inte tillämpas på utlänningar

som omfattas av EES-avtalet; bilaga 102

se s.

4.2 Ärlig krav arbetstillstånd

försörjning resp. på

En utlänning får avvisas med stöd av 4 kap. 2 § första stycket 2 UtlL om han tänker söka sitt uppehälle i Sverige eller i något annat nordiskt land och det kan antas att han inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt eller att han kommer att bedriva sådan verksamhet kräver

som arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd.

Möjligheten att avvisa en utlänning på grund att det kan antas att

av han inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt har, med skiftande utformningar, funnits sedan den första utlänningslagen trädde i kraft år 1914. I propositionen till 1954 års utlänningslag prop. 1954:41

s. 93 uttalades beträffande denna awisningsmöjlighet att det

var angeläget att i görligaste mån hindra icke önskvärda, medellösa

1993:120 Avvisning sou

utlänningar att komma i landet för att här ägna sig dagdriveri. Även sådana fall då utlänningen uppenbarligen har för avsikt att livnära sig på brottslig verksamhet föll enligt propositionen under detta

stadgande. I Utlänningslagkommitténs förslag till utlärmingslag SOU ny 1979:64 134 uttalades att awisningsmöjligheten omfattade s.

brottslighet olika slag, såsom yrkesmässigt hasardspel, yrkesmässigt

av utnyttjande otuktiga levnadssätt eller yrkesmässigt bedriven av annans olovlig införsel eller utförsel. Utredningen anförde beträffande utlänningar lever på prostitution att det var obestridligt att som prostitution kunde upphov till eller i övrigt förekomma i samband ge med brottslig verksamhet; detta anledningarna till samhällets var en av åtgärder för att förhindra prostitutionen. Av samma skäl borde därför,

enligt utredningen, utlänning som var känd för att yrkesmässigt

en prostituera sig, kunna hindras att resa in i landet. I propositionen till 1980 års utlänningslag prop. 197980:96, som

byggde Utlänningslagkommitténs förslag, uttalade föredragande

statsrådet s. 56 att den omständigheten att en utlänning, som vill resa in i Sverige, under de senast förflutna två åren har yrkesmässigt ägnat sig prostitution, koppleri eller olovlig införsel eller utförsel utgör starkt indicium på att utlänningen inte kommer att här försörja sig ett på ett ärligt sätt. Enligt statsrådet fanns det också åtskilliga andra omständigheter kunde medföra samma bedömning. Riksdagen som ställde sig bakom uttalandena i propositionen bet. AU 197980227. Någon ändring har inte skett genom den gällande utlänningslagen. Avvisning på grund antagande om avsaknad av arbetstillstånd av infördes 1980 års utlänningslag prop. 197980:96 s. 118 genom och 134, bet. AU 197980:27. Som redan sagts kan awisning komma i fråga inte bara vid inresan i landet utan även inom tre månader efter ankomsten hit. Påträffas utlänningen under denna tid med att arbeta ha arbetstillstånd kan han således omedelbart awisas. utan att Utlänningar har visering eller uppehållstillstånd kan inte avvisas som med stöd bestämmelsen. Avvisning kan inte heller ske av medav borgare i de övriga nordiska länderna eller i ett land som ingår i EES eftersom dessa är undantagna från kravet arbetstillstånd. Avvisning med stöd ifrågavarande bestämmelse sker främst av av utlänningar arbetar utan arbetstillstånd. Bestämmelsen används som även för att avvisa utländska prostituerade. I något polisdistrikt sker avvisning dessutom utlänningar smugglar bl.a. mindre av som mängder spritdrycker i avsikt att sälja dem här i landet.

Avvisning sou 1993:120

Utredningen

Utgångspunkten för avvisning enligt denna bestämmelse

är att utlänningen tänker söka sitt uppehälle i Sverige eller i något annat nordiskt land. Denna lokution har sitt ursprung i 1914 års utlännings-

lag. Bestämmelsen tillämpas huvudsakligen på

numera personervilkas vistelse i landet är så kortvarig

av natur att användningen av begreppet

söka sitt uppehälle framstår oegentlig. som Utredningen föreslår en språklig förändring för att bättre beskriva vilken situation som avses. För utlänningar vilkas vistelse i Sverige kommer bli

att mer långvarig

fordras uppehållstillstånd; sådant kan återkallas ett bl.a. om utlänningen arbetar utan föreskrivet tillstånd.

Några tillämpningssvårigheter inte föreligga vad gäller

synes bestämmelsen. Utredningen har inte funnit skäl föreslå att någon saklig

förändring av denna.

Bestämmelsen, såvitt avsaknad arbetstillstånd, kan avser av inte tillämpas personer som omfattas EES-avtalet är i

av men övrigt

förenlig med EES-avtalet; se bilaga 103. s.

4.3¶Befarad

brottslighet

En utlänning får avvisas med stöd 4 kap. 2 § första av stycket 3 UtlL om det kan antas att han kommer att begå brott i eller

Sverige i något

annat nordiskt land. Till grund för bedömningen får såväl

ligga

tidigare ådömt frihetsstraff någon särskild

som annan omständighet.

Innebörden uttrycket frihetsstraff kommenterades i av propositionen till 1954 års utlänningslag prop. 1954:41 94. s.

Uttrycket frihetsstraff torde få innefatta även sådana anses

skyddsåtgärder som internering enligt svensk lag. Även

en utomlands meddelad Villkorlig dom kan utgöra avvis-

ningsgrund, om den förutsättningen föreligger, det kan

att befaras att utlänningen kommer här i riket fortsätta att sådan brottslig verksamhet som i domen, samt domen lyder avses

på villkorligt frihetsstraff. Däremot gäller stadgandet icke

om en dom som har formen probation angivet av utan straff.

Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning 1980 genom års

utlänningslag prop. 197980:96. Genom den lagen infördes

möjlighet att lägga även någon annan särskild omständighet än tidigare

ådömt frihetsstraff till grund för bedömningen risken av för att

sou 1993:120 Avvisning

utlänningen kommer att begå brott här. Bakgrunden till denna utvidgade möjlighet att till gripa avvisning vid befarad brottslighet var

betänkandet Utlänningspolitik och Utlänningslagstiftningi Norden NU

1670 avgivet av den s.k. Nordiska kommittén. Denna kommitté var sammansatt av särskilda sakkunniga som, på hemställan av Nordiska rådet, i Danmark, Finland, Norge och Sverige tillkallats för att utreda förutsättningarna för en enhetlig nordisk utlärmingslagstiftning och en samstämmig nordisk utlänningspolitik. Kommittén anförde i sitt betänkande följande s. 46.

Den omständigheten att utlänning tidigare inte ådömts straff utesluter inte att det ändå kan finnas anledning anta att han kan komma att begå brott efter inresan. Ibland inträffar att utlänning söker resa i avsikt att begå brottslig handling, exempelvis för att föra med sig ur landet barn om vilket han inte har vårdnaden. I den mån det av utlänningens egna uttalanden eller andra förhållanden klart framgår att han har sådant syfte med inresan bör han enligt kommitténs mening kunna förhindras att sätta sina planer i verket redan vid ankomsten till landet. Det bör därför finnas möjlighet att avvisa utlänning, som på grund av annat särskilt förhållande än att han tidigare ådömts straff kan antas komma att begå brott i landet.

Kommittén föreslår alltså att utlänning skall kunna avvisas om han grund av tidigare ådömt frihetsstraff eller annan särskild omständighet kan antas komma att i landet eller annat nordiskt land begå brott som inte är av endast ringa betydelse eller om han utomlands begått allvarligt brott. Den föreslagna bestämmelsen innebär en utvidgning i förhållande

till artikel 6 första stycket e i passkontrollöverenskommelsen

står inte i strid med denna, eftersom överenskommelsen men

generalklausulen i artikelns andra stycke ger de

genom fördragsslutande staterna möjlighet att avvisa envar utlänning andra grunder inte bör ges tillåtelse att inresa.

som av

Utlänningslagkommittén SOU 1979:64 s. 134 f. anslöt sig till Nordiska kommitténs uppfattning att det borde ges en möjlighet att avvisa utlänning, på grund av annat särskilt förhållande än att

en som han tidigare dömts till straff, kan antas komma att begå brott i landet. Enligt kommittén borde det emellertid klart framgå av utlänningens egna uttalanden eller andra förhållanden att han tänker begå brott. Kommitténs förslag godtogs av regeringen och riksdagen prop. 197980:96, bet. AU 197980:27.

Awisning sou 1993:120

JO har från skiftande utgångspunkter gjort uttalanden

om tillämp-

ningen av 4 kap. 2 § första stycket 3 UtlL. IJO 199293 69 s. 89 s.

anförs följande beträffande syftet med avvisningsbestämmelsen.

Syftet med den aktuella bestämmelsen i utlärmingslagen är att förhindra vissa brottslingar att komma in i landet. Enligt min mening förutsätter tillämpning regeln det, en av att beträffande den inte tidigare har ådömts fängelsestraff, som måste finnas konkret misstanke utlänningen en om att kommer att begå brott visst slag i Sverige eller av annat nordiskt land. Bestämmelsens hänvisning till tidigare ådömt fängelsestraff ger vidare vid handen att misstanken skall avse ett brott med ett relativt högt straffvärde. I förarbetena har framhållits att det bör fråga brottslig verksamhet vara om av någon betydelse. Det bör enligt min mening inte förekomma att misstanke om ett brott som normalt förskyller böter läggs till grund för ett beslut avvisning med stöd 4 kap. 2 om av § första stycket 3 UtlL. Sådana brott skadegörelse, som ofredande och snatteri straffas normalt med böter och kan därför inte utgöra grund för avvisning

Se även JO 199192 189 och JO 199293 128 beträffande s. s. svårheten på de brott som kan leda till avvisning med stöd av bestämmelsen.

Att en individuell bedömning av förutsättningarna för avvisning med

stöd av denna avvisningsbestämmelse skall ske framgår JO 199293 av s. 128.

En grundläggande förutsättning för tillämpningen av av-

visningsregeln i 4 kap. 2 § första stycket 3 utlänningslagen

är att brottsmisstanken avser en viss identifierad En person. fråga som aktualiseras i detta ärende är redan om en persons tillhörighet till en viss grupp kan utgöra sådan särskild en anledning att anta att han kan komma att begå brott som

åsyftas i den aktuella lagregeln. Enligt min mening måste

denna fråga i princip besvaras nekande. Däremot kan kunskap om att en person har anknytning till viss krimien nell miljö självfallet vägas vid bedömningen awisav ningsfrågan tillsammans med andra omständigheter som pekar på att denne att begå brott i Sverige eller i något avser annat nordiskt land. Jag vill vidare understryka att det förhållandet att polisen har en kanske mycket välgrundad anledning att förmoda att

Avvisning sou 1993;120

någon eller några oidentifierade medlemmar av en viss eller resandegrupp att begå brott i

personkategori avser

Sverige eller något annat nordiskt land givetvis inte får leda till samtliga tillhörande denna kategori eller att personer avvisas från landet. grupp

Utredningen

med bestämmelsen är att förhindra brottslingar från att komma

Syftet

landet. Bestämmelsen svårtillämpad och används sällan. Det in i anses utredningen framförts rekvisitet någon annan särskild har till att omständighet uppfattas som oklart. Utredningen har för sin del funnit att det finns ett berättigat behov i utsträckning än för närvarande anses möjligt kunna av att större som avvisa utlänningar med stöd bestämmelsen. Det kan gälla en av utlänning såvitt känt inte tidigare dömts till frihetsstraff, men som beträffande vilken det finns välgrundad anledning anta att han under kommer på sådant sätt eller i sådana sammanhang vistelsen att agera han kan befaras komma att göra sig skyldig till brottslighet. att Utredningen att det bör bli möjligt att avvisa en utlänning som, anser på vad är känt hans person eller av någon annan grund av som om särskild omständighet, kan antas komma att begå brott här i landet

eller i något annat nordiskt land. Antagandet risk för brott kan grundas på att utlänningen tidigare om frihetsstraff, Den innebörd begreppet frihetsstraff gavs i ådömts ett till 1954 års utlänningslag äger alltjämt aktualitet se

propositionen

ovan. Således omfattas inte bara ett ovillkorligt fängelsestraff utan bl.a. utomlands meddelat villkorligt frihetsstraff, Någon även ett möjligheten tillgripa avvisning med hänsyn till att

begränsning av att

gammalt datum finns inte. Naturligtvis spelar tidsfaktorn domen är av roll. Ju längre tid förflutit från domen desto starkare måste ändå som förhållanden talar för att det föreligger risk för de aktuella vara som brottslighet. Även svårheten på den brottslighet som lett till frihetsgrövre brott innebär givetvis att den tid under straffet påverkar; ett straffet bedömningen blir längre än vad som blir fallet

vilken påverkar

vid lindrigare brott. Utredningen har inte funnit anledning att ett föreslå någon förändring av denna bedömningsgrund. avvisning skall kunna komma i fråga fordras, som redan För att anförts, det kan antas att utlänningen kommer att begå tidigare att ifrågasättas detta krav skall behållas eller om i brott. Det kan om stället kravet skall begränsas till att utlänningen kommer att utgöra en fara för allmän ordning eller säkerhet. Utredningen har stannat för att

Avvisning sou 1993;120

inte föreslå avskaffande förutsättningen att brott kan komma av antas att begås. När det gäller frågan vilken typ av brott misstanken skall som avse har gällande rätt ansetts innebära att brottet skall ha relativt högt straffvärde. Brott som normalt böter har inte ansetts utgöra grund ger för avvisning enligt den aktuella bestämmelsen. Utredningen anser att avvisningsmöjligheten inte bör begränsas till misstanke kommande om allvarlig brottslighet. Åtskilliga brott som i det enskilda fallet vanligen föranleder bötesstraff kan innebära kraftiga ordningsstörningar, allvarliga olägenheter för enskilda och mycket stora kostnader för exempelvis bevakning. Som exempel kan nämnas skadegörelse, mindre allvarlig misshandel och ofredande i samband med t.ex. idrottsmatcher, demonstrationer och vissa typer konsertarrangeav mang. Det är inte ovanligt att olika förmögenhetsbrott begås i anslutning därtill. Utredningen bedömer det rimligt att misstankar som om även denna typ av uppsåtlig brottslighet skall få läggas till grund för avvisningsbeslut. Någon motsägelse inte utredningen ligga anser i det förhållandet att i lagtexten ett tidigare ådömt frihetsstraff anges som en omständighet som kan tala för brottsrisk. Med hänsyn till den ändring som föreslås i bestämmelsen kommer de JO gjorda av uttalandena om krav på brottets svårhetsgrad inte längre att m.m. vara vägledande. Avvisning skall naturligtvis som omtalas i tidigare förarbeten kunna ske i fall egenmäktighet med barn. Även brott utgör av som angrepp på den allmänna ordningen eller säkerheten bör kunna föranleda avvisning. Exempelvis bör en utlänning som under sitt besök genom propaganda eller agitation kan antas komma att göra sig skyldig till hets mot folkgrupp eller uppvigling kunna avvisas med stöd av bestämmelsen. Detsamma bör gälla t.ex. musikgrupper eller andra artister vars texter, som är avsedda att framföras vid vistelsen, innehåller budskap det kan bedömas utgöra brott framföra som att

offentligt. Det bör vidare bli möjligt att avvisa utlänning

en som reser

i landet för att bevista ett idrottsevenemang, t.ex. fotbollsmatch,

en och som kan antas komma att göra sig skyldig till uppsåtligt brott under sin vistelse här. Omständigheter talar för sådan som en bedömning kan vara att han för med sig något slag tillhygge. Det av förhållandet att han reser i en grupp med andra likasinnade personer som även de kan antas vara på väg till ett visst kan, evenemang tillsammans med andra omständigheter, vägas in vid bedömningen av

avvisningsfrågan jfr JO 199293 128. Även utlänningar vill

s. som resa i landet för att delta i demonstration kan förväntas en som komma att störa den allmänna ordningen eller säkerheten bör kunna avvisas om de kan befaras komma att delta i exempelvis upplopp,

sou 1993:120 Avvisning

misshandel eller skadegörelse; brottsmisstanken kan dokumenteras t.ex. genom medfört tillhygge och maskering. En tillämpning i linje med vad som nu sagts står enligt utredningens mening inte i strid mot de demokratiska principerna om yttrandefrihet och demonstrationsfrihet.

