om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m.m.
Regeringens proposition
1981/82: 10
om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m. m.;
beslutad den 17 september 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
ROLF WIRTÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en viss begränsning av skyldigheten att betala egenavgifter till socialförsäkringarna m.m. En motsvarande inskränkning görs på förmånssidan. dvs. vid beräkningen av underlaget för sjukpenning och ATP. Vidare föreslås ändrade regler om avdrag vid inkomsttaxeringen för egenavgifter. Syftet med de nya bestämmelserna är bl. a. att underlätta den försäkrings- och skattemässiga behandlingen av egenavgifterna.
De föreslagna ändringarna innebär i korthet följande.
Ersättningar som skall taxeras som inkomst av tjänst ger f.n. i undantagsfall upphov till skyldighet att betala egenavgifter. I praxis har sålunda den som haft royaltvyinkomst av tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet påförts egenavgifter. Avgiftsskyldighet föreligger vidare för den som har flera inkomster vilka från varje arbetsgivare/uppdragsgivare understiger 500 kr. för år men sammanlagt uppgår till minst 500 kr. Enligt förslaget skall nu nämnda tjänsteinkomster inte vara förmånsgrundande och inte heller föranleda skyldighet att betala egenavgifter. |
Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall f.n. underskott i ett jordbruk dras av från inkomst av ett annat jordbruk. Motsvarande kvittning skall göras om den skattskyldige bedriver flera olika rörelser. Dessa kvittningsregler föreslås avskaffade.
Egenavgifter är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Vid beräkning av
inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse medges f. n. ett schablonavdrag
för det löpande årets egenavgifter. De slutliga egenavgifterna som sedermera fastställs för året i fråga skall avstämmas mot det tidgare medgivna I Riksdagen 198182. 1 saml. Nr 10
schablonavdraget. Enligt förslaget avskaffas systemet med schablonavdrag. Den skattskyldige får i stället avdrag för det belopp som han i sin bokföring eller deklaration sätter av för att täcka det löpande årets egenav-
gifter. Avsättningen får uppgå till högst 25 70 av avsättningsunderlaget. Det
avsatta beloppet återförs till beskattning nästföljande beskattningsår och avräknas mot de slutligt fastställda avgifterna. I fråga om egenavgifter som
hänför sig till annan inkomst än jordbruks- eller rörelseinkomst får avdrag, liksom hittills, göras som ett s.k. allmänt avdrag vid taxeringen för det beskattningsår då de slutliga avgifterna fastställts. De nya reglerna avses träda i kraft den I januari 1982 och skall — såvitt
gäller avdragsreglerna — tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)! dels att 41 b § och anvisningarna till paragrafen skall upphöra ati gälla,
dels att 28 § I mom., 35 & I mom., 41 d 5, 46 & 2 mom., 53 & I mom.,
punkt 15 av anvisningarna till 21 §, punkterna 2 och 2 a av anvisningarna till 22 8, punkt 10 av anvisningarna till 28 §, punkterna 9 och 9a av anvisningarna till 29 §, anvisningarna till 52 § samt punkt 3 av anvisningarna till 53 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
28 § I mom.? Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket
bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom:
vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor:
värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhåltlna varor eller produkter, som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars räkning eter för avlöning åt arbetspersonal, som icke tillhört
rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommit
honom tillgodo.
Räntor samt utdelningar å aktier, banklotter och andelar 1 ekonomiska föreningar räknas såsom intäkt av rörelse, såvitt de influtit från kapital,
som tillhört rörelsen.
Royalty och periodiskt utgående Ersättning i form av royalty eller
avgift för utnyttjande av patent, periodiskt utgående avgift för ut-
mönster eller dvlikt är att anse så- nyttjande av materiella eller immasom intäkt av rörelse, såvitt icke teriella tillgångar är att anse såsom
royaltyn eller avgiften är av beskaf- intäkt av rörelse, såvitt inte royalfenhet att böra hänföras till intäkt tyn eller avgiften är av beskaffenhet av jordbruksfastighet eller av an- att böra hänföras till intäkt av fasnan fastighet. tighet eller av tjänst.
Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till annan, räknas likaledes sorn intäkt av rörelse.
Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit
från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om
avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse.
Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse, räknas som intäkt av rörelsen.
Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning, skall han enligt 30 § 2 mom. taxeringslagen (1956:623), under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pensionsåtaganden, redovisa vad som avser sådana pensionsäåtaganden för vilkas tryggande av-
! Senaste lydelse av 41 b 8 1976: 460 anvisningarna till 41 b § 1981: 40. > Senaste lydelse 1976: 1099.
Nuvarande Ivydelse Föreslagen lydelse
dragsrätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av anvisningarna till 29 § denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, räknas skillnaden som intäkt av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till summan av avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring — varvid dock beaktas endast avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik — samt en tiondel av disponibla pensionsmedel
vid utgången av närmast föregående beskattningsår. Räknas disponibla
pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik motsvaran-
de vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.
Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponib-
la pensionsmedel som intäkt för det beskattningsär då beslutet om likvida-
tion fattades eller skiftet ägde rum. För fusion som avses i 3 mom. gäller
vad som föreskrives där och i 4 mom. Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskatt-
ningsårets ingång under särskild underrubrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse, som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik, vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid
sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid
avsättningen icke ätnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas
enligt de grunder som gäller vid beräkning av stifteises förmögenhet enligt
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som
redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.
35 8 I mom.” Till intäkt av tillfällig I mom. Till intäkt av tillfällig
förvärsverksamhet hänföres intäkt, förvärvsverksamhet hänförs som skattskyldig haft av annan för- DD intäkt som skattskyldig haft värvskälla än förut nämnts och som av annan förvärvskälla än förut har
ej heller härflutit av kapital. nämnts och som inte heller utgör
Till intäkt av tillfällig förvärvs- intäkt av kapital, verksamhet räknas även lotteri- 2) sådan lotterivinst som inte är
vinst, som icke är frikallad från be- frikallad från beskattning enligt skattning enligt 19 §. 198,
Belopp. varmed schablonavdrag 3) restituerade, avkortade eller för egenavgifter överstigit påförda avskrivna egenavgifter enligt lagen avgifter, samt restituerade, avkor- (1981:691) om socialavgifter, som tade eller avskrivna egenavgifter inte utgör intäkt av jordbruksfasskall, i den omfattning som anges i tighet eller rörelse, i den mån av-
anvisningarna till 4l-b $, upptagas drag har medgetts för avgifterna,
> Senaste lydelse 1976: 460.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
som intäkt av tillfällig förvärvsverk- och samhet. 4) vinst — i den omfattning som
Till intäkt av tillfällig förvärvs- anges i 2—4 mom. — genom icke verksamhet räknas vidare i den om- yrkesmässig avyttring (reallisafattning som aungives I 2—4 mom. tionsvinst).
vinst genom icke yrkesmässig
avyttring (realisationsvinst).
41 d 8
Vid beräkning av inkomst av Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och annan rörel- jordbruksfastighet och annan rörel-
se än penning- och försäkringsrö- se än penning- och försäkringsrörelse medges avdrag för belopp som relse medges avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till re- i räkenskaperna har avsatts till resultatutjämningsfond. Avdraget får sultatutjämningsfond. Avdraget får uppgå till högst 20 procent av sum- uppgå till högst 20 procent av sum-
man av de belopp som den skatt- man av de belopp som den skatt-
skyldige under beskattningsåret har skyldige under beskattningsåret har
erlagt som lön till arbetstagare hos erlagt som lön till arbetstagare hos
honom i förvärvskällan (lönekost- honom i förvärvskällan (lönekost-
nad). I fråga om skattskyldig, som nad). I fråga om skattskyldig, som
är fysisk person, får avdraget uppgå är fysisk person. får avdraget uppgå
till högst summan av 20 procent av tull högst summan av 20 procent av
lönekostnaden och 15 procent av lönekostnaden och 15 procent av den vid taxeringen till statlig in- den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten komstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan efter avdrag för av förvärvskällan efter avdrag för den lönebaserade men före avdrag den lönebaserade men före avdrag för den inkomstbaserade fondav- för den inkomstbaserade fondavsättningen och — I förekommande sättningen och före — i förekom-
fall — före avdrag för avsättning till mande fall — avdrag för avsättning
allmän investeringsreserv enligt la- till allmän investeringsreserv enligt gen (1979:610) om allmän investe- lagen (1979:610) om allmän inringsreserv och före uppskov enligt vesteringsreserv, uppskov enligt lalagen (1979:611) om upphovsman- gen (1979:611) om upphovsmannanäkonto samt före schablonavdrag konto samt avdrag för avsättning för egenavgifter. för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter.
Med lön avses sådana ersättning- Med lön avses sådana ersättning-
ar i penningar Som anges i 19 kap. ar I pengar som anges I 2 kap. 3 § 18 andra stycket lagen (1962:381) lagen (1981:691) om socialavgifter. om allmän försäkring. Hänsyn Hänsyn skall dock inte tas till lön
skall dock inte tas till lön till arbets- till arbetstagare för vilken avgifts-
tagare för vilken avgiftsskyldighet skyldighet enligt 2 kup. 4 § första enligt fjärde stycket första mening- stycket / nämnda lag inte föreligger
en nämnda parugraf inte föreligger och inte heller till ersättning till ar-
och inte heller till ersättning till ar- betstagare, som varit bosatt utombetstagare, som varit bosatt utom- lands och utfört arbete utom riket,
lands och utfört arbete utom riket, såvida ersättningen avsett arbete
+ Senaste lydelse 1981: 295.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
såvida ersättningen avsett arbete som utförts för annans räkning utan
som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat (jfr 2 kap.
att anställning förelegat (jfr 79 kap. 5 § andra stycket andra meningen 18 fjärde stycket andra meningen nämnda lag). nämnda lag).
I fråga om handelsbolag och dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, beräknas avdrag för avsättning till resultatut-
jämningsfond för bolaget respektive dödsboet. Ägs andel i handelsbolag
eller i dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, av annan än här i riket bosatt fysisk person, får avdrag för avsättning inte beräknas på grundval av bolagets eller dödsboets inkomster. Avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond skall återföras till be-
skattning nästföljande beskattningsår.
Av punkt 2 tionde och elfte styckena samt punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 41 § framgår att avsättning till resultatutjämningsfond kan medföra att rätten till lagernedskrivning begränsas.
46 §
2 mom." I hemortskommunen får skattskyldig, som varit bosatt här i
riket under hela beskattningsåret. dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna:
2) för påförda egenavgifter i den 2) för påförda egenavgifter enligt
omfattning som anges i anvisning- lagen (1981:691) om socialavgifter arna till 41 b §: som inte får dras av från inkomsten
av särskild förvärvskälla;
3) för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag. vilka ägs av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring. till den
del avdrag för premien cj medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 §
eller punkt 9 av anvisningarna till 29 §. arbetslöshetsförsäkring, om avdrag ej medges enligt nyssnämnda lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till 33 §, samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift ull sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej
utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring;
4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess bar-
net fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med
3000 kronor för varje barn;
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret
för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, om försäkringen ägs av den skattskyldige. Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö-
5 Senaste lydelse 1980: 71.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
mansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsför-
säkring och underhällsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6). endast i
den mån hänsyn inte tagits till understödet. avgiften eller underhållsbidraget vid beräkningen av sjömansskatt. Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsäret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på
nämnda tid.
Avdrag för premier och andra avgifter som avses i första stycket 3)
medges inte med högre belopp än 250 kronor. Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, medges dock sådant avdrag för dem båda gemensamt med högst 500 kronor. Avdrag. som nu sagts, med högst 500 kronor medges vidare om skattskyl-
dig under beskattningsåret varit ogift — varmed jämställs änka, änkling
eller frånskild — och haft hemmavarande barn under 18 år.
Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får inte överstiga den skauskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd + aktiebolag eller
ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som
avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §, får avdraget
uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig Ainkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del
den tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och
tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett
belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd Ainkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp tll beskattning under
beskattningsäret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-in-
komst avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt samt enligt [ $ 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning.
Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse
som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i
anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i
föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag
som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydeise
femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som — själv eller genom förmedling av juridisk person — drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas
även på sådan inkomst som enligt 9 8§ 3 mom. andra stycket lagen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget
får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige
drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas tll den skattskyldiges Övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågätt motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år driften
i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsäret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt
punkt I tredje stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring. anger riksskatteverket det högsta belopp varmed uvdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke fär talan inte föras.
Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna I femte stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering
för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad
som anges I femte stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i första stycket 6) I hemortskommunen inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som är skattepliktiga i kommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommunen. medges avdrag för återstoden i annan kommun med
belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter
andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades. får utnyttjas senast
vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i
sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstär sedan övriga avdrag enligt denna paragraf gjorts.
53 §
I mom.” Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund
av överenskommelse eller beslut, varom 1 72 och 73 §§ sägs:
a) fysisk person:
för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats: samt
" Senaste lydelse 1980: 1096.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits:
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån. som utgått av anställ-
ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun: för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån
och förvärvats genom verksamhet här i riket:
för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 6000 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag:
för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; för belopp. som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse: för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till
någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst-
göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän;
för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd: :
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349);
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst: för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket
eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt
för helopp, varmed schablonav- för återfört avdrag för egenavdrag för egenavgifter överstigit på- gifter enligt lagen (1981:691) om förda avgifter, samt restituerade, socialavgifter samt — i den mån av-
avkortade eller avskrivna egenav- drag har medegetts för avgifterna —
gifter, allt i den omfattning, som restituerade, avkortade eller avanges i anvisningarna till 41 b §:; skrivna egenavgifter;
b) staten:
för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomt-
rätt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt
för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse
eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose
statens egna behov: c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings-
sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:
för inkomst av fastighet och av rörelse:
d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,
sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978: 504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,
allmänna försäkringskassor,. erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet. pensionsstiftelser som avses i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall. stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,
Allmänna pensionsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Dag Hammarskjölds minnesfond. Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Järnkontoret och SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan, Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst:
för inkomst av fastighet;
e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamäl att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:
för inkomst av fastighet och av rörelse;
f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):
för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats; g) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.
Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.
