SOU 1996:117

Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén : delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Expertrapporter

från

Skatteväxlingskommittén

min 70

m Statens offentliga utredningar WW 1996:117

w Finansdepartementet

från

Expertrapporter

Skatteväxlingskommittén

Delbetänkande av Skatteväxlingskommittén

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 91 90 5

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 9138‘2°3324

AB Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

1996:117 Förord 1 SOU

Förord

Direktiven till den parlamentariska utredningen syftar till att f som

utreda Förutsättningar för ökad miljörelatering av skattesystemet

beslutades vid regeringssammanträdet den 10 mars 1994 Dir l

1994:11. Kommittén, påbörjade sitt arbete den 1 mars 1995 har

som

antagit Skatteväxlingskommittén. Ordförande fram till den 30

namnet

juni generaldirektör Lennart Nilsson. Efter den 1 juli 1996

1996 var

är riksdagsman Jan Bergqvist ordförande. l

Den 1 april 1995 förordnades som ledamöter riksdagsledamot

Barbro Andersson, chefredaktör Stefan Attefall, riksdagsledamot Lars

Bäckström, riksdagsledamot Lennart Daléus, .studerande Bitte

Engzell, riksdagsledamot Michael Hagberg, riksdagsledamot Annika

Jonsell, riksdagsledamot Ronny Korsberg, riksdagsledamot Bo I

Lundgren, riksdagsledamot Lisbeth Staaf-lgelström, riksdagsledamot

Anne Wibble, professor Sören Wibe t.o.m. 951213 samt riksdags-

ledamot Jan Bergqvist fr.o.m. 951214.

sakkunniga förordnades departementsråd Anders

Som n

Kristoffersson, departementsråd Gunnar Skarell t.o.m. 950823 och

departementsrådet Carl Gustaf Fernlund fr.o.m. 950824. ; l Som förordnades miljöekonom Svante Axelsson,

experter

Maria Bergendahl Gerholm t.o.m. 960417,

departementssekreterare

departementssekreterare Christina Oettinger Biberg fr.o.m. 960418,

utredare Lillemor Gladh, professor Bertil Holmlund, departementsråd

Kahn, professor Bengt Kriström, professor Sven-Olof Lodin,

Jon

ombudsman Sven Nyberg, överdirektör Mats Olsson, departements-

Wärmark, departementssekreterare Åke

sekreterare Anders

Nordlander samt departementssekreterare Maude Svensson.

kommitténs sekretariat ingår docent Runar Brännlund

och avdelningsdirektör Lena Svärdsjö biträdande

huvudsekreterare

sekreterare.

Kommitténs uppdrag utifrån ett samhällsekonomiskt

är att

analysera de miljöstyrande inslagen i nuvarande skattelag-

perspektiv

stiftning och bakgrund denna analys undersöka

mot av

förutsättningarna för öka miljörelatering det svenska skatte-

systemet.

2 Förord

Utredningen kan sägas bestå två steg. I det första steget är av

huvuduppgiften att låta experter belysa olika frågeställningar är

som relevanta för utredningsuppdraget. I det andra är huvudsteget uppgiften att grundval dessa expertutlåtanden, och av annat utredningsmaterial, presentera förutsättningarna för ökad miljöen relatering av skattesystemet. Föreliggande skrift innehåller expertrapporter och kan därmed sex delvis ses som redovisning den första huvuduppgiften. Den en av första rapporten har skrivits ekonomie doktor Tore Söderqvist, av verksam vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm. Rapporten behandlar frågan om miljön kan värderas i pengar. Dessutom presenteras och analyseras ett stort antal svenska värderingsstudier. Den andra rapporten, skriven av doktorand Charlotta Groth vid Centrum för transport- och samhällsforskning CTS, Högskolan Falun Borlänge, behandlar frågan om trafiken bär de kostnader den åsamkar samhället i form miljöav förstöring. Den tredje rapporten är skriven av filosofie doktor Ing- Marie Gren, IMA Miljöekonomi i Märsta. Den analyserar effekterna

av miljöskatter handelsgödsel och bekämpningsmedel

som används i jordbruket. l den fjärde rapporten, författad filosofie av doktor Magnus Wikström vid nationalekonomiska institutionen i Umeå, behandlas skatternas effekter arbetsutbud, lönebildning och sysselsättning. I den femte rapporten docent Lars Lundberg och ger filosofie doktor Johan Torstensson, Fackföreningsrörelsens Institut för Ekonomisk Forskning FIEF respektive nationalekonomiska institutionen i Lund, redogörelse för effekterna skatteväxling på en av det svenska näringslivets konkurrenskraft. Den sista rapporten, skriven av professor Glenn W. Harrison, University of South Carolina, och professor Bengt Kriström, skogsekonomiska institutionen vid SLU i Umeå, redogör för effekterna hela den svenska ekonomin olika skatteväxlingsscenarier. Det verktyg av man använder är en så kallad numerisk allmän jämviktsmodell. Avslutningsvis vill framhålla att författarna själva för svarar innehållet i rapporterna.

Stockholm ijuli 1996

Jan Bergqvist Runar Brännlund Ordförande Huvudsekreterare

Innehåll 3

Innehåll

I EKONOMISK VÄRDERING AV MILJÖN: METODER OCH SVENSKA ERFARENHETER 5

2 BILTRAFIKENS MILJÖKOSTNADER EN

- LITTERATURSTUDIE 75

3 INTÄKTER OCH MILJÖVINSTER AV SKATTER PÅ . HANDELSGÖDSEL OCH BEKÄMPNINGSMEDEL ..l67

4 SKATTER, LÖNER OCH SYSSELSÄTTNING EN

- KUNSKAPSÖVERSIKT 205

5 SKATTEVÃXLING OCH INTERNATIONELL KONKURRENSKRAFT 245

6 EFFEKTER AV OLIKA SKATTEVÄXLINGSALTERNATIV ENLIGT EN ALLMÄN JÄMVIKTSMODELL ..293

OU 1996. 11 7 Värdering av miljön 5

Ekonomisk av Ön:

Värdering milj

Metoder och svenska

erfarenheter

Tore Söderqvist Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 9

Inledning

Att införa miljöskatter är i grunden att sätta ett pris miljön Ett

sådant pris påverkar ekonomiska beslut direkt eller indirekt rör som miljön, vilket i sin tur kan öka möjligheterna till en god hushållning miljön. Men hur högt bör detta pris vara En vanlig utgångspunkt av är priset bör avspegla miljöns värde. Vad kan då menas med att "värde" Hur kan detta värde skattas Vilka erfarenheter finns idag i Sverige miljövärdering Syftet med denna uppsats är att ge svar på ‘ av frågor av dessa slag. Uppsatsen består två avsnitt. l det första presenteras och diskuteav utgångspunkterna för ekonomisk värdering. Det andra avsnittet ras översikt över empiriska studier har värderat miljövaror i ger en som Sverige och sammanfattar studiernas resultat. Översikten gör inte anspråk komplett, den kan fungera ett smörgåsatt vara men som representativt urval rätter. Dessa rätter är såväl olika bord med ett av slags värderingsmetoder olika slags miljövaror har varit som som föremål för empirisk värdering. Det första avsnittets principiella resoförhoppningsvis att de empiriska studierna kan sättas i nemang gör sammanhang, så att helheten hela smörgåsbordet kan skönjas, ett inte enbart delarna rätterna.

1 En tidig svensk förespråkare att sätta pris på miljön var Dahmén av 1968.

10 Värdering miljön SOU 1996:11 7

2 övaror

Värdering av milj

2.1. och

Naturkapital milj

En beskrivning av vad som menas med "miljövaror" kan ta sin utgångspunkt i människans förvaltning och nyttjande olika slags

av kapital. "Kapital" är ett notoriskt mångtydigt begrepp, syftar i

men modern tolkning allt som har egenskapen att kunna avkastning

ge jfr Nationalencyklopedin, 1993. En smula mer precist kan kapital definieras förrådet stocken varaktig finns

som av en resurs som tillgänglig för produktion av ett flöde av varor och tjänster idag och i framtiden. Varorna och tjänsterna blir till nytta för människor

genom deras konsumtion, antingen direkt konsumtion av dem eller genom att varorna/tjänsterna används i produktionen någon eller

av annan vara tjänst. En investering åtgärd som ökar förrådet

är en av resursen. Detta sker på bekostnad av konsumtion idag, men ger möjligheter till konsumtion i framtiden.

En indelning av kapital i olika kapitalslag kan göras flera olika sätt. Ett sätt som är av intresse för denna framställning används

av Folke m 1994. De väljer att skilja mellan naturkapital, humankapital och tillverkat kapital. Tillverkat kapital kallas ofta realkapital och är förrådet av maskiner, byggnader, transportmedel och annat som människor har tillverkat för produktion och tjänster

av varor Humankapital definieras vanligen som förrådet kunskap och

av erfarenhet som människor besitter. Till detta skulle kunna läggas de beteendemönster, traditioner och institutioner som människor har skapat och som kan skilja sig väsentligt mellan olika kulturer En investering i humankapital kan således ske både individuell t ex genom ökad utbildning och samhällelig nivå t genom att införa

I klassisk kapitalteori är "kapital" vanligen liktydigt med realkapital. 3 Jfr definitionen "kulturkapital" Berkes Folke

av i och 1994. Berkes och

Folkes idé är att detta kulturkapital har uppkommit genom människans

samspel med och nyttjande av naturen.

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön l 1

eller utveckla institutioner.4 Humankapital i än vidare bemärkelse en skulle även kunna inkludera människors arbetskraft. Naturkapitalet består dels förnyelsebara resurser som olja, kol av och mineraler och dels förnyelsebara resurser som de ekologiska av systemen ekosystemen. Ekosystemen spelar en avgörande roll för sådana grundläggande livsbetingelser atmosfärens sammansom sättning, klimatet, jordmånen och den hydrologiska cykeln. Vidare ekosystemen människan föda och tjänar som nedbrytare av ger I föroreningar och avfall. De tillhandahåller även rekreationsmöjligg l heter och skönhet. Detta är några få exempel alla nyttigheter som ekosystemen tillhandahåller för människan, ofta tack vare ett i komplicerat samspel mellan olika ekosystem. Beteckningar sådana

nyttigheter skulle kunna "miljövaror", "miljötjänster" eller vara

å "ekologiska tjänster". Valet beteckning beror vilken nyans man av i vill uttrycka. För enkelhets skull används enbart etiketten

"miljövaror" i denna uppsats. Att tala kapital även när det gäller miljön kan göra det lättare om att tänka i termer hushållning och förvaltning. Kanske var naturav ; kapitalet så stort i gångna tider att tillgången miljövaror var praktiskt taget obegränsad. Dagens många "miljöproblem" är tecken Förändrad situation. Människan har kunnat skapa välstånd en nyttjande naturkapitalet och uppbyggandet av ett förråd av genom av tillverkat kapital Dessa framsteg har dock ett antal baksidor, enorma bland annat att många miljövaror har blivit knappa. De finns inte längre i obegränsade mängder och/eller deras kvalitet har sjunkit. Miljöproblemen är därmed inte minst ekonomiska problem om god hushållning med knappa eller, annorlunda uttryckt, om god resurser kapitalförvaltning. Tyvärr försvåras denna förvaltning av att det inte finns någon signal knappheten direkt påverkar nyttjandet av som naturkapitalet. Jag syftar att miljövaror i typfallet saknar ett pris, ett ämne jag återkommer till nedan. som

"Institutioner" bör här tolkas som spelreglerna för samspelet mellan människor jfr North, 1990, 1994 och mellan människor och natur.

5 l vilken grad naturkapital och tillverkat kapital är komplement eller substitut är föremål för en het diskussion som inte ryms inom ramen för denna uppsats.

12 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

2.2 övarornas ekonomiska värde och andra

Milj

värden

Den här uppsatsen handlar svenska mil jövarors ekonomiska värde. om För att kunna tolka information om detta värde är det viktigt att åtminstone ett principellt plan veta hur det skiljer sig från det totala värdet. Ett inte ovanligt synsätt är att miljön/naturen/ekosystemen värdefull tre olika sätt anses vara se t.ex. Philipson, 1994. För det första miljön ha ett instrumentellt anses värde. Med detta att den är värdefull medel för något menas som annat som är viktigt för människan, tex föda. För det andra kan miljön ha ett egenvärde grund de upplevelser människor kan ha av av den, tex skönhetsupplevelsen av en äng i blomsterskrud. Gränsen mellan instrumentella värden och egenvärden är oskarp, men gemensamt för dem är att de är värden beror människan; de är som antropocentriska värden. Förutom de antropocentriska värdena kan miljön för det tredje ha ett intrinsikalt värde. Detta är ett värde som miljön har oberoende av människan ett inneboende, ontologiskt värde till skillnad från de antropocentriska. Philipson 1994 menar att ett sådant värde hos miljön möjligen kan liknas vid "människovärdet", ofta beskrivs som som ett objektivt värde som går utöver mänskliga värderingar. Svenska undersökningar om människors livsåskådningar visar att det är vanlig åsikt har intrinsikalt värde.6 en att naturen ett Hur hänger dessa tre värden ihop med det ekonomiska värdet Två grundprinciper för analyser förankrade i ekonomisk teori är en antropocentrisk etisk grund och principen om individens suveränitet "consumer sovereignty". Den första principen säger att utgångspunkten för ekonomisk analys är de värden människor har eller som hyser. Innebörden av den andra principen är att varje enskild individ är den ende som kan avgöra vad är bra eller dåligt för honom. som Principerna ger ett individualistiskt perspektiv där den enskilda människans bedömningar och avvägningar hamnar i centrum. Det kan givetvis diskuteras huruvida dessa principer är bra eller dåliga, men de har i alla händelser fördelen att de tydlig grund för ekonoger en misk analys och underlättar tolkningen analysresultat. av

6 "Livséskédningar i Sverige". Avdelningen för livsåskådningstros- och vetenskap vid Uppsala universitet, 1988.

SOU 1996:11 7 Värdering miljön av

Det individualistiska perspektivet bildar bakgrund till ett centralt begrepp i ekonomisk teori, nämligen betalm‘ngsvilja.7Vad som menas med detta begrepp belyses enklast ett exempel. Antag att hr genom Svensson idag allemansrätten åtnjuter 100 hektar orörd, skydgenom dad skog att ströva i och har inkomsten 1000. Låt oss säga att denna inkomst mäts i kronor, observera att andra mått är också tänkmen bara gram guld, kg äpplen eller vad det kan vara. Skogen och nu inkomsten eller det inkomsten används för ger Svenssnarare som viss nivå välbefinnande. Antag vidare att det har föreslagits son en av ett projekt går ut att ytterligare 100 ha gammal skog i Svenssom närhet skulle skyddas från konventionellt skogsbruk. Detta sons skulle öka hans välbefinnande. Vad är denna Förbättring värd Ekonomisk teori att det högsta belopp som Svensson är menar villig betala för att få projektet genomfört är det belopp för vilket att hans välbefinnande blir oförändrat jämfört med dagens situation. För Svensson kanske gäller att 200 ha och inkomsten 950 kr ger samma välbefinnande l00 ha och inkomsten I000 kr, allt annat lika. som Svenssons maximala betalningsvilja för projektet är således 50 kr. Projektets ekonomiska värde för Svensson är därmed 50 kr. Meningen med detta exempel att belysa att ekonomiska värden var avslöjas prioriteringar och avvägningar mellan knappa resurser. av Vidare framgick redan de två grundprinciperna att en miljövaras av ekonomiska värde återfinns bland de antropocentriska värdena, dvs de instrumentella värdena och egenvärdena. Det ekonomiska värdet ger ingen information eventuella intrinsikala värden, detta betyom men der inte sådana inte finns Ekonomisk analys inga fullständiga att ger svar. Det är inte heller säkert att det ekonomiska värdet såsom avslöjat betalningsvilja kan tolkas ett mått det totala antropoav som centriska värdet. Ett individualistiskt perspektiv är många sätt försvarbart, det har också sina brister. För att återgå till exemplet men så är det ekonomiska värdet uppenbarligen avhängigt hr Svensovan

7 I vissa fall är accepterad kompensation, inte betalningsvilja, ett relevant mått. Betalningsvilja och accepterad kompensation är begrepp härledda från teoretiska mått på konsumentöverskott kompenserande variation och ekvivalent variation. Johansson 1991 ger en utmärkt introduktion till dessa och andra spörsmål inom välfärdsteorin. Boadway och Bruce 1984 och Just m 1982 är mer avancerade framställningar.

Undersökningar om betalningsvilja kan däremot ge indikationer på att somliga människor att intrinsikala värden existerar. Se även avsnitt anser 2.5.1.

l4 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

sons subjektiva uppfattning nyttan den skyddade gammelav av skogen. Det är dock möjligt att skyddet skogen är till nytta för av Svensson och för andra människor idag och i även

framtiden sätt

som han inte uppfattar. Att skydda skogen kan till exempel innebära ett skydd för den hydrologiska balansen i trakten, något också är som till nytta för människor. Helheten kan således bestå många olika av varierande delar betydelse för människa, det är inte självav en men klart att hon uppfattar än delmängd. En tröst i sammanhanget mer en är att även om förändringen i en delmängd inte mäter förändringen i helheten, så kan förändringen i delmängden påverka förändringen i helheten fullt ut.9 Viktig information behöver inte alltid vara komplett. Ekonomer indelar ibland det ekonomiska värdet i användarvärden brukarvärden, "use values" och icke-användarvärden. Benämningarna talar till stor del för sig själva. Anledningen till att hr Svensson är beredd att betala för skyddad skog kan att han själv vill mer vara nyttja skogen genom att plocka blåbär och kantareller, promenera, osv. Men det kan också finnas andra motiv inte är förknippade som med hans egen användning skogen, t andra människors nyttav ex jande eller själva existensen skyddad skog oavsett hans eller av andras nyttjande. Denna indelning av det ekonomiska värdet kan vara till viss hjälp vid tolkningen resultat från betalningsviljeav undersökningar.

2.3 Ett

policyperspektiv

Gammelskogsexemplet i det föregående avsnittet antyder betydelsen av att ha ett policyperspektiv när ett ekonomiskt värde skall utrönas. Ett sådant perspektiv underlättar även för att klarlägga vissa fundamentala spörsmål. Till att börja med kan det konstateras att det är inför val av olika handlingsalternativ inklusive status quo som information om värderingar behövs. Till varje handlingsalternativ är kopplat ett antal konsekvenser. För att bedöma vilket alternativ som bör väljas måste konsekvenserna jämföras något sätt. Ett sätt att åstadkomma en sådan jämförelse är att göra ekonomisk uten värdering där konsekvenserna uttrycks i monetära termer kostnader och intäkter, men även andra skalor är tänkbara.

Om återgår till gammelskogsexemplet, är tydligen

9 Jfr Pigou 1932, 12. s.

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön

konsekvens av handlingsalternativet "skydda ytterligare 100 ha skog" att hr Svensson kommer i åtnjutande av mer skyddad skog i sin närhet. Som har sett har detta uppenbarligen ett ekonomiskt värde för Svensson, vilket kan inräknas i alternativets intäkter. Men gäller detsamma för skyddets värde för den potentielle turisten Herr Schmidt från Tyskland Detta är ett enkelt exempel att det är ofta långt ifrån självklart vilkas värderingar som konsekvensanalysen skall inkludera och hur värderingarna skall aggregeras. Ur ett policyperspektiv blir resultat från studier av värderingar intressanta först när de är relevanta för val mellan olika handlingsalternativ. Ett villkor för sådan relevans är att studierna något sätt besvarar de fundamentala frågorna vilka och hur.

2.4¶Bristen på marknadspriser

Ibland söks det ekonomiska värdet av en förändring av tillgången

är föremål för fri handel och prissättning en marknad; en vara som

marknadsvara. Detta rör sig en åtminstone i princip tämligen en om rättfram uppgift. Ekonomisk teori tillåter nämligen en tolkning av marknadspriser ett värde med anknytning till det välbefinnande

som som konsumtionen av varan ifråga ger en individ. Om kunskap dessutom finns efterfråge- och utbudssamband kan det ekonomiska

om värdet skattas ganska behändigt.

En komplikation i sammanhanget är att marknader sällan eller aldrig fungerar perfekt. Ofta finns regleringar, informationsbrist, för få aktörer eller andra hinder för fri handel och prissättning. l ett sådant fall blir det svårare att tolka vilken information som marknadspriset Det är vanligt att ekonomer har visst överseende med detta

ger. problem och är tacksamma för att det överhuvudtaget finns marknadsdata tillgängliga.

Miljövaror är dock ofta inte marknadsvaror. En vanlig förklaring till detta är att miljövaror vanligen är mer eller mindre kollektiva till sin natur, dvs de hör hemma bland de varor som ekonomer kallar kollektiva En kollektiv vara kännetecknas av att människor inte

varor. kan utestängas från konsumtion ingen utestängningsmöjlighet, "nonexcludability" och att konsumtion inte minskar den

en persons mängd varan som är tillgänglig för andra personer icke-rivalitet,

av "nonrivalry". Traditionella exempel kollektiva varor är militärt försvar, gatubelysning, polisskydd och miljövaror som ren luft. Det kan dock räcka med ett inslag av icke-rivalitet eller att utestängning

l6 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

endast delvis är möjlig för att en marknad inte skall uppstå eller åtminstone fungera bristfälligt.

l typfallet saknas alltså ett marknadspris miljövaror, och då måste skattningen av det ekonomiska värdet ske andra vägar. För detta har ett antal värderingsmetoder utvecklats. Nedan följer en beskrivning av dessa.

2.5 Metoder för att Värdera

miljövarorlo

Ovan betonades att ekonomisk teori genomsyras av ett individualistiskt synsätt. Detta förklarar varför ekonomer vanligen anser att värderingsmetoder baserar sig människors betalningsvilja är

som de mest tillfredsställande. Ett fast teoretiskt fundament för en metod underlättar dessutom tolkningar av metodens resultat. Flera olika värderingsmetoder som utgår från betalningsviljebegreppet har utvecklats, men det finns även andra metoder. l de följande avsnitten följer en kort presentation av dessa två grupper värderingsmetoder.

2.5.1¶Värderingsmetoder som baserar sig på betalningsvilja

Faktumet att miljövaror sällan har ett marknadspris betyder inte att marknadspriser aldrig kan användas för värdering av miljön. Anledningen är att det kan finnas någon slags koppling mellan en miljövara och åtminstone en marknadsvara. Det mest uppenbara fallet är när

information om dos/respons-förhållanden finns tillgänglig. Ett enkelt

exempel är utsläpp av föroreningar i en sjö. Utsläppen påverkar vattenkvaliteten och kan till exempel få konsekvensen att fångsten av fisk minskar. Åtminstone viss fisk marknadsvara, för vilken

är en efterfråge- och utbudssamband kan skattas. Den försämrade vattenkvaliteten kan sedan delvis värderas som nettoförlusten för producenter och konsumenter av en minskad fiskfångst. Marknadsdata kan således ge information om vissa skadekostnader som uppstår till följd av ett utsläpp eller hur mycket skadorna minskar vid en reduktion av utsläppen. För att värdera andra skador till följd av en

l° Se tex Braden och Kolstad 1991 och Freeman 1993 för

mer

djupgående presentationer av flertalet av de metoder som nämns här. ll S k hushållsproduktionsfunktioner kan lämpliga för härleda flera

vara att

av de metoder som nämns i detta avsnitt. Se Mäler 1985, Mäler m fl

1994 och Smith 1991.

SOU 1996511 7 Värdering av miljön 17

försämrad Vattenkvalitet än minskade fångster av fisk kan det vara nödvändigt att använda andra värderingsmetoder.

Det är instruktivt att se närmare fallet när det finns så mycket information att sambandet mellan utsläpp och den marginella skadekostnaden MSK kan skattas. MSK är den ökning av den totala skadekostnaden uppstår när utsläppen ökar med l enhet. Det är

som troligt att denna ökning av totalkostnaden är liten när utsläppen är små, stor vid betydande utsläpp. I Figur l har därför MSK-

men en kurva med positiv lutning ritats in. Antag att utsläppen i dagsläget är A. De totala skadekostnaderna, som kan mätas som ytan under MSKkurvan, är då lika med ytan ABO. Om utsläppen ökar till C blir följden ökning de totala kostnaderna med ytan ABDC. Om utsläp-

en av däremot minskar till E minskar totalkostnaden med ytan ABFE.

pen På detta sätt kan olika förändringar utsläppen och därmed av

av någon miljövara, t ex Vattenkvalitet värderas.

mama

Figur l Skadekostnader till följd av utsläpp

18 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

Det finns ibland även andra möjligheter att utnyttja samband mellan miljövaror och marknadsvaror. Ett sätt att värdera de rekreationsmöjligheter som miljön erbjuder är att använda sig av resekostnadsmetoden. Genom att samla data människors faktiska om kostnader för att till ett rekreationsområde kan betalningsviljan resa för att besöka området skattas. Eftersom det kan finnas ett samband mellan efterfrågan rekreation och rekreations-områdets egenskaper t ex vattenkvaliteten vid en badstrand finns även möjligheter att härleda en betalningsvilja för förbättring rekreationsområdets en av egenskaper. Se t ex Bockstael 1987 för detaljerad presentam en tion av resekostnadsmetoden. Metoden föreslogs Hotelling 1948 av i ett brev till USAs National Park Service och formaliserades av Clawson 1959. En tidig tillämpning genomfördes Stevens 1966. av Det kan också tänkas att tillgången/kvaliteten miljövaror spelar roll för priset fastigheter. Ett hus är beläget i ett område med som exempelvis dålig luftkvalitet kan ha ett lägre marknadspris än ett hus i ett område med ren luft, även om husen i alla andra avseenden är identiska. Om data om bland annat huspriser och husens egenskaper inklusive olika bostadsområdens luftkvalitet finns tillgängliga, kan ett implicit marknadspris luftkvaliteten skattas och i vissa fall även betalningsviljan för förbättrad luftkvalitet. Denna metod kallas en vanligen fastighetsvdrdemetoden eller den hedoniska metoden. Freeman 1993, s. 367-420 ger en utmärkt beskrivning denna metod. av Det första bidraget till det teoretiska fundamentet för metoden gavs av Strotz l 968. Ett annat fall där marknadspriser kan användas miljövaran är om och någon marknadsvara är mycket nära substitut. De bästa exemplen finns i sammanhang där människor skyddar sig mot miljöförsämringar genom att installera någon utrustning något slag, t av ex kolfilter för att rena dricksvatten tas från förorenad källa. Man som en talar därför ofta om slgzddsutgiftsmetoden. Ur ett dricksvattenperspektiv fungerar ett sådant filter ersättning för ett rent källsom vatten, om kvaliteten dricksvattnet kan bibehållas. För små forändringar av miljövaran kan data skyddsutgifter detta slag om av ge information om betalningsviljan för förändringen. Kopplingen en mellan skyddsutgifter och betalningsvilja är dock för större svagare förändringar av miljövaran. Se t ex Freeman 1993, l 14-115. s. Vi kan nu lägga märke till två gemensamma egenskaper för de hittills nämnda metoderna:

en värdering av miljövaran härleds från ett marknadspris någon annan vara och

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 19

data människors faktiska beteende eller flera mark-

om en nader utnyttjas.

Det finns även ett antal värderingsmetoder som endast har en eller rentav ingen dessa egenskaper. I viss mån har dessa värderings-

av metoder utvecklats for att komma runt ett antal problem med de ovannämnda metoderna. Ett praktiskt problem med egenskap l är att det inte alltid finns någon koppling mellan miljövaran som man vill värdera och någon marknadsvara, eller att denna koppling är alltför eller för dåligt utforskad. Ett annat mer fundamentalt

svag problem är att den värdering egenskap l möjliggör grundar sig

som

den del det ekonomiska värdet som ovan benämndes användar-

av värdet. Eventuella icke-användarvärden kommer däremot inte till uttryck.

Dessa problem skulle försvinna om det på något sätt går att skatta betalningsviljan för miljövaran direkt, utan omvägar via några andra varor. Detta är möjligt om en marknad för miljövaran kan upprättas. Som tidigare nämndes uppstår knappast någon marknad spontant, bland annat eftersom miljövaror vanligen är av en kollektiv natur. Detta problem kan kringgâs genom att upprätta en hypotetisk marknad eller använda sig av experiment.

När experimentmarknader används de människor som deltar i

ges experimentet möjlighet köpa och sälja miljövara. Även faktiska

att en betalningar äger Experiment detta slag kan ge mycket

rum. av intressant information, metoden är i praktiken möjlig att använda

men enbart För vissa miljövaror. Ett bra exempel är amerikansk studie

Bishop och Heberlein 1979, som kunde värdera jaktmöjligheter av

att organisera andrahandsmarknad för jaktkort. I Sverige genom en har Peter Bohm lett rad experiment rörande betalningsviljan för

en kollektiva och utvecklat den k intervallmetoden. Se t ex Bohm

varor s 1972, l984. Experimenten har gällt kollektiva varor som TVutsändningar och statistikproduktion, men metoden kan också vara lämplig för vissa miljövaror.

Det praktiska bekymret att många miljövaror inte lämpar sig att använda i experiment kan lösas genom att i stället inrätta en hypotetisk marknad. Detta sätt att direkt få fram betalningsviljan för en miljövara har använts i allt större utsträckning under de senaste

2 Även k Groves-Ledyard-mekanismerna är svåra att tillämpa

de eleganta s

i praktiken. Åtminstone teoretiskt kan dessa mekanismer användas för att

individer att uppge sin betalningsvilja utan att de samtidigt har motiv att

ge falska upplysningar. Se Green och Laffont 1979 för en översikt.

20 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

decennierna. Beteckningen på metoden vanligen "contingent

är valuation CV-metoden. En etablerad översättning saknas, men "betingad värdering" eller "hypotetisk värdering" är två möjligheter. Med hjälp av intervjuer eller enkäter beskrivs förändring i till-

en gången en miljövara för ett vanligen slumpmässigt urval

personer. Sedan ställs frågor om personernas betalningsvilja för ett förverkligande av förändringen.

Frågor om betalningsvilja är relevanta om de tillfrågade tar hänsyn till vilka betalningsmöjligheter de faktiskt har och om de är beredda att göra avvägningar och prioriteringar. Det händer att frågorna

ger upphov till protester eller uppenbart orealistiska svar från en del av de tillfrågade. Anledningen till sådana reaktioner kan vara en vägran att kompromissa när det gäller miljön, dvs ett synsätt inte tillåter

som avvägningar och prioriteringar. Möjligen antyder detta den roll

som intrinsikala värden spelar för vissa människor. Som antyddes

ovan faller dessa utanför en ekonomisk analys och måste därför beaktas separat.

Betalningsviljefrågor kan ställas i sluten form, så att de utvalda personerna får ange om de är beredda att betala ett givet penningbelopp eller inte "ja/nej-frågor", "discrete choice question". Denna frågetyp bygger att en slumpmässigt vald delmängd av personerna får ta ställning till ett visst belopp, en annan delmängd ett annat belopp, osv. Ett alternativ är att ställa eller mindre öppen fråga

en mer "open-ended question", så att de utvalda personerna fritt får ange sin betalningsvilja. Det finns även andra frågevarianter och mellanformer, men gemensamt för alla är att faktiska marknadstransaktioner inklusive betalningar inte Mitchell och Carson 1989

äger rum. ger en detaljerad presentation metoden, först tillämpades Davis

av som av 1963.

CV-metoden omdebatterad. Den ställer krav på utform-

är stora ningen av text, bilder o dyl som skall förmedla information den

om tänkta förändringen av miljövaran. Framför allt är det dock kontroversiellt att den inte baserar sig data människors faktiska

om marknadsbeteende. Metodens förespråkare menar att vid goda

13 Metoden används för andra slags inte föremål för

även varor som är

handel och prissättning på någon marknad, t ex hälsorisker och vissa

tjänster producerade av den offentliga sektorn.

Protester är särskilt vanliga i de sällsynta fall då frågor om accepterad

kompensation ställs.

I någon mån gäller dock debatten brister som kännetecknar alla empiriska

metoder, t ex datakvalitet.

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 21

tillämpningar metoden erhålls information om hur människor

av faktiskt skulle bete sig om den hypotetiska marknadssituationen blev verklighet. Sådana tillämpningar är således inga opinionsundersökningar i vanlig mening. l denna uppsats finns inget utrymme för utvikningar om debatten om CV-metoden. Se i stället t ex Arrow m 1993, Diamond och Hausman I994, Hanemann 1994 och Portney 1994.

Det finns också ett antal andra värderingsmetoder som påminner

CV-metoden, men som baserar sig på hur de utvalda personerna om rangordnar olika situationer. Dessa situationer kan skilja sig med avseende tillgången miljövaran och betalningskrav. Genom information om valda rangordningar kan en betalningsvilja härledas. Det finns olika varianter denna metod; man talar t ex om

av "contingent ranking", "stated preferences" och "conjoint analysis". Se

Smith och Desvousges 1986 och Widlert 1992. t ex

Avslutningsvis bör påpekas att den rika floran av metoder enbart inom "betalningsviljegruppen" avspeglar faktumet att det är svårt att få ett fullständigt svar genom enbart en enstaka tillämpning av en viss metod. Ofta är kombinationer nödvändiga. För att återgå till exemplet hr Svensson och gammelskogen, så kanske CV-metoden framgångsrikt kan användas för att värdera t ex de utökade rekreationsmöjligheterna för Svensson. De andra effekter som skyddet av gammelskogen leder till och antagligen inte är lika uppenbara för

som Svensson t ex bevarandet av den hydrologiska balansen kanske däremot måste värderas separat. Detta exempel understryker den stora betydelsen av att kunna identifiera de miljövaror som olika ekosystem tillhandahåller och hur förändringar i dessa påverkar människan.

2.5.2¶Andra värderingsmetoder

Förutom värderingsmetoder kan hänföras till betalningsvilje-

som

finns mängd andra metoder. Några huvudvarianter gruppen en kommer här att presenteras kortfattat, men listan gör inte anspråk att fullständig. De teoretiska och etiska fundamenten för

vara metoderna varierar. Många är enklare och därmed billigare att använda än betalningsviIjemetoderna, och ibland anförs detta som ett argument för dem. För ekonom är det lockande att utvärdera meto-

ha måttstock. Även jag

derna genom att betalningsviljeansatsen som

kommer delvis att falla för den frestelsen nedan, men det är viktigt att lägga märke till att sådan jämförelse kan leda fel. Om metoder som

en inte baserar sig på betalningsvilja används grund av andra

22 Värdering av miljön

teoretiska eller etiska utgångspunkter, så är metoderna i grunden komplement, inte substitut.

En metod som har använts flitigt av ekonomer for att värdera miljöeffekters inverkan människors hälsa är humankapitalmetoden. Denna metod grundar sig a antagandena att en individs värde är vad han producerar och att löner ger information om produktivitet. Se t ex Cropper och Freeman 1991 och Freeman 1993, s. 322-325 för en beskrivning av denna metod. Metoden ger en grund för att använda data om produktionsbortfall för att värdera försämrad hälsa. Till detta läggs vanligen beräkningar rörande vårdkostnader. Sådana data är givetvis intressanta och kan i vissa fall motiveras med att de

ger information om den undre gränsen för skadekostnaderna. Metoden måste dock användas med varsamhet, eftersom den kan resultat

ge som inte är försvarbara, t ex att pensionärer inte har något positivt värde.

En intressant möjlighet att finna data om monetära värderingar är att studera beslut rörande miljövaror som har fattats i politiska församlingar eller myndigheter. Dessa beslut kan avslöja samhällets

av betalningsvilja för en förändrad tillgång miljövarorna. Det finns sannolikt fog for att vara skeptisk till tanken att dessa beslut perfekt återspeglar medborgarnas åsikter. Detta hindrar dock inte att det kan finnas fall där denna återspegling är relativt stark. Kanske har beslutet föregåtts av en intensiv diskussion, där många olika åsikter

gruppers har kommit till uttryck och dessutom konvergerat. l alla händelser har denna värderingsmetod en lång tradition ett annat område än miljövaror, eftersom den offentliga sektorn i national-räkenskaperna värderas som kostnaderna för den offentliga verksamheten.

Att utgå från politiska beslut eller myndighetsbeslut ger ett antal möjligheter till värdering från kostnadssidan. l vissa fall kan åtgärder som reparerar miljöskador sättas utan att källan till skadan för den skull åtgärdas. Den återställandekostnad som då uppstår har använts som ett mått de kostnader som skadan leder till. Ett bra exempel är kostnader för kalkning som återställer markens pH-värde i ett försurningsdrabbat skogsområde. Ibland kan åtgärder sättas mot källan till skadan. De undvikandekostnader då uppstår har också

som använts för värderinglö Observera likheterna med skyddsutgiftsmetoden, som dock utgår från individuella aktörers frivilliga beteende.

6 I arbetet för svenska miljöräkenskaper spelar för närvarande beräkningar

av återställande- och undvikandekostnader en stor roll som

värderingsmetod. Se KI och SCB 1994.

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 23

Undvikandekostnadema kan illustreras genom att utgå från Figur l Figur 2 finns två kurvor: en för den marginella skadekostnaden

nu MSK och en for den marginella undvikandekostnaden MUK. Den senare kurvan visar den ökning av den totala undvikandekostnaden

uppstår när utsläppen minskar med l enhet till följd tex som av installation av reningsutrustning. Troligen ökar undvikandekostnaden

marginalen när utsläppen minskas mer och mer, vilket innebär en negativ lutning på MUK-kurvan. Vid utsläppet A i Figur 2 uppnås tydligen den minsta totalkostnaden, dvs summan skadekostnader

av och undvikandekostnader har här sitt minimum. De totala skadekostnaderna är i denna situation lika med ytan ABO och de totala undvikandekostnaderna är ABC. Tydligen beror det helt kurvornas utseende hur väl dessa två ytor överensstämmer. Om de totala undvikandekostnadema används För att skatta de totala skadekostnaderna finns uppenbarligen en stor risk För felskattningar.

o C utsllpp

Figur 2 Skadekostnader och undvikandekostnader

24 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

En annan möjlig situation illusteras Figur Antag att utsläppen

av i dagsläget motsvaras av punkten l och att det har beslutats att utsläppen skall minskas till A. Kostnaden För åtgärderna möjliggör

som detta uppgår till ytan ABHI. Skadekostnaderna minskar med ett större belopp, totalt ytan ABGl. l detta fall finns en något stabilare grund För att använda undvikandekostnaderna som ett mått på skadekostnaden för att utsläppen är I i stället för A. Hur bra måttet är beror dock på kurvornas utseende, som varierar från fall till fall.

Figur3 Kostnadsförändringar vid utsläppsminskning

från I till A

Även risken för felskattningar återställande-

om är betydande när

och undvikandekostnader används mått skadekostnader är det

som inte givet att denna risk inte får tas. Kanske är det att föredra att ha något pris miljön än inget pris alls. Priset kan sedan justeras i takt med att bättre data samlas in. Naturligtvis kan många invändningar göras mot ett sådant synsätt. Denna viktiga diskussion faller dock utanför ramen for denna uppsats.

SOU 1996:11 7 Värdering miljön 25

Figur 3 är användbar även för att illustrera begreppet "miljöskuld" om vi tänker oss att den horisontella axeln mäter t ex graden av försurning i skogsmark och den negativt lutande kurvan marginella återställandekostnader i form av marginalkostnaden för kalkning. Miljöskulden såsom definierad Jernelöv 1992 är då de totala åter-

av ställandekostnaderna för att erhålla situation är förenlig med

en som skogens uthålliga produktionsförmåga. Jernelöv argumenterar inte för att detta är en värderingsmetod, men eftersom återställandekostnader i andra sammanhang används som en sådan, är begreppet ändå av intresse för denna uppsats.

Det är viktigt att lägga märke till att miljöskuldstanken är baserad på utgångspunkter som inte är självklara. Ur ekonomisk synvinkel borde försurningen reduceras till punkten A, där summan av återställandekostnader och skadekostnader minimeras. Det är inte givet att denna punkt överensstämmer med skogens uthålliga produktionsförmåga. Kanske är människan beredd att tumma denna förmåga för att kunna få något annat i stället. För att ta till slagord ställs skog mot bilar, och bägge är viktiga för vår välfärd.

I mer allmänna ordalag beror vår välfärd avvägningar mellan naturkapital och realkapital. Avvägningarna kommer knappast ; ifrån, men detta hindrar inte att förvaltningen av de olika kapitalslagen kan bli bättre. För att förvalta naturkapitalet bättre krävs med största sannolikhet hänsyn till fysiska begrepp som "uthållig produktionsformåga", men även till annat. Att enbart förlita sig miljöskuldsbegreppets utgångspunkter respektive ett ensidigt användande av ekonomisk analys implicerar två specialfall av etiska ställningstaganden. Förmodligen är det genom kompromisser mellan dessa som en framkomlig väg kan hittas.

Betydelsen av naturkapitalet kan illustreras genom att beräkna vad l det skulle kosta att ersätta ekosystemfunktioner med tillverkat kapital. Ett exempel sådana ersättningskostnader är kostnader för reningsverk som utför samma slags reningstjänster som våtmarker. Ersättningskostnader av detta slag ger information om ekosystemens ekonomiska betydelse. lnte minst för att utröna kostnadseffektiva åtgärder kan denna information vara betydelsefull, jfr Gren 1993, 1995.

26 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

3¶Svenska en

värderingsstudier -

översikt

Kriström 1992 sammanfattade ungefär ett dussin svenska värderingsstudier baserade betalningsviljeansatsen. l appendixet till denna uppsats återfinns tre tabeller som sammanfattar över 60 studier. Denna ökning av antalet studier beror bland annat att många värderingsstudier har genomförts år, och att

senare tabellerna även sammanfattar studier som inte har använt sig av betalningsviljeansatsen eller har använt sig tidigare studiers skatt-

av ningar. Ändå översikten över värderingsstudier i denna uppsats

ger inte anspråk att vara komplett.

Ambitionen att få tabellerna att tala för sig själva har varit någorlunda hög. Detta avsnitt kommer därför framför allt att ägnas vissa mönster och tendenser som kan skönjas vad gäller val av metoder, tillämpningar och resultat.

3.1¶Betalningsviljestudier 1 i appendix

Tabell

Tabell l avslöjar att antalet svenska tillämpningar av CV-metoden miljövaror börjar bli stort. Över 40 studier har genomförts olika

om enkätvarianter vid en och samma tillämpning räknas som separata studier. De svenska studierna utgör dock enbart en bråkdel av de över tusen CV-studier som har genomförts skilda platser jordklotet, inte minst i USA. Se Carson 1995 för CV-bibliografi. Även

m en andra värderingsmetoder baserade betalningsviljeansatsen är representerade, dock inte i så riklig omfattning som CV-metoden.

CV-studierna har gällt de mest skilda miljövaror, från lokala miljövaror som ett grönområde till storskaliga miljöproblem som försurning av mark och sjöar och övergödningen av Östersjön. Av kostnadsskäl har oftast postenkäter använts som undersökningsmetod. Svarsfrekvensen varierar, är vanligen mellan 60 och

men 70%. Problemet att icke-respondenternas betalningsvilja är okänd angrips tyvärr inte alltid, trots att bara en enkel känslighetsanalys med

SOU 1996:11 7 Värdering miljön 27 av

lite olika antaganden kan mycket informativ. Några studier har vara

dock haft ambitiös uppläggning med bortfallsundersökningar.

en Resultat från Fredman 1995 illustrerar att icke-respondenter kan vara svarsvägrare av andra skäl än ointresse for miljövaran ifråga, t ex principellt motstånd mot enkätundersökningar. Att olika typer av betalningsviljefrågor leder till olika är svar knappast förvånande, men det skulle bekymmersamt det inte vara om fanns något mönster i olikheten. En intressant jämförelse är mellan ia/nej-frågor "discrete choice", DC och öppna betalningsviljefrågor "open-ended", OE. Ett antal studier har använt båda varianterna for samma tillämpning, så att vissa respondenter har fått enkät med en en DC-fråga medan andra har fått OE-fråga, alternativt att OEen en fråga har ställts efter DC-frågan. Figur 4 visar hur medelvärdesskattningarna skiljer sig åt mellan frågetyperna.

Medel-WTP, kr per person och år 6600 7000 E

6000 - 47°° 5000 z l i A 3 3730 lEIDC; 4000 J iDOE i 3000 2510 2420

2000 I 800 800 . 1000 i 365 35 100 I: 5 40 O i un l L . . Bomanoch Fredman Kristrom Mattsson Mattsson Söderqvist Bostedt 1995 1990 ochLi ochLi 1996 1995 1993 1994

Figur 4 Frågetypens betydelse för WTP-skattningar i CVstudier

17 Vanligen är det medelvärdes- och totalvärdesskattningar som är de mest intressanta, eftersom ett samhällsekonomiskt kostnads-/intäktsperspektiv oftast fungerar som utgångspunkt för värderings-studierna. Därför läggs fokus vid dessa skattningar i denna uppsats. Vid ett folkomröstningsperspektiv är det medianskattningarna som är intressanta. Om sådana har redovisats i studierna detta görs långtifrån alltid återfinns även dessa skattningar i Tabell

28 Värdering miljön

Ett klart, föga förvånande mönster uppkommer i Figur 4. Det

men är ett etablerat resultat att DC-frågor leder till en högre medelbetalningsvilja än OE-frågor, jfr Kriström 1993. Vanligen anses DC-frågor tillförlitliga. De påminner om vardagliga

som mer marknadssituationer där konsumenter får ta ställning till givna priser. Dessutom kan DC-frågor ha större potential att locka fram de till-

en frågades maximala betalningsvilja. Orsakerna till varför frågetyperna

så olika resultat är dock intet sätt fárdigutredda, och det är ger pass inte alls givet att DC-frågorna "sannare" betalningsvilja än OE-

ger en frågorna.

I jämförelse mellan resultaten från betalningsviljestudierna

en måste hänsyn tas till faktumet att frågetyperna påverkar resultaten. I de studier redovisas i Figur 4 är DC-skattningarna l,5-7

sex som gånger större än OE-skattningarna, i medeltal drygt l den följande resultatjämförelsen har därför medelbetalningsviljor skattade från

OE-frågor multiplicerats med Då uppnås en bättre jämförsvar barhet. Observera att det fortfarande råder osäkerhet om nivån DCskattningarna är den är närmast sanningen, eftersom det inte är

som klarlagt varför DC-frågor och OE-frågor ger olika resultat.

En tyvärr i stort sett outredd fråga gäller hur de tillfrågade i

annan CV-studier uppfattar engångsbetalningar respektive återkommande vanligen årliga betalningar. Valet av betalningssätt varierar mellan olika studier. För att uppnå åtminstone jämförbarhet har

en grov engångsbelopp räknats till belopp år med hjälp av en

om per diskonteringsränta. Vissa andra omräkningar har också skett, t ex omräkning alla belopp till 1995 års penningvärde. Se appendixet

av för detaljer.

Figur 5 sammanfattar resultaten från de flesta betalningsviljestudierna, såväl CV-studier som andra betalningsviljestudier. Studierna har grupperats efter vilken typ miljövara har värde-

av som rats. Flera intressanta observationer kan göras. Till att börja med är det tydligt att betalningsviljan inte är konstant. Det verkar således inte finnas något "schablonbelopp" tillfrågade i CV-studier plockar

som fram oavsett vilken miljövara det är fråga Detta understryks av

om. Figur visar resultaten från de CV-studier som har använt stick-

som

representativa för hela Sverige. Medelbetalningsviljan varierar prov kraftigt, från 35 kr/person och år för bevarande av den vitryggiga hackspettens förekomst i Sverige Fredman, 1995 till 6500 kr/person och år för ett åtgärdsprogram eliminerar utsläppen av svavel i

som Sverige Johansson och Kriström, 1988.

SOU 1996:11 7 Värdering miljön 29 av

Medel-WTP, kr 5317 personoch år 17500 O 3 15000 O 12500 9 o 10000 9 ’ 7500 O . O . . 5000 t - ,

2500 O Q 0 0 O 3 v i 0

0 l 2 3 4 5 6

lzmatkvalitet och 2:jakt n4 3:annan rekreation ‘ boendemiljo n23 nl3 4:storska|iga miljö- 5:landskaps- och 6:bevarande av enskilda problem n5 naturvård n3 arter n2

Figur 5 WTP för olika miljövarugrupper

30 Värdering miljön SOU 1996:11 7 av

Medel-WTP, kr per person och är 7000;

5000 i Medel-WTPengângsbe1. omräknade , 4000 3 EIMedel-WTP engângsbel. omräknade 3000

2000:

1000:

1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1011 12 Värderingsstudie miljövarugrupp

1Malmberg 1994 1 2Silvander l991 1 3Silvander 1991 3 4Söderqvist 1996 3 5J0hanss0n 1989 4 J0hanss0n och Kriström 1988 4 7J0hansson och Zavisic 1989 4 8Söderqvist I996 4 9Drake 1987 5 10Kriström 1990 5 11B0man och Bostedt 1995 6 12Fredman 1995 6 Figur 6 WTP i CV-studier baserade på riksrepresentativa stickprov. Vidare förefaller värderingen de olika miljövarugrupperna följa ett av intuitivt tilltalande mönster. 1 genomsnitt är medelbetalningsviljan för de olika varugrupperna följande: MATKVALITET OCH BOENDEMILJÖ: 3400 kr/person och år 23

studier

JAKT: 13700 kr/person och år 4 studier ANNAN REKREATION: 1900 kr/person och år 13 studier 4. STORSKALIGA MILJÖPROBLEM: 3900 kr/person och år 5 stu-

dier

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 31

LANDSKAPS- OCH NATURVÅRD: 1400 kr/person och år 3

studier

BEVARANDE AV ENSKILDA ARTER: 400 kr/person och år 2

studier

Det höga värdet för 2 avspeglar älgjaktens enorma betyvarugrupp delse för vissa i Sverige Johansson, 1990, Mattsson, 1990, grupper Mattsson och Kriström, 1987. l genomsnitt värderas annan rekreation grupp 3 inte alls lika högt. Storskaliga miljöproblem 4. såsom övergödningen Östersjön Söderqvist, 1996 och

grupp av

svavelutsläpp Johansson och Kriström, 1988 rankas uppenbarligen också högt tillfrågade i CV-studier. Inte oväntat är den genomav snittliga betalningsviljan också hög för miljövaror förknippade med och boendemiljö grupp 1. Variationen är dock stor. I denna mat skattades till exempel medelbetalningsvilja noll kronor grupp en för flytta reguljärflyget från Bromma flygplats i Stockholm att Inregia AB, 1993. Det bör dock understrykas att en sådan åtgärd inte enbart handlar buller i boendemiljön, utan även fördelar i om form goda flygkommunikationer nära bostaden. av Grupperna 5 och 6 innehåller miljövaror för många inte har som lika stark anknytning till vardag grupperna 2 och eller ens som inte är riktigt lika storskaliga grupp 4. Grupp består av som som studier rörande bevarande jordbrukslandskapet Drake 1987, 1992, av Drake, Kumm och Andersson, 1991 och skyddande vissa urskogar av Kriström, 1990, och arterna studierna i 6 handlar om är som grupp Boman och Bostedt, 1995 och den vitryggiga hackspetten vargen Fredman, 1995. Det är möjligen därför inte förvånande att värdelägre och mindre varierandelg ringarna inom grupperna 5 och 6 är Antalet studier är dock litet, vilket kan ha betydelse i sammanhanget. Det skall betonas att jämförbarheten mellan studierna i Figur 5 är ofta otillfredsställande. Populationerna varierar t kraftigt, från en ex viss människor i ett visst geografiskt område t ex jägare i grupp Västerbotten till hela Sveriges befolkning. Återigen är det vuxna därför intresse att studera "hela riket"-studierna i Figur vilka av kännetecknas mycket god jämförbarhet. Antalet "hela riket"av

18 Observera att artbevarande är ett exempel på fråga där skillnaden en mellan subjektivt uppfattad nytta och faktisk nytta ställs på sin spets, avsnitt 2.2. Att tillfråga människor om värdet av att bevara en utrotningshotad art utan att de är upplysta om vilken roll denna art som de kanske inte känner igen spelari ett ekologiskt sammanhang leder ens till svar som har ett, bokstavligt talat, begränsat värde.

32 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

studier är litet, men det är ändå intressant att indelning dessa i

en av varugrupper ger ett mönster som mycket liknar det i Figur I genomsnitt blir medelbetalningsviljan och år 2800 kr för

per person grupp l 2 studier, 1400 kr För grupp 3 2 studier, 3500 kr för

grupp 4 4 studier, 1200 kr för grupp 5 2 studier och 400 kr för 6

grupp 2 studier.

Jämforbarheten mellan "hela riket"-studierna försämras troligen

av att resulaten från tre av dessa studier har räknats från engångs-

om belopp till årliga betalningar. Det visar sig nämligen att de tre studier för vilka en sådan omräkning har skett Fredman, 1995, Johansson, 1989, och Kriström, 1990 de tre lägsta skattningarna medel-

har av

betalningsvilja av alla "hela riket"-studier. Detta kan indika-

vara en tion att en annan omräkningsmetod bör användas. Som ett extremfall kan antas att engångsbeloppet bör tolkas ett årligt belopp.

som Detta leder till att den genomsnittliga medelbetalningsviljan Ökar till 4800 För grupp till 2100 kr för 5 och till 800 kr för

grupp grupp Fortfarande ligger således 6 lägst, medan 5 får det tredje

grupp grupp lägsta värdet i stället for det näst lägsta. Inte detta extremfall

ens ger således upphov till särskilt stora förändringar genomsnittsvärdena.

av Däremot minskar variationen inom de olika miljövarugrupperna; jämför de horisontellt streckade staplarna i Figur 6 med de vertikalt streckade for de tre aktuella studierna. Figur 7 illustrerar alla hittills

redovisade jämförelser de genomsnittliga medelbetalningsviljorna

av för de olika

varugrupperna.

SOU 1996:1I 7 Värdering av miljön 33

Kr per person och år l 00

14000 0 1 2°°° E E3 AHastudkrn50 "Hela riket"-studier, engéngsbel. 10000 omräknade n12

I "Hela riket"—sludier, engångsbel. 8000 omräknade n12

6000 : 4800

5 1 390%50

4°°° 28002800

l f

2 100 5 1900 E 1400140 140020 2000 1 800

:E:IJi:Il.L

I 1 1 0 ;_ l 2 3 4 5 6

lzmatkvalitet och 2:akt 3:annan rekreation J boendemiljö 4:st0rskaliga miljö- Szlandskaps- och 6:bevarande av enskilda problem naturvård arter

Figur 7. WTP för olika miljövarugrupper, genomsnitt.

En viktig observation följer redan efter hastig blick annan som en på Figur 5 är att betalningsviljeskattningar från olika CV-studier i allmänhet inte kan Då uppkommer snabbt totalbelopp som summeras. knappast täcks de faktiska betalningsmöjligheterna. Betalningsav viljan för förändring tillgången miljövara anges i en CVen av en studie vanligen under förutsättningen "allt annat lika". En summering i efterhand inte förenlig med denna förutsättning, och ger således är ingen information. En enstaka CV-studie kan dock vara till hjälp för bedöma förändring är godo för samhället. Om så är att om en av fallet, förändringen faktiskt genomförs, så kan de tillfrågades och om budgetrestriktion ha blivit påverkad kostnaderna för denna förav ändring när de nästa gång deltar i CV-studie någon annan fören om ändring. Som nämndes i avsnitt 2.5.1 är CV-metoden omdebatterad framför allt grund den inte baserar sig data människors av att om faktiska marknadsbeteende. Det är därför särskilt intresse att för ett av och värderingsproblem kunna jämföra CV-resultat med samma

34 Värdering miljön

av SOU 1996:11 7

resultat från betalningsviljestudier

som använder sig av marknadsdata. Ett försök till sådan jämförelse en redovisas av Söderqvist l995b för fallet radon i småhus. Det visar sig att resultaten från en CV-studie, fastighetsvärdestudie och

en en skyddsutgiftsstudie är

ganska lika. Detta är ett uppmuntrande resultat, särskilt som det finns anledning att misstänka att icke-användarvärdena små i är detta fall. Om resultatet också är allmängiltigt är däremot helt en annan fråga. Möjligen kan arbetena Sandström 1996 av och Söderqvist 1996 också leda fram till jämförelse olika en av värderingsmetoders resultat.

3.2¶Andra

värderingsstudier Tabell 2 i appendix

Bland de värderingsstudier inte grundar

som sig betalnings-

viljeansatsen finns ett flertal intressanta resultat. Detta gäller inte minst de har använt sig politiska som av beslut eller myndighetsbeslut

som utgångspunkt och därigenom kunnat värdera miljövaror. Denna

metod har använts flitigt för att kunna värdera olika

trafikslags miljö-

effekter Hansson, l993, Leksell, l987a, l987b, Leksell och Löfgren,

1995.

Som diskuterades i avsnitt 2.5.2 kan det finnas fall där

medborgar-

nas åsikter återspeglas starkt i centrala beslut. Leksell l987a, s. 97- 100 diskuterar i detalj ett sådant möjligt fall, nämligen

riksdags-

beslutet i december l985 införa obligatorisk om att katalytisk avgasrening. Detta är ett beslut Leksell som sedan använder sig av i sin

värderingsstudie. En beslutsanalys liknande den som Leksell gör är en klar styrka för värderingsstudie utgår från en som politiska beslut eller myndighetsbeslut.

Skillnaden mellan att använda

betalningsviljeansatsen och att

värdera från kostnadssidan kan illustreras genom en jämförelse mellan en komponent i den svenska "miljöskulden" och en CV-studie. Jernelöv 1992 skattade återställandekostnaderna för marin eutrofiering till 12600 Mkr. Resultaten från CV-studie

en om betalningsviljan för ett åtgärdspaket övergödningen

mot av Östersjön indikerar

att svenskarna är beredda att betala än detta för mer belopp att minska

övergödningen till en nivå Östersjön tål Söderqvist, 1996. som

19 Observera att en del av studierna i Tabell 2 inte har haft som syfte att värdera miljövaror, utan enbart att skatta kostnader, återställandet ex eller undvikandekostnader. Dessa studier har likväl tagits med, eftersom sådana kostnader används för värdering i vissa sammanhang.

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 35

Det är litet mellan att konstatera att miljövaror är betydelseett steg fulla för människans välfärd till insikten att människan kan anlägga och sköta ekosystem för att nå ett bestämt syfte. Att använda sig av k ekologiska-teknologier kan rentav leda till kostnadsbesparingar. s Detta illustreras studier Gren 1993, 1995 rörande restaurering av av våtmarker i Mälardalen för att minska tillförseln kväve till av av Östersjön. Hennes resultat tyder att kostnaden för att uppnå ett visst miljömål sjunker restaurering av våtmarker ingår som en av om komponenterna i ett åtgärdspaket for att minska kvävetillförseln.

3.3 sammansatt karaktär

Värderingsstudier av mer

3 i appendix

Tabell

Det finns idag ett antal svenska studier har använt resultat från som tidigare Värderingsstudier eventuellt kompletterade med nya primärdata for kunna göra sammanfattande värdering for ett helt att en problemområde. Till exempel har Hultkrantz 1991 och Eliasson 1994 värderat 1987 respektive 1991 års ändringar av de svenska skogstillgångarna att studera ett stort antal olika skogsgenom inkomstkomponenter inte enbart virkesförrådsförändringen. Vidare har Kl och SCB 1994 ett led i utvecklingen svenska miljösom av räkenskaper beräknat svavlets negativa återverkningar svensk ekonomi 1991. En pionjärstudie just svavelnedfallets skadeav kostnader gjordes for övrigt redan i början 1980-talet, se Andersav och Åshuvud 1984. son För trañkområdet finns också sammanfattande studier. Kanske är studien Leksell och Löfgren 1995 den allra mest ambitiösa. Ett av vanligt problem vid värdering miljövaror är att kunskapen om av dos/respons-samband är ofullständig. För fallet bilavgaser i Göteborg har Leksell och Löfgren dock kunnat kartlägga hela sambandskedjan från utsläpp via luftkvalitet, dos och till monetärt värde. respons Denna kartläggning innefattar bland annat spridningsmodell for en utsläpp och värdering med hjälp Värderingsstudier Saelensminde av av och Hammer 1994 och Widlert 1993. Se Tabell l för en m sammanfattning den senare studien. av

36 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

3.4¶Några avslutande 0rd

Översikten över svenska värderingsstudier visar det idag finns att en betydande erfarenhet i Sverige av vissa värderingsmetoder, tex CVmetoden. Möjligen är tiden för utvärdering de svenska mogen en av CV-erfarenheterna, så att lärdomar och metodutvecklingsfrågor kan identifieras. Det är fortfarande studier har använts sig ont om som av resekostnadsmetoden, fastighetsvärdemetoden, experimentmarknadsmetoden och "contingent ranking"-metoden. Här finns stora ytor obruten mark, som mycket väl kan visa sig god skörd. ge Det kan för övrigt skönjas tendens att värderingsstudier börjar en övergå från att vara enbart akademiska övningar till att också fungera som beslutsunderlag i praktiken. Policyperspektivet i avsnitt 2.3 kanske är väg att bli mer centralt. Några av de ambitiösa sammanställande studier som sammanfattas i Tabell 3 är t ett led i ex Konjunkturinstitutets och Statistiska Centralbyråns arbete med att införa miljöräkenskaper i Sverige. För att kunna prissätta miljön ett systematiskt sätt krävs sammanställningsarbete och än mer samordnade värderingsaktiviteter. Eftersom kunskap dos/responsom förhållanden är av mycket stor betydelse för möjligheten att värdera miljövaror är det särskilt viktigt att dos/respons-forskning samordnas med värderingsaktiviteter. Denna uppsats kan ses som en del av ett utvärderings- och sammanställningsarbete. Tyvärr har arbetsramen för denna uppsats inte medgett mer än en ytlig analys de befintliga värderingsav studierna. Ett lämpligt nästa steg är att använda meta-analysansats en för att grundligare jämföra studiernas resultat. Andra intressanta områden för fortsatt arbete jämförelse mellan svenska och interär en nationella erfarenheter och att undersöka i vilken grad resultat från studier genomförda i andra länder kan användas för svenska förhållanden. Slutligen förtjänar det att påpekas att särskilt vid tolkningen av CVstudiers resultat är det lätt att frestas av argumentet att de inte har någon grund i faktiska ekonomiska transaktioner och därför inte uttrycker några "reella" värden. Då förbises dock poängen som värderingsstudier är till för att visa, nämligen att även varor som inte köps och säljs en marknad t ex miljövaror kan ha ett ekonomiskt värde. De studier som redovisas i denna översikt ger otvetydiga tecken att så är fallet. Dessutom verkar det ekonomiska värdet ofta uppgå till ansenliga belopp. Några exempel följer nedan beloppen gäller för hela Sverige. Sådana ekonomiska värden görs "reella" genom att prissätta miljövarorna ifråga.

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 37

KORROSION PGA SVAVELUTSLÄPP: 2120 Mkr/år B. Andersson, 0

BEVARA DET ÖPPNA .lORDBRUKSLANDSKAPET: 4536 Mkr/år o

Drake, 1987, 1992

VÄGTRAFIKENS MILJÖKOSTNADER: 15919 Mkr/år Hansson, o

TRAFIKENS BULLERKOSTNADER: 2303-3004 Mkr/år Hansson, o

0 SKÖRDEFÖRLUSTER TILL FÖLJD AV MARKNÄRA OZONZ

Mkr/år Hasund 1990

SKOGSTILLVÄXTMINSKNING PGA SVAVELUTSLÃPP: 620 o

Mkr/år Kl och SCB, 1994

BEVARA 11 SVENSKA URSKOGSOMRÅDEN: 704 Mkr/år o

Kriström, 1990

BILAVGASERNAS LOKALA MILJÖ- OCH HÄLSOEFFEKTERZ 0

Mkr/år Leksell och Löfgren, 1995

BEHÅLLA MÖJLIGHETEN 2202 Mkr/år Mattsson, o TILL JAKT:

NITRATER 1 GRUNDVATTEN UNDER GRÄNSVÄRDET: 2238 o

Mkr/år Silvander, 1991

ÖVERGÖDNINGEN ÖSTERSJÖN: 7400 Mkr/år o MINSKA AV

Söderqvist, 1996

38 Värdering av miljön SOU 1996:1 I 7

4 Referenser

Andersson, Björn 1994, "Korrosionskadekostnaden orsakad SO2-

av emissioner". Bilaga till Konjunkturinstitutet och Statistiska Centralbyrån, Svenska miljöräkenskaper: En lägesrapport. Stockholm.

Andersson, Åsa 1994, "Estimating the Potential Ecological Retention/Elimination Service Performed by Natural Wetlands the Baltic Sea Drainage Basin". Examensarbete 1994:9, Institutionen För systemekologi, Stockholms universitet.

Andersson, Thomas och Johan Åshuvud 1984, "Kolets miljöeffekter

ett ekonomiskt problem". Ekonomisk Debatt, 12, nr 107-1 15. -

Arrow, K., E. Leamer, P. Portney, R. Randner, H. Schuman och R. Solow 1993, "Report of the NOAA Panel on Contingent Valuation". Federal Register, 58, 4601-4614.

Azar, Christian och John Holmberg 1995, "Defining the generational environmental debt". Ecological Economics, 14, 7-19.

Berkes, Fikret och Carl Folke 1994, "lnvesting Cultural Capital for Sustainable Use of Natural Capital", s. 128-149 i AnnMari Jansson, Monica Hammer, Carl Folke och Robert Costanza red,, Investing in Natural Capital. The Ecological Economics Approach to Sustainability. Island Press, Washington, D.C.

Bishop, R. C. och T. A. Heberlein 1979, "Measuring Values of Extra Market Goods: Are lndirect Measures Biased" American Journal of Agricultural Economics, 61, 926-930.

Boadway, R. W. och N. Bruce 1984, Welfare Economics. Basil Blackwell, Oxford.

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 39

Bockstael, N. E., W. M. Hanemann och E. Strand 1987, "Measuring the Benefits of Water Quality lmprovements Using Recreational Demand Models, Vol. 11". Report to USEPA. Department of Agricultural and Resource Economics, University of Maryland.

Bohm, Peter 1972, "Estimating demand for public goods: An experiment". European Economic Review, 55-66.

Bohm, Peter 1984, "Revealing demand for an actual public good". Journal of Public Economics, 24, 135-151.

Bojö, Jan 1985, "Kostnadsnyttoanalys av tjällnära skogar: Fallet Vålådalen". Licentiatavhandling. Research Report, Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm.

Boman, Mattias och Göran Bostedt 1995, "Valuing the Wolf Sweden: Are Benefits Contingent Upon the Supply", i Mattias Boman, Runar Brännlund och Bengt Kriström red., Environmental Economics Proceedings of the Second International Conference

- Held at Ulvön. Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå, under tryckning.

Bostedt, Göran 1995a, "The Right of Common Access and Option Price Modelling and Empirical Testing", i Göran Bostedt, Benefits

— of Amenities in the Forest Environment Four Papers Based on

- Contingent Valuation. Rapport 110, Institutionen för skogsekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.

Bostedt, Göran 1995b, Benefits of Amenities in the Forest Environment Four Papers Based Contingent Valuation. Rapport 110,

- on Institutionen för skogsekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.

Bostedt, Göran och Leif Mattsson 1991, "Skogens betydelse För turismen: En samhällsekonomisk pilotstudie". Arbetsrapport 141, Institutionen För skogsekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.

Bostedt, Göran och Leif Mattsson 1995, "The Economic Value of Forest Characteristics for Tourism Sweden". Journal of Tourism Research, 22, under tryckning.

40 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

Braden, John B. och Charles D. Kolstad red. 1991, Measuring the Demand for Environmental Quality. Contributions to Economic Analysis 198. North-Holland, Amsterdam.

Carson, Richard T., Jennifer Wright, Nancy Carson, Anna Alberini and Nicholas Flores 1995, "A Bibliography of Contingent Valuation Studies and Papers". Natural Resource Damage Assessment, Inc., La Jolla, Kalifornien.

Clawson, Marion 1959, "Methods of Measuring the Demand for and i Value of Outdoor Recreation". RFF Reprint No. 10. Resources for the Future, Washington, D.C.

Cravener, Martin 1995, "SamhälIsekonomisk värdering den 1

i anlagda våtmarken i Oxelösund. En tillämpning contingent

av valuation-metoden". Examensarbete, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet.

Cropper, Maureen L. och A. Myrick Freeman Il 1991, "Environmental Health Effects", s. 165-212 i John B. Braden och Charles D. Kolstad red., Measuring the Demand for Environmental Quality. Contributions to Economic Analysis 198. North-Holland, Amsterdam.

Dahmén, Erik 1968, Sätt pris på miljön. Samhällsekonomiska argument i miljöpolitiken. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Stockholm.

Davis, Robert K. 1963, The Value of Outdoor Recreation: An Economic Study of the Maine Woods". Doktorsavhandling. Harvard University, Cambridge, Mass.

Diamond, Peter A. och Jerry A. Hausman 1994, "Contingent Valuation: Some Number Better than No Number" Journal of Economic Perspectives, 45-64.

Drake, Lars 1987, "Värdet av bevarat jordbrukslandskap. Resultat av intervjuundersokningar". Rapport 289, Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.

SOU 1996:11 7 Värdering miljön 41

Drake, Lars 1992, "The Non-market Value of the Swedish Agricultural Landscape". European Review of Agricultural Economics, 19, 351-364.

Drake, Lars 1993, "Relations Among Environmental Effects and Their implications for Efficiency of Policy Instruments". Rapport 74, Institutionen for ekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.

Drake, Lars 1994, "Värdering av miljövariabler som påverkas av jordbruksproduktion", s. 233-241 i Förstärkta miljöinsatser i jordbruket, SOU 1994:82.

Drake, Lars, Karl-lvar Kumm och Mari Andersson 1991, "Har jordbruket i Rottnadalen någon framtid En analys av Iandskapsvärden och foretagsekonomiska kostnader". Småskriftsserien nr 48, Institutionen för ekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.

Eliasson, Peter 1994, "Miljöjusterade nationalräkenskaper for den svenska skogen åren 1987 och 1991". Bilaga till Konjunkturinstitutet och Statistiska Centralbyrån, Svenska miljorakenskaper: En lägesrapport. Stockholm.

Folke, Carl 1991, "The Societal Value of Wetland Life-Support", s. 141-171 i Carl Folke och Tomas Kåberger red., Linking the Natural Environment and the Economy: Essays from the Eco-Eco Group. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht.

Folke, Carl, Monica Hammer, Robert Costanza och AnnMari Jansson 1994, "Investing Natural Capital Why, What and How", s. 1-20

i AnnMari Jansson, Monica Hammer, Carl Folke och Robert Costanza red., Investing in Natural Capital. The Ecological Economics Approach to Sustainability. Island Press, Washington, D.C.

Fredman, Peter 1995, Endangered Species." Benefit Estimation and Policy Implications. Rapport 109, Institutionen for skogsekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.

Freeman lll, A. Myrick 1993, The Measurement of Environmental and Resource Values: Theory and Methods. Resources for the Future, Washington, D.C.

42 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

Green, R. och J.-J. Laffont 1979, Incentives in Public Decision Making. North—Holland, Amsterdam.

Gren, Ing-Marie 1992, "Benefits from Restoring Wetlands for Nitrogen Abatement: A Case Study of Gotland". Beijer Discussion Paper Series No. 14, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm.

Gren, lng-Marie 1993, "Alternative Nitrogen Reduction Policies the Mälar Region, Sweden". Ecological Economics, 159-172.

Gren, Ing-Marie 1995, "Costs and Benefits of Restoring Wetlands: Two Swedish Case Studies". Ecological Engineering, 153-162.

Gren, lng-Marie och Tore Söderqvist 1996, "Våtmarker under-

- en skattad ekonomisk resurs" Ekonomisk Debatt, 24, nr 7-18.

