SOU 2003:90

Innovativa processer

Till statsrådet Thomas Östros Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 4 juli 2002 genom direktiv 2002:66 chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att:

  • kartlägga omfattningen av och ändamålet med de insatser kommuner och landsting gör för att med hjälp av forskning och utveckling (FoU) och andra innovativa verksamheter förnya och förbättra den egna verksamheten,
  • föreslå hur kommuner och landsting systematiskt kan utveckla utnyttjandet av FoU och annan kunskap för att förnya och förbättra sin verksamhet,
  • överväga hur FoU inom kommuner och landsting kan utvecklas i samverkan med statliga organ, samt
  • överväga hur kommuners och landstings roller i utvecklingen av lokala och regionala innovationssystem kan stärkas.

Med stöd av detta bemyndigande förordnade departements-chefen den 3 september 2002 professorn och rektorn vid Örebro universitet Janerik Gidlund som särskild utredare. Vidare förordnades ekonomie doktorn Per Frankelius som huvudsekreterare.

Tilläggsdirektiv till utredaren lämnades den 26 juni 2003 med tillstånd att förlänga utredningsarbetet till den 1 oktober 2003.

Den särskilde utredaren får härmed överlämna sitt betänkande Innovativa processer. Med detta är uppdraget slutfört.

Stockholm i oktober 2003

Janerik Gidlund

/Per Frankelius

1. Den tredje generationens innovationspolitik

1.1. Ett nytt perspektiv växer fram

Vid EU:s möte i Lissabon år 2001 beslöts att EU skulle eftersträva att år 2010 ”become the most competetive and dynamic knowledgebased economy in the world, capable of sustainable economic growth with more and better jobs and greater social cohesion”. För att förverkliga detta mål krävs genomgripande förändringar och förnyelse. EU-kommissionen har därför nyligen presenterat rapporten Innovation Tomorrow.1

Utgångspunkten är att innovationer är nyckelfrågor i den kunskapsbaserade ekonomin. Innovationer driver ekonomin och förnyar den också ständigt. Man urskiljer flera faser i innovationspolitikens utveckling. Den första generationens politik byggde på tanken att innovationsprocessen hade ett linjärt förlopp. Processen börjar i forskarnas laboratorier och fortsätter i flera steg intill dess att det sker en kommersialisering i näringslivet. Studier av innovationsprocesser visade emellertid att det sällan gick till som den linjära modellen förutskickade. Utifrån denna kritik skapades en andra generationens innovationspolitik som utgick från ett systemperspektiv – fortfarande med näringslivet i fokus – men med teoretiska föreställningar om att processerna kunde gå i olika riktningar och många olika aktörer kunde vara inblandade. Man talade om nationella innovationssystem, liksom regionala och sektoriella. I Sverige förknippas närmast Vinnova med denna modell. Men systemtanken hinner knappt omsättas i handling förrän EU-kommissionen presenterar den tredje generationens innovationspolitik. I denna politik är ansatsen bredare och föreställningen är att innovationspolitiken inte kan låsas in i enskilda sektorsprogram utan skall finnas i kärnan av alla politikområden.

1 Lengrand, L. (2002). Innovation Tomorrow. Innovation policy and regulatory framework.

Making innovation an integral part of the broader structural agenda. (EUR 17052).

Luxemburg: European Commission 2003.

Man fokuserar sociala behov och mål mer än industriella – och man trycker på innovationer snarare än teknologier. Slutsatsen är följande:

”It will be necessary to identify and involve key stakeholders in the process and to develop interfaces that allow for pooling of knowledge, learning from experience and evidence and further coordination of policy intiatives. Though the third generation policy will need to be developed interactively, rather than imposed from on high, this process will require leadership and vision, with high profile and high level innovations ’champions’ sustaining it”. (s. 12)

Det mesta tyder på att Sverige behöver en kraftsamling för förnyelse och tillväxt – en nationell innovationspolitik. Denna slutsats formulerades visserligen redan 1981 av en arbetsgrupp tillsatt av industridepartementet i rapporten Innovationspolitik för tillväxt (Ds 1981:18) väl i linje med sättet att tänka i den första generationens innovationspolitik. Frågan har blivit ständigt mer aktuell. I motsats till denna arbetsgrupps rekommendationer är vår slutsats att den nationella innovationspolitiken inte enbart är en angelägenhet för det privata näringslivet utan något som är sektorsöverskridande och berör många delar av kunskapssamhället. Denna slutsats överensstämmer väl med EU-kommissionens diskussion om den tredje generationens innovationspolitik. Vi bedömer även att idéer om förnyelse och innovationer inte är en bristvara i vårt land. Mått som antalet patent och copyrights i förhållande till befolkningens storlek indikerar att nyskapandet och idérikedomen är väl så förekommande i Sverige som i andra länder. Se tabell 1.

Tabell 1. Innovativ kapacitet mätt som vetenskapliga artiklar och patent. Källa: NIFU/ISI (NSI), STI-ERA 2002.

EU USA Sverige

Antalet vetenskapliga publikationer per miljon innevånare 704 886 1680 Genomsnittligt antal citeringar per vetenskaplig artikel 4,54 6,10 5,17 Antal patent per miljon innevånare 125 130 289

Idéer till innovationer tycks vi således klara men vi har svårare att få till stånd de övriga leden i innovationsprocessen som har att göra med mötesplatser, samspel över organisationsgränser, incitament och kommersialisering. Ett sätt att mäta förmågan att omsätta idéer till handlingar är BNP per innevånare. Enligt OECD låg Sverige på 4 plats i världen 1970, men halkade sedan ner till 8 plats 1980 och 17 plats 2001. Utredningen valde att sätta sitt fokus på innovativa processer.

1.2. Kommuner och landsting i fokus

Kommuner och landsting är en synnerligen viktig del av det svenska samhället, tillika avancerade och komplexa verksamheter. Varje år gör svenska medborgare omkring 20 miljoner läkarbesök i öppenvården. Slutenvården erbjuder sina tjänster till ca 1,5 miljoner patienter varje år. I skolan går ca 1 miljon elever. Inom hemtjänsten finns ca 300 000 personer. När det kommer till kompetens är det få företag som kan matcha ett sjukhus när det såväl gäller antalet som andelen högutbildade eller disputerade. Personer inom dessa sektorer ansvar många gånger för mycket viktiga saker, som t.ex. att snabba och korrekta beslut tas i samband med akutsjukvård. När man reflekterar över allt detta inser man betydelsen av att sätta kommuner och landsting i fokus för diskussionen.

Kommuner och landsting har många typer av utmaningar att hantera. En av dessa är förnyelse. Chefer i kommunal- och landstingskommunal klagar ofta över att man inte har tid till utvecklingsarbete eller för att hålla takten med forskning och annan kunskapsutveckling. De upplever att de är nedtyngda av administrativa uppgifter och att de ständigt får göra akutinsatser som omöjliggör reflektion i lugn och ro. Medarbetare klagar inte sällan över att ledningen inte förstår dem. De klagar också över ständiga omorganisationer och ekonomiska tumskruvar som klämmer hårdare och hårdare. Tjänstemän känner sig ibland som brickor i politiska spel och politiker känner ibland att tjänstemännen motarbetar politiska intentioner. Vi återkommer till denna typ av frågor i kapitel 5. Att det finns innovativa utmaningar råder inget tvivel om. Dessa utmaningar har å ena sidan att göra med förnyelsen av den offentliga förvaltningen och serviceproduktionen, och å andra sidan med tillväxtpolitiken i kommuner och regioner.

1.2.1. Förändringstryck

Betydande delar av de svenska medborgarnas gemensamma verksamheter har stora problem. Speciellt gäller det kommuner och landsting. Det handlar om en sektor med 986 630 medarbetare som har betydelse för alla landets invånare.2 Resurserna upplevs inte på långa vägar räcka till allt man behöver eller vill göra. Dessutom ökar anspråken ständigt från medborgarna. Samtidigt finns exempel på att mer resurser inte ger mer, utan i vissa fall mindre resultat i form av värde för medborgarna. Det tycks som att kostnaden för att upprätthålla systemet i vissa fall äter upp fördelarna i takt med att systemets storlek ökar. Konkret drabbar detta tusentals människor som behöver och har rätt att förvänta sig professionell hjälp i form av omsorg, sjukvård, extra stöd i skolan m.m. Problemet är värre än så: Vi är på väg mot ett generationsskifte. Bara under inne–varande decennium måste kommunerna anställa närmare 600 000 personer, i hög grad beroende på att gruppen fyrtitalister börjar gå i pension.3

Men få ungdomar vill arbeta i den offentliga sektorn. De har hört om problemen, om lönenivåerna osv. Många tror inte att arbetet är lika stimulerande och utvecklande där som på andra håll. Kanske har de många gånger rätt. De vill ha attraktiva arbetsvillkor och meningsfulla jobb. I rapporten Kommunernas attraktionskraft som arbetsgivare kunde dessutom konstateras att stora delar också av den befintliga personalen finns kvar på grund av att de saknar alternativ.4 Så här kommenterades detta av Svenska kommunförbundets långstidsutredning: ”Många vill sluta, men deras utbildning och yrkeserfarenhet uppfattas som en gräns för vad som faktiskt går att välja.” De drog själva slutsatsen: ”Så kan personalförsörjningen kanske klaras kortsiktigt, men knappast i ett längre perspektiv.”5

Därtill kommer problemen med alla kostnader till pensioner, sjukvård m.m. som följer när den stora gruppen fyrtitalister från hela samhället går i pension. Utmaningar är nog det rätta ordet. Här kan så länge konstateras att den offentliga sektorn – och delar av samhället i stort – har ett mycket stort förändringstryck på sig. En intressant fråga som infinner sig är hur förnyelsen sker eller borde

2 Antalet anställda var enligt SCB 746 967 personer i kommunal sektor och 239 663 i landstingskommunal sektor november 2002. 3 Börjesson, P-L. m.fl. (2002). Kommunala framtider – en långtidsutredning om behov och resurser till år 2050. Stockholm: Svenska kommunförbundet. 4Kommunernas attraktionskraft som arbetsgivare (2001). Stockholm: Svenska kommunförbundet. 5Kommunala framtider, s. 67.

ske i den offentliga sektorn. Vilken aktiverad respektive dold energi finns hos alla dem som arbetar i kommuner eller landsting?

1.2.2. Innovationer möter alltid motstånd

Det välstånd vi har idag är i hög grad ett resultat av de historiska framstegssträvanden som överlevde motståndet. I princip alla framstegssträvanden möter motstånd av olika karaktär. Det kan handla om attityder, lagar eller ovilja hos människor att bryta gamla vanor. Låt oss ta ett exempel från en av våra fallstudier: Ulf Svensson anställdes som kommunalkonsulent i en av Sveriges då fattigaste kommuner, Kolmårdens kommun. Efter att ha kommit på idén om en ny unik djurpark omsatte han idén till handling. Efter några år kunde han sammanfatta sina slutsatser genom en egen teori om hur innovativa idéer tas emot: Först kommer förlöjligandefasen. Då ler människorna åt den galna personen. Sedan kommer motståndsfasen. Den inträder då personer börjar inse att idédrivaren menar allvar med sina idéer och bedriver ett målinriktat arbete för att förveckliga dem. Då startar ett massivt motstånd som yttrar sig på åtskilliga sätt. ”Många motståndare sitter i buskarna och väntar på att man ska misslyckas.” Om den innovativa processen mot förmodan överlever nämnda hinder inträder sedan acceptansfasen. Då har visionen realiserats och processen börjat sin fortsatta utveckling. Nu vill alla säga att de redan från början trodde på idén.

Ett exempel från näringslivssektorn – också detta hämtat från våra fallstudier – är företaget Coming Through. De har utvecklat en motorcykel utrustad med en konstruktion som möjliggör bärgning av bilar. Motorcykelbärgarens framkomlighet – speciellt vid köer – är bättre än vid traditionell bilbärgning. Men i lagtexten talas det om bärgningsbilar, inte bärgningsmotorcyklar och det blir ett problem inte bara för företaget, utan också för alla de trafikansvariga kommunpersoner, poliser och andra som personligen gillar idén men som inser att idén hindras av avsaknad av en paragraf i lagen.

Framsteg är ett subjektivt begrepp. Alla nya idéer är inte goda idéer. Parallellt med stimulans av nya idéer behöver ett samhälle en kritisk förmåga som i konstruktiv anda kan samspela med de drivande krafterna för att avgöra vilka nya processer som är goda.

Vi behöver en systematisk utvärderingsverksamhet så att vi kan separera de önskvärda slagkraftiga idéerna.

1.2.3. Ska problem lösas eller upplösas?

När Einstein var lärare utbrast en av hans sekreterare i samband med färdigställandet av en tentamen: ”Men kära Einstein, du har ju samma fråga som på förra tentan.” Einstein svarade: ”Jag vet, men jag har ändrat svaret.” Kanske gäller samma sak med de svenska problemen? Svaret brukar heta sänkta skatter, höjda skatter, mer resurser, mindre resurser, ökad effektivisering, privatisering – eller att måste minska ambitionsnivån för välfärden. Men tänk om vi liksom Einstein skulle ändra svaret! Tänk om problemen delvis kan lösas genom förnyelse och innovativa förändringar av olika slag. Tänk om man både kunde minska kostnaderna och öka värdet för medborgarna samtidigt som medarbetarna kände större arbetsglädje. Det är inte omöjligt, men det kräver att vi är öppna för nya tankebanor. Kanske krävs också att regeringen låter nya röster göra sig hörda i det offentliga samtalet. Många är ju de intressegrupper, grupperingar och ”räddare av landet” som tidigare fört fram sina lösningar. Kanske finns lösningen hos dem. Kanske finns de på helt andra ställen? Kanske är dialogen mellan olika grupperingar vägen fram till rätt problemlösningar?

Att lösningen är innovativa processer är lätt att säga. Är det lika lätt att genomföra? Är drömmen om innovativa processer som problemlösare en utopi? Vi tror inte det. Låt oss ta ett exempel från den offentliga sektorn som ingår bland våra fallstudier: Söderhamns kommun hade ett problem. Man var av ekonomiska skäl tvungen att säga upp ett större antal personer. Ett sätt att definiera det problemet är att just fundera på vilka delproblem som måste lösas för att uppsägningarna ska bli så smärtfria som möjligt för alla parter. Kommunen valde dock att definiera om problemet. De startade en fristående bemanningsenhet, där sedan de aktuella personerna erbjöds jobb. Till detta kopplades en satsning på vidareutbildning. Vips behövde personerna inte friställas, och som grädde på moset kunde kommunen via den nya bemanningsenheten lösa andra problem i kommunen, t.ex. stora kostnader för vikarier till äldreomsorgen.

Låt oss ge ytterligare ett exempel på konsten att lösa upp problem: Gränsfors Bruk tillverkade yxor – välslipade sådana med

röda skaft och blått huvud. Men företaget var konkursfärdigt. Kostnaderna var höga, priserna på yxor minskade som följd av hård internationell konkurrens. Marginalerna minskade och resursbristen satte sin prägel på stämningen. Personalen – yxsmederna – mådde dåligt och kände ingen arbetsglädje. Dessutom hade miljömyndigheten vid vite ålagt företaget att investera i ny lackeringsenhet på grund av att den gamla var obsolet och baserad på epoxy. I detta krisläge kom en person in i bilden – någon som tänkte annorlunda än hela yxbranschen. Han började med att skrota lackeringsdelen helt och hållet, vilket besparade både den tänkta investeringen och alla löpande lackeringskostnader. Han lät smederna utforma sitt eget sigill. Yxornas slipning begränsades till bara själva eggen. Resten av det råa järnet fick vara kvar. Samtidigt höjde han priset och lät trycka upp en skrift med historik om yxtillverkning och dess användningsområden, som också medföljde yxleveransen till kunden. Han vände sig till nya försäljningskanaler som t.ex. möbelvaruhus. Medarbetarna blev gladare och företagets ekonomi stärktes. Det banade väg för ännu mer utveckling. De lyckades alltså med konststycket att sänka kostnaderna, öka intäkterna och stärka arbetsglädjen på en och samma gång. Det går om man vill! Men vilja räcker inte. Det krävs också innovativa idéer och en förmåga att omsätta dem i praktiken. Detta är temat för utredningen om innovativa processer.

Det går om man vill – under förutsättning att man kan.

Filosofen Friedrich Nietzsche lär ha sagt att problem inte ska lösas, utan upplösas. Mycket av lösningar på problem handlar om att definiera problemet på rätt sätt. Låt oss ta ännu ett konkret

exempel för att stödja vår diskussion: Färgbranschen hade länge ett problem. Hur ska man lösa problemet med att färgbutikerna ska kunna lagerhålla alla de färgnyanser kunderna efterfrågar utan att lagren blir för stora? Stora lager kan innebära kvalitetsförsämring genom bl.a. för lång lagringstid. Problemet definierades således som ett logistikproblem. Lösningen skulle då handla om att optimera de logistiska flödena. En färghandlare, Herb Miller, tänkte annorlunda. Han startade en innovativ process som ledde fram till att i butiken blanda till efterfrågade nyanser med utgångspunkt från endast ett fåtal basfärger. Därmed var det logistiska problemet upplöst. Innovativt tänkande handlar om att inte stirra sig blind på hur uppfattade problem ska lösas, utan snarare fundera över om problemet är rätt formulerat från början. Kanske är detta kärnan i vad studenter bör tränas i på högskolor och universitet?

Visst behövs ständiga förbättringar och ständig jakt på ökad kvalitet och ökad effektivitet. Och visst kan skattesatser, ägandeformer och organisationsformer vara en del av lösningen på de utmaningar Sverige står inför. Visst kan problem vara resursproblem eller organisationsproblem. Men som sagt, vi tror det ofta finns mer spännande alternativ. Kanske kan svängrum vara ett alternativ till svångrem?

1.3. Studiens direktiv och syfte

Vi vet mycket om innovativa processer i företag. Stegen från idé till färdig produkt och vidare till nöjda kunder är väl beskriven i litteraturen. Men hur förnyar man den offentliga verksamheten och vilken roll spelar förnyelsen för möjligheten att lösa de problem och utmaningar som den offentliga sektorn står för? Vad för slags förnyelse pågår? Hur går det till? Varifrån kommer idéerna? Görs det av grupper eller främst enskilda individer?

1.3.1. Direktiven och vår tolkning av dem

Innovativa processer kan definieras som kreativa framsteg som också realiseras i praktiken, dvs. övervinner eller eliminerar hinder. Men hur uppkommer egentligen innovativa processer? Hur genomdrivs de? Vilka faktorer inverkar på dem? Vilka effekter har de på verksamheter och indirekt samhället i stort? Och hur vanliga

är genuina innovativa processer egentligen? Hur tas de emot av chefer, medarbetare, organisationskulturer, företagskulturer och det allmänna samhällsklimatet? Detta är frågor som Sverige har all anledning att fundera på. Enligt regeringens direktiv (Dir. 2002:66) ska utredningen:

  • kartlägga omfattningen av och ändamålet med de insatser kommuner och landsting gör för att med hjälp av forskning och utveckling (FoU) och andra innovativa verksamheter förnya och förbättra den egna verksamheten,
  • föreslå hur kommuner och landsting systematiskt kan utveckla utnyttjandet av FoU och annan kunskap för att förnya och förbättra sin verksamhet,
  • överväga hur FoU inom kommuner och landsting kan utvecklas i samverkan med statliga organ,
  • överväga hur kommuners och landstings roller i utvecklingen av lokala och regionala innovationssystem kan stärkas.

Vi har som brukligt är gjort en tolkning av direktivet. Det första vi gjorde var att diskutera vilka begrepp som leder tankarna åt rätt håll. Vi kom då som tidigare nämnts fram till begreppet innovativa processer. I studien betraktas fenomen av typen organisationer, innovationssystem eller nätverk endast som strukturer inom och mellan vilka (man hoppas att) önskvärda processer sker. Att börja omorganisera i hopp om att få igång innovativa processer är inte alltid en framgångsrik väg. Bakgrunden till valet av begreppet innovativa processer finns i kapitel 3. Vår förhoppning är att studien ska öka förståelsen för innovativa processer samt leda fram till förslag om hur goda innovativa processer kan stimuleras. Inte minst riktas fokus mot processer som kan relateras till för samhället vitala verksamheter som t.ex. vård, skola och omsorg inom kommuner och landsting. Vi är medvetna om att många av dessa verksamheter är synnerligen kunskapsintensiva.

Kommuner har flera roller som gör att man bör belysa behovet och förekomsten av innovativa processer från flera perspektiv. Vissa processer genererar kunskaper och idéer som kan användas av själva kommunorganisationen. Andra processer genererar kunskaper och idéer som bidrar till livskraften hos verksamheter och personer inom kommunens geografiska territorium. En viktig aspekt hos en kommun är just det faktum att den har ett intresse för ett visst geografiskt område som inkluderar en mångfald människor och

företag. Det skiljer sig exempelvis från ett multinationellt företags intresse, som i regel är att optimera lönsamheten genom att förlägga verksamhet till för det ändamålet lämpliga platser och sedan eventuellt flytta verksamheten. Studien ska belysa processer som kan stärka regioner. Vi tror att den geografiska närheten är en viktig faktor. Det står inte i motsatsförhållande till de globala kommunikationsmöjligheter, som världen bjuder på.

1.3.2. Fler överväganden

Studiens inriktas mot att generera lärorika skildringar av konkreta exempel, intressanta slutsatser och inte minst förslag till hur Sverige kan stimulera goda innovativa processer. Utgångspunkten är att en innovativ process inte är fullständig förrän den når ända fram till ett värde för medborgarna. Det är skillnad mellan att veta och att göra. Mycket av ett samhälles kärnproblem handlar om att omsätta det man redan vet till handlingar. Men det räcker inte att göra det vid enstaka tillfällen eller på vissa ställen. Det är också viktigt att goda handlingar övergår till praxis, dvs. en naturlig del av hur man hanterar vissa problem. Här är det viktigt att i konstruktiv anda stimulera nytänkande lika mycket som man belyser dem kritiskt. Kanske är landstingets värld ett av de bästa mönsterexemplen på detta. Inom medicinens område är man mycket noga med att undersöka effekter av t.ex. olika läkemedel och behandlingsformer innan man drar slutsatser. Kliniska och andra prövningar är en strålande innovation i sig själv.

Forskning är en viktig del i många innovativa processer men utbildning kan vara väl så viktig. Utbildning på högre nivå är emellertid en spegling av forskningen, så när man diskuterar forskning finns alltid en tänkbar koppling till utbildning. Sann forskning är också i sig själv en innovativ verksamhet. Vidare är forskning ett bra sätt för att öka förståelsen också för sådana innovativa processer som i sig själva inte kräver forskningsinsatser. Regeringens mål med forskningspolitiken är att göra Sverige till en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Regeringens utgångspunkt är att ”forskningen lägger grunden för kunskapsutvecklingen i samhället och bidrar med nya rön inom olika samhällsområden” (se vidare direktivet i bilaga 1).

Frågan är bara vilken sorts forskning som ett land bör satsa på. Det finns aktörer som med strategisk forskning endast avser teknisk eller naturvetenskaplig forskning. En alternativ utgångspunkt är att vi behöver forskning om helheten i de processer som i slutänden kommer samhällsmedborgarna till nytta. Det inkluderar forskning om hur kunskaper i olika processer omsätts till handlingar i sociala system. Vissa, men inte alla, sådana processer innehåller tekniska komponenter men alla – också de tekniska – innehåller (eller bör innehålla) t.ex. ekonomiska och humanistiska komponenter. Studien kommer att ge ett bidrag till den diskussionen.

Vi är medvetna om att kunskapsproduktionen i samhället har förändrats mycket de senaste åren. Det gör att man inte bara bör ha högskolor och universitet i fokus när man diskuterar forskning. Idag finns många andra sofistikerade kunskapsproducenter och det är sannolikt i samverkan mellan dessa, universitet och högskolor och praktiken som de riktigt intressanta kunskapsprocesserna sker.

I direktivet, jämte regeringens forskningspolitiska proposition (2000/01:3), talas om forskning men också ”FoU”. Med forskningspolitik ska alltså förstås såväl forskning som utveckling. I vissa fall kan det vara svårt att dra gränsen mellan forskning och utveckling. Kemisten Paul Lauterbur och fysikern Peter Mansfield utvecklade magnetkameran med vilken man varje år gör 60 millioner undersökningar och använder ibland annat hjärnforskning (Nobelpris 2003). Bör då inte den utvecklade maskinen ses som en central del av forskningen? Vi vill stimulera denna typ av diskussioner. Vidare vill vi belysa vikten av närhet till det forskaren forskar om. I kapitel 3 kommer vi ge en diskussion om att originell forskning ofta kräver djup inlevelse i empiriska fenomen och det leder till idéer som att fundera över prepositioner. Ska forskaren forska OM ett fenomen eller MED ett fenomen? I exempelvis antropologisk forskning har det länge varit naturligt att vägen till insikt inte alltid går ”via enkäter och intervjuer” utan via upplevelser inifrån den empiri man vill beskriva, förstå eller förklara. Idag har vi sett en framväxt av lokala FoU-enheter kopplade till kommuner eller landsting. Dessa har en fördel: De finns nära eller ”inne i” den värld de forskar om. Inte minst är det viktigt när det gäller forskning om social omsorg, vård och pedagogik. Resonemanget gäller också utbildning. Här kan vi erinra om filosofen, psykologen och pedagogen John Dewey som redan före 1900-talet skrev böcker i pedagogik där han förespråkade ”learning by doing”.

Vilken analys- eller abstraktionsnivå ska man då välja i en studie som denna? Det finns, enligt vår mening, en risk att man diskuterar frågor på ett för allmänt, övergripande eller yvigt sätt. Abstrakta diskussioner om innovationssystem kan i vissa fall leda bort från den konkreta verkligheten. I denna studie om innovativa processer har vi för avsikt att tränga in under ytan – in i processernas kärnor. Vår uppfattning är att man ska bygga generella slutsatser genom att låta analyser på olika abstraktionsnivåer samverka. Det gäller även den synnerligen konkreta nivån – den pulserande praktiken och dess förutsättningar. En viktig del i vår studie är därför att identifiera, skildra och analysera praktikfall på innovativa processer.

En risk i samband med studier av innovationsfältet är att hamna i ”teknikfällan”, dvs. att med innovationer endast avse teknik eller tekniska produkter. Vi är medvetna om den stora betydelse som teknik har i vårt moderna samhället – och vad den haft i ett historiskt perspektiv. Men vi är också medvetna om att andra aspekter haft stor betydelse. I studien om innovativa processer kommer därför teknik att ses endast som en del av en större helhet alternativt ett av många områden som kan vara föremål för innovativa processer. Också EU-kommissionen har uppmärksammat problemet att hamna i teknikfällan. EU-kommissionären Erkki Liikanen gav följande kommentar i anslutning till studien Innovation Tomorrow som vi refererade till inledningsvis:

”Innovation in a knowledgeeconomy is diverse. It is no longer exclusively based on research, science and technology or enterprise and ingenuity. It is increasingly based on other factors such as organisational or presentational innovation, where the focus is not necessarily on technological aspects of new produkts or services, but on intangible value added, improved market position, or increaed productivity.”6

En detaljerad begreppsanalys av vad innovationsbegreppet innebär finns i kapitel 3 och 7. Låt oss dock ge några smakprov på vad som där diskuteras. En innovativ process kan vara ett projekt, en ny metod, ett nytt verktyg eller en helt nyskapad verksamhet – eller något annat av förnyelse- eller forskningskaraktär. En innovativ process är däremot inte alltid samma sak som exempelvis ytterligare en omorganisation. Allt för många omorganisationer har

6 Meddelande: Commission issues ’Innovation Tomorrow’, a key reflektion on how to update innovation policy in the context of the Lisbon strategy (IP/03/514). Bryssel, 8 april 2003.

gjorts utan att man stimulerat det man allra helst vill komma åt, dvs. de värdeskapande processerna.

I studien växer successivt fram en bild av innebörden av begreppet innovativa processer. Generellt för innovativa processer är att de handlar om att bryta traditionella mönster på ett sätt så att stora skillnader i prestation eller resultat uppnås. Ett (bland flera) sätt att definiera innovativa processer är: “Hela kedjan från uppkomsten av nya banbrytande idéer via förverkligandet fram till det verksamhetspåverkande resultatet alternativt värdet för de mottagande personerna.” Banbrytande idéer kan också avse idéer till lösningar som i efterhand synes vara mycket enkla eller självklara. Många vardagsinnovationer i privatlivet och yrkeslivet är av den karaktären. Om en innovativ process leder fram till en ny behandling av t.ex. blödarsjuka är det sålunda patienternas och samhällets nyttjande av resultatet som utgör sista fasen i den innovativa processen. Observera att en innovativ process, som den här definieras, inte anses slut i och med att en teknisk eller annan lösning framtagits eller att en rapport tagits fram. Som kommer att framgå av fortsatta kapitel sätter vi ytterst värdet för medborgaren i fokus när vi bedömer resultaten av innovativa processer. I vissa fall kan kunskaper i sig vara ett värde. I andra fall bör de betraktas som energi till handlingar som när de görs blir till önskat värde för medborgarna.

Grundsynen i vår studie är att innovativa processer sällan sker i ett vakuum. De påverkas av och interagerar med omvärlden och de faktorer som därvid är relevanta. En av frågorna som studien ska besvara är just vilka miljöfaktorer som inverkar.

1.4. Ansats och avgränsningar

Studiens ansats har självklart varit processinriktad och bygger i hög grad på dialog och samverkan med forskare och andra personer som har intressanta kunskaper, erfarenheter och idéer. Samarbete sker, förutom med olika universitet, också med t.ex. Vinnova, Svenskt Näringsliv, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Vi har också haft mycket givande samarbete med företagare. I bilaga 3 ges en översikt över några av dem som på olika sätt bidragit med kunskaper, idéer eller andra resurser till utredningen. De forskare som har involverats finns inom olika vetenskapliga discipliner och verksamhetsfält. Den valda ansatsen

vilar på tesen att mångfald i perspektiv och kunskaper är en bra väg för att finna nya mönster och komma fram till nya idéer.

1.4.1. En studie på teoretisk grund

Givetvis inkluderar vårt arbetssätt strävan att ta del av viktiga teorier med bäring på området innovativa processer. En stor internationell litteraturkartläggning gjordes som ett inspel till detta. Vi studerade teorier och modeller från flera vetenskapliga discipliner. Frågor ställdes av typen: ”Vad har sociologisk teori att säga om innovativa processer?” eller ”Vad har ekonomisk teori att säga om innovativa processer?” Vi arbetar i linje med det som har kallats kunskapsproduktion av typen Mode 2 (se kapitel 3).

Projektets ledstjärnor är kritisk reflektion, empirisk mångfald, kreativ jakt på nya synsätt och metoder samt vetenskaplig noggrannhet inom ramen för den tidsram och de resurser vi haft till vårt förfogande. Studiens ambitioner är att försöka få fram nya teoretiska perspektiv som hjälper oss att ännu bättre förstå fenomenet innovativa processer. Själva begreppet innovativa processer antyder till att börja med en strävan att komma ifrån statiska modeller, begrepp och synsätt. Med kritisk reflektion avses bl.a. att ”inget tas för givet”. När analysen av innovativa processer sker, betraktas inte något på förhand vara viktigare än något annat. Snarare finns en strävan att ”låta empirin tala”. Ansatsen är sålunda av explorativ karaktär. Vi var redan inledningsvis öppna för att vi kanske skulle komma att upptäcka vissa aspekter som är viktiga men som inte är centrala i befintliga teorier om innovativa processer.

Vilka grundantaganden vilar då studien på? Några har redan nämnts, men fler kan nämnas. Kunskaper är viktiga för många innovativa processer. Men kunskap antas i studien bara vara en del av all den energi som en innovativ process behöver. Minst lika viktigt kan exempelvis vara kreativ förmåga eller finansiella tillskott i tidiga eller känsliga skeden. Det kan också vara förmågan att omsätta kunskaper till handling. Dock kan sådant som finansiella tillskott genereras genom just innovativa processer. När det gäller förmågor vid sidan om kunskaper antas också attityder, ledarskap och värderingar spela en viktig roll. Ett ledarskap behövs som ger utrymme för kreativt tänkande, som uppmuntrar idéer och öppna

samtal och som inte är främmande för okonventionella lösningar. Vi kallar det ett innovativt ledarskap.

Trots allt håller vi med regeringen när de i direktivet understryker att kunskaper är det mest centrala i det flesta innovativa processer. Utgångspunkten bör, som vi ser det, inte vara att mer kunskap alltid är till det bättre. Det kostar ju i regel resurser att föra in kunskaper och det är inte alltid som kunskaper leder till genuin nytta eller ett värde som motsvarar insatta resurser. Å andra sidan kan brist på kunskaper i vissa fall få förödande konsekvenser för en verksamhet. Inom vården kan bristande kunskaper hos vårdpersonal orsaka oerhört lidande eller död. Om projekterarna hade läst på bättre inför Hallandsåsbygget kanske projektet inte hade genomförts på det sätt det gjorde. Ett forskningsprojekt om innovativa processer bör sammanfattningsvis ha en förutsättningslös utgångspunkt när det gäller kunskapsbehov.

Frågor man kan härleda ur denna diskussion är: Vilket behov av innovativa processer har olika typer av verksamheter? I vilken grad driver olika typer av verksamheter innovativa processer? Dessa frågor leder, om man kombinerar dess svar, fram till bedömningar av strategiska luckor, eller uttryckt på annat sätt, strategiska kompletteringsbehov av innovativa processer. Behovet av innovativa processer kan också ställas mot förekomsten av innovativa komponenter i miljön. Sannolikt är det också stor skillnad mellan det faktiska utbudet av innovativa komponenter i miljön och den specifika aktörens bild av det utbudet. Sålunda kanske lösningen på ett problem för en kommun finns på ett universitet eller i en annan kommun utan att kommunen känner till det. Strategisk informationssökning ser vi alltså som en mycket viktig komponent i det moderna samhället. Första steget är dock alltid att aktören har medvetandegjort sitt behov av innovativa komponenter. Redan Platon visade att människor är instängda i grottor vars väggar består av bristande världsbild. Även forskaren Herbert Simon var inne på liknande spår när han byggde sin teori om begränsad rationalitet som en följd av informationsbrist, något som gav honom Nobelpris. Många är dem som diskuterat skillnaden mellan den upplevda och reella verkligheten. Vi tar till oss dessa, men vill gå ett steg längre: Mot lösningar för att minska informationsbrister och tankelåsningar.7

7 Exempel på tidiga studier med inriktning på innovationer i offentlig sektor är Sandström, B. & Ekholm, M. (1986). Innovationer i grundskolan – metoder och resultatbilder. Linköping::

1.4.2. Tre konferenser och en avslutande ”vernissage”

Hur närmade sig då studien svaren på de framställda frågorna? Det viktiga för oss var hur vi skulle kunna stimulera till diskussion med många och intressanta personer. Vi ville ordna produktiva mötesplatser där vi tillsammans med dem som deltagit i konkreta processer försöker förstå hur det kom sig att idéerna uppstod och hur de lyckades genomföras. Vi ville också förstå vilket värde de ger och gärna i förhållande till vilka resurser som sattes in. Kanske finns mönster, dvs. sådant som genomsyrar många innovativa processer trots att de görs i olika specifika sammanhang? Tanken uppstod tidigt att därför arrangera tre konferenser under våren 2003 och sedan en stor avslutande konferens där bl.a. resultatet från utredningen presenteras och diskuteras. Under resans gång ändrade vi den avslutande aktiviteten till en ”vernissage”. Till de tre konferenserna gjordes en personlig inbjudan till ett urval av intressanta personer.

Den första konferensen ägde rum den 14 januari 2003 och fokuserade innovativa processer kopplade till kommunernas och landstingens kärnverksamhet och inre liv. Det hindrade oss inte från att också beröra andra aspekter. Sålunda berättade t.ex. AstraZeneca om hur de arbetar med innovativa processer. Platsen för konferensen var det anrika München-Bryggeriet på Söder Mälarstrand i Stockholm. Det var i källaren på detta bryggeri som den forskning inleddes som kom att leda till Sveriges första DNAprojekt. Nästa konferens ägde rum den 4 april och behandlade frågan om hur kommuner och landsting kan agera möjliggörare för innovativa processer i regioner. Tillväxtfrågor stod i fokus. Inte minst näringslivet var väl representerad på den andra konferensen. Den andra konferensen arrangerades på Arbetets museum mitt i det spännande industrilandskapet i Norrköping – en symbol både för industrier som byggde vårt välstånd och för den innovativa omvandling som skett de senaste åren. Den tredje konferensen arrangerades den 26 maj och fokuserade forskningens betydelse för innovativa processer. Den konferensen ägde rum på ett av de unga lärosätena i Sverige, Örebro universitet. Vid alla tre konferenser var strategin att blanda upp respektive huvudtema med angränsande teman. Vi strävade också efter att få deltagare med blandade

Pedagogiska institutionerm, Linköpings universitet, samt Merritt, R.L. & Merrit, A.J. (1985).

erfarenheter. Det var forskare och praktiker, politiker och tjänstemän, myndighetspersoner och projektentreprenörer.

Frågor som diskuterades under konferenserna var: Vilka praktikfall finns på innovativa processer? Vilken kunskap om innovativa processer finns i dokumenterad form? Vilka aktörer arbetar med innovativa processer i Sverige? Vilka metoder eller ansatser finns för att främja goda innovativa processer? Vilka hinder möter innovativa processer och hur kan dessa hinder övervinnas?

Den sista konferensen omvandlades som sagt till en ”vernissage”. Den arrangerades i samarbete med en rad olika aktörer (se förordet) och ägde rum den 3 oktober på det nyöppnade koncepthotellet Rival i Stockholm. Benny Andersson är en av ägarna och vi tyckte det passade bra att avsluta på en plats där kreativitetens anda råder. Där diskuterades utredningens metod, slutsatser och resultat. Där kunde besökarna också besöka olika stationer i form av ”livs levande innovativa processer”. Vi tänkte att det kunde vara intressant för många att t.ex. fråga grundaren av Kolmårdens djurpark vad som gjorde att den stortartade idén just uppkom i den ekonomiskt sargade Kolmårdens kommun – eller att ställa frågor till en läkare hur mycket man sparat på införandet av digital röntgen. Vi ansåg också att det kunde vara intressant för människor att lyssna till den musik som ingår i den innovativa musikterapin på behandlingshemmet Runnagården eller att fråga Margareta Dellefors hur idén om Dalhalla uppkom. Intresset var stort – omkring 170 personer deltog som arrangörer, stationsföreträdare och som deltagare. Dessutom gjorde Ivan Östholm, som via ledarskap drev fram innovationen Losec och andra läkemedel, ett gästspel i biosittningen. Här fanns personer från flera departement och snart sagt alla samhällssektorer och vi kunde konstatera ett synnerligen stort engagemang för temat innovativa processer.

Arenor för dialog var en viktig del av utredningens sätt att arbeta.

1.4.3. Fallstudier som väg till kunskap och insikt

Ett sätt att komma åt den inre kärnan i innovativa processer är att göra fallstudier. Tack vare samarbetspartners kunde vi göra ca 50 fallstudier av innovativa processer. I urvalet fanns både lyckade och mindre lyckade exempel. De flesta av fallen hämtades från nutid, men också historiska fall analyseras. De flesta fallbeskrivningarna kunde vi publicera. Andra måste vi dock hålla för oss själva av olika skäl. De sistnämnda var dock till lika stor nytta för vår strävan att öka förståelsen kring innovativa processer. Fallen handlar om aktörer som bedriver eller har bedrivit innovativa processer. Men fallen består också av aktörer, verktyg eller metoder som har stimulerat innovativa processer hos andra aktörer.

All forskning kräver ett språk med förmåga att uttrycka viktiga detaljer och nyanser. Språket måste också kunna spegla större sammanhang på ett adekvat sätt. Därför är det hela tiden vikigt att analysera och vidareutveckla begreppsapparaten inom området innovativa processer. I studien bestämde vi oss också för att testa hypotesen att bilder och andra visuella uttryckssätt inte bara är intressanta i illustrativ mening. De kan troligen också stärka tolkningsunderlaget på ett sätt som inte bara text förmår. Därför antog vi att bilder spelar eller skulle kunna spela en väsentlig roll i ”ämnet innovativa processer” precis som de gör inom vetenskapliga områden som t.ex. biologi och historia. Vi hade förhoppningar om att studien eventuellt kunde leda fram till ett helt nytt visuellt beskrivningsspråk för innovativa processer. Resultatet blev att mycket energi lades på bilder i olika former samt att vi utvecklade grafiska processmodeller som kan vara av intresse också för framtida forskning.8

1.4.4. Tvärsnittstudier för att fånga helheten

Fallstudier och tvärsnittstudier är två kompletterande ansatser. Fallstudier ger insikter om de innovativa processernas inre kärna och om vilka externa faktorer som inverkar på dem. Men fallstudier förmår inte ge information om exempelvis utbredningen av innovativa processer i olika verksamhetstyper i landet. Därför inkluderade studien också flera olika tvärsnittsstudier. Merparten av dessa riktades till miljöer inom kommuner och landsting, men vi

8 Av ekonomiska skäl kan vi inte delge de visuella beskrivningsspråken i betänkandet.

gjorde också studier av tillväxtföretag, statliga organ, patientorganisationer, fack- och intresseorganisationer, medicinska företag och fackboksförfattare. Studierna hade olika karaktär men syftade till att kasta ljus över innovativa processer från olika håll. Mer information om tvärsnittsstudierna finns i kapitel 5.

Figur 1. Studiens centrala komponenter.

1.4.5. Hur vet man vad som är viktigt?

Det finns en stor mängd innovativa processer i samhället men endast ett fåtal är kända för en specifik forskare, även om denne använder sig av avancerade sökmetoder. Inom ramen för de processer forskaren känner till upplevs några vara intressantare än andra. Den bedömningen beror på vilket bakomliggande problem eller vilka underliggande värderingar forskaren har. Hur gjorde vi då för att dels avgränsa studien? Ett första steg var att välja ut vissa delsektorer eller delfunktioner från det totala kommunala och landstingskommunala fältet.

Ansatsen som valdes för att hantera detta problem kallar vi demokratiansatsen. Den gick i vårt fall ut på att studera vad riksdagspartierna angav som högprioriterade samhällsfrågor inför det senaste riksdagsvalet, som ju skedde 2002. Den viktigaste

datakällan för detta var partiernas valmanifest. Även om förslagen till lösningarna på olika samhällsproblem varierar mellan partierna visade det sig att det fanns en relativt stor samstämmighet kring vilka samhällsfrågor som är de centrala. Tanken med denna ansats var i korthet att fokusera innovativa processer som är mer samhällsviktiga än andra, sett med demokratins representanters ögon. Ansatsen har brister och kan kritiseras. Men det är dock en framkomlig ansats – som också kan motiveras som rimlig eftersom den ytterst bygger på vad medborgarna anser är viktigt. Resultatet av fokuseringsstudien blev att vi koncentrerade oss på skolan, äldreomsorgen, vården och tillväxtproblematiken. Mer om hur urvalet gick till behandlas i bilaga 2.

1.5. Fortsatt läsning

En sammanfattning av resultatet från studien presenteras i kapitel 7 och 8. Men läsaren kan vinna mycket på att följa de diskussioner och nedslag i verkligheten som ledde fram till resultatet. I kapitel 3 finns t.ex. inblickar i valda teorier om innovativa processer som i sig kan tjäna som tankeväckare och inspiration. I kapitel 4 presenteras ett urval av sammanfattningar från våra fallstudier. Där sprudlar det av idéer, reflektioner och tankeställare. I kapitel 5 ges en överblick över omfattningen och ändamålet med innovativa processer i kommuner och landsting. I kapitel 6 ges en mer fördjupad inblick i ett antal faktorer som kan stimulera fram och stödja innovativa processer. I kapitel 7 presenterar vi en definition av innovativa processer samt en modell för att kategorisera olika typer av innovativa processer. Där finns också våra övergripande slutsatser från bl.a. fallstudierna och breddstudien. Utredningens förslag återfinns i sammanfattad form i kapitel 8. Med dessa ord hoppas vi kunna inspirera läsaren att ägna tid åt de övriga kapitlen.

2. Behöver Sverige innovativa processer?

”Sverige är långt ifrån ett samhälle som är färdigbyggt.” Statsminister Göran Persson i SVT Agenda 25 augusti 2003

2.1. Vad är problem och vad är symtom?

Ett problem i Sverige är att så få, enligt vår uppfattning, uttrycker en helhetssyn på samhället. Vissa efterfrågar mer social välfärd medan andra efterfrågar bättre tillväxtmöjligheter. Sanningen är inte bara att tillväxt ger möjligheter till social välfärd. Också social välfärd ger möjligheter till tillväxt. Dessutom kan offentliga sektorn ge upphov till avknoppningar av företag som blir riktiga tillväxtgaseller. Det finns många exempel på detta, inte minst från telekomsektorn och den medicinska sektorn. Ett historiskt exempel, tillika ett av utredningens fallstudier, är Göta Kanal och Motala Verkstad. När det offentliga kanalbygget hade kommit en bit blev Baltzar von Platen fascinerad av den teknikutveckling som pågick i England, inte minst ångmaskiner. Han fick då visionen om att anlägga en mekanisk verkstad i Sverige. Tänk att få bygga en egen ångbåt! Det var dock inte det primära syftet med kanalbygget, men von Platen var innovativ. Han sa han till Konungen att kanalbygget ”förstås behöver ett ångdrivet mudderverk” och genom detta busiga knep lyckades han lägga grunden för en avknoppning som under åren kom att bygga över 1 000 ånglok och 378 fartyg. Och företaget finns kvar än i dag.1

Ett annat problem i Sverige är att så många betonar behov av (eller krav på) mer resurser, när flera problem i själva verket borde lösas med innovativa processer. Det sistnämnda kan t.ex. handla om att utveckla nya sätt att bedriva vård eller omsorg som både sänker kostnader och ökar värdet för de medborgare som drar

1 Baltzar von Platen hade en grundsyn som ligger i linje med utredningen Innovativa processer. Han har sagt: ”Du kan hvad du vill, och när du säger du kan intet, så vill du intet.”

nytta av vården eller omsorgen. Vi behöver en helhetssyn och som sätter värdet för medborgaren som högsta mål.

Fokus i denna studie är kommuner, landsting och regioner. Att verkligen försöka analysera problemet understryks också av Stadsrådsberedningen i riktlinjerna till statliga utredningar: ”Utredarens uppgift är också att skilja mellan ett verkligt problem och symptomen på ett problem, att skilja mellan orsak och verkan. Det är inte helt otänkbart att det problem som presenteras i direktiven visar sig vara ett symptom på ett problem.”2 Detta har vi försökt ta fasta på.

En kommun eller en region kan betraktas som summan av alla medborgare, företag och organisationer som finns på det kommunala eller regionala territoriet. De regionala organen (länsstyrelse/landsting eller motsvarande) kan betraktas som koordinatörer av värdeskapande processer för regional utveckling. För att optimera värdeskapandet (i relation till insatta resurser) kan även krävas samverkan med forskning vid universitet. Också andra externa aktörers prestationer är viktiga att integrera i värdeskapandet (jämför t.ex. företags utveckling av nya läkemedel).

Vidare är landstingen och kommunerna för sin finansierings skull beroende av den övergripande ekonomin i landet, som i sin tur är kopplad till såväl internationella processer som det välfärdsskapande kommunerna och landstingen erbjuder. Är Sverige en tillväxtnation eller gömmer sig allt svårare problem bakom knuten? Visst är det fortfarande på flera sätt ett välmående land med många ljusa sidor. Framförallt är statsfinanserna i balans (icke att förväxla med t.ex. kommunernas ekonomi).3 Vi har t.ex. en ofta högklassig sjukvård ”när det verkligen gäller”, dvs. när det kommer till allvarliga skador eller sjukdomar. Den omfattande budgetsaneringen under 1990-talet har varit gynnsam. Industriproduktionen och investeringar i landet har ökat i absoluta tal (även om trenden bröts 2001). Flera av de gamla anrika svenska industriföretagen går fortfarande bra, t.ex. Atlas-Copco, Sandvik och SKF. Nyare företag som Kinnevik, Ikea, OM och Hennes & Mauritz är framgångsrika också på den internationella arenan. Men det finns enligt vår uppfattning oroväckande problem. Någon sa att det finns ”tickande bomber” i det svenska samhället.4

2Kommittéhandboken (2000). Stockholm: Regeringskansliet, Stadsrådsberedningen (Ds 2000:1), s. 22. 3 Se vidare Statens årsredovisning 2002. Stockholm: Regeringskansliet. 4 Utredningen sammanställde ett stort material som speglar olika problemområden i det svenska samhället, men valde att ej publicera detta här.

Ett försök att smälta samman världarna har gjorts av exempelvis ekonomiska geografer. Frågan har då aktualiserats om det lokala spelar någon roll i en global värld. I en studie konstaterades att den globala strukturomvandlingen faktiskt bygger på många mindre konkreta verksamheter som är lokaliserade i och anpassade till specifika orter och regioner.5 Just denna studie publicerades 1991 och det är på ett sätt märkligt att sådant ska behöva sägas. Redan Adam Smith hade detta anslag under 1700-talet. Men kanske är det så att allt för många i Sverige glömt bort det faktum att övergripande fenomen som tillväxt eller kluster eller innovationssystem alltid består av små konkreta verksamheter och i slutänden specifika personer. Flera bedömare menar att den nationella näringspolitiken tappat i betydelse i takt med globaliseringens krafter. Samtidigt har kommunal och regional näringspolitik blivit allt viktigare. Undersökningar från tidigt 1990-tal visade att samverkan mellan kommun och företag är viktigt för att kunna kraftsamla kring en gemensam lokal näringslivsutveckling.6 Andra har tillagt att det nya näringslivet är alltmer kunskapsintensivt och att det därför också krävs samverkan med universitet eller högskolor för att säkerställa utvecklingsprocesser.

Problemet ska också ses i ljuset av en allt mer global ekonomi, som medför att rörligheten av företag och kapital ökar. För en kommun innebär det att man ständigt kan se förändringar av skattebasen. Vidare följer med pensioneringen ett behov att ersätta dem som går i pension. Om t.ex. den offentliga sektorn ska klara framtidens kompetensförsörjning krävs extraordinära insatser och kanske samhällsförändringar av grundläggande natur.7

5 Andersson, R., Henning, R. & Malmberg, A. (red.) (1991). Internationalisering, företagen och det lokala samhället. Stockholm: SNS. 6 Pierre, J. (1992). Kommunerna, näringslivet och näringspolitiken. Stockholm: SNS. 7 Se t.ex. Kommunala framtider (2003). Stockholm: Kommunförbundet. Se även Ohlsson, R. & Broomé, P. (2003). Generationsväxlingen och de sju dödssynderna. Stockholm: SNS.

Figur 1. I princip alla bedömare är ense om att behoven kommer att överstiga resurserna för landets kommuner och landstingskommuner i en nära framtid. För många kommuner och landstingskommuner är detta redan en realitet sedan flera år.

2.2. Exempel på den offentliga sektorns interna problem

Den offentliga sektorn går på knä på många håll. Många av problemen hänger samman med den offentliga sektorns inriktning och funktionssätt. Motivationen tryter och incitamenten för kraftsamling verkar svaga inom oroväckande många offentliga verksamheter. Här följer några problembilder som direkt är relaterade till kommuner och landsting.

2.2.1. Effektivitetsproblem

Under 1970-talet började det vetenskapliga intresset på allvar inriktas på analyser av hur offentlig sektor (stat, kommun och landsting) fullgör sina åtaganden. Bakgrunden var dels stora statliga projekt som Stålverk 80, dels tecken på att den svenska ekonomin i stort var i gungning. Även om man till en början var ganska fokuserad på ekonomiska kalkyler kom insikten snart att den offentliga sektorns kvalitet, effektivitet och resultat inte bara bör bedömas efter ekonomiska kriterier. Snarare behövdes en bred bild

av hur olika processer i slutänden påverkade medborgarnas välfärd. Begreppet samhällsekonomiska kalkyler började användas.8

I näringslivet hade befattningen controller blivit vanlig under 1980-talet vissa bedömare hävdade att den offentliga sektorn just saknade controllers som höll reda på effektivitet och resultat och som kunde använda mer ekonomisk styrning.9

Under 1990-talet började begreppet samhällsekonomisk kalkyl ersättas av begreppet hälsoekonomi.10 I det området behandlades frågor som finansiering, organisation och styrning av vården. Man har dock frångått de alltför komplexa modeller som fanns i de samhällsekonomiska modellerna under 1970-talet.

Innovativa processer kan leda till exempelvis nya tjänster, förbättrad service och bättre behandlingsmetoder i vården. Kan innovativa processer också vara en väg för att öka effektiviteten i offentlig sektor? Innan man går vidare bör man ställa sig frågan om detta är angeläget. På senare år har det gjorts alltmer empirisk forskning om offentlig sektor. Det finns en hel del forskning som pekar på att effektiviteten inte är så hög i offentlig sektor.11

I en debattartikel i Dagens Nyheter den 29 juli 2003 skrev Ilmar Reepalu och Lars Isaksson, ordförande i Svenska Kommunförbundet respektive Landstingsförbundet att underskottet i kommuner och landsting idag är omkring 7 miljarder kronor. Om tre år bedöms det vara 19 miljarder. De pekade på ”den vanliga medicinen” mot underskott i offentlig sektor, t.ex. skattehöjningar, effektiviseringar och att få fler i arbete. Ilmar Reepalu och Lars Isaksson menade dock att detta inte kommer att räcka framöver. De hastigt växande underskotten i kommuner och landsting kan medföra att svenskarna snart får betala delar av den offentliga välfärden via avgifter trots att de redan betalat in skatter. De avslutade artikeln på följande sätt: ”Det offentliga åtagandet är i dag större än vi egentligen har råd med – eller betalar för. Vi är allvarligt oroade över hur den offentliga sektorn ska finansieras i framtiden. Det finns inga enkla lösningar. Men det är hög tid att på allvar börja samtalet om olika vägar för att trygga vår gemensamma välfärd.”

8 Se Bohm, P. (1978). I Samhällets intresse. Stockholm: SNS. 9 Frenckner, P. (1989). Värde för pengarna – Om controllerarbete och ekonomisk styrning i kommunal verksamhet. Stockholm: SNS. 10 Se Carlsson, P. & Rehnberg, C. (red.) (1995). Hälsoekonomiska perspektiv. Stockholm: SNS. 11 Se Tanzi, V. & Schuknecht, L. (2000). Public Spending in the 20th Century: A Global

Perspective. Cambridge: Cambridge University Press.

Kan Sverige ha nytta av att jämföra sig med andra länder? Europeiska centralbankssystemet (ECBS) består av Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i alla medlemsstaterna i EU. I juli 2003 publicerade de en rapport om prestation och effektivitet i den offentliga sektorn.12 Undersökningen omfattade 23 OECD-länder och byggde på data från åren 1990–2000, dvs. inte alldeles färska uppgifter. I undersökningen användes 15 hårda och mjuka indikatorer, t.ex. utbildningsnivå, medellivslängd och infrastruktur. Dessa viktas sedan på olika sätt. Sverige ligger relativt bra till (över genomsnittet) när det gäller den offentliga sektorns prestation. Problemet ligger i effektiviteten.

Tabell 1. Effektiviteten i offentlig sektor. Bearbetning efter

Afonso, A, Schuknecht, L. & Tanzi, V. (2003). Public sector efficiency: An International Comparison (Working Paper 242). Frankfurt am Main: Europeiska Centralbanken..

Rank Land

12 Kanada

1 Japan

13 Norge

1 Luxemburg

14 Grekland

1 USA

15 Nederländerna

4 Australien

16 Tyskland

5 Irland

17 Österrike

6 Schweiz

18 Italien

7 Island

19 Belgien

8 Storbritannien

20 Frankrike

9 Nya Zeeland

21 Danmark

10 Spanien

22 Finland

11 Portugal

23 Sverige

Som framgår av tabell 1 har Japan, Luxemburg och USA delad förstaplats följda av Australien, Irland och Schweiz. Sverige ligger tyvärr sist i listan. Medborgarna får alltså enligt Europeiska centralbankens analys minst för pengarna i just Sverige. Därför lyfts Sverige fram i rapportens analysdel som ett ”interesting case”. De skriver: ”The input efficiency score of 0.57 suggest that little more than half the current spending would be sufficient to achieve

12 Se Afonso, A, Schuknecht, L. & Tanzi, V. (2003). Public sector efficiency: An International

Comparsion (Working Paper 242). Frankfurt am Main: Europeiska Centralbanken.

the same public sector performance” (s. 23). Innebörden är att Sverige genom effektivitetsökningar skulle kunna minska den offentliga sektorns kostnader med 43 % utan att resultatet påverkas. Enligt deras beräkningar kostar den offentliga sektorn i Sverige drygt 1 100 miljarder kronor per år. Sverige skulle alltså kunna skära ner kostnaderna med så mycket som 500 miljarder utan att det påverkar resultatet.

I rapporten görs ingen analys av olika delsektorer inom den offentliga sektorn, t.ex. nationell nivå vs. kommunnivå. Däremot analyseras olika kategorier av ”performance” i offentlig sektor. Exempelvis ligger Schweiz bra till när det gäller administration och infrastruktur. Japan ligger bäst till när det gäller utbildning och Irland när det gäller hälsa.

Om det skulle vara som rapporten säger, är det besvärande för Sveriges del. Den förväntade reaktionen från svenskt håll är kanske att rapportens beräknings- eller analysgrund har brister och att Sverige inte alls ligger så dåligt till som sägs i rapporten. Författarna till rapporten tar själva upp tolkningsproblemen och menar att resultatet måste tas med en nypa salt, och att en slutlig bild kräver mer detaljerad analys. Sålunda är det t.ex. svårt att bedöma vilken roll offentlig sektor spelar för indikatorer av typen medellivslängd. Vidare är det svårt att veta vilken roll offentlig sektor spelar jämfört med privat sektor när det gäller olika samhällsfrågor. Frågor föds också när det gäller analyser av det slag Europeiska centralbanken gjort. Vore det kanske bättre att ta ett större helhetsgrepp på samhället där såväl offentlig som privat sektor inkluderas?

Men hursomhelst har ECBS gjort ett seriöst försök till beräkning och det är upp till andra att göra alternativa analyser. Risken finns att Sverige, trots bättre placering med andra mer ”gynnsamma” indikatorer, ändå inte skulle hamna bland de framgångsrikaste länderna i välfärdsproduktionen. ECBS har sannolikt ingen anledning att försöka analysera frågan så att ett visst land uppvisar bättre resultat. Styrkan med deras undersökning är just att den kan betraktas som en opartisk aktör tillika en aktör med hög kompetens. De kan i sin analys ha missat flera välfärdsfakta i Sverige, men det kan ju också ha skett för de övriga länderna. Sverige kan alltså inte vifta bort rapporten hur enkelt som helst.

Om vi antar att det ligger något i ECBS analys föder det frågor: Vill Sverige fortsätta att ha en så ineffektiv offentlig sektor? Varför

har det blivit som det blivit? Vilka är de viktigaste problemen för förändringar? Framförallt finns skäl att ställa frågan: Vilken roll spelar innovativa processer – eller bristen på innovativa processer – för dels det som varit, dels det som skulle behöva ske framöver i svensk offentlig sektor?

I rapporten från Europeiska centralbanken konstateras att länder med mindre offentlig sektor generellt sett uppvisar en högre effektivitet, speciellt när det gäller sådant som administration. Det finns här en parallell till vad många företag upplevde under 1970- och 1980-talen. Fram till dess hade företag i världen strävat mot att bli större och större. Men snart upptäckte många att effektiviteten och handlingskraften avtog. Därmed började fenomenet ”decentralisering” och uppstyckning av stora företag i mindre resultatenheter bli vanligt.

Vilka andra analyser finns då av den offentliga sektorns funktionssätt. I bilaga 7 till långtidsutredningen (SOU 2003:57) konstaterar Ann Lundberg och Richard Murray att den offentliga sektorn haft en generellt sett negativ produktivitetsutveckling de senaste 25 åren. De ser ett problem i det att politiskt styrda organisationer hämmar entreprenörskap och kreativitet eftersom ramarna för handling antas vara snäva. Deras syn på lösningen av problemen är förenklat effektivisering, privatisering och avgifts– finansiering. Men privatisering bygger på tesen att konkurrensen i sig ska pressa fram bättre prestationer genom att ”Darwins principer” släpps fria. Vår mening är att detta är att ge upp. Innovativa processer kan enligt vår mening initieras oavsett om en sektor är privat eller ej. Vidare kanske problemet inte är vad som görs i den offentliga sektorn, utan vad som borde göras. Gör kanske kommuner och landsting sådant de inte borde men antingen gör av eget initiativ eller som resultat av tvingande lagar?

2.2.2. Sjukvårdens funktionssätt

Sverige kunde under 1900-talet stoltsera med att vara ett föregångsland inom sjukvård. Under 1970-talet hopade sig dock ekonomiska problem i samhället och det riktade strålkastarljuset också mot sjukvårdens effektivitet. Man började tala om att sjukvården självt behövde nya hälsokontroller. Man upplevde att kostnaderna hade skenat iväg långt över vad man hade förväntat. Samtidigt kunde många inte se några förbättringar av

befolkningens hälsotillstånd i paritet med kostnadsutvecklingen. Ett skäl till det – om det nu var sant – var att man hade byggt upp gigantiska sjukhus och det brukar vara så att stora organisationer sällan kan behålla effektiviteten i samma takt som de växer. Näringslivet hade under tidigt 1970-tal insett detta och det var på modet med decentralisering och divisionalisering. Men nu frågade man alltså om man kunde få bättre vård för de pengar som satsades alternativt om man kunde få samma vård till mindre kostnad. En del av analysen riktades mot idén att satsa mer på att förebygga än att vänta in skada och sjukdom.13 De som var kritiska till sjukvården möttes i sin tur av kritik. Denna kritik av kritiken kom från läkare och andra som menade att man visst fått bättre vård i takt med medicinska framsteg. Vidare pekade man på att ekonomiska hänsyn också måste ställas mot t.ex. etiska.14

När tiden hade gått fram till några år inpå 1990-talet blev läget än mer problematiskt och alltfler talade om ”vårdkrisen”. Problemet ansågs vara att anspråken på sjukvård hade expanderat snabbare än resurserna. Andra menade att man kunde få ut mer av befintliga resurser genom att exempelvis anlägga ett företagsledningsperspektiv och införa ledarskap av samma typ som finns i företag.15Detta var inte oemotsagt. Det blommade också upp en debatt om hur finansieringen av sjukvården i Sverige var organiserad. Teoretiskt kan man tänka sig ett samhälle där medborgarna betalar sjukvård via avgifter precis som när man köper andra tjänster. En annan modell är att finansiera den genom frivilliga eller obligatoriska försäkringar. En tredje modell är att den finansieras via skattsedeln. Sverige hade i stort valt den sistnämnda och just detta, menade vissa debattörer, ledde till att man inte fick tillräckliga incitament för att hushålla med resurserna.16

De senaste tio åren har många studier gjorts för att jämföra svensk sjukvård med andra länders sjukvård.17 Långa vårdköer, bristande tillgänglighet till vårdcentraler och skenande sjukskrivningar har varit en följetong i debatten. Det går inte här att sammanfatta hela den diskussionen. Inte heller faller det inom ramen för vårt uppdrag att utreda problembildens rötter och

13 Se t.ex. Borgenhammar, E. (1982). Hälsans pris – En hälsokontroll av sjukvården. Stockholm: SNS. 14 Arvidsson, G., Jönsson, B. & Werkö, L. (red.) (1993). Prioritering i sjukvården – Etik och ekonomi. Stockholm: SNS. 15 Arvidsson, G. (red.) (1990). Företagsledarnas recept för sjukvården. Stockholm: SNS. 16 En av de kontroversiella inläggen i den debatten var Söderström, L. (1991). Hur ska sjukvården bedrivas? Stockholm: SNS. 17 Se t.ex. Culyer, A. J. (1992). Svensk sjukvård – bäst i världen? Stockholm: SNS.

spännvidd. Låt oss i stället göra några nedslag. Läkaren Maria Holstad har gjort en träffande skildring av hur problemen uppfattas inifrån vården. Hon skriver: ”Jag och många av mina kollegor känner oss mer och mer frustrerade och uppgivna för varje dag över att vi inte får ägna oss mer åt det som är kärnverksamheten i vårt jobb, det vill säga mötet mellan patient och läkare.”18Undersökningar från bl.a. Komrev inom Öhrlings Pricewaterhouse visar att läkare i dag lägger halva sin tid på administration. Holstad fortsätter: ”Det leder till att varje yrkeskategori gör fel saker…En förklaring är att det saknas fungerande tekniska lösningar och administrativa rutiner. Det är vanligt att klinikerna saknar gemensamma arbetsflöden och en logisk uppgiftsuppdelning mellan yrkeskategorierna.”

Holstad pekar också på dubbelarbete, t.ex. att läkare och sjuksköterskor frågar patienten samma saker eller att fakta skrivs ner flera gånger i journalerna och hon konstaterar: ”Detta är naturligtvis både kostsamt och tidsödande helt i onödan.” Vidare belyser hon kompetensbehovet: ”Sjukvården är en kompetensorganisation. Utan kompetens ingen sjukvård. I likhet med att ishockeyspelare måste få träna ishockey för att bli duktig måste en doktor, sjuksköterska, sjukgymnast eller undersköterska få träna på patienter. Det räcker inte att spola isen. En kirurg behöver operera för att bli skicklig. Samma princip gäller för alla medicinska specialiteter. […] Idag är det för låg verkningsgrad på många doktorer med risk för att de inte kommer att kunna upprätthålla samma goda kompetens som sina äldre kollegor.”

Holstad är också kritisk till hanteringen av sjukskrivningar: ”Den medicinska kompetensen används inte på rätt sätt. Vi är utbildade för att bota sjukdom, men många patienter kommer inte hit för att bli botade, utan för att bli sjukskrivna av sociala skäl. Det kan vara allt från vantrivsel på arbetet, ekonomiska svårigheter, familjebekymmer eller ensamhet. Om allt detta definieras som sjukdomar förstår ju var och en att nuvarande försäkringssystem blir väldigt dyrt.” Hon ställer frågan om sjukförsäkringen verkligen ska användas till sådant och hon menar att det är ett fruktansvärt slöseri med läkarresurser, som blir mer allvarligt med tanke på läkarbristen. Vidare förtydligar hon att det inte är läkarna som sjukskriver. Läkarna skriver bedömningsunderlag och försäkringskassan tar beslutet. Hon skriver: ”Det ställs ökade krav på att vi

18 Holstad, M. (2003). Därför har doktorn inte tid. Svenska Dagbladet, 28 april

läkare ska precisera varför patienten inte kan arbeta. Men hur ska man egentligen kunna veta det om man inte varit på arbetsplatsen?”.

Sammanfattningsvis målar hon upp ett dystert scenario. Om vi inte löser problemen riskerar Sverige att tappa den medicinska kompetensen, vilket gör att alla medborgare får sämre vård. Lösningen på problemet är inte lätt att peka på. Det är förstås många lösningar som ska till, men det finns anledning att stärka forskningen om ledarskapets betydelse, innebörden av helhetssyn och nya problemformuleringar/lösningar.

2.2.3. Exemplet psykiatrin

Vissa områden finns i gränslandet mellan sjukvård och omsorg. Psykiatrin är ett sådant område. Under senaste tiden har vi sett flera våldsdåd av psykiskt sjuka. En person körde hejdlöst in i gågatorna i Gamla Stan i Stockholm – dödade två medborgare och skadade flera. En annan körde på människor vid sidan om en väg. En man med ett järnspett slog vilt omkring sig och dödade en och skadade flera. En tredje högg vilt med ett samurajsvärd i en trappuppgång. Och detta är bara toppen på isberget när det gäller oacceptabla incidenter och handlingar. Både järnspetts-mannen i Åkershov och föraren i Gamla stan hade haft kontakt med psykvården. Vi är väl alla ense om att sådana händelser inte är acceptabla och man måste fråga sig var felet är och vad som är grundorsak till felet.

Kanske har inte psykvården resurser till att investera i kunskap? Eva Erman skrev i Dagens Nyheter: ”Decentraliseringen har gått så långt att ingen verkar ha koll på någonting – bristande kompetens och otydliga befogenheter lever i ett bittert partförhållande.”19Kanske utnyttjas inte adekvata läkemedelsinnovationer i tillräckligt hög grad? Kanske hade psykiatrireformen både fördelar och nackdelar? Kanske är ansvarsfrågan boven i dramat? Enligt Claes-Göran Stefansson, utredare på Socialstyrelsen som utvärderat psykiatrireformen, är ett problem att socialtjänsten inte samarbetar med psykvården. Samarbete sker inte trots att socialtjänsten inte själva har den kompetens som behövs för många patientfall.20

19 Erman, E. (2003). Humes lag dammas av. Dagens Nyheter, 19 juni. 20 Engström, A. (2003). Våldsbrotts samband med bantad psykvård snabbutreds. Svenska

Dagbladet, 3 juni.

Kanske finns något djupare i samhället som ligger bakom tragedierna. Vi inser snabbt att det krävs stora satsningar på forskning för att undersöka sambandet mellan psyksjukvårdens funktionssätt och vansinnesbrottsligheten. Men den fråga vi ställer oss är förstås om innovativa processer skulle kunna bidra till att lösa delar av de problem som berörts.

2.2.4. Stora skillnader mellan exempelvis skolor

Skolan är extra viktig för samhällets funktionssätt eftersom den – tillsammans med familjen – lägger grunden för de människor som verkar i samhället. Det finns fantastiska skolor där lärare och elever tillsammans utvecklar kunskaper och tankebanor, där frånvaron lyser med sin frånvaro och där betygen går i topp. I våra fallstudier finns sådana exempel (se kapitel 4). Sverige har under många decennier varit stolt över skolan. Skåpen på biologiinstitutionerna var fyllda med intressanta modeller, exkursioner gjordes för att se på stjärnorna och höjdpunkter ordnades i form av fotbollsmatcher mellan lärare och elever.

Men sedan hände något. Skåpen är mer och mer fyllda med trasiga föremål. Böckerna är sönderslitna och gamla. Frånvaron är hög och respekten för lärarna sargad. En bakgrund till förändringarna har med samhället att göra. En annan del har med skolans egen utveckling att göra. Nya pedagogiska reformer m.m. har visat sig ha såväl för- som nackdelar. I demokratisk ordning har beslut tagits, men med facit i hand fick man i allt för många fall ett resultat som vare sig politikerna eller medborgarna vill ha. Som Inger Enkvist, professor i spanska och med stor kunskap om grundskolan, visat är bilden inte unik för Sverige. Den svenska skolans problem har också sina motsvarigheter i nästan alla västländer.21

Speciellt är problemen stora i socialt utsatta områden som präglas av hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och hög andel invandrare. Forskaren Li Bennich-Björkman har undersökt detta och hon tillägger att sådana sociala områden speglas i skolan genom hög elevfrånvaro, våldsamma och konfliktfyllda miljöer, brist på lugn och ro för både elever och lärare samt inte minst dåliga betyg. Men det finns undantag, t.ex. Navestadskolan i Norrköping. Vad

21 Enkvist, I. (2001). Feltänkt – En kritisk granskning av idébakgrunden till svensk utbildningspolitik. Stockholm: SNS.

ligger då bakom framgångsrika skolor i socialt svåra områden? Bennich-Björkman pekar på demokratiskt ledarskap samt långtgående decentralisering av makt och ansvar.22

2.2.5. Lägger kommuner pengar på för många saker?

Trots den många gånger dåliga ekonomin finns tecken på att kommunerna ibland gör saker som skulle kunna ifrågasättas. Här är inte platsen för en omfattande behandling av denna fråga, men ett exempel kan tjäna som illustration. Den 1 september 2003 ifrågasatte Sveriges Radio Ekot kommunernas satsningar på idrottsklubbar. De pekade på att flera av de tio största kommunerna har gått i borgen för stora lån till lokala idrottsföreningar. Ekot lyfte fram Göteborgs kommun som enligt Ekot gått i borgen för ett lån på drygt 6 miljoner kronor till Delsjö Golfklubb. Ett formellt krav brukar vara eller borde vara att idrottsföreningen som kommunen stödjer ska vara öppen för alla medborgare. I fallet Delsjö Golfklubb handlar det om en exklusiv klubb som är stängd för nya medlemmar de närmaste 20 åren framåt. Klubbens ordförande motiverade kritiken med att ”vi är ju en del av idrottslivet”. Allt som allt hade Göteborg gått i borgen för lån motsvarande 128 miljoner kronor och enligt Ekot gick det främst till tennisklubbar, ridklubbar och golfklubbar ”där det ofta krävs en tjock plånbok att komma in om dörren inte är helt stängd”. Sammantaget hade de tio största kommunerna borgensåtaganden gentemot liknande klubbar motsvarande mer än en kvarts miljard kronor och utöver detta gav många kommuner direkta lån till dem. Bakom detta ligger en välvilja att stödja lokala klubbar. Men när de går dåligt konstaterade Ekot att ”skattebetalarna får ta smällen”. Och de konstaterade också att det ”finns flera exempel där kommunerna fått ta över idrottsföreningarnas skulder”. Ekot var kritiskt till att kommuner på detta sätt använder skattebetalarnas pengar för att finansiera särintressen av lyx- eller nöjeskaraktär.23

Ett sätt att se på detta exempel är att det kanske skulle vara oproblematiskt om ekonomin i kommunerna inte var så dålig och om skattetrycket inte var så högt. Alternativt skulle man kunna motivera gynnande av särintressen om det kan visas att det

22 Bennich-Björkman, L. (2002). Någonting har hänt – Förbättring och frustration i svenska lågstatusskolor. Stockholm: SNS. 23 ”Kommuner går i borgen för svåråtkomliga idrotter”. SR Ekot, den 1 september 2003. Reporter: Sören Granath, Research: Sandra Foresti.

genererar ökade intäkter till medborgarna i kommunen, genom att man t.ex. lockar till sig viktiga företag som breddar skattebasen. Helt klart behövs forskning för att reda ut frågor av denna typ. Kanske skulle innovativa processer kunna bidra till att målen – sprudlande klubbar – uppnås utan att kommunerna går in med borgen (som ibland blir kreditförluster), lån eller stöd?

2.3. Den viktiga frågan

Vi har i detta kapitel beskrivit olika bilder av problem inom den kommunala och landstingskommunala verksamheten. Det finns många andra områden man skulle kunna lyfta fram. Vi hänvisar till bilaga 2 för fler områden.

Det kan hända att problembeskrivningen är för mörk eller för ensidig. Vad är symptom och vad är de underliggande problemen? En viktig fråga, som vi ställer oss, är vilken roll innovativa processer spelar eller skulle kunna spela för att hantera och kanske lösa vissa av de berörda problemen. Den frågan kommer vi att ägna resten av framställningen åt.

3. Tidigare forskning om innovativa processer

”Ska man se långt ska man stå på andras axlar.”

Isaac Newton

3.1. Inledning

Innovativa processer är komplexa fenomen. En studie om innovativa processer bör därför inte vara teorilös. Detta kapitel handlar om den tidigare forskningen om innovativa processer. Teori kan betraktas som ett koncentrat av tidigare erfarenhet och tänkta tankar, och precis som Newton vill vi se så långt som möjligt. Först redogörs för en internationell litteraturstudie. Därefter diskuteras ett urval av teorier som kan hjälpa oss att förstå fenomenet innovativa processer. Slutligen görs en språklig analys av begreppet innovation. Syftet med kapitlet är alltså att ge en teoretisk grund att stå på inför analysen av det rikliga material från fallstudier m.m. som studien genererat.

3.2. Den internationella litteraturen

Litteraturstudien gjordes i samarbete med ett team på Örebro universitetsbibliotek. Det bestod av Anders Eklund, specialiserad mot ekonomi och EU, Birgitta Hansson mot samhällsvetenskap och medicin samt Bengt Lindström mot teknik och naturvetenskap. Utifrån en omfattande lista på sökord och sökstrategier gjordes först testsökningar. Ett urval av referenser beställdes för analys. Detta var sedan grunden för en successiv modifiering av sökord och söksträngar. Problemen var de klassiska: I vissa fall fick vi för många icke relevanta träffar. I andra fall visade det sig att vi missade referenser som vi visste fanns och som var relevanta. När väl den slutgiltiga sökstrategin fastslagits gjordes

sökningar som genererade stora mängder referenslistor. Dessa bearbetades manuellt. Varje referens kodades efter vilken karaktär den hade. Koderna för olika karaktärer fick växa fram successivt under studiens gång. De artiklar som kändes extra intressanta beställdes och de flesta av dem lästes i sin helhet.

Den strama tidsramen medförde att vi inte kunde gå igenom det omfattande materialet i detalj. Syftet var inte heller detta. Syftet var att få en överblick över karaktären på litteraturen samt att identifiera guldkorn ur litteraturfloran. Något som framkom med all önskvärd tydlighet är att litteraturen innehåller intressanta idéer och kunskaper.

Tidigare forskning har mycket att säga.

Vilka källor användes? Vi valde databaserna Elin, JSTOR, Libris, PAIS och ISI.1Elin är ett gemensamt sökgränssnitt för artiklar i tidskrifter från förlagen Elsevier, Kluwer, Wiley, Springer, MCB med flera, men även från EBSCO och ABI/Inform.2JSTOR innehåller äldre årgångar av vetenskapliga tidskrifter, i många fall från volym 1 nummer 1 av respektive tidskrift. LIBRIS är en nationell samkatalog för främst svenska universitets-, högskole- och specialbibliotek som innehåller nära 5 miljoner titlar (främst böcker och rapporter men även artiklar). PAIS (Public Affairs

1 I de första testsökningarna användes många fler databaser än de som vi slutligen gick vidare med. Vi beslutade t.ex. att avstå från databaserna Compendex, Inspec, Medline och Sociological Abstracts. Skälet var inte bara begränsad tid och begränsade resurser. Vissa databaser var så speciella att de inte kändes meningsfulla eller så prioriterades de inte utifrån våra behov. Vi är medvetna om det finns många andra litteraturdatabaser och att sökning i dessa hade påverkat vårt resultat. 2 De båda senare innehåller artiklar från såväl vetenskapliga tidskrifter som konventionella tidskrifter.

Information Service) innehåller drygt en halv miljon referenser från 1972 och framåt relaterade till offentliga organisationer och aspekter. ISI inkluderar databaserna Social sciences citation index, Science citation index och Arts and humanities citation index. Det handlar om kvalificerade artikel- och citeringsdatabaser. ISI innehåller drygt 18 miljoner artiklar och referenser. Den version av ISI vi använde går tillbaka till 1986.

Först vill vi göra läsaren uppmärksam på att det som följer är en förenklad version av vår mer detaljerade rapport. Vi väljer bl.a. att kraftigt förenkla tabellerna. Söksträngarna var ibland relativt komplexa och varierade dessutom mellan olika databaser. Låt oss ta ett exempel. När vi sökte efter litteratur om hur kommuner (eller motsvarande fenomen utomlands) samverkar med forskning, användes följande söksträng: ”(local authorit* OR county OR counties OR regional authorit* OR municipal* OR local government) AND (universit* OR academ*)”. Asteriskerna innebär att vi också tar med eventuella ändelser på orden.3 I den tabell där vi redovisar just denna sökning kommer framgå att vi bara skriver kort och gott ”Kommuner och universitet/akademi”. En annan förenkling vi gör här är att slå samman resultatet från alla 5 baserna. Skälet är att tydligare visa på skillnader i litteraturmängden inom olika områden.

3.2.1. Processperspektivet

Den viktigaste sökningen som gjordes syftade till att fånga upp forskning och litteratur inom innovationsområdet som har ett utpräglat processperspektiv. Dessutom ville vi undersöka själva begreppet ”innovativa processer”. Förutom sökbegreppet ”innova– tiva processer” på svenska och engelska användes de besläktade begreppen ”verksamhet” och ”work” i kombination med sökordet ”innovat*”. Resultatet framgår som en del av tabell 1.

3 Vi är medvetna om att all forskning inte fångas genom att söka på ”university” eller ”academy”, men dessa sökord framkom efter att vi testat andra som gav för mycket skräp i listorna.

Tabell 1. Träffbild på sökordet innovativa processer och nära besläktade begrepp.4

Antal träffar i titelfältet Antal träffar i nyckelordsfältet

Innovativa processer Innovative processes

77

187

Innovativ verksamhet Innovative work 5

1205

5683

Innovationssystem Innovation system

1666

12180

Kluster Cluster

6

408

7706

Kreativt/lateralt tänkande Creative/lateral thinking

295

489

Kreativa kulturer Cultures of creativity

343

1244

Hantera kreativitet Managing crativity

107

126

Innovation 27830 63898

I svenska Libris fanns en enda referens som matchade begreppet ”innovativa processer”. Det var ett examensarbete från Lund skrivet 2001 av Henry Nilsson och Henrik Sellberg med titeln En framtida position för NCCs boendeutveckling – skapandet av ett aktivitetssystem för innovativa processer. Några vetenskapliga artiklar eller doktorsavhandlingar fanns inte. I Elin fanns 29 referenser med begreppet ”innovative process” i titeln. Det kan jämföras med ”innovationssystem” i samma databas som gav 535 träffar, eller ”innovation” som gav 9 990 träffar. I JSTOR fanns ingen träff, i PAIS fanns 1 och i ISI fanns 41 träffar på begreppet ”innovative process”. De 41 träffarna i ISI kan jämföras med hela 9 530 träffar för sökordet ”innovationssystem” eller 24 495 träffar för ”innovation”.

Ett exempel på referens bland de 29 träffarna i Elin var ”Innovative processes bring systems on chips to life” i tidskriften

EDN. Flertalet artiklar handlar om betydelsen av information i innovativa processer. En hel del handlar om samspelet mellan

4 För information om vad som t.ex. menas med titelfält i de olika databaserna (vilka som har med undertitel etc.) hänvisar vi till vår underlagsrapport. 5 Här avses sökning med operatorn AND mellan orden. Vi sökte också t.ex. ”Innovat* ADJ work*, vilket inte publiceras här. 6 Vi kombinerade med företag/company eller organisation/organisation, för att inte få med biologiska cellkluster etc.

forskning och utveckling. Sammantaget handlar det främst om teknik eller industriell produktion. Samma slutsats kunde dras vid genomgång av de 5 träffarna i Libris, den enda träffen i PAIS (som handlade om tekniska patent) och de 41 träffarna i ISI.