Anvisningar
till 21 §
15.” Belopp, varmed schablon- 15. Till intäkt av jordbruksfasavdrag för egenavgifter överstigit tighet räknas avdrag för egenavpåförda avgifter, samt restituerade, gifter som har återförts enligt punkt avkortade eller avskrivna egenav- 2 a av anvisningarna till 22 § samt gifter skall, i den omfattning som —- i den mån avdrag har medgetts anges i anvisningarna till 41 b §. för avgifterna vid beräkning av netupptagas som intäkt av jordbruks- tointäkten av fastigheten — restifastighet. tuerade, avkortade eller avskrivna
egenavgifter.
till 22 §
2,8? Till driftkostnad hänföres 2. Till driftkostnad hänförs även även speciella skatter och avgifter speciella skatter och avgifter till det till det allmänna, såsom till exempel allmänna, såsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska = all- skogsvårdsavgift. Svenska = allmänna skatter få icke dragas av (se männa skatter får inte dras av (se 20 §). 20 §).
Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §.
Bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna till 29 § om avdrag för premie för grupplivförsäkring och för kostnader för egen hälsovård samt i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av jordbruksfastighet.
Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträffande inkomst av jordbruksfastighet.
2. a.” Vid beräkning av nettoin- 2 a. Avdrag medges för påförtäkt av här i riket belägen jord- da egenavgifter enligt lagen bruksfastighet som brukats av (1981:691) om socialavgifter i den skattskyldig, som är fysisk person, mån avgifterna hänför sig till jordmedges schablonavdrag för egen- bruksfastigheten.
? Senaste lydelse 1976: 460. ? Senaste lydelse 1981: 388. ” Senaste lydelse 1977: 1172.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
avgifter enligt bestämmelserna i Fysisk person. som brukat en här denna punkt. i riket belägen jordbruksfastighet, får dessutom avdrag för bhelopp
som har avsatts för att täcka de på
heskattningsäret belöpande egen-
avgifterna. Den som enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget
svarande belopp i räkenskaperna
för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår.
Schablonavdraget beräknas på Avdrag enligt andra stycket beett underlag som motsvarar den räknas på ett underlag som motsva-
skatteskyldiges nettointäkt av jord- rar den skattskyldiges nettointäkt
bruksfastigheten, beräknad enligt av jordbruksfastigheten, beräknad lagen (1947:576) om statlig in- enligt lagen (1947:576) om statlig
komstskatt före schablonavdraget, inkomstskatt, före avdraget, minsminskad med dels sjukpenning eller kad med annan ersättning som avses i punkt 1) sjukpenning eller annan er-
14 av anvisningarna till 21 §, dels sättning som avses i punkt 14 av underskott av annan här i riket be- anvisningarna till 21 8, lägen jordbruksfastighet som bru- 2) intäkt som är att hänföra till
kats av den skattskyldige, dels — inkomst av anställning enligt 11 om den skattskyldige begär det — kap. 2§ första stycket lagen intäkt som är att hänföra till in- (1962:381) om allmän försäkring. komst av anställning enligt 11 kap. och
2 § första stycket lagen (1962: 381) 3) intäkt som omfattas av överom allmän försäkring. enskommelse enligt 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring. Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av underlaget, beräknat enligt tredje stycket. Motsvarande gäller beträffande Vad som har sagts i första—fjär-
skattskyldig som är delägare i han- de styckena gäller också för en
delsbolag (jfr 53 § 2 mom.). fysisk person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bolaget har haft inkomst av en här i riket belägen jordbruksfastighet och att delägaren genom bolaget har brukat fastigheten. Avdrag enligt första och andra stycke-
na skall därvid göras av delägaren.
Vad som nu har sugts gäller också i fråga om en delägare i ett dödsbo. för vilket reglerna om handelsbolag skull tillämpas.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Beskattas enligt tredje stycket av Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § medhjäl- anvisningarna till 52 §& en medhjälpande make för del av inkomst av pande make för del av inkomst av verksamhet, som bedrives av den en verksamhet, som bedrivs av den andra maken, skall schablonavdrag andra maken, skall avdrag enligt för egenavgifter beräknas särskilt första och andra styckena göras
för envar av makarna. särskilt för envar av makarna. Schablonavdraget utgör — såvi- Skattskyldig som har gjort av-
da annat icke följer av sjätte och drag enligt undra stycket skall vid sjunde styckena — 10 procent av självdeklarationen foga uppgifter den del av underlaget som icke om avdragets beräkning. Uppgiföverstiger 10 000 kronor, 20 procent terna skall lämnas på blankett enav den del av underlaget som över- ligt formulär som fastställs av riksstiger 10000 men icke 100000 kro- skatteverket.
nor samt I5 procent av den del av underlaget som överstiger 100.000
kronor.
Schablonavdraget utgör 2 pro-
cent av underlaget om
a) den skattskyldige vid ingången av året näst före taxeringsåret
har fyllt 65 år,
b) den skattskyldige för december månad året näst före taxeringsåret har åtnjutit förtidspension eller hel ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionsgrundande inkomst icke skall beräknas för honom enligt 15 kap. 2 § samma lag.
c) den skattskyldige icke är inskriven i allmän försäkringskassa vid utgången av året näst före taxeringsåret, eller
d) bruttointäkten av fastigheten uteslutande eller så gott som uteslutande omfattas uv överenskommelse som avses i3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.
I fall som avses I sjätte stycket beräknas schablonavdrag endast på underlag eller del därav för vilket egenavgift enligt 4§ lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift vid taxeringen bedömes komma att utgå. Vid denna bedömning anses underlaget utgöra sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i första stycket nämnda lag-
rum.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
till 28 §
10.!? Belopp, varmed schablon- 10. Till intäkt av rörelse räknas
avdrag för egenavgifter överstigit avdrag för egenavgifter som har påförda avgifter, samt restituerade. återförts enligt punkt 9 a av anvis-
avkortade eller avskrivna ecgenäv- ningarna till 29 § samt — i den mån gifter skall, i den omfattning som avdrag har medgetts för avgifterna anges i anvisningarna till dl b $, vid beräkning av nettointäkten av
upptagas som intäkt av rörelse. rörelsen — restituerade, avkortade
eller avskrivna egenavgifter.
till 29 8 9.!! Såsom speciella för rörelse 9. Säsom speciella för rörelse ututgående skatter eller avgifter till gående skatter eller avgifter till det
det allmänna må nämnas vissa till- allmänna må nämnas vissa tillverkverkningsskatter, stämpelavgifter, ningsskatter, stämpelavgifter, tulltull- och hamnumgälder m. m. dyl. och hamnumgälder m. m. dyl. Där-
Däremot få svenska allmänna skat- emot får svenska allmänna skatter
ter icke uvdragas (se 20 8). inte dras av (se 20 8).
Avdrag medges för påförda
egenavgifter i den omfattning som
anges i anvisningarna till 41 b §.
Premie för grupplivförsäkring, Premie för grupplivförsäkring,
som tecknats av fysisk person i som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss hans egenskap av utövare av viss
rörelse, utgör avdragsgill omkost- rörelse, utgör avdragsgill omkostnad i rörelsen. Om den ersättning, nad i rörelsen. Om den ersättning,
som kan komma att utfalla på grund som kan komma att utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmån- av försäkringen, utgår efter förmån-
ligare grunder än vad som gäller en- ligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befatt- ligt grupplivförsäkring för befatt-
ningshavare i statens tjänst. skall ningshavare i statens tjänst, skall
dock endast den del av premien dock endast den del av premien
som kan anses motsvara förmåner som kan anses motsvara förmåner
enligt grupplivförsäkring för enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den som omkostnad i rörelsen. För den del av premien som i enlighet här- del av premien som i enlighet härmed icke utgör omkostnad i rörel- med inte utgör omkostnad i rörelsen erhålles allmänt avdrag under sen erhålls allmänt avdrag under de de förutsättningar som angivas i förutsättningar som anges 1 46 & 2
46 §2 mom. mom.
Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri
sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3 mom. tredje stycket. Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift
till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av rörelse.
Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträffande
inkomst av rörelse.
!0 Senaste lydelse 1976: 460, !! Senaste lydelse 1981: 388.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
9.a.! Vid beräkning av nettoin- 9 a. Avdrag medges för påförtäkt av här i riket bedriven rörelse da egenavgifter enligt lagen
skall punkt 2 a av anvisningarna till (1981:691) om socialavgifter i den
22 § äga motsvarande tillämpning. mån avgifterna hänför sig till rörel- Vid tillämpning av nämnda anvis- sen. ningspunkt skall i stället för in- Fysisk person, som bedrivit rökomst eller underskott av jord- relse här i riket, får dessutom avbruksfastighet beaktas inkomst el- drag för belopp som har avsatts för ler underskott av rörelse samt i att täcka de på beskattningsåret stället för sjukpenning som avses i belöpande egenavgifterna. Den
punkt 14 av anvisningarna till 21 § som enligt bokföringslagen
beaktas sjukpenning som avses i (1976:125) är skyldig att upprätta punkt 9 av anvisningarna till 28 §. årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning nästföljunde beskatt-
ningsår.
Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar den skattskyldiges nettointäkt av rörelsen, beräknad enligt lugen (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med
I) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 9 av an-
visningarna till 28 §.
2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt H kap. 2§ första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, och
3) intäkt som omfattas av överenskommelse enligt 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring.
Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av underlaget, beräknat enligt tredje stycket.
Vad som har sagts i första—fjärde styckena gäller också för en fysisk person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning
att bolaget har haft inkomst av en
här i riket bedriven rörelse och att
delägaren genom bolaget har drivit
rörelsen. Avdrag enligt första och andra styckena skall därvid göras
!! Senaste lydelse 1976: 1094.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
av delägaren. Vad som nu har
sagts gäller också i fråga om en
delägare i ett dödsbo, för vilket reg-
lerna om handelsbolag skall tilläm-
pas.
Beskattas enligt tredje stycket av
anvisningarna till 52 § en medhjäl-
pande make för en del av inkomst
av en verksamhet, som bedrivs av
den andra maken, skall avdrag en-
ligt första och andra styckena gö-
ras särskilt för envar av makarna.
Skatiskyldig som har gjort av-
drag enligt andra stycket skull vid
självdeklarationen foga uppgifter
om avdragets beräkning. Uppgif-
terna skall lämnas på blankett en-
ligt formulär som fastställs av riks-
skatteverket.
g!3
till 52
Hua makar tillsammans deltagit i Har makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet avseende in- förvärvsverksamhet avseende inkomst av jordbruksfastighet eller komst av jordbruksfastighet eller rörelse gälla bestämmelserna i and- rörelse gäller bestämmelserna i ra— sjätte styckena. andra— sjätte styckena.
Verksamheten anses bedriven av Verksamheten anses bedriven av den ena av makarna om han med den ena av makarna om han med hänsyn till utbildning, arbetsuppgif- hänsyn till utbildning, arbetsuppgif-
ter och övriga omständigheter kan ter och övriga omständigheter kan
anses ha en ledande ställning i verk- anses ha en ledande ställning i verksamheten och den andra maken ej samheten och den andra maken inte har en sådan ledande ställning. Den har en sådan ledande ställning. Den make som sålunda driver verksam- make som sälunda driver verksamheten beskattas för hela inkomsten heten beskattas för hela inkomsten av verksamheten om annat ej följer av verksamheten om annat inte av tredje och fjärde styckena. Har följer av tredje och fjärde styckena.
ingen av makarna en sådan ledande Har ingen av makarna en sådan le-
ställning som nu har sagts anses dande ställning som nu har sagts verksamheten bedriven av makarna anses verksamheten bedriven av
gemensamt. I sådana fall sker be- makarna gemensamt. I sådana fall skattning enligt femte stycket. sker beskattning enligt femte
stycket.
När verksamheten bedrivits av När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra den ena av makarna men den andra
maken (medhjälpande make) arbe- maken (medhjälpande make) arbe-
tat i verksamheten minst 400 tim- tat i verksamheten minst 400 timmar under beskattningsåret, får ma- mar under beskattningsåret, får ma-
!! Senaste lydelse 1976: 1094.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
karna fördela inkomsten sig emel- karna fördela inkomsten stig emellan så att en del av hela inkomsten lan så att en del av hela inkomsten av förvärvskällan, beräknad enligt av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig in- lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före schablonavdrug komstskatt, före avdrag för avsättför egenavgifter enligt punkt 2 a av ning för egenavgifter enligt lagen anvisningarna till 22 § och punkt (1981:691) om socialavgifter, hän- 9 a av anvisningarna till 29 §, hän- förs till medhjälpande make. Denna föres till medhjälpande make. Den- del får inte tas upp till högre belopp
na del får icke upptagas till högre än som kan anses motsvara mark-
belopp än som kan anses motsvara nadsmässigt vederlag för medhjäl-
marknadsmässigt — vederlag — för pande makens arbete jämte egen
medhjälpande makens arbete jämte sjukpenning eller annan ersättning
egen sjukpenning eller annan er- som avses i punkt I4 av anvisning-
sättning som avses i punkt 14 av arna till 21 3 eller punkt 9 av anvis-
anvisningarna till 21 § eller punkt 9 ningarna till 28 §. Omfattar beskattav anvisningarna till 28 §. Omfattar ningsäret kortare eller längre tid än
beskattningsäret — kortare = eller 12 månader, jämkas antalet arbetslängre tid än 12 månader. jämkas timmar med hänsyn härtill. Arbetsantalet arbetstimmar med hänsyn insats i makarnas gemensamma härtill. Arbetsinsats i makarnas ge- bostadsutrymme får medräknas om mensamma bostadsutrymme = får med hänsyn till rörelsens art och
medräknas om med hänsyn till rö- andra omständigheter skäl därtill
relsens art och andra omständighe- föreligger. Vid bedömande av om ter skäl därtill föreligger. Vid bedö- medhjälpande make under beskattmande av om medhjälpande make ningsåret arbetat föreskrivet antal
under beskatuningsåret arbetat fö- arbetstimmar skall anses att han reskrivet antal arbetstimmar skall under tid. då han uppburit sjukpenanses att han under tid. då han upp-
burit sjukpenning eller föräldrapen- gen (1962:381) om allmän försäkning enligt lagen (1962: 381) om all- ring eller därmed jämförlig ersättmän försäkring eller därmed jäm- ning enligt annan författning. arbeförlig ersättning enligt annan för- tat I samma omfattning som när-
fattning, arbetat i samma omfatt- mast före den tid, då sådan ersättning som närmast före den tid, då ning uppburits. sådan ersättning uppburits. I de fall då verksamhet bedrivits I de fall då verksamhet bedrivits
av den ena av makarna och den av den ena av makarna och den andra maken ägt del i förvärvskäl- andra maken ägt del i förvärvskällan eller det i denna nedlagda kapi- lan eller det i denna nedlagda kapitalet, möter ej hinder att — utöver talet, möter inre hinder att — utöver vad som anges I tredje stycket — vad som anges i tredje stycket — hänföra ytterligare en del av in- hänföra ytterligare en del av in-
komsten till sistnämnda make. mot- komsten till sistnämnda make. motsvarande skälig ränta som han kan svarande skälig ränta som han kan ha uppburit på grund av sin ägande- ha uppburit på grund av sin äganderätt eller kapitalinsats. rätt eller kapitalinsats.
Ha makarna gemensamt bedrivit Har makarna gemensamt bedriverksamheten. skall vardera maken vit verksamheten, skall vardera tlaxeras för den inkomst därav som maken taxeras för den inkomst därmed hänsyn till hans arbete och öv- av som med hänsyn till hans arbete 2 Riksdagen 1981i82.1 saml. Nr 10
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
riga insatser i verksamheten skäli- och övriga insatser i verksamheten gen tillkommer honom. skäligen tillkommer honom.
Vad som på vardera maken be- Vad som på vardera maken belöper enligt bestämmelserna i förs- löper enligt bestämmelserna i förs-
ta-femte styckena minskat med ta— femte styckena, sedan därifrån schablonavdrag för egenavgifter avräknats på maken belöpande del utgör den skattskyldiges nettoin- av avsättning för egenavgifter. uttäkt av förvärvskällan. gör den skattskyldiges nettointäkt
av förvärvskällan.
Av 65 § framgår, att bestämmel- Av 65 8 framgår. att bestämmel-
ser som avse gift skallskyldig i vis- ser som avser gilt skattskyldig i vis-
sa fall skola tillämpas i fråga om sa fall skall tillämpas i fråga om
dem som, utan att vara gifta, leva dem som. utan att vara gifta, lever
tillsammans. tillsammans.
till 5 385
3. Inkomst av rörelse i torm av :'. 3. Ersättning i form av royalty royalty eller periodvis utgäende åv- eller periodvis utgående avgift för gift för utnyttjande av patent, utnyttande av materiella eler immönster eller dyl... som härflyter materiella tillgångar skall, såvida från här i riket bedriven rörelse. ersättningen skall hänföras tll inanses som inkomst av rörelse. som täkt av rörelse och ersättningen här bedrivits. härrör från här i riket bedriven rö-
relse, anses som intäkt av rörelse,
som här bedrivits.
Denna lag twäder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången
vid 1983 års taxering. I samband därmed iakttas följande.
1. Har en skattskyldig påförts egenavgifter såsom slutlig skatt för be-
skattningsår för vilket taxering har skett år 1982 eller tidigare och har den skattskyldige för beskattningsåret medgetts schablonavdrag för egenavgifter enligt den äldre lydelsen av punkt 2 a av anvisningarna till 22 § eller
den äldre lydelsen av punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, medges avdrag för de påförda egenavgifterna endast med det belopp varmed dessa har överstigit schablonavdraget. Om schablonavdrag för beskattningsåret har medgetts med belopp överstigande summan av de påförda egenavgifterna
skall skillnadsbeloppet tas upp som intäkt. 2. Har schablonavdrag för egenavgifter, som medgivits vid 1982 eller
tidigare års taxering, reducerats i samband med ändring av taxeringen, får
avdrag göras med det belopp varmed reduktion har skett. Å andra sidan skall som intäkt tas upp belopp varmed schablonavdrag i samband med ändring av 1982 eller tidigare års taxering bar medgetts utöver tidigare åtnjutet schablonavdrag.
3. Belopp som är avdragsgillt eller skattepliktigt enligt första eller andra
punkten hänförs till det beskattningsår under vilket slutlig eller tillkom-
mande skatt har påförts eller restitution, avkortning eller avskrivning har
skett. Har schablonavdrag för egenavgifter medgetts eller har tidigare
medgivet schablonavdrag ändrats. skall, såvida taxeringsåtgärden inte föranleder omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga. avdraget
eller intäkten hänföras till det beskattningsår under vilket beslutet angående taxeringsåtgärden har meddelats.
Prop. 1981/82: 10 | 19
Har den skattskyldige antingen brukat flera jordbruksfastigheter eller bedrivit flera rörelser under det beskattningsår som anges i första stycket, skall i nämnda stycke avsett avdragsgillt eller skattepliktigt belopp hänföras till den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av schablonavdrag. Har den skattskyldige under nämnda beskattningsår både
brukat jordbruksfastighet och bedrivit rörelse, fastställs i första hand det
inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är störst. Inom detta in-
komstslag hänförs avdrag eller intäkt till den förvärvskälla som ger störst
underlag. Har den skattskyldige under beskattningsåret varken brukat
jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse, medges avdraget såsom allmänt
avdrag enligt 46 & 2 mom. medan intäkten tas upp såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.
4. Vid 1983 års taxering tillämpas 41 d § första, andra och sjätte styc-
kena i paragrafens lydelse intill den I juli 1981. Därvid skall dock vad som i paragrafens första stycke sägs om schablonavdrag för egenavgifter avse
avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
5. Vid 1983 års taxering tillämpas inte punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 22 § och punkt 9 femte stycket av anvisningarna till 29 8 i fråga om resor som har ägt rum före den 1 juli 1981.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall
Härigenom föreskrivs att I och 3-5 §§ lagen (1970: 172) om begränsning
av skatt i vissa fall! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Vid debitering av slutlig och till- Vid debitering av slutlig och till-
kommande skatt skall statlig in- kommande skatt skall statlig in-
komstskatt och förmögenhetsskatt komstskatt och förmögenhetsskatt
samt avgift enligt 48 lagen begränsas enligt bestämmelserna i (1968:419) om allmän arbetsgivar- denna lag. avgift begränsas enligt bestämmelserna I denna lag.
Med skatt avses i denna lag även
sådan avgift som angives i första
stycket.
3 8
Vid prövning av skattebegränsningen fastställes ett spärrbelopp med
hänsyn till den beskattningsbara inkomst som beräknats för den skattskyl- .
! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 772. > Senaste lydelse 1976: 1095.
Scnaste lydelse 1979: 1163.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
dige enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt för det år vartill skat-
ten hänför sig.
Den beskattningsbara inkomsten, minskad med 4 500 kronor, skall
ökas med avdrag enligt lagen ökas med särskilt investeringsav- (1975:1147) om särskilt investe- drag, ringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt eller därmed jämförlig författning.
ökas med sådant schablonav- ökas med påförda egenavgifter
drag för egenavgifter som avses i enligt lagen (1981:691) om socialpunkt 2 a av anvisningarna till 22. $ avgifter och avdrag för avsättning och punkt 9 a av anvisningarna för egenavsifter,
till 298 kommunulskattelagen
(1928:370), samt
ökas med avdrag och minskas minskas med restituerade., avkormed intäkt som avses i andra och tade eller avskrivna egenavgifter tredje styckena av anvisningarna samt till beskattning återfört avtill 41 b § nämnda lag, drag för avsättning för egenav-
gifter.
allt under förutsättning att den skattskyldige vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten erhållit avdrag eller beskattats för intäkt av här angivet slag.
Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsäret, skall den beskattningsbara inkomsten ökas med den till sjömansskatt beskatt-
ningsbara inkomsten och enligt I $ 2 mom. lagen (1958: 295) om sjömansskatt skattepliktig dagpenning. .
Spärrbeloppet utgör 80 procent av den del av den skattskyldiges enligt första stycket beskattningsbara inkomst, ökad eller minskad enligt andra och tredje styckena, som ej överstiger 30 basenheter enligt lagen
(1977: 1071) om basenhet enligt 10 & I mom. lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt och 85 procent av överskjutande belopp.
4 §
Spärrbelopp enligt 3 § jämföres Spärrbelopp enligt 3 § jämförs med sammanlagda beloppet av stat- med sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt, förmögenhets- lig inkomstskatt, förmögenhetsskatt, allmän — kommunalskatt, skatt, kommunal inkomstskatt landstingsmedel och egenavgifter och egenavgifter enligt lagen som beräknats för den skattskyldi- (1981:691) om socialavgifter som ge på grund av taxeringen (skatte- beräknats för den skattskyldige på beloppet). I skattebeloppet inräk- grund av taxeringen (skattebelopnas även sjömansskatt. om den pet). I skattebeloppet inräknas skattskyldige erlagt sådan skatt un- även sjömansskatt, om den skatt-
der beskattningsåret. skyldige erlagt sådan skatt under
beskattningsåret.
Med egenavgifter förstås av: gifter som avses i första stycket av anvisningarna till 41 b 8 kommu-
+ Senaste lydelse 1980: 1052,
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomstskatt eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 & 4 eller 5
mom. uppbördslagen (1953:272), 2 § lagen (1978:423) om skattelättnader
för vissa sparformer eller 5 §& lagen (1980: 1047) om skattereduktion för
aktieutdelning eller genom avräkning av utländsk skatt enligt särskilda
föreskrifter, skall skattebelopp enligt första stycket beräknas som om skattereduktion eller avräkning av skatt inte hade skett.
st
Om skattebeloppet enligt 4 § är Om skattebeloppet enligt 4 § är högre än spärrbeloppet, nedsättes högre än spärrbeloppet nedsätts
den statliga inkomstskatten och för- den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten samt avgift en- mögenhetsskatten med överskju-
ligt 4 § lagen (1968:419) om allmän tande belopp. Förmögenhetsskat-
arbetsgivaravgift med överskju- ten får dock med tillämpning av
tande belopp. Den statliga förmö- denna lag inte bli lägre än skatten genhetsskatten får dock med på 50 procent av den skattskyldiges
tillämpning av denna lag ej bli lägre beskattningsbara förmögenhet. än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet.
Nedsättning sker av den statliga Nedsättning sker av den statliga förmögenhetsskatten. om ej en an- förmögenhetsskatten om inte en an-
nan ordning kan antagas vara för- nan ordning kan antas vara förmån-
månligare för den skattskyldige. ligare för den skattskyldige. Skat- Skattenedsättning som avses i 4 § tenedsättning som avses i 4 § tredje
tredje stycket verkställes sedan stycket verksrälls sedan nedsätt-
nedsättning har skett enligt första ning har skett enligt första stycket i stycket i denna paragraf. denna paragraf.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången i
fråga om skatt som påförs på grund av 1983 ärs taxering.
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1978:401) om exportkreditstöd skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
ss
Exportkreditavdrag innebär att exportföretaget vid beräkning av nettointäkt enligt kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt medges ett extra avdrag för sådan stödberättigad kostnadsdel som avses i 3 §.
5 Senaste lydelse 1976: 1095. ! Senaste lydelse 1978: 952.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Avdrag får medges från och med Avdrag får medges från och med det beskattningsår då exportkredit- det beskattningsår då exportkreditavtalet har ingätts till och med det avtalet har ingåtts till och med det år då krediten enligt avtalet skall är då krediten enligt avtalet skall vara till fullo äterbetald. Avdrag får vara till fullo återbetald. Avdrag får dock för varje beskattningsär åtnju- dock för varje beskattningsår åtnjutas högst med belopp som svarar tas högst med belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttoin- mot skillnaden mellan bruttointäktäkten och övriga avdrag 1 för- ten och övriga avdrag i förvärvskälvärvskällan. härunder inbegripet lan. härunder inbegripet särskilt ininvesteringsavdrag — enligt lagen vesteringsavdrag men inte avdrag (1975:1147) om särskilt investe- för uvsättning för egenavgifler enringsavdrag vid taxering till statlig ligt lagen (1981:691) om socialavinkomstskatt eller därmed jämför- gilter. lig författning men ej sådant schablonavdrag för egenavgifter som avses i punkt 2 a av anvisningarna till 22. $ och punkt 9 a av anvisningarna till 298 kommunalskattelagen.
Har exportföretaget för visst beskattningsår erhållit exportkreditbidrag för viss exportkredit får företaget, beträffande samma exportkredit, inte därefter åtnjuta exportkreditavdrag för beskattningsåret i fråga.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
Avdrag får för viss förvärvskälla Avdrag får för viss förvärvskälla och för ett och samma beskatt- och för ett och samma beskattningsår inte Överstiga hälften av ningsår inte överstiga hälften av den vid taxeringen till statlig in- den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade nettointäk- komstskatt beräknade nettointäkten av förvärvskällan, före avsätt- ten av förvärvskällan före avsättningen och före schablonavdrag för ningen och före avdrag för avsättegenavgifter. Avdrag medges med ning för egenavgifter enligt lagen helt tusental kronor, dock inte för (1981:691) om socialavgifter. AVvavsättning som understiger 10000 drag medges med helt tusental krokronor. : nor, dock inte för avsättning som
understiger 10000 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979: 611) om upphovsmannakonto
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1979:611) om upphovsmannakonto skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
Uppskov medges för visst be- Uppskov medges för visst beskattningsår högst med ett belopp skattningsår högst med ett belopp uppgående till två tredjedelar av uppgående till två tredjedelar av den vid taxering till statlig inkomst- den vid taxering till statlig inkomstskatt beräknade nettointäkten av skatt beräknade nettointäkten av förvärvskällan före uppskov och förvärvskällan före uppskov och schablonavdrag för egenavgifter avdrag för avsättning för egenavoch högst med sådant belopp att gifter enligt lagen (1981:691) om nämnda nettointäkt, efter uppskov socialavgifter och högst med såmen före schablonavdrag för egen- dant belopp alt nämnda nettointäkt. avgifter, uppgår till minst 30000 . efter uppskov men före avdrag för kronor. avsättning för egenavgilter, uppgår
till minst 30000 kronor.
Uppskov medges med belopp som avrundas nedåt till helt tusental kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980: 953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Särskilt investeringsavdrag utgör 20 procent av anskaffningsvärdet.
Avdraget skall göras vid taxeringen för det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller — i fråga om inventarier som den skattskyldige själv har tillverkat — färdigställts.
Särskilt investeringsavdrag med- Särskilt investeringsavdrag med-' ges högst med ett belopp som mot- ges högst med ett belopp som motsvarar den vid taxeringen till statlig svarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskilt inve- av förvärvskällan före särskilt inve- steringsavdrag och före — i före- steringsavdrag och före — i förekommande fall — avdrag för in- kommande fall — avdrag för in-
Nuvarande Iyvdelse Föreslagen Iydelse
komstbaserad avsättning till resul- komstbaserad avsättning till resultatutjämningsfond enligt 41 d§ tatutjämningsfond enligt 41 d§ kommunalskattelagen (1928:370), kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för avsättning till allmän in- avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv = enligt = lagen vesteringsreserv — enligt lagen (1979: 610) om allmän investerings- (1979:610) om allmän investeringsreserv. uppskov = enligt lagen reserv. uppskov = enligt lagen (1979: 611) om upphovsmannakon- (1979:611) om upphovsmannato samt schablonavdrag för egen- konto samt avdrag för avsättning avgifter. Vad som inte kunnat ut- för egenavgifter enligt lagen nyttjas på detta sätt får vid senare (1981:691) om socialavgifter. Vad taxering utnyttjas genom avdrag i som inte kunnat utnyttjas på detta förvärvskällan, dock senast vid den sätt får vid senare taxering utnytttaxering som sker tredje året efter jas genom avdrag i förvärvskällan, det år då taxering enligt andra dock senast vid den taxering som stycket har skett. Ett förskjutet in- sker tredje året efter det år då taxevesteringsavdrag får — i förekom- ring enligt andra stycket har skett. mande fall sedan hänsyn tagits till Ett förskjutet investeringsavdrag det på det aktuella beskattningsåret får — i förekommande fall sedan belöpande avdraget — inte över- hänsyn tagits till det på det aktuella stiga det belopp som har beräknats beskattningsåret belöpande avdraenligt första meningen. get — inte överstiga det belopp som
har beräknats enligt första mening-
en.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980: 954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
3§
Särskilt investeringsavdrag utgör 10 procent av den del av utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad och 20 procent av den del av utgifterna för täckdikning som hänför sig till perioden den I november 1980—den 31 mars 1982. Utgifter anses hänförliga till denna period om de avser material som har fogats in i en byggnad eller annat arbete som har utförts under perioden.
Investeringsavdrag skall göras för det beskattningsår under vilket ett
arbete har utförts. Om arbetet hänför sig till flera beskattningsår och
investeringsavdrag på grund av arbetet inte redan har gjorts, får dock hela investeringsavdraget göras vid taxeringen för det sista beskattningsår som kan komma i fråga.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Särskilt investeringsavdrag med- Särskilt investeringsavdrag medges högst med ett belopp som mot- ges högst med ett belopp som motsvarar den vid taxeringen till statlig svarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskilt inve- av förvärvskällan före särskilt investeringsavdrag och före — i före- steringsavdrag och före — i förekommande fall — avdrag för in- kommande fall — avdrag för inkomstbaserad avsättning till resul- komstbaserad avsättning till resultatutjämningsfond enligt 41 d§ tatutjämningsfond enligt 41 d§ kommunalskattelagen (1928:370), kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för avsättning till allmän in- avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv = enligt = lagen vesteringsreserv — enligt = lagen (1979: 610) om allmän investerings- (1979: 610) om allmän investeringsreserv. uppskov enligt lagen reserv, uppskov = enligt lagen (1979:611) om upphovsmanna- (1979:611) om upphovsmannakonto samt schablonavdrag för konto samt avdrag för avsättning egenavgifter. Vad som inte kunnat för egenavgifter enligt lagen utnyttjas på detta sätt får vid senare (1981:691) om socialavgifter. Vad taxering utnyttjas genom avdrag i som inte kunnat utnyttjas på detta förvärvskällan, dock senast vid den sätt får vid senare taxering utnytttaxering som sker tredje året efter jas genom avdrag i förvärvskällan, det år då taxering enligt andra . dock senast vid den taxering som stycket har skett. Ett förskjutet in- sker tredje året efter det år då taxevesteringsavdrag får — i förekom- ring enligt andra stycket har skett. mande fall sedan hänsyn tagits till Ett förskjutet investeringsavdrag det på det aktuella beskattningsåret får — i förekommande fall sedan belöpande avdraget — inte över- hänsyn tagits till det på det aktuella stiga det belopp som har beräknats beskattningsåret belöpande avdraenligt första meningen. get — inte överstiga det belopp som
har beräknats enligt första mening-
en. :
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gängen vid 1983 års taxering.
8 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Härigenom föreskrivs att 37 § 2 mom. och 39 § I mom. taxeringslagen
(1956: 623)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
37 §
2 mom.” Vid avlämnande av uppgifter. varom stadgas i I mom.. skall iakttagas följande.
! Lagen omtryckt 1971: 399.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. > Senaste lydelse 1978: 316.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Avser sådan förmån, varom i I mom. första och andra punkterna för- . mäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd.
för vilken förmånen utgått.
I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktamentsersättning, skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått.
Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förättningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (en-
dagsförrättningar), förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i föjd på en och samma ort (korttidsförrättningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrättning, som varat högst fyra timmar: förrättning som varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag: längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning
skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas så-
som korttidsförrättning. — I kontrolluppgift skall i förekommande fall
särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen, haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.
Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belä-
gen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt
tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast
anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan
antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadser-
sättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas
endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbundet företager tjänsteresor. och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om
uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt
delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande göres hos
länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande
återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkom-
mit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras. Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans
efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön
och vad som avdragits.
Av kontrolluppgift enligt I mom. Av kontrolluppgift enligt I mom.
första, andra eller sjunde punkten = första, andra eller sjunde punkten skall framgå, huruvida arbetsgiva- — skall framgå om arbetsgivaren har ren har att för utgivet belopp er- = att för utgivet belopp betala ar-
lägga avgift enligt 19 kap. 1 § lagen — betsgivaravgifter enligt — lagen
Nuvarande tydelse Föreslagen Iydelse
(1962:381) om allmän försäkring. I (1981:691) om socialavgifter. I kontrolluppgift som nu har sagts kontrolluppgift som nu har sagts skall särskilt för sig upptagas repre- skall särskilt för sig tas upp. sentationsersättning och särskilt för representationsersältning och särsig annan kostnadsersättning än re- skilt för sig annan kostnadsersättsekostnads- och traktamentsersätt- ning än resekostnads- och traktaning. mentsersättning.
I kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant skatteavdrag, som skett för uttagande av preliminär A-skatt.
I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. Kan personnummer inte anges för den sistnämnde skall, där så kan ske, redovisas län, kommun och församling, där han var mantalsskriven för året före taxeringsåret. I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.
Kontrolluppgift, som i I mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt. i förekommande fall, den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om den, som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.
Kontrolluppgift enligt I mom. första eller andra punkten skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person. |
Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i tionde stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.
Nuvarande lydelse
39 §
1 mom. I särskilda fall skola efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning: Uppgiftisskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall
avse avse
1. Den som enligt Den som hos den Åtnjutna förmåner,
378 I mom. första uppgiftsskyldige inne- därest icke uppgiftspunkten är skyidig att haft anställning eller skyldighet utan anmautan anmaning av- uppdrag eller utfört ning föreligger, med lämna kontrolluppgift. tillfälligt arbete. upplysning dels, då
förmånerna avse kor-
tare tid än helt år, om
den tidrymd, för vil-
ken de åtnjutits, och
dels huruvida det ålig-
ger arbetsgivaren att
för förmånerna = er-
lägga avgift enligt 19
Nuvarande lydelse
kap. 1 § lagen om all-
män försäkring.
2. Den som för ar- Medlem av arbetsla- Till medlem utgivet betslag eller liknande get eller gruppen. belopp med upplysgrupp av personer i en ning huruvida det åligsumma uppburit visst ger arbetsgivaren att avlöningsbelopp = så- för beloppet erlägga som ackordsöverskott avgift enligt 19 kap. eller dylikt för att för- 18 lagen om allmän delas inom laget eller försäkring. gruppen.
Föreslagen lydelse
39 §
[ mom. I särskilda fall skall efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall
avse avse
1. Den som enligt Den som hos den Åtnjutna förmåner. 378 1 mom. första uppgiftsskyldige inne- om inte uppgiftsskylpunkten är skyldig att haft anställning eller dighet utan anmaning utan anmaning av- uppdrag eller utfört föreligger, med upplämna kontrolluppgift. tillfälligt arbete. lysning dels, då förmå-
nerna avser kortare tid
än helt år, om den tid-
rymd, för vilken de
åtnjutits, och dels hu-
ruvida det åligger ar-
betsgivaren att för för-
månerna betala ar-
betsgivaravgifter en-
ligt lagen (1981:691)
om socialavgifter.
2. Den som för ar- Medlem av arbetsla- Till medlem utgivet betslag eller liknande get eller gruppen. belopp med upplysgrupp av personer i en ning huruvida det åligsumma uppburit visst ger arbetsgivaren att avlöningsbelopp = så- för beloppet betala arsom ackordsöverskott betsgivaravgifter eneller dylikt för att för- ligt lagen (1981:691) delas inom laget eller om socialavgifter. gruppen.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1983 års taxering.
9 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
Härigenom föreskrivs att I $, 3 § I mom., 22 §, 25 §, 27 § I mom., 49 § 1
mom. och 85 § I mom. uppbördslagen (1953: 272)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 Med skatt förstås i denna lag, där Med skatt förstås i denna lag, om
icke annat angives, statlig inkomst- inte annat anges, statlig inkomst-
skatt, statlig förmögenhetsskatt. skatt, statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt, utskiftningsskatt. ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt, lands- kommunal inkomstskatt, skogstingsmedel, skogsvårdsavgifter, så- vårdsavgifter, egenavgifter enligt
dana socialförsäkringsavgifter till lagen (1981:691) om socialavgifter, folkpensioneringen och tilläggs- skattetillägg och förseningsavgift pensionsavgifter som avses i 19 enligt taxeringslagen (1956:623)
kap. 3 § lagen (1962:381) om all- samt annuitet på avdikningslån.
män försäkring, sjukförsäkringsavgifter enligt 19 kap. 2 § sistnämnda lag, arbetsskadeförsäkringsavgifter enligt 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, delpensionsförsäkringsavgifter enligt 21§ andra stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, socialavgifter enligt 3 § lagen (1981:15) om finansiering av statsbidrag till förskole-
och fritidshemsverksamhet, skatte-
tillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen, ävensom annuitet å avdikningslån.
Regeringen må, om särskilda om- Regeringen får, om särskilda omständigheter därtill föranleda, före- ständigheter föranleder det, föreskriva att i samband med uppbör- skriva att i samband med uppbörden av skatt må uppbäras jämväl den av skatt skall uppbäras även
annan avgift än sådan som i första andra avgifter än sådana som stycket sägs. Har dylik föreskrift anges i första stycket. Har sådan meddelats skall, där icke annat an- föreskrift meddelats skall, om inte givits, vad i denna lag stadgas an- annat anges, vad i denna lag stad-
gående skatt äga motsvarande gas angående skatt tillämpas be-
tillämpning beträffande avgift som träffande den avgift som avses med med föreskriften avses. föreskriften.
! Lagen omtryckt 1972: 75.
Senastc lydelse av lagens rubrik 1974: 771.
> Senaste lydelse 1981:41.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
I mom.” I den omfattning nedan I mom. I den omfattning nedan
angives skall skattskyldig utgöra anges skall skattskyldig betala pre-
preliminär skatt med belopp. vilket liminär skatt med belopp, vilket så så nära som möjligt kan antagus nära som möjligt kan antas motsva-
motsvara i den slutliga skatten ingå- ra 1 den slutliga skatten ingående
ende statlig inkomstskatt, statlig statlig inkomstskatt, statlig förmö-
förmögenhetsskatt, — socialförsäk- genhetsskatt. egenavgifter och
ringsavgift till folkpensioneringen kommunal inkomstskatt.
enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspen- Ssionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbetsskadeförsäkringsavgift, delpensionsförsäkringsavgifi. socialavgift enligt 3 § lagen (1981:15) om finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamhet, avgift enligt 4 § lagen om allmän arbetsgivaravgift, kommunal inkomstskatt och landstingsmedel.
22 8”
Lokal skattemyndighet beslutar i Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär fråga om beräkning av preliminär
A-skatt samt debitering av prelimi- A-skatt samt debitering av prelimi-
när B-skatt och slutlig, kvarstående när B-skatt och slutlig, kvarstående
och tillkommande skatt. och tillkommande skatt. Lokal
skattemyndighet fastställer också
avgiftsunderlag för egenavgifter.
Beslut som avses i första stycket Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyn- meddelas av den lokala skattemyndigheten i det fögderi där beskatt- digheten i det fögderi där beskattningsorten är belägen. I fråga om ningsorten är belägen. I fråga om fysisk person eller dödsbo beslutar fysisk person eller dödsbo beslutar dock lokala skattemyndigheten i dock lIlokala skattemyndigheten i det fögderi där hemortskommunen det fögderi där hemortskommunen
är belägen. Om sådan skattskyldig är belägen. Om sådan skattskyldig
saknar hemortskommun eller sär- saknar hemortskommun eller särskilda skäl eljest föreligga, beslutar skilda skäl annars föreligger. beslulokala skattemyndigheten i be- tar lokala skattemyndigheten i beskattningsort för den skattskyldige skattningsort för den skattskyldige
enligt föreskrifter som riksskatte- enligt föreskrifter som riksskatteverket meddelar. verket meddelar.
Länsstyrelsen medverkar i debiteringsarbetet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.
+ Senaste lydelse 1981: 41.
+ Senaste lydelse 1974: 771.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
25 gt
Vid debitering av preliminär B- Vid debitering av preliminär Bskatt med ledning av preliminär skatt med ledning av preliminär taxering skall iakttagas: taxering skall iakttas:
att — socialförsäkringsavgift — till att egenavgifter uträknas med
folkpensioneringen uträknas med ledning av bestämmelserna i lagen tillämpning av 19 kap. 3 och 4 a §§ (1981:691) om socialavgifter:; lagen (1962:381) om allmän försäkring;
att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den procentsats för avgiftsuttaget, som fastställts för inkomståret:;
att sjukförsäkringsavgift uträk-
nas med tillämpning av 19 kap. 2
och 4 §§ lagen (1962:381) om all-
män försäkring;
att för skattskyldiga, som avses I att för skattskyldiga, som avses i
10 & I mom. lagen om statlig in- 10 § I mom. lagen (1947:576) om
komstskatt, sådan skatt uträknas statlig inkomstskatt. sådan skatt med tillämpning av det procenttal uträknas med tillämpning av det av grundbeloppet, som bestämts procenttal av grundbeloppet. som
för inkomståret; samt bestämts för inkomståret; samt
att kommunal inkomstskatt och att kommunal inkomstskatt landstingsmedel uträknas med led- uträknas med ledning av den skat-
ning av de belopp för skattekrona tesats, som för inkomståret gäller i . och skatteöre, som för inkomståret beskattningsorten: dock får rege-
bestämts för utdebitering 1 be- ringen eller den myndighet regeskattningsorten; dock må regering- ringen bestämmer, om det förelig-
en eller den myndighet regeringen ger särskilda omständigheter, för-
bestämmer, om särskilda omstän- ordna att utdebitering i hemortsdigheter föreligga. förordna att ut- kommunen får läggas till grund vid debitering i hemortskommunen får debitering av preliminär B-skatt för läggas till grund vid debitering av fysisk person eller dödsbo även om preliminär B-skatt för fysisk person beskattningsorten är en annan. elter dödsbo även om beskattningsorten är en annan.
27 §
I mom.” Vid debitering av slut- I mom. Vid debitering av slutlig
lig skatt skall iakttagas: skatt skall iakttas:
att för skattskyldiga, som avses i 10 § I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som har fastställts att gälla för den preliminära skatt,
vilken skall avräknas mot den slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten;
" Senaste lydelse 1974:771. 6 Senaste lydelse 1981: 41.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
att kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid skattebeloppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal:
att skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i 18 lagen
(1946: 324) om skogsvårdsavgitt;
att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, varvid öretal bortfaller;
att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av
lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;
att i I $ nämnd sjukförsäkrings- att egenavgifter debiteras med avgift debiteras enligt 19 kap. lagen ledning av bestämmelserna t lugen
(1962:381) om allmän försäkring på (1981:691) om socialavgifter och på
grundval av uppgifter om försäk- grundval av uppgifter om försäk-
ringsförhållanden som lämnas av ringsförhållanden som lämnas av
allmän försäkringskassa: den allmänna försäkringskassan,
varvid öretal bortfaller; samt
att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras med tillämpning av bestämmelserna i Il kap. 4 § samt 19 kap. 3 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring;
att il $ nämnd arbetsskadeförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring:
att i 1 § nämnd delpensionsförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 21 § und-
ra stycket lagen (1979:84) om del-
pensionsförsäkring:
att il $ nämnd socialavgift debi-
teras med ledning av bestämmel-
serna i 3 § lagen (1981:15) om finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamhet;
samt |
att i I $ nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera annuiteter. summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal. bortfaller.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
49 §
I mom.” Skattskyldig får av den lokala skattemyndigheten beviljas anstånd med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta.
I) om taxeringsintendenten har anfört besvär över taxeringen med yvr-
kande om ändring till den skattskyldiges förmån: till det belopp som betingas härav,
2) om den skattskyldige har anfört besvär över taxeringsnämndens be-
slut om taxering och taxeringsintendenten helt eller delvis har tillstyrkt
besvären eller ansökan om anstånd eller det — utan att yttrande har inhämtats från taxeringsintendenten — kan med skäl antas att besvären kommer att bifallas helt eller delvis: till det belopp som betingas härav,
3) om den skattskyldige har anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts beslut om taxering och taxeringsintendenten helt eller delvis har
tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd: till det belopp som betingas
härav,
4) om taxeringen har blivit oriktig på grund av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende: till det belopp som betingas av förbi-
scendet,
5) om den skattskyldige har taxerats på mer än en ort för samma inkomst, garantibelopp för fastighet eller förmögenhet: till det belopp som svarar mot ettdera av eller båda de skattebelopp som har påförts med anledning av taxeringen.
6) om avgiftsunderlag för egen- 6) om avgiftsunderlag för egenavgift som avses i anvisningarna avgifter har bestämts till för högt till 41 b§ kommunalskattelagen belopp: till det belopp som betingas
(1928:370) har bestämts till för högt av felaktigheten,
belopp: till det belopp som betingas
av felaktigheten.
7) om skatt har påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av
fel vid debiteringen: till det belopp som betingas av felaktigheten i debite-
ringen,
8) om preliminär skatt. som enligt 27 § 2 mom. skall gottskrivas den
skattskyldige, kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bli
avkortad enligt 65 § samt den skattskyldige inte har erhållit jämkning enligt bestämmelserna i 45 § I mom. sista stycket: till så stor del av skatten som kan antas bli avkortad.
85 §
I mom." Den. som icke åtnöjes I mom. Den lokala skuttemynmed beslut enligt denna lag av lokal dighetens beslut enligt denna lag skattemyndighet, äger i beslutet överklagas hos länsrätten genom
söka ändring hos länsrätten genom besvär.
besvär.
I fråga om preliminär taxering, Beslut om preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär sättet för uttagande av preliminär
skatt, debitering eller jämkning av skatt, debitering eller jämkning av
sådan skatt. verkställande av skat- sådan skatt, verkställande av skat-
7 Senaste lydelse 1980: 316. " Senaste lydelse 1979: 174. 3 Riksdagen 1981182.1 saml. Nr 10
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
teavdrag och anstånd med inbetal- teavdrag och anstånd med inbetalning av skatt föres dock talan hos ning av skatt överklagas dock hos länsstyrelsen. länsstyrelsen genom besvär.
Allmänt ombud äger anföra be- De allmänna ombuden får översvär över lokal skattemyndighets klaga lokala skattemyndigheters besiut endast vad avser arbetsgiva- beslut endast i fråga om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares res ansvarighet för arbetstagares skatt. skatt.
Talan får ej föras mot lokal skat- Lokala skattemyndigheters betemyndighets beslut om revision slut om revision enligt 78 § I mom. enligt 78 & I mom. eller varigenom eller varigenom vite har förelagts vite har förelagts. får inte överklagas.
Har besvärshandling före be- Om en besvärshandling före besvärstidens utgång inkommit till an- svärstidens utgång inkommit till nånan länsrätt eller länsstyrelse än gon annan länsrätt eller länsstyrelden som har att pröva besvären, se än den som har att pröva besväskall de ändå upptagas till pröv- ren, skall de trots detta tas upp till ning. Handlingarna skall då ome- prövning. Handlingarna skall då delbart översändas till den länsrätt omedelbart översändas till den eller länsstyrelse som skall pröva länsrätt eller länsstyrelse som skall besvären. pröva besvären.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om debitering av preliminär skatt för år 1982 och slutlig skatt på grund av 1983 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid debitering av slutlig eller tillkommande skatt på grund av taxering år 1982 eller tidigare år eller eftertaxering för år 1981 eller tidigare år.
10 Förslag till
Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)
Härigenom föreskrivs att I $ skattebrottslagen (1971: 69) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 8!
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
1. lagen (1908:128) om bevill- I. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmå- ningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen ner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar. kommu- av aktiebolags tillgångar. kommunalskattelagen (1928:370), förord- nalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättnings- ningen (1933:395) om ersätinings-
! Senaste lydelse 1978: 145.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skatt, lagen (1941:416) om arvs- skatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och <gåvoskatt, lagen skatt och = gåvoskatt, — lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift, la- (1946: 324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947: 576) om statlig inkomst- gen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig skatt, lagen (1947:577) om statförmögenhetsskatt, lagen (1958: lig förmögenhetsskatt, lagen (1958: 295) om sjömansskatt, förordning- 295) om sjömansskatt, en (1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, lagen (1977:322) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,
2. lagen (1941:251) om särskild 2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) varuskatt, lagen (1953: 397) om avom skatt å vissa pälsvaror, förord- gift för fettvaror som användas för ningen (1948:85) om försäljnings- framställning av = fettemulsion skatt, förordningen (1953:396) om m. m., lagen (1957: 262) om allmän accis å fettemulsion m.m., lagen energiskatt, lagen (1961:372) om (1953: 397) om avgift för fettvaror bensinskatt, lagen (1961:394) om som användas för framställning tobaksskatt. — stämpelskattelagen av fettemulsion m.m., lagen (1964: 308), lagen (1968: 430) om (1956:545) om omsättningsskatt på mervärdeskatt, lagen (1972:266) motorfordon, lagen (1957: 262) om skatt på annonser och reklam, om allmän <energiskatt, lagen lagen (1972: 820) om skatt på spel, (1960:253) om tillverkning och be- lagen (1973:37) om avgift på vissa skattning av malt- och läske- dryckesförpackningar, = vägtrafikdrycker, lagen (1960:258) om ut- skattelagen — (1973:601), — lagen Jämningsskatt på vissa varor, lagen (1973: 1216) om särskild bered- (1961:372) om bensinskatt, lagen skapsavgift för = oljeprodukter, (1961: 394) om tobaksskatt, förord- bilskrotningslagen (1975: 343). laningen — (1961:653) om bränn- gen (1977: 306) om dryckesskatt, laoljeskatt, stämpelskattelagen (1964: gen (1978:69) om försäljningsskatt 308), förordningen (1964:352) om på motorfordon, lagen (1978: 144) gasolskatt, förordningen (1966:21) om skatt på vissa resor, om särskild skatt på motorbränslen, lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, förordningen (1971:170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, — vägtrafikskattelagen — (1973:60D), lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt, lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975: 343), lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor,
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
3. lagen (1954:243) om yrkesska- 3. lagen (1981:691) om socialuvdeförsäkring i vad avser obligato- gifter. risk försäkring, lagen (1955:469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m.m., lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift, lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks pensionering, la-
gen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1962:398) om finansi-
ering av folkpensioneringen, lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift, lagen (1970:742) om löne-
garantiavgift, lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift, lagen
(1975:358) om vuxenutbildningsav-
gift, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbild- Hingen.
Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses I uppbördslagen (1953: 272).
Lagen tillämpas «ej om skatten el- Lagen tillämpas inte om skatten ler avgiften fastställes eller upp- eller avgiften fastställs eller upp-
bäres i den ordning som gäller för bärs i den ordning som gäller för
tull och ej heller beträffande restav- tull och inte heller beträffande rest-
eft. skattetillägg eller lkknande av- avgift, skattetillägg eller liknande gift. avgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Den äldre lydelsen av I $
gäller fortfarande i fråga om skatter och avgifter som belöper på tid före
ikraftträdandet.
11 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.
Härigenom föreskrivs att I $ lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 8
Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970: 979) följer med fordran på ! Senaste lydelse 1978: 895.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
1. skatt och avgift, som anges i 18 första stycket uppbördslagen (1953: 272), samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958: 295) om sjömansskatt och kupongskattelagen (1970: 624),
2. skatt — enligt — förordningen 2. skatt enligt lagen (1968:430)
(1959:507) om allmän varuskatt om mervärdeskatt, och lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
3. skatt eller avgift enligt förord- 3. skatt eller avgift enligt lagen
ningen (1908: 129) angående en sär- (1908: 129) med vissa bestämmelser skild stämpelavgift vid köp och byte om handel med fondpapper, lagen av fondpapper, lagen (1928:376) (1928: 376) om särskild skatt å vissa
om särskild skatt å vissa lotterivins- lotterivinster, lagen (1941:251) om
ter, lagen (1941:251) om särskild särskild varuskatt, lagen (1953: 397)
varuskatt. förordningen (1943:477) om avgift för fettvaror som använom skatt å vissa pälsvaror, förord- das för framställning av fettemul-
ningen (1948:85) om försäljnings- sion m. m., lagen (1957: 262) om all-
skatt, förordningen (1953:396) om män energiskatt, lagen (1961:372)
accis å fettemulsion m.m., lagen om bensinskatt, lagen (1961:394) (1953:397) om avgift för fettvaror om tobaksskatt, stämpelskattelasom användas för framställning gen (1964:308), lagen (1972:266) av fettemulsion m.m., lagen om skatt på annonser och reklam,
(1956:545) om omsättningsskatt lagen (1972:820) om skatt på spel,
på motorfordon, lagen (1957:262) lagen (1973:37) om avgift på vissa om allmän = energiskatt, lagen dryckesförpackningar, lagen (1973:
(1960:253) om tillverkning och be- 1216) om särskild beredskapsavgift skattning av malt- och läske- för oljeprodukter, bilskrotningsla-
drycker, lagen (1960:258) om ut- gen (1975:343), lagen (1977:306) Jjämningsskatt på vissa varor, lagen om dryckesskatt, lagen (1978:69)
(1961:372) om bensinskatt, lagen om försäljningsskatt på motorfor- (1961: 394) om tobaksskatt, förord- don samt lagen (1978: 144) om skatt
ningen —A(1961:653) om bränn- på vissa resor, oljeskatt, stämpelskattelagen (1964: 308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, la-
gen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:
1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt. lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-
don samt lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. skatt — enligt — förordningen 4. skatt enligt vägtrafikskattela- |
(1922:260) om automobilskatt. kun- gen — (1973:601) samt = lagen
görelsen — (1951:750) om — salu- (1976: 339) om saluvagnsskatt, vagnsskatt, förordningen (1963: 116) om trafikomläggningsskatt, traktorskatteförordningen — (1969: 297), vägtrafikskattelagen (1973: 601), lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt. kungörelsen (1973:781) om saluvagnsskatt samt lagen (1976:339) om saluvagns-
skatt, 5. tull och särskild avgift enligt 5. tull och särskild avgift enligt
39 § tullagen (1973: 670) samt avgift 39 § tullagen (1973: 670) samt avgift
enligt kungörelsen (1960:235) om enligt lagen (1968:361) om avgift avgift för växtskyddskontroll vid in- vid införsel av vissa bakverk, försel av växter och förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av
vissa bakverk,
6. avgift enligt lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område och lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område, 7. avgift, som uppbäres med 7. avgift som uppbärs med
tillämpning av lagen (1959:552) om tillämpning av lagen (1959: 552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt la- uppbörd av vissa avgifter enligt la-
gen om allmän försäkring, m.m., i gen (1981:691) om socialavgifter. den mån avgiften icke omfattas
av I. Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid
försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heiler skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Den äldre lydelsen av 1 &
gäller fortfarande i fråga om skatter och avgifter som belöper på tid före
ikraftträdandet.
12 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1981: 40) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs att lagen (1981: 40) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982.
13 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
Härigenom föreskrivs att lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953: 272) skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982.
14 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1962: 381) om allmän försäk-
ring! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
38 Med inkomst av annat förvärvsarbete avses
a) inkomst av här i riket bedriven rörelse:
b) inkomst av här belägen jordbruksfastighet, som brukas av den försäkrade;
c) ersättning i penningar eller c) ersättning för arbete för nå-
naturaförmåner i form av kost eller gon annans räkning i pengar eller
bostad för arbete för annans räk- = naturaförmåner i form av kost, bo-
ning; samt stad eller bil; samt
d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för inkomst som ovan nämnts;
allt i den mån inkomsten icke en- allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av = ligt 2 § är att hänföra till inkomst av
anställning. : anställning.
Till inkomst som avses i första stycket a) och b) räknas även sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, som enligt punkt 13 av anvisningarna till 32 § eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928: 370) taxeras hos försäkrad, om den försäkrade varit verksam i
förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. i
Har inkomst som avses i första Har inkomst som avses i första
stycket a), b) eller c) icke uppgått — stycket a) eller b) inte uppgått till till femhundra kronor för år, tages 500 kronor för år, tas den inte i den ej i beräkning. beräkning. Ej heller tas sådan er-
sättning som avses i första stycket
c) i beräkning, om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts,
I Lagen omtryckt 1977: 630.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
under året inte uppgått till 500 kro-
nor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om inkomst som belöper på tid före ikraftträdandet.
15 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrun-
dande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
48 Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.
Värdet av naturaförmån i form av Värdet av naturaförmån i form av kost. bostad eller bil till arbetstaga- kost, bostad eller bil till arbetstagare, som avses I I $ första stycket re, som avses i 1 § första stycket lagen om sjömansskatt. skall upp- lagen (1958:295) om sjömansskatt, skattas i enlighet med vad regering- . skall uppskattas i enlighet med vad en eller efter regeringens bemyndi- regeringen eller efter regeringens aande riksförsäkringsverket före- bemyndigande riksförsäkringsverskriver. Värdet av bilförmån skall ket föreskriver. Värdet av bilföruppskattas enligt de grunder som mån skall uppskattas enligt de grungäller för värdering av förmånen der som gäller för värdering av förvid debitering och uppbörd av ar- månen vid debitering och uppbörd betsgivaravgilter — enligt — lagen av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. (1981: 691) om socialavgifter. Vad Vad nyss sagts skall jämväl äga nyss sagts gäller också beträffande tillämpning beträffande förmån av förmån av kost, bostad eller bil i fall kost. bostad eller bil i fall som som avses I 3 § första stycket. avses 13 § första stycket.
Vid beräkning av inkomst av an- Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för ställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning. i att bestrida i innehavd anställning, i den mån kostnaderna minskade den mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning med erhållen kostnadsersättning, överstiga ettusen kronor. överstiger ettusen kronor.
! Lagen omtryckt 1976: 1015. Senaste Ivdelse av lagens rubrik 1976: 1015. ? Senaste lydelse 1979: 651.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Riksförsäkringsverket äger med- Riksförsäkringsverket får meddela
dela särskilda föreskrifter angående särskilda föreskrifter angående be-
beräkning av sådan inkomst av an- räkning av sådan inkomst av an-
ställning, som enligt lagen om stat- ställning, som enligt lagen (1947: lig inkomstskatt hänföres till intäkt 576) om statlig inkomstskatt hän-
av jordbruksfastighet eller intäkt av förs till intäkt av jordbruksfastighet
rörelse. eller intäkt av rörelse.
Vid beräkning av inkomst av an- Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete skall från in- nat förvärvsarbete får från inkomst
komst av rörelse avdragas under- av en viss förvärvskälla inte dras av skott å rörelse under beskattnings- underskott i annan förvärvskälla. året. I fråga om inkomst av jordbruksfastighet skall motsvarande gälla beträffande underskott å sådan jordbruksfastighet, som brukats av den försäkrade.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången
vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst för år 1982.
16 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981: 692) om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 23§ lagen (1962:381) om allmän försäkring i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1981:692) om ändring i nämnda lag och övergångsbestämmelserna till lagen (1981: 692) skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
28 Sjukpenninggrundande inkomst är den inkomst i pengar eller naturaför-
måner, i form av kost. bostad eller bil, som en försäkrad kan antas för år räknat komma att tills vidare få för eget arbete, antingen såsom arbetstaga-
re i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Den sjukpenninggrundande inkomsten
fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre
hundratal kronor.
Vid beräkning av sjukpenning- Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från så- grundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställning och an- dan inkomst av anställning och an-
nat förvärvsarbete som överstiger nat förvärvsarbete som överstiger
sju och en halv gånger det vid årets sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Det ingång gällande basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas belopp som sålunda skall undantas
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skall i första hand räknas av från skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. inkomst av annat förvärvsarbete.
Ersättning i pengar eller naturaför- Ersättning it pengar eller naturaför-
måner för arbete som någon utför måner för arbete som någon utför för någon annans räkning utan att för någon annans räkning utan att
vara anställd i dennes tjänst skall vara anställd i dennes tjänst skall,
anses såsom inkomst av anställ- såvida ersättningen under ett år ning, om ersättningen under ett år uppgår till minst 500 kronor, anses
uppgått till minst femhundra kro- som inkomst av anställning. I fråga
nor. Är ersättningen att hänföra till om ersättning som utgör inkomst
inkomst av rörelse som bedrivits av av rörelse som bedrivs av den som
den som utfört arbetet eller av jord- utför arbetet eller av jordbruksfasbruksfastighet som denne brukat, tighet som denne brukar, gäller vad
skall vad nu sagts gälla endast om nu har sagts endast under förutsättdenne och den som utgivit ersätt- ning att den försäkrade och den
ningen är ense om detta. I dessa fall som utger ersättningen är ense om
skall den som utfört arbetet anses detta. I nu angivna fall skall den
såsom arbetstagare och den som ut- som utför arbetet anses såsom argivit ersättningen såsom arbetsgi- betstagare och den som ntger er-
vare. sättningen såsom arbetsgivare. Kun
ersättning för arbete för nägon an-
nans räkning under året inte antas
uppå till minst 500 kronor, skall er-
sättningen från denne inte tas med
vid beräkningen av den sjukpen-
ninggrundande inkomsten i annat
fall än då den utgör inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet.
Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhål-
landena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans
räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av naturaförmåner i form av
kost och bostad, skall dessa förmåner uppskattas efter de regler som
tillämpas vid beräkning av preliminär skatt. Värdet av naturaförmån i form
av bil skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgift till sjukförsäk-
ringen.
I. Denna lag! träder i kraft den I januari 1982.
2. Äldre bestämmelser i 3 kap. 11 § gäller fortfarande för försäkrade för vilka undantagande enligt 11 kap. 7 §& i dess äldre lydelse ägt giltighet.
3. För försäkrade som är födda år 1923 celler tidigare och för vilka undantagande enligt 11 kap. 7 § i dess äldre lydelse ägt giltighet, gäller
fortfarande bestämmelserna i 12 kap. 2 § och 15 kap. 1 § i deras förutva-
rande lydelse. För försäkrade som är födda år 1923 eller tidigare och för
11981: 692.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
vilka sådant undantagande varit gällande under år 1981 gäller alltjämt äldre
bestämmelser i 3 kap. 2 och 5 §§, 11 kap. 7 8, 13 kap. 2 § och 17 kap. 1 §. A imälan som avses i 11 kap. 7 § första stycket i dess äldre lydelse får utan hinder av andra stycket nämnda paragraf återkallas med verkan från och med ingången av året näst efter det då anmälan har återkallats. Ny anmä-
lan får inte göras.
4. Äldre bestämmelser i 11 kap. 2 och 6 §§. 19 kap. samt 20 kap. 4 §
gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdan-
det.
5. Äldre hestämmelser i 3 kap.
2 § andra stycket gäller fortfarande
i fråga om inkomst som belöper på
tid före ikraftträdandet.
5. Förekommer i lag eller annan 6. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift författning hänvisning till föreskrift som har ersatts av en bestämmelse i som har ersatts av en bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen. bestämmelsen.
17 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981: 691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
Vid bestämmande av avgiftsun-
derlaget skall bortses från ersätt-
ning för arbete för någon annans
räkning, om ersättningen från den-
ne under året inte uppgått till 500
kronor. Vad nu sagts gäller dock
inte om ersättningen utgör inkomst
av rörelse eller jordbruksfastighet.
Vid bestämmande av avgiftsun- Vid bestämmande av avgiftsun-
derlaget skall bortses från inkomst derlaget skall vidare bortses från insom avses i Il kap. 3§ första komst som avses i I 1 kap. 3 § första
stycket d) lagen (1962:381) om all- stycket d) lagen (1962:381) om all-:
män försäkring. män försäkring.
Vid beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 11 kap. 4 § lagen om allmän försäkring.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-04-30
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård. Dahlgren. Åsling. Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo,
Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson
Föredragande: statsrådet Wirtén
Lagrådsremiss om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m. m.
1¶Inledning
Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning (egenföre-
tagare) betalar s. k. egenavgifter för finansieringen av socialförsäkringarna m. m. Egenavgifterna är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Hur avdraget beräknas beror på till vilket inkomstslag avgifterna hör. Egenavgifter som
belöper på inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse dras av som omkostnad i förvärvskällan. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår medges ett
schablonavdrag, vilket är avsett att så nära som möjligt överensstämma med de slutliga avgifterna för äret i fråga. De slutliga egenavgifterna som
påförs för beskattningsåret skall stämmas av mot det tidigare medgivna
schablonavdraget. I fråga om egenavgifter som hänför sig till annan in-
komst än jordbruks- eller rörelseinkomst är avgifterna avdragsgilla som
s.k. allmänt avdrag. Avdraget medges vid taxeringen för det beskattnings-
år då avgifterna debiterats som slutlig skatt.
I sitt delbetänkande (Ds B 1980: 15) Samordningen av egenföretagares
skatter och socialförsäkringsavgifter föreslår kulturskattekommittén (B
1979: 15)! att rätten till schablonavdrag för egenavgifter utsträcks till att omfatta även inkomstslaget tjänst. I syfte att nå en bättre överensstäm-
melse mellan schablonavdraget för ett visst beskattningsär och de på samma år belöpande egenavgifterna föreslår kommittén vidare en höjning
av schablonavdraget. Enligt kommittén bör även vissa andra ändringar göras I avdragssystemet.
I Fd. kammarrättspresidenten Gustaf Hedborg. ordförande. f.d. riksdagsledamöterna Sven Gustafson och Per Olof Sundman samt riksdagsledamöterna Anders Högmark och Bo Södersten.
Till protokollet i detta ärende bör som bhiluga I fogas kommitténs sammanfattning samt som bilaga 2 kommitténs lagförslag.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksförsäkringsverket, riksskatteverket. kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus och Örebro län. Centralorganisationen SACO/SR. Föreningen Auktoriserade revisorer, Landsorganisationen i Sverige (LO). Lantbrukarnas riksförbund (LRF), SHIO-Familjeföretagen, statens kulturråd, Svenska uppfinnareföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveri-
ges industriförbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Ett
yttrande har dessutom kommit in från Rolf Holmberg, länsstyrelsen i Kristianstads län.
Länsstyrelsen i Stockholms län har till sitt yttrande fogat ett yttrande från lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. Länsstyrelsen i Malmöhus län har till sitt yttrande fogat ett yttrande från lokala skattemyndigheten i Helsingborgs fögderi. Centralorganisationen SACO/SR har bifogat yttranden från JUSEK Förbundet för jurister, samhällsvetare och
ekonomer, Sveriges civilingenjörsförbund, Sveriges läkarförbund och Sveriges tandläkarförbund. LRF äberopar ett utlåtande av Lantbrukarnas
skattedelegation.
En sammanställning av remissyttrandena i de frågor som nu behandlas
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. I prop. 1980/81: 178, som bygger på pensionskommitténs (S 1970:40) betänkande (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m., har lagts fram förslag om enhetligare och enklare regler för beräkning av arbetsgivaravgifter och
egenavgifter. I det sammanhanget uttalade chefen för socialdepartementet att förslag senare skulle läggas fram om de justeringar av schablonavdraget som föranleds av den förordade omläggningen av uttaget av egenavgifter.
I det följande behandlar jag — efter samråd med chefen för socialdepartementet — de förslag till ändringar som kulturskattekommittén har lagt fram, Jag tar också upp de ändringar som föranleds av prop. 1980/81: 178.
2¶Allmän motivering
2.1¶Allmänna utgångspunkter
Den som under ett år har utgett sammanlagt minst 500 kr. i form av kontant lön och naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil till en hos honom anställd person (arbetstagare) är skyldig att erlägga arbetsgivaravgifter för finansieringen av socialförsäkringarna m. fl. ändamål. Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning betalar egenavgifter som i stort sett motsvarar arbetsgivaravgifterna, nämligen avgifterna till sjukförsäkringen, folkpensionen, försäkringen för tilläggspension (ATP),
delpensioneringen, arbetsskadeförsäkringen samt barnomsorgen. Tidigare
erlade arbetsgivare och egenföretagare även allmän arbetsgivaravgift enligt den numera upphävda lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift.
Vid uppdragsförhållanden skall uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter för den ersättning som utgår till uppdragstagaren utom i de fall då
ersättningen för år räknat understiger 500 kr. eller då ersättningen utgör
intäkt av rörelse (jordbruksfastighet) för uppdragstagaren. Även i sistnämnda fall kan dock parterna genom att träffa ett s.k. likställighetsavtal
flytta över avgiftsskyldigheten från uppdragstagaren/egenföretagaren till
uppdragsgivaren.
Arbetsgivaravgilterna beräknas på summan av kontantlöner och natura-
förmåner i form av kost, bostad eller bil som under året har utgått till
arbetstagare. Egenavgifterna beräknas på den försäkrades inkomst av annat förvärvsarbete än anställning enligt 3 kap. 2 § eller 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. Till grund för beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete läggs i princip den avgiftsskyldiges taxe-
ring till statlig inkomstskatt. Med inkomst av annat förvärvsarbete avses
främst rörelse eller jordbruk men även viss inkomst av tjänst. Skyldighet att erlägga sjukförsäkringsavgift, avgift till arbetsskadeförsäkringen och barnomsorgsavgift kan vidare i undantagsfall uppkomma på grund av
inkomst av annan fastighet (skötsel och förvaltning av egen hyresfastighet) och inkomst av kapital (egen självständig rörelse i utlandet). Sistnämnda avgifter torde även teoretiskt sett kunna påföras på grund av inkomst av
tillfällig förvärvsverksamhet (vissa inkomster till företagsledare m.fl. i
fåmansföretag).
Arbetsgivaravgifter debiteras och uppbärs enligt bestämmelser i lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,
m.m. Avgifterna beräknas och debiteras av riksförsäkringsverket. Arbets-
givare skall erlägga preliminära avgifter vid sex betalningstillfällen under det år som avgifterna avser, utgiftsäret. De preliminära avgifterna räknas
av mot den slutliga avgiften som fastställs året näst efter utgiftsåret.
Egenavgifter debiteras och uppbärs som skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Lokal skattemyndighet debiterar preliminära avgifter i samband med debitceringen av preliminär B-skatt. Även den slutliga debiteringen ombesörjs av lokal skattemyndighet. Avgifterna uträknas samtidigt med beräkningen av pensionsgrundande inkomst för ATP och påförs skattsedeln för slutlig skatt.
Avdrag för arbetsgivaravgifter medges vid inkomsttaxeringen i förvärvskällan som andra kostnader för personal. Även egenavgifter är avdragsgilla
vid inkomsttaxeringen. Enligt tidigare gällande regler fick dock avdrag för
egenavgifter inte göras i förvärvskällan. Avdraget medgavs i stället såsom ett s.k. allmänt avdrag. Detta innebar att egenavgifterna kom att beräknas på ett underlag som inte reducerats med påförda egenavgifter, den s.k.
avgift-på-avgiftseffekten. Vidare avsåg det allmänna avdraget inte det lö-
pande inkomstårets egenavgifter utan de avgifter som hänförde sig till det
närmast föregående året, den s.k. eftersläpningseffekten. Detta kunde
medrföra olägenheter för egenföretagare med varierande inkomster och i synnerhet när verksamheten påbörjas eller avslutas. Vid taxeringen för det första verksamhetsåret medgavs sålunda intet avdrag för egenavgifter, vilket fick till följd att skatte- och avgiftsbelastningen detta är ofta blev orimligt hög. En egenföretagare som lade ned sin verksamhet fick dra av avgifterna för sista verksamhetsåret först vid taxeringen för därpå följande
år. Det kunde inträffa att han då inte hade så stor inkomst att avdraget
kunde utnyttjas fullt ut.
I syfte att råda bot på olägenheterna och för att uppnå neutralitet i
avgiftshänseende mellan olika företagsformer ändrades avdragsreglerna år
1976 (prop. 1975/76: 178, SKU 68. rskr 408, SFS 1976: 460-461, prop. 1976/
77:41, SkU 12, rskr 97, SFS 1976: 1094-1098). Reglerna innebär att egenföretagarna fr.o.m. 1977 års taxering medges ett schablonavdrag vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet eller inkomst av rörelse. Schablonavdraget är så konstruerat att det ungefärligen skall svara mot summan av cgenföretagarens definitiva egenavgifter för det aktuella inkomståret. Att avdraget beräknas schablonmässigt hänger samman med svårigheterna att på förhand exakt fastställa hur stora de slutliga avgifterna blir.
Genom schablonavdraget elimineras i princip såväl avgift-på-avgiftseffek-
ten som eftersläpningseffekten. För det fall att schablonavdraget visar sig avvika från summan av de definitiva avgifterna, får skillnadsbeloppet dras av eller tas upp som inkomst vid taxeringen för det därpå följande beskatt-
ningsäret.
Som tidigare nämnts är en uppdragstagare. som inte är jordbrukare eller rörelseidkare, i princip frikallad från skyldigheten att erlägga egenavgifter för sina uppdragsinkomster. Mot bl.a. denna bakgrund har rätten till sechablonavdrag för egenavgifter begränsats till jordbruks- och rörelseinkomster. Detta innebär dock inte att avdragsrätten för egenavgifter, som
påförts på grund av annan inkomst än jordbruks- eller rörelseinkomst, går
förlorad. Avdrag för sådana avgifter medges liksom tidigare som allmänt avdrag vid taxeringen för det beskattningsår då avgifterna debiterats säåsom slutlig skatt.
Lagstiftningen om schablonavdrag för egenavgifter är tekniskt sett besvärlig och har medfört ganska omfattande ingrepp i kommunalskattelagen (1928:370), KL. Begreppet egenavgifter definieras i första stycket av anvisningarna till 41 b 3 KL. Med egenavgifter förstås sålunda sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § AFL. socialförsäkringsavgift till folkpensio-
neringen och ATP-avgift enligt 19 kap. 3 § AFL, avgift enligt 7 kap. 2 8
tredje stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, avgift enligt
21 § andra stycket lagen (1979: 84) om delpenstonsförsäkring, avgift enligt
16 § lagen (1976:381) om barnomsorg samt avgift enligt 4 § den numera
upphävda lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift. I punkt 2 a av anvisningarna till 22. $ KL, till vilken punkt 9 a av anvisningarna till 29 §
KL hänvisar, föreskrivs hur schablonavdraget för egenavgifter skall beräknas. Anvisningarna till 41 b § KL innehåller vidare bestämmelser om hur avstämningen mellan det sehablonmässigt beräknade avdraget och de defi-
nitivt påförda avgifterna skall gå till.
Schablonavdraget för egenavgifter beräknas i normalfallet på nettointäk-
ten av jordbruket eller rörelsen före schablonavdrag. För att i möjligaste
mån uppnå överensstämmelse mellan schablonavdraget och de definitiva egenavgifterna skall emellertid för det första den del av nettointäkten tföre schablonavdrag) som hänför sig till sjukpenning enligt AFL eller liknande intäkt frånräknas (egenavgift behöver inte erläggas för sjukpenning e.d... Vid fastställande av underlaget skall nettointäkten (före schablonavdrag) vidare minskas med underskott som uppkommer i annan förvärvskälla tillhörande samma inkomstslag fvid beräkning av egenavgifter tilläts
kvittning mellan jordbruksunderskott och jordbruksöverskott och mellan
rörelseunderskott och rörelseöverskott). Hänsyn skall tas endast till inkomst eller underskott av en i Sverige belägen jordbruksfastighet, som brukats av den skattskyldige. och till inkomst av rörelse, som bedrivits i Sverige.
För skattskyldiga som betalar oreducerade egenavgifter har schablonavdraget bestämts till 10 Zz av den del av underlaget för avdragsberäkningen
som uppgår till högst 10000 kr.. 20 på den del av underlaget som ligger
mellan 10000 och 100000 kr. och till 1596 av den del av underlaget som överstiger 100000 kr. Dessa procentsatser gäller också för en skattskyldig som — t.ex. till följd av att särskild karenstid tillämpas vid sjukförsäkring-
en — betalar lägre avgift.
För en mindre grupp av jordbrukare och rörelseidkare har det ansetts att ett schablonavdrag för egenavgifter med 1077:, 2096 resp. 159: av underlaget skulle medföra ett för stort avdrag. Skatiskyldig som har fyllt 65 år vid
ingången av året före taxeringsäret eller som har åtnjutit förtidspension
eller hel ålderspension enligt AFL för december månad året före taxcringsåret och inte omfattas av vissa särbestämmelser i 15 kap. 2 § AFL betalade sålunda vid lagstiftningens införande inte annan egenavgift än allmän ar-
betsgivaravgift. Ett för stort avdrag skulle också uppkomma i de fall då avgiftspliktig inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse omfattas av s.k. likställighetsavtal. Har ett sådant avtal träffats skall nämligen inkomsten i socialförsäkringshänseende anses som inkomst av anställning. En väsent-
lig minskning av egenavgifterna äger vidare rum om den skattskyldige inte
är inskriven i allmän försäkringskassa vid utgången av året före taxeringsåret. För dessa egenföretagare har schablonavdraget bestämts till 29c
(ursprungligen 49) av underlaget för avdragsberäkningen. I de fall då
likställighetsavtal föreligger tillämpas den lägre procentsatsen endast om inkomsten av jordbruket eller rörelsen uteslutande eller så gott som uteslutande omfattas av avtalet.
Avstämning av schablonavdraget görs i princip på följande sätt. Fram-
kommer vid debiteringen av slutlig skatt att det schablonmässigt beräknade avdraget varit för lågt, är skillnadsbeloppet avdragsgillt vid taxeringen
för det beskattningsår då den slutliga skatten debiterats. Har å andra sidan
schablonavdraget överstigit de definitiva egenavgifterna, skall skillnadsbeloppet redovisas som intäkt vid taxeringen för det beskattningsår som omfattar den tidpunkt då debitceringen av den slutliga skatten ägt rum.
Avstämningsreglerna innehåller särskilda bestämmelser för det fall att
den skattskyldige under det beskattningsår då de definitiva avgifterna debiterats bedrivit flera jordbruk eller flera rörelser eller både jordbruk och
rörelse. Särskilda bestämmelser finns även för fall av ändrad taxering eller debitering. Det kan här dock nämnas att regeringsrätten funnit att schablonavdraget inte skall omräknas utan kvarstå som avräkningspost med
oförändrat belopp, om taxeringen av intäkt av jordbruksfastighet eller
rörelse ändras i högre instans efter det att egenavgifterna för perioden i
fråga debiterats (RÅ 1980 1: 45).
I sin översyn av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter har kulturskattekommittén uppmärksammat vissa brister i samordningen mellan skatte- och avgiftsreglerna. Kommittén har ansett att dessa brister
kan — i avbidan på statsmakternas ställningstagande till pensionskommit-
téns förslag rörande socialförsäkringsavgifterna — botas genom ändringar i reglerna om schablonavdrag för egenavgifter.
I syfte att uppnå bättre överensstämmelse mellan schablonavdraget för
visst inkomstår och de på samma år belöpande egenavgifterna föreslår
kommittén sålunda att schablonavdrag skall medges med 177 av den del av underlaget som inte överstiger 20000 kr., 2492 av den del av underlaget som överstiger 20000 men inte 160000 kr. och 18 av den del av underla-
get som överstiger 160000 kr. Som tidigare nämnts får schablonavdrag f. n. göras endast i inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet. Kommittén föreslår att sådant avdrag
skall få göras även i inkomstslaget tjänst i fråga om sådana inkomster som i socialförsäkringshänseende är att anse som inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Sådana inkomster är vissa royaltyinkomster och upp-. dragsinkomster.
Enligt kommittén bör också vissa i huvudsak tekniska ändringar göras i schablonavdragsreglerna. Sålunda föreslås att underlaget för avdragsberäkningen skall minskas bl. a. med sådan inkomst som på grund av likställighetsavtal inte skall föranleda egenavgifter. Vidare föreslås att för den
som har mer än cen avdragsberättigad och avgiftspliktig förvärvskälla avdraget skall göras på de sammanlagda underlagen och inte som nu på underlaget för varje förvärvskälla för sig.
Kommittén föreslår dessutom vissa ändrade regler om den personkrets som skall medges schablonavdrag för egenavgifter. Sådant avdrag föreslås
sålunda inte skola medges den som före inkomståret har fyllt 65 år eller
eljest i egenskap av ålderspensionär inte skall betala någon egenavgift. 4 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 10
För vissa grupper som har att betala väsentligt lägre egenavgifter än i normalfallen föreslås schablonavdrag med en enhetlig procentsats om
107. Av det anförda framgår att kulturskattekommitténs förslag it första hand
innebär att schablonavdraget skall höjas och att det skall medges också i inkomstslaget tjänst. Den föreslagna höjningen har inte mött någon erinran vid remissbehandlingen. Däremot har förslaget om utvidgad rätt till schablonavdrag fätt ett blandat mottagande. Remissinstanserna ansluter sig visserligen allmänt till kommitténs uppfattning att rätt viseskäl talar för att
schablonavdrag medges också i inkomstslaget tjänst. Från främst länsstyrelsernas sida har dock kritik riktats mot systemet med schablonavdrag
över huvud taget. Tillämpningen av reglerna anses ha förorsakat en stor arbetsbelastning vid deklarationsgranskningen. Arbetsbelastningen förutses komma att öka om schablonavdrag skall medges också vid inkomst av tjänst. Ett par länsstyrelser anser att avdrag för egenavgifter i stället bör
ske på grundval av den skattskyldiges bokföring. Även riksförsäkringsverket befarar att administrativa svårigheter uppkommer om rätten till scha-
blonavdrag utvidgas till inkomstslaget tjänst. Verket ifrågasätter därför om inte andra lösningar på bl.a. kulturarbetarnas skatte- och avgiftsproblem bör övervägas.
Innan jag redovisar mina ställningstaganden till kommitténs förslag vill
jag uppehålla mig något vid innehållet i prop. 1980/81: 178. I denna läggs fram förslag om enhetligare och enklare regler för beräkning av arbetsgi-
varavgifter och egenavgifter. De föreslagna ändringarna, som inte har kunnat beaktas av kommittén. innebär i korthet följande.
De nuvarande basbelopps- och maximeringsavdragen slopas vid beräkningen av ATP-avgiften. I Jikhet med vad som f.n. gäller för övriga socialförsäkringsavgifter skall ATP-avgiften i fortsättningen beräknas på hela lönesumman resp. hela nettoinkomsten efter schablonavdrag i rörelse
eller jordbruk. Procentsalsen för avgiftsuttaget sätts ned med hänsyn härtill.
En gemensam övre åldersgräns för uttag av arbetsgivaravgifter och
egenavgifter införs. Avgifter skall erläggas längst t.o.m. det är då arbetstagaren resp. egenföretagaren uppnår 65 års ålder.
Möjljligheten för egenföretagare att begära undantagande från ATP av-
skaffas. De personer som är födda år 1923 eller tidigare och som har ett
gällande undantagande från ATP skall dock också i fortsättningen ha
möjlighet att stå utanför försäkringen om de så önskar.
De materiella bestämmelserna för beräkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter förs samman i en gemensam lag, benämnd lag om socialavgifter. De nya reglerna avses träda i kraft den I januari 1982.
För egen del vill jag först erinra om att man när schablonavdragsregeln infördes var medveten om att den — beroende till viss del på utformningen av systemet för fastställande av egenavgifter — kunde ge upphov till
tillämpningssvårigheter t. ex. när egenavgifternas storlek ändrades till följd
av höjning eller nedsättning av taxeringen. Med hänvisning till att pensionskommittén hade i uppdrag att föreslå mer enhetliga regler på detta
område skulle det enligt föredragande departementschefen komma att finnas anledning att på nytt ta upp frågan hur avdragsrätten för ecgenav-
gifter skall konstrueras när kommittén hade slutfört sitt arbete. Vid remissbehandlingen av kulturskattekommitténs förslag har det visat sig att tillämpningen av schablonavdragsregeln leder till större svårigheter
än vad man vid lagstiftningens införande torde ha haft anledning att befara.
Svårigheterna hänger bl.a. samman med att schablonavdraget, som skall medges ex officio. måste räknas om då nettointäkten i förvärvskällan ändras. En sådan ändring kan föranleda fel i avstämningen året därefter, om den skattskyldige då — vilket ofta sker — utgår från det yrkade schablonavdraget i stället för det medgivna. Felet i avstämningen skall rättas av taxeringsnämnden. Rättelsen föranleder vidare att ärets scha-
blonavdrag måste räknas om. Detta kan i sin tur leda till fel i avstämningen
även nästkommande år osv. När taxeringen ändras i högre instans och egenavgifterna till följd därav debiteras om, framställs ett omräkningsbesked som tillställs den skattskyl-
dige och taxeringsnämnden. Frågan om omräkningsbeskedet skall föranle-
da avstämning i deklarationen är dä beroende av hur schablonavdraget har
behandlats vid omprövningen av taxeringen. Detta innebär att taxeringsnämnden regelmässigt måste rekvirera gamla deklarationer för att kunna genomföra en korrekt taxering.
De tillämpningssvårigheter som schablonavdraget medför kan enligt min mening inte accepteras. Problemen kan knappast lösas inom ramen för det nuvarande avdragssystemet. Man bör därför söka en annan konstruktion för den skattemässiga behandlingen av egenavgifterna.
I princip bör avdragsrätten för egenavgifter uttormas så att den skattskyldige inte drabbas av avgift-på-avgiftseffekt eller eftersläpningseffekt. Endast om det föreligger särskilda skäl bör avsteg göras från denna prin-
cip. Jag vill vidare framhålla att det är av stor vikt att den skattemässiga
behandlingen av egenavgifter blir enkel att tillämpa och kontrollera.
Sistnämnda krav uppfylls enligt min mening bäst om man knyter an till de regler som i övrigt gäller vid inkomsttaxeringen. I fråga om inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse gäller enligt 41 & KL att inkomsten skall
beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i den mån dessa grunder inte står i strid med särskilda i KL givna bestämmelser. Även inkomst av annan
fastighet får i vissa fall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Detta innebär att hänsyn skall tas inte bara till inkomster och utgifter i verksam-
heten utan även till lager, fordringar och skulder vid beskattningsårets
ingång resp. utgång. Hänvisningen till bokföringsmässiga grunder medför vidare att den skattemässiga inkomstberäkningen skall ske på grundval av de redovisningsregler som finns i bokföringslagen (1976: 125) och annan
civilrättslig lagstiftning samt i jordbruksbokföringslagen (1979: 141). En grundläggande regel i denna lagstiftning är att bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed.
Inkomst anses vid redovisning enligt bokföringsmässiga grunder ha åtnjutits under det år då den enligt god redovisningssed bör uppföras som inkomstpost i räkenskaperna, även om inkomsten inte uppburits i kon-
tanter eller på annat sätt kommit rörelseidkaren till handa. Vad som gäller i
fråga om inkomstposter tillämpas också i fråga om utgiftsposter. Detta
innebär bl.a. att en kreditförsäljning skall redovisas fastän likviden inte influtit kontant och att en utgift skall bokföras i och med dess uppkomst
och inte först då betalning erläggs. Som nyss nämnts gäller föreskriften om inkomstberäkning enligt bokföringsmässiga grunder endast under förutsättning att dessa grunder inte står i strid med särskilda bestämmelser i KL. Enligt anvisningarna till 44 § KL
skall sålunda justering av det bokförda resultatet ske om resultatet har påverkats av att intäkter, som inte skall beskattas, upptagits som intäkt.
eller av att en intäkt, som skall medräknas, har uteslutits. Det bokförda resultatet skall vidare justeras om utgifter, som inte är avdragsgilla. belas-
tat resultat.
Vid inkomsttaxeringen beräknas avdrag för arbetsgivaravgifter för anställd personal på grundval av den skattskyldiges bokföring. I denna noteras under räkenskapsåret erlagda arbetsgivaravgifter. Inför bokslutet bör de under året erlagda preliminära avgifterna stämmas av mot de beräknade
slutliga avgifterna. Visar beräkningen att de preliminära avgifterna avviker
från de slutliga bör den skattskyldige — för att uppfylla kravet på god redovisningssed — tillföra bokföringen den fordrings- eHer skuldpost som
behövs för att bestämma de intäkter och kostnader som rätteligen hör till räkenskapsåret.
I fråga om egenföretagare som har inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse grundas avdrag för egenavgifter f.n. inte på bokföringen. Avdraget beräknas i stället schablonmässigt till viss andel av den avgiftspliktiga inkomsten.
Enligt min mening tillgodoses önskemålet om enkelhet i tillämpningen och kontrollen bäst om avdrag för egenavgifter. i likhet med vad som gäller för arbetsgivaravgifter. sker på grundval av den skattskyldiges bokföring. Kravet på att bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed innebär att den skattskyldige inför
bokslutet bör göra en beräkning av de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna och i bokslutet sätta av ett belopp för att täcka avgifterna. Det avsatta beloppet återförs till beskattning nästföljande beskattningsår
och avräknas då mot de slutligt bestämda avgifterna.
Med den angivna metoden kan avgift-på-avgiftseffekten och eftersläp-
ningseffekten elimineras. En förutsättning för att metoden skall få avsedd effekt är dock att storleken av de egenavgifter som belöper på ett visst
beskattningsär kan beräknas när den skattskyldige avlämnar sin självde-
klaration. Eftersom avgifterna fastställs slutligt först sedan taxeringen är avslutad måste den skattskyldige på förhand uppskatta avgifternas storlek.
En sådan uppskattning är relativt svår att göra med de nuvarande avgifts-
reglerna. Beräkningen underlättas dock väsentligt med de i prop. 1980/ 81: 178 föreslagna nya reglerna för beräkning av egenavgifter. Jag kommer
i detta lagstiftningsärende att föreslå regler som ytterligare underlättar
denna beräkning. Därtill kommer att det inte kan krävas att beräkningen görs exakt. Det mäste nämligen beaktas att avsatt belopp skall tas upp som intäkt nästa beskattningsår. En avsättning som över- eller understiger de slutliga avgifterna medför således inte någon definitiv skattevinst eller skatteförlust utan endast att avdraget till viss del blir felaktigt fördelat mellan två beskattningsår. Att avsättningen bygger på en uppskattning utgör därför inte något hinder mot att medge avdrag för avsatt belopp.
Mot den nu angivna bakgrunden förordar jag att systemet med schablonavdrag slopas och ersätts med en rätt till avdrag för belopp som avsätts för
att täcka de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna. Avdraget återförs till beskattning år 2. Vid taxeringen för år 2 får den skattskyldige
avdrag för dels de faktiskt påtörda egenavgifterna, dels den avsättning som avser beräknade avgifter för detta år.
Den nu beskrivna metoden är av olika skäl inte lämplig i fråga om kontantbeskattade inkomstslag. Den bör därför begränsas till inkomst av Jordbruksfastighet och rörelse. Beträffande lagreglernas närmare utformning får jag hänvisa till specialmotiveringen.
Som tidigare har nämnts kan skyldighet att betala egenavgifter i vissa fall
uppkomma också på grund av inkomst av tjänst, annan fastighet, kapital
och tillfällig förvärvsverksamhet. F.n. medges avdrag för sådana avgifter som allmänt avdrag vid taxeringen för det beskattningsår då avgifterna
debiterats som slutlig skatt. Detta medför dels att egenavgifterna kommer att beräknas på ett från materiell synpunkt för stort underlag. dels att
avdragsrätten för avgifterna förskjuts ett år. I princip är detta naturligtvis otillfredsställande. Det bör dock betonas att egenavgifter påförs på grund
av inkomst av annan fastighet, kapital och tillfällig förvärvsverksamhet endast i rena undantagsfall. Därtill kommer att debiteringen begränsas till vissa egenavgifter. I fråga om nyss nämnda inkomstslag bör därför den
nuvarande avdragsregeln av praktiska skäl gälla också i fortsättningen.
Egenavgifter som påförs på grund av inkomst av tjänst utgör, som bl. a.
kulturskattekommittén framhållit, ett särskilt problem. I det följande behandlar jag först denna fråga. Därefter tar jag upp frågan om kvittning mellan olika inkomstslag vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.
Prop. 1981/82: 10 An 2
2.2 Egenavgifter på grund av inkomst av tjänst
Enligt 31 § KL hänförs till tjänst dels allmän eller enskild tjänst eler stadigvarande uppdrag och varje annan fast eller tillfällig arbetsanställning, dels tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet, tillfälligt uppdrag, såsom uppdrag att förrätta bouppteckning, arvskifte, auktion, besiktning, värdering. skogsräkning samt annan därmed jämförlig inkomstbringande verksamhet av tillfällig natur.
Till tjänst hänförs således främst inkomst av anställning, även om denna
är av tillfällig natur. Stadigvarande och ullfälliga uppdrag räknas också till tjänst. Slutligen räknas som tjänst tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär. konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet. Bedrivs verksamheten däremot yrkesmässigt hänförs den enligt 27 & KL till rörelse.
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst avses enligt 3 kap. 2 § AFL med inkomst av anställning den inkomst i pengar eller naturaförmåner i form av kost. bostad eller bil, som en försäkrad kan antas för år räknat komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete såsom arbetstagare i allmän eHer enskild tjänst. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst avses enligt 11 kap. 2 § ATL med inkomst av anställning den lön i pengar
eller nyssnämnda naturaförmåner som en försäkrad ätnjutit såsom arbets-
tagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänförs dock inte
från en och samme arbetsgivare ätnjuten lön som under ett år inte uppgått
till 500 kr. Hänförs lönen på grund av beloppsgränsen inte till inkomst av anställning kan den dock bli pensionsgrundande som inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 § första stycket c) AFL.
Den som har inkomst av anställning skall i regel inte betala socialavgifter på grund av inkomsten. Avgifterna betalas i stället av arbetsgivaren i form av arbetsgivaravgifter, dock endast om ersättningen för arbetstagaren under året har uppgätt till minst 500 kr. Den som har inkomst av annat förvärvsarbete är skyldig att betala egenavgifter. För den som har utfört arbete för annans räkning utan att vara anställd I dennes tjänst. ett s.k. uppdragsförhällande, gäller dock en särskild regel. Vid uppdragsförhällanden skall nämligen uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter för den ersättning som har utgått till uppdragstagaren utom i de fall då ersättning för år räknat understiger 500 kr. eller då ersättningen utgör intäkt av jord-
bruksfastighet eller rörelse. Även i sistnämnda fall kan dock parterna
genom att träffa ett s.k. likställighetsavtal flytta över avgiftsskyldigheten från uppdragstagaren/egentöretagaren till uppdragsgivaren.
Vid en jämförelse mellan det skatterättsliga begreppet inkomst av tjänst
och de fall då arbetsgivaren eller uppdragsgivaren skall betala arbetsgivaravgilter, dvs. då inkomsten hänförs ull inkomst av anställning, framgär att den som taxeras för inkomst av tjänst I regel inte betalar egenavgifter för sådan inkomst. I vissa fall betraktas dock inkomst av tjänst som inkomst av annat förvärvsarbete enligt AFL. vilket medför skyldighet för den
Prop. 1981/82: 10 An '"n
försäkrade att erlägga egenavgifter. För det första innefattar det skatterättsliga begreppet inkomst av tjänst inte bara inkomst av anställning eller uppdrag. Som inkomst av tjänst anses nämligen också inkomst av tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet: Sädan verksamhet kan i socialförsäkringshänseende vara att hänföra till annat förvärvsarbete (rörelse). Avgiftsskyldighet kan vidare föreligga för en uppdragstagare, som inte är rörelseidkare (jordbrukare). om han under ett och samma år uppbär flera mindre arvoden från olika uppdragsgivare. Understiger arvodet från varje uppdragsgivare 500 kr. men uppgår arvodena sammanlagt till minst 500 kr. skall nämligen uppdragstagaren — och inte uppdragsgivaren — svara för socialavgifterna. Skyldighet att erlägga egenavgifter till ATP, folkpensioneringen och delpensionsförsäkringen uppkommer också för en arbetstagare i den mån han under året erhåller ersättning understigande 500 kr. från olika arbetