Gasmoln lamslår Uppsala : [scenario och överväganden om påfrestningar i det fredstida samhället] : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

lamslår

Gasmoln

Uppsala

Scenario och överväganden om

i samhället

restningar

detfredstida

7iT

l

Statens offentliga utredningar

Eâåkâä 1995 24

w Försvarsdepartementet

Gasmoln lamslår

Uppsala

Delbetänkande Hot- och

av riskutredningen

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten boschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 9138438964

Till Statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1992 dir. 1993:4 che-

fen för Försvarsdepartementet tillkalla kommitté med uppgift

att en att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del. Med stöd bemyndigandet förordnade chefen för Försvarsdeav partementet den 12 februari 1993 ledamöter landshövdingen som

Eric Krönmark, även ordförande, riksdagsledamöterna Åke Carnerö,

Birgit Henriksson, Robert Jousma och Göthe Knutson, f.d. riksdags-

ledamoten Hans Lindblad, riksdagsledamoten Christer Skoog, f.d. riksdagsledamoten Oswald Söderqvist samt riksdagsledamöterna

Rune Thorén, Karin Wegestål och Iréne Vestlund.

Till sakkunniga utsågs den 12 februari 1993 departementsrådet

Suzanne Frigren, departementsrådet Marie Hafström och kanslirådet Åke Sundin den 13 april 1993

samt departementssekreteraren

Karin Lindgren. Frigren entledigades den 1 februari 1994. Som sak-

kunnig förordnades dag departementsrådet Kerstin Kåks.

samma Som experter förordnades den 12 februari 1993 direktören Jane

Cederqvist, överdirektören Gunnar Holmgren, avdelnings-

numera

chefen Björn Sandborgh och generallöjtnanten Gustaf Welin

samt den 1 september 1993 kanslirådet Ulf Bjurman, den 1 februari 1994 forskningschefen Roland Nordlund och den 1 april 1994 byråchefen Ulf Broström. Jane Cederqvist den 15 april 1993 ersattes som expert i utredningen av sektionschefen Birgitta Ågren. Som sekreterare i utredningen förordnades den 12 februari 1993

avdelningschefen Sven Rune Frid.

Kommittén har antagit Hot- och riskutredningen. namnet Utredningen har i enlighet med sina direktiv utarbetat antal ett scenarion beskriver påfrestningar och risker i det fredstida som samhället. Arbetet med scenariona har skett i samverkan med eller genom inhämtande synpunkter från företrädare för antal av ett cen-

trala statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner och andra enligt utredningens bedömning skulle komma

organ som att

beröras händelseförloppen.

av Utredningen har tidigare i delbetänkandet SOU 1993:89 Massflykt till Sverige asyl- och hjälpsökande redovisat det först utarbeav

tade scenariot. Även resultaten arbetet med de övriga scenariona

av redovisas i delbetänkanden. Samtliga dessa betänkanden innehåller

redogörelser för de tänkta händelseförloppen, huvuddragen i den

rättsliga regleringen de viktigaste verksamheterna är berörda

av som

händelseförloppen, överväganden om de problem som uppkom-

av

för myndigheter, andra företag och enskilda samt förslag mer organ, till till eliminera eller minska Åt-

åtgärder som syftar att problemen. gärderna kan förebyggande eller skadebegränsande.

vara

En redogörelse för de allra flesta förslagen har framkommit i

som arbetet med scenariona finns också i utredningens huvudbetänkande. I detta betänkande behandlar utredningen även de särskilda frågor

utredningen enligt direktiven och särskilda beslut regeringen som av har haft till uppgift att överväga.

Utredningen får härmed överlämna huvudbetänkandet Ett säk-

samhälle delbetänkandena Utan stannar Sverige, Staden rare samt på Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne,

vattnet utan vatten,

Brist på elektronikkomponenter och Gasmoln lamslår Uppsala. Samtliga betänkanden är enhälliga.

Arbetet med delbetänkandet Störtflod i Dalälven kommer att slutföras under våren 1995.

Stockholm den 11 januari 1995

Eric Krönmark

Åke Carnerö Birgit Henriksson Robert jousma

Göthe Knutson Hans Lindblad Christer Skoog

Oswald Söderqvist Rune Thorén Karin Wegestål

Iréne Vestlund

Sven Rune Frid

Sammanfattning

Larmet

Det är en mycket lördagsmorgon i juli. En driftingenjör hos

varm ett kemiföretag i södra Sverige ögnar igenom tabellerna över utlastningen den gångna natten. Han plötsligt att tankvagn med ammoniak

ser en gick i väg från fabriken vid midnatt med nära 58 ton. Lasten för den typ det är fråga skulleaha varit högst 50

av vagn som om ton.

Uppgifterna innebär att tankvagnen är stumfylld. Det finns inget

ut-

i tanken så att vätskan, det behövs på grund värmen i rymme om av omgivningen, kan utvidga sig. Under normala temperaturer ställer

en sådan överlast inte till några problem. Just är risken för det betydligt

nu större än i vanliga fall. Ett kraftigt högtryck har präglat vädret under veckan och gett mycket höga temperaturer ofta över 30°C i

- - stora delar landet.

av

Driftingenjören ringer trafikledning i Stockholm, omedelbart

som lokaliserar tåget till Uppsala. Det ryker från ventilerna tanken

en av och luktar svagt ammoniak. Det finns sammanlagt tusental

av ett per-

på planen utanför stationshuset och på På busssoner perrongerna. terminalen intill stationen väntar omkring 300

personer.

Tågklareraren ställer enligt instruktionen alla signaler i stopp och nödutlöser kontaktledningen. Han larmar också SOS Alarm via 90 000. Räddningsledaren konstaterar att det läcker ventil på tankvagnen.

ur en Lacaan är liten. Gasmolnet rör sig sakta mot väster och de centrala delarna staden. Det är inte fråga några stora koncentrationen

av om Han bedömer att de ska kunna hantera situationen och beslutar

om

auspärrningar.

Tanken rämnar

Efter halvtimme brister emellertid svetsfogarna i gavlen

en en av ena på den läckande tankvagnen. Stora mängder ammoniak

sprutar ut

den meter långa har uppstått i plåten. Gasmolnet ur ca en reva som

8 Sammanfattning

driver snabbt mot stationsbyggnaden och vidare längs Kungsgatan. Det är mycket folk i rörelse och många människor andas in

som

faller ihop livlösa på gatorna. Paniken sprider sig. gasen

Räddningstjänsten, polisen och hälso- och sjukvården mobilise-

alla de har, det tid att alla i tjänst. Förstärkrar resurser men tar ningar kommer också från andra kommuner och län. De ingår

som

i ledningsorganisationen och alla ute på de olika skadeplatserna är

hårt stressade. Hettan gör sitt till. Det gäller framför allt att klara ut hur många de livlösa på gatorna ännu kan räddas. Förvir-

av som ringen På tumultartad presskonferens under eftermidda-

är stor. en

frågar massmedierna hur det kunde komma sig att vagnen gick i gen väg med sin överlast och det räddningsarbete ägt verk-

om som rum ligen är allt samhället kunnat åstadkomma.

Det visar sig under kvällen att 80 människor avlidit till följd

av gasutsläppet och 400 fått sådana skador att de lagts in på

att ca sjukhus. Mellan 4 000 och 5000 har sökt enklare vård vid sjukhus och vårdcentraler.

Slutsatser

Sverige har varit relativt förskonat från stora kemikalieolyckor. Det

kemiska industrier inom landet. Vi lever de skälen med är gott om av

hotet allvarlig kemikalieolycka t.ex. vid transport farligt

om en - av

gods.

De frågor framkommit i diskussionen händelseförloppet

som om är bl.a dessa: Hur kom det sig att tankvagnen gick iväg stumfylld och varför stoppades den inte på vägen Varför flyttades inte tåget medan det ännu bara läckte ventilerna Utredningens för-

ur en av

slag till åtgärder bl.a. bestämmelser för lastning och lossning,

avser valet väg för det här slaget och vilka åtgärder

av transporter av som ska vidtas när tanken järnvägsvagn hotar att spricka. Ut-

en en redningen föreslår också åtgärder ska förbättra beredskapen

som

för polispersonalen, inte har tillgång till personlig utrustning

som en

skydd vid utsläpp farliga ämnen.

som av

Kapitel

Utredningens sju scenarion

1.1 risker och Ökad säkerhet

Nya

Det svenska samhällets utveckling har länge präglats de tekniska av

framstegen. Förändringarna i produktion, distribution och adminis-

tration har lett till storskalighet, ökat specialiseringen och en som

komplexiteten. Nya metoder för framställning och hantering

annan kemiska ämnen med tidigare okända risker har hela tiden förändav rat hotbilden. De stora tekniska har blivit alltmer inflätade systemen i varandra.

De sociala förändringarna del samhällsutvecklingen.

är en annan av Tillväxten de tätbefolkade områdena har gång för alla brutit av en sönder många för tidigare generationer viktiga sammanhang. Det

har blivit svårare för och att själv bedöma riskerna för det var en kan hota liv och egendom. Mycket detta påverkar också som av människors eget beteende. Segregering och andra förändringar i samhället gör att många människor utsätter sig själva och andra för större

risker än tidigare.

Samtidigt har kraven på säkerheten ökat. Utvecklingen har tvingat fram ett bättre skydd mot olika slag påfrestningar. Tekniken har av gjort det möjligt att förbättra detta skydd. Det gäller både de före-

byggande åtgärderna och räddningstjänsten, hälso- och sjukvården

eller de andra åtgärder behövs när allvarlig händelse som en trots det förebyggande arbetet har inträffat. De flesta människor har geökad allmän utbildning och effektivare information hur nom om och kan undvika risker blivit säkerhetsmedvetna. var en mer De ökande internationella kontakterna dominerande är ett annat drag i utvecklingen. Vi kan inte avskärma från risker växer oss som fram och de påfrestningar förekommer i andra länder. Samtisom digt har emellertid händelser och erfarenheter i andra nytta av

länder. Informationssystemen sprider snabbt uppgifter de olyckor,

om störningar i samhällsfunktionerna och annat orsakar skador. som

Kunskaperna om förbättringar i skyddet utomlands ökar i många

fall säkerheten även i Sverige.

Genom ett samarbete mellan myndigheter, företag och organisa-

T1 15-0172

10 Sju scenarion

tioner inom landet och internationellt går det att göra mycket för att förebygga de händelser åstadkommer stora skador på männis-

som kor, egendom och miljö och hindra eller minska följderna dem.

att av

1.2¶Utredningens uppdrag

Hot- och riskutredningen ska enligt sina direktiv dir. 1993:4 analysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt över-

väga beredskapsåtgärderna är tillräckliga. Analysen ska ris-

om avse ker och påfrestningar härrör från såväl svenska utländska

som som förhållanden. Utredningen bör beskriva ett antal scenarion och belysa konsekvenserna för samället. Mot bakgrund att någon syste-

av matisk tvärsektoriell analys och bedömning hittills inte har gjorts

bör utredningen därefter pröva beredskapsåtgärderna olika

om områden är tillräckligt samordnade och erfarenheter från ett

om område kan utnyttjas i större utsträckning på andra områden.

Störningar samhällsfunktion kan konsekvenser på många

i en områden, framhåller departementschefen i direktiven till utredningen. Exempel på sådana områden är elförsörjningen och telekommunikationerna. Även datorberoendet leder till ökad sårbarhet. Den storskalighet eftersträvas i produktion och distribution ökar ris-

som kerna för enstaka olyckor vid t.ex. tillverkning, lagring och trans-

farliga ämnen. Sådana olyckor kan allvarliga konsekvenport av

för människor och miljö. ser

1.3¶Utredningens på uppdraget

syn

Samhället för lång rad påfrestningar och risker. En del

är utsatt en har den karaktären det är fråga långsamt framzäxande och

att om

långvariga skeenden. Andra påfrestningar inträffar plötsligt. Förlop-

pågår ofta bara kort tid. Det kan fråga enstaka eller pet en vara om

upprepade händelser, ofta redan från början har mycket dra-

som en matisk karaktär. Verkningarna de plötsligt inträffade händelserna

av

kan givetvis vara långvariga.

Långsamt framväxande skeenden

De långsamt framväxande skeendena kan bestå eller resultera i

av - - t.ex.

Stigande spänningar mellan olika i samhället; CI grupper

Förändringar i eller grundläggande värderingar som stri-

D normer

der mot vårt rättssystem eller vårt sätt att se problemen;

Sju scenarion 11

El Växande problem med missbruk och allmänt av droger en sett

ökande brottslighet.

De långsamt framväxande skeendena kan tendenser det vara som tar tid att kunskaper De uppkommer skilda och har om. på sätt ytligt sett olika karaktär. Om de långsamt framväxande skeendena

får ett ordentligt fäste, kan det dröja innan länge motåtgärderna

verkar effektivt. De ekonomiska konsekvenserna kan bli så stora att de påverkar den allmänna utvecklingen i samhället.

De långsamt framväxande skeendena riskerar radikalt

att påverka

förutsättningarna för många människors liv och välfärd. Dessa ske-

enden faller trots detta utanför för de

ramen överväganden som ska

göras när utredningen väljer scenarion. De svårigheter det kan som bli fråga bör hanteras i andra

om sammanhang.

Plötsligt inträffade händelser

De påfrestningar och risker utredningen ska behandla omfattar som eller orsakas händelser inträffar Det kan av som plötsligt. vara en eller flera enstaka händelser olyckor eller

- stora allvarliga störningar

i viktiga samhällsfunktioner.

Utredningen har i sina överväganden slagit fast händelserna att som ska kunna omfattas arbetet med scenariona bör av vara orsa-

kade omedelbara omständigheter

av som t.ex.

D Skeenden i bl.a. kyla, vind, nederbörd och naturen, skred;

D Fel i teknisk utrustning eller i hanteringen den; av El Fel i tekniska och administrativa eller i

system hanteringen av

dem; och

D Säkerhetspolitiska kriser direkt eller indirekt berör

som Sverige

eller sabotage mot verksamheten.

Utredningen har vid valet ämnesområden också utgått från verzav ningarna av händelserna. Det är enligt

utredningens mening natur-

ligt att i det här sammanhanget knyta till de

an tre begrepp som räddningstjänstlagen 1986:1102 använder. De händelser bör ingå som i scenariona ska med andra ord kunna sådana leder vara som till skador på människor eller egendom eller i

miljön.

Utredningen har vidare i sina överväganden för

om principerna

valet scenarion utgått från

av att verkningarna fortplantar sig snabbt

i samhället och breder sig över ut stora geografiska områden. Verkningarna är också kännbara under så lång tid drabbade att människor får stora problem eller egendom och skadas att miljö på ett kännbart sätt. Det behövs många olika

slag av skadebegränsande åtgär-

der från myndigheters, organisationers och enskildas sida. Genomförandet fordrar hög grad en av samordning mellan aktörerna.

12 Sju scenarion

1.4¶Vad är ett scenario

Ett scenario ska enligt utredningens uppfattning vara ett exempel på

skeende. Det ska skildra många händelseförlopp beett ett av som döms kunna inträffa. Beskrivningen bakgrunden och orsakerna av till händelserna behöver däremot inte grundad på någon bevara dömning vad sannolikt kommer att hända. Den är inte heller av som någon för utvecklingen inom scenariots område. prognos Utredningen vill med sina scenarion framför allt visa hur olika

i samhället myndigheter, organisationer och företag kan organ - tänkas handla med de rättsliga förhållanden och andra förutsätt-

ningar föreligger. Utredningen beskriver i sju rapporter ett antal som händelser får mycket svåra konsekvenser för de flesta berörda. som Handlingen resulterar i påfrestningar i de flesta scenariona ligsom nära gränsen för vad myndigheter, företag och enskilda sannoger likt skulle kunna klara utan att det uppstår en kollaps. av Utredningen har i syfte kunna illustrera belastningar och reatt sursbehov i del beskrivningarna angett omfattningen det en av av sker och de åtgärder de olika aktörerna vidtar. De siffror som som till för godtyckligt valda. Även andra

lagts grund förloppen är

som kvantiteter beskriver verksamhetens omfattning och inriktning som skulle ha fyllt funktion i scenariona. en Utredningen har vid bedömningen den tid fordras för det av som sker i händelseförloppen strävat efter så realistiska antaganden som

möjligt. Det är möjligt att del åtgärderna i verkligheten

som en av skulle längre tid eller kortare utredningen beräknat. ta - - än som Sådana skillnader har i allmänhet emellertid inte någon större bety-

delse för slutsatserna i utredningens analyser av scenariona.