I Elin fanns 4 artiklar som matchade sökordet ”innovativa processer” i nyckelordsfältet. Två av dessa handlade om tekniska metoder av kemisk karaktär. En handlade intressant nog om interna faktorer som påverkar ett företags innovativa beteende. Den sista belyste variabler som påverkar urvalet av personer i verksamheter som erbjuder innovativa tjänster. I ISI fanns så många som 183 referenser som svarade på motsvarande söksträng, om man valde att söka i titelfältet. Den första av dessa var av teknisk karaktär och handlade om ny design av produktions– processen för Mozarellaost. De flesta var av teknisk karaktär och fokuserade något specifikt problem. En och annan handlade om övergripande frågor av icke-teknisk art, t.ex. om det finns fog för att tala i termer om ”den nya ekonomin”. Någon handlade om institutioner som inverkar på demokratiprocessen i intresse– grupper.

Det blev betydligt fler referenser som framkom om man använde operatorn AND i stället för ADJ. Det handlar alltså om artiklar där orden ”innovativa” och ”processer” inte behöver stå bredvid varandra. I Elin blev det 152 träffar i titelfältet. Vad handlar då dessa artiklar om? De flesta handlar om produktionsprocesser, dvs. tekniska metoder för industriell tillverkning. Men det fanns också en hel del andra intressanta teman. Simuleringsmodeller för budgetering av teknisk forskning är ett exempel. Flera handlade om olika former av affärsutveckling. En handlade om hur man reparerar skadan av dålig innovativitet inom turistnäringen. En artikel försökte svara på om ”socialt kapital” påverkar innovations– förmågan. Om vi fokuserar blicken på resultatet av sökningen i ISI – det gav 8 731 träffar – framkommer en mångfacetterad bild. Den första artikeln där handlade om en innovativ biologisk renings– process för avloppsvatten i Kanada. Produktutveckling och teknisk utveckling är markant dominerande. Utrymmet här medger ingen utförlig diskussion om alla intressanta undantag.

De 76 träffarna i JSTOR som följde med sökordet ”innovative” (i titelfältet, eftersom det ej går att söka i nyckelordsfält där) var intressanta. Den första handlade om innovativa sätt att lära ut familjekunskap i skolan. En artikel handlade om den högre utbildningen i ”det innovativa samhället”. Någon handlade om

innovativ finansiering av forskning. Vissa handlade om vad som kännetecknar innovativa organisationer. För den intresserade fanns också en artikel om innovativt beteende i samband med bröllop. Sammantaget hade artiklarna i JSTOR inte samma tekniska inriktning.

Vi anser oss också kunna motivera hypotesen att process– perspektivet är föga behandlat om man jämför med forskningen som fokuserar resultatet av innovativa processer (innovationer) eller strukturer inom vilka processer sker (innovationssystem). Se figur 1. Vid analys av de publikationer som framkom vid söksträngen ”innovat* ADJ process*” eller likande kunde vi konstatera att det mesta handlade om innovationsprocesser antingen i bemärkelsen uppfinnares process eller s.k. processinnovationer (som t.ex. en ny metod för papperstillverkning). Det handlar inte primärt om t.ex. förnyelseprocesser inom kommunal omsorg eller organisering av sjukvård. Givetvis finns intressanta undantag.

Figur 1. Antalet publikationer som svarar mot sökordet innovativa processer respektive innovationssystem om man söker i nyckelordsfältet i de 4 databaser vi använt.

Vi tolkar figur 1 som att litteraturen i stort släpar efter de diskussioner som bl.a. förs av EU-kommissionen gällande andra och tredje generationens innovationstänkande, som vi refererade till i kapitel 1. Den andra generationen byggde, enligt Innovation Tomorrowrapporten, på ett systemperspektiv. Den tredje generationens synsätt byggde på ett brett samhällsperspektiv, snarare än sektorsfokus, samt betonade i mycket hög grad processer framför strukturer.

Innovativa processer Innovationssystem

187

5 683

3.2.2. System- eller strukturperspektivet

När det gäller publikationer med system- eller klusterbegreppet i titeln finns som sagt betydligt fler än när det gäller publikationer med begreppet process i titeln. Blicka åter tillbaka på tabell 1. Över 500 artiklar svarade på söksträngen ”innovat* AND system*”. Det visade sig att artiklarna kunde handla om en rad olika ämnen. Den första i en av databaserna handlade om implementering av resursplaneringssystem och andra system för att stimulera innovation. Den andra ställde frågan om Nya Zeeland har ett innovationssystem för bioteknik. En betydande andel av artiklarna handlade om IT-system. Andra handlade om produktionssystem. I ISI fanns nästan 10 000 artiklar som svarade mot samma söksträng, då man sökte i nyckelordsfältet. När det gäller Libris fanns ett stort antal artiklar och rapporter utgivna av svenska myndigheter som t.ex. Vinnova, ITPS och NUTEK. Sammantaget kan man utan tvekan påstå att systemperspektivet är väl utbrett inom många ämnen och områden.

När det gäller kluster visade det sig meningslöst att som sökbegrepp bara använda ordet kluster (cluster). Skälet är att det inom t.ex. biologin talas mycket om cellkluster och liknande som inte var primärt vad vi sökte. Därför kombinerade vi kluster med företags- eller organisationsbegreppet. Det visade sig att begreppet organisation också används när det gäller hur t.ex. celler organiserar sig, så referenserna präglades minst sagt av mångfald. Dock framkom som väntat en betydande andel artiklar på temat företagskluster. De handlade ofta om beskrivningar över geografiska områden med anhopningar av företag inom viss sektor eller bransch. Av utrymmesskäl lämnar vi detaljerna till detta därhän i denna sammanfattning.

3.2.3. Kreativa tankeprocesser

En speciell sökning gjordes på litteratur som handlar om kreativt tänkande och mentala processer. Blicka tillbaka på tabell 1. I Elin fanns 113 publikationer och i ISI 145. En publikation beskrev hur kreativt tänkande kan förbättra industriell produktion. En artikel handlade om kombinationen av kreativt och kritiskt tänkande i klinisk praktik inom sjukvården. Många artiklar handlade om kreativt tänkande mer principiellt utan att koppla till något speciellt

applikationsområde. Några handlade om ”kreativa yrken”, som t.ex. designers av statsparker eller musikproducenter. Några berörde möjligheten att med informationsteknik stärka det kreativa tänkandet. Ett större antal handlade om utbildning och pedagogik. I databasen ISI var bilden ungefär detsamma. En handlade om hur lateralt tänkande kan leda till idéer för att vända sjukdomsförloppet vid ”mitochondrial muscle disease” (publicerad i tidskriften

Lancet). Här fanns också fler inom området barnpsykologi.

Sammantaget kunde vi konstatera att det finns oerhört mycket att lära från den stora forskningsproduktionen inom kreativitets– området.

Vi försökte också fånga in litteratur om ”cultures of creativity”. Se återigen i tabell 1. Där kunde vi konstatera en intressant litteraturflora. Dock är den inte riktigt så omfattande som vi hade förväntat oss. I Elin fick vi 65 träffar när vi sökte i titelfältet. Den första handlar om hur man etablerar en kreativ kultur i organisationer, dvs. den var mitt i prick med vad vi såg som intressant. Det visade sig att ganska många hade en normativ inriktning, dvs. innehöll förslag om konsten att skapa kreativa miljöer. I vilken grad de var empiriskt underbyggda är oklart då vår tid inte medgav fördjupad analys. Flera publikationer handlade om olika länderkulturers inverkan på kreativiteten, t.ex. fenomenet Jamaica inom musiken. Vidare pekade en del på hur t.ex. ekonomiska kriser i länder som Japan stimulerat kreativiteten. I databasen ISI fanns 173 motsvarande träffar. Bilden var densamma här, men dock fanns fler antropologiska studier. En handlade om kopplingen mellan kreativitet å ena sidan och incitament och belöningar å andra sidan. Några handlade om globaliseringens effekter på den allmänna kreativiteten.

Få artiklar handlade om kopplingen mellan kreativitet och konkreta resultat. De flesta handlade alltså om kreativa kulturer per se, snarare än deras eventuella effekter på värdeskapande. Kanske ligger det i ämnets natur att det avgränsar sig främst till hjärnan snarare än handlingarna som kan eller borde följa i spåren av mentala processer? Det krävs dock mer fördjupad analys för att problematisera denna slutsats.

En av våra undersökningar riktades mot litteratur som behandlar professionell praktik, dvs. artiklar om hur man kan nyttja kreativitet i praktiska handlingar och hur man på olika sätt kan stimulera kreativiteten eller hantera kreativa medarbetare. De 64 artiklarna i Elin som svarade mot den specialsökningen innehöll

många som handlade om hur man utvecklar kreativa arbetsplatser i organisationer. Någon handlade om gränsen mellan geni och galning. Vissa handlade om kreativitetens betydelse för hela branschers utveckling. Någon berörde frågan hur man bör vårda verkligen kreativa stjärnor bland personalen. En och annan berörde strategier som kännetecknar vissa länder, som t.ex. ”den japanska metoden för att hantera kreativitet”. I ISI svarade 23 artiklar på söksträngen i titelfältet. Den första ställde frågan om det verkligen går att aktivt stärka kreativiteten för att få fram nya produkter. Flera handlade om att hantera innovationsprocesser. Några handlade också här om att hantera kreativa människor. En kastade ljus över brister på kreativitet och idéer i vissa företag. Om man sökte i nyckelordsfältet kom många fler artiklar. Den första handlade om hur man kan förbättra kommunikationen om risker med droger. Andra handlade om ledarskapets betydelse för forskningsteam. Ett fåtal handlade om hur man bibehåller den innovativa förmågan (som t.ex. i fallet Walt Disneys företag). Ett par handlade om betydelsen att förstå kunderna för att stärka innovationsförmågan i företag. Det fanns många intressanta forskningsbidrag i denna grupp.

3.2.4. Forskningssamarbete och nytta

Forskning är inte bara en innovativ process i sig själv. Forskning är också en grundbult för många andra innovativa processer. Vi gjorde sökningar efter litteratur som handlar om forskning, samarbete och nytta. Tanken var att få en bild av hur mycket av den litteraturen som har näringslivsfokus, kommunfokus respektive landstingfokus (analogt motsvarande entiteter i andra länder än Sverige). En sammanfattad bild av resultatet framgår av tabell 2.

Tabell 2. Träffbild på sökord som speglar forskningssamarbete och nytta .7

Titelfältet Nyckelordsfältet

Kommuner OCH universitet/akademiLocal auhorities, county councils, local government, municipal OCH university/academy

654

1579

Landsting OCH universitet/akademiMedical service, health service, hospital OCH university/academy

3489

28952

Industri/company OCH university/academy 8 3992 13497

När vi gjorde sökning efter litteratur på temat forskning, samarbete och nytta visade det sig finnas en omfattande litteraturflora totalt sett. Men det mesta handlar om företag och industri eller sjukvårdsrelaterade frågor – inte kommunrelaterade problem.

I exempelvis Elin fanns 401 publikationer som matchade söksträngen ”(industr* OR compan*) AND (universit* OR academ*)”. Den söksträng som användes för kommunsektorn var ”(local authorit* OR county council* OR regional authorit* OR municipal*) AND (universit* OR academ*)”. Det gav bara 19 träffar. I databasen ISI gav motsvarande sökning 1 226 med företagsfokus och 62 träff för kommunfokuserade alster. Om vi lägger samman ISI och Elin blev antalet ”kommunträffar” 81 medan antalet företagsträffar blev 1 627. Det speglar troligen hur stor andel forskning som fokuserar kommuner och hur mycket som fokuserar företag. Se figur 2. Även den figuren tolkar vi som en indikation på att perspektivet innovationspolitik av tredje generationen, enligt Innovation Tomorrow-rapporten, inte ännu speglas i så stor grad i litteraturfloran kring forskning och dess nyttjande. Åtminstone gäller den slutsatsen om man anser att kommuner (och motsvarande fenomen internationellt) bör ha en central roll i modellen av vad EU kallar bredare samhällsperspektiv.

7 Av de 654 träffarna på kommun samt av de 3489 träffarna för landsting var 291 i svenska Libris. Där användes dock både ordet kommun och landsting, varför de 654 och 3489 är ca 150 för många. Detta fel uppkom vid kondenseringen av de större tabellerna till denna lilla översiktstabell. 8 Här användes endast de engelska termerna också när vi sökte i Libris. Det gör att antalet träffar egentligen är ännu större.

Figur 2. Antalet träffar i ELIN och ISI med företagsfokus respektive kommunfokus.

Vad kan man då säga om litteraturen inom ramen för offentligt fokus. Vår slutsats är att litteraturen om offentlig sektor främst är inriktad på nationsnivån, dvs. specifikt kommunala aspekter är förhållandevis föga behandlade jämfört med ”government” på nationell nivå. Landstings– sidan är mer behandlad, men observera att vi där använde breda söktermer. Det gör att vi också fick med en rad medicinska publika– tioner som inte t.ex. handlar om innovationer när det gäller sätt att driva organisatorisk verksamhet. Fortsatta undersökningar krävs för att analysera denna litteraturflora närmare.

Vad handlade då de artiklar med fokus på offentlig sektor om? Den första bland de 19 träffarna i Elin, där kommunsöksträngen testades i titelfältet, var artikeln ”University-local government collaboration to study fiskal health” publicerad i Government

Finance Review. Flera handlade om hur kompetensen hos kommunaktörer kan stärkas genom samverkan med universitet.

Vissa handlade om konkreta projekt i samarbete mellan kommuner och universitet, t.ex. bredbandsatsningar. Inte så få handlade om ”kommuner” i afrikanska och andra länder. När vi gjorde samma sökning i nyckelordsfältet kom fler intressanta artiklar. En handlade om hur Stanford university bidragit till lokal och regional utveckling kopplad till Silicon Valley. En del handlade om utveckling av statskärnor och andra handlade om skolutveckling. I Libris fanns 252 ”kommunträffar” i titelfältet, men om vi bara avgränsade till huvudtiteln blev det 36 träffar. Det handlar alltså om litteratur i en svensk databas men där sökorden var engelska. Här fanns flera artiklar som handlade om museer. Endast 8 av dem var från senare än år 1990. I PAIS framtonade liknande artiklar. I

Kommunfokus Företagsfokus

81

1 627

motsvarande sökning i ISI framkom också liknande bild. Där fanns en hel del om tillväxtstimulans på lokal nivå i samverkan med universitet. En hel del handlade om sjuk- och hälsovård på lokal nivå. Den mesta litteraturen är USA-relaterad.

Ovanstående gällde alltså ”kommunsökningen”. Vad framkom i artiklarna från landstingssökningen? Eftersom landsting är ett svenskt begrepp, och eftersom den mesta delen av landstingens verksamhet är sjukvård, valde vi som framgått att använda sökord som fångar in sjukvård, helst utan att få med allt som finns inom läkemedelsutveckling och t.ex. molekylärbiologisk forskning. Vi var intresserade av frågor som landstingets egen personal arbetar med eller som berör landstingets/sjukhusens sätt att bedriva verksamhet. Den söksträng som användes för att fånga in landstingssektorn var ”(medical service* OR health service* OR hospit*) AND (universit* OR academ*)”. I titelfältet i Elin fick vi 482 träffar med söksträngen. Den första var en artikel med titeln ”Policy making on reserces of Dutch University Hospitals: A case sudy” publicerad i en ekonomiskt inriktad tidskrift. En hel del av artiklarna handlade just om universitetssjukhus, t.ex. problem med HIV-infektioner på universitetssjukhus i Frankrike. En hel del handlade om utbildningar i ”manged care” eller ”health services”. Flera handlade om stress hos läkare och annan personal. Som förväntat handlade många om klinisk forskning, t.ex. utveckling av cancervaccin vid universitetssjukhus. Kvalitetssystem, utveckling av antibiotikaresistens och fallstudier av sjukvårdstjänster var andra vanliga teman. Artiklarna i Libris, PAIS och ISI handlade om liknande frågor, men också många om ekonomisk styrning av t.ex. sjukhus. Där fanns också flera om skillnader mellan sjukvårds– system i olika länder.

Vi gjorde också sökning i Libris med svenska sökord för att fånga in allt om kommuner och landsting. Det blev 291 träffar i titelfältet där vi inkluderade undertitel. Den första handlade om en beskrivning av vad som menas med skolutveckling. Flera handlade om skolor och högre utbildning. Det fanns också publikationer som handlade om forskning om social utslagning. En rad poster var publikationer från kommunalt inriktade forskningscentra som t.ex. Centrum för kommunstrategiska studier i Linköping. Serien ”Utbildningsväsendets författningsböcker” upptog många träffar. Andra ämnen var forskning vid mindre och medelstora högskolor, kommuners kommunikation och kommundriven forskning.

Artiklarna från 1970-talet handlade ofta om mycket konkreta frågor som t.ex. buss- och taxisystem på Gotland.

Litteraturen som svarade på våra sökord på temat offentlig sektor och forskning handlade sammantaget i hög grad om samhälleliga (inte minst kommunala) vinster av att företag samverkar med universitet. Analysnivån var inte sällan bransch eller kluster. En hel del hade nationell analysnivå. Tyvärr handlade inte många om det som i Sverige motsvaras av kommuner. Många handlade emellertid om läkemedels- eller bioteknikföretag och deras samverkan med universitet.

Om vi övergår till sökningen efter artiklar om koppling mellan universitet och företag kan vi konstatera följande: I Elin fanns 401 publikationer som svarade mot söksträngen. Några handlar om hur man kan stödja samverkan mellan universitet och företag och offentlig sektor. Några handlade om hur vissa branscher gör akademiska satsningar, t.ex. spanska företag som går samman och skapar en ny musikakademi. Vissa handlade om hur stora städer som New York gör satsningar för att få fram spännande teknikföretag sprungna ur akademisk forskning. Ett stort antal handlade om samverkan mellan universitet och företag, inte minst inom läkemedelsområdet. Som förväntat berörde några ”problemet” med att företagssamarbete upplevs kunna nagga den akademiska friheten i kanten. Vissa berörde fenomenet att företag gärna placerar sig nära universitet. Litteraturen om samverkan mellan företag och universitet är synnerligen omfattande. Det indikerar att universiteten har stor betydelse för utvecklingen av företag. Vår tes är att samma gäller för kommuner och landsting, men dessvärre finns som sagt inte lika mycket publicerad forskning om detta område.

Man ska avslutningsvis vara försiktig med att dra allt för stora växlar av sökresultaten eftersom de olika databasernas söksätt skiljer sig åt.9 Vi hoppas kunna fortsätta studien av den internationella forskningen eftersom det är viktigt för Sverige att vi har hög kunskap om innovativa processer.

9 ISI medger exempelvis inte söka på keywords och när man söker på ämne får man även träff på ord i titlar. Libris titelfält har både huvudtitlar, serietitlar, uniforma titlar osv. PAIS nyckelord är s.k. descriptors – dvs. kontrollerade ämnesord. JSTOR har inga nyckelord och det går inte att trunkera – bara att söka på pluraländelser. Det medförde att vi gjorde några kompletterande söksträngar för just JSTOR.

3.2.5. Innovationsforskningens perspektiv

Sammantaget framkom i vår studie en ymnig flora av aspekter och inriktningar på innovationslitteraturen såsom vi definierat den via sökord, söksträngar och val av databaser. Delar av denna litteratur hade vi eller våra samarbetspartner redan tagit del av, och en del lästes in under utredningen. Inom ramen för den tid vi hade försökte vi få en bild av vilka teoretiska perspektiv som fluktuerar. Här kommer vi snart presentera en modell av forskningens olika perspektiv och inriktningar. Innan dess vill vi dock ge en översikt som speglar vilka inriktningar som kunde urskiljas i litteraturstudien.10 Se tabell 3.

Tabell 3. Kategorier av publikationer i innovationslitteraturen. A. Om innovationer

A1. Konkreta exempel på innovationer inom de områden

utredningen SOU studerar.

A2. Konkreta exempel på innovativa metoder/produkter i

gränslandet till utredningens fokus (t.ex. bredband)

A3. Konkreta exempel på innovativa metoder/produkter utanför

de områden vi fokuserar

A4. Om framsteg, generellt A5. Produktutveckling A6. Organisatoriska innovationer A7. Kundservice A8. Misslyckade innovationer

B. Om myllan som skapar innovationer (system- och struktur–

fokus har dock egen rubrik)

B1. Innovativ forskning samt innovativa forskningsmiljöer

(inklusive samverkan med universitet)

B2. Innovativa människors kännetecken och betydelse i

organisationer

B3. Incitament att ”innovera”/forska B4. Fördelar med att vara innovativ B5. Klimat/företagskultur och dess koppling till innovation eller

kreativitet (inklusive ledarskap, men dock ej ledarskap hos lärare gentemot studenter som vi har i separat kategori)

10 Tiden medgav inte att göra en analys av den relativa mängden referenser inom vart och ett av områdena, men översikten räcker för att få överblick över vad som i stort behandlas i litteraturen och vilka typer av perspektiv den präglas av.

B6. Metoder att stärka innovationskraften i organisationer

(inklusive deskriptiva studier om faktorer som inverkar på innovativa processer)

B7. Visioners betydelse B8. Skolors förmåga att stimulera kreativitet B9. Lärande organisationer B10. Intellektuellt kapital B11. Teamwork B12. Högpresterande människor B13 Business intelligence

C. System och strukturer

C1 Innovationssystem C2 Nationella innovationssystem C3 Triple Helix C4 Nätverk C5 Kluster av innovationer och företag

D. Spridning, nyttan och effekter från innovationer

D1. Adoption, dvs. hur aktörer tar till sig nya innovationer D2. Diffusion, dvs. spegelbilden av D1 D3. Nyttan med innovationer eller kreativt arbete inklusive

effekter av innovationer

D4. Kundförståelse

E. Teorier om innovationer

E1 Teorier om innovationer E2 Kreativitet (dock ej sådant som platsar i gruppen B6) E3 Matematiska modeller av innovation/innovationsspridning

samt neurala nätverk

E4 Ekonomiska (ofta abstrakta) modeller av konsumenters

beteende gentemot innovationer

F. Juridiska aspekter

F1 Skydd av innovativ materia F2 Universitetsforskning och patent m.m.

G. Lärande och kunskapshantering

G1 Livslångt lärande G2 Knowledge management

Kategorierna i tabell 3 bör betraktas som ett utkast till kategorisering. Fortsatt forskning behövs för att vidareutveckla och nyansera analysen. Som framgått intresserar sig många ämnen och discipliner för innovationer. Bland dem finns sociologi, statsvetenskap, företagsekonomi, psykologi, historia, hjärnforsk– ning och konstvetenskap. Vi avslutar här med en modell som skildrar innovationsforskningens inriktningar och fokus. Modellen är utvecklad i samarbete med docent Rune Wigblad vid Högskolan i Dalarna. Modellen ska betraktas som en förenklad och idealtypisk översikt över några av de centrala dimensionerna som kan användas för att beskriva forskningens inriktning. Tack också till Vinnova för synpunkter och tips.

Figur 3. Innovationsforskningens perspektiv.

Den första dimensionen i modellen enligt figur 3 är nivå. I forskningen skiljer man på innovationer med olika nivåer. Man skiljer mellan basinnovationer (grundläggande innovationer som söker sina tillämpningar) och sekundärinnovationer (direkt tillämpningsbara innovationer). De senare bygger vidare på de förras grund. Ångmaskinen, dieselmotorn, transistorn och DNAtekniken brukar anges som exempel på basinnovationer med stor

sekundär räckvidd, eftersom de utgjorde en förutsättning för en rad innovationer inom järnvägens, bilismens och datoriseringens genombrott.

Man skiljer också mellan ”discontinous innovations” och ”incremental innovations”. Om en basinnovation utvecklas mot ett lyckat tillämpningsområde kan detta leda till språngmässiga förändringar av verkligheten, dvs. ”discontinous innovations”. Detta är förändringar utan återgång till tidigare stadium. Ett exempel på detta är den nya bearbetningstekniken ”höghastighets– formning” som när den tillämpas ger en 10-potens högre till– verkningshastighet per detalj. Ibland kan det vara så att en bas– innovation inledningsvis finner flera tillämpningar utan att något omvälvande sker. Först genom låt säga den femte tillämpningen ”exploderar den” och ger långtgående effekter på samhället. Det bör poängteras att innovationen kan handla om såväl teknik som t.ex. nya affärsmodeller. Motsatsen till en diskontinuerlig utveckling är en innovation som byggs upp av ständiga förbättringar (”incremental innovation”). Ett välkänt exempel på detta är Linux operativsystem som förbättrades successivt genom att alla användare lämnade förbättringsförslag. Operativsystemet blev så bra att det kunde konkurrera med Microsoft Windows.

Den andra dimensionen i modellen enligt figur 3 är inriktning. Här skiljer forskningen på produktinnovationer och process– innovationer. Vi har med ledning av litteraturstudien fått skälet att lägga till en tredje variant: konceptinnovationer. Produktinnova– tioner delar man sedan in i sådana med låg teknikkomplexitet och sådana med hög. Teknikfokus är sålunda implicit i detta och präglar en rad forskare, t.ex. Dosi.11 Processinnovationer delas in i tekniska processinnovationer respektive organisatoriska eller sociala processinnovationer. Det förstnämnda kan handla om nya fram– ställningsprocesser för ett visst läkemedel. Det sistnämnda kan handla om nya innovativa sätt att organisera patientens vandring i vårdkedjan. Konceptinnovationer kan handla om principiellt nya verksamheter som t.ex. operascener förlagda i kalkbrott (mer om det fallet finns i kapitel 4).

Den tredje dimensionen i modellen är aktörsfokus. Här skiljer sig litteraturen beroende på om den främst handlar om innovatörerna eller om dem som nyttjar innovatörens resultat. I den förstnämnda kategorin finner man begrepp som ”champions of innovations”.

11 Dosi, G. m.fl. (1988). Technical Change and Economic Theory. London: Pinter Publishers.

Här finns också litteraturen kring nya företag (new ventures). Innovatörslitteraturen skiljer sig i sin tur med avseende på om den präglas av en ”isolerad uppfattning” eller en ”öppen uppfattning”. Med isolerad uppfattning avses att forskningen bygger på idén att innovationer uppstår genom att smarta personer kommer på nya saker på kammaren. Med öppen uppfattning avses att forskningen har ett samverkansperspektiv, dvs. bygger på tesen att innovationer ofta är resultat av social interaktion, alternativt att personer tar till sig impulser och information från omvärlden. Den referensram som gjort sig känd under begreppet ”triple helix” kan nämnas som exempel. Grundidén är att innovativa processer bäst sker i samspel mellan företag, akademi och samhälle. En del av bakgrunden till denna referensram berättade New York-professorn Henry Etzkowitz om under ett seminarium vid Örebro universitet i Januari 2003. Under kommunismen blev det för mycket politik så att marknaden förkvävdes. Under omvanlingsåren så blev det för mycket marknad så att den perverterades – det blev en ”rövarekonomi”. Han hade noterat att man i Polen och andra stländer inte fick den dynamiska utveckling man hade hoppats på sedan man övergick från planekonomi till marknadsekonomi. Under kommunismen blev det för mycket politik så att marknaden förkvävdes. Under omvandlingsåren blev det för mycket marknad så att den perverserades – det blev en rövarekonomi. Det verkade som om det fattades något och ”detta något” var en genomtänkt strategi som inkluderade samverkan mellan högskola, näringsliv och offentlig sektor (government).12 Begreppet triple-helix har spridits och kritiserats. Det bör noteras att Etzkowitz själv inte förde in kopplingen mellan kluster och triple helix, som ofta görs i den svenska diskussionen. En del menar att man i för hög grad fokuserar universitet under det att många andra bedriver forskning. Vi förstår kritiken men anser att det är bättre med en tydlig referensram än ingen alls, och i vissa fall kan triple-helix vara en bra diskussionsram. Vi noterar dock att synen på ”government” varierar. De flesta ser nog på government i rollen som finansiär, underlättare och regelsättare. Vi menar att man borde bredda detta till att se government också som medskapare och ibland som själva kärnan i triple-helix-projekt (jfr. satsningar inom offentlig social omsorg och komersialiseringen av offentlig tjänsteprodukton). Vi återkommer till detta i kapitel 8.

12 Se vidare t.ex. Etzkowitz, H. & Leydesdorff, L. (Red.) (1997). Universities in the Global

Knowledge Economy – A Triple Helix of University-Industry-Government Relations. Pinter.

Vid sidan av innovatörlitteraturen finns en litteratur som handlar om mottagarna. En del av denna går under namnet diffusion och handlar om hur innovationer får spridning bland kunder och i samhället. Denna diffusionslitteratur kan i sin tur delas in i en falang som ser saken från innovatörens synpunkt (jfr marknadsföringsperspektivet), en falang som ser det från kundens eller användarens synpunkt (jfr buyer behavior-teorierna) samt en falang som ser saken från ett helikopterperspektiv. En speciell del av litteraturen handlar om framgångar och misslyckanden kopplade till innovationer. Ibland beror utgången på brister hos innovatören, ibland hos mottagaren och ibland i kommunikationen eller kopplingen mellan dessa.13 Vi kommer senare i kapitlet att fördjupa delar av denna litteratur, dels i form av Hirschmans kund- och medborgarfokuserade teori, dels i form av Rogers och andras innovationsspridningsteorier.

Den fjärde dimensionen i modellen enligt figur 3 har vi kallat för tid. Här avses i vilken grad man beaktar förändringar och handlingar över tid. I litteraturen finns å ena sidan forskning som betraktar och fokuserar innovationer som slutprodukter eller resultat. Denna forskning kan i sin tur delas in i en del som behandlar själva tekniken, produkten eller produktionsmetoden och en annan som behandlar användningen hos brukaren eller kunden. Alla dessa studier har, som vi tolkar det, ett relativt statiskt perspektiv så tillvida att de inte primärt skildrar processen (över tid) som leder fram till slutprodukter och vidare till användarnytta. I kontrast till denna inriktning finns forskning som studerar själva processen över tid, dvs. vägen från de händelser som leder fram till idéer och vidare till utveckling av koncept, FoUverksamhet, marknad, produktion, distribution etc. fram till slutanvändaren – och slutligen utvärdering av konsekvenserna av användarnas nyttjande. Ett problem är att begreppet process har två helt olika innebörder. Oftast avses i innovationslitteraturen produktionsprocesser, dvs. en form av innovation som slutprodukt (det enligt vår uppfattning mer statiska perspektivet). Vad vi avser med ”själva processen över tid” är processer i bemärkelsen alla delprocesser som driver fram innovationer och medför att de sprids i samhället. Som synes är dimensionen tid nära relaterad till aktörsdimensionen och de berörda teorierna där om innovationsspridning.

13 Sällan analyserar emellertid betydelsen av ”faktor X”, dvs. faktorer utanför den traditionella ekonomiska modellen.

Ett viktigt forskningsfält kretsar kring begreppet innovations– system och kluster. Inte minst finns här en stor litteratur om nationella innovationssystem, ett begrepp som sannolikt myntades av Christofer Freeman efter att ha analyserat det japanska undret.14Man talar också alltmer om regionala innovationssystem. Själva idén om nationella och regionala innovationssystem är dock inte ny. Forskarna Jan-Evert Nilsson och Åke Uhlin refererar till Christofer Freeman, som har identifierat Friedrich List som föregångare. År 1841 kom hans bok som handlade om idéer för att Tyskland skulle kunna komma ikapp Storbritanniens industriella försprång.15 I modern tid har t.ex. Michael Porter starkt bidragit till det stora intresset för systemperspektivet, inte minst system i form av nationella kluster. Därtill kommer den stora floran litteratur med nätverksperspektiv. Fördelen med det systemteoretiska perspektivet är bl.a. att man kan konstruera detaljerade översikts– bilder, som man inte ser när man bara studerar processerna relaterade till varje enskild aktör. Nackdelarna, som vi ser det, är två: För det första vinner man visserligen överblick, men riskerar samtidig att tappa fokus på de enskilda aktörerna och speciellt personerna som driver innovativ aktivitet. För det andra lyckas man inte i tillräcklig grad fånga det man vill fånga: förändringar. Man tenderar att se resultat av processer, snarare än processerna.16 I den systemorienterade teoriramen diskuteras dynamik och förändringar, men själva kärnmetaforen (”systemet”) illustreras ofta som en struktur av aktörer utan att man tydligt ser förändringar över tid. Visst talas om dynamik och öppna system (ett begrepp vi dock har svårt att tolka) men man kommer inte ifrån att själva systemidén ibland tenderar att ge fastlåsta bilder. Under senare år har det emellertid hänt mycket inom system– perspektivet. Man har gjort framgångsrika försök att mer tydligt fånga dynamik och man har vidgat intresset till områden som lärande och social tillit. Man har också alltmer integrerat den nyare komplexitetsteorin. Vi rekommenderar läsning av Regionala innovationssystem – En fördjupad kunskapsöversikt skriven av de tidigare nämnda forskarna Jan-Evert Nilsson och Åke Uhlin och

14 Se t.ex. Freeman, C. (1987). Technology Policy and Economic Performance – Lessons from

Japan. London and New York: Pinter. 15 List, F. (1841). The National System of Political Economy. London: Longman. 16 Möjligen kan man tillägga att fokus i den litteraturen ofta är på teknik och företag snarare än t.ex. sociala frågor och offentlig sektor, men det har inte med själva teorin att göra.

utgiven av Vinnova.17 Där presenteras intressanta delar av den nya systemteorin samtidigt som perspektiven ges en kritisk belysning. Senare kommer vi att fördjupa en av skolorna som kan relateras till den moderna innovationssystemrelaterade litteraturen, nämligen den s.k. Mode 2-diskussion. Dock skiljer sig vårt perspektiv i hög grad från huvudfåran i den allmänna innovations–systemsteorin, vilket vi diskuterat redan i kapitel 1 och återkommer till inte minst i kapitel 7.

Den sista dimensionen i modellen enligt figuren är drivkrafter. Vanligt är att man skiljer mellan begreppen demand pull respektive technology push. Med det förstnämnda avser man att drivkraften utgör problem som utgör ett sug efter lösningar, dvs. att användare har ett behov som söker sin lösning. Någon aktör går då in och tillfredsställer detta behov eller löser detta problem mer eller mindre bra. Med technology push avses att någon driver fram ny teknik där tekniska finesser i sig är drivkraften. Även detta begreppspar speglar ett teknikorienterat fokus. Därför är det rimligt att skilja mellan demand pull och creation push. Det sistnämnda kan sedan klassificeras som antingen technology push eller creative push. Många innovationer av upplevelsekaraktär som vi ser just nu är resultatet av creative push. Kreativitetslitteraturen är en intressant del av drivkraftsfältet. Rune Wigblad är kritisk till att se dikotomin demand pull respektive technology push som uteslutande varandra. Han menar att en technology push som möter en genuin demand pull utgör det kreativa utrymme, vilket kan utnyttjas av aktörer. När båda krafterna är starka och flera aktörer ser möjligheterna kan det bli en stark utväxling på insatserna. Litteraturen kring drivkrafter skiljer sig också med avseende på om den är deskriptiv eller normativ. I den normativa falangen finns t.ex. området management of technology. Där tar man upp sådant som innovationsledning, innovationsstrategier, metoder för att korta tiden från idé till produkt (speeding up the pace), utveckling av nya produkter, lanseringsstrategier osv. Till litteraturen om drivkrafter kan man också hänföra litteraturen om skydd av innovationer. Även om den inte bara hör till dimensionen driv– krafter är just möjligheten till skydd en viktig drivkraft. Slutligen behandlas i denna teorifåra hinder och barriärer för innovationers utveckling.

17 Nilsson, J-E. & Uhlin, Å. (2002). Regionala innovationssystem – En fördjupad kunskapsöversikt. Stockholm: Vinnova.

Efter att ha studerat forskningslitteraturen relaterad till innovationer och innovativa processer kan vi dra några principiella slutsatser:

1. Litteraturen på området tenderar att ignorera helhetsperspektivet, dvs. alla fem dimensioner i modellen enligt figur 3. Helhets– perspektivet behöver, enligt vår uppfattning, åtminstone diskuteras översiktligt när man designar eller resultatrapporterar konkreta forskningsprojekt utifrån en enda dimension.

2. Litteraturen på innovationsområdet handlar främst om teknik. Samtidigt som teknik behandlas bör i regel medborgarnytta, marknadsmöjligheter och behov diskuteras. Vidare gäller också det omvända: samtidigt som användare och behov behandlas bör ofta tekniska möjligheter diskuteras. Dessutom finns helt andra områden än teknik och marknad som också bör få ljuset riktat mot sig, t.ex. social omsorg.

3. Den kommunala sektorn – som i Sverige sysselsätter 746 967 människor (enligt SCB, november 2002) och som är betydelse för hela befolkningen – är föga behandlad i relation till företags– inriktad litteratur.

4. Litteratur med vad vi tolkar som något mer statiska perspektiv (systemperspektiv, klusterperspektiv, nätverk etc.) är betydligt vanligare än litteratur med utpräglat processperspektiv. Önskvärda processperspektiv bör behandla exempelvis hur lyckade förändringsprocesser verkligen går till.

5. När det gäller processorienterade studier är ett flertal baserade på en abstrakt analysnivå – långt ifrån den pulserande verkligheten. Teorier om de innovativa processernas konkreta innehåll tycks inte vara lika vanliga även om det finns intressant litteratur på det området (jfr entreprenörskapslitteraturen).

6. Mycket av litteraturen handlar om effekter från innovativa processer (t.ex. de innovationer som de genererar), men inte lika stor del handlar om vilka faktorer som driver fram dem (undantag är kreativitetslitteraturen som dock främst fokuserar tankar och i mindre grad ”verkstad”). Detta område handlar bl.a. om samspelet mellan mer eller mindre tvångsmässiga reaktions– handlingar och människor som agerar, såsom entreprenörer, eldsjälar etc.

7. Den ”positiva” eller ”glamouriserande” litteraturen överväger, medan mer kritiskt inriktad litteratur är i minoritet. Således finns inte många som studerar innovationseffekter i relation till

insatta resurser. Frågan om kritiska framgångsfaktorer borde behandlas mer på djupet i forskningen. Inte heller finns många studier som fokuserar misslyckade innovationer. Vidare saknas studier om innovationer som föds i krissituationer såsom företagsnedläggningar, neddragningar m.m.

8. Sammantaget finns en stor mängd mycket intressant litteratur som det är värt att studera närmare, vilket bara delvis var möjligt inom ramen för SOU Innovativa processer.

I det följande kommer vi att presentera teorier som vi valde att fördjupa oss i. Syftet var att få en robust grund att stå på inför inte minst de empiriska delstudier som genomfördes och som presenteras i kommande kapitel. Vi rekommenderar läsaren att ta del av teorierna, för de innehåller intressant materia!

3.3. Studiens teoretiska grund

Det finns många teorier, eller försök till teorier, som har relevans för området innovativa processer. Vi har valt att fokusera och mer på djupet analysera ett fåtal men grundläggande teorier. Vi har inte strävat efter att fokusera teorier som just nu är på modet (även om en av dem råkar höra till modeteorierna). Vi har snarare valt teorier som vi anser är välgenomarbetade och som motstått tidens tand. Ansatsen bygger på tesen att människor idag inte i grunden tänker bättre än människor i andra tider. Den bygger också på tesen att allt inte är nytt under solen.

Vi börjar med Joseph Schumpeters entreprenörs- och innovationsteori. Schumpeter var en av de första att teoretiskt verkligen fokusera innovationer och de problem som innovatörer möter. Därefter följer Ludwik Flecks teori om tankestilar och tankekollektiv. Den teorin kan ge förståelse för det svåra problemet att bryta tankemönster som alltid är en central del av innovativa processer. Flecks teori är speciellt intressant för oss eftersom den är baserad på erfarenheter från sjukvårdens område. Efter Fleck går vi vidare till innovationsspridningsteorier, som på engelska går under begreppet diffusion. Vi utgår främst från den av Everett M. Rogers skickligt gjorda syntesen av det vidsträckta teorifält som beskriver hur och varför vissa innovationer sprids medan andra inte gör det. Därefter följer Albert Hirschmans teori exit-voice. Den integrerar statsvetenskap och ekonomisk teori samt

aktualiserar frågan om vilka drivkrafter som påverkar förnyelse, förbättringar och framsteg. Vi avslutar med Michael Gibbons m.fl. teori – eller snarare diskussion – om kunskapsproduktionens Mode 1 och Mode 2. Den visar att dagens kunskapsproduktion alltmer sker genom olika typer av gränsöverskridanden, och att nyttoperspektivet inte behöver stå i konflikt med forsknings– kvalitetsperspektivet.

3.3.1. Schumpeters innovationsteori

Innovation är som redan framgått ett tema som behandlas inom flera ämnen, t.ex. sociologi, psykologi, statsvetenskap, medicin, teknik, geografi och inte minst ekonomi. Joseph Schumpeters teori om innovationer anses idag som ett av de viktigaste bidragen från den ekonomiska vetenskapen. Det finns anledning att studera den närmare.

Bakgrund

Joseph A. Schumpeter (1883–1950) var en färgstark ekonomi– forskare som växte upp i Wiens kreativa miljö före första världs– kriget. Han tog sin doktorsexamen vid Wiens universitet 1906 (formellt på juridisk fakultet) och verkade senare vid flera andra lärosäten som t.ex. universitetet i Graz, universitetet i Bonn och slutligen Harvard University. Schumpeter lade fram sin innovationsteori om innovation första gången 1911. Teorin kom dock inte att få så stor uppmärksamhet, som den kanske förtjänade. Först på senare år har Schumpeters teorier tagits upp, utvecklats och förfinats av forskare som t.ex. Bengt-Åke Lundvall, Christofer Freeman, Richard Nelson och Erik Dahmén. Idag har många återupptäckt Schumpeter och han ses som en av de allra största ekonomerna. För att få perspektiv på Schumpeter kan det vara idé att först göra några historiska återblickar.

Klassiska ekonomer som Adam Smith, David Ricardo, Thomas Malthus och John Stuart Mill var alla intresserade av ekonomiskt välstånd och utveckling, dvs. välfärdsskapande processer. De hade i sina teorier en närhet till företagandets realiteter. De var intresserade av hur företag allokerar resurser och marknadsför sina produkter. De utvecklade en imponerande helhetssyn och

intresserade sig dessutom för processer över tid. Under början av 1870-talet bröts dock denna inriktning på grund av ekonomer som österrikaren Carl Menger, fransmannen Leon Walras och engelsmannen Stanley Jevons. De gick – medvetet eller ej – ifrån ambitionen om helhetssyn och började i stället analysera mer isolerade fenomen eller teoretiska mekanismer. Här avses mekanismer av makroekonomisk karaktär, snarare än isolerade fenomen i form av konkreta företag och deras liv. Framförallt växlade de från ett dynamiskt till ett statiskt och kortsiktigt perspektiv på de ekonomiska sammanhangen. De enkla diagrammens och matematikens tid var inne.

Den tredje teoretiska flodvågen – som kom under 1900-talets två första decennier – framdrevs av ekonomer som var kritiska till den trångsynthet de ansåg att den ekonomiteoretiska utvecklingen då utvecklats mot. En av de största kritikerna var den amerikanske forskaren Thorsten Veblen. Han och flera övriga kritiker ville återföra fokus till ekonomiska processer. De ville också placera de ekonomiska processerna i ett större sammanhang och koppla dem till kulturella, teknologiska, psykologiska och institutionella förändringar och sammanhang. Man började också kritisera huvudfåran inom ekonomisk teori för ett felaktigt antagande om likheter mellan företag och produkter. Kritikerna menade att det snarare rådde stor mångfald och att alla företag därför hade en viss form av monopol inom ramen för sin unika produkt eller tjänst.18Det var i denna våg av diskussioner som Schumpeter steg in på arenan. Hans teori publicerades på tyska 1911 med titeln Theorie der wirtschaftlichen Entwicklung. År 1926 kom den andra upplagan av den boken, också den på tyska. Den engelska versionen av boken kom först 1934 och inför den versionen – The Theory of Economic

Development – hade Schumpeter modifierat en del i texten.19 Han publicerade sedan flera andra böcker, men de grundläggande tankarna fanns i boken från 1911 (med förlagets copyright angivet till 1912).

Redan på första sidan tillkännager han sin respekt för helhetsperspektiv: ”A fact is never exclusively or purely economic;

18 Jämför Alderson, W. (1965). Dynamic Marketing Behavior. A Functionalist Theory of

Marketing. Homewood, Illinois: Irwin. 19 Schumpeter, J. (1912). Theorie der wirtschaftlichen Entwicklung. (Manus var klart 1911, men förlagets copyrightår är 1912.) Sidreferenser görs till Schumpeter, J. (1934). The Theory of Economic Development. Cambridge, MA: Harvard University Press. Senare tryckt av

Transaction Publishers (London) 1983. Sidangivelserna i texten refererar till 1997 års tryckning av den versionen.

other – and often more important – aspects always exist.” På sidan 58 uttrycker han det så här: ”Because of this fundamental dependence of the economic aspects of things on everything else, it is not possible to explain economic change by previous economic conditions alone. For the economic state of a people does not emerge simply from the proceeding economic conditions, but only from the preceeding total situation.” Men han menar samtidigt att ekonomiska sammanhang alltid är viktiga för människor: ”Everyone must, at least in part, act economically; everyone must either be an ’economic subject’ or be dependet upon one.” (s. 3). Tyvärr visar det sig att hans vidsynta anslag i boken inte följs upp i det kommande innehållet – han diskuterar föga ”other aspects” än ekonomiska, något vi återkommer till i vår slutdiskussion. Vilka var då de bärande idéerna i hans teori om innovation?

Kärnan teorin

Grunddragen i Schumpeters teori avslöjas redan genom bokens struktur. Han skiljer mellan två typer av ekonomiska processer: Den första kallar han the process of the circular flow (tillika rubriken på hans kapitel 1). Den andra är the process of development (kapitel 2). Den första typen avser de processer som han anser försiggår inom givna förutsättningar, och det var detta Schumpeter ansåg att de flesta ekonomer vid den tiden studerade eller byggde teori om. Själva idén om cirkulära flöden var ingalunda ny, en variant hade bl.a. föreslagits av François Quesnay på 1700-talet. Det innebär alltså processer som skulle ske vid s.k. ekonomisk jämvikt, ett koncept främst artikulerat av Leon Walras 1874. Ekonomisk aktivitet, menade Schumpeter, handlar om att tillgodose behov och detta görs genom att kombinera resurser, som alla ytterst kan härledas till arbetskraft och jord (i sig ingen ny tanke). Det som kännetecknar de cirkulära processerna är att företag kombinerar resurser på traditionellt vis. Det ekonomiska livet ”[is] running on in channels essentially the same year after year – similar to the circulation of the blood in an animal organism.” (s. 61). Visst, menade Schumpeter, sker förbättringar och framsteg i de cirkulära flödenas ekonomi men de är inte av så stor karaktär. Näringslivet har alltså sin gilla gång.

Schumpeter förnekade alltså inte att verkligheten många gånger präglas av statiska tillstånd och jämvikt mellan utbud och

efterfrågan, men hans stora poäng var att det fanns något annat vid sidan om detta. Han avsåg plötsliga dynamiska revolutionerande förändringar av de ekonomiska realiteterna som han kallade ”the process of development”. Utan sådana förändringar skulle de ekonomiska realiteterna varit kvar på stenåldern – och han drog här en parallell till Darwins teorier. Inspirationen till dessa tankebanor fick Schumpeter annars av ekonomen John Bates Clark och hans

Essentials of Economc Theory i vilken Clark diskuterade dynamiska krafter som störde ekonomiska jämvikter.

Ekonomisk utveckling (som han i den första tyska upplagan kallade dynamik) kännetecknades för det första av att det sker inom det ekonomiska systemet, dvs. det var ekonomiska aktörer som framkallade ekonomisk utveckling, något han påstod att andra ekonomer ansåg ske utanför det ekonomiska systemet. En förfinad definition av ekonomisk utveckling ges i en fotnot: ”[That] kind of change arising from within the system which so displaces its equilibrium point that the new one cannot be reached from the old one by infinitesimal steps.” (fotnot, s. 64). Ekonomisk utveckling kännetecknades också av att uppstå diskontinuerligt, dvs. det handlade inte om små kontinuerliga förändringar. Framförallt kännetecknades ekonomisk utveckling av att vara revolutionära förändringar som radikalt förändrar de ekonomiska förhållandena (dvs. jämvikterna mellan utbud och efterfrågan, i hans perspektiv).

I fotnoten på sidan 64 ger han ett intressant exempel: ”Add successively as many mail coachers as you pelase, you will never get a railway thereby.”

Inom kvalitetsområdet talas om betydelsen av ständiga förbättringar. Schumpeter menade att inga ständiga förbättringar av häst och diligens kunde ge upphov till järnvägen. Snarare behövdes nya innovativa processer.

Om ekonomisk utveckling var den samhälleliga förändringen så var innovation det som låg bakom denna förändring. För Schumpeter handlade innovation om affärsmässig tillämpning av något nytt. Vi bör här erinra om att den offentliga sektorn, som vi ser den idag, på hans tid var långt ifrån utvecklad. Hans fem olika typer av områden där entreprenören skapar nya kombinationer var:

  • Introduktionen av nya produkter (varor som kunderna inte tidigare sett) eller en ny egenskap (quality) hos befintliga produkter.
  • Införandet av en ny produktionsmetod, dvs. metod som ingen i branschen tidigare har använt. Det kan också, underströk han, vara ”a new way of handling a commodity commercially”, dvs. han inkluderar nya sätt att bedriva affärsverksamhet.
  • Öppnandet av en ny marknad, dvs. en marknad till vilken branschen inte tidigare har sålt sina produkter.
  • Öppnande av (för branschen i fråga) nya råvarukällor eller insatsvaror.
  • Nyorganisering av en bransch.

Observera att innovation enligt Schumpeter långt ifrån bara avser teknik. Schumpeter var också noga med att understryka att det nya inte behöver vara nytt under solen (”by no means be founded upon a discovery scientificly new”). Det viktiga var att ett fenomen var nytt för en viss bransch. Någon diskussion om hur man definierar en bransch förde han dock inte.

Kärnan i förnyelse var förmågan att göra nya kombinationer av befintliga resurser. Han skriver: ”To produce things, or the same things by a different method, means to combine these materials and forces differently. In so far as the ’new combination’ may in time grow out of the old by continous adjustment in small steps, there is certainly change, possibly growth, but neither a new phenomenon nor development in our sense” (s. 65–66). Begreppet ekonomisk utveckling i Schumpeters värld definierades alltså som ”the carrying out of new combinations” (s. 66). I senare verk kom han ofta att använda begreppet creative destruction, eftersom skapandet av något nytt alltid, enligt honom, innebar att rasera något gammalt. Man kan notera att Schumpeter med förändringar endast avsåg sådana som drevs av entreprenörer. En rad andra tänkbara förändringar, inte minst av omvärldsnatur, hamnade utanför hans analys (vi återkommer till detta).

Entreprenören står i fokus i Schumpeters teori, och definieras som en roll, inte som en person, befattning etc. Entreprenör blir man när man skapar nya kombinationer av resurser och övervinner alla problem. John E. Elliot kommenterade detta: ”It takes a special kind of person to overcome these difficulties. In contrast to ’economic man’ who carefully calculates marginal costs and revenues of alternative cources of action on the basis of known data, the entreprenur must be a man of ’vision’, of daring, willing to take changes, to strike out, largely on the basis of intuition, on cources of action in direct opposition to the established, settled patterns of the circula flow.”20

Så fort entreprenören har byggt upp en affärsverksamhet kring den nya kombinationen så förlorar hon eller han egenskapen entreprenör (se s. 78). Detta kan jämföras med Karl Marx och många andra som delar in människor och företag i statiska klasser eller kategorier som t.ex. landägare, kapitalister eller arbetare. För Schumpeter kan entreprenörer uppstå från alla håll i samhället.

20 Elliott, J. E. (1983). Inledning till Schumpeters The Theory of Economic Development. London: Transaction Publishers., s. xxi)

Shumpeter var dock inte sen att tillägga att sådana personer var i minoritet bland befolkningen.

Problem och hinder för innovationer

Centralt i Schumpeters diskussion är alla de problem som entreprenören möter. Vilka är då dessa? Jo, de första av tre utmaningar eller problem är att entreprenören saknar en hel del önskvärd information när hon eller han ger sig ut på nya områden: ”Here the success of everything depends upon intuition, the capacity of seeing things in a way which afterwards proves to be true, even though it cannot be established at the moment, and of grasping the essential fact, discarding the unessential, even though one gan give no account of the principles by which this is done.” Och han tillägger: ”[Talent] of logical analysis, may under certain cirumstances be sourses of failure” (s. 85).

Det positiva är dock att man kan lära känna ”the natural and social world” så att man bättre kan hantera resan ut på okända vatten. Det torde indikera att han ser forskning om innovativa processer och den värld i vilka de sker som viktig om man vill öka den entreprenöriella förmågan. Med bristande information avser Schumpeter information om vad som går att göra. Information om omvärlden, t.ex. om alla de faktorer som kan komma att inverka på den innovativa processen, lyser dessvärre med sin frånvaro i Schumpeters teori.

Den andra utmaningen handlar inte om objektiva brister på information, utan om psyket hos entreprenören. En del av detta är svårigheten att överhuvudtaget komma på tanken att skapa en ny kombination som ingen annan gjort. Han skriver: ”The very nature of fixed habits of thinking, their energy-saving function, is founded upon the fact that they have become subconscious, that they yield their results automaticly and are proof against criticism and even against contradiction by individual facts.” (s. 86). Han menar att alla som vill göra något principiellt nytt alltid möter en hop olika krafter som motverkar visionen. Problemet är att det nya inledningsvis bara är ett skört embryo och när alla problem hopar sig har det lilla embryot ofta inte mycket att sätta emot. Schumpeter hävdar att många har teoretisk möjlighet att rekombinera resurser, men ytterst få förmår göra det. Han drar en intressant parallell till vetenskapen: ”The history of science is one

great conformation of the fact that we find it exceedingly difficult to adopt a new scientific point of view or method” (s. 86). Den reflektionen för tankarna till inte bara Ludwik Fleck (se nästa avsnitt) utan också Thomas Kuhn som utvecklade liknande idéer i sitt mästerverk The Structure of Scientific Revolutions, dock långt senare.21

Den tredje utmaningen för entreprenören är allt motstånd han/hon möter från den sociala omgivningen. Schumpeter avser här inte bara sådana faktorer som hindrande lagar eller politiska problem. Även enkla saker, påminner han, som att avvika i klädsel kan framkalla irritation hos vissa grupper! Men han tillägger: ”This opposition is stronger in primitive stages of culture than in others, but it is never absent” (s. 87). Schumpeter utvecklar den tredje utmaningen genom att peka på tre stora delproblem: Först gäller det att hantera alla dem som känner sig hotade av innovationen. Sedan kommer problemet att få med sig personer för att driva igenom innovationen (samarbetspartners, finansiärer etc.). En vital komponent här är att övertyga och entusiasmera långivare om innovationen. Slutligen möter entreprenören problemet att övertyga kunder att ta till sig det nya. Observera här att kunderna har en passiv roll i själva skapandeprocessen (vi återkommer till det).

Hur övervinner då entreprenörer alla dessa problem? Svaret är ledarskap. Alla strävanden att avvika från vad som är rutin kräver speciell skicklighet och inte minst ett speciellt ledarskap. Schumpeter går så långt att han definierar ledarskap som att förmå bryta rutiner och vanor: ”In particular within the ordinary routine, there is no need for leadership. Of course it is still necessary to set people their tasks, to keep up discipline, and so forth; but this is easy and a function any normal person can learn to fulfil” (s. 84). Att leda andra människor i verksamheter som inte är innovativa betraktar alltså Schumpeter inte som ledarskap, utan som vilket rutinmässigt arbete som helst. Men så fort någon ger sig på att bryta rutiner och vanor, då behövs det sanna ledarskapet, och det är själva nyckeln till entreprenöriella handlingar.

Schumpeter betonar som framgått skillnaden mellan tanke och handling. Många gånger är det så att en rad personer ser en viss möjlighet, men långt ifrån alla kan eller tänker tanken att också agera. Med handling menar Schumpeter hela kedjan från idé till

21 Kuhn, T. (1962). The Structure of Scientific Revolutions. Chicago: University of Chicago Press.

nöjda kunder. Han skriver: ”Economic leadership in particular must hence be distinguished from ’invention’. As long as they are not carried into practice, inventons are economically irrelevant. And to carry any improvement into effect is a task entirely different from inventing of it, and a task, moreover, requiring entirely different kinds of aptitudes” (89). Han tillägger att han är kritisk till den stora uppmärksamhet som ofta riktas mot uppfinnare, medan så lite riktas mot entreprenörer.22

Schumpeter diskuterar också vad som driver entreprenörer att ge sig i kast med alla problemen som innovativa initiativ för med sig. Vad är deras motivation? Snabbt slår han fast att det inte primärt handlar om ekonomiska motiv, som man antar i merparten av ekonomisk teori. Snarare drivs de flesta entreprenörer av drömmen om ett eget kungarike (hans eget ordval). Med det avses viljan att skapa något nytt, något eget. Den andra motivationen är viljan att utkämpa och att vinna strider: ”…the impulse to fight, to prove oneself superior to others, to succeed for the sake, not for the fruits of succcess, but of success iteslf.” (s. 93). Slutligen pekar han på motiv i form av skaparglädje: ”[There] is a joy of creating, of getting things done, or simply of exercising one’s energy and ingenuity.” Schumpeters bild av drivkrafter bakom innovation är som synes av intern karaktär, det är tankar hos entreprenören som tas upp. Externa inspirationskällor lyser med sin frånvaro i hans referensram.

Svärmar av innovationer

En följd av Schumpeters syn på innovationer är att de för en utomstående kan dyka upp när som helst. De kan alltså inte förutses och de kommer inte jämt fördelat över tiden. Vidare menade han att en innovation i regel för med sig flera följdinnova– tioner. Han talade i termer av groups eller swarms. Något som förstärker kraften i dessa innovationssvärmar är att lyckade innovationer inte bara för med sig följdinnovationer (t.ex. utveckling av däck efter att innovationen bil kommit), utan också för med sig att andra företag plagierar. Dessa mekanismer var något som den svenske ekonomen Erik Dahmén tog till sig och vidareut–

22 Här kan man inte låta bli att dra en parallell till vad man i Sverige ofta avser vara strategisk forskning. Kanske har vi för stort fokus på naturvetenskap och teknik i sig själv snarare än fokus processer som har med överföring av kunskaper och idéer till fungerande problemlösningar i kund- eller medborgarperspektiv?

vecklade till det han kallade utvecklingsblock. Schumpeter själv analyserade konsekvensen av dessa diskontinuerliga innovations– svärmar och det ledde in honom mot teorier om konjunkturcykler, som kom att bli hans stora intresse under följande år. Temat cykler var dock inte Schumpeters idé – det hade lanserats långt tidigare av den franske fysikern Clemet Jugar som konverterade till ämnet ekonomi.

Diskussion

Inom det ekonomiska systemet finns dold energi. Schumpeter var intresserad av stora principiella förändringar i det ekonomiska systemet och han ansåg att tidigare ekonomer inte hade beaktat dessa. I en fotnot på sidan 60 diskuterar han hur Adam Smith,

David Ricardo och John Stuart Mill behandlade sådana föränd– ringar. Om man sammanfattar det anser Schumpeter att Mill och andra visserligen berört stora förändringar. Hans kritik är att de betraktat förändringarna som externa händelser, dvs. sådant som sker utanför det ekonomiska systemet. Han skriver: ”Improvement, according to this traditional view, is something which just happens and the effects of which we have to investigate, while we have nothing to say about their occurance per se” (fotnot, s. 60). Som vi sett behandlar Schumpeter en typ av sådana händelser – entreprenörers innovationer – men han förmår inte med sin teori visa hur de egentligen uppstår, annat än i mycket principiella ordalag. Hans ambition är nog att artikulera en teori om orsaken till förändringar, men med förändringar avser han då ekonomiska jämvikter och med orsaken avser han innovationer. Han fångade sålunda inte ”orsakerna bakom orsaken”. Så här skriver han t.ex. på ett ställe. ”Every concrete process of development finally restas upon preceding development. But in order to see the essence of the thing clearly, we shall abstract from this and allow the development to arise out of a position without development” (s. 64). Här faller han i samma förenklingsfälla som många andra ekonomer fallit i – viljan finns att förstå processer, men av någon anledning retirerar man till mer statiska modeller som inte fångar bakomliggande faktorer och processer.

Kunder eller brukare spelar endast en passiv roll. I hans perspektiv var det inte kunderna eller kundbehov som drev fram innovationer.

Det var snarare entreprenörer som på eget bevåg lanserade nyheter

och som sedan kunderna förhoppningsvis tog till sig. Han skriver: ”These spontaneous and discontinous changes in the channel of the circular flow and these disturbances of the centre of equilibrium appear in the sphere of industrial and commercial lifte, not in the sphere of the wants of the consumers of final products” (s. 65). Han exemplifierade med järnvägarnas eller bilismens utveckling. Kärnan i hans analys var alltså allena entreprenörernas handlande (jämte banken som finansierade det).

Något övertygande bevis för att inte kunderna kunde vara en drivkraft för förändring ges inte. Han skriver: ”[We] shall neglect any spontaneity of consumers’ needs that may exist, and assume tastes as ’given’” (s. 65). Här gör Schumpeter sannolikt ett allvarligt tankefel i form av ett antagande som definitivt kan ifrågasättas. Kanske beror hans märkliga antagande på brist på empirinära kunskaper – han var trots allt ingen företagsekonom och han byggde troligen inte sin teori på systematiska empiriska studier av verkligheten. På flera ställen i hans skrifter framtonas kunder som passiva aktörer som bara noterar vad som finns att köpa och sedan gör sina val av inköp. Kontrasten mellan denna världsbild och en modern krävande kund är stor.23

Tron på enmansverk. Många har kritiserat Schumpeters teori för att den var så fokuserad på entreprenören i form av en enda drivande person.24 Kritikerna menar att de innovationer som sker idag sällan är resultatet av en persons verk. Snarare sker de i system av aktörer – i innovationssystem. Till Schumpeters försvar kan man peka på att han underströk vikten av affärsbankens roll samt att en av entreprenörens nyckelroll var ledarskap för att få med sig många partners i innovationsprocessen. Därmed insåg han att flera olika personer alltid var involverade. Det som skiljer Schumpeter från nämnda kritiker är att han ansåg att det alltid fanns någon konkret person som var den drivande. Med tanke på det stora fokus som idag riktas mot aggregerade grupperingar som kluster, system och nationella miljöer kanske det inte skadar att med Schumpeters hjälp lyfta fram det faktum att alla handlingar kräver insatser av specifika personer. Även i dagens mer komplicerade värld finns de som

23 Se vidare exempelvis Normann, R. & Ramírez, R. (1993). From value chain to value constellation. Harvard Business Review, juli–aug., eller Lundvall, B-Å. (1985). Product

Innovation and User-Producer Interaction. Aalborg: Aalborg University Press. 24 Se t.ex. Freeman, C. (1991). ”Schumpeter’s Business Cycles Revisited”. I Heertje, A. &

Perlman, M. (Red.). Evolving Technology and Market Structure. Ann Arbor: University of Michigan Press, eller Lundvall, B-Å. (Red.) (1992). National Systems of Innovation –

Towards a Theory of Innovation and Interactive Learning. London: Pinter Publishers.

menar att alla gruppinsatser alltid har en ”champion” – en drivande person.25

Befintliga företag bryter sällan mönster. Schumpeter kallade som framgått innovatörerna för entreprenörer. Det som skilde entreprenörer från vanliga företagare (såväl ”businessmen” som ”managers”) var just att de frambringade innovationer och bröt mönster från det traditionella. Han menade också att det ofta i praktiken handlade om att sätta upp nya företag: ”[New] combinations are, as a rule, embodied…in new firms which generally do not arise out of the old ones byt start producing beside them” (s. 66) Banbrytande innovationer fördes alltså sällan fram av det befintliga näringslivet, även om han också insåg att det ibland kunde vara så. Schumpeter var också tydlig med att det handlade om affärsskapare, dvs. en entreprenör var inte samma sak som en innovatör/uppfinnare. Schumpeter var sannolikt först med att göra denna distinktion.

Betalaren lika viktig som idébäraren. Ett centralt påpekande i

Schumpeters analys var att innovationer eller entreprenöriell aktivitet alltid kostar pengar och innebär risker. Skälet är att utvecklingen måste föregå intäkterna från det värde som personerna förhoppningsvis – men inte säkert – skapar. Därför var finansiärerna av innovativa projekt lika centrala som entreprenören själv. Därmed blev affärsbankerna viktiga i hans modell. Affärsbankerna kallade han kapitalister. För honom var det ett positivt laddat ord, eftersom sanna kapitalister genom att låna entreprenörer pengar (och alltså även dela på risken) därmed hjälpte fram innovationer. Det står i kontrast till Marx som betraktade kapitalister som utsugare. Många har hävdat att det finns likheter mellan Schumpeters teorier och Marx teorier. Vi menar att denna tolkning är att dölja det viktiga, nämligen skillnaderna. För Schumpeter var entreprenörers innovationer den drivande kraften i samhällets ekonomi medan kapitalackumulation var ett ibland förekommande resultat av sådana ansträngningar. För Marx var kapitalackumulationen betraktad som ett mål i sig eller en aktivitet som låg bakom utveckling. Marx tog i princip företag, affärsidéer och verksamheter för givet som om ingen tänkt ut dem eller skapat dem. Det står i bjärt kontrast till Schumpeters intresse för själva skapandet av affärsidéer och företag.

25 En fördjupad diskussion om kollektivistiskt eller individualistiskt perspektiv ges av Elam, M. (1993). Innovation as the Craft of Combination – Perspectives on technology and economy in the spirit of Schumpeter. Linköping: Institutionen för Tema, Linköpings universitet.

Nådde han verkligen pudelns kärna? Schumpeter var intresserad av konkreta företag och företagare, men hans teori var i hög grad av makroekonomisk karaktär. Hans fokus låg vid närmare granskning på effekter av innovationer, och han grävde inte djupt i frågan om vilka faktorer som låg bakom att nya innovationer skapades av människor. Sådana saker som inspirations- eller kunskapskällor till innovativa idéer lyser med sin frånvaro i hans teorier. Det man kan härleda är plagieringsmekanismer och de mekanismer som följer av innovationer och inspirerar till följdinnovationer. Vidare berör han motiv i form av personliga drivkrafter. Men hela det resonemanget avgränsas till viljerelaterade (inte kunskapsrelaterade) bilder i entreprenörens medvetande, dvs. hela den vidsträckta kontext i vilken innovation sker lämnas i stort sett utanför analysen.

Han blev känd för sitt uttryck ”carrying out of new combinations”. Med lite eftertanke är detta dock en ganska ihålig referensram. Det är ju självklart att allt nytt på något sätt är en ny kombination av t.ex. atomer och molekyler. Intressantare vore att få fram en tydlig begreppsram som definierar vad som är nytt respektive vad som är förfining av det befintliga, men något sådant presenterar inte Schumpeter.

Kvar i den traditionella ekonomiska teorins ramar? Schumpeter för in många nya infallsvinklar till den ekonomiska analysen, men han hamnar samtidigt i en fälla. Utgångspunkten för hela hans teori var notisen att andra ekonomer före honom hänfört stora samhälleliga eller omvälvande förändringar som externa till det ekonomiska systemet. Hans ledmotiv är att det inom systemet finns en energi som ibland aktiveras och genererar stora förändringar i form av innovationer. Men vad han inte berör är alla andra typer av omvälvande förändringar som också inverkar på det ekonomiska systemet men som inte nödvändigtvis genereras av aktörer i det ekonomiska systemet. Exempel på sådana är politiska händelser, stora väderhändelser, opinionsdrivna demonstrationer och inte minst vetenskapliga framsteg. Eftersom dessa såväl före som efter Schumpeter inte beaktas nämnvärt i centrala delar av ekonomisk teori benämner vi dessa typer av faktorer för ”Xfaktorer”. Att det berörs här beror på att olika typer av X-faktorer i den meningen ofta kan vara såväl inspirationer till innovativa processer som påverkande faktorer sedan processerna väl initierats.26 Diskussionen om varifrån Schumpeter fick sina idéer

26 Se vidare Frankelius, P. (2001). Omvärldsanalys. Malmö: Liber Ekonomi.

samt vilken inverkan han har eller inte har haft på den ekonomiska vetenskapen behandlar vi inte i denna översikt.

3.3.2. Flecks teori om tankestilar och tankekollektiv

Ludwik Fleck var en läkare och laboratoriespecialist som också ägnade sig åt medicinsk forskning. Fleck föddes i den galiciska staden Lwów 1886. Hans medicinska studier skedde vid Jan-Kazimierz-universitetet. Därefter arbetade han som läkare, forskningsassistent och senare forskningschef på flera mikro– bilogiologiska institutioner, laboratorier och institut – både offentliga och privata och både universitetsanknutna och andra. Hans långa praktiska erfarenhet gjorde honom alltmer intresserad av de sociologiska processer som formar tankarna hos praktiker, forskare och kunskapssamhället.27 År 1935 utkom hans bok

Entstehung und Entwicklung einer wissenschaflichen Tatache tryckt i

Schweiz i liten upplaga.28 Bokens bärande idé är att enskilda individer har tendensen att envist hålla fast vid invanda sätt att tolka olika sinnesförnimmelser. De som har nya idéer eller tankeriktningar möts i regel av hårt motstånd hos den sociala gemenskapen. Medan inte minst den dåvarande vetenskapliga uppfattningen var att vetenskapliga faktum är sanna, robusta och noga framskapade, pekade Fleck på att all kunskap påverkas av tidsanda, samhällsfrågor och sociala faktorer kopplade till forskarnas inre kretsar. Flecks bok är sannolikt den första sociologiska undersökningen av hur vetenskaplig kunskap uppstår och vidareutvecklas. Boken är uppbyggd kring en ingående beskrivning av ett konkret fall: sjukdomen syfilis. Vid sidan om detta belyser han en rad andra exempel.

27 Redan Auguste Compte betonade att sociologiska metoder är viktiga för att förstå forskning och annan kunskapsverksamhet. En annan som följt denna tradition är Durkheim i Frankrike som betonade de kollektiva föreställningarnas realitet, liksom filosofien W. Jerusalem i Wien. 28 Fleck, L. (1935). Entstehung und Entwicklung einer wissenschaflichen Tatache – Einführung in die Lehre von Denkstil und Denkkollektiv (Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum – Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv). Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion (svenska upplagan tryckt 1997).

Praktisk erfarenhet en viktig grund

Flecks argumentation bygger på en historisk skildring av hur man under åren förklarade den sjukdom som kom att få namnet syfilis – samt hur man behandlade den. I gånga tider var astrologin stark och det var också astrologiska faktorer som man ansåg låg bakom sjukdomen. De första åsikterna om syfilis var inte grundade i empirisk forskning, utan snarare i vidskepelse och traditioner. På ett elegant sätt manglar Fleck sönder vetenskapliga resonemang också från den för honom samtida forskningsfronten. Föränd– ringen av ”sanningarna” går långsamt beroende på en tröghets– tendens (beharrungstendenz).

Ett genomgående tema är att begrepp som syfilis inte har en entydig empirisk motsvarighet. Syfilis definierades av vissa forskare utifrån empiriska iakttagelser, men av andra efter hur olika behandlingar verkade. ”Om sjukdomen försvinner med kvick– silverbehandling, ja då är det nog syfilis.” Det sistnämnda tanke– kollektivet sprang endast ur praktisk verksamhet, dvs. från läkarna. Problemet, menade Fleck, är att det man kallade syfilis i praktiken handlade om en rad olika sjukdomar. Utifrån sin praktiska erfarenhet var Fleck kritisk till kategoriska generaliseringar. Som läkare, skrev han, vet man att varje patient är unik och att sjukdomar är mångfacetterade och ger sig till uttryck på en rad olika sätt. Han skriver: ”Efter mångårig erfarenhet av arbetet vid en venerisk klinik på ett storstadssjukhus är jag övertygad om att en modern forskare beväpnad med tankens och teknikens alla verktyg aldrig, ur mängden av alla förekommande fall skulle kunna skilja ut alla dessa varierande sjukdomsbilder och sjukdomsförlopp, sålla bort alla komplikationer och binda samman erfarenheterna till en enhet” (s. 33). Han ifrågasätter till och med själva begreppen frisk och sjuk och menar att det alltid är en gradfråga. Kontentan av denna diskussion, som vi tolkar den, är att forskare bör ta till sig kunskaper från praktiker innan de drar sina vetenskapliga slutsatser.

Teorins kärna

Flecks teori innehåller två till varandra relaterade nyckelbegrepp. Det första är tankestil, vilket innebär ”en riktad varselblivning med en motsvarande tankemässig och saklig bearbetning av det

varselblivna” (s. 100). Det andra centrala begreppet är tanke– kollektiv, vilket innebär ”en gemenskap av människor, som utbyter idéer och tankar och står i tankemässig växelverkan med varandra” (s. 48). Sociala krafter skapar och formar begrepp som sedan bestämmer ”vad som inte kan tänkas annorlunda” (s. 47). Begreppen kopplade till syfilis var i sig sålunda styrande på tanken. Länge kallade man sjukdomen t.ex. för lustsot, och det för tanken till att det är en mystisk sjukdom (sot) som beror på egoistiska handlingar (lust). Begreppen tenderar alltså att befästa formade tankestilar.

Tankekollektiv finns både inom forskning och inom praktik och i många fall inverkar dessa båda världar på varandra. Över tiden formas olika tankekollektiv och ibland lever två eller flera tankekollektiv sida vid sida. Nästan alltid ärver ett nytt tanke– kollektiv några aspekter från tidigare tankekollektiv. Man kan inte enligt Fleck frigöra sig från det historiska arvet. Detta ska inte tolkas som att det historiska arvet alltid är sämre än det nutida. Fleck vill inte tala i sådana termer. Han exemplifierar med anatomiska avbildningar från förr som i vissa fall innehåller fler detaljer än motsvarande nutida. Det kan vara aspekter på kroppen som man då trodde hade betydelse, men som man nu inte tror är av betydelse. Svaret på frågan vem som har rätt och fel är dock inte givet, menade han.

Flecks teori om hur teorier uppstår beskriver han på följande sätt: Den första fasen kallar han den klassiska perioden. Under den tycks allt stämma påfallande väl. I nästa fas börjar undantagen att krypa fram. Undantagen medför att teorin fylls med specialfall, undantag och komplicerade system av idéer. När kunskapen går in i denna tredje fas är den mycket detaljerad men också komplicerad. Vid denna tid har teorin rotat sig så mycket att det knappast förekommer några meningsskiljaktigheter mellan forskare. Alla konstaterar att det man har är den sanna teorin och det handlar snarare om att lära sig och tillämpa teorin.

Forskning är en kollektiv aktivitet

Ofta säger man att en viss person kom på en viss teori eller låg bakom ett visst forskningsresultat. Så är sällan fallet, menar Fleck. I stället bygger alla forskare på redan tänkta tankebanor från tidigare forskning. Vidare är varje forskningsprocess i regel något som

inkluderar en rad personer med olika roller. I dessa processer ingår också tjänstemän, laboratorietekniker och inte så sällan även ickeforskare som politiker och myndighetspersoner. Han ger t.ex. det konkreta exemplet i form av briljanta slutsatser om syfilis orsaker formulerade av flera plikttrogna tjänstemän på den tyska medicinal– styrelsen. Att då ge äran åt endast en av dessa – eller ännu värre bara till någon forskare som bygger på deras resultat – är att förvanska verkligheten: ”Kunskapens bärare är ett välorganiserat kollektiv, vars kapacitet vida överträffar den enskilda individens förmåga” (s. 51). Han skriver själv att det för många infinner sig en rädsla när man inser att tanken blir ett väsen artskilt från enskilda individer.

Forskning sker inte i ett akademiskt vakum och inte heller i ett ämnesmässigt vakum. Fleck visar tydligt hur t.ex. politisk rivalitet mellan länder fick stora konsekvenser på forskningen och vilka sanningar som segrade. Det fanns en strävan dels att snabbt komma fram till lösningar, dels att gynna de landsegna forskarna. Det medförde att vissa diagnosmetoder kom att bli tongivande trots att de egentligen inte var de rätta. Främst exemplifierade han med den s.k. Wassermanmetoden som bygger på analyser av blod för att detektera syfilis. Några vetenskapliga bevis för att syfilis kunde detekteras genom blodanalys fanns dock inte enligt Fleck. Emellertid upplevde många att metoden fungera någorlunda väl, vilket gjorde den till segrare. Att metoden verkligen detekterade just syfilis och att de behandlingar som sattes in bara angrep just syfilis var långt ifrån bevisat.

Populärvetenskap lika viktigt som vetenskap

En stor del av Flecks diskussion handlar om betydelsen av läro– böcker, fackböcker och populärvetenskapliga artiklar. Populär– vetenskap – vetenskap för icke fackmän – kan verka både positivt och negativt på ett visst tankekollektiv. Eftersom varje forskare inte kan vara specialist på mer än ett eller ett litet fåtal områden är personens totala samlade kunskap just populärvetenskap. Denna påverkar i hög grad forskarens tankebanor: ”När en ekonom talar om ekonomin som en organism eller en filosof om substansen eller en biolog om cellstaten så använder de inom respektive fackom– råden begrepp som härstammar från motsvarande populär– vetenskap” (s. 111). Exempelvis var biologen inspirerad av stats–

vetenskapen. Problemet är att populariserad kunskap ofta innehåller mindre nyanser och detaljer. Likaså tenderar den att rensa bort motsättningar inom den teori den handlar om. Å andra sidan gör populärvetenskapen att också personer utanför ett tankekollektiv kan få insyn i hur kollektivet tänker och det kan leda fram till kritik eller nya impulser som annars inte skulle upp– komma.

Tankestilen styr

Fleck pekar särskilt på att komplicerade teorier kräver en omfattande inlärning och träning. I den processen lär sig lärjungen att tänka i samma banor som handledaren eller läroboken. Han skriver: ”Varje…introduktion i ett ämnesområde omfattar inslag av rent dogmatisk inlärning då intellektet förbereds för ett område genom att det genomgår en initiationsrit som leder till en sluten värld.” (s. 61). Lång utbildning i en viss tankestil kan alltså innebära att man snärjt in sig i ett komplext system av tankelåsningar: ”Individen är aldrig eller nästan aldrig fullt medveten om den kollektiva tankestilen som nästan alltid utövar ett oemotståndligt tvång över hans tanke och från vilket en avvikelse helt enkelt är otänkbar” (s. 50) Han drar en parallell till gestaltpsykologin som visat att en viss tolkning av en bild tenderar att låsa sig fast. Som exempel nämns att man länge trodde att bakterier var beständiga ting. Denna tankeföreställning medförde att man inte tänkte sig tanken att bakterier kunde förändras och bilda varianter. Först ett verkligen övertygande experiment 1906 gjorde så att ”observa– tionerna inte längre kunde förtigas” (s. 95). Man har då kommit till en punkt där en etablerad tankestil får sig en rejäl törn (se vidare om mutationer nedan). Fenomenet är på intet sätt bara före– kommande inom forskning: ”Varje yrke, varje konstform, varje religionssamfund och varje kunskapsområde har en lärlingstid under vilken en rent auktoritär tankepåverkan, som inte kan ersättas med en ’allmän rationell’ tankeuppbyggnad, äger rum” (s. 104).

Formuleringar av problem, valet av undersökningsobjekt, metod för experiment och kriterier för vad som är viktigt och vad som är ”skräpinformation” är en del av tankestilen. Han skriver. ”Varje formulerad frågeställning innehåller redan till hälften sitt eget svar.” (s. 47). Redan valet av undersökningsobjektet bygger på

antaganden. Därmed minskar möjligheten att vare sig empiri eller fri tankekraft öppnar upp för nya tankebanor. De som står för en viss etablerad tankestil ser motsägelser som otänkbara och vill inte ens diskutera en sådan fråga. Det som inte passar in i tankesystemet förblir osett eller förtigs även om personerna ser det. Stora ansträngningar läggs på att ge (bort)förklaringar till det som egentligen inte kan förklaras med den givna teorin. Han skriver: ”Bevisen rättar sig lika ofta efter uppfattningarna som dessa efter bevisen.” (s. 38). Ett exempel han ger var reaktionerna mot de sjöfarare som påstod att det fanns en värld på andra sidan jorden. Han återgav vad kritikerna sa: ”Kan väl någon vara så från sina sinnens bruk att han tror att det finns antipoder, dvs. människor som står med sina fötter mot våra – människor som skulle gå med benen uppåtriktade och med huvudena hängande nedåt.” Efter en tid blir dock undantagen så många att de blir vanligare än regeln. Vid den tidpunkten närmar sig teorin sin död.

Flecks syn på vetenskapens utveckling är att den är kumulativ och successiv. Dock talar han om ”mutationer” i tankestilarnas utveckling. Som exempel nämner han teorin om bakteriers variabilitet och generationsväxling som totalt förändrade bakteriologin.

Vad är lösningen?

Fleck har ingen konkret lösning på problemet med tankelåsningar. Men han erbjuder några viktiga ledtrådar: ”Den demokratiska formen befordrar utveckling av idéer och framsteg, den dogmatiska leder i vissa fall till konservatism och stagnation.” (s. 105). Vägen ut ur tankelåsningarnas värld är sålunda genom att satsa på demokratiska samhällen, forskningsmiljöer och organisations– kulturer. Alla personer måste känna att de kan tillföra något och de måste våga säga sin mening. Han går tyvärr inte in djupare i detta idéspår.

Fleck pekar också på betydelsen av att ett visst vetenskapligt samfund vågar öppna sig mot omvärlden. Inom en vetenskaplig gemenskap finns, enligt Fleck, ofta en strävan mot just gemenskap och det gör att viss kritik – sådan som kan förstöra hela fundamentet för gemenskapen – inte förs fram. När forskare talar om behovet av att kritiskt granska och pröva forskningsresultat innebär det inte ”i första hand ett krav på allmän prövbarhet utan

bara att prövningen är förbehållen tankekollektivet”. Och han tillägger: ”Den består för det andra enbart i en prövning av vetandets stilriktighet” (s. 117). Fleck menar alltså att kritisk granskning inom ett tankekollektiv oftast bara innebär att kontrollera att det man granskar ligger i linje med de etablerade forskarnas redan tänkta tankebanor. I en fotnot skriver han: ”Det är en karaktäristisk egenskap hos slutna samfund att utge sig för att vara ’tout le monde’ och att underskatta de utomstående eller helt enkelt hålla dem för icke-existerande” (s. 154). Fleck pekar på att vissa, men inte andra, prestationer accepteras som vetenskap vid olika tider. Han tar Leonardo da Vinci som exempel. Han”var en man med många utmärkta idéer men som trots detta inte efterlämnat några spår i vetenskapen” (s. 53).