Ett annat fall där avvisning bör komma i fråga är om det i en utlännings bil påträffas typiska verktyg att begå brott med och utlänningen inte kan lämna någon godtagbar förklaring till varför de medförs. En utlänning som missbrukar narkotika och som därigenom kan antas göra sig skyldig till narkotikabrott under sin vistelse här i landet bör också kunna avvisas med stöd av bestämmelsen.

För avvisning fordras för närvarande att det föreligger en konkret brottsmisstanke. Detta förutsätter självfallet inte att misstanken måste

avse ett specificerat brott. En ytterligare förutsättning för avvisning är

att brottsmisstanken avser en viss identifierad person. Dessa båda förutsättningar bör även fortsättningsvis gälla.

Den beslutande myndigheten får, mot bakgrund av ändamålet med bestämmelsen, göra en bedömning av om det föreligger tillräckliga skäl för att anta en brottsavsikt hos utlänningen. Om så bedöms vara fallet får han avvisas vid inresan i landet eller upp till tre månader därefter.

Bestämmelsen är förenlig med EES-avtalet; se bilaga s. 103

4.4 Olovlig underrättelseverksamhet

En utlänning får avvisas med stöd av 4 kap. 2 § första stycket 4 UtlL om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.

Bestämmelsen infördes genom 1954 års utlänningslag och är i sak oförändrad sedan dess. I betänkandet av 1949 års utlänningslagskommitté med förslag till utlänningslag m.m. SOU 1951:42 anfördes beträffade denna bestämmelse 193.

Det torde ofta vara svårt att full bevisning om utlänningens avsikt med vistelsen i riket, och det bör vara tillräckligt, att det föreligger misstankar om nu avsedd brottslighet. Kommittén vill emellertid understryka, att dessa misstankar måste vara objektivt grundade. Det måste föreligga någon påtaglig grund för misstanken såsom t.ex. att utlänningen är känd såsom yrkesspion, sabotör e.d.

Avvisning sou 1993:120

Kommitténs förslag togs med endast en redaktionell ändring i utlänningslagen prop. 1954:41 s. 94, bet. lLU1954:14.

Bestämmelsen har nära samband med möjligheterna att enligt lagen 1991:572 om särskild utlänningskontroll utvisa utlänning det

en om behövs av hänsyn till rikets säkerhet, eller det med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga

omständigheter kan befaras att han kommer att begå eller medverka till brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för politiska syften se prop. 199091 : 1 18 och bet. 19909l:JuU29.

Utredningen

Utredningen har inte funnit anledning att föreslå någon ändring

av bestämmelsen. Denna är förenligt med EES-avtalet; bilaga

se s. 105.

4.5¶Lagen internationella sanktioner

En utlänning får avvisas med stöd 4 kap. 2 § första stycket 5 UtlL

av om det med stöd av lagen 1971: 176 om internationella sanktioner har föreskrivits att avvisning kan ske. Den lagen ger regeringen möjlighet att besluta i lagen föreskrivna sanktioner mot annat land, i den

om - mån det påkallas med anledning av beslut som fattats eller rekommendation som antagits av Förenta Nationernas säkerhetsråd i överensstämmelse med Förenta Nationernas stadga. Enligt lagens 15 § får

regeringen förordna att en utlänning som skäligen kan antas ha

hemvist i en blockerad stat och ha begått eller att begå sådan

avse handling som står i strid mot förbud enligt 3-8 §§ i lagen kan avvisas i den ordning som föreskrivs i UtlL. Lagen internationella

om sanktioner har använts för att tillgripa sanktioner mot bl.a. Sydafrika, Irak, Libyen och Förbundsrepubliken Jugoslavien Serbien-Montenegro.

Utredningen

Med hänsyn till ändamålet med bestämmelsen och till dess karaktär har utredningen inte funnit anledning att överväga någon förändring av denna. Bestämmelsen är förenligt med EES-avtalet; bilaga

se s. 105

5¶Domstols utvisningsbeslut

beslut i tillståndsärenden

myndighets

utlänning domstol döms för ett brott får under vissa förut- En som av sättningar utvisas Sverige. Det finns inga bestämmelser som hindrar ur brott beaktas den administrativa myndigheten i ett ärende att samma av rörande uppehållstillstånd. Det har anförts att det är en brist att det

saknas klar gränsdragning mellan de fall där en utlännings en brottslighet skall utlösa tillämpning av reglerna om utvisning på en grund brott och de fall brottsligheten skall leda till avslag på en av ansökan uppehållstillstånd. Vidare har anförts att det behövs om vägledning för i vilka fall brottslighet bör leda till att ett uppehållstill-

stånd återkallas. Utredningen har övervägt dessa frågor och anser att följande

bör gälla. En naturlig utgångspunkt är att om en domstol har

principer

övervägt frågan utvisning och andra skäl än att det föreligger om av verkställighetshinder funnit att utvisning inte skall ske, saken bör anses avgjord i och med det. Brottsligheten bör då inte ensam utgöra vara

grund för vägra uppehållstillstånd. De omständigheter som är

att prövade domstolen bör inte kunna överprövas eller omprövas av en av administrativ myndighet. Annorlunda får man naturligtvis se på frågan ytterligare omständigheter vandelskaraktär föreligger eller om av tillkommer, olika former ohederligt eller klandervärt beteende t.ex. av eller småbrottslighet t.ex. föranlett åtalsunderlåtelse eller beivrats som i summarisk straffprocess eller som inte utgör utvisningsgrundande brott. Det är inte ovanligt att den administrativa myndigheten har material rörande vandel som domstolen saknade

ytterligare personens

och heller inte hade skäl att beakta vid sin bedömning av utvisningsfrágan. I de fall den administrativa myndigheten har kännedom om

ytterligare omständigheter beträffande persons vandel, oavsett om en förhållanden före eller efter domstolsprövningen, bör brottet de avser vid tillståndsbedömning kunna beaktas ånyo, sammanvägt med en vandelsanmärkningarna. När tillfälligt uppehållstillstånd meddelats, på grund tveksamhet utlänningens vandel, kommer den t.ex. av om situationen inte att bli ovanlig. När domstol inte beslutat utvisning därför att det förelegat en om hinder verkställa utvisning till det aktuella landet bör den mot att en administrativa myndigheten oförhindrad att beakta brottet i vara

Domstols utvisningsbeslut sou 1993:120 tillståndsärendet om hindret upphört. Detsamma bör gälla även i ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd.

6 i ärenden om

Utredning

m.m.

uppehållstillstånd

Utredningens förslag: Tillgången på uppgifter som behövs för att bedöma tillståndssökande utlänning uppfyller vandelskraven om en bör förbättras. Bl.a. bör asylutredningarna fördjupas i detta

avseende.

När utlänning kommer till Sverige och ansöker om asyl gör polisen en omgående grundutredning. Vid ett kortare förhör får då utlänningen en redogöra för vilken väg han har rest till Sverige samt vilka skäl han sin ansökan. Grundutredningen skickas till SIV:s asylbyrå vid har för den utredningssluss emot utlänningen. Utredningen registreras som tar och läggs sedan i dossier där samtliga handlingar i ärendet en samlas. På utredningsslussen görs asylutredning som bygger på en såväl skriftliga muntliga uppgifter av utlänningen. Denna som utredning omfattar uppgifter anhöriga, utbildning, militärtjänstom göring, politisk verksamhet och resväg till Sverige men däremot inte utlänningen är dömd för brott. Utlänningen får skriftligen försäkra om de lämnade uppgifterna är så fullständiga och sanningsenliga som att möjligt. I den skriftliga information finns till det formulär på som vilket utlänningen skall lämna sin skriftliga berättelse finns en det är straffbart att lämna felaktiga uppgifter.

upplysning om att

Straffansvaret finns reglerat i 10 kap. 2 § UtlL. fall när fråga är asyl skall ansökan uppehållsl andra än om en om tillstånd i allmänhet ha ordnats före inresan i Sverige, t.ex. om

ansökan grundas anknytning 2 kap. 5 § UtlL. En utlänning som inte befinner sig i Sverige skall ansökan till svensk beskickning ge svenskt konsulat i utlänningens hemland eller i det land där han eller stadigvarande bosatt 3 kap. 7 § UtlF. Ambassaden annars är konsulatet gör personlig intervju med utlänningen för att utreda en skälen för ansökan; någon utredning utlänningens vandel görs inte. om Ärendet skickas därefter till SIV för beslut. Ofta låter SIV göra en kompletterande utredning, t.ex. att polisen intervjuar den genom anhörige i Sverige.

Utredning i ärenden om uppehållstillstånd m.m. sou 1993:120

Utöver vad som nu sagts får även i vissa fall som inte avser asyl

en ansökan om uppehållstillstånd göras efter ankomsten till Sverige; det gäller främst i klara familjesammanföringsfall. Ansökan görs hos polisen som efter verkställd grundutredning sänder ansökan till SIV:s tillståndsbyrå i Norrköping för beslut.

Ett uppehållstillstånd kan återkallas SIV på grund brister i

av av utlänningens vandel 2 kap. ll § UtlL. Eftersom det saknas ett rapporteringssystem rörande misskötsamhet 0.d. kommer det mycket sällan i fråga att tillämpa bestämmelsen.

Utredningen

Utredningen anser det vara otillfredsställande att praktiskt taget ingen utredningen sker av en utlännings vandel i ett tillståndsärende. Särskilt mot bakgrund av utredningens förslag att ökad betydelse fortsättningsvis skall tillmätas vandeln i tillståndsärenden finns det skäl att förbättra utredningsrutinerna. En utlännings kriminalitet och övriga vandel bör alltid kontrolleras innan beslut fattas beträffande ansökan

en om uppehållstillstånd. För att möjliggöra en sådan ordning fordras att rutiner införs som garanterar att relevant information alltid kommer SIV tillhanda.

När det gäller den information utlänningen själv skall lämna

som bör det krävas att vissa preciserade frågor, tar sikte på utlän-

som ningens vandel, alltid besvaras. Även

om det i många fall kommer att vara praktiskt taget omöjligt att kontrollera lämnade uppgifter är det ändå av vikt att utlänningen besvarar sådana frågor. Uppgifterna bör lämnas under straffansvar eftersom de kan få avgörande betydelse i tillståndsfrågan. Utlänningen måste givetvis informeras om vikten

av att korrekta uppgifter lämnas samt att konsekvenserna kan

om annars bli vid sidan av de straffrättsliga avslag på ansökan uppehålls-

- - om tillstånd eller, i ett senare skede, återkallande ett meddelat tillstånd.

Utöver möjligheten att erhålla information från utlänningen själv står även andra källor till buds. Vad som främst åsyftas är uppgifter

om kriminalitet m.m. som finns tillgängliga olika register;

genom en redogörelse för register som kan vara av intresse i sammanhanget finns i bilaga s. 87.

Information om en utlännings vandel går att hämta även från SIV:s

incidentrapporter. Genom en intern rapportering vissa händelser på

flyktingförläggningar m.m. sker en skriftlig redovisning inträffat

av våldhot eller annan händelse säkerhetskaraktär negativt

av som påverkar SIV:s verksamhet. Ursprungligen rapporterades endast incidenter av säkerhetshotande karaktär, anmäls även

men numera

1993:120 Utredning i ärenden om uppehållstillstånd m.m. sou

än sådant är säkerhetsrisk för SIV och dess personal. annat som en Den sammanställning görs incidentrapporterna används endast som av ett statistiskt underlag. Rapporten hamnar i en asylsökandes som dossier endast förläggningen skickar den direkt till asylbyrån; om praxis vacklar mellan olika förläggningar när det gäller att sända

till asylbyrån. Enligt utredningens mening bör det införas rapporten ordning innebär att varje incident som är av sådan betydenhet en som upprättas skall föranleda att utlärmingens dossier tillförs att en rapport uppgift härom. Utredningen vill samtidigt betona det angelägna i att

sådana händelser föranleder upprättandet av en incidentrapport som och utgör brott även polisanmäls. Det är givetvis nödvändigt att som utlänningen får del incidentrapporten tillsammans med övriga av handlingar i ärendet, i det fall rapporten finns med i beslutsunderlaget

i ett tillstånds- eller återkallelseärende. När ansökan uppehållstillstånd lämnas in till en svensk en om utlandsmyndighet bör möjligheterna att få kännedom om eventuell brottslighet något större än i de fall utlänningen gör sin ansökan vara i Sverige. Det varierar naturligtvis mellan olika länder vilka möjlig-

heter finns att få tillgång till upplysningar om en utlännings som vandel. Utredningen, som inte föreslår att utlandsmyndigheterna åläggs någon undersökningsplikt i detta avseende, utgår dock ifrån att

den information utlännings vandel som kan finnas vidarebeforom en dras till SIV för att tillföras ärendet.

7 Smittfarligt beteende av HIV-positiva

utlänningar

Utredningens ställningstagande: Smittfarligt beteende av HIVutlänningar bör påverka bedömningen ärenden rörande

positiva av

Med hänsyn till att åtskilliga frågor med

uppehållstillstånd.

anknytning till sekretesslagstiftningen närmare bör övervägas

föreslår utredningen att detta kommer till stånd i ett annat

sammanhang.

HIV-infektion är enligt 3 § smittskyddslagen 1988:1472 en ansamhällsfarlig sjukdom. Den som smittas med

mälningspliktig

HIV-virus är skyldig att följa läkaren meddelade förhållningsregler av för hindra vidare smittspridning. Om den smittade inte frivilligt att medverkar till de åtgärder behövs för att hindra smittspridning som kan länsrätten på ansökan smittskyddsläkaren besluta om tvångsisoav lering. Denna får pågå under högst månader gången. Det finns sex straffrättsliga bestämmelser kan aktuella vid Överförmäven som vara HIV-smitta. Därmed blir även reglerna om utvisning på grund de av

av brott tillämpliga.

Till utredningen har överlämnats en skrivelse från Smittskyddsläkai Stockholms läns landsting. I skrivelsen pekas på vissa problem ren samband med smittfarligt beteende vissa HIV-positiva utlänningar. i av Utredningen HIV-positiv utlänning bryter mot anser att om en meddelade den behandlande läkaren utgör detta

förhållningsregler av

sig sådan allvarlig vandelsanmärkning att den bör vägas in i ett i en

ärende rörande uppehållstillstånd eller återkallelse av uppehållstill-

Sekretesslagstiftningen innebär emellertid att de beslutande stånd. normalt inte kan underrättas om att utlänningen trotsar

myndigheterna

förhållningsregler. Ett flertal frågor med avseende på läkarens sekretessområdet mellan olika intressen måste lösas.

avvägningar

det är angeläget att dessa frågor blir föremål för Utredningen anser att genomgång. Detta får dock ske i annan ordning. en

8 Ikraftträdande och kostnads-

konsekvenser

Några särskilda ikraftträdandebestämmelser behövs inte.

Utredningens förslag innebär att det skall bli svårare för en utlänning

missköter sig att få stanna här i landet. Det föreslås också ökade som möjligheter att avvisa en utlänning som kan befaras komma att begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land.

Det är rimligt att anta att förslagen medför en viss minskning av

brottsligheten och av ordningstörningar av olika slag. Detta kan

förväntas leda till besparingar på en rad skilda områden, både för det allmänna och för enskilda personer.

Några nämnvärda kostnader följer inte med förslagen.

omüw

%êbsn330idüe3.%{sbnsbêriâñsxzål8 1âa:%v34$ en0I

i i

I 7531:2aáåágzg gszgixzigtiiáugam:my:

éiiséwáiixâizáscsááá

v ., -V

j : .mami i :än snagmüm 3iz§s1ö:i2aim imo;

v nu asmâad an: ;noe aniaøäün :sivu: 33a :sszssdwigüzzxua

armarna

Ä L 1213533203:mm: 1331323Lüsüsv 332mm å

V å L now

. . .

i V8f8ff*im W äbâm lutaäslaiz7m 32:22:23 âaiitøi: :áâaü

á WG geia avii.ic :fw ñâärâsâiánøswsi

ivs w

36 M3 :55553819 IfâäqfisgtâiusqástfH23

gxmgsiçølüäsáüâ zgsiiäi:vääáässtgtgxálábâiåvnmâiäLsjgêgååfÅ

v V

Bilagor

1993:120 BILAGA 1 sou

Utdrag av

Kommittédirektiv

Översyn reglerna om utvisning på grund av brott m.m.