1.5¶Innehållet i utredningens sju scenarion

Utredningen har med tillämpning de redovisade principerna valt av sju olika scenarion för illustrera de påfrestningar och risker att som kan förekomma i det fredstida samhället och det ankommer på som utredningen att behandla.

1.5.1¶MassfZyzt till Sverige av asyl- och hjälpsÖzande

Det första scenariot omfattar massflykt asyl- och hjälpsökande en av från de baltiska länderna och Ryssland till Sverige. Beskrivningen och bedömningarna tre olika nivåer räknat avser efter antalet flyktingar svenska myndigheter får till uppgift att som

hand Beskrivningen de tänkta händelseförloppen, analy-

ta om. av

Sju scenarion 13

problemen och förslagen till åtgärder utredningen

sen av som anser att samhället behöver förbereda för att klara påfrestningarna har redovisats i det delbetänkande SOU 1993:89 Masslykt till Sverige

asyl- och hjälpsökande utredningen tidigare har lagt fram.

av som

1.5.2¶Gasmoln lamslår

Uppsala

Utredningen skildrar i det betänkande här föreligger

som en stor

kemikalieolycka. Det börjar med att en stumfylld järnvägstankvagn

rämnar på Uppsala centralstation. Den ammoniakgas ström-

som mar ut når i scenariot mycket snabbt stora delar innerstaden i

av Uppsala. Gasutsläppet drabbar framför allt de människor be-

som finner sig ute på gator och torg. Utredningen skildrar svårigheterna att varna dessa och de problem hälso- och sjukvården möter när den ska ta hand alla inte hinner sätta sig i säkerhet eller inte

om som som är direkt drabbade känner stark

men som en oro.

Underlaget för scenariot har utarbetats arbetsgrupp be-

i en som stått Lilian Antmo, Uppsala läns landsting, Karl Barrljung, Läns-

av styrelsen i Uppsala län, Rolf Andersson och Gunnar Byström, Ban-

verket, Benny Bengtsson, polisen i Uppsala, Sigge Blomkvist, SOS

Alarm, Thomas Hall och Mats Sundelius, Uppsala brandförsvar, Nils Hiedland och Bengt Landén, Gävle kommun, Lamnevik,

Stefan

Försvarets forskningsanstalt, Håkan Nordqvist, SJ, och Hakon Söder-

gren, stadsbyggnadskontoret i Uppsala.

Synpunkter har på utredningens begäran lämnats företrädare

av

för Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och den ke-

miska industrin.

1.5.3¶De scenariona

övriga fem

Arbetet med de övriga fem scenariona har utförts inom arbetsgrup-

med företrädare för utredningens sekretariat och olika myndigper heter och andra är berörda, Som utredningen har fram-

organ som hållit är strävan att i scenariona skildra händelseförlopp ligger

som nära gränsen för vad samhället på ett tillfredsställande sätt skulle kunna klara

av.

Staden på vattnet utan vatten

Utredningen beskriver följderna avbrott i försörjningen med

av ett

vatten till hushåll, industrier, sjukhus, skolor och andra viktiga

grup-

1 Titlar och SOU-nrpå dessaredogörelserfinns baksidanavbetänkandetsomslag.

14 Sju scenarion

per av förbrukare i Stockholm och några förortskommuner. Scenariot syftar till att visa hur de lokala och regionala myndigheterna hanterar problemen t.ex. vilka ledningsfunktioner de organi-

- som

hur försörjningen med reservvatten går till och vilka svårigheserar,

informationsverksamheten för med sig. ter som

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Livsmedelsverket, Stockholm Vatten AB och Kommunalförbundet

N orruatten.

Synpunkter och annat underlag har lämnats företrädare för

av centrala, regionala och lokala myndigheter samt Försvarsmakten.

Utan stannar Sverige

Beskrivningen och analysen omfattar tre olika delscenarion: I det första fallet drabbar mycket kraftig storm, stark kyla och

en en omfattande isbildning så hela distributionsnätet i västra Sverige.

gott som Försörjningen med elenergi slås ut i ett område omfattar i hu-

som vudsak Göteborgs och Bohus län samt delar Hallands, Älvsborgs

av och Skaraborgs län. Ett stort antal känsliga knutpunkter i eldistributionen skadas mycket allvarligt och det dröjer flera veckor innan hela området har fått tillbaka försörjningen. Utredningen beskriver

detaljerat konsekvenserna för befolkningen i Göteborgsområ-

mer

det, för industrin i Stenungsund och för jordbruket på del

en av

Västgötaslätten.

I det andra delscenariot uppstår omfattande skador på storkraftnätet till följd sabotage internationell terroristgrupp

av som en genomför i Sverige. Skadorna hindrar överföringen från till

av norra södra Sverige. Området söder Dalälven drabbas under veckor

om av återkommande längre eller kortare avbrott i elförsörjningen. Det tred-

delscenariot syftar till att visa konsekvenserna för elförsörjningen

i stort mycket omfattande tillfällig nedgång i kärnkraftspro-

av en duktionen.

Alla tre delscenariona ska illustrera de problem olika slag

som av elförbrukare ställs inför när de inte får någon elenergi, vilka beslut myndigheterna måste fatta för att minska verkningarna och vilka

svårigheter kraftproducenterna har att återställa kapaciteten i ett dist-

ributionsnät råkat ut för mycket omfattande skador.

som

Arbetet har skett i samverkan med företrädare för bl.a. Svensk Elberedskap och de i scenariot mest berörda kommunerna.

Synpunkter och annat underlag har utredningen erhållit från företrädare för elproducenter och eldistributörer, centrala, regionala

och lokala civila myndigheter, Försvarsmakten, landsting samt företag inom olika branscher normalt förbrukar mycket el.

som

Sju scenarion 15

Brist på elektronikkomponenter

Scenariot ska visa hur ett långvarigt avbrott i importen viktiga av

komponenter som ingår i ADB-användarnas utrustning påverkar

hanteringen bl.a. betalnings- och socialförsäkringssystemen.

av Ett underlag har utarbetats ÖCB, haft överläggningar med av som företrädare för producenter datorutrustning och några använav

dare stora ADB-system.

av

Radioaktiva ämnen slår jordbruk i Skåne ut

Utredningen skildrar de problem för delar jordbruket i Skåne av som sannolikt skulle bli följden vid nedfall radioaktiva ämnen ett stort av

över en betydande del landskapet. Beskrivningen förloppet och

av av

bedömningen av problemen belyser svårigheterna för i första hand

jordbruket i någon mån även för trädgårdsnäringen och livsmedels- industrin. Utredningen överväger bl.a. vilka saneringsâtgärder som fordras. Underlag för scenariot har utarbetats i bestått

en arbetsgrupp som

företrädare för Strålszyddsinstitutet, jordbruksverket, Livsmed-

av elsverket, Räddningsverket och Länsstyrelsen i Malmöhus län.

Synpunkter och annat underlag har på utredningens begäran läm-

nats av företrädare för centrala, regionala och lokala civila myndighe-

ter, Försvarsmakten, jordbrukets organisationer, livsmedelsindustrier

och olika forskningsinstitutioner.

Störtflod i Dalälven

Scenariot skildrar konsekvenserna långvarig och mycket krafav en tig vårflod i Österdalälvens och Västerdalälvens Övervattensystem.

svämningarna orsakar stora skador på bostäder, industrier, jordbruk

och infrastruktur i sammanlagt tiotal kommuner inom län. En ett tre lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå kommer i

scenariot att gripa in för att i den akuta fasen rädda människor, egen-

dom och miljö.

Arbetet sker i samverkan med företrädare för länsstyrelserna i de berörda länen och Vägverket.

Synpunkter och annat underlag lämnas bl.a. kommuner,

av centrala och regionala statliga myndigheter, Försvarsmakten och Dal-

älvens Vattenregleringsföretag. Arbetet med detta betänkande komatt slutföras under våren 1995. mer

16 Sju scenarion

Stadsteatern uppsamIingspIaaördöda %© ,

U samljngsplatsvmer: r löna in slmnmet

Kapitel

Författningar, ansvariga

m.m.

myndigheter,

2.1¶Inledning

Ammoniak är vid normal temperatur och normalt tryck

en gas, som är lättare än luft. Gasen löser sig i Det gör skador lätt

vatten. att uppkommer vid exponering våta vävnader i ögon, hals och

av som

lungor. Luktgränsen ligger så lågt som vid 5 ppm parts million.

per Förgiftning sker först vid 5 000 ppm. Vid exponering under 30 mi-

nuter vid 11 500 kan dödligheten till 50 %.

ppm vara upp

Ammoniak kan komprimeras till vätska kondenserad

en - ammoniak är lättare än vatten. Vätskan kokar vid -33°C. Konden-

- som serad ammoniak förvaras eller transporteras normalt under tryck i tryckkärl. Om tryckkärlet går sönder kokar 4 % vätskan

ca av omedelbart bort.

Ammoniak är en viktig baskemikalie, används för framställ-

som ning framför allt konstgödsel, salpetersyra, sprängämnen och

av

plasten Den går också att utnyttja för avgasrening i förbränningsanläggningar reduktion kväveoxider och kylmedium i kyl-

av som

anläggningar.

Ammoniak kemikalie omfattas Räddningsverkets före-

är en som av skrifter om transport av farligt gods.

I det avsnitt följer beskriver utredningen i drag de be-

som stora stämmelser förebyggande karaktär reglerar far-

av som transport av

ligt gods på järnväg samt den verksamhet räddningstjänsten,

som hälso- och sjukvården och polisen för när olycka har in-

svarar en träffat. Uppgifter finns också del andra myndigheter är

om en som berörda.

fl 15-0172

18 Författningar

2.2¶Lagstiftning för transporter av farligt

gods på järnväg

2.2.1¶Transport farligt gods

av

De grundläggande bestämmelserna om transport av farligt gods finns i

CI Lagen 1982:821 transport av farligt gods; och

om

EI Förordningen 1982:923 om transport av farligt gods.

Räddningsverket är transportmyndighet för landtransporter, dvs trans-

porter på väg, i terräng samt på järnväg. Räddningsverket får utfärda

bestämmelser klassificering farligt gods, transportmedel och

om av om

andra transportanordningar, märkning, uppgiftsplikt, säkerhetsutrustning, lastning, lossning, förvaring och hantering farligt

annan av

gods samt försiktighetsmått och åtgärder i övrigt allt i den ut-

om -

sträckning transportsäkerheten kräver.

som

Tillämpningsföreskrifter finns i

D Statens räddningsverks föreskrifter SRVFS 1994:5 om transport

farligt gods på väg och i terräng ADR-S; och av Statens räddningsverks föreskrifter SRVFS 1994:6 om transport

El

av farligt gods på järnväg RID-S.

I RID-S finns bl.a. bestämmelser fyllnadsgraden i tankvagnar.

om

Tillsyn över efterlevnaden av lagen och förordningen om transport

farligt gods utövas det gäller järnväg Banverket Järnvägsav - om - av

inspektionen, Sprängämnesinspektionen och tullmyndigheterna.

Räddningsverket ska enligt sin instruktionen samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet i fråga landtransporter farligt gods.

om av

2.2.2¶Säkerheten järnväg

pä

De grundläggande bestämmelserna säkerheten på järnväg finns i

om

Cl järnvägssäkerhetslagen 1990:1 15 7; och

Förordningen 1990:1165 säkerheten vid järnväg, tunnel- Cl om

bana och spårväg.

Banverket utövar tillsyn över efterlevnaden denna lagstiftning.

av

2.2.3¶Arbetarskydd

Andra bestämmelser har intresse vid analys scenariot

som en av

finns i lagstiftningen arbetsmiljön, dvs

om

CI Arbetsmiljölagen 1977:1160; och

Författningar 19

EJ Arbetsmiljöförordningen 1977:1166.

Bestämmelserna reglerar förhållanden i arbetsmiljön.

Arbetarskydds-

styrelsen har bemyndigande att föreskrifter inom området. ge ut

Arbetarskyddsstyrelsen har gett föreskrifter tryckkärl och

ut om om storskalig kemikaliehantering AFS 1994:39 och 1994:53 respektive 1989:6 och 1994:9. Dessa föreskrifter innehåller bestäm-

melser till del berör lastning och lossning farligt gods vid som en av en anläggning. Bestämmelserna kan sägas gränsa till tilllämpningsområdet för lagen transport farligt gods och kompletterar om av

möjligen den lagstiftningen.

senare

Tillsynen över efterlevnaden arbetsmiljölagstiftningen utövas

av

av Arbetarskyddsstyrelsen och under den centrala myndighetens

-

överinseende Yrkesinspektionen.

- av

2.3¶Samhällets när

åtgärder en olycka har

inträffat

Räddningstjänst

Bestämmelser räddningstjänst finns i om

ü Räddningstjänstlagen 1986:1102; och D Räddningstjänstförordningen 1986:1107.

Med räddningstjänst de räddningsinsatser samhället

avses som sta- ten och kommunerna ska för vid olyckshändelser och - svara överhängande fara för olyckshändelser för hindra och ska-

att begränsa

dor på människor och egendom eller i miljön. En

skyldighet för sam-

hället att ingripa föreligger endast det med till behovet

om hänsyn av

ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för

insatsen och omständigheterna i övrigt är påkallat samhället

att svarar för insatsen.

Tillsyn över efterlevnaden räddningstjänstlagen och av räddnings-

tjänstförordningen utövas det gäller den omedelbara tillsynen - om den kommunala nämnd för räddningstjänsten i kom- - av som svarar

munen. Länsstyrelsen utövar tillsyn inom länet. För tillsyn

på cen-

tral nivå Räddningsverket.

svarar

2.3.2¶Polisverksamhet

Polisens åtgärder för ordning och säkerhet är

reglerade i

C1 Polislagen 1984:387.

Polisen ska enligt lagen lämna allmänheten skydd,

upplysningar

20 Författningar

och hjälp. Polisen ska bl.a. efterforska och ta hand förannan om människor. Om efterforskningen sker utan att det föreligger svunna

misstanke brott, är åtgärderna statlig räddningstjänst.

om Polisens för utrymning är reglerat Överenskomansvar genom en

melse mellan Rikspolisstyrelsen, Räddningsverket och Socialstyrel-

sen.

2.3.3¶Hälso- och sjukvård, m.m.

Samhällets åtgärder inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och

hälsoskyddet regleras i

Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763; Cl

Socialtjänstlagen 1980:620; och

D

Hälsoskyddslagen 1982:1080.

u

Det åligger sjukvårdshuvudmännen landstingen och de tre kom-

-

står utanför landsting att planera hälso- och sjukvår-

muner som den med utgångspunkt i människornas behov. Planeringen ska enhälso- och sjukvårdslagen inriktas inte bara det sker

ligt som

under normala fredsförhållanden även på katastrofer under fred utan och verksamheten i krig. Varje sjukvårdshuvudman har kata-

på en stroforganisation för kunna ingripa med de mycket omfattande

att kan fordras i fred vid olyckor eller

sjukvårdsresurser som stora an-

dra liknande händelser. Socialstyrelsen har allmänna råd 1992:5 som vägledning gett ut

till sjukvårdshuvudmännen för den medicinska katastrofheredskapen.

