Storstadsliv : rika möjligheter - hårda villkor : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

UTREDNINGEN

ORSTADSLIV.

-

RIKA MÖJLIGHETER HÃRDA VILLKOR

1990:35

.___--__.._._._.?, Statens

.. offentliga utredningar

Råå? 1990236

@ Statsrådsberedningen

Storstadsliv

-

Rika hårda Villkor

möjligheter

slutbetänkande av

gtgrstadsutredningen

Stockholm 1990

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981- 1987. Den kan köpas från Förlagets Kundtjänst, l06 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets Förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8°- l2°° (extern och internt)

08/763 1005 l2°°- l6°° (endast internt)

Produktion Libergraf 6870009 Omslagsoriginal: Libergraf Design

Berndt AB

Omslagsbild: Klyvare/TIOFOTO

ISBN 91-38-10555-1 ISSN 0375-25OX Stockholm 1990 Norstedts Tryckeri

Statsministern

Regeringen bemyndigade den 6 oktober 1988 statsministern att tillkalla en utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra livsmiljön och vidga deltagandet i det politiska livet - däribland Valdeltagandet - i storstäderna.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 6 oktober 1988 statssekreteraren Jan O Karlsson som utredare.

Som experter att biträda utredaren, förordnades den 1 februari 1989 docenten Joachim Vogel, professor Robert Eriksson, docenten Janerik Gidlund samt fil.dr. Gullan Gidlund. Den 6 april 1989 förordnades även arkitekt Susanne Ingo att som expert biträda utredaren.

Till sekreterare förordnades den 6 oktober 1988 numera departementsrådet Sören Häggroth. Susanne Ingo har ingått i sekretariatet. Den 1 augusti 1989 förordnades fil.dr. Mats Johansson som sekreterare.

Vi har antagit namnet Storstadsutredningen.

Vi har tidigare överlämnat underlagsrapporterna Levnadsvillkor i storstadsregioner (SOU 1989:67), Storstadens partier och valdeltagande (SOU 1989:68), Storstadsregioner i förändring (SOU 1989:69), Storstädernas arbetsmarknad (SOU 1989:70), Valdeltagandet i storstäderna 1988 (SOU 1989:109), Storstadskriminalitet (SOU 1989:110), Invandrare i storstad (SOU 1989:111), Storstädernas infrastruktur (SOU 1989:112), Välfärd och segregation i storstadsregionerna (SOU 1990:20), Staden (SOU 1990:32), Urban Challenges (SOU 1990:33), Stadsregioner i Europa (1990134) samt Storstädernas ekonomi 1982-1996 (SOU 1990:35).

Härmed överlämnar vi slutbetänkandet Storstadsliv. Rika möjligheter - hårda villkor.

Vårt uppdrag är härmed avslutat.

Stockholm den 10 april 1990.

Jan O Karlsson

/Sören Häggroth Susanne Ingo Mats Johansson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid l. STORSTÄDERNAS ROLL I DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 DE EUROPEISKA STORSTÄDERNAS UTVECKLING . . . . . . . . . 9 DE SVENSKA STORSTÄDERNAS UTVECKLING . . . . . .. . . . . , . 15 NITTIOTALET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 42 ÖVERVÄGANDEN OM STORSTÄDERNAS ROLL I DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 2. INFRASTRUKTURENS UTBYGGNAD OCH NÄRINGS- LIVETS UTVECKLING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 MILIÖSITUATIONEN I STORSTADSOMRÅDENA . . . . . . . . . . . 58 EKONOMISKA EFFEKTER AV EFTERSLÄPANDE INVESTERINGAR I INFRASTRUKTUR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 BEHOV AV UTVECKLADE TRAFIKSYSTEM . . . . . . . . . . . . . . . 75 HUVUDMANNASKAP FÖR TRAFIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 INVESTERINGSBEHOV FÖR UNDERHÅLL, FÖR- NYELSE OCH UTBYGGNADER AV TRAFIKENS INFRASTRUKTUR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 RÄCKER ARBETSKRAFTEN TILL? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR ATI UTVECKLA

STORSTADSOMRÅDENS TRAFIKSYSTEM . . . . . . . . . . . . . .. 91

FINANSIERING AV TRAFIKENS

INFRASTRUKTUR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

HÖGRE UTBILDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107

STADSMILJÖN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

DEN SOCIALA VÄLFÄRDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 KOMMUNAL SERVICE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 BOENDESEGREGATION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141

ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALPOLITISKA

ÅTGÄRDER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141

FÖRNYELSE AV DE MINST ATTRAKTIvA

BOSTADSOMRÅDENA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149

FÖRÄNDRAD BEFOLKNINGSSTRUKTUR . . . . . . . . . . . . . . . 166

RÄTTSTRYGGHET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 DEN KOMMUNALA EKONOMIN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 INTÄKTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 KOSTNADER OCH SERVICE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197

STORSTADSKOMMUNERNA I ETT

NYTI STATLIGT BIDRAGSSYSTEM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199

INOMREGIONAL FÖRDELNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200

FÖRNYELSE OCH EFFEKTIVISERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202

NYA INTÄKTSKÄLLOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 MEDBORGARNAS MAKT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 ATT PÅVERKA SIN EGEN SITUATION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 ATT PÅVERKA SAMHALLSUTVECKLINGEN . . . . . . . . . . . . . . 213 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232

SJÄLVBESTÄMMANDE INOM BOENDET . . . . . . . . . . . . . . . . 234

ÖKAD VALFRIHET GENOM INSTITUTIONELL

KONKURRENS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243

DECENTRALISERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET . . . . 246

EN VALKRETSREFORM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249 DEN REGIONALA PLANERINGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 AKTUELLA PLANERINGSFÖRHÅLLANDEN . . . . . . . . . . . . . . . 255 MILIÖPROBLEM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262 INOMREGIONALA SAMBAND . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 OFFENTLIGA HUVUDMÄN FÖR PLANERINGEN . . . . . . . . . . . 269 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272

STÄRKT REGIONPLANERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272

GÖTEBORGS LÄN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 276 VÅRA FÖRSLAG 1 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279 ETT ELLER TRE NATIONELLA CENTRA? . . . . . . . . . . . . . . . . . 279 BYGG UT INFRASTRUKTUREN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 281 STORSTADSLIVET - RIKA MÖJLIGHETER MEN OCKSÅ HÅRDA VILLKOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283 FÖRBÄTTRA VÄLFÄRDEN FÖR UTsATTA GRUPPER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 285 FÖRNYA DEN OFFENTLIGA SEKTORN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 STIMULERA MEDBORGARENGAGEMANGET . . . . . . . . . . . . . 290 STÄRK POLITIKENS HANDLINGSKRAFT . . . . . . . . . . . . . . . . . 293 DEN PARADOXALA STORSTADEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 UNDERLAGSRAPPORTER, REFERENSER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 BILAGA: KOMMITTEDREKTIV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301

STORS TADSLI V

KAPITEL I

STORSTÄDERNAS ROLL I DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

DE EUROPEISKA STORSTÄDERNAS UTVECKLING

De dynamiska storstadsregionerna i har alla i stort sett sina

Europa

rötter i centralorter i ekonomier eller som

tidiga regionala knutpunkter

i internationella nätverk för handel, vetenskap och kultur. Amsterdam, Antwerpen, Geneve, Milano och Frankfurt är städer som

upprätthållit

sina positioner i femhundra år. En del städer har stagnerat och

gått

tillbaka samtidigt som andra har tillkommit och utvecklats. Bryssel har ersatt Gent, München har överflyglat och Düsseldorf har tagit

Augsburg

Kölns plats. Nya städer som tillkommit är t ex Zürich och Stuttgart. Ingen av dessa städer har sitt ursprung i den industriella revolutionen under 1800-talet med dess råvarubaserad exportorienterad

inriktning på industriproduktion (Johansson B, 1989).

I ett bälte från Midlands i England, över södra Belgien och norra Frankrike, Ruhrområdet och nordvästra Italien ligger ett bälte med gamla industristäder vilka kännetecknas av en

ensidig näringslivs-

struktur. Dessa har sitt ursprung i den industriella revolutionen under 1800-talet och har sin utveckling en råvarubaserad och

grundat på

Standardiserad industriproduktion. Under 1970- och 1980-talet har dessa

stadsregioner fått uppleva stora strukturella problem med hög

arbetslöshet och stora sociala som (SOU

problem följd 1990:32).

Fyra omvandlingsprocesser

I olika beroende

Europas stadsregioner pågår samtidigt fyra ömsesedigt

- och

processer decentralisering, avindustrialisering, rekoncentrering lokaliseringsskift (SOU 1990:33).

Decentralisering innebär att befolkning och arbetstillfällen flyttar ut från stadskärnorna till omlandet. Den märks först i de större städerna.

Den i norra och har sedan genom Frankrike

började Europa spritt sig

och norra Italien till De storstäder som den

Sydeuropa. genomgått

har haft stora - t ex

kraftigaste decentraliseringen problem Liverpool,

Sunderland, Bochum, Saarbrücken, St Etienne, Kassel och Wuppertal. De storstäder som har haft en konstant eller växande befolkning har varit relativt - tex Amsterdam, Bristol, Frankfurt, Lyon

problemfria

och Wiesbaden (Cheshire P C & Hay D G, 1989).

Avindustrialisering innebär från varu- till tjänsteproduktion.

omvandling

Detta har varit ett i de större städerna i Europas

generellt drag

industriländer. Denna process har dock inte enbart varit koncentrerad till de större städerna. Orsakerna har också varit skiftande. I regioner som domineras av mogna industribranscher har det varit de strukturella problemen på 1970- och 1980-talen som medfört att industrisyssel-

sättningen minskat. I andra städer och regioner är omvandlingen

snarare en funktion av att tidigt och städerna

tjänstesektorn expanderat

därmed förlorat sin karaktär av industristäder.

I ett sätt att beskriva denna förändring har 16 europeiska stadsre-

karakteriserats utifrån två - dels ifall de tidigt trädde

gionerna aspekter

in i och dels utifrån strukturomvandlingstakten (SOU

tjänstesamhället 1990:34).

En första består av Amsterdam, Köpenhamn, Oslo och

grupp Bryssel,

Stockholm. Dessa städer trädde tidigt in i tjänstesamhället samtidigt som deras har varit snabb. Dessa städer är huvudstäder

omvandlingstakt

i små länder i norra eller nordvästra Europa.

En andra grupp innehåller Lyon, Dublin, Madrid, Helsingfors, Paris,

Marseille och Lissabon. Dessa kännetecknas av att de kom att i

tidigt

avseende domineras av och att

sysselsättningsmässigt tjänsteproduktion

de har haft en Bortsett från Helsingfors

långsam strukturomvandling.

och Dublin är de lokaliserade till sydvästra Europa.

Den gruppen innehåller Lille, Barcelona och Glasgow. I dessa

tredje

kom att dominera sent medan omvandlingstakten

tjänstesektorn

STORS TADSLI V

däremot har varit snabb. Två av dessa städer - Lille och - är

Glasgow

typiska industristäder där den snabba omvandlingstakten torde vara betingad av den dramatiska under sjuttio- och

avindustrialiseringen åttiotalens kraftiga strukturomvandling.

Den fjärde gruppen innehåller den enda öststatsstaden nämligen Budapest, som karakteriseras av att tjänstesamhället dominerade sent

och att omvandlingstakten har varit låg.

Rekoncentration innebär en förskjutning från stora städer till näraliggande mindre städer. Detta får till att städer i samma stadsnätverk

följd

blir mer lika i avseende. De stora städernas förluster blir

storleksmässigt

de mindre städernas vinster.

Ett denna process är kring London under de

exempel på utvecklingen

senaste årtiondena. Processen började med att människor flyttade ut från London för att få bättre bostäder till kostnader. Därefter

lägre

de lokala ekonomierna så att de till stor del

expanderade nyinflyttade

fick sysselsättning på den nya orten. Detta skedde inte genom att de gamla arbetstillfällena flyttade efter utan genom att det skapades nya arbetstillfällen genom den kraftiga inflyttningen.

Lokaliseringsskift är den från de äldsta och

samtidiga omlokaliseringen

mest tätbefolkade samt från de mest och

stadsregionerna avlägsna

perifera regionerna till nya tillväxtkorridorer. De senare kännetecknas av god miljö, välutbildad arbetskraft samt goda kommunikationer vilket

gör dem attraktiva för företagen ur lokaliseringssynpunkt. Exempel på lokaliseringskift är det engelska solbältet, korridoren från Heidelberg

via Stuttgart och Ulm till München samt Medelhavskusten i Frankrike och - från Monaco till Nice och vidare till Barcelona och

Spanien Valencia (SOU 1990:33).

SOU 195036

Tillväxtkorridorer och problemregioner

kan delas in i tvâ - dels

Efterkrigstidens storstadsutveckling perioder

1950-1970 och dels efter 1970 (SOU Perioden 1950-

perioden 1990:34).

1970 karakteriserades av en av arbetskraft från landsbygds-

omflyttning områden till städer och stadsregioner. Dessutom gick migrationsström-

marna från länderna i och norrut till Europas

Syd- Sydosteuropa

kärnområden. Perioden efter 1970 har däremot karakteriserats av en

av människor och arbetstillfällen från städernas kärnor

decentralisering

till deras omland.

Under 1950- och 1960-talen var hälften av befolkningsökningen

drygt

i - utanför - koncentrerad till 17 relativt små

Europa Östeuropa

De flesta - 14 - inom en med

tillväxtzoner. stycken ligger triangel

i Holland, Madrid och Rom. Utanför denna triangel fanns det

spetsarna

en tillväxt över -

endast tre stadsregioner som uppvisade genomsnittet

Londons norra och västra utkanter, Valencia och Stockholm. Det mest

området finner man i en med spetsarna i Amster-

dynamiska triangel

dam, Paris och Milano. Av de 17 var det endast

tillväxtregionerna

Stockholm som hade ett i förhållande till de övriga och

perifert läge

endast Paris som var en extremt stor storstadsregion.

Två av tillväxtzonerna under femtio- och sextiotalen utmärker sig

att märkbar. Det är

genom decentraliseringstrenden börjar göra sig

östra Rhenområdet samt framför allt Londons norra

Randstad/norra

och västra utkanter. Gemensamt för dessa är att dessa växer trots - eller

av - att de nära stora städer. Detta fick till följd att

på grund ligger

från London, Haag och Amsterdam

stadsregioner på pendlingsavstånd

växte under femtio- och sextiotalen. Särskilt i Storbritanniens

kraftigt stadsregioner gjorde sig decentraliseringstrenden tidigt påmind.

Under femtio- och sextiotalen kan två typer av tillväxtzoner urskiljas. Den första finner man i en axel Rhen samt i Rhöne-

nord-sydlig längs

Saöne-dalarna och ner till franska rivieran. I detta område skedde tillväxten snarare i medelstora än i stora städer. Även om inte de stora industristäderna växte i större kan man ännu inte

någon utsträckning

S TORS TADSLIV

upptäcka någon avindustrialisering. De stora industristädernas tillbakagång - och förfall - hade ännu inte visat

börjat sig.

Den andra av tillväxtzon under 1950- och 1960-talen finner man

typen

i är delvis annorlunda. Tillväxten

Sydeuropa...Här omvandlingsmönstret

för Madrid,.Barcelona, Valencia, Bilbao, Rom, Turin och Milano var en

konskevens av i och Italien.

landsbygdens avfolkning Spanien Löneläge

och var avsevärt bättre i än

sysselsättningsmöjligheter stadsregionerna på landsbygden.

Vid början av 1970-talet förändrades mönstret. snabbt

Utvecklingen gick

i och man kan av ett

Sydeuropa börja skönja uppkomsten europeiskt

solbälte i Spanien, södra Frankrike och Italien. I de stadsre-

västtyska

gionerna längs Rhen började befolkningen att minska. Det

gällde

särskilt i Ruhr-området men även städer som Frankfurt, Stuttgart, Mannheim och Karlsruhe fick vidkännas en befolkningsminskning. l vissa fall - t ex för Ruhr-området - var det om en avindustriali-

fråga

men i de flesta fall var det som höll

sering decentraliseringstrenden på

att slå igenom. Denna fortsatte under åttiotalet. Vid åttiotalets början minskade i och Storbritanniens storstäder -

befolkningen Västtysklands

det .skedde en omflyttning från kärnan till omlandet. I Holland, Belgien,:Storbritannien och Irland fanns -det knappast några storstads-

som växte. Här var lokaliserad till städer

regioner befolkningsökningen som Haag,Utrecht, Bryssel, Leicester, Bristol, Derby, Teeside och

Dublin. Decentraliseringstrenden har också visat sig - fast senare - i Sydeuropa under åttiotalet.

Denna process är också ofta förknippad med en rekoncentration.Stor-

städernas befolknings- och sysselsättningsminskning får ofta till följd

en motsvarande ökning av små stadsregioners tillväxt av såväl befolk-

ning som sysselsättning. Ett sådant exempel är sydvästra England.

London har under sjuttio- och åttiotalen minskat såväl vad gäller

befolkning som sysselsättning vilket motsvarats av en ökning i

omkring-

liggande stadsregioner (SOU 1990:33).

Denna när allt fler människor flyttade ut från

utveckling började

London då infrastrukturen förbättrades och tillgängligheten till London ökade. Det var framför allt yngre och välutbildade personer som

ut. I samband med att ökade i ytterområdena

flyttade befolkningen

även de lokala ekonomierna att utvecklas. I synnerhet den

började

lokala stimulerades i sin utveckling.

tjänstesektorn

I södra delen av finner man en liknande tillväxtkorridor

Västtyskland

från över och Ulm till München. I södra Frankrike

Heidelberg Stuttgart

finns en liknande korridor från Toulouse via Montpellier till Nice. I

finner man samma mönster från Barcelona till Valencia.

Spanien

Området Grenoble och Geneve är ett annat exempel. Dessa

kring Lyon,

tillväxtkorridorer de Det enda

nya följer gamla transportlederna.

är den brittiska tillväxtkorridoren, som har byggts upp kring

undantaget

en infrastruktur riktad in mot Londons stadskärna (SOU 1990:34).

till internationell är ett annat gemensamt drag hos

Tillgången flygplats

Olika studier har visat att förekomsten av de nya tillväxtkorridorerna.

är en av de för företagen.

flygplats viktigaste lokaliseringsfaktorerna

Detta är i för stora huvudkontor och för nya

synnerhet viktigt företags

verksamheter vilka är beroende av och snabba kom-

expansiva goda

muniktioner.

av de stora industristäderna i Europa har emellertid fått

Många

vidkännas en Dessa städer har ofta också varit

kraftig tillbakagång.

dominerade av stora inom stäl-, varvs- och bilproduktion.

företag

sådana städer är Belfast, Turin, och

Exempel på Glasgow, Liége

Charleroi samt flertalet av städerna i Ruhr-området. Städer av denna

tenderar att bli mer stela och inflexibla än städer med ett mer typ diversifierat näringsliv.

Dessa städer är emellertid inte dömda till förfall och tillbakagång. En

behöver inte i andra avseen-

befolkningsminskning betyda tillbakagång

den. av de industristäderna kan och utvecklas

Många gamla förnyas

trots att de minskar i storlek. Ett kvantitativt skall

omvandlingsförlopp

inte förväxlas med ett kvalitativt. Detta visar inte minst exemplen

STORS TADSLIV

Glasgow, Birmingham och Leeds. Genom på infrastruktur, satsningar

utbildning och kultur samt nya och attraktiva bostadsmiljöer har de onda cirklarna vänts till goda.

DE SVENSKA STORSTÄDERNAS UTVECKLING

Storstadstillväxten - en del av urbaniseringen

Storstadsregionernas befolkning var 1950 1,9 - 1985 var den miljoner

2,8 miljoner. Mellan 1950 och 1985 ökade således

storstadsregionernas

med nästan 50 procent. År 1950 bodde 27 procent av landets

befolkning

nästan sju miljoner invånare i -trettiofem år senare

storstadsregionerna

var motsvarande andel 34 procent av landets 8,4 miljoner invånare.

(Se

figur 1.) Den snabbaste ökningen hade Stockholmsregionen vars

invånarantal ökade med 51 procent. Därefter kom Malmöregionen och sedan Göteborgsregionen. invånarantal ökade med 45

Malmöregionens

procent och Göteborgsregionen ökade med 41 procent. Tillväxttakten i övriga landet var långsammare än den var i

betydligt Storstadsregioner-

na - endast på trettiofem år. (För avgränsning av de olika

9 procent

storstadsregionerna, se SOU 1989:69)

Storstadsregionernas rum framför allt femtio- och

expansion ägde på

sextiotalen. Under sjuttiotalet blev däremot annorlunda.

utvecklingen Urbaniseringen avtog och storstadsregionernas andel av landets

befolkning förblev konstant. Istället expanderade de mindre och medelstora städerna. i storstädernas kärnor

Befolkningen började samtidigt att flytta ut till omkringliggande områden - en utveckling som

hade redan sextiotalet i Under åttiotalet

börjat på Stockholmsregionen.

har åter ökat - från 33

storstadsregionernas befolkningsandel något

procent 1980 till 34 procent 1985.

SOU 199a°36

Figur andel av 1950-1985.

1:1.Storstadregionernas Sveriges befolkning

Källa: SOU 1989:69.

40 -

storstadsregionerna

30-/

Storstockholmsregionen

20 r

Göteborgsregionen

Malmöregionen

O - r I l I

1950 1960 1970 1980 -85 år

Från städer till sammanhängande regioner.

Bakom denna stora i

utveckling ligger förändringar storstadsregionernas

inre och År 1950 var varken

befolknings- sysselsättningsutveckling.

Stockholm, Göteborg eller Malmö De var i stället

storstadsregioner.

rikets tre största städer, där kommunerna i centrum var helt dominerande ur Sålunda återfanns vid denna 83

befolkningssynpunkt. tidpunkt

procent av dem som bodde i Stockholmsregionen i centrumkom-

munerna - dvs Stockholm, Solna, Sundbyberg, Nacka, Lidingö och

Danderyd. Centrums andel av sysselsättningen i regionen var något

högre (85 procent), men till centrum var

arbetskraftspendlingen

fortfarande liten. Situationen var likartad i 80 procent av

Göteborg.

i bodde i Göteborg, Mölndal och

befolkningen Göteborgsregionen

Partille, där 88 procent av arbetsplatserna fanns. Malmö awek från de

S TORS TADSLI V

övriga städerna genom att Malmös dominans i Skåne inte var

sydvästra

lika stor. Endast 55 av och 53 av procent befolkningen procent regionens arbetsplatser återfanns i Malmö Burlövs

(inklusive kommun).

Detta var en konsekvens av att Malmö var mindre än Stockholm och Göteborg samt att staden omgavs av andra förhållandevis stora

några

städer som Lund, och Eslöv. var - och är -

Trelleborg Malmöregionen

mer än Stockholms- och

flerkärnig Göteborgsregionerna.

Befolkningstillväxten sedan 1950 har medfört att

bebyggelsemönstret

spritts över en allt större Dessutom har storstadsområdena blivit yta. gemensamma arbetsmarknader. Städerna har detta sätt omvandlats

på

till Bilismens samt av

storstadsregioner. utveckling utbyggnaden

kollektivtrafiken har varit två för denna utveck-

viktiga förutsättningar

ling. Resultatet har blivit att har vuxit snabbast utanför

befolkningen

regionens centra. Centrums andel av har därmed

regionens befolkning

gradvis minskat. År 1985 bodde sålunda endast av Stock- 56 procent holmsregionens befolkning i de ovan nämnda sex centrumkommunerna. Motsvarande andelar för Malmö var 70 samt 45

Göteborg respektive

procent. I dag är sålunda den som

Göteborgsregionen storstadsregion

uppvisar det mest koncentrerade

befolkningsmönstret.

Parallellt med denna av

inomregionala spridning bosättningsmönstret

har det skett en motsvarande eller av

spridning decentralisering

arbetsplatser i När storstadsregionerna. ytterområdena expanderade

befolkningsmässigt uppkom och lokaliserades även arbetstillfällen i dessa områden - först människorna ut och sedan

flyttar arbetsplatserna.

Till en var det framför allt verksamheter vilka de

början betjänade

boende som förlades till eller Den kring de nya bostadsområdena.

personorienterade privata och den sektorn -

tjänstesektorn offentliga

inklusive vård och - växte således snabbt

utbildning, omsorg i de nya

bostadsområdena. Först i ett senare skede verksamheter med

uppkom

en större i -t ex inom industrin och

avsättningsmarknad ytterområdena

den En växande är

företagsnära tjänsteproduktionen. stadsregion

således också i regel en som håller att decentraliseras.

stadsregion på

En för är dock att infrastrukturen är

förutsättning decentraliseringen

tillgänglig och fungerar.

2 SOU 1990:36

av har emellertid gått betydligt långsammare Spridningen arbetsplatser

än av Fortfarande är det betydligt fler som

spridningen befolkningen.

in till centrum än från. År 1985 återfanns 73 procent av arbets-

pendlar

i i centrumkommunerna - en minskning

platserna Stockholmsregionen

med 12 sedan 1950.

procentenheter

är den av som uppvisar den

Göteborgsregionen storstadsregionerna

av Under 1950-1985

snabbaste spridningen arbetsplatser. perioden

minskade centrums andel av i med

arbetsplatserna Göteborgsregionen

17 till 71 har i huvudsak

procentenheter procent. Omvandlingen

inträffat efter 1970 och är till stor del ett resultat av utbyggnaden av den industrin i samt den offentliga sektorns

petro-kemiska Stenungsund

tillväxt i Denna relativa omfördelning av arbetsplatser

ytterområdena.

har förstärkts av att teko- och varvsindustrin i det närmaste har

försvunnit ur Göteborgs näringsliv.

i awiker från de övriga storstads-

Utvecklingsmönstret Malmöregionen

i det att centrum har sin andel av

regionernas regionens upprätthållit

År 1985 återfanns 54 procent av arbetsplatserna

regionens arbetsplatser.

i vilket var en mer än år 1950. Den

regionens centrum, procentenhet

stora i är istället att Lund - den andra central-

förändringen regionen orten i regionen - ökat sin sysselsättningsandel på periferikommunernas

bekostnad. Detta är till stor del betingat av näringslivets omvandling. I Lund mer än fördubblades mellan 1950 och 1985. Det

sysselsättningen

var framför allt den sektorn som expanderade. Sysselsätt-

offentliga

inom vård- och ökade med 350 procent och

ningen omsorgssektorn

inom ökade med 460 procent.

utbildningssektorn sysselsättningen

Jordbruket var av stor för i periferikommunerna

betydelse näringslivet

1950. i har av och industrins

Utvecklingen periferin präglats jorbrukets ökade totalt i Malmöregionens

tillbakagång. Visserligen sysselsättningen

mellan 1950 och 1985, men denna ökning har inte varit så stor

periferi

att man kunnat 1950 års sysselsättningsandel.

upprätthålla

STORS TADS LIV

Från varu- till tjänsteproduktion

Det svenska har under - sett ur ett

näringslivet efterkrigstiden sys-

selsättningsperspektiv - omvandlats från en varuproducerande till en tjänsteproducerande ekonomi. År 1950 var 61 av landets procent förvärvsarbetare sysselsatta inom de -

varuproducerande näringarna

trettiofem år senare var motsvarande Denna tal 34 procent. omvandling har dock inte varit fördelad varken i tid eller jämnt i rum. Denna process är inte heller unikt för utan är en del av de

något Sverige gamla

industriländernas ekonomiska

omvandling.

I detta och fortsatta en

förlopp spelar jord- skogsbrukets tillbakagång

central roll. fulla och arbetskraftsbrist har

Efterkrigstidens sysselsättning påskyndat tillbakagången. År 1950 fanns fortfarande 21 procent av de

förvärvsarbetande i landet inom - 1985 var motsva-

primärnärningarna

rande andel endast fem Mellan 1950 och 1985 försvann procent. 420 000 arbetstillfällen inom - en från cirka

primärnäringarna minskning

645 000 till 225 000.

Redan under femtiotalet en del av

började konsumtionsvaruindustrin

gå tillbaka. Det var framför allt textilindustrin som ökad genom utländsk konkurrens fick att och

svårigheter upprätthålla produktion

sysselsättning. Under sextiotalet skedde en av

kraftig omstrukturering

investeringsvaruindustrin - ett stort antal lågproduktiva fasades

företag

ut - vilket resulterade i en under Under

expansion sjuttiotalet. sjut-

tiotalet drabbade strukturkriserna istället den råvarubaserade industrin.

Mellan 1950 och 1985 har Detta

tjänstesektorn expanderat kraftigt.

gäller i den vilket är en

synnerhet offentliga tjänsteverksamheten,

konsekvens av de stora som under

välfärdssatsningar gjorts efterkrigs-

tiden. Dessa har bl a fått sitt i en av vård- och

uttryck kraftig utbyggnad

omsorgssektorn under framför allt sextio- och

sjuttiotalen.

Även den har under

privata tjänstesektorn expanderat efterkrigstiden,

i synnerhet Mellan 1950 och 1985

företagsorienterade tjänster. ökade

antalet sysselsatta inom denna verksamhet med 160 procent. Expan-

sionen inom den i första

företagsinriktade tjänstesektorn återspeglar

hand en snabb tillväxt inom försäkrings- samt upp-

finansierings-,

Den tjänstesektorn kännetecknas

dragsverksamhet. företagsorienterade

av att en relativt andel av arbetskraften är välutbildad och

hög

har varit särskilt markant sedan mitten av I

expansionen sjuttiotalet. är idag den företagsorienterade tjänstesektorn storstadsregionerna större än den personorienterade.

Fortfarande är dock fler av landets inom

yrkesverksamma sysselsatta den än inom den företagsorienterade tjänstesektorn.

personorienterade

De stora verksamheterna inom den person-

sysselsättningsmässigt

inriktade är varuhandeln samt hotell- och

privata tjänstesektorn

Efter 1980 har dock minskat - med

restaurangnäringen. sysselsättningen

undantag för hotell och restaurang.

i - Bakom denna stora skillnader utvecklingsmönster

utveckling ligger

dels mellan och landet, dels mellan de olika

storstadsregionerna övriga

De sektorerna hade 1950 en

storstadsregionerna. varuproducerande

i än vad fallet var i övriga

betydligt svagare ställning storstadsregionerna

riket. Andelen inom de sektorerna var 46

sysselsatta varuproducerande

i medan motsvarande tal för landet i övrigt

procent storstadsregionerna

var 67 År 1985 var motsvarande tal 25 procent i storstads-

procent.

i landet.

regionerna och 40 procent övriga

Ett splittrat utvecklingsmönster

Trots likheterna i finns det dock även

storstadsregionernas utveckling

stora skillnader. under efterkrigstiden har

(Se figur 1:2.) Utvecklingen

resulterat i att har fått en allt mer dominerande

Stockholmsregionen

roll i den svenska ekonomin och för landets ekonomiska utveckling.

är den som kommit längst i utvecklingen

Stockholmsregionen region

ett informations- och Redan 1950 hade

mot kunskapssamhälle. Stockholmsregionen tagit steget in i tjänstesamhället - endast 40 procent

av de i var verksamma inom varuproduktionen.

sysselsatta regionen

STORS TADS LI V

Figur 1:2.Varu- och

tjänsteverksamheternas andelsmässiga sysselsätt-

ningsutveckling i de tre samt landet

storstadsregionerna övriga

1950-1985. Källa: SOU 1989:69.

Stockholmsregionen Göteborgsregionen

0/0 O/O 80 80 1 /, -l //z Z» 1 / 60 60 ,/

i

Varuproduktion

----

Tjänsteproduklion

Motsvarande tal för och

Göteborgs- Malmöregionerna var 50 resp 58

procent. Detta ligger helt i linje med att har allt

varuproduktionen

mindre större och mer urbaniserad är.

betydelse ju regionen

Olikheterna bestod i att av

Stockholmsregionens näringsliv präglades

huvudstadsfunktionen med dess för och

betydelse privat offentlig

av verkstadsindustrin och hamtjänsteproduktion, Göteborgsregionen nen samt av primärnäringarna och konsumtionsvaru- Malmöregionen industrin.

Liksom fallet var 1950 fanns det 1985 skillnader mellan de tre storstadsmed avseende varu- och tjänsteproduktionens storlek. regionerna på var densamma mellan men i mitten Rangordningen storstadsregionerna av åttiotalet nästan lika litet i Malmörebetydde varuproduktionen som i Göteborgsregionen. gionen

Denna är av att fasats ut utveckling betingad varuproduktionen snabbare i Malmö- än i Göteborgsregionen. Dels har jordbrukets minskat i Malmösysselsättningsmässiga betydelse betydligt kraftigare dels har varit svagare. De tjänsteproduregionen, industriutvecklingen cerande verksamheterna har däremot ökat lika kraftigt i de ungefär båda regionerna.

De största vad de verksamförändringarna gäller varuproducerande heterna i är av jordbruket och storstadsregionerna utfasningen industrins Jordbruket var visserligen inte av någon större tillbakagång. 1950 men den del som fanns hade 1985 nästan helt elimibetydelse nerats ur storstadsregionernas näringsliv.

Under 1960-talet industrin att tillbaka i sysselsättningsbörjade gå avseende. kom tidigast till mässigt (Se figur 1:3.) Avindustrialiseringen och var relativt sett starkast i Mellan 1960 och Stockholmsregionen. 1970 minskade inom tillverkningsindustrin med en sysselsättningen Även i Göteborgs- och Malmöregionerna gick industrisysfjärdedel tillbaka under sextiotalet. Storstädernas avindustrialiserin g selsättningen ett som var omvänt till industrins betydelse för näringsföljde förlopp livet i Detta medför att konsekvenserna av avindustrialiregionen. inte har varit lika i som de varit seringen kraftiga Stockholmsregionen i de eller i landet. övriga storstadsregionerna övriga

.

_w_

rnu uA-.w

STORS TADS LIV

Konsumtionsvaruindustri Rávarubaseraad industri Investeringsvaruindustri Total!

Under industrikriser drabbades istället industristäderna

sjuttiotalets

och Malmö hårdare än Stockholm. Detta stöder tesen att

Göteborg

Stockholm först i bort från en varuhante-

ligger omvandlingsprocessen

rande ekonomi till en informations- och ekonomi.

kunskapsbaserad

Under åttiotalets första hälft har fortsatt att

industrisysselsättningen

minska i landet. Stockholms- och har emellertid

Göteborgsregionerna

inte detta mönster, utan där har istället industrisysselsättningen

följt

ökat. är till en del av slag. Den förbättrade

Förklaringen konjunkturellt

resulterade i en ökad för att möta

industrikonjunkturen sysselsättning

den ökade Detta var särskilt markant för Göteborgs-

efterfrågan.

del. Ett förbättrat motsäger dock inte tesen

regionens konjunkturläge

om - denna endast på framtiden.

avindustrialisering skjuts

För del även att utfasningen av den

Stockholmsregionens gäller

traditonella kommit så att den i stort sett är

tillverkningsindustrin långt

avslutad som har etablerats och

samtidigt nya expansiva industriföretag

utvecklats i - i branscher med ett stort FoU- och

regionen företag

i Denna ta fart i

kunskapsinnehåll produktionen. utveckling började

slutet av och är en effekt av det internationella teknologiskift

sjuttiotalet

som inträffade under första hälften av i samband med

sjuttiotalet

informationsteknologins genombrott.

Detta har också fått konsekvenser för arbetskraftens sammansättning med avseende och är

på utbildning kompetens. Tjänstemannaandelen

t ex avsevärt inom Stockholmsindustrin än den är i övriga landet.

högre

År 1985 var denna av de industrianställda i Stockholms- 54 procent medan den för industrin i landet endast var 30 procent.

regionen övriga Denna har endast påbörjats i de övriga storstadsregionerna utveckling

-

och således ännu inte fått något större genomslag på sysselsättningen

industribranscher är inte avslutad samtidigt som

utfasningen av mogna

och branscher ännu inte fått ett ordentligt

nya expansiva företag

fotfäste.

De sektorernas motsvaras av en

varuproducerande tillbakagång

inom de skiljer sig också

expansion tjänsteproducerande. Tjänstesektorn

S TORS TADSLI V

åt mellan de olika Den

storstadsregionerna. företagsorienterade

tjänstesektorn är störst i medan vârd- och om-

Stockholmregionen

sorgssektorn är störst i och I Malmö-

Göteborgs- Malmöregionerna.

regionen var 1985 den personorienterade

privata tjänstesektorn

fortfarande större än den

företagsorienterade.

Utvecklingen under har lett till att

efterkrigstiden Stockholmsregionen

blivit alltmer dominerande. Inom det har Stock-

privata näringslivet

holms roll som nationellt beslutscentrum stärkts. Stockholms centrala roll i har också blivit allt mera accentuerad -

kommunikationssystemet

Stockholm har blivit en allt viktigare mötesplats och utvecklats till en central knutpunkt i nationella och internationella nätverk. Detta har också fått till följd att Stockholms roll som för teknik,

importhamn ny

ny kunskap samt nya idéer och har blivit allt mera bety-

impulser

delsefull.

I Göteborgsregionen har strukturella resulterat i

kraftiga förändringar

att de verksamheter som varit med hamnen -

förknippade sjöfarten,

rederinäringen och varven - förlorat sin stora betydelse för sysselsätt-

i Däremot har sin som

ningen regionen. Göteborg upprätthållit position

industricentrum och som denna roll i allt större

exporthamn, samtidigt

har blivit beroende av en enda industris -

utsträckning utveckling

bilindustrins. Detta innebär också att har blivit allt mera

Göteborg

beroende av den internationella och

konjunkturutvecklingen därigenom

också blivit allt mera sårbart. En internationell i

konjunkturnedgång

kombination med en svag konkurrensförmåga för bilindustrin skulle drabba hårt - hårdare än varvs-

Göteborgsregionen mycket betydligt kriserna på sjuttiotalet.

Malmö har inte samma som industricentrum och har

längre betydelse

istället allt mer blivit ett servicecentrum för i södra

omgivande regioner

Sverige. Den mest expansiva delen .i Malmöregionen är Lund med sin

inriktning på ett mer utbildnings- och kunskapsintensivt näringsliv.

Utvecklingen i kan ses som en illustration till hur en

Malmöregionen

traditionell industri- och hamnstad förlorar i som

betydelse samtidigt

SOU &

verksamheter etableras i en stad som anses nya expansiva närliggande vara mera attraktiv ur lokaliseringssynpunkt.

Reindustrialisering i storstäderna?