Gren, Ing-Marie, Tore Söderqvist, Fredrik Wulff, Sindre Langaas, Mikael Sandström och Carl Folke 1996, "Reduced Nutrient Loads to the Baltic Sea: Ecological Consequences, Costs and Benefits". Beijer Discussion Paper Series No. 83, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm.

Grudemo, Stefan 1987, "Förbifart Osbyholm CVM—studie". Arbetspapper, Statens väg- och trafikinstitut, Linköping.

Grudemo, Stefan 1988a, "CVM-studie av intrång i rekreationsområde fallstudie Klockartorpsleden i Västerås". VTl

- Notat T29, Statens väg- och trafikinstitut, Linköping.

Grudemo, Stefan 1988b, "CVM-studie av intrång i rekreations- och naturområde fallstudie Säterivägen i Mölnlycke". VTI Notat T47,

- Statens väg- och trañkinstitut, Linköping.

Grudemo, Stefan 1994, "Nya vägars intrångskostnader. En sammanställning av resultat av CVM-undersökningar och För eller emotstudier". VTl-meddelande 744/1994, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.

Hammar, Thomas 1974, "Trafikemmissioners inverkan villapriser". Stencil, Statens vägverk, Vägförvaltningen i Stockholms län, Solna.

SOU 1996511 7 Värdering av miljön 43

Hanemann, W. Michael 1994, "Valuing the Environment through Contingent Valuation". Journal of Economic Perspectives, 19-43.

Hanemann, W. M., P.-O. Johansson, B. Kriström och L. Mattsson 1992, "Natural Resources Damages from Chernobyl". Environmental and Resource Economics, 523-525.

Hansson, Lars 1993, "Vägtrañken och det trafikpolitiska ansvaret". Rapport, Avdelningen for industriell miljöekonomi, Lunds univeré sitet.

Hansson, Lars 1994, "Värdering av trañkbuller". Rapport, Interi nationella institutet for industriell miljöekonomi, Lunds universitet.

Hasund, Knut Per, Lennart Hedvåg och Håkan Pleijel 1990, "Ekonomiska konsekvenser av det marknära ozonets påverkan på jordbruksgrödor". Rapport 3862, Statens naturvârdsverk, Solna.

Hjalte, Krister, Karl Lidgren, Anna-Lisa Thelander och Curt Wells 1982, "Ekonomiska konsekvenser vattenkvalitetsforändringar i

av sjöar". Forskningsrapport, TEM, Lunds universitet.

Hotelling, Harold 1948, brev till U.S. National Park Service. Se Bockstael m fl 1987 för citat.

Hultkrantz, Lars 1991, "Guld och gröna skogar. Miljomodifierade nationalräkenskaper för inkomster av skogstillgångarna", bilaga 2 i SOU 1991:38, Räkna med miljön Förslag till natur- och miljöräkenskaper. Finansdepartementet, Stockholm.

lnregia AB Institutet för regional analys, "Bromma flygfält: Vad tycker brommaborna och andra stockholmare" Rapport, lnregia AB, Stockholm.

Jansson, Jan Owen och Jan-Eric Nilsson 1989a, "Spelar samhällsekonomiska kalkyler någon verklig roll i vägväsendet". Ekonomisk Debatt, 17, nr 85-95.

Owen och Jan-Eric Nilsson 1989b, "Svar till Örtendahl Jansson, Jan och Lindström". Ekonomisk Debatt, 17. nr 392-394

44 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

Jernelöv, Arne 1992, "Miljöskulden. En rapport hur miljö-

om skulden utvecklas om ingenting gör". Statens offentliga utredningar 1992:58. Miljö- och naturresursdepartementet, Stockholm.

Jernelöv, Arne 1993, "Mer om miljöskulden". Rapport 1993:3, Miljövårdsberedningen, Miljö- och naturresursdepartementet, Stockholm.

Jernelöv, Arne 1994, "Miljöskuld och miljökapital: Uppsala kommun". Rapport 1994:3, Miljövårdsberedningen, Miljö- och naturresursdepartementet, Stockholm.

Jernelöv, Arne och Per Kågeson 1992, "Biologisk mångfald i Sverige: Hur klarar uppdraget", Miljövårdsberedningens rapport 1992:3. Miljö- och naturresursdepartementet, Stockholm.

Johansson, Olof 1995, "External Costs of Road Transport Sweden", i David Maddison, Olof Johansson och David Pearce red., Blueprint 5: The True Cost of Road Transport. Earthscan, London.

Johansson, Per-Olov 1989, "Valuing Public Goods Risky

a World: An Experiment", 37-48 i Henk Folmer och Ekko

s. van lerland red., Valuation Methods and Policy Making in Environmental Economics. Studies Environmental Science 36, Elsevier Science Publishers, Amsterdam.

Johansson, Per-Olov 1991, An Introduction to Modern Welfare Economics. Cambridge University Press.

Johansson, Per-Olov och Bengt Kriström 1988, "Measuring Values for Improved Air Quality from Discrete Response Data: Two Experiments". Journal of Agricultural Economics, 39, 439-455.

Johansson, Per-Olov, Bengt Kriström och Leif Mattsson 1988, "How the Willingness to Pay for Moose Hunting Affected by the Stock of Moose An Empirical Study of Moose-Hunters the County of Västerbotten". Journal of Environmental Management, 26, 163-171.

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 45

Johansson, Per-Olov, Bengt Kriström och Hans Nyquist 1993, "Valuing Public Good Using the Contingent Valuation Method: Bid

a Vectors, Spikes, and Risk". Stencil, Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm.

Johansson, Per-Olov och Stojan Zavisic 1989, "Svenska folkets miljöbudget". Ekonomisk Debatt, 17, nr 472-474.

Just, R. E., D. L. Hueth och A. Schmitz 1982, Applied Welfare Economics and Public Policy. Prentice-Hall, Englewood Cliffs, New Jersey.

Katz, Katarina och Thomas Sterner 1989, "Värdering av renare luft". Ekonomiska Samfundets Tidskrift, nr 243-256.

Kl Konjunkturinstitutet och SCB Statistiska Centralbyrån 1994, Svenska miljöräkenskaper: En lägesrapport. Stockholm.

Kihlman, Tor, Sören Wibe och Siv M. Johansson 1993, "Priset tystnad: En enkätstudie människors värdering bullerdämpande

om av åtgärder". Bilaga 7 till SOU 1993:65, Handlingsplan mot buller. Miljö- och naturresursdepartementet, Stockholm.

Kriström, Bengt 1990, Valuing Environmental Benefits Using the Contingent Valuation Method An Econometric Analysis. Doktors-

avhandling. Umeå Economic Studies No. 219, Umeå universitet.

Kriström, Bengt 1992, "Hur mycket vill svenska folket betala För en bättre miljö" Ekonomisk Debatt, 20, 209-219.

Kriström, Bengt 1993, "Comparing Continuous and Discrete Contingent Valuation Questions". Environmental and Resource Economics, 63-71

. Kriström, Bengt 1995, "Spike Models Contingent Valuation: Theory and Illustrations". Stencil, Institutionen for skogsekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.

Kâgeson, Per 1993a, "Getting the Prices Right: A European Scheme for Making Transport Pay Its True Costs". Report 93/6, European Federation for Transport and Environment, Bryssel.

46 Värdering av miljön

Kågeson, Per l993b, "Sätt rätt pris trafiken: En europeisk analys av trafikens miljökostnader. Svensk nationalrappon". European Federation for Transport and Environment och Naturskyddsföreningen, Stockholm.

Landell, Elin och Stefan Smith 1988, "Miljökostnader

av väginvesteringar metodstudie". Examensarbete. Ekonomlinjen T7

- en vid Universitetet i Linköping.

Leksell, Ingemar l987a, "Samhällsekonomisk värdering

av bilavgasutsIäpp". DsK 1987:6, Kommunikationsdepartementet. Stockholm.

Leksell, Ingemar 1987b, "Ekonomisk värdering luftföroreningar

av från flyg-, fartygs- och järnvägstrañk". Institutionen för miljövård, Göteborgs universitet.

Leksell, Ingemar och Lars Löfgren 1995, "Värdering lokala luft-

av föroreningseffekter hur värdera bilavgasernas hälsoeffekter i tät-

orter". KFB-rapport 1995:5, Kommunikations-forsknings-

beredningen, Stockholm.

Li, Chuan-Zhong 1994, Welfare Evaluations in Contingent Valuation An Econometric Analysis. Doktorsavhandling. Umeå

- Economic Studies No. 341. Umeå universitet.

Li, Chuan-Zhong och Peter Fredman 1994, "On Reconciliation of the Discrete Choice and Open-Ended Responses Contingent Valuation Experiments", i Chuan—Zhong Li, Welfare Evaluations in Contingent Valuation An Econometric Analysis. Doktorsavhandling.

- Umeå Economic Studies No. 341, Umeå universitet.

Lindström, Kent 1989, "Replik till Jansson och Nilsson". Ekonomisk Debatt, 17, 388-391.

Ljungdahl, Fredrik, Thomas Parker och Mats Magnell 1995, "Industrins miljöskyddskostnader". Avdelningen för industriell miljöekonomi, Lunds universitet.

Magnell, Mats, Fredrik Ljungdahl och Thomas Parker 1994, "Statens miljövårdskostnader". Avdelningen för industriell miljöekonomi, Lunds universitet.

SOU 1996:11 7 Värdering miljön 47

Malmberg, Johan 1994, "Attityder till bekämpningsmedel och betalningsviljan för minskad användning dessa i det svenska

en av jordbruket". Examensarbete 126 i naturresurs- och miljöekonomi. Institutionen för ekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.

Mattsson, Leif 1990, "Hunting Sweden: Extent, Economic Values and Structural Problems". Scandinavian Journal of Forest Research,

563-576.

Mattsson, Leif och Bengt Kriström 1987, "The Economic Value of the Moose Hunting Object". Scandinavian Forest Economics, 29,

as a 27-37.

Mattsson, Leif och Chuan-Zhong Li 1993, "The Non-Timber Value of Northern Swedish Forests". Scandinavian Journal of Forest Research, 426-434.

Mattsson, Leif och Chuan-Zhong Li 1994, "How do Different Forest Management Practices Affect the Non-Timber Value of Forests An Economic Analysis". Journal of Environmental Management, 41, 79- 88.

Mitchell, Robert Cameron och Richard T. Carson 1989, Using Sur-

to Value Public Goods.‘ The Contingent Valuation Method. veys Resources for the Future, Washington, D.C.

Mäler, K.-G. 1985, "Welfare Economics and the Environment", s. 3-60 i A. V. Kneese och L. Sweeney red., Handbook of Natural Resource and Energy Economics, vol. Elsevier Science Publishers, Amsterdam.

Mäler, K.-G., l.-M. Gren och C. Folke 1994, "Multiple Use of Environmental Resources: A Household Production Function Approach to Valuing Natural Capital", s. 233-249 i A. Jansson, M. Hammer, C. Folke och R. Costanza red., Investing in Natural Capital. The Ecological Economics Approach to Sustainability. Island Press, Washington, D.C.

North, Douglass C. 1990, Institutions, Institutional Change and Economic Performance. Cambridge University Press.

48 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

North, Douglass C. 1994, "Economic Performance Through Time", Prize Lecture Economic Sciences of Alfred Nobel.

memory American Economic Review, 84, 359-368.

Philipson, Sten M. 1994, "Om livsstil och miljöetik", 46-67 i Uno

s. Svedin och Anne-Marie Thunberg red., Miljäetik -fär ett samhälle på människans och naturens villkor. Rapport 94:2, Miljövårdsberedningen och Forskningsrådsnämnden, Stockholm.

Pigou, A. C. 1932, The Economics of Welfare. Macmillan, London.

Portney, Paul R. 1994, "The Contingent Valuation Debate: Why Economists Should Care". Journal of Economic Perspectives, 3-17.

i Sandström, Mikael 1995, "A Discrete Choice Model of Swedish

l Beach Recreation". Stencil, Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm.

Silvander, Ulf 1991, "Betalningsvillighetsstudier for sportfiske och grundvatten i Sverige". Avhandlingar Institutionen for ekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna.

Silvander, Ulf och Lars Drake 1991, "Nitrate Pollution and Fisheries Protection Sweden", i Nick Hanley red., Farming and the Countryside: An Economic Analysis of External Costs and Benefits. CAB International, Oxon, England.

Skånberg, Kristian 1994, "En beräkning av skogsförsurningens skadekostnader". Bilaga till Konjunkturinstitutet och Statistiska Centralbyrån, Svenska miljöräkenskaper: En lägesrapport. Stockholm.

Smith, V. Kerry 1991, "Household Production Functions and Environmental Benefit Estimation", s. 41-76 i Braden, B. och C. D. Kolstad red. 1991, Measuring the Demand for Environmental Quality. North-Holland, Amsterdam.

Smith, V. Kerry och William H. Desvousges 1986, Measuring Water Quality Benefits. Kluwer-Nijhoff Publishing, Boston.

SOU, Sveriges Offentliga Utredningar 1992:56, Färjor och farleder. Kommunikationsdepartementet, Stockholm.

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 49

SOU, Sveriges Offentliga Utredningar 1992:76, Skogspolitiken inför 2000-talet. Jordbruksdepartementet, Stockholm.

Stevens, Joe B. 1966, "Recreation Benefits from Water Pollution Control". Water Resources Research, 167-182. i

Strotz, Robert H. 1968, "The Use of Land Value Changes to Measure the Welfare Benefits of Land Improvements", i E. Haring red., The New Economics of Regulated Industries. Occidental College, Los Angeles.

Sverdrup, H., Warfvinge och Bengt Nihlgård 1994, "Assessment of Soil Acidification Effects Forest Growth Sweden". Water, on Air and Soil Pollution, 78, I-36.

Saelensminde, K. och Hammer 1994, "Verdsetting av miljøgoder ved bruk samvalgsanalyse". Rapport 251/1994, ‘Transportav økonomisk Institutt, Oslo.

Söderqvist, Tore 1987, "Miljöavgifter och pantsystem För kvicksilverhaltiga batterier". Examensuppsats i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm.

Söderqvist, Tore 1995a, "Property Values and Health Risks: The Willingness to Pay for Reducing Residential Radon Radiation". Scandinavian Housing and Planning Research, 12, 141 53.

Söderqvist, Tore 1995b, Benefit Estimation in the Case Nonmarket Goods: Four Essays Reductions of Health Risks Due to on Residential Radon Radiation. Doktorsavhandling. Handelshögskolan i Stockholm.

Söderqvist, Tore 1995c, "Värdering vissa skador till följd av av Tjernobylolyckan 1986". Stencil. Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm.

Söderqvist, Tore 1996, "The Benefits of a Reduced Eutrophication of the Baltic Sea: A Contingent Valuation Study". Handelshögskolan i Stockholm och Beijerinstitutet för ekonomisk ekologi, under arbete.

50 Värdering miljön SOU 1996:11 7

Trouvé, Johan och Jan Owen Jansson 1987, "Värdering miljö-

av kostnader av en ny väg fallstudie planerad motorväg på väg-

- en av bank över Ljungskileviken". VTI Notat T07, Statens väg- och trañkinstitut, Linköping.

Widlert, Staffan 1992, "Stated Preferences: Ett sätt att skatta värderingar och beteende". Undervisningslitteratur Kgl. Tekniska Hög-

skolan, KTH Trafikplanering.

Widlert, Staffan, Gunnar Lind, Esbjörn Lindqvist, Johanna Lindqvist och Ulrika Lindstedt 1993, "Värdering miljöfaktorer". Transek,

av Solna.

Åkerman, Jeannette 1988, "Economic Valuation of Risk Reduction: The Case of Indoor Radon". Research report, Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm.

Åkerman, Jeannette, Reed Johnson och Lars Bergman 1991, "Paying for Safety: Voluntary Reduction of Residential Radon Risks". Land Economics, 67, nr 435-446.

Örtendahl, Per Anders 1989, "Replik till Jansson och Nilsson". Ekonomisk Debatt, 17, nr 387-388.

SOU 1996:11 7 Värdering miljön 51

Appendix

l detta appendix sammanfattas de svenska värderingsstudierna med hjälp tre olika tabeller. Tabell 1 sammanfattar de studier som base-

av :

sig någon betalningsviljeansats och tabell 2 de som har använt rar sig någon värderingsmetod. I tabell 3 återfinns studier av

av annan

sammansatt karaktär i meningen att de har använt sig av flera mer olika ansatser eller resultat från andra värderingsstudier för att t.ex. i

värderingsskattningar för helt problemområde. Överkunna göra ett sikten gör inte anspråk fullständig.

att vara

Alla skattningar har räknats till 1995 års penningvärde med

om hjälp konsumentprisindex. För att underlätta jämförelser har

av betalningsviljebelopp i form engångssummor omvandlats till årliga

av belopp där så har bedömts lämpligt. En diskonteringsränta 5% och

lång tisdhorisont har använts. Vidare har belopp per hushåll en omräknats till belopp genom division med två.

per person

ORDFÖRKLARINGAR

Bq/m3 Becquerel kubikmeter luft

per C02 koldioxid CVM contingent valuation-metoden CVMDC CVM med ja/nej-svar till betalningsviljefråga

discrete choice.

CVMOE CVM med helt öppen betalningsviljefråga

open-ended.

CVMpC CVM där respondenten får kryssa för något av

ett antal givna belopp eller beloppsintervall, varav det högsta intervallet vanligen är öppet.

CVMDC+OE med av

CVMDCWC CVM med DC följt av PC.

52 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

CVM med OE och PC, dvs respondenten kan välja mellan att ange ett exakt belopp eller kryssa för något av ett antal givna beloppsintervall. CVMBG CVM med bidding game, iterativ betalen

ningsviljefråga. Betalningsviljan inringas

genom ett samspel mellan intervjuare och respondent där den får ta ställning till ett senare belopp i sänder.

HCM humankapitalmetoden

Hg kvicksilver NOX kväveoxider P/M-beslut politiska beslut eller myndighetsbeslut POP population RP revealed preference-metoden S svavel sf svarsfrekvens S02 svaveldioxid SP stickprov TCM resekostnadsmetoden travel cost

method

VOC flyktiga organiska ämnen

WTA accepterad kompensation WTP betalningsvilja

Värdering av miljön 53

Tabell 1 Värderingsstudier med en betalningsviljeansats

Författare, Värderings- Skattningar Övriga värderatobjekt metod upplysningar

Bojä I 985 A. A. WTP för daglig besöksavgiftsomgår till pop: Besökare CVMBG/besöks- ersättning till markägarna: till Vålådalen Bevarande intervju medelvärde45 kr/besökare sp: 282 av fjällnära B. TCM/besöks- median 17kr/besökare besökande skogsområde intervju -totalt l.7l Mkr/år hushåll. Vålådalen, B. Förlorat konsumentöverskott vid sf: 96% 120000 ha, varav exploatering: barrskog l genomsnitt 38 kr/besöksnatt.totalt 1,51Mkr/år

Boman och CVMDmoE/post WTP för ett projekt somgaranterarvargens pop: Bostedtl995 -enkät överlevnad i Sverige: Folkbokförda i Seäven Bostedt medelvärde700-900 DC resp.365 OE Sverige i - I 995b kr/person ochår åldrarna 17-74 år median 100-200 DC resp. 100 OE sp: 2500 - Bevarandeav kr/personoch år personer i Sverige WTA-fråga ställdesockså men få svarerhölls. sf: 6I% vargen Drygt 10%av respondenternamenadeatt den svenskavargstammenbör minska.

BostedtI 995a, CVMOE/enkät WTP for att besökaHarasiömålaområdet pop: Besökare t e Bostedtoch utdelad till gränstrakterna mellan Skåneoch Blekinge till Harasiömåla .i Mattsson l 995 besökarei respektiveArjeplogsområdet. A resp. .x . Se Bostedt A. Harasjömåla A. Harasjömålaområdet: Arjeplog B även 199512 B. Arjeplog medelvärde 1300kr/besökare,varav 16%pga sp: 226 A resp. möjligheten att uppleva skogsnatur 240 B besökare Rekreationi B. Arjeplogsområdet: sf: 33% A resp. skogsnaturoch medelvärde 1680kr/besökare.varav 14%pga 31% B allemansrätten möjligheten att uppleva skogsnatur WTP för att i framtiden kunna uppleva skogsnatureni Harasjömålaområdetrespektive Arjeplogsområdet sammasätt som idag dvs ingen begränsningavallemansrätten engångsbelopp. A. Harasiömälaområdet: medelvärde400 kr/besökare - B. Arjeplogsområdet: medelvärde630 kr/besökare - Bostedtoch CVMOE/enkiit WTP för att besökaRiseboområdet pop: Besökare Mattsson1991 utdelad till engångsbelopp: till besökarei Medelvärde2220 kr/besökare,varav 25% pga Riseboområdet Rekreation i Riseboområdet möjligheten att uppleva skogsnatur. sp: 180besökare skogsnatur NÖ Småland WTP för en garanti att skogen i Riseboområdet sf: 30% aldrig försämrasengångsbelopp: Medelvärde 1510 kr/besökare

54 Värdering av miljön

Cravener 1995 CVMDGPC/post- WTP för bevarande insamling genom pop: SeävenGren och enkät omräknad från engångsbelopp: Oxelösundsbor Söderqvist 1996 medelvärde 9-19 kr/person och år 18 år och äldre median 0-13 kr/person och år sp:371 personer - Bevarandeav totalt 88000-192000 kr/år eller 4000-8730 sf: 56% anlagd våtmark kr/ha och utanför Oxelösund Vätmarkens

22 ha funktion som kvävefalla värderades

Drake 1987, CVMPc/besöks- WTP inkomstskatt föri att förhindra att hälften Alla pop: 1992 intervju av all jordbruksmark odlas med svenskar 16-74 gran: SeävenDrake medelvärde 750 kr/personoch eller 1360 år - 1993, 1994 kr/ha och år för en genomsnittshektar 7 sp: jordbruksmark. totalt 4536 Mkr/år betydligt antalsvar: 1141 Bevarandeavdet högre för hagmarker, medelvärderunt 3200 personer svenska kr/person och åreller 4000 kr/ha och år, jordbruks- median 320 kr/person och år eller 570 kr/ha landskapet och år

l Drake 1987 redovisasävenresultatenfrån ett antal mindre CVM-studier genomförda i Uppsala län. Dessastudiergör a en relativ värdering avolika slagsjordbruksmark möjlig.

Drake, Kumm och A. A. WTP för bevarandegenom ersättning till A och B: Andersson 1991 CVMOE/besöks- lantbrukarna: pop: intervju och Medelvärde610 kr/personoch år eller 1060 Fastighetsägarei Bevarandeav postenkät kr/ha och år. totalt 0,420 Mkr/år Rottnadalen. jordbrukslandskap B. Fastighets- B. Trolig reduktion avtastighetsvärden: 92 sp: personer et i Rottnadalen i värdenlbesöks- granplantering i stället för bevaratjordbruk: sf: 65% - Gräsmark, Sunne intervju och 2000-3000 kr/ha och år, totalt 0,8-l,2 Mkr/âr För B

kommun 400 ha postenkät granplantcring i f slaghackslandskapoch intervjuades spontanigenväxning: 700-1000 kr/ha och år, även3 totalt 0,28-0,4 Mkr/år fastighets-

granplantering i f björkplantering: 500-700 mäklare kr/ha och år. totalt 0.2-0.28 Mkr/år verksamma i

Gräsmark.

Fredman 1995, A. CVMDC/post- WTP för att bevaraden vitryggi ga hackspettens pop: Li och Fredman enkät nuvarandepopulationstäthet omräknad från Folkbokförda i 1994 B. CVMoE/post- engångsbelopp: Sverige i

enkät medelvärde20-50 DC resp.5 OE kr/person åldrarna 17-74 år - Bevarandeav den och år 2880 A sp: vitryggiga median 25 DC kr/person 3360 B - resp. hackspetteni signifikant högre WTP för att öka den personer Sverige vitryggiga hackspettenspopulationstäthet till sf: 60% A en resp. nivå somkan klassificerassomsällsynt eller 45% "vanlig".

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 55

Grudemo 1 98 7 CVMOE/besöks- WTP i form av frivilligt bidrag för att ha fått en sp: Boende i Seäven Grudemo intervju alternativ sträckningav trafikleden omräknad vägens I 994 från engångsbelopp: närområdeca

medelvärde 860 kr/person och år, totalt 23000 10 hushåll

intrång i kr/år närmiljön genom median 40 kr/hushåll

tralikled vid WTA för intrånget i nänniljön omräknad från Osbyholm. Hörby engångsbelopp: kommun medelvärde4940 kr/person och år, totalt

69000 kr/år

median 1910kr/person och år

- Grudemo l 988a A. CVM0E/post- WTP for att ha lagt Klockartorpsleden i tunnel. pop: Hushåll SeävenGrudemo enkät Betalningsinstrument: boende i vissa 1994 B. CVMoE/post- A. Frivilligt bidrag omräknat från stadsdelari

enkät engângsbelopp: Västerås intrång i C. CVMPC/post- medelvärde 18 kr/person och år, totalt 90000 sp:204 A, 103

grönområde enkät kr/år B resp. 103 genom trafikled i median 0 kr/person och år hushåll

- Västerås B och C. Höjd kommunalskatt: sf: 71% A,

medelvärde57005resp.575m kr/person och 69% B resp.

år, totalt 2,25 resp.2,50 Mkr/år 77% median OOEresp.310m kr/personoch år -

Grudemo l 988b A. CVMoE/post- WTP för att ha byggt tunnel i stället for dennya pop: Boende Seäven Grudemo enkät Säterivägen. l8 i 1994 B. CVM,,C/post- medelvärde41005resp.580W kr/personoch Mölnlycke

enkät år, totalt 3.3 resp.4,6 Mkr/år sp: 130 A och intrång i grön- median 005resp.220M-kr/person och år 130B personer

område trafik- sf: 69% A och

gm led i Mölnlycke 67% B

Hammar 1974 Fastighets- ljämforelse meden ostörd normalvilla värde pop: Småhusköp SeävenHansson värden/ 1,220 Mkr lederbuller till följande absoluta i Roslagsl 994 och 0. marknadsdata respektiverelativa minskningar av Villavärdet: Näsby/Lahäll- Johansson l 995 normalvilla helt exponeradmot motorväg, områdeti Täby

subjektivt mycket bullerstörd och utsattför en kommun 1970- Trafikbuller ekvivalent ljudnivå 71 dBA: 240000 kr 1973

20% sp: 118 köp nonnalvilla skärmadfrån motorväg, subjektivt mycket bullerstörd och utsattför enekvivalent ljudnivå 64 dbA: 140000 kr 12% normalvilla skärmad från motorväg, subjectivt bullerstörd och utsattför enekvivalent ljudnivå

60 dBA: 80000 kr 6% Vägverketsschablonvärdefor kostnadenav vägtrafikbuller ursprungligen baserat förändringar av fastighetspriserstuderadeav Hammar: 8400 kr/störd personoch år bullemivâ 70 dBA. totalt 2720 Mkr/år 0,18% av BNP

56 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

Hanemann mfl Resultatav Skillnaden i WTP for att fåjaga älg bland l 992 CVM-studier av ägarei Västerbottens län före och efter Seäven Mattsson och Tjernobyl-effekten: Söderqvist Kriström 1987 Medelvärde l800 kr/jägare och år, totalt 3 l 995c och Mattsson Mkr/år.

l990 Totalt för hela Sverige tyder detta en Skador till följd av ekonomisk förlust 45 Mkr för ålgjägarna Tjemobylolyckan underjaktsäsongen 1986.

Hasund, Hedvåg Skadekostnader/ Genomsnittlig skördeforlust pga antropogent och Plezjer 1990 marknadspriser ozon: 9% eller 750 kr/ha och år, totalt 1400-

4800 Mkr/âr. troligaste värde2000 Mkr/år. Skördebortfallet i Detta ärgivet inhemska priser, om det svenska världsmarknadspriser för spannmål och potatis: jordbruket till 650 Mkr/år i stället för l l00 Mkr/år följd av marknära ozon

Hjalte m 1982 TCM/data WTP för att bevarade rekreationsmöjligheter Studien

delvis fiktiva som Vombsjön ger: redovisar Förändringar av 8.60 kr/besökare och år. totalt 0,21 Mkr/år resultatenav en vatten-kvaliteten i WTP för att minska dämningsamplituden för simulering insjöar, fallet Vombsjön: delvis baserad rekreation vid 8,95 kr/besökareoch år, totalt 0,23 Mkr/år faktiska data Vombsjön i Skåne WTP för att minska övergödningen avsjön:

8.95 kr/besökare och år, totalt 0,23 Mkr/år

WTP för att minska dämningsamplituden för

Vombsjön och restaureravåtmarker:

9,85 kr/besökare och år, totalt 0,33 Mkr/år

lnregla AB 1993 CVMDC/post- WTP i form av bidrag till en investeringsfond pop: Invånare i SeävenKriström enkät för att flytta reguljärflyg från Bromma: Stockholm inkl. l 995 medelvärde kr/person0 Bromma

median 0 kr/person sp: 1000 -

Störningar i personer närmiljön från sf: 72% Bromma flygfält i Stockholm

Jansson och Resultatav Totala miljökostnader ca 166 Mkr eller 4,6 Seäven Nilsson 19890 CVM-studier Mkr/km. Örtendahl

aTrouvé och 1989, Intrång i miljön Jansson1986 Lindström till följd av36 km 1989 och motorväg mellan Janssonoch Stenungsundoch Nilsson 1989b Uddevalla

SOU 1996:11 7 Värdering miljön 57

Johansson, P.-0. CVMoE/post- WTP for olika åtgärdsprogramomräknad från pop: Vuxna

1989 enkät engángsbelopp: svenskar

Samtliga 300 arterräddas:Medelvärde 90 sp:200 personer

Bevarandeav 300 kr/person och år sf: 61% utrotningshotade 75% av arternaräddas:Medelvärde 60 kr/person arter i svenska och år skogar 50% av artemaräddas: Medelvärde 40 kr/pers/år

Johansson, P.-O. CVMOE/post- WTP for att fä jaga älg, givet ett osäkert utfall Älgiägare i

pop: l 990 enkät avjakten: Västerbotten

Medelvärde 4300 kr/person och år. medjaktlicens Värdet av attjaga sp: 200 jägare älg sf: 75%

Johansson och CVMDC/post- WTP for ett åtgärdsprogramsomeliminerar pop: Vuxna Kristrom 1988 enkät svavelutsläpp i Sverige: svenskar

Medelvärde 6500 kr/person och ca 4% av sp: 700 personer

Minskade den genomsnittliga disponibla sf: 67%

svavelutsläpp hushållsinkomsten i Sverige.

WTP i fom1avarbetstillfällen for

âtgärdsprogrammet:

Medelvärde 150000arbetstillfällen 3-4% av det

totala antalet arbetstillfällen i Sverige

Johansson och CVMOE/post- WTP for miljövårdsåtgärder: pop: Hushåll i

Zavisic 1989 enkät medelvärde 820 kr/person och år eller 1%av Sverige l -

dendisponibla hushällsinkomsten,totalt 4100- sp: 500 hushåll i l Svenskafolkets 5400 Mkr/år sf: 50% i miljöbudget median270 kr/är och hushåll

i s Katz och Sterner CVMoE/postenk WTP för installera muffar vid Bilforare i

att pumpar pop: i

1989 ät bensinstationerreducerar utsläppenav Göteborg i i bensinångamedöver 90%: sp: 800 personer

Återforing Medelvärde 0.l3 kr/L bensin sf: 74%

av å bensinångor vid i i tankning med l i hjälp av muffar i v

58 Värdering av miljön

Kihlman mfl A. CVMDC/post- A. Trafikbuller. WTP för tre olika typomrâden: pop: Hushåll i 1993 enkät Område med lugn trañkmiljö vissa

-- Område medtrafikbuller 70 dBA, men bostadsområden Buller åtgärdadefönster i Stockholm och

Områdemed trafikbuller 70 dBA, och Göteborg

ordinära fönster sp: 750 A resp.

WTP i form av högre hyra for ljudisolerande 450 B hushåll

fönster: sf: 42% A resp.

Medelvärden 350 område 1 resp.630 område 43% B 2 och 3 kr/person och år WTP i form avhögre hyra Förenhelt tyst Pilotstudie. tralikmiljö: Endasttre olika

Medelvärden 7l0 område 1, 1580 område 2 belopp användes

resp. 1140område 3 kr/personoch år för DC-frågan. WTP i form av mindre boendeytaför helt isoleradefönster vid nybygge: Medelvärden 3,2 område 1, 3 område 2 resp.

4 område 3 mZ/lägenhet

B. lnomhusbuller t ex grannarsTV/stereo, badrum eller WC.

WTP i form av högre hyra for en ljudisolerad lägenhet:Medelvärde 320-1070 kr/person och år

WTP i form av minskad boendeyta for ljudisolering: Medelvärde I-2,4 mz/liigenhet

WTP i form av högre hyra för ett ljudlöst ventilationssystem: Medelvärde 170-340 kr/person och år

Kriström 1990 A. CVMDC+oE/ WTP för att bevara urskogsområdenfrån pop: Hushåll i

postenkät i till Dalby Söderskog i söder Sverige

Muddus norr l 1 B. CVMOE/post- orörda omräknad från engångsbelopp: sp:900 A resp. urskogsområdeni enkät medelvärde4005 resp.100m kr/personoch år, 200 B personer

- Sverige totalt 291 704 Mkr/år sf: 67% för både

resp.

median 805 resp.40m.kr/person och år AochB

- Kriström 1995 CVMDC/post- WTP för projekt åstadkommerandra Ägare

ett som pop: av SeävenSOU enkät farlederför Finlandsbåtarnagivet att detär helt fastigheter längs I992.5 6 och säkertatt projektet lyckas: farledema i Johansson m medelvärde 1650kr/person och år Stockholms

- 1993 median 0 kr/person skärgård

Dito WTP men givet attchansenatt projektet sp: 1000 Skadadestränder i lyckas är50%: personer Stockholms medelvärde300 kr/personoch år sf: 73%

skärgård pga median 0 kr/person

svallvågor från Finlandsbåtarna

Värdering miljön 59

Landell och Smith A. CVMoE/post- WTP i form av en höjd kommunalskatt för Hushåll

pop: l 988 enkät trafikleden i tunnel omräknad från boende i Seäven Grudemo B. CVM,.C/post- engångsbelopp. närhetenavden 1994 enkät A: Medelvärde l3 kr/person och år tilltänkta

B: Medelvärde 25 kr/person och år trañkleden Bevarandeav sp: l00 A resp. närmiljö genom l00 B hushåll att lägga den sf: 40% A

resp. föreslagna 54% B Gillbergaleden i Eskilstuna i tunnel

Lundell och Smith CVMoE/post- WTP i form av enhöjd kommunalskatt för att Hushåll

pop: 1988 enkät ha lagt Söderleden i tunnel omräknad från boende i Seäven Grudemo engângsbelopp:

närheten av I 994 medelvärde270 kr/person och Söderleden

median 0 kr/person och år sp: l24 hushåll -

Intrång i WTA för Söderledensintrång i nänniljön: sf: 71% grönområde medelvärde 1280 kr/personoch år

genomtrañkled i median Okr/person och år

- Norrköping

Malmberg l 994 CVMOE/post- WTP i form av ökade matkostnader för att all pop:

enkät eller sågott som all användning av Folkbokförda i Värdet av bekämpningsmedel ijordbruket skall upphöra: Sverige 16-74år minskad medelvärde 1420 kr/person och år. totalt 9800 sp: 380 personer

användning av Mkr/år eller 4800 Mkr/år om WTP0 för alla sf: 47% bekämpningsmede icke-respondenterantas l i det svenska median 620 kr/person och och år , f jordbruket WTP i form av ökade matkostnader för en

halvering av användningenav

bekämpningsmedel ijordbruket:

medelvärde930 kr/person och år, totalt 6600

Mkr/år eller 3200 Mkr/år om WTP0 för alla

icke-respondenterantas

median 620 kr/person och år

Åsikt rimlig kostnad for miljövård:

Medelvärde I800 kr/pcrson och är observera att

en minskadanvändning av bekämpningsmedel

har bådemed miljövård och hälsorisker att göra

60 Värdering miljön SOU 1996:11 7 av

Mattsson1 990 CVMPC/post- WTP för att fâ behålla möjligheten attjaga pop: Jägarei enkät älg. Sverige Värdet attjaga Jägarei Götaland och Svealand:Medelvärde sp:2500 jägare av älg och annatvilt 5740 kr/jägare och år varav 34% köttvärde och sf: 68% 66% rekreationsvärde, totalt 930 Mkr/âr -Jägare i Norrland: Medelvärde 5430 kr/jägare och år varav 53% köttvärde och 57% rekreationsvärde, totalt 407 Mkr/år

WTP för att få behållamöjligheten attjaga annatvilt än älg. Jägarei Götaland och Svealand: Medelvärde - 3800 kr/jägare och år varav 22% köttvärde och 78% rekreationsvärde, totalt 666 Mkr/år

Jägarei Norrland: Medelvärde 3 l 50kr/jägare och år varav 16%köttvärde och 84% rekreationsvärde, totalt 199Mkr/år

Totalvärde för Sverigeoch all jakt: 2202 Mkr/år. Jägarnaskostnaderberäknadestill 930 Mkr/år, vilket innebäratt dettotala konsumentöverskottetuppgår till 1272Mkr/år.

Mattssonoch CVMoE/post- WTP för att fä behålla möjligheten attjaga älg, pop: Jägarei Kriström 1 98 enkät givet oförändratjaktresultat: Västerbottens Johanssonmfl Medelvärde4950 kr/jägareoch år, totalt för län 1 988 Västerbottenslän 99 Mkr/år, varav 58% sp:400 jägare köttvärde och 42% rekreationsvärde.Jägarnas sf: 75% Värdet attjaga kostnaderberäknadestill 53 Mkr/år, vilket av älg innebäratt det totala konsumentöverskottet uppgår till 46 Mkr/år. WTA för att få behålla dennamöjlighet: Medelvärde l 1810kr/jägare och år

En halvering av älgpopulationenberäknades ledatill en minskning avWTP med 1020 kr/jägareoch år. totalt -2l Mkr/år. En fördubbling av älgpopulationenberäknades leda till en ökning av WTP med l2l0 kr/jägare och år. totalt +24 Mkr/år.

SOU 1996:11 7 Värdering miljön 61

Mattsson och Li CVMDGOE/post WTP for att besöka.nyttja och uppleva

pop: 1993 -enkät skogsnaturpå detsätt du vanligen gör: Folkbokförda i

som SeävenLi l 994 Medelvärde 6600 DC 2510 OE Västerbottens

resp.

kr/person och år, varav 21% direkt län i åldrarna 17- Skogars värde användarvärdet ex bär- och svampplockning, 74 år utöver men jakt, 46% indirekt användan/ärdet ex sp:2000 timmervärdet skogspromenader.fågelskådning. etc och 33%

personer icke-användarvärdevärde oberoendeav vistelse sf: 62% i skogen. Totalt lör Västerbottens län: 451- 1188 Mkr/år. vilket tolkas som skogensvärde utöver timmervärdet.

Mattsson och Li CVMDC+oE/post WTP för att behålla möjligheten att nyttja och

pop: 1994 -enkät uppleva skogsnatur tidigare: Folkbokförda i

som SeävenLi 1994 Medelvärde3730 DC 2420 OE Västerbottens

resp.

kr/person och år. län i åldrarna 17- Skogars värde Mattsson och Li skattar 74 år

även en utöver värderingsfunktion från vilken WTP givet olika 800

sp: personer timmervärdet skogstyper kan beräknas. sf: 55%

Sandström 1995 TCM/resvane- Ett förstapreliminärt skattningsexperiment rörde

data från Turist- övergödningen av Laholmsbukten. WTP för en Rekreations- och ökning av siktdjupet i Laholmsbukten med i effekter av resedatabasen genomsnitt 35% skattadestill medelvärdet 240 övergödningen av kr/besökareeller totalt 20,5 Mkr/âr. havet

Silvander 1991 CVMOE/post- WTP för ett projekt somgaranteraratt pop:

enkät nitrathalten i grundvatten inte överstiger Folkbokforda i Nitrat i gränsvärdet50 mg/L: Sverige i grundvatten till Medelvärde 440 kr/person och år, totalt 2238 åldrarna 16-74 år följd av Mkr/år 1000

sp: kväveläckage från Även WTA-frågor ställdes. tå erhölls.

men svar personer åkrar. Värdering sf: 69% avhälsoriskema.

Silvander 1991 CVMOE/post- WTP for ett projekt garanteraratt

som pop:

enkät sportfisket inte försämraspga övergödning: Folkbokförda i Övergödning Medelvärde 320 kr/person och år, totalt 1970 Sverige i

av sportfiskevattcn Mkr/år åldrarna 16-74 år till följd av kväve- Även WTA-frågor ställdes. erhölls. 1000

men svar sp: läckagefrån åkrar.

personer Värd. avsport- sf: 66% fiskerekreationen.

62 Värdering miljön SOU 1996:11 7

Silvander och Skadekostnader/ Ekonomiska förluster i fiskerinäring, vattenbruk Drake 1991 marknadspriser och förädlingsindustri vid en fullständig SeävenDrake utslagningav fskbeståndet i svenskakustvatten: 1993, 1994 Totalt 358 Mkr

Förluster for yrkesñsket till följd av övergödningen av Östersjön

Söderqvist Fastighets- WTP för minskad radondotterhalt i småhus pop: Småhusköp

en l 995a värden/ beräknad från engångsbelopp: i Stockholms län

marknadsdata l genomsnitt 600 kr/personoch for en sp: 2084 köp

minskning från över 400 Bq/mstill under detta Värdet av minskade gränsvärde. radonrisker

Söderqvist CVMDC/post- WTP för minskad radondotterhalt i småhus pop: Hushåll

en l 995b enkät beräknad från engångsbelopp: boende i småhus

Från500 till 70 Bq/m3: i Sollentuna Medelvärde2450 kr/personoch år kommun

Värdet av minskade Från500 till 200 Bq/m3: sp: 500 hushåll radonrisker Medelvärde 980 kr/personoch år sf: 55%

SeSöderqvist 1995b för enjämförande studie

olika WTP-skattningar röranderadon.

av Söderqvist Förändringar i Den ekonomiska förlusten för älgjägareoch 1995c producent- renägaretill följd av Tjernobylolyckan 1986:

överskott och 743,6 Mkr. Detta utgör en delmängdav de Värdering vissa resultat från skadorsomolyckan gav upphov till i Sverige.

av skador till följd av Hanemannm fl Tjemobylolyckan I992

Söderqvist 1996 A. CVMDc/post- WTP i form av en särskildmiljöskatt per pop: Se Gren enkät och i 20 år för ett internationellt Folkbokförda i

även m person 1996 B. CVM0E+pC/ åtgärdspaket minskar övergödningen av Sverige i

som

postenkät Östersjöntill nivå Östersjön tål. åldrarna 18-85 år

en som

C. CVMoE,,,C/ A. Medelvärde3600-5800 kr, median 800-2300 sp: 700 A, 150 Övergödningen postenkät kr. B resp.200

av Östersjön B. Medelvärde600-1000 kr, median 0-500 kr. personer

Givet ett medelvärdemellan medel-WTP i DC- sf: 60% A. och OE-fallen för fallet när WTP0 antasfor 58% B resp. icke-respondenter2100 kr och 7% 53% diskonteringsräntablir total WTP 7400 Mkr/år. C. WTP per personoch år 20 åri om åtgärdspaketetendastmotverkar övergödningensrekreationseffekter: Medelvärde400-800 kr. median0-400 kr.

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 63

Trouvé och CVMOE/post- WTP för sträckningav E6förbi pop: Boende i annan Jansson I 986 enkät Ljungskile beräknad från engångsbelopp: Ljungskile SeävenJansson medelvärde 1440kr/person och år. totalt 2,9 sp: 500 personer - B Mkr/år sf: 66% och Nilsson l 198951, Grudemo median 400 kr/personoch år - I 994 WTA lör annansträckning av E6förbi Tveksam Ljungskile beräknad från engångsbelopp: behandlingav 1lntråg i närmiljön. medelvärde 24000 kr/person och år. totalt 48 extremvärden. l fallet E6 vid Mkr/år Ljungskile i median 64000 kr/person och år WTA: Hela 31% - Bohuslän WTP for att slippa en ny sträckning av E6 av överhuvudtagetberäknad från engångsbelopp: respondenterna medelvärde 1440kr/person och år, totalt 2,9 ansågatt - Mkr/år närmiljön var median 160kr/person och ovärderlig. åWidlert mfl A. SP/postenkät A. WTP lör halvering av hälsoskadliga, A. pop: Personer 1993 B. SP/postenkät naturskadanderespektive nedsmutsandeämneni upptagnai

l bilavgaser: bilregistret i i Hälsa: 1890 kr/person och år Stockholms län Värdering av . i miljöfaktorer: Natur: 1580 kr/person och år samtpersoner bilars Smuts: 740 kr/person och år upptagna

i avgasutsläpp Resultatenmotsvarar2,10 kr/L bensin eller 210 telefonkatalogen i olycksrisk, kr/kg NOx-ekvivalenter för hälsaoch 31,50 i Växjö, intrång och kr/kg NOx lör natur. Linköping, stadsbild Sundsvall och grönområden Stockholm utsikt från vägen WTP för grönområden i närhetenav bostaden: sp:2000 Park:4540-6690 kr/person och âr beroende personer parkensstorlek basaltemativ: ingen park sf: 54% Strövområde: 1770-6810kr/person och år B. pop: beroende strövområdets närhetoch karaktär Medlemmar i basaltemativ: 10km till strövområde miljö- Vattendrag: 4160-7320 kr/personoch år organisationer beroendepå vattendragetstyp basaltemativ: samttjänstemän vattendragsaknas och kommunpolitiker som WTP Förhalveradolycksrisk lokalgatan: arbetarmed 5680 kr/person och år miljö- och trafikfrågor. WTP för att minska störningar från motorväg sp: 100personer basaltemativ: utsikt mot sjö blandat med utsikt sf: 8 %1 mot väg: Sjö skyms pgaskyddsvallar: signifikant skilt från 0 kr/personoch år Sjö syns.motorväg längrebort: 12360 kr/person och år OBS Forts. Motorväg i tunnel: 10220 kr/person och år nästasida

3 I6-0496

64 Värdering av miljön

WTP för annanstadsbild basaltemativ: utsikt mot småhusoch höghus: Widlert m A. SP/postenkät Utsikt mot småhusoch industri: -4290 kr/person I 993 B. SP/postenkät och år Utsikt mot småhusoch småhus:2020 kr/person Värdering av och miljöfaktorer: Utsikt mot småhusoch åkrar: 5680 kr/person bilars och år avgasutsläpp

olycksrisk, WTP för annanutsikt från vägen: intrång och Bro undvikes: signifikant skilt från 0 stadsbild kr/person och år grönområden Bullerskänn undvikes: 6.30 kr/restimme utsikt från vägen Tunnel undvikes: 10,50 kr/restimme

B. Experternasvärdering av naturskador ligger ca50% högreän för övriga grupper och

värderingenavtillgång till Strövområdenligger

20-80% högre. övrigt likartadel resultat.

Åkerman I 988 Skyddsutgiñer/ WTP for enminskad radondotterhalt i småhus pop: Hushåll SeävenÅkerman marknadsdata mestadels från halteröver 400 Bq/m3till under boende småhusi

mfl l 991 detta gränsvärde: i Sollentuna medelvärde4280 kr/person och år kommun - Värdet av median 2490 kr/person och år sp: 317 hushåll minskade

radonrisker Se Söderqvist l995b för enjämförande studie

av olika WTP-skattningar rörande radon.

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 65

Tabell Värderingsstudier som har använt sig av andra

värderingsmetoder. Observera att en del av

studierna i tabellen inte har haft som syfte att

värdera miljövaror, utan enbart att skatta kost-

nader, t ex återställande- och ersättningskostnader.

Dessa studier har likväl tagits med, eftersom sådana

kostnader används för värdering i vissa samman-

hang.

Författare, Värderings- Skattningar Övriga upplysningar värderat objekt metod

Andersson, Ersättnings- Den kvävereduktion som våtmarker utför 1994 kostnader som en ekologisk tjänst värderassom

kostnadensomskulle uppståom denna Kväverening reduktion i stället skermed hjälp av utförd av reningsverk 25,0-42,6 kr/minskat kg våtmarker i kväve. Resultatetblir totalt 1230-6170 Östersjöns Mkr/år for hela Östersjöns avrinningsområde avrinningsområde givet devåtmarker

somfinns idag och givet såväl

atmosfärisk somantropogenbelastning

av kväve. l genomsnitt motsvarardetta

8900-44900 kr/kmz våtmark och år.

Folke l 991 Ersättnings- Folke kvantifierade en del av de SeävenGren och kostnader ekologiska tjänster somhar gått Söderqvist 1 996 förlorade till följd av utdikningar av

Martebo myr torvtillväxt, Våtmarkers upprätthållandeav dricksvattenkvalitet ekologiska samtgrundvatten- och ytvattennivåer, tjänster, fallet kvävereduktion, fiskproduktion, Martebo myr rekreationsmöjligheter mm. En monetär Gotland värdering erhölls genom en skattning av

de kostnadersomuppstårom de

förlorade ekologiska tjänsternai stället

skall tillhandahålls genomsubstitut

skapadeav människan. l vissa fall finns

inga substitut.

Den sammanfattandemonetära

värderingen var totalt 3,4-9,5 Mkr/år.

Detta motsvarar l09-0.299

Mkr/utdikad kmz och åreller 3400-6800

kr/boende i myrens närhet och år.

66 Värdering av miljön SOU 1996:11 7

Gren I 993, 1995 Kostnads- Kostnadseffektivitet uppstår om SeävenGren och besparingar restaureringav våtmarker ingår i ett Söderqvist 1996 givet ett visst åtgärdspaketför en halvering av miljömål kvävetillförseln till Stockholms skärgård. Restaureringav Ett åtgärdspaketsom inkluderar våtmarker i restaureringav våtmarker blir ca66 Mkr Mälardalen billigare per årän ett åtgärdspaketi vilket våtmarksrestaureringinte ingår. För våtmarkemasrening av kväve motsvarardettaca32 kr/kg minskat kväve eller ca3 50 kr/ha våtmark ochl år.

Hansson I 993 P/M-beslut Vägtratikens miljökostnader i Sverige underbudgetåret 1992/93: Trafikens Koldioxidutsläpp: Totalt 5886 Mkr miljökostnader Luftföroreningar: Totalt 10033 Mkr

Jemelöv 1992, Återställande- Miljöskulden definieras kostnaden En beräkning miljö-

som av 1993 kostnader för att återställanaturendär såär skuld och Jfr Azar och möjligt till enuthållig situation. miljökapital för en Holmberg 1995 Skuldens storlek för 1990 i 1995års enskild kommun penningvärde och dessökning under Uppsala redovisas i Sveriges detta beräknaslör följande områden: Jemelöv 1994 miljöskuld" A. Klimat. Skuld 104700 Mkr, ökning 3 l00 Mkr. B. Försurning. Skuld 57900 Mkr. ökning 1000Mkr. C. Kadmium ijordbruksmark. Skuld 7400 Mkr, ökning 100 Mkr. D. Humustörlust ijordbruksmark. Skuld 30800 Mkr, ökning 1600Mkr. E. Marin eutroñering. Skuld 12600 Mkr, ökning

Utsläppav klororganiska ämnen. Skuld 200 Mkr. ökning G. Avfall. Skuld 102300Mkr. ökning 2300 Mkr. H. Biologisk mångfald. Skuld 5700 Mkr. ökning Total skuld 1990: 321600 Mkr. Total ökning 1990:8100 Mkr.

Värdering av miljön 67

Återställande- Statenskostnaderför Iandskapsskydd och undvikande- och bevarandeav biologisk mångfald, kostnader, fallet budgetåret 1991/92:

Biologisk P/M-beslut SNVs inköp av mark 154 Mkr, SNVs mångfaldi skötselav förvärvad mark 83 Mkr, er- Sverige sättningar för naturvårdsåtgärderi land-

skapet44 Mkr, ersättningar for land-

skapsvârdandeåtgärder 220 Mkr, bi-

drag till skogsvård13 Mkr, bidrag för

renarslagnaav rovdjur 24 Mkr, bidrag

för kalkning 187 Mkr, totalt 725 Mkr.

Till detta kan läggasaltemativkostnaden

somuppstårpga förbudet mot krañ-

verksutbyggnad i vissasvenskaälvar, ca

2420Mkr/är.

En annanstor altemativkostnad finns

for naturvårdshänsyni skogsbruket. ca

550 Mkr/år.

KI och SCB Återställande- Miljöskyddskostnader i Sverige. l 994 och undvikande- A. Statenskostnader för budgetåret Seäven Ljungdahl kostnader 1992/93: 6100 Mkr mfl 1995 och B. Kommunernaskostnaderför 1991: Magne mfl 11000 Mkr I 994 C. Industrins kostnader lör 1991: 5600 Miljöskydds- Mkr kostnader

Leksell l 987a P/M-beslut Av samhälletaccepteradextrakostnad

for att minska hälsoeffekter, korrosion Värdering av och nedsmutsning i tätorter: bilavgasutsläpp 23-38kr/kg N0x-ekvivalent

920 kr/kg partiklar

3400kr/kg bly. Av samhället accepterad

extrakostnad för att minska skogsskador

och andranaturskador:

23 kr/kg NOx-ekvivalent ifr Leksell

|987b

Marginalkostnader per fordonskilometer

för olika fordonslag redovisas.

Exempel: För 1985 årstrafik blir

marginalkostnadenfor personbilar utan

katalysatorsomdrivs med blyad bensin

följande:

41-57 örc/fordonskm for tätortsköming

l 1-17öre/fordonskm För

landsvägskörning

68 Värdering av miljön

Leksell l 987b P/M-beslut Värdering per kg ämneenligt Leksell

l 987a. Värdering av luftföroreningar Flygtrafik: Miljökostnaden per flygning, från flyg-, fartygs- per fordonskm, per L bränsle, och jämvägstrafik passagerareoch passagerarkmredovisas

ex: 0,5-2,3 kr/km för en DC9

Fartygstrafik: Miljökostnaden per km

gång till sjöss,ton bränsle, MWh, och

dygn redovisasex: 120-180 kr/km för

naturskadorför en typisk passagerarfärja,

0,57-I, l 5 Mkr/dygn för tätortseffekter

och naturskadorför en typisk

passagerarfárjavid kaj

Jämvägstrafik: Miljökostnaden totalt, per

tonkm, per L bränsle för dieseldrivna tåg

ex: 2 ,4-23,7 Mkr/år totalt,l 0,5 l -0,57

kr/L dieselolja

Leksell och P/M-beslut, Existerandeambitioner i miljöpolitiken Löfgren 1995 miljömål implicerar följande värderingar för

trafikens luftföroreningar: Värdering av l kr/kg CO2 regionala och 40-45 kr/kg NOx globala effekter av 20 kr/kg VOC bilavgaser

Sverdrup mfl BI aresultat från Givet 1994 SOU 1992:76 en nettoförjänst för Sverige 500

kr/m3 timmer och Minskad ett nedfall avförsurande ämnen över

— skogstillväxt pga Sverigesomligger kvar I990 års försurning nivå,

skattasskadanav minskad skogstillväxt

till 8750Mkr/år.

Söderqvist 1987 A. HCM A. Vårdkostnaderoch

B. P/M-beslut produktionsbortfall för IO-l l0 bam som Skadekostnaden föds med mental retardationpgaHg i för fisk: Totalt 3,76-41.4l Mkr/år metylkvicksilveri B. Fallet ScanDust i Landskrona: fisk i Sverige Miljökrav innebaren avgift på 0,12

Mkr/kg utsläppt Hg. För totala utsläpp i

Sverigeav Hg 1984ger detta661,6 Mkr.

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 69

Tabell 3 Värderingsstudier av mer sammansatt karaktär.

Författare, Värderings- Skattningar Övriga upplysningar värderat objekt metod

Andersson, Främst skade- Nedfall av svaveldioxid ledertill l 994 kostnader korrosion och annatslitage inom ett

flertal områden. 1991 års kostnader Korrosion orsakad skattadesfor följande sektorer: av utsläpp av A. Byggnader: l900 Mkr svaveldioxid B. Fordon: 60 Mkr

C. Vattenledningar och vägtrummor:

120 Mkr

D. Annan infrastruktur jämvägsräls,

skyltar. antenner.mm: 30 Mkr

E. Kulturhistoriska värden ej

hällristningar: l0 Mkr

Totalt: 2l20 Mkr eller l l kr/kg utsläppt

svavel S

Andersson och Skadekostnader, Marginellt värdeav att reducera Åshuvud 1984 WTP-studier svavelnedfallet över Sverige:

A. Skog: 0.78 kr/kg svavel Skadekostnaden B. Grödor: 0,08 kr/kg svavel avsvavelnedfall i C. Sjöar och vattendrag: l 7 kr/kg Sverige svavel

D. Hälsa: l5.86 kr/kg svavel

E. Korrosion: 4,98 kr/kg svavel

Totalt: 21.87 kr/kg svavel

Azar och Återställande- Den svenskagencrationsmiIjöskulden Holmberg 1995 kostnader och för utsläpp av koldioxid skattastill Jmf Jernelöv skadekostnader 430000 Mkr. 1992, 1993

Den svenska "generationsmiljöskulden För utsläpp av koldioxid

70 Värdering av miljön

Drake 1993, Resultat från Landskapsvärdenför åker1407 kr/ha. 1994 studier av Drake betesvall 2687 kr/ha, naturbetesmark

1987, 3394 kr/ha, energiskog281 kr/ha, Miljövärden för Silvander våtmarker 1848 kr/ha olika användning 1991, Miljökostttad för kväve, nitrat och avjordbruksmark Silvander och ammoniak tillfört till kustvatten:

Drake 1991 17 kr/kg kväve

samtP/M-beslut

Miljökostnad till följd av

klimatförändring:

0,054 kr/kg koldioxid

Med dessaskattningarsomgrund

värderar Drake olika slagsanvändningar

avjordbruksmark ur miljösynpunkt.

Eliasson l 994 A. Värdering av 1991 årsändringarav de SeävenKI och Marknadspriser svenskaskogstillgångarna. Följande SCB 1994 B. -- delmängdavskogsinkomstens Jfr Hultkrantz C komponenter värderades: 1991 D. CVM-studie A. Virkesproduktionsvärde bl a inkl

E: Ersättnings- virkeslörrådsökning: +23220 Mkr lnkomsten av kostnader B. Bärproduktionsvärde: +460 Mkr Sveriges Miljömål/ C. Svampproduktionsvärde: +340 Mkr skogstillgângar marknadspriser D. Viltproduktionsvärde: +840 Mkr

G. P/M-beslut E. Lavproduktionsvärde: +820 Mkr H. Biologisk mångfald: -1640 Mkr Återställande- G. Lagring av kol: +3200 Mkr kostnader H. Buffring av surtregn: -1100 Mkr

Ersättnings- Förlust av lavproduktionsförmåga: -70

kostnader Mkr

Totalt: +26070 Mkr

Gren 1992, 1995 Resultatfrån Värdet avatt restaureravåtmarker Seäven Gren och Folke 1991 Gotland för att minska läckageav kväve Söderqvist 1996 och Silvander från jordbruket:

199 l 1800-4700kr/ha våtmark och år Restaureringav Det marginella värdetav att minska våtmarker kväveläckagegenomatt restaurera Gotland våtmarker Gotland:

975 kr/minskat kg kväveläckage

Hansson1994 P/M-beslut. Trafikcns bullerkostnader i Sverige:

WTP-studier Vägtralik: 2033-2569 Mkr/âr Trafikens .lärnvägz176-286Mkr/år bullerkostnader Flyg: 94-149 Mkr/år

Totalt: 2303-3004 Mkr/år

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 71

HuItkran/z l 991 A. Värdering av I987 års ändringar i de Jfi Eliasson Marknadspriser svenskaskogstillgángama. Följande l 994 delmängdav skogsinkomstens

komponenter värderades: inkomsten av D. CVM-studie A. Virkesproduktionsvärde bl ainkl Sveriges E. Miljömål/ virkesfdrrådsökning: +27l60 Mkr skogstil lgångar marknadspriser B. Bärproduktionsvärde: +770 Mkr F. C. Svampproduktionsvärde: +840 Mkr Marknadspriser D. Viltproduktionsvärde: +720 Mkr G. Biologisk mångfald: -920 Mkr Återställande- Lagring kol: +5820 Mkr

av l ostnader G. Buffring avsurt regn: -920 Mkr H. Ersättnings- H. Förlust av lavproduktionsfönnåga: kostnader -30 Mkr

Totalt: +33440 Mkr

Johansson, O. P/M-beslut, Miljökostnader till följd av J 1995 miljömål, trañkavgaser: Hammar l 974 40 kr/kg NOx eller totalt för Sverige: ’ Trafikens 6360 Mkr/âr miljfikostnader 20 kr/kg VOC eller totalt för Sverige:

3160 Mkr/år

Kostnader till följd av trañkbuller: Totalt

för Sverige 2700 Mkr/âr

KI och SCB A. Svavletsnegativa áterverkningar på 1 994 Marknadspriser svensk ekonomi 1991. Värderade SeävenSkånberg B. komponenter: 1994 Återställande- A. Minskning av skogstillväxt: 620 Mkr kostnader B. Skördeförluster i jordbruket: 6 Mkr Svavelnedfall l C. Skador sjöar och vattendrag: 150 Sverige D. Främst Mkr skade- D. Korrosion: 2122 Mkr kostnader,seB. Totalt: 2898 Mkr Andersson 1994

72 Värdering av miljön

Kågeson l 993a, Miljömål satta Olika transponslags miljökostnader i 1993b avThe Sverige l993. European Långtradare Trafikens Federation for NOx/VOC/SOZ: 53,0 kr/1000tonkm miljökostnader Transport and CO2/elproduktionz23,7 kr/ I000 tonkm Environment, Bullerz 6.6 kr/I000 tonkm WTP—studier Totalt: 83.3 kr/ 000 tonkm1 rörande buller Tåg NOx/VOC/S02: 7,6 kr/ l000 tonkm CO2/elproduktion: 18,0kr/ 1000tonkm Buller: 3.8 kr/IOOOtonkm Totalt: 29.4 kr/ 1000tonkm

Ro/ro-fartyg NOx/VOC/SOZ: 57 kr/ 1000 tonkm CO2/elproduktionz5,7 kr/ l000 tonkm Buller: 0 kr/1000 tonkm Totalt: 62,7 kr/ l 000 tonkm

Bil NOx/VOC/SOZ: 138,1kr/ 1000 passagerarkm CO2/elproduktionr 42,6 kr/ l000 passagerarkm Buller: 13,2 kr/ 1000 passagerarkm Totalt: 193,9kr/ 1000 passagerarkm

Tåg NOx/VOC/S02: 8.5 kr/1000 passagerarkm CO2/elproduktionz20,8 kr/ 000I passagerarkm Buller: 3,8 kr/ l000 passagerarkm Totalt: 33,1 kr/1000 passagerarkm

Flyg NOX/VOC/SO2169,1 kr/ 0001 passagerarkm CO2/elproduktion: 87,0 kr/ 1000 passagerarkm Buller: 18,0 kr/ 1000 passagerarkm Totalt: 174,1 kr/ l000 passagerarkm

SOU 1996:11 7 Värdering av miljön 73

Leksell och Resultatfrån Hizlsoefiekter: Studien studerar hela Löfgren 1995 RP-studierav WTP perminskat mg som inandasav kedjan emission--

Smlensminde olika ämneni bilavgaser: halter -- dos -- effekt Värdering av och Hammer NOx: 4 kr/mg -- värde lokala effekter av 1994 samt Flyktiga organiska ämnenVOC: 4 bilavgaser i Widlert m fl kr/mg tätorter, fallet 1993 Partiklar: 41 kr/mg Göteborg utnyttjades

WTP perkg utsläpp givet olika

inandningsdoser.Genomsnittliga

värden:

NOx: 49 kr/kg

VOC: 49 kr/kg

Partiklar: 490 kr/kg

Betydligt högre värden för

förhållandena encentral gata i

Göteborg

Lokal nedsmutsning:

WTP per minskat kg utsläppta partiklar:

530 kr/kg

Total WTP för bilavgasemaslokala

effekter i Göteborg: 720 Mkr/år

Total WTP for bilavgasemaslokala

effekter for Sveriges samtliga tätorter:

8200 Mkr/år. varav 1000-2100 Mkr/år

för lokal nedsmutsning

SOU 1996:11 7 Biltrajikens miljökostnader 75

Biltrafikens ökostnader en

milj -

litteraturstudie

Charlotta Groth Centrum för transport- och samhällsforskning CTS

Högskolan Falun Borlänge

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 81

Inledning

l l Bakgrund

. Sedan 1988 innebär Sveriges trafikpolitik att de olika trañksektorerna har kostnadsansvar, i den mening att varje sektor ska bära sina ett samhällsekonomiska kostnader. Detta gäller de fasta såväl som de rörliga kostnaderna, där de senare utgörs av flera delkomponenter, rörliga infrastrukturkostnader, trängseleffekter, olycksrisker samt a miljöeffekter olika slag. l trafikbeslutet lades speciell tyngdpunkt av på miljöaspekterna, för vilka följande fastställdes1: "att de allra viktigaste målen är att, såväl omedelett av genom bara långsiktiga åtgärder, kraftigt begränsa trafikens miljösom

påverkan

"att alla trafikslag bör belastas med kostnaderna för sin miljöpåverkan för stimulera utveckling trafiken i miljövänlig riktatt en av ning". Kostnaden för trafikens externa effekter miljön har sedan 1988 till viss del internaliserats, kombination av skatter och avgenom en gifter. Följande ekonomiska styrmedel är i bruk vid den första

januari 19932:

Avgiftstyp Belopp Bensin skattedifferentiering Blyfri bensin 51 öre lägre skatt per liter Miljöklassning dieselbränsle Miljöklass 1020 kr/m3 1,02 kr/l av Miljöklass 1220 kr/m3 1,22 kr/l Miljöklass 1470 kr /m3 l,47 kr/l

Koldioxidskatt 33,3 öre/kg C02 Svavelskatt 30 kr/kg svavel

Traflksektorns externa effekterna är dock i vissa fall svåra att mäta och kvantifiera, detta gäller kanske speciellt miljöeffekterna. Ett van-

Hansson Lindberg, 1992, s 112 2 Ds 1994:33, s 92

82 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

ligt antagande i trafikekonomiska kalkyler är därför att effekterna redan är värderade ett lämpligt sätt staten, de miljöavgif-

av genom ter och miljömål som ställts upp.

Biltrafikens miljöpåverkan är emellertid inte bara svår att mäta och kvantifiera, kunskapen miljöeffekterna är dessutom begränsad.

om Detta gäller for de lokala effekterna, som vi länge känt till och studerat, såväl som for de regionala och globala effekterna, mot vilka forskningen inte förrän ganska nyligen riktat sitt intresse. Som

en följd av bristen kunskap tvingas både vid värdering miljö-

man, av effekter samt vid det politiska beslutsfattande, att förenkla samband och bortse från effekter som är svåra att kvantifiera.

Trots att det finns uppenbara svårigheter betyder inte detta att framsteg inte gjorts. Intensiv forskning hur trafiksektorn påverkar

om miljön och hur vi ska mäta och värdera effekterna bedrivs kontinuerligt. För att veta var befinner oss idag kan det nu vara ett lämpligt tillfälle att ge en översikt över dagsläget. Vilka undersökningar har gjorts för att skatta miljöeffekterna, vilka metoder används och hur tillförlitliga är de skattningar som tagits fram

1.2¶Syfte

Syftet med denna studie är att göra en litteraturöversikt över de bidrag som den miljöekonomiska forskningen har lämnat till kunskapen

om biltrafikens miljöskadekostnader, samt att kritiskt granska studierna ur metodsynpunkt.

1.3¶Metod, avgränsningar och uppläggning

Undersökningen är en litteraturstudie där jag främst inriktar mig litteratur från de senaste tio åren, som i första hand behandlar svenska förhållanden. Endast litteratur som har relevans för värdering av miljöeffekter har tagits med, dvs jag behandlar biltrañkens övriga externa effekter trängsel, olyckor etc.

Jag koncentrerar mig här till de enskilda kostnadsposterna och genomför ingen summering av kostnaderna för att så sätt få fram en totalkostnad för biltrafikens miljöeffekter. Jag kommer därför inte heller jämföra totalkostnaden för miljöeffekterna med dagens skatteoch avgiftsuttag. För ett försök till sådan summering och jämfö-

en relse hänvisas läsarna till Johansson 1995.

Studien består av tre delar. l kapitel två, tre och fyra diskuteras

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljékostnader 83

teorin bakom marginalkostnadsansvaret, metoderna som används För att sätta prislapp miljöeffekterna samt bilarnas miljöpåverkan. I

en kapitel fem, och sju sammanfattas de studier som jag valt att ta

sex med i rapporten. Dessutom granskas studierna kritiskt, främst ur metodsynpunkt. l kapitel åtta analyseras och sammanfattas resultaten.

Alla värden uttrycks, när inte annat som svenska kronor till

anges, dagens penningvärde.

84 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:1 1 7

Marginalkostnadsansvaret och

ekonomisk teori

2.1¶Externa effekter3

Den traditionella ekonomiska teorin utgår vanligtvis från privata

va-

ror och tjänster som köps och säljs marknad, där äganderätten

en för är fastställd och inga effekter finns. På perfekta l

varorna externa i marknader som denna kommer prissystemet att medföra optimal

en allokering av varor och tjänster. Varorna köps och säljs fram till dess

y att marginalnyttan är lika hög som marginalkostnaden.

l verkligheten är många marknader imperfekta och detta gäller inte i minst transportsektorn. Dels är infrastrukturen i stor utsträckning

en kollektiv nyttighet, dels är de externa effekterna, kännetecknas

som av att kostnaderna för dem inte är inräknade i priset, stora.

De negativa externa effekterna medför att den enskilde konsumentens marginalkostnad PMC är lägre än samhällets marginalkostnad SMC. Konsumenten konsumerar varan fram till dess att marginalnyttan är lika stor som den privata marginalkostnaden. Enligt Figur 2.1 blir transportvolymen en oreglerad marknad q. Detta är emellertid inte en önskvärd lösning från samhällets synpunkt, eftersom transportvolymen endast bör vara q.

Om de externa effekterna internaliseras med hjälp avgifter eller

av skatter skiftar individens marginalkostnad uppåt. För att den

samhälleliga marginalkostnaden ska vara lika med individens. krävs det att en avgift av samma storlek som gapet mellan kurvorna SMC och PMC tas ut av trafikanten. För att kunna estimera den korrekta avgiftsnivån måste givetvis ha metod för att mäta de externa

man en effekterna, dvs avståndet mellan de två kurvorna.

Hansson Lindberg, 1992

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 85

marginalkostnad

t g transponvolym

1 q Figur 2.1 Negativa externa effekter och trafikvolym. Källa: Hansson Lindberg, 1992, s 60

2.2¶Optimal rening

Den optimala reningsmängden bestäms av skadekostnaden MCs,

antas växa med mängden utsläpp samt åtgärdskostnaden MCå, som vilken stiger med mängden rening. Kurvornas utseende illustreras i följande figur. marginal kostnad

MCs skador

MCs MCå

MCå åtgärder

utsläppton/år

.er Figur Marginalkostnaden för miljöskador och miljö-

åtgärder. Källa: Leksell Löfgren. 1995, 123

Leksell Löfgren, 1995

86 Biltrafikens miljrikostnader SOU 19965117

Det är samhällsekonomiskt lönsamt att åtgärda utsläppen fram till dess att marginalkostnaden för ytterligare rening är lika stor som marginalkostnaden för miljöskadorna5. Detta sker vid e, där kurvorna i figuren skär varandra. Den lämpliga miljöavgiften ligger i det fallet nivån CMCaMCä*. eftersom det då och endast då blir lönsamt att använda sig av alla åtgärder marginalkostnader motvars svarar MCå till höger om punkten e. Ett vanligt förekommande begrepp i miljödebatten är kritiska gränser, som indikerar hur mycket naturen tål utan risk för mycket stora och irreversibla skador. En kritisk gräns k medför att skadekostnaden vid utsläppsmängden k stiger kraftigt. Marginalkostnaden blir i detta fall en lodrätt linje med stora skadekostnader följd ett som av överskridande av den kritiska gränsen.

marginal kostnad A MCs skador

MCk

MCá åtgärder

utsläppton/år

Figur 2.3 Kritiska gränser.

