Demokratin i den offentliga sektorns förändring : dokumentation från ett seminarium
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
EMDKRATI
Utredningen
agg-III 4:1
F" f e .aim
A L..
Iiiii||
"""|
LL
n
Illln mlll|l
Demokratin
iden offentliga
sektorns
förändring
w
STATENSOFFENTLIGA UTREDNINGAR
Demokratin
i den
offentliga
sektorns
förändring
dokumentation från ett seminarium
-
Demokratiutredningens skrift 19
nr
TTTTTTTTTTTTTTT GA
NNNNNNNNNAR
SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. som För remissutsändningar SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie av som svarar Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
av
Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 OO,Fax: 08-587 671 71 E-post: order@faktainfo.se
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. -
Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29
Omslag, foto: Beppe Arvidsson Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-959-3 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN O375-25OX
Förord
I regeringens direktiv till Demokratiutredningen betonas arbe-
att
tet bör koncentreras till att belysa de förutsättningar, problem
nya och möjligheter folkstyret ställs inför med tanke bland
som annat
förändringarna i den offentliga sektorn.
Den statliga verksamheten har minskat i omfattning, myndigheterna
har förändrats, detaljstyrningen har minskat till förmån för mål- och resultatstyrning, fler verksamheter drivs i bolagsform, budget-
en ny process har införts och Riksbankens oberoende har stärkts.
AV direktivens formulering kommitténs uppdrag framgår dess-
av utom:
Inom staten, landstingen och kommunerna har ett omfattandeförandrings- och förnyelsearbete bedrivits under det senaste decenniet. En bidragande orsak till detta ar att det bekymmersamma ekonomiska laget ställde det politiska systemet inför situation. Det politiska
en ny arbetet har till stor del handlat minska kostnaderna för verk-
om att samheten inom den offentliga sektorn. Medborgarnas förtroende för den offentliga sektorn har därmed påverkats. Utöver syftet att ratio-
nalisera och effektiviserahar förandrings- och förnyelsearbetet också
haft mål att finna vägar att starka demokratin och öka
som nya
människors delaktighet i samhällsutvecklingen. Kommittén bör
studera vilka resultat dessa stravanden har gett.
Demokratin i den offentliga sektorns förändring för det
var temat
offentliga seminarium, som Demokratiutredningen arrangerade i
Gävle konserthus den 13 januari 1999. Den här skriften utgör
en dokumentation de samtalen.
av
FÖRORD
Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till
skriftens innehåll. Erik Amnå Huvudsekreterare
Inledning
Pernilla Zethraeus, ledamot av Demokratiutredningen
v
Demokratiutredningens uppdrag sig arbetet med demo-
är att ta an kratifrågorna bred front. Våra direktiv är att belysa följande områden: internationaliseringen ekonomin, ekonomi och demo-
av
krati i samspel, Sverige i den Europeiska unionen, kommu-
nya nikationsmönster, informationstekniken, det medielandskapet,
nya
förändringar i den offentliga sektorn och utvecklingen inom folk-
rörelserna vilket också för dagens seminarium.
är temat
Vi har också fått tilläggsdirektiv utreda orsakerna till det
ett att
sjunkande Valdeltagandet och föreslå åtgärder för att öka med-
att borgarnas delaktighet och i det demokratiska syste-
engagemang met.
Vårt arbetssätt är otraditionellt i den meningen att inte
som
vanlig statlig utredning nöjer med att gräva i ett
en oss ner oss antal forskarrapporter, dra slutsatser och föreslå några lagändringar i betänkande, är inriktade att bedriva diskussion,
ett utan debatt och föra forskningsarbete bred front och att lägga
ut så mycket våra interna diskussioner möjligt i offentlig-
av som heten, Vilket bl.a. gör i form seminarier.
av
Vi publicerar också löpande antal debattskrifter och
ett antologier där enskilda forskare står för dess innehåll. Vi har hem-
en
sida heter wwwdemokratitorgengovse där kan delta i
som man en offentlig debatt och information våra seminarier och
om aktiviteter.
I dag skall däremot förändringarna i den offent-
ägna oss liga sektorn och dess konsekvenser för demokratin. Det har skett radikala förändringar under 1990-talet med ett antal reformer
har påverkat kommun- och landstingssektorn. Vi har haft
som
kommunsammanslagningar, fått kommunallag banat
en ny som
Väg för radikala omorganisationer och kraftiga minskningar
av
INLEDNING
antalet förtroendevalda med former för beslutsfattande, målnya och ramstyrning och i del fall beställare- och utföraremodeller. en Ibland kan det svårt hitta själva politiken även för de vara att förtroendevalda bland beslut budgetramar, om styrsystem, procentsatser och allt vad det handlar om numera. I den här kraftiga förändringen finner ändå människor många vägar för De folkrörelserna har vuxit fram under engagemang. nya 90-talet parallellt med de förändringar har skett i den offentsom liga sektorn. Byalag, lokala demokratiexperiment och liknande exempel kanske inte kan utgöra den mäktiga motkraft till avdemo-
kratiseringen samhället så väl behöver, är förhoppnings-
som men vis ändå något större och något betydelsefullt än bara mera att reduceras till något slags demokratiskt alibi för det politiska
etablissemanget. Hur helst så är experimentlustan intressant.
som De formerna är väl värda studera och följa och det är kring nya att dessa dagens seminarium kommer röra sig. Vi skall teman som att försöka bena frågeställningen: vilka konsekvenser har 90-talets ut förändringar fått för demokratin, vad innebär de formerna för nya direktdemokrati och brukarinflytande för demokratin
Ni är än en gång välkomna hit och jag vill med det kasta mig direkt över till presentation dagens första föreläsare är en av som Peter Bogasson, som sedan 1991 är professor i förvaltning vid Roskilde universitetscenter i Danmark. forskningsom- Hans egna råden är teorier lokal institutionell förändring. Man studerar om flera olika inriktningar kring hur olika kollektiva medborgarnya initiativ lokal nivå växer fram element i offentlig som ett nytt sektor. Peter Bogasson och hans institution har också flera publikationer bakom sig kring det här ämnet så han kommer nu att föreläsa Demokratin i den offentliga sektorns förändring. temat
Demokrati i den
offentlige sektors forandring
Peter Bogason, professor, Roskilde
Denne artikel diskuterer vilkårene for det lokale demokrati under
vilkår, der udfordrer borgerne til aktive roller i den nye nye, offentlige service brugere. De roller skifter for den enkelte
- som igennem livet. De anderledes end i det traditionelle lokale
er demokrati, hvor de fleste vaelgere nogle den politiske
var og elite. Flere flere bliver indblandet i den offentlige service
og at gøre bedre. Det fordrer indsigt, tålmodighed tid. Artiklen viser
og
nogle udfordringer for politologernes teorier demokrati i lyset
om
samfundsudviklingen.
Vi skal først nogle skift i samfundsforholdene reaktio-
se og
i den offentlige sektors organisering. fat
nerne Dernaest tager udviklingen henimod lokale demokratiformer saztter aend-
nye, og ringerne i relation til teorier demokrati. Endelig de
om peges på, at
demokratiformer krsever forståelser for måder at på. nye nye agere Det udfordringer, kun kan løses ved aktiv indsats.
er som
1. Fra moderne til postmoderne samfund
De vestlige samfund har i eller mindre grad i årraekke
større en
oplevet udvikling, der kun vanskeligt kan opfattes
en som en direkte fortsaettelse udviklingen i det moderne samfund. Det var
den samfundsform, der sin begyndelse med oplysningstiden,
tog
hvis hovedkendetegn finde i aendringerne fra land-
og var at
DEMOKRATI I DEN OFFENTLIGE SEKTORS FORANDRING
brugssamfund til industrisamfund. Udviklingen fascinerede de akademiske iagttagere såsom Marx, Durkheim Weber,
og som var medvirkende til, at sociologien blev fast etableret akademisk
som disciplin universiteterne.
Modernitet og effektivitet
Det moderne samfunds organisatoriske effektivitet
er en
hovedårsag til de vestlige samfunds velstand i dag. høj
Der er effektivitet i organisationen den industrielle produktion, i
for i kommunikation transportsystemet varer og personer,
lande kontinenter, i organisationen tvaers og og statsapparater. Disse statsapparater har vxret bxrende for udviklingen markedet uovertruffen Organisationsform, har
som staten vaeret
for fair gennemførelse kontraktet mellem økonomiske garant en aktører. Nationalstaten har udviklet sig organisation, der
som en
demokratisk grundlag først etablerede infrastruktur for
en samfundet, siden udviklede Velfaerdssystem, der brodden
og et tog
markedssamfundets blinde plet, den ulige fordeling materielle goder. Hver nationalstat har udviklet ganske staerke praecise
og styringssystemer til kontrol eget territorium; udover den almindelige sikkerhed i det enkelte land internt for
og over
omverdenen gxlder det den fysiske udvikling i byområderne, den
generelle udvikling i landenes økonomiske systemer, vis
og en
lighedsfremmende omfordeling goder mellem befolknings-
Der blev etableret universelle rettigheder for borgerne, grupperne.
startende med frihedsrettighederne valgretten, siden udvidet
og og med forskellige materielle goder inden for velfxrdsstatens
rammer. Der kan blandt forskere uenighed betydningen
vaere nogen om detaillerne i ovenstående, generelt der nok enighed
men er om
udviklingens karakter retning til det, nogle kalder det høj-
og moderne samfund: velstående samfund med høj sundhedsstandard,
veluddannet sekulaert indstillet befolkning, god trafikal og en og en infrastruktur, demokratisk styreform materielt
en og et set
avanceret produktionsapparat.
PETER BOGASON
Men azndringerne i samfundene øjensynlig ikke med
stopper det. Nogle de nxvnte forhold bliver yderligere raffinerede, andre aendrer karakter. Her hører enigheden blandt forskere andre
og iagttagere Jeg vil sammenfatte denne videre udvikling med
op.
betegnelsen "postmoderne, vel vidende begrebet ikke vel-
at er defineret, at det omstridt Rosenau 1992, Hollinger 1994,
og er Fox and Miller 1995. Min forståelse det fremgår det følgende, begraenset til de faktorer, jeg Jeg ønsker
og er naevner. altså ikke at blive opfattet andet end eksponent for de
som netop track; der ligger i min diskussion ingen tilslutning til
postmodernisme et politisk lene et stxrkt ønske at
som program, om forstå disse tendenser i samfund i videnskab.
og
Det postmoderne
Hvori består så disse postmoderne tendenser i de vestlige
samfund Vi kan levere skitse baggrund karakteristikken
en at oven for det moderne samfund.
For det første udviklingen hen imod et informations-
ser samfund, hvor den nationale nedbrydes til fordel
statens graenser
for globale ubegraensede kommunikationsmuligheder.
og stort set
Det har voldsomme implikationer for den traditionelle nationalstats muligheder for at styre inden for sit eget territorium,
ikke mindst i sammenhaeng med liberaliseringen markeder
set for såvel kapital- materielle goder. Det enkelte individs mulig-
som heder for orientere sig bliver uendelige.
at naesten
For det andet reduceres nationalstatens muligheder for autonomt at kontrollere territorium i kraft det øgede
eget internationale politiske økonomiske samarbejde, hvor der
og
opstilles regimer menneskeretigheder, diverse økonomiske
nye -
samarbejdsformer, overnationale politiske enheder fx EU
som hvis regler den enkelte stat må følge.
For det tredie medfører de menneskelige aktiviteter visse former for ukontrollerbare følger, der fx. sig gxldende
gør
formuleret miljøpolitiske problemstillinger, der desuden
som
DEMOKRATI I DEN OFFENTLIGE SEKTORS FORANDRING
oftest går den enkelte Ofte anvendes
tvaers stats grxnser. udtrykket risikosamfundet.
For det fjerde aendrer velfaerdsstaten karakter. I lyset de
overvaeldende muligheder, der principielt kunne forfølges
til at
forøge ligheden mellem borgerne, nås der kapacitetsgrznser,
er
leder til modstand imod yderligere skattebetaling. Samtidig opstår
der reaktioner imod den bureaukratiske styreform med sine
manglende muligheder for tilpasning til specielle vilkår. Der opstår samarbejdsformer mellem samfund, hvor ikke-politiske
nye stat og
organiseringer bliver hyppigere; kan derfor tale
man om en udvikling henimod velfaerdssamfund frem for velfazrdsstat.
et en
Endelig medfører udviklingen i velfaerdssamfundet, der bliver
at
fokus det enkelte individ, dermed den mere og mere og enkelte bruger velfaerdssamfundets tilbud. Nationalstaten udviklede borgeren borgerens demokratiske solidariske
og og
i trods alt relativt begraenset velfaerdsstat. Men efteransvar en hånden stort set alle sider borgerens dagligdag har affinitet
som til den offentlige sektor, bliver kravene fra brugerne skzerpede med hensyn til disse forhold, ligesom Viljen til alle behandles
netop at fundstaendig uanset lokale forhold, bliver mindre. Velfzrds-
ens, statens tilbud lighed bliver mødt med krav at tilgodese den
om om enkeltes specifikke forhold.
De ovennxvnte fem tendenser netop det: tendenser. De
er er ikke nødvendigvis dominerende alle i samfundet. Vi har
or grupper
altså ikke et fuldstxndigt postmoderne samfund omkring det
os, højmoderne samfund eksisterer stadig for nogle mennesker. Der
stadig nationalstater, omfattende industri, staerke styringser
traditionelt demokrati i samfund. Der systemer og vores er svage individer, der afhaengige velfaerdsstatens støtte. Men der
er er nogle tendenser, der går i anden retning det disse tenden-
- og er
må iagttage, analysere forstå, hvis skal kunne med ser, og vaere til forme fremtidens samfund. Vi skal kort enkelt
at se en tendens: individualisme sikkerhed.
og
PETER BOGASON
Borgernes sikkerhed
Under postmoderne betingelser stigende tendens til, at
ser man en
forkaster velfaerdsstatens lighedsidealer. Det viser sig i man
udviklingen i de vaerdier, borgerne betoner vigtige under
som som
hhv. moderne postmoderne betingelser Inglehart 1997,
og mere
39-45. Baggrunden paradoksalt nok udviklingen sikker-
er - hedsnettet under modernitetens Velfxrdstat. I samfund med højere grad sikkerhed kan slxkke kravet regler for
man om strenge adfaerd giver forudsigelighed. Derfor bliver der faerre
- som større krav bestemte former for adfaerd -i politik økonomi,
om og men også moralske religiøse områder. Hvis skal holde til
og os økonomi politik, bliver der i det økonomiske felt lagt vaegt
og høj livskvalitet, høj grad subjektiv Velvaere. Bagvedliggende
en
forhold ejendomsret til produktionsmidlerne bliver ikke
som
laengere der har høj prioritet, det resultatet
et tema, nogen er produktionen, ikke selve produktionsformen, der interesse.
er
Inden for det politiske felt der sammenlignelig udvikling.
er en
Der laeggesliden politisk autoritet, der laegges betydelig
vazgt og
mulighederne for participation for den enkelte, behovet vaegt og for kunne sine meninger udtrykt Der lyst til
at er stort. er en eksperimentering, interesse for diskussion alternative
og stor vaerdisaet.
I de nordiske lande sikkerheden stor, derfor der mange
er og er
på, de postmoderne vaerdier slår igennem der tegn at netop
Inglehart 1997. Man kan sige, befolkningerne rede til
at er
eksperimentering forventer gode muligheder for participation.
og Spørgsmålet det slår igennem i diskussionerne om
er, om indretningen den offentlige sektor. Det skal i nxste
se afsnit.
DEMOKRATI I DEN OFFENTLIGE SEKTORS FORANDHING
2. Forandringer i den offentlige sektor i
Danmark og Sverige
Såvel Danmark Sverige har haft staerke aendringer i deres som offentlige sektorer i 1980erne 1990erne. Det overvejende de og er samme typer forandringer, i forskellig takt med men og forskellig tendenser i forløbene. Vi skal her fokusere de kommunale forhold Bogason 1995.
Organisatoriske aendringer
Danmark startede sine aendringer i 1979-80 i lyset den økonomiske krise, der affødt den 2 oliekrise. Kommunerne var fik da staten pålagt vxksten i deres udgifter, det at stoppe og lykkedes stort set at opnå det i løbet kortere årreekke. Fra en
midten 1980erne igangsatte Indenrigsministeriet omfattende
en raakke forsøg med frikommuner. Forsøgene inspireret var
Sverige, langt omfattende havde forskellige
men var mere og udfald i forskellige kommuner; de enkelte kommuner skulle selv finde "deres" forsøg individuelt tilladelse til og ansøgte om at at gennemføre dem. Disse muligheder for forskellighed har nok
vaeret gode katalysatorer til nytaenkning i hver enkelt kommune.
Udover frikommuneforsøgene startede nogle ministeriet raekke en
forsøg i lokalsamfundene: Undervisningsministeriet gjorde det i
folkeskolen gymnasiet, Socialministeriet igangsatte forsøg og og
med lokale aktivitetsprojekter, der kunne opfange nogle
mere specielle ideer til anderledes social forsorg.
Skoleforsøgene ledte bl.a. til at brugerbestyrelser blev indført,
fra 1990 i folkeskolen, i løbet 1990erne kom børneog og aaldreinstitutioner med. Socialforsøgene ledte frem til raekke en
aendringer i lovgivningen, anledning til flere saerordninger
og gav at blev initieret, saerlige tilskudspenge fra ministeriet. støttet Forsøg med udlicitering startede også så først i løbet småt, men 1990erne tog det rigtigt fart.
Sverige oplevede, modsat Danmark, ingen saerlig økonomisk
krise i 1980erne, startede tidligere end Danmark med komog munale forsøg, i Sverige forsøgene i alle de kommumen var ens
PETER BOGASON
der deltog. Det klassisk tilgang, hvor kunne ner, var en mere man
sammenligne de forsøg i raekke kommuner. Sveriges
samme en kommuner eri gennemsnit betydeligt større end de danske,
og derfor der ganske stor interesse for komundelsnämd,
var en men ellers blev hovedinteressen rettet imod beställere-utförere modellerne udlicitering, da den økonomiske krise ramte
og Sverige. Det i forsøg at skabe økonomisk effektiv
var en mere
offentlig sektor. "Bolagisering" korn ligeledes i fokus for
interessen i at aendre den offentlige sektor. Først fra midten
1990erne kom demokratiske aendringer i retning brugerbestyrelser dagsordenen.
Lidt hårdt trukket kan sige, at de danske xndringer
op man var staerkt økonomisk orienterede før forøgsperioden satte ind. Danmark havde fra midten 1980erne ganske god kontrol de
over offentlige udgifter. Da forsøgene kom, de dels meget lokalt
var forankrede, dels de meget forskellige fra kommune til kom-
var
endelig inviterede de i højere grad til demokratiske mune, og
forsøg. De svenske forsøg centralt styrede, lagde ikke
var mere op til kommunal forskellighed, fra sidst i 1980erne staerkt
og var
praegede den økonomiske krise. Begraensning offentlige
udgifter kom derfor herunder naturligvis
i centrum, og
markedslignende forsøg, forsøg med demokrati i lokal-
og samfundet blev først interessante fra midt i 1990erne. Der har hele tiden stxrk i Sverige, medens der har
vxret en stat vazret en staerkere retning henimod brug civilsamfundet i Danmark
omend med ganske offentlige involveret.
mange penge
Betydningen for demokratiet
Når i de vestlige lande taler demokrati, i reglen det
om mener repraesentative demokrati, det har udviklet sig fra 1800-tallet,
som hvor landene gradvis fik demokratiske konstitutioner. På nationalt plan fik den parlamentariske institution tradition, lokalt
man og og
blev der udviklet forskellige grader selvstyre, baseret et
kommunalt valgt råd, lille lokalparlament, der dog i kraft sine
et administrative forpligtigelser ikke fik lov til udvikle sig
at
DEMOKRATI I DEN OFFENTLIGE SEKTORS FOHANDRING
måde det nationale parlament. Lokalt kunne det ikke samme som accepteres, kunne lamme den praktiske administration ved
at man
"regeringskrise". De kommunale råd måtte virke i hele deres en
valgperiode. Det repraesentative demokratis idegrundlag baserer sig oplysningstidens opfattelser rationel diskurs mellem
om en oplyste borgere Habermas 1980, hvor den frie debat leder frem til de for helheden rigtige løsninger faelles problemer; altså de
problemer, kraever kollektiv indsats for at blive løst.
som
Forudsxtningerne for det repraesentative demokrati kan udover
-
frihedsrettighederne forenklet siges følgende. For det
- at Vaere første, der nationalstat, hvor den valgte elite inden
at er en suverxn for territorium kan udviklingen i overensstemmelse med
eget styre
folkeviljen, den udtrykkes ved valghandlingerne. For det
som andet, at der omfattende deltagelse fra folket i udvaelgelsen
er en den styrende elite ved valgene, således der bred opbakning
at er en til styreformen fra størstedelen befolkningen. For det tredie,
at
deltagelsen sker baggrund bred oplyst debat de
en og om
politiske forhold, her har den frie, partiorienterede
men presse, traditionelt spillet staerk rolle formidler forskellige
en som synsvinkler, således der i de enkelte lokalsamfund kon-
at var
kurrerende formidlere politiske synspunkter. Og for det fjerde, de politiske partier fungerer filtre synspunkter fra
at som presse
vaelgere, således der kunne opstå organisatoriske mekanismer og at til at håndtere de ofte modstridende krav fra samfundet
mange og
politisk indsats.
om
Konturerne et sådant konkurrencedemokrati udviklede sig fra midten 1800-tallet har i de fleste vestlige lande fungeret i
og
1900-tallet, med afbrydelser forskellige diktatoriske perioder i
raekke lande. Demokratiet gik godt i spaend med det moderne en
samfunds udvikling, med industrialisering urbanisering, med
og omfattende uddannelse hele befolkningen, med udviklingen i
og
retning kernefamilien sekularisering dagliglivet. Den
og udvikling støttet staerk stat, der nok afspejlede staerke
var en
brydninger mellem arbejdsgivere arbejdstagere, samtidig
og men samlede uenighederne til fazlles handling til alles bedste, i hvert fald i materiel forstand.
PETER BOGASON
Udgangspunktet for konkurrencedemokratiet minimal-
var en
der skulle sikre retstilstanden afbøde markedets stat, og vaerste konsekvenser, efterhånden udvikledes det moderne samfund
men industrisamfundet, derefter velfaârdstaten dermed der i
og og var
princippet ingen for statens indgrebsmuligheder i sam-
graznser fundet. Den steerkeste udvikling i den retning i perioden fra
er set anden verdenskrigs slutning til omkring 1980. For størstedelen befolkningen gradvist skifte fra usikkerhed til
betød dette et sikkerhed. Med dette skifte aendredes synsvinklerne demkratiets funktionsmåder. For det første udviskedes forskellene mellem de politiske partier; alle velfaerdsstaten,
stort set var støtter og man kunne kun finde uenigheder mellem marginaler i form forskellige indgreb; velfaerdsstatens fundamentale instru-
typer
der ingen, der ville drømme ved. Hermed menter er om at røre
blev den politiske diskurs udvandet, politikernes position
noget og
styrende elite undermineret; konsekvensen blev vis traethed som en
hos befolkningen mht. politikere, tenderende til politikerforagt.
en Denne udvikling blevet understøttet aendring fra
er pressens
konkurrerende aviser til monopoliseret aviser mange, en presse;
uden partipolitisk tilknytning, med stigende fokus politiker-
og
personlige liv i stedet for fokus deres politiske synspunkter.
nes Undermineringen politikernes magt blev forstxrket i de lande,
hvor arbejdsgivere arbejdstagere via deres interesseorganisa-
og
tioner fik staerk indflydelse den førte politik via et forhandlingsden såkaldte neo-korporatisme, der inddrog statsfor-
system valtningen end den involverede politikerne i sine forhand-
mere linger. Man har ikke love forkastet, hvis det ved frem-
set mange saettelsen blev meddelt, at "de relevante organisationer var enige i
forslaget.
Forskning i udviklingen
Disse forhold har genstand for omfattende videnskabelig
vazret en diskussion, ofte under betegnelsen velfaerdsstatens "krise" Mouritzen and Nielsen 1991, eller overbelastning styret
Lehner 1979, alt efter lagde begrxnsede
om man vxgt statens
I SOU/999140
DEMOKRATI I DEN OFFENTLIGE SEKTORS FORANDRING
muligheder for skaffe de nødvendige indtaegter til velfxrds-
at staten, eller betonede befolkningernes for stzerke krav
om man
til velfaerdsydelser. Samtidig har der omfattende analyser
vaeret
samspillet mellem interesseorganisationer, med udgangs-
stat og
punkt i den norske magtudrednings begreb forhandlings-
om økonomi Hernes 1978.