Dir. 1992:108

Beslut vid regeringssammanträde 1992-12-10

Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över reglerna utvisning på grund brott och reglerna som behandlar vilken om av betydelse utlännings vandel skall ha vid bedömningen av hans rätt en till uppehållstillstånd i Sverige och vid beviljande av svenskt medborgarskap. Utredaren skall också undersöka de rättsliga förutsättningarna för återkallande av ett svenskt medborgarskap som erhållits med hjälp falska uppgifter. Utredaren bör lägga fram av förslag till de författningsändringar föranleds av hans eller hennes som

ställningstaganden.

Jag har i ärendet samrått med chefen för Justitiedepartementet.

Bakgrund

Dåvarande chefen för Justitiedepartementet tillkallade år 1989 efter bemyndigande av regeringen en kommission med uppdrag att motverka våldet och förbättra stödet till brottsoffren dir. 1989:58. Inom för detta uppdrag behandlade kommissionen vissa frågor ramen utlänningars och invandrares brottslighet. I betänkandet SOU om 1990:92 Våld och brottsoffer föreslog kommissionen bl.a. att reglerna utvisning grund brott skall ses över, att det införs ett krav om av på god vandel den utlänning som söker uppehållstillstånd i Sverige av

Bilaga I sou 1993:120

och att ett svenskt medborgarskap som erhållits på grundval av falska uppgifter skall kunna upphävas.

Frågan om upphävande av svenskt medborgarskap uppmärksamma-

des också av den parlamentariska kommitté som hade till uppgift att se över reglerna om avvisning och utvisning av utlänningar som kan befaras medverka i terroristhandlingar här i landet. I betänkandet SOU 1989: 104 Terroristlagstiftningen anförde kommittén att

problemet både från principiella och praktiska synpunkter är av sådan

vikt att man förutsättningslöst bör pröva även frågan om en ändring i grundlagen, om en sådan skulle visa sig nödvändig för att nå en lämplig lösning. En sådan förutsättningsfri utredning har också förordats av riksdagen vid behandling av en motion med begäran om en utredning av frågan l99091:SfU3, rskr. 25.

Under de senaste riksmötena har det väckts motioner om en skärpning av reglerna om utvisning på grund av brott se t.ex. 198990:SfU16, 199091:Sfl.l14 och 199192:SfU10. Socialförsäkringsutskottet har avstyrkt motionerna med den huvudsakliga motiveringen att de invandrarpolitiska skälen mot att införa särregler för invandrare har stor bärkraft. Vid de två senaste tillfällena har utskottet även hänvisat till att beredningen av Våldskommissionen slutbetänkande bör avvaktas. Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets hemställan. Under våren 1992 har också två motioner som

har anknytning till frågan om brottslighets betydelse vid asylbe-

dömningen behandlats av riksdagen. Dessa motioner har avslagits bl.a. med hänvisning till de befintliga reglerna i utlänningslagen 199l92:SfU10, rskr. 265.

I rapporten 199192: 12 Invandrarpolitikens inriktning och resultat har Riksdagens revisorer uttalat att det är motiverat att göra en översyn av reglerna om utvisning på grund av brott. Revisorerna har dessutom påpekat att det synes vara en bristande korrespondens mellan reglerna om utvisning på grund av brott och reglerna om brottslighets betydelse i tillståndsärenden.

Slutligen har Statens invandrarverk i en skrivelse till regeringen den 4 oktober 1992 föreslagit vissa åtgärder som enligt verkets uppfattning bör vidtas för att minska brottsligheten bland asylsökande.

1993:120 Bilaga 1 sou

Nuvarande ordning

Utlänningslagen

Enligt 3 kap. 4 § första stycket utlänningslagen 1989:529 har

flyktingar, krigsvägrare och s.k. de facto-flyktingar rätt till asyl i

Sverige. En flykting är enligt utlänningslagens terminologi 3 kap. 2 § en utlänning befinner sig utanför det land som han är medborgare i som därför att han känner väl grundad fruktan för förföljelse på grund av sin nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på ras, grund sin religiösa eller politiska uppfattning och heller inte kan av eller på grund sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands av Även vissa kategorier statslösa flyktingar. skydd. av anses som Definitionen sammanfaller med den som finns i 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning, den s.k. Genevekonventionen, till vilken Sverige anslutit sig. På begäran av en flykting skall Invandrarverket enligt 3 kap. 6 § utlänningslagen antingen i samband med att uppehållstillstånd beviljas eller därefter ange att han är

flykting flyktingförklaring.

En krigsvägrare är utlänning som har övergett en krigsskådeplats en eller har flytt från sitt hemland eller behöver stanna i Sverige för som att undgå förestående krigstjänstgöring 3 kap. 3 § utlänningslagen. En de facto-flykting slutligen är en utlänning som, utan att vara flykting, inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena där och kan åberopa tungt vägande omständigheter till stöd för detta 3 kap. l § 3 utlänningslagen. Asyl får enligt 3 kap. 4 § andra stycket 1 utlänningslagen vägras en flykting det med hänsyn till vad som är känt om hans tidigare om verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl

att inte bevilja asyl. Krigsvägrare och de facto-flyktingar får enligt

andra punkten i stycke vägras asyl om det finns särskilda skäl. samma Även andra utlänningar än de har rätt till asyl kan få uppehållssom tillstånd i Sverige. Detta gäller främst personer med anknytning till Sverige, dem som av humanitära skäl bör få bosätta sig här samt dem har sin försörjning ordnad här 2 kap. 4 § utlänningslagen. För som denna kategori saknas uttryckliga bestämmelser om vandelns betydelse för tillståndsfrågan. Utlänningslagen anger å andra sidan endast att denna kategori får beviljas uppehållstillstånd. Det finns därför möjlighet att inom regelsystemets ram ta hänsyn till t.ex. brottslighet. I praxis torde vandelsaspekten ha tillmätts betydelse främst i de fall då utlännings långa vistelsetid i Sverige i väntan på beslut om asyl en

Bilaga I sou 1993:120

ansetts utgöra humanitära skäl for att bevilja honom uppehållstillstånd här.

I 2 kap. 11 § utlänningslagen finns det vidare bestämmelser som gör det möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd av vandelsskäl bl.a. om det kan antas att utlänningen kommer att begå brott i Sverige. Förutsättningarna för återkallelse av ett uppehållstillstånd på dessa grunder är desamma som förutsättningarna för att enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen avvisa en utlänning på grund av sådana antaganden.

Behovet av utredning

Utlänningslagen

Det är viktigt att brottslighet bekämpas med kraft inte minst med tanke på samhällsmedborgarnas rätt till trygghet. Det är väl känt att utländska medborgare är överrepresenterade i brottsstatistiken i Sverige. Detta har flera förklaringar och det kan inte nog många gånger framhållas att det stora flertalet utländska medborgare är skötsamma och i hög grad bidrar till uppbyggnaden och utvecklingen av Sverige. På alla plan måste dock åtgärder vidtas för att förhindra att den som inte iakttar grundläggande normer i samhället finner

en fristad i Sverige. En markering från statsmakternas sida att sådana beteenden inte accepteras bör enligt min mening leda till att risken for främlingsfientlighet minskar. Därmed bidrar vi till att göra forhållandena lättare för den stora gruppen skötsamma utlänningar och till deras integration i det svenska samhället.

Utlänningslagens regler om utvisning på grund av brott är som jag redan har nämnt i stora delar nästan fyrtio år gamla. Under dessa

decennier har andra delar av utlänningslagstiftningen undergått betydande förändringar. Redan av den anledningen ligger det nära till

hands att nu föreslå en översyn av regelsystemet. I samma riktning talar också det faktum att Våldskommissionen som haft anledning att

titta närmare regelsystemet har ifrågasatt reglernas ändamålsenlig-

het och tillämpning. Kommissionens förslag om en översyn av systemet har bemötts positivt under remissbehandlingen. Reglerna om utvisning på grund av brott bör mot denna bakgrund ses över.

Enligt min uppfattning är det med denna utgångspunkt i det närmaste oundvikligt att översynen också måste omfatta reglerna som behandlar vilken betydelse en utlännings brottslighet och övriga vandel skall ha vid bedömningen av hans rätt till uppehållstillstånd. Detta är nödvändigt inte minst med tanke att detta regelsystem bör korre-

Bilaga 1 sou 1993:120

spondera med reglerna utvisning på grund av brott. Jag föreslår om därför att även dessa bestämmelser ses över.

Riktlinjer för utredningsuppdraget

Vandelsprövning i tillstándsärenden

Utredningsuppdraget bör till att börja med omfatta en översyn av reglerna behandlar vandelns betydelse i ärenden om uppehållstillsom stånd. Den översynen bör innefatta såväl reglerna i 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § utlänningslagen själva tillståndsgivningen som de om bestämmelser återkallelse uppehållstillstånd av vandelsskäl som om av finns i 2 kap. 11 § lag. Mot bakgrund av att förutsättningarna samma för återkallelse enligt det sistnämnda lagrummet är desamma som förutsättningarna för avvisning enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen bör utredaren det visar sig finnas behov detta också ha frihet att om av - överväga ändringar i denna bestämmelse om awisning. Exempelvis kan det finnas skäl att överväga möjligheter till avvisning av en person för han utgör fara för den allmänna ordningen och säkerheten. att en

Den ansöker uppehållstillstånd enligt 2 kap. utlänningslagen

som om skall enligt huvudregeln 2 kap. 5 § göra detta innan han kommer till Sverige. Möjligheterna att göra vandelsprövning i sådana fall är en givetvis begränsad. Utredaren bör dock bl.a. undersöka om det är lämpligt införa uttrycklig bestämmelse i utlänningslagen som tar att en sikte på vilken betydelse utlännings brottslighet och övriga vandel en skall tillmätas i ett ärende där det är aktuellt att bevilja uppehållstillstånd på andra grunder än behovet asyl. Utredaren bör också av möjligheterna att få information i sådana ärenden och

analysera

diskutera vilken utredning bör införskaffas i ärendena. som

Vad gäller rätten till asyl måste givetvis Sveriges åtaganden enligt

Genevekonventionen beaktas. Utredaren bör dock ägna särskild i vilken grad vandel skall tillmätas betydelse i

uppmärksamhet

tillståndsärenden där den sökande skyddsbehov som skäl för sin anger Utredaren bör i detta sammanhang också särskilt

asylansökan.

sig vid frågan vilken betydelse upprepad brottslighet av

uppehålla om

mindre allvarlig natur bör ha i detta hänseende. Enligt nuvarande regler saknas klar gränsdragning mellan de fall en där utlännings brottslighet skall utlösa tillämpning av reglerna en en utvisning grund brott och i vilka fall brottsligheten skall leda om av till avslag på ansökan uppehållstillstånd. Det saknas också en om

Bilaga I sou 1993:120

vägledning för i vilka fall brottslighet bör leda till uppehållstillatt ett stånd återkallas. En fråga kan uppkomma i detta sammanhang som är om det är lämpligt att ett uppehållstillstånd skall kunna återkallas av de administrativa myndigheterna därför utlänning dömts för att en brott i de fall där domstolen inte har förordnat

om utvisning i

brottmålsdomen. Det kan också finnas skäl överväga under hur att lång tid möjligheten att återkalla ett uppehållstillstånd bör finnas.

Utredaren bör således söka åstadkomma där det klart ett system framgår vilket förhållande skall råda mellan de regler som som föranleder att utlänning utvisas särskild rättsverkan i en som en ett brottmål och de regler tar sikte på brottslighets betydelse vid som prövningen av tillstånds- och återkallelseärenden. Enligt min mening är de nu rådande oklarheterna på detta område otillfredställande. Det

är viktigt att ett regelsystem tillskapas där det inte råder någon tvekan om enligt vilka regler samhällets reaktion på utlännings brottslighet en skall realiseras.

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES-avtalet innehåller regler EES-medborgarnas rörlighet. Utredaren om måste i arbetet givetvis beakta de regler tillskapas det avtalet som genom och, om det behövs, föreslå särskilda regler för dem omfattas som av avtalet.

Utredningsuppdraget

Utredaren bör arbeta skyndsamt. Uppdraget bör i fråga ändringar om i utlänningslagen slutfört före utgången juni månad 1993. vara av Uppdraget i ivrigt bör klart före utgången år 1993. vara av För utredningsarbetet gäller vidare regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående

utredningsförslagens

inriktning dir. 1984:5 samt beaktande EG-aspekten i utredningsav verksamheten dir. 1988:43.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer

nu att regeringen

bemyndigar chefen för Kulturdepartementet att tillkalla särskild en utredare omfattad kommittéförordningen 1976:119 med - av uppdrag att göra en översyn reglerna utvisning grund av om av

120 Bilaga 1 sou 1993:

brott samt att besluta sakkunniga, experter, sekreterare och

m.m. om annat biträde utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till Föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

BILAGA 2 sou 1993:120

Praxisöversikt i fråga om uppehållstillstånd

Denna genomgång omfattar regeringens och Utlänningsnämndens avgöranden vad gäller vandelns betydelse i uppehållstillståndsärenden.

Flyktingar

1 I ärende hos regeringen år 1987 det fråga om en indisk medett var borgare ansökt tillstånd under åberopande av politiska skäl. som om Av utredningen framgick bl.a. att han i sin politiska verksamhet med-

verkat till att bränna ned järnvägsstation, skjuta en polisman samt en råna en bank. Beträffande frågan brottens betydelse anförde regeringen om

följande.

Regeringen bedömer att i vart fall de S åberopade gärningama är att en av av som ett grovt icke-politiskt brott. anse Enligt 3 § första stycket UtlL 1980 års lag skall en flykting inte utan synnerliga skål vägras fristad i Sverige, han behöver sådant skydd. Med om uttrycket synnerliga skäl i detta sammanhang bl.a. sådana omständigavses enligt 1951 års Genevekonvention angående flyktingars rättsliga heter som ställning utesluter från konventionens skydd. prop. l97576:18 en person s.107. Enligt artikel 1 F b i konventionen år denna inte tillämplig när det ñnns allvarliga skäl att anta att har förövat ett grovt icke-politiskt en person brott utanför tillflyktslandet innan han reste in i det landet. På grund S uppgifter finns det allvarliga skäl att anta att han har av egna förövat icke-politiskt brott ñre inresan till Sverige. Oavsett om han ett grovt grund vad han i övrigt har anfört skäl för att få stanna i Sverige av som skulle att flykting eller ej, är han inte berättigad till fristad här vara anse som enligt 3 § utlärmingslagen. Inte heller föreligger sådana omständigheter som

avses i 6 § samma lag.

2 I ärende hos regeringen år 1987 det fråga om en indisk medett var borgare ansökt tillstånd under åberopande av dels politiska som om skäl, dels anknytning. Av utredningen framgick bl.a. att han i sin

Bilaga 2

sou 1993:120

politiska verksamhet medverkat till bränna ned

att en järnvägsstation,

mörda en polisman samt mörda politisk motståndare. en Beträffande frågan brottens betydelse anförde om regeringen följande.

De politiska skäl S har åberopat ñr få här som att stanna är om man bortser från brotten inte tillräckligt starka för att han skall betraktas - som flykting enl 3 § UtlL 1980 års lag eller Genevekonventionen. Omständigheterna är inte heller sådana som avses i 6 § UtlL. På grund av S uppgifter och vad i övrigt âr upplyst egna som i ärendet finns det allvarliga skål att anta att S förövat brott grova före inresan i Sverige. Brottsligheten är att bedöma sådan icke-politisk brottsligsom grov het som avses i art 1 F b i konventionen. Även S hade varit om att betrakta som flykting skulle han därför inte berättigad vara till fristad här enligt 3 § utlånningslagen. Med hänsyn till vad har anförts S brottslighet som om kan den av honom åberopade anknytningen till riket inte medföra rätt för honom att vistas här.

I ett ärende hos regeringen år 1987 det fråga var om en ugandisk medborgare som ansökt tillstånd under om åberopande av politiska skäl. Av utredningen framgick bl.a. att hon arbetet säkerhetstjänsten och i detta arbete medverkat i att tortera barn och kvinnor. Vidare hade hon skjutit en gerillaman.

Beträffande frågan brottens betydelse anförde

om regeringen följande.

Regeringen konstaterar härutöver att även S hade varit betrakta om att som flykting, hon, enl art 1 F i 1951 års Genevekonvention angående flyktingars rättsliga ställning, hade varit utesluten från konventionens skydd. Hon skulle därför inte heller enligt 3 § UtlL varit berättigad till fristad här.

I ett ärende hos regeringen år 1987 det fråga var om en irländsk medborgare som ansökt tillstånd under åberopande politiska om av skäl. Av utredningen framgick bl.a. han i sin politiska att verksamhet IRA-anknytning gjort sig skyldig till mordförsök på brittisk en officer.