Källa: Leksell Löfgren, 1995, s 125

Givetvis behöver kunskap marginalkostnaden för transportom sektorns miljöeffekter för att kunna bedöma den optimala reningsnivån för transportutsläppen. inte sällan antas det att politiska beslutsfattare har full kunskap kostnader och åtgärder, och att de därmed om avsätter resurser för miljöåtgärder fram till dess att marginalkostnaden för dessa når kostnaden MCå. Marginalkostnaden för den sist utförda åtgärden tolkas då ett skuggpris. som

5 Detta gäller i en sk bästa allmän jämvikt. Diskussionen om skatteväxling gäller däremot en "näst bästa" allmän jämvikt

SOU 1996:1 I 7 Biltrafikens miljékostnader 87

Tillsammans med rad andra metoder kan skuggpriser användas

för att skatta kostnaden För trafikens nniljöpåverkan. Ett urval av

värderingsmetoderna diskuteras i Följande avsnitt.

88 Biltrafikens miljdkostnader SOU 1996:11 7

3¶Värderingsmetoder

Det finns ett flertal metoder används for att skatta värdet de

som av externa effekterna, i det här fallet miljöeffekterna. Vilka metoder

som används beror a vilken typ av miljöeffekt det är ska skattas.

som

En möjlig klassificering av metoderna har utgångspunkt

som huruvida skadekostnadsberäkningarna utgår från produktionssidan ingenjörskalkyl, eller från efterfrågesidan faktisk betalningsvilja. Metoderna i respektive grupp redovisas i Tabell 3.1:

Tabell 3.1 Klassificering av värderingsmetoder.

Ingenjörskalkyl Faktisk betalningsvilja Direkta kostnader Avslöjade preferenser Indirekta kostnader Angivna preferenser Kompensationskostnader Preventiva åtgärdskostnader

Återställningskostnader

Betalningsviljestudierna kan i sin tur delas i direkta och indirekta

upp metoder, samt observerat marknadsbeteende och beteende hypotetiska marknader. Detta åskådliggörs i Tabell 3.2.

l resten av kapitlet diskuteras ett urval metoderna mycket kort-

av fattatö,där tyngdpunkten ligger betalningsviljeundersökningarna.

För en mer utförlig diskussion, se t ex Kågeson, 1992; Mitchell Carsson,

1989; Cummings, 1986

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 89

Tabell 3.2 Metoder för att värdera kollektiva nyttigheter.

Direkt Indirekt Observerat/direkt Observerat/ indirekt

Observerat Referendum Hushållsproduktion marknads- Simulerade Hedonska priser beteende marknader Åtgärder av byrå-

Parallella privata krater eller politiker marknader

Svar reaktioner Hypotetiskt/direkt Hypotetiskt/ indirekt

på hypotetiska CVM Contingent ranking frågor Allokeringsspel med Willingness-tomarknader skatteåterbäring behaviour

uppgivet lntervjufrågor om Allokeringsspel

beteende att spendera mer Prioriterings-

eller mindre värderingsteknik Conjoint Analysis Kartläggning av

indifferenskurvor

Källa: Mitchell Carson, 1989

3.1¶Ingenj örskalkyler

Av de studier som utgår från att mäta den faktiska skadekostnaden är det den direkta metoden, eller "the physical linking method" som används i största utsträckning. Med denna metod försöker man fastställa direkta samband mellan ett ämne och dess effekter djur, natur och människa, och därefter värdera effekterna. För miljöeffekter söks vanligtvis biologiska samband uttryckta som dos och respons. Vid värdering effekter kan bjudas ut en marknad, t ex döds-

av som fall, måste den direkta metoden kompletteras t ex med en betal-

ningsvi|jeunders6kning.7

Svagheterna med den direkta metoden är främst att sambanden i många fall är osäkra och att framtida kostnader kan vara svåra att skatta, av okunskap om framtida samband och utsläppsni-

a p.g.a. våers. Dessutom är det möjligt att värdera sk existensvärden med

Mitchell, 1989

Kågeson, 1992

90 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

den direkta metoden.9

Effekterna kan också skattas med produktionskostnadsperspektivet, vilket utgör ett exempel en indirekt metod. Försämrad hälsa av t ex luftföroreningar värderas enligt detta perspektiv till produktionsbortfall samt sjukvårdskostnader, skogsskador kan skattas med ledning av skogsägarnas minskade inkomster osv. Med produktionskostnadsperspektivet tas dock inte hänsyn till effekter såsom smärta, sorg och oro. Den verkliga betalningsviljan tenderar därför att underskattaslo

Genom att skatta återställandekostnader, fås en uppfattning av hur mycket det skulle kosta att återställa skadad miljö till det

en ursprungliga skicket." Metoden dock inte i någon större

använts utsträckning.

Ytterligare en monetär metod är undvikandekostnadsmetoden avoidance cost method, utgår från samhällets kostnad för att

som minska en negativ extern effekt till en viss fastställd nivå, där mål- x

nivån fastställs med ledning med naturens kritiska belastnings-

av gränser, alternativt i enlighet med politiskt fattade beslut. l det

fallet kan eventuellt metoden klassas som en betalningsvilsenare jestudie observerad/indirekt metod, eftersom den utgår från politikernas betalningsvil för att minska miljöeffekterna.

Fördelen med undvikandekostnadsmetoden är att det är relativt enkelt att ta fram skattningar de externa effekterna. Den största nackdelen är osäkerheten i huruvida åtgärdskostnaderna verkligen motsvarar individernas betalningsvilja. Utgångspunkten är den att politiker fattar beslut reflekterar väljarnas betalningsvilja, vilket

som givetvis kan diskuteras.

Som avslutning kan sägas att ingenjörskalkyler ofta erbjuder en möjlighet att på ett relativt enkelt sätt uppskatta en plausibel miniminivå för skadekostnaderna. De är även ofta en förutsättning för att studier faktisk betalningsvilja skall kunna utföras, ett led i

av som beskrivningen den vara som värderas. lngenjörskalkylerna måste

av emellertid underbyggas med rimliga motiveringar för antagandet att det finns en betalningsvilja för de kostnader som beräknas.

Mitchell Carson, 1989 ‘°

LekseH,1987 11

Hansson Lindberg, 1992 2 Kågeson,1993

SOU 1996:1 1 7 Biltrafikens miljökostnader 91

3.2¶Betalningsvilj estudier

Enligt Mitchell Carson 1989, finns det fyra grupperingar av betalningsviljeundersökningar se tabell 3.2:

Observerat/direkt syftar marknad för existerar,

att en en vara beteendet marknaden kan därmed observeras och att betalningsviljan mäts med en direkt metod. Exempel på undersökningar

av det här slaget är genomförda folkomröstningar, byggandet

t ex om av en ny väg. Folkomröstningar är dock inte speciellt vanliga och metoden diskuteras inte vidare här.

Det som skiljer observerat/indirekt-metoden från den nämnda

nyss är att betalningsviljan for den externa effekten nu skattas indirekt väg, genom att mäta hur en vara som har samband med den externa effekten värderas marknaden. Exempel metoder faller

som under den här kategorin är resekostnadsmetoden, hedoniska prismetoden samt undvikandekostnadslnetoden, i de fall den utgår från politiska beslut.

En i sammanhanget intressant observerat/indirekt metod är den hedoniska prismetoden. Med denna priset

ansats ses en vara som en funktion av varans specifika egenskaper, vilka påverkas den

a av externa effekt som man med undersökningen att mäta. Meto-

avser dens största svaghet är att det kan vara svårt, om inte omöjligt, att isolera en viss egenskaps påverkan på priset. l realiteten är det också svårt att genomföra metoden då data ofta saknas."

De två hypotetiska metoderna mäter människornas värderingar av hypotetiska förändringar i nyttighets kvalitet eller kvantitet. De

en hypotetiska betalningsviljorna antas vara direkt jämförbara med hur människor responderar verkliga marknader.16

I de fall de hypotetiska/indirekta metoderna används, är situationerna endast indirekt relaterade till nyttigheten av intresse. Exempel

metoder är den hypotetiska resekostnadsmetoden och CR contingent ranking metoden.

intressantare i sammanhanget är dock de hypotetiska/direkta metoderna, av vilka den mest kända är "the Contingent Valuation Method C VA/I ungefär hypotetisk marknadsvärdering, som söker svar på frågor av följande typ:

Grudemo, 1994 14

Mitchell Carson, 1989 15

Ivehammar, 1995 16

Mitchell Carson, 1989

92 Biltrafikens miljékostnader SOU 1996:11 7

"...hur mycket skulle du villig att betala för nyttigheten X"

vara

"...vilken är den minsta kompensation som du skulle kräva för att

acceptera onyttigheten Y"

I det första exemplet mäts betalningsviljan, WTP willingness to

pay och i det andra mäts ersättningskravet WTA willingness to

accept.

En hypotetisk metod används i allt större utsträckning är den

som diskreta C VM-metoden, där slutna används istället för öppna.

svar Respondenterna får ta ställning till om de är beredda att betala ett visst pris för att erhålla en nyttighet. Priset varieras sedan mellan respondenterna.

Fördelen med denna metod är att den hypotetiska situationen är

17 närmare kopplad till hur en vanlig marknad fungerar

Ytterligare en hypotetisk metod är Conjoint Analysis" CA, med vilken flera dimensioner eller egenskaper mäts samtidigt. Respondenten väljer kontinuerligt mellan två olika alternativ trade-off metoden, eller värderar olika alternativ en och samma gång fullprofile metoden. Detta sker genom att poängsätta alternativen, alternativt genom att rangordna dem.

3.3 CVM-studiers validitet

Givetvis är betydande problem förknippade med genomförandet av en CVM-studie. CVM-studien baseras enkäter, i sig medför en

som rad problem, förutsätter att respondenten skall göra en värdering, vilket kan en mycket svår uppgift, och denna värdering skall

vara gälla hypotetisk alltså måste definieras mycket klart och

en vara, som realistiskt. Föga förvånande har CVM-ansatsen varit utsatt för en betydande kritik, både inom- och utomvetenskapligt. Granskningen

metoden har varit särskilt intensiv under senare år i samband med av att det har varit aktuellt att utnyttja den grund för beräkning av

som skadeståndsbelopp vid miljöskador i USA.

Det är emellertid knappast någon konst att utföra en dålig CVMstudie. CVM-anhängarnas första forsvarslinje i denna diskussion har varit att peka på de kvalitetskrav som utvecklats i CVM-litteraturen. Delvis har även den granskning genomförts kommit att handla

som om exakt vilka krav som bör ställas. Jag skall här inte närmare

‘7

Kriström, 1992

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader

på denna debatt utan nöjer mig med att peka några viktiga egenskaper som en CVM-studie måste uppfylla för att användbar

vara

enligt CVM-litteraturenls.

Den hypotetiska marknaden måste vara trovärdig och realistisk. Respondenterna bör helst vara förtrogna med den skall vär-

vara som deras och gärna ha tidigare erfarenhet av att handla den. Till detta bör tilläggas att respondenterna bör känna att de har betydelsefull

en uppgift som de bör lösa med allvar och Michael Hanemann

omsorg. beskriver designproblemet följande sätt:

The goal designing a contingent valuation to formu-

survey late around a specific commodity that captures what seeks to

one value, yet plausible and meaningful. The scenario for providing the commodity may be real; not, the key to make seem real to respondents. They are not actually making a payment during the interview, but they are expressing their intention to pay./.../T0 make the payment plausible, one needs to specify the details and tie them to provision of the commodity so this cannot occur without payment, there should be clear of commitment/...llg

a sense

Det betalningssätt och/eller det välfärdsmått som används betalningsvilja eller ersättningskrav bör inte vara kontroversiell eller väcka etiska protester. Om möjligt bör betalningsviljemått WTP användas.

Respondenterna bör tillhandahållas så mycket information om resursen i fråga och om betalningssättet att de kan anses vara välinformerade. Här finns en avvägning, alltför mycket information kan verka förvirrande och minska Svarsfrekvensen.

Urvalets storlek bör vara så stort att resultaten kan beräknas med konfidensintervall.

Test skall göras för förekomsten av snedvridningar bias. Enkäten skall utformas så att den minimerar risken for strategiskt beteende.

Protestbud skall identifieras.

Urvalets likhet med populationen skall granskas och om nöd-

Efter Hanley Spash, 1993 19

Hanemann, 1994

94 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

vändigt skall resultaten justeras med hänsyn till detta.

Ett betalningsviljesamband bör skattas ett samband för att förklara de betalninsviljesvar erhållits med olika individvariabler.

som Detta bör uppvisa rimliga samband koefficienttecken och bör ha ett minsta förklaringsvärde.

Det ovanstående kan de minimikrav som måste ställas

ses som

CVM-studie. Jag skall i det följande använda dessa punkter för att en utvärdera de CVM-studier har utförts transportområdet. En

som studie uppfyller dessa krav betraktar jag som en god CVM-

som studie, vilket dock inte innebär att inte kan riktas ytterligare metodinvändningar mot den.

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljdkostnader 95

4¶Transportsektorns miljöeffekter

Syftet med kapitlet som följer är att mycket kort diskutera avgasernas sammansättning och ämnenas påverkan miljön. Närmast följer en sammanställning över de ämnen som ingår bilavgaserna.

4.1¶Bilavgasernas sammansättning

Koldioxid och vatten

Bensin och diesel består till stor del av kolväten. I kontakt med syre reagerar dessa och bildar koldioxid och vatten. Utsläppen av koldioxid bidrar sedan till växthuseffekten, en miljöeffekt som verkar på global nivå.

Blysalter

Bly tillsätts bensinen för att förhindra knackning självtändning. Trafiken är idag den viktigaste källan till blyutsläppen, som dock har minskat kraftigt, a till följd av sänkt blyhalt i bensinen. Merparten av blyet stannar inom ett område 50 till 75 meter kring vägen där det hamnar utanpå växter och frukt. Utsläppen av bly från trafiken anses idag vara ett nära nog löst miljöproblem.

Kväveoxider

Större delen av de kväveoxider som ingår i avgaserna kommer från luftens kväve med i den bilmotorn. Den

som reagerar syrgas varma viktigaste kväveoxiden är kvävemonoxid, i låga doser

som anses vara ogiftig. Kvävemonoxid reagerar dock med och bildar kväve-

syre 20

Uppgifterna i detta avsnitt är när inget annat anges, hämtade från Westöö,

1989.

96 Biltrafikens miljékostnader SOU 1996:11 7

dioxid som a bidrar till försurning. Hälften av det kväve som deponeras i Sverige har sitt ursprung i biltrafiken.

Svavel/föreningar

Svavlet i bränslet reagerar med syre och bildar svaveldioxid. Av de totala utsläppen 130.000 ton per år står trafiken for mindre än 10 procent. Största delen av svavelutsläppen kommer från tunga diesel-

fordon.

Kolväten och VOC

Den största delen av kolvätena reagerar med syre och bildar koldioxid. Vid ofullständig förbränning omvandlas dock inte alla kolväten utan mellanprodukter bildas. De vanligaste är a metan, etanol, bensen, toluen och formaldehyd. Tunga kolväten

eten, propen, fastnar kärnor av kol och bildar sotpartiklar, a benzapyren som är starkt cancerframkallande.

VOC är ett vidare begrepp kolväten och innefattar inte bara rena kolväteforeningar utan också övriga flyktiga organiska ämnen, som aldehyder, ketoner, alkoholer och etrar. De rena kolvätena motsvarar 90 procent av VOC viktbasis i avgaser från bilar.

Polycykliska aromatiska kolväten PAH

Den luft andas innehåller partiklar av olika slag. På

som partiklarna, har stor yta, fastnar lätt organiska föreningar. En

som en

föreningarna utgörs PAH, vilket är ett samlingsnamn for 1.000av av l0.000 olika ämnen uppstår i vid förbränning. l grup-

som avgaserna

PAH finns det mest mutagena ämnena som idag känner pen a till. Den viktigaste trafikkällan för PAH är tunga dieselfordon

2‘

Kågeson, 1992 22

Leksell Löfgren, 1995

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljékostnader 97

Kolmonoxid

Detta mellanprodukt vidare vid ofullständig

är en som reagerar förbränning. Trafiken står för den största delen av kolmonoxidutsläppen i Sverige.

Omvandling av ämnen

De flesta luftföroreningar bryts i luften ner till olika syreföreningar. Exempel detta är nedbrytning av kolväten till kolmonoxid, kväveoxid bryts till salpetersyra och svaveldioxid bryts till

som ner som ner svavelsyra.

Under nedbrytningen kolväten bildas det giftiga ämnen som är

av mycket farligare än ursprungsämnena. Dessutom reagerar mellanprodukterna uppstår under nedbrytningen med kvävedioxid,

som därmed bildas en fotokemisk oxidant, som är mycket

a ozon aggressiv. l Sverige trafiken för drygt hälften av det marknära

svarar ozonet.

4.2 Biltrañkens miljöeffekter

Biltrafikens påverkan miljön kan delas upp i lokala, regionala och globala effekter. Kännetecknande för de lokala effekterna är att de uppstår nära eller i direkt anslutning till utsläppskällan, dvs trafiken. De regionala effekterna är ett mer långsiktigt slag, och drabbar

av områden storlek kan variera mellan några kvadratkilometer till

vars

hel kontinent. Det är också svårt att fastställa ett direkt samband en mellan de regionala skador uppstår och utsläppskällan, Slutligen,

som de globala effekterna kännetecknas att de ämnen som förorsakar

av dem verkar mycket långsamt, de har lång livslängd och bryts ned mycket sakta eller inte alls. Det enda undantaget är ozon, ett ämne med kort livslängd.

4.2.1¶Lokala miljöeffekter

De lokala ekologiska effekterna är relativt begränsade. Kolväten från bilarna kan påverka växter i Vägarnas direkta anslutning. Vidare har kväveoxid som tas upp genom bladen en gödslande effekt. Aven bly

98 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

kan påverka växtligheten genom att hämma rottillväxten.

Lokala effekter i form av hälsoeffekter är större omfattning.

av Nedan följer en sammanfattning.

Bly påverkar kroppens centrala nervsystem och blyförgiftning kan leda till hjärnskador, allmänna koncentrationssvårigheter samt hyperaktivitet. Eftersom ämnet lagras i naturen når det under lång tid människan, a genom födan.

Kolmonoxid påverkar människan genom att det inaktiverar hemoglobinet i blodet, som därmed klarar att transportera

av syre, vilket drabbar hjärtat, som samtidigt tvingas arbeta hårdare för att förse kroppen med Personer med sjukdomar i kranskärlen är

syre. därför speciellt känsliga för kolmonoxidexponering.

Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon samt aldehyder tillhör de gaser som retar luftvägarna och gör det svårare att andas. Långsiktig exponering av kvävedioxid kan upphov till huvudvärk, trötthet, bronkit

ge samt allergier olika slag. Även kolväten och andra flyktiga

av orga-

niska ämnen VOC är allergiframkallande.23Partikelutsläppen på-

verkar kroppen, men konsekvenserna är relativt okända.

Vidare finns en rad cancerframkallande ämnen. Bensen, finns i

som rikliga mängder i bensin kan upphov till leukemi. Kolväten

ge som inte brutits ner är i vissa fall starkt cancerframkallande. Svaveldioxid ger möjligen upphov till lungcancer och även kvävedioxid misstänks för att vara cancerogent. Försiktiga beräkningar uppskattar antalet cancerfall som är konsekvens fordonsavgaser till 100 1000

en av - per

årzs.

Slutligen finns ytterligare en lokal effekt, nämligen buller, inte

som får glömmas bort. Antalet i Sverige bor i områden där

personer som bullernivån överstiger WHOs riktvärden 3-3,5 miljoner. Buller

är ca är därmed det miljöproblem rör flestzö

som

4.2.2¶Regionala miljöeffekter

De regionala effekterna diskuteras för närvarande mest livligt i debatten om bilavgasernas miljöeffekter. Mest kända är skogsskadorna, eller i sin mest extrema form skogsdöden, ett fenomen upptäck-

som

Kågeson, 1992 4 Kågeson, 1992

Bergström mfl. 1984 6

Naturvårdsverket, 1986

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljdkostnader 99

tes i Tyskland och USA 70-talet. Skogsskadorna kännetecknas av att trädslag inom stora områden drabbas av barrförlust, missfärgning av barr, förvriden krona samt förändrad rottillväxt. Sverige är ännu något så när skonat från den allvarligaste skogsdöden. Var fjärde gran och var sjunde tall i Sverige har dock förlorat mer än 20 procent av barren, en indikator att träden är sjuka även här.

Orsaken till skogsskadorna är ännu inte helt fastställd. De ämnen som antas ligga bakom är framförallt svaveldioxid, svavelsyra, ozon, samt ammonium och kväveoxider.

Även jordbruket drabbas bilavgaserna. Det är främst ozonets

av effekter iakttagits. Ämnet initierar nämligen kedjereaktioner

som som påminner om strålskador: Blad blir otäta och läcker ut mineraler, fotosyntessystemet skadas vilket medför att växten bildar mindre socker och därmed växer den sämre och bildar färre rötter.

En annan regional effekt är inverkan vegetationen. Kvävedepositionen gynnar snabbväxande arter, t ex brännässla, som snabbt sprider sig och tränger ut den naturliga faunan, t ex lingonris.

4.2.3¶Globala miljöeffekter

Till de globala miljöeffekterna hör växthuseffekten, ett miljöproblemet som a koldioxid ger upphov till och som äger rum i det nedersta lagret av atmosfären, dvs troposfären. Medeltemperaturen vid jordytan beror till stor del hur mycket energi strålar i

som troposfären och hur mycket som strålar ut i rymden. Vid balans avges lika mycket energi som det strålar in, och när så är fallet är medeltemperaturen jorden konstant. Koldioxid och andra sk växthusgaser som ansamlas i troposfären absorberar dock värmestrålning från jordytan, men släpper genom strålning från solen. De allt högre halterna växthusgaser i troposfären medför därför att mer värme

av absorberas. Den direkta effekten blir att temperaturen stiger vid

jordytan.28

Vid sidan av växthuseffekten ger vissa växthusgaser även effekter på ozonlagret. När freonerna når stratosfären sönderdelas de och kloratomer frigörs. Kloret påbörjar en nedbrytning av ozon till syrgas,

7 Kågeson, 1992 28

Nordström, 1994

100 Bi/trafikens miljdkostnader

en effekt som kan inträffa fiera år efter det att freonet avgivits, p.g.a. ämnets stabila karaktär. Reduktionen av den totala ozonmängden i stratosfären och troposfären, medför att intensiteten i solens strålar som når jorden ökar och därmed stiger temperaturen ytterligare.29

9 Naturvårdsverket, 1986

SOU 1996:11 7 Biltraflkens miIjokostnader lOl

Värdering av milj

avgasemas effekter

5.1 Samhällsekonomisk värdering av

bilavgasutsläpp Leksell 1987

- Rapporten skrevs uppdrag av kommunikationsdepartementet, i samband med arbetet som föregick det trañkpolitiska beslutet 1988. Syftet var att i ekonomiska termer skatta samhällets värdering av hälso- och miljöeffekter orsakats av vägtrañkens avgasutsläpp.

som Eftersom studien har haft ett stort inflytande 1988 års trafikbeslut, men också för att det är något av en pilotstudie i Sverige, diskuteras den mer ingående än de övriga undersökningarna.

För att skatta skadeverkningarna har en indirekt metod använts. Författaren utgick från beslut om åtgärder mot avgasutsläpp som samhället fattat. Genom att studera kostnaderna för dessa åtgärder,

det möjligt att indirekt väg få fram ett värde för hur mycket var beslutsfattarna ansåg att det minst var värt att minska utsläppen. l undantagsfall några hälsoeffekter har även en direkt skattningsmetod använts.

l Genomförande

E miss ionsfaktorer

I den indirekta skattningen utgick Leksell från bilarnas emissionsfaktorer, dvs fordonens utsläpp per fordonskilometer av olika ämnen. För dieselbilar var det enkelt att finna emissionsfaktorerna, Leksell hämtade uppgifterna från Naturvårdsverkets rapport 3287 1987. Emissionsfaktorerna för tätorts- och landsvägskörning redovisas här separat:

102 Bi/trafikens mi/fikoslnader				7
Tabell 5.1 Dieselbilarnas emissionsfaktorer.
g/fkm	CO	HC	NOx	Partiklar
Tätortskörning	1,1	0,6	0,7	0,4
Landsvägskörning	0,6	0,3	0,6	0,4

Källa: Leksell, 1987, s 71

För bensindrivna bilar krävs det att man tar hänsyn till den effektiva åldern och försämringsfaktorn g/fkm/år samt korrigerar för kallstarter. Med ledning av en sammanställning över hur trafikarbetet år 1985 for bensindrivna personbilar fördelades olika ârsmodeller, togs de genomsnittliga emissionsfaktorerna for 1985 års fordonspark fram:

Tabell 5.2 Bensinbilarnas emissionsfaktorer

g/fkm	CO	HC	NOx
Tätortskörning	48,4	6,1	2,53
Landsvägskörning	10,1	2,9	2,51

Källa: Leksell, 1987, s 73

Katalytisk avgasrening

l undersökningen jämfördes en genomsnittlig bil av 1988 års modell utan katalysatorrening A, med en bil med rening B. Skillnaden i emissionsfaktorer redovisas i följande tabell: Tabell 5.3 Katalytisk avgasrening g/fkm CO HC NOx Partiklar

Stad Land Stad Land Stad Land Stad Land A 40,9 8,7 3,92 1,22 2,56 2,55 0,05 B 10,3 0,7 1,10 0,19 0,87 0,60 0,01 Differens 30,6 8,0 2,82 1,03 1,69 1,95 0,04 Stadtät0rt, Landlandsbygd Källa: Leksell, 1987, s 75

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 103

Populationsdoser

En svagheterna i undersökningen är att Leksell skattat popula-

av tionsdoserna, vilka definieras antalet personer som exponeras för

som

viss dos medelhalten ämnet i luften som personen inandas en av multiplicerat med dosen. Bortser från icke-linjära samband blir

man skadeeffekterna av ett ämne proportionella mot populationsdosen.

Toxicitetsfaktorer

För att kunna jämföra avgasblandningar med olika sammansättningar t bensin- och dieselavgaser, underlättar det att använda sk toxici-

ex tetsfaktorer. Dessa hur mycket skadligare ett visst ämne är i

anger jämförelse med ett referensämne. Begreppet är dock inexakt, a bortses från icke-linjära effekter.

Toxicitetsfaktorerna definierades i denna rapport följande:

som

T Cf / Cref där Cf marginell skadekostnad för

utsläpp av ett ämne f

där Cref marginell skadekostnad for utsläpp av referensämnet.

l detta fall är referensämnet NOx vikten av NOx definieras som vikten N02, toxicitetsfaktorn I tabellen redovisas de

av som ges toxicitetsfaktorer Leksell arbetade med. För varje ämne finns det

som två faktorer, för tätortseffekter främst hälsoeffekter och en för

en regionala effekter främst skogsskador:

Tabell 5.4 Toxicitetsfaktorer.

Ämne Toxicitetsfaktor

Tätortseffekter Regionala effekter C0 0,01 0 S02 0,8 0,8

pAH3° 0,3 l 0,3 l HC ej - - Källa." Leksell, 1987, s 25

Toxicitetsfaktorn för kolväten har ett stort säkerhetsintervall pga

osäkerheten i bedömningen av skadeeffekterna.

104 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

5.1.2¶Indirekt värdering miljöeffekterna

Indirekt värdering

För att värdera skadeverkningarna utgick författaren från två politiska beslut. Det första var beslutet om katalysatisk avgasrening, vilket togs 1985. Med hjälp av två undersökningar, en intervjuundersökning i Norge och Leksells undersökning, i vilken han granskade

egen mediernas bevakning av katalysatorbeslutet se bilaga l, skattades individernas betalningsvilja för att införa obligatorisk avgasrening till minst 1100 kr/bil och år. Betalningsviljan för att minska avgasutsläppen enligt tabell 5.3 skattades alltså till minst detta värde. Vidare delades kostnaden för att minska avgasutsläppen i följande del-

upp kostnader:

V, Total kostnad 1 100 kr/bil och år ;

i Kostnad skogs- 650 kr/bil och år effekter Kostnad hälsa, 270 kr/bil och år avgaser Kostnad partiklar, 180 kr/bil och år bly

Utifrån de tidigare uppgifterna om emissionsfaktorer, minskning i emissionsfaktorerna p.g.a. avgasreningen, trafikarbetet i tätort respektive landsväg, toxicitetsfaktorerna etc kunde marginalkostnaden för att minska avgaskomponenter uttryckt i kr/kg förening tas fram:

Tabell 5.5 Marginalkostnaderna for biltrafiken omräknat till

1995 års penningvärde.

kr/kg Typ av effekt Toxfaktor Toxfaktor

HC0,3 HC1 MCa Hälsoeffekter av NOx, HC, CO 40r/kg 23r/kg

MCs Naturskador av NOx. HC, CO 32 kr/kg 23 kr/kg

Källa: Leksell, 1987, s l 15

Ett annat försök att indirekt väg skatta kostnaderna för utsläppen utgick från det förslag som Statens Energiverk och Naturvårdsverket

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 105

lämnade till regeringen 1987. Förslaget syftade till att med hjälp av skärpta utslappskrav minska utsläppen kväveoxider från den

av svenska energisektorn med 9000 ton/år, till ca 53.000 ton år 1995. Utsläppskraven skulle gälla för södra Sverige upp till en linje mellan norra Bohuslän och Roslagen.

Åtgärdskostnaderna inom el- och fjärrvärmeproduktionen ökar "trappstegsvis", allteftersom utsläppsreduktionen ökar. Kostnaden för den dyraste av de Föreslagna åtgärderna uppskattades till 20-50 kr/ kg NOx. Kommunerna antogs välja de billigare alternativen i intervallet 20-30 kr/kg NOx. Energiverken ligger vanligtvis långt bort från tätorter, hälsoskadorna av NOx-utsläppen kunde därför approximeras till noll. Åtgärdskostnaden motsvarade följaktligen vad kommunerna antogs beredda att betala för att minska NOx-utsläppen från

vara status quo.

Marginalkostnaden för regionala effekter kunde med detta skuggprisresonemang uppskattas till 20-30 kr/kg NOx i det aktuella

ca området södra Sverige. l dagens penningvärde motsvarar detta ca 30-46 kr/kg NOx. Detta överensstämmer tämligen väl med värderingen av katalysatorbeslutet.

Författaren drog detta slutsatsen att en minimiskattning av

av marginalkostnaden för avgasutsläppens naturskador, hamnar i storleksordningen minst 20 kr/kg NOx-ekvivalenter.

Siffran justerades ned i samband med framläggandet av prop l987/88:50. Kostnaden för att genomföra de tidigare nämnda åtgärderna förbränningsanläggningar, visade sig vara så hög som tidigare sagts, dessutom justerades kostnaden för att genomföra en åtgärd för tunga lastbilar ned. Följden blev att den beräknade marginalkostnaden för naturskadande utsläpp justerades ned från 20 till 15 kronor kg NOx-ekvivalenler, dvs 31 till 23 kronor uttryckt i

per dagens penningvärde.

5.1.3¶Partikelutsläppens miljöpåverkan

För att skatta hälsokostnaderna partikelutsläppen använde sig

av Leksell direkt metod. Enligt Cancerkommitténm förorsakar

av en giftiga ämnen i tätortsluften 100-1000 med en punktskattning ca 300 cancerfall per år i Sverige. Bilavgaserna står för den största delen av cancerrisken och här antogs att 75 procent av punktskattningen på 300 cancerfall år härrörde från bilavgaserna. l enlighet

per

Bergström, 1984

106 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

med Statens Strålskyddsinstitut värderades varje cancerfall till ca 8 miljoner kronor, utan diskontering. Kostnaden för ett års avgasutsläpp i tätort kunde därmed uppskattas till 3000,758l800 miljoner kronor.

Partiklarna i avgaserna bär dock inte hela ansvaret för cancerfallen. Då hänsyn togs till den mutagena aktiviteten i partiklarna samt närhetsfaktorer32 för trafiken, uppskattades partiklarnas del till 2/3. l räkneexemplet utgick dock Leksell från att partiklarna stod För 50 procent av cancerfallen, cancerrisken kunde därmed värderas till 900 miljoner kronor.

Det effektiva totalutsläppet av partiklar i tätorter uppgick till 1460 ton per år. Kostnaden för cancerrisken blev då 600 kronor per kg partiklar.

Nedsmutsningskostnaden beräknades, utan att bakgrundsfaktorer redovisas, till 50 kronor per år och per person. Kostnaden per kilo g blev 1 70 kronor.

5.1.4 Direkt skattning av hälsokostnaderna

Rapporten avslutas med ett försök till en direkt skattning av skadekostnaden för hälsoeffekterna utsläppt kg NOx-ekvivalenter.

per Enligt beräkningarna i det förra avsnittet kunde avgasernas genotoxiska påverkan uppskattas till 1800 miljoner kr per år. Av detta

ca antogs hälften härröra från partikelutsläppet. NOx-ekvivalenternas bidrag till genotoxiska effekter blev då 900 miljoner kr per år. Dessutom fanns en rad övriga hälsoeffekter, t ex luftvägssjukdomar, hjärt/kärlsjukdomar och besvärsreaktioner. l en tidigare studie av Leksell Gunnarson Leksell, 1984 beräknades tredjedel av

en hälsokostnaderna bero ökad cancerrisk och mer än 2/3 på övriga sjukdomar. Med detta antagande som grund blev kostnaden för "övriga sjukdomar" 1800 miljoner kr per år. g

Detta enligt Leksell förmodligen överskattning. Som kon- i

var en en servativ skattning användes istället siffran 900 miljoner. Totala hälsoeffekter blev då 900+900l800 miljoner kr per år. Utslaget på det effektiva utsläppet av NOx-ekvivalenter uppnådde hälsokostnaderna värdet 26 kronor kg NOx-ekvivalenter, en siffra som stämde väl

per överens med den indirekta skattningen av hälsoeffekterna.

Faktorn beror på hur nära ett visst utsläpp sker från människorna.

Biltrafikens miljökostnader 107

l Kritisk granskning av studien

Studien är något pilotstudie och visar vissa svagheter, bland

av en upp

istället används närhetsfaktorer.

annat bortses från populationsdoser,

Det finns i flera fall hög grad osäkerhet i beräkningarna.

en av Leksell valde genomgående konservativ skattning av effekterna

en och approximerade hellre nedåt än uppåt, vilket kan betyda att trafikens marginalkostnader underskattats.

Den direkta värderingen partikelutsläppen har vissa tvivelaktiga

av inslag. Cancerkommitténs skattning av cancerriskerna har senare kompletterats med undersökningar indikerar att risken bör värde-

som

högre. I undersökning av Törnqvist Ehrenberg 1991 ras en av skattades antalet cancerfall till 500-2000, med en punktskattning på 700 fall. Av dessa är de partikelburna ämnenas PAH

cancerogena andel 60 procent, eller 420 fall. l senare undersökning av

ca en

författare 1993 uppskattades antalet cancerfall som beror samma luftföroreningar till 500. Av dessa antogs 300 bero PAH-utsläpp.

Den indirekta värderingen skadeverkningarna bygger helt och

av hållet den undersökning behandlar kostnaden för katalytisk

som avgasrening vilken Leksell genomfört. Eftersom beslutet om katalysatorrening togs kan hävda att det var ett nedre värde för

man den faktiska politiska betalningsviljan skattades. När det gäller

som uppdelningen kostnaden mellan lokala effekter hälsoeffekter,

av korrosion och nedsmutsning och regionala effekter skogsskador är sambanden emellertid osäkra. Beslutet avgasrening 1983, som

om Leksell i detta fall utgick från, togs aldrig och resonemanget är därför hypotetiskt. Jag bedömer själv att det kanske är alltför ambitiöst att försöka den totala kostnaden de olika komponenterna.

dela upp

Trots svagheterna överensstämmer skattningarna som fås fram med den indirekta metoden väl med de tagits fram med den direkta.

som Det är dock viktigt att komma ihåg att den indirekta skattningen är en lägsta skattning miljöeffekterna. Det hade därför varit intressant

av att skatta ett tak betalningsviljan, t ex genom att studera ett åtgärdsförslag som aldrig antogs.

Leksell Löfgren, 1995

108 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

5.2¶Värdering lokala luftföroreningseffekter

av -

Leksell Löfgren 1995

5.2.1¶Emissionskedjan

Syftet med rapporten var att utveckla metod för värdering en av lokala skadeeffekter av bilar i tätortsmiljö dvs hälsoeffekter. Författarna studerade och kvantifierade hela kedjan från emission via halter, doser och effekter till värdering effekterna: av

emission Spridning och omvandlingar l

halter

antal exponerade

‘ i

dos

dos-responssamband

effekt

värdering av effekt

värde

Figur 5.6 Emissionskedjan

Källa." Leksell Löfgren, 1995, l s

De emissioner som studerades var kvävedioxid, partiklar, flyktiga organiska ämnen från förbränning VOC samt PAH. Däremot var det inte möjligt att ta hänsyn till omvandling av ämnen i atmosfären. Detta innebär att författarna bortsåg från en rad hälsofarliga ämnen, t.ex. ozon, som uppstår genom oxidation av kvävemonoxid: NO + 03 -NO2 + 02. Metoden tillämpades Göteborg, men resultatet skall enligt författarna kunna appliceras samtliga svenska tätorter. I undersökningen användes redan befintlig emissionsdata för Göteborg. Därefter genomfördes rad simuleringar för att beräkna en spridningen av emissionerna i staden. När spridningen av emissionerna var känd, kunde befolkningens

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 109

totala exponering for ett utsläpp. dvs populationsdosen, beräknas. Detta skedde att ta hänsyn till bilister, cyklister,

genom personerna trafikgängare samt kollektivtrafikanter vistades i det utvalda

- som området. Populationsdosen uttrycktes sedan den inandade mäng-

som den emissioner per mängd utsläppt emission.

Nästa steg att beräkna till den dos som befolkningen

var responsen utsattes för. l många studier används enkätstudier, där inte bara akuta sjukdomssyndrom, utan även "mjuka" hälsoeffekter studeras. Hälsoeffekterna är dock svåra att värdera eftersom kända samband mellan ämne och effekt många gånger saknas. Med hjälp av en litteraturstudie försökte författarna nå fram till beskrivning av dos-respons-

en sambanden så korrekt möjligt. Med sambanden som

som var som grund beräknades sedan toxicitetsfaktorerna. l tabellen nedan kan

de faktorer Leksell Löfgren använder. Som vi skiljer sig se som ser

toxicitetsfaktorer mellan olika studier. valet av

Tabell 5.7 Toxicitetsfaktorer i olika undersökningar.

Amne Mar- Grupp Leksell Rikt- Aktuella

198736 värden 38

burger

NOX	l	l	l	l	l
VOC	2	0,8	0,3-l	0,3-l	l
CO	0,02	0,0l	0,0l	0,02	0,02
S02	1,5	0,8	0,8	2	2
Partiklar 3		0,8	30	4	l0
5.2.2 Värdering		lokala miljöeffekter

Med syfte få fram ett genomsnittligt värde miljöeffekterna, genom-

fördes litteraturstudie rad betalningsviljeundersökningar, där

en av en betalningsviljan för att minska avgasutsläppen WTP skattats. Det

Marburger, 1977 35

Grupp, 1986 36 grundar sig på tätortseffekter.

Här redovisas de toxicitetsfaktorer som Faktorn för partiklar innefattar även nedsmutsningseffekter.

37 riktvärden för utsläpp de olika

Dessa toxicitetsfaktorer grundar sig av ämnena. Aktuella viktningar som används i rapporten.

l 10 Bi/trafikens miljökosrnader SOU 1996:11 7

visade sig att flertalet de WTP-studier genomförts bl i av som a USA var användbara för projektet. De mest intressanta studierna hade genomförts i Sverige och Norge, tabellen nedan: se 3 Tabell 5.8 WTP-undersökningar. z Författare/ Land Antal svar Typ av WTP för årtal besvär 50% red Strand Norge: Oslo 93 Luftforore- 1800- Taraldset, 1991 ningari 3700kr/år l allmänhet, i och hushåll. relation till fem andra miljöproblem Halvorsen, l994 Norge: Hela 1229 hälsobesvär 1250 kr/år landet p.g.a. bil- och person avgaser Widlert m.f1., Stockholm ca I080 bilavgasers 1750 kr/år 1994 och några effekter och hushåll större städer hälsa, natur hälsoskaoch ned- dande ämn smuts-ning 700 kr/år och hushåll nedsmutsande ämn Saelendsminde Norge: Oslo 1680 lokal luft- 4600-9300 Hammer, och Akers- förorening, kr/år och l994 hus buller, väg- hushåll damm och C02 Källa: Leksell Löfgren, 1995, 134 s

Av dessa ansågs Widlert m.fl. 1993 samt Saelensminde Hammer 1990 vara mest intressanta. Värderingen hälso-effekter utgick av därför enbart från dessa två studier, vilka beskrivs ingående i mer avsnitt 5.3 och 5.4. Saelendsminde Hammers skattning den marginella betalav ningsviljan för haltminskningar runt dagens nivå, omvandlades till svenska kronor per år och invånare i Göteborg. Värderingen uppgick till ca 44,4 kr per år och person per procentenhet. I Widlert undersökning skattades betalningsviljan per år för en 50procentig reduktion av olika hälsoskadliga ämnen i bilavgaserna till 1.750 kr. För nedsmutsande ämnen sot, partiklar betalningsvilvar jan för samma reduktion 700 kronor. Författarna antog att hälften ca

SOU 1996:11 7 Billrafikens miljékostnader l l l

av de nedsmutsande effekterna gav lokala effekter.

Den totala betalningsviljan för att minska ämnen som gav lokala effekter blev då l 00 kronor år. Omräknat till betalningsvilja per

per

och hushåll motsvarade det 1.200 respektive 2.500 kronor per person år omräkningen berodde en del oklarheter i huruvida betalningsvilja uttrycks eller hushåll. Uttryckt som marginell

per person per betalningsvilja person och procentenhet blev detta 1200/5024

per kronor år. Detta uttryckte emellertid den genomsnittliga betal-

per ningsviljan för en stor förändring. För en marginell förändring runt dagens nivå, skattades betalningsviljan till ca 35,5 kronor per år.

Som ett medelvärde mellan den svenska och den norska studien användes värderingarna 40 kronor per år och person vid små haltminskningar och 27 kronor år, och procentenhet vid

per person haltminskningar storleken 50 procent. Siffrorna innehöll värde-

av ringen hälso-, såväl nedsmutsningseffekter. De rena hälso-

av som effekterna beräknades till 22,5 kronor per person och år för en halvering av de hälsoskadliga utsläppen.

Genom att skatta den inandade mängden NOx-ekvivalenter i Göteborg, populationsdosen och dela den med antalet personer kunde den inandade dosen person, vilken blev 572 mg NOx-ekvivalenter

per

år, skattas. En procentuell haltminskning skulle leda till en per minskning dosen med 5,7 Betalningsviljan för denna var

av gram. 22,5/5,7 4 kronor NOx-ekvivalenter andas per dos.

per mg som Denna värdering skulle oberoende geografiskt område.

vara av

Ett utsläpp l kg NOx-ekvivalenter i Göteborg, medförde en

av ökning dosen med 12 värderad till l2448 kronor, med avse-

av mg, ende hälsoeffekterna. Följande värden kunde därmed erhållas för de enskilda ämnena:

Tabell 5.9 Skattning av hälsoeffekterna.

Amne	Värdering per kg kr
NOx	48
VOC	48
Partiklar	480
CO	l osäker skattning
S02	100 osäker skattning

Källa: Leksell Löfgren, 1995, s 147

5.2.3 Kritisk granskning av studien Det kan intressant att jämföra resultaten med Leksell 1987. Om

vara

1 12 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

vi bortser från att det passerat sju år mellan de två undersökningarna, med allt vad det innebär av Förbättrad kunskap utsläpp och effek-

om ter, borde en jämförelse visa huruvida olika undersökningsmetoder leder till samma resultat eller Vi ser att Leksells resultat omräknat till 1994 års penningvärde och applicerat en stad av Göteborgs storlek, ger en betalningsvilja ca 40 kronor per kg NOx, ett resultat som stämmer väl överens med de nya siffrorna.

Det är uppenbart att metoden för att beräkna kostnaderna for lavgasutsläppen har förbättrats ijämförelse med Leksell l987. Författarna estimerar varje del av emissionskedjan och tar a hänsyn till populationsdoser. Därmed ger undersökning ett komplett intryck. Det går dock inte att bortse från att det fortfarande finns vissa svagheter med iden direkta ingenjörsmetoden, i vilken fysiska samband mellan utsläpp och effekter fastställs. Ett exempel att sambanden fortfarande är osäkra är att toxicitetsfaktorer i olika undersökningar skiljer sig åt.

De lokala effekterna är dock bättre dokumenterade än de regionala och globala. Genom att fokusera sig att mäta hälsoeffekterna i tätortstrafik, kan författarna bortse från många komplexa samband. Dessutom avgränsar de sig till att inte studera effekter av ämnen som uppstår genom omvandling, t ex ozon. Resultaten som fås bör därför ses som miniminivåer.

En annan typ av problem kommer sig av att resultaten i två betalningsviljestudier används för värderingen av miljöeffekterna. Eventuella svagheter i betalningsviljestudierna har därmed överförts till Leksell Löfgrens studie dessa diskuteras i större detalj i avsnitt 5.3.2 och 5.4.2.

5.3¶Värdering miljöfaktorerna Widlert m.fl.

av -

5.3.1 Genomförande

I undersökningen skapades en rad spelsituationer som respondenterna fick delta i Totalt ingick fyra spel, utformade som kort, där varje kort bestod av 3-4 faktorer t ex kostnad, restid, avgasutsläpp, vars värden

de olika korten varierades enligt statistiska regler. Korten skulle sedan rangordnas av respondenterna. De fyra spelen behandlade avgaser, upplevd intrång-riskbild, grönområden-strövområden samt utsikt från vägen. Här behandlas spelet avgaser, i vilket betalningsviljan för hälso-, natur- samt nedsmutsningseffekter mättes.

För insamling av data genomfördes först en provundersökning som

Biltrafikens miljökostnader 113

sändes till 300 hushåll. Därefter utfördes huvudundersökningen vilken vände sig till 2000 boende i Stockholms län, Växjö, personer Linköping och Sundsvall. Personerna dels erhållna från bilregistvar ret i Stockholms län, dels systematiskt valda telefonkatalogerna for ur Växjö. Linköping, Stockholm och Sundsvall. Två påminnelser skickades ut och svarsandelen uppgick till 54 procent. Dessutom fick en sk expertgrupp delta i undersökningen. Gruppen bestod av miljöaktiva samt tjänstemän och kommunalpolitiker arbetade med miljösom eller trafikfrågor. l spelen beskrevs olika typer åtgärder för att minska mängden av samt effekterna av och kostnaderna for detta. Åtgärderna avgaser, skulle betalas genom höjt bensinpris kr/l. Betalningsviljan för att minska hälsofarliga utsläpp med 50 procent uppgick i undersökningen till 1.750 kronor år. Betalningsviljan per for reduktion naturskadande ämnen låg något lägre, samma av 1.500 kronor år. Nedsmutsningseffekterna slutligen, värderades per till 670 kronor år. För hälsoeffekterna motsvarade betalningsper viljan på 1.750 kronor per år en ökning av bensinpriset med l krona liter, total betalningsvilja blev därmed 2 kronor per liter. per ca En halvering i mängden hälsofarliga utsläpp behöver inte betyda en halvering skadeeffekterna. För att testa for skillnaden användes av följande två formuleringar växelvis: "...fordonens utsläpp av ämnen minskar med ..." "...skadorna från fordonens utsläpp minskar med ...". Några signifikanta skillnader i upptäcktes svaren l undersökningen kvinnornas betalningsvilja genomgående var högre än männens 3 gånger så hög. Personer utan körkort var

beredda att betala dubbelt så mycket som de med körkort. Barnfamiljer hade dubbelt så hög betalningsvilja än de inte hade barn. som En högre inkomst tenderade att öka betalningsviljan. Yngre personer värderade faktorerna högre än de äldre. Slutligen, hög- och medelutbildade hade högre betalningsvilja än lågutbildade. Ett något överraskande resultat att landsbygdsbefolkning uppvisade högre betalvar ningsvilja än tätortsbefolkning. Vidare avtog betalningsviljan med storleken på förbättringen. Resultaten för huvudgruppen jämfördes även med de som fåtts av expertgruppen, antogs ha djupare kunskap om miljösambanden. som Betalningsviljan för att minska avgasutsläppen blev också högre för denna detta gällde särskilt värderingen av naturskador. Detta grupp, berodde inte inkomsteffekter, eftersom den genomsnittliga årsinkomsten lika i expertgruppen och huvudgruppen. Betalningsvilvar jorna för de två redovisas nedan betalningsvilja för en grupperna

l 14 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

halvering av avgaserna, i kronor per år Tabell 5.10 Betalningsvilja för en halvering av avgaser.

Effekt	Huvudgrupp	Expertgrupp
Hälsa	1.760	2.010
Natur	1.490	2.200
Smuts	670	720

För att kunna jämför svaren med andra undersökningar, räknades betalningsviljan om till antal kronor per kg NOx-ekvivalenter, och blev då 200 kronor kg NOx-ekvivalenter för héilsoejfekter och ca per 30 kronor kg N0x-ekvivalenter för natureflekter. Inga toxicitets— per faktorer redovisades, det är därför svårt att veta hur viktningen skett. Den stora skillnaden mellan natur- och hälsoskador beror främst att koldioxiden, som utgör en stor del leder till några av avgaserna, kända hälsoeffekter.

5.3.2 Kritisk granskning studien av

Den relativt höga skattningen av hälsoeffekter skulle kunna bero att det finns en del oklarheter i i undersökningen avsett att om man mäta individernas eller hushållens betalningsvilja. Leksell Löfgren 1995 tar hänsyn till detta och approximerar antalet svarande som syftar hushållet till 80 procent. Betalca ningsviljan för att minska hälsoeffekterna per person och år, uppgår då till 1.200 kronor eller 137 kr NOx-ekvivalenter. Jag ca per bedömer själv att det är orimligt att andelen svarande som missuppfattade undersökningen kan vara så hög som 80 procent. l svarsformuläret står "Din miljövärdering" redan överskrift och i som den löpande texten frågas flera gånger efter din värdering". Texten är dock svårtolkad och detta leder tyvärr till att trovärdigheten hos resultatet minskar. Författarna har lagt ett stort arbete att välja ut relevanta ner miljöfaktorer som ska ingå och mätas i undersökningen. De ställer höga krav att faktorerna ska kunna uttryckas relativt, så att faktorerna kan rangordnas och kvantitativt, så att förändringar och kostnader kan jämföras med varandra samt att faktorerna är väl beskrivna för respondenterna. Det går dock att ifrågasätta om en direkt mätning individernas av betalningsvilja i detta fall är lämplig metod för att värdera miljöen effekterna. Effekterna beskrivs mycket kortfattat i den inledande

Biltrafikens miljökostnader 115

texten i formuläret som behandlar bilavgaser: Avgaserna från trafiken har effekter människors hälsa, växt-

och nedsmutsningen inom- och utomhus39 ligheten

På korten med de olika alternativen beskrivs miljöeffekterna enligt

följandem:

Hälsa Hälsoskadorna från fordonens utsläpp MINSKAR med X%. Naturskador Försurningen och naturskadorna från fordonens utsläpp MINSKAR med X%. Nedsmutsning Nedsmutsningen fordonens utsläpp sot och stoft

genom av MINSKAR med X%.

Det ställs följaktligen höga krav respondenterna när det gäller att bedöma nivåerna dagens miljöeffekter, samt att uppskatta hur allvarliga miljöeffekter är. Det verkar osannolikt att kunskap om dessa komplexa samband verkligen finns hos amatören. I undersökningen testar författarna också respondenterna upplever någon skillnad

om mellan minskning utsläppen och en minskning av skadorna från

en av utsläppen. Någon skillnad upptäcktes och detta borde rimligtvis kunna tolkas att respondenterna är fullständig insatta i

som miljöproblemen de här får värdera.

som

Som väntat även expertgruppens betalningsvilja högre än

var huvudgruppens. Detta gällde framförallt värderingen av de komplexa naturskadorna regionala och globala effekter, för vilka expert-

betalningsvilja 47 procent högre än huvudgruppens. gruppens var ca Detta skulle även det kunna tolkas att vanliga människors kun-

som skap biltrafikens miljöeffekter är tillräcklig för rimlig

om att en värdering ska kunna äga rum.

Ett problem med CA-undersökningar är risken för lexiko-grafiska

Detta är speciellt uppenbart när rangordningsmetoden används, svar. komplexa val gör att respondenterna sorterar alternativen efter en dominerande faktor. Widler m.fl. gjorde test förekomst av lexi-

en av kografiska i provundersökningen, och kunde då konstatera att det

svar inte fanns någon överrepresentation sådana svar. Vid genom-

av förandet huvudundersökningen gjordes dock ingen sådan test.

Widlert mfl 1993, bilaga 2

4°

Widlert mfl 1983, bilaga 2

1 16 Biltrafikens miljdkostnader SOU 1996:11 7

Enligt Bradley i lvehammar, 1995 testundersökning emellertid är en ett tillräckligt krav för att eventuell risk för lexikografiska ska svar kunna upptäckas. Författarna har också begränsat antalet faktorer som varieras till tre, vilket minskar komplexiteten och kraven på respondenterna Det förefaller finnas en inkomsteffekt innebär att högre som en inkomst tenderar att öka betalningsviljan. Detta skulle innebära att hushållen tar hänsyn till sina budgetrestriktioner då de rangordnar valalternativen. Åtgärderna skulle finansieras med höjning en av bensinpriset med X kronor per liter. Nackdelen med denna finansieringsmetod är att det för respondenten kan svårare att få vara en uppfattning av hur en viss åtgärd i slutändan påverkar budgeten. Slutligen, 54 procent urvalet svarade enkäten. Denna andel av ligger i underkant av vad brukar kunna uppnås i svenska som brevenkäter 60 procent och klart under den minimigräns den sk som NOAA-panelen har ställt för CVM-studier skall användas upp som som underlag för skadeståndsberäkningar i USA 70 procent. Det redovisas inte hur väl de respondenter deltog undersökningen som motsvarade målpopulationen. Det förefaller emellertid troligt att hushållen som valde att delta i undersökningen, skulle uppvisa lägre en betalningsvilja, eftersom de visat mindre intresse för att delta. upp Om så var fallet skulle resultaten från undersökningen behövajusteras ner något.

5.4¶Saelensminde Hammer 1994

5.4.1 Genomförande

Saelensminde Hammer använde sig av CA-metoden för att beräkna betalningsviljan för en minskning av ett urval av trafikens miljöeffekter, dvs hälsofarliga avgasutsläpp, koldioxid, buller samt nedsmutsning. Här behandlas hälsofarliga utsläpp samt nedsmutsning. Intervjuvundersökningen var utformad som fem olika spel, i vilka respondenterna skulle ta ställning till och välja mellan två olika alternativ trade-off metoden. Varje alternativ bestod fyra olika av faktorer, som varierades mellan alternativen. Spelen behandlade följande situationer: Spel 1: Detta ett enkelt spel vilket behandlade den sista var resan individen gjorde med kollektiv- eller biltrafik. Respondenterna fick välja mellan alternativ där deras betalningsvilja för framförallt restiden värderades. Spel två och tre: Här mättes betalningsviljan för att införa typ en ny

SOU 1996:11 7 Biltrafikens milj’k0stnader 117

bränsle i fordonen. Kostnaden för att byta till det nya bränslet samt av effekterna miljön varierades mellan de olika korten. Miljöfaktovarierade runt förändringar 20, 40 och 60 procent jämfört rerna med den ursprungliga nivå. Spelfyra och fem: Här olika val utformningen av en ny gavs om transportpolitik i Norge. l motsats till föregående spel fick respondenterna inte ta ställning till någon konkret resa. Transportpolitiken skulle finansieras med en ändring i transportkostnader eller skatter per år eller månad. Spel två till fem sammanfattas i Tabell 5.1

Tabell 5.11 Viktiga skillnader mellan spelen.

Spel 2 och 3 Spel 4 och 5 Faktorer Val egenskaper Val av utformning av av hos typ en framtida transporten ny av bränsle politik Kostnad kr för den aktuella kr kostnadsökning per i spel l mån/år betalt som skatt resan eller transportkostnad Restid minuter %-förändring Miljöfaktorer %-förändring från %-förändring från dagens nivå dagens nivå Källa: Saelendsminde Hammer, 1994

Spelen kompletterades med diskret CVM-fråga, där respondenen terna fick följande: a svara Det är möjligt att genomföra åtgärder som skulle minska vägtrafikens lokala luftföroreningsutsläpp, buller, nedsmutsning samt koldioxidutsläpp med 40 procent. Skulle ditt hushåll vara ca beredd att betala 100 kronor per månad i form av ökade transportutgifter för detta, givet att samtliga norska hushåll betalar samma avgift

Den procentuella förändringen miljöpåverkan varierade mellan av 20, 40 och 60 procent. Om respondenterna svarade frågan ställdes ytterligare fråga, i vilken avgiftsnivån var 50 procent högre. en Skillnaden mellan CA-frågorna och CVM-frågan var att i den senare söktes betalningsviljan for samtliga effekter, i CA-frågan däremot fick respondenterna sin betalningsvilja för de enskilda effekange terna. I undersökningen deltog 1680 bosatta i Oslo och Akerspersoner,

l 18 Bi/trajikens miljdkoslnader SOU 1996.117

hus i Norge. Hälften av respondenterna deltog i spel fyra och fem, hälften i spel två och tre. l undersökningen redovisas det inte hur stort bortfallet från det ursprungliga urvalet var. Det kan emellertid konstateras att deltagarna väl representerade populationen dvs bosatta i Oslo och Akershus.

Betalningsviljan i spel två och tre räknades om till kronor hus-

per håll och år. l följande tabell redovisas resultaten från spelen kronor per procentuell förändring per år och hushåll:

Tabell 5.12 Värdering av miljöeffekterna.

Faktor Värdering i spel 2 / 3 Värdering i spel 4/5 Lokala luft- 143-285 95-190 föroreningar Nedsmutsning l 16-230 57-96 Källa: Saelendsminde Hammer, 1994

För att få det lägre värdet i intervallet togs maximal hänsyn tagits till fokuseringseffekten, eller den sk embeddingeffekten, som innebär att en nyttighet får ett lägre värde den värderas med andra nyttig-

om heter den värderas för sig själv. Det lägre värdet skall

än om ses som ett golv, i motsats till det högre värdet som kan ses som ett tak, eftersom ingen hänsyn tagits till fokuseringseffekter. Ett bästa värde för en procentuell förändring av de lokala luftföroreningarna kunde skattades till 189 kronor, för nedsmutsning blev uppgick motsvarande siffra till 95 kronor.

Det visade sig att värderingen i spelen hamnade en högre nivå än i CVM-frågan, där maximal hänsyn togs till fokuseringseffekten och alla effekter därför värderades tillsammans. Betalningsviljan för luftföroreningsminskningar hamnade där i ett intervall mellan 47 till 213 kronor per procentuell förändring och hushåll.

En annan anledning till att resultaten i spelen blev högre än i CVMfrågan, kan vara att författarna mätte betalningsviljan för förändringar runt dagens nivå. Därmed inkluderades även försämringar. Det visade sig att betalningsviljan var symmetrisk runt dagens nivå, dvs kompensationskravet för en viss försämring var högre än betalningsviljan för förbättring storlek. l tabellen nedan betalnings-

en av samma ges viljan för olika förändringsnivåer svenska kronor per procentenhet per år och hushåll. Negativa procentvärden innebär en försämring av miljön, den uppmätta betalningsviljan kan i dessa fall ses som kompensationskravet för försäm ringen.

SOU 1996:11 7			Biltrafikens miljdkostnader 119
Tabell 5.13 Marginell och genomsnittlig betalningsvilja.	Marginell betal- ningsvilja		Genomsnittlig betalningsvilja
Intervall för	-20-0 % 0-30 % 30-90 % -10-60 %
förändring
Lokala luft-	129	84	53	95,2
föroreningar
Nedsmutsning	72	43	14	48

Källa: Saelendsminde Hammer, 1994, s 35

5.4.2 Kritisk granskning studien

Författarna har lagt stor omsorg att urvalet ska representera

ner befolkningen i Oslo och Akershus. Den största bristen är att utbildningsnivån hos respondenterna ligger något högre nivå än

en genomsnittet, vilket kan ha medfört att betalningsviljan i undersökningen överskattades. Norsk Gallup Institutt AB utförde personliga hentintervjuer med de 1.691 deltog i undersökningen

personer som storleken bortfallet redovisas ej. Det stora urvalet samt intervjumetoden ligger till grund för min bedömning att kvaliteten undersökningen är mycket god.

Undersökningen är utformad något annorlunda än många andra betalningsviljeundersökningar, eftersom fokuseringen har legat att mäta betalningsviljan för marginella förändringar samt utsläppsreduktioner för olika nivåer. Jag bedömer att resultaten från denna studie är intressantare än skattningar betalningsviljan för t ex en

av halveringen utsläppsnivåerna, eftersom kostnadsansvaret för trafi-

av ken utgår från de marginella kostnaderna. Värderingen av utsläppsminskningar borde därför också utgå från marginalkostnaderna.

Det visade sig att det fanns skillnader mellan värderingen av 20-, 40- respektive ÖO-procentiga förändringar i miljöfaktorerna. Den marginella betalningsviljan avtog med storleken förändringen. Dessutom belyser resultatet skillnaden mellan kompensationskrav och betalningsvilja, dvs att WTA vanligtvis hamnar en högre nivå än WTP.

Det är svårt att jämföra resultatet med andra värderingar, inte bara

marginalkostnadsresonemanget, utan också därför att det finns p.g.a. stora skillnader mellan olika undersökningar i vad som mäts och hur det nráts. Avsaknaden av likvärdiga och jämförbara undersökningar är

120 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

kanske den största bristen med hypotetiska betalningsviljestudier.

I undersökningen förklarades biltrafikens miljöeffekter kortfattat för respondenterna. Det kan emellertid ifrågasättas huruvida de har tillräckligt med information för skapa sig en egen bild

av avgasernas effekter och dessutom värdera dem. Till undersökningens fördel kan sägas att författarna begränsar sig till att studera lokala luftföroreningseffekter, som lär vara enklare att bedöma än regionala effekter. Nedsmutsningseffekter däremot, borde vara väl kända av respondenterna och därmed lättare att värdera.

Finansieringsmetoden varierade mellan spelen. I spel 4 och 5 utgick betalning per år eller månad, till skillnad från spel 2 och där betalning skedde per resa. Detta faktum ligger också till grund för författarnas bedömning att resultaten från spel 4/5 är mer tillförlitliga än de från spel 2/3.

Författarna har varit måna om att identifiera lexikografiska

svar. Genom att inkludera en faktor restid i alla undersökningar, har det

- varit möjligt att urskilja lexikografiska svar. Mängden sådana svar var störst i de spel som rörde koldioxid och lokala luftföroreningar antalet lexikografiska svar låg där nivåer över 25 procent. Det höga procenttalet påvisar problem med metoden.

Författarna har också lagt ner möda att identifiera och värdera eventuella fokuseringseffekter. Även inom detta område påvisas problem. Stora skillnader finns mellan resultaten från CVM-frågan och de från CA-frågorna. Det är därför naturligt att fråga sig i vilken utsträckning den uppmätta betalningsviljan för en viss miljöfaktor verkligen korresponderar med den verkliga betalningsviljan.

5.5¶On the cost of air Small Kazimi

pollution -

5.5.1 Värdering av hälsoeffekter

En vanlig uppfattning är att resultaten från undersökningar gjorda i andra länder kan appliceras Sverige, främst p.g.a. de stora skillnaderna i trafik och geografi. Det kan dock vara intressant att göra jämförelse, för att hur metod och resultat skiljer sig ät.

en se

Small Kazimi studerade kostnaden för miljöeffekter från motorfordon och redovisade estimat för Los Angeles regionen. De ämnen vars miljöeffekter behandlades var VOC, NOx, SOx samt PM10 partiklar. Författarna använde sig av en direkt metod, där emissio-

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljbkostnader 121

nerna beräknades med hjälp av emissionsmodeller MOBILE och EMFAC.

Författarna fann att estimerad emissionsdata ofta underskattar de verkliga emissionerna. Detta skulle a bero att tekniken som används för att mäta emissionerna, ännu inte fullt utvecklad.

var Dessutom underskattas antalet fordon med höga emissioner och det bortsågs från snabba hastighetsökningar. Data från en tunnel i Los Angeles-området, där emissionerna kunde exakt än i fria

mätas mer luften, visade att emissionerna av CO var 2,7-3,8 gånger högre än i tidigare beräkningar. Även VOC underestimeras med vanliga metoder. Av denna anledning höjdes emissionsfaktorerna normalt

som används i undersökningar i Kalifornien, med faktorn 2,1. Följande faktorer användes i undersökningen:

Tabell5.15 Emissionsfaktorer.

Genomsnittligt CO VOC NOx SOx PM10 fordon 1992 gram/mile 13,0 3,76 1,26 0,038 0,011 gram/km 8,06 2,33 0,78 0,024 0,0068 Källa: Small Kazimi, 1995

Med ledning av en litteraturgenomgång fastställdes ett genomsnittligt värde $4,87 34,5 miljoner SEK miljoner for ett statistiskt dödsfall. Detta kan verka högt, författarna konstaterar också att ett värde

$l miljon 7,1 miljoner SEK är allmänt vedertaget. Detta

ca mer stämmer också bättre överens med det värde 8 miljoner, som a har använts av Leksell 1987 och som används som norm av Statens Strålningsinstitut.

l studien bortsåg författarna från icke-linjära effekter, men hänsyn togs till omvandling av ämnen, i och med att ozonets effekter studeras. För värden exponeringen använde sig författarna av estimat som tagits fram av Hall m.f1. 1992. Författarna fann att hälsoeffekterna utgjorde den största kostnadsposten och avgränsade sig därför till att behandla denna miljöpåverkan.

typ av

Med ledning av de dos-respons undersökningar och betalningsviljestudier som låg till grund för arbetet, beräknades de genomsnittliga kostnaderna för dödsfall och sjukdom, vilka berodde utsläpp av partiklar respektive ozon. Skattningarna redovisas i tabellerna nedan. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att estimaten gäller för Los Angeles, där kostnaden för miljöeffekterna förmodligen är särskilt höga.

122 Biltrafikens miljékostnader					SOU 1996:1 I 7
Tabell 5.15 Kostnaden för luftföroreningar.
Skador kr/kg	VOC N Ox S0x			PMl0 Totalt
Mortality from 12		60,8	754,5 699,8 1.527
Particulates
Morbidity from 0,57 3,0			37,5 34,5		75,6
Particulates
Morbidity from 8,1		13,0 0		0	21,1
Ozone
Total figures	21,0	76,8	791,2 734,4 1623,4
Källa: Kazimi Small,		22-23 omarbetad version

1995, s

5.5.2 Kritisk granskning av studien

Undersökningen är intressant av den anledning att de antaganden som gjordes, skiljer sig från de svenska studierna. Författarna kunde konstatera att emissionsfaktorerna, som ligger till grund för alla dos-

undersökningar, normalt underestimeras. Om så är fallet respons skulle den externa miljökostnaden per kilometer, som skattas i t ex Leksell 1987, behövajusteras. Detta innebär givetvis också en stark kritik mot de metoder beräknar miljökostnaderna utifrån direkta

som fysiska samband. Vi tycks ännu veta for lite för att med säkerhet kunna skatta dessa samband.

En annan avvikelse från de svenska undersökningarna, gäller värderingen av ett statistiskt dödsfall. Eftersom kostnaderna för dödsfall från partikelutsläpp utgjorde den största kostnadsposten ca 94 procent av den totala kostnaden i Small Kazimis undersökning, har jag i nedanstående tabell räknat om dessa med SS1s norm 8 miljoner kronor per statistiskt dödsfall:

Kostnad kr/kg VOC NOx S0x PMl0 Totalt Mortality from particulates 2,77 13,9 172,0 159,5 348,1

Vi ser att kostnaden för dödsfall minskar från 1.527 till 348 kronor, dvs med 1.179 kronor per kg. Den direkta metoden, som ofta används med motiveringen att den bygger objektiva skadekostnadssamband, påverkas uppenbarligen i detta fall starkt av de mer eller mindre subjektiva antaganden som den bygger på.

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 123

5.6¶External Costs of Air Pollution: The Case of

European Tranport Kågeson 1992

- 5.6.1 Genomförande

På uppdrag av the European Federation for Tranport and Environment TE, har Kågeson utfört studie ingick i större projekt,

en som en vars syfte var att dokumentera transportsektorns externa kostnader. I denna studie satte Kågeson pris kväve-, kol- och svaveldioxidutsläppen, samt utsläppen av VOC. Författaren använde en indirekt ansats, nämligen undvikandekostnadsmetoden.

För att skatta de marginella och de genomsnittliga kostnaderna för utsläppen utgick Kågeson från hur mycket det skulle kosta att minska utsläppen till en viss nivå. Den relevanta nivån valdes for vissa ämnen i enlighet med den kritiska gräns som miljön kan utstå sustainable development och för andra enligt politiska beslut.

För att skatta kostnaden för trafikens utsläpp av svaveldioxid tittade Kågeson kostnaden för att minska utsläppen med dels 60 procent, dels 80 procent. Nivåerna valdes i enlighet med de kritiska gränsvärden som tagits fram. Den allvarligaste effekten av svaveldioxid antogs i detta fall vara försurningen av mark och vatten. Marginalkostnaden for att nå respektive utsläppsmål beräknades sedan för alla sektorer for de europeiska länder som deltagit i studien. l kalkylerna gjordes en del antaganden, a om tillväxt och energiförbrukning. Kostnaderna for ett urval europeiska länder redovisas i Tabell 5.16 kr/ton svaveldioxid:

Tabell 5.16 Marginella och genomsnittliga kostnader per ton

utsläppsminskning svaveldioxid år 2000 jämfört

av med år 1980.

Land	Marginalkostnad 60% minskning minskning minskning minskning	80%	Genomsnittskostnad 60%	80%
Danmark	3465	1661 1	3473	7455
Frankrike	3352	7581	3125	4330
Tyskland väst 7837		15.149	5909	8429
Norge	7581	133.871	4095	11.113
Spanien	4057	7224	21 13	2452
Sverige	7581	34.406	5128	7606
UK	3062	8673	3040	4410

Källa: Kågeson, 1992, p 26 För att skatta kostnaden för utsläppen av kväveoxider, utgick författa-

124 Biltrafikens miljökostnader

ren som ett första steg, från att utsläppen skulle behöva minska med 30 procent. Detta har flera europeiska länder, a Sverige, förpliktigat sig att göra fram till 1998. Därefter studerade han kostnaden för utsläppsminskningar upp till 50 procent, en siffra som valdes som en lägsta skattningen för vad krävdes för att nå naturens kritiska

som gräns.

Med hjälp llASAs International Institute for Applied System

av Analysis modell, RAINS, som tar hänsyn till information om energianvändning, jordbrukets aktiviteter samt emissionsnivåer, togs kostnaderna for att reducera utsläppen fram.