Råden beskriver bl.a. de risker det måste finnas beredskap som en

inför, vilka principer ska gälla för omhändertagandet, vad pla-

som omhändertagandet och vården bör omfatta, vilken ut-

neringen av

rustning fordras, hur organisationen kan och vilken krav som se för informationsverksamheten. Utredningen beskriver hän-

som gäller

i scenariot med hjälp de katastrofmedicinska be-

delseförloppet av

Uppsala läns landsting använder i sin organisation. En

grepp som del dessa begrepp inte alla -förekommer i Socialstyrelsens av - men allmänna råd. Alla kommuner har efter den s.k. ädelreformen för den ett ansvar hälso- och sjukvård är särskilt avsedd för äldre. Kommunerna som

också för socialtjänsten och för hälsoskyddet.

svarar

Kapitel

Händelseförloppet

3.1¶Larmet

Det är mycket lördagsmorgon i juli. En driftingenjör hos ett

en varm kemiföretag i södra Sverige börjar dagens arbete med att ögna ige-

tabellerna över utlastningen den gångna natten. Det är den nom van-

liga rutinen så här dags. Han väntar sig inget ovanligt får plöts-

men ligt att tankvagn med ammoniak gick i väg från fabriken vid

se en midnatt med nära 58 ton. Lasten för den typ det är

av vagn som fråga skulle ha varit högst 50 ton.

om

Uppgifterna från utlastningen innebär enligt den bedömning

som

driftingenjören snabbt gör att tankvagnen är stumfylld. Det finns

inget utrymme i tanken så att vätskan, om det behövs på grund

av värmen i omgivningen, kan utvidga sig. Under normala temperatu-

skulle sådan överlast inte ställa till några problem. Det har rer en hänt förr att misstag skickats iväg fullastade med

vagnar av t.ex. ammoniak. Ännu har inga olyckor emellertid inträffat. Det har vid de flesta tillfällena varit så kallt ute i varje fall inte så

- varmt att volymen nått den kritiska övre gränsen. Just är risken för det

nu

betydligt större än i vanliga fall. Ett kraftigt högtryck har präglat

vädret under veckan gått och gett mycket höga temperaturer

som ofta över 30°C i stora delar landet.

- av

Driftingenjören att tankvagnen ska till och

ser en massa- pappersindustri vid norrlandskusten. Han frågar de andra gått på

som dagskiftet om de känner till något. Ingen har emellertid hört att

en

blivit stoppad, att det förekommit läckage under eller vagn resan att

det rent inträffat olycka. Driftingenjören ringer strax före kl

av en 10.00 till trafikledning i Stockholm. Trafikledaren han talar

som med lokaliserar omedelbart tåget. Det har stannat för tågmöte i Uppsala på spår 7 närmast Trafikledaren kontaktar via

- perrongerna.

tågradion lokföraren, som uppger att tåget står med loket i höjd med stationsbyggnaden.

Lokföraren får veta att det kan problem med tankvagn

vara en lastad med ammoniak. Den är överfylld, framgår det trafikleda-

av

besked. Lokföraren tar med sig kontaktdon, flykthuva och rens en driftradioapparat när han kliver ned från loket. Han går längs spå-

22 Larmet

ret för att undersöka tankvagnen, står nästan längst bak i det

som knappt 100 meter långa tåget. Det ryker från ventilerna på

en av tanken och luktar svagt ammoniak.

av

Tanken läcker

Klockan är 10.25 när lokföraren via driftradion meddelar tâgklarera-

på stationen att tanken läcker och att det är ammoniak. Läget på ren stationen: Två persontåg står inne och ska avgå. Två andra tåg är på väg in de kan framme fem minuter. Det finns sammanlagt

- vara om ett tusental på planen utanför stationshuset och på

personer per-

Detta är ovanligt mycket för att lördag i juli. På

rongerna. vara en

spåret intill tåget med ammoniakvagnen står några Banverkets

av spårbytarmaskiner med mellan 15 och 20 ombord. På buss-

man terminalen intill stationen väntar omkring 300

personer.

Tågklareraren går ut på perrongen närmast stationshuset och frå-

samtidigt via driftradion lokföraren hur han bedömer situatiogar

Är det stor läcka Går det att flytta tåget Lokföraren nen: en svarar att han inte kan avgöra hur allvarlig skadan är. Eftersom det läcker vill han inte köra bort Skakningarna i samband med flytt-

vagnen. ningen kan förvärra skadan och öka utslåppet.

Samtidigt känner tågklareraren att det luktar ammoniak. Det är

stickande lukt, får honom att tillbaka. I-Ian springer en som rygga tillbaka in på tågexpeditionen, ställer enligt instruktionen alla signaler i stopp, nödutlöser kontaktledningen, ringer driftvakten och begär att denne ska skicka elskyddsman kan komma och skydds-

en som jorda. Tågklareraren larmar också SOS Alarm via 90 000. Han sä-

att överfylld tankvagn på ett spåren inom Centralstationen ger en av läcker ammoniak. Larmoperatören hos SOS Alarm frågar

var vag-

står och i vilken riktning och hur mycket det blåser. Han får nen besked att tåget har stannat spåret närmast öster

om om perrong-

och att det blåser lätt vind i riktning mot stationshuset. Tågerna en klareraren meddelar efter stund via stationens högtalare att det

en har inträffat ett gasutsläpp och resande, personal och andra

uppmanar

befinner sig inom området att söka skydd inne i stationshuset. som

Kl 10.31 larmar SOS Alarm ut två styrkor enligt larmplanen för

en kemikalieolycka.

Från Centrumstationen på Kungsgatan, nordväst om bangården:

En befälsbil med brandmästare yttre befäl; Cl en CI släck- och räddningsbil med brandförman och fyra brand-

En. en

man;

E En ambulans med två ambulanssjukvårdare.

Från Fyrislundsstationen sydost om spårområdet:

En kemdykarbil med brandförman och fyra brandmän;

El en

Larmet 23

cl En containerbil med kemskyddsutrustning och brandman; en CI En tankbrandbil med brandman; en

D En ledningsbil med jourhavande brandingenjören.

Under framkörningen berättar inre befälet brandmästare i - en

räddningscentralen för brandingenjören och brandmästaren

- som är yttre befäl att det läcker från överlastad

en ammoniakvagn på

spåret närmast perrongerna. Det blåser lätt från tåget i riktning mot stationshuset och är mycket minst 30°. De bilarna från varmt tre - Centrumstationen kör Kungsgatan söderut och framför stannar Centralstationen. Det har gått minuter sedan larmet till SOS

fem

Alarm. Brandmästaren går spårområdet. Han känner det mot att luktar ammoniak. Bilarna från Fyrislund kör via industriområdet

fram till spåren och på östra sidan stannar om tåget.

Brandingenjören och brandmästaren söker lokföraren,

upp som berättar vad han i Stockholm har fått larm från

vet: Trafikcentralen

avsåndaren. Det är för mycket ammoniak i Risken vagnen. år stor att tanken inte håller i värmen. Det kommer ventil. ut gas ur en

Räddningsledaren

Brandingenjören som är räddningsledare tar sig tillsammans med - brandmästaren fram till tankvagnen. De konstaterar det ryker att den. Räddningsledaren ammoniaken är alkalisk och om vet att vattenlöslig. Fuktiga slemhinnor löser Det sticker i och

gasen. svalget

svider i ögonen på den får den på sig. uppstår.

som Småblödningar

Allra besvärligast blir det angriper lungblåsorna. Den

om gasen som andas in starka koncentrationer dör inom bara minuter. ett par

Räddningsledaren meddelar Brandmästaren i räddningscentralen

vid Fyrislundsstationen: Det läcker ventil på ammoniakur en en vagn vid Centralstationen. Läckan är liten. Gasmolnet rör sig sakta

mot väster och de centrala delarna staden. Det är inte fråga av om några stora koncentrationer. Vi bedömer vi ska kunna hantera att situationen. Sannolikt blir det emellertid bekymmer med

trafiken

och många samtal från oroliga människor till 90 000. kan

Vagnen

inte flyttas. Vi behöver ta hit expertis för att täta och över till pumpa andra tankar. Polisen måste spärra Centralstationen och tillfartsav gatorna. Skaffa för säkerhets skull alla uppgifter ammoniakens om

egenskaper Ta kontakt med Hydro Supra i Köping Använd också

Räddningsverkets Informationsbank ]ag vill ha ledningsbussen till ledningsplatsen vid Roslagsgatan, öster spårområdet.

om

Avspärrningar

Klockan är drygt 10.45 när polisinsatschefen kommer till

lednings-

platsen. Tillsammans med räddningsledaren bestämmer han det att

24 Larmet

ska finnas yttre avspärrning från Kungsgatan till Centralstation-

en

infarter, Bangårdsgatan, Bävernsgränd, Storgatan och Roslags-

ens

Polisen kommer för att inga obehöriga tar sig in i gatan. att svara området. Som inre avspärrning fastställer räddningsledaren ett område med 20 meters radie runt den läckande vagnen. Den avspärr-

ningen ska räddningstjänstens egen personal göra.

Polisen underrättar tågklareraren, som genom stationens högtalare informerar att Centralstationen ska spärras av på grund av

om

gasutsläpp Inga tåg kommer att avgå eller ankomma Resande ett och andra bör omedelbart lämna stationsområdet eller söka skydd

inne i stationshuset

Blåljusen och signalerna från utryckningsfordonen väcker

uppståndelse. Alla uppfattar inte situationen hotfull. Åtskilliga

som nyfikna dras till båda sidor stationsområdet för att veta vad

av som hänt. Många ska till varje pris genomföra de har planerat.

resan som Alla måste emellertid bort från området, så att de inte kommer i

vägen för eller hindrar räddningstjänstpersonalen att ta sig

gasen fram. Det blir inte lätt att spärra av.

Polisinsatschefen underrättar kl 10.50 räddningsledaren att

om han har endast i bilar i tjänst. Han har placerat två

sex man tre

i anslutning till stationshuset och patrull vid lednings-

patruller en

platsen. Det behövs emellertid mycket personal för att hålla undan

mer alla åskådarna. Polisinsatschefen håller på att kalla in så många le-

diga det går. Under tiden undersöker kemdykarna tankvagnen.

som

De beskriver läget för räddningsledaren, hör att det ligger ett

som vitt moln någon meter brett runt den läckande ventilen. Situationen verkar emellertid stabil. Brandmästaren meddelar att det fortfa-

vara rande är mycket människor utanför Centralstationen. Solen står

nu ganska högt och det är på väg att bli ännu varmare. Ivindriktningen

intill tankvagnen luktar det starkt ammoniak.

av

Räddningsledaren bedömer att de styrkor har ryckt ut kom-

som

bli uppbundna under flera timmar. Han uppdrar åt räddningsmer att centralen flytta styrkan vid Gottsunda brandstation till Centrum-

att stationen. Deltidare från andra stationer ska för beredskapen

svara

på Fyrislundsstationen. Räddningscentralen ska också underrätta

räddningscbefen i beredskap och förbereda inkallandet minst fem

av lediga befäl och brandmän.

Någon minut före kl 11.00 har personalen från Fyrislundsstationen

vattenkanon för att tvätta ned gasmolnet. Den är ansatt upp en sluten till tankbilen och går i omkring fem minuter sedan är vatt-

-

slut. Räddningsledaren förklarar situationen för reporter på net en Radio Uppland, har hört sig från bostaden: Det är ett min-

som av dre läckage ammoniak. Centralstationens område håller på att

av

utrymmas många vill inte gå därifrån. Vi förbereder oss för att

men börja täta tanken. Uppmana människor att inte bege sig till station-

Gasmolnet 25

samrådet. Lokalradion kalla in personal ska finnas på avser att som ledningsplatsen för att kunna sända information direkt till allmänheten.

3.2¶Tanken rämnar

Strax efter kl 11.00 brister plötsligt svetsfogarna i gaveln

en av ena på den läckande tankvagnen. Stora mängder ammoniak sprutar ut den meter långa har uppstått i plåten. Det är ur ca en reva som ett öronbedövande ljud över smärtgränsen för alla står närmast. - som Den extremt kalla vätskan -50° C fäller fuktigheten i luften. Den ut ligger snart som en dimma över spåren närmast Först efter vagnen. flera minuter har trycket i tanken sjunkit så mycket det i stället att börjar rinna. Det är snart blött runt omkring och kokar i vagnen

pölarna.

Två kemdykare står vid explosionen bara tiotal från tankett meter De blir översköljda med flytande kall ammoniak. Flera får vagnen. allvarliga köldskador på händer och De i radion de armar. ropar att

inte ser någonting i gasmolnet. Räddningsledaren beordrar dem

att dra sig tillbaka mot ledningsplatsen. När tanken brister finns lok-

föraren, brandmästaren från Centrumstationen, brandman och en två Banverkets anställda inom 30 från utsläppet. Ingen av meter av dem hinner undan. De faller ihop livlösa på spårområdet.

Gasmolnet

Gasmolnet driver snabbt stationsbyggnaden. Det är fortfarande mot åtskilliga människor kvar ute på planen framför byggnaden och vid bussterminalen. De flesta har andats in Många hostar. En del gasen. blöder näsan och De flesta har svårt Åtskilliga ur munnen. att se. faller ihop livlösa på marken bl.a. de båda polismän helt - som

oskyddade för avspärrningen vid Kungsgatan-Bangârdsgataøz

svarar Många ropar efter människor de har varit i sällskap med. De som trängs och knuffas när de försöker komma undan den stickande lukten. Paniken sprider sig. Räddningsledaren försöker kontakt med personalen i släck- och

räddningsbilen vid stationshuset, förbindelsen Brandmen är tyst.

förmannen, de fyra brandmännen och ambulanssjukvårdarna från

Centrumstationen har omedelbart efter explosionen tagit skydd inne i Centralstationen. Det är mycket folk och olidligt i lokalerna. varmt Lukten ammoniak börjar kännas inne i huset och ökar. av oron Räddningspersonalen försöker förklara för människorna det att inte är någon fara bara de håller dörrar och fönster stängda. Men det är inte många lyssnar. De flesta är skräckslagna när de tycker som

T3 15-0172

26 Första fasen

de inte får tillräckligt med luft. Alla trängs för att komma ut. Inne att i stationsbyggnaden finns bl.a. reporter från Radio Uppland en som på väg till ledningsplatsen när gasmolnet kom. Han har sin bärvar bara utrustning med sig och berättar i direktsändning om att människor varandra och barn skrikande letar efter sina trampar att föräldrar. Brandförmannen och brandmännen kan till slut inte göra sig hörda. Det tumultet. är rena På ledningsplatsen luktar det mycket starkt ammoniak. Räddav

ningsledaren till räddningscentralen: Tanken har spruckit Ett

ropar gasmoln är på väg från stationen mot Stora torget Försök spärra av till Centrum från och söder Vi klarar inte det här

tillfarterna norr

Kalla in stora styrkor Brandmästaren i räddningscentralen frågar han ska dra VMA. Räddningsledaren hostande och om ett svarar

lämnar ledningsbilen för att ta sig tryckluftsapparat.

en Förvirringen är total i räddningscentralen. Brandmästaren har inte längre kontakt med ledningsplatsen och känner att han håller på att

läget. Frågorna i hans huvud:

tappa greppet om snurrar

Vad har egentligen hänt

C1 Hur människor på ammoniaken Cl reagerar Hur farlig är den El

Vilka styrkor disponerar vi

El När kommer chefen i beredskap C1 Hur många är skadade Cl

3.3 i den första fasen

Räddningsarbetet

Kl 11-12

Det har gått minuter sedan explosionen inträffade. Det är många

fem

telefonsamtal och rörigt i räddningscentralen. En larmoperatör hos

SOS Alarm faxar VMA-meddelande till sändningsledningen för ett

Sveriges Radio P3. Samtidigt utlöser larmoperatör tyfoner-

en annan i centralorten. Det dröjer någon anledning ytterligare tio mina av nuter innan radion bryter sina sändningar. Både P3 och P4 meddelar det har hänt allvarlig olycka med ammoniak på Centralatt en stationen i Uppsala. Alla i staden bör stanna inomhus och stänga fönster och ventilation. De arbetar inom räddningstjänsten, som polisen, hälso- och sjukvården och SOS Alarm ska omedelbart in-

ställa sig på sina arbetsplatser.