Regeringen bedömde att den åberopade gärningen

var att anse som ett grovt icke-politiskt brott samt anförde följande.

1993:120 Bilaga 2 sou

Enligt 3 § första stycket utlänningslagen skall flykting inte utan synnerliga en skål vägras fristad i Sverige, han behöver sådant skydd. Med uttrycket om synnerliga skäl i detta sammanhang bl.a. sådana omständigheter som avses enl 1951 års Genevekonvention angående flyktingars rättsliga ställning utesluter från konventionens skydd prop 197576: 18 s 107. Enligt en person 1 F b i konventionen är denna inte tillämplig när det finns allvarliga skäl art att anta att har förövat ett grovt icke-politiskt brott utanför en person tillflyktslandet innan har reste in i det landet. På grund S uppgifter finns det allvarliga skäl att anta att han har av egna förövat ett grovt icke-politiskt brott före inresan till Sverige. Oavsett om han på grund vad han i övrigt har anfört skäl för att få stanna i Sverige av som skulle flykting eller ej, är han inte berättigad till fristad här vara att anse som enligt 3 § utlänningslagen. Inte heller föreligger sådana omständigheter som avses i 6 § samma lag.

I ett ärende hos regeringen år 1989 var det fråga om en medborgare i Bangladesh ansökt tillstånd under åberopande av politiska som om skäl. Av utredningen framgick bl.a. annat att han i sin politiska verksamhet varit delaktig i ett mord på en kommunalpolitiker, kastat

bomb polisstation samt deltagit i ett mordförsök. en mot en Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen

följande.

På grund S uppgifter och vad som i övrigt är upplysti ärendet finns av egna det allvarliga skål att anta att S har förövat grova brott före inresan i Sverige. Brottsligheten år att bedöma som sådan grov icke-politisk brottslighet som i artikel l F b i 1951 års Genevekonvention angående flyktingars avses rättsliga ställning. Även S är att betrakta flykting föreligger det om som därför synnerliga skäl att vägra honom fristad i Sverige. De politiska skäl S har åberopat för att få stanna här år om man som bortser från brotten inte tillräckligt starka för att han skall betraktas som flykting eller på annan grund vara berättigad till asyl här.

I ett ärende hos regeringen år 1992 var det fråga om en peruansk medborgare ansökt tillstånd under åberopande av dels som om politiska skäl, dels anknytning. Av utredningen framgick att hon i sin politiska verksamhet begått flera allvarliga brott. Hon hade bl.a. varit

chaufför vid flera attentat. Vidare framgick beträffande anknytningen att hon sedan oktober 1989 varit sammanboende med en i Sverige

bosatt man.

Bilaga 2 sou 1993:120

Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen följande.

De politiska skäl som S har åberopat för att få stanna i Sverige är

- om man bortser från brotten inte tillräckligt starka för att hon skall betraktas

- om flykting enligt 3 kap. 1 § l UtlL. Omständigheterna

är inte heller sådana som avses i 3 kap. 1 § 3 samma lag.

På grund av S egna uppgifter och vad som i övrig är upplyst i ärendet finns det allvarliga skäl att anta att S har förövat grova brott före inresan i Sverige. Brottsligheten âr att bedöma som sådan grov icke-politisk brottslighet i artikel 1 F b i Genévekonventionen. Även S hade varit

som avses om att betrakta som flykting skulle hon därför inte berättigad till asyl här

vara enligt 3 kap 4 § i utlänningslagen. Med hänsyn till vad har anförts

som om S brottslighet kan den av henne åberopade anknytningen till riket inte medföra rått för henne att vistas här.

De facto-flyktingar

I ett ärende hos regeringen år 1990 var det fråga om en sovjetisk medborgare som ansökt om tillstånd under åberopande av dels politiska skäl, dels krigsvägrarskäl. Av utredningen framgick bl.a. att han kapat ett sovjetiskt inrikesplan och förmått besättningen att flyga det till Sverige. Vidare framgick att regeringen bifallit ansökan

en om

utlämning till Sovjetunionen på grund kapningen.

Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen

följande.

Med hänsyn till den prövning enligt 7 och 8 § lagen 1957:668 om utlämning för brott som regeringen företagit i utlämningsårendet och till de villkor

som föreskrivits ñr utlämningen, föreligger S har anfört skål

- oavsett om som skulle kunna vara tillstândsgrundande enligt 3 kap. 1 § 2 eller 3 utlänningslagen med beaktande av bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra stycket 2

- samma lag särskilda skål att inte bevilja S uppehållstillstånd. Inte heller i övrigt föreligger skäl att låta S stanna här.

I ett ärende hos regeringen år 1992 var det fråga peruansk

om en medborgare som ansökt om tillstånd under åberopande dels

av politiska skäl propagandaverksamhet, dels anknytning. Av ut-

redningen framgick att anknytningen till Sverige bestod i

ett sammanboende med svensk medborgare sedan juni 1991.

sou 1993:120 Bilaga 2

Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen

följande.

S har verkat ñr en organisation som enligt vad som är känt har gjort sig skyldig till upprepade övergrepp i Peru. Även S inte medverkat i

grova om sådana gärningar, har hon dock verkat ñr en organisation vars metoder får anses omfatta gärningar som faller inom ramen för artikel l F i 1951 års Genevekonvention, enligt vilken konventionens skydd uteslutes. Oavsett om hon skulle ha anfört sådana skäl mot att återvända till sitt hemland som avses i 3 kap l § 3 skulle därför särskilda skäl föreligga att inte bevilja henne asyl i Sverige.

Med hänsyn till vad som anförts kan inte heller den åberopade anknytningen medñra rätt för henne att stanna här.

9 I ett ärende hos Utlänningsnämnden år 1992 var det fråga om en peruansk medborgare ansökt om tillstånd under åberopande av

som

politiska skäl.

Beträffande frågan om brottets betydelse anförde Utlänningsnämnden följande.

S har uppgivit sig verka för organisation som enligt vad som är känt gjort

en sig skyldig till upprepade våldsbrott i Peru. Även S inte medverkat

grova om i sådana gärningar har han dock verkat för en organisation vars metoder får

omfatta sådana förhållanden faller inom ramen för artikel 1 F i anses som 195 l års Genevekonvention enligt vilken konventionens skydd uteslutes.

Oavsett om S skulle ha anfört sådana skäl emot att återvända till sitt hemland i 3 kap. 1 § 3 utlärmingslagen skulle därför särskilda skäl

som avses föreligga att inte bevilja asyl i Sverige.

Krigsvägrare

10 I ett ärende hos regeringen år 1986 var det fråga om en irakisk medborgare ansökt om tillstånd under åberopande av att han var

som krigsvägare. Av utredningen framgick bl.a. att han före inresan till Sverige dömts till fem års fängelse i Västtyskland för narkotikabrott.

Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen

följande.

Det kan i och för sig inte uteslutas att sådana omständigheter som avses i 5 § UtlL 1980 års lag föreligger. Enligt grunderna för den bestämmelsen skall

Bilaga 2 sou 1993:120

en sådan person inte utan särskilda skäl vägras rätt att vistas i Sverige. S har emellertid tidigare ådömts frihetsstraff för allvarlig brottslighet och det kan skäligen befaras att han begår brott även i Sverige. Han kan därför vägras uppehållstillstånd enligt 12 § andra stycket UtlL. På grund härav måste sådana särskilda skål som sägs i 5 § UtlL anses föreligga.

11 Ett ärende hos regeringen år 1990, se ovan 7 under rubriken de

facto-flyktingar.

Humanitära skäl

12 I ett ärende hos regeringen år 1992 var det fråga rysk med-

om en borgare som ansökt om tillstånd av politiska och humanitära skäl. Av utredningen framgick bl.a. att han i Sverige dömts till fyra års fängelse för kapning. Domstolen beslutade, med hänsyn bland

annat till att verkställighetshinder av humanitär art kunde föreligga, att utvisning grund av brottet inte skulle ske.

Beträffande frågan brottens betydelse anförde regeringen

följande.

Någon avgörande förändring av de skäl har legat till grund för

som domstolarnas ställningstagande föreligger inte. Med hänsyn härtill måste sådana särskilda skäl av humanitär art föreligga att S bör tillåtas att

anses stanna här.

13 I ett ärende hos regeringen år 1993 var det fråga somalisk med-

om en borgare som ansökt om tillstånd av politiska och humanitära skäl. Av utredningen framgick bland annat att han i Sverige dömts för olaga hot vid tre tillfällen till sluten psykiatrisk vård.

Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen bland

annat följande.

Av ärendet framgår att S dömts för brott i Sverige. Denna omständighet utgör skäl att avslå hans ansökan om tillstånd. Regeringen finner emellertid med hänsyn till vad som framkommit om S allvarliga psykiska sjukdom, att det skulle vara inhumant att avvisa honom.

Bilaga 2 sou 1993:120

Uppehållstillstånd beviljades av humanitära skäl.

Anhöriga

14 Ett ärende hos regeringen år 1987, se ovan nr 2 under rubriken

flyktingar.

15 I ett ärende hos regeringen år 1991 var det fråga om en jugoslavisk medborgare ansökt tillstånd under åberopande av dels som om politiska skäl, dels anknytning. Av utredningen framgick beträffande anknytningen bl.a. att han sedan ett år tillbaka varit sammanboende med svensk medborgare och att sambon var gravid. Vidare en framgick att han i Sverige gjort sig skyldig till upprepade tillgreppsbrott. Beträffande frågan brottens betydelse anförde regeringen bland om annat följande.

I beaktande att S under sin vistelse i landet har gjort sig skyldig till av upprepade brott finner regeringen emellertid att skäl talar mot att bevilja honom uppehållstillstånd denna grund. Inte heller i övrigt föreligger skäl att låta S stanna i Sverige.

16 Ett ärende hos regeringen år 1992, 8 under rubrik de se ovan nr

facto-flyktingar.

17 Ett ärende hos regeringen år 1992, 6 under rubrik se ovan nr

flyktingar.

18 I ett ärende hos regeringen år 1992 var det fråga om en peruansk medborgare ansökt tillstånd under åberopande av dels som om

politiska skäl, dels anknytning. Av utredningen framgick beträffande

Bilaga 2 sou 1993:120

anknytningen att han sedan oktober 1990 varit sammanboende med en svensk medborgare och sambon var gravid. Vidare framgick att han i Sverige vid två tillfällen gjort sig skyldig till snatteri och dömts till 50 resp. 30 dagsböter för gärningarna.

Beträffande frågan om brottens betydelse anförde regeringen följande.

Trots att S har åberopat en sådan anknytning till Sverige som kan medföra att uppehållstillstånd kan beviljas trots att han befinner sig här, bör han med anledning av den upprepade brottsligheten han har gjort sig skyldig till inte nu medges tillstånd att stanna i Sverige.

19 I ett ärende hos Utlänningsnämnden år 1993 var det fråga om en nigeriansk medborgare som ansökt om tillstånd under åberopande av dels politiska skäl, dels anknytning. Av utredningen framgick bl.a. att han sedan den 6 maj 1991 varit gift med en svensk medborgare och att paret hade ett gemensamt barn, fött den 10 juni 1992. Vidare framgick att han vid skilda tillfällen dömts till böter och fängelsestraff, senast den 19 maj 1992 för grovt narkotikabrott till fängelse i två år åtta månader.

Beträffande frågan om brottens betydelse anförde Utlänningsnämnden följande.

I betraktande av att S har begått upprepade och delvis mycket allvarliga brott under sin vistelse i riket finner UN trots den åberopade anknytningen att

- sådana särskilda skäl som avses i 2 kap 5 § andra stycket tredje punkten UtlL inte föreligger, varför uppehållstillstånd enligt 2 kap 5 § första

stycket samma lag inte får beviljas honom medan han befinner sig här.

20 I ett ärende hos regeringen år 1993 var det fråga om en peruansk medborgare som ansökt om tillstånd under åberopande av dels

politiska skäl, dels anknytning. Av utredningen framgick bl.a. att han

var gift med en svensk medborgare och att paret hade ett gemensamt barn, fött i juni 1993. Vidare framgick att S kom till Sverige i juni 1990 som turist. Han ansökte om asyl först efter det att han uppsökts av polis vid en utlänningskontroll som genomfördes med anledning av att han i berusat tillstånd intagits på Maria Polikliniken. Av utredningen i ärendet framgick vidare att S under vistelse på SIV:s förläggning visat prov på asocialt beteende. Det var också känt att S

sou 1993:120 Bilaga 2

begått brott i Sverige. Han hade den 29 april 1991 godkänt ett strafföreläggande för snatteri. Han var dessutom misstänkt för snatteri vid ett flertal tillfällen, våld mot ordningsvakt och våldsamt motstånd

skadegörelse. Åtal hade väckts mot honom. samt

Beträffande frågan om vandelns betydelse anförde regeringen följande.

Vad som år känt om S vandel bör vägas in vid bedömningen av frågan om uppehållstillstånd bör ges honom på grund av den anknytning han har till Sverige. Vid en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet ñnner regeringen att S inte bör beviljas uppehållstillstånd i Sverige, trots den anknytning han har till riket.

21 I ett ärende hos regeringen år 1993 var det fråga om en medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien som ansökt om tillstånd åberopande anknytning. Av utredningen framgick bl.a. att han sedan den 23 november 1991 var gift med en svensk medborgare. Vidare framgick att S som kom till Sverige den 15 juni 1991 greps av polisen den 16 juni misstänkt för vissa brott. Han dömdes den 19 juli 1991 till fängelse i sex månader för skadegörelse, brukande av falsk urkund, varusmuggling och olaga vapeninnehav. Vidare framgick det av incidentrapporter som upprättats av Statens invandrarverk att S under sin vistelse på en förläggning uppträtt hotfullt och trakasserat personalen.

Beträffande frågan om vandelns betydelse anförde regeringen bl.a.

följande.

Vad som är känt om S vandel bör vägas in vid bedömningen av frågan om uppehållstillstånd bör ges honom grund av den anknytning som han har till Sverige. Vid en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet finner regeringen att S inte bör beviljas uppehållstillståndi Sverige, trots den anknytning han har till riket.

sou 1993:120 BILAGA 3

Utländsk rätt

Utredningen har studerat reglerna om vandelns betydelse i ärenden om ansökan och återkallelse av uppehållstillstånd samt avvisning i Danmark, Norge, Finland, Nederländerna och Storbritannien.

Danmark

Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd

Danmark har i sin utlänningslag mycket specificerade regler om i vilken grad vandeln skall vägas in i tillståndsprövningen. De korresponderar med reglerna om när utvisning på grund av brott kan ske.

Vidare skall i tillståndsprövningen beaktas huruvida utlänningen på

grund av smittsam sjukdom eller allvarlig psykisk störning kan utgöra en fara för sig själv eller sin omgivning. I sådana fall får uppehållstillstånd beviljas bara om särskilda skäl talar härför. En flykting kan vägras uppehållstillstånd på motsvarande grunder som han kan utvisas, t.ex. om han dömts till minst sex års fängelse, och det med hänsyn till det ådömda straffet samt arten och grovheten av kriminaliteten inte är lämpligt att utlänningen får vara kvar i landet.

Äterkallelse uppehållstillstånd

Ett uppehållstillstånd kan återkallas t.ex. om det erhållits på sviklig grund. Det är inte möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd på grund av kriminalitet. I sådana fall blir det aktuellt att pröva huruvida

utvisning skall ske.

Avvisning

En utlänning kan vägras inresa i Danmark om han inte uppfyller de formella kraven i utlänningslagen. Vidare kan avvisning ske om det kan antas att han kommer att bosätta sig eller arbeta i riket utan nödvändiga tillstånd, eller om det med hänsyn till den allmänna

Bilaga 3 sou 1993:120

ordningen, säkerheten eller hälsoskäl finns grund att anse att han inte bör får uppehålla sig i riket. I praxis används denna regel främst på kända brottslingar eller på personer som ämnar besöka kända

brottslingar.

Norge

Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd

I Norge görs vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda ärendet. Brott

och andra vandelsanmärkningar vägs in vid denna bedömning. Flyktingar har i enlighet med Genevekonventionens undantagsregel ett

starkare skydd.

När polisen utreder brott begånget av en utlänning, skall Utlänningsdirektoratet underrättas härom. För det fall det finns ett öppet tillståndsärende skall detta avgöras med förtur.