Konsekvensen av detta (som Fleck dock själv inte uttryckligen skriver), är att forskare bör vara ödmjuka också för människor utanför forskarsamhället och inte minst den inre kretsen i det specifika tankekollektivet. Samverkan mellan ett universitet och det omgivande samhället är därmed en väg för att föra in mer kritik och fler idéer så att verklig utveckling av kunskapen kan ske.

Reflektioner

Perspektivet om hur man bryter tankelåsningar är naturligtvis särskilt viktigt för ett ungt universitet som söker sitt berättigande i det akademiska landskapet.29

Forskning har betydelse för praktisk verksamhet, i synnerhet när det gäller avancerade områden som sjukvård. Fleck visade tydligt att t.ex. läkarnas diagnoser och behandlingar på sjukhus, i hög grad påverkas av forskningen. Problemet är att forskningen inte alltid är fulländad eller ens på rätt spår. Det beror på en rad mekanismer som verkar på tankekollektivet och som leder till tankemönster eller tankestilar.

Fleck påvisar problemet med tankelåsningar och deras konsekvenser på t.ex. diagnos och behandling av patienter. Men han har inte något uttömmande svar på hur man ska mildra eller rent av lösa problemet. Någon som har det är däremot Gibbons och

Hirschman.30 Fleck är i egen person ett bevis på att samspel mellan

29 Det är bland annat mot den bakgrunden man kan förstå Örebro universitets strävan att utveckla det demokratiska universitetet. 30 Vi vågar också påstå att vår egen studie är ett litet steg mot att lösa vissa tankelåsningsproblem.

forskning och praktisk erfarenhet är en viktig komponent för att lösa upp tankelåsningar. I sina egna exempel pekar han på praktik (t.ex. sjukhus), akademi och offentlig sektor (t.ex. medicinal– styrelsen). På så sätt kan Fleck sägas vara en förelöpare till ”triple helix”.

Bitvis kan man tycka att Fleck är väl orättvis mot vetenskapen. Hans bok skrevs 1935 och efter det har världen skådat en omfattande utveckling av vetenskap, som räddat livet på miljontals (jfr penicillinet) och som minskat lidande och skapat större välstånd och livskvalitet. Sannolikt är det så att tankelåsningar är olika starka eller åtminstone olika betydelsefulla inom olika vetenskapsområden.

En mycket viktig notering är att Flecks teori till skillnad från t.ex. Schumpeters eller Kuhns är baserad på både forskning och praktisk erfarenhet. Den stora originaliteten hos Fleck kan förklaras just med att han hade samlat på sig åratal av erfarenheter från konkret klinisk analys och behandling av patienter.

Flecks begrepp tankestil har sin motsvarighet i Kuhns paradigm– begrepp. Medan Kuhn beonar paradigmskiften och revolutionära byten från en tankesfär till en annan, betonar Fleck vetenskapens successiva formering över tid. Alla nya paradigm/tankestilar bygger alltså, enligt Fleck, både på det nya och det gamla. En av orsakerna är att språket och begreppen i sig är bärare av tidigare tänkta tankar.31

3.3.3. Rogers teori om innovationers spridning

Schumpeter var främst intresserad av innovatörer och hur innova– tioner uppstår. Andra forskare är mer intresserade av mottagarna, dvs. hur innovationer tas emot och sprids bland människor och i samhället. Internationellt går detta forskningsområde under namnet diffusion. Som framgick var inte heller Schumpeter ointresserad av detta. Exempelvis diskuterade han en rad olika problem som entreprenören möter när denne ska övertyga kunderna. Men diffusionsforskningen handlar om mycket mer än

31 Flecks bok kom 30 år före Thomas Kuhns teori om paradigm. Sprängkraften i Flecks text upptäcktes emellertid inte förrän långt efter att den tryckts. Möjligen kan det förklaras dels med att den skrevs på tysk-österrikiska, dels att forskare länge hade svårt att ta till sig texter som på djupet ifrågasatte forskningens förmåga att framkasta säkra sanningar. Hur som helst gavs den ut på engelska 1979 och sedan 1997 finns den på svenska genom försorg av Symposion bokförlag.

kunder. Det handlar om principfrågan hur nya företeelser vinner insteg i samhället.

Forskning med gamla anor

Diffusionsforskningen tog fart under 1950-talet, men det fanns föregångare. Sociologen Gabriel Tarde, arbetade under slutet av 1800-talet i Frankrike med att analysera trender och förändringar i samhället. År 1903 publicerades hans bok The Lavs of Imitation.32Tarde menade att innovationer och imitering var det mest fundamentala sociala fenomenet. Han hade i sin forskning noterat att vissa men inte alla nyheter fick spridning i samhället. Hans grundläggande forskningsmål var ”to learn why, given one hundred different innovations conceived of the same time – innovations in the form of words, in mythological ideas, in industrial processes, etc. – then will spread abroad while ninety will be forgotten.” (s. 140). Med begreppet imitering avsåg Tarde anammandet av en nyhet, dvs. det som idag motsvaras av det engelska begreppet adoption. Tarde var kanske den förste att forskningsmässigt analysera spridnings–processer relaterade till innovationer. Hans egen innovation var själva forskningsfrågan och den ledde honom till empiriska studier som i sin tur ledde honom till den S-kurva som sedan blivit så uppmärksammad. S-kurvan är central i teorin. Den visar att spridningen av en innovation den första tiden går långsamt för att sedan gå snabbt och därefter plana ut.

Inte nog med det: Han hade också en förklaring till varför kurvan efter en tid ”satte fart”. Svaret var att så fort opinionsledarna i ett socialt system började anamma den nya innovationen, följde många efter. Detta är en mycket viktig aspekt av diffusionsteorin och vi återkommer till det under reflektionerna.

Ett viktigt skäl till att de första personerna (s.k. early adapters) anammade idén var att de medvetet eller mindre medvetet tog till sig information om nya idéer via olika källor. Det var alltså omvärldsanalysen och omvärldsintresset som var själva injektionen bakom spridningsprocessen.

En annan tidig studie handlade om spridningen av hybridiserad majs bland bönder. Den gjordes av sociologerna Bryce Ryan och Neal Gross vid Iowa State University och publicerades 1943. De

32 Tarde, G. (1903). The Laws of Imitation. New York: Holt. (Informationen om denna källa gavs i Rogers bok.)

visade att bönder fick kännedom om nya innovationer främst genom försäljarna från de företag som erbjöd det nya. När det gäller att också anamma innovationen var dock de som verkade i den geografiska närheten den viktigaste påverkansfaktorn. Studien initierade kvantitativa studier av innovationsspridning, något som senare togs efter av många. Det var också Ryan och Gross som först konstaterade att den som anammar en innovation genomgår olika faser (information, bedömning, beslut osv.).

Innovationsspridning kopplad till offentliga sektorn som t.ex. skolor eller sjukvården var redan tidigt föremål för stort intresse. Forskaren Paul Mort visade t.ex. i en studie, publicerad 1955, att den genomsnittliga amerikanska skolan låg 25 år efter de skolor som arbetade mest utvecklat (best practice).33 Detta intressanta resultat skapade stor uppmärksamhet. När sedan satelliten Sputnik skickades upp 1958 började en omfattande debatt i USA som resulterade i massiva insatser för att stimulera innovationsspridning i skolorna. Nu gällde det att alla skolor skulle lära ut den senaste och bästa matematiken osv.

En annan viktig studie finansierades av läkemedelsföretaget Charles Pfizer and Company 1954. Syftet var att med sociologiska metoder studera hur ett nytt läkemedel (en ny antibiotika) spreds bland läkare.34 Det konstaterades att de läkare som snabbt tog till sig nya innovationer var mer öppna inför vad marknadsförare hade att berätta. De hade en ödmjuk attityd till andra personer, nya kunskaper och nya framsteg. Dessa läkare deltog också mer på mässor och konferenser. De hade ett större intresse av att fånga in omvärldsinformation.

Sammantaget har ämnet diffusion studerats av forskare inom en rad discipliner: Marknadsföring, statsvetenskap, geografi, antropo– logi, sociologi, utbildningsvetenskap, ekonomisk historia och kommunikationsteori – och i gränslandet mellan dessa. Metoderna och analysobjekten varierar mellan t.ex. antropologer som studerar ”primitiva folk” och marknadsförare som studerar ungdoms– kulturer i New York.

Inte minst har ämnet marknadsföring bidragit mycket till forskningen om innovationsspridning. Skälet är att det i det västerländska samhället ofta är företag som är bärare av nya

33 Mort, P. (1953). ”Educational Adaptability.”. The Social Executive, nr. 71, s. 1–23. 34 Förstudien var Menzel, H. & Katz, E. (1955). ”Social Relations and Innovation in the Medical Profession: The Epidemology of a New Drug”. Public Opinion Quaterly, vol. 19, s. 337–352. Huvudstudien var Coleman, J. m.fl. (1957). ”The Diffusion of an Innovation among Physicians”. Sociometry, nr 20, s. 253–270.

problemlösningar. Det ligger i deras intresse att förstå kunder och deras behov, ständigt utveckla nya värden (produkter, tjänster, upplevelser) samt att stimulera kunderna att ta till sig företagets erbjudanden. Det är allmänt känt att endast kanske en av 500 idéer leder till produkter och att endast kanske 10 % av alla lanserade produkter blir framgångsrika. Att förstå vad som gör att vissa nyheter får spridning är alltså av synnerligt intresse för marknadsförare och marknadsföringsforskare.

När det gäller ämnet geografi bör nämnas den svenske professorn Thorsten Hägerstrand vid Lunds universitet.35 Han underströk bl.a. grannskapseffekten, dvs. att innovationers spridning påverkas av den geografiska närheten mellan dem som anammat och dem som skulle kunna anamma en viss innovation.

Syntes av forskningsfältet

Forskaren Everett M. Rogers gjorde en stor insats när han 1962 utkom boken Diffusion of Innovation – där han sammanfattade informationsspridningslitteraturen och bidrog med egna pusselbitar till tankefältet.36 Anslaget i boken är en reflektion över det faktum att också uppenbart goda nya idéer många gånger har så svårt att slå igenom. Inte minst gäller det tekniska innovationer: ”Many technologist think that advantageous innovations will sell themselves, that the obvious benefits of a new idea will be widely realized by potential adopters, and that the innovations will therefore diffuse rapidly. Unfourtunately, this is seldom the case” (s. 7). Delvis har det med innovatörernas oförmåga att gå från idé till nöjd kund, delvis har det med kundernas eller användarnas oförmåga att bryta tankevanor och handlingsvanor. Hur som helst har innovatörer eller förespråkare för innovativa framsteg ett intresse av att förstå vad som inverkar på spridningen av innova– tioner.

Rogers har en bestämd uppfattning om vad innovationsspridning innebär: ”Diffusion is the process by which an innovation is communicated through certain channels over time among the members of a social system” (s. 5). Kommunikation definierar han i sin tur som ”the process in which participants create and share

35 En av de tidigaste publikationerna var Hägerstrand, T. (1952). The propagation of

Innovation Wawes (Lund Studies in Geography). Lund: Lunds universitet. 36 Rogers, E. M. (1962). Diffusion of Innovations. New York: The Free Press (tredje upplagan 1983).

information with one another in order to reach mutual under– stanning”. Nyckelorden i hans teori är således diffusion, innova– tion, kommunikation, kommunikationskanaler, tid och slutligen socialt system. Vilka frågor ställer man sig då inom teorin? Här är några: Hur skiljer sig tidiga ”adopters” från senare? Hur påverkar de upplevda egenskaperna hos en innovation dess spridning? Varför tar den s.k. S-kurvan ofta fart när 10–25 % tagit till sig den nya innovationen?

Vad är då en innovation enligt Rogers? Hans definition lyder: ”An innovation is an idea, practice, or objekt that is perceived as new by an individual or other unit of adoption.” (s. 11). Det spelar således ingen roll, enligt Rogers, om en innovation verkligen är ny. Det viktiga är att den upplevs som ny av de tilltänkta mottagarna. En innovation har flera dimensioner:

1. Relativ fördel jämfört med den tidigare idé eller problemlösning innovationen ersätter.

2. Kompabilitet, dvs. den grad med vilken innovationen ligger i linje med existerande värderingar (jfr innovationen preventivmedel i katolska länder) och behov hos mottagarna.

3. Komplexiteten när det gäller att förstå och använda innovationen.

4. Testbarhet, dvs. om innovationen kan prövas på ett enkelt sätt.

5. Observerbarhet – den grad i vilken effekterna från en innovation är synliga för andra.

En mycket viktig aspekt är något teorin benämner re-invention. Det innebär att kunden eller mottagaren ofta bidrar till att vidare– utveckla en mottagen innovation. Den ursprungliga innovationen kan ibland skilja sig radikalt mot den utvecklade variant som kunder eller andra bidrar till. Rogers hänvisar till forskaren Eric von Hippel som analyserade 111 innovationer inom området vetenskapliga instrument. I 80 % av fallen var användarna/ kunderna den främsta drivkraften för den innovativa processen.37

Vilka kommunikationskanaler är då viktiga? Massmedia är enligt

Rogers en viktig kanal, men då främst för att skapa en första medvetenhet om att en innovation finns. Marknadsförare och marknadskommunikation från företag spelar också en viktig roll. Personlig kommunikation inom sociala grupper är dock mer

37 Se von Hippel, E. (1976). ”The Dominant Role of Users in the Scientific Instrument Innovation Process”. Research Policy, nr 5, s. 212–239.

betydelsefull när det gäller att få någon att verkligen ta till sig en innovation.

Nära kopplad till kommunikationskanalen är mottagarens beslutsprocess. Den startar med att mottagaren får kunskap om innovationen. Därefter görs en tolkning (persuasion) av den, dvs. mottagaren skapar sig en attityd mot den. När det är klart tas ett beslut om att anamma innovationen eller ej. Därefter sker implementering och kanske också en slags konfirmering att man gjort rätt. När det gäller det första steget, att vi får kunskap om en innovation, visar Rogers att attityder spelar en viktig roll. Han visar att man tenderar att inte ta till sig information som inte ligger i linje med förväntningar, attityder och upplevda behov. Som exempel kan man gå förbi många hus med solfångare utan att man ”ser” innovationen.38

Innovationsbenägenhet (innovativeness) definierar Rogers som den grad med vilken någon anammar en innovation före andra.

Denna aspekt gör att han kan dela in mottagarna i fem kategorier: (1) innovatörer, (2) tidiga anammare (early adopters), (3) tidig majoritet, (4) sen majoritet och (5) efterföljare/efterslängare. Innovatörer definierar han som ”aktive information seekers about new ideas” (s. 22). Vi är kritiska till denna del av Rogers diskussion, vilket vi återkommer till.

Socialt system är centralt. Det innebär enligt Rogers till varandra relaterade enheter som arbetar med en gemensam problemlösning med syfte att uppfylla gemensamma mål. Enheterna kan vara individer, informella grupper eller organisationer. I det sociala systemet är normer viktiga och de definieras som etablerade beteendemönster hos medlemmarna i systemet. I ett socialt system finns olika aktörer som förhåller sig olika till innovationer.

Opinionsledare och förändringsagenter är två viktiga kategorier. De mest innovationsentusiastiska medlemmarna är sällan inflytelserika på det övriga systemet. Snarare brukar de betraktas som udda eller rent av suspekta. Därför är opinionsledarna viktiga – något som redan Gabriel Tarde skrev om i den tidigare nämnda boken från 1903. Det är personer man har stort förtroende för och som de lyssnar till. Om dessa personer propagerar för en innovation tenderar den att spridas betydligt snabbare än annars. Han talar om opinionsledarskap, vilket innebär den grad med vilken en individ förmår påverka andra människors attityder och

38 Se även Hassinger, E. (1959). ”Stages in the Adotion Process”. Rural Sociology, nr 24, s. 52–53.

beteenden. En förändringsagent, å andra sidan, är någon som aktivt försöker påverka kunder eller andra att besluta om att ta emot en innovation.

Vid sidan om sociala system pekar Rogers också på organisa– toriska aspekter som påverkar i vilken grad personer i organisationer tar till sig nya innovationer. Han lyfter fram betydelsen av ledarskapet, dvs. ledarens attityd till förändringar. Han pekar också på organisationsstrukturen i form av t.ex. centralisering, komplex– itet, formalisering och förekomst av ”slack”. Han understryker också aspekter som ”system openess”, dvs. hur öppna organisa– tionen är gentemot omvärlden.

När man kommer till effekterna från innovationers spridning skiljer Rogers på tre dimensioner. Den första är önskvärda visavi ej önskvärda. Den andra dimensionen är direkta visavi indirekta. Den tredje är upplevda visavi ej upplevda.

Reflektioner

Den första viktiga reflektionen är att ledarskapet framstår som synnerligen viktigt för innovativa processer, inte minst när det gäller frågan om hur organisationer tar till sig innovativa idéer från omvärlden. Redan Gabriel Tarde hade i sin bok från 1903 noterat detta. Han visade att så fort opinionsledarna i ett socialt system började anamma den nya innovationen, följde många efter. Det var opinionsledarna som avgjorde om S-kurvan tog fart eller ej. Om man drar en parallell till moderna kommuner, landsting, företag eller andra organisationer kan man konstatera följande: En chef kan ha och bruka sin ”chefsmakt”, men det lär inte innebära att medarbetare gör extraordinära insatser. En annan chef kan förvisso ha sin chefsmakt men däremot inte bruka den (annat än i undantagsfall). Snarare utnyttjar hon eller han sin förmåga att föra en dialog med människor exempelvis på temat vision och förändring. I modern ledarskapslitteratur skiljer man också mellan begreppen chef och ledare. Om exempelvis en kommunchef också är en ledare med stort förtroende hos medarbetarna följer en viktig konsekvens: Den grad med vilken den kommunala ledaren prioriterar innovativ förnyelse kommer att smitta av sig på hela organisationen. Det sätt på vilket ledaren hanterar innovations– frågor kommer att påverka attityden, tankesättet och framförallt handlingsmönstret hos hela organisationen. En följd av detta är att

om man vill öka den innovativa förmågan och dessutom aktivera den, då är det enklast att inrikta sig på de personer som är opinionsledare alternativt verka för att ersätta dem (om man bedömer att det på medellång sikt är ”hopplösa fall”). Ledarskapslitteraturen bekräftar också att innovativa organisationer i regel också har ledare med sitt ”mind-set” inriktat på just innovation och förnyelse. Vi återkommer till detta.

Det har redan framgått hur många intressanta aspekter som innovationsspridningsteorin hjälper till att lyfta fram. En av styrkorna med Rogers teori är att tidsdimensionen är så central, vilket inte är fallet med alla teorier. Roger inser detta och skriver: ”In fact, most other behavioral science research is timelses in the sense that the time dimension is simply ignorded.” (s. 20).

När man tänker efter har Rogers en märklig syn på innovatörer. Han definierar dem som ”aktive information seekers about new ideas”. Han avser således inte de aktörer som verkligen ligger bakom själva innovationerna, utan snarare de aktörer som i ett tidigt skede är intresserade av att få kännedom om innovationerna. Det gör att Rogers skiljer sig markant mot t.ex. Schumpeters perspektiv. Schumpeters innovatör finns helt enkelt inte med i Rogers referensram och inte heller är Rogers innovatörer centrala i Scumpeters teori. De är varandras spegelbilder. Man kan också uttrycka det som att innan den berömda S-kurvan uppstår sker en mycket omfattande process som leder fram till själva innovationen. Den processen handlar i sin tur om en rad aspekter, t.ex. företags ständiga arbete för att identifiera och förstå kunders behov. I sammanhanget kan nämnas en av våra egna tidigare studier som skildrade just denna tidigare process genom en fördjupad fallstudie av ett DNA-projekt.39 Rogers är inte helt omedveten om att diffusionsteorin inte beaktar själva vägen fram till innovationen. Han menar att det vore önskvärt om någon gjorde studier som både skildrar uppkomsten och spridningen av innovationer i en och samma studie. Kanske efterfrågar han det perspektiv som vi avser bakom begreppet innovativa processer?

En av Rogers dimensioner på innovationer är observerbarhet, dvs. i vilken grad människor får kunskap om nya innovationer. Difusionsforskningen visar att innovationer inte ”säljer sig själva”. Det aktualiserar frågan om vem som ska ta ansvar för att stimulera

39 Frankelius, P. (1999). Pharmacia & Upjohn – Erfarenheter från ett världsföretags utveckling. (Volym II av doktorsavhandlingen ”Företagande över tid”). Jönköping: Internationella Handelshögskolan/Malmö: Liber.

information om goda innovationer i det moderna samhället. Svaret är att både ”innovationens representanter” och potentiella mottagare av den har ett sådant ansvar, om man vill ha ett samhälle som tar till sig framsteg. Forskningen visar att marknadsföring av innovativa nyheter är ett kitt för framstegens funktionssätt. Från ”mottagarsidan” blir strategisk omvärldsbevakning – inklusive sätt att fånga in rätt budskap från alla otaliga marknadsföringsinsatser som ständigt pågår – en strategisk fråga. Det gäller med andra ord att koppla samman innovationer med potentiella nyttjare från båda hållen. Ett land som har en negativ attityd till t.ex. markandsföring och försäljningsinsatser halkar sannolikt efter andra länder. En jämförelse mellan t.ex. Sverige och USA på denna punkt vore intressant att göra. Marknadsföring är emellertid ett mångfacetterat begrepp som både innebär ett ämnesområde och en metod. Vidare handlar marknadsföring både om ”punschande” för något (produkt eller tjänst) och att via kunskaper om kunder och användare verkligen se till att man har rätt värde att erbjuda. Det sistnämnda är en kombination av kundforskning och utveckling av det värde företaget ska erbjuda kunderna. Marknadsföring kan alltså både sprida befintliga innovationer och ge impulser till initiering av nya innovativa processer.

En kritik mot Rogers är att han ganska ensidigt håller sig fast vid sin egen ämnestradition, som är kommunikationsteori. Han definierar märkligt nog innovationsspridning som en kommunika– tionsprocess. Ett alternativ vore att också fokusera motagarnas fysiska handlingar, t.ex. frågan om och hur de de facto börjar nyttja en ny innovativ idé. Också inom ramen för Rogers referensram kan man föra fram kritik: Hans definition av kommunikation var ”the process in which participants create and share information with one another in order to reach mutual understanning.” Man noterar att målet definieras som ”mutual understanning”, men man kan ju fråga sig varför partnerna nödvändigtvis måste förstå varandra. Det torde väl räcka att mottagaren gillar själva innovationen (och eventuellt aktören som erbjuder den) och accepterar dess pris.

Rogers är nästan helt inriktad mot tekniska innovationer. Han skriver själv: ”Almost all of the new ideas analyzed in this book are technological innovations, and we often use ’innovation’ and ’technology’ as synonymus.” (s. 12). Detta bekräftar våra slutsatser från den internationella litteraturstudie som gjordes.

Diffusionsteorin väcker också djupare filosofiska frågor. Rogers (liksom Schumpeter) antar att nya innovationer alltid ersätter

något tidigare. Man kan då fråga sig vad t.ex. innovationen Rubiks kub ersatte. Är alla innovationer ersättning för något som finns tidigare, eller kan man tänka sig att vissa innovationer skapar fenomen som inte är ett alternativ till något befintligt? Svaret på frågan kräver grundforskning inom området.

Många innovationsstudier har, som vi nämnde i början av bokens kapitel, en viss glamouriserande och okritisk underton. De tar inte tag i frågan om det är önskvärt att alla innovationer får spridning. Alla innovationer är inte bättre än de tidigare och vissa kan dessutom vara skadliga, något som t.ex. Ralph Nader så väl visade med sin bok Unsafe at Any Speed där han beskrev hur bilar var livsfarliga vid krock.40 Hur ska organisationer bedöma vilka innovativa idéer som är önskvärda?

3.3.4. Hirschmans teori exit-voice

År 1970 publicerades en bok som kom att få mycket stor uppmärksamhet: Albert O. Hirschmans Exit, Voice, and Loyalty.41Boken innehöll en briljant syntes av ekonomisk vetenskap och statsvetenskap. Den centrala frågan var vilka mekanismer som aktiveras när organisationer inte presterar ett värde som ligger i linje med förväntningarna hos kunder, medarbetare eller med– borgare.

Kärnan i teorin

Enligt nationalekonomisk teori antas att kunder som inte är nöjda med ett visst företag (i en marknadsekonomi) helt sonika väljer en konkurrent. Medarbetare som på motsvarande sätt inte är nöjda med sin arbetsgivare kan välja att säga upp sig och erbjuda sin arbetskraft åt en annan arbetsgivare. Dessa båda fenomen kallar Hirschman för exit. Statsvetenskapen å andra sidan har länge fokuserat människors möjligheter att uttrycka sin mening: Det gäller medlemmar av såväl en nation eller en organisation. Detta kallar Hirschman för voice. Hirschman menade att båda dessa alternativ nästan alltid är möjliga samt att de ofta samverkar. Hans grundläggande budskap var att kunder som ett alternativ till att

40 Nader, R. (1965). Unsafe at Any Speed. New York: Grossman. 41 Hirschman, A. O. (1970). Exit, Voice, and Loyalty. Cambridge: Harvard University Press.

sluta köpa från ett företag också har möjligheten att säga sin mening. För en del nationalekonomer kanske detta var en nyhet, men för företagsekonomer, speciellt marknadsföringsforskare, var denna observation föga revolutionerande. Dock är den alltjämt tänkvärd. Framförallt är Hirschman intressant eftersom hans teori gäller både företag, organisationer och hela demokratiska sam– hällen.

Idén till sin teoretiska analys fick Hirschman genom en empirisk studie av transportföretag i Nigeria. Trots att järnvägarna där fick konkurrens från lastbilar brydde de sig inte om att förnya sig och trimma in verksamhet. Detta tyckte Hirschman var märkligt. En närmare analys visade att järnvägsföretaget inte ansåg sig behöva bry sig så mycket om att vårda ekonomin, på grund av att det var finansierat med skattemedel. Analysen visade också att de mest missnöjda kunderna snabbt bytte till lastbilarnas tjänster och därmed hade de ingen anledning att ägna någon energi åt att uttrycka klagomål på järnvägsföretagen.

Drivkrafter för förbättring

Hirschman menar att man i ekonomisk teori – han avser nog neoklassisk nationalekonomisk teori – sällan bryr sig om processer som innebär att företag försöker bättra sig efter att ha gjort fel. Enligt teorin är det snarare att vinna eller försvinna som antas gälla. Hirschman poängterar att den tesen antas gälla marknadsekonomier med full konkurrens. I monopol- eller oligopolsituationer kan företag bli ineffektiva utan att kunderna försvinner. Medan klassisk (national)ekonomisk teori, enligt Hirschman, främst fokuserar kvantiteter och priser, finns skäl att lyfta fram produkternas kvalitet. Just kvaliteten på produkten är centralt i Hirschmans tankevärld. När kvaliteten viker har kunderna eller medarbetarna två alternativ: att sluta vara kund/medarbetare eller att vara kvar men säga sin mening för att försöka påverka kvaliteten till det bättre. Hirshcman ställer frågor av typen: Under vilka omständigheter tenderar människor att välja exit framför voice och vice versa? Vilken av dessa metoder är effektivast från kundens synpunkt? I vilka situationer sker de båda alternativen samtidigt? Vilka samhälleliga institutioner skulle kunna underlätta för voice respektive exit?

Varför presterar organisationer dåligt?

Hirschman har noterat att många företag och organisationer inte optimerar sin verksamhet. En relevant fråga är förstås varför detta är fallet. Herbert Simon visade 1952 att företag inte optimerar utan bara strävar efter tillfredsställande prestationer.42 Organisations– forskarna Richard Cyert och James March visade i en bok från 1963 att det i nästan alla organisationer finns ”organizational slack”, dvs. resurser som inte tycks användas.43 Cyert och March visade dock att ”slack” var synnerligen viktigt eftersom det möjliggjorde att företag kunde arbeta med utvecklingsarbete. En intressant studie som gjordes så tidigt som 1933 visade också att skickliga högpresterande företag över tiden tenderar att tappa fart, medan från början lågpresterande eller mindre framgångsrika företag tenderar att bli bättre och bättre. Med andra ord innebär det att hungriga vargar jagar bättre än mätta vargar.

Kunden som drivkraft

Hirschman beskriver fenomenet att vissa människor är mer accepterande än andra. Medan en person accepterar att maten är för salt på en restaurang kallar en annan person på kyparen och ber att få en ny portion med mindre salt. En intressant reflektion är att företag enligt Hirschman helst borde ha en mix av aktiva och passiva kunder. Passiva kunder, dvs. kunder som köper och köper men inte tycker eller säger något, är bra eftersom de ger ett kontinuerligt inflöde av intäkter även om företaget missköter sig. Aktiva kunder som har högre kvalitetskrav och dessutom säger sin mening behövs för att företaget ska få kritik och därmed impulser att bättra sig. Detta gäller inte bara företag. Det gäller också t.ex. skolor. Hirschman är själv orolig för att privata skolor snabbt suger åt sig mer kvalitetsmedvetna föräldrar och att de offentliga skolorna då endast får mindre kravställande elever och föräldrar, vilket gör att de inte får samma feedback när kvaliteten brister. Han skriver: ”Those customers who care most about the quality of the produkt and who, therefore, are those who would be the most active, reliable, and creative agents of choise are for that very

42 Simon, H. (1952). ”A Behavioral Model of Rational Choice”. Quaterly Journal of

Economics, vol. 69, s. 98–118. 43 Cyert, R. M. & March, J. G. (1963). Behavioral Theory of the Firm. Englewood Cliffs:

Prentice-Hall.

reason also those who are apprently likely to exit first in case of deterioration” (s. 47). Förutom skolor nämner han att detta också gäller kommuner, städer och områden i städer. Sammantaget är alltså krävande kunder något mycket viktigt för t.ex. innovativa processer.

Om alla kunder valde exit så fort de inte var nöjda skulle de innovativa processerna i samhället avstanna enligt Hirschmann. Skälet är att exit är att fly från problemet snarare än att aktivt försöka påverka det. Om alla kunder röstar med fötterna är det alltså bara företagen som själva får stå för tankearbete och utvecklingsarbete. Hirschamn går så långt att han i vissa fall menar att monopolföretag stimulerar fram bättre kvalitet och effektivitet än konkurrentutsatta verksamheter, just eftersom kunderna är helt hänvisade till att säga sin mening för att få det bättre. Han drar en parallell till familjen, kyrkan eller medborgarens roll som medlem i ett land. Ur dessa positioner är det inte alldeles lätt att fly från, och därmed återstår voice om man vill få saker förändrade. Som exempel nämner han det japanska undret: ”The isolation of Japan set rigid boundaries to the possibilities of political opposition. The absence of easy opportunities for tolerable exile was a powerful teacher of the virtuos of compromise” (s. 61).

Hirschman menar att exit ofta är en åtgärd kunden eller medarbetaren väljer om denna bedömer att utsikterna för att få sin röst hörd är dåliga. Detta är en intressant reflektion som torde vara en tankeställare för alla de företag och organisationer som inte på allvar brys sig om att lyssna till medborgare, medarbetare eller kunder. För organisationer som har många kunder kan man alltså förvänta sig att voice-alternativet inte är lika effektivt som i fall där organisationen endast har några få men betydelsefulla kunder. Han tar dock upp en option som människor har även om de bara är en kund bland många: Att använda media som hävstång för sin kritik alternativt använda opinionsbildare som i sin tur kan konsten att använda media som hävstång. Dessa opinionsbildare kallar Hirschman ”consumer ombudsman” (s. 42).

Hirschman menar också att exit ibland är enklare än att lägga energi på att göra sin röst hörd. De organisationer som vill ha lojala medlemmar och kunder bör alltså se till att det är lätt och smidigt för dem att säga sin mening. Samtidigt, menar han, är det viktigt att samhället försöker utveckla fora för de enskilda människornas röster. Han talar om ”creation of effektive new channels through which consumers can communicate their dissatisfaction” (s. 43).

Det interaktiva intranätet på Örebro universitet med möjlighet till anonyma åsiktsytringar liksom Kalix rådslag – en av våra fallstudier – skulle kunna vara sådana exempel.

Frivllig lojalitet nyckeln till framsteg

Lojalitet är ett nyckelbegrepp också för Hirschman. Om en organisation lyckats få lojala kunder säkerställer man också att mekanismen voice förblir en tillgång. När företaget eller organisationen gör något fel kan de räkna med att kunderna eller medlemmarna inte flyr, utan att de snarare stannar kvar men säger sin mening. Lojala kunder har också mer makt eftersom de betyder mycket för företaget eller organisationen. När Hirschman kommer in på kombinationer av voice och exit nämner han också betydelsen av hotet om exit från lojala kunder. Sådana hot kan sätta press på leverantören. När Ericssons VD hotade medborgarna i Sverige att många företag skulle flytta sina verksamheter om det inte blev ja till Euron var det ett exempel på sådant hot om exit, dock ett hot som i det fallet uppenbarligen inte lyckades. Ytterligare en påverkansform är tillfällig exit, eller bojkott. Till skillnad från att hota med exit, innebär bojkott att man lovar att återgå om företaget eller organisationen lovar att bättra sig.

Inlåsningseffekter

Hirschamn pekar på att människor ibland inte kan använda exit. Det är speciellt komplicerat när det handlar om aspekter som tillhör den gemensamma sektorn i ett land. Om majoriteten i ett land röstar fram ett visst förslag kan resultatet tas emot väl av vissa samtidigt som det ogillas av andra. Hur minoriteten än röstar kan de inte komma bort från det faktum att det som sker det sker. En medborgare som inte gillar den kommunala skolan kan själv välja en privat skola, men även om medborgaren gör det kommer han eller hon inte ifrån det faktum att han eller hon påverkas av den kommunala skolan indirekt. Om den kommunala skolan t.ex. misslyckas med kampen mot droger, kan drogmissbrukaren sedan också påverka den medborgare som valde den privata skolan. Sammanfattningsvis menar Hirschamn att vi alla sitter i samma båt oavsett om vi vill det eller ej.

Hirschmans avrundar sin diskussion med diskussion om synnerligen icke önskvärda situationer. Han pekar på lägen där en organisation inte bryr sig eller behöver bry sig om att kunder väljer exit samtidigt som de inte heller bryr sig om vad kunderna har att säga. Offentligt finansierade verksamheter som automatiskt får mer resurser allteftersom deras verksamhet går sämre och sämre är inte något Hirschman önskar sig i ett samhälle. Han återkopplar till det exempel som ledde honom in i tankegångarna: cheferna på järnvägsföretaget i Nigeria. Dessa, menar han, skulle ha behövt lite mer av ”financial diciplines”.

Reflektioner

Hirschman är själv mycket kritisk mot befintlig ekonomisk teori. Därför torde det vara OK att också kritisera honom. Han anser t.ex. att exit respektive voice är ”market and non market forces” (s. 19), dvs. han definierade voice som något artskilt från marknaden. Vidare menar han att hans idé om voice är ”the new concept” i ekonomiskt tänkande (s. 36). En ekonomiforskare specialiserad på delämnet marknadsföring som skulle höra detta, dvs. att kundens ord och åsikter inte hör till ämnet marknad, skulle sannolikt inte förstå resonemanget. Notera att marknadsanalyser har varit centrala redan när marknadsföringsämnet tog form i början av 1900-talet. Marknadsanalys är dessutom en aktiv handling från företagets sida för att få kännedom om kundens mening, men i Hirschans teori utgår han från att initiativet till att voice uppstår alltid kommer spontant från kunden. Alltså: Hirschman slår delvis in öppna dörrar.

Hirschmans teori är intressant, men den är byggd inom ramen för den klassiska ekonomiska modellen bestående av endast faktorerna köpare och säljare. Några ”faktor X” finns inte med i referensramen.

Vid sidan om ett civilicerat voice i en demokrati skulle man kunna tillägga violence som en extraform av voice. Det har de senaste åren dessvärre visat sig att kunder eller medborgare inte allt för sällan väljer att ta till våld när de är missnöjda. Ytterligare en tänkbar väg vid sidan om exit eller voice skulle kunna vara hjälpande handling. Inom företagsekonomisk teori har man länge insett att kunder och leverantörer ofta försöker hjälpas åt för att optimera kvalitet, logistik och kommunikation (jfr nätverksteorin eller

begreppet värdeskapande system). Detta faller utanför Hirschmans referensram. Likaså tar inte Hirschman upp det omvända fallet att också en leverantör kan bli missnöjd med en kund. Leverantören kan välja att sluta sälja (exit) eller säga sin mening, men sådant tar Hirschman inte upp.

Ytterligare en svaghet i Hirschmans teori är att han, som vi tolkar det, antar att kunder alltid har rätt. Många gånger är så inte fallet. Hur ska t.ex. företag förhålla sig till kunder som anklagar företaget för saker det inte har gjort eller för produktproblem som inte existerar?

3.3.5. Idén om Mode 1 och Mode 2

Boken The New Production of Knowledge skapade stor uppmärksamhet när den kom 1994.44 Den innehåller en ny teori – eller snarare diskussion – om samhällets kunskapsbildning. Boken tillkom på initiativ av speciellt Roger Svensson vid svenska Forskningsrådsnämnden. Den författades av sex forskare från flera länder, däribland Michael Gibbons som är chef för Science Policy Research Unit vid University of Sussex. Huvudtemat är att författarna tycker sig ha sett en fundamental förändring av det sätt på vilket kunskaper inom naturvetenskap, teknik och andra vetenskaper produceras. De talar om ett skift till en ny typ av kunskapsproduktion som de kallar Mode 2, men de understryker att det nya växer fram parallellt med fortsatt utveckling av det gamla sättet, Mode 1. Det nya handlar om vilken typ av kunskap som produceras, hur den produceras, i vilka sammanhang, det sätt som kunskapsproduktionen organiseras och belöningssystemen för kunskapsproducenterna. Inte minst handlar det nya om vilka kriterier som används vid bedömning av kunskapens kvalitet och värde. Gibbons har gått vidare och bl.a. spunnit vidare på mer modern komplexitetsteori genom boken Re-thinking Science från 2001, men vi har valt att fokusera på The New Production of

Knowledge.45

44 Gibbons, M. m.fl. (1994). The New Production of Knowledge – The dynamics of science and research in contemporary societies. London: SAGE. 45 Se Novotny, H., Scott, P. & Gibbons, M. (2001). Re-thinking Science. Knowledge and the

Public in an Age of Uncertanity. Polity.

Varför Mode 2?

Anslaget är att stora vetenskapliga genombrott gjorts av bara omkring 5 % av alla som praktiserar forskning. För att uppnå originell forskning, och för att överhuvudtaget kunna finansiera verksamheten, krävs nya vägar och nya tankesätt. De menar att det gamla sättet att bedriva forskning inte räcker till längre. Ett skäl till detta är att forskning inom Mode 1 alltid kvalitetsvärderas av forskare som sedan länge är fast i vissa tankebanor. Det gör att forskningen tappar originalitet. De är inte nådiga i sin kritik av

Mode 1: ”It seems to be a recurrent historical pattern that intellectual innovations are first decibed as misguided by those whose ideas are dominant, then ignored and, finally, taken over by original adversariers as their own invention.” (s. 2). Tankegångarna ligger i linje med dem som Ludwik Fleck artikulerade redan på 1930-talet och som Thomas Kuhn beskrev under 1960-talet.

Skillnaden är att medan dessa främst beskrev problemet, pekar Gibbons team på lösningen – och den är just Mode 2-forskning.

Det som skiljer Mode 2 från Mode 1 är framförallt att kunskapen skapas med utgångspunkt från ett praktiskt problem eller en applikation snarare än utifrån en fråga sprungen ur en viss vetenskaplig teori eller seminariediskussion inom en disciplin. Nyttan med forskningen står alltså i centrum som drivkraft för kunskapsutvecklingen. Nyttan kan definieras av företag, men också av staten, kommuner, landsting eller sociala grupper. Man kan också uttrycka det som att problemen inte definieras av enbart forskare utan minst lika mycket av t.ex. företag, myndigheter eller sociala samhällsgrupper. Kunskapsproduktionen är dessutom dynamisk så till vida att kunskapen som genereras för att lösa ett visst problem ofta kommer till nytta också för andra problem som man inte tänkte på när man initierade kunskapsutvecklingen. De talar om ”solving capacity on the move” (s. 5).

Författarna menar att personer i Mode 2 är mer effektiva och högpresterande än de i Mode 1. Personerna som arbetar i organisa– tioner av Mode 2-typ är mer konkurrensutsatta. De är vana att agera snabbt, att göra extrainsatser, att hålla deadlines. De vet att de måste prestera värden om de också i fortsättningen ska få vara med i de mest spännande sammanhangen.

Mångfald av kompetenser

Mode 2 kännetecknas av att kunskapsproduktionen är mångvetenskaplig, snarare än att ske inom ramen för endast en eller ett fåtal. Kunskapsutvecklingen enligt Mode 2 sker inte i hierarkiska strukturer. Snarare sker den i alla möjliga organisa– toriska konstellationer ofta av nätverkskaraktär. En rad olika kompetenspersoner är involverade. De kan ha vitt skilda bak– grunder, t.ex. företagare, jurister, forskare eller myndighets– personer. Forskarna kan mycket väl bestå av både naturvetare och sociologer – allt detta är avhängigt vilket problem som aktiviteten kretsar kring. Dessa personer bildar en slags insatsstyrkor eller kompetensteam vars medlemmar varierar över tid. Sällan finns någon som har makten över dessa konstellationer, vilket jämförs med Mode 1 där de flesta forskare arbetar i grupper som har en chef. En viktig observation är att forskning och annan kunskaps– utveckling inte bara sker vid universitet. I det moderna samhället finns en lång rad andra miljöer där avancerad kunskap växer fram.

Författarna nämner icke-universitetskopplade institut, tanke– smedjor, oberoende vetenskapliga sällskap, industriella laboratorier, konsultföretag och offentliga myndigheter m.m. I regel sker kunskapsutvecklingen genom att personer från denna mångfald av ställen samverkar. Detta samarbete underlättas av dels effektiva fysiska transporter (som medger effektiva resor till möten), dels av elektroniska kommunikationskanaler. De nämner läkemedels– företag och elektronikföretag som exempel. Antalet artiklar i vetenskapliga tidskrifter med författare i form av medarbetare vid dessa företag finns i stor mängd och har ofta hög originalitet.

Vetenskapligt djup

Vidare är Mode 2 mer reflexiv och når ofta minst lika stora vetenskapliga djup som forskning enligt Mode 1. Författarna pekar på att Mode 2 även ibland leder fram till helt nya discipliner som inte fanns tidigare vid universiteten. Vad menas då med att Mode 2 är mer reflexiv? Det anses hänga samman med att många fler perspektiv är närvarande i Mode 2 än Mode 1. Ett energiproblem blir inte bara definierat i tekniska termer. Miljöhänsyn, etiska hänsyn och annat kommer snabbt in i bilden när man arbetar enligt

Mode 2.

Författarna understryker att Mode 2 inte ska förväxlas med begrepp som tillämpad forskning eller teknisk utveckling. Skälet är att dessa begrepp bygger på fall där man utnyttjar redan gjord grundforskning för olika praktiska implikationer. Mode 2 kan mycket väl leda fram till grundforskningsresultat, men det görs inte på det gamla sättet. De tar upp exemplet nya generationens överljudsplan (hypersonic aircrafts) där det praktiska problemets lösning kräver att man omprövar flera gamla vetenskapliga paradigm inom t.ex. aerodynamik. De skriver: ”Some research programmes, although industrially-oriented, may deal with scientific and technological questions well beyond the current fronters of knowledge and so suggest new problems and shape new research agendas.” (s. 20). Mode 2 kan som sagt också leda till helt nya teoriområden. Så var fallet med kemin, flygvetenskap, datorvetenskap och bioteknik. Dessa vetenskaper kan inte betraktas som ”tillämpad vetenskap” eftersom det just var avsaknaden av vetenskapliga discipliner inom dessa områden som gjorde att de blev till. Därför, menar författarna, kännetecknas

Mode 2 av att det innehåller genuin kreativitet.

Kunskapens kvalitetskrav och spridning

Tidigare nämndes att Mode 2 har andra kvalitetskrav än Mode 1. Författarna utrycker det som att Mode 2 utsätts för fler kvalitetskrav. Kvaliteten i Mode 1 avgörs av bedömningar från t.ex. dem som bestämmer vilka artiklar som får OK att publiceras i en journal. I Mode 2 ställs många fler frågor än om resultatet blir intellektuellt intressant. Exempel på frågor kan vara: Kommer lösningen, om sådan uppnås, att bli konkurrenskraftig på marknaden? Kommer lösningen att bli kostnadseffektiv? Kommer den att bli socialt acceptabel?

Mode 2 och Mode 1 interagerar och korsbefruktar varandra.

Forskare från Mode 1-världen kan gå in som aktörer i Mode 2sammanhang. Vidare kan resultatet från Mode 1, som t.ex. nya vetenskapliga instrument, bli fundamentala för forskningen inom

Mode 1. Ibland kommer helt nya teorier ur Mode 2 som får stora konsekvenser också på Mode 1. Molekylärbiologin nämns som ett exempel.

Resultatet från forskningen sprids på andra sätt i Mode 2 än

Mode 1. I sistnämnda fallet sprids kunskap genom att forskarna

skriver artiklar som efter granskning av grindvakter (peer reviewers) publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Viktiga resultat från Mode 2 sprids främst till de personer som varit involverade i den innovativa processen. Endast de som bidrar att så får således del av skörden. Företag, kommuner, sjukhus och andra aktörer som vill ha del av kunskapens frukter från Mode 2-forskning tvingas alltså satsa resurser på att vara med när kunskapståget går. Just kommunikationen av idéer, kunskaper och information är ett centralt tema i deras bok.

Varför har Mode 2 uppstått?

Hur har då fenomenet Mode 2 uppstått? Författarna pekar på flera utvecklingsprocesser. En sådan är att många fler idag genomgår högre utbildning. Idag är det inte heller samhällets elit som genomgår högskoleutbildning. Det kan lika gärna vara bondsöner från Östergötland. Vidare finns flera sätt att nå högre utbildning än bara vid traditionella högskolor och universitet – något som för övrigt redan Charles Darwin var ett exempel på. Flertalet av alla universitetsutbildade personer hamnar sedan i många andra sammanhang än i universitetsvärlden och är fullt kapabla att bedriva forskning och avancerad kunskapsutveckling. De som är kvar i universitetsvärlden inser snabbt att finansieringen av forskningen blir en nyckelfråga och det är i sig en kraft som drar mot Mode 2. En annan faktor är att Internet och andra kommunikationssätt underlättat möjligheten att samverka mellan olika organisationer. Dessa faktorer har påverkat ”utbudssidan” av kunskaper. Lika viktiga är faktorer som ökat efterfrågan. Författarna pekar på den globala och ofta mördande konkurrensen mellan företag som tvingar dem att säkerställa god kunskap och idérikedom hos medarbetarna, vilket bl.a. är fundamentalt för företagens innovativa kapacitet. Som redan andra forskare har visat kräver en hel del av företagens innovationsprocesser också grundforskning, vilket gör att företagen själva bedriver sådan grundforskning.46 Det räcker då inte att bara kunskapa själva, utan det blir viktigt att samverka med andra företag, institut, universitet osv. En följd av detta är också att det uppkommit fler kunskapsföretag (knowledge industries) vid sidan om kunskaps–

46 Se vidare Pavitt, K. (1991). ”What makes basic research economically useful?” Research

Policy, vol. 20, s. 109–119.

baserade företag (knowledge-based industries). Den förstnämnda sorten säljer kunskaper som sådana medan den andra sorten säljer andra värden vars framtagning kräver kunskap. Se vidare tabell 4.

Tabell 4. Ett försök att sammanfatta Mode 1 och Mode 2 (vår tolkning).

Mode 1

Mode 2

Ledstjärna

Vetenskap Kunskap och nytta

Kvalitetsgranskare Högrankade

ämnesrepresentanter

Många olika aktörer i samhället

Kunskapsbas En eller ett par discipliner Mångvetenskap samt även andra discipliner och kunskapsform Spridning Vetenskapliga tidskrifter och böcker

De som är med i kunskapsprocessen får resultatet före samt får mer resultat än det som hamnar i tidskrifter och böcker.

Delaktighet Herarkiskt Horisontell

Reflektioner

Man kan fråga sig vad som egentligen är nytt under solen. Varför har uppmärksamheten på det Gibbons m.fl. kallar Mode 2 blivit så stor nu samtidgt som det finns en så lång diskussion i det perspektiv som Gibbons m.fl. uttrycker? Bernt Gustavsson vid Örebro universitet har specialiserat sig på olika kunskapssyner och har bland annat i universitetets visionsarbete fört en diskussion utifrån Aristoteles tre klassiska kunskapsgrunder, som svarar mot

Mode 1- och Mode 2-diskussionen: episteme (vetenskap), techne (hantverk) och fronesis (klokhet). Om episteme svarar mot

Mode 1 så svarar alla tillsammans mot Mode 2. Om man ser tillbaka på historien inser man snabbt att forskning och vetenskap alltid samspelat med samhällets utveckling. Så var fallet redan på Romartiden. Så har fallet varit också i modern tid, inte minst i vetenskaper som läkekonst eller företagsekonomi. Kanske är Mode 1, såsom det beskrivs, lite av en myt? Det förtar dock inte tyngden i de reflektioner som ges gällande Mode 2.

Boken The New Production of Knowledge är tämligen rörig. Åtskilliga upprepningar i kombination med bitvis yviga resone– mang gör att det är svårt att helt greppa kärnan i deras tankegångar.

Kanske är det dunkelt skrivna en viss indikation på att det är dunkelt tänkt?

Boken behandlar främst naturvetenskap och teknik. Humaniora och samhällsvetenskap berörs, men inte alls lika mycket, något som författarna själva medger. De tycks bygga analysen på ett antagande att företag är behov av kunskaper av främst teknisk karaktär. Dock finns mycket som pekar på att också teknikföretag egentligen är i behov av också många andra kunskaper, t.ex. kunskaper om kunders värderingar och preferenser. Vi har också konstaterat detta i vår egen undersökning av tillväxtföretag vars delar presenteras i kapitel 5.

När det gäller efterfrågesidan av kunskaperna är främst företag föremål för diskussion. Offentliga sektor, och framförallt kommuner och landsting, nämns knappt. Offentlig sektor nämns i rollen som medskapare av kunskap, som regelsättare och som finansiär. Författarna tycks emellertid tro att de problem projekten alltid kretsar kring främst hör till industri- eller näringslivsområdet snarare än t.ex. kommunsektorn. Exempel ges på flygplans– utveckling, men inte på utveckling av nya koncept inom t.ex. skola eller omsorg.

Bokens resonemang är i stor utsträckning baserad på klassiska nationalekonomiska grundmodeller. Begrepp som utbud, efter– frågan, konkurrens, skalfördelar och ”economies of scope” dyker upp på snart sagt varje sida. Kanske skulle det vara intressant att analysera nya tidens kunskapsproduktion också med andra glasögon än detta nationalekonomiska synsätt. Kanske skulle man då upptäcka att icke ekonomiska händelser (händelser som inte är i fokus i klassisk ekonomisk teori) ofta har stor inverkan på kunskapens inriktning och framväxt? En serie fruktansvärda mord (dvs. en form av ”faktor X”) kan t.ex. sätta igång omfattande utveckling av forskningsområdet DNA-analys eller forsknings– området psykiatrivård. Författarna är medvetna om att de bygger diskussionen på en ganska traditionell ekonomisk tankestil. Med inspiration från Peter Drucker efterfrågar de en ny ekonomisk teori som sätter kunskapsproduktionen i fokus för att förstå värdeskapandet i samhället. Än så länge, menar de, finns inte någon sådan ny teori även om flera steg framåt har tagits. Drucker kanske dock är en sådan ny teori på spåren (dock utan att fokusera ”Xfaktorer”). Han skiljer t.ex på tre typer av kunskaper: Den första kategorin är kontinuerlig förbättring av processer, produkter och tjänster. Japanarna kallade denna för Kaizen och det är besläktat

med kvalitetsperspektivet. Den andra typen är explorativ kunskapsutveckling, dvs. ständig upptäcktsfärd bland befintlig kunskap för att utveckla nya och modifiera produkter, processer och tjänster. Den tredje typen kallar han för genuin innovation.47

Om man anammar bilden av kunskapsproduktionen enligt Mode 2 får det också konsekvenser för meritvärdering vid tillsättning av akademiska tjänster vid högskolor och uiniversitet. Vi återkommer till det i kapitel 8.

3.4. Begreppet innovation

De teorier som beskrevs ovan är högrelevanta för ämnet innovativa processer. Dock används sällan eller aldrig begreppet innovativa processer i teorierna. Begreppet innovation är dock centralt i t.ex. Schumpeters och Rogers teorier. Hur som helst är det viktigt att reda ut begreppet innovativa processer i relation till exempelvis innovationer eller innovationssystem. Detta avsnitt är ytterligare ett steg framåt i vår resa mot teorietisk förståelse av innovativa processer – en resa som vi avslutar i kapitel 7 men som vi i kapitel 8 föreslår ska forstätta framåt.

Endast 187 av alla genomsökta artiklar i vår litteraturstudie innehöll begreppet ”innovativa processer” i nyckelordsfältet. Det jämförde vi som framgått med begreppet innovationssystem som gav 12 180 motsvarande träffar. Begreppet ”innovativ process” är i sin svenska form ännu mindre vanligt och än mindre problematiserat i tidigare litteratur. Begreppet finns inte i

Nationalencyklopedin och inte heller i Svenska Akademins Ordlista eller Svenska Akademins Ordbok. Det finns inte i de tusentals artiklar under Affärsdatas databaser (som kan sökas i fritext). Det kommer inte upp på Internet om man söker med sökmotorn

Evreka. Det är ytterst sällsynt bland de böcker och artiklar som finns på Libris. Alltså: Begreppet innovativa processer – som vi valt som utgångspunkt för vår utredning - är förmodligen relativt nytt som teoretiskt begrepp. Det kvarstår att problematiseras. Frågan är om begreppet har en viktig funktion att fylla.

Ett problem är att det är svårt att urskilja en samstämmighet om innovationsbegreppens innebörd. Långt ifrån alla författare problematiserar sina begrepp. De använder dem utan att på djupet reflektera över det. Låt oss citera Jan-Evert Nilsson och Åke Uhlin:

47 Se Drucker, P. F. (1993). Post Capitalist Society. Oxford: Butterworth-Heinemann.

”Det är … ingen överdrift att påstå att den begreppsliga och terminologiska situationen är förvirrande. Termen ’innovations– kluster’ … är ett bra exempel. Vad avser denna term? [Är den] bara ett aningslöst och klåfingrigt försök att lägga grädde på moset genom att förena två ’heta’ ord?”48 Det finns alltså anledning att kritiskt ställa sig frågan om begreppet innovativa processer verkligen fyller någon funktion eller om det också bara är ytterligare modeord på managementhimlen.49 Eftersom den vetenskapliga litteraturen är spretig när det gäller definitionen av nämnda begrepp, valde vi att göra en analys av hur språkforskare ser på olika begreppsvarianter. Här följer en diskussion av ordledet ”innovation”. Efter en summering av detta diskuteras brister och förtjänster med gängse definitioner. Därefter kommer vi i kapitel 7 att koppla på ordledet process och låter en ny definition växa fram, eller rättare sagt en modell för att kategorisera olika typer av innovativa processer.

3.4.1. Begreppet innovation och dess släktingar

Latinets innovatio lade grunden till det franska begreppet innovation och franskan är alltså det nutida språk i vilket det först användes. Enligt språkforskarna bakom Oxford English Dictionary (OED) användes det i franskan redan 1297 i en källa ”Hatz.-Darm”. OED definierar begreppet genom att presentera flera olika definitionsnyanser. Några av dessa är udda användningar som inte är intressanta för vårt vidkommande. Men tre nyansversioner är intressanta. Den första är: ”A change made in the nature or fashion of anything; something newly introduced; a novel practice, method, etc.” Den betydelsen hade de identifierat i en källa från år 1548. Definitionen pekar på att en innovation antingen utgörs av en principiell förändring av något befintlig fenomen, eller utgörs av något helt nytt, dvs. det handlar inte bara om en förändring av något befintligt (definitionen kontrasterar troligen alltså mot Schumpeters idé om ”new combinations”). Notera vidare att definitionen här betraktar innovation som någonting som skett, dvs. vem som gör att det sker fokuseras inte. Därmed har definitionen en viss deterministisk underton. Definitionen är tydlig

48 Nilsson, J-E. & Uhlin, Å. (2002). Regionala innovationssystem – En fördjupad kunskapsöversikt. Stockholm: Vinnova, s. 81. 49 Jfr Gummesson, E. (1990). Yuppiesnusk eller ledarskapets förnyelse? Stockholm: SNS.

i det att en innovation kan handla om vad som helst, dvs. långt ifrån bara t.ex. produkter eller teknik. Definitionen är emellertid inte tydlig när det gäller frågan om en innovation måste ha någon kvalitet vid sidan om att det handlar om något nytt eller någon gjord förändring. Som vi kommer att se är denna kritik gällande för de flesta definitioner.

Den andra innebördsnyansen av begreppet innovation, som vi vill peka på, är: ”The action of innovating; the introduction of novelties; the alteration of what is established by the introduction of new elements or forms.” I den betydelsen användes begreppet 1553. Denna definition har en större tonvikt vid de handlingar som genererar innovationer, dvs. innovatörerna står i fokus. Även denna delar upp innovationer i något helt nytt alternativt förändring av något befintligt. Men det sistnämna tycks innebära mindre krav. Här står inget om att det måste vara något principiellt nytt – det räcker att det etablerade tillförs ”new elements or forms”.

En tredje variant är följande: ”The action of introducing a new product into the market; a product newly brought on to the market.” Här hänvisar OED till Joseph Schumpeters bok Business

Cycles från 1939. I den står följande: ”Innovation is possible without anything we should identify as invention, and invention does not necessarily induce innovation”. I detta fall vet vi att

OEDs tolkning inte hittat den rätta källan, för Schumpeter använde, som vi såg tidigare, begreppet redan 1934 i sin engelska version av The Theory of Economic Development. Det intressanta är emellertid att denna definition är betydligt mer begränsande än de tidigare två. Här handlar innovationer enligt OED endast om produkter. Det hör till saken att Schumpeter inte hade så begränsad syn på innovationer, även om hans tonvikt låg vid nya produkter eller framförallt ny teknik (vilket indirekt framgår av Schumpetercitatet OED:s författare själva hänvisar till). Av definitionen ser vi att såväl deterministisk som voluntaristisk variant finns inbyggd. Framförallt bör noteras att definitionen kräver att det nya också är ”brought on to the market”, dvs. det räcker inte att någon utvecklat någon ny produkt. Intressant är också att definitionen har en tidsaspekt inbyggd. En innovation är något som ”newly” är marknadsförd och mottagen av kunder. Det skulle innebära att innovationen efter en tid tappar sin status som innovation.

Substantivet innovation har också sin motsvarighet i verbet innovate. Även här presenterar OED flera innebördsnyanser, varav

några är relevanta för oss. Den tidigast använda betydelsen är enligt OED: ”To bring in (something new) the first time; to introduce as new.” Här lyser determinismen med sin frånvaro. Nyhetsaspekten är central, dvs. kravet är att den som gör något gör det ”the first time”. Det är intressant att de också talar om införandet av något ”as new”, dvs. som om det vore nytt men alltså – om vi tolkar OED rätt – inte behöver vara nytt rent objektivt. Här för OED in en subjektivistisk komponent, dvs. kravet är inte längre att det nya är nytt, utan att det uppfattas så av dem som driver eller betraktar det som sker. Definitionen är oklar när det gäller innebörden av introduction. Å ena sidan kan det betyda introducering i världen, å andra sidan introducering vid (ytterligare) en verksamhet. De exempel på citat som OED ger skapar ingen större klarhet i den frågan. De citerar ett exempel från tidningen Times Rev. Industry (1986): ”Nylon…was first invented in 1928, but not innovated until 1939.” De klargör här alltså att innovation kräver att det nya förs ut på en marknad, men det klargör inte om det bara är den första kundens handling som räknas. Däremot klargör de att ”innovera” (det svenska ordet finns egentligen inte) inte är förknippat med något specifikt område. De flesta av OED:s citerade exempel handlar t.ex. om innovering av nya ord och begrepp (vilket kan förklaras av OED:s intresse för just sådana exempel) eller innovering av nya politiska idéer.

En annan definitionsvariant av verbet innovate är: ”To bring in or introduce novelties; to make changes in something established; to introduce innovations.” Denna betydelse användes 1597 och är tydlig i det att innovering kan handla om såväl skapandet av något helt nytt som förändring av något befintligt. Skillnaden mellan dessa är förstås svår att klargöra. Också denna definition är oklar eftersom den inte tydliggör huruvida det finns en skillnad mellan att introducera något för allra första gången, respektive att göra det för ännu en verksamhet som inte tidigare haft innovationen introducerad. Om man hårddrar det kan alltså rent plagiat av någon annan enligt OED definieras som att innovera.

För oss – som arbetar med begreppet innovativa processer – är kanske adjektivformen den mest intressanta, dvs. begreppet innovative. OED presenterar här endast en definition: ”Having the character or quality of innovating.” Det intressanta med denna definition är att den inte bara inkluderar sådant som de facto leder eller har lett fram till innovationer. Det räcker att någon eller något har ”the quality of” att frambringa innovationer och med detta kan

intolkas att någon eller något har kapaciteten att göra det även om så inte ännu skett. I kapitel 7 kommer framgå att vi i hög grad låter oss inspireras av denna definition.

Givetvis beskrivs också begreppet innovator, som OED definierar: ”One who innovates; an introducer of novelties or new methods; a revolutionist.” Detta begrepp kommer från franskans innovateur, bl.a. använt 1529 i källan ”Hatz.-Darm”. I flera av OED:s tidigare citerade definitioner av verbet finns innovatören implicit med i bilden. Det intressanta med denna definition är att den så tydligt ställer kravet på att innovationen ska handla om något verkligen nytt. Intressant är också slutklämmen ”a revolutionist”, men frågan är hur det ska tolkas.

Det finns anledning att närmare jämföra begreppet innovation med invention (uppfinning). Det sistnämnda har också många nyanser enligt OED och vi lyfter här fram de som vi anser relevanta. OED skiljer på två principiella betydelser som var och en av flera nyanser. Den första betydelsen är ”the action, faculty, or manner of inventing” medan den andra är ”the thing invented.” (De påvisar också en tredje huvudkategori, ”Coming in, arrival”, men den är ovanlig.)

Den första definitionen av invention är ”The action of coming upon or finding; the action of finding out; discovery (whether accidental, or the result of search and effort).” Den betydelsen användes 1350. Här betonas handlingens originalitet, dvs. det finns inget krav på att det nya ska vara bra eller ha fått spridning. Vidare betonas att originaliteten både kan ha uppkommit genom aktiv strävan eller genom tillfälligheter. Intressant nog ger definitionen ingen gradering av prestationshöjd, dvs. om det nya är imponerande eller om det är marginellt. Om någon tappart bort sin fingerborg och sedan hittar den bakom stolen är det alltså invention enligt definitionen. Vi anser att större krav borde ställas för att kalla något invention.

En annan betydelsenyans av invention är: ”The original contrivance or production of a new method or means of doing something, of an art, kind of instrument, etc. previously unknown; origination, introduction.” Den varianten användes 1531 och har stor likhet med ovanstående. Det är slående att OED trycker på ”method or means of doing something” snarare än t.ex. en produkt. Sålunda kan ett nytt sätt att bedriva undervisning vara en typisk uppfinning. Inte heller denna definition ställer krav på att det nya ska vara av viss kvalitet för att räknas. Att börja hugga ved

genom att hålla i eggen och klyva med träskaftet, skulle alltså bli en uppfinning, trots att det sannolikt bara är en meningslös och mindre effektiv metod.

Ytterligare en definition, använd 1513, är: ”The manner in which a thing is devised or constructed; invented style, fashion, design”. Denna variant är intressant eftersom sättet något är gjort på står i fokus. Dock lider också denna definition av brister i oklarhet när det t.ex. gäller krav på kvalitet.

Om vi går över till den andra huvudkategorin (”The thing invented”) finns flera nyanser, varav vi lyfter fram följande: ”Something devised; a method of action, etc. contrived by the mind; a device, contrivance, design, plan, scheme” (använt 1513).

Invention kan sålunda ses som resultatet av nyskapande och det behöver inte vara en produkt.

En annan av de 11 olika nyanserna i den andra huvudkategorin är: ”Something devised or produced by original contrivance; a method or means of doing something, an instrument, an art, etc. originated by the ingenuity of some person, and previously unknown; an original contrivance or device” (använt 1546). Vi ser att om uppfinningen handlar om en produkt är det inte själva produkten som behöver vara det intressanta utan snarare att den är producerad med ”original contrivance”. Det innebär att den är producerad genom en ny anordning, inrättning, apparat eller mekanism. Intressant nog dyker termen ingenuity upp i förklaringen. Ingenuity kan översättas med fyndighet, påhittighet, sinnrikhet, sinnlikhet eller skarpsinne. Definitionen kräver alltså att fenomenet ska vara såväl nytt som sprunget ur stor tankeprestation. Det sistnämnda innebär att fenomenet, med juridiska termer, ska ha verkshöjd.

Invention har också sin verbform i invent. Det definierar OED bl.a. som: ”To come upon, find; to find out, discover” (använt 1475). Likheten med innebörden av begreppet forskning är slående.

En annan variant är: ”To find out or produce by mental activity.” Här betonas tankekraften snarare än fysisk handlingskraft. En tredje variant av verbets definition är: ”To find out in the way of original contrivance; to create, produce, or construct by original thought or ingenuity; to devise first, originate (a new method of action, kind of instrument, etc.).” Denna sista variant anser OED är den nu vanligast rådande. Sammantaget står originaliteten i fokus och även tankekraften. Det föranleder oss att se likheter med begreppet kreativitet. Skillnaden ligger kanske i att kravet på

uppfinning är att det verkligen är nytt för världen. Man kan tänka sig att någon (person X) kommer på samma sak som någon annan (person Y) redan gjort tidigare, och i sådana fall är person Y kreativ och uppfinnare medan person X bara är kreativ.

Vilken betydelse har då begreppet innovation haft i det svenska språkområdet? Begreppet novation användes så tidigt som 1664 i det svenska språket enligt Svenska Akademin. Innebörden var ”nybildning, konkret eller abstrakt”, och det exemplifieras med införandet av nya uttryck i språket. En något nyare variant är begreppet innovation, som har anor från 1696 i det svenska språket. Enligt Svenska Akademins Ordbok är innebörden ”(införande av) teknisk nyhet vanligen betraktad som ett framsteg”, men den betonar att det finns en betydelsenyans: ”om nyhet av annat slag, t.ex. kulturellt”. Det är anmärkningsvärt att den svenska analysen så tydligt sätter teknik i fokus, vilket inte var fallet med OED. Annat än teknik betraktas som ”en betydelsenyans”, dvs. en avvikelse från det huvudsakliga. Oavsett om ordboken gjort korrekt tolkning eller ej, finns skäl att anta att ordboken haft en inverkan på de tolkningar människor i Sverige haft av ordet innovation. Alternativt har vi i Sverige haft tekniken i fokus, vilket sedan påverkat ordboken. Här har vi ett förslag till avhandlings– ämne för någon intresserad doktorand.

Nationalencyklopedin definierar innovation som ”förlopp genom vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och sedan sprids där” och de tillägger att det också kan avse ”nyheten i sig”. Den definitionen innebär att uppfinningar därmed inte blir innovationer förrän de vinner insteg i ett samhälle. Nationalencyklopedin ligger sålunda närmre OED än Svenska Akademins Ordbok.

3.4.2. Uppsummering

Vilka slutsatser kan då dras efter denna språkresa bland defini– tioner? Den röda tråden ger vid hand att en innovation ska handla om något som är nytt. Man skiljer emellertid mellan (eller är oklar över) något som är ”nytt för världen” eller ”nytt för ytterligare någon aktör”. Det nya ska också vara skapat genom tankearbete. En innovation ska också ha fått spridning i samhället. Antingen kan vi se det som att professionell marknadsföring ses som lika viktigt som själva frambringandet av det nya fenomenet, eller så kan vi se

det som att det nya måste ha bevisat sin förträfflighet genom att människor tagit det till sig helt med egen kraft. Vad det nya handlar om är en intressant fråga. I det svenska sammanhanget (med undantag av Nationalencyklopedin) är teknik det centrala medan så icke är fallet i det engelska språkområdet där innovation kan handla om allt från nya riter till nya ord.

Som framgått finns sammanfattningsvis en rad olika definitioner av de begrepp som är relaterade till innovation eller uppfinning. Problemet är att definitionerna inte är konsistenta, att de överlappar och att de långt ifrån är tillräckligt precisa.50 Frågan ”Hur bör man definiera en innovation” är sannolikt felställd. Det finns flera typer av innovationer och de skiljer sig så mycket från varandra att vi snarare behöver en modell för att kategorisera dessa typer. Samtidigt vill vi anlägga ett uttalat processperspektiv, vilket inte är fallet med alla tidigare definitioner.

Vad drar vi för slutsatser? Begreppet innovation leder inom det svenska språkbruket inte sällan tanken till någon form av redan gjort resultat, snarare än den process som leder fram – eller skulle kunna leda fram – till en innovation. Vidare är begreppet i regel associerat till teknik och/eller produkter, ofta tekniska upp– finningar. Ett genomgående kännetecken för de flesta definitioner är att innovationer betraktas isolerade från omvärld eller kontext. Undantaget gäller de definitioner som kräver att marknaden eller samhället ska ha tagit emot det nya fenomenet. Men såväl marknaden som samhället kan också utgöra inspiration till själva processen och det kommer inte fram i gängse definitioner. Något som också saknas i gängse definitioner av innovationer är graden av storart, briljans, komplexitet eller liknande. Enligt de flesta definitioner räcker det att krypa baklänges genom en dörr för att ha gjort en innovation, dvs. ”något på nytt sätt”. Vi anser det är angeläget att förändra detta och här tror vi att juridisk vetenskap kan hjälpa till. Inom juridiken finns t.ex. begreppen verk och verkshöjd liksom uppfinning och uppfinningshöjd.

50 För den intresserade tog utredningen fram en stor översiktstabell mellan olika begreppsdefinitioner och deras nyanser, vilken på grund av utrymmesbrist inte publiceras här.

3.4.3. Begreppen verk och verkshöjd samt uppfinningshöjd

Begreppet verk är inom juridiken en sammanfattande benämning för sådana prestationer som åtnjuter upphovsrätt. Det innebär att alla prestationer inte åtnjuter upphovsrätt och därmed finns en idé om viss kvalitet hos prestationen eller dess resultat. Man skiljer i lagstiftningen mellan litterära och konstnärliga verk. Litterärt verk är en juridisk term som innebär att en text åtnjuter rättsligt skydd enligt upphovsrättslagen (1960:729). Det kan handla om facklitteratur, skönlitteratur, scenuppsättningar, reklamtexter, promemorior, datorprogram, föredrag, tidskriftsartiklar, reportage, vetenskapliga beskrivningar eller bruksanvisningar. Kravet är dock att verket har tillräcklig originalitet. Kraven som ställs på originaliteten – dvs. frågan om verkshöjd – är dock i regel måttliga.

Med konstnärligt verk, i juridisk bemärkelse, avses alster av bildkonst (teckningar, målningar, grafik osv.), alster av byggnads– konst (ritningar, byggnader osv.), av brukskonst (konsthantverk, glaskonst osv.), sceniska verk i framförande (teaterpjäser, koreografi osv.), musikaliska verk (både framförande och noter) samt filmer. Upphovsrättsligt skydd kräver att konstnären har åstadkommit något med stor självständighet och originalitet. Kraven på verkshöjd inom det konstnärliga området är lågt satta. Vidare görs ingen värdering om verket är dåligt eller bra. Sålunda är också ”dålig konst” möjlig att skydda.

Kravet för att ett verk ska ha verkshöjd är att det har ”höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet”. Om något når en verkshöjd eller inte får man avgöra i fall till fall. Lagen innehåller inte någon tydligt vägledning. Men i lagens förarbeten finns ledtrådar. I Lagutskottets betänkande 1993–94:LU 16 står: ”Kravet på verkshöjd kan uttryckas så, att en produkt är ett verk om det praktiskt sett inte har kunnat framställas av två personer oberoende av varandra. Utanför skyddet faller därför idéer och uppslag som flera kan tänkas komma på, [eller] prestationer av rutinmässig eller alldaglig karaktär….” I praktiken brukar det fastställas genom prövning om det ”föreligger någon nämnvärd risk för dubbelskapande”. Med det avses risken/möjligheten att någon annan skulle utforma verket på i stort sett samma sätt. Några exakta metoder för sådan bedömning tycks saknas.

Kraven för vad som ska nå en verkshöjd är inte så stora i Sverige. Även ett vanligt brev anses uppnå en verkshöjd i Sverige. 1927 fastslog dock Högsta domstolen att ett matrecept inte uppfyller de

kriterier som ställs för att det ska uppnå en verkshöjd. Ingen hänsyn tas till om verket har hög kvalitet eller ej. Den centrala frågan är om verket är unikt, om det har originalitet och om det är ett resultat från skaparens individualitet. Kan patenträtten ge idéer till att bedöma och definiera innovationer? Patent ges på ”tekniska nyskapelser”. Skyddet gäller själva idéns utformning och användning. Patent gäller således inte bara är produkter utan även metoder och användningar. Villkoret är dock att de är av teknisk karaktär. För att vara patenterbar ska en uppfinning vara ny, vara möjlig att tillgodogöras industriellt samt ha uppfinningshöjd. Med teknisk karaktär menas att uppfinningen ska vara något som bedömarna anses vara påtagligt, t.ex. ett föremål eller ett konkret sätt att tillverka något. Det kan med andra ord inte vara en ren upptäckt eller teori. Uppfinningen ska fungera tekniskt och lösa ett problem på ett tekniskt sätt för att avses ha teknisk effekt. Effekten i sig behöver vara varken ny eller bättre än de lösningar som redan finns. Att uppfinningen ska vara ny innebär att den inte får vara känd innan man lämnar in patentansökan. Med uppfinningshöjd avses att uppfinningen väsentligt skiljer sig från tidigare uppfinningar. Det får inte heller ”ligga nära till hands för en fackman att göra samma uppfinning”.

3.4.4. Syntes så här långt

En syntes av de definitioner som finns leder oss till följande kännetecken på en innovation, eller som vi vill uttrycka det, resultatet av en innovativ process:

A. ska vara principiellt nytt B. ska vara något originellt C. ska inte bara vara resultat av tanke utan också av verkstad

(handling)

D. ska vara introducerad, dvs. aktivt överförd till och mottagen av

marknad eller samhälle

Men vi vill lägga till två kriterier: E. ska ha något vi valt att kalla prestationshöjd F. ska innebära stor betydelse för någon eller samhället

Kriterierna kan vara föremål för olika tolkningar. Allt nytt bygger i någon mån på tidigare framsteg, men graden av ”nyhet” är olika från fall till fall. Tankar kan ses som handlingar och handlingar kan sällan ske utan tankar. Prestationshöjd är en fråga om åsikter och bedömningar. Graden av betydelse kan alltid diskuteras. Ett förslag för att övervinna dessa problem är att utnyttja ”den demokratiska vägen”. Om de flesta betraktare anser att fenomenet är en innovation enligt A, B, C, D eller E så låter vi det bli definierat som en innovation. Ett annat förslag är en nyanserande modell. Vi fortsätter därför diskussionen i kapitel 7, sedan vi också smält ner inspiration från de empiriska fall- och breddstudier som vi gjort.

4. Under ytan - konkreta fall

4.1. Inledning

I detta kapitel beskrivs översiktligt några av de fallstudier som gjorts. Syftet var att öka förståelsen för de innovativa processernas innebörd, förutsättningar och resultat. Fallen handlar om aktörer som vi uppfattade bedriver eller har bedrivit innovativa processer. Men fallen består också av aktörer, verktyg eller metoder som har stimulerat innovativa processer hos andra aktörer. Det är en defini– tionsfråga om man vill se dessa stimulansfaktorer som delar av de studerade processerna. Men rent metodmässigt innebär det att närma sig de innovativa processerna från två principiella håll: dels ”inifrån redan identifierade innovativa processer”, dels ”utifrån faktorer som antas stimulera innovativa processer”. Det sistnämnda kan handla om politiska initiativ, forskningsprogram, tidskrifter, patientorganisationer, databaser, mediabevakningstjänster, böcker, mässor eller konferenser. Till och med reklam och marknads– föringsinsatser kan stimulera innovativa processer. Historien visar att just marknadsföring är en viktig faktor bakom spridningen av nya företeelser, eftersom företag är en central plattform för värdeskapande i det västerländska samhället.

Hur identifierades då fallen? Vi använde oss av en rad kanaler, t.ex. databassökningar och utnyttjande av personliga nätverk hos våra samarbetspartner. Vi sökte efter något vi benämnde ”kandidater till innovativa processer”. Det innebär att vi ville hålla frågan öppen om huruvida ett visst fall verkligen var att betrakta som innovativ process. Svaret fick växa fram i interaktion mellan fördjupad empirisk analys av fallet och stöd från dels teori, dels en teoretisk diskussion som vi fört under hela året som gått. En modell för klassificering av olika typer av innovativa processer presenteras i kapitel 7.

Inför varje fallstudie utgick vi från ett antal frågor. Beroende på fallets karaktär varierade frågepaketen. Här är ett exempel på frågor: Hur och när uppkom idén/starten till den innovativa processen (projektet, satsningen)? Vad är det ni har gjort? Vilka faktorer har hämmat processen? Var och en av dessa bröts sedan ner i flera delfrågor. Vilka faktorer har stimulerat processen? Vilka effekter har den innovativa processen (satsningen/ projektet) haft? En självklar begränsning men också styrka med denna metod är att vi fångar inifrån-bilder av processerna och de nätverk och incitament som är verksamma. Vetenskapliga utvärderingar kan förhoppningsvis småningom ge mer objektiva bilder.

Målet var att kondensera de ofta stora informationsmängderna till mellan 1 och 3 sidor text. Det visade sig vara svårt. Ibland blev det ett omfång på över 20 sidor trots ambition att hålla omfånget nere. Vi nöjde oss dock inte bara med verbal information. Som framgick av kapitel 1 strävade vi efter nya beskrivningsspråk och en del av detta var intresset för bilder. Av trycktekniska och ekonomiska skäl kan vi inte visa hela tolkningsunderlaget för de olika fallen. Omslaget till betänkandet ger dock en ledtråd till hur vi arbetar med bilder.

Av olika skäl slutfördes inte alla av de påbörjade fallstudierna. Det var också en del av vår strategi. Sökarljuset riktades som sagt mot fall som vi betraktade som kandidater till innovativa processer. När vi väl informerat oss närmare framkom ofta att det vi studerade var en tänkt förändring eller en förändring, men dock inte någon innovativ förändring. Det var en subjektiv tolkning från vår sida. Erfarenheterna från denna tankeprocess lade dock grund för den modell av innovativa processer som vi nämnde tidigare. Vid sidan om innovativitetskriteriet fanns en rad andra faktorer som gjorde det svårt att fullfölja alla. Det intressanta är dock de fallstudier som fullföljdes. I tabell 1 finns en översikt över några av dem.

Tabell 1. Några av de fallstudier som bedrevs.

Akuten i Linköping (arbetstidssystem) Arctic Falls (biltest/isbanor) Arns fotspår (regionalt entreprenörskap/faktor X) Arvid Wretlind (trotsa nej-säjare) Astra Hässle (ledarskap som skapar värde) AstraZeneca Gärtuna (ständiga förbättringar) AXE (offentliga sektorn som motor) BBCs satsning på dinosauriedokumentär (Mode 2) Blombäckarnas blodsjukdomsforskning (vetenskapliga framsteg i samverkan mellan företag och akademi) Coming Through (företag som möter problem) Dalhalla DNA-molekylens upptäckt Eklundaskolan Elekta Instruments (sjukvårdssystemens suboptimering) Elektronikindustrin (innovationer som stafettlöpning) Elmia Wood (arena för innovativa idéer) Folktandvården (kundvård – jfr Hirschmans ”voice”) Fyruddens minilivs (arbetstidssystem) Gatubolaget i Göteborg (idéhantering) Globen (stora virtuella projekt) Grythyttan Gränsfors Bruk (yxtillverkning) Hultsfredsfestivalen IBM Zürich (Mode 2, innovationsstimulans) Industrilandskapet i Norrköping Innocentive (innovationsbolag hos Eli Lilly) Internationella Handelshögskolan Irland (enheten IDA) Jonny Grönfoss (brännskadefall) Jönköpingskommuner i samverkan (omvärldsanalys) Kabi-Pharmacia (DNA-projekt)

Karliniska sjukhusets bibliotek (ledarskap) Kinnarps (utv. av nya lärandemiljöer) Kolmårdens kommun (från kris till världsattraktion) Komanco (kommunföretag) MBV Systems (nystartat företag) Nora kommun (balanced scorecard) Norrköpings Symfoniorkester (kreativitet som följd av neddragningar) Ogeborg AB (golvföretag) Medicinsk sekreterarutbildning Ostindiefararen Göteborg Research Triangle Park (regionprojekt i USA) Roy Andersson (regissör – konsten som inspiration) Runnagården (musikterapi) S:t Botvids gymnasium Skoldagarna (årlig mässa/konferens) Socialförvaltningen i Övertorneå (mentorsprojekt) Studsviks kärnkraftsverk (cancerforskning) Swift (entreprenör i USA) Söderhamns kommun (personalpool) Tallidsgården (äldreboende) Toyota (japanska undret) Toyota Center (arbetstidssystem) Trelleborg (utvecklingsstrategier) Örebro universitetssjukhus (digitalisering av röntgen) Vansbro Innovation Arena (upplevelsesatsning) Warwick university Växjö universitet Åkerbo omsorg (IT-projekt) Åre (samverkan för tillväxt) Äldreboende i Lindesberg (arbetstidssystem)

Som synes av tabell 1 studerades inte bara innovativa processer från kommuner och landsting. Vi ville hämta erfarenheter också från andra sammanhang eftersom vi tror på gränsöverskridande inspiration. Vidare har vi genom valet av fall också försökt spegla kommuner eller landsting från en utomståendes perspektiv. Exempel på det är företaget Coming Through som försökte utveckla och lansera en bärgningsmotorcykel som kunde bärga bilar och samtidigt ta sig fram genom köerna. Från en gatuansvarig på en kommun kan denna innovation vara guld värd, men som fallet visade stötte

processen på flera problem. Ibland är gränsen mellan t.ex. kommun och företag svår att dra. Kolmårdens djurpark började som en satsning från Kolmårdens kommun men utvecklades till att idag vara ett företag.