På polisstationen är aktiviteten hög. Vakthavande befälet kallar in personal ska bemanna telefonväxeln och ta emot samtal från som allmänheten. Registrering saknade, skadade och döda ska ske av

enligt den plan föreligger. Arbetet kommer att fordra mycket

som personal för i första hand databearbetning. Polisen har ett förhål-

Första fasen 27

landevis nytt katastrofregister. Det prövades för första gången vid

spårvagnsolyckan i Göteborg år 1992. Polisen i Uppsala har ännu

inte haft nytta registret vid så stor händelse denna. Vaktav en som havande befälet söker polischefen i beredskap och underrättar denne

om de åtgärder han har vidtagit. Polischefen meddelar han som att kommer till polisstationen inom halvtimme. en SOS Alarm får många samtal från människor säger de som att har hört kraftig smäll och att de känner skarp lukt från stationsen en området. Den larmoperatör för verksamheten på som svarar centralen kallar in personal. Hon underrättar också larmchefen i mer beredskap, ska kunna informera de tidningar, radiokanaler och som TV-stationer som i det här skedet vänder sig till SOS Alarm. Efter en stund kommer det så många samtal till centralen växeln blir blockatt erad. Det börjar också bli så mycket radiotrafik räddningsledaren att har svårt att med gång nå sina styrkor. Det ibland flera minuen tar ter. Länsstyrelsens vakthavande beslutsfattare VB är hemma i bostaden när han får larm på sin sökare. Han försöker upprepade

gånger

ringa SOS Alarm kommer inte fram. VB fram sin pärm. Vad men tar är det har hänt Hur ska jag veta Ska jag söka någon i ledsom ningsgruppen Först kontaktar han emellertid tjänsteman en annan vid Länsstyrelsen, också brukar VB. Samtalet hinner knappt som vara börja förrän båda hör tyfonerna. Båda bestämmer sig för att ome-

delbart åka till Länsstyrelsen.

VB ringer nytt SOS Alarm får inte heller något Så men nu svar. fort han gett sig i väg hör han VMA-meddelandet i bilradion. Tan-

karna år många:

D Det är uppenbarligen mycket allvarlig olycka;

en

D Informationstrycket kommer bli från alla håll;

att stort

D Ska jag larma hela beredskapsorganisationen

D Kommer Länsstyrelsen att behöva ta över ansvaret för räddningstjänsten

Många kommer i vägen för molnet

Gasen driver i väg längs Kungsgatan. Det är mycket folk i rörelse ute på gator och torg i Centrum. Få har förstått innebörden tyfonav signalerna och reagerat på dem. De kommer i vägen för som gasmolnet drabbas direkt stora andningssvårigheter. Människor av rusar planlöst omkring för att komma undan En buss kör i gasen.

korsningen Kungsgatan-Sá Persgatan in i molnet och krockar med

två personbilar. Flera människor skadas två mycket allvarligt. Alla i området har svårt att andas och hostar. i Radio Uppland sänder oavbrutet. Från fönster på översta våett ningen i den byggnad där radion håller till har överen reporter en

28 Första fasen

blick över områden i Centrum. Han beskriver hur molnet brestora der sig. Människor irrar omkring och många faller ihop på ut ga-

framgår det hans skildring.

torna, av En brandförman och fyra brandmän från Gottsundastationen har just kommit in till Centrumstationen. De får efter flera försök kontakt med SOS Alarm, dem i uppdrag att ta hand de som ger om skadade vid kollisionen mellan bussen och personbilarna. Brand-

mästaren i räddningscentralen all räddningspersonal

uppmanar som

ska in i det försiktigt. Använd andningsskydd det

centrum att ta om

går Ambulanssjukvårdarna får avvakta tills räddningsperscinalen

bedömer att molnet har passerat Deltidsstyrkan från Knivsta med brandförman och fyra branden män meddelar SOS Alarm att de finns på Fyrislundsstationen när en butiksinnehavare ringer och säger att personbil har kört bland en upp

människorna trottoaren i korsningen Drottninggatan-Trädgårds-

Flera ligger kvar på marken sannolikt med allvarliga skagatan. dor. Styrkan från Knivsta får i uppdrag att åka dit och ta hand om dem. Det har gått 20 minuter sedan explosionen. Det blåser ett par sekundmeter. Molnet har dragit i väg längs gatorna upp mot Dom-

kyrkan. Räddningsledaren har själv blivit påverkad ammoniaken.

av Han känner sig skakig meddelar räddningscentralen: Det ser men förskräckligt här i centrum. Det ligger minst 100 döda eller skaut dade i området Centralstationen. Några våra är också runt av mannar skadade eller kanske döda. Centrumstationens folk har klarent av sig bäst. De sprang med gång efter explosionen in i stationsrat en huset. Skicka ambulanser till Centralstationen Kemdykarna har

fler

köldskador på händer och och behöver hjälp Det måste snabbt armar fram mer resurser

Deltidsstyrkan från Björklinge meddelar att de är klara med

en skogsbrand. De hör att radiotrafiken är livlig. Vad är det som har hänt, frågar brandförmannen. Han får besked att han ska ta om med sig brandmännen och köra till Centrumstationen. Brandmästaren i räddningscentralen gör ett överslag över vilka kåren disponerar. Han kommer fram till att det just kan resurser nu röra sig 30-tal Många de lediga är på väg till sina om ett man. av stationer. Fortfarande är det emellertid oklart hur många som blivit skadade dem i början ryckte ut från Centrumstationen och av som

Fyrislundsstationen. Kanske mellan fem och tio Hur mycket luft har de kvar i tryckluftsapparaterna

Molnet har när styrkan från Knivsta är framme vid korspasserat

ningen Drottninggatan-Trädgårdsgatan. Synen möter dem är

som skakande. Skadade och blödande människor ligger överallt. Flera är livlösa. Andra jämrar sig eller skriker hjälp. Brandförmannen

bekräftar för räddningscentralen att personbil har kört upp på

en

Första fasen 29

trottoaren. Det verkar ha varit mycket folk där bilen gick hus-

emot väggen. Föraren sitter fastklämd i framsätet. Ett tiotal människor ligger kvar på marken runt bilen.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsens vakthavande beslutsfattare VB kommer kl 1 1.20 fram till Länsstyrelsen. Han ringer från det s.k. operativa till SOS

rummet Alarm på direktledning. Larmoperatören bekräftar att det är

en en mycket svår olycka. VB ger SOS Alarm i uppdrag att larma Länsstyrelsens räddningsledning och att koppla datorförbindelsen till

upp Länsstyrelsen. De beslut VB fattar innebär att

D Informationsavdelningen ska mobiliseras;

D Länsstyrelsen ska försöka företrädare för Landstinget och

en

för polisen till sin organisation;

en D Han ska bege sig till SOS Alarm; D SOS Alarm ska via informationsnätet skicka allt vikt till Läns-

av

styrelsen; D Akademiska sjukhuset ska koppla sin dator med Länsstyrel-

upp

sens. Flera i Länsstyrelsens informationsavdelning har hört meddelandet i radion och är på väg till arbetsplatsen. De samlas i operativa

rummet för att igenom läget. Efter stund anländer Landshövdingen.

en Han beslutar efter diskussion med VB Länsstyrelsen ska förbe-

att reda verksamheten vid sin upplysningscentral, så att den snabbt kan öppnas det visar sig nödvändigt. Syftet är att avlasta SOS Alarm,

om

polisen och Akademiska sjukhuset. Landshövdingen söker också che-

fen för S 1Fo 47 i Enköping och chefen för för F 16 i Uppsala för

att höra vilket bistånd de militära förbanden kan lämna. Han får efter

stund kontakt med båda. en

Panik på gatorna

Klockan är 11.30. Avdelningsföreståndaren på akutmottagningen

vid Akademiska sjukhuset har tidigare via SOS Alarm fått besked om olyckan. Sjukhuset kommer sannolikt att ta hand ett stort

om

antal skadade. Det rör sig enligt räddningsledarens bedömning

om ett hundratal bara Centralstationen. Avdelningsföreståndaren

runt har ringt primärjouren på kirurgen och berättat vad har hänt.

som Hon har också informerat personal och kontaktat driftcentralen

sin egen på sjukhuset för att den ska kunna till inte tränger in i de

se att gasen

egna anläggningarna.

Primärjouren på kirurgen handlar enligt planen. Han ringer bak-

jouren, utlöser katastroflarm. Samtidigt kommer den första

som ambulansen till sjukhuset med skadad från trafikolyckan i kors-

en

30 Första fasen

ningen Kungsgatan-S:t Persgatan. Ambulanssjukvårdarna berättar

för personalen inne i akutmottagningen att det är fullt kaos ute på

gatorna.

Det har gått än halvtimme sedan olyckan inträffade. Gas-

mer en molnet har fortsatt Luthagen, nordväst de centrala kvarte-

mot om

Här är det inte lika mycket folk i Centrum. Många känner ren. som

Koncentrationen har emellertid minskat. De flesta hostar av gasen. och har svårt att andas, det är inte lika besvärligt det tidi-

men som

för människorna i närheten Centralstationen. gare var av

Sambandsbefälet i beredskap hos räddningstjänsten kommer till

räddningscentralen. Han ska försöka hitta ännu fler lediga brand-

och kalla in ambulanser från andra län. Även räddningschefen män

i beredskap på plats i räddningscentralen. Brandmästaren be-

är nu skriver situationen: Samtliga är utslagna eller insatta i rädd-

resurser ningsarhete inom ett område från Centralstationen mot Domkyrkan

och vidare några hundra meter i gasmolnets riktning. ]ag har fått

rapporter tyder på att det kan vara flera hundra skadade.

som nu Det däremot inga siffror på hur många har dött ska-

finns som av

dorna. Samtidigt meddelar räddningsledaren att det inte är något liv i de fem befann sig i närheten tåget när tanken

personer som av brast. Två dessa är våra. Enligt uppgifter till polisinsatschefen,

av

också finns på ledningsplatsen, ligger det människor på många som ställen i närheten Centralstationen.

av

Katastrofläge på sjukhuset

Klockan 11.40. Ledningsläkaren och sjukvårdsgrupperna I

är nu och är på väg till Centralstationen. Ledningsläkaren har gett be-

sked mobiliseringen sjukvårdsgrupperna III och IV ska

om att av förberedas. I-Ion söker på radion kontakt med räddningsledaren,

berättar bilolyckan i korsningen Drottninggatan-Trädgårds-

som om

gatan. Räddningsledaren bedömer att skadeplatsen ligger i utkanten

riskzonen. Sjukvårdsgrupp får i uppdrag att försöka ta sig dit. av Flera behöver smärtlindring och några hjälp med att andas, är beskedet till sjukvårdsgruppen. Radiotrafiken är ännu intensivare än

tidigare. Det finns inte utrymme för några långa utläggningar. Räddningsledaren begär bl.a. det skälet att ledningsläkaren så

av

snart möjligt ska komma till ledningsplatsen på Roslagsgatan.

som

Tio minuter kommer katastrofchefen vid sjukhuset till akut-

senare

mottagningen. Landstingets katastrofledningsgrupp fyller på sin or-

ganisation med personal. Extrainkallade anländer också hela tiden

till akuten och de olika vårdavdelningarna. Sjukhuset börjar inta Katastrofläge. Ledningsläkaren meddelar katastrofchefen att hon

uppfattar det masskadesituation. Ledningsläkaren begär yt-

som en terligare sjukvårdsgrupper och diskuterar med katastrofchefen vad

Första fasen 31

de kan behöva utöver dessa. Hon beger sig beger sig sedan till led-

ningsplatsen. Förutom räddningsledaren och polisinsatschefen finns

där mellan fem och tio från räddningstjänsten, polisen och personer hälso- och sjukvården tillfälligt också företrädare för SJ, Banverket, lokaltrafiken och massmedierna, bl.a. Radio Uppland. Räddningsstyrkan från Gottsunda tar hand de skadade - som om

vid olyckan med bussen och de två personbilarna -frågar

räddnings-

centralen varför det inte kommer några förstärkningar och varför det bara finns ambulans. Det är flera döda och minst fem svårt en skadade. Många människor har svårt att andas. Flera blöder näsa ur och Brandmästaren meddelar att det inte finns några mun. mer re-

att skicka. Samtidigt hör deltidssstyrkan från Knivsta sig

surser av och säger att två personer omkom när personbilen körde på upp

trottoaren i korsningen Drottninggatan-Trädgårdsgatan. Ett tiotal

skadade år Omhändertagna. Var ambulansen Den körde

finns som

till sjukhuset för tio minuter sedan har inte kommit tillbaka. Det är också här många har svårt att andas och behöver hjälp. som

Räddningschefen tar över

Räddningschefen i beredskap inser att det behövs mycket

mer personal och att han måste göra uppdelning skadeområdet i sektoen av rer. Brandmästaren i räddningscentralen säger att SOS Alarm har fått samtal och andra rapporter från området Centralstationen runt upp mot Domkyrkan och ytterligare ett hundra meter i nordlig par riktning. Detta bör alltså ha varit gasmolnets ungefärliga utbredning. Det finns inte längre några farliga koncentrationer kvar nu utom i området runt den havererade järnvägsvagnen, det är fortfarande men ammoniak kvar i tanken. Kartan på nästa sida visar den uppfattning gasmolnets utbredom

ning som personalen i räddningscentralen har. Räddningschefen beslutar att ta över uppgiften räddnings-

att vara ledare. Jourhavande brandingenjören känner sig bättre och får i upp-

drag att vara skadeplatschef. Räddningsledaren kommer att finnas i räddningscentralen och säger åt SOS Alarm att larma räddnings-

tjänsten i Enköping, Östhammar oclr Tierp. Samma begäran går till räddningstjänsten i Stor-Stockholm. Uppsala län behöver också norra alla ambulanser länen runt omkring kan skicka. som Massmedierna tränger hos polisen, räddningstjänsten och hälso-

och sjukvården. Det skapar störningar på många ställen i organisa-

tionen. Olyckan är den stora nyheten i Sveriges Radios sändningar 12: En ammoniakkatastrof har inträffat i Uppsala centrum. En överlastad ärnvägstankvagn exploderade vid 11-tiden. Det år helt klart att många har omkommit. Ett stort antal skadade håller på att tas om hand. Vi har inte fler uppgifter just återkommer. nu men Kanal 1 och TV 4 förbereder extrasändningar.

32 Första fasen

á JC á \ ,//C

v3 r ,Å tt . Nløppsatnlitlgsplalsmer: Uppsamlingsplatsnorr: Vukxalaskølan

O ;.93V w

a° Stadsbiblioteket AV ,C / : v ,a l l : i . % °° Q Ky e mngSP ä

Å g . å 45:6RNV;

, p sug S1dt x

VN a a

i ,

va

:øzrtusi ä 3 .t

s L--w r ,. sVW V mm i

;Ås

.t Y

A

,

. . Fyrislundsslationen

v 2

ät

Akademiskasjukhuset

Q3

Andra fasen 33

3.4 i den andra fasen

Räddningsinsatsen

12 Kl -14

Strax efter kl 12.00 utlöser katastrofchefen vid Akademiska sjukhu-

set Fullständigt lzatastrofläge. Det innebär att sjukhusdirektören kallas in till Landstingets katastrofledningsgrupp och landstingsdirek-

att tören underrättas. Han säger till ledningsgruppen Landstinget att kan behöva samordna sina åtgärder med det Länsstyrelsen komsom mer att göra. Det behövs uppsamlingsplatser för de skadade. Skadeplatsnu

chefen och ledningslâzaren har olika uppfattningar hur många

om

det ska och de ska ligga. Ledningsläkaren för

vara var menar att Landstingets del räcker det med plats. Den bör lätt nå en vara att och det bör där. För ledningsläkaren är skälen vara gott om vatten att det kommer att ont kompetent personal och vara om om materiel. Både hälso- och sjukvården och räddningstjänsten måste samla

styrkorna. Då blir det lättare samordna, övervaka och prioritera.

att Transporter och samband underlättas inte minst kontakterna med de mottagande sjukhusen. Läget blir förvirrat ska ha flera om

uppsamlingsplatser, menar ledningsläkaren.