Vid av industrins måste häsyn tas till industribe-

analyser utveckling

Under de senaste åren har skillnaderna mellan greppets förändring. industri- och tjänsteproduktion allt mer suddats ut. Detta har bl a tagit

i den industrinära tjänsteproduktionens tillväxt. I denna ingår sig uttryck

med transportmedel, produktionsvaruinriktad partihandel, partihandel bränsle och drivmedel, och

varuförmedling, uppdragsverksamhet maskinuthyrning. En del av den industrinära tjänsteproduktionens

är dessutom betingad av statistiska omklassificeringar. expansion

av industrikoncernernas tjänsteproduktion har Bolagiseringen resulterat i att enheter inom koncernerna brutits ut och ombildats till

Detta innebär att industrisektorns tillbakagång och självständiga bolag.

till en del är överskattade - åtminstone så som tjänstesektorns expansion de framträder i den officiella statistiken.

Icke desto mindre är en stor del av inom den industrinära

expansionen

av en reell tillväxt - detta såväl för tjänstesektorn betingad gäller

som för landet. inom tillverkstorstadsregionerna övriga Utvecklingen

och industrinära framgår av tabell 1:1. ningsindustrin tjänsteproduktion

Tabell 1:1 industrins och den industrinära tjänsteproduktionens

belyser

under perioden efter 1960. Denna omvandlingsprocess skiljer utveckling

åt mellan de olika har varit sig storstadsregionerna. Omvandlingen

i I Stockholmsregionen har omställkraftigast Stockholmsregionen.

från en och föråldrad skett tidigt ningen mognad industriproduktion

som utrymme och förutsättningar skapats så att nya samtidigt

och industrinära verksamheter uppkommit och utindustriföretag vecklats.

S TORS TADSLI V

Tabell 1:1. inom och

Sysselsättningsutvecklingen tillverkningsindustrin

den industrinära tjänsteverksamheten 1960-1985.

(Tusental

sysselsatta). Källa: av till

Bearbetningar underlagsmaterial

SOU 1989:69.

1960 1970 1980 1985

Stockholmsregionen

Göteborgsregionen

Malmäregionen

Övriga riket

Orsakerna till den kraftiga expansionen inom den industrinära

tjänstesektorn i Stockholmsregionen är flera. En orsak är att den

industrinära tjänsteproduktionen är beroende av de nätverk och kontaktytor som är mera välutvecklade i Stockholmsregionen än i

övriga

landet. En annan orsak är att industrin och i Stockholms-

näringslivet

regionen är mera beroende av den typ av som den industri-

tjänster

nära tjänsteproduktionen tillhandahåller än industrin och

näringslivet i övriga regioner.

Det omvända torde emellertid också gälla - den industrinära tjänstesektorns verksamhet är mera förknippad med den industristruktur som finns i än den som finns i övriga landet. Den

Stockholmsregionen industrinära och tillverkningsindustrin lever mer i symbios tjänstesektorn

med varandra i än de gör i övriga regioner.

Stockholmsregionen

finns det en stor nationell marknad, men även de företag

Visserligen

som denna lokaliserar - bl a av de bättre

agerar på sig på grund

kommuniktionerna - ändå företrädesvis till Stockholmsregionen.

i när det

Inomregionalt skiljer sig utvecklingen Stockholmsregionen och den industrinära tjänsteproduktionens gäller tillverkningsindustrins

I båda fallen har det visserligen skett en förskjutning i

lokalisering.

ut mot men denna har inte varit lika

lokaliseringen ytterområdena,

markant för den industrinära som den varit för

tjänsteproduktionen

Med avseende industrins lokalisering har det

tillverkningsindustrin. på

varit såväl en absolut som en relativ förskjutning i lokaliseringsmönstret. År av lokaliserad till centrum

1960 var 86 procent tillverkningsindustrin

- 25 år senare var andelen 64 procent.

För den industrinära har förskjutningen däremot

tjänsteproduktionen

endast varit relativ - inom den industrinära

sysselsättningen tjänste-

sektorn har ökat i Den industrinära tjänstepro-

samtliga regiondelar.

duktionen existerade för utanför den centrala region-

övrigt knappast

delen 1960 av sektorn var då lokaliserad till centrum. År

- 98 procent 1985 var andelen i centrum nere i 82 procent. Utvecklingen ligger således helt i med de teorier som att sker först

linje säger utspridningen

i de verksamheter som är arbetar* med stan-

utrymmeskrävande,

dardiserad och samt inte är kontakt- eller

produktion kompetens

nätverksberoende.

också mellan de norra och södra regiondelarna.

Utvecklingen skiljer sig

kan att har lokaliserats till

Något hårdraget sägas tillverkningsindustrin

de södra medan den industrinära tjänsteproduktionen har

regiondelarna

lokaliserats till de norra Detta rimmar också väl med de

regiondelarna.

-

förklaringar som brukar ges till nya expansiva företags lokaliseringsval

som t ex utbudet av kvalificerad arbetskraft, goda kommunikationer

STORS TADSLI V

samt närhet till universitet och högskola. Det visar sig också att de

delarna av industrin - som har stora likheter med

kunskapsintensiva

den industrinära - med förkärlek lokaliserat sig till

tjänsteproduktionen

de norra delarna. Detta innebär också att utfasningen av tillverkningsindustrin under sextio- och drabbade den södra regiondelen

sjuttiotalen

hårdare än den norra samtidigt som den regionala obalansen

betydligt

förstärktes.

Göteborgs- och Malmöregionen inte samma utvecklings-

uppvisar mönster som Stockholmsregionen. Utfasningen av tillverkningsindustrin

kom inte lika och var inte heller lika kraftig i dessa regioner som

tidigt i I Göteborgsregionen har industrisysselsätt- Stockholmsregionen.

av en motsvarande uppgång inom den

ningens nedgång kompenserats

industrinära även under sextio- och Det har

tjänstesektorn sjuttiotalen.

emellertid inte funnits samma och utvecklingsförut-

expansionsutrymme

- kommunikationer och kvalificerad ar-

sättningar marknad, goda

betskraft - för den industrinära tjänstesektorn i de övriga storstads-

som det funnits i Stockholmsregionen. regionerna

Storstadsindustrin och FoU - en splittrad bild

Ett centralt i av den svenska industrin är

inslag omvandlingen bety-

delsen av och Tablell 1:2 visar på de mest FoU-

forskning utveckling.

intensiva branscherna i landet samt andel (%) av

storstadsregionernas

i dessa. Inom parantes visas även hur stor andel av de

sysselsättningen

i de olika branscherna som finns i respektive

högskoleutbildade storstadsregion.

Tabell 1:2 Andelen inom de FoU-intensiva industribranscher-

sysselsatta

na som är verksamma i samt andelen av

storstadsregionerna

de inom bransch 1985. Källa:

högskoleutbildade respektive

Statistiska Meddelanden U 16 M 8501 samt bearbetningar av

underlagsmaterial till SOU 19 89:68.

Stockholm Göteborg Malmö

[äkemedelsindustri 61 (59) 4 (3) 16 (25) Instrumentindustri 36 (38) 9 (9) 14 (26) Elektroindustri 28 (45) 6 (11) 2 (1) Transportmedelsind (exkl varv) 10 (11) 22 (42) 2 (1) Kemisk-teknisk industri 14 (28) 9 (12) 9 (12) Maskinindustri 17 (41) 8 (9) 7 (9)

Tillverkningsindustri 13 (32) 9 (14) 6 (8)

i den svenska industrins omvandlings-

Stockholmsregionens särställning

klart av tabell 1:2. Bortsett från transportmedels-

process belyses

industrin är i de FoU-intensiva industri-

regionen överrepresenterad

branscherna. Motsatsen också - i de branscher där FoU-verk-

gäller samheten är låg är Stockholmsregionen underrepresenterad.

är den industrin med sina speciella produktions-

Undantaget grafiska

och marknadsvillkor. av att industrins i stor

Intrycket FoU-satsningar

är koncentrerade till Stockholmsregionen förstärks av att

utsträckning

andelen av landets i de olika branscherna i regel är

högskoleutbildade

än andelen i de olika branscherna. Detta bidrar till att

högre sysselsatta

förstärka mot en alltmer tjänstemannadominerad

utvecklingen industriproduktion i Stockholmsregionen.

En av de FoU-intensiva branschernas lokalisering förstärker

analys

av som en traditionell industriregion.

intrycket Göteborgsregionen

Bland de FoU-intensiva industribranscherna är det endast transportmedelsindustrin - dvs bilindustrin - som är överrepresenterad i regionen.

S TORS TADSLIV

Industrin i Malmö kännetecknas branscher

av mogna och tillbakagående

medan industrin i Lund kännetecknas av

nya kunskapsintensiva

verksamheter. Två FoU-intensiva branscher är dock överrepresenterade i regionen nämligen läkemedels- och instrumentvaruindustri. Dessa är lokaliserade både till Malmö och Lund, men överrepresentationen är betydligt större i Lund än i Malmö.

-

Stockholmsregionen importhamn for ny teknik

Intimt med den industriella som

förknippad omvandlingsprocess ägt

rum under åttiotalet - och där Stockholmsregionen kommit - är

längst

teknikförnyelse och teknikspridning. Introduktion av ny teknik sker i ett litet land som till övervägande del Ur

Sverige genom teknikimport.

denna utvecklas ofta form av -

någon importsubstitution nya produkter

utvecklas, anpassas och tillverkas inom landet. Resultatet blir en

förnyelse av importregionens som näringsliv, samtidigt förutsättningar

skapas för en spridning av den nya tekniken.

En grupp av företag som innehar en strategisk roll i

teknikförnyelsen och teknikspridningsförloppet är de som med teknikhandel, dvs sysslar partihandel med maskiner,

verktyg och apparater.

Teknikhandelns struktur av det stora antalet Totalt

präglas småföretag. uppgick importvärdet för Stockholmsregionens till teknikhandelsföretag

drygt 16 kronor 1986. Detta kan ställas i relation till före-

miljarder

tagens samlade försäljning på 27 kronor - dvs en

miljarder importandel

på nästan 60 procent. För att betona

ytterligare Stockholmsregionens

roll för och kan nämnas att teknik-

teknikförnyelse teknikspridning

handelsföretagen i svarar för en av

Stockholmsregionen fjärdedel

landets hela av B &

import verkstadsprodukter (Johansson Strömquist U, 1986).

Teknikhandelsföretagen i har 60 procent av sin

Stockholmsregionen

marknad utanför regionen. I avsätts 30 procent och de

regionen

resterande De allra nyaste produkterna har

tio procenten går på export. emellertid sin marknad i Stockholmsregionen.

huvudsakliga

Teknikhandeln är - och har varit - koncentrerad till Stockholmsre-

centrala delar. År 1970 var andelen i de centrala

gionens sysselsatta

delarna av År 1985 var motsvarande andel drygt

regionen 90 procent.

absolut av i de centrala

75 procent. Någon minskning sysselsättningen

delarna var det dock inte om - istället ökade antalet i

fråga sysselsatta

såväl de centrala delarna som i Den kraftigaste relativa

ytterområdena.

dock rum i de norra där antalet sysselsatta

Ökningen ägde regiondelarna

mellan 1970 och 1985 nästan hade femdubblats.

Den högutbildade arbetskraften och storstädernas näringsliv

och har blivit allt för näringslivets

Kunskap kompetens viktigare

och Arbetskraftens sammansättning skiljer sig

utveckling förnyelse.

emellertid åt mellan olika i olika avseenden. En skillnad är

regioner

den som har samband med arbetskraftens och kvalifika-

utbildnings-

tionsnivå.

1:4 visar att hos arbetskraften har mellan

Figur utbildningsnivån höjts

1970 och 1985. Dels har medfört att allt

utbildningssystemets utbyggnad

fler fått till och dels har utvecklats

tillgång högre utbildning näringslivet

i en där utbildade har blivit allt större.

riktning efterfrågan på högre i är mer utbildningsintensivt än i landet Näringslivet storstadsregionerna

i Arbetskraftens varierar mellan de olika

övrigt. utbildningsnivå

- först Stockholm, sedan Göteborg och till sist

storstadsregionerna

Malmö.

Av tradition återfinns en stor del av den arbetskraften

högutbildade

inom den sektorn. Inom denna krävs det ofta examen eller

offentliga certifikat för att få anställning.

STORS TADS LIV

Figur 1:4 Arbetskraftens i

utbildningsintensitet (%) storstadsregio-

nerna och för riket 1970 och 1985. Mer än

övriga tvåårig högskoleutbildning. Källa: SOU 1989:69.

Totalt Privat näringsliv 15- 15*

El1970 1985 m_ 7 m_ ä . á .

a

”“ / 7

- 7”

5 _% / 5-

/ Z

á _ø /

5,; 5 _ i, //Z

0 Sthlm Gbg Malmö Ovriga Sthlm Gbg Malmo Ovnga

Industri Företagstjänster 15 15

10 10

5 5

, rä

7% o

Sthlm Gbg Malmö Övriga Sthlm Gbg Malmö Övriga

Det iir emellertid inte i den sektorn som offentliga de stora förändringarna ägt rum med avseende

på utbildningsnivåns förändringar.

Istället är det inom det som

privata näringslivet nivåhöjningarna varit

mest uttalade och den finner man

kraftigaste nivåhöjningen för den

företagsorienterade tjänstesektorn, och i dessutom Stockholmsregionen

inom

investeringsvaruindustrin. Det är i dessa delar av näringslivet som

efterfrågan på kvalificerad arbetskraft är som störst. Nära hälften av

3 SOU 1990:36

inom handel och industri i år

tjänstemännen Stockholmsregionen

med och medan

sysselsatta marknadsbearbetning utvecklingsarbete

endast en är verksamma med som var knutna

sjättedel arbetsuppgifter till produktionen.

Under åttiotalets första hälft har skillnaden mellan Stockholmsregionen och riket i vissa avseenden ökat. Detta är i och för inte

övriga sig

verksamheter förvånande. har sina kunskapsintensiva

Många företag

t ex huvudkontor och - lokaliserade till Stockholms-

FoU-avdelningar

medan i allt större utsträckning har lokaliserats

regionen produktionen

ut till andra regioner.

Den har den sektorn haft.

lägsta nivåhöjningen genomgående offentliga

Den inom sektorn har inte främst tagit sig uttryck

kraftiga expansionen

i en av Den av som

höjning utbildningsnivån. höjning utbildningsnivån

inträffat har dessutom varit fördelad regionalt sett. Den offentliga

jämnt

sektorns har framför allt skett inom vård och omsorg och då

expansion

i verksamheter där inte krävs i någon större

högskoleutbildning

En stor del av den sektorns efter 1970

utsträckning. offentliga expansion

har skett utanför storstadsregionerna.

i emellertid inte något om

Förändringarna utbildningsnivån säger

utbudet eller olika eller varken

efterfrågan på utbildningar kompetenser

nationell eller nivå. trögheter gör att

på regional Utbildningssystemets

existerar en viss mellan förändringar i

det eftersläpning uppkomna

och dess effekter utbudet. Detta innebär att flaskhalsar

efterfrågan på

- inom de olika verksamheterna kan inte

uppkommer utbildningsnivån

kort sikt. råder det t ex stor brist systemerare, tekniker

höjas på Idag på

och ekonomer. Om denna obalans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft är resulterar detta i en inflyttning av

högutbildad regional

till de där är störst. Under 1980-talet

högutbildade regioner efterfrågan

har detta till framför allt Stockholmsregionen.

präglat inflyttningen

STORS TADSLI V

Den lågutbildade arbetskraften på storstädernas arbetsmarknad

I samband med att har i samhället har även

utbildningsnivån höjts

andelen i arbetskraften med minskat. Denna andel är

lägre utbildning

och har varit minst i Andelen med endast

storstadsregionerna. förgymnasial utbildning i de olika av storstadsregionerna framgår figur

1:5.

Figur 1:5. Andelen (%) av arbetskraften med högst

förgymnasial utbildning. Källa: Bearbetningar av underlagsmaterial till

SOU 1989:69.

°/o 80 -

Sthlm Gbg. Malmö Övr. landet

I 1970 1985

Regionernas olikartade även i andelen

näringslivsstruktur avpeglas

lågutbildade i arbetskraften. Lägst andel har där

Stockholmsregionen

en av arbetskraften endast har I

tredjedel förgymnasial utbildning.

Göteborgs- och är motsvarande tal och i

Malmöregionerna 39 procent

övriga landet 44 procent.

De verksamheter som en stor andel lågutbildade i storstads-

sysselsätter

är - bortsett från -

regionerna jordbruket industrin, byggnadsverksamheten och den personorienterade tjänstesektorn. Stockholmsregionen

har den andelen - detta för samtliga verksam-

lägsta lågutbildade gäller

heter.

Inom industrin är andelen större i industri-

lågutbildade betydligt

städerna och Malmö än den är i tjänstestaden Stockholm.

Göteborg

Detta helt i med att en stor del av de kvalificerade funk-

ligger linje

tionerna och inom industrin är lokaliserade till

arbetsuppgifterna Stockholmsregionen.

Särskilt Malmö har en stor andel inom industrisektorn - i

lågutbildade

inom den konsumtionsvaruindustrin. Detta

synnerhet tillbakagående

av att Malmö domineras av mogna industribranscher

styrker intrycket

med en arbetskraft med en vilket försvårar omvandlingen

låg utbildning, och förnyelsen.

Den kännetecknas av att

personorienterade privata tjänstesektorn arbetskraften I Stockholmsregionen är t ex är ung och lågutbildad.

nästan hälften - av de inom den personoriente-

- 46 procent sysselsatta rade I och är

tjänstesektorn lågutbildade. Göteborgs- Malmöregionerna

motsvarande Dessutom är deltidsarbete vanligt

tal 53 resp 54 procent. förekommande. Detta är till en del av att den relativt stora

betingat

studerande. Sektorn präglas också av att organisationsgraden

mängden

är andelen invandrare och omfattande. Konsekven-

låg, hög rörligheten

sen blir att denna arbetskraft inte får ett ordentligt fotfäste på

typ av arbetsmarknaden. Under åttiotalets har detta dock inte

högkonjunktur

större eftersom det rått brist arbetskraft. Vid

utgjort något problem på

ett förändrat kommer emellertid snabbt att

konjunkturläge problemen

aktualiseras av att åter kommer att

på grund ungdomsarbetslösheten

öka.

STORS TADSLIV

En fungerande arbetsmarknad?

Under slutet av åttiotalet har det rått brist arbetskraft i storstäderna.

på

Icke desto mindre fanns det personer som av olika inte fick

anledningar

något arbete. År 1988 var t ex den arbetslösheten 9 000

genomsnittliga

personer i Stockholmsregionen och över 7 000 i

Göteborgs- respektive

Malmöregionen. Utvecklingen under åttiotalet storstädernas

på

arbetsmarknad framgår av 1:6.

figur

Figur 1:6. Antalet lediga platser 100 arbetslösa 1980-1988. Källa:

på Underlagsmaterial från AMS.

1980 1982 1984 1986 1988

---------------------=

Stockholmsregionen

:_-

Malmöregionen

-

Göteborgsregionen

- - - -

Övriga landet

1:6 visar klart under åttiotalet. Dessutom

Figur konjunkturutvecklingen

åttiotalets svenska

framgår Stockholmsregionens särställning på

år klart över nivån i

arbetsmarknad. Stockholmsregionen ligger varje

de som i den delen av landet.

såväl övriga storstadsregionerna övriga

däremot i nivå med landet i övrigt medan

Göteborgsregionen ligger

under rikets nivå. Den kraftiga kon-

Malmöregionen ligger övriga

under andra hälften av åttiotalet har inte heller fått

junkturuppgången

samma i som i de övriga storstadsre-

genomslag Malmöregionen

gionerna.

Olikheterna blir dessutom ännu mer accentuerade om man begränsar till i storstadskommunerna. Stockholms stads kurva

sig utvecklingen

och Malmö kommuns under nivåer.

ligger över ligger respektive regions

således bilden av att det senare åttiotalets överhett- Detta förstärker är ett och inte ett generellt

ningssymptom Stockholmsproblem

storstadsproblem.

Att det - framför allt i - finns ett stort antal lediga

Stockholmsregionen

som inte besätts trots att det råder en viss arbetslöshet är till en

platser

av snabba i De

del ett utslag näringslivets omvandling regionen.

och som i ett arbetslösa har inte den utbildning kompetens efterfrågas

snabbt föränderligt näringsliv.

inte i det som den mätbara bristen

Det är emellertid privata näringslivet

Den uttalade bristen arbetskraft är istället störst inom är som störst. på den sektorn och då särskilt inom vård- och omsorgsverk-

offentliga

I förhållande till såväl antalet som i absolut antal

samheten. sysselsatta

bristen störst inom den sektorn. Även här skiljer sig

var offentliga

åt. I var den relativa bristen

storstadsregionerna Stockholmsregionen

störst medan den var i Malmöregionen.

lägst

Av de anmälda 1988 var mellan 40 och 50 procent

lediga platserna

sektorn. Störst var bristen i där

inom den offentliga Stockholmsregionen

av vakanserna hänfördes till den sektorn. År 1988

50 procent offentliga

brist arbetskraft inom den sektorn på var det en anmäld på offentliga nästan 6 300 Av dessa var nästan 4 300 - dvs två tredjedelar

platser.

STORS TA DS LIV

vakanser inom vård- och Även i och

omsorgssektorn. Göteborgs-

Malmöregionerna var bristen inom vård- och stor, även

omsorgssektorn

om den inte var lika uttalad som i

Stockholmsregionen.

Trots den bristen arbetskraft finns det ändå ett stort antal

kraftiga på

personer som saknar arbete. Ett är att inte har

problem dessa personer de kvalifikationer som arbetsmarknaden. Det kan dels

efterfrågas på

vara avsaknad av den formella dels att de har ett

kunskapen, svagt

fotfäste på arbetsmarknaden vilket att de inte är attraktiva för en

gör

eventuell

anställning.

Det framförs ofta att storstäderna - särkilt - har en

Stockholmsregionen

bra arbetsmarknad. Detta år sant om man till att

begränsar synsättet

endast gälla arbete. Om man däremot resone-

tillgången på vidgar

manget till att gälla en arbetsmarknad stämmer det inte

fungerande

längre. En så stor brist arbetskraft - särskilt kvalificerad - som det

på

råder i kan inte betraktas som en

Stockholmsregionen fungerande

arbetsmarknad. Flaskhalsar i inflationsdrivande löneök-

produktionen,

ningar och kris inom vård och omsorg - vilka inte kan konkurrera med samma medel som det - är av de effekter som

privata näringslivet några

bristen på arbetskraft resulterar i.

Arbetskraftens sammansättning och näringslivets omvandling

Olika studier har visat att arbetsmarknaden under har

på efterkrigstiden

blivit alltmera eller Denna

uppdelad segmenterad. utveckling tycks

dessutom ha accentuerats under och åttiotalen. Det har blivit

sjuttio-

allt svårare att röra mellan olika funktioner och

sig arbetsuppgifter på

grund av de olika krav som ställs arbetskraften.

på

Matchnings- och har alltid - åtminstone sedan det

anpassningsproblem

industriella - funnits arbetsmarknaden. var

genombrottet på Tidigare

dessa till stor del en effekt av olika varierande utveck-

näringsgrenars

lingstakt. Detta var en naturlig del i och

omvandlingsprocessen

överföringen av arbetskraft från tillbakagående till branscher

expansiva

kunde utan större utbildningsinsatser. Ett sådant exempel

göras några är av arbetskraft från och till industrin

överföringen jord- skogsbruket under femtio- och sextiotalen. En som dessutom under-

omvandling stöddes av en aktiv arbetsmarknadspolitik.

är av en delvis annorlunda karaktär. Om Dagens matchningproblem man bortser från de allra mest extrema innebär

konjunkturlägena

att röra mellan olika delarbetsmarknader att det kan svårigheterna sig finnas såväl överskott som brist arbetskraft inom ett företag, en

på bransch eller en delarbetsmarknad har sina egna

region samtidigt. Varje

och utbudskurvor samt sin egen lönebildningsprocess. efterfråge-

Den allt snabbare och av - särskilt

omvandlingen förnyelsen näringslivet i storstäderna - ställer ökade krav arbetskraftens utbildnings- och

på

och förnyelseförmåga kompetensnivå. Näringslivets omvandlings-

bl a av arbetskraftens och begränsas kompetens- utbildningsnivå.

och ses i allt större utsträckning som en investering Kunskap kompetens i det moderna Detta innebär också att företagarna är

företaget.

om att behålla den utbildade arbetskraften även vid en angelägna

Interna arbetsmarknader - vidarekonjunkturnedgång. skapas genom

och karriärmöjligheter - vilket får till följd att rörligheten utbildning

begränsas.

För de däremot inte samma principer. I en högkon-

lågutbildade gäller

dessa en resurs -

med brist på arbetskraft representerar viktig junktur i en med överskott arbetskraft inte detta i

lågkonjunktur på gäller

samma utsträckning.

Även om har den största andelen högutbildade i

storstadsregionerna arbetskraften kan det väl vara så att den relativa bristen på

mycket

ändå är störst i dessa Detta gäller i synnerhet för högutbildade regioner.

Varken eller högskoleut-

Stockholmsregionen. gymnasieutbildningen

i är dimensionerad efter näringslivets bildningen Stockholmsregionen och arbetslivets struktur. är feldimensionerad

Gymnasieutbildningen

att de teoretiskt inriktade linjerna är underdimengenom längre,

STORS TADS LIV

sionerade. är feldimensionerad att den är

Högskoleutbildningen genom

för liten i förhållande till välutbildad

näringslivets efterfrågan på

arbetskraft. Som kan tas att en av landets

exempel omkring tredjedel

arbetstillfällen inom ekonomiska och finns

samhällsvetenskapliga yrken

i men endast en av

Stockholmsregionen omkring sjättedel utbildningskapaciteten på högskolenivå.

Eftersom branscher med en snabb och

förknippade omvandling

teknikförnyelse företrädesvis är lokaliserade till blir

Stockholmsregionen

resultatet en stor efterfrågan på den typ av arbetskraft som är en

förutsättning för denna omvandlingsprocess. Eftersom det råder en

brist denna blir resultatet en av

kraftig på typ av arbetskraft inflyttning högutbildade personer till Stockholmsregionen. Detta har i synnerhet

gällt under åttiotalets snabba ekonomiska Mönstret är att de

utveckling.

som flyttar in är yngre och har en än de som ut.

högre utbildning flyttar

I de övriga storstadsregionerna är inte bristen på högutbildad

arbetskraft lika uttalad. Dels är i dessa inte lika

näringslivet regioner

utbildnings- och dels är inte lika

kunskapsintensivt, utbildningssystemet

underdimensionerat i förhållande till behov. Detta

näringslivets gäller

särskilt i där utbudet arbetskraft är

Malmöregionen på högutbildad

stort. Det är snarare så att såväl som

Göteborgs- Malmöregionen

förlorar högutbildad arbetskraft till

Stockholmsregionen.

Ett samhälle som omvandlas i mot en allt större andel

riktning

sysselsatta inom verksamheter riskerar att utvecklas

tjänsteproducerande

i en dualistisk riktning vad gäller den sociala strukturen med klara gränser mellan ett övre och ett undre skikt. I samband med att varuproduktionen försvinner ut ur storstädernas kommer även

näringsliv

den sociala strukturen att förändras. Mellanskikten försvinner allt mer i samband med att varuproduktionen lokaliseras till andra orter och regioner. Den expanderande drar å andra sidan till

tjänstesektorn sig

högutbildade personer som lever i en karriärlivsform. Även den del av den privata där det inte behövs

tjänsteverksamheten någon längre

utbildning expanderar. I denna del kommer då i stor

utsträckning

personer med låg eller icke relevant att I

utbildning sysselsättas. många

storstäder är det särskilt invandrarna som utgör detta stora

europeiska

undre skikt i den sociala strukturen. Även i de svenska storstäderna finns dessa tendenser klart uttalade. Den sociala strukturens pyramidform håller även i de svenska storstäderna att övergå i timglasets

på

form.

NITFIOTALET

Näringslivsutvecklingen

är och arbetsmark-

Storstadsregionerna idag integrerade näringslivs-

vilka domineras av tjänstesektorn.

nadsregioner sysselsättningsmässigt

har inte utvecklats radikalt annorlunda än övriga

Storstadsregionerna

delar av landet - de har endast före i processen.

legat

snabba tillväxt under efterkrigstiden är en kon-

Storstadsregionernas

sekvens av att de har varit centrum för nya och expansiva verksamheter - detta i som blivit den alltmer

gäller synnerhet Stockholmsregionen

dominerande Varken eller Malmö har haft

storstadsregionen. Göteborg

ett diversifierat för att kunna konkurrera med

tillräckligt näringsliv

har kommit längst i utveck-

Stockholmsregionen. Stockholmsregionen

mot ett och informationssamhälle.

lingen kunskaps-

Stockholms centrala roll i har också lett till att

kommunikationssystemet

dess som har accentuerats. Stockholm har

betydelse mötesplats

utvecklats till en allt nod i de nationella och internationella

viktigare

nätverken.

har olika för utveckling under

Storstadsregionerna förutsättningar

nittotalet. I att det svenska samhället utvecklas mot ett

föreställningen

informations- och också att den utvecklings-

kunskapssamhälle ligger

intensiva delen av industrin förväntas En sådan utveckling

expandera.

kan förväntas tillväxt i Visserligen har Stock-

skapa Stockholmsregionen.

avindustrialiserats sedan 1960-talet. Andelen sysselsatta

holmsregionen

inom 1985 till drygt hälften av riksgenom-

tillverkningsindustrin uppgick

S TORS TADS LIV

snittet. Stockholmsregionen har sålunda en liten industrisektor mätt med traditionella mått. industrier som läkemedels-

Utvecklingsintensiva

industri, instrumentvaruindustri, elektroindustri och maskinindustri är emellertid överrepresenterade i Stockholms-

Stockholmsregionen. regionen är med andra 0rd specialiserad inom de utvecklingsintensiva

branscherna. En fortsatt expansion inom dessa branscher kan därför medföra en fortgående inom industrin i

sysselsättningsökning regionen.

En sådan utveckling kommer inte Stockholm och Arlanda-

att gynna korridoren lika ensidigt som den växande importverksamheten har gjort. En inom den kan

expansion utvecklingsintensiva industriproduktionen

därför också bidra till en ökad balans.

inomregional

Ovanstående utvecklingsmönster innebär att Stockholmsregionens specialisering på utvecklingsintensiva verkamheter fortsätter. Efterfrå-

gan på välutbildad arbetskraft förväntas öka. Redan är andelen av

idag arbetskraften med minst treårig högskoleutbildning i

50 procent högre

Stockholmsregionen än i riket. Inom tillverkningsindustrin är mot-

svarande relation 100 procent och inom är den

företagsinriktade tjänster

40 procent.

En ökad efterfrågan på högskoleutbildad arbetskraft skall ställas i relation till det förhållandevis låga nettotillskottet av högutbildad arbetskraft inom behov av

Stockholmsregionen. Regionens högskole-

utbildad tillfredsställs därför genom Sker det

personal inflyttning. ingen utbyggnad av högskoleutbildning i regionen är därför en ökad inflytt-

ning av utbildad arbetskraft en förutsättning för att i

näringslivet

regionen skall kunna fortsätta att En så

expandera. kraftig utbyggnad

av i regionen förefaller emellertid osannolik.

högskoleutbildningen

Detta innebär att Stockholmsregionens expansion delvis bestäms av regionens förmåga att attrahera välutbildad arbetskraft. Stockholmsregionen kan denna typ av arbetskraft en stor och

erbjuda mångsidig

arbetsmarknad med många stimulerande och attraktiva

arbetsuppgifter

karriärmöjligheter. Om de väljer att realisera sin önskan bestäms i växande grad av möjligheten att få bostad och av kvaliteten på servicen - osv - i

sjukhus, skolor, trafiksystem, barnomsorg, regionen.

Utbildningssystemets underdimensionering och en fortsatt bostadsbrist

i kan därför bidra till att brist på kvalificerad

Stockholmsregionen

personal bromsar tillväxten i regionen under 1990-talet. En fortsatt bostadsbrist kommer för övrigt att hämma inflyttningen av all slags arbetskraft med kraftigt negativa effekter för bl a vård- och omsorgs-

sektorns personalförsörjning.

Under nittiotalets andra hälft kan Stockholmsregionens expansion komma att avta av andra orsaker. I samband med att informations-

kommer att mogna kommer allt fler

teknologiområdet teknologiskt, företag att etablera sig utanför regionen samtidigt som företagsetable-

inom område minskar i regionen.

ringarna informationsteknologins

Denna kommer att sänka tillväxttakten inom importverk-

utveckling

samheten i Detta torde framför allt i

regionen. dämpa expansionen

centrum och i Arlandakorridoren. Någon ny snabbt expanderande verksamhet - inom t ex område - som skulle kunna

bioteknologins

dessa tendenser torde inte uppkomma före

kompensera dämpande

sekelskiftet.

Den framtida i är till stor del beroende

utvecklingen Göteborgsregionen

av den internationella En sämre internationell

konjunkturutvecklingen. konjunktur kommer att påverka Göteborgsregionen betydligt mera

än Genom bilindustrins stora

negativt Stockholmsregionen. betydelse

har blivit alltmera sårbar och av den framtida

regionen mycket

kommer att vara beroende av Volvos förmåga att

utvecklingen

upprätthålla sin konkurrenskraft.

framtida bestäms emellertid inte bara av

Göteborgsregionens utveckling

den internationella Mycket är avhängigt av

konjunkturutvecklingen.

regionens förmåga att förbli ett industriellt centrum. En förutsättning för detta är att det kommer att ske en industriell förnyelse i Göteborg. Detta såväl inom den traditionella industriproduktionen - t ex

gäller

inom bilindustrin - som inom verksamheter som tillverkar produkter

för marknader. Uteblir den industriella förnyelsen

expanderande

kommer att förlora sin karaktär av industriellt centrum och

Göteborg

ledande och då reduceras till ett servicecentrum.

exporthamn regionalt

STORS TADSLIV

En sådan utveckling resulterar i att Stockholms roll i det svenska

näringslivet ytterligare markeras.

Näringslivets förnyelse i är också beroende av vilka

Göteborgsregionen

infrastruktursatsningar som görs i regionen. Förbättrade kommunikationer skulle mer attraktivt ut

göra Göteborgsregionen lokalisering-

synpunkt för företagen. Det såväl bättre kommunikationer inrikes

gäller

som utrikes. Förbättrade kommunikationer Västkusten - från Oslo

längs

till Malmö - skulle stimulera En

Göteborgsregionens utveckling.

utbyggnad av Landvetter till ett andra nav för och med

inrikesflyget

fler internationella skulle också stimulera

linjer företagens lokalisering

och

näringslivets förnyelse.

Utvecklingsförutsättningarna under nittotalet för olika Malmöregionens

delar varierar. Lund är den del av som ha de bästa

regionen tycks förutsättningarna för en expansiv utveckling. Det är emellertid inte den

stora offentliga sektorn i staden som kommer att utan istället

expandera

den och delen av industrin. En stor del

forsknings- kunskapsintensiva

av industrin i Lund är teknikbaserad och verksam inom

expansiva

områden. Lundaföretagens inriktning framgår även av att en stor del av arbetskraften är - andelen av de industrianställda som har

högutbildad genomgått forskarutbildning är t ex tio gånger högre i Lund än i riket

som helhet.

Två förhållande kan dock förändra de framtidsutsikterna. För det

goda

första är det att av de

troligt några framgångsrika Lundaföretagen

under nittiotalet har blivit så internationaliserade och nått en sådan storlek att den fortsatta tillväxten kommer att ske i utlandet. För det andra är den industriella basen i Lund fortfarande liten, vilket

gör

utvecklingen känslig för i enstaka förändringar företags utveckling.

Universitetet kommer även i att en stor

naturligtvis fortsättningen spela

roll för Lunds utveckling. Dels är universitet i en stor

sig arbetsplats,

dels innebär tillgången till välutbildad arbetskraft att lokaliseras

företag

till staden. 1990-talets i Lund kommer i första hand att

expansion

av en tillväxt inom industri- och -

möjliggöras uppdragsverksamhet

verksamheter som är knutna till den som finns vid univer-

kompetens

sitet.

i Malmö kommer under nittiotalet att vara annorlunda än

Utvecklingen

den i Lund. Malmö är fortfarande till stor del en industristad och domineras branscher med De

av mogna begränsade tillväxtmöjligheter.

branscherna kommer även i att dominera inom

mogna fortsättningen

vilket innebär att nittiotalet kommer att kännetecknas av en

industrin,

fortsatt Malmös roll som ett regionalt servicecent-

avindustrialisering.

rum kommer däremot att stärkas.

Malmös kommer i än de övriga storstadsre-

utveckling högre grad

att den nationella En snabb tillväxt i

gionerna återspegla utvecklingen.

landet medför att inom industrin begränsas

sysselsättningsnedgången

som tillväxten inom den företagsorienterade tjänstesektorn samtidigt

stimuleras. Blir den nationella tillväxten svag kommer sysselsättningsinom industrin att bli samtidigt som den företags-

nedgången kraftigare

orienterade inte kommer att expandera. En svag nationell

tjänstesektorn

tillväxt kommer således att leda till i Malmö.

stagnation

kommer emellertid att

Malmöregionens utvecklingsförutsättningar

radikalt förändras ifall en fast förbindelse över Öresund kommer till stånd. kommer då att bli attraktivare som lokaliseringsval för

Regionen

En Öresundsbro innebär också att befolkningen och

företagen.

i får till en internationell storflyg-

företagen Malmöregionen tillgång

Med om vad kommunikationer betyder för

plats. vetskap goda

måste detta leda till slutsatsen att regionens

företagens lokaliseringsval

attraktivitet vid ökar. Dessutom kommer en fast

företagslokaliseringar

förbindelse att verka Den stora marknad som

marknadsutvidgande.

runt Öresund kommer att stimulera i

skapas utvecklingen regionen.

till mellan vetenskap, FoU

Möjligheten utvecklingsfrämjande samspel

och har inte i Malmö- eller Köpenhamnsregionen.

produktion utnyttjats

till den som går från norra

Någon motsvarighet utvecklingskorridor

Stockholm via Kista och Arlanda till finns varken i Malmö-

Uppsala

eller Det finns emellertid en stor utveck-

Köpenhamnsregionen.

S TORS TADSLI V

lingspotential genom en ökad integrering av storstadsregionerna kring Oresund. En fast förbindelse över Öresund skulle underlätta

skapandet av norra Europas största A E, 1989).

K-region (Andersson

Arbetsmarknadsutvecklingen

Vid en lågkonjunktur kommer Malmö- och att

Göteborgsregionen drabbas hårdare än

Stockholmsregionen. Stockholmsregionens arbetsmarknad är mer diversifierad och är inte lika

betydligt känslig som de övriga storstadsregionernas för internationella förändringar.

