Vuxenutbildare ser på sig själva : delbetänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
VUXENUTBILDARE
PÅ
SER SIG
SÄLVA
:22534
WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
t®
Statens offentliga utredningar
EMM 1996:188
E!
Utbildningsdepartementet
Vuxenutbildare
ser på sig själva
Delbetänkande av Kommittén ett nationellt för vuxna
om kunskapslyft
Stockholm 1996
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds
av svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningskontor.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst
106 47 Stockholm
Orderfax: 08-690 91 91
Ordertel: 08-690 91 90
Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.
En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall remiss. - svara Broschyren kan beställas hos:
Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25
Illustration: Uggla och mus, Lasse Åberg
NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20476-2 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X
Förord
Regeringen tillkallade i juni 1995 en parlamentariskt sammansatt kommitté för ett nationellt kunskapslyñ för vuxna, Kunskapslyñskommittén, Dir 1995:67 och Dir 1996:71. Den l mars 1996 lade kommittén fram sitt första delbetänkande En strategi för kunskapslyj och livslångt lärande SOU 1996:27, där målen för denna strategi presente-
rades. Strategin vilar de tre hömpelarna ungdomsutbildning,
kunskapslyñ för och livslångt lärande. Satsningarna inom dessa
vuxna tre områden får inte betraktas för sig utan måste ses som en helhet.
var
Kunskapslyftskommittén KLK har i sina direktiv bland annat som uppdrag att bedöma med sina varierande förutsättningar har
om vuxna tillfredsställande möjligheter att få utbildning i kommunal vuxenutbildning. Kommittén skall också överväga om möjligheterna att få vuxenutbildning på gymnasial nivå är tillräckliga, dels den enskildes,
ur dels arbetslivets synvinkel samt överväga om vuxna skall garanteras
ur rätt till utbildning i vissa gymnasieskolans kärnämnen. Därutöver
av skall kommittén överväga åtgärder kan stimulera den pedagogiska
som utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem
pedagogisk utveckling skall kommittén enligt sina direktiv lämna för en förslag på lämpliga förändringar.
Riksdagen har under 1996 i anslutning till den s.k. syssel-
sommaren sättningspropositionen bland annat beslutat särskild vuxenut-
om en bildningssatsning. Den skall genomföras under fem år med start den 1 juli 1997 och omfatta minst 100 000 helårsplatser per år. Särskilda statliga medel fördelas till kommunerna för detta ändamål. Satsningen skall också bidra till att utveckla former för att möta vuxnas
nya
utbildningsbehov i framtiden och därmed efter femårsperioden kunna
resultera reformerad vuxenutbildning.
i en
Den särskilda vuxenutbildningssatsningen innebär nya förutsättningar
för Kunskapslyftskommitténs arbete. Enligt sina tilläggsdirektiv skall
kommittén följa den särskilda satsningen på vuxenutbildning. Syftet med detta kommittén nödvändiga erfarenheter för att kunna dra
är att ge slutsatser och förslag till den reformering av vuxenutbildningen som
ge på 2000-talet avlöser den särskilda satsningen.
De ursprungliga direktiven till Kunskapslyftskommittén angav också
att kommittén skulle fördjupa sig två områden, dels vuxnas möjligheter att få utbildning på gymnasial nivå, dels möjligheter att stimulera pedagogisk utveckling inom samhällsstödd vuxenutbildning. För att
fördjupa sina kunskaper inom dessa områden utarbetade kommittén två enkäter, till komvuxenhetema och statens skolor för varav en vuxna
samt ytterligare en till Folkbildningsrådet för folkhögskolor och
studieförbund. Folkhögskolorna bereddes möjlighet att kommensenare
tera Folkbildningsrådets svar.
Enkätsvaren har nu sammanställts. Det är Kunskapslyftskommitténs förhoppning att svaren, kommentarerna och diskussionen i anslutning till svaren skall fördjupa både de organisatoriska och pedagogiska diskussionerna hos olika vuxenutbildare och inspirera till utveckling av verksamheten, speciellt inför och under den särskilda vuxenutbildningssatsningen. Kommittén är också angelägen om att få från olika respons vuxenutbildare på de tankar som fors fram i rapporten.
Kunskapslyñskommittén skall återkomma till de frågor berörs
som i denna rapport i betänkanden. Förslag i huvudsak berör senare som pedagogiska frågor kommer att behandlas i ett delbetänkande som planeras till slutet av 1997, medan frågor i huvudsak är som av organisatoriskt slag kommer att behandlas endera i de årliga av-
rapporteringama av satsningen som kommittén har i uppdrag att
redovisa till regeringen den 1 april 1998 och den 1 april 1999 eller i kommitténs slutbetänkande skall avlämnas senast den 1 år som mars 2000. Enkätema liksom denna rapport har utarbetats Thorbjörn Levin. av En referensgrupp har deltagit i arbetet med att utarbeta komvux-/SSVenkätema och värdera inkomna svar på dessa enkäter. Referensgruppen har bestått av följande skolledare inom komvux: Ulla Carlsson, Nacka
Jan Kraft, Norrköping
Elsie Nordén, SSV Härnösand
Cathrina Strandberg, Nordmaling
Torgny Svensson, Malmö samt John Quick, Gagnef Kunskapslyftskommittén vill med denna rapport bidra till att tankar och idéer väcks som leder till en fortsatt reformering den svenska av
vuxenutbildningen.
Stockholm i december 1996
Anders Arnesson /Åsa Sohlman
Thorbjörn Levin
Marie Bucht
Marjut Torpo
Innehållsförteckning
Förord
l Sammanfattning och slutsatser 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1.1¶Sammanfattning resultat 8
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.1 Komvux 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1.1.2 Statens skolor for SSV 11 vuxna . . . . . . . . . . . . . . .
1.1.3¶Folkhögskoloma 13
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.4 Studieförbunden 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Slutsatser 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2 Inledning 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3 Komvux 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1¶Organisatoriska frågor 33
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Grundläggande vuxenutbildning och SFI 33 . . . . . . . . . 3.1.2 Att blanda nivåer och skolformer 36 . . . . . . . . . . . . . . 3.1.3 Gymnasial utbildning 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.4 Förläggning i tid 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.5 Studiestödssystemet 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.1.6¶Förändringsbehov 51
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2¶Organisatoriska pedagogiska frågor 54
- . . . . . . . . . . . 3.2.1 Integration gymnasieskola komvux 54 - . . . . . . . . . . . 3.2.2 Koncentrationsläsning i komvux 56 . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Målgrupper 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.4 Flexibilitet, kreativitet och självförtroende 61 . . . . . . .
3.3¶Pedagogiska frågor 62
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.1¶Vuxenpedagogik i praktiken 62
. . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.2¶Ny läroplan, nya kursplaner, betygskriterier
pedagogisk utveckling 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Möten med olika deltagargrupper 70 . . . . . . . . . . . . . . 3.3.4 Studieavbrott i komvux 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3.5¶IT-media Distansutbildning
- omvärldsorientering 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.6 Kvalitetssäkring utvärdering uppföljning 82 - - . . . . . .
3.3.7¶Pedagogisk utveckling forskningsanknytning 84
- . . . . 3.4 Komvux inför framtiden 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Slutsatser och diskussion 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4 Statens skolor för SSV 103 vuxna . . . . . . . . . . . . . 4.1 Organisatoriska frågor 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2¶Pedagogiskafrågor 105
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Slutsatser och diskussion 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5 Folkhögskolor 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.1¶Målgrupper lll
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Utbud 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Pedagogiska frågor 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Slutsatser och diskussion 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6 Studieförbund 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.1¶Målgrupper 123
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Utbud 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.3¶Pedagogiska frågor 127
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Slutsatser och diskussion 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7 Källor och litteraturtips 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Bilagor:
Bilaga Enkät till Folkbildningsrådet åtgärder om för att stimulera pedagogisk utveckling
inom folkhögskolan, daterad 1996-02-16 135 . . . . . . .
Bilaga Enkät till samtliga komvuxenheter och
SSV-skolor om organisatorisk och
pedagogisk utveckling inom komvux och SSV,
daterad 1996-03-03 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Bilaga Enkät till Folkbildningsrådet åtgärder
om
för att stimulera pedagogisk utveckling inom
studieförbunden, daterad 1996-03-06 149 . . . . . . . . . .
Bilaga Förfrågan till samtliga folkhögskolor
om
eventuella kompletteringar till Folkbildningsrådets svar avseende pedagogisk utveckling
inom folkhögskolan, daterad 1996-06-13 155 . . . . . . .
1 och slutsatser
Sammanfattning
För att få en uppfattning dels om vuxnas möjligheter till utbildning, dels
vilka hinder för pedagogisk utveckling komvux och statens skolor om för SSW upplever skickade Kunskapslyftskommittén i mitten av
vuxna mars 1996 ut ett frågeformulär med frågor om organisatorisk och pedagogisk utveckling inom komvux och SSV. Svarsfrekvensen var 70%, vilket måste betecknas som mycket bra.
Folkbildningsrådet erhöll i slutet av mars 1996 två skrivelser från KLK innehållande ett antal frågor som behandlade pedagogisk ut-
veckling i studieförbund respektive folkhögskolor. Folkbildningsrådets
svar avseende studieförbundens verksamhet hade innan det översändes till KLK remitterats till samtliga studieförbund för yttrande. Folkbildningsrådets svar avseende folkhögskolomas verksamhet hade förankrats i en referensgrupp bestående av ett antal folkhögskolerektorer. KLK beslutade med tanke på de olika förutsättningar som gäller för
-
folkhögskoloma att översända Folkbildningsrådets svar för eventuella
kompletteringar till samtliga folkhögskolor. Detta skedde i juni 1996. Endast ett fåtal folkhögskolor inkom med kompletteringar.
Direktiven till Kunskapslyftskommittén tar utförligt upp ett antal
frågeställningar som berör kommunens ansvarsområde och den kommunala Vuxenutbildningens verksamhet. Därutöver tar direktiven också upp åtgärder för att stödja pedagogisk utveckling inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Föreliggande rapport har därför sin tyngdpunkt i den kommunala vuxenutbildningen. Statens skolor för
folkhögskoloma och studieförbunden får därmed en något mer vuxna, undanskymd plats i rapporten. För den som utförligare vill studera speciellt folkbildningens uppkomst och utveckling kan lästipsen i slutet av rapporten ge några uppslag. Lästipsen är tänkta att ge såväl ett
historiskt perspektiv som en beskrivning av Vuxenutbildningens
nuvarande omfattning och inriktning.
8 Sammanfattning och slutsatser
1.1¶Sammanfattning av resultat
Nedan sammanfattas svaren från komvux, SSV, folkhögskolor och studieförbund var för sig. Därefter diskuteras gemensamma slutsatser
inom områdena organisation och pedagogik.
1.1.1¶Komvux
Resultaten sammanfattas under rubrikerna Organisatoriska frågor,
Organisatoriska pedagogiska frågor samt Pedagogiska frågor.
-
Organisatoriska frågor
Drygt hälften av komvuxenhetema rapporterar att invandrarna domine-
rar på grundläggande vuxenutbildning, speciellt den tidigare delen. En
annan och ny tendens är att två av tre enheter att de
uppger ensamma ansvarar för SFI-undervisningen i kommunen.
Möjligheterna att studera på olika nivåer har ökat hos de flesta komvuxenhetema. Vissa problem finns dock. De kommunala besparingarna har ibland minskat utbudet, vilket gjort valmöjlighetema färre. Samverkan mellan gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan tycks också försvåra att samtidigt läsa på olika nivåer.
Endast en femtedel av enheterna att de uppfyller kommuninne-
anser
vånarnas behov gymnasial utbildning. Yrkesutbildningen har minskat
av
kraftigt.
En flexibel utveckling kurssystemet hindras inte det nuvarande
av av
kurssystemet men det behöver kompletteras på några punkter, säger fem
av sex enheter. Det skulle bland annat behövas ett modernt, nationellt fastställt, kursutbud, som vänder sig till lågutbildade med behov
av
kompetenshöjning, exempelvis grundskoleanknutna påbyggnadsut-
bildningar och yrkesinriktade orienteringskurser.
En majoritet av enheterna rapporterar att kvällskurserna har minskat i reella tal i den kommunen. I de små kommunerna är de två
egna huvudsakliga skälen resursbrist och brist på studerande. I övriga kommuner är skälet att resurserna har skurits ned och att dagkurser prioriterats av politikerna och/eller skolledama. I några fall direkt
anges att skolledama orkat med att organisera kvällskursema, eftersom dagkursema ökat men skolledningsresursen.
1996:188 Sammanfattning och slutsatser 9 SOU
Flertalet stora enheter har kurser/aktiviteter på lördagar och/eller under inte har det planerar för det. De medelstora sommaren. De som och mindre enheterna hänvisar till brist på deltagare och villiga resurser, lärare, del anför också traditionellt tänkande som skäl. men en Genomgående från de minsta till de största enheterna framförs - mycket kritik det nuvarande studiestödet och mot CSN. Det är mot alldeles för många olika system. Att inte få studera med bibehållen a-kasseersättning upprör. Studiestödspoängen tar dessutom inte hänsyn till elever med särskilda behov utan är lika för alla. Att behöva låna till grundläggande vuxenutbildning upplevs också stötande. Enheterna inte att det finns några formella hinder för flexibilianser För reellt ökad flexibilitet krävs läroplan, egna enheter, bättre tet. egen samverkan med andra vuxenutbildare och vuxenanpassade kurser som komplement till de nuvarande. Enheterna är också övertygade om att bättre studiestöd och rätt till gymnasial utbildning skulle gynna vuxnas möjligheter till fortsatta studier.
Organisatoriska pedagogiska frågor
-
Komvuxenhetema inte några som helst fördelar med integration ser komvux gymnasieskola, bortsett från dels samverkan kring udda kursutbud, dels samordning i små kommuner för att öka det gymnasiala utbudet för vuxenstuderande. Där integration förekommer förlängs dessutom nästan alltid studietiden för de vuxna deltagarna.
Gymnasiekursen i tyska, franska eller varför inte spanska åtta
veckor heltid: "Så har vi gjort i många år och eleverna är mycket nöjda Nu fortsätter vi med andra ämnen. eller Det går inte att koncentrationsläsa i den utsträckning komvux gjort tidigare, eftersom ens
integrationen med gymnasieskolan gjort att komvux måste följa
traditionell utläggning kursema. Så olika ser verkligheten ut men av sammanfattningsvis kan ändock konstateras att koncentrationsläsningen ökat de senaste tio åren.
Självklart att lågutbildade äldre och skall få kompensatorisk
yngre utbildning i komvux, säger nästan alla enheter. Flertalet enheter anser däremot utbildning pensionärer är uppgift för exempelvis att av en studieförbund eller folkhögskolor inte för komvux. - Det är inte kurser krävs för att stärka kreativitet och självförtrosom ende hävdar enheterna utan en utveckling mot en mer problem- - orienterad undervisning, ett processbetonat arbetssätt, etc.
10 Sammanfattning och slutsatser
Pedagogiska frågor
Komvuxenhetema har inte nått den ideala situationen, flertalet men enheter arbetar aktivt med att vidareutveckla vuxenpedagogiska förhållningssätt. Det finns dock problem t.ex. integration med gymnasieskolan och hårt pressade kursplaner och betygskriterier. Det finns också enheter, där utbildningen liknar traditionell gymnasieutmer
bildning.
Flertalet komvuxenheter är överens om att lärarna träffas oftare nu och diskuterar innebörd och konkretiseringar kursplanemål och beav tygskriterier. Det är dock inte självklart att det också leder till pedagogisk utveckling men de flesta enheterna anser emellertid det. Flertalet komvuxenheter är mycket nöjda med sina lärare. För den
erfarne läraren är inte bakgrundsmångfald i elevgruppen ett problem
utan en tillgång. Många komvuxenheter lägger också ner mycket arbete på att ge så goda förutsättningar möjligt inför studierna. Där är som studievägledarens professionalitet avgörande. Invandrares kunskaper inom olika områden tas dock alltför litet i anspråk. Vid vissa enheter riktas särskilda insatser mot kvinnorna i komvux. För att nå lågutbildade män förutsätts enligt flertalet enheter uppsökande verksamhet och/eller samverkan med andra myndigheter. De negativa studieavbrotten beror enligt komvuxenhetemas samstämmiga uppgifter på den studerandes ekonomi men också på alltför hög en studietakt dvs. på CSN:s villkor för att få helt studiestöd. Datorer med anslutning till Internet och olika databaser är relativt vanligt på flertalet komvuxenheter. Den nya tekniken kräver ny metodik/pedagogik. Arbetssättet blir mer individuellt och problembaserat. Elevernas egen aktivitet och ansvar gynnas och lärarens roll utvecklas alltmer mot handledande och stimulerande funktion. en Distansutbildningen ökar, och enheternas samarbete med SSV utvecklas. Databaser och Internet används i många kurser t.ex. för det enskilda arbetet eller fördjupningsuppgifter. Företag och offentliga organisationer används huvudsakligen för studiebesök, för att hämta gästföreläsare, för
att få tillgång till praktikplatser/arbetsplatsförlagd utbildning och för enskilda arbeten/grupparbeten och tördjupningsuppgifter. Också studiebesök och dagstidningar kopplingen till näringsliv och omvärld.
ge Kursutvärderingar görs oftast i komvux. De svarar mest frågan vad eleverna tyckt om undervisningen, mindre om hur kursen stämt med målen i kursplanen. Enstaka enheter har redovisat politiska initiativ i utvärderingsfrågor. Kvalitetssäkring diskuteras. Enheterna hävdar med bestämdhet att komvux fortfarande är en spjutspets och en föregångare inom det kommunala skolväsendet.
Sammanfattning och slutsatser ll
Komvux är bra på att tillmötesgå behov, att lyfta de studerande, att hjälpa och att finna sig själv, att öka människors självtillit.
var en
Forskning inom det vuxenpedagogiska området är kraftigt undersatt
speciellt kommunal och statlig vuxenutbildning. Enheterna - vad avser vill förstärka forskningen inom detta område, knyta forskare och praktiker närmare varandra och knyta forskarna till lärartjänster på komvuxenheter.
Komvux inför framtiden enheternas önskemål:
-
egen läroplan eller åtminstone en jämfört med gymnasieskolan
likvärdig beskrivning av vuxenutbildningen, dess mål, syften etc.
i den nuvarande läroplanen,
enhet med samverkan mellan vuxenutbildningsanordnare,
egen
grundskoleanknutna påbyggnadskurser och orienteringskurser av
olika slag, utvecklad och stärkt forskning lärarutbildning personalfort-
- bildning och framför allt annat ett bättre studiestödssystem.
1.1.2¶Statens skolor för SSV
vuxna
De tvâ statliga skolorna för vuxna i Härnösand SSVH och Norrköping SSVN har båda svarat tillämpliga delar av den enkät som gick ut till komvuxenhetema.
Organisatoriska frågor
Grundläggande vuxenutbildning och svenska för invandrare förekommer inte i dessa statliga skolor. Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning omfattar i huvudsak allmänna, ekonomiska och tekniska ämnen och förekommer endera som ren brevdistansutbildning SSVN eller distansutbildning kombinerad med en eller flera samman-
som dragningar kurs skolan varvad utbildning, SSVH. Då är kvälls-
per och helgtid populära studietider, enligt uppgift med utmärkta resultat. Även sommarkurser förekommer SSVH erfarenheterna från dessa
men är ännu relativt ringa. Den yrkesinriktade gymnasiala utbildningen har minskat SSVH eller helt försvunnit SSVN.
SSV har samma målgrupper som komvux. Engagemanget för dessa är enligt båda enheterna stort. Utbildning för äldre vuxna 65 år och däröver betraktas inte som en prioriterad uppgift för skolorna.
12 Sammanfattning och slutsatser
De studieekonomiska förutsättningarna kan förbättras. Beräkningen
CSN-poäng for deltagare i varvad utbildning är jämförbar med den
av för studerande i komvux. Den stora målgruppen för SSVN brev-
distanselevema får inte alls studiemedel, såvida inte brevstudiema
utgör en mindre kompletterade del till komvuxstudier.
Företrädarna för de båda skolorna ser många utvecklingsmöjligheter för att förbättra vuxnas möjligheter att få utbildning gymnasial nivå.
I brevdistansutbildningen är det upp till den enskilde att på sina villkor koncentrera undervisningen i större eller mindre utsträckning. I
den varvade utbildningsfonnen tillämpas koncentrationsläsning regel-
mässigt. Den har enligt SSVH inte ännu utvecklats optimalt men utveck-
lingsarbete pågår.
Pedagogiska frågor
Att vuxenpedagogik levande realitet för de båda SSV-skoloma ger
är en enkätsvaren klara bevis for. Eleverna ges ett stort ansvar för sina studier när det gäller studiernas uppläggning. Frågan hur SSV skall kunna skapa goda möjligheter för exempelvis aktivt elevinflytande trots att eleverna sitter utspridda över landet diskuteras livligt skolorna.
Distansutbildningen hade tidigare begränsade möjligheter att utveckla sitt arbetssätt när det gällde gemensamma diskussioner, undersökningar och grupparbeten. Med modem teknik ökar nu emellertid möjligheterna till exempelvis diskussioner, trots att deltagarna inte finns på samma plats. Där är det enligt skolornas uppfattning främst lärarnas vilja och fantasi som sätter gränser.
Det finns inte någon utbildning för komvuxlärare än mindre for
distanslärare. Paradoxalt nog kan ändå distansutbildningen fungera som föregångare till en förändrad lärarroll. Övergången till bland annat ITbaserat kursmaterial och IT-media förändrar av enkätsvaren att döma både elev- och lärarroll. Kunskapsförmedlaren blir mer handledare.
När man kommer över till frågan om att tillvarata vissa gruppers
speciellt kvinnors och invandrares erfarenheter och kunskaper i
undervisningen framhåller skolorna att det varierar från ämne till ämne samt att man har mycket få invandrare bland sina elever. Lågutbildade män måste sökas upp på arbetsplatser och om de är arbetslösa via
exempelvis arbetsförmedlingen. Om undervisningen kan genomföras på
arbetsplatsen, så underlättas såväl rekrytering studier.
som
Vuxna elever lämnar ibland vuxenstudier vid SSV av samma orsak som ungdomar lämnar gymnasieskolan. De främsta orsakerna till studieavbrott är arbete, ekonomiska skäl och andra studier.
Sammanfattning och slutsatser 13
De båda statliga skolorna främst SSVH med enbart varvade utbildningar utnyttjar i mycket stor utsträckning interaktiva medier pedagogiska hjälpmedel. Internet används i språk. I de naturoriensom terande ämnena ingår sökning i databaser och deltagande i diskussionsmöten via Internet. I de Samhällsorienterande ämnena uppmuntras deltagarna att söka information och kunskap. Undervisning via ITVstudios och videokonferenser är andra exempel på interaktiva metoder som utnyttjas i undervisningen. Det är inte bara komvux som vässar de pedagogiska spjutspetsarna. Båda skolorna betonar att de arbetar hårt med att utveckla och förnya distansutbildningens olika former. Former för olika slag utvärderingar vid de båda skolorna av diskuteras. Det handlar då bland annat om att delta i olika nationella och att kontinuerligt göra utvärderingar mot olika mål prov egna kursmål, övergripande mål, etc.. Det handlar också om externa utvärderingar. V Båda SSV-skoloma betonar att samverkan ett mer planerat sätt måste till mellan forskare/doktorander och Vuxenutbildningens arbetsplatser. Man hävdar också att det faktiskt sker väldigt litet forskning inom vuxenutbildningssektom i allmänhet och distansutbildning i
synnerhet.
Inför den nära framtiden vill SSVH få möjlighet att rikta uppdragutbildningen även till kommunerna för att i samarbete utveckla distansmodeller olika slag. Vid SSVN för tillfället inte beredd av är man uttrycka önskemål inför framtiden, eftersom befinner sig mitt i att man ett utvecklingsskede och först vill resultatet av dessa pågående se insatser.
1.1.3¶Folkhögskoloma
Organisatoriska frågor
I basen för folkhögskolornas verksamhet ligger bland annat att tillgodose de krav på målgrupper som statsmakterna har framhållit i folkbildningspropositionen. Mot den bakgrunden har också en stor del folkhögskolornas statsbidrag direkt öronmärkts för riktade insatser för av de prioriterade Dit räknas kortutbildade, invandrare och grupperna. personer med funktionshinder. Utbildning vid folkhögskolor för kortutbildade ger enligt Folkbildningsrådet än ökade kunskaper i allmänna ämnen. Den sociala mer kompetensen stärks likaså kompetensen för lärande. För invandrare
14 Sammanfattning och slutsatser
anses folkhögskolan med sin intematform särskilt väl. En passa folkhögskola har i sitt dock anfört att prioritering invandrare svar av ger
låg status bland folkhögskoloma, att lärarutbildningen brister i rekryte-
ring av invandrarlärare och att borde göra kvalitativ utvärdering man en av folkbildningen till invandrare. Bland människor med funktionshinder
finns många med kort och bristfällig utbildning. Undervisningen
en måste individanpassas. Ofta saknas också läromedel for dessa grupper påpekar Speciell lärarkompetens måste också rekryteras. För man. att tillgodose äldre studerandes studiebehov har folkhögskolorna byggt ut externa verksamheter lokaliserade till tätortema. F olkhögskoloma har under de senare åren tilldragit sig ett allt större intresse från både ungdomar och syo-konsulenter alternativ som en utbildningsform till gymnasieskolan. Detta gäller något även en grupp äldre ungdomar, vilka ofta har avbruten grund- eller gymnasieskola en bakom sig. Folkhögskolan har då blivit andra chans. en Kursutbudet i folkhögskolorna domineras allmänna kurser, det vill av säga behörighetsgivande kurser på grundskole- och gymnasienivå. De yrkesinriktade kurserna avser kurser eftergymnasial nivålhögskoleni-
vå, exempelvis fritidsledarutbildning, inforrnationsutbildningar samt data- och ekonomiutbildningar. De estetiska kurserna musiklinjer,
avser bild- och formlinjer Därtill kommer övriga kurser bibel- och m.m. livsåskådningskurser, miljökurser, idrottskurser m.m. och korta kurser, de senare ofta med folkrörelse- och organisationsprofil. Folkbildningsrådet betonar värdet av de allmänna kurserna. Flera
folkhögskolor menar dock delvis i polemik med Folkbildningsrådet
- -
att yrkesutbildningen inom folkhögskolans värld mycket väl kan
utvecklas till att omfatta yrkesutbildningar grundläggande och gymnasial nivå. Om de allmänna kurserna inte möjlighet också till
gav formell
kompetens och behörighet för högskolestudier tror Folkbildningsrådet att betydligt färre personer skulle söka sig till folkhögskolan.
Pedagogiska frågor
En vanlig tillämpning avfolkhögskolemetodiken är enligt Folkbildnings-
rådet att läraren både utgår från sina erfarenheter och kunskaper och samtidigt ser till att deltagarna inventerar sina och låter dem komma gruppen till del. Sedan utvecklar gemensamt pedagogisk man en process for det ämne eller avsnitt skall studera. En viktig man målsättning for detta är att studierna inte bara leder till ökade kunskaper utan också till ett större självförtroende och ansvarstagande hos den
Sammanfattning och slutsatser 15
enskilde studeranden. Lärarrollen är sedan alltid föremål för förändringar inte minst i takt med IT-utvecklingen som också får sitt genomslag på
folkhögskoloma. Folkbildningsrådet påpekar dock att de studerande i en
nyligen genomförd undersökning inte upplevde att de i någon större utsträckning varit med och påverkat uppläggningen av studierna.
Ämnen och frågeställningar, särskilt intresserar kvinnor får
som enligt Folkbildningsrådet stort utrymme i undervisningen på folkhögskoloma. I SCB:s folkhögskoleuppföljning våren 1995 visar det sig att de kvinnliga studerandena sätter stort värde på sin folkhögskoletid och på den personliga utveckling denna inneburit.
Användningen av interaktiva media inte minst i samband med distansutbildning har påbörjats på ett antal folkhögskolor.
När det gäller övriga stimulansåtgärder för pedagogisk utveckling pågår ett stort antal lokala projekt med stöd av de från Folkbildningsrådet avsatta FoU-medlen. Vidare skall från läsåret 1996/97 varje folkhögskola använda minst 5% av statsbidraget till fortbildning och
utvecklingsarbete.
Önskemål från folkhögskoloma är att staten stimulerar den pedago-
giska utvecklingen spridande av infonnation, stöd till projekt och
genom nätverksstimulans mellan utbildare.
På frågan hur möjligheter till studier bäst gynnas betonar
vuxnas
Folkbildningsrådet att en grundförutsättning måste vara att det finns ett
studiesocialt stöd inte för den enskilde är sämre än vad han eller
som hon får i a-kasseersättning. En förutsättning är att den enskilde
annan
studier ett, i vart fall på längre sikt, sätt att stärka sina ser som möjligheter på arbetsmarknaden.
1.1.4¶Studieförbunden
Organisatoriska frågor
Studieförbunden vänder sig till många olika målgrupper. De har
redovisar Folkbildningstörbundet tagit som en huvuduppgift att
-
överbrygga den kunskapsklyfta som i varje tid finns i befolkningen. Det
är också ett krav från statsmakterna i exempelvis den senaste folk-
bildningspropositionen. Rollen överbryggare av kunskapsklyftor för kortutbildade har
som successivt förändrats. För invandrare genomför studieförbunden en omfattande utbildning i svenska och samhällskunskap. Studieförbunden är också för invandrarnas möjlighet att till kommande
en resurs generationer överföra kunskapen om deras ursprungliga traditioner. För
16 Sammanfattning och slutsatser
människor med handikapp funktionshinder liksom förståndshandikapp har studieförbundens verksamhet enligt rådets uppfattning givit innehåll åt livet på ett sätt få trodde möjligt när den verksamsom var heten började.
Utbildning för att överbrygga generationsklyjtor har Studieförbunden
sedan gammalt ägnat sig åt. Det i dag är kunskapsöverföring från nya en yngre generation till en äldre. IT är teknik snabbt tar till en som unga sig, medan det för äldre tar längre tid och kräver mer utbildning samt återkommande användning för att kunskaperna skall hållas aktiva. Studieförbunden ser som en av sina uppgifter att medverka till att utjämna utbildningsklyftoma i samhället. Till stor del är det en pedagogisk fråga. Folkbildningsrâdet diskuterar utifrån detta perspektiv bland annat, om inte den pedagogik fortfarande tillämpas i det som reguljära skolväsendet medverkar till att så många väljer att inte studera vidare eller fullfölja sina studier. De 11 studieförbundens samlade verksamhet utgjordes 1994/95 av drygt 340 000 studiecirklar, 140 000 kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet i en omfattning av 30 000 studietimmar. Studieförbunden anser enligt Folkbildningsrâdet att de har de
organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna att genomföra
utbildningar på gymnasial nivå. Ett villkor är dock att de studiesociala frågorna löses samt att Studieförbunden får rätt att utfärda intyg om behörighet för högskolestudier. Rådet anser vidare att vuxna som studerar i cirklar samma sätt som inom andra utbildningsformer skall ha rätt till studiestöd eller bibehållen a-kasseersättning. Vuxna studerande med familj och bostad har rimligtvis små möjligheter att m.m. finansiera sina studier via lån och så fallet skulle även om vore man troligtvis inte välja ett sådant alternativ. Folkbildningsrâdet hävdar en fråga om betyg i sitt svar å ena sidan att frånvaron av betygsstress gynnar en kreativ samarbetsinriktad studiemiljö. Eftersom å andra sidan den allmänna vuxenutbildnings- - politiken är i så hög grad inriktad på nyttighetsaspekten, innebär avsaknaden av att kunna utfärda formella kompetensintyg ett hinder för att rekrytera deltagare till längre utbildningar.
Pedagogiska frågor
Folkbildningsrâdet framhåller på tal om vuxenpedagogik att all inlärning i princip bör utgå från den studerandes erfarenhet "att gå från den kända till den hittills okända världen Det gäller oavsett den studerandes ålder och i synnerhet för vuxna studerande. I många cirkelämnen
1996:188 Sammanfattning och slutsatser 17 SOU
kan cirkelledaren och/eller deltagargruppen anknyta de nya kunskaperna till deltagarnas referensram ett mycket påtagligt sätt än vad som mer gäller, när barn undervisas. Samarbetet med invandrarnas organisationer är en viktig tillgång vid rekrytering deltagare. Verksamheten kräver ofta speciella kunskaper av ledarna därmed har behov återkommande utbildning i av som av pedagogik och kunskap gruppemas etniska särart. Kvinnorna är om överrepresenterade bland studieförbundens deltagare och cirkelledare. Inom vissa ämnesområden, oftast de praktiska, dominerar kvinnorna. Just där skapas fria utrymmen för kvinnor att mötas och stärka sina demokratiska möjligheter att delta och sig i samhället. Att engagera
rekrytera flera kvinnor till naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och
tekniska ämnesområden angelägen jämställdhetsfråga för studieförär en bunden, liksom att i större omfattning nå män med den allmänna unga
folkbildningsverksamheten.
Den interaktiva teknikens användning i studieförbunden är i dag inne i accelererande och kan som en komplettering av tidigare en process ses metoder. Staten kan stimulera pedagogisk utveckling genom att som nu stödja med ekonomiska Några behov förändringar i regelsystemet resurser. av
folkbildningsförordningen upplever man inte vara aktuella.
- - På frågan hur utbildning bäst gynnas betonar Folbildningsvuxnas rådet på för folkhögskoloma att ett gott studiesocialt samma sätt som stöd förutsättning och att den enskilde upplever att studierna är en stärker dennes möjligheter arbetsmarknaden.
1.2¶Slutsatser
Komvux, SSV, folkhögskoloma och studieförbunden har tillsammans förutsättningar att lösa många dagens problem när det gäller av utbildning för Många sådana problem löses också lokalt, och vuxna. verksamheten vidareutvecklas. Som exempel därpå kan nämnas
vägledning, diagnosticering och inplacering i kurs på rätt nivå,
undervisamas förmåga att hantera spännvidden i en grupp i form olika åldrar, olika bakgrund och erfarenhet samt av skolledningens motsvarande förmåga till flexibilitet. I det följande redovisas vissa tendenser, vilka bör uppmärksamnya diskuteras och eventuellt åtgärdas samt frågor som bör föras ut till mas, allmän diskussion och vuxenutbildama själva bör uppmuntras en som att hantera lokalt.
18 Sammanfattning och slutsatser
Kunskapslyftskommittén återkommer i delbetänkanden till senare frågor som föranleder statliga åtgärder.
Organisatoriska frågor
Målgrupper
Omsorgen om och engagemanget för prioriterade hålls levande grupper i komvuxenheterna och SSV Det är för det absoluta flertalet komvuxenheter självklart att lågutbildade äldre i arbetsför - ålder och yngre skall få kompensatorisk utbildning. För flertalet enheter är denna
- fråga
huvudsakligen ett pedagogiskt problem: att nå och behålla lågutbildade
i utbildningen.
Folkhögskolorna vänder sig till breda målgrupper. En stor del av folkhögskolomas statsbidrag har också direkt öronmärkts för riktade insatser för lågutbildade och handikappade. En delvis studerandeny grupp är pensionärer och äldre. Dagens samhälle kräver även dem av att de måste höja och utveckla sin kompetens för att på ett tillfredsställande sätt kunna delta i samhället. Studieförbunden vänder sig till många olika målgrupper, kortutbildade, invandrare och människor med handikapp. I arbetet med att stödja ovan redovisade finns stora utmaningar för studieförbungrupper den. Att ge lågutbildade utbildning till treårig gymnasial nivå upp motsvarande torde vara en av Vuxenutbildningens främsta uppgifter. Det är då viktigt att vissa särskilt uppmärksammas, exempelvis grupper de mest kortutbildade, arbetslösa, invandrare och handikappade. En annan grupp som måste följas noga och möjligheter i första ges nya
hand i ungdomsutbildningen även i vuxenutbildningen ungdomar
men är med ofullständig grundskola, enbart avslutad grundskola och avbruten
gymnasial utbildning.
Folkbildningen har sedan gammalt ägnat sig att överbrygga generationsklyftor. Det torde därför utmaning vara en för den att ge även pensionärer och äldre möjligheter att aktivt delta i samhällslivet på delvis nya villkor. Folkhögskolor och studieförbund torde också väl vara skickade att anpassa sig till denna målgrupp. Det i dag också nya är kunskapsöverföring från en yngre generation till äldre, exempelvis en IT. Att utnyttja ungdomsresursen för att utveckla kunskap i föräldrany och äldregenerationen torde både pedagogisk och organisatorisk vara en
utmaning i framtidens folkbildningsarbete.
Sammanfattning och slutsatser 19
Information, rekrytering och validering av tidigare kunskaper
Samtliga vuxenutbildare är överens om att den i särklass bästa inforrnationskanalen i rekryteringssyfte är tidigare deltagare. Den svåraste att informera och rekrytera är lågutbildade män. gruppen Olika studier pekar på att många dem med kort och bristfällig av utbildning har dåliga erfarenheter från sin tid i ungdomsskolan, har bristande självförtroende, vet inte riktigt vilka studier som bäst lämpar sig för dem, etc. Genom att använda olika rekryteringsmetoder däribland uppsökande verksamhet, pröva-på-kurser, orienteringskurser och utbyggd vägledning kan dock studieovana personer stimuleras en till att påbörja studier. För att nå lågutbildade med ett adekvat kursutbud finns också många tankar och idéer kring andra än vad vanligen är föregrepp som kommande. Exempel på sådana är yrkesutbildning i sitt skede följs av eller kombineras som senare med kärnämnen utbildning förlagd till plats än skola, exempelvis på annan arbetsplats för människor som är i arbete samt arbetsplatsförlagd utbildning för arbetslösa. Det är förmodligen också så att verklighetsnära undervisningsmetoder exempelvis problembaserat lärande lättare motiverar till studier. - - Att rekrytera flera kvinnor till naturvetenskapliga och tekniska ämnesområden är angelägen jämställdhetsfråga, liksom att i större omen fattning nå unga lågutbildade män. I den särskilda vuxenutbildningssatsning som just nu planeras i alla kommuner är det viktigt att satsa på olika informations- och rekryteringsinsatser. Det värdefullt olika anordnare kunde utnyttja vore om såväl gamla beprövade djärva metoder i syfte att nå lågutsom nya bildade eljest är svåra att nå. Även enkätundersökgrupper som om ningen inte vägledningsproblematiken, så är det ändå viktigt att tog upp här understryka betydelsen väl fungerande och utbyggd vägledav en ning. Formema för detta utvecklas bäst lokalt.