Fallstudierna gjordes i samarbete med en rad personer. Här kan nämnas Jan Ogeborg, Erik Sunnert, Joakim Falkäng, Conny Johanzon och Olav Thulesius. Inte minst bidrog personer som representerade fallen. Här finns inte utrymme att presentera fallen i sin helhet. Snarare väljer vi att presentera ett litet urval av fallen, dessutom i nedkortad form.

4.2. Eklundaskolan

Eklundaskolan är ett mönsterexempel på hur ledarskap, medarbetarnas energi och impulser från internationell forskning kan skapa stora framsteg till förmån för eleverna och i förlängningen hela samhället. Vad ligger bakom sådana framgångar?

Eklundaskolan i Örebro består av förskola, särskola och grundskola. Där arbetar 55 personer och elevantalet är cirka 260. En av skolans tidigare rektorer, John Steinberg, är en känd personlighet inom skolvärlden. Han är fil dr i pedagogik, författare till ett trettiotal böcker om inlärning, påverkan och värderingar och har erfarenhet som studiedagsledare och fortbildare.

Hans stora engagemang har också smittat av sig på medarbetarna och idag finns gott om engagerade lärare, fritidspedagoger och förskollärare. Många av dessa har dessutom en egen brinnande energi och genom kombinationen ledare/medarbetare med stort engagemang så händer det stora saker. Steinberg ägnar sig mycket åt föreläsningar och bokskrivande. Skolans nuvarande rektor heter Helena Astvald. Hon är utbildad fritidspedagog och lärare för de yngre åldrarna. Hennes vision är att skolan ska vara en lärande organisation för alla, barn och vuxna ska kunna känna glädje och trygghet i skolan. Arbetsmiljö och arbetssätt ska vara sådant att det befrämjar inlärning och personlig utveckling. Alla, elever, föräldrar och personal ska känna delaktighet och ha möjlighet att påverka verksamhetens utveckling. En viktig roll är att aktivt marknadsföra sina utvecklingsidéer och sin verksamhet till politiker, förvaltningar och andra intresserade – att skapa stolthet!

Speciellt intressant med Eklundaskolan är att de medvetet arbetar efter en teori, nämligen teorin om multipla intelligenser

som utvecklades av Howard Gardner vid Harvard i USA i arbetet med Project Zero. Gardner presenterade teorin i boken Frames of

Mind från 1983. Teorin är egentligen ett synsätt som förenklat bygger på tesen att alla människor är smarta, men på olika sätt.

Implikationen är att barn lär sig bäst på olika sätt.

Gardners publikation

Året var alltså 1983 då Howard Gardner presenterade sin teori om multipla intelligenser. I varje människa finns enligt honom sju (eller fler) olika intelligenser. Var och en har sin speciella intelligensprofil, dvs. sin speciella blandning och ordning av styrkor inom och mellan de olika intelligenserna. Var och en kan bli bättre inom varje intelligenstyp. Träningen av de olika intelli-genserna sker med hjälp av alla sinnen.

Hur snappade då Eklunda upp Gardners teorier? En av lärarna, Anette Frank, läste böcker om teorin om multipla intelligenser. Den första boken var en julklapp från hennes far. Sedan köpte hon fler titlar som hon fick tips på från bl.a. John Steinbergs bokhyllor med pedagogisk litteratur. Hon blev även skickad till en kurs om nya inlärningsmetoder. När hon diskuterade innehållet med sina kollegor valde speciellt en kollega att nappa med hull och hår. Därefter spred sig idéerna till alla och nu finns många som aktivt och energiskt arbetar vidare med den teorigrundade metodiken.

Teorins innebörd

Vilka är då de olika intelligenserna? Så här ser tolkar Eklundaskolan Gardners teori: Lingvistisk intelligens innebär förmågan att tänka med ord, att använda språket för att uttrycka tankar, att läsa och skriva. Logisk-matematisk intelligens är förmågan att göra beräkningar, att mäta, att använda logik och att lösa matematiska och vetenskapliga problem. Musikalisk intelligens är förmågan att uppfatta och använda tonhöjd, rytm och klangfärg. Intrapersonell intelligens är förmågan att förstå sina egna känslor och vem man verkligen är. Interpersonell intelligens är förmågan att umgås med andra, att förstå andra människor och att samspela med dem på många olika sätt. Visuell-spatial intelligens är förmågan att tänka i bilder och att uppfatta och skapa bilder eller mönster med form,

färg och storlek. Taktil-kinestetisk intelligens är förmågan att använda hela kroppen och händerna med stor skicklighet.

Eklundaskolans satsning

På Eklundaskolan har man omsatt Howard Gardners teorier i praktiken. Det gjordes första gången i Anette Franks klass under vårterminen 1999 för eleverna som då gick i första klass. Teorin om multipla intelligenser är alltså något som avspeglar sig i deras pedagogiska arbete. Ett viktigt mål är att stärka barnens självförtroende och självkänsla. I praktiken kan det gå till så att eleverna får reda på vilket mål man arbetar med i det aktuella ämnet. Några elever i gruppen/klassen får sedan vara med att planera sju olika sätt att arbeta för att nå målet. Därefter får alla elever i gruppen/klassen arbeta för att nå målet genom att välja bland de sju olika sätten och träna in. Det kan även gå till så att eleverna i ett par klasser delas in i blandade grupper. Grupperna får sedan gå runt till olika stationer som leds av olika pedagoger. På varje station arbetas det med betoning på en av intelligenserna, mot mål i kursplanen. Ytterligare ett sätt är att eleverna i ett par klasser får välja vilken genomgång de vill vara med på för att nå ett visst mål. Pedagogerna i det aktuella arbetslaget håller i varsin genomgång. Alla de olika genomgångarna har samma mål, men på varje ställe använder man sig av olika verktyg för att nå målet, olika intelligenser.

En av de främsta effekterna på barnen är att de blir mer medvetna om att smarthet kan framträda på många olika sätt. Det kan vara en hjälp för den enskilda eleven att öka toleransen mot andra människor. En annan effekt är att de blir mer medvetna om sitt eget lärande.

Ringar på vattnet

Sannolikt var skolan först i Sverige att så systematiskt tillämpa Howards teorier. Det har skapat ett stort intresse från många andra håll. Minst tre personer på skolan åker runt i landet och föreläser för andra skolor och intresserade om den intressanta pedagogiken. De har också egna bolag för att hantera detta. Givetvis måste de göra dessa extrainsatser vid sidan om sitt ordinarie jobb och det är till mångas glädje som de väljer att offra sin fritid för dessa

välkomna insatser. Skolan har också en aktiv hantering av studiebesök som administreras av Anna Tenselius. Alla pedagoger på skolan hjälps åt att ta hand om de besökande och göra meningsfulla och givande studiebesök på skolan. Det är många som vill göra studiebesök. Genom såväl föreläsningarna som studiebesöken får de nya idéerna och metoderna spridning i landet. Genom skolans hemsida har det hela också spridit sig så att t.ex. en skola här i Sverige kom i kontakt med Elisabeth Thomsen, föreläsare om Gardners teorier som arbetat i Kanada fick tipset att åka till Eklundaskolan hellre än att ta sig ända till Kanada för studiebesök.

En av fritidspedagogerna på Eklundaskolan är Anna Tenselius. Hon började där år 1999 och var mycket aktiv och intresserad av ny pedagogik. Genom riksdagens satsning för att öka antalet behöriga lärare – genom utbildningar som KUT och SÄL började Anna vårterminen 2003 på Lärarutbildningen i Stockholm. De som går dessa utbildningar har alla arbetat inom skolans värld, som t.ex. fritidspedagoger eller förskollärare.

När Anna Tenselius började på denna lärarutbildning var det naturligt för henne att berätta om den pedagogik hon och kollegorna bedrev på hemmaskolan. Studenterna har ett intranät kallat Learnloop och där lade Anna ut information om pedagogiken. Detta resulterade bl.a. i att en skola på Gotland snappade upp den och visade intresse. Anna har för avsikt att i uppsatser och PM spinna vidare på den av Howard Gardner inspirerade pedagogiken. Precis som att Gardner byggde på många andra personers tidigare idéer kommer kanske Anna att vidareutveckla någon ny egen pedagogik.

Slutsatser och reflektioner

Fallet visar att forskning och teorier kan vara mycket viktiga för praktiken inom skolan. Fallet visar också indirekt att olika skolor skiljer sig när det gäller att snappa upp och implementera vetenskapligt grundad teori. Det som skiljer skolor åt kan vara sådant som dess omvärldsbevakning, attityder och möjligheter att bedriva nya projekt. I fallet Eklundaskolan noterade vi att informationen om Howard Gardners teorier var viktig. Den fördjupade kunskapen förmedlades via böcker om denna teori och inlärning. Därmed visar fallet vilken betydelse fackböcker har för innovativa processer i samhället.

Har då alla förstått att forskning är av betydelse för skolor? Låt oss ta ett exempel på någon som kanske inte gjort det. Skriften En bra skola för alla – Individers rätt till kunskap och lärande var en avrapportering av ett projekt som inleddes i augusti 2001 och det sades att poängen var att den var oberoende. På första sidan i skriften presenterar kommissionen genom en figur sina utgångsunkter. I den figuren finns flera viktiga faktorer beskrivna: oberonde institut, riksdagen, skolmyndigheten, kommuner och skolor. I centrum står individen, resultatet och ledarskapet. Detta var enligt dem själva en sammanfattning av vad de kom fram till. Det märkliga är att vare sig forskning eller högskolor/universitet finns med i deras referensram. Är detta något unikt för Skolkommissionen eller är det uttryck för en världsbild som många har? Fallet Eklundaskolan visar att det dock finns skolor som ser forskning som en viktig sak.

Fallet visar att aktiva medarbetare medför att intressanta koncept sprids vidare till andra skolor. En lärare på en skola har inte någon skyldighet och inte heller något betalt för att ägna kraft och tid åt att sprida goda idéer till andra skolor. Eklundaskolan har dock en engagerad personal med den stora vänligheten att göra detta. Fallet visar också en speciell form av spridning som uppstår när personer med praktisk erfarenhet återigen läser på högskolan. Där kan de på ett helt annat sätt än annars förhålla sig till teorier och modeller. Där kan de också aktivt verka för att sprida sina erfarenheter till kollegor. Det gäller då inte bara på den fysiska skolan utan också via elektroniska medier och på andra sätt till andra delar av landet.

4.3. Karolinska Institutets Universitetsbibliotek

Per Olsson var chef för Arbetslivsinstitutets bibliotek innan han 1996 kom till Karolinska Institutets Universitetsbibliotek (KIB), där det finns drygt 130 anställda. Universitetsbiblioteket är aktivt i flera projekt och de skiljer mellan fyra huvudtyper: Projekt för Karolinska Institutet innebär strategiska satsningar på IT och pedagogik för att förbättra Karolinska Institutets utbildning, forskning och information. Biblioteket utarbetade t.ex. under 2002 på uppdrag av Centrum för Medicinska Innovationer vid KI en databas över KI-forskning från 1992 och framåt. Syftet med databasen är att skapa en bättre bild av den forskning som bedrivs på KI och den är framtagen för att vara ett verktyg i arbetet med

strategiska samarbeten, forskningsfinansiering och uppföljning av forskningsverksamheten. Databasen uppdateras idag med tvåveckorsintervall av biblioteket som också indexerar artiklar som inte är indexerade för att få fullständig ämnesinformation i dataasen.

Projekt för den medicinska informationsförsörjningen är en följd av att KIB är svenskt ansvarsbibliotek inom medicin och vårdvetenskap. De bedriver därför en rad utvecklingsprojekt med Kungliga Bibliotekets samordningsavdelning BIBSAM som uppragsivare och de medicinska biblioteken i Sverige som avnämare. Extern uppdragsverksamhet innebär att KIB regelbundet genomför utbildningar och projekt för externa uppdragsgivare. Bibliotekets egen webbyrå Vision skapar webbplatser och webbaserade system på uppdrag från Karolinska Institutet och externa kunder. Interna utvecklingsprojekt slutligen är oerhört viktiga eftersom KIB är en avancerad verksamhet i en avancerad verksamhetsmiljö. År 1999 arbetade de med sin vision på ett mycket systematiskt sätt. År 2000 ägnades åt mentorsprogramutveckling samt storsatsning på universitetsbibliotekets egen omvärldsbevakning. Varje projekt har ett formulerat syfte och viss tidsram. Vidare finns alltid ansvariga personer. Sålunda var t.ex. Lena Agnsäter och Christina Pettersson ansvariga för projektet omvärldsbevakning, som bl.a. handlade om att identifiera strategiska informationskällor.

Per Olsons arbetsplats, som utgör kunskapens kärna när det gäller medicinsk litteratur, nominerades av flera medarbetare till årets arbetsplats i tävlingen som Arbetsmiljö/Du och jobbet arrangerar. I en artikel redogjorde han för sin syn på ledarskap och vilka effekter det har på organisationens prestationer. Grundbulten är att skapa en öppen och tillåtande kultur. Samtidigt tror han på ett tydligt ledarskap, eftersom det annars uppstår flera informella ledare och det kan leda till problem: ”Då får småpåvarna fritt spelrum och det är oftast ineffektivt och ibland till och med destruktivt.” En av dem som nominerade sin chef skrev: ”Här finns en chef som inte är rädd för att delegera! Vi uppmuntras till att byta arbetsuppgifter, att lära ut och lämna över till andra när man vill gå vidare till nya projekt.” En annan medarbetare skrev: ”Han har jobbat fram en organisation där det är lätt att utvecklas, att ifrågasätta och få gehör för idéer.

Per Olson menar att man som ledare måste ha dels en verksamhetsstrategisk vision, dels en vision för hur arbetet ska bedrivas. Nyckeln är att ta reda på vad som gör att medarbetarna

går till jobbet med entusiasm. De måste få något vid sidan om sin lön. En annan grundläggande idé är att medarbetarna ska arbeta med sådant de kan, men samtidigt också med sådant de inte kan men som de vill lära sig. Han menar att man på det sättet undviker något han kallar den offentliga sektorns stora problem ”individuellt ägande av arbetsuppgiften”. Det innebär att medarbetare tenderar att hålla sig fast med det som de börjat göra och som de tycker är roligt. Just därför vägrar de att släppa in någon annan i reviret. Hos Per Olson är det snarare så att alla hela tiden ska vara på väg mot något nytt. Det innebär att ingen är rädd för att ställa frågor så fort man inte kan något.

Andra kännetecken på hans ledarskap är att absolut inte tolerera jantelag, skitsnack eller mobbing. Det viktiga, menar han, är att som chef tänka efter hur man själv beter sig och agerar, för beteendet smittar av sig.

En intressant reflektion gäller möten. Han har under sin yrkeskarriär varit på många möten som inte är produktiva och inte ger något. Hans ledstjärna är att man från varje möte ska gå fylld av ny inspiration, ny kunskap och ny energi.

4.4. Omsorg: Tailldsgåden

Fallet Nacka äldreomsorg är ett intressant exempel på innovativ användning av informationsteknologi för att frigöra tid, öka kvaliteten och bädda för framtidens rekrytering. Tallidsgården ingår i Nacka kommuns äldreomsorg, som totalt omfattar ca 00 olika äldreboenden. Av dessa 500 är 300 i kommunal regi. Som i så många andra kommuner byggs äldrevården ständigt ut i takt med det ökande antalet äldre med behov av särskild omsorg. Med tanke på att det blivit allt svårare att rekrytera personal till äldrevården uppstår ett betydande problem. Här krävs inte bara mer råresurser. Även innovativa processer är välkomna.

Föreståndaren på Tallidsgården Tuula Chambert har länge haft insikten att utbildning och kunskap är motorn för verksamhetsutvecklingen. Denna attityd finns hos många andra inom Nacka kommun, som gjort sig känd i landet för att vara extra framåt i olika avseenden. I linje med detta synsätt sökte Tallidsgården deltagande i ett EU-projekt (mål 4), vilket de också fick 1999. Det innebar satsning på IT-utbildning för personalen. Internt inom kommunen skapades senare ett eget utbildningsprojekt och även

detta projekt nappade Tallidsgården på. Det sistnämnda innebar att medarbetarna fick personlig utbildning i grundläggande ITkunskap.

Parallellt med dessa processer var ett nybildat svenskt företag på allerten, Alleato AB. Så här skrev Alleato på sin hemsida (den 11 november 2002): ”Alleato erbjuder trygghet, säkerhet och hälsa genom att utveckla tjänster med ny teknik. Vi vill ge alla människor – oavsett ålder, sjukdom eller fysiska förutsättningar – möjlighet att leva ett bättre liv. Alleato säljer helhet. Först och främst genom att få våra kunder att ändra sättet att tänka och att arbeta.” Alleato hade ett koncept som de kallade humansäkerhetssystem. På olika sätt hade de försökt sälja in det till främst privata vårdinstitutioner.

Alleato bildades Januari 2001. Bland ägarna fanns Skandia, Ericsson och Huddinge Universitetsjukhus. Alleato vill få sina kunder att ändra sättet att tänka och arbeta. Deras utgångspunkt är att teknologin inte är det unika. Det unika, menar de, är att de alltid gör en förstudie tillsammans med kunden. Företaget hjälper kunden att analysera verksamheten. Tillsammans med de anställda hos kunden identifierar de områden som behöver förbättras. Så här skriver de: ”Vi ger oss inte förrän allt fungerar bra, och vi har nått de uppsatta målen. Det handlar alltså inte om att sälja ett dussin trygghetslarm och sedan tacka för affären. Vi har avancerade trygghetslarm som en del av våra helhetslösningar. Vi har nyckelystem och stötsäkra telefoner också. Men det är bara detaljer.”

Mötet

Hur uppkom då kontakten mellan Nacka kommun och Alleato? Enligt nämnddirektör Catharina Mann började allt med att Alleato först kontaktade kommunalrådet Erik Langby, som sedan väckte intresse hos socialchefen Anders Fredriksson. Alleato uppvaktade också verksamhetschefen för äldreomsorgen i Nacka, Christina Klang. Att intresset för nya lösningar inom äldrevården initierades via kommunalrådet Erik Langby har säkert sin grund i det kundvalssystem som finns inom Nacka kommuns äldreomsorg. Det innebär att de äldre skall ha möjlighet att välja mellan olika äldreboenden med olika inriktningar. Kommunen försöker därför stimulera till nya lösningar för att uppnå inte bara valfrihet utan också förbättrad kvalitet i äldreomsorgen. Denna gång valde

kommunen att använda ”sin egen produktion”, dvs. ett av de egna äldreboendena för att testa nya lösningar.

Ärendet aktualiserades på nytt när Catharina Mann tillträdde som nämnddirektör i september 2001. Då påbörjades också ett samarbete med Alleato med att ett avtal skrevs mellan parterna. Nacka kommun nappade alltså på Alleatos idéer och ett möte ordnades med kommunstyrelsen och kommunalråd. Drivande i denna fas var Christina Klang och Catharina Mann.

Projektstarten

Inom kommunens äldreomsorgsledning fanns som synes idén om att IT och innovativa idéer skulle kunna vara till stor nytta för utvecklingen av äldrevården. Man bestämde sig för att sätta igång ett pilotprojekt och valde då ut Tallidsgården bland sina 300 vårdställen. Det ena skälet var att Tallidsgården var lagom stort (ca 40 vårdplatser). Det andra skälet var att Tallidsgården tidigare hade ”visat framfötterna”. Syftet var sålunda att implementera företaget Alleatos idéer på Tallidsgården.

Mötet föll väl ut och ytterligare ett möte ordnades där också verksamhetscheferna för två äldreboenden bjöds in. Inom Tallidsgården hade man precis vid denna tidpunkt aktualiserat frågan om att byta ut larmsystemet. Därför nappade föreståndaren Tuula Chambert och hon var således med på detta andra möte, som skedde hösten 2001. Det ledde till att Tallidsgården startade det projekt som kom att heta Säkr@ (en medarbetare kom på namnet och fick ett pris för det). Projektledare inom Tallidsgården blev Marjo Wegelius.

Målet med projektet var att utveckla tre områden: trygghet, access och information. Med trygghet avses exempelvis larm– system. Med access avses exempelvis nyckelhantering. Med information avses alla former av administrativt arbete. Det handlar bl.a. om planer för varje boende genom schemaläggning. Man bestämmer t.ex. att på torsdag ska städning ske hos person X. I detta ingår också hantering av information om medicinering. Inte minst är allt detta viktigt när en medarbetare tar över från föregångarens pass. Det gäller att då också överföra aktuell information som är viktigt för den som går på nästa pass.

När tanke övergick i handling

Våren 2002 startade arbetet dels genom installationer av nya ITsystem, dels genom en mycket viktig verksamhetsanalys. Det sistnämna gick ut på att ”vända upp och ned på varje sten”, dvs. att syna verksamheten detaljerat för att t.ex. utröna exakt hur mycket tid som går åt till olika moment. Att gå till botten med detta var mycket krävande och tog massor av tid. Arbetet stöttades av medarbetare från företaget Alleato. Under denna period pågick också arbetet med att få alla i personalen med på vagnen. Det gällde att alla förstod nyttan med arbetet. Alla i personalen engagerades och fick påverka projektet. Det ordnades grupparbeten kring olika detaljfrågor, allt för att på verkligen genomlysa hela verksamheten och att på köpet få ett engagemang och en acceptans från hela personalen.

Det nya arbetssättet innebar som sagt användning av ny informationsteknik. Här var Tallidsgården redan förberedd tack vare EU-projektet och deltagandet i Nacka kommuns interna utbildningsverksamhet. Personalen kunde med andra ord en hel del om IT redan innan projektet realiserades. Under vecka 35 år 2002 startades utbildning av hela personalen i de nya IT-system som företaget Allegato utvecklat och installerat. Alla gick den utbildningen och vecka 39 började systemet användas i vasst läge.

Effekter av den innovativa processen

Redan har fördelarna och framstegen blivit tydliga. Bara en sådan sak som nyckelhantering var något som tog mycket tid och som tar mycket tid på alla större äldreboenden. Det är många medarbetare och inte sällan vikarier som finns med i bilden och ständigt måste man leta efter rätt nyckel. Med innovationen nya elektroniska nycklar har man sparat in många problem och inte minst tid, som kan frigöras till annat.

Det oändliga skrivandet av små lappar för att dokumentera och kommunicera har bytts mot ett IT-stöd där allt finns samlat snyggt och prydligt. En beräkning visade att två årsarbeten gick åt för att rapportera det som nu ligger klart och tydligt i datorn. En artikel i tidningen Kommunaktuellt sammanfattade projektet på följande sätt: ”Det som först helt enkelt såg ut som ett teknikstöd i

omsorgen nu visar sig vara starten för en utveckling av hela Tallidsgården där vårdyrkets tysta kunskap blir synligare är förr.”

En strategisk fråga för Tuula Chambert är framtida personal– behov. Genom att man som Tallidsgården gör ser till att verksam– heten ständigt förnyas genom teamwork hos personalen skapas en mycket mer givande arbetsmiljö. Detta är i sin tur förutsättningen för att personer ska söka sig till äldrevården.

Catharina Mann sammanfattade händelserna på följande sätt: ”Det har varit en ’spännande resa’, som gett och ger oss många erfarenheter.” Och Tallidsgården är inte det enda exemplet på innovativ process inom Nacka äldreomsorg. Samtidigt pågår ett projekt med ett privat vårdföretag om ett äldreboende med långtgående teknikanvändning som de också hoppas skall hjälpa dem att förbättra kvaliteten och samtidigt öka valmöjligheten. Nacka kommuns äldreomsorg som helhet drivs av idén om ett ”kundvalssytem” och det är i ljuset av detta som fallet Tailldsgården ska ses.

Slutsatser och reflektioner

Förkunskaper genom systematiska utbildningssatsningar var viktiga för att projektet skulle kunna realiseras på ett bra sätt. Vi ser också tydligt att företag kan vara katalysator för innovativa processer inom kommuner. Proaktiva enhetschefer är viktiga för att verksamheter identifierar och realiserar nya impulser från omvärlden. Lika viktigt är medverkan från alla i personalen är en nyckelfaktor.

4.5. Den Keltiska Tigern och IDA

År 1987 kunde Irlands Premiärminister Taoiseach Charles Haughey konstatera att nationen var på gränsen till bankrutt. Irlands nationalskuld skenade och hade fördubblats under fyra år. Arbetslösheten var näst störst i den utvecklade världen (förutom Spanien). Irlands levnadsstandard uppgick 1987 endast till 65 % av EU:s genomsnitt. Men sedan följde en oerhörd ”turnaround”.

Visst finns det irländska undret omnämnt i en rad sammanhang. Det märkliga är att så få egentligen tycks veta vad som egentligen hände. De flesta skildringar av fallet Irland som vi tagit del av är

ytliga, bristfälliga och främst inriktade mot effekter av handlingar, snarare än bakgrunden till handlingarna och hand–lingarna i sig själva. Här följer en sammanfattning som bygger på samtal med de personer som i hög grad låg bakom undret. Det var dessa högpresterande och visionära personer som verkligen gjorde det. Det är dessa personer som vet vad som skedde och vilken handlingskraft och kunskap som krävdes. Vi har också samtalat med irländska forskare som har djup kunskap om det irländska undret. Fallet är gjort genom ett samarbete med Jan Ogeborg på Ogeborg AB, som själv blev ”utsatt” för det irländska undret i sin roll som företagare i golvbranschen.

Förhistoria

I mitten på 1800-talet var Irland ett frodande land med ca 8 miljoner innevånare. Två tredjedelar av befolkningen arbetade inom den agrikulturella sektorn. År 1845 slog emellertid potatisskörden fel. Det ledde till något som blev kallat ”The Great Famine”. Skördarna fortsatte att slå fel ett par år i rad, vilket ledde till att en fjärdedel av befolkningen försvann genom att de dog på grund av sjukdomar eller svält eller genom att de tvingades emigrera. Åren därefter fram till 1920-talet präglades också av en politisk självständighetskamp mot britterna.

År 1952 gjordes en första våg av insatser för att stävja den negativa utvecklingen. Irländska Exportstyrelsen bildades för att främja Irlands export. Samma år påbörjades arbetet med att främja etablering av utländska företag på Irland. 1958 infördes de första skattelättnaderna för att främja export och etablering av nya företag. Bland annat drev man igenom att alla exportaffärer skulle beskattas med noll procent. Utvecklingen fortsatte dock i negativ riktning. År 1961 återstod endast 2,8 millioner personer av befolkningen. Största anledningen till befolkningsminskningen i modern tid var utvandringen främst till USA, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland.

Problembilden under 1980-talet och den nya spelplanen

Irlands problem var många – ingen tillväxt, stor statsskuld och de unga, välutbildade irländarna emigrerade på grund av den höga arbetslösheten. Dessutom bidrog oroligheterna på Nordirland till att sänka humöret på medborgarna. Under det tidiga 1980-talet försökte Irland få balans i de offentliga finanserna genom stora skattehöjningar och en expansiv offentlig politik. Detta bidrog till att inflationen steg, arbetslösheten ökade och räntorna rusade i höjden. Läget var kort och gott ”kritiskt”.

Premiärministern Charles Haughey hade en mycket besvärlig uppgift när han tillträdde 1987. Haughey och hans kollegor valde en ovanlig strategi för att vända den negativa utvecklingen. Man valde att rita om spelplanen och att helt strunta i den politiska regelboken för vad som tidigare hade ansetts som politiskt korrekt. Bland de åtgärder som man tidigt kom fram till var följande:

1. På grund av det kritiska läget skulle man samarbeta med alla – opposition, fackföreningar, arbetsgivare och alla andra som kunde hjälpa till.

2. Den offentliga sektorn skulle skäras ned med upp till 20 % och skatterna skulle sänkas, dels för att ge människor mer att spendera, men också för att kunna erbjuda företag som ville flytta till Irland 10 % i bolagsskatt (12,5 % från 1 januari 2003). I samband med detta fastställdes också den framtida löneökningstakten för samtliga löntagare på Irland.

3. Allt skulle manifesteras i ett samhällskontrakt. I oktober 1987 slöts därför ”Programme for National Recovery”.

4. En offensiv satsning skulle ske för att rekrytera nya företag och skapa arbetstillfällen på Irland. Tillväxt var enda möjligheten att ta sig ur krisen!

Tack vare det helhjärtade stödet från oppositionen, fackföreningar, arbetsgivare och övriga, lyckades den irländska regeringen få till stånd en vändning i ekonomin på rekordkort tid. Mellan 1986 och 1990 lyckades man sänka arbetslösheten från 225 000 personer till 174 000 och budgetunderskottet sjönk från 8,6 % till 0,7 %. Dessutom strömmade det in nya företag, vilket ledde till att tusentals välutbildade Irländare återinvandrade till de nya arbetstillfällena. Vad var det då som gjorde att detta inträffade?

Hemligheten bakom framgången

En viktig faktor är Irlands förmåga att omsätta övergripande strategier till konkret handling. Behovet av nya arbetstillfällen var enormt och Irland hade traditionellt en mycket liten export– industri. Flera av de redan under 70-talet identifierade ”framtids– industrierna” hade ingen naturlig industriell bas på Irland. Fruktlösa försök hade gjort redan från slutet av femtiotalet att locka till sig utländska investorer. Bland annat noll procent i skatt för nyetablerad exportindustri hade prövats. Inget tycktes hjälpa.

Irlands viktigaste verktyg i detta arbete blev Industrial Development Authority (IDA), en myndighet som sorterade direkt under Department of State. IDA har till uppgift att främja export och etableringar av företag på Irland. Ambition var att i första hand locka till sig nya företag. Organisationen samordnade de olika regionernas ambitioner att få nya företag etablerade. IDA kännetecknades av beslutsamhet, stor idealism och välkomnade utan förbehåll olika typer av kompetenser och bakgrund. Ungefär hälften var tidigare statsanställda med god kunskap om den statliga förvaltningen och den andra hälften rekryterades med olika bakgrunder från näringslivet. Alla anställda fick chansen att rotera och pröva på andra arbetsuppgifter. Ingen åtskillnad gjordes – alla var IDA-anställda och alla hade lika möjligheter att göra karriär. Flera källor refererar till den speciella IDA-andan. Resultatet blev en smältdegel av viktiga kompetenser och erfarenheter. Jämfört med byråkratiska organisationer var detta något helt annat. Här kämpade alla för livet för att ro i land sitt respektive projekt. När de lyckades jublade de och de jobbade dag och natt för det. När de misslyckades, sörjde man gemensamt det förlorade projektet.

En viktig person i det handfasta arbetet var förre direktören för IDA 1981–1990 – Padraic White. Under hans ledning började saker och ting hända. Padraic White nämner tre åtgärder som spelat en avgörande roll. Den första var den tjugoårigt garanterade tioprocentiga skattenivån för tillverkande företag. Fasta spelregler var utomordentligt viktiga. Den andra är IDA:s förmåga att med avancerad omvärldsanalys, ständigt söka fram och etablera relationer med stjärnföretag i nya spännande tillväxtnischer. Den tredje faktorn är förmågan att på ett effektivt sätt förutse och vid behov lotsa förbi det potentiella företaget förbi byråkratiska och fysiska hinder. Resultatet är över 1 300 nya utländska företag som sysselsätter 140 000 personer i Irland. Till skillnad från många

andra länder valde Irland en verkligt offensiv strategi. Det var inte fråga om några papperstigrar.

IDA var organiserat i två delar – en analysenhet och en operativ enhet. Bägge dessa enheter samarbetade intimt. Ganska snabbt utvecklade sig IDA till att bli specialiserad inom olika sektorer. Totalt sysselsatte organisationen ca 400–500 personer i början på 80-talet. Specialiseringen grundade sig på analyser om ”framtidsbranscher”. Bland dessa ingick medicin, medicinteknik, IT och teknisk specialindustri. Team av specialister analyserade respektive sektor och vilka förutsättningar som de olika företagen ansåg vara viktiga. För att säkerställa direkt tillgång till information om de utvalda företagen, etablerade IDA snabbt kontor i närhet till viktiga regioner (exempelvis Silicon Valley 1970). Med dessa sensorer fick man snabbt nys om nya stjärnföretag som Apple Computer och Microsoft. Blixtsnabbt inledde man relationer med dessa, allt för att Irland skulle vara ett framtida investeringsobjekt.

Ett exempel på hur analysarbetet kunde gå till var när IDA i början på 80 talet köpte in några av de första persondatorerna och plockade isär dem till enskild komponent för att identifiera vilka som tillverkade dessa. Med denna information kunde man bearbeta hittills okända tillverkare inom framtidsindustrin IT.

Viktiga allianser med regioner

En hörnpelare i IDA:s strategi var allianserna med regionerna och ”kommunerna” i Irland. Ledningen i IDA hade redan från början bestämt sig för att samordna och sköta alla kontakter utåt – detta för att kunna samordna resurserna både utåt och inåt och för att vara säker på att göra ett professionellt intryck. Många viktiga kontakter togs med ledningen för de olika regionerna innan de tilltänkta företagen kontaktades. Bland annat genomlystes regionens infrastruktur, tillgången på rätt arbetskraft och andra eventuella önskemål som kunde dyka upp.

Direkta affärsförslag och lotsning

När IDA hade identifierat ett lämpligt företag, arbetade man fram direkta konkreta affärsplaner med investeringsförslag anpassade till den utvalda verksamheten. I samarbete med regionerna på Irland

skapade man förslag till utvecklingsplaner som innehöll allt ifrån beskrivning av arbetskraft, infrastruktur och etableringsmöjligheter till konkreta affärsplaner och affärsmöjligheter för det ofta överrumplade företaget. I flera fall hade det utvalda företaget inte ens övervägt att investera i Europa.

När väl det utvalda företaget accepterat en inbjudan till Irland, guidades alltid företaget av en eller flera IDA medarbetare. Deras uppgift var att upptäcka eventuella hinder och problem och att direkt rapportera dessa, så att dessa kunde elimineras. Passade inte regelverket, så skrevs det snabbt om. Padraic White talar om en entusiastisk ”can-do-attityd” som spred sig till den statliga och lokala förvaltningen. De hade alla samma mål – att skapa en bättre framtid för Irland.

Enligt Peadar Kirby, verksam vid the School of Communications at Dublin City University, fanns ett “mind-set of the entrepreneurial public servant impatient”, hos IDA som han jämför med “bureaucratic caution of more mainstream colleagues”. Han menar alltså att det fanns en entreprenöranda som låg långt ifrån byråkratisk tröghet som han anses finnas på andra håll såväl i Irland som i andra länder. Byråkrater som inte presterade konkreta, mätbara värden för Irland, var inte långlivade i samarbetet med IDA. Vid behov gick man till en högre nivå och körde helt sonika över det uppkomna hindret. Här var det målstyrd handlingskraft och offensivt tänkande som gällde!

Whites recept var enkelt – lite övertygande irländsk charm, kombinerat med möjligheten att ge potentiella investorer möjlighet att tala med inflytelserika personer utan krångel – detta ända upp till premiärministernivå!

Precisionsmarknadsföring

En central del var omvärldsanalys som inkluderade mycket sofistikerad informationssökning för att hitta intressanta kandidatföretag att rekrytera till Irland eller som handelspartner för irländska företag. Kirby skriver: ”What distinguishes the Irish boom, therefore, is not just high growth rates but also a strategy of targeting some of the world's most successful companies in three cutting-edge sectors: healthcare (pharmaceuticals and medical devices), electronics, and software. This strategy proved highly effective. Despite Ireland's small size, its share of all U.S. foreign

direct investment into the European Union averaged well over 5 percent annually over most of the 1990s. In 1997, Ireland ranked fifth in the world as a destination for U.S. direct investment inflows. (Not surprisingly, Irish observers view the current U.S. economic downturn with particular nervousness.)” Man kan konstatera att strategin handlade om en kombination av omvärldsanalys och selektiv informationssökning samt personlig marknadsföring mot de företag och personer de identifierade. Det är helt i linje med vad som i Sverige har kallats ”kirurgisk marknadsföring”.

Några av ”Den Keltiska Tigerns” viktigaste byten

Rekryteringen av Pfizer 1979 var en av IDA:s första och viktigaste etableringar. Denna rekrytering bidrog till att 9 av 10 av världens topprankade medicinföretag idag är etablerade i Irland. En delsektor av medicinen – farmakologi – har i dagsläget genererat över 20 000 arbetstillfällen och bidrar idag med 29 % av den Irländska exporten. Här speglas IDA:s tydliga målsättning att bli bäst på vissa identifierade framtidssektorer.

En annan avgörande händelse inträffade när Whites medarbetare 1989 lyckades få Intel att etablera sig i Irland. Intel var bekymrat över att Irländarna inte hade några traditioner inom high-tech och framför allt nästan helt saknade lämpliga ingenjörer för Intels mycket avancerade tillverkning och forskning. Whites och IDA:s drag blev då att leta upp 300 potentiella, irländska ingenjörer överallt i världen, inte minst USA. Efter en blixtutryckning där alla kandidater intervjuades, kunde White rapportera till Intels ledning att 80 % av dessa var villiga att flytta tillbaka till Irland. Resultatet av detta blev att Intel idag har sin största fabrik utanför USA etablerad i Irland. Likaså innebar detta att Irland hade nått ett genombrott som high-tech-land, detta helt utan att ha någon egen industri eller traditioner inom detta! Foreign Direct Investmentstrategier i kombination med Whites medarbetares konkreta handlingskraft hade skapat en ny försörjningsbas för Irland. Totalt fram till år 2004 beräknas Intel ha investerat över 5,2 miljarder Euro. Samtidigt sysselsätter man över 4 200 personer i den direkta verksamheten. Utöver detta tillkommer underleverantörer och andra som är direkt beroende av Intels verksamhet.

IBM startade sin etablering på Irland med 3 st anställda år 1956. 1996 kom det stora lyftet då IBM.com Sales and Support Centre

(EMEA) och IBM's Technology Campus etablerade sig i Dublin. IBM sysselsätter idag över 4 200 personer och är därmed Irlands tredje största arbetsgivare.

År 1990 lyckades White och hans medhjälpare få Dell att välja Irland. Det var en av IDA:s mest lyckade insatser. Idag exporterar Dell för 7 miljarder Euro från Irland, vilket är 38.3 % av hela sektorns export och 5,8 % av hela Irlands BNP! Dell skriver själva på sin hemsida (den 1 september 2003): ”When Michael Dell first thought of setting up in Ireland back in 1990, he commissioned an independent survey to establish the best location. He also called friends in the business to get their opinion. The results all pointed to Ireland:

  • Well-educated, English-speaking, IT-literate workforce
  • Cost-effective business environment
  • Excellent supplier and telecomm infrastructure already in place
  • Excellent support from Government and IDA Ireland”

Man bör också nämna att hårt tryck utövades av andra europeiska stater för att få Dell att ändra sig. Man hotade bland annat med att statsförvaltningarna i dessa länder inte skulle köpa Dells produkter om etableringsbeslutet inte ändrades. Dell stod på sig och fullföljde ändå etableringen.

En studie av IDA:s hemsida ger snabbt en insikt om styrkan och resultatet i den irländska satsningen. Inte mindre än 162 etableringar av IT företag, 161 tekniskt orienterade industriföretag samt 120 mjukvaruföretag finns uppräknade.

Finansiellt centrum gav 365 nya företag

1987 beslöt sig den irländska regeringen för att grunda ”Dublins International Financial Services Centre”. Resultatet av denna målsättning har idag lett till att Irland har kunnat erbjuda 48 000 personer sysselsättning i den finansiella sektorn samt att över 365 nya företag etablerat sig. Siffror från Irlands Central Bank's (september 2002) visar att Irlands totala banktillgodohavande uppgår till otroliga 229 miljarder Euro (en ökning med 14 % från föregående år). Nettovärdet på de årliga samlade nettoinvesteringarna uppgick per november år 2002 till 95.7 miljarder Euro. Samtidigt fanns 3,144 olika fonder registrerade på Irland. Irland hade återigen skapat en livskraftig, helt ny försörjningsbas. En

avgörande faktor har varit den låga företagsbeskattningen på 10 % (idag 12,5 %).

Nya kluster ger tillväxt

På IDA:s hemsida finns klart uttalade strategier om värdet av företagskluster. För att nå maximal tillväxt har man valt att prioritera vissa områden: ”IDA is promoting Ireland as a location that places the country at the leading edge of the global economy in a small number of specific industry niches. This cluster effect is required so that the congregated companies, both Irish and International, can create an ambience conducive to world-class innovation and entrepreneurship. Essentially, IDA wants to build a dynamic here so that Ireland will be the first link in the creation of new value chains, rather than winning parts of existing value chains.” Man värdesätter alltså skapandet av nya värdekedjor högre än förvaltningen av de gamla.

Den Keltiska Tigern i siffror

Ett snabbt överslag på IDA:s hemsida ger vid handen att över 1 344 utländska företag har etablerat sig på Irland – detta med ett nettoinflöde på minst 140 000 nya arbetstillfällen! IDA för även statistik över ”sina” företags nettotillskott av arbetstillfällen.

Tabell 1. Statistik som talar för sig själv (Källa: IDA).

Antal utländska företag

Antal arbets- tillfällen(brutto)

Exempel på företag

IT >300

55000 IBM, Intel, Hewlett Packard, Dell och Microsoft

Teknikföretag >170 i.u

Honeywell, GEA AG

Finansiella företag

365

48000 ABN Amro, Allianz, Barclays, Boeing Capital Leasing

Medicinteknik 83 16400

Abbot, Bausch & Lomb mfl

Medicin 120

20000 Pfizer, GlaxoSmithKleine, Baxter

Kemi 31 4000

Akzo Nobel, Henkel Ecolab mfl..

Shared Services

30

i.u Citibank, Black & Decker, Apple Computer

Programvaruföretag 140 15000

Microsoft, Adobe, SAP, Novell

Teletjänster 60 12000

American Airlines, AOL Europe, Hertz

E-business

45

i.u IBM, Dell Computer Corporation,

>1344 170400

En inifrånskildring av hur strategin fungerade

För att levandegöra hur den irländska strategin fungerade i praktiken kan vi ge följande skildrig av Jan Ogeborg. Han ledde ett av de företag som de irländska strategerna hade identifierat i sin sofistikerade omvärldsanalys. Ogeborg berättar:

”Jag blev själv utsatt för IDA:s värvningsförsök i oktober 1993. Jag var stum av häpnad över hur proffsigt man genomförde alltihopa. En dag blev jag blev uppringd av en engelskspråkig person som sa att han arbetade för irländska regeringen. Uppenbarligen hade de på något sätt spanat fram oss som lämpliga handelspartners till en lokal producent (som senare emellertid inte visade sig passa in i vårt varusortiment). Jag blev tillfrågad vad jag gjorde om tio dagar och om jag kunde tänka mig att komma över till Irland. Biljetterna skulle komma i posten. Tio dagar senare var jag och min far på Arlanda tillsammans med 300 andra undrande svenskar. Ett eget, chartrat plan stod och väntade på oss. När vi landade i Dublin, blev vi omedelbart bussade till en stor vit byggnad. Där var allt förberett med bordsplaceringar bredvid respektive potentiell samarbetspartner. Omedelbart när vi satt oss ned, kom (jag hoppas att jag minns rätt) Irlands handelsminister upp på podiet och höll ett gripande tal för oss om hur viktiga vi var

för Irlands framtid osv. Sen var det dags för studiebesök, nöjen och övernattning på lyxhotell – allt på Irländska statens bekostnad! Det där med irländsk charm stämmer. Hur som helst, så blev det inte så mycket affärer med Irland, men jag minns fortfarande hur vänliga och proffsiga man var.”

Denna inifrånskildring visar att handlingskraften var enorm i den konkreta tillämpningen av den strategi som hade satts upp.

Satsning på utbildning

Irländarna har inte bara nöjt sig med att etablera nya företag. En viktig del av IDA:s strategi har varit att anpassa utbildningssystemet företagens framtida behov. Det främsta styrmedlet för detta har varit pengatilldelningen, vilket tvingat universiteten att ”ställa om sin produktion”. Enligt Ray Mac Sharry och Padraic White var också en del i strategin att ge utbildning hög prioritet. Det omfattade såväl gymnasieutbildning som högskoleutbildning. Men det handlade också om många andra former av kompetensutvecklingsprogram, ofta delfinansierade av EU. Idag lägger Irland ned mest pengar procentuellt sett av den totala stadsbudgeten av alla EU länder (se tabell 2). Enligt ”IMD World Competitiveness Report” hade Irland år 2001 världens bästa utbildningssystem. 65 % av studenterna går idag till eftergymnasial utbildning.

Huvuddelen av dessa väljer inriktningarna ekonomi (business), teknik och IT. En del kritiker menar att industrins behov styr utbildningen för hårt. Detta, menar man, sker på bekostnad av forskning och djupare studier. Andra menar att just transformeringen av utbildningssystemet och att förmågan att snabbt kunna svara på företagens behov, är en drivkraft till mer kreativ forskning. Framförallt menar man att man måste värdera det faktum att utbildningen är viktig för landets utveckling.

Ett exempel på denna snabba utveckling och IDA:s inflytande var lösningen på bristen på tekniker. Genom att direkt ställa om utbildningssystemet, lockades forskarstudenter inom fysik att under ett års snabbutbildning konvertera till tekniker. IDA:s höga krav på flera tekniker kunde snabbt mötas. Samtidigt har lärarnas löner ökat rejält i utbyte mot att man accepterat större klasser.

Samtidigt bör påpekas att Irland har en befolkning där 39 % är under 25 år, vilket ger i genomsnitt en 10 år lägre snittålder än i resten av Europa. På IDA:s hemsida framhålls just detta faktum på

flera ställen: ”Ireland has a young ambitious, highly educated labour force.” Det är en svårslagen konkurrensfördel.

Tabell 2. Public Expenditure on Education as % of total Public

Expenditure by level of education. Källa: OECD Education At A Glance 2002.

Land Totalt

– alla nivåer %

Grundskola och gymnasium %

Högskola (Tertiary) %

Irland 13,2 9,4 3,6 Storbritannien 11.8 8,1 2,6 Frankrike 11,5 8,0 2,0 Tyskland 9,7 6,2 2,3 Nederländerna 10,4 6,8 2,9 Spanien 11,3 8,2 2,3 Portugal 13,1 9,7 2,4 Belgien 11,0 6.3 3,0 Italien 9,4 6,6 1,7

Irlands stöd från EU

Under åren 2002–2006 kommer Irland att få ta emot £3.4 miljarder Euro i strukturstöd från EU. Tack var EU:s tidigare massiva satsningar på olika regionala åtgärder, har Irland fått den knuff landet behövt för att resa sig ur fattigdomen. Relativt sett har Irland trots detta fått ett större stöd till jordbruket än till stöd för företagsetableringar.

Internet – ett viktigt verktyg

Man kan inte undgå att bli imponerad över Irlands approach mot omvärlden. När man går in på www.irlgov.ie finns det omedelbart en länk till ”Business”. När man kommer in på Business Access to State and Information Services (BASIS) www.basis.ie möts man av ett smörgåsbord av möjligheter och service som upplevs mycket personliga. Det mesta finns att hitta på ett enkelt sätt, inklusive hur man etablerar sig. Man måste ta av sig hatten för denna otroliga strömlinjeformade service. Till och med ämnet ”Innovation” har en egen sektion som beskriver det stöd och den hjälp man kan få.

Efter framgången: nya problem

Det kraftiga ekonomiska uppsvinget som pågått sedan det första samhällskontraktet ingicks 1987 har också baksidor. Bland annat har den kraftiga återflyttningen dvs. invandringen av välbetalda, unga Irländare, lett till att huspriserna skenat. Mellan 1995 och 2002 har priserna gått upp 273 % (!) i Dublin och är nu absolut högst i Europa. Samtidigt har BNP tillväxten varit i snitt 8 % mellan 1995 och 2002. Det knorras allt mer bland offentliganställda och övriga grupper som inte varit lika lyckosamma i sina karriärval (=låg lön).

Tabell 3. BNP-utveckling. Source: IMD World Competitiveness Yearbook 2003; OECD Economic Outlook Juni 2003

Land BNP-tillväxt 2002 BNP-tillväxt (Prognos 2003)

Irland 5,1 % 3.2% Storbritannien 1,6 % 2.1% Frankrike 1,0 % 1.2% Tyskland 0,2 % 0.3% Nederländerna 0.3% 0.7% Spanien 2.0% 2.1% Portugal 0.4% 0.3% USA 2.3% 2.5% Japan 0.3% 1.0%

Även de kommersiella lokalerna har dragits med i prisspiralen och en pub kan idag säljas för 40–50 miljoner kronor. Bankerna lånar ut upp till 75 % av köpeskillingen vid pub-köp. Orsaken till detta är bland annat Irlands bindning till Euron. Samtidigt som Frankrike och Tysklands ekonomier skriker efter lägre räntor, bidrager dessa till en hysterisk prisökningsspiral i Irland. Förr eller senare måste de irländska lånen betalas. Frågan är hur väl det irländska banksystemet klarar en rejäl fastighetskrasch? Även levnadskostnaderna har skenat iväg på Irland. I Dublin kostar idag en fish´n chips plus dricka över 70 kronor. Samtidigt är inflationen dubbelt så hög som inom EU i genomsnitt. Dessutom kommer prognoser från Eurostat som pekar på att Irland endast haft en tillväxt på 0,5 % under början av 2003.

Slutsatser och reflektioner

I mitten av 1980-talet hade det irländska samhället hamnat i en akut ekonomisk kris. År 1987 skrevs första samhällskontraktet. Lärdomen är att krisen var viktig och frågan är hur långt en negativ utveckling måste gå innan någon inser att det är dags att agera. En annan lärdom är att samhällskontrakt kan vara en intressant väg för att få acceptans på även vågade och kanske svidande beslut.

Samsyn och krismedvetenhet i sig räcker inte för framgång. Man måste också överföra tankar till handling och för detta krävs ett mycket kompetent ledarskap. Redan Schumpeter ansåg att personer som leder befintliga verksamheter utan genuina förnyelseprocesser inte är ledare och inte heller idkar ledarskap. Det sanna ledarskapet handlar just om att bryta mönster och skapa stora förändringar jämfört med utgångsläget. Fallet Irland visar just ett sådant ledarskap.

En avsevärd skillnad mellan Irland och flera andra länder är den offensiva attityd IDA och den irländska staten uppvisar i form av konkret handling. Denna handling är inte passiv i bemärkelsen att bara ”svara på förfrågningar”. Handlingen är proaktiv genom att de aktivt identifierar och söker upp väl valda företag över hela världen (”den kirurgiska marknadsföringen”). Helt nya försörjningsbaser har mot alla odds rekryterats, utbildningssystemet har blixtsnabbt ställts om för att möta de nya investorernas behov. Ledningen för IDA uppvisar ett häpnadsväckande exempel på målstyrning, beslutsamhet och handlingskraft.

Bidrag och skattelättnader var inte viktigast. Ett uttalat mål för IDA har hela tiden varit att underlätta för potentiella investorer att etablera sig och göra affärer. Unika kontaktnät med sträckningar ända upp till högsta ledningen för Irland kunde vid behov aktiveras. Detta fick till följd att upptäckta problem med regelverk, att rekrytera personal, infrastruktur och annat snabbt kunde mötas. Bidrag och skattelättnader har inte spelat en så stor roll som omvärlden tror. Det är enligt irländarna viktigare med stabila, långsiktiga spelregler och att kunna få igång den dagliga affärsverksamheten på ett smidigt sätt.

Fokus var på skapandet av nya jobb och nya värden för nationen Jämfört med en annan organisation vi jämfört med har irländska IDA helt andra målsättningar och ett helt annat driv. IDA målstyrda strävan efter investeringar i ny produktion och nya verksamheter som generade nya arbetstillfällen, medan den andra

organisation vi jämfört med exempelvis tycker att förvärv av befintliga företag är en investering. Summa summarum har IDA betytt oerhört mycket för de irländska medborgarna. Det har också stärkt landets ekonomi, vilket också möjliggör för universiteten att kosta på sig mer riskfylld och mer fri forskning.

När de irländska medborgarna idag blickar ut över Dublin ser de en ljus framtid.

4.6. Några fler exempel med reflektioner

Vid sidan om de fyra något längre fallbeskrivningarna ovan, har vi här sammanställt några sammanfattade koncentrat som var och en bygger på längre fallbeskrivningar. Fallen representerar kommunsektorn, landstingssektorn, företagssektorn och högskolesektorn. Vissa är exempel på stimulatorer av innovativa processer på annat håll. Gemensamt har de att de ger upphov till mer allmänna reflektioner.

4.6.1. S:t Botvids gymnasium

S:t Botvids gymnasium var en skola i kaos under slutet av 1990talet. Ja, hela Botkyrka var på många sätt ett slagfält. Men kommunen identifierade något som få andra sett: Möjligheten att kombinera en skola med en nycirkus. Resultatet blev en framgångsrik skola med unik inriktning som andas framtidshopp och motivation. Motorn i allt detta var rektorn Tom Hagman, som steg in på scenen 1999. Vad kan man säga om honom? Jo, han har djup respekt för den enskilda individen – och han är långt ifrån lagom.

Hela Botkyrka är idag långt ifrån lagom. Visst ligger det något i det Schumpeter sa om att framsteg handlar om ”new combinations”?

4.6.2. Grythyttan

”Gör en parkeringsplats av den!” Det ansåg man om den gamla gästgivaregården i Grythyttan. Men när kommunalarbetaren Manne Karlsson var utkommenderad för att såga ner ekarna runt gästgivaregården, tänkte han: ”Det är nog bäst att höra med Lindqvist först.” Den tongivande medborgaren Arthur Lindqvist svarade då som förväntat: ”Aldrig i livet!” Sedan tågade Carl-Jan Granqvist in på arenan. Inget blev sig likt. Och därefter kom Örebro universitet. Nu pulserar ett helt kluster av verksamheter i Grythyttan. Temat är måltiden, och speciellt dess estetiska gestaltning. Sune Valegren vid IUC för Måltiden är en koordinerande kraft. Den lilla orten kunde ha förfallit. I stället blommade den upp som aldrig förr. Nu har de blivit ett namn på den gastronomiska världskartan. Studenttrycket är högt – så högt att det uppkommit bostadsbrist i en kommun som tidigare ägnade sig åt att riva bostäder.

4.6.3. Vansbro Innovation Arena

Uppbackade av kommunchefen Olle Emanuelsson ska Vansbro bygga ett ”center of excellence” inriktat mot skogsbaserade upplevelser. Syftet är att vända utvecklingen i en kommun som under många år haft en svår situation. Anna-Lena Persson på Vansbro Innovation Arena är medveten om utmaningarna: “Det finns ingenting så svårt att ta itu med, ingenting så vådligt att leda, ingenting så osäkert – som att försöka införa en ny tingens ordning. Den som förändrar får nämligen som motståndare alla dem, som lyckats väl i de gamla spåren och endast ljumma försvarare i dem som kan tänkas fungera i det nya.” Har vi ett samhälle som tar emot innovativa processer med öppna armar?

4.6.4. Dalhalla

En operascen i ett kalkbrott? Man kan väl inte mena allvar med en sådan galen idé. Jo, det kan man. Margareta Dellefors marknadsförde sin vision och drev den innovativa processen framåt. Och nu finns Dalhalla. En ny operascen. En injektion för hela Rättviks kommun och något som lyfter hela Sveriges varumärke. Musiken flödar. Människor njuter. Men processen var inte friktionsfri. Hur ska vi undvika att konflikter uppstår i framtiden? Hur ska samhället stödja storslagna projekt som Dalhalla?

4.6.5. Kolmårdens kommun

Kolmården var en av Sveriges svagaste kommuner. Utflyttningen var stor. Nästan allt var miserabelt. De hade inte ens råd att byta ut gatlyktorna. Mitt i allt detta anställde kommunen en kommunalkonsulent, Ulf Svensson. Det dröjde inte länge förrän han fick idé: Varför inte bygga en djurpark? Ulf Svensson gick från ord till handling trots hårt motstånd från många håll. Projektet lyckades mot alla odds och satte kommunen på världskartan. Uppbyggnaden gjordes genom innovativa finansieringslösningar. Inget var omöjligt. Vilka problem möter de människor som vill driva storslagna visioner? Borde samhället hjälpa eller stjälpa dem? Är finansiering ofta det svåraste problemet för innovativa processer?

4.6.6. Studsviks kärnkraftsverk

Vid kärnkraftsverket Studsvik AB har man utvecklat en metod för strålbehandling av cancerpatienter. Projektet drivs tillsammans med Landstinget i Södermanland. I mars 2001 påbörjades kliniska prövningar avseende behandling av elakartade hjärntumörer. Cancerbehandling på ett kärnkraftverk! Tänk vilken intressant spin-offeffekt och vilket spännande exempel på samarbete. Är det så att mycket av dagens såväl forskning som medicinsk behandling inte sker på traditionella platser? Har Gibbons och de andra rätt när de talar om kunskapsproduktion av typen Mode 2? Hur förhåller sig universiteten till detta?

4.6.7. Kabi

Bertil Åberg på Kabi hade en vision: Tänk om man kunde framställa tillväxthormon med hjälp av DNA-teknik. Men vem trodde på den visionen? Det var världens första projekt där man med DNA-teknik försökte utveckla ett läkemedel. Och det lyckades. Projektet banade väg för omfattande forskning vid svenska universitet och sjukhus. Idag blir tusentals patienter behandlade med Genotropin. Projektet var också grunden till många av dagens spännande bioteknikföretag, som t.ex. Biovitrum. Kommer Sverige också i framtiden att förmå odla fram stora framgångsrika företag som Kabi (som idag finns inom Pharmacia/Pfizer)? Om inte: vad är problemet?

4.6.8. Elekta Instruments – strålkniven

År 1968 presenterade professorn Lars Leksell och fysikern Börje Larsson “strålkniven”. I stället för att göra kirurgiska ingrepp används gammastrålning för att förstöra den sjuka vävnaden. Patienten kan lämna sjukhuset efter 24 timmar. Även om Elekta Instruments AB sålt många Leksell Gamma Knife i världen har kanske 80 % av alla som borde ännu inte har skaffat den. En person sa: ”Kirurgerna lär sig att skära med skalpeller under utbildningen. Att ge dem en maskin, som innebär datorprogrammering, blir för dem något konstigt.” Vad för sorts problematik illustrerar detta exempel?

4.6.9. Pharmacia diagnostics

Pharmacia forskade fram ett nytt sätt att diagnostisera allergi. I stället för att skrapa patientens rygg full av sår och sedan lägga allergener i såren, räckte det med ett blodprov. Men i USA spred sig innovationen långsamt. Skälet? Jo, fakturan för blodanalys går till laboratorier snarare än läkaren. Men den här typen av delikata fenomen har vi väl inte i Sverige...?

4.6.10. Örebro universitetssjukhus

I samband med att dåvarande regionsjukhuset i Örebro skulle bygga ett nytt hus ställde professor Torbjörn Andersson frågan: “Varför inte digital röntgen?” Dåvarande sjukhusdirektören Kjell Nilsson backade upp idén. Det hör till saken att sjukhuset då gick med mycket stora underskott. Trots de ekonomiska problemen påbörjades alltså en utveckling som gick stick i stäv med traditionen att röntgenbilder ska vara analoga och i fysisk form. De positiva effekterna av detta är långtgående. Inte nog med att man producerar många fler undersökningar med mindre personal. Man ökar också kvaliteten och har sannolikt räddat livet på många som annars hade avlidit. Hur vanliga är innovativa processer som ger ekonomiska och medicinska vinster på en och samma gång? Vad krävs av ledarskapet för att möjliggöra innovativa processer?

4.6.11. Arvid Wretlind

Professor Arvid Wretlind fick en idé – att utveckla en näringslösning som alternativ till vanlig föda för patienter som inte kan äta, t.ex. i samband med operationer. Kollegorna och experterna log mot honom. De visste att detta var omöjligt och tog inte idén på allvar. Men Wretlind fortsatte. 1944 lanserades Aminosol av företaget Vitrum – en cocktail av proteiner som kunde ges via dropp. 1962 kom fettemulsionen Intralipid. Tusentals patienter har sedan dess fått del av framsteget. Vilka slutsatser kan man dra av detta exempel?

4.6.12. IBM Zurich

IBM är inget vanligt företag. Det är en kunskapsmotor av sällan skådat slag. Förutom ett pärlband av innovativa produkter under åren har företagets forskning kastat nytt ljus över många vetenskapsområden. IBM fick under 90-talet fler amerikanska patent godkända än något annat företag och IBMs forskningsenhet i Zurich har fått två nobelpris för forskning runt supraledning och sveptunnelmikroskop. Företaget har också utvecklat en rad hjälpmedel för att stödja innovativa processer. De använder dessa hjälpmedel själva och erbjuder dem till sina kunder. På IBM har intranätet blivit en virtuell och dynamisk arbetsplats, en entré till

nya arenor för dialog och idéutveckling. Inspirerande idémöten på intranätet med tusentals deltagare, på IBM kallade ”Jams”, kan närmast liknas vid en enorm ”chat”. Det handlar om interaktivt idéutbyte kring väl definierade teman, under en given tidsperiod och under ledning av erfarna diskussionsledare. Har kommuner och landsting något att lära av IBM? Vilka typer av system skulle kunna stödja förnyelseprocesserna i kommuner och landsting?

4.6.13. Kinnarps

Medan det investeras mångmiljonbelopp för att utveckla arbetsmiljön för exempelvis piloter kan man fråga sig hur mycket man satsat på barnens miljö. Kinnarps har under 12 år arbetat med Knowledge Concept. De har satsat mycket energi på att sätta sig in i ämnet lärandets miljö och kreativitet. Utöver bord, stolar och förvaring vill de bygga kunskap kring hur arbetet fungerar i lärandets miljö. Det handlar om arbetsmiljö, arbetsmetodik, arbetspedagogik, struktur & funktion, IT samt lärandets resursanvändning. Är satsning på lärandets arbetsmiljö en väg för att stimulera, motivera och entusiasmera människor att utvecklas för framtiden? Ska vi acceptera en ergonomiskt och funktionellt kravlös arbetsmiljö för lärandet i skolan, medan vi har stora krav på ergonomi och funktion inom många andra områden i samhället? Hur kan den offentliga sektorn, universitet och företag samverka kring dessa frågor?

4.6.14. Benetton

Benetton är världsledande på innovativ marknadskommunikation inom sin bransch. Hur lyckas de bli så framgångsrika? Till att börja med har de inrättat ett eget universitet, Fabrica, där studenter från hela världen och med olika kompetenser blandas. Dit bjuds gästföreläsare både från näringslivet och universitetsvärlden. Vidare samarbetar de med en rad aktörer. Våren 2003 lanserade de en kampanj tillsammans med FN. Vad betyder sådan samverkan och sådana kunskapsinvesteringar för företag? Vad skulle det kunna innebära för kommuner och landsting?

4.6.15. BBC Walking with dinosaurs

BBC initierade projektet Walking with dinosaurus. Målet var att rekonstruera dinosaurier i sin rätta miljö. Utifrån vetenskapliga fakta från ledande forskare skapades först lerskulpturer. Dessa skannades in. Därefter kunde man experimentera med kropparnas rörelser. Paleontologen Kent Stevens berättade: ”När jag gjorde en datormodell av Diplodocus överraskades jag av att halsen går rakt upp från skuldran. Den kunde inte alls höjas så svanlikt som vi föreställt oss. Slutsatsen var att Diplodocus betade av låg växtlighet och gick fram som en dammsugare.” Filmprojektet ledde alltså till skrotandet av den vetenskapliga teorin att Diplodocus åt från träd. Vilka incitament har forskare på universitet att samverka med andra än forskare? Visst kan samverkan leda till stärkt finansiering, men är alla forskare medvetna om att samverkan också kan stärka själva forskningen?

4.6.16. Elmia Wood

Mässor är en klassisk arena för spridning av kunskaper och innovativa idéer. Efter att det s.k. engreppsaggregatet premiärvisades på Elmia Wood dröjde det inte länge förrän flera andra tillverkare hade snappat upp den nya tekniken. Mässor är kanske en av världens viktigaste källor till innovativa idéer. Och mässor finns inom i princip alla områden. Hur många kommuner och landsting använder mässor på ett systematiskt sätt för att få in nya idéer och kunskaper?

4.6.17. AXE

AXE var ett synnerligen framgångsrikt projekt, som lyfte Ericsson till skyarna under många år. Bakom framgången fanns ett intimt samspel mellan dåvarande Televerket, Ericsson och forskare vid universitet. Vi ser att tre parter var inblandade: företag, offentlig sektor och akademin. Är denna konstellation den mest framgångsrika också för framtidens innovativa processer? Har den offentliga sektorn idag samma kraft att erbjuda som på den gamla goda tiden? Om inte, borde vi stärka denna kraft?

4.6.18. Miljonprogrammet

Före andra världskriget befann sig Sverige i Europas bottenskikt när det gäller boendestandard. Under 1960- och 1970-talen gjordes dock en kraftfull satsning på boendemiljö, det s.k. miljonprogrammet. Utifrån vetenskapliga metoder och teorier, inklusive noggranna studier av beteende, utformades standardiserade lösningar och boendemiljöer som gjorde Sverige till ett mönsterexempel för andra länder. Om man tänker sig tillbaka till den tid när det begav sig blir man imponerad. För det stora flertalet var det fantastiskt att få rinnande vatten, kylskåp, automatisk spis och sopnedkast bara några meter från dörren. Att satsa på en miljon nya moderna bostäder i ett litet land som Sverige måste sägas ha varit en prestation även om planeringsdebatten inte precis saknar exempel på ifrågasättanden. Det var dock ett exempel på statlig handlingskraft av stora mått. Hur bygger vi vidare på folkhemmet? Vad är nästa steg?

4.6.19. Astra Hässle

Magsår är ett gissel i det moderna samhället. Tidigare opererades allvarliga fall. Det kostade mycket. Men under ledning av Ivan Östholm på Astra Hässle forskades fram en alternativ behandling: Losec. Nyckeln var briljanta forskare som tänkte annorlunda i kombination med en ledare som kunde rekrytera rätt och stimulera medarbetarna. En mycket viktig faktor var Östholms strävan att tillsätta avdelningschefer med stora ledarskapsförmågor. Siktet var inställt på kvalitativa mål, snarare än ekonomiska. Losec används i över 100 länder och har sålts för över 400 miljarder kronor. Den innovativa processen har betytt mycket genom att minska lidande och stärka såväl Astras ekonomi som samhällsekonomin. Men det tog 22 år, krävde 150 forskare och projektet var nedläggningshotat fem gånger. Sven Erik Sjöstrand, som låg bakom innovationen, offrade sin familj för åtskilliga helgers och nätters jobb.

Ivan Östholm kom till Astra Hässle 1954. Vi den tiden sålde Astra för 4 miljoner kronor per år, vilket motsvarar 60 miljoner i dagens penningvärde (p.g.a. att den svenska kronan sjunkigt så mycket). År 1963 satte Arvid Carlsson och andra igång en rad innovativa processer. Från början hade Östholm 3 medarbetare, men när han slutade 1983 var de 350. Vid fusionen med Zeneca

1999 sålde de Hässlerelaterade produkterna för 70 miljarder kronor (inte miljoner!). Värdet från de innovativa aktiviteterna vid Hässle – jämte annat som krävdes i form av t.ex. marknadsföring – hade sålunda ökat 1000 gånger och då har man räknat bort inflationen.

Vad betyder ledarskapet för att lyckas med innovativa processer? Satsar Sverige för lite på innovativ forskning idag? Belönar vi personer som gör extraordinära insatser?

4.6.20. DNA-molekylen

Det har kallats världens största vetenskapliga prestation, lösningen på DNA-molekylens gåta. Varför lyckades just Francis Crick och James Watson? Ett skäl är att de var olika. Watson var biolog och Crick fysiker. Innovativa framsteg sker ofta när olika perspektiv och vetenskaper får smälta samman. Hur bra är vi på att korsbefrukta personer med olika kompetens och bakgrund? Borde vi ha fler arenor där personer med olika perspektiv strålar samman?

4.6.21. Medicinsk sekreterarutbildning

Den gymnasiala läkarsekreterarutbildningen i Örebro lades ner i och med vårterminen slut 1993. Genom detta uppmärksammades bristen på utbildning, särskilt av läkarsekreterare anställda vid dåvarande Regionsjukhuset i Örebro. I samverkan med dåvarande högskolan startade en process som ledde fram till en för Sverige unik utbildning: Medicinsk sekreterarutbildning. Flera eldsjälar både vid det tillblivande universitetet och det tillblivande universitetssjukhuset såg till att den innovativa processen genomfördes. Utbildningen ledde till att akademiskt utbildade läkarsekreterare började etableras som en yrkesroll inom vårdens område. En effekt är att det så sakta växer fram en annan kunskapsnivå och status i ett yrke – eller mer exakt, det växer fram en ny typ av yrke. En positiv konsekvens är att t.ex. läkare kan avlastas med kvalificerade arbetsuppgifter inom det administrativa området, för att i stället använda sin tid för medicinska arbetsuppgifter i patientkontakt och forskning. Således blir det en mer effektiv och mindre kostsam vård. Hemligheten bakom framgången var att drivkraften till den nya utbildningen kom från två håll. Är det så här framtidens utbildningar kommer att skapas?

4.6.22. I Arns fotspår

Den idérikedom och skaparkraft som sprudlat i spåren av Jan Guillous böcker om tempelriddaren Arn är enorm. Under temat ”I Arns fotspår” har det vuxit fram en kunskaps- och kultursatsning av stora mått och den inkluderar en stor mängd människor, verksamheter och affärsidéer. Motorn i allt detta har varit Anja Praesto på Västergötlands museum i Skara. Hon skapade projektet ”I Arns fotspår” och lyckades få till en samarbetsmiljö där alla olika aktörer stöttade varandra. Aktörerna finns inom näringslivet, kommunsektorn, kyrkan. När man t.ex. går in på hemsidan till industriminnet Forsviks bruk får man tipset om att gå vidare till hemsidan på Västergötlands museum och vice versa. Resultatet av det projektet är strålande. En resehandling, en påkostad broschyr, en kortfilm, teater, musik och ny mat och dryck har utvecklats.

Vad kan vi lära av detta fall? Då och då uppstår nya möjligheter för företag, verksamheter, platser och hela regioner. Dock är det inte självklart att nappa på dessa möjligheter. I denna fallstudie framgick tydligt hur vissa näringsidkare kunde konsten att nappa. Genom en rad åtgärder såg de till att koppla sina tjänster till den av Guilljou påhittade Arn. Flera av näringsidkarna utvecklade också nya produkter och tjänster och några exempel finns på att helt nya företag uppstod i flodvägen efter Arnmyten. Andra insåg inte affärsmöjligheten förrän efter att två turistsäsonger hade passerat! Samarbete är en nyckel för framgång. Genom samarbete kan flera små företag få en gemensam slagkraft som t.ex. medger finansiering av mer omfattande marknadsföring. Just i detta fall handlade det främst om turism. Fallet visade att samarbetet ofta behöver en koordinerande ”motor”. Här var Västergötlands museum den motor som gjorde satsningen så lyckad. Rent teoretiskt är lärdomen att det man minst anar kan skapa uppsving för regioner, kommuner, företag och museer. I detta fall var Guillous bokprojekt denna viktiga ”faktor X”. En annan teoretisk reflektion är att företagande i den moderna världen inte bara handlar vare sig om företag eller om vad en viss juridisk aktör gör. Vi ser snarare mönster i form av sammansvetsade konstellationer med gemensamma mål och visioner.

5. Innovativa processer i kommuner och landsting - en översikt

5.1. Inledning

Redan från början såg vi på utredningen som i hög grad en kommunikationsprocess och en metod för att lyssna på människor med insikter och erfarenheter. Den empiriska ansatsen i SOU Innovativa processer är att kombinera fallstudier och surveystudier.1 Om fallstudierna främst syftade till att mer på djupet förstå de innovativa processerna, syftar den studie som här presenteras till att ge bilder av skillnader mellan olika verksamheter vad gäller t.ex. innovativ potential och insatser för att stimulera innovativa processer.

Surveystudier brukar oftast baseras på enkäter med frågor anpassade för statistisk/matematisk analys. Vår ansats i denna delstudie är också enkäter som riktas till ett urval av personer, men de innehåller framförallt öppna frågor som genererar beskrivande svar. Man kan därför benämna ansatsen mjukdatasurvey. Totalt bidrog 438 personer inom kommunsektorn med underlag till denna studie. Inom landstingsvärlden bidrog 306 personer med underlag. Därtill kommer 334 personer i tillväxtföretag varifrån delar av svaren används också i denna studie.

Läsaren kommer att märka att vi ställde ett större antal frågor till kommunerna än vad som gjordes till landstingen. Skälet till detta är att kommunerna har en dubbel roll: dels att producera välfärdstjänster till medborgarna, dels utveckla kommunen som geografiskt territorium. Det gör att tillväxtfrågor blir viktiga för kommuner. Inom landstingsvärlden pågår försök med olika utvecklingsroller för landstingen och regionala organ. Även om tillväxtfrågorna också är viktiga för landstingen gjorde vi bedömningen att den nuvarande mångfalden försvårar analysen av uppgifterna.

1 För en diskussion om sådan kombination av ansatser se Lekvall, P. & Wahlbin, C. (2001).

Information för marknadsföringsbeslut (4:e upplagan). Göteborg: IHM Förlag.

5.2. Ansats, analysfilter och urval av kommuner

Till alla Sveriges kommuner skickades brev adresserade till kommunchefen samt till näringslivsansvarig och/eller turistansvarig. Ett stratifierat urval kommuner undersöktes mer djupgående, genom att vi där undersökte flera olika verksamheter, som skolor och äldreboenden, och till dessa ställde en rad frågor till olika befattningshavare.

Ett urval av kommuner gjordes medvetet efter sju strata, tillika analysfilter. Här följer inledningsvis en diskussion om urvalet som samtidigt utgör ett första analyssteg av kommunerna. Det är en sammanfattning av den mer utförliga diskussion som finns i den opublicerade rapport från vilken denna text är ett sammandrag. I det följande hänvisar vi till den som underlags-rapporten.

Vi sökte identifiera extrema kommuner inom ramen för var och en av analysfiltren, t.ex. att välja en kommun som har stor respektive liten befolkningsmängd.2 Olika geografiska delar av Sverige har olika förutsättningar och skillnader som kan vara skäl att förhålla sig till. Om man vill jämföra två kommuner som skiljer sig på något sätt, kan det finnas skäl att jämföra kommuner som ligger nära varandra geografiskt. Det är alltså ett sätt att försöka ”kalibrera” mot alla de bakomliggande faktorer som hänger samman med geografin. Något som paradoxalt också beaktades var en strävan att få viss geografisk spridning över hela landet.3

Vi eftersträvade att inte ”använda samma kommun till flera analysfilter”. Täby var en kommun som skulle ha kunnat platsa som extremfall i flera analysfilter. Kommunen är extrem på grund av att den t.ex. har både en mycket god ekonomi och en extremt låg tjänstemannatäthet per kommuninvånare.

Redan här vill vi dock understryka att vi inte tror man kan få någon vattentät bild av inverkande variabler. Det är så många komplexa samband som finns att alla försök till analyser blir bristfälliga.4 Vår strävan är som framgått inte att göra en

2 Ett problem var förstås att hantera andra faktorer som kan störa alternativt ge kompletterande förståelse för respektive analysfilter. Om man t.ex. vill jämföra en kommun med stor respektive liten befolkning kanske man borde välja kommuner som båda (eller ingendera) har en högskola eller ett universitet på orten. Annars kanske skillnader man identifierar egentligen inte har med befolkningen att göra utan snarare med högskolan. 3 Geografin påverkar förstås en rad aspekter av kommuners verksamhet. I tätbefolkade kommuner kanske för stora förskolegrupper är det stora problemet medan det i glesbefolkade kommuner är skolskjutsar som upplevs vara ett stort problem. 4 Se vidare Ruist, E. (1990). Modellbygge för empirisk analys – att se vad som sker i det som synes ske. Lund: Studentlitteratur.

kvalificerad statistisk analys. Vår strävan är snarare att göra en analys som stimulerar fram hypoteser, perspektiv, nya frågeställningar och välgrundade indikationer på omständigheter.5 Här följer diskussionen kring de analysfilter som vi valde.

5.2.1. Befolkningsstorlek

Befolkningen är själva motorn i en kommun och en given fråga blir: Skiljer sig förekomsten och karaktären av innovativa processer hos kommuner med olika stor befolkningsmängd? Kan en liten befolkning vara en indikation på bristande innovativa processer? Är en liten eller stor befolkning bästa myllan för innovativa processer? Frågor av den typen är förstås komplexa, men värda att på något sätt försöka belysa. Exempel på forskare som belyst denna aspekt tidigare är Jack L. Walker, som i sin studie från 1969 kunde konstatera att New York, Kalifornien och Michigan hade högre innovativ adoption (mottagning av innovativa nyheter) än t.ex. Mississippi, Wyoming och South Dakota.6 En svensk studie som också beaktade befolkningsstorleken i ett innovationsperspektiv var Leif Johanssons rapport Kommunal servicevariation från 1982. I den studien var befolkningsstorleken en del av ”den socioekonomiska hierarkiförklaringen”.7

Vi gör inte anspråk på att kunna ge säkra svar på vad som är hönan eller ägget när det gäller befolkning och innovativa processer. Inte heller kommer vi att kunna isolera aspekten befolkning från många andra inverkande faktorer som t.ex. urbaniseringsgrad, närhet till grannländer eller viktig infrastruktur osv. Men vi hoppas kunna kasta lite mer ljus över befolkningsaspekten och generera intressanta frågor. Utifrån ett antal kandidater valde vi två kommuner. Vi väljer att anonymisera kommunerna i vårt urval och kallar dem Djurholm (liten befolkning) och Sköldvik (stor befolkning). Motiven till valet av just dessa kommuner framgår mer tydligt av vår underlagsrapport.

5 Kunde man då ha tänkt sig en annan urvalsstrategi? Ja, men denna diskussion lämnades till underlagsrapporten. 6 Walker, J. (1966). “The Diffusion of Innovations among the American States”. American

Political Science Review, vol. 63, s. 880–899. 7 Johansson, L. (1982). Kommunal servicevariation. Rapport 11 från kommunaldemokratiska forskningsgruppen, Kommunaldemokratiska kommittén, Kommundepartementet (Ds Kn 1982:2).

5.2.2. Tjänstemannatäthet

En viktig faktor bakom innovativa processer skulle kunna vara vilka typer av personer som ingår i tjänstemannakåren i en kommun. Om dessa är välutbildade och kreativa borde man kunna förvänta sig mer innovativ aktivitet. Inom den företagsekonomiska forskningen finns flera exempel på hur företagsledarna och cheferna påverkar den innovativa aktiviteten. En av de forskare som arbetat på detta tema är Edwin Mansfield.8 En annan är Thomas Dye, som bl.a. gjorde följande reflektion: ”The professional bureaucrat attends national conferences, reads national journals…Thus, he constantly encounters new ideas, and he is motivated to pursue innovation…”9

Det finns alltså anledning att anta att tjänstemän inom kommuner spelar en viktig roll för innovativa processer. Frågan är på vilket sätt och hur kvantiteten (antal tjänstemän) förhåller sig till kvaliteten (kunskapsnivå, innovativ energi etc. hos tjänstemännen). Att försöka bedöma sistnämnda kvalitativa aspekter skulle vara en komplicerad sak.10 Därför ser vi antalet tjänstemän som en enklare indikator.11

Frågan vi ställer oss är alltså: Är andelen kommunala tjänstemän, dvs. medarbetare i kommunförvaltningsorganisationen (beräknat som årsarbetare per tusen invånare) en indikator som kan förväntas inverka på innovativa processer? Vår tes är att så är fallet.12 Utifrån ett antal kandidater, som beskrivs i underlagsrapporten, valde vi följande: Villinge (liten tjänstemannatäthet) och Godö (stor tjänstemannatäthet).

8 Se t.ex. Mansfield, E. (1963). ”Size of Firm, Market Structure, and Innovation”. Journal of

Political Economy, vol. 71, s. 556–576. 9 Dye, T. R. (1976). Policy Analysis – what governments do, why they do it, and what difference it make. Alabama: University of Alabama Press, s. 43. Redan Niccolò Machiavelli var inne på detta spår under 1500-talet. Den intresserade hänvisas till Machiavelli, M. (1513). The Prince (översättning av verket Il Principe). London: Penguin Books, 2003. 10 Det har sedan några år pågått en debatt om behovet av ”kritisk massa” i forskningsmiljöer, dvs. tesen om att det krävs en viss mängd forskare för att god forskning ska ske. Professor

Thorsten Nybom har varit kritisk till den ofta kvantitativa syn som präglar debatten. I stället föreslår han fokus på begåvningstäthet. Förenklat kan man säga att det är bättre med fyra smarta och kreativa forskare än 30 mindre smarta eller mindre kreativa forskare. Samma sak kan diskuteras när det gäller kommuner. 11 Leif Johansson använde den indikatorn för vad han kallade ”den psykologisktadministrativa förklaringen”. Se Johansson, L. (1982). Kommunal servicevariation. 12 Datakälla för urvalet av kommuner till denna analys är Svenska Kommunförbundet.

5.2.3. Ekonomi

Utan resurser kan man inte producera någon välfärd, och utan välfärd minskar möjligheterna för att få tillväxt och en god ekonomi i en kommun eller region. Hur hänger innovativa processer samman med ekonomin? En fråga man ofta ställer sig inom ekonomisk teori är: ”Är det hungriga vargar eller mätta vargar som jagar bäst?” Med hungriga vargar avses här alltså offentliga miljöer som av något skäl inte har så stora ekonomiska resurser. Är god ekonomi en faktor som driver på innovativa processer, eller bör vi betrakta ekonomin som i hög grad ett resultat av innovativa processer?

En kommuns ekonomi kan ju också definieras olika, t.ex. som skattekraften (intäkter till kommuner) eller som kommuners resultat. Det sistnämnda beaktar också hur effektiva kommunerna är att förvalta skattemedlen alternativt hur mycket värde och kvalitet de producerar för medborgarna. Hur som helst vill vi belysa ekonomin på något sätt och vi beslutade att inte fokusera vad kommunerna de facto har för medel att röra sig med. Snarare ville vi få fram ett mått på hur väl de själva presterar givet sina geografiska och socioekonomiska förutsättningar i ett ekonomiskt perspektiv. Bakgrunden till denna distinktion är att det finns en rad ”omfördelningssystem” som förenklat innebär att pengar tas från vissa kommuner och ges till andra av politiska skäl.