En kommer i första hand att som

konjunkturnedgång påverka personer inte har ett fotfäste arbetsmarknaden. Exempel är

ordentligt på lågutbildade, äldre och invandrare. Dessa personer arbetar också företrädesvis i verksamheter som är

konjukturkänsliga.

Däremot kommer inte det övre arbetsmarknadssegmentet att påverkas särskilt Den stora bristen kvalificerad arbetskraft kommer

negativt. på att dämpas men någon större arbetslöshet kommer inte att uppstå. Samhällets i mot ett alltmer

omvandling riktning kunskapsintensivt näringsliv medför att efterfrågan på högutbildade fortsätter att vara stor - särskilt i

Stockholmsregionen.

En lågkonjunktur kommer att resultera i att de tradionella exportorienterade återigen kommer att få l

industriregionerna problem. storstadsregionerna - i synnerhet Stockholmsregionen - med dess mer diversifierade arbetsmarknad kommer inte dessa att göra sig

problem

i samma Resultatet blir en ökad påminda utsträckning. regional polarisering.

I kan det vid en förväntas uppstå

Stockholmsregionen lågkonjunktur arbetslöshet företrädesvis inom den personorienterade tjänstesektorn. Både detaljhandeln och hotell- och restaurangverksamheten är

Detta medför att de som har haft en konjunkturkänsliga. kategorier

kommer att få Risken för dålig arbetsmarknadsanknytning problem.

arbetslöshet, och är stor. En lågkon-

socialbidragsberoende utslagning

kommer i att få till följd en ökad polari-

junktur Stockholmsregionen

arbetsmarknaden. En skulle dock för Stock-

sering på lågkonjunktur

del få till att vård- och omsorgsverksamhetens

holmsregionens följd

stora skulle minska eller kanske till och med

rekryteringsproblem

försvinna.

I skulle en företrädesvis drabba

Göteborgsregionen konjunkturnedgång

industriarbetarna. Dessa har dock en betydligt bättre arbetsmark-

än de inom den privata personorienterade nadsanknytning lågutildade

Risken för bland industriarbetarna är störst

tjänstesektorn. utslagning

för den äldre arbetskraften. För dessa är risken för en långvarig

arbetslöshet och därefter förtidspensionering uppenbar.

näringslivsomvandling i en alltmer kunskapsinten- Göteborgsregionens

siv får till att välutbildad arbetskraft

riktning följd efterfrågan på

kommer att vara stor även vid en konjunkturnedgång.

I kommer Lund inte att få samma problem som

Malmöregionen

Malmö. Lunds och arbetsmarknad till en del om

näringsliv påminner Stockholms med en stor tjänstesektor och en kunskapsintensiv

Detta innebär också att näringslivet inte är lika

industriproduktion. känsligt för konjunkturstörningar.

I Malmö är annorlunda och påminner om de traditionella

läget

industriorternas situation. Malmös industristruktur präglas av mogna branscher vilka kommer att få svårt att hävda vid en eventuell

sig

Dessa branscher en relativt stor andel

lågkonjunktur. sysselsätter

vilka kommer att få att erhålla nytt arbete. Vid

lågutbildade svårigheter

en är det inte att dessa personer åter

konjunkturuppgång troligt

i samma som Branschen har antagligen

efterfrågas utsträckning tidigare.

förändrats strukturellt och dels färre dels en annan

efterfrågar personer,

typ av arbetskraft. Risken är uppenbar att Malmös problem på arbetsmarknaden kommer att förvärras under nittiotalet och att dess redan kommer att bli ännu större.

höga socialbidragsberoende

S TORS TADS LIV

Vid en fortsatt högkonjunktur är det istället arbetskraftsbristen som

kommer att dominera. Arbetsmarknaden under åttiotalets senare del har inte bra. Det har rått en brist i stort all

fungerat på sett slags

arbetskraft. Störst har bristen varit i - särskilt i

storstadsregionerna Stockholmsregionen - vilket tagit sig uttryck i stora att

problem

rekrytera arbetskraft till framför allt vård- och

omsorgssektorn.

Stockholmsregionens omvandling i mot ett och

riktning kunskaps-

informationssamhälle kommer att fortsätta. Detta innebär att efter-

frågan på högutbildad arbetskraft kommer att fotsätta att öka. Detta kommer att resultera i en fortsatt av

kraftig inflyttning högutbildad

arbetskraft. Däremot kommer inte av arbetskraft med

inflyttningen

lägre utbildning att bli lika stor som i Den

lågkonjunkturalternativet.

regionala obalansen på arbetsmarknaden kommer inte att bli lika

synlig.

De som har en stor andel i

regioner varuproduktion kommer under en

fortsatt högkonjunktur inte att utsättas för ett lika omvand-

negativt

lingstryck som under en Den fulla

lågkonjunktur. sysselsättningen gör

att även personer som tillhör det undre

arbetsmarknadssegmentet får

arbete i den egna regionen. I kommer arbets-

Stockholmsregionen

marknaden att kännetecknas av svår obalans med tex

rekryterings-

problem inom vård och omsorg. Utvecklingen i och Malmö-

Göteborgs-

regionerna kommer att likna Stockholms fast inte lika uttalat.

Det är emellertid inte endast inom vård- och som det

omsorgssektorn

kommer att råda brist arbetskraft. Även inom de

på kunskapsintensiva

verksamheterna kommer bristen arbetskraft att bestå. Detta kommer

på

att försvåra expansionen för dessa verksamheter. Att försöka hämma dessa i tron att en alternativ till annan

lokalisering någon del av landet

automatiskt då kommer till stånd är snarare ett för

uttryck önske-

tänkande än en realistisk Den alternativa av

uppfattning. lokaliseringen

dessa verksamheter torde istället i fall vara annan

många någon plats

i utlandet.

En effekt av arbetsmarknaden blir dock

överhettningen på att en del

företag får problem med att anskaffa arbetskraft till kostnader

rimliga

i storstäderna - framför allt i - och därför lokali-

Stockholmsregionen

4 sou 1990:30 49

andra Detta år företrädesvis företag inom serar till regioner.

sig

som inte anser vara storstadsberoende. Resul-

varuproduktionen sig

tatet blir en alltmer och segmenterad arbetsmarknad

polariserad

det i stor är funktioner mellannivå som

eftersom utsträckning på

lokaliseras ut.

STORSTÄDERNAS ROLL I DEN ÖVERVÄGANDEN OM

EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Tre nationella centra.

har dominans blivit alltmera

Under efterkrigstiden Stockholmsregionens

har försvarat sin som ett industriellt

uttalad. Göteborgsregionen position

medan har reducerats till ett regionalt

centrum Malmöregionen

är oroande. Det år vår att servicecentrum. Denna utveckling uppfattning

för ett av att ha tre nationella centra istället landet år mest betjånt

som i landet torde vinna på

såväl storstadsregionerna övriga regioner

Tre nationella centra innebär dessutom en bättre

en sådan utveckling.

balans i landet.

regional

bör således i För att åstadkomma en sådan utveckling utvecklingen

stimuleras. Detta bör framför allt och Malmöregionerna

Göteborgs-

inte ske eller någon annan regions

dock på Stockholmsregionens

- Att försöka hämma utvecklingen i Stockholmsregionen bekostnad.

vissa - torde inte vara

bortsett från att dämpa överhettningstendenser Göteborgs- och Malmöregionerna någon framkomlig väg för att styra in

och Istället kan man

i ett positivt utvecklings- omvandlingsförlopp.

i riktning mot ett

mycket väl stimulera Stockholmsregionens utveckling

och vilket dessutom kommer att gynna

kunskaps- informationssamhälle,

medel år en ökad i

Ett sådant högskolekapacitet

övriga regioner.

så att bättre balans med avseende utbud och efterfrågan på

regionen på

Detta kommer även att påverka

välutbildad arbetskraft uppkommer.

eftersom av välutbildad arbetskraft

övriga regioner positivt inflyttningen

till i så fall kommer att avta.

Stockholmsregionen

STORS TADSLIV

En av de viktigaste för är

lokaliseringsfaktorerna företagen tillgången

till välutbildad arbetskraft. till välutbildad arbetskraft är en Tillgången förutsättning för en av ekonomin i mot ett omvandling riktning kunskaps- och informationssamhälle. Arbetskraften är mera betydligt komplementår till ny teknik och än Om inte omvandling tidigare. arbetskraften finns inte heller tillgänglig uppkommer någon förnyelse.

Bättre kollektiva kommunikationer inom och Stockholmsregionen Mälardalen skulle bostads- och arbetsmarknaden inom inom detta vidga område samtidigt som behovet av bilresor skulle reduceras. En förbättrad infrastruktur skulle även underlätta näringlivets personalrekrytering och som fortgående förnyelse samtidigt utvecklingen kring Mälardalen skulle stimuleras.

En mot tre nationella centra innebär inte att de tre storstadsutveckling regionerna bör eller måste utvecklas ett likartat sätt. Som på tidigare visats har de olika Stockholm kommer även utvecklingsförutsättningar. i att vara centrum för och fortsättningen teknikimport teknikspridning. Att stimulera och att slaviskt ta efter Göteborgs- Malmöregionerna Stockholmsregionens utveckling torde inte låta - därtill är sig göras förutsättningarna alltför olika.

Göteborgsregionens utvecklingspotential ligger till stor del i att det sker en industriell Denna bör ske dels inom den förnyelse. befintliga industrin men även ett stort inom genom nyföretagande nya expansiva industribranscher som för växande marknader. Det är producerar väsentligt att regionens sårbarhet minskar en och det sker bäst genom utveckling mot ett mer diversifierat En sådan näringsliv. utveckling innebär också att kan sin som Göteborgsregionen upprätthålla position landets industriella centrum och ledande Ökade exporthamn. satsningar på trafikens infrastruktur är ett sätt att stimulera i utvecklingen Göteborgsregionen. Dessa bör avse såväl de trafikinomregionala systemen som rese- och till och från transportmöjligheterna Göteborgsregionen.

skulle underlättas av effektivare förbindelser

Näringslivets förnyelse

med resten av landet och med utlandet. Då skulle det bli mer attraktivt att lokalisera och växande till Göteborgsregionen.

nyetablerade företag

för redan verksamheter med många

Förutsättningarna befintliga

internationella kontakter att stanna kvar i skulle också öka.

regionen

Restidsavstånden från till andra delar av landet behöver

Göteborg

t ex med snabbare till Stockholm och Malmö. Vi anser att förkortas, tåg har att kunna en mer

Landvetters flygplats förutsättningar spela

roll för både inrikes- och utrikesflygtrafiken. Landvetter

betydande

skulle kunna en funktion som för inrikes-

fylla omstigningningspunkt

resenärer. Service- och skulle kunna byggas

organisationsfunktionerna

dessa avseenden skulle kunna utvecklas till ett

ut. I båda flygplatsen

andra nav för behöver också utveckla bättre

inrikesflyget. Göteborg

internationella Om både inrikes- och utrikesflyget

flygförbindelser.

utvecklas ökar även transittrafiken. Därmed finns också förutsättningar

att avlasta Arlanda.

från Västkusten och

De tunga varuflödena Göteborgsregionen, övriga

skulle behöva föras över från lastbil till och sjötrans-

Norge järnväg

En västkusten skulle förbättra sam-

porter. upprustad järnväg längs

banden mellan de olika tätorterna kusten och mellan storstäderna

längs Oslo, Göteborg, Malmö och Köpenhamn.

Inom behöver effektiva kollektiva förbindelser

Göteborgsregionen

kan öka inom den centrala staden och

utvecklas som tillgängligheten

förbättra sambanden med tätorter. Arbetspendling behöver

närbelägna

över från till kollektivtrafik. Trafik-

kunna föras personbilstrafik

strukturen i behöver till funktion

Göteborgregionen anpassas regionens

som centrum för varuexport med skrymmande och tunga godsflöden. Effektiv i varuflödet med leveranser har stor

logistik tidsplanerade

för lönsamhet. Omlokaliserade gods-

betydelse exportindustrins

och skulle centralt mark

terminaler tungtransportsystem frigöra belägen

för andra verksamheter.

finns en stor Bristen i

I Malmöregionen tillväxtpotential. på dynamik

under de senaste årtiondena kan till stor del förklaras av

regionen

STORS TADSLI V

alltför små infrastrukturella i

satsningar regionen. Malmöregionen

består fortfarande av olika tätorter av varierande karaktär.

många

Trafikstrukturen bör underlätta resande mellan orterna och binda

ihop

dem till en större tillsammans med tätorterna andra

flerkärnig region på

sidan Öresund.

De internationella behöver också utvecklas.

godstransportsystemen

Trafiksystemen för tunga och internationella varutrans-

skrymmande

porter behöver utvecklas så att kan från den

godstrafiken skiljas inomregionala persontrafiken. Omlastningsterminaler och för färjelägen

internationell godstrafik behöver därför lokaliseras till mindre tät-

befolkade platser.

En fast förbindelse över Öresund som Malmö- med

integrerar Köpen-

hamnsregionen kommer att förändra förutsätt-

kraftigt Malmöregionens

ningar. En stor marknad kultur- och i

uppkommer, nöjesutbudet

Köpenhamn blir mer för i

tillgängligt befolkningen Malmöregionen,

universitet och högskolor kan samarbeta enklare och bättre och norra Europas största K-region blir en del av Nordens

skapas. Malmöregionen

befolkningsmässigt största Detta i Malmö-

storstadsregion. sig ger

regionen stora En fast förbindelse över Öresund

utvecklingsmöjligheter.

innebär också att blir attraktiv ut

Malmöregionen lokaliseringssynpunkt.

Närheten till kontinenten, till välutbildad arbetskraft och

tillgång goda

kommunikationer kommer att resultera i en stark i

expansion regionen.

Detta innebär också att branscher kommer att

utfasningen av mogna

påskyndas, vilket dock kan resultera i en ökad arbetslöshet för den lågutbildade delen.. av arbetskraften. För att undvika detta bör det satsas på vidareutbildning av arbetskraften så att en strukturellt

betingad

arbetslöshet inte

uppkommer.

Det är således vår att mot ett alltmer

uppfattning utvecklingen

dominerande centrum bör och att mot tre centra

brytas utvecklingen

istället bör stimuleras. Denna bör dock ta fasta de

utveckling på

olikartade som finns i de tre Det är

förutsättningar storstadsregionerna.

också vår att en mot tre centra vinner såväl

uppfattning utveckling storstadsregionerna som hela landet på.

Storstädernas för den internationella konkurrenskraften

betydelse

En i de svenska stärker landets

positiv utveckling storstadsregionerna

ekonomiska konkurrenskraft. verksamheter har den bästa

Nya expansiva

i storstads- och Ifall dessa verk-

grogrunden universitetsregionerna.

samheter försvåras i att lokalisera dem till andra delar av landet

syfte

kommer den internationella konkurrenskraften med tiden att urholkas. Denna drabbar framför allt Risken är

inställning Stockholmsregionen.

emellertid att föredrar att lokalisera sig till utlandet istället

företagen

för att verka i eller i annan del av landet.

Stockholmsregionen någon

Om så blir fallet drabbas inte endast utan även

Stockholmsregionen

landet i sin helhet.

är också länken mellan delar av landet och

Stockholmsregionen övriga

den internationella med avseende nya idéer och ny

utvecklingen på

teknik. Att hämma roll som importhamn för ny

Stockholmsregionens

teknik innebär således att delar av landet får svårare att

övriga

idéer och teknik. Problemet är inte Stock-

tillgodogöra sig nya ny

till den internationella konkur-

holmsregionens anpassningsförmåga

rensens ekonomiska och tekniska krav. Snarare är att denna

problemet

inte sker snabbt i övriga delar av landet.

anpassning tillräckligt

Slutsatsen blir att länkarna till delar av landet bör stärkas så att

övriga

och Resultatet blir

spridningseffekter uppnås tillväxtförlopp genereras.

ett alltmer som omfattar så stora delar av landet

integrerat näringsliv

som Detta bör också få till att landets internationella

möjligt. följd

konkurrenskraft stärks.

I ett sådant bör även och kunna

förlopp Göteborgs- Malmöregionerna

en mer aktiv roll att infrastukturen byggs ut. Storstads-

spela genom

blir då kontakten mellan olika delar av landet och den

regionerna

internationella utvecklingen.

.m_a.

wpvøyviwnø-øvww

m.

nuaannax-

:mt-n

STORS TA DSLIV

Storstädernas roll i den nationella och regionala utvecklingen

Omvandling och förnyelse är och ingen kontinuerlig rumsligt jämnt fördelad process. Vissa regioner före och andra efter. Detta ligger ligger ligger i hela natur. I mot ett förnyelseprocessens omvandlingen kunskaps- och informationssamhälle har - särskilt storstadsregionerna Stockholmsregionen - och universitetsorterna kommit längst.

Denna ojämna är dock inte till skada för landets ekonomiska utveckling utveckling utan snarare tvärtom. Som visats framför allt fungerar Stockholmsregionen som importhamn för nyteknik. Som nämndes ovan är det vår att ett hämmande av uppfattning Stockholmsregionens utveckling kommer att försvåra denna och även teknikimport därigenom spridningen av ny teknik till Istället är det vår övriga regioner. uppfattning att länkarna mellan och bör storstadsregionerna övriga regioner kortas och förstärkas så av teknik från spridningen ny storstadsregionerna till övriga regioner underlättas och stimuleras. I denna utveckling kommer såväl infrastrukturella som att satsningar utbildningssatsningar spela en stor roll.

Storstädernas utbildningssatsningar såväl påverkar storstadsregionerna som övriga Även om den mätbara effekten är störst regioner positivt. i de där kommer även andra att regioner satsningarna görs regioner påverkas positivt. Dels är en sund som utbildning investering påverkar tillväxten dels innebär en ökad i storstads-

positivt, utbildningskapacitet

regionerna att övriga inte dräneras i den regioner på kompetens utsträckning som annars blir fallet. Effekten blir att och omvandlingsförnyelseprocessen underlättas i berörda Studier har samtliga regioner. visat att den största effekten nationell nivå av en på utbyggd högskoleutbildning erhålles ifall man ett universitet i den södra delen anlägger av Å Detta skulle även vara Stockholmsregionen (Andersson E, 1988). till fördel för den balansen i och Söderinomregionala regionen göra törn mera attraktivt ur En

lokaliseringssynpunkt. utbyggd högskoleut-

bildning på Södertörn skulle även vara ett medel för att överdämpa hettningstendeserna i den norra regiondelen.

STORSTADSLIV

KAPITEL 2

INFRASTRUKTURENS UTBYGGNAD OCH NÃRINGSLIVETS UTVECKLING

l kapitel 1 har vi redovisat strukturella

storstadsregionernas utveckling

och dragit slutsatsen att infrastrukturen behöver förbättras för att stärka storstädernas roll i den ekonomiska I alla tre storstads-

utvecklingen.

regionerna behöver en framtida stimuleras genom

näringslivsutveckling

förbättrade trafiksystem. Särskilt Göteborgs- och

Malmöregionerna

behöver utveckla ett mer differentierat i

näringsliv. Investeringar

infrastrukturen är nödvändiga för att landet ska kunna behålla sin struktur med tre storstäder och vidmakthålla Stockholms-

samtidigt

regionens strategiska roll för och andra internationella

importfunktioner

kontakter.

Kommunikationerna behöver förbättras

- mellan de tre storstadsområdena inbördes

- mellan respektive storstadsområde och utlandet

- mellan storstadsområdena och landsdelar

omgivande

- inom storstadsområdena

Utvecklad trafikstruktur i storstadsområdena är också av

nödvändigt

miljöskäl. Fler arbetsresor och godstransporter kan föras över till miljövänliga transportmedel och nya förbindelser medför kortare

transportsträckor.

I detta redovisar vi främst behoven av för att

kapitel vår syn på åtgärder

förbättra i av

trafiksystemen storstadsregionerna. Många de resonemang

vi för är även andra delar av storstadsområdenas

tillämpliga på

infrastruktur, särskilt de kommunaltekniska för bl a

anläggningarna

vatten och och I slutet av

avlopp, energi avfallshantering. kapitlet vidgar

vi resonemanget till att även diskutera behoven att utveckla infrastrukturen i vidare

mening.

MILJÖSITUATIONEN I STORSTADSOMRÅDENA

tillhör landets mest miljöstörda områden, både på Storstadsregionerna grund av belastningarnas omfattning och på grund av att så många människor direkt berörs av förhållandena där.

och Malmö är båda belägna vid kustområden, som är särskilt Göteborg

för föroreningar i luften och havet från Europas högindustexponerade rialiserade och tätbefolkade delar. I både Göteborg och Malmö har det

funnits tung industri. l Skåne odlas också marken länge miljöstörande intensivt genom högavkastandejordbruk. Tillsammans med föroreningar från de hushållen och den växande trafiken blir på

många belastningen naturen hög.

I Stockholmstrakten är förutsättningarna mer gynnsamma, både

och med avseende naturförhållandena. Där finns inte geografiskt på heller så omfattande industriverksamhet eller intensiv odling som i de andra storstadsregionerna. Däremot är folkmängden större, bebyggelsen tätare och trafiken mer omfattande.

mycket

På uppdrag av regeringen har regionala miljöanalyser sammanställts inom alla landets De utgör en av de viktigaste

länsstyrelser. redovisning

och orsakerna till miljöproblemen i respektive län miljöproblemen anges. av miljösituationen i storstadsområdena är

Följande redovisning

på beskrivningar i de miljöanalyser som sammanställts av grundade

i Uppgifter har också hämtats länsstyrelserna respektive storstadsregion. från kommunernas förslag till Översiktsplaner, förslag till regionplan för Stockholms län mm.

STORSTADSLIV

Miljösituationen i Stockholmsregionen

i Stockholms län visar att övre skikt är

Undersökningar mineraljordens

starkt försurat. Medelvärdet för är minst lika som väst-

pH lågt på

kusten. Likaså är värdena för aluminium lika eller högre

utbytbart höga

än de redovisade värdena från västkusten, där är både

skogsjordarna

magrare och i många fall har en högre försurningsbelastning än i Stockholms län. Detta visar att i den övre delen av

försurningen

mineraljorden har gått överraskande långt mot av det

bakgrund goda

utgångsläget med kalkrika jordarter. I markskikt finns fort-

djupare farande en betydande buffertförmåga. För känsliga ekosystem är den

aktuella depositionen av svavel och kväve dubbelt så stor som den kritiska Omfattande skador har

belastningen. på gran påvisats.

Av länets är ca 10-15% sura eller hotade av är

sjöar försurning. Några

sura av skäl. De flesta i länet skyddas av att de

naturliga sjöarna

djupare markskikten med sin höga kalkhalt har kvar förmågan att neutralisera sur nederbörd och surt markvatten.

En stor del av länets kustvatten är av kväve- och

övergödda. Merparten

fosfortillförseln till kustvattnen kommer via de stora reningsverken. Trots är fortfarande alltför

betydande förbättringar näringstillförseln

stor. Även en stor andel av länets och är

sjöar vattendrag näringsrika,

delvis till följd av utsläpp från hushåll.

Produktionen av avfall och slam är mycket omfattande. Stora mängder av bl a bly, kadmium, zink och kvicksilver har lagrats i avfallsupplag. Det blir allt svårare att finna lägen för nya avfallsanläggningar för att kunna ta hand om och bearbeta den ökande avfall.

mängden miljöfarligt

Luftföroreningarna är ett av de allra största miljöproblemen i Stockholms län, och då framför allt i Storstockholmsområdet. Sedan

utsläppen från uppvärmningsanläggningar sjunkit genom fjärrvärmesystemets utbyggnad förorsakar nu vägtrafiken de mest betydande

Stora förekommer också från andra verksam-

utsläppen. punktutsläpp

heter t ex och och vissa industrier. Luft-

energi- värmeproduktion

är otillfredställande ur både och hälso-

föroreningssituationen miljö-

I Stockholm överskrids WHO:s riktvärden för koloxid

skyddssynpunkt.

kväveoxid där det bor 60 000 människor.

och/eller på innerstadsgator

I andra kommuner med stark trafik i Stockholms närhet t ex Solna, förekommer halter i bostäder och Under vår och

höga arbetsplatser.

sommar har dessutom ett flertal överskridanden av WHO:s riktvärden för ozon Det buller som alstras av trafiken medför att ca

registrerats.

100 000 boende i länet exponeras för ljudnivåer utomhus över 65

bor gator där ljudnivån överskrider 70 dB(A). Ca 40 000 personer längs

Vid är att bullernivån utomhus inte

dB(A). nybyggande målsättningen ska överstiga 55 dB(A).

Den slutsats som kan dras av en av Stockholmsregionens

genomgång

är att kraftfullare måste vidtas mot i första hand

miljöproblem åtgärder

biltrafikens utsläpp.

Miljösituationen i Göteborgsregionen

mark- och vattenområden är starkt försurade. Den naturliga

Många

är starkt hotad i och kan i flertalet

produktionsförmågan skogsmarkerna

endast En naturmiljö i

sjöar upprätthållas genom kalkning. känslig

kombination med förorenande försvårar miljösituationen.

utsläpp

Kustvattnen är med i de

övergödda åtföljande kraftiga störningar

Göta älvs Vattenkvalitet har förbättrats starkt

ekologiska systemen.

under senare år. Detta beror de successivt ökade kraven på rening

på

av från tätorter och industrier. av vissa kemikalier

avloppen Utsläpp

dock fortfarande ett stort Havsvattnet vid älvmynningen

utgör problem.

starkt av älvens vatten och av från avloppsrenings-

påverkas utsläppet

verket. till närsalter blir liksom halten av giftiga

Tillgången hög

till vatten härrör främst från avloppsrenings-

tungmetaller. Utsläppen

verk, enskilda avlopp, industrier och avfallshantering.

Fordonstrafik, och ger de största

uppvärmning industriprocesser

till är ett av landets mest utsatta

bidragen luftföroreningarna. Hisingen

STORS TADS LIV

områden när det industri och

gäller luftföroreningsutsläpp. Tung

trafikleder med en genomfartstrafik tätt intill bostäder. I

kraftig ligger

stadens centrala delar är den dominerande luftföro-

bilavgaserna

reningen. Trafiken medför av koloxid, kolväten och

utsläpp kväveoxider,

uppvärmningen medför svaveloxider och kväveoxider och

industriproces-

serna medför framför allt kolväten. Trafiken innebär också svåra

bullerproblem och olycksrisker av

vid transporter farligt gods.

Av totala utförs av förortsbor.

Göteborgs vägtrafikarbete ca 40 procent

Stora och finns

framkomlighets-, miljö- trafiksäkerhetsproblem på

huvudvägnätet. På senare tid har genomfartstrafiken ökat

kraftigt

genom de miljökänsliga delarna av staden. vid Göta älv,

Göteborgs läge

där ett flertal dalgångar går samman, ökar vid inversion.

problemen

Möjligheterna att styra bort trafik från centrumområdet försvåras idag av bristande eller avsaknad av

kapacitet ringleder, terminallokaliseringar

mm.

Regeringen tillkallade 1987 en särskild för att initiera och

delegation

samordna åtgärder för att göra i kommun

Hisingen Göteborgs väsentligt

renare inom en tioårsperiod. 1989 i

Delegationen avgav en rapport vilken konstaterades att de stora industriella

utsläppskällorna på

Hisingen är väl kända och att lokalt. Industrins och

möjliga åtgärda

hamnarnas kan minskas

utsläpp enligt rapporten kraftigt. Miljöprob-

lemen till av trafiken och av kemikalier och

följd hanteringen produkter,

avfall är sett de största och också de svåraste att Från

generellt åtgärda.

samhällets sida sker inte metodiskt och

något bevaknings- åtgärds-

inriktat arbete i län och kommuner. På avfallssidan finns

många

särintressen ute i kommunerna, som kan innebära att driva

svårigheter

frågorna från miljösynpunkt. huvudmän arbetar med

Många planeringen

av trafiken och ansvarar för olika delar. Från saknas dock

miljösynpunkt

en samlad huvudman inom tätortsområdet som kan se till att beslutade

miljömål uppnås.

SOU 199ü36

Miljösituationen i Malmöregionen

bestäms till stora delar av det geogra-

Malmöregionens miljösituation

fiska vindar för från de stora industri-

läget. Sydvästliga föroreningar

områdena i in över Skåne. av svavlet och en

Europa Drygt 80 procent

mindre del av kvävet beräknas komma med vinden. Nedfallet är

något

till 10 större än markens Det sker också stora

upp gånger tålighet.

till haven från andra länder. Utöver utsläppen från länet

utsläpp

från och Kattegatt vat-

påverkar föroreningar Danmark, Östersjön

och i Öresund. Arbete för att

tenkvalitet, livsmiljö produktionen

förbättra måste därför även ske internationellt.

miljön

Malmöhus län har av landets suraste skogsjordar. Ett stort

idag några

antal träd i skogarna skador. Hälften av skogsmarkens

uppvisar

har försvunnit under ett årtionden till av

näringsförråd par följd

Fosfatbrist råder redan. är allmänt

markförsurningen. Skogsjordarna

kvävemättade. av kvävetillgången, men

Skogsproduktionen gynnas

kvävemättnaden av markens näringsämnen.

påskyndar urlakningen Detta förstärker markförsurningen ytterligare. Aluminiumjoner frigörs

i sura och förekommer för närvarande i sådana koncentrationer

jordar

att de utövar och i marken levande

giftverkan på träd, markvegetation

också i sura jordar. Det är numera

djur. Giftiga tungmetaller frigörs

svårt att bokskogen i västra Skåne.

föryngra

Kadmium från med markvattnet ut i bäckar

transporteras skogsjordarna och i urbergsbygden jordbrukslandskapets vattendrag. Vattendragen

liksom i dessa områden är kväverika och i många fall

grundvattnet

försurade. Åkermarken läcker till grund- och ytvattnet.

näringsämnen

är så stort att nitrathalten i på sikt kan

Kväveläckaget grundvattnet

komma att WHO:s och bli otjänligt som

överstiga gränshälsovärde

dricksvatten. Stora transporteras årligen till havet, som

kvävemängder

också får ta emot av kolväten, och närsalter från

utsläpp tungmetaller

industrier och Belastningen på havet är alltför hög.

reningsverk.

STORS TA DSLIV

Merparten av de lokalt alstrade svaveldioxiderna kommer från uppvärmning och större delen av kolvätena och kväveoxiderna från trafiken.

Öresund är relativt förorenat av både industriella och kom-

kraftigt

munala utsläpp samt av närsalttillförsel från Genom

jordbruket.

Öresund sker också en omfattande transport av närsalter från

Östersjön

upp utefter den svenska västkusten. halter av kväve

Kraftigt förhöjda

och fosfor i vattnet leder till med sker en

problem syrebrist. Samtidigt

förgiftning av vatten och bottnar med och icke ned-

tungmetaller brytningsbara kemikalier.

I Malmö innerstad är av större än av

belastningen bilavgaser betydligt

industrins och utsläpp. Det är dock endast

energiproduktionens längs

vissa större gator som för kväveoxider och koloxid

gällande gränsvärden

överskrids. Trafiken medför även buller och vid

olycksrisker farliga

transporter.

Regeringen har i januari 1989 tillsatt en för att initiera och

delegation

samordna åtgärder som kan förbättra i västra Skåne

väsentligt miljön

inom en IO-årsperiod. ska avrapportera sitt arbete senast

Delegationen

1 december 1990. avseende bl a kemiska produkter,

Åtgärdsbehov

och trafik är föremål för särskilda

energi delprojekt.

Storstadstrafikens hälso- och miljöeffekter

Storstadstrafikkommittén (STORK) har i sitt betänkande Storstadstrafik 2 - redovisat hälso- och

Bakgrundsmaterial (SOU 1989:15)

miljöeffekter till följd av storstädernas trafik. Trafiken anges vara den

avgjort största källan till miljöstörningar i storstadsregionerna. Värst är

luftföroreningarna och de lokalt bullernivåerna utmed trafikleder

höga

och hårdtrafikerade gator. i är av

Utsläppen storstadsregionerna

dominerande för halterna av i luften. Dessa

betydelse föroreningar

svarar för hälsoproblem och direkta skador på vegetation,

anläggningar och byggnader.

kommitténs bor 30 000 människor i Göteborg, 60 000

Enligt redovisning

i Stockholm och 10 000 i Malmö utmed gator där luftföroreningarna överskrider WHO:s riktvärden för koloxid och/eller kväveoxid. Lika

arbetar utmed sådana Utsläppen av partiklar och kolväten många gator. i våra största tätorter är så höga att de förmodas orsaka förhöjd cancerfrekvens och andra I Stockholm finns 45 mil gator

hälsoproblem.

med bullernivåer över 65 Utmed dessa gator bor ca 100 000

dB(A).

människor. I bor ca 40 000 personer utmed gator

Göteborgsregionen

med som utsätts för lika höga bullerniväer. I Malmö är ca

fastigheter

15 000 invånare utsatta för motsvarande bullernivå.

till av storstadstrafiken orsakas till stor del av den

Hälsoproblemen följd

trafiken. Dieselmotorerna i de tunga fordonen sprider cancertunga

och mutagena ämnen. Stora mängder partiklar släpps ut med ogena

till av De tunga fordonen

avgaserna följd ofullständig förbränning.

orsakar också besvärande buller- och För

trafiksäkerhetsproblem.

närvarande sker en snabb till mer motorer med

övergång miljövänliga

andra drivmedel än i kollektivtrafikens till av

dieselolja busspark följd

samordnat från kollektivtrafikens huvudmän vid upphandling

agerande

Det sker dock inte motsvarande utveckling av av nya bussar. någon lastbilarnas motorer. De nya krav från tung trafik som ska

på utsläpp

från 1994 innebär att av miljöstörande

gälla obligatoriskt utsläppen

ämnen halveras men de minskar inte partikelutsläppen.

Även orsakar avgasutsläpp. Dessa kan

personbilstrafiken hälsovådliga

renas med är obligatoriskt från

katalysatorteknik. Katalytisk avgasrening

och med 1989 års bilmodeller. Vid i jämn fart har

landsvägskörning

Vid kallstart och ryckig körning, som

katalysatorerna god reningsverkan.

i storstadstrafiken, är av bensinmotorernas avgaser dock

reningen

trots Biltrafikens hälsoskadliga

ofullständig katalytisk avgasrening.

effekter kommer därför till stor del att bestå i storstadsområdena, trots att ska installeras på alla personbilar.

katalytisk avgasrening

Surt till korrosionsskador olika material, som

regn ger upphov på

orsakar stora reparations- och underhållskostnader samtidigt

mycket

som kulturvärden hotar att vittra sönder. Luftföroreningarna från

STORS TADSLIV

trafiken får också effekter Storstädernas trafik. har

på naturmiljön.

särskilt stor betydelse för nedfallet av kväve i

storstadsregionerna.

Utsläppen av kväveoxider har senare år fått en allt större

på betydelse

för övergödning och av marken i

försurning storstadsregionerna.

salpetersyra kommer i högre grad att försura marker och

vattendrag.

Hittills har försurningen främst orsakats av till

svavelsyraföroreningar

följd av utsläpp från förbränning av fossila bränslen.

Utsläppen av kväveoxid är störst från dieselfordonen och

personbilar.

De nya reglerna om från trafik innebär att de

utsläpp tung miljö-

störande ämnenalhalveras. Den

katalytiska avgasreningens begränsade

effekter i storstadsområdenas och den förväntade trafik-

trafikmiljö

ökningen innebär att inte heller biltrafikens effekter

miljöskadliga

kommer att i dessa

undanröjas regioner.

Koldioxidutsläppen från trafiken bidrar till drivhuseffekten. I

Sverige

står för en av andelen är

vägtrafiken tredjedel koldioxidutsläppen, högre

i och den ökar Koldioxid inte att rena

storstadsregionerna kraftigt. går

bort med känd teknik, tar inte bort koldioxid. En

katalytisk avgasrening

dieselmotor en och en halv så effektiv som bensinär uppemot gång motorer. Bensinmotorerna orsakar därmed större av koldioxid

utsläpp

vid samma En av trafiken och en

bränsleförbrukning. dämpning

övergång till andra drivmedel fordras för att från

koldioxidutsläppen

trafiken ska minska.

Riksdagen har beslutat att norrlandsälvar ska bevaras, att kärn-

fyra

kraften ska awecklas och att bör öka. Om

koldioxidutsläppen ej

trafikens kan minskas underlättas till andra

koldioxidutsläpp övergången

energislag. Strävandena bör därför vara att i stor skala föra över storstädernas trafik till kollektiva och så att

miljövänliga transportmedel

biltrafiken kan minska. På sikt bör renare och snålare motorer ersätta de bensin- och dieseldrivna fordonen, i i storstadsområdena.

synnerhet

5 SOU l990:36

SOU 199lk36

Trafiksystemen behöver utvecklas

Av detta drar vi slutsatsen att i storstadsområdena är

miljöskadorna

omfattande trots och minskande industriutsläpp.

utbyggd fjärrvärme

Biltrafiken orsakar de största Även om en stor del av

miljöproblemen.

och andra skador orsakas av för-

markförsurning på naturmiljön

som alstrats utanför från den

oreningar regionen, ger luftföroreningar

växande trafiken ett till depositionen av föroreningar

betydande bidrag

i Storstädernas bidrar också till

storstadsregionerna. trafikutsläpp

i andra och till som orsakar

miljöproblem regioner luftföroreningar

i atmosfär.

förändringar jordens

Storstadstrafiken även ett lokalt I alla tre storstads-

utgör hälsoproblem.

områdena finns lokalt med stora avgas-

platser höga olycksrisker,

och bullernivåer till följd av intensiv biltrafik, stor andel

mängder höga

och dieselfordon. I synnerhet dieseltung trafik, farliga transporter motorernas innehåller ämnen som är svåra att

avgaser hälsovådliga

rena. Trots beslutade om kommer biltrafikens

regler avgasrening

och effekter att bestå i storstadsområdena.

hälsovådliga miljöskadliga

För att förbättra storstadsområdenas miljö behöver trafiklösningarna förändras.

- Biltrafikens totala måste minska.

omfattning

- En större andel resor behöver kunna ske med miljövänliga och

kollektiva färdmedel.

- Trafikflödena behöver lokaliseras till mindre störande lägen där

jämn trafikrytm kan hållas.

- En rationell behöver utan att riskfylld

godshantering möjliggöras

och trafik ska belasta storstadsområdenas centrala och tung tätbefolkade delar.