Ãterkallelse uppehållstillstånd

Ett uppehållstillstånd kan återkallas bl.a. om det erhållits på oriktiga grunder. Det är däremot inte möjligt att återkalla ett tillstånd på grund av kriminalitet. l dessa fall blir det aktuellt att pröva huruvida utvisning skall ske.

Avvisning

En utlänning kan vägras inresa om han t.ex. inte innehar giltig passhandling eller saknar ekonomiska medel för sin vistelse i landet. Vidare får avvisning ske om utlänningen tidigare är straffad för brott för vilket utvisning skulle kunna ske, eller om det kan antas att utlänningen kommer att begå brott som kan leda till fängelse mer än tre månader. Av motiven framgår att ett sådant antagande kan göras endast i undantagsfall, t.ex. då det finns upplysningar från Interpol eller om personen innehar vapen.

sou 1993:120 Bilaga 3

Finland

Vandelsprävning vid ansökan om uppehållstillstånd

Vid en tillståndsprövning sker en samlad bedömning där brott och annat klandervärt beteende vägs in. Det finns dock ingen uttrycklig bestämmelse om detta. I Finland beviljas tidsbegränsade tillstånd i två år innan permanent uppehållstillstånd kan erhållas. I synnerhet vid den

första tillståndsprövningen läggs särskild vikt vid vandelsfrågorna. När

frågan om permanent uppehållstillstånd prövas skall det enligt utlänningslagen beaktas huruvida särskilda skäl föreligger att inte bevilja uppehållstillstånd. Brott är ett sådant särskilt skäl. En flykting kan vägras asyl endast enligt undantagsregeln i Genevekonventionen.

Ãterkallelse uppehållstillstånd

Ett uppehållstillstånd får återkallas om en utlänning avsiktligt har lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet eller lämnat andra oriktiga upplysningar som kan påverka beslutet. Detsamma gäller om han har hemlighållit något som hade kunnat inverka på beslutets innehåll. Det är inte möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd grund av kriminalitet. I dessa fall blir det aktuellt att pröva huruvida utvisning skall ske.

Avvisning

En utlänning kan vägras inresa i Finland han inte uppfyller de

om formella kraven i utlänningslagen, t.ex. inte innehar giltig passhandling eller saknar ekonomiska medel för sin vistelse i landet. Detsamma gäller om det kan antas att han kommer att försörja sig ett oärligt sätt eller om han grund ett utdömt frihetsstraff eller kan

av annars antas komma att begå brott för vilket det stadgas strängare straff än ett års fängelse. Vidare kan en utlänning avvisas om det kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olaglig underrättelseverksamhet.

Bilaga 3 sou 1993:120

Nederländerna

Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd

Enligt den nederländska utlänningslagstiftningen kan uppehållstillstånd vägras med hänvisning till det allmännas intresse. Så kan t.ex.

vara fallet om utlänningen utgör ett hot mot den allmärma ordningen eller nationella säkerheten. Vidare anses brott, för vilket utlärmingen dömts till frihetsberövande straff, utgöra ett sådant hot mot det allmännas intresse att tillstånd kan vägras på sådan grund. Däremot får inte andra vandelsanmärkningar än brott beaktas i tillståndsfrågan. Så kan ske även om domen inte vunnit laga kraft. Det är också möjligt att i tillståndsprövningen ta hänsyn till utländska brottmålsdomar förutsatt att gärningen även i Nederländerna är straffbelagd på ett likartat sätt. En flykting kan dock vägras asyl endast enligt undantagsregeln i Genevekonventionen.

Ãterkallelse uppehållstillstånd

Ett uppehållstillstånd kan återkallas bl.a. om det erhållits på oriktiga grunder.

Det är inte möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd på grund av kriminalitet. I dessa fall blir det aktuellt att pröva huruvida utvisning skall ske.

Avvisning

En utlänning kan vägras inresa i Nederländerna om han inte uppfyller kraven i utlänningslagstiftningen, t.ex. inte innehar giltig passhandling, inte har tillräckliga ekonomiska medel för sin vistelse i landet eller om han utgör ett hot mot allmänna intressen, allmän ordning eller den nationella säkerheten. Asylsökande har alltid rätt att få sin ansökan prövad.

Bilaga 3 sou 1993:120

Storbritannien

Vandelsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd

l brittisk utlänningslagstiftning saknas uttryckliga regler beträffande

vandelns betydelse i ärenden rörande uppehållstillstånd. En allsidig bedömning görs i varje enskilt fall. Däremot finns ett stadgande vilket

domstol möjlighet att rekommendera utvisning om en utlänning ger en har dömts för brott till fängelse. Det är dock den tillståndsprövande myndigheten Home Office slutligen bestämmer om utvisning

som skall ske. I den bedömning Home Office gör i tillståndsärenden

som kan, Förutom brott, även andra vandelsanmärkningar beaktas, t.ex.

prostitution eller drogmissbruk. Den som är flykting kan dock vägras

asyl enbart enligt undantagsregeln i Genevekonventionen.

Äterkallelse uppehållstillstånd

Ett uppehållstillstånd kan återkallas om det t.ex. framkommer att utlänningen vilselett myndigheterna om väsentliga fakta för att erhålla

eller begått allvarligt brott. Även i dessa fall görs tillståndet ett en samlad bedömning där också utlänningens övriga vandel vägs in. Home Office kan officio ta frågan om återkallelse och

ex upp utvisning utlänning domstolen inte gjort någon sådan

av en även om rekommendation.

Avvisning

En utlänning kan vägras inresa om han t.ex. inte innehar giltig passhandling eller saknar ekonomiska medel för sin vistelse i landet. Vidare kan utlänning blivit dömd i Storbritannien eller något

en som annat land till minst ett års fängelse krav på dubbel straffbarhet

- avvisas vid gränsen det inte föreligger starka humanitära skäl.

om Undantag görs för hustru eller barn under 18 år till någon bosatt i Storbritannien.

sou 1993:120 BILAGA 4

Kriminalregistret

Lagen 1963:197 om allmänt kriminalregister och kriminalregisterkungörelsen 1973:58

Enligt 1 § kriminalregisterlagen skall hos Rikspolisstyrelsen RPS föras ett allmänt kriminalregister. Innehållet i kriminalregistret regleras i 2 6 §§. Registret innehåller sådana uppgifter som behövs

i domstolarnas verksamhet för att brottsbalkens regler om sammanträffande av brott och förändring av påföljder skall kunna tillämpas. I enlighet med detta registreras uppgifter om domar på fängelse, Villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård liksom uppgifter om åtgärder av domstol enligt 34 kap. BrB. Bötesstraff antecknas inte i registret i andra fall än när förvandlingsstraff har ålagts. I registret antecknas vidare uppgifter om straffverkställighet, nåd och resning. Dessutom finns i registret vissa uppgifter om påföljd som har ådömts i något annat land. Vem som har rätt att få del av uppgifter anges i 8 De uppgifter som finns i kriminalregistret finns även i utdrag av polisregister som SIV har rätt att få del av.

Polisregister

Lagen l965:94 om polisregister m.m. och polisregisterkungörelsen

l969:38

Med polisregister avses enligt 1 § polisregisterlagen register som fors hos RPS eller någon annan polismyndighet för att tjäna till upplysning om brott, for vilka någon har misstänkts, åtalats eller dömts, eller om någons personliga förhållanden i övrigt. Innehållet i polisregister skall

begränsas till uppgifter som är nödvändiga för att polisen skall kunna

förebygga och uppdaga brott samt fullgöra sin verksamhet i övrigt 2 §. Närmare föreskrifter om innehållet i polisregister finns i polis-

Bilaga 4 sou 1993:120

registerkungörelsen, 2 7 §§. Dessa regler innebär att det i polis-

register får tas in, förutom vad som redovisas i kriminalregister, bl.a. uppgifter om vissa bötesdomar och godkända strafförelägganden, åtalsunderlåtelser i vissa fall, beslut om utvisning enligt 4 kap. 7 § UtlL, beslut om utlämning och beslut om besöksförbud. I polisregister

registreras inte de fall när en polisman lämnat rapporteftergift.

Innehållet i polisregister är inte begränsat till anteckningar om

påföljder. Enligt 1 § polisregisterlagen får i polisregistret antecknas

även uppgift om någons personliga förhållanden. Med stöd av denna bestämmelse har i 6 § polisregisterkungörelsen föreskrivits att i polisregister får föras även uppgifter om den som är misstänkt för brott och uppgifter om någon annans personliga förhållanden. Som villkor gäller att registreringen är nödvändig för att polisen skall kunna förebygga och uppdaga brott samt att uppgifterna är av särskild betydelse för brottsspaning.

Rätten att få upplysningar från polisregister regleras i polisregister-

lagen och polisregisterkungörelsen. Några myndigheter har en generell

rätt att ta del av uppgifter i polisregister, bl.a. SIV. Utlänningsnämnden har rätt att få utdrag av RPS polisregister.

Beträffande sekretess sägs i polisregisterlagen att den som med stöd av denna lag har fått del av uppgift ur polisregister om annans personliga förhållanden inte får obehörigen röja vad han sålunda erfarit 10 §. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen.

Person- och belastningsregistret PBR

PBR innehåller uppgifter som antecknas enligt kriminalregisterförfattningarna och polisregisterförfattningarna. Med undantag för uppgifter enligt den s.k. personbladsrutinen förs uppgifter om misstankar inte

i PBR utan i andra typer av register. Personblad upprättas i vissa fall när det föreligger skälig misstanke att en person gjort sig skyldig till ett brott. Ur PBR kan olika registerutdrag framställas, nämligen

kriminalregisterutdrag, pol isregisterutdrag fullständigt eller begränsat

samt registerbesked.

Det allmänna spaningsregistret

Detta register innehåller uppgifter om personer som är registrerade med stöd av 6 § polisregisterkungörelsen. I registret får införas uppgifter om den som är misstänkt för brott mot bl.a. 8 14,

Bilaga 4 sou 1993:120

skattebrottslagen och narkotikabrottslagen, allt 16 och 17 kap. BrB, förutsättning den aktuella uppgiften är av särskild betydelse under att

författningssamling, RPS FS för brottsspaning Rikspolisstyrelsens

tagits i registret skall utgå när misstanke 1986:11. En uppgift som brott inte längre föreligger. om

Vissa andra polisregister

med stöd polisregisterlagen, flera andra register som Vid RPS förs, av allt för brottsspaning. Hit hör det Centrala brottsspaanvänds framför

CBS, signalaments- och känneteckensregistret, Uningsregistret med utvisningar, Interpolregistret och passkonboken uppgifter om trollregistret.

Körkortsregistret 83-85 §§ och 90-94 §§ samt Körkortsförordningen 1977:722 förordningen 1970:517 rättsväsendets informationssystem om

innehåller förutom identitets- och körkortsuppgifter

Körkortsregistret Belastningsuppgifterna gäller bl.a. uppgifter även belastningsuppgifter.

i 83 § körkortsförordningen. Körkortssådana brott som anges om belastningsdel förs RPS. I denna del antecknas uppgifter registrets av beslut åtalsunderlåtelse, strafföreläggande och om domar, om innebär att körkortshavare funnits

föreläggande av ordningsbot som en

Det är främst fråga brott mot trafikskyldig till vissa brott. om brottslagen och andra trafikförfattningar, narkotikastrafflagen samt såsom misshandel och andra våldsbrott. I fråga vissa brottsbalksbrott flertalet brottsbalksbrotten sker inte någon registrering om om av vid böter. Vilka myndigheter har rätt att få ut påföljden stannat som från framgår 93 § körkortsför-

belastningsuppgifter registret av

ordningen; SIV tillhör inte dessa myndigheter.

Riksförsäkringsverketallmän försäkringskassa bidragsförskott, lagen 1962:381 om allmän Lagen 1964:142 om försäkring, tillstånd Datainspektionen att föra ADB-register

Hos Riksförsäkringsverketallmän försäkringskassa finns uppgifter

betalda underhållsbidrag och bidragsförskott samt på för mycket

utbetalda socialförsäkringsersättningar och pensioner.

Bilaga 4

sou 1993:120

Sekretess hos Riksförsäkringsverket och allmän försäkringskassa

regleras, såvitt är intresse, i 7 kap. 7 §

nu av sekretesslagen.

Regeringen fann i ett beslut år 1981 S dnr F 264281 sekretessbeatt stämmelserna i 7 kap. 7 § sekretesslagen inte utgjorde hinder mot att en försäkringskassa lämnade uppgifter till SIV förekomsten om av en

försäkrads skuld på underhållsbidrag.

Socialregister

Personregister hos socialnämnd behandlas i 59-66 §§ socialtjänstlagen.

I ett sådant register, förs med ADB, finns som uppgifter huvudsakligen om ekonomiskt bistånd och handläggarnas

anteckningar. Ivar

aktuell persons akt finns dessutom uppgifter

om ingripande mot denne

ide fall socialnämnden varit inkopplad, beslut t.ex. om tvångsomhändertagande. Sekretessbestämmelser finns i 66 § socialtjänstlagen samt

i 7 kap. 4 § sekretesslagen. SIV har inte

tillgång till uppgifter ur

socialregister.

Utsökningsregister Utsökningsregisterlagen 1986:617 och utsökningsregisterförord-

ningen 1986:678

Enligt 1 § utsökningsregisterlagen skall med

hjälp av ADB föras ett för hela riket gemensamt utsökningsregister. Registret skall innehålla

uppgifter bl.a. om exekutionstitel och skuldens storlek, kvarstad, betalningsinställelse och konkurs. I registret finns uppgifter bl.a. på obetalada skatter och underhållsbidrag till barn. Sådana fordringar kan finnas utan att exekutiva åtgärder begärts varför

utsökningregistret inte

alltid avspeglar verkliga skuldförhållanden. en persons Sekretess enligt 9 kap. 19 § sekretesslagen gäller. Med tanke på att största möjliga offentlighet anses böra råda inom den exekutiva verksamheten har

myndighetens beslut undantagits från sekretessen. Likaså har ett

uttryckligt undantag gjorts för uppgifter den förpliktelse

om som avses

med den sökta verkställigheten. Uppgifter t.ex. avhysning eller

om en

annan handräckning, en fordrings storlek eller det belopp skall

som drivas blir därmed alltid offentliga.

sou 1993:120 Bilaga 4

Rapporteringsskyldighet

I 6 kap. UtlF regleras underrättelseskyldighet enligt utlärmingslagstift-

ningen. Enligt 7 § skall SIV underrättas om domstol har häktat en utlänning. En domstol som har meddelat en dom eller ett beslut om utvisning skall enligt 9 § inom en vecka sända en kopia av domen eller beslutet till SIV; denna underrättelseskyldighet gäller även beträffande utlänning som dömts enligt 10 kap. 4 § UtlL.

Invandrarverkets incidentrapport

Incidentrapporten är avsedd att vara en skriftlig redovisning av inträffat valdhot eller annan händelse av säkerhetskaraktär som negativt påverkar verksamheten vid Invandrarverkets förläggningar m.m. Rapporten, som ursprungligen avsåg incidenter av säkerhetshotande karaktär, används i allt större utsträckning för anmälan av incidenter av annat än sådant som är en säkerhetsrisk för SIV och dess personal. Vid SIV sker en sammanställning av incidentrapporterna. Sammanställningen används endast som ett statistiskt underlag. Rapporten hamnar i en asylsökandes dossier endast om förläggningen skickar den direkt till asylbyrån; praxis vacklar mellan olika förläggningar när det gäller att sända rapporten till asylbyrän. Utöver incidentrapporten finns en rapportrutin som rör ren skadegörelse; denna rutin tar sikte bara på skadeståndsfrågan. Bruket av användandet av de båda anmälningsrutinerna vacklar.