Skadeplatschefen vill i stället sprida ut verksamheten. Polisinsatschefen har inget det blir flera uppsamlingsplatser vill emot att men att räddningsledaren lokaliserar dem så det inte går åt att en massa poliser bara för att dirigera trafiken omkring. Norrlands nation runt har nämnts alternativen. Det är

som ett av enligt polisinsatschefen

inget bra val. Polisen har visserligen fått ytterligare 12 i tjänst, man det räcker långt ifrån till allt just behöver göras. Stockmen som nu

ningarna i trafiken är besvärliga på många håll. De ambulanser,

räddningsfordon och polisbilar behöver fri väg har svårt som att komma fram.

Första uppsamlingsplatsen

I samråd med räddningsledaren skadeplatschefen, ledningslä-

enas karen och polisinsatschefen till slut välja Vaksalaseolan om att som

uppsamlingsplats. Den ligger strax öster Centralstationen, i

om ett område inte har drabbats Klockan är minuter som av gasen. några över 12. Det som sker den närmaste timmen får visa det behövs om

flera platser.

Problemen med radiosambandet ökar när förstärkningarna börjar komma. Det gör det ännu svårare leda insatserna.

att Räddnings-

ledaren inser något kommer behöva göras och överväger tillatt att sammans med brandmästaren i räddningscentralen

D Hur ska han dela upp skadeområdet i lämpliga delar

34 Andra fasen

Var ska uppsamlingsplatserna ligga, det behövs flera

D om

Vart ska förstärkningarna från räddningstjänsten i andra kom-

El

muner dirigeras

Var ska brytpunkterna för ambulanser och räddningsfordon ligga

El

Vem ska leda verksamheten på brytpunkten eller brytpunkterna CI

Sambandsbefålet ringer runt till de hel- och deltidsanställda brandmännen och befålen, det visar sig svårt att i det vackra vädret

men nå alla. Många har emellertid hört olyckan på radion och ringer

om

själva för fråga de ska inställa sig. Räddningsledaren räknar

att om med inom timme ha ytterligare ett 20-tal brandmän och befäl

att en från den kåren i tjänst sammanlagt omkring 60 man. Han

egna beslutar att dra stort larm på alla sju deltidsstationerna, så att de är bemannade och snabbt kan göra utryckningar för de andra olyckor

eventuellt inträffar. De vinner på det sättet inställelsetiden. Några som

deltidsstyrkorna kan behövas på Centrumstationen eller Fyrisav lund.

De ingår i ledningsorganisationen och alla ute på de olika

som skadeplatserna är hårt stressade. Hettan gör sitt till. Det är fler och fler behöver hjälp. Det gäller framför allt att klara ut hur många

som

de livlösa ännu kan räddas. Ingen har ännu nåav gatorna som

uppfattning antalet skadade och döda. Svårigheterna ökar gon om

också det växande trycket från massmedierna. Det nu genom är redan många reportrar och fotografer ute i skadeområdet. Det går inte

på ledningsplatsen spärra så att personalen får arbeta ostört. ens att av Flera företrädarna för massmedierna har uppfattat att lednings-

av

läkaren och skadeplatschefen är om hur många uppsamlings-

oense platser det ska finnas. De försöker reda på vad det här betyder för dem söker hjälp.

som

Länsstyrelsen öppnar upplysningscentral

Klockan är 12.15. Landshövdingen och vakthavande beslutsfatta-

VB hos Länsstyrelsen åker till räddningscentralen och får

ren en

redogörelse för läget. De diskuterar med räddningsledaren om situationen är sådan att Länsstyrelsen enligt 34 § räddningstjänstförordningen ska för räddningstjänsten. Alla är emeller-

ta över ansvaret tid eniga att insatsen även i fortsättningen ska ledas av räddnings-

om tjänsten i Uppsala.

Landshövdingen konfererar via direktledning med personalen i Länsstyrelsens operativa Han beslutar att Länsstyrelsen ska

rum. öppna sin upplysningscentral. Det kommer att finnas ett 20-tal ingående linjer. Lokalradion meddelar att den har frågor ska ringa

som

och lyssnarna de telefonnummer gäller. Än så

Länsstyrelsen ger som

länge är beskeden går att emellertid rätt knappa.

som

Andra fasen 35

Militära resurser Chefen för F 16, landshövdingen tidigare haft kontakt

som med,

hör sig. Han har fått i uppdrag militärbefälhavaren av av att vara sammanhållande för det militära biståndet och kontaktperson för Länsstyrelsen, landstinget och kommunen. Företrädare för de mili-

tära förbanden bör placeras i räddningscentralen och i landstingets

katastrofledningsgrupp.

Länsstyrelsen kan disponera dessa militära

resurser: S 1Fo 47: Från 12.30 70 hemvärnsmän och från 13.00 ca ca 50 värnpliktiga. De är försedda med sambandsutrustning och kan användas för bl.a. avspärrningar och bevakning. F 16: Omkring 50 värnpliktiga. Även dessa har sambandsutrustning och kan användas för bl.a. avspärrningar och

bevakning.

Fordon för Sjuktransporter, specialbilar, sopmaskiner och fordon från basräddningsstyrkan, sjukvårdsmateriel, bl.a. bårar och filtar,

kan också ställas till förfogande. Landstinget kan det behövs om

disponera fem helikoptrar för Sjuktransporter från Uppsala, Sö-

-

derhamn, Visby och Berga. De två första kan landstinget förfoga

över redan vid 13-tiden. Landshövdingen säger att resurserna enligt hans bedömning kommer att behövas och att polisen och landstinget omedelbart ska besked biståndet Försvarsmakten kan lämna. om som

Landstingets katastrofledning

Under tiden övervägandena inom räddningscentralen har

som pågått

landstingsdirektören och sjukhusdirektören kommit till katastrof-

ledningsgruppen i landstingets lokaler. Efter stunds orientering

en och diskussion beslutar gruppen att

ü Inkalla sjukvårdsgruppen från Enköping den bör i

vara Upp-

sala inom 45-60 minuter; CI Ta kontakt med jourhavande tjänsteman i Stockholms läns lands-

ting och begära hjälp med två sjukvårdsgrupper, medicin och vård

av skadade;

a Öppna sjukhusapoteket innehållet i sjukvårdsgruppernas

kemikalielåda kommer räcka länge; inte att Cl Ta kontakt med Länsstyrelsen för tillgång till den

att statliga myndighetens informationscentral;

D Via riks- och lokalradion kalla in personal till primärvården mer och Samariterhemmets sjukhus; Cl inventera tillgängliga bl.a. sängar och respiratorer; resurser -

C1 Kalla in PKL-gruppen psykosociala katastrofledningsgruppen

och inrätta ett presscentrum; D Begära råd från Giftinformationscentralen.

36 Andra fasen

Räddningsledaren kontaktar omkring kl 12.30 representant för en KKL- Krissamuerkan Kommun och Landsting -för att gruppen ska komma i gång och hjälpa chockade eller oroliga människor. KKL larmar sina lokala krisgrupper i Centrala staden, Vaksala, Lutbagen, Suartbäcken och Gamla Uppsala. Det finns i varje grupp samman-

lagt tiotal företrädare för kommundelsförvaltningen, kyrkan och

ett

frivilligorganisationerna. En kvart är fem tillgäng-

senare personer liga i Centrala stadens och i Vaksalagruppen. Efgrupp tre personer halvtimme är ytterligare ett 30-tal i gång inom ter en personer organisationen. De behöver kvalificerad psykiatrisk hjälp slussas som en vidare till PKL-gruppen, har satt upp ett anhörigcentrum på som

Akademiska sjukhuset.

Kl 12.40 har ambulanspersonalen kört ut Landstingets kärra med

katastrofutrustning till Vaksalaskolan. Räddningstjänsten håller på att

göra i ordning uppsamlingsplatsen inne i skolan och saneringsen på för dem behöver tvätta sig ammoniaken. plats ute torget som av Sjukvårdsgrupp är kvar hos de skadade vid kollisionen i korsning-

Drottninggatan-Trädgårdsgatan. Grupp I arbetar i närheten

en av Centralstationen. Tio minuter finns sjukvårdsgrupperna IH senare och IV uppsamlingsplatsen och strax efter också från gruppen

Enköping.

Problem med informationsverksamheten

Oroliga människor från hela landet ringer till anhöriga i Uppsala för förvissa sig dessa inte hör till de drabbade. De inte får att om att som

kontaktar polisen, blir fullständigt nerringd. Enstaka

något svar som samtal kommer fram, det går inte att över växeln ringa ut från men Polisen har ännu mycket besked att tar

polisstationen. ge men

uppgifter människor de anhöriga eller andra inte har emot om som fått kontakt med. Polisens personal lägger in uppgifterna på de efter-

sökta i sitt katastrofregister.

.

Trycket från massmedierna är så stort att räddningstjänsten,

nu hälso- och sjukvården och polisen inte längre kan hantera situatio- Företrädare för tidningar, radio och TV är irriterade över att de nen. fortfarande inte får några besked varken läget i stort eller om om

detaljerna. Skadeplatschefen berättar för räddningsledaren de

om problem de har på fältet med massmedierna. Räddningsstora som ute

ledaren frågan med landshövdingen, efter att ha

tar upp som resonemed företrädarna för landstinget och polisen i räddningscentralen rat beslutar öppna presscentrum i Länsstyrelsens lokaler. att ett

Andra fasen 37

Stora krav på samordning

Räddningsledaren börjar bråttom att bestämma sig han ska var samla förstärkningarna från andra kommuner i länet och i Stockholms län. Sambandsbefälet och brandmästaren talar i telefon nästan hela tiden och hinner inte bollplank åt honom. Räddningsvara ledaren beslutar att följande ska gälla:

E] Sambandsbefälet och larmoperatör ska bege sig till BöcW:s en parkeringsplats vid E 4 för att organisera och för brytsvara för styrkorna kommer från kommunerna i Stocksom punktenolms län;

D En ambulansförman får i för brytpunkten Cenatt svara vid brandstationen föruppdrag kommer från andra trum styr orna som kommuner i länet Räddsam C.

Det är snart två timmar efter utsläppet oerhört tryck på nu - - ett hälso- och sjukvården, även från alla har besvär som av gasen men inte är direkt skadade. Kl 13.00 finns det så mycket personal det att

blir möjligt att öppna vårdcentral. Katastrofledningsgruppen väl-

en jer Svartbäckerz. Genom upprepade meddelanden i lokalradion försöker styra strömmen människor söker hjälp från gruppen av som Akademiska sjukhuset till vårdcentralen. Räddningstjänstens sambandsbefäl meddelar strax efter kl 13.00 att han finns brytpunkten BSCW med sin ledningsbil och två att räddningsfordon och några ambulanser kör omkring IKEA:s parkeringsplats. De sig snart till känna. I-Ian ska försöka ger nog tag i dem och återkomma till räddningscentralen med en rapport.

Skadeplatschefen frågar enträget räddningscentralen förstärk-

var ningarna är. Han får veta att det kommer brandmästare och snart en tre brandmän, som ska hjälpa till uppsamlingsplatsen vid Vaksalaskolan. Skadeplatschefen frågar också vad han ska göra med dem är döda. Polisen har föreslagit uppsamling i Stadsteatern som

inga beslut ar fattade, lyder beskedet från räddningscentralen.

men

Polischefen i beredskap är plats i polisstationen. Han vittnar

om det kaos råder ute i staden. Polischefens viktigaste uppgift just som blir att underrätta de anhöriga till de båda polismannen har nu som omkommit. Ambulansförmannen för brytpunkten Centrumstasom svarar tionen meddelar att räddningstjänsten i Enköping just kommit med ett räddningsfordon och ambulans. Vart ska de åka Samma fråga en ställer sambandsbefälet, tagit emot styrkorna från Sigtuna-Märsom

sta. Styrkan från Sollentuna-Upplands Väsby är väg. Den har

blivit försenad på grund olycka avtagsvägen till av en strax norr om Arlanda. Styrkorna från Östhammar och Tierp och - var en med ett räddningsfordon och ambulans meddelar på radion att de är en framme fem-tio minuter. Vart ska zi ta vägen och vad ska vigöra, om

38 Andra fasen

frågar de. Det blir svårare och svårare för räddningsledaren att hålla

ihop styrkorna.

Från kl 13.15 är arbetet med att ta hand skadade på

om upp-

samlingsplatsen Vaksalaskolan i full gång. Det finns sammanlagt nio sjukvårdsgrupper fyra från Uppsala, lika många från Stockholms

-

län och från Enköping. Ledningsläkaren begär medicin. Poli-

en mer

har från början haft personal på plats för att registrera så många

sen

möjligt dem söker hjälp. Det finns också en polissom av som nu tekniker i tjänst. Kan han börja undersöka tankvagnen Svaret från

skadeplatschefen är nej.

En del människor transporteras in till uppsamlingsplatsen är

som

döda. Skadeplatschefen frågan vad personalen ska göra

upprepar med dessa och med alla ligger kvar på gatorna.

som

Strömmen människor behöver någon form av tillsyn eller

av som

vård tycks inte sina. Avtransporterna från uppsamlingsplatsen går trögt. Det är oreda i ambulansdirigeringen. Många ska köras till sjuk-

hus i andra lån för vård och det ställer stora krav på de redan hårt utnyttjade Helikoptrarna underlättar emeller-

transportresurserna. tid i den här situationen. Landstingets maskin är i gång sedan

egen

timme. Flera militära helikoptrar flyger oavbrutet. Ambulansen helikoptern i Stockholms län kommer till Uppsala när den slutfört

en insats som pågår.

Ett Aktuellt kl 13.25 första mer ingående skildring av

extra ger en det har hänt i Uppsala. En reporter intervjuar några ögonvitt-

som

och brandmästare. I sändningen framträder flera förståsignen en påare inom det kemiska området. Driftingenjören hos kemiföretaget,

först upptäckte att tankvagnen var överlastad, säger att stumsom fyllda tankar några gånger tidigare lämnat fabriken. Det är den mänskliga faktorn och går inte göra mycket åt. Hittills har det inte hänt

att någon olycka med sådan vagn.

en

Flera uppsamlingsplatser

Räddningsledaren bedömer vid 13.30-tiden att det inte kommer att

räcka med uppsamlingsplats. Han talar med ledningslåkaren,

en som

vad hon tidigare Det gäller att kraftsamla. Resurserna upprepar sagt. kommer inte att förslå. Räddningsledaren säger att polisen

annars och räddningstjänsten har för att öppna flera ställen.

nu resurser Diskussionen tid. Räddningsledaren förklarar slutligen för led-

tar ningsläkaren han inte kan ansvaret för verksamheten han

att ta om inte får dela den i sektorer. Han beslutar det ska finnas fyra

upp att

uppsamlingsplatsen Räddningstjänstens personal får hjälpa till om

hälso- och sjukvården inte har folk så det räcker. Sambandet mellan de olika ska klara på något sätt, säger räddningsledaren.

grupperna

Andra fasen 39

Uppsamlingsplatserna ska enligt räddningsledarens beslut ligga

E] I Vaksalaskolan ;

ü Vid Domkyrkan; D I Stadsbiblioteket;

D I Norrlands nations hus.

En ledningsplats för varje sektor ska inrättas i närheten dessa av

uppsamlingsplatser. Räddningstjänstens personal ska söka områ-

av

det från ledningsplatsen och Stora Torget. För varje lednings-

mot plats brandmästare eller brandförman och brandmän svarar en tre från Uppsala har lokalkännedom. De förstärkningar är på som som

väg ska från brytpunkterna bege sig till följande sektorer och ledningsplatser:

C1 Sektor Väst: Domkyrkan personal från Sollentuna-Upplands

-

Väsby;

EI Sektor Norr: Stadsbiblioteket personal från Enköping; - D Sektor Söder: Norrlands nation personal Sigtuna-Märsta;

- från

Sektor Öster: Vaksalaskolan personal från

Cl Östhammar-Tierp.

