SOU 1995:30

Alkylat och miljöklassning av bensin : delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Alkylat

och

Miljöklassning

av bensin

SHM]

1995:30 Delbetänkande av

Miljöklassutredningen

Krim l

Statens offentliga utredningar 1995 :30

Miljödepartementet

och

Alkylat

Milj Öklassning

av bensin

Delbetänkande av Miljöklassutredningen

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer. uppdragav RegeringskanslietsiÖrVai[I11IlgSk0l1r.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss, Hur och Varför. Statsrádsberedningeit.1993.

En liten boschyr somunderlättar arbetet för den somskall svarapá remiss. - Broschyren kan beställashos:

Regeringskanslietsförvaltningskontor

Arkiv- och informationsenheten

103 33 Stockholm

Fax: 08-790 09 86

Telefon: 08-763 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13908-X Stockholm 1995 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Miljödepartementet

Regeringen bemyndigade den 27 maj 1993 chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över miljöklassystemet för bilar med tillhörande system för ekonomiska styrmedel m.m. Regeringen har beslut den 30 genom september 1993 överlämnat ansökningar från Scafi Miljö AB och Agro Oil AB angående nedsättning energiskatt eller ändring i lagen av 1957:262 om energiskatt. Regeringen uppdrog samtidigt utredningen att behandla frågan om miljöklasser för dieselbränsle med förtur. Regeringen beslutade den 28 april 1994 dessutom tilläggsom direktiv till den särskilde utredaren med anledning förhandlingsuppav görelsen om ett medlemskap i Europeiska unionen. Den 16 juni 1994 beslutade regeringen om ytterligare tilläggsdirektiv till utredningen med uppgift även utreda och lämna förslag till ett system för miljöklassning av Snöskotrar ävensom förutsättningarna för att införa motsvarande system för milj öklassning av båtmotorer. Regeringen har vidare genom beslut den 22 december 1994 överlämnat Naturvårdsverkets förslag till skattereduktion för alkylatbensin. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 26 oktober 1993 landshövding Kjell A. Mattsson till särskild utredare. Till huvudsekreterare utsågs den 25 oktober 1993 jurkand. MariAnne Olsson. Den 6 december 1993 förordnades marknadschef Lennart Erlandsson, Motortestcenter, AB Svensk Bilprovning, till sekreterare. sekretariatet har biträtts Doris Olsson vid Departeav

mentens utredningsavdelning i Göteborg.

Utredningen har tidigare avgett delbetänkandena Med raps i tankarna SOU 1994:64 och Bilars miljöklassning och EG SOU

1994:111. I föreliggande betänkande har som sakkunniga deltagit kammarrättsassessor Per Bergman, Miljödepartementet, hovrättsassessor Gunilla Näsman, Finansdepartementet, departementssekreterare Björn Rehnlund, Miljödepartementet, och departementssekreterare Claes Unge, Kommunikationsdepartementet. Byrâdirektör Kerstin Harvenberg, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, generalsekrete-

Staffan Högard, Svenska Bátunionen, civilingenjör Roland Jarsin, rare Svenska Petroleum Institutet, avdelningsdirektör Kjell Karlsson, Naturvårdsverket, verkställande direktör Björn Lagerkvist, Båtbranschens Riksförbund, byrådirektör Stefan Lemieszewski, Sjöfartsverket, teknisk chef Hâkan Löfgren, Kustbevakningen, trafiksekretera-

Anders Roth, Svenska Naturskyddsföreningen, förste byråsekretera-

Helena Sundberg, Konsumentverket, och avdelningsdirektör re Thomas Tirén, Länsstyrelsen i Stockholms län, har medverkat som experter.

Till betänkandet har särskilda yttranden fogats sakkunniga

av Gunilla Näsman och experten Roland Jarsin.

Utredningen har antagit namnet Miljöklassutredningen. Jag får härmed överlämna delbetänkandet Alkylat och Miljäklassning

av bensin SOU 1995:30.

Göteborg den 1 mars 1994

Kjell A. Mattsson

MariAnne Olsson

Lennart Erlandsson

Innehållsförteckning

Förkortningar 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fackordlista 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Färfattningsförslag 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1¶Inledning 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Allmänt 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppdraget 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2.1 filläggsdirektiv 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.2 Overlämnande ärende 22 av . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Betänkandets disposition 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2¶Miljöpåverkan från fritidsaktiviteterijiåll och

skärgårdar m.m. 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Miljöpåverkan från tvåtaktsmotorer 26 m.m. . . . . . . . . . . 2.1.1 Utsläpp från arbetsmaskiner 26 . . . . . . . . . . . . . . 2.1.2 Utsläpp från bensindrivna arbetsmaskiner 27 . . . . . . 2.2 Miljöpåverkan från fritidsbåtssektorn 29 . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Luftföroreningar från fritidsbåtar 29 . . . . . . . . . . . 2.2.2 Miljöpåverkan från fritidsbåtar 30 . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Sjöfartsverkets förslag till miljöförbättringar

inom fritidsbåtssektorn 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Snöskotertrafikens effekter på miljö och djurliv 35 . . . . . . 2.3.1 Snöskotrar 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Avgasutsläpp från skotertrafik 36 . . . . . . . . . . . . . 2.4 Arbetsmiljön för skogsarbetare 36 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning

2.4.1 Bakgrund 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.2 Nytt bränsle för motorsågar 37 . . . . . . . . . . . . . .

3 Alkylatbensin 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Vad är alkylatbensin 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Bakgrund 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.2 Framställning 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Tillgången alkylat begränsad 43 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Knapp tillgång alkylat 43 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Marknad för alkylatbensin 44 . . . . . . . . . . . . . . .

4 Miljöklassning bensin 45 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1¶Syftet med miljöklassningen 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Kravsepcifikation för miljöklassad bensin 46 . . . . . . . . . . 4.3 Differentiering skatten oblyad bensin 47 av . . . . . . . . . 4.4 EG:s regelverk 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Överväganden och förslag 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Skäl för skattedifferentiering 49 en . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Svensk standard för motorbensin 51 . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Naturvårdsverkets förslag till miljöklassning av

alkylatbensin 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4¶Förslag till miljöklassinplcering alkylatbensin m.m. 52

av . .

6 Fortsatt arbete 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Sjöfartsverkets förslag delvis genomförda 57 . . . . . . . . . . 6.2 Skattebefrielse för alkylatbensin i små förpackningar 58 . . 6.3 Eventuella miljövinster vid övergång till alkylatbensin

kräver ytterligare utredning 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilda yttranden

Gunilla Näsman 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Roland Jarsin 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

sou 1995:30 Innehållsförteckning

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 1994:101 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Regeringsbeslut 1994-12-22 dnr M94476l7 75

. . . . .

Bilaga 3 Remissammanställning 77

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 199530

Förkortningar

bet. Utskottsbetänkande C Grader Celsius dir. Kommittédirektiv dnr Diarienummer Ds Departementsserien ecu EU:s valutaenhet EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EG Europeiska gemenskapen EU Europeiska unionen g gram l liter m3 kubikmeter prop. Regeringens proposition till riksdagen

rskr. Riksdagsskrivelse

SkU Skatteutskottet SOU Statens offentliga utredningar

Fackordlista

Förkortningar på kemiska ämnen och föreningar

m.m. CO Koloxidkolmonoxid C03 Koldioxid HC Kolväten NO Kvävemonoxid NO Kväveoxidutsläpp och samlande begrepp pâ olika kväve-

föreningar

NO, Kvävedioxid N20 Dikväveoxid lustgas PAC polycykliska aromatiska föreningar, dvs. inte bara

kolväten; kallas ibland POM, polycykliskt organiskt

material PAH polycykliska aromatiska kolväten hydrocarbons; består

av flera bensenringar

Svavel soz Svaveldioxid

Fackordlista

cetantal Tal för tändvillighet som har betydelse för utsläppen och

körbarhet i samband med kallstart och körning tills

motorn blivit varm.

certifiering fastställande en produkts godkännandestatus

cancerogen Cancerframkallande

densitet Täthet bränslet. Motoreffekten är kopplad till densite-

ten, dvs. fordonen har optimal inställning från körbar-

hets- och emissionssynpunkt för ett snävt densitetsområde

i närheten det gäller för certifieringsbränslet.

av som

emission Utsläpp

FBP Slutkokpunkt Final Boiling Point

gasol Handelsnamn blandningar av huvudsakligen kolvätena

och butan; engelska LPG, liquefied petroleum propan gas

genotoxisk Förändringar -mutationer på arvsmassan DNA-mole-

kylerna, genmaterialet.

IBP Begynnelsekokpunkt Initial Boiling Point

Kwh Kilowatt-timmar

mutagen Med förmåga att skadaförändring i arvsanlagen

MWh Megavatt-timmar

oktantal Ett mått bensinens förmåga att motstå höga temperatu-

och tryck utan att självantända knacka. RON

rer

simulerar körning vid låga varvtal och stort gaspådrag

stadskörning och MON högt varvtal och dellast lands-

Fackordlista

vägskörning. Bestäms med laboratoriemotor. Referensbränslena är normal-heptan oktantal O och iso-oktan

oktantal 100.

olefiner Kedjeformade kolväten med en eller flera dubbelbindningar. Synonymt med omättade som används inom livsmedelssektorn omättade fetter.

oxygenater Oxygenater förekommer bl.a. som partiellt oxiderade kolväten aldehyder, ketoner, alkoholer, fenoler, syror

m.fl. i avgaser.

ozon Ozon är kraftigt oxiderande vävnadsmaterial. Ozon och andra fotooxidanter initierar oxidationsförlopp, som leder till förlust av näringsämnen från blad och barr på träd och därmed till inverkan tillväxten. Ozon har också visats ha hämmande inverkan tillväxt inom jordbruket.

partiklar Synlig och osynlig rök

ångtryck Partialtrycket av den gas som står i jämvikt med vätskan. För oljeprodukter sker bestämningen vid 37,8 °C 100 °F i särskild apparatur och benämns då RVP Reid Vapour Pressure.

Sammanfattning

Användningen av motoriserade färdmedel har ökat markant i våra natur- och rekreationsområden under de senaste decennierna. Hit hör Snöskotrar och fritidsbåtar m.fl. Motorerna i dessa är till största delen bensindrivna tvåtaktsmotorer. De avger en relativt stor mängd oförbränt bränsle tillsammans med olika förbränningsprodukter då motorerna körs. Genom att förbränningen i motorn inte är fullständig bildas också en rad mer eller mindre hälsofarliga ämnen. Den specialbensin som tagits fram i första hand av yrkeshygieniska skäl för motorsågar, s.k. alkylatbensin kan genom ett vidare användningsområde få en positiv effekt vår miljö.

Bensindrivna motorer i bl.a. tvåtakts- och fyrtaktstillärnpningar bidrar till en relativt liten andel av totalutsläppen. För kolväten gäller t.ex. att arbetsmaskiner svarar för ca 4 % av totalutsläppen i landet. Detta hindrar dock inte att vissa av dessa maskintyper har betydelse från lokal eller regional luftföroreningssynpunkt. Det gäller t.ex. användning av utombordsmotorer inom fritidsbåtssektorn, förbränningsmotordrivna trädgårdsredskap i bostadsområden och användning av Snöskotrar som är koncentrerad till fjällområdena i norrlandslänen.

En Ökad användning av alkylatbensinen är ett steg mot mer miljövänliga bränslen för användning i arbetsmaskiner, trädgårdsredskap, mopeder, skotrar, utombordsmotorer m.fl. Den successiva övergången till sådan bensin bör stimuleras.

Tillverkning av alkylatbensin sker i dag vid raffinaderier som har katalytisk kracker. Den avgörande faktorn vid bedömningen av en utökad användning av alkylatbensin som ersättning för bensin är den knappa tillgången. Eftersom inte någon tillverkning av alkylat sker i Sverige importerar oljebolagen de bästa komponenterna från europeiska raffmaderier och därmed försämras möjligheten till bättre bensinkvaliteter i andra länder.

Sammanfattning sou 1995:30

En investering i ett svenskt raffinaderi som har förutsättning att tillverka alkylatbensin bör kunna bidra till att det inhemska behovet skulle kunna tillgodoses utan dessa negativa effekter. En förutsättning är givetvis att det är möjligt att finna ett lämpligt utformat styrmedel för sådan utveckling. I takt med att rafñnaderierna kan ställa om

en sin produktion kan alkylatbensin och jämförbara kvaliteter på sikt även kunna användas även i bilar.

I ett första steg jämställs alkylatbensinen med miljöklass 2-bensin enligt lagen kemiska produkter under förutsättning att den

om uppfyller kraven i den kommande standarden för Moxorbränsle

-- Specialbensin för motordrivna arbetsredskap. Detta innebär en skattesänkning med 6 öre per liter.

Regeringen bör bemyndigas, förutsatt att standarden inte föreligger

vid riksdagsbehandlingen propositionen, att närmare ange vilka

av krav skall ställas på alkylatbensin. De reglerna bör träda i

som ny kraft den 1 juli 1995.

Tänkbara vägar för att ytterligare främja övergången till alkylatbensin kan skattebefrielse för smâförpacknirgar eller att

vara en alkylatbensin jämställs i skattehänseende med den framtida miljöklass l-bensinen. Detta inte inom tidsramen för detta betänkande.

ryms Förslag till framtida beskattning av alkylatbensin kan komma att

en ske i anslutning till att uppdraget om en eventuell miljöklassning av Snöskotrar avrapporteras hösten 1995.

m.m.