Vi tog fram en tabell som visar kommunernas resultat före extraordinära kostnader per invånare – sedan vi lyft bort den del av resultatet som utgörs av generella statsbidrag och utjämning mellan kommuner.13 En utförligare diskussion om den strategin finns i underlagsrapporten. Utifrån ett antal kandidater valde vi slutligen följande: Norrala (mindre gott resultat) och Pengby (gott resultat).

5.2.4. Högskolenärhet

Högskolor och universitet spelar en stor roll för näringslivets utveckling, och företag i frontlinjen finns inte sällan geografiskt nära ett viktigt universitet.14 Begreppet triple helix har populärt

13 Siffrorna utgörs av de preliminära resultat för 2002 som presenterades i början av år 2003. Med tanke på att de slutgiltiga siffrorna först skulle komma i augusti baserade vi analysen på dessa data. Datakälla för detta är SCB. 14 För en allmän diskussion, se Lundvall, B-Å. (1992). National Systems of Innovations. London: Francis Pinter. Se även Olofsson, C. & Wahlbin (1993). Teknikbaserade företag från högskolan. Stockholm: IMIT.

använts för att skildra treenigheten universitet, företag och samhälle. Men vilken roll spelar förekomsten av högskolor och universitet för kommunernas innovativa processer? Bör högskolor och universitet ses som en faktor bakom de innovativa processerna, eller bör man kanske se vissa lärosäten som just resultatet av att kommunerna drivit innovativa processer? Det finns ju många kommuner som arbetat mycket för att få en högskola i sin kommun. Vidare varierar sådant engagemang över tiden.

Att kommunerna behöver stora mängder kvalificerad kunskap är oomtvistat.15 Att just forskning är en central del av många typer av innovativa processer är uppenbart. Frågan vi ställer oss är: Skiljer sig kommuner som ligger nära respektive långt från en högskola eller ett universitet vad gäller innovativa processer?16

Det finns omkring 30 orter med högskola eller universitet. Därutöver finns ”enskilda utbildningsanordnare” också i Filipstad och Skellefteå. Dessa ingår inte i vårt urval. Vidare finns vissa högskolor som har regionala campus på andra orter såsom Örebro universitets i Grythyttan eller Linköpings universitets i Norrköping. Vi har dock koncentrerat oss på listan över orter som har ”universitetets main campus” hos sig. Det kan också motiveras med att vissa regionala campus är relativt nya och sannolikt inte hunnit inverka på omgivningen. Valet föll på följande kommuner: Österstäk (med högskola/Main campus) och Skalleå (utan main campus).

5.2.5. Sårbarhet

Tillväxt och värdeskapande är en grund för att kunna utveckla och tillhandahålla social service. Ett perspektiv på tillväxt är sårbarhet, dvs. risken att drabbas hårt av framtida händelser relaterade till viktiga arbetsgivare. Vissa orter har av tradition haft ett eller ett fåtal stora företag eller verksamheter som ibland sysselsatt över hälften av befolkningen. Ibland händer det att den stora verksamheten flyttar eller lägger ner. För kommunen innebär sådana

15 För en tidigare översikt av kunskapsbehov se Gidlund, J. (1991). Ny kunskap och förnyelse. Betänkande av utredningen om forskningsprogram för den offentliga sektorn, Civildepartementet. Stockholm: Allmänna Förlaget (SOU 1991:36). 16 Det finns många andra forskningsmiljöer än högskolor och universitet, vilket inte minst visats i rapporten Det dolda universitetet från Dalarns forskningsråd. Men det finns anledning att speciellt belysa just högskolornas och universitetens roller, eftersom det för svenskt vidkommande i regel handlar om mycket omfattande verksamheter till skillnad från de flesta forskningsenheter eller institut.

händelser en rad problem, t.ex. kraftigt minskade skatteinkomster från de anställda vid företagen, ofta betydande utgiftsökningar i form av stöd till personer som blir arbetslösa samt kanske också försämrat varumärke, vilket kan få stora indirekta effekter.17 Vägen ut ur ett stort bakslag, som när den stora arbetsgivaren lägger ner, anses ofta vara förnyelseprocesser av olika karaktär. Helst ska dessa förnyelseprocesser initierats innan ”den stora smällen kommer”, vilket bland andra forskaren Rune Wigblad pekat på i flera studier.18

Frågor vi ställer oss är om speciellt sårbara kommuner arbetar extra mycket med innovativa processer för att på det sättet bädda för framtiden? Även här har vi att göra med hönan-och-äggetproblem. Att en kommun hamnat i ett sårbart läge kan ju betraktas som en indikator på att den innovativa kapaciteten och mångfalden inte varit tillräckligt hög historiskt. Å andra sidan kan man säga att de sårbara kommunerna ofta har något värdefullt som de inte vill mista, t.ex. ett framgångsrikt stort företag, och bakom detta ligger inte sällan imponerande innovativa processer.

När man talar om sårbara kommuner i ett tillväxt- eller jobbperspektiv kan man skilja mellan branschensidiga kommuner och kommuner som har en eller ett par dominanta arbetsgivare. Det finns skäl att anta att branscher inte försvinner lika lätt eller snabbt som specifika företag eller företagsenheter kan göra, inte minst i ljuset av dagens internationaliserade värld. Att det finns en dominerande arbetsgivare bör emellertid inte alltid tolkas som något negativt. Alternativet skulle kunna vara att det inte finns någon arbetsgivare alls eller att det bara finns mindre verksamheter. Ett exempel är tätorten Lima i Malungs kommun. Där bor omkring 400 invånare. På orten finns en del mindre verksamheter, men orten saknar dominerande arbetsgivare. Bland de orter eller kommuner utan dominerande arbetsgivare finns de som har respektive inte har ett vitalt småföretagande. I dessa kommuner är inte sällan kommunen själv den största arbetsgivaren. Om det finns sjukhus är landstinget ofta en stor arbetsgivare. Ett exempel är Jönköping där 9 700 personer arbetar i primärkommunen och 5 100 i landstinget. Mer information om fallet Jönköping finns i underlagsrapporten. I vissa fall är den dominerande arbetsgivaren

17 I sammanhanget bör nämnas att företagens skatter inte hamnar i kommunens ficka enligt det svenska systemet. 18 Se t.ex. Wigblad, R. (1992). Utveckling i avveckling – om storföretags industripolitiska satsningar i samband med nedläggning. Stockholm: Allmänna förlaget.

ett extremt framgångsexempel, och det vore då orättvist att klassa detta läge som något sårbart i bemärkelsen något negativt.

En annan viktig aspekt vid analys av sårbarhet är skillnaden mellan kommun- och ortsperspektiv. Det finns enskilda orter som är mycket sårbara, men som finns inom kommuner, vilka som helhet inte kan anses vara sårbara.

Med sårbar avser vi att kommunen idag har något stort av värde som är sårbart, snarare än ”kommuner som redan har öppna sår” i form av redan gjorda nedläggningar eller kraftiga neddragningar. Vår egen definition av sårbar kommun bland dem som har en eller ett fåtal arbetsgivare är ”kommuner som skulle uppleva ett stort slag om arbetsgivaren en dag beslutar att lägga ner sin verksamhet, kraftigt minska eller flytta verksamheten från kommunen”.

Den grundläggande frågan vi ställer oss är förstås vad sårbara kommuner gör för att minska sårbarheten. I vår analys beaktar vi det faktum att vissa företag är mer svårflyttade än andra. En undran är om orter med stora dominerande arbetsgivare har ”fallit till ro” när det gäller proaktiv utveckling. Det finns indikationer på det. Motala är ett exempel. Där finns företaget Dometic som tillverkar kylskåp, men under de senaste åren har flera stora företag lagt ner eller flyttat. Tidigare fanns Electrolux och Nokia här. Historiskt var Motala Verkstad stora liksom Luxor. En person inom kommunen sa: ”Vi var trygga med de stora företagen och har kanske inte satsat så mycket som vi borde på nya småföretag.”

Hur gjorde vi då urvalet? En tänkbar källa var Svensk nationalatlas i vilken det finns information om vilka verksamheter som finns på olika orter. Problemet, vid sidan om att den inte är helt aktuell, är dock att det i regel framställs på en generell nivå med begrepp som ”verkstadsindustri”, vilket inte säger något om vilket eller vilka företag det gäller och inte heller om det handlar om ett stort eller många små företag. Detsamma gäller Nuteks och SCB:s analyser. Inte heller de anger företagsnamn. Vi har därför via telefonkontakter, Internetsökningar och andra källor gjort en manuell kartläggning. Vi har avstått från att ta med följande orter: Karlskrona (flottan), Österåker (anstalt), Västerås (ABB), Kävlinge (Barsebäck), Järfälla (Saab Tech), Jönköping (Electrolux, Ikea, Saab), Linköping (Saab), Göteborg (Volvo) och Eskilstuna (C E Johansson m.fl.). Dessa är exempel på orter som i andra sammanhang pekats ut som sårbara. Vi har dock gjort bedömningen att tiden gått ifatt dem såtillvida att nya verksamheter blommat upp och kompenserat tidigare dominerande arbetsgivare.

Vidare har några av dessa fått stämpeln sårbara på grund av att de har många industriföretag (som t.ex. Eskilstuna). Vår analys utgår snarare från specifika verksamheters dominans och dessutom ser vi inte industriföretag som per definition sårbara. Ett annat skäl till att de uteslutits i vårt urval är att vissa av dessa orter (t.ex. Järfälla) ligger nära andra orter med ett rikt utbud av olika verksamheter och genom att det finns pendlingsavstånd till dessa bör de inte ses som sårbara.

I bakgrundsapporten fanns data om ett större antal orter och kommuner som endast hade en eller ett fåtal stora arbetsgivare. Utifrån den listan valde vi slutligen följande: Jobbhult (sårbar), Jernköping (sårbar) och Tygköping (ej sårbar). Motivet till att välja tre kommuner är dels att sårbarheten, som vi ser det, är en viktig faktor, dels att det vore intressant att jämföra en ”industriort” (järnverket i Jernköping) med en ”kontorsort” (huvudkontoret till det stora kända företaget i Jobbhult).

5.2.6. Sårbarhet enligt Nutek

Som framgått tidigare kan sårbarhet definieras på olika sätt. Nutek har gjort en intressant studie av vad de kallar sårbara industriregioner.19 Där var utgångspunkten industriföretag och de studerade bl.a. hur stor andel av arbetskraften som fanns inom industri och inom ett fåtal större arbetsgivare. Utifrån olika kriterier arbetade de fram ett sårbarhetsindex. Kandidaterna till det slutliga urvalet framgår av underlagsrapporten. Vi valde slutligen följande: Färgeboda (sårbar enligt Nutek) och Storlomma (ej sårbar enligt Nutek).

5.2.7. Varumärke

Kan kommunens varumärke ha någon koppling till innovativa processer? Är innovativa processer bakgrunden till att vissa fått starka varumärken? Påverkar varumärket attityder och annat som i sin tur påverkar innovativa processer? Vi inser att det är svåra frågor, men vill ändå göra ett försök att belysa dem.

19 Nutek (2002). Sårbara industriregioner – sårbarhet i lokala arbetsmarknadsregioner och kommuner till följd av industriell omstrukturering. Stockholm: Nutek

Ända sedan Sidney J. Levy och B. G. Gardners berömda artikel 1955 har varumärke blivit ett allt viktigare teoretiskt begrepp. Det finns många synsätt på varumärken.20 Under senare år har också platsers varumärken kommit i fokus.21 Vilka empiriska bevis finns då på att kommuners varumärken och namn är viktiga? Ett exempel är att många företag gärna vill förknippa sig med vissa kommunnamn. För inte så länge sedan hade Wasabröd sitt Moraknäcke, men det blev fällt i domstol eftersom produktionen inte skedde i Mora. Företaget Grythyttan Vin flyttade till just Grythyttan för att kunna spinna på ortens goda varumärke (Grythyttan är en högskoleort i Hällefors kommun). Internationellt anses orter och regioner vara mycket viktiga varumärken. Jämför t.ex. Champagne eller New York. Vissa orter upplevs inte ha så starkt varumärke. Ibland vill man därför skapa nya varumärken som t.ex. ”Hollyhammar” eller tillägg som ”Lidköping vid Vänern”.

Hur definierar vi då varumärke? Jo, ”människors över tid samlade upplevelser av vad och hur mycket som sagts och gjorts historiskt med koppling till kommunen”. Till skillnad från företag finns en skillnad i det att kommunen representerar många människor och verksamheter – långt ifrån bara själva kommunledningen och de kommunala verksamheterna. Bra och dåliga saker som alla dessa aktörer gör, och som andra associerar till kommunens namn, inverkar på det upplevda kommunvarumärket.22Notera att vi anser att ”såväl prat som handling” är grundstenar i ett varumärke. Notera vidare att det är människors upplevda bild av kommunen som utgör varumärket i vår definition. Här kommer vi in på t.ex. informationsproblem, dvs. allt som kommuner gör kommer inte alla till kännedom och vidare finns kanske saker människor tror om kommuner men som inte stämmer. Vissa orter

20 För en klassisk bok med normativt perspektiv, se Aaker, D. A. (1991). Managing Brand

Equity. New York: The Free Press. En av de första att tala om produkters varumärken var

Gardner, B. G. & Levy, S. J. (1955). ”The Product and the Brand”. Harvard Business Review, mars-april, s. 33–39. Företagsimage beskrevs tidigt av Martineau, P. (1958). ”The Personality of the Retail Store”. Harvard Business Review, vol. 36, s. 47–55 följd av Dowling, G. R. (1988). ”Measuring Corporate Images: A Review of Alternative Approaches”. Journal of

Business Research, vol. 17, s. 27–34. En speciell vinkling är betydelsen av landets image när företag marknadsför sig internationellt – se Schooler, R. D. (1965). ”Product Bias in the

Central American Common Market”. Journal of Marketing Research, November, s. 394–397. Kanske kan man göra en analogi för kommuner? 21 Se Kotler, P., Haider, D. H. & Rein, I. (1993). Marketing places – attracting investment, industry, and tourism to cities, states, and nations. New York: Free Press. Se även Gould, J. R. & Ward, S. V. (red.) (1994). Place promotion – the use of publicity and marketing to sell towns and regions. Chichester: Wiley 22 Se t.ex. Scott, A. J. (2000). The cultural economy of cities – essays on the geography of imageproducing industries. London: SAGE

har extra positiv klang. Detta är förstås synnerligen subjektivt. Men det torde inte råda något tvivel om att t.ex. Svenljunga och Stockholm har olika starka varumärken internationellt.

Vi valde en udda metod för själva urvalet. Vi valde att utgå från den ”nya tidens medium”, nämligen Internet. Vidare valde vi det internationella perspektivet, eftersom globaliseringen snart sagt genomsyrar hela samhället. Genom sökmotorn Google studerade vi antalet träffar för alla Sveriges kommuner.23 Detta gör att orter som Halmstad får mer träffar, sannolikt på grund av faktorer som Roxette och Per Gessle. Man kan också motivera valet av Internet som metod med att samhället blir mer och mer kunskapsintensivt och mer och mer upplevelseintensivt. Internet spelar en stor roll för båda dessa dimensioner och inte minst är innovativa processer alltid förknippade med just kunskap och inte så sällan upplevelser. Se tabell 1.

Tabell 1. Antalet träffar på Google den 7 oktober 2003 (kl. 12.01) för några kommuner. För de namn med å, ä eller ö gjorde vi en tilläggning av alla träffar för t.ex. ”Linkoping”, dvs. vi använde inte ”OR” utan adderade båda sökningarna. I fallet Göteborg adderade vi också ”Gothenburg”.

Kommun/Sökord Antal träffar Folkmängd Antal träffar per invånare

Mora

1 630 000

20 024

81,4

Stockholm 19 500 000

758 148

25,7

Linköping/Linkoping

3 129 200

135 066

23,2

Umeå/Umea

1 904 800

106 525

17,9

Halmstad

1 400 000

86 585

16,2

Göteborg/Goteborg/Gothenburg 6 232 030

474 921

13,1

Norrköping/Norrkoping

1 443 400

123 303

11,7

Åsele/Asele

36 810

3 499

10,5

Vadstena

42 900

7 629

5,62

Skara

92 800

18 311

5,07

Rättvik/Rattvik

37 660

10 898

3,46

Vimmerby

53 000

15 628

3,39

Hällefors/Hallefors

26 140

7 794

3,35

23 Vi är medvetna om att det finns andra sökmotorer som har delvis andra mekanismer för identifiering av webbplatser liksom för urval av träfflistor. Men för det syfte vi här använder metoden ansåg vi att det räcker att ta en sökmotor som vi vet är frekvent använd av tusentals personer världen över.

Hultsfred

49 600

14 893

3,33

Gnosjö/Gnosja

31 804

9 997

3,18

Säffle/Saffle

49 500

16 289

3,04

Vansbro

20 400

7 235

2,82

Tranås/Tranas

49 730

17 718

2,81

Piteå/Pitea

96 500

40 531

2,38

Älmhult/Almhult

36 530

15 444

2,37

Valdemarsvik

19 500

8 230

2,37

Hallstahammar

31 000

14 986

2,07

Ovanåker/Ovanaker

12 370

12 193

1,01

Botkyrka

41 600

75 216

0,58

Några reflektioner bör göras gällande den valda strategin. Man kan anta att stora städer alltid har mer träffar än mindre, men så är inte fallet. Vi vet inte vad som är positivt eller negativt eller neutrala skrivelser om de olika kommunerna. Men vi har gått på ett känt ordspråk inom musikbranschen: ”all publicitet är bra publicitet”. Vissa namn kan förväxlas med andra ord. Det gäller t.ex. kommunen Vara. Andra är mer distinkta, t.ex. Bollebygd. Vissa kommuner har namn som liknar andra kommuner (jämför Habo och Håbo som på Internet ibland båda blir Habo). Detta skapar förstås problem. Å andra sidan kunde vi avstå att välja kommuner med uppenbar risk för ordsammanblandning. Observera att vi jämför grova skillnader, som t.ex. 20 000 träffar vs. 800 000 träffar. I underlagsrapporten finns en komplett lista över alla Sverige kommuner. Utifrån denna lista valde vi följande kommuner: Skutan och Pulsholm (starka varumärken) och Metaholm (svagare varumärke). 24

5.2.8. Storlek på stad

Vissa – men inte alla – kommuner inkluderar en storstad. Det finns forskning som påvisar skäl att anta att det i storstäder pågår mer mångfacetterad aktivitet än på landsbygden.25 I storstäder finns ofta

24 Sökningen som urvalet av kommuner baserades på gjodes den 26 augusti 2003 på www.google.com (knappen inställd på hela webben). Antalet träffar varierar kraftigt över tiden, så det handlar om ögonblicksbilder. 25 Hall, P. (1998). Cities in civilization – culture, innovation, and urban order. London: Weidenfeld & Nicolson; Feldman, M. P. & Audretsch, D. B. (1998). Innovation in cities – science-based diversity, specialization and localized competition. London: Centre for

exempelvis fler huvudkontor till företag och organisationer. I storstäder arrangeras fler mässor och konferenser. Till storstäder kommer fler personer från andra länder. Sammantaget tror vi att det i stora städer finns en större innovativ puls. Empiriska bevis på detta har framförts av Frederick F. Siegel och andra.26 Frågan man då kan ställa sig är hur verksamheter inom kommuner påverkas av eller påverkar denna puls.

När det gäller denna dimension gjorde vi en enkel översikt över ett antal kommuner utan någon större stad och ett antal kommuner med en större stad. 27 Den kompletta listan över olika kommuner samt de två mindre listorna på våra urvalskandidater framgår av underlagsrapporten. Vi valde slutligen: Brostad (större stad) och Skönesta (mindre).

5.2.9. Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron kan spegla en rad underliggande faktorer. Om befolkningen medicinskt inte mår bra kan man förvänta sig att den innovativa kraften är mindre än vad som annars skulle vara fallet. Dock skulle ordspråket ”nöden är uppfinningarnas moder” peka i en annan riktning.28 Å andra sidan kan ju en icke innovativ miljö göra att människor mår sämre och därmed ökar på sjukfrånvarostatistiken. Detta fenomen är bl.a. diskuterat i rapporter från Riksförsäkringsverket.29 Återigen har vi alltså att göra med ett hönan-och-ägget-problem. Något som komplicerar bilden är alltså vad de egentliga orsakerna är till sjukfrånvaron. Vi ämnar inte fördjupa oss i detta, men vi vill se om det finns mönster mellan

Economic Policy Research; Gibson, D. V., Kozmetsky, G. & Smilor, R. W. (Red.) (1992).

The technopolis phenomenon – smart cities, fast systems, global networks. Lanham, Md:

Rowman & Littlefield 26 Siegel, F. F. (1997). The future once happened here: New York, D.C., L.A., and the fate of

America's big cities. New York: Free Press. 27 Vi använde Svenska Kommunförbundets kommungruppsindelning där Sveriges 290 kommuner delas in i nio grupper efter strukturella egenskaper som till exempel befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. 28 Jfr Karlsson, E. (1997). Självskattad tidsanvändning under arbete och sjukfrånvaro – en studie av vad sjukskrivna personer gör och upplever när vardagliga sysslor och arbete utförs.

Östersund: Mitthögskolan, Centrum för socialförsäkringsforskning. 29 Riksförsäkringsverket (2001). Arbetsmiljöns betydelse på sjukfrånvaro och utbyte av arbete. Stockholm: Riksförsäkringsverket. En tidig svensk studie på liknande tema var Edström, R. & Korse, K-G (1970). Statsanställdas arbetsförhållanden, trivsel, karriär, sjukfrånvaro och hälsa – en socialpsykologisk undersökning i samband med hälsokontroll. Stockholm: Utredningen för hälsokontroll av de statsanställda. Se även Brolin, P. (1999). Empowerment och hälsa – kan empowerment predicera minskningar av olustreaktioner inför arbetet, psykosomatiska besvär och sjukfrånvaro? Stockholm: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

sjukfrånvaro och innovativa processer i en kommun med hög respektive låg sjukfrånvaro.

Enligt vissa studier är just ”oro inför förändringar” den största faktorn bakom sjukskrivningar.30 Eftersom innovativa processer alltid innebär förändringar och ofta dessutom skapar oro är det extra intressant att analysera sjukfrånvaro som en tänkbar indikator på innovativa processer alternativ förhållningssätt till innovativa processer.

Med hjälp av statistik från Riksförsäkringsverket gjorde vi en lista över urvalskandidater. Utifrån denna lista valde vi sedan de kommuner vi här kallar Lykteberg (stor sjukfrånvaro) och Brysigbo (liten sjukfrånvaro).

5.3. Urval av miljöer och befattningshavare i kommuner

Strategin var att välja ut ett mindre antal typer av miljöer snarare än att, inom ramen för våra tids- och budgetramar, försöka greppa allt som kan relateras till kommunvärlden. Urvalet grundades i vår ”demokratistudie” (se kapitel 4). I underlagsrapporten framgår hur vi kopplade demokratistudien till denna breddstudie. De miljöer vi slutligen valde att studera hos de utvalda kommunerna var följande: kommunala förskolor, kommunala grundskolor, kommunala gymnasieskolor och kommunala äldreboenden. SNI-koder framgår av underlagsrapporten. Det fanns många andra miljöer som skulle ha kunnat ingå i vårt urval. I underlagsrapporten finns en lista över ett antal sådana miljöer som alltså valdes bort på grund av resurs- och tidsskäl. Begreppet miljöer kan problematiseras, vilket vi också gör i underlagsrapporten.

Efter att ha valt fikusområden som t.ex. förskolor och miljöer inom dessa (de konkreta förskolorna som vi valde) fördes en diskussion om vilka befattningar vi borde rikta oss till. Diskussionen bakom urvalet framgår av underlagsrapporten. Till vår hjälp anlitade vi Christer Skoog på företaget PAR. Vårt urval av befattningshavare på olika nivåer och från olika utvalda miljöer framgår av tabell 2 som utgör en förenklad variant av den vi har.

30 Se Szücs, S., Hemström, Ö. & Marklund, S. (2003). Organisatoriska faktorers betydelse för långa sjukskrivningar i kommuner. Serie Arbete och hälsa (nr 2003:6). Solna: Arbetslivsinstitutet.

Tabell 2. Utvalda miljöer och befattningar inom kommunsektorn.

Chefer för arbetsställen Förvaltningschefer

Politiker

Kommunala förskolor Förskolechefer Rektorer

Barnomsorgschefer Barn- och

utbildningsnämndens ordföranden

Kommunala grundskolor

Rektorer Skolchefer Skolstyrelsens ordföranden

Kommunala gymnasieskolor

Rektorer inom gymnasieskolan

Gymnasiechefer Gymnasienämndens

ordföranden

Ålderdomshem, serviceboende och gruppboende

Föreståndare i grupp- och serviceboende

Äldreomsorgschefer Äldreomsorgsnämndens

ordföranden

Tillväxtfrämjande enheterOBS: I alla kommuner!

NäringslivscheferTuristchefer Kommunchefer

När det gäller tillväxtfrämjande enheter förhåller det sig så att t.ex. näringslivskontor finns i de flesta kommuner. Men däremot finns sällan eller aldrig någon speciell nämnd eller förvaltningschef inom kommunen som handhar tillväxtfrågor. Det svar vi fått gällande detta fenomen är att kommunchefen har hand om tillväxtfrågorna. Som synes av tabellen har vi valt tre befattningar för att spegla tillväxtområdet (näringslivschef, turistchef och kommunchef) och just när det gäller dessa gjorde vi inget urval utan skickade enkäten till alla Sveriges kommuner. För att berika perspektiven har vi också sänt enkäter till ett större antal tillväxtföretag för att få deras bild av kommunerna i ett tillväxtperspektiv. Se särkilt avsnitt om detta.

5.4. Ansats, analysfilter och urval av landstingsmiljöer

Vi kunde ha valt att studera utvalda miljöer från alla landsting, men så gjordes inte. Skälet till det är att vi också här sökte efter extremfall. En fördel när det gällde urvalet av landsting var att det bara finns 20 st. Problemet ligger i att vart och ett av dessa är synnerligen komplexa organisationer samt att de skiljer sig i storlek etc. Numera är två av landstingen hopslagna till regioner (Västra Götaland och Skåne) och ett av landstingen är en sammansmältning av kommun och landsting (Gotland). Vi har valt att välja ut landsting utifrån endast ett kriterium: ekonomiskt resultat.

Att vi väljer ekonomiskt resultat som bas beror på att ekonomin utgör ett någorlunda bra mått på prestation. Som bekant är sjukvården landstingens centrala aktivitet.31 En direkt invändning till vårt valda urvalskriterium är att vårdkvalitet inte kan mätas i pengar. Dock kan man inte på sikt bedriva vård alls om det inte finns resurser till det, så på sikt tror vi att ekonomiskt resultat och sådant som vårdkvalitet eller vårdtillgänglighet hänger samman. Att ge sig på ett försök att gradera olika vårdgivare efter vårdkvalitet hade dessutom varit ett synnerligen vanskligt företag. Vidare är vårt fokus inte vårdkvalitet eller tillgänglighet per se, utan snarare innovativa processer, vilka kan förekomma inom en rad olika områden kopplade till landstingens verksamhet.

Hur skedde då operationaliseringen av denna analysdimension? Problemet ligger i att hitta en lämplig indikator på ekonomiskt resultat. Speciellt har vi funderat kring posten ”generella statsbidrag och utjämning”. Genom det utjämningssystem som finns sedan ett antal år får t.ex. Västra Götaland 2 130 miljoner kronor i bidrag medan t.ex. Stockholms läns landsting tvingas ge ifrån sig 864 miljoner kronor.32

I underlagsrapporten finns tabeller som visar landstingens skatteintäkter minus nettokostnaderna. Detta nyckeltal valdes för att få fram landstingens ”egna resultatkraft”. Enligt samtal med en rad personer var denna beräkningsgrund rimlig. I underlagsrapporten finns också en mer utförlig diskussion om andra aspekter som beaktades inför urvalet. De stora kategorierna är sjukhusen (slutenvården) och vårdcentralerna (öppenvård). Förutom vårdcentraler och sjukhus finns förstås en rad andra verksamheter inom och utom landstinget som är kopplade till sjukvård. Här kan nämnas läkarhus och kliniker för specifika åkommor inom öppenvården. Vi valde att inte inkludera sådana, utan vi koncentrerade oss på det stora, nämligen vårdcentraler och sjukhus.33

Stockholm läns landsting har 29olika sjukhus. Skåne har 12, Norrbotten har 4, Kronoberg har 2, Västmanland har 4 och

31 Visserligen ingår fler verksamheter än sjukvård inom landstingen, men vi koncentrerade oss på kärnverksamheten sjukvård. 32 Till bilden hör att själva beräkningsmodellen för utjämningssystemet gjordes om år 2000. Fram till dess fick även Stockholm ett positivt tillflöde av pengar. Fram till dess trodde man alltså att det var dyrare att producera sjukvård i Stockholm än på andra håll, kanske beroende på det allmänna prisläget för lokaler, löner etc. Numera ser statsmakten det således på motsatt sätt. Idén bakom utjämningssystemet är att landstingen ska kunna ge likvärdig vård till medborgarna oavsett skattekraften hos respektive landstings medborgare. 33 När det gäller vårdcentraler gjordes inget urval på enhetsnivå. Vi valde i stället alla vårdcentraler från de utvalda landstingen.

Södermanland har 3 sjukhus. Vi valde ut två sjukhus för vart och ett av dessa landsting. När vi valde sjukhusen försökte vi få spridning när det gäller sjukhusens storlek och karaktär. Vi beaktade särskilt så att vi fick såväl universitetssjukhus som ej universitetssjukhus i Stockholms län. Vi valde bort privatägda sjukhus även om det hade varit intressant att jämföra med (S:t Görans sjukhus). I tabell 3 finns en förenklad tabell som visar vårt slutgiltiga urval av valda landsting och arbetsställen inom dessa.

Tabell 3. Valda landstingmiljöer.

Mindre gott resultat Bättre resultat

Skåne landstingsledning (Kristianstad) Vårdcentraler Skåne Centralsjukhuset Kristianstad Helsingborgs lasarett

Kronoberg landstingsledning (Växjö) Vårdcentraler Kronoberg Centrallasarettet Växjö Lasarettet Ljungby

Stockholm landstingsledning Vårdcentraler Stockholm Huddinge Sjukhus Rosenlunds Närsjukhus

Västmanland landstingsledning (Västerås) Vårdcentraler Västmanland Centrallasarettet Sala lasarett

Norrbotten landstingsledning (Luleå) Vårdcentraler Norrbotten Piteå älvdals sjukhus Kalix sjukhus

Sörmland landstingsledning (Nyköping) Vårdcentraler Sörmland Nyköpings lasarett Kullbergska sjukhuset

Hur fördelar sig då vårt urval mot valda miljöer? I tabell 4 (en förenklad variant av den i underlagsrapporten) framgår att för vart och ett av de utvalda landstingen försökte fånga samma tre nivåer som när det gäller kommunerna, dvs. de konkreta verksamheterna, förvaltningscheferna inom landstingsledningen samt politikerna inom landstinget.34

34 Registerdata fick dock avgöra urvalet. Sålunda hade vi svårt att hitta flera befattningar hos vårdcentraler.

Tabell 4. Utvalda miljöer och befattningar inom landstingssektorn.

Chefer för arbets-

ställen

Förvaltningschefer

Politiker

Vårdcentraler Vårdcentralchefer Sjukvårdschefsdirektörer

Primärvårdschefer Vårdenhetschefer

Primärvårdsnämndens ordföranden

Hälso- och sjukvårdsnämndens ordföranden Förtroende- och patientnämndens ordföranden

Sjukhus Blandade befattningar

Verksamhetschefer Sjukvårdschefer/direktörer Ansvarig samtliga

När det gäller chefer för arbetsställen på sjukhus gjordes ett slumpmässigt urval från en rad olika befattningar som dock av utrymmesskäl inte anges här. Det handlade t.ex. om hjärtsjuksköterska, klinikchef, psykiatrisjuksköterska, överläkare, specialistläkare, njursjuksköterska, sjukhemsläkare, underläkare, smärtsjuksköterska, primärvårdschef, distriktsläkare, distriktssköterska och barnsjuksköterska. Antalet befattningshavare i var och en av de utvalda miljöerna varierade kraftigt. Huddinge sjukhus hade t.ex. 1 069 befattningshavare i de källor vi utnyttjade. Centrallasarettet i Växjö hade 446. Dessa större miljöer kan jämföras med t.ex. vårdcentralerna i Västmanland där vi bara hade 3 befattningshavare, eller vårdcentraler i Norrbotten där vi hade uppgifter om 8 befattningshavare. Sammanlagt fanns i PARs register 3 190 befattningshavare inom de valda miljöerna. Vi gjorde ett urval i 7 av de totalt 24 arbetsplatserna. I fallet Huddinge skickades t.ex. vår förfrågan till 101 personer av de totalt 1 069. I underlagsrapporten finns information om vilka nivåer och befattningshavare som diskuterades och vilka problem som fanns vid urvalet.

5.5. Enkäternas utformning

Målet med enkäterna är att få fram information av hög kvalitet i förhållande till vårt syfte. Ambitionen var som tidigare framgått inte att göra en kvalificerad statistisk undersökning. Snarare ville vi

få fram impulser till hypoteser samt fånga upp indikationer. Enkäterna var dessutom inte traditionellt ”hårddatainriktade” utan snarare instrument för att samla in ”mjuka data”. Vi gjorde följande versioner av enkäter riktade till kommuner och landsting: enkät 1: utvalda miljöer inom kommuner och landsting, enkät 2: kommunchefer i alla Sveriges kommuner och enkät 3: näringslivschefer och turistchefer i alla Sveriges kommuner. Dessa tre enkätversioner hade i hög grad samma frågor, men de två sistnämnda kompletterades med en del specialfrågor. I följebreven till enkäterna gav vi bl.a. vår syn på vad som avses med innovativa processer. Så här stod det i följebrevet till enkät 1:

”Med ’innovativa processer’ avser vi nydanande satsningar eller viktig förnyelse. Det handlar om aktiviteter där man skapar något principiellt nytt, radikalt förändrar något eller bryter mönster. Alla förändringar är inte innovativa processer. Omorganisationer är oftast inte att betrakta som innovativa processer, för att ta ett exempel. Exakt vad innovativa processer kan handla om varierar från fall till fall.”

Vi gav också flera exempel samt ombad dem att inte låsa sig vid just dessa exempel. Innehållet i de olika följebreven redovisas i underlagsrapporten.35

Ett omfattande arbete föregick utformningen av enkäterna. Många forskare och experter bidrog i detta arbete. Vidare gjordes tester av enkäterna, dels till enstaka personer, dels till kluster av personer i två valda orter: Perstorp och Övertorneå. Sålunda testades utkast till enkäterna till en förskollärare i Valdemarsvik, en grundskollärare i Linköping samt en medarbetare på S:t Görans förskola i Stockholm. Det följdes upp med personliga möten. Vidare skickades utkast till en socialchef i kommun, en omsorgschef på en vårdcentral, en medarbetare på ett äldreboende, en medarbetare på en förskola, en rektor på en grundskola osv. – samtliga i Övertorneå kommun. Mer information om detta framgår i underlagsrapporten. Där finns också en diskussion kring formuleringen av de olika enkätfrågorna.

35 Tidsramen för utredningen medförde att respondenterna inte kunde få så lång tid på sig. Vidare hann vi inte med påminnelsebrev, vilket hade varit önskvärt. För att i viss mån kompensera för detta satsade vi mycket på att utforma enkäterna på ett så aptitligt sätt att lusten att svara på dem sannolikt ökade. Vidare eftersträvade vi så få frågor som möjligt. Vi tror att sådana stora enkäter kan medföra att responden inte orkar tänka till ordentligt på varje fråga. När de gäller kort svarstid gjorde vi också bedömningen att det till och med kan finnas fördelar med detta. Skälet är att ärenden som inte är så brått tenderar att bli liggande och i värsta fall bortglömda.

5.6. Analys kommunmiljöer

Innan vi presenterar och tolkar resultatet bör sägas att man ska tolka data med försiktighet. Antalet personer som delgav svar varierade mycket mellan olika miljöer. I en kommun svarade 33 personer men i några mindre kommuner svarade mindre än 10 personer. Mer data om svarsbilden finns i underlagsrapporten. Även om vi värderar varje person mycket, och även om frågorna i hög grad var av mjukare karaktär bör vi betrakta de slutsatser som följer som hypoteser med syfte att väcka frågor och ge idéer till fortsatt forskning.

5.6.1. Förekomst av innovativa processer

Den första frågan i enkäten var om personen kunde ange något exempel på innovativ process de senaste tre åren, och vi förklarade i frågan och i följebrevet mer vad vi menade med detta. Så många som 74 % av kommunerna hade ett exempel på innovativ process att ge. Se tabell 5. Det upplevs alltså finnas en hel del innovativa processer! Men frågor kvarstår: Vilken karaktär har de exempel som anges? Vilken kvalitet har de? Är alla verkligen att betrakta som innovativa processer? Vi återkommer till frågan om vilken karaktär de angivna processerna hade.

Tabell 5. Antal angivna exempel där kommunerna troligen varit först i landet med att införa en innovation.

Antal angivna exempel på när kommunen varit först

Ja Sköldvik

8

Stor befolkning

Nej Djurholm

-

Ja Godö

2

Hög tjänstemannatäthet

Nej Villinge

-

Ja Pengby

2

God ekonomi

Nej Norrala

-

Ja Österstäk

-

Högskola

Nej Skalleå

-

Ja Jernköping

2

Ja Jobbhult

3

Sårbarhet enligt vårt perspektiv

Nej Tygköping

2

Ja Färgeboda

-

Sårbarhet enligt Nutek

Nej Storlomma

1

Ja Skutan

2

Ja Pulsholm

1

Starkt varumärke

Nej Metaholm

-

Ja Brostad

5

Större stad

Nej Skönesta

-

Ja Lykteberg

2

Hög sjukfrånvaro

Nej Brysigbo

-

Ett annat sätt att analysera förekomsten av innovativa processer är att ställa frågan om graden av förnyelseinriktning. En fråga löd: ”Hur skulle du vilja karaktärisera den verksamhet du arbetar i?” De fick kryssa i graden av hur förnyelseinriktad de ansåg att deras verksamhet var. Andelen av alla personer från de utvalda miljöerna som kryssade i ”mycket förnyelseinriktad” var bara 13 %. Det tolkar vi som oroväckande lågt. Komuncheferna ansåg att den var något högre, men dock fortfarande lågt (16 %). Vi är medvetna om att all förnyelse inte är av godo, men vi tror att de flesta som fyllde i svaren avsåg de positiva förnyelseprocesserna.

Här följer några av de kommentarer som framkom från de utvalda miljöerna, som naturligtvis i hög grad kom att handla om skolor: Ett flertal menar att det ständigt sker en förnyelse och nya utmaningar, likaså att många lärare ute på skolorna driver på. Några pekade på att det fattades pengar, medan andra tyckte att det varierar över tid och mellan olika skolor. En person menade att ledning och ledningsorganisation definitivt inte var förnyelseinriktad medan den operativa verksamheten (skola – förskola) var betydligt mer förnyelseinriktad (nr 29).36 En annan person skrev: ”Skolan är ett stort skepp att styra. Vilja till förnyelse finns, men det tar tid.” (nr 32). Flera pekade på arbetsbelastningens inverkan: ”Vi vill så mycket, men kommer inte igång på grund av för stora barngrupper, tiden räcker inte till för planering och orken tryter” (nr 33). Lugn och ro saknar många: ”Vi får hela tiden nya riktlinjer från kommunen och då gäller det att tänka om. Vi kan inte gå och göra det vi alltid gjort, utan vi får hela tiden ändra vårt sätt att

36 Siffrorna i dessa parenteser avser den respondent som gav kommentaren. Vi väljer att låta dem vara anonyma.

arbeta” (nr 51). Flera refererade till andan i hela sektorn, t.ex. skolan: ”Skolvärlden är i grunden konservativ” (nr 61).

Vad hade då kommuncheferna för kommentarer om förnyelseinriktningen i de utvalda miljöerna? Flera pekade på behovet av att vara förnyelseinriktad: ”Vi är tvingade för att inte komma efter andra kommuner och dö” (nr 606) eller ”Det kostar att vara topp. Är man strax efter så har man tillgång till att lära av toppen!” (nr 362). Dock indikerar sådana svar inte hur förnyelseinriktade de faktiskt är. Någon pekade på trögheten: ”Viss politisk försiktighet när det gäller att pröva nya former för traditionell kommunal verksamhet” (nr 334).

Vad sa då näringslivs- och turistcheferna om förnyelseinriktningen? En vanlig kommentar var att ambitioner finns men att det saknas resurser. Andra pekade på betydelsen av tillåtande ledarskap: ”Vi arbetar tydligt som samhällsentreprenörer och tillåts göra detta av kommunledningen” (nr 411). Inflödet av nya friska tankar genom rekryteringar kom också fram: ”Man anställer nya beslutsfattare från geografiskt andra regioner när man rekryterar” (nr 466). Flera pekade på kommunal tröghet eller bristande kompetens: ”Vill vara förnyelseinriktad men försvårar för sig själv, ser problem före möjligheter” (nr 473) eller ”Vårat team prioriterar förnyelse. Dock är detta svårt i den kommunala organisationen. Byråkratin fördröjer mycket. Låg utbildningsnivå hos många.” (nr 554)

Vi hade också andra frågor för att fånga graden av förnyelse i de olika miljöerna. Andelen som svarade ”Ja” på frågan om de skulle känna det lönt och möjligt att driva en ny egen idé var hela 90 % bland personerna från de utvalda miljöerna. Eftersom andelen som ansåg att verksamheten var förnyelseinriktad bara var 13 % kan man tolka det som att personalen får driva nya idéer men av någon anledning inte gör det.

Uppmuntrar då ledningen till nytänkande hos personalen. Andel som svarade ”Ja” var 69 %. Det innebär att 31 % av personerna ansåg att ledningen inte gjorde det.

Tabell 6. Förnyelseinriktningen i kommunmiljöerna (%).

Andel som

hade ett exempel att ge.

Andel som upplevde sin verksamhet mycket förnyelseinriktad

Andel som skulle känna det lönt och möjligt att driva en ny egen idé

Andel som svarade att ledningen uppmuntrar till nytänkande

Ja Sköldvik 83 33 92 92

Stor befolkning

Nej Djurholm 50 50 50 50 Ja Godö 75 6 88 56

Hög tjänstemannatäthet

Nej Villinge 50

25 100

50

Ja Pengby 81

6 100 88

God ekonomi

Nej Norrala 67

0 100

67

Ja Österstäk 86

0 86 29

Högskola

Nej Skalleå 69 12 88 69 Ja Jernköping 67 17 67 67 Ja Jobbhult 50 0 100 100

Sårbarhet enligt vårt perspektiv

Nej Tygköping 69

8

92

69

Ja Färgeboda 40

0 80 80

Sårbarhet enligt Nutek

Nej Storlomma 100

14 100

57

Ja Skutan 50

0 100 100

Ja Pulsholm 76 21 94 64

Starkt varumärke

Nej Metaholm 100

0

80

60

Ja Brostad 78 11 67 67

Större stad

Nej Skönesta 67

17 100

83

Ja Lykteberg 75

0 100 50

Hög sjuk-Frånvaro

Nej Brysigbo 67 22 89 89

Alla från de 20 kommunerna (inklusive kommuncheferna, näringslivscheferna och turistcheferna i dessa 20 kommuner).

74 13 90 69

Alla kommunchefer från alla kommuner som svarade

74 16 96 73

Alla näringslivs- och turistchefer från alla kommuner som svarade

82 27 92 59

Vilken roll tycks befolkningsstorleken spela? Andelen personer som hade ett konkret exempel att ge från de tre senaste åren var 83 i Sköldvik jämfört med både genomsnittet (74) och Djurholm

som valdes för dess lilla befolkning (50). Det bör hör observeras att endast två personer svarade från kommunen Djurholm.

Vilken roll tycks tjänstemannatätheten spela? Personer i den kommun med större tjänstemannatäthet kunde ange fler exempel än personer i kommunen med mindre tjänstemannatäthet. Data finns inte för att vederlägga någon slutsats, men det pekar på att det ligger något i hypotesen om att tjänstemannatätheten påverkar förnyelse i positiv riktning.

Hur förhåller sig data till kommunernas ekonomi? Från kommunen med god ekonomi kom större andel förnyelseexempel. Data räcker inte för att vederlägga något här, men det pekar på att större förnyelse ger bättre ekonomi, eller omvänt, god ekonomi bereder väg för större förnyelse. Fortsatt forskning krävs.

Vilken roll tycks närhet till högskola spela? Kommunen med närhet till högskola gav fler exempel på förnyelse. Ledningen i den kommunen tycks dock inte uppmuntra lika mycket till nytänkande.

Hur skiljer sig sårbara från mindre sårbara kommuner? De två sårbara kommunerna enligt vårt perspektiv uppvisade inte riktigt lika många exempel på förnyelse som den mindre sårbara kommunen. Det var inte så stor skillnad att vi kan dra några slutsatser. Dock visade sig att man i den ena sårbara kommunen upplevde mer förnyelseinriktning än i den mindre sårbara kommunen. När det kommer till sårbarhet a la Nutek visade det sig att den sårbara kommunen inte kunde ge lika många exempel på förnyelse som den mindre sårbara. Dock pekar data på att den sårbara kommunens ledning uppmanar mer till förnyelse än i den mindre sårbara. En försiktig slutsats är att kommunens chef är medveten om behovet att bädda för framtiden.

Vilken koppling kan skönjas till varumärket? I en av de två kommunerna med starkt varumärke upplevdes förnyelseinriktningen vara större än i kommunen med svagare varumärke. Dock visade den andra kommunen med starkt varumärke på lika låg förnyelseinriktning som den utan starkt varumärke. Ledningen i denna andra kommun med starkt varumärke var dock uppmuntrande till nytänkande.

Hur skiljer sig kommuner med olika stadsstorlek? I kommunen som innehöll en större stad upplevdes ledningen inte uppmuntra till nytänkande i lika stor utsträckning som den kommun med mindre stad.

Vad kan sägas om sjukfrånvaron? I kommunen med hög sjukfrånvaro gick meningarna isär gällande om ledningen upp-

muntrade till förnyelse. Kommunen kunde dock stoltsera med fler exempel på förnyelse än jämförelsekommunen med liten sjukfrånvaro. Det pekar på att kommunen försöker vidta åtgärder, men vi ska akta oss för att dra för stora växlar på dessa data, eftersom vi inte vet om det finns någon koppling mellan förnyelsearbetet och hälsa/sjukfrånvaro.

5.6.2. Inställningen till förnyelse och synen på dess potential

För att hårdtesta kommunpersonernas grundsyn på innovativa krafter hade vi en fråga som löd: ”Tror du att det skulle gå att förbättra den verksamhet du arbetar i utan att tillföra mer personal eller pengar?” Sammantaget trodde ca hälften av personerna i de utvalda miljöerna att det går att förbättra verksamheter utan att tillföra mer personal eller pengar (se tabell 7). Det visar antingen att attityden antingen är tudelad eller att den faktiska potentialen i olika verksamheter är tudelad. Fortsatt forskning behövs för att finna svaret.

Tron på innovativa processer verkar vara störst bland kommunchefer följt av personer i de konkreta miljöerna. Minst tro på innovativa processer verkar näringslivscheferna ha, där endast 29 % trodde att det går att förbättra utan att man tillför resurser. Viljan att arbeta i innovativa miljöer var dock i stort sett detsamma mellan nämnda grupper. Näringslivs- och turistcheferna upplevde i lägre grad att deras chefer uppmuntrade till förnyelse. Om man väger samman svaren kan man föra fram hypotesen att turist- och näringslivschefer ofta förväntar sig ekonomiskt stöd för att driva förnyelsearbete. Fortsatt forskning krävs dock för att underbygga eller förkasta denna hypotes.

Vilka kommentarer gav då personerna i de utvalda miljöerna till detta svar? Många tar upp att det främst är barngruppernas storlek som måste minskas, liksom att det är viktigt att öka personalens engagemang samt att fortbildning är viktigt: ”Det är inte mer personal som behövs utan mindre barngrupper så att personalen har tid att tänka” (nr 136). Just kompetensen var en ledstjärna: ”Kvaliteten på dem som arbetar här är den viktigaste faktorn” (nr 90). Ett flertal kommentarer tar upp att det inte går att förbättra verksamheten utan mer pengar och/eller personal: ”Bör finnas mer pengar för ”pröva-på-processer” (nr 5) eller ”Åtstramningarna har varit så höga sedan maxtaxan infördes”

(nr 27). Tidsfaktorn var också viktig: ”Pedagogiskt/didaktiskt inre arbete kräver främst tid” (nr 103).

Kommuncheferna pekade på traditioner och menade att förnyelse ”kräver politiskt beslut av otraditionell karaktär” (nr 601). Flera pekade på kundfokus som en väg att utveckla verksamhet utan att tillföra mer resurser. En typisk kommentar var också: ”Attityder och förhållningssätt är många gånger viktigare än resurser” (nr 348).

Näringslivs- och turistcheferna var kluvna. Med rätt prioritering, bättre attityd och kompetent personal kan man göra mycket, det är många överens om. Bra kan bli bättre! Samtidigt påpekar man bristen på personal och resurser. Några menade att ”det är en prioriteringsfråga snarare än en ekonomisk fråga” (nr 432) eller att det gäller att ”prioritera och fokusera på resultat” (nr 456). Andra hade en mörkare bild: ”Nuvarande personalstyrka är redan hårt belastad” (nr 440). Ibland pekade man på att man redan har pengar ”från ovan” för den verksamhet man driver: ”Verksamheten drivs idag med hjälp av staten och strukturfonden” (nr 551)

En fråga är om det går att med innovativa processer utveckla verksamheter. En annan fråga är om man vill det. Vi frågade om de ansåg det var viktigt att arbeta i innovativa miljöer. Över 80 % av alla ansåg att det var viktigt att arbeta i innovativa miljöer. Dock svarade bara 69 % av personerna (inklusive kommuncheferna) i de valda miljöerna att ledningen uppmuntrade till förnyelse.

Tabell 7. Tilltron till innovativa processer i kommunmiljöerna (%).

Andel som trodde att det i hög eller mycket hög grad går att förbättra utan att tillföra mer personal eller pengar

Andel som ansåg det var viktigt att arbeta i en innovativ miljö (vår sammanvägning av flera svar)

Ja Sköldvik

42

83

Stor befolkning

Nej Djurholm

0

50

Ja Godö

38

75

Hög tjänstemannatäthet

Nej Villinge

0

100

Ja Pengby

50

75

God ekonomi

Nej Norrala

33

100

Ja Österstäk

43

100

Högskola

Nej Skalleå

50

75

Ja Jernköping

33

83

Ja Jobbhult

25

75

Sårbarhet enligt vårt perspektiv

Nej Tygköping

39

77

Ja Färgeboda

80

80

Sårbarhet enligt Nutek

Nej Storlomma

71

100

Ja Skutan

100

100

Ja Pulsholm

58

82

Starkt varumärke

Nej Metaholm

20

100

Ja Brostad

44

100

Större stad

Nej Skönesta

50

100

Ja Lykteberg

50

100

Hög sjukfrånvaro

Nej Brysigbo

56

89

Alla från de 20 kommunerna (inklusive kommuncheferna, näringslivscheferna och turistcheferna i dessa 20 kommuner).

47 84

Alla kommunchefer från alla kommuner som svarade

65 89

Alla näringslivs- och turistchefer från alla kommuner som svarade

29 89

Vilken roll tycks befolkningsstorleken spela? Om man ska tro data var tilltron till innovativa processer högre i kommunen med stor befolkning.

Vilken roll tycks tjänstemannatätheten spela? I kommunen med högre tjänstemannatäthet var tilltron till förnyelse större. Dock

ansåg man i den kommunen att det inte var riktigt lika viktigt att få arbeta i en innovativ miljö.

Hur förhåller sig data till ekonomin? I kommunen med bättre ekonomi var tilltron till förnyelse större. I den andra kommunen såg man det dock som viktigt att få arbeta i en förnyelsemiljö. Det indikerar att man i den resurssvagare kommunen önskar man kunde få arbeta i innovativare miljöer. Data är dock för svaga för att inte se detta som en hypotes.

När det gäller kommunens varumärke framgick att tilltron till förnyelse var lägre i kommunen med svagt varumärke.

Vilken roll tycks högskolenärhet spela? Vi kunde inte se några speciella skillnader när det gäller tilltron. Inte heller när det gäller sårbara visavi mindre sårbara kommuner kunde vi se något speciellt i data. Hur skiljer sig kommuner med olika stadsstorlek? Vi såg ingen skillnad. Inte heller när det gäller sjukfrånvaro såg vi någon skillnad i data.

5.6.3. Insatser för att stödja innovativa processer?

Vid analys av den totala sammanvägningen (alla kommunerna) framgår att kommunernas insatser varierar mycket samt att siffrorna är lägre än vad vi hade förväntat oss. 58 % av de blandade befattningarna inom kommunmiljöerna säger att man arrangerar sammankomster (möten) med förnyelsesyfte, men 42 % gör det alltså inte. Över hälften, 67 %, idkar fortbildning med förnyelsesyfte men bara 14 % har egen forsknings- och utvecklingsavdelning. Endast 18 % bedriver systematisk omvärldsbevakning. Hälften arbetar med visionsarbete. Så lite som 14 % gör systematiska studier av hur andra verksamheter arbetar. 12 % har ett bibliotek eller informationssökningscenter, men 88 % har det således inte. 49 % gör studieresor eller studiebesök med förnyelsesyfte. Endast 11 % gör frekventa besök på fackmässor. Endast 14 % bedriver en aktiv idéhanteringsverksamhet (aktiv organisation) 6 % har en passiv idéhanteringsverksamhet (förslagslådor).

I vår fråga fanns 10 förberedda alternativ sam ett öppet alternativ gällande vad man gör för att stimulera förnyelse. Vad annat gjorde då kommunerna? En person i de valda kommunmiljöerna pekade på ”kompetensutvecklingsgrupp” (nr 18). En annan pekade på att

”förvaltning med chef ställer sig positiv till förnyelse och att det finns ett stort mått av frihet” (nr 32).

Om man koncentrerar analysen till vad kommuncheferna svarade (se tabell 8) var bilden något annorlunda. Här var det 70 % som skrev att man arbetade med visionsarbete, vilket kan jämföras med ca hälften av de blandade befattningarna. 50 % av kommuncheferna säger att kommunen bedriver systematiskt omvärldsbevakning och 30 % gör studier av hur andra verksamheter arbetar.

Kommuncheferna gav exempel som t.ex. ”öppna nämndsammanträden” (nr 309) eller ”utbyte med andra kommuner som lyckats bra” (nr 345). En av näringslivscheferna i de utvalda kommunerna pekade på ”aktiv medborgardialog inom olika områden” (nr 511).

Tabell 8. Vad kommunerna, enligt kommunchefen, gör för att stödja förnyelsearbete och nytänkande.

Stödjande insats

%

Speciella sammankomster (möten) med förnyelsesyfte

64

Fortbildning med förnyelsesyfte

58

Egen forsknings- och utvecklingsavdelning

11

Systematisk omvärldsbevakning

50

Visionsarbete 70 Systematiska studier av hur andra verksamheter arbetar 30 Eget bibliotek eller informationssökningscenter 9 Studieresor eller studiebesök med förnyelsesyfte 71 Frekventa besök på fackmässor 19 Aktiv idéhanteringsverksamhet (aktiv organisation) 16 Passiv idéhanteringsverksamhet (förslagslådor) 14 Annat 6

I avsnittet har vi diskuterat vad kommuner gör för att stimulera innovativa processer. Hur förhåller sig då data gentemot våra analysdimensioner? Första frågan blir alltså: Vilken roll tycks befolkningsstorleken spela? Kommunen med större befolkning gjorde mer för att stimulera innovativa processer än den mindre jämförelsekommunen. Tjänstemannatätheten verkade inte inverka på mängden åtgärder, men väl på vilka man satsar på. Den med mindre tjänstemannatäthet sysslade i högre grad med t.ex.

systematisk omvärldsbevakning. Hur förhåller sig data till kommunernas ekonomi? De med bättre ekonomi tycks arbeta med sådant som omvärldsanalys, visionsarbete och systematiska studier av hur andra verksamheter arbetar. De gör också frekventa besök på fackmässor i högre grad och de har mer av systematisk idéhanteringsverksamhet. Hönan-och-ägget-frågan kräver dock fortsatt forskning för att få sitt svar.

Hur skiljer sig sårbara från mindre sårbara kommuner? Även här var bilden oklar när det gäller jämförelsen men generellt sett är det märkligt hur lite de sårbara kommunerna (med vårt perspektiv, dvs.. som har en stor arbetsgivare) gör för att stärka förnyelse och utveckling. I en av de sårbara kryssade ingen i att de bedriver systematisk omvärldsbevakning. En rimlig tes är att de inte på ett systematiskt sätt ser omvärlden som en betydelsefull faktor. I den kommun som var sårbar enligt Nuteks perspektiv (branschtyngdpunkt) var dock omvärldsaktiviteten högre.

Vilken koppling kan skönjas till varumärket? Vi kunde dessvärre inte se några mönster. Hur skiljer sig kommuner med olika stadsstorlek? Här var återigen data svårtolkade. Vilken roll tycks högskolenärhet spela? Vi kunde inte se några mönster i data. Vad kan slutligen sägas om sjukfrånvaron? Inga mönster kunde urskiljas här heller. Vi vill slutligen betona att den samlade bilden är problematisk. Kommunerna gör inte speciellt mycket för att stödja förnyelsearbete och nytänkande. Hela 70 % av alla de kommuner som svarade bedrev exempelvis, enligt kommunchefen, inte några systematiska studier av hur andra verksamheter arbetar. Hela 81 % av alla kommuner som svarade gör inte frekventa besök på fackmässor. Hela 84 % av alla kommuner som svarade har enligt kommuncheferna ingen aktiv organisation för idéhantering. Bara hälften av kommunerna bedriver systematisk omvärldsbevakning.

5.6.4. Vilken typ av innovativa processer pågår i kommunerna?

Enkäternas huvudfråga var som framgått om de kunde ange något exempel på innovativ process under de senaste åren. Tidigare har vi diskuterat svaret mer i kvantitativa termer. Här följer mer information om vad de faktiskt gjorde.

Generellt svarade många personer från de utvalda miljöerna ombyggnation, nya gymnasieprogram, sökt EU-pengar (växtkraft

mål 3), språksatsningar, hälsofrämjande projekt och decentralisering är satsningar som nämns av många. En person skrev: ”Språklådan – ett språkprojekt för 6–7-åringar, med syftet att stärka språket i tal och skrift, utveckla språkförmågan, stimulera reflekterandet, stärka och utveckla samarbetet, stärka självförtroendet och att ge barn med svag finmotorik möjlighet att lyckas med sitt skrivande. Som hjälpmedel används en ordbehandlare kallad AlphaSmart och i projektet ingår fritidspedagog, förskollärare, lågstadielärare, specialpedagog och talpedagog.” (nr 50). En annan pekade på innovativa sätt för att stärka tryggheten för barnen i förskolan: ”Relationsutvecklingsschema: ett schema med vilket man kan mäta trygghet i förskolan” (nr 87). En person pekade på en satsning på naturskola, ett arbetssätt ”där vi förlägger så mycket som möjligt av undervisningen utanför klassrummet” (nr 106). Någon nämnde insatser av attitydförändringskaraktär: ”Att arbeta med positiva förväntningar på våra elever (12–16 år) istället för ordningsregler som ingen tar till sig” (nr 125). Flera nämnde pedagogiska koncept i skolan och ett par gav exempel av teknisk natur: ”Införandet av datorstöd vid bemanning via SMS-tjänst. Fullt utbyggt kan systemet även ta hänsyn till specifika krav för enskilda brukare såsom specifik yrkeskunskap, arbetstidsregler mm.” (nr 6) eller ”Verksamhetsstöd inom hemtjänst, Permitto Care. Mobilt verksamhetsstöd med planering, dokumentation, uppföljning och kommunikation.” (nr 8). En del av svaren var något svårtolkade: ”Våra ord: Livsglädje, självkänsla, empati, trygghet och ansvar. Kan barnen de sociala koderna är det lättare för dem att ta till sig kunskaper.” (nr 4)

Vad svarade då kommuncheferna? De talade mycket om organisationsutveckling och ny nämndorganisation, visionsprojekt och en ny syn på ledarskap och styrning. Man inför årsarbetstid och genomför olika kompetens- och ledarutvecklingsprojekt. Flera pekade på betydelsen av kunskaper för att bedriva de innovativa processerna: ”Friska processer – Syftar till att sänka sjukfrånvaron, medverkan av staten, uppföljning med stöd av akademisk expertis, nydanande upplägg” (nr 351). Demokrati och service via nätet var också ett tema: ”Rådslag med medborgarna över Internet” (nr 385). ”Införandet av interaktiva e-tjänster under 2003; skolval och barnomsorgsval” (nr 332)

Vad svarade näringslivs- och turistcheferna på frågan om vilka innovativa processer de kunde peka på de senaste åren? Många

kommuner har bildat näringslivsbolag, näringslivscentra, näringslivsråd och företagsbyar. Man talar mycket om nya arenor och nätverk där företag (och allmänhet) kan mötas. Man satsar på samarbete mellan kommuner, både vad gäller turism- och näringslivsutveckling. Många insatser kretsar kring att locka boende/turister till kommunen. En person lyfte fram insatser för att vända problem till möjligheter: ”Vi försöker få unga företagare att se möjligheter i de olika faktorer som tidigare upplevts som belastningar: mörker, kyla, snö, is, gles befolkning och naturscenarier” (nr 520). En person skrev: ”Satsning på kultur- och medieproduktion inkl. företagspark och inkubator för denna sektor” (nr 416). Någon visade på en synnerligen offensiv marknadsföring: ”Start av ”Ambassad Katrineholm” i Gamla stan, Stockholm” (nr 429).

I några fall satsade man på att stimulera kommunens företag att marknadsföra sig bättre: ”Flera projekt syftande till att våra SMEföretag skall kunna öka sina exportsatsningar” (nr 440). Mässor var viktiga: ”Lyft fram företagande inom kommunen genom mässor. Det har stärkt självkänslan, förbättrat mässkunnandet och våra företagare har blivit sedda!” (nr 448). Att i gemensam anda sätta fart på kommunens tillväxt finns också: ”Tibro i utveckling – Genom intervjuer och enkäter till både utvalda personer och allmänheten har vi kartlagt nuläget och fångat in förslag på åtgärder som kan utveckla Tibro, både samhället och näringslivet. 400 förslag har koncentrerats till 65 idéer inom 17 olika samhällssektorer. Idégivarna har nu satt sig i 14 olika idéutvecklingsgrupper som utvecklar idéerna från VAD vi ska göra till HUR vi ska göra det. Stort engagemang från enskilda personer! Personligt engagemang är drivkraften!” (nr 461)

Vi ville också fånga in historiska exempel på innovativa processer. Frågan till kommuncheferna i de utvalda miljöerna löd: Om du blickar tillbaka genom åren: Kan du ge exempel på saker som du tror att just din kommun (eller de kommuner som senare slogs samman till din kommun) var först i Sverige med att göra eller införa. I tabell 9 ger vi några exempel. Den fullständiga listan finns i underlagsrapporten.

Tabell 9. Några kommuninnovationer

Innovativ process

Kommun

År

Fjärrvärme/fjärrkyla Västerås 1957 Källsortering av avfall Klippan 1979 Etanolbussar Örnsköldsvik 1985 Omvärldsanalyssystem – scenarier inför varje budget Gotland tidigt 90-tal Högskoleutbildning på distans via videokonferens Hudiksvall 1990 Samverkan enligt vad som nu kallas Triple Helixmodellen

Uppsala 1990

www.europakorridoren.se Ljungby 1992 Miljöbokslut Sundsvall 1992 6-åringar i skolan Örnsköldsvik 1993 Valfrihet och fri etablering inom barnomsorg, grundskola, fritids och hemtjänst

Täby 1993

Våtmarkssystem för kommunens avloppsvatten

Oxelösund

1993

Distansarbetskontor Simrishamn 1994 Rörelse på schemat för år 6-9 Essunga 1995 Traman, stadsnät (ett av de första med bred täckning) Tranås 1996 Medlingsprojekt mellan polis, kommun m.fl. för att tidigt stävja ungdomsbrottslighet

Örnsköldsvik 1998

Beslut om att bli en fossilbränslefri kommun Kristianstad 1999 Ny genomfart – ej förbifart Rättvik 1999 Inflyttningsledare Härnösand 2000 Kulturskoleverksamhet för alla barn i grundskolan och förskolan

Vansbro 2000

En fortsatt analys krävs för att problematisera graden av innovationshöjd i de angivna exemplen. En reflektion är att man i historiens ljus lätt ser att det skett flera stora innovativa framsteg. Det behövs fortsatt forskning på temat kommuninriktade innovationer i nutidshistorien.

5.6.5. Syftet med de innovativa processerna?

Vi frågade vad syftet var med den innovativa process de själva hade angivit som svar på fråga 1 (om de hade något svar att ge där). Mycket handlade om att sätta eleven i centrum, att pedagogiken utvecklas samt förbättra personalens arbetsvillkor. Ett svar var: ”Öka elevernas satsning på moderna språk i sitt individuella val”

(nr 1). Ett annat, också detta från skolans värld, var: ”Få fram ett elevaktivt arbetssätt” (nr 45). En kommentar var: ”Bryta en negativ sjukskrivningstrend” (nr 90).

Vad svarade då kommuncheferna på frågan om syftet med innovativa processer? Många insatser är inriktade mot att ge ökad tillväxt i form av inflyttning, nyföretagande och etableringar. ”Att förändra Hässleholm från försvarskommun och omställningskommun till framtids- och tillväxtinriktad utvecklingskommun” (nr 621). Många anger också att syftet är att effektivisera genom att öka kvalitén i verksamheten samtidigt som kostnadsutvecklingen hålls nere: ”Vi är ett ’serviceföretag’ och måste ständigt försöka höja vår servicegrad och ändå försäkra oss om kvalitet trots begränsad ekonomi” (347) Vissa handlade om demokrati: ”Större medborgarinflytande och -förankring” (nr 610) eller ”Skapa en gemensam bild av Malmö och Malmös utveckling samt framtida utvecklingsmöjligheter samt skapa en gemensam värdegrund och med detta som grund bli en bättre serviceorganisation för Malmöborna” (nr 396). Andra exempel var ”Att dela makten och driva samhällspolitik på medborgarnas villkor” (nr 385).

En del hade medvetet strategiska syften: ”Att identifiera utvecklingssituationen och omvärldens förändringar och att anpassa kommunens politiska och operativa prioriteringar och strukturer till nya förutsättningar” (nr 303). Rekrytering var ett viktigt syfte i flera av exemplen: ”Att bli södra Sveriges bästa offentliga arbetsgivare. Att bibehålla vår standard och förstärka vår roll som entreprenörskommun” (359).

Vad svarade näringslivs- och turistcheferna på frågan om syftet med innovativa processer? Man vill skapa förutsättningar för tillväxt/ befolkningstillväxt och öka samarbetet med/ i näringslivet; stärka regionens utveckling: ”Motverka beroendet av tillverkande industri” (nr 408) eller ”öka mängden kunskapsintensiva företag i regionen” (nr 427). En del pekade på att ge företagen mer kunskap: ”Att erbjuda ökade kunskaper för de småföretagare som verkligen vill satsa för en ökad tillväxt” (nr 497) eller ”skapa ökade kunskaper om möjligheterna med ökad export” (nr 440). I vissa fall handlade syfte om att förändra mentala kartor: ”Få tillbaka tron på att det är möjligt att nå utveckling” (nr 442) eller ”bryta det traditionella tänkandet” (nr 520). Ibland handlade det om att stödja företagens marknadsföring: ”Göra företagen kända inom kommunen för att sedan själva, med stöd, bygga vidare regionalt, nationellt och internationellt” (nr 448) eller ”utveckla kommunens varumärke

inom upplevelseindustrin och generera nya affärsmöjligheter” (nr 502)

5.6.6. Hur uppkommer idéer till innovativa processer?

En av frågorna handlade om hur idén uppkom till den innovativa process de själva inledningsvis valde att ange. Frågan riktades till dem som hade angivit ett exempel på innovativ process de senaste åren. Alternativen och svaren framgår av tabell 10. För varje alternativ ombads respondenten att skriva vad de avsåg konkret. Skälet till detta var bl.a. att vi ville få dem att tänka till ordentligt, samt ge oss möjlighet att analysera vad de avsåg med t.ex. ”utifrån”.

Vanligast förekommande var att idéerna uppstod internt på arbetsplatsen. Detta är en svåranalyserad uppgift. Frågan om när något uppstår är nämligen inte lätt att svara på. En kollega kanske uppfattar att idén uppstod internt, men i själva verket föddes idén genom en impuls utifrån. Detta verifierades också genom att analysera deras kvalitativa svar. Med internt kunde avses att man tillsammans gjort en studieresa till Kalmar. Men Kalmarerfarenheten kan ju kanske inte ses som en intern faktor till ett äldreboende i Falun.

Tabell 10. Hur idéerna till angivna processer uppkom (%)

Andel

Idén uppkom internt på arbetsplatsen

65

Idén uppkom ”uppifrån” dvs. från dem som ansvarar för vår verksamhet

12

Idén uppkom utifrån/externt, nämligen

24

Idén uppkom på annat sätt, nämligen

19

Jag vet inte hur idén uppkom

2

Hur kommenterade då respondenterna sina svar? De idéer som uppkom internt på arbetsplatsen uppkom mer konkret på exempelvis följande sätt: Många säger att personalen varit de drivande. Några tar upp rektor och elevråd: ”Diskuterades länge – Stora brister hos många elever” (nr 30) eller ”genom att vi med ökat antal barn i grupperna såg oss tvingade till att specialisera oss” (nr 59) eller ”vi såg att folk åkte på kurser utan ett mål för

arbetsplatsens bästa” (nr 113). Resor till andra platser nämndes också: ”Under en studieresa till Kalmar” (nr 116).

Vad sa kommuncheferna om hur idéerna uppstod internt på arbetsplatsen? Impulser från medborgarna nämndes: ”Genom diskussion och idéer hos förtroendevalda, anställda och medborgare” (nr 630). Idéer som följd av nyrekrytering nämndes också: ”Vid nyanställning av kommundirektören” (nr 605). Överstatliga organ hade ett finger med i spelet: ”Genom kommunchefernas samverkansgrupp, möjligheterna till EU-bidrag och konstaterat behov av säkrad service till kommuninvånarna” (nr 627). Notera att man kan ifrågasätta om angivna exempel verkligen är att betrakta som ”internt på arbetsplatsen”. De flesta idéer uppkom genom någon form av impuls från omvärlden.

Närings- och turistcheferna pekade i vissa fall på att idéer uppkom genom systematiska undersökningar: ”Utifrån kartläggande av företagens behov bestämde vi oss för att ge dem chansen till ökat inflytande” (nr 404). Andra nämnde injektioner från konsulter: ”Analys med konsultfirmans hjälp (Carta) sedan start” (nr 416). Dialogen med företagen var viktiga för idéflödet: ”Företagare som kom med idéer” (nr 418)

De idéer som uppkom ”uppifrån” uppkom mer konkret på exempelvis följande sätt: Några personer i de utvalda miljöerna nämner rektor, ledningsgrupp, platschef, politiker, styrelsen och utbildningsförvaltningen. Exempel på svar var: ”Storstadssatsning” (nr 16), ”ett uppdrag från politiker och tjänstemän i stadsdelen” (nr 66), ”gymnasiechefen, men framtvingad eftersom lärarna var så missnöjda” (nr 114) eller ”ett krav från Örebro kommun att minst en person från varje kommundel skulle deltaga i ett nätverk om barns inflytande, något som vi också efterfrågat” (nr 143). I något fall nämndes konsulter under rubriken ”uppifrån”: ”Kreab” (nr 153).

Kommunchefernas konkretisering av ”idéer uppifrån” handlade mycket om regeringen: ”I ett första steg genom regeringens omställningsarbete” (nr 621) eller ”i samarbete med näringsdepartementet” (nr 304).

Närings- och turistchefernas bild av ”idéer uppifrån” kunde handla om direktiv från viktiga företag: ”Uppdrag från KF att ta fram en näringslivsstrategi” (nr 509). Det kunde också handla om kommunledningen: ”Uppdrag från kommunledningen” (nr 542). Slutligen nämndes diffusa aktörer i näringslivet: ”Önskemål från olika krafter i näringslivet.” (nr 478).

De idéer som uppkom ”utifrån/externt” uppkom mer konkret på exempelvis följande sätt: Personerna från de utvalda miljöerna pekade t ex. på staten, projektledaren och dialoggruppen. Svaren om idéernas externa källor varierade mycket. En svarade ”Microsoft och Ericsson” (nr 6). En nämnde studieresor: ”Uppslaget kom från England, där ett gäng boråsare varit på konferens. Först tillämpades idén bland skolledare i Borås och sen tog 7–9-skolan över” (nr 37). En pekade på trender: ”Vi märker att samhällsklimatet har hårdnat och ville göra något åt det” (nr 4). Medborgarna i kommunen var en viktig källa: ”Av alla skolbarns föräldrar eller av några drivande föräldrar” (nr 27). EU-pengar som katalysatoraktörer hade tipsat om fanns också: ”Dels genom att andra skolor sökt EU-pengar och att vi blev kontaktade av en konsult som visade ett alternativ” (nr 41). Statliga kontrollorgan ska icke förglömmas när det gäller idégenerering: ”Arbetsmiljöinspektionens tillsynspersonal” (nr 42). Likaså var universiteten viktiga: ”Forskardialog” (nr 61). Analys av det internationella samtalet var också en källa: ”Ursprungligen från internationella överenskommelser om färdriktningen beträffande skolgången för personer med funktionshinder” (nr 92). Fackliga överenskommelser stimulerade också: ”Centralt avtal” (nr 120).

Kommuncheferna pekade på konsulter: ”Seminarier tillsammans med Öhrlings, framför allt konsulten Jan Sturesson” (nr 602) eller nationella satsningar: ”Ungdomsrådet” (nr 353)

Näringslivs- och turistcheferna pekade på akademin som källa till idéer. Ett bland flera exempel var: ”Vid en träff med representanter för högskolan i Blekinge” (nr 408).

De idéer som upplevdes ha uppkommit på annat sätt uppkom mer konkret på exempelvis följande sätt: Personer från de valda miljöerna pekade ofta på medborgarna i kommunen:

”Från en förälder när vi skulle diskutera hur vi skulle lösa platsbristen på vår förskola under ett möte med föräldrarådet” (nr 21). Notis av omvärldsinformation via massmedia var också en källa: ”Jag läste en tidningsartikel där vuxna dyslektiker berättade om sina hemska skolår” (nr 52).

Kommuncheferna pekade på entreprenörer som idégivare: ”Idén kom från Rockparty och Hultsfredsfestivalen, dvs.. några drivande personer som var/är verksamma där” (nr 341). Andra pekade på analys av andra kommuner: ”Genom kontakter med andra kommuner” (nr 308).

Även näringslivs- och turistcheferna pekade på dialogen mellan kommuner: ”Genom diskussioner kommunerna emellan” (nr 414). Flera av svaren pekade på att respondenterna själva var källan till idéerna: ”Då jag tillträdde min tjänst” (nr 430).

5.6.7. Vilken betydelse har innovativa processer?

Vad hade de satsningar eller den förnyelse vissa av personerna angav i fråga 1 betytt? Flera tycker att det blivit bättre arbetsmiljö/delaktighet för både personal och barn/elever. Många pekar också på bättre resultat/ökat engagemang/mer aktivitet hos barnen/eleverna. Här följer några exempel på de svar som gavs som svar på frågan om vilka effekter och vilken nytta innovativa processer leder till.

En person från de valda miljöerna pekade på ”att vi har lyckats bibehålla en lugn och avspänd atmosfär med relativt få barn inomhus åt gången och mycket frisk luft och naturupplevelser för barnen. Bra kvalitet trots 21 barn på en avdelning” (nr 21). En person skrev: ”Personalen upplever det positivt med sammanhängande ledighet – vi har lagt en del ”flyttid” i systemet vilket ger möjlighet för ordinarie personal att gå in vid kortare ledigheter. Minskat timvikariebehov” (nr 35). Flera beskrev framsteg i undervisning: ”Bättre språk hos eleverna. Utökad förmåga till empati. En välvårdad skola där man tar ansvar. Större kännedom hos elever om vad som sker utanför skolan” (nr 60). Någon var mycket entusiastisk: ”Enormt mycket. Barnens utveckling och lärande dokumenteras bättre. Föräldrarna får insikt om att förskolan inte bara är ’barnpassning’. Personalens engagemang och trivsel har ökat, liksom kompetensen. Barnen motiveras bättre till utveckling, lärande och trygghet” (nr 66). Kvalitetsvinster nämndes: ”Säkrare pedagogisk bedömning. Tydligare utveckling. Bättre utvecklingssamtal med föräldrar” (nr 87). Förändring av mentala kartor var också en vinst från innovativa processer: ”En ny syn på elever med ’problem’. Samsyn i organisationen. Bättre samarbete mellan de olika enheterna. Ny syn på hur jobbet skall göras” (nr 82). Allmänna vinster på flera fronter lyftes också fram av personerna i de utvalda miljöerna: ”Mindre övertid, bättre struktur, ökat ansvar för medarbetarna att planera sin verksamhet” (nr 120).

Enligt kommuncheferna i de utvalda miljöerna handlar det främst om att tillsammans tänka nytt och sträva mot samma mål, ett ökat engagemang och bättre kvalitet: ”Mindre sjukskrivningar. Bättre kontinuitet och kvalitet.” (nr 604).

Satsningarna har också gett ökad tillväxt i form av viss inflyttning alternativt hävd utflyttning och nyföretagande. Marknadsföringsframgångar var en del av detta: ”Givit kommunen stor uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt. Har satt Ulricehamn på kartan!”(nr 602). Förbättrad tjänstekvalitet nämndes: ”Bättre inlärningsförmåga samt psykisk och fysisk hälsa bland eleverna” (nr 398). Relationen chefer/medarbetare hade förbättrats: ”En gemensam referensram och värdegrund har byggts upp. Ledarna har synliggjorts och deras roll i förhållande till medarbetarna tydliggjorts och stärkts” (nr 396). Ytterst konkreta resultat blandades ibland med mer diffusa sådana: ”Fler invånare, starkare ekonomi, tydligare ledning och större framtidstro” (nr 327). Några pekade på förbättrad kompetens: ”Metodiskt och engagerat arbete. Bredare kunskaper och bättre förståelse. Insikt om omvärldsbevakning.” (nr 303). Känslomässiga förändringar fanns med bland flera svar: ”Ökad självkänsla och stolthet. Positiv förstärkning av den bild som kännetecknar vår kommun” (nr 376)

Enligt närings- och turistcheferna har satsningarna ofta lett till bättre samarbete, ökad samhörighet och ökat engagemang. Givetvis nämner man även ökad tillväxt i form av nya jobb och etableringar följt av inflyttning. Vidare syns att det blivit fler utbildningsmöjligheter och stärkt intresse för dessa, samt att kännedomen om kommunen blivit större. Mentala kartor och känslor var inte sällan en vinst från innovativa processer: ”Många invånare känner numera att Örnsköldsvik har framtidstro och vill engagera sig” (nr 471). Framsteg i internationell konkurrens om attraktiva evenemang nämndes: ”Satsningen på evenemangsstråket har inneburit att Göteborg konkurrerar med Barcelona, Wien, Amsterdam m.fl. stora europeiska städer om megaevenemang, konserter och kongresser” (nr 474). Konkreta data förs ibland fram: ”Att den negativa befolkningsutvecklingen har vänt” (nr 437). Några pekar på framsteg i visionära projekt: ”Förstudie av ett Carl Malmstens gymnasium” (nr 521).

5.6.8. Vilka faktorer underlättar respektive försvårar?

I enkäten till kommunerna listade vi ett antal faktorer och bad respondenterna kryssa i om respektive faktor hade underlättat eller försvårat den innovativa process de själva angav tidigare i enkäten. De hade också möjlighet att kryssa i alternativen att faktorn både har underlättat och försvårat samt alternativet att det vare sig har underlättat eller försvårat. Dessutom fanns alternativet vet ej/finns ej.

Det visade sig att de faktorer som har underlättat arbetet kan delas in i fyra grupper. De viktigaste faktorerna är eldsjäl, personalens engagemang, personal med speciella kunskaper, intern- eller fortbildning samt det administrativa ledarskapet. De näst viktigaste faktorerna upplevs vara kunderna/medborgarna/ brukarna, attityder, möjligheter att avsätta tid, informationssökning, verksamhetens organisation, ekonomiska resurser, bok/ forskningsrapport/tidskrift, företag i omvärlden samt nyanställd med ny aktuell utbildning. Bland de faktorer som inte upplevdes underlätta innovativa processer fanns statliga organ, kommunens egen FoU-enhet (finns dock sällan) samt lagar och regler.

Det är intressant att konstatera att de fyra viktigaste faktorerna (eldsjäl/speciella kunskaper/engagemang/administrativa ledningen) kan ses som interna aspekter på en verksamhet. Först på femte plats kommer det politiska ledarskapet. Samspelet med högskolan förefaller mindre välutvecklat och denna faktor kom först på åttonde plats i rangordningen. De interna förhållandena i en kommunal verksamhet förefaller således för närvarande avgörande för innovativa processer i kommunerna. Se tabell 11.

Tabell 11. Den grad med vilken olika faktorer har underlättat för innovativa processer (%)

Det har underlättat

En speciell ”eldsjäl” internt

78,5

Personal med speciella kunskaper

72

Personalens engagemang

70

Administrativa ledningen/ledarskapet

66

Politiska ledningen/ledarskapet

59

Möjligheter att avsätta tid

51

Attityder 51 Kontakt med universitet/högskola 51 Internutbildning/fortbildning 49 Kunder/medborgare/brukare 48 Företag i omvärlden 47,5 Informationssökning 47 Verksamhetens organisation 44 Ekonomiska resurser 42 ”Skriverier i media” 40,5 Bok, forskningsrapport, tidskrift 38 Finansiär/sponsor 33 En nyanställd med aktuell utbildning 31 Statligt organ av någon sort 31 Egen forskning och utveckling (FoU) 23,5 Interna föreskrifter – vad man får göra 16 Lagar och regler 11 Kommunens/landstingets FoU-enhet 5

Vilka faktorer är då försvårande? Högst på listan kommer ekonomiska resurser och vi antar att de avser brist på sådana. Därefter följer lagar/regler och attityder. I nästa grupp finns verksamhetens organisation samt föreskrifter om vad man får eller inte får göra.

Det fanns också exempel på faktorer som både underlättar och försvårar. Vi vet inte om de avser att faktorn gör det på en och samma gång, eller om faktorns olika karaktär vid olika tillfällen är det som avgör. Hur som helst pekade man på verksamhetens organisation samt på attityder. Man kanske kan dra slutsatsen att dessa faktorer, beroende på hur de förhåller sig, i hög grad inverkar

på den innovativa aktiviteten. Även skriverier i media och kunder/brukare/medborgare fanns högt på denna lista.

5.7. Hur bra anser sig kommunerna vara på att stimulera tillväxt?

Uppfattningarna om hur bra kommunen är på att stimulera företagande och tillväxt varierar kraftigt. I 4 av de utvalda kommunerna ansåg kommunchefen att de är mycket bra medan kommuncheferna i 7 kommuner svarade ”inte så bra”. Det är svårt att tolka svaren, eftersom de antingen kan ha att göra med reella situationer (en expertgrupp skulle kunna göra en sådan bedömning) eller om det har att göra med graden av antingen ödmjukhet eller upplevt prestationsgap.

Man kan också konstatera att kommunchefernas svar inte alltid överensstämmer med näringslivs- eller turistchefernas. I de fall där svar inkom från en näringslivs- eller turistchef visade sig att svaren skiljde sig i 6 av de 20 kommunerna. I ett fall ansåg kommunchefen att man var ”mycket bra” medan näringslivschefen skrev ”inte så bra”. Se tabell 12.

Tabell 12. Upplevd skicklighet att stimulera tillväxt.

Hur bra anser

kommunchefen att

kommunen är på att stimulera företagande och tillväxt?

Hur bra anser

näringslivs- eller turistchefen att

kommunen är på att stimulera företagande och tillväxt?

Ja Sköldvik Mycket bra Bra

Stor befolkning

Nej Djurholm Mycket bra Mycket bra Ja Godö Bra Bra

Hög tjänste-Mannatäthet

Nej Villinge Bra

Bra

Ja Pengby Inte så bra

Bra

God ekonomi

Nej Norrala Inte så bra Inte så bra Ja Österstäk Inte så bra Bra

Högskola

Nej Skalleå Bra

Bra

Ja Jernköping Bra Inte så bra Ja Jobbhult Bra

Sårbarhet enligt vårt perspektiv

Nej Tygköping Mycket bra Inte så bra Ja Färgeboda Inte så bra Inte så bra

Sårbarhet enligt Nutek

Nej Storlomma Bra Inte så bra Ja Skutan Bra Bra Ja Pulsholm Bra

Starkt varumärke

Nej Metaholm Bra Ja Brostad Inte så bra

Bra

Större stad

Nej Skönesta Inte så bra Inte så bra Ja Lykteberg Inte så bra

Hög sjukfrånvaro

Nej Brysigbo Mycket bra Mycket bra

Vi bad kommunerna också om information gällande hur mycket pengar de satsade på att stimulera tillväxt. Det visade sig vara svårt att tolka dessa data. Vi kan dock nämna att en av de sårbara kommunerna (Jernköping) satsade 2 miljoner om året för detta. Det kan jämföras med en av de mindre kommunerna med starkt varumärke (Skutan) som satsade hela 10 miljoner på att stimulera tillväxt. De större kommunerna satsade förstås betydligt mer. Vad i detta som är egna pengar eller t.ex. EU-medel framgår inte. Det känns angeläget att stärka forskningen om när satsade medel på tillväxt skapar mest värde för pengarna.

5.7.1. Vad upplevs som det största tillväxtproblemet?

En fråga till näringslivs- och turistcheferna löd: ”Vad anser du är det största problemet när det gäller att stimulera företagande och tillväxt i din kommun?” Här följer en sammanfattning av vad några av dem hos de utvalda kommunerna svarade: Sköldvik: Den kommunala strukturen, dvs.. förvaltande rollen som mål för verksamheten. Djurholm: Brist på entreprenörer och riskkapital. Godö: Få direkta verktyg. Vi verkar mest stödjande. Villinge: Brist på engagemang och tid hos företagen. Pengby: Ekonomiska resurser. Norrala: Attityderna till privat företagande. Österstäk: Attityder. Brist på ekonomiska resurser. Brist på

entreprenörer.

Skalleå: Sannolikt tillgång till riskkapital, men även tid att samarbeta, tid att verksamhetsutveckla, tid att produktutveckla osv., samt attityd till varandras roller. Jernköping: Boendes rädsla för förändringar vid utvidgning av

befolkningen eller skapande av nya företagsområ– den. veksamhet/osäkerhet/otydlighet hos den politiska ledningen.

Tygköping: Vi skulle behöva mer ekonomiska resurser för olika

projekt, t.ex. för att få igång samarbeten, nätverk och liknande.

Färgeboda: En negativ attityd till företagande dominerar hos

befolkningen. Man söker hellre tryggheten i en anställning hos det dominerande företaget i kommunen.

Storlomma: Kommunen är en för liten enhet för att göra något

aktivt utöver att tillhandahålla en god infrastruktur och goda boendeförhållande (inkl skola, omsorg).

Skutan: Att stödsystemet är oflexibelt och inskränkt . Brostad: Företagsklimatet i kommunen. Attityder i allmänhet. Resursbrist. Skönesta: Att få företagen att tänka nytt. Har dålig omvärldsanalys och dåligt kunnande. Brysigbo: Tillgång till riskkapital samt lagstiftningen kring hur privat riskkapital hanteras.

Om vi kombinerar dessa svar med sammanställningen ovan och nöjer oss med att peka ut de kommuner där kommunchefer och näringslivschefer gör en likartad bedömning framträder ett

mönster. I de kommuner där skickligheten att stimulera tillväxt betecknas som ”Inte så bra” finns dålig ekonomi, hög sårbarhet och ingen större stad. Tillväxtproblemet anges särskilt vara attityder till det privata företagandet. De kommuner som tilldelas epitetet ”Mycket bra” kännetecknas av de inte utgör kommuner med stor befolkning eller hög sjukfrånvaro. De förenas i bedömningen av att det största tillväxtproblemet har att göra med entreprenörskap.

Samma fråga ställdes till näringslivs- och turistchefer i övriga kommuner. Hur bra anser de att sin kommun är på att stimulera företagande och tillväxt? God kontakt, bra samarbete och bra företagsklimat nämns som kommentarer bland dem som svarat ”Mycket bra” eller ”Bra”. De nämner även ofta specifika insatser, t.ex. Tillväxt 2000 och skapandet av näringslivscentra. I Jönköping var man positiv: ”Vägen mellan företag och politiska beslutsfattare är i regel kort”. Även Nacka gav positiva signaler: ”Klimatet i kommunen är oerhört positivt till privata initiativ. Avknoppning är vanligt.” Orsa pekade på relationer och samverkan: ”Kommunen är en nätverksbyggare och hjälp i kontakter vilket är särskilt viktigt i en kommun med många små företag.”

Bland dem som svarat ”Inte så bra” eller ”Definitivt inte bra” finns kommentarer som att samarbetet är dåligt, att det råder brist på resurser och att det saknas en övergripande strategi. Vi vill inte avslöja vilka kommuner som svarat vad i denna känsliga fråga. En kommun, som vi kan kalla Lilla Ängen svarade: Bristande förtroende mellan politiker och företagare, långa beslutsvägar. Flera kommuner hade inte ens någon person som arbetade med tillväxtfrågor på allvar. En kommun, som vi kan kalla Lamellerud gav svaret: ”Tyvärr har vi ingen näringslivsfunktion förutom kommunchefen, och han har ju annat på sitt bord”. Här följer några exempel på kommentarer från övriga kommuner:

  • Inga nätverk, kulturen är att man ska klara sig själv.
  • Låg arbetslöshet = låg motivation. Dålig respons från företagen för att stimulera avknoppningar.
  • En allmänt spridd, men missvisande, negativ självbild av möjligheterna till företagande och tillväxt i kommunen. De reella förutsättningarna är goda men görs inte alltid synliga i den utsträckning vi hade önskat.
  • Den stora floran av ”Näringslivets vänner-organisationer”, t.ex. länsstyrelsen, BIC, föreningar etc., alla med sina egna (och

välvilliga) mål – som dock krånglar till det för den enskilda företagaren som riskerar att gå vilse eller vilja vara med i för många sammanhang.

  • Avsaknaden av Gnosjöanda
  • Att kommunalskatten är hög. Att landstinget lägger ner akut– sjukhuset, nu är det tio mil till närmsta sjukhus.
  • Den kommunala byråkratin (t.ex. vad gäller bygglov och andra tillstånd).
  • Förlegat tänkande och stelhet hos politiker och beslutsfattare.
  • Bruksortskulturen – man har alltid kunnat få anställning på något av de stora företagen. För ensidig näringslivsstruktur, för få tjänsteföretag.
  • Förväntan att kommunen skall vara ensam motor.
  • Osäkerhet om framtida regler och skatter för små företag.

Det talas mycket om brist på kapital, tid och engagemang, samt de små företagens ovilja att växa. Andra problem som många nämner är bruksmentaliteten i industrisamhällena och arbetskraftsbehov som inte kan tillfredsställas (på grund av låg arbetslöshet, låg utbildningsnivå etc.). Vanliga kommentarer är också dålig mark-, lokal- och bostadstillgång, samt brister i infrastrukturen. Vidare påpekar en del attityden till företagande som ett problem, och att det inte finns någon som bygger upp samverkanskanaler.

5.7.2. Vad ansåg tillväxtföretagen om tillväxtproblemen?

Vi frågade även företagen om tillväxtfrågorna. Här följer en del av resultatet från den enkäten. Tillväxtföretagen valdes ut som två grupper. Vi valde företag inom samtliga branscher. Urvalskriterierna i första gruppen var mycket ”hårda”. Soliditet skulle vara större än 50 % i kombination med att företaget haft en resultatförändring större än 200 % det senaste bokslutet (som var 2000/2001). Dessutom skulle de ha en omsättningsförändring större en 50 %. Detta är mycket höga prestationstal. Totalt i Sverige fanns endast 1 512 företag som matchade dessa tillväxtkrav, enligt PARs register. Tillväxtföretagen i den andra gruppen skulle ha haft en resultatförändring på 10 %–49 % mellan de senaste 2 boksluten. Det var för att minska lite på kraven jämfört med den första gruppen. Den andra gruppens företag skulle också ha en omsättningsförändring på minst 10 %. I den andra gruppen skulle

företagen ha minst 100 anställda. Skälet var att fånga upp företag som vuxit under längre tid. Den första gruppen handlar som framgår om företag som haft stark tillväxt mellan två år. Det kan betyda tillfällig tillväxt. Vidare handlade urvalet bara om aktiebolag och om bolag som lämat in en korrekt redovisning. Man ska därför tolka data efter vad de är.

Här ska inte avslöjas hela resultatet från studien av tillväxtföretag som utredningen gjorde. Men vi vill visa en tabell över vad VD i företagen anser vara de svåraste problemen. Svarsalternativen var Ett mycket stort problem, Ett stort problem, Ett mindre problem samt Vet ej/Ej relevant. I tabell 13 har vi slagit ihop de två förstnämnda.

Tabell 13. Tillväxtföretagens syn på de svåraste problemen (%).

Ett stort eller mycket stort problem

Rekrytera rätt kompetens

62

Att lyckas med marknadsföringen

56

Betala skatter och avgifter

46

Hantera oväntade omvärldshändelser

44

Att få fram nya innovativa produkter

44

Organisera verksamheten optimalt

44

Beakta lagar och regler

42

Driva olika projekt på ett bra sätt

40

Skaffa riskvilligt kapital

38

Skapa en innovativ miljö i företaget

37

Att förstå kunden/marknaden

35

Upprätthålla hög kvalitet

35

Utveckla den teknik man vill få fram

34

Design av produkt eller tjänst

30

Tillmötesgå aktieägarnas krav

14

Tillmötesgå krav från moderbolag/koncern

12

Det är tankeväckande att de viktigaste problemen som nämns är svåra att relatera till den lokala eller regionala miljön med ett undantag, nämligen skatter och avgifter. Här kan det finnas utrymme för nya arenor för innovativa processer.

En annan fråga till tillväxtföretagen var: ”Kan du ge något exempel på innovativ process som har drivits av din kommun de senaste tre åren – och som varit intressant för ert företag? Dessvärre kunde bara 23 % av företagens VD:ar peka på någon sådan. Å andra sidan hade de själva inte bidragit särskilt mycket. Vi ställde följande fråga: Kan du ge något exempel på innovativ process med betydelse för en kommun eller regionen där ditt företag varit initiativtaggare eller drivande de senaste åren? Endast 27 % av företagen kunde ge något sådant exempel. Läsaren får själv bestämma hur dessa svar ska tolkas i ljuset av hur näringslivs- och turistcheferna såg på problemen att skapa tillväxt. Övriga data från tillväxtföretagsstudien återkommer vi till. Vi återkommer också till andra analyser av tabell 14. Man kan ju t.ex. ställa frågan vad för typ av forskning Sverige satsar på med syfte att gynna tillväxten och sedan jämföra det med vad växande företag – vårt framtida hopp – själva anser är de största problemen.

Avslutningsvis kan vi berätta vad tillväxtföretagen ansåg om kommunernas tillväxtarbete. Frågan löd: Hur bra anser du att den eller de kommuner (där ditt företag är verksamt) är på att stimulera företagande och tillväxt? Se tabell 14.

Tabell 14. Tillväxtföretagens syn på kommunernas tillväxtarbete.

Andel

Mycket bra

1

Bra 22 Inte så bra 30 Definitivt inte bra 21 Vet ej 26

5.7.3. Vilka tillväxtteorier arbetar kommunerna efter?

Till näringslivs- eller turistcheferna i de utvalda kommunerna ställdes frågan vilka tillväxtteorier de arbetar efter. 10 av de 20 utvalda kommunerna lämnade ett svar från att de arbetar efter en speciell teori. 6 kommuner sa att de inte hade någon teori och 4 kommuner svarade inte. Se tabell 15.

Tabell 15. Frågan om utvalda kommuner arbetar efter en viss tillväxtteori.

Arbetar kommunen efter någon tillväxtteori?

Ja Sköldvik

Nej

Stor befolkning

Nej Djurholm

Ja

Ja Godö

Ja

Hög tjänste-Mannatäthet

Nej Villinge

Nej

Ja Pengby

Nej

God ekonomi

Nej Norrala

Nej

Ja Österstäk

Ja

Högskola

Nej Skalleå

Nej

Ja Jernköping Ja Ja Jobbhult

Sårbarhet enligt vårt perspektiv

Nej Tygköping

Ja

Ja Färgeboda Nej

Sårbarhet enligt Nutek

Nej Storlomma

Ja

Ja Skutan

Ja

Ja Pulsholm

Starkt varumärke

Nej Metaholm Ja Brostad

Ja

Större stad

Nej Skönesta

Ja

Ja Lykteberg

Hög sjuk-Frånvaro

Nej Brysigbo

Ja

Vilken karaktär hade då kommentarerna till deras svar? Man kan konstatera att de med teori avser många olika saker. Ibland avses en teoretisk modell. Ibland avses ett koncept eller en metod, ofta från ett konsultföretag. Ibland avses en slags idé om hur olika faktorer påverkar varandra. Här följer svaren: Djurholm: Utveckla befintligt näringsliv. Österstäk: Fler företag, fler arbetstillfällen, fler turister och fler invånare skapar tillväxt. Skalleå: Vi söker vägen framåt genom gemensam styrning av vårt samhälle; politiker, tjänstemän och näringsliv. Jernköping: Man lockar boende med närheten till havet. Hoppas få en tillväxt/utveckling av Jernköpings hamn.

Tygköping: Vi arbetar med ett logistikkluster som Tygköping kommun tagit initiativ till Storlomma: Att växa ”lagom” snabbt som god boendeort och främst ge utrymme för mindre personalintensiva företag. Skutan: Utveckla entreprenörskap. Brostad: Michel Porters regional- och klustermodell är viktig, om inte allenarådande. Empiriskt och erfarenhetsmässigt baserad praktik. Skönesta: Skapa en god miljö för företagen – attraktivitet, närhet, god service. Förbättra företagsklimatet. Brysigbo: Förutsättningar för tillväxt skapas bäst genom en bra attityd till näringslivsklimatet i kommunen.

Detta är inte platsen att i detalj analysera valet av teorier. En direkt notering är att inte Philip Kotlers internationellt sett så spridda teorier om ”place marketing” finns med. Vidare kan man tolka en del av de angivna teorierna snarare som analysfilter av spåren från utvecklingsarbete (t.ex. teorier om kluster), snarare än teorier om de mekanismer som skapar dessa spår. Vidare kan utifrån även de övriga kommunernas svar noteras att t.ex. Porter används flitigt och att han representerar en tämligen traditionell syn på vilka omvärldsfaktorer som inverkar. Kanske stämmer den med den verkliga världen? Kanske stämmer den mindre bra? Vi tror det för Sveriges del är viktigt att penetrera denna fråga och vi ser fram mot samverkan med intresserade i kommuner och regioner.

I underlagsrapporten finns en omfattande tabell över alla näringslivs- eller turistchefers svar på frågan om tillväxtteorier. Här nöjer vi oss med några exempel på vad som framkom. Om man ser till alla svaren från näringslivs- och turistcheferna förhåller det sig så att 92 personer säger att man arbetar efter en teori, 62 arbetar inte någon teori och 139 gav inget svar. I vissa fall har vi fått in två svar från samma kommun där en säger sig arbeta efter en teori och en inte gör det. Kanske pratar inte näringslivschefer, turistchefer och kommunchefer med varandra i dessa frågor? I dessa fall har vi tolkat det som att kommunen arbetar efter en teori. Vår övergripande slutsats är att förvånansvärt många – som sagt 92 kommuner – säger sig arbeta efter en medveten teori om tillväxt. Frågan om hur detta sker och om teoriernas kvalitet kan vi dock inte besvara inom ramen för den tid vi har i undersökningen. Här följer några exempel på svar från övriga kommuner:

  • Tillväxt 2000 (Ahrens Rapid Growth) och Michel Porters teorier för kluster
  • Ta hand om de företag vi har och se till att den ”lokala jordmånen” är bra; att infrastrukturen fungerar, möjligheter till kompetensutveckling mm.
  • Jan-Evert Nilssons teorier om ”Blomstrande Näringsliv”
  • Varje besökare är en presumtiv kund eller etablerare i vår kommun
  • Ahrens & Partners tillväxtbarometer (spindelnätsanalys). Det finns en entreprenörsskapsanda i kommunen (sitter i generna?)
  • Vi försöker stimulera de branscher som är starkt expansiva och bygger på de unika förutsättningar som geografi och klimat ger
  • Agglomerationsteorin
  • Tradition och förnyelse; stimulera industrisektorn eftersom vi av tradition har en styrka där; förnya branschstrukturen för att minska beroendet av industrisektorn. Utnyttja den lilla kommunens fördelar (greppbarhet, samverkansvilja) och minimera nackdelarna genom regional samverkan

De direkta teorier som framkom är noterade ovan. Den enda som nämns av fler än en kommun är Triple Helix. Många talar också om olika klustermodeller. De som inte anger någon direkt teori nämner t.ex. att man försöker skapa bra förutsättningar för företagande och stimulera både befintliga företags utveckling och nyföretagande. Man samarbetar ofta över kommungränserna för att uppnå sina mål.

5.8. Analys landstingsmiljöer

Här följer resultatet från enkätstudien till landstingsmiljöerna. De fick samma frågor som kommunmiljöerna, men dock inte de specialfrågor som ställdes till kommunchef, näringslivschef och turistchef. Se dock kapitel 6 där landstingsperspektivet är centralt.

5.8.1. Förekomst av och inställning till innovativa processer

Precis som till kommunerna var första frågan om de kunde ge något exempel på innovativ process de senaste tre åren. Totalt sett kunde 62 % av dem som svarat göra detta. Se tabell 16. Jämfört med kommunerna är detta något mindre. Dock ska man inte dra

några slutsatser av detta, eftersom karaktären på de innovativa processerna kan variera kraftigt mellan kommuner och landsting.

Tabell 16. Förnyelseinriktningen i landstingsmiljöerna (%)

Andel som

hade ett exempel att ge

Andel som upplevde sin verksamhet mycket förnyelseinriktad

Andel som skulle känna det lönt och möjligt att driva en ny egen idé

Andel som svarade att ledningen uppmuntrar till nytänkande

Skåne 71 18 66 43 Stockholm 62 16 87 60 Norrbotten 52 3 66 21

Landsting med mindre gott ekonomiskt resultat

Alla tre ovan

62 12 73 41

Kronoberg 60 10 73 39 Västmanland 69 17 76 50 Sörmland 61 14 80 51

Landsting med bättre ekonomiskt resultat

Alla tre ovan

63 14 76 47

Alla 62

13 75 44

Hur förhåller sig då resultatet till vårt analysfilter ekonomi? Den första slutsatsen är att det var fler i gruppen dålig ekonomi som kunde ange ett exempel på förnyelsearbete. Är detta en indikation på att förnyelse skadar ekonomin? Vi tror inte det. Vi tror att man måste analysera vad för typ av förnyelse man åsyftar. Man bör tillägga att svarsbilden mellan de två grupperna dålig och bra ekonomi var förvånansvärt lika. Det föder ett intresse för fortsatt forskning.

En anmärkningsvärd notering är att endast 13 % av alla respondenter ansåg att verksamheten var mycket förnyelseinriktad. Samtidigt sa 45 % att det borde gå att förbättra verksamheten utan att tillföra mer pengar eller personal. Vidare angav, som vi ser i nästa tabell, 78 % att de anser det viktigt med en förnyelseinriktad miljö. Vår tolkning är att många inte är nöjda med sin situation, dvs. de vill mer än vad som faktiskt görs. Vems ”fel” är det då att verksamheten inte är så förnyelseinriktad som man önskar. På frågan om de anser det lönt och möjligt att driva en idé svarade

75 % ja. Det indikerar att ”vägen är fri men förnyelsebilen kommer inte”. Vi inser dock att det är svårt att tolka data.

5.8.2. Inställningen till förnyelse och synen på dess potential

För att hårdtesta landstingspersonernas grundsyn på innovativa krafter hade vi en fråga som löd: ”Tror du att det skulle gå att förbättra den verksamhet du arbetar i utan att tillföra mer personal eller pengar?” Sammantaget trodde 48 % av respondenterna i de utvalda miljöerna att det går att förbättra verksamheter utan att tillföra mer personal eller pengar (se tabell 17). Det visar antingen att attityden är tudelad eller att den faktiska potentialen i olika verksamheter är tudelad. Detta är samma bild som framkom i svaren från kommunmiljöerna.

Tron på innovativa processer verkar vara något större bland de landstingsmiljöer med mindre gott ekonomiskt resultat. Skillnaden mellan olika miljöer både mellan landstingen och inom landstingen är dock inte så stor. Det ligger mellan 40 och 60 %.

Frågan om det går att förbättra verksamheten utan att tillföra mer resurser följdes av flera kommenterar. Många menade att lösningen kunde vara omorganisation/planering, information/ utbildning samt ”ständiga samtal” inom personalen. En person ansåg att vad som behövdes var ”en logisk översyn av både små och stora processer med effektivisering som honnörsord” och menade att det sannolikt ”hade minskat arbetsbördan avsevärt” (nr 218). Onödiga administrativa ålägganden ansåg flera personer hindrade det man egentligen ville göra: ”Låt varje personalkategori arbeta med det de är utbildade till. Ta bort onödigt dubbelarbete – t ex avseende dokumentation. Minska dokumentationen – mer tid till patienter” (nr 157). Systemfel var flera inne på: ”Om inriktningen blev betalning efter produktion och inte budgetering av nuvarande slag skulle svaret bli ja i mycket hög grad” (nr 210). Likaså var attityder ett tema många diskuterade: ”Ändrade attityder, förändrade styrsystem centralt och ett mera cost-benefit-tänkande” (nr 73), eller ”Det är inte alltid fråga om pengar/resurser utan attityder – motivation” (nr 125). Kritik mot ledarskapet framkom allt som oftast: ”Ja om vi verkligen fick ansvar totalt sett för det vi skall göra och inte som nu med beslutsfattare som inte vet ett enda skvatt om vad jag sysslar med” (nr 110).

De som inte tror att det går förbättra verksamheten pekar på att det måste till mer pengar och personal. En person kopplade samman kompetens med kostnader: ”Kortsiktiga förändringar och förändringar som kommer av ökad erfarenhet och kunskap kan förbättra utan pengar. Dock blir de två sistnämnda ej varaktiga utan löneökning” (nr 173).

Tabell 17. Tilltron till innovativa processer i landstingsmiljöerna (%).

Andel som trodde att det i hög eller mycket hög grad går att förbättra utan att tillföra mer personal eller pengar

Andel som ansåg det var viktigt att arbeta i en innovativ miljö (vår sammanvägning av flera svar)

Skåne 41 75 Stockholm 46 86 Norrbotten 62 76

Landsting med mindre gott ekonomiskt resultat

Alla tre ovan

50 79

Kronoberg 40 76 Västmanland 55 83 Sörmland 45 73

Landsting med bättre ekonomiskt resultat

Alla tre ovan

44 77

Alla

48 78

5.8.3. Insatser för att stödja innovativa processer?

Den första observationen vid analysen av svaren på frågan om insatser för att stödja innovativa processer är att få personer anger egen forskning- och utvecklingsavdelning. Bara 13 % bedriver med systematiskt omvärldsbevakning. Detta indikerar att man inte i tillräcklig grad tar till sig det flöde av idéer som finns i omvärlden. Bara 11 % gör systematiska studier av hur andra verksamheter arbetar. Bara 20 % gör regelbundna besök på fackmässor. Bara 28 % arbetar med visionsarbete. Allra mest förvånansvärt är dock kanske att endast 13 % säger att de har aktiv organisation för idéhantering. Inte ens en passiv sådan (förslagslådor) verkar finnas i mer än 14 % av respondenternas miljöer.

Frågan ”Vad gör er organisation för att stödja förnyelsearbete och nytänkande?” hade också ett öppet alternativ. Bilden att det

görs för lite framgår också av kommentarerna: ”Bara spel för gallerierna, inget med substans som ens har en chans att leda någon vart (37), ”Ingenting” (nr 237) eller ”Egentligen väldigt lite om inget eget personligt engagemang finns” (nr 73). Vissa svar var svåra att tolka gällande om de avsåg något positivt eller om svaret var ironiskt: ”Nu pågår en stor omorganisation” (nr 57). Många speglade en riktigt mörk bild: ”Ledningen och politiker diskuterar och kommer med nya krav på besparingar och mer arbete för färre personal” (nr 276).

De som pekade på positiva insatser talade i hög grad om ledarskap, åtminstone indirekt: ”Tillåtande attityd, uppmuntrande miljö och trygghet, skapar en bra förnyelseatmosfär.” (nr 31), ”Förändringsledarutbildning” (nr 40) eller ”I en liten grupp med högt i tak är det lätt att föra fram idéer och få gehör för dessa” (nr 84). Flera pekade på betydelsen av att praktisera på andra enheter: ”Regelbunden tjänstgöring på annan klinik och kontakt med kollegor på annan ort” (nr 110). Olika former av vidareutbildning var också vanligt: ”Kurser och nationella och internationella möten” (nr 45) eller ”Arbetsgrupper för utbildning och metod- och utvärderingsfrågor” (nr 50). Somliga hade innovativa processer som själva kärnan i sitt arbete: ”Min tjänst är 80 % FoU” (nr 205).

5.8.4. Vilken typ av innovativa processer pågår i landstingsmiljöerna?

Enkäternas huvudfråga var som framgått om de kunde ange något exempel på innovativ process under de senaste åren. Tidigare har vi diskuterat svaret i kvantitativa termer. Här följer mer information om vad de faktiskt gjorde. Det talas mycket i termer av omorganisationer, arbetstidsmodeller, chefsbyten, datoriserade bokningsschema, utbildning och nya behandlingsmetoder och maskinell utrustning: ”Vi införde ett nytt arbetstidssystem som byggde på personalens önskemål gällande sitt arbete men medförde samtidigt ett ansvar kollektivt hos personalen att se till att kliniken var bemannad som den skulle” (nr 11). Förbättring av flöden och avdelningars funktionssätt var ett av temana: ”Rationaliserat reumatikermottagning. Kortare tid/mindre lokal” (nr 27). Vissa pekade på konkreta framsteg till förmån för patienter: ”En astmasångbok för barn 4–7 år med astma. Integrera vardagsliv med

sjukvård.” (nr 100), ”Skapat ett tvärprofessionellt team för omhändertagande av cancerpatienter. Teamet har erhållit kvalitetspris.” (nr 137) eller ”Utveckling av en IVA-ambulans för Skåne” (nr 167). Betydelsen av kollektivt visionsarbete var en röd tråd: ”Nyligen ett visionsprojekt där hela kliniken genomlystes av en allsidigt sammansatt grupp som med helt fria händer fick skissa hur en optimal verksamhet skulle se ut utan att stora nya personal- och lokalresurser behövde tillföras. Personalen gav sig hän mycket entusiastiskt i arbetet.” (nr 107).

Likaså var forskning genom integration av teori och praktik viktigt: ”Ett kliniköverskridande centrum för infektionsmedicin med möjlighet till integrering av grundforskning och klinisk forskning i omedelbar närhet till patienterna” (nr 244). Smarta lösningar som underlättar för personalen var vanliga: ”Byte av distributionssystem för kall mat till patienter på sjukhuset. I det nya systemet värms den kalla maten upp i vagnen med hjälp av kontaktvärme. Tidigare värmdes maten i mikrovågsugn.” (nr 265). Vissa svar var svåra att tolka: ”Helsingborgs lasarett har under ett par år drivits som bolag med fokus på produktion och ej att hålla budget. Detta var en förnyelse med korta vägar mellan idéer och beslut.” (nr 51).

5.8.5. Syftet med de innovativa processerna?

Vi frågade vad syftet var med den innovativa process de själva hade angivit som svar på fråga 1 (om de hade något svar att ge där). Många svar handlade om personalens arbetsvillkor, såsom jämnare arbetsbelastning, mindre stress, mer frihet under ansvar, kortare beslutsvägar, ökad delaktighet och ökad kompetens. I materialet framkom exempel på effektiviseringar och rationaliseringar som påverkar kostnader och resursutnyttjande. Patienternas villkor, såsom kortare vårdköer, säkrare diagnoser och effektivare behandlingar var också viktiga syften. Här följer några exempel på vad de angav:

  • ”Att ej endast erbjuda vård och behandling för patienter med vissa diagnoser utan se till den sammantagna problembilden” (nr 1).
  • ”Säkrare diagnostik, kvalitetskontroll och bättre möjligheter att ta tillvara celler för specialanalyser” (nr 35).
  • ”Skapa en modell för samverkan mellan berörda, såsom kommun, landsting och primärvård. Samordna och förstärka gemensamma resurser” (nr 41)
  • ”Att öka antalet tillvaratagna organdonationer” (angående satsning på nytt datasystem) (nr 51)
  • ”Att öka patientsäkerheten, höja kvaliteten i initiala bedömningar

– de blir mer heltäckande och lika för alla patienter – vi får snabbt mycket information – behandlingsarbetet kan komma igång snabbare. Intervjuaren är i den amerikanska versionen validerande, vilket gör att man t.ex. redan under intervjun kan se om en patient får signifikanta resultat inom t.ex. ångestfrågor jämfört med friska jämnåriga” (angående att patienter i kontakter med BUP intervjuas genom en semistrukturell teknik) (nr 79).

  • ”Öka kvinnans välbefinnande och minska tablettintaget”

(angående akupunkturmottagning för kvinnor med PMS och liknande) (nr 99).

  • ”Syftet är att minska antalet kejsarsnitt och sugklockor men ändå få färre barn med svår syrebrist” (angående satsning på fostrets EKG) (nr 101).
  • ”Att använda oss av grupprocessen som verktyg till rehabilitering och beteendeförändringar” (nr 175).
  • ”Minska arkivytor och alltid ha tillgång till bilder” (angående införande av digitalröntgen – förövrigt många liknande kommentarer) (nr 202).
  • ”Att höja kompetens och självkänsla hos barnundersköterskor, att bygga nätverk inom barnsjukvården och delvis utanför … att lyfta fram FN: s barnkonvention i vardagsarbetet” (nr 204)

När man går igenom svaren slås man av hur mycket positivt som görs och vilket engagemang människor har för att åstadkomma framsteg.

5.8.6. Hur uppkommer idéer till innovativa processer?

En av frågorna handlade om hur idén uppkom till den innovativa process de själva inledningsvis valde att ange. Frågan riktades alltså till dem som hade angivit ett exempel på innovativ process de senaste åren. Alternativen och svaren framgår av tabell 18. För varje alternativ ombads respondenten att skriva vad de avsåg konkret.

Skälet till detta var bl.a. att vi ville få dem att tänka till ordentligt, samt ge oss möjlighet att analysera vad de avsåg .

Tabell 18. Hur idéerna till angivna innovativa processer uppkom (%).

Andel

Idén uppkom internt på arbetsplatsen

45

Idén uppkom ”uppifrån” dvs.. från dem som ansvarar för vår verksamhet

36

Idén uppkom utifrån/externt

18

Idén uppkom på annat sätt

13

Jag vet inte hur idén uppkom

10

De idéer som uppkom internt på arbetsplatsen uppkom mer konkret på exempelvis följande sätt: I många fall hade personalen själva haft önskemål eller kommit med idéer. De gav även en del kommentarer angående avdelningschefer, ledningsgrupper, interna arbetsgrupper och projektledare. Här är exempel:

  • ”Via ett handledningstillfälle” (nr 1).
  • ”Tidigare problem med att varje medarbetare ’har’ sin egen kö, ansvarade helt själv. Svårt vid sjukdom, byten och arbetstoppar” (nr 6).
  • ”Genom stor misstro mot föreliggande ledning. Personalen gjorde en enkät och propsade på genomlysning utifrån av oberoende konsulter” (nr 64).
  • ”En nyckelperson slutade” (nr 176).
  • ”Vi måste hänga med i utvecklingen” (nr 209).
  • ”Elevsamordnaren såg behovet både på lasarettsavdelningarna och ute på skolorna” (nr 214).
  • ”Genom framväxande behov av översyn av arbetsmetodik, rutiner, vårdinnehåll och kvalitet” (nr 289).
  • ”Av en arbetsgrupp, tillsatt av en utifrån kommande konsult, men bestående av befintliga medarbetare” (nr 301).

När det gäller idéer som kom uppkom ”uppifrån” uppkom de på exempelvis följande sätt: Många kommentarer angående sjukhusledning, ledningsgrupper, chefer, landstingsstyrelser, externa utredare samt politiker. Någon pekade på ”Psykiatriförvaltningen” (nr 276). Andra nämnde betydelsen av utredningar:

”En extern utredare gjorde en inventering av behovet av palliativ vård i vårt län” (nr 288).

De idéer som uppkom ”utifrån/externt” uppkom exempelvis genom information från andra sjukhus, från politiker, som följd av en allmän trend i Sverige/internationellt samt genom förändringar inom vårdsystemet. Fler exempel:

  • ”På Ullevål Sykehus, Oslo” (vid tjänstgöring där) (nr 35).
  • ”Silicon Valley” (nr 37).
  • ”Nationella handikapplanen där pengar från nedlagda regementen delvis tilldelas vården” (nr 41).
  • ”Genom Mc Master University Canada” (nr 79).
  • ”Ett forskningsprojekt genomfört i Lund, Malmö och Göteborg hade visat att ST-analys av fostrets EKG kunde ge mindre syrebrist hos barnen och färre kejsarsnitt och sugklockor” (nr 101).
  • ”Från tillverkaren av injektionssubstanser” (nr 155).
  • ”Bröstcancerkongress i Florens 1998” (nr 130).
  • ”Grundidén är den så kallade Bra mottagningsmodellen” (nr 194).
  • ”Från IT-sektorn som såg möjligheter att radikalt förändra rutiner och arbetssätt i vården” (nr 209).
  • ”Sigma Data” (nr 261).
  • ”Kongresser” (296).

De idéer som uppkom på annat sätt uppkom sades komma som en följd av gemensamma projekt i länet, kontakter med andra sjukhus, politiker samt olika projekt inom t.ex. skolan. Fler exempel:

  • ”Började som ’entusiasmträff’ lokalt och spreds uppåt” (nr 87).
  • ”Inom Sverige och internationellt är det numera vanligare att man har separata CF-center för vuxna och barn. Alla i teamet har velat pröva denna förändring” (nr 159).
  • ”Planerad ombyggnad av avdelningen” (nr 161).
  • ”Enligt direktiv från SBU-rapport” (nr 207).
  • ”Läste en bok om etik och upptäckte att vi inte hade samma människosyn” (nr 219).
  • ”Datorjournalsystemet har blivit allt mer utbrett på olika platser i landet” (276).
  • ”Ädelreformen fungerade dåligt, dåligt samarbete lasarettkommun” (nr 282).

Vi kan konstatera att idéer kan uppkomma på flera olika sätt. Vi kan också konstatera att det inte är så lätt att veta om den kommer uppifrån eller utifrån. Kanske behövs mer forskning för att forma ett mer nyanserat språk kring dessa frågor?

5.8.7. Vilken betydelse har innovativa processer?

Vad hade de satsningar eller den förnyelse vissa av personerna angav i fråga 1 betytt? De mönster som står att finna i undersökningsmaterialet är att det överhängande ges en positiv bild av de förändringar som gjorts. Svaren ger en bild av att det skett en effektivisering/bättre resursfördelning samt att bättre struktur har skapats. Vidare tyder undersökningspersonernas svar på att det skett förbättringar av arbetsmiljön för personalen. Vidare är det många som anger att de uppsatta målen har uppnåtts. En del svar pekar också på att det skett förbättringar för patienterna. Här följer ett urval av de kommentarer vi fick in:

  • ”Att vi idag arbetar med vuxna med Damp/ADHD. Vi har breddat vår ’kundkrets’ med även patienter med panikångest m.m.” (nr 1).
  • ”I förlängningen en ökad satsning på att hitta nya arbetssätt för äldrevård och för de som söker för mer banala krämpor, så att man kan ägna mer tid åt äldre och sjuka” (nr 65).
  • ”Ekonomiskt, bättre kostnadskontroll gav mindre kostnader.

Nöjdare medarbetare/specialister. Nöjdare sektion/mellanchefer. Positiv feedback/reklam för kliniken” (nr 93).

  • ”Kunskapsmässigt knutit ihop kompetensen från slutenvård, personvård och kommunal hälso- och sjukvård” (nr 95).
  • ”Förhoppningsvis har det lett till att överenskomna rutiner följs bättre och att vi fått ett systemtänkande och ett helhetsperspektiv. Gemensamma mål och prioriteringar” (nr 131).
  • ”De kliniker som infört systemet kan följa flödet på en patient och kunnat se var väntetider och flaskhalsar finns” (nr 135).
  • ”Bättre kontinuitet för patienterna, bättre livskvalitet/trygghet, ökad kapacitet att omhändertaga denna patientgrupp” (hepatit) (nr 143).
  • ”Avlastning för personalen, bättre samarbete med skolorna.

Eleverna är mer förberedda inför sin praktik” (nr 214).

  • ” Bättre tillgänglighet. Vi har blivit duktigare på att ’mäta’, vi vågar testa att mäta och utvärdera. Vi har fått ett forum för

internutbildning. Vi har fått större öppenhet och vågar ta upp ”svåra” samtal. Vi är på väg mot en gemensam värdegrund” (nr 219).

  • ”Fler patienter har möjlighet att vårdas i hemmet den sista tiden i livet. Personalen runt patienten/anhöriga känner sig tryggare när de vet de kan få stöd av oss i Rådgivningsgruppen” (nr 232).

Ett tämligen stort antal som påpekar att det är för tidigt att utvärdera de genomförda förändringarna. Även om det över lag ges en positiv bild av de genomförda förändringarna finns det ett flertal svar som tyder på att arbetsbelastningen har ökat (inte minst i samband med omstruktureringarna), liksom att det blivit mer kostsamt.

5.8.8. Vilka faktorer underlättar respektive försvårar?

I enkäten till landstingen, precis som till kommunerna, listade vi ett antal faktorer och bad respondenterna kryssa i om respektive faktor hade underlättat eller försvårat den innovativa process de själva angav tidigare i enkäten. De hade också möjlighet att kryssa i alternativen att faktorn både har underlättat och försvårat samt alternativet att det vare sig har underlättat eller försvårat. Dessutom fanns alternativet vet ej/finns ej.

Något som kan utläsas från tabell 19 är att endast 34 % angav ekonomiska resurser som en faktor som har underlättat ekonomiska processer. Andra faktorer verkar spela en betydligt större roll. Här kan nämnas t.ex. utbildning, personal med speciella kunskaper och inte minst en speciell ”eldsjäl” internt. Landstingets egna FoU-enhet eller den politiska ledningen ligger märkligt nog långt ner på listan när det kommer till faktorer som underlättar förnyelsen. Informationssökning, möjligheter att avsätta tid, attityder, kunder/medborgare/brukare samt det administrativa ledarskapet spelar betydligt större roll om man ska tro respondenterna i undersökningen. I tabell 19 framgår svarsbilden.

Tabell 19. Andel personer som hävdar att respektive faktor har underlättat för den innovativa processen (%)

Det har underlättat

En speciell ”eldsjäl” internt

67

Personalens engagemang

64

Personal med speciella kunskaper

64

Internutbildning/fortbildning 62 Administrativa ledningen/ledarskapet 52 Kunder/medborgare/brukare 42 Attityder 39 Möjligheter att avsätta tid 38 Informationssökning 37 Verksamhetens organisation 34 Ekonomiska resurser 34 Bok, forskningsrapport, tidskrift 33 Företag i omvärlden 30 En nyanställd med aktuell utbildning 25 Interna föreskrifter – vad man får göra 20 Egen forskning och utveckling (FoU) 20 ”Skriverier i media” 20 Kontakt med universitet/högskola 18 Politiska ledningen/ledarskapet 17 Finansiär/sponsor 11 Lagar och regler 9 Kommunens/landstingets FoU-enhet 8 Statligt organ av någon sort 6

Vilka faktorer är då mest försvårande för förnyelsearbetet. Allra viktigast är svårigheten att kunna avsätta tid. Därefter kommer märkligt nog ekonomiska resurser, vilket är motsägelsefullt eftersom det inte var något som framkom som vikigt när det gäller att underlätta. Vi tolkar det som att människor märker av pengarnas betydelse först när de är knappa. När pengar finns ser man dem inte lika lätt. På tredje plats efter tid och pengar kommer attityder och verksamhetens organisation som de mest försvårande faktorerna. Därefter är det politiska ledarskapet mest försvårande.

Vilka kommentarer hade man kring frågan om hur förnyelseinriktad man upplever att verksamheten är? Generellt ges

två bilder, en positiv där man tycker att verksamheten ständigt är i förnyelse och en negativ där det framkommer att verksamheten är hierarkisk, styrs av ekonomin samt är stel och svagt förändringsbenägen. Det är sannolikt stor skillnad mellan olika miljöer som speglas i svaren. Likaså framgår det av ett flertal svar att tekniken och vården är förnyelseinriktad emedan administrationen står still i utvecklingen. Här följer några av de kommentarer som framkom:

  • ”Många har jobbat här för länge” (nr 23).
  • ”Det finns ingen energi i organisationen” (nr 139).
  • ”Vi lever i ständiga förändringar i och med att omvärlden hela tiden ändras. Vi följer med” (nr 145).
  • ”En toppstyrd landstingsvård anser jag har nått vägs ände”

(nr 210).

  • ”Det kommer hela tiden nya forskningsrön inom medicinen, men den kliniska verksamheten i sig upplever jag som konservativ” (nr 242).
  • ”Sjukvården är hierarkiskt uppbyggd. Fotfolket inte alltid lika intresserade av politiska/organisatoriska/ledarskapsförändringar” (nr 252).
  • ”Vi hinner inte diskutera, jag anser att man knäcker idéer just i diskussionen” (nr 263).

Vissa faktorer angavs både ha underlättat och försvårat (presenteras dock inte i tabell). Högst upp fanns där attityder där 33 % ansåg att de både hade underlättat och försvårat. Därefter kom verksamhetens organisation, personalens engagemang och det administrativa ledarskapet. Man kan tolka det som att dessa faktorer är viktiga och beroende på hur de är påverkas förnyelsen i positiv eller negativ riktning.

I kapitel 7 kommer vi att sammanfatta våra intryck av breddstudien genom att presentera några övergripande slutsatser. Först ska vi dock se närmare på något viktigt, nämligen vad som sker i några av de FoU-enheter som är nära kopplade till kommuner eller landsting och inte minst vilken nytta och vilket värde dessa verksamheter genererar. Vi kommer också placera andra stimulansfaktorer under vårt mikroskop.

6. Stimulansfaktorer

6.1. Inledning

Kapitel 6 ägnas specifikt åt något vi kallar stimulansfaktorer för innovativa processer. Vi inleder med att rapportera en studie om FoU-enheter, som är stimulansfaktorer till verksamheter i kommuner och landsting. Vi kommer senare beröra statliga organ (vid sidan om universiteten) och då främst i rollen som just stimulansfaktorer eller tänkbara stimulansfaktorer för kommuner och landsting. Andra stimulansfaktorer kan vara företag som verkar för att nya metoder eller ny teknik ska införas inom den offentliga sektorn, eller facktidskrifter som bidrar till att sprida, och även generera, nya koncept, idéer och kunskaper. Informationsspecialister och bibliotek har också en synnerligen viktig stimulerande roll, liksom fackboksförfattare och de förlag som ger ut och marknadsför böckernas innehåll. I våra fallstudier såg vi flera exempel på att innovativa processer ofta ”triggas” av denna typ av stimulansfaktorer. Vi såg också att faktorerna utgör ett stöd när väl en innovativ process initierats i t.ex. en skola eller på en sjukhusklinik. Utredningen hade endast möjlighet att skumma på ytan på detta viktiga område. Syftet med kapitlet är att väcka frågor och peka på centrala drivkrafter bakom innovativa processer.

6.2. FoU-enheter

6.2.1. Inledning

Forskning är en viktig form av innovativ process. Forskning ger också effekter på andra verksamheter som drar nytta av resultaten. Därmed har forskning två roller: både en innovativ process i sig själv och en katalysator för andra innovativa processer. Den här delstudien syftar till att särskilt belysa delar av den forskning som

sker i forskningsenheter (FoU-enheter). De som avses finns primärt utanför högskolor och universitet och alla är relaterade till kommuner eller landsting.

Varför sker då forskning utanför universiteten? Räcker inte det som görs inom universiteten? Svaret är enligt flera insatta personer att universiteten inte i någon större utsträckning har inriktat sig (velat inrikta sig) mot forskning om t.ex. äldreomsorg. I något högre grad har man intresserat sig för forskning om individ- och familjeomsorg. De som forskar om dessa områden inom universi– teten kanske protesterar mot denna slutsats, men om man jämför med all annan forskning som sker vid universitet och högskolor kan slutsatsen motiveras (jfr diskussionen kring Mode 2 i kapitel 3).

Den forskning som görs inom universiteten är inte heller alltid verklighetskopplad i så måtto att den sker i genuin samverkan med konkreta verksamheter. Kanske leder inte universitetsforskningen därför till lika stor praktisk nytta som den som bedrivs nära den praktiska verksamheten? Frågan är både provokativ och obesvarad, dvs. den är värd att undersöka närmare inte minst i kommande studier. Det pågår en diskussion om vilken forskning staten, t.ex. via sina myndigheter, ska stödja ekonomiskt, den vid universiteten eller den vid FoU-enheter. Kanske är själva frågan felställd?

När det gäller forskning om social omsorg är det i hög grad Socialstyrelsen som bestämmer. Socialstyrelsen har två roller: Normeringsroll och tillsynsroll.1 Vid sidan om dessa roller arbetar de med forskning och utveckling. Signaler finns på att de upplever att forskning och utveckling delvis faller utanför deras huvud– uppgifter. Kanske anser de inte att de ska bekosta forskning utan att det borde skötas av t.ex. universiteten? En fråga som i så fall infinner sig är om en aktör verkligen kan ha en normeringsroll i komplicerade frågor utan att bedriva forskning. Om man arbetar fram normer, kan man ju fråga sig vad dessa normer ska grunda sig på för underlag? Historien visar att det finns exempel på helomvändningar i normeringen. Spädbarn ska ligga på mage heter det vissa år, men så plötsligt ska de ligga på rygg. Svaret är förstås att myndigheter som Socialstyrelsen behöver och de facto nyttjar enorma mängder kvalificerade forskningsresultat för att grunda sin verksamhet. Om de ska driva och/eller finansiera forskning i egen regi är dock, enligt mångas mening, inte lika självklart. Men ett

1 När man diskuterar Socialstyrelsen finns en parallell finns till Skolverket. Detta verk har nyligen delats upp i två delar: En tillsynsdel och en utvecklingsdel. Det har alltså blivit två olika myndigheter. Kanske är Socialstyrelsen på väg att gå samma väg?

motiv till att också finansiera och driva egen forskning är att man utvecklar och underhåller en kompetens. Denna kompetens gör i sin tur att man kan ta till sig ny forskning från t.ex. universitet och FoU-enheter i Sverige och internationellt. Hur som helst pågår en diskussion om vilken forskning Socialstyrelsens budget ska finansiera.

Staten har historiskt medfinansierat uppbyggnaden av många FoU-enheter, och det är naturligt att de frågar sig vad de egentligen stödde för typ av verksamhet. Det finns indikationer på att vissa vill minska bidragen till FoU-enheter för att i stället kanalisera resurserna till universiteten. Detta har skapat stor oro inte bara hos FoU-enheterna, utan också i kommuner och landsting. En person sa: ”Om staten beslutar att kanalisera medlen till universiteten, kommer då intresset [på universiteten att] vakna eller kastas pengarna i sjön?” Det kan ställas mot andra personer som menar att universitetsforskningen är mer kvalificerad. Vi hoppas att den delstudie som här presenteras kan kasta mer ljus över problembilden.

6.2.2. Syfte

Vår utgångspunkt är att forskning är en viktig stimulator till innovativa processer i kommun- och landstingsvärlden. Idéer, kunskaper och inspiration från forskning kan leda till att människor i verksamheter initierar förnyelse eller får hjälp med att driva redan initierade förnyelseprojekt. Vidare kan forskning vara aktionsinriktad och på så sätt direkt påverka verksamheter samtidigt som kunskaper, metoder och teoretiska perspektiv genereras. Delstudiens syfte är att lyfta fram exempel på hur forskningsresultat leder till konkret nytta hos dem som använder resultaten eller medverkar i processen. Frågår vi försöker besvara är: Vad handlar den forskningen om som bedrivs av FoU-enheter med koppling till kommuner och landsting? Hur omfattande är den forskningen? På vilket sätt gör forskningen nytta och vilka effekter har den för de verksamheter som tar del av den? I vilken grad kan eller vill forskningsaktörerna ge information om effekter och nytta? Vilka typer av aktörer drar nytta av forskningen? Hur uppkommer forskningsprojekten? Vilka övriga aspekter finns skäl att lyfta fram? Luckor i forskningen?

Observera att vi i just denna studie inte primärt granskar det värde som ”kunskaper i sig” kan ha för forskarsamhället och andra intresserade. Vi har snarare i detta sammanhang ytterst det medborgarvärdeperspektiv som beskrevs i kapitel 1. Forskning inom t.ex. social omsorg övergår därför inte till sin yttersta nytta förrän man kan urskilja ett värde för någon medborgare, t.ex. i form av bättre omhändigtagande eller behandling. Det hör till saken att medborgaren både är brukare och finansiär av forskningsresultaten (den mesta forskningen vi här talar om betalas via skattsedeln).2 Steget däremellan är förstås att de verksamheter medborgaren möter drar nytta av forskningen genom att de via forskningen får t.ex. nya metoder, förhållningssätt, verktyg eller arbetsmotivation. Det är troligen detta mellansteg regeringen åsyftade i sitt första direktiv till utredningen: ”Utredningen ska kartlägga omfattningen av och ändamålet med de insatser kommuner och landsting gör för att med hjälp av forskning och utveckling (FoU) och andra innovativa verksamheter förnya och förbättra den egna verksamheten”. Vi sammanfattar vår utgångs– punkt genom en enkel modell som vi kallat nyttopyramiden (figur 1). Vi är – det bör understrykas – mycket medvetna om att det finns andra perspektiv på forskningens värde, kvalitet och nytta.

2 Utredningens tidsram möjliggör inte en analys av medborgarnas värde i förhållande till medborgarnas insatser (skatter m.m.). Det är sålunda inte forskningens effektivitet vi studerar utan forskningens ”kundvärde”.

Figur 1. Nyttopyramiden

Denna delstudie kan ses som en fortsättning till den av Dalarnas Forskningsråd tidigare gjorda studien ”Det dolda universitetet”.3Medan den studien primärt var en kartläggning av själva forskningsaktörerna jämte en intressant diskussion, är föreliggande studie en analys av vilken forskning som bedrivs. Framförallt är denna studie som sagt inriktad mot frågan om vilken nytta forskningen har och vilka effekter den ger på de verksamheter som tar del av den. Vi har inte ambitionen i denna delstudie att göra analyser av forskningens vetenskapliga kvalitet.

6.2.3. Ansats och metod

Vilka typer av FoU-enheter handlar det då om i just denna studie? De är för det första inriktade mot frågor som är centrala för kommuner och landsting. De viktigaste områdena är äldrefrågor, socialtjänstfrågor samt hälso- och sjukvård. Några fokuserar primärvård, psykiatri eller försäkringskassefrågor. Ett färre antal i urvalet fokuserar kommunernas ekonomiska funktionssätt, miljö, missbruk, folkhälsa och skola. Vi hänvisar till rapporten Det dolda universitetet för en fylligare diskussion kring urvalet. Hur förhåller sig då urvalet av FoU-enheterna gentemot syftet i utredningen

3 Bergström et al (2000). Det dolda universitetet. Framväxten av nya FoU-miljöer utanför universitet och högskolor. Falun: Dalarnas forskningsråd.

SOU Innovativa processer? Som framgår av bilaga 2 ledde vår demokratiskt inriktade fokuseringsstudie till följande områden: barnomsorg, skola, tillväxt, vård och äldreomsorg. Urvalet av FoUenheterna finns främst inom de två sistnämnda. Dessutom finns en hel del inom annan omsorg än äldreomsorg. Barnomsorg, skola och tillväxtfrågor – exempelvis näringslivsutveckling – faller i princip utanför urvalet i just denna delstudie. Observera att detta inte ska tolkas som att vi anser dessa områden mindre viktiga. Forskning om tillväxtens drivkrafter kan ju vara synnerligen strategisk eftersom den kan generera handlingar som stärker resursbasen till vård och omsorg. Här bör också understrykas att vårdområdet också inkluderar en mycket stor klinisk, medicinsk och biologisk forskning som inte i så hög grad berörs av urvalet i Det dolda universitetet. Inte heller inkluderas, med något undantag, forskning inom teknikområdet. Vidare finns i vissa fall mycket omfattande forskning vid de lokala, regionala och nationella museerna – som inte heller inkluderas i urvalet.

Avgränsningen gäller inte bara ämnesinriktning. Den gäller också vilka typer av forskningsaktörer som väljs ut. Sålunda inkluderas inte primärt forskning vid högskolor och universitet. Flera undantag och dessutom överlappningar finns dock.

Att bedriva forskning utanför universitetsvärlden i syfte att bättre förstå sin verksamhet är inget nytt – inte heller på det sociala området. Läkaren Gustaf Jonnson studerade under 1940-talet omhändertagna ungdomar, tog fram kunskaper, utvecklade metodik och förändrade synen på ungdomar och på bilden av arv vs. miljö. Han kom att bli känd under smeknamnet Skå-Gustaf eftersom han verkade i orten Skå, där han också skapade en barnby. Han var, precis som t.ex. Charles Darwin, inte ”formellt sett forskare”, men gjorde lysande forskning. Nationalencyklopedin skriver om honom: ”Jonnson har haft stor betydelse för barnavårdens utformning i Skandinavien, främst genom att påvisa den traditionella anstaltsvårdens skadliga inflytande på barn och ungdom. Hans antiauktoritära inställning till uppfostran, som utprövats på Barnbyn Skå och där utvecklats till att gälla vårdfrågor generellt, väckte till en början livlig debatt men har efter hand starkt påverkat den allmänna inställningen till tvång och våld i uppfostran och vård.” Hans forskning ledde också till flera publikationer. Exempel är 222 Stockholmspojkar, som utkom 1964 och Flickor på glid (två volymer, 1977–80).

Denna delstudie består i sin tur av tre delstudier: Första steget var att göra tre fallstudier inför den senare breddstudien. Här valdes APel och FoU-enheten i Linköping och en ytterligare FoU-enhet. Den sistnämnda visade sig dock inte primärt vara en forsknings– enhet, utan snarare en offentligt finansierad processtödsverksamhet mer att betrakta som konsultföretag. Det kom senare att framgå att många s.k. FoU-enheter mer var att betrakta som U-enheter än Fenheter.

Det andra steget i delstudien var en fallstudie av ett socialtjänstverktygs utveckling. Denna studie genomfördes av Thomas Tydén vid Dalarnas Forskningsråd, på uppdrag av utredningen. Den studien skiljer sig från de ovan nämnda studierna genom att den inkluderade fördjupad analys av de processer som fallet illustrerade.

Steg tre var en breddad studie över i princip hela landet. Metoden för den större studien var att via brev ställa frågor till de FoUenheter som kartlades i Det dolda universitetet. Här kommer vi börja med att beskriva resultatet från breddstudien.

6.2.4. Resultat I: avtäckning av det dolda universitetet

Brevet till FoU-enheterna sändes den 30 maj 2002. Urvalet var de FoU-enheter och adresser som fanns publicerat i Dalarnas Forskningsråds rapport Det dolda universitetet. I brevet ställdes följande fråga: ”Kan du ge ett exempel på något konkret resultat från er forskning eller utveckling och hur det gjorde nytta eller hade effekter på den eller de verksamheter som tog del av resultatet?” Vi skrev också följande: ”Vi vill fånga in så konkreta exempel som möjligt både vad gäller vilket forskningsresultat eller utvecklingsresultat det handlade om – och vilken nytta detta genererade. Vi önskar också veta vilken aktör (eller vilka aktörer) det var som utnyttjade resultatet. OBS! Här avser vi både de verksamheter som var direkt involverade i projektet (om så var fallet) och andra verksamheter som indirekt tog del av resultatet via rapporter eller konferenser. Slutligen vill vi veta hur FoU-projektet från början tillkom.” Totalt skickades brev till 81 olika forskningsenheter. Av dem inkom omkring 45 med svar. Trots att urvalsunderlaget inte ens var tre år gammalt hade det skett en rad omstruktureringar av forskningsenheterna. Vidare hade även namnbyten skett. Det kan alltså tänkas att vissa brev inte kom fram på grund av ändrad adress, dvs. det kan finnas FoU-enheter som omnämndes i Det dolda

universitetet men som inte nåddes av våra brev. Vi hade inte tid och möjlighet att manuellt kontrollera alla adresser. Läsaren bör också än en gång observera att urvalet av adressaterna inte täcker in alla svenska FoU-enheter. Snarare täckte det endast dem som var upptagna i Det dolda universitetet.

Glädjande nog fick utredningen in ett omfattande material bestående av författade beskrivningar med utgångspunkt från våra frågor. Dessa varierade när det gäller omfång, struktur, skrivsätt m.m. men utgjorde ett mycket värdefullt underlag. Utrymmet här medger inte att presentera underlaget i sin helhet. Vi gjorde en rapport för utredningens interna bruk. Däremot görs här en kondenserad sammanfattning av detta material. Vi har dragit slutsatser om vilken typ av forskning som bedrivs, om nyttan beskrivs tydligt samt exempel på nytta. Vi baserar slutsatserna endast från det material som lämnades till utredningen. I vissa fall gavs inga svar utan snarare hänvisningar till hemsidor etc. trots att vi bad om en sammanfattning. I dessa fall har vi inte haft tid och resurser att själva gräva i ett ofta stort material av hemsideslänkar och rapporter. De slutsatser vid drar gäller sålunda bara det material som aktivt sändes in till utredningen.

Vad handlar forskningen om?

Forskningen handlar om en rad områden inom främst sjukvård och omsorg. I tabell 1 återges några exempel på inriktningar. Nyckelorden speglar vår tolkning utifrån det material som inkom. Överlappningar finns. Vi har medvetet skiljt på t.ex. vård respektive vård i livets slutskede. Det speglar olika grad av specialisering.

Tabell 1. Forskningens inriktning

Inriktning Antal

Sjukvård 8 Primärvård 4 Klinisk forskning 1 Psykiatri och Socialpsykologi 3 Sociala och vårdrelaterade frågor 1 Funktionshinder 1 Äldre- och handikappomsorg 8 Äldre-, individ- och familjeomsorg 7 Vård i livets slutskede 1 Arbetsplatslärande 1 Försäkringskassefrågor 4 Kommunala frågor 1 Landstingsrelevanta frågor 1 Oklara 2

Aristoteles skiljde mellan tre typer av kunskaper: hantverksskicklighet (techne), vetenskap (episteme) samt livserfarenhetklokhet (fronesis), vilket vi diskuterar närmare i kapitel 7. En genomgång av materialet från FoU-enheterna är att en stor av dem främst inte arbetar med episteme, utan snarare med techne. I flera fall bör man också definiera verksamheten som utvecklingsverksamhet, konsultverksamhet eller kommunikativ länkningsverksamhet. Luppen kunskapscentrum är ett exempel. Det handlar om en nätverksorganisation i samverkan mellan kommunerna, landstinget, Hälsohögskolan och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Centrat startade i januari år 2000 och Kommunförbundet i Jönköpings län är huvudman. Syftet är att samla, utveckla och sprida kunskap och information i avsikt att utveckla arbetet i verksamheten både i kommunerna, på landstinget och på Högskolan. När det gäller inriktningen skrev de: ”Målet är att skapa mötesplatser mellan praktik och forskning, lyfta fram erfarenhetskunskapen, och ge stimulans och stöd i det vardagliga kunskapandet. Målet är också att stimulera till verksamhetsanknuten forskning utifrån brukarnas behov och praktikens frågeställningar.”

Så här skrevs om en annan FoU-enhet: ”Uppdragen kommer primärt från kommun och landsting samt departement och myndigheter där [forskningsenheten] efterfrågas i rollen som processledare, rådgivare, utredare samt utbildare i olika utvecklingsskeenden där demokratiska frågor aktualiseras.” Notera att det här omnämns många roller, men dock inte forskning.

Flera av FoU-enheterna bedriver undersökningsverksamhet av olika slag, dvs. empirinära undersökningar. FoU Södertörn är ett exempel. Deras arbetsmodell är ofta ”att en enskild socialarbetare ansöker om FoU-medel för ett utvecklingsprojekt, s.k. vikariebidrag då en vikarie anställs för medarbetarens ordinarie arbetsuppgifter. Projektet är vanligen en undersökning eller en utvärdering i anslutning till frågor som uppkommer i det vardagliga arbetet.” FoU Västernorrland är ett annat exempel. De skrev som ett exempel: ”Ett av projekten genomfördes hösten 1999 på uppdrag av Socialstyrelsen och syftade till att se hur biståndsbesluten var utformade och vilken information de hjälpsökande fick del av via beslutet. Studien var nationell och omfattande 29 kommuner från norr till söder och ingick i Socialstyrelsen regeringsuppdrag ’Äldreuppdraget’. I undersökningen ingick också att se i vilken mån de hjälpsökande också fick den hjälp som det beslutats om. Denna typ av verksamhet handlar alltså om att få fram svar på viktiga empiriska frågor som inte minst kan underlätta den praktiska verksamheten.

Andra är mer inriktade på vetenskap. Ett exempel: Landstinget i Jönköpings län har sedan 1999 en FoU-enhet för primärvården i Jönköpings län. Redan det första året av FoU-enhetens liv utvecklades pedagogiska hälsomallar avsedda att användas vid livsstilsinriktade hälsosamtal. Till instrumenten har en metodpärm tagits fram samt ett utbildningspaket, som gör det möjligt att omedelbart efter avslutad utbildning börja använda instrumenten på exempelvis vårdcentraler i primärvården. Instrumenten vänder sig i första hand till läkare och sjuksköterskor inom primärvården. Utfall i form av nyttjandemått och effektmått har utvärderats och beskrivits i flera vetenskapliga artiklar. Bland de tidskrifter resultaten publicerats finns Epidemiol Community Health.

I flera fall handlar verksamheten om att överföra vetenskapliga resultat till praktik. FoU-enheten vid Socialtjänstförvaltningen i Stockholm berättar t.ex. om LISA-projektet. Det var ett samarbete mellan FoU-enheten, Stockholms utbildningsförvaltning, institutionen för psykologi i Uppsala samt College of Education vid

University of Arizona i USA. Lärarna som deltog i projektet får utbildning i en metod som heter CHARLIE eller en metod som heter KOMET. Den första metoden finns sedan redan sedan många år i Sverige, men har aldrig utvärderats seriöst. Den andra metoden bygger på vetenskapligt grundade erfarenheter från främst USA. FoU-enheterna har i regel en mycket viktig roll som just länkorganisationer mellan vetenskap och praktik. I fallet FoUenheten vid Socialtjänstförvaltningen bedriver de också själva flera projekt av typisk vetenskapliga karaktär.

Hur omfattande är forskningen?

När man går igenom materialet framgår att det sker en omfattande forskning och undersökningsverksamhet vid FoU-enheterna. Detta var också det huvudsakliga budskapet i rapporten Det dolda universitetet. Där fanns uppgifter om att den samlade forskningsinsatsen från kommuner och landsting uppgick till ca 7 miljarder kronor och bygger på data från flera undersökningar med data från mitten av 1990-talet. Den statligt finansierade forskningen uppgick enligt rapporten till 15 miljarder. Kommunernas och landstingens bidrag till forskningsverksamhet är sålunda betydande. Teamet bakom Det dolda universitetet understryker dock svårigheterna att beräkna FoU-kostnader, så uppgifterna ska tolkas med försiktighet.

Sannolikt är just individ-, familje- och äldreomsorg de områden där kommunerna lägger mest forskningsresurser. En del av detta är FoU riktad mot äldreomsorgen. Där satsar staten 20 miljoner kronor per år under förutsättning att kommuner och landsting satsar minst lika mycket, dvs. 20 miljoner kronor. Totalt satsas alltså ca 40 miljoner på äldreomsorg och detta är rena pengar. Till det kommer insatser från personal som inte inkluderas i dessa belopp samt vissa kostnader för lokaler och utrustning. Dessutom satsas kanske lika mycket på individ- och familjeomsorgsområdet. Vidare finansieras universitetsforskning på samma inriktning genom FAS med ca 30 miljoner kronor. För fler fakta hänvisas till rapporen Det dolda universitetet. Om vi fortsätter att ta äldreomsorgen som ett exempel satsas alltså ca 40 miljoner kronor. Mycket av detta handlar om verksamhet som också utvecklar verksamheten samtidigt som kunskapen växer. Är då 40 miljoner kronor mycket eller lite? Det vore intressant att sätta det beloppet i

relation till vad äldreomsorgen kostar samhället. Enligt en forskargrupp på Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet, ledd av professor Lars Söderström, kostar äldrevården totalt över 40 miljarder, dvs. 40 000 miljoner kronor. 30 av dessa miljarder går till vård och hjälp i särskilt boende, 10 miljarder går till vård och hjälp i ordinärt boende och 1,3 miljarder går till färdtjänst.4 Sannolikt finns inte hela sjukvådskostnaderna med i detta. Å andra sidan finns säkert för äldreomsorgen relevant forskning som inte finansieras via nämnda 40 miljoner. Slutsatsen är att Sverige satsar endast 1 promille på systematisk kunskapsutveckling. Till det kan man tillägga att framtiden bjuder på ännu större utmaningar när allt färre ska finansiera äldreomsorgen för allt fler, något vi diskuterade redan i kapitel 1.

På vilket sätt skapar forskningen nytta?

Den centrala frågan i vårt brev var som nämnts tidigare formulerad på följande sätt: ”Kan du ge ett exempel på något konkret resultat från er forskning eller utveckling och hur det gjorde nytta eller hade effekter på den eller de verksamheter som tog del av resultatet?” (markeringen av orden fanns också i brevet). Vi tillade också i brevet: ”Vi vill fånga in så konkreta exempel som möjligt både vad gäller vilket forskningsresultat eller utvecklingsresultat det handlade om – och vilken nytta detta genererade. Vi önskar också veta vilken aktör (eller vilka aktörer) det var som utnyttjade resultatet.”

Vissa FoU-enheter var mycket medvetna om hur deras verksamhet leder till olika former av värden för såväl finansiärerna som andra som utnyttjar deras resultat. Andra kunde inte beskriva nyttan och värdet på det sätt vi avsåg. Av de 81 tillfrågade FoUenheterna var svaren om nytta fördelade enligt tabell 2.

4 Söderström, L. m.fl. (2000). Äldreomsorgens finansiering – varför äldrevårdsförsäkring? Stockholm: Svenska Kommunförbundet.

Tabell 2. Beskrivning av resultatets nytta/effekter

Antal %

Resultatet och dess nytta/effekter beskrevs

33 40

Resultatet och dess nytta/effekter beskrevs mindre tydligt

10 13

Resultatet och dess nytta/effekter beskrevs inte alls, på grund av att svar inte inkom

38 47

Av de 48 som inte beskrev resultatet och dess nytta/effekter hade 10 lämnat in ett svar medan 38 uteblev med svar. Det finns dock felkällor i detta. Flera av de 38 som inte inkom med svar hade organiserats om eller lagts ner, medan ett par integrerat med de enheter som också inkom med svar. Den stora bilden är dock enligt vår bedömning inte långt ifrån procentuppgifterna i tabellen. Att döma av de reaktioner vi fick från en del av dem som inte vill lämna en sammanfattning av hur deras FoU-enhet genererade nytta i den mening vi åsyftade var själva frågan något som sannolikt bidrog till att en del inte svarade.5

Som framgick av frågan i brevet betraktar vi rapporter, artiklar och skrifter inte som ett verksamhetspåverkande resultat i sig. Publikationer betraktar vi som bärare av kunskap, och kunskaperna kan i vissa fall leda till någon form av nytta. Flera FoU-enheter beskrev nyttan/effekterna genom att lista publikationer. Sådana svar ledde inte till att vi drog slutsatsen att nyttan eller effekten var väl beskriven. För att dra den slutsatsen behövde vi information om hur publikationerna i så fall användes. Det var i denna studie inte forskningsresultat vi var ute efter, utan nyttan av forskningsresultat.

Många av representanterna för FoU-enheterna talade om mötesarenor, samverkan och utbyte etc. Även här hade vi högre krav. Vi anser att mötesarenor, samverkan och utbyte inte per definition är till nytta eller genererar ett värde. Det intressanta är vad mötesarenor, samverkan och utbyte i så fall leder till.

5 Ett exempel: Chefen för en viss FoU-enhet som täcker att antal kommuner meddelade utredningen att hon inte ville sammanfatta något om deras nytta. Tonen var ”irriterad”. Det framkom under vår fortsatta dialog att just denna forskningsenhet hade svår ekonomi på grund av att de statliga anslagen försvinner efter 3 år. De hade nyligen sagt upp medarbetare. Utredningen framförde då tanken att den svåra ekonomin kanske delvis berodde på att man inte tillräckligt tydligt hade visat nyttan med verksamheten och att vår studie ju var en chans att göra det, eller träna upp förmågan (alternativt ändra själva forskningens inriktning). Exemplet illustrerar sannolikt att det finns olika attityder till och förmågor att visa på kopplingar mellan forskning och nytta.

Många beskrev svaret på frågan om nytta genom att diskutera vilka syften projekten hade och vilka ambitioner som fanns med dem. Syften och ambitioner i all ära, men det räckte inte som giltigt svar för våra frågor. Dock är vi medvetna om att nyttan ibland finns men är svår att fånga. Det kan alltså finnas fall där nyttan inte kan beskrivas men där den de facto finns. Vi har noterat olika ambitionsnivåer gällande nyttobeskrivning. Vissa FoU-enheter anstränger sig för att utvärdera och analysera effekterna av sin verksamhet och dessa har lätt att ge konkreta svar på frågan om nytta.

Vår slutsats är att synen på nytta och värde starkt varierar mellan olika personer som representerar forskningsenheterna. Långt ifrån alla kan eller vill beskriva nyttan på det konkreta sätt vi önskade. Det finns dock många som verkligen gör det, så bilden är kluven. Forskning är också många gånger riskprojekt. Ibland har man en förhoppning om nytta, men det visar sig att projektet inte lyckades. Detta anser vi vara naturligt och positivt, eftersom också misslyckade projekt är viktiga. När man står vid ett vägskäl i skogen och går fel väg för att sedan behöva vända och gå tillbaks till vägskälet har man med sig en erfarenhet som man inte hade tidigare. Denna erfarenhet om att förra vägen var fel har ett värde.6

Vad menar vi då med oklara nyttobeskrivningar? Här är ett exempel från en FoU-enhet: ”Konkret resultat: Policyn med riktlinjer har blivit ett ramdokument för arbetet med barn och unga i [länet]. Dokumentet är fastslaget av fullmäktige i kommunerna och arbetet med, att med hjälp av policydokumentet arbeta fram lokala handlingsplaner har påbörjats. [Forskningsenheten] finns med som stöd i det arbetet. Man har även i kommunerna beslutat om att en utvärdering av arbetet ska följas upp och utvärderas av [Forskningsenheten].” Det talas i citatet om policy och riktlinjer samt att det blivit ett ”ramdokument”. Vidare talas om att det blivit fastslaget av fullmäktige och att man ska ta fram handlingsplaner. Vad policyn egentligen handlar om framgår inte, liksom i vilken grad den följs. Inte heller framgår vilken betydelse fullmäktigebeslutet har. Man ser att syftet är att i framtiden ta fram handlingsplaner. Detta är sålunda inte gjort och inte heller beskrivs vilken nytta dessa planer förväntas ha. De fortsätter: ”Dokumentet är framåtblickande och är ett steg i en långsiktig process för att förbättra barns och ungdomars livsvillkor i [länet]. Det ställer

6 Se Renander, B. (1999). En bra idé – Hur den kreativa processen förvandlar problem till nytta och nöje. Stockholm: Orv Filmproduktion.

också krav på verksamheterna att förbättra samverkan och ta vara på den kompetens som finns inom varje enhet.”7 En kritisk betraktare kan utläsa att det sker en uppräkning av ord som ”framåtblickande”, ”långsiktig process” och ”förbättra samverkan”. Men man förstår inte vad det konkret handlar om eller vilket konkret värde det ger för någon aktör.

Ett annat exempel på svårigheten att beskriva nyttan kan illustreras med ett brev från en kanslidirektör tillika ordförande i ett regionalt forskningsråd. Han skrev: ”Däremot finns ingen dokumentation över vilka effekter forskning haft på de verksamheter som tog dela av resultaten.” I en kommentar till detta konstaterande han: ”I annat sammanhang med SBU:s rapporter har jag fått klart för mig hur svårt det är att mäta effekter av implementering.” Det föder två frågor: Är det sant att det inte är möjligt att bedöma effekter av forskning på de verksamheter som tar del av den? Vad är det som säger att man ska mäta resultaten av forskning. Ett annat sätt är att analysera och problematisera resultaten. Mätning ser vi alltså som en bland många ansatser för att bedöma forskningsresultat.8

Ovan har vi diskuterat att vissa FoU-enheter har svårt att visa sin nytta. Kanske beror det på att de inte har information om nyttan eller kan beskriva den? Kanske beror det på att de inte har någon nytta att visa upp?

Låt oss lämna diskussionen om dem som inte ville eller kunde beskriva någon konkret nytta. Ännu viktigare att föra fram är att många hade den viljan och förmågan. Här följer exempel. Malmö FoU-enhet för äldre finns vid Samhällsmedicinska institutionen på Universitetssjukhuset MAS. Det första och hittills största projekt som de genomfört omfattade 7 delstudier kring vård i livets slutskede. Dessa rapporter presenterades i början av 2002. De viktigaste slutsatserna av det samlade arbetet, samt ett förslag till handlingsplan, sammanställdes i en rapport. Materialet tillställdes stadsdelarna i Malmö samt Region Skåne som underlag för fortsatta diskussioner avseende utveckling och organisation av den palliativa vården. De båda arbetsgivarna har i det rådande samverkansavtalet tagit hänsyn till synpunkterna och gemensamt kommit överens om

7 Vi valde att anonymisera FoU-enheten efter påpekande av ”politisk karaktär” på tidigare manusutkast. 8 Det finns en omfattande vetenskapsteoretisk diskussion kring detta. Att saker och ting kan beforskas genom tolkningar, tankar och problematisering som kontrast till ”mätning av sanningar” är en tanke som går tillbaka till personer som Sören Kirkegaard (1813–1855) och Edmund Husserl (1859–1938).

att utveckla den palliativa vården i den riktning som föreslås i handlingsplanen. Detta är ett exempel på hur forskning leder till handlingar som i sin tur skapar nytta och värde för t.ex. vårdgivare och framförallt medborgarna.

FoU-Södertörn är inriktad mot individ- och familj inom socialtjänsten i Botkyrka, Huddinge och Södertälje kommuner. En av deras studier syftade till att undersöka hur barn i olika åldrar ser på sina villkor i en familj där modern misshandlas. Studiens resultat visade att barn förhåller sig på olika sätt. Tre olika förhållningssätt kunde urskiljas. De yngsta barnen normaliserar våldet. De lite äldre ursäktar och förklarar faderns våld, medan de äldsta ser våldet som något definitivt onormalt och ser också fadern som ansvarig för sina handlingar. Det framgick att barn tycks genomgå en sorts medvetandehöjande process och att en faktor som har betydelse i denna process är i vilken mån omgivningen tar avstånd från våldet. För barn där någon varken i eller utanför familjen talar om eller tar avstånd från våldet ses det som en normal händelse. Ju fler människor barnet möter som tar avstånd från våldet desto större är möjligheten att barnets förståelse för vad som har hänt i familjen ökar. I studien framkom också att socialtjänsten inte bidragit till att öka barns förståelse för sin situation. Tvärtom hade barnens situation osynliggjorts. De hade inte blivit samtalade med, inte blivit trodda på eller tagits på allvar. De gavs inga förklaringar eller information om planerade åtgärder. Projektet har redan lett till ökad reflektion och tankearbete kring barnens situation. Och alla i den berörda arbetsgruppen är delaktiga i denna process. Gruppen har numera ett mer medvetet och genomtänkt barnperspektiv. Barnen blir inte passiva sidofigurer som tidigare, utan medaktörer på ett nytt sätt. Därmed har vi ännu ett exempel på att forskning leder till nytta och värde för medborgarna.

FoU-forum, Landstinget Gävleborg, berättade om följande projekt: Om en konstgjord höftled lossar efter många år brukar en del av benfästet runt ledskålen försvinna. För att en ny ledskål skall sitta stadigt under lång tid behöver man dels göra en bentransplantation, dels sätta in ett implantat för att stödja bentransplantatet och den nyinsatta konstgjorda ledskålen. Syftet med projektet var att ”studera beninväxten med hänsyn till PET i malet bentransplantat i bäckenbenet samt att korrelera detta till andra författares histologiresultat efter liknande operationer”. Studien resulterade i utveckling av titaniumplattor, konstruktion av en benkvarn och utveckling av att använda humant ben istället för

cement. Detta är ett exempel på hur forskning leder till praktiska produkter och metoder till gagn för sjukvården och inte minst patienter.

Flera FoU-enheter illustrerade att bedrivandet av forskning är en förutsättning för att kommuner och landsting ska kunna tillgodogöra sig forskningsresultat från andra delar av världen. Centrum för klinisk forskning i Västerås är ett sådant exempel. Utgångspunkten i ett av projekten var problem med befintliga metoder att behandla och diagnostisera bröstcancer. Många gånger var resultatet avhängigt de enskilda kirurgernas hantverksskicklighet. Om patienten hade otur behandlade en mindre skicklig kirurg, vilket kunde få förödande konsekvenser. I februari 1987 hämtades en ny metod hem genom ett studiebesök vid Netherlands Cancer Institute i Amsterdam, och universitetssjukhuset i Groningen. Efter flera svenska testbehandlingar kunde man dra en positiv slutsats: ”Metoden fungerade tillfredsställande även i våra händer.” En person utan forskningskompetens hade troligen inte ens kommit på tanken att åka till Netherlands Cancer Institute för att studera en ny avancerad metod. Framförallt hade man inte kunnat ”ta hem” metoden om man inte haft synnerligen kvalificerade forskare.

Knut Sundell vid FoU-enheten på Socialtjänstförvaltningen i Stockholm gav en mycket problematiserande beskrivning av frågan om forskningen och dess nytta, en beskrivning som tidigare var publicerad i deras 20-årsjubileumsbok. Ett av de många exempel han tog upp var följande (nästan ordagrant citerat): År 1996 publicerades en undersökning av 23 slumpvis valda grundskolor i Stockholm. Resultaten visade att många elever hade sådana problem att de borde ha anmälts till socialnämnden enligt 71 § Socialtjänstlagen. I själva verket var det bara var tionde elev med dessa problem som också blivit ett anmält fall. När anmälningar gjordes tog det ofta mycket lång tid innan det skedde. Resultaten antydde att skolpersonalen först försökte stödja eleven med hjälp av de resurser som fanns tillgängliga i skolan. Två förklaringar till den låga anmälningsviljan är dels att många saknade kunskap om lagstiftningen, dels att skolpersonalen misstrodde socialtjänsten och dess förmåga att hjälpa. Dessa resultat uppmärksammades omedelbart av Stockholms dåvarande skolförvaltning och under hösten 1996 satsades stora resurser på att informera Stockholms skolor om resultaten. Under det följande året presenterades undersökningen vid 20 nationella och internationella konferenser, varav

sju riktade sig till anställda i Stockholm. Undersökningen har också refererats i fyra statliga offentliga utredningar och i två departementsskrifter. I det här fallet fick FoU-rapporten ett omedelbart genomslag både i Stockholms skolor och i skolor i andra delar av Sverige. En uppföljning av samma 23 grundskolor tre år senare visade också att skolpersonalens kunskap om anmälningsskyldigheten hade förbättrats, att andelen elever som anmäldes till socialtjänsten hade fördubblats jämfört med 1995 samt att den egna elevvården hade utvecklats.9 Samtidigt visade uppföljningen att skolpersonalen visade lika stort misstroende mot socialtjänsten som tre år tidigare och att det – trots den fördubblade andelen anmälningar – endast var en av fyra elever som skulle anmälts som också blev det. Knut Sundell reflekterade: ”I [det sistnämnda avseendet] hade alltså FoU-rapporten bara haft en begränsad betydelse.” Vi rekommenderar att läsa jubileumsboken i sin helhet, för den belyser tydligt de frågor som vi här diskuterar. Inte minst visar exemplen hur kvalificerad forskning bidrar till att avliva myter som tenderar att få spridning med hjälp av massmedierna.