BILAGA 5 sou 1993:120

EES-avtalets bestämmelserna i

påverkan på

om uppehållstillstånd och

utlänningslagen

avvisning

Inledning

EES-avtalet

Den 2 maj 1992 undertecknades Avtalet ett Europeiskt ekonomiskt om samarbetsområde EES-avtalet företrädare för medlemsländerna i av EFTA och EG. EES-avtalet, är slutet mellan EG och dess tolv som medlemsstater på sidan och EFTA-stater andra sidan, är ena sex tillämpligt såväl i EGEFTA-förhållanden mellan EFTA-länderna. som EES-avtalet skapas rättslig ordning som, på de Genom en gemensam områden avtalet omfattar, är identisk med EG:s. Omkring 1 500 EGrättsakter har integrerats i EES-avtalet och har till följd därav blivit en avtalsparternas interna rättsordning. EES-avtalet innehåller en del av huvuddel med de materiella bestämmelserna fri rörlighet för varor, om och kapital de fyra friheterna samt s.k. anpersoner, tjänster Denna del motsvarar den primära EG-

gränsande politikområden.

i första hand Romfördragets regler. Målet för EES-avtalet är rätten, med enhetliga regler främja handel och Övrig ekonomisk samatt verkan mellan parterna i syfte att skapa ett enhetligt Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde. EES fungera i huvudsak som en avses enda marknad med fri rörlighet för personer, tjänster och varor, Dessa fyra friheter bygger framför allt på ett förbud mot

kapital.

särbehandling på grund nationalitet. Länderna är också förpliktade av samarbeta så inte strävandena att förverkliga målet med EESatt att avtalet försvåras eller äventyras. Beträffande skillnaderna mellan ett medlemskap i EES och i EG kan sägas bl.a. att EES är ett ett frihandelsområde och inte EG en tullunion. som de viktigaste inslagen i EES-avtalet är den fria rörligheten för Ett av Härigenom skapas arbetsmarknad till vilken personer. en gemensam alla omfattas avtalet skall äga tillträde. Det gäller personer som av både arbetstagare och självständiga förvärvsverksamma personer samt makamake, barn är under 21 år eller

deras familjemedlemmar som

beroende föräldrarna. Med vissa förbehåll för åtgärder vidtagna av till allmän ordning, säkerhet eller hälsa artikel 33 med hänsyn medger den fria rörligheten rätt att förflytta sig fritt inom de av-

Bilaga 5

sou 1993:120

talsslutande ländernas territorier för att söka, erhålla och påbörja anställningar som erbjuds där. Offentliga tjänster innefattar

som myndighetsutövning är undantagna från den fria rörligheten

artikel 32.

Någon diskriminering på grund nationalitet av vad gäller sysselsätt-

ning, lön och andra arbetsvillkor får inte förekomma av den söker som arbete eller arbetar i ett avtalsslutande land artikel 28. Den som har

haft anställning inom avtalsslutande ett land eller har verkat där som

egen företagare har även rätt att stanna kvar i landet

när anställningen

eller verksamheten har upphört. Detsamma gäller

för familjemedlem-

mar. För beviljande uppehållstillstånd skall av i princip endast krävas

att sökanden visar inresedokument upp och en bekräftelse om

anställning från arbetsgivaren eller

ett anställningsintyg. Sökanden

skall inte behöva lämna landet och invänta tillståndet utomlands.

Uppehållstillståndet skall enligt artikel 6 i direktivet

68360EEG

normalt gälla fem år och förnyas automatiskt.

EES-avtalet innebär såvitt är i i korthet nu fråga bl.a. att EG- - rätten, anpassad till EES förhållanden, inom området för personers

rörlighet skall tillämpas i Sverige vid avtalets ikraftträdande. En

person som omfattas EES-avtalet och av som uppfyller förutsätt-

ningarna enligt EES-bestämmelserna har rätt

att uppehållstillstånd, om inte undantagen angående skydd

för allmän ordning, säkerhet eller

hälsa föranleder något annat. Myndigheterna har att i det enskilda

fallet pröva om personen uppfyller kriterierna. Prövningen skall

grundas uteslutande på den berörda personens eget uppförande.

Utlänningslagen

Några särskilda bestämmelser om undantag från kravet på arbetstill-

stånd 1 kap. 5 § UtlL eller kravet uppehållstillstånd l kap. 4 §

UtlL för den personkrets som avses med EES-avtalet har inte införts

i UtlL. Däremot har i 1 kap. l § UtIL tagits

en upplysning om att

särskilda regler finns i EES-lagen och i lagen om arbetskraftens fria

rörlighet inom EESZ. Den reglering i

som övrigt behövs för att den

svenska utlänningslagstiftningen

skall stå i överensstämmelse med EG-

EES-avtalets huvudbestämmelser införlivas i svensk rätt genom lagen om ett euro-

peiskt ekonomiskt samarbetsområde EES.

2 Införlivandet i svensk rätt av relevanta IEC-förordningar på området för personers rörlighet sker genom inkorporering. De artiklar i förordningen 161268EEG om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapensom på grund sitt innehåll kräver av lagform inkorporeras lagen genom om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska

ekonomiska samarbetsomrâdet EES.

Bilaga 5 sou 1993:120

den implementerats EES-avtalet, avses bli rätten, som genom genomförd föreskrifter med stöd bemyndiganden i utlängenom av ningslagen för regeringen att meddela föreskrifter om pass och visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd. För att tillgodose att denna reglering blir heltäckande har, utöver de bemyndiganden för regeringen redan tidigare fanns i UtlL, två nya bemyndiganden som införts. Regeringen får med stöd härav föreskriva grunder för återkallelse uppehållstillstånd meddelats på grund av åtaganden av som i EES-avtalet 2 kap. 11 § tredje stycket UtlL samt föreskriva ytterligare undantag från huvudregeln att en ansökan om uppehållstillstånd inte får bifallas utlänningen befinner sig i Sverige när om ansökan görs eller prövas, det följer överenskommelse med om av en främmande 2 kap. 5 § fjärde stycket UtlL; dessa två ändringar stat i utlänningslagen kommenteras nedan.

Ãterkallande uppehållstillstånd

Sedan utlänning in i Sverige får enligt 2 kap. 11 § UtlL ett en rest uppehållstillstånd återkallas under vissa förutsättningar, bl.a. om utlänningen inte försörjer sig på ett ärligt sätt. Frågan om återkallelse uppehållstillstånd skall ha väckts innan utlänningen varit bosatt i av Sverige i två år med uppehållstillstånd. Den omständigheten att en arbetstagare blir ofrivilligt arbetslös eller oförmögen att arbeta på grund sjukdom eller olycksfall får inte leda till att uppehållstillav ståndet återkallas artikel 7 i direktivet 68360EEG. EG-domstolen slagit fast blir arbetslös inte förlorar den fria har att en person som rörlighetens förmåner. Om efter att ha blivit arbetslös en person kvar i landet för att söka ett nytt arbete och personen i fråga stannar bedömas ha reella utsikter att få anställning igen, kan enligt EGkan domstolen denne inte anmodas att lämna bosättningslandet även om uppehållstillståndet löpt ut målet C-29289 Antonissen. I EES-propositionen prop. 199192:l70 anförs bil. 10, s. 18 att det kan tänkas uppstå situationer då utlänning kommit hit grund av en som EES-avtalet inte längre är önskvärd i landet men nuvarande grunder för återkallelse uppehållstillstånd inte är tillräckliga. Som exempel av den situationen utländsk arbetstagare kommit hit och nämns att en påbörjat arbete och erhållit uppehållstillstånd för fem år men sedan ett därpå frivilligt lämnat sitt arbete utan att söka något nytt. Vidare strax nämns situationen medborgare från tredje land, vars vistelse här att en grundar sig anknytningen till arbetstagare som är EESen medborgare förlorar denna anknytning att arbetstagaren efter genom kort tid lämnar Sverige. I dessa fall kan det enligt propositionen vara

Bilaga 5 sou 1993:120

befogat med en möjlighet att kunna återkalla beviljade uppehållstill-

stånd; det bör lämpligen regeringens sak vara att närmare ange förut-

sättningarna för detta. I 2 kap. l1 § tredje stycket UtlL har därför införts ett bemyndigande regeringen som ger en sådan befogenhet.

Med stöd bemyndigandet har i 3

av regeringen kap. 5 c § UtlF infört

en möjlighet att, utöver vad föreskrivs i 2 kap. 9 ll §§ som UtlL, återkalla ett uppehållstillstånd för den omfattas som av EES-avtalet om utlänningen inte försörjer sig här eller saknar annars egna medel för sitt uppehälle här. Uppehållstillstånd får med stöd av denna be-

stämmelse återkallas för familjemedlem är

som medborgare i en stat

utanför EES om anknytningen till medborgaren i EES-staten

bryts och

familjemedlemmen inte har rätt att stanna i Sverige på någon annan

grund. l förordningsmotiven l992:8,

s. 14 sägs bl.a. följande.

Om emellertid utlänning, kommit hit en som på grund av

EES-avtalet, och fått uppehållstillstånd för han har att en

anställning, frivilligt lämnar sitt arbete avsikt utan att söka

något nytt och dessutom saknar andra möjligheter till

försörjning i Sverige kan det finnas ett behov återkalla av att det beviljade uppehållstillståndet. Det måste dock vara fullt

tillåtet att frivilligt söka andra

anställningar och en viss tid

av arbetslöshet mellan anställningarna måste kunna accepteras. I detta läge är nämligen vederbörande arbetssökande och

omfattas av EG-rättens regler skydd för dessa.

om Ingripan-

de skall alltså äga endast vid uppenbara missförhållanrum

den. Detsamma gäller också de medborgare i EES-stater som fått uppehållstillstånd enligt 5 § 2 5 och kommit a - som att sakna egna medel. På motsvarande sätt kan det

föreligga

behov av att kunna återkalla uppehållstillstånd för med-

följande anhöriga som är tredjelandsmedborgare, till

exempel

vid bruten anknytning till EES-medborgare. en Självfallet

måste dock i varje enskilt fall övervägas har

om utlänningen

rätt att stanna i Sverige skäl. av annat

Ansökan om uppehållstillstånd

Om en utlänning befinner sig i Sverige när ansökan om uppehållstill-

stånd görs eller prövas, får enligt UtlL ansökan inte bifallas utom i

vissa undantagsfall i 2 kap. 5 EES-avtalet innebär som anges bl.a.

att en utlänning som omfattas av avtalet skall kunna söka, erhålla och

påbörja ett arbete i Sverige innan uppehållstillstånd

beviljas utan att

fördröjas av formaliteter från nationella myndigheters sida.

Uppehålls-

Bilaga 5 sou 1993:120

för arbetstagare och deras anhöriga avses med EEStillstånd som avtalet måste därför kunna sökas och beviljas efter inresa i Sverige. har därför införts i 2 kap. 5 § UtlL, enligt vilket

Ett bemyndigande

får föreskriva ytterligare undantag från huvudregeln om att

regeringen

ansökan uppehållstillstånd inte får bifallas om utlänningen en om befinner sig i Sverige när ansökan görs eller prövas, om det följer av överenskommelse med främmande stat. Med stöd av bemyndiganen det har regeringen beslutat bestämmelse i UtlF 3 kap. 7 a om en ny §. Enligt den bestämmelsen skall ansökningar om uppehållstillstånd utlänningar har rätt till sådant tillstånd enligt EESbeviljas för som i de fall ansökningarna görs eller prövas medan utlänavtalet även ningen befinner sig i Sverige.

Begränsningar i den fria rörligheten för personer

direktiv 6422lEEG får staterna avvika från bestämmel- Enligt rådets fria rörligheten för endast hänsyn till allmän serna om den personer av ordning, säkerhet eller hälsa. Det direktivet gäller alla åtgärder som beslutas medlemsstaterna, hänsyn till allmän ordning, säkerhet av av eller hälsa, rörande inresa, utfärdande eller förnyande av uppehållstillstånd eller utvisning staten. Sådana hänsyn får inte åberopas för att ur ekonomiska syften 2. Enligt direktivets artikel 3 skall

tjäna artikel

vidtagna med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet grunda

åtgärder

uteslutande på den berörda eget uppförande. Tidigare sig personens för brott skall inte i sig utgöra anledning att vidta sådana domar artikel 4 i direktivet följer att endast sjukdomar och

åtgärder. Av

angivna i bilaga till direktivet får berättiga till att handikapp som är en vägra inresa eller vägra att utfärda ett första uppehållstillstånd. 4.3, säger medlemsstaterna inte får införa nya

Artikel som att

eller rutiner är restriktiva än de som gällde vid bestämmelser som mer direktiv, skall inte tillämpas inom för EESanmälan av detta ramen avtalet; EES-propositionen bil. 14, bil. V, s. 439. De sjukdomar se och handikapp omfattas artikel 4 i direktivet är följande: som av A. Sjukdomar skulle kunna äventyra allmän hälsa: som för vilka karantän föreskrivs i förteckning i Världs-

Sjukdomar

internationella hälsoförordning nr 2 av den

hälsoorganisationens

25 maj 1951. Tuberkulos i andningssystemet i aktivt stadium eller som visar 2. tendens att utvecklas.

Syfilis.

Bilaga 5 sou 1993:120

Andra infektionssjukdomar eller smittosamma

parasitsjukdomar,

om de omfattas bestämmelser för

av skydd av medborgarna i

värdlandet.

Sjukdomar och handikapp skulle kunna hota som den allmänna ordningen och säkerheten: Narkotikamissbruk.

Djupgående mental störning, uppenbara tillstånd

av psykos med

upphetsning, delirium, hallucinationer eller förvirring.

I EES-propositionen anförs följande bil. 10

s. 20 såvitt avser direktivets inverkan på reglerna i UtlL om återkallande av uppehållstillstånd 2 kap. 11 § första stycket 2 och avvisning 4 kap. 2 § första stycket 3 i de fall utlänning på grund en av tidigare utdömt frihetsstraff eller någon särskild omständighet kan annan antas komma att begå brott.

Den nuvarande svenska regleringen innebär att av- eller utvisning kan komma att ske kan utlänom man anta att ningen kan komma att begå brott i Sverige eller i övriga Norden. En grund för ett sådant antagande kan vara att utlänningen tidigare har dömts för brott. Det skall således

göras en prognos utifrån tidigare brottslighet. Om en person nyligen upprepade gånger är dömd för brott utomlands torde det finnas fog för ett antagande denna

att brottslighet kan

komma att fortsätta även i Sverige. En enstaka straffdom, som inte kombineras med negativ för en prognos personen i fråga, torde inte med nuvarande tillämpning av bestämmelsen leda till att av- eller utvisning blir aktuell.

Mot denna bakgrund ansågs det

att inga ändring av utlänningslagen i

dessa delar behövde göras. Riksdagen ställde sig bakom vad som

uttalats i EES-propositionen fria

om personers rörlighet yttr.

l99293:SfU1y och bet. l99293:EU1.

Vid utredningens ställningstagande till hur EES-avtalet inverkar på bestämmelserna i UtlL uppehållstillstånd om och avvisning, har bl.a. gjorts en jämförelse med

utlänningslagstiftningeni länder som är med-

lemmar i EG. Vid denna jämförelse har kommentaren till den danska

utlänningslagen Udlaendingeloven med kommentarer

av Herman Langlouis och Claus W. Tornøe, andra upplagan,

Köpenhamn 1993

varit av särskilt stort värde. I den kommentaren sägs beträffande direktivet 64221EEG bl.a. medlemsstaterna inte att kan vägras inresa och vistelse eller företa avvisning eller

utvisning av EG-medborgare utifrån generella immigrationspolitiska

hänsyn.

Bilaga 5

sou 1993:120

Beviljande av uppehållstillstånd

I 2 kap. 4 § UtlL regleras i vilka fall en utlänning får beviljas uppehållstillstånd på grund än att utlänningen har rätt till asyl annan här. Uppehållstillstånd får till utlänning är nära anhörig till ges en som i Sverige bosatt eller har särskild anknytning till en person som annars Sverige, utlänning humanitära skäl bör få bosätta sig i en som av Sverige utlänning har fått arbetstillstånd eller som har sin samt en som ordnad något annat sätt. Enligt paragrafen får regering-

försörjning

föreskriva uppehållstillstånd kan även i andra fall. Med stöd en att ges detta bemyndigande har regeringen i 3 kap. 5 a och 5 b §§ UtlF av föreskrivit uppehållstillstånd skall beviljas för de personer som att omfattas av EES-avtalet. Som tidigare anförts får, enligt direktiv 64221EEG, staterna avvika från bestämmelserna fri rörlighet endast av hänsyn till om allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Denna inskränkning i den fria rörligheten gäller bl.a. utfárdande eller förnyande av uppehållstill-

stånd. Åtgärder vidtagna med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet skall grunda sig uteslutande den berörda personens eget uppföran-

de. Tidigare domar för brott skall inte i sig utgöra anledning att vidta

sådana åtgärder. den danska utlänningslagen sägs 10 § att, oavsett bestämmelserna I i vilka fall uppehållstillstånd får beviljas kan det endast, när om särskilda skäl talar därför, meddelas uppehållstillstånd 1 om utlänningen är dömd för ett brott skulle kunna medföra utvisning som särskilt angivna lagrum, avgörandet träffats här i enligt vissa om landet, 2 det i övrigt föreligger grund för utvisning enligt om reglerna i kapitel 4 handlar utvisning eller 3 om utlän-

som om

ningen på grund smittsam sjukdom eller allvarligare själslig av störning kan framkalla fara eller väsentlig skada för sin antagas omgivning. I kommentaren till den danska utlänningslagen sägs följande: Bestämmelsen l omfattar gärningar, som utlänningen är för i utlandet, och skulle kunna medföra utvisning efter de dömd som

i angivna utvisningsbestämmelserna, om avgörandet träffats paragrafen

i landet. Det är förutsättning, att det är fråga grova eller här en om allvarliga förhållanden, gör utlänningens vistelse här i landet som oönskad. Det är dessutom förutsättning, att ifrågavarande fören hållanden har avgjorts domstol i utlandet. Med 2 avses av en situationer där det är aktuellt med utvisning t.ex. på grund av olovlig

vistelse eller hänsyn till rikets säkerhet. Beträffande 3 sägs att det av inom EG-rätten gäller motsvarande begränsning i rätten till vistelse en för omfattas reglerna arbetskraftens fria rörlighet personer, som av om 4 i direktivet 64221EEG. Under 2 ovan faller bl.a.

m.m. artikel -

Bilaga 5 sou 1993:120

förhållanden utgör grund för som utvisning enligt den danska

utlänningslagens 25 § första stycket. Av den bestämmelsen

följer att

en utlänning som inte bott i Danmark längre tid än de senaste två åren

kan utvisas om utlänningen helt eller delvis livnär sig på olagligt sätt.