SOU l995z30

Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i lagen 1985:426 om

kemiska produkter

Härigenom föreskrivs att 6 a § i lagen 1985:426 om kemiska produkter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 a § Bensin som är avsedd för motordrift eller uppvärmning och

som innehåller högst 0,013 gram bly liter vid 15°C skall tillverkare per av och importör delas i och tillhandahållas i de miljöklasser som anges i bilaga till denna lag.

Regeringen får föreskriva att sådan bensin avsedd för motordrift som inte uppfyller samtliga krav i bilagan ändå skall hänföras till miljöklass om den har andra fördelar från hälso- eller miljöskyddssynpunkt som gör att den bör jämställas med bensin som uppjyller kraven i bilagan. För motorbensin gäller dessutom särskilda föreskrifter som meddelas av regeringen.

1 Senaste lydelse 1994:1778.

Författningsförslag

Denna lag träder i kraft den 18

l Inledning

Min bedömning i sammanfattning

Användningen av motoriserade färdmedel har ökat markant i våra natur- och rekreationsområden under de senaste decennierna. Hit hör Snöskotrar och fritidsbåtar m.fl. Motorerna i dessa är till största delen bensindrivna tvåtaktsmotorer. De avger en relativt stor mängd oförbränt och delvis förbränt bränsle då de används. Genom att förbränningen i motorn inte är fullständig bildas en rad mer eller mindre hälsofarliga ämnen. Den specialbensin som tagits fram i första hand av yrkeshygieniska skäl för motorsågar, s.k. alkylatbensin, kan genom ett vidare användningsområde

ge en positiv effekt även den yttre miljön.

1 l Allmänt

. Miljöpolitiken siktar till en långsiktigt hållbar utveckling. Det betyder att miljöpåverkan från verksamheterna inom olika delar samhället

av skall rymmas inom ramen för vad människan och naturen tål. För det samlade miljöarbetet är det därför viktigt att försöka reducera miljöpåverkan från alla verksamheter inom sarnhällssektorer. Samtidigt som vårt tekniksamhälle har medfört att många människor har fått ett ökat behov av att vistas i ostörd natur har tillgången till sådana områden blivit allt mer knapp.

Användningen av motoriserade färdmedel har ökat markant i våra natur- och rekreationsområden under de senaste decennierna. I hela

Inledning

landet finns sammanlagt 148 000 terrängskotraf. Av dessa är omkring 138 000 Snöskotrar och resterande del barmarksfordon. De motordrivna fritidsbâtarna Sjöfartsverket uppskattats till ungefär

har av 765 000, varav 640 000 har tvåtakts utombordsmotorer. Dessa färdmedel påverkar allt större områden i fjällen och i skärgårdarna och även andra störningskänsliga rekreationsmiljöer.

Motordrivna färdmedel i naturen kan medföra konflikter också med

direkta naturvårdsintressen. Buller och avgaser kan störa känslig mera fauna i områden som i övrigt är lite påverkade. Fordon som framförs i naturen kan också medföra slitage och andra skador mark och vegetation. Snöskoteråkning regleras dock i terrängkörningslagen 1975:1313 och terrängkörningsförordningen 1978:594.

Terrängkörningslagen ger stora möjligheter att inskränka den tillåtna trafiken. I lagens motiv framhålls särskilt buller från snöskotertrafik som en olägenhet i områden där friluftsliv som inte är motorburen utövas samtidigt. Med stöd av lagen har terrängkörning förbjudits även för snötäckt mark i tolv fjällområden, de s.k. skoterförbudsområdena. Länsstyrelsen och kommunen får vidare reglera snöskotertrafiken i olika områden, vilket har skett i många fall.

För vissa yrkeskategorier som arbetar utomhus hör arbetsmiljön direkt ihop med den yttre miljön. Skogsarbetare utsätts genom användningen motorsågar för exponering av bensinångor och

Även andra arbetsmaskiner har negativ påverkan såväl avgaser. en hälsa som miljön. Under åren 19891990 genomförde Naturvårdsverket omfattande kartläggning av luftföroreningar från

en olika arbetsmaskiner. Begreppet arbetsmaskiner omfattar en rad olika fordon liksom mobila arbetsredskap som gräsklippare, kompressorer etc. Maskinparken i Sverige består av totalt ca 600 000 fordon och ca 1,8 miljoner redskap.

Sjöfartsverket har i rapport Åtgärder Luftföroreningar frân

en den marina sektorn 1994-04-30 redovisat de tekniska och ekonomiska förutsättningar för, och de miljömässiga och ekonomiska

I i Snöskotertrafikens effekter på naturmiljön Ds 1994:36.

Snöskotern

naturen -

Inledning

konsekvenserna av att införa avgaskrav och krav renare bränslen för den marina sektorn. Rapporten har remissbehandlats. Ett utdrag av remissammanställningen med avseende på bränslen läggs som bilaga 3 till betänkandet.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har uppdrag av regeringen redovisat snöskotertrafikens effekter naturmiljön. Länsstyrelsen konstaterar att även om de totala utsläppen från skotertrafiken kan inte betraktas som alarmerande bör dock arbetet med att utveckla avgasreningssystem för Snöskotrar uppmuntras.

Motorerna i flera av de nu redovisade användningsområdena är till största delen bensindrivna tvåtaktsmotorer. De avger en relativt stor mängd oförbränt och delvis förbränt bränsle tillsammans med olika förbränningsprodukter då motorerna körs. Genom att förbränningen i motorn inte är fullständig bildas också en rad mer eller mindre hälsofarliga ämnen. Den specialbensin som tagits fram i första hand av yrkeshygieniska skäl för motorsågar, s.k. alkylatbensin, kan genom ett vidare användningsområde få en positiv effekt vår miljö.

1¶Uppdraget

1 .2. 1 Tilläggsdirektiv

Regeringen har genom tilläggsdirektiv Dir. 1994:101 i juni 1994 utvidgat mitt uppdrag att se över miljöklassningssystemet för bilar till att även utreda och lämna förslag till ett systern för miljöklassning av skotrar. I uppdraget ingår vidare att utreda förutsättningarna för ett införa ett motsvarande systern för miljöklassning av bâtmotorer för fritidsbåtar. I denna del av uppdraget ingår att med förtur behandla de förslag till åtgärder inom fritidsbåtssektorn som Sjöfartsverket i ovan nämnda rapport bedömt kunna behandlas skyndsamt. Där anförs att fritidsbåtssektorns huvudsakliga avgasproblem beror på den stora användningen av tvåtaktsmotorer. Detta miljöproblem skulle huvudsakligen kunna lösas genom en övergång till fyrtakts utombordsmotorer. Bl.a. föreslår verket bensinmotorer skall uppfylla

att nya

Inledning sou 1995:30

de nuvarande reglerna gäller för fritidsbåtar Bodensee i

lägst som

Schweiz, de s.k. Bodensee-reglerna fr.0.m. den 1 september 1995. Vidare föreslås stimulansåtgärder för eftennontering av katalysatorer, för utskrotning äldre utombordsmotorer samt krav på

premier av

bränslen för samtliga tvåtaktstillämpningar. Direktiven fogas som bilaga 1 till betänkandet.

1.2.2¶Överlämnande ärende

Naturvårdsverket föreslog i februari 1993 att ett system med miljöbensin skulle införas i Sverige. Milj öklassad bensin skulle

klassning av

förslaget främjas differentierad beskattning. enligt genom en Förslaget inriktat att förbättra kvaliteten för den bensin som var volymerna, dvs. bensin avsedd för allmänt bruk i svarar för de stora befintlig bilpark. Riksdagen beslutade i november 1994 miljöklassindelning av om en bensin och differentiering skatten oblyad bensin prop. en av 19945:4, bet. 199494: JOU5, rskr. 199495:l5 och prop. 199495:11, bet. 199495:SkU1, rskr. 199495:16. Ändringarna

trädde i kraft den 1 december 1994.

Alkylatbensin

samband med riksdagsbehandlingen ändrad beskattning riktades I om det skattesystemets utformning skulle leda

uppmärksamhet mot att nya

höjd beskattning vissa specialprodukter tagits fram främst till av som miljöskäl. s.k. alkylatbensin för motordrivna arbetsredskap. av Naturvårdsverket fann det olyckligt beskattning med syfte att att en bensin med bättre miljöegenskaper skulle få sådana effekter,

främja

har goda miljöprestanda. Verket har därför

särskilt som alkylatbensin

hemställt vissa korrigeringar kriterierna för

till regeringen om av

beskattningen.

sou 1995:30 Inledning

Förslaget har genom regeringsbeslut den 29 december 1994 överlämnats till Miljöklassutredningen dnr 5294. Beslutet fogas som bilaga 2 till betänkandet.

1.3 Betänkandets disposition

I kapitel 2 redovisar jag de förslag till åtgärder bl.a. från Sjöfartsverket för att minska miljöpåverkan från den marina sektorn. Jag tar där översiktligt också upp utsläppen från Snöskotrar och bensindrivna arbetsmaskiner. Kapitel 3 ägnas en definition av alkylatbensin, tillgång m.m. I kapitel 4 redovisar jag miljöklassningen av bensin liksom skattedifferentieringen. Slutligen tar jag i kapitel 5 upp mina överväganden och mitt förslag avseende beskattningen av alkylatbensin samt i kapitel 6 det fortsatta arbetet.

2 från fritidsaktiviteter i

Miljöpåverkan

fjäll och skärgårdar m.m.

Min bedömning i sammanfattning

Bensindrivna motorer i bl.a. tvåtakts- och fyrtaktstillämpningar bidrar till en relativt liten andel 3 % av totalutsläppen. För

- kolväten gäller t.ex. att arbetsmaskiner svarar för ca 4 % av totalutsläppen i landet. Detta hindrar dock inte att vissa av dessa maskintyper har betydelse från lokal eller regional luftföroreningssynpunkt. Det gäller t.ex. användning av utombordsmotorer inom fritidsbåtssektorn, förbränningsmotordrivna trädgårdsredskap i bostadsområden och användning av Snöskotrar som är koncentrerad till tjällområdena i norrlandslänen.

Av de totala utsläppen av kolväten från arbetsmaskiner kommer ca 13 från motorsågar ca 200 000 st och gräsklippare ca l miljon, 13 från Snöskotrar ca 130 000 st samt 13 från alla dieseldrivna maskiner. Enligt Naturvårdsverkets inventering förbrukar snöskotrar 25 000 m3 bensin, gräsklippare

ca ca 40 000 m3 och motorsågar 16 000 m3. Fritidsbåtar

ca anses förbruka l,5 % av 5,9 miljarder liter bensin. Snöskotrar, utombordsmotorer och motorsågar är vanligen utrustade med tvåtaktsmotorer, medan fyrtakt gäller för gräsklippare.

En övergång till bruk av alkylatbensin som är ett särskilt miljöanpassat bränsle för alla tvåtakts bensintillämpningar är på sikt önskvärd bl.a. för motorsågar, gräsklippare, Snöskotrar, vattenskotrar och fritidsbåtar.

2.1 Miljöpåverkan från tvåtaktsmotorer m.m.

2.1.1 Utsläpp från arbetsmaskiner

Det finns ett stort antal motorer i applikationer som inte omfattas av avgaskrav eller är standardiserade i förhållande till den miljöpåverkan de har. Till dessa hör motorer i bl.a. småbåtar, Snöskotrar, gräsklip-

och motorsågar och drivs med bensin, i flertalet fall enligt tvâpare taktsprincipen. Småmotorer finns också i vägfordon som mopeder och motorcyklar som inte heller de omfattas av avgaskrav.

I avsnitt 1.1 har jag närrmt att Naturvårdsverket âr 1990 genomförde riksomfattande kartläggning utsläppen av föroreningar till luft

en av från olika arbetsmaskiner m.fl. Resultatet av kartläggningen sammanfattas i tabell Dieselmotordrivna maskiner främst i arbetsfordon

har inom dominerande ställning vad gäller utsläppen av - gruppen en kväveoxider NOX, partiklar PM, svaveldioxid S02 och koldioxid C02, medan bensimnotordrivna maskiner dominerar utsläppen av kolmonoxid CO och kolväten HC. Från total utsläppssynpunkt har de dieselmotordrivna maskinerna i stort betydelse som den

samma

vägtrafiken i landet från samtliga sektorer. Kväveoxidutsläppen tunga från arbetsmaskiner motsvarar ca 20 % av de totala utsläppen. Avgaskrav är här angelägen åtgärd. Ett förslag från EG-kommissio-

avgaskrav för dieselmotordrivna arbetsmaskiner skall läggas nen om fram under våren 1995.

Tabell Utsläpp av luftföroreningar från arbetsmaskiner år 1990 1000 tonår

CO HC NO, PM S02 C02

Fordon Diesel 20 7 71 5,9 4,6 3 590 - Bensin l2 l 0,8 0,04 0,01 90 - 4-lakl

Bensin 10 7 0,2 0,2 0,005 50 - 2-takt

Redskap Diesel 2 0,6 5 0,4 0,4 350 -

Bensin 14 1 0,4 0,04 0,009 100 - 4-takt

Bensin 6 4 0,1 0,2 0,004 50 2-takt Summa 64 21 78 7 5 4 200

Källa: Naturvårdsverket

2.1.2 Utsläpp från bensindrivna arbetsmaskiner

För arbetsredskap m.m. som inte kan hänföras till gruppen arbetsmaskiner och som till stor del är bensindrivna gäller att de totalt har en relativt liten andel av de samlade utsläppen. För kolväten gäller t.ex. att arbetsmaskiner svarar för ca 4 % av totalutsläppen i landet. Detta hindrar dock inte att vissa av dessa maskintyper har betydelse från lokal eller regional luftföroreningssynpunkt. Det gäller t.ex. användning av förbränningsmotordrivna trädgårdsredskap i bostadsom-

råden och Snöskotrar är koncentrerad till fjällområdena i

som norrlandslänen.