Flera exempel visade att forskningen skapar värde för olika former av utbildningar. I de fallen vandrar sålunda forskningens nytta via utbildning. I de fallen skapar forskningen nytta och värde för lärare och handledare. Sammantaget är det omöjligt att helt överblicka alla vägar på vilka forskning skapar nyttor och effekter, men de exempel som angivits här ger en bild på några av dessa vägar. Ett försök att sammanfatta det omfattande materialet ges i tabell 3. Observera att våra tolkningar enbart bygger på det material som inkom till utredningen. Mer forskning krävs för att få fram en mer robust överblick.

9 Vi är medvetna om att kausaliteten kan diskuteras. Men insatta personer som finns i de berörda sammanhangen säger att det var just de uppmärksammade resultaten som medförde förändringarna.

Tabell 3. Forskningsverksamheten – en översikt.

Namn Ort Inriktning Beskrevs nytta/effekter

tydligt? Exempel på nytta/effekt?

Allmänmedicinskt forskningscentrum

Örebro Primärvård och

psykiatri

Ja. Nya vårdriktlinjer och modeller för kvalitetsarbete.

APeL Lindesberg Arbetsplatslärande Ja. Underlättat för medarbetare att motivera utbildningsinsatser för sina chefer. Blekinge FoU-enhet Karlshamn Demens, social omsorg

Ja. Förbättrad uppföljning i kommuner.

Centrum för klinisk forskning, Centrallasarettet

Västerås Klinisk forskning Ja. Ändrade rutiner som minskat patienternas besvär, förebyggt återfall och gett ekonomiska besparingar.

Cesam

Örebro ”Lokal utveckling” Ja. 39 nya företag och 177 nya/bevarade arbetstillfällen.

Forum Äldre Örebro län

Örebro Äldrefrågor Ja. Förändring av sjukgymnastinsatser på äldreboenden.

FoU i Väst

Göteborg Sociala och vårdrelaterade frågor

Indirekt ökad dialog mellan politiker och tjänstemän. Något oklart vilka konkreta resultat som genererats.

FoU Nordväst i Stockholms län, Sollentuna kommun

Sollentuna Social omsorg Ja. Förändrad handledning.

FoU Skåne

Lund

Sjukvård Ja. Ökad förståelse för varandras yrkesroller på ett sjukhus.

FoU-centrum

Linköping Kommunala frågor Ja. Ökad medvetenhet om betydelsen av forskning i kommunal verksamhet.

FoU-centrum äldre i Uppsala län

Uppsala Äldrefrågor Ja. Individuellt anpassad omvårdnad och bättre smärtlindring i livets slutskede.

FoU-centrum, Landstinget Kronoberg

Växjö Sjukvård Ja. Nya behandlingsstrategier.

Namn Ort Inriktning Beskrevs nytta/effekter

tydligt? Exempel på nytta/effekt?

FoU-centrum, Landstinget Västernorrland

Sundsvall Landstingsrelevanta

frågor

Ja. Kostnadsminskning och färre komplikationer vid operation i buk som ger besparing på ca 3 miljoner per år.

FoU-enheten för Primärvård och psykiatri

Linköping Sjukvård Ja. Bättre journalsystem. Förbättrad astmavård.

FoU-enheten Primärvården I SÖDRA Bohusläns Primärvård, Västra Götalandregionen

Mölnlycke Primärvård Ja. Mindre smärtsamma urinvägsundersökningar.

FoU-enheten Primärvården Skaraborg

Mariestad Primärvård Ja. Nya årskontrollmallar för patienter med bl.a. hypertoni.

FoU-enheten vid Försäkringskassan Stockholm

Stockholm Försäkringskasse-

frågor

Något oklart

FoU-Enheten vid Härnösand-Medelpads sjukvårdsförvaltning

Sundsvall Sjukvård Ja. Förbättring av metoder för behandling av sömnrelaterade problem.

FoU-enheten, Primärvården i Halland

Halmstad Vård Ja. Bättre system för att lotsa patienter till rätt vårdnivå.

FoU-enheten, Socialstyrelsen i Stockholm

Stockholm Social omsorg Ja. Ökad kunskap hos skollärare om anmälningsskyldighet. Återgång till åldersblandade klasser. Avlivande av myter om uteliggare.

FoU-forum Landstinget Gävleborg

Gävle

Sjukvård Ja. Förbättrad kontroll och mottagning av patienter med sfinkterruptur. Framtagning av nya kuddar vid intensivvård.

FoU-Södertörn Tullinge Individ- och

familjeomsorg

Ja. Metod för ökat kunskapsutbyte mellan medarbetare.

Namn Ort Inriktning Beskrevs nytta/effekter

tydligt? Exempel på nytta/effekt?

FoUU-enheten inom Handikapp och Habilitering

Stockholm Funktionshinder Ja. Förbättrad habiliteringsverksamhet.

FoUU-enheten, Sjukhuset i Varberg

Varberg Sjukvård Ja. Säkrare diagnos av uppmärksamhetsstörningar (AD/HD).

FoU-Västernorrland, Sundsvalls sjukhus

Sundsvall Äldre- och

handikappomsorg

Något oklart. FoU-cirklar.

Försäkringskassan i Gävleborg

Gävle Försäkringskassefrågor Ja. Ökad press på läkare

att skriva sjukintyg med mindre brister.

Försäkringskassan i Östergötland

Linköping Försäkringsmedicin Ja. Ökad kvalitet i medicinska underlag.

Gerontologiskt centrum

Lund Äldrefrågor Ja. Förbättrad framtidsplanering.

Luppen Kunskapscentrum vid Komunförbundet i Jönköpings län

Jönköping Äldre-, individ- och familjeomsorg

Oklart. Påverkan på utbildningar.

Malmö FoU-enhet för äldre, Samhällsmedicinska institutionen, Universitetssjukhuset MAS

Malmö Vård i livets slutskede Ja. Förbättring av den palliativa vården.

Norrbottens läns allmänna försäkringskassa

Luleå Sjukförsäkringsfrågor Något oklart

Norrlandstingets samverkansnämnd, Regionala forskningsrådet

Umeå Oklart Något oklart

Primärvårdens FoUenhet i Jönköping

Jönköping och Habo

Primärvård m.m. Ja. Sjunkande dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Bättre dokumentations– metoder i socialtjänsten.

Psykiatriskt forskningscentrum (PFC) i Örebro

Örebro Psykiatri Ja. Sveriges första ätstörningsdatabas som ger behandlare tillgång till andras erfarenheter.

Namn Ort Inriktning Beskrevs nytta/effekter

tydligt? Exempel på nytta/effekt?

Psykoterapiinstitutet Stockholm Psykoterapi Ja. Ökad diagnostisk kompetens hos personalen som påverkar hanteringen av patienter. Region Halland FoU-IFO

Halmstad Barn- och

familjeomsorg

Något oklart

Skaraborgsinstitutet Skövde Hälso- och sjukvård Ja. Ny anpassad studiegång för funktionshindrade i trädgårdsskötsel. Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbottens län

Umeå Socialpsykologi Något oklart

Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum

Stockholm Äldrevård Ja. Nya diagnosmetoder för demens.

Äldrecentrum i Östergötland

Linköping Äldrefrågor Något oklart

Äldrecentrum Västerbotten

Umeå Äldrefrågor Något oklart

ÄldreVäst Sjukhärad Borås Äldrefrågor Ja. Ny datorbaserad kommunikation mellan äldreboende och deras anhöriga.

Hur uppkommer forskningsprojekten?

Den centrala frågan i vår studie var vilka nyttor forskning skapar. Frågan om hur projekten uppkommer kan därför inte ges ett uttömmande svar. Dock kan noteras att många FoU-enheter finns nära eller i själva den praktiska verksamheten. Det gör att praktiska problem ofta är den faktor som driver fram valet av forskningsprojekt. Politik är en annan faktor som ofta ligger bakom att olika projekt och nätverksformationer bildas. Inte minst är bidragssystem från t.ex. staten eller EU är en viktig faktor.

Vad kan sägas om forskningens inriktning och karaktär?

Kommunerna har som framgått satsat betydande resurser på systematisk kunskapsutveckling med stöd från staten. En viktig notering är att kommunerna själva i hög grad har bestämt vad de

vill använda forskningsmedlen till. Men man kan ställa frågan om vilken kvalitet forskningen har. Vår bedömning är att det finns mångfald när det gäller kvaliteten. Många har mycket hög kvalitet. Socialstyrelsen har också konstaterat att verksamheten vid FoUenheter inriktade på individ- och familjeomsorg är mycket värdefull. Den bidrar till att utveckla socialarbetarnas kunskapssökande och de noterar att socialarbetarna är mycket aktiva i forsknings- och utvecklingsverksamheten. Det stämmer med vår bild.

En relaterad fråga är vad man egentligen menar med forskning och vilka kriterier som gäller för god forskning. Ett argument för att kommunerna borde bedriva egen forskning via FoU-centra är inte bara att de kan generera egen kunskap. Egna FoU-centra är också en förutsättning för god dialog med universitet och högskolor, dvs. för att få del av forskning som sker i andra delar av landet och världen. Ett annat argument för att kommunerna borde driva egen forskning är att de har en unik access till studieobjekten. Universitet och högskolor har sällan samma närhet till exempelvis omsorgsområdets praktik. Vidare har kommunerna ett starkt intresse och engagemang för sin forskning, vilket kan relateras till det ganska svala intresse som universitet och högskolor visat historiskt för dessa frågor (i relation till andra). Ytterligare ett argument för egen forskning är att praktiksidan då får en närhet till forskningen.

Vilken roll spelar universiteten?

I studien ”Det dolda universitet” från Dalarnas Forskningsråd fördes i hög grad diskussionen om forskningsenheterna contra universiteten. Man talade i termer av forskningsenheterna som ett alternativ till universiteten. En fråga man dock kan ställa är vilken roll universiteten och högskolorna spelar för forskningsenheterna. En annan fråga är vad universitetsvärlden som helhet spelar när det t.ex. gäller den omfattande stuktur som finns för publicering av forskningsresultat. Givetvis kan man också ställa motfrågan vilken roll forskningsenheterna spelar för universiteten och högskolorna. Forskningsenheterna har i regel en unik närhet och tillgång till viktig empiri och kan ofta få delta i de konkreta verksamheter om vilka de forskar. De universitetsforskare som också är knutna till forskningsenheterna kan därmed vinna exempelvis s.k. förtrogen-

hetskunskap. Helt klart finns kopplingar mellan dessa båda världar, t.ex. genom att flertalet personer inom forskningsenheterna samtidigt är anställda vid något lärosäte eller på annat sätt har en yrkesmässig koppling till universitet eller högskolor.

Hur tydlig är deras identitet?

Forskningsenheterna har inte sällan en oklar identitet. Ett genomgående problem för oss har varit att identifiera vad som egentligen innefattas i flera av forskningsenheterna. I flera fall pågår verksamheten dessutom på flera orter. Inte sällan sker aktiviteten i form av komplexa samarbeten mellan olika aktörer. Låt oss citera från ett brev utredningen fick. Vi har valt att anonymisera fallet: ”Institutet …. vid [högskolan] är ingen egentlig FoU enhet. Den verksamhet vi bedriver, som är riktad till kommuner och landsting, genomförs i huvudsak i samarbete med FoU enheten. I Institutets egen verksamhet ingår bl.a. en klinisk adjunkttjänst som är sammanhållande för ett nätverk för sjuksköterskor i [kommunen], som är intresserade av FoU-arbete. I samarbete med detta nätverk har olika utvecklingsprojekt genomförts t.ex. ’Förstoppningsproblematik på äldreboenden’ och utvärderingar av delprojekt inom etikprojekt som kommunen bedriver. Institutet och Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete är också initiativtagare och ledare för [annan enhet] som är ett nätverk för enhetschefer i [länet]. Detta nätverk har nyligen startat och därför inte genererat några konkreta utvecklingsprojekt ännu.”

För en utomstående är det inte helt lätt att utifrån sådana beskrivningar få grepp om vem som gör vad och hur olika kopplingar ser ut. En del av detta problem handlar om namnen på de olika forskningsenheterna (och på deras projekt). Det har förekommit att forskningsenheten i en och samma information ges tre olika namn och i vissa fall verkar de inte ha fått ett tydligt namn. Ett exempel på detta är ”FoU-enheten vid Södra Bohusläns primärvård, Västra Götalandsregionen”. Man vet inte om detta är namnet eller snarare att en förklaring till det. Flera namn är dessutom ganska kryptiska, inte minst för personer som i sitt yrke inte arbetar i forskningsvärlden. Exempel på namn som kan upplevas kryptiskt är ”Region Halland FoU-IFO”. Verksamhetsmässigt kanske detta inte är någon nackdel men det kan tänkas att

sådana fenomen försvårar kommunikationen kring forskningsaktörerna.10 I tidigare utkast till texten fick vi kritik för att vi lyfte fram namnfrågan som något viktigt. Vi tackar för denna feedback. Spontant kan man förstås tycka att frågan om namn inte är ett dugg viktigt när det handlar om FoU-enheter. Denna uppfattning kan ställas mot det faktum att många av världens mest framgångsrika forskningscentra är synnerligen medvetna om betydelsen av tydlig kommunikation och de vårdar sina ”varumärken” med stor omsorg. Med tanke på att FoU-enheterna som här berörs har kallats ”det dolda universitetet” anser vi att namnfrågan är en liten men noterbar faktor som kan ha gjort FoU-enheterna mer dolda än de annars hade varit för utomstående betraktare. Vi inbjuder till fortsatt diskussion i denna fråga.

Det finns dock forskningsaktörer som är tydliga i både struktur och namn. Flera av dessa har också funnits många år, vilket gör kommunikationen lättare. Ett exempel på sådana är Gerontologiskt Centrum, som funnits sedan 1974 och som i sitt namn inkluderar det område man fokuserar i sin forskning.

Luckor i forskningen?

Flera forskningsprojekt eller utvecklingsprojekt som framkom i studien är ganska konkreta till sin karaktär. Inte sällan finns ett praktiskt problem som söker sin lösning. Ett exempel på detta är projektet ”Träningsstatus och övervikt hos gravida kvinnor – betydelse för graviditetskomplikationer, förlossningsförlopp och förlossningskomplikationer” vid Allmänmedicinskt forskningscentrum i Örebro. Syftet där var att ”undersöka om gravida kvinnor som är bättre tränade har mindre risk för graviditets- och/eller förlossningskomplikationer än otränade”. Detta är en viktig typ av forskning, eftersom den ökar säkerheten bakom utsagor vid t.ex. rådgivning eller i samband med behandlingsbeslut.

10 Vi tänker närmast på alla de potentiella personer som skulle kunna ha glädje av att ta del av resultat från en forskningsenhet, men som ännu inte känner till att forskningen eller enheten finns. Samhället idag kännetecknas av stort informationsbrus och det är viktigt att göra det lätt för människor att identifiera forskningsaktörer och forskning, samt för forskare att identifiera intressanta kunskapspersoner och intressanta studieobjekt. Vidare kan det från finansieringssynpunkt vara klokt att ha tydliga identitet och namn. Ett exempel på detta problem upplevde Cesam med sitt projekt ”L&sek”. Här följer ett citat från detta exempel: ”L&sek har ingen juridisk form utan är bara ett nätverk. Detta har dock debatterats, eftersom den lösa organisationsformen har flera nackdelar. Denna vår har dock L&sek valt att bilda en ideell förening för att vara förberedd på de förändringar som kan komma att ske inför den nya strukturfondsperioden efter 2006.”

Lika vanligt är emellertid inte projekt som testar spektakulära hypoteser eller idéer. Inte heller är projekt vanliga som syftar till att frambringa bred helhetssyn över kommuners eller landstingens funktionssätt. Exempel på sådana studier skulle kunna vara hur tillväxtaspekter hänger samman med välfärd och kommunal service i en viss kommun. Sannolikt är den typ av forskning mer vanlig vid högskolor och universitet.11 Det ska emellertid noteras att FoUenheterna i betydande grad finansieras av statens stödsystem. Enligt några bedömare har staten med dessa medel inte för avsikt att stödja ”sektorsövergripande samverkan”. Det finns också en vilja på flera håll bland FoU-enheterna, t.ex. FoU Kronoberg, att bedriva forskning om t.ex. större samband inom välfärdsområdet. Vi skulle vilja formulera saken som frågor: Vilken typ av forskning vill staten, via de aktuella medlen, stödja? Vad vill egentligen FoUenheterna bedriva för forskning? Vilken forskning borde FoUenheterna bedriva om man t.ex. väljer medborgarperspektivet? Vår uppfattning är att mycket av det som redan görs är av synnerligen stort värde. Det pågår oerhörda ansträngningar för att t.ex. förbättra vård och omsorg till förmån för många tusentals människor. Möjligen tror vi att FoU-enheterna kan behöva mer finansiella resurser för att vidga forskningen.

6.2.5. Resultat II: De mer fördjupade fallstudierna

Två fallstudier av FoU-enheter – de som ingick i den mer fördjupade förstudien – samt den om socialtjänstverktyget finns publicerad som en ”bonusbilaga” till utredningen. Dessa författades av samarbetspartners till utredningen med utgångspunkt från de riktlinjer och frågor utredningen formulerade. Till FoU Centrum inom vård och omsorg i Linköping och APeL i Lindesberg gavs följande frågor: Hur och när uppkom idén/starten till den innovativa processen (projektet, satsningen)? Vad är det ni har gjort? Vilka faktorer har hämmat processen? Vilka faktorer har stimulerat processen? Vilka effekter har den satsningen/projektet/ verksamheten haft? Var och en av dessa fem frågor bröts sedan ner i en rad olika delfrågor. Vi hänvisas till separat dokumentation för dessa två fallstudier.

11 Se vidare Gidlund, J. (1991). Ny kunskap och förnyelse (Betänkande av utredningen om forskningsprogram för den offentliga sektorn, Civildepartementet). Stockholm: Allmänna Förlaget (SOU 1991:36).

Inför den av Thomas Tydén vid Dalarnas forskningsråd gjorda fallstudien av socialtjänstverktyget formulerade utredningen följande riktlinjer (här något modifierat): ”Ansatsen innebär att välja ut ett eller ett par exempel på projekt som återfinns hos någon aktör beskriven i den tidigare gjorda studien Det dolda universitetet, och därefter analysera på vilket sätt forskningen leder till nytta. Målet är att beskriva nyttan i så konkreta termer som möjligt. Tydén valde exemplet Dalarnas Forskningsråd och projektet Socialtjänstverktyget. Bakgrunden var följande: Det pågick inom socialtjänstens område en debatt om att socialtjänsten måste bli mer kunskapsbaserad. Ofta jämfördes det sociala arbetet med medicinen och flera menade att det sociala arbetet måste bli mer evidencebaserat i likhet med medicinen. En av medarbetarna på Dalarnas forskningsråd kom då med en idé att utveckla ett kunskapsverktyg i samverkan med Falu lasaretts biblioteks- och informationscentral. Det handlade om ett stöd för omvärldsbevakning, omvärldsanalys och informationssökning. Projektet handlade om att utveckla detta verktyg.

Efter att ha beskrivit den långa resa som projektet utgjorde kunde Thomas Tyden dra slutsatser (här något modifierat citat): Sammanfattningsvis kan man visa en häst var vattnet finns men man kan inte tvinga den att dricka. Den liknelsen kan stämma väl in på processer för förnyelse. Rent organisatoriskt kan man arrangera mötesplatser, bygga länkorganisationer mellan tänkbara samspelare, skriva lagar och förordningar, inrätta statliga verk och myndigheter med uppgift att kratta i manegen för innovativa processer och dess tänkbara aktörer. Men om inte hästen vill dricka blir det inga innovationer, ingen förnyelse. Vi har genom en fallstudie försökt visa på några viktiga faktorer som i vårt fall har gjort ”hästen” medveten om sin törst. I tabell 4 sammanfattas de olika faktorer som identifierats som viktiga för den beskrivna innovationsprocessen relaterad till socialtjänstverktyget.

Tabell 4. Viktiga faktorer för innovationsprocessen

Socialtjänsten/

socialarbetaren

Lasarettsbiblioteket/ lasarettsbibliotekarien

FoU-enheten/forskaren

Kompetens för innovationen

- Verksamhetskännare - Behovskännare - Med hjälp även - behovsförklarare

- Bibliotekskunnande - Utvecklingserfarenhet - Datakunnande

- Behovsanalytiker - Processdrivare - Omvärldsbevakare - Externkompetenshämtare - Behovs- och - kunskapsmäklare

Drivkraft för innovationen

- Vill göra bättre jobb - Starkt yrkesintresse - Få erkänsla - Krav på kunskaps baserad socialtjänst

- Sälja tjänster - Starkt yrkesintresse - Få erkänsla - Ideologi - Finansieringsmöjlighet

- Det egna berättigandet - Starkt yrkesintresse - Finansieringsmöjlighet

Tydén pekar på en rad olika faktorer som var viktiga för att samspelet mellan aktörerna skulle kunna fungera: Kontinuitet, öppenhet, acceptans (tillit), behov (motivation), delaktighet, insikt, aktivitet, ödmjukhet. flexibilitet och empati. Till detta kommer viktiga organisatoriska faktorer: En regional FoU-miljö miljö (en svältfödd och hungrig organisation), ett innovationserfaret bibliotek samt nyfikna socialförvaltningar.

Utredningen tolkar fallstudiens resultat så att nyckelfaktorn för framgång är drivkrafter och motivation från användarna av de tilltänkta forskningsresultaten. Vi anser att detta ligger i linje med Gibbons teori om Mode 2, med Rogers teori om innovationers spridning och med Hirschmans teori om kunden/användarens som drivkraft (se kapitel 3). När det gäller Schumpeter är frågan inte helt klar, eftersom han, till skillnad från Tydén, inte trycker på användarna som drivkrafter. En annan lärdom från fallet socialtjänstverktyget är att användare efterlyser vektyg som ger överblick över forskningen.

6.2.6. Avslutande reflektioner

Vissa bedömare hävdar att det är principiellt viktigt att staten å ena sidan och huvudmännen inom kommuner och landsting å andra sidan långsiktigt samfinansierar FoU-verksamheten. Staten kan

med varje given skattekrona välja att finansiera universitets- och högskoleforskning eller att finansiera delar av FoU-enheterna utanför universiteten. Samverkan mellan universitetsvärlden och den ofta mer praktiknära forskningen och verksamheten vid FoUenheterna är viktig. Skälet är att det bidrar till att skapa kopplingar mellan ”vetenskaplig grundforskning” och ”utvecklingsarbete och tillämpad forskning”. I detta ligger också betydelsen av kopplingar mellan forskning, praktisk erfarenhet och utbildning (se diskussionen om Mode 2 i kapitel 3 samt vår modell av innovativa processer i kapitel 7). Insatta bedömare hävdar att sådana kopplingar saknas idag.

Att det finns spänningar mellan de båda världarna FoU-enheter och universitetsvärlden går inte att dölja. FoU-enheterna kan sägas fungera som en sorts forskningsintitut inom den kommunala förvaltningen utan levande samband mellan forskning och akademisk utbildning. Många pekar på en historisk och kanske alltjämt närvarande bild där kunskap är något som bara finns i teoretiska rum. Denna vishet ska sedan ”implementeras” uppifrån kunskapens högborgar ”ner till” den praktiska verksamheten. Problemet är bl.a. att denna uppifrån kommande vishet inte alltid visade sig kunna hålla jämna steg med det tryck på förändring och utveckling som verksamheterna utsatta för.

En insatt person, som arbetar med äldreomsorgsfrågor på Svenska Kommunförbundet gav följande utblick: ”Mina framåtsyftande frågeställningar ser ut ungefär så här: Hur kan man på bästa sätt främja det ökade intresse som kommunerna visar för att ta ansvar för forskning och utveckling, hur kan man på bästa sätt främja det intresse som universitet och högskolor visar för att hjälpa till i produktionen av kunskaper som har relevans för dagens kommunala verksamhet? Hur ser de arenor och andra (t.ex. ekonomiska) förutsättningar ut som kan öka verkningsgraden i allas insatser inom området? Resurserna och därmed möjligheterna att förbättra kunskaperna och även handlandet inom exempelvis äldreområdet har faktiskt ökat, vilket vi ska vara rädda om.”

Det finns flera andra studier som på liknande sätt analyserat FoU-enheter. Ett exempel är den av Socialstyrelsen utgivna rapporten Utvärdering av FoU – En studie av FoU-enheter inriktade på individ- och familjeomsorg.12 Den innehåller en

12Utvärdering av FoU – En studie av FoU-enheter inriktade på individ- och familjeomsorg (2002). Stockholm: Socialstyrelsen. Se även Uppföljning av FoU-centra inom äldreområdet (2003). Stockholm: Socialstyrelsen. Se också Ekermo, M. (2002). Den mångtydiga FoU-idén

kvalificerad analys av verksamheterna och där jämförs de med forskning vid universitet. Medan den rapporten främst handlar om en utvärdering av forskningens akademiska kvalitet, fokuserar vi forskningens nytta för de verksamheter som forskningen syftar till att stärka.

Något som inte kunde göras inom ramen för SOU Innovativa processer är en motsvarande studie av universitetens forskning med relevans för kommuner och landsting. Det ser vi som en intressant idé till fortsatta studier. Vi ska däremot beröra några andra typer av stimulansfaktorer, vilket görs i följande avsnitt.

6.3. Statliga organ

En central fråga, tillika en del av direktiven, är hur kommuner och landsting samverkar, eller skulle kunna samverka, med olika typer av statliga organ. Många statliga organ har rollen som kontrollant eller inspektör, men de kan också ha rollen som stödjare av innovativa processer.

Det finns ett rikt samspel mellan å ena sidan nationella statliga organ och å andra sidan kommuner och landsting. En anledning till samspelet är naturligtvis det omfattande regelsystem som finns i den svenska välfärds- och rättsstaten och att kommunerna och landstinget står för en stor del av den offentliga sektorn serviceproduktion gentemot enskilda medborgare. Denna stora lokala och regionala verksamhet förutsätter en aktiv uppföljning och kontroll från de statliga myndigheterna. En annan anledning är att hela detta regelsystem är stadd i snabb förändring genom bl.a. nya lagar och reformer vilket i sig generar stora behov av interaktion.

Utredningens fokus har varit att undersöka en speciell form av samspel, nämligen vilken roll de statliga organen spelar i innovativa processer i kommuner och landsting. Ett stort antal myndigheter och statliga organ av skiftande slag har tillfrågats om exempel på sådana insatser. Vi kan konstatera att många för att inte säga flertalet statliga organ definierar sin uppgift som att antingen vara regelproducerande och -tillämpande eller helt inriktade på sin egen specifika verksamhet utan närmare interaktion med kommuner och landsting.

– lokala FoU-enheters mening och betydelse (doktorsavhandling). Örebro: Örebro universitet.

Givetvis ska också nämnas Bergström et al (2000). Det dolda universitetet. Framväxten av nya FoU-miljöer utanför universitet och högskolor. Falun: Dalarnas forskningsråd.

De övriga statliga organen kan indelas i två grova grupperingar. I den ena gruppen dominerar bidraget till innovativa processer i att man introducerar förnyelse i samarbete med kommuner och landsting.. Det kan exempelvis handla om nya förordningar eller bidragsformer. I den andra gruppen uppträder statliga organ som stödjande resurser till de innovativa processerna. Redovisningen begränsas till statliga myndigheter på riksplanet. Därutöver finns naturligtvis länsstyrelser, länsarbetsnämnder, universitet och högskolor etc. som regionalt har en omfattande samverkan och kontaktyta mot kommuner och landsting.

Vilken ansats och metod användes då för delstudien om statliga organ? För att identifiera organisationer som kan definieras som statliga organ användes PAR:s register. Vi sökte fram alla verksamheter som fanns underordnade olika departement – samt departementen själva. Utifrån syftet i SOU Innovativa processer gjordes ett urval till de departement som enligt vår bedömning var mest relevanta: Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet, Miljödepartementet och Kulturdepartementet. Dessutom valdes Rättsmedicinalverket och Skogsvårdsstyrelsen. Vi uteslöt sedan högskolor och universitet under Utbildningsdepartementet. Skälet till detta är att vi använder andra kanaler för att fånga upp samverkan mellan kommuner/landsting och universitet. Dessa andra kanaler är företrädesvis enkäten till kommun- och landstingsverksamheter, fallstudier samt expertsamtal inte minst under de tre konferenserna. I denna delstudie var vi speciellt intresserade av andra statliga organ än högskolor och universitet. Urvalet blev slutligen totalt 184 olika organisationer. I urvalet fanns t.ex. Skansen, Statens Energimyndighet, Hjälpmedelsinstitutet och Rymdstyrelsen. Vi försökte alltså inte att på förhand bilda oss en åsikt om relevansen av de statliga organ som fanns under respektive departement. Spontant kan man ju undra vad ett organ som Rymdstyrelsen skulle kunna ha för koppling till kommuner och landsting. Men vid en närmare betraktelse framkommer snart att Rymdstyrelsen t.ex. kan ta fram unika kartor som kommuner mycket väl kan ha stor nytta av.

I bilaga 3 finns en översikt över de typer av befattningshavare och statliga organ som fick en förfrågan från utredningen. För de statliga organ där ingen befattningshavare fanns i registret sändes brev utan befattningsangivelse. I brevet som gick ut till statliga organ fanns följande tre frågor.

1. Kan du ge något intressant (och gärna innovativt) exempel på områden där ni samverkat med kommun eller landsting? Ange gärna ett mycket konkret exempel på samverkan och vilken nytta det gav för er respektive för kommunen eller landstinget. Speciellt är vi intresserade av exempel på samverkan där kunskapsöverföring eller kunskapsutbyte varit ett viktigt inslag.

2. Kan du ge något exempel på område där er samverkan med kommuner eller landsting skulle kunna utvecklas ännu mer?

3. Vad anser du är det största problemet när det gäller samverkan med kommuner eller landsting?

Det inkom en stor mängd intressanta svar, från vilka vi baserar den diskussion som här följer.

6.3.1. Exempel på förnyelse uppifrån

Kulturrådet utgår från 1974 och 1996 års kulturpolitiska ställningstaganden i riksdagen som definierade kulturen som ett gemensamt ansvar för stat, landsting och kommuner. Utifrån denna kulturpolitik har ett större antal kulturinstitutioner byggts upp i landet i form av länsmuseer, länsteatrar, länsmusik och länsbibliotek. Man har också stödformer för orkestrerar och musikteatrar/operor. En aktuell strävan är att lyfta fram konstformer som ännu inte fått så stor spridning i landet, särskilt bildkonst och dans. Kulturrådet samverkar med Nutek i strävandena att i den nya regionalpolitiken utforma system för sektorssamordning..

Boverket använder ofta att samarbeta med några kommuner för att testa nya planeringsmetoder och administrativa processer i markanvändningen. Sedan man på detta sätt skaffat erfarenheter kan förslagen modifieras innan de blir föreskrifter eller råd. Deras erfarenhet är att det nästan alltid är de statliga organen som kommer med inviter till samverkan till kommunerna. Det har dock börjat finnas exempel på motsatsen.

Kemikalieinspektionen genomför sedan ett decennium årliga så kallade regionala inspektionsomgångar, RIO, då samtliga företag i regionen inspekteras. I varje RIO inbjuds kommunerna att var med. För att förstärka kommunernas kompetens arrangeras särskilda kurser i kemikalietillsyn i samarbete med Umeå

universitet. Ett viktigt resultat har blivit att kommunerna som deltagit genomför egna kemikalieinspektioner i högre utsträckning.

Integrationsverket har slutit ett avtal med bl.a. Svenska kommunförbundet och olika myndigheter om utveckling av introduktionen för flyktingar och andra invandrare. Överenskommelsen utgör en plattform för ett samordnat förändringsarbete och syftar till att stärka samarbetet mellan berörda myndigheter. En utvärdering visa att de lokala överenskommelserna som träffats varit framgångsrika och att andelen nyanlända invandrare som kommer i egen försörjning efter introduktionen har ökat påtagligt.

Lantmäteriverket samarbetar med kommuner och landsting för att effektivisera överföring av information från den ena organisationen till den andra. I många fall finns det en författningsreglerad skyldighet för kommunen att rapportera till Lantmäteriet medan Lantmäteriet skall registrera och tillhandahålla informationen. Ett konkret samverkansexempel är Nationell Väg Data Bas (NVDB) där ett 40-tal kommuner tecknat samarbetsavtal med Vägverket vilket i sin tur samverkar med Lantmäteriet, Svenska kommunförbundet och skogsnäringen. Kommunernas roll är att leverera vägdata och andra attributsdata.

Socialstyrelsen utövar en relativt omfattande tillsyn av verksamheten i kommuner och landsting. Myndigheten förfogar över särskilda medel till för kommunala projekt rörande t.ex. hälsoskyddet. Socialstyrelsens nya riktlinjer för vård och behandling är exempel på förnyelseinsatser. Syftet med riktlinjerna är att ge berörda verksamheter inom kommuner och landsting rekommendationer som kan vara stöd för beslut om prioriteringar inom respektive område vilket kan stimulera framväxten av behovsstyrd hälso- och sjukvård.. Socialstyrelsen har utvärderat de 15 FoUcentra med kommunala huvudmän som under åren 1999-2001 fick stimulansmedel från regeringen Socialstyrelsen har aktivt stött FoU-miljöer inriktade på individ- och familjeomsorg vilket var en viktig förutsättning vid tillkomsten av den FoU-gemensamma hemsidan: www.fouvalfard.com.

6.3.2. Exempel på förnyelse nerifrån

Försäkringskassorna har ett ofta engagerat samarbete med kommuner och landsting för att hantera den moderna ohälsan. Vid Försäkringskassan i Värmland finns en utvärderings- och

utvecklingsenhet med uppgift att studera verksamheten inom kassan och utvärdera samt hålla kontakt med forskningen. Vetenskapliga analyser av sjukskrivningen i Värmland och arbetslösa sjukskrivna har genomförts i samarbete med Karlstads universitet. Detta underlag har använts för att förbättra arbetssättet genom bl.a. selektering. I Örebro har Försäkringskassan samarbetat med mödravårdscentralerna i länet för att fler pappor ska tu ut fler föräldrapenningdagar. All kassapersonal har samtidigt fått utbildning i hur landstinget arbetar med ökad jämställdhet. Resultatet av satsningen blev att andelen föräldrapenningdagar uttagna av män steg dramatiskt i länet till en topposition i riket. Ett annat exempel i Örebro län är samverkan mellan kassan och Lindesbergs lasarett för att förbättra diagnostik och omhändertagande av patienter med stressrelaterade symptom. I Skåne deltar kassan i ett nätverk för hälsofrämjande arbetsplatser i alla Skånes kommuner. Främst är det ett led i region Skånes folkhälsoarbete och kassans arbete med att minska sjukfrånvaron. I Finspång har man skapat Finspångs Beställarförbund som består av huvudmännen Försäkringskassan, kommunen och landstinget. Ett särskilt samverkansavtal har upprättats med Länsarbetsnämnden. Resurser avsätts i en gemensam finansiell ram som kan styras mot den inriktning som den politiska styrelsen önskar. Tre syften styr verksamheten: Förebyggande insatser i ett folkhälsoperspektiv, tidiga insatser i ett arbetsmarknadsperspektiv och rehabiliterande insatser i ett individperspektiv.

NUTEK samverkar med kommunerna på olika sätt. Lokal näringslivsutveckling syftar till att öka förutsättningarna för strategiskt arbete med näringslivsutveckling på lokal nivå. Viktigt i sammanhanget är en ökad lokal anknytning till Regionala tillväxtprogram. Vidare stöder man försök med kommunala teknikskolor t.ex. i Örebro. Man söker också utveckla modeller för entreprenörskap och nyföretagande i samverkan med Örnsköldsvik, Sollefteå och Lindesberg.

Turistdelegationen kan redovisa framgångar i sin samverkan med kommunerna ifråga om fisketurismen. Ett kunskapsnät med alla viktiga aktörer har skapats, utvecklingsprojekthar initierats och nyföretagande har stimulerats.

Vinnova söker genom sina s.k. Vinnväxt-program utveckla dynamiska innovationssystem i regionerna. Ansatsen är att skapa samverkan mellan företagen, FoU-systemet samt politik och offentlig verksamhet. Vid utlysningen 2002 inkom 159 förslag från

hela landet med samverkan över kommun-, företags och universitetsgränser i nytänkande förslag. Tre förslag har utsetts till vinnare i denna omgång. Man har vidare tillsammans med Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Trygghetsfonden initierat och bjudit in till FoU-programmet ”Innovativa kommuner, landsting och regioner”. Nio projekt har valts ut t.ex. ”Utveckling av innovativa närsjukvårdssystem”.

Nätuniversitet har engagerat sig i framväxten av lärcentra i kommunerna. Tillsammans med Glesbygdsverket och Nationellt centrum för flexibelt lärande och ”lärcentrarörelsen” arbetar man för att öka kunskapen bland potentiella studenter, aktiva studenter och bland lärosätenas personal och ledning kring vad kommunala lärcentra kan vara för något, hur de arbetar och vilken resurs de kan vara för både studenter och lärosäten.

Vårdalsstiftelsen med inriktning mot vård- och allergiforskning. Samverkan med kommuner och landsting bedrivs bl.a. inom Vårdalsinstitutet i samarbete med Göteborgs- och Lunds universitet, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Institutet bygger på komponenterna forskning, forskarskola och den s.k. grönzonen där forskare och vårdens personal har en möjlighet att interagera inom prioriterade områden. Ett särskilt program har utvecklats av stiftelsen rörande IT i hälso- och sjukvården.

Statens institut för särskilt utbildningsstöd har bl.a. tagit initiativ till ett projekt i samverkan med Landstingsförbundet och Folkbildningsrådet. Syftet är att belysa om utbildning bör ingå som ett led i en rehabilitering för personer med funktionshinder.

Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Man har flera former för samverkan med kommuner och landsting. Ett exempel är Human Teknik vilket ska utveckla nya former av stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar – hjälpmedel, anpassningar i bostaden samt nya metoder. Försöksverksamheten är förlagd till Karlstads kommun. Landstinget deltar aktivt i projektet.

Statens folkhälsoinstitut har initierat s.k. Lokala välfärdsbokslut i samarbete med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet och tre kommuner och ett landsting.

Arbetslivsinstitutet har samverkan med kommuner på olika sätt. I Söderhamn har man som ett led i omställningsarbetet efter flygflottiljens nedläggning skapat en forskarskola i samarbete med kommunen. Idén med forskarskolan är att den skall leda till

kunskapsöverföring och kunskapsutbyte mellan forskarsamhället och en kommun som inte är högskoleort. Forskarskolan ligger i kommunens nybyggda kunskapshus och skall utgöra ett akademiskt bidrag i en miljö av kommunal vidareutbildning, lärcentrum och Komvux.

Svenska Filminstitutet tog i början av 1990-talet initiativ för att ge filmen plats i den regionala kulturpolitiken. Från 1997 fördelar man ett stöd till landsting och kommuner som vill etablera och driva regionala resurscentra för film och video. Dessa centra har till uppgift att stödja det filmpedagogiska arbetet i regionens kommuner, främja utvecklingen av regionens biografer samt stimulera produktion av kort- och dokumentärfilm i regionen. F.n. har man lyckats etablera resurscentra i samtliga län.

Statens konstråds vidgade uppdrag sedan 1997 har inneburit olika samverkansformer kring konstnärlig gestaltning i det offentliga rummet med kommuner. Ett exempel på ett samverkansprojekt är förnyelsen av Stortorget i Kalmar. Uppdraget att förena praktiska behov med att synliggöra rumsliga, upplevelsemässiga och estetiska kvaliteter i en bebyggelseantikvariskt känslig miljön resulterade i innovativt tänkande när det gäller såväl rent gestaltningsmässiga uttryck som samarbetsformer mellan myndighet, kommun, konstnär och arkitekt.

De olika museerna har en spännande roll i ett förnyelseperspektiv. Ett exempel är Statens museer för Världskultur som utvecklat projektet Advantage Göteborg – världskultur i fokus. Förutom museerna är Länsstyrelsen Västra Götaland, Göteborgs stad, Göteborg & Co/Näringslivsgruppen, Internationella företagarföreningen i Sverige samt arbetsförmedlingen i Göteborg partners. Projektets syfte är att motverka diskriminering av grupper som idag är missgynnade i relation till arbetsmarknaden och kultursektorn. Naturhistoriska riksmuseets expertis inom naturvård och artkännedom har i samverkan med biologer och planerare vid de kommunala och regionala instanserna utvecklat en kunskapsuppbyggnad kring regionens biologiska mångfald och hur den bäst tas tillvara. Artfynden vid de kommunala inventeringarna tillförs museets samlingar och ger forskningen ny kunskap om arters utbredning, morfologi, ekologi och aktuell hotstatus. Statens historiska museum har i samarbete med Västra Götalandsregionen och Mölndals kommun utvecklat museets digitala innehåll så att det på ett nytt pedagogiskt sätt blir mer tillgängligt för besökare och andra användare. Samarbetet handlar om teknikutbyte,

kompetens inom handdatorområdet och nya dramaturgiska former för berättande vilket är något helt nytt inom museivärlden.

Riksantikvarieämbetet har ett vidgat uppdrag att utveckla kulturarvet och kulturvärdena i den byggda miljön i stort att samverka med bl.a. kommuner och landsting. I samarbete med sex kommuner görs försök med att utveckla strategier för planering av den byggda miljön och hur kulturhistoriskt värdefull bebyggelse långsiktigt kan tas tillvara och utvecklas.

De problem som de statliga myndigheterna nämner i samverkan om förnyelse med kommuner och landsting är exempelvis att man upplever att förståelsen för och kunskapen om hur forskning och forskningsresultat kan vara till nytta för verksamheten i kommunerna är mycket bristfällig. Rutiner behöver byggas upp för en kontinuerlig dialog mellan kommuner och landsting å ena sidan och högskolan å den andra där båda parter kan ta del av varandras erfarenheter så att forskningsresultaten får möjlighet att verka. I landstingen finns visserligen en lång tradition med FoU men detta gäller främst läkarna. Den övriga vårdpersonalens koppling till forskningen behöver förstärkas och disputerad personal tas till vara som kompetensresurs på ett aktivare sätt än f.n. Andra myndigheter talar om bristande personella resurser och ekonomi i kommunerna för medverkan i utvecklingsverksamhet, hemmablindhet, suboptimeringar och lokal konservatism och provinsialism.

Fördelarna med samverkan med kommuner och landsting anses å andra sidan vara betydande både för att kunna få till stånd effektiva insatser och kunna genomföra de nationella uppdragen. Det finns en tydlig tendens att de statliga myndigheterna gärna själva vill driva förnyelseprocessen snarare än att på olika sätt stödja förnyelseinitiativ nerifrån.

6.4. Patient- och handikapporganisationer

Är det någon som har ett engagemang för och kunskap om hur vården fungerar, så är det patient- och handikapporganisationer. De representerar personer med svåra och icke tillfälliga problem och dessa har stor erfarenhet av hur vården upplevs från deras perspektiv. Det var naturligt för utredningen att fånga in deras syn på behovet och förekomsten av innovativa processer. Inte minst finns en stark koppling mellan det av utredningen valda

medborgarperspektivet och beslutet att också lyssna till denna grupp personer. Urvalet gjordes via PAR och det ledde till att brev med frågor skickades till 541 personer. Det handlade om såväl centrala som lokala föreningsrepresentanter. Frågorna som tillställdes personerna var för det första två av övergripande natur: A. Vad anser du är det största hindret för framsteg inom sjuk- och hälsoområdet? B. Vad anser du att man skulle kunna göra för att stimulera önskvärda innovativa processer? Utöver dessa fanns tio frågor relaterade till ett specifikt exempel på innovativ process, som de själva fick ange.

Vår hypotes om engagemang visade sig stämma. Vi fick in en mycket stor mängd svar kompletterade med bilagor och dokument som underbygger fakta och åsikter. Vidare visade det sig att många av dem som fått breven tagit upp ärendet på styrelsemöten och andra träffar. Det tycks ha pågått en rad diskussioner i spåren av utredningens frågor. Vi ska vara ärliga och säga att det omfattande materialet inte kan göras rättvist i den kortfattade form som här krävs. Sammantaget speglar både antalet organisationer och antalet svar från gruppen sannolikt att det fortfarande finns många olösta problem, eller omvänt många framsteg kvar att göra framöver. Samtidigt visar materialet en mångfald exempel på innovativa processer som sker eller har skett till gagn för långstidssjuka och handikappade. Exempel som nämns i svaren är stroke-enheter där man kombinerar behandling och rehabilitering eller mediciner som hjälper patienter till ett bättre liv. Vid Landstinget Kronoberg har Neurologi- och Stroke-enheten vid Centrallasarettet i Växjö bl.a. via speciella Parkingsonteam kortat ner väntetiden till behandling från 96 till 12 veckor.

Ibland drivs de innovativa processerna av sjukvården eller kommuner, ibland av företag och ibland är patient- och handikapporganisationerna själva starkt drivande. De sistnämnda har flera roller, t.ex. som ”påtryckare” och kunskapsförmedlare. Ibland sker det direkt från organisationerna till vårdproducenterna, men inte sällan nämns betydelsen av nya lagar som banar väg för möjligheter till mer hjälp. Ett exempel är ”Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade”. Spegelbilden finns också, dvs. åsikter om bristande lyhördhet från sjukvårdsproducenterna. En representant för en lokal diabetesföreningen skrev att man för sällan låter ”dem som är berörda av tänkta innovativa processer lämna synpunkter på dessa innan genomförandet”. Här kan man

inte låta bli att referera till Hirschmans teori om ”voice” som berördes i kapitel 3.

Många pekar på att sjukvården växer totalt sett, men andelen personal som direkt vårdar upplevs sjunka. Det framstår en bild av att människorna upplever att administrationen inom vården är för stor i förhållande till vad de upplever vara de konkret värdeskapande insatserna. En annan klagan gäller att ”vi stirrar oss blinda på maskiner” för att citera en representant för en afasiförening. Vad som efterlyses är mer mänsklig omvårdnad, inklusive engagemang för anhöriga. De som finns i glesbyggd berättar om långa avstånd och neddragningar som gör det snart sagt hopplöst att få vård och hjälp. Bilden av välfärdssamhället lyser inte stark i dessa beskrivningar. Många är mycket medvetna om hur samhällsmotorn fungerar och för fram problemen bakom bristande resurser i vården. Det handlar också om tillväxtdiskussioner. Vi kan notera en viss skillnad mellan fokus hos dessa organisationer visavi fokus hos merparten av de FoU-enheter som berördes tidigare i kapitlet (och indirekt kanske också deras finansiärer och politiska styrorgan). I sistnämnda fallet var nästen ingen inriktad på samspelet mellan tillväxt och möjlighet till finansiering av vård och omsorg.

Högskolor och universitet framställs som en ”driving motor” för innovativa processer. Mer forskning är något många efterfrågar, men också krav på annan prioritering lyfts fram: ”Tyvärr kan vi konstatera att vårt handikapp inte har någon hög prioritet när forskningsmedel ska utdelas.” (citat från en person vid Elöverkänsligas Riksförbund). En representant för Hjärt- och lungsjukas förening skrev om högskolor och universitet att ”det är ju där innovatörer frodas”. Sådana reflektioner är intressanta, eftersom det inte bara pekar på universiteten i rollen som forskningsgeneratorer, utan också i rollen som ”producenter” av kompetenta och innovativa människor. Bortsett från ”produktionen av innovatörer” nämns också ”produktionen” av kompetenspersoner för att bedriva vården. Brist på läkare, sjuksköterskor, logopeder och andra genomsyrar många brev.

Många exempel på innovativa processer handlar om nya sätt för patienter att söka information om sjukdomar och behandlingsmetoder. Det handlar inte bara om webbsidor och liknande. En del handlar om nya visuella informationsformer, t.ex. filmer som beskriver hur man kan leva med en sjukdom och hantera de olika problem som finns på bästa möjliga sätt.

I flera fall uttrycks en bild av att patienternas problem förstås av den vårdande personalen, samtidigt som de upplever en stelhet från ”beslutsfattarna inom kommuner och landsting” (citat från en ordförande i en afasiförening). ”Politisk prestige och egenintresse” (citat från en person vid Riksförbundet för Trafik- och polioskadade) är en faktor som flera anser hämmar innovativa processer. Ytterligare en person, från Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, använde ordet ”revirtänkande” medan en person från en handikapporganisation använde ordet ”prestigetänkande”. En person vid DHR reflekterade: ”Det finns ingen helhetsbild, vilket kan vara negativt för patienten då det blir flera sjukresor, onödiga väntetider och kontakter med många olika personer. Detta är också kostsamt och tidskrävande för både patient och landsting. För det är ju ’vattentäta skott’ mellan olika områden idag.” Utredningen kan konstatera att mycket mer än t.ex. läkemedelsutveckling borde vara föremål för en rejäl dos innovativa processer. Här bör dock sägas att många positiva exempel också lyfts fram. Riksföreningen mot porfyrissjukdomar pekade på kunskapscentret Porfyricentrum som inrättades av Stockholms Läns Landsting 1994 och som varit av mycket stor betydelse. Personen var mycket medveten om att det var en stor ekonomisk satsning från Landstinget.

När det gäller skillnader mellan privata och offentliga vårdgivare finns en tveeggad bild. En person på Reumatikerförbundet skrev ”Med privata bolag kommer hela kommersen in i bilden och då får vi det amerikanska syndromet.” Andra pekar på ökad service från privata vårdgivare.

Sammantaget finns stora kunskaper och många reflektioner hos dem som representerar långtidssjuka eller handikappade. Vi är imponerade av den medvetenhet om hur saker och ting hänger ihop som kommer igen i många svar. De har en osedvanlig skicklighet att belysa kedjor av symptom-problem-grundproblem.

6.5. Läkemedels- och medicinföretag

Med tanke på vårt fokus på vård funderade vi över tänkbara stimulansfaktorer värda att belysa i studien. Vid sidan av patient- och handikapporganisationer var läkemedels- och medicinföretag en grupp som kändes viktig att beakta. Skälet är att företag av denna typ inte bara är ekonomiska entiteter. De är också bärare av

innovativa problemlösningar och de verkar för att marknadsföra nya metoder, arbetssätt och verktyg som många gånger är av sådan art att de i slutänden skapar ökat värde för kommuner, landstinget, staten och medborgarna. Den slutsatsen kunde vi dra baserat på en tidigare studie om delar av Pharmacias utveckling från starten av Stockholms Bryggerier 1889 till världens första DNA-projekt med syfte att utveckla ett läkemedel, som initierades av Kabi i samarbete med Genentech genom ett avtal 1978.13 I samtal med personer inom landstinget under våra förstudier framkom betydelsen av företag. Således drar ortopedin mycket nytta av de framsteg som görs av företag för att utveckla nya ortopediska detaljer och implantat.

Totalt sände vi ut ett brev till 339 VD:ar i företag med nämnd inriktning. Urvalet gjordes med hjälp av PAR:s register. Vi bad företagen om ett exempel på innovativ process från de senaste åren, där deras företag haft en viktig roll. Utifrån deras eget exempel bad vi sedan om svar på åtta frågor, t.ex. vilken roll deras företag hade haft i den innovativa processen, vilken användare som var först att ta del av resultatet och vilka faktorer som har hämmat processen. Vi hade också två generella frågor: A. Vad anser du är det största hindret för framsteg inom sjuk- och hälsoområdet? B. Vad anser du att man skulle kunna göra för att stimulera önskvärda innovativa processer? Ett stort antal mycket intressanta svar inkom till utredningen och har beaktats i den övergripande analysen. Exempel på företag som svarade var Aulos Medical AB, Philips, Grentzelius Ortopedingenjör Sitthjälpmedel AB, The Ocatgon Group, Mellby Medical AB, SweLife Svenska AB, Lidén Dental Procucts AB, Getinge Skärhamn AB, Eutech Medical AB och Comair AB. Här ska en kortfattad diskussion ges genom att vi lyfter fram ett par exempel på fall som studien kastade ljus över. Först vill vi göra en allmän reflektion.

Företagen uppskattade utredningens förfrågan mycket. Det verkade på breven som om de inte fått så många frågor av liknande typ innan. Vi tror att detta kan vara ett tecken på attityder i Sverige. Många vi talat med under utredningen och dessförinnan ger uttryck för ett synsätt att företag ”bara suger ut kunderna och jagar profit” eller ”gör business på sjuka människor”. Visst finns sannolikt sådana exempel bland alla världens läkemedelsföretag. Den bilden står emellertid i kontrast mot alla de personer som i

13 Se Frankelius, P. (1999). Pharmacia & Upjohn – Erfarenheter från ett världsföretags utveckling. (Volym II av doktorsavhandlingen ”Företagande över tid”). Malmö: Liber.

inkomna brev ger uttryck för att de brinner för att lösa ett vetenskapligt eller tekniskt problem till gagn både för företaget, betalaren/kunden och patienten. Den negativa bilden av läkemedelsföretag förefaller också vara något orättvis med tanke på de senaste hundra åren av framsteg inom vården som i hög grad är drivna av företag. Ett annat sätt att reflektera är att göra tankeexperimentet att som patient komma till ett sjukhus som inte använder sig av några metoder, tekniker, kunskaper eller läkemedel som framtagits av företag. Det skulle nog inte bli roligt att t.ex. behöva bli opererad på ett sådant sjukhus.

Bengt Ågerup, VD i företaget Q-Med, berättade om en innovativ process som lett fram till produkten Zuidex. Den löser ett problem i form av urininkontinens hos kvinnor, som varje år kostar Landstinget nästan fem miljarder kronor årligen i vård och omsorg. Framförallt hjälper den kvinnor till högre livskvalitet. Den patentskyddade produkten hjälper enligt företaget 70 % av alla berörda patienter och kan spara miljardbelopp i vårdkostnader. Hur uppkom då idén? Den kom från ett läkarteam år 1993. Patentsökning började 1993 och kliniska resultat kom 2002. Här ser man att innovativa processer växer fram i samspel mellan läkare och företag. Företagets roll är att gå från ide till godkänd behandling. När det gäller universitetens roll har de varit viktiga för att ge utbildning åt dem som drivit den innovativa processen. Vem tog då till sig framsteget allra först? Det var Huddinge sjukhus. Ett problem som hämmat processen är att Landstinget är organiserat på ett sätt att varje del tenderar att optimera sin ekonomi, medan ingen lika lätt ser helheten, eller med ord från vår respondent: ”Från patienten tar man gärna emot vuxenblöjor, men sannolikt är man mer intresserad av en lösning av problemet snarare än symtomet.”

Företaget Helicobacter Test berättade att de arbetar för att föra in en ny testmetod i sjukvården som bygger på att via utandningsluften detektera förekomst av magsårsbakterien Helicobacter Pyroli. I denna strävan samarbetar företaget med läkare som också förespråkar metoden, då speciellt läkare inom området gastroenterologi. Vad är då värdet för medborgarna/ patienterna? Jo, de slipper den mer plågsamma undersökningen gastroskopi där tjocka slangar förs in genom tarmkanalen. Något som hämmat processen är långa tider för ärendehantering hos läkemedelsmyndigheterna. Det som stimulerat den innovativa processen är framförallt de goda resultaten från de hårda tester som

alltid föregår godkännande inom vården. En annan hämmande faktor är de neddragningar som skett inom vården. Dessa gör att landstinget inte sällan billigare metoder framför de dyrare som för patienten är bättre.

Allmänt visar studien att innovativa processer inom sjukvårdsområdet inte sällan startar nära den praktiserande vården. Problemet är att läkarna eller sjukvårdspersonalen inte själva har tid, resurser och kunskaper för att omvandla problemidentifieringen till en fungerande, godkänd och kostnadseffektiv lösning. Det är i regel där företagen kommer in i bilden. Ett problem infinner sig när t.ex. en läkare själv vill utveckla en idé i ett eget företag. Då definieras det som ”bisyssla” och läkaren gynnas inte av något system. Det gör att processerna kan sluta med att läkaren tappar lusten att driva sin vision och väljer att i stället sälja konceptet, patenten eller idén till någon. Problemet är att ”detta någon” oftare är ett utländskt företag än ett svenskt. Trots dessa problem finns många företag som drivs av personer verksamma som forskare eller läkare inom sjukvården/Landstinget. Inte sällan handlar det om forskare vid t.ex. Karolinska institutet.

Vi ser också att när nya metoder, tekniker eller produkter väl omsätts i praktiken genererar de nya frågor och nya idéer som i sin tur blir frön till nya innovativa processer. Sjukvården, företagen och företagens ägare bildar sålunda ett dynamiskt system som driver fram en utveckling av vårdens kvalitet och ekonomiska effektivitet. Ett centralt problem är finansieringen av utvecklingsfasen av företagens projekt. I regel handlar det om avancerade projekt som kostar mycket att driva samtidigt som kapitalister (i bemärkelsen finansiärer) gärna väljer projekt med ganska snabb avkastning. I Sverige finns heller inte så många ”fria” kapitalister, dvs. personer med mycket pengar som skulle kunna tänka sig att investera i innovativa projekt.

6.6. Fack- och intresseorganisationer

Det var, som framgick av kapitel 5, svårt att i registren hitta namn och adresser till ”vanliga medarbetare” inom kommuner och landsting. De flesta befattningar som gick att nå var chefer. Ett sätt att i någon mån kringgå det problemet var att kontakta representanter för ”vanliga medarbetare”, och delar av fackförbunden har en sådan roll. Fack- och intresseorganisationer är intressanta, bl.a.

eftersom de har unik överblick över vad som händer inom olika specialområden eller yrkeskategorier. Ett medvetet val var att inte bara ta ”huvudkontoren”. Vi eftersträvade att också kontakta lokala kontor inom ramen för identifierade organisationer. Tanken bakom detta var att få kontakt med personer som kan antas vara ”mer nära den operativa verkligheten”. Detta ska inte feltolkas: Vi var lika intresserade av organisationernas centrala kontor och befattningshavare, eftersom det där finns stor erfarenhet och överblick. Urvalet gjordes med hjälp av PAR och de flesta av organisationerna som nåddes av vårt brev framgår av bilaga 3. Totalt kontaktades 298 personer. Till dessa ställdes fyra frågor, efter att i brevet med några exempel beskrivit vad vi avsåg med innovativ process. Den första frågan löd. ”Har du något exempel på innovativt framsteg, nydanande satsning eller viktig förnyelse som gjorts de senaste åren inom de områden er organisation har i fokus?

Sammantaget var vi positivt förvånade över det stora engagemang som fanns för ämnet innovativa processer. Många gav intressanta exempel – och de som inte gjorde det skrev i flera fall att de verkligen uppskattade att få frågan ställd. Det fick dem, enligt egen utsago, att ”tänka till” och reflektera. En ombudsman inledde sitt brev så här: ”Ibland kommer det intressanta brev och sådana man inte riktigt väntat sig. Så var det med det brev som Ni skickade. Både tema och frågor var sådana som inte dagligdags kommer till oss och det krävde lite tankemöda.” Detta blev vi förstås glada för, och vi tolkar det som att intresset är stort för ämnet innovativa processer. Här följer några axplock från vad som framkom, samt en generell kommentar.

Svensk sjuksköterskeförening hade utvecklat ett koncept kallat VIPS. Det var en modell baserad på en doktorsavhandling från 1993 av M. Ehnfors. Konceptet handlar om ett sätt att utforma patientjournaler på ett sätt att man säkerställer att patienten får säker och kontinuerlig omvårdnad också baserad på den allra senaste kunskapen om behandlingslösningar.

Flera av TCO:s lokalkontor hänvisade med stolthet till centralorganisationens bolag TCO Development, som bl.a. utvecklat testkriterier för bildskärmar. Detta är egentligen värt en egen rapport, men här kan konstateras att fackorganisationens innovativa processer givit avtryck över hela världen.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter presenterade ett imponerande material kring en innovativ process med syfte att förändra och förnya den egna verksamheten. Centralt i detta arbete var en

noggrann omvärldsanalys som gav underlag till idéer om förändringar av utbildningsinriktningar inom grund- och fortbildningsverksamhet. Den strategiska diskussionen i de böcker och skrifter som tillsändes utredningen ingav ett mycket professionellt intryck.

Det framkom med all tydlighet att personal och medarbetare ofta är myllan till innovativa idéer och projekt. Ord som ”eldsjälar” framträder som ett mönster. Flera svar pekade på skrivna och oskrivna regler som hämmade det personliga engagemanget hos enskilda medarbetare. Man efterlyste också mer mod från chefer och ledare i många svar.

Ett annat mönster är att det ofta finns samarbete mellan personal och företag utanför den organisation personalen tillhör. Ett exempel på det var projektet Permitto Care som utvecklats i samverkan mellan LO-medlemmar inom hemtjänsten i Norrlandskommuner och företaget Telia.

När medarbetare driver en idé vidare till projekt hamnar man förr eller senare i en situation då man funderar på företagsbildning. Problemet som många pekar på är brist på riskapital. Vi har utifrån materialet inte möjlighet att urskilja vad som är reell brist på risiskkapital och vad som härrör förmågan att identifiera och engagera riskkapitalrepresentanter.

Flera fackförbund, t.ex. Civilingenjörsförbundet, skrev att de koncentrerat sina insatser till den privata sektorn, dvs. de hade inget att meddela gällande kommuner och landsting. Många lokala fackförbund pekade på konkreta företag där arbetsgivaren eller arbetstagarna drivit innovativa processer. Samverkan mellan de båda grupperna var en ledstjärna i flera av svaren.

Utbildning är ett tema som återkommer. Många pekar på innovativa utbildningssatsningar där facket varit en drivande aktör och där samverkan skett med en rad olika aktörer. I Piteå hade t.ex. LO-facken i samverkan med gymnasieskolan och företag som ytterst syftade till att höja statusen på yrkesutbildningar. I detta låg att företagen ställde upp med handledare och garanterat sommarjobb för dem som satsade på en viss utbildning. Vi associerade till lärlingssystem när vi läste flera av dessa svar.

Många personer svarade öppenhjärtligt att det fanns en rad mentala problem i såväl deras fack- eller intresseorganisation som deras medlemmars verksamhetssfär. En utredningschef inom ett förbund inom byggsektorn (som ju är viktig för både kommuner och landsting) skrev: ”Ett generellt problem för byggbranschen är

bristen på innovationer och den därav följande långsamma produktivitetsutvecklingen. Möjligen håller något nytt på att hända i och med att prefabriceringen inom flerfamiljshus håller på att starta.” Samma person skrev om problemen bakom bristen på innovationer: ”För stor trygghet för företagen antingen den är ett resultat av karteller eller inte.” Och han tillade: ”Motståndet mot förändring är oändligt.” Utredningen är medveten om att det finns stor skillnad mellan företag i byggbranschen. De seriösa aktörerna lider sannolikt mycket av att andra, enligt bl.a. denna källa, kan vara mindre seriösa.

En ombudsman skrev: ”Att tänka ’nytt’ möts med skepsis och oförstående, det skall vara som förr. Gamla värderingar ska värnas”. Hon hade också idéer om hur sakernas tillstånd kan förändras: ”Organisationer och samhällen består av människor som danats i den kultur som råder i skolor, på arbetsplatser och i familjen. För att stimulera till innovativa processer måste miljöer skapas där människor tillåts/uppmuntras att vara innovativa och ifrågasättande. I den organisation jag är verksam i träffar jag oftast på det motsatta. Somliga hävdar att kollektiva lösningar inte kan vara innovativa, den uppfattningen delar inte jag utan det kommer som sagt an på om människan är innovativ, orädd och om miljön är tillåtande.” Utredningen tackar för sådana välformulerade reflektioner, och vi fick en stor mängd med liknande innebörd från olika sektorer i samhället. Utifrån den sammanlagda bilden av allt material vi tagit del av kan vi inte annat än att instämma i denna reflektion.

En inte så liten andel av svaren pekade på projektet ”Innovativa kommuner, landsting och regioner” som skapats i samverkan mellan bl.a. Svenska Kommunförbundet, Vinnova, Trygghetsfonden och Landstingsförbundet.

Många med nationell överblick pekade på att det fanns en stor konkurrens mellan landets regioner om statliga medel. I flera fall leder sådant till suboptimering och i nationellt perspektiv destruktiva krafter. Mot det ska ställas de positiva krafter som genereras i spåren av utlysning av utvecklingsmedel.

Ett problem som framkom var att flera pekade på bristande incitament hos högskolor och universitet – men också hos företag – att engagera sig i ”samhällsprojekt”.

Ytterligare en aspekt som framkom var att man uttryckte brist på överblick över vilka innovativa projekt som pågår eller har avslutats inom deras respektive sektor. En ordförande skrev: ”Våra

medlemmar arbetar inom alla skolformer, från förskola till högskola. […] En så bra överblick måste jag nog tillstå att jag inte har. Det sker givetvis en massa innovationer i skolornas arbetsvardag, dessa har jag dessvärre inte någon större inblick i.” Förutom att sådana citat speglar en upplevd situation visar de också på en stor medvetenhet hos personer inom fack- och intresseorganisationer om att brist på t.ex. överblick är ett problem.

6.7. Fackböcker

Vår tes var att fackböcker är en viktig ”stimulator” till innovativa processer. Skälet är att de är bärare av idéer, kunskaper och inspiration som kan leda till att kommuner, landstingsverksamheter, företag och andra initierar förnyelse eller får hjälp med att driva redan initierade förnyelseprojekt. Fackboksstudiens syfte var att lyfta fram några konkreta exempel på hur fackböcker (och författarna bakom dem) leder till initiering eller stimulans av innovativa processer. Indirekt var syftet också att komplettera studien om FoU-enheter genom att vi via fackböckerna också fick med en rad forskare inom högskolevärlden. Lika viktigt var emellertid att fånga in kunskaper av typen praktik och erfarenhet. Vi identifierade författare genom studier av bokkataloger från bl.a. Liber förlag. Ca 540 författare nåddes av utredningens brev. Det handlade alltså om ett litet och subjektivt urval av alla fackböcker och författare. Varje författare fick tio frågor, t.ex. vilket ämne boken tillhörde, på vilken kunskapsgrund den var skriven samt vilken spridning den fått inom kommunal, landstingskommunal, statlig och privat sektor (samt inom högskolevärlden).Vi frågade också om bokens bärande idé och om konkreta exempel på hur innehållet använts av personer och verksamheter.

När det gäller ämnen som utnyttjas kan vi inte från denna studie dra några generella slutsatser, beroende på att urvalet av författare var subjektivt. Ledarskap, juridik, administration, psykologi och företagsekonomi var exempel på ämnen. När det gäller grunden för kunskaperna och idéerna i böckerna var det påfallande många som angav både t.ex. forskning och praktiskt erfarenhet. Spridningen till olika sektorer varierade. Vissa hade större spridning bland företag medan andra hade spridningen inom sjukvårdssektorn, kommunala verksamheter eller statlig förvaltning. I fallet kommunsektorn

fanns många exempel på läroböcker som används i t.ex. gymnasieskolan.

Vilka idéer och kunskaper var då viktigast i böckerna enligt författarna? Här fanns en mångfald. En del handlade om presentation av nya koncept. Andra belyste hur och var olika koncept som t.ex. ”balanced scorecard” fungerar respektive inte fungerar. Vidare fanns många metodböcker, t.ex. boken Att utreda, forska och rapportera av Lars-Torsten Eriksson och Finn Wiedersheim-Paul. Även om det flesta böcker hade temat ”how-todo-it” var många reflekterande, diskutterande och filosofiskt betraktande. Författarna fanns också inom en rad olika sektorer och yrken. Inte minst var många läkare, psykiaters och liknande inom vården.

Bland alla de böcker som beskrevs fanns professor Richard Normanns Reframing Business – When The Map Changes The

Landscape (utgiven på John Wiley & Sons, Chichester, 2001). Den har också givits ut på svenska under titeln När kartan förändrar affärslandskapet (Liber 2001) samt till italienska och finska.

Ämnesklassificeringen av boken är lite problematisk, eftersom den är gränsöverskridande. Kanske passar etiketten ”innovationsskapande”. Denna bok har trots sitt avancerade innehåll fått relativt stor spridning. Under en ceremoni i Venedig i december 2002, i närvaro av bl. a. sju Nobelpristagare i ekonomi, fick Normann som förste person ta emot ett pris som sponsras av bl. a. Telecom Italia och som är avsett att kompensera för det faktum att det inte finns något Nobelpris i ”management”. Vilka sektorer tar då till sig denna bok? Den läses en hel del inom sjukvårdssektorn i USA, och lite också i Sverige och Italien. Författaren trodde inte att boken fått spridning bland kommuner, men däremot mycket inom universitetsvärlden och i viss mån inom statlig förvaltning. En stor svensk region har utnyttjat tankarna praktiskt i ett visionsprojekt om vården. En mycket stor amerikansk företagsgrupp arbetar med metoden också inom vården. En italiensk ”trade fair”, ett Stockholmsföretag inom upplevelseindustrin, en statlig svensk organisation inom försäkringsområdet för välfärdstjänster, ett försäkringsbolag, är andra exempel på organisationer som just nu arbetar med idéerna i sin utvecklingsplanering. Vad är då kärnan i boken? Boken beskriver dels hur traditionella producerande organisationer alltmera ersätts av organisationer som organiserar värdeskapande (Prime Movers) som arketyp; dels en metodologi för starkare analyser och synteser av branschutveckling och

företagsutveckling och därmed innovativa strategier och kunderbjudanden genom kollektiva och individuella lär- och utvecklingsprocesser. Den identifierar också fem klasser av kompetens som är nödvändiga för tre nivåer av innovation: kontinuerlig förbättring, rambrytande förändring, samt kontinuerlig förmåga till ”purposeful emergence”.

Många av böckerna som framkom i studien används som ett hjälpmedel i utbildningar och för konsultföretag. Författarna är också i hög grad delaktiga i dessa aktiviteter. Boken Förändring som

Tillstånd (Studentlitteratur, 2001) av Bo Ahrenfelt (leg läk, psykiater) har t.ex. använts som teoretisk grund för Toppledarprogrammet under ett par år – något som Kommunförbundet drev och IFLA genomförde. Den boken har används i en rad utbildningssammanhang. Ett exempel: Sju eller åtta grupper chefer i landstinget i Gävle utbildades med stöd av boken.

En generell kommentar från flera är att fackböcker skiljer sig när det gäller kvalitet. De författare som verkligen har en robust grund att stå på och som lagt ner ett noggrant jobb på sin bok tycks vara lite uppgivna över den stora mängd böcker av mindre kvalitet som fluktuerar. Det är inte alltid så lätt att utifrån informationen om böckerna skilja agnarna från vetet. En annan reflektion som vi gör är att fackboksförfattare har ett osedvanligt stort engagemang för förnyelsefrågor. De pekar på stora problem och uttrycker prestationsgap, dvs. de tycks vara viktiga förändringsagenter. Flera av dem har också förnyelse som direkt team. Ett exempel är Jan Rollof som bl.a. utgivit boken Kreativitet – en handbok för organisationer och individer. Ett annat exempel är Konferenshandboken av Ingegärd Lindquist, som handlar om hur man via genomtänkta möten kan stimulera förnyelse.

6.8. Facktidskrifter

Även facktidskrifter har förstås en viktig roll som bärare av idéer till förnyelse. I ett samarbete med Sveriges Tidskrifter sändes ett brev till alla tidskrifter som ingår i denna organisation. Frågan var: Kan du ge ett eller flera konkreta exempel på hur ett företag, en organisation, en myndighet (statlig eller kommunal) eller en privatperson utnyttjat er tidskrift för att stärka innovationskraften, verksamhetsutvecklingen eller förnyelsen av något?

Vi fick in ett omfattande material och här kan bara ges några få exempel. Flera visade att tidskrifter spelar roll i utbildningen på olika nivåer. Tommy Wingren, som ger ut tidskriften Dyslexia, skrev ”Jo, jag tror att min lilla tidskrift Dyslexia har haft viss betydelse för att informationen blivit bättre till skolor när det gäller dyslexi och inlärningsproblematik. I varje fall har en hel del lärare blivit inspirerade och t o m elever på dyslexilinjer har skrivit att de fått positiva känslor när de läst Dyslexia.”

Kulturtidskriften Film International har funnits i 30 år och har sin största spridning på universitet, gymnasieskolor och bibliotek. Därifrån får tidningen ständigt förfrågningar om att få kopiera upp texter ur slutsålda nummer. Artiklarna används som kurslitteratur och handlar t.ex. om Alfred Hitchcock, videovåld, svensk film, Vietnamkriget på film, science fiction och James Bond. Skälet till att tidningen används så mycket är att den har en kritiskt analyserande ton, snarare än den ”glamouriserande” ton som kännetecknar mycket av det som skrivs om film.

Från tidningen Chef kom följande exempel: ”För ett och ett halvt år sedan skrev Chef om delat ledarskap, två kvinnor som efter hård övertalning lyckats få till stånd ett delat ledarskap på Ericsson. En tid senare utsåg tidningen även dessa till titeln Årets chef. Artikeln i Chef inspirerade Saira Quraishi, vårdavdelningschef Ankaret (psykiatriinst.) att försöka få till stånd något liknande. Motståndet var till en början stort men med tiden lyckades hon och hennes kollega – som ville dela en chefstjänst – övertala ledningen och sedan en tid har nu på prov (utvärdering efter 6 månader) inrättats en delat ledarskapstjänst på Ankaret.”

Tidskrifter spelar inte bara rollen som bärare av direkta idéer. De visar också på problem och skapar ett tryck på t.ex. kommuner och högskolor. Ett exempel är TCO:s tidning Studentliv. Tidningen tog initiativet att skriva om studentmiljöer i olika kommuner och har under tre år genomfört en omfattande studie som genererar rankinglistor m.m. Olika år har man fokuserat olika mått. Konkret utbud eller byggande av studentbostäder var i fokus ett tag, medan dialogen mellan kommuner och studentkårer var i fokus senaste omgången. Tesen är att dialogen eller processen mellan kommun och studenter också är kopplad till konkret handling. Tidningen har fått konkreta effekter. En sådan är att det skrivits massor i lokalpress om studentmiljöfrågorna. Det har alltså genererat en värdefull diskussion. Vidare har t.ex. Sundsvall arrangerat seminarier där tidningens kriterier utgjort agendan för diskussion.

Nu undersöker tidningen själva om de har också medverkat till att stärka studentmiljöerna i konkret mening genom mer byggande, bättre hälsovård, bättre barnomsorg anpassad för studenter etc.

6.9. Informationsspecialister och databaser

Låt oss inledningsvis ta ett exempel på betydelsen av information, som framkom genom en av informationsspecialisterna: Den första stora maskinen som inköptes av projektet med syfte att bygga en tunnel genom Hallandsåsen var en avancerad bergsborr utvecklad för det norska urberget. Det dröjde inte länge förrän borren kletade fast i Hallandsåsen. Det verkar som om projektet inte i tillräckligt hög grad hade beaktat information om vad för material de skulle borra i. Märkligt nog lär sig ju alla redan i grundskolan att rullstensåsen består av grus och sand från istiden – inte berg. Är detta en av Sveriges märligaste informationsmissar de senaste åren, tillika en miss som dels drabbar berörda kommuner, dels tär på den gemensamma svenska ekonomin?

I samarbete med TLS, Svensk Biblioteksförening och företaget Dialog Corporation kunde utredningen sända brev till deras medlemmar och kunder. Vi efterlyste konkreta exempel på hur t.ex. företag eller organisationer utnyttjat bibliotekstjänster (litteraturanskaffning, databassökningar etc.) för att stimulera en innovativ process (stärka innovationskraften eller förnyelsearbete), lösa ett viktigt problem, förutse något och därmed agera i tid på det, utveckla eller förnya en verksamhet eller hitta nya marknader eller affärsidéer för en produkt eller en tjänst.

Också denna studie genererade ett omfattande material. Det framkom med all tydlighet att kunskapstunga organisationer investerar betydande resurser i informationssökning. Flera av dem är också synnerligen medvetna om informationens värde. Det gjorde att mestadelen av inkommet material gavs i förtroende till utredningen, dvs. det kan inte publiceras. För organisationer som AstraZeneca, Tetra-Pak eller Biovitrum står ibland flera år av mycket dyrbar forskning på spel om fel information läcker ut. Med tanke på resultatet från breddstudien av miljöer inom kommuner och landsting framstod de bilder som inkom från denna studie som en ”helt annan värld”. Det framkom bilder av mycket professionellt hanterade innovativa processer där strategisk informationsförsörjning var en viktig del. Materialet visade också att

branschorganisationer och statliga organ – liksom t.ex. riksdagen – är stora konsumenter av professionella informationstjänster Ett exempel är Bibliotek och informationscenter vid Statens väg- och transportforskningsinstitut. De har till uppgift att samla, strukturera, lagra och sprida information och kunskap inom transportforskningsområdet. Vidare visade studien förekomsten av konsultföretag – t.ex. PrioInfo – som hjälper organisationer med system och metoder.

Personerna var också vänliga nog att tipsa utredningen om aktuella undersökningar som beskriver hur t.ex. de allra största företagen i världen använder sig av information. Bland alla rapporter som vi tagit del av vill vi speciellt hänvisa till rapporten

Knowledge Mangement in Swedish Corporations (TLS Meddelande 28, Stockholm: TLS, 1998) skriven av Margareta Nelke vid Tetra

Pak. Den innehåller information som också är tänkvärd för kommuner och landsting.

Även om vi inte kunde presentera mer detaljer från denna delstudie, kommer vi att beakta den inför utredningens förslag.

7. Utredningens teoretiska resultat och slutsatser

7.1. En definition av innovativa processer

Som framgått är det svårt, om ens möjligt, att finna en uttömmande och samtidigt konkret definition av innovativa processer. Skälet till detta är att innovativa processer kan vara av olika karaktär. Men en sak står fast: Vårt fokus är på processer snarare än spåren av demsamma. Vi betraktar innovationer som ett resultat eller spår av innovativa processer. Samtidigt anser vi som framgått att processer kan vara innovativa även om de inte leder fram till innovationer. Innovativt förnyelsearbete är många gånger riskfyllt och resultatet ovisst.

Att försöka driva processer är därför synnerligen viktigt. Att förstå dem och ge dem ”credit” är också viktigt oavsett om de inte alltid leder fram till framstående resultat. Processer kan drivas på ett innovativt sätt även om de inte ens syftar till att leda fram till nya innovationer. Medan begrepp som innovationssystem leder tanken till de strukturer i vilka processer sker eller är önskade att ske, leder innovativa processer tanken till själva processerna. Därför har begreppen olika innebörd samtidigt som analyserna med dem kompletterar varandra. Vi kan se två olika varianter: (1) processer som leder fram till en innovation respektive (2) innovativa arbetssätt i utvecklingsarbete. Variant 1 definierar vi så här: ”En innovativ process utgörs av alla de aktiviteter och händelser som tillsammans antingen strävar mot något innovativt resultat, eller som i efterhand bevisligen ledde fram till det.”

Det innovativa resultatet kan bestå av ett nytt koncept, en ny produkt, en ny värdeskapande process etc. Med ”alla de aktiviteter och händelser” avses handlingar och händelser som görs eller sker hos de för analysen valda innoverande aktörerna. Det avser även handlingar och händelser i aktörens omvärld, vilka inverkar på

förloppet.1 Observera att definitionen både inkluderar processer som medvetet strävar mot ett visst mål och processer som inte gör det men som trots det leder fram till något innovativt mål eller resultat. Historien är full av exempel där processer lett fram till innovativa resultat trots att detta resultat inte var målet från början.2

Den andra varianten, innovativa arbetssätt i utvecklingsarbete, definierar vi på följande sätt: ”Annorlunda eller nydanande arbetssätt som ämnar att leda fram till något konkret (men ej nödvändigtvis innovativt) resultat.”3

Observera att arbetssätt fram till ett mål kan vara innovativa processer utan att slutresultatet är det. Det ligger också i sakens natur att innovativa processer många gånger är resor in i det okända och många av dem leder inte fram till något resultat alls utöver möjligen ny kunskap och nya erfarenheter. Förväxla inte begreppet innovativ process med innovationsprocess. I sistnämnda fallet måste resultatet per definition vara en (ofta fysisk/teknisk) innovation. Förväxla inte heller vårt begrepp ”innovativa processer” med ”processinnovationer”. Det senare avser innovationer som förbättrar produktionsprocesser och därmed är det endast ett specialfall av alla tänkbara typer av framsteg. Ordet process syftar där alltså på produktionsprocessen, snarare än den process som ledde fram till innovationen.

7.1.1. Förslag till klassificeringsmodell

Som ett bidrag till tänkandet kring innovativa processer ges här ett förslag till klassificeringsmodell i form av fyra dimensioner för att analysera och kategorisera innovativa processer. De fyra dimensionerna är 1) Kunskapsgrundens karaktär, 2) Originalitet, 3) Komplexitet och 4) Handlingsgrad.