STORS TADSLIV

- Det behövs också en övergång till färdmedel med mindre hälsovådliga och mer drivmedel.

miljövänliga

EKONOMISKA EFFEKTER AV EFTERSLÄPANDE INVESTERINGAR I INFRASTRUKTUR

Sjunkande offentliga investeringar

De reala i har ökat sedan mitten av 1970-

investeringarna Sverige svagt

talet samtidigt som har Ökat

maskininvesteringarnas betydelse kraftigt

(ERU 1989). En minskande del av i infrastrukturens

investeringarna

fasta finansieras med skattemedel. De kommunala investe-

tillgångar

ringarna i och har fortsatt att minska medan

byggnader anläggningar

motsvarande varit stabila.

statliga investeringar

Investeringarna i det och kommunikations-

interregionala transport-

systemet uppgick under 1974 - 85 till 62 kr

perioden drygt miljarder

(1980 års priser). Detta avser i

belopp investeringar interregionala vägar, järnvägar, postterminaler, flygplatser och telekommunika-

tionsanläggningar. Under den aktuella har i

perioden investeringarna

vägar nära nog halverats. Från att ha motsvarat halva

ungefär

investeringsvolymen 1950 utgör nu en

väginvesteringarna ungefär

femtedel av landets samlade har

infrastrukturinvesteringar. Samtidigt

investeringarna i telekommunikationer nästan fördubblats. Dessa båda typer av investeringar svarar för mellan 80 och av de totala 90 procent

investeringarna i och transport- kommunikationssystemen.

Stockholm - andel

Uppsalaregionens av rikets

infrastrukturinvesteringar

ökade från 20 till under 1978 - efter 1985 30 procent perioden 1982, minskade andelen till 25 procent. Omfattande har skett i

investeringar

synnerhet i telekommunikationer. För

Stockholm-Uppsalaregionens

Västsverige, inklusive var den

Göteborgsregionen, utvecklingen

motsatta. Regionens andel av minskade från 24

investeringarna knappt

procent 1977 till över 1983. Andelen sedan till något 15 procent steg nästan 20 procent 1985.

av de kommunikationshuvudmännens investe-

Finansieringen statliga

sker olika sätt. finansieras över

ringar på Vägverkets investeringar

medan banverket, luftfartsverket, och televerket

statsbudgeten posten,

är affärsdrivande verk som helt eller delvis ska täcka sina investeringar med intäkter från verksamheten. Under 1980-talet har en allt mindre andel av i infrastruktur finansierats via statsbudgeten.

investeringarna

som svarat för en växande andel har till

Telekommunikationerna,

endast ca 30 procent finansierats över statsbudgeten.

Under 1970 - 1986 skedde det en allmän sänkning av nivån för statsbud-

från de ordinarie till och telekom-

getmedel anslagen transportsystemet

I stället ökade av tre andra

munikationssystemet. användningen

finansieringsformer.

Utöver ordinarie i har extra anslag gått i första

anslag statsbudgeten hand till väginvesteringar (beredskapsarbeten, Norrlandspaket,

i infrastruktur för telekommunika-

Bergslagspaket etc). Investeringarna

tioner har under senare år helt finansierats av ackumulerade vinstmedel

och lån på kapitalmarknaden.

STORSTADSLIV

Figur 2:1 1970 - 1987 i och

Bruttoinvesteringar byggnader anläggningar

fördelade efter huvudman. Källa: ERU

(1989).

Miljarder kr. 1980 árs priser 200

100 mm Maskiner, samtlzga [111]] Bostäder_ samtlxga mm Privata bygg o anl.

IIIIIIITTTIIII

mm Kommunala bygg o anl.

HlilglqhllglilhllhlI*F!!IIlIIIH|uu|nHmmluuntllllllll

ä Statliga bygg o anl. 1970 1975 1980 1985

Figur 2:2 i 1974-1985. Källa:

Infrastrukturinvesteringar Sverige (ERU

1989).

Mkr_ 1980 árs priser 7500

5000 -

Z Pçsttermmaler 2500 - 1111111 Telekommu- _ mkatuoner _ umm Flygplatser _ Z Järnvägar - 111m Vägar

1974 197s197s 1980 19252 1984

2:3 Andel av infrastruktur finansierade med

Figur investeringar

ordinarie Källa: (ERU 1989).

statsbudgetmedel.

Andel investeringar med ordinarie statsbudgetmedeL % 120

60 _. _ Postterminaler 40 -,._ Telekommunikalioner Flyg- 20 platser --- Järnvägar -- Vägar

1950 1934 1958 1952 19,86

Illlilllllllllllllllll

STORS TADSLIV

Internationellt utvecklingsmönster

En liknande har skett i andra

utveckling många högindustrialiserade

länder. De minskande andel av

offentliga investeringarnas kraftigt

bruttonationalprodukten har uppmärksammats i flera OECD-länder. Varken eller underhåll har skett i omfatt-

utbyggnadsbehov tillräcklig

ning.

Figur 2:4 som andel av BNP 1967 - 85

Offentliga nettoinvesteringar

exkl militära OECD. Källa: SOU 1990:33.

utgifter enligt

3*

M

U.S. Japan V-Tyskland Frankrike England Canada

(l7taliåeg) 1.

Orsaker till sjunkande i storstädernas infrastruktur för

investeringar

trafik

Fram till och med 1960-talet investerades relativt i en

mycket kapital

utbyggnad av samhällets infrastruktur. Då hade ökat

investeringskvoten

trendmässigt sedan 1920-talet. Vid mitten av 1960-talet avsattes en

fjärdedel av landets årliga inkomster till till

investeringar. Övergången

1970-talet markerar ett trendbrott. och ekonomisk

Oljekris stagnation

avlöste tillväxten.

2:5 samt och kommunala investe-

Figur Bruttoinvesteringar statliga

under 1950 - 87 i 1980 års Källa:

ringar perioden priser. Nationalräkenskaperna.

Mkr .

bruttoinvest/

.r- . . 100 000- .›-›^ \./\-/ - / _/ .. - _/ -4 _/ 50 000« __,./ . / -f

“ kommunala invest.

1950 1950 1970 1980 as 07 ár

2:6 konsumtion samt konsumtion

Figur Offentlig statlig resp kommunal

under 1950 - 1987 i 1980 års Källa: National-

perioden priser.

räkenskaperna.

Mkr

. Z l . J oiientlig konsumtion 150 000- /

_ kommunal konsumtion 100 000-

:

,z

50 000- f __,..-._... 1/ p.. f. 4 f. statlig konsumtion 5 ° f. 4; 0 ur

I l I I I I | | 1950 1960 1970 1980 85 87år

STORS TADSLIV

Figur 2:7 Den offentliga konsumtions-

respektive investeringskvotens

utveckling under perioden 1950 - 1987 Källa: Bearbetning av

nationalräkenskaperna.

e/DO

300- /\

ä

/

Å z

250 ,z offentlig konsum- -

J_ / tionskvot

Im VA

r

150-

100-

qtlentlig investe-

50 nngskvot

1950 §5 19230 ds 1970 75 19230 a5á7ar

Totalt sett fortsatte de att öka. Den

offentliga utgifterna offentliga

sektorn vilket bland annat innebar att även de som bodde

expanderade,

utanför storstadsområdena fick bättre till samhällsservice i form

tillgång

av t ex barn- och samt vårdinstitutioner. Den

äldreomsorg offentliga

konsumtionen ökade liksom medan investe-

transfereringar offentliga

ringar i t ex trafikens infrastruktur fick stå tillbaka.

Offentliga i infrastruktur har sedan mitten av 1970-talet

investeringar

använts för att lösa regionalpolitiska till av

problem följd näringslivets strukturomvandling. har där inom Investeringar gjorts sysselsättningen

de traditionella minskat.

basnäringarna

Med som inleddes 1983 ökade till

konjunkturuppgången inflyttningen Stockholmsregionen. De politiska prioriteringarna ledde till att

investeringar i infrastruktur medvetet bort från Stockholm i

styrdes syfte

att dämpa Stockholms och i stället gynna andra delar av

expansion

landet. I Göteborgs- och har det dock inte skett några

Malmöregionen sysselsättningspolitiskt motiverade investeringar i infrastruktur trots

betydande strukturomvandlingsproblem.

SOU I99lt36

Då den infrastruktur till

offentliga investeringstakten avtog var trafikens stora delar ny och modern. Infrastrukturkapitalets långa livslängd gör att investerat kapital kan utnyttjas länge utan att investeringar

tidigare

Både underhåll och av redan kan görs. förnyelse gjorda investeringar

liksom ny Det är vad som skett i storstadsreskjutas upp utbyggnad. gionernas trafiksystem.

Uppskiutna trafikinvesteringar orsakar skador

Gatukontoren i Stockholm, och Malmö har tillsammans med

Göteborg

och Stockholms läns trafikkontor redovisat hur Vägverket landstings storstädernas trafik ökat medan och som i

kraftigt väg- spårsystemen, huvudsak tillkommit under en från mitten av 1950-talet,

20-årsperiod blivit allt mer förslitna och De sedan mitten av 1970-talet

otillräckliga. snabbt ökande behoven av investeringar har inte kunnat tillgodoses. De

resurserna har också inneburit att såväl underhåll som begränsade

blivit eftersatt. nödvändig förnyelse

Med ett fortlöpande slitage och åldrande äventyras anläggningarnas funktion. av tunnelbanan i

Kapacitetsbrist, trafikstörningar, förslitning Stockholm och förbud för trafik av nedsatt bärighet på

tung på grund t ex Göta Älvsbron i Göteborg är tydliga exempel på sådana effekter.

medför kostsamma tidsförluster inte

Överbelastningar på gatunäten

minst för buss- och distributionstrafiken. Biltrafiken söker sig till mindre trafikerade Både och trafiksäkerhetsproblem

gator. miljöproblemen

även inom bostadsområden där för att sanera trafiken ökar; åtgärder

Bristen skapar problem för människorna vidtagits. på investeringsmedel och för utveckling hämmas.

miljön. Näringslivets

STORS TA DSLIV

Produktiviteten beror av

investeringar

Det är uppenbart att vidmakthållande och av

utbyggnad infrastrukturen,

inte minst trafiken, har direkt för i ekonomin.

betydelse produktiviteten

Trafikinvesteringarnas sjunkande andel av BNP kan utgöra en del av

förklaringen till den svaga produktivitetsutvecklingen i svenskt närings-

liv. Detta samband är i storstäderna.

tydligt

BEHOV AV UTVECKLADE TRAFIKSYSTEM

Trafikbelastningarna i storstäderna är i genomsnitt större än

väsentligt

i landet i På de två procent av landets som finns

övrigt. knappt vägnät

i storstadsområdena utförs av allt trafikarbete. Trots att

ca 25 procent de spårbundna kollektivtrafiknäten har en förhållandevis liten

linjelängd

svarar de för en stor del av kollektivtrafikarbetet. Såväl i

uttryckt

personresor som i svarar de i

vagnkilometer spårbundna systemen

Stockholmsregionen för ca hälften av kollektivtrafiken.

Mellan 1970 och 1987 har biltrafiken i riket ökat med 2,5

drygt procent per år. har varit särskilt stor de senaste åren. Antalet bilresor

Ökningen

per 1000 invånare har i Stockholms län ökat med 17 under

procent perioden 1980 - 87. Kollektivtrafikresandet har med samma mått

sjunkit

med 7-8 procent. I Stockholm har av antalet över

ökningen passager

innerstadssnittet från 1982 till 1988 ökat med nära 5 procent år.

per Transportrådet anger en förväntad av biltrafiken i länet under

ökning

perioden 1985-2000 till 25-30 procent. I för Stock-

regionplaneförslaget

holms län dock räknat från 1980 bli 40-45

uppskattas ökningen procent

till år 2000 och 70-75 procent till år 2010.

I Göteborgs stad har biltrafiken ökat med 3-4 procent år. Bil-

per trafiken över har ökat med mer sedan

kommungränsen än 30 procent

1980. Resandet med har minskat de senaste 4 åren

Göteborgs spårvägar

med 9 procent. Den kollektivtrafiken med GLAB har ökat

regionala

kraftigt under samma tid, dock från en Läns-

blygsam utgångsnivå.

i och Bohus län bedömer att den framtida

styrelsen Göteborgs-

av såväl som personsidan sannolikt

Ökningen trafikvolymerna på gods-

blir större än för riket i bl a mot av

väsentligt genomsnitt bakgrund

den stora och ökande internationella trafikandelen.

I Malmö har resandet med Malmö lokaltrafik minskat med 12 procent mellan 1985 och 1987, medan biltrafiken har ökat med några procent

år. bedömer att kan förväntas bli

varje Länsstyrelsen trafikökningen

förhållandevis stor i länet. Trafiken tenderar att tätna vid de största orterna och vid och utresehamnarna. Enligt transport-

utskeppnings-

rådet beräknas utrikestrafiken öka dubbelt så fort som inrikestrafiken. Även är mycket omfattande i länet.

arbetspendlingen

I storstadsområdena ökar mer än Det

personbilstrafiken folkökningen.

beror delvis att ökar eftersom nya bostäder och

på transportsträckorna

lokaliseras allt från centrum, mobiliteten ökar och

arbetsplatser längre

att människor i större att använda bilen vid resor i

utsträckning väljer

ytterområdena än i storstadens centrala delar.

Inomregionala trafiksystem

varierar mellan orterna. I och Malmö finns

Åtgärdsbehoven Göteborg

endast kollektivtrafik, i Stockholm behövs

idag begränsad spårbunden

både och utbyggnader av det spårbundna kollektivtrafik-

reinvesteringar

I alla storstadsområdena diskuteras behov av utbyggda systemet.

och lokalisering av nya terminaler för godshantering. kringfartsleder

Alla storstadsområden berörs av diskuterade för pendel-

utbyggnader

och i Skåne är frågan om en fast förbindelse

tågstrafik på järnvägsnätet

mellan Malmö och Köpenhamn av stor betydelse.

I alla tre storstadsområdena ett omfattande arbete med att

pågår

utveckla till arbete med

förslag nya trafiklösningar. Samtidigt pågår

kommunernas som ska vara avslutat före 1 juli 1990.

Översiktsplaner

Banverket, luftfartsverket och andra berörda statliga organ

vägverket, är i den regionala dialogen bl a genom samrådsprocessen delaktiga

STORS TADS LIV

krin de översiktli g a lanerna för markanvändnin en och samordnad

8 P g

_

planering inom länen av trafikinvesteringarna.

I Stockholmsregionen är att hantera de växande

förutsättningarna

trafikproblemen på flera sätt mer gynnsamma än i de båda andra regionerna. Detta beror till stor del på de administrativa reformer som genomfördes i Stockholms län under 1960-och 1970-talen, då Stockholms stad och län samman i ett med ansvar för bl a

gick storlandsting

kollektivtrafiken samt för trafik- och i länet. I

regionplaneringen

Stockholmsregionen bedrivs för närvarande parallellt arbete med kommunala och planer för och för

regionala markanvändning planering trafik, miljö, bostadsbyggande, energi mm. Ambitionen är att politiska ställningstaganden ska kunna ske ungefär samtidigt. Många avgörande regionala trafikfrågor är ännu ouppklarade. Det gäller bl a kringfarts-

leder, nya och av fler för lokal-

tvärspårvägar utbyggnad järnvägsspår

och fjärrtåg genom centrala Stockholm.

Den administrativa i med nio kom-

splittringen Göteborgsregionen

och en kommun - -

muner, tre län, tre landsting landstingsfri Göteborg försvårar planeringsarbetet, i för synnerhet trafikförsörjningen.

Göteborgsregionens kommunalförbund, som har utsetts till

nyligen regionplaneorgan, utreder emellertid trafikfrågor inom regionen. I

kommer flera att redovisas

Göteborg viktiga markanvändningsfrågor

först i kommunens nästa Kommunen bedriver ett eget

översiktsplan. utredningsarbete kring trafikförsörjningsfrågor.

I finns som samordnar

Malmöregionen inget regionplaneorgan

kommunernas av och andra

planering markanvändning, trafiksystem

planeringsfrågor inom det gemensamma tätortsområdet. de

Enligt

förslag till som nu utarbetas, avser kommuner att

Översiktsplaner, några

hålla markreservat för nya spår och vägar. Marken där motsvarande trafikanläggningar skulle behöva fortsätta inom andra kommuner avses få annan användning. Planeringen stämmer inte överens olika kommuner emellan. Ett gemensamt mellankommunalt om

utredningsarbete

utbyggd järnvägstrafik för kollektivtrafik pågår och förändrade former

för och drift av kollektivtrafiken i är under utveck-

planering regionen ling.

Fjärrtrafiksystem

På av beslut 1988 har regeringen

grundval riksdagens trafikpolitiska

åt banverket, luftfartsverket, Sjöfartsverket och vägverket att uppdragit utarbeta och redovisa ska

långsiktiga investeringsplaner. Uppdraget redovisas till senast 1991. Den samordnade planeringen

regeringen ljan

till att och bättre överblick över framtida syftar ge regering riksdag större omfattar även bedömningar av

investeringar. Planeringsarbetet

för olika regioners långsiktiga utvecklingstendenser transportsektorn,

för olika av emissioner samt konsekvenserna för känslighet slag

och med naturresurser av den bebyggelseplanering hushållningen långsiktiga investeringsplaneringen.

Landets har bedömningar av samhällsut-

länsstyrelser gjort långsiktiga

och i län som underlag för uppveckling transportbehov respektive rättande av en sådan riksvägs- och länstrafikanläggningsplan.

tioårig

för 1991 - 2000 har förtecknats och en Utbyggnadsprojekt perioden

behovet under 2000 - 2010 har långsiktig bedömning av perioden

omfattar och länstrafikanläggningar. angivits. Redovisningarna riksvägar

i Stockholms län har baserat sin projektförteckning på Länsstyrelsen

Behovet av att satsa en modernisering och regionplaneförslaget. på

av ny i spårtrafiken samt kringfartslederna utbyggnad kapacitet framhålls särskilt. konstaterar att när det gäller länstrafik-

Länsstyrelsen

tar och förskotterade nästan helt de tre anläggningar pågående objekt första årens i om inte tilldelningen avsevärt

medelsutrymme anspråk utökas. anser det därför inte meningsfullt att nu inbördes

Länsstyrelsen rangordna övriga objekt.

Vad av det nationella väg- och järnvägsnätet

gäller utbyggnader framhåller i och Bohus län i sin rapport

länsstyrelsen Göteborgs-

av att E6 byggs ut till motorväg till Transportvision betydelsen väg

STORS TADSLIV

norska gränsen, väg 40 ut till mellan och

byggs motorväg Göteborg

Borås, dubbla Västkustbanan samt att Bohus-

järnvägsspår byggs på

banan upprustas och till med söder om

förlängs Norge dubbelspår

Uddevalla. Även från Hallands och län betonas

Älvsborgs fjärrtrans-

porternas betydelse för den

regionala utvecklingen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län betonar den av

långsiktiga betydelsen

utvecklade förbindelser med kontinenten och

Danmark, Östeuropa

liksom fasta förbindelser Malmö - Fasta Köpenhamn. förbindelser över Öresund skulle även mellan och

vidga samarbetsmöjligheterna Sturups

Kastrups flygplatser och förstärka de båda

ytterligare flygplatsernas

ställning. Läget beträffande den framtida över länets

färjetrafiken

hamnar är oklar. Introduktion av sträckorna Malmö -

snabbtåg på

Stockholm och Malmö - Göteborg anges vara av stor betydelse för länets utveckling. En av Västkustbanan till

utbyggnad genomgående

dubbelspår med tunnel under Hallandsåsen och behov av att rusta upp järnvägen Malmö - Ystad framhålls särskilt. En av

utbyggnad stamvägar

och till standard och bedöms

stomjärnvägar genomgående hög kapacitet angelägen.

Utbyggnader och av det nationella som

förbättringar stamvägnätet

föreslås av vägverket berör även Fortsatt stora

storstadsregionerna.

ökningar av gods- förutses även om och persontransporter på vägnätet

kollektivtrafik och järnvägsnät ut.

byggs

Vid banverket arbete med att för

pågår upprätta långsiktiga planer

perioden 1991 - 2000 beträffande Bland de

nyinvesteringar. storprojekt

som redan kan ut som de samhällsekonomiskt mest

idag pekas

lönsamma har de flesta till Arlanda-

anknytning storstadsregionerna:

banan, Mälarbanan

(Stockholm-Västerås/Eskilstuna Örebro), anpass-

ning av banorna och Stockholm-Malmö till

Stockholm-Göteborg

snabbtåg samt Västkustbanan. Den av

kapacitetsutbyggnad på riksdagen

beslutade investeringsnivån är dock ifrån i förhållande

långt tillräcklig

till de av banverket behoven.

angivna

Även SJ i bl a och

planerar investeringar snabbtåg, fjärtågstationer

andra av terminaler för som berör de tre

typer järnvägstrafiken

Inom SJ har en ekonomisk rekonstruk-

storstadsregionerna. påbörjats

tion som till att verket ska kunna konsolideras

syftar av egen kraft

som .för att nödvändiga investe-

samtidigt utrymme skapas genomföra

ringar så att kan utvecklas.

järnvägstrafiken

Luftfartsverket en utbyggnad av Arlanda flygplats. Ytterligare planerar

av bedöms av verket

utbyggnader Stockholmsregionens flygkapacitet

därutöver vara bl a till av den växande flygtrafiken.

erforderliga följd

Även Landvetter och ökar trafiken. Terminalen på Sturup

på Sturup

kommer att ut till dubbel inom en treårsperiod.

byggas kapacitet

Inomregional strategi saknas

I finns således inte program för att

storstadsregionerna några färdiga

olika och inte heller någon gemensam

genomföra trafikprojekt

för hur ska utvecklas i respektive

inomregional strategi trafiksystemen

storstadsområde. För att detta ska kunna åstadkommas fordras ett samordnat från såväl berörda kommuner som från landsting,

agerande

och andra verk och myndigheter.

länsstyrelser statliga

I där det bedrivits en och

Stockholmsregionen inomregional utredningstill grund för kommunernas översiktliga planering planeringsverksamhet

kan för i kommuner och lands-

underlag politiska ställningstaganden

och trafiknämnd förväntas under 1990. I

tingets regionplane- föreligga

är det svårare att utarbeta mot-

Göteborgs-och Malmöregionerna

svarande och att åstadkomma en inomregional samordning.

underlag

STORS TADSLIV

HUVUDMANNASKAP FÖR TRAFIK

Kollektivtrafiken

År 1978 beslutade att det skulle finnas en huvudman för

riksdagen

kollektivtrafiken i varje län. var att förbättra för

Syftet förutsättningarna

den lokala och kollektivtrafiken och att underlätta införandet

regionala

av länskort i trafiken. och kommunerna skulle

Landstinget gemensamt

bilda länshuvudmännen och de kunde mellan formerna kom-

välja

munalförbund och aktiebolag. Enligt senare ansvarar

riksdagsbelut

länshuvudmännen även för den lokala och regionala på

persontrafiken

järnväg. Formerna för har modifierats så att också

huvudmannaskap

antingen landstinget ensamt eller kommunerna gemensamt kan vara huvudman. Huvudansvaret för av kollektivtrafikens

planering utbyggnad ligger således på kommuner och landsting.

I Stockholmsregionen har ensamt ansvar för kollektivtra-

landstinget

fiken genom sitt SL. Ett har funnits

aktiebolag enhetligt taxesystem

sedan början av 70-talet. I och i i

Malmöregionen synnerhet Göteborgs-

regionen stämmer inte landstingens och länens med storstads-

indelning

regionens funktionella tätortsområde. har samma

Landstingen indelning

som länen - med för Göteborg och Malmö kommuner som är

undantag landstingsfria kommuner.

I är

Göteborgsområdet planering av nya regionala trafikanläggningar och tilldelning av investeringsmedel särskilt och komplicerade. Planering statlig medelstilldelning till trafikinvesteringar i sker via tre regionen

länsstyrelser, vägverket och banverket. Ingen länshuvudman för kollektivtrafik täcker ensam hela tätortsområdet. Huvudmannen för förortstrafiken (GLAB) samägs ett mönster av

enligt komplicerat

huvudmännen i de tre berörda länen samt ett förbund av kommuner. Kollektivtrafiken i kommun är skild från den inom tätorts-

Göteborgs

regionen i såväl vad framtidsinriktad som ansvar

övrigt gäller planering

för löpande verksamhet.

o sou 1990:36 81

I har för den kollektiva trafiken

Malmöregionen huvudmannaskapet

i ett av Malmöhus läns landsting och organiserats aktiebolag ägt kommunerna Problem med oklar

gemensamt. underskottsfördelning,

och har motiverat en översyn av organisation splittrat planeringsarbete

Ett har utarbetats om att Malmö organisationsförhållandena. förslag kommun och Malmöhus läns gemensamt tar över huvud-

landsting ansvaret för bastrafiken i länet med för kommunerna att

möjlighet därutöver själva köpa ytterligare trafik.

De fördelas länsvis. Hittills har anslagen till

statliga länstrafikanslagen

dominerat. I alla tre sker en samverkan med SJ vägsystemet regionerna om Banverket och SJ förbereder som

pendeltågstrafiken. utbyggnader skulle få för såväl som den lokala

väsentlig betydelse fjärrtrafiken

liksom för av för kollekpendeltågstrafiken lokalisering knutpunkter tivtrafiken inom storstadsregionerna.

Vägtrañken

Storstäderna är i riksvägnätet. Inom storstadsregionerna

knutpunkter blandas och Samma kan ha olika

lokal, regional fjärrtrafik. väg funktioner samtidigt.

beslutade 1988 att en Riksdagen på regeringens förslag genomföra

av mellan stat och kommun. Utgångspunkt för översyn väghållaransvaret

var att staten ska svara för det övergripande vägnätet på översynen

samt de i tätorterna. Kommunerna landsbygden övergripande vägarna ska i sin tur svara för den lokala Det pågår en förhand-

väghållningen.

om att föra över delar av det berörda till statlig respektive ling vägnätet kommunal

väghållning.

Det för storstadsområdenas funktionellt

uppdelade huvudmannaskapet blandade såväl fördelning av

vägnät komplicerar planeringsprocessen, kostnader och ansvar för drift och mellan huvudmännen

investeringar som att använda intäkter från eventuella avgifter från

möjligheten biltrafikanterna till i trafiksystemen.

investeringar

S TORS TADSLIV

En samlad huvudman behövs

Dagens administrativa indelning i län, och kommuner

landsting

motsvarar inte det funktionella tätortsområdet i storstads-

respektive

region. Det får bl a till att för och

följd huvudmannaskapet planering

drift av trafiken inom storstadsområdena är I Stockholms-

splittrat.

regionen är för ett samlat trafikhuvud-

förutsättningarna regionalt

mannaskap mer gynnsam än i de båda andra storstadsområdena genom

storlandstinget.

Det behövs en samlad, förankrad huvudman med ansvar för

politiskt

planering, beslutsfattande och av

genomförande regionalt betydelsefulla

åtgärder i storstadsområdenas

trafiksystem.

Det behövs också en klarare mellan de olika

ansvarsfördelning

offentliga huvudmännen i dvs

storstadsregionerna kommunerna, landstingen och staten.

INVESTERINGSBEHOV FÖR UNDERHÅLL, FÖRNYELSE OCH UTBYGGNADER AV TRAFIKENS INFRASTRUKTUR

Problem med och har hållit tillbaka

finansiering, planering styrning

investeringarna i trafiknät sedan 1970-talet. Även

storstadsregionernas

reparationer och underhåll av befintliga system har en nivå.

legat på låg

Idag finns ett uppdämt behov av för såväl och

investeringar förnyelse

eftersatt underhåll av som i alla tre

befintliga anläggningar utbyggnader storstadsregionernas trafiksystem.

Det årliga i storstadsområdena har

långfristiga investeringsbehovet på

utredningens uppdrag uppskattats av Regionplane- och Trafikkontoret

i Stockholm till ca 2,2 kr i Stockholms 1 kr i

miljarder län, miljard Göteborgsregionen och 0,5 miljarder kr i Malmöhus län.

Det är framför allt den kollektivtrafiken som driver

spårbundna upp investeringsbehovet. Dessa är svåra att

investeringsnivåer samtidigt

SOU &

eftersom ännu inte konkretiserats. I Stockholms län uppskatta projekten svarar för närmare hälften av det totala trafik-

järnvägsinvesteringar

under de närmaste 15 åren. Här ingår dels nya investeringsbehovet

som Arlanda-banan och Kungsholmen-banan (Älvsjöbansträckningar

dels ett antal i Karlberg), dubbelspår och nya stationer. Investeringar

beräknas i Stockholm kosta cirka 6 kr i 1988 snabbspårvägar miljarder års under fram till år 2005. Ett nytt snabbt och

prisnivå perioden effektivt i antas kosta 5 kr.

spårbundet system Göteborg miljarder

i Borås-, Västkust- och Investeringar pendeltåg/lokaltåg (Bohus-,

antas komma att till 6 kr. Även i Berslagsbanan) uppgå miljarder Malmö i den trafiken en dominerande

utgör investeringar spårbundna del av Av det totala åtgärdsbehovet på 4,5

investeringsbehoven.

kr fram till sekelskiftet 3 kr investeringar i en miljarder utgör miljarder

snabbspårväg.

har i sina sk LTA- Länsstyrelserna prioriterade objektslistor (de

i riksvägar och länstrafikanläggplanerna) angivit investeringsbehov

dvs statskommunala som är riksvägar och ningar; statliga vägar, vägar ej

samt för perioden 1991 - 2000. kollektivtrafikanläggningar länsjärnvägar Stockholms hemställer att tilldelar länet väganslag

länstyrelse vägverket för 7 932,4 kr. I Stor-Göteborg uppgår

investeringsbehov på miljoner motsvarande till 10 755 kr. I Malmöhus län

investeringsbehov miljoner

vara 9 930 kr, varav 4 000 miljoner anges investeringsbehovet miljoner kr avser samt i Malmö.

regional snabbspårväg snabbspårväg

STORS TADS LIV

Tabell 2:1 och under

Investeringsbehoviriksvägar länstrafikanläggningar

perioden 1991 - 2000 i län en

respektive igt länsstyrelsernas redovisning

Stockholms Stor Göte- Malmöhus län borg O-län län

Vägar 5 980,5 5 000 5 390

Kollektivtrafik 1 800,9 4 453 4 300

Järnvägar 151 1 302 240

Totalt 7 932,4 10 755 9 930

Utöver investeringsbehoven för den trafikens infrastruktur

regionala

tillkommer för av fasta förbindelser

investeringsvolymer byggande

mellan Malmö och samt för

Köpenhamn fjärrtrafiken.

Tilldelningen av anslagsmedel för i Stockholms län

staliga investeringar

har under 1970- och 80-talen motsvarat av totalt ca 10 procent beviljade medel i landet.. Om länets del av till och länstrafikan-

anslagen riksvägar

läggningar i inte blir större än vad de varit hitttills, skulle

fortsättningen länet, enligt länsstyrelsen, tilldelas statliga investeringmedel

på något

under 4 kronor under en Motsvarande

miljarder 10-årsperiod. låga

andel utmärker till de båda andra

tilldelningen storstadsregionerna.

Nya finansieringsformer behövs

Vi drar slutsatsen att i

investeringsbehoven storstadsregionernas

infrastruktur för trafiken är så omfattande att en

sedvanlig finansiering

av trafikens infrastruktur via inte är

offentliga budgetar möjlig.

Alternativ till traditionella behöver utvecklas.

finaniseringsformer

RÄCKER ARBETSKRAFTEN TILL?

Under 1970- och 1980-talen i landet. Om sjönk trafikinvesteringarna under 1990-talet ska vändas kommer det att innebära stora utvecklingen i vilket kommer att ställa stora krav på investeringar trafiksystemet, arbetskraftsförsörjningen.

Om arbetskraften kommer att räcka till eller är beroende av den konej Vid en kommer tillgången på junkturella utvecklingen. lågkonjunktur arbetskraft inte att Vid en fortsatt högkonjunktur utgöra något problem. kan till arbetskraft emellertid bli en begränsande faktor. tillgången Därför tas en fortsatt som för det fortsatta högkonjunktur utgångspunkt resonemanget kring arbetskraftsproblematiken.

Detta om under andra hälften av åttiotalet med påminner utvecklingen arbetslöshet och brist arbetskraft. Arbetskraften kommer då att låg på bli den resursen vid Detta knappa trafikinvesteringarnas genomförande. innebär också att kommer att vara av produktivitetsutvecklingen En för en balanserad utveckling är strategisk betydelse. förutsättning att utvecklas så att ett tillstånd av överfull sysselproduktiviteten inte I annat fall är risken stor för en lönedriven sättning uppkommer. vilken dessutom på sikt kommer att hota expansionen. inflationspiral,

i hela landet. Detta - En fortsatt innebär låg arbetslöshet högkonjunktur i kombination med den bostadsituationen i storstadsregionerna prekära - resulterar i att det blir allt svårare att arbetskraft till dessa rekrytera från andra delar av landet. Den arbetskraften är - och kommer rörliga att så förbli - av stor betydelse på byggarbetsmarknaden.

Stockholmsregionen

har under åttiotalets andra hälft haft den mest Stockholmsregionen överhettade arbetsmarknaden i landet. En fortsatt högkonjunktur under nittiotalets första hälft innebär en fortsatt brist arbetskraft i på regionen.

STORSTADSLIV

Hur stor arbetskraftsbristen kommer att bli beror delvis

på produk-

tivitetsutvecklingen inom Om

byggnadssektorn. produktivitetsutveck-

lingen inom blir kommer

byggnadssektorn 1.0 procent årligen ändå

efterfrågan på byggarbetskraft att vara 15-16 000 årsarbetare större under perioden 1991-95 än under 1985-87 om

perioden planerade

byggnadsinvesteringar genomförs. Av denna härrör en

ökning fjärdedel

från det ökade behovet av i Denna

trafikinvesteringar regionen. ökade

efterfrågan motsvaras emellertid inte av ett stort utbud av

tillräckligt

arbetskraft utan det kommer att råda brist 9 500 årsarbetare i

på

genomsnitt under den första hälften av 1990-talet. Denna brist motsvarar i det närmaste arbetskraftsbehovet för både trafikinvesteringar och ombyggnad av flerbostadshus.

Byggnadsinvesteringarna i genomsnitt år i

per Stockholmsregionen

fördelar 90 under under första hälften av 1990-

sig enligt Regionplan

talet sätt i 1985 års

på följande uttryckt priser (miljoner kr).

Tabell 2:2

Byggnadsinvesteringarnas genomsnittliga årliga fördelning.

Källa: Regionplane- och trafikkontoret

(1989).

1985-87 1991-95

Förändring

Bostäder nybyggnad 4 600 9 300 + 4 700 ombyggnad 1 500 1 500 0 Lokaler 7 000 6 500 - 500 Trafikinvest 1 000 2 600 + 1 600 Tekn system 1 500 2 500 + 1 000

Totalt 15 600 22 400 + 6 800

för än i

Arbetskraftsåtgången trafikinvesteringar är 12 procent lägre

bostads- och En av med

lokalbyggande. minskning lokalbyggandet

ytterligare 1 000 kronor och en av

miljoner höjning bostadsbyggandet

med 50 procent - istället för en - resulterar i balans

fördubbling på

SOU I99Q36

Om under 1991-95

byggarbetsmarknaden. bostadsbyggandet perioden

ökar med i förhållande till 1985-87 års produktion kan 40 procent

för Stockholmsregionen realiseras. övriga byggnadsinvesteringsplaner

Vid en av till 50 procent av 1985-

neddragning lokalbyggandet knappt

87 års nivå balans utan att man

uppkommer på byggarbetsmarknaden,

behöver avkall vad gäller bostadsbyggandet. göra på målsättningen

En ökad arbetsmarknaden skulle kunna vara av särskild

rörlighet på

för eftersom dessa inte är lika speciali-

betydelse anläggningsarbetare, serade som andra byggnadsarbetare.

Om ökar snabbare 1,0 procent kommer

produktiviteten än antagna

att reduceras. Vid en årlig produktivitetsökning

arbetskraftsproblemet

3,0 kommer balans mellan utbud och efterfrågan på

på procent

arbetskraft att i det närmaste nås även vid en fördubbling av bostads-

byggandet.

Göteborgsregionen

Även i har under 1980-talets

Göteborgsregionen byggarbetsmarknaden

senare del varit överhettad. Restriktionerna är desamma som i bortsett från att för lokalbyggande har

Stockholmsregionen gränsen

satts till 100 av 1987 års nivå. Prioriteringen av bostadsbyg-

procent

har dock inte heller i lett till önskat resultat

gandet Göteborgsregionen

av att är för och att det råder brist på

på grund kostnadsläget högt

tomter för Dessutom har försenats

bostadsbyggande. planläggningen

med resultat att I har den mest akuta

projekten fördröjts. dagsläget

bristen arbetskraft och man kan se tecken till balans på

på upphört

i

byggarbetsmarknaden regionen.

Vid rådande konjunkturläge är någon förändring på ett par års sikt av

situtionen inte länsarbets-

på byggarbetsmarknaden trolig enligt

nämndens Trots att Vattenfall planerar att 1991 / 92 börja

bedömningar.

ett kraftverk i bedöms inte detta resultera i någon större

bygga Lysekil

arbetskraftsbrist. är dessutom att det torde bli lättare att

Bedömningen

STORS TADSLI V

rekrytera byggnads- och anläggningsarbetskraft till Lysekil än till

Göteborg.

Inte heller en av Västkustbanan kommer länsarbets-

utbyggnad enligt

nämndens bedömningar att hindras av eller resultera i någon mera uttalad arbetskraftsbrist. Bristen på anläggningsarbetare har inte varit lika stor som bristen på byggnadsarbetare och kommer enligt länsarbetsnämndens bedömningar inte heller att bli det. Anläggningsarbeten kräver dels en större insats av maskinresurser än bostads- och lokal-

byggandet, dels är det lättare att rekrytera anläggningsarbetare än

egentliga byggnadsarbetare från andra sektorer. Om brist på anlägg-

ningsarbetare ändå skulle uppkomma i Göteborgsregionen antas denna

kunna lösas genom från andra i södra och västra

inpendling regioner Sverige.

Malmöregionen

I Malmöregionen förväntas efterfrågan på bygg- och anläggnings-

arbetare öka. I Malmöhus län beräknas ökningen till 1 200 sysselsatta mellan 1987 och 1995. Efterfrågeökningen är koncentrerad till kommunerna Malmö, Lund och Kävlinge. Under 1990-talets senare hälft avtar länsarbetsnämndens kommer

ökningen. Enligt bedömningar

balans att under 1991 då en viss

på byggarbetsmarknaden uppnås

i kommer att ske. Om en fast förbindelse över

nedgång lokalbyggandet

Öresund kommer till stånd behövs *cirka 1 000 årsarbetare

ytterligare vilket resulterar i byggarbetskraftsbrist i regionen.