Tabell 2. Utsläpp från några bensindrivna arbetsmaskiner år 1990

Maskintyp	CO tonär	HC tonår NO tonår
Snöskotrar	10 000	7 000	250
Gräsklippare	12 000	l 000	400
Motorsågar	5 000	3 000	50

Källa: Naturvårdsverket

Av de totala utsläppen kolväten från arbetsmaskiner kommer ca 13

av från motorsågar 200 000 st och gräsklippare ca 1 miljon, 13

från Snöskotrar 130 000 st samt 13 från alla dieseldrivna

maskiner. Enligt Naturvårdsverkets inventering förbrukar snöskotrar

25 000 m3 bensin, gräsklippare 40 000 m3 och motorsågar ca ca ca 16 000 m3. Snöskotrar och motorsågar har tvâtaktsmotorer, medan i huvudsak fyrtaktsmototer används för gräsklippare.

Den svenska Miljömärkningsstyrelsen har inom ramen för det nordiska miljömärkningssamarbetet tagit fram kriterier för en

miljömärkning gräsklippare. De uppställda kriterierna för miljö-

av märkning förväntas leda till ökad användning av batteriklippare och eldrivna klippare med sladd, vilket är fördel inte minst därför att

en det leder till minskade emissioner genom avgasutsläpp och buller, men också därför att de leder till minskad energiförbrukning. Eldrivna redskap i aktuell storleksklass kan betraktas som engerigeffektivare än

drivs med förbränningsmotorer och då särskilt ottomotorer, de som även hänsyn tas till effektiviteten i kraftproduktionen. Utsläppen

om med från gräsklippare med fyrtakts bensinmotor i

avgaserna en storleksklassen 3,5 kW förväntas minska med mellan 10-81 % av

som

HC + NOX och mellan 72-78 % av koloxid jämfört med dagens gräsklippare. För partiklar finns inga referensvärden att jämföra mot. Storleken utsläppsminskningen varierar med motorutförandet.

2.2 Miljöpåverkan från fritidsbåtssektom

2.2.1 Luftföroreningar från fritidsbåtar

Bruket av fritidsbåtar är i huvudsak förlagt till kustnära och marinbiologiskt känsliga områden under två sommarmânader. Man kan därför närmast tala om en avgasepisod i skärgårdarna. Genom säsongsbetoningen finns det anledning att anta att påverkan på vattenlivet blir större utsläppsmängd varit mer jämt än om samma fördelad under årets månader. Fritidsbåtssektorns huvudsakliga avgasemissionsproblem beror på det frekventa bruket av tvåtaktsmotorer, vilket föranleds denna av motortyps pris, vikt, enkla utförande samt låga servicebehov. Dessa faktorer uppväger för flertalet användare den jämförelsevis höga bränsleförbrukningen. Sjöfartsverket bedömer att fritidsbåtssektorns miljöproblem skulle kunna lösas bl.a. genom en övergång till bruk av fyrtakts utombordsmotorer. Sjöfartsverket har i sin rapport Åtgärder Luftföroreningar från den marina sektorn uppskattat användning och omfattning olika av båtmotorer inom gruppen fritidsbåtar. De kan delas in i högvarviga dieselmotorer och två- och fyrtakts bensinmotorer. Det saknas statistik över fördelningen mellan dessa motortyper. Verket det emelleranser tid rimligt att utgå från att alla inombords bensinmotorer är fyrtaktsmotorer medan utombordsmotorerna är av typ tvâtakt. När det gäller utombordsmotorerna förekommer det fyrtaktsmotorer dess andel men anses av verket vara försumbar i detta sammanhang. Det nu avskaffade fritidsbâtsregistret visade vid utgången av år 1990 att det fanns 208 000 motorbåtar och 62 000 segelbåtar registrerade. Enligt Sjöfartsverket är stor andel fritidsbåtar med motor med en en effekt som understiger 10 kW inte registrerade. Det råder delade

meningar mellan båtbranschen och Sjöfartsverket om hur stort detta antal är. Uppskattningar från båtbranschen tyder att det finns ca 400 000 båtar i det intervallet, medan det enligt Sjöfartsverket uppgår till närmare 500 000. Samtliga dessa båtar har antagits ha tvåtakts utombordsmotorer. Vid framräkningen föroreningarna har verket

av antagit att det finns ett visst s.k. mörkertal.

De direkta emissionerna från de marina enheterna är beroende av den motortyp används. Motorns effektivitet som energiomvand-

som lare varierar inte bara mellan olika motortyper utan i hög grad även mellan olika fabrikat beroende utförande samt belastningsnivån för

enskilda enheten vid brukstillfället. Även den enskilda motorns den tekniska kondition är avgörande för förbränningsresultatet och därigenom energieffektiviteten.

Omsättningen frarndrivningsaggregat för fritidsbåtar är långsam,

av varför tekniska förbättringar inom fritidsbåtssektorn inte torde leda till någon markant förändring i positiv riktning före år 2000 enligt

Sjöfartsverket.

Nu finns det inte längre marina bensinstationer som för blyat bränsle. Enligt överenskommelse mellan Naturvårdsverket och

en Svenska Petroleum Institutet upphörde denna försäljning den l september 1994. Vidare skall från den 1 juli 1995 endast miljöklass 2-bensin finnas tillgänglig marinor. Blyhalten i oblyad bensin får maximalt 0,13 bly liter bränsle. De flesta moderna motorer

vara g per kan köras oblyad bensin där blyets smörjande egenskaper kompen-

tillsatser andra föreningar smörjande additiv. Ägare seras genom av av till mindre båtar tankar oftast direkt i dunk vanlig bensinsta-

en en tion.

2.2.2 Miljöpåverkan från fritidsbåtar

Bruket fritidsbåtar inskränker sig i huvudsak till tvâ av årets

av biologiskt känsliga månader i våra vattenområdena. De mest

mest betydande luftföroreningar tvåtakts bensinmotor avger är

som en kolväten och kolmonoxid. Utsläppen kväveoxider är betydligt

mindre till följd av den låga förbränningstemperaturen. Denna beror i sin tur den relativt sett dåliga förbränningen i motorn, vars energieffektivitet är låg. Kolväte- och partikelutsläppen från tvåtaktsmotorn beror till en del även oljeblandningen i bensinen. Motorer med separatsmörjning får en bättre emissionsprofil än de utan. Sedan flera år tillbaka är motorerna anpassade för blyfri bensin och biologiskt nedbrytbara oljor kan användas för alla tvåtaktsmotorer.

Kolmonoxidemissionen från fritidsbåtar uppgår till 37 500 tonår och emissionen av partiklar till ca 600 ton. Kväveoxidemissionen är låg ca 1 000 ton.

Tabell 3. Emissioner från den marina sektorn År No, HC co PM co, s 1990

ktonår

Fritids- 1,00 14,40 37,50 0,60 218,90 båtar Fiske- 2,90 0,30 0,70 0,07 134,00 0,12 fartyg Arbets- 6,60 0,30 0,90 0,14 303,00 fartyg

Källa: Åtgärder Luftföroreningar från den marina sektorn; Sjöfartsverket 1994-04-30

- Emissionen av kolväten av varierande toxisk art, i huvudsak aromater, uppgår enligt rapporten Miljöpåverkan från fritidsbåtar, fiske- och arbetsfartyg till ca 14 400 tonâr, dvs. fyra gånger den totala

1 Naturvårdsverket Rapport 3993.

emissionen kolväten från all handelssjöfart inom hela Östersjöom-

av rådet och 3 % de beräknade totala kolväteutsläppen i landet.

ca av

Omkring 20-25 % av bränslet förbränns i tvåtaktsmotorerna utan motorn och dispergeras med avgaserna i

passerar genom propellervattnet. Till övervägande del är dessa kolväten aromater. De bildar i vattenmassan kolloider vilka mycket effektivt tas upp av gälfunktionen hos vattenlevande organismer, fisk Upptaget har

m.m. befunnits uppgå till 90 % vid en enkel gälpassage. Föreningarna är i hög grad genotoxiska och påverkar organismernas utveckling i yngelstadiet samt leder till leverskador och nedsatt immunförsvar hos

individer enligt de undersökningar genomförts vid vuxna som Stockholms Universitet- Askölaboratoriet 19932.

Tvåtaktsmotorn fungerar vid drift pâ normalbensin med högt aromatinnehâll selektivt, dvs. förbränner i huvudsak de raka kolkedjorna och höjer därför det procentuella innehållet av aromater i

grund deras sämre förbränningsegenskaper. Detta avgaserna av leder till en högre toxicitet i emissionen.

Kolmonoxid levande organismer i blodbanorna och bildar

upptas av kolmonoxidhemmaglobin med de röda blodkropparna, vilken är en svårlöst bindning leder till reducerad syreupptagningsförmâga.

som Problemet accentueras i Vattenmassor med låg syrehalt föranledd av eutroñering övergödning. Vanligen har hittills använts blyad bensin i kombination med biologiskt och i viss mån även tekniskt, mindre väl anpassade Smörjmedel för tvåtaktsmotorer.

Fyrtaktsmotorn är till sin konstruktion annorlunda och mer komplicerad än en tvåtaktsmotor. Genom att vevhuset har en separat trycksmörjning och förbränningen av drivmedlet sker i ett slutet

gasväxlingsfas och arbetsfas vartannat varv har inte system en en fyrtaktsmotorn behov oljeinblandning i bränslet. Motorn är vidare

av försedd med ventiler i förhållande till kolvens läge styrs med

som hjälp kamaxel. De är vanligen utrustade med flera ventiler per

av en cylinder. Sammantaget leder motorns bättre konstruktion och slutna

2 Effects from Two Stroke Outboard Engines Fish; Lennart Balk m.fl. Tema Nord 1994:

förbränningssystem i allmänhet till lägre emissioner kolväten och av kolmonoxid. Det högre priset för fyrtaktsmotorn som tillämpning i utombordsmotorer anses enligt Sjöfartsverket ha motverkat ett genomslag marknaden. Även för båtmotorer finns miljömärkningskriterier. numera Gränsvärden för olika föroreningar för att uppfylla dessa framgår av sammanställningen nedan.

Tabell 4. Utsläpp i förhållande till motoreffekt

Motoreffekt C0 HC NO, i kW APN[gkWh] APN[gkWh] APN'[gkWh]

A M A m A m

4 600 0,5 60 0,7747 15 O 4 100 600 0,5 39,39 0,4711 15 0 - 100 60 0 10,13 0,l761 15 O

2.2.3¶Sjöfartsverkets förslag till miljöförbättringar inom

fritidsbâtssektorn

Sjöfartsverket har i nämnda rapport lämnat förslag är ovan som utformade så att de kan bidra till att uppfylla nationellt uppställda miljömål men även utgöra en grund för det svenska arbetet med miljöfrågor i internationella organisationer som IMO International Maritime Organization och HELCOM Helsingforskommissionen. Med hänsyn till att föreliggande betänkande är utarbetat ett år efter det att Sjöfartsverket lämnade sin rapport till regeringen har flera av verkets förslag redan genomförts. Jag återkommer till detta i kapitel 6. Det gäller i första hand utfasningen av blyad bensin och införandet av miljöklass 2-bensin vid marinorna.

.Sjöfartsverkets förslag i sammanfattning storskalig introduktion alkylatbensin för samtliga existerande En av till sjöss och land borde ske under är 1995 tvåtaktstillämpningar utjämning kostnadsdifferensen jämfört med miljöklass 2genom av övergång till bruk alkylatbensin, dvs. ett särskilt bensin. En av bränsle för alla tvåtakts bensintillämpningar, bör ske miljöanpassat i samhället för motorcyklar, mopeder, motorsågar, gräsklip-

generellt

elverk Snöskotrar, vattenskotrar och fritidsbåtar. De senare pare, samt domineras helt tvåtaktsmotorer. För driften innebär

tillämpningarna av

åtgärden ingen förändring. Åtgärden beräknas enligt Sjöfartsverket emissionen kolväten med mellan 30-50 % beroende av minska av och teknisk kondition samt driftsförhällanden. Den motorutförande miljövinsten är emellertid att det toxiska innehållet i avgaserna största minskar mycket påtagligt. pekar Sjöfartsverket på ett antal åtgärder som bör kunna Härutöver Hit hör för bensinmotorer marint utförande, införas skyndsamt. att av uppfyller Bodensee-reglerna Steg l avseende kräva att dessa lägst fr.o.m. den 1 september 1995. Om Bodensee-kraven

avgasemissioner

bâtmotorer med effekt lägre än 3 kW inte skall tillämpas en verket de minst utgörs 4-takts1notorer med goda föreslår att av emissionsprestanda för att få saluföras i Sverige. När gemensamma bensin- dieseldrivna båtmotorer föreligger inom regler för såväl som unionen EU skall Bodensee-reglerna ersättas med

den Europeiska

maximalt tillåtna bullernivån 72-73 dBA enligt de dessa. Den om tyska stränga reglerna härom bör snarast inarbetas i den föreslagna och emissionscertifieringen av marina

europeiska typprovningen

motorer.

2.3 Snöskotertrafikens effekter och

på miljö djurliv

2.3. 1 Snöskotrar

I hela landet finns sammanlagt 148 000 terrångskotrar3 Av dessa är omkring 138 000 Snöskotrar och resterande del barmarksfordon. Snöskotertrafiken är som mest intensiv under perioden februari till april. Från naturvårdssynpunkt vållar denna motortrañk problem, eftersom den leder till att orörda och värdefulla fjällområden drabbas av störningar och slitage.