För att diskontera investeringskostnader användes diskonteringsfaktorn 4 procent. De marginella och genomsnittliga kostnaderna för utsläppsminskningarna redovisas i tabellen nedan kr/ton Nox:

Tabell 5.17 Marginella och genomsnittliga kostnader per ton

utsläppsminskningar kväveoxider år 2000

jämfört med 1980

Land	Marginalkostnad 30%	50%	Genomsnittskostnad 30%	50%
Danmark	13.986	15.459	10.244	15.634
Finland	13.623	40.326	9.265	15.389
Frankrike	17.833	24.145	14.206	15.826
Tyskland väst 13.096		13.096	7.025	9.473
Norge	13.582	24.704	12.558	15.153
Sverige	10.967	14.231	8.649	9.820
UK	11.322	17.029	8.127	9.759

Källa: Kågeson, 1992, s 40

För VOC-utsläppen redovisades inga separata kostnader. Författaren antog att när åtgärder sätts mot Nox-utsläppen, minskar VOCutsläppen med mängd. l kostnaderna för NOx-reduktionerna i

samma tabellen "gömmer" sig alltså kostnaderna för att även minska

ovan, VOC-utsläppen.

För Sveriges del skulle den genomsnittliga kostnaden för att minska svavelutsläppen till skälig nivå -6O procent uppgå till ca

en 5 kronor kg svaveldioxid. Därefter skulle marginalkostnaderna

per stiga kraftigt. Tranportsektorns andel svavelutsläpp är stor, och

av den största delen står de tunga dieselfordonen för. Att införa en miljöskatt svavelutsläppen för biltrafikanterna ter sig därför ointressant, inte de stora emittenterna samtidigt beskattas. Kost-

om naden för att minska NOx-utsläppen i enlighet med de kritiska grän-

är högre, åtminstone 8 till 9 kronor per kg NOx-utsläpp, serna

SOU 1996:11 7 Bi/traflkens miljökostnader 125

samtidigt som marginaleffekterna är lägre. Detsamma gäller VOCutsläppen.

l en senare rapport applicerade Kågeson resultaten Sverige. Miljöskatten oblyad bensin och diesel skulle behöva uppgå till 0,86 kronor koldioxidskatt + 2,79 VOC- och NOx-skatt 3,65 kronor per liter för att klara en internalisering de rörliga kost-

av naderna och därmed nå de uppställda miljömålen.

5.6.2 Kritisk granskning studien

Det intressanta med studien är att Kågeson använder ett annorlunda

perspektiv, nämligen åtgärdskostnadsperspektivet. Med detta

perspektiv undviks osäkra skadekostnadsberäkningar Metoden kan vara rimlig i en situation där de miljöpolitiska ambitionerna bestäms av ömsesidiga internationella åtaganden. Dessa åtaganden kan tänkas vägledas av en Föreställning vilka totala begränsningar krävs

av som

lång sikt i hela ländergruppen. Det blir därför inte så intressant

om undvikandekostnaderna fullt ut motiveras av den marginella skadekostnaden i varje enskilt land.

Det är dock inte oproblematiskt att fastställa marginalkostnaderna för att minska utsläppen. Beräkningarna förutsätter att utvecklingen tillväxt, efterfråga på energi, etc följer ländernas officiella

prognoser. Modellerna tar inte heller i beaktande ny teknik som kan förändra energibehoven eller lagar och regleringar förändrar ut-

som släppsmönstren. Det är inte heller säkert att de kritiska nivåer

som Kågeson använder speglar verkliga kritiska belastningsgränser.

Ett intressant resultat är att marginaleffekterna i vissa fall är stora, främst mellan Litsläppsminskningar 60 respektive 80 procent för svaveldioxid. Åtgärdskostnaderna skiljer sig också mellan de europeiska länderna. Resultatet i Kågesons undersökning skulle kunna användas för att motivera en gemensam miljöpolitik för de europeiska länderna, där åtgärderna i första hand koncentrerades till områden där åtgärdskostnaderna är låga.

41 Kågeson, 1993

126 Bi/trafikens miljökosrnader SOU 1996:11 7

av biltrañkens

Värdering

koldioxideffekter

6.1 Växthuseffekten

Koldioxid står för mellan 60 och 80 procent av de totala växthuseffekterna, övriga viktiga växthusgaser är metan, dikväveoxid, stabila fluorföreningar och Den största delen av koldioxiden

ozon. tillförs atmosfären förbränning fossila bränslen. Halten

genom av ökar för närvarande med 0,5 procent år och den globala

ca per medeltemperaturen har sedan artonhundratalet ökat med 0,3 till 0,6 grader Celsius. Enligt undersökningar genomförts IPCC

som av United Nations lnter-Governinental Panel on Climat Change kommer medeltemperaturen att öka med 0,3 grader celsius per

ca decennium under nästa sekel, inga åtgärder tas för att minska

koldioxidutsläppen.

En vanlig när talar om växthuseffekten är vilka effekter

norm man

fördubbling utsläppen växthusgaserna skulle ha temperaen av av turen. Enligt beräkningar skulle detta leda till en höjning av den glo-

medeltemperaturen med 2,5 grader Celsius. bala ca

Det är svårt att förutsäga hur växthuseffekten kommer att påverka miljön, mycket därför att tidsfördröjningen för effekterna är minst 30 år. Dessutom fås mängd indirekta effekter som är svåra att upp-

en skatta.

Beroende vilka samband antar finns mellan utsläpp och

som i effekt kan få följande scenarier45:

Ett linjärt samband skulle innebära att temperaturhöjningen som

v följer ökning C02-utsläppen, leder till att klimatzonerna

en av förskjuts från ekvatorn mot polerna, att havsytan stiger enligt IPCC

‘2

Nordström, 1994

43 Kågeson, 1992

Cline, 1991

Westöö, 1989

Biltrafikens miljdkostnader 127

med 31-110 vid fördubbling växthusgaserna, att förutsätt-

cm en av ningarna för jord- och skogsbruk förändras samt att extrema klimatförhållanden blir allt vanligare. Värderingen av effekterna beror sedan

de totala effekterna. Temperaturhöjningen kommer nämligen inte bara att ge negativa effekter, utan får även positiva följder, a p.g.a. förlängd odlingssäsong det norra halvklotet. De negativa effekterna antas dock överväga.

Den andra typen av scenario grundar sig på icke linjära förändringar. När villkoren har förändrats till en viss nivå kommer det ekologiska systemet i obalans, det kollapsar och hamnar i ett nytt tillstånd, som troligtvis medför en försämring jämfört med ursprungsnivån. Effekten förutses vara irreversibel.

6.2¶Koldioxidutsläppen i Sverige

De totala koldioxidutsläppen i Sverige var 1990 ca 60 miljoner ton, varav en tredjedel härrörde från transportsektorn:

Tabell 6.1 Koldioxidutsläppen	i Sverige.
Källa	Miljoner ton C02-utsläpp
Vägtrafik	15,7
Varav personbilar	11,0
Varav lätta lastbilar	1,4
Varav tunga lastbilar	2,5
Bussar	0,6
Flyg	3,1
Sjöfart	2,8
Spår	0,1
Arbetsmaskiner	4,2
Summa	25,9
Totalt alla sektorer	59,1

Källa: Nordström, 1994, s 50

Som vi ser svarar personbilarna för den största delen av de koldioxidutsläpp som kommer från transportsektorn.

Sverige har undertecknat en konvention om klimatförändringar, där

bl a förpliktat oss att minska utsläppen av koldioxid. Kunskapen om koldioxidens effekter och värderingen av desamma är dock begränsad, vilket har medfört att kostnadseffektiva mål varit svåra att

128 Biltrafikens miljökostnader

fastställa. Enligt försiktighetsprincipen, i vilken det slås fast att avsaknaden av vetenskaplig säkerhet får motivera ett uppskjutande av åtgärder för att försöka minska växthuseffekterna, har Sverige och andra länder formulerat miljömål trots bristen kunskap. l riksdagens beslut som följde undertecknandet av klimatkonventionen definieras miljömålet som följande: "Koldioxidutsläppen från fossila utsläpp bör... i enlighet med klimatkonventionen stabiliseras år 2000 till 1990 års nivå för att därefter minska".

Denna tolkning av klimatkonventionen har kritiserats av a Molander 1994 som pekar att konventionen lägger lika stor vikt vid kolkällor som kolsänkor. Tar man hänsyn till de senare ligger Sveriges nettoemission av drivhusgaser per capita under en långsiktig målnivå för den globala utsläppsreduktionen halvering av genomsnittliga utsläpp per capita. Eftersom riksdagens beslut förmodligen står i konflikt med a kärnkraftsutveckling får det väl än så länge sägas råda en viss osäkerhet om stabiliseringsåtagandet exakta innebörd. Detta bör man ha i minne när man tolkar skuggprisberäkningar for koldioxid.

6.3¶Värdering av koldioxidutsläpp med ett lokalt

perspektiv

Eftersom utsläppen växthusgaser i allra högsta grad är ett globalt

av problem, bör även vid studier problemet anta ett globalt

man av perspektiv. Jag har dock valt att även ta med två svenska exempel, i vilka betalningsviljan för att minska koldioxidutsläppen skattas utifrån befintliga skatter och miljömål, och norsk studie, där indivi-

en dernas betalningsvilja beräknats.

6.3.1 Koldioxidskatten

Dagens nivå koldioxidskatten 33,3 bygger inte

- öre per någon explicit bedömning sl-zadeeffekterna. Det har även gjorts ett

av antal beräkningar tyder att denna skattesats är tillräcklig för

som att minska koldioxidutsläppen i enlighet med de mål som riksdagen har Enligt SOU 1994:9 bör koldioxidskatten därför endast

satt upp.

undre gräns för marginalkostnaden för koldioxidutsläppen. ses som en

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 129

6.3.2 Trafik, energi och koldioxid: Strategier för att reducera

bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp

Transportrådet 1 990

l rapporten Trafik, energi och koldioxid Strategier för att reducera

bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp, lades två åtgärdsförslag fram med syfte att minska koldioxidutsläppen enligt vissa uppställda mål. Syftet med det första Förslaget att begränsa koldioxid-

var utsläppen så att de vid år 2000 skulle överstiga 1988 års nivå. Detta

mot den miljöpolitiska målsättningen att koldioxidutsläppen svarar längre sikt ska begränsas till 1988 års nivå. Det andra åtgärdspaketet utgick från de rekommendationer som Bruntlandkommissionen enats om: Koldioxidutsläppen bör ett första steg minskas med 20% till år

som 2005. Koldioxidutsläppen bör därefter under de närmaste 40-50 åren reduceras med minst 50%.46

Det uppsatta målet att minska utsläppen med 10 procent mellan

var 1988 och år 2000.

l beräkningarna av skadekostnaderna samt åtgärdskostnaderna togs hänsyn till följande faktorer:

Skadekostnader Åtgärdskostnader

1 Personbilstrafikens ökning l BNP mellan 1989 och 2000 2 Transportsektorns energi- 2 Konsumtion förbrukning år 2000 3 Koldioxidutsläppen år 2000 3 Export och import

4 Investeringar inom transportsektorn 5 Bilinnehav 6 Bensinpriset 7 Områdesavgifter

Möjliga åtgärdsområden definierades och därefter utvärderades

konkreta åtgärder med avseende energiskatt, miljövinster, kostnader, ringeffekter etc. Lämpliga strategier, innehållande en rad åtgärder föreslogs sedan.

Den totala kostnaden för strategi ett uppskattades till 3-3,5 miljarder kronor år fram till år 2000. Den totala koldioxidsreduktionen

per, beräknades bli 2,6 till 3,1 miljoner ton för att nå det uppsatta

TPR, 1990, s 5

130 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:1 1 7

målet skulle koldioxidreduktionen behöva uppgå till ca 2,8 miljoner ton, denna siffra ligger till grund för kostnadsberäkningarna nedan. För strategi två beräknades kostnaden till 5 till 5,5 miljarder kronor per år och koldioxidreduktionen förväntades bli 4,2 till 4,9 miljoner ton. Åtgärdskostnaden under skilda antaganden redovisas nedan för att uppskatta kostnaderna har jag räknat en åtgärdsperiod på 10 år:

Strategi 1 Strategi 2 Kostnad 3-3,5 miljarder kr 5-5,5 miljarder kr

per år. per år Diskonteringsränta 0% 0% Total kostnad 30 miljarder kronor 50 miljarder kronor

beräknat den beräknat den lägsta möjliga kost- lägsta möjliga kostnaden per år naden per år

Kostnad per kg ca 10,7 kronor ca 11,1 kronor koldioxid beräknat en kol- beräknat ett

dioxidminskning genomsnittligt värde 2,8 miljoner ton för koldioxid-

minskningarna

Diskonteringsränta 3% 3% Nuvärde 26,4 miljarder 39,5 miljarder

av ca kostnaden kronor kronor Kostnad per kg ca 9,4 kronor ca 8,8 kronor koldioxid Kostnad i 1995 års 11,5 kronor 10,7 kronor

ca penningvärde

Som skulle kostnaden för att nå de nämnda utsläppsmålen

ser uppgå till 10-1 l kronor kg koldioxid, en kostnad som avviker

ca per väsentligt från dagens koldioxidskatt 33,3 öre kg. Även

per om denna skattning måste tolkas med stor försiktighet, indikerar den stora skillnaden mellan dagens skattesats och de resultat som nås, att det förefaller finnas hög grad osäkerhet området, både vad gäller

en av kostnaden för att minska koldioxidutsläppen samt vilka de lämpliga utsläppsmålen är.

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 131

6.3.3 Verdesettning av miljogoder ved bruk av samvalgs-

analyse Salensminde Hammer 1994

- Saelensminde Hammer skattade i sin undersökning se avsnitt 5.4.1 för en ingående beskrivning betalningsviljan för att minska tranportsektorns koldioxidutsläpp. Betalningsviljan redovisas i följande tabell

svenska kronor:

Tabell 6.2 Betalningsvilja för koldioxidreduktion.

Faktor Mängd reduktion Betalningsvilja C02 procentuell förändring runt dagens nivå 131 262

spel 1,2

57 l 15

spel 3,4 C02 halvering av utsläppen 1.177 2.352

- Källa." Salensminde Hammer, s 24

Ett bästa värde betalningsviljan for en marginell utsläppsförändring, kunde skattas till ca 102 kronor per hushåll.

Kritisk granskning av studien

Generell kritik mot Salensminde Hammers studie framfördes i avsnitt 5.4.2. Här avser jag endast att kommentera det faktum att lämpligheten hos hypotetiska betalningsviljestudier som metod för att värdera koldioxidutsläppen kan ifrågasättas, då kunskapen om koldioxidutsläppen och dess följder är begränsad, även för fackmän. För respondenterna i en betalningsviljeundersökningen lär det vara ännu svårare att sätta sig i de komplexa sambanden och problemen, vilka i undersökningen beskrevs relativt kortfattat:

C02-utsläpp från vägtrafiken:

-medför EJ hälsoproblem -bidrar till den så kallade växthuseffekten. Men Norges andel av världens utsläpp är liten. Ca 0,2%

En annan aspekt är att koldioxideffekterna är av global karaktär.

Om respondenterna värderar effekterna utifrån ett lokalt perspektiv, står detta i konflikt med problemets karaktär.

Jag bedömer det därför som olämpligt att använda den här typen av studier för att skatta kostnaden för koldioxidutsläppen.

132 Biltrafikens miljékostnader SOU 1996:11 7

6.4¶Koldioxidutsläppen i ett globalt perspektiv

6.4.1 T0 Slow or not to Slow Nordhaus 1991

- Nordhaus har studerat kostnaden för utsläpp av växthusgaser samt åtgärdskostnaden for att minska utsläppen, med syfte att uppskatta den optimala åtgärdsmängden.

Enligt Nordhaus skulle det vara möjligt att relativt exakt skatta kostnaden för att minska utsläppen av växthusgaser med en viss procent. Tre strategier for utsläppsreduktioner diskuterades; i minskning utsläppen stabila fluorföreningar reduktion av

av av koldioxidutsläppen och iii ökning av koldioxid som binds i växter

och träd, och den marginella åtgärdskostnaden kunde med ledning av

detta beräknas.

Nästa steg var att kvantifiera växthusgasernas skadekostnader. Detta gjordes genom att beräkna skadeeffekterna de olika sektorerna i den amerikanska ekonomin, som skulle följa en 100procentig utsläppsökning. Enligt estimaten skulle skadorna befinna sig i storleksordningen 0,25 procent av USAs BNP. P.g.a. osäkerheten i beräkningarna, a då det fanns en rad effekter som inte kunnat kvantifieras i modellen, approximerades skadekostnaderna till ca l procent av USAs BNP, ett resultat som enligt författarna skulle kunna appliceras övriga industriländer.

För att finna den optimala åtgärdsnivån optimerade Nordhaus den framtida konsumtionen, som antogs påverkas a av åtgärdskostnadernas storlek och mängden växthusgaser i atmosfären. Alla framtida kostnader diskonterades med faktorn 3 procent. Den optimala åtgärdsnivån blev i denna modell $7,33 per ton CO2-ekvivalenter, vilket skulle motsvara en minskning av koldioxidutsläppen med l l procent. l svenska kronor och till dagens penningvärde skulle den optimala reningsnivån ligga ca 4,5 öre per kg.

6.4.2 Evaluating the Social Cost of Greenhouse Gas

Emissions Fankhauser 1994

- Fankhauser försökte i sin modell över växthuseffekterna att ta hänsyn till den höga graden osäkerhet, genom att använda en stokas-

av a tisk modell, där sannolikheten för olika utfall samt konfidensintervall kunde beräknas. l modellen togs även hänsyn till ökningstakten av den ackumulerade mängden växthusgaser, vilken är viktig eftersom den avgör ekosystemet ges tillräcklig tid för att ställa om sig till

klimatförändring. en

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 133

Fankhauser gav också stort utrymme till diskussion runt lämplig diskonteringsfaktor och försökte lösa problemet att använda

genom p pure rate of time preference, slumpmässigt utvald variabel,

en med ett värde mellan 0 och där värdet 0,5 konstaterades ett

vara bästa värde..

Syftet med modellen var att uppskatta den marginella skadekostnaden för en ökning av koldioxidutsläppen med ett ton. Genom att simulera ett klimatsystem med en sk Global Circulation Model GCM, kunde en uppfattning om processen då ackumuleringen av växthusgaserna i troposfären leder till temperaturförändringar. Därefter söktes en skadefunktion, för att estimera dD/dT, där Ddamage costs och Ttemperaturförändring.

Samhällets kostnad för koldioxidutsläppen beräknades

sedan för en tidsperiod som sträckte sig från 1991 och 2030. Skadekostnaderna skulle öka från en kostnad på $20/tC $73,4 per ton CO2-ekvivalenter under perioden 1991 till 2000 till en kostnad $28/tC $102,76

per ton C02-ekvivalenter under åren 2021 till 2030. I svenska kronor och till dagens penningvärde, är marginalkostnaden för förändring runt

en dagens nivå följande:

1991 2000 2021 2030

- - Kostnad 57 öre per kg C02 79 öre per kg C02

Fankhauser testade också för ett utfall enligt det icke-linjära

sambandet mellan koldioxidmängd och skadekostnader. Utfall enligt detta samband skulle t ex kunna vara att den antarktiska isen smälte, att Golfströmmen ändrade riktning eller att metan från tidigare frysta material frigjordes, då permafrosten smälte. Kostnaden steg i detta scenario till ca 80 öre per kg koldioxidekvivalenter.

6.4.3 Managing the Global Common Nordhaus 1994

- 1 en senare skrift utvecklade Nordhaus metoden för att mäta den

samhällsekonomiska kostnaden för utsläpp av växthusgaser. Han använde sig av den sk DICE-modellen Dynamic Integrated Model of Climate and the Economy vilken, som namnet antyder, dynamisk

var en modell där dagens kunskap om ekonomi och klimat integrerades.

Modellen var en ekonomisk optimeringsmodell, i vilken klimateffekternas påverkan ekonomin kunde beräknas med ledning av emissions- och skadesamband. 1 modellen bestämdes konsumtion, investeringar samt åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.

134 Biltrafikens miljékostnader SOU I 996: 1 7

Författaren reserverade sig för att osäkerheten var stor. Dessutom

inte skadefunktionerna symmetriska runt ett bästa värde, var beroende risken för ett katastrofalt utfall. Andra svagheter som betonades var den dåliga kunskapen om skadefunktionerna, samt att

författaren bortsåg från marknadsimperfektioner.

För att testa modellen använde författaren data från tre perioder för vilka växthuseffekterna kända, nämligen 60- 70- och 80-talen.

var Därefter beräknades skadeverkningarna och den optimala reningsnivån utifrån vissa definierade scenarier. Kostnader och nyttor vägdes mot varandra i flerperiodisk modell, där framtida ekonomisk till-

en växt och dess effekter klimatet togs med i beräkningarna, likväl

miljöåtgärdernas effekter den framtida ekonomiska tillväxten. som Scenarierna var de följande:

0 En laissez-fair politik följs och inga åtgärder görs för att

kontrollera eller minska utsläppen av GHG

0 Åtgärder görs enligt en optimal modell där den globala nyttan maximeras

0 Man beslutar sig för att vänta 10 år innan några åtgärder tas

med avsikt att öka kunskapen om växthusproblemen. Därefter används åtgärder enligt ii

Åtgärder stabiliserar GHG-utsläppen 1990 års nivå

0 som

genomförs enligt dagens modell

Åtgärder som reducerar GHG-utsläppen till 80 procent av

1990 års nivå genomförs

0 Metoder som motverkar GHG-effekterna tas

Åtgärder minskar temperaturökningarna till högst 0,1

0 som

grad Celsius per decennium genomförs.

Det första och det andra alternativen visade sig vara nära nog identiska fram till mitten av nästa sekel. Därefter skulle dock skadekostnaderna under det andra alternativet stiga kraftigt. Nordhaus fann också att en dubblering av koldioxidutsläppen, vilket motsvarar en temperaturökning ca 3 grader Celsius, skulle ge en kostnad ca 1,3 procent av den globala BNPn.

En optimal skatt koldioxidutsläppen som motsvarade kostnaden för den optimala åtgärdsnivån i det optimala alternativet andra alternativet, skulle enligt modellen sättas till följande nivåer:

SOU 1996511 7			Biltrafikens miljékostnader 135
Tabell 6.2 Optimal koldioxidskatt.
År	Optimal kon- trollnivå % av $/tC utsläpp	Koldioxidskatt	Koldioxidskatt öre per kg C02
1995 8,8		5,29	14
2005 9,6		6,77	18
2025 11,1		10,03	27
2075 13,4		17,75	47

Källa: Nordhaus 1994, s 94

6.4.4 Kritisk granskning av studierna

Den första av de tre studierna, Nordhaus 1991 uppvisar vissa svagheter, vilka sammanfattas nedan.

Skadekostnaderna är i huvudsak begränsade till effekterna på jordbruksproduktionen samt på havsytans höjning. De resultat som fås, höjs tämligen approximativt till 1 procent av BNP för att ta hänsyn till skador som inte mäts marknaden. Resonemanget är inte speciellt trovärdigt.

En annan svaghet med modellen är att den bygger antagandet om en "resource steady state", som innebär att trots tillväxt i ekono— min så antas utsläppen av växthusgaser vara konstant över tiden. Antagandet har bestridits, a av IPCC som har beräknat att utsläppen av växthusgaser kommer öka från ca 7 GtC 1990 till ca 9-14 GtC 2025.

Dessutom antas det att marginalkostnaden vid den optimala reningsnivån är konstant vid nivån $7 per ton koldioxidekvivalenter. Klimatprocessen är dock inte linjär, eftersom en viss mängd koldioxid

tillförs större mängd ackumulerad koldioxid, ger upphov till som en större effekter än då den tillförs en mindre mängd. Marginalkostnaden för utsläppen skulle öka därför stiga med mängden koldioxid ackumulerad i atmosfären.

Ytterligare kritik rör den diskonteringsfaktor Nordhaus använ-

som der sig Vissa kritiker att eftersom växthuseffekterna är

av. menar irreversibla och mycket långsiktiga, bör kostnader diskonteras, åtminstone inte med en så hög faktor som 3 procent.

Även Fankhausers och Nordhaus modell har utsatts för häf-

senare tig kritik, främst vad det gäller valet av diskonteringsfaktor samt de skilda antaganden som legat till grund för modellerna, och kritiken i sig indikerar den höga grad av osäkerhet som finns inom området. Med den kunskap växthuseffekten besitter idag bedömer

om som

136 Biltrafikens miljékostnader SOU 1996:11 7

jag det därför som svårt att skatta den samhällsekonomiska marginalkostnaden för koldioxidutsläpp, såväl den optimala reningsnivån.

som

På grund av osäkerheten i beräkningarna är det tills vidare

som förmodligen kommer att få störst betydelse För koldioxidavgiftens utveckling, nivån vilken Sverige kommer att sätta sin ambition att verka pådrivande i den internationella klimatpolitiken. l takt med att den närmare innebörden, och allvaret bakom, ett stabiliseringåtagande tydliggörs, och allteftersom styreffekter av och kostnader för koldioxidavgifterna kan klarläggas, bör det därför bli möjligt att göra mer precisa skuggprisberäkningar.

SOU 1996:1 1 7 Biltrafikens miljdkostnader 137

Buller-, intrângs-, samt

barriäreffekter

I de följande avsnitten behandlas trafiksektorns externa effekter i , l form av buller, barriäreffekter samt intrång. Karakteriserande för dessa effekter är att de är mjuka och svåra att mäta och kvantifiera. t

7.1¶Beskrivning av effekter

7.1.1¶Barriär- och intrångseffekter

För varje planerad väg genomför Vägverket en sk objektsanalys, med syfte att se om vägen kan bedömas samhällsekonomiskt lönsam.

som Givetvis försöker man ta med så många effekter som möjligt i analysen, vilken kan delas upp i två delar, en som behandlar trafikekonomiska effekter och behandlar barriäreffekter. Den sistnämnda

en som faktorn syftar möjligheten att förflytta sig längs med och över en

väg.

Det finns dock miljöeffekter inte tas med i analysen, eftersom

som de är alltför svåra att kvantifiera i penningvärden. Hit hör a intrång i natur- och rekreationsområden, försämring av landskapsbilden och försämrad utsikt från bostaden. Dessa problem sammanfattas under benämningen intrångseffekter.

7.1.2 Bullereffekter

Definitionen buller är icke önskvärt ljud, där ljud fysikaliskt kan beskrivas som mer eller mindre snabba och mer eller mindre kraftiga tryckvariationer i luften, där variationssnabbheten betecknas frekvensinnehåll dvs tonhöjd och variationernas storlek benämns med ljudtrycksnivå dvs styrka.

Mätetalet decibel dB, som används för att beskriva tonhöjden och

Grudemo, 1993

138 Biltrafikens miljdkostnader SOU 1996:11 7

styrkan hos bullret, är ett mycket förenklat mått. Andra faktorer som påverkat vår uppfattning om bullret ät t ex när dygnet som bullret hörs. Alla bedömningar som utgår från dB är därför approximativa.

Buller kan ge en rad olika effekter. Först och främst kan det leda till hörselnedsättning. På försämrad hörsel följder en rad andra problem är svårare att mäta, t ex inlärningsproblem, kommuni-

som kationsproblem och psykosociala problem. Buller kan också leda till psykologiska störningar, sömnproblem, huvudverk och stress.

Det finns visa riktvärden för buller. l arbetslivet finns en riskgräns för kontinuerligt buller 85 dB, för bostäder bör ljudnivån utanför bostaden överstiga 55 dBA med stängda fönster till bostaden.

7.2 Nya vägars intrångskostnader, en samman-

ställning resultat av CVM-

undersökningar och för eller emot-studier

Grudemo 1994

7.2.1¶Intrångsstudiernas genomförande

l rapporten sammanfattades sex CVM-studier som gjorts som komplement till Vägverkets objektsanalys. Grudemo har försökt värdera dessa mjuka intrångseffekter, med hjälp av CVM-studier samt en referendummodell.

I texten nedan följer översikt över de studier genomfördes:

en som

E6 vid Ljungskile

En ny sträckning av E6:an var vid studiens utförande under utbyggnad i Ljungskile. Motivet för att bygga vägen var att öka trafiksäkerheten samt att förbättra framkomligheten. Vägen byggdes i ett nedgrävt schakt, parallellt med den gamla sträckningen av vägen, som skulle användas för lokal trafik.

Den sträckningen vägen kom att påverka miljön främst

nya av

att det skapades barriär mellan samhället och havet. genom en

Respondenterna fick öppna frågor, där betalningsviljan

svara som engångssumma i kronor per person söktes för i en annan

en och dyrare sträckning samt att helt slippa den nya sträckningen av motorvägen.

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 139

Gillbergaleden i Eskilstuna

Leden år 1994 ännu inte byggts, planeras att dras i sydvästra

som delen Eskilstuna. Anledningen till att bygga vägen att avlasta

av var Gillbergavägen, kantad av bostäder och en skola. Den nya leden skulle dras i kanten Kronoskogen, ca 50 meter från villor och fler-

av familjshus, där ett motionsspår skulle korsas och ett koloniområde påverkas. Barriäreffekter skulle uppkomma mellan bostadsområdet och Kronoskogen. Skogens areal skulle dock inte minska speciellt mycket.

CV-frågan som ingick i enkäten sökte svar hur mycket hushållen var beredda att betala genom höjd kommunalskatt engångsbelopp, för att vägen skulle dras i tunnel under Kronoskogen. Till frågan

en fanns två svarsalternativ dels ett öppet svarsalternativ, dels ett med

förtryckta svar.

Förbifart Osbyholm

E22 går förbi Osbyholm öppnades 1986 och 2,9 km lång.

som är ca Förbifarten är byggd motortrafikled med hastigheter från 90

som en till l 10 km timme. Tidigare gick leden samhället, den nya

per genom sträckningen kom till for att öka trafiksäkerheten och minska bullerstörningarna.

Nu går leden mellan Osbyholms slott och tätorten, genom den sk Engelska parken främst består av lövträd. Ett bostadshus i parken

som samt några villor i tätorten ligger mycket nära leden 30 till 40 meter. För dessa har den nya sträckningen gett upphov till buller- och avgasproblem samt förfulning landskapet. Ett alternativ till vägen var att

av dra den om slottet, det skulle dock bli ca 3 miljoner kronor

norr dyrare än det alternativ som valdes.

CVM-studien vände sig till samtliga i vägens närhet, vilka intervjuades i hemmet. Frågeställningen var vilken engångssumma respondenten och respondentens hushåll skulle vara beredda att betala, för att en sträckning av förbifarten som överensstämde med ett förslag som de själva fick utforma.

140 Biltrafikens miljdkostnader SOU 1996:11 7

Klockartorpsleden i Västerås

Leden är en 4,6 km lång El8-sträckning, går Västerås

som genom östra delar. Leden ersatte den tidigare Stockholmsvägen inte

som ansågs klara av trafikvolymen. Tre km vägen går ett

av genom grönområde som var obebyggt innan leden byggdes. En skola, flerfamiljshus och villor ligger längs vägen. Viss bullerstörning finns, men bullret har begränsats med bullerplank och nedsänkt väg.

CVM-studien utformades med tre alternativa betalningsviljefrågor:

Hur mycket skulle respondentens hushåll vara beredd att

bidra med som engångssumma för att dra hela den

en nya

vägen genom en tunnel Frågan hade öppet svar.

Samma fråga som ovan, men betalning skulle ske höjd

genom kommunalskatt. Frågan hade öppet svar.

Samma som fråga men med förtryckta svarsalternativ.

Söderleden i Norrköping

Leden som är 4,6 km lång går de södra delarna Norrköping

genom av och byggdes 1982-84. Motivet var att minska trafiken i de centrala delarna staden, samt att skapa tvärförbindelse mellan E4 och

av en E22.

Vägen drogs genom skogsremsor låg mellan bostadsområdena.

som Villaområden och flerfamiljshus ligger längs leden och många hus gränsar till vägen med bara en bullervall skydd. Buller-

som störningarna är dock måttliga p.g.a. bullerplanken.

CVM-studien ingick i ett examensarbete. Respondenterna tillfrågades hur mycket mer i kommunalskatt som engångssumma

en de hade varit beredda att betala för att leden skulle dras

genom en tunnel istället för mark. Frågan hade öppet

ovan svar.

Säterivägen i Mölnlycke

Säterivägen går från riksväg 40 till Mölnlycke centrum och byggdes för att avlasta den tidigare Allévägen. Den går i båge längs Råda-

en sjön, sjö är rik fåglar. Det finns även ett antal villor på 40

en som till 50 meters avstånd från vägen. Buller- samt visuella störningar har uppkommit p.g.a. vägen. Vägen går även nära ett säteri samt ett ridhus, dessutom är ängsmarken och lövskogen vägen sträcks

som

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 141

genom rik gång- och cykelvägar.

Ett tunnelalternativ slopades av kostnadsskäl. En rad miljöorganisationer arbetade dock aktivt för att stoppa vägen ända fram till byggstarten.

Respondenterna fick hur mycket de personligen var

svara beredda att betala årligen t i form av ökad kommunalskatt, för att

ex vägen skulle dras i tunnel istället för ovan mark. De fick antingen

ett fritt valt svar eller välja från en förtryckt skala. ange

7.2.2 Resultat av CVM-studierna

Grudemo delade CVM-studierna i olika grupper beroende

upp betalningsmetod. Betalningsviljorna medelvärde och totalt värde i de olika undersökningarna redovisas nedan.

A Direkt jämförbara engångsbelopp, hushållets belopp, öppet svar

	medelvärde	totalt
-Klockartorpsleden, enkät 1 476		1.190.160
-Förbifart Osbyholm	22.943	321.753
-Söderleden	7.200
-Gillbergaleden, alt l	364

B Direkt jämförbara årligt belopp, personligt belopp, Öppet svar

	medelvärde	totalt
-Klockartorpsleden, enkät 2	381	1 679 357
-Säterivägen, version l	380	3 045 168

C Delvis jämförbara olika utformning av förtryckt beloppskala

	medelvärde	totalt
-Klockartorpsleden, enkät 2b 387		1 697 414
-Säterivägen, version 2	540	4 317 408

Resultaten från undersökningen indikerade flera svagheter med de CVM-studier som utfördes:

142 Bi/trafikens mi/jokostnader SOU l 996: 1 7

0 Den årliga betalningsviljan för Klockartorpsleden visade sig vara högre per år än när den uttrycktes ett engångssom belopp.

0 De individuella betalningsviljorna i de olika undersökningarna låg runt ett medelvärde ca 500 kronor per person, oavsett om beloppet var ett engångsbelopp eller ett årligt belopp, ett personligt belopp eller hushållets belopp eller om det är en öppen fråga eller förtryckta svarsalternativ.

0 En annan svaghet var att andelen nollbud i undersökningarna, då beloppet fritt, 50 procent. Då förtryckta angavs var ca svarsalternativ gavs sjönk nollandelen till 35-40 procent. Detta indikerar att utformningen av studien kom att påverka svaret.

Studierna behandlade emellertid konkreta förslag som respondenterna borde vara väl insatta lntrångseffekterna är lokala effekter. Att skatta betalningsviljan hos de närmast berörda bör därför vara en bra metod för att finna intrångskostnaderna. Även dessa studier lämnar mycket i övrigt önska tyder de om att att det finns beaktansvärda intrångskostnader, inte bör ignoreras som då sträckningen av en ny väg planeras och utvärderas. Slutsatsen är därför att det bör vara väl motiverat att göra fler undersökningar av detta slag.

7.3 Vallaleden: Val-

Folkomröstning om analys av

resultatet beträffande ett omstritt i

vägprojekt

Linköping Grudemo 1990

Efter den kommunala folkomröstningen genomfördes 1989som 1990, beslutades det att den planerade Vallaleden, skulle ha gått som som en del i en yttre ring och sträckts genom Vallaskogen i centrala Linköping, skulle byggas. Leden började planeras redan 1955, 1976 beslutades stadsom bidrag och 1979 togs ett beslut om att vägen skulle byggas ett som öppet schakt genom Vallaskogen. Alternativa byggnadssätt att dra var vägen genom en bergtunnel i den mest känsliga delen av skogen, eller att täcka över schaktet med betong. Enligt Vägverkets objektanalys, där trafikekonomiska effekter, vissa miljöeffekter samt anläggningskostnaden togs i beaktande, skulle nettonyttan av Vallaleden bli 8,36 miljoner kronor öppet

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 143

schakt, 5,47 miljon kronor tunnel 1/3 eller 2,19 miljonkronor tunnel hela vägen. Eftersom leden dessutom skulle vara gratis för kommuninnevånarna, statsbidrag hade redan beviljats skulle anläggningskostnaden 42-l 19 miljon kronor kunna exkluderas från objektsanalysen. Vallaledens nettonytta för Lnköpingsborna skulle därmed bli minst 20 miljoner kronor per år.

Det fanns dock ett stort motstånd mot att vägen skulle dras genom Valla, ett rekreations- och naturområde med stort värde. Därför fattades det ovanliga beslutet att folkomröstning skulle genom-

en föras. I denna fick alla kommuninvånare över 17 år delta. Valdeltagandet blev 49,5 procent och av dessa röstade 25,7 procent och 73,5 procent nej till leden. Trots de positiva resultaten som Vägverket fått fram i objektsanalysen, röstade alltså majoriteten nej till vägen. Detta visar att objektsanalysen inte är fullkomlig och att miljöeffekter slaget intrång- och barriäreffekter i vissa fall värderas

av mycket högt och därför är viktiga att ta i beaktande.

I en analys av folkomröstningen, med syftet att öka förståelsen för hur människor vägar inkräktar i natur- och

resonerar om som rekreationsområden, kunde a följande slutsatser dras.

Personer bodde närmare leden eller Vallaskogen tenderade att

som vara mer kritiska än genomsnittet. Det fanns dock en grupp som varken nyttjade Vallaområdet eller avsåg att använda den nya leden som

ännu kritiska till byggandet, nämligen individer bosatta utanvar mer för Linköpings tätort.

Kvinnor negativa än män och ickebilister och icke

var mer körkortsinnehavare var mer kritiska än de som har bil och/eller körkort. Yngre personer var mer kritiska än äldre, och barnfamiljer mer än familjer som inte hade barn. Personer som skulle göra stora tidsvinster med leden positiva än övriga.

var mer

Dessa resultat tämligen väntade. Det överraskande är dock att

var individer bosatta utanför Linköpings tätort som inte planerade att använda sig sig Vallaområdet eller Vallaleden, var mycket

av vare kritiskt inställda till vägen. Detta skulle kunna tyda på att det finns ett betydande existensvärde i Vallaområdet, som aldrig skulle ha kvantifierats eller indikerats i studie där man använt betalnings-

ens en viljemetoden.

144 Bi/lrafikens miljékostnader SOU 1996:11 7

7.4¶Värdering av miljöfaktorer Widlert m.fl.

7.4.1 Genomförande

Widlert studie, vilken redovisades i detalj i avsnitt 5.3, innehöll ett delmoment behandlade upplevd risk, visuellt intrång och stads-

som bild. Upplevd risk syftade människors otrygghet, där risken, som går under benämningen barriäreffekt, påverkas av mängden trafik, graden av tung trafik samt hastighet. Med stadsbild avsågs dels visuellt intrång, dels upplevelserikedom för trafikanterna. Här kommenteras endast det visuella intrånget.

I undersökningen fick respondenterna tänka sig att de skulle flytta till ett nybyggt område, där det a fanns förutsättningar för sjö- och havsutsikt. I området skulle väg med intensiv trafik dras. Intervju-

en personerna fick därefter ta ställning till hur mycket de var beredda att betala för att minska risken, det visuella intrånget samt påverkan stadsbilden.

Respondenterna fick rangordna sex kort, vilka vardera innehöll värden fyra olika faktorer. Korten följde följande mall:

Upplevd risk INGA särskilda åtgärder har gjorts för att minska risken för olyckor lokalgatan.

Visuellt intrång Motorvägen är försedd med skyddsvallar. UTSIKTEN från bostaden mot sjön SKYMS helt och hållet.

Stadsbild Från bostaden sidan ett SMÅHUSOMRÄDE

ser man ena och på andra sidan ett INDUSTRIOMRÅDERÅDE

Boendekostnad Boendekostnaden hyran är 400 kr LÄGRE månad än din

per nuvarande.

Figur 7.1 Mall för betalningsviljekort.

Källa: Widlert, 1993, bilaga 3

Den genomsnittliga betalningsviljan för en halvering av olycksrisken

lokalgatan uppgick till 450 kronor månad. Betalningsviljan

ca per för att motorvägen skulle dras längre bort från bostadsområdet eller i

tunnel, uppgick till 800 till 1000 kronor per månad. Detta moten ca

10.000 kronor per år eller ett högre fastighetsvärde ca svarar ca 100.000 kronor. Det kunde också konstateras att kvinnornas betalningsvilja genomgående var högre än männens, detta gällde också för

hade barn. Faktorerna ålder samt hushållsinkomst personer som visade sig ha liten betydelse för betalningsviljan.

Resultaten jämfördes med expertgruppens betalningsvilja. Skillnaderna mellan små, enligt tabellen nedan48:

grupperna var Tabell 7.2 Betalningsvilja månad för minskad risk och

per

visuellt intrång.

Faktor Expertgruppen Huvudgruppen Upplevd risk Halverad olycksrisk 400 450

Visuellt intrång Sjön skyms l 70 10

p.g.a. skyddsvallar Sjön syns, väg längre bort 940 970 Vägen går tunnel 900 810

genom

Källa: Widlert, 1993

7.4.2 Kritisk granskning av studien

Studien kommenterades i avsnitt 5.3.2. Här tas endast kompletterande kritik upp.

Trots att det är svårt att jämföra resultat i hypotetiska studier, ser att skattningarna ligger något högre än i Grudemos undersökningar. Detta beror antagligen till viss del att det oklart i undersök-

var ningen det individens eller hushållets betalningsvilja som

om var mättes.

Storleken inkomsten sainvarierar i liten grad med värderingen

intrångseffekter, till skillnad från värderingen lokala luftav av föroreningar. Detta skulle kunna tyda att andra faktorer påverkar betalningsviljan i högre grad, t hushållen har barn eller Det

ex om

Värden inom parentes är signifikanta

146 Biltrafikens miljdkostnader SOU 1996:11 7

kan givetvis också indikera att eventuella budgetbegränsningar inte tagits i beaktande.

Faktorerna som ingår under rubriken visuellt intrång är konkreta och lättförståeliga. Oycksrisk däremot, komplext och svår-

är mer tolkat. Betalningsviljan för att minska olycksrisken med hälften, vilken uppgår till 400 kronor per person, syftar nämligen på den upplevda olycksrisken. Eftersom alla har en subjektiv riskuppfattning, behöver inte de enskilda respondenternas betalningsvilja för att minska risken syfta på samma vara.

Vidare var det små skillnader mellan huvudgruppens och expertgruppens resultat. Detta kan indikera att huvudgruppen hade en lika bra förståelse för det som skulle värderas som expertgruppen, till skillnad från värderingen luftföroreningar. Hypotetiska betal-

av ningsviljestudier skulle följaktligen vara en bra metod att använda för den här miljöeffekter.

typen av

Dessutom kvarstår det faktum att det saknas alternativa metoder för att mäta intrångseffekter. Undantaget skulle vara en hedonisk prismodell, där sambandet mellan närhet till/utformning transportleder

av samt fastighetspriser kunde fastställas. Bristen på undersökningar

av det slaget kan eventuellt tyda att det är svårt att mäta betalningsviljan för att minska intrångseffekterna med en icke-hypotetisk metod.

7.5 Priset En enkätstudie

tystnad: om

människors

värdering av bullerdämpande

åtgärder Kihlman, Johansson, Wibe 1993

7.5.1¶Enkätundersökningens utformning

Enkätstudien var en pilotstudie, rörande människors värderingar av åtgärder mot buller. Studien behandlade trañkbuller i en storstad, inomhusbuller samt ljud från motorgräsklippare, varav endast den förstnämnda bullertypen tas upp här.

Enkäten i trafikbuIlerundersökningen riktades till 8 bostadsområden i Stockholm respektive Göteborg och omfattade totalt 750 hushåll. Av dessa svarade 314 personer, eller 42 procent, på enkäten, vilket enligt författarna fullt godtagbar svarsfrekvens. Hus-

var en hållen var valda sådant sätt att de kunde delas i följande tre

upp stratan:

Strata Lugna områden: Områden med trañkbuller under 55 dBA vid väg

SOU 1996. 11 7 Biltrafikens miljékostnader 147

Strata 2: Bullriga områden med åtgärdade fönster: Trafikbullernivåer 70dBA där fönsteråtgärder vidtagits så att bullernivån

men inomhus inte överstiger 40 dBA

Strata 3: Bullriga områden: Trafikbullernivåer överstigande 70 dBA.

Med trafikbullernivå avsågs här bullernivån vid vägkanten.

Enkäten utformad för att dels ta reda om respondenten stör-

var des trafikbuller och dessutom mäta respondentens betalningsvilja

av för att genomföra åtgärder med syfte att minska bullernivån. Betalningsviljan mättes i månatlig hyresförhöjning. För att undvika temporära budgetbegränsningar fick respondenterna även värdera en förbättring bullermiljön i antal kvm bostadsyta, som de skulle

av kunna avvara mot att bullernivån sänktes. Anledningen till denna utformning att författarna våren 1993 ansåg att respondenterna

var kunde ha tillfällig likviditetsbrist, som ett felaktigt sätt kunde påverka svaren.

Undersökningen var diskret CVM-studie, där respondenterna

en besvarade CV-frågor med eller nej. Respondenterna inom de tre områdena delades upp i tre grupper, varvid en tredjedel inom varje område fick ta ställning till ett bud t de värderade förbättrad

ex om fönsterisolering till 25 kr månad, tredjedel fick ta ställning till

per en ett andra bud 50 kr månad och så vidare. Antalet ja-svar

per registrerades och utifrån detta skattades betalningsviljan för de olika alternativen.

Frågorna var de följande:

Är du beredd att betala X kronor månad för helt isolerade

0 per

fönster

Är du beredd att betala X kronor i månaden för helt

0 mer en

tyst trafikmiljö

Är du beredd att avstå X kvm boendeyta för helt isolerade

fönster

l undersökningen mättes betalningsviljan per person med månatliga belopp översattes till engångssummor. Författarna skattade sedan

som grovt den genomsnittliga betalningsviljan för populationen. I följande tabell redovisas den skattade betalningsviljan i form av genomsnittliga engångssummor:

148 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

Tabell 7.3 Betalningsvilja för bullerminskning.

Område 1 Område 2 Område 3 Värdering av helt isolerade fönster 5.700 kr 13.000 kr l3.000 kr Värdering av helt tyst trafikmiljö 30.000 kr 100.000 kr 72.000 kr Värdering av isolerade fönsteri 0.80 kvm 1,0 kvm 1,23 kvm nya per per per j hus fönster fönster fönster Källa: Kihlman, Johansson, Wibe, 1993

7.5.2 Kritisk granskning av studien

Författarna betonar att studien genomförs pilotstudie, utan som en några ambitioner att ta fram riktvärden för hela landets befolkning. Undersökningen genomfördes kort tid, vilket medfört att a påminnelse skickats till deltagarna i enkätundersökningen. Då populationsurvalet redan från början tämligen begränsat, ledde var detta till att antalet bearbetningsbara svar var lågt. Det lilla urvalet och den låga Svarsfrekvensen framstår stora brister. som P.g.a. det låga svarsdeltagandet har det varit möjligt att differentiera svaren inom undergrupperna med avseende bakgrundsfaktorer, t ex ålder, kön eller inkomst. De standardiserade jämförelser som avslutar studien och i vilka hänsyn tas till bakgrundsfaktorer, är svaga a p.g.a. den begränsade mängden data. Det har även i övrigt varit svårt att finna förklaringar till svarsmönstret, varför skillnat ex den i betalningsvilja framstår osystematiskt, här främst de som avses små skillnaderna i betalningsvilja mellan område 2 och område De hypotetiska situationerna i undersökningen är relativt väl definierade, och de rör en miljöfaktor respondenterna lätt kan som förstå och sätta sig nämligen ljudnivån i lägenheten. Betalningsviljan mättes i månatliga skattehöjningar. Approximationen till engångssummor förefaller osäker. Dels sker fören grov enkling av de osäkra sambanden, dels antas det att betalningssättet påverkar betalningsviljan. En intressant aspekt är att fråga där betalningsviljan mättes i en kvm inkluderades i undersökningen. l denna respondenterna i anger område 3 högst betalningsvilja l,25 kvm. Detta till skillnad från fråga l och 2 där de oväntat haft lika stor eller mindre betalningsvilja

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 149

än respondenterna i område 2. Eftersom den genomsnittliga inkomsten är lägst i område tre 164.000, skulle detta kunna visa att individernas budgetrestriktioner vägs under svarsprocessen.

7.6 Noise and Values: A Survey

Highway Property

of Recent Evidence Nelson 1982

7.6.1 Genomförande

Nelsons studie sammanfattar 9 bullerstudier som utförts i USA och Kanada under åren 1974 till 1980. 1 samtliga studier har bullerkostnaden skattats med indirekt metod, där bullernivåns påverkan

fastighetspriserna skattats. Priset fastigheter antogs innehålla en premium/rabatt för låga respektive höga bullernivåer.

Enligt studier minskar bullernivån från en trañkled med 3 till 6 dB for varje dubblering avståndet till leden. Priset fastigheten antas

av stiga med avståndet från leden. Detta kan illustreras i formeln V VQ,Z där V är vektor observerade fastighetspriser, Q är en

en av

vektor miljöfaktorer, däribland tystnadsnivån . Z är en vektor

representerar alla andra egenskaper hos fastigheten. Sambandet som mellan avståndet till vägen bestämmer bullernivån och

som

fastighetspriset kan illustreras i en graf:

Housingmarket discountdueto noise

A, Distance highwayto

Figur 7.4 Samband mellan avstånd från väg och fastighets-

pris.

Källa: Nelson, 1982, s 119

150 Biltrafikens milj0k0st/vader

För att kunna generalisera resultaten i de olika undersökningarna skapade Nelson ett index Noise Depreciation Sensivity Index, i vilket mätningarna indexerades enligt följande: För två fastigheter som skilde sig enbart när det gäller bullernivån, definieras den absoluta prisskillnaden D D discount per decibel som följande: D difference total noise discount / difference noise exposure Genom att dividera D med det genomsnittliga husvärdet i området och multiplicera med lOO fås NSDl D/ property value lOO NSDl uttrvcker bullerrabatten/premien decibel procent per som av det genomsnittliga fastighetspriset. Syftet med att skapa ett index, var givetvis att det då skulle kunna användas för att beräkna betalningsviljan, alternativ ersättningskraven, i olika bostadsområden och vid skilda tidpunkter, oberoende fastighetspriser och penningvärden. Det genomsnittliga värdet NSDl då extremvärden tagits bort, uppgick till 0,4 procent. Antag att har en fastighet, värderad till 900.000, vilken utsätts för ljudnivån 55 dBA. Antag vidare att bygger större en genomfartsled i närheten fastigheten. Bullernivån stiger därmed från av 55dB till 70 dB. Fastigheten skulle enligt Nelsons studie sjunka 15 0,4 6 procent i värde, dvs 0,06 900.000 54.000 kronor. Rabatten 54.000 är i detta fall det kompensationskrav som aktörerna fastighetsmarknaden har. Viktigt att tänka på är att kompensationskravet för införandet ett bad WTA vanligtvis är av högre än betalningsviljan för nyttighet WTP. en

7.6.2¶Kritisk granskning undersökningen

Det finns tre kriterier vilka bör användas i bedömningen av en hedonisk prismodell detta slag. av

För att fastighetspriserna ska reflektera betalningsviljan hos de

enskilda individerna, måste bostadsmarknaden fungera som en perfekt marknad. Det betyder att kostnaden för att flytta ska låg vara och inga hinder ska finnas for ska kunna flytta från bostad att man en till en annan freedom to move. l USA, där undersökningen ägde rum, är rörligheten på bostadsmarknaden hög 40 procent befolkav ningen byter bostad minst fjärde år och transaktionskostnaderna var förefaller relativt låga. Det första kriteriet bör därför uppfyllt. vara Det måste finnas lokaliserad miljöförstörare localised en pollutant som ger upphov till besvär. Obehaget får inte det vara av slag att det är ständigt närvarande för alla ubiquitous bad, utan

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 151

måste variera tillräckligt för att variationerna ska kunna mätas.

I undersökningarna har tagits i beaktande att bullernivån avtar då avståndet ökar till den fastställda emittenten vägen. Vid ett avstånd

300m från vägen, har trañkbullret minskat tillräckligt för att

ca inte längre urskiljbar från annat bakgrundsljud detta sker vid ca

vara 55 dB. P.g.a. den begränsade storleken områdena 300 meter vardera sida vägen, har emellertid antalet fastigheter inom varje

av urval varit lågt. För att åtgärda detta har data från olika år och olika områden lagts P.g.a. kravet urskiljbar bullerkälla kan

samman. en det därför finnas svagheter rörande urvalet med risk for bias i

resultatet. i

Det tredje kriteriet är att bullrets åverkan den beroende variabeln måste fastställt. Detta innebär att bullereffekterna

vara måste kunna särskiljas från andra faktorer kan påverka

som fastighetspriserna t från trafikled. Det är svårt att få

ex avgaser en någon uppfattning hur väl detta har skett i de enskilda studierna.

Undersökningen uppfyller två och eventuellt tre av kriterierna. Det går dock diskutera hur användbart indexet är for värdering av

att bullereffekter. Dels mäter det kompensationskravet hos marknaden,

vanligtvis ligger högre nivå än betalningsviljan. Dels är det som en oklart författarna lyckats isolera bullereffekten. l annat fall före-

om ligger det risk för att också andra faktorer påverkat värderingen, t ex typiska intrångseffekter utsikt mot väg, intrång i närliggande rekrea-

tionsområden, riskuppfattning.

Trots bristerna har den hedoniska prismodellen sina fördelar, främst för den utgår från verkligt beteende verklig marknad.

att en Det därför mycket intressant att genomföra en hypotetisk

vore

betalningsviljestudie och hedonisk prisstudie i Sverige, vid samma

en plats och tidpunkt, för att sedan jämföra värderingen av

samma bullereffekterna.

7.7¶Verdesettning av miljogoder Ved bruk av

Saelensminde Hammer

samvalgsanalys -

1994 Saelensminde Hammers undersökning inkluderar beräkning av

en betalningsviljan för att minska bullernivån hos invånare i Oslo och Akershus. Undersökningen finns redovisad i avsnitt 5.4. Här diskute-

jag därför endast resultatet från bullerstudien. rar

152 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

I CA-studien mättes dels den marginella betalningsviljan För en procentuell reduktion runt dagens ljudnivå, dels betalningsviljan för en halvering av ljudnivån. Dessutom estimerades betalningsviljan för olika intervall. Skattningarna redovisas i tabellen nedan:

Tabell 7.5 Betalningsvilja för bullerreduktioner.

Bullerreduktion l Betalningsvilja Procentuell förändring i 50-101 spel 2,3

bullernivån 46-91 spel 4,5 Betalningsvilja för olika inter- -20% till 0% -20% 20% vall, kronor per hushåll och år försämring 88 kronor - 0% till 30% 39 kronor - 30% till 90% 21 kronor - Halvering bullernivån, 3.603- i

av 7206 kronor/år

betalningsvilja per bullerutsatt

i individ

Den mest intressanta siffran torde den marginella betalningsvara viljan för en bullerminskning, här ligger på mellan 50-100 som kronor, med ett bästa värde 91 kronor, procentuell Förändring. per Generell kritik framfördes mot studien i avsnitt 5.4. Här vill jag endast kommentera det faktum att buller förefaller miljövara en effekt som är lämplig att värdera just med hjälp betalningsav viljestudier. Respondenterna lär ha god information bullrets om effekter. Tillfälle att skapa uppfattning värdet buller kan ha en om getts även i andra, mer konkreta sammanhang, t i samband med ex husköp. Dessutom är buller en faktor drabbar de befinner som som sig närmast bulleremittenten. Det skulle därmed relativt enkelt vara att urskilja målpopulationen för en undersökning.

7.8¶Svenska folkets Johansson

miljöbudget

Zavisic 1989

Anledningen till att denna studie inkluderas är att den på ett tydligt sätt illustrerar en av de stora bristerna med hypotetiska betalningsviljestudier.

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 153

7.8.1 Studiens genomförande

Syftet med Johanson Zavisics undersökning var att få en bild av det svenska folkets totala betalningsvilja för miljöförbättrande åtgärder. P.g.a. fokuseringseffekter ansåg författarna att det inte var lämpligt att summera resultaten i enskilda undersökningar, där betalningsviljan för en viss åtgärd skattats. När ett tillräckligt antal åtgärder summeras överstiger nämligen den totala betalningsviljan den disponibla inkomsten. Därför utgick Författarna från att mäta hushållens totala miljöbudget, vilken skulle kunna spenderas miljöförbättrande åtgärder bl a i trafiken.

Undersökningen gjordes i form av en CVM-studie som skickades till 500 slumpmässigt valda hushåll i Sverige. Av dessa svarade 250

de 10 frågor utgjorde enkäten. Undersökningen innepersoner som höll också kontrollfråga, där svaren kunde jämföras med en

en tidigare undersökning.

Följande två frågor var av mer central betydelse för bedömningen av inställningen till miljöproblematiken:

Hur mycket skulle Ditt hushåll maximalt vara villigt att

bidra med till miljöförbättrande åtgärder

Tänk dig att skatterna höjs med lOO miljoner kronor per år

och att Du fick bestämma hur pengarna bäst bör användas. Hur skulle Du vilja att dessa extra 100 miljoner kronor används

Den genomsnittliga betalningsviljan, enligt fråga ett, uppgick till ca 1.200 kronor hushåll och år. Medianen hamnade 400 kronor.

per Detta innebär att det svenska folket beredd att avstå från ca l pro-

var

den disponibla inkomsten för att förbättra miljön. Den totala cent av betalningsviljan skulle då uppgå till 3 till 4 miljarder kronor per år.

Faktorer påverkade betalningsviljan visade sig geografisk

som vara tillhörighet betalningsviljan högst i västkustläiten och lägst i de

var

nordligaste länen och storleken hushållsiitkomsten. Däremot sex påverkade vare sig kön, ålder eller sektortillhörighet betalningsviljan.

Vidare så prioriterade det svenska folket sjukvård/äldreomsorg och miljön, då tänkt budgetförstärkning lOO miljoner kronor skulle

en fördelas. 29,1 procent vill använda till att förbättra sjuk-

pengarna vården/äldreomsorgen och 30,4 procent ansåg att de skulle finansiera miljöförbättrande åtgärder.

154 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

7.8.2 Slutsats

Det intressanta med denna undersökning är att författarna tagit hänsyn till fokuseringseffekten, som innebär att nyttighet får lägre värde

en om den värderas tillsammans med andra nyttigheter, än om nyttigheten värderas för sig själv.

Det genomsnittliga värdet det svenska folkets miljöbudget, som skattas i undersökningen 1.627 kronor per år och hushåll i dagens penningvärde ligger ungefär nivå värden

samma som som tagits fram i flera andra CVM-undersökningar. Skillnaden är dock att i dessa undersökningar har endast betalningsviljan för enskilda miljö- Förbättringar mätts. Detta tyder att det finns allvarliga brister hos många CVM-undersökningar.

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljdkostnader 155

Analys och slutsats

8.1¶Värdering miljöeffekter

av avgasernas

l l l Tabell 8.1 redovisas resultaten från en rad undersökningar, i vilka ll kostnaden för lokala och regionala miljöeffekter värderats. l. avgasernas Av de redovisade studierna ingår det i samtliga, med undantag för Kågeson, en värdering av de lokala miljöeffekterna främst hälsoeffekter. Leksells och Leksell Löfgrens estimat för lokala effekter överensstämmer förhållandevis väl, trots att undersökningarna skiljer sig vissa punkter. Jämför vi resultaten med de som Small Kazimi fått fram med en likvärdig metod, tycks det emellertid finnas stora skillnader. De senare värderar hälsoskadorna från partikelutsläppen till nästan det dubbla, jämfört med Leksell och fyra gånger så högt med Leksell Löfgren. Detta beror emellertid till stor del på att Small Kazimi använt sig av en amerikansk standard för att värdera ett statistiskt dödsfall. Korrigerar för detta ser

att de skattade hälsokostnaderna för partikelutsläppen uppgår till ca 420 kronor per kg partiklar, en siffra som ligger nära resultatet i Leksell Löfgrens undersökning ca 480 kronor per kg partiklar.

Det visar sig vara svårare att jämföra resultaten i Widlerts respektive Saelendsminde Hammers undersökningar, då den senare behandlar kostnaderna marginalen och den tidigare tittar den genomsnittliga kostnaden. Vad kan säga är emellertid att Widlerts undersökning stämmer ganska väl överens med de tidigare nämnda studierna, något som inte är helt oväntat, a eftersom studien till viss del låg till grund for Leksell Löfgren. Saelendsminde Hammers marginalkostnader för en förändring runt dagens nivåer visar sig ligga högre än de genomsnittliga kostnaderna i Widlerts studie. Detta utgör ett av flera exempel att det finns betydande marginaleffekter, vilka man i flertalet studier valt att bortse från.

Med reservation för dessa marginaleffekter, kan man med ledning av studierna området, dra slutsatsen att kostnaden för avgasernas lokala effekter hälsoeffekter uppgår till minst 40 kr/kg NOx-ekvivalenter. Dessutom pekar resultaten att kostnaden för partikelutsläppen uppgår till minst 400 kronor per kg partikelutsläpp.

156 Biltrafikens miljdkostnader SOU 1996:11 7

Tabell 8.1 Sammanställning av studier.

Under- Metod Variabler Område Resultat 1995 års sökning penningvärde

Leksell lngenjörs- HC, CO, Sverige Hälsoeffekter: 23-40 kr/kg

metod NOx. tätort och NOx-ekv.

kollektiv partiklar landsbygd Skogseffekter: 23-31 kr/kg

betal- NOx-ekv.

ningsvilja Partiklar: 900 kr/kg

hälsoeff., 260 kr/kg

nedsmutsning Leksell lngenjörs- NOx, Göteborgs Hälsoeffekter: 48 kr/kg Löfgren metod VOC. tätort NOx-ekv., dvs 48 kr/kg

CA-studier partiklar. VOC, 480 kr/kg partiklar, CO, 1 kr/kg CO, 100 kr/kg S02 SO2

Widlert CA-studic Hälso- och Stockholms Hälsoeffekter: 200 kr/kg

natur- län, Växjö, NOx-ekv. ca 1760 effekter Linköping, kr/pers/år för en halvering Sundsvall av utsläpp Natureffekter: 30 kr/kg NOx-ekv. ca 1490 kr/pers/år för en halvering av utsläpp Nedsmutsning: 670 kr/pers/år för en halvering av utsläppen

Salendsmind CVM- och Lokala Oslo. Hälsa: ca 95-190 e Hammer CA-studie naturför- Akershus kr/hushåll och år för en

oreningar procentuell förändring

främst Nedsmutsning: 57-96

hälsa kr/hushåll och år för en

procentuell förändring Small lngenjörs- Ozon. Los Partiklar: 1.527 kr/kg Kazimi metod Partiklar Angeles partiklar för statistiska

CVM- endast regionen dödsfall, 75 kr/kg partiklar

studier hälso- för hälsoproblem

effekter Ozon: 21 kr/kg ozon för

hälsoproblem Kågeson Undvi- S02, Europa S02: 7,6 kr/kg 60%

kande- VOC, NOx minskning, 34,4 kr/kg vid

kostnads- natur- 80% minskning MC

perspektiv effekter NOx och VOC: l 1kr/kg

Nox el. VOC för 30%

minskning, 14 kr/kg för

50% minskning MC

En intressant och viktig faktor de två betalningsviljestudierna

är att av har Saelendsminde Hammer begränsat sig till att studera endast lokala hälsoeffekter. Widlert däremot, som använt sig av en liknande

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 157

metod, har dessutom studerat regionala effekter. Detta leder mig på nästa ämne som jag avser att diskutera, nämligen valet av metod samt kostnaden för de regionala miljö-effekterna.

Metoderna som används skulle kunna delas upp i två grupper, dels studier som utgår från ett skadekostnadsperspektiv, dels studier i vilka ett styrmedelsperspektiv har använts. Till den senare gruppen hör egentligen bara Kågesons undersökning. l övriga studier skattas istället samhällets marginalkostnadskurva för biltrafikens miljöeffekter. Detta är rimligt då det finns en realistisk möjlighet att skatta skadekostnaderna. l många fall är detta emellertid mycket svårt, a därför att skadorna och effekterna är i mycket komplexa, kollektiva och iii de drabbar flera generationer. Som ser motsvarar gäller detta framförallt regionala och globala miljöeffekter. Lokala effekter till största del hälsoeffekter däremot är mindre komplexa, de är inte kollektiva då de främst drabbar personer i närheten av utsläppskällan och de verkar kortsiktigt och drabbar följaktligen inte kommande

mer generationer.

Utifrån detta resonemang ser att ingenjörsmetoden och betalningsviljeundersökningar tenderar att vara mer lämpade att använda för lokala effekter än för regionala och globala miljöproblem. Leksells 1987 och Widlerts 1993 skadekostnadsberäkningar för regionala effekter natureffekter kan därför ifrågasättas. I både undersökningarna nås dock ett likvärdigt resultat, där kostnaden för de regionala miljöeffekterna skattas till 30 kr/kg

ca NOx. Med reservation för metodvalet samt den höga graden av osäkerhet, skulle denna kostnadsnivå kunna ses som en minimiskattning för de regionala effekterna. Siffran ligger dock något under den avgiftsnivå 40 kr/kg NOx-utsläpp, vilken pålades svenska elproducenter år 1992 och som ofta används som implicit värdering för NOx-utsläppen49.Skattningen bör därför ses som en miniminivå för skadekostnaden för de regionala effekterna.

Till skillnad från övriga författare, använder Kågeson sig av ett styrmedelsperspektiv, där miljöskatterna ses som ett medel att styra utsläppen mot en viss nivå, som bör överensstämma med naturens kritiska belastningsgränser. De problem som är förknippat med denna metod är givetvis att fastställa de kritiska belastningsgränserna, samt att beräkna kostnaden för nödvändiga åtgärder.

l undersökningen utgår Kågeson från beslut som tagits i en rad internationella sammanhang. En intressant iakttagelse är att avgifterna

krävs för att nå de fastställda miljömålen faktiskt ligger under de som

Johansson, 1995

158 Bi/trafikens mi/jk0stnader SOU 1996:11 7

värderingar som tagits fram med skadekostnadsstudierna. Tyder detta

att värderar skadeverkningarna för högt, eller är det så att de beslutade utsläppsmålen är tillräckliga för en hållbar utveckling

En annan intressant aspekt är att Kågesons undersökning indikerar stora skillnader mellan kostnaderna för att nå utsläppsnivåerna i olika länder. Trots att frågan egentligen inte hör hemma här, bör vi kanske ställa oss frågan huruvida vi bör se miljöeffekterna som ett lokalt eller ett globalt problem. Ska sträva efter att sätta resurserna där

kan vara mest kostnadseffektiva där marginalkostnaderna för utsläppsreduktioner är låga, eller ska först och främst se om vårt eget hus och ignorera det faktum att miljöeffekterna i många fall inte håller sig inom ett lands gränser

Som avslutning vill jag betona att alla beräkningar, enligt skadekostnads- såväl som åtgärdskostnadsperspektivet, är betingade den kunskap miljön som besitter idag. l takt med att vår kunskap

om ökar, desto större blir vår medvetenhet om miljöproblemen. Betalningsviljan, som a beror kunskap jmf betalningsviljan hos huvudgruppen med betalningsviljan hos expertgruppen i Widlerts studie, kan därför tänkas förändras med tiden. Detsamma gäller givetvis uppställda miljömål. En studie som detta sätt bygger på dagens kunskap är alltså synnerligen statisk, och bör därför revideras med jämna mellanrum

För att sammanfatta: Det bör betonas att valet av värderingsmetod måste ske i enlighet med de miljöeffekter ska värderas. Vi måste

som också medvetna att alla försök att studera biltrañkens

vara om miljöpåverkan är statiska till sin natur. Resultaten bör därför inte ses som några rena sanningar. Det finns vissa skillnader mellan resultaten i de olika studierna, men i en närmare analys ser emellertid att vissa värden ligger nära varandra. En rimlig skattning de lokala miljöeffekterna uppgår till i 40 kr/kg NOx-ekvivalenter, partiklarnas hälsoeffekter uppgår till i 400 kr/kg partiklar men är dock starkt beroende värderingen av ett statistiskt dödsfall. Slutligen,

av natureffekterna är svårare att värdera p.g.a. de osäkra skadekostnadsberäkningarna. En kostnad minst 30 kr/kg NOx för de regionala effekterna bör dock kunna ses som en rimlig minimiskattning.

8.2¶Värdering biltrañkens koldioxidutsläpp

Värderingen koldioxidutsläppen skiljer sig från övriga effekter i

av det att koldioxideffekten är ett globalt problem. Ytterligare en komplikation är att dagens utsläpp koldioxid i allra högsta grad

Biltrafikens miljékostnader 159

drabbar även kommande generationer. Trots de problem finns, läggs mycket resurser ner att som värdera koldioxidutsläppens effekter. l flera modeller nås resultat som pekar på att kostnaden för koldioxidens nettoeffekt inte är särskilt hög. Andra resultat påvisar emellertid det motsatta. Det som förenar undersökningarna är att graden osäkerheten är mycket hög och att av resultaten till stor del beror de antaganden som gjorts i modellerna. Resultaten i några de undersökningar finns inom området av som redovisas i tabellen nedan:

Tabell 8.2 Sammanställning av studier.

Undersökning Metod Område Resultat Transportrådet Åtgärdspaket för Sverige En kostnad ca 26 att nå miljömål miljarder kr för att överskrida 1988 års C02utsläpp år 2000. Motsvarar ca 10-11 kr/kg C02. Saelendsminde Betalningsvilja Oslo och Betalningsvilja på 1.177 - Hammer Akershus 2.353 per pers och år för en halvering av C02utsläppen. Nordhaus Ingenjörs- USA men kan Optimal åtgärdsnivå 1991 metoden appliceras minskning med 11%, globalt motsvarar en skatt på ca 4,5 öre/kg C02 Fankhauser lngenjörs- Global modell Marginalkostnaden för metoden C02-utsläpp 57 öre/kg. Ökar till 79 öre/kg 2021 Nordhaus lngenjörs- Global modell Optimal åtgärdsnivå 8,8%, 1994 metoden motsvarar C02-skatt på 14 öre/kg. Ökar kontinuerligt

Värt vår kunskap koldioxideffekterna ständigt att notera är att om ökar. Jämför Nordhaus modell från 1994 med den från 1991, ser kostnadsberäkningarna justerats bara under dessa tre år. att upp Skadekostnaden har ökat från 0,5 till 1,3 procent BNP och av skatterna vid den optimala åtgärdsnivån har stigit från 4,5 öre till ca 14 kg. Det är därför berättigat att fråga vilka siffror vi erhåller öre per tio år, eller tjugofem år, då vår kunskap om koldioxidens om om effekter har ökat ytterligare. Detta påvisar också de svårigheter som är förknippade med den sk ingenjörsmetoden, med vilken de direkta skadekostnaderna värderas. Metodproblemen finns givetvis inte bara på koldioxidområdet, betonas här kraftigt den uppenbara men p.g.a. kunskapsbristen.