Hur stor arbetskraftsbristen vid byggandet av en fast förbindelse över Öresund kommer att bli, beror delvis hur mycket som kan fabriks-

på

produceras på land. Fördelningen mellan betongarbetare, träarbetare, murare och övriga byggnadsarbetare samt andra kategorier av arbetare

är beroende av i vilken prefabricering kan ske. Ju mer som

utsträckning kan prefabriceras desto mindre egentlig byggarbetskraft behövs. Läns-

arbetsnämnden i Malmöhus län bedömer att man kommer att klara av

i huvudsak med arbets-

arbetskraftsförsörjningen regionaltrekryterad

kraft, under att man på övrigt byggande i mot-

förutsättning skjuter svarande utsträckning.

Var finns arbetskraften?

Arbetskraftsbristen förväntas förbli störst i Stockholmsregionen. Balans

på byggarbetsmarknaden förväntas i början av 1990-talet i Göteborgsoch Malmöregionerna. Det innebär att arbetskraftsförsörjningspro-

blemet med avseende inte är lika uttalat i dessa

på trafikinvesteringar

Dessutom är inte konkurrensen om arbetskraften lika stor från

regioner. lokal- och bostadsbyggandet som den är i Stockholmsregionen.

Vid är anlitande av utländsk arbetskraft en utväg för att

högkonjunktur

komma tillrätta med arbetskraftsbristen i allmänhet och byggarbetskraftsbristen i Det bör i huvudsak kunna ske inom ramen för

synnerhet.

den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. I Malmöhus län är mellan sex och nio procent av utlänningar, varav 95 procent

byggnadsarbetarna

är danskar. I Göteborgsregionen är andelen utlänningar bland byggnadsarbetarna betydligt Endast en till två procent av byggnads-

lägre.

arbetarna är i och Bohus län. Även i Stock-

utlänningar Göteborgs holmsregionen är andelen utlänningar i byggarbetskraften obetydlig.

Anlitande av utländsk arbetskraft kommer att få större betydelse vid en

av Västkustbanan och ifall av en fast förbindelse

utbyggnad byggandet

över Öresund kommer till stånd. I Stockholmsregionen där arbetskraftsbristen kommer att förbli som störst torde det bli omöjligt att klara av

utan att anlita utländsk arbetskraft om

arbetskraftsförsörjningen och anläggningsinvesteringar ska kunna genomföras. planerade bygg-

STORS TADSLIV

Bristen på arbetskraft kan bli ett hinder

Vid en fortsatt kommer bristen i

högkonjunktur på byggarbetskraft Stockholmsregionen att bestå.

Om planerade ska kunna i Stockholms-

trafikinvesteringar genomföras

regionen, måste man dra ned för annat eller

på planerna byggande

anlita utländsk arbetskraft.

I förväntas balans under

Malmöregionen på byggarbetsmarknaden

början av 1990-talet. Om en fast förbindelse över Öresund blir det

byggs

nödvändigt att anlita utländsk arbetskraft, ifall

övrigt planerat byggande

ska kunna

fullföljas.

Om arbetskraftsbrist skulle i bör detta

uppkomma Göteborgsregionen

kunna lösas genom en ökad från andra i södra och

inpendling regioner västra Sverige.

ÖVERVÃGANDEN OCH FÖRSLAG

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR ATT UTVECKLA STORSTADSOMRÅDE- NAS TRAFIKSYSTEM

Miljön måste förbättras

Biltrafiken i storstadsområdena har utvecklats till ett dominerande

miljöproblem. Redan de lokala miljö- och som trafiken

hälsoproblemen

förorsakar i storstadsområdena är stora.

oacceptabelt Storstadsregioner-

nas omfattande bensin- och dieseldrivna trafik medverkar även till skadliga belastnin gar på naturen utanför storstadsområdena. Trots

långt

att obligatoriska krav av avgaser från tung trafik och

på rening katalytisk

avgasrening kommer att minska förväntas

utsläppen, föroreningarna

från storstadsområdenas ökande biltrafik att förbli stora.

oacceptabelt

Det är nödvändigt att förändra storstadstrafiken så att de lokala

minimeras liksom trafikens skadeeffekter på människors

störningarna

hälsa och på naturen.

Den kan inte eliminera utsläppen av

katalytiska avgasreningen

koldioxid. av koldioxid från biltrafiken en tredjedel av

Utsläppen utgör

landets totala - i Stockholms län utgör de 40%.

koldioxidutsläpp

har beslutat att koldioxidutsläppen inte får öka. En övergång

Riksdagen

till andra former av innebär sannolikt ökade utsläpp

energiproduktion

av koldioxid från dessa nya Då behöver

energiproduktionsanläggningar.

av koldioxid från andra källor minska. Även av den anled-

utsläppen

fordras en av biltrafiken, i i storstäderna.

ningen minskning synnerhet

För att en av biltrafikens hälso- och miljöeffekter

väsentlig minskning

ska kunna åstadkommas är det att det alternativ som

nödvändigt skapas

är och för trafikanterna. Alternativ till

miljövänliga godtagbara

biltrafiken måste utvecklas snabbt i Där är

storstadsregionerna.

bilismens som störst eftersom flödena av personförflytt-

miljöskador

och är stora. Storstadsområdena har särskilt

ningar godstransporter och ekonomiska förutsättningar för att miljövängynnsamma praktiska

kollektivtrafikalternativ ska kunna utvecklas. En satsning på dessa

liga

alternativ i Storstadsområdena är därmed från hela

ändamålsenliga landets utgångspunkt.

behöver storstadsområdenas trafiklösningar förändras så

Sammantaget

att trafikflödena kan lokaliseras till mindre störande lägen med lugn

en större andel resor ske med och kollektiva

trafikrytm, miljövänliga

färdmedel från områdenas centrala

och den tunga trafiken omdirigeras och tätbefolkade delar. För detta fordras nya trafikanläggningar.

Det behövs också en av tillåtna Kunskaps- och

begränsning utsläpp.

måste inriktas förbättrade tekniska med

teknikutveckling på lösningar

så att av bensin- och dieselmotorer-

tillförlitlig långtidseffekt, reningen

förbättras och utsläpp av partiklar och andra miljöskadliga nas avgaser ämnen minskas. av alternativ till nuvarande bränslen och

Utvecklingen

motorer måste också så att en nedskärning av trafikens

påskyndas, koldioxidutsläpp uppnås.

STORS TADSLIV

Produktiviteten behöver förbättras

Utvecklingen mot ökande för konsumtion och

offentliga utgifter

transfereringar som minskar utrymmet för behöver

investeringar, brytas

för att produktiviteten och tillväxten i ekonomin ska kunna förbättras.

Ökade i bl a infrastruktur

offentliga investeringar storstadsregionernas

för trafiken behövs för att förbättra

näringslivets utvecklingsmöjligheter.

Långsiktighet och förutsägbarhet i av trafikens infrastruktur

planeringen

kommer att underlätta beslut om för och enskilda.

investeringar företag

Det skulle öka förutsättningarna för en snabbare av

omvandling

näringslivet med tillväxt inom nya och expanderande branscher.

storstadsregionerna behöver förbättrade trafiksystem

Verksamheter i hämmas av brister i

storstadsregionerna trafiksystemen. Dålig framkomlighet och förseningar i trafiken är vanliga. Tillgänglig-

heten till områden är funktion

många dålig. Trafikanläggningarnas

äventyras av att underhåll och inte

erforderliga förnyelseinsatser

kommer till stånd. och orsakar

Driftsstopp avstängningar stockningar

som förvärrar Trafiken orsakar också försämrad hälsa.

problemen.

Korrosion och annan ökar till av trafiken.

materialförstöring följd

Den och av som behöver komma

differentiering förnyelse näringslivet

till stånd i och är också beroende av att

Göteborgs- Malmöregionerna

trafiksystemen utvecklas. En av de båda

förbättring regionernas

trafikförbindelser med omvärlden är för att

strategiskt betydelsefull

förbättra regionernas läge i det nationella och internationella transportnätet. Särskilt i Malmöregionen finns en stor

utvecklingspotential

genom en med och bättre förbindelser

integration Köpenhamnsområdet

med andra runt södra En ökad och

regioner Östersjön. differsntiering

förnyelse av näringslivet i skulle underlättas av

Göteborgsområdet

utbyggda kommunikationer med landet i och med utlandet. En

övrigt

flygplats behövs i södra del.

Stockholmsregionens

Även inom skulle att industri- och

regionerna kringfartsleder möjliggöra

kunde lokaliseras till ändamålsenliga lägen,

tungtransportområden

skilda från andra typer av arbetsplatser, som lättare låter sig integreras med och centrumfunktioner.

bostadsbebyggelse

I alla finns att bostads- och

storstadsregionerna möjligheter vidga

arbetsmarknaderna genom förbättrad kollektivtrafik på järnvägsnätet.

Samlat åtgärdsprogram

för att förbättra storstädernas trafik och miljö måste ske på ett

Åtgärder

samlat sätt. Enskilda beslut måste som ett led i ett samlat

ingå

För att ett sådant program ska kunna genomföras

åtgärdssprogram.

krävs ett samordnat från såväl berörda kommuner som från

agerande

och andra statliga verk och myndigheter. Berörda

landsting, länsstyrelser

i måste komma överens om priori-

parter respektive storstadsregion

av av och

tering nödvändiga investeringar, finansiering åtgärderna

av ansvar och för genomförandet i

fördelning huvudmannaskap

regionen.

Samlat huvudmannaskap

En och samverkan mellan kom-

kontinuerlig översiktlig fungerande

munerna och de organen i storstadsregionernas tätorts-

regionala

områden är en för att behovet av ska

förutsättning trafikutbyggnader

kunna klaras ut även sikt. Samverkan behövs både om

på längre

av bl a och trafik samt om

långsiktig regional planering markanvändning

Avsaknad av ett samlat utgör ett

genomförandefrågor. huvudmannaskap

hinder för av storstädernas trafik- och miljöproblem.

allvarligt lösningen

I är ett organ för regional samverkan

Stockholmsregionen landstinget

och är också huvudman för kollektivtrafiken i

planering. Landstinget

länet. I framstår det som naturligt att bygga vidare

Stockholmsregionen

STORS TADSLIV

på etablerade arbetsformer och att ansvar för den

utvidga landstingets regionala planeringen och trafiken.

Verksamhetsområdet för kommunalförbund har

Göteborgsregionens

hittills bedömts vara ett område för

lämpligt geografiskt regionplanering

och olika Vi föreslår därför i miljövårdsåtgärder. att kommunalförbundet blir huvudman för trafiken i

Göteborgsregionen.

Vi föreslår att ett kommunalförbund där alla kommuner i Malmöhus län ingår bildas för att lösa i

trafikfrågorna Malmöregionen.

De som vi nu har redovisat tar till stor del sin

förslag utgångspunkt i

redan befintliga Vi anser dock att det

regionala samarbetsorgan. på sikt

behövs mer i den

genomgripande förändringar administrativa struk-

turen. Vi diskuterar dessa i 6.

frågor kapitel

Förhandlingar om storstadstrafiken

Regeringen meddelade, vid de som hölls mellan

överläggningar

regeringen och företrädare för den 19 december

storstadsregionerna

1989, att den kommer att utse tre förhandlare med

uppgift att,

tillsammans med berörda organ i fram

respektive storstadsregion, lägga

förslag till förbättrade Ett sådant beslut

kraftigt trafiksystem. togs av regeringen den 5 april.

Vi har att

föreslagit (skrivelse 1990-03-01) regeringen utformar ett 10-

årigt handlingsprogram för av i storstads-

utveckling trafiksystemen

områdena. Det bör innehålla en för fram

strategi stegvisa förändringar

till en framtida situation då

underhåll, förnyelse och utbyggnader kan

ombesörjas i takt med behoven och trafikens kan

miljöproblem

bemästras.

Vi har också att de förhandlare som

föreslagit regeringen ska utse

lägger förslag om vilka som ska kort och

trafikprojekt genomföras på

lång sikt inom ramen för ett sådant bedömer program, behovet av

fram om hur befintliga resurser

underhållsåtgärder samt lägger förslag

mellan underhåll av system och utbyggnad av nya ska fördelas befintliga

anläggningar.

till huvudmannaskap för den

Förhandlarna bör vidare lämna förslag

särskilt vad avser den trafiken. I kapitel

regionala

regionala planeringen,

6 har vi har redovisat vår syn hur den regionala trafikplaneringen

på

bör utvecklas i vart och ett av de tre storstadsområdena.

förhandlarna bör fram förslag till en Vår var att lägga

uppfattning

de som bör under den

för att genomföra projekt prioriteras organisation

Under att sker

närmaste lO-årsperioden. förutsättning planeringen

bör det vara att låta

under ett offentligt huwdmnannaskap möjligt

ske både i och regi. Vårt

privat offentlig själva investeringsverksamheten

att förhandlarna ska att

huvudförslag var emellertid pröva möjligheten

i vart och ett av de tre storstadsområdena få till stånd ett investerings-

Ett sådant kan

för de regionala trafikanläggningarna. bolag bolag

av de huvudmännen eller ha inslag av

vara helägt offentliga antingen

ska kunna välja att lånefinansiera

privat ägande. Investeringsbolagen

och avsätta medel från olika intäktskällor i särskilda

investeringar

fonder varifrån kostnader för lånat täcks.

kapital

som bör i större än hittills, är att

En möjlighet prövas utsträckning

för att finansiera vissa Det skulle t ex

använda privat kapital projekt.

först beslutas i demokratisk och

kunna till så att projektet ordning gå

med för att En annan

sedan finansieras avgifter utnyttja anläggningen.

är att företag som har en påtaglig nytta av en trafikanläggning

möjlighet

för att Privatfinanbetalar en del av kostnaden genomföra projektet.

sierade ska kunna in vid den som vi förutsät-

projekt vägas prioritering

ter ska ske.

i förhandlarnas att in vi att det även bör ingå uppdrag väga

ansåg

av inom det nationella

till utbyggnader trafikanläggningar möjligheter

som har särskild betydelse för storstadsområdenas utveckling. nätet,

STORS TADSLIV

Utgångspunkten för bör vara att det finns en eko-

förhandlingarna

nomisk ram för Vi att i första

förhandlingsarbetet. föreslog regeringen

hand borde ange en sådan ram för -

perioden 1991/92 1993/94.

Förutsättningarna för till de tre storstadsatt nya medel ska överföras områdena för i bör emeller-

investeringar regionala trafikanläggningar,

tid vara att förhandlarna, efter samråd med berörda kan redovisa organ, att för den och

huvudmannaskapet regional planeringen genomförandet

av projekten blir tillfredställande löst.

Förhandlingsarbetet bör bedrivas och redovisas till

skyndsamt rege-

ringen i så god tid att därav föranledda till

förslag riksdagen kan

behandlas under 1991.

Vi vill att om

understryka förhandlingarna storstadstrafiken ska ses som

inledning till en situation där att

storstadsregionerna ges förutsättningar

själva klara och driften av den

utbyggnaden inomregionala trafikens

infrastruktur. Det behövs således ett verkande

långsiktigt system för

styrning och av storstädernas infrastruktur.

finanisering

Ren trafik på sikt

lång

För att en trafik utan hälso- och

skadliga miljöeffekter ska kunna

åstadkommas bör ett för

handlingsprogram utveckling av storstädernas

trafiksystem även omfatta krav på långsiktigt godtagbara utsläppsnivåer

från fordon och av i luften.

begränsningar föroreningshalter Utveckling

av nya tekniska lösningar bör drivas internationellt att söka på genom samarbete mellan i första hand folkrika

tätortsregioner där trafikens

skadliga effekter är stora. Om flera i världen ställer

storstadsregioner

tidsbegränsade och samordnade krav från

på utsläpp trafikfordon, påverkas marknadsvillkoren för dem som tillverkar bilar och andra

motorfordon. av trafik bör även vara ett

Utveckling miljövänlig viktigt

mål vid av resurser för och

prioritering forskning utvecklingsarbete i

Sverige och internationellt.

7 sou 1990: 36 97

Vi har att initierar beslut i om en

föreslagit regeringen riksdagen

för att minska trafikens hälso- och

långsiktig målsättning skadliga

En sådan kan som högsta tillåtna

miljöeffekter. målsättning uttryckas

vid en viss för kväveoxider, etc från

gränsvärden tidpunkt partiklar

enskilda fordon och tillåtna halter av koldioxid, ozon och

högsta

i luften inom storstadsområdena.

föroreningar

bör syfta till att

Målsättningen

ämnen och - inte acceptera utsläpp av cancerogena och mutagena samt hävda krav av motorer så att

partiklar på bullerdämpning

trafikens effekter kan sänkas till år 2000 (avser

hälsovådliga

främst dieseltrafik)

- att fordonens av kväveoxider mm så att

kraftigt begränsa utsläpp

och kan elimineras

biltrafikens försurnings- övergödningsseffekter

till år 2010 främst personbilstrafik)

(avser

- stabilisera trafikens av koldioxid till år 2000 och på lång

utsläpp

en så att trafikens bidrag till växthus-

sikt uppnå minskning

effekten minskar som ges till utsläpp av

samtidigt möjlighet

från inom totalt sett

koldioxid nya energiproduktionsanläggningar

oförändrad nivå.

att ett förslag till

Vi har också föreslagit regeringen förelägger riksdagen

beslut i storstadsområdena om

lagstiftning som möjliggör regionala

för fordonsvisa av kväveoxider och partiklar

tillåtna gränsvärden utsläpp

från bensin- och dieseldrivna fordon som är mer samt bullernivåer

än den nationella målsättningen. långtgående

ta initiativ till internationellt samarbete för att

Regeringen bör även

länder eller folkrika hävdar

söka uppnå att många regioner samtidigt

i fordon inom viss krav motorer personbilar och tunga

på miljövänliga

definierad tid.

STORS TADSLIV

FINANSIERING AV TRAFIKENS INFRASTRUKTUR

Det finns ett stort behov av underhåll och

uppdämt nyinvesteringar i

storstadsområdenas Det kommer att vara en stor

trafiksystem. konkur-

rens om de under 90-talet.

statliga investeringsmedlen Kommunerna

och inom storstadsområdena kommer

landstingen att ha ett begränsat

utrymme för

investeringsverksamhet.

Vi har behovet

tidigare pekat på av att öka andel av

investeringarnas

de Under

offentliga utgifterna. förutsättningen att och

regering riksdag

kan öka de totala för

anslagen investeringar i bör

trafiksystemet,

merparten av denna till storstadsområdena. ökning utgå För närvarande

erhåller storstadsområdena av de ca 15 procent statliga till

anslagen

investeringar i och Detta riksvägar länstrafikanläggningar. är en alltför

låg andel för att ett

långsiktigt handlingsprogram ska kunna genom-

föras.

För att i storstadsområdena

trafikinvesteringarna ska kunna hållas på

en hög och konstant nivå under en längre tid, krävs en

finansierings-

källa som är de

undandragen årliga budgetprövningarna i stat, landsting

och kommuner.

Långsiktigt styr- och finansieringssystem

På av har och

uppdrag utredningen Regionplane- Trafikkontoret i

Stockholm i samarbete med AB beskrivit hur ett

Temaplan långsiktigt, uthålligt finansierings- och skulle kunna verka

styrsystem (SOU

1989:112).

Huvudförslaget är att det inrättas ett som får rätt att

infrastrukturbolag

ta ut för att finansiera

markavgifter trafikinvesteringar i storstads-

regionerna. Infrastrukturbolaget föreslås låna till investeringsutgiften.

Markavgiften används för att betala räntor och

amorteringar på lånen.

Markavgiften får till de som

högst uppgå värdestegringsvinster mark-

ägarna gör till av

följd trafikinvesteringarna. Lånens löptid ska vara lika

ekonomiska För att säkerställa att endast

med investeringens livslängd.

föreslås att infrastrukturbolaget ett

lönsamma projekt genomförs åläggs

lönsamhetskrav.

Vidare föreslås av underhållet av trafiknätet. ett system för finanisering Underhållet kan delas i två efter orsaken till under-

upp kategorier,

hållsbehovet. Den första av underhåll är beroende av hur mycket typen hur bilar som kör på en gata.

investeringen nyttjas, exempelvis många

Den av underhållsbehov är en för biltrafiken.

typen marginalkostnad

kostnad föreslås täckt av Den andra Denna genom uttag trafikavgifter. till tidens dvs till av väder och

typen är relaterad gång, nedbrytning följd

kemiska mm. Den delen av underhållsbehovet påverkar vind, processer och är en del i Detta

investeringens livslängd investeringsbeslutet.

underhåll räknas in i och finansieras genom uttag

investeringskostnaden av markavgifter.

att så att mot ett

Systemet är tänkt fungera trafikavgifterna styr

av medan

samhällsekonomiskt optimalt nyttjande vägtrafiknätet

finansierade med leder till samhälls-

infrastrukturbolag markavgifter

ekonomiskt i trafiknätet.

optimala investeringar

Det andra alternativet för och finansiering av trafikinveste-

styrning

i är att skapa interkommunala organ

ringar storstadsregionerna

finansierade med markskatt. De kan som myndigheter,

organiseras

liknande sätt. Markskatten har samma bas som mark-

bolag eller på

dvs markvärdena i Den skillnaden jämfört

avgiften, regionen. viktigaste

med är att det inte är att uttaget av

infrastrukturbolag möjligt utnyttja

markskatt som vid beslut om investeringar. Med en stabilare

styrmedel

och öronmärkt skulle det dock bli lättare att modernisera

finansiering

i storstäderna än nu.

trafiksystemen

Det är interkommunala finansierade med tredje alternativet organ

av kommunala skattemedel. Det kan

inomregional omfördelning

motiveras att som i en kommun och som

trafikinvesteringar genomförs

även i kommuner delfinansieras av dessa

ger avkastning kringliggande

kommuner. för av kostnaderna för

kringliggande System fördelning

STORS TADSLIV

storstadsregionernas trafiksystem på berörda kommuner kan möjliggöra en viss ökning av och leda till trafikinvesteringarna fördelningspolitiska fördelar.

Enligt vår mening bör dessa idéer utvecklas vidare. Det behövs en mer omfattande för att hur av detta utredningsinsats klarlägga system slag ska fungera i praktiken.

Alternativa finansieringsformer

En är om storstadstrafikens infrastruktur grundläggande principfråga ska finansieras ett nationellt eller ett finansiegenom genom regionalt ringssystem. Vår är att ett nationellt grundläggande uppfattning finansieringssystem bör bilda basen för även i trafikinvesteringarna storstadsregionerna men att olika former av regionala finansieringslösningar kan komplettera det nationella systemet.

Regeringen har i den näringspolitiska propositionen (prop 1989/90:88) föreslagit att det ska inrättas en fond med 5 kronor för miljarder investeringar i och kollektivtrafik. Dessa medel ska också järnvägar kunna användas för att betala räntor och lån som tas amorteringar på

upp för infrastrukturinvesteringar.

Enligt vår mening är det som talar för att den fonden mycket föreslagna efter en tid tillförs medel och att dessa medel i ytterligare betydande utsträckning tillförs storstadsregionerna. Vi vill peka på möjligheterna att näringslivet deltar i av infrastrukturens finansieringen utbyggnad genom att betala till den nu inrättade fonden för infrastrukavgifter

turinvesteringar.

Medel till i bör överföras från investeringar storstadsregionerna infrastrukturfonden till eller till storstadsregionerna antingen projektvis särskilda investeringsbolag som bildas i Vi har varje region. tidigare pekat på fördelarna med att kommunerna tillsammans bildar regionala investeringsbolag för att sköta investeringsverksamheten. Formerna för

att hantera bör övervägas och

regionalt investeringsverksamheten beslutas lokalt och regionalt i varje storstadsregion.

Vi vill också att ett nationellt baserat

peka på möjligheten komplettera

med finansieringslösningar. Därvid är finansieringssystem regionala främst alternativ av intresse:

följande

- av vissa

Privatfinansiering projekt

- av i storstadsområdena

Höjning arbetsgivaravgiften

- av mark och

Beskattning fastigheter

Vi har också att och skatter på

övervägt möjligheten lägga avgifter bilismen i storstadsområdena. Vår är att utrymmet för

bedömning

och detta område för närvarande ytterligare avgifts- skattehöjningar på är som en av att skattereformen ökar bensinkost-

begränsat följd naderna.

I det utvecklar vi motiven för och konstruktionen av de tre

följande

som vår är värda att överväga. finansieringsalternativ enligt mening

lämnar vi ett till en möjlig framkomstväg. Slutligen förslag

Privatfinansiering av vissa projekt

En som vår bör i större utsträckning än

möjlighet enligt mening prövas

är att använda för att finansiera vissa projekt. Det hittills, privat kapital skulle t ex kunna till så att först beslutas i demokratisk

gå projekt

och sedan finansieras med avgifter för att utnyttja anläggordning

En annan är att som har en påtaglig nytta av ningen. möjlighet företag en betalar en del av kostnaden för att genomföra

trafikanläggning projektet.

STORS TADS LIV

Höjning av arbetsgivaravgiften

Det andra alternativet som vi vill föra fram är en av höjning arbetsgivaravgiften. En sådan skulle i första hand omfatta det höjning privata näringslivet i storstadsområdena. Motivet för en sådan är i höjning första hand att har stor av en väl näringslivet nytta fungerande trafikapparat. Skälet för att undanta den sektorn från en offentliga höjning av i storstadsomådena, är att förbättra den arbetsgivaravgiften offentliga sektorns förmåga att konkurrera om den arbetsknappa kraften.

Om finner att en av inom den regeringen höjning arbetsgivaravgiften privata sektorn i storstadsområdena är en metod för att lämplig finansiera eftersatt underhåll och i kan nyinvesteringar trafiksystemet det att en sådan övervägas göra åtgärd tidsbegränsad.

En av med 1% sätt i de tre höjning arbetsgivaravgiften på angivet storstadsregionerna kan uppskattas ca 1,5 kr inbringa miljarder årligen.

En höjning av skulle vara tekniskt enkel att arbetsgivaravgiften genomföra och snabbt ge att finansiera och möjligheter förbättringar utbyggnader av trafiksystemen under att kan förutsättning riksdagen acceptera förslaget. Vi ser därför en av i höjning arbetsgivaravgiften storstadsregionerna främst som en under ett inledande möjlighet utbyggnadsskede. En tidsbegränsad avgift är också motiverad av arbetsmarknadsmässiga skäl. Förändrade kan medföra att konjunkturer de överhettade arbetsmarknaderna i och även i viss Stockholmsregionen mån i snabbt förändras. Göteborg

Beskattning av mark och fastigheter

Det tredje alternativet som vi vill föra fram är skatt på värdet av mark och fastigheter i storstadsområdena.

Det är vår mycket som talar för att den nuvarande fastig-

enligt mening hetsskatten delas upp i sina två beståndsdelar, nämligen byggnadsvärdet och markvärdet. Med en sådan uppdelning skapas tekniska förutsätt-

för att låta intäkterna av skatten markvärdet i storstadsomningar på rådena tillfalla i att användas för trafikin-

storstadsregionerna syfte vesteringar.

Motivet till en sådan är det tydliga sambandet mellan mark-

lösning värdena och samhällets i infrastrukturen. Byggnadsvärdet

investeringar däremot påverkas inte på samma sätt av att byggnadens tillgänglighet förbättras.

En av mark och fastigheter kan visserligen vara

regional beskattning svår att eftersom delar av den skattereformer

genomföra föreslagna

Å andra sidan är vår en av mark påverkas. enligt mening beskattning och den som har de bästa fördelnings-

fastigheter finaniseringskälla

effekterna, i alla tre storstadsregionerna mässiga ger investeringsresurser och också skulle underlätta en eventuell till ett system med

övergång

mellan markvärdesstegring till följd av infrastrukturtydligare koppling

och beskattning. investeringar

är, samma sätt som på andra varaktiga Markpriserna på priserna

de kapitaliserade värdena av framtida förväntad avkastning.

tillgångar,

Förväntad beror i sin tur främst på markområdenas faktiska

avkastning och förväntade tillgänglighet och användning.

Även om det är svårt att fastställa faktors är det helt klart

varje bidrag att i och andra delar av infrastrukturen är av

investeringar trafiksystem

för och markpriser. Med hänsyn avgörande betydelse tillgänglighet härtill vi att det är att värdet på mark och fastigheter

tycker rimligt

STORS TADS LI V

läggs till grund för en som till att finansiera trafik-

beskattning syftar

investeringar i storstadsområdena.

Det är vår att de som har

enligt uppfattning rimligt markägare

möjligheter att öka sin samhällets

förmögenhet genom investeringar

också är med och betalar en del av dessa Det

investeringar. nya

skattesystemet kommer att leda till ökade boendekostnader bl a som en följd av ökad statlig fastighetsskatt. Det särskilt i storstads-

gäller

områdena, där boendekostnaderna redan är än i riket. Mot

högre övriga

denna torde en markskatt som den

bakgrund regional läggs ovanpå

statliga fastighetsskatten inte vara ett aktuellt alternativ kort sikt.

på

Införandet av en markskatt för att finansiera

infrastrukturinvesteringar

innebär att en del av kostnaderna för från

trafikinvesteringarna flyttas

skattebetalarna i allmänhet till dem som till

gör värdestegringsvinster

följd av förbättrad Träffsäkerheten är eftersom

tillgänglighet. begränsad

skatten inte är differentierad mellan sådana som

tillräckligt markägare

gynnas och sådana som inte av Eftersom

gynnas trafikinvesteringar.

skatten utgår markvärdet emellertid automatiskt en viss

på uppkommer

differentiering genom att ökade markvärden medför höjt skatteuttag.

Vårt förslag

Vår är att i storstadsområdenas

grunduppfattning investeringarna

trafikinfrastruktur i huvudsak ska finansieras genom ett nationellt Med tanke de stora underhålls- och

finansieringssystem. på uppdämda

investeringsbehoven kan det emellertid finnas att

anledning komplettera

det nationella med

finansieringssystemet regionala finansieringslös-

ningar. Vi har i det tre alternativ.

föregående pekat på

Av dessa tre alternativa anser vi att alternativet med

regionala lösningar

helt eller delvis privatfinansierade bör kunna

projekt prövas omedelbart,

i samband med de om storstadstrafiken som ska rum.

förhandlingar äga

Vår är att det redan kort sikt finns flera som

bedömning på projekt

väl för Det den

mycket lämpar sig privatfinansiering. gäller exempelvis

Arlandabanan.

planerade

Alternativet med är kort sikt inte förenligt

höjda arbetsgivaravgifter på

med Detta alternativ kan emellertid

stabiliseringspolitikens inriktning.

aktualiseras i en annan konjunkturpolitisk situation.

Vi föreslår som ett första mot en ny mark- och

steg i riktning regional

skulle vara på kommersiella fastighetsbeskattning att en ny skatt införs i Dessa lokaler är befriade från

fastigheter storstadsregionerna. idag

En sådan skatt skulle kunna införas utan att vare sig de

fastighetsskatt.

nuvarande kommunala eller skattebaserna berördes.

statliga

Vi föreslår vidare att intäkterna av skatt på kommersiella fastigheter skulle tillfalla nivå som ska svara för investeringar

det organ på regional

Medlen bör kunna användas både för underhållsi ny infrastruktur.

åtgärder och nyinvesteringar.

För 1991 för Stockholmsregionen en särskild

taxeringsåret gäller

för som till delen innehåller

fastighetsskatt fastigheter övervägande

annat än bostäder. Vi föreslår att intäkterna från denna tillfälliga tillförs de för att användas

fastighetsskatt regionala investeringsorganen

för framtida underhåll av och i ny infrastruktur i Stock-

investeringar

holmsregionen.

Värdet kommersiella var 1988 43,3 i Stockholm,

på fastigheter miljarder

i och 2,3 i Malmö. Om en regional

9,4 miljarder Göteborg miljarder

enbart skulle omfatta kommersiella och ej

fastighetsskatt fastigheter

bostäder, skulle intäkten med en skattesats om 1 procent på taxeringsvärdet till 400 kronor i Stockholm, 100 miljoner

uppgå drygt miljoner

i samt 25 i Malmö. Om hela regionens fastighets-

Göteborg miljoner

bestånd inkluderas blir intäkterna högre.

givetsvis

En av mark och fastigheter- främst

regional beskattning övriga

bostäder - kan en källa för att finansiera en utbyggd

utgöra viktig

infrastruktur och investeringar i storstadsområdena.

miljöförbättrande

S TORS TADSLIV

En sådan får emellertid inte det totala

beskattning höja skattetrycket.

Däremot kan en av mark och

regional beskattning fastigheter öppna

möjligheter för att sänka den kommunala inkomstskatten. Därför föreslår vi att om av mark och

frågan regional beskattning fastigheter

övervägs vidare. Därvid bör det också i vad mån de idéer om ett

prövas

nytt finansierings- och styrsystem som förs fram i

storstadsutredningens

underlagsrapport Storstädernas infrastruktur (SOU kan

1989:112)

föras till ett genomförande.

praktiskt

HÖGRE UTBILDNING

Vi har i 1 konstaterat att arbetskraft

kapitel efterfrågan på högutbildad

är stor i storstäderna. Det i i Stockholms-

mycket gäller synnerhet

området. Där har resultatet blivit en av

inflyttning högutbildade

personer till regionen. I Stockholmsområdet är

utbildningssystemet

underdimensionerat i förhållande till behoven. Om mellan

klyftan

utbildningskapacitet och behov av utbildad arbetskraft riskerar

vidgas,

övriga regioner att få en ökad av den utbildade

uppleva utflyttning högt

arbetskraften.

Regeringen har i sin forskningspolitiska proposition (1989/90:90)

föreslagit avsevärda förstärkningar av resurserna till och

grundforskning

forskarutbildning vid universitet och i storstads-

högskolor samtliga

områden.

Vi anser att även en av den är

utbyggnad högre utbildningen angelägen

i Stockholmsområdet. om i södra

Förslag utbyggd högskoleutbildning

delen av Stockholms län har fram av

tidigare lagts utbildningsdepartementet. En utbyggnad planeras för grafisk ingeniörsutbildning

från och med samt för successiv av universitets- och

1991/92, utbyggnad

teknisk med 500 senast

högskoleutbildning platser budgetåret 1992/93.

En ny högskola för lärarutbildning har lokaliserad till

tidigare föreslagits

Södertälje. Riksdagen har emellertid beslutat att en mer

ingående

analys bör göras före beslut om

slutligt lokalisering.

Vi vill särskilt behoven av att dels anpassa utbildningens

peka på innehåll bättre till behov och dels ge möjlighet

näringslivets långsiktiga för fler att utbilda Vi anser att såväl som den

sig. gymnasieskolan

och forskarutbildningen bör

grundläggande högskoleutbildningen

utvecklas i Stockholmsområdet.

inom talar för en omläggning av Utvecklingen regionens näringsliv

till att i inriktas på teoretiska

gymnasieutbildningen högre utsträckning

än på högskoleutbildad arbetskraft

på yrkesinriktade linjer. Efterfrågan är särskilt stor vad tekniskt och ekonomiskt På

gäller högskoleutbildade. sikt kan förväntas leda till en ökad efterfrågan

näringslivets omvandling

kvalificerad arbetskraft med bioteknisk inriktning. Av den anledpå

finns skäl att av ny högskole-och forskarutningen överväga utbyggnad

med inrikting mot bioteknik. bildning

Vår är att främst bör lokaliseras till södra

inställning nya enheter regiondelen.

I och Malmöområdet kan ett utbyggnadsbehov komma att

Göteborgsaktualiseras varför att snabbt öka bör

beredskap utbildningskapaciteten upprätthållas.

Vi menar att den i behöver

högre utbildningen Göteborg långsiktigt utvecklas inom som medverkar till ökat nyföre-

kunskapsområden

och breddad branschstruktur i regionen. Företagens möjligheter tagande att med är en viktig

rekrytera personal högteknologisk kompetens

för Göteborgsregionens interförutsättning näringslivets omvandling. nationella mot är en som

orientering exportmarknader speciell tillgång, bör tas tillvara vid framtida utveckling av den högre utbildningen.

har redan unika inom tex foto, konstindustri och Göteborg utbildningar fri konst som en värdefull bas för att förstärka regionens

utgör

i I finns också goda kulturprofil högskoleutbildningen. regionen

att vidareutveckla det miljötekniska kunnandet. förutsättningar

STORS TADS LIV

I Skåne finns stora resurser för högre utbildning och

kunskapsutveckling

som utgör en betydande för i

potential näringslivets omvandling

regionen. Kommunernas kontakter med den och

högre utbildningen

forskningen skulle dock behöva förbättras för att underlätta

nyföre-

tagande och underlätta lokalisering och av

utveckling kunskaps-

relaterade i andra orter än Lund. I Skåne finns särskilt

företag goda

möjligheter att vidareutveckla bl a livsmedels- och bioteknik.

Med bättre förbindelser till finns stora att

Köpenhamn möjligheter

utveckla samarbetet mellan och olika institutioner ömse

högskolor på

sidor om Öresund. Särskilt samarbete mellan universiteten och de tekniska och ekonomiska skulle

högskolorna gynna kunskapsutveck-

lingen inom den tjänstesektorn och den

företagsinriktade kunskaps-

intensiva industrin. Vi anser att en bättre kontakt mellan

vetenskap,

utbildning, forskning och utveckling bör eftersträvas inom det samlade tätortsområdet runt Köpenhamn och Malmö.

STADSMILJÖN

Lockar storstäderna?

I 1 har vi visat att ekonomi omvandlats från

kapitel Sveriges en Varupro-

ducerande till en allt mer ekonomi. I framtiden

tjänsteproducerande

förväntas och kunskapsintensiva verksamheter

informationshantering

öka, t ex i form av en växande förväntas en

uppdragssektor. Samtidigt

fortsatt inom industrin som i att andelen

omstrukturering yttrar sig

personer som sysslar med i växer.

informationshantering företagen

Denna av är en faktor för

omvandling produktionsstrukturen viktig

urbaniseringsprocessen i allmänhet och storstädernas i

utveckling

synnerhet. Även människors förändrade val av livsform spelar en stor roll. I storstadsregionerna finns en bred och varierad arbetsmarknad och rika till och

möjligheter utbildning personlig utveckling.

Vi har också visat att i och är

synnerhet Göteborgs- Malmöregionerna

sårbara och i starkt behov av en breddad näringslivsstruktur samt tillväxt av i växande branscher där till kvalificerad personal

företag tillgången är av stor betydelse.