Bestämmelsen, som riktar sig mot utlänningar uppehåller

som sig i

landet under kortare tid och saknar som särskild anknytning till

Danmark, tillämpas bl.a. på utlänningar

som bedriver bettleri,

utlänningar som överträder polisförordningen på

genom att offentliga

platser uppmuntra till otukt, professionella utländska

hasardspelare, utlänningar som begår mindre

vinningsbrottslighet, t.ex. mindre

hälerier, hotellbedrägeri eller bedrägeri

med avseende på resecheck

och utlänningar överträder som tullagen. Denna bestämmelse

behandlas även under 4 kap. 2 § första stycket 3 UtlL; se s. 103 f.

I Storbritannien utgör brott och övrig bristande vandel omständig-

heter vägs vid allsidig som en bedömning när en ansökan om uppehållstillstånd prövas. Bristande vandel som tillmäts betydelse

behöver inte nödvändigtvis

vara en brottslig gärning. Prostitution och

drogmissbruk kan tas i bedömningen vad inte av som befrämjar

det allmännas bästa not conducive to the public good.

Som framgår det anförda finns det av i såväl Danmark som Storbritannien vidsträckta möjligheter att vägra även en medborgare

i ett EG-land uppehållstillstånd. Med hänsyn .a. härtill kan direktivet

6422lEEG inte innebära någon praktisk

anses inskränkning när det

gäller att i den svenska UtlL införa begränsningar

av möjligheten för

en medborgare i ett land omfattas EES-avtalet som av att erhålla

uppehållstillstånd skäl omfattas av som av hänsynen till allmän

ordning, säkerhet eller hälsa. Sådana begränsningar kan omfatta inte

bara brottslighet utan även asocialitet

annan och sjukdomar.

Återkallande

av uppehållstillstånd 2 kap. 11 § första

- stycket

UtlL

Sedan en utlänning rest i får

Sverige enligt 2 kap. 11 § första

stycket UtlL ett uppehållstillstånd återkallas med

anledning av viss i i

paragrafen angiven asocialitet eller kriminalitet. Frågan om återkallelse

skall ha väckts innan utlänningen varit bosatt i Sverige i två år med

uppehållstillstånd. Förutsättningarna för återkallelse av ett uppehålls-

tillstånd motsvarar bestämmelserna om avvisning i 4 kap. 2 § första

stycket 2-4 UtlL.

1993:120 Bilaga 5 sou

1 Årlig försörjning arbetstillstånd -

Enligt denna bestämmelse får ett uppehållstillstånd återkallas om utlänningen inte försörjer sig på ett ärligt sätt. Med stöd bestämmelsen kan ett uppehållstillstånd återkallas vid av bl.a. brottslig verksamhet. Exempel på sådan verksamhet är yrkes-

mässigt hasardspel, prostitution, koppleri samt illegal in- och utförsel,

dvs. smuggling.

Förutsättningarna för återkallelse av ett uppehållstillstånd med stöd denna bestämmelse motsvarar grunderna för avvisning i 4 kap. 2 § av första stycket 2 UtlL. Denna senare bestämmelse står enligt utredningens uppfattning i överensstämmelse med direktivet 64221EEG; nedan 103 under 3 Avvisning på grund av befarad brottsligse s. het. Med hänsyn härtill bör bedömning göras beträffande samma återkallelsegrunden i 2 kap. 11 § första stycket l UtlL såvitt avser bl.a. brottslig verksamhet. Även en utlänning bedriver verksamhet som kräver arbetstillsom stånd att ha sådant tillstånd kan få sitt uppehållstillstånd återkallat utan med stöd den behandlade bestämmelsen. En utlänning som är av nu medborgare i ett land ingår i EES, makemaka eller sambo till en som sådan utlänning samt deras barn som är under 21 år eller beroende av dem för sin försörjning är undantagna från kravet på arbetstillstånd 1 kap. 5 § UtlL och 4 kap. 1 § UtlF. Återkallelse ett uppehållstillav stånd på grund avsaknad arbetstillstånd kan därför inte komma av av i fråga med stöd denna bestämmelsen för en person som omfattas av av EES-avtalet.

2 Återkallelse pá grund befarad brottslighet av

Återkallelse ett uppehållstillstånd med stöd denna bestämmelse av av kan ske, det kan antas att utlänningen kommer att begå brott i om Sverige eller i något annat nordiskt land. Till grund för bedömningen får ligga såväl ett tidigare ådömt frihetsstraff som någon annan

särskild omständighet.

I 4 kap. 2 § första stycket 3 UtlL finns en motsvarande bestämmelse tar sikte möjligheten att avvisa utlänning. Utredningen gör som en i det följande bedömningen att den bestämmelsen är förenlig med direktivet 64221EEG; övervägandena finns redovisade på s. 103. under 3 Avvisning på grund av befarad brottslighet. Mot bakgrund härav får ifrågavarande möjlighet att återkalla ett uppehållstillstånd stå i överensstämmelse med möjligheterna enligt EES-avtalet att anses införa begränsningar i den fria rörligheten för personer.

Bilaga 5

sou 1993:120

3 Olovlig underrättelseverksamhet

Denna bestämmelse möjliggör återkallelse av ett uppehållstillstånd om

det med hänsyn till utlänningens tidigare verksamhet

eller i övrigt kan

antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri

eller olovlig

underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.

Denna möjlighet att återkalla uppehållstillstånd ett avser fall av

befarad grov samhällsfarlig brottslighet.

Bestämmelsen är förenlig med direktivet 64221EEG.

Avvisning enligt 4 kap. 2 § första UtlL stycket

I 4 kap. 2 § UtlL regleras de materiella

avvisningsgrunderna.

Bestämmelserna i paragrafen medger,

i de fall förutsättningarna är

uppfyllda, att en utlänning avvisas inom tre månader efter ankomsten

till Sverige. Avvisning med stöd bestämmelserna av i 4 kap. 2 § UtlL

får inte ske av en utlänning har visering eller som uppehållstillstånd.

1 Saknar tillräckliga medel för uppehälle m.m.

En utlänning kan avvisas med stöd av denna bestämmelse han kan om antas sakna tillräckliga medel dels för sin vistelse här i landet eller i

något annat nordiskt land, dels för sin hemresa.

I den danska utlänningslagen 28 § finns en motsvarande bestämmel-

se av följande lydelse: En utlänning, inte har

som uppehållstillstånd,

eller en nordisk medborgare, inte har som fast bostad här i landet, kan

avvisas vid inresan utlänningen inte har om erforderliga medel för sitt

underhåll här i landet och till hemresan. Utlänning, som omfattas av EG-reglerna, jfr 2 kan dock inte avvisas på denna grund. I kommentaren till den danska utlänningslagen sägs beträffande denna

bestämmelse bl.a. följande: beträffande

Undantaget utlänning

som omfattas av EG-reglerna har tagits med, för

att den tidigare lagens be-

stämmelse blev kritiserad EG-kommissionen, av som har gjort

gällande att kravet dokumentation av nödvändiga ekonomiska medel

står i strid med artikel andra stycket i EG-direktivet 64221, enligt

vilket de hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa, kan som grunda en avvisning av denna utlänningar, inte kan

grupp åberopas på

grund av ekonomiska förhållanden.

Avvisningsbestämmelsen i 4 kap. 2 § första stycket l UtlL bygger

helt på ett antagande om utlänningens ekonomiska förhållanden. Som

anförs i kommentaren till den danska utlänningslagen kan

hänsynen till

Bilaga 5 sou 1993:120

ordning, säkerhet eller hälsa inte grundas på ekonomiska allmän förhållanden. Någon inskränkning i den fria rörligheten för personer

omfattas EES-avtalet får därför inte ske med stöd denna som av bestämmelse.

2 Årlig försörjning arbetstillstånd -

bestämmelse får utlänning avvisas han tänker söka Enligt denna en om i Sverige eller i något annat nordiskt land och det kan

sitt uppehälle

han inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt eller att han antas att bedriva sådan verksamhet kräver arbetstillstånd utan kommer att som att ha sådant tillstånd. Avvisning med stöd denna bestämmelse kan ske vid bl.a. av verksamhet. Exempel på förhållanden kan föranleda brottslig som avvisning med stöd ifrågavarande bestämmelse är yrkesmässigt av hasardspel, koppleri samt illegal in- och utförsel, dvs.

prostitution,

smuggling. Frågan EES-avtalets påverkan på möjligheterna att om avvisning på berörda grunder behandlas under 3 Avvistillgripa nu ning på grund befarad brottslighet nedan. av kan ske även utlänning arbetar här i landet Avvisning av en som ha erforderligt tillstånd. En utlänning är medborgare i ett utan att som land ingår i EES, makemaka eller sambo till en sådan utlänning som barn är under 21 år eller beroende dem för sin församt deras som av undantagna får kravet på arbetstillstånd l kap. 5 § UtlL sörjning är 1 § UtlF. Härav följer att avvisning med stöd av denna och 4 kap. bestämmelse, såvitt arbete utan tillstånd, inte kan ske av en avser omfattas EES-avtalet. person som av

3¶Avvisning pá grund av befarad brottslighet

Avvisning med stöd denna bestämmelse kan ske om det kan antas av utlänningen kommer begå brott i Sverige eller i något annat att att nordiskt land. Till grund för bedömningen får ligga såväl tidigare

ådömt frihetsstraff någon särskild omständighet. som annan

Enligt ställningstagande i EES-propositionen är denna bestämmelse

förenlig med EES-avtalet och EG-rätten ovan s. 98.

Denna bestämmelse och 2 såvitt avser avvisning för bl.a. ovan brottslig verksamhet, i den danska utlänningslagen av 28 § motsvaras första En utlänning, inte har uppehållstillstånd, eller en

stycket som

medborgare, inte har fast bostad här i landet, kan avvisas nordisk som vid inresan han hänsyn till den allmänna ordningen, säkerheten om av

Bilaga 5

sou 1993:120

eller hälsan inte bör få vistas här i landet. Med stöd av denna

bestämmelse kan utlänning omfattas en som av EG-reglerna avvisas

även efter inresan till Danmark. Avvisning kan, liksom i övriga fall

enligt 28 ske intill tre månader efter inresan

i Danmark. I

kommentaren till den danska utlänningslagen sägs beträffande denna

bestämmelse: Avvisningsgrunden täcker således

avvisning

a. om det kan antas, att utlänningen helt eller delvis kommer att livnära sig på ett olagligt sätt. Se närmare detta om begrepp ovan vid

25 § 1 st. Av 25 § första stycket följer att en utlänning som inte har

bott i Danmark längre tid än de två åren senaste kan utvisas om

utlänningen helt eller delvis livnär sig på olagligt sätt. Bestämmelsen

tillämpas på bl.a. utlänningar överträder

som polisförordningen genom

att saluföra varor på offentliga platser, bedriva bettleri att eller genom

att på offentliga platser uppmuntra till otukt, professionella utländska

hasardspelare och utlänningar begår mindre

som vinningsbrottslighet,

t.ex. mindre hälerier, hotellbedrägeri eller bedrägeri med avseende på

resecheck.,

om det kan antas, att vederbörandes missbruk

av berusningsmedel,

omfattande även euforiserande medel, kommer medföra att ordnings-

mässiga problem här i landet. Om personen vid sitt försök att inresa

innehar narkotika, kommer utvisning att bli aktuell,

c. om vederbörande lider sjukdom, är underkastad karantänsav som

plikt, av tuberkulos, syfilis eller andra allvarliga smittsamma sjuk-

domar, eller vederbörande lider om av allvarlig mental störning, se som exempel härpå närmare i bilaga till EG-direktivet 64221,

om det på grund av tidigare ådömt frihetsstraff eller på någon

annan särskild grund kan antagas, att utlänningen kommer att resa hit

för att begå brott, eller i utlandet om utlänningen är dömd för så

allvarlig kriminalitet, att möjligheten upprätthålla lag att och ordning

retshåndhaevelsehensyn medför att ifrågavarande inte bör ha tillträde

till landet. Det får naturligtvis även här göras

en bedömning i varje

enskilt fall. Men när det är fråga utlänningar med

om ingen eller ringa

anknytning till landet, kommer det knappast någon att vara grund till

att ställa så kvalificerade krav på återfallsrisken i 23 som nr 2 och

24 nr 3 näraliggande fara bestämda grunder till - att antaga. Som

exempel på att avvisning enligt denna bestämmelse en kan komma på

tal kan nämnas, att polisen vid gränsen anträffar notoriskt en känd

ficktjuv, som med ett absolut minimum ekonomiska medel av Önskar

att inresa kort före turistsäsongens start. Som särskild annan grund kan

nämnas, att polisen uppdagar, utlänning i

att en bagageutrymmet

medför typiska verktyg att begå brott med. I vilka fall ett i utlandet

begånget brott är så allvarligt, det i sig självt

att är ett hinder för

Bilaga 5 sou 1993:120

inresa, får bero bedömning i det enskilda fallet. Vägledande kan en här de kriterier som anges i 24 nr vara Vad anförs i kommentaren till den danska utlänningslagen som under täcker väl de möjligheter till awisning som följer av 2 ovan a. såvitt avvisning för bl.a. brottslig verksamhet. Bestämmelsen avser står i överensstämmelse med direktivet 64221EEG. När det gäller avvisning på grund av tidigare brottslighet, så denna vad anförs i kommentaren till den danska motsvaras av som utlänningslagen under Även denna awisningsbestämmelse ovan. torde förenlig med direktivet 64221EEG. således vara

4 Olovlig underrättelseverksamhet

En utlänning kan avvisas med stöd denna bestämmelse om det med av hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i Övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land. Denna möjlighet att avvisa en utlänning avser fall av befarad grov samhällsfarlig brottslighet. Bestämmelsen är förenlig med direktivet 64221EEG.

5 Lagen vissa internationella sanktioner om

Lagen 1971:176 vissa internationella sanktioner ger regeringen om möjlighet att besluta i lagen föreskrivna sanktioner mot annat om - land, i den mån det påkallas med anledning av beslut som fattats eller rekommendation antagits Förenta Nationernas säkerhetsråd i som av överensstämmelse med Förenta Nationernas stadga. Enligt lagens 15 § får regeringen förordna att utlänning som skäligen kan antas ha en hemvist i blockerad stat och ha begått eller avse att begå sådan en handling står i strid med förbud enligt 3 8 § i lagen kan avvisas som i den ordning föreskrivs i utlänningslagen. Denna lag har använts som för till gripa sanktioner mot Sydafrika, Irak, Libyen och Förbundsatt republiken Jugoslavien Serbien-Montenegro. Enligt stadgan för Förenta Nationerna FN kan FN:s säkerhetsråd under vissa förhållanden anta resolutioner sanktioner av ickeom militär art för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. Sådana resolutioner kan i form bindande beslut eller rekomges av mendationer. En är medlem i FN är enligt FN:s stadga stat som skyldig att godta och verkställa säkerhetsrådets bindande beslut om

Bilaga 5

sou 1993:120

sådana sanktioner. En rekommendation rådet

av är däremot endast

en uppmaning till medlemsstaterna utan beslutets bindande kraft.