160 Biltrafikens miljökostnader

Till skillnad från Fankhauser och Nordhaus värderar Saelendsminde Hammer koldioxidutsläppen med hjälp

av en betalningsviljeundersökning. Det är dock tveksamt om individerna besitter tillräcklig kunskap för att kunna värdera förändring i kol-

en dioxidutsläppen. Dessutom är det intressant att fråga sig

om respondenterna väger framtida generationers betalningsvilja i de

egna l värderingarna. Sker inte detta, representeras inte betalningsviljan hos i

l de individer i stor utsträckning kommer att drabbas dagens l

som av

l utsläpp. Dessa brister hos metoden talar emot betalningsviljestudier l

l som värderingsmetod för koldioxidutsläpp.

Enligt kriterierna i Föregående avsnitt, förefaller det som om ett styrmedelsperspektiv är att föredra framför ett skadekostnadsperspektiv för att värdera kostnaden för koldioxidutsläppen. Enligt tranportrådets beräkningar skulle kostnaden för att nå vissa definierade utsläppsmål uppgå till l0-ll kronor kg. Även

ca per om även denna skattning måste tolkas med försiktighet, indikerar dock detta, tillsammans med andra resultat, att dagens koldioxidskatt är för låg för att kunna fungera ett styrmedel för att nå koldioxidmål

som som överensstämmer med t ex klimatkonventionen avsnitt 6.4.4.

För att sammanfatta: Koldioxidens effekter är ännu såpass osäkra att det är vanskligt att utifrån de undersökningar som genomförts försöka värdera effekterna och fastställa marginalkostnader för koldioxidutsläppen. Det finns stora skillnader mellan de resultat som tagits fram, både när det gäller skadekostnadsvärderingar och åtgärdskostnader. Som jag redan nämnt, förefaller det därför att det

som som tills vidare förmodligen kommer att få störst betydelse för koldioxidavgiftens utveckling, nivån vilken Sverige kommer att sätta sin ambition att verka pådrivande i den internationella klimatpolitiken. l takt med att den närmare innebörden, och allvaret bakom, ett stabiliseringåtagande tydliggörs, och allteftersom styreffekter

av och kostnader för koldioxidavgifterna kan klarläggas, bör det därför bli möjligt att göra mer precisa skuggprisberäkningar.

8.3 buller-, intrång- och

Värdering av

barriäreffekter

Med ledning av det material som ingår i denna studie, går det att dra slutsatsen att det finns en betydande betalningsvilja för att minska såväl barriär- och intrångseffekter som bullernivån. Dessa effekter skiljer sig från de tidigare miljöfaktorerna, i det att de är lokala och drabbar ett begränsat antal personer därmed är det inte sagt att

SOU 1996:1 7 Biltrafikens miljökostnader 161

betalningsvilja endast finns hos de är direkt berörda. Av denna

som anledning förefaller det lämpligt att man med ett skadekostnadsperspektiv värderar effekterna. Mest lämpligt är betalningsviljeundersökningar som utgår från individuella betalningsviljor, t ex CVM eller CA.

Grudemo har under de senaste åren genomfört ett stort antal betalningsviljestudier, där CVM-metoden har använts för att skatta nya vägars intrångskostnader. l studierna framgår det att det finns stora kostnader som tas i beaktande i.den vanliga objektsanalysen. De CVM-studier utförts visar emellertid vissa brister. Resul-

som upp taten i Grudemos studie är i flera fall motsägelsefulla och indikerar de metodproblemen som är förknippade med betalningsviljestudier.

Folkomröstningen i Linköping är viktig betalningsvilje-

en undersökning, eftersom den till skillnad från övriga studier var verklig och inte hypotetisk. Väljarna valde att rösta nej till vägen, trots stora trafikekonomiska vinster. Detta visar alltså att det är olämpligt att bortse från intrångseffekter, endast med motiveringen att de är svåra värdera. i

att

Trots att det bevisligen finns stora kostnader förenade med trafikens intrång, bör ställa frågan det är möjligt att inter-

man om nalisera kostnaderna med hjälp skatter och avgifter. Ett lämpligt

av alternativ skulle kanske vara att i större utsträckning försöka ta hän-

till intrångs- och barriäreffekter redan vid planeringen av nya syn vägar, för att så sätt minimera kostnaden för trafikens intrångs- och barriäreffekter.

Det sista i raden av miljöproblem som jag ska kommentera är buller, vilket liksom intrång- och barriäreffekter drabbar endast ett begränsat antal lever eller arbetar i närheten av den

personer, som aktuella vägen. Antalet aktuella bullerundersökningar är dock begränsat och jag har endast tittat två rena bullerstudier samt en där buller ingår som en av flera effekter.

Med Kihlman, Johansson och Wibes betalningsviljeundersökning

grund att betalningsviljan för att minska bullernivån i som ser bostaden är betydande. Även Nelsons bullerindex, tagits fram

som med hjälp rad undersökningar där den hedoniska prismetoden

av en använts, indikerar att väsentlig betalningsvilja för att minska

en bullernivåerna finns. Båda studierna har emellertid vissa brister se vidare avsnitt 7.5 och 7.6.

Med ledning dessa studier, ser vi att kostnaden för biltrafikens

av bullereffekter är betydande. P.g.a. den begränsade mängden studier inom området, förefaller det emellertid svårt att ta fram en god skattning på den genomsnittliga betalningsviljan för en viss förändring i

162 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:11 7

ljudnivån. Det faktumet att kostnaden för bullereffekterna varierar kraftigt mellan område, tid dygnet, körsätt mm, indikerar dessutom att det kan vara svårt att pålägga bilisterna ett kostnadsansvar För biltrafikens bullereffekter.

För att sammanfatta: Hypotetiska betalningsviljestudier, av vilka C VM är den vanligaste, framstår som lämpliga metoder för att värdera både buller- och intrångseffekter. Det tycks finnas betydande buller- och intrångseffekter som ibland ignoreras vid byggandet av nya vägar. Det är dock svårt att uppskatta en viss "Standardiserad" kostnad för dessa eflekter. Det förefaller också svårt att pålägga

vara bilisterna kostnadsansvar för buller- och intrångsejfekter. Eventuellt skulle det kanske vara lämpligare att redan på planeringsstadiet

av en ny väg försöka värdera och ta hänsyn till betalningsviljan för att bevara miljön, och på så sätt minimera vägarnas intrångskostnader såväl som kostnaderna för biltrafikens bullereffekter.

Biltrafikens miljökostnader 163

Litteraturförteckning

Bergström, |n.fl.: Cancer, orsaker, förebyggande Betänkande

mm -

cancerkommittén, Statens offentliga Utredningar 1984:67, Socialav i departementet, Stockholm, 1984 i l Brajer, V, Hall, J Rowe, R: The Value of Cleaner Air An

- Integrated Approach, Contemporary Policy Issues, s 82-91, April, 1991

Cline, W, R: Scientific Basis for the Greenhouse Effect, The Economic Journal 101, s 904-919, July, 1991

Coursey, D, Hovis, J Schulze, W: The Disparity Between Willingness to Accept and Willingness to Pay Meassures, The Quartrely Journal of Economics, s 679-690, August, 1987

Drake, L: The non-market value of the Swedish agricultural landscape, European Review of Agricultural Economics, vol 19, s 351-364, 1992

Fankhauser, S: Evaluating the Social Cost of Greenhouse Gas Emissions, CSERGE Working Paper, GEC 94-01, London, 1994

Grudemo, S: Folkomröstningen Vallaleden Analys av val-

om resultatet beträffande ett omstritt vägprojekt i Linköping, VTI meddelande 613, 1990

Grudemo, S: Ortsbefolkningens inställning till väg för lokaltrafik

ny genom Strövområden fallstudie Broleden i Vänersborg, VTI

medelande 714, 1993

Grudemo, S: Nya vägars intrångskostnader en sammanställning av

resultat av CVM-undersökningar och för eller emot -studier, VTI meddelande 744,

Hanley, N Spash, C: Cost-Benefit Analysis and the Environment, Edward Elgar Publishing Limited, Aldershot, 1994

164 Biltrafikens miljökostnader SOU 1996:1 l 7

Hansson, L Lindberg, G: Trafikavgifter på samhällsekonomiska villkor, Ds 1992:44, Stockholm, 1992

Haarberg, K, Lian, J,1: Tranport og miljö nordiske data, Nordiske

- Seminar- og Arbejdsrapporter, 1993:620, Köpenhamn, 1993

Hopkinson, P,G, Nash C,A, Sheeny, N: How much do people value the environment, Tranposrtation, Vol 19, p 97-1 15, 1992

I Ivehammar, P: CVM, Conjoint Analysis och experimentella metoder för att beräkna intrångskostnader En litteraturöversikt, Preliminär

arbetsupplaga, Linköping, 1995

Johansson, B: Kan tranporterna klara miljömålen, TFB-rapport 1993:11, Lund, 1993

Johansson, O: External Costs of Road Transports Sweden, Preliminär arbetsupplaga, Göteborgs Universitet, Göteborg, 1995

Johansson, P-O Zavisic, S: Svenska folkets miljöbudget, Ekonomisk Debatt, årg 18, nr s 472-474, 1989

Kihlman, m fl: Handlingsplan mot buller Betänkande av Utred-

ningen för en handlingsplan mot buller, SOU 1993:65, Stockholm, 1993

Kihlman, Johansson, S Wibe, S: Priset tystnad en enkät-

studie om människors värdering av bullerdämpande åtgärder i Handlingsplan mot buller, SOU, 1993:65, bilaga, Göteborg, 1993

Kostnader och avgifter inom trafiksektorn, DsK 1985:3, bilagor, Stockholm, 1985

Kriström, B: Valuing Environmental Benefits Using the Contingent Valuation Method An Econometric Analysis, Umeå Economic

- Studies No. 219, Umeå, 1990

Kâgeson, P: External Costs of Air Pollution the case of European

- Tranport, European Federation for Transport and Environment, Stockholm, 1994

SOU 1996:11 7 Biltrafikens miljökostnader 165

Kågeson, P: "Sätt rätt pris trafiken en europeisk analys av

trafikens miljökostnader, svensk nationalrapport", Naturskyddsföreningen/the European Federation for Tranport and Environment, Stockholm, 1993

Leksell, Samhällets värdering av bilavgasernas skador Miljön har

ett pris", Transportjournalen, Vol 332, s 30-31 34, 1988

Leksell, Samhällsekonomisk värdering av bilgasutsläpp, DsK 1987:6, Stockholm, 1987

Leksell, l Löfgren, L: Värdering av lokala luftfororenings-effekter

- Hur värdera bilavgasernas hälsoeffekter i tätorter, KFB-rapport 1995:5, Göteborg l995W

Mitchell, R.C: Using Surveys to Value Public Goods: The Contingent Valuation Method, Hopkin University Press, Washington D.C., 1989

Nelson, Highway Noise and Property Values A Survey of Recent

- Evedence, Journal of Transport Economics and Policy, s 117-138, May, 1982

Nordhaus, W, D: A Sketch of the Economics of the Greenhouse Effect, the American Review, Vol 83, no May, s 146-150, 1991

Nordhaus, W, D: Managing the Global Common, The MIT Press, Massachusetts, 1994

Nordhaus, W, D: "To Slow or not to slow the Economics of the

- Greenhouse Effect", The Economic Journal 101, s 920-937, July 1991

Nordström, L mfl: "Trafiken och koldioxiden Principer för att

minska trafikens koldioxidutsläpp", Delbetänkande av Trafik- och Klimatkommittén, SOU 1994:91, Stockholm, 1994

Pearce, D: "The Role of Carbon Taxes Adjusting to Global Warming", The Economic Journal 101, s 938-948, July 1991

Saelendsminde, K, Hammer, Verdesettning av miljögoder ved bruk

samvalgsanalyse Hovedundersökelse, TÖI 251/1994, av rapport

- Transportökonomiskt lnstitutt. Oslo, 1994

166 Biltrafikens miljdkostnader

Small, KA, Kazimi, C: On the Costs of Air pollution from Motor Vehicles, Journal of Transport Economics and Policy, s 7-32, 1995, January

Statens naturvårdsverk: Forska för bättre miljö en studie av

forskningsbehov inom miljöområdet, Naturvårdsverket rapport 3244, Solna, 1986

Så fungerar miljöskatter, Miljö- och Naturresursdepartementet, Ds 1994:33, Stockholm, 1994

The Greenhouse Gases Emissions and Countermeasures an lnter-

national Perspective, Naturvårdsverket, Rapport 4045, Solna, 1991

Trouve, J Jansson JO: Värdering miljökostnader av en ny väg

av -

fallstudie planerad motorväg på vägbank över Ljungskileviken, en av

I VTI Notat T 07, 1987

;

Transportrådet, Trafik, energi och Koldioxid Strategier för att redu-

cera bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp, Rapport 1990:1 Solna, 1991

Wittmark, B: Antalet boende exponerade för olika bullernivåer från vägtrafik Beräkningar, Naturvårdsverket rapport 4036, Solna, 1992

Handelsgödsel och bekämpningsmedel 167

Intäkter och övinster av

milj skatter handelsgödsel och på

bekämpningsmedel

Ing-Marie Gren, IMA Miljöekonomi

Oriongatan 195

195 55 Märsta

1996:11 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel l7l SOU

1 Introduktion

jordbruket finns det fiera möjliga skattebaser i form av miljö- Inom störande verksamhet. En sådan är miljöskatt användning av för-

orenande insatsvaror såsom handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Ytterligare skattebaser utgörs miljöförorenande markanvändning av

och hantering stallgödsel. Exempel miljöstörande mark-

av användningar monokulturer vilket medför minskad biodiversitet är och obevuxen mark under höstsäsong innebär förhöjt läckage av som näringsämnen. I denna studie beräknas finansiella intäkter och

miljövinster enbart miljöstörande verksamhet, nämligen

av en typ av användning insatsvaror i form handelsgödselkväve, -fosfor och av bekämpningsmedel. Det ska poängteras att beräkningarna i monetära

miljövinsterna är ytterst osäkra och ska tas med flera nypor termer av salt. Både finansiella intäkter och miljövinster beräknas med hjälp av

skattad efterfrågan handelsgödselkväve, -fosfor och bekämpnings-

medel. Efterfrågan dessa insatsvaror bestäms flera faktorer som av priser olika insatsvaror, produktion och försäljningspriser grö-

dor. Produktionen grödor är i sin tur beroende klimat, jordart av varierar i olika delar landet. Regionala variationer uppm.m. som av står också för de miljöeffekter användningen av insatsvaror ger som till, framför allt negativ påverkan olika vattendrag. Effek-

upphov

finansiella intäkter och miljö olika skattesatser kommer därter av sannolikt variera i olika regioner. Regionala analyser utförs för att därför skattesatser handelsgödselkväve och -fosfor. På grund av av bristfälliga det inte möjligt genomföra regionala beräkdata är av ningar miljöskatter bekämpningsmedel. av Rapporten inleds med kortfattad beskrivning av den analytiska en för beräkning fiskala intäkter och miljövinster av ramen av miljöskatter på insatsvaror. Därefter mycket kortfattad presenges en tation nuvarande system för miljöavgifter handelsgödsel och av l kapitel 4 redovisas fiskala intäkter och miljö-

bekämpningsmedel.

vinster skatter handelsgödselkväve och -fosfor. Kapitel 5 inneav håller motsvarande resultat för miljöskatt bekämpningsmedel.

Rapporten avslutas med sammanfattning. en

172 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:11 7

2 modell

Analytisk

Effekter miljöskatt på miljöstörande insatsvaror beräknas, av en som sagt, med hjälp efterfrågan ifråga. Både intäkter och av varorna miljövinst av en miljöskatt bestäms insatsvarans priskänslighet. av Detta illustreras i Figur 2.1.

P+t MC+P

N’ N

Figur 2.1 Illustration av intäkter och miljövinst skatt på av en en insatsvara.

Efterfrågan insatsvaran illustreras av kurvan D. Vid det ursprungliga priset P är efterfrågan N, givet att jordbrukaren vinstmaximerar så att efterfrågan på insatsvara bestäms dess bidrag till en av produktionsvärdet. Låt vidare anta att känner till kostnaden för oss miljöförstöring, vilken utgörs av MC. Den optimala avgiften motsvaras då av Vid höjning priset insatsvaran avgiften en av av minskar den efterfrågade mängden till N. De finansiella intäkterna avgiften t utgörs helt enkelt t av av multiplicerat med den resulterande efterfrågan N, vilket motsvarar den streckade ytan i Figur 2.1. Miljövinsten utgörs det ökade av miljövärdet till följd den minskade användningen insatsvaran, av av vilket motsvarar t multiplicerat med N-N. Emellertid minskar jord-

SOU 1996:11 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 173

brukarnas vinster när användningen insatsvaran stiger p.g.a. det av ökade priset. Det minskade produktionsvärdet motsvaras av ytan under efterfrågekurvan D mellan N och N. Å andra sidan undviker g jordbrukarna betalning motsvarande mängd insatsvaror. Den av i samhällsekonomiska nettovinsten minskningen från N till N av utgörs då miljövinsten minus jordbrukarnas vinstminskning, vilken av motsvarar den skuggade ytan i Figur Det är viktigt att notera att denna enkla illustration inte inkluderar andra kostnader miljöskatt, t.ex. utgifter för administration, av en tillsyn eller kontroll efterlevnad. Eventuella spridningseffekter av övriga delar ekonomin är inte heller med såsom eventuellt höjda av

konsumentpriser påjordbruksvaror.

Om efterfrågan insatsvaran illustreras i Figur 2.l vore mer som priskänslig, d.v.s. flackare efterfrågekurva, sjunker en skatteintäkterna medan miljövinsten ökar. Om motsatsen gäller, d.v.s. brantare efterfrågekurva, stiger skatteintäkterna och miljövinsten en minskar. Dessa båda fall illustreras i Figur 2.2.

P+t MC+P

N’ N’ N

Figur 2.2 Intäkter och miljövinster av en skatt

Skillnaderna mellan de båda typerna efterfrågan for både är stora av skatteintäkter och miljövinsten När efterfrågan är relativt okänslig för prisförändringar, vilket illustreras D’ i Figur 2.2, minskar den jämav förelsevis lite vid given prisökning, från N till N" i vårt fall. En en liten minskning efterfrågan också små miljövinster, MC av ger

174 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:11 7

multiplicerat med N-N". Skatteintäkterna blir däremot relativt höga eftersom dessa baseras den resulterande efterfrågan efter prisökningen, vilka utgörs t multiplicerat med N". Skatteintäkterna blir

av lägre när efterfrågan är mer priskänslig, D i Figur 2.2. Intäkterna

som motsvaras då av t multiplicerat med N. Däremot blir miljövinsten förhållandevis högre, MC multiplicerat med N-N.

För en given insatsvara i viss region har med andra ord ett

en motsatsförhållande mellan miljövinster och skatteintäkter. Hur detta motsatsförhållande ser ut beror regionala förhållanden

som bestämmer hur känslig miljön är för den förorenande insatsvaran. All annat Iika, är miljövinsten av en viss minskning insatsvaran större i

av föroreningskänsliga regioner än i andra. Motsatsförhållandet mellan de båda önskemålen om höga skatteintäkter och stor förbättring

av miljön kan då i viss mån motverkas miljöskatter införs i förhål-

landevis föroreningskänsliga regioner.

SOU 1996:11 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 175

Nuvarande milj Öavgifter på

handelsgödsel och bekämpnings-

medel

Miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel infördes den 1 juli 1984 i syfte att motverka miljö- och hälsoproblem. De influtna avgifterna har använts till forskning och rådgivning och för att minska användningen bekämpningsmedel. Utöver miljöavgifter förekom

av också s.k. prisregleringsavgifter som användes till att bl.a. finansiera kostnader för spannmålsöverskott. Prisregleringsavgifter infördes något tidigare än miljöavgifter, 1982, och avskaffades 1992. Under perioden 1984 till 1994 har miljöavgifterna varierat vilket redovisas i Tabell 3.1.

Tabell 3.1 Miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpnings-

medel

Bekämpnings-

Handelsgödsel, öre/ kg medel

kr/kg aktiv

substans

Kväve Fosfor Kalium

ljuli 1984	30	60	4
ljuli 1988	60	120
ljanuari 1994	60	120	3 000 8
3 november 1994 180			3 000 20

-— Källa: SJV-rapport 1992:41, Svensk författningssamling 1993:1320, 1994:1706, 1994:1707

Miljöavgifterna kväve och fosfor motsvarade en prisökning med ca 10 respektive 6% 1993 års priser. År 1993 uppgick den totala förbrukningen handelsgödselkväve och fosfor till 185 520 respektive

av 19 030 ton. Vid oförändrade förbrukningsnivåer uppgår då de finansiella intäkterna efter ändringen i november 1994 till 334 miljoner

176 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:11 7

kronor. Priser per kg aktiv substans varierar för olika bekämpningsmedel. Den relativa prishöjningen orsakad av miljöavgiften, 20 kr/kg, beror då på vilken typ av bekämpningsmedel som avses. Den sammanlagda förbrukningen av ogräsmedel, insektsmedel och svampmedel uppgår 1993 till 1388 ton, vilket ger finansiella intäkter motsvarande 28 Mkr vid en oförändrad förbrukningsnivå.

Under perioden 1986 till 1993 har de totala intäkterna av miljöavgifter stigit från 119 miljoner till ca 190 miljoner kronor i nominella termer. Användningen av miljöavgifterna har fördelats a skogs- och jordbruksforskning, ca 40 Mkr, åtgärder för att halvera användningen av bekämpningsmedel ca 35 Mkr.

SOU 1996:1 1 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 177

4¶Intäkter och av

milj höjda

skatter kväve och fosfor i

på

handelsgödsel

I kapitel l redovisades hur man kan beräkna fiskala intäkter av miljöskatter insatsvaror med hjälp skattad efterfrågan. Miljö-

av en vinster uttryckta i monetära termer kräver kunskap dels vilka

om miljöproblem användningen insatsvarorna åstadkommer och

som av dels hur dessa kan värderas i monetära termer. Ett vanligt problem vid bestämning ntiljöåtgärders ekonomiska effekter och

av miljöpåverkan är att få tillgång till data som lämpar sig för båda skattningarna. Ekonomiska data är oftast tillgängliga länsnivå medan miljödata är regionalt anpassade till de miljöproblem eller ekosystem studeras. Det är ytterst sällan som gränserna för dessa

som regioner sammanfaller. Kapitlet inleds därför med en kortfattad beskrivning den regionindelning som valts i denna studie. Därefter

av redovisas de finansiella intäkterna och miljövinsterna av skatter handelsgödselkväve och -fosfor.

4.1¶Val regioner

Indelningen Sverige i olika regioner måste, som sagt, tillfredsställa

av krav på datatillgång for skattning av efterfrågan miljöfororenande insatsvaror och beräkning av miljöeffekter i monetära termer. De kända miljöproblem kväve och fosfor kan orsaka är övergödning

som

inlandsvatten och marina vatten och, for kväve, förhöjda nitratav halter i grundvatten. Övergödning kan medföra destruktion bio-

av logiskt liv i vattnen. Ett exempel utgörs av de syrefria bottnarna i Östersjön där allt biologiskt liv är utslaget. Effekter Östersjön av tillförsel kväve och fosfor har varit utsatt for forskning under ca 30

av år. Därför finns det förhållandevis mycket data for den typen av miljöproblem. Av detta skäl beräknas miljövinster enbart for de förbättringar uppstår i Östersjön i denna studie. För att miljödata

som för olika avrinningsområden ska överensstämma med tillgången

178 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:1 1 7

ekonomiska data blir det nödvändigt med indelning

en grov av Sverige i olika avrinningsområden.

Sverige delas i 7 olika avrinningsområden: Bottniska Viken, Bottenhavet, Mälarregionen, Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack. Dessa regioner är olika i flera avseenden, ekonomiska och naturmässiga. En väsentlig aspekt För skatteintäkter är total användning av handelsgödselkväve och -fosfor. Faktorer som påverkar övergödningen av Östersjön är storlek avrinningsområdet och arealen jordbruksmark. Det framgår av Tabell 4.1 att regionerna skiljer sig avsevärt med avseende på dessa aspekter.

Tabell 4.1 Total yta, jordbruksmark, användning av handels-

gödselkväve och -fosfor, 1993

Region Yta, km‘: Kväve, Fosfor,

ton

Totalt Åkermark

ton

B0ttn.vik.	116388	522	2394	433 g
Bottenhav.	172835	3660	12563	1645
Mälarreg.	21206	4466	30092	3332
Eg.Ostersj.	62597	8499	65687	6529
Öresund	2412	1426	22173	1617
Kattegatt	67019	8622	49063	5074
Skagerack	6252	629	3548	400
Totalt	48980	27824	185520	19030

1 avrinningsområden till Egentliga Östersjön och Kattegatt förbrukas de största mängderna av både kväve och fosfor. Den sammanlagda förbrukningen av kväve och fosfor motsvarar drygt 60 % av de totala förbrukningsnivåerna av de båda näringsämnen. Både intäkter och miljövinster skatter kväve och fosfor kommer då i stor ut-

av sträckning att bestämmas av insatsvarornas priskänslighet och miljöförhållanden i dessa regioner.

4.1 Finansiella intäkter miljöskatter handels-

gödselkväve och fosfor

Som redovisats i kapitel beräknas intäkter av miljöskatter insatsvaror med hjälp av skattade efterfrågeekvationer. Det är då särskilt intressant att undersöka efterfrågan insatsvarorna i de stora

SOU 1996:11 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 179

regionerna, avrinningsområdena till Kattegatt och Egentliga Östersjön. Om efterfrågan i dessa regioner är relativt priskänslig, kan det innebära förhållandevis låga skatteintäkter. Som en första gissning presenteras beräknade regionala priselasticiteter, se Tabell 4.2.

Tabell 4.2 Priselasticiteter på handelsgödselkväve och fosfor i

olika avrinningsområden

Region	Kväve	Fosfor
Bottniska Viken	0.27	1.80
Bottenhavet	0.45	1.44
Mälarregionen	0.34	0.63
Eg. Östersjön	0.32	0.98
Öresund	l 2	1.46
Kattegatt	0.25	0.68
Skagerack	0.51	0.31

Elasticiteterna är beräknade från linjära efterfrågeregressioner och utvärderade vid 1993 års förbrukningsnivå av kväve och fosfor. Källor: För kväve, Gren och Brännlund 1995, för fosfor se appendix A.

Av tabellen framgår det att priselasticiteterna för både kväve och fosfor sig särskilt höga eller låga i avrinningsområdena för

är vare Kattegatt och Egentliga Östersjön. Det ska noteras att, förutom

Skageracksregionen, är priselasticiterna för fosfor genomgående

högre än för kväve. En väsentlig orsak är att elasticiteterna är utvärderade vid 1993 års förbrukningsnivå. Fosforförbrukningen har, under

20 års period, sjunkit med 2/3. Minskningen av kväveen förbrukningen är inte lika påtaglig.

Priselasticiteterna i Tabell 4.2 avser den kortsiktiga anpassningen

efterfrågan kväve respektive fosfor. Med kort sikt menas ett av tidsperspektiv där användningen minst produktionsfaktor inte

av en kan förändras. l efterfrågeregressionerna betraktas jorbruksarealen

fast produktionsfaktor. På lång sikt är alla produktionsfaktorer

som en rörliga vilket innebär högre priselasticiteter. Enligt en samman-

ställning av efterfrågestudier av kväve är den långsiktiga priselastici-

teten för handelsgödselkväve dubbelt så hög som den kortsiktiga Burell, 1989. Detta antas gälla också för de långsiktiga

kvävepriselasticiteterna i samtliga regioner.

Till skillnad från kväve är fosfor ett ämne som lagras i marken, vilket innebär att en del av den fosfor som inte utnyttjas under en period finns tillgänglig under nästkommande perioder. Den rikliga

180 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:11 7

användningen av handelsgödselfosfor under 1970-talet, delvis

som lagrades ijorden, är en förklaring till den kraftiga minskningen

av efterfrågan fosfor under efterföljande 20 år. En analys de lång-

av siktiga effekterna av miljöskatter på fosfor måste därför inkludera fosfordynamiken i mark. Så vitt jag vet har det inte utförts sådana analyser. Denna rapport innehåller därför inga långsiktiga effekter

av en fosforskatt.

Resultaten i Tabell 4.2 pekar på att den kortsiktiga kväve- i efterfrågan är oelastisk i samtliga regioner vilket innebär i

förhållandevis höga skatteintäkter viss skattesats. Omfattningen

av en f av de totala intäkterna bestäms självfallet också den ursprungliga

av förbrukningen som redovisades i Tabell 4.1. I Figur 4.1 illustreras de beräknade totala intäkterna från samtliga regioner vid olika skatte-

satser. Skatteförändringen anges som en procentuell ökning

av gällande kvävepris, vilket är 6.45 kr/kg år 1993. Kvadraterna illustrerar de kortsiktiga intäkterna medan trianglarna avspeglar de långsiktiga.

l000

-ø-Lângsikliga

intäkter

20°

... Konsiktiga

intäkter

0 50 I00 l50 200 250 300 350 400 450 500

Skatti%avpriset

Figur 4.1 Intäkter av skatt på kväve.

Av Figur 4.1 framgår det att de kortsiktiga skatteintäkterna

är som högst och uppgår till drygt l Mdr kr när kväveskatten ökar med

ca 150 %.. När kväveskatten medför prisökning med än 200 %

en mer sjunker intäkterna relativt snabbt. Den långsamma minskningen

av skatteintäkter vid avgifter överstigande 400 % kvävepriset beror

av den låga priselasticiteteit i Öresunds avrinningsområde Tabell Bl,

SOU 1996:11 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 181

appendix B. På lång sikt uppgår skatteintäkterna som högst till 500 Mkr, vilka uppnås när skattesatsen innebär en fördubbling av kvävepriset.

Det ska påpekas att den utveckling av skatteintäkterna som illustreras i Figur 4.l ska betraktas som hypotetisk vid relativt höga kväveskatter. Vid kväveskatter överstigande 250 % av priset upphör kväveförbrukningen helt i de flesta regioner. Ett jordbruk utan användning av handelsgödsel kräver strukturella förändringar som inte är beaktade i de ekonometriska skattningar som genomförs i denna studie.

BottenvikenoSkagerack

‘Kamgan Bonenhavet

Méilarregionen‘

g‘eg."om;,-55;

Figur 4.2 Regionala skatteintäkter. Kväveskatt 100% av

priset

Vid kväveskatt utgör fördubbling priset motsvarar de

en som en av kortsiktiga skatteintäkterna från de "stora" regionerna, Kattegatt och Egentliga Östersjön, ca 2/3 av de totala skatteintäkterna, vilket illustreras i Figur 4.2. Den största andelen totala skatteintäkterna kommer från Egentliga

av Östersjöns avrinningsområde, 35 %. Lägst skatteintäkter erhålls

ca från Bottniska Vikens och Skageracks avrinningsområden.

De totala intäkterna av miljöskatter fosfor är betydligt lägre än motsvarande handelsgödselkväve. Det har sin förklaring i dels de relativt höga priselasticiteterna och dels de lägre förbrukningsnivåerna. I basfallet, som redovisades i Tabell uppgår skatteintäkterna mest till 84 miljoner kronor, se fyrkanterna i

som ca

182 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:11 7

Figur 4.3. Olika Skattesatser uttrycks som procent av fosforpriset 1993, vilket uppgick till 21.5 kr/kg.

år

’ + Basfallet

I00

r Hälften

såhöga

priselas-

ticileter

0 50 100 I50 200 250 300 350 400 450

Skatti%avpriset

Figur 4.3 Intäkter av fosforskatt

Om priselasticiteterna i samtliga regioner vore hälften så höga som i basfallet femdubblas skatteintäkterna när skattesatsen utgör 100 % av fosforpriset, vilket illustreras av trianglarna i Figur 4.3.

Förutom Bottenvikens avrinningsområde, erhålls skatteintäkter från samtliga regioner, vilket framgår av Figur 4.4.

Eg.Östersjön

Figur 4.4 Regionala skatteintäkter. Fosforskatt 50% av priset

Avrinningsområdena till Kattegatt och Egentliga Östersjön intar en dominerande roll även när det gäller intäkter miljöskatt fosav en for. Intäkterna från dessa regioner motsvarar nästan 3/4 de totala av skatteintäkterna. I Tabell B3, appendix redovisas fördelning av skatteintäkter på de olika regionerna vid olika Skattesatser på fosfor.

4.3 Milj övinster av minskad användning av

och fosfor.

handelsgödselkväve

Det är väl känt att tillförsel både kväve och fosfor orsakar eutroav fiering eller övergödning inlands- och kustvatten. Marktillforsel av av kväve kan även åstadkomma förhöjda nitrathalter i grundvatten. Övergödning inlands- och kustvatten kan medföra syrebrist när av den rikliga växtligheten i vattnen bryts vilket kräver syre. Syrener, brist kan i sin orsaka att allt biologiskt liv inom ett visst område tur Det finns stora ytor döda bottnar i Östersjön. Om utrotas. t.ex. av skador övergödning överhuvudtaget inträffar beror emellertid av vilket näringsämne är begränsande för växtligheten. Det anses att som fosfor det begränsade ämnet i inlandsvatten och kväve för marina är Detta gäller emellertid inte alltid utan fosfor betraktas som det vatten. Bottniska Viken. I övriga Österbegränsade ämnet för växtligheten i sjön kväve det flera forskare det relativt är ämne som av anses vara

mest begränsade ämnet.

minskad tillförsel kväve till Öster- För att kunna skatta värdet av av sjön måste känna till dels vilka biologiska förbättringar som uppstår och dels hur dessa kan uttryckas i monetära termer. En förutsättning for beräkning de biologiska effekterna är kunskap om hur av mycket viss mängd handelsgödsel når kustvattnen. Det av en som kräver i sin information läckage där deponeringen sker och tur om hur mycket läckaget slutligen når kustvattnen. Bortgången av av som näringsämne under transporten från källan till kusten, den s.k. retentionen, bestäms flera faktorer klimat, hydrologi och av som markanvändning i avrinningsområdet. Ju högre retention desto mindre viss mängd kväve eller fosfor når slutligen kusten. Vi av en kan således ha förhållandevis högt läckage ändå en liten ett men effekt kusten retentionen är tillräckligt hög. Det ska noteras att om läckaget intresse for kvalitén på grundvattnet. I Tabell 4.3 är av redovisas andelen tillförd mängd handelsgödsel som läcker och retention för de olika regionerna. Dessutom presenteras den andel av viss mängd näringsämne som slutligen når kusten. en

184 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:11 7

Tabell 4.3 Läckage, retention och kusteffekt kväve och av fosfor i olika regioner, andelar av tillförda mängder

Bottn. Mälar- Eg. Skageviken havet regio- Östersj. sund rack gatt nen Kväve Läckage 0.04 0.25 0.08 0.12 0.30 0.12 0.24

Reten. 0.25 0.25 0.60 0.40 0.30 0.20 0.30

Effekt på 0.03 0.19 0.03 0.07 0.21 0.10 0.17 kusten Fosfor Läckage 0.18 0.26 0.09 0.21 0.24 0.25 0.34 Reten. 0.40 0.40 0.40 0.45 0 0.40 0.25 Effekt på kusten 0.10 0.16 0.05 0.12 0.24 0.15 0.26 Källa: Elofsson, K., 1994, 1995.

Det framgår av tabellen att både läckage och slutlig effekt kusten skiljer sig väsentligt mellan olika regioner. Den högsta andelen av en viss minskning både kväve och fosfor uppträder i Öresund. av Jordarten i denna region utgörs av lätta, genomsläppliga sandjordar. Vi noterar också att regioner med relativt hög användning kväve av och fosfor har ungefär genomsnittlig effekt kusterna. Beräkningar av hur stora andelar 1 kg handelsgödselkväveav respektive fosfor som medför läckage och når kusterna utgör ett första steg i analys och skattningar av motsvarande miljövärden i monetära termer. För att kunna göra ändamålsenliga värderingar måste vi, som sades ovan, också känna till hur koncentrationer kväve/fosfor i de av marina vattnen påverkas, vilka biologiska implikationer förändsom rade halter medför och, slutligen, hur dess biologiska förändringar värderas i monetära termer. Tyvärr finns det för närvarande inga analyser biologiska effekter av av olika reduktioner i tillförseln näringsämnen. Däremot har det av utförts värderingsstudier av en förbättring Östersjön innebär av som en återgång till de biologiska förhållanden ansågs råda vid slutet som av 1950-talet innan den omfattande tillförseln näringsämnen starav tade Söderquist et al., 1995. Två typer värden har då skattats: av rekreationsvärde och s.k. existensvärde. Med existensvärde det avses

SOU 1996:11 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 185

värde åsätter naturresurs bevarande även om man själv aldrig man en kommer att nyttja den. Enligt Wulff et al. 1992 skulle det krävas en minst 50 %-ig minskning tillförseln näringsämnen för att Östersjön ska återav av ställas till den ekologiskt hållbar situation som rådde före 1950-talet. För att kunna bestämma värdet av olika reduktioner i användningen handelsgödsel måste vi bl.a. känna till dess bidrag till övergödav ningen kustvattnen i förhållande till andra källor. Jordbruket är en av flera källor kväve- och fosfortillförsel till Östersjön. Övriga av av källor utgörs reningsverk, industri och, för kväve, trafik. .lordav brukets andel totala kvävetillförseln motsvarar ca 25 % och av av total fosfortillförsel 20 % Gren et al., 1995. Effekter av minskca ningar i användningen handelsgödsel är bl.a. beroende av vad som av p kraftig minskning sker med övriga utsläppskällor. Om det sker en av . deras utsläpp har troligen ytterligare minskningar i form av reducerad tillförsel via handelsgödsel en mindre betydelse. l fortsättningen antas dock att det inte sker några större förändringar i utsläppen från andra källor. Givet att är intresserade av samhällsekonomiskt effektiv minskning jordbrukets näringsen av ämnen bestäms denna dels de diskuterade värdena av olika av ovan reduktionsnivåer och dels kostnader för olika åtgärder. Det är t.ex. möjligt att den miljövinst åstadkommes minskad användsom genom ning handelsgödselkväve kan uppnås till lägre kostnad med av en hjälp andra åtgärder. De extra kostnader åsamkas samhället av som att ändå välja handelsgödselreduktioner måste då läggas till genom övriga kostnader, vilket i sin tur innebär lägre optimala reduktioner av handelsgödsel. Resultaten från studie där man beräknat kosten nadseffektiva kväve och fosforreduktioner till Östersjön pekar

emellertid på att minskningar i användningen av handelsgödsel är en kostnadseffektiv åtgärd Gren et al., 1995. Vi kan därför i fortsättningen bortse från merkostnader ineffektiv allokering av p.g.a. åtgärder. Om vi gör mycket djärva antaganden angående betalningsvilja nu kväve- och fosforreduktion är det möjligt att göra vissa per gissningar miljövärdet minskad användning handelsgödsel. om av av Det första antagandet 50 %-ig minskning medför de bioär att en logiska förhållanden gällde före 1950-talet. Vidare antas detta som tillstånd värderas till 90 000 miljoner kronor per år av samtliga 75 miljoner invånare i Östersjöns avrinningsområde Söderquist et 1995. Ett ytterligare mycket väsentliga antaganden är att ett linjärt förhållande råder mellan värden och reduktioner i näringsämnen. Den totala tillförseln kväve och fosfor till Östersjön uppgick av

186 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:11 7

1993 till l 090 000 ton respektive 36 000 ton Gren et 1995. En halvering av kvävetillförsel innebär då en minskning med 545 000 ton N/år. Miljövärdet per kg kvävereduktion blir 165 kr. En halvering

av fosfortillförseln utgör en minskning med 18 000 ton per år. Miljövärdet per kg fosfor reduktion blir då 5000 kr.

Biologiskt hållbara vatten kännetecknas att viss kvot råder

av en mellan fosfor- och kvävemängden. Beroende denna kvot är växtligheten i första hand antingen fosfor eller kvävebegränsad. Huruvida det uppstår biologiska förbättringar vid kväve- och fosforreduktioner beror då vilket ämne främst är begränsande för

som växtligheten. Inlandsvatten anses vara fosforbegränsande medan marina vatten betraktas som kvävebegränsande. Det gäller dock växtligheten i Bottniska Viken som begränsas tillgången fos-

av for. Jag gör därför det starkt förenklande antagandet att biologiska förbättringar i de övriga regionerna uppnås enbart med reduktioner i kvävetillförseln. Givet alla antagande bestäms då miljövärdet av en minskad användning av handelsgödselkväve och -fosfor de läckage

av och retentionskoefñcienter som redovisats i Tabell 3 och de ovan angivna värden per reducerad N respektive P vid kusten. Värden per kg kväve eller fosforreduktion redovisas i Tabell 4.4.

Tabell 4.4 Värde av minskningar i kväve- eller

fosfortillfdrseln, kr/kg N resp. P reduktion

Bottn. Botten Mälar Eg. Öresund Katte Skage

Viken havet region Östersj. gatt rack

Kväve 0 3l 5 l2 35 17 28

Fosfor 250 0 0 0 O 0 0

Notera att, förutom för Mälarregionen, kan miljövinsten kg kväve

per överstiga en kväveskatt som innebär en fördubbling av kvävepriset, d.v.s. 6.5 kr/kg kväve. Miljövinsten fosforskatt motsvarar

av en som 50 % av fosforpriset är klart högre än skatten 10.25 kr/kg.

Miljöproblemet i Östersjön, och många andra ekosystem, är sådana att miljövinster för ytterligare reduktioner i tillförseln av näringsämnen uppträder endast under en del av tillförselintervallet. Det betyder att reduktioner i användningen av handelsgödsel utöver dessa reduktionsnivåer inte medför några miljövinster. Som sades ovan bestäms miljövinsten av reduktioner i användningen av handelsgödsel

SOU 1996:11 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 187

och eventuella minskningar utsläpp från andra källor. Då

av av handelsgödsel utgör kostnadseffektivt åtgärd är det emellertid

en möjligt att miljövinster kan uppträda vid mycket kraftiga reduktioner. Av det skälet antas att mi ljövinster för olika regioner som redovisats i Tabell 4 uppstår vid samtliga reduktionsnivåer.

Av den analytiska diskussion i kapitel 2 framgick det att nettovinsten av en minskad användning av en miljöförorenande vara består av miljövärdet minus kostnader i form av minskat nettoproduktionsvärde. Miljövärde och jordbrukarnas minskade nettoproduktionsvärde av nationella kväveskatter illustreras i Figur 4.5. D.v.s. jag antar att skatten införs i hela landet.

år 2000

GCO

l000 + Kostnader

500 -v--Miljövärde

0 50 100 I50 200 250 300 350 400 450

Kväveskani %avpriser

Figur 4.5 Miljövärde och kostnad

Miljövärdet stiger relativt snabbt till kväveskatter som motsvarar

upp

300 % kvävepriset. Efter denna skattenivå uppstår ytterligare ca av miljövinster enbart i Öresunds och Kattegatts avrinningsområden,

se Tabell B4 i Appendix B. Nettovinsten, miljövärde minus kostnader, ökar till skattesatsen motsvarar 300 % kvävepriset. Fördelning

ca av

nettomiljövinster mellan olika regioner vid en skatt som motsvarar av

fördubbling kvävepriset illustreras i Figur 4.6. En regional en av fördelning av kostnader för olika skattesatser redovisas i appendix B, Tabell B5.

188 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:11 7

Eg.Östersjön

Figur 4.6 Regionala nettomiljövinster, Kväveskatt 100 % av

kvävepriset. Nettomiljövinsterna från Kattegatts och Egentliga Östersjöns avrinningsområden motsvarar drygt 50 % av den total vinsten. Bottenhavets och Öresunds avrinningsområden får förhållandevis

en stor betydelse den relativt stora miljöeffekten per kg kväve-

p.g.a. reduktionen, se Tabell 3 och 4.

SOU 1996:11 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 189

Intäkter och övinster

milj av miljöskatt på bekämpningsmedel

På motsvarande vis som för näringsämnen kan förvänta oss att bekämpningsmedlens priskänslighet och miljöeffekt varierar i olika l delar

av landet. Tyvärr finns det inte regionala data som gör det möjligt att göra regionala analyser för bekämpningsmedel. I detta l kapitel utförs därför beräkningar hela Sverige.

som avser Kapitlet inleds med presentation beräknade finansiella intäkter olika

en av av nivåer skatter bekämpningsmedel. Därefter följer mycket preliminära beräkningar miljövinster.

5.1¶Intäkter skatt bekämpningsmedel

Enligt Gren 1994 varierar priselasticiteten för olika typer

av bekämpningsmedel. l Tabell 5.1 sammanställs information

om priselasticitet, förbrukning i ton aktiv substans, och värde kg aktiv

per substans.

Tabell 5.1 Priselasticitet, Förbrukning och värde för olika

bekämpningsmedel år 1993

	Ogräsmedel	Svampmedel lnsektsmedel
Priselasticitet	-0.97	-0.34	-0.15
Ton aktiv substans	1 131	242	15
Kr/kg aktiv substans	350	260	3060

1 Gren 1994

190 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:11 7

Vi noterar från Tabell 5.1 att priselasticiteten är relativt hög för ogräsmedel och att detta ämne för stor andel totala försvarar en av brukningen. Värde aktiv substans är emellertid högst for per insektsmedel. De totala beräknade finansiella intäkterna för olika skattesatser uttryckta i procentuell ökning av kr/kg aktiv substans uppgår mest till ca 220 Mkr, se Figur 5.1. som

l50

IOO

0 50 I00 l50 200 250 300 350 400 450 500 % kr/kgaktivsubstans

Figur 5.1 Intäkter skatt på bekämpningsmedel av

Intäkterna stiger snabbt till skattesats som innebär en upp en prisökning med 50 %, för att därefter sjunka och avta långsamt. Skattesatsen ogräsmedel för den snabba ökningen och också svarar minskningen till skattesats innebär fördubbling priset. en som en av På grund de relativt låga priselasticiteterna och insektsav svampmedel sjunker skatteintäkterna därefter mycket långsamt. De upphör helt vid skattesats motsvarar prisökning insektsmedel en som en med 700 %.

5.2 övinster minskad användning av

Milj av

bekämpningsmedel

Användning bekämpningsmedel typer miljö- och hälsorisker: av av hälsorisker vid hanteringen bekämpningsmedel, hälsorisker vid av intag föda och vatten kan innehålla rester bekämpningsav som av medel, och ekologiska risker när bekämpningsmedel sprids till

SOU 1996:11 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 191

område kring den bearbetade jordbruksmarken Fogelfors m.fl. 1991. En korrekt värdering i monetära termer ska då inkludera samtliga dessa effekter.

Ett försök att inkludera samtliga effekter har utförts Malmberg

av 1994, som utgör den enda studie av betalningsviljan för en minskad användning av bekämpningsmedel i Sverige. Man har här använt en metod som innebär att man frågar ett urval av den svenska befolkningen om deras betalningsvilja För en halvering respektive helt upphörande av användningen av bekämpningsmedel. Resultaten pekar på en betalningsvilja mellan 3.1 mdr och 6.4 mdr för en halverad användning av bekämpningsmedel. Motsvarande resultat för ett uppl 1 hörande av användningen varierar mellan 4.7 mdr och 9.5. ll e Jordbrukarnas kostnader För en halvering av användningen av l bekämpningsmedel uppgår till 120 miljoner kr i form netto-

ca av värdet av minskad skörd. Nettovinsten, betalningsviljan av bekämpningsmedel minus kostnaden i form av minskad skörd, uppgår då som lägst till 2980 Mkr. När vi, som i förra avsnittet, gör det mycket vilda antagandet att nettovinsten är linjärt korrelerad med användningen av bekämpningsmedel blir nettomiljövinsten minst 2147 kr/kg aktiv substans minskning.

192 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:11 7

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att beräkna fiskala intäkter och miljövinster skatter påjordbrukets användning av handelsgödselkväve,

av fosfor och bekämpningsmedel. En partiell analys utförs där enbart jordbruksektom inkluderas. Fiskala intäkter skatter, miljövinster

av och kostnader i form nettovärdet av minskad skörd kan då beräk-

med hjälp ekonometrisk skattning av efterfrågan de nas av ifrågavarande insatsvaror.

I den inledande analytiska diskussionen påpekas att både de fiskala intäkterna och miljövinsterna är avhängiga av efterfrågans känslighet för prisförändringar. .lu högre priskänslighet desto lägre fiskala intäkter och högre miljövinster för given skattesats. Vid relativt hög

en priskänslighet sjunker den efterfrågade kvantiteten den miljöförorenande mycket vilket medför en stor miljöeffekt.

varan Skatteintäkterna blir däremot relativt låga eftersom dessa baseras efterfrågan efter prishöjningen orsakad av skatten.

Eftersom känsligheten för miljöföroreningar varierar i svenska regioner blir miljöeffekten viss minskning kväve och fosfor

av en av olika i regionerna. Av detta skäl utförs regionala beräkningar av intäkter och miljövinster. Studien fokuseras de miljöproblem som förorsakas i Östersjön kväve- och fosforanvändning. Sverige delas

av då i 7 olika avrinningsoiiurådeii; Bottniska Viken. Bottenhavet, Mälarregionen, Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack. Då det inte finns tillräckliga data är det inte möjligt att genomföra regionala analyser miljöskatter bekämpningsmedel.

Resultaten beräkningar av skatter handelsgödsel pekar att

av kväveskatter betydligt högre ñskala intäkter än fosforskatter. Som

ger mest uppgår intäkterna kväveskatt till 0.7 miljard kr per år.

av en ca Detta uppnås vid kväveavgift motsvarar fördubbling av

en som en kvävepriset. En fosforskatt innebär ökning av fosforpriset

som en med 50 % de högsta intäkterna. ca 160 miljoner kr per år. För att

ger kunna beräkna miljövinster i monetära termer är det nödvändigt med omfattande antagande angående transporter kväve och fosfor i

SOU 1996511 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 193

mark och vatten, biologiska effekter i Östersjön, och betydelsen av reduktioner i användningen av handelsgödsel. Givet alla antaganden summeras resultaten av olika skatter handelsgödselkväve och fosfor och bekämpningsmedel i Tabell 6.1.

Tabell 6.1 Skattenivå. intäkter, insatsvarureduktion och netto-

miljövinster av miljöskatt på handelsgödselkväve,

fosfor och bekämpningsmedel. l l

		Skatt, % Intäkter,		lnsatsvaru Nettomiljö
i		priset Mkr		red. %	vinster,
I	Handelsgödselkväve Handelsgödselfosfor Bekämpningsmedel Totalt	100 50 50	844 84 225 1153	30 57 45	Mkr 670 72 1100 1842

Resultaten indikerar att de sammanlagda intäkterna av miljöskatter de olika insatsvarorna kan uppgå till ca 1.1 Mdr kronor när skattesatserna motsvarar 50 % respektive 100 % priset. En kväveskatt

av 100 % av priset svarar för den största andelen av totala intäkterna, ca 3/4. De beräknade nettomiljövinsterna, miljövinst minus kostnader i form av minskad nettovärde av skörd, av en sådan kväveskatt är också relativt höga. Nettomiljövinsten av en fosforskatt blir betydligt lägre, ca 72 miljoner kr. Det är viktigt att notera att det då antagits att miljöförbättringar till följd fosforreduktioner enbart uppträder i

av Bottniska Viken, eftersom växtligheten i endast denna bassäng betraktas som fosforbegränsad.

Beräkningar av ñskala intäkter och miljövinster av skatt bekämpningsmedel utförs på nationell basis. Som mest uppgår intäkterna till 225 miljoner kronor vilket inträffar vid en skattesats som motsvarar en höjning det genomsnittliga priset på bekämpnings-

av medel med 50 procent. Givet omfattande antaganden om miljövinster kan dessa betydande och klart överstiga kostnaderna i form av

vara nettovärdet av minskad skörd.

Sammanfattningsvis kan sägas att resultaten i denna studie indikerar att de fiskala intäkterna av miljöskatter handelsgödsel-

194 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU I 996: 1 7

kväve, -fosfor, och bekämpningsmedel kan uppgå till 1.1 mdr. Det inträffar vid miljöskatter som motsvarar en fördubbling av priset 1993 kväve och en ökning med 50 procent av priset på fosfor och bekämpningsmedel. För samtliga insatsvararor är nettomiljövinsterna positiva. Dessa effekter ska emellertid tolkas som kortsiktiga. På längre sikt är anpassningmöjligheterna till de nya avgifterna större vilket innebär lägre finansiella intäkter, men också högre miljövinster. En halvering av skatteintäkterna handelsgödselkväve är då möjlig.

SOU 1996:11 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 195

Referenser

Burell, A. 1989. The demand for fertilizers the United Kingdom. Journal of Agricultural Economics 4023-20.

Elofsson, K., 1994. Fosfor läckage och retention i svenska avrinningsområden. Beijer International Institute of Ecological Economics, Stockholm, mimeo.

Elofsson, K., 1995. Cost effective reductions the agricultural load of nitrogen to the Baltic Sea. Beijer International Institute of Ecological Economics, Stockholm, mimeo.

Fogelfors, H., Johnsson, B., Petterson O. och F. Petrini 1991 Miljövänlig bekämpning ijordbruket En diskussion av möjligheter

och konsekvenser. Institutionen for ekonomi, Sveriges lantrbuksuniversitet, Uppsala, mimeo.

Gren, I-M., Jannke P. och K. Elofsson, 1995. Cost effective nutrient reductions to the Baltic Sea. Beijer Discussion Paper Series No 65, Beijer International Institute of Ecological Economics, Royal Swedish Academy of Sciences, Stockholm.

Gren, I-M och R. Brännlund. Costs of enforcing regional nitrogen fertilizers reduction. In Hanna S. and Munasinger M. red. Design principles for sustainable resource management., the World Bank, Washington.

Gren, I-M., 1994. Cost efficient pesticide reductions: A study of Sweden. Environmental and Resource Economics 4:279-29.

Malmberg, 1994. Attityder till bekämpningsmedel och betalningsviljan for minskad användning dessa i det svenska jordbruket.

en av Examensarbete 126, Institutionen for Ekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.

196 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:1 1 7

Söderquist, T., and G. Stavrious, 1995. Economic valuation of nutrient reductions to the Baltic Sea. Beijer International Institute of Ecological Economics, Stockholm, mimeo.

Wulff, F. and Niemi, A. 1992. Priorities for the restoration of the Baltic Sea A scientific perspective. Ambio 193-195.

Handelsgödsel och bekämpningsmedel 197

Appendix

Skattning av efterfrågan på fosfor i olika regioner

Den kortsiktiga efterfrågan handelsgödsel bestäms under antagande om att jordbrukarna väljer den mängd maximerar

som i vinsten. Den reducerade efterfrågan kan då uttryckas funktion

som en l av priser rörliga produktionsfaktorer och vegetabilier och tillgångar fasta insatsvaror. De rörliga produktionsfaktorer

som inkluderas här är arbetskraft. Den fasta faktorn utgörs areal åker-

av mark. Dessutom inkluderas en tidsvariabel som fångar upp trender under skattningsperioden 1963-1991. För att ta hänsyn till de

gemensamma faktorer som kan gälla för samtliga regioner, t.ex. konjunkturväxlingar, används den s.k. SURE estimatorn Seemingly Unrelated Regression Equations. Resultaten redovisas i Tabell Al där PPfosforpris, PQ pris vegetabilier,

PLpris arbetskraft,

HAareal åkermark och Ttidsvariabel.

198 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:1 17

Tabell Skattade regressioner för efterfrågan på handels-

gödselfosfor Region C Po PL. HA T Adj.R2 DW Bottn. 1159 -0.: I 73.7 -0.02 -0.01 0.004 0.90 2.00 viken 0.83 -4.7l 4.70 -0.09 -0.90 0.52 Botlen- 3636 -0.I3 -105.8 3.38 0.02 -0.13 0.82 0.79 havet I.39 -2.15 -2.46 5.01 4.25 -6.45 Mälar- 708 -0.19 -227.5 4.20 0.04 -0.18 0.86 0.95 region 0.19 -2.01 -3.65 4.24 11.5 -6.24 E.Öster 10167 -0.32 -599.3 8.55 0.05 -0.63 0.95 1.00 sjön 1.12 -|.91 -5.10 4.61 7.76 -11.l Öre- -2734 -0.13 -78.3 2.41 0.07 -0.l5 0.96 1.07 sund -0.97 -2.94 -2.49 4.85 8.73 -9.97 Katte- 13923 -0.19 -428.5 6.87 0.03 -0.42 0.92 0.87 gatt 2.70 -1.62 -5.25 5.30 7.82 -11.0 Skage- 705 -0.0 -17.7 0.21 0.01 -0.0l 0.74 1.01 rack 1.66 0.83 -2.86 2. I 7 2.90 -5.05

SOU 1996:11 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 199

Appendix

Tabeller

Tabell Bl Fördelning intäkter från skatter handels-

gödselkväve på olika regioner, miljoner kr Avgift Bottn. Botten Mälar Eg. Öre- Katte- Skage Totalt % Viken havet region Öster sund gatt rack priset sjön 50 6.7 31.5 80.6 178.6 67.2 138.5 5.6 508.7 100 11.2 45.1 128.4 290.7 125.7 237.6 5.4 844.1

150 13.5 40.2 143.2 336.2 172.6 297.1		1002.8
200	13.7 18.3 125.3 315.1 216.8 317.3	1006.5
250	l 1.8 77.4 227.4 249.3 296.4	862.3
300	7.8 73.2 273.4 239.2	593.6
350	1.5	288.5 140.9 430.9
400		298.3

200 Handelsgödsel och bekämpningsmedel SOU 1996:11 7

Tabell B2 Intäkter av en fördubblad kvävepriskänslighet	olika regioner				för
% ök- Bottn.	Botten avet	Målar Eg. Öre- Katte- Skage Totalt
nmg .	viken .	. Öster -- region		sund gatt rack
av pris			sjön
50	5.6 22.5 64.2 145.3 62.9 l 18.9 5.6 425
100 6.7 8.9 62.6 157.4 108.9 I60					505
150 3.9			31.6 l36.6 120.1		292
200				142.6 2.5	l45
250				141.2	141.2
300				117.5	117.5
350				76.5	76.5
400				18.2	18.2

SOU 1996:11 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 201

Tabell B3 Intäkter av mil jöskatt på handelsgödselfosfor i olika

regioner: variation mellan baspriselasticiteter och

dess halvering.

% Botten- Mälar- Eg.Öster Öresund Katte- Skage- Totalt

ökning havet region sjön gatt rack

avpris

50 2.l-9.7 l3.2- 3l.6- 2.2-9.4 30.1- 4.7-4.9 84-139

23.7 49.3 4 I 1 100 0-53 0-29.7 0-66.4 0-4.7 21.3- 8.1-9.4 30-179 i 65.2 1 1

150 O-8.7 0—44.l 0-64.8 10.1- 10-131 g 13.3 1

200	0-42.5 \|0.9- l I-59 \|6.l
250	l0.5- 1 19 18.6
300	8.7-20.3 9-20
350	5.7-21.5 6-22
400	1.8-22.0 2-22

0-2221.7

202 Handelsgödsel och bekämpningsmedel

Tabell B4 Regionala mil jövärden av olika kväveskatter,

miljoner kronor år.

per

Skatt i Botten- Målar Öre- Katte- Skage- Totalt % av havet region Ostersj. sund gatt rack priset

50	86	21	124	48	104 51		434
100	173	51	247	94	208	76	849
150	259	76	371	141	312	99	1258
200	346	102 495		188	416	99	1642
250	390	127 619		235 522		99	1992
1300 390		151	734 282		642 99		2298
350	390	151 788		328	728	99	2484
400	390	151	788 375		787 99		2590
450	309	151	788 423		834	99	2685

SOU 1996:11 7 Handelsgödsel och bekämpningsmedel 203

Tabell B5 Jordbrukets minskning av nettoproduktionsviirde l kr/år.

vid olika kväveskatter, miljoner

Ös-l Öre- Totalt Skatt i Bottn. Botten Mälar E. Katte- Skage % viken havet region tersjö. sund gatt rack priset 50 0.2 4.5 8.2 l6.6 2.2 9.6 2.9 44 100 4.8 17.8 32.9 67.0 8.7 39.0 8.5 179 150 6.4 40.4 73.9 150.0 20.0 89 16.7 396 200 8.6 71.9 131.5 266 34.0 158 16.7 687

250 13.4 101.3 205 416.1 54.7 247 16.7 1053 300 19.3 101.3 29l 599 78 355 16.7 1460 350 26.3 101.3 291 741 |06 483 16.7 1765 400 26.3 101.3 291 741 138 631 16.7 1945

SOU 1996:11 7 Skatter, löner och sysselsättning 205

Skatter, löner och sysselsättning

- en kunskapsöversikt

21V Magnus Wikström Institutionen för nationalekonomi Umeå Universitet

Jag vill tacka Runar Brännlund, Bertil Holmlund och Karl-Gustaf Löfgren för värdefulla synpunkter.

SOU 1996:11 7 Skatter, löner och sysselsättning 209

Inledning och sammanfattning

Förändringar miljöskatter i syfte att förbättra miljön har under

av senare tid sammanfogats med förändringar i traditionella arbetsmarknadsrelaterade skatter. Framför allt är det med k dubbel-

s vinstargument det ibland gjorts gällande att skatteväxlingar, i

som princip ökad miljöbeskattning och minskning av störande skatter

arbetsmarknaden, kan ha positiva effekter såväl miljön som sysselsättningen Pearce 1991, Oates 1991. I andra arbeten

se t ex

sådana effekter mindre sannolika se t ex Bovenberg de ses som Mooij 1994, Bovenberg der Ploeg 1994a. Dessa studier

van kan fungera ett underlag dels för att diskutera effekterna av

som miljöskattereformer, också underlag för diskussioner om

men som vilka empiriska kunskaper behöver hämtas i syfte att bedöma

som reformers faktiska beteendekonsekvenser. De teoretiska studierna visar att det är viktigt att erhålla information om flera arbetsmarknadsrelaterade storheter: framför allt gäller det kunskap om hur arbetsutbudet påverkas skatter och hur sysselsättning och löner

följd ändringar i arbetsinarknadsrelaterade skatanpassas som en av

Även utan förändringar i de arbetsinarknadsrelaterade skatterna är ter. det sannolikt att ökad användning miljöskatter har indirekta

en av verkningar arbetsmarknaden.

I denna uppsats skall jag försöka ge en bild av kunskapsläget vad beträffar skatters effekter arbetsmarknaden med utgångspunkt från den empiriska forskning som bedrivits i Sverige under de senaste 15 åren. Uppsatsen är delad i två sektioner. l den första diskuteras effekter inkomstbeskattning arbetsutbudet. En genomgång av

av svenska studier området presenteras. Resultat om arbetsutbudets känslighet för beskattning skiljer sig del mellan olika studier,

en framför allt finns det stora skillnader mellan könen. Både män och kvinnors arbetsutbud positivt sänkta marginalskatter, men

reagerar kvinnors arbetsutbud känsligt för ändringar i marginalskatte-

är mer satser. Även inom förefaller det finnas viktiga skillnader

grupperna mellan olika studier. Därför görs också ett försök att finna faktorer

kan förklara skillnaderna. En stor andel skillnaderna i kvantisom av tativa resultat mellan olika studier kan förklaras med hjälp av variabler att kontrollera för skillnader i metod och data.

som avser

210 Skatter, löner och sysselsättning

Den andra delen uppsatsen ägnas åt effekterna beskattning

av av lönebildning och sysselsättning. Det bedrivs i Sverige omfattande

en empirisk forskning lönebildningsfrågor där effekterna skatter

om av utgör ett naturligt inslag. Trots den relativa mångfalden studier är

av robusta slutsatser svåra att dra. Företagens reala produktlöner inom olika sektorer av ekonomin förefaller positivt höjd beskatt-

reagera ning, och de förklaringsmodeller som finns till förfogande därför

ger upphov till en hypotes om att sysselsättningen borde minska till följd av detta. Skatters effekter sysselsättningen har studerats relativt lite och de resultat som återges är inte entydiga. En förklaring är att skatters effekter reallönen är temporär och att effekten lång sikt är obefintlig.

Under senare tid har några studier genomförts i syfte att undersöka den progressiva beskattningens effekter reallöner. l enlighet med de teoretiska förväntningarna finns ett visst stöd för hypotesen att skatteprogressivitet leder till återhållsamhet i löneförhandlingarna, vilket samtidigt innebär att ökad skatteprogressivitet leder till

en högre sysselsättning. Detta något kontroversiella resultat

pekar på en fördel med progressiv inkomstbeskattning progressiva skat-

även om ter har negativa effekter ekonomin andra orsaker. Det finns

av empiriska studier som syftar till att belysa effekter arbetsmarknaden av beskattning av olika typer insatsvaror, t energi, de

av ex men resultat som finns tillgängliga tyder att arbetskraftsefterfrågan reagerar negativt prisökningar inom tillverkningsindustrin.

SOU 1996:11 7 Skatter, löner och sysselsättning 211

2. Skatters effekter på utbudet av

arbetskraft

Den neoklassiska teorin för hushållens konsumtionsval studerar hur individer med givna väljer att allokera dessa olika

resurser användningsområden. Ett användningsområde som är flitigt genomlyst med tillämpningar svenska forskare och med svenska data är

av individers arbetsutbud. Detta har sannolikt flera orsaker. Att studera arbetsutbudets och arbetskraftsdeltagandets bestämningsfaktorer

värdefull information för beslutsfattare bland annat vad genererar

effekter ekonomisk politiska ingrepp. Inkomstbeskattningen avser av är kanske det viktigaste exemplet härvidlag. I Sverige studerades inkomstbeskattningens effekter redan i början av 1980-talet med hjälp

tvärsnittsdata se exempelvis Blomquist 1983 och denna tradiav tion har sedan fortsatt. Skattereformen 1991 har initierat nya studier

arbetsutbudsproblematiken. Bland forskare fanns ett intresse av att av närvara vid århundradets skattereform, inte minst med tanke på de naturligt experimentella egenskaperna sådan reform från början

en ansågs innebära.

2.1¶Grundläggande teoriram

De huvudsakliga idéerna vad gäller inkomstskatters effekter en individs arbetsvilja kan illustreras med utgångspunkt från ett enkelt diagram Figur 2.1. Låt c beteckna konsumtionen av en samman-

satt och låt h beteckna arbetad tid. Individen har en budget-

vara restriktion beror arbetsutbudet. Denna ges initiellt av linjen

som

i figuren och dess lutning beror den marginella lönen som 0 - a i utgångsläget är lika med Skärningspunkten med axeln

w. c - anger

icke-arbetsinkomst yo. Kurvorna och k personens är s indifferenskurvor vilka anger kombinationer av fritid arbetsutbudets spegelbild och konsumtion individen samma behovs-

som ger tillfredsställelse. individens behovstillfredsställelse ökar i nordvästlig riktning, d indifferenskurvan ger högre nytta än 1,. Givet

v s

212 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996:11 7

lönen och icke-arbetsinkomst yo, väljs den kombination w av arbetsutbud fritid och konsumtion högst behovstillfredssom ger ställelse, i detta fall vid således är individens arbetsutbud som i utgångsläget.

h h

Figur 2.1 Effekten proportionell inkomstskatt. av en

Antag nu att en inkomstskatt påförs individen så att denne i stället har en lägre marginell lön lika med w1-t Detta vrider budgetlinjen

medsols runt punkten till ett nytt läge 0-b. Individen väljer 0 nu i arbetsutbud, d utbudet minskar följd skatten. v s som en av Denna slutsats är emellertid inte universell. Arbetsutbudet kan också öka, men det är mindre troligt. För att bättre förstå de mekanismer

som ger upphov till arbetsutbudsförändringen, kan dekomponera

man

effekterna i två delar den k Slutsky-dekomponeringen,

s en inkomsteffekt och substitutionseffekt. Den sistnämnda effekten en uppstår om tänker att efter skatteförändringen erhåller oss personen en klumpsummesubvention sådan att han exakt uppnår samma behovstillfredsställelse fore skatteförändringen vilket illustreras som budgetlinjen k k . I figuren skulle detta experiment upphov av — ge

1 Jag diskuterar inte uttryckligen mervärdesskatien. En ökning av mervärdesskatten påverkar priset på konsumtionsvaror och därför relativpriset mellan fritid och konsumtionsvaror. Dessutom påverkas det reala värdet av icke-arbetsinkomst av ändringar i priset på konsumtionsvaror.

SOU 1996:11 7 Skatter, löner och sysselsättning 213

till utbudsförändring -hz s.e. i figuren. Detta är en fullstänen digt kompenserad prlsförändring. Utbudsförändringen -hz beror

enbart fritid har blivit billigare i relation till konsumtion. Om att nu

sedan klumpsummetransfereringen ges utbudet av

tar av personen Skillnaden -hz är inkomsteffekten i.e. i figuren, vilken

hl.

endast beror att löneförändringen minskat individens köpkraft. Substitutionseffekten är alltid positiv så att ökad lön leder alltid en en viss positiv effekt arbetsutbudet tvärtom vid en lönesänkning. lnkomsteffekten är priori obestämd, antas ofta vara negativ i a men vilket fall fritid är k normal Det är också det fall illusten s vara. som i figuren. Fritid kan också inferior d en högre reras vara en vara, v s inkomst leder till lägre efterfrågan fritid jämför potatis. Efteren teorin inte något huruvida fritid är normal vara som ger svar en eller inte, kan proportionella inkomstskatters kvalitativa effekt arbetsutbudet inte bestämmas utan vidare. Det vi förhand tror oss höjda skattesatser via substitutionseffekten eller den komveta är att penserade löneförändringen ett lägre arbetsutbud. Om fritid är en ger normal beror den totala effekten huruvida substitutionsvara effekten dominerar inkomsteffekten. skattesystem är vanligtvis inte proportionella. Ett progressivt skattesystem innebär att skattens andel inkomsten stiger med av inkomsten. Vårt skattesystem innehåller för given individ två en olika marginalskattesatserz.Detta innebär att budgetlinjen innehåller knäck vid någon inkomstnivå för närvarande ungefär 220 000 en kronor. I figur 2.2 illustreras skattesystemet. För en individ med en marginalskattesatsen större ovanför ett arbetsutbud lika given lön är med och lägre därunder. Det har betydelse var i skattesystemet nu marginalskattesatsen ändras. Antag att vi från utgångsläget som ges linjen höjer den högre marginal skatten och håller allt av 0 a b — oförändrat. Detta innebär att budgetlinjen ändras till 0 a c. annat - - För med den lägre marginalskatten påverkas inte budgetpersoner restriktionen och därför inte heller arbetskraftsutbudet. De som initiellt möter den höga marginalskatten påverkas dock och detta är liktydigt med sänkning den marginella lönen. Personer med en av

I själva verket påverkas marginallöner också av andra faktorer som direkt har med skattesystemet att göra, t ex inkomstberoende bidrag. Detta innebär att många individer möter en budgetrestriktion med fler än två olika marginalskattesatsen Skatteskalan innehåller också ett segment där inkomstskatt betalas det s k grundavdraget. För enkelhets skull bortser jag från dessa möjligheter. Se Aronsson Walker 1995 för en budgetrestriktionens utseende för några typindivider diskussion av .

2 l 4 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996:11 7

arbetsutbud lika med knäckpunkten eller ovanför densamma strax påverkas mindre förändringar på det högre skattesegmentet. Persoav ner som initiellt har ett arbetsutbud lika med knäckpunkten kan påverkas endast skatten det högre sjunker om segmentet Ett annat experiment är att höja marginalskatten det lägre vilket segmentet ändrar budgetrestriktionen till d För med den lägre 0 - - e personer . marginalskattesatsen är effekten liktydig med sänkning den en av marginella lönen. För med den högre skattesatsen kommer personer förändringen nu att framstå ett parallellskift nedåt i budgetsom restriktionen, vilket endast inkomsteffekt genererar en p g a att genomsnittsinkomsten fallit.