Bland Europas städer finns flera exempel på att en medveten satsning

attraktiva bostäder, kulturutbud och varsam förnyelse av bebyggelsen

på

stadens attraktivitet som bostadsort vilket också inneburit att

höjt

funnit orten intressant för lokalisering av verksamheter.

företag

levnadsvillkoren i olika orter människors lust att dit.

påverkar flytta

Människors om olika städers attraktivitet skulle kunna

uppfattning

illustreras en karta där vissa orter som mer attraktiva än

på uppfattas

andra. Sådana attityder utslag i flyttningsmönstren. Orter

ger tydliga

som allmänt om attraktiva växer snabbare än andra.

uppfattas

De mest är som söker till orter med

flyttningsbenägna ungdomar sig

tillfällen till och intressanta arbetsuppgifter. Flyttnings-

utbildning

är också stor bland högutbildade för vilka möjligheterna

benägenheten till arbete är betydelsefulla. I både Sverige personlig utveckling genom

och andra länder har det visat att vissa orter lockar mer än andra.

sig

Det finns också erfarenheter av att företag har svårt att behålla arbetskraft när levnadsvillkoren inte är I bl a Frankrike

tillräckligt goda.

kan man iaktta hur städer med service, aktivt

välfungerande offentlig

bra bostäder i attraktiva områden och rika till

kulturliv, möjligheter

fritidsaktiviteter fått en snabbare mer

betydligt befolkningsökning

ekonomisk än orter som saknar sådana kvalitéer

gynnsam utveckling men är jämförbara i övrigt. (SOU 1990:33)

Även i de svenska kan av olika orters

urbaniseringsmönstren betydelsen

attraktivitet som bostadsorter orter växer snabbare än

spåras. Många

storstadsområdena. Universitet- och residensstäder men också orter med särskilda trevnadsvärden t ex Falkenberg, Båstad och Trosa växer särskilt snabbt. som till storstadsområdet på grund av

Många flyttat

intressanta eller därifrån efter

jobb utbildningsmöjligheter flyttar igen

tid. har varit motiverad av svårigheter att få tag på

någon Utflyttningen

STORS TADSLIV

en bostad i ett bra område, arbetsresorna har varit slitsamma, möjligheterna till små och oron inför att låta barnen växa i barntillsyn upp storstadsmiljön stor.

Företagen är lyhörda för de anställdas till i olika attityder levnadsmiljön orter och tar stor till dessa vid sina beslut om hänsyn lokalisering. Särskilt företag med och inriktning på kunskapsutveckling tjänsteproduktion där tillgången till välutbildad och kvalificerad arbetskraft är en faktor är de anställdas till avgörande uppmärksamma på inställning olika orters attraktivitet. I orter där välutbildade bor finns också många goda möjligheter för företagen att kvalificerad arbetskraft. rekrytera Människors attityder till i olika städer blir därmed en livsmiljön avgörande faktor för att etablera möjligheterna arbetsplatser i nya och växande branscher. Därmed även att moderpåverkas möjligheterna nisera och bredda den tidigare näringslivsstrukturen.

Vitalisering inifrån

Rotterdam, Bologna, Birmingham, Lyon och är Glasgow exempel på perifert belägna städer som dominerats av äldre och industriproduktion som under 1980-talet en medveten att genomfört satsning på förnya infrastrukturen och samt att utveckla kulturlivet. bebyggelsemiljön

Förnyelsen av i är ett att stadsmiljön Glasgow exempel på offentliga investeringar i bostäder och lokala initierat en

miljöförbättringar

utvecklingsprocess som radikalt ändrat ortens utvecklingsmönster. (SOU 1990:33) Förnyelsearbetet har från om lokala förhålutgått kunskap landen i enskilda bostadsområden - dess brister och de möjligheter, boendes aktivitetsmönster och samt insikter om tillverk-

uppfattningar

nings- och serviceföretagens och lokaliserings- försörjningsvillkor.

Förnyelseprocessen i Glasgow initierades i en situation där

efterfrågan

på bostäder och verksamhetslokaler i de oattraktiva områdena var mycket liten och att mobilisera var möjligheterna riskvilligt kapital begränsade. Genom många olika insatser byggda lokalsamtidiga på

har en nu vänts till

befolkningens delaktighet, negativ utvecklingsspiral

sin motsats. Omfattande i infrastrukturen, i bostads-

investeringar

och i av i staden som helhet har

beståndet förbättringar miljökvalitérna

med Med har

gjorts offentlig finansiering. långdragen eftersläpning

sedan strömmat till. Dessa insatser har medfört att

privat kapital

utvecklats från att ha betraktats som en av de mest eftersatta

Glasgow

och förfallna städerna i till att 10 år senare vara en av de städer

Europa

i som har den mest ekonomiska och sociala Europa gynnsamma

utvecklingen.

Vi ser ett behov av att särskilt och Malmös - men även

höja Göteborgs delar av - attraktivitet som bostadsorter och som

Stockholmsregionens

för att tillväxten av företag i nya och expande-

verksamhetsmiljö stödja

rande branscher. I båda dessa städer finns bostäder i områden

många

som nu inte är liksom centralt arbets- och industri-

attraktiva, belägna

områden med och verksamheter. En förnyelse

miljöstörande transporter

av i båda dessa städer skulle sannolikt underlättas av

näringslivet

förbättrade kvalitéer i med avseende såväl bostads-och

stadsmiljön på

arbetsområden som fritidsverksamheter. förnyelse är även

Näringslivets

beroende kan skaffa lokaler i som av att nya och växande företag lägen är och för verksamheten i fråga.

ändamålsenliga konkurrensdugliga

De minst attraktiva områdena behöver också förbättras för att motverka där asocialitet och utvecklas i vissa

en negativ utveckling främlingsskap

stadsdelar. Det för kriminalitet och våld.

utgör grogrund

Erfarenheterna från bl a liksom från andra städer visar på en

Glasgow

stor i områden där en utveckling i

utvecklingspotential negativ

oattraktiva delar kan vändas med från de lokala förhål-

utgångspunkt

landena.

Storstädernas kvalitéer kan förbättras

Kvalitéerna i den och det kulturella livet har en

byggda miljön

för människors om städernas attrak-

avgörande betydelse uppfattning

STORS TADSLIV

tivitet. I alla tre storstäderna behöver vår

enligt uppfattning insatser

göras för att förbättra dessa kvalitéer och stadskärnorna den

återge

upplevelserikedom som av boende blandingen småskaliga arbetsplatser,

och centrumfunktioner innebar.

tidigare Ensartade bostads- och arbetsområden liksom förortscentra behöver tillföras

torftiga nya

kvalitéer.

Med utvecklade bör biltrafikens behov av

trafiksystem gatu« .och

parkeringsutrymme minska i Stadskärnorna. Det att

kan ge möjligheter komplettera bebyggelsen och att och där det är skapa gator platser

trevligt att vistas.

I alla storstäderna finns äldre centralt hamnbelägna och arbetsområden med att åstadkomma attraktiv

möjligheter stadsbebyggelse

med både bostäder, parker och olika av verksamheter. typer

Stadskärnorna omges av och

storskaliga trafikanläggningar terminal-

områden för varuhanterande verksamheter. Om

trafiksystemen

utvecklas kan sådana barriärer mellan olika delar av staden

överbryggas

och

bebyggas.

Inom till kollektivtrafikens

gångavstånd knutpunkter behöver bostäder,

arbetplatser, service och publika koncentreras. Lokali-

anläggningar

seringen av sådana blir för av den

knutpunkter styrande utvecklingen

flerkärniga storstadens struktur.

Tillfällen till av om

förbättring miljökvalitéerna uppstår storstadsom-

rådenas utvecklas och

trafiksystemen näringslivets branschstruktur

förändras. Då bör det finnas stora att tillföra fler

möjligheter bostäder,

trevnads- och skönhetsvärden till storstädernas centrala delar och till ensartade förortsområden.

Vi föreslår att tar initiativ till att lokala och

regeringen regionala organ

i samarbete med det lokala näringslivet arrangerar för att

idétävlingar

stimulera till av Det kan

förbättringar stadsmiljön. ske genom den

delegation vi förslår ska bildas för att svara för statens medverkan vid

s sou 1990:36 113

av de minst attraktiva bostadsområdena. Sådana tävlingar

förnyelsen

stadskärnornas och av

kan förslagsvis avse både miljö förbättringar

i de minst attraktiva bostadsområdena.

miljön

STORS TADSLIV

KAPITEL 3

DEN SOCIALA VÃLFÃRDEN

I direktiven till

storstadsutredningen ingår att ge en bred belysning av

levnadsvillkoren i storstäderna i relation till landet i övrigt. l utredningens uppdrag ingår även att utarbeta till för att

förslag åtgärder

förbättra livsmiljön i storstäderna samt att därvid ta särskild till

hänsyn

åtgärder som kan förbättra levnadsvillkoren för utsatta För grupper. dessa ändamål har ett antal

underlagsrapporter utarbetats vilka

sammanfattas i detta

kapitel.

Resultaten visar att de utsatta i återfinns i storstadsområdenas

hög grad

minst attraktiva bostadsområden. Vi har därför särskilt

uppmärksammat

behoven av en bred villkor i dessa

förnyelse på lokalbefolkningens

områden. Vi för också fram som till att

förslag syftar bryta boende-

segregationen och att storstädernas stödja de svaga på arbetsmarknad. Slutligen redovisar vi våra till insatser för att

förslag förebygga brott.

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN

F örvärvsfrekvensernas utveckling

Arbetskraftsutbudets bestäms av två faktorer -

förändringar demogra-

fiska och förändrade förvärvsfrekvenser.

förändringar Arbetskraften

består dels av dem som är direkt i dels

sysselsatta produktionen, av

dem som är sjukskrivna, arbetslösa eller är föremål för arbetsmarknadspolitiska insatser. Förvärvsfrekvensen visar hur stor andel av en viss

befolkningskategori som befinner i arbetskraften och till

sig återspeglar

en del att erhålla arbete

möjligheterna på bosättningsorten eller i

regionen. Bakom en förvärvsfrekvens kan således dold

låg finnas en

arbetslöshet.

Storstadslänen stod för en stor del av arbetskrafts-

oproportionerligt

utbudets ökning i landet mellan 1980 och 1988. Detta var en

konsekvens

av en snabbare i storstadslänen än i övriga

betydligt befolkningsökning

landet. Däremot är det endast i Stockholms län som den totala förvärvsfrekvensen över rikets nivå. Detta är av den högre

ligger betingat

förvärvsfrekvensen i Stockholms län i förhållande till rikets

kvinnliga

nivå. mer diversifierade arbetsmarknad erbjuder

Stockholmsregionens

kvinnorna arbetsmarknaden vilket den

större möjligheter på höjer

förvärvsfrekvensen. Skillnaden till landet har dock

kvinnliga övriga

minskat.

Förvärvsfrekvenserna åt i de olika storstäderna. (Se figur 3:1.)

skiljer sig

och i Malmö - snarare Högst är den i Stockholm lägst Göteborg ligger närmare Malmö än Stockholm. Särskilt för kvinnorna är skillnaden stor. I var förvärvsfrekvensen 1985 lika stor för kvinnorna som för

Stockholm

männen.

Förvärvsfrekvensernas kan ses som en indikator på välfärds-

utveckling

Efter avslutade studier och innan kan

utvecklingen. pensioneringen

att arbeta ses som ett välfärdsmått. För männen har

möjligheten

en trend under de senaste

förvärvsfrekvensen uppvisat nedåtgående

årtiondena. Detta i åldrar men i de äldre

gäller samtliga synnerhet

männen har haft en under första hälften av åttiotalet.

kraftig nedgång

Detta att allt fler har fått att behålla fotfästet på

tyder på svårigheter

arbetsmarknaden.

I Stockholms stad har under åttiotalet bidragit till att

inflyttningen

i männens förvärvsfrekvens har varit förhållandevis blygsam.

nedgången

att blivit mera ur

Detta har medfört befolkningspyramiden positiv

Detta emellertid inte för de två andra

arbetskraftssynpunkt. gäller

vilka hade ett fram till

storstadskommunerna, utflyttningsöverskott

mitten Förvärvsfrekvenserna har också fallit kraftigare i av 1980-talet. och Malmö än i Stockholm. Särskilt Malmö har fått vidkän-

Göteborg

i den förvärvsfrekvensen mellan 1975

nas en kraftig nedgång manliga

och 1985.

W 0 TADS n n 0 r. 3 co11oF Ö a W Sf r e w m w r 1 .W . 11 .Il . m. 98 . SGl 0 .ISGl .ad e m a. K 0a.l.|.a . S . 1 Mm9 .70 . F0waW sm.k vens.F o B.m n.mu r5Wd. F.OwawMwk Vens.Fw .n mm. AG|d .ud..m d. A m S .Im.m M m 1 m..u m.om

mm

7 w

5m

2 w w. m. /t///I//Ii///Il/IO2 425_M a 4 4.mM 5 4 1avM 07..425. 5a. . .

.II/I//I///Il//I//t//r//tør/9154kw1 9 2 u 3 4 a5 M 5564 WM

F 0r.vaIw.nQ k v F o B. mn um:ISwm_ F.Owa vuwk vcns.F m . n .mM Adl d u u.md. A m G m nu An w rm| c.w

Ium m

IW 7 m

m ::__.::.::: 2m 1 .vW.5447:5575,M2425U a§4..4 WM .IIIIrtIlItIII/t/l//IIlI/tlill:5% II .wMIIrII//llI/I//l///Ill//I//Il/.m1 s M24 2g..u 3u 4 ..á 55.å4 .ws..4

9/1//Il/I/III//I///l/It/t/Illl/t/a

FOImrw.m.k v em..F0B.m n mM smm F .OwM v H.mk V ens.FOe. m.mW Adl d n.Hmd . Anm uMm..O An m Mam o 1 m mmM

7 w 7 50

rl/Il/lf/...

5m 5 O0

2s 0 250 o .::=_=_==.._.:=:_=.=_.=_.====.:=:__... :==::====:__=:_:==:_.. ;_=:..:_.::.==..::..__:::_:..__=::::=:=._

z///zø///r//ø//t/z.0 r/Il///I/l///l///å

1 .wW. N O..?tø/r//øtl/I/Il/t/t///ør/latt425M a 4 ü :I.====__=_.=:==..::=::.=..ä. ü 35.:.:E::E::=:=:====_,6.III/Il///I///I//I/Il/Il//I/ø4 1 a...M .m1 9 20o..7/zz//z///r///ør///l//ø///øz/4 25. u. 3544 ..5 //I/I///l///r//I///t/I55. .wtlll/I/I///Ill//i/Ilftla.WSw4

474911///1/z/z///ø//t/I///øø/I//zIa.=========_==:==_=.==_tIII/l//I/I/Il/I/I///t///IllIl7/III/l//l///I//I//I//l/I//t

|:]1975 ämm 1935

har i männens förvärvsfrekvens under perioden

I Stockholm nedgången

varit koncentrerad till den senare hälften av perioden. 1975-1985 ändå Nästan hela rum mellan 1980 och 1985 . Detta tyder på

nedgången ägde

från Stockholms arbetsmarknad - en

en allt kraftigare utslagning som drabbat samtliga ålderskategorier. utslagning

är bilden annorlunda. I dessa städer har I Göteborg och Malmö varit koncentrerad till de äldre männen. förvärvsfrekvensernas nedgång med de strukturella kriser som i dessa

Detta har samband näringslivet

under 1975-1985 och som resulterat i en

städer genomgått perioden ökad förtidspensionering.

har ökat under och Kvinnornas förvärvsfrekvens kraftigt sjuttio-

med i riket är det kvinnorna som till åttiotalen. I likhet utvecklingen del bakom i arbetskraftsutbudet i storstads-

övervägande legat ökningen

I under kvinnornas förvärvs-

regionerna. synnerhet sjuttiotalet höjdes

frekvens och har under åttiotalet nästan kommit upp i männens

kraftigt

redan blivit fallet. Även om har nivå - i Stockholm har detta gapet

existerar det fortfarande skillnader mellan männens och kvinminskat i och Malmö. Detta är ett utslag av nornas förvärvsfrekvens Göteborg mer diversifierade arbetsmarknad. I Malmö har t o m ök- Stockholms förvärvsfrekvensen avstannat mellan 1980 och

i den kvinnliga ningen

som fanns Malmös 1985. Detta torde vara betingat av de problem på

under den första hälften av åttiotalet. De senaste årens

arbetsmarknad

dock att den kvinnliga förvärvs-

arbetskraftsundersökningar tyder på

under den senare delen av åttiotalet, då även Malmös frekvensen höjts

arbetsmarknad fick känning av det förbättrade konjunkturläget.

Invandrarnas förvärvsfrekvenser

Invandrarna har förvärvsfrekvenser och är överrepresenterade på

låga

arbetsmarknad. I invandrare har stora storstädernas synnerhet yngre den svenska arbetsmarknaden. Skillnaden svårigheter att få fotfäste på till de som är födda i har dessutom blivit allt i förhållande Sverige

STORS TADS LIV Figur 3:2 Förvärvsfrekvenser 1985 för inrikes och utrikes födda. Källa: FOB85.

Stockholm kvinnor

i 20-24 25-29 är ...m 20-24 25m .ar.

Göteborg män % kvinnor 100 80

Malmö män kvinnor 100 80 60

//z/ 40

20 / 0 20-24 25-29 är m a 20-24 25 m Adf

I Föddai Sverige Utrikesfödda

Detta har samband med att har ändrat re över tiden. invandringen karaktär. Under 1960-talet dominerades invandringen av arbetskrafts-

Under 1970-talet förändrades emellertid bilden och flyktinginvandrare. kom att dominera. Invandrarnas situation

och anknytningsinvandringen

arbetsmarknaden är också bättre man vistats i landet.

på ju längre

den storstad där vara störst. I för

Malmö är problemen tycks synnerhet

är andelen i arbetskraften lägre än den

invandrarungdomarna betydligt

svenska till

är för motsvarande. ungdomar. (Se figur 3:2) Förklaringen

den sämre situationen i Malmö torde vara att det ekonomiska

återigen

varit sämre där än i de Övriga storstäderna.

läget

under 1960-talet hade invandrarna en

Under arbetskraftsinvandringen

som var till det svenska behov.

yrkesutbildning anpassad näringslivets

Detta innebär att invandrarna direkt kunde gå ut i produktionen.

invandrare har inte denna för svenska förhållanden skräddar-

Dagens

och Istället har många en akademisk

sydda utbildnings- yrkesbakgrund.

vilket ofta medför att de inte direkt kan få motsvarande

utbildning,

de hade eller har utbildats för i hemlandet. Det arbete i Sverige som - där i allt större utsträck-

svenska näringslivets omvandling efterfrågan

inriktas arbetskraft - bör dock resultera i att dessa

ning på högutbildad

i allt större Denna

kommer att efterfrågas utsträckning.

personer

har kommit i vilket kan vara en

omvandling längst Stockholmsregionen

att invandrarna har där

del av förklaringenitill högre sysselsättningsgrad

Bland invandrarna finns således en stor än i de övriga storstäderna.

arbetskraftspotential.

Arbetslösheten i storstäderna

i 1 arbetslösheten i storstäderna arbetslösheten

Som visats kapitel följer

i riket. Mellan storstäderna dock stora skillnader. Stockholm

föreligger

under rikets nivå medan både Malmö och Göteborg ligger avsevärt såväl för män och kvinnor som för olika åldersöver. Detta gäller

ligger

STORS TADSLIV

Figur 3:3. Arbetslösheten i storstäderna och hela riket fördelat på olika kategorier. Källa: SOU 1989:70.

Kvarslaendearbelslosa/bclolkningen. KvarslaendearbelsIdsa/belolningen. Män,lolall. v. Kvinnor,totalt.

:o

/Äx 5.- 4;

a:- 2_ 1 L o . . . . . . w ...luulu

79 80 81 82 83 84 85 86 87 8B 7b ab s1 82 8.3 ah as tia a7 §8 Ärsgenomsnin Ärsgenomsniu

Kvarstáendearbetslösa/befolkningen. kvarståendearbetslösa/befolkningen. Mäni aldern20-24ar. Kvinnori åldern20-24ar. 10.0 10.0 ^ r / \\ / \

01) x 1 r . . . r u r v 79 80 8 82 83 84 85 86 87 88 73 ab a1 ä: da a? ds äs a1 äs Årsgenomsniu Årsganomsniu

Kv... 4 arbelsIösa/belolkningen. Kursláendearbetslösa/befolkningen. Mäni åldern25-54ar. v. Kvinnori aldern25-54ar. ä

5.- u:| F 4)- AI.

3:. U[uu

2..

1_ I

...ur.l,

7b eo a1 sz äs al: as as a7 tia 79 ab d: så ab si: as as s7 de Årsgenomsnilt Årsgenomsnin

Figur 3:3. (forts)

Kvarstaende arbelslosabelolknungen. Kvayslaende afbe|slosalbelo|knjngen_

Man |aldem S5- ar. °/n Kvinnor ualdern 55» av

A x

_.\

. N\

\-\_ \

x_

- v - v v v 0 . . . . . . .

79 oo 01 az 03 0a as 00 07 nu fg go m 02 33 34 55 m; m un

Årsgenomsnin Arsgenomsniu

Malmös sämre arbetsmarknad visar tydligt

kategorier. betydligt sig

genom en avsevärt arbetslöshet för samtliga kategorier. (Se figur

högre 3:3.)

Som redan i 1 har endast Stockholmsregionen en

påpekades kapitel

arbetslöshet. I fall har haft det

exceptionellt låg samtliga ungdomarna

svårast storstädernas arbetsmarknad. har

på Ungdomsarbetslösheten

varit det största under såväl som

arbetsmarknadsproblemet sjuttio-

åttiotalet. Av storstadskommunerna är det Malmö som haft och fortfarande har den Detta gäller för både

högsta ungdomsarbetslösheten.

män och kvinnor.

Göteborgs och Malmös mera konjunkturkänsliga näringsliv framgår

också klart av 3:3. Lågkonjunkturen i början av åttiotalet slår hårt

figur

och Malmös arbetsmarknader. För Göteborgs del

på Göteborgs

förstärks detta av att de insatser - 80 - som för att lindra

Projekt gjordes

varvskrisen För Malmös del slår varvskrisen i mitten

upphörde 1982/83.

av åttiotalet särskilt hårt de äldre männen.

på

STORS TADS LIV

Förtidspensionering

Trots brist arbetskraft och arbetslöshet är från

på låg utslagningen

arbetsmarknaden fortfarande stor. Antalet i lan-

förtidspensioneringar

det har ökat markant sedan mitten av Mellan 1976 och 1987

sjuttiotalet. ökade antalet förtidspensioneringar med Även om

37 procent. gränserna är diffusa, är av orsakade av

majoriteten sjukpensioneringarna

hälsoskäl samt var man befinner i och inte av arbetsmark-

sig livscykeln

nadsskäl. Förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl dessutom

beviljas

endast för personer som är över 60 år.

Även av arbetsmarknadsskäl har dock ökat

förtidspensioneringen

kraftigt under åttiotalet. Mellan 1980 och 1986 skedde en

fördubbling.

Mot bakgrund av arbetsmarknaden detta att

utvecklingen på tyder på

tillämpningen av förändrats.

reglerna

Andelen är i storstadslänen än i riket.

förtidspensionerade lägre

Storstadskommunerna Göteborg och Malmö dock än

ligger högre

Hur är i Stockholms stad är däremot oklart -

riksgenomsnittet. läget

statistiken inte att Stockholms från utveck-

medger utveckling särskiljs

lingen i länet. I länet andelen dock under

ligger förtidspensionerade

riksnivån.

Vad gäller nybeviljade har under

förtidspensioneringar utvecklingen

åttiotalet gått i olika I Stockholms län har antalet

riktningar. nybeviljade

minskat mellan 1980 och 1986, i har

förtidspensioneringar Göteborg

antalet konstant och i Malmö har de ökat

legat kraftigt.

Förtidspensioneringen av arbetsmarknadsskäl ett

uppvisar något

annorlunda mönster. I Stockholms län har antalet

förtidspensioneringar

av arbetsmarknadsskäl mer än tredubblats mellan 1980 och 1987. Ökningen var koncentrerad till åren 1984 och 1985. Trots den

goda

konjunkturen i inte antalet

Stockholmsregionen sjönk nybeviljade

förtidspensioneringar av arbetsmarknadsskäl under åren 1986 och 1987. (Statistik saknas för 1988 och

1989.)

I ökade antalet förtidspensioneringar av arbetsmarknadsskäl

Göteborg

fram till 1985. Särskilt 1985 var Detta till följd

ökningen mycket kraftig.

av varvskrisen av att 80 - ett projekt för att klara följderna

Projekt

Efter 1985 har antalet förtidspensioneringar av

upphörde 1982/83.

arbetsmarknadsskäl i återgått till en mer normal nivå.

Göteborg

Även i Malmö var det en varvskris som bakom den kraftiga

låg

1986. Två år sades 450 man upp från Kockums - 1986

höjningen tidigare

nästan fördubblades av arbetsmarknadsskäl för att

förtidspensioneringen

året därefter till den nivån. De stora uppsägningarna på

återgå tidigare

Kockums 1986 bör således ha fått sitt genomslag på förtidspensioneringen i slutet av åttiotalet.

Inkomster och levnadsomkostnader

I storstadslänen är inkomsterna än i landet. I Stockholms

högre övriga

län medelinkomsten 1986 hela över riksnivån. I Göte-

låg 40 procent

och Bohus län var motsvarande tal 23 över och i borgs procent Malmöhus län över. Storstadskommunerna - bortsett från

19 procent

- dock inte lika till. Både Stockholm och

Göteborg ligger förmånligt

Malmö har en medelinkomst än vad som för respektive län.

lägre gäller

Detta är delvis en konsekvens av att inkomststarka hushåll har flyttat ut från kärnor och bosatt i kranskommunerna.

storstadsregionernas sig

Skillnaderna blir ännu mer uttalade om man begränsar sig till

storstadskommunerna och de kommunerna. (Se figur

omkringliggande

3:4.)

3:4 från nettoinkomsten. Ifall man istället utgår från

Figur utgår

bruttoinkomsten blir inkomstskillnaderna mellan storstadsregionerna och landet mindre. Orsaken är att storstadsbon inte har

övriga

att lika stora som medelinkomsttagaren gör. Dels

möjlighet göra avdrag

bor storstadsbon i större i hyreslägenhet, dels är stor-

utsträckning

stadsbon i större I Stockholm var avdragen 1987

utsträckning löntagare.

i av bruttoinkomsten medan motsvarande andel

genomsnitt 16 procent

för riket var Det faktum att andelen är mindre

20 procent. företagare i storstäderna än i delar av landet torde också innebära att

övriga

S TORS TADSLIV

storstadsbon har färre dolda inkomster. Den informella sektorn är dessutom mindre i storstäderna än den är i den delen av landet.

övriga

Skillnaden i reell inkomst är således inte alls så stor som inkomststatistiken ger vid handen. Det kan to m vara så att att

möjligheterna

försörja sig är större i övriga delar av landet än de är i storstadskommunerna. En indikator detta är att är

på socialbidragsberoendet

mycket högre i storstäderna än i landet.

övriga

De inkomstnivåerna i motsvaras av en

högre storstadsregionerna högre

konsumtionsnivå. Konsumtionsnivån 1985 för ett i

genomsnittshushåll

landet var 115 000 kronor. I var nivån 125 000

Stockholmsregionen

kronor och i och Malmö var motsvarande tal 120 000 kronor.

Göteborg

Dessa skillnader beror dels olika dels

på konsumtionsmönster, på

prisskillnader. Styrkan i de olika delarna är dock svåra att beräkna, vilket innebär att man endast kan få en grov bild av skillnaderna.

Konsumtionsmönstret skiljer sig åt mellan och

storstadsregionerna

övriga landet. En del av skillnaderna i konsumtionsmönster är

betingade

av geografiska och förhållanden medan andra är

klimatologiska

betingade av tillgänglighet och utbud. Hushållen i

storstadsregionerna

lägger tex en större del av inkomsten fritid och

på hushållstjänster,

kultur samt resor och hotell än hushållen i landet.

övriga Hyres-

kostnaden en större del i storstadshushållens än vad som

utgör budget gäller för övriga landet.

Hushållen i däremot en mindre del av

storstadsregionerna lägger

inkomsten på mat, för bilinnehav och räntor i

energi uppvärmning,

samband med boendet än hushållen i landet. Utanför storstads-

övriga

regionerna behövs bilen i större för arbets- och

utsträckning inköpsresor

samt för att etablera, utveckla och ett socialt kontaktnät.

upprätthålla

3:4. Medelinkomsten 1986 i storstadskommunerna och deras

Figur

kranskommuner samt för riket. Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 1989. Stockholm

129000-

119000-

109000-

99000ket 89000 oov-cømmmø/ø 440,6_ ä?” 9321,-, ä?? 0/69 z Oâ_ °o% 4:06_ o Wo / 79000 . of; 0% , 9 o 0- 9% J, °› 0/9) »o .90 °o$

6%

69000«

Göteborg

119000-

109000-

99o0o- r , r z

A j: Å //4 :1114 /A riket 89000_ c5.4;›x..4a 4,10 7, 6, 1 o

29% 0% o

79000- 60» *ö V., 9), Q9, 9

69000-

Malmö 119000 -

109000 -

99000 -

89000- riket 47 0 19 ö* 1,

m«%%%%%

/o 7” 59000.

S TORS TADSLIV

Skillnaderna i mellan och landet vad

priser storstadsregionerna övriga

gäller dagligvaror, kläder och skor, inventarier och samt

husgeråd fritid,

nöjen och kultur är små.

Boendekostnaderna är däremot i än

betydligt högre storstadsregionerna

i landet. är - i

övriga Hyreskostnaderna högre synnerhet gäller detta för

större lägenheter och nyproducerade för

lägenheter. Överlåtelsepriserna

är också -

bostadsrättslägenheter högre detsamma gäller nettoutgifterna

för bostadsrättsboende. Även småhusboendet kostar mer i storstads- -

regionerna priserna, taxeringsvärdena och för boendet nettoutgifterna

är

högre.

Beträffande hyresrättsboendet är den

genomsnittliga årshyran något

högre i Stockholm och än den är i landet. För

Göteborg övriga

smålägenheter finns det skillnad men denna blir allt

knappast någon kraftigare ju större lägenheterna är.

Kostnaderna för att bo i bostadsrätt är avsevärt i storstäderna

högre än

i landet. Det

övriga genomsnittliga överlåtelsepriset på bostadsrätts-

lägenheter som köptes 1987 var i 375 000

Stockholmsregionen kronor,

i 200 000 kronor och i landet 100 000 kronor.

Göteborgsregionen övriga

Efter 1987 har dessa skillnader snarare ökat än minskat.

Nettoutgiften

för bostadsrättsboendet är större i än den

betydligt storstadsregionerna

är i landet.

övriga

Detsamma för småhusboendet.

gäller Taxeringsvärdena ligger betydligt

högre i än i landet. 1987 hade i storstads-

storstadsregionerna övriga

regionerna 31 procent av småhusen ett 350000

taxeringsvärde på

kronor eller däröver. Motsvarande tal för landet var endast 4

övriga

procent. Detta avspeglar klart skillnaderna i marknadsvärde mellan

storstadsregionerna och landet. övriga

Vid en mellan de

jämförelse några typhushåll framgår dyrare boende-

kostnaderna klart. För makar med ett barn var nettokostnaden år 1987 för småhusboendet 10 000 kronor i än den

högre Stockholmsregionen

var utanför För motsvarande var

storstadsregionerna. Göteborgshushåll

9 000 kronor. Samma bild erhålles vid mellan

skillnaden jämförelser

Ju större desto större skillnader i boendekost-

flerbarnsfamiljer. familj

för hushåll med två makar och tre barn är 16 000

nader. Nettoutgiften

till 17 000 kronor i än den är utanför

högre Stockholmsregionen

I är motsvarande skillnad

storstadsregionerna. Göteborgsregionen

mellan 15 000 och 16 000 kronor med läget utanför

högre jämfört

storstadsregionerna.

socialbidragsberoendet

har alltid haft ett nära samband med

Socialhjälpens utveckling

Dessutom har alltid

Socialhjälpens omfattning

konjunkturutvecklingen.

varit i städerna än - den sociala strukturen är mer

större på landsbygden

Därför är det inte heller förvånande att

likformig på landsbygden.

i storstäderna än i riket trots att

socialhjälpsberoendet ligger högre

medelinkomsterna är Det som är förvånande i åttiotalets

högre.

är däremot att fortsatt att öka eller

utveckling socialbidragsberoendet

kvar en nivå även efter det att vänt uppåt.

blivit på hög konjunkturen

(Se figur 3:5.)

till att blivit kvar på en

En av förklaringarna socialbidragsberoendet

att har

nivå kan vara sammansättningen på socialhjälpstagarna hög

vilket medfört att blivit mindre känslig för

förändrats, gruppen dominerade kvinnor

konjunkturella svängningar. Tidigare barnfamiljer,

allt äldre bland I domineras dessa

och framför socialbidragstagarna. dag

ensamhushåll och Andra istället av ensamstående föräldrar, ungdomar. som är beroende av är och - på grund

grupper socialbidrag flyktingar

- äldre invandrare. Detta har

av pensionsbestämmelsernas utformning

resulterat i att sambandet mellan arbetslöshet och socialbidragsbesenare år har fått en annan karaktär. Arbetslösheten slår

roende på

- t ex och invandrare - vilka har en idag hårt mot grupper ungdomar arbetsmarknaden, vilket har fått till följd att de har

svag förankring på

På av den dåliga arbetslivs-

svårt att få arbetslöshetsersättning. grund

dessa inte heller i någon större

erfarenheten efterfrågas grupper

arbetsmarknaden vid en konjunkturuppgång.

utsträckning på

STORS TA DSLI V

Figur 3:5. Andelen (%) i storstäderna och riket 1970-

socialbidragstagare

1987. Källa: SOU 1989:67.

15-

,__, i I I 10 ,J . ,›^\ ,Ng I //Xç \\ , f \\\ ,/FQ*-a //*:= -i \__.._..:\. ,å

5 Å{*-\°\ /y

1970 1975 1980 1985 Riket ----- Stockholm --- ---- Göteborg Malrno

Av storstäderna intar Malmö en i

särställning. Socialbidragsberoendet

Malmö är cirka 50 procent än i Stockholm och Malmö

högre Göteborg.

stämmer också in bilden av en stad där

på socialbidragsberocndet är

högt. Ett stagnerande förvärvsfrek-

näringsliv, hög arbetslöshet, låga

venser samt en andel invandrare och vilka dessutom har

hög ungdomar

en Dessutom har Malmö haft en

dålig arbetsmarknadsanknytning.

betydligt kraftigare utflyttning av inkomststarka hushåll till kranskom-

munerna än vad t ex Stockholm har haft. Av storstäderna har Malmö

också den medelinkomsten.

lägsta

Utvecklingen av antalet i åldern 20-24 - den mest social-

ungdomar

- väl

bidragsberoende ålderskategorin följer socialbidragsutvecklingen

i Malmö. Detta innebär å andra sidan att bör

socialbidragsutvecklingen

vända nedåt under nittiotalet då blir mindre.

ungdomskullarna

9 sou 1990:36 129

av åttiotalet till Under första hälften bidrog flyktingmottagandet

vad Malmö var

Malmös särställning gäller socialbidragsutvecklingen.

med att stöd åt och särskilt för åren 1984

tidigt ute erbjuda flyktingar

och 1985 hade en stark inverkan på socialbidragskostna-

flyktingstödet

60 av i en

derna. År 1985 var tex procent ökningen socialbidragen

konsekvens av kommunens flyktingmottagande. (Salonen T, 1988.)

Efter 1985 försvinner nästan helt som förklarings-

flyktingkostnaderna

faktor till i Malmö. Ar 1986 låg flyktingbidragets

socialbidragsökningen

t o m en under andelen för riket som

andel (19,7 procent) procentandel

under andelen för Stockholm och

p helhet och betydligt (25,4 procent)

invånare dock

(22,5 per ligger

Göteborg procent). Flyktingkostnaden

i Malmö än i riket. År 1986 var 287

högre flyktingstödet betydligt

kronor i Malmö. Rikets nivå låg på 98 kronor per invånare per invånare

- dvs Malmö nästan tre över riksnivån. (Salonen T, 1988.)

låg gånger

således en orsak till det höga

är bidragande

Flyktingkostnaden

i Malmö men kan inte förklara dess extremt

socialbidragsberoendet

nivån.

höga

i storstäderna att andelen

Det stora socialbidragsberoendet tyder på

hamnat utanför arbetsmarknaden ökat under åttiotalet. personer som

som det har rått och en snabb

Detta har skett samtidigt högkonjunktur

av Det stora socialbidragsberoendet tyder

omvandling näringslivet.

- äldre med låg således att det finns stora grupper ungdomar,

på

invandrare - som har haft att få ett

samt svårigheter utbildning

arbetsmarknaden trots den uttalade bristen på

ordentligt fotfäste på

desto större blir

arbetskraft. Ju snabbare näringslivets omvandling går

arbetskraften som kommer att få med att komma

den andel av problem

ifall inte kraftfulla och vidare-

in arbetsmarknaden utbildnings-

på

in. Alternativet är arbetslöshet, socialsätts

utbildningsresurser

och med tiden förtidspensionering.

bidragsberoende

STORS TA DS LIV

Hälsa och ohälsa

Hälsa och ohälsa är som har starka begrepp samband med välfärds-

utvecklingen. Olika faktorer hälsotillståndet i en

påverkar region - t ex

åldersstruktur, socioekonomisk struktur, etc. Olika

miljöförhållanden

typer av också

urvalsprocesser påverkar hälsotillståndet i en Om region.

de friska ut och mindre friska flyttar stannar kvar detta

påverkar

hälsotillståndet i Det omvända

regionen negativt. gäller

naturligtvis

också. Detta leder till en

uppdelning regionalt och inomregionalt i

områden som präglas i olika av hälsa grad och ohälsa.

I är

storstadsregionerna hälsoläget bättre än i riket. Andelen

långvarigt

sjuka är i lägre storstadsregionerna. Undantaget är

Göteborgsregionen

där såväl andelen som långvarigt sjuka personer med nedsatt arbets-

förmåga ligger över rikets nivå. En till

förklaring skillnaderna mellan

storstadsregionerna och landet är övriga näringslivsstrukturen. I de

regioner där hälsotillståndet är sämre än det är för riket kännetecknas

näringslivsstrukturen av att en relativt stor andel av arbetskraften är

sysselsatta inom varuproduktionen.