Bullret är den mest påtagliga föroreningen i den känsliga miljö

som fjällen utgör. Regeringen har i en skrivelse. till riksdagen Åtgärder

om mot buller i fjällområden och skärgårdar m.m. skr. 199394:l75 redovisat de åtgärder den avser att vidta för att minska bullerstörningarna i värdefulla natur- och rekreationsområden.

Fjällmiljön är också sårbar från miljöskyddssynpunkt. Fordonen släpper ut föroreningar som inte kan negligeras. Lokalt kan det förekomma höga halter av luftföroreningar från avgasutsläppen från snöskotrar.

Skador på grund av buller och markslitage Skadorna marken till följd av trafiken uppstår i första hand på kalblåst mark och vid ett tunt snötäcke. Snöskoterleder på och

myrar utmed stränder orsakar ofta skador växtligheten.

På djurlivet kan snöskotertrafiken förorsaka långtgående och allvarliga störningar. Uppehålls- och rekreationsområden för olika djurarter kan bli svårare att utnyttja eller helt oanvändbara när trafiken blir alltför intensiv. Även enstaka körningar vid olämplig tidpunkt

en eller om det finns särskilt känsliga arter kan orsaka allvarliga störningar.

3 Snöskotern i Snöskotertrafikens effekter naturmiljön Ds 1994:36.

naturen -

från

Miljöpåverkan fritidsaktiviteter

2.3.2 Avgasutsläpp från skotertrafik

Länsstyrelsen i Västerbottens län har haft regeringens uppdrag att

snöskotertrafikens effekter på naturmiljön. I utredningen redovisa 1994:36 har Länsstyrelsen vid beräkningarna Snöskotrar i naturen Ds

föroreningar utgått från de emissimsmätningar som av utsläppen av Naturvårdsverkets använt underlag för sina uppskattningar av som utsläppen luftföroreningar från snöskotertrafikeu. av konstaterar utsläppen förorenande avgaser från Länsstyrelsen att av liten del totalutsläppen i Sverge. Kolväteutsläp- Snöskotrar utgör en av

bidrar med 1,8 % till landets totala utsläppsmängd. Antar man att pen från skotertrafiken sker i Skoterlänen Jämtlands, de totala utsläppen län blir skotertrañkens andel tio Västerbottens och Norrbottens

kväveoxider, svaveldioxid och koldioxid. Kolväteutsgånger högre av skotertrafiken utgör över 30 % de t tala kolväteutsläpläppen från av

pen i de tre länen. kan alla skotrar körts oblyad bensin Enligt länsstyrelsen numera Utsläppen bly från skotrar uppskattas med med smörjande additiv. av

förutsättningar till 50 kgår. Gencm att det numera ovan angivna tillgå marknaden lar utsläppen av bly endast finns oblyad bensin att

reducerats högst betydligt.

2.4¶Arbetsmiljön för skogsarbetare

2.4. 1 Bakgrund

upplever skogsarbetaren ofta besvär från Vid arbete med motorsåg bensinångor. Det vanligaste är retbesvär från oljedimma och avgaser, Dålig lukt, huvudvärk och illamående är övre luftvägar och ögon. 1980-talet ansågs allmänt bland också vanliga problem. I slutet av ökade. Detta sattes samband med en skogsarbetarna att besvären . allmän förändring i sammansättningen av handelsbensin.

för motorsågsavgaser innebär att skogsarbetaren utsätts

Exponering

komplex blandning olika ämnen. I syfte att förbättra för en mycket av

arbetsmiljön för bl.a. skogsarbetare inleddes ett antal försök att förbättra avgasernas sammansättning för att minska exponering för bensinångor vid tankning och vid varm väderlek. Ett antal bränslen provades och framgår av tabell De variationsgränser som valts för att olefiner och metyltertiärbutyleter MTBE ligger inom de variationer som man kan finna i dagens handelsbensin. Mättade alifatiska och aromatiska kolväten har varierats väl utanför dessa gränser så att såväl ett helt aromatiskt som tre olika helt mättade alifatiska bränslen har testats.

Tabell 4. Kolväteinnehåll i testbränslen

Ämnen	Innehåll i testbränsle %
Olefiner	0- 20
Mättade	0-100
Aromatiska kolväten	0-100
MTBE	0- 10

När det gäller försöken med olika 2-taktsoljor kunde inga stora skillnader uppmätas. Då en vegetabilisk Z-taktsolja användes uppmättes dock något högre emission av akrolein ca 30 % än vad som uppmättes då de andra oljorna användes.

2.4.2 Nytt bränsle för motorsågar

På grundval av de resultat som uppnåddes i studien har ett förslag till specifikation för ny bensin alkylatbensin avsedd för arbete

en - med motorsåg tabell 6 tagits fram. Till dessa kemiska specifikationer har också lagts en del mer tekniska kravspecifikationer vad gäller: densitet, hartstal, kopparkorrosion, destillationskurva, destillationsrest m.m. De nackdelar som det föreslagna bränslet har, men som dock

kan för alla förslag till specialbränsle, kan vara

vara gemensamma distributionsproblem och ett högre pris.

Enligt Arbetsmiljöinstitutet i Umeå innebär den föreslagna sammansättningen klara hälsomässiga fördelar. Bränsle och avgaser innehåller således:

Inga olefiner, aromatiska kolväten eller bensen Inga tillsatser bly, MTBE eller andra oxygenater

av Mindre mängd polycykliska aromater Inga aromatiska aldehyder.

Tabell 5. Förslag till specifikation för alternativ motorsågs-

en bensin.

Ämne Krav

Kolväten

alifatiska mättade	100 %
alifatiska omättade olefiner	O %
n-hexan	0,5 %
aromatiska inkl. bensen	0 %

Tillsatser

bly med tillsatser O gl

MTBE och andra oxygenater 0 % Föroreningar

svavel	0,001 %
Ångtryck	60 kPa
RON		95
MON		90

Mindre mängd nitrösa gaser och svaveldioxid

Inga dioxiner. 38

Bränslet har också ett lågt ångtryck som minskar avdunstning av bensin vid tankning och i varmt väder. För skogsarbetaren har detta sammantaget inneburit avsevärt mindre akuta besvär samt minskade långtidsrisker. Den framtagna specifikationen har nu resulterat i ett förslag till standard för motorbränslen som utgör en specialbensin för arbetsredskap.

3¶Alkylatbensin

Min bedömning i sammanfattning

Alkylatbensin består av en blandning av ett antal olika kolväten. Den dominerande typen av kolväte är grenade kedjor med en längd av åtta kolatomer. Halten av aromatiska och andra omättade kolväten är praktiskt taget noll. Tillverkning av alkylatbensin sker i dag vid raffinaderier som har katalytisk kracker. Den avgörande faktorn vid bedömningen av en utökad användning av alkylatbensin som ersättning för bensin är den knappa tillgången.

Eftersom ingen tillverkning av alkylat sker i Sverige importerar oljebolagen de bästa komponenterna från europeiska raffinaderier och därmed försämras möjligheten till bättre bensinkvaliteter i andra länder.

En investering i ett svenskt raffinaderi som har förutsättningar att tillverka alkylatbensin bör kunna bidra till att det inhemska behovet skulle kunna tillgodoses utan dessa negativa effekter. En förutsättning är givetvis att det är möjligt att finna ett lämpligt utformat styrmedel för en sådan utveckling.

1¶Vad är alkylatbensin

l 1 Bakgrund

. Alkylatbensin är en rafñnaderikomponent som används för framställning av bensin. En stor utbyggnad av alkyleringsanläggningar skedde

Alkylatbensin sou 1995:30

när flyget utvecklades 1940-talet. Alkylatbensin har ett högt oktantal RON 95. Dess utomordentliga egenskaper gör att den

- är lämplig att användas för flygbensin. Tillgången alkylatbensin innebar att flygmotorernas effektuttag kunde höjas väsentligt. Detta utnyttjades först under andra världskriget för att öka krigsflygplanens prestanda och senare för utveckling av de flygplan som används för

passagerarflyget.

Övergången till jetmotorer inom civilflyget har inneburit att behovet av alkylatbensin för framställning av flygbränsle reducerats väsentligt. Dess främsta applikationsområde är numera i motorbensin i blandning med andra rafñnaderikomponenter.

Alkylatbensin är en nödvändig komponent för framställning av flygbensin. För övrigt används alkylatbensin som en av komponenterna för motorbensin.

Alkylatbensinens goda oktantal har ökat dess värde i takt med att användningen av bly som oktanhöjande komponent har minskat. Utvecklingen av s.k. reformulerad bensin innebär i regel att efterfrågan alkylatbensin ökar.

Alkylatbensinen har låg densitet och energiinnehållet per volymsenhet är därmed lägre än för bensin och bränsleförbrukningen högre. För motorer utan reglerbar inställning av bränsleluftförhållandet minskar motoreffekten.

1 .2 Framställning

Utgångsmaterialet för framställning av alkylatbensinen är två olika gasformiga ämnen, iso-buten och iso-butan. Iso-butan finns i råoljan och kan utvinnas genom destillation, normalt i flera steg. Iso-buten är

biprodukt från en anläggning som kallas katalytisk kracker. En en katalytisk kracker omvandlar tunga fraktioner till bensin och diesleolja

Alkylatbensin

och samtidigt bildas även gasformiga produkter. Ur dessa kan isobuten utvinnas som vid reaktion med iso-butan alkylatbensin. ger Tillverkning av alkylatbensin sker i dag vid raffinaderier har som katalytisk kracker. Eftersom iso-buten även har andra användningar inom raffinaderiet förekommer därför alkylatproduktion inte vid varje raffinaderi med en sådan utrustning. Den alternativa användningen av iso-buten som raffinaderibränsle, gasol eller råvara för andra som komponenter att blanda i bensin gör att alkylatbensin ännu så länge är en förhållandevis liten del raffinaderiets totala bensinproduktion. av

3.2¶Tillgången alkylatbensin begränsad

3.2.1¶Knapp tillgång på alkylatbensin

Den avgörande faktorn vid bedömningen utökad användning av en av alkylatbensin som ersättning för bensin är den knappa tillgången. Det faktum att tillverkningen är beroende av att vanlig bensin tillverkas innebär i dagsläget ytterligare begränsning. en Produktionen av alkylatbensin i Europa framgår inte officiell av statistik. Från uppgifter om anläggningskapaciteter framgår att

tillverkningskapaciteten är 1,5-2 % av den totala råoljeraffinerings-

kapaciteten. Detta motsvarar ca 5 % av mängden tillverkad bensin. Alkylatbensin är en av de komponenter kan användas för att som kompensera den oktanförlust som minskad blyanvändning medför. Rafñnaderier med alkylatanläggningar kan därför inte sälja all tillverkad alkylatbensin den öppna marknaden. Mängden alkylatbensin som kan tillgänglig för försäljning är därför inte känd. vara Sverige har tre raffinaderier för framställning bränslen. Ett av av dessa Scanraff i Lysekil har katalytisk kracker och därmed också en en möjlighet att framställa alkylatbensin. Scanraff har utrett

möjligheten att bygga en alkyleringsanläggning. Med användning av

all tillgänglig iso-buten kan ca 270 000 m3år framställas. Detta

motsvarar knappt 2 % av råoljemängden.

Alkylatberzsirz

3.2.2 Marknaden för alkylatbensin

Marknaden för alkylat ersättning för bensin är framför

ren som annan

bränsle till innebär hög exponering för allt som motorer som en

Undersökningar skogsarbetares arbetsmiljö av Arbetsavgaser. av miljöinstitutet i Umeå ledde till att alkylatbensin fann en marknad som bränsle till motorsågar. Dessutom används alkylatbensin vid första tankning nytillverkade bilar hos de svenska biltillverkarna. År 1994

9 500 m3 alkylatbensin i Sverige. såldes ca

Eftersom inte någon tillverkning alkylat sker i Sverig importerar

av oljebolagen de bästa komponenterna från europeiska raffinaderier och därmed försämras möjligheten till bättre bensinkvaliteter i andra

länder.

En investering i svenskt raffinaderi har förutsättningar att

ett som tillverka alkylatbensin bör enligt min mening bidra till att det inhemska behovet skulle kunna tillgodoses utan dessa negativa effekter. En förutsättning är givetvis att det är möjligt att finna ett lämpligt utformat styrmedel för sådan utveckling. Jag vill i detta

en sammanhang erinra systemet med miljöklassning oljor med

om av tillhörande ekonomiska styrmedel. Det ledde mycket kort tid till att samtliga oljebolag vidtog eller mindre omfattande åtgärder för att

mer få fram miljöklassade oljor. Runt tre fjärdedelar av vägtransporterna utförs med miljöklass eller 2-diesel.

numera

4 bensin

Miljöklassning av

4.1¶Syftet med miljöklassningen

Utformningen av miljöklasser för oblyad bensin baseras

en av Naturvårdsverket utarbetad rapport Bättre miljöegenskaper hos bensin. Syftet är att med denna indelning påskynda övergången till miljövänligare bensin, framför allt inom vägtrafikområdet. De närmare bestämmelserna för miljöklassindelningen återfinns i en bilaga till lagen 1985:426 om kemiska produkter LKP och innebär att den oblyade bensinen indelas i tvâ olika miljöklasser, miljöklass 3 och miljöklass 2. Sådan bensin innehåller högst 0,013 gram bly per liter bensin. Föreskrifter om förbud mot blyad bensin finns i förordningen 1985:838 om motorbensin. Användningen av blyad bensin har härigenom i princip upphört helt från den 1 1995.

mars

Miljöklass 2 är den från miljösynpunkt bästa bensinen. Klassen är delad i två kategorier, 2 a och 2 beroende på om bensinen är avsedd för bilar med katalytisk avgasrening eller bilar utan sådan avgasrening.