-

Arbetet på sjukhuset och i landstingets

katastrofledningsgrupp är

hela tiden mycket intensivt. Sjukvårdspersonalen på fältet har ute

det besvärligt i hettan. Landstingsdirektören beslutar i samråd med

katastrofchefen att kalla ännu primärvårdspersonal. Avsikmer ten är öppna både Årsta och Gottsunda vårdcentraler. Många att skadade kan ha fria intervall i till 48 timmar och behöver upp övervakas. Förutom det akuta omhändertagandet fordras det nu en lite långsiktig sjukvårdsplanering. Samariterhemrnets sjukhus mer ska i första hand patienter har fått hjälp inom primärta emot som vården någon anledning behöver läggas in. men som av Växeln vid Akademiska sjukhuset är blockerad massmedier av och oroliga människor. Livlinan är den dataförbindelse sjuksom huset har till Länsstyrelsen och SOS Alarm. Mobiltelefoner används flitigt. Människor försöker på alla sätt att komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Det är upprepade informationer i trots radion mycket svårt att styra strömmen patienter. Människor komav mer gående, i bilar eller transporterade andra till Akadeegna av

miska sjukhuset, placerar personal utanför akutmottagningen

som för att kunna informera de ska vända sig för hjälp. om vart att Några minuter före kl 14.00 underrättar skadeplatschefen rädd-

ningsledaren om att räddningstjänstens styrkor är på plats vid

uppsamlingsplatserna inom sina sektorer. Han har haft kontakt med alla sektorcheferna. De ska träffas på Stora Torget för en genomgång så snart de har överblick över situationen. Polisen har hela tiden försökt in personal. De skulle mer som ha svarat för ordningen på fiskarfest i Öregrund är på väg till en stor

Uppsala. Många de lediga har själva hört sig och de

av av sagt att

40 Tredje fasen

kan i tjänst. Polisen räknar med att ett tag ha ett 40snart vara om tal Till detta kommer drygt 20 polismän från Enköping och man. Tierp antal ingen vet ännu hur många från Stockholms samt ett - län. Det är emellertid mycket folk på uppsamlingsplatserna och registreringen alla söker hjälp tar tid. Värnpliktiga och hemav som värnspersonal från F 16 och S 1Fo 47 gör stora nytta i samband

med avspärrningarna uppsamlingsplatserna och den dirigering

av trafiken fordras. av som Polisen fortsätter frågor från oroliga människor i Uppsala att och i landet inte kommer i kontakt med anhöriga och ute som andra. Beskeden kan är fortfarande knappa. Identifieringen av som ges de omkomna har inte börjat. Ingen ännu hur många döda och vet skadade det är. Polisstationen har sedan explosionen fått över 1 200 samtal. Många är mycket upprörda över att polisen inte har något

att säga.

3.5¶Räddningsarbetet i den tredje fasen

Kl 14-16

Strax kl 14 räddningsledaren kontakt med skadeplatschefen.

efter tar

Han vill ha läget vid den havererade tankvagnen. en rapport om Räddningsledaren behöver vad krävs för att de ska kunna veta som börja röja på olyckslatsen, söka efter fler skadade eller döda och bärga den skadade Hydro Supra i Köping har kallat in sin vagnen.

beredskapsgrupp och vill skicka med utrustning för att hjälpa

sex man till. Var ska de infinna sig Frågan går till skadeplatschefen, som

samtidigt får besked kemdykarbuss från räddningstjänsten

om att en i Stockholm är framme vid brytpunkten 386W. Under tiden ledningsläkaren kontakt med landstingets katastroftar ledningsgrupp för att diskutera räddningsledarens beslut att dela upp verksamheten i sektorer. För detta behövs det fler sjukvårdsgrupper.

Katastrofledningsgruppen överväger möjligheterna att fram ytterligare personal både från landstingets organisation och från

- egen hälso- och sjukvården i de närmaste länen. Det blir under alla förhållanden nödvändigt den personal redan finns att omgruppera som ute. Hälso- och sjukvårdens uppgift i situationen råder är att rädda som liv och till att skadorna inte förvärras genom felaktiga åtgäratt se der. De ingår i katastrofledningsgruppen är överens om att tisom den är för dyrbar för de ska använda den till att klara meningatt upp

skiljaktigheter. Ledningsläkaren accepterar räddningsledarens besked

uppsamlingsplatserna och beslutar i samråd med katastrofom

ledningsgruppen följande:

i Tredje fasen 41

D Till sektor väst Domkyrkan skickas sjukvårdsgrup en sam- , mansatt av en läkare och två undersköterskor från Aka emiska

sjukhuset;

D Till sektor Stadsbiblioteket sjukvårds-

norr omgrupperar en

från Vaksalaskolan;

grupp Även sektor söder får från

D Norrlands nation en sjukvårdsgrupp

Vaksalaskolan.

Beslutet innebär att hälso- och sjukvårdens högkvarter i fält fort-

farande ligger i Vaksalaskolan. Skälet är att det gått så lång tid nu att många svårt skadade från stadens centrala delar redan finns där. Det

är lätt att vatten i skolans lokaler. Helikoptrarna kan landa och

starta på en idrottsplats i närheten. Behandlingen är i full gång se-

dan någon timme. Många får dropp i åtskilliga fall också hjälp

med andningen. Vårdpersonalen har fått läkemedel. Just håller mer nu apotekare på att fördela medicinerna. Det ska underlätta för vården personalen. En del patienter har transporterats till sjukhus. Andra

håller på att bli transportfärdiga.

Skadeplatschefen rapporterar kl 14.10 till räddningscentralen som

svar på räddningsledarens frågor:

D Ena gaveln på tanken är delvis bortsliten och alldeles vit vagnen på undersidan;

D Det står två ammoniakvagnar intill den skadade de vagnen, men

verkar oskadade;

D Vi behöver två kemdykargrupper, så att kan undersöka tankarna förbereda eventuell överpumpning den vätska och en av finns kvar den skadade som ev 1 vagnen; D Vi har också nytta från Hydro Supra i av

Köping framför allt beredskapsgruppenrådgivare l personalen.

- som

Skadeplatschefen utgår från att de båda oskadade är korvagnarna rekt lastade och alltså klarar värmen. Annars skulle väl kemiföretaget

larmat dem också. Att de står kvar vid Centralstationen skrämom emellertid många. Kontaktledningen på bangården är fortfamer

rande spånningslös. På grund antändningsrisken ammoniak är

av en brännbar går det ännu inte att släppa på strömmen. Skadegas -

platschefen vill att någon i råddningscentralen ska fråga det

om finns ett diesellok kan bogsera bort dem. Han berättar för brandsom mästaren att det är många nyfikna följer det sker inom som som spårområdet. Flera TV-kameror har i närheten. Ammoniaksatts upp lukten gör emellertid de flesta håller sig på avstånd. Men det att:

springer folk på ledningsplatsen och frågar det mesta.

en massa om Klockan är 14.30. Uppgiften för de ukvårdsgrupper ska nu som till sektorerna väst, och syd blir bedöma vilka första norr att som

måste tas hand och att livsuppehållande behandling. De har

om ge

inte lika mycket kvalificerad sjukvårdsutrustning vårdpersonalen

som vid Vaksalaskolan. En omfördelning materielen skulle i princip av

42 Tredje fasen

det finns där med stora tidsförluster för behandlingrasera som -

De svårast skadade behöver tas hand med gång. Många arna. om en kommer att utveckla symtom efter eller flera timmar och behöver

en

övervakning. Ledningsläkaren beskriver situtionen för räddnings-

ledaren och säger att han får leda sin verksamhet, medan hon tar ansvaret för hälso- och sjukvården.

Räddningsledaren skadeplatschefens på hans frågor. Kem-

svarar

dykarna från Stockholm, beredskapsgruppen från Hydro Supra i

Köping och den personal deltar med har fått besked att de ska

om

anmäla sig på ledningsplatsen vid spårområdet. Räddningsledaren

vill de ska undersöka de andra båda

att vagnarna.

Länsstyrelsens presscentrum

Länsstyrelsen öppnar strax före kl 15 sitt presscentrum i Länsstyrel-

personalrestaurang. Ett 40-tal reportar trängs i lokalen med sens TV-tekniker och fotografer för att få veta hur situationen är. Det är olidligt i lokalen. Landshövdingen inleder med att säga att det

varmt

har inträffat givetvis är katastrof: Vi har uppgifter just som en nu om

minst 30 omkommit. Hundratals människor har såatt personer dana skador de behöver sjukhusvård. Betydligt fler har lättare

att skador måste någon form hjälp. För många kommer

men av problemen först efter åtskilliga timmar.

Frågorna haglar med gång i luften. Det stund innan det

en tar en har lugnat sig och frågandet sker i lite ordnade former. TV

ner mer 4:s utsände vill hur det kom sig att fick lämna utlastnings-

veta vagnen stället och varför den inte stoppades tidigare. En företrädare för

en

rikstidningarna har uppgifter från sin redaktion att lasten av om skulle ha kontrollerats redan i Nässjö utan att några åtgärder vid-

togs.

Vem har ansvaret för transporten Frågan kommer från flera håll. En företrädare för att avsändaren enligt föreskrifterna ska

uppger

till är riktigt lastad. utgår från att så sker. Det se att vagnen som verkar ha orsakat olyckan har emellertid hänt flera gånger tidigare. För ett par år sedan gick överfylld från Malmö via Stockholm

en vagn och Uppsala till övre Norrland. Det inte riktigt lika varmt i

var som dag. Tanken klarade blev illa åtgången när ammoniaken

resan men

utvidgade sig. Vagnen skrotas lossning hos Modo i Örn-

fick efter uppe

sköldsvik.

Flera hakar på med frågor, panelen kan inte lämna några

men

utförliga Landshövdingen säger att ansvarsfrågan givetvis ska

svar. behandlas i de rättsliga och andra undersökningar kommer att

som goras.

Tredje fasen 43

Sedan följer ett antal frågor själva utsläppet och räddningsin-

om satsen:

ü Varför gjordes ingenting för att varna och bort från Cen-

folk

trum Det fanns minst en halvtimme för sådana åtgärder

Är det räddningstjänsten inte har

t: sant att samma beredskap för sådana här olyckor för t.ex. brand Har personalen rätt som utbildning och utrustning Gäller det också polisen

El Det lär stå fler ammoniakva oskadade på spåret intill nar - ol cksplatsen. Vad gör ni dem Riskerar gasmoln me vi att ett I

CI Varför tar det så lång tid för polisen att registrera alla döda och skadade

C1 Har trasslet med up samlingsplatserna krävt människoliv eller gjort att människor ått större skador än de skulle ha behövt få

D Det har t dligen inte någon ordning med ambulanserna. Till

varit

vilka sju hus har ni fört de skadade

El Vad säger ni till alla fått mycket lätta besvär ändå är som men som

oroliga

En företrädare för räddningstjänsten förklarar: Vi gjorde i

inledningen

det som vi bedömde rimligt med hänsyn till situationen. Det är som en oerhört stor och svår operation att tömma Centrum på människor. Läget verkade stabilt. Vi räknade inte med tanken skulle att

spricka. Det finns givetvis beredskap även för kemiska olyckor.

en Om det är allvarlig händelse blir arbetet regel svårare än för en som andra slag olyckor. Sådana händelser inträffar mycket sällan. Vi av får inte den rutin har på insatser vid bränder och som t.ex. tra-

fikolyckor. När gasmolnet i det här fallet hade bildats gick allting

mycket fort. Det blåste mot Domkyrkan. Vi kunde inte upp mota bort molnet. Vi bedömer inte det ska hända något med de båda att oskadade vagnarna. Hälso- och sjukvårdens framhåller i sitt representant svar att oredan inte varit större än kan En masskadesituation är som accepteras. alltid mycket svår att hantera. Dessbättre får inte så mycket rutin skulle behövas. Vi har aldrig haft något liknande i Sverige. Om som det rått olika meningar hur många uppsamlingsplatser det bör om finnas är inte så egendomligt. Det är så mycket spelar som in när ska besluta. Om det medicinska resultatet finns än så

länge inget att

säga. Vi har inget perspektiv på den fruktansvärda händelsen. Vi vet som landshövdingen redan sagt fortfarande inte hur många har som dött och hur många är skadade. Men det är tal, så mycket som stora är säkert. Polisen arbetar för fullt med registrering och ska underrätta anhöriga till både omkomna och skadade, företrädare för polissäger en

myndigheten.

44 Tredje fasen

Vi har rätt mycket folk i arbete, arbetet år krävande och nu men tid. Polisen ska göra mycket annat också. Den övriga verksamhetar måste löpa. Vi har haft under dagen haft några lägenhetsbråk. ten Flera inbrott och rån är rapporterade. Många på når de vet passar polisens i anspråk på det här sättet. Sådant måste att resurser tas itu med omedelbart. Den uppgiften för polisen under den ta stora närmaste tiden blir emellertid identifiera alla döda. Ingenting kan att i omfattning och känslighet konkurrera med det arbetet. Problemet för i den inledande fasen inte hade fått fram några oss var att andningsskydd. Vi har därför förlorat två kollegor. Det gör arbetet

extra tungt. Panelen får många andra frågor kan inte heller i de fallen men lämna några så uttömmande och entydiga massmedierna svar som vill ha. Stämningen år irriterad. Hettan bidrar till det. Landshövsäger besked när det finns något nytt att meddela. Det

dingen att ges

framgår också Länsstyrelsen tillsammans med de andra att organen har upprättat upplysningscentral dit människor kan vända sig en med sina frågor. Många får Radio Uppland reda att det står flera genom ammoniaklastade i närheten olycksplatsen och blir oroliga vagnar av för det ska smälla igen. Det kan bli ordentlig panik, som att en orsakar bekymmer för många. Räddningsledaren uppmanar än en gång skadeplatschefen undersöka de oskadade tankvagnarna, så att han kan med besked stillar att ut ett som oron. På sjukhusen, vårdcentralerna och inom landstingets katastrofledningsgrupp går verksamheten för fullt. Vid 15.30-tiden ger katastrofchefen improviserad presskonferens för de företrädare en för massmedierna har kommit till det presscentrum katasom som

strofledningsgruppen upprättat i Akademiska sjukhuset. Han beskri

bl.a. patientflödet inga bestämda besked antalet eller ver men ger om utsikterna för människor klara sig. Hälso- och sjukvården om att kraftig tillströmning under kvällen när många tidiväntar en ny som inte har haft några kommer besvär. En del gare symtom att av dessa kommer sannolikt att behöva läggas in.