Näringslivets struktur kan också förklara skillnaderna mellan de olika

storstadsregionerna. Stockholmsregionen har andel lägst långvarigt sjuka

och lägst andel med nedsatt arbetsförmåga. Dessutom har hälsotill-

ståndet blivit allt bättre under åttiotalet. Detta gäller inte för Göte-

borgs- och I båda har

Malmöregionerna. regionerna hälsotillståndet

försämrats under åttiotalet. Detta har resulterat i att

Göteborgsregionen

nu har ett sämre hälsotillstånd än riket i helhet.

Både och har en relativt

Göteborgs- Malmöregionen stor industrisektor.

Inom industrisektorn sker det en större förslitning av arbetskraften än

inom tjänstesektom. Dessutom har både Göteborgs- och Malmö-

regionen genomgått stora industrikriser varvsindustrins aweck-

genom

ling, vilket torde ha ökat andelen

långtidssjuka. Stockholmsregionens

näringsliv har däremot snabbt omvandlats i en allt mer

tjänsteintensiv

rikting. Detta har också resulterat i en kraftig inflyttning av yngre och

är en av till det förbättrade

friska Detta förklaringarna

personer.

hälsotillståndet i Stockholmsregionen.

KOMMUNAL SERVICE

en servicenivå än Kommunförbundet har storstäderna högre

Enligt

servicenivån i storstäderna av att landet. Motsvaras då den högre

övriga

med den service som erbjuds än invånarna i dessa är mera nöjda

I en av Förvaltinvånarna i andra delar av landet? undersökning gjord

har man undersökt hur nöjda

vid Göteborgs universitet

ningshögskolan

kommunala servicen i olika ortsgrupper. invånarna är med den

att med den kommunala Resultatet visar nog missnöjet

paradoxalt

På nio av elva servicen i är störst i storstäderna. (Se figur 3:5.)

regel

mest På ett enda område

områden är storstadsborna missnöjda.

mest Det andra området

kulturella aktviteter - är storstadsborna nöjda.

är kollektivtrafiken. På detta område där man inte är mest missnöjda på

den rena men mindre är man mer än invånarna på glesbygden

nöjd

Störst är skillnaden när det

än i övriga kategorier. nöjd befolkningen

skillnader till ortstyper finns bostäder. Stora övriga

gäller tillgången på

vad samt vård och omsorg.

också gäller miljön,_skolan

och - material saknas för

Vid en mellan Stockholm Göteborg

jämförelse

är stor i bedöm- Malmö - det att överenstämmelsen ganska

framgår

Vissa skillnader finns dock. Den av den kommunala servicen.

ningen

där stockholmarna är avsevärt

största skillnaden gäller kollektivtrafiken

Stockholmarna är även mer nöjda än

mer än göteborgarna. nöjda

aktiviteterna och Förklavad de kulturella miljön.

göteborgarna gäller

fallet vara detavsevärt större utbudet till detta torde i det första

ringen

och i det andra fallet de stora miljöproblem

i Stockholm än i Göteborg

är för mer nöjda än

som finns i Göteborg. Fler stockholmare övrigt

vilket däremot inte gäller i Göteborg.

med miljösituationen,

missnöjda

STORS TADSLIV

Figur 3:5.Invånarnas av den kommunala servicen

bedömning i olika

ortstyper. Y-axeln mäter andelen minus andelen

nöjda

missnöjda. Källa: i 1990.

Förvaltningshögskolan Göteborg,

ä O V) E O g :13- ,. 35 »s å å §5 7G g 3. c 6 x

93 ggêgêêgaéesgâa *v 991 2

9 e rv o å? *å* å g .§3 å i å? å* E 20 - - 2 EQ 6% 977 2 .a a: o a) 0 m o c: E? 9 = 0 m u) u) x m x :c cn m; E: = F-D +

+80 -\ \ \ +70-

+60-

+50 -

+40-

+3O -

+20 -

+10-

.10 -

.go -

.go -

I -40- r

.50 .

50 -r- Boende i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö - - - Boende i stad eller större tätort 70l - - _- Boende i mindre täten - i_ Boende pá ren landsbygd

Andra skillnader som är värda att notera är att stockholmarna är mer med sina fritidsaktiviter än medan det omvända

nöjda göteborgarna

för Vad är fler nöjda än

gäller barnomsorgen. gäller barnomsorgen

i vilket inte är fallet i Stockholm. Den mer uttalade

missnöjda Göteborg

krisen inom i Stockholm slår i dessa siffror.

barnomsorgen igenom

- som också - till det stora missnöjet i En förklaring ges i rapporten är att det råder ett ackumulerat med de flesta storstäderna missnöje delar av den kommunala serviceverksamheten. Resultaten måste tolkas med största Kritiken mot den kommunala

emellertid försiktighet.

servicen är t ex som mest uttalad bland resursstarka personer och är i välmående områden. Det borde vara tvärtom.

kraftigast rimligtvis

BOENDESEGREGATION

används i olika sammanhang och har

Begreppet segregation många

olika En allmän definition av segregation är en

många betydelser.

av olika Detta kan tex vara en

uppdelning befolkningskategorier.

eller etnisk och yttrar sig på t ex

uppdelning p g a ras, kön tillhörighet

skolans och boendets områden.

arbetsmarknadens,

Här kommer att användas i boende-

begreppet segregation betydelsen

- dvs hur och var olika är bosatta och

segregation befolkningsgrupper

varför åt mellan olika befolkningskate-

bosättningsmönstret skiljer sig

gorier.

åt mellan olika kommuner i

Levnadsvillkoren skiljer sig kraftigt

i antalet resursstarka personer har

storstadsregionerna. Ökningen

allt skett i kommuner som redan i av åttiotalet hade en framför början andel resursstarka invånare. I finns ett litet antal

stor varje region

kommuner med en stor andel och dessa andelar resurssvaga personer har inte minskat.

I och är de resurssvaga kraftigt över-

Göteborgs- Malmöregionerna

i centralkommunerna. Detta inte i Stockholms-

representerade gäller

S TORSTADSLIV

regionen där det finns andra kommuner som har en stor andel resurssvaga hushåll. Detta har till stor del samband med det sätt som

miljonprogrammet i de olika förverkligades storstadsregionerna.

Miljonprogrammet står för det omfattande som skedde

bostadsbyggande

under slutet av sextio- och av I och

början sjuttiotalet. Göteborgs- Malmöregionerna byggdes miljonprogrammets bostäder till övervägande

del inom och Malmö kommuner medan Göteborgs motsvarande inte var fallet i Där en stor del av

Stockholmsregionen. byggdes miljon-

programmets bostäder i Stockholms grannkommuner - företrädesvis i den södra regiondelen - vilket har resulterat i att även dessa har en

överrepresentation av resursvaga hushåll.

I en av från

underlagsrapporterna Storstadsutredningen (SOU 1989:67)

har man delat utifrån för

upp regionerna socialbidragsberoendet att få

en indikator de minst attraktiva bostadsområdena i storstads-

på

regionerna. De bostadsområden som 1980 hade mer än dubbelt så

hög

andel som i karakteriseras som

socialhjälpstagare regionen genomsnitt

ett mindre attraktivt bostadsområde. På detta sätt kan man identifiera 21 bostadsområden i 20 områden i

Stockholmsregionen, Malmöregio-

nen och tio i I och

Göteborgsborgsregionen. Göteborgs- Malmöre-

gionerna är dessa områden starkt koncentrerade till centralkommunerna. Detta dock inte i där 15 av de 21

gäller Stockholmsregionen,

bostadsområdena finns i andra kommuner än centralkommunen.

I dessa områden är inte endast Detsamma

socialbidragsberoendet högt.

gäller också för andelen utlandsfödda, andelen och

låginkomsttagare

andelen med hälsa. Dessutom är av

dålig omsättningen de boende

exceptionellt hög och andelen tjänstemän I de minst attraktiva

låg.

områdena finns således en av faktorer som dels har samband

ansamling

med varandra inbördes, dels inbördes förstärker en

negativ utvecklingsspiral.

I Stockholms- och har andelen

Göteborgsregionerna socialhjälpstagare

under första hälften av åttiotalet ökat snabbare än

regiongenomsnittet

i hälften av områdena. I är detta ännu mer uttalat. Där

Malmöregionen

har ökat i nästan av de minst

socialhjälpsberoendet samtliga attraktiva

Malmö kommun som i i områdena mer än i såväl Malmöregionen

helhet.

finner man vad invandrartätheten. I över hälften Samma mönster gäller

områdena ökar andelen utlandsfödda snabbare av de minst attraktiva

i De minst attraktiva områden får således

än den gör respektive region.

i allt större karaktär av invandrarområden.

utsträckning

förtidspensionärer och långtids- Med avseende på låginkomsttagare,

att i ökar deras sjukskrivna kan det konstateras Stockholmsregionen

attraktiva områdena. Detta också för Göteborgsandel i de minst gäller

och Malmöregionerna.

dock funnit en I de flesta av

I ett avseende har man positiv utveckling.

allt fler att i de trede minst attraktiva områdena väljer nämligen gå

Detta är inte

och teoretiska linjerna på gymnasiet. positivt fyraåriga

teoretiska förbereder eleverna bättre minst av att de linjerna

på grund

för ett samhälle som är stadd i kraftig omvandling.

har även att med storstädernas

Ovanstående segregationsprocess göra

förändrade boende vad upplåtelseformer (SOU 1990:20).

gäller

- med och

av de inre stadsdelarna högre boendekostnader

Saneringen

bostadsrätter - har resulterat i en ökad segregation. en större andel

har inte att bo kvar i innerstaden

Resurssvaga hushåll längre möjlighet

resursstarka hushåll in. Den utan därifrån och istället flyttar

flyttar

strukturen i storstädernas olika delar förändras således

socioekonomiska

snabbt.

av är dock av naturliga

Den största delen bostadsbytena betingade

från föräldrahemmet, som

som ungdomars flyttning personer flyttningar

eller av etc. Dessa samman separarer, dödsfall, byte arbetsplats

flyttar

bostadsmarknaden. Detta

dock av situationen på

flyttningar påverkas

innebär att resursstarka har större möjligheter än resurssvaga

personer

över sitt boende vilket får effekter.

att bestämma segregerande

STORS TADSLIV

Man kan tre som har att

peka på förändringar gjort segregationen på

bostadsmarknaden tilltagit. För det första har av centrum

saneringen

eller den gamla stenstaden resulterat i att

boendekostnaderna ökat.

Ombyggnaden av det innebar i

gamla lägenhetsbeståndet regel

avflyttning men med rätt att tillbaka. skedde då

flytta Återflyttningen

ofta till en större och alltid till en bostad. Detta blir

dyrare naturligtvis

mest kännbart för hushåll som i fall inte har resurssvaga många ekonomiska att tillbaka.

möjligheter flytta

För det andra har av bostadsbeståndet mot en allt större

omvandlingen

andel verkat i samma Mellan 1975 och

bostadsrättslägenheter riktning.

1985 har andelen i Stockholms innerstad mer än

bostadsrättslägenheter

fördubblats. Samma finns även i och Malmö.

utveckling Göteborg

Prisutvecklingen på bostadsrätter ger de gamla en

ägarna förmögen-

hetsökning som kan realiseras vid en eventuell eller användas

flyttning

som säkerhet vid lån. För den utomstående blir bilden däremot helt annorlunda. För att komma in bostadsmarknaden i innerstaden

på

krävs allt större köpesummor, vilket verkar För

segregerande. resursvaga

hushåll blir det allt svårare att komma in innerstadens bostads-

på

marknad.

Prisutvecklingen på bostads- och småhusmarknaden får även till

följd

att får ett allt större värde.

hyreslägenheterna Hyreslägenheterna

används t ex som vid av bostadsrätter eller småhus och

bytesobjekt köp

har då ett ekonomiskt värde.

Den faktorn som bostadsmarknaden i

tredje påverkat segregerande

riktning är Denna har att det har blivit allt

inflationsutvecklingen. gjort

mer fördelaktigt att äga fast i med

egendom. Småhusägande regioner

en överhettad bostadsmarknad har resulterat i stora

förmögenhets-

ökningar vilket pressat Detta har också fått till

upp fastighetspriserna.

följd att resurssvaga har haft svårare att finansiera småhusgrupper boende i storstäderna än i landet.

övriga

I innerstaden är arbetarna och de

underrepresenterade högre tjänste-

männen överrepresenterade. I innerstaden har skevheten dessutom ökat

under första hälften av åttiotalet - arbetarna har blivit ännu mer och de ännu mer över-

underrepresenterade högre tjänstemännen

representerade.

ensamstående år utan barn) är klart överrepresenterade

Yngre (16-44

i innerstaden. Detta såväl arbetare som högre tjänstemän.

gäller

är dubbelt så som

Överrepresentionen hög för de yngre tjänstemännen

har dock minskat för båda för de yngre arbetarna. Överepresentationen under första hälften av åttiotalet och störst har nedgången

kategorierna

varit bland de yngre arbetarna.

Mönstret för arbetare och tjänstemän går igen för yngre par utan barn. De bland utan barn är klart

högre tjänstemännen de yngre paren

i innerstaden medan arbetarna är under-

överrepresentrade något

Även här har de relativa närvaro

representerade. högre tjänstemännens

Ökat under första hälften av åttiotalet medan arbetarnas har minskat.

Hushåll med barn är i innerstaden. Detta gäller

underrepresenterade

och - är dock tre

både arbetare högre tjänstemän tjänstemännen gånger

relativt sett i innerstaden än arbetarna.

vanligare

Även bland äldre utan barn finns samma skillnader

par (45-64 år)

mellan arbetare och Arbetarna har minskat sin

högre tjänstemän.

relativa närvaro med en medan de högre tjänstemännen

tredjedel

endast har minskat sin med en tiondel.

ensamstående minskar arbetarnas relativa

Bland äldre (45-64 år)

medan de ökar - den är i mitten av

närvaro högre tjänstemännens

åttiotalet hela tre så som de äldre ensamstående arbetarnas.

gånger hög

Fortfarande är dock de äldre ensamstående arbetarna något över-

i innerstaden.

representerade

finner man för men med den

Samma utveckling pensionärerna

för de som varit arbetare är ännu starkare och

skillnaden att nedgången

de som varit är ännu Vid

uppgången för högre tjänstemän kraftigare.

relativa närvaro lika stor. slutet av sjuttiotalet var gruppernas ungefär

STORS TADSLIV

I mitten av åttiotalet är de

tidigare högre tjänstemännens relativa

närvaro dubbelt så som de arbetarnas. Snabbheten i

hög tidigare

förloppet framgår av att under en har arbetarnas relativa

femårsperiod

närvaro minskat med en medan de

fjärdedel högre tjänstemännens

nästan fördubblats.

Sammanfattningsvis kan det således konstateras att arbetarna är

underrepresenterade och de tjänstemännen

högre överrepresenterade

i innerstaden. för arbetarnas Undantaget del är att yngre ensamstående

arbetare fortfarande är överrepresenterade i innerstaden. Arbetarnas

relativa närvaro i innerstaden har minskat i alla och faser

hushållstyper

av livscykeln. för de Ökningen högre tjänstemännen gäller yngre par

utan barn samt framför allt äldre ensamstående och

pensionärer.

Småhusområdena relativt nära centrum och är i äldre och

ligger regel

inbodda. Barnfamiljerna är starkt i småhusom-

överrepresenterade

rådena. Detsamma gäller för äldre utan hemmavarande barn. par Småhusboendet fortsätter ett bra efter det att barnen

tag flyttat

hemifrån.

Priserna på småhus i storstäderna är och det innebär att

höga många

inte kan köpa småhus förrän de närmar medelåldern. Konskevensen

sig

blir att de äldre - bortsett från äldre ensamstående och -

pensionärer

också är överrepresenterade i småhusområdena.

I ett avseende har minskat i småhusområdena.

segrationen Arbetar-

hushållen med barn har ökat sitt småhusboende Även om

kraftigt.

arbetarna fortfarande är i småhusområdena är

underrepresenterade

detta en mot minskad

utveckling segregation.

Allmännyttans miljonprogramområden har haft en negativ utveckling

under 1980-talet. Dessa områden i slutet av sextio- och i

byggdes början

av sjuttiotalet som ett svar den stora bostadsbristen. Områdena

på

kännetecknas av från centrum. Områdena

ensidiga miljöer långt

karakteriserades redan från av en början överrepresentation av unga

inflyttare - ofta arbetare - invandrare och Områdena

låginkomsttagare.

status och och också en negativ

fick dålig hög omflyttning genomgick

De som hade flyttade ut och de som inte kunde

urvalsprocess. möjlighet

eller ville stannade kvar. Istället allt fler resurssvaga

flytta flyttade

med hyresrätt blir allt

hushåll in. Allmännyttans miljonprogramområden

med en allt större av

mer sammansatta överrepresentation

ensidigt

socialbidragstagare och invandrare.

arbetare, låginkomsttagare,

är - bortsett från äldre barn och pensionä- Arbetarhushållen par utan

i med hyresrätt. Barn-

rer - överrepresenterade miljonprogramområdena

hushållen bland arbetarna har t ex en tio gånger så stark representation

till sin storlek som barnhushållen bland de högre i förhållande

tjänstemännen.

är i mil-

Även överrepresenterade allmännyttans

låginkomsttagare

av de bosatta är och var

Hälften lågavlönade

jonprogramområden.

tionde lever under existensminimum. Andelen socialbidragstagare ligger

i med

mellan 11 och 14 procent. Utvecklingen miljonprogramområdena

åt beroende I områdena närmast centrum

hyresrätt skiljer sig på läge.

rätt håll. Andelen minskar liksom

åt lågavlönade går utvecklingen

under existensminimum eller I

andelen som lever uppbär socialbidrag.

är utvecklingen den motsatta.

ytterområdenas miljonprogramområden

liksom och

Här ökar andelen låginkomsttagare socialbidragsberoendet

Det är således framför allt andelen som lever under existensminumum.

som det sker en icke önskvärd med en ani dessa områden utveckling

ett flertal vilka dessutom förstärker

samling av negativa faktorer,

varandra.

- i bättre i storstads- Hälsotillståndet är - som tidigare sagts regel

än i riket som helhet. Detta dock inte i allmännyttans

regionerna gäller

Andelen är högre liksom

miljonprogramområden. långvarigt sjuka

arbets- och Detta kan inte förandelen med nedsatt rörelseförmåga.

med en andel äldre utan är istället betingad av en

klaras hög personer

resulterat i att en stor andel friska människor selektiv process, som

ut och en stor andel in.

flyttat sjuka flyttat

STORS TADSLIV

Invandrarna är också i

överrepresenterade allmännyttans miljonpro-

gramområden med dvs de minst attraktiva områdena. I dessa

hyresrätt-

områden är andelen invandrare 2,5 större än vad som motiveras

gånger

av dess i Invandrarna i mil-

befolkningsandel storstadsregionerna. jonprogramområdena är den som är mest

kategori överrepresenterad

i område. Denna håller dessutom att bli

något överrepresentation på

allt starkare. I finns det områden där hälften eller

storstadsregionerna

mer än hälften av de boende är utlandsfödda.

Som jämförelse kan tas de Dessa är under-

högre tjänstmännen. kraftigt

representerade. I de som nära centrum

miljonprogramområden ligger

är andelen högre tjänstemän 40 procent av vad den borde vara om dessa varit fördelade över och

jämnt storstadsregionerna i ytter-

områdena är motsvarande andel endast 30 procent. Det är således i dessa områden som slår hårdast i

segregationen storstadsegionerna.

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALPOLITISKA ÅTGÄRDER

I står utanför arbetsmarknaden

storstadsregionerna många

Vi har redovisat att de tre storstadskommunernas andel av

tidigare

arbetslösheten är något större än deras andel av och att

befolkningen

socialbidragsberoendet har ökat i storstadsområdena. Det är särskilt ungdomar och ensamstående män utan barn som nu är beroende av i än andra. Vi har också visat att

socialbidrag högre utsträckning

utslagningen från arbetsmarknaden är större i storstadsområdena än i andra områden. har ökat under 1980-

Förtidspensioneringarna kraftigt

talet. Sjukfrånvaron är större i storstadskommunerna än i landet som helhet. Det är bland de äldre som ökat särskilt de

sjuktalet mest, långa

sjukfallen har blivit fler.

I Stockholmsområdet har den ekonomiska tillväxten lett till en brist på arbetskraft, trots att på arbetskraft varit betydligt större än i

tillgången

riket som helhet. Särskilt bland de äldre männen ökar dock utslag-

från arbetsmarknaden i form av och långtids-

ningen förtidspensionering

sjukskrivning.

I har tillväxten av arbetskraft varit lägre än

Göteborgsområdet

i landet efter under av

genomsnittligt konjunkturnedgången början

1980-talet. Förvärvsfrekvensen är högre och

lägre, sjukfrånvaron

andelen bland storstadskommunerna.

förtidspensionerade högst

Malmö har haft den mest arbetsmarknadssituationen av

problematiska

de tre storstadsområdena. Arbetslösheten - särskilt för - har

ungdomar

klart över från arbetsmarknaden

legat riksgenomsnittet. Utslagningen

har varit omfattande med kraftig ökning av antalet förtidspensionerade och ett beroende av sociala bland framför allt

exceptionellt högt bidrag

Detta är en som inte brutits trots de senaste

ungdomarna. utveckling årens goda konjunkturer.

Invandrare svårigheter att etablera sig på

är en grupp som har särskilda

arbetsmarknader. De är rikt i

storstadsregionernas representerade

storstadsområdena. invandrare har en yrkesfördelning som

Nyanlända

från svenskarnas. Först efter cirka 10 års vistelsetid är

kraftigt skiljer sig

skillnaden relativt liten. Under de senaste 20 åren har storstädernas arbetsmarknad blivit allt mer och arbetstill-

kunskapskrävande många

fällen inom har försvunnit. Dagens invandrare

tillverkningsindustrin

kommer från länder som är mer kulturellt annorlunda än En

tidigare.

av invandrare kommer från länder utanför Europa.

tredjedel dagens De är också i stor utsträckning högutbildade.

Den stora koncentrationen av till storstadsområden och

invandringen

särskilt till vissa bostadsområden i dessa är skälet till det nya flykting-

som infördes som bl a till att engagera fler

mottagande 1985, syftade

kommuner i Sedan 1986 har också storstads-

flyktingmottagandet.

andel av minskat i förhållande till

regionernas invandringen något övriga riket.

STORSTADSLIV

Strukturomvandlingen på storstadsområdenas arbetsmarknader har

inneburit stora problem för av de arbetskraftsinvandrare som

många

kom till 1960-talet. Bland dessa invandrare det

Sverige på är oro-

väckande många som avslutar sitt liv som förtids-

yrkesverksamma

pensionärer. Här finns ett stort behov av

vidareutbildning, omskolning,

förebyggande hälsovård och

rehabilitering.

Många invandrares långsamma arbetsmarknaden

etablering på

återverkar också deras ekonomiska situation och

på etablering på

bostadsmarknaden. Inom storstadsområdena ansamlas de

nyanlända

invandrarna i ett antal bostadsområden. Dessa områden

begränsat

tillhör i de allra flesta fall minst attraktiva

storstadsregionernas

bostadsområden.

Vi har också redovisat med akut

att personer arbetslöshetserfarenhet,

arbetslösa, utslagna från arbetsmarknaden som känner oro och personer för sin är klart i vissa

sysselsättning överrepresenterade bostadsområden,

särskilt i allmännyttans i dvs samma

miljonprogramområden förorterna;

bostadsområden där också invandrare samlas. I de

många nyanlända

bostadsområdena bor även som har obekväma många personer arbetstider, många har tunga arbeten och där bor genomgående hushåll med ganska inkomster.

låga

I dessa bostadsområden är hushåll beroende av och

många socialbidrag

den andelen ökar snabbare än i Andelen

genomsnittligt regionerna.

förtidspensionerade, ensamhushåll och ensamma kvinnor med barn är hög. I dessa områden finns också en stor

överrepresentation av personer

med hälsa. är Vårdkonsumtionen och

dålig Sjukskrivningarna många. dödligheten är högre än genomsnittligt.

Samhällsstöd för ökat förvärvsarbete

I storstadsområdena finns en akut brist arbetskraft som

på samtidigt

många människor har att söka, få och behålla ett arbete som

svårigheter

de trivs med och som de kan Arbetsmarknaden

försörja sig på.

allt mer mellan hög- och lågkvalificerade arbetsuppgifter

segmenteras

tenderar att fastna i en situation samtidigt som en del av de arbetsföra

till arbetsmarknaden eller helt saknar möjligheter

med låg anknytning

genom förvärvsarbete.

till egen försörjning

fortsatt av i form av Vi anser inte att en ökning transfereringar

arbetslöshetsunderstöd är de sociala

socialbidrag och lösningen på som har blottlagts genom storstadsutredningens kartläggningar. problem

som i fram- I stället behövs investeringar skapar ny sysselsättning

Detta har vi redovisat i 2. Dessutom behöver tidsbranscher. kapitel

alltmer inriktas ökad och utbildning samhällets insatser på rehabilitering

för arbetslivets behov.

av samverkan om stöd till enskilda

I storstadsområdena är behovet

över administrativa och gränser särskilt tydligt.

individer organisatoriska

är komplexa, berörda

I storstadsområdena organisationsstrukturerna

med varandra och de avstånden är inte bekanta geografiska

tjänstemän

Vi anser att ett förbättrat samarbete mellan olika offentliga är stora.

inom storstadsområdena kring arbets-

huvudmän och organisationer

och insatser är en för att förbättra

marknads- socialpolitiska nyckelfråga

enskilda att förvärvsarbeta och samtidigt förbättra

möjligheterna för

utbudet av arbetskraft arbetsmarknaden.

på

Fler ordinarie heltidstjänster

I storstadsområdena är bland kvinnorna .mycket hög.

förvärvsgraden

och andelen ensamma kvinnor med barn är

Andelen enpersonshushåll

i de bostadsområden där hushåll också är beroende

särskilt hög många

arbetar ofta i t ex inom .

av Kvinnor offentliga sektorn, socialbidrag.

och 58 av kvinnor inom

omsorg utbildning. procent sysselsatta

sjukvård, sektor arbetar deltid. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden

offentlig

och är 75 och bland vårdbiträden

inom hälso- sjukvårdssektorn procent

och cirka 65 Det råder en omfat-

inom hemtjänst äldreomsorg procent.

bland kvinnor till av deltids- och tande deltidsarbetslöshet följd

i sektor. I storstadsområdena råder

vikariatstjänstgöring offentlig

STORS TADSLIV

samtidigt en särskilt besvärande brist arbetskraft i dessa sektorer.

på

Denna brist förväntas bestå även om

konjunkturen försämras.

Vi anser att en till

övergång heltidstjänster med rätt till individuell

tjänstledighet för t ex föräldrar är en som

angelägen förändring både

skulle öka arbetskraftsutbudet och minska

beroendet av och

socialbidrag arbetslöshetsersättning.

Vi föreslår att fram

regeringen lägger förslag som syftar till att öka

arbetsgivarnas incitament att inrätta En kan

heltidstjänster. möjlig väg

vara att förändra så att dessa

arbetsgivaravgifterna även beräknas per

anställd, inte bara på den samlade lönesumman.

Åtgärder som underlättar introduktionen

på arbetsmarknaden

Det finns av människor som har grupper svårigheter att få

förankring

på arbetsmarknaden oberoende av

konjunkturläge. Nyanlända flyktingar

är en sådan Andra är de tydlig grupp. grupper handikappade och de äldre. Det finns också en stor grupp ungdomar med och

låg utbildning

olika kombinationer av personliga problem. Personer som rehabiliterats

efter missbruk eller som har straff avtjänat i kriminalvården är andra

exempel.

Arbetslivets ökade krav snabbhet och

på samarbetsförmåga, att förmåga

handskas med och att kommunicera

förändringar med andra människor gör det svårare för att ut många ta steget på arbetsmarknaden. Det ställer nya krav och

på arbetsplatser på fungerande sociala nätverk.

Många parter behöver samverka, t ex

sjukvården, psykiatrin, kamratstöd,

fackföreningar och I storstadsområdena

intresseorganisationer. saknas

ofta sociala nätverk. samarbetsformer

naturliga mellan olika institutioner och organ behöver ett annat sätt än

organiseras på i mindre

städer och tätorter.

Den för

långa etableringsfasen nyanlända och andra

flyktingar

invandrare behöver förkortas. har i en

Regeringen proposition om

lO SOU 1990: 36

och för till samordnat nytt system ersättning

flyktingmottagande

förändringar i

kommunerna mm (prop 1989/90:105), föreslagit

för att snabbare kunna för att underlätta flyktingar

flyktingmottagandet

genom förvärvsarbete.

försörja sig

introduktionsstöd har för flyktingar. Införandet av ett särskilt föreslagits

som för närvarande utbetalas. Det nya Det ska ersätta de socialbidrag

med en individuellt för flyktingens

stödet kombineras upprättad plan

för bl a introduktion i det svenska samhället. Därigenom ges tillfälle

och den att tillsammans diskutera lämplig

arbetsvägledare nyanlände

andra insatser som underlättar introduk-

och eventuella

språkutbildning

tionen på arbetsmarknaden.

invandrarnas att få arbeten som motsvarar

De högutbildade möjligheter

behöver underlättas. Vi föreslår att

deras och yrkeserfarenhet

utbildning

som har initierats via

det samarbete med arbetsmarknadens parter

till att också omfatta olika typer av

arbetsmarknadsverket utvidgas

och arbetssökande invandrare överenskommelser mellan arbetsgivare

och Sådana kan

om t ex praktik utbildning. åtgärder

provtjänstgöring,

att erhålla befattningar som underlätta invandrarnas möjligheter

deras och yrkeserfarenhet. motsvarar utbildningsbakgrund

resurser, särskilda medel avsätts Vi föreslår vidare att av nu tillgängliga

stimulera samarbete mellan arbetsförmedför att i storstadsområdena

och kommunerna via bl a socialtjänsten om

ling/arbetmarknadsinstitut

och stödarbete riktat till utvecklat motivations-

rehabiliterings-,

och till för att

arbetsmarknadens marginalgrupper arbetsgivarna

människors introduktion arbetsmarknaden. underlätta på

som motverkar från arbetsmarknaden

Åtgärder utslagning

är särskilt i

Andelen och förtidspensionerade hög långtidssjukskrivna

Vi anser att dessa förhållanden föranleder särskilda storstadsområdena.

för att motverka från storstadsområdenas

ansträngningar utslagningen

finns stora resurser för utbildning

arbetsmarknad. I storstadsregionerna

STORS TADSLIV

och Genom den

rehabilitering. nyinrättade arbetslivsfonden finns också

ekonomiska resurser för insatser och mer aktiva

förebyggande åtgärder

för att göra det för dem som fått sin möjligt nedsatt att

arbetsförmåga

stanna kvar i eller tillbaka till arbetslivet.

gå

Vi anser att det i storstadsområdena finns särskilda skäl att

uppmärk-

samma situationen för de invandrare som arbetar i

yrken med hög risk

för arbetsskador och i med

yrken hög sjukfrånvaro och vårdhög

konsumtion. Många invandrare arbetar i sådana i

yrken början av sin

vistelse av dem har i det nya landet. Många också arbetat i sådana

yrken en lång tid. Invandrare stannar betydligt längre i dessa arbeten än

svenskar. Många har som mål att återvända primärt till sina hemländer

så snart tillåter. De kan ha flera

omständigheterna arbeten för att tjäna

mycket pengar på kort tid. och risk för arbetsskador

Arbetsmiljö får

underordnad betydelse och deras motivation för att lära sig svenska är

svag. En mycket stor del av de som

ursprungligen planerade att

återvända stannar än de tänkte kanske

betydligt längre sig, för resten

av livet. De har då fastnat i och riskfyllda tunga arbeten som medför

stor risk för och i

dålig hälsa, långtidssjukskrivning förlängningen

förtidspensionering. De skulle behöva stimuleras till i

vidareutbildning

både och avseende för språkligt yrkesmässigt att förbättra sina

möjligheter att byta till mindre arbeten och undvika

riskfyllda bestående hälsoproblem.

Många av dessa personer är anställda av stora med behov

arbetsgivare

av personal även för andra

arbetsuppgifter. Kommuner och är

landsting

några exempel. Arbetsgivarna skulle behöva förbättra och

arbetsmiljö

arbetsinnehåll för att minimera hälso- och skaderisker. Dessutom borde

arbetsgivare ta sin del av ansvaret för

personalens utveckling så att de

inte fastnar utan i tunga arbeten erbjuds tillfällen till

vidareutbildning

och utvecklande

arbetsuppgifter.

Arbete för att skador och att rehabilitera förebygga sådana som är

långtidssjukskrivna behöver bedrivas samverkan över genom sektors-

gränserna i storstadsområdena. Samverkan behövs mellan å ena sidan

försäkringskassa, arbetsförmedling, socialtjänst och olika delar av

med stor och vårdsektorn, samt stora arbetsgivare personalomsättning

utsatta branscher å den andra liksom särskilt

tunga arbetsuppgifter

de olika som hittills

sidan. Erfarenheterna från samverkansprojekt

är Där kunde många

bedrivits t ex Volvo i Göteborg uppmuntrande.

på

efter samarbete om olika insatser t ex genom

långtidssjukskrivna

till förvärvsarbete i

utbildning eller förändrade arbetsuppgifter återgå

stället för att förtidspensioneras.

de som finns för

Vi vill rikta uppmärksamheten på möjligheter

om via arbetslivsfonden

arbetsgivare att ansöka finaniseringsmedverkan

Sådana bör vara

för som förbättrar arbetsmiljön. åtgärder åtgärder

invandrare och andra med och riskfyllda särkilt värdefulla för tunga

för som motverkar arbeten. Dessa medel kan också utnyttjas åtgärder

effektivare insatser för att

från arbetsmarknaden genom

utslagningen

och återföra till förvärvsarbete.

förebygga ohälsa långtidssjukskrivna

försäkringskassa och

Lokalt samarbete mellan arbetsförmedling,

socialtjänst

finns sam-

I alla tre storstadsregionerna exempel på framgångsrika

och

där från arbetsförmedling, försäkringskassa

arbetsprojekt personal

förändrade samarbetsformer kunnat ge effektivare

socialtjänst genom

till olika av som har svårigheter på_ individuellt stöd grupper personer

arbetsmarknaden.

vidareutvecklas i

Vi finner det att dessa erfarenheter

angeläget

inom de bostadsområden där det finns många resurssvaga

synnerhet

som känner varandra och har sina hushåll. Lokalt verksam personal

intill varandra har att

arbetslokaler goda förutsättningar

placerade

förtroende för

utveckla informella samarbetsformer, byggda på

och arbetsmetodik. Det ökar

varandras respektive kompetenser

finna stödinsatser efter individuella

att anpassade förutsättningarna

mellan människorna i stadsdelen och att etablera sociala nätverk

behov,

rutiner för att service åt

att utveckla effektiva ge särskilt anpassad

STORS TADS LIV

människor med likartade t ex invandrare som

förutsättningar, nyanlända

söker arbete.

I enlighet med i om insatser aktiv

förslagen regeringens proposition för

rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet m m

(prop 1989/90:62)

har ett

regeringen gett arbetsmarknadsstyrelsen uppdrag att lämna

synpunkter och förslag om av försöksverksamhet med

utformningen

Ökad samverkan mellan och arbets-

socialtjänst, försäkringskassor

förmedling/arbetsmarknadsinstitut i storstadskommuner med en stor

andel och i En

långtidssjukskrivna socialhjälpstagare befolkningen.

möjlighet som anvisas kan vara att sätta upp gemensamma mottagningar.

Vi föreslår att lokalt samarbete mellan

arbetsförmedling, försäkring-

skassa och etableras som ett led i det arbete vi föreslår ska

socialtjänst

inledas för att rusta de eftersatta bostadsområdena.

upp Investeringar

i lokaler, etc bör ses som ett led i områdets

personalutbildning sociala,

fysiska och kulturella och därmed kunna bli föremål för

upprustning

särskild statlig

finansieringsmedverkan.

FÖRNYELSE AV DE MINST ATTRAKTIVA BOSTADSOMRÅDENA

Åtgärdsbehov

Miljonprogrammets områden byggdes med ambitionen att

många

bostäder skulle under kort tid i en situation med

produceras hög

efterfrågan på nya bostäder. De lånevillkoren till att

statliga syftade

åstadkomma goda bostäder till kostnad. Produktionskostnaderna

låg

hölls nere bl a genom standardiserat - ofta till av

byggande priset enformighet, storskalighet och oprövade tekniska Områdena lösningar.

inrymmer som regel få verksamheter utöver bostäder och bostadsanknuten service. Vi har visat att den ökande

tidigare boendesegrega-

tionen inom storstadsområdena inneburit en i

negativ utveckling flera

av de som förvaltas av

miljonprogramområden allmännyttiga bostadsföretag.

från visar att kon-

Två underlagsrapporterna Storstadsutredningen

hushåll ökar i storstadsområdenas minst centrationen av resurssvaga attraktiva bostadsområden 1989:67 & SOU 1990:20). Områdena (SOU av en I många

kännetecknas ständigt pågående hög omflyttning.

finns stor och växande andel invandrare. Jämfört med områden en andra områden finns en stor andel människor med sämre hälsa. En hög andel av de boende är beroende av socialbidrag. Där bor också ovanligt ensamstående kvinnor med barn, är förtidspen-

många ovanligt många sionerade eller långtidssjukskrivna.

vid att de känner oro och i

Många uppger intervjuer främlingsskap

området och de att de har kontakt med kringboende.

tycker dålig

och den aktiviteten är lägre än genomsnittligt.

Valdeltagandet politiska

Det är inte med kriminalitet och svåra missbruksproblem.

ovanligt hög

attraktiva bostadsområdena har varit föremål för Flera av de minst olika främst med av statliga ombyggnadslån.

upprustningsprojekt, hjälp

har till stor del avsett bostadshusen och lägenheterna,

Projekten själva

och har i allmänhet avsett

bostadskomplementen utemiljön. Åtgärderna

tekniska som av fuktskadade fönster, tak och Våtrum,

förbättringar byte

till av eftersatt underhåll samt brottsförebyggande

reparationer följd

källare och förråd. åtgärder i garage,

och kommunala har decentraliserat

Många bostadsföretag förvaltningar

sin verksamhet för att kunna arbeta mer lokalt ute i bostadsområdena. av bostäder från företag till privata förvaltare,

Försäljning allmännyttiga

till bostadsrätter har förekommit i fall. I de

liksom ombildning några

fall ombildats till bostadsrätter har ofta en tydlig stabili-

lägenheterna

inträffat.

sering

fall företrädare för de förvaltande och kom-

I flera uppger bolagen

munerna att en har skett till följd av vidtagna åtgärder.