Med hänsyn till förutsättningarna för användande

av denna avvisningsgrund, kan bestämmelsen inte strida

anses mot direktivet 64221EEG.

Statens 1993

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Stymings-ochsamarbetsformeri biståndet.UD 35.Reaktionmotungdomsbrott.Del A ochB. Ju. . Kursplanerför grundskolan.U. 36 Lagomtotalförsvarsplikt.Fö. . . Ersättningför kvalitetocheffektivitet. 37.Justitiekanslern.EnÖversyn lKzsav arbetsuppgifter . Utformningavett nyttresurstilldelningssystem m.m.Ju. för grundläggandehögskoleutbildning.U. 38.Hälso ochsjukvården framtideni tremodeller. - Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadadeav S. . flyktingarm. fl. S. 39.Engränsför ñlmcensuren.Ku.

Bensodiazepinerberoendeframkallandepsykofarv 40.Fri ochrättighetsfrágor.Del ochA B. Ju, . maka.S. 41.Folk-ochbostadsräkningár 1990och i framtiden.

Livsmedelshygienochsmåskaliglivsmedelsproduk- Fi. . tion, Jo. 42.Försvaretshögskolor.Fö.

Löneskillnaderochlönediskriminering. 43.Politikmotarbetslöshet.A. . Omkvinnorochman arbetsmarknaden.Ku. 44.Översynavtjänsteinkomstbeskattningen,Fi.

löneskillnaderochlönediskriminering.Om 45.Trosabrytersig loss.Bytänkandeeller demokratins . kvinnorochmän arbetsmarknaden.Bilagedel. räddning.C.

Ku. 46 Vissakyrkofrågor.C. . Postlag.K. 47.Konsekvenseravvalmöjligheterinomskola, . 10,Ennydatalag.Ju. barnomsorg,äldreomsorgochprimärvård.C.

11.Socialförsäkringsregister.S. 48.Kommunalaverksamheteri egenförvaltningochi

12,Várdhögskolor kommunalaaktiebolag.Enjämförandestudie.C.

- kvalitet utveckling huvudmannaskap,U. 49.Ett är medbetalningsansvar.S. - - 13.Ökadkonkurrens järnvägen.K, 50.Serveringsbestämmelser.

14EGochvåragrundlagar,Ju. 51,Naturupplevelserutanbuller enkvalitetattvärna. . - 15.Svenskareglerför internationellomfördelningav M.

olja videnoljekris. N. 52.Ersättningvid arbetslöshet,A.

Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- 53.Kostnadsutjämningmellankommuner.Fi. , kommissionensförslag.Fi. 54.Utvisning grundavbrott. Ku.

Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi-- 55 Detallmännasskadeståndsansvar.Ju. . . kommissionensförslag.Bilagor,Fi. 56.Kontrollenöverexportavstrategisktkänsliga

Ägandet radioochtelevisioni allmänhetensav varor. UD. . tjänst.Ku. 57 Beskattning fastigheter,del Iav . 18 AcceptansToleransDelaktighet.M. Schablonintäkteller fastighetsskattFi. . - 19.Kommunernaochmiljöarbetet.M. 58 Effektivareledningi statligamyndigheter,Fi. , 20.Riksbankenochprisstabiliteten.Fi. 59,Nymarknadsföringslag.C.

21 Ökatpersonval.Ju. 60,Polisensrättsligabefogenheter,Ju. . 22.Vadär ettstatsrådsarbetevärt Fi. 61 ÖverföringavHIV-smittagenomläkemedlet . 2u Kunskapenskrona.U. Preconativ.S. . 24 Utlänningslagenenpartiellöversyn.Ku. 62.Rättssäkerhetenvid beskattningen.Fi, , - 25.Socialaåtgärderför jordbrukare.Jo. 63 Personochparti Studieri anslutningtill . - 26.Handläggningen vissasäkerhetsfrágor.av Ju. Personvalskommitténsbetänkande

27.Miljöbalk. Del och2.1 M. ÖkatpersonvalSOU 1993:21.Ju.

28.Bankstödsnämnden.Fi. Frågorför folkbildningen.U. . 29.Fortsattreformering företagsbeskattningen.av 65.Handlingsplanmotbuller.

Del 2. Fi. Handlingsplanmotbuller. Bilagedel.M.

30.Rättentill biståndinomsocialtjänsten.S. 66.Lagominförande miljöbalken.M.av

31 Kommunernasroll alkoholomrádetochinom 67.Slutförvaring använtkärnbränsle KASAMs . av missbrukarvárden.S. yttrandeöverSKBsFUD-program92. M.

32.Ny anställningsskyddslag.A. 68,Elkonkurrensmednätmonopol.N.

AtgärderförattförberedaSverigesjordbrukoch 69.RevisorernaochEG. N. . livsmedelsindustriför EG.Jo. 70.Strategiför smáföretagsutveckling,N.

34,Förarprövare.K. 71 Organisationemasbidrag.C. .

Statens offentliga 1993 utredningar

Kronologisk förteckning

72.Att inhämtasynpunkterfrånmedborgarnaDet- 106.Läkemedelochkompetens. kommunalaomröstningsinstimteti tillämpning.C. 107.Statistiköverfinansiellamarknader.Fi. 73.Radikalaorganisationsförändringari kommuner 108.Försäkringsrörelse i förändring Fi. ochlandsting.C. 109.Förtroendevaldas vid domstolstrots ansvar och 74.Kvalitetsmätningi kommunalverksamhet.C. lagtrots.C. 75.VissamervärdeskattefrågorII, offentlig 110.Integritetocheffektivitet kreditupplysnings- verksamhetm.m.Fi. området.Ju. 76.Verkställighet fängelsestraff.av Ju. Ill. Bonabra hemmabäst Fakta men omäldrei 77.Kommunaltjänsteexportochinternationellt Europa.S. bistånd.C. 112.Kommunalnäringspolitiki Danmark.C. 78.Miljöskadeförsäkringeni framtiden.M. 113.Invandringochasyli teoriochpraktik.En 79.Handelochmiljö motenhållbarspelplan.M. jämförelsemellantolv länderspolitik. - Ku. 80.statsförvaltningenochEG.Ju. 114.Konto,clearingochaweckling.Fi. 81.Översyn arbetsmiljölagen.A. av 115.SocialtrygghetochEES.S. 82.Frivilligt socialtarbete.Kartläggningoch 116.RiksbankensochFinansinspektionens kunskapsöversikt.S. beredskapsansvar.Fi. 83.Statistikochintegritet,del l - Skyddför uppgifter 117.EG,kvinnornaochvälfärden.Socialvälfärdoch till denstatligastatistikenm.m.Fi. jämställdhetmellankvinnoroch i män ett 84.Innovationerför Sverige.N. europeisktperspektiv.S. 85.Ursprungochutbildning socialsnedrekrytering- 118.Morotochpiskaför bättremiljö. till högrestudier.U. Förslag omutvidgadanvändning ekonomiskaav 86.Amningsvänligasjukhus för attskydda,stödja styrmedelmotkväveoxidutsläpp.M. ochfrämjaamning.S. 119.JAS39Gripen 87.Beredskapslagring olja. N.av engranskning JAS-projektet.Fö. - av 88.ProduktsäkerhetslagenochEG. C. 120.Uppehållstillstând ochawisning.Ku. 89.Massflykttill Sverige asyl-ochav hjälpsökande.Fö. 90.Lokaldemokratii utveckling.C. 91.Socialtjänstensroll i samhällsplaneringoch samhällsarbete.Enkunskapsöversiktochett diskussionsunderlag.S. 92.Dencentralapolisorganisationen.Ju. 93.Vårdenssvåraval. S. 94.Anpassadkontrollavbyggandet.M. 95.Ansvars-ochuppgiftsfördelninginomdetcivila försvaret.Fö. 96.Förändringari lönegarantisystemet.A. 97.VästsverigeochSkane regioneri förändring.C.- 98.Partnerskap.Ju. 99.Kart-ochfastighetsverksanmeti myndighetoch bolag.M. 100.FreeandFair elections andbeyond.UD.- 101.Lagomtotalförsvarsplikt.Följdändringarna.Fö. 102.Kvalitetochdynamik.FörslagfrånResursberedningenrörandestatsmaktemasresurstilldelningtill grundläggandehögskoleutbildningsamt forskningochforskarutbildning.U. 103 Svensktfiske.Jo. 104.Stabilisering bostadskreditmarlcnaden.av Fi. 105.Monopolkontrollpåenavregleradelmarknad.N.

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Frivilligt socialtarbete.Kartläggningochkunskaps- Justitiedepartementet översikt.[82] Ennydatalag.[10] Amningsvänligasjukhus förattskydda,stödjaoch EGochvåragnmdlagar.[14] främjaamning.[86] Ökatpersonval.[21] Socialtjänstens iroll samhällsplaneringochsamhälls- Handläggningenavvissasäkerhetsfrågor.[26] arbete. Enkunskapsöversiktochettdiskussions- Reaktionmotungdomsbrott.DelA ochB. [35] underlag.[91] Justitiekanslern. översynavEn JK:sarbetsuppgifter Vårdenssvåraval. [93] m.m.[37] Läkemedelochkompetens.[106] Fri- ochrättighetsfrågor.Del A ochB. [40] Bortabramenhemmabäst Faktaomäldrei Detallmännasskadeståndsansvar.[55] Europa.[111] Polisensrättsligabefogenheter.[60] SocialtrygghetochEES.[115] Personochparti Studieri anslutningtill - EG, kvinnornaochvälfärden.Socialvälfärdoch Personvalskommitténsbetänkande jämställdhetmellankvinnorochmän etti europeiskt Ökatpersonvalsou 1993:21.[63] perspektiv. 17] Verkställighetavfängelsestraff.[76]

statsförvaltningenochEG.[80] Kommunikationsdepartementet

Dencentralapolisorganisationen.[92] Postlag.[9] Partnerskap.[98] Ökadkonkurrens järnvägen.[13] Integritetocheffektivitetpåkreditupplysnings- Förarprövare.[34] området.[110]

Finansdepartementet Utrikesdepartementet

biståndet.[1] Nyavillkor förekonomiochpolitik ekonomi- Styrnings-ochsamarbetsformeri strategisktkänsliga [56] kommisionensförslag.[16] Kontrollenöverexponav varor. [100] Nyavillkor förekonomiochpolitik ekonomi- FreeandFairelections andbeyond. - - förslag.Bilagor.[16] kommisionens

Försvarsdepartementet Riksbankenochprisstabiliteten.[20]

Vad är ettstatsrådsarbetevärt [22] Lagomtotalförsvarsplikt.[36] Bankstödsnämnden.[28] Försvaretshögskolor.[42] Fortsattreformeringavföretagsbeskattningen. Massflykttill Sverigeavasyl-ochhjälpsökande.[89] Del [29] Ansvars-ochuppgiftsfördelninginomdetcivila Folk-ochbostadsräkningår 1990ochi framtiden.[41] försvaret.[95] Översyn tjänsteinkomstbeskattningen.av [44] Lagomtotalförsvarsplikt.Följdändringama.[101] Kostnadsutjämningmellankommuner.[53] JAS39Gripen Beskattningavfastigheter,dell engranskningavJAS-projektet.[119] - Schablonintäktellerfastighetsskatt[57] - Socialdepartementet Effektivareledningi statligamyndigheter.[58]

Rättssäkerhetenvid beskattningen.[62] Statligtstödtill rehabiliteringavtortyrskadade Vissamervärdeskattefrågor11, offentligverksamhet flyktingar fl. [4] m. [75] Bensodiazepinerberoendeframkallandepsykofarmaka.m.m. - Statistikochintegritet,del1 Skyddför uppgiftertill [5] denstatligastatistikenm.m.[83] Socialförsäkringsregister. Stabiliseringavbostadskreditmarknaden.[104] Rättentill biståndinomsocialtjänsten.[30] Statistiköverfinansiellamarknader.[107] Kommunernasroll alkoholområdetochinom Försäkringsrörelsei förändring [108] missbrukarvården.[31] Konto,clearingochaweckling.[114] l-lälso-ochsjukvårdeniframtiden tremodeller.[38] - RiksbankensochFinansinspektionens Ettår medbetalningsartsvar.[49] beredskapsansvar.[116] Serveringsbestämmelser.[50]

ÖverföringavHIV-smittagenomläkemedlet

Preconativ.[61]

Statens offentliga 1993 utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Strategiför småföretagsutveckling.[70]

Kursplanerför gnmdskolan.[2] Innovationerför Sverige.[84]

Ersättningfor kvalitetocheffektivitet. Beredskapslagringolja. [87]av

Utformning Monopolkontroll enavregleradelmarknad.[105] - avett nyttresurstilldelningssystemför grundläggandehögskoleutbildning.[3]

Civildepartementet Vårdhögskolor - kvalitet utveckling huvudmannaskap.[12] Trosabrytersigloss.nytänkandeellerdemokratins

- - Kunskapenskrona.[23] räddning.[45]

Frågorför folkbildningen.[64] Vissakyrkofrågor.[46]

Ursprungochutbildning socialsnedrekryteringtill Konsekvenser valmöjligheterinomskola,av

högrestudier.[85] barnomsorg,äldreomsorgochprimärvård.[47]

Kvalitetochdynamik.FörslagfrånResursberedningen Kommunalaverksamheteri egenförvaltningochi

rörandestatsmakternasresurstilldelningtill grund- kommunalaaktiebolag.Enjämförandestudie.[48]

läggandehögskoleutbildning forskningoch Ny marknadsföringslag.[59]

samt forskarutbildning.[102] Organisationernasbidrag.[71]

Att inhämtasynpunkterfrånmedborgarnaDet

- Jordbruksdepartementet kommunalaomröstningsinstituteti tillämpning.[72]

Livsmedelshygien Radikalaorganisationsförändringari kommuneroch

ochsmåskaliglivsmedelsproduktion. [6] landsting.[73]

Kvalitetsmämingi kommunalverksamhet.[74] Socialaåtgärderför jordbrukare.[25] Åtgärderför Kommunaltjänsteexportochinternationelltbistånd.[77]

attförberedaSverigesjordbrukoch livsmedelsindustri ProduktsäkerhetslagenochEG. [88]

för EG. [33] Svensktfiske. [103] Lokaldemokratii utveckling.[90]

VästsverigeochSkåne regioneri förändring.[97]

- Arbetsmarknadsdepartementet Förtroendevaldasansvarvid domstolstrotsoch

lagtrots.[109] Ny anstallningsskyddslag.[32] Politik arbetslöshet.[43] Kommunalnäringspolitiki Danmark.[112]

mot Ersättningvid arbetslöshet.[53] Miljö-

och naturresursdepartementet Översyn arbetsmiljölagen.av [81] Förändringarilönegarantisystemet.[96] AcceptansToleransDelaktighet.[18]

Kommunernaochmiljöarbetet.[19]

Kulturdepartementet Miljöbalk.Del l och2. [27]

Naturupplevelserutanbuller enkvalitetattväma. löneskillnaderochlönediskriminering. -

[51] Omkvinnorochmanpåarbetsmarknaden.[7]

Handlingsplanmotbuller. Löneskillnaderochlönediskriminering.Omkvinnor

Handlingsplanmotbuller. Bilagedel.[65] ochmänpåarbetsmarknaden.Bilagedel.[8] Ägandet Lagominförande miljöbalken.[66]av

avradioochtelevisioni allmänhetenstjänst.

SlutförvaringavanväntkämbränsleKASAMs [17] - Utlänningslagen yttrandeöverSKBsFUD-program92. [67]

- enpartiellöversyn.[24]

Miljöskadetörsäkringeni framtiden.[78] Engränsför ñlmcensuren.[39]

Handelochmiljö motenhållbarspelplan.[79] Utvisningpågrundavbrott. [54] -

Anpassadkontrollavbyggandet.[94] Invandringochasyli teoriochpraktik.Enjämförelse

Kart-ochfastighetsverksamheti myndighetoch mellantolv länderspolitik. [113] Uppehållstillstånd bolag.[99]

ochavvisning.[120]

Morotochpiskaför bättremiljö.

Näringsdepartementet Förslagomutvidgadanvändning ekonomiskaav

styrmedelmotkväveoxidutsläpp.[118] Svenskareglerför internationellomfördelning oljaav

videnoljekris.[15]

Elkonkurrensmednätmonopol.[68]

RevisorernaochEG. [69]