Figur 2.2 Inkomstskattesystemet

2.2 studier arbets-

Empiriska av skatters effekt på

utbudet

Föregående avsnitt har gett värdefull information önskar oss om studera arbetsutbudsproblemet empiriskt. Av modellen kan urskiljas

För personer som bjuder ut arbete lika med knäckpunkten kan inte substitutions- och inkomsteffekter härledas. Generellt påverkar inte marginella förändringar i skattesystemet dessa individers beteende. För att avgöra om en diskret förändring i skattesystemet påverkar deras arbetsutbud måste dessa individers nyttofunktioner utvärderas på de olika segmenten.

1996:1 I 7 Skatter, löner och sysselsättning 215 SOU

två faktorer påverkar arbetsutbudet. Dels sådana som typer av som individens budgetrestriktion, och dels sådana som påverkar

påverkar

individernas preferenser för fritid och konsumtion. En huvuduppgift

för denna modell är att i empirisk analys separera ut de inom ramen faktorernas påverkan arbetsutbudsbeteendet. två olika typerna av känner preferenserna kan vi med relativt enkla medel studera Om

i budgetrestriktionen, t icke-marginella skatte-

förändringar ex förändriitgar. Modellen har varit den dominerande teoretiska struktuden svenska empiriska forskningen arbetsutbudets ren inom om bestämningsfaktorer. Den enkla modell diskuterats ovan kan som emellertid inte fånga alla relevanta aspekter som påverkar en persons Flera sådana utvidgningar den grundläggande struktuarbetsutbud. av skönjas, studier innefattande flerpersonshushâll och ren kan t ex arbetsutbudsbegränsningar. Jag skall i det följande diskutera resultat svenska forskningen inom områdetfl från den antal empiriska studier arbetsutbudets Det finns ett stort om i Sverige. I det följande skall jag redovisa resul-

bestämningsfaktorer

olika arbetsutbudsstudier alla utnyttjar tvärsnittstaten från elva som individens Det urval gjorts är inte fullständigt, men data över som tämligen väl den svenska litteraturen området. I torde representera studier finns löne- och inkomstelasticitetereangivna för dessa 38 olika arbetsutbudsekvationer, 24 stycken för män och sammanlagt för kvinnor. Fördelningen utbudsekvationer mellan 14 stycken av kvinnor också rätt väl litteraturen. Mäns män och representerar enklare studera framför allt grund att fler arbetsutbud anses att av arbetskraften vilket underlättar den statistiska analysen. män deltar i redovisar löne- och inkomstelasticiteter för dessa Figur 2.3 och 2.4

studier.

4 Internationella översikter arbetsutbudets bestämningsfaktorer finns i om 1983, Killingsworth Heckman 1986 och Pencavel a Killingsworth svenska Översikter är Aronsson Walker 1995 och 1986. Andra Löfgren 1989.

5 Aaberge fl 1989, Ackum-Agell Apel 1993, Dessa studier är m Andersson 1989, Aronsson Karlsson 1995, Aronsson Palme Wikström 1994, Blomquist 1983, Blomquist 1995, Aronsson Hansson-Brusewilz 1990, Flood MaCurdy 1992, Jacobsson 1982

samt Sacklén 1995.

Löneelasticiteten inkomstelasticiteten anger den procentuella förändring arbetsutbudet följer procents ökning i lönen inkomsten. i som av en

216 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996:11 7

g c

E 0.5 Q s g - I :O -‘ o f å a 0.0

-0.5 M K Kön

Figur 2.3 Löneelasticiteter.

0.0 .

’ Z ’ . A

E 0

-0.2 E I

—o.3

" -0.4 M K Kön

Figur 2.4 Inkomstelasticiteter.

Det bör observeras att den resultatredovisning görs i detta avsnitt som inte tar hänsyn till hur precist skattade de olika elasticiteterna är, utan

SOU 1996:11 7 Skatter, löner och sysselsättning 217

endast medelvärden redovisas.7 Ett genomgående för de empi-

tema riska resultaten är att män tenderar att reagera tämligen måttligt på förändringar i reallönen Fig. 3. Löneelasticiteten är i allmänhet positiv och spridningen mellan studierna är tämligen liten. Medianelasticiteten i urvalet är ungefär 0.08. För kvinnor är löneelasticiteterna i många fall större och spridningen mellan studierna är också betydligt större. Medianelasticiteten är ungefär 0.3. lnkomsteffekterna Figur 2.4 är nära noll, oftast skattade med negativt tecken, d fritid är normal det finns även fall där

v s en vara, men inkomsteffekten har positivt tecken. Även här finns det skillnader vad

spridningen i punktelasticiteter mellan könen. Medianen av avser inkomstelasticiteter är dessutom lägre för kvinnor -0.06 än för män -0.02. Skillnaderna mellan män och kvinnor är också något som karaktäriserar studier utförda i andra länder.

När det gäller skatters effekter arbetsutbudet brukar intresset framför allt riktas mot de kompenserade löneeffekterna. Skattereformer tenderar att vara finansierade, vilket innebär att man något lämpligt sätt bör fördela tillbaka den indragna skatten, och detta illustreras bättre men inte ett perfekt sätt av den kompenserade löneelasticiteten. Dessutom fungerar den kompenserade elasticiteten

indikation den teoretiska modellens giltighet. Teorin presom en dikterar att substitutionseffekten skall positiv. Substi-

vara tutionseffekten är positiv endast om den kompenserade löneelasticiteten är positiv. Av studierna som innefattas här rapporteras kompenserade elasticiteter i 26 ekvationer 10 är estimat från

varav kvinnors utbudsfunktioner se Figur 2.5. Endast i ett fall är den kompenserade löneelasticiteten negativ.

Av olika skäl har det inte varit möjligt att räkna ut konfidensintervall för

punktelasticiteterna i samtliga studier. Detta gäller särskilt studier där den

skattade utbudsfunktionen är en icke-linjär funktion av lönen och där

elasticiteterna beror på andra variabler och parametrar än egenlöne- och

egeninkomst-parametrarna.

218 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996:11

Kön

Figur 2.5 Kompenserade löneelasticiteter.

Varför skiljer sig parameter och elasticitetsskattningarna mellan de olika studierna Det finns flera tänkbara förklaringar. Låt mig här försöka analysera några av dem. För det första finns det skillnader mellan studierna vad avser datamängd och sampelurval. Merparten av de studier som ingår i genomgången utnyttjar data från levnadsnivåundersökningarna LNU. Ett par studier utnyttjar data från det s k HUS-projektet och ytterligare studier använder data från

ett par hushållsinkomstundersökningen HlNK. Flertalet studier gör dessutom ett urval där endast personer i åldern 25-55 år ingår. Den huvudsakliga anledningen till detta är att det, beroende utbildnings- och pensioneringsbeslut, finns goda skäl att tro att personer som befinner sig nära tidpunkten för in- och utträde arbetsmarknaden reagerar annorlunda löne- och inkomstförändringar jämfört med andra grupper.

En ytterligare skillnad mellan studierna är vilken information om budgetrestriktionen som utnyttjas i estimationsproceduren. Det finns skillnader både vad gäller information om skattesystemet och inkomstberoende transfereringar. Dessutom finns det skillnader i den metod som utnyttjas for att estimera utbudsfunktionen. Olika metoder utnyttjar olika information budgetrestriktionen. Ett tidigt

om angreppssätt när det gäller att estimera utbudsfunktioner att

var utnyttja information som endast härrör från det skattesegment där individen observeras. Denna k lineariseringsmetod emellertid

s ger upphov till problem på grund av att timlöne- och inkomstvariablerna är s k endogena om individens budgetrestriktion är icke-linjär

Skatter, löner och sysselsättning 219

grund av skattesystemet. l stället används metoder för att korrigera för de förväntningsfelaktiga skattningar som lineariseringsmetoden ursprungligen ger upphov till. En annan metod är den s k Hausmanmetoden som istället utnyttjar hela budgetrestriktionen i estimationsproceduren, och därför kan anses ta hänsyn till endogenitetsproblemetsEn enkel uppdelning av studierna med avseende på metod är dels studier som utnyttjar Hausman-metoden och sådana som gör det. Studierna skiljer sig också åt vad beträffar den matematiska form som utbudsfunktionerna har. Drygt hälften av ekvationerna är skattade som enkla linjära eller loglinjära utbudsfunktioner. Några studier utnyttjar ickelinjära utbudsfunktioner där inflytandet av lönen på arbetsutbudet kan ha regioner med såväl positivt som negativt tecken.

Vissa studier har haft det ambitiösa syftet att simultant studera mäns och kvinnors arbetsutbud i s k hushålls- eller familjemodeller. Här tillåts för ytterligare effekter jämfört med de studier som endast studerar den ena parten. Korseffekter mellan makars arbetsutbud kan som exempel studeras mer ingående i hushållsmodeller. Slutligen, mäns arbetsutbud är starkt koncentrerat till ett timintervall kring 1800-2100 timmar per år. Den enkla modell som presenterats ovan kan inte utan vidare förklara denna spik i observerat arbetsutbud. Vissa studier försöker därför ta hänsyn till att arbetsutbudet är begränsat av yttre omständigheter och studerar därför beteendet under förutsättningen inte nödvändigtvis tillåts arbeta önskad tid,

personen s k kvantitetsrestriktioner.

l denna genomgång har jag identifierat sex olika faktorer som eventuellt kan förklara skillnader mellan studierna. l syfte att studera de olika faktorernas inverkan på punktelasticiteterna har sex olika dummyvariabler konstruerats. LNU är dummy för studier

en som utnyttjat levnadsnivåundersökningen och variabeln 25-55 år är en dummy för studier som endast valt ut denna grupp. Ett försök att kontrollera för inflytandet av olika metoder har gjorts genom att konstruera dummyvariabeln Metod som antar värdet l för studier som utnyttjar Hausman-metoden. Ytterligare dummyvariabler är Simultan för de ekvationer som samtidigt skattar mäns och kvinnors arbetsutbud, Icke-linjär för ekvationer som är linjära i lönen

Det finns ytterligare invändningar som kan anföras mot båda dessa

metoder. Se diskussioner i MaCurdy m 1990 och Blomquist 1995.

Se också Blomquist 1996 som jämför olika metoders egenskaper när det

gäller väntevärdesriktighet i små urval.

220 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996:1 I

och/eller inkomsten, samt en dummy som kontrollerar för kvantitetsrestriktioner. I regressionerna se Tabell 2.1 har en generell specifikation först utnyttjats. Variabler med t-värden mindre än l har sedan eliminerats successivt.

Tabell 2.1 Elasticitetsekvationer.

Variabel	Lön Inkomst Komp. Lön Inkomst Komp	Män			Kvinnor
Konstant	0.25 -0.29 0.59 0.32 -0.21 0.34 3.8 -7.6 6.7			2.2 -6.9		4. 1
LNU	0.05 0.07 l.0	l.5	-	I.35 0.10 0.96 4.4	l.8	6.I
25-55 år	-0.2I 0.18 -0.50 -0.84 -0.08 -0.53 -3.l	3.5 -5.2 -2.8 -l.4				-3.2
Metod	-0.05 -l.l	-	-	-0. l 5 0.12 -0. 15 -l.l	4.1 -1.6
Simultan	-0.07 -1.1	-	-0.23 -0. 19 0.05 -2.1 -1.1		1.5	-
Kvantitetsrestriktioner	-	-	-	0.28 1.1	-	-
Icke-linjär	- 0.40 0.66 0.72 0.83 0.75 0.91	0.06 l.5	-	-0.l8 0.04 -l.l	1.4	-
F-test	3.1 I I3.2O l6.67 5.56 4.70 20.24
Antal observationer	24	24	l 6	\| 4	I 4	10

anm: t-värden angivna inom parentes.

Sampelurvalet har genomgående ett visst inflytande punktelasticiteterna. Löneelasticiterna och de kompenserade löneelasticiteterna är lägre i studier med begränsat urval, medan inkomstelasticiteterna är högre för män då urvalet är begränsat. En faktor förefaller bidra till att förklara skillnader bland studier av

som kvinnors arbetsutbud är data. Studier som utnyttjar LNU-data ger högre löneelasticiteter. l viss mån påverkas också inkomstelasticiteter. Det är värt att notera att metodvalet inte genomgående har effekter punktelasticiteter. Hausman-metoden ger lägre inkomstelasticiteter i skattningar av kvinnors arbetsutbud. l övrigt finns inga signifikanta effekter.

Övriga faktorer förefaller inte ha några effekter punktelasticiteterna. l simultana modeller är korseffekterna i de flesta fall insignifikant skattade, så tolkning är att dessa effekter är noll.

en Det bör emellertid observeras att Aronsson 1994 vid ett test av s k

separabilitet i kvinnans utbudsfunktion finner att mannens svag arbetstid signifikant bidrar till att förklara kvinnans arbetsutbud, d v s

separabilitet kan förkastas. Korseffekter kan därför vara viktiga. svag

OU 1996511 7 Skatter, löner och sysselsättning 221

Om jag kontrollerar för studier som försöker ta hänsyn till att arbetsutbudet är begränsat av yttre omständigheter, finner jag inga skillnader med Övriga studier. lnte heller ijämförelser gjorda inom dessa studier verkar det föreligga stora skillnader mellan skattningar som

hänsyn till kvantitetsrestriktioner och sådana det.9 Sluttar som gör satsen av genomgången är att skillnader mellan studierna till en inte obetydlig del låter sig fångas med många av de enkla karaktäristika som använts här. Mellan 30 och 90 procent av skillnaderna förklaras i de olika ekvationerna. Data och sampelurval är de viktigaste förklaringsfaktorerna. Dessutom förefaller metodvalet ha en viss betydelse. Skillnaderna mellan de skattade elasticiteterna blir därför mindre när hänsyn tas till skillnader i hur studierna genomförts.

2.3 Överskottsbördan och skatteintäkter

De kompenserade löneelasticiteterna är i allmänhet skattade med positivt tecken. Detta innebär att Förändringar i skattesystemet har konsekvenser för arbetsutbudsbeteendet även om dessa effekter troligen är små. En annan effekt av förändringar i skattesystemet är konsekvenser för välfärden. Alla skatter inte är k klumpsum-

som s meskatter har snedvridande effekter arbetsutbudsbeteendet och orsakar välfärdsförluster. Dessa välfárdsförluster, den k överskotts-

s bördan, är relaterade till storleken de kompenserade löneeffekternaw l vissa studier görs försök att uppskatta snedvridningseffekterna. Blomquist diskuterar i sin tidiga studie från 1983 snedvridningseffekter av inkomstskattesystemet. Han finner att överskottsbördan är ungefär 14% av skatteintäkterna för män med genomsnittliga löner. Aronsson Palme 1995 beräknar utifrån 1991 års skatte- och transfereringssystem, där hänsyn också tas till mervärdesskatten, att överskottsbördan kan vara så stor som 30 procent av skatteintäkterna. För tidigare års skattesystem som innehåller fler marginalskatteklasser och marginalskattesatser beräknas överskottsbördan vara än större. Man bör emellertid observera att dessa simuleringar är hypotetiska och innebär mycket stora förändringar i skattesystemet. Med utgångspunkt i dessa beräkningar kan vi också säga

9 Se exempelvis Aronsson Karlsson 1995 och Sacklén 1995. I dessa

studier beror slutsatserna rimligen på att det är relativt individer som

anser sig vilja arbeta mer eller mindre än sin rapporterade arbetstid. l° Se Löfgren 1989 för pedagogisk genomgång snedvridningseffekter

en av

i inkomstskattesystemet.

222 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996:11

något om hur överskottsbördan förändras om med utgångspunkt från gällande skattesystem ändrar marginalbeskattning i mindre omfattning. Om utgår från Blomquists beräkningar som baseras på skattesystemet 1980, innebär ökning i marginalbeskattningen som

en leder till statlig inkomstökning med säg l procent till en ökning i

en överskottsbördan är minst 0.14 procent och antagligen betydligt

som större. Anledningen till detta är att den marginella överskottsbördans storlek växer med skatternas storlek.

De simuleringar av överskottsbördan som diskuterats ovan tar endast hänsyn till förändrat arbetsutbudsbeteende som följer av en skatteändring. Arbetsutbudet åtminstone vad gäller män förefaller ändras tämligen lite av måttliga ändringar i inkomstskatterna. Vid sidan av arbetsutbudet finns det andra möjligheter till ändrat beteende ändrade marginalskatter. förändrade löne-

som svar t ex betalningsformer fringe benefits och ändrad arbetsintensitet. Särskilt inkomsttagare i högre inkomstklasser och egenföretagare har relativt stor diskretion när det gäller sådana beteenderesponser. En annat exempel är hur stor arbetsinsats man skall lägga att försöka få igenom avdrag i självdeklarationen. Vid höga marginalskatter är extra avdrag värda relativt sett mycket, så ansträngningen torde vara större i ett högskattesystem. Om denna typ av effekter är icke-negligerbara, är det svårt att utifrån arbetsutbudsmodeller beräkna förändringar i överskottsbörda och skatteintäkter som följd av ändrade inkomstskatter. En nyligen genomförd amerikansk studie Feldstein 1995 undersöker i stället effekterna ändrade marginalskatter den

av beskattningsbara inkomsten. Den beskattningsbara inkomsten förefaller mycket känslig för ändringar i marginalskatter än de

vara mer resultat existerar vad gäller arbetsutbudet. En tolkning av detta är

som just att individer ändrar sitt beteende också i andra dimensioner än arbetsutbudsdimensionen förändrade marginalskatter.

som svar

SOU 1996:11 7 Skatter, löner och sysselsättning 223

Lönebildning och beskattning

Utgångspunkten i detta avsnitt är en modell över Iönebildningen som bygger på förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare s k törhandlingsmodeller. Jag skall i det följande huvudsakligen diskutera ett specialfall förhandlingsmodeller, nämligen det fall då

av arbetstagarorganisationen ensidigt bestämmer lönerna och företagen ensidigt bestämmer sysselsättningen. Detta görs för att förenkla framställningen. En mer generell modell låter också Företagen ha ett visst inflytande över Iönebildningen." De principiella resultaten påverkas emellertid inte av detta förenklande antagande. Som vi kommer att se är kvalitativt stringenta resultat svåra eller omöjliga att härleda även under förutsättningen att fackföreningar har monopol på arbetsmarknaden. Det är således mycket svårt att teoretiskt uttala sig om effekterna beskattning Iönebildningen. Slutsatsen är därför

av att skatters effekter i detta avseende är en empirisk frågeställning. Efter en inledande genomgång av teoretiska överväganden kommer jag att övergå till att diskutera empiriska resultat vad avser skatters effekter löner, sysselsättning och i förekommande fall även arbetslöshet.

3.1¶Effekten skatter lön och

av på sysselsättning -

teori

En standardmodell över Iönebildningen är den s k monopolfackföreningsmodellen. I denna modell antas att fackföreningar har monopol vad avser lönesättningsbeslut, medan arbetsgivare till en given lön beslutar om hur mycket arbetskraft som skall anställas. Tolkningen av modellen är att löneförhandlingar antas försiggå lokal företags- nivå, men kan utan större förändringar också tolkas

I en rapport till den Norska skatteväxlingsutredningen diskuterar Mikael

Hoel effekter på IönebiId-ningen med utgångspunkt från en modell där

även företag har inflytande i lönesättningen. Se Hoel 1995.

224 Skatter, löner och sysselsättning

Förhandlingar sektornivå. När beskattning diskuteras i facksom föreningsmodeller särskiljs vanligen på tre olika typer av beskattning: arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och inkomstskattesats. Fortsättningsvis benämns skattesatser för dessa former beskattning s

, m och Inledningsvis antas att inkomstskattesystemet är propor-

. tionellt, kommer också progressiv inkomstbeskattning att

men senare beröras. Fackföreningen löser ett beslutsproblem där målfunktionen potentiellt innehåller flera argument. Jag skall här koncentrera mig på tre argument är viktiga för teorins prediktioner. Fackföreningen

som är för det första intresserad av inkomstnivån. Under beskattning är varje fackförenings intresse relaterat till den reala konsumtionslönen

efter skatt vilken 1-1.W/ p, där är lön eller

ges av wc w inkomst och är prisnivån. Det andra argumentet i fackföreningens

p mâlfunktion är sysselsättningen, vilken benämns Det tredje argumentet, är den k reservationsnyttan och betecknas R

slutligen, s

. Reservationsnyttan kan ha flera olika tolkningar. Här skall jag tolka den alternativ ersättning i de fall en fackföreningsmedlem

som en erhåller sysselsättning i företaget. Vidare antar jag att det relevanta jämforelsealternativet är arbetslöshet, så att R är

arbetslöshetsersättning.

Vinstmaximerande företag producerar och efterfrågar

en vara arbetskraft enligt relation l lwp,z där w1+ s/pp är

en w

, den reala produktlönen, d arbetsgivarens arbetskraftskostnad per

v s arbetare, är producentens outputpris, och z är en vektor av

pp efterfrågepåverkande variabler. l envarufallet är skillnaden mellan producentens outputpris och prisnivån momsbetalitingen och relatio-

mellan de förstnämnda är p: 1+ mp/,. Det är bekvämt att nen uttrycka konsumtionslönen i termer produktlönen. Det är den

har betydelse för sysselsättningsnivån och därmed arbetssenare som lösheten eftersom arbetskraftsefterfrågan beror av produktlönen och

konsumtionslönen. Konsumtionslönen kan skrivas

1 -9, där 9 är den totala skattekilen mellan produktlön wc wl,

Modellen kan tolkas som partiell jämvikt arbetsmarknaden och under

särskilda symmetriantaganden mellan företag eller sektorer också som

en allmän jämviktsmodell av arbetsmarknaden.

Det underliggande antagandet som motiverar valet av

arbetslöshetsersättning för att representera reservationsnyttan är att

arbetskraften är orörlig mellan företagen/sektorerna under avtalsperioden.

En möjlig definition av reservationsnyttan fås genom att låta

annan

arbetskraften kostnadsfritt röra sig mellan sektorerna under perioden.

SOU 1996:11 7 Skatter, löner och sysselsättning 225

och konsumtionslön. Den totala skattekilen ges av

61-|:1-c/1+s(1+m)

Om vi låter fackföreningens målfunktion

nu ges av

och maximerar denna med avseende

uuwp1—G,l(wp,z,R

produktlönen erhålls ett första ordningens villkor för lönesättning med principiellt utseende wpl,9,R. Denna relation

den s k lönesättningsrelationen anger hur den ur fackföreningens synvinkel optimala lönen varierar över olika efterfrågesituationer, skatter och arbetslöshetsersättning. Marknadsjämvikten kan illustreras i en enkel figur.

wpwp61,R

llwp,z

Figur 3.1 Bestämningsfaktorer för lön och sysselsättning

l Figur 3.1 har lönesättningsrelationen ritats som en växande funktion av sysselsättningen. Lutningen denna beror i allmänhet egenskaper såväl i fackföreningens målfunktion som företagens produktionsteknologi. Företagens efterfrågekurva, l

lwp,z är en

, negativ funktion av produktlönen. Detta följer från antagandet om vinstmaximering. Skatters effekter reallön och sysselsättning illustreras i figuren ändringar i den totala skattekilen 9 vilken

, påverkar lönesättningsrelationen. Skattekilen påverkar emellertid inte efterfrågekurvans läge eftersom denna inte direkt beror skattekilen, utan endast indirekt via ändringar i produktlönen. Den intressanta

Det kan förefalla förvånande att fackföreningen väljer produktlönen i stället

för konsumtionslönen. I denna modell är utfallet emellertid detsamma

oberoende av vilken lön låter fackföreningen välja.

226 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996:11 7

frågeställningen är vilka sätt Iönesättningsrelationen förändras som följd av ändrade skatter. Svaret denna fråga är generellt obestämt.

För att konstatera detta kan anta följande enkla målfunktion för

P fackföreningen, u w 1-9-R +alw ,z Denna

. s.k. CES-nyttofunktion är tämligen generell och innehåller flera intressanta fall. När det gäller skatters effekter lön och sysselsättning visar det sig dessutom vara viktigt hur arbetslöshetsersättningen bestäms. Jag skall här skilja mellan två olika fall. I det första fallet antarjag att arbetslöshetsersättningen efter skatt är indexerad15 till den reala konsumtionslönen, speciellt R7.wp1—9, där anger ersättningskvoten och

eO,1.

Under detta antagande om arbetslöshetsersättningen påverkar skatter

Iönesättningsrelationen endast genom att vrida denna runt origo. Tre principiellt viktiga fall kan urskiljas.

p -0. Ändringar i skattekilen har inga effekter på den

reala produktlönen och sysselsättningen.

-oo p 0. En ökning i skattekilen vrider Iönesättningssambandet moturs,

vilket tenderar att höja den reala produktlönen och

minska sysselsättningen.

1 p O. En ökning i skattekilen vrider Iönesättnings-

sambandet medurs, vilket sänker den reala produktlönen och

höjer sysselsättningen.

Parametern p relaterar till fackföreningens vilja att substituera löneökningar mot sysselsättningsökningar vid bibehållen nytta. Ju lägre p desto mindre benägen är fackföreningen att vilja substituera lön mot sysselsättning. Specialfallet när p närmar sig noll är intressant. Detta resulterar i klass modeller där fackföreningens målfunktion

k isoelastisk. Under detta antagande har ändringar i skattekilen är s inga effekter produktlön och sysselsättning. Detta innebär att skattehöjningar helt och hållet övervältras tillbaka arbetstagarna, så att konsumtionslönen sjunker motsvarande hela skattebeloppet.

ArbetsIöshetsersättningen kan indexeras på en rad olika sätt. Bovenberg

van der Ploeg 1994a undersöker några olika fall när fackföreningens

målfunktion är s k isoelastisk.

SOU 1996.11 7 Skatter, löner och sysselsättning 227

Detta fall är också intressant såtillvida att populära specifikationer av

fackföreningars målfunktioner tillhör model|klassen.16 Det andra

fallet p 0 innebär att skattehöjningar höjer den reala produktlönen och minskar sysselsättningen. I detta fall kommer arbetsgivaren att stå en del av bördan för en ökning av skatten. Skattebördan skiftas således inte helt och hållet tillbaka löntagarna. Det tredje fallet, slutligen, innebär att lönen sjunker som följd av ökad beskattning. Detta leder till det intressanta resultatet att arbetstagarna bär mer än hela bördan för skatteökningen, d v s vi har mer än etthundra procents övervältring bakåt på löntagarna. Observera att denna övervältring är önskvärd ur fackföreningens synvinkel."

Låt mig nu också beröra ett fall där arbetslöshetsersättningen är indexerad, t R b / där b är den nominella inkomsten i arbets-

ex p, löshetstillståndet. Detta fall är mer komplicerat och skatter kan nu, förutom att vrida lönesättningsrelationen, också skifta densamma. Dessutom har skatter inte symmetriska effekter såtillvida att det inte är den totala skattekilen som har betydelse för reallön, sysselsättning och därmed övervältring framåt på arbetsgivarna. lnkomstskatters effekter beror hur arbetslöshetsersättningen behandlas i

a beskattningshänseende.Om antar att arbetslöshetsersättningen beskattas med samma skattesats som inkomsten är detta fall analogt med den tidigare diskussionen. Om ersättningen i stället beskattas med en lägre skattesats vilket förefaller rimligt kommer lönesättningsrelationen förutom att vridas nu också att skifta uppåt till följd av en allmän enhetlig höjning av inkomstskattesatserna. Det finns således en tendens till en högre grad av övervältring framåt

arbetsgivarna när arbetslöshetsersättningen beskattas med en lägre

skattesats än inkomst. Arbetsgivaravgifter har en annan effekt i detta

6 Till dessa hör de klassiska specifikationerna när fackföreningen antas

maximera lönesumman för sina anställda eller den förväntade nyttan för

de anställda. 17Även här kan beskattningens effekter dekomponeras i inkomst- och en

substitutionseffekt. Den senare innebär att ökad beskattning sänker

bruttolönen och höjer sysselsättningen. lnkomsteffekten leder under

normala omständigheter till en högre bruttolön och en lägre

sysselsättning. Med den CES-nyttofunktion som används här innebär

fallet där p0 att substitutionseffekten dominerar inkomst-effekten. medan

p-0 illustrerar ett fall där inkomst- och substitutionseffekterna är lika stora

så att den samlade effekten är noll. Se också avsnittet om progressiva skatter nedan.

1° En faktor har betydelse är att marginalnyttan monetär

annan som av

ersättning kan skilja sig mellan olika arbetsmarknadstillstånd.

228 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996:11 7

fall. Här förekommer alltid ett uppåtskift i lönesättningsrelationen till följd av en skattehöjning. Detta bidrar till att höja den reala produktlönen och sänka sysselsättningen. Den totala effekten är emellertid fortfarande obestämd, eftersom lönesättningsrelationen också vrids på det sätt som diskuterats tidigare. Skillnaden jämfört med fallet med indexering beror att ändringar i arbetsgivaravgiften inte automatiskt påverkar arbetslöshetsersättningen eftersom den är

senare fixerad till ett givet realt värde. Effekten av ändringar i momssatsen m, slutligen, skiljer sig inte från effekten under indexering

av arbetslöshetsersättningen.

Skattebördans fördelning beror ytterligare parametrar. En viktig faktor är lutningen företagens efterfrågekurvor. Ju större negativ lutning ju Hackare efterfrågekurva desto större effekt har skatter på sysselsättningen och desto mindre framåtskift företagen.

För en finansminister är det således till fördel beskattningshänseende

ur om efterfrågekurvan efter arbete har en liten negativ lutning.

3.2¶Empiriska resultat skatteövervältring

- Resonemanget i föregående avsnitt utmynnade i prediktionen att ändringar i skattekilen a priori kan ha vilka kvalitativa effekter som helst

reallönen. I den modell som studerats är det parametern p som har kvalitativ betydelse för effekterna reallön, sysselsättning och övervältring. Det finns ingen direkt empirisk information fackföre-

om ningars målfunktioner och en plausibel hållning är därför att skatters verkningar på arbetsmarknaden är en öppen fråga. Låt mig nu övergå till att diskutera de empiriska resultat framkommit vid estima-

som tion av reallöneekvationer. Det finns ett antal studier som med hjälp av tidsseriedata försökt undersöka effekterna av skatter i Sverige. De flesta av dessa studier utnyttjar aggregerade data från näringslivet eller data från någon specifik sektor näringslivet. Resultat från

av svenska studier skiljer sig inte vad gäller de kvalitativa effekterna av skatter, medan det finns en viss variation när det gäller de kvantitativa effekterna. De flesta svenska studier gör ingen åtskillnad mellan olika skatter, utan diskuterar effekter den totala skattekilen

av 9 . Sådana studier Calmfors och Forslund 1990, Holmlund 1983, 1989, Karlsson Löfgren 1990, Löfgren Wikström 1991, Normann 1983 och Pencavel Holmlund 1988 ger vid handen att företagen bär ungefär halva skattebördan. 1 ett par fall erhålls till och med resultatet att en än större del av skattebördan bärs av företagen. Dessa studier indikerar således att skatter har en positiv effekt

SOU 1996:11 7 Skatter, löner och sysselsättning 229

den reala produktlönen. Med utgångspunkt från den teoretiska modellen förmodas skatter därför också ha negativ effekt

en sysselsättningen.

Holmlund 1990 finner att skattekilen har något inflytande den reala produktlönen lång sikt, däremot finns vissa temporära effekter. Holmlunds studie upphov till intressant frågeställning.

ger en Har skatter varaktiga effekter reallönen eller är de effekter

som

19 uppmätts temporära Ett problem med de studier som genomförts är att de är baserade data med relativt få datapunkter och över korta tidsperioder. Med få datapunkter kan det svårt att skilja

vara mellan varaktiga och temporära effekter. Detta gäller särskilt de

om dynamiska anpassningsprocesserna är långlivade. Vissa de studier

av som nämnts ovan gör heller inget ambitiöst försök att skilja mellan temporära och varaktiga effekter av skatter vilket innebär att tolkningen av resultaten är något oklar. Det är svårt eller omöjligt att

ge något definitivt svar frågan om skatter har varaktiga effekter eller

men det ger oss anledning att tolka resultaten övervältring med

om försiktighet. Att skatter har effekter klingar långsamt har visat

som av sig vara viktigt i andra studier. Vid jämförelse mellan OECD-

en länder rapporterade OECD 1990 att halva initialeffekten

av en höjning i skattekilen kvarstod efter fem år.

Om skatter påverkar produktlönen positivt lång sikt bör de också ha mätbara effekter sysselsättningen. Den avgörande faktorn när det gäller storleken sysselsättningseffekterna är hur efterfrågekurvan efter arbetskraft lutar. Om arbetskraftsefterfrågan är oelastisk, d v s om en ökning av produktlönen med en procent för med sig

en efterfrågeminskning med mindre än en procent, är sysselsättningseffekterna av skattehöjningar små jämfört med löneeffekterna. l Sverige ger skattningar av efterfrågesamband resultatet att efterfrågan

arbete är oelastisk se t ex Aronsson Wikström 1993, Forslund 1989, Holmlund 1989, Pencavel Holmlund 1988, Wikström 1991. Elasticitetsskattningarna varierar relativt kraftigt både inom och mellan studier bland annat beroende vilken sektor och aggregeringsnivå studierna och hur dynamiken specificeras i

avser modellerna. l allmänhet erhålls elasticiteter varierar mellan -0.2

som och -0.7, dvs en ökning i produktlönen med en procent upphov till

ger

Varaktiga effekter av skatter innebär att en högre skattesats permanent ökar eller minskar reallönen d v s om idag höjer säg arbetsgivaravgiften och låter denna höjning kvarstå kommer reallönen att öka eller

minska i alla framtida perioder. En temporär effekt innebär att en högre

skattesats påverkar reallönen under en begränsad tid varefter reallönen

återgår till sitt ursprungliga värde.

230 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996: 1 7

en efterfrågeminskning om mellan 0.2 och 0.7 procent. Detta talar för att arbetskraftsefterfrågan är oelastisk och att sysselsättningseffekterna är ganska små. Observera att det även här finns anledning

försiktig när det gäller tolkningar av de kvantitativa resultaatt vara

ten.2°

Sysselsättningseffekter av skatter kan också studeras direkt, t ex

estimation k reducerade former.21 Här finns emellertid få genom av s studier genomförda. Pencavel Holmlund 1988 studerar löner, sysselsättning och arbetstimmar i tillverknings- och gruvindustrin. De finner ökning i arbetsgivaravgifterna med en procent leder till

att en en minskning av sysselsättningen med en halv procent. Wikström 1991 finner att ökning i skattekilen förvisso sänker syssel-

en sättningen i byggnadsindustrin, men skattningen är inte statistiskt säkerställd och det är därför också möjligt att tolka effekten på sysselsättningen som obefintlig lång sikt. En annorlunda ansats används av Bohm Lind 1991. De utnyttjar en naturligt experimentell ansats i syfte att utvärdera sysselsättningseffekter av sänkta arbetsgivaravgifter i Norrbotten under perioden 1983-86. De kan inte säkerställa några positiva sysselsättningseffekter, men pekar samtidigt på fiera tolkningar som kan förklara resultaten. En sådan är att reduktionen i arbetsgivaravgifter har varit för liten för att några reella effekter skall ha uppstått. En är att företagen inte förväntat sig

annan att förändringen skulle bestå under längre tid. Sammantaget inne-

en bär dessa resultat att det inte genomgående finns stöd för hypotesen att skatter har en negativ effekt sysselsättningen.

Forslund 1995 studerar arbetslöshetens bestämningsfaktorer på makronivâ och finner inget signifikant inflytande från skattekilen. Detta förefaller också vara en mycket rimlig slutsats. Arbetslösheten låg under hela efterkrigstiden fram till 1991 en tämligen konstant

2° Ett problem med studier hög aggregeringsnivâ är att ingen skillnad

görs mellan olika typer av arbetskraft. De lönemått som används är i

allmänhet genomsnittliga löner för olika arbetstagarkategorier, medan

sysselsättningen är aggregerad över arbetstagarkategorier. Efterfråge-

elasticiteter kan därför vara en blandning mellan egenlöneelasticiteter och

korslöneelasticiteter för olika arbetstagarkategorier.

Den reducerade formen är en relation för säg sysselsättningen där

denna endast beror av variabler som är exogena, d v s variabler som

bestäms i systemet. I modellen i detta avsnitt är den reducerade formen

för sysselsättningen l l 2,9, R

SOU 1996:11 7 Skatter, löner och sysselsättning 231

och låg nivå, samtidigt som skatternas nivåer stigit kraftigt under denna period. Eftersom arbetslösheten inte förefaller ha någon trendkomponent medan skatter har det, kan de senare endast ha haft betydelse för arbetslösheten kort sikt.

3.3 inkomstbeskattning och löner

Progressiv

Det existerar inte någon konsensus beträffande graden av övervältring framåt inkomst- och löneskatter. De empiriska resultaten är inte

av helt och hållet inbördes förenliga. Skatter förefaller ha en positiv effekt reallöner, det är osäkert effekten är permanent. När

men om det gäller skatter och sysselsättning skiljer sig de få studierna åt vad gäller de resultat erhållits. En ytterligare komplikation när det

som gäller skatters effekter löner och sysselsättning gäller hur arbetstagarorganisationer förändringar i skattesystemets

reagerar progressivitet. Hersoug 1984, Lockwood Manning 1993 m betonar vikten att separera förändringar i genomsnittsskatter från

av förändringar i marginalskattesatser.

Låt utgå från liknande teoriram i föregående avsnitt.

oss en som Figur 3.2 illustrerar fackföreningens optimala löne- och sysselsättningsval när skattesystemet är progressivt. Här har jag valt att illustrera problemet med utgångspunkt från fackföreningens valmängd, vilken begränsas nettoefterfrågekurva. Denna erhålls

av en

att från företagens bruttoefterfrågan som ges av linjen genom l ,z subtrahera skattebetalningen, och den anger lönen efter

lwp

skatt, d konsumtionslönen wc. En högre bruttolön ger upphov

v s till högre marginalskatt skattesystemets progressivitet. I

en p g a figuren illustreras detta med bitvis linjär valmängd. I utgångsläget

en möter fackföreningen valmängden En högre marginalskatt

0 —a

. det andra upphov till valmängd -b. Föränd-

segmentet ger en ny 0 ringen har två effekter lönesättningsbeteendet. För det första minskar fackföreningens avkastning ytterligare löneförhöjningar i

av relation till högre sysselsättning, vilket tenderar att sänka produkt-

22 k cash-Iimits i den

En relaterad frågeställning om budgetbegränsningar s

offentliga sektorn analy-seras av Holmlund 1995. Ett resultat från denna

studie är att en ökad offentlig budget som finansieras via ökade

arbetsgivaravgifter inte har några entydiga effekter på den totala

arbetslösheten. Effekten beror i Holmlunds modell bland annat på

relativlöneläget mellan offentligt och privat anställda.

232 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996311 7

lönen och ge en högre sysselsättning A till B.23 Samtidigt innebär skatteförändringen att fackföreningens valmängd blivit mindre inkomsteffekten, vilket förmodligen tenderar att höja bruttolönen B till C. Sammantaget går det därför inte att uttala sig syssel-

om sättnings- och bruttolöneeffekter till följd marginalskatte-

av förändringen.

Jämfört med den tidigare analysen består inkomstskattesystemet lokalt av två komponenter, där den ena är marginalskatten. Den andra komponenten k virtuell inkomst yo. En förändring i

är en s den virtuella inkomsten yo ger upphov till inkomsteffekt. Den

en partiella jämviktseffekten av en högre virtuell inkomst t ett högre

ex grundavdrag är normalt en lägre bruttolön och en högre sysselsättning C till B. l denna modell påverkas inte arbetsgivarens incitament av en ändring i inkomstbeskattningen. Eftersom beslutsproblemets lösning återfinns efterfrågekurvan, samt det

faktum att ändringar i inkomstskattesystemet inte påverkar

bruttoefterfrågekurvans position, utgör företagen endast en lönenedpressande faktor helt oberoende av inkomstskattesystemet.

23 I figuren erhålls produktlöner bruttolöner avläsning värden på

genom av

bruttoefterfrågekurvan. Rörelser till vänster längs den horisontella axeln

innebär alltid högre bruttolöner och vice versa. 24 lnkomstskatter kan naturligtvis påverka företags beteende andra skäl.

Höga marginalskatter ger arbetsgivaren ett sämre instrument för att

disciplinera arbetstagarna, eftersom de marginella Iöne-skillnaderna efter

skatt blir små. Detta leder rimligen företag till att söka efter andra IönebetaInings-former. Vanligtvis exemplifieras denna snedvridningseffekt

av inkomstskattesystemet av ökad använd-ning av betalningar och

förmåner vid sidan av lönen och särskilt sådana som är

beskattningsbara eller där den marginella beskattningen är liten, t ex

utnyttjande av vidareutbildning och konferenser.

Skatter, löner och sysselsättning 233

Figur3.2. Lön och sysselsättning under ett bitvis linjärt

skattesystem. i

Ett resultat i detta sammanhang liten höjning i marginal-

är att en skatten vid en given genomsnittsskatt tenderar att sänka fackföreningarnas Iönekrav och leder därför till en marginellt lägre bruttolön och en något högre sysselsättning. En ökning i genomsnittsskatten vid en given marginalskatt inga klara prediktioner, förmodas

ger men ge en lägre sysselsättning. Detta gäller under förutsättningen att sysselsättningen är en normal vara i fackföreningens nyttofunktion. Empiriska studier med syfte att studera hur lönesättningen påverkas av parallellskift i företagens efterfrågan efter arbete i allmänhet

ger resultatet att lönen beror svagt positivt på efterfrågeskift, vilket är en indikation på att sysselsättning är normal i fack-

en vara föreningens nyttofunktion. Denna tolkning är inte invändningsfri. Om vi rör oss utanför modellramen och antar att också företag har inflytande över lönebildningen, kan empiriska observation erhållas

samma även om sysselsättningen är en inferior vara i fackföreningens nyttofunktion. Det är därför viktigt att nå kunskap fackförening-

om arnas preferenser oberoende förhandlingspositioner.

Av diskussionen ovan framgår att progressiva skatter vissa

ger testimplikationer vad löne- och sysselsättningsbeteendet på

avser arbetsmarknaden. Lockwood Manning 1993 studerar effekterna av det brittiska inkomstskattesystemet aggregerade tidsseriedata. De utnyttjar testimplikationen att små höjningar i marginalskatte-

234 Skatter, löner och sysselsättning

satser vid givna genomsnittskatter bör tendera att sänka bruttolönerna, och de finner också ett visst stöd för hypotesen. Holmlund Kolm 1995 utnyttjar testimplikation för att diskutera effekterna av

samma skatteprogressivitet i Sverige. De utnyttjar data från HUS-materialet och finner likaledes ett visst stöd för hypotesen.

Man bör emellertid observera att denna metodologi inte kan användas i syfte att studera effekterna skattereformer. Den huvudsakliga

av orsaken till detta är att skattereformer inte är marginella företeelser, utan i stället är diskreta förändringar i marginalskattesatser och skatteintervall. Aronsson fl. 1995 utnyttjar annorlunda

m en metodologi i princip kan användas i sådana syften. Utgångs-

som punkten i denna ansats är i stället att estimera en fackföreningsmodells strukturparametrar då hänsyn tas bland annat till att fackföreningens valmängd är bitvis linjär till följd skattesystemet. Om

av modellen uppfyller vissa villkor för nyttolnaximering kan vilka refor-

helst studeras. Några sådana försök görs emellertid inte. I mer som stället testas hypoteser liknande de diskuterats tidigare.

som Marginalskatter har i denna studie avsevärt annorlunda effekter jämfört med genomsnittsskatter, effekten är starkare än i någon av de

nämnda studierna. Detta talar ytterligare för vikten av att ovan ingående studera olika komponenter i skattesystemet och dess effekter löner och sysselsättning.

Även mycket arbete återstår när det gäller att studera effekterna

progressiv inkolnstbeskattning lönebildningen, ger de tillgängav liga resultaten intressant aspekt optimal beskattning. Höga

en marginalskatter kan upphov till snedvridningseffekter av

soln ge andra skäl exempelvis i arbetsutbudsdimensionen minskar under förutsättningarna snedvridningseffekter till följd av kartell-

ovan

bildning arbetsmarknaden.25

3.4¶Indirekta effekter beskattning av insatsvaror

En lniljöskatteväxling innebär att skatter miljöfarliga varor höjs och andra skatter sänks. Även betraktar miljöskatter i isolation,

om kan dessa ha återverkningar arbetsmarknaden. Ett intressant studieområde är därför hur arbetsmarknaden påverkas förändrad beskatt-

av ning andra insatsfaktorer än arbetskraft. Det kanske bästa exemplet

25 med

Holmlund Kolm 1995 diskuterar optimal beskattning

utgångspunkt från dessa två ineffek-tiviteter. Modellen ger också

implikationer vad avser den optimala arbetslöshetsgraden.

SOU 1996:11 7 Skatter, löner och sysselsättning 235

härvidlag är ändrad energibeskattning. En ändrad energibeskattning påverkar företagens beteende såtillvida att användningen av den beskattade påverkas. Relevant för arbetsmarknaden är emellertid

varan hur sådan skatteförändring påverkar arbetskraftsefterfrågan.

en Utfallet beror a företagens produktionsteknologi och kan inte teckenbestämmas utifrån teoretiska utgångspunkter. Om energi och arbete är tekniska komplement i produktionsprocessen innebär det att en ökning i energipriser vid bibehållna löner skiftar efterfrågekurvan för arbetskraft inåt mot origo. Om de är substitut gäller motsatsen. Mer specifikt intresserar vi oss för två olika faktorer. Den första effekten relaterar till graden av substituerbarhet mellan produktionsfaktorerna. Vid en given produktionsnivå kommer en relativprisförändring mellan produktionsfaktorerna att leda till att användningen

den faktor blivit relativt sett billigare ökar och användningen av som

den andra faktorn minskar. Den andra effekten är en skaleffekt. Ett av högre pris energi leder till att marginalkostnaden för att producera ytterligare enheter output stiger, vilket leder till en minskning av producerad kvantitet och därmed användning av båda resurserna. Nettoeffekten dessa två är obestämd för den vara vars pris

av ändrats arbete i detta fall.

lnom för produktivitetsdelegationen har ett arbete bedrivits i

ramen

syfte att uppskatta produktivitetsutvecklingen i svensk

tillverkningsindustri där viktig komponent är att estimera olika

produktionsfaktorers substituerbarhet och korspriselasticiteter

Walfridsson Hjalmarsson 1991. Resultaten från denna analys

vid handen att arbete arbetstimmar och bränsleanvändning är s k ger tekniska komplement i produktionen, medan arbete och elenergi inte har signifikanta korspriseffekter. En ökad beskattning bränsle fore-

av faller således minska arbetskraftsanvändningen. Storleken på substitutionseffekterna skiljer sig avsevärt mellan olika delar av tillverkningsindustrin. Det är svårt att se några speciella mönster i de resultat som presenteras. Det förefaller ändå rimligt att en högre beskattning insatsvaror leder till en lägre arbetskraftsefterfrågan

av inom de berörda industrierna. sysselsättningen faller och förändringen behöver inte, leda till lägre löner inom industrin. På

kan, men kort sikt med begränsad arbetskraftsrörlighet mellan sektorerna har skatteförändringen ingen signifikant betydelse för lön och sysselsättning i andra sektorer.

Om i stället tillåter för rörlighet av arbetskraft mellan sektorerna, kommer förändrad beskattning insatsvaror också att ha

en av betydelse för löner och sysselsättning inom andra sektorer än industrin. Låt mig här kortfattat diskutera de indirekta effekterna med

236 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996:11 7

utgångspunkt från ett enkelt exempel som bygger en fackföreningsmodell. Antag att det finns två sektorer, industrin som utsätts för energiskatt och en annan sektor som använder den

en beskattningsbara energitypen. Låt oss kalla denna sektor för tjänstesektorn. En mekanism som kan ge upphov till ytterligare effekter av ökad energibeskattning inom ramen för en fackföreningsmodell är att arbetstagarnas reservationsnytta bland annat beror sannolikheten att erhålla anställning annat håll i ekonomin blir arbetslös,

om man samt den ersättning som ges i alternativ anställning. Allt annat lika är sannolikheten att erhålla anställning i händelse av arbetslöshet mindre

industrin utsätts för energiskatt, vilket beror den minskade om en efterfrågan efter arbetskraft inom industrin. Detta bidrar till en lägre reservationsnytta än vad fallet före införandet av skatten. En

som var lägre reservationsnytta oundvikligen lägre reallöner. Utan

ger friktioner arbetsmarknaden leder skatteförändringen således till en hypotes lönemoderation både inom industrin och inom tjänste-

om sektorn. En del den initiella ökningen i arbetslöshet motverkas på

av grund fallet i reservationsnytta. En rimlig förmodan är att syssel-

av sättningen stiger något inom tjänstesektorn och sysselsättningsfallet inom industrin blir något lägre jämfört med den isolerade effekten för industrin. Det finns således tendenser till en omfördelning av sysselsättning mellan sektorerna under antagandet att arbetskraften kostnadsfritt kan röra sig mellan sektorerna. Dessa tendenser kan förstärkas skatteinbetalningen används för att sänka

om arbetsmarknadsrelaterade skatter, t ex arbetsgivaravgiften. En avgörande faktor arbetsmarknadsrelaterade skatter övervältras

är om bakåt eller Under fullständig övervältring bakåt är arbetskraftsefterfrågan oberoende de arbetsmarknadsrelaterade skatterna

av och därför påverkas arbetsmarknaden av skattesänkningen. Den enda förändringen är att den reala konsumtionslönen stiger för de som befinner sig i arbete. Om övervältringen bakåt inte är fullständig, ökar sysselsättningen inom tjänstesektorn ytterligare. Denna typ av hypoteser är mycket svåra att testa empiriskt. Det finns heller inga sådana försök gjorda i den empiriska litteraturen.

SOU 1996:11 7 Skatter, löner och sysselsättning 237

Avslutande kommentarer

Föreliggande uppsats har som huvudsyfte att diskutera det empiriska kunskapsläget vad gäller beskattningens effekter arbetsutbud, lön och sysselsättning. En stor andel den offentliga sektorns intäkter

av kommer från beskattning av arbete. Det finns därför implicit i politikers bedömning av beskattningsproblemet en preferens för denna typ av beskattning. Empiriska resultat om beskattningens effekter arbetsutbudet ger ett tämligen entydigt budskap. Arbetsutbudet minskar till följd av ökad beskattning, men effekterna är måttliga. Det är betydligt svårare att klargöra beskattningens effekter lön och sysselsättning. Den empiriska bevisföringen kan liknas vid att lägga ett pussel. De teoretiska modellerna genererar hypoteser som prövas med statistiska analystekniker. Alla pusselbitar passar inte ihop på ett

indikeras av de teoretiska modellerna. I stället finns det fortsätt som farande viktiga frågor där olika tolkningar

kan ges.

En viktig fråga där inte kan ges basis av den empiriska

ett svar kunskapen är om skatters verkningar är av temporär eller permanent karaktär. Om skatter inte har några effekter sysselsättningen på lång sikt störs inte företagens användning av arbetskraft. Med utgångspunkt i de modeller som används för att förklara lönebildningens bestämningsfaktorer är detta liktydigt med att arbetsmarknadsrelaterade skatter övervältras bakåt på arbetstagarna. Under sådana förhållanden är arbetsmarknadsrelaterade skatter en utmärkt ñnansieringskälla för staten, eftersom de påverkar användningen av resursen. Skatteväxlingar har under dessa förutsättningar små eller inga effekter sysselsättningen. Effekterna verkar via prisförändringar de miljöfarliga resurser som beskattas. Dessutom är dessa skatter välfärdshöjande eftersom de bidrar till att internalisera de externaliteter miljöförstöringen innebär.

som

De flesta studier emellertid resultatet att skatter även lång

ger sikt påverkar lönenivån positivt. Under sådana förhållanden leder minskad beskattning arbete till högre sysselsättning, vilket mot-

en verkar sysselsättningsminskningar till följd av ökade miljöskatter.

238 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996:11 7

Miljön förbättras och snedvridningar till följd beskattning eller

av andra marknadsimperfektioner kan minskas. Under alla Förhållanden förefaller det som om den minst gynnsamma följden skatte-

av en växling är att negativa skadeverkningar miljön reduceras.

Skatter, löner och sysselsättning 239

Referenser

Aaberge S Ström T Wennemo 1989, Skatt, arbeidstilbud och intektsfordelning i Sverige. Bilaga 2 till SOU 1989:33 Reformerad inkomslbeskattning.

Ackum- Agell S M Apel 1993, Female Labour Supply and Taxes

Sweden A Comparison of Estimation Approaches, i Ackum-Agell

Essays Work and Pay avh., Economic Studies 15, Uppsala

on universitet.

Aronsson T M Palme 1994, A Decade of Tax and Benefit Reforms Sweden Effects Labour Supply, Welfare and

- on lnequality, Umeå Economic Studies no. 351.

Aronsson T J R Walker 1995, The Effects of Swedens Welfare

Labor Supply lncentives, SNS Occational Paper No. 64. State on

Aronsson T M Wikström 1993, Wages, Employment and the Welfare Effects of Taxes Unionized Labour Market, Umeå

a Economic Studies No. 294.

Aronsson T M Wikström 1994, Nonlinear Taxes a Life-Cycle Consistent Model of Family Labour Supply, Empirical Economics 19, 1-17, 717-718.

Aronsson M Wikström R Brännlund 1995, Wage Determination Under Nonlinear Taxes Estimation and an

- Application to Panel Data, Tax Reform Evaluation Report No. 10, National Institute of Economic Research, Economic Council, Stockholm.

Bean R Layard S Nickell 1986, The Rise Unemployment: A Multi-Country Study, Economica 53, Supplement.

Blomquist N S 1983, The Effect of Income Taxation the Labour

on Supply of Married Men Sweden, Journal of Public Economics 22, 169-197.

240 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996:11

Blomquist S 1995, Restrictions Labor Supply Estimation: the MaCurdy Critique Correct, Economics Letters 47.

Blomquist S 1996, Estimation Methods for Male Labor Supply Functions: How to Take Account of Nonlinear Taxes, kommande i Journal of Econometrics.

Blomquist N S U Hansson-Brusewitz 1990, The Effect of Taxes on Male and Female Labor Supply Sweden, Journal Human

Resources 25, 317-357.

Bohm P H Lind 1991, Policy Evaluation Quality: A

quasiexprimental study of regional employment subsidies in Sweden,

Regional Science and Urban Economics 231, 51-65.

Bovenberg A L R A de Mooij 1994, Environmental Levies and Distortionary Taxation, American Economic Review 944, 1085-1089.

Bovenberg A L F der Ploeg 1994a, Environmental van Policy, Public Finance and the Labour Market in Second-best a World, Journal of Public Economics 55, 349-390.

Bovenberg A L F der Ploeg 1994b, Tax Reform, van Structural Unemployment and the Environment, stencil.

Bovenberg A L F van der Ploeg 1994c, Effects of the Tax

and Benefit System Wage formation and Unemployment,

on stencil.

Calmfors L. A. Forslund 1990, Wage Setting in Sweden, in L. Calmfors ed., Wage Formation and Macroeconomic Policy in the Nordic Countries, SNS och Oxford Economic Press.

Dreze J.H. C. Bean 1990, European Unemployment: Lessons from a Multicountry Econometric Study, Holmlund B. K.G. Löfgren eds. Unemployment Wage Determination in Europe, an Basil Blackwell.

Feldstein M. 1995, The Effect of Marginal Tax Rates Taxable on Income: A Panel Study of the 1986 Tax Reform Act, Journal Political Economy 103 3 , 551-572.

SOU 1996511 7 Skatter, löner och sysselsättning 241

Flood L. T. MaCurdy 1992, Work Disincentive Effects of Taxes: An Empirical Analysis of Swedish Men, stencil, Göteborgs universitet.

Forslund A 1993, Wage Setting in Sweden: An Empirical Test of Barebones Union Model, Labour 79-98. a

Forslund A 1995, Unemployment Sweden Still Different, - Swedish Economic Policy Review.

Hoel M 1995, Virkninger endrede skatter og avgifter på av

lønn och arbeidsledighet, stencil.

Holmlund B 1983, Payroll Taxes and Wage Inflation The - Swedish Experience, Scandinavian Journal of Economics 85.

Holmlund B 1989, Wages and Employment in Unionized Economics: Theory and Evidence, in Holmlund B., K.G.

Löfgren, L. Engström 1989, Trade Unions Unemployment

and Unemployment Duration, Oxford University Press.

Holmlund B 1990, Svensk lönebildning teori, empiri och politik, - Bilaga 24 till Långtidsutredningen 1990, Allmänna förlaget.

Holmlund B 1995, Macroeconomic lmplications of Cash Limits the Public Sector, kommande i Economica.

Holmlund B A-S Kolm 1995, Progressive Taxation, Wage Setting and Unemployment Theory and Swedish Evidence, Tax - Evaluation Report No. 15, National Institute of Economic

Reform

Research, Economic Council, Stockholm.

Jacobsson R 1982, Three Papers Estimation of Labour Supply on Responses Swedish Data, stencil, Umeå universitet. on

Karlsson T K G Löfgren 1990, Comment Dreze C. on

Bean, European Unemployment: Lessons from a Mulitcountry

Econometric Study, In B. Holmlund K.G. Löfgren eds.,

Unemployment and Wage Determination in Europe, Basil

Blackwell.

242 Skatter, löner och sysselsättning SOU 1996:11 7

Killingsworth M R 1988, Labor Supply, Cambridge, Cambridge University Press 2:a uppl.

Lockwood B A Manning 1993, Wage Setting and the Tax System: Theory and Evidence for the United Kingdom, Journal

Public Economics 52, 1-29.

Löfgren K G 1971, En analogi mellan isoelastiska efterfrågefunktioner och isoelastiska isokvanter, stencil, Umeå universitet.

Löfgren K G 1990, Utbudet arbetskraft och den svenska skatteav reformen, i Agell K G Mäler J Södersten red, Ekonomiska perspektiv på skattereformen, Ekonomiska rådet, Konjunkturinstitutet.

Löfgren K G M Wikström 1991, Lönebildning och arbetsmarknadspolitik, bilaga till Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 1990, Ds 1991 :53, Allmänna förlaget.

MaCurdy D Green H Paarsch 1990, Empirical

Assesing

Approaches for Analyzing Taxes and Labor Supply, Journal

Human Resources 25, 415-489.

Normann G 1983, Skatter, löner och

räntor, forskningsrapport

nr 21, Industriens utredningsinstitut.

OECD 1990, OECD Economic Outlook, Paris, OECD

Oates W E 1991, Pollution Charges Source of Public as a Revenues, Discussion Paper No. QE92-05, Resources for the Future, Washington D C.

Pearce D W 1991, The Role of Carbon Taxes in

Adjusting to

Global Warming, Economic Journal 101, 938-948.

Pencavel J B Holmlund 1988, The Determination of

Wages,

Employment and Work Hours in Economy with Centralized an Wage Setting: Sweden 1950-83, Economic Journal 98

SOU 1996:1 1 7 Skatter, löner och sysselsättning 243

Walfridsson B L Hjalmarsson 1991, Produktivitets-

utvecklingen inom svensk tillverkningsindustri 1964-1989, i

Kapitalbildning, kapitalutnyttjande och produktivitet,

Expertrapport 3 till Produktivitetsdelegationen, Allmänna

nr.

förlaget.

Wikström M 1991, Union Behaviour in the Swedish Construction Sector, Umeå Economic Studies No.239.

SOU 1996:11 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 245

Skatteväxling och internationell

konkurrenskraft

Lars Lundberg

Fackföreningsrörelsens Institut för Ekonomisk

Forskning FIEF, Stockholm

Johan Torstensson Institutionen för nationalekonomi, Lunds Universitet

SOU 1996:11 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 249

Inledning och sammanfattning

På många håll i världen diskuteras förslag om så kallad skatteväxling. I grova drag innebär det att löneskatter skall ersättas med skatter utnyttjande naturresurser. Det finns många analytiska fråge-

av ställningar intresse för sådan omläggning politiken. I denna

av en av rapport skall koncentrera oss frågan hur den internationella konkurrenskraften påverkas skatteväxling innebär l

av en som att en sänkning av löneskatterna bekostas av höjda energiskatter.

En första fråga är här vad som avses med konkurrenskraft. I rapporten skiljer vi konkurrenskraft makroplanet konkurrens-

kraften hos hela det svenska näringslivet och på mikroplanet den

- relativa konkurrenskraften hos olika branscher och företag.

Vår första slutsats är att en skatteväxling knappast kan väntas medföra några oöverstigliga problem när det gäller konkurrenskraften makroplanet, definierad som den svenska andelen av världsexporten, alternativt bytesbalansens saldo. För det första är sambandet mellan utvecklingen marknadsandelar och relativa exportpriser eller kost-

av nader lång sikt tämligen svagt. Andelsutvecklingen styrs mera av investeringar, kapacitetstillväxt och produktinnovationer än av kostnads- och prisvariabler.

För det andra kommer den omedelbara effekten av en skatteväxling, såvitt kan snarast att tendens till sänkning av den

se, ge en genomsnittliga enhetskostnaden i exporten. Detta beror att den svenska exporten inte är speciellt eitergiintensiv jämfört med ekonomin i övrigt.

För det tredje utgör begränsad engångsökning kostnaden för

en av export störning den makroekonomiska balansen som kan rättas

en av till med stabiliseringspolitik, och också utlöser kompenserande

som prisförändringar.

Däremot vill understryka skatteomläggning också påverkar

att en den relativa internationella konkurrenskraften i olika branscher och företag. Vår andra huvudslutsats är att dessa effekter på mikroplanet kan komma att bli betydligt viktigare än de förut nämnda makroeffekterna. Denna slutsats bygger dels en principiell analys av skatteväxlingens struktureffekter, dels empiriska studier av förklaringsfaktorerna till komparativa fördelar och specialisering både

250 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft SOU 1996:11

i det svenska näringslivet och i OECD-länderna. Det är uppenbart att energi har alla förutsättningar för att bli en viktig lokaliseringsfaktor. Vår studie det svenska specialiseringsav mönstret bekräftar denna tes. Visserligen har tillgång på data tvingat oss att fokusera på elpriser snarare än totala energipriser. Studien visar ändå klart på att det svenska näringslivet har komparativa fördelar i elintensiv produktion, vilka utvecklats under 1970- och 1980talet. En jämförelse över länder pekar att sådana komparativa fördelar har att göra med olikheter mellan länder avseende tillgång och pris energi. Generellt gäller att länder med låga elpriser tenderar att ha hög elproduktion och vara specialiserade på, och exportera, el intensiva produkter. Att sambandet mellan specialiseringsstruktur och elintensitet/elpriser är så starkt och tydligt pekar att förändrade elpriser verkligen har klara struktureffekter. Genom att utnyttja resultaten av de statistiska beräkningarna kan man göra en grov överslagskalkyl av storleksordningen av dessa effekter. Det visar sig då att även vid mycket stora skatteförändringar effekterna de mindre elintensiva branscherna blir tämligen blygsamma. För de mest elintensiva branscherna blir effekterna dock betydligt mer dramatiska. Vår slutsats är att mikroeffekterna för vissa branscher kan bli betydande, men att de blir begränsade till den energiintensiva sektorn. Den principiella analysen av skatteväxlingens struktureffekter pekar att resultaten i hög grad beror hur elastiskt utbudet av energi är och i vad mån kan exporteras och importeras. Om energitillgången betraktas som given ger skatteväxlingen enbart effekter på inkomstfördelningen men inte produktionsstrukturen. Om kan exporteras importeras till givna priser kommer en skatt på elproduktionen att lämna konkurrenskraften hos energianvändarna opåverkad. På kort sikt kan den strukturomvandling kan utlösas som av en skatteväxling medföra anpassningskostnader, främst i form av strukturarbetslöshet. Detta problem blir allvarligare, arbetsmer kraftens kompetens och kunskaper är speciella för den stagnerande elintensiva industrin, mindre flexibla relativlönerna är och större hindren är för arbetskraftens rörlighet. Regionala skillnader i industristruktur kan komma att leda till ökade kostnader för den strukturella omvandlingen. Vår analys regionala data visar att vissa av län, t ex sk glesbygdslän i Norrland, är betydligt specialiserade i mer energiintensiv produktion än andra län som de sydsvenska. Det förefaller svårare och därmed förknippat med större samhälleliga kostnader när tillverkning eller produktionsfaktorer också måste flytta

SOU 1996:11 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 251

mellan regioner. Det tycks emellertid dessa obalanser något

som om kunde lindras genom avgifter fossila bränslen snarare än ökade punktskatter el. Det förtjänar också att påpekas att det inte endast är glesbygdslän som är specialiserade energiintensiv produktion. Också vissa storstadsregioner kan komma att drabbas regionala

av obalanser till följd skatteväxling.

252 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft SOU 1996:11

Vad är konkurrenskraft

2.1¶Konkurrenskraften en deñnitionsfråga

I den allmänna debatten är termen internationell konkurrenskraft vanligt förekommande, ofta dock utan att det ges någon närmare definition. En orsak till den rådande begreppsförvirringenlär att termen används i olika sammanhang, både makroplanet, avseende hela det svenska näringslivets konkurrenskraft, och mikroplanet

enskilda branscher och företag, utan att skillnaden klargörs. Det är om också viktigt att skilja mellan konkurrenskraft kort och lång sikt, och olika former konkurrens, dvs att företagens

av konkurrensmedel kan variera beroende marknadsform. Dessutom

hålla isär företagets och landets konkurrenskraft, eftersom måste man dessa inte alltid sammanfaller.

2.2¶Konkurrenskraften på makroplanet

l ekonomisk-politiska debatter används termen internationell konkurrenskraft om näringslivetszförmåga att sälja sina produkter utomlands i konkurrens med företag från andra länder. Ett direkt mått detta är den svenska andelen av den sammanlagda världsexporten av industrivaror exporten från OECD. En försämrad konkurrens-

eller I

kraft i denna mening, dvs fallande marknadsandel, kan men

en behöver inte alltid förknippad med försvagad bytes- och

- vara

Enligt den amerikanske ekonomen Paul Krugman har termen

internationell konkurrenskraft blivit till den grad missbrukad att den förlorat

all mening, varför dess användning egentligen borde férbjudas. Utan att

sträcka oss fullt så långt måste dessvärre instämma med Krugman.

Som här definerar som den produktion som är lokaliserad till Sverige;

detta är inte detsamma som de svenska företagens konkurrenskraft, som

även inkluderar produktionen i utländska dotterföretag. Som visats av

Blomström Lipsey 1989 har konkurrenskraften för svenska företag,

mätt som andelen av världsproduktion eller världshandel, utvecklats

betydligt gynnsammare än konkurrenskraften för näringslivet i Sverige,

beroende på expansionen av svenska utlandsinvesteringar.

SOU 1996:1 1 7 Skatlevdxling och internationell 253

konkurrenskraft

betalningsbalans och nedgång efterfrågan svenska produkter en av som leder till lägre kapacitetsutnyttjande och högre arbetslöshet.

Det är vanligt att anta att utvecklingen lands andel av ett av världsexporten bestäms av utvecklingen dess relativa kostnader i ‘W gemensam valuta. Som ett mått de används oftast den relasenare tiva arbetskraftskostnaden enhet, RULC relative unit labor cost. per bland används t.0.m. RULC för att direkt mäta konkurrenskraften.

Den fråga här har att behandla gäller huruvida skatteväxling, en som här tolkar ökad skatt energi balanseras som en som av minskade skatter arbetskraft, kan väntas leda till försämrad en konkurrenskraft makroplanet, minskad andel på världsmarknaden

och nedgång produktion och kapacitetsutnyttjande. en av Vi behandlar först effekten på mycket kort sikt, när vi antar att alla andra priser hemma och i utlandet inklusive växelkursen förblir - konstanta. Frågan blir då närmast huruvida den rela-

genomsnittliga

tiva enhetskostnaden i RUC, relative unit cost, exporten dvs som förutom lönekostnaden inkluderar kostnaderna producerad enhet per för andra inklusive energi, stiger eller faller. Eftersom skatteresurser växlingen här antas vara balanserad, så att ökade energiskatter och minskade löneskatter till beloppet är lika beror stora, svaret om exporten är mer eller mindre energiintensiv respektive arbetsintensiv än produktionen i övrigt se appendix.

Enligt input-output-tabellen för Sverige 1985 var den genomsnittliga kostnadsandelen för och värme i exporten l,7 och i procent, den sammanlagda användningen av varor och tjänster 2,7 procent.

Exporten är således mindre energiintensiv än genomsnittet för den

totala förbrukningen och tjänster. Detta sammanhänger med av varor att både privat och offentlig konsumtion har energikostnadsandel en över 4 procent som avser uppvärmning och belysning offentliga av lokaler, vägar samt bostäder. Lönernas inklusive kollektiva m.m avgifter andel av BNP till faktorpris år 67,5 procent. var samma Någon siffra för löneandelen i exporten har inte; för industrin, som svarar för merparten exporten, löneandelen 69,7 procent. av var Sannolikt är dock exporten industrivaror i genomsnitt mindre av arbetsintensiv än industrin helhet. som Att exporten är mindre energiintensiv än ekonomin i övrigt innebär

att exportsektorn drabbas i motsvarande mån mindre skatteav höjningen på energi. Det finns ingenting som klart tyder att skatte-

växlingen mycket kort sikt skulle leda till höjning en av kostnadsläget för den svenska exporten. Det är tvärtom troligt att

effekten sänkta löneskatter, vid totalt sett balanserad skatteav en växling, skulle överväga effekten ökade energiskatter enhetsav

254 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft SOU 1996311 7

kostnaden för export; i denna mening skulle alltså konkurrenskraften snarast väntas förbättras. Det bör understrykas att denna bedömning gäller vid oförändrade löner och priser.

9 i

2.3 Relativa enhetskostnader och världsmarknads-

andelar

Frågan är huruvida höjning enhetskostnaden för svensk export

en av relativt till konkurrentländerna leder till fallande världsexportandelar och minskad produktion och kapacitetsutnyttjande. Finns det något l entydigt samband mellan exportandelen och RUC eller RULC

Trots den betydelse som i debatten tilldelas kostnadsläge RULC och relativa exportpriser som indikatorer konkurrenskraft är de empiriska beläggen för ett sådant samband ganska svaga och långt ifrån entydiga. En svensk studie Lundberg 1986 av sambandet mellan den svenska andelen av 11 OECD-länders export av industrivaror och det konkurrensvägda relativpriset för svensk export kvartalsdata för perioden 1973:1 t.o.m. 1985:2 visar ett signifikant negativt samband, i varje fall om man tar hänsyn till tidsfordröjningar i anpassningen. Prisutvecklingen kan emellertid inte förklara den negativa trenden i den svenska andelens utveckling under periodens

Risken med att alltför okritiskt använda utvecklingen av RULC som en indikator konkurrenskraftens utveckling lång sikt framgår klarare av Figur 2.1, där utvecklingen av RULC och exportvolymtillväxt vilket kan översättas till förändringen av marknadsandelarna i volymtermer under 1987-92 jämförts för ett antal länder. Av figuren framgår att sambandet, tvärt emot vad man kunnat vänta sig, är positivt dvs länderna med den snabbaste exporttillväxten har

också haft den snabbaste ökningen RULC och dessutom

av statistiskt signifikant Hansson Lundberg 1995; regressionsekvationen beskrivs av den heldragna linjen. Framför allt uppkommer detta resultat genom att ett antal NIC-länder uppvisar både en snabb exporttillväxt och ett starkt försämrat kostnadsläge.4

Erixon 1988 finner över huvud taget inget signifikant samband mellan relativa exportpriser och marknadsandelar. Beräkningarna genomförs där på första-differenser förändringar för att reducera effekterna av autokorrelation. Om dessa länder uteslutes försvagas det positiva sambandet; något negativt samband går emellertid inte att urskilja oavsett vilka länder som utelämnas.