Genomsökning

Samtidigt katastrofchefen börjar genomgången med massmedisom träffas sektorcheferna och skadeplatschefen på Stora Torget. erna De driva på arbetet så utomhusytorna kan enas om att att vara genomsökta vid 17-tiden. Resurserna måste sedan användas senast för genomsökning de där kan ha tagit sig in och av utrymmen gasen där det kan finnas människor. Det framgår av rapporterna som skadeplatschefen får de flesta allvarligt skadade har befunnit sig att i området Centralstationen. Sektorcheferna vill att avlösningar runt

Tredje fasen 45

ska planeras in, så att arbetet kan fortsätta under kvällen. De behö-

besked när den personalen kan komma. Skadeplats-

ver om nya

chefen låter begäran gå vidare till räddningsledaren. När kan tågen börja gå igen Räddningsledaren får i det här läget

veta att det är stora problem med tågföringen i hela Mellansverige

och att så snart möjligt vill släppa fram den genomgående

som tågtrafiken i Uppsala. Frågan intresserar emellertid inte räddningsledaren just Han har fullt med de oskadade

nu. upp vagnarna och riskerna för att fler utsläpp ska inträffa. Vet vi verkligen att de

inte är överfyllda Blir det någon förändring i vädret under eftermiddagen

Dirigeringen av ambulanser och andra fordon kan användas

som för Sjuktransporter fortsätter att ett problem. Det har visat sig

vara att flera patienterna hamnat Löwenströmska sjukhuset i

av som Stockholms län aldrig blivit registrerade. Landstingets katastrofledningsgrupp samrådet med jourhavande tjänstemannen i Stockholms läns landsting, bl.a. ska fördela patienterna mellan sjuk-

som

husen i huvudstadslänet. Ledningsläkaren och räddningsledaren kom-

överens att rutinerad läkare ska placeras i räddningsmer om en centralen med uppgift att hålla samband med ledningsläkaren,

-

katastrofledningsgruppen, Landstinget i Stockholm och den militära

organisationen. Läkaren ska också leda sjuktransporterna. Några

ambulanserna får sköta transporterna inom skadeområdet. Anav dra ska avdelas för transporter till de olika sjukhusen inom och utanför länet. De militära förbanden deltar även i fortsättningen med

helikoptrar och sjuktransportfordon. Avvägningar måste göras med

hänsyn till hur situationen utvecklar sig och behoven förändras.

Stor belastning på hela organisationen

Kl 16.00 rapporterar skadeplatschefen till räddningsledaren: Läget är stabilt runt den havererade tankvagnen. Kemdykarna från Stockholm har sagt att det är ett par ton kvar. De är just för att

nu framme

lägga över ytterligare några presenningar, ska minska

som avgasningen från den trasiga tanken. De ska också koppla loss de, vi

som räknar med, oskadade Nu måste ett diesellok

vagnarna. fram så att vi också kan transportera bort dem från området. Flera TVstationer har de senaste timmarna visat bilder på De utgör

vagnarna. ett hot bara sin närvaro.

genom

En kvart meddelar brandförmannen för bryt-

senare som svarar punkten vid Centrumstationen att beredskapsgruppen från Hydro Supra i Köping har kommit. Vart ska de ta vägen Till lednings-

platsen vid spåren, skadeplatschefen. Gruppens

svarar sex personer

gör tillsammans med skadeplatschefen besiktning tanken.

en av Skadeplatschefen frågar vilka de behöver för att kunna

resurser

46 Tredje fasen

över ammoniaken är kvar till tank. Hur stor pumpa som en annan ska den vara Går det att dit järnvägstankvagn eller räcker det

en med tankbil Ett besked bör finnas till 17.30, när skadeplats-

en chefen ska träffa företrädare för och järnvägsinspektionen vid

ledningsplatsen. Strax före kl 1 7 frågar räddningsledaren skadeplatschefen hur länge

järnvägstrafiken måste avstängd. har flera tåg bara be-

vara som höver rulla igenom Uppsala. Kan det göras utan rise Skadeplatschefen irriterat att ingen trafik enligt hans mening kan släp-

svarar

på förrän har pumpar över den vätska finns i tanken. Det pas som förutsätter att får fram ett diesellok kan dra bort de oskadade

som

Hela operationen kommer sannolikt att ta timmar. vagnarna.

Ute på stan håller personalen i de olika räddningsstyrkorna på

med att hjälpa människor att ta sig till uppsamlingsplatserna. Trots att de flesta klarar det själva är belastningen hård på alla i organisationen. Till detta kommer att många är oroliga. De har hört på

radion att det: finns fler med ammoniak på stationen och fruk-

vagnar tar att det ska komma fler gasmoln.

Det är fortfarande förvirrat i stora delar verksamheten. Den

av stora organisation har varit i gång i fem timmar har inget

som grepp

allt sker. Med det hot ytterligare utsläpp massmediom som om som

spekulerar i har informationsverksamheten blivit känslig erna en

uppgift. Upprättandet ett presscentrum och upplysningscen-

av en tral hos Länsstyrelsen innebär avlastning för de ledande inom

en

räddningsorganisationen hjälper bara delvis så länge det inte

men

finns några trovärdiga besked Fortfarande ifrågasätter många

att ge.

stor del de uppgifter myndigheterna lämnar. en av som

Kaotiskt är det framför allt inom hälso- och sjukvården, i det

som här läget drar det tyngsta lasset. Landstingets katastrofledningsgrupp bedömer att minst 200 skadade har tagits hand vid sjukhusen

om inom och utanför länet. Många fortfarande medvetslösa. Åtskil-

är liga har inte kunnat identifieras. Vid vårdcentralerna är köerna långa. Både landstingets och kommunens distriktssköterskor arbetar till-

både vid mottagningarna och i hemmen hos många äldre. sammans

På uppsamlingsplatserna fungerar det trots hettan. Det finns fort-

farande många att ta hand Avtransporterna går mycket bättre

om.

sedan ledningen ambulanstransporterna samlats på en hand. Under

av kvällen kommer framgått många hittills inte haft någon

som som

egentlig känning att börja problem. Ammoniaken

av gasen samlas i kroppen. Symtomen kommer når mättnadsnivå.

när gasen en Fördröjningen kan bli till 48 timmar. Skadorna är i de fallen

upp inte svåra alla kommer att behöva något slag hjälp.

men av

Tredje fasen 47

Räddningstjänsten avslutas

Den räddningsledare tjänstgör under kvällen får kl 21.30 som veta att de oskadade är borta från Centralstationen. Det vagnarna nu gäller också den ammoniak kvar i den trasiga tanken. som var Räddningsledaren bedömer efter detta det inte finns någon risk att för ytterligare skador på människor eller egendom eller i miljön som räddningstjänsten kan hindra eller begränsa. Han beslutar det av skälet att räddningstjänsten ska avslutas. För hälso- och sjukvården fortsätter arbetet. Även polisen har mycket kvar göra. Alla döda att och skadade är inte identifierade. Många anhöriga ska underrättas. Polisen har det sin personal i tjänst, arbetet nu mesta av men är fortfarande mycket krävande och tid. tar Polisen offentliggör strax kl 22.00 preliminär efter en sammanfattning av uppgifterna antalet omkomna och skadade. Uppgifom terna framgår av tabellen följer. som

Antal döda och skadade översikt - en

Tid efter Plats Antal Antal Kommentar utsläppet döda skadade

Spår- 5 5 Omkomna är lokföraren, området enbrandmästare. en brandmanoch tvåanställda vid Banverket 1-2 min Perrong- 20 100 Väntar på tåg ema Buss- 10 80 Väntarpå bussar terminaien

infarten till 2 Polisersomska spärra - av Centralstationen

5 min Kungsgatan 10 60 Gángtrafikanter,cyklister Bangárdsgatan 7min Centrum 30 100 -

Kungsgatan 5 Kollision mellanen buss - S:t Pers- ochtvá personbilar gatan

10 min Drottning- 3 10 En bil kör upppå trottoagatanTräd- ren gárdsgatan

20 min Centrum 40 Gángtrafikanter,cyklister - Summa 80 400

Uppgifternaavser antalet skadadesomlagts inpá sjukhus. Mellan4 000 och 5 000 människor har sökt enklare várdvidsjukhus och vårdcentraler.

48 Tredje fasen andra dygnet

-

Räddningschefen samlar vid 23-tiden all personal från räddnings-

tjänsten har deltagit i räddningsinsatsen för första

som en genom- Två omkomna och flera skadade från den kåren är ett

gång. egna

dystert facit. Men har också räddat åtskilliga. Det framgår av dis-

kussionen följer åtskilliga frågor behöver besvaras vid de som att

undersökningar och utredningar kommer att genomföras un-

som der de närmaste månaderna:

Hur kom det sig tankvagnen gick iväg stumfylld från leveran-

El att tören och varför stoppades den inte på vägen

Varför flyttade inte tåget medan det ännu bara läckte D ur en av ventilerna

Finns det inga hjälpmedel gör enkelt kan avgöra hur E som att

del volymen i tank är utnyttjad

stor av en som Hade inte i förväg resonerat med landstingets katastroflednings- Cl hur uppsamling skadade ske ske grupp om av Vad kan göra för ytterligare förbättra ledningsorganisationen Cl att vid händelser fordrar insatser från så många det som som nu var

fråga om

Hur ska bära åt för klara varning och information när E] oss att

förloppet är så här komplicerat

Många kommer behöva hjälp med att bearbeta det vi Cl av oss att

upplevt. I-Iur ska organisera den hjälpen

Samtliga radio- och TV-zanaler har ägnat praktiskt taget hela sänd-

under dagen åt tragedin i Uppsala. Ledningen för leveningstiden

rantören ammoniak och för statliga myndigheter är på olika av som

sätt är berörda bl.a. Länsstyrelsen, Räddningsverket, Sprängämnes-

-

Socialstyrelsen och järnuägsinspektionen framträinspektionen, -

der i intervjuer. De flesta frågorna handlar hur detta kunde inom träffa. Flera beskeden är motstridiga, något massmedierna av som fasta på. Statens haverikommission har påbörjat den undersöktar ning kommissionen ska göra. Statsministern uttalar sig i samsom band med besök i Uppsala. Han uttrycker sin bestörtning över ett det inträffat och sitt deltagande med de drabbade och deras som

anhöriga. Regeringen ska vidta alla åtgärder går för att detta

som inte ska upprepas.

3.6¶Söndagen dygnet

andra

Personalen vid sjukhusen och flera vårdcentraler har även under

söndagen fullt med hand skadade. Flera de patienupp att ta om av kom in under lördagen har avlidit. För andra är det fortfater som rande kritiskt, medan del mår förhållandevis bra. Fortfarande en kommer det in patienter fått allvarliga En del som symtom av gasen.

Andra dygnet en vecka senare 49

har psykosomatiska reaktioner och KKL-verksamhetens krisgrupper

har organiserat sig för att verka dygnet runt.

Katastrofledningsgruppen har uppgifter att 200 finns

om personer

på något av sjukhusen i länet och att nästan lika många ligger på

sjukhus i andra län. Alla är fortfarande inte identifierade och kontakterna med de anhöriga är ännu ett stort problem. En av kvälls-

tidningarna i Stockholm publicerar under söndagen förteckning

en över de omkomna. Polisen har inte lämnat några uppgifter. Det är oklart hur listan kommit till.

Det går åt mycket personal både inom hälso- och sjukvården och hos polisen. Många skulle ha varit lediga under helgen är i tjänst.

som Specialister inom sjukhusen har fått arbeta långa En del klini-

pass. ker är mer ansträngda än andra. Stödfunktioner olika slag t.ex.

av laboratorierna och sjukhusköken har fått förstärka för att klara

-

sina uppgifter.

Länspolismästaren samlar under söndagen all personal inom sin

verksamhet för igenom vad har hänt. Även polisen miste

att som två sina medarbetare. Stämningen är dyster. Flera vill ha hjälp

av med att bearbeta sina upplevelser. Frågor kommer i

som upp genomgången är bl.a. dessa:

Hade de båda poliserna klarat sig hade haft bättre skydds- El om en

utrustning Ska varje polisman ha ett eget andningsskydd

Varför tappade inledningsvis bort folk i registreringen

u

Vad kan göra för att samarbetet med ledningsläkaren och den

övriga sjukvårdspersonalen ska fungera bättre

D Det svårt att nå del inom vår organisation på

var en personer

radion. Ska varje polisman ha bärbar radio VlCl sådana

en egen

här händelser

3.7 En vecka senare

Verksamheten inom hälso- och sjukvården har så småningom återgått till det normala. Fortfarande finns det patienter kvar på sjukhu-

Inga har avlidit de senaste dygnen. Tillströmningen till vårdsen. centralerna människor behöver någon slags behandling är

av som ännu stor. Samma sak gäller krisgrupperna KKL.

Landstinget har satt i gång undersökning hur det gick.

en av Gruppen som har till uppgift att utföra arbetet har redan konstate-

rat att sambandssystemen otillräckliga och att samordningen inte

var

fungerade tillfredsställande. Räddningsledaren och ledningsläkaren

hävdade sina ståndpunkter under de första timmarna. Båda behövde leda sina trupper. Vem hade rätt och hade fel Samordningen

vem

ambulanstransporterna sköttes länge mycket dåligt. Liv får inte

av

50 En vecka senare

spillas på grund sådana problem Ännu har det inte gått be-

av att döma effekterna den temposänkning omgrupperingen

av som av

vårdpersonalen ledde till.

Länsstyrelsens initiativ att upprätta ett presscentrum och att dra i

gång sin upplysningscentral var enligt landstingets utredningsgrupp

mycket bra. Länsstyrelsen får emellertid inte göra sig till språkrör för hälso- och sjukvården. Det fanns tendenser i den riktningen

under eftermiddagen. Principen måste att alla sköter sitt det

vara - var

och är bra på. Uppgifterna är komplicerade och arbetet bl.a.

en av det skälet inte enkelt att leda. Men hur blir det med den samordning

fordras som

Hälso- och sjukvården drar preliminärt följande slutsatser det

av

hände: som

CI Sambandssystemen måste förbättras;

Ledningen sjuktransporterna i masskadesituationer måste t: av ses

over;

Samverkansformerna behöver utvecklas framför allt måste de D -

samarbetande bättre förstå förutsättningarna för andras

organen

verksamhet;

Cl Hälso- och sjukvården behöver samverkanspersoner både i Läns-

styrelsens ledningsgrupp och hos räddningsledaren i den kommunala räddningstjänsten;

Hälso- och sjukvården ska inte flytta sina operativa ledning från

Cl

händelsernas centrum i Akademiska sjukhuset till t.ex. Länsstyrelsen eller kommunens räddningscentral.

Länsstyrelsens ledningsgrupp har vid ungefär tidpunkt

samma som

landstinget genomgång olyckan och Länsstyrelsens åtgär-

en av egna der. I överläggningen deltar landshövdingen, länsrådet, försvarsdirektören och de brukar tjänstgöra vakthavande besluts-

som som fattare. Försvarsdirektören har följt diskussionerna hos landstinget och redovisar deras slutsatser. Efter ingående diskussion beslutar

en ledningsgruppen att detta behöver göras:

Cl En samverkansperson från landstinget ska finnas på Länsstyrel-

larmlista och ingå organisationen; sens 1 Länsstyrelsen ska ta initiativ till att det bildas s.k. larmgrupp

Cl en

med representanter för Länsstyrelsen, landstin et, polisen, SOS

Alarm och räddningstjänsten i kommunerna skakunna inställa

sig hos SOS Alarm inom en timme;

Länsstyrelsen ska snabbt över planen för sambandet i länet

EI se

mellan de olika i fred och krig;

organen El Räddningstjänsten i de kommuner och polisen i de distrikt som

inte har möjligheter att koppla sig till Länsstyrelsens huvud-

nu dator ska kunna göra det;

D Länsstyrelsen ska till att det blir fler samverkansövningar i lä-

se

net.

Kapitel

Utredningens bedömningar och förslag

4.1¶Inledning

Sverige har varit relativt förskonat från kemikalieolyckor. Det stora har framgått utredningens redogörelse i huvudbetänkandet. Utav redningen visar i det sammanhanget också det utomlands inträfatt fat olyckor med kemikalier fått mycket som stora verkningar. Det är

gott kemiska industrier inom landet. Det går jämn ström om en av transporter med farligt gods på bl.a. väg och järnväg. Vi lever de av

skälen med hotet allvarlig kemikalieolycka vid

om en t.ex. trans- -

port av farligt gods. Utredningen vill med scenariot ammoniakolycka i Uppsala

om en visa vad skulle kunna hända sådan olycka inträffade insom om en ne i en stadskärna och vilka problem skulle kunna uppstå. Det som som utredningen skildrar i scenariot är tänkbar händelse. Tanken behållare är konstruerade för tåla fall till vagnarnas att t.ex. ett följd

av kollision eller urspårning. Det kan emellertid slumpa sig att tanken vid sådan olycka träffar bergkant och det skälet en en vass av rämnar. En annan orsak till att tanken spricker kan det efter vara att kollision börjar brinna intill en vagnen.