Men i løbet 1980erne 1990erne udviklingen forstaerket,
og er
kan her tale postmoderne tendenser, skal illustreres og om som med sine konsekvenser for politiske, herunder demokratiske,
forhold. Et vaesentligt track her internationaliseringen eller
er
globaliseringen politik økonomi. Liberaliseringen Verdens-
og handelen har staerkt mindsket nationalstaternes muligheder
for at kontrollere mobiliteten såvel kapital arbejdskraft,
som og internationale regimer såsom EU FN med sine underorganisa-
og tioner vedtager regler, de enkelte medlemsstater trofast må
som implementere; her mister staterne altså mulighed for selv
at fastlaâgge deres politik. I den henseende de ansvarlige for
er over kraefter uden for deres vaelgeres kreds. De fleste enkelte har i
stater
periode decentraliseret aktiviteter til lokalomsamme mange råderne, dermed mistet muligheden for styring
og en mere taet disse forhold. Samlet konsekvensen udtømning det natio-
er en nale niveau, altså det klassiske parlament, til overnationale
og
lokale beslutningsfora. Den nationale politik bliver i stigende grad kendetegnet forskellige symboler frem for egentlige politiske standpunkter således personificeres politik
- mere og mere, sammenhaengende med TVs styrkelse i mediebilledet. Der
efterspørges politiske ledere med god TV-profil end
en mere ledere med interessant politik for fremtiden.
en
Dermed sig af-ideologisering politikken. De
naermer man en klassiske skillelinier vaek, politiske indgreb drejer sig fin-
er om en tuning det allerede eksisterende, der ingen uenigheder
og er mellem politikerne fx ønskeligheden velfaerdsstaten. Der
om er
højst uenighed om nogle marginale aendringer. Men hvis
man ser
samfundets sammensaetning, vil den klassiske
man se, at skillelnie mellem offentlig privat vanskelig
og er mere og mere at
opretholde den skillellinie forudsxtningerne for
- og var en
PETER BOGASON
uenighederne mellem højre i fortidens politik. I dag
venstre og er det enkelte individs velfaerd afhaengig lang rxkke forhold,
en
der har offentlig indbygget i sig det gxlder
- og samme virksomhederne. Således kan det offentlige sikkerhedsnet bevirke,
lønkravene kan seenkes; risikoen ved arbejdsløshed mindskes, og at derfor behovet for højere lønkrav reduceret. Et andet elsempel
er
virksomhedernes sociale ansvar, blot måde at er som er en ny reducere velfzerdsstaten til fordel for lokale løsninger,
presset hvor virksomhederne opgiver deres traditionelle profitsøgen til fordel for former for sikkerhed; de kan til gengaeld krazve
nye bedre forståelse for beskyttelse imod ulige kon-
deres krav om
kurrence. Hernes udtryk "forhandlingsøkonomien Hernes
1978 relevant end nogensinde. Kapital går hånd i
er mere og stat hånd for at sikre individets tryghed.
I det offentlige apparat bliver skillelinierne mellem politik
og forvaltning udvisket. For det første forudsaetter forhandlingsøkonomien omfattende indsats fra det formelt offentlige
en
det kan ikke overlades til politikerne alene. I stedet får apparat, og
embedsmxnd stadig staerkere roller i sammensmeltde ansatte ningen det offentlige det private. For det andet medfører
og velfxrdsstatens vaekst i sig selv, at der skal professionel ekspertise
til at håndtere de komplicerede problemstillinger.
mange, Politikernes roller bliver derfor i stadig højere grad udstikke
at generelle retningslinier, ellers bekraefte de ansatte embedsmaend
og i deres orices frem mod Videreudvikling velfxrden. Nu da
og er rollen sige nej, dermed klart signalere, hvor ikke skal
at og at hen. Men det sker sjaeldent.
Tendensen til opbrydning skellet mellem forvaltning
og politik forstaerkes lokalt plan. Her har reduceret antallet
man folkevalgte i de kommunale råd, dermed styrkes den for
og oven
beskrevne udvikling. Men samtidig ikke-politiske
saetter man nu
laegfolk ind i former for herunder brugerbestyrelser,
nye organer, hvor de skal med til de lokale institutioners forhold
Vaere at styre roller, der tidligere overladt til de Så politik for-
var ansatte. og valtning får dimensioner i det lokale. Det interessant at
nye er bemzrke sig, med den udvikling nedtones den traditionelle
at
dimension i loalpolitik, den territorielle: lokalpolitikkens
som var
DEMOKRATI I DEN OFFENTLIGE SEKTORS FORANDHING
rolle at for lokalsamfundet i sin helhed. Nu bliver der i var sørge
stigende omfang bedt stillingtagen til det, kan kalde
om man funktionelle behov, altså skolen for sig, børneinstitutionen for sig,
xldreomsorgen for sig. indvalgte bestyrelser skal ikke
De nye, se helheden, understøtte specialiseringen knyttet til den men enkelte institution. Meget tyder det styrker på, at engagementet,
de fleste mennesker har vanskeligt ved helhedhensyn,
at tage medens de lettere kan forfølge specielle Det sager. synes også at tilfxldet for de såkaldte hverdagsmagere Bang and Sørensen vaere 1998, diskuteret i Eva Sørens artikel i denne antologi. som er Der synes altså under postmoderne forhold at vaere tegn en
vis afstandstagen fra de nationale, politiske problemstillinger de
og
traditionelle politiske partier. stigende, lokalt betingede
Der er og ikke-partipolitiske engagementer hos mennesker, at spore mange
et pragmatisk ikke-ideologisk grundlag med henblik
og at de lokale institutioner til fungere bedre relativt at et snaevert grundlag, i hvert fald det ikke et helhedsorienteret der er syn, laeggestil grund. Det giver til gengxld den staerkere indlevelse, som
typisk for 1990ernes lokale hverdagsmager.
er
3. Fra aggregativt til integrativt demokrati
Vi kan samle brudstykkerne fra diskussionerne for. nu oven Samfundet azndres med flere flere postmoderne tendenser, og nye eliter, der aktive ønsker indflydelse deres forhold, er og egne også dem, der bestemmes den offentlige sektor. Traditionelle demokratiformer udviskes grund af-ideologisering. Skillelinierne mellem politik forvaltning aendres udviskes, og og og
samtidig den offentlige sektor under forandring. Det giVer
er nye
muligheder for indflydelse for borgere, specielt for de aktive
og brugere service. Udviklingen henimod postmoderne tendenser samfund i vores har konsekvenser for, hvorledes kan forstå udviklingen i vores demokrati det for forskerne begreber - og er en opgave at sxtte forandringerne. Det reprxsentative demokrati indført under er helt andre vilkår den dem, der gaeldende: gået fra nu er er
PETER BOGASON
minimalstaten med dens oplyste, relativt fåtallige deltagere i den borgerlige offentlighed til maksimalstat med for enhver til
en ret at blive hørt indflydelse. Måske kan sige, det blevet
og man at er for kompliceret for den enkelte til kunne følge med i helhedens
at demokratiske diskussioner. Man vzelger så i stedet -lidt med ulyst
koncentrere den nationale politiske interesse lederskabets - at om rolle, det personlige engagement i offentlige kommer så i
og sager stedet i det lokale. Her forfølges specifikke interesser i et samspil med ligesindede, i praktisk orienteret ånd hen imod opnå
en at resultatet frem for politisk konflikt. Fokus et- begratnset
er fxllesskab. Vi kan karakterisere skiftet gående fra
som en aggregativ til integrativ, demokratisk institution March 8C
en Olsen 1989, 118-119.
De fleste ikke helt fortrolige med dette skift. Vi
os er er opdraget til konkurrencedemokratiet, eller det aggregative system, knyttet til den moderne samfundsform, hvor optraeder som individer, hver med sin må sig for opnå
stemme, som gruppere at
indflydelse; det antallet, der taeller. Nøgleproblemstillingen er at
er
til beslutning, der ikke kan aggregere, at samle, stemmerne en skabes flertal imod. Vi klar til opnå resultatet ved købslå
et er at at
frem, ved lave alliancer med andre til der opnåeL os at grupper, er flertal. Den grad orden, opnås herved, baseret vis
som er en form for byttevirksomhed quid Vi ledelse,
- pro quo. accepterer en der kan lede disse henimod enighed, klar til at
processer og er godkende skift ledelse, hvis flertallet skifter; faktisk klar
et er til ethvert flertal kan styrende. Vi vant til, at
at acceptere, at vxre er den form for politik materielt baseret, grundlaget den
er er autoritative fordeling goder, her må den enkelte aktør
og forfølge den kurs, bedst for vedkommende, givet de
som synes
mulige former for resultat eller gevinst i det politiske spil.
Men denne form for politik Det, lokalt
er retur. ser
plan, ved siden det aggregative udviklingen det, der
er system virker bremse på, den enkelte kun integrative system for-
som at følger sine individuelle mål. Processerne aendrer karakter,
og
sig lidt det gamle grzeske, republikanske system. Her
nxrmer mere
gruppeidentiteten vaesentlig, det faellesskabets overlevelse
er er frem for den enkeltes tilfredshed, der danner grundlaget for
DEMOKRATI I DEN OFFENTLIGE SEKTORS FORANDHING
politikken. Derfor kan ikke købslå sig til løsning, der må i man en stedet opnås konsensus via deliberativ Dermed en proces. opnås et grundlag for orden, baserer sig fornuft, følgelig må som og ledelsen have karakter tilforordnet eller kurator, der bestyrer en neutralt, til alles bedste. Her det ikke for god er anset tone at noget igennem baseret et numerisk flertal, i den forstand presse
magtudøvelse staerkt normativt begraenset. I logisk følge
er naesten heraf samler interessen sig ikke fordelingen materielle goder om selv der faktisk sker sådan fordeling, i fokus i stedet, om en er hvorledes de fxlles formål bliver opnået. Disse formål knyttet til er
opfattelser af, hvorledes fagligt eller professionelt rigtig løsning
en ud, aktørerne må forholde sig til denne faglighed i stedet for ser og
forfølge personlige formål.
at For klarhedens skyld kan opstille disse demokratiformer to dikotomi i figur. som en
F ignr Aggregative integrative demokratiske institutioner og Baseret på March G Olsen 1989, 118-119
Aggregativ institution Integrativ institution
Folket: klynge af individer en gruppe
Folkeviljen: købslået forhandiet Ordensgrundlag: bytte fornuft Ledelse: maegler tiltorordnet Forandring øjeblikkelig tilpasning Flertals roIIe: dominerende begraensetaf normer Politik-resultat: fordeling af goder feellesiormål og tillid incentivstruktur: gevinstmuligheder professionel integritet
I det omfang, skiftet hen imod integrativ demokratiform finder en sted, det udfordring for teoretiske praktiske forer en vores og ståelse demokratiets funktionsmåcle. En rigtigere formulering er måske: forståelse demokratiets funktionsmåder der flere - er nu former spil samtidig, det nok forvirrende for de fleste og er vant til kun txnke i konkurrencedemokratiet den os, som er at -
aggregative form.
PETER BOGASON
4. Udfordringen: Integration af såvel
borgere som brugere
Lidt tilspidset kan sige, det aggregative demokrati
man at er knyttet til borgerrollen, den traditionelle rolle i det moderne samfund, hvor da sine kommunalpolitiske man nu og stemmer kandidater ved de kommunale valg. Til trods for det individuelle
valg det alliancer i melem der kollektivets er og grupper, vegne skaber helheden. Det integrative demokrati knyttet til brugerer rollen, hvor lokalsamfundets medlemmer skift påtager sig en
tidsbegraenset funktionelt afgraenset rolle i forskellige service-
og institutioner postmoderne rolle. Her kan brugeren - en mere tilsyneladende udfolde sin individualitet stxrkere, den men demokratiske kanaliserer aktiviteterne henimod et proces kollektivt resultat. Kravene fra den traditionelle borger til den offentlige sektor i er grunden få, de knyttet til konkurrencedemokratiet: Der ret og er skal åbenhed for deltagelse, således ingen kan ekskludevaere en at fra kunne deltage grunelag forhold, der sagen res at er er uvedkommende såsom køn eller indkomst derimod der oftest er diskrimination basis alder bopael. Dernaest skal der en og
gennemsigtighed i handlingerne, således at det muligt at
vaere er
følge med i beslutningsprocesserne adgang til dokumenter
og
forudsaetninger for beslutningerne. Og endelig skal
mv., som er der lighed for dem, der har adgang, således ingen kan vaere at en
favorisering bekostning andre.
Brugeren fordrer også disse forhold, med den begraznsning at der diskrimineres basis brugerstatus: de, der ikke brugere er institutionen, har ingen indflydelse de konkrete processer. Brugerne hari tilgift razkke krav, der bunder i at der tale en er om service, der knytter sig til den enkelte forhold. Der skal persons
tilgaengelighed, kan komme fysisk til stede,
vaere således at man hvis det forudsztning for servicens levering. De behov, som er en
brugeren har, forventes blive mødt med høj grad responsivi-
at
således brugeren oplever, velkommen i den kapa-
tet, at at man er citet. Der forventes ligeledes vil tilpasningsevne til individuelle en forhold, således brugerens konkrete forhold til at tages op
DEMOKRATI I DEN OFFENTLIGE SEKTORS FORANDRING
overvejelse. Den service, leveres, skal baseret faglig som vaere kompetence, således at kvaliteten højest mulig i forhold til er behovene. Og endelig forventer brugeren blive for at praesenteret en handledygtig organisation, således at der faktisk for gøres noget dem, der har behov. Den integrative demokratiform imødekom-
kravet responsivitet for den enkelte, støtteri den mer om og
forstand den postmoderne individualisering. Men samtidig
inddacmmes de individuelle krav i der forhindrer mange processer, den enkelte i udnytte udelukkende til at systemet egen, snaever fordel. De deliberative sikrer faellesskab for indiviprocesser et dualiteten.
Kravene fra brugere borger kan let komme i opposition til og hinanden. For det første lukkes borgeren ude fra rxkke forhold, en hvor nok skattebetaler, ikke konkret bruger, man er men og dermed ikke kan påvirke de konkrete beslutninger. Problem-
stillingen her, der sker den afvejning mellem omkoster om rette ninger og nytte. Borgeren må her sig gaeldende for den gøre over overordnede beslutningstager, altså det kommunale råd, skal som
fastlaeggeudgiftsrammen. For det andet må borgeren stille sig det
spørgsmål, om man ikke borger har interesse i det, der som en foregår i serviceinstitutionerne har ikke interesse - man en at skolebørn laerer niveau, således "kan tale sprog samme at man med hinanden i hele landet Men disse krav kan vanskelige vxre at frem til institutionen, når ikke bruger. man er
Hertil kommer så, borgernes aggregative tilgang til
at systemet
let kan kollidere med brugernes integrative borgerrollen
proces;
tilsiger vis rå brug hvor brugernes langt
en magt, processer er differentierede forudsaetter langstrakte mere og processer.
PETER BOGASON
5. Brug for facilitatorer
Det integrative demokrati kompliceret at håndtere, fordi
er kravene, så ovenfor, så meget større end i det aggregative
som er demokrati. Når kravene risikoen for at slå fejl også
er store, er
Man kan sige, der brug for hjaelpende hånd. Der stor. at er en kommer flere de lokale aktører ind i besluttende I
nye organer.
gamle dage sørgede bl.a. de politiske partier for vis socialisering
en
de til fungere under aendrede vilkår. Men de beslut-
nye at nye ningstagere dem typen, Eva Sørensen i sit
- mange er som
bidrag i denne antologi kalder hverdagsmagere ikke i så høj
- er
grad knyttet til politiske partier, dermed den kanal ikke
og er
brugelig.
Eftersom den integrative demokratiform så knyttet til
er taet forhold, der tidligere overvejende blev embedsvaerket,
varetaget
det vel naerliggende de ansatte facilitatorer. er at pege som
Mange professionelle betragter de politikere med vis
nye en skepsis. Men det kunne overvejelse vaerd i stedet dem
vaere en at se
velanbragte kanaler til brugerne, således der kan opstå som at en
bedre dialog mellem brugere, professionelle politikere. De
og
må så specielt påtage sig at bindeled mellem ansatte vaere institution brugere, hjxlpe de til at
og og nye repraesentanter en
bedre arbejdssituation.
Denne facilitator-rolle kraever egenskaber. Den fordrer
mange
til igennem komplicerede diskussioner mellem evne at se mennesker, der uenige måske har vanskeligt ved at forstå
er og hinandens synspunkter. Den fordrer indsigt i de forhold,
som teknisk set til debat, dvs. vis professionalisme. Men samtidig
er en fordrer den til skue lxngere end den professionelle, at
evne at kunne de positive muligheder i lokale ideer, der i hvert fald
se umiddelbart bryde med de professionelle idealer.
synes at
Der måske nok del ligheder med den traditionelle
er en embedsmandsrolle neutral, nxsten usynlig. Men det kun
- er tilsyneladende. En facilitator må indimellem aktiv, måske
veere provokerende for styrke debatten, åben for kunne foreslå
at og at kompromisløsninger eller det klart for mindretal, de må
gøre et at tilpasse sig flertallets meninger, samtidig til, flertallet ikke
og se at
DEMOKRATI | DEN OFFENTLIGE SEKTORS FORANDRING
overskrider det rimelige set ud fra det overordnede kollektivs praemisser. vist, hvad traditionelt kalder politisk
Det er man en rolle.
Men det netop pointen her: skillelinien mellem forvaltning
er
politik bliver helt umulig at fastholde i den postmoderne,
og demokratiske praksis. Vi skal laere at txnke i andre baner
- og skal ta-:nke højt. behov for åbne diskussioner de
Der er om nye demokratiformer.
Referencer Bang, Henrik and Eva Sørensen. 1998. The Everyday Maker: A
New Challenge to Democratic Governance. Working
papers
1998:2. Ålborg: Department of Economics, Politics and Public
Administration. Bogason, Peter. 1995. "Changes in Local Government
Scandinavia: Towards Organizational Differentiation In The
European Yearbook Comparative Government and Public
Administration Vol II, Joachim jens Hesse and Theo A Toonen.
Baden Baden: Nomos. Fox, Charles and Hugh T Miller. 1995. Postmodern Public
Administration. Towards Discourse. London: Sage Publications. Habermas, Jürgen. 1980. Stru/eturwandel der Öfentlich/eeit.
Untersuchungen einer der Kategorien der bürgerlichen
zu
Gesellschaft. Darmstadt: Luchterhand. Hernes, Gudmund, ed. 1978. Forhandlingsøkonomi
og
blandingsadministration. Oslo: Universitetsforlaget.
Hollinger, Robert. 1994. Postmodernism and the Social Sciences. A
Thematic Approach. London: Sage.
Inglehart, Ronald. 1997. Modernization and Postmoderization.
Cultural, Economic and Political Change in 43 Societies. Princeton, NJ: Princeton University Press.
PETER BOGASON
Lehner, Franz. 1979. Grenzen des Regierens Kronberg, T5: Athenäum. March, James G, and Johan P Olsen. 1989. Rediscovering I nstitntions. The Organizational Basis Politics. New York: Free Press. Mouritzen, Poul Erik, and Kurt Houlberg Nielsen. 1991. Was There Fiscal Crisis In Poul Erik Mouritzen Ed: Managing
a Cities in Aasteritji. Urban Stress in Ten Western Countries. London: SAGE. Rosenau, Pauline Marie. 1992. Post-Modernism and the Social Sciences. Insig/øts, Inroads and Intmsions. Princeton, NJ: Princeton University Press. Seibel, Wolfgang. Der Staatsstil für Krisenzeiten.
187.
Selbststeurung Offentlicher Aufgabenträger und das Problem
der Kontrolle." Politiscbe Vierteljabresscbrzft 28: 197-219.
Är
byråkratin
demokratisk
Svante Nycander, DN:s förre chefredaktör
I regeringsformen all offentlig makt i Sverige utgår från
sägs att folket. Även byråkratins makt utgår från folket. tjänsteman
Om en
Länsstyrelsen i Gävle beslutar åtgärd så ska kunna
om en man legitimera detta demokratiskt.
Det vedertagna sättet att göra det är att hänvisa till den s.k.
demokratiska styrkedjan. Folkviljan fortplantar sig från väljarna valdagen till riksdagen, till regeringen, till länsstyrelsen till tjänste-
fattar beslutet. mannen, som
Det ligger naturligtvis någonting väsentligt och riktigt i detta.
Den demokratiska styrkedjan existerar. Men resonemanget är
ensidigt och otillräckligt.
För det första folkviljan eller mindre fiktion. Även
är mer en när det finns relativt entydig majoritetsopinion är det oftast inte
en den det statliga handlandet. Opinionen befattar sig sällan
som styr
med de målkonflikter och de sakliga och juridiska komplikationer
alltid måste vägas i de statliga besluten. som
För det andra den demokratiska styrkedjan ingen bra bild
ger av hur öppet, demokratiskt samhälle fungerar. Demokratiska
ett pro-
kännetecknas påverkar varandra ömsesidigt. Styrcesser av att man ningen går inte, och bör inte gå, ensidigt i den riktningen. Av
ena
riksdagen och regeringen väntar inte bara att de förverkligar
oss
väljarnas önskningar också de utövar ledarskap. På femtio-
utan att talet röstade väljarna för vänstertrafik, bara några år
83 procent av
beslöt riksdagen införa högertrafik, och det hördes inga senare starka invändningar mot det från demokratisk synpunkt. Det är
en
legitim uppgift för byråkratin ibland försöka regeringen och
att
ÄR BYRÅKRATIN DEMOKRATISK
riksdagen att ändra mening. Och även förvaltningsmyndigheter kan ha opinionsbildande funktion. Påverkningarna går i alla
en
riktningar en gång.
I Sverige har fin tradition självständighet hos våra
en av ämbetsverk. Hur den ihop med den demokratiska
passar styrkedjan Om ämbetsverkens uppgift bara är att verkställa beslut
fattats den politiska nivån, varför ska de då självstänsom vara diga Om demokratisk legitimitet bara skapas den demo-
genom kratiska styrkedjan blir statstjänstemannens främsta demokratiska
dygd att lyhörd mot de politiska makthavarna. Det är inget
vara bra saken.
sätt att se
Byråkratins maktutövning måste kunna legitimeras också
annat sätt än den demokratiska kedjan, och jag återkommer
genom
till hur det kan ske. Detta är inte bara teoretisk fråga. Den strax en har stor betydelse bland för förhållandet mellan regering och
annat ämbetsverk, mellan politik och förvaltning. Många har talat
om vikten god förvaltningskultur. En sådan vilar till sist hur
av en
byråkratin själv uppfattar sin roll och sin legitimitet i demokratin.
Under åren 1976-82 växte det fram frustration bland de
en borgerliga partierna över att det så svårt att genomslag i för-
var
valtningsledet för politiska riktlinjer. Statsråden tyckte de
nya att hade alltför litet inflytande över ämbetsverken, fortsatte
som att
under den tidigare socialdemokratiska regeringen. Man agera som
tillsatte förvaltningsutredning, leddes folkpartisten
en som av
Daniel Tarschys och utmynnade i regeringens möjligheter
som att att styra förvaltningen borde stärkas. Utredningen ansåg den
att
regeringsformen hade stärkt regeringens befogenheter
nya gent-
emot förvaltningsmyndigheterna.
När socialdemokraterna fick tillbaka regeringsmakten 1982
kände de behov ökade styrmöjligheter de borgerliga
samma av som
hade gjort. De tillsatte Verksledningskommittén med Sven Moberg
ordförande, och resultatet blev det så kallade verksledningssom
beslutet i riksdagen 1987. Den idémässiga grunden den demo-
var
kratiska styrkedjan. Regeringen borde styra förvaltningsmyndig-
heterna handfast sätt ån hade skett tidigare. Be-
ett mera som slutet innebar klarsignal för styrning informella kon-
en genom
takter mellan departement och myndigheter. Tidigare härskade
en
SVANTE NYCANDER
konstitutionell doktrin förbjöd så kallat ministerstyre. Den
som
doktrinen avskaffades i praktiken verksledningsbeslutet
genom
utom i fråga lagtillämpning.
om ren
Ungefär samtidigt började regeringen och riksdagen delegera
en
mängd befogenheter till förvaltningsmyndigheterna, i praktiken till generaldirektörerna. Regeringen befriade sig själv från att besluta i alla möjliga detaljfrågor samtidigt försökte stärka det
som man
politiska greppet myndigheterna i övergripande frågor. Mål-
om
och resultatstyrning skulle ersätta den tidigare styrningen
genom
detaljerade föreskrifter och anslagsvillkor. Denna styrning skulle till stor del utövas fortlöpande dialog mellan departe-
genom en
menten och myndigheterna. Följden blev å sidan att regeringskansliet blev politiskt,
ena mera å andra sidan att myndigheterna i sitt sätt att arbeta blev lika
mera företag. Den statliga verksamheten skulle bli effektiv
mera genom
att generaldirektörerna fick ungefär befogenheter
samma som verkställande direktörer i privata företag att utse chefer och medarbetare och att bestämma över organisationen och
pengarna.