Avsikten är att ytterligare en klass, miljöklass skall införas senare. Inom Naturvårdsverket pågår ett arbete med att utforma en kravspecifikation härför. Kraven för miljöklass l-bensin kommer att innebära ytterligare en skärpning, efter det att verket under år 1994 kunnat ta del av vunna erfarenheter i USA. Förslaget kan enligt uppgift från Naturvårdsverket komma att föreligga under hösten 1995. En viktig komponent i den renaste bensinen uppges inbland-

vara en ning av alkylatbensin.

4.2¶Kravspecifikation för miljöklassad bensin

Miljöklassindelningen grundar sig den mängd utsläpp av skadliga förbränning bensinen normalt medför vid fordonstraavgaser som av fik. Mängden sådana utsläpp påverkas i första hand av motorns konstruktion även bensinens innehåll vissa ämnen och men av av kemiska föreningar bl.a. svavel, bensen, aromater, syre, bly och som fosfor. Även bensinens ångtryck och slutkokpunkt påverkar utsläppens storlek. I bilagan till lagen om kemiska produkter anges miljöklassindelningens närmare utformning. Miljöklassningen bygger bensinens innehåll av de nu angivna komponenterna egenskaper vad gäller ångtryck och kokpunkt samt specificeras. En förutsättning är god körbarhet hos bilen annan att en säkerställs och att katalysatorn fungerar på bästa sätt genom en minskning s.k. katalysatorgifter och minskad risk för termiska av skador katalysatorn. Miljöklasserna är inbördes uppdelade två olika bensinsorter, en för bilar med katalysator och för bilar utan katalysator med additiv en behövs för vissa äldre bilar. Den tekniska lösningen för en som universell bensin alla bilar kan köras med finns inte i dag. som Differentieringen bensinskatten oblyad bensin baseras på denna av indelning. Förbättringarna bensinens miljöegenskaper innebär att innehållet av svavel, bensen, aromater, bly och fosfor regleras samt att av syre, flyktigheten bättre till klimatet. Den lägre svavelhalten ger anpassas ökad effektivitet hos katalysatorn och därmed mindre utsläpp i en övrigt minskade utsläpp svavelföroreningar. Låga bensen- och samt av armomathalter minskade utsläpp av dessa ämnen inkl. polycykliska ger föreningar. Det innebär lägre utsläpp av toxiska och

organiska

cancerframkallande ämnen. Reglering syrehalten innebär att av inblandningen oxygenater, t.ex. etanol, metanol eller MTBE resp. av ETBE, regleras så balans uppnås mellan minskning av kolväte- och att koloxidutsläppen att kväveoxidutsläppen ökar och att körbarhetsutan problem uppstår. Bly och fosfor är katalysatorgifter sätter ned som katalysatorns funktion och därmed ökar utsläppen. Blyet är också

hälsovådligt för människor och djur. Genom att reglera ångtrycket regleras bensinens flyktighet. Härigenom bemästras utsläppen genom avdunstning under främst sommartid. Lägre slutkokpunkt minskar

beläggningarna i motorn och risken för misständning kan

som ge skador på katalysatorn, som leder till ökade utsläpp. Dessutom anges att bensinen i miljöklass 2 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad renhet för insugnings- och insprutningsavser ventiler. Tillsatsämnen som tillförs bensin i miljöklass avsedd för fordon med katalytisk avgasrening, får inte innehålla askbildande änmen. I övrigt uppställs i bilagan inte några specifika krav på tillsatsänmen.

4.3 skatten bensin

Differentiering av oblyad

Skatten oblyad bensin har differentieras med utgångspunkt från den

nämnda milj öklassindelningen. Skattedifferentieringen har bestämts så

att den i stort motsvarar skillnaderna i produktionskostnaderna mellan bensin som kan hänföras till den bästa miljöklassen miljöklass 2 och annan oblyad bensin miljöklass 3. Skillnaden har mot denna bakgrund fastställts till 6 öre per liter. Skattedifferentieringen har åstadkommits genom att skatten bensin än den tillhör annan som miljöklass 2 höjts med 6 öre per liter. Bestämmelserna om skattedifferentieringen återfinns i 2 kap. 1 § lagen 1994:1776 skatt på om energi. Bensinskatt tas ut med 3 kr och 22 öre liter för bensin per tillhörig miljöklass med 3 kr och 28 liter för bensin tillhörig öre per miljöklass 3 och med 3 kr och 81 öre liter för bensin. Till per annan detta kommer koldioxidskatt med 79 öre liter. Summan skatt för per resp. bensinkategori är 4 kr 01 öre, 4 kr 07 öre och 4 kr 60 öre. Vid en fullständig övergång till den miljövänligaste bensinen har det förutsätts att de offentliga finanserna skall kunna neutrala med vara den redovisade konstruktionen.

Miljöklczssnitzg bensin

4.4¶EG:s regelverk

Bestämmelser skatt på mineraloljor, inkl. bensin, finns i EG-

om direktiven 928lEEG och 9282EEG. Det förra behandlar skatteba-

det vill säga vilka produkter skall beskattas, medan det sen, som

sätter vissa minimiskattesatser inte får underskridas. De senare som

tillåtna skattenivåerna är 337 ECU och 287 ECU per l 000 liter lägsta blyad blyfri bensin. Detta motsvarar i dag 3 kr l2 öre resp. 2 kr

resp.

liter 1 ECU 9 kr 26 öre den 17 februari 1995. Enligt 66 öre per

928lEEG gäller skattesatsen för varje bränslekategori direktiv att skall enhetlig. l artikel 8 i direktivet nämns vissa fall då

vara medlemsstaterna får göra undantag från denna regel. I artikel 8.4 ges

generell möjlighet för medlemsstaterna att få EU-rådets dessutom en

för ytterligare avvikelser från regeln om en enhetlig

godkännande

skattesats. Det finns stort antal exempel att länder begärt och

ett

fått godkännande för olika typer undantag från mineraloljedirekti-

Dock har inget land ännu fått prövat möjligheterna att få undantag vet. för skattedifferentiering miljöklassad bensin. Sverige har anmält

skattedifferentieringen liksom förbudet mot blyad den nu antagna bensin till EG-kommissionen, inte haft något att invända mot de

som vidtagna åtgärderna.

5 och

överväganden förslag

Mina förslag i sammanfattning

Alkylatbensin jämställs med miljöklass 2-bensin enligt

lagen om

kemiska produkter under förutsättning att den uppfyller kraven i

den kommande standarden för Motorbränsle Specialbensin för

motordrivna arbetsredskap. Detta innebär skattesänkning med

6 öre per liter.

Regeringen bemyndigas förutsatt att standarden inte föreligger

när regeringen avlåter sin proposition till riksdagen att närmare

ange vilka krav som skall ställas alkylatbensin. De

nya

reglerna träder i kraft den 1 juli 1995.

5.1¶Skäl för skattedifferentiering

Alkylatbensin är en specialprodukt avsedd främst för mobila arbetsredskap. Den marknadsförs i dag i en mycket begränsad omfattning ca 0,1 % av bensinmarknaden. Tillverkning av alkylatbensin förutsätter som jag har redovisat i kapitel 3 i dagens läge tillgång

en till speciella kolvätefraktioner som inte framställs i alla raffinaderier. Dagens kapacitet för framställning alkylatbensin kunna

av uppges motsvara 1-2 % av marknaden.

Hälsoriskerna i arbetsmiljösammanhang vid användning vanlig

av bensin har varit kända sedan länge. Till motorkedjesågar och röjsågar användes tidigare uteslutande vanlig motorbensin som bränsle. Förutom hälsoproblem hos skogsarbetare mil. medförde

den också en del tekniska nackdelar, främst beroende bensinens sammansättning.

motverka de negativa effekterna inte minst vad gäller hälsan För att gick näringen över till oblyad bensin vilket var en miljöförbättrande åtgärd, inte minst vid arbete med motorsåg.

Alkylatbensinen har i första hand kommit fram marknaden efter

långvarigt utvecklingsarbete hos Arbetsmiljöinstitutet i Umeå i ett samarbete med bl.a. användare inom skogsindustrin motorsågsbensin. De undersökningar gjorts vid Arbetsmiljöinstitutet i

som Umeå, AB Svensk Bilprovning-Motortestcenter, Chalmers samt Lunds tekniska högskolor visar att alkylatbensin har klart bättre egenskaper från hälso- och miljösynpunkt jämfört med vanlig handelsbensin. Detta gäller såväl vid hanteringen vid förbränning i små bensinmotorer.

som Likaså har Sjöfartsverket i sin rapport uppgett att miljövinster kan

vid övergång till alkylatbensin inom fritidsbåtssektorn, främst göras en i tvåtakts utombordsmotorer men även i andra tillämpningar.

I likhet med Sjöfartsverket jag att miljöbensinen utöver

anser användning i arbetsmaskiner motorsågar m.m. i större utsträckning

bör användas även för övriga tvåtaktsmotorer.

Prisskillnaden mellan miljöklass 3 och 2 som det främsta

anges

övergång till alkylatbensin. Som framgått tidigare är den skälet mot en i skattehänseende endast 6 öre liter vilket knappast kan anses vara

per orsaken till det låga bruket av sådan bensin.

Enligt vad jag har erfarit är det främst priset marknaden för alkylatbensin gör att den inte används i den utsträckning som vore

som önskvärt från miljösynpunkt. Det höga literpriset beror att alkylatbensin säljs i småförpackningar. Den kräver dessutom en särskild hantering och distribution, vilket också fördyrar produkten. Priset liter i 4 liters dunk uppgår till 20 kr medan det vid större

per ca leveranser i tank har kunnat nedbringas till mellan 11 13 krl.

- Jämfört med priset på miljöklass 2-bensinen är prisskillnaden mer än dubbelt så i de mindre förpackningarna. En annan bidragande

stor orsak kan den begränsade tillgången som medför att literpriset

vara kan hållas tämligen hög nivå.

Miljöklassningen bensin är inriktad på de stora bensinvolymerna

av eftersom det är här de väsentliga vinsterna för den yttre miljön kan uppnås. Utgångspunkten för Naturvårdsverkets arbete att finna en

var

bensinkvalitet snabbt kunde användas hela marknaden, dvs. som utan behov av stora investeringar raffinaderier där normal ledtid är 5 år. En miljöklassning av bensin i Sverige skulle inte heller medföra att oljebolagen skulle tvingas importera de bästa komponenterna från europeiska raffinaderier och därmed försämra bensinkvaliteten i andra länder. Vidare strävade verket inte står mot ett system som i konflikt med kravet bilars körbarhetsegenskaper och inte heller orsakar tveksamheter vad gäller bilindustrins tillverkaransvar för avgasreningens funktion vid långvarig praktisk drift. Verket uppger vidare att alkylatbensin bygger helt andra typer av kolväten än dem som är vanliga i handelsbensin. Den skiljer sig fysikaliskt från standardbensin, främst något lägre densitet och genom lägre flyktighet. Den uppfyller därför inte specifikationen för miljöklass 2 bensin vad gäller min. ångtryck och min. E100 förångad volym vid 100°C. Dessutom är densiteten något för låg enligt Svensk Standard för motorbensin för allmänt bruk i bilparken.

5.2¶Svensk standard för motorbensin

Ett förslag till Svensk Standard för Bensin för motorredskap nr 15 54 61 Motorbränslen Specialbensin för motordrivna arbetsredskap föreligger som bygger alkylatbensinens egenskaper. Avsikten med denna standard är att säkerställa definierad bensinkvalitet för det en aktuella användningsområdet. Vid utarbetandet standarden har av arbetsmiljöproblemen stått i fokus. Dessa sammanfaller i huvudsak med de yttre miljöproblemen. Denna standard remissbehandlas för närvarande. Remisstiden löper ut i mitten mars 1995. Enligt uppgift från Allmänna standardiseringsgruppen STG är fastställandet standarden i Nämnden för Svensk av Standard planerat till delen maj 1995 senare av .

5.3 Naturvårdsverkets förslag till miljöklasstill-

hörighet för alkylatbensin

Naturvårdsverket föreslår att s.k. alkylatbensin skall hänföras till miljöklass 2. Därmed kommer den att omfattas samma skattereduk-

av tion gäller för miljöklass 2-bensin. Kraven enligt specifika-

som annan tionen för miljöklasserna 2 och 2 b behöver för sådan bensin inte

a uppfyllas beträffande min. ångtryck, min. E100 och densitet under förutsättning att alkylatbensin i stället uppfyller specifikationen enligt förslaget till standard för Motorbensin Specialbensin för motor-

drivna arbetsredskap.

5.4¶Förslag till miljöklassinplacering av

alkylatbensin m.m.

För dem arbetar i närkontakt med bensindrivna småmotorer som

som skogsarbetare, parkarbetare m.fl. har användningen av alkylatbensin påtagligt förbättrat arbetsmiljön. Utsläpp av miljöfarliga ämnen t.ex. från gräsklippare har visat sig överraskande stora. Alkylatbensin

vara har också bättre egenskaper från miljösynpunkt. Att använda alkylatbensin i arbets- och fritidsmiljöer är givetvis att föredra. Dessvärre har det inte kommit till stånd någon allmän användning av den miljövänli-

bensinen. Orsaken härtill att priset på alkylatgare uppges vara bensinen är betydligt högre än för den vanliga bensinen.