Utredningen har för skildringen i scenariot gjort rad en antaganden bl.a. hur lång tid de åtgärder de olika - om tar som organen genomför. Tidsförloppet påverkas rad olika faktorer. Det är av en svårt att bedöma effekterna och Åtgärderna inverkar också av var en. på varandra i utsträckning får konsekvenser för tidsschemat en som

i dess helhet. Det är mycket möjligt del åtgärderna i att en av verklig-

heten skulle ta längre tid medan andra kanske skulle fortare. - Det skulle kunna innebära hela insatsen drog tiden. att ut på

52 Bedömningar och förslag

Utredningen vill framhålla att de olikheter i uppfattningar hur om lång tid olika åtgärder tar inte påverkar scenariot i stort och inte

heller de bedömningar och förslag följer i detta kapitel.

som

4.2¶Förebyggande åtgärder

4.2.1¶Föreskrifter för lastning och lossning

De frågor framkommer i diskussionen sent första kvällen i scesom

nariot vid räddningstjänstens genomgång av händelseförloppet är bl.a dessa: Hur kom det sig tankvagnen gick iväg stumfylld och

att varför stoppades den inte vägen Varför flyttade inte tåget medan det ännu bara läckte ventilerna ur en av Det har hänt järnvägstankvagnar lämnat kemiska fabriker med att för mycket innehåll. Någon olycka har emellertid ännu inte inträffat. Skälet är temperaturen utomhus vid dessa tillfällen inte varit att så hög expanderat och tanken spruckit. Bara det förhållanatt gasen det stumfyllda tankar gått i väg är emellertid ett hot. Utredningen att utgår från leverantörer och transportörer till att de har rutiner att ser för lastning och lossning gör detta inte inträffar. Utformsom att anordningar och rutiner för in- och utlastning företa-

ningen av som

använder vid genomförandet lastning eller lossning omfattas gen av de allmänna föreskrifter tryckbärande anordningar och internav om

kontroll utarbetas Arbetarskyddsstyrelsen. Tillsyn utövar

som av Yrkesinspektionen. Föreskrifter för själva transporten ut Räddges av

ningsuerket och tillsynen utövas av järnvägsinspektionen, Spräng-

ämnesinspektionen och tullmyndigheterna.

Bestämmelser hantering tankvagnar finns i olika lagar eller om av

andra författningar. Flera myndigheter kan berörda det

vara av som händer i samband med utlastning. Även detta inte behöver en om skäl till överfull lämnar leverantör finns det vara ett att en vagn en

skäl för tillsynsmyndigheterna att överväga om tillsynsverksamheten

är tillräckligt samordnad. Myndigheterna har också anledning att

överväga några andra åtgärder behöver göras så att händelser om av det slag utredningen skildrar i scenariot kan undvikas. Arbetarskyddsstyrelsen har föreskrifter AFS 1986:28 för gett ut hantering klor bl.a. gäller in- och utlastning. Föreskrifterna av som innehåller bestämmelser syftar till att förhindra stumfyllning. som Några motsvarande regler finns inte för andra farliga ämnen.

Utredningen föreslår föreskrifter det slag reglerar han-

att av som teringen klor bl.a. in- och utlastningen ska utfärdas även för av - ammoniak och svaveldioxid också transporteras i stora t.ex. som mängder på väg och järnväg. Sådana föreskrifter skulle minska ris-

Bedömningar och förslag 53

kerna för att tankbilar och tankvagnar lämnar utlastningsställen med för mycket last.

4.2.2¶Vägvalsstyrning

Som utredningen framhållit är det skildras i scenariot typ

som en av händelse skulle kunna inträffa. Andra slag olyckor med

som av samma typ konsekvenser kan också ett hot. Risken för omfattande

av vara verkningar beror bl.a. på inom vilka områden transporterna sker

och vilka riskanalyser har gjorts för dessa områden. Utredningen

som beskriver i sitt scenario olycka med mycket stora verkningar. Det

en är angeläget att vi skyddar mot händelser även med betydligt

oss mindre konsekvenser. De förebyggande åtgärderna måste avse olyckor

längs hela skalan verkningar.

av

Till de förebyggande åtgärderna hör att låta trafiken där

sanno-

för olycka ska uppstå är minst. Valet väg kan också

likheten att en av

göra att trafiken går på sträckor där olyckor gör minst skada. Det är

möjligt att Vägvalet har större betydelse som en skadebegränsande än som en förebyggande åtgärd.

har för utredningen uppgett att transporter med farligt gods från södra till Sverige i allmänhet går över Hallsberg och Krylbo.

norra

undviker alltså de tätbefolkade områdena i Stockholms-området. Det händer emellertid undantagsvis att så inte sker. Om en transport är avsedd för mottagare i huvudstadsområdet blir det naturligtvis

en nödvändigt att använda järnvägslinjen Stockholms län.

genom

Vägvalsstyrning är benämningen på de åtgärder vidtas för att

som transporter farligt gods ska ske på särskilt angivna vägar. Syftet är

av att vägval styra dessa transporter till det säkraste alternati-

genom

vet. Vägvalsstyrning förekommer vid transport farligt gods på

av väg. Påverkan sker genom att kommunen rekommenderar ett antal vägar för dessa transporter. En sådan vägvalsstyrning bygger på frivillighet. Länsstyrelsen har emellertid rätt att meddela lokala trafikföreskrifter för transport farligt gods. Denna form Vägvals-

av av

styrning regleras genom en bestämmelse i vägtrafikkungörelsen

1972:603.

Utredningen att det bör övervägas någon form vägvals-

anser om av

styrning ska införas även för järnvägstrafiken. Järnvägsnätet erbju-

der naturliga skäl inte möjligheter att välja alternativ som

av samma vägnätet. I det här sammanhanget bör det därför övervägas

om an-

dra åtgärder i stället bör vidtas, t.ex. hastighetsbegränsningar eller

trafikering endast under del dygnet på vissa sträckor.

en av

Utredningen föreslår att Räddningsverket får i uppdrag att i sam-

råd med berörda myndigheter och andra bedöma behovet att

organ

54 Bedömningar och förslag

styra valet väg för transporterna på järnväg farligt gods

av m.m. av

och att eventuellt lägga fram förslag till lämpliga åtgärder.

4.3¶Skadebegränsande åtgärder

4.3.1¶Ledning

- information

En räddningsinsats den stora omfattning det är fråga i

av som om scenariot kräver medverkan en rad olika styrkor eller personal

av

från framför allt räddningstjänsten, polisen och hälso- och sjukvår-

den. Kraven på ledning inom varje verksamhet och koordinering

de olika åtgärder är mycket stora. Det finns ett regelav organens verk och organisation för detta. Problemet är det har givetvis

en också positiv sida att så omfattande händelser utredningen

en - som

exempel på i scenariot händer mycket sällan. ska ger De som svara för ledning får små eller inga praktiska erfarenheter. Det blir nöd-

vändigt utbildning och övning skapa den beredskap

att genom som fordras.

Räddningsverket har ett system för utbildning och övning in-

av satser vid stora olyckor. En rad olika organ deltar både i insatserna och i förberedelserna. De samverkande har möjligheter att i

organen det dagliga samarbetet utveckla rutiner och annat behövs för

som att de ska kunna samverka effektivt vid stora insatser. Det arbete

företrädare för myndigheter och andra i Uppsala har lagt som organ ned i samband med utformningen händelseförloppet har väckt

av frågor dessa företrädare i många fall diskuterat hur de skulle

som kunna lösa. Liknande diskussioner i andra sammanhang med ut-

-

redningens scenario grund eller vid utformningen egna

som av scenarion kommer att kunna resultera i förbättringar höjer

- som

beredskapen.

Åtgärderna som behövs är ofta detaljerad karaktär. De måste

av

lokal prägel och alltså kunna till förutsättningarna

en - anpassas hos de olika i skilda områden. Bland de åtgärder före-

organen som trädare för myndigheterna i Uppsala tagit initiativ till i utformningen

scenariot vill utredningen särskilt peka på att Länsstyrelsen inrätav tar ett press- och informationscentrum. Det innebär i det skildrade

händelseförloppet stor avlastning för räddningstjänsten, polisen

en och hälso- och sjukvården.

Behovet information kommer i detta fall vid alla omfat-

av som tande olyckor eller allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner att mycket stort. Människor måste veta vad händer och

vara som

råd vad de ska göra. Det kan i många fall stilla deras

om oro. Massmedierna vill skildra händelseförloppet. Det har givetvis ett stort nyhetsvärde även för människor inte är berörda. Detta gör att

som

Bedömningar och förslag 55

trycket på alla deltar i räddningsinsatsen blir oehört Det som stort. ställer till problem på många håll i verksamheten. har

Utredningen

både i analyser andra scenarion och i huvudbetänkandet av mer utförligt behandlat dessa frågor och redovisat förslag till åtgärder.

Flyttning av tanleuagnen

Varför flyttade inte tåget medan det ännu bara läckte ur en av ventilerna Den frågan ställer företrädare för räddningstjänsten i

scenariot under genomgången efter räddningstjänsten slut. Det finns inga regler eller rutiner för hantering med farligt gods i av vagnar situationer av det slag utredningen beskriver. Lokförfaren vill i som scenariot inte köra undan läcker. Räddningsledaren kan vagnen som

visserligen bestämmelsen i räddningstjänstlagen ingrepp

genom om i rätt beordra honom flytta den. Problem annans att uppstår om lokföraren bedömer flyttning år förenad med risker och att en stora inte vill verkställa åtgärden. Det hade i det fall utredningen skildrar

varit mycket enklare det i stället hade varit vägtransport. om en Räddningstjänstens egen personal hade i den situationen kunnat flytta tankbilen. En bedömning måste enligt utredningens kunna

mening

ske med hänsyn till förhållandena råder i den enskilda situatiosom nen. Det är fullt klart att olyckan i scenariot inte hade fått så stora konsekvenser delar tåget hade hunnit köras på någon om av ut av slätterna eller söder staden, innan tanken rämnade. norr om Utredningen föreslår att får i uppdrag i samråd med Räddatt

ningsverket klargöra vilka åtgärder kan lämpliga i olika

som vara situationer och att finna rutiner är anpassade till de olika situasom tioner kan uppstå. Övervägandena bör kunna grundas på som studier och analyser ett antal typfall. av

4.3.3¶Polisens vid

skyddsutrustning leernilzalieolycleor

En fråga som scenariot slutligen aktualiserar är polispersonaatt len inte har någon personlig den kan använda

skyddsutrustning som

vid ett utsläpp kemikalier. Det finns i förråden inom varje polisdiav strikt ett antal skyddmasker med filter. De är avsedda vid

som skydd

tårgasinsatser men ska också kunna användas skydd i flyktsom ett

situationer. Genomsnittligt för polisdistrikten räcker denna

utrustning emellertid bara till högst 20 % polispersonalen. En av annan nackdel är att det tid fram dessa skydd. Båda faktorerna tar att

leder till att polisens personal själv är för mycket risker.

utsatt stora

Det begränsar naturligtvis också polisens möjligheter vid

att agera

en olycka.

56 Bedömningar och förslag

Frågan polispersonalens kemskyddsutrustning har varit före-

om

mål för överväganden i olika sammanhang under årens lopp. I den

utredningen RPS Redovisning 1992:2 POB, Polisens kemsenaste

skyddsutrustning föreslår projektgrupp att polisen för sina

en uppgifter samverkande i samhällets räddningstjänst ska ha som organ

personlig kemskyddsutrustning varje polisman medför vid uni-

en som formerad tjänstgöring i mobila enheter. Utrustningen ska enligt förslaget bestå andningsskydd helmask med filter, tvådelat av regn-

ställ, gummistövlar och gummihandskar. Rikspolisstyrelsen har fram-

hållit att ankaffningen utrustningen är en arbetsmiljöfråga som

av de lokala polismyndigheterna har att ta ställning till. Anskaffningen ska det skälet finansieras med medel de disponerar inom de av som s.k. länsramarna. Förslaget har tagits väl de allra flesta lokala polismynemot av digheterna. En del distrikten har i samverkan med Försvarsmakav beställt masker, medan andra ekonomiska skäl avvaktar ten nya av med att skaffa den föreslagna utrustningen. Rikspolisstyrelsen avser enligt uppgifter till Hot- och riskutredningen att under år 1995 ta

ställning till projektgruppens rapport.

De brister i skyddet mot kemikalier som utredningen pekar på polisens verksamhet i fred. Skyddsmasker med filter till all avser

polispersonal finns däremot i mobiliseringsförråd och är avsedda

för verksamheten i krig. Den här utrustningen är äldre typ av men ska kunna användas både ett s.k. flyktskydd när polispersosom nal sig ett område med och vid insatser som kräver tar ut ur gas polisens medverkan. Skyddsmaskerna har anskaffats Försvarsmakav och får i princip inte användas vid insatser i fred. ten

Utredningen att polisen måste resurser så att polis-

anser personalen snabbt kan delta i insatser vid t.ex. kemikalieolyckor som

kräver skyddsutrustning. Projektgruppens arbete visar att åtgärder

något slag behöver vidtas. Enligt utredningens mening finns det av inga skäl att inte låta polisen i fred använda den utrustning som är avsedd för verksamheten i krig. Ett samutnyttjande personal och av utrustning förekommer inom många andra verksamheter. Erfarenheten visar sådan meranvändning har flera fördelar. att en

Utredningen föreslår Rikspolisstyrelsen och Försvarsmakten

att

får i uppdrag utforma regler innebär att polispersonalen

att som

personlig utrustning i fred kan använda den kemskyddsutrust-

som ning är avsedd för verksamheten i krig. Det är möjligt att detta som

led i den fortlöpande moderniseringen fordrar

- som ett - nyanskaffningar. Dessa bör i så fall ske i samarbete mellan polisen och

Försvarsmakten. Rikspolisstyrelsen bör i det här sammanhanget ta

ställning till användningen utrustningen fordrar särskild om av en

utbildning.

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Pensionsrättigheteroch bodelning.[8] Nya konsumentregler.[11]

Försvarsdepartementet Muskövarvetsframtid. [6] Analysav Försvarsmaktensekonomi.[13] Ett säkraresamhälle.[19] Utan stannarSverige.[20] Staden vattenutan vatten.[21] Radioaktivaämnenslårut jordbruk i Skåne.[22] Brist elektronikkomponenter.[23] GasmolnlamslârUppsala.[24]

Socialdepartementet Várdenssvåraval. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5]av Könshandeln.[15] Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] Homosexuellprostitution. [17]

Finansdepartementet Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3]

- Lángtidsutredningen1995. [4] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översynavskattebrottslagen.[10] Mervärdesskatt Nyatidpunkterför

redovisningoch betalning. [12]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsföretag Enny möjlighet för arbetslösa.[2]

- Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7]

Kulturdepartementet Konst i offentligmiljö. [18]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud.[1] Ny Elmarknad+ Bilagedel.[14]

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. . Arbetsföretag En ny möjlighetför arbetslösa.A. . - Grön diesel miljö- ochhälsorisker.Fi. . - Långtidsutredningen1995.Fi. . Vårdenssvåraval. , slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen,S,

Muskövarvetsframtid. Fö, , Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. . Pensionsrättigheteroch bodelning.Ju, . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. ..Översyn skattebrottslagen,Fi,av

ll. Nyakonsumentregler.Ju.

Nyatidpunkterför 12.Mervärdesskatt-

redovisningochbetalning.Fi.

13.AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.Fö.

14.Ny Elmarknad+ Bilagedel.N.

l5. Könshandeln.S.

16.Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige,S.

17.Homosexuellprostitution.S.

18.Konsti offentlig miljö. Ku.

l9. Ett säkraresamhälle.Fö.

20. Utan stannarSverige.Fö.

21. Staden vattenutanvatten.Fö.

22. Radioaktivaämnenslårutjordbruk i Skáne.Fö.

23.Brist på elektronikkomponenter.Fö.

24. GasmolnlamslårUppsala.Fö.