Vi fick alltså den högsta ökad politisering, den
nivån en lägre nivån ökad företagisering i båda fallen bekostnad
en - av det traditionellt byråkratiska sättet och tänka. Detta är
att agera en förändring och Både politiker och andra har förbisett
gott ont.
de negativa aspekterna det hänt.
som
1995 tillsatte regeringen förvaltningspolitisk kommission
en med Sten Wickbom ordförande. Jag blev medlem kommis-
som av sionen, det enda statliga uppdrag jag någonsin har haft. Vi lämnade
slutrapport våren 1997. Ett år kom proposition och
en senare en ett
riksdagsbeslut, tog del våra förslag.
som upp en av
Kommissionen kritisk mot det tänkande hade präglat
var som
verksledningsbeslutet. Vi hade invändningar hade
mot att man
gjort förvaltningens styrbarhet, dvs. politikernas makt över förvaltningen, till den överordnade demokratiaspekten förvaltningspolitiken. Vi skrev:
En koncentration frågor om styrning och styrbarhet leder till
en
ensidig uppfattning av statsförvaltningen som en hierarki bekostnad frågor gäller förvaltningens förmåga till framför-
av som
ÄR BYRÅKRATIN DEMOKRATISK
hållning och initiativ, dess kunskap, erfarenhet, rättrådighet, handlingskraft, kreativitet och förmåga till självförnyelse.
Kommissionen skrev ytterligare att kravet styrbarhet i och för sig måste ställas högt och tillade:
Medborgarnas anspråk och förväntningar statsförvaltningen är
emellertid den myndigheterna och statstjänstemännen
av arten att
samtidigt måste tillerkännas ett stort mått självständighet. För-
av
valtningen måste ha integritet.
I sägs demokrati, rättssäkerhet och effektivitet bör
rapporten att
förvaltningspolitikens överordnade mål och att dessa mål vara
måste i sitt inbördes sammanhang. Förvaltningens styrbarhet är
ses
demokratifråga, kraven rättssäkerhet och effektivitet en men sätter gränser för den politiska styrningen.
Kommissionen säger 39 och detta central tankegång i
- är en rapporten:
Demokratin styrelseform syftar till att ge medborgarna ett så
som stort inflytande möjligt över förhållanden berör deras
som som
tillvaro, direkt eller indirekt. Hur tjänar förvaltningen bäst egen detta ändamål Ställer frågan så, visar det sig återigen
man att demokratikravet förvaltningen är sammanflätat med, eller sammanfaller med, de två andra överordnade målen, rättssäkerhet och effektivitet. Förutsebarhet, likabehandling och hög etisk standard liksom effektivitet och ansvarsfull hantering allmänna
av medel underlättar för den enskilde planera och sin
att styra egen tillvaro. Förvaltningstjänstemännens duglighet, kunskaper och erfarenheter är i detta perspektiv demokrativärde. Statsför-
ett valtningen och statstjänstemännen del det demokratiska
är en av systemet.
Detta alltså kommissionens försök förvaltningen
var att ge en demokratisk itimitet vid sidan den demokratiska rkedan.
g av sty J Det är ett medbor ndi. heterna bara försöker
garintresse att m g inte genomföra beslut och direktiv. . ovanifrån också
utan tar egna
SVANTE NYCANDER
initiativ, formulerar problem och försöker påverka agendan i samhällsarbetet. En sådan förvaltning stärker demokratin. Det finns schablonbild hur fungerar eller bör en av staten
fungera. Enligt den år det regeringen, med riksdagen och väljarna
bakom står för viljeinriktningen i statens verksamhet, ryggen, som
medan förvaltningen enbart ägnar sig verkställighet. Den bilden
behöver korrigeras två sätt. Dels år regeringen inte bara polien tisk instans, den i det valet uttryckta som representerar senaste
folkviljan. Regeringen är också den högsta förvaltningsmyndig-
heten, har lojalt tillämpa den under lång tid ackumulerade som att lagar, regler och rättsliga traditioner. Dels år förvaltmassan av
ningen någonting än bara instrument för verkställighet
mer ett av
politisk vilja. Förvaltningen har påverkande funktion. Vi vill
en en statstjänstemän har perspektiv, har förmåga att se som egna som upptäcka problem långt håll och också ibland tar initiativ som för bilda opinion och informera allmänheten. att Det synsättet försökte Förvaltningspolitiska kommissionen följa
i olika avsnitt betänkandet. En viktig del reformproupp av av
handlar stärka regeringen och regeringskansliet i
grammet om att
funktionen högsta förvaltningsmyndighet. Nära statsrådet bör
som
i varje departement finnas hög opolitisk befattningshavare med
en bred erfarenhet förvaltningen för att representera saklig kompeav och kontinuitet i ledningen myndigheterna något av en tens av permanent secratary, "sir Humphrey i TV-serien Yes, en minister". Samtidigt markerade kommissionen förvaltningssjälvständiga roll och Kommissionen skrev organens ansvar.
exempelvis förvaltningen ska lojal regeringen och
att vara mot riksdagen och verkställa de beslut fattats. Men i lojaliteten som ingår också, heter det, att granska besluten och förse regeringen och dess kansli med kritiska synpunkter. Kommissionen menade
allmånintresset ska styrande för hela statsförvaltningen;
att vara betänkandet heter I medborgarnas tjänst", inte I regeringens
tjänst. Kommissionen polemiserade den informell styrning mot syn
de båda tidigare utredningarna uttryck för och finns i
som gett som
riksdagens verksledningsbeslut. Vi föreslog en uppstramning av
reglerna två sätt: För det första bör informell styrning förav
3 SOU1999:40
ÄR BYRÅKRATIN DEMOKRATISK
valtningen utövas bara ledningsnivå, mellan statsråd eller statssekreterare och verkschef. Samtal tjänstemannanivå mellan
departement och myndigheter får inte ha karaktär styrning. För
av det andra måste all informell styrning kunna dokumenteras, till
exempel genom att den redovisas offentligt eller genom att man
fört anteckningar. Båda dessa krav saknades i verksledningsbeslutet
1987. Det perspektiv förvaltningspolitiken jag har försökt beskriva
var en av grunderna för vad kommissionen skrev i kapitel ett om
statstjänstemännens ställning och Den statstjänstemanna-
ansvar. roll och den förvaltningsetik kommissionen ville verka för har som
utgångspunkt att förvaltningen bör ha självständighet och integri-
tet. Vad kommissionen skrev offentlighetsprincipen och om statstjänstemännens meddelarfrihet hade utgångspunkt. Statssamma tjänstemännen har förpliktelser det allmänna inte kan mot som härledas enbart lydnadskravet i den statliga hierarkin, och de har ur
rättigheter som ger dem särskilda möjligheter tjäna allmän-
att intresset.
Kommissionen kritiserade arbetsrätten tycks ha blivit vikatt
tigare än förvaltningsrätten när det gäller bestämma
att statstjänstemännens ställning. I regeringsformen talas statlig tjänst. om I den särskilda lag statlig tjänst enligt regeringsformen ska om som finnas har tjänst devalverats till anställning. Kommissionen före-
slog en utredning om en ny reglering den offentliga tjänsten
av
med starkare betoning det förvaltningsrättsliga. Även detta
av var en markering av statstjänstemannens särställning och ansvar.
Nå, vad hade regeringen för uppfattning i den proposition
som korn i fjol I de frågor jag har berört: nästan ingen alls. Proposi-
tionsförfattaren inte notis själva synsättet i kommissionens tog om rapport, och den bara läser propositionen får ingen kännedom som hur kommissionen tänkte. Betänkandet blev smörgåsbord, om ett där regeringen plockade sig bit här och bit där, det en en men mesta av sammanhanget gick förlorat. En del det av som regeringen i och för sig säger till fick i praktiken innebörd en annan
när det rycktes loss. Det gäller till exempel i fråga förvaltnings-
om kultur och etik.
SVANTE NYCANDER
I propositionen finns inledande avsnitt uppenbarligen är
ett som tänkt utgöra portal, vilken läsaren ska ledas in i
att en genom rege-
ringens förvaltningspolitik:
Statsförvaltningen står inför tid. Vi har kommit bra bit
en ny en
väg i det långsiktiga arbetet med utveckla den statliga förvalt-
att
ningen. Vi har fått förvaltning står i större samklang med
en som
det svenska samhället och hävdar sig väl i internationell
som en
jämförelse. En god grund har skapats för effektiv förvaltning,
en
där rättssäkerheten för medborgarna är hög och där demokratin är
vitaliserad.
Detta är helt intetsägande, och när jag läste detta, drog jag slut-
regeringen inte vill säga någonting bestämt. I hela satsen att
propositionen är det ont Principfrågor tar man
om resonemang. ställning till bekänna sig till honnörsord kvalitet,
genom att som kompetens, etik och rättssäkerhet. Det sägs att medborgaruppdraget förenar och håller vitt skilda verksamheter.
samman statens Det är formulering också kommissionen hade kunnat
en som använda då led i diskussion hur medborgar-
- men som ett en om intresset förhåller sig till andra aspekter förvaltningen, till
exempel uppdraget förverkliga statsmakternas beslut eller
att
myndigheternas självständighet. sådan diskussion saknas
När en blir bekännelsen till medborgaruppdraget bara fras.
en
På några ställen i propositionen framgår det att regeringen håller fast vid grundtankarna i verksledningspropositionen 1987. Så här
heter det: "statsförvaltningen verkställer statsmakternas beslut och är därmed grundsten i det svenska demokratiska samhället. Det
en väcker frågan hur allt det förvaltningen gör eget initiativ
genast förhåller sig till demokratin. Regeringen tycks betrakta den demokratiska styrkedjan den enda grunden för demokratisk
som
legitimitet i förvaltningen.
Ett undantag finns. På ställe i propositionen används ut-
ett
trycket viktig demokratifråga". Då handlar det att förvalt-
om
ningen ska återspegla den arbetsföra befolkningens etniska
sammansättning".
ÄR BYRÅKRATIN DEMOKRATISK
Kommissionen föreslog utredning lag statlig
en om en ny om tjänst skulle ersätta den nuvarande lagen offentlig anställsom om
ning LOA. Det regeringen nej till i propositionen:
sa
Regeringen vill framhålla syftet med LOA inte primärt är att att reglera förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare utan att tillgodose de allmänintressen gör sig gällande vid som utförandet offentlig verksamhet. av
Om slår LOA finner först några avsnitt lagens man upp man om
tillämpningsområde och vissa begreppsbestämningar. Sedan
kommer ett rent arbetsrättsligt kapitel heter "Arbetssom konflikter och skadestånd", därefter i huvudsak förvaltett par
ningsrättsliga avsnitt tjänstetillsättningar, tjänstgöringsskyl-
om dighet och bisysslor. Sedan kommer några kapitel blandat av
arbetsrättslig och förvaltningsrättslig karaktär. Ett kapitel handlar
turordning vid uppsägningar. I kapitlet disciplinansvar lyder
om om första paragrafen så här:
Sätter arbetstagare uppsåtligen eller oaktsamhet åsido vad av som åligger honom i hans anställning och är felet ringa, får disciplinpåföljd åläggas honom för tjänsteförseelse. Disciplinpåföljd enligt första stycket får dock i något fall åläggas arbetstagare därför att
han har deltagit i strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd.
Observera detta gäller även otillåtna stridsåtgärder. Är tjänsteatt förseelsen kollektiv upphör tjänsteansvaret. Exempelvis masken
ningsaktion inom polisen enbart brott fredsplikten
ses som ett mot i kollektivavtalet och får inte leda till disciplinpåföljd, vilka oavsett skador har uppstått. Detta uttryck för arbetsrätten som är ett att
har trängt förvaltningsrätten åt sidan.
Många förslag och i kommissionens har resonemang rapport
regeringen inte berört. Det gäller till exempel frågan
om en sam-
ordnad organisation för de sociala transfereringssystemen. Det
gäller också frågan regeringens informella styrning för-
om av
valtningen och förstärkning regeringskansliet i rollen
om av som
ledare statsförvaltningen. Det mönster jag tycker mig är
av se att
regeringen har undvikit sådant skulle politiskt ömtåligt
som vara
SVANTE NYCANDER
eller aktualiserar förändringar i regeringens eget sätt att styra
som och ställa med riket.
Varken i medierna eller i riksdagen har förvaltningspolitiken
under de åren väckt något nämnvärt intresse. Moderaterna
senaste
har talat förnyelse den offentliga sektorn,
om en av men när pro-
positionen skulle behandlas i riksdagen hade de inga synpunkter;
de kommenterade bara den del propositionen gällde in-
av som
formationsteknologin och byggde annan utredning.
som en
varje vecka får bevis brister och problem inom
Så gott som statsförvaltningen. Tunnelkommissionen, utredde miljö-
som skandalen vid Hallandsåsen, är exempel, ett annat är de brister i
ett
tillsynen över samlingslokaler och restauranger som avslöjades
efter branden Hisingen.
Rör det sig tillfälliga olycksfall i arbetet, eller finns det
om underliggande generella orsaker Det kan fruktbart att fundera
vara över det finns samband med dels överdriven politisering
om ett och dels överdriven ekonomism och företagisering båda delarna
-
bekostnad de goda traditioner med all rätt brukar
av som anses
utmärka den svenska statsförvaltningen. Ett förändringskrav borde sättas högt.
par
Statsvetaren Olof Petersson har påpekat att Sverige har
en svag kontrollmakt. Vi är det enda landet inom EU saknar lag-
som en
stiftning med garantier för den statliga revisionens självständighet.
I Sverige betraktas revisionen stabsfunktion hos
som en regeringen, i de flesta andra länder ligger den under riksdagen. Förvaltningspolitiska kommissionen föreslog del revisionen
att en stor av ska överföras från Riksrevisionsverket till statlig revisions-
en ny
myndighet med ungeför ställning Riksbanken, dvs.
samma som
under riksdagen med garanterad självständighet. Det skulle
men markera vikten oberoende och professionalism i statens verk-
av samhet.
Många har vittnat regeringskansliet är den länken i
om att svaga den så kallade mål- och resultatstyrningen. Statsråden och statssekreterarna är oftast ganska ointresserade, och även de är
om intresserade är kontinuiteten grund täta personskiften.
svag av Departementen skulle behöva opolitiska chefstjänstemän med bred
erfarenhet förvaltningen för mål- och resultatstyrningen
av att ge
ÄH BYRÅKRATIN DEMOKRATISK
ett bra innehåll. Det skulle stärka enheten i den statliga mångfalden, motverka tendensen till fragmentisering.
Det gäller att värna statsförvaltningens identitet, dess särart och
professionalism. Rollen statstjänsteman bör uppgraderas, det
som
måste bli någonting fint och förpliktande arbeta i medborgarnas
att tjänst.
Nya till lokal
vägar
demokratil
Stig Montin, universitetslektor, Örebro
Inledning
En bild det svenska samhället visar pågående avdemokra-
av en tisering. Ekonomiska värden tränger undan demokrativärden i debatten, den praktiska demokratin blir allt fråga om
mer en
handlingskraft än folkstyre, politiskt beslutsfattande
snarare tenderar ske i eller mindre slutna förtroendet för
att mer rum, partier och förtroendevalda minskar bland medborgarna och
Valdeltagandet minskar.
En helt bild det svenska samhället visar engagerade
annan av medborgare lokal nivå tar sig an gemensamma angelägen-
som heter. Föräldrar sig i skolan, folk mobiliserar sig för att
engagerar
skapa positiv utveckling i hembygden och allt fler kommuner
en
genomför lokala demokratiutvecklingsprogram. Det är den
senare bilden skall förevisas i denna artikel
som
Demokratiexperiment
Syftet med mitt bidrag till Demokratiutredningen
är att ge en
kritiskt granskande kunskapsöversikt förekommande demo-
av kratiexperiment i kommunerna och dess betydelse för den
l I görs inga hänvisningar till litteratur För referenser
texten m.m. se Montin, Stig 1998, Lokala demokratiexperiment exempel och analyser.
- Demokratiutredningens skrift nr SOU 1998:155.
NYA VÄGAR TILL LOKAL DEMOKRATI
kommunala demokratins utveckling. I drag kan grova man säga att del experimenterande uteslutande rör den kommunala en egna organisationen eller i alla fall är tydligt initierat från kommunledningen, medan andra experiment initierats medborgare i lokalav samhället. Till den första kategorin kan föra sådant försom nyelse fullmäktige, kommundels-/stadsdelsnämnder, områdesav
styrelser och brukarinflytande. Till den andra kategorin kan föras framför allt de drygt 3 500 lokala utvecklingsgrupperna.
I åtskilliga kommuner i landet utvecklas kan kallas något som
för demokratipolitik, dvs. politikområde där demokratiska
ett arbetsformer sådana uppmärksamhet. Runt i som ägnas stor om landet finns intresse bland medborgare i kollektiva ett stort att former ta sig lokala problem, den framan gemensamma trots trädande individualismen i samhällsutvecklingen. Vi bör självklart inte överskatta dessa initiativ och förändringar. Långt ifrån alla kommuner experimenterar med förnya fullatt mäktige. Alla brukare är inte intresserade medverka i lokala av att skolstyrelser eller brukarråd. Lokala folkomröstningar har inte fått något vidare genomslag i kommunerna. Valdeltagandet vid de exempel direktvalda lokala förekommer t.ex. den organ som
opolitiska nämnden i Svågadalen och områdesstyrelse i Åre är
en inte särdeles högt 62 procent i Svågadalen och 47 i Åre. procent Men bör inte heller underskatta dem. Det sker spridning en av idéer och de politiska partierna börjar alltmer inse de måste att sig till krav inflytande i lokalsamhället och med anpassa vara och utveckla former för lokal demokrati. nya
Politikens och demokratins explosion
Den partibaserade representativa demokratin och kom-
utmanas
pletteras. Uppdelningen mellan stat och civilsamhälle ifrågasätts i den praktiska politiken. Politiken exploderar. En del har övergått
till EU och andra transnationella och transregionala medan organ, en del har spridits till olika nivåer och miljöer inom landet. Poli-
tiska avgöranden i utveckla regler för hantering
termer av att av
problem och fördelning
gemensamma av gemensamma resurser
STIG MONTIN
fälls inom, mellan och utanför den representativa demokratins olika Gränsen mellan och civilsamhälle luckras
organ. stat upp, inte minst lokal nivå. Lokala utvecklingsgrupper, byalag och
företagarföreningar än sociala gemenskaper; de är politiska
är mer gemenskaper. För det första är de i hög grad involverade i politiken både forma och genomföra lokal politik. För det
genom att andra befolkas de människor med olika värderingar och in-
av
samhandlar kring problem. Politikens tressen som ett gemensamt
explosion betyder både politiska avgöranden sprids och att
att gränsen mellan det politiska kommunen och det sociala civilsamhället luckras Politiken finns i det sociala. Allt fler
upp. var-
dagspolitiska avgöranden fälls utanför de representativa organen
funktionella och territoriella enheter med och det uppstår nya
anspråk demokratiska och politiskt betydelsefulla.
att vara
Vi får uppsjö olika demokratier, dvs. där medborgar-
en av
sammanslutningar formar ett slags styrelseskick över gemenangelägenheter. På sätt talar politikens
samma samma som om
explosion kan tala demokratins explosion. Det uppstår ett
om antal partiella överlappande demokratier inom för större
ramen en demokratisk enhet. I princip är det inget alla demokratier är
nytt, partiella eftersom de inkluderar viss medborgare och
en grupp exkluderar andra. Det antalet partiella demokratier Ökar
nya är att och olika sätt den mindre partiella demokratin
utmanar som
kommun utgör. t.ex. en
Vardagsmakaren och brobyggaren
Ur perspektivet demokrati svenska, med förhoppningarna
om
väl fungerande representativ demokrati med hög legitimitet för
en de etablerade demokratiska institutionerna, förefaller politikens och demokratins explosion utgöra minst sagt ett problem. Hur skall denna pluralism samordnas Hur skall de olika brukar- och
medborgarsammanslutningarna fogas under demo-
samman en
kratisk hatt där politisk helhetssyn är vägledande för
en resursfördelningen Hur kommer relationen mellan den partibaserade representativa demokratin "stora demokratin och de olika
den
NYA VÄGAH TILL LOKAL DEMOKRATI
formerna medborgarorganisering sker i lokalsamhället av som den "lilla demokratin utvecklas att Vissa identiteter bekräftar och förstärker arbetsdelning en mellan den lilla och den demokratin medan andra ifrågasätter stora och överbryggar den. Till det förra kan föras medborgaren som politisk konsument. Det identitet förknippas med är en som att oftast rösta, betala skatt och sitt oftast diffusa stöd till det ge -
politiska systemet. Medlemskap i olika föreningar, däribland poli-
tiska partier, är vanliga medlemskapet är passivt. Identiteten men är vidare förknippad med utnyttja sina rättigheter medatt som
borgare och mottagare/kund den offentliga servicen.
av En annan politisk identitet bekräftar och stödjer arbetssom delningen mellan den lilla och den politiken är den liknöjde stora som sin höjd röstar, i övrigt föredrar ointresserad men att vara av politik. Den politiska aktiviteten är minimal och kan till del stor karakteriseras åskådaridentitet eller består föraktfullt som en av ett betraktande. Denna identitet förekommer i litteraturen den som
private medborgaren fri från politik ägnar sig affärer,
som kärlek, konst och litteratur i sin privata sfär. Politiskt engagemang och beslutsfattande är något andra får syssla med. som Båda dessa politiska identiteter är funktionella i förhållande till arbetsdelning mellan "massa och "eliter", mellan den lilla en och den demokratin. Det finns emellertid andra politiska stora identiteter inte är funktionella, ifrågasättande. Med som utan inspiration från dansk demokratiforskning skall två sådana poli-
tiska identiteter lyftas fram.
Vardagsmakarens domän är den lilla politiken, i form
t.ex. av
ett föräldraråd daghemmet, lokal skolstyrelse eller byalag.
en ett Han/hon är inte särskilt engagerad i den politiken. Sällan stora framställer emellertid vardagsmakaren den politiken i missstora nöjestermer eller i form likgiltighet. Han/hon relatioav ser mer mellan den lilla och demokratin slags arbetsförnen stora som en
delning. Vardagsmakaren sig inte underordnad eller i
ser som svag förhållande till eller makthavare i allmänhet. experter Däremot beskrivs partierna eller kanske partisystemet snarare ofta i negativa ordalag eller med viss skepsis. vardags- Det som makaren sysslar med betraktar han/hon överhuvudtaget inte som
STIG MONTIN
partipolitiskt relevant. Ofta uttrycks det med att det inte alls är politik sysslar med. Partierna för den
man ses som representanter
demokratin och dess ideologiska paket inte användstora anses bara i den lilla demokratin.
Att från i den lilla demokratin i ett parti-
engagemang
är inte något tilltalar Vardagsmakaren. Däremot engagemang som förekommer det ofta Vardagsmakaren har förtroendefulla
att kontakter med vissa inom kommunen det är
personer - men
relaterat till specifika problem eller frågor. Det är den praktiska problemorienteringen år avgörande för inte
som engagemanget, allmänna idéer demokrati eller det "goda samhället. Det är
som
inte någon sammansatt ideologi som utgör politisk organiseringsprincip, möjligen slags geografiskt avgränsad "platsideologi där
en bygdens bästa eller våra barns bästa utgör den
gemensamma grundläggande idén och drivkraften.
Å sidan skapar vardagsmakaren konkretisering poli-
ena en av tiken i målmedvetet och handlingsorienterat
termer av engage-
Han/hon expertpolitiken" utifrån sitt mang. utmanar engage-
i lokala kollektiva former. Vardagsmakaren sig i mang engagerar
vardagslivets politik och är öppen för olika former gemenskaper
av och Det multikulturella" uppfattas ofta inte
engagemang. som något större problem, det handlar personliga relationer.
mer om
Å andra sidan handlar det vardagspolitiskt
om ett engagemang
fokuseras geografiskt och funktionellt näraliggande och som begränsade områden. Det är i hög grad den lilla politikens verk-
samhetsområde. Generella politiska spörsmål såsom miljöfrågor,
sociala frågor har större geografisk och funktionell
m.m. som en betydelse är inte lika intresse för Vardagsmakaren. Var-
av stort dagsmakaren är både individualistisk och kollektiv. Han/hon utgår från individuellt relaterade problem, behov och utmaningar, t.eX. sina barns förhållande i skolan eller för bygdens intresse,
men
sig gärna tillsammans med andra, med likartade syften engagerar för sitt och bildar organisation. Trots den
engagemang, en prag-
matiska hållningen till politik och ideologi är Vardagsmakaren
angelägen den bildade organisationen skall konstitueras
om att av demokratiska arbets- och beslutsformer.
NYA VÄGAR TILL LOKAL DEMOKRATI
Det finns med vardagsmakaren närbesläktad politisk idenen titet som kan kallas "brobyggare". Brobyggarens domän är också i första hand den lilla politiken, han/hon är också aktiv i den men stora politiken. Han/hon är medlem och aktiv i flertal förett eningar, däribland lokal partiförening. I vissa fall kan brobyggaen också egenföretagare. Genom sitt i flera ren vara engagemang sammanhang skapar brobyggaren länkar mellan olika institutioner
och organisationer. Han/hon är väl förtrogen med de regelverk
och gäller i den lilla såväl i den demokratin normer som som stora och känner sig "hemma i flera institutionella sammanhang.
Genom detta överlappande medlemskap och kan
engagemang brobyggaren fungera som översättare mellan olika och grupper organisationer. Därmed kan t.ex. olika missförstånd förebyggas. Rykten vad "kommunen" egentligen sysslar med, eller omvänt om vad den lokala utvecklingsgruppen sysslar med kan därmed genom
brobyggarens försorg klargöras innan det växer till misstroende
och konflikter. Genom sin förtrogenhet med olika och normer regelverk kan brobyggaren kontakter med relevanta genom experter, politiker, företagare etc. ett effektivare sätt mobilisera olika resurser.
Partianknytningen ger en ideologisk grundhållning, det är
men lokalsamhället är det viktigaste. Han/hon har partiideologi som en i botten arbetar huvudsakligen i likhet med vardagsmakaren men efter platsorienterad ideologi, dvs. för lokalsamhällets - en mer
bästa. Mycket det brobyggaren sig i vad gäller
av som engagerar mobilisering lokalsamhället betraktar han/hon inte partiav som politiskt relevant. Till skillnad från vardagsmakaren är dock
större politiska frågor såsom miljöfrågor och sociala frågor
viktiga för brobyggaren.
Båda dessa politiska identiteter kan frukt den sägas vara en av
exploderande politiken. Allt fler vardagspolitiska avgöranden fälls
inom olika välfärdsproducerande enheter och i lokalsamhället. Vad bland är intressant med dessa två politiska identiteter är som annat
att de uttrycker konkretisering politiken. Det är de nära-
en av
liggande kollektiva spörsmålen är startpunkten och slut-
som punkten för De också artikuleengagemanget. representerar nya
rade former brukar- och medborgarsammanslutningar
av som
STIG MONTIN
skiljer sig från kommunens territoriella demokratiska enhet. Det kan beskrivas spänning mellan artikulerade särintressen och
som en det kommunala allmänintresset. Samtidigt utgör båda, framför allt brobyggaren, olika sätt länkar till den stora demokratin. Det är
kanske just brobyggarens politiska identitet kan överbrygga
som klyftan mellan den lilla och den stora demokratin.
Vitalisering, autonomisering eller kolonisering
Relationen mellan olika brukar- och medborgarorganiseringar
såsom brukarråd, områdesstyrelser och lokala utvecklingsgrupper å
sidan och kommunens politiska och administrativa organisaena tioner å den andra kan utvecklas flera sätt. Mot bakgrund de
av studier hittills är genomförda kan utvecklingslinjer teck-
som tre
Vitalisering, autonomisering och kolonisering.
nas:
Den första utvecklingslinjen innebär att det uppstår autono-
en misering. Medborgare och brukare utvecklar ett socialt kapital i lokalsamhället, de sig inte delaktiga i den kommunala
men ser som
politiken. I stället vill de bli så självständiga möjligt i sin by,
som sitt bostadsområde, sin skola eller sitt daghem. De är inte intresserade den demokratin den hinder
av stora utan ser mest som ett för den lokala utvecklingen. Därmed uppstår spänning
egna en mellan de lokala självhävdande Vardagsmakarna och de kommunala aktörerna, samt mellan olika självhävdande enheter. Spänningen ökar i takt med människor värnar sin lokala
att om egen gemen-
identitet och problemlösningsförmåga.
samma
En andra linje innebär att lokala och andra organise-
grupper ringar bland brukare och medborgare först utvecklar lokal
en identitet sedan koloniseras den kommunala apparaten. De
som av
integreras i den politiska och administrativa organisationen och
avväpnas. Därmed förloras deras självständighet. Det växer fram
en klyfta mellan den elit integreras med den kommunala
som appara-
och övriga medlemmar. Föräldrar väljs in i Skolråd blir ten som halvprofessionella och börjar tala skolans språk och avståndet till övriga föräldrar ökar.
NYA VÄGAR TILL LOKAL DEMOKRATI
Den tredje linjen är vitaliserirzg innebär relationen
som att mellan den lilla och den stora demokratin leder till ömsesidig
nytta och respekt. När medborgare och brukare samarbetar för att finna
lösningar angelägenheter skapas ett socialt kapital
gemensamma
stärker deras demokratiska identitet och legitimitet. Förståelsom
för den kommunala politikens olika avvägningsproblem ökar
sen
täta kontakter med politiker och tjänstemän. Den ömsesigenom diga respekten och nyttan leder till att de kommunala aktörernas
politiska kapital växer. Relationen mellan lokala utvecklings-
och kommunen beskrivs ofta detta sätt och debatten grupper
socialt kapital, medborgaranda innehåller ofta tanken att om m.m. den lilla demokratin kan skola och inkörsport till den
vara en en stora demokratin. Engagemang i lokal brukarstyrelse leder till
en
blir intresserad den kommunala politiken i vidare att man av
mening och sig i ett politiskt parti.
engagerar
Ett omfattande nätverk social handling i form föreningar
av av och organisationer socialt kapital medför inte automatiskt
att demokratin utvecklas demokratisk medborgaranda eller
i termer av leder till de politiska och demokratiska institutionerna
att ett bättre sätt förankras bland medborgarna. Ett starkt socialt kapital kan också leda till polarisering mellan olika och till frag-
grupper mentering i samhället. Det avgörande för i vilken riktning det sociala kapitalet används är hur de politiska institutionerna
fungerar, hur etablerade och regler kring
normer gemensam problemlösning fungerar i relation till civilsamhällets olika organise-
ringar.
Om inte de etablerade politiska institutionerna har förmåga att
ett legitimt sätt möta olika medborgarorganiseringar finns
en risk att det sociala kapitalet leder till odemokratisk utveckling
en
än demokratisk. Således kan inte demokratiska institusnarare en tioner såsom partier och representativa ersättas ett vitt-
organ av
förgrenat nätverk föreningar, lokala utvecklingsgrupper, brukar-
av styrelser och leda till ökad demokratisk medborgaranda.
etc. en Det sociala kapital utvecklas i dessa organiseringar måste län-
som kas till de politiska institutionerna för undvika fragmente-
att en
ring.
STIG MONTIN
De olika demokratiexperimenten kan spridning
ses som en av makt. Fler människor och utövar inflytande. Samtidigt
engageras är det viktigt att påpeka denna maktspridning faktiskt innebär
att
lokala eliter framträder. Vardagsmakaren och brobyggaren att nya tillhör dessa eliter. Vad därmed är angeläget diskutera
nya som att och studera är hur dessa eliter andra i lokalsamhället
representerar och hur deras kan utkrävas.
ansvar
I några experimenten kombineras den partibaserade demo-
av kratin med demokratiformer. Ett exempel är då områdes-
nya en styrelse till hälften fullmäktige och till hälften
utses av genom direktval. Det är kanske sådana kombinationer utgör nästa
som
i den lokala demokratiutvecklingen. På det sättet kan steg vardagsmakaren och brobyggaren inordnas i ansvarstruktur.
en
Det finns anledning förhålla sig både nyfiken och kritisk till
att
olika former medborgar- och brukarinflytande växer fram i
av som
kommunerna vid sidan den partibaserade representativa demo-
av kratin. Makt, och representativitet är viktiga aspekter
ansvar att ta fasta på. Det bör också betonas flertalet medborgare inte är
att
aktiva i dessa demokratiexperiment. Den politiske konsumenten och den private medborgaren utgör majoritet befolkningen.
en av
Vardagsmakarna och brobyggarna är fåtaliga.
Varje tillskott demokratiformer bör något
av nya ses som positivt, även om det i viss mån hotar den partibaserade demokratin. Alternativet är troligen de etablerade partierna inte återfår
att sin betydelse. Alternativet växande andel politiska
är snarare en konsumenter, privata medborgare och växande maktlöshet.
en
i
Medborgermagt
offentlig virksomhed
det danske eksempel
-
Eva Sørensen, lektor, Roskilde universitetscenter
1. Introduktion
Den måde det politiske i Danmark organiseret har system er
xndret sig betragteligt i de 30 år. Spørgsmålet hvilken
seneste er,
betydning disse xndringer har for medborgernes magtposition
empowerment for demokratiets vilkår. En belysning disse og
spørgsmål må afsaet i redegørelse for aendringernes
tage en neermere form indhold. og
En kerne i forandringsprocessen de institutionstyper, der
er, at
knyttet til den parlamentariske styringskzede Lundquist, 1975
er institutioner, der tjener helt andre formål end dem at er trxngt
sikre, borgerne vxlger politikere, politikerne beslutter at
at at og
administratorerne implementerer. I dag valghandlingen ikke
er
nødvendigvis effektive vej til politisk indflydelse.
den mest
heller politikerne de deltagere i den politiske beslut-
er eneste
ningsproces forvaltningen neutralt vaerktøj i den politiske
og et
proces. Det imidlertid ikke bare det politiske systems institutioner, er
der under forandring. også selve opfattelsen af, hvad god
er Det er
samfundsstyring for hvordan den tilvejebringes. De
er noget og, succeskriterier, der knytter til den parlamentariske styringsan kzede god samfundsstyring handler skabe Samfundser, at om at
maessig enhed, sikre kontrol oppefra-og-ned, at tilvejebringe
at og
4 SOU1999:40
MEDBOHGERMAGT I OFFENTLIG VIRKSOMHED
samfundsmaessig stabilitet. Disse kriterier i dag udfordret er alternative succeskriterier: forskellighed ok, der brug for at er at er
initativer nedefra-og-op, offentlige institutioner
og at er om-
stillings- og tilpasningsparat Sørensen, 1999.
Drivkraeften bag introduktionen disse alternative succeskriterier at det politiske i 1970erne i begyndelsen er, system og 1980erne ikke har i stand til indfri den stadigt vxret at store og
stigende maengde styringsopgaver, det blevet pålagt. Man
som er taler bølge governing failures Mayntz, 1993; Jessop, om en 1998, der blandt organisationsudviklere Samfundsmange og forskere har medført med modernitetens tiltro til et opgør rationalitet instrumentalitet. Op 1980erne mistede og gennem mange simpelthen troen på, at det muligt udvikle organisaer at tionsformer, der sikrer effektiv top-down styring Lipsky, 1980;
Hull Hjem, 1987. og Resultatet denne erkendelse langsom xndring den er en
måde samfundsstyringen organiseret på. ändringen går fra
er
"governmentstyring" mod "governancestyring Sharpf, 1994;
Kooiman, 1993; Rhodes, 1996; Pedersen, 1994; Bogason, 1998.
Governmentstyringen organiseret efter principperne i den
er
parlamentariske styringskxde med hierarki, centralisering
vxgt
og legalitetsorientering. Til forskel herfra de organisations-
er former, der governancestyringen netvxrk, lokal autonomi przeger
og problemløsningsorientering.
Governanceforskere bred kam beskriver denne udover en
vikling fra governmentstyring til
som en overgang governancestyring. Efter min opfattelse det imidlertid korrekt sige, er mere at
at samfundsstyringen i dag, i modsaetning til tidligere, må forholde
sig til modsaetningsfyldte succeskriterier. Good Government" er
blevet balancegang mellem forenelige målsactninger
en svatrt Sørensen, 1999. Det netop udviklingen institutioner, der er
balancerer omdrejningspunkter
fra både government- og
governancetxnkningen, der står i i dag. Scharpf beskriver
centrum
styringssituationen som netvxrk i skyggen hierarki" Sharpf,
1994. Denne situation genfindes i udviklingen offentlige institu-
tioner både i Nordamerika i Vesteuropa, udviklingen og men
EVA SøRENSEN
sig igennem forskellig vis afhaengigt de historiske
sxtter og kulturelle forskelle i det politiske udvikling i de enkelte systems
lande. I dansk sammenhaeng det i internationaliseringen
en ses
herunder isaer udviklingen i EU i decentraliseringen til
og kommuner institutioner, der har ført til kraftig amter, og en lagdeling det danske politiske Endvidere det i system. ses
fremvaeksten mangfoldighed gråzoneinstitutioner, der
en
opløser den skarpe mellem den offentlige den private
graense og sektor Greve, 1998. I det følgende skal koncentrere den betydning os om som
den omfattende decentralisering den offentlige sektor i
Danmark har haft for medborgernes magtposition i forhold til den
offentlige sektor. Man taler normalt om tre decentraliseringsbølger. Den første bølge den decentralisering fra stat til
er kommune, sin begyndelse med kommunalreformen i som tog 1970erne. Denne decentralisering mest radikal inden for var
social- undervisningsektoren. Denne bølge i 1980erne
og er og 1990erne blevet videreført med spredte forsøg med lokalog bydelsråd. Den anden bølge fart i 1980erne. Her der tale tog er
decentralisering styringsopgaver fra kommuner til
om stat og
offentlige institutioner. Eksempler er plejehjem daginstitutioner, forvaltningsstyrelser produktionsrettede institutioner. I nogle
og tilfxlde de offentlige institutioners selvstyre opbygget efter er en Virksomhedsmodel statslige aktieselskaber, der i andre mens tilfaelde tale udvidelse medarbejderstyret model så er om en en den omfatter brugerne. Med den første form der tale er om en
form for markedsmaessiggørelse den offentlige styring der
mens med den anden form lzgger til bygge bro mellem stat op at og civilsamfund Greve, 1998; Sørensen, 1998. Den tredje decentraliseringsbølge, fra midten 1980erne frem det som tog og er stadig samarbejde mellem eller kommune den txttere stat ene
civilsamfundsaktører ildsjazle eller frivillige oganisationer
side og
den anden. Samarbejdet organiseret således, at de offentlige
er myndigheder financierer civilsamfundsaktørerne fastlaegger og
indholde. Denne decentralsieringsform isazr
opgavens naermere er
slået igennem inden for social- voksdenundervisningsområdet.
og Denne udvikling det blevet lovfaestet, idet er seneste
MEDBORGERMAGT I OFFENTLIG VlRKSOMHED
kommunerne har pligt til samarbejde med de frivillige
nu at aktører omkring løsningen socialområdet. Man
opgaver kunne med god tale, fjerde form for decentralisering.
ret om en Her tzenker jeg den fremvaekst eeldreråd rundt i kommu-
om
der netop blevet lovfazstet således alle kommuner nerne, er at pr. januar 1999 skal have oprettet xldreråd. fEldrerådene, der vaelges ved almene valg blandt kommunens aeldre har til blive hørt i
ret at
alle kommunalbestyrelsessager, der kan siges berøre de aeldre
at Smed, 1997. Samlet må sige,at de sidste 30 års decentrali-
man seringsproces i Danmark har vxret omfattende.
Decentraliseringsprocessen har medvirket kraftigt til, det poli-
at tiske har skiftet karakter fra form for korpora-
system ar vaere en
tistisk lagkageparlamentarisme, hvor beslutninger blev truffet
i et
samarbejde mellem interesseorganisationer statslige,
og enten amtslige eller kommunale myndigheder, til form for
at vzere en netvaerksdemokrati in the shaddow of hierarki, hvor virksom-
heder, interesseorgainsationer, frivillige organisationer, offentlige institutioner, borgergrupper myndigheder forskellige
og niveauer indgår i beslutningsnetvaerk, der forhandler sig frem til beslutninger. De beslutninger, der kommer ud denne netvzerks-
har i højere grad karakter kontrakter aftaler end proces og
lovgivning. Set ud fra spørgsmålet medborgernes magtposition i
om forhold til det politiske får decentraliseringen den effekt,
system at
den enkelte medborger får adgang til stigende antal indflydelses-
et kanaler, hvormed de kan påvirke den offentlige styring. Man har
ikke laengere bare adgang til indflydelseskanaler i kraft sin rolle som borger. Der knyttet sig nu tillige indflydelseskanaler til det at kunde, medlem bruger. Disse indflydelseskanaler sig
vxre og retter imidlertid først fremmest mod det lokale niveau i det politiske
og system.
EVA SøRENSEN
2. Samfundsudviklingen og medborgernes magt empowerment
Nu det tid til Hvad betyder denne udvikling så for
er at spørge:
medborgernes magtposition i forholde til det politiske system I forskningsprojektet Demokrati fra Neden, der tilrettelagt
er og
udført samarbejde mellem forskere forskningscenteret
i et C05, Københavns Universitet, Ålborg Ujniversitet Roskilde
og Universitetscenter, har forsøgt at finde herpå. Vi har
svar
indsamling empirisk materiale søgt at beslyst den
gennem
sammenhzng mellem decentralisering empowerment.
naermere og I dette studie har delt empowermentbegrebet i dele:
op to
Maegtiggørelse myndiggørelse.
og
Matgtiggørelse handler de indflydelseskanaler de poli-
om som tiske institutioner stiller til rådighed for Samfundets medlemmer. Set ud fra dette perspektiv kan konkludere, at befolkningens
man muligheder for indflydelse blevet forebedrede i den
at er forstand de i szerlig grad det lokale niveau har fået adgang
at - til reekke indflydelseskanaler. De har både fået øgede exit-
en nye kanaler, dvs. mulighed for frit valg mellem alternative offentlige
ydelser, øgede voicekanaler, dvs. mulighed for påvirke beslut-
og at
ningsprocessen i det politiske system. Det imidlertid vaesentligt
er
at holde sig for øje, at prisen for disse indflydelsesmuligheder
nye har svxkkelse den traditionelle borgerindflydelseskanal,
vaeret en fordi politikerne bestemmer stadig mindre. Det er en logisk
konsekvens decentraliseringen. Skal vurdere effekten decentraliseringsprocessen
man
befolkningens politiske det imidlertid langt fra
empowerment er
tilstraekkeligt maegtiggørelsen. Det lige så centralt at se
at se er
myndiggørelseseffekterne. Her taenker i Demokrati fra
Neden udviklingen i de politiske identiteter, dvs. den udvikling, der finder sted i befolkningens forestillinger hvad det vil sige
om,
samfundsborger i demokratisk samfund. Den politiske
at vxre et identitet handler hvad samfundsmedlemmerne for
om, anser at
passende adfasrd selv for andre; hvem de for vaere for en og anser
legitime politiske aktører og hvem der ikke er; hvem de at vaere
MEDBORGERMAGT I OFFENTLIG VIRKSOMHED
for henholdsvis fjender; hvor de den anser venner og og mener at poltiske enheds går hvem inde hvem ude. graenser er og er Diskussionen mellem Alf Ross 1967 Hal Koch 1981 i og slutningen 1940erne handlede hvorvidt demokrati frem for om, alt styreform eller livsform. Skønt begge anerkender, er en en at både styreform livsform central betydningen for demokraog er
tiets overlevelse laegger ingen dem i nzevnevaerdig grad
vxgt overvejelser om samspillet mellem dem. Det vil i Demokrati fra Neden råde bod på. Efter opfattelse styreform gerne vores er
organisationsstruktur livsform politisk identitet uløseligt
og sammenknyttede, i det med James G. March Johan P. man og Olsen 1989, 1995 kan kalde politisk institution. March en og Olsen definerer politisk institution relativt stabile en som et sett
regler, der fastlxgger, hvad der passende adfaerd. Disse regler
er er
indlejret i et nogenlunde sammenhxngende stabilt menings-
og univers, der betinger aktørernes forventninger til institutionen og deres forestillinger hvad institutionen forventer dem. På om, den måde kan sige, at institutionen udgør meningsman en og
regelstruktur, både eksistensbetingelse begraens-
som er en og en ning for den enkelt. Den eksistensbetingelse i den forstand er en at institutionen skaber orden tilbud mening identifikaen - et om og tion i kaotisk verden. Men samtidig konstituerer denne orden - en en identitetsstruktur, der betinger såvel tilvalg fravalg. som Med udgangspunkt i denne forståelse forholdet mellem identitet institution kan parlamentarismen og man sige, at som
politisk institution tilbyder befolkningen nogle ganske bestemte politiske identifikationsmuligheder: Den enkelte kan vaelge mellem politikeridentiteten, borgeridentiteten, sofavxlgeridentiteten eller udenomsparlamentarikeridentiteten. Med valg politikeridentiteten vaelger man politik profession. Skal udfylde denne
som man identitet tilfredsstillende vis så kraever det, politik til at man gør
sin hovedbeskxftigelse. Man bliver homo politicus. Opgaven
som
politikeren påtager sig at beslutte befolkningens med
er, vegne henblik fremme almeninteressen. Veelger derimod at man borgeridentiteten så accepterer man at spille relativt passiv rolle en i det politiske liv. Man accepterer, primaere at ens opgave er at udpege de der skal trzeffe beslutningerne for personer, en gennem
EVA SøRENSEN
deltagelse i de almene valg til folketing kommunalbestyrelse.
og
Hertil kommer dog nogle supplerende deltagelsesformer menigt partimedlem deltager i den offentlige debat, der muliggør
og en
aktiv borgeridentitet. Undlader eller anden noget mere man en
grund deltage i de almene valg bliver sofavaelger den der
at man -
vxlger stå udenfor det politiske liv. Endelig har den mulig-
at man
hed blive udenomsparlamentariker homo politicus, der ikke
at - en
de inden for hvilke det etablerede politiske liv accepterer rammer udspiller sig. Eksistensen disse fire politiske identiteter haenger
med den måde, hvorpå det parlamentariske
snazvert sammen
demokrati organiseret. Organisationsformen lacgger til, du
er op at
så passiv eller også temmelig aktiv, at du enten enten er ret er og er
del eller kant med det etablerede politiske system. en
Her det sin plads at understrege, at aktører ikke blot
er og bart trxder ind i given identitet. Man underkaster den aktiv
en en
bearbejdning i identitetsdannelsesprocessen. Det kan medvirke til
forklare, hvorfor det i de fleste tilfxlde viser sig at at vxre en vanskelig forandre institutioner. Det det fordi der
opgave at er er
identiteter i klemme, identitetsforandring yderst smerte-
og er en fuld de fleste kun nødtvungent kaster sig ud Det
proces, som
gaelder selvfølgelig i saerlig grad for de identiteter, der for alvor fylder noget i den samling fragmenterede identiteter,
som konstituerer det enkelte individ Bang Sørensen, 1997: 85. Det
og
for homo politicus at acceptere forandringer i politiske
er svxrere institutioners meningsunivers, end det for de individer, hvis
er
politiske identitet marginal.
er mere
Det skulle stå klart, der samspil mellem
nu at er et naert
organisationsazndring identitetsdannelse. Det betyder, at et
og studie medborgernes empowerment må sxtte fokus
sam-
spillet mellem maegtiggørelse myndiggørelse i fra
og overgangen
governmentstyring til governancestyring. Det den
var opgave
i Demokrati fra Neden. I forbindelse med et pilotstudie satte os politisk identitetsdannelse Indre Nørrebro i København faldt
i den forbindelse kimen til politisk identitet,
over en ny som
valgte kalde hverdagsmageren.
at
MEDBORGERMAGT I OFFENTLIG VIRKSOMHED
3. Hverdagsmageren
Hverdagsmagerne karakteriseret ved, de interesserer sig rela-
er at tivt lidt for de principielle rammefastsaettende politiske
store og
problemstillinger. Den form for politik opfatter de typisk
som
politikernes bord. "Selvfølgelig jeg, politikerne
stemmer men er nok bedst til trxffe de der beslutninger". Hverdags-
at store
fuldt tilfredse med laegfolk i forhold til det magerne er at vaere store demokrati, for egentlig interesserer det lokale mig mere". De ønsker at deltage med det de laegfolk kan bidrage med,
nu som
eksperterne sig det de gode til. Der altså
mens tager som er er
ingen måde tale politikerne opfattes modstandere. De
om at som
bare del det, der opfattes hensigtsmaessig
er en som en
arbejdsdeling. Politikerne tager sig de spørgsmål
store mens
hverdagsmagerne er optaget dagligdags anliggender det
- man
kan kalde hverdagens politik i skolen, arbejdet i bolig-
- og området. Hverdagsmagerne altså langt fra passive. De aktivt
er er involveret i eller anden form for aktivitet, der har med
en at gøre
konkret problemløsning i hverdagslivet. På den anden side de
er
langt fra heltidsengagerede i politisk arbejde. Politik
at vaere er noget helt udramatisk sig i naturlig
man engagererer som en og
integreret del hverdagslivet i øvrigt. ikke altops-
Det er en lugende aktivitet mod frelse eller frigøre andre. Man
rettet at deltager ad hoc eller deltid fordi det sjovt,
man synes er
udviklende eller nødvendigt. Denne opfattelse politik betyder, at politikken mister sin ideologiske principielle karakter.
og Venstre-højre skalaen underordnes personlige lokale
mere og
overvejelser at politisk deltagelse skal give selv
om, een noget og
umiddelbar forskel i løsningen dagliglivet problemer.
gøre en
Sammenfattende kan fire centrale träsk ved
man pege
hverdagsmagernes politiske identitet: de har bred politikop-
en fattelse der traeffes politiske beslutninger overalt i samfundet
og ikke bare i det politiske de opfatter ikke det etablerede
system;
politiske system modstander, nødvendighed;
som en men som en de deltager deltid eller ad hoc fordi politik lille vigtig del
er en men
deres identitet; deres politiske knytter til
og engagement an konkret problemløsning i forbindese med deres hverdagsliv.