Kostnaden för alkylatbensin är för närvarande sådan att bensin av denna typ inte kan konkurrera med motorbensin för bilar. Inköpspriset

för den vanliga bensinen och skillnaden varierar beroende är högre än på tillgång och efterfrågan mellan 30 och 80 örel. Det är ändå olyckligt enligt Naturvårdsverket skattedifferentiering som

om en införs miljöskäl negativt slår mot produkt som har bevisade

av en bättre milj än standardbensin. Jag delar denna uppfattning.

Vidare har det ansetts angeläget, bl.a. vid riksdagsbehandlingen av regeringens förslag till lag energiskatt, att hänföra alkylat-

en ny om

bensinen till den bättre miljöklassinplaceringen jfr bet. 199495:SkU4.

Bestämmelserna om att bensin som bl.a. drivmedel skall delas i miljöklasser återfinns i 6 a § i lagen om kemiska produkter LKP. Av bilagan till lagen framgår de krav som ställs för en bättre miljöklassinplacering. Som framgått tidigare uppfyller alkylatbensinen inte samtliga de parametrar som krävs för att hänföras till miljöklass 2. Det gäller i första hand min. ångtryck och min. E100 förângad volym vid 100°C. Dessutom är densiteten något för låg.

För att åstadkomma den åsyftade miljöklassinplaceringen för alkylatbensin finns det två alternativa möjligheter.

Den ena är att i 6 a § LKP föra in ett nytt andra stycke i

som miljöklasshänseende jämställer alkylatbensin med den bättre handelsbensinen och att bilagan kompletteras endera med hänvisning till

en kommande standard eller med ett urval av relevanta parametervärdensom anges i bilagan enligt nedan.

Motorbränsle specialbensin för motordrivna arbetsredskap

Densitet vid 15°C kgm3 680-720 Blyhalt gl max 0,002 Bensen volymhalt % 0,1

max Aromater volymhalt % 0,5

max Oleñner volymhalt % 0,5

max n-hexan volymhalt % max 0,5 Svavel masshalt % 0,002

max bensen utan smörjolja

Ångtryck kPa 50-60

Förångat vid 70°C % 15-42 volymhalt Förångat vid l0O°C % 45-72 volymhalt Förångat vid 180°C % min 95 volymhalt Slutkokpunkt °C max 200

Mot detta förfarande talar att det slutliga beslutet om standardens närmare utformning fattas först under delen av maj månad

senare 1995, dvs. vill säga efter det att regeringen skall ha avlåtit sin proposition till riksdagen. Det kan därmed finnas en risk att t.ex. urvalet definitioner skulle kunna avvika från den fastställda

av standarden. Inte heller hänvisning till standarden är möjlig eftersom

en den ännu inte föreligger. Ett beslut ifråga om alkylatbensinens miljöklassinplacering skulle därmed få skjutas till nästa riksmöte. Såvitt jag kan bedöma är detta en mindre lämplig väg.

Den andra möjligheten är, förutsatt att standarden inte föreligger vid riksdagsbehandlingen, att regeringen genom ett nytt andra stycke i 6 § LKP bemyndigas att meddela förskrifter om att sådan bensin

används för motordrift inte uppfyller samtliga krav i som men som bilagan till lagen kemiska produkter ändå skall hänföras till

om miljöklass bensinen har andra fördelar från hälso- och miljös-

2 om kyddssynpunkt gör att den bör jämställas med den bättre

som bensinen.

De praktiska skäl jag nyss har anfört talar för den senare

som lösningen eftersom jag är angelägen att de nya bestämmelserna

om skall kunna träda i kraft den 1 juli 1995. Med stöd av bemyndigandet kan regeringen i förordning exakt vilka krav som skall ställas på

ange alkylatbensin. Hänsyn kan också tas till den standard för sådan bensin

som väntas föreligga under våren.

När det gäller utformningen bemyndigandet måste hänsyn tas till

miljöklassindelningen i lagen kemiska produkter ligger till

att om grund energiskatt. Bemyndigandet måste därför skrivas

för uttaget av så det inte kommer i konflikt med regeringsformens förbud mot

att delegation normgivningskompetens skatteområdet. En sådan

av konflikt uppkommer inte med den av mig föreslagna lydelsen, eftersom den kravnivå skall gälla för bensin i miljöklass 2 alltjämt

som slås fast i lag. Regeringen bara begränsad möjlighet att meddela

ges en föreskrifter för tillämpningen i de fall viss bensinkvalitet avviker

en från kravspeciñkationen i lagen någon punkt men i gengäld har

andra miljöfördelar.

Jag föreslår mot den angivna bakgrunden att ett sådant begränsat bemyndigande införs i 6 a § andra stycket lagen om kemiska

produkter. Lagändringen bör träda i kraft den l juli 1995.

skattesystemet är så konstruerat att en fullständig övergång till den miljövänligaste bensinen innebär att de offentliga finanserna skall hållas neutrala. Den utvidgning jag nu förslår det miljöklassade

av området förändrar inte detta förhållande.

6¶Fortsatt arbete

Alkylatbensinen är ett steg mot mer miljövänliga bränslen för

an-

vändning i arbetsmaskiner, trädgårdsredskap, mopeder, skotrar,

utombordsmotorer m.fl. Den successiva övergången till sådan

bensin bör stimuleras ytterligare. I takt med att raffinaderierna

kan ställa om sin produktion kan alkylatbensin och jämförbara

kvaliteter på sikt även kunna användas även i bilar. För att

åstadkomma en sådan utveckling bör sannolikt ekonomiska

styrmedel utformas.

Tänkbara vägar kan vara en skattebefrielse för småförpack-

ningar eller att alkylatbensin jämställs i skattehänseende med den

framtida miljöklass l-bensinen. Detta inte inom tidsramen

ryms

för detta betänkande. Förslag till framtida beskattning

en av

alkylatbensin kan ske i anslutning till att uppdraget

om en

eventuell miljöklassning av Snöskotrar m.m. avrapporteras hösten

1995.

6.1¶Sjöfartsverkets delvis förslag genomförda

I kapitel 2 redovisade jag de förslag Sjöfartsverket bedömde kunna införas utan dröjsmål. Eftersom blyad bensin inte får saluföras efter den 1 mars 1995 får förslaget generell utfasning blyad

om en av bensin från den 1 juli 1994 anses vara genomfört. Användningen

av miljöklass 2-bensin i fyrtaktsmotorer kommer allmän från

att vara sommaren 1995.

Vidare föreslogs en storskalig introduktion av alkylatbensin för samtliga existerande tvåtaktstillämpningar till sjöss och på land under

Fortsatt arbete

år 1995. Detta skulle uppnås utjämning av kostnadsgenom en differensen jämfört med miljöklass 2 bensin. Det förslag om jämställdsåväl miljöklass- skattehänseende alkylatbensin som jag het i som av lagt i föregående kapitel bör enligt min mening kunna öka använd-

ningen något sådan bensin i arbetsmaskiner, trädgårdsredskap, av mopeder, skotrar, utombordsmotorer m.fl.

6.2 för alkylatbensin i små

Skattebefrielse

förpackningar

Alkylatbensinen tillhör de miljövänliga bränslena. Det finns olika mer göra alkylatbensinen ännu attraktivare för en mer generell vägar att användning. En väg skulle kunna att när Naturvårdsverket vara sitt förslag till miljöklass l-bensin hänföra även alkylatpresenterat bensinen till den klassen. Produkter tillhandahålls i småförpackningar betingar ett som högre pris än produkter säljs i större kvantiteter. Så är

betydligt som

med alkylatbensin. En väg skulle därför kunna vara att i fallet annan likhet med vad gäller i Norge helt befria den från skatt mot som bakgrund de hälso- och miljömässiga egenskaperna den har vid av användning i motorsågar och andra arbetsredskap som är utrustade

med tvåtaktsmotorer enligt uppgift från det norska finansdepartemen-

tet. Bränslen tillhandahålls i särskilda små förpackningar kan undantas som från det energi- och koldioxidskattepliktiga området. Såväl enligt den

energiskattelagen den äldre skattelagstiftningen gäller att

nya som direkt skattepliktiga bränslen är de försäljs i förpackningar om högst liter undantagna från att erlägga de nyss nämnda skatterna. en till liters förpackningar är att så små

Skälet till avgränsningen en

förpackningar inte göra det attraktivt att använda dessa som anses motorbränslen med hänsyn till det betydligt högre literpriset. Exempel

kan undantas från skatt är lysfotogen, tvättbensin

produkter som

och tändvätskor petroleumbasis. Grunden för skattebefrielse skulle

enligt min mening kunna utvidgas till att omfatta även större för-

Fortsatt arbete

packningar. Ett förslag med sådan inriktning kräver emellertid en fortsatt utredning. I takt med att raffinaderierna kan ställa sin produktion skulle om alkylatbensin och jämförbara bensinkvaliteter i ökad omfattning även kunna användas i bilar. En sådan utveckling förutsätter sannolikt någon form av ekonomiska styrmedel. Ytterligare en väg kan lägre skatt för sådan bensin så vara en att den motsvarar de ökade produktionskostnaderna jämfört med miljöklass 2- och l-bensin. Jag därför att i det fortsatta arbetet avser återkomma till beskattningen alkylatbensin i anslutning till mitt av att uppdrag i den del som rör eventuell miljöklassning Snöskotrar en av m.m. avrapporteras hösten 1995.

6.3¶Eventuella vid till

miljövinster övergång alkylatbensin kräver ytterligare utredning

De mest betydande luftföroreningar dagens tvâtakts bensinmotorer som avger är kolväten och kolmonoxid. Utsläppen kväveoxider är av betydligt mindre omfattande. Den låga temperaturen beror i sin tur på den relativt sett dåliga förbränningen i motorn. Med hänsyn till att det vid remissbehandlingen Sjöfartsverkets av rapport framkommit att det föreligger osäkerhet i fråga miljöeffekten vid en övergång till alkylatbensin och att alkylatbensinen ännu inte är testad i marin tillämpning har utredningen låtit utföra provserie vid en AB Svensk Bilprovnings Motortestcenter. Nedan presenteras resultaten av dessa Emissionerna framgår prov. av figurer 1-3 och avser mätningar kolmonoxid CO, totalkolväav ten HC samt kväveoxider NOX från standardbränsle och alkylatbränsle. Emissionen är angiven liter bränsle från som gram per en personbil utan katalysator, en fyrtakts gräsklippare, fyrtakts en båtmotor samt tvâtakts båtmotor. Personbilens emissionsfaktorer är en uppmätta under stadskörcykeln UDC. Gräsklipparen är provad i huvudsak i enlighet med betingelser gällande för Kaliforniens krav

Fortsatt arbete

J 1088 och båtmotorerna i huvudsak i enlighet med testförfarandet

gällande Nordisk miljömärkning Bodensee-föreskrifterna.

Kolmonoxid figur 1 Lägsta emissionen erhölls för personbilen. Orsaken härtill beror på att

emissionsoptimerad grund gällande avgaskrav för bilar.

den är av Fordonets katalysator är bortdemonterad syresensorn finns kvar.

men

uppvisar något förhöjd emission kolmonoxid

Övriga motorer en av CO gl då alkylatbränsle används. Detta beror på att bränsleförbrukningen timma är lägre för dessa motorer jämfört med standard-

per bränsle.

Motorerna har vid provtillfället inte anpassats för alkylatbränslets något lägre energiinnehåll. Emissionen timme är alltså lika eller

per lägre vid användning alkylatbränsle. Om motorerna anpassas efter

alkylatbränslets energiinnehåll kommer denna skillnad att utjänmas.

I fråga kolmonoxidutsläppen där Sjöfartsverket bedömer att

om övergången till alkylatbensin kan medföra reduktion av utsläppen

till 50 % visar provningen vid Motortestcenter en viss skillnad

upp mellan de olika bensinkvaliteterna och applikationerna. Den är dock inte så stor som det antagits av Sjöfarstverket.

Kolväten figur 2 Även här är emissionen lägst för den emissionsoptimerade personbilen. Skillnaden mellan bränslena för övriga motorer är liten och

därmed inte signifikant. Resonemanget gällande bränslets energiinne-

håll och motoranpassning enligt ovan är tillämpbart även här.

Kväveoxider figur 3 Den högsta emissionen kväveoxider härrör från personbilen. Skälet

av härtill är småmotorerna går, beroende avsaknad av emissions-

att optimering, betydligt fetare bränslerikt. Detta förhållande ger en större kylning vid förbränningen och hämmar i sin tur bildning av

sou 1995:30 Fortsatt arbete Figur Emission kolmonoxid. 31av

lönn-kon44066 icndaduülh Idmølu ti anamma. Ohman G-Iifh Iünota OJO JWHÖVGÖO

Fortsatt arbete Figur Emission kolväten gl. av

n qun. annan-mun Gvühlppclo naudadbtaab

DömdaLida :anammathända A ti dyiiblüüo Iam-aluman :Pantbank Iålllafd 42-1 ctilbfdáu

.sou 1995:30 Fortsatt zrbere Figur Emissxon av kväveoxider. 81-

Ilüllui. HINOI.

catwoman. Iämda4r0 ledamot-b lärda #37 ámfblüñl tunnland-kid natdxaub nämde and dMamua-Hc 63

arbete Fortsatt

C0, HC, N0x gkm

- H - N al Ch OO O N J:

m Partiklar mgkm 64

Fortsatt arbete

O j. 4 . 4 1 a s S ä TCDD RECEPT COMP ukm. MUTAGENICITETREVkm

Fortsatt arbete

skillnad är störst vid jämförande de två kväveoxider. Denna av då tvåtaktaren går, framgår figur betydligt båtmotorerna som av Emissionen gl kväveoxider minskar vid användning av fetare. av för samtliga motorer, utom för 4-taktsutombordaren,

alkylatbränsle

med 30 till 50 %.