Stabilisering

Även den bostadsmarknaden har inneburit att omflyttningen

ansträngda

I områden som hade tomma lägenheter är det

dämpats. tidigare många

inte svårt att få bostäderna uthyrda.

längre

STORS TADS LIV

Det finns dock områden där man inte anser ha kommit tillrätta med

sig

den etc trots

höga omflyttningen, vandaliseringen vidtagna åtgärder.

I några fall har omfattande om- och

mycket påbyggnader genomförts

med av såväl som

genomgripande förändringar lägenheter fasader,

entréer, utemiljö mm. De boende har evakuerats och har ökat

hyrorna

kraftigt jämfört med Sådana omfattande har lett

tidigare. ombyggnader

till och till boendet i de

väsentliga förbättringar positiva attityder

förnyade områdena. Projekten har dock också inneburit att resurssvaga hushåll har flyttats till andra bostadsområden.

I flera områden fanns som inte

tidigare planer på förnyelseinsatser

förverkligats. I flera fall bedöms inte vara med

projekten längre möjliga

nu aktuella villkor för Det finns också områden där

statlig belåning.

åtgärder anses men där konkreta ännu inte

nödvändiga åtgärdsförslag

har utarbetats.

Även om förhållandena varierar mycket mellan olika anser vi

områden,

att det sett finns att särskilda insatser för

generellt anledning överväga

att förbättra de sociala förhållandena och människors livsvillkor i de minst attraktiva stadsdelarna. för en reell

Förutsättningar delaktighet

bland invånarna i skötseln av stadsdelens gemensamma

angelägenheter

och i boendet måste också förbättras radikalt. Processer där

goda

medmänskliga relationer etableras och asocialitet och

utanförskap

motverkas behöver initieras och

stödjas.

I flera områden behövs i infrastruktur som

investeringar ger bostads-

områdena bättre inom Det dels stora

läge storstadsregionen. gäller

regionala utvecklingsinsatser som på Södertörn i södra Stockholms-

regionen, där utvecklingen av Novum Huddinge sjukhus, forskningspark, byggande av fjärrtågsstation mm Det kan också avse pågår. förbättringar

av trafiksystemen utvecklad kollektivtrafik. t ex genom

Många områden saknar arbetsplatser utöver de som är knutna till områdets boendeservice. Det finns om att etablera

förslag arbetsplatser

i eller i direkt till bostadsområden. Det lokaler

anslutning några gäller

för verksamheter med till boendet t ex kommunala anknytning Även av kontors- och serviceverkförvaltningslokaler. lokalisering särskild till stadsdelen är aktuella i samheter utan någon anknytning områden. I områdena behövs ofta lokaler och andra insatser för några tillkomsten av ett arbetsliv med rötter bland de boende i att stödja stadsdelen som hantverksrörelser mm. detaljhandel,

Fler skulle tillföra stadsdelarna en ökad dagbefolkning, arbetsplatser för kollektivtrafik och service skulle stärkas och fler underlaget människor skulle få att vistas i området. Förutsättningarna för anledning en bättre av stadsdelen med tätorten i övrigt skulle stärkas, integration som till arbete nära bostaden kan Dessa samtidigt möjligheter öppnas. behov är särskilt i flera av Göteborgs områden, exempelvis tydliga

Angered.

av områdenas är ofta både till Förbättringar fysiska miljö nödvändiga, av skador och tekniska utföranden och i de fall underhåll följd dåliga och efter. l områden finns också behov av att reparationer släpar många och i den Det gäller både bryta anonymitet storskalighet fysiska miljön. förråd, och sammansättningen av utformningen av husen, garage, friytor lokaler och verksamheter inom områdena som helhet. lägenheter, material och behöver ofta förbättras vid Utformning, ytskikt, utrustning allmänna mm.

platser som entréer, gårdar, gemensamhetsanläggningar

Ofta finns också till som kan möjligheter kompletterande nybebyggelse

bredda utbudet i lokal- och bostadsbeståndet. Samtidigt ger komplettill förbättring av områdets yttre miljö. teringsbebyggelse möjlighet Genom av bostäder boende i stadsdelen för fler nya typer möjliggörs och att bostad inom området ökar. hushållstyper möjligheterna byta Med fler lokaler underlättas av olika verksamheter i etablering

stadsdelen. Genom kan befolkningssammansättningen

ny bebyggelse förändras och för kollektivtrafik och service i området öka. underlaget

En del i av de mindre attraktiva bostadsmycket viktig förnyelsen områdena är att det kulturella och sociala livet i stadsdelarna. stödja

STORS TADS LIV

Människor behöver kunna mötas över och över de

generationsgränser

barriärer som skilda och kulturer medför.

språk

I invandrartäta och barnrika områden är behovet av lokaler för föreningsverksamhet och samvaro särskilt stort. Det behövs också särskilda verksamheter för barn och I

satsningar på ungdomar. många

områden saknas och för

tillräckliga lämpliga samlingslokaler förenings-

liv, religionsutövning, barn- och ungdomsverksamheter mm. Det behövs också engagerade ledare, och material så att fritids- och

utrustning

kulturprojekt av olika slag kan komma till stånd.

Handel, gatuliv, mötespunkter och har stor

centrumanläggningar

betydelse för det sociala livet i stadsdelarna. De i

offentliga platserna

de eftersatta områdena är ofta och i stort behov av

torftiga förbättring.

Områdena behöver tillföras arkitektoniska kvalitéer och

konstnärlig utsmyckning i byggnader och både inomhus och offentliga miljöer

utomhus.

I de minst attraktiva bostadsområdena bor särskilt människor

många

som behöver individuellt stöd för att kunna erhålla och behålla

söka, ett

förvärvsarbete som de trivs med och som de kan I dessa

försörja sig på.

bostadsområden skulle därför inom arbetsför-

personal socialtjänsten,

medlingen, liksom inom och

försäkringskassan sjuk- hälsovården,

vpsykiatrin, kriminalvården m fl institutioner och behöva

organisationer

samordna sina resurser bättre för att effektivisera stödet till dem som bor just där. Genom koncentrerade insatser och

arbetsformer som

anpassas till de lokal behoven skulle de sannolikt kunna nå förbättrade resultat i servicen till i dessa områden.

befolkningen

I de eftersatta bostadsområdena slits skolorna hårt.

Vanligtvis brukar

barnantalet i nya bostadsområden öka till av att

följd många unga

familjer flyttar in när området är nytt. Efter en tid brukar barnantalet sjunka till en nivå. I områden med som dessa har

lägre hög omsättning

inte den förväntade i områdets barnantal inträffat. Skolorna

nedgången

i dessa områden används också i för och vuxen-

hög utsträckning språk-

undervisning utöver den grundskoleverksamheten. Detta har fått

vanliga

skolor som ofta både är förslitna och

till följd att såväl daghem kraftigt

Provisorier som inte kunnat awecklas, behöver ersättas.

otillräckliga.

till samvaro och aktiviteter behöver finnas för äldre

Möjligheter boende,

I områden med invandrare kan

och andra omsorgsberoende. många

behöva tas. Inom vissa finns en

särskild hänsyn invandrargrupper

andel som i relativt ålder. Synen på hur

mycket hög pensionerats tidig

och bör tas om hand varierar med skilda

de gamla omsorgsberoende

kulturer och traditioner.

Vi kan konstatera att i de minst attraktiva bostadsom-

åtgärdsbehoven

avser förhållandena i områdena som helhet än de rådena snarare Bostäderna är oftast utformade och enskilda bostäderna. ändamålsenligt har en bra teknisk och utrustningsmässig standard. Underhåll, reparaför att tekniska brister behövs dock i

tioner och åtgärder avhjälpa

fall liksom av utrymmen i bostads-

många förbättringar gemensamma

Bostadens närmaste och det sociala och kulturella

husen. omgivning

har emellertid ofta brister med

livet i områdena väsentliga jämfört

i andra mer attraktiva områden. Ofta är problemen så förhållandena att förhållanden behöver förbättras samtidigt för att

komplexa många

i områdena ska vända.

utvecklingen

av områdena förutsätter befolkningens medverkan

Förnyelse

om området finns hos de som bor och arbetar i området.

Kunskaper

finns emellertid ofta hos som inte befinner sig Beslutsrätten personer Fortfarande råder ofta och sektoriella organi-

på platsen. storskaliga

sationsstrukturer inom såväl förvaltningar och beslutsorgan

offentliga

med ansvar för verksamheter i

som inom andra organisationer

bostadsområdena.

Vår är att ansvaret för skötseln av stadsdelens gemensamma

uppfattning

som drift och underhåll av gemensamma

angelägenheter boendeservice,

och fritidsaktiviteter och andra kommunala

anläggningar lokaler,

och bör överföras till dem som bor och arbetar i

verksamheter kan

STORS TADSLIV

stadsdelen. Lokala med resurser och frihet att

organisationer egna

utveckla egna arbetssätt behöver etableras i stadsdelarna.

Samtidigt

behöver huvudmännen utveckla metoder för en mer

strategisk ledningsfunktion.

Många offentliga och enskilda huvudmän berörs av

förnyelseinsatser-

na. I Stockholmsområdet gäller det förutom olika kommunala förvaltningars och verksamheter ofta även verksamheter under

bolags landstinget (vård och omsorg, kollektivtrafik). Kyrkan och statligt styrda

verksamheter berörs i alla

storstadsregionerna (polis, försäkringskassa,

liksom de förvaltande och bostads- och

arbetsförmedling) byggande fastighetsbolagen samt andra och

företag oganisationer.

Vi anser att de boende måste få ta större själva ansvar för skötseln av sin bostad och tillsammans med andra få ansvaret

kringboende för

skötsel av gemensamma och bostadens närmaste

bostadskomplement

omgivning. Formerna för av bostäderna måste därför

upplåtelser

förändras. Vi föreslår att de boende att ta över

ges möjlighet själva

ansvaret för sitt boende. kan vara att till En ny form för detta övergå kooperativ hyresrätt. Vi återkommer till detta i 5.

kapitel

Ledningen för i området samt de som bor och är

förnyelseprojektet

verksamma i de berörda husen behöver få en och

tydlig kompetent

motpart på fastighetsägarsidan. Det ger för en lokal

förutsättningar

dialog och om hur av det delområdet

förhandling förnyelsen specifika

ska gå till. Inom är det att

bostadsföretaget nödvändigt delegera ansvar

och befogenheter till och bostadssocialt områden

geografiskt naturliga

som inte omfattar för

många lägenheter.

Metoderna är avgörande för resultatet

Förnyelseprocesser enligt den inriktning som vi här har

skisserat,

förutsätter en lokal i de berörda

kommunalpolitiskt bemyndigad ledning

bostadsområdena. Det förutsätter också och som budget- styrsystem gör det att lokalt bostadsområdets resurser och

möjligt disponera att

Vi tror att de

utveckla lokalt anpassade organisatoriska lösningar.

stadsdelsnämnder som är att utvecklas i flera storstadskommuner

på väg

för ett sådant lokalstyrt förnyelsearbete. kan ge förutsättningar

förutsätter handfast med tydligt

Förnyelsearbetet projektstyrning

och ekonomiska förutsättningar. För

mandat och utklarade tidsmässiga detta ska vara behövs en ansvarsfull och kompetent

att möjligt

Särskilda bör ansvara för förnyelsearbetet

projektledning. projektledare

bostadsområde. bör helst rekryteras

i det respektive Projektledarna

som såväl som anställda och

lokalt och vara personer lokalbefolkningen

för. De kvalifikationerna hos

förtroendevalda har förtroende personliga människor verksamma med denna år särskilt betydelse-

typ av projekt

fulla.

ska leda till att lokal och

För att förnyelseprocessen självförvaltning

arbetsformer utvecklas behövs ett medvetet arbetssätt.

decentralicerade

så att de boende blir i

behöver planeras delaktiga Förnyelsearbetet

besluten om vad som ska göras.

är ett tillfälle för människorna i bostadsområdet att

Förnyelseprocessen

växa in i ett allt större Detta fordrar en

successivt ansvarstagande.

särskild om den och organisatoriska uppläggningen

omsorg pedagogiska

att utarbeta samråda, besluta och av Sättet förslag,

förnyelsearbetet.

tillfällen för alla berörda till inlärning,

genomföra åtgärder inrymmer

och Det är ett unikt tillfälle då självförvalt-

engagemang ansvarstagande.

kan läras ut och sociala relationer etableras.

ning

lokala underlättas fler människor i

Förnyelsearbetets förankring ju

att lokalt till området som medverkar. Möjligheter rekrytera personal olika verksamheter och bör Krav kan t ex ställas på

projekt utnyttjas.

att anställa som bor i området. Verksam-

byggentreprenörer personal

heter och kan i egen regi t ex som självbyggeri.

projekt organiseras

tillståndsrutiner inom och organisationer

Förenklade förvaltningar

behövs för att underlätta småföretagsamhet.

STORS TADSLIV

Förnyelsearbetet ska medverka till att levnadsvillkor och för

livsmiljön

människorna i det området förbättras. Insatserna får inte leda

speciella

till så stora för de boende att de får att bo

kostnadsökningar svårigheter

kvar av ekonomiska skäl.

Vi vill betona att de boende ska kunna behålla sina och

lägenheter

grannar, om de inte önskar Vid av eventuella

själva flytta. planeringen

byggprojekt behöver därför relationen mellan de och de

byggansvariga

boende uppmärksammas särskilt. Sättet att hantera

evakuering,

information och de boendes förtroende kan vara för om

avgörande

människor bor kvar efter Anlitade entre-

verkligen upprustningen.

prenörer behöver därför ha i

bemyndigad arbetsledning på plats

området. Det behöver också finnas avdelade för den

lämpliga personer

dagliga kontakten med boende och verksamma.

Förändringsarbetet behöver drivas så att människor märke till att

lägger

något sker. Ansträngningar behöver inriktas mot konkreta mål. Engagemang och förväntan behöver kunna av tillfredställelse över

följas

uppnådda resultat. Arbetet bör därför i som

planeras tydliga deletapper resulterar i synliga förbättringar.

Samverkan över sektorsgränser

Social och kulturell förutsätter till och

förnyelse tillgång personal

lokaler. Vi menar att sådana resurser ofta redan finns i bostadsområdena i i om bostadsområdets

tillräcklig omfattning, synnerhet

samlade resurser kan effektivare ökad samverkan över

utnyttjas genom huvudmannaskapsgränserna. Samutnyttjade lokaler, och utrustning

personal bör dessutom kunna leda till som

effektivitetsförbättringar

ökar det ekonomiskt utrymmet för nya verksamheter.

Grova att i ett normalstort bostadsområde med

beräkningar tyder på

2 000 hushåll finns cirka 500 anställda av enbart kommunen och dess olika bolag. I finns ofta fler ändå.

problemområden Många upplever

att de är för få för att kunna bedriva verksamheten så som de skulle vilja. Alla dessa kommunanställda arbetar till stor del i sektoriellt

idag

för skola, fritidsverksamheter, fas-

uppbyggda system barnomsorg,

tighetsförvaltning mm.

Vi ser stora att åstadkomma om samarbetet

möjligheter förbättringar

är anställda av olika utvecklas

mellan de som offentliga arbetsgivare

förvaltningar, bostadsbolag, polisen, arbetsförmedlingen

(kommunala

de enskilda insatserna riktas mot mål i

etc). Om gemensamma

finns stora resurser att Om bostadsområdet sammantaget disponera. de som är aktiva i olika av föreningar och de boende dessutom typer i blir än större.

engagerar sig gemensamma projekt möjligheterna

Verksamheterna i bostadsområdet utanför Köpenhamn är ett

Tingbjerg vad som är möjligt att uppnå. exempel på

Lokal inte bara till effektivare lokal-

självförvaltning ger möjligheter

men också till att inrätta för olika yrkes-

utnyttjande heltidstjänster

utövare med kombinerad inom t ex skolan, barnomsorgen

tjänstgöring

och olika fritidsverksamheter.

Antalet som finns företrädda i skolan har ökat under

yrkesgrupper

år. En allt större andel arbetar i skolan utöver

senare specialister

lärarna. Den största har skett av kommunala grupper

personalökningen

som främst är verksamma med elevvård och fritidsaktiviteter. Samtidigt har andra kommunala verksamheter med samma växt. Det

inrikting

vårdcentraler och

gäller biblotek, fritidshem, parklekar, fritidsgårdar,

folktandvård. Det har ofta inneburit en av lokal-

parallell uppbyggnad

och i stadsdelarna. till samordnings-

personalresurser Möjligheterna

vinster bör vara stora.

Skolans roll

Bostadsområdena är ofta dimensionerade för att motsvara ett lämpligt för mellan- och Mestadels är

befolkningsunderlag högstadieskolan.

skolorna centralt i områdena och så att man kan

geografiskt placerade

trafiksäkert med från bostäderna. Skolan

nå dem rimliga gångavstånd

resurs. Genom barnens klasser etableras är stadsdelens gemensamma

STORS TADSLIV

kamratskap mellan barnen, föräldrar blir bekanta med varandra och med skolans personal. Via skolan möts en stor del av stadsdelens befolkning oberoende av etnisk eller social

grupptillhörighet.

Den stora andelen invandrare särskilda till

ger möjligheter mång-

kulturellt arbete i skolan. Skolan berikas kulturellt en starkare

genom

internationalisering. Möjligheterna att lära mer om andra kulturer och

andra länders och folks är stora i invandrar-

levnadsbetingelser ovanligt

täta områden.

Riksdagen har beslutat att 300 kr skall avsättas under

miljoner årligen

10 år för av skolornas Vi anser att

förbättring fysiska miljö. upprustning

och av skolorna i storstadsområdenas minst attraktiva

förbättring

bostadsområdena är särskilt angelägna. Vi föreslår att upprustning av skolorna i de minst attraktiva områdena vid av

prioriteras fördelningen

medel till av

statliga förbättring skolmiljön.

Riksdagens beslut att kommunalisera skolan innebär att kommunerna kommer att få ett större samlat ansvar för skolverksamheten. I Göteborg har man redan decentralicerat beslutsrätten över skolan till de olika stadsdelsnämnderna. Vi anser att kan leda

descntraliseringen

till både och ekonomiska vinster.

pedagogiska

Vi kan se stora för den lokala att

exempelvis möjligheter befolkningen

besluta för att utveckla en särskild i skolan. Det

sig pedagogisk profil

kan avse såväl innehåll - etc som

undervisningens miljö/språk/teater

metodik etc. Vi anser också att skolans resurser i

Waldorf/Montessori

hög grad bör kunna utnyttjas för sociala och kulturella verksamheter i bostadsområdena. Genom effektivare lokalutnyttjande kan skolan

göras

tillgänglig för föreningsliv, fortbildning (t ex data och maskinverkstäder,

svenska för och service Skolans aula kan

invandrare) (restaurang).

användas som mötes-och evenemangslokal. Under ferier kan fortbildning och konferenser för arbetslivets behov äga rum där.

Ökad under stadsdelsnämnder kan också

samordning ge förutsättningar

för elever att vistas hela i skolan med

dagen vanlig skolundervisning,

och musikskola etc fritidsverksamheter, hemspråks- stödundervisning,

över Vi menar att dessa är särskilt angelägna

spridda dagen. möjligheter

i storstadsområdena där är hög och

att ta till vara förvärvsarbetsgraden

innebär att föräldrarna är borta från hemmen en stor del av restiderna barnens vakna tid. I bostadsområden med många ensamstående stora och invandrarbarn som behöver

föräldrar, syskonskaror många

skulle till sammanhållen skoldag, som

särskild språktråning möjligheter

läxorna kunna ha stora fördelar för både innebär att även görs i skolan, barn och föräldrar.

Författarna till Levnadsvillkor

storstadsutredningens underlagsrapport

framhåller att åtminstone i ett

i storstadsregioner (SOU 1989:67)

avseende i de minst attraktiva bostadsområdena gå

tycks utvecklingen

Det i de allra flesta områdena i alla tre

i positiv riktning. gäller

att allt fler att i de 3-4-åriga teoretiska

storstadsregionerna väljer gå

vilket kan tolkas som ett tecken på att skolmiljön

linjerna på gymnasiet,

till att motivera eleverna till vidare

i allt högre utsträckning anpassats

teoretiska studier.

skall lokaliseras anser vi att dessa bör

I den mån nya gymnasieenheter

eftersatta bostadsområden samt att till lokaliseras till möjligheter samverkan med om resurser för speciella yrkesinriktade

näringslivet bör utnyttjas. utbildningslinjer

Avtal mellan staten och kommunerna

Vi bedömer att arbetet med att de minst attraktiva bostads-

förnya

områdena är omfattande och att det fordras många samtidiga

mycket

insatser för att ska kunna vändas. Målet bör vara att bryta

utvecklingen

icke önskade förbättra områdenas och

den segregationen, miljökvalitéer

att föra över ansvaret för områdets skötsel till dem som bor och arbetar

i stadsdelen.

kan åstadkommas i bostadsområdena med Vi tror att stora förbättringar som redan finns. för-

de resurser Många befintliga organisationer,

STORS TADSLIV

eningar, förvaltningar och institutioner bedriver verksamheter riktade

till de boende i ett visst bostadsområde. Om dessa mobiliseras

samtidigt

och anpassar sitt arbetssätt till de lokala förhållandena genom ett samlat finns stora

åtgärdsprogram utvecklingsmöjligheter.

Förnyelsen av de minst attraktiva bostadsområdena medför behov

ofta

av kapitaltillskott i första hand för Vår

investeringar. är att uppfattning

staten bör medverka med medel för insatser riktade direkt till

förnyelse

av dessa områden. Vi att områden med

uppskattar sammanlagt cirka 80

000 lägenheter berörs. Med av de till

ledning förslag intensifierad

förnyelse som utarbetats för Stockholms kan de

miljonprogramområden

totala till cirka 2

investeringsbehoven grovt uppskattas miljarder per år

under en

tioårsperiod.

Vi föreslår att staten sluter avtal direkt med berörda kommuner om gemensamma insatser lokalt utarbetade

grundade på handlingsprogram.

I kan villkor och former för

avtalsförhandlingen förnyelsen preciseras.

Därmed finns för att kunna

förutsättningar tillgodose omrâdesspecifika

behov utan att som kan verka

generella regler onödigt styrande behöver

utarbetas.

Inriktningen i presenterade till av bostadsfinan-

förslag omläggning

sieringssystemet (SOU 1989:71) innebär att de ordinarie bostadsfinan-

sieringssystemen bör ge att finansiera både

möjligheter nyproduktion

och av bostadshus och

ombyggnader bostadskomplement i de minst

attraktiva bostadsområdena samma villkor på som annan

statligt

finansierad Vi anser inte att det finns skäl

bostadsbebyggelse. att

tillskapa nâgra särskilda vid sidan av dessa.

bostadsfinansieringsformer

I samband med av de eftersatta områdena vi dock

upprustningen anser

att det inom ramen för statens stöd till

bostadssektorn bör finnas

möjligheter för staten och kommunerna att avtala om finan-

statlig

sieringsmedverkan för än de som normalt kan

ytterligare åtgärder,

räknas in i för bostadslån. En

underlaget statliga förutsättning för ett

sådant riktat stöd bör emellertid vara att kommunerna

statligt finan-

sierar en motsvarande del. Vi anser att kommunerna och staten bör

n sou 1990:36 161

kunna avtala om särskilt villkor för standardförbätt-

gynnsamma

rande i de eftersatta områdena och att dessa ska kunna

investeringar

som förbättrar den lokalerna och

avse åtgärder gemensamma utemiljön,

i området liksom som tillför områdena

anläggningarna investeringar

och kvalitéer. Vi anser att de riktade

arkitektoniska konstnärliga

insatserna också ska kunna för att hålla nere hyresnivåerna

utnyttjas efter upprustningen.

under med

Vi föreslår att en särskild delegation tillskapas regeringen

att svara för statens medverkan vid av storstads-

uppgift förnyelsen

minst attraktiva bostadsområden.

regionernas

behöver kunskaper och

De som ska leda förnyelseprocesserna stöd,

Vi anser att det bör finnas till lämplig komplette-

träning. tillgång

och andra i

som ger projektledare nyckelpersoner ringsutbildning

och tillfälle till erfarenhetsut-

förnyelseprojekten erforderliga kunskaper

Förebilder till sådan kan bl a hämtas från Frankrike.

byte. utbildning

initerar ett samarbete med kommunerna, de Vi föreslår att regeringen och för att

allmännyttiga bostadsföretagen arbetstagarorganisationerna

utveckla en och återkommande fortbildning

lämplig grundutbildning

och lokalt verksam i de eftersatta

riktad till projektledare personal

bostadsområdena.

skarven mellan barndom och vuxenliv från

I frigör sig ungdomar

ändå de äldres stöd för att lotsas in i föräldrarna men behöver

de varit,

vuxenvärlden. Föräldrarna påminner de unga om de barn är förebilder för den vuxna som de är på medan andra vuxna person att bli. insatser är särskilt angelägna för att ge unga

väg Föreningslivets

från andra vuxna än Vi människor ett positivt stöd de egna föräldrarna. från de som är verksamma i och de menar att insatserna föreningarna boende är särskilt för att tillsammans med den personal som

angelägna

arbetar i området stödja de unga.

fördelas närmare 4 kr i statsbidrag till

Via staten årligen miljarder

och Från allmänna arvsfonden utdelas

folkrörelser föreningsverksamhet.

STORS TADSLIV

cirka 140 årligen miljoner kr till olika typer av projekt som gagnar barn och ungdomar. Av dessa cirka 40 kr till

går miljoner ungdomsverksam-

heter. Vi anser att behoven av bra verksamheter riktade till

ungdomar

i de minst attraktiva bostadsområdena är särskilt Detta

angelägna. bör

uppmärksammas vid av och fördel-

tilldelningen statligt föreningsstöd

ning ur allmänna arvsfonden. Vi anser att och andra

föreningar bara

bör få till sin verksamhet om de också

statliga bidrag arbetar för att bryta den i negativa boendesegregationen storstadsregionernas minst

attraktiva bostadsområden.

Lokalt utarbetade

handlingsprogram

Förhållandena skiftar starkt mellan olika områden och därmed varierar också behoven av insatser. Särskilda behöver

åtgärdsprogram utarbetas

för varje enskilt område av dess invånare utifrån deras

speciella ut-

gångssituation och behov. l andra länder finns

goda exempel på

förnyelseprojekt som lett till och förbätt-

varaktiga mycket påtagliga

ringar i bostadsområden med svåra sociala och en stor kon-

problem

centration av hushåll med små resurser. Gemensamt för dessa

projekt

är att de utgått från om

lokalbefolkningens egna uppfattingar problem

och och att man arbetat med

åtgärdsbehov, samtidigt att förbättra såväl

de fysiska som de sociala och kulturella förhållandena i stadsdelen.

Lokalbefolkningen har i varit i

hög grad delaktig förnyelsearbetet.

Vi anser att man bör arbeta ett liknande sätt i de svenska på områdena.

Vårt förslag är därför att ska

förnyelseinsatserna grundas på ett

åtgärdsprogram som har utarbetats av dem som bor och är

verksamma

i bostadsområde. Det ställer krav

respektive på en omsorgsfull

dialog

med där både kulturskillnader kunna

lokalbefolkningen språk-och måste

överbryggas.

Åtgärdsprogrammet ska kunna omfatta såväl av

fysiska förbättringar

bebyggelse och liksom sådana som leder till att

utemiljö åtgärder

förbättras för olika befolkningsgrupper. Handlingsprogram vardagslivet kan till exempel avse åtgärder

- ensamstående, etniska äldre riktade till barn, ungdomar, grupper,

- mot kriminalitet

- för att få fler i arbete

- för bättre skötsel och

förvaltning

- för ökad skönhet och trevnad

- för bättre lokaler, och bostäder

fungerande utemiljö

- för bättre service

Bostadsforvaltningen efter förnyelsen

Ett behöver utvecklas redan under förnyelsepro-

vidgat boinflytande

etablerat när områdets har genomförts. cessen för att vara upprustning behöver i andra former som

Bostads- och områdesförvaltning övergå

ett över drift och underhåll av den

ger de boende permanent inflytande

egna boendemiljön.

förekommer olika avtal och försök med fördjupat boinflytande

Idag

för överenskommelser mellan de etablerade inom ramen gängse de förvaltande bostadsbolagen och

parterna på hyresmarknaden;

I de minst attraktiva områdena har

hyresgäströrelsen. hyresgäströrelsen

bland de boende. Vi anser därför att

emellertid en låg anslutningsgrad

sätt att åstadkomma ett behövs

även alternativa vidgat boinflytande

inom i dessa områden.

hyreshusen

till bostadsrätt har förekommit i några miljonprogram-

Omvandling

områden. har som varit att åstadkomma en annorlunda

Syftet regel

STORS TADS LIV

befolkningssammansättning i området. Genom till bostadsrätt

övergång

måste de boende satsa i insats. eget kapital De som inte haft den

möjligheten har ofta flyttat.

Kooperativ hyresrätt medges enligt sedan 1987.

försökslagstiftning

Enligt denna kan

lagstiftning allmännyttiga bostadsföretag överlåta

fastigheter till en av de boende med förening äganderätt eller arrende-

avtal. I Stockholm har i SKB

lägenheter upplåtits med kooperativ

hyresrätt sedan av 1900-talet. Vi anser

början att omvandling till

kooperativ hyresrätt bör kunna ske i till av

anslutning ombyggnad

befintliga bostadshus. Även vid av hus i

ombyggnad privat regi bör ombildning till Vi kooperativ hyresrätt möjliggöras. återkommer till

detta i 5.

kapitel

Kommunerna behöver över resurser för och

förfoga ledning styrning av

ombyggnadsverksamheten, upprätthålla hyresutjämningen och kunna

möta resurs- och

långsiktiga planeringsbehov. De

kommunägda

allmännyttiga bostadsföretagen är en sådan resurs. har dock bl

Bolagen

a genom sin storlek uppenbara med att klara en

problem effektiv

förvaltning. En av är

omstrukturering bolagen enligt vår mening

nödvändig om ett samlat program för och ökat

ombyggnad inflytande

skall kunna Förfinade genomföras. ekonomi- och

redovisningssystem

fordras för att en av ansvaret ska

delegering kunna ske inom

bolaget.

Vi föreslår att särskilda bildas inom de

dotterbolag bostadsbolag, som

berörs av planerade

förnyelseåtgärder. Dotterbolaget övertar förvalt-

ningsansvaret för den som berörs av

bebyggelse förnyelseprojektet.

Genom det nya en

dotterbolaget skapas självständig resultatenhet inom

bostadsbolaget som kan administrera och

planering, upphandling

genomförande av

förändringarna.

Vi vill också att det redan vid

peka på planeringen av ett projekt bör

klargöras att av det området - om de boende

förvaltningen färdiga så

önskar - skall överlåtas en

på kooperativ förening. Härigenom säker-

ställs att förnyelsen i sker de boendes

hög grad på villkor. Hyres-

utjämningen kan säkerställas i form av till

koncernbidrag dotterbolaget

En förutsättning för att

den kooperativa hyresrättsföreningen.

respektive

behåller sin till kon-

detta ska fungera är att föreningen anknytning

när ett område i takt med kostnadscernen. Detta är särskilt viktigt bidra till inom hela

till att hyresutjämningen

utvecklingen övergår

är det att finnas kvar i koncernens bestånd. För föreningen viktigt med tanke det behovet av upprustning.

koncernen på långsiktiga

FÖRÄNDRAD BEFOLKNINGSSTRUKTUR

Istorstadsområdena är det svårt att få bostad och överlåtelsevärdena på

Situationen för bostadssökande är särskilt

bostadsmarknaden är höga.

Utbudet har flera år varit för lågt

i Stockholmsområdet.

besvärlig

Bostadssökande kan inte räkna med att få en

med efterfrågan. jämfört

inom tid om de inte kan betala en hög kontant-

bra bostad överskådlig

till förtur vid Detta

insats eller är berättigade bostadsförmedlingen.

till att i boendet ökar.

förhållande bidrar naturligtvis segregationen

att förmedla med Eftersom det finns alltför få hyreslägenheter jämfört som hushåll av sociala skäl är antalet bostadssökande, samtidigt många till vid har den övervägande

berättigade förtur bostadsförmedlingen,

delen av förmedlade bostäder åt förtursberättigade. Merparten

upplåtits

över förvaltas av

av de bostäder som bostadsförmedlingen förfogar Det har inneburit att förtursberättigade

allmännyttiga bostadsföretag.

där det hushåll koncentrerats i de allmännyttiga hyreshusområdena

funnits Dessa är dels nybyggda flerfamiljshuslediga lägenheter.

dels de minst attraktiva bostadområdena där omflyttningen

områden,

är hög.

Bostadsbeståndets sammansättning

inom ett bostadsområde är ensidigt sammansatt

Om bostadsbeståndet

i Både bostädernas

leder det till ensidighet hushällssammansättningen.

och har En grundläggande

storlek, upplåtelseform utformning betydelse.

ska kunna minskas är att det

förutsättning för att boendesegregationen

blir större variation bland bostäderna i de hårt segregerade miljon-

STORS TADS LIV

programområdena. Där är bostadsbeståndet för närvarande

mycket

ensartat. Det behöver med fler kompletteras typer, av bostäder så att människor inte behöver bort från området om de vill

flytta byta bostad.

Det kan lösas genom kompletteringsbebyggelse,

ombyggnad och genom

att öka andelen bostäder som inte med

upplåts hyresrätt. En lämplig

målsättning kan vara att söka större variation inom det

geografiska

område där barnen i samma skola.

går

Fördelning av bostäder

De processer som leder hushåll koncentreras till vissa till att resurssvaga områden behöver också Vi anser att av bostäder till

brytas. förmedling

hushåll i de bostadsområden där den oönskade

boendesegregationen är

stor inte bör ske via

regionala förmedlingsorgan. Förmedlingen av

bostäder i dessa områden bör istället överföras till

kommunerna eller

direkt till de kommunala De bostadsbolagen. förtroendevalda kan då själva besluta om regler för och för

anvisningsverksamheten bostads-

företagens interna bostadsköer.

Det bör kunna vara att ställa krav möjligt särskilda på de bostadssökande för att under en öka andelen

stabiliseringsperiod stabila

hyresgäster och minska andelen Förtur bör resurssvaga. exempelvis kunna ges åt dem som vill inom området och till Man

flytta anhöriga.

kan behöva ställa krav fast och viss minimiinkomst för att

på anställning

få in fler stabila hushåll till området. Vi anser också att det skall vara möjligt att begränsa antalet stora mycket barnfamiljer i enskilda hus eller delområden.

Bostäder för hushåll med särskilda behov

Med brist bostäder och rådande för

på system bostadsanvisning hamnar

oftast resurssvaga hushåll i bostäder. I de

allmännyttans segregerade

områdena blir de hushållen allt medan

resurssvaga fler, de starka

hushållen flyttar. Till gruppen kan räknas

resurssvaga

- hushåll med inkomst

låg

- och andra särskilt stora barn-

invandrare, flyktingar asylsökande;

familjer

-

utvecklingsstörda

- med mentala

personer sjukdomar

- och som har att klara ett eget boende

gamla sjuka svårigheter

- vissa hushåll med sociala

problem

andel av de boende i storstädernas minst attraktiva En växande av hushåll med små resurser. Även andelen bostadsområden utgörs socialt ökar. En av de eftersatta områdena

utslagna Stabilisering

att innebära att fler kommer att behöva bostäder kommer resurssvaga i andra områden och i av andra än de allmännyt-

fastigheter upplåtna

tiga bostadsföretagen.

inom vården medför att allt fler av dem som

Omstruktureringen

vistats olika institutioner förväntas kunna bo i vanliga

tidigare på slags

För människor som för sitt är beroende av bostadsområden. vardagsliv

service och aktiviteter i olika

stöd behöver lämpliga bostäder, inrymmas

bostadsområden.

att bostadsbehoven för de resurssvaga

Förutsättningarna tillgodose hushållen andra sätt än i de allmännyttiga bostadsföretagens på

därför förbättras. I alla bostadsområden behövs

hyreshus behöver

människor som hör hemma i området men behöver bostäder för stöd i sitt boende. Det kan vara gruppbostäder, handikappan-

speciellt

bostäder för äldre mm. Fler och

passade lägenheter, gruppbostäder

behöver tillkomma för att vård- och omsorgs-

andra specialbostäder

kunna awecklas och de kunna

institutioner ska omsorgsberoende

i vanliga bostadsområden.

integreras

STORS TADSLIV

Kommunernas ansvar för behöver därför utvecklas

bostadsförsörj ningen

i att bättre de syfte tillgodose resurssvaga hushållens bostadsbehov i många olika områden och i som av både

fastigheter upplåts privata och kooperativa fastighetsägare. Enligt vår uppfattning bör kommunerna

utnyttja sin starka ställning som fördelare av till att förhandla

byggrätter

med olika av om att tillhandahålla

kategorier fastighetsägare bostäder

för hushåll med särskilda behov. Endast om det visar att

sig frivilliga

överenskommelser är bör

otillräckliga tvingande lagstiftning övervägas.

RÄTTSTRYGGHET

Våldsbrott, skadegörelse och stölder ökar i storstadsområdena

Kriminaliteten i storstadsområdena har Storstadsbelysts i rapporten kriminalitet (SOU Brottsnivån är klart i storstäderna

1989:110). högre

än i landet. Det är en förhållandevis

övriga vanlig erfarenhet för den

manlige storstadsbon att fram till ZS-årsåldern bli

någon gång regist-

rerad för Det för närmare en av alla män.

brottslighet. gäller tredjedel

För kvinnorna är siffrorna De flesta är dock

betydligt lägre. registrerade

för få brott.

Brottsnivån varierar mellan storstadens olika av bostads-

kraftigt typer

områden. Områden med en brottsnivå har också ofta en

högre högre

nivå av lokalt brott i området. Skillnaderna i brottsnivå mellan

begågna

olika bostadsområden kan till stor del förklaras med den boendesegregation som förekommer och dess sociala konsekvenser. De

lägsta

brottsnivåerna finns i storstädernas de i

högstatusområden, högsta

lågstatusområdena. Generellt sett är brottsnivån i de minst

högst

attraktiva bostadsområdena - bostadsbestånd

allmännyttans från

miljonprogrammets utbyggnadsperiod. Även bland dessa varierar dock förhållandena.

Brottsligheten har ökat i alla typer av över den senaste

storstadsmiljöer

20-årsperioden, men ökningen har varit snabbast i innerstaden och i ytterstadens problemområden. Det innebär att skillnaden i brottsnivå