En grundbultama i vuxenpedagogiken är att utnyttja deltagarnas
av tidigare erfarenheter. Så tycks att döma också vara fallet. av svaren Betydelsen att deltagarnas tidigare erfarenheter tas till vara vid av formell värdering i yrkeslivet inhämtade kunskaper kan inte nog av understrykas. På så sätt uppmärksammas det kunnande som vuxna ofta för med sig. Det kan handla kunskaper i så kallade allmänna ämnen om ännu gedigna yrkeskunskaper skulle kunna valideras men mer om som i kurser och betyg, exempelvis genom praktiska prövningar. Därigenom skulle den erfarenheter kunna tillmätas även formellt värde och vuxnes
20 Sammanfattning och slutsatser
tas till vara i såväl undervisningssituationen som i betygsdokumentatio-
nen. Arbetet med att validera praktiska kunskaper till formella betyg, exempelvis genom prövning i yrkeskurser, måste utvecklas i första hand på lokal nivå. Om problem skulle visa sig uppstå får Kunskapslyftskommittén ta ställning till dessa i skede. ett senare
Utbud
Grundläggande vuxenutbildning finns i princip i samtliga landets
kommuner och anordnas komvux. Andelen invandrare ökar markant, av speciellt i tidigaredelen. I några enkätsvar hänvisas till att fler och fler svenskar redan genomgått nioårig grundskola och därför inte är aktuella för grundläggande vuxenutbildning. Detta är inte sant. Det är individens reella formella kunskaper och färdigheter räknas för att - - som en individ skall vara berättigad till grundläggande vuxenutbildning. Enligt de siffror Kunskapslyftskommittén presenterade i sitt första delsom betänkande torde det handla om över miljon människor. en Enstaka kommuner har redovisat att de har köer till grundläggande
vuxenutbildning. Detta är naturligtvis inte acceptabelt. Enligt skollagen
har varje kommun ansvar för att de kommuninnevånare har rätt till som sådan utbildning och önskar delta i den också får den. Det är också - en kommunal skyldighet att aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och att motivera dem
att delta i utbildningen.
Skollagen slår tydligt fast att kommunerna skall erbjuda gymnasial
vuxenutbildning. De skall enligt skollagen härvid sträva efter att
- erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Detta torde innebära en skyldighet för kommunen att på ett eller annat sätt söka skaffa sig uppfattning kommuninnevånamas efterfrågan och en om behov av utbildning på gymnasial nivå. Så verkar inte alltid fallet. vara Det är beklagligt att den yrkesinriktade utbildningen i komvux minskat avsevärt i omfattning. Där finns många möjligheter till utveckling och många möjligheter till flexibilitet och kreativitet när det gäller att pröva nya utbildningsformer, exempelvis i nära samarbete med det näringsliv finns i kommunerna. Yrkesinriktad utbildning som behöver inte vara skolförlagd. Det kan tvärtom finnas mycket att vinna med att förlägga utbildningarna ute i arbetslivet. Det kräver mer av planering och utläggning, men det skall inte behöva våldsamt vara betungande. Det är angeläget att den yrkesinriktade utbildningen för vuxna lågutbildade ånyo utvecklas och förstärks i kommunerna. Detta sker bäst på lokal nivå.
Sammanfattning och slutsatser 21
Eventuella behov särskilda yrkesinriktade kurser liksom frågan om av interkommunal ersättning måste prövas i samband med olika utvärderingar den särskilda vuxenutbildningssatsningen. Om av utvärderingama visar att statliga insatser fordras, så återkommer Kunskapslyftskommittén med forslag till sådana. Frågorna måste senare hanteras på ett sådant sätt att människors behov av utbildning i kunskapslyftet eller det livslånga lärandet inte hindras. Det torde också kunna diskuteras inte yrkesutbildning i vidare om mening än det traditionella folkbildningsperspektivet skulle kunna vara sätt for folkhögskoloma att nå svårmotiverade kortutbildade grupper, ett
exempelvis lågutbildade män. Det skulle då kunna handla om yrkesut-
bildningar på grundläggande och gymnasial nivå. Detta måste dock avgöras folkhögskoloma själva, de vill driva denna fråga. av om Studieförbunden att de har de organisatoriska och pedagogiska anser förutsättningarna att genomföra kursplanerelaterade utbildningar på gymnasial nivå, de får rätt att utfärda intyg om behörighet för om högskolestudier. Det finns dock uppenbar risk med att utfärda been tyg/intyg över genomgångna kurser enligt angivna kursplaner, med kunskapsnivåer och med krav på personal med lärarutbild-
preciserade
och samtidigt hålla fast vid studiecirkelns grundidé. I arbetet att
ning att
nå kortutbildade skulle uppgift för studieförbunden däremot kunna en exempelvis via kortare pröva-på-kurser bli en brygga mellan vara att arbetslöshet och längre behörighetsgivande studier på grundskole- och högskolenivå. Initiativet ligger här hos studieförbunden.
Utbudets flexibilitet
Kvällskurserna har minskat kraftigt. Kunskapslyftskommittén anser inte detta är önskvärd utveckling. I den särskilda vuxenutbildningsatt en satsningen bör alla möjligheter tas till att ett allt flexiblare vara genom utbud erbjuda människor utbildning tider som bäst passar dem. Kvällskurserna samhällsekonomisk tillgång. De studerande läser är en på sin fritid och har vanligen löst sin ekonomiska situation annat sätt än via studiemedel. Lokaler och utrustning finns redan och nyttjandegraden stiger. Endast personalkostnadema tillkommer. Utvecklingen inom komvux går mot en flexiblare utläggning av kurser i tiden. Komvuxenhetemas vilja att lösa individuella utbildningsproblem med distansutbildning, handledning, etc. måste också betraktas ett steg i rätt riktning. Många utbildningsproblem med som individuella studietider, udda val, kan lösas endera med hjälp av ny osv. teknik i kombination med metodik distansutbildning eller på ny
22 Sammanfattning och slutsatser
hemorten med ett flexibelt vuxenpedagogiskt tankesätt. En fortsatt utveckling i denna riktning bör uppmuntras. Distansutbildningen främst via SSV är studieform snabbt - - en som ökar möjligheten att tillmötesgå den enskilde individens behov av individuellt utlagd studietid. Ett centralt begrepp har blivit någon form av studie/kunskapscentrum ett lokalt resurscentrum med datorer, video, IT-studio, etc. Där finns självfallet också handledare. Kursdeltagaren måste alltid ha lärar/handledarstöd även i den flexibla
pedagogik som distanspedagogik utgör. Vid stora arbetsplatser kan
samma modell användas. Om fackliga organisationer kan engageras som marknadsförings- och kontaktkanal till de anställda, så nås säkert fler av
utbildningen.
Möjligheterna att studera på olika nivåer har förbättrats. Tendensen att SFI numera ofta knyts till komvux har förmodligen varit en bidragande faktor. Det är däremot oroande att integration gymnasieskola gymnasial vuxenutbildning verkar hämmande möjligheterna att läsa på olika nivåer samtidigt. Kombinationen kurser grundläggande nivå och gymnasiala yrkesinriktade kurser redovisas sällan i komvuxenheternas enkätsvar, snarare förekommer grundläggande vuxenutbildning i kombination med praktik, eller liknande. En möjlighet att nå pryo exempelvis lågutbildade arbetslösa, som egentligen vill ha arbete, inte utbildning, kan vara att kombinera studier i klassiska ämnen på
grundläggande eller gymnasial nivå med just kurser i yrkesämnen.
Den praxis som CSN har utvecklat- att beräkna studiestödet på den nivå, där huvuddelen studierna bedrivs har också underlättat av - att kombinera studier på olika nivåer. En fortsatt sådan utveckling på lokal nivå är önskvärd då speciellt med koppling till grundläggande -
yrkesutbildning.
Det är i detta sammanhang värt att notera att skolledningsorganisationen har minskat i flertalet kommuner. De särskilda utbildningsåtgärdema för arbetslösa har vanligen inte resulterat i ökning en av
skolledningsresursen. Det är då kanske begripligt men beklagligt att
- extra arbetskrävande insatser, exempelvis kvällskurser, yrkeskurser,
arbetsplatsförlagda utbildningar för enskilda eller mindre etc.
grupper inte har kunnat prioriterats. Om en flexibel vuxenutbildningssatsning skall lyckas måste resurser exempelvis i form skolledning läggas - av på planering för utbildningars genomförande. Det åvilar huvudmannen för utbildningen att sörja för detta.
Sammanfattning och slutsatser 23
Studieekonomi
Grundförutsättningen för att möjliggöra lärande är ett fullgott
vuxnas studiesocialt stöd. Detta problem har till viss del lösts i den särskilda vuxenutbildningssatsningen.
Inom komvux finns möjligheten att förstärka timtalet i en eller flera kurser för sådana har särskilda behov av stöd och hjälp.
personer som Maximalt 110 timmar får styrelsen för skolan anvisas till sådant stöd
av
får ingå i beräkningsunderlaget för slutbetyg. CSN räknar dock inte som in dessa timmar i sina beräkningar för studiestöd.
Pedagogiska frågor
Läroplansjrågor
Det riktas mycket kritik mot den nya läroplanen och de nya kurspla-
för gymnasial utbildning i den bemärkelsen att de anses vara nerna skrivna för ungdomsgymnasiet och att komvux hängts på. Det saknas dock än så länge tillräcklig erfarenhet av den nya och för gymnasieskola samt kommunal och statlig vuxenutbildning gemensamma läroplanen för att skall kunna bedöma dess ändamålsenlighet. Kommande
man utvärderingar får visa på eventuella brister.
Samarbete
I relationerna mellan gymnasieskola och komvux och för den del även mellan grundskola och komvux finns flera olika grader av samarbete. Det kan handla samutnyttjande lokaler, utrustning och personal,
om av något alltid förekommit i mindre eller större utsträckning. Det kan
som också samverkan kring vissa vanligtvis udda kurser, där inte
avse - någon utbildningsanordnama på grund av för få sökande kan erbjuda
av kursen där tillsammans kan bredda utbudet. Detta har också
men man förekommit sedan lång tid tillbaka. Det kan slutligen handla om samordning av två skolformer till en.
Arbetet med att konkretisera ämneskursemas kursplaner och betygskriterier skulle exempelvis kunna underlättas av ett nära samarbete mellan lärare i gymnasieskolan och i komvux.
Om det finns önskemål i kommun att integrera gymnasieskola och
en komvux bör ett huvudvillkor vara att det sker utifrån de organisatoriska
och pedagogiska utgångspunkter som sedan länge utgjort grund för att
24 Sammanfattning och slutsatser
organisera den kommunala vuxenutbildningen. Det handlar då bland annat om fullständig kursutformning, där en kurs i ett ämne läses fritt från övriga kurser i ämnet,
koncentrationsläsning i så stor utsträckning som det är pedagogiskt rimligt, uppdelning av kurser i grund- och fördjupningsdelar, där fördjup-
ningsdelama kan inriktas mot de olika program/intressen deltagarna representerar, varierande timtal för en och samma kurs beroende av deltagarnas
förmåga att tillgodogöra sig kursens kunskapsinnehåll samt
arbetssätt och arbetsformer som ger deltagarna dels behövliga
faktakunskaper, dels verktyg och förmåga att efter utbildningens
slut vara så rustade att de kan formulera de problem de skall hantera, analysera dem, söka möjliga lösningar och utifrån sina
värderingar finna den bästa lösningen.
Kunskapslyftskommittén ser många fördelar med samarbete mellan komvux och andra vuxenutbildningsanordnare. Mellan komvux och SSV utvecklas allt mer samarbete och från många enheter framförs tankar om ett utvidgat samarbete med folkhögskolor och studieförbund. Det är
enligt Kunskapslyftskommitténs uppfattning angeläget att man lokalt
ytterligare utvecklar samarbetet mellan komvux, SSV, folkhögskolor och studieförbund speciellt i samband med planering och genomförande -
av den särskilda vuxenutbildningssatsningen.
Vuxenpedagogik och vuxenpedagogisk utveckling
Åldersspridningen i är stor. Deltagamas arbets- och en vuxengrupp samhällslivserfarenheter är omfattande och olikartade. Deras syfte med studierna varierar kraftigt. Det vore därför märkligt lärande om vuxnas inte skulle ställa särskilda krav på deras lärare. Olika arbetssätt och arbetsformer som bejakar dessa krav benämns Vuxenpedagogik. Det är intressant att notera de olika vuxenutbildarnas likartade
beskrivning av en ideal undervisningssituation. Det handlar att utgå
om från deltagarnas erfarenheter individ-, samhälls- och arbetslivserfaren- -
heter och att utnyttja dessa erfarenheter i undervisningen. Samtidigt
betonas vikten av att deltagarna lär sig att själva formulera problem, analysera dem, själva söka olika lösningar, värdera dessa och finna den bästa lösningen. En viktig målsättning är då att studierna inte bara leder till ökade kunskaper utan också till ökad flexibilitet och kreativitet samt till ett större självförtroende och ansvarstagande hos den enskilde.
Sammanfattning och slutsatser 25
Teori och praktik är dock inte alltid riktigt samma sak. Frågan om hur deltagarna ytterligare skall stimuleras till delaktighet i undervisningsprocessen bör enligt Kunskapslyftskommittén även fortsättnings-
vis stor uppmärksamhet hos de olika utbildningsanordnama.
ges
Det vill om egna komvuxenheter har lättare än andra
synas som komvuxenheter att komma fram till ett vuxenpedagogiskt synsätt. Därmed inte sagt att de alltid återfinns i den yttersta vuxenpedagogiska spjutspetsen. Egna komvuxenheter har egna lärare ofta erfarna
vuxenutbildare fortbildning ombesörjs av enheten. I mindre
- vars enheter arbetar lärarna vanligtvis i flera skolformer.
Det faktum att lärare träffas oftare och tillsammans konkretiserar kursplanemål och betygskriterier är positivt. Det torde i ett längre perspektiv bidra till en pedagogisk utveckling. Problemet i detta sammanhang är de i sitt ämne ensamma vuxenutbildama mindre enheter, vilka inte möjlighet till dagligt utbyte med ämneskollegor.
ges De tjänstgör också ofta i någon annan skolform. För dessa lärare måste kommunema/enhetema möjliggöra samverkan med kollegor i andra kommuner/enheter i form exempelvis regionala studiedagar och
av interaktiva nätverk.
Kunskapslyftskommittén finner det angeläget att understryka
skolledarnas ansvar för att den pedagogiska process som nu påbörjats i och med införandet ny läroplan, nya kursplaner och betygskriterier
av
stor frihet att utvecklas vidare. Den f°ar inte bli en tillfällig satsning ges
några år har tunnats ut och gjort att allt återgått till det som om gamla.
Vuxenpedagogik och koncentrationsläsning
vuxenstuderande på gymnasienivå vill läsa på heltid måste denne Om en normalt studera till åtta kurser varje vecka. Mot den bakgrunden kan
sex det ifrågasättas komvuxenhetema ur pedagogisk synpunkt verkligen
om möjliggör optimal koncentrationsläsning, och om utläggningen av kurser verkligen den lärande. Utläggningen kurser verkar
gynnar vuxnes av
gjord organisatoriska och tjänstgöringsmässiga skäl.
snarare vara av
Kunskapslyftskommittén vill hävda att koncentrationsläsning har många fördelar. Antalet kurser i olika ämnen som skall studeras samtidigt minskas, och den studerande kan koncentrera sig mer på dessa ämnen. Koncentrationen kan dock inte ske till ytterlighetens gräns. Det är till exempel inte självklart att inlärningen effektiviseras bara för att koncentrationsläsningen maximeras heltidsstudier i en kurs. Det
förutsätter i så fall genomtänkta arbetssätt och arbetsformer. En nackdel
26 Sammanfattning och slutsatser
kan vara att studerande speciellt de prioriterade inte
- ur grupperna klarar ökad koncentration, eftersom konsekvenserna då blir förödande om de är hemma några dagar exempelvis på grund sjukdom eller
av vård av bam. Detta kan dock i många fall lösas med extra handledning och stödundervisning. Att finna en optimal nivå för koncentrationsläsningen i varje ämne och kurs borde vara en utmaning vid varje enhet.
Vuxenpedagogik och ny teknik
Statens skolor för vuxna utgör inom detta område såväl organisato-
en risk som pedagogisk spjutspets. Vid speciellt SSVH har den
nya tekniken i kombination med pedagogisk förnyelse lett till många
intressanta utvecklingsprojekt.
Det är tydligt att den nya IT-tekniken i allt större utsträckning används i undervisning inom komvux och folkhögskola. Det framgår också klart att många skolledare inte bara inser att denna teknik
nya kräver ny/reviderad metodik utan också i den möjlighet till snabbare
ser pedagogisk utveckling än vad eljest skulle ha varit fallet.
som
Den interaktiva teknikens användning i studieförbunden är i dag inne i en accelererande En studieförbundens stora pedagogiska
process. av tillgångar är samtidigt mötet mellan människor och samtalet i det gemensamma studiearbetet. Det är därför möjligt att den tekniken
nya därför mer bör ses som ett hjälpmedel och inte ersättning
som en av tidigare metoder.
Distansutbildning och därmed också distanspedagogik kommer
- -
att bli ett allt viktigare inslag i all sorts vuxenutbildning för den
att ge flexibilitet och tillgänglighet traditionell utbildning inte kan I
stam ge.
det stora kunskapslyftet måste distansutbildningen spela viktig roll.
en Det är angeläget att den pedagogiska fömyelsen håller jämna steg med den tekniska utvecklingen och att den pågående utvecklingen
nu av
distansutbildning och distanspedagogik fortsätter ute hos olika vuxenut-
bildare.
Vuxenpedagogisk utbildning och forskning
Lärarrollen är alltid föremål för förändringar inte minst i takt med ITutvecklingen. För lärare i komvux och SSV finns inte någon speciell lärarutbildning, som det finns för grundskole- och gymnasielärare. Lärare, som vill arbeta inom tidigaredelen av den grundläggande vuxenutbildningen, kan lärarhögskolan i Linköping erhålla
en
Sammanfattning och slutsatser 27
påbyggnadsutbildning om 20 poäng. För folkhögskollärare finns det en lärarutbildning i Linköping. För cirkelledare finns i de respektive
studieförbunden olika cirkelledarutbildningar. Kunskapslyftskommittén kommer att överväga behovet av vidgad lärarutbildning för vuxenutbildare och skall återkomma till denna fråga i ett senare delbetänkande.
Såväl komvux och SSV som folkhögskolor och studieförbund upplever att forskningen inom det vuxenpedagogiska området är kraftigt eftersatt
speciellt vad avser området kommunal och statlig vuxenutbildning. Man upplever också ett stort avstånd mellan forskning och praktiker
Forskningen inom det vuxenpedagogiska området är begränsad. Mätt
i totalanslag för pedagogisk forskning är den del som behandlar
vuxenpedagogisk forskning speciellt inom området kommunal och statlig
-
vuxenutbildning närmast marginell. Betydelsen av forskning inom
vuxenutbildning och vuxenpedagogik kan inte nog betonas. Detta är just nu speciellt viktigt mot bakgrund av det reformarbete som påbörjats. Kunskapslyftskommittén har initierat en kartläggning av den vuxenpedagogiska forskning som gjorts och görs för att i sitt nästa delbetänkande återkomma med eventuella förslag om förstärkning inom denna sektor.
Utvärdering kvalitetskontroll
- Utvärdering inom komvux kommunal nivå har inte varit särskilt omfattande speciellt inte strukturerad utvärdering. Det är i och för sig
begripligt att många aktiviteter däribland utvärdering åsidosatts under
- den snabba expansion som komvux genom den särskilda utbildningssatsningen på arbetslösa upplevt de senaste åren. Det är däremot inte tillfredsställande.
Kvalitetskontroll förekommer endast vid enstaka komvuxenheter. Ytterligare några planerar för en sådan.
Folkhögskolor och studieförbund har i varierande omfattning utvärderat sig själva. Även där tycks omfattningen strukturerade utvärderingar
av vara begränsad.
Kunskapslyftskommittén ser det som oerhört angeläget att vuxenutbildare liksom deras huvudmän utvärderar sin verksamhet mot givna mål
speciellt i samband med den särskilda vuxenutbildningssatsning som
staten möjliggjort de kommande fem åren. Det är också angeläget att såväl utbildama som huvudmännen genomför en löpande kvalitetsutveckling. Det ingår i Kunskapslyftskommitténs arbete att noga följa detta.
2¶Inledning
Kunskapslyftskommittén, KLK, beslutade i början av år 1996 att
fördjupa sin kunskap om den samhällsstödda vuxenutbildningen folkhögskolor, studieförbund, komvux och SSV genom att till alla utbildare sända ett antal frågor avseende stöd och stimulans till pedagogisk utveckling. Därutöver sändes till komvux och SSV även ett större antal organisatoriska och pedagogiska frågor.
För att få en uppfattning dels om vuxnas möjligheter till utbildning, dels om vilka hinder komvux och SS V upplever finns i föreskrifter och styrsystem beslutade KLK att utarbeta ett frågeformulär kring de aktuella områdena och be de enskilda komvux- respektive SSVenhetema besvara detta så utförligt som möjligt. I förutsättningarna ingick hypotesen att olika villkor gällde för stora, medelstora och små enheter och för enheter belägna i glesbygd respektive storstad.
Kunskapslyftskommittén skickade i mitten 1996 ut formulä-
av mars ret med frågor om organisatorisk och pedagogisk utveckling inom komvux och SSV. Det var mycket omfattande 31 frågor och den
av arten att beskrivande svar måste avges. En påminnelse till enheter som
svarat skickades ut i slutet av april.
De komvuxenheter som inte besvarat enkäten telefonintervjuades av sekretariatet under september 1996 om orsakerna till att de inte svarat.
För att få en garanti för frågomas relevans bildades en referensgrupp bestående av skolledare i komvux och SSV. Denna grupp har under arbetets gång också varit behjälplig med tolkning och be-
av svar dömning av relevans i slutsatser.
Folkbildningsrådet erhöll i slutet av mars 1996 två skrivelser från KLK innehållande ett antal frågor som behandlade pedagogisk ut-
veckling i studieförbund respektive folkhögskolor. Folkbildningsrådets
svar avseende studieförbundens verksamhet hade innan det översändes till KLK remitterats till samtliga studieförbund för yttrande. Folkbildningsrådets svar avseende folkhögskolomas verksamhet hade förankrats i en referensgrupp bestående av ett antal folkhögskolerektorer. KLK beslutade med tanke på de olika förutsättningar gäller för
- som
folkhögskoloma att översända Folkbildningsrådets för eventuella
- svar
kompletteringar till samtliga folkhögskolor. Detta skedde i juni 1996.
Eventuella svar skulle vara KLK tillhanda senast 15 september 1996.
30 Inledning SOU 1996: 188
Endast ett fåtal folkhögskolor inkom med kompletteringar.
Svarsfrekvensen från komvuxenheterna är knappt 70% 197 svar av 294 utskick, vilket måste betraktas som ett mycket gott resultat med tanke på den tid som enheterna måste avsätta för att besvara frågorna.
Det kan i detta sammanhang vara intressant att redovisa hur olika enheter genomfört arbetet med att besvara KLK:s frågor. I några enheter har arbetet fördelats på skolledargruppen som sedan samlats en dag och redovisat sina respektive frågor för övriga. På så sätt har arbetet lett till en samsyn inom gruppen. I andra enheter har de organisatoriska
frågorna diskuterats i skolledargruppen och de pedagogiska lämnats över
till lärarna att diskutera under exempelvis en halv studiedag. På åter andra enheter har rektor besvarat frågorna. Det senare gäller ofta små enheter.
Det är också intressant att konstatera att enkätfrågoma ibland gett upphov till nyfikenhet och vilja att söka finna lösningar. Ett par kommentarer f°ar exemplifiera just detta:
Om att läsa in en kurs under en heIg/semestervecka: "Nej.
Tanken är god och tack för idén"
Om hur man rekryterar lågutbildade män: "Det var en
jättebra fråga. Faktum är att här i vår kommun har vi just nu
fler män än vanligt på gymnasial utbildning. Jag tänker intervjua dem för att får någon slags minsta gemensamma nämnare som utgångspunkt för en relevant marknadsföring mot denna målgrupp."
Komvuxenhetemas svar redovisas i fyra grupperingar, nämligen
enheter med total undervisningsvolym:
under 2 000 klocktimmar år grupp l, små enheter oftast
per
organisatoriskt sammanförda med en grundskola.
mellan 2 000 och 5 000 klocktimmar per år grupp 2, mindre
enheter som kan vara organisatoriskt sammanförda med en grundsko-
eller en gymnasieskola
mellan 5 000 och 10 000 klocktimmar år grupp 3, medel-
per
stora enheter som endera är egna enheter eller organisatoriskt
Med klocktimmar avses 60-minuterstimmar. En enhet med en undervisningsvolym om exempelvis 2 000 klocktimmar per år kan om undervisnings-
volymen vore jämnt fördelad på ett läsår om 32 veckor sägas ha knappt tio
lektioner om 40 minuter per vecka.
sammanförda med en gymnasieskola och över 10 000 klocktimmar år grupp 4 oftast är
per som egna enheter eller sammanslagna med en gymnasieskola, alternativt
en gymnasieskola och en grundskola.
Båda SS V-skolorna har besvarat komvuxenkäten i tillämpliga delar. F olkbildningsrådet har besvarat KLK:s frågor för studieförbundens och folkhögskolornas räkning. 6 folkhögskolor har inkommit med kompletterande svar. 98 komvuxenheter hade inte besvarat enkäten. Dessa ringdes
upp av sekretariatet under september 1996 för att få reda på orsakerna till att de inte svarat. Några enheter kunde då gallras bort, eftersom de inte skulle ha haft enkäten Flertalet av de övriga tillhörde 1 små enheter.
grupp Följande huvudsakliga skäl uppgavs av dessa som orsak till att enkäten inte besvarats:
De kom inte ihåg att de fått någon enkät. De hade inte tid. Det kom så många enkäter skulle besvaras
som och denna var alltför arbetsam med många öppna frågor. Förvånansvärt många berättade att skolan hade ny befattningshavare på rektorstjänsten. Under våren hade den tidigare rektorn varit på väg bort eller också hade tjänsten varit vakant. Komvux är uppdelad på två enheter, varav en del är integrerad med gymnasieskolan. Enkäten hade troligtvis hamnat mellan två stolar.
Svaren från de gjorda telefonintervjuema inte anledning
ger misstänka att enkätresultatet snedvridits. Tillräckligt många små enheter har svarat för att dessa skall kunna representativa för de
svar anses vara små enheterna.
SOU 1996: 188 33
3 Komvux
Den sammanfattning som gjorts av de inkomna svaren från komvuxenheterna återfinns under tre huvudrubriker:
organisatoriska frågor, organisatoriska pedagogiska frågor samt
-
pedagogiska frågor.
3.1¶Organisatoriska frågor
3.1.1 och SFI
Grundläggande vuxenutbildning
Invandrarna dominerar grundläggande vuxenutbildning
Enkätfråga
Stämmer påståendet att den grundläggande vuxenutbildningen håller på att bli en invandrarskolform Om så är fallet, vad beror det på
56% av enheterna en något större andel av de stora enheterna
- anser att invandrarna dominerar på grundläggande vuxenutbildning. Drygt 30% har motsatt uppfattning. Resterande har avstått från att besvara denna fråga.
Grundläggande vuxenutbildning är till viss del på väg att bli
en invandrarskolform. Detta gäller speciellt den tidigare delen av utbildningen. Det hänger delvis samman med att många invandrare är lågutbildade och att de därmed också utgör en prioriterad grupp. I den
senare delen av grundläggande vuxenutbildning återfinns dock många
svenskar, som behöver repetera på grundskolenivå, innan de börjar studera på gymnasial nivå.
Av frågesvaren framgår tydligt att den viktigaste orsaken till att det är svårt att rekrytera svenskar har samband med det studiefinansiella
2 17-0163
34 Komvux
systemet. Man har helt enkelt inte råd att låna för att studera denna nivå. Flertalet arbetslösa tvingas av ekonomiska skäl att stämpla istället för att studera. En orsak är att intresset för studier hos många avtar annan med stigande ålder. Enheterna redovisar att allt fler ofta med dyslexiproblem eller yngre liknande söker sig till grundläggande vuxenutbildning. I kommuner där komvux ansvarar för svenskundervisning för invandrare SFI utgör också denna skolform en stark rekryteringsbas för grundläggande vuxenutbildning. Det arbetsmarknadspolitiska läget gör det också besvärligt för invandrare att få arbete, varför studier blir det enda alternativet.
Grundläggande vuxenutbildning Den grundläggande vuxenutbildningen bildades 1juli 1992 genom
sammanslagning grundvux motsvarande grundskolans åk 1-6 i
av svenska, matematik och Samhällsorienterande ämnen samt kometapp 1 motsvarande grundskolans åk 7-9, flertalet ämnen. vux,
Studiestöd Studiehjälp lämnas till elever i gymnasieskolan. Studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd samt särskilt vuxenstudiestöd för
svux
arbetslösa svuxa samtliga bestående av bidrags- och lånedel - kan under olika förutsättningar utgå till studerande i komvux och SSV liksom utbildningsbidrag bidrag motsvarande a-kassa/KAS. Den har fått studiestöd i form av lån för studier på grundsom skole- eller gymnasieskolenivå och därefter har fått lån för eftergymnasiala studier under minst tre terminer kan få hälften av lånebeloppet för studierna på skolnivån avskrivna.
Nyanlända flyktingar erhåller socialbidrag de två första åren,
de kan försörja sig på annat sätt. De kan studera grundom läggande nivå med bibehållet socialbidrag. Det innebär att de behöver skuldsätta sig för studier dessa första år.
I några fall hänvisas i enkätsvaren till att fler och fler svenskar redan
genomgått nioårig grundskola och därför inte är aktuella för grund-
läggande vuxenutbildning. Enstaka kommuner har redovisat att de har köer till grundläggande vuxenutbildning. Detta är naturligtvis inte acceptabelt.
SOU 1996: 188 Komvux 35
Ny tendens: SFI-undervisningen genomförs numera i huvudsak i komvux
Enkätfråga
Har komvux SFI-undervisningen
Vart går deltagarna efter avslutad
SFI-utbildning
Av dem som svarat uppger endast fem enheter att man inte har någon SFI-undervisning i kommunen. Åtta enheter att någon
uppger annan anordnare ensamt ansvarar för SFI-undervisningen. Ytterligare enheter
sex uppger att de tillsammans med en annan anordnare ansvarar för SFIundervisningen. Det stora flertalet cirka 70% att de
uppger ensamma ansvarar för SFI i kommunen, vilket är en markant skillnad mot tidigare, då studieförbunden i huvudsak ensamma ansvarade för denna utbildning. 25% har inte besvarat frågan.
Många elever tycks efter avslutad SFI-undervisning fortsätta studierna i svenska som andra språk i komvux, oña kombinerade med andra ämnen
exempelvis engelska och/eller praktik eller erhålla olika arbetsmark- - nadsåtgärder. De har ofta behov av att harmonisera sina kunskaper i basämnen med vad som krävs i svenskt utbildningsväsende. Några fortsätter också med högskoleutbildningar efter SFI-undervisningen.
Variationen ökar med storleken på kommunen. Ett citat från större
en kommun:
Cirka hälften av eleverna får betyg i SFI och går till stor del vidare in i
grundläggande vuxenutbildning, men beroende på utbildningsbakgrund läser
en del bara svenska som andraspråk/engelska, alternativt endast engelska
kombinerat med universitetets förberedande kurs i svenska. En arman
möjlighet för dem som fått betyg är svenskstudier i kombination med
yrkesorientering, en verksamhet betald av länsarbetsnämnden och anordnad
av komvux. Av dem som inte klarat slutnivån i SFI, går 60% till
ca
utbildning i kombination med praktik. Även här är länsarbetsnätnnden
huvudman och komvux hör till anordnama. I övrigt finns kontakt med de
olika stadsdelsnämnderna, i ett försök att få kontakt med de verkligt
lågutbildade invandrare som oña varit i Sverige ett bra tag. Av de återstående
är det en hel del som kommer tillbaka till SFI-undervisningen när de prövat
på att söka jobb ett slag."
36 Komvux
Några enheter flertalet belägna i mindre kommuner uppger i sina
- svar att en del invandrare också går vidare till arbete. Detta kräver dock ofta särskilda insatser. I exempelvis en kommun lyckades man via ett LO-projekt placera en hel del invandrare i arbete genom uppsökande verksamhet bland företagen. Resultatet blev därvid en rad fasta
anställningar.
Efter avslutad SFI-undervisning flyttar armars enligt många av de
små och mindre enheterna invandrare som får arbete på orten ofta
från den lilla kommunen till storstäder.
Svenskundervisning för invandrare SFI
SFI-undervisningen följer i vissa delar läroplanen för de frivilliga
skolfonnema, Lpf 94. Den har en egen kursplan med betygs-
kriterier. I övrigt regleras den i en särskild förordning.
SFI-undervisningen skall leda till att deltagarna når upp till en
viss kunskapsnivå i det svenska språket, den så kallade SFI-nivån.
I läroplanen finns denna nivå beskriven. Betygskriterier och natio-
nella prov finns utarbetade. Undervisning i grundläggande vuxen-
utbildning och SFI får kombineras.
Kunskapsmålet för SFI-undervisningen ligger den nivå som bedöms nödvändig för att kunna fungera i det svenska samhället. För att kunna klara högre nivåer behövs vanligtvis ytterligare studier.
3.1.2¶Att blanda nivåer och skolformer
Fler och fler elever läser på olika nivåer i komvux
Enkätfråga
Har möjligheten för den studerande
att samtidigt läsa på olika nivåer tör-
svårats de senaste fem åren Ex engel-
ska på grundläggande nivå och svens-
ka på gymnasial nivå. Om så är fallet
vad beror det på
-
Komvux 37
Drygt 80% av enheterna protesterar mot påståendet att det skulle ha blivit svårare för de studerande att samtidigt läsa på olika nivåer. Endast drygt 10% instämmer i påståendet.
Nej Den mesta överskridaren läser svenska Särvux, datastöd,
grundläggande vux, engelska nybörjamivå och matematik på gyrrmasial
nivå
Nej Eventuellt kan schemakollisioner uppstå men vi försöker i de flesta
fall lösa problemen.
Nej, tvärtom förbättrats: Genom vår parallelläggning/schemasamordning
i svenska, matematik och engelska på grundläggande nivå och gymnasiets
A-/B-kurser har möjligheterna förbättrats dramatis
På denna punkt råder inte någon tvekan. Möjligheterna att studera på olika nivåer har förbättrats. Vissa problem finns dock. De kommunala besparingarna har minskat utbudet, vilket gjort valmöjlighetema färre. Det finns också praktiska problem i huvudsak lokalmässiga och
schematekniska som kan göra det svårt att läsa på olika nivåer. Detta
gäller speciellt små och medelstora enheter.
Svårighetema med att samtidigt läsa på olika nivåer dagtid är
schematekniska. Det går inte att lägga ett hur flexibelt schema som helst.
Däremot kan man kombinera dag- och kvällskurser, om inte familj och
privatliv lägger hinder i vägen.
Samverkan mellan gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan
tycks försvåra för vuxna i SFI och grundläggande vuxenutbildning att
samtidigt läsa på olika nivåer. Detta beror på att man ofta organiserar sig i två olika enheter, en för gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning samt en för grundläggande vuxenutbildning och SFI. CSN-systemet
med olika viktning för olika utbildningsnivåer nämns också av några - som en försvårande faktor.
"Den organisatoriska separationen mellan grundläggande vuxenutbildning
och gymnasial vuxenutbildning försvårar avsevärt studier på olika nivåer."
För att det skall möjligt för de studerande att samtidigt läsa på
vara olika nivåer framhåller flera enheter vikten av noggrann diagnostisering
och studievägledning.
38 Komvux
Studiestödet på olika nivåer Dels är studiestödspoängen generösare, dels är det lättare att få Svux och Svuxa på grundläggande vuxenutbildning än på gymnasial vuxenutbildning. Det har inneburit att studerande gärna dröjt sig kvar på den grundläggande nivån något längre än nödvändigt, eftersom studiestödet beräknades proportionellt. Sedan någon tid tillbaka beräknas av praxis studiestödet emellertid den nivå där huvuddelen studierna bedrivs. Detta har gjort gränsöverskridanav den lättare.
1¶Gymnasial utbildning
Endast 20% enheterna sig uppfylla kommuninnevånarav anser
nas behov av gymnasial utbildning
Enkätfråga
Tillfredsställer Ni kommuninnevånarnas behov av utbildning på gymnasial nivå Om nej: Beror det då på begränsat utbud Vilket område/ - Vilka områden, kö till utbildningarna Om ja: - Hur många grova tal och vilka kurser annat, nämligen: -
20% av enheterna anser att de uppfyller kommuninnevånamas behov gymnasial utbildning. Drygt 30% att de inte tillfredsställer av uppger utbildningsbehovet på gymnasial nivå. Ytterligare 35% anser att de bara delvis uppfyller innevånamas utbildningsbehov på denna nivå. Övriga har inte besvarat denna fråga. Enheterna har oftast besvarat frågan med utgångspunkt i sökandetrycket. Det framgår inte att någon kommun skulle ha inventerat utbildningsbehovet i kommunen.
Komvux 39
Frågan innehåller flera aspekter. En, verkligt svår, är om vi anordnar rätt
kurser. Om det finns behov som inte tillgodoses i utbudet vet vi egentligen
inte. En mer påtaglig aspekt är sökandetrycket."
Det vill synas som om den statliga resursen för sysselsättnings-
skapande åtgärder för arbetslösa har löst många utbudsproblem i samtliga kommuner. Utan detta statsbidrag skulle enligt enhetemas uppfattning behovet på intet sätt täckts. I extremfallen är endast l5-25%
av kursutbudet grundat på reguljära kommunala anslag till komvux.
Ja, under förutsättning att det kommer att finnas extra statliga medel till
vuxenutbildningen även ñamledes."
Absolut inte med vårt reguljära utbud som utgör 25% av totala antalet
kurser på gymnasienivå. Utan statsbidraget för arbetslösa skulle vårt anslag
räcka till några få kurser på kvällstid. Ingen skulle kunna läsa på heltid och
få studiestöd.
Det vanliga är att små och mindre kommuner erbjuder kurser
som återfinns inom samhällsvetenskapsprogrammet. På små och mindre orter saknas kurser med naturvetenskaplig inriktning, speciellt kurser med laborativa inslag.
Köema i de små kommunerna gäller i huvudsak datautbildningar.
I de större kommunerna erbjuds sådana kurser som återfinns inom såväl naturvetenskapsprogrammet som inom samhällsvetenskapsprogrammet samt datakurser och ett antal yrkeskurser varierande omfattning.
av I flertalet av de större kommunerna är köer legio i storstäderna
omfattande. En storstadsenhet påpekar att man de senaste åren inte har vågat annonsera gymnasiala utbildningar: "Köema räcker till ändå"
Kommunerna skall enligt skollagen sträva efter att erbjuda
- gymnasial vuxenutbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Detta torde innebära en skyldighet för kommunen att på ett eller annat sätt söka skaffa sig en uppfattning om kommuninnevånamas efterfrågan och behov av utbildning på gymnasial nivå. Så verkar inte alltid vara fallet.