Generella kommentarer sammanställning är gjord från ett antal skilda undersökningar Denna bränslen inte har batch. Detta i varvid använda samma ursprung med olika provförfaranden för de olika motorerna har kombination att

använts givetvis osäkerhet i jämförelsen.

ger en i figurerna 4 och 5 görs den största vinsten vid an- Som kan ses vändning alkylatbränsle inte när det gäller det reglerade föreningar av primärt det toxiska innehållet i avgaserna samt lägre avutan att dunstning. tidigare sker inköp bensin till båtmotorer inte Som jag redovisat av och landbaserade stationer i anslutning till vatten bara vid sjöstationer bensinstationer. Att införa ett särskilt bränsle för utan även vid andra ingående kartering hur distributionen skall båtmotorer kräver en av för rimlig täckning marknaden skall uppnås. arrangeras att en av för detta är för närvarande inte kända. Svenska Petroleum Kostnaderna Institutet har till utredningen utfäst kartläggning av försäljning av en från bl.a. marinor. Denna är färdigställd först i mitten båtbensin m.m. av mars 1995. Mot bakgrund vad jag har anfört och att Sjöfartsverkets av nu för minska miljöbelastningen från fritidsförslag till åtgärder att inte helt invändningsfria behöver dessa frågor utredas båtssektorn är för konsekvenserna och fördelarna skall kunna kvantifie-

ytterligare att

ras.

Särskilda yttranden

Särskilt yttrande Gunilla Näsman

av sakkunniga

För att sänka skatten alkylatbensin till den nivå gäller för

som bensin hänförlig till miljöklass 2 har i betänkandet lämnats förslag

ett till komplettering av lagen om kemiska produkter. Förslaget innebär att regeringen får befogenhet att besluta andra skattenivåer

om bensin än de riksdagen beslutat Befogenheten föreslås inte enbart

om. gälla alkylatbensin utan all bensin.

Detta är helt oacceptabelt och torde dessutom stå i konflikt med

regeringsformens regler för delegation av normgivningskompetensen

skatteomrâdet.

Om skatten på alkylatbensin skall sänkas bör regler detta iföras

om i lagen om engergiskatt. Det borde härvid möjligt att utforma

vara regelsystemet så att denna produkt, oaktat den inte tillhör miljöklass ändå beskattas på sätt bensin tillhörande miljöklass

samma som

Särskilt Roland Jarsin

yttrande av experten

betänkandet beskrivs utvecklingen ett sätt ger en, i mitt I som tycke, alltför optimistisk bild framtida möjlig användning av

alkylatbensin.

Eftersom ingen alkylatbensin tillverkas i Sverige innebär redan den nuvarande förbrukningen att alkylat importeras från andra länder. En utökad användning medför att denna import ökar, och med den följer

konsekvenser för andra länder beskrivits. Betänkandet de som undviker svårt ställningstagande i frågan att värdera vilka fördelar

ett i Sverige kan motiveras under hänsynstagande till konsekvenserna

som annorstädes.

Ett raffinaderis produktion alkylat är tekniska skäl mycket

av av

och kan endast ske även bensin tillverkas. Därför

begränsad om annan

kan inte alkylatbensin bli annat än ett nischbränsle för särskilt känsliga användningsområden och storskalig användning i t.ex. bilar är

en utesluten.

sou 1995:30 Bilaga 1

Kommittédirektiv

Tillâggsdirektiv till Utredningen om Dir.

av med 1994:101

vidareutveckling systemet

miljöklasser för bilar m.m. M 1993:08

Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 1994

Sammanfattning av uppdraget

Den särskilde utredare som har till uppgift att se över miljöklassystemet för bilar skall även utreda och lämna förslag till ett system för miljöklassning av snöskotrar. Utredaren skall härvid överväga och lämna förslag till en indelning i miljöklasser med avseende på framför allt buller och avgaser samt, om det anses befogat, redovisa ett system för styrmedel som är

samordnat med den föreslagna miljöklassningen.

Utredaren skall vidare utreda förutsättningarna för att införa ett motsvarande system för miljöklassning av båtmotorer för fritidsbåtar.

Bakgrund

För bilar finns sedan den l juli 1992 ett system med miljö-

klasser och differentierade försäljningsskatter. Försäljnings-

skatten har dilferentierats för att påskynda introduktionen

fordon som uppfyller mer långtgående miljökrav. Med stöd av regeringens bemyndigande den 27 maj 1993 tillkallade chefen för Miljö- och naturresursdepartementet

en särskild utredare över miljöklassystemet för bilar dir.

att se

Bilaga I SOU 1995230 2

1993:64. Enligt tilläggsdirektiv bör slutredovisning av uppdraget lämnas senast den 31 oktober 1994 dir. 1994:37.

Användningen av motoriserade färdmedel har ökat markant i våra natur- och rekreationsområden under de senaste decennierna. Den ökade användningen av Snöskotrar och motordrivna fritidsbåtar har också inneburit påtagliga miljöstömingar såsom buller och avgaser. Antalet registrerade snöskotrar i landet har ökat från ca 28 500 år 1975 till ca 170 000 år 1993. Under motsvarande tid har antalet fritidsbåtar nästan fördubblats samtidigt som motorstyrkan i båtarna också har ökat. Antalet motordrivna fritidsbåtar uppskattas för närvarande till ungefär 765 000, varav ca 640 000 har tvåtakts utombordsmotorer.

I regeringens skrivelse 199394: 175 om åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar m.m. anförs att tystare och mer miljöanpassade snöskotrar bör utvecklas. För att påskynda en sådan utveckling förklarar regeringen att den avser att låta utreda ett system för miljöklassning av snöskotrar. Vid en sådan klassning bör ingå bedömningar av buller, luftföroreningar och andra miljöstömingar. l skrivelsen uttalas vidare att regeringen avser att låta utreda förutsättningarna för att införa ett motsvarande system för miljöklassning av båtmotorer. Utredningsarbetet om båtmotorer skall enligt regeringsskrivelsen ske mot bakgrund av Sjöfartsverkets redovisning till regeringen av ett särskilt regeringsuppdrag om luftföroreningar inom sjöfarten. Riksdagen har inte anfört erinringar mot i skrivelsen föreslagna åtgärder bet. l99394zloU2l, rskr. 199394362.

Bullret från snöskotrar regleras i Vägverkets tidigare Trafiksäkerhetsverkets regler om fordon TSV FS 1985:10. Enligt dessa skall terrängskotrars och terrängvagnars ljuddämpare vara så anordnade att de vid provning enligt en viss mätstandard inte har högre bullernivå än 85 dBA. l regeringsskrivelsen anförs att Vägverket inom kort kommer att uppdras att efter samråd med ansvariga myndigheter i Norge och Finland utarbeta förslag till dels en skärpt bullemonn för snöskotrar och andra terrängskotrar, dels en standard för mätning av bullret. 70

Bilaga I 3

Bestämmelser som reglerar utsläpp föroreningar till luft av från Snöskotrar saknas. Statens naturvårdsverk och Sjöfartsverket har år 1992 i

rapporten Miljöpåverkan från fritidsbåtar; fiske- och arbets-

fartyg Naturvårdsverkets rapport 3993 redovisat ett utred-

ningsarbete om miljöpåverkan genom bl.a. avgasutsläpp till luft

och vatten från fritidsbåtar, liskelartyg, arbetsfanyg och marinens enheter. I fråga om utsläpp av avgaser från båtmotorer bedrivs inom EG arbete med ett förslag till emissionsdirektiv. I sammanhanget bör också nänmas Tyskland, Österrike och Schweiz att har utarbetat avgaskriterier ñr mindre marinmotorer, de s.k.

Bodensee-reglema. Dessa tillämpas för Bodensjön sedan april

1992. Reglerna, som omfattar både bensin- och dieseldrivna båtmotorer, förväntas komma att skärpas. Inom ramen för den frivilliga nordiska gemensamma

miljömärkningen s.k. svanmärkning har kriterier för miljö-

märkning av båtmotorer fastställts den 18 september 1992. Kriterierna avser bl.a. utsläpp och gäller för av avgaser en treårsperiod. Kriterierna omfattar dock inte buller. Sjöfartsverket har inom ramen för det tidigare nämnda

regeringsuppdraget om luftföroreningar inom sjöfarten haft att

särskilt redovisa förutsättningar för och konsekvenser att av införa nationella åtgärder beträffande avgaskrav och krav på renare bränsle för bl.a. fritidsbåtar. Uppdraget har nyligen

redovisats till regeringen i rapporten Åtgärder luftföroreningar

från den marina sektorn. Där anförs att fritidsbåtssektorns

huvudsakliga avgasemissionsproblem beror den stora

användningen av tvåtaktsmotorer. Detta miljöproblem skulle i huvudsak lösas övergång till fyrtakts utombordsmotorer. genom I rapporten har behandlats även andra miljöeffekter från båtar, bl.a. buller. l rapporten föreslås ett flertal miljöåtgärder för fritidsbåtar. Nya bensinmotorer föreslås fr.o.m. den 1 september 1995

uppfylla lägst nuvarande Bodensee-regler. Om mindre bensin-

motorer undantas från reglerna bör dessa enligt rapporten vara fyrtaktsmotorer. När kommande EG-direktiv för marinmotorer 71

Bilaga 1 s. 4

Bilaga 1

har trätt i kraft bör detta ersätta Bodensee-reglema som lägsta krav i Sverige. Enligt rapporten bör Sverige verka för att de

tillläggskrav som finns ñr nordisk miljömärkning av utom-

bordsmotorer inarbetas i EG-direktivet. Föreslagna tyska regler

maximalt tillåten bullemivå bör inarbetas i europeisk om

typprovning ñr fritidsbåtar och emissionscertifiering av

båtmotorer. Vidare föreslås stimulansåtgärder för eftermon-

tering katalysatorer, premier ñr utskrotning av äldre utom-

av bordsmotorer samt krav på bränslen för samtliga tvåtaktstil-

lämpningar.

Av regeringsskrivelsen framgår vidare att fritidsbåtar med utombordsmotorer orsakar de dominerande bullerstörningarna. I Sverige finns dock inga bestämmelser som reglerar bullemivån från motorbåtar eller båtmotorer. l regeringsskrivelsen uttalas att Sverige inte bör anta nationella särregler beträffande tillåtet buller utan att internationell standard i stället bör

en utvecklas när det gäller miljöprestanda hos båtmotorer. För närvarande bedrivs inom branschen ett internationellt samarbete i syfte att utveckla mätstandard ñr mätning av ljudemissio-

en ner från motorbåtar.

Det särskilda uppdraget

Den särskilde utredare som har till uppgift att se över miljöklassystemet för bilar skall även utreda och lämna förslag till ett system för miljöklassning Snöskotrar samt utreda

av förutsättningarna för att införa ett motsvarande system för miljöklassning av båtmotorer för fritidsbåtar.

Utredaren skall överväga och lämna förslag till en indelning i miljöklasser ñr snöskotrar med avseende på framför allt buller och Utredaren skall vidare, om det anses

avgaser. befogat, redovisa ett system ñr styrmedel som är samordnat

med den föreslagna miljöklassningen.

Utredaren skall även utreda förutsättningarna för att införa

motsvarande system för miljöklassning av båtmotorer för ett fritidsbåtar. I detta arbete skall särskilt beaktas föreslagna 72

Bilaga 1 s. 5

sou 1995:30 Bilaga 1

åtgärder i Sjöfartsverkets rapport Åtgärder luftföroreningar

frán den marina sektorn. I sitt arbete med att överväga förutsättningarna för miljöklassning båtmotorer skall av utredaren med förtur behandla de förslag Sjöfartsverket i som denna rapport har bedömt kunna införas skyndsamt. Miljöklassema skall definieras väl. Vid val relevanta av mätmetoder bör bl.a. laboratorietester motorer och in av ternationellt standardiserade mätmetoder övervägas. Förslagen skall utformas på ett sådant sätt att enkelhet i regelsystemet främjas och att administrationen underlättas. Om

redovisningen förutsätter ändringar i lagar eller ñrordningar,

skall den innehålla förslag till sådana ändringar. Frågan om tekniska handelshinder skall uppmärksammas. Vidare skall pågående arbete inom EG beaktas vid utformningen förslag. av

Tidsplan, arbetsformer m.m.

Utredningsarbetet skall ske i nära samråd med Vägverket, Sjöfartsverket och Naturvårdsverket samt andra berörda myndigheter och organisationer. Arbetet skall samordnas med berörda utredningar inom skatteområdet. Samråd bör även ske med ansvariga myndigheter i Norden och andra länder i

Europa.

Såväl företags- samhällsekonomiska aspekter som av lämnade förslag skall redovisas. Det gäller såväl de samhällsekonomiska effekterna i stort effekterna för myndigheter, som tillverkare, importörerdistributörer användare. Utredsamt ningens förslag förutsätts vara statsfinansiellt neutrala. För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, EG-aspekter i utredningsverksarnheten dir. 1988:43

samt redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir.

1992:50. Uppdraget skall redovisas senast den l oktober 1995 med en delredovisning senast den 15 februari 1995 när det gäller de 73

Bilaga I

6 förslag båtmotorer Sjöfartsverket i sin rapport Ãt-

om som gärder luftföroreningar från den marina sektorn har bedömt

kunna införas skyndsamt.