SOU 1996:11 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 255

Exportvolym d Taiwnn I Singapore 200 I USA Portugal 150 Spanie .

50 RULC

80 90 100 110 120 130 140 150 160

Figur 2.1 Ökning exportvolym och ökning av relativ av arbetskraftskostnad producerad enhet i gemenper valuta i ett antal OECD- och NIC-länder. Index sam för 1192, 1987100.

Förklaringen till att det förväntade negativa sambandet mellan RULC och marknadsandel inte gäller längre sikt är givetvis att föreställningen ett enkelriktat kausalt samband, där given Förändring av om en RULC bestämmer andelsutvecklingen, är en överförenkling. Den relativa förändringen RULC bestäms tillväxttakterna för löner i av av inhemsk valuta och produktivitet och av växelkursen. Dessa faktorer kommer emellertid sikt att påverkas av exportutvecklingen. Flera studier t.ex. Fagerberg 1988 tyder på att skillnader i

exporttillväxt mellan länder förklaras bättre av variabler som sammanhänger med produktutveckling t.ex. FoU och kapacitetstillväxt investeringar än med pris- och kostnadsvariabler. Ett land med snabb tillväxt arbetskraften och snabb ökning av av kapitalbeståndet, också utvecklar produkter och metoder som nya eller överför existerande teknik i snabb takt, kommer att få en snabb ökning exportkapaciteten. Den växande exporten ger överskott i av bytes- och betalningsbalans och kan väntas ge en tendens till appreciering valutan. Att ökningstakten både export och RULC av av betydligt högre i Japan än i Storbritannien under 1960- och 1970var talet sammanhängde framför allt med att de höga investeringarna och snabb teknikspridning i Japan ledde till en snabb ökning av den en japanska andelen världsexporten och en appreciering av yenen, av medan pundet sjönk grund kronisk tendens till betalningsav en balansunderskott föranlett av en svag exportutveckling. Den negativa trenden i den svenska exportmarknadsandelen hänger närmast med en i jämförelse med övriga OECD långsam samman tillväxt industrins produktionskapacitet och därmed av exportav

9 16-0496

256 Skattevaxl ing och internationell konkurrenskraft SOU 1996:11 7

kapaciteten Lundberg 1986. Utvecklingen RULC är snarast ett av resultat av detta i kombination med i förhållande till en konkurrenterna snabb nominell lönestegring, långsam produktivitetsstegring SOU 1991 :82 och återkommande devalveringar.

2.4 och konkurrenskraft makro-

Skatteväxling på

planet

Vår preliminära analys förefaller inte något stöd för uppfattatt ge ningen att en skatteväxling leder till höjda energipriser kort som sikt kommer göra det svårare för svenska företag att sälja sina produkter världsmarknaden. Denna slutsats bygger på att exporten snarast är mindre energiintensiv, och möjligen också arbetsmer intensiv, än produktionen i övrigt. Härvid har vi dock antagit inte bara att växelkursen är given utan också att såväl energipriset som de nominella lönerna är oförändrade. l själva verket kan vänta sig man att skatteväxlingen, i varje fall något längre sikt, ger upphov till sk allmän jämviktseffekter, dvs anpassning till den situationen att en nya sker genom ett antal mekanismer tenderar att återskapa balans som både och faktormarknader liksom i utrikeshandeln. Detta kan varuske t ex genom att växelkursen antingen via medveten anpassas, en och diskret förändring växelkursen under fast växelkurs eller av genom att en rörlig växelkurs kontinuerligt förändras, eller att prisutvecklingen på olika slags resurser blir långsammare eller snabbare än i alternativfallet. På kort och medellång sikt kan skatteväxling leda till makroekonomisk obalans. Låt t.ex. anta att priser och löner kort sikt oss är orörliga nedåt men inte uppåt. Det kan då tänkas att skatteväxlingen lämnar priset energi före skatt oförändrat, medan lönerna fore skatt höjs motsvarande det ökade "löneutrymme" som uppkommer sänkningen skatten arbetskraft. l så fall är genom av det mera sannolikt att får tendens till ökning enhetskostnaden en av för exporten. Detta kan, vid låsta växelkurser, leda till minskad aktivitet i ekonomin och till eller mindre temporärt underett mer

utnyttjande resurserna.5

av Det bör emellertid understrykas att dessa effekter konkurrens-

Att en begränsad engångsökning av det svenska kostnadsläget i nuvarande situation skulle medföra några drastiska problem för den svenska exportens utveckling är dock svårt att se, eftersom kronan måste anses vara starkt undervärderad jfr Finansdepartementet 1995.

SOU 1996:11 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 257

kraften sammanhänger med eller mindre temporär balans-

en mer rubbning. På mycket lång sikt är det svårt att föreställa sig att det inte skulle finnas någon jämviktsskapande mekanism kan återföra

som ekonomin till inre och yttre balans. Det är därför svårt att se att begreppet konkurrenskraft makroplanet skulle ha någon mening på lång sikt. Förskjutningar andelar världsexporten mellan länder

av av bestäms då främst skillnader i produktionskapacitetens tillväxttakt,

av oberoende nationella egenheter ifråga pris- och lönebildning

av om och beskattning.

Även de makroekonomiska frågorna inte är oviktiga, är det

om enligt vår uppfattning framför allt de mikroekonomiska effekterna av

skatteväxling är centrala. l sluten ekonomi kan man vänta en som en sig kostnader och priser inom energiintensiva sektorer går upp vid

att

ökning energiskatten, så att efterfrågan pressas tillbaka. Detta en av utlöser strukturomvandling att överflyttas från

en genom resurser energiintensiv verksamhet till övriga sektorer. l den mån resurspriser är trögrörliga, och/eller sektoriella rörlighet begränsad,

resursernas kan detta leda till olika slag av anpassningsproblem, t.ex.

strukturarbetslöshet.

l ekonomi kommer emellertid strukturen att styras inte så

en öppen mycket den inhemska efterfrågans utveckling utan utvecklingen

av av

den internationella konkurrenskraften i olika sektorer. l nästa av avsnitt ska därför diskutera hur den relativa internationella konkurrenskraften påverkas av en skatteväxling.

258 Skatteväxling och internationell

konkurrenskraft

3 inter-

Skatteväxling och relativ

nationell konkurrenskraft

3.1¶Resurspriser, relativ konkurrenskraft och

komparativa fördelar

För ett företag tillverkar standardprodukt bjuds och som en som ut efterfrågas världsmarknaden ett stort antal aktörer, blir produktav priset i stort sett givet. För att företaget kort sikt skall vara konkurrenskraftigt krävs att det förmår tillverka sin produkt till en rörlig kostnad som är förenligt med ett kortsiktigt krav lönsamhet. Denna kostnadsnivå kräver att företaget är minst lika effektivt som konkurrenterna i andra länder, dvs att behovet rörliga av resurser per enhet av produktionen är detsamma eller lägre än konkurrensom ternas. Exempel sådana resurser är arbetskraft med olika kompetens och utbildning, halvfabrikat, råvaror och energi kort sikt kan realkapitalet i form av maskiner och anläggningar givet. ses som Dessutom krävs det att företaget kan köpa de används i resurser som tillverkningen till priser som är desamma eller helst lägre än de som konkurrenterna möter. På längre sikt blir även kapitalet rörlig Villkoret för en resurs. långsiktig konkurrenskraft blir då att företaget, vid givna priser, kan betala för arbetskraft, råvaror, energi och dessutom m.m. generera en tillfredsställande avkastning kapitalet. Det krävs för att senare säkerställa ett eget sparande, alternativt attrahera nytt kapital finansmarknaderna, för att finansiera de investeringar krävs för som en tillväxt av produktionen är minst lika hög hos konkurrensom som

ternas

Ett alternativt sätt att definiera villkoret för relativ konkurrenskraft i en bransch är att detta kräver att företaget förmår betala för de inhemska resurser som tillverkningen kräver, i konkurrens med andra företag och branscher i det landet. På denna punkt är det egna emellertid viktigt att hålla isär med olika grad sektoriell resurser av

För en analys av konkurrenskraftsbegreppet i ett tillväxtsammanhang se t.ex Fagerberg 1988.

Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 259

rörlighet. Medan vissa t.ex. skogsråvara eller arbetskraft resurser som med viss specialutbildning är sektorsspecifika dvs de används i stort bara inom vissa branscher t.ex. skogsindustrin är andra mera sett lättrörliga mellan branscherna. Elenergi är ett exempel en resurs

är extremt lättrörlig mellan branscher och företag. Konkurrenssom kraft definieras betalningsförmågan för de rörliga resurserna. som Prisbildningen beror graden intersektoriell och resurser av internationell rörlighet. För industribransch som efterfrågar en en rörlig säg energi i konkurrens med andra branscher i landet, resurs - kommer det tills vidare antas att energi inte kan exporteras eller - om importeras energipriset att uppfattas givet. En förutsättning för som detta är att branschen själv inte står för så stor del den totala av

energiförbrukningen att dess efterfrågan påverkar priset. En

egen förutsättning är att energin säljs konkurrensmarknad. Om annan en det förekommer monopolinslag, att elmarknaden är lokalt t.ex. genom segmenterad, kommer säljarna att sträva efter att differentiera el-

priserna beroende hur priskänsliga olika användare är. l så fall

kommer prisbildningen sannolikt också att innehålla ett större inslag

förhandling. av Effekten på konkurrenskraften internationella olikheter i av resurspriserna kommer variera mellan branscherna beroende på att hur andel totalkostnaderna belöper sig en viss resurs, stor av som lönekostnadsandelen eller energikostnadernas andel av produktt.ex. priset. Låga energipriser i ett land är givetvis viktigast för elintensiv

industri aluminiumverk, betyder mindre för branscher som t.ex. men baserar sin konkurrenskraft kompetens och hög utbildning hos som arbetskraften. l själva verket skulle kunna hävda att ett högt man energipris lång sikt kan stärka konkurrenskraften i de sektorer där

energiintensiteten är låg. Detta förutsätter förekomsten resonemang jämviktsmekanism, i varje fall sikt rörlig växelkurs, av en t.ex. en garanterar balans i utrikeshandeln. som Det viktigt göra klart för sig att konkurrenskraften i den är att mening här använder är ett relativt begrepp. En ökad termen konkurrenskraft i sektor, t.ex. oljeutvinning upptäckten av en genom oljekällor, drabbar konkurrenskraften i andra sektorer. Detta sker

flera olika mekanismer, t.ex. höjd lönenivå eller en genom en appreciering valutan. Slutresultatet blir en överföring av resurser av arbetskraft till oljeutvinningen från övriga sektorer, och export m.m olja motsvaras ökad import och/eller minskad export av av som av övriga varor. På sätt fungerar låga priser på andra t.ex. energi. samma resurser, Ett internationellt sett lågt energipris energiintensiv produkgynnar

260 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft SOU 1996:11 7

tion, men bekostnad verksamhet. Man kan säga av annan att ett sänkt energipris ökar den energiintensiva industrins betalningsförmåga för andra resurser t.ex. arbetskraft. Den energiintensiva som sektorn kommer därför att kunna dra till sig rörliga och på resurser, sikt även kapital, från övriga sektorer. Alternativt kan man säga att det är relativa resurspriser är relevanta; energipriset är lågt som om jämfört med andra länder innebär detta att någon eller några andra resurser är dyra. Internationell konkurrenskraft hos tillverkarna i viss bransch en betingas deras tekniska kunnande i förening med de resurspriser av som företagen måste betala. l allmänhet kan vänta sig man att branscher som har ett teknologiskt försprång framför konkurrenterna och som dessutom bara i begränsad omfattning använder resurser som är dyra i internationell jämförelse dvs kostnadsandelarna för sådana resurser är låga, bör ha stark konkurrenskraft, vilket kan väntas en avspegla sig i en hög nettoexport. Omvänt får branscher effekvars tivitet och produktkvalitet är och dessutom kräver stora svag som insatser av resurser som är dyra i landet, konkurrenskraft och en svag tenderar att bli nettoimportörer. l kapitel 4 skall vi närmare studera hur den relativa internationella konkurrenskraften inom olika delar av det svenska näringslivet sammanhänger med åtgången olika av resurser i allmänhet och med energiåtgången i synnerhet.

3.2 i liten ekonomi:

Skatteväxling en öppen

effekter på lång sikt

I detta avsnitt skall principiellt diskutera hur förändrade skatter olika resurser, som t.ex. arbetskraft och energi, påverkar resurspriser, konkurrenskraft och näringsstruktur. Effekterna beror bland annat på graden av sektoriell och internationell rörlighet hos den beskattade resursen. För att renodla analysen skall vi först studera effekterna av skatteväxling inom ramen för en starkt stiliserad och förenklad modell. Till att börja med behandlar effekterna på lång sikt, som definierar som en tidsperiod är tillräckligt lång för att som resurserna skall vara rörliga mellan näringsgrenarna. Låt oss utgå från en modell där det finns två produktionsfaktorer, arbetskraft och energi, för vilka utbudet är givet och inte påverkas av elpris respektive lön. Varken energi eller arbetskraft är rörliga över gränserna, men däremot är de fullständigt rörliga mellan sektorer. Modellen har två sektorer näringsgrenar; den är arbetsintensiv ena

SOU 1996:11 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 261

och den andra energiintensiv.7Fullständig konkurrens råder på alla marknader, vilket innebär att lön och elpris blir desamma i hela ekonomin, och produktionen sker under konstant skalavkastning. Bägge produkterna kan säljas och köpas på världsmarknaden till givna priser. Vi antar att landet har komparativ fördel i energien

intensiv produktion och också exporterar den energiintensiva produk-

ten. Vi från ett jämviktsläge och tänker sedan att inför en startar oss skatt energi finansierar sänkt skatt eller subvention som en en arbetskraft. l detta fall kommer en skatt energiproduktionen lång sikt inte påverka sig elpriset inklusive skatt eller elatt vare produktionen. Inte heller lönsamheten hos elanvändarna förändras. Allt händer är att skatten övervältras bakåt i form av minskade som inkomster "kvasiräntor" för elproducenterna. På motsvarande sätt överförs lönesubventionen till ökade nettolöner. Här spelar det heller ingen roll skatten formellt läggs den inhemska produktionen om eller användningen energi. Resultatet blir detsamma, nämligen av konkurrenskraften hos elintensiv industri förblir oförändrad. Vi får att alltså inkomstfördelningseffekt inga helst en men som struktureffekter. Orsakerna till detta märkliga resultat är följande. För det första har antagit att priserna för de inhemska producenterna är givna på världsmarknaden. För detta fordras inte bara att landet är litet i förhållande till världen i övrigt, utan också att dess produkter är fullständigt identiska med vad produceras i omvärlden. I så fall kan ett som enskilt lands exportpriser inte avvika från världsmarknadspriserna. För det andra finns det i den modell analyserar ett bestämt samband mellan priserna och priserna resurser eller varor produktionsfaktorer. Detta följer antagandena avsaknad av av om stordriftsfördelar och fullständig konkurrens alla marknader. Men eftersom varupriserna är oförändrade kommer också resurspriserna inklusive skatt, dvs de priser företagen får betala att förbli oförändrade. Något incitament att förändra produktionsstrukturen uppkommer alltså inte. För det tredje har antagit att utbudet både och arbetskraft är av givna. Att skatten leder till motsvarande sänkning av nettointäkten en enhet för energiproducenterna påverkar därför inte utbudet av per elkraft.

7 definitionsmässigt energiförbrukningen l den energiintensiva sektorn är sysselsatt och kostnadsandelen för energi större än i den per arbetsintensiva sektorn vid varje värde på relativpriset lön/energipris.

262 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft SOU 1996:11 7

Det kan emellertid lång sikt vara mera realistiskt att tänka sig att utbudet av energi är elastiskt, dvs att elproduktionen minskar när elpriset efter skatt faller. På motsvarande sätt kan det antas att en högre lön leder till att utbudet arbetskraft ökar. Fortfarande gäller av dock att resurspriserna inklusive skatt förblir oförändrade så länge världsmarknadsprisema är oförändrade. Däremot kommer, till skillnad från den förra modellen, utbudet av att minska, och av arbetskraft att öka. Man kan visa se t.ex. Chacholiades 1978 sådan förändring resurstillgângarna i att en av denna modell måste leda till strukturomvandling till förmån för en den arbetsmtensiva sektorn. Liksom i det förra fallet ger en konsumtionsskatt effekter produktionsskatt. Eftersom samma som en konkurrenskraft sikt är ett relativt begrepp kommer energiskatt en att gynna de icke elintensiva delarna näringslivet bekostnad av av de eltunga branscherna. Om skatten/subventionen är tillräckligt stor kan handelsmönstret till och med växla så att landet blir nettoimportör energiintensiva i av varor.

3.3 och internationella

Skatteväxling resursernas

rörlighet

Om elektrisk energi fritt kan köpas och säljas världsmarknad, en kommer beskattningens effekter att bli drastiskt förändrade. Antag att överföringskostnaderna är praktiskt taget noll och att landets energiproducenter står för en så liten del av den relevanta marknaden EU, Europa, världen att världsmarknadspriset energi kan betraktas som givet. Vi antar också att sak gäller för den energiintensiva samma industrin, som säljer en homogen bulkvara till givet exportpris. För att förenkla analysen gör en partiell analys energiav produktionen samt av en energiintensiv industri. Om energi inte kunde importeras eller exporteras, kommer skatt på energien produktionen att delvis övervältras användarna i form höjda av energipriser. Effekten blir en minskad energiproduktion och fören svagning av den elintensiva industrins konkurrenskraft. Om energin kan exporteras importeras kommer däremot skatt elen produktionen inte att ha någon effekt alls energianvändarna. Skälet till detta är att det pris användarna möter världsmarknadspriset som inte påverkas. Skatten bärs helt av energiproducenterna. Om dessas utbud är elastiskt kommer energiproduktionen att minska. Detta påverkar dock inte förbrukningen energi i landet. Effekten tas av upp genom minskad export/ökad import av energi.

SOU 1996. 11 7 Skattevdxling och internationell konkurrenskraft 263

Om skatten istället läggs energianvändningen kommer den i sin helhet att bäras användarna. Härvid drabbas den energiintensiva

av industrin speciellt tungt. Den försämrade konkurrenskraften i dessa branscher leder till minskad export, produktion och sysselsättning. Om det inhemska energiutbudet är oelastiskt eller inte spelar inte längre någon roll.

Som redan påpekat behöver det inte så att det enbart är

vara resurspriserna avgör frågan internationell konkurrenskraft.

som om En viktig faktor är den teknologiska nivån i bred mening, j annan omfattande inte bara själva processteknologin utan också produktkvalitet, formgivning, marknadsföring etc. En etablerad producent kan besitta överlägsen teknik i förhållande till nystartade företag,

en vilken grundar sig FoU och förvärvad erfarenhet hos ledningen, i i l förening med förvärvad kompetens hos arbetskraften. Även för energitunga företag kan det därför möjligt att överleva höjda

vara elpriser utan att slås ut från marknaden. Vi återkommer till dessa frågor i kapitel

Ett sätt att motverka försämrad lönsamhet skulle kunna vara att

en företaget omlokaliserar sin verksamhet till andra länder där man inte drabbas höjda elpriser i omfattning. Huruvida detta utgör

av samma ett realistiskt alternativ beror givetvis i vad mån andra förutsättningar för verksamheten är internationellt rörliga. Så t.ex. är utlokalisering knappast något alternativ för företag som vidareförädlar inhemska råvaror och konkurrenskraft främst grundar sig

vars närheten till denna; ett exempel är skogsindustrin. Andra branscher

stålverk och metallverk där råvaran är tillgänglig för alla kustsom baserade verk i stort sett villkor, oberoende av närheten till

samma malmförekomster, är betydligt lättare att flytta. I synnerhet gäller detta eventuellt överlägsen teknologi sitter hos företagsledningen

om och inte ingår i kompetensen hos arbetskraften, som kan väntas vara trögrörlig över gränserna.

3.4 Skatteväxling och strukturomvandlings-

processen: förloppet kort sikt

På kortare sikt är det rimligt att ta hänsyn till att resursernas rörlighet mellan sektorer kan begränsad. Låt utgå från en modell där

vara oss produktionsfaktorerna energi och arbetskraft till att börja med är

- helt orörliga mellan branscher. Om även faktorpriserna momentant antas oförändrade kommer energiskatt kombinerad med en löne-

en subvention att sänka produktionskostnaden per enhet i den arbets-

264 Skatteváxling och internationell konkurrenskraft SOU 1996:11 7

intensiva sektorn relativt till den elintensiva. Vid oförändrade produktpriser blir den arbetsintensiva sektorn därför lönsam,

mer medan lönsamheten i den elintensiva sektorn faller.

Låt oss se hur detta påverkar faktorpriserna kort sikt. Om

resurserna är sektorsspecifika, dvs varken arbetskraften eller energi kan flyttas mellan sektorer, kommer produktionen oförändrad och

att vara all anpassning sker genom förändrade faktorpriser. I båda sektorerna söker företagen ersätta energi, som blivit dyrare, med arbetskraft. Eftersom dessutom lönsamheten i arbetsintensiv produktion ökat, blir effekten att mer arbetskraft efterfrågas och att lönen stiger i denna sektor. På motsvarande sätt kommer efterfrågan på energi att minska och energipriset ned i den elintensiva sektorn. Hur efter-

att pressas frågan arbetskraft och lönen i den elintensiva sektorn utvecklas är däremot oklart; detta gäller även elpris och energiefterfrågan i den arbetsintensiva sektorn.

Vi kan också vad händer faktorpriserna inte är helt

nu se som om flexibla. Om elpriset i den elintensiva sektorn förblir oförändrat kommer produktionen i denna sektor att falla. Det är inte orealistiskt att anta att faktorpriser är rörliga uppåt men relativt rigida neråt. Det innebär att omvandlingsförloppet kan upphov till arbetslöshet och

ge outnyttjade resurser än lägre faktorpriser. I synnerhet kan

snarare detta fallet med arbetskraft.

väntas vara

Antag t.ex. att utbudet av påverkas av priserna. l så fall

resurser leder en skatteväxling lång sikt som förut nämnt till en förändrad näringsstruktur och en omfördelning av både och arbetskraft till förmån för arbetsintensiv sektor. Denna omvandling blir dock med all sannolikhet inte helt friktionsfri. Om man tar hänsyn till att arbetskraften i den elintensiva sektorn rimligen har en annan typ av kompetens än den som fordras i den övriga delen av näringslivet, och att lönerna knappast är rörliga nedåt, blir resultatet en mer eller mindre temporär strukturarbetslöshet. Denna kan dock motverkas på sedvanligt sätt genom t.ex. bidrag till omskolning och andra rörlighetsstimulanser inom arbetsmarknadspolitiken.

Det är uppenbart att en skatteväxling via effekterna relativ internationell konkurrenskraft kan ge upphov till en strukturomvandling som kan medföra icke obetydliga anpassningskostnader. En mera detaljerad analys av anpassningsförloppet och dess kostnader ligger dock utom ramen för denna rapport.

Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 265

4 och relativ internationell

Elpriser

konkurrenskraft

4.1 fördelar och

Komparativa specialisering

Internationell handel gör det möjligt för ett land att i enlighet med sina produktionsförutsättningar specialisera sig vissa branscher och näringsgrenar, produkter kan exporteras i utbyte mot import

vars av andra varor och tjänster. Den internationella specialiseringens branschmönster i det svenska näringslivet kan kartläggas genom att

för varje bransch beräknar kvoten mellan svensk tillverkning och man förbrukningen i Sverige, inklusive import. Denna kvot

specialiseringskvoten mäter marknadsandelarna hemmamarknad

och exportmarknad. Om specialiseringskvoten är större än ett har Sverige nettoexport inom branschen; högre värde specialiseringskvoten desto starkare ställning hemmamarknad och världsmarknad har de svenska företagens

Specialiseringskvoten i bransch kan sägas reflektera de svenska

en företagens relativa internationella konkurrenskraft. Branschmönstret för specialiseringskvoten avspeglar det svenska näringslivets komparativa fördelar. Den fråga här skall behandla gäller vilka faktorer

i praktiken bestämmer den relativa konkurrenskraften, och i som synnerhet vilken roll spelas energipriser och energitillgâng i

som av detta sammanhang.

En slutsats kan dras de principiella resonemangen i kapitel

som av 3 är att skillnader mellan länder med avseende på tillgång och priser

olika bör avspegla sig i den internationella specialisering-

resurser

branschstruktur. Generellt sett kunde vänta sig att länder ens man skulle specialiserade branscher som är intensiva i använd-

vara ningen sådana är billiga och/eller rikligt förekom-

av resurser som mande i landet, och därmed uppvisa nettoexport i sådana branscher, dvs att specialiseringskvoten är större än ett. Förändringar av de rela-

Observera att här ingår endast den del av de svenska företagens verksamhet som är förlagd till Sverige: har inte tillgång till jämförbara data på de multinationella företagens utlandsproduktion.

266 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft

tiva resurspriserna t.ex. att energipriset i Förhållande till andra

resurspriser i landet ökat mer än hos konkurrenterna borde visa sig i

form av en försvagad specialisering energiintensiva varor.

4.2 Elpriser vid inter-

som bestämningsfaktorer

nationella lokaliseringsbeslut

En för vår utredning central fråga är hur viktiga energipriserna egentligen är ijämförelse med andra faktorer som styr den internationella lokaliseringen av industriell verksamhet, eller m.a.o. elprisets roll som bestämningsfaktor till komparativa fördelar. Inledningsvis kan konstatera att kriterierna för viktiga lokaliseringsfaktorer är att de är

I internationellt trögrörliga men sektoriellt rörliga inom landet,

I att den relativa användningen skiljer sig mellan branscher,

och

I att relativa tillgångar skiljer sig mellan länder.

Elenergi har hittills uppfyllt det första kriteriet. El är utomordentligt lättrörlig mellan branscher. Till skillnad från vad som

i varje fall kort sikt gäller för både realkapital och arbetskraft är - den elenergi som används i en viss bransch precis lika användbar i alla andra sektorer, dvs den är fullständigt icke-sektorsspecifik. Å andra sidan har någon internationell handel i elenergi hittills knappast förekommit i större skala. Exportkvoten, dvs exportens andel av produktionen, inom sektorn el, gas och värme i Sverige var år 1990 mindre än 3 procent, och importkvoten var ännu lägre Hansson Lundberg 1995. Detta förhållande kan emellertid komma att drastiskt förändras genom tillkomsten av internationella distributionsnät. Vi återkommer till frågan om konsekvenserna av att elenergi blir en internationellt lättrörlig resurs.

Att även det andra kravet gäller för elektrisk energi framgår av Figur 4.1. Staplarna visar kostnaden för inköpt elenergi per sysselsatt för ett urval av branscher. Skillnaderna mellan de mest energiberoende branscherna, t.ex. gruvor. och de mindre elintensiva, som textilindustri, är avsevärda.

SOU 1996:1 1 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 267

Elkoslnad

gruvorlivsmedellcxlil trävarorpqJpakemiskbyggprodslålvdkmaskinclektnprodlranspon Källa: SCB

Figur 4.1 Kostnadsandel for elektrisk energi i olika f branscher. Procent total rörelsekostnad. av

15000 l

10000 l 5000

Källa: Statistisk årsbok

Figur 4.2 Produktion elektrisk energi i ett urval av länder av 1991. kWh innevånare. per Figur 4.2 visar att tillgången elenergi, mätt som total elproduktion kWh capita, skiljer sig starkt mellan olika länder. Elförbrukning per och elproduktion capita är givetvis betydligt högre i de rika per industriländerna i Europa och Nordamerika än i utvecklingsländer i Afrika och Asien. Men även inom OECD-länder är skillnagruppen derna speciellt hög är capita-produktionen i Norge och stora: per

268 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft SOU 1996:11 7

Sverige. Elektrisk energi uppfyller tydligen även det tredje kravet på en viktig lokaliseringsfaktor. nämligen att tillgången varierar mellan länder.

4.3¶Är svensk industri elintensiva

specialiserad på produkter

Vid en första anblick förefaller det uppenbart att den svenska industrin är specialiserad elintensiva produkter. Hur än drar man gränsen för den elintensiva sektorn uppkommer ett betydande exportöverskott. Så t.ex. blir specialiseringskvoten för elintensiv sektor, om den definieras som de 9 mest elintensiva branscherna SNI 4-siffernivån: fodermedels-, och kemikalie-, massa pappers-, plast— och cementindustri jämte kvarnar och raffinaderier samt ståloch metallverk, år l992 lika med 1,37. Den svenska konkurrenskraften förefaller således att stark vara inom energikrävande tillverkning. Denna slutsats bestyrks resultaav tet i Tabell 4.1. Sambandet mellan konkurrenskraft och elintensitet vid en jämförelse mellan tillverkningsindustrin branscher SNI 4siffernivå har där studerats med hjälp regressionsanalys där av en

specialiseringskvoten i en bransch förklaras användningen

av av elenergi per sysselsatt i branschen. Av tabellen framgår att högre

elförbrukningen per sysselsatt var desto högre specialiserings-

var kvoten såväl 1980 1992. Regressionskoefficienten är positiv och som starkt signifikant. Resultatet är emellertid känsligt för ett fåtal extremvärden, eftersom utslaget tenderar att försvinna i sk robust en regression t-värden inom { } där sådana observationer tilldelas lägre vikt. För 1969 kan något samband över huvud taget inte spåras.

SOU 1996:1 1 7 Skattevdxling och internationell konkurrenskraft 269

Tabell 4.1 Det enkla sambandet mellan elintensitet och

specialisering.

Specialiseringskvot: nivå i

	1969	1980	1992
konstant	-0,288	-0,507	-0,958
elintensitet	0,068 1,57 /0,99/ {0,04}	0,153 3,03 * /2,38/ {0,73}	0,301 3,70 * /3.31/ * {0,19}
R‘	0,019	0,098	0,145
of obs	76	76	76

nr F 2,46 9,15 13,70 . Not. De siffrorna inom parentes under regressionskoefficienten är t-värden, det tre första erhållet linjär QLS-regression, det andra / / genom att korrigera för ur en heteroskedasticitet enligt Hubcrs metod, och det tredje { }ur en s.k robust regression. * signifikans på 1%, 5% och på 10% nivå. Alla variabler är uttryckta 5 anger i logaritmer. Elintensiteten är mätt kostnad för inköpt elenergi per sysselsatt som 1987. Källa SOS Industri. Handel och produktion ur TSDB.

Konkurrenskraften inom de elintensiva branscherna kan emellertid

gl delvis betingas andra faktorer än hög kostnadsandel för elekav en trisk energi. En stor del den processindustri bygger förädav som ling inhemska råvaror är också elintensiv och högt mekaniserad. av Ett exempel är och pappersindustrin. Frågan är om den starka massakonkurrenskraften i dessa branscher främst betingas god tillav en gång billig elenergi: är det inte egentligen närheten till inhemska

råvaror är avgörande som vid regressionsanalys få ett rättvisande mått elenergins För att en betydelse för specialiseringskvoten måste därför samtidigt ta man hänsyn till andra branschegenskaper som kan påverka konkurrens-

kraften, såsom kapitalintensitet beståndet maskiner och byggna- - av sysselsatt och kopplingen till inhemska råvaror. Detta kan der per göras komplettera den regressionsekvation som redovisas i genom att Tabell 4.1 med variabler mäter faktorer i liknande tre som som undersökningar visat sig ha betydelse for internationell konkurrens-

kraft, nämligen kapitalintensitet, andelen högutbildad arbetskraft och

kostnadsandelen for skogsråvara. Tabell 4.2 visar resultatet sådan analys av 75 branscher inom av en den svenska tillverkningsindustrin 4-siffernivån av SNI. Av

tabellen framgår att specialiseringskvoten 1992 tenderade att vara

högre i energiintensiva branscher, givet branschens kapitalintensitet,

270 Skatteväxling och internationell SOU

konkurrenskraft 1996:11 7

utbildningsnivå hos arbetskraften och kostnadsandelen för skogsråvara. Den partiella regressionskoefficienten för energiintensitet är nämligen positiv och starkt signifikant. Resultatet är dock i viss mån avhängigt av ett fåtal observationer med extrema värden jmft-värdet inom { } för robust regression. Att svensk industri har nettoexport av energiintensiva produkter beror alltså delvis, inte enbart, men att en stor del den energiintensiva sektorn bygger förädling av av svenska naturresurser.

Tabell 4.2 Sambandet mellan energiintensitet och specialisering, givet kapitalintensitet, kunskapsintensitet och råvaruberoende.

Specialiseringskvot: nivå Förändring 1969 1980 1992 1969-92 konstant -0,653 -0,536 -0,521 0,132 andel hög- 0,028 0,166 0,396 0,368 utbildade 0,44 2,25 3,39 * 4,03 * /0,45/ /2,24/ /3,06/ * /3,49/ * {0,6l} {2,72}* {3,75}* {4,77}* realkapital 0,01 1 0,006 0,001 -0,010 per 0,18 0,08 0,01 -0,11 sysselsatt /0,2 /0,08/ /0,01/ /-0, 13/ {0,41} {-0,35} {-0,25} {0,01} skogsråvara l 07 0,123 l 73 0,066 3,46* 3.5l* 3.ll* L53 /3,19/ * /5,29/ * /4,66/ * /l,56/ {2,l6} {3,75}* {3,42}* {L38} elintensitet 0,048 0,1 17 0,235 0,188 0,79 L69 2.14 Z18

	/0,73/ {-0,74}	/1.70/ {L34}	/2,12/ {L74}	/2,21/ {L17}
E2	l 29	0,224	0,290	0,285
F	3,75	6,33	8,54	8,37
antal obs.	75	75	75	75

Not. Alla variabler är uttryckta i logaritmer. Andel högutbildade:

andel av branschens sysselsättning med någon form av eftergymnasial utbildning. Källa SCB, opublicerade data för sysselsättning fördelad bransch och utbildning. Realkapital sysselsatt: bearbetningar opublicerade

per egna av data från SCB för kapitalstock år 1985 SNI 2- och 3-siffernivå. Skogsråvara: total åtgång, ur SCB lnput-output tabell 1985. Elintensitet

se Tabell 4.1.

Tabellen visar också att sambandet mellan energiintensitet och specialisering är ett jämförelsevis sent fenomen inte förelåg vid

som slutet 1960-talet. Av den fjärde kolumnen framgår det svenska

av att

näringslivets specialisering förstärkts humankapitalintensiv

SOU 1996:11 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 27 l

produktion, dvs branscher med stor andel högutbildad arbetskraft,

en och energiintensiva vilket framgår av att regressions-

varor, koefficienten för energiintensitet i ekvationen för specialiseringskvotens Förändring 1969-92 är positiv och signifikant.

4.4 och inter-

Energipriser energianvändning: en

nationell jämförelse

Ett positivt samband mellan specialiseringskvot och energiintensitet

vid jämförelse över branscher skulle väntas uppkomma i länder där

en näringslivet har god tillgång billig elektrisk energi. Eftersom de elpriser Företagen betalar varierar regionalt, mellan olika

som leverantörer och t.o.m. mellan kunder där storförbrukare vanligen

åtnjuter olika slags rabatter är det svårt att ett entydigt och rätt-

- ge visande mått vad industrin får betala För elkraft. Figur 4.3 visar genomsnittliga nationella priser för företag i ett antal OECD-länder enligt National Utility Services. Av figuren framgår att de svenska elpriserna åren 1993-94 ligger mycket lågt i internationell jämförelse.

Källa: NUS Scandinavia

Figur 4.3 Genomsnittliga elpriser för företag inom OECD-

länderna

Internationella prisjämförelser är givetvis känsliga för valet av växelkurs för omräkningen; i Figur 4.3 har växelkurser för november 1994 använts. Som påpekat är den relativa internationella konkurrens-

272 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft SOU 1996:11 7

kraften i olika branscher dock egentligen fråga relativa

en om resurspriser. Får att få rättvisande jämförelse har i Figur

en mer 4.4 beräknat det relativa elenergipriset kvoten mellan elpriset i

som öre per kWh och den genomsnittliga timlönekostnaden, inklusive sociala kostnader m.m, för industriarbetare, också angiven i svensk valuta total arbetskraftskostnad timme enligt SAF.

per

relativtelpris

0,9.

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,|

tysk spa ital ost hel usa ned fra engl fin nor kan sve Källa: SAF och NUS Scandinavia

Figur 4.4 Genomsnittliga relativa elpriser för företag inom

OECD-länderna

Figur 4.4 ger en något annorlunda bild av elpriserna i OECD än Figur 4.3; man noterar den drastiska förskjutningen mellan Tyskland och Spanien, som beror att de tyska lönerna är så mycket högre än de spanska. Även mätt detta emellertid de svenska elpriserna

sätt är mycket låga; Sverige delar sista platsen i figuren med Norge.

l den mån energiproduktionens storlek i olika länder främst

avspeglade skillnader i tillgången "naturliga" energikällor borde

man kanske vänta sig låga elpriser i länder med god tillgång energi, dvs hög energiproduktion, och därmed även hög energiförbrukning, eftersom internationell handel med elektrisk energi är jämförelsevis obetydlig. Av Figur 4.5 och 4.6 framgår att så också tycks vara fallet vid en jämförelse inom OECD. Länder där elenergin är jämförelsevis billig vare sig detta mäts av företagens elpriser öre pr kWh som i

- Figur 4.5 eller som elpriset relativt till priset arbetskraft, här mätt av total arbetskraftskostnad inklusive semesterersättning, sociala

SOU 1996: 11 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 273

avgifter timme inom industrin, i SEK timme i Figur 4.6 m.m per per tenderar ha produktion och förbrukning elektrisk att en stor av energi per capita.

Elproduktionpercapita 30000

25000 0

I5000 ,usA l0000 Tysk 5000 ’ i O Elpris O 30 40 50 60 70 80

Figur 4.5 Genomsnittlig elproduktion capita och elpris per

Elproduktionpercapita 30000

; 20000

5000 spa Elpris/lön 0 5 0,25 0,35 0.45 0,55 0,65 0.75 0,85 0,95 0 l 4.6 Genomsnittlig elproduktion capita och relativt Figur per elpris

274 Skattevaxling och internationell SOU 1996:11 7

konkurrenskraft

4.5¶Elkraftens for det svenska

betydelse närings-

livets konkurrenskraft i ett historiskt

perspektiv

I ett historiskt perspektiv kan konstatera att den svenska man industrialiseringen i hög grad exportledd, och att exportens var inriktning bestämdes av landets naturresurser, dvs skogen, malmen och vattenkraften, elenergi till jämförelsevis låg kostnad. som gav Efter hand borde emellertid denna kostnadsfordel ha minskat i takt med att energin marginalen inte längre byggde naturresurser, dvs vattenkraft, utan kärnkraft. Den initiella drivkraften till specialisering energiintensiv produktion borde därmed ha försvagats, eftersom kärnkraften inte på sätt kostnadssamma gav en fördel till den lokala industrin. Den svenska specialiseringen elintensiv sektor har emellertid förstärkts jmf Tabell 4.2. snarast Det är svårt att få fram jämförbara data elprisernas utveckling över tiden i olika länder. Det är därför svårt att avgöra hur de elpriser som svensk industri får betala har utvecklats relativt till konkurrenterna. Däremot framgår det Figur 4.7 att ökningen den svenska av av produktionskapaciteten för energi, främst utbyggnaden genom av kärnkraften, under perioden 1970-89 utomordentligt stark i intervar nationelljämförelse endast i Finland ökningen större. - var

Finland Sverige Kanada Japan Tyskland EG Norge Världen USA Storbritannien

0 50 I00 I50 200 250 300 Källa: SCB

Figur 4.7 Index för produktion elektrisk energi capita av per 1989. 1970 100.

En grundläggande fråga gäller i vad mån kan betrakta lands man ett produktionsstruktur och specialiseringsmönster konsekvens som en av dess resurstillgângar, därmed betraktas eller mindre som som mer givna storheter. Detta betraktelsesätt kan vara rimligt när det fråga är om naturresurser som jordmån, klimat och mineraltillgångar. I fråga om energi kan det också rimligt att betrakta de nationella tillvara gångarna som givna och bestämmande för produktionsstruktur och

1996:11 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 275 SOU

det gäller förekomster olja, gas och utbyggbar

specialisering när av

vattenkraft.

knappast betrakta produktionskapaciteten för

Däremot kan man

oljekondenskraft given Oavsett den

kärnkraft och som en resurs.

måste det emellertid fortfarande gälla att länder kausala tolkningen

total produktion och förbrukning capita av elkraft med en hög per

tenderar ha industristruktur är inriktad energiockså att en som

branscher, och nettoexport energiintensiva produkter.

tunga en av

Ett land kan emellertid specialiserat energiintensiv vara

elpriserna i nuläget behöver vara särskilt låga. En

produktion utan att

kan konkurrenskraften hos den elintensiva sektorn förklaring vara att

ligger i lågt energipris utan i riklig tillgång till billiga råvaror, inte ett

Om förädlingen råvarorna också råkar dvs inhemska naturresurser. av

energiintensiv uppkommer nettoexport av energiintensiva varor.

vara sådant samband borde dock "avslöjas" i en multipel regression Ett

i Tabell 4.2 där tar hänsyn till andra faktorer som påverkar som man konkurrenskraften. En hög kraftproduktion blir då eflekt av en

konkurrenskraften inom råvaruförädlingen hög efter- - som ger en

än orsak till denna. Enligt denna frågan energi snarare en borde emellertid elpriserna något snarast bli

förklaringsmodell om

högre än i andra länder.

förklaring kan landets näringsliv verkligen från En annan vara att

på, och erhöll stark konkurrenskraft till-

början specialiserades en verkning energiintensiva och att denna specialisering

av varor.

god tillgång billig energi från "naturliga" källor. Genom byggde på

erfarenhet produktionen kan leda till uppbyggnad av ett överatt av kunnande kan det tänkas att konkurrenskraften hos den lägset tekniskt

elintensiva industrin kvarstår även långt efter att den ursprungliga

låga elpriser har försvunnit. Liksom i förekonkurrensfördelen - den starka internationella konkurrenskraften hos gående fall leder

industri grund förvärvade teknologiska försprång elintensiv nu av efterfrågan energi och därmed utbyggnad av krafttill stark en - en

produktionen.

modern forskning och mer betonar Det är värt att notera att mer

i produktion och handel, dvs att

sådana sk "hysteresis-effekter"

och handelsmönster förändras relativt långsamt även när

produktions-

och faktorpriser förändras drastiskt. l sådan faktortillgångar mer

politiska åtgärder också få permanenta effekter. analys kan temporära

subventionering kärnkraftens utbyggnad kunna T ex skulle en av

land uppnår specialisering elintensiva produkter

betyda att ett en

kommer kvarstå långt efter att elpriserna utjämnats. som att

276 Skatteväxling och internationell

konkurrenskraft

5 Effekter

av skatteväxling och

förändrade relativ inter-

elpriser på

nationell konkurrenskraft och

specialiseringsmönster

5.1¶Elpriser och i OECD specialiseringsmönster

Att länder med låga energipriser har stor energiproduktion en per capita kan delvis bero att de tenderar att använda energi mer per sysselsatt i alla branscher, framför allt att produktionen är men koncentrerad till energiintensiva sektorer. Detta i sin kan delvis tur sammanhänga med att konsumtionen energiintensiva produkter av per capita kan vara något större än i andra länder. I små öppna ekonomier avspeglar en hög total elanvändning emellertid framför allt interen nationell specialisering energiintensiv produktion. I detta avsnitt skall närmare studera sambandet mellan specialiseringsmönster och elpriser vid jämförelse mellan OECDen länderna. Frågan är det går att urskilja någon tendens till om att länder med låga elpriser specialiserar sig elintensiv produktion. Ett sådant samband skulle styrka tesen elprisets betydelse om som en faktor styr den relativa internationella konkurrenskraften. Som som redan påpekat är det vid en sådan analys viktigt att samtidigt ta hänsyn till andra faktorer påverkar den internationella konkurrenssom kraften; kan slutsatserna elprisets betydelse lätt bli missannars om visande. Vi har skattat sambandet mellan specialiseringskvoten for viss en bransch i ett land år 1989/91 ett medelvärde och antal förklaett rande variabler mäter länders tillgångar och priser olika som resurser, i kombination med branschers användning av samma resurser se appendix. De resursslag som ingår är, förutom elenergi, realkapital, mänskligt kapital i form utbildad arbetskraft, jordav bruksmark och skogsmark. Dessutom har vi sökt hänsyn till skillta nader ifråga om teknologi och produktivitet mellan tillverkare i olika länder uppkommer högre FoU-aktivitet hos som genom en än konkurrenterna.

SOU 1996:11 7 Skatleväxling och internationell konkurrenskraft 277

Analysen har genomförts för 14 länder och 22 branscher inom tillverkningsindustrin. För närmare beskrivning data, metoder och en av resultat hänvisas till Gustavsson, Hansson och Lundberg 1995. Som betonade tidigare bör de beräknade elpriserna med viss man ta reservation. l många länder har den elintensiva industrin lägre elpriser övrig industri. Vidare kan priserna skilja sig åt för företag av olika än storlek och mellan olika delar länder SOU 1995:39. Trots av reservationerna kan dock dessa elpriser en användbar utgångsvara punkt för den fortsatta analysen. Resultaten i Tabell 5.1 bekräftar vår teoretiska hypotes. Att koefficienten for energivariabeln, som här definierats som produkten branschens elintensitet och landets elpris, är negativ och starkt av signifikant betyder länder med låga elpriser, givet FoU-verkatt samhet och tillgångar andra tenderar att uppvisa höga resurser, specialiseringskvoten, dvs stark konkurrenskraft, i elvärden på en intensiva branscher. Detta resultat är varken känsligt för vilken definition elpris använder, dvs företagens elpris i gemensam man valuta eller elpriset dividerat med total timlönekostnad i industrin, eller för korrektionen för heteroskedasticitet, och inte heller beroende litet antal observationer med extremt hög elintensitet. av ett

Effekten specialiseringskvoten variationer i

Tabell 5.1 av elpriset mellan länder, i kombination med variationer i elintensitet mellan branscher .

elintln elintln elintln

	elpris93	e1pris94	elpris/lön
koefficient	-0,0l 22	-0,01 17	-0,0l60
t-värde: OLS	-2,47	-2,49	-3,34 *
Huber	-2,16 0,467	-2,20 0,468	-3,00 * 0,485

§2

robust regression

koefficient -0,0l28 -0,0l79 -0,0200

t-värde -2,64 * -4,72 * -4,80 *

t-värden, tredje raden t-värden korrigerade för Not. Siffra inom parentes anger heteroskedasticitet s.k Huber standarderrors. Robust regression innebär att extrem-

med inflytande resultatet tilldelas lägre vikt. * betecknar signifikans värden stort

1%, 5% och 10% nivå. För att spara utrymme har de skattade regressionskoefñenterna för övriga variabler i regressionsekvationen realkapital,

andel högutbildad arbetskraft, jordbruksmark och skogsmark skrivits ut. Den

beroende variabeln är logaritmen för specialiseringskvoten i land bransch i för

1989-91 genomsnitt.

278 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft

5.2 Effekter förändrade ett räkne-

av elpriser

exempel

Våra beräkningar visar att elpriset är viktig bestämningsfaktor till en branschmönstret för relativ internationell konkurrenskraft i lands ett näringsliv. Frågan är om resultaten kan ledning för bedömningen ge av storleksordningen av de sannolika effekterna specialiseringskvoten i olika branscher ökning elpriset orsakas av en av som av en skattehöjning. Sådana bedömningar effekter hypotetisk av av en förändring utifrån ett samband beräknats tvärsnittsdata måste som tolkas med en viss försiktighet. Vi vill hävda ändå bör kunna att man använda resultaten för att göra några överslagskalkyler. grova Effekten specialiseringskvoten i bransch att införa skatt en av en elenergi kommer att bli störreju elintensiv branschen är. Som mer framgår av Figur 4.1 varierar energiberoendet starkt mellan olika delar av näringslivet. Det är därför uppenbart effekterna att av en elprishöjning kommer att bli koncentrerade till vissa branscher. Elintensiteten mäts i vår regressionsanalys kostnad för inköpt som per sysselsatt. En överslagskalkyl se appendix tyder på att konsekvenserna av en skatt elkraft till 50 blir blygupp procent samma för den genomsnittliga industribranschen medianvärdet for inköpt per sysselsatt. En prishöjning elenergi motsvarande en 20-procentig skatt skulle reducera specialiserings-kvoten för sådana branscher med 2 till 3 procent. Vid oförändrad inhemsk konsumtion skulle produktionen minska i omfattning. Men i elintensiva samma branscher blir effekterna kraftiga. För branscher elintensitet vars svarar mot 3:e kvartilvärdet skulle SO-procentig skatt kunna en minska specialiseringskvot och produktion med upp till 25 procent.

Tabell 5.2 Effekter på specialiseringskvoten i branscher med olika hög elintensitet vid given energiskatt en

1:a kvartilen median 3:e kvartilen elintensitet 3,2 6,2 24,0

skatt 20% beta -0,0l2 -0,01 -0,02 -0,06 beta -0,020 -0,01 —0,03 -0, 1O skatt 50% beta -0,012 -0,02 -0,05 -O,15 beta -0,020 -0,02 -0,08 -0,25 Not: beta-värdena i tabellen är alternativa estimerade värden för den partiella regressionskoefñcientcn för energivariabeln ur Tabell 5.1. Elintensitet mäts som inköpt elenergi l 000 kr per sysselsatt.

SOU 1996:11 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 279

Som redan nämnt måste man räkna med att prishöjningen utlöser

kompenserande förändringar i andra priser inklusive växelkursen. l

det första enkla kalkylsteget redovisat blir effekten negativ för

som s

alla branscher. Detta kan uppfattas som en kortsiktseffekt där inga ‘ kompenserande prisförändringar hunnit äga rum. På längre sikt

kommer emellertid de elintensiva branschernas minskande

betalningsförmåga för arbetskraft och andra resurser att leda till en

expansion i branscher där elkostnaderna bara utgör en liten del av . i totalkostnaden; samtidigt kan sig sänkning den

man vänta en av

växelkurs jämvikt i bytesbalansen. Resultatet blir ökning i som ger en

j produktion och specialiseringskvot i de minst energi-

av export, beroende branscherna, medan kvoten faller i den elintensiva sektorn.

I princip skulle kunna beräkna den hypotetiska effekten av en

man

given ökning elpriset specialiseringskvoten för samtliga

l hänsyn till den kompenserande

l branscher, med tagen

jämviktseffekten jmf appendix. Eftersom det skattade regressions-

sambandet bara gäller ett genomsnitt bör man dock inte fästa

som

alltför stort avseende vid resultaten ett sådant räkneexempel för

enskilda branscher. Slutsatsen vår analys är emellertid att den

negativa effekten specialisering, produktion och sysselsättning

uppkommer vid höjd beskattning elpriset kommer att bli 3 som en av i koncentrerade till elintensiva branscherna. l den andra ändan

de mest

skalan kommer diverse kompenserande prisförändringar att ge en

av ,

positiv impuls till branscher med låg elintensitet. De senare effekterna i blir dock förhållandevis obetydliga.

Vi har visserligen inte gjort fullständig analys av en skatte-

växling eftersom bara behandlar effekten av en höjning av

energiskatten. Våra enkla kalkyler understryker emellertid att skatte-

växling kan medföra ganska betydande förskjutningar av inter-

nationell konkurrenskraft mellan branscherna och därmed leda till en

omfattande strukturomvandling, än koncentrerad till den övre

änden skalan med avseende elintensitet. En närmare analys av

förloppet för sådan omvandling ligger emellertid utanför ramen för

denna utredning.

280 Skatteváxling och internationell konkurrenskraft SOU 1996511

6 obalanser

Regionala

Vår slutsats från analysen av effekterna av skatteväxling på industristrukturen är att det knappast är möjligt att hävda att det uppstår något generellt problem med den internationella konkurrenskraften. Däremot är det troligt att får en förskjutning av den relativa internationella specialiseringen och därmed av industristrukturen. Mer konkret kan vi förvänta oss att energiintensiva branscher kommer att minska i storlek, medan arbetsintensiva branscher kan förväntas expandera. Detta kan förväntas upphov till strukturomvandlings-

ge kostnader innan en nyjämvikt har uppnåtts.

Detta är uppenbart även från vår tidigare analysis, där analyserat frågan nationell nivå. Det är emellertid troligt sådan analys

att en underskattar obalanserna regional nivå energiintensiva

om branscher är starkt koncentrerade till vissa regioner. Innan man kan dra sådan slutsats måste emellertid veta så verkligen är

en om fallet. Vi kommer därför att utnyttja branschindelad sysselsättningsstatistik länsnivå för att undersöka graden koncentration. Sedan

av detta har gjorts kan dra slutsatser regionala obalanser och svara

frågan den nationella analysen underskattar struktur-

om omvandlingsproblemen. Därmed har också möjlighet att identifiera i vilka enskilda län speciellt stora problem med struktur-

som omvandling kan komma att uppstå. Låt dock göra liten

oss en reservation redan här. Våra beräkningar skall användas huvudsakligen för att identifiera till vilken grad regionala obalanser kan komma att uppstå till följd skatteväxling och inte exakt i vilka regioner sådana

av obalanser kan Lippkomma. Förhoppningsvis kan dock våra data också

vissa indikationer om var regionala problem kan uppstå. ge

7	Skatteväxling och internationell			konkurrenskraft 281
Tabell 6.1 Regional fördelning		industriproduktion. av
Lä"	1 Total % Energi- Papper, tilIv.indus	2 int.	3 massa	4 Järn, stål
Stockholms län	17.4	22.1	14.9	3.6
Uppsala län	2.1	2.4	1.7	1.3
Södermanlands län	2.8	3.2	l.2	13.0
Ostergötlands län	5.9	3.9	5.5	6.1
Jönköpings län	4.8	3.7	3.5	3.1
Kronobergs län	2.7	1.8	2.3	1.3
Kalmar län	3.2	2.4	3.1	1.0
Gotlands län	0.4	0.7	0.2	0
Blekinge län	2.8	l.I	l.5	0.2
Kristianstads län	3.3	3.3	3.3	0.7
Malmöhus län	8.3	8.5	8.6	6.3
Hallands län	2.5	3.0	5.5	1.0
Göteborgs och Bohus län	8.9	8.3	5.4	l.0
Alvsborgs län	5.6	4.2	5.8	0.5
Skaraborgs län	3.7	2.1	1.7	0.5
Värmlands län	3.3	4.5	6.8	6.3
Orebro län	3.4	3.3	2.7	5.6
Västmanlands län	3.6	2.4	l l .	6.7
Kopparbergs län	3.6	5.2	5.0	19.5
Gävleborgs län	3.8	5.2	7.5	13.4
Västernorrlands län	2.8	4.6	7.2	2.1
Jämtlands län	0.6	0.3	0.1	0.3
Västerbottens län	2.1	1.9	1.5	4.9
Norrbottens län	2.6	2.4	5.0	5.1

Källa: lmlustristatistik, Regional redovisning av Intafiir år I 993, SCB. Kolumn l redovisar de olika länens andel av det totala iörädlingsvärdet i tillverkningsindustrin. Kolumn 2 redovisar länens andel energiintensiv produktion SNl 34, SNl 35,

av SNl 36, SNI 37. Kolumnerna 3 och 4 redovisar länens andel av produktion i SNl 34 och SNl 37 respektive.

Data energiförbrukning sysselsatt har hämtats från Brännlund

per 1995, medan data regional industristruktur är hämtat från Industristatistik, Regional redovisning data för år 1993, SCB. Här

av finns data på 2:a nivån av SNl. Det är uppenbart från data i Brännlund 1995 att fyra branscher är betydligt energiintensiva än resten

mer av tillverkningsindustrin. Dessa är SNl 34 Massa och pappersindustri, SNI 35 Kemisk industri, SNl 36 Jord- och stenvaruindustri och SNI 37 Järn- stål och metallverk.

Som ett första enkelt test den energiintensiva industrins

av regionala lokalisering jämför olika läns andel den energi-

av intensiva produktionen, definierad

som ovan, dvs SNI 34, 35, 36 samt 37, med deras andel den totala tillverkningsindustrin. Resultaten

282 Skatteváxling och internationell konkurrenskraft

redovisas i Tabell 6.1. l första kolumnen redovisas de olika länens andel av det totala förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin. Denna andel kan sedan jämföra med andelen av den energiintensiva produktionen. Det är helt klart att vissa län är överrepresenterade med energiintensiv produktion. l den andra kolumnen redovisas de olika l länens andel av den energiintensiva produktionen. I vissa fall bekräftas den konventionella bilden där det hävdas att de s k glesbygdslänen har en stor andel av sin produktion i energiintensiva branscher. T ex har Värmlands län, Kopparbergs län, Gävleborgs län och Västernorrlands län en betydligt större andel av den energiintensiva produktionen totala industriproduktionen. också i

än av den Det finns däremot glesbygdslän där man inte är specialiserade på energiintensiv produktion. Detta gäller t ex Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län. Vidare kan det nämnas att Stockholms län har en andel energiintensiv produktion klart överstiger dess andel den l

som av totala produktionen. Detsamma gäller i viss mån Uppsala och Södermanlands län.

För länen i södra Sverige är Förhållandet generellt det omvända. Här har t ex Blekinge, Jönköpings, Kronoberg och Skaraborgs län en andel av energiintensiv produktion som klart understiger dess andel av den totala produktionen i tillverkningsindustrin. Om vi betraktar en skatteväxling som i genomsnitt lämnar kostnaderna i tillverkningsindustrin oförändrad att skatter skiftats från

genom arbetskraft till energi, skulle därför tillverkningsindustrin i södra

j Sverige generellt få lägre kostnader.

Det förtjänar att betonas att skogslänen generellt i ännu högre grad är överrepresenterade i den allra mest energiintensiva produktionen, SNI 34. Här har t ex Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län en produktionsandel som är runt det dubbla eller mer jämfört med deras andel av totalproduktionen i tillverkningsindustrin. De norrländska glesbygdslänen är däremot underrepresenterade i kemisk industri SNI 35 som visserligen är energiintensiv jämfört med genomsnittet i tillverkningsindustrin, men samtidigt den som har lägst energikonsumtion anställd bland de branscher

per klassificerat som energiintensiva. Det är också framförallt här som Stocksholms län har en betydande produktion. Det kan dock betonas att den andra riktigt energiintensiva branschen, järn och stålverk SNI37 delvis är lokaliserad också till de centrala delarna Sverige.

av Studera den sista kolumnen i Tabell 6.1. redovisar de olika

som länens andel av järn- och stålverksproduktion. l synnerhet har Södermanlands län en speciellt hög andel av sin produktion i denna bransch. Detta län kan därför förväntas drabbas av ett betydande

LSOU 1996: 11 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 283

strukturomvandlingsproblem till följd skatteväxling. I övrigt är det

av dock de s k glesbygdslänen i norr som också är specialiserade i denna.

En generell höjning av energipriser skulle initialt leda till ökade initiala kostnader för energiintensiv produktion, medan kostnaderna minskar for arbetsintensiv produktion. Kommer produktionen och sysselsättningen i de län som är specialiserade energiintensiv produktion automatiskt att minska Det är troligt, men inte helt säkert och beror ett antal faktorer. l synnerhet beror det förekomsten av sk kvasiräntor hos kapitalägarna i energiintensiv produktion och i vilken mån reallöner är rörliga nedåt i enskilda regioner.

Låt oss bygga den teoretiska diskussionen i kapitel 3 om strukturomvandling nationell nivå och diskutera omvandling l regional nivå. Låt utgå från två regioner, Norr och Söder, och

oss nu bortse från problem med strukturomvandling nationell nivå. En

regional analys skiljer sig från en internationell framförallt genom att produktionsfaktorer i högre grad är rörliga mellan regioner än mellan nationer. Låt oss också nu också göra det rimliga antagandet att energi är relaterat till användningen av fysiskt kapital. Vi tänker oss en modell med två varor, en vara är arbetsintensiv medan den andra är kapitalintensiv och därmed energiintensiv. Utgångspunkten är också den empiriska analysen som antyder att Norr har en större andel kapitalintensiv produktion än Söder och att inför en skatte- ; växling.

På kort sikt är det rimligt att faktorer är orörliga både mellan branscher och mellan regioner. Enda sättet att behålla full sysselsättning i båda regionerna är därför löneflexibilitet. Om lönerna är orörliga nedåt kommer arbetslöshet att uppstå för de som är anställda i kapitalintensiv produktion. Denna arbetslöshet blir speciellt besvärande i Norr eftersom sysselsättning i kapitalintensiv produktion utgör

speciellt stor andel av den totala sysselsättningen. en

På medellång och lång sikt är det rimligt att tänka sig arbetskraft och kapital är rörliga mellan branscher och i viss mån mellan regio-

På lång sikt vet från handelsteorins Rybczynski och Stolperner. Samuelson teorem att med oförändrade produktpriser och faktortillgångar kommer de långsiktiga faktorpriserna och produktionen att

oförändrade se kapitel 3. Det är emellertid långt från säkert att vara detta gäller också för regionala förändringar. En möjlighet är att nyinvesteringar kommer att ske i Söder snarare än i Norr. Det finns två skäl för detta: för det första kan det tänkas att kapitalersättningarna initialt drivs i Norr än i Söder som ett resultat av

upp snarare skatteväxlingen. Denna effekt kan förstärkas om faktorproduktiviteten i icke-kapitalintensiv industri generellt är högre i Söder än i Norr.

284 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft SOU 1996:111

Anledningen till att, vid lika faktorpriser i Norr och SÖder, överhuvudtaget lokalisera tillverkningsindustri i Norr är att det finns lokaliseringsfördelar, t ex tillgången till naturresurser, som är viktiga i energi- och kapitalintensiv industri. Tas dessa lokaliseringsfördelar bort kan det mycket möjligt med kapitalflykt från

väl vara Norr till Söder. För att återställa jämvikt också på faktormarknaden, till givna faktorpriser som institutionellt har i Sverige, krävs också mobilitet till Söder arbetskraft. Är arbets-

av produktiviteten dessutom lägre i Norr kan denna effekt förstärkas.

Det scenario som vi beskrev ovan uttrycker bara en möjlighet, det behöver inte alls så. Om faktorpriserna, och i synnerhet löner, kunde förändras i enskilda regioner, skulle anpassningen betydligt lättare. Lite förenklat kan man därför säga attju större tilltro man har till marknaders flexibilitet desto mindre blir problemen med obalanser. Många har hävdat att ett av den svenska ekonomins största problem är bristen flexibilitet arbetsmarknaden. Vår bedömning är därför att de regionala obalanserna kan bli relativt betydande. De län som har en stor andel energiintensiv produktion kan därför temporärt få minskad sysselsättning i synnerhet som regionala löneskillnader är ytterst begränsade i Sverige.

Frågan hur skatteväxling värderas kan också bero hur man

på behovet att låta produktionen och arbetskraften vara jämt ser av spridd över landet. För de som tycker att det är ett viktigt mål att bibehålla produktion relativt jämt fördelat över landet kan därför skatteväxlingens efffekter upplevas som besvärande.

Vi har redan tidigare diskuterat att elkonsumtion och konsumtion av fossila bränslen är relativt väl korrelerade med varandra. De är dock inte perfekt korrelerade. Tabell 6.2 visar att de två typerna av energikonsumtion generellt hänger ihop. l tabellen anges elkonsumtion i Mwh per anställd och konsumtion i tusen kronor av fossila bränslen anställd jämför också Tabell 6.1.

per

SOU 1996:11 7 Skattevdxling och internationell konkurrenskraft 285

Tabell 6.1 Elkonsumtion och konsumtion av fossila bränslen

per anställd

	SNI 31 32	EI/Anställd 0.26 0.23	Fossila bränslen/Anställd 0.09 0.08
i	33 34	0.25 1.12	0.04 0.12
2	35 36	0.59 0.39	0.07 0.20

37	1.17	0.18
33	0.1 1	0.02
39	0.08	0.05

Källa: Industri 1991, SCB.

Vissa branscher använder dock i betydligt högre grad fossila bränslen än el. Framför allt gäller detjord- och stenvaruindustri SNI36 samt textilindustri SNI 32. Å andra sidan har den kemiska industrin SNl35, är mycket elintensiv, en relativt begränsad användning

som å av fossila bränslen per anställd och skulle därför inte påverkas speciellt mycket av en skatt fossila bränslen.

Det kan därför få en viss regional betydelse om väljer att lägga

skatt generell konsumtion av energi eller om skatten i stället en läggs fossila bränslen. En skatt fossila bränslen, t ex koldioxidskatt, skulle därför drabba de län som har stor produktion av SNI 36 och 32 speciellt hårt. Delvis är det andra län än i annan energiintensiv produktion. Vad gäller jord- och stenvaruindustrin så har flera väst- och sydsvenska län betydande produktion här. Så

en har Gotland 5.2 % av produktionen i tillverkningsindustrin mot 0.4 % i hela tillverkningsindustrin. Följande siffror gäller för ett antal andra län är specialiserade påjord- och stenvaruindustri: Kalmar

som län 10.2 % 3.2 %; Malmöhus län 16.1 % 8.3 %; Skaraborgs län 8.8 % 3.7 % och Älvsborgs län 7.1 % 5.6 %.

Det ska dock betonas att medan vissa andra branscher i tillverkningsindustrin är mycket inriktade den internationella marknaden, så gäller det knappast för jord- och stenvaruindustrin se SOU 1995:139. l denna bransch finns därför större möjligheter att skatteväxlingen helt enkelt leder till högre priser än till minskad

snarare produktion och sysselsättning.

Sammanfattningsvis kan man därför säga att genomförandet av en skatteväxling skulle leda till regionala obalanser. Det är framför allt de norrländska glesbygdslänen är relativt specialiserade i energi-

som

286 Skatteváxling och internationell konkurrenskraft SOU 1996:11 7

intensiv produktion. Effekterna av enbart en koldioxidskatt kan forväntas bli något annorlunda, men det är med något undantag samma

drabbas. Med den brist regional löneflexibilitet och interlän som regional mobilitet av arbetskraft och kapital som finns i Sverige kan

mycket väl tänka sig längre perioder av ett underutnyttjande av man produktionsfaktorer, t.ex. arbetslöshet, innan en omställning har skett. De slutsatser om kostnader för strukturomvandling som vi drog från det nationella materialet förstärks därför av de regionala data som analyserat i detta avsnitt.

SOU 1996:11 7 Skatreväxling och internationell konkurrenskraft 287

7 konkurrenskraft

Långsiktig

Vi har argumenterat för att begreppet konkurrenskraft lång sikt på makroplanet inte är speciellt relevant i den meningen att skatteväxling

sikt skulle drabba Sveriges förmåga att producera för och konkurrera världsmarknaden. Som diskuterat förut kommer visserligen vissa industrier att stagnera eller krympa, men detta kompense-

att produktion och sysselsättning i andra branscher kommer ras av öka. Denna Förändring av industristrukturen kan kort sikt få betydande effekter i form olika anpassningskostnader, men kan

av möjligen också påverka den långsiktiga tillväxttakten. I detta avsnitt ställer vi oss frågan vilka vägar detta kan ske.

Låt oss redan nu slå fast att några säkra slutsatser knappast kan dras

dessa frågor. Vi kan dock antyda vissa möjliga alternativ. Vi om börjar med att utgå från traditionell handels- och tillväxtteori. Enligt denna är, så länge alla marknader fungerar väl, ett lands branschstruktur mindre betydelse. I avsaknad av tekniska framsteg

av och externaliteter bestäms nationalinkomsten per capita av tillgången

humankapital och fysiskt kapital. Tillväxten bestäms av investeringar i dessa produktionsfaktorer. Utifrån den neoklassiska teorin är det svårt att att den strukturomvandling som skatteväxlingen ger

se upphov till skulle påverka effektiviteten i resursallokeringen eller tillväxttakten.

Nyare forskning har i någon mån modifierat denna I modeller

syn. där ofullständig konkurrens, tekniska framsteg och externaliteter i t ex kunskapsöverföring är viktiga egenskaper, kan branschstrukturen potentiellt påverka levnadsstandard och tillväxt. I denna teoribildning karakteriseras t vissa högteknologiska sektorer av externaliteter, i

ex meningen att ett företag lagt resurser forskning och

som ner utveckling inte kan tillgodogöra sig det fulla kommersiella värdet av den nya kunskapen, som tenderar att "läcka ut" till andra företag.

Ett annat fenomen som förekommer i dessa branscher är sk övervinster grund av att odelbarheter och stordriftsfördelar endast tillåter ett begränsat antal aktörer världsmarknaden. Genom en aktiv handels- och industripolitik kan monopolvinster överföras till det egna landet eller externaliteter utnyttjas bättre. En branschstruktur som i större utsträckning karakteriseras av branscher med positiva

l0 l60496

288 Skatteváxling och internationell konkurrenskraft SOU 19963117

externaliteter eller övervinster skulle under vissa villkor kunna påverka resursallokeringen positivt.

Eftersom har små empiriska kunskaper övervinster eller

om var externaliteter faktiskt finns, och hur stora de är, är det svårt att dra konkreta policy-slutsatser från dessa teorier. Det förefaller dock

sannolikt att energiintensiva branscher oftast inte kännetecknas av speciellt stora positiva externaliteter, i form av t ex kunskapsöverföring mellan olika företag bransch eller mellan olika

i samma branscher. En del av de arbetsintensiva branscher som kan förväntas

f expandera skulle däremot kunna karakteriseras av externaliteter, i synnerhet i de fall arbetskraften är högt utbildad. Andra arbets- i intensiva branscher som huvudsakligen använder relativt outbildad i

arbetskraft kan däremot sådan natur att förekomsten av

vara av en externaliteter inte är speciellt vanliga. l

En mycket försiktig slutsats skulle därför att en skatteväxling

vara

lång sikt kan leda till branschstruktur som innebär mer, snarare

en än mindre, positiva externaliteter. Låt dock återigen betona att vår

oss empiriska kunskap är ytterst begränsad. En alternativ möjlighet kan emellertid att sektorer där ett land länge haft betydande produk-

vara tion, i Sveriges fall skogsindustri, har ovanligt hög produktivitet

t ex

inlärningseffekter och att dessa effekter förstärks över tiden. genom Detta skulle innebära att även om dessa industrier inte generellt är karakteriserade inlärningseffekter så kan sådana effekter uppstå för

av länder länge haft produktion i dessa industrier.

som

Om har mycket begränsade empiriska kunskaper sk

om spillovers, gäller det i än högre grad begreppet "övervinster", dvs ersättning till kapitalägare eller arbetskraft utöver de marknadsbestämda faktorpriserna. l teorin skulle man kunna tänka sig att den förändrade branschstrukturen skulle kunna leda till större eller mindre övervinster.

Det är emellertid svårt att säga vilka branscher som i praktiken kännetecknas övervinster. Argumentet strategisk handelspolitik

av om vid övervinster är därför svårt att operationalisera.

Det är viktigt att notera att de vinster handel hittills diskuterat

av rör engångsvinster, dvs nivåhöjning den reala national-

en av inkomsten. Till del är det effekter, kunskapsinlärning,

en samma t ex

också verkar över tiden. Det finns dock andra faktorer som också som kan intresse när det gäller relationen mellan skatteväxling och

vara av långsiktig tillväxt.

SOU 1996:11 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 289

8 Referenser

Chacholiades, M 1978 International trade. Theory and policy. McGraw-Hill.

Blomström, M. Lipsey R, 1989 The export performance of US and Swedish multinationals. Review of Income and Wealth, Vol. 35.

för produktivitet och välstånd Produktivitets-

Drivkrafter

delegationens betänkande. SOU 1991 :92.

Erixon, L. 1988 Löner och konkurrenskraft. Lönekostnadernas betydelse for Sveriges världsmarknadsandelar, i Ems, E. red. Exportindustrins framtid Är konkurrenskraften ifara SIND 1988:2

Fagerberg, 1988 International competitiveness. Economic Journal, Vol. 98.

Finanansdepartementet 1995 Reviderad nationalbudget. April 1995.

Gustavsson Hansson P Lundberg L 1995 RD and resource endowments determinants of international specialization OECD

as countries. FIEF Working Paper No 130.

Hansson, P Lundberg, L 1995 Från basindustri till högteknologi Svensk näringsstruktur och strukturpolitik. SNS Förlag.

Lundberg, L. 1986 Supply side determinants of the Swedish market share of world exports of manufactures. FIEF Working Paper No 25.

Omställning energisystemet, Slutbetänkande av energi-

av kommissionen, SOU 1995:139

290 Skatteváxling och internationell konkurrenskraft SOU 1996:11 7

Appendix

Effekten på enhetskostnaden för export av en skatteväxling

Låt dt och dt förändringen skatterna på och arbetskraft,

vara av

L och a och a åtgången av och arbetskraft producerad enhet i

, per genomsnitt i hela ekonomin. För att skatteförändringen skall

vara balanserad, dvs att skattehöjningert till beloppet är lika

stor som skattesänkningen på arbetskraft, måste då gälla att

dtüah. +dt,‘a,‘ O A.l

Förändringen av enhetskostnaden för export kan då skrivas

dcx dtrjal-,pr l dtI,aI,,’ A-2

som är positiv om

a a

A LK A3

an al,

SOU 1996:11 7 Skatteväxling och internationell konkurrenskraft 291

Elprisets betydelse för konkurrenskraften

Den skattade regressionsekvationen i Tabell 5.1 har formen

+Zp,.D,. +Zy 1nVk,+1nf.,. +5. A.4

lnr. 25,1, kvk,

där

specialiseringskvoten i bransch landj

rij D; ,Dj dummyvariabler för branscher i och länder i

åtgången faktor k i bransch t.ex. realkapital sysselvki av per satt eller andelen högutbildad arbetskraft

ett mått tillgången resursen t.ex. realkapital per

Vkj

capita i hela ekonomin i land alternativt priset k resursen i landj. FoU-intensiteten FoU-kostnader andel förädlings- - som av värdet i bransch land i förhållande till konkurrenterna i bransch. samma

Effekten av en höjning av elpriset på specialiseringskvoten

Om regressionsekvationen A.4 deriveras partiellt elpriset

m.a.p Vw får man

v,5,§,,d A.5

dlnirü lnVw

Värdena i Tabell 5.2 erhålles att insätta de skattade värdena genom för ligger mellan -0,012 och -0,02O jmf Tabell 5.1. Ur som Fördelningen värden elintensiteten, väljs värdena För första, av v, , andra medianen och tredje kvartilen.

292 Skatteväxl och internationell konkurrenskraft SOU 1996:1 1

in g

Beräkning av kompenserandejdmvikrseflekt Den kompenserande positiva jämviktseffekten av en höjd energiskatt, ot i uttrycket

OL +v,,,.,fi§dlnV,,:.,. A.6

dlnni

bestäms då så att bytesbalansen bibehålles oförändrad eller m.a.0 så att ett vägt medelvärde Förändringarna i samtliga branscher

av summerar sig till noll:

0 A.7

Zqdlnrü

där vikterna är varugruppernas utgiftsandelar.

SOU 1996:11 7 Effekter skatteváxling 293

Effekter av olika skatteväxlings-

alternativ en allmän

enligt

jämviktsmodell

21V

Glenn W. Harrison Dewey H Johnson Professor of Economics, Department of Economics, University of South Carolina, USA.

Bengt Kriström 3 Professor i Naturresursekonomi, Institutionen för

Skogsekonomi, SLU-Umeå

SOU 1996:11 7 Eflekter skatteväxling 297 av

1 Introduktion

Det finns omfattande teoretisk och empirisk litteratur kring hur en skatter påverkar samhällsekonomin. En generell slutsats från denna litteratur är enkelt uttryckt att vissa skatter påverkar samhällsekonomins funktionssätt ett negativt sätt, medan andra skatter bidrar till ett bättre utnyttjande samhällets resurser. Löneskatter är av ett exempel snedvridande skatter, medan miljöskatter eller miljöavgifter istället är exempel rättvridande skatter. Vi skall i denna fokusera tänkta Förändringar det svenska skatteuppsats av där höjning koldioxidskatten kombineras med en systemet, en av allmän nedsättning löneskatten så att statens skatteintäkter är oförav ändrade. Givetvis kan det finnas många andra intressanta skatteväxlingsmöjligheter för svensk del, avgränsningen är naturlig men med tanke att koldioxidskatterna idag utgör den helt dominerande

delen de totala miljöskatteiittäkterita i Sverige.

av Utgångspunkten är att de teoretiska resonemangen kring skatteväxling bör belysas med tar hänsyn till det faktum att en ansats som ekonomi består ett stort antal ömsesidigt beroende aktörer. en av Förändringar skattesystemet kan spridningseffekter och återav ge verkningar den svenska ekonomin är mycket svåra att belägga som

utan den typ beräkningsbara allmän jämviktsmodeller som

av används i denna uppsats. Sådana jämviktsmodeller har visat sig värdefulla i empiriska analyser ekonomisk politik och har använts av ett mycket stort antal områden år, inte minst för att senare belysa sambandet mellan ekonomi och miljöl. Ett exempel är en

studie målkoitflikter i miljö- och energipolitik i 1990 års långtidsav utredningz. En förklaring till att beräkningsbara allmän jämvikts-

modeller fått viktigare position år är den Förbättring som en senare skett datorsidan, när med bordsdator kan lösa man numera en modeller förut krävde tillgång till sk superdatorer. Förbättringar som mjukvarusidan är bidragande orsak till den ökade popuen annan lariteten.

Se tex. Boyd, Krutilla Viscusi 1995 Goulder 1995 samt Jorgenson , Wilcoxen 1995.

2 Se Bergman 1990,1995.

298 Effekter av Skatteväxling SOU 1996:11

I en allmän jämviktsmodell uppfattas ekonomin ett system

som av ömsesidigt beroende marknader. En förändring vid första

som påseende endast påverkar en marknad, kan i praktiken påverka alla marknader i ekonomin. Fördelarna med detta helhetsperspektiv är flera. Erfarenheten visar att man många gånger blottlägger indirekta och komplexa samband vilka kan svåra att upptäcka med alter-

vara nativa ansatser. En koldioxidskatt påverkar t.ex. i ett första led priset på fossila bränslen, i ett andra led priset substitutbränslen, i ett tredje inkomster för de säljer fossila bränslen, Dessa

som osv.

spridningseffekter fortplantar sig i ekonomin ett sätt som man

med allmänna jämviktsmodeller kan hantera.

Vidare finns det många fördelar med modell där ett

en man konsistent sätt behandlar inkomster och utgifter för ekonomins olika aktörer. Exempelvis är det i detta sammanhang intressant att belysa samspelet mellan olika skattebaser. En höjning av koldioxidskatten påverkar konsumtionen av fossila bränslen och därmed indirekt den delen av energiskatten som träffar dessa bränslen. Skatteväxling kan också ha betydelse för moms- och andra skatteintäkter, spridningseffekter som i princip är ganska enkla att hantera inom för de

ramen typer av modeller som presenteras här.

Även beräkningsbara allmänjämviktsmodeller kan

om vara av stort värde för att ge empirisk belysning komplexa ekonomiska frågor, finns det anledning att peka några osäkerhetsfaktorema

av som med nödvändighet uppkommer. Modellerna bygger efterfråge- och utbudssamband som inte är kända med säkerhet. Denna typ av osäkerhet är inte unik för den ansats som valts här, utan gäller för många andra empiriska analyser inom samhällsvetenskapen. Man kan inte veta förhand exakt hur konsumenter och företag kommer att reagera en förändring av skattesystemet. Om efterfråge/utbudssambanden är felaktigt specificerade i modellen kan denna felkälla fortplanta sig i modellen, vilket ytterligare bidrar till att man sällan kan göra goda prognoser vad gäller nivåer för enskilda variabler.

På samma sätt som kartor ger en uppfattning om riktningar, ger analysen en vägledning om i vilken riktning ekonomin påverkas av olika reformer. För att i någon mån belysa osäkerheten i antaganden om olika parametrars värde genomförs känslighetsanalys. Den

en innebär att alla eller några parametrar i medeltal kommer att ha samma värde som i grundkörningen, men varierar i känslighetsanalysen ett sätt beskriver den osäkerhet finns kring

som som

SOU 1996:11 7 Effekter av skatteväxling 299

varje parameter. Genom att upprepa beräkningarna ett stort antal gånger och i varje upprepning välja olika parametervärden får man en uppfattning om hur känsliga slutsatserna är för de antaganden som görs.

300 Effekter av skatteväxling SOU 1996:11 7

2¶Beräkningamas syfte

Beräkningarna syftar främst till att illustrera hur en skatteväxlingsreform kan påverka resursförbrukning, resursfördelning samt miljökvalitet. De syftar också till uppfattning hur vissa

att ge en om skatteintäkter påverkas av tänkta förändringar skattesystemet.

av Vidare beaktas det faktum att hushållens köpkraft kan påverkas, t.ex. via prisförändringar olika och tjänster, samt i viss mån löne-

varor förändringar och inkomst från kapital. Även det faktum

att handelsmönstret kan förändras inkluderas i modellen.

Det första problemkomplex som diskuteras är hur skatteväxling påverkar centrala ekonomiska variabler såsom priser varor och tjänster samt förädlingsvärden. Man förväntar sig en prishöjning fossila bränslen under ett scenario kallat C100, där koldioxidskatten fördubblas och växlas mot löneskatter. Det är dock inte förhand givet hur t.ex. priserna jordbruksvaror påverkas. Effekterna drar olika håll när potentiellt sett alla priser i ekonomin förändras. En förändring av skattesystemet påverkar också den relativa lönsamheten i olika sektorer. Pâ lite längre sikt flyttar produktionsfaktorerna arbete och kapital till de sektorer som ger relativt sett högst avkastning. Vissa sektorer minskar, andra expanderar när ekonomin ställer

sig till förutsättningar. Modellen ger en uppfattning om hur om nya denna strukturomvandling kan tänkas ske.

Den andra grupp av frågor som studeras med hjälp av modellen gäller allmänt sett hur hushållens välfärd påverkas av skatteväxling. Vissa blir dyrare att tillverka/konsumera, andra kan bli relativt

varor sett billigare, vilket sammantaget har betydelse för hushållens konsumtionsutgifter. Eftersom hushållen äger företagen förändras hushållens inkomst inte bara av eventuella förändringar i arbetad inkomst utan också via förändrade inkomster från kapital vinster. Det är dock inte bara nivåerna är intressanta, utan också hur

som inkomster och utgifter fördelas mellan hushåll, inte minst i ljuset av det faktum att miljöskatter ofta är regressiva. Till dessa välfärdseffekter bör givetvis läggas värdet av en förbättrad mil jö.

Den tredje frågan som här ges empirisk belysning gäller om skatteväxling i allmänhet är ett alternativ som ger miljövinster. Vid en första anblick kan det tyckas självklart att utsläppen minskar en

SOU 1996: 11 7 Effekter av skatteváxling 301

miljöskatt höjs. Nettoeffekterna de globala koldioxidutsläppen av

ensidig svensk koldioxidpolitik kan dock vara negativa, när en stigande hemmamarknadspriser kan leda till att inhemsk produktion ersätts import. Man kan tänka sig fall när ambitiös svensk

av en koldioxidpolitik leder till global ökning av koldioxidutsläppen.

Modellen tar hänsyn till varuflödet mellan länder, men utsläppen flyttar utomlands endast importen varor och tjänster ökar;

om av produktionsfaktorerna stannar således inom landet. En ambitiös svensk koldioxidpolitik kan demonstrationseffekter i bemärkelsen

ge att andra länder förr eller följer det svenska exemplet och

senare minskar sina utsläpp, detta är fråga som inte kan belysas här.

men en

302 Effekter skatteväxling SOU 1996:11 7

Modellen

Modellen beskriver en liten öppen ekonomi, där det enskilda landet inte kan påverka världsmarknadspriserna. Liknande konstruktioner används f.n. av Världsbanken och andra organisationer för utvärdering ekonomisk politik. Modellen har speciellt konstruerats

av för att analysera effekterna skattepolitik och bygger vidare på arbe-

bland andra Melo Tarr 1992, Harrison, Rutherford och ten av Tarr 1993 och Rutherford, Rutström och Tarr 1993.

Det kan nämnas att föreliggande arbete innebär en betydande ambitionshöjning i jämförelse med andra allmän jämviktsmodeller utvecklade för svenska data vad beträffar aggregationsnivån. Även möjligheter att beräkna utsläppsförändringar för ett stort antal sektorer och bör nämnas samt den relativt detaljerade beskrivningen

handelsmönstret mellan Sverige och andra länder Arbetet har av också inneburit betydande ambitionshöjningar av sådan teknisk natur att de inte är av primärt intresse i detta sammanhang. För en mer detaljerad beskrivning, se Harrison Kriström 1996.

Produktionsteknologin karakteriseras av konstant skalavkastning och de enskilda företagen väljer produktionsnivå där pris är lika

en med marginalkostnad. Företagen kan välja att sälja sina produkter hemmamarknaden eller export, där exporten fördelas på specifika exportmarknader.

Varor och tjänster produceras med hjälp av primära insatsfaktorer kapital och olika slag arbetskraft samt råmaterial och halv-

av fabrikat sk intermediära insatsfaktorer. Arbetskraften delas facklärda varuproducerande arbetare, facklärda tjänsteproducerande arbetare, facklärda varuproducerande arbetare, facklärda tjänsteproducerande arbetare, lägre tjänstemän, lägre tjänstemän minst 2 års högre utbildning, tjänstemän mellannivå, tjänstemän i högre ledande befattning, fria yrkesutövare med akademiska yrken, företagare exkl. lantbrukare samt lantbrukare. De har summerats till

olika kategorier, väsentligen arbetare/tjänstemän med olika långa sex utbildningar. Produktionsfaktorerna antas rörliga mellan sektorer förutom i naturresursbaserade sektorer som jordbruket och vissa gruvsektorer.

Företagens produkter säljs antingen hemmarknaden eller

SOU 1996:11 7 Eflekter av skattevcixling 303

exporteras, där exporten fördelas sju länder/regioner. Den länder/regionindelniitg som använts är Danmark, Finland, Japan, Norge, resten av EU-länderna, USA, samt resten av världen. som nämndes ovan. Produktionsfaktorer antas inte vara rörliga över gränserna. Ökade kostnader i Sverige kan inte övervältras världsmarknaden i enlighet med antagandet att Sverige är en liten öppen ekonomi. Modellen tar hänsyn till att handelshinder i form av tullar kan skilja sig mellan de regioner Sverige handlar med.

Hushållen efterfrågar dels de varor som produceras hemmamarknaden, men också de importvaror som kommer från de olika importområdena samma som exportområden. Konsumtionsbesluten kan uppfattas i två steg3.l det första steget väljer konsumenten hur mycket han/hon skall spendera de olika varorna i de olika sektorerna, givet att inkomstelasticiteten är lika med ett. I det andra steget väljer konsumenten fördelningen mellan hemmaproducerade och importerade varor, givet den fördelning av budgeten över sektorer som gjordes i det första steget. När konsumenten beslutat sig för hur stor andel av budgeten som går till importerade varor, väljs sedan hur denna andel skall fördelas varor från olika länder.

Hushållen får sina inkomster via de produktionsfaktorer de äger samt nettotransfereringar från den offentliga sektorn. Hushållens utgifter varor och tjänster är hämtade från 1992 års undersökning av hushållens utgifter. Man använder i denna undersökning en annan indelning av varor än vad som är fallet i nationalräkenskaperna. Vad som behövs är en nyckel som länkar ihop dessa två databaser. I dagsläget saknas officiell nyckel och istället har utgifts-

en undersökningar från andra länder utnyttjats tillsammans med andra bedömningar för att koppla ihop sektorer och konsumtionsutgifter.

l grundversionen av modellen förekommer inga imperfektioner på arbetsmarknaden, således finns heller ingen ofrivillig arbetslöshet. I modellen kan hushållet således fritt välja mellan fritid och arbete, vilket betyder att arbetsutbudet påverkas av prisförändringar även på andra marknader än arbetsmarknaden. Denna koppling har visat sig vara väsentlig i diskussionen av begreppet dubbel utdelning se

, t.ex. Bovenberg De Moijj 1994 för en utförlig diskussion av detta faktum.

Den offentliga sektorns intäkter består av olika skatter inklusive tullinkomster. Kostnaderna är bl.a. offentlig konsumtion och olika typer subventioner. Energiskatter, arbetsgivaravgifter, moms, tullar

Slutlig efterfrågan modelleras via sk nästade CES nyttofunktioner, vilka

bland annat karakteriseras av en konstant substitutionselasticitet.

l l 16-0496

304 Effekter av skatteväxling SOU 1996:11 7

och en bolagsskatt finns inkluderade. Bolagsskatten egentligen en vinstskatt har satts till 19.2% utifrån beräkningar presenterade i Andersson Norrman 1987, sid 224.

När det gäller beskrivningen av produktionsteknologier i olika sektorer finns en betydande osäkerhet om de viktigaste parametrarna. Den viktigaste parametern är här den sk substitutionselasticiteten mellan olika produktionsfaktorer. Den säger något de tekniska

om möjligheter som finns att förändra produktionsapparaten när insatsvarornas pris ändras. När olika sektorer har olika teknologier varierar dessa substitutionsmöjligheter mellan sektorer. Någon möjlighet att systematiskt undersöka dessa i de sektorer som ingår i modellen har inte funnits, givet tids- och andra resursramar. I stället har befintliga empiriska studier utnyttjats. Till detta har dock en systematisk känslighetsanalys bifogats enligt den princip som beskrevs ovan.

Det bör noteras att modellen saknar återkopplingar i form av effekter produktionsteknologier av skatteväxling. Det finns ingen möjlighet att inom ramen for denna modell ta hänsyn till att en skatteväxling kan leda till innovationer och nya marknader. Denna koppling kan visa sig viktig i praktiken. Icke desto mindre ligger en beskrivning av dessa dynamiska effekter forskningsfronten, åtminstone vad gäller allmän jämviktsmodeller, och det torde dröja innan man tagit fram en allmänt accepterad metod.

Effekter av skatteväxling 305

En viktig del av arbetet har varit att ta fram data på en så fmfördelad nivå möjligt. Den centrala delen i databasen är den beskrivning

som

den svenska ekonomins struktur SCB publicerat for år 1992 av som över 88 sektorer, se appendix A för detaljer. I input-outputmatrisen beskrivs handeln mellan olika sektorer i ekonomin samt utrikeshandel, investeringsaktivitet, offentlig sektors konsumtion och en mängd andra nödvändiga basdata. Dessa tabeller har sedan kompletterats, bl.a. vad gäller beskrivningen av hushållens konsumtionsmönster, där hushållens utgiftsundersökning HUT använts. Uppgifter arbetsinkomster för olika kategorier har beställts från

om SCB.

Ett omfattande arbete har lagts ned att beskriva handelsmönstret. Det finns inga lättillgängliga data som direkt passar basdata i modellen, när input-outputtabellen saknar en nedbrytning

import och exportregioner. Befintlig tullstatistik har därför utnyttjats för fördela export och import Danmark, Finland, Japan, Norge, resten EU-länderna, USA, samt resten av världen.

Den miljöräkenskapsmatris presenteras inom for

som ramen miljöräkenskapsarbetet Konjunkturinstitutet har utnyttjats för att avstämma utsläppsberäkningarna. Utsläppen av koldioxid och svavel beräknas via uppgifter konsumtion av fossila bränslen inom varje

om sektor. Hänsyn tas för övrigt också till att koldioxidinnehållet i importen varierar mellan importregionerna i modellen.

4.1¶Energi- och miljöskatter

Modellen utnyttjar de energi- och miljöskatter som gällde 1995 enligt följande tabell:

Tabell 1 Energi- och miljöskatter samt priser för olika

bränslen 1995 industrin, drivmedel

Bränsle Energiskatt i C02 skatt i S02 skatt i Pris,

% av pris % av pris % av pris kr/m3

exkl.skatt

Bensin	148	36	2175
Diesel	109	67	1468
Eldnings-	48	82	1203

olja 1 E1

E2-E5	60	102	11	963
Kol	77	268	56	319
Koks	77	268	56	319
Gasol	8	73	0	1407
Naturgas	16	61	0	1 188

Källa: Current prices fossil fuels Sweden 1995 pm Åke Nordlander, Finans-

on departementet.

De undantag gäller energiskatt För tillverkningsindustri samt

som andra egenskaper hos energi- och miljöskatter hanteras separat i modellen med utgångspunkt från de Skatteregler som gällde 1/1/1996. l korthet innebär dessa att för bränslen som förbrukas i tillverkande industri eller i växthusnäringen utgår ingen energiskatt och kol-

den nivå gäller generellt. Utöver E dioxidskatt tas ut med 25% av som

l dessa generella skattelättnader kan företag med stor energi- i

överstiger 1 förbrukning erhålla viss nedsättning om skattebelastningen 1.2% av fdrséilj11i11gsvéirdet.

Rent tekniskt fungerar skatterna i modellen så att sektorer som köper fossila bränslen från t.ex. rafñnaderierna betalar en skatt dessa leveranser bensin, diesel, och eldningsoljor. Rafñnaderierna vältrar över skatten helt den köpande sektorn. När det gäller kol och koks läggs koldioxidskatten direkt en av gruvsektorerna. Detta innebär egentligen att en koldioxidskatt läggs importen av kol, när ingen kolbrytning förekommer i Sverige. En liknande ansats används för svaveldioxidskatten.

SOU 1996:11 7 Effekter av skatteväxling 307

4.2¶Utsläpp

Data har inhämtats vad gäller förbrukning av bensin, diesel, eldningsoljor, gasol, kol, koks och naturgas i de olika sektorerna. Utsläppen av koldioxid och svaveldioxid är beräknade de

genom utsläppskoefñcienter som finns för dessa bränslen. Enligt beräkningarna återfinns de största utsläppen i sektorn samfárdsel SAMF samt El/Värmeverk ELO., vilket har naturliga förklaringar, när trafikoch energisystem använder relativt mycket fossila bränslen. I relation till produktionsvärde, återfinns de största utsläppen ijärn- och stålindustrin. Även tillverkning träfiberplattor TRAF

av ger höga utsläpp krona produktionsvärde.

per

Den svenska importen ger ett bidrag till koldioxidutsläppen på ungefär 20% utöver de som skapas i Sverige. Denna koppling är viktig i så måtto att ökade kostnader för inhemskt producerade kan

varor leda till importsubstitution och därmed ökade koldioxidutsläpp i utlandet. Som bekant är koldioxidutsläppens eventuella skadeverkningar oberoende av var utsläppskällan är lokaliserad. Modellen kan därför fånga upp det paradoxala, inte orimliga resultatet, att

men en skatteväxling leder till en global ökning av koldioxidutsläppen. Vi återkommer till detta nedan.

l jämförelse med den 16 sektors utsläppsmatris METRIS som tagits fram av SCB/Kl inom miljöräkenskapsprojektet, leder beräkningarna här till liknande utsläppsmängder. Den stora skillnaden gäller utsläppen av koldioxid från järn-, stål- och metallverk, där förbrukningssiffrorna som använts här ger betydligt högre värden. Skillnaderna kan till viss del förklaras av att olika basår för förbrukning

av fossila bränslen använts.

308 Effekter av skatteväxling SOU 1996: 1 7

Översikt av modellresultaten

Det finns ett flertal tänkbara förändringar av det svenska skattesystemet som passar sig väl för analys inom ramen för denna modell. Vi skall relativt detaljerat diskutera scenariot C100 och hänvisar den intresserade läsaren till Harrison Kriström I996 för en presentation av ytterligare variationer av modellkörningarna. Som redan g nämnts innebär Cl00 att koldioxidskatten fördubblas och löneskatterna sänks så att den offentliga sektorns storlek är oförändrad. Till redovisningen detta basfall läggs även varianter som

av kallas C200 och C300 200 300% höjning av koldioxidskatten,

resp vilket bland annat uppfattning hur ekonomin påverkas av olika

ger en ambitionsnivåer vad beträffar koldioxidskatten. Avslutningsvis diskuteras ett scenario kallat EXEMPT, där de undantagsregler om gäller koldioxidskatten inom tillverkningsindustrin tas bort. å

En fråga av intresse är om t.ex. Cl00 ger hälften så stora effekter

C200. Det är inte förhand givet att effekterna är proportionella E som mot skatteförändringarnas storlek. Tvärtom kan man förmoda att icke-linjära modeller det slag används här också ger icke-

av som j linjära effekter. l grund och botten är proportionaliteten tätt kopplad till storleken skattereformen, Brännlund Kriström 1996 för á

av se en mer ingående diskussion.

l tabellform kan de olika simuleringarnas innebörd sammanfattas : på följande sätt:

SOU 1996:11 7 Effekter av skatteväxling 309

Tabell 2 De centrala simuleringarna med allmän jämvikts-

modellen

SCENARIO INNEBORD

C100 100% ökning av CO2skatt med kompenserande

löneskattesänkning

C200 200% ökning av CO2skatt med kompenserande i löneskattesänkning i C300 300% ökning CO2skatt med kompenserande

av j

löneskattesänkning l

EXEMPT Undantagsregler för CO2skatt i

1 tillverkningsindustrin tas bort med kompenserande

allmän Iöneskattesänkning

Följande tabell sammanfattar de centrala resultaten.

Tabell 3	Sammanfattning av modellresultat.
SCENARIO VÄLFÄRD	MDR kr % C02	UTSLÅPP	C02 INTÄKT	Sänkning Löneskatt
C100	-3.9 -.4	-0.1%	+92%	1.5%
C200	-8 -.7	-.3%	+l77%	2.5%
C300	-12 -1.1	-.5%	+258%	3.3%
EXEMPT -4.6 -.4		-.2%	+33%	1.8%

Not: för förklaring av tabellrubriker, se text.

l den första kolumnen presenteras välfardseffekterna av olika skatteväxlingsvarianter. Välfärd är definierat som den summa pengar som hushåll kan avstå/måste kompenseras med idag om de skall uppnå samma välfardsnivå skatteväxlingen

som om genomfördes. Om välfärd är negativ skatteväxlingen välfärds-

ger en förlust, dock i den snäva meningen att endast konsumtions- och inkomstförändringar är medräknade. Miljöförbättringar är således inte inkluderade i detta välfardsmått. l alla simuleringar som presenteras i tabellen är summan av välfárdsförändringarna negativ. För basscenariot C100 är summan cza 4 miljarder kr, eller -0.4% total

av konsumtion. Effekterna är i stort sett proportionella mot skatteökningen, dvs för C200 är förlusten totalt 8 miljarder och för C300 12 miljarder. Om gällande nedsättningsregler För tillverkningsindustrin tas bort, fås en välfárdsförlust 4.6 miljarder kronor. Med andra 0rd finns det enligt denna modell ingen dubbel vinst av skatte-

310 Effekter skatteväxling SOU 1996.11 7

växling. Trots att man sänker en störande skatt och höjer en effektivitetshöjande finns det enligt denna modell inga välfirdsvinster

bortser från värdet förbättrad miljö, men återkommer - om man av till denna fråga nedan.

Den andra kolumnen beskriver minskningen av koldioxidutsläppen. Som är de överlag mindre än l %. Siffrorna skall tolkas som de

synes utsläpp svensk ekonomisk aktivitet bidrar till och inkluderar därför även de koldioxidutsläpp som skapas av svensk import. Läckageeffekterna är mycket små i sammanhanget och de svenska utsläppen flyttar inte i någon nämnvärd utsträckning utomlands. En närmare analys visar att läckageeffekterna är mycket nära kopplade till hur känslig importen är för prisförändringar. Om importen är till-

I räckligt priskänslig kan läckageeffekterna dominera och de globala utsläppen öka Sverige genomför skattereform liknande C100. i

om en Se vidare Harrison Kriström 1996.

En utomordentlig uppfattning om reformerna som

grov av simuleras är samhällsekonomiskt lönsamma kan man få genom att uppfatta siffrorna i kolumn l kostnader och miljöförbättringen i

som kolumn 2 vinster skatteväxling. Resonemanget hade givetvis

som av varit överflödigt det funnits dubbel vinst, i den meningen att

om en siffrorna i kolumn 1 hade varit positiva. l avsaknad av detaljerade svenska betalningsviljestudier måste tillgänglig information

annan utnyttjas. IPCC lntragovernment Panel on Climate Change panelens uppskattar de samhällsekonomiska kostnaderna för koldioxidutsläpp till 5-125 $ ton kol. Antag att skatteväxling leder till en minsk-

per ning de globala utsläppen med 1%, eller ungefär 600.000 ton kol-

av dioxid räknat dagens svenska koldioxidutsläpp. Detta motsvarar ungefär 162000 ton kol. Enligt IPCC-panelens siffror är värdet av de skador undviks 0.8-20 milj eller 5.2-130 miljoner kronor vid

som

växelkurs 6,50 kr/$. Värdet av den undvikta skadan är således en långt mindre än de kostnader det svenska folkhushållet måste bära för att erhålla minskningen av koldioxidutsläppen. Denna analys kompletteras i detta avseende i det sista avsnittet med detaljer om fördelning kostnader och intäkter mellan hushåll.

1 kolumn tre presenteras intäktsökningar från koldioxidskatten. Finansdepartementet räknar med att intäkterna för år 1996 blir 16 miljarder. Enligt modellen C100 en intäktsökning i kronor räknat

ger

kring 15 miljarder. Om tillverkningsindustrin och växthusnäring får betala koldioxidskatt hushållen ger detta en direkt

samma som intäktsökning med 33 %, under scenariot EXEMPT.

1 den fjärde och sista kolumnen beräknas den sänkning av löneskatten gör att den offentliga sektorns intäkter är oföränd-

som

SOU 1996:11 7 Effekter av skatteväxling 31 l

rade. Det är viktigt att komma ihåg att denna kalkyl tar hänsyn till att andra skattebaser påverkas att koldioxidskatterna höjs. Såväl intäk-

av terna från energiskatter och andra skattebaser kan förändras. Speciellt viktig är den del energiskatten träffar fossila bränslen. Resul-

av som taten visar överlag att det inte går att göra dramatiska sänkningar av löneskatten koldioxidskatten är den enda skatten som höjs. Bas-

om scenariot C100 möjliggör sänkning med l.5%, en siffra som

en överensstämmer relativt väl med alternativa beräkningar utifrån andra angreppssätt. Förklaringen till att EXEMPT ger samma möjlighet till löneskattereduktion som C100 trots lägre koldioxidskatteintäkter är att energiskatteintäkterna ökar.

312 Effekter av skatteväxling SOU 1996:11 7

Detaljerade resultat

De översiktliga resultat presenterades i Föregående avsnitt döljer

som många intressanta aspekter skatteväxling som kan studeras med hjälp av allmän jämviktsmodellen. l princip skall i fortsättningen sätta förstoringsglas den sammanfattande tabellen 5.3 och beskriva strukturomvandling, fördelningseffekter. miljöpåverkan och statsfinansiella effekter under scenario C100.

6.1¶Effekter

på förädlingsvärden

Skatteväxling förändrar direkt relativpriserna miljö och arbete. Företagen anpassar sig till detta genom att, åtminstone på sikt, for- j ändra efterfrågan på arbetskraft och fossila bränslen. Detta får i sin tur effekter andra priser i ekonomin. Produktionsfaktorer kommer att röra sig ifrån vissa sektorer, till förmån för de som ger relativt högre avkastning. Sockerindustrin SOCK ger en intressant illustration av allmän jämviktsresonemangets styrka. Kostnadsstrukturen i sockerindustrin ger vid ett första påseende vid handen att sektorn torde förlora ett skatteväxlingsförslag liknande C100. Enligt simuleringarna sjunker dock priset de insatsvaror SOCK köper från jordbruket, vilka står för en signifikant del av sockerindustrins kostnader for insatsvaror. Vidare sjunker också löneskattekostnaden, vilket sammantaget gör att Sockerindustrin inte förlorar under C100. Däremot sjunker sockerindustrins förädlingsvärde under C300, vilket illustrerar att reformernas effekter inte nödvändigtvis är proportionella mot skatteförändringens storlek. Det är också värt att notera att utfallet för denna sektor är avhängigt av hur de ökade skatteintäkterna används. Om de istället används till ökad offentlig konsumtion, minskar sockerindustrins förädlingsvärde under C100.

Föregående diskussion torde göra det klart att skatteväxling genererar såväl vinnare som förlorare vad beträffar samhällsekonomins olika produktionssektorer. intuitivt förväntar man sig att arbetsintensiva sektorer med relativ låg förbrukning av fossila bränslen bör tjäna reformen

och vice versa.

SOU 1996:11 7 Effekter skatteväxling 3 l 3

Följande diagram redovisar några sektorer där förädlingsvärdena ökar under C100.

§TRIK

1 ‘LAKE i

:QJNGJ i 3 j 0.8 1g|JA å i p.. ELMO ä :UTELE g Q5

§.HUSH |

;omm

§|CYKL I l ‘INST

0.2 ,

Figur 1 Sektorer där förädlingsvärdet ökar med minst 0.5%

under C100.

Not: Se appendix A för förklaring av stapeletiketter sektorförkortningama.

Förändringarna är inte stora, utan rör sig kring en procent av förädlingsvärdet. Ökningen är störst i läkemedelssektorn LAKE, vilket kanske inte är förvånande med tanke kostnadsstrukturen i denna sektor; kostnader för arbetskraft är betydligt viktigare än de för fossila bränslen. Ett liknande förklarar också

resonemang ökningen av förädlingsvärdena inom TELEsektorn, instrumenttillverkning INST och tillverkning av hushållsapparatur HUSH. Det är intressant att notera att modellen förutspår en ökning av förädlingsvärdet i cykelindustrin CYKL, vilket måhända följd

är en av skatteväxling som lätt skulle kunna förbises. En tilltalande tolkning är att hushållen i större utsträckning väljer att cykla än att utnyttja de transportmedel som blir dyrare när koldioxidskatten stiger. Sannolikt fångar modellen dock i större utsträckning upp förändringar

utbudssidan än efterfrågesidan i detta fall.

Vid en första anblick kan det tyckas märkligt att förädlingsvärdet i bilsektorn BILA ökar, när ett höjt bensinpris borde leda till

en mindre efterfrågan nya bilar i Sverige. Resultaten avspeglar i större utsträckning att arbetskraftskostnaden är långt viktigare för bilföretagen än kostnaden för fossila bränslen i produktionen. Sänkta kostnader for bilindustrin ger större möjligheter för den svenska bil-

3 14 Effekter skattevdxlirig SOU 1996:1 1 7

industrin att expandera världsmarknaden. Enligt kalkylerna ökar bilexporten med ungefär en procent till de olika exportregionerna, medan importen av bilar minskar

Allmänt sett Figur l uppfattning om hur den svenska

ger en ekonomin förändras i och med att produktionsfaktorer förs över från sektorer har blivit mindre lönsamma. I modellen sker denna

som strukturomvandling utan speciella anpassningskostnader. Dessa kostnader kan betydande, åtminstone kort sikt, men möjligheten

vara att uppskatta dessa och i vilka sektorer de är speciellt stora är utomordentligt svårt. För en närmare diskussion, se Lundberg Torstensson i denna bilaga.

När det gäller sektorer som påverkas negativt av skatteväxlingen förväntar man sig att det är sektorerna som producerar de varor som beskattas drabbas hårdast, främst raffinaderierna. Följande figur

som sammanfattar resultaten.

o i FskE

;- JARN

STEN

lgPAPP i

3 i PPPP

4 u KEMI i %

||PETR

5 3

l3 SMOR g

l-TEGE

;

-7 i

g CEME

-a lgJRN;

1gGAsv

3-VARU

Figur 2 Sektorer där Förädlingsvärdet minskar under C100.

Not: Se appendix Al för en förklaring av stapeletikettema.

Förädlingsvärdet minskar, som förväntat, mest i petroleumsektorn PETR vilket är naturlig följd att efterfrågan olika fossila

en av bränslen går ned när priserna stiger. Den stora minskningen för sektorn STEN Stenbrott och andra gruvor reflekterar i stor utsträckning att importen råolja minskar, när i nationalräkenskaperna valt

av man att hänföra denna import som en transaktion mellan STEN och PETR. En tredje sektor som drabbas relativt hårt är järngruvor, en följd av att sektorn förbrukar relativt mycket diesel. Enligt modellen sjunker förädlingsvärdena också i massa- och pappersindustrin vid en skatteväxling. Bland de övriga sektorerna där förädlingsvärdet sjunker kan man peka cementindustrin CEME och samfärdsel SAMF.

SOU 1996:11 7 Effekter av skatteväxling 315

Cementindustrin är relativt stora förbrukare av fossila bränslen och detsamma gäller, redan nämnts, för SAMF. Detaljerade resultat

som för varje sektor och scenario återfinns i appendix A3.

6.2¶Priseffekter

En fördubbling koldioxidskatten enligt modellen prishöjningar

av ger

ungefär 18% för produkter kommer från petroleumindustrin.

som För gasverken GASV beräknas en prishöjning med 16%, medan övriga prisförändringar är marginella. De flesta priseffekter ligger kring 1%, i den mån de är skilda från noll, vilket är ytterligare en illustration det faktum att skattereformen är liten i förhållande till

av ekonomins storlek.

6.3¶F ördelningseffekter

En fördel med allmän jämviktsmodellens utformning är att man kan ta hänsyn till såväl pris- inkomstförändringar. Datamaterialet

som medger ingen fullständig belysning av hur hushållens inkomster påverkas, när detaljerad information saknas inkomstkällor för

om olika hushållstyper. Under alla förhållanden finns dock inkomsteffekterna medtagna, än ett sätt med bättre datamaterial

om som enkelt kan förbättras. lnkomsteffekterna är väsentligen av två slag. För det första kan värdet löneinkomsten förändras, beroende om

av hushållet arbetar mer/mindre eller lönerna stiger/sjunker. För det

om andra kan hushållens inkomster indirekt påverkas det faktum att de

av äger företagen och således får en inkomst av detta kapital.

Det finns omfattande litteratur kring fördelningseffekter av

en energi- och miljöskatter. Man finner ofta att sådana skatter är regressiva, därför att hushåll i lägre inkomstgrupper tenderar att ha en hög utgiftsandel för fossila bränslen till uppvärmningsändamål, relativt hushåll med höga inkomster. Å andra sidan tenderar hushåll i lägre inkomstgrupper att ha lägre utgiftsandelar för t.ex. bensin, vilket

motverkar regressiviteten.

Som nämnts inkluderas 30 olika hushållstyper i analysen, där hushållen delas i socioekonomisk status civilstånd, antal barn och

upp inkomstkvartil. l nedanstående diagram har dessa data utnyttjats och slagits ihop till olika hushåll.

sex typer av

3 6l Effekter av skatteväxling SOU 1996:11 7

nEnsamstående u barn

ggsammanboende u barn

}cEnsamstéende m barn

.2000 gsammanboende 1 barn

gsammanboende 2 barn

gsammanboende 3+ barn

-2500

Figur 3 Välfárdseffekter av C100 Ekvivalent Variation per

hushåll.

Som framgår av figuren innebär en skatteväxling, enligt denna modell, en genomsnittlig välfärdsförlust i termer av real inkomst för alla hushållstyper. Barnfamiljer drabbas hårdare än andra och kostnaden växer i stort sett med antalet barn. Förklaringen till detta är att familjer med barn tenderar att ha ett större energiinnehåll i sin konsumtion, dvs. de kör mer bil, har en större bostadsyta och därmed högre uppvärmningskostnader deras konsumtionsmönster är i viss

-bemärkelse mer koldioxidintensiv jämfört med andra grupper. Hushållens utgifter kommer således också att påverkas av att priserna på andra varor sjunker, men dessa prisändringar överväger dock inte att kostnader för fossila bränslen stigit. l medeltal är välfardsförlusten ungefär 1018 kr hushåll.

per

6.4¶Effekter på milj ön

Det är förhand svårt att uttala sig om hur de globala koldioxidutsläppen påverkas av skatteväxling, med tanke att

en Sverige är en liten öppen ekonomi. Om högre priser på hemmamarknaden gör att man i större utsträckning importerar varor som produceras andra länder med annan produktionsteknologi, går det att tänka sig fall ambitiös svensk koldioxidpolitik ökar de globala

när en utsläppen. Om också nyinvesteringar i större utsträckning läggs utom-

SOU 1996:11 7 Effekter skatteváxling 3 l 7 av

lands, förstärks dessa motverkande effekter. Följande tabell redovisar utsläppsforändringarna under C 00.l

Tabell 4 Utsläppsföränd ringar under C100.

Scenario Sverige Värld Totalt l C100 -0.l% +0.01% -0.l%

Effekterna är överhuvudtaget små och utsläppen minskar med ungefär I 0.l%, eller i runda tal 50.000 ton koldioxid. Utsläppsminskningarna

l sker främst i sektorn samfárdsel SAMF samt i de energirelaterade sektorerna gasverk GASV och el- och värmeverk ELO. För jord-

och skogsbruk samt ñskerinäring gäller inga nedsättningsregler vilket

förklarar att minskningarna där i allmänhet är större än i

tillverkningsindustrin. l vissa sektorer ökar utsläppen, t.ex. i de i expanderande läkemedels och telesektorerna, effekterna är små. men lmportläckaget är i praktiken försumbait, även om detta resultat är känsligt för importpriselasticiteterna. Om dessa sätts så att inhemska och utländska är nära substitut kan läckageeffekten dominera varor och skatteväxlingen öka de globala utsläppen.

6.5¶En kostnader och intäkter

jämförelse av

Resultaten så här långt pekar att välfärdsförlusterna under C100 är drygt hushåll. Denna välfardsförlust inkluderar dock inte 1000 kr per det faktum att miljön trots allt förbättrats via minskade koldioxidutsläpp. Dessa miljövärden bör vägas i den kompletta samhällsekonomiska analysen skatteväxlingsreform. En mer av en detaljerad uppskattning betalningsviljan for minskade kolav dioxidutsläpp ligger utanför för denna uppsats. Vi utnyttjar ramen istället de kostnadsuppskattningar IPCC-panelen tagit fram. Värdet av att undvika ett ton kol i atmosfären ligger, som nämnts tidigare, enligt IPCC-panelens skattningar mellan 5-l25$ per ton. Under C100 minskar koldioxidutsläppen med 0.1%. Även med fördubbling cza en IPCC-panelens skattningar skadekostnader uppgår de samhällsav av ekonomiska intäkterna till inte än ungefär 6 kr per hushåll. Detta mer skall jämföras med den genomsnittliga välfárdskostnaden 1400 kr hushåll. I följande tabell presenteras de samhällsekonomiska per intäkterna och kostnaderna skatteväxling, där kostnaderna är av en beräknade utifrån modellen.

3 18 Effekter av skatteváxling SOU 1996:11 7

Tabell 5 Kostnader	hushållstyper	och milj6vinster skatteväxling C100 av		för olika
Hushållstyp	Kostnad EV		Milj6vinst	211cc
SNC1	415		6
SNC2	283		6
SNC3	409		6
SNC4	345		6
sc1	521		6
sc2	1 164		6
MNC1	1234		6
MNC2	928		6
MNC3	1307		6
MNC4	1387		6
M1C1	1157		6
MlC2	1343		6
M1c3	1611		6
M1C4	2287		6
M2Cl	1666		6
M2C2	1924		6
M2C3	2407		6
M2c4	3033		6
M3 c1	1557		6
M3C2	1 887		6
M3C3	2397		6
M3c4	2900		6

Not: SEnsamstéende, Mhushå|l med två vuxna, NCutan bam, lCl barn, 2C2 barn, 3C3 barn eller fler, l,2,3,4inkomstkvartiler, EVEkvivalent Variation realinkomst-f‘drséimring, Miljövinst 2lPCC250 USD/ton kol omräknad till per hushåll För en 0.I% minskning av koldioxidutsläppen i Sverige. Se appendix A för en mer detaljerad beskrivning av hushållstyperna.

Denna tabell således ger prislappen för skatteväxling i kolumn 2 och miljövärden i kolumn Första raden visar t.ex. att välfärdsförlusten, vilken grovt sett kan tolkas som förändring av realinkomst, för ett ensamstående hushåll utan barn i den första inkomstkvartilen är 415 kr. Denna summa varierar markant mellan hushållstyper och kan stiga ända upp till ca 3000 kr för tvåbarnsfamiljer i den översta inkomstkvartilen. Värdet av att undviker 50.000 ton koldioxid i

man atmosfären är 6 kr per hushåll, om man använder sig av 2 gånger den

SOU 1996:11 7 Effekter skattevéixling 319

övre gränsen För lPCCs1995 skattningar av miljöskadorna. Slutsat-

är kort och gott att den typ skatteväxling studerat inte är sen av samhällsekonomiskt lönsam; kostnaderna är för höga i förhållande till värdet den undvikta skadan miljön, enligt befintliga skattningar.

320 Effekter av skatteväxling

Slutsatser

Enligt allmän jämviktsmodellen finns det ingen dubbel vinst av skatteväxling för Sveriges del. Dvs, bortser från värdet av

om miljöförbättringen finner inget stöd för hypotesen att högre koldioxidskatter i utbyte mot lägre löneskatter en samhällsekonomisk

ger vinst. l huvudsak är dock effekterna små for viktiga ekonomiska aggregat, när de diskuterade reformerna är små relativt ekonomins storlek. Kunskapsintensiva sektorer, t.ex. läkemedel och telesektorn framstår som klara vinnare av skatteväxling; ekonomin ställer sig

om till en industristruktur som är mindre koldioxidintensiv. Välfárdskostnaden bortsett från miljövinster varierar mellan hushåll och är högre for barnfamiljer jämfört med andra hushållstyper. I genomsnitt är välfardskostnaden drygt 1000 kr. Värdet den undvika skadan har

av beräknats via IPCC panelens studie av växthuseffekten och uppgår maximalt till tre kronor per hushåll. Utifrån modellresultaten är slutsatsen entydig: en fördubbling av koldioxidskatten med en kompenserande allmän nedsättning av löneskatten framstår som ett synnerligen tveksamt val i det fortsatta arbetet med miljörelateringen av det svenska skattesystemet.

SOU 1996.11 7 Effekter av skatteväxling 321

Referenser

Anderson, K., och E. Norrman, Capital Taxation and Neutrality. A Study of Tax Wedges with Special Reference to Sweden, Lund Economic Studies Number 41, Department of Economics, University of Lund, 1987.

l miljö, Bilaga till LU-90, Finans- Bergman, L. Tillväxt och 21 departmentet, Stockholm.

Bergman, L. Environment-Economy Interactions a Computable General Equilibrium Model: A Case Study of Sweden, P-O Johansson, B. Kriström and K-G Mäler eds., Current Issues in Environmental Economics New York: Manchester University Press, 1995.

Bovenberg, L. och R. De Moiijl994 Environmental Levies and Distortionary Taxation American Economic Review, 84,4, September, 1085-1089.

Boyd, R. Krutilla, K. och W. Kip Viscusi, Energy Taxation as a Policy Instrument to Reduce C02 Emissions: A Net Benefit Analysis, Journal of Environmental Economics and Management, 291, July 1995, I-24.

Brännlund, R. och B. Kriström 1996 "Effluent Charges and Distributional Effects Partial General Equilibrium Models: An Empirical Illustration, American Journal of Agricultural Economics, February, 1996.

Harrison, G. W B. Kriström 1996 Carbin Taxes in Sweden, Bakgrundsrapport till skattevaxlingskomitten, under publicering.

Harrison, G. W.; Rutherford, T. F. och D. Tarr, Piecemeal Trade Reform in the Partially Liberalized Economy of Turkey, World Bank Economic Review, May 1993, 191-217.

322 Effekter av skatteväxling SOU 1996:11 7

IPCC 1995 Summary for Policymakers: The Economic and Social Dimensions of Climate Change, IPCC Working Group III l995

http://www.unep.ch/ipcc/sumwg3.htmI se också Bruce, Hoesung

Lee och E. Haitesred 1996. Climate Change 1995. Economic and Social Dimensions of Climate Change Contribution of Working Group 111 to the Second Assessment Report of the Intergovernmental Panel Climate Change, Cambridge University Press, Cambridge

Jorgenson, D.W. och PJ. Wilcoxen., lntertemporal Equilibrium Modelling of Energy and Environmental Policies, i P-O Johansson, B. Kriström och K-G Mäler red., Current Issues in Environmental Economics New York: Manchester University Press, 1995.

Konjunkturinstitutet Kl, SWEEA: Swedish Economic and Environmental Accounts Summary, Konjunkturinstitutet,

- December 1994, Stockholm.

Melo, de. och D.G. Tarr, General Equilibrium Analysis U.S. Foreign Trade Policy Cambridge, MA: MIT Press, 1992.

Rutherford, T. F., Rutström, E. Elisabet, D.G. Tarr, LAcc0rd de Libre Echange entre Maroc et CEE: Une Evaluation Quantitative, Revue d Economie du Developpement, 1994, 97- 133

SOU 1996:11 7 Eflekter av skattevcixling 323

Appendix

A.1 Sektorer

JORD JORDBRUK Agriculture and Hunting SKOG SKOGSBRUK Forestry and Logging FsKE FIsKE Fishing JARN JÄRNGRUVOR Iron Ore Mining AME ANDRA METALL GRUVOR Other Metal Mining STEN STENBROTT, AN DRA Stone Quarrying Other

GRUVOR SLAK sLAKTERIER Meat Slaughtering MEJE MEJERIER Dairy Products FRUK FRUKTKONSERVER Canning ofFruits Veg FISK FIsKKONsERVER Canning of Fish FETT FETT, OLJOR Oils and Fats KVAR KVARNPRODUKTER Grain Mill Production BAGE BAGERIPRODUKTER Bakery Products SOCK sOcKER Sugar CHOK CHOKLAD, KONFEKTYR Confectionary DIVx DIVERSE LIVSMEDEL Other Food FODE FODERMEDEL Prepared Animal Feeds DRYC DRYCKER Beverages TOBA TOBAK Tobacco GARN GARN VÄVNAD Spinning and Weaving TEXT TEXTILSÖMNAD Textiles Other than Clo TRIK TRIKÅVAROR Hosiery and Knitted Goo OVRT ÖVRIGA TEXTILIER Other Textiles BEKL BEKLÄDNAD Clothing LADE LÄDER, SKOR Leather and Shoes S2GV SÅGVERK Wood Preparations TRAH TRÄHUS, SNICKERI. Wooden Building Materia ATR ANDRA TRÄMATERIAL Other Wooden Materials OVR ÖVRIGA TRÄVAROR Other Wood Products TRAM TRÄMÖBLER Wooden Furniture PAPP PAPPERSMASSA Paper Pulp PPPP PAPPER OCH PAPP Paper and Board Manufac

TRAF TRAHBERPLATTOR. Fibreboard PFRP PAPPFÖRPACKNINGAR. Paper Packaging Product OVRX ÖVRKYTPAPPER Other Paper Products GRAF GRAHSKINDUSTRI Printing and Publishing KEMI KEMIKALIER General Chemicals GODS GÖDSELMEDEL Fertilizers and Pestici BASP BASPLAST Plastics and Synthetic PLAS PLAST HALVFABRIKAT Semi-finished Plastic P FARG FÄRG Paints LAKE LÄKEMEDEL Drugs and Medicines TVAT TVÄTTMEDEL

Soaps and Detergents OVRK ÖVRIGA KEMIKALIER Other Chemical Products PETR PETROLEUM Petroleum Refining

RAFHNADHER SMOR SMÖRJMEDEL Lubricating Oils Grea GUMM GUMNHVAROR Rubber Products PLSV PLASTVAROR Plastic Products PORS PORSLIN Pottery GLAS GLAS Glass and Glass Product TEGE TEGEL Structural Clay Product CEME CEMENT Cement and Plaster OVRM ÖVRIGA MINERALER Other Non-Metallic Mine JRN JÄRN 0 STÄL Iron and Steel FERR FERROLEGERDK} Ferro-Alloys Manufactur HVGJ JÃRNGJUTERIER Iron and Steel Casting META METALLVERK Metal Fabrication METV METALLVALSVERK Non-Ferrous Metal Produ JA I JÄRNGJUTERI Non-Ferrous Metal Casti METR METALLVAROR Other Metal Casting MSKN MASKINER Industrial Machinery ELMO ELMOTORER Electrical Machinery TELE TELEPRODUKTER Electronics and Telecom HUSH HUSHÅLLSMASKINER Domestic Eletrical Appl OVRE ÖVRIGA ELPRODUKTER Other Electrical Goods VARV VARV,BÅTAR Ship Building and Repai RALS RÄLSFORDON Railroad Building and R ILA ILAR Motor Vehicles and Part CYKL CYKLAR Bicycles and Motorcycle FLYG FLYGPLAN Aircraft Manufacture

an OVRR ÖVRIGA TRANSPORTMEDEL Equipme

Other Transport INST INSTRUMENT Scientific Instruments A;TI ANNAN TILLVERKNING Other Manufacturing

SOU 1996:11 7 Effekter skattevdxling 325

ELO EL O VÄRMEVERK Electricity and Steam GASV GASVERK Gas VATT VATTENVERK Water BYGG BYGGNAD Construction VARU VARUHANDEL Trade HOTE HOTELL OCH RESTAURANG Hotels and Restaurants SAMF SAMFÄRDSEL Transport and Storage POST POST OCH TELE Communication BANK BANK OCH FÖRSÄKRlNGAR Banks and Insurance EGNA EGNAHEM, FRITIDSHUS Housing FAST FASTIGHETSFÖRVALTNING Other Real Estate UPPD UPPDRAGSVERKSAMHET Business Services REPA REPARATIONER Repair Services OVRP ÖVRIGA PRIVATA TJÄNSTER Personal Services

A2. Hushållstyper

SNCl Ensamstående utan barn 1:a inkomstkvartilen SNC2 2:a kvartilen SNC3 3:e kvartilen SNC4 4:e kvartilen SCl Ensamstående med barn undre halvan SC2 övre halvan MNC1 Familjer utan barn lza kvartilen MNC2 2:a kvartilen MNC3 3:e kvartilen MNC4 4:e kvartilen M1C1 Enbarnsfamiljer 1:a kvartilen MlC2 2:a kvartilen MlC3 3:e kvartilen MIC4 4:e kvartilen M2Cl Tvåbarnsfamiljer lza kvartilen M2C2 2:a kvartilen M2C3 3:e kvartilen M2C4 4:e kvartilen M3Cl Tre+barnsfamiljer 1:a kvartilen M3C2 2:a kvartilen M3C3 3:e kvartilen M 3C 4 4:e kvartilen

326 Effekter av skaltevéixling					SOU I 996:1 I 7
A3.	Förädlingsvärdeförändringar scenarier	Cl 00	C200	% under olika C300	EXEMPT	j
JORD		0,1	0,1	0,1	0,1
SKOG		0,0	-0,1	-0,1	-0,1
FSKE		-0,1	-0,2	-0,3	-0,1
JARN		—1,2	-2,7	—4,2	-1,8
AME		0,0	-0,1	-0,3	0,0
STEN		-6,0	-10,0	12,9 -	-8,3
SLAK		0,3	0,5	0,6	0,4
MEJE		0,2	0,3	0,3	0,2	å
FRUK		0,3	0,5	0,6	0,3	1
FISK		0,4	0,6	0,8	0,5
FETT		0,4	0,6	0,7	0,4	.i
KVAR		0,4	0,6	0,7	0,4
BAGE		0,4	0,6	0,7	0,4
SOCK		0,1	0,0	-0,2	-0,1
CHOK		0,4	0,6	0,7	0,4
DIVX		0,3	0,6	0,7	0,4
FODE		0,2	0,3	0,3	0,2
DRYC		0,4	0,7	0,8	0,5	g
TOBA		0,5	0,9	1,1	0,6	i
GARN		0,4	0,7	0,9	0,5
TEXT		0,5	0,9	1,2	0,6
TRIK		0,6	1,0	1,3	0,7
OVRT		0,5	0,8	1,0	0,5
BEKL		0,5	0,8	1,0	0,6
LADE		0,5	0,9	1,1	0,6
S2GV		0,1	0,2	0,2	0,1
TRAH		0,1	0,2	0,3	0,1
ATR		0,3	0,5	0,6	0,3
OVR		0,2	0,3	0,4	0,2
TRAM		0,4	0,7	0,9	0,5
PAPP		-0,4	-0,8	-1,3	-0,6
PPPP		-0,2	-0,6	-1,0	-0,5
TRAF		0,4	0,6	0,8	0,4
PFRP		0,2	0,3	0,4	0,2
OVRX		0,5	0,8	1,1	0,5
GRAF		0,3	0,5	0.6	0,3
KEMI		-0,3	-0,8	-1,2	-0,5
GODS		0,1	0,1	0,0	0,0
BASP		0,4	0,7	0,9	0,5
PLAS		0,5	0,8	1,1	0,5
FARG		0,3 1,2	0,4	0,6	0,3 1,4

SOU 1996:11 7 Effekter skatteväxling 327

OVRK	0,4	0,6	0.8	03
PETR	-8,9	-15,3	-20,2	09
SMOR			-0,5	as
GUMM	0A	OJ	0,9	03
PLSV	Q5	Qs	1,1	03

PORS 0A 05 0,8 03 1 ä GLAS 03 0A 0,6 03

TEGE 03 03 -Q5 1 | CEME 02 03 -0,8 44 1 OVRM Q1 04 0,1 on I 03 03 -0,6 —Q2 1 JRN

FERR 02 02 0,2 Q1 1 JNGJ op 1,3 Ofi

1 META	03	0,5	0,5	03
METV	0A	0,6	0,8	0A
JA	05	1,0	1,3	op
METR	03	0,5	0,7	03
MSKN	Q5	0,9	1,2	03
ELMO	on	1,2	1,7	03
TELE	03	1,4	1,9	03
HUSH	on	1,3	1,8	09
OVRE	03	0,8	1,1	Q6
VARV	0A	0,6	0,8	0A
RALS	op	-O,1	-0,2	on
mLA	03	1,4	1,8	09
CYKL	05	1,0	1,4	03
FLYG	0A	0,7	1,0	03
OVRR	0A	0,8	1,0	03
INST	05	1,1		on
ATI	03	0,6	on	0A
ELO	Q1	0,1	03	Q1
GASV	43		ap	ag
VATT	Q1	0,2	03	02
BYGG	Q1	0,3	0A	02
VARU	03	-0,4	03	03
HOTE	03	0,5	on	0A
SAMF	-Q2	-0,4	03	-Q2
POST	03	0,5	on	Q4
BANK	02	0,2	02	02
FAST	03	0,5	05	0A
UPPD	03	0,4	op	03
REPA	03	0,6	on	0A

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan hur gär det U. Ny kursi trañkpolitiken + Bilagor. K. . - . 2. Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28.Det forskningspolitiskalandskapeti Norden Om kön och fördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen1996.UD. 30. Borgenärsbrotten enöversynav ll kap.

- Politikområdenunderlupp. FrågoromEU:s första brottsbalken.Fi. pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 31. Attityder ochlagstiftningi samverkan 6. Ettår med EU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheteravarbeteti EU. UD. 32. Mössoch människor.Exempelpá bra 7. Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningblandbarn och ungdomar.SB. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33. Banverketsmyndighetsrollm.m. K. Batterierna enladdadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A.+

- 9. Omjärnvägenstrañkledningm.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. 11.EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U. tvâ- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeár. S. 12.Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39. Rapportfrån klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheterpâ 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju.

— finansmaktensomrâde.Fi. 41. Statensmaritimaverksamhet.Fö. 15.Union för bådeöstochväst.Politiska,rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament och ekonomiskaaspekteravEU:s sjätte och offentligheti EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44.Översynavskatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier 46. Enskildavägar.K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin anUrbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNationalReportfor Habitat ll. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 50. Förbudmot vapen allmänplatsm.m. Ju. U. 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2l. Reform och förändring.Organisationoch ring alternativoch förslag. A.

verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Preciseringavhandelsändamáleti detaljplan.M. 1993års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkningavsjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om eleversrätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsomráden.S.

inflytande, delaktighetochansvar.U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden.A. 23.Kartläggningoch analysavdenoffentliga sektorns 55.Påväg motegenföretagande.A. upphandlingav varor och tjänstermed 55. Vägarin Sverige.i A. miljöpåverkan.N. 56. Hälftenvore nog omkvinnor och män

- 24.FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagoch debattinför 57. Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen1996.UD. 58. Finansieringen det civila försvaret. Fö.av 25.Från

massmediatill multimedia— att digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskimskapsgnmd. 88.Kameraövervakning.Ju.

En principdiskussionutifrån 89. Samverkanmellanhögskolanoch de smâoch

EU 96-kommitténserfarenheter.UD. medelstoraföretagen.N.

60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregleroch 90. Sammanhålletstudiestöd.U.

utvidgningenseffekter pâ den gemensamma 91. Den privatavårdensomfattningochframtida

jordbrukspolitiken. UD. ersâttningsformer En de nationella

- översynav 61.0lika länder olika takt. Om flexibel integration för läkareoch sjukgymnaster.S.

- taxorna och förhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. 92. IT i miljöarbetet.M.

UD. 93.Ny yrkestrañklagstiftning.K.

62. EU, konsumenternaoch maten 94.Nationellteleadresskatalog.K.

Förväntningaroch verklighet. Jo. 95.Botniabanan.K.

- 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 96. Strukturförändringochbesparing. 64. FörsäkringskassanSverige Översynav

- Enuppföljningav genomfördaförändringar

Socialförsäkringensadministration.S. inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö.

65.Administrationenav EU:sjordbrukspolitik 97. Effektivare försvarsfastigheter

i Sverige.Jo. Utvärdering reform. Fö.

av en 66. Utvärderatpersonval.Ju. 98. Vem försvaret Utvärdering

styr av 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. effekterna LEMO-reformen. Fö.

Fi. 99.Avveckling med inlärning. Erfarenheterfrán

68.Någrafolkbokföringsfrågor.Fi. LEMO-reformensavveckling personal.Fö.

av 69. Kompetensoch kapital + bilaga. N. 100.Ett för skattebetalningar.Del A.

nytt system 70. Samverkanmellan högskolanoch näringslivet.N. Ett för skattebetalningar.Del B.

nytt system 71. Lokal demokratiochdelaktigheti Sverigesstäder Författningsförslag,författningskommentarer

och landsbygd.In. och bilagor. Fi.

72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 10 .Kämavfall teknik ochplatsval.KASAMS

- 73.SwedishNuclearRegulatoryActivities. yttrandeöver SKBsFUD-Program95. M.

Volume 1 An Assessment.M. 102.TUFF Teckensprâksutbildningför föräldrar. U.

- - 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad

Volume 2 Descriptions.M. miljölagstiftningför hållbar utveckling.

- en 75. Värdeni folkhögskolevärlden.U. Del l och2. M.

76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, 104.Konsumentskyddpå elmarlmaden.C.

formalia. Sammanfattningav ett seminariumi 105.Att främja donationertill universitet

april 1996.UD. och högskolor. U.

77.Utländskaförsäkringsgivaremed verksamheti 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö.

Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten

av 7 .Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering.N. 107.Union gränser konsekvenser,möjligheter,

utan - 79.Översyn revisionsreglema.Fi.

av problem.Sammanfattningavett seminariumi 80. Viktigt meddelande. november1995.UD.

Radiooch TV i Kris ochKrig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C.

81.Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.Fi. 109.Från ákerlottertill delbetänkande

Paradis ett- 82. Enöversynav luft- sjö- och spårtrafikens från Utredningen universitetsfastigheter

om m.m.

tillsynsmyndigheter.K.

angåendeöverlátelseroch tomträttsupplátelserav 83.Allmänt pensionssparande.S. vissahögskolefastigheter.Fi.

84.Ekobrottsforskning.Ju. llO. Inför Svensktkultumät IT och framtiden

ett - 85. EgonJönsson enkartläggningavlokalasam- inomkulturomrâdet.Ku.

verkansprojektinom rehabiliteringsomrâdet. l1l.Bevakad övergång.Åldersgränserför

ungaupp 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret till 30 år. C

och fredsräddningstjänsten.Kartläggning, 112.Integrering miljöhänsyninom denstatliga

av övervägandenoch förslag. Fö. förvaltningen.M.

87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

113.Enallmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch

rehabilitering.Del ochl S. 114.Enkörkortsreform.K. 115.Barnkonventionenoch utlänningslagen.S. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte-

utredningen.Fi. 117.Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.Fi.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:sregeringskonferens procedurer, aktörer,

formalia. Sammanfattningavett seminariumi Mössoch människor.Exempel bra

april 1996.76 IT-användningblandbarnoch ungdomar.32

EU ochSverige från Kiruna till Malmö.

- Justitiedepartementet Sammanfattningavfyra regionalamöten

1995-96.106 Kriminalunderrättelseregister

Unionutangränser konsekvenser,möjligheter, DNA-register. 35 -

problem.Sammanfattningavett seminariumi Elektroniskdokumenthantering.40

november1995. 107 Presumtionsregelni expropriati0nslagen.45

Förbudmotvapen allmänplatsm.m. 50 Försvarsdepartementet

Utvärderatpersonval.66

Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier Ekobrottsforskning.84

efter muck,bostadsbidrag,dagpenning, Tredimensionellfastighetsindelning.87

försäkringar.18 Kameraövervakning.88

Statensmaritimaverksamhet.41

Finansieringen detav civila försvaret. 58 Utrikesdepartementet

Utveckladsamordninginomdet civila försvaret Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför

och fredsräddningstjänsten.Kartläggning, regeringskonferensen1996.4

övervägandenochförslag. 86 Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:s första

Strukturförändringoch besparing. pelareinför regeringskonferensen1996.5

En uppföljningavgenomfördaförändringar Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns

inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 erfarenheteravarbeteti EU. 6

Effektivareförsvarsfastigheter Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och

Utvärderingaven reform. 97 säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7

Vem styr försvaret Utvärderingav Union för bådeöstochväst.Politiska,rättsliga

effekternaav LEMO-reformen. 98 ochekonomiskaaspekteravEU:ssjätte

Avveckling medinlärning. Erfarenheterfrån utvidgning. 15

LEMO-reformensavvecklingavpersonal.99 Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar,

utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga Socialdepartementet

rättigheteri EU. 16

Sverigesmedverkani FN:s familjeår. 37 Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs

Kooperativamöjligheteri storstadsomrâden.54 bedömningarinför regeringskonferensen1996. 19

FörsäkringskassanSverige Översynav Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga -

socialförsäkringensadministration.64 EU-ländersförslagoch debattinför

Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 regeringskonferensen1996. 24

Allmänt pensionssparande.83 Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament

EgonJönsson enkartläggningavlokala ochoffentligheti EU. 42 -

samverkansprojektinomrehabiliteringsomrádet.85 Jämställdheteni EU. Spelregleroch

Denprivatavårdensomfattningochframtida verklighetsbilder.43

ersättningsformer En översynavde nationella Europapolitikenskunskapsgrund. —

taxornaför läkareoch sjukgyrrmaster.91 Enprincipdiskussionutifrån

En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch EU 96-kommitténserfarenheter.59

rehabilitering.Del 1och 2. 113 Miljö ochjordbruk. OmEU:smiljöregler och

Barnkonventionenoch utlänningslagen.115 utvidgningenseffekter dengemensamma

jordbrukspolitiken.60 Kommunikationsdepartementet

olika takt. Om flexibel integration Olika länder- Omjärnvägenstrafikledning 9

ochsmå i EU. m.m. ochförhållandetmellanstora stater

EU-mopeden.Alders-ochbehörighetskravför 61

tvâ- ochtrehjuligamotorfordon.1 l

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Bättre trafik medväginformatik.17 En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande.27

Ny kurs i trañkpolitiken+ Bilagor. 26 Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpå

Banverketsmyndighetsrollm.m. 33 1990-talet.28

Enskildavägar. 46 Forskningoch Pengar.29

En översynavluft- sjö- ochspártrafikens Högskolai Malmö. 36

tillsynsmyndigheten82 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

Ny yrkestrafiklagstiftning.93 individ och lokalsamhälle.47

Nationell teleadresskatalog.94 Värden i folkhögskolevärlden.75

Botniabanan.95 Sammanhâlletstudiestöd.90

Enkörkortsreform114 TUFF Teckensprâksutbildningför föräldrar. 102 - Att främjadonationertill universitet

Finansdepartementet

och högskolor. 105

Kommuneroch landstingmedbetalnings

svårigheter. 12 Jordbruksdepartementet

Budgetlag regeringensbefogenheter- Offentlig djurskyddstillsyn.13

fmansmaktensomrâde.14 EU, konsumenternaoch maten

Borgenärsbrotten en översynav 11 kap. Förväntningaroch verldighet.62 - brottsbalken.30 Administrationen EU:s jordbrukspolitik av Översyn skatteflyktslagen. iSverige. av 65 Reformeratförhandsbesked.44 Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.57 Arbetsmarknadsdepartementet

Medborgerlig insyn i kommunalaentreprenader.67 Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34+

Någrafolkbokföringsfrågor.68 Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring - Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti alternativoch förslag.5 l

Sverige. 77 Sverige,framtidenoch mångfalden.55 Översyn revisionsreglema.79 av Páväg motegenföretagande.55 Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.81 Vägar in i Sverige.55

Ett nytt systemför skattebetalningar.DelA. Hälften vore nog om- kvinnor och män Ett nytt systemför skattebetalningar.Del B. 90-taletsarbetsmarknad.56 Författningsförslag,författningskommentarer Medicinskaundersökningari arbetslivet.63

och bilagor. 100

Från âkerlottertill Paradis ett delbetänkande Kulturdepartementet från Utredningenomuniversitetsfastigheter m.m. Från massmediatill multimediaangåendeöverlåtelseroch tomträttsupplâtelserav attdigitaliserasvensktelevision.25

vissahögskolefastigheter.109 Viktigt meddelande.

Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- Radiooch TV i Kris och Krig. 80 utredningar. 116 Inför ett Svensktkultumät IT och framtiden Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.117 inom kulturomrádet.110

Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet

Dennyagymnasieskolan hur gár det 1 - Kartläggningoch analysavden offentliga sektorns Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. upphandlingav varor och tjänstermed 2 miljöpåverkan.23 Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. ShapingSustainableHomes an Urbanizing 20 World. SwedishNationalReportfor HabitatII. 48 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet Reglerför handelmedel. 49 vid universitetoch högskolorefter 1993árs Kompetensoch kapital + bilaga. 69 universitets-och högskolereform.21 Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.70 Inflytandepá riktigt Om eleversrätttill - Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch inflytande,delaktighetoch ansvar.22 finansiering.78

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Samverkanmellan högskolanochde smáoch medelstoraföretagen.89

Civildepartementet Fritid i förändring. Om kön ochfördelningavfritidsresurser.3 Forskningför vår vardag. 10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel.31 Konsumentskyddpá elmarknaden.104 Konsumenternaoch miljön. 108 Bevakadövergång.Åldersgränserför till

ungaupp 30 âr. 111

Inrikesdepartementet Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch landsbygd.71

Miljödepartementet Batterierna en laddadfråga. 8

- Nationalstadsparken38 Rapportfrånklimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Preciseringav handelsändamáleti detaljplan.52 Kalkning av sjöaroch vattendrag53 SwedishNuclearRegulatoryActivities.

An Assessment.73 Volume l - SwedishNuclearRegulatoryActivities.

Descriptions.74 Volume 2 — IT i miljöarbetet.92

teknik och platsval.KASAMs Kärnavfall yttrandeöver SKBsFUD-Program95. 101 Miljöbalken. Enskärptoch samordnad miljölagstiftningför en hållbarutveckling. Del l och 2. 103 Integreringavmiljöhänsyninom denstatliga förvaltningen.112

FRITZES

Po.sr.Im:ss: 10647ST‘KlI(l..l FAX08-205021,T1.I1:I0‘ 08-690910

ISBN 91 -38-20332-4

ISSN 0375-250X