40 Komvux SOU 1996: l 88
Kurser för arbetslösa Sedan år 1993 har regeringen årligen satsat extra pengar för att
kunna bereda arbetslösa utbildningsplatser gymnasie- och
påbyggnadsnivå inom kommunal vuxenutbildning och inom folkbildningen. Extrasatsningen utgör en utökning av studieplatser utöver den kommunala vuxenutbildningens ordinarie verksamhet. Dessa extra studieplatser riktar sig till dem som är anmälda som arbetslösa på minst halvtid. Förslagen om extra tilldelning till det reguljära utbildningssystemet motiverades med att arbetslösheten skulle motverkas samt av att en kunskapsmässig nivåhöjning är en
de viktigaste förutsättningarna för att Sverige även i framtiden av skall de ekonomiskt ledande nationerna i världen.
vara en av Satsningen syftar därför både till att erbjuda arbetslösa utbildning och till att försöka höja medborgarnas utbildningsnivå generellt.
Yrkesutbildningen har minskat kraftigt
Enkätfråga
Stämmer påståendet att yrkesutbildning Dit räknar vi ekonomiska ämnen eller grundläggande datakur-
ser. i komvux de åren har
senare
minskat avsevärt Vad beror det i så
fall på och hur kan situationen för-
ändras
Endast cirka 12% enheterna hävdar att yrkesutbildningen inom
av enheten till sin omfattning är oförändrad eller större. 65% av enheterna
att yrkesutbildningen har minskat i större eller mindre omfattning. anger Drygt 20% har besvarat frågan med att de inte har eller har haft någon yrkesutbildning alternativt inte alls besvarat frågan. Detta gäller framför allt små eller mindre enheter. De kanske endast har SFI och/eller grundläggande vuxenutbildning. Då kan svaren bli som de följande från två enheter i grupp
Vet Vi har enbart anordnat teoretisk utbildning.
"Hos oss har de inte minskat beroende på att vi inte haft särskilt många.
SOU 1996: 188 Komvux 41
Yrkesutbildningen i komvux har minskat kraftigt i och med att de specialdestinerade statsbidragen till komvux försvann i slutet av 1980talet. I detta statsbidrag fanns en öronmärkt del för yrkesutbildning. I och med den ekonomiska åtstramning som följde under 1990-talet skars anslaget till komvux ner i flertalet kommuner och politikerna prioriterade oftast så kallade allmänna ämnen, vilka förutom att de var billigare också
lättare att anordna och var en förutsättning för behörigheter till studier var
universitet och högskolor. För många komvuxenheter har det också varit svårt att komma i gymnasieskolans lokaler.
Ja, för vår del stämmer detta påstående Orsaken till detta är därvid
främst prioriteringsfråga Resursema räcker inte till Troligen är orsaken
en
också lokalfråga eftersom vi befinner oss en gymnasieskola för
en -
ungdom med inbokade verkstäder och liknande som omöjliggör tillträde för
de vuxna.
Några enheter framhåller att staten i slutet av 1980-talet signalerade
att yrkesutbildning inte längre så viktig, varför kommunpolitikema
var i konsekvensens namn skar ner på dessa. Andra påpekar att det har skett
uppdelning mellan komvux och arbetsmarknadsutbildningen så att
en komvux står för den teoretiska utbildningen och arbetsmarknadsutbild-
ningen för den yrkesinriktade. I och med neddragningen av arbets-
marknadsutbildningen vill det på några håll synas som om yrkesutbildningen i komvux åter har ökat.
Flera enheter hävdar också att yrkesutbildningen drabbades hårt av att de särskilda yrkesinriktade kurserna S.Y.-kursema avfördes ur det nationellt fastställda kursregistret och ersattes med programkurser, vilka enligt fleras uppfattning inte erbjuder ett lika brett register som tidigare.
Man saknar grundskoleanknutna påbyggnadsutbildningar. De påbygg-
nadsutbildningar som finns nu förutsätter gymnasial utbildning och vänder sig till helt andra målgrupper än dem som tidigare deltog i S.Y.kursema. Det huvudsakliga skälet till att enheterna önskar S.Y.-kursema tillbaka är att de kan tillgodose ett utbildningsbehov bland grupper som traditionellt saknar studievana och studiemotivation. En målgrupp är t.ex. vuxna som saknar gymnasial utbildning, en annan är invandrare.
Enheterna saknar också yrkesinriktade orienteringskurser, som tidigare var till stor hjälp för att låta yrkesosäkra deltagare pröva på kurser med olika inriktningar.
42 Komvux SOU 1996: l 88
De tidigare S.Y.-kurserna För att möta bland annat den tekniska utvecklingen och förändringar på arbetsmarknaden kompletterades utbildningar motsvarande dem som gavs i gymnasieskolan med särskilda yrkesinriktade utbildningar, så kallade S.Y.-kurser. Dessa fastställdes SÖ efter
av samråd med arbetsmarknadens parter. De omfattade oftast relativt få undervisningstimmar och riktade in sig mot områden som saknade yrkesutbildning, ex klenhålssprängning för kyrkogårdsvaktmästare, grönyteskötsel för parkarbetare och utbildning till miljötekniker för renhållningspersonal. En del av dessa kurser kom
att betraktas personalfortbildning för vilken arbetsgiva-
senare som
borde betala uppdragsutbildning. Det är dock inte hela ren sanningen även arbetslösa och människor som ville byta arbete
kunde delta i dessa utbildningar. De riktade sig oftast till lågutbildade.
De tidigare orienteringskurserna för vuxenstuderande För dem inför kompetensinriktade vuxenstudier har särskilt
som behov orientering utbildningsmöjligheter och arbetsmarknad
av om finns det orienteringskurser för vuxenstuderande. Dessa kurser ger också viss studieteknisk träning. Orienteringskursema får vara av olika slag, dvs. inriktade mot studier på grundskolenivå eller gymnasial nivå liksom mot yrkesinriktade studier av olika slag. De f°ar lokalt anpassade och f°ar inriktas mot en begränsad mål-
vara
eller mot studerande med olika utbildningsmål och studiegrupp
bakgrund. Deltagarna bör inom ramen för orienteringskursen få
hjälp att göra en individuell studieplan. Ur Lvux 82 Mål och
riktlinjer. Upphävd 1992.
Interkommunal ersättning Den som vill delta i gymnasial vuxenutbildning skall ansöka om detta hos styrelsen för utbildningen i sin hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som en annan kommun eller ett landsting anordnar eller låter anordna, skall styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till ansökan skall styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning interkommunal ersättning. Det är den anordnande
kommunen som fastställer priset.
SOU 1996: 188 Komvux 43
Många enheter hävdar också med bestämdhet att hemkommunemas ovilja att betala interkommunala ersättningar i praktiken gör att presumtiva elever hamnat i kommunarrest. Kommunen anordnar inte själv yrkesutbildning och vägrar samtidigt att betala interkommunal ersättning med resultat att de presumtiva eleverna förblir outbildade. Det leder också till att enheter som skulle kunna anordna yrkeskurser för
egna och grannkommunemas deltagare inte vågar göra detta, eftersom de troligen inte kommer att få någon interkommunal ersättning.
För att förändra situationen vill flera enheter återinföra specialdestinerade statsbidrag. Man vill också ha ett modernt nationellt fastställt kursutbud, som vänder sig till lågutbildade med behov kompetenshöj-
av ning. Många enheter hävdar bestämt att för att stärka
man vuxnas möjligheter till yrkesinriktad utbildning måste göra den interkommunala ersättningen tvingande.
Av enkätsvaren framgår att möjligheten att till hundra procent arbetsplatsförlägga hela yrkesutbildningar alternativt kurser i yrkesämnen för enskilda eller grupper inte tycks vanligt förekommande.
vara
Det vill synas som om arbetet med att implementera den
nya läroplanen, konkretisera de nya kursplanerna och betygskriteriema varit alltför krävande för att man på enheterna skulle ha hunnit/orkat med att också arbeta med yrkesinriktad utbildning och än mindre med arbetsplatsförlagd utbildning APU. Att organisera yrkesinriktad utbildning är vanligtvis mer komplicerat än att organisera utbildning i de så kallade klassiska ämnena. För den yrkesinriktade utbildningen krävs ofta många olika lärare/handledare/föreläsare, vilka kanske måste rekryteras från näringslivet och där det inte alltid är lätt att konstruera ett schema som stämmer för alla.
44 Komvux
l
Arbetsplatsförlagd utbildning ett exempel
- Antag att person vänder sig till komvux och vill utbilda
en vuxen sig till kock. I eller i närheten av kommunen finns inte någon sådan utbildning. Man har däremot i kommunen ett par storkök, flera stora restauranger, någon kinesisk restaurang och ett par pizzerior. Enheten kan då komma överens med eller flera av
en dessa att den sökande kan få hela sin utbildning eller vissa
om
delar den förlagd till en arbetsplats, så kallad arbetsplatsförlagd
av utbildning. Den måste självklart planeras noga, återkommande följas och så betygsättas. För detta kanske enheten behöver
upp låna/hyra in/anställa en yrkeslärare från lämplig köksutbildning i gymnasieskola eller komvux.
Ju flexiblare kommunen är i sitt tänkande, desto viktigare blir det naturligtvis att kunna garantera utbildningens kvalitet. En helt skolförlagd utbildning garanteras i någon bemärkelse av att
undervisningen genomförs enligt kursplan med betygskriterier,
lärare med lärarutbildning och en skolledning med pedagogisk kompetens. Det behöver dessvärre inte självklart innebära att kvaliten är hög, möjligen att den inte är alltför dålig. När utbildningen helt förläggs utanför skolan kan man kanske vara övertygad
att utbildningen ges av fackkunniga handledare men inte självom klart med genomtänkt pedagogisk tanke kring lärandets villkor.
en Utan någon form handledarutbildning kan det för den enskilde
av handledaren vara svårt att rätt förstå kursplan .och betygskriterier och utbildningens plats i ett större sammanhang. Rätt hanterad torde det dock finnas mycken utbildning god kvalitet att erbjuda
av många arbetsplatsförlagd utbildning APU.
vuxna genom
Komvux 45
Kurssystemet är inte hinder för flexibilitet ntäjligen brist på fantasi
och tid. Speciella kurser för vuxna saknas dock
Enkätfråga
Lägger det nuvarande kurssystemet i gymnasial utbildning hinder lör en flexibel utveckling Saknas exempelvis gruudskoleanknutna påbyggnadsutbildningar S.Y.-kurserna Finns behov av delkurser Annat
Majoriteten enheterna anser att det nuvarande kurssystemet inte
av lägger vägen för flexibel utveckling av kursutbudet, medan
hinderi en
femton procent att flexibel utveckling kurssystemet hindras
anser en av
det nuvarande kurssystemet. Cirka tredjedel av enheterna av en företrädesvis mindre enheter vilka anordnar yrkesinriktad utbildning
avstår att svara på denna fråga. -
l stort sett samtliga enheter anser att det nya kursutformade systemet möjliggör flexibel utveckling av komvux, men att det behöver
en kompletteras på några punkter. Det däremot uppges lägga hinder
som i vägen för flexibilitet är bristande ekonomiska resurser samt
snarare bristande tid och ork.
Enheterna har i sina svar på den tidigare frågan om yrkesutbildning
redan påpekat behovet av grundskoleanknutna påbyggnadsutbildningar
S.Y.-kurser, m.m.. Det finns dock ett antal enheter som oroas över att
grundskoleanknuten yrkesutbildning inte räcker för arbetsmarknadens
behov.
Ett flexibelt utbud orienteringskurser är ett annat önskemål som
av förs fram samt gymnasiala preparandkurser för invandrare.
Synpunkterna är delade när det gäller att dela upp kurser på gymnasial nivå i delkurser. Fördelarna med att kurser kan delas är enligt flera enheter bland andra att utbildningar bättre kan skräddarsys, att deltagare i uppdragsutbildningar olika slag lättare kan få in det nationella utbudet
av i den beställda utbildningen samt att de möjliggör smidigare övergång från grundläggande vuxenutbildning till gymnasial vuxenutbildning. Nackdelarna enligt andra enheter är att kurserna blir än med
- snuttiñerade och att det blir svårt att dels betygsätta dem och redovisa innehållet, dels få ihop dem till hela kurser, speciellt om deltagarna flyttar
46 Komvux SOU 1996: 188
till annan enhet. Några enheter har framfört önskemål att också kunna om dela kurser på grundläggande nivå i delkurser. upp
Delkurser
Kurser inom grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsut-
bildningar får delas upp på flera delkurser. En delkurs får inte omfatta mindre än 30 timmar.
3.1.4 i tid
Förläggning
Kvällskurserna har minskat men inte för heltidsstuderande -
Enkätfråga
"En påtaglig koncentration till dagkurser har också skett under de senaste åren. Det försvårar fritidsstudier och kan därmed innebära ökade krav på studiestöd "
Citat ur kommitténs direktiv
Har kvällskurserna minskat i reella tal i Din kommun. Om ja: Räcker resurserna inte till Finns det inte längre några människor som vill studera på sin fritid
Skälet till att frågan avser reella tal procentuella är den särskilda utbildningssatsningen på arbetslösa. Kurser för arbetslösa i huvudsak avser heltidsstuderande och förläggs därför till dagtid, inte exempelvis om
lokalproblem gör att kvällsundervisning måste tillgripas.
En majoritet ca 55% av enheterna anser att kvällskursema har minskat i reella tal i den kommunen. 38% inte att någon minskning egna anser skett. Detta gäller speciellt större kommuner.
"Ja, kvällskursema har minskat. Det beror på att resurserna inte räcker till. Det finns fortfarande stort intresse för fritidsstudier."
Komvux 47
Ja. Deltagarna finns inte.
"Nej tvärt om. Vi ser en mycket påtaglig ökning av antalet kvällselever,
delvis beroende att många inte har råd att studera heltid.
Kvällskursema har minskat i komvux, totalt sett. Detta gäller speciellt i små kommuner, där såväl resursbrist som brist på studerande är de två huvudsakliga skäl som redovisats. I övriga kommuner är skälet till att kvällskursema minskar att resurserna har skurits ned och att dagkurser prioriterats av kommunpolitikema och/eller skolledama. I prioritering mellan kvällskurs för kanske 15-20 deltagare och en dagkurs med drygt
en 30 har dagkursema blivit vinnare.
Enheterna i större kommuner påpekar att de utnyttjar möjligheten till kvällsundervisning bland annat för att lösa lokalproblem. De heltidsstuderande studerar då både dagar och kvällar.
I några fall direkt att skolledama orkat med att organisera
anges kvällskursema, eftersom dagkursema ökat men skolledningsresursen. Det är snarare så att skolledningsresursema minskat, medan kursutbudet på gymnasial nivå näst intill fördubblats på grund av den särskilda satsningen på kurser för arbetslösa.
Kvällskursema har under de senaste åren minskat beroende på det stora
antalet arbetslösa som vi hanterat. Vi har helt enkelt inte orkat med
kvällskursema riktigt.
I Skolverkets Beskrivande data om skolverksamheten -96 redovisas den successiva nedgången kvällskursema. Även redovisningen sker
av om procentuellt visar den ändock tendensen: Från 25% läsåret 1991/92, 20% läsåret 1992/93 till 14% läsåren 1993/94 och 1994/95.
Komvux som semester, kombinerat med ett par helger
Enkätfråga
Kan man i komvux få läsa in ett ämne under en semester-vecka Under ett antal helger Om ja: Hur har det gått Om nej: Vad beror det på
48 Komvux
Drygt hälften av enheterna 54% anser att det inte går att erbjuda möjligheten att läsa in en kurs i komvux under exempelvis en semestervecka eller under ett antal helger. Flertalet större enheter anser däremot att det är fullt möjligt. 28% av de större enheterna har aktiviteter under helger/semestertid, 11% har prövat, 13% planerar att pröva och ytterligare 8% är positivt inställda till att börja. Endast 30% av de stora enheterna anser att det inte är möjligt. Resterade vet Flertalet stora enheter har alltså kurser/aktiviteter på lördagar och/eller under sommaren. De som inte har det planerar för det- med ytterst få undantag.
Under ja. Tidigare har vi erbjudit engelska och matematik
sommaren på grundläggande och engelska på gymnasial nivå. I år erbjuder vi dessutom Svenska A, Engelska A, Samhällskunskap A, Matematik A, Datakunskap grundkurs. Engelska som vi har mest erfarenhet av har fungerat väl.
"Ja, vi har komprimerade datakurser på lov och helger och lördagskurser i olika ämnen med få utlagda timmar och mest hemläsning.
"Diskussioner i denna riktning fors. Vi har vid olika tillfällen hatt uttalskurser för högutbildade och yrkesverksamma invandrare lördagar.
Det tycks gå en skarp gräns mellan stora och medelstora enheter. De medelstora och mindre enheterna hänvisar till brist på resurser, deltagare och villiga lärare, men en del anför också traditionellt tänkande som skäl.
Nej Ingen i kommunen verkar ha tänkt på möjligheten. Jag kommer att föreslå det- så småningom."
Nej Vi har inte haft någon efterfrågan på sådana kurser. Skulle den önskan dyka upp får vi väl ompröva att ordna detta. Förmodligen kommer lärarna att ställa speciella ersättningskrav.
Många enheter kanske mest medelstora och små diskuterar och
- planerar distansutbildning i udda ämnen/kurser eller för studerande med individuell studietakt. Distansutbildning kombineras ofta med helgundervisning.
"Vi har distansundervisning i svenska och engelska. Dessa ämnen har gemensamma undervisningstilltällen under ett antal lördagar varje termin. Detta fungerar mycket bra och de studerande år nöjda.
SOU 1996: l 88 Komvux 49
Läsår termin skoldagar
- - Skollagen reglerar för grundskolan såväl antal läsår som indelning i terminer och antal skoldagar. För gymnasieskolan sägs endast att utbildningar på nationella och specialutfonnade program är avsedda att kunna genomgås på tre läsår. För kommunal vuxenutbildning finns inte några regleringar om läsår, tenniner eller skoldagar.
Kommunal vuxenutbildning kan formellt sett alltså förlägga sin unervisning helst under året och under veckans dagar. I
när som praktiken är det endast de enheterna kan utnyttja denna
egna som
möjlighet fullt ut. Enheter integrerade i grund- eller gymnasieskola
med lärarsamverkan tvingas i praktiken ofta följa läsårsindelningen. Även dessa enheter har dock möjlighet att förlägga undervisning till kvälls- eller helgtid.
Utvecklingen inom komvux går mot flexiblare utläggning av kurser
en i tiden. Många utbildningsproblem med individuella studietider, udda val,
kan lösas endera med hjälp teknik i kombination med ny etc. av ny metodik distansutbildning eller på hemorten med ett flexibelt
vuxenpedagogiskt tankesätt.
1¶Studiestödssystemet
Komvux och Studiestödssystemet ett omaka par
-
Enkätfråga
Om studiestödssystemet kan sägas
mycket. Om vi bortser från storleken
på bidraget: Finns det andra problem
med studiestödssystemet
Enheterna har besvarat denna fråga utifrån den upplevda situationen våren 1996 utan att ha kunskap studiestödsutredningens förslag som
om lades först i juni 1996.
Genomgående från de minsta till de största enheterna framförs
- mycket kritik på det nuvarande systemet:
50 Komvux
Studiestödspoängen tar inte hänsyn till elever med särskilda behov. Poängtalet är lika för alla oavsett vissa behöver tid än andra - om mer för att skaffa sig de kunskaper krävs. Den minskning studiestödssom av poängen per kurs/tidsenhet som genomfördes för några år sedan har resulterat i att elever väljer matkurser", kurser de inte vill läsa, inte som har behov av och inte intresserar sig för de extrapoäng - men som ger som krävs för helt studiestöd. Det är förödande pedagogisk synpunkt ur i klassrumssituationen. Det är också ett oerhört resursslöseri. När bamtillägget togs bort, försvann också många elever.
Alltför snål poängsätming ämnena på gymnasial nivå gör många av att tvingas läsa över sin kapacitet och sitt behov för att nå försörjningsnivå . I en enkät på vår skola uppgav cza 25 procent att satt av något ämne man för att nå heltidsstudienivå. Detta ger inte bra studiesituation och är inte en heller ett effektivt utnyttjande av studieplatsema." "Studiestödet tenderar mer och mer att motverka den pedagogiska verksamheten, eftersom det utgör ett detaljstyrt regelsystem mitt i vår målstyrda. Det är tyvärr mera regel än undantag att det tvingar eleverna att välja kurser de aldrig kommer att ha behov eller intresse av. Barntillägget bort en klar försämring särskilt bland redan utsatta." -
Studiestödssystemet är hävdar enheterna alldeles för styrande - -
kursutläggning och deltagarnas kursval. Utgångspunkten i deltagarnas
studieplanering blir frågan om vilka kurser måste väljas för att få som studiestödspoäng som räcker till kraven för heltidsstudier. Behov och
förutsättningar blir enligt enheterna andrahandsfråga. Studiestödssys-
en
temet omöjliggör/begränsar den flexibilitet det kurssystemet
som nya annars skulle ha inneburit. Det låser i tid terminer och i dagar. rent av
Studiestödssystemet är alltför styrande. Det omöjliggör för att utgå oss från elevens behov och förutsättningar i studieplaneringen. Det går alltså tvärt emot våra övriga styrdokument. Dessutom är det administrativt ttmgrott och innebär mycket arbete ,för oss."
Det är alldeles för många olika system, vilket är förvirrande för elever och skolpersonal. De olika systemen resulterar i orättvisor och är ojämlika.
"Rörigt för alla inblandade. Alldeles för instabilt över tiden. Ständiga förändringar som stör studiemotivationen.
Att inte få studera med bibehållen a-kasseersättning upprör flertalet enheter. Många att det istället borde krav arbetslösa menar vara ett att studerade för att få bibehålla sin ersättning. Samhället sänder
enligt
Komvux 51
enheterna ut fel signal: Ligg på sofflocket och få bra betalt gör något för både dig själv och samhället nyttigt och få betydligt sämre betalt.
"Ja, ordna konferens studieekonomin. Lyssna på tältarbetama Det en om är inte klokt att arbetslöshet premieras och att 35% försvinner om vederbörande istället börjar studera
Att behöva låna till grundläggande vuxenutbildning upplevs också stötande och hindrar många från att börja studera. Att eleverna bara kan få två terminer är också ett problem på många enheter. svuxa
Lågutbildade behöver studera på grundskolenivå vill låna till detta. som De har oña negativa erfarenheter av skolan och ofta helt övertygade om att de ska lyckas med sina studier denna gång heller."
En enstaka ljusglimt i det totala kritiken mot studiestödssystemet annars kan dock redovisas.
Har blivit bättre efter törsöksverksamheten med CSN."
3.1.6¶Förändringsbehov
Komvux kan bli mer flexibelt
Enkätfråga
Den kommunala vuxenutbildningen är mål- och resultatstyrd. Finns detta faktum till trots formella hinder för -
flexibilitet i organisationen
Enheterna upplever inte att det finns formella hinder för flexibilitet i organisationen bortsett från studiestödssystemet, som återkommer i nästan vartarmat svar. De få hinder små och mindre enheterna upplever handlar mest som
praktiska problem, ekonomi, samverkan med grundskolan
om om om
och/eller gymnasieskola lokaler, lärare, etc..
52 Komvux SOU 1996: l 88
Studiestödsformema utgör ett sådant hinder, eftersom man alltid måste tillse att samtliga elever som önskar det kan läsa på heltid och få fullt studiestöd. De fast anställda lärarnas kompetens är givetvis en hindrande faktor för full flexibilitet, emedan man kan säga upp och anställa lärare hur
som helst."
Andra mer informella hinder för flexibilitet är enligt flera enheters uppfattning samordningen med gymnasieskolan gäller större enheter, brist på ekonomiska och personella samt för liten skolled-
resurser en
ningsorganisation som bara orkar klara det dagliga.
Det vill synas som om det ute på enheterna finns både vilja till förändring och många goda idéer till hur utveckling skulle kunna genomföras men att mycket av detta hindras på grund för liten
av administrativ organisation.
Regelfárändringar kan gynna möjligheter till studier på komvux
vuxnas
Enkätfråga
Kommittén skall bedöma vuxnas möjligheter att få utbildning på gymnasial nivå och överväga möjligheterna
om att få sådan utbildning är tillräckliga ur dels den enskildes, dels arbetslivets perspektiv samt om så .är fallet
- föreslå förändringar. Vilka förändringar tror D.u bäst skulle
gynna vuxnas möjligheter att få utbildning på gymnasial nivå och/eller grundläggande nivå Kom gärna med förslag och idéer
De mindre och små enheterna har i sina förslag koncentrerat sig på den vuxnes rätt till gymnasial utbildning och på refoizmering
en av studiestödet och av CSN samt på rätten att studera med bibehållen
akassa.
Ett bättre studiestödssystem. Där ligger idag hela knuten. "Att få utnyttja en period av arbetslöshet till studier utan fackliga restriktioner
Komvux 53
De medelstora och större enheterna har i sina förslag också tryckt på den till gymnasial utbildning och på reformering av vuxnes rätt en studiestödet CSN samt på rätten att studera med bibehållen a-
och av
kassa. Där framförs också många tankar att återinföra öronmärkta om statsbidrag till komvux, alternativt förstatliga verksamheten och föra den med AMUGruppen, att införa skyldighet för hemsamman en kommuner att betala interkommunal ersättning m.m. Flera enheter framför förslag läroplan för vuxenutbildningen. om egen också införa estetiska ämnen i komvux, att återinföra Förslag finns om att för studievilsna samt från många enheter
orienteringskurser vuxna - -
reducera för slutbetyg. Andra enheter för fram tankar på
att poängtalet
utveckling den organisationen, så att kan studera när andan av egna vuxna faller på och inte nödvändigtvis på regelbundna lektionstider. Många enheters tankar kretsar också kring olika möjligheter att ge vuxna
yrkesutbildningar, exempelvis eget utbud, grundläggande genom
arbetsplatsförlagd utbildning alternativt samverkan med AMUGruppen
eller kommunens gymnasieskola.
Förslag möjligheter till utbildning: som gynnar vuxnas Förstärkning ekonomin till komvux. av Anpassad yrkesinriktad komvux. Arbetsförmedlingen läggs under kommunens ansvar. Ge komvux rörelsefrihet att lägga kurser som gynnar den enskilde mer upp eleven.
Avgångsbetyg slutbetyg
-
För få avgångsbetyg motsvarar det nuvarande slutbetyget att ett från utbildning i komvux krävdes tidigare studier
gymnasial
motsvarande volym cirka l 650 undervisningstimmar 40 en av min. För få slutbetyg från gymnasial utbildning i komvux att ett krävs studier motsvarande volym minst 1 970 numera en av klocktimmar 60 min. Kraven för att få ett slutbetyg från gymnasial utbildning har skärpts kraftigt: Från 1 100 klocktimmar till 1 970, dvs. nästan en fördubbling. Detta beror dels på viljan att få slutbetygen från
komvux likvärdiga med gymnasieskolans slutbetyg, dels
dagens studerandegrupp behöver handledd
uppfattningen att mer
undervisningstid än de deltog i komvuxstudier för grupper som tio-femton år sedan.
54 Komvux
3.2¶Organisatoriska - pedagogiska frågor
3.2.1 komvux
Integration gymnasieskola
-
Integrera mera men inte med gymnasieskolan -
Enkätfråga:
Vilka organisatoriska och pedagogiska krav ställer integration komvux - gymnasieskola för att vuxnas behov att av optimalt utnyttja sin studietid skall kunna tillgodoses
Detta är den fråga enheterna har besvarat omfattande. som mest Speciellt bland små och mindre enheter har dock en del avstått från att besvara frågan förmodligen eftersom de inte har någon gymnasieskola. - Enheterna ser inte några helst fördelar med integration komvux som gymnasieskola, möjligen bortsett från samverkan i små kommuner, där integration är enda sättet att åstadkomma ett kursutbud, och samverkan kring udda kursutbud.
Har lyckats undvika dettall" "Skolformema bör inte integreras. Det viktigaste skälet är ideologiskt och pedagogiskt. De olika skolformema styrs i mycket helt olika idéer, av värderingar och tankar.
Integration sker enhetemas att döma alltid på ungdomarnas - av svar villkor. De vuxna förutsätts acceptera. Om gymnasieskolans bristande förändring och brist flexibilitet skrivs mycket i enkätsvaren: Kursutfonnningen omöjlig och årskursbeanses greppen hålls kvar. Koncentrationsläsning är otänkbar och ämnena läggs ut på fem till sex terminer Många lärarna på gymnasieskolan osv. av är
möjligen lämpliga på denna skolform, men inte i vuxenutbildning, där
en man förutsätts lyssna på deltagarna, behandla dem med respekt och acceptera att de har många och djupa erfarenheter bör användas i som
undervisningen.
För det första måste gymnasieskolan totalt kursutformad vilket den vara inte är på långa vägar än. Vidare måste det finnas kraftigt koncentrerade kurser
Komvux 55
i gymnasieskolan med färre timtal långt under det garanterade tirnantalet för gy-elevema för de vuxenstuderande. Vidare måste kurskombinationer terminläggas dels såatt det blir rimliga arbetspass för den schemaläggas resp vuxenstuderande, dels så att den på optimalt kort tid kan läsa de kurser vuxna han/hon har behov Vidare måste kurskombinationema ta hänsyn till som av. studiestödspoängen för heltidsstudier m.m.
Studietiden förlängs, vilket medför ökade kostnader för de vuxna. De har inte råd att låna för studier gymnasial nivå. mer pengar
Vuxna har inte råd och tid att läsa i ungdomsgymnasiet. Det tar för lång
tid.
Flexibilitet, vilja till förändringar, till snabba omställningar, mod att
pröva nytt allt detta upplever enheterna saknas i den gymnasiala -
organisationen.
Enhetemas kan lätt sammanfattas: Integration nej, det inte svar - om behövs för att möjliggöra ett kursutbud Men ett och annat undantag finns:
Då vi har konventionell gymnasieskola har vi några problem med en samläsning. Vi är redan integrerade till vissa delar med gymnasieskolan. De ämnen vi läser i på komvux är kärnämnen. I andra ämnen läser som egna grupper vi tillsammans med gymnasieskolan. Både lärare och elever tycker att det fungerar bra. De har teoretiska kunskaper och de äldre har arbetsyngre livserfarenhet, detta har visat sig vara en bra kombination."
Om komvuxenheter Fram till 1 juli 1992 då Lvux 82 upphävdes föreskrevs att - komvuxenhetema skulle bilda enheter när de överskred ett egna
viss poängtal. Samordning mellan grundskola eller gymnasieskola
och sådana komvuxenheter var då inte tillåten. Från 1 juli 1992 togs detaljreglering om bland annat skyldighet organisera enheter bort. Kommunen gavs rätt att organiseatt egna sin verksamhet på det sätt man lokalt ansåg lämpligt. ra
56 Komvux SOU 1996: l 88
3.2.2 i komvux
Koncentrationsläsning
För litet koncentrationsläsning i komvux Ja och nej
Enkätfråga
Ur Arbetet 1995-12-08. "T oIv veckor. Längre tog det inte att få
gymnasiekompetens imatte. 200 kronor
är kursavgiften men det är det värt. Samma studier på komvux hade tagit mycket mer dyrbar studietid. "
En kursdeltagare hån
Folkuniversitetet i Lund
Är koncentrationsläsningen i komvux
optimal Varför kan kursdeltagarna när de börjar på universitet och högskolor studera ett ämne på heltid men inte ex tio timmar engelska/matematik i veckan på komvux
På frågan om koncentrationsläsning har enheterna gett uttömmande svar. Det finns många olika aspekter på problemet med koncentrationsläsning. Först måste dock konstateras att det finns vilja att diskutera en problemet och att pröva ökad koncentration. Det är inte ovanligt att enheter uppger att man studerar en kurs 6-8 lektioner vecka, ibland till och per med 10-12 lektioner vecka. Eftersom heltidsstudier omfattar cirka per 24 timmars undervisning vecka innebär sådan koncentration att per en cirka 30-50% av den totala tiden läggs på kurs. Det innebär markant en en ökning jämfört med tidigare.
Vi är mitt uppe i förändringarna. Faktum är att gensvaret från eleverna är mycket positivt när de inser vilka fördelar koncentrationsläsningen ger bl a ur studiestödssynpunkt. Det innebär att de kan koncentrera sig på de kurser de verkligen är intresserade av.
En enhet redovisar fullständig koncentrationsläsning i språkkurser på
åtta veckor heltid:
88 Komvux 57 SOU 1996: l
"Så har gjort i många år och eleverna är mycket nöjda Nu fortsätter vi med andra ämnen."
Många enheter hävdar att ökad koncentrationsläsning är mycket bra
snabbt vill igenom komvux, exempelvis behörighetskom-
för dem som pletterande. Samtidigt hävdas att prioriteras av komvux inte grupper som klarar ökad koncentration, att konsekvenserna blir förödande om av exempelvis ensamstående är hemma några dagar för vård av sjuka bam. Flera enheter hävdar att de vuxenstuderande inte kan koncentrationsläsa i den utsträckning de gjorde tidigare, eftersom enheterna numera är ens med gymnasieskolan och måste följa deras traditionella
integrerade
utläggning av kurserna.
En integration med gymnasieskolan gör att komvux i vår kommun till sin form för mycket är styrd ungdomsskolans terminstider m.m. av
Framför allt de små kommunerna påpekar att har svårt att få man till båda snabba och normala långsamma grupper i samma kurs.
underlag
Därtill kommer den pedagogiska frågan: Kan man trycka in t.ex.
eller innebär språkstudier mognadsprocess Omvänt kan frågan ett språk en
formuleras följande sätt: Är det kanske bättre att läsa koncentrerat än
splittra sig många ovidkommande ämnen Något entydigt svar gives
att inte.
Utläggning kurs skall givetvis ske på pedagogiska
av en administrativa grunder. Det innebär att tiden är variabel och den en kunskap skall uppnås i kurs konstant. Det innebär också att som en en olika individer behöver olika tid för att uppnå samma kunskap. I den stora enheten kan individualisering i viss utsträckning ske genom att grupper har snabb, normal eller långsam studietakt. I den mindre
organiseras som
enheten handlar det än att individualisera i gruppen. Om en mer om studerande på gymnasienivå vill läsa på heltid drygt 400 gy-poäng per måste denne med koncentration lektioner 40 minuter termin en av sex kurs och vecka studera åtminstone kurser. Eftersom mångakurser per sex endast har schemalagts med två till tre lektioner vecka ökar snabbt per antalet kurser ämnen. Det kan då ifrågasättas enheterna ur
och om
synpunkt verkligen tillåter de studerande att koncentrationsläsa
pedagogisk optimalt. Utläggningen kurser verkar snarare vara gjord av organisato-
av riska och tjänstgöringsmässiga skäl än med avsikt att gynna den vuxnes
lärande. I detta sammanhang kan det värt att peka på den möjlighet till vara stöd i komvuxförordningen att utöka tiden för stöd m.m. som ges genom och till viss gräns 110 timmar få denna tid medräknad i upp en - -
58 Komvux SOU 1996: l 88
exempelvis slutbetyg. Ett problem är dock att CSN inte ger studiestödspoäng för dessa timmar, är avsedda att studerande med behov
som ge av särskilt stöd en extra resurs.
Särskilt stöd
Enligt förordningen om kommunal vuxenutbildning 4 kap 10§ f°ar
styrelsen för utbildningen fastställa ett högre timtal än vad
som motsvarar antalet gymnasiepoäng för en kurs. I sådana fall erhåller den studerande poäng motsvarande det högre timtalet dock högst
- 110 gymnasiepoäng. Ett sådant högre timtal dock inte CSN-
ger poäng.
3.2.3¶Målgrupper
Komvux prioriterar lågutbildade men inte pensionärer
-
Enkätfråga
"Utbildningsexpansionen kom dock igång relativt
sent i Sverige, varför det i äldre åldersgrupper jämfört med andra länder finns relativt
många som inte har mer formell utbildning än folk- eller grundskola. Till detta kommer att bland de yngre är det ett oroande stort antal inte avslutar
som grund- och/eller gymnasieskola, inte går vidare till högskolan respektive drar längre ut på sina studier vid universiteten. "
Ur Kunskapslyftskommitténs delbetänkande
Skall komvux engagera sig i äldre lågutbildade och/eller unga som inte avslutar grund- och/ eller gymnasieskola Hur kan i så fall komvux hjälpa till att lösa dessa problem Är det bara en organisatorisk fråga eller också en pedago-
gisk fråga
Komvux 59
"Nu blir jag upprörd Menas att komvux inte engagerar sig i just dessa målgrupper
Det är for det absoluta flertalet komvuxenheter självklart att lågutbildade äldre och yngre skall få kompensatorisk utbildning i komvux. Möjligen är det så att i vissa enheter prioriterar de yngre fore de man äldre, medan andra påpekar att det är grundskolans och gymnasieskolans uppgift att fullgod utbildning och att komvux i första hand ge yngre en skall vuxna sådan kompensatorisk utbildning som de behöver. För ge flertalet enheter är denna fråga huvudsakligen ett pedagogiskt problem:
att nå och behålla lågutbildade i utbildningen
Självklart måste komvux engagera sig for dessa grupper. Redan nu är stor del deltagarna sådana som på olika sätt misslyckats i sina studier en av på grundskole- eller gymnasienivå. Detta är angelägen komvux-uppgift. Det är både en organisatorisk och en pedagogisk fråga. Tyngdpunkten ligger det pedagogiska där man måste gå varsamt fram med denna grupp av elever, de orkar inte följa ordinarie studietakt inom komvux för många ämnen. Komvux studierna får inte leda till eventuellt nytt misslyckande.
Man efterlyser möjligheter även ekonomiska till intensiva
rekryteringskampanjer for att nå de äldre lågutbildade, som man tror ofta
saknar motivation för studier. För de krävs ett helhetsgrepp, krävs olika alternativ, krävs yngre möjlighet att komplettera med praktiska inslag. Det kan handla om exempelvis utbildning del av dagen/veckan och praktik resterande del eller utbildning på både komvuxenheten och en arbetsplats eller utbildning och organiserade fritids-aktiviteter. Kärm-dig-för-kurser eller motsvarande tror enheterna också kan vara något for att introducera till studier, Studieteknik, etc.
"Vår erfarenhet säger att båda gruppema lågutbildade yngre och äldre behöver omfattande hjälp med strategier för den egna inlämingen. Här tror jag aldrig man kan lägga ner for mycket möda. Den som börjar studera borde automatiskt få extra tid för detta och det borde vara studiestödsgrundande.
60 Komvux SOU 1996: 88l
Enkätfråga:
"I Sverige liksom i många andra industriländer blir människor äldre och äldre. Den stigande mängden nya kunskaper
kan därför i mindre utsträckning än tidi-
gare integreras i samhället via ungdomsutbildning. Kraven på de äldre och deras förmåga att ta till sig nya kunskaper ökar därme "
Ur Kunskapsbftskommitténs
delbetänkande
Är också äldres 65 år utbildning
en uppgift för komvux eller för någon annan vuxenutbildningsanordnare Ställer det i så fall nya krav på kom-
organisatoriskt/pedagogiskt vux -
Att även äldre över 65 år behöver utbildning inom vissa områden betvivlas inte av enheterna. Det framgår dock mycket tydligt att det stora flertalet enheter inte anser att detta är en uppgift för komvux utan exempelvis för studieförbund eller folkhögskolor. Några mindre enheter kan möjligen tänka sig vara positiva till en sådan tanke om medel
erhålls.
"För människor över 65 år passar studieförbund bäst."