EVA SøRENSEN
Hverdagsmagernes politiske engagement og deltagelse knytter sig
således specifikt til det kan kalde lille demokrati, hvis man et
slagord er:
det selv gør det dér, hvor du gør er det fordi du det sjovt eller nødvendigt gør synes er det ad hoc eller deltid gør det med løsningen konkret problem for øje gør et
det ansvarligt med tillid til din beslutnings- og
gør og egen handlekraft
det i samarbejde med eksperter, når du har brug for det
0 gør
Nu det ikke sådan, baggrund de foreliggende
er at man, resultater, kan konkludere, Danmark ved udvikle sig til at er at en nation hverdagsmagere. I hvor høj grad det tilfazldet må er en fremtidig forskningsindsats medvirke til at afdaekke. Ikke desto
mindre der god grund til at gøre sig nogle spekulative over-
er
vejelser hvad hverdagsmageridentitet betyder for, med-
om, en
borgernes magtposition i det politiske systern. Sådanne overvejelden tendens som overvejelserne om maegtig-
ser støtter om gørelsen ovenfor resulterede Overgangen fra governmentstyring
til governancestyring betyder, befolkningens indflydesesmulig-
at heder styrkes det lokale niveu mensned til gengaeld svxkkes højere niveauer i det politiske Overgangen fra borgersystem.
identitet til hverdagsmageridentitet i samme retning.
peger
4. Demokratiet og hverdagsmageren
Hvad betyder det så i givet fald for demokratiet Svaret at er, demokratiet båd står ansigt til ansigt med muligheder med nye og
truende farer. LAd først mulighederne. Hverdagsmageriet
os se
betyder, befolkningen får mulighed for at vaelge politisk
at en identitet, der hverken knytter til politikerrollen eller borgeran rollen. Et valg politikerrollen kraever, at man vaelger politik fuld tid. Politik bliver altoverskyggende del en nxrmest ens selvforståelse. Alternativt betyder valget borgerrollen, at man
MEDBORGEHMAGT I OFFENTLIG VIRKSOMHED
indstiller sig primaert blive tilskuer til det politiske liv at en som
det udspiller sig i folketinget rådhusene. Hverdagsmagerne
og vxlger tredje vej. De insisterer ville indgå aktivt i en at samfundets politiske liv i kraft deres menige Samfundsstatus som medlemmer. De har ikke taenkt sig blive andet end det. Og, at kunne kernen i demokrati ikke det, man argumentere, er et netop
at ganske almindelige mennesker indgår aktivt i styringen
samfundet
Hverdagsmageriet varsler imidlertid også betydelige farer for demokratiet. deres manglende interesse for ideologier, abstrakte
principper de spørgsmål signalerer fremvaeksten
og store et todelt demokrati: et lille demokrati vendt mod konkret problemløsning i det lokale, demokrati vendt mod fastlaeggelog et stort sen nogle overordnede vzerdier principper for Samfundsog
styringen. Hverdagsmagernes manglende interesse for
den store politik kan imidlertid ikke ligestilles med den saerinteressevare-
tagelse, som haevder at brugerdemokratiet vil føre til.
nogen
Faktisk hverdagsmageridentiteten på, brugerdemokratiet
peger at
lignende decentrale deltagelsesformer i højere grad giver
og rum for individualitet end for individualisme. Individualisme udtryk er for selvtilstraekkelighed fravzeret bånd følelese og tztte og en ansvarlighed i forhold til det sociale. Individualitet derimod handler at den enkelte insisterer på sig selv i det sociale. om, at vaere Det betyder, at handlinger i de fleste tilfaelde tid en og samme har individuelt kollektivt perspektiv. Kollektive anliggenet og et
der opfattes vxsentlige for sig selv del
som man ser som en en social sammenhaeng". Demokratiets problem derfor ikke så er meget kampen mellem faellesinteresse saerinteresse. Det i og er
langt højere grad spørgsmålet hvorledes der skabes kobling
om, en mellem det konkrete det principielle mellem det det og - store og lille demokrati. En mangelnde kobling mellem de demokratier to
kan komme til betyde, almindelige menneskers politiske
at at engagement retter sig mod de de håndterbare ting, nxre og mens
de afstår fra stilling til de komplekse principielle
at tage store, og
spørgsmål. Det betyder, at beslutningsnetvxrkene selvstaendiggør
sig i forhold til befolkningen, hvilket i retning udviklingen
peger et elitedemokrati. En sådan udvikling truende for demokratiet er
EVA SøRENSEN
fordi befolkningen eliternes til forstå kommunikere
og evne at og med hinanden bliver begrxnset. Befolkningen får Ved at
svaert
forstå, de overvejelser, der liggerr til grund for eliternes håndtering forskellige herunder prioriteringer mellem forskellige
sager,
Eliterne deres side får kun vanskeligt indblik i de opgaver.
herunder den viden konkrete styreprocesser, som ressourcer, om almindelige mennesker besidder.
Spørgsmålet hvad der kan for høste de frugter
er, gøres at og afveerge de farer for demokratiet udviklingen fra government
som
til herunder hverdagsmageriet, signalerer. Centralt
governance, er det i den forbindelse nødvendigheden af, at der
at pege gøres
aktivt for organisere Samfundets institutioner måde, noget at en der sikrer, det lille det demokrati bliver bundet
at og store taettere
Det imidlertid ikke den ambition, der de sammen. er przeger senere
års decentraliseringsproces i Danmark. Et de eksplicitte omdrej-
ningspunkter for denne har vaeret det New public Manage-
proces
ment-inspirerede ønske at adskille politik produktion.
om og Politikken skal fastlaegges i de traditionelle politiske organer, mens de der decentraliseres til institutionerne alene handler
opgaver, om
omsaette politikken i konkret styring Finansministeriet, 1993.
at Med den begrundelse har indrettet de lokale institutuioner
man således kontakten mellem politikere institutioner så be-
at og er
skeden mulig. Et eksempel herpå at oprettelsen bruger-
som er, dominerede skolebestyrelser i folkeskolen 1990 blev fulgt
at en
nedlaeggelse skolekommissionerne et beslutningsorgan placeret mellem kommune skoler med deltagelse kommunalpoliti-
og kere, laerere brugere. Første skridt i retning
og en sammenbinding det det lille demokrati krzver derfor
store og et opgør
med forestillingen det muligt meningsfyldt adskille
om, at er og at
politik produktion. De beslutninger, der traeffes institutions-
og niveau også politik. Først den baggrund bliver det muligt at
er etablere institutioner, der binder hverdagsmagere og politiske
eliter txttere sammen.
MEDBORGERMAGT I OFFENTLIG VIRKSOMHED
Litteraturliste:
Bang, Henrik P., Bolette M. Christensen, Allan Dreyer hansen, Jens Hoff Eva Sørensen 1997, Oplxg til pilotprojekt og
Demo/eratiproje/etets Arbejdspapirserie, Demokrati
fra neden nr. Institut for Statskundskab, Københavns Universitet.
Bang, Henrik P. Eva Sørensen 1997, Fra grxsrødder til og
hverdagsmagere Demo/eratiproje/etets Arbejdspapirserie,
Demokrati fra neden Institut for Statskundskab, nr. Københavns Universitet.
Bogason, Peter 1998, Bottom-up samfundsanalyser i
og nyere
Bogason og Sørensen red: Samfundsfors/ening. Bottom Up, Gylling: Roskilde Universitetsforlag.
Greve, Carsten 1998, Den grå -fra offentlig til privat zone vir/esombed København: Jurist- økonomforbundets Forlag og
Hull, Christoffer Benny Hjem. 1987, Helping Small Firms og Grow London: Croom Helm
Jessop, Bob 1998, The rise of and the risk of failure: governance the of economic development i Social Science ournal, case nr. 155, Blackwell Publishers: Unesco, side 9 45. - Koch, Hal 1981 Hvad demokrati København: Gyldendals er
Uglebøger.
Kooiman, Jan ed. 1993, Modern London: Sage. governance,
Lipsky, Michel 1980, Street-level Bureaucracy. Dilemmas the Individual in Public Services, New York: Russel Sage
Foundation.
Lundquist, Lennart 1975, Forvaltning i det politiske system
København: Akademisk Forlag.
March, James G. Johan P. Olsen 1989, Rediscovering og Institutions New York: Free Press.
March, James G. Johan P. Olsen 1995, Democratic og Governance New York: Free Press.
EVA SøRENSEN
Mayntz, Renate. 1993. Governing failures and the problem of
governability: Some theoretical paradigm i
comments on a
Kooiman ed Modern Governance London: Sage side 9 24.
- Pedersen, Ove K. 1994, Demo/eratiets Zette tilstand, København:
Spektrum.
Rhodes, R.A.W. 1996, The Governing without
new governance:
government, Political Studies XLIV, 652-667.
pp Ross, Alf 1967, Hvorfor demokrati København: Nyt Nordisk
Forlag Arnold Busck.
Sharpf, Fritz W. 1994, Games real actors could play: Positive
and negative Coordination in Embedded negotiations, journal
T/øeoretical Politics, 6 1, 27 53.
nr. pp -
Smed, Johan 1997, zfldreråd, politi/eere forvaltning. Roller
og og
irzdflydelse Frederikshavn: Dafolo.
Sørensen, Eva 1998, New forms of democratic empowerment:
Introducing influence in the primary school system
user
Denmark, Statsvetenskaplig Tidskrift, årgang 101, 2 side 129
nr.
143.
- Sørensen, Eva 1999, Associative Democracy; post-liberal
a
model of democratic government in Greve, What constitates
a
good society, under udgivelse.
Ãtstramningen och
folkviljan
Lennart Nilsson, universitetslektor, Göteborg
Ämnet för detta anförande är Ãtstramningen och folkviljan. Med
åtstramningen förstås den period under 1990-talet präglades
som
budgetunderskott och växande statsskuld och innebar av som
minskade offentliga utgifter och höjda skatter. Folkviljan
avser svenska folkets åsikter den offentliga sektorn och dess gränser
om samt bedömningen offentligt finansierad service inom olika
av verksamhetsområden. De resultat kommer redovisas
som att
bygger SOM-undersökningarna Samhälle Opinion Massmedia som årligen genomförs vid Göteborgs universitet
Ãtstramningen
Växande BNP och offentliga inkomster översteg utgifterna
som
utgjorde det reala underlaget för ökade satsningar och refor-
nya
under första hälften 1970-talet. Den offentliga sektorn hade mer av då ett överskott och det finansiella sparandet motsvarade 3-5
pro-
BNP. Under slutet 1970-talet förändrade oljepriscent av av chocken och den internationella lågkonjunkturen med stigande
arbetslöshet förutsättningarna. Utgifterna, främst transfereringar-
fortsatte att Öka medan inkomsterna stagnerade. Budgetåret na,
I SOM-undersökningarna genomförs nationell nivå årligen sedan 1986 och regional nivå i Göteborgsregionen sedan 1992. SeHolmberg, S och Weibull, L 1998 Opinionssam/øället och Nilsson, L 1998 Mångfaldbilder av en storstadsregion, SOM-institutet, Göteborgs universitet.
ÅTSTRAMNINGEN OCH FOLKVILJAN
1982/83 uppgick de totala offentliga utgifterna till 67 procent i relation till BNP och underskottet motsvarade 7 procent av BNP.
Den följande långa högkonjunkturen, stigande skattekvot och
en
minskad statlig konsumtion bidrog till förbättrade offentliga en finanser och 1990 uppnåddes finansiellt överskott mot-
ett som svarade BNP.
4 procent av
Figur Den offentliga sektorns inkomster och utgifter procent
av BNP
Inkomster 45 å;
mar
40 " Skatterochavgifter
80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00
Källor. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet, Prop. 1998/99:1, bilaga 2.
Under 1990-talets första år medförde emellertid sjunkande BNP
åri följd, stigande arbetslöshet och sjunkande skattekvot tre
snabbt växande mellan den offentliga sektorns innytt ett gap komster och utgifter; för 1993 redovisades rekordstort under-
ett skott motsvarande 13,5 BNP. Åtstramningen för att
procent av
LENNART NILSSON
skapa balans innebar minskade offentliga utgifter och höjda
skatter.
Medborgarroller och den offentliga sektorn
Som utgångspunkt för diskussion förhållandet mellan med-
en av borgarna och den offentliga sektorn skall begreppet funktionella
medborgarroller användas. Begreppet urskiljer i vilka egenskaper medborgarna har relationer till det offentliga, nämligen som välja-
skattebetalare, anställd och brukare offentlig service. re, som av Medborgarrollerna aktualiserar grader närhet eller berördhet
av av
det offentliga. Frågor den offentliga sektorns omfattning och inriktning är
om centrala politiska frågor. Det gäller såväl den verksamhet drivs
som
i offentlig regi, avvägningen mellan offentliga och privata lösningar socialförsäkringssystemet. Som väljare tar medborgarna ställ-
som ning till dessa frågor att lägga sin röst ett parti
genom vars pro-
överensstämmer med de åsikterna. Samhällsservicen är i gram egna
utsträckning skattefinansierad och i egenskap skattebetalastor av
har medborgarna också anledning att ha synpunkter
re samhällets insatser och dessas finansiering. Dessutom har de anställda inom den offentliga sektorn eller visst serviceområde närhet
ett en till och intresse verksamheten kan påverka inställningen
ett av som till den offentliga sektorn och bedömningen dess service.
av
Människor utnyttjar de offentligt producerade och/ eller
som offentligt finansierade tjänsterna har direkta erfarenheter, inte
som bara påverkar i vilken utsträckning har åsikter utan också
man om kan betydelse för vilken bedömning gör servicen.
vara av man av Denna har många brukare, klient, kund, nyttjare
grupp getts namn: och servicemottagare. Här skall det danska låneordet brukare
användas. På motsvarande sätt kan de kommer i åtnjutande
som av
offentligt stöd eller bidrag i form transfereringar tänkas på-
av verkas den offentliga sektorn i allmänhet och de
i sin syn speciella stödformerna. Hans Zetterberg har använt det värdeladdade uttrycket "kassaklienter pensionärer dem
om samt som för sin försörjning är beroende bidrag arbetslösa och
av som
ÅTSTRAMNINGEN OCH FOLKVILJAN
studerande. I detta sammanhang kommer brukare användas
att som ett begrepp också innefattar de uppbär stöd eller
som som
bidrag. Relationerna mellan medborgarroller och den offentliga
sektorn illustreras i nedanstående översikt:
Väljare
Den
Brukare offentliga Skattebetalare
sektorn
Anställd
De olika rollerna skilda intressen delvis är
representerar som motstridiga t.ex. kan brukarnas intresse god service komma i kon-
av flikt med skattebetalarnas intresse hålla betalningen i form
av att
skatter För välfärdsstatens legitimitet kan det av nere. vara av stor betydelse hur rollerna kombineras. Det har till exempel
hävdats att
den generella välfärdspolitiken innebär också de be-
som att som talar mycket i skatt får utdelning bidrar till dess legitimitet, medan system med grundtrygghet innebär de betalar skatt inte får
att som
behovsprövade bidrag och de får bidragen inte betalar någon
som skatt dvs. det uppstår klyfta mellan dem betalar och dem
en som
får. Det påverkar stödet för välfärdsprogrammen negativt, som trots att nivåerna kommer att ligga väsentligt lägre nivå än i
en
system med generell välfärdspolitik.
På marknaden gör konsumenten sitt val och betalar själv. Det är
relation mellan kunden och den tillhandahåller eller en som varan tjänsten. När det gäller den offentliga sektorn finns det flera in-
tressenter har berättigad anledning ställning. Med-
som att ta borgarna har såväl i rollen väljare, skattebetalare, anställd och
som brukare skäl att göra sin bedömning. Varje individ har utifrån sin ekonomiska och sociala position i rad avseenden ställning
att en ta till den offentliga sektorn kombination medborgar-
genom en av roller. I välfärdsstater de skandinaviska bildar de mönster
som som
LENNART NILSSON
blandning beroenden och frivillighet präglade
representerar en av
allmänintresse och egenintresse. av
Den offentliga sektorns expansion de beslut med-
gör att som
borgarna väljare kan med att påverka i dag är långt fler än
som vara tidigare och skatten har 1930-talet skulle betraktats
en nivå som
bortom det möjligas gräns. Väljarrollen har sedan den allsom männa rösträtten infördes omfattat alla människor och
vuxna skattebetalarrollen omfattar också praktiskt taget alla medborgare. Dessa roller har innebörd tidigare. Under service-
samma som demokratins epok är det främst brukarrelationerna till den offent-
liga sektorn fått helt betydelse än tidigare och
som en annan samtidigt har i dag allt fler stat, landsting eller kommun arbets-
som
givare. Enligt den representativa demokratin skall väljarrollen ha överhöghet över de övriga medborgarrollerna, dvs. röst skall
en man en fälla utslaget i de allmänna valen, då medborgarna skall utse sina representanter skall fatta de politiska besluten, så har inte
som men alltid varit fallet. I för-demokratisk tid rösträtten bestämd
var av och graderad utifrån förmågan att betala skatt. Den allmänna rösträtten innebar att alla kvinnor och män oavsett skatteförmåga skulle tyngd. Under 1960- och 1970-talen diskuterades
ges samma hur och vilket sätt de anställda och de erfarenheter de
representerade skulle möjlighet påverka besluten inte bara inom den
ges att privata sfären också inom den offentliga. Medbestämmande-
utan lagen med möjligheten till förhandlingar före beslutsfattandet och rätten representerad i beslutande partssammansatta
att vara organ
två olika vägar prövades och i icke principiellt renodlad var som en
form tillmättes betydelse, dock utan att väljarrollens primat
allvar ifrågasattes. I dag har fokus förskjutits mot brukarrollen och olika vägar att särskilt beakta brukarnas intressen samråd
genom
eller representation i råd eller styrelser. Principfrågan gäller hur brukarinflytande skall förenas med den representativa demokratin.
I många inlägg i dagens demokratidebatt betraktas brukarin-
flytande liktydigt med demokratiskt inflytande.
som
ÅTSTRAMNINGEN OCH FOLKVILJAN
Opinionen om den offentliga sektorn
Under perioden fram till svenska folkets inställning till 1988 var den offentliga sektorns storlek förhållandevis stabil och polariserad med ungefär lika många ville bibehålla minska den. I som som slutet högkonjunkturen, då det förelåg ett överskott för den av konsoliderade sektorn, rasade opinionsstödet. År
offentliga 1990
det tre gånger så många ville skära sig var som ner som motsatte en sådan förändring. Därefter vände trenden, och 1993 då underskottet i den offentliga sektorns finanser störst, det var som var för första gången i SOM-undersökningarna övervikt för dem som motsatte sig minskning. Sedan dess har det varit fler och fler en slutit bakom den offentliga sektorn. Hösten 1996 som upp var gapet mellan dem vill bevara stor offentlig sektor och dem som en som vill minska den rekordstort. Sett över hela perioden 1986-1997 är det opinionsförstora
skjutningar har ägt I denna centrala vänster-högerfråga
som rum.
har också spännvidden mellan de positioner partiernas
som sympatisörer intagit varit betydande, varierat över tid. Genommen
gående har Vänsterpartiets sympatisörer varit positiva och
mest
Moderata samlingspartiets negativa till den offentliga sek-
mest storlek. Opinionsbalansen för de socialdemokratiska torns
sympatisörerna 1986 klart positivt; anhängare till och kds
var mp
intog positioner mellan blocken med negativ inställning.
en svagt
Mittenpartiernas sympatisörer klar negativa, inte lika
var men eniga skära moderaterna. om att ner som Under perioden 1986-1988 opinionen stabil inom de olika var partierna med undantag för kds, där sympatisörerna blev bemer minska. Därefter försköts positionerna inom alla partier nägna att mot en mer negativ inställning till den offentliga sektorn, och det främst Vänsterpartiets och Socialdemokraternas sympatisörer, var blev kritiska. År 1990 in-
som mera var opinionsbalansen negativ samtliga partier. Det främst sympatisörer till de partier
om var som varit mest positiva till den offentliga sektorn hade närmat sig som
de traditionella borgerliga väljarnas negativa positioner. För-
skjutningarna vänsterkanten mycket stora mellan 1986 och var
1990. På den borgerliga sidan förändringarna väsentligt mindre.
var
LENNART NILSSON
Figur Svens/en åsikter den ofentliga sektorn i SOM-
folkets om
undersÖ/eningøzrna1986-1997 procent
Procent 70-
50- Andelsomvillminskaden 4-, offentligasektorn 42 40 40 37 37
30 32 28 Andelsommotsättersigen 24 20A minskningavdenoilentliga sektorn
o l I T l I I l I l l I I 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997
Kommentar Svarspersonerna fick ta ställning till förslaget att minska den offentliga sektorn och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, ganska bra förs/ag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förs/agoch mycket dåligt förs/ag. I procentbasen ingår samtliga svarspersoner utom de som avstått från att besvara hela frågan; i 1997 års undersökning 42 personer.
Därefter vände trenden ånyo och blev positiv till den offentliga mer sektorn, först inom och Året efter valet 1991 blev attityden V s. sedan positiv inom alla partier. Fram till 1993 fortsatte mera
svängningen positiv inställning och förändringen
mot en mera var starkast bland anhängare till de borgerliga partierna. Fortfarande
balansmåtten för de borgerliga partiernas sympatisörer dock
var negativa, dvs. det fler ville minska den offentliga sektorn än var som sig minskning. Under valåret 1994, och den starka som motsatte en
fokuseringen budgetunderskottet och statsskulden,
var
ÅTSTRAMNINGEN OCH FOLKVILJAN
opinionen inom samtliga partier, utom något mindre kritisk till mp,
nedskärningar än året innan och mp-sympatisörerna intog posi-
en tion till vänster de socialdemokratiska sympatisörerna. Därefter om har samtliga partiers sympatisörer blivit kritiska till minskän mer ningar den offentliga sektorn. Det enda undantaget utgör av vänsterpartisterna hela tiden varit negativa till nedskärsom mest
ningar och under år legat nivå. Bland borgerliga
senare samma
sympatisörer har förändringarna varit mycket Åren 1996-97
stora. är det bara bland Moderata samlingspartiets sympatisörer det som finns opinionsövervikt för minska den offentliga sektorn. en att
opinionen om privatisering
I SOM-undersökningarna har ingått frågor förslag till privati-
om sering sedan 1987. Mot bakgrund debatten valdes fem områden, av varav fyra ingått såväl 1987, 1988, 1990 som 1993-1997. De gäller
sjukvård, skolor, äldreomsorg och statlig affärsverksamhet.
Tre av
dem avsåg en privatisering i betydelsen övergång till ökad andel
en
privat produktion:
Bedriva sjukvården i privat regi.
0 mer av 0 Oka antalet privatskolor/satsa friskolor. mera
0 Låta privata företag för äldreomsorg.
svara
Det fjärde området avsåg utförsäljning statlig affärsverksamhet: av
Överföra statlig affärsverksamhet, Telia/Televerket 0 t.ex. i privata händer.
De två undersökningsåren 1987 och 1988 kännetecknades av stor
stabilitet i opinionen. Opinionen positiv till privatiseringar
var när
det gällde sjukvården, medan den negativ till privatiseringar
var när det gällde affärsverksamhet, skola och särskilt äldreomsorg.
Förändringen av attityden till privatisering 1987-1993 följer
samma huvudmönster inställningen till den offentliga sektorn som helhet. Motståndet privatiseringar minskade 1988-1990. som mot År fanns klart
1990 ett stöd för privatiseringar inom sjukvården
LENNART NILSSON
och statlig affärsverksamhet, medan det lika många för
av var som
privatiseringar inom skola och äldreomsorg. Därefter rasade
emot opinionsstödet för privata alternativ. År 1993 motståndet
var mot
privata lösningar inom sjukvård, skola och äldreomsorg väsentligt
större än 1987. På dessa områden majoritet avstånd från
tre tog en
ytterligare privatiseringar. För sjukvården förändringen särskilt
var markant.
F igar Svenska folkets inställning till förslag privatisering av
om offentlig verksamhet 1987-1997 balansmått
Opinionsbalans +40j
-50 l T I T I I T I T 1 I
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 19961997
I D 0 I V
OvoriouIIIHIQ Okaumnbt 50mmmotavsjuk- uu annuIdaho Salumenpl
allannnxwnhol pømukoâo: duon privatI v09: svin161un lmkolor
|u:Telia/Talande amoovg
püvlllhlndd
Kommentar: Svarspersonerna fick ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förs/ag, ganska bra förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag och mycket dåligt förslag. Balansmåttel anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag.
ÅTSTRAMNINGEN OCH FOLKVILJAN
Under perioden 1993-1996 minskade motståndet privatisemot ringar inom sjukvård, skola och äldreomsorg något, medan synen privatisering Telia fluktuerat med övervikt av en svag mot
privatisering 1996, då frågan fick förnyad aktualitet. Privatiseringsvågen 1987-1990 försköt opinionen
alla områden och inom flertalet partier, och rekylen 1990-1993, som var ännu starkare, berörde alla verksamheter och alla partier. På samma sätt som när det gällde inställningen till den offentliga sektorn var
förändringarna 1987-1990 kraftigast bland sympati-
personer som serade med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Åsikterna hos
anhängare till de borgerliga partierna, i utgångsläget posi-
som var
tiva till privatiseringar, ändrades endast i begränsad utsträckning. Däremot var svängningen i privatiseringsnegativ riktning 1991-
1993 i flertalet fall större bland de borgerliga partiernas sympatisö-
Sedan 1993 har det endast skett smärre förskjutningar med rer. något minskad spännvidd mellan partiernas positioner följd. som Förändringarna mellan 1996 och 1997 går i olika riktning och är svårbedömda. För statlig affärsverksamhet ökade andelen mera vill utförsäljning Telia, och 1997 det som se en av var en svag över-
vikt i opinionen för privatisering.
en Inom skolans område har det under år skett svängsenare en ning mot större stöd för alternativ till den kommunala skolan. I
undersökningarna fram till 1996 fick de svarande ställning till ta förslaget att öka antalet privatskolor i 1997 års undersökning men hade förslaget ändrats till friskolor vilket föratt satsa mera
svårar jämförelse. Förändringen frågan hade emellertid före-
en av gåtts att båda alternativen i 1996 års västsvenska SOMav testats
undersökning.
Det fanns hösten 1996 i Göteborg fler för som var emot än
båda förslagen, balansmått -16 för privatskolor respektive -5 för
friskolor, och svarssambandet starkt, tau-b +0,57. Det fler var var för friskolor än för öka antalet som var att satsa som var att
privatskolor och framför allt sympatiserade med
var personer som och mindre negativa till friskolor än till privatskolor. Omv, s mp
vänt Moderata samlingspartiets sympatisörer positiva till
var mer privatskolor än till friskolor. I Göteborg med andel elever i en stor
LENNART NILSSON
fristående skolor det 1997 övervikt för
var en att satsa mera friskolor, balansmått +6.
För privat sjukvård är opinionsläget oförändrat, medan attity-
den till privat äldreomsorg negativ 1997 än året innan. Det
är mera är denna situation bildar utgångspunkten för diskussionen
som om mediernas påverkan opinionen hösten 1997.
Medieeffekter
Hösten 1997, då fältarbetet för den nationella SOM-undersök-
ningen pågick, skapades närmast experimentliknande situation
en då Rapport inledde kritisk och mycket omfattande och intensiv
en mediebevakning privat äldrevård med ett reportage för-
av om hållandena vid Polhemsgården. En femtedel hade besvarat enkäter-
innan reportageserien startade. Genom att jämföra denna grupp na med dem svarade kunde undersökas vilken påverkan
som senare, reportagen hade, hur länge effekten varade och den smittade
om av sig attityderna andra områden skola, statlig affärsverk-
som samhet och den offentliga sektorn helhet.
synen som
Måndagen den 13 oktober inledde Rapport sin kritiska granskning
förhållandena vid Polhemsgården: av
Gokväll.
mardröm
Det är 50m en
Så sager s/eöters/eorna på ett nyöppnat vård/oem i Solna utanför
en av
Stockholm. Personalen hinner knappt med patienterna den
att ge
enklaste vård, Lex. att vända dom eller byta blöjor. Samtidigt har
kommunen tjänat miljoner på att lagga at vården på privat
en
entreprenör. Men från de intagna börs ropen på hjälp. BANDE T
nu
..
Kväll efter kväll återkom inslag Polhemsgården och äldre-
om
I reportageserien framträdde patienter, anhöriga,
omsorgen. personal och fackliga organisationer, socialministern och de andra partiernas talesmän i vårdfrågor, statsministern och andra parti-
för Svenska kommunförbundet, Landstingsledare, representanter förbundet och privata vård
ÅTSTRAMNINGEN OCH FOLKVILJAN
Reportagen fick ett mycket genomslag och fortplantades i
stort andra medier och Rapports fick Stora Journalistpriset.
reporter
Under dryg månad ökar motståndet privatisering inom
en mot äldreomsorg och sjukvård med tio balansmåttsenheter och förtroendet för sjukvården sjunker också under period. Efter
samma en
och halv månad är attityderna till privat äldreomsorg och sjuk-
en
vård desamma före reportageseriens början. Någon
som motsvarande effekt kan däremot inte registreras för andra undersökta
områden.
Tabell Inställningen till förslagen att låta privata företag för
svara äldreomsorg, bedriva sjukvården i privat regi, satsa
mer av mera friskolor, överföra statlig affärsverksamhet t.ex. Telia i privata händer samt förslaget att minska den offentliga sektorn vid fyra olika tidpunkter hösten 1997 balansmått
Före Efter 1 Efter 2 Efter 3 Totalt Område"
10.1o--14 15.10--31 11.01--28 12.01--1.29
| Äldreomsorg | -31 | -42 | -38 | -24 | -37 |
| Sjukvård | -20 | -30 | -30 | -18 | -27 |
| Friskolor | -7 | -9 | 0 | -6 | |
| Statlig affärsverk. | 0 | +6 | 0 | +3 | +3 |
| Offentliga sektorn -25 | -25 | -21 | -17 | -23 |
Kommentar. Balansmáttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag.
Grupper som var mest positiva till privat äldreomsorg och vård ändrade uppfattning i större utsträckning än andra; det gällde
kvinnor, medelålders, privatanställda och borgerliga sympatisörer
jämfört med män, pensionärer, kommunalt anställda och och
s- v-
sympatisörer kritiska i utgångsläget.
som var mera
Medieeffekter är inte bara fråga vad sker i speci-
en om som ett
ellt fall under avgränsad tidsperiod. Det handlar kompli-
en om ett cerat samspel mellan mediernas utbud och hur det uppfattas, människors erfarenheter det de åsikter
egna av som tas upp, man redan har och opinionsklimatet i samhället. Den viktigaste slut-
satsen som kan dras resultaten från denna studie är att även
av en omfattande medieexponering förhållanden inom verksam-
av ett
LENNART NILSSON
hetsområde i sig endast har begränsad effekt medborgarnas
attityder. Det är väsentligen andra grundläggande faktorer
mera
påverkar opinionsutvecklingen i samhällsfrågor.
som
Medborgarnas bedömning av service
1990-talets första år innebar dramatiskt ändrad ekonomisk
en situation med sjunkande BNP under år i följd och snabbt
tre ett
växande budgetunderskott. Ett väsentligt inslag i saneringen
av statsfinanserna har Varit begränsningar utgifterna, både
av genom
sänkningar bidragsnivåerna i transfereringssystemen och minsk-
av
ningar anslagen till serviceproduktionen. Eftersom kommuner
av
och landsting har huvudansvaret för tjänsteproduktionen är det
de regionala och lokala nivåerna åtstramningen varit mest
som kännbar för den offentliga servicen.
Mot denna bakgrund är det väsentligt kunna följa med-
att
borgarnas bedömning den offentligt finansierade servicen över
av tid. Bedömningen service innebär att den faktiska servicen
av som
den uppfattats medborgarna sätts i relation till förväntningarna
av
service. Bilden den service erbjuds kan ha registrerats
av som
erfarenheter, personlig information från andra genom egna som har erfarenheter eller information annat sätt vanligen via medi-
Även yrkesverksamhet inom berört område kan ha bildat er. egen
underlag för ställningstagande för den inte nyttjar tjänsterna.
som Denna koppling kan också tänkas andra utgångspunkter för
ge
bedömningen. I SOM-undersökningarna har bedömningen service inom
av fem serviceområden följts under 1990-talet: barnomsorg och skola,
social fritid och kultur, kommunal infrastruktur samt
omsorg, hälso- och sjukvård. Opinionen när det gäller olika serviceområden sammanfattas med hjälp balansmått, andelen
av ett som anger mycket eller ganska nöjd minus andelen är mycket eller
som
ganska missnöjd och ingår i procentbasen. Värdet kan
vet svaren variera från +100, alla är nöjda, till -100, alla är missnöjda
om om och det påverkas två faktorer, hur många har bestämd
av som en åsikt och differensen mellan andelen nöjda och andelen missnöjda.
ÅTSTRAMNINGEN OCH FOLKVILJAN
I det följande skall bedömningen service närmare granskas i
av två avseende: bedömningen service med utgångspunkt från olika
av
medborgarroller samt bedömningen service i olika
av ortstyper.
Medborgarroller och samhällsservice
Individernas ekonomiska och sociala förhållanden
som kön, utbildning och yrke skilda utgångspunkter för kontakterna med
ger och beroendet samhällsservicen. I detta sammanhang skall dock
av inte traditionella analyser skillnader mellan olika socio-ekono-
av miska och samhällsservice redovisas fokus skall i
grupper utan stället inriktas olika medborgarroller, diskuterats
som ovan.
I 1991 års SOM-undersökning fick de intervjuade de
ange om själva eller nära anhörig utnyttjade servicen och de själva
om arbetade inom elva serviceområden.
LENNART NILSSON
Figur M edborgarroller och samhällsservice 1991 balansmått
Senior onvtdo
Bbiidok
Privdtandlikalo
Sjakhuavård
Vüdcomral
idvutunláqgning
Skola
Barnavüdwonual
Privatlaluare
Kolbktivtralik
Barnomsorg
°°"°'9 /
Aumanhoaomz
17 43 Brulero
Anhöriga Andel nöjd
I I v I I I I r I minusandel
10 20 30 40 50 60 7
Huvudresultat brukarna genomgående är positiva i sin
är att mera bedömning samhällsservicen än allmänheten. Differensen är
av mycket när det gäller barnavårdscentraler, barnomsorg,
stor, privatläkare, privattandläkare och bibliotek. Den är också betydande för äldreomsorg och kollektivtrafik, mindre för skola,
men
sjukhusvård, vårdcentraler och idrottsanläggningar. De anhörigas
bedömningar ligger genomgående mellan allmänhetens och brukarnas område, sjukhusvård, där de anhöriga gör
utom ett
bedömning allmänheten. De har personlig
samma som som erfarenhet servicen, brukare, har inte bara åsikter servicen
av som om i större utsträckning än andra är också nöjda, medan de
utan mer
ÅTSTRAMNINGEN OCH FOLKVILJAN
är beroende indirekt information, främst media, som av genom-
gående är mindre nöjda.
På de fem serviceområden där de anställda utgjort tillräckligt en stor för att kunna särredovisas, gör de likartad något grupp en men positiv bedömning än allmänheten servicen inom det mera av egna
verksamhetsområdet. Det gäller barnomsorg, idrottsanläggningar,
skola, sjukhusvård och vårdcentraler. Det fanns 1991 bland svenska folket vissa skillnader i bedömningen samhällsservicen nationell nivå beroende på vilket av parti de svarande sympatiserar med. De positiva socialmest var demokraterna, är nöjda i sin bedömning än allmänheten som mera alla områden utom de två bedrivs i privat regi. Därnäst som mest positiva folkpartisterna. Skillnaderna mellan var personer med olika partisympati emellertid små. Mer detaljerade var ana-
lyser i Västsverige visar i väljarrollen gör medborgarna
att samma
bedömning service oberoende partisympati.
av av Ur ett skattebetalarperspektiv fanns 1991 inte några systematiska skillnader i bedömningen samhällsservice mellan olika av
inkomstgrupper.
Bedömning av service i olika ortstyper
I kommuner och landsting är det de valda politikerna har som att fatta beslut service å den sidan och skatt och avgifter å den om ena andra. Avvägningen mellan vilka förmåner och rättigheter som
skall beviljas medborgarna och vilka uppoffringar skall belasta
som dem i form skatter och avgifter tillhör det politiska mandatets av kärna. Om den demokratiska fungerar väl skall den leda processen till att invånarna är nöjda med eller åtminstone resultaaccepterar politiken givet de ekonomiska förutsättningarna, och det tet av ankommer väljarna i varje kommun ställning. I de nationella att ta SOM-undersökningarna har det inte varit möjligt att redovisa inställningen till den kommunala servicen i enskilda kommuner, men
det är möjligt genomföra analys för olika I detta
att en ortstyper. avsnitt skall resultaten från sådan analys en för 1992 presenteras.
LENNART NILSSON
Vid uppdelning olika ortstyper framträder ett intressant
en mönster. Medborgarnas bedömning servicen varierade i stort
av sett likartat mellan olika verksamhetsområden för alla ortstyper. Däremot fanns det stora skillnader mellan ortstyperna i hur positiv
i sin bedömning. I de mindre tätorterna invånarna man var var mest nöjda med servicen. På inget de elva kommunala och
av
landstingskommunala serviceområden opinionsbalansen
var negativ. På åtta de femton serviceområdena i 1992 års undersökning
av tillhör medborgarna i denna ortstyp de är mest tillfreds med
som samhällsservicen. Det gäller såväl den lokala välfärdsstatens servicefunktioner barnomsorg, barnavårdscentraler, socialvård
-
och äldreomsorg skola, tillgång bostäder och miljövård.
- som Därnäst är det invånarna i städer och större tätorter är mest
som nöjda med samhällsservicen, främst bibliotek, idrottsanläggningar
och den offentliga sjukvården. De boende landsbygden är jäm-
fört med invånarna i andra nöjda med skolan,
ortstyper men mindre tillfredsställda med bibliotek, idrottsanläggningar, den privata sjukvården samt framför allt kollektivtrafiken.
ÅTSTRAMNINGEN OCH FOLKVILJAN
Figar Medborgarnas bedömning samhällsservice i olika
av ortstyper 1992 balansmått
Bibliotek Sjukhusvárd Vårdcentral Folktandvård idrottsanläggningar Prlvattandlákare Skola Bamavárdscentral Tillgång pá bostäder Privatläkare Barnomsorg Kollektivtrafik
Ãldreomsomsorg
Socialvárd Miljövård
l l L l 1 l l l l I l I l
-20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90100
Boendei mindretätort Boendei stad eller större tätort
ALA o.o
Boendepá ren landsbygd Boendei storstäderna.
Stockholm,Göteborgoch Malmö
mio ø--åa Anmärkning. Balansmåttet anger andelen nöjda minus andelen missnöjda. Värdena i figuren anger högsta och lägsta ortstypsvärde för respektive serviceområde.
Storstadsborna kritiska. Det gäller 1992 inom tio fem-
är mest av ton områden, särskilt folktandvård, skola, tillgång bostäder och äldreomsorg. På tre områden är storstadsborna mest nöjda, näm-
ligen privattandläkare, privatläkare och kollektivtrafik. Det är i storstäderna den privata sjukvården kunnat bli verkligt
som ett alternativ till Vårdcentraler och sjukhus. Det är också i de tätbe-
LENNART NILSSON
folkade storstäderna kollektivtrafiken erbjuder kommunikasom tioner kan konkurrera med privatbilismen. som
Bedömningar och opinionstrender under
1990-talet
Medborgarnas bedömning den lokala välfärdsstatens service av uppvisar stabilitet under 1990-talet. Trots att nedskärningar stor genomförts inom flera områden är svenskarna inte negativa mera 1995 än fem år tidigare i sin allmänna bedömning servicen inom av de undersökta verksamhetsområdena. Detsamma gäller västsvenskarnas bedömning både när det gäller de specifika verksamhetsområdena och kommunens service helhet. Det föresom kommer emellertid skillnader mellan olika verksamhetsstora områden och mellan olika kommuner och ortstyper. Under 1996-1997 kan emellertid registreras något mindre en positiv bedömning offentlig service inom vård och skola. Med av förbättrad ekonomi under år har också andelen vill en senare som bibehålla den offentliga sektorn slutat öka. Trots det finns att att klar övervikt privatisering inom skola, sjukvård och framen mot förallt äldreomsorg har motståndet privata alternativ minskat mot något. I Göteborg där antalet barn i fristående skolor är stort och har ökat under 1990-talet finns det 1997 för första gången överen vikt för friskolor. Dessa resultat kan tyda att satsa mera en tendens delvis den offentliga sektorns roll i välmot en ny syn färdsstaten, där bedömningen service tillmäts större betydelse. av Medborgare är nöjda med servicen är också nöjda som mera med det sätt vilket demokratin fungerar i den kommunen egna än de är kritiska servicen. Inställningen till resultatet av som mot politiken är med andra ord betydelse för hur de styranav synen de sköter sig och hur den kommunala demokratin fungerar. Komför huvuddelen välfärdsstatens service och munerna har ansvaret av hur de fullgör denna uppgift påverkar kommunerna och synen
den kommunala självstyrelsen. För inställningen till den offentliga sektorn år väljarrollen, dvs. partisympati och ideologi, viktigast även också rollen
om som
ÅTSTHAMNINGEN OCH FOLKVILJAN
skattebetalare och anställd yrkessektor betydelse. Däremot är av har inte personer brukar offentliga tjänster och bidrag som som småbarnsföräldrar, pensionärer och arbetslösa den en annan syn offentliga sektorns storlek. Brukarrollen tycks mindre vara av
betydelse för den allmänna attityden, den är avgörande
trots att för bedömningen den konkreta servicen. av
De stora svängningarna i inställningen till den offentliga sek-
torns storlek och till privatiseringar under de tio åren har senaste haft starkt genomslag i olika Kvinnor är genomgående grupper. positiva till den offentliga sektorn än män, och avståndet mera mellan kvinnor och män har över tid varit i huvudsak oförändrat.
Det mest intressanta i detta sammanhang är emellertid det att också skett förändringar över tid inom partierna, bland stora
partiernas sympatisörer, i den offentliga sektorn och
synen
privatiseringar. Trenderna har varit de även fasförskjut-
samma om ningar kan noteras och styrkan i förändringarna varierat mellan partierna och över tid. Av betydelse för kunna förstå och föratt klara dessa opinionsförändringar är externa faktorer intersom
nationell påverkan, de nyliberala idéströmningarna från de
t.ex. anglosaxiska länderna och skeendena i Östeuropa. viktig En annan utgångspunkt är den ekonomiska situationen och den förda politiken med avvägning mellan det ekonomiskt nödvändiga och en det ideologiskt önskvärda. I debatten återspeglas internationella
strömningar, den ekonomiska verkligheten och ideologiska positioner, debatt är betydelse både för opinionsutveck-
en som av
lingen och de politiska besluten.
Perioden 1966-1995 kan indelas i skeden: De förvänttre stora ningarnas missnöje, kritiken den offentliga sektorn och mot uppslutningen bakom välfärdsstaten. De förväntningarnas missstora
nöje under expansionsåren får den första perioden,
ge namn som sträcker sig från mitten 1960-talet till slutet 1970/ början av av av 1980-talet. Det andra skedet sin början i mitten 1980-talet, tar av och kritiken den offentliga sektorn med krav avreglering mot och privatisering blommar under slutet detta decennium för ut av att nå sin höjdpunkt 1990. Därefter sker trendbrott och missett nöjet kommer i stället de förändringar ekonomiska att avse som av
LENNART NILSSON
och/ eller ideologiska skäl genomförs. Under detta skede ekono-
av misk åtstramning sker uppslutning bakom välfärdsstaten.
en
Medborgarrätten och det lokala självstyrets
arrogans
Sune Sunesson, professor, Lund
Problemet jag skall idag är ganska begränsat. Det gäller
som ta upp
särskild aspekt frågorna kring rättigheter, lagstiftning och
en av
kommunal självstyrelse. Föredraget är förstudie till det antologibidrag jag lovat
en som skriva till Demokratiutredningens skrifter under förvåren.
en av
Ämnet anknyter till vårt arbete Socialhögskolans forsknings-
avdelning i Lund, främst det övergripande forskningsprogrammet
kring Välfärdsstatens tillbakadragande, också kontakterna
men med mina danska doktorander och deras studier dansk social-
av
tjänst. Mycket fyrkantigt uttryckt skulle kunna det
man säga att
kännetecknat den svenska utvecklingen mellan 1992 och 1998 som är tilltagande selektivisering förmåner och service, alltså
en av en övergång från generella till behovsprövade inslag i välfårdsstaten, medan det danska tid uppvisat drag residuali-
systemet senare av
sering, de facto-urskiljande services for people"
ett av poor som
undantagits från den demokratisering och ökade responsivitet
som
berömmer sig Till vårt problem då: man annars av.
I Socialtjänstlagens sjätte paragraf läser vi:
Den enskilde har rätt till bistånd socialnämnden för sin
av
försörjning och sin livsföring i övrigt, hans behov inte kan
om
tillgodoses sätt. Den enskilde skall biståndet
annat genom
MEDBORGARRÄTTEN OCH DET LOKALASJÄLVSTYRETS ARROGANS
tillförsäkras skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas
en så att
det stärker hans leva självständigt liv.
resurser att ett
Socialtjänstens så kallade individ- och familjeomsorg organiseras i
socialbyråer och socialkontor eller vad allt det kan heta i stads-
-
delsorganiserade kommunförvaltningar. Dessa organisationer utformades i Socialutredningen 1975 och
1977 och i socialtjänstlagen, fr.o.m. uppföljare till det
1982, som
gång hette den öppna socialvården, den svenska som en motsvarigheten till det internationella begreppet "outdoor relief, den fattighjälp inte sker inne institution eller anstalt. 6 §
som
Socialtjänstlagen gör biståndet till det sista skyddsnätet den
- om enskildes behov inte kan tillgodoses sätt, skall social-
annat nämnden bistånd till försörjning. Den enskilde har rätt till det,
ge står det. Men vad betyder det
Har fyllt 65 år har rätt till folkpension för försörjningen.
Den är högre än vad skulle fått socialnämnden, och den
ut av utgår ovillkorligt, utan Villkor har göra med behovets
som att täckning annat sätt, och ingen stadgar att den skall utformas
något annat sätt än utbetalning. Tydligen är den inte
genom en
oförenlig med självständigt liv, och inga sidosyften
ett anges. Villkoren för denna rättighet är alltså helt annorlunda.
Villkor lever alltid med eller sätt. Helt och hållet
ett annat universella och rättighetsbaserade förmåner finns inte för hela befolkningar Atkinson, 1993. Villkor i arbetslöshetsförsäkringen, villkor i sjukförsäkringen, villkor är det för vår lön, villkor är det för våra barns och barnbarns veckopengar. Ändå tycker de att de har rätt till dem.
Vad betyder då rätt Vad betyder försörjning Vad betyder behov Vad betyder skälig Vad betyder bistånd Är
sjätte paragrafen moralutsaga Beskriver den faktiskt eller önskvärt
en ett ett tillstånd
Är det enda har till,
försörjning man rätt ingen äldreomsorg
Innebär rent rätten till försörjning att förlorar rätten till
av man något det med rösträtten gång Eller innebär den
annat, som var en att får rätt till något just därför har rätt till
man annat att man
försörjning, med fri sjukvård i USA
som
SUNE SUNESSON
Det är svårt, ännu svårare blir det när försöker reda
man varför har "rätt". Det vanliga svaret brukar att den rätt
man en vara
Socialtjänstlagen hänvisar till är medborgarrätten, och
som man Visar till Marshalls begrepp Social citizenship. Rätten till sociala
försörjningsbidrag aspekt medborgarrätten, eftersom
är en av
autonomi och mänskliga rättigheter liksom utövandet politiska
av
medborgarrättigheter i praktiken förutsätter viss materiell
en standard, enligt denna teori.
Ett skälen att intresserar särskilt för detta är att
av oss också vill fråga:
Vilka konsekvenser för välfärdsstaten får för-
- som systern
ändringar i det rättigheter anvisas till medborgarna Jag
sätt som skall förklara vad jag med det närmare när jag kommer så
menar
långt.
Men först måste närma begreppen rätt och rättighet.
oss
Begreppet rättighet, säger mina lexika, är ett viktigt och centralt
begrepp, ingen vill definiera det. Nationalencyklopedin smiter
men snabbt från definitionen till skillnaden mellan konventionella
rättigheter, sådana är grundade i gällande lag, och
t.ex. som en moraliska rättigheter, för vilka grundvalen är oberoende lag,
av rättigheter för vilka grundvalen alltså måste hämtas någon annanstans, till exempel i något moraliskt system.
Sådana moraliska är för det formulerade ett
system mesta som
där kan dra vissa moraliska slutsatser systern av satser, man om
följer premisserna, kan grundade i plikt
man som i sin tur vara en
följa viss princip, naturrätten, Gud, inre röst etc., eller i att en en antaganden handlingars konsekvens, t.ex. utilitarismen, alltså
om
nyttomoralen. Föreställningen att rättigheter måste balanseras
av plikter sådan moralisk teori.
är en
Själva denna uppdelning i rättsliga samhällsgivna rättigheter och moraliska rättigheter betyder mycket i dagens politik, där halsbrytande moralresonemang får allt större genomslagskraft.
Med uppfattningen det är "rätt" skall kunna härledas
att som ur
överordnad princip är frågan försörjning och rättigheter
en om också lätt att lösa. Finns det något att härleda rättigheten så är
ur,
MEDBORGARRÄTTEN OCH DET LOKALASJÄLVSTYRETS ARROGANS
det riktig", moralisk rättighet, inte är det bara verklig
en om en rättighet. Det är inte lika fint.