Motivet till att välja dimensionen kunskapsgrundens karaktär är dels att många analyser de senaste åren pekat på en omvandling

1 I praktiken är gränsen diffus och det sker en slags sammanflätning av en rad olika processer som sammantaget leder fram till ett visst resultat. 2 Ett problem med resultatperspektivet är att resultatet ofta växer fram successivt. Vidare sker ofta intressanta bieffekter under processens gång som i sig kan ses som positiva eller negativa resultatet. 3 Det förväntade resultatet uppnås inte alltid. Detta påverkar dock inte synen på det arbete som var tänkt att leda fram till resultatet. Ett arbetssätt kan alltså vara innovativt även om det inte uppnår förväntat resultat. Jämför forskning som många gånger innebär en risk att man inte når de resultat man drömmer om.

mot mer kunskapsintensivt samhälle. Motivet till dimensionen originalitet hämtas i viss mån från tidigare analyser av innovationsbegrepp, men framförallt från den juridiska vetenskapens hantering av frågor kring patent och mönsterskydd. Motivet att välja dimensionen komplexitet är vår uppfattning att det är viktigt att skilja mellan enkla och mer komplicerade processer. Inte minst var detta tydligt när vi analyserade fallstudierna. Denna aspekt lyser dock med sin frånvaro i de flesta, om inte alla, tidigare definitioner av innovationsbesläktade begrepp (se kapitel 3). Motivet till den sista dimensionen, handlingsgrad, hämtas i hög grad från tidigare definitioner av innovationsbegrepp. I synnerhet avser vi de definitioner som ställer krav på att ett nytt fenomen ska ha tagits emot av marknaden eller fått spridning i samhället. Vi anser att sådant sällan sker av sig självt, utan kräver mycket energi – både mental och fysisk – från de personer som ska åstadkomma det. Liknande uppfattning finns i den rapport från EU-kommissionen som vi refererade till i kapitel 1 (Innovation Tomorrow). Därför väljs begreppet handlingsgrad. Ett annat motiv till denna dimension är att det är så mycket lättare att ha idéer eller drömmar, jämfört med att också genomföra dem.

Av de fyra dimensionerna är den första speciell så tillvida att vi inte ser någon skala i den. Om vi t.ex. jämför med dimensionen originalitet finns en skala så tillvida att vi anser det mer innovativt att göra något först av alla jämfört med att medvetet upprepa något som någon annan i princip redan gjort (adoption). Det medför att den första dimensionen endast bestämmer arten, medan övriga tre dimensioner både bestämmer art och nivå hos den innovativa processen. Dock varierar förstås mängden kunskap.

Kunskapsgrundens karaktär

När det gäller kunskapsgrundens karaktär låter vi Aristoteles indelning vägleda. Han skiljer mellan följande kunskapstyper: 1a: Hantverksskicklighet (Techne) 1b: Vetenskap (Episteme) 1c: Livserfarenhet-klokhet (Fronesis)

Observera att dessa alltid överlappar varandra. Kunskapsgrunden hos en specifik individ eller organisation innehåller alltid en mix av dessa tre. Givetvis finns också variationer i mängden kunskap hos olika personer eller organisationer. Den totala mängden påverkar dock inte kategorierna i dimensionen kunskapsgrund.4 En befogad fråga är hur kreativiteten kommer in i de olika kunskapskategorierna. Vi har valt att inte problematisera denna fråga, eftersom den skulle leda fram till frågor av typen vad som är kreativ och icke kreativ forskning. Dessutom är kreativiteten en viktig bakgrundsfaktor till nästa dimension, originalitet, även om originalitet kan uppkomma utan att den som skapade var speciellt kreativ (jämför återigen våra två varianter av innovativa processer som nämndes i inledningen).

Originalitet

Med originalitet avser vi frågan om i vilken grad processen innebär eget nytänkande eller främst innebär upprepning av en befintlig innovativ idé (som uppstått någon annan stans och/eller av någon annan). Av detta följer sålunda två kategorier originalitet: 2a: Hög – Nytänkande 2b: Låg – Adoption

Det finns forskare som med innovationer bara avser 2a eller bara 2b. Exempelvis avsåg Joseph Schumpeter det första, medan Everett Rogers avsåg 2b. Vi anser att båda är möjliga, men vi anser att 2a är mer innovativt än 2b givet att allt annat är lika. Sålunda sker ibland en viktig vidareutveckling i samband med att innovationer tas emot, och denna vidareutveckling kan i vissa fall vara mer imponerande än steget från inget till den första varianten av innovationen. Exemplen är många på hur fenomen inte slår igenom förrän någon tillför en viktig förbättring. Så var fallet med exempelvis ångmaskinen eller Internet (som inte tog fart förrän Berners Lee kom på hypertexttekniken).

När det gäller adoption kan det tolkas som lärande i den mottagande partens perspektiv. Lärande kan dock handla om såväl lärande av egna handlingar och erfarenheter som lärande av andras

4 Däremot finns mängden kunskap indirekt med i den tredje dimensionen, komplexitet, eftersom innovativa processer med stor komplexitet ofta kräver mer kunskaper än enkla processer (vi återkommer till det).

handlingar och erfarenheter. Vi anser att lärande oftare avser den senare varianten och i så fall ligger innebörden av det begreppet nära vårt begrepp adoption.

En viktig sak att understryka är att adoption – dvs. någon som upprepar något som någon annan tidigare gjort exakt eller i princip – inte får tolkas som varande en enkel sak. Även om ett sjukhus i något land redan infört en viss ny metod kan det vara minst lika svårt att göra det på ännu ett sjukhus. Men vi talar här inte om prestationer i allmänhet, utan om de speciella prestationer som utgörs av innovativa processer och där är originaliteten en av de viktiga aspekterna.

Komplexitet

Med komplexitet avser vi frågan om den innovativa processen är av komplex eller enkel karaktär. Vi övervägde att använda dikotomin intern eller gränsöverskridande, med hänvisning till att det ofta är mer komplicerat att driva innovativa processer på ett gränsöverskridande sätt, dvs. över ämnes- och/eller organisatoriska gränser. Ett exempel på detta är innovativa processer i form av regionala storsatsningar (som t.ex. Vinnovas Vinnväxtprogram). Där krävs komplicerad samordning och samarbete trots att de involverade aktörerna har inte ägandeband till varandra, dvs. det ställer enorma krav på exempelvis ledarskap. Vi låter begreppen gränsöverskridande/intern stå vid sidan om komplex/enkel, eftersom det finns många processer som inte sker över organisatoriska eller ämnesmässiga gränser men som ändå är synnerligen komplexa.5Våra kategorier av komplexitet blir alltså: 3a: Komplex – ofta gränsöverskridande 3b: Enkel – ofta intern

Som alla vet är det enkla ofta det geniala. Vidare är det ofta lätt att i efterhand konstatera att något var en enkel lösning, samtidigt som det är extremt svårt att göra det på förhand. Gemet är en enkel innovation, men att komma på det innan Johan Vaaler gjorde det 1899 var uppenbarligen mycket svårt (papper hade då funnits i flera

5 Ett exempel på det är Barbara McClintocks banbrytande forskning om hoppande gener som hon bedrev under 1970-talet, i hög grad utan samverkan med andra organisationer eller ämnen. Ett annat exempel är Gregor Mendels briljanta forskning om ärftlighet som han i hög grad bedrev i ensamhet. Å andra sidan bröt Mendel ny mark och kreerade det nya ämnet genetik, dvs. han var gränsöverskridande ämnesmässigt.

hundra år och koppar i ett par tusen år, så det fanns goda teoretiska möjligheter för någon tidigare att lansera idén om ett gem).

Det finns olika typer av enkelhet. DNA-spiralen var relativt enkel i sin grundstruktur, men att komma fram till strukturen var en synnerligen komplicerad process. Det kan i teorin finnas exempel på hur ”blixten slår ner” och ger en briljant idé, men ofta finns mycket arbete bakom också de till synes enkla lösningarna, om själva ämnesområdet är komplicerat. Det var enkelt för Alexander Fleming att notera bakteriedöden i sin kvarglömda ask den där sommardagen 1928. Det krävde emellertid enorm tankekraft och omfattande kunskaper för att komma så långt att kunna initiera den forskning han hade gjort. Likaledes krävdes komplicerade kunskaper för att tolka det Fleming såg. Vad menar då vi med enkelhet? Alla som åkt längdskidor över en tjugoårsperiod vet att stavarna förr i tiden hade en rund kringla, och denna hade tendens att fastna i snön. Någon person valde att göra en asymmetrisk kringla som bara stack ut bakåt från staven. Detta var genialiskt och har fått stort genomslag. Men det var inte fråga om någon komplex sak, eftersom snart sagt vem som helst skulle kunna få fram en sådan ny kringla. Det geniala var snarare att komma på idén, men detta ligger under kriteriet originalitet.6

Observera att många fenomen i samhället över tiden blir allt mer komplexa. Vårt fokus ligger på den komplexitet som själva förändringen eller nyskapandet innebär. Om någon t.ex. utvecklar ett nytt doseringshjälpmedel för diabetessjuka är det sålunda inte den totala komplexiteten i diabetes och diabetesbehandling som intresserar oss. Det är snarare den komplexitet som själva bidraget doseringshjälpmedel står för som vi avser.

Handlingsgrad

Med handlingsgrad avser vi den innovativa processens skede eller genomförandegrad. I ena extremfallet finns bara en tänkt tanke och i andra fallet en fullt genomförd handling som genererat nytta och glädje. Ofta hörs åsikten att det pratas för mycket men görs för lite – ”mycket tanke men lite verkstad”. Vi anser att handlingar är viktiga att lyfta fram också som en naturlig del av den teoretiska

6 Man kan jämföra vårt kriterium med begreppen radikala vs. inkrementella innovationer. Med inkrementella brukar avses mindre innovationer och i regel förbättringar av något befintligt snarare än något helt nytt. Men inkrementella innovationer kan vara mer komplexa än de innovationer vi avser är enkla.

diskussionen. En process är, som vi ser det, ett skeende över tid. Det gör att handling blir en gradfråga. Vi skiljer därför på: 4a: Hög handlings- eller genomförandegrad 4b: Ingen alternativt låg handlings- eller genomförandegrad

Med hög genomförandegrad avser vi att man också gjort det idéerna föreskrev. Ibland är själva idén slutmålet, t.ex. idén att fåglar kan vara besläktade med dinosaurier. Men i sådana fall utgörs handlingen av att också lyckas få idén publicerad i t.ex. en bok. Med ingen eller låg genomförandegrad avser vi innovativa processer som fortfarande bara är en idé eller dröm. Lockelsen till EU-bidrag och andra stödsystem har drivit fram gott om visioner, idéer, projektutkast och förslag.

När man diskuterar handlings- eller genomförandegrad är det mycket viktigt att poängtera att det är den innoverande aktörens (eller aktörernas) handlings- eller genomförandegrad som åsyftas. Det är den egna handlings- eller genomförandegraden vi vill belysa. Det innebär att handlingar som fått stark extern support (genom t.ex. att något subventionerat projektet) inte definieras lika handlingskraftiga som motsvarande handlingar om de utfördes ”för egen maskin”. Förenklat kan man också uttrycka det som att det sällan är en konst att göra av med finansiella resurser, men inte lika många har förmågan att skapa ett värde från grunden.7

Sammanfattningsvis är det alltså den handling som olika personer själva tillför som vi vill förstå med kategorierna ”hög genomförandegrad” vs. ”ingen eller låg genomförandegrad”. Vi vill också tillägga att mer forskning behövs för att reda ut frågor som här diskuterats.

7 Frågan är förstås komplicerad. Att ”få pengar” från t.ex. EU betyder ofta att de som sökt medlen lagt mycket handlingskraft på att göra ansökningar. Men så är inte alltid fallet. Det gäller speciellt om någon både är finansiär och utförare av innovativa processer när resurserna handlar om t.ex. skattemedel. En alternativ analys blir att också inbegripa finansiären i utförarrollen, dvs. att se finansieringen som en del av handlingen. Om en kommun finansierar ett stort projekt bör vi alltså betrakta den handlande aktören som både varande projektledarna och skattebetalarna i kommunen. Man kan förstås tänka sig fall där en driftig person inom t.ex. en kommun lyckas få fram finansiering via en extern part och i så fall får vi räkna upp den insats som ledde till detta samt den externa parten i sig själv.

Klassificeringsmodellen

Vad följer då av ovanstående analysdimensioner? Jo, vi närmar oss vår klassificeringsmodell av innovativa processer. Vi kan således ställa upp olika kombinationer. Som framgått är den första dimensionen artskild från övriga tre, eftersom det inte innebär en gradering av ”mängden innovativitet”. En innovativ process kan alltså bestå av olika tonvikt vid 1a (hantverksskicklighet), 1b (vetenskap) eller 1c (livserfarenhet-klokhet). Men när det gäller övriga tre dimensioner (2, 3 och 4) framstår en intressant bild. Vi har valt att i brist på bättre metaforer klassificera innovativa processer i fyra grupper: guld, silver, brons och ingen alls, beroende hur kombinationen ser ut. Här följer de kombinationer som ger respektive klassificering:

innovativ process guld = 2a + 3a + 4a

innovativ process silver = 2b + 3a + 4a innovativ process silver = 2a + 3b + 4a innovativ process silver = 2a + 3a + 4b innovativ process brons = 2b + 3b + 4a innovativ process brons = 2b + 3a + 4b innovativ process brons = 2a + 3b + 4b ingen innovativ process = 2b + 3b + 4b

7.1.2. Applicering av modellen

Hur ska man då använda denna klassificeringsmodell? Tanken är att den ska kunna användas både på förhand och i efterhand, samt både av de inblandade aktörerna själva och utomstående betraktare. När vi själva analyserade fallstudierna betraktade vi fallen som ”kandidater till innovativa processer”. Genom att analysera fallen utifrån de analysdimensioner som här presenteras kan man successivt komma till insikt om såväl art som ”höjd” på fallet. Ibland blir slutsatsen att den studerade (kandidaten) till innovativa processen inte utgörs av någon innovativ process alls. I andra fall kan konstateras dels att det är en innovativ process dels vilken karaktär och nivå den har.

I tabell 1 finns ett försök att tillämpa vår modell på några av fallen vi tidigare berört. Det framgår snabbt att kategoriseringen av a eller b för var och en av dimensionerna är en intressant

diskussion. Vi lämnar ett par rader öppna och föreslår läsaren att själv applicera modellen på några konkreta fall. De gråmarkerade fallen har alla ett a för dimensionerna 2, 3 och 4 och de definieras sålunda som ”innovativ process guld”. Nora kommun är ett exempel som blir en ”innovativ process brons”. Hultsfred blev en innovativ process silver (eftersom de inte var först med festival av denna typ, vilket leder till ett b för originalitet). Observera än en gång att kunskapsgrundens sammansättning inte påverkar graden av innovationshöjd enligt denna modell. Alla synpunkter på modellen (och våra tolkningar nedan) mottages tacksamt.

Tabell 1. Modell för applicering av modellen.

Exempel 1

K-grund a=hantverk b=vetenskap c= klokhet

2

Originalitet

3

Komplexitet

4

Handlingsgrad

Hög (a) Låg (b) Hög (a) Låg (b) Hög (a) Låg (b)

Arns Fotspår a,c (sedan b) a

a

a

Nora Kommun (balanced scorecard)

a, b, c

b

b a

BBC/Dinosaurier a,b

a

a

a

Tallidsgården a, c b b a Coming Through a,c a a b8Elekta/Strålkniven a,b,c a a a Hultsfredfestivalen a,c (sedan b) b a a IDA, Ireland a,c (sedan b) a9a a Kolmården a,c a10a a Runnagården a,c a b a S:t Botvids a,c a a a Toyota Center a,c b b a Vansbro Innovation Arena

a,c a a

b11

Watson & Crick b

a

a

a

Utredningen Innovativa processer

8 De är i skrivande stund precis på väg ut med prototyp, så man kan ifrågasätta om inte detta b snart bör bli ett a. 9 Det sätt som IDA agerade har vi inte hört någon annan gjort, därav ett a. 10 Att skapa en djurpark är förstås inte originellt, eftersom många gjort det innan. Det originella är det sätt som Kolmården gjordes med djur på stora ytor utan burar etc. 11 I skrivande stund har Vansbro Innovation Arena nyss kommit igång.

Det är på sin plats att utifrån ovanstående analys definiera begreppet innovativa processer, dvs. en samlad definition som inkluderar både typen 1 och typen 2 som beskrevs inledningsvis:

”En innovativ process är en aktivitet över tid som uppvisar originalitet, komplexitet och handling i sig själv eller i sitt resultat – och som bygger på en specifik kunskapsgrund.”

Observera att också innovativa processer alltid sker i en speciell kontext och påvekas av en rad omvärldsfaktorer.

Vad kommer inte fram i modellen? Ett kriterium som vi inte beaktar i modellen är den betydelse den innovativa processen har för kunder, medborgare eller samhället. Att komma på en fläkt som inte brummar lika mycket är troligen inte lika betydelsefullt som att komma på ett sätt att bota en livshotande sjukdom. Dock anser vi att betydelseaspekten kan finnas inrymd i det vi kallar handlings- eller genomförandegrad. Därmed går vi emot en del av de definitioner som finns av begreppet innovation och som inkluderar krav på att fenomenet ska ha tagits emot av marknaden eller samhället. Dock hänger detta samman med att vi har processen i fokus snarare än det (eventuella) resultat som processen kan generera.

En speciell problematik är förknippad med de fall där kunskap är en viktig del av resultatet. Frågan är om man bör betrakta kunskap som ett resultat i sig eller ett medel för att vidta handlingar. Svaret beror på vilken kontext man studerar. Inom flera forskningsfält är kunskapens värde förknippat med dess användbarhet medan det i andra forskningsfält är förknippat med kunskapen i sig själv.

7.2. Slutsatser från fallstudierna

Det är svårt att sammanfatta alla de slutsatser och reflektioner som genererades i fallstudierna. Här kan bara beröras några. När det gäller drivkrafter för innovativa processer kan man fundera över om det är hungriga eller mätta vargar som jagar bäst, dvs. som har mest motivation att driva innovativa processer. Svaret är att frågan är felställd. En för hungrig varg, t.ex. en kommun som har kört ekonomin fullständigt i botten och som har dåliga förutsättningar för att resa sig, har små möjligheter att driva igång innovativa processer av betydande karaktär. Kommuner, landstingsenheter eller företag som har det för bra tenderar heller inte att åstadkomma några riktigt stora innovativa processer. Svaret är att

man troligen bör vara lagom hungrig. Vår tolkning är att mindre resurser kan ses som en möjlighet eftersom det skapar ett prestationsgap. Dock har vi tydligt sett att man måste tillsätta utvecklingsresurser även om ekonomin är dålig. Så var fallet när Kolmårdens kommun, trots sin sargade ekonomi, investerade i kommunkonsulenten Ulf Svensson. Så var också fallet när sjukhusdirektör Kjell Nilsson beslutade att investera i digital röntgen mitt i det ekonomiskt tunga läget.

En annan slutsats från fallstudierna är att innovativa processer inte så sällan uppstår bland personalen eller medarbetarna, dvs. mitt inne i organisationerna. Så var fallet med t.ex. mentorsprojektet inom Övertorneå socialförvaltning (ett fall vi dock inte publicerade). Men vi ser också tydligt att innovativa processer sällan föds i ett vakum. Det är ofta någon form av extern inspirationsimpuls som hjälper i gång processen. De som kan stoltsera med att ha genomfört innovativa processer är i regel av sådan karaktär att de intresserar sig för nya impulser, och de utsätter sig medvetet för information och idéer.

En slutsats handlar om förmågan eller viljan att ta risker. Inte så sällan kan de som drivit processen blicka tillbaka och konstatera att det var tur att de inte kände till alla problem när de satte igång. Om så hade varit fallet hade de aldrig drivit processen. Många gånger går också processerna snett, och i vissa fall riktigt snett från de drivande innovatörernas synpunkt. Det gamla ordspråket ”Curiosity killed the cat” torde här passa in bra. Jämför t.ex. de konflikter som uppstod i fallet Dalhalla.

En av grundstenarna när det gäller uppkomsten av innovativa processer är att människor känner motivation. Det handlar i sin tur om att man känner olust inför ett befintligt sakläge jämfört med ett önskat. Tusentals och åter tusentals människor kan traggla sig upp från perrongerna på tågen genom trappor och dörrar som man inte sällan fastnar i med väskorna. Men ytterst få personer ser problemet och undrar varför man inte bygger tåggolven i samma nivå som perrongerna eller vice versa. Av den minoritet människor som ser problem i det alla andra tar för givet är det ännu färre som överväger att göra något åt problemet. Av dessa är det i sin tur bara en mikroprocent som går från idé till handling. Det visar sig att de som de facto gör detta sällan är ”vanliga människor”. De har egenskaper som är lite speciella och precis som Schumpeter sa, skapar detta inte sällan konflikter i sociala system. Ett samhälle bör noga fundera på om man vill ha innovativa processer och om man i

så fall också accepterar sådana personer som har förmågan att realisera dem. När en innovativ process väl är genomförd är det ofta många som är villiga att ”förvalta resultatet”. Hur ska man hantera de drivande eldsjälarna i sådana lägen?

Vi har tydligt sett av fallen att innovativa processer handlar mycket om handling och då kraftfull sådan. Handlingarna handlar i sin tur inte sällan om att få till stånd finansieringslösningar av de visioner man vill genomföra. Här har pedagogisk förmåga liksom information om finansiärer stor betydelse. Inte minst har ledarskapsfrågorna en central plats.

De kunskaper som behövs för att driva innovativa processer varierar. Sällan räcker det med en av de kategorier vi tidigare berört (techne, episteme eller fronesis). Av det följer att samverkan mellan olika sektorer i hela kunskapssamhället ofta är vägen till framgång. Det kräver i sin tur stor respekt för olika perspektiv och kunskapsgrunder. Också i detta sammanhang är ledarskapet av betydelse, eftersom det ofta är i organisatoriska ramar innovativa processer sker.

Tid är en röd tråd. Tid är en bristvara och det krävs mycket tid för att generera innovativa processer. Problemet är att innovativa processer är av sådan natur att de sällan utgör en naturlig del av det man är satt att göra. Hur ska man kunna lägga tid på något nytt och osäkert när man ”har ett jobb att sköta”? De som vill mer än att vandra vidare i rutinens spår tvingas därför nästan alltid att ta av sin fritid, vilket leder till att också den eventuella familjen till de drivande personerna får ta ett stort lass. I vissa fall – men procentuellt sett är det ytterst sällan – leder innovativa processer till stora resursöverskott. Då närmar man sig den brännheta frågan om hur man bör se på dessa resursöverskott. Har de som i grunden skapat dem också rätt till överskottet eller delar av det? Accepterar vi i så fall detta också känslomässigt? Ivan Östholm berättade en historia som är värd att återge i sammanhanget. Han åkte runt och höll föredrag för koncernledningar. Vid ett tillfälle, efter att han talat om betydelsen av belöningar till de som gjort extraordinära insatser, sade VD:n på företaget där han föreläste att han visst satsat på belöningar. Det visade sig att det var en liten grupp som hade åstadkommit den stora innovationen på detta företag, men VD:n hade som julklapp delat ut 4000 kronor till alla medarbetare, dvs. även dem som ”såg på TV alla de kvällar då innovatörena hade slitit med sin process”. Vilka signaler ger sådant? Vår bedömning är att såväl samhället som konkreta verksamheter måste bita i det sura

äpplet att acceptera att de som verkligen engagerat sig utöver det vanliga också bör få del av de extra frukterna som deras arbete genererade. Här bör dock sägas att det i vissa jobb ingår att just innovera, och om t.ex. lönen är hög för att driva innovativa processer, kan man kanske inte förvänta sig ytterligare belöningar när man ”gör sitt jobb”. Detta gäller t.ex. personer anställda inom FoU.

Vidare måste man komma ihåg att det kan vara många andra medarbetare som får dra ett lass när den som vill arbeta med en innovativ process gör det. Medan en går på en konferens och berikar sig får kollegorna ta över hennes eller hans lektioner. I sådana fall måste man väga in allas insatser och här har innovatörer ibland problem att se klart.

Diskussionen om innovatörer visavi ”nejsägare” behöver problematiseras. Vi har sett att kritik ofta är en viktig del av innovativa processer. Ett innovativt ledarskap bör snabbt välkomna innovativa initiativ. Lika viktigt är det att ledaren ser till att det skapas goda stämningar där också konstruktiv kritik kan få ges. Utifrån dessa slutsatser har vi tagit oss friheten att skissera på en normativ modell för att hantera innovativa processer. Den är synnerligen förenklad och gäller endast i de fall då den innovaitva processen uppstår och drivs i en organisation, dvs. den gäller inte för de många sammanhang när processen drivs av flera olika organisationer. Vidare har vi intagit ett ledarskapsperspektiv, och modellen är tänkt i de fall där idén om en innovativ process kommer från någon av personalen.

Modellen kan betraktas genom en krukväxtmetafor (se bild). Första steget i modellen är att säkerställa den mylla i vilken man hoppas att goda idéer ska gro. Det handlar om att underlätta aktiv idésökning, stimulera fram probleminsikter, säkerställa flöden av externa impulser samt slå vakt om motivationsfaktorer, kunskap och kreativitet. Det handar också om att säkerställa en värderingsmässigt god miljö. Själva samhällsmyllan kanske inte ledaren ensam rår på, men inom organisationen kan man göra mycket. Vi förutsätter att myllan alltså har genererat en idé (1). Nästa steg är att idégivaren formulerar idén och aktivt “marknadsför” idén i form av ett förslag (2). Nu är det viktigt att ledaren snabbt ger positiv feedback på att initiativ togs (3). Lika viktigt är inbjudan till konstruktiv kritik i god anda (4). Därefter kan man utifrån kritiken och lovorden göra en mer noggrann analys av idén och dess förutsättningar inklusive infosökning (5).

Det leder fram till ett modifierat förslag (6). Detta ska i sin tur vara föremål för ett beslut (7). Om det faller ut i ett ”fortsätt” bör ledaren se till att också resurser avsätts för att stödja fortsatt utvecklingsarbete (8). När det är skett har ledaren ett ansvar för fortsatt mentalt stöd och det gäller även kollegorna, dvs. hela personalen bör backa upp dem som driver processerna (9). När så den innovativa processen blommar ut i ett konkret värde handlar det om att fundera kring belöningar liksom att vinna erfarenheter från den drivna processen (10). Vi inser alla att en så här linjär process sällan sker. Vad vi ville visa med modellen var ett par viktiga punkter. För det första måste man backa upp initiativ till innovativa processer om man vill ha en innovativ verksamhet. För det andra måste man kunna konsten att stimulera kritik utan att det blir destruktivt. Här har nog den akademiska världens seminariekultur mycket att lära många. Vi ville också visa betydelsen av noga undersöka idéns förutsättningar samt att tillföra utvecklingsresurser så fort man beslutat att fortsätta. Belöningsmomentet var också en del av det centrala i denna förenklade modell.

Blomman – en normativ modell för hantering av vissa innovativa processer.

Det finns som sagt många fler reflektioner och tankeställare från fallstudierna, men utrymmet här medger inte mer diskussion. Vi lämnar en del av reflektionerna i samband med att vi presenterar utredningens förslag (vilket görs utförligt i den inledande sammanfattande analysen som ligger först i betänkandet).

7.3. Slutsatser från breddstudien

Breddstudien vars resultat presenterades i kapitel 5 gav upphov till en rad spännande frågeställningar. Vad är vårt allmänna intryck av den studien? Det pågår ett engagerat förändringsarbete i många kommuner och landsting. Att verka i en innovativ miljö är också påfallande attraktivt för de grupper vi studerat. Hela 84% av de tillfrågade kommunala företrädarna har denna inställning. Däremot är det en minoritet som är beredda att beteckna den egna verksamheten som mycket förnyelseinriktad. De innovativa processerna startar i hög grad internt i kommunerna (2/3 av fallen) och i väsentlig grad så också i landstingen (1/2 av fallen). De villkor som gäller för innovativa processer internt i kommuner och landsting blir därmed också avgörande för framtiden. Ledarskapet är viktigt i sammanhanget – särskilt verksamhetscheferna. I kommunerna spelar de politiska ledarna en större roll för innovativa processer än de förefaller kunna göra i landstingen. Fortfarande förefaller samspelet mellan högskolan och kommunerna och landstingen lämna mycket i övrigt att önska. Det finns en påtaglig optimism hos personalen i kommuner och landsting om att innovativa processer kan förbättra verksamheten i hög grad eller mycket hög grad utan ytterligare tillförsel av personal och pengar. Ungefär varannan tillfrågad företrädare hade denna uppfattning. Samtidigt kan konstateras att kommunernas omvärldsbevakning och aktiva bench-marking har stora brister.

När det gäller kommunernas och landstingens roll i tillväxtfrågor är bilden splittrad. Å ena sidan möter man tillväxtföretag för vilka de centrala utvecklingsfrågorna med anknytning till den nära miljön främst handlar om skatter och avgifter. Möjligen kan kompetensförsörjningen också tänkas ha en sådan aspekt. Å andra sidan finns det näringspolitiskt aktiva kommuner som fokuserar entreprenörskap och nyföretagande.

8. Utredningens förslag

Med tanke på den relativt fylliga ”Sammanfattande analys och förslag” som finns inledningsvis har vi valt att här endast i korthet återge förslagen. Utredningen Innovativa processer ger fem förslag. Fyra av dessa syftar till att på olika sätt stärka verksamheter inom kommuner och landsting. Det femte förslaget handlar om att stärka tillväxten, vilket leder till mer resurser för att bl.a. finansiera kommunala och landstingskommunala välfärdstjänster. Förslagen har synergier med varandra och bör betraktas som en helhet. Se även figur 1 (sist i detta avsnitt).

Ett sätt att stimulera till mer innovativa och bättre fungerande kommun- och landstingsverksamheter är att vidta åtgärder som frigör den ”innovativa energin” hos de närmare en miljon medarbetare som arbetar i t.ex. skolor, äldreomsorg och vård. Vi tror att en effektiv väg för att uppnå det är att stimulera till innovativt ledarskap i kommuner och landsting. Vårt första förslag är att inrätta medborgarvärdesprogram inriktat mot skola, vård, omsorg och infrastuktur. Det handlar om att erbjuda möjlighet till betydande statlig finansiering om kommuner eller landsting kan visa upp intressanta förslag på innovativa utvecklingssatsningar jämte att de kan finansiera dessa proaktiva satsningar till hälften. Detta kommer att innebära incitament till att ”tänka till” och ”prata sig samman” i kommuner, landsting och regioner. Det kommer också att sätta press på statliga myndigheter att stödja lokala och regionala förnyelseinitiativ.

Ett annat sätt att stimulera till mer innovativa och bättre fungerande kommun- och landstingsverksamheter är att vidta åtgärder som bidrar till att kommuner och landsting i högre grad tillämpar de allra bästa arbetssätten. Det förutsätter insatser för att stimulera lärandet, och då främst i bemärkelsen att lära av vad andra i Sverige (och andra länder) gjort för att hantera liknande problem.

Vårt andra förslag är att etablera en ny övergripande och högkvalitativ

erfarenhetsbank som inkluderar praktikfall, länkar till forskningsprojekt samt länkar till utvalda och kvalificerade informationskällor.

En förebild kan vara SIRIS som drivs av Skolverket. Våra övriga förslag skapar behov och efterfrågan på denna erfarenhetsbank.

Ett annat sätt att stimulera till mer innovativa och bättre fungerande kommun- och landstingsverksamheter är att vidta åtgärder för att öka den nationella kunskapen om innovativa processer och då speciellt i kommun- och landstingskontext. En väg för att göra det är att verka för bättre forskning, stärkt utbildning (inte minst uppdragsutbildning) samt stärkta möjligheter till uppdragstjänster. Vårt tredje förslag handlar om att etablera

dels nya kompetenscentra i regionerna, dels två nya grundforskningscentra inriktade mot innovativa processer med forskarskolor och kommundoktorander. Det först-nämnda kan betraktas som ett komplement till de teknikparker som finns på många håll, men som främst har företag och teknik i fokus.

Kommun- och landstingsverksamheter kan också stimuleras genom ökad samverkan med forskningen inom högskolor och universitet. Vi har inriktat oss på att förbättra forskarnas incitament för att intressera sig för frågor av kommun- eller landstingskaraktär. Utredningens fjärde förslag är ”den tredje meritportföljen” för att uppvärdera samverkan som meriterande faktor inom högskolevärlden. Detta förslag kommer också att bidra till ökad samverkan med exempelvis företag, patientorganisationer och statliga organ.

Det femte förslaget är inriktat mot att skapa nya resurser, som till en del kan användas för att utveckla och finansiera kommunala och landstingskommunala välfärdstjänster. Det handlar om fungerande åtgärder för att i konkret mening öka näringslivstillväxten i kommuner och regioner. Förslaget ska utgöra ett viktigt komplement till annat som görs för att stimulera tillväxten. Konceptet vi föreslår är att på ett sinnrikt sätt rekrytera handplockade företag från andra länder som tillhör framtidsbranscher och som ligger i linje med målen i den svenska innovationspolitiken. Det konkreta förslaget är att inrätta Innovative Sweden Agency, och kärnan i detta är ambitionsnivå, strategiskt fokus, genomtänkt bemanning och sättet att arbeta.

Med tanke på det stora engagemang som visats kring utredningen och dess tema, tror vi det finns en värdefull grund att stå på om Sverige vill gå i spetsen för kunskapsbyggnad kring innovativa processer. Det gör i sin tur att Sverige kan spela en viktig roll för EU:s mål att bli ”the most competetive and dynamic

knowledge-based economy in the world, capable of sustainable economic growth with more and better jobs and greater social cohesion”.

Figur 1. Utredningens förslag i ett medel-mål-slutmålperspektiv.

Kommittédirektiv

Innovativ verksamhet inom kommuner och landsting Dir. 2002:66

Beslut vid regeringssammanträde den 4 juli 2002.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att - kartlägga omfattningen av och ändamålet med de insatser

kommuner och landsting gör för att med hjälp av forskning och utveckling (FoU) och andra innovativa verksamheter förnya och förbättra den egna verksamheten, - föreslå hur kommuner och landsting systematiskt kan utveckla

utnyttjandet av FoU och annan kunskap för att förnya och förbättra sin verksamhet, - överväga hur FoU inom kommuner och landsting kan

utvecklas i samverkan med statliga organ, samt - överväga hur kommuners och landstings roller i utvecklingen

av lokala och regionala innovationssystem kan stärkas.

Bakgrund och problemställningar

Inledning

Regeringens mål med forskningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Forskningen lägger grunden för kunskapsutvecklingen i samhället och bidrar med nya rön inom olika samhällsområden.

Kommuner och landsting har under 1990-talet genomgått stora förändringar i form av t.ex. ökad decentralisering, konkurrens– utsättning av verksamheter, internationalisering och besparingar till

följd av den ekonomiska nedgången. Kommunerna har dessutom åtagit sig nya arbetsuppgifter t.ex. i anslutning till den utbyggnad av IT-infrastruktur som sker enligt intentionerna i propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86). Samtidigt har näringslivet i flera regioner gått igenom strukturförändringar. Dessa förändringar har krävt en anpassning i kommunerna, särskilt vad gäller hälso- och sjukvård, socialtjänsten, utbildning, infrastruktur och annan service.

Behovet av ny och förbättrad kunskap och kompetens på lokal och regional nivå har varit ett av skälen för staten att inrätta nya högskolor på flera orter. Flera kommuner och landsting satsar också betydande belopp på att stödja verksamheter i högskolan samtidigt som satsningar görs på FoU i de egna organisationerna. Dessa FoU-satsningar bidrar bl.a. till att formulera viktiga problemställningar inom vilka samarbeten kan utvecklas, inte sällan inom ramen för regionala tillväxtavtal, de lokala utvecklingsavtalen i storstadsregionerna och med stöd från bl.a. EU:s strukturfonder. I allt högre grad har medvetenheten om vikten av hög kvalitet såväl inom egen FoU-verksamhet som i den verksamhet som beställs från andra FoU-aktörer kommit att prägla utvecklingen inom området. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet överlämnade inför den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) en gemensam forskningsstrategi till regeringen. Enligt förbunden finns det behov av bättre stöd till kommuner och landsting för att samspelet mellan forskning och dess tillämpningar skall fungera effektivt. De menar också att FoU inom kommuner och landsting är mer omfattande än vad den offentliga statistiken visar. Det finns nu en ökad insikt i kommuner och landsting om forskningens värde i utvecklingsarbetet inom den egna verksamheten och i utvecklandet av lokala och regionala innovationssystem. Det är viktigt att denna utveckling uppmärksammas och synliggörs som en del i nationell FoU och i det nationella innovationssystemet.

Som ett led i arbetet med att utveckla uppföljningen av kommuner och landsting startades i juni 1999 ett projekt att ta fram ett förslag till en kommunal databas med uppgifter om kommunernas verksamhet, dess kostnader och effekter. Hösten 2001 presenterades betänkandet www.kommundatabas.nu (SOU 2001:75), som handlade om hur man med nyckeltal bättre kan analysera och jämföra kommunal verksamhet. För närvarande

finns en prototyp till databasen tillgänglig på internet och arbetet med att tillskapa en permanent databas fortsätter.

Utredningar och aktörer inom området

Det har gjorts flera studier på området tidigare. Landstings– förbundet har exempelvis vid några tillfällen studerat landstingens satsningar på särskilda FoU-enheter. I rapporten Det dolda universitetet som publicerats år 2000 av Dalarnas forskningsråd redovisas bl.a. en inventering av den FoU som utförs utanför högskolan på regional och lokal nivå och som i huvudsak finansieras med offentliga medel. I början av 1990-talet genomfördes en utredning om forskning om offentlig sektor, Ny kunskap – förnyelse (SOU 1991:36), som låg till grund för förslagen i propositionen Forskning om den offentliga sektorn (prop. 1991/92:16). Riksdagen beslutade i enlighet med propositionens förslag (bet. 1991/92: FiU4, rskr 1991/92:14) att anvisa medel för ett disciplinforskningsprogram med syfte att koncentrera resurserna och stärka universitetsforskningen om den offentliga sektorn. Detta program, Forskningsprogrammet om offentlig sektor (FOS), handhas nu av Vetenskapsrådet.

En internationell expertgrupp har tillkallats för att till år 2003 utvärdera FOS-programmet ur ett vetenskapligt, forskningspolitiskt och sektoriellt perspektiv. En rapport om arbetsläget för utvärderingen har lämnats under år 2001 (U2001/3997/F).

Forskning om offentlig sektor rymmer även frågor om demokrati. I propositionen Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80) påpekades att forskningen om demokratifrågor behöver breddas utöver ett statsvetenskapligt perspektiv och omfatta alla delar av samhället. Där föreslås att medel avsätts för ett forskningsprogram inriktat på demokratifrågor.

Regeringen har tidigare gett Socialstyrelsen i uppdrag att utforma ett program för nationellt stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Socialdepartementet har därefter gett ett uppdrag (S2000/7640/ST) till Socialstyrelsen att inventera hur det programmet fungerar.

Den roll som Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) samt Verket för innovationssystem

(VINNOVA) har fått i den nya myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering är viktig för främjandet av FoU inom områden som är av stor betydelse för kommuner och landsting. Forskningen inom FAS ansvarsområde har många berörings– punkter med verksamheter i kommuner och landsting, t.ex. välfärd, handikapp, omsorg, ungdomsfrågor, äldrevård, internationell migration och etniska relationer, socialvård samt folkhälsa. FORMAS driver program inom stadsbyggnad som har flera beröringspunkter med verksamheter inom kommunal stadspla– nering. VINNOVA driver program för att utveckla innovativiteten inom kommuner, landsting och regioner.

Regeringen har även i propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU2, rskr. 2001/02:118) bl.a. gjort bedömningen att ett nationellt program för utveckling av innovationssystem och kluster bör genomföras. Regeringen har i februari 2002 gett ett sådant uppdrag (N2002/85/RUT) till Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), VINNOVA och Verket för näringslivsutveckling (NUTEK). VINNOVA har även utlyst ett program för att främja innovationssystem i regionerna.

Uppdraget

Allmänt

Utredaren skall analysera utvecklingen av FoU och andra innovativa verksamheter inom kommuner och landsting.

Uppgifter

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att - kartlägga omfattningen av och ändamålet med de insatser

kommuner och landsting gör för att med hjälp av FoU och andra innovativa verksamheter förnya och förbättra den egna verksamheten, - föreslå hur kommuner och landsting systematiskt kan utveckla

utnyttjandet av FoU och annan kunskap för att förnya och förbättra sin verksamhet,

- överväga hur FoU inom kommuner och landsting kan

utvecklas i samverkan med statliga organ, samt - överväga hur kommuners och landstings roller i utvecklingen

av lokala och regionala innovationssystem kan stärkas.

Utredaren skall också undersöka om det finns behov av särskilda bestämmelser av rättslig natur med anledning av utredningens förslag och överväganden. Om utredningen finner att ett sådant behov finns, skall den också föreslå en reglering.

I den offentliga sektorn finns flera exempel på hur FoU har vuxit fram på initiativ inom kommuner och landsting. En kartläggning bör visa hur den offentliga sektorn använder FoU för att utveckla verksamheterna så att såväl kvalitet som kompetens stärks och därvid även underlätta och främja utbytet med relevant internationell verksamhet. Utredningen skall även analysera faktorer som kan ha betydelse för uppbyggnaden av sådan FoU samt dess koppling till kommunernas och landstingens roller i utvecklingen av lokala och regionala innovationssystem. Vidare bör utredaren ge förslag på hur resultaten från dessa verksamheter på ett bättre sätt kan integreras i verksamheten samt hur denna process kan stimuleras.

Utredningen skall beakta vad som anförts i betänkandet Välfärdsbokslut för 1990-talet (SOU 2001:79), framför allt diskussionerna om kunskapsluckor och framtida forskningsbehov. Utredningen skall även ta hänsyn till det nationella programmet för utveckling av innovationssystem och kluster, den fortsatta utvecklingen av de regionala tillväxtavtalen, de lokala utvecklingsavtalen i storstadsregionerna, de framtida regionala tillväxtprogrammen samt de försöksverksamheter som pågår i offentlig regi. Utredningen skall även beakta arbetet som bedrivs av den utredare som har i uppdrag att lämna förslag till inriktning, effektivisering och organisering av statens insatser för företagsutveckling på regional nivå (N2002:01, dir 2001:103). Utredningen skall dessutom beakta och samråda med Delegationen för regional samverkan om högre utbildning (U2002/4780/UH). Vetenskapsrådets utvärdering av FOS-programmet är ytterligare ett element i utredningens underlag.

Tidsplan och uppdragets genomförande

Utredaren skall samråda med de statliga myndigheter och utredningar som berörs av utredningens överväganden och förslag samt med företrädare för landsting och kommuner och övriga berörda organisationer.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 2003. Utredaren får avlämna delbetänkanden.

(Utbildningsdepartementet)

Fokuseringsstudie med demokratimetod

Sammantaget finns många frågor eller områden som skulle kunna fokuseras när man studerar innovativa processer relaterade till kommuner, landsting och regioner. Bara inom kommunsektorn finns ett mycket stort antal olika aktivitetsområden eller intresse– områden. Här följer exempel som togs fram genom att studera innehållet på några kommuners hemsidor:

Adoption Grundlagen Missbruk Arbetsmarknad Grundskola Parkförvaltning Avfall Gymnasieskola Polisen Barnomsorg Hamnar och sjöfart Samhällsbyggnad Bibliotek Handikapp Skatter Bistånd Hälso- och sjukvård Skog Bostadspolitik Högre utbildning Skolan Bostäder Infrastruktur Skydd och säkerhet Byråkrati Integration Social trygghet Demokrati Internationell samverkan Studentmiljö Djuromsorg Invandring/Integration Tandvård Djurskydd IT Tillståndsfrågor Energi Jakt Tillväxt EU Jordbruk Trafiksäkderhet Europasamarbetet Jämställdhet Trygg ålderdom Familjeomsorg Kollektivtrafik Upphandling Fastighetsskatt Kommunal teknik Utrikespolitik Folkhälsa Konkurrens Vatten och avlopp Fritid Konsumentfrågor Vuxenutbildning Föreningsverksamhet Kultur Våldsbekämpning Företagande Lag och rätt Vård Förskola Livsmedel Äldreomsorg Försvar och säkerhet Lokalförsörjning Gator Miljö Globalisering Energirådgivning

Var och en av ovanstående områden består i sin tur av en rad underliggande områden. Den totala listan skulle bli mycket lång. På motsvarande sätt skulle man få liknande listor om man valde landstingssektorn, den statliga sektorn eller företagssektorn.

En strategi i utredningen är att inte studera innovativa processer inom alla tänkbara områden, inte ens inom ramen för kommuner, landsting och regioner. Snarare valdes strategin att först identifiera de viktigaste problemen och frågorna. Därefter riktas strålkastaren mot innovativa komponenter som har eller skulle kunna ha en koppling till de identifierade problemen eller frågorna.

Hur identifierar man då de viktigaste frågorna eller problemen som är relaterade till kommuner eller landsting? Vi har valt att lyssna till demokratins företrädare. Konkret har vi valt att utgå från de största partiernas valmanifest. Där definieras uppfattningar om de viktigaste frågorna och det finns många skäl som talar för att det är en relevant och vederlagd probleminventering. Det som skiljer är inte så mycket definitionen av kärnproblemen som den politik som föreslås för att hantera dem. Det sistnämnda lämnar vi utanför utredningen i så motto att vi inte låter oss styras av det. Speciellt koncentrerar vi oss på de problem som av alla stora partier definieras som viktiga. Här är resultatet av denna undersökning. Observera att många av punkterna är formulerade på ett sätt att de speglar politiska värderingar. Det är helt naturligt, eftersom huvudkällan är partiernas valmanifest.

1. Vård och omsorg (exkl. barn- och äldreomsorg)

  • Arbetsglädje större på vissa håll
  • Arbetsmiljön dålig
  • Arbetsplatser Oattraktiva
  • Arbetstiden för lång
  • Bemanningsföretagens intåg ett problem
  • Bristande forskning relaterad till vård.
  • Byråkrati
  • Dåliga prioriteringar
  • Folkhälsa hämmas av många samhällsfaktorer
  • Hushållning av resurser brister
  • Kompetens hos personal tas ej tillräckligt till vara.
  • Kompetensutveckling brister
  • Kostnadseffektiviteten brister
  • Kvinnor orättvist behandlade
  • Landstinget brister i sin arbetsgivarroll
  • Lidande hos dem som väntar på operation
  • Löner bland dem som jobbar där är orättvisa
  • Oaktiverad potential att göra vårdsektorn till tillväxtmotor
  • Omvärldsanalys hos sjukvårdshuvudmän saknas eller brister
  • Patienter svårt att få information om medicin m.m.
  • Patientutbildning brister
  • Politiska risker för etablering av privata vårdföretag för höga
  • Rekryteringsproblem
  • Resursbrist
  • Samordning brister
  • Skatteutjämningssystem drabbar vårdresurser i Stockholm
  • Språkproblem – personalen kan ej andra språk än svenska
  • Storleken på sektorn för liten – bör byggas ut
  • Svårigheter för svenskar att nyttja sjukvård i andra länder
  • Valfrihet saknas för dem som arbetar inom vård och omsorg
  • Vidareutbildning brister (inte minst av de lågutbildade grupperna inom vården)
  • Volontärer för få (och för hög skatt på sådant)
  • Vårdkvaliteten för låg
  • Vårdköer för långa (speciellt för akuta och allvarligt sjuka)

2. Hälsa kopplad till en rad andra frågor

  • Dålig uppväxt påverkar hälsan
  • Farliga arbetsmiljöer
  • Fel att inte förebygga mer
  • Missbrukarantalet ökar
  • Motionsaktivitet i skolorna för liten
  • Sjukskrivningar för många

3. Barnomsorg

  • Arbetsmiljön dålig
  • Barnomsorgens effektivitet brister
  • Barnomsorgens kvalitet brister
  • Dagisgrupper för stora
  • Etableringsfrihet för nya barnomsorgsformer för liten
  • För liten sektor – bör byggas ut
  • Orättvisa löner bland dem som jobbar där
  • Orättvisa mot kvinnor
  • Problem med fler bemanningsföretag
  • Stress hos anställda inom barnomsorgen
  • Valfriheten för dem som arbetar inom barnomsorg brister
  • Volontärer är för få och får betala för hög skatt

4. Äldreomsorg

  • Arbetsmiljön dålig
  • Bra bostäder för äldre saknas
  • Brist på fritidspedagoger, kuratorer och vaktmästare
  • Dolda problem – vårdskandaler som ej rapporteras
  • Dåliga möjligheter att påverka arbetssituationen
  • Flerspråkig personal saknas
  • För liten sektor – bör byggas ut
  • Hälften av alla nyanställda är outbildade
  • Inget meningsfyllt att göra för de äldre (sällan gå ut osv.)
  • Kommunernas ekonomi drabbar äldreomsorgen
  • Kompetensutveckling brister
  • Kunskapsbrister om åldrande och dess sjukdomar
  • Kvalitetsbrister
  • Ledarskapet brister
  • Lyhördheten hos personalen brister
  • Låg nattbemanning
  • Lönerna för låga
  • Många anhöriga får göra det hemtjänsten gjorde tidigare
  • Märkliga schemalösningar med delade turer
  • Orättvisa löner bland dem som jobbar där
  • Orättvisa mot kvinnor
  • Problem med fler bemanningsföretag
  • Rekryteringsproblem
  • Rena missförhållanden
  • Resurser för kompetensutveckling saknas
  • Stelbenta regler
  • Säkerhetsbrister
  • Tunga, stressiga och psykiskt påfrestande jobb
  • Utvecklingsmöjligheter för de anställda för få
  • Valfrihet för dem som arbetar inom äldreomsorg brister
  • Volontärer är för få och får betala för hög skatt
  • Vårdskandaler i äldreomsorgen
  • Äldre får inte möjlighet att leva sitt liv på det sätt de är vana vid

5. Utbildningen

  • Allvarliga kunskapsbrister hos elever i grundskolan
  • Antal utbildade speciallärare för få
  • Antalet elever i grupperna för många
  • Arbetsmiljö – fysisk och psykisk – för lärare och elever dålig
  • Arbetsmiljön dålig i skolor
  • Avhoppen från yrkesprogrammen
  • Biblioteken har brister (en del av kvalitetsproblemen)
  • Biltelefoner som används på lektionerna.
  • Elevinflytandet dåligt
  • Enskilda elevens behov ej i fokus
  • Fortbildning av lärare brister (för lite sådant)
  • För lite idrott på schemat
  • För mycket statlig detaljstyrning
  • Granskningen av skolor brister
  • Gymnasieskola som låser in elever i för smala fack
  • Kontakter mellan elever, föräldrar och skola brister
  • Kvalitet inom högskolan brister t.ex. mätt som antalet lärartimmar per student
  • Kvalitetsproblem i skolan
  • Lärarbrist i grundskolan
  • Läromedel dåliga (en del av kvalitetsproblemen)
  • Matematikkunskaper brister
  • Mobbing och befogenheter att ingripa mot mobbing
  • Orättvisa löner bland lärare
  • Orättvisa mot kvinnor som jobbar inom skolan
  • Privatskolor har bättre böcker, finare lokaler, mer erfarna lärare osv.
  • Problemet att rekrytera bra lärare
  • Segregering
  • Skadegörelse
  • Skolk
  • Skolor på väg att bli varor som marknadsförs
  • Stora olikheter i kvalitet mellan skolor
  • Svårt för många att finansiera utbildning (studielönebehov)
  • Sänkta krav på elever i skolan
  • Volontärer är för få och får betala för hög skatt

6. Brott

  • Dåligt lokalt inflytande på polisens organisation
  • Få utbildade poliser
  • Klotter
  • Narkotikamissbruket – och kampen mot knarket
  • Obevakade permissioner
  • Otrygghet på gator och i hem
  • Poliser otillgängliga
  • Skyddet för kvinnor
  • Ungdomsbrottslighet (samarbetsproblem mellan t.ex. skola och polis)
  • Utbildningsmodellen för poliser brister
  • Utredningskompetensen brister hos Polisen
  • Vardagsbrottslighet
  • Villainbrott
  • Våldsbrottsbekämpning inkl. förebyggande arbete (Folk känner inte sig trygga)

7. Tillväxtfrågor

  • Arbetstid för lång
  • Brist på kreativa entreprenörer
  • Det egentliga antalet icke sysselsatta är för högt
  • Färre antal nyföretagare
  • För få nya företagsstarter
  • Gott om idéer men svårigheter att förverkliga dem
  • Hög arbetslöshet med stora regionala skillnader
  • Infrastruktur för företag i glesbyggd brister
  • Karteller
  • Kostnader för ohälsan
  • Låg tillväxt
  • Människor med utländsk bakgrund får ej arbete
  • Nedläggningshot
  • Näringslivsklimatet
  • Orättvisa mot kvinnor inom handeln
  • Problem att omsätta forskning i företagande
  • Problem för mindre företag att växa
  • Skattenivåer
  • Storföretagens makt över lokala verksamheter
  • Tempot för högt (leder till sjukskrivning)
  • Turbulent omvärld som skapar oro.
  • Utflyttningen av svenska företag

8. Infrastruktur

  • Brist på studentbostäder
  • Trafikproblem i städerna

9. Invandrarfrågor

  • Arbetsgivare som inte anställer invandare
  • Invandrare som inte vill ta de jobb som finns
  • Problem i bostadsområden med många invandrare
  • Språkproblem
  • Övriga integrationsproblem

10. Miljöfrågor och djurfrågor

  • Brist på effektiv energianvändning
  • Bristande incitament för alternativ energi
  • Enkelskroviga fartyg riskfaktor
  • Fiskbeståndet i Östersjön minskar
  • För lite förnyelsebara bränslen
  • För långa djurtransporter
  • För många och för plågsamma djurförsök
  • Hotade djurarter
  • Långa transporter av fossilbaserade bränslen
  • Naturligt beteende hos djur brister
  • Osanerad förorenad mark
  • Utsläpp av hälsofarliga ämnen
  • Utsläpp av växthusgaser
  • Övergripande miljöfrågor

11. Kultur och fritid

  • Brist på kreativa andhål för människor
  • Bristande satsning på design (arkitektur, form, design)
  • Outnyttjad potential i film och musik
  • Svår situation för bildkonstnärer

12. ”Metafaktorer”

  • Bostadsbrist
  • Brist på regionala snabbtåg
  • Bristande demokrati
  • Bristande kvalitet på mat och livsmedel
  • Bristande stimulans av nyfikenhet och information om vad som händer i andra länder.
  • Bristande tillgänglighet till IT och social service i vissa regioner
  • Demokrati
  • Eurofrågan
  • Global orättvisa
  • Höga kostnader för ”militären”
  • Kommuner som möjliggörare
  • Konflikter i omvärlden (krigisk)
  • Media tagit makten av det offentliga samtalet
  • Oförmåga att se strukturfel och systemfel.
  • Ovilja till förnyelse
  • Revirproblem mellan aktörer inom välfärdssystemet
  • Vägnätet brister

Valet av fokusområden

Vi analyserade inte bara vilka frågor som omnämndes i valmanifesten. Vi studerade också hur mycket de olika frågorna diskuterades, vilken plats de tog. Här användes också stödmaterial i form av medieklipp och utskrifter från TV-debatter. Vi kom fram till att följande områden var dem som diskuterades allra mest:

  • Barnomsorg
  • EU
  • Folkhälsa
  • Invandring och integration
  • Skola
  • Tandvård
  • Tillväxt (svensk ekonomi och sysselsättning)
  • Vård
  • Äldreomsorg

Vi noterade att mycket av det statliga riksdagsvalet faktiskt handlade om många kommunala och landstingskommunala frågor. Här är inte platsen för att göra sådana analyser. När vi hade identifierat dessa 9 områden försökte vi filtrera fram dem som också var relevanta utifrån regeringens direktiv till utredningen, men vi behövde vara pragmatiska eftersom utredningen annars skulle svälla och bli för stor. Det gjorde att vi förutom direktiven också avgränsade bort ett par områden som skulle kunna vara

relevanta men som av tids- och kostnadsskäl inte bedömdes kunna fokuseras i utredningen. Det slutgiltiga valet föll på följande områden:

  • Barnomsorg
  • Skola
  • Tillväxt
  • Vård
  • Äldreomsorg

Valet av dessa sektorer innebär att vi kommer att fokusera dem. Det hindrar inte att vi också kommer att belysa en del andra områden i såväl de empiriska undersökningarna som diskussionerna. Dessutom är vi av den uppfattningen att samhällets delar intimt hänger samman. Det gör bl.a. att ett problem i en sektor beror på ett problem i en annan sektor. Ett barn med problem i skolan kanske har det för att uppväxten eller föräldrarna är förenade med problem.

Valet av fokusområden ska betraktas som en avgränsning av utredningens avresestation. Det innebär att vi under utredningens gång kan komma in på spår som inte är direkt relaterade till de fem fokusområdena.

Exempel på aktörer som fick frågor av utredningen

Många tusentals organisationer och personer fick förfrågningar av utredningen. Vi kan dessvärre inte ange alla, men här följer ett urval av grupper och organisationer inom varje grupp. Vi vill passa på att tacka alla som investerade sin tid för att bidra till utredningen.

När det gäller statliga organ valdes befattningshavarna platschef, enhetschef, utbildningschef, chefstjänsteman i statlig förvaltning, kontorschef, marknadschef, ordförande, kanslichef i statlig förvaltning, verkställande direktör, dsistrikts-, regionchef, sektionschef, utvecklingschef, utredningschef och divisionschef. De befattningar som valdes för fack- och intresseorganisationerna var ordförande, verkställande direktör, kanslichef, enhetschef och forskningschef. De befattningshavare som valdes för patient- och handikapp-organisationer var: bl.a. ordförande, verkställande direktör, kanslichef och kontorschef. För de arbetsställen där ingen befattningshavare fanns i registret sändes brev utan befattningsangivelse.

Statliga organ

Ajtte Svenskt Fjäll- & Samemuseum, Arbetets Museum, Arbetsdomstolen, Arbetslivsinstitutet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Arkitekturmuseet, Banverket, Barnombudsmannen, Bergsstaten, Boverket, Centrala, Försöksdjursnämnden, Centrala studiestödsnämnden, Centrum för lättläst, Dalarnas Läns Allmänna Försäkringskassa, Dansens hus, Dansmuseet, Dramaten, Dramatiska institutet, Elsäkerhetsverket, EU-FoU-rådet, Familjemedicinska Institutet, Fiskeriverket, Folkbildningsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar & samhällsbyggande, Försäkringskassan (flera län), Försäkringskasseförbundet, Glesbygdsverket, Gotlands Läns Allmänna Försäkringskassa, Granskningsnämnden för Radio & TV, Hallands Läns Allmänna Försäkringskassa, Handelsflottans kultur-& fritidsråd, Handikappombudsmannen, Hjälpmedelsinstitutet, Hälso- & Sjukvårdens Ansvarsnämnd, Högskoleverket, Institutet f Psykosocial Medicin, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Institutet för kvalitetsutveckling, Institutet För Metallforskning AB, Institutet för rymdfysik IRF, Institutet för tillväxtpolitiska studier,

Integrationsverket, Internationella programkontoret för utbildningsområdet, Jernkontoret, Jordbruksverket, Jämställdhetsombudsmannen, Kalmar Läns Allmänna Försäkringskassa, Karolinska Institutet, Kemikalieinspektionen, Konkurrensverket, Konstakademien, Konstfack, Konstnärsnämnden, Kronobergs Läns Allmänna Försäkringskassa, Kungliga biblioteket, Kungliga Musikaliska Akademin, Kungliga Operan AB, Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Vetenskapssamhället Uppsala, Lantmäteriverket, Livrustkammaren, Livsmedelsekonomiska Institutet, Livsmedelsverket, Luftfartsverket, Medlingsinstitutet, Millesgården, Moderna museet, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Myndigheten för skolutveckling, Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, Nationalmuseum, Nationellt centrum för flexibelt lärande, Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket, Nordiska museet, Norrlandsfonden, NUTEK, Ombudsmannen mot diskriminering pga sexuell läggning (HomO), Patent- och registreringsverket PRV, Patentbesvärsrätten, Polarforskningssekretariatet, Post- & telestyrelsen, Presstödsnämnden, Radio- & TV-verket, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Riksförsäkringsverket RFV, Riksteatern, Rikstrafiken, Riksutställningar, Rymdstyrelsen, Rättsmedicinalverket RMV, Samarbetsnämnden för Statsbidrag Till Trossamfund, Sameskolstyrelsen, Sametinget, SBU-Statens beredning för medicinsk utvärdering, Sjöfartsverket Centralförvaltningen, Skansen, Skogsstyrelsen SKS, Skogsvårdsstyrelsen Dalarna-Gävleborg, Skogsvårdsstyrelsen Jönköping-Kronoberg, Skogsvårdsstyrelsen Mellannorrland, Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen, Skogsvårdsstyrelsen Norrbotten, Skogsvårdsstyrelsen södra Götaland, Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro, Skogsvårdsstyrelsen Västerbotten, Skogsvårdsstyrelsen Östra Götaland, Skolverket, Skåne läns allmänna försäkringskassa, SMHI, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten Centrala kansliet, Statens biografbyrå, Statens Energimyndighet, Statens folkhälsoinstitut, Statens Försvarshistoriska museer, Statens geotekniska institut, Statens Haverikommission, Statens Historiska museum, Statens Inst f Särskilt Utbildningsstöd, Statens institut för ekologisk hållbarhet, Statens institut för kommunikationsanalys, Statens Institutionsstyrelse, Statens Konstråd, Statens Kulturråd, Statens Kärnkraftinspektion, Statens ljud- och bildarkiv, Statens museer för världskultur, Statens Musiksamlingar, Statens Nämnd för Internat Adoptionsfrågor, Statens Sjöhistoriska Museer Administrationen, Statens strålskyddsinstitut, Statens utsädeskontroll, Statens va-nämnd, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Statens väg- & transportforskningsinstitut VTI, Statens växtsortnämnd, Stiftelsen för Vård- & Allergiforskning, Stiftelsen Institutet för Framtidsstudier, Stiftelsen Längmanska Kulturfonden, Stiftelsen Svenska rikskonserter, Stockholms Läns Allmänna Försäkringskassa, Svenska Barnboksinstitutet, Svenska ESF-rådet, Svenska Filminstitutet, Svenska Kraftnät, Svenska språknämnden, Svenskt Biografiskt Lexikon, Sverigefinska Språknämnden, Sveriges Författarfond, Sveriges Geologiska Undersökning, Sveriges Radio AB, Sveriges teatermuseum, Sveriges Television AB, Talboks- & punktskriftsbiblioteket, Tekniska Museet, Teracom AB, Turistdelegationen, Upplandsmuseet, Uppsala Läns Allmänna Försäkringskassa, Verket för Högskoleservice, Verket för Innovationssystem, Vetenskapsrådet, WHO Collaborating Centre For Int Drug Monitoring, Vägverket, Överklagandenämnden för Studiestöd.

Läkemedels- och medicinföretag

Farmett Läkemedel, Comair, AO:s Metall- & Mekaniska, Tpa Technology, Columbi Medical Sweden, Swedish Surgical, Ursus Konsult, Swedish Orphan International, Octapharma, Biovitrum, Pharmacia, Antula Healthcare, AB Hörseltekniska, Aktiv Ortopedteknik, Esogetics, Medical Robotics i Stockholm, Natural Pharma International Npi, Recip, Dentatus, Teknident, Gofor, Lorentzen Instrument, Meteko Instrument, AB Mälarkonstruktioner, Bomac Electronic, Dental Therapeutics, R Malmqvist Consulting, Progressus Medica, BioThema, Hörservice Pontus Egerö, Dental-Mecano G W Strömgren, Ortolab, Swedish Health Factory, Chemilia, Dentonova, Fri Fot, Bomans Lackeringsverkstad KEG, Roberto Vivar Medical, Elmedic-Produkt, Amdent, Weleda, C A Tegnér, Instrumentarium, JF Instrumentkonsult, Idl Biotech, Sjöding Sendoline, Imco Corporation LTD, SGB Finmekanik, Bregas, Stille Surgical, Gridline, Elvings Otoplastik, Perimed, Findout Diagnostic, Specialinstrument i, Sundström Safety, Rhinomed, Jonocare, OT-Center Ortopedteknik, AKLA, Danderyds All-Rep, Xcounter, Biolight International, Alvesta Instrument, Scandinavian Medical JW, 5 S Pharma, Ennotech Medical, Spirox, AB Bengt Granstrand, Anmedic, Medeto Medical Device Technology, Brodins Teknikutveckling, Rehabcenter i Stockholm, Scandinavian Regulatory Services, Somedic Production, Rini Ergoteknik, Directa Dental, Cederroth International, Rium Medical, Ferring, Cilon, Qpharma, Bioglan, Aktiv Ortopedteknik i Malmö, Biora, Dideco Scandinavia, Cadent, Clinova Medical Innovation, Jens Fjellström Konsult, Entomed, Cinventa, SCS Medical, Prolife, Inoris Medical, Dentalborrfabriken, Svensk Dental Export i, Conarma, Ceram, Proherba Swede, Excorim, BioInvent International, Odacon, A & M Pharma Connections, Prostalund Operations, Prostalund, Mekaneljo, Chemotechnique MB, Rescue International, AB Depro, Samitech Medical, Thord Bengtsson, Dentac Dentalprodukter, Collux, Spinossi, Arjo Hospital Equipment, Trikon, Atos Medical, AB Trikem Kemtekniska, FAD Müller Söhne, Debridera, JH Orsing, Becton Dickinson Infusion, Physpharma, Skandinaviska, Ingenjörsfirman, Biokraft Pharma, Fimpex, Spacemaker, PDC Polymer Dipping Center, Aktiv Ortopedteknik i Ängelholm, AB Cernelle, Njord, Materia Compacta i, Hörselteamet Otolab, Orifice Medical, Scandimed, Lignum Fastigheter, Scimeq Trading, Naturmedicinska, Naturläkeföretagen Swed, Titanbron, OTAB Ortopedteknik, Radiotron, Blomdahl Medical, Nordic-Safe, Remeda, Eica-Bolaget, Comfort Audio, Ago Innovator, Söndrums Svets & Mek, Formo Medical, Getinge Sterilization, Lifco, Getinge, Autoklav-Teknik i Halland, Mellby Medical, Decon Wheel, Belas, DX Plastic, Pomidor, Proton Caretec, Weland M, Scandtronix Magnet, Alvedental, Puffin, Lvi Low Vision International, Arcoma, Amon, Xena Medical, Swereco Industri, Cadimed, Pharbio Medical International, Comprimo, Nobel Biocare, Carmel Pharma, Carls-Bergh Pharma, Holmen Konsult, Wasa Medicals, Cox Analytical Systems Sweden, ENTific Medical Systems, Idrottsortopedi i Göteborg, Utandningstester i Sverige, Axel Ericsson Ortopedi, Dentalteknik Sverige, Swedish Biotech Center, AB Meteve, Fot i Form-Fif, Octean, Samba Sensors, Eutech Medical, CanAg Diagnostics, Annema, Rosemont Pharma, Poseidon Industri, Biosys, Bw:e Reproservice, Titanteknik J&F, Swemed Lab International, Ibbab Ingenjörsfirma, TL Elektromedicin, Odeum Pharma, D-Tec, Astra Tech, Väst Well, Turon Med Tech, Bima Plastteknik, Micromed, Breas Medical, Abigo Medical, Simtec Engineering, Thomas Niklasson Trading, IMEO Ortopedi, Oscar Instrument, Paus Design, Scanalys, NovaSeptum, Electro-Team IES, Nordiska Handels &, Ortocity, Ortopedi Väst, Bohus BioTech, Dental In Sweden, Cast Medical, Jacob & Allard, Avancerade Industriserier i, Getinge Skärhamn, Denevo, Udesign Ögonkonsult, Ace Protection, Ortopedi & Idrottskliniken i, Tolarm, Boazul Medical, Olo Innovation, Dentalformidas, Rådmarks Dentalservice,

Tandläkare Mina Alborzi, Intradrug, Percuseal Medical Systems, Natumin Pharma, CM Elektronik, Pbi Konsult, Skillingarydsalvan, AB Tranås Rostfria, Stoeryd, TR Equipment, Care Service BM, Linden Dental Products, Spring Systems, Swemac Orthopaedics, Sven Örup, Unilink, Östgöta Ortopedteknik, Vimec Verkstads, Nymans Dentalservice i Ankarsrum, PharmaCell, Biometron (publ), Wingen Dental, Sterilservice i Sverige, Aktiv Ortopedteknik Support i, Vitamex, Jan Ritzer Anatomic, Ettweins Modellsko, Global EYE program, Dentalservice i Sörmland, Edax, Custom Electronic i Nyköping, Grentzelius Ortopedingenjör, Linjator, Gotlands Dentalservice, Ålspånga Säteri, Aristodent, Otto Bock Ortopedteknik, Aiolos Medical, Aiolos Systems, CV Heljestrand, NOTE Torsby, Stroab, Närkes Vital, Bio-Hospital, Hök Instrument, Aktiv Ortopedteknik i, AB Balab, Linea Orthopedics, Vedtraven, Kib Ortopedskoteknik, Ultra Sonus, Ultra Sonus Paper, Ortho Europé, Doft, Intestia Medicintekniskt, IDEXX Scandinavia, Medinik, NeoPharma (publ), Åmic, Alphahelix, Advet Production, Scandiflash, Q-Med, Meditalk, Medical Products Octagon, Scandinova Systems, Aktiv Ortopedteknik, Gå & Löpkliniken i Uppsala, Radi Medical Systems, Mediflash Holding, Sensidos, Norrtälje Ortopedtekniska, Vegoria Produktion, Almén Trading, CCS Clean Chemical Sweden, Doktor Barbro Larsson, Refox Rehab, Aktiv Ortopedteknik i Dalarna, CleanDent Sweden, ETG Production, Howex, Föllinge Hälsoprodukter, Nordsamverk Hallström, Aktiv Ortopedteknik i Jämtland, Irradia Production, Sjukhusservice i Hede, Medical Helpware Sweden, SKS Service Konsult-, Sundsvalls Material &, Quickie Medical, Unimedic, Sjöbloms Sjukvårdsutrustning, Tarsus Products, Affa International, ViraNative, Rsa Biomedical, Otoplastik I Norr, Fält Medical, Baltica Handels, Liko textil, Ortopedi Norr, Liko, Nordic Rehab, Liko Produktion, Miwana.

Fack- och intresseorganisationer

Agrifack, Akademikerförbundet SSR, Arbetslöshetskassan Alfa, Brandmännens Riksförbund, Byggnads (flera orter), Civilekonomerna, Dik-Förbundet, Farmaciförbundet, Fastighetsanställdas Förbund (flera orter), Finansförbundet, Försvarsförbundet, Grafiska Fackförbundet (flera orter), Handelsanställdas Förbund (på olika orter), Hotell och Restaurang Facket, Industriavdelningarnas, Industrifacket (på olika orter), Ingenjörsförbundet, Inst f Ek Forskning, Journalistförbundet, Jusek, Kommunal (på olika orter), Konstnärernas Riksorganisation, Kyrkans Akademikerförbund, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukstjänstemannaförbundet, Ledarna, Legitimerade Sjukgymnasters, LO-Distriket (i alla län), LO-Facken (i alla län), Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Mediafacket, Metallarbetarefackförening, Metallindustriarbetareföbundet (på flera orter), Målarettan, Naturvetareförbundet, Nordiska Metall, Offentliganställdas förbund, Officersförbundet, Pappersindustriarbetareförbundet, Prevent, PTK Privattjänstemannakartellen, Reservofficersförbund, Runö Folkhögskola & Runö Kursgård, SACO, Seko (flera orter), SFHL, SIF, Skogs & Träfacket (på olika orter), SKTF, SRAT, Statstjänstemannaförbundet, Sv. Metallindustiarbetareförbundet (på olika orter), Svensk Sjuksköterskeförening, Sv. Arbetsterapeuter, TCO, Transportarbetarförbundet, Sv. Byggnadsarbetareförbundet (på flera orter), Sv. Elektrikerförbundet (på flera orter), Sv. Kommunalarbetareförbundet (på flera orter), Sv. Livsmedelsarbetarförbundet (på flera orter), Sv. Musikerförbundet (på flera orter), Sv. Målareförbundet (på flera orter), Sv. Polisförbundet, Sv. Transportarbetareförbundet (på flera orter), Sv. Arkitekter, Sv. Civilingenjörsförbund, Sv. Dramatikerförbund, Sv. Farmacevtförbund, Sv. Fartygsbefälsförening, Sv. Författarförbund, Sv. Läkarförbund, Sv. Psykologförbund, Sv.

Skolledarförbund, Sv. Tandläkarförbund, Sv. Universitetslärarförbund, Sv. Veterinärförbund, Tjänstemannaförbundet HTF, Tjänstetandläkarföreningen, Vårdförbundet, Västerbottens Länsförbund.

Patient- och handikapporganisationer

Afasiförbundet i Sverige, Afasiföreningen (på flera orter), Allergiföreningen Dalarna, Astma- & Allergiföreningen (på flera orter), Blekinge Dövas Förening, Blodcancerförbundet, Bohus Läns Reumatikerdistrikt, Borås Reumatikerförening, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO, Bröstcancerföreningen Amazona Bröstcancerföreningen Kurage, Celiakiföreningen i Kronobergs Län, Celiakiföreningen i Stockholms Län, Dalarnas Dövas Förening, De Handikappades Riksförörbund (på flera orter), De Hjärt- & Lungsjukas Förening i Malmö, Diabetesföreningen (på flera orter), Döva & Hörselskadade Barn i Västra Sverige, Dövas Förening (på flera orter), Dövas Hus, Elöverkänsligas Förbund, Enköpingsortens Diabetesförening, Epilepsiföreningen (på flera orter), Eskilstuna Diabetesförening, Eskilstunaavd De Handikappades Riksförb, Falu Astma-Allergiförening, Falu Fub, Falun-Borlänge Diabetesförening, FFDU, Fibromyalgiföreningen i Skellefteå, FMLS Norrbottens Län, FUB (på flera orter), Föreningen för Rörelsehindrade Barn & Ungdomar i STHLMS Län, Föreningen för Utvecklingsstörda Barn Ungdom Vuxna Fub, Föreningen för Utvecklingsstörda Barn Ungdomar & Vuxna, Föreningen för Utvecklingsstörda Barn Ungdomar & Vuxna FUB, Föreningen för För Rörelsehindrade Barn & Ungdomar i Västm, Förbundet Blödarsjuka i Sverige FBIS, Förbundet Funktionshindrade Med Läs & Skrivsvårigheter, Förbundet Mot Läs & Skrivsvårigheter FMLS Lok.Av, Förening för Utvecklings- Störda Barn Ungd & Vuxna, Föreningen Autism i Göteborgs & Bohus Län, Föreningen Autism i Stockholms Län, Föreningen för Rörelsehindrade Barn & Ungdomar, Föreningen för Rörelsehindrade Barn & Ungdomar i Göteborg, Föreningen för Hjärt & Lungsjuka (på flera orter), Föreningen för Njursjuka i Stockholm, Föreningen För Njursjuka i Sydsverige, Föreningen för Utvecklingsstörda Barn (på flera orter), Föreningen handikapp Malmö Lokalavdelning av, Föreningen Hjärt- O Lungsjuka I Helsingborg, Föreningen RBU i Södermanlands Län, Föreningen Sv. Dövblinda FSDB, Gotlands Astma-Allergiförening, Gotlands Reumatikerdistrikt, Gällivare-Malmbergets Diabetesförening, Gävleborgs Läns Afasiförening, Göteborgs & Bohus Distrikt av RTP, Göteborgs Dövas Förening, Göteborgs Handikappidrottsförbund, Hagfors-Ekshärads Reumatiker Förening, Hallands Läns Dövas Förbund, Hammarstrands Lokalavdelning av DHR, Handikapp Samverkan Skaraborg-Älvsborg, Handikappades Riksförbund Hagfors/Munkfors, Handikappalliansen Ideell Förening, Handikappför Samarb Org Lysekils Kommun, Handikappförbunden Värmland, Handikappförbundens Samarbetsorgan, Handikappfören Samarbetsorgan i Luleå, Handikappföreningarna (på flera orter), Handikappföreningarnas Centralkommitté i Umeå, Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (på flera orter), Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (på flera orter), Handikappsamverkan i Jämtlands län, Handikappscenter HCK, HCK Handikapp- Föreningarnas Centralkomm, Helsingborgs Dövas Förening, Hiso, Hjärnkraft Riksf f Rehab Av Skallskadade (på flera orter), Hjärt- & Lungsjukas Förening (på flera orter), Hjärtebarnsföreningen, Hjärtebarnsföreningen Region Central, Hjärtebarnsföreningen Region Syd, Hjärt-O Lungsjukas Länsförening i Kronoberg, HRF - Hörselskadades Förening i Uppsala, HRF Hörselskadades (på flera orter), Hultsfreds DHR Avd, Hultsfred-Vimmerby Reumatikerförening, Härnösandsortens Astma & Allergiförening,

Hörselfrämjandet (på flera orter), Hörselskadades Förening (på flera orter), Hörselskadades Riksförbund (på flera orter), Ilco (på flera orter), Jönköpings Läns Astma-Allergiförening, Jönköpings Läns Reumatikerdistrikt, Jönköpings Reumatikerförening, Kalmar Läns Dövas Förening, Kalmar Läns Fub-Förbund, Kalmar Läns Reumatikerförening, Kalmar Länsförening Av RMT, Kalmarbygdens Fub Förening, Kamrat Föreningen Oasen, Karlstads Reumatikerförening, Kramfors Fub, Kristinehamns Reumatikerförening, Kronobergs Länsförbund av Fub, Kungälv-Ale Diabetesförening, Laryngförbundet SLF, Linköpings Hjärt Lungräddningsförening, Lokala Ilco-Föreningen i Sundsvall, Lokala Rbu i Luleå, Luleå Astma-Allergiförening,Luleå Diabetesförening, Lundabygdens Dövas Förening, Lunds Invalidförening, Länsföreningen för Trafik & Polioskadade, Länsföreningen i Gävleborgs Län RSMH, Malmö Stroke Förening, Mariestads Reumatikerförening, Medelpads Diabetesförening, Medelpads Dövas Förening, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Neurologiskt Handikappades Riksförbund (på flera orter), Njursjukas Förening i Västsverige, Norra Värmlands Astma-Allergiförening, Norra Älvsborgs Förening för Rörelsehindrade Rbu, Norrbottens Dövas Teckenspråksförening, Norrbottens Reumatierdistr, Nyköpingsortens Diabetesförening, Parkinsonföreningen i Stockholm, Patientföreningen Carpa, Piteå Reumatikerförening, Posithiva Gruppen, Positiva Gruppen Väst, PSO Finspångs Lokalavdelning, Pso Lokalavd F Hudiksvalls/ Nordanstigs Kommuner, Psoriasisförbundet i Ac Lä, RBU Rörelsehindrade Barn & Ungdom, Rbu Skaraborg, RBU-Mellanskåne, Reumatikerföreningen (på flera orter), Riksf För Social & Mental Hälsa (på flera orter), Riksförb Döva Hörselskadade Språkstörda Barn DHB, Riksförb F Social & Mental Hälsa (på flera orter), Riksförb för Mag & Tarmsjuka i Uppsala Län, Riksförb för Utvecklingsstörda Barn Ungdomar Vuxna FUB, Riksförb Social & Mental Hälsa - RSMH – Dalarna, Riksförbund för Mag- & Tarmsjuka Jönköpings Län, Riksförbund Trafik & Polioskadade RTP, Riksförbundet Cystisk Fibros RfCF, Riksförbundet för HIVpositiva, Riksförbundet för Mag & Tarmsjuka (på flera orter), Riksförbundet för Njursjuka, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn & Ungdomar RBU, Riksförbundet för Social & Mental Hälsa, Riksförbundet för Social & Mental Hälsa RSMH, Riksförbundet för Trafik & Polioskadade (på flera orter), Riksförbundet för Trafik-&, Riksförbundet Social & Mental Hälsa Rsmh-Falun, Riksföreningen Autism, Riksföreningen Hjärnkraft, Riksföreningen Mot Porfyrisjukdomar, Rörelsehindrade Barn & Ungdomar RBU, Salaortens Lokalavdelning av DHR-Förbund, Sandvikens Afasiförening , Schizofreniförbundet, Skellefteå Astma- Allergiförening, Skellefteå Dövas Förening, Skellefteåföre För Rh Barn & Ungdom, Skånes Länsförening Av RMT, Skånes Stamningsförening, SRF (på flera orter), Stockholms Läns distrikt av RTP (RTP-S), Stockholms Läns Stroke-Förening, Stockholms Reumatiker- förening, Stockholms Stamningsförening, Storstockholms Diabetesförening, Stroke –Riksförbundet, Stroke Västra Götaland Lokalfören GBG M Omnejd, Strömsunds Fub-Sektion, Sv. Psoriasisförbundet Dalarna, Sv. Gastroenterologisk Förening, Sv. Diabetesförbundet (på flera orter), Sv. Epilepsiförbundet (på flera orter), Sv. Parkinsonförbundet, Sv. Psoriasisförbundet (på flera orter), Sv. Dövas Riksförbund, Sv. Stamningsföreningars Riksförbund SSR, Synskadades Förbund (på flera orter), Synskadades Riksförbund (på flera orter), Sällsynta Diagnoser, Södermanland Länsförening för NHR, Södermanlands Länsförbund Av Fub, Södra Lappmarkens Afasiförening, Södra Ångermanlands Dövas Förening, Tandvårdskadeförbundet, Tandvårdsskadeförbundet Gävleborgs Läns Distrikt, Tandvårdsskadeförbundet i Kronoberg, Trollhättans Dövas-Förening, U-A Länsför Av Riksför för Trafik & Polioskada, Ulricehamns FUB, Unga Hörselskadade (Uh), Unga Hörselskadade i Stockholms Län, Unga Rbu-Ares Förbundskansli, Unga Synskadade Distrikt 5, Uppsala Förening för

Rörelsehindr Barn & Ungdomar, Uppsala Läns Dövas Förening, Uppsala Läns Reumatikerdistrikt, V-B:s Distr Av Riksförb F Trafik & Polioskadade, Vetlanda Fub-Avdelning, Vänersborg Dövas Förening, Vänersborgs Reumatikerförening, Vänersborg-Södra Dals Lokalförening Av Fub, Västerbottens Länsförb Av Sv. Diabetesförbundet, Västernorrlands Läns Afasiförening, Västernorrlands Läns Astma-Allergiförening, Västerviksortens Astma-Allergiförening, Västmanlands läns reumatikerdistrik, Västra Götalands Dövas Länsförbund, Vätterbygdens Dövas Förening, Ånge Lokalavd Av DHR, Älvsbyns Reumatikerförening, Örebro Lokalavdelning Av DHR, Örebro Läns Astma-Allergiförening, Örebro Läns Centralorg för Hjärt & Ljungsjuka, Örebro Läns Diabetesförening, Örebro Länsförbund av FUB, Örebro Länsförening Av Ilco, Örnsköldsviks HSO, Östergötland Dövas Länsförbund, Östergötlands Läns Astma-Allergiförening, Östergötlands Reumatikerdistrikt, Östhammars Diabetesförening.