En uppgift äggenför komvux. Komvux skulle kunna klara denna uppgift
mycket vä.
Många enheter framhåller dock att enstaka äldre över 65 år redan nu studerar i komvux i flertalet av dessa enheter på överblivna platser,
speciellt i kvällskurser. Några anser att detta tillför nya och positiva
dimensioner i undervisningen.
Komvux 61
3.2.4¶Flexibilitet, kreativitet och självförtroende
Kreativa arbetssätt stärker själtyörtrøende och flexibilitet
Enkätfråga
Hur kan man i komvux utveckla kreativitet och skapande hos sina elever Kurser Pedagogik
Från flertalet enheter betonas att kravet redan finns i läroplanen, att måste fortsätta driva utvecklingen mot en mer problemorienterad man undervisning, ett processbetonat arbetssätt, etc. Deltagarna måste framhålls det- när så behövs målmedvetet tränas till eget ansvarstagande för sina studieresultat men också få ett större reellt inflytande över verksamheten, framför allt i den vardagliga undervisningssituationen.
Delegera det ekonomiska ansvaret till kursen, dvs kursdeltagarna tillsammans med läraren/handledaren beslutar om hur man skall använda de medel anslagits till kursen. Tillsammans beslutar man hur man skall som använda anslagna medel för att inom läroplanens ramar nå de mål som kursplanen satt upp. På köpet får man en verklighetstörankrad utvärdering. En sanning som är sagd tidigare:Ta tillvara gruppens samlade erfarenheter Gräv där Du står Bryt upp de pedagogiska låsningama från fordomdags och törlossa vuxelevema och ge dem en andra vår. Ursäkta poesin detta måste ske. Starta kurser i framtidskunskap. Bilda grupper för men erfarenhetsutbyte olika arbetslivserfarenheter livserfarenheter möts." -
Lärarrollen måste utvecklas mot handledarroll. Utbildning i en vuxenpedagogik krävs. Fortbildningsbehov påtalas ofta. Ny teknik kan till stor hjälp för att utveckla sökandet efter kunskap. vara
"Många är positiva och öppna och bjuder på sig själva och sprider vuxna kreativitet. Genom elevmedverkan och annorlunda arbetsformer kan detta förstärkas.
Det är mycket sällan enheterna efterlyser kurser i kreativitet. På många håll framförs istället önskemål kurser i estetiska ämnen. om
Kreativitet och skapande skulle kunna utvecklas mer om vi hade estetiska ämnen på komvux och många vuxna efterfrågar sådana kurser."
62 Komvux SOU 1996: 188
Ett antal av de minsta enheterna har avstått från att besvara denna fråga. Det är en viktig slutsats som man kan dra av enheternas svar: En utveckling av arbetssätt och arbetsformer ses som en naturligt väg för att utveckla de studerandes kreativitet, självständighet och ansvarstagande för egna studier.
3.3¶Pedagogiska frågor
3.3.1¶Vuxenpedagogik i praktiken
" Vi tar ett steg i rätt riktning varje termin", men det finns fortfarande problem
Enkätfråga
" Vuxenpedagogiken bygger på att under-
visningen utgår ifrån upplevda problem i verkligheten och de studerande ger möjlighet att bearbeta dessa problem genom nya perspektiv och kunskaper...
Vuxenpedagogiken bygger på att de
studerande är aktiva, självständiga och ansvarstagande individer. De studerande bär därför också få ett stort inflytande
över undervisningens innehåll och
upp-
läggning."
Sven Salin i Komvux inför 2000-talet
Är det så Beskriv hur det i
fungerar
praktiken
Flera enheter har förutom skolledarens sammanfattande också svar bifogat de svar som deras lärare lämnat, när de diskuterat frågan. Svaren varierar från lärare till lärare eller från ämne till ämne och det kan vara svårt att redovisa ett enhetligt svar från en enhet.
"Ja Inom komvux i vår kommun har vi länge hañ elevinflytande ett som prioriterat mål i vår lokala arbetsplan. Det sker genom t.ex.
SOU 1996: l 88 Komvux 63
eleverna blir förtrogna med innehållet i kursplaner och betygskriterier -
och tillsammans med lärare planerar och utvärderar undervisningen. i arbetssättet är ett stort mått av eget ansvar och initiativ invävt.
-
självvalda fördjupningsarbeten som anknyter till upplevda problem och -
diskussioner i klasser och grupper och nya kunskaper ger möjlighet att
bearbeta problemen.
m eleverna är representerade i olika beslutande grupper och deltar aktivt
-
i utvärdering av undervisning och skolan i stort.
Vuxenutbildningen bör givetvis fungera på detta sätt. Det är därför det är så svårt att integrera komvux med ungdomsgymnasiet. Det som står i citatet är ett mål att sträva emot och även om undervisningen idag inte helt lever upp till detta mål är vi i alla fall en bit på väg och de duktigaste vuxenpedagogema arbetar mer och mer på det sättet.
Vi arbetar ständigt på att de studerande skall vara aktiva, självständiga och ansvarstagande. Men det är ofta ett svårt arbete eftersom de studerande, trots sina dåliga minnen från ungdomsskolan, förväntar sig att det skall vara
samma sätt i komvux. Att de studerande skall få och ta ett stort inflytande röner fortfarande ett stort motstånd både hos studerande och lärare.
I många gymnasiegrupper finns runt 30 individer med vitt skiftande erfarenheter och kunskaper. Det är inte självklart enkelt att i en kort kurs om tex 30 timmar hitta de relevanta erfarenheterna och därefter bygga på dem på ett sådant sätt att det blir tydligt att erfarenheterna är allmängiltiga och därmed av allmänt värde. Såjag tror att många lärare ärligt har försökt med stupat på praktiska svårigheter och på elevernas förväntningar som är en stark kraft.
Svaret Vi tar ett steg i rätt riktning för varje termin är nog mycket representativt för samtliga enheters Alla vet att inte nått den
svar. man ideala situationen, men flertalet enheter arbetar aktivt för att närma sig detta mål.
För mig är vuxenpedagogik att tillsammans med eleverna planera hur undervisningen skall läggas upp. Och sen genomföra det också.
Vi arbetar i alla fall oerhört aktivt med det; introduktionsvecka, individuella studieplaner, vuxenråd, etc."
Arbetssätt som problembaserat lärande PBL och utnyttjandet
av tekniska hjälpmedel främst datorer tycks också verksamma
- - vara verktyg för ökat ansvarstagande för studier, delaktighet och
egna individualisering.
64 Komvux
Lösningen är att vi kan gå mot ett mer individualiserat arbetssätt.
Arbetsstationer med datorer i lokalen, lärarlag osv. Vi är en bit på väg."
Dock, det finns problem:
"Jag tyckte vi blev bättre och bättre detta, men den utpräglade
komvuxpedagogiken får nu mindre genomslag genom vår integration med
gymnasieskolan."
En viss tillbakagång kan noteras. Hårt pressade kursplaner och
betygskriterier som ställer oerhörda krav kan om man läser dem ordagrant
-
leda fel.
-
Knappast Liknar mer traditionell gymnasieutbildning.
Det finns också även om dessa går att räkna på ena handens fingrar
-
enheter som tvivlar på att det över huvud taget finns något som heter -
vuxenpedagogik:
Sven Salin och andra komvuxgurus överdriver det unika med
vuxenutbildningen tycker jag. Men det är väl också ett led i strävan att driva
komvuxskolfonnens särart till torgs. Och det är väl inte fel.
Några enheter tar upp det faktum att det faktiskt inte finns någon reell lärarutbildning för komvuxlärare, påbyggnadsutbildning för lärare
endast en i tidigaredelen av den grundläggande vuxenutbildningen. Den är tydligt definierad för ungdomsskolan grundskolans tidigarestadium
senarestadium, gymnasieskolan men för vuxenutbildningen.
-
Behovet av lärarfortbildning upplevs av många som enormt.
Den förändrade lärarrollen ger inte sig självt. Fortbildningl!
Den nya läroplanen upplevs störande: Korta kurser med massivt
kunskapsinnehåll och betygskriterier fixerar fortfarande enbart vid
kunskaper. Lvux 82:s krav på indelningen av en kurs i grund- och fördjupningsdel, vilket i sig utgjorde krav på individualisering, har försvunnit i den nya läroplanen.
Ett annat faktum som inte underlättar arbetet i den angivna riktningen är elevernas förväntningar och uppfattningar om hur en skola skall fungera: Att läraren talar om vad som är viktigt i kursen, att skrivningama tar upp just dessa saker och att allt går snabbt och effektivt. På senare år har
en annan grupp tillkommit: De som anvisats studier istället för arbetslöshet. Dessa deltagare är oftast inte högmotiverade för studier, mer för att snabbt slinka igenom dem.
Komvux 65
Enkätfråga:
"De studerande föredrar gemensamma diskussioner, undersökningar och grupparbeten i undervisningen, men dessa metoder dominerar inte. Vanligast är att läraren pratar och de studerande lyss-
" nar.
Citat ur Skolverkets utvärdering av
komvux
Om vi utgår från att denna beskrivning till viss del är riktig: Varför är det så Vad är det är fel Vilka
som hinder finns för en annan utveckling
Ett flertal enheter säger sig inte känna igen kursdeltagamas önskemål
i Skolverkets beskrivning ovan. De tycker också att de kommit längre i metodutveckling men att de fortfarande inte nått målet.
Beskrivningen stämmer inte med vår utvärdering. De visar istället att
eleverna helst vill ha katedenmdervisning. Därför har vi i vår lokala arbetsplan
pekat på vikten av att använda andra undervisningsmetoder än före-
läsningsform."
Många enheter anger följande som skäl för att nya metoder inte slår igenom:
Korta kurser och korta arbetspass. Till detta kopplas det som brukar
kallas kursträngsel, det vill säga för mycket stoff på för litet tid. Man hinner inte diskutera och pröva så mycket. Tiden upplevs som knapp och läraren vill ge så mycket som möjligt.
Elevernas förväntningar. I stort sett samtliga enheter betonar att
elevernas förväntningar inte ligger i att få diskutera, grupparbeta och själva söka kunskap. Läraren vet bäst. Det fordras som någon skrev professionalism att ge eleverna det de inte förväntar sig, men som leder till kvalitativt bättre lärande.
Vi tror att svaret är tidsbxistl Tendensen under senare år eñer införandet
-
av programskolan på gymnasiet är tycker vi oss se att ämnena dels har
-
förändrats innehållsmässigt dels blivit kortare. Man blir därmed orolig för
att inte hinna varvid man tror sig hinna bäst med katederundervisning som
-
66 Komvux SOU 1996: 188
man tror ärmer effektiv och mindre tidsödande än diskussioner, undersökningar och grupparbeten.
"Orsakema är alltså flera: kulturarv, härmar äldre kollegor, tron på att föreläsningsmetodiken är effektivare.., 4. traditionell pedagogik på de flesta lärarhögskoloma m.m.
"De vuxna är aktiva och ansvarstagande, men inte speciellt självständiga. Deras bild av undervisningen fonnades för många år sedan.
Många påpekar också i svaren på denna fråga att utbildning för vuxenlärare saknas och att behovet av fortbildning är stort.
Lärama behöver fortbildas i vuxenpedagogik. Det går inte att undervisa vuxna som man gör i ungdomsskolan.
Passar i alla ämnen. Fortbildning i användandet av Pbi Problembaserad inlärning och datorer behövs.
Traditionen Attityder hos lärarna behöver ändras + hjälp att utveckla sin pedagogik kompetensutveckling.
-
Enkätfråga:
Läroplanen talar om att deltagarna mer och mer skall lära sig att självständigt inhämta kunskaper hur
påverkar det lärarrollen Förändras lärarrollen under deltagarens resa från grundläggande vux till gymnasial vuxenutbildning Hur kommer be-
grepp som självförtroendeträning,
eget ansvar för studierna, lärarens handledarroll, etc in i detta sammanhang
Att lärarrollen har förändrats de senare åren tycks det stora flertalet enheter vara mycket överens om.
Lärarrollen blir mer av handledarkaraktär. Genom det egna ansvaret for studierna ökar självförtroendet. Det är en viktig uppgift att uppmuntra och stötta.
Handledarrollen har blivit mer och mer tydlig. Individualiseringen har ökat. IT-media etc. verkar också i den riktningen, eftersom de möjliggör individuella uppgifter och uppmuntrar till eget sökande. Läraren blir då
SOU 1996: 188 Komvux 67
ett stöd en handledare. Ett tydligt exempel på detta visar den
kursdeltagare som en enhet citerade:
Ge mig lite tankestöd, så ska jag ñxa det här"
Mer tankestöd och mindre kunskapsförmedling Det är emellertid
av svaren att döma inte alltid så att deltagarna till att börja med inser
fördelarna med denna ändrade lärarroll, vilket kan få konsekvenser för en sliten skolledare:
Begrepp individualisering handledarroll som man måste tala om gång
-
på gång, när man får kritik för att inte läraren står i katedem och för gruppen
framåt samtidigt.
Många enheter redovisar att lärarna inom grundläggande vuxenut-
bildning tycker sig ha mera tid för att arbeta med att utveckla elevernas självkänsla, Studieteknik, förmåga att fungera i grupp, etc. Inom gymnasieutbildningen förutsätts på ett helt annat sätt att eleverna klarar av detta egen hand.
"Elevema tränas till ett allt större ansvarstagande för sina studier inom
den grundläggande vuxenutbildningen för att sedan vara fullfjädrade vid
övergången till gymnasiala studier.
Det borde vara så att lärarrollen förändras under resans gång men tyvärr
verkar det som förändringen går mot mindre självförtroendeträning, mindre
eget ansvar, mindre handledande arbetssätt gymnasial nivå. Detta kan delvis
bero på det stela studiestödssystemet.
Andra enheter hävdar att lärarrollen förändras under resans gång så att elever får mer frihet och mer och mer tar eget ansvar för sina studier
högre upp de kommer. Katederundervisning och hårt styrd undervisning
är menar dessa enheter vanligast på grundläggande vuxenutbildning.
- -
"Ja, lärarrollen förändras. Vi tränar hela tiden eleverna att ta ansvar
för sina studier, oavsett stadium. Det betyder att de som studerat längst dvs
gymnasieelever blivit mest självständiga i sitt arbetssä .
...så upplever eleverna själva att större ansvar ges högre upp i kurserna
eleverna kommer. Detta visar på att både elev-lärarroll förändras under
studiernas gång. Från att ha bedrivits fram för allt katedemndervisning på
grundläggande nivå kommer läraren att fungera mer som handledare och
kunskapsvägvisare på de högre nivåerna."
68 Komvux
Inte helt oväntat framhåller många enheter att självförtroendeträning behöver stärkas på alla nivåer men framför allt inom den grundläggande
vuxenutbildningen.
Åldersspridningen i en vuxengrupp är stor. Deltagarnas arbets- och samhällslivserfarenheter är omfattande och olikartade. Deras syfte med studierna varierar kraftigt. Det vore därför märkligt om vuxnas lärande inte skulle ställa särskilda krav på deras lärare. Olika arbetssätt och
arbetsformer bejakar dessa krav benämns fortsättningsvis vuxenpeda-
som
gogik.
Det vill egna komvuxenheter har lättare att komma fram
synas som om till ett vuxenpedagogiskt synsätt. Därmed inte sagt att de alltid återfinns i den yttersta vuxenpedagogiska spjutspetsen. Komvuxenheten har egna lärare ofta erfarna vuxenutbildare vars fortbildning ombesörjs av
- enheten. I mindre enheter arbetar lärare i flera skolfonner. Pâ grundsko-
lan/gymnasieskolan, där de då oña har huvuddelen av sin tjänstgöring,
förväntas de delta i där anordnad fortbildning. Ibland kan de tillåtas delta i den fortbildning som anordnas av komvux.
I många enkätsvar framförs tankar på att kursträngseln ökat innehåll
på kortare tid blivit större. Det är möjligt att så är fallet i vissa kurser.
- Den sammanlagda tiden i ämneskursema har dock inte minskat snarare
ökat. Det finns därför viss anledning observant inför risken för att
vara den utökade lektionstiden ger utrymme för krav ökad detaljkunskap istället för möjlighet till ökat lärarstöd.
3.3.2¶Ny läroplan, kursplaner, betygskriterier
nya -
pedagogisk utveckling
Lärøplansreførm pedagogisk utveckling
ger
Enkätfråga:
Den nya läroplanen, de nya kurspla-
nerna och de nya betygskriterierna
sägs ha inneburit ökat Iärarsamarbete. Har det i så fall bidragit till pedagogisk utveckling
SOU 1996: l 88 Komvux 69
Att den nya läroplanen, de nya kursplanerna och betygskriteriema bidragit till att lärarna träffas oftare och diskuterar innebörd och konkretiseringar är flertalet enheter helt överens om.
Osäkerheten om de nya kursplanerna och betygskriteriema gör att den
enskilde läraren vill ha kollegialt samarbete för att känna sig säkrare.
Undantagen är de små enheterna, där svaret istället kan bli följande:
Hos oss finns bara en lärare i varje ämne. Vi har försökt med samarbete
över kommungränsema, men det är svårt rent praktiskt, eftersom alla också
tjänstgör på grundskolan.
På delfrågan om förhållandet av lärarna träffas oftare och diskuterar
innebörd och konkretiseringar av kursplaner och betygskriterier också leder till pedagogisk utveckling går meningarna isär. Många de flesta
-
enheterna detta, men betonar att man bara står i början av en - anser process som kommer att ta tid. Några tror att det nya läraravtalet kan bidra till snabbare utveckling. Andra enheter tvivlar på att de nya styrmedlen på något avgörande sätt har bidragit till något eventuellt utvecklingsarbete. Åter andra betonar att utvecklingsarbete är på gång, men att de är osäkra på stynnedlens inverkan.
Ny läroplan och nya kursplaner och framför allt betygskriterier har för
första gången i historien framtvingat många samtal, studiedagar och en hel
del utvecklingsarbete. Just nu förekommer vår skola mycket utvecklings-
arbete.
Lpr 94
Den 1 juli 1994 fick komvux och SSV tillsammans med gym-
nasieskolan en ny och gemensam läroplan, läroplanen för de
frivilliga skolformema Lpf 94. Till den hör kursplaner för alla
kurser som anordnas på olika nivåer i de olika ämnena. Till varje
kurs hör kursmål och betygskriterier.
Kursplanema och betygskriteriema talar om vad eleverna skall
kunna efter avslutad kurs de föreskriver inte vad kursen skall
-
innehålla. Kursplanema måste konkretiseras lokalt av lärare och
elever. Också betygskriteriema måste konkretiseras av exempelvis
lärarna på skola, i en kommun eller i en region.
en
70 Komvux
3.3.3¶Möten med olika deltagargrupper
Deltagarnas erfarenheter ett pedagogiskt problem eller en möjlighet
-
Enkätfråga:
Hur möter läraren spännvidden bland de komvuxstuderande i en grupp ålder, familjesituation, ekonomi, andra förutsättningar, etc.
fråga där många kanske de flesta enheterna med tyngd
Detta är en - hänvisar till den erfarna komvuxläraren, för vilken de studerandes olika bakgrunder inte är ett problem utan en tillgång. Flertalet enheter betonar också att detta är deras lärare bra på. Det är kanske här som en av
vuxenpedagogikens hömstenar vilar
De heterogena grupperna har alltid varit utmärkande för komvux. En av
kämpunktema i vuxenpedagogiskt arbete är just arbetet med grupper med
stor spännviddi I de allra flesta fall kan en erfaren komvuxlärare använda
deltagarnas erfarenheter etc som en resurs som tillför undervisningen nya
dimensioner. Organisatoriskt finns för läraren extra timresurser för stöd- och
studiehandledning som utnyttjas regelmässigt.
Här ligger just det krav man måste ställa vuxenpedagogisk kompetens.
En viktig del är att lärare inom komvux skall ha hela sin tjänstgöring förlagd
till just komvux såatt kompetensutveckling och annan fortbildning verkligen
når sina syften. Inom vår verksamhet menar vi att vi har nått långt detta
område.
"I många fall handlar det fortfarande om att undervisningen anpassas till
gruppgenomsnittet istället för individerna. Några medel att möta de olika
behoven har hos oss varit momentindelning av kursen, fördjupningsdel Jmf
LVUX82, skriftlig och muntlig kommunikation många telefonsamtal mellan
lärare och studerande."
Vid intagningen påpekar ett antal enheter är det viktigt att eleverna
- hamnar på rätt nivå för att förebygga studiemisslyckanden. Många enheter lägger också ner mycket arbete på att ge så goda förutsättningar som möjligt inför studierna. Det är vanligtvis studievägledarens uppgift, liksom vägledningen. På små och mindre enheter är också skolledama
Komvux 71
mycket involverade i detta arbete. En viktig förutsättning är också att man syo-konsulenter och skolledning tillsammans med den studerande upprättar individuella studieplaner. Läraren fortsätter sedan med
individualisering av undervisningen. Detta förutsätter i sin tur ett tillvaratagande av de kunskaper och erfarenheter de olika deltagarna
som för med sig.
Vi möter detta med gemensamma och omfattande diagnoser, samhedömningar, konstruktioner av grupper som kan byta utseende under terminens gång. Vi har infört snabbare och långsammare grupper på alla våra nivåer." Viktigt med introduktionen, skapa ett gott arbetsklimat, stödundervisning ex räknestuga förekommer. Mycket duktiga kan ges ledigt så läraren får ägna tid de som behöver mer hjälp.
Om enheterna är tillräckligt stora för nivågrupperingar görs ofta indelning i snabb respektive långsam studietakt för att underlätta
individualisering m.m.
En del enheter har avstått från att besvara denna ñåga, flertalet dessa av små enheter. Detta är helt tydligt ett område där man på olika sätt arbetar för att nå bästa möjliga resultat. Det är också ett område där komvuxenhetema
upplever sig ha rejäl kompetens.
Enkätfråga:
Hur kan det faktum att komvux rekryterar en hög andel invandrare och en hög andel kvinnor tas till vara
Invandrare: Många enheter betonar att invandrares kunskaper inom olika områden tas alltför litet i anspråk. Alla konversationsfrågor får en dimension då människor med kulturbakgrund deltar. Ofta är ny annan
det första gången de svenska deltagarna ett naturligt sätt f°ar djupare
en kontakt med invandrare.
"Man kan i början ha varit mycket reserverad mot invandrare vi har inte så många men hittills har tiden och lärarnas varliga ledning alltid gett resultat: Man har blivit goda värmer. Det finns många bevis för att invandrarñentlighet beror på okunskap, man känner inte varandra."
72 Komvux SOU 1996: l 88
En enhet har i vissa fall använt fransk- och Spansktalande elever inom språkundervisningen. Mera stötande är naturligtvis, säger samma enhet, att invandrares hela kulturella bakgrund inte tas till Kulturella vara. ligger nära till hands, påpekar enhet, som också evenemang en annan påpekar del invandrare har lärarutbildning från sitt hemland: Vi att en hade blev extraresurs i vår mattestuga. en som Många enheter konstaterar att invandrare tillför en större erfarenhetsbas i klassrummet, vilket kan hjälp för att människor liberalare vara en ge en syn på omvärlden.
"En hög andel invandrare innebär både nya fördelar och nya bekymmer. I klassrummet förs det in nya normer och sociala mönster, samtidigt blir de flesta svenska regelsystem föremål för diskussioner och nya belysningar. Men på många sätt har komvuxvardagen blivit färgrik, spännande och mer oförutsägbar.
Man får avslutningsvis givetvis gratulera den enhet som förmodligen är att kunna följande kommentar: ensam om avge
På vårt komvux vi varje individ, man eller kvinna, ung eller gammal, ser invandrare eller svenskfödd, lika stor resurs i vår undervisning. som en
Då är det oroande när den enda kommentaren från en annan mer enhet till denna fråga lyder:
Tas till vara
Kvinnorna: Vid vissa enheter riktas särskilda insatser mot kvinnorna i komvux. Vi har skriver enhet med stor framgång anordnat - en särskilda kvinnogrupper, där satsar mycket självförtroendeträning man På annan enhet arbetar man på att stärka kvinnornas självförm.m. en troende oftast är sämre än männens påverka dem att söka - som utbildningar inom det naturvetenskapliga området, vilket de från början kanske inte trott sig att klara. För att få kvinnor intresserade av om mer den traditionellt mansdominerade naturvetenskapliga sektorn har man på lokal kurs, där innehåll och uppläggning varit en annan enhet skapat en kvinnoanpassade. Ytterligare ett exempel kommer från den enhet som påstår att kvinnor sig i miljöfrågoma än männen. Detta engagerar mer medför påpekar att anknytningar till vardagliga ting kan göras - man annorlunda, t.ex. att använda tvättmedel och hushållsmaskiner som genom exempel istället för bilar och motorer.
Komvux 73
Vi stöttar alla kvinnor som vågar hävda sin rätt till utbildning, även om familjen inte samtycker till att de studerar. Vi uppmanar dem att gå vidare till andra utbildningar efter komvux. Vi vill att kvinnorna ska ta på sig ledarroller hela vår elevkårsstyrelse är kvinnor. Lärarna låter kvinnoerfaren- heter få styra val av stoff.
Man måste dock med eftertanke fundera också på följande svar:
"Jag har känsla att kvinnorna tas till vara, eftersom de ofta är i en av majoritet. Jag är faktiskt mest bekymrad över hur männens intressen skall bli tillvaratagna."
Det är märkligt att så många har redovisat så litet i denna fråga. Speciellt gäller det små och mindre enheter. Listan över möjligheter kan göras lång: yrken, andra erfarenheter, andra kulturer, andra språk, etc. Kompetens finns hos båda grupperna.
Enkätfråga:
"Medan var femte bland de okvalificerade arbetarna är inaktiva dvs. inte deltar
i vuxenutbildning, så gäller detta endast
cirka var femtionde i den högre tjänste-
mannakategorin. " Citat "Folkbildning och
ur vuxenstudier", SOU 1994:141
Hur rekryteras och motiveras lågutbildade män
När det gäller att rekrytera och motivera lågutbildade män finns det flera aktiviteter som återkommer. Allmän information nämns i många sammanhang. Kursutbud, annonser i veckopressen, riktad reklam, etc. Det når dock inte dem man helst vill nå. Mer framgångsrikt är i så fall att inbjuda fack och personalansvariga på företag, beskriva sin verksamhet, få hjälp med distribution av reklam
gärna kopplat till företagsinfonnation om att företaget gärna ser att
personalen höjer sin kompetens. De flesta enheter är nog av den
uppfattningen att inte heller detta är tillräckligt.
För att nå bland annat denna presumtiva deltagare förutsätts enligt grupp flertalet uppsökande verksamhet och/eller samverkan med andra svar en
74 Komvux SOU 1996: 188
myndigheter. Uppsökande verksamhet kan då lämpligen ske tillsammans
med fackliga organisationer, arbetsförmedling och/eller socialförvaltning, invandrarförvaltning, etc.
"Hos oss sker det genom samarbete med arbetsgivare, arbetsförmedling,
försäkringskassa och fackliga organisationer. När ABF-skolan fungerade
var
även den en rekryteringsväg.
Känn-dig-för-/Pröva-på-kurser tycks vara ett bra sätt att överbrygga motståndet till skola, liksom en väl fungerande studievägledning.
Många framhåller också att utbudet måste svara mot målgruppens önskemål. Datakurser kan vara lockande och väcka intresse för studier. Yrkesutbildningar är också att föredra framför rent teoretiska ämnen, möjligen kan en blandning vara befruktande, om tyngdpunkten fortfarande ligger på yrkesutbildning.
Datautbildningar verkar ha dragningskraft på denna kategori. Dessutom
måste komvux få ett antal påbyggnadsutbildningar av yrkesinriktad karaktär
som bygger på grundskolekompetens. Ett sådan utbud skulle underlätta
rekryteringen av lågutbildade män.
Även skolan lyckas fram intressant utbud, informera och
om ta ett rekrytera så är dock inte mycket vunnet inte den studieekonomiska
om situationen är löst. Många framhåller att denna del är den viktigaste för många män, som är huvudförsörjare i familjen.
Motiveras framför allt genom möjligheten att bibehålla inkomst och
standard. Männen är mer mottagliga för sådana argument än kvinnoma.
Komvux 75
3.3.4¶Studieavbrott i komvux
Eleverna avbryter av andra skäl i gymnasieskolan än i komvux
Enkätfråga:
"Ungdomarna samstämmig bild anled-
ger en av ningen till sitt avhopp. Förklaringen ligger i undervisningssituationen. Ungdomarna upplevde att de hade för lite inflytande, de kunde ex. inte bestämma takten i studierna utifrån sina tidigare kunskaper. Detta gjorde att många halkade efter och hade svårt att komma igen. Ett annat problem som genomgående nämns ungdomarna är att de inte fick den stimu-
av lans och de kunskaper som de ville ha. "
Citat Skolverkets rapport 85. "Studie-
ur nr
avbrott och mindre studiekurs i gymnasieskolan "
Några större studieavbrottsundersökningar från komvux finns inte. Det hindrar inte att frågan ändå kan ställas avbrotten i komvux alltid
om beror på omständigheter som ligger utanför komvux ansvarsområde. Finns det vuxna som lämnar komvux av samma orsaker som gymnasieungdomarna, dvs. beroende av undervisningssituationen
Hur följer Ni upp studieavbrotten Kategorisera orsaker till avbrott och beskriv de slutsatser Ni dragit
Avbrott i komvux kan vara såväl positiva som negativa. I stort sett samtliga enheter betonar att de avbrott som förekommer ytterst sällan är beroende av undervisningssituationen. Det finns andra orsaker. Man följer upp avbrotten på komvux. Det är kanske inte alltid som det sker i genomtänkta projekt. Ofta handlar det- framför allt i de mindre kommunerna att personal och studerande träffas, pratar igenom - om problemen och skiljs eventuellt för längre eller kortare tid. I större enheter blir uppföljningen oftare formellt systematiserad därmed
mer inte nödvändigtvis bättre.
76 Komvux
I samtliga är man överens om att avbrotten först och främst
grupper beror på den studerandes ekonomi minskat studiestöd, borttaget bamtillägg, etc. men också en alltför hög studietakt dvs. CSN:s villkor för att få helt studiestöd.
Studieavbrotten beror enligt de enkätsvar vi fick in hösten 1995 till
- -
90% på den ekonomiska situationen, 8% att man fått arbete och 2% övriga
skäl, möjligen då för litet inflytande över studiesituationen.
De vanligaste avbrottsorsakema är följande: a har inte fått förlängt
studiestöd pga begränsning i antalet terminen med t.ex. SVUXA, b
studiestödet räcker inte och för att få socialbidrag måste studierna helt
avbrytas, c studiestödet är för lågt, därför går man över till att utnyttja
stämplingsdagar, d personliga problem, t.ex. sjukdom, skilsmässa, sjuka bam,
sjuka anhöriga, missbruk, etc. e erhållit arbete, f erhållit plats på annan
utbildning, t.ex. högskola och g inte motiverad att läsa gäller de yngsta.
Många pekar också på att vissa avbrott är kursdeltagaravbrott
-
individavbrott. Man hoppar av en kurs för att man inte klarar av sitt hela studieåtagande, kommer ner 90-procentigt eller 75-procentigt studiestöd och kan gå vidare eller hoppar av på grund av ekonomiska problem. För det är som många konstaterar i denna och tidigare frågor mer ekonomiskt lönsamt att inte göra någonting.
Många bittra kommentarer fälls även i svaren till denna fråga över
begränsade möjligheter att studera på a-kassa.
Det är dock inte bara ekonomin som är orsaken till avbrott. Många gånger handlar det också om social skäl: familjen ställer inte upp, man klarar inte av hemarbetet, vännerna ställer krav, familjesituationen förändras från graviditet till skilsmässa, etc.
-
Tre påfallande ofta angivna förklaringar därutöver är att deltagaren slutar för att han/hon endera fått arbete tillfälligt eller fast, erhållit annan
utbildning högskolan eller arbetsmarknadsutbildning eller flyttat från
orten till som någon skrev sin nya fástman.
- -
När avbrotten ändock kan orsakas av undervisningssituationen handlar det enligt enkätsvaren i första hand om att studietakten för att få helt studiebidrag är för hårt uppdriven, att undervisningen är för svår, speciella svårigheter läs- och skrivsvårigheter samt att den studerande inte trivs i undervisningsgruppen eller med läraren.
Dåliga och knäppa lärare har en tendens att få en minskad grupp elever
i sitt ämne eleverna väljer bra lärare i samma eller annat ämne.
-
Det är väl det som kallas självsanering.
SOU 1996: 188 Komvux 77
Av enkätsvaren framgår osedvanligt tydligt det nära sambandet mellan möjlighet att delta i studier och de studieekonomiska villkoren. Försämras villkoren tvingas deltagarna sluta. Ett sådant exempel utgjorde enligt
på denna och en tidigare fråga slopandet av bamtillägget. svaren
3.3.5¶IT-media distansutbildning
- -
omvärldsorientering
Komvux surfar på nätet
Enkätfråga:
Utnyttjas och i så fall hur interak-
- -
tiva medier som pedagogiska hjälp-
medel Kräver ny undervisningsteknik
också ny pedagogik/metodik
Användningen många olika IT-hjälpmedel synes vara mer utvecklad
av i större enheter. Datorer med anslutning till Internet och olika databaser är relativt vanligt flertalet enheter. Videokonferensstudios för exempelvis distansutbildning nämns ett antal enheter, men tycks inte
av användas särskilt frekvent.
I många ämnen används databaser som fakta och kunskapskälla. I några språkkurser används Internet för att hämta hem aktuella kurser. Interaktiva dataprogram används i viss utsträckning, exempelvis läs- och skrivträning för studerande med dyslexi, språkträning inom SFI och olika matematikprogram. Uppslagsverk finns på CD-rom.
Många enheter betonar vikten skrivträningsprogram m.m. för
av studerande med läs- och skrivsvårigheter, dyslektiker, etc.
"Vi genomför f jättesatsning på IT-stöd i invandrarundervisningen.
n en
Det handlar väldigt mycket om multimedia. Ljud och bild. Det leder till ökad
individualisering och till krav på helt ny kompetens hos lärarna."
Samtliga enheter med erfarenhet av IT-hjälpmedel är övertygade om
att den tekniken kräver ny metodik/pedagogik. Arbetssättet blir mer
nya individuellt och problembaserat. Elevernas egen aktivitet och ansvar
och lärarens roll utvecklas alltmer mot en handledande och gynnas stimulerande funktion. Någon enhet tycker sig också ha märkt
78 Komvux
att i och med att den nya tekniken är just ny, så känner sig äldre lärare inte direkt hotade utan accepterar även en förändrad metodik, något hade som varit svårt att genomföra, om man inte kunnat skylla på den tekniken". nya
Vi försöker ha våra datasalar öppna så mycket möjligt... Nyligen som har vi blivit inkopplade på Internet. Vi har inlärningsstudio for en språkundervisning utrustad med bandspelare och datorer som är hopkopplade och eget nätverk... Vi har egen parabol med möjlighet att ta utländsk radio och TV... Lärarna blir mera handledare och elevernas aktivitet ökar. egen De tränas att värdera och sovra information. Skillnaden mot att hänvisad vara till läroboken som huvudkälla är enorm."
"Den nya tekniken underlättar for den lärare vill organisera arbetet som så att eleverna successivt under kursens gång lär sig ta allt för större ansvar sin inläming. Det kanske också är roligare och mer lustfyllt for elevema.
Det är tydligt att den nya IT-tekniken i allt större utsträckning används i undervisning inom komvux. Det framgår också klart att många skolledare inte bara inser att denna nya teknik kräver ny/reviderad metodik utan också i den ser möjlighet till snabbare pedagogisk utveckling än vad eljest som skulle ha varit fallet.
Distansutbildningen växer
Enkätfråga:
Anordnas viss utbildning på distans
skilda orter handledning interak-
- tiva medier och i så fall hur -
Det vill synas som om det av de stora enheterna i första hand är enheterna i Norrland och Göteborg i större utsträckning har kommit som igång med distansutbildning. Bland de små och medelstora enheter redovisar endast enstaka enheter aktiviteter. Av redovisningarna att döma är det betydligt vanligare med distansutbildning på högskolenivå. I några områden har enheterna provat kurser via Teli/Bild i ämnen där det bara fanns enstaka elever från varje kommun. Ibland har detta då kompletterats med handledning i deltagarnas hemkommuner och brev
med insändningsuppgifter.
Komvux 79
"Ja centralort utbyar. Metodik/Tekxiikz ITV, E-mail, m.m. som naturligen kräver ny metodik.
Flera små och mindre enheter redovisar ett utvecklat samarbete med statens skola för vuxna i Härnösand. De aktuella enheterna är mycket nöjda med detta samarbete och anser att undervisningen fungerar utomordentligt väl. De stora enheterna redovisar många distansutbildningar i ett antal kurser. Studierna kan bedrivas på valfri ort men förutsätter enstaka obligatoriska träffar och ger ibland utrymme för viss öppet-husverksamhet. Ofta finns en skriven studiehandledning och insändningsuppgiñer.
"Vi planerar att starta en kämämnesutbildning med undervisning i vissa ämnen på distans i en av våra avsides belägna kommundelar. 35 intresseanmälningar hittills. Tanken är att läraren och studievägledaren besöker gruppen flera gånger i början av höstterminen för att skapa en optimal undervisningssituation. Därefter besök ungefär en gång per månad. I övrigt undervisning via ITV-anläggningar som finns på båda orterna...
Någon enhet vill varna för en distansutbildning, där deltagarna tvingas
sitta i skolan 08.00 16.00 utan handledare med endast telefon och fax till sitt förfogande och påpekar att det krävs både träffar med handledaren, och video, e-post, brev, fax och IT-studio för att det skall fungera. I samband med den nya tekniken utvecklas också nya möjligheter för distansutbildning. Denna utbildningsfonn kan förväntas öka i omfattning och kan leda till att utbildningens tillgänglighet ökar för många märmiskor.
Databaser och förtag som läromedel kan det vara något -
Enkätfråga:
Hur använder Ni Er av läromedel som databaser, Internet, skönlitteratur, etc företag, offentliga organisationer, etc
80 Komvux SOU 1996: l 88
Många enheter står fortfarande på tröskeln till datorisering m.m. Det beror till viss del på ekonomiska orsaker, men också på att lärarfortbildning krävs i såväl teknisk användning som metodisk.
Databaser och Internet används i många kurser t.ex. för enskilda arbetet eller fördjupningsuppgiñer. I Samhällsorienterande ämnen verkar informationssökandet vara det viktigaste användningsområdet. I språkundervisningen tycks användningen av Internet vara på frammarsch. Det vill också synas som om användningen av databaser och Internet används minst
inom det naturvetenskapliga området.
l ett samarbete med SSVH genomförde ett antal komvuxelever ett projekt.
Man studerade samhällskunskap tillsammans med en grupp i USA via direkt
TV-länk.
Flera enheter klagar över trögheten i Internet vilket leder till att användningen har svårt att ta fart. En synpunkt från ett elevråd är kanske värt att notera:
Elevkåren anser att ett av de största hindren för vuxenstuderande är
läromedelskostnadema. Här kan en ökad användning av databaser, Internet,
skönlitteratur osv positivt bidra."
Företag och offentliga organisationer används huvudsakligen för fyra ändamål:
för studiebesök i anslutning till genomgångna utbildningsmoment,
for att hämta gästföreläsare kring visst speciellt avsnitt, för att få tillgång till praktikplatser SFI och grundläggande
vuxenutbildning samt vissa påbyggnadsutbildningar, men också
för arbetsplatsförlagd utbildning, även om detta snarare tycks vara
undantag än regel.
för enskilda arbeten/grupparbeten och fördjupningsuppgifter.
Enkätfråga:
Hur sker koppling i undervisning till
näringsliv och omvärldsorientering
Det är intressant att notera att många enheter konstaterar att ett sätt att få en koppling mellan skola och näringsliv är att utnyttja deltagarnas erfarenheter. Detta ska vuxenpedagogikens/vuxenmetodikens
vara en av hömstenar och tycks också vara det. Intressant är även att notera hur
-
Komvux 81
flera enheter påpekar uppdragsutbildningens värde dels på så sätt att lärarna knyts nära vardagen i näringslivet, dels på så sätt att kontakter etableras kan nyttjas i olika sammanhang. som Andra vanliga kopplingar mellan skola och näringsliv sker via studiebesök, gästföreläsare och projektarbete. I några få fall nämns arbetsplatsförlagd utbildning. Även praktikplatser nämns ett sätt att som knyta vardagen närmare skolan. Det är då oftast fråga om elever från kursen Svenska för invandrare och/eller grundläggande vuxenutbildning
alternativt från olika påbyggnadsutbildningar.
Några få nämner också utbyte via studiebesök med andra länder - ett viktigt inslag i arbetet med omvärldsuppfattningen. som
Intemationaliseringsfrågoma har hög prioritet i vardagsarbetet. Vi försöker upprätta kontaktnät med andra länder och skolor bl a genom studiebesök så långt resurserna räcker.
Även lärarfortbildning i frågor rör omvärldsorientering har prioritet som hos flera olika enheter.
Under föregående läsår läsåret 1994/95 satsade gemensamt med gymnasiet på lärarfortbildning med omvärldsorientering som tyngsta inslag med förhoppning att lärarna tar in globaliseringsperspektivet i undervisningen..."
Hos de små komvuxenhetema synes studiebesök och dagstidningar den huvudsakliga kopplingen till näringsliv och omvärld. ge Även i på fråga detta slag lyser skolledarnas arbetsförsvaren en av hållanden ibland igenom på ett sätt som ger anledning till oro över i vilken utsträckning skolledare har tid att vara pedagogisk ledare.
Som skolledare med en mycket pressad arbetssituation har jag inte tid att sätta mig in i hur kopplingen till näringsliv och omvärldsorientering sker i olika ämnen. Ansvaret för att dessa kopplingar sker på bästa sättet ligger hos lärama.
Behovet ökad internationalisering är stort. Det är en angelägen av uppgift att öka dels språkkunskaper, dels förståelse för andra människors situation, kultur och levnadsvillkor. Där kan bland annat teknik, ny studiebesök etc. ge utökade möjligheter.
82 Komvux SOU 1996: 188
Kvalitetsäkring - utvärdering uppföljning
-
Utvärdera mera
Enkätfråga:
"I stället ger både lärare och studerande exempel på att de ofta betar av innehållsmoment i kurserna utan att ta reda på vilka kunskaper faktiskt nås på
som detta sätt. Det borde upptäckas sko-
om lorna utvärderade utbildningen utifrån målen i dokumenten. En pågående
analys av samband mellan mål, innehåll, arbetssätt och resultat är nödvändig inom varje organisation
Citat ur Skolverkets utvärdering
av
komvux
Sker en utvärdering och kvalitetssäkring av verksamheten med även pedagogiska törtecken Hur
Utvärderingar under och/eller vid slutet av varje kurs genomförs vid flertalet enheter, så kallad kursutvärdering. Det intryck
man får är att många sådana utvärderingar är ganska informella och mest
nog svarar på frågan vad eleverna tyckt om undervisningen, mindre hur kursen
om stämt med målen i kursplanen.
Ja, genom klassperspektiveff Varje lärare utvärderar undervisningen efter kursens slut. Någon särskild modell används Kommunledningen säger att minst 80% eleverna skall
av vara nöjda med sin undervisning.
Verksamhetsutvärdering genomförs vanligtvis vid slutet varje läsår,
av ibland vid slutet varje termin. Någon studiedag avsätts för diskussion av kring resultat. Vid vissa enheter finns direkt koppling mellan utvärderingsresultat och justeringar i konkretiseringar kursplaner,
av betygskriterier, etc.
Komvux 83
Utvärderingsdagar varje tennin där pedagogiska frågor diskuteras och
följs upp. Mål och betygskriterier gås igenom vid varje kurs början, liksom
elevers förväntningar och kursen utvärderas gemensamt, lärare och elever,
med avseende på mål, kriterier, arbetsformer, m.m.
Enstaka enheter har redovisat politiska initiativ i utvärderingsfrågor. I några kommuner skall en större verksamhetsutvärdering genomföras vart tredje år och i andra kommuner sker årliga utvärderingar enligt uppgjord plan.
Kvalitetssäkring diskuteras på del enheter. Arbetsgrupper arbetar,
en projekt initieras. Några få enheter har redan ett färdigt program och arbetar
enligt detta.
Ett stort projekt med självvärdering och kvalitetssäkring vid samtliga
komvux- och gyrrmasieenheter i vår kommun finns igång. Däri ingår självfallet
frågor av rent pedagogisk art.
Medan långt gående utvärderingsplaner är vanliga i de självständiga
komvuxenhetema grupp 4 måste det också konstateras att några enheter
nej den ställda frågan någon utvärdering förei övriga grupper svarar kommer alltså dessa enheter. Andra enheter konstaterar resignerat att tiden inte räcker till för organiserad utvärdering.
en
Organiserad utvärdering har vi inte gjort en tid. Det är väl på tiden
snart. Volymema i vårt komvux har varit arbete nog för den skolledning vi
har. För fyra år sedan hade vi ungefär dubbelt så mycket skolledning och
kanslistresurser som nu.
Det är begripligt att många aktiviteter däribland utvärdering
- åsidosatts under den snabba expansion som komvux genom den särskilda utbildningssatsningen på arbetslösa upplevt de senaste åren.
84 Komvux SOU 1996: 188
Pedagogisk utveckling forskningsanknytning
Komvux fortfarande en pedagogisk spjutspets
Enkätfråga:
Är komvux pedagogisk spjutspets
som ett minne blott Om så är fallet Vad beror det i så fall på Kan spjutspetsen vässas på nytt och hur
En handfull enheter i mindre kommuner har ställt frågan om komvux
verkligen har varit en pedagogisk spjutspets och någon av dessa har fortsatt med konstaterandet att spjutspetsar väl alltid kan vässas
Har komvux någonsin varit en pedagogisk spjutspets Komvux har varit
bra på att undervisa var som helst, när som helst och hur länge, men inte
hur som helst. Jag skall här beskriva min vision av skolan: en plats där eleven
anger sina mål och får en studiediagnos av läraren och sedan studerar i sin
egen takt vid tillfällen de själva valt. Läraren fungerar som handledare med
självinstruerande material det mesta på data. Det finns tid för personlig
utveckling och kritiskt tänkande. Tyvärr så vet vi alla att detta är en dyr
lärartät skola som det inte finns plats för i vår tid med den kamerala
pedagogikens dominans.
I stort sett samtliga enheter hävdar dock med bestämdhet att komvux
fortfarande är en spjutspets och en föregångare inom det kommunala skolväsendet. Komvux är bra betonas det i många att
- svar tillmötesgå behov, att lyña de studerande, att hjälpa var och en att finna sig själv, att öka människors självtillit. Många enheter hänvisar speciellt till de insatser som görs i den grundläggande vuxenutbildningen, men betonar att motsvarande insatser också görs i den gymnasiala vuxenutbildningen om än under större stoff- och tidspress. Bra kan dock bli
bättre
Komvux är alltjämt en pedagogisk spjutspets. Vi kan bara erinra om att
det arbetssätt, som genom den stora gymnasierefonnen blivit verklighet på
gymnasieskolorna, faktiskt har sin grund i det arbetssätt som komvux använt
under ett antal år.
SOU 1996: 188 Komvux 85
Många gör dock tillägget att
"en viss stagnation har inträtt och att bra kan bli bättre.
Varför stagnation Det finns flera förklaringar. De följande tre enheternas kan till stor del sammanfatta tankarna hos flertalet enheter: svar
"Omorganisationer och integration med gyrrmasieskolan gör att det är svårt med långsiktig pedagogisk utveckling. Klarare mål för vuxenutbildningen är viktigt för att vi skall bli en ny spjutspets.
Den vuxenpedagogiska debatten har till stora delar avstarmat. I fråga om pedagogisk utveckling är bilden mycket splittrad. En rad olika saker sker oftast ostrukturerat och med dålig spridning. men
Åtstrarrmingan kursplaner och organisationsförändringar samordningar, nya har hämmat den utveckling Lvux 82 gav upphov till. Komvux kändes som mindre angeläget och efterfrågat. Resurser kan bara överblickas en termin i taget. En viss organisatorisk arbetsro kanske behövs för att man ska hinna gå in i de pedagogiska frågorna med full krañ. Fortfarande finns stor entusiasm och arbetsglädje inom skolformen så man ska nog inte ge upp hoppet."
Man kan den absoluta flertalet enkätsvar att döma klart konstatera av att engagemanget finns kvar, att viljan finns att klara nya utmaningar eller för att återigen ge ett par citat:
Spjutspetsen kan vässa nytt bara man inte "gymnasiñerar komvux utan låter oss ha den stora frihet vi ha . Inte alls Den här enkäten borde samla massor av idéer och uppslag. Sprid gärna dem så skall vi vässa oss ytterligare.
Många idéer finns. Några berör andra undervisningssätt. Andra vill återfå den frihet exempelvis de särskilda yrkesinriktade kurserna som S.Y.-kursema och orienteringskursema for vuxna Orkvuxkursema tidigare komvux faktaruta sidan 42. Åter andra betonar fortsatt gav se arbete med att utveckla deltagarmedverkan på alla plan.
86 Komvux
Inlärningsteorier Det finns ett stort antal undervisningsmetoder bygger på som inlämingsteorier olika slag. Som några exempel kan nämnas av problembaserat lärande PBL, Freires alfabetiseringsmetod och suggestopedi.
I Kunskapslyftskommitténs antologi, kommer ut under
som
våren 1997 redovisas olika inlämingsteorier och undervisnings-
metoder.
Många enheter understryker vikten av att åter få komvux särart betonad i läroplan och kursplaner. Den läroplanen alltför mycket nya anses vara skriven ett ungdomsperspektiv och att komvux endast har hakats ur
i olika skrivningar.
"Bindningen till ungdomsskolan genom kursplaner och kurser är ett hinder. Det borde finnas övergripande vuxenpedagogiska mål som skall genomsyra samtliga kurser.
Ett flertal enheter oroas över det de upplever kommunal ovilja som att satsa resurser på en icke-obligatorisk skolform. De är dock ändå mycket villiga att arbeta med utveckling av organisation och pedagogik.
Vi anser att komvux på många sätt kan pedagogisk anses som en spjutspets. Det gäller kursutformning, metodik, flexibilitet och graden av individualisering. Fortfarande finns också en entusiasm hos dem arbetar som med komvux för utveckling och förbättring. Det största hotet mot skolformen är den ovilja som finns hos de kommunala politikerna att vilja satsa resurser på en skolform som inte är obligatorisk för kommunen att anordna. Detta framgår också mycket tydligt i vår kommun där gymnasial vuxenutbildning integrerats med ungdomsgymnasiet och därmed förlorat sin egen profil.
Det finns visioner, tankar, ambition och vilja. Det finns mängder av goda exempel. Det finns särskild känsla för och kunskap de en om målgrupper som skall utgöra komvux primära kursdeltagare. Det finns däremot upplevd brist på stimulans från statens sida i form en av
läroplansdokument kring vuxenutbildningens speciella villkor och
möjligheter. Det finns också en upplevd brist på stimulans från kommuner
i form av stöttning och uppskattning.
Komvux 87
Forskas det om vuxenpedagogik
Enkätfråga:
Hur kan man utveckla samarbetet mellan forskare och praktiker inom det pedagogiska området
Enheterna är i sina svar överens om att forskare och praktiker måste knytas närmare varandra exempelvis att praktikerna samlar fakta genom och forskarna presenterar resultat:
"En grupp lärare hos osshar läst distanskursen Utvärdering av pedagogisk verksamhet hösten 1995 och forskat inom sin egen praktik. Mycket givande.
Tyvärr upplever man ute på enheterna inte alltid att forskarna vill ta kontakt med praktikerna och erbjuda sina tjänster. När så ibland ändock sker kan formerna bli ifrågasatta.
Vi ser inte till några forskare i våra trakter, men däremot får vi ofta och gärna broschyrer från högskolor och universitet om allsköns 2-dagarskurser i alla upptänkliga ämnen. lTV kunde kanske vara en möjlighet... .
Ett annat förslag återkommer handlar att knyta forskarna till som om lärartjänster på komvuxenheter för att få en bättre koppling. Alternativa förslag handlar motsatsen, det vill säga yrkesverksamma lärare om om som lockas in på forskarbanan via något projekt. Förhoppningar närs i båda dessa varianter att det läraravtalet kanske skulle kunna underlätta nya sådana möjligheter. Flera större enheter föreslår också införandet av lektorstjänster i komvux.
Lärare och skolledare skulle ha en kombination av forsknings- och lärartjänst alt. tjänstledigt med bibehållen lön med jämna mellanrum för att bedriva pedagogisk eller ämnesinriktad forskning. Ordna mötesplatser. Praktisera hos varandra."
Med utgångspunkt i att enheterna upplever att forskning inom det
vuxenpedagogiska området är kraftigt eftersatt speciellt vad avser
området kommunal och statlig vuxenutbildning framförs också förslag att förstärka forskningen inom detta område. Det kan ske exempelvis om att det alltid skall finnas vuxenpedagogisk gren på landets genom en
88 Komvux
lärarhögskolor och genom att man tillsätter en eller flera professurer i
vuxenpedagogik och distansundervisningspedagogik.
3.4¶Komvux infor framtiden
Komvux önskelista inför framtiden
Enkätfråga:
Kommittén skall överväga åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem för en pedagogisk utveckling skall kommittén lämna förslag på lämpliga förändringar. Vilka förändringar skulle Du helst se genomförda
Många enheter betonar i sina svar att det nog inte i första hand är styrsystem som hindrar en pedagogisk utveckling utan brist på fantasi, mod och liknande. Man kan anta att de som inte besvarat denna fråga också haft denna uppfattning.
Många enheter pekar också på att den senaste läroplansreformen gav gymnasieskolan möjlighet att ta ett stort kliv framåt, medan komvux i enlighetens namn fick ta ett halvt steg bakåt. Man ser därför med saknad tillbaka på den egna läroplanen, Lvux 82. Att låta komvux vara en egen skolform med egna tim- och läroplaner skulle ge en pedagogisk kick.
- -
Ge komvux en egen läroplan anpassad ñr vuxna; Reglera vuxnas
skyldigheter och rättigheter; Inga likhetstecken mellan ungdomsskola och
vux; Regler för interkommunal ersättning för vuxna; Att inte behöva ärva lärare som passar i komvux.
Ett hinder för pedagogisk utveckling i komvux anses kopplingen till
gymnasieskolan vara. Enheterna vill tona ner kopplingen komvux
gymnasieskola och anser att komvux som utbildningsenhet måste stärkas:
SOU 1996: l 88 Komvux 89
Klara besked från regering och riksdag om vad som gäller. Hopslagning
gymnasieskolans elever och komvuxelever som sker i vissa kommuner
av är förödande ur vuxenpedagogikens synsä
Man har därmed inte inte vill samarbeta. Flera enheter
sagt att man framför önskemål ett styrsystem motsvarande som stimulerar till
om samarbete med studieförbund, folkhögskolor, AMUGruppen AB, gymnasieskola etc. över gamla gränser och lokala lösningar där var och
utnyttjas sitt specialområde. Några enheter vill se en sammanslagning en
AMUGruppen AB och komvux. av
Vissa förändringar i kurssystemet önskas. Många enheter vill öppna för estetiska ämnen samt, vilket redovisats i tidigare frågor,
svaren återinföra S.Y.-kurser och orienteringskurser för vuxna.
Flera enheter påtalar att den grundläggande problematiken i ett pedagogiskt utvecklingsperspektiv är att det finns så få wxenutbildningsforskare. FoU inom vuxenpedagogiken måste inom högskolan stimuleras
Det finns påpekar så många kompetenta lärare inom komvux mer. - man -
skulle kunna stimuleras att bli en FoU-brygga till forskningen inom som vuxenpedagogik på universitet och högskolor. Man saknar också exempel på pedagogiska utvecklingsprojekt. Enheterna konstaterar att detta förr
uppgift för länsskolnämndema, att det i dag inte finns något var en men nätverk för utbyte.
Ett flertal enheter understryker vikten att få till stånd en adekvat
av lärarutbildning för vuxenlärare/komvuxlärare.
"Lärarutbildningen är kämfråga i utvecklingsarbetet. Vi ser fortfarande
en
att många nyutexaminerade lärare ser sig, en undervisningsgrupp och ett
klassrum sitt enda och näst intill privata arbetsfält. En vuxenpedagogisk
som
specialisering borde också finnas som tillval i lärarutbildningen."
Behovet fortbildning eller snarare resurser till mer fortbildning
av mer och kompetensutveckling framhävs många enheter. Ett antal enheter
av framhåller att i detta syfte är mycket intresserade de sammanställda
man av resultaten i denna undersökning. Man svarar på många enkäter en del
-
dem intressanta men man får sällan något tillbaka. av -
Många enheter också svar denna fråga att de be-
anser som stämmelser reglerar rätt till studier bör över. Det skall
som vuxnas ses
rättighet för den enskilde att få studera upp till treårig gymnasial vara en utbildning alternativt åtminstone alla kärnämnen och skyldighet för
en kommunen att erbjuda dessa ämnen eller betala interkommunal ersättning.
Även i denna enkätfråga redovisar enheterna sina problem med elevernas ekonomiska villkor och konstaterar krasst att om inte eleverna
90 Komvux SOU 1996: l 88
ges möjlighet att få en trygg Studieekonomi, så hjälper inte några pedagogiska reformer eller framsteg. Den gymnasiala vuxenutbildningen borde kunna göras individuell när det gäller studiestödspoängen, mer eftersom långsammare kursdeltagare får svårt att klara fullt studiestöd. Problemen avser såväl studiestödspoängen, omfattningen för heltidsstudier som CSN:s regelsystem.
Åter igen... Om kommittén kan åstadkomma förändringar i studiefinansieringen för eleverna, såatt elevens arbetsbörda förbättras, skulle många av dagens svårigheter minska. Jag tror inte den önskan bara är ett sätt att se felet hos någon arman.
Många komvuxenheter upplever att de är lågprioriterade de av kommunala politikerna. Förtroendet är inte heller alltid det bästa: "Öronmärk till komvux, så politikerna pengarna att inte bygger en halfpipe för 8 Mkr eller dylikt. " Man vill också stärka komvuxenhetemas ställning i kommunen genom att införa någon typ regel garanterar av som deras självständighet åtminstone vid en viss storlek. -
3.5¶Slutsatser och diskussion
Grundläggande vuxenutbildning
Grundläggande vuxenutbildning finns i princip i samtliga landets kommuner. Andelen invandrare har ökat markant, speciellt i tidigaredelen. I några enkätsvar hänvisas till att fler och fler svenskar redan genomgått nioårig grundskola och därför inte är aktuella för grundläggande vuxenutbildning. Detta är inte hela sanningen. Av Kunskapslyñskommitténs första delbetänkande framgår att kommittén uppskattat
antalet i befolkningen 16-65 år i Sverige med enbart folk- eller grundskola till cirka 1 miljon individer, 200 000 invandrare. varav antalet individer i befolkningen 16-65 år inte når till som upp grundskolenivå i läsförståelse till cirka 1,4 miljoner, 300 000 varav invandrare.
Eftersom det är individens reella formella kunskaper och - färdigheter som räknas för att en individ skall berättigad till vara grundläggande vuxenutbildning är det alltså den senare uppskattningen som borde aktuell ute i kommunerna. vara
SOU 1996: 188 Komvux 91
Enstaka kommuner har redovisat att de har köer till grundläggande vuxenutbildning. Detta är naturligtvis inte acceptabelt, eftersom varje kommun har ansvar för att de kommuninnevånare som har rätt till sådan utbildning och önskar delta i den också får det.
- -
I samband med olika rekryteringsinsatser till den särskilda vuxenutbildningssatsningen kommer säkert många med behov av grundläggande vuxenutbildning att påträffas. Det är då viktigt att kommunerna har beredskap att ta emot även dessa nya deltagare.
Svenska för invandrare SFI
Kursen Svenska for invandrare SFI genomförs oftast inom komvux i landets olika kommuner. Ibland fors i svaren olika diskussioner om de olika kunskapsnivåer som krävs för fortsatta utbildningar.
Kunskapsmålet för SFI-undervisningen ligger på den nivå som bedöms nödvändig för att kunna fungera i det svenska samhället. För att kunna klara högre nivåer exempelvis nivån i AMU-testet, vilken krävs för att
kunna delta i arbetsmarknadsutbildningar behövs vanligtvis ytterligare
studier i svenska som andra språk på grundläggande vuxenutbildning, ibland kanske också på gymnasial nivå. SFI syftar till att ge nyanlända invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Det är viktigt att undervisningen påbörjas snarast efter det att rätten till denna undervisning inträtt. Eftersom den nyinvandrande har rätt till socialbidrag de två första åren är försörjningen tryggad under studietiden.
I samband med olika rekryteringsinsatser till den särskilda vuxenutbildningssatsningen kommer säkert många invandrare med behov av
svenskundervisning att påträffas. Det kan då gälla även tidigare invandrade.
Även dessa har givetvis rätt till undervisning i Svenska för invandrare,
de bedöms uppnå fastställda kursmål. Det är viktigt att kommunerna om har beredskap att ta emot även dessa.
Gymnasial utbildning
Skollagen slår tydligt fast att kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De skall enligt skollagen härvid sträva efter att
- erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Detta torde innebära skyldighet för kommunen att på ett eller annat sätt söka skaffa
en sig en uppfattning om kommuninnevånamas efterfrågan och behov av utbildning på gymnasial nivå. Så verkar inte alltid fallet. Endast
vara en
92 Komvux SOU 1996: 188
femtedel av kommunerna uppger att de tillgodoser kommuninnevånamas behov av gymnasial vuxenutbildning.
Trots minskande ledningsresurser har enheterna inom ramen för den
statliga satsningen mot arbetslösheten lyckats organisera vad som verkar
vara en fördubbling av verksamheten gymnasial nivå. Dessutom har de haft arbete med att implementera den nya läroplanen, konkretisera de nya kursplanerna och betygskriteriema. Detta arbete har varit alltför krävande för att man på enheterna skulle ha hunnit/orkat med att också arbeta med yrkesinriktad utbildning och än mindre med arbetsplatsförlagd utbildning APU. Att organisera yrkesinriktad utbildning är vanligtvis
mer komplicerat än att organisera utbildning i de så kallade klassiska
ämnena. För den yrkesinriktade utbildningen krävs ofta många olika lärare/handledare/föreläsare, vilka kanske måste rekryteras från näringsliv och där det inte alltid är lätt att konstruera ett schema som stämmer för alla. Det behöver dock inte alltid vara så betungande. Rätt hanterad torde det finns mycken arbetsplatsförlagd yrkesutbildning av god kvalitet att erbjuda många vuxna.
Det är oroande att enheterna inte vågar starta yrkesinriktade utbildningar/kurser, eftersom man kan förutsäga att andra kommuner kommer att vägra betala interkommunal ersättning för sina presumtiva elever. Frågor om interkommunal ersättning måste lösas på ett sådant sätt att människors behov av utbildning i kunskapslyftet eller det livslånga lärandet inte hindras.
Önskemål att åter få anordna särskilda yrkesinriktade kurser S.Y.-
om kurser har förts fram i många svar. Det gäller då i första hand sådana kurser, som inte förutsätter slutförd gymnasieutbildning, men som har speciella krav på ålder eller yrkeserfarenhet och därmed riktar sig enbart till vuxna. I andra hand kan det också gälla kurser som har yrkesintroducerande eller yrkesförberedande inriktning inom områden som täcks
kurser i de nationella programmen. av
Inom den särskilda vuxenutbildningssatsningens ram möjliggörs nu orienteringskurser av olika slag, liksom delkurser på gymnasial nivå. För orienteringskursema kommer också studiestöd att beviljas.
Olika utvärderingar av den särskilda vuxenutbildningssatsning får utvisa huruvida olika orienteringskurser skall bli ett reguljärt inslag i den kommunala vuxenutbildningen, liksom om särskilda yrkesinriktade kurser kan komma att behövas i komvux. Kunskapslyftskommittén återkommer i så fall till detta i ett senare delbetänkande.
Kvällskurserna i komvux har minskat kraftigt. Detta är beklagligt speciellt ur samhällsekonomisk synpunkt. De studerande läser sin fritid och har vanligen löst sin ekonomiska situation på annat sätt än via
SOU 1996: 188 Komvux 93
studiemedel. Lokaler och utrustning finns redan och nyttjandegraden stiger. Endast personalkostnadema tillkommer.
Det är värt att notera att skolledningsorganisationen har minskat i flertalet kommuner. Därtill kommer att de särskilda utbildningsåtgärdema för arbetslösa vanligen inte har resulterat i en motsvarande ökning av skolledningsresursen. Det är då kanske begripligt men beklagligt att
- extra arbetskrävande insatser, exempelvis kvällskurser, yrkeskurser, arbetsplatsförlagda utbildningar för enskilda eller mindre grupper etc inte har kunnat prioriterats. Om en flexibel vuxenutbildningssatsning skall
lyckas måste resurser exempelvis i form av skolledning läggas på
- planering för utbildningars genomförande.
Utvecklingen inom komvux går mot enflexiblare utläggning av kurser
i tiden, exempelvis helger och under icke-läsårstid. Detta är bra och till gagn för många människor som har svårt att följa reguljära undervisningstider. Enheternas vilja att lösa individuella utbildningsproblem med distansutbildning, handledning osv. måste också betraktas som ett steg i rätt riktning. Många utbildningsproblem med individuella studietider, udda val, etc. kan lösas endera med hjälp av ny teknik i kombination med ny metodik distansutbildning eller på hemorten med ett flexibelt vuxenpedagogiskt tankesätt.
Möjligheterna att studera på olika nivåer har förbättrats. Den praxis
CSN har utvecklat att beräkna studiestödet på den nivå, där som huvuddelen av studierna bedrivs har underlättat sådana studier.
- Tendensen att SFI numera ofta knyts till komvux har förmodligen också varit en bidragande faktor. Det är däremot oroande om integration gymnasieskola gymnasial vuxenutbildning verkar hämmande på
möjligheterna att läsa på SFI-, grundläggande och gymnasial nivå samtidigt.
Kombinationen kurser på grundläggande nivå och gymnasiala yrkesinriktade kurser redovisas sällan i enkätsvaren, snarare grundläggande vuxenutbildning i kombination med praktik, pryo eller liknande. Det kan dock vara lättare att rekrytera exempelvis lågutbildade arbetslösa, som egentligen vill ha arbete inte utbildning genom att erbjuda ett mer
- intressant kursutbud, exempelvis en kombination av studier i klassiska ämnen på grundläggande eller gymnasial nivå med just kurser i yrkesämnen.
Genomgående från de minsta till de största enheterna framförs
- mycket kritik på det nuvarande studiestödssystemet och CSN. Det är alldeles för många olika delar i systemet. Att inte få studera med bibehållen a-kasseersättning upprör mycket. Studiestödspoängen tar dessutom inte hänsyn till elever med särskilda behov. Poängräkningen
94 Komvux SOU 1996: 188
är lika för alla. Att behöva låna till grundläggande vuxenutbildning upplevs också stötande.
Under den särskilda vuxenutbildningssatsningens första år erhåller deltagarna ersättning motsvarande a-kassa eller KAS. Under år 1997 förväntas regeringen lägga en proposition i anledning av studiestödsutredningens förslag. Förhoppningsvis löses därmed många av de problem som finns i dag.
Det kan i detta sammanhang finnas skäl att peka på möjligheten att inom komvux förstärka timtalet i en eller flera kurser för sådana personer som har särskilda behov av stöd och hjälp. Maximalt 110 timmar f°ar av styrelsen för skolan anvisas för sådant stöd och ingå i beräkningsunderlaget för slutbetyg. CSN räknar dock inte in dessa timmar i sina beräkningar för studiestöd.
Enheterna upplever inte att det finns formella hinder för flexibilitet i organisationen. Det vill synas som om det ute på enheterna finns både vilja till förändring och många goda idéer om hur utveckling skulle kunna genomföras, men att mycket av detta hindras på grund av för liten administrativ organisation. Detta är allvarligt mot bakgrund av de ökande krav på flexibilitet och nytänkande som krävs inför den särskilda vuxenutbildningssatsningen.
Även komvuxenhetema inte några formella hinder för
om ser flexibilitet, så läggs ändock en del förslag till regeländringar. Ett sådant förslag är att den vuxne skall ha rätt till gymnasial utbildning. Detta har Kunskapslyftskommittén lyñ fram i sitt första delbetänkande. Kommittén återkommer med förslag i denna fråga. Andra propåer uttrycker önskemål om egen läroplan för vuxenutbildningen, om att införa estetiska ämnen i komvux, att återinföra orienteringskurser för studievilsna vuxna samt
från många enheter att reducera poängtalet för slutbetyg. Beträffande - rätten till utvidgat kursutbud avvaktar Kunskapslyftskommittén utvärderingsresultaten från den särskilda satsningen. Om dessa utvärderingar visar på ett behov återkommer kommittén. När det gäller reducerat poängtal, så har den fråga kommit i ett annat läge i och med att ett samlat betygsdokument om l 790 gymnasiepoäng under vissa förutsättningar nu kommer att ge grundläggande behörighet för högskolestudier.
Andra enheter för fram tankar utveckling av den egna organisationen, så att vuxna kan studera när andan faller på och inte nödvändigtvis på regelbundna lektionstider. Många enheters tankar kretsar också kring olika möjligheter att ge vuxna grundläggande yrkesutbildningar, exempelvis genom eget utbud, arbetsplatsförlagd utbildning alternativt samverkan med AMUGruppen eller kommunens gymnasieskola. Detta
Komvux 95
är intressanta utvecklingstankar förhoppningsvis kommer att prövas
som
under kommande femårsperiod.
Organisatoriska pedagogiska frågor
-
Det riktas mycket kritik mot den läroplanen och de kursplanerna
nya nya i den bemärkelsen att de skrivna för ungdomsgymnasiet och
anses vara att komvux hängts på. Det saknas dock än så länge tillräcklig erfarenhet av den nya och för gymnasieskola samt kommunal och statlig vuxenutbildning gemensamma läroplanen för att man skall kunna bedöma dess ändamålsenlighet. Det torde eventuellt intressant att diskutera
vara huruvida läroplanen borde kompletteras med ett särskilt avsnitt för komvux
programmâl för vuxenutbildningen.
-
I den nya läroplanen har den lärarledda tiden i komvux ökat i avsikt att elevernas egna insatser i hemmet skulle minska. Så har inte alltid blivit fallet. Risk finns att kraven på detaljkunskaper istället ökat, när läraren getts mer tid för undervisning och elevens arbetsbörda istället för att minska i realiteten har ökat. Detta bör följas
upp.
En av grundbultama i vuxenpedagogiken torde att utnyttja
vara deltagarnas tidigare erfarenheter. Så tycks av svaren att döma också
vara fallet. Betydelsen av att deltagarnas tidigare erfarenheter tas till såväl
vara vid formell värdering av i yrkeslivet inhämtade kunskaper i
som undervisningen kan inte nog understrykas. På så sätt uppmärksammas det kunnande ofta för med sig till komvuxenheten. Det kan
som vuxna handla om kunskaper i så kallade allmänna ämnen ännu
men mer om gedigna yrkeskunskaper skulle kunna valideras i kurser och betyg,
som exempelvis genom praktiska prövningar. Därigenom skulle den
vuxnes erfarenheter kunna tillmätas även formellt värde och tas till i såväl
vara undervisningssituationen som i betygsdokumentationen.
Det är lätt att instämma i de många enhetemas tankar kring behovet av att utveckla grundläggande yrkesutbildning i komvux. Det finns ett behov av sådan utbildning. Många arbetslösa vill ha arbete har lättare
som att tänka sig yrkesförberedande utbildning än utbildning i enbart klassiska ämnen och nya möjligheter har öppnat sig för komvux i fonn
av
arbetsplatsförlagd utbildning.
I relationer mellan gymnasieskola och komvux och för den delen även mellan grundskola och komvux finns flera olika grader samarbete.
av Det kan handla om samutnyttjande av lokaler, utrustning och personal, något som alltid förekommit i mindre eller större utsträckning. Det kan också avse samverkan kring vissa vanligtvis udda kurser, där inte
- någon av utbildningsanordnama på grund för få sökande kan erbjuda
av
96 Komvux
kursen där tillsammans kan bredda utbudet. Detta har också
men man förekommit sedan lång tid tillbaka. Det kan slutligen handla om samordning av två skolfonner till en.
Om gymnasieskola och komvux skall integreras bör ett huvudvillkor
att det sker utifrån de organisatoriska och pedagogiska utgångspunkter vara
sedan länge utgjort grund för att organisera den kommunala vuxenutsom bildningen. Det handlar då bland annat om
fullständig kursutformning, där kurs i ett ämne läses fritt från
en
övriga kurser i ämnet,
koncentrationsläsning i så stor utsträckning som det är pedagogiskt
rimligt,
uppdelning kurser i grund- och fördjupningsdelar, där för-
av
djupningsdelama kan inriktas mot de olika program/intressen deltagarna
representerar,
varierande timtal för en och samma kurs beroende av deltagarnas
förmåga att tillgodogöra sig kursens kunskapsinnehåll samt
arbetssätt och arbetsformer som ger deltagarna dels behövliga
faktakunskaper, dels verktyg och förmåga att efter utbildningens slut
så rustade att de kan formulera de problem de skall hantera,
vara
analysera dem, söka möjliga lösningar och utifrån sina värderingar
finna den bästa lösningen.
Komvuxenhetema upplever inte några helst fördelar med
som integration komvux gymnasieskola, bortsett från samverkan i små
kommuner, där integration är enda sättet att åstadkomma ett kursutbud, och samverkan i flertalet kommuner kring udda kursutbud. Studietiden förlängs för deltagarna. Flexibilitet, vilja till förändringar, till snabba omställningar, mod att pröva nytt allt detta upplever saknas i den
- man gymnasiala organisationen. Detta är oroande och bör följas upp.
Komvuxenhetema däremot många fördelar med samarbete med
ser andra vuxenutbildningsanordnare. Allt mer samarbete utvecklas med SSV och från många enheter framförs tankar ett utvidgat samarbete med
om folkhögskolor och studieförbund. Detta är synnerligen angeläget.
Koncentrationsundervisningen har ökat i komvux och därmed också diskussionen för- och nackdelar med koncentrationsundervisning. Kan
om
trycka in t.ex. ett språk eller innebär språkstudier en mognadsproman cess Omvänt kan frågan formuleras följande sätt: Är det kanske bättre att läsa koncentrerat än att splittra sig många ovidkommande ämnen Något entydigt svar gives inte.
Utläggning kurs skall givetvis ske på pedagogiska
av en administrativa grunder. Det innebär att tiden är variabel och den
- en
Komvux 97
kunskap som skall uppnås i en kurs en konstant. Det innebär också att olika individer behöver olika tid för att uppnå samma kunskap. I den stora enheten kan individualisering i viss utsträckning ske att
genom grupper organiseras som har snabb, normal eller långsam studietakt. I den mindre enheten handlar det än att individualisera i gruppen.K
mer om o n centrationsläsning har många fördelar. Antalet kurser
i olika ämnen som skall studeras samtidigt minskas och den studerande kan koncentrera sig mer på dessa ämnen. Koncentrationen kan dock inte ske till ytterlighetens gräns. Det är till exempel inte självklart att inlärningen effektiviserades bara för att koncentrationsläsningen maximeras heltidsstudier i en kurs.
- Det förutsätter i så fall genomtänkta arbetssätt och arbetsformer.
Om en studerande på gymnasienivå vill läsa på heltid drygt 400
gypoängper termin måste denne med en koncentration av sex lektioner 40 minuter per kurs och vecka studera åtminstone sex kurser. Eftersom många kurser endast har schemalagts med två till tre lektioner per vecka ökar snabbt antalet kurser och ämnen.
Några enheter hävdar att studerande ur de prioriterade inte
grupperna klarar ökad koncentration, eftersom konsekvenserna då blir förödande om de är sjuka vid några kurstillfällen eller frånvarande t.ex. för vård av sjuka bam.
Fördelarna med ökad koncentrationsläsning torde överväga. Det kan ifrågasättas om enheterna pedagogisk synpunkt verkligen kon-
ur
centrationsläser optimalt och om utläggningen av kurser verkligen
gynnar den vuxnes lärande.
Omsorgen om och engagemanget för prioriterade hålls levande
grupper i komvuxenhetema. Det är för det absoluta flertalet komvuxenheter
självklart att lågutbildade äldre och yngre skall få kompensatorisk
utbildning i komvux. Möjligen är det så att man i vissa enheter prioriterar de yngre före de äldre, medan andra påpekar att det är grundskolans och gymnasieskolans uppgift och att komvux i första hand skall ge vuxna sådan kompensatorisk utbildning som de behöver. För flertalet enheter är denna fråga huvudsakligen ett pedagogiskt problem: att nå och behålla
lågutbildade i utbildningen. Ett problem som många enheter pekar är
rekryteringen av lågutbildade. Här vore det önskvärt att enheterna i än högre grad samarbetade med företag, olika statliga och kommunala förvaltningar, exempelvis arbetsförmedling och socialförvaltning också
men med andra vuxenutbildare studieförbund och folkhögskolor för
- som att hitta nya vägar att nå lågutbildade. Genom den särskilda
vuxenutbildningssatsningen ges också ekonomiska möjligheter till
uppsökande verksamhet och rekryteringskampanjer.
Att utbildning för äldre över 65 år inte är primär uppgift för
en komvux är enheterna också överens om. Samtidigt framhåller dock många
4 17-0163
98 Komvux
enheter att enstaka äldre ändå studerar i komvux i flertalet av dessa
enheter överblivna platser, speciellt i kvällskurser. Några anser att detta tillför nya och positiva dimensioner i undervisningen.
En viktig slutsats kan dras av enhetemas svar frågan om kreativ utveckling kräver särskilda kurser. För att utveckla de studerandes kreativitet, självständighet och ansvarstagande för egna studier krävs enligt det stora flertalet enheter en fortsatt utveckling av arbetssätt och arbetsformer. Genom ökat reellt inflytande ökar också det egna ansvarstagandet. Skolledama har här en viktig roll att fylla.
Pedagogiska frågor
Komvuxenhetema har inte nått den ideala situationen, när det gäller arbetssätt och arbetsformer för flertalet enheter arbetar aktivt
vuxna, men mot ett sådant förhållningssätt. Arbetssätt som problembaserat lärande PBL och utnyttjandet tekniska hjälpmedel främst datorer tycks
av också verksamma verktyg för ökat ansvarstagande för egna studier,
vara delaktighet och individualisering. Det finns dock problem, integration med gymnasieskolan och hårt pressade kursplaner och betygskriterier. Det finns också enheter, där utbildningen mer liknar traditionell
gymnasieutbildning
Åldersspridningen i vuxengrupp är stor. Deltagarnas arbets- och
en samhällslivserfarenheter är omfattande och olikartade. Deras syfte med studierna varierar kraftigt. Det vore därför märkligt om vuxnas lärande inte skulle ställa särskilda krav deras lärare. Olika arbetssätt och arbetsformer bejakar dessa krav benämns fortsättningsvis vuxenpe-
som dagogik. De förväntas leda till ökat eget ansvarstagande för studier,
förmåga att själv söka kunskap och ökat självförtroende.
Det vill egna komvuxenheter har lättare att komma fram
synas som om till ett vuxenpedagogiskt synsätt. Därmed inte sagt att de alltid återfinns i den yttersta vuxenpedagogiska spjutspetsen. Komvuxenheten har egna lärare ofta erfarna vuxenutbildare fortbildning ombesörjs av
- - vars enheten. I mindre enheter arbetar lärare i flera skolfonner. På grundsko-
lan/gymnasieskolan, där de då ofta har huvuddelen av sin tjänstgöring,
förväntas de delta i där anordnad fortbildning. Ibland kan de tillåtas delta i den fortbildning anordnas av komvux.
som
I många enkätsvar framförs tankar på att kursträngseln ökat innehåll
-
kortare tid blivit större. Det är möjligt att så är fallet i vissa kurser.
- Den sammanlagda tiden i ämneskursema har dock inte minskat snarare ökat. Det finns därför viss anledning vara observant inför risken för att
Komvux 99
den utökade lektionstiden utrymme för krav på ökad detaljkunskap ger istället för möjlighet till ökat lärarstöd. Det faktum att lärare träffas oftare och tillsammans konkretiserar
kursplanemål och betygskriterier är positivt. Det torde i ett längre
perspektiv bidra till en pedagogisk utveckling. Problemet i detta sammanhang är den i sitt ämne läraren mindre enheter, vilken ensamma inte ges möjlighet till dagligt utbyte med ämneskollegor. De tjänstgör också ofta i någon annan skolfonn. För dessa lärare måste kommunerna/ enheterna möjliggöra samverkan med kollegor i andra kommuner i form av exempelvis regionala studiedagar och interaktiva nätverk. Det är angeläget att stryka under skolledarnas för att den ansvar pedagogiska process som nu påbörjats ges stor frihet att utvecklas vidare och inte bara blir en tillfällig satsning några år har tunnats ut som om och gjort att allt återgått till det gamla. Spännvidden i fonn av deltagarnas olika åldrar, olika bakgrund och erfarenheter utgör tydligen for flertalet komvuxlärare en tillgång inte ett problem. Detta är helt tydligt ett område där på olika sätt arbetar man för att nå bästa möjliga resultat. Det är också ett område där komvuxenheterna upplever sig ha rejäl kompetens. Det är däremot märkligt att så många enheter har redovisat så litet när det gäller frågan hur kvinnors och invandrares erfarenheter tas till vara i undervisningen. Speciellt gäller det små och mindre enheter. Listan över möjligheter att använda kvinnors och invandrares kompetens kan göras lång: yrken, andra erfarenheter, andra kulturer, andra språk, etc. Den måste kunna utgöra i undervisningen Svaren har en resurs mer kommit att handla om hur invandrare och kvinnor tas hand inte om om hur deras specifika kompetens tas till vara. För att nå lågutbildade män finns dock tankar och idéer kring andra grepp än vad som vanligen är förekommande. Exempel på sådana är
yrkesutbildning som i sitt senare skede följs eller kombineras av med kärnämnen utbildning förlagd till annan plats än skola, exempelvis arbetsplats för människor som är i arbete
arbetsplatsförlagd utbildning för arbetslösa.
Det är förmodligen också så att verklighetsnära undervisningsmetoder
exempelvis problembaserat lärande lättare motiverar till studier. - -
I den särskilda vuxenutbildningssatsning just planeras i alla
som nu kommuner det intressant dessa och liknande tankar prövades vore om i syfte att nå en grupp som eljest är svår att nå.
100 Komvux
Av enkätsvaren framgår osedvanligt tydligt det nära sambandet mellan möjlighet att delta i studier, studieavbrott och de studieekonomiska villkoren. Försämras villkoren tvingas deltagarna sluta. Ett sådant exempel utgjorde enligt svaren slopandet av bamtillägget. Detta är värt ett närmare studium.
Det är tydligt att den IT -tekniken i allt större utsträckning används
nya i undervisning inom komvux. Det framgår också klart att många skolledare inte bara inser att denna teknik kräver ny/reviderad metodik utan också
nya i den möjlighet till snabbare pedagogisk utveckling än vad som
ser en eljest skulle ha varit fallet. Detta är intressant och bör ses som en möjlighet
i det pedagogiska utvecklingsarbetet.
I samband med den tekniken utvecklas också möjligheter för
nya nya distansutbildning. Denna utbildningsform kan förväntas öka i omfattning och kan leda till att utbildningens tillgänglighet ökar för många människor. Det angelägen uppgift för både komvux och SSV att såväl
är en organisatoriskt pedagogiskt utveckla denna utbildningsform.
som
Behovet ökad internationalisering är stort. Det är en väsentlig
av uppgift att öka dels språkkunskaper, dels förståelse för andra människors situation, kultur och levnadsvillkor. Där kan bland annat ny teknik, studiebesök, etc. ge utökade möjligheter.
Det är begripligt att många aktiviteter däribland utvärdering
- åsidosatts under den snabba expansion som komvux genom den särskilda utbildningssatsningen arbetslösa upplevt de senaste åren. Det är däremot inte bra Det är oerhört angeläget att komvuxenhetema liksom kommunerna utvärderar sin verksamhet mot givna mål speciellt i
samband med den särskilda vuxenutbildningssatsning som staten möjliggjort de kommande fem åren.
Enheterna upplever att forskning inom det vuxenpedagogiska området är kraftigt eftersatt speciellt vad området kommunal och statlig
- avser vuxenutbildning. Förslag förs fram att förstärka forskningen inom
om detta område. Det kan ske exempelvis att det alltid skall finnas
genom
vuxenpedagogisk på landets lärarhögskolor och genom att man
en gren inrättar eller flera professurer i vuxenpedagogik och distansundervis-
en
ningspedagogik.
Det står helt klart att forskningen inom det vuxenpedagogiska området varit och är eftersatt. Mätt i totalanslag för pedagogisk forskning torde den del behandlar vuxenpedagogisk forskning speciellt inom
som området kommunal och statlig vuxenutbildning vara närmast marginell.
- Betydelsen forskning vuxenutbildning och vuxenpedagogik torde
av om inte kunna betonas. Detta är just nu speciella viktigt mot bakgrund
nog
det reformarbete påbörjats. I ett kommande delbetänkande avser av som
i ii
l
Komvux 101
Kunskapslyftskommittén att behandla frågan om forskning inom det
vuxenpedagogiska området.
Det finns i komvuxenhetema visioner, tankar, ambition och vilja. Det finns mängder goda exempel. Det finns särskild känsla för och
av en kunskap de målgrupper skall utgöra komvux primära kurs-
om som deltagare. Det finns däremot en upplevd brist på stimulans från statens sida i form av läroplansdokument kring Vuxenutbildningens speciella villkor och möjligheter. Det finns också en upplevd brist på stimulans från kommuner i form stöttning och uppskattning. Många komvuxen-
av heter upplever att de är lågprioriterade av de kommunala politikerna.
I huvudsak följande åtgärder framfördes komvuxenhetema som svar
av
på frågan hur Kunskapslyñskommittén skulle kunna ge förslag på åtgärder
bäst skulle kunna stimulera pedagogisk utveckling: som
Egen läroplan eller åtminstone ordenligt framskriven vuxenut-
en
bildning i den nuvarande läroplanen.
Självständiga komvuxenheter med samverkan mellan vuxenut-
bildningsanordnare.
Grundskoleanknutna påbyggnadskurser och orienteringskurser av
olika slag i komvux.
Utveckling och stärkning av forskning, lärarutbildning och personal-
fortbildning.
Framför allt dock
Ett bättre studiestödssystem.
I flertalet av dessa frågor återkommer Kunskapslyñskommittén i senare delbetänkanden. När det gäller det studiesociala stödet har Studiestödsutredningen lagt sitt förslag och en proposition förväntas under år 1997.
4¶Statens skolor för vuxna SSV
De två statliga skolorna för vuxna i Härnösand SSVH och Norrköping SSVN har båda svarat på tillämpliga delar av den enkät som gick ut till komvuxenhetema. Den sammanfattning som gjorts av de inkomna svaren återfinns under två huvudrubriker:
organisatoriska frågor samt
pedagogiska frågor.
4.1 frågor Organisatoriska
SSV har inte grundläggande vuxenutbildning och svenska för invandra-
re.
Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning förekommer
endera som ren brevdistansutbildning SSVN eller som distansutbildning kombinerad med en eller flera sammandragningar per kurs på skolan varvad utbildning. Vid sådana intensiva kurssammandrag arbetas det "dygnet runt". Då är kvälls- och helgtid populära studietider, enligt uppgift med utmärkta resultat. Även Sommarkurser förekommer SSVH men erfarenheterna från dessa är ännu relativt små.
104 Statens skolor för vuxna
Statens skolor för vuxna
Statens skolor för startade som rena brevskolor med bland
vuxna
andra Brevskolan, Hermods och NKI-skolan föredöme. Vid
som
SSVN finns fortfarande renodlad brevdistans kvar dock i ut-
-
vecklad form.
Distansutbildning med brev vidareutvecklades sedan till brev
kombinerat med ett fåtal sammandragningar vid respektive skola
-
än utan brev med beting mellan sammandragningama.
senare men
Den utvecklingen är tydligast vid SSVH.
Vid båda skolorna är kurssystemet väl utvecklat. Den tidigare
kopplingen till Lvux 82 som gällde även för SSV gjorde
- -
uppdelning i etapper, grund- och fördjupningsdel m.m. naturlig
redan vid 1980-talets början.
Vid båda skolorna förekommer uppdragsutbildning.
Utbudet på gymnasial nivå omfattar i huvudsak allmänna, ekonomiska och tekniska ämnen samt vissa påbyggnadsutbildningar. Den yrkesinriktade gymnasiala utbildningen har minskat SSVH eller helt försvunnit SSVN. De studerande kan läsa kurser i olika ämnen på
olika nivåer från repetitionskurser/preparandkurser inför gymnasiala
studier till kurser på påbyggnadsnivå.
SSV har målgrupper komvux. Engagemanget för dessa
samma som är enligt båda enheterna stort. Skolorna försöker både i arbetssätt och
arbetsformer värna såväl äldre, vilka inte har formell
- om mer utbildning än folkskola eller grundskola, som yngre, vilka inte har studerat på gymnasial nivå eller som har avbrutit sådana studier. Skolorna har däremot hittills avstått från att erbjuda grundläggande vuxenutbildning där det troligtvis varit pedagogiskt motiverat med
närhet till både utbildningsplatsen och läraren/handledaren. Möjligen öppnar teknik möjligheter att nå kortutbildade och också erbjuda
ny nya dem pedagogisk god inlämingsmiljö.
Utbildning för äldre vuxna 65 år och däröver betraktas inte som en prioriterad uppgift för skolorna även om man i mån av plats kan tänka sig att ta in enstaka äldre. Folkbildningen annars vara en uppgift
anses för andra aktörer.
De studieekonomiska förutsättningarna kan förbättras. Beräkningen
CSN-poäng för deltagare i varvad utbildning är jämförbar med av studerande i komvux och resulterar i att eleverna måste studera många kurser för att få fullt studiestöd. Den stora målgruppen för SSVN
brevdistanselevema får inte alls studiemedel, de inte studerar
- om
Statens skolor för vuxna 105
minst halvtid på komvux. Skolans ambition är att försöka få möjlighet att jämställa dessa studerande med deltagare i den varvade utbildningen.
Företrädarna för de båda skolorna ser många utvecklingsmöjligheter för att förbättra vuxnas möjligheter att få utbildning på gymnasial nivå, exempelvis:
utveckling och utökning av informationen om distansutbildning, utökad samverkan med Utbildningsradion och med komvuxenheterna, stödinsatser till kortutbildade, kompetensutveckling på arbetsplatsen samt utökade ekonomiska förutsättningar, dels för utvecklingsinsatser av olika slag, dels för själva verksamheten som sådan
I brevdistansutbildningen är det upp till den enskilde att på sina villkor koncentrera undervisningen i större eller mindre utsträckning. I den varvade utbildningsforrnen tillämpas koncentrationsläsning regelmässigt. Den har enligt SSVH inte ännu utvecklats optimalt men
utvecklingsarbete pågår exempelvis när det gäller koncentrationsläsning
och på distans handledda studier. Man hänvisar då till samarbetet mellan SSVH och vissa kommuner, exempelvis Kälarne i Bräcke kommun.
Projekt Källan
30 deltagare 24 vuxna och 6 ungdomar från Kälarne studerar i ett
samarbetsprojekt mellan Kälarne och SSVH, som handlar om
alternativa handledningsfonner. Kommunens studiecenter Källan
-
är utrustad med datorer, modem och ITV-studio. Komvuxlärare i
-
Kälarne undervisar i de ämnen man har kompetens, medan övriga
ämnen ges från SSVH.
SSVH:s handledare arbetar med videokonferenser och First
Class. Därutöver kan handledaren vid enstaka tillfällen ta gruppen
till Härnösand eller åka till gruppen för mer direkt handledning.
Alla kurser såväl vid komvux som vid SSVH koncentra-
- -
tionsläses.
4.2¶Pedagogiska frågor
Att vwcenpedagogik levande realitet för de båda SSV-skoloma ger
är en enkätsvaren klara bevis för. Eleverna ges ett stort ansvar för sina studier när det gäller studiernas uppläggning. Möjligheterna att innehållsmässigt
106 Statens skolor för vuxna
påverka kurserna varierar dock från ämne till ämne SSVH. Frågan hur SSV med sin distansprofrl kan skapa goda möjligheter för exempelvis aktivt elevinflytande över pedagogik och metod diskuteras i SSVN, liksom hur skolorna skall kunna aktivera elever till samarbete när den studerande är ensam i sin studiesituation.
Lärare i vuxenutbildningen skall kunna klara spännvidden bland de studerande. De skall uppmärksamma, lyhörda och beredda att
vara förändra kursinnehåll och arbetssätt sätta individens intresse i centrum.
- Vuxenutbildningen är enligt de båda skolorna sådan till sin karaktär.
Distansutbildningen har tidigare begränsat sitt arbetssätt till gemen-
diskussioner, undersökningar och grupparbeten. Med modern samma teknik ökar däremot möjligheterna till exempelvis diskussioner trots att deltagarna inte finns på plats. Där är det enligt skolornas
samma uppfattning främst lärarnas vilja och fantasi som sätter gränser. Ett problem redovisas i sammanhanget: Det finns inte någon utbildning för komvuxlärare än mindre för distanslärare.
-
Paradoxalt kan ändå distansutbildningen fungera som före-
nog gångare för förändrad lärarroll. Övergången till bland annat IT-
en baserat kursmaterial och IT-media förändrar av enkätsvaren att döma både elev- och lärarroll. Kunskapsfönnedlaren blir mer handledare, men den förändrade lärarrollen är än så länge otydlig och vag.
När kommer över till frågan om att tillvarata vissa gruppers
man speciellt kvinnors och invandrares erfarenheter och kunskaper i
undervisningen hänvisas i första hand till möjligheten att konstruktivt utgå från invandrarnas språkkunskaper i sina hemspråk, men skolorna stryker samtidigt under har mycket få invandrare bland sina
att man elever.
Lågutbildade män måste sökas på arbetsplatser och om de är
upp arbetslösa via exempelvis arbetsförmedlingen. Kan undervisningen genomföras på arbetsplatsen underlättar det mycket. Den första studietiden betyder mycket. Deltagarna måste känna att de lyckas med sina studier, måste få goda exempel och måste ha en god studiefman-
se siering ordnad före studierna. Att börja med yrkeskurser i kombination med repetitionskurser i exempelvis svenska och/eller matematik och engelska kan enligt skolorna också en framkomlig väg. SSVH
vara testar detta i stort upplagd studie inom skogsindustrin, där KK-
en stiftelsen finansierar ett treårigt försök med distansutbildning.
Statens skolor för vuxna 107
Kompetenslyft inom skogsindustrin Skogsindustrins Utbildnings AB och SSVH erbjuder alla anställda inom skogsindustrins större företag att studera på distans i tre nivåer. En preparandkurs i botten uppdaterar gamla grundskolekunskaper. Därefter följer gymnasieskolans basämnen och slutligen företags- och branschinriktad fort- och vidareutbildning.
SSVH och Skogsindustrins Utbildnings AB gör diagnostiska prov för varje kurs, utfonnar individuella kursplaner och distansstudiema genomförs sedan på arbetsplatsens lärcentrum eller från bostaden.
Vuxna elever lämnar enligt skolorna ibland vuxenstudier vid SSV av samma orsak som gymnasieungdomama. De främsta orsakerna till studieavbrott är dock arbete, ekonomiska skäl och andra studier exempelvis högskolestudier. SSVH påpekar att de uppgivna orsakerna finns registrerade i deras datasystem. Vid SSVN pågick under våren 1996 en utvärdering av elevernas syn på skolan. Ur detta material hoppas skolan få kunskap om varför avbrott sker. Utöver de redan angivna skälen tror man sig kunna ana att det bland elever som läser på korrespondens och som slutar i förtid också finns inte får
grupper som stöd nog, som har dåligt självförtroende m.m. Former för stöd till sådana deltagare diskuteras noga.
Det säger sig självt att de båda statliga skolorna främst SSVH med
enbart varvade utbildningar i mycket stor utsträckning utnyttjar
interaktiva medier pedagogiska hjälpmedel. Hur detta sker varierar
som först och främst mellan olika ämnen givetvis mellan olika lärare.
men Kort kan följande sägas. Internet används i språk, exempelvis att
genom de studerande kan läsa utländska tidningar. I de naturorienterande ämnena ingår sökning i databaser och deltagande i diskussionsmöten via Internet. I de Samhällsorienterande ämnena uppmuntras deltagarna att söka kunskap i olika databaser och till informationssökning
om riksdagens och myndigheternas arbete. Undervisning via ITV-studios och videokonferenser är andra exempel på interaktiva metoder
som utnyttjas i undervisningen. Därutöver används givetvis vid båda skolorna datorer, modem och fax. Vid SSVN pågår arbete med att bygga
upp interaktiva läromedel.
Båda skolorna betonar att de arbetar hårt med att vässa de pedago-
giska spjutspetsarna och att utveckla och förnya distansutbildningens
olika former. I det sammanhanget understryks också att SSV har
en mycket engagerad och utvecklingsinriktad personal.
108 Statens skolor för vuxna
Former för olika slag utvärderingar vid de båda skolorna av diskuteras. Det handlar då bland annat om att delta i olika nationella och att kontinuerligt göra utvärderingar mot olika mål prov genom egna kursmål, övergripande mål, etc. Det handlar också om opartiskt
formulerade utvärderingar.
Båda SSV-skoloma betonar att samverkan på ett mer planerat sätt måste till mellan forskare/doktorander och vuxenutbildningens arbetsplatser. Man hävdar också att det faktiskt sker väldigt litet forskning
inom vuxenutbildningssektom i allmänhet och distansutbildning i synnerhet. Forskningsvärlden måste enligt skolornas uppfattning
Dessutom måste forskningen göras tillgänglig på annat sätt engageras. än rapporter, exempelvis i form seminarier och under genom av
studiedagar.
Inför den nära vill SSVH få möjlighet att rikta uppdragut-
framtiden
bildningen även till kommunerna för att i samarbete utveckla distansmodeller olika slag. Skolan hävdar att en pedagogisk utveckling av vanligtvis sker försök i liten skala, sedan vidareutvecklas. genom som Vid SSVN för tillfället inte beredd att uttrycka önskemål infor är man framtiden, eftersom befinner sig mitt i ett utvecklingsskede och man först vill resultatet av dessa pågående insatser. se
4.3¶Slutsatser och diskussion
Distansutbildning och därmed också distanspedagogik kommer att
- -
bli ett allt viktigare inslag i all sorts vuxenutbildning för att ge den
flexibilitet och tillgänglighet traditionell utbildning inte kan ge. I som den särskilda vuxenutbildningssatsningen måste distansutbildningen spela viktig roll i den utbildning kommunerna ansvarar för, en som
liksom i folkbildningen.
Statens skolor för utgör inom detta område spjutspets. Så vuxna en
kan exempelvis SSVH hjälpa till att bygga upp studiecentra, genomföra gymnasieutbildning enstaka kurser eller hela utbildningar på distans,
handleda videokonferens och sätta betyg genom prövning. På samma per sätt kan SSVN stödja enskilda studerande eller kommuner då i första brevdistans. hand genom
Ett centralt begrepp i distansutbildning med hjälp interaktiva
av
media är någon form lokalt studie/kunskapscentrum ett lokalt
av resurscentmm med datorer, video, IT-studio, etc. Där finns självfallet också handledare.
Statens skolor för vuxna 109
Genom att utnyttja distansutbildningens alla möjligheter ökar utbildningsanordnamas flexibilitet. Två utbildningsformer kan erbjudas, dels traditionell schemalagd klassrumsundervisning för dem som så behöver, dels den flexiblare formen med lärare, handledare, interaktiva media och distanspedagogik. Det är viktigt att markera, att kursdeltagaren har lärar/handledarstöd även i den flexibla pedagogik som distanspedagogik utgör. Den enskilde få aldrig lämnas helt "ensam" med studiematerial och datorer.
Vid stora arbetsplatser kan man genomföra precis samma modell som den ovan beskrivna. Arbetsplatsnära kompetensutveckling kan ske med företagets studie/kunskapscentrum som knutpunkt. Om fackliga
organisationer marknadstörings- och kontaktkanal till
kan engageras som de anställda, så nås säkert fler av utbildningen.
De viktigaste problemen som behöver lösas vid distansutbildning via SSV handlar om
ekonomiska förutsättningar för utvecklingsarbete kring material, riktade speciellt mot mindre studievana.
utveckling distansutbildning via exempelvis datortek, gärna i
av samarbete med komvux samt forskningresurser för distanspedagogik.
5¶Folkhögskolor
Mängden folkhögskolor, deras spridning över landet 136 skolor
av samt ett stort antal ñlialverksamheter i tätorter och deras mångskiftan-
de verksamheter erbjuder många möjligheter för vuxna som av skilda skäl väljer att studera. I det följande redovisas det svar som Folkbildningsrådet lämnat på frågor kring målgrupper, utbud och pedagogisk verksamhet. Svaret kompletteras med svar som inkommit från vissa enskilda folkhögskolor. Ett svar kan redan här vara värt att nämna:
Lärarrådet vid vår folkhögskola har under en Studiedag studerat och
samtalat om de frågor som gäller folkhögskolans möjligheter och hinder till
utveckling. Folkbildningsrådets svar gavs inte till en början.
Resultatet av samtalen gav emellertid inte något, som inte sägs bättre i
Folkbildningsrådets svar. Gruppen var dock enig om att arbetet hade ett
egenvärde, då man fick fundera och formulera sig i viktiga frågor.
1 Målgrupper
Folkhögskoloma vänder sig till breda målgrupper. I basen för skolornas verksamhet ligger bland annat att tillgodose de krav på målgrupper som statsmakterna har framhållit i folkbildningspropositionen. Mot den
bakgrunden har också en stor del av folkhögskolomas statsbidrag direkt
öronmärkts för riktade insatser för de prioriterade grupperna. Dit räknas korttidsutbildade, invandrare och personer med funktionshinder.
Utbildning vid folkhögskolor för kortutbildade ger enligt Folkbildningsrådet mer än ökade kunskaper i allmänna ämnen. Den sociala kompetensen stärks hävdar rådet och likaså kompetensen för
- lärande. Förmågan att lära nytt, att sortera kunskap och att kritiskt granska information är och kommer säkerligen framöver att vara
- viktiga förutsättningar för uppgifter både i arbetslivet och på fritiden. För invandrare anses folkhögskolan med sin intematforrn passa särskilt väl. Om man lever nära tillsammans med vanliga svenskar" såväl i skolan som under fritiden, så ger det helt andra förutsättningar för både språkinlärning och möjligheten att utveckla sociala kompetenser.
l 12 Folkhögskolor SOU 1996: l 88
En folkhögskola har i sitt svar dock anfört att prioritering av
invandrare ger låg status bland folkhögskoloma, att lärarutbildningen
brister i rekrytering av invandrarlärare och att man borde göra en kvalitativ utvärdering av folkbildningen till invandrare.
För invandrare med funktionshinder är folkhögskolan med sin intematrniljö ofta enda alternativet att få kunskaper dels i att hantera sitt handikapp, dels i svenska samhället och språket.
Bland människor med funktionshinder finns många med en kort och bristfällig utbildning. En viktig orsak till detta är att funktionshindren ofta ställer krav på anpassning av lokaler och hjälpmedel av olika slag, krav som folkhögskoloma enligt Folkbildningsrådet sedan länge sett som en angelägen uppgift att tillgodose.
Många funktionshindrade exempelvis döva och hörselskadade
- som inte fått tillräckligt stöd att hantera sitt handikapp kommer, redovisar en folkhögskola, till skolan med bristande kunskaper i de vanligaste basämnena. Detta gör att undervisningen måste individanpassas. Ofta saknas också läromedel för dessa grupper påpekar man. Speciell lärarkompetens måste också rekryteras.
Resultatet funktionshindrade personers studier innebär, konkretise-
av
de folkhögskolor som lämnat ett eget svar, förutom rar en av personlig livskvalitéhöjning även samhällsekonomiska långsiktiga vinster. Denna skola menar sig ha sett flera exempel på personer med förvärvade hjärnskador som fått markant förändrade livsförutsättningar. samhällsekonomiskt är detta av vikt, hävdar man. Arbetet med funktionshindrade kräver dock en betydligt bredare personalstab än vad
vanligtvis gäller för folkhögskoloma. som
Fråga
Kraven ökar på de äldre och deras förmåga att ta till sig ny kunskap. Ställer denna målgrupp nya krav på folkhögskolan organisatoriskt och
pedagogiskt
Möjligheten för äldre, som vill studera, att endera dagligen pendla
till en folkhögskola eller bo på folkhögskolans internat är för många obefmtlig. Bland annat därför har enligt Folkbildningsrådet åtgärder vidtagits för att bygga ut flera externa verksamheter lokaliserade till tätortema. Samtidigt ställs dock nya krav folkhögskoloma att söka
SOU 1996: l 88 Folkhögskolor 1 13
forma den externa kursverksamheten på ett sådant sätt att de inte nya bara blir 8-16-undervisningsinstitutioner utan också blir platser för socialt umgänge efter lektionstiden. Rådet vill hävda att folkhögskoloma har visat sig väl skickade att sig till denna nya målgrupp. anpassa
Fråga
Hur kan folkhögskolan motverka problemet att ett stort antal ungdomar inte avslutar grund- och/eller gymnasieskolan, inte går vidare till högskolan respektive drar länge ut på studivid universiteten Är det bara erna en organisatorisk eller också en pedagogisk fråga möjligheter problem -
Folkbildningsrådet framhåller i sitt svar att folkhögskoloma under de åren har tilldragit sig ett allt större intresse från både ungsenare domarna själva, syo-konsulenter med flera som en alternativ utbildningsform till gymnasieskolan. Eftersom ungdomar under 18 år enbart kan antas i form plats ett individuellt program där kommunen står av for interkommunala ersättningar är gruppen under 18 år på allmän kurs mycket liten. Däremot finns något äldre ungdomar i dessa en grupp kurser, vilka avbrutit gymnasieskolan eller av andra skäl inte tillgodogjort sig denna utbildning. Folkhögskolan har då blivit en andra chans.
l6-20-åringar
Ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning har fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller tjugo rätt till gymnasial utbildning i gymnasieskolan. Den utgörs av dels nationella dels specialutfonnade program, dels ock program, individuella program. Nationella och specialutforrnade program genomförs vanligtvis i gymnasieskola. Individuella program genomförs oña vid en en gymnasieskola, men speciellt i små kommuner också i kom- - - För enskilda ungdomar köper kommunerna ibland studieplatvux.
ser vid någon folkhögskola.
l 14 Folkhögskolor SOU 1996: l 88
Om intentionen fanns att ge ungdomar i gymnasieålder möjlighet att studera folkhögskola, så skulle förmodar Folkbildningsrådet utan tvekan ett antal ungdomsfolkhögskolor utvecklas som alternativ/ komplement till gymnasieskolan. Rådet är övertygat om att folkhögskolepedagogiken går att anpassa också till en yngre åldersgrupp, samtidigt som den i sin tur kan komma att kräva större personella resurser, inte minst om den skall drivas i intematforrn.
Flera folkhögskolor betonar i sina svar folkhögskolans möjlighet att motverka det ungdomsproblem som redovisas i frågan ovan. Organisatoriskt är det en fråga om samarbete mellan olika instanser. Pedagogiskt måste det som en folkhögskola uttrycker det bygga på kamratstöd i förening. Man betonar att erfarenheter redan finns.
5.2¶Utbud
Folkbildningsrådet betonar i den del av svaret som behandlar utbud
-
värdet av de allmänna kurserna. Man uppger att arbetsgivamas krav på kvalifikationer har ökat kraftigt under senare år och att det blir vanligare att arbetsgivare kräver gymnasiekompetens för arbetsuppgifter för vilka sådan kompetens inte tidigare har varit nödvändig. Det finns dock enligt rådets bedömning inte anledning att utöka yrkesinriktade utbildningar eller att genomföra sådana också på gymnasienivå. I de fall det finns yrkesinriktade utbildningar eller yrkesutbildningar är de enligt rådets uppfattning i många fall naturlig del i den inriktning eller
en
ideologiska prägel som den enskilda folkhögskolan har. Det gäller exempelvis för fritidsledarutbildning och mediautbildningar.
En folkhögskola anför avvikande mening när det gäller yrkesutbildning och menar att Folkbildningsrådet alltför mycket betraktat yrkesutbildning ur ett traditionellt folkbildningsperspektiv konstnärliga utbildningar, skapande verksamhet, bokbinderi, etc. Denna folkhögskola menar att yrkesutbildningen mycket väl kan utvecklas till att omfatta yrkesutbildningar på grundläggande och gymnasial nivå. Därmed skulle man på ett mer konkret sätt kunna utnyttja exempelvis den resurs som invandrare har och kunna öka förståelsen för mångkulturella frågor inom arbetslivet. En annan folkhögskola anser att man mycket väl kan genomföra yrkeskurser inom exempelvis olika hantverksområden utan att de skall vara eftergymnasiala. Denna uppfattning delas den
av folkhögskola som utbildar teckenspråkslärare samt teckenspråks/dövblindtolkar. För dessa finns inte några andra utbildnings-
grupper alternativ.
Ytterligare en annan folkhögskola vill vidga Folkbildningsrådets svar. Skolan anser att det reella kunskapslyftet inte enbart kan gälla de allmänna utbildningarna inom folkhögskolan utan också måste avse skolornas övriga linjer, där avsikten är att öka den personliga kunska-
bildningen och utvecklingen. Det gäller hävdar man estetiska linjer pen, som bild och musik, det gäller även medialinjer och livsåskådningsinriktade kurser.
Folkhögskolornas utbud
Kursutbudet i folkhögskoloma domineras av allmänna kurser 60%
av deltagarveckoma. Dessa avser behörighetsgivande kurser
grundskole- och gymnasienivå. De yrkesinriktade kurserna 15%
avser kurser på eftergymnasial nivå/högskolenivå, exempelvis
fritidsledarutbildning, inforrnationsutbildningar samt data- och
ekonomiutbildningar. Andelen estetiska kurser är nästan lika stor
och avser musiklinjer, bild- och formlinjer med flera. Därtill
kommer övriga kurser bibel- och livsåskådningskurser, miljökur-
idrottskurser m.m. och korta kurser, de senare ofta med
ser,
folkrörelse- och organisationsproñl.
Fråga
Vilken roll- positiv och negativ spe-
-
lar omdömen och behörigheter i folk-
högskolan sett med pedagogiska för-
tecken
Om de allmänna kurserna inte möjlighet till också formell
gav kompetens och behörighet for högskolestudier tror Folkbildningsrådet att betydligt färre skulle söka sig till folkhögskolan. Det unika
personer är istället att folkhögskolan till form och arbetssätt skall skilja sig från gymnasie- och högskolan och samtidigt på sina egna pedagogiska villkor formell och likvärdig kompetens. Det finns trots allt, fortsätter
ge Folkbildningsrådet, ett negativt inslag med studieomdömet, eftersom de studerande jämförs och graderas vad avser den framtida studieförmågan. Den problemorienterande inlämingsmodellen samt de relativt små
1 16 Folkhögskolor SOU 1996: 188
grupper som de studerande arbetar inom motverkar dock samtidigt ett sådant synsätt. En folkhögskola understryker dock värdet omdömen ett annat
av ur perspektiv motivationsperspektivet och menar att omdömen har en - positiv effekt på studierna.
Behörighet för högre studier studiestöd
- Folkhögskolans allmänna kurser ger under vissa förutsättningar grundläggande eller särskild behörighet för studier på universitet och högskolor. I urvalssammanhang beräknas de studerande
i en
särskild kvotgrupp.
Utbildning på folkhögskola ger rätt till studiestöd motsvarande sådant som ges för elever i komvux.
5.3¶Pedagogiska frågor
Fråga
Det talas mycket om vuxenpedagogik, om folkhögskolemetodik. Vad innebär det egentligen Deltagarmedverkan
- Att utgå från deltagarnas erfarenheter
Hur då Är det så eller är det i - realiteten lärarna som bestämmer Man talar mycket om att deltagarna mer och mer skall lära sig att självständigt inhämta kunskaper Hur
påverkar det lärarrollen Utvecklad handledarroll och från självförtroendeträning till eget ansvar
En vanlig tillämpning av folkhögskolcmetodiken är enligt Folk-
bildningsrådet att läraren både utgår från sina erfarenheter och kunskaper och samtidigt ser till att deltagarna inventerar sina och låter dem komma gruppen till del. Sedan utvecklar man gemensamt pedago-
en gisk process för det ämne eller avsnitt man skall studera. En viktig
Folkhögskolor l 17
målsättning för detta är enligt det inkomna svaret att studierna inte bara leder till ökade kunskaper utan också till ett större självförtroende och
ansvarstagande hos den enskilde studerande. Lärarrollen är sedan alltid
föremål för förändringar inte minst i takt med IT-utvecklingen som
också får sitt genomslag på folkhögskoloma.
När detta väl är sagt vill Folkbildningsrådet göra ett tillägg. Enligt
SUFO 961 är över 90% de studerande på folkhögskoloma mycket av undervisningen, den sociala miljön Även nöjda med lärama, m.m. om siffran nöjda fortfarande är hög jämfört med andra utbildningsan- ordnare upplevde de studerande samtidigt inte i lika hög grad att de varit med och påverkat uppläggningen studierna. Frågan om hur av deltagarna ytterligare skall stimuleras till delaktighet i undervisningsprobör enligt rådet därför ytterligare uppmärksammas på de enskilda cessen skolorna. En folkhögskola betonar i sitt behovet förändrad lärarutbildsvar av ning och ett rejält kunskapslyft hos lärarkåren för att lärarna skall bli
kundorienterade. Folkbildningens pedagogik anser denna skola vara mer lika otidsenlig lärarutbildningarna i allmänhet. som En folkhögskola vill betona att folkbildningen av tradition annan hävdar bildning självstudium ett speciellt värde. Som grund genom som för arbetet ligger den föreställningen att den viktigaste kunskap folkkan hjälpa sina kursdeltagare fram till är just hur de kan
högskolan
vidga sitt vetande hand eller tillsammans med studiekamrater. egen Verktyg och vägar till att nå fram till svaren på alla de frågor man själv
har formulerat är enligt denna skola det viktigaste. Med ett sådant
synsätt utformas också ett speciellt arbetssätt i studiesituationen. Det är väl det, avslutar folkhögskolan, kan kalla folkhögnärmast man skolemetodik.
Synsättet kompletteras ytterligare en folkhögskola som
ovan av betonar Det levande ordet skapar liv, det vill säga att samtalet är att pedagogikens grundbult. Lärarroller förändras fortsätter man från att inledningsvis forma och sätta regler till att därefter utveckla ett grupp Så småningom blir läraren handledare, vägledare och
inlämingsklimat.
samtalsledare.
Folkbildning och vuxenstudier SOU 1995:141, en studie som genomförts på uppdrag den statliga utvärderingen folkbildningen, SUFO96. av av
1 18 Folkhögskolor SOU 1996: 188
Fråga
Hur tas det förhållande till vara att vuxenutbildningen rekryterar många invandrare och kvinnor Utvecklas
speciell pedagogik/metodik/organisa-
tion
Genom folkhögskolans statsbidragssystem kan den enskilda
folkhögskolan erhålla förstärkningsbidrag för invandrare 25% extra.
ca
Avsikten är att skolorna med hjälp av detta skall kunna bra
ge en språkträning genom att exempelvis arbeta med mindre och
grupper ge särskilt stöd.
10% av folkhögskolomas deltagare i långa kurser är invandrare. De rekryteras både till invandrarkurser och enskilda studerande i övriga
som kurser. En del skolor har enligt Folkbildningsrådet också lyckats bra med att nå invandrarkvinnor som av kulturella skäl har svårt att gå i könsblandade grupper, varför skolorna satsat på särskilda kvinnokurser. I invandrarundervisningen särskild uppmärksamhet åt
ger man språksvårigheter och kulturskillnader for att överbrygga dessa. I övrigt
anser rådet att folkhögskolans pedagogiska grundidé håller även för
denna målgrupp att utgå från de studerandes erfarenheter och
-
förutsättningar.
Detta gäller hävdar folkbildningsrådet även den studerandegrupp
- som är i majoritet på folkhögskoloma, kvinnorna. Någon särskild metodik har knappast utvecklats för dessa. Däremot tror rådet att ämnen och frågeställningar, särskilt intresserar kvinnor får stort utrymme
som i undervisningen.
I SCB:s folkhögskoleuppföljning våren 1995 visar det sig att de kvinnliga studerandena sätter stort värde på sin folkhögskoletid och på den personliga utveckling denna inneburit. De anger i undersökningen speciellt att de fått ökat självförtroende, lärt sig initiativ och
ta egna börjat ifrågasätta mera.
SOU 1996: 88l Folkhögskolor l 19
Fråga
Utnyttjas och i så fall hur interak- - tiva medier som pedagogiska hjälpmedel Anordnas exempelvis viss utbildning på distans Hur kan staten stimulera pedagogisk utveckling
Användningen interaktiva media inte minst i samband med av distansutbildning har påbörjats ett antal folkhögskolor. Under våren
1995 har också Distansutbildningskommittén DUKOM beviljat
åtskilliga miljoner kronor för ett antal projekt på olika folkhögskolor. Resultaten denna försöksverksamhet kommer folkbildningsav - som rådet det- sannolikt att stimulera fler folkhögskolor att använda sig ser av den nya tekniken. En folkhögskola konkretiserar i sitt svar framställningen ovan med att visa på ett försök inom skolan med distansundervisning i kärnämnen. Detta har genomfört komplement för sådana studerande som man som velat och klarat verksamheten. Man framhåller att distanskurser av utökar utbildningsmöjlighetema i detta fall för många invandrare - och därmed är godo. Det behövs dock för att utveckla av mer resurser metoderna. En folkhögskola betonar värdet av interaktiva media i kurser annan för exempelvis afatiker och i kurser för talhandikappade samt givetvis för funktionshindrade personer med stora svårigheter att byta miljö. När det gäller övriga stimulansåtgärder för pedagogisk utveckling pågår ett stort antal lokala projekt med stöd av de från F olkbildningsrådet avsatta FoU-medlen. Vidare skall från läsåret 1996/97 varje folkhögskola använda minst 5% statsbidraget till fortbildning och av
utvecklingsarbete.
Från folkhögskola framhålls att staten borde lägga FoU-resurser en på lärarhögskoloma, vilka skulle kunna användas till utvecklingsprojekt med praktisk inriktning samt för doktorander med förståelse för exempelvis lärande. Genom att använda praktiker i detta arbete vuxnas skulle den isolering enligt skolan kännetecknar lärarhögskoloma som nu kunna brytas. Önskemål från andra folkhögskolor är att staten stimulerar genom spridande information, stöd till projekt och nätverksstimulans mellan av utbildare.
120 Folkhögskolor SOU 1996: l 88
Fråga
Hur gynnas bäst vuxnas möjligheter
till utbildning
Folbildningsrådet betonar i sitt svar att en grundförutsättning måste vara att det finns ett studiesocialt stöd inte för den enskilde är
som sämre än vad han får ut i a-kasseersättning. Det nuvarande studiestödet är för svårt att överblicka för. den enskilde.
En annan förutsättning enligt rådets uppfattning är att den
- enskilde ser studier som ett, i vart fall på längre sikt, sätt att stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Någon folkhögskola framhåller också vikten av närhet till studieplatsen.
Rådet betonar behovet särskilda och lämpliga rekryte-
av resurser ringsåtgärder för att nå dem bäst behöver utbildning. Olika studier
som pekar på att många av nå dem med kort och bristfällig utbildning är svåra att rekrytera till utbildning. De har dåliga erfarenheter från sin tid i ungdomsskolan, de har bristande självförtroende, de vet inte riktigt vilka studier som bäst lämpar sig för dem etc. Genom att använda olika rekryteringsmetoder däribland uppsökande verksamhet kan studie-
- ovana personer lättare stimuleras till att påbörja studier.
En folkhögskola betonar i sitt svar vikten regelbunden åter-
av kommande utbildning för funktionshindrade, utan att deltagarna för den skull måste belasta sin privata ekonomi.
5.4¶Slutsatser och diskussion
Folkhögskoloma vänder sig till breda målgrupper. En stor del
av folkhögskolomas statsbidrag har också direkt öronmärkts för riktade insatser för de prioriterade gruppema. Dit räknas kortutbildade, invandrare och personer med funktionshinder.
Dagens samhälle ställer krav även på äldre att höja och utveckla sin kompetens för att på ett tillfredsställande sätt kunna delta i samhället. Det är såväl en demokratifråga fråga möjlighet till personlig
som en om
utveckling. Det torde vara en utmaning för i första hand folkhögskolor
och studieförbund denna relativt studerandegrupp möjligheter
att ge nya att aktivt delta i sarnhällslivet på delvis villkor.
nya
Kursutbudet i folkhögskolorna domineras av allmänna kurser. Dessa avser behörighetsgivande kurser på grundskole- och gymnasienivå.
Folkhögskolor 121
Folkbildningsrådet betonar värdet av de allmänna kurserna. Det torde dock kunna diskuteras inte också yrkesutbildning i vidare mening
om än det traditionella folkbildningsperspektivet konstnärliga utbildningar, skapande verksamhet, bokbinderi, etc. skulle kunna vara ett sätt att nå svårmotiverade kortutbildade grupper, exempelvis lågutbildade män. Det skulle då kunna handla yrkesutbildningar på grundläggande och
om gymnasial nivå.
En vanlig tillämpning folkhögskolemetodiken är att läraren både
av utgår från sina erfarenheter och kunskaper och samtidigt ser till att deltagarna inventerar sina och låter dem komma gruppen till del. Sedan utvecklar gemensamt en pedagogisk process för det ämne eller
man avsnitt skall studera. En viktig målsättning för detta är att studierna
man inte bara leder till ökade kunskaper utan också till ett större självförtroende och ansvarstagande hos den enskilde studerande.
Precis hos andra vuxenutbildare är teori och praktik inte riktigt
som samma sak. De studerande på folkhögskoloma upplever inte av gjorda
undersökningar att döma att de i tillräcklig omfattning varit med och
påverkat uppläggningen av studierna. Gjorda intervjuer med komvuxstuderande visar problem. Frågan om hur deltagarna
samma
ytterligare skall stimuleras till delaktighet i undervisningsprocessen bör
även hos folkhögskoloma ges en fortsatt uppmärksamhet.
Lärarrollen är alltid föremål för förändringar inte minst i takt med IT-utvecklingen är väg att få sitt genomslag på folkhögskoloma.
som Detta ställer krav på lärarna, speciellt i kurser som riktar sig mot
nya exempelvis afatiker och i kurser for talhandikappade samt givetvis för funktionshindrade med stora svårigheter att byta miljö.
personer
Till skillnad mot vad gäller för lärare i komvux och SSV finns
som
lärarutbildning i Linköping för folkhögskollärare och en påbyggen nadsutbildning för lärare inom tidigaredelen den grundläggande
av vuxenutbildningen. Det framgår inte av svaren att döma hur deras pedagogiska profil svarar upp mot den pedagogiska ideologi som är folkbildningens och de krav den nya tekniken ställer förändrad pedagogik.
Även folkhögskoloma tycks uppleva problem med kopplingen till forskning på universitet och högskolor. Bland förslag som förts fram nämns utvecklingsprojekt på lärarhögskolor med praktisk inriktning för doktorander med förståelse för exempelvis vuxnas lärande. Genom att använda praktiker i detta arbete skulle lärarhögskolor och folkhögskolor komma varandra nämnare.
Grundförutsättningen för att möjliggöra vuxnas lärande i folkhögskoloma är ett studiesocialt stöd inte för den enskilde är sämre
som än vad han eller hon får ut i a-kasseersättning. En utredning studie-
-
122 Folkhögskolor
stödsutredningen lade i juni 1996 ett förslag till ett samlad vuxenstu-
diestöd. Under år 1997 förväntas regeringen lägga en studiestödsproposition på riksdagens bord. Förhoppningsvis löser den de problem som redovisats. I avvaktan på riksdagens beslut erhåller deltagarna i den särskilda vuxenutbildningssatsningen det första året 1997/98 ersättning motsvarande a-kassa eller KAS.
En förutsättning är att den enskilde studier som ett sätt att,
annan ser i vart fall på längre sikt, stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Detta sker förmodligen bäst med såväl förstärkta kunskaper i allmänna ämnen motsvarande treårig gymnasial utbildning som en gedigen
yrkesutbildning.
6¶Studieförbund
De 11 studieförbunden har cirka 270 riksorganisationer som medlemmar och samarbetsavtal med drygt 50. Därtill kommer ett ytterligare antal medlemsorganisationer lokal nivå. Det finns minst ett studieförbund representerat i varje kommun. Studiecirkelverksamhet med gemensamma planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I det
följande redovisas det svar som Folkbildningsrådet lämnat frågor kring målgrupper, utbud och pedagogisk Verksamhet.
1 Målgrupper
Studieförbunden vänder sig till många olika målgrupper. De har alltid
redovisar Folkbildningsförbundet tagit som en huvuduppgift att - överbrygga den kunskapsklyfta som i varje tid finns i befolkningen. Det är också ett krav från statsmakterna i exempelvis den senaste folkbildningspropositionen.
Rollen som överbryggare av kunskapsklyftor för kortutbildade kan givetvis inte preciseras en gång för alla. I begynnelsen av studieförbundens verksamhet var grundläggande studier i demokratistärkande ämnen dominerande. Senare har språk, matematik, samhällskunskap, datakunskap med mera varit områden där kunskapsklyftan gjort sig gällande. Studieförbunden har också varit beredda att åta sig särskilda samhällsuppdrag riksdag och regering önskat göra tillgängliga för hela
som befolkningen, exempelvis studier om kärnkraft inför folkomröstningen och inte minst under senare år kurser för arbetslösa.
-
För invandrare genomför studieförbunden en omfattande utbildning
i svenska och samhällskunskap. Folkbildningsrådet understryker i sitt svar
att studieförbunden också är en resurs för invandrarnas möjlighet att till kommande generationer överföra kunskapen om deras ursprungliga traditioner.
För märmiskor med handikapp funktionshinder liksom förståndshan-
dikapp har studieförbundens verksamhet givit innehåll livet på ett
sätt som få trodde var möjligt när den verksamheten började. De
124 Studieförbund SOU 1996: 88l
handikappades behov av både utbildning och höjd livskvalitet är fortfarande oerhört stort.
Folkbildningsrådet framhåller i sitt svar att det med all säkerhet finns både vilja och personella resurser hos studieförbunden för att ytterligare utveckla verksamheten for de prioriterade målgruppema. Avgörande är dock att de ekonomiska resurserna inte försämras utan förstärks.
Fråga
Ställer åldrande befolknings
en an-
passningsproblem/kunskapsbehov nya
krav på studieförbunden organisato-
-
riskt och pedagogiskt
Utbildning för att överbrygga generationsklyftor har som framhållits
studieförbunden sedan gammalt ägnat sig åt. Det nya i dag är ovan kunskapsöverföring från en yngre generation till en äldre. IT är en teknik
snabbt tar till sig, medan det för den äldre generationen tar som unga längre tid och kräver mer utbildning samt återkommande användning for
att kunskaperna skall hållas aktiva. Att utnyttja ungdomsresursen för att
utveckla kunskap i föräldra- och äldregenerationen är påpekar
ny - Folkbildningsrådet en både pedagogisk och organisatorisk utmaning
i framtidens folkbildningsarbete.
Fråga
Utbildningsexpansionens följder
relativt många utan mer formell utbildning än folk- eller grundskola och ett oroande stort antal ungdomar som inte avslutar grund- och/eller gymnasieskolan, inte går vidare till högskolan respektive drar länge ut på studierna vid universiteten Angår detta studiefdrbunden Är det i så fall en organisatorisk, ekonomisk eller också en pedagogisk fråga
Folkbildningsrådet framhåller i sitt svar att frågan naturligtvis angår studieförbunden, eftersom dessa ser som en av sina historiska uppgifter att medverka till att utjämna utbildningsklyjiøma i samhället. Till stor del är det hävdar man en pedagogisk fråga. Frågan man ställer sig från rådets sida är bland annat om inte den pedagogik som fortfarande tillämpas i det reguljära skolväsendet medverkar till att så många väljer att inte studera vidare eller fullfölja sina studier.
Organisatoriskt är det menar man vidare en fråga om utvidgad
samverkan mellan det reguljära skolväsendet och folkbildningen i form
studieförbund och folkhögskolor. Vägar borde skapas mellan de olika av utbildningsanordnama. Likaledes är det angeläget att studieförbunden via kortare pröva-på-kurser blir en brygga mellan arbetslöshet och längre
behörighetsgivande studier på grundskole- och högskolenivå och
dessutom själv, till i vart fall viss del, kan genomföra sådana längre
utbildningar.
Inom studieförbunden finns framhålls det den pedagogiska kompetensen för ett ökat engagemang inom vuxenutbildningssektom. Personella och organisatoriska resurser kan skapas i anslutning till behov.
6.2¶Utbud
Studieförbunden anser enligt Folkbildningsrådet att de har de organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna att genomföra utbildningar på gymnasial nivå. Förutsättningen är dock, uppger man, att de studiesociala frågorna löses samt att studieförbunden får rätt att utfärda intyg om behörighet. Löses inte dessa frågor kommer ändå fortsättningsvis en omfattande verksamhet av bedrivas vad gäller att ge utbildning i enstaka ämnen på gymnasienivå i studiecirkelform.
-
126 Studieförbund SOU 1996: 188
Studieförbundens utbud De 11 studieförbundens samlade verksamhet utgjordes 1994/95 av drygt 340 000 studiecirklar, 140 000 kulturprogram samt övrig folkbildningsverksamhet i en omfattning av 30 000 studietimmar. Studierna i studiecirklar inom området beteendevetenskap och humaniora svarade för cirka 7% och området samhällsvetenskap och information for cirka 18%. Matematik och naturvetenskap svarade för cirka 5% och de estetiska ämnena for hela 47%. Språkområdet svarade för cirka 9% och slutligen utgjorde de övriga ämnenas andel cirka 14%.
Behörighet för högre studier studiestöd
- Studier i studieförbunden ger inte grundläggande eller särskild behörighet för studier på universitet och högskolor. De studerande får inte heller studiestöd motsvarande sådant som ges för elever i komvux och folkhögskolor.
Fråga
Vad innebär det för svårigheter att
cirkeldeltagare inte kan få studiestöd
Om studieförbunden skall genomföra längre utbildningar minst halvtid måste, enligt Folkbildningsrådets sätt att se det, vuxna studerande i cirklar på inom andra utbildningsfonner ha rätt till
samma sätt som studiestöd eller bibehållen a-kasseersättning. Vuxna studerande med familj och bostad m.m. har rimligtvis påpekar man små möjligheter
- att finansiera sina studier via lån och även om så vore fallet skulle man troligtvis inte välja ett sådant alternativ.
Fråga
Vilken roll positivt eller negativt
- -
spelar det faktum att studieförbunden
inte får utfärda behörighetsintyg
Studieförbund 127
Folkbildningsrådet hävdar i sitt svar å ena sidan att frånvaron
av betygsstress gynnar en kreativ samarbetsinriktad studiemiljö, vilket rådet anser vara en viktig förutsättning för dem som har en låg studiemotivation. Studieförbunden kan därmed helt inrikta sig på studiernas pedagogiska och innehållsmässiga kvalité, utan att snegla hur
man skall klara enskilda deltagare fram till betyg.
Eftersom å andra sidan den allmänna vuxenutbildningspolitiken
- i dagens situation är i så hög grad inriktad på nyttighetsaspekten, innebär avsaknaden av att kunna utfärda formella kompetensintyg ett hinder för att rekrytera deltagare till längre utbildningar.
6.3¶Pedagogiska frågor
Fråga
Vad innebär uttrycken vuxenpedagogik och cirkelpedagogik egentligen Att utgå från deltagarnas erfarenheter
Hur då Gör det eller är det i - man realiteten cirkelledaren som bestämmer
Hur påverkas cirkelledarrollen av talet om att deltagarna mer och mer skall lära sig att självständigt inhämta kunskaper Utvecklad handledarroll
och från självförtroendeträning till
eget ansvar
Folkbildningsrådet framhåller i sitt svar att all inlärning i princip bör utgå från den studerandes erfarenhet att gå från den kända till den
hittills okända världen. Det gäller oavsett den studerandes ålder och i synnerhet för vuxna studerande. I många cirkelämnen kan cirkelledaren och/eller deltagargruppen anknyta de nya kunskaperna till deltagarnas referensram på ett mycket mer påtagligt sätt än vad som gäller, när bam undervisas. En erfarenhet för cirkelledare ständigt får bevis
är att man
att många inforrnationsgivare ger bidrag i det livslånga lärandet.
När en studiecirkel startar, är det vanligt att cirkeldeltagaren ser sig i en elevroll särskilt om det är första kontakten med en studiecirkel.
- En viktig uppgift för cirkelledaren är att leda studierna så, att deltagarnas
128 Studieförbund SOU 1996: 188
aktivitet hela tiden uppmuntras. Det är en omfattande och viktig del i cirkelledarutbildningen att påpeka detta och träna denna metodik. I
cirkelledarutbildningen är också som antyds ovan frågan om
- självförtroendeträning i en utvecklad handledarroll mycket viktig.
Fråga
Hur arbetar studieiörbunden för att rekrytera invandrare och kvinnor Utvecklas speciell pedagogiklmetodikl organisation
Genom verksamheten för arbetslösa har hävdar Folkbildningsrådet
-
studieförbunden gjort stora riktade insatser med utbildning för arbetslösa invandrarungdomar. Samarbetet med invandrarnas organisationer är viktig tillgång vid rekrytering av deltagare. Verksamheten
en kräver ofta speciella kunskaper av ledarna som därmed har behov av återkommande utbildning i pedagogik och kunskap om gruppemas etniska särart. Studieförbunden har fortfarande, fortsätter rådet, beredskap att organisera studier i svenska språket för invandrare.
Folkbildningsrådet vill också betona att studieförbundens kulturverksamhet är en viktig del i deras arbete för att skapa kontakt och mötesplatser för invandrare och övriga svenskar.
Kvinnorna är överrepresenterade bland studieförbundens deltagare 59% och cirkelledare. Inom vissa ämnesområden, oftast de praktiska, dominerar kvinnorna. nyligen utkommen forskningsrapportz visas
I en att just denna verksamhet skapar demokratiska fria utrymmen för kvinnor att mötas och därmed stärker deras demokratiska möjligheter att delta och engagera sig i samhället.
Att rekrytera flera kvinnor till ämnesområden som naturvetenskap, samhälle och teknik angelägen jämställdhetsfråga för studieförbun-
är en den hävdar, Folkbildningsrådet i sitt svar, liksom att i större omfattning
nå unga män med den allmänna folkbildningsverksamheten.
2Folkbildning en utvärdering SOU 1996:159
-
SOU 1996: l 88 Studieförbund 129
Fråga
Interaktiv teknik med studieförbun-
dens pedagogiska lörtecken hur då
-
Hur kan staten stimulera pedago-
gisk utveckling
Den interaktiva teknikens användning i studieförbunden är i dag inne i en accelererande process. Viktigt i denna process är datorns användning i studiecirklar. En av studieförbundens stora pedagogiska tillgångar är fortsätter Folkbildningsrådet samtidigt mötet mellan människor och samtalet i det gemensamma studiearbetet. Den nya tekniken bör därför mer ses som en komplettering och ett hjälpmedel och inte som en ersättning av tidigare metoder.
Interaktiv teknik inom studieförbunden utnyttjas enligt rådets dels
svar internt inom studieförbundens egen organisatoriska verksamhet, dels som ett medel att tillföra ny kunskap i studiearbetet, dels ock som en ny möjlighet/redskap i FoU-arbetet.
Grundläggande studier i hur tekniken kan användas, bedrivs i studiecirkelfonn. Vidare kan den interaktiva tekniken utnyttjas i distansundervisning eller för kontakter mellan cirkelsammankomster.
Stora F oU-resurser satsas inom IT-området av såväl studieförbunden
själva som av Folkbildningsrådet och Mimer, Linköpings universitet. Man kan, säger Folkbildningsrådet, tala om ett folkbildningens eget kunskapslyft.
Staten kan stimulera pedagogisk utveckling genom att som nu stödja med ekonomiska resurser, kan man utläsa av det inkomna svaret. Några
behov av förändringar i regelsystemet folkbildningsförordningen
- upplever man inte vara aktuella.
Fråga
Hur gynnas bäst vuxnas möjligheter till utbildning
Folkbildningsrâdets på denna fråga är likartat med svaret på
svar motsvarande fråga för folkhögskolan se sidan 120 och summeras här endast kortfattat:
130 Studieförbund SOU 1996: 188
ett studiesocialt stöd som inte för den enskilde är sämre än vad han
får ut i a-kasseersättning och att den enskilde ser studier som ett sätt att, i vart fall längre sikt, stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden
6.4¶Slutsatser och diskussion
Studieförbunden vänder sig till många olika målgrupper. Rollen som överbryggare kunskapsklyftor för kortutbildade handlade i begynnelsen
av
studieförbundens verksamhet om grundläggande studier i demokratiav stärkande ämnen. Senare har språk, matematik, samhällskunskap, datakunskap med mera varit områden där kunskapsklyftan gjort sig gällande. För invandrare genomför studieförbunden en omfattande utbildning i svenska och samhällskunskap. För människor med handikapp
funktionshinder liksom förståndshandikapp har studieförbundens - verksamhet enligt Folkbildningsrådets uppfattning givit innehåll åt livet på ett sätt som få trodde var möjligt när den verksamheten började. De handikappades behov av både utbildning och höjd livskvalitet torde fortfarande vara oerhört stort. I arbetet med-att stödja ovan redovisade grupper finns stora utmaningar för studieförbunden.
Utbildning för att överbrygga generationsklyftor har studieförbunden sedan gammalt ägnat sig åt. Det nya i dag är kunskapsöverföring från
generation till en äldre, exempelvis när det gäller IT. Att en yngre utnyttja ungdomsresursen för att utveckla ny kunskap i föräldra- och
äldregenerationen torde vara en både pedagogisk och organisatorisk
utmaning i framtidens folkbildningsarbete.
Viktiga arbetsuppgifter för studieförbunden rekrytering av
torde vara lâgutbildade. Att rekrytera flera kvinnor till naturvetenskapliga,
samhällsvetenskapliga och tekniska ämnesområden är en angelägen
jämställdhetsfråga, liksom att i större omfattning nå män med den
unga
allmänna folkbildningsverksamheten. Detkan exempelvis fungera på så
sätt att studieförbunden via kortare "pröva-på-kurser blir en brygga mellan arbetslöshet och längre behörighetsgivande studier grundskoleoch högskolenivå.
Studieförbunden anseratt de har de organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna att genomföra utbildningar på gymnasial nivå. Förutsättningen är dock, uppger man, att de studiesociala frågorna löses samt att studieförbunden får rätt att utfärda intyg om behörighet. Det finns dock en uppenbar risk med att utfärda betyg/ intyg över genomgång-
Studieförbund 131
na kurser enligt angivna kursplaner och med preciserade kunskapsnivåer och att samtidigt hålla fast vid folkbildningens grundidéer.
Även för studieförbunden gäller det förhållandet all inlärning i
att princip bör utgå från den studerandes erfarenhet- att från den kända till den hittills okända världen. Det gäller oavsett den studerandes ålder och i synnerhet för vuxna studerande. En viktig uppgift för cirkelledaren är att leda studierna så, att deltagarnas aktivitet hela tiden uppmuntras. Det är en omfattande och viktig del i cirkelledarutbildningen att påpeka detta och träna denna metodik.
Den interaktiva teknikens användning i studieförbunden är i dag inne i en accelererande process. En av studieförbundens stora pedagogiska tillgångar är samtidigt mötet mellan människor och samtalet i det gemensamma studiearbetet. Det är därför möjligt att den tekniken
nya därför mer bör ses som en komplettering och ett hjälpmedel och inte som en ersättning av tidigare metoder.
Stora Fo U-resurser satsas inom IT-området av såväl studieförbunden själva som av Folkbildningsrådet.
.
En grundförutsättning i arbetet att gynna vuxnas möjligheter till studier är även för studieförbunden att det finns ett rimligt studiesocialt stöd som inte för den enskilde är sämre än vad han eller hon får ut i
a-
kasseersättning. En annan förutsättning enligt rådets uppfattning är
- att den enskilde ser studier som ett sätt att, i vart fall längre sikt, stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden.
studieförbunden upplever inte några behov av förändringar i regelsystemet folkbildningsförordningen med syfte att stimulera det
- -
pedagogiska utvecklingsarbetet.
7¶Källor och
litteraturtips
Andersson Bo: Folkbildningens samhällsroller 1880-1930, Carlsson. Jacobson, Bengt: Kommunal vuxenutbildning 1965-1984. Årsböcker i
svensk undervisningshistoria för svensk undervisningshistoria
1994:175, Föreningen för svensk undervisningshistoria. Johansson, Inge red: För folket och folket. brödet blott:
genom
Dokument om arbetarbildning 1907-1950 antologi, Tiden/ABF. Nerrnan, Ture: Studiecirkeln, Eklund.
Olsson, Oscar: Folkets bildningsarbete: Erfarenheter och uppslag, O Eklunds boktryckeri. Bildning -folkbildning utbildning, Ord Bild 92:1.
- Prop. 90/91:8: Folkbildning. Salin, Sven: Komvux inför 2000-talet, Brevskolan. SOU 1996:27: En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande,
Kunskapslyftskommittén.
SOU 1995: 141: Folkbildning och vuxenstudier, studie
en som genom-
förts på uppdrag den statliga utvärderingen folkbildningen,
av av
SUFO 96. Vestlund, Gösta: Hur vårdar vi vår demokrati En undersökning
av
föreningslivets och folkbildningsarbetets betydelse för demokratin
SÖ/Liber.
6 17-0163
KLK
Kunskapslyftskommittén 1996-02-16 1
U 1995:09 . Åsa Sohlman
Folkbildningsrâdet
Box 730 101 34 STOCKHOLM
Kunskapslyftskommittén har i sina direktiv bland annat att fördjupa sig på följande två områden: Vuxnas möjligheter att få utbildning gymnasial nivå samt - Åtgärder för att stimulera pedagogisk utveckling inom samhällsstödd vuxenutbildning
Några citat: Alla kommuner anordnar inte vuxenutbildning på gymnasial nivå i den utsträckning som efterfrågas, och alla kommuner åtar sig inte heller att i enlighet med systemet med interkommunal ersättning - betala för sådan utbildning i annan kommun. Frågan är detta lett om till ökade klyftor mellan olika kommuner och vilka efekter det haft
tyder på att kommunerna har dragit på den reguljära utner bildningen. En påtaglig koncentration till dagkurser har också skett under de Senaste åren.
I detta fall avser direktiven komvux och SSV. Det hindrar inte att
folkhögskolan kan fungera utjämnande under vissa förutsättningar. Är
det rätt Vilka är i så fall förutsättningarna
Kommittén skall överväga åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem för pedagogisk utveckling, skall kommittén lämna en förslag på lämpliga förändringar.
Kommittén skall särskilt överväga hur det faktum att vuxenutbildningen rekryterar hög andel invandrare och hög andel en en kvinnor kan tas till vara.
136 Bilaga 1
Kommittén önskar därför fâ beskrivning folkhögskolans möjligheter
en av och eventuella hinder för såväl möjligheter att få utbildning på
vuxnas gymnasial nivå fortsatt pedagogisk utveckling. Som stöd för
som en denna beskrivning har kommittén utarbetat ett antal frågor bilaga Det står givetvis Folkbildningsrådet fritt att också utveckla andra relevanta frågor av pedagogisk art.
Kommittén önskar få Folkbildningsrâdets om möjligt före den 15
svar mars 1996.
Med vänlig hälsning
Åsa Sohlman
Bilaga I 137
Kunskapslyftskommittén P M Bilaga 1 Thorbjörn Levin
1996-02-16 1
Bakgrund
Utdrag ur Kunskapslyftskommitténs direktiv:
Kommittén skall överväga åtgärder för att stimulera den
pedagogiska utvecklingen inom den samhällsstödda
vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns
hinder i föreskrifter eller styrsystem för pedagogisk
en
utveckling, skall kommittén lämna förslag på lämpliga
förändringar.
Kommittén skall särskilt överväga hur det faktum att
vuxenutbildningen rekryterar en hög andel invandrare och
en hög andel kvinnor kan tas till vara.
ör att kunna diskutera utvecklingsmöjligheter och hinder måste
man enligt min mening först skaffa sig bild nuläget. När bilden klarnat
en av
kan möjligheter till utveckling skönjas.
För att få en bild med pedagogiska förtecken av folkhögskolomas verksamhet kan förhoppningsvis följande frågeställningar ingång.
ge en I detta sammanhang bortses från uppdragsutbildningsdelen folk-
av högskolomas verksamhet.
2. Frågeområden
2.1¶Målgrupper
En viktig målgrupp för all samhällsstödd vuxenutbildning är de prioriterade grupperna lågutbildade, invandrare, handikappade, etc.
- Folkhögskolan har rykte om sig att nå många människor i denna målgrupp. Stämmer det Man skulle kunna tro att yrkesutbildning
vore ett sätt att nå dessa människor. Yrkesutbildningen inom folkhögskolan är dock begränsad till att avse kurser på eftergymnasial nivå / högskolenivå. Finns det anledning att fundera över detta
138 Bilaga 1
Jag har fått den uppfattningen att folkhögskolan betydligt mer än
komvux och SSV lyckats rekrytera handikappade och missbrukare. Är
det så Om svaret är ställer detta andra krav på organisationen,
boendefonner elever och lärare, kamratförhållandet, personalkompetens,
etc än den "vanliga" folkhögskoleverksamheten
2.2 Pedagogiska frågor
"Vuxenpedagogiken bygger på att undervisningen utgår
ifrån upplevda problem i verkligheten och de stude-
ger
rande mojlighet att bearbeta dessa problem genom nya
perspektiv och kunskaper...
Vuxenpedagogiken bygger på att de studerande är aktiva,
självständiga och ansvarstagande individer. De studerande
bör därför också få ett stort inflytande över under-
visningens innehåll och uppläggning"
Sven Salin i Komvux inför 2000-talet
Det talas mycket vuxenpedagogik, folkhögskolemetodik. Vad
om om innebär det egentligen Deltagarmedverkan Att utgå från deltagarnas
erfarenheter Hur då Är det så eller är det i realiteten lärarna
som
bestämmer
Man talar mycket att deltagarna mer och mer skall lära sig
om självständigt inhämta kunskaper hur påverkar det lärarrollen Utvecklad
handledarroll och från självförtroendeträning till eget ansvar
Hur tas det förhållandet till vara att vuxenutbildningen rekryterar många invandrare och kvinnor Utvecklas speciell pedagogik/metodik/
organisation
Vilken roll positiv och negativ spelar omdömen och behörigheter i
- folkhögskolan sett med pedagogiska fortecken
Utnyttjas och i så fall hur interaktiva media som pedagogiska
- hjälpmedel Anordnas viss utbildning på distans
ex
Hur kan staten stimulera pedagogisk utveckling
2.3 Pedagogiska organisatoriska frågor
-
"I många industriländer liksom i Sverige bidrar
även en åldrande befolkning till anpassningsproblemen. Den stigande mängden nya kunskaper kan i mindre utsträckning än tidigare integreras i samhället via ungdomarna och deras ungdomsutbildning. Även det skälet ökar
av kraven på de äldre och derasförmåga att ta till sig
nya
kunskaper"
Ställer det nya krav på folkhögskolan organisatoriskt och pedagogiskt
-
"Utbildningsexpansi0nen kom dock igång relativt sent i Sverige, varför det i äldre åldersgrupper jämfört med andra länder finns relativt många inte har
som mer formell utbildning än folk- eller grundskola. Till detta kommer att bland de yngre är det ett oroande stort antal som inte avslutar grund- och/eller gymnasieskola, inte går vidare till högskolan respektive drar länge ut på studierna vid universiteten."
Hur kan folkhögskolan motverka detta ungdomsproblem Är det bara en organisatorisk fråga eller också pedagogisk fråga möjligheter
en problem
2.4 Organisatoriska frågor
Hur gynnas bäst vuxnas möjligheter till utbildning
Om studiestödssystemet kan sägas mycket. Om vi bortser från storleken
på bidraget: Finns det andra problem med studiestödssystemet
2.5 Till slut en avslutande fråga
Det ställs större och större krav att människors utbildning skall höjas. Nu talar vi att alla skall ha kompetens motsvarande treårig om en gymnasial utbildning nationella program. 50% nästa generation måste
av ha en postgymnasial utbildning ej nödvändigtvis högskoleutbildning.
en Löper vi risk att få ett 2/3-dels utbildningssamhälle eller mäktar vuxenutbildningen att lösa utbildningsproblemen Är det så enkelt
att det bara är ett pedagogiskt problem
Bilaga 2 141
KLK
Kunskapslyftskommittén 1996-03-06 1
U 1995:09
Thorbjörn Levin
Samtliga komvuxenheter samt
statens skolor för vuxna
Kunskapslyftskommittén har som uppdrag
att dels bedöma de allmänna målen för den samhällsstödda
om vuxenutbildningen behöver revideras, dels föreslå hur dessa mål skall kompletteras för att omfatta alla former av vuxenutbildning. Denna del av uppdraget redovisades i kommitténs betänkande "En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande" SOU1996:27, som utkom 1 mars.
att med beaktandet av den centrala frågan om utbildningens finansie- ring ta ställning till vilket ansvar som skall vila på den offentligt
finansierade utbildningen, arbetslivet för olika typer av arbetsinsatser och på individen för dennes egen kompetensutveckling. Därutöver skall kommittén definiera roller och föreslå ansvarfördelning för olika former av vuxenutbildning. Denna del av uppdraget skall redovisas den l oktober 1996.
att bedöma om vuxna har tillfredsställande möjligheter att få utbildning på gymnasial nivå samt överväga om vuxna skall garanteras rätt till utbildning i vissa gymnasieskolans kärnämnen. Därutöver skall
av kommittén överväga åtgärder som kan stimulera den pedagogiska
utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om
kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem för en pedagogisk utveckling, skall kommittén lämna
förslag på lämpliga förändringar. Denna del av uppdraget skall
redovisas den 1 mars 1997. Därmed är kommitténs uppdrag fullgjort.
Vilka möjligheter och hinder till dels organisatorisk, dels pedagogisk utveckling finns Svaren på dessa frågor varierar givetvis beroende bland annat av kommunstorlek och geografiskt läge. För statens skolor för vuxna gäller alldeles särskilda förutsättningar. För att få en så tydlig bild
142 Bilaga 2
som möjligt av sådana möjligheter och hinder behöver Kunskapslyftskommittén Er hjälp med att fylla i bifogad enkät. Den kan eventuellt
sedan svaren bearbetats behöva kompletteras med intervjuer hos vissa
komvuxenheter/SSV
Kommittén vill därför be Er besvara bifogad enkät, dels lämna vissa grunddata på bifogat försättsblad till Ert svar. Vi är medvetna om att det tar en viss tid att lämna utförliga svar på alla frågor, men vi hoppas att Ni skall finna det viktigt att ge oss ett bra underlag i vårt gemensamma arbete att utveckla den kommunala vuxenutbildningen och statens skolor för vuxna.
Självfallet är vi också tacksamma för att få ta del av Edra tankar och funderingar kring andra frågekomplex än dem vi tagit upp i enkäten. Om Ni har synpunkter på vårt första delbetänkande, så ta gärna med också dessa.
För att vi skall hinna få fram detta breda underlag i tid för kommitténs arbete måste enkätsvaren tillhanda senast 9 april 1996. Jag
vara oss svarar gärna på frågor enkäten och/eller kommitténs arbete.
om
Med ett på förhand tack för hjälpen
Thorbjörn Levin
sou 1996:188 Bilaga 2 143
Kunskapslyftskommittén Frågeformulär Thorbjörn Levin
Klarabergsgatan 232 103 33 STOCKHOLM 1996-03-03 l
Organisatoriska frågor:
l Stämmer påståendet att grundläggande vuxenutbildning håller på att . bli en invandrarskolform Om så är fallet, vad beror det på Har komvux SFI-undervisningen Vart går deltagarna efter avslutad SFI-
utbildning
Stämmer påståendet att yrkesutbildning Dit räknar vi ekonomiska ämnen eller grundläggande datakurser. i komvux de senaste åren har minskat avsevärt Vad beror det på och hur kan situationen förändras
Lägger det nuvarande kurssystemet i gymnasial utbildning hinder för en flexibel utveckling Saknas exempelvis grundskoleanknutna påbyggnadsutbildningar S.Y.-kursema Finns behov av delkurser Annat
Har möjligheterna for den studerande att samtidigt läsa på olika nivåer försvårats de senaste fem åren Ex engelska på grundläggande nivå och svenska på gymnasial nivå. Om så är fallet vad beror det
på
"En påtaglig koncentration till dagkurser har också skett under de senaste åren. Det försvårar jritidsstudier och kan därmed innebära ökade krav på studiestöd."
Citat ur kommitténs direktiv
Har kvällskursema minskat i reella tal i Din kommun Om ja: Räcker resurserna inte till Finns det inte längre några människor som vill studera på sin fritid
144 Bilaga 2
Tillfredsställer Ni kommuninnevånarnas behov av utbildningar gymnasial nivå Om nej: Beror det då på
begränsat utbud Vilket område / Vilka områden -
kö till utbildningarna Om ja: Hur många grova tal och -
vilka kurser
annat, nämligen: -
Kan i komvux få läsa ett ämne under en semester
man -vecka, datakunskap, språk eller naturkunskap Under ett antal
ex helger Om hur har det gått
- Om nej vad beror det på
-
Om studiestödssystemet kan sägas mycket. Om vi bortser från storleken på bidraget: Finns det andra problem med studiestödssystemet
Den kommunala vuxenutbildningen är mål- och resultatstyrd. Finns
detta faktum till formella hinder för flexibilitet i organisa- - trots -
tionen Exempel
10. Kommittén skall bedöma möjligheter att få utbildning på
vuxnas gymnasial nivå och överväga möjligheterna att få sådan
om utbildning är tillräckliga dels den enskildes, dels arbetslivets
ur perspektiv samt så är fallet föreslå förändringar. Vilka
- om -
förändringar tror Du bäst skulle möjligheter att få
gynna vuxnas
utbildning gymnasial nivå och/eller grundläggande nivå Kom
gärna med förslag och idéer
Organisatoriska pedagogiska frågor
-
11. Vilka organisatoriska och pedagogiska krav ställer integration
komvux gymnasieskola för att vuxnas behov av att optimalt
utnyttja sin studietid skall kunna tillgodoses
12. Ur Arbetet 1995-12-08. "Tolv veckor. Längre tog det inte att få gymnasiekompetens i matte. 3.200 kronor är kursavgiften det är det värt. Samma studier på
men komvux hade tagit mycket mer dyrbar studietid. "
kursdeltagare från Folkuniversitetet i Lund
en
Bilaga 2 145
Är koncentrationsläsningen i komvux optimal Varför kan kursdeltagarna när de börjar på universitet och högskolor studera ett ämne på heltid inte tio timmar engelska/matematik i veckan
men ex på komvux Bör komvux attityd förändras
13. I Sverige liksom i många andra industriländer blir människor äldre och äldre. Den stigande mängden nya kunskaper kan därför i mindre utsträckning än tidigare integreras i samhället via ungdomsutbildning. Kraven på de äldre och deras förmåga att ta till sig nya kunskaper ökar därmed.
Ur Kunskapslyftskommitténs delbetänkande
Med äldre i detta sammanhang människor från 65 år och
avses uppåt. Är detta uppgift för komvux eller för någon
en annan vuxenutbildare Ställer det i så fall nya krav på komvux
organisatoriskt / pedagogiskt
14. "Utbildningsexpansionen kom dock igång relativt sent i Sverige, varför det i äldre åldersgrupper jämfört med andra länder finns relativt många som inte har mer formell utbildning än folk- eller grundskola. Till detta kommer att bland de yngre är det ett oroande stort antal inte avslutar grund- och/eller gymnasieskola, inte
som går vidare till högskolan respektive drar länge ut på studierna vid universiteten. "
Ur Kunskapslyftskommitténs betänkande
Ska komvux engagera sig i dessa målgrupper Hur kan i så fall komvux hjälpa till att lösa dessa problem Är det bara en organisatorisk fråga eller också en pedagogisk fråga möjligheter problem
-
15. Hur kan man i komvux utveckla kreativitet och skapande hos sina elever Kurser Pedagogik
Pedagogiska frågor:
16. "Vuxenpedagogiken bygger på att undervisningen utgår ifrån upplevda problem i verkligheten och ger de studerande möjlighet att bearbeta dessa problem genom nya perspektiv och kunskaper... Vuxenpedagogiken bygger på att de studerande är aktiva, självständiga och ansvarstagande individer. De studerande bör därför också få ett stort inflytande över undervisningens innehåll och uppläggning" Sven Salin i Komvux inför 2000-talet
146 Bilaga 2
Är det så Beskriv hur det fungerar i praktiken
17. "De studerande föredrar diskussioner, undersökningar
gemensamma och grupparbeten i undervisningen, men dessa metoder dominerar inte. Vanligast är att läraren pratar och de studerande lyssnar."
Citat ur Skolverkets utvärdering av komvux
Om vi utgår från att denna beskrivning till viss del är riktig: Varför är det så Vad är det som är fel Vilka hinder finns för
en annan
utveckling
18. Den nya läroplanen, de nya kursplanerna och de nya betygskriterierna sägs ha inneburit ökat lärarsamarbete. Har det i så fall bidragit
till pedagogisk utveckling
19. Läroplanen talar om att deltagarna mer och mer skall lära sig att självständigt inhämta kunskaper hur påverkar det lärarrollen
- Förändras lärarrollen under deltagarens resa från grundläggande
vuxenutbildning till gymnasial vuxenutbildning Hur kommer begrepp som självförtroendeträning, eget ansvar för studierna,
lärarens handledarroll, etc in i detta sammanhang
20. Hur möter lärare spärmvidden bland de komvuxstuderande i
en grupp ålder, familjesituation, ekonomi, andra förutsättningar, etc
21. Hur kan det faktum att komvux rekryterar en hög andel invandrare och en hög andel kvinnor tas till vara
22. Medan var femte bland de okvalificerade arbetarna är inaktiva dvs inte deltar i vuxenutbildning så gäller detta endast cirka var femtionde i den högre tjänstemannakategorin. "
Citat ur Folkbildning och vuxenstudier, SOU 1994:141
Hur rekryteras och motiveras lågutbildade män
23. Skolverkets rapport nr 85: Studieavbrott och mindre studiekurs i
gymnasieskolan:
"Ungdomarna ger en samstämmig bild av anledningen till sina avhopp. Förklaringen ligger i undervisningssituationen. Ungdomarna upplevde att de hade för lite inflytande, de kunde inte bestämma
t ex takten i studierna utifrån sina tidigare kunskaper. Detta gjorde att många halkade efter och hade svårt att komma igen. Ett annat
Bilaga 2 147
problem som genomgående nämns av ungdomarna är att de inte fick den stimulans och de kunskaper som de ville ha". Några större studieavbrottsundersökningar från komvux finns inte. Det hindrar inte att frågan om avbrotten i komvux och SSV alltid beror på omständigheter som ligger utanför komvux ansvarsområde. Finns det som lämnar komvux och SSV av samma orsaker
vuxna
gymnasieungdomama, dvs beroende av undervisningssituatiosom nen
Hur följer Ni upp studieavbrotten Kategorisera orsaker till avbrott och beskriv de slutsatser Ni dragit
24. Utnyttjas och i så fall hur interaktiva medier som pedagogiska
- -
hjälpmedel Kräver ny undervisningsteknik också ny pedagogik/
metodik
25. Anordnas viss utbildning distans skilda orter-handledning-
interaktiva medier och i så fall hur
-
26. Hur använder Ni Er av läromedel som
databaser, internet, skönlitteratur, etc företag, offentliga organisationer, etc
27. Hur sker koppling i undervisning till näringsliv och omvärldsorientering
28. "I stället både lärare och studerande exempel på att de ofta
ger betar av innehållsmoment i kurserna utan att ta reda på vilka kunskaper faktiskt nås på detta sätt. Det borde upptäckas om
som skolorna utvärderade utbildningen utifrån målen idokumenten. En pågående analys samband mellan mål, innehåll, arbetssätt och
av resultat är nödvändig inom varje organisation."
Citat Skolverkets utvärdering av komvux
ur
Sker utvärdering och kvalitetssäkring av verksamheten med även
en pedagogiska törtecken Hur
29. Är komvux pedagogisk spjutspets ett minne blott Om så är
som fallet Vad beror det i så fall på Kan spjutspetsen vässas på nytt
och hur
30. Hur kan utveckla samarbetet mellan forskare och praktiker inom
man
det pedagogiska området
3 Kommittén skall överväga åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem för en pedagogisk utveckling skall kommittén lämna förslag på lämpliga förändringar. Vilka förändringar skulle Du helst
se genomförda
KLK
Kunskapslyfiskommittén 1996-03-06 1
U 1995:09 Thorbjörn Levin
Folkbildningsrâdet
Box 730
101 34 STOCKHOLM
Kunskapslyftskommittén har som uppdrag
att dels bedöma om de allmänna målen för den samhällsstödda vuxenutbildningen behöver revideras, dels föreslå hur dessa mål skall kompletteras för att omfatta alla former av vuxenutbildning. Denna del av uppdraget redovisades i kommitténs betänkande "En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande" SOU1996:27
att med beaktandet av den centrala frågan om utbildningens finansie- ring ta ställning till vilket ansvar som skall vila på den offentligt
finansierade utbildningen, arbetslivet för olika typer av arbetsinsatser och på individen för dennes egen kompetensutveckling. Därutöver skall kommittén definiera roller och föreslå ansvarfcirdelning för olika former av vuxenutbildning. Denna del av uppdraget skall redovisas den 1 oktober 1996.
att bedöma har tillfredsställande möjligheter att få utbildning
om vuxna på gymnasial nivå samt överväga om vuxna skall garanteras rätt till utbildning i vissa av gymnasieskolans kärnämnen. Därutöver skall kommittén överväga åtgärder som kan stimulera den pedagogiska utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem för pedagogisk utveckling, skall kommittén lämna
en förslag på lämpliga förändringar. Denna del av uppdraget skall redovisas den 1 mars 1997. Därmed är kommitténs uppdrag fullgjort.
Kommittén önskar därför få beskrivning studieförbundens
en av möjligheter och eventuella hinder för såväl vuxnas möjligheter att få utbildning på gymnasial nivå fortsatt pedagogisk utveckling. Som
som en stöd för denna beskrivning har kommittén utarbetat ett antal frågor bilaga 1. Det står givetvis Folkbildningsrådet fritt att också utveckla andra relevanta frågor av pedagogisk art.
Kommittén önskar få Folkbildningsrâdets svar om möjligt före den 1april 1996.
Med vänlig hälsning
Thorbjörn Levin
Kunskapslyñskommittén Frågeområden Bilaga 1 Thorbjörn Levin
1996-02-06 1
Bakgrund
Kunskapslyñskommittén skall bland annat överväga åtgärder för att stimulera såväl den organisatoriska som den pedagogiska utvecklingen
inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem skall kommittén lämna
förslag på lämpliga förändringar.
Kommittén skall särskilt överväga hur det faktum att vuxenutbildningen rekryterar en hög andel invandrare och en hög andel kvinnor kan tas till vara.
För att få en bild med organisatoriska och pedagogiska förtecken
av studieförbundens verksamhet kan följande frågeområden ge en ingång.
2. Frågeområden
2.1¶Målgrupper
"Verksamheter syftar till att utjämna utbildningsklyflor och höja
som
utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamheter
som anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta
grupper"
Förordningen om folkbildning 2§
En viktig målgrupp för all samhällsstödd vuxenutbildning är de prioriterade grupperna lågutbildade, invandrare, handikappade, etc.
- Studieförbunden når som jag har förstått det på olika sätt många
- människor i denna målgrupp. Stämmer det
Om ja: Vad fordras för att studieförbunden skulle kunna nå fler ur dessa målgrupper Utbud Studieekonomi
- -
Kommittén skall bedöma vuxnas möjligheter att få utbildning på
gymnasial nivå motsvarande och överväga om möjligheterna att få
152 Bilaga 3
sådan utbildning är tillräckliga ur dels den enskildes, dels arbetslivets perspektiv samt så är fallet- föreslå förändringar. Ligger denna
- om målgrupp inom studieförbundens intresseområde
2.2 Pedagogiska frågor
"Vuxenpedagogiken bygger på att undervisningen utgår ifrån
upplevda problem i verkligheten och ger de studerande möjlighet
att bearbeta dessa problem genom nya perspektiv och kunskaper...
Vuxenpedagogiken bygger på att de studerande är aktiva, .Välv-
ständiga och ansvarstagande individer. De studerande bör därför
också få ett stort inflytande över undervisningens innehåll och
uppläggning"
Sven Salin i Komvux inför 2000-talet
Det talas mycket om vuxenpedagogik, om cirkelpedagogik. Vad innebär det egentligen Deltagarmedverkan Att utgå från deltagarnas
erfarenheter Hur då Är det så eller är det i realiteten cirkelledaren
- som bestämmer
Man talar mycket att deltagarna mer och mer skall lära sig
om självständigt inhämta kunskaper hur påverkar det cirkelledarrollen
- Utvecklad handledarroll och från självförtroendeüäning till eget ansvar
Hur arbetar studieförbunden för att rekrytera invandrare och kvinnor Utvecklas speciell pedagogik/metodik/ organisation
Kommittén skall överväga åtgärder för att stimulera den pedagogis-
ka utvecklingen inom den samhällsstödda vuxenutbildningen. Om
kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller
styrsystem för en pedagogisk utveckling skall kommittén lämna
förslag på lämpliga förändringar.
Regelsystemet för studieförbunden är inte så överväldigande men ändock: Finns behov av förändringar och i så fall vilka
Interaktiv teknik med studieförbundens pedagogiska förtecken hur då
-
2.3 Pedagogiska organisatoriska frågor
-
"I många industriländer liksom i Sverige bidrar åldrande
även en
befolkning till anpassningsproblemen. Den stigande mängden nya
kunskaper kan i mindre utsträckning än tidigare integreras i
samhället via ungdomarna och deras ungdomsutbildning. Även
av
Bilaga 3 153
det skälet ökar kraven på de äldre och deras förmåga att ta till sig kunskaper" nya
Ur Kunskapslyftskommitténs delbetänkande
krav på studieforbunden organisatoriskt och pedagogiskt Ställer det nya - Den åldrande befolkningen mängd kunskap ökande krav: Hur - ny kommer studieförbunden in i bilden
"Utbildningsexpansionen kom dock igång relativt sent i Sverige, varför den i äldre åldersgrupper jämfört med andra länder finns relativt många inte har formell utbildning än folk- eller som mer grundskola. Till detta kommer att bland de yngre är det ett oroande stort antal inte avslutar grund- och/eller gymnasieskola, inte som går vidare till högskolan respektive drar länge ut på studierna vid universiteten. "
Är detta fråga angår studieförbunden Är det i så fall bara en som en organisatorisk fråga, ekonomisk fråga eller också en pedagogisk fråga en möjligheter problem -
2.4¶Organisatoriska frågor
Vad innebär det för svårigheter att cirkeldeltagare inte kan få studiestöd
Vilken roll positiv och negativ spelar det faktum att studieförbunden inte får utfärda behörighetsgivande betyg
2.5 Till slut en avslutande fråga
Det ställs större och större krav på att människors utbildning skall höjas. Nu talar vi att alla skall ha en kompetens motsvarande treårig om
gymnasial utbildning nationella program. 50% nästa generation måste
av
ha postgymnasial utbildning ej nödvändigtvis en högskoleutbildning.
en Löper vi risk att få ett 2/3-dels-utbildningssamhälle eller mäktar vuxenutbildningen att lösa utbildningsproblemen Är det så enkelt att det bara är ett ekonomiskt och/eller pedagogiskt problem
Bilaga 4 155
KLK
Kunskapslyftskommittén 1996-06-13 1
U 1995:09 Thorbjörn Levin Dnr U 96:7
Samtliga folkhögskolor
Peda i kli in mh"l " x n ni
e m
Kunskapslyftskommittén har bland annat som uppdrag att dels föreslå mål för ett nationell kunskapslyft, dels bedöma behovet utbildning för vuxna. Denna del av uppdraget
av redovisades i kommitténs betänkande "En strategi för kunskapslyñ och livslångt lärande" SOU1996:27, som utkom l mars 1996.
att bedöma har tillfredsställande möjligheter att få
om vuxna utbildning på gymnasial nivå samt överväga vuxna skall
om garanteras rätt till utbildning i vissa av gymnasieskolans kärnämnen. Därutöver skall kommittén överväga åtgärder som
kan stimulera den pedagogiska utvecklingen inom den
samhällsstödda vuxenutbildningen. Om kommittén konstaterar att det finns hinder i föreskrifter eller styrsystem för en pedagogisk utveckling, skall kommittén lämna förslag på lämpliga förändringar.
Vilka möjligheter och hinder finns for folkhögskolor i olika delar av
landet till dels organisatorisk, dels pedagogisk utveckling Svaret på
dessa frågor varierar givetvis. För att ändå få en sammanfattande bild sådan möjligheter och hinder ombads Folkbildningsrådet under våren av att lämna synpunkter. Så skedde också. För att tydliggöra denna bild
behöver Kunskapslyftskommittén Er hjälp med att "läsa" Folkbildnings-
rådets och sedan komplettera detta utifrån Edra specifika möjligheter svar och hinder.
156 Bilaga 4
Kommittén vill därför dels be Er studera Folkbildningsrådets svar bilaga, dels komplettera med egna synpunkter utifrån Edra speciella förhållanden. Frågorna till vilka svaren hänför sig är kursiverade och numrerade i marginalen för att underlätta besvarandet. Vi är medvetna om att det tar en viss tid att lämna utförliga svar, men vi hoppas att Ni skall finna det viktigt att ge oss ett bra underlag i vårt gemensamma arbete att utveckla den samhällsstödda vuxenutbildningen.
Självfallet är vi också tacksamma att få ta del av Edra tankar och funderingar kring andra frågekomplex än dem vi tagit upp. Om Ni har synpunkter på vårt första delbetänkande, så ta gärna med också dessa.
För att vi skall hinna få fram detta breda underlag i tid för kommitténs arbete måste svaren vara oss tillhanda senast 15 september 1996. Jag svarar gärna på frågor.
Med ett på förhand tack för hjälpen
Thorbjörn Levin
Statens 1996
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Dennyagymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. - 2. Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27.En-strategiför kunskapslyftochlivslångt lärande. finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Detforskningspolitiskalandskapeti Nordenpå Om kön ochfördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29.Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenärsbrotten enöversynav ll kap. - 5. Politikområdenunderlupp. Frågorom EUzsförsta brottsbalken.Fi. pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 3l.Attityder ochlagstiftningi samverkan Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheteravarbetet EU. UD.i 32.Mössochmänniskor.Exempel bra 7. Av vitalt intresse.EU:sutrikes- och IT-användningbland bam ochungdomar.SB. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsrollm.m. K. 8. Batterierna enladdadfråga. M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A.+ - Om järnvägenstrañkledrtingm.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. 11.EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U. två- ochtrehjuligamotorfordon.K. 37.Sverigesmedverkan FNi :sfamiljeår. S. 12.Kommunerochlandstingmedbetalnings- 38.NationalstadsparkenM. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrån klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. regeringensbefogenheter 40.Elektroniskdokumenthantering.Ju. 14.Budgetlagñnansmaktensområde.Fi. 41. Statensmaritimaverksamhet.Fö. 15.Unionför bådeöstochväst. Politiska, rättsliga 42.Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament ochekonomiskaaspekterav EU:s sjätte ochoffentlighet EU.i UD. utvidgning. UD. 43.Jämställdheten EU.i Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44.Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelniexpropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier 46.Enskildavägar.K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ ochlokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU ochframtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNationalReportfor HabitatII. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20.Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 50. Förbudmotvapen allmänplatsm.m. Ju. U. 51.Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 21.Reform ochförändring.Organisationoch ring alternativoch forslag. A. verksamhetvid universitetochhögskolorefter 52. Preciseringavhandelsändamåleti detaljplan.M. 1993årsuniversitets-och högskolereforrn.U. 53. Kalkning avsjöar ochvattendragM. 22. Inflytande riktigt Om eleversrätt till 54.Kooperativa möjligheteri storstadsområden.S. inflytande,delaktighetochansvar.U. 55.Sverige,framtidenochmångfalden.A. 23.Kartläggningoch analysavdenoffentliga sektorns 55.Påvägmot egenföretagande.A. upphandlingavvaror och tjänstermed 55. Vägarin i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56.Hälftenvore nog omkvinnor och män - 24.Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslag och debattinför 57.Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen1996.UD. 58.Finansieringenavdetcivila försvaret.Fö. 25.Frånmassmediatill multimedia attdigitaliserasvensktelevision.Ku.
Statens 1996
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
59.Europapolitikenskunskapsgrund. 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret
Enprincipdiskussionutifrån och fredsräddningstjänsten.
Kartläggning, EU 96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenoch förslag. Fö.
60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och
87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju. utvidgningenseffekter den gemensamma 88.Kameraövervakning.Ju.
jordbrukspolitiken.UD. 89. Samverkanmellan högskolanoch de småoch
61.0lika länder olika takt.Om flexibel integration
- medelstoraföretagen.N.
ochförhållandetmellanstoraoch småstateri EU. 90. Sammanhålletstudiestöd.U.
UD. 91. privata vårdens
Den omfattningoch framtida 62. EU, konsumenternaoch maten ersåttningsformer En de nationella
- översynav
Förväntningaroch verklighet. Jo. för läkareoch sjukgymnaster.S.
- taxoma 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92.IT i miljöarbetet.M. 64. FörsäkringskassanSverige Översyn
- av 93.Ny yrkestrafiklagstifming.K.
Socialförsäkringensadministration.S. 94. Nationellteleadresskatalog.K.
65. AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik 95.Botniabanan.K.
i Sverige.Jo. 96. Strukturförändringoch besparing.
66. Utvärderatpersonval.Ju.
En uppföljningav genomfördaförändringar 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.
inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö.
Fi 97. Effektivare försvarsfastigheter 68.Någrafolkbokföringsfrågor.Fi.
Utvärderingav en reform. Fö. 69.Kompetensoch kapital+ bilaga. N. 98.Vem försvaret Utvärdering
styr av 70. Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet. N. effekterna LEMO-reformen. Fö.
av 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Aweckling med inlärning. Erfarenheterfrån
och landsbygd.In. LEMO-reforrnensavveckling
avpersonal.Fö. 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 100.Ett för skattebetalningar.Del A.
nytt systern 73. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Ett för skattebetalningar.Del B.
nytt system
Volym l En granskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer
- 73. SwedishNuclearRegulatoryActivities. och bilagor. Fi.
Volume l An Assessment.M. 101.Kärnavfall teknik och platsval.KASAMs
- - 74. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. yttrande SKBs FUD-Program
över 95. M.
Volym 2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF
- Teckenspråksutbildningför föräldrar. U.
- 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad
Volume2 Descriptions.M. miljölagstiftning för
- enhållbar utveckling. 75.Värdeni folkhögskolevärlden.U. Del 1 och 2. M.
76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer,- 104.Konsumentskydd elmarknaden.C.
formalia. Sammanfattningavett seminariumi 105. främja
Att donationertill universitet april 1996.UD. och högskolor. U.
77.UtländskaFörsäkringsgivaremed verksamheti
106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö.
-
Sverige.Fi.
Sammanfattning fyra regionalamötenav 78. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning
1995-96.UD.
och finansiering.N. 107.Union konsekvenser,möjligheter,
utangränser
Översyn - 79. avrevisionsreglema.Fi. problem. Sammanfattning seminariumi
av ett 80.Viktigt meddelande. november1995. UD.
RadioochTV i Kris ochKrig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C.
81. Skyddför sparandei sparkasseverksarnhet.Fi. 109.Från åkerlottertill Paradis delbetänkande
- ett 82.En översynavluft- sjö- och spårtrafikens från Utredningen universitetsfastigheter
om m.m.
tillsynsmyndigheter.K.
angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplåtelserav 83. Allmänt pensionssparande.S. vissahögskolefastigheter.Fi.
84. Ekobrottsforskning.Ju. 110.Inför Svensktkulturnät IT ochframtiden
ett - 85. EgonJönsson enkartläggningavlokala sam- inom kulturområdet.Ku.
-
verkansprojektinom rehabiliteringsområdet.S.
Statens 1996
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
11l.Bevakad övergång.Åldersgränserför 137.Kommunalförbundoch nämnd
ungaupp gemensam -
till 30 år. C två former för kommunalsamverkan.In. 112.Integreringav miljöhänsyninom den statliga 138.Ny behörighetsregleringpå hälso-ochsjukvårdens
förvaltningen. M. områdem.m. S. 113.En allmän och aktiv försäkringvid sjukdomoch 139.Skatt avfall. Fi.
rehabilitering. Del l och S. 140.KO:sbiträde enskilda.ln. 114.En körkortsreform.K. 141.Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård,m.m.S. ll5. Barnkonventionenoch utlänningslagen. 142.Länsstyrelsemasroll i infrastrukturplaneringen.K. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143.Krock eller Om denmångkulturella
möte-
utredningen.Fi. skolan.U. l17. Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.Fi. 144.Ökadkonkurrensi handelnmedlivsmedel.N. 118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid 119.Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företagsav längd,förläggningochinflytande + bilagedel.A.
inkomster. Fi. 146.Att återerövravardagen.S. 120.Högskolani Malmö Slutbetänkande.U. 147.Övergångsbestämmelsertill miljöbalken.M.
- 121.Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.K. 148.Översynavforvärvslagenochhyreslagen 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Borgenochpant.Ju.
och hantverksutövande.U. 149.Elberedskapen.Författningsfrågor.N. 123.iakttagelserochförslagefter omstruktureringenav 150.Enallmänoch sammanhållenarbetslöshets-
försvaretsledningoch stöd. Fö. försäkring.A. 124.Miljö för enhållbar hälsoutveckling. 151.Bidraggenomarbete En antologi.S.
-
Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.S. 152.Gruvomaochframtiden.N.
Bilaga Miljörelateradehälsorisker.S. 153.Hållbarutvecklingi Sverigesskärgårdsområden.
Bilaga2. Aktörerochverktygi miljöhälsoarbetet.S. M. Environmentfor SustainableHealthDevelopment 154.Tre rapporterom studiecirklar.U.
anAction Planfor Sweden.S. l55. Omtankaromvattendrag
125.Drogeri trafiken.Ju. ett nyttangreppssätt.M.
Dopingi folkhälsoperspektiv.Del A och Del B. S. 156.Bostadspolitik2000 från produktions-till
. - 127.Folkbildningensinstitutioner.U. boendepolitik Särtryck+ + Bilaga.In. 128.Skyddetavkulturmiljön.En översynav 157.Översynavredovisningslagstiftningen.Ju.
kulturminneslagensbestämmelser byggnaderom 158.SverigeochEMU + Bilagor. Fi.
ochkulturmiljöer, prästgårdar,kyrkstäderoch 159.Folkbildningen enutvärdering.U.
-
ortnamn.Ku. 160.Bouppteckningaroch arvsskatt.Ju. 129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.In. 161.Rättattflytta enfrågaombemötande äldre.S.av
- 130.De två kulturema.Rapporter KlausRichardav 162.Påmedborgarnasvillkor en demokratisk
-
Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvantsamtKent infrastruktur+ bilaga.In.
Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill 163.Behovochresurseri vården enanalys.
-
UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123.Fö. 164.Livslångtlärandei arbetslivet steg vägenmot
- 131.Externvärderingavhot ochförmåga.Bilagormed ett kunskapssamhälle.Ett diskussionsunderlag.U.
underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande 165.Ny kurs i trafikpolitiken.Delbetänkande
om SOU 1996:123.Fö. beskattning vägtrafiken.K.av
132.Detstoraochsnabbagreppet.Om LEMO-reformens 166.Lärareför högskolai utveckling.U.
metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial 167.Gymnasieutbildningför vissaungdomarmed till UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123.Fö. funktionshinder.U.
133.Jämställdvård.Olikavård lika villkor. S. 168.ÖversynavPBL ochva-lagen.In. 134.Jämställdvård. Möteni vårdenurett 169.Fömyelsen kommuneroch landsting.In.av
tvärvetenskapligtperspektiv.S. 169.Kommunalafömyelseproblem. 135.FibromyalgiochDuchennesmuskeldystrofi. En statsvetenskapligbetraktelse.Bilaga ln.
KunskapslägeochbehovavframtidaFoU. S. 169.Kommunernaochdenstatligastyrningen. 136.EffekteravEU:sjordbrukspolitik.Jo. BilagaII. ln.
Statens 1996
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
169.Budgetpolitik. Enstudieavbehovsbudgeteringi
tvådecentraliseradeorganisationer.BilagaIII. In. 169.Konkurrensutsätminginom äldreomsorgeni
Stockholmsstad.Politisk-demokratiskaaspekter. BilagaIV. ln.
169.Förändringsmodellerochforändringsprocesseri
kommuneroch landsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. In.
170.Fritidsbåtenoch samhället.K. 171.Konsekvensernafor CAP avWTO-åtagandenaoch
enöstutvidgning.Jo. 172.Licensavgift enprincipskiss.Ju.
- 173.Närmaktengörfel. Denoffentligatjänstemannens
ställningochansvar.Fi. 174.Handikappinstitutet för brahjälpmedelochökad
-
livskvalitet.S. 175.Styrningochsamverkan.S. 176.Denlokalaradion.Ku. 177.Egenmakt attåtererövravardagen.S.
- 178.IT ochMiljö. En samlinggodaexempel.K. 179.Statensuppgiftsinsamlingfrån kommuneroch
landsting.In. 180.Bättregreppombidragen.Ett samlatsystemfor
transfereringartill hushåll.Fi. 181.MEGA-BYTE. K. 182.Handlingsprogram ökadSjösäkerhet.for K. 183.EU, Sverigeochdeinrevattenvägama.K. 184.Bättreklimat, miljö ochhälsamedalternativa
drivmedel.M. 185.Straffansvaretsgränser+ Bilagor.Ju. 186.Transportinformatikför Sverige.
+ Bilagor. K. 187.Statensändamálsfastigheter.Principerför
förvaltningochhyressättning.Fi. 188.Vuxenutbildareser sig själva.U.
Statens 1996
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Utbildningsdepartementet Sverige,framtidenoch mångfalden.55
Påväg motegenföretagande.55 Dennya gymnasieskolan hur går det 1
- in i Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. Vägar Sverige.55 2 Hälftenvore nog omkvinnor och män
- Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 90-taletsarbetsmarknad.56 120 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63
Arbetstid Reform och förändring. Organisationoch verksamhet vid universitetoch högskolorefter 1993års längddörläggningoch inflytande+ bilagedel.145 universitets-ochhögskolereform.21 En allmänochsammanhållenarbetslöshets- Inflytandepå riktigt försäkring.150
Om eleversrått till
inflytande, delaktighetochansvar.22
Kulturdepartementet
Enstrategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. 27 Detforskningspolitiskalandskapeti Norden Från massmediatill multimedia
- 1990-talet.28 attdigitaliserasvensktelevision.25 ForskningochPengar.29 Viktigt meddelande. Högskolai Malmö. 36 Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Cirkelsamhållet.Studiecirklarsbetydelserför Inför ett Svensktkultumät IT och framtiden
individ och lokalsamhålle.47 inom kulturområdet.110 Värden i folkhögskolevärlden.75 Skyddetavkulturmiljön. En översynav Sammanhålletstudiestöd.90 kulturminneslagensbestämmelserombyggnader TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. 102 ochkulturmiljöer,prästgårdar,kyrkstäderoch
- Att främjadonationertill universitet ortnamn.128 och högskolor. 105 Denlokalaradion.176 Högskolani Malmö slutbetänkande.120
- Näringsdepartementet
Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar och hantverksutövande.122 Kartläggningoch analysav den offentliga sektorns Folkbildningensinstitutioner.127 upphandlingav varor och tjänstermed Krock ellermöte Om denmångkulturellaskolan.143 miljöpåverkan.23
- Trerapporterom studiecirklar.154 ShapingSustainableHomesin anUrbanizing Folkbildningen enutvärdering.159 World. SwedishNationalReportfor Habitatll. 48
- Livslångtlärandei arbetslivet-steg vägenmot Reglerför handelmedel. 49 ettktmskapssamhälle. diskussionsunderlag.Ett 164 Kompetensoch kapital + bilaga. 69 Lärareñr högskolai utveckling.166 Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet. 70 Gymnasieutbildningñr vissaungdomarmed Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch funktionshinder.167 finansiering.78 Vuxenutbildareser sig själva.188 Samverkanmellanhögskolanoch de småoch
medelstoraföretagen.89
Jordbruksdepartementet Närings- och handelsdepartementet
Offentlig djurskyddstillsyn.13 EU, konsumenternaoch maten Ökadkonkurrensi handelnmed livsmedel. 144
Förväntningaroch verklighet. 62 Elberedskapen.Förfatmingsfrågor.149 - AdministrationenavEU:s jordbrukspolitik Gruvornaochframtiden.152 i Sverige.65 Effekter jordbrukspolitik. Civildepartementet
avEU:s 136 Konsekvenserna CAPför avWTO-åtagandenaoch Fritid i förändring. enöstutvidgning.171 Om kön och fördelningavfritidsresurser.3
Forskningför vår vardag. 10 Arbetsmarknadsdepartementet Attityder och lagstiftningi samverkan Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34+ + bilagedel.31 Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring Konsumentskydd elmarknaden.104
alternativoch förslag.51
Statens 1996
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och
utvidgningenseffekter den gemensamma Mössochmänniskor.Exempel bra
jordbrukspolitiken. 60 IT-användningbland barn och ungdomar.32
Olika länder olika takt. Om flexibel integration
- Justitiedepartementet ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU.
61 Kriminalunderrättelseregister
EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, DNA-register. 35 -
forrnalia. Sammanfattningavett seminariumi Elektroniskdokumenthantering.40
april 1996. 76 Presumtionsregelni expropriati0nslagen.45
EUoch Sverige från Kiruna till Malmö. Förbud på allmänplats 50 -
mot vapen m.m.
Sammanfattning fyra regionalamötenav Utvärderatpersonval.66
1995-96.106 Ekobrottsforskning.84
Unionutangränser konsekvenser,möjligheter, Tredimensionellfastighetsindelning.87 -
problem. Sammanfattningavett seminariumi Kameraövervakning.88
november1995. 107 Drogeri trafiken. 125
Översynavförvärvslagenochhyreslagen
Försvarsdepartementet
Borgenochpant.148 Översyn Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier
avredovisningslagstiftningen.157
efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Bouppteckningaroch arvsskatt.160
försäkringar. 18 Licensavgift enprincipskiss.172
- Statensmaritima verksamhet.41 Straffansvaretsgränser+ Bilagor. 185
Finansieringenavdet civila försvaret.58
Utrikesdepartementet Utveckladsamordninginom det civila försvaret
och fredsräddningstjänsten.Kartläggning, Vem bestämmervad EU:sinternaspelreglerinför
övervägandenoch förslag. 86 regeringskonferensen1996. 4
Strukturförändringoch besparing. Politikområdenunderlupp. FrågoromEU:s första
Enuppföljningavgenomfördaförändringar pelareinför regeringskonferensen1996.5
inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns
Effektivare försvarsfastigheter erfarenheteravarbeteti EU. 6
Utvärderingav enreform. 97 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och
Vem styr försvaret Utvärderingav säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7
effekternaav LEMO-reformen. 98 Union för bådeöstochväst.Politiska, rättsliga
Aweckling medinlärning. Erfarenheterfrån ochekonomiskaaspekteravEU:s sjätte
LEMO-reforrnensaweckling avpersonal.99 utvidgning. 15 Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, Iakttagelseroch förslagefter omstruktureringenav
försvaretsledning och stöd. 123 utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga
Detvâ kulturerna.Rapporter KlausRichardav rättigheteri EU. 16
Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvantsamtKent Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs
Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill bedömningarinför regeringskonferensen1996. 19
UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123.130 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga
Externvärderingavhot ochfömråga.Bilagormed EU-ländersförslag och debattinför
underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande regeringskonferensen1996. 24
SOU 1996:123.131 Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament
Detstoraochsnabbagreppet.Om LEMO-refonnens ochoffentlighet i EU. 42
metoderoch resultat.Bilagormedunderlagsmaterial Jämställdheteni EU. Spelregleroch
till UTFÖR:sslutbetänkandesou 1996:123.132 verklighetsbilder. 43
Europapolitikenskunskapsgnmd.
Socialdepartementet
En principdiskussionutifrån
Sverigesmedverkani FNzsfamiljeár. 37 EU 96-kommitténserfarenheter.59
Kooperativamöjligheter i storstadsområden.54
Statens 1996
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
FörsäkringskassanSverige Översyn Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.121
- av socialförsäkringensadministration.64 Länsstyrelsemasroll infrastrukturplaneringen.i 142 Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 Ny kurs i u-añlmolitiken.Delbetänkandeom Allmänt pensionssparande.83 beskattning vägtrafiken.165av EgonJönsson en kartläggningavlokala Fritidsbåtenoch samhället.170
samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85 IT ochMiljö. En samlinggodaexempel.178 Denprivatavårdensomfattningoch framtida MEGA-BYTE. 181 ersättningsformer Enöversynavde nationella Handlingsprogramför ökadsjösäkerhet.182
taxornaför läkareoch sjukgymnaster.91 EU, Sverigeochdeinrevattenvågama.183 En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch Transportinforrnatikför Sverige. rehabilitering.Del 1och 113 + Bilagor. 186 Barnkonventionenoch utlänningslagen.115 Miljö för hållbar hälsoutveckling. Finansdepartementet
en
Förslagtill nationellthandlingsprogram.124 Kommuneroch landstingmedbetalnings- Bilaga Miljörelateradehälsorisker. 124 svårigheter.12 Bilaga 2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet.124 Budgetlag regeringensbefogenheter
- Environmentfor SustainableHealthDevelopment an fmansmaktensområde. 14
- Action Planfor Sweden.124 Borgenärsbrotten översyn 11kap.
- en av Dopingi folkhälsoperspektiv.Del A ochDel B. 126 brottsbalken.30 Jämställdvård. Olika vård lika villkor. 133 Översyn skatteflyktslagen.
av Jämställdvård.Möteni vårdenurett Reformeratförhandsbesked.44 tvärvetenskapligtperspektiv.134 Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst. 57 Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystroñ. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 KunskapslägeochbehovavframtidaFoU. 135 Någrafolkbokföringsfrågor. 68 Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens UtländskaFörsäkringsgivaremedverksamheti områdem.m. 138 Sverige.77 Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård,m.m. 141 Översyn revisionsreglerna.79
av Att återerövravardagen.146 Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.81 Bidraggenomarbete Enantologi.151 Ettnytt systemför skattebetalningar.Del A.
- Rättatt flytta enfrågaombemötande äldre. 161av Ettnytt systernför skattebetalningar.Del B.
- Behovochresurseri vården enanalys.163 Författningsüirslag,författningskommentarer
- Handikappinstimtet för bra hjälpmedelochökad och bilagor. 100
livskvalitet. 174 Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande
- Styrningoch samverkan.175 från Utredningenomuniversitetsfastigheterm.m. Egenmakt attåtererövravardagen.177 angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplåtelser
- av
vissahögskolefastigheter.109
Kommunikationsdepartementet
Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- Om järnvägenstrafikledningm.m. 9 utredningen.116 EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.117 två- och trehjuliga motorfordon. 11 Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företagsav Bättretrafik medväginfonnatik. 17 inkomster. 119 Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 Skatt avfall. 139 Banverketsmyndighetsrollm.m. 33 SverigeochEMU + Bilagor. 158 Enskildavägar. 46 När maktengörfel. Denoffentligatjänstemannens En översynavluft- sjö- och spårtrafrkens ställningochansvar.173 tillsynsmyndigheter.82 Bättregreppombidragen.Ett samlatsystemför Ny yrkestrañklagstiftning.93 transfereringartill hushåll.180 Nationell teleadresskatalog.94 Statensändamålsfastigheter.Principerför Botniabanan.95 förvaltningochhyressättning.187 Enkörkortsreform 114 StationStockholmNord. 118
Statens 1996
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Konsumenternaoch miljön. 108 Miljöbalken. En skärptochsamordnad BevakadÖvergång.Åldersgränserför ungaupptill miljölagstiftning for enhållbar utveckling. 30 år. 111 Del 1 och 103
Integreringavmiljöhänsyninom den statliga Inrikesdepartementet förvaltningen. 112
Övergångsbestämmelsertill miljöbalken.147 Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäderoch landsbygd.71 Hållbarutvecklingi Sverigesskärgårdsområden.153 Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.129 Omtankaromvattendrag Kommunalförbundoch nämnd ett nytt angreppssätt.155
gemensam tvåformer för kommunalsamverkan.137 Bättreklimat, miljö ochhälsamedalternativa K0:s biträde enskilda.140 drivmedel.184 Bostadspolitik2000 frånproduktions-till
boendepolitik Särtryck+ + Bilaga156 Påmedborgarnasvillkor endemokratisk
infrastruktur+ bilagor. 162 ÖversynavPBLochva-lagen.168 Fömyelsen kommunerav ochlandsting.169 Kommunalatömyelseproblem. Enstatsvetenskapligbetraktelse.Bilaga 169 Kommunernaochdenstatligastyrningen. BilagaII. 169 Budgetpolitik. En studieavbehovsbudgeteringi tvådeoentraliseradeorganisationer.Bilagalll. 169 Konkurrensutsättninginom äldreomsorgeni Stockholmsstad.Politisk-demokratiskaaspekter. BilagaIV. 169 Förändringsmodellerochtörändringsprocesseri kommunerochlandsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. 169 Statensuppgiftsinsarnlingfrån kommuneroch landsting.179
Miljödepartementet Batterierna enladdadfråga. 8
- Nationalstadsparker.38 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Preciseringavhandelsändamåleti detaljplan.52 Kalkningavsjöar och vattendrag53 Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym Engranskning.73
1 - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume An Assessment.73
l - Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet.
Faktaredogörelser.74 Volym 2 - SwedishNuclearRegulatoryActivities.
Descriptions.74 Volume 2 - IT i miljöarbetet.92 Kämavfall teknik och platsval.KASAMs
yttrandeöver SKBsFUB-Program95. 101