Andra tycker hela uppdelningen är felaktig eller be-
att rent av fängd. Kritiken kommer dels från rättsmaterialister, nietzscheaner och andra filosofer vill avsluta moralfilosofin, dels kommer
som
den från sociologer.
Filosofen Axel Hägerström gjorde i inledningen sitt arbete
av
den romerska rättens obligationsbegrepp viktig distinktion. om en Hägerström 1953: 5-6 fastslog att rätt och rättigheter alltid
är ideologiska begrepp, inte i och för sig motsvaras någon
som av materiell substans. Det faktum att någon hävdar "rätt innebär
en
ingenting annat än att han uttrycker värdering i socialt
en ett sammanhang. Men attfå rätt är något annat. Det bygger ett ingripande, där kan sätta makt bakom kravet. Var makten
man verkligen ligger avgörs bara de vilka rätt fås.
av processer genom
Jurister brukar kunna förklara att just därför det är
att som Hägerström säger, behöver också lagliga, konventionella rättigheter specificerade, utkrävbara och lokaliserade. För
vara att man skall kunna tala rättighet inom förvaltningsrätten, bör
om en denna preciserad i lag både vad gäller innehåll och
vara noggrant förutsättningar, utkrävbar... säger våra svenska
samt vara en av professorer i offentlig rätt, Lotta Westerhäll 1996: 31.
I sociologin är föreställningen rättigheten ett socialt
om faktum, för tala med Durkheim. De sociologiska teorierna
att om rättigheter utgår från att det talar rättigheter är institu-
om som tionaliserade förväntningar, alltså väl förankrade antaganden
om vad skall hända socialt
som i ett system.
Professorn i offentlig rätt Jan Fridthjof Bernt, rektor vid Bergens universitet de rättslärda i Norden särskilt
är en av som
, försökt utreda den moderna välfärdsstatens lagliga reglering. För
Bernt är det uppenbart, att diskussionerna rätt, rättvisa och
om laglighet alltför ofta saknar insikt det nödvändiga sambandet
om mellan de politiska värderingarna, såväl i kommuner bakom
som
lagstiftningen, den rättsliga normeringen och den förvaltningsmässiga praktiken. Bernt vill gör klart vad skyldigheter
att man
och rättigheter egentligen innebär. Bakom det svävande ramlags-
SUNE SUNESSON
begreppet och hänvisningarna till det, döljer sig mycket oreda och
virrvarr, tyvärr också använder mot medborgarna. som man Ett svenskt exempel detta är kanske kommunernas vimsiga förtjusning den materialiseras just i debatten den som nu om nya -
socialtjänstlagen över tanken att ersätta "rättighetsbestämmel-
-
ser med "skyldighetsbestämmelser". I själva verket, påpekar
Bernt, kan rättighet och skyldighet ibland komma ett ut om
medborgaren möjlighet utkräva rått eller att skyldighet
ges att en uppfylls, inte försöker politiskt lansera totalt men om man att en relativiserad skyldighet, inte klart visar det bar som Vem är som skyldigheten och i förhållande till den skyldighet. Om vem är en kommunen får skyldighet visavi gör det inte nödvänen staten, digtvis livet lättare för kommuninvånaren. Det år vanligt betrakta den svenska välfärdsstaten som att
uppbyggd efter princip bygger vissa de facto-rättigheter,
en som sig böra uppfylla, bl.a. försöka sträva efter att som staten anser att människor skall ha arbete, god bostad och Men finns det omsorg. då någon egentlig grund för betrakta den svenska modellen att som
rättighetspräglad än andra
mer Rent juridiskt är det inte så, vilket kan viktigt att påpeka. vara
Bernt, jag nämnde, Asbjörn Kjönstad, norsk rättig-
som en annan hetsjurist och flera andra har påpekat det är bara att genom en
grundlagsförankring liknar det rättighetsskydd som egendom
som
har i regeringsformen, trygghetsrättigheter kan
som anses vara säkrade Westerhäll, 1996:34.
Om använder sociologiskt rättighetsbegrepp får lämna
ett de socialpolitiska modellernas idealteorier. Men lämnar då också
den tanketradition förenar T H Marshall och till exempel som Walter Korpi eller dem skrev socialtjänstlagen, eftersom den som utgår från den formella hänvisningen till medborgarskap som att grund för rättigheter faktiskt också normalt har materiell substans.
För det sociologiska synsättet blir detta naturligtvis alltid en empirisk fråga. Jag skulle i stället föreslå det är de institutioatt
nella förväntningarna rättigheter är sociala fakta.
som avgör om människor skäl så de sociala fakta. Är Tror av goda systemet, är
alltså de socialpolitiska uppbyggda så att det finns
systemen en klar möjlighet för medborgarna förstå vad kommer att att som
MEDBOHGARHÄTFEN OCH DET LOKALA SJÄLVSTYRETSARROGANS
hända dem i livets olika skiften, och kan de räkna med föratt sörjningshjälp under sådana betingelser normalt kan inträda som Eardsley, Bradshaw m.fl. 1996 sammanställde för några år sedan ett jättematerial vad de kallar "Social assistance i om OECD-länderna. Här utforskas inte bara det skulle kalla social-
bidrag, utan också rad andra bostadsbidrag,
en system, system som är specialdestinerade till olika Här undersöker grupper m.m. man
handläggningsformer, kvalifikationssystem, hur mycket bidrag
reduceras har andra inkomster, vilka särskilda situationer om man som kvalificerar för förmåner Men också inplaceringen osv. av social assistance i hela socialpolitiken Vi redan tas upp. vet genom bl.a. Ivar Lødemels undersökningar 1992 den svenska att politiken är en mer enhetlig fattiglagspolitik än den är i något
annat land, dvs. att socialbidragssystemet är alldeles enhetligt,
saknar disregards, dvs. rättigheten behålla Vissa inkomster eller att viss egendom och är helt uppbyggt försörjnings- och behovs-
prövning. Bradshawgruppens resultat är i linje med detta. Det
svenska är effektivt i den meningen det relativt systemet att ger goda -inte alls högst i OECD inkomstkomplement för dem får socialbidrag. Å andra sidan det utifrån
som är omöjligt att bestämda typbehov vad skall i socialbidrag i Sverige
veta man eller skall något över huvudtaget. om man En våg kritik från kommunerna och Kommunförbundet av
föregick den urholkning 6 § i socialtjänstlagen infördes 1
av som januari 1998. Här knäsättes två principer. Dels dekonstrueras det
redan ihåliga begreppet "skälig levnadsnivå uppdelning
genom en
mellan komponenter, påminner den gamla socialhjälps-
som om
lagens bestämmelser "obligatorisk och "frivillig "socialhjälp
om Vidare undantas flera bidragsbehov, i och för sig i lagen, som anges
från överklagningsmöjlighet.
Kommunerna hänvisade till den kommunala självstyrelsen att måste förutsätta kommunerna också kunde och finge att göra
lokala anpassningar allmänna principer.
av Både innan och efter lagens införande undersöktes effekterna
den lagens inriktning.
av nya
I en undersökning från Socialstyrelsen hösten 1997 Socialstyrelsen, 1997 demonstrerades uppdelningen i obligatoriska
att
SUNE SUNESSON
och frivilliga delar försörjningsstödet innebar större sänk-
av en
ning stödet för socialhjälpsberoende familjer i lång rad kom-
av en
än lO-procentig bruttosänkning hela beloppen. I en
muner en ca av
fortfarande opublicerad undersökning från Socialstyrelse
samma visar det sig lagen från 1 januari 1998 redan under det första
att året utnyttjats till förändra tolkningen vad människor ska
att av
socialbidrag till. Undersökningen systematisk nedgång i
visar en tendensen bifalla de ansökningar inte kan överklaga.
att som man De kommunala anpassningarna går alltså entydigt håll, neråt.
ett
Kommunförbundets länsavdelning i Lund publicerade under 1998 skrift Lagercrantz, 1998 driver gäck med den kända
en som
från CUS/Socialstyrelsen Hydén m.fl. 1995, tidigare
rapporten av bl.a. Gustafsson m.fl. 1990 rapporterar den tredje repeti-
som om
tionen undersökning tillvägagångssätt vid utdelning
av en om av
socialbidrag. Undersökningen visar än en gång att behandlingen av
socialbidragsansökningar varierar våldsamt inte bara mellan olika kommuner och olika socialkontor, också mellan olika hand-
utan läggare i korridor. Hos den får den sökande tusentals
samma ene kronor än hos den andre. Den är berättigad till bistånd
mer som
blir utkastad hos den andre. hos den ene
Kommunförbundstjänstemannen citerar däremot med gillande
tjänsteman läst och förkastat CUS-undersökningen. en som - - Vilka dumma forskare. Begriper de inte det är just så här det
att skall i demokrati. Det här är så här kommunal självstyrelse
vara en
skall fungera
Varför finns kommunal självstyrelse Hur förhåller den sig till
medborgarskapet Om är medborgare i ett land, Sverige,
man som väljer dela sig i kommuner, har då ingen rätt i de kom-
att upp man
landet är uppdelat i muner som
Det försöket åsidosätta medborgarrätt jag
arrogantaste att som hört tals kanske det moderatledda Ängelholms försök
om var att vägra inflyttning till potentiellt servicebehövande äldre människor för några år sedan, och denna häpnadsväckande gränspolitik, helt i
enlighet med gammal fattiglagspraxis, försvarades givetvis med hänvisning till det kommunala självbestämmandet. jag får till mina vänner, professorerna i offentlig
en av nya rätt. Den här gången är det Kaarlo Tuori, i Helsingfors:
MEDBORGARRÄTTEN OCH DET LOKALASJÄLVSTYRETS ARROGANS
Om rätten till sociala tjänster och bidrag är nödvändig för att garantera kommuninvånarna privat och offentlig autonomi kan
rättigheterna inte stå i strid med demokratiprincipen. Men de kan
heller inte stå i konflikt med den kommunala självstyrelsen. Det centrala för kommunal självstyrelse är nämligen argumentet att
åstadkomma demokratiska påverkningsmöjligheter lokalplanet.
Den kommunala självstyrelsen är inte i första hand till för kommunala organisationer och byråkratier, för kommuninvånarna. utan
och så hänvisar han till Finlands grundlag, kan hänvisa till vår
författning Tuori, 1993.
När välfärdsstaten drar sig tillbaka, vilket är fallet i Danmark och Sverige, förändras också förväntningarna, och därmed rättigheterna. Löftet rätt till arbete är i praktiken tillbakadraget, om en åtminstone för ögonblicket. Förväntningen rätten till äldreomom kan inte uppfyllas den nivå verkade naturlig när de sorg som
i dag är 75 år gick i pension.
som Historikern Anders Berge 1995 analyserade för något år sedan socialförsäkringarna i Sverige fram till 1935. Han drar slut-
satsen att all rättighetsbaserad socialpolitik bygger interna och eller mindre utsagda motprestationer, politikkon-
mer som struktörerna bygger in i systemet. Socialpolitiken blir därför ett
medvetet genomfört folkuppfostringsprojekt, folkhemmet är
trevligt men disciplinerat.
Det är intressant ståndpunkt, kanske är den tidvis en sann också. Problemet är bara den är ensidig. Den utgår bara från att
statens politik, inte från de medborgare gjorde den möjlig
som genom att tro den. Risken är kanske också att den är statisk.
Rättighetspolitik bygger att den fortsätter rättig-
att vara en hetspolitik. Men den inte är det längre om Den danska professorn i offentlig rätt Kirsten Ketscher 1996 påpekar i kritisk kommentar till den danska Bistandsloven, en nya
att lagen inte längre är en rättighetslag, skyldig-
men snarare en
hetslag för medborgaren, inte för Medborgaren be-
staten. som
höver hjälp har exempelvis plikt låta sig aktiveras.
numera en att Vad händer den fattige medborgaren inte vill låta sig som om
SUNE SUNESSON
aktiveras framgår inte. Är aktivering i den kommunala mening
som den föreslagna danska lagen också beundras vissa
som av
svenskar verkligen aktiv delaktighet skapar förtroende för
en som
social rättighet, skapar rättighet ett socialt faktum
en som en som
Jag citerar socialantropologen Marshall Sahlins och hans kända bok Stone Age Economics, Stenålderns politiska ekonomi. Det handlar Bemba, att de viktigaste folken i nuvarande Zambia.
om av Bemba år kända för sina fördelningssystem. Jag citerar: Utdel-
ningen föda är absolut avgörande sida hövdingsskapet,
av en av liksom det är då det gäller auktoriteten i by eller familj. För-
en en
organisera förråden i huvudstaden verkar för Bembas mågan att uppfattning förbunden med hela stammens trygghet och väl-
vara
stånd. De viktigaste institutioner uppehåller det politiska
som systemets enhet visar den nära sammankopplingen mellan auktoritet och förmåga att fördela livsmedel Sahlins, 1974:262.
Bemba är inte kända idioter. De vet att det är de själva
som som arbetat ihop förråden. Men de kräver fördelning stämmer
en som överens med det de rätt. Det är det skall ha
som anser vara man
politiken till.
Åter då och till slut till vår svenska socialpolitik. Social-
igen bidragssystemet är befriat från alla rättighetsdrag, de materiella
såväl de sociologiska. Liksom i Norge och Danmark ersätter
som
nyttomoraliska drag andra föreställningar vad det innebär att
om
berättigad. Men idag allt fler visar vara ser rapporter som att
stigmatisering, självnedvärdering och obehag vidlåder allt fler de
av
andra vålfärdsordningarna, tidigare har framstått just
som som rättighetsbaserade. Det är effekt både moralismens ökade
en av
insteg och välfärdsstatens tillbakadragande, eller
i systemen, av med juristens ord Staten kan inte längre betraktas väl-
som en färdsstat, i vart fall i detta avseende, service-
utan snarare som en
tillhandahåller bistånd i mån prioriteringar och ekonostat, som av miska val" Westerhäll, 1996: 32.
Vilka systemeffekter, vilken påverkan samhället får
om det människor trodde de berättigade till, bara försvinner Detta
var
jättelik uppgift för samhällsvetenskapen, och för Demokrati-
är en utredningen, borde undersöka sambanden mellan valdel-
som
tagande och empiriska mått kommunal
arrogans.
MEDBORGARRÄTFEN OCH DETLOKALASJÄLVSTYRETS ARROGANS
Hövdingarna hos Bemba fick problem när grunden för
samhällets trovärdighet rubbades. De är inte de enda får svårig-
som heter bli trodda när basen för sammanhållningen rivs ned.
att
Citerade arbeten:
Atkinson, A 1993 On targeting social security. Discussion
paper,
LSE. London. Berge, A 1995 Medborgarrätt och Lund.
egenansvar. Eardsley, Bradshaw, 1996 Social assistance in OECD
countries, OECD/HMSO, London. Gustafsson, B 1990 Beslut socialbidrag i storstäder FoU-
rn om
byrån, Stockholms socialförvaltning rapp. 141.
Hydén, L-C 1995 Beslut socialbidrag. En studiei II
m. om
kommuner. CUS skrift, Socialstyrelsen.
Hägerström, A 1953 Inquiries into the nature oflaw and morals.
Uppsala.
Ketscher, K 1996 Aktiv socialpolitik social service" i
og
danska Social Forskning 96:3. Lagercrantz, K 1998 Skilda världar. FoU Skåne Skriftserie
1998:1. Lødemel, I 1992 European poverty regimes. Konferenspaper,
Oslo, Nov. 1992.
Sahlins, M 1974 Stone economics. London.
age
Socialstyrelsen 1997 Socialbidrag ändrade Villkor. Ann Holmberg.
Socialstyrelsen 1998 Sveriges kommuner tillämpar "Bistånd i
andra fall Erika Borgny.
SUNE SUNESSON
Tuori, K 1993 Lagstiftningsstrategierna inom social- och
hälsovården". RetfeerdNordisk juridisk 62, 1993,
tidskrift nr p
5-18. Westerhäll, L 1996 Rättigheter grund för social trygghet
som
Retføerd 75, 1996, 30-34.
nr p
Vanmaktens möte med
folkstyret
Göran Ahrne, professor, Stockholm
De sociala rättigheterna är den tredje demokratisk konstitu-
av en tions hörnpelare. Historiskt har de sociala rättigheterna utvecklats
än de två övriga: medborgerliga rättigheter såsom likhet
senare
inför lagen och yttrandefrihet och politiska rättigheter såsom
rösträtt och frihet etablera politiska partier. Frågan är huruvida
att de sociala rättigheterna är lika utvecklade de två tidigare
som
Marshall, 1965.
Samtidigt urskiljer dessa demokratins tre grundpelare
som kan konstatera de är olika till sin karaktär och till sina funk-
att
tioner. De medborgerliga och politiska rättigheterna är fastare
etablerade och har starkare stöd i det allmänna medvetandet än de sociala rättigheterna även i land Sverige. Få människor har
ett som några starka invändningar mot den allmänna rösträtten,
men
många människor ifrågasätter det berättigade i omfattningen av sociala rättigheter arbetslöshetsersättning eller socialhjälp.
som Och det ligger delvis i de sociala rättigheternas att de kan bli
natur
ifrågasätta, eftersom komplexa och mindre själv-
mer de är mer klara till sitt innehåll än till exempel den allmänna rösträtten.
Avståndet mellan de allmänna principerna i rättigheternas
innehåll och och deras omsättning i praktisk handling för
status
varje medborgare är längre i fråga de sociala rättigheterna än
om
vad beträffar medborgerliga och politiska rättigheter. Inte heller de
problem: Vad innebär i praktiken likhet inför lagen senare är utan och hur uppnår den allmänna rösträtten också alla
man att ger människor lika möjligheter göra sig hörda I praktiken måste de
att
medborgerliga rättigheterna alltid institutionell och
en
7 SOU1999:40
VANMAKTENS MÖTE MED FOLKSTYRET
organisatorisk form, också påverkar deras innehåll. Men realisom serandet de sociala rättigheterna är än komplicerat. Sociala av mer rättigheter formuleras i ekonomiska i betydligt större termer ut-
sträckning än övriga rättigheter Barbalet, 1988. De sociala rättigheterna är i utsträckning avhängiga de
stor andra medborgerliga rättigheterna och de formuleras i kollektivt
politiskt handlande partier och liknande intressegruppe-
genom
ringar. I dessa kan de sociala rättigheterna i dag
processer se att oftare kommer till diskussion och omprövning än övriga upp rättigheter, även inte heller dessa är färdigutformade och om ständigt måste omförhandlas grund till exempel förändrade av
teknologiska förutsättningar för yttrandefriheten "internet.
som Men de sociala rättigheterna är ännu för både politiska mer utsatta och ekonomiska konjunkturförändringar och de har högre pris. ett Trots de sociala rättigheterna är kollektiva till sin och att natur erövrade i kollektiv politisk kamp måste varje medborgare själv en begära tillgång till sina sociala rättigheter. Och i denna situation står medborgaren ofta utlämnad inför övermakten. Den statliga
offentliga maktutövningen är och sökarljuset är riktat
anonym mot den enskilde individen/medborgaren jfr Foucault, 1987. De
sociala rättigheterna är uttryck för medborgarnas kollektiva makt-
när den enskilde individen ska utkräva sina sociala resurser, men
rättigheter befinner sig hon eller han ofta i resursmässigt
ett underläge gentemot myndigheterna. Det är i denna situation som mötet mellan folkstyret och vanmakten Som klient äger rum. befinner du dig antagligen i nödsituation och det kan en vara bråttom, för myndigheterna är det inte alltid lika bråttom. men
Även kunskapsmässigt befinner klienten underläge:
sig i ett
Myndigheterna dina sociala rättigheter än du själv.
vet mer om
Nedan ska jag diskutera och exemplifiera inslag i denna assymetriska relation mellan myndighet och medborgare, gör den som
problematisk, trots det i grunden handlar just rättigheter
att om
och tillgångar. Ändå kan de i praktiken framstå förtryckande
som och förnedrande. Jag ska göra detta med hjälp görs av utsagor som
i två intervjuer publicerade i skrift från Demokratiutredningen
en med titeln "På marginalen SOU 1998:161. Det är intervjuer
GÖRAN AHRNE
med två kvinnor deras erfarenheter sina kontakter med de
om av sociala myndigheterna i rapporten har de rubrikerna "Under existensminimum samt "En framtid utan bidrag. Det rör sig i båda fallen två kvinnor utan allvarligare sociala problem
om yngre som missbruk eller kriminalitet. Det är försörjningsproblem, främst grund arbetslöshet, lett dem till kontakt
av som att ta med de sociala myndigheterna för att kräva sina rättigheter,
men en
de intervjuade kvinnorna säger att hon i fortsättningen vägrar av
vända sig till socialtjänsten: "Jag låter mig inte förolämpas fler att gånger. Hellre lånar släktingar eller svälter.
av
Myndigheterna utgör, så att säga, folkstyrets baksida. De
sociala rättigheterna har i de politiska manglande och
processernas kohandel förvandlats till lagar, regler och föreskrifter. Somliga regler är mindre omstridda och därför ofta klarare formulerade,
medan andra regler arbetslöshetsersättning och utbetalning
som av bidrag från socialtjänsten Omstridda och ofta dunklare for-
är mer mulerade. Ju otydligare lagar och regler är desto större roll spelar
de olika myndigheternas hantering ärendena. Från myndigheter-
av
och de enskilda tjänstemännens sida måste de medborgare nas som vänder sig till dem omvandlas till fall. Deras situation måste tolkas i
ljuset av rådande regler och praxis och hanteringen måste redovisas
i form fallbeskrivningar Johansson, 1992. För den enskilde
av
medborgaren kan detta högst frustrerande. Myndig-
vara
heterna/tjänstemännen måste ta reda åtskilliga personliga detaljer klienternas liv samtidigt klienterna upplever
om som att tjänstemännen inte alls till dem individer.
ser som
Detta är tydligt i båda de intervjuer jag refererat till. Bemötandet upplevs mekaniskt och kvinnorna att tjänste-
som en av menar männen borde till "människan och individen de träffar".
se som Samtidigt begär tjänstemännen att de ska redovisa för detaljer i sina liv läkarkontakter och känslomässiga relationer till sin
som närmaste familj.
I regelverket för många sociala rättigheter ingår klientens
att situation ska beskrivas i relation till hennes sociala position: familj,
arbete, utbildning Det tycks sätt och vis ganska rimligt.
etc. Samtidigt det får orimliga konsekvenser. I praktiken betraktas
som inte klienter individer. I intervju framgår tjänsteman
som en att en
VANMAKTENS MÖTE MEDFOLKSTYRET
ifrågasatt det lämpliga i kvinna bestämt sig för flytta ifrån
att en att sin sambo: jag dum det jag mig i den situa-
var om var som satte tionen eftersom jag inte hade någon inkomst. Hon då
säger att
fick hon enligt tjänstemännen skylla sig själv". Den omvandling
från individuell medborgare till fall sker i konfrontationen
som med de sociala rättigheternas regelverk är ofta smärtsam
en erfarenhet gång upplevs både personligt närgången
som en som och kyligt distanserande.
Samtidigt skapar svårigheterna omvandla individer till fall
att och tolka olika regelverk misstänksamhet att det finns
att en om
godtycke i behandlingen. En de intervjuade kvinnorna
ett av menade att vissa får och vissa får inte". Om regler är otydliga och måste tolkas det för skillnader mellan hur olika
ger utrymme tjänstemän hanterar sina "fall jfr Hvinden, 1994.
Trots det är fråga sociala rättigheter ligger bevisbördan
att om
hon eller han är berättigad uppbära dessa rättigheter hos
om att att den enskilde medborgaren. Hela tiden upplever misstroen-
man de och klienterna får vända och in sig själva. Klienterna
ut måste ha med sig hyreskontrakt och lönespecifikationer och det framgår också kvinna blev tvingad ansöka mindre
att en att om en
lägenhet för kunna bidrag. När det gäller de sociala rättig-
att ut heterna är förhållandet det motsatta i jämförelse med de med-
borgerliga rättigheterna, dvs. likheten inför lagen. När det gäller de
sociala rättigheterna är varje klient i första hand misstänkt och måste bevisa att han/ hon har rätt. I domstol är det myndig-
en heterna har bevisbördan. Självklart har dessa olikheter sin
som grund i rättigheternas olika innehåll, det är ändå slående
men en kontrast förtjänar uppmärksammas även i retoriken de
som att om
sociala rättigheterna.
Ovan konstaterade att medborgerliga rättigheter i praktiken
måste institutionell och organisatorisk form i interaktionen
en mellan medborgarna. De sociala rättigheterna har dock inte bara
en form, de har organiserats olika sätt i olika myndighets-
utan strukturer. Deras handhavande har specialiserats och delats
upp fler myndigheter och fler tjänstemän. Detta förhållande under-
stryker kontrasten mellan den enskilde medborgarens problema-
GÖRAN AHRNE
tiska livssituation och hanteringen dessa olika fall för olika av som
myndigheter. De olika myndigheterna kan ofta ha olika regler för
det den enskilde individen upplevs problem. som av som samma Det ofta hur människor skickas från försäkringsrapporteras om
kassan till arbetsförmedlingen för de inte är tillräckligt sjuka
att
och de har viss restarbetsförmåga. På arbetsförmedlingen
att en de dock alltför sjuka för de ska kunna hänvisas till anses som att lediga arbeten jfr Ahrne, 1989. En liknande specialiseringseffekt
har närmast blivit klassisk inom detta område: för att kunna
registrera sig arbetssökande arbetsförmedlingen måste en
som kunna visa hon är tillgänglig för arbetsmarknaden, dvs. mamma att
har daghemsplats för sitt barn, för att daghemsplats
en men en måste hon ha förvärvsarbete. Sådana regler har dock blivit ett
mindre vanligt förekommande. Specialiseringen mellan
myn-
digheterna skapar ökad distans till medborgarna.
en Frustrationen i samband med specialiseringen mellan myndigheterna uttrycks tydligt i de bägge intervjuerna: Som det är får nu jag känsla olika myndigheter inte tycker varandra. en av att om
Arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialen säger tvärtom
saker och ting. Det känns de inte jobbar ihop utan om som om mot varandra.
Den andra kvinnan har liknande erfarenheter när det gäller
administration ersättningar från olika myndigheter. Hon av efterlyste information regler och ekonomi, handmer om mer av ledning för kunna planera arbetssökande och utbildning bättre. att "Nu kan Övergångarna mellan lön och ersättningen från försäkringskassan och socialen bli både knepiga och förödande".
De båda intervjuade kvinnorna har förvånansvärt liknande syn-
punkter hur myndighetskontakterna skulle kunna bli bättre och värdigare. För det första efterlyser de mänskligare bemötande:
ett "mer förståelse och inlevelseförmåga. En kvinnorna framav av håller också det skulle underlätta träffa socialatt att samma sekreterare varje gång, vilket hon inte minns hon någonsin att
gjort. För det andra efterlyser de klarare regler och ett mycket
bättre samarbete mellan olika myndigheter. Antagligen finns det
VANMAKTENS MÖTE MED FOLKSTYRET
ett samband här, kvinnorna Det är så vill som en av sa: man att det ska till. Att de är trevliga, bestämda och rättvisa. Och det är förmodligen betydligt lättare även för ansvariga tjänstemän att vara
trevligare om reglerna är tydligare.
Jag ska här kort diskutera sätt förstärka de sociala tre att rättigheterna ett sätt som också gör dem lättare administrera: att
de bör strikt individuella vara 0 de bör bara tydliga och enkla vara bevisbördan läggs myndigheterna och kontrollen sker i efterhand
Politiska rättigheter rösträtt är individuella. Det är den som enskilde individens val gäller. Detta bör också gälla de sociala som
rättigheterna. De sociala rättigheterna ska göra medborgarna
självständiga och befria dem från beroendet till andra människor. Att de sociala rättigheterna individuella rättigheter skulle se som också underlätta administrationen.
Tydligheten skulle förstärkas specialiseringen mellan
om myn-
digheter upphörde. De flesta frågor beträffande medborgarnas sociala rättigheter ligger i skärningspunkten mellan arbetslöshet,
sjukdom och brist Frågor rör människors rehabilipengar. som tering till arbetslivet är frågor typiskt hamnar mellan myndigsom heterna jfr Lindqvist, 1998. När allt fler människor blir fattiga för de är arbetslösa, inte inordnas i arbetslöshetsförsäkatt men
ringen är det dags slå ihop de olika administrationssystemen till
att myndighet har huvudansvaret för de sociala rättigheterna. en som Dessutom behövs större tydlighet vilka regler gäller en om som och vilken finns. praxis som
Skulle det inte möjligt att tänka sig myndigheterna
vara att faktiskt i första hand litade de människor söker socialsom bidrag Att bevisbördan ligger dem kräver sina sociala som rättigheter gör administrationen långsammare, vilket kan försvåra den sökandes situation och framför allt skapar detta förhållande ett
maktmässigt underläge för den medborgare söker stöd.
som
GÖRAN AHRNE
Det är dock klart till syvende och sist ligger styrkan i de
att sociala rättigheterna i den demokratiska och i medbor-
processen
politiska medvetande. Och när det gäller de sociala rättiggarnas heterna är det många människor i Sverige sig inför
som stegrar
tanken verkligen alla medborgare självklar grund-
att garantera en trygghet i fråga om försörjning utan att att också kräver mot-
man
prestationer i form arbetstvång. Det tycks inte vågar
av som om lita att alla medborgare verkligen är beredda arbeta för sin
att egen försörjning, utan att måste kontrollera dem och förnedra
man dem för att verkligen pröva deras arbetsvilja. Det är alltjämt nästan
två tredjedelar svenska medborgare i opinionsundersök-
av som ningar uttrycker misstankar människor missbrukar sina
om att
sociala rättigheter Svallfors, 1996. De sociala rättigheterna är inte
fullt utvecklade. Människor har arbeten säger för det
som mesta att de är glada för de har jobb och de trivs också sina
att ett jobb. Ändå finns utbredd skräck för det skulle kunna finnas
en att några smiter från sina plikter, och måste kontrollera
som att dem i minsta detalj innan de kan visst stöd till sin för-
ett sörjning. Är inte tiden överge denna skräckbild, eller
mogen att är det så att många medborgare innerst inne känner det för-
egna värvsarbetet, sina plikter, så tung börda de inte vill
egna som en att låta någon människa slippa undan detta hårda slit
Referenser:
Ahrne, Göran 1989 Byråkratin oc/ø inre gränser.
statens
Stockholm: Rabén 8C Sjögren.
Barbalet, M. 1988 Citizensbip. Milton Keynes: Open
University Press.
Foucault, Michel 1987 Övervakning och straff. Arkiv: Lund.
Hvinden, Björn 1994 Divided against itself A study integration
in welfare bareaacracy. Oslo: Scandinavian University Press.
Johansson, Roine 1992 Vid byråkratins gränser. Lund: Arkiv.
VANMAKTENS MÖTE MED FOLKSTYHET
Lindqvist, Rafael 1998 Gränser mellan organisationer
- exemp-
let arbetslivsinriktad rehabilitering i Rafael Lindqvist red. Organisation och valfardsstat. Lund: Studentlitteratur.
Marshall, Thomas, H. 1965 Class, CitiZens/øip and Social
Development. New York: Anchor books.
SOU 1998: 161. Pa marginalen. En intervjubo/efrån Socialtjänstutredningen. Demokratiutredningens skriftserie: Stockholm
1998. Svallfors, Stefan 1996 Valfardsstatensmoraliska ekonomi. Umeå:
Boréa bokförlag.
Vanmaktens möte med
folkstyret
Kerstin vinterhed, docent, Stockhom
När jag for till Amerika i slutet sextiotalet för skriva
av att om
president Johnsons krig mot fattigdomen drogs jag plötsligt in i en
demonstration Manhattan med slutmål Central Park enorm genom för rätten till socialbidrag. Rörelsen hette Welfare rights
movement och i demonstrationståget gick socialarbetarna sida vid sida med sina klienter för kräva deras rätt till bistånd. Det stora
att
problemet, ansåg de, så utnyttjade sina rättigheter, att de
var att inte visste de hade rätt till understöd.
ens om att
Tanken svindlade lite när jag tänker tillbaka detta. Det
grann skulle lika fantastisk otänkbar händelse i dag
vara en som om svenska socialarbetare gjorde sak med sina klienter och
gemensam krävde bättre villkor för dem.
Låt mig förmedla ögonblicksbild. Denna gång gäller det
en annan socialbidragstagarna i Marks kommun i Småland i mitten
som nittiotalet bildade Iris, uttytt, Individens rätt i samhället". Sjutton
demonstrerade utanför kommunalhuset och tvingade ut personer s-märkta kommunalrådet Jan-Åke Sjökvist för att ta
trappan
Då hade Marks kommun infört den s.k. emot protesterna.
Uppsalamodellen för att försöka dra ned socialbidragskost-
naderna. Modellen innebar sökte socialbidrag
att en person som måste söka jobb först; ensamstående i skogen i Marks
en mamma hade sökt 98 jobb vecka. Sen fick hon hjälp. Men absolut inte
en
än minsta tänkbara, det såg till bevakade mer grannarna som noga
det inte någon karl hjälpte henne med ekonomin i att var som
hemlighet.
8 SOU1999:40
VANMAKTENS MÖTE MED FOLKSTYRET
Ja, folk blir lite sig och kring sig när det är besvärliga tider.
om Exemplet Marks kommun för tanken till Christina Lindgren Ekerö, också ensamstående flerbarnsmamma jag skrev när
som om barntillägget drogs in för vuxenstuderande 1996, i Christinas fall ett plötsligt inkomstbortfall 4000 kronor i månaden. Aldrig har jag väl upplevt sådan den gången, för
en proteststorm som Christina och hennes fyra fick fortfarande socialbidrag
ungar enligt och kunde fortsätta existera. Det tålde inte folk,
normen att inte vanligt folk gör rätt för sig.
som
Jag kommer ihåg när den nuvarande socialtjänstlagen genomfördes
i början åttiotalet, vår stolta lag med sina portalparagrafer
om solidaritet, frivillighet, integritet och demokrati. Kanske den
var inte då riktigt förankrad i folkdjupet; när det blev jobb
ens ont om började den i alla händelser skaka i fogarna ordentligt. Då utvecklades socialtjänsten till för konflikten stat/kommun, näm-
en arena ligen skulle bära kostnaderna för den ökade arbetslös-
vem som heten, den kommunala socialtjänsten eller någon form allmänt
av arbetslöshetsunderstöd. Där har kampen fastnat, fastän grad-
nog
vis med allt starkare förskjutning försäkringshållet. Det
en antydde i varje fall ordföranden i den sittande socialtjänstutred-
ningen, Inger Lundberg s socialpolitiska föreningens stora
konferens socialtjänsten i framtiden i Stockholm i höstas. Hon
om
funderade bryta försörjningsfrågan socialtjänsten och
att ut ur hitta ett system för kostnadsfördelning mellan och kommun
stat enligt dansk modell, riktigt hur fick jag aldrig klart för mig. Från Danmark kom den famösa iden avkräva
annars om att ungdomar arbete/studier i utbyte socialbidrag, högst dubiös
mot en
lösning med starka inslag negativ särbehandling redan
av som kritiserats starkt Tapio Salonen, socialbidragsforskare från
av Lund.
Den viktigaste förändringen inom socialtjänstens område hittills
gäller emellertid Överklaganderätten. Denna rätt är redan starkt urholkad och omfattar endast formalia när det gäller
numera utom
försörjningsfrågor. Bara hälften bidragslagarna känner till rena av rätten att överklaga, konstaterar Anne Hermodsson i
en ny
KERSTIN VINTERHED
avhandling, Vision och verklighet. Hon befarar att demokra-
nu
tins hål socialtjänsten kommer växa ytterligare. Planen
svarta att för närvarande tycks att helt ta bort socialtjänstlagens
ut grundbult, detta är social rättighetslag, och göra den till
att en en
skyldighetslag för myndigheter slag hälso- och
av samma som sjukvårdslagen, alltså rätt för den enskilda att föra sin sak
utan vidare i domstol.
Om detta sker då är socialtjänsten illa socialpolitiska
ute, som föreningens ordförande Lars Grönwall i sitt inledningsan-
sa förande i Stockholm. Ja, det kan lugnt säga. Det skulle
man vara det definitiva slutet epok, då i Sverige satte före att
en oss lagstifta jämlikhet också för samhällets mest utsatta och
om
ringaktade medlemmar.
Kommer ni ihåg Albyskandalen Det åttiotalet i Alby i
var Botkyrka randkommun till Stockholm började med
en som man den modellen "att ställa krav dem sökte socialbidrag. I
nya som stället för samtal där i förtroende ombads berätta sina
ett man om
problem blev det fråga ett förhör, ett s.k. trepartssamtal
nu om -
metod också inom Uppsalamodellen där den sökande ställdes en -
väggen och observatör antecknade allt sades vid mot en som mötet. Den hjälpsökande fick det han själv
veta att var som var skulden till sina problem och hade han ingen bostad kunde han väl tälta i parken. Modellen kom från USA och hette Tony
gurun Mannochio, 7000 kronor cash framträdande,
en guru som tog per
rätt mycket den tiden. Men Alby gjordes till ett tillsynsärende socialstyrelsen, där Barbro Westerholm generaldirektör då,
av var och det fastslogs rätten till bistånd lagfäst i Sverige och
att var ingenting kunde villkoras.
som
Barbro Westerholm hade inte fullt stöd för denna uppfattning
i kommunerna, inte heller i de s-märkta. Och hon hade inte ute
den ansvariga ministerns stöd i regeringen. Gertrud Sigurdsen
s
höll kommunerna och talade deras självbestämmanderätt,
om just det håller knäcka hela socialvården. Det
argument som att är John Takman till mig i den sista intervjun han innan
som sa gav han dog förra våren, det har alltid funnits två sorters social-
demokrater, dels de medkännande hyggliga sossarna som man
VANMAKTENS MÖTE MED FOLKSTYHET
kunde samarbeta med och dels småborgarna och renlevnads-
männen, moralisterna ansåg att måste göra rätt för sig
som man och att de inte gjorde rätt för sig stod i Vägen för framsteget.
som Den ambivalensen, den dubbelheten går igen i steriliseringsfrågan
och den tycks ständigt återkomma i socialbidragsdebatten.
Jag tror det är mycket viktigt och inse detta
att att se om man vill komma framåt. Det finns stark ambivalens i vårt lutherans-
en ka samhälle mot den inte jobbar och gör rätt för sig och den
som ambivalensen går i dagen i hårda tider. Då ska den inte kan
som
försörja sig själv plötsligt försörja sig själv och därmed jämt och inget dalt.
Men det finns också socialdemokratisk tradition och
en annan det är den är huvudfåran. Jag tänker den tidiga social-
som demokratiska kampen för socialförsäkringar rättighet från
som en socialdemokratiskt håll medan borgerligheten talade fattig-
om kultur och folkuppfostran. Vi tillåter dra när
oss munnen millionärer recept konsten bli rik arbetssam-
ge oss att genom
het och sparsamhet. Vi börja lite till olyckliga sociala
mans inse att massföreteelser när allt kommer omkring måste ha andra grunder än sådana kunna avhjälpas predikan individuella
som genom om
dygder, Hjalmar Branting när striden folkpensionen stod
sa om
hetast. Hans ord ljuder ett eko bakom Tapio Salonens som som yttrande socialkongressen i Stockholm i höstas där han underströk att socialbidragssystemet hade fel det alltid haft:
samma som
det är skamligt, godtyckligt och sköts semiprofessionell kår.
av en
Den insikten fanns hos civilminister Schotte 1913 också. Han
trodde aldrig fattigvården kunde bli värdig hjälpform och
att en pläderade för folkpensionen just för unvdika den personliga
att
bankruttförklaring förutsättningen för att alls skulle
som var man
kunna komma ifråga för fattighjälp.
Det är väl att märka det liberaler och socialdemokrater
att var
ihop lade grunden för det svenska socialförsäkringssystemet
som och att den liberala statsministen, Karl Staaf, för sin del, beklagade att oppositionen mot pensionsreformen från Centralförbundet för socialt arbete, CSA blivit så bitter och frän.
KERSTIN VINTERHED
Så delades alltså redan 1913 den svenska socialpolitiken i två delar, stark del, baserad rättigheter och baserad
en en svag behov. 1982 års socialtjänstlag måste storstilat försök
ses som ett att upphäva denna dualism försök kanske är väg
- ett som nu att
misslyckas.
Jag säger kanske för jag är inte helt säker total kollaps
att en är slutet. Kanske är det i stället så insikt i de dilemman
att en som jag försökt åskådliggöra kan leda fram till nytänkande och
ett kanske hamnar då där både Tapio Salonen och Inger
man nu Lundberg tycks befinna sig och där befann också för
oss snart trettio år sedan, nämligen i någon form minimiinkomst eller
av
inkomstgaranti, alltså statligt garanterad försörjning också för
en de i dag hamnar utanför det vanliga social-
stora grupper som försåkringsystemet, dvs. ungdomarna, kvinnorna, de arbetslösa, invandrarna.
En försäkring något slag också för dessa är till-
av grupper talande eftersom då slipper ifrån den individuella, godtyckliga
man
och förödmjukande behovsprövningen, risken är samtidigt
men
stor att dels lägger bidragsnivån så lågt det knappt går
man att att överleva, att alltså skapar ett permanent B-lag, dels
man att man försäkrar bort ett arbetslöshetsproblem, arbets-
att man ger upp linjen inom svensk socialvård och därmed människor.
- en massa Är det inte här Danmark har gått före också Men där diskuterade
i varje fall ordentligt vad det innebar medvetet prioritera man att bort svåra missbrukare med flera från aktiva hjälpinsatser: det
var ett moraliskt problem socialcheferna i Danmark och många
som andra berörda brottades med länge. Men jag tror aldrig att de löste saken, jag det blev prioritering till slut mellan dem
utan tror att en
värda och dem inte det. Precis här som var att satsa som var som
fast har aldrig haft någon öppen diskussion saken. - om
Och så finns förstås risken det existerar ändå
att en grupp som inte klarar leva minimilönen heller och måste
av att som man ta hand något sätt och så är där igen Socialbyrån gick inte
om att stänga den här gången heller
VANMAKTENS MÖTE MED FOLKSTYRET
Alla behov gäller inte Jag ska avsluta mitt anförande
pengar. med ett alldeles färskt exempel hur det känns att söka hemtjänst
inte någon, mycket smärtsam upplevelse för vanlig
men en en skötsam medborgare aldrig frågat förr. Det här är berättelsen
som
Margareta Sundström ringde mig strax före jul: om som
Det började lacka mot jul när Margareta Sundström, 70, plötsligt svimmade i sitt kök och slog bakhuvudet hårt i köksbordskanten. Hon fick hjärnskakning och har haft yrsel sedan dess
en men någon hjälp att handla och städa har hon inte fått från hemtjänsten.
Den där tryggheten, jag betalat skatt för i alla år, den
- som fanns inte när jag behövde den, säger hon..
Margareta Sundström är bland många ensamstående, äldre
en per-
i Stockholm. Hon lider astma och lågt blodtryck, soner av men hittills har hon klarat sig själv. Det gör henne ovanlig är att
som hon blev så förbannad till sist. De flesta bara tiger och lider,
men hon berättar sin historia. Jag står för vartenda 0rd, säger hon, även
sociala inte tror mig. För det gör de inte, det märker om man. De tycker överdriver.
att man
När jag kvicknade till kravlade jag mig i sängkammaren,
och mig sängen och berättar Margareta Sundström. När
sov, jag vaknade dånade det i huvudet, jag blev rädd och åkte iväg till akuten KS. Där fick jag dygn, sedan skulle hem-
stanna ett tjänsten hjälpa mig, de.
sa
Men när jag ringde dit så hade de ingen hjälp Jag fick
att ge.
klara mig själv, de, och hade jag ingen eller släkting
sa granne som kunde hjälpa till att handla
Precis det jag inte ville, besvära andra människor mitt i
som julbrådskan Nu ska jag till skatteverket och fråga jag inte
om kan sätta mina banken i stället för att betala allt i
pengar skatt. Jag vill ha slant till privatvård, jag skulle bli riktigt
en om
dålig.
Margareta Sundström är bitter. Hon har arbetat heltid ända fram till pensionen för fem år sedan och alltid skattat enligt den högsta tariffen för ensamstående. Det begriper hon väl att skatten går till än hennes behov och hon går och
annat egna gatorna
KERSTIN VINTERHED
åker kommunalt alla andra. Det är inte det. Nej, bara att det
som inte fanns någon hjälp alls för henne, när hon behövde det för första gången.
Igår gick jag här och grät i min ensamhet, säger hon när hon
-
ringer DN.
När hälsar hos henne finner söt liten dam i knallblått,
en bosatt i trevlig lägenhet Gärdet. Men hon har det inte fett.
en Pensionen är 8000 efter skatt och hyran går 5000 kronor. Resten räcker till mat, så mycket blir det inte.
mer
Tänk att hemtjänsten skulle kosta nittio kronor i timmen,
säger hon förskräckt. Nittio kronor för handla lite mat Jag
att vet inte jag hade haft råd jag händelsevis hade fått någon.
om om nu
Margareta Sundström arbetade i alla år landstingets regionplanekontor i Stockholm och det är inte mycket hon inte
vet om
stadens sjukhus. Att bara några sjukhusfabriker och
satsa stora sedan dra pesonalen är vanvett, hon. Vid ett tidigare
ner anser tillfälle fick hon sitta nio timmar akutan och då fanns det inte ens ett glas vatten inom räckhåll. Folk satt golvet med väggen
stöd. som
De hade bara 35 stolar, jag hade tid räkna dem, säger hon.
- att
Men personalen säger hon inget det är politikerna hon
ont om, vill åt.
Kan avskaffa politikerna, undrar hon Eller åtminstone
- man tvinga dem till veckas praktik i sjukvården de får vad de
en så att se ställt till med.
Sociala hon ännu mindre för.
ger
-Jag skulle kunna ligga här och ruttna och dö i min ensamhet utan att någon brydde sig, säger hon. Ja, det är faktiskt sant. Man känner sig inte hade rätt att leva längre. Och det har
som man man
inte heller inte får någon hjälp i sådan här situation.
när man en
Sedan ilsknar hon till.
I ringde de för första gången veckor då
- morse tre men var jag så förbannad jag jag ingen hjälp ville ha. Man får inte
att sa att trampa människas själ.
en
KUNGL MBL.
11999-cio5
r STÖAÖ7.;5Q,-Al L._..._.____________J
Därför anordnar offentliga seminarier nmt om i landet. Till seminarierna bjuder in forskare och idédebattörer att bidra med sin kunskap och sina värderingar kring de frågor tycker är värdefulla att sam-
tala kring.
Varje seminarium dokumenteras i form av en skrift.
är adressen till Demokratiutredningens
webbplats. Här finns möjlighet att föra en fn debatt kring demokratin demo- kratitorget är öppet för alla. Ett antal krönikörer kommer att kommentera demokratiproblem och andra demokratidebatter. Här kan Du också informera dig om och föra dialog kring utredningen. Direktivi fulltext, arbetsplan och utredningens protokoll är dokument man kan hämta hem. fortlöpande under arbetets gång att Här informerar också fortlöpanpublicera en skriftserie med essäer, de aktuella skrifter och seminarier. om debattartiklar, seminarieinlägg och Man kan dessutom ta del debattav forskarantologier. inlägg vid seminarier samt beställa Den omfattande demokratiforsk- utredningens skrifter. ning som bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar nätet av och högskolor ställs detta vis till för- där demokratifrågor dryftas olika fogande för alla är intresserade sätt. som av
demokratifrågor.
Information om titlar, utgivningsdag, priser m.m. finns utredningens Vi svarar gärna frågor och lämnar webbplats. ytterligare information om utredningarbete. Adress och telefonnummer ens till utredningens kansli finns nästa En av utredningens uppgifter är att sti- sida. mulera det offentliga samtalet.
Ordförande Bengt Göransson fd. statsråd tel: 08453 41 04.
Abascal Reyes mp
0888 29
Demokratiutredningens
skriftserie
Redaktör Erik Amnå
Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder SOU 1998:164
DEMOKRATIUTREDNINGENS SKRIFTSERIE
12. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från
-
ett seminarium SOU 1998:145 13. Invandrarskap och medborgarskap.
Dokumentation från ett seminarium SOU 1999:8 14. Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet
och demokrati SOU 1999:9 15. Etik och demokratisk statskonst.
SOU 1999:13 16. Elektronisk demokrati. SOU 1999:12 17. Den skyddade provinsen. En essä om demokratins
värde och värdighet SOU 1999:22 18. Lobbning SOU 1998:146 19. Demokratin i den offentliga sektorns
förändring. Dokumentation från ett seminarium
Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den nya lT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning, folkrörelsernas förändringar och det sjunkande valdeltagandet. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.
Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom 0 offentliga seminarier runt om i landet - webbplatsen www.demokratitorgetgovse med fria
debatter och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen
0 en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie-
inlägg och forskarantologier.
Vad spelar den offentliga sektorn för roll för medborgarnas delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen Det är huvudfrâgan i denna småskrift från Demokratiutredningen.
l följande åtta inlägg diskuterar svenska och danska samhällsforskare hur medborgarnas inflytande och rättssäkerhet kan stärkas:
0 Demokratin i den offentliga sektorns förändring 0Är byråkratin demokratisk - Nya vägar till lokal demokrati 0 Medborgarmakt i Danmark
Åtstramningen och folkviljan 0 0 Medborgarrätten och det lokala självstyrets arrogans 0Vanmaktens möte med folkstyret
fakta info direkt
Tel 08-587671oo. Fax 08-58767171
Box 6430.11382Stockholm
ordcr@faktainfo. sewwwfaktainfose