Miljö- och naturresursdepartementet

sou 1995:30 Bilaga 2

771W

REGERINGSBESLUT 41 ,]. 71 A;ø MILJÖ i, mygg w DEPARTEMENTET 1994-12-22 H9447617

statens naturvårdsverk 171 85 Solna

Eörslgg till skattereduktion fö; alkylatbegsin

Ärendet

I en skrivelse den 30 november 1994 har Statens naturvårdsverk föreslagit att alkylatbensin, oaktat att den inte uppfyller alla de ställda kraven för placering i miljöklass 2-bensin, skall omfattas av samma skattereduktion som angetts för miljöklass 2bensin. Naturvårdsverket har också gett förslag på en tänkbar standard för alkylatbensin.

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att skrivelsen skall överlämnas till Utredningen om vidareutvekling av systemet med miljöklasser för bilar m.m. H 1993:08.

Utredningens förslag till miljöklassning och skattereduktion för alkylatbensin skall redovisas till regeringen senast den 15 februari 1995.

På regeringens vägnar

B n Rehnlund

Postadress Besoksadrtss Telefon08-763lO00 10333Stockholm Tegelbacken2 Telefax03-24 2916 TelexI5499MINI-INS 75

Bilaga 3 s. 77

sou 1995:30 Bilaga 3

över

Remissarnmanställning Sjöfartsverkets

rapport Atgärder Luftföroreningar från den

marina sektorn i den del som rör

bränslefrågan

Sjöfartsverkets rapport innehåller förslag till åtgärder kan införas

som nationellt för fritidsbåtssektorn, arbetsfartyg, vägfärjor och andra fartyg som används i inrikes sjöfart. Förslagen i har

rapporten utformats så att de kan utgöra grund för det svenska arbetet med sjöfartens miljöfrågor i olika internationella organisationer.

Remissvar har avgivits av följande myndigheter och

organisationer:

Kommerskollegium, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Vägverket, Väg- och transportforskningsinstitutet, Fiskeriverket, Kommunikationsforskningsberedningen, Kungliga tekniska Högskolan, Näringsoch teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Stockholms stad, Oskarhamns kommun, Jönköpings kommun, Göteborgs stad, Karlstads kommun, Luleå kommun, Svenska Kommunförbundet, Sveriges redareförening. Svenska Petroleum Institutet. Båtbranschens Riksförbund, Sjösportens samarbetsdelegation, Svenska Maskinbefälsförbundet, Svenska sjöfolksförbundet, Sveriges Fiskares Riksförbund, Sveriges Hamn- och Stuveriarbetarförbund, Honda Power Equipment Sweden AB, Marin Power Sweden AB. Outboard Marine Corporation OMC. Oskarhamns kommun och Industriförbundet har beretts tillfälle att yttra sig men avstått

Bilaga 3 s. 78

Bilaga 3 sou 1995:30

remissinstanserna har valt att yttra sig över förslagen som Flera av valt behandla det område de berörs av i helhet medan andra att som följande redovisas de remissinstanser som lämnat förslagen. I det den del i Sjöfartsverkets förslag som rör fritidsssynpunkter och de drivmedel används i båtmotorerna i denna båtsektorn som har visats förslagen inom drivmedelsområdet. sektor. Störst intresse

Renare bränslen inom fritidsbåtssektorn

förslag införa bränslen inom fritidsbåtssek-

Sjöfratsverkets att renare

uppmärksamhet från remissinstanserna. Meningarna torn har rönt stor emellertid delade när det gäller förutsättningarna att introducera är sådant bränsle marknaden.

Kommerskollegium framhåller att flera åtgärderna berör även av

redan genomförts eller föreslagits inom

andra myndigheter och har naturvårdsverk har t.ex. föreslagit ett

t.ex. vägtrafiken. Statens

för bensin har anknytning till Sjöfartsverkets miljöklassystem som förslag.

Fiskeriverket delar Sjöfartsverkets införande av alkylatbensin syn miljöeffekter kan nås den relativt och framhåller att positiva genom övergå till miljövänligare bränsle för tvåtaktsmotoenkla åtgärden att stöder därför särskilt förslaget till utjämning av prisrer. Verket alkylatbensin konkurrenskraftig. differenser m.m. för att göra mer

påtalar det i det uppdrag Sjöfartsverket fått av

Konsumentverket att utarbeta förslag vad minskade koldiox-

regeringen inte ingår att avser

krav på bränsle. Verket vill ändå idutsläpp, med undantag av renare vikten minskad bränsleförbrukning för i detta sammanhang påpeka av avvaktan fossila bränslen helt eller delvis ersätts båtmotorer. I att det ställa krav tillmed biologiska anser verket angeläget att avseende minskad förbrukning. En annan möjlighet är att verkarna konsumenternas val mot bränslesnälare information påverka genom

Bilaga 3 s. 79

Bilaga 3

motorer. Ett system med krav bränsledeklaration liknande det som finns för personbilar kan vara en frankomlig väg att informera konsumneterna.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar att för att minska den direkta giftigheten för såväl människor natur bör alkylatsom bränsle användas under övergångstid. Tillverkningen alkylaten av bränsle medför dock i sig problem varför det inte långsiktig är en lösning. Försäljningen av nya tvåtaktsmotorer bör därför avvecklas och utskrotning av de befintliga tidigareläggas med hjälp skrotav ningspremier.

Jönköpings kommun vill framföra det angelägna i att även inom det marina området ta till vara de tekniska möjligheterna utvecklas som för drift med förnybar energi t.ex. etanol eller biogas. Åtgärderna som föreslås i rapporten är i stort modifieringar i ett fortsatt utnyttjande av fossila drivmedel. Dessa åtgärder är kortsiktigt värdefulla kan men ersätta en strategi för införande av förnybar energi, understödd av ekonomiska åtgärder som miljöavgifter och differentierade bränsleskatter.

Luleå kommun redovisar Sjöfartsverkets utredning vari framgår bl.a. att man bör vidta åtgärder för att erhålla bättre bränsle och smörjmedel. Motivet därtill är att dagens tvåtaktsmotorer endast förbränner ca 70--75 % av bränslet. Kommunen understryker att införande av renare bränslen för båtar är en åtgärd som mycket snabbt kan få full effekt. Erfarenheter från introduktionen av andra miljöbefrämjande åtgärder t.ex. oblyad bensin och mindre giftiga båtbottenfärger visar dock att många är tveksamma till nyheter. Det är därför inte säkert att enbart en prisutjämning är tillräcklig för ett bränslebyte utan att det kan krävas både piska och morot. Ett storskaligt införande av alkylatbensin skulle också vara fördelaktigt med tanke alla gräsklippare, Snöskotrar m.m. som i dag står för stora utsläpp till luften.

Bilaga 3 s. 80

Bilaga 3 sou 1995:30

Svenska Petroleum Institutet SPI framhåller i fråga om alkylatbensin för tvåtaktsmotorer att inköp bensin till båtmotorer sker inte

av bara vid sjöstationer och landbaserade stationer i anslutning till vatten

även vid andra bensinstationer. Kunderna fyller bensindunkar utan härvid sedan används för tankning båtmotorer. Att införa ett

som av

, särskilt bränsle för båtmotorer kräver dessutom ingående kartering

hur distributionen skall för att rimlig täckning av av arrangeras marknaden skall nås. Kostnaderna för detta är för närvarnade okända. Förslaget behöver ytterligare utredas och om så beslutas är oljeindu-

strin villig att delta.

SPI påtalar i fråga biologiskt nedbrytbara tvåtaktsoljor att de av

om funktionella skäl, inte lämpade för alla applikationer. Ett lagkrav som stipulerar biologisk nedbrytbarhet villkor vid försäljning av

som tvåtaktsoljor skulle i dagsläget innebära att vissa användningar av luftkylda tvåtaktsmotorer skulle omöjliggöras.

Hallman Eneqvist Motor AB HEMAB tillstyrker endast de förslag blyfri bensin och bensin av miljöklass 2. Miljödiesel

som avser

förslaget nedbrytningsbara tvåtaktsoljor tillstyrkes förutsatt samt om

kan lösa de tekniska problem i dag finns.

att oljeproducenterna som

Förslagen rörande alkylatbensin förefaller vara mer svårgenomförbara

kostnads- och distributionstekniska skäl. Det saknas dessutom av erfarenhet det bränslet vad gäller långvarig användning i marina

av tillämpningar.

Sveriges Fiskares Riksförbund framhåller att det övervägande antalet utombordsmotorer används i fritidsbåtar, ett begränsat antal

men förekommer också i det kustnära fisket och i insjöfisket. Det skall dock under de allra senaste åren har viss övergång skett

noteras att en till dieseldrivna utombordsmotorer i yrkesfisket. Regler för vilken bensinkvalitet skall användas till sjöss bör för övrigt sammanfalla

som med regler för bränsle används i landbaserad verksamhet.

som

Bilaga 3 s. 81

Bilaga 3

Marine Power framhåller att den nya alkylatbensinen som föreslås till tvâtaktsmotorerna avvikande från bränslet till 4-taktsmotorer inte är testad i marin tillämpning och inte heller 2-takts utombordsmotorer. Därtill mäste det innebära stora distributionsproblem för att nå ut med detta bränsle till alla stationer såväl land som till sjöss. Bensin till nöjesbåtar svarar för l,5-2 % av all bensinförsäljning. Marine Power påpekar vidare att det dieselbränsle som används i dag har ett väsentligt lägre energiinnehåll än den tidigare dieselkvaliteten. Att gå vidare med ett dieselbränsle med ännu lägre energiinnehåll än dagens bränsle, som redan nu ger stora effektförluster, skulle ge ytterligare negativa konsekvenser. Befintliga och installerade motorer måste nu köras hårdare för att ge önskad effekt, vilket leder till ökad bränsleförbrukning med ökade utsläpp. Vid nyinstallationer kommer motorer med större Cylindervolym och effekt att väljas för att kompensera effektförlusterna. Totalt innebär ett sådant beslut en nettoförlust i strävan mot lägre utsläpp.

Från Båtbranschens Riksförbund föreslås att utredningens förslag skall genomföras vad gäller blyfri bensin, miljöklassad bensin och diesel liksom förslaget om biologiskt nedbrytbara tvåtaktsoljor. Det är dock möjligt enligt förbundet att miljödieselns smörjande egenskaper behöver utvecklas ytterligare för att den skall kunna användas problemfritt i alla typer av insprutningspumpar. I fråga om alkylatbensinen anser förbundet att man till en början skall prova alkylatbensin i marina tillämpningar. Förbundet uppger vidare att det inom ramen för det standardiseringsarbete som för närvarande pågår inom SIS-STG avseende alkylatbensin också tvåtaktsmotorer för marint bruk kommer att omfattas. Faller försöken väl ut när det gäller utombordsmotorer bör denna typ av bränsle göras prisvärd och lätt

tillgänglig.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. . ArbetsföretagEnnymöjlighetför arbetslösa.A. . - Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi. . - .Lángtidsutredningen1995.Fi. Vårdenssvaraval. . slutbetänkande Prioriteringsutredningen.av S. Muskövarvetsframtid.Fö. Obligatoriskaarbetsplatskontakterfor arbetslösa.A. . Pensionsrättigheter bodelning.Ju.och . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. .Oversyn skattebrottslagen.av Fi. .Nya konsumentregler.Ju. .MervärdesskattNyatidpunkterför

redovisningochbetalning.Fi. Analys Försvarsmaktensav ekonomi.Fö. .Ny Elmarknad Bilagedel.N.+ .KönshandelnS. .Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige. .Homosexuellprostitution.S. .Konst offentligmiljö. Ku.i Ettsäkraresamhälle.Fö. Utan stannarSverige.Fö. . .Staden vattenutanvatten.Fö. .Radioaktivaämnenslår jordbruki Skåne.ut Fö. .Brist påelektronikkomponenter.Fö. .GasmolnlamslårUppsala.Fö. .Samordnadochintegreradtågtrafikpå Arlandabanan i Mälardalsregionen.och K. .Underhallsbidragochbidragsförskott, DelA ochDelB. S. 27.Regionalframtid bilagor.C.+ 28.Lagenomvissainternationellasanktioner

enöversyn.UD. - 29.Civilt brukavförsvarets

resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar.Fö. 30.AlkylatochMiljöklassningavbensin.M.

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Näringsdepartementet Pensionsrättigheterbodelning.[8]och Ettrenodlatnäringsförbud.[1] Nyakonsumentregler. Ny Elmarknad Bilagedel.[14]+

Utrikesdepartementet Civildepartementet Lagenomvissainternationellasanktioner Regionalframtid bilagor.[27]+

enöversyn.[28] - Miljödepartementet Försvarsdepartementet

AlkylatochMiljöklassning bensin.av 301 Muskövarvetsframtid.[6] AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.[13] Ettsäkraresamhälle.[19] Utan stannarSverige.[20] Stadenpâvattenutanvatten.[21] Radioaktivaämnenslår jordbruki Skåne.ut [22] Brist elektronikkomponenter.[23] GasmolnlamslårUppsala.[24] Civiltbrukavförsvarets

resurserregelverkenerfarenheterhelikoptrar.[29]

, Socialdepartementet Vårdenssvåraval. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.av [5] Könshandeln.[15] Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] Homosexuellprostitution.[l7] Underhallsbidragochbidragsforskott, DelA ochDelB. [26]

Kommunikationsdepartemntet Samordnadochintegreradtågtrafik Arlandabananochi Mälardalsregionen.[25]

Finansdepartementet Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3]

- Lángtidsutredningen1995.[4] Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översynavskattebrottslagen.[10] MervärdesskattNyatidpunkterförredovisning betalning.[12]och

Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsfötetagEnnymöjlighetför arbetslösa.[2]

- Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7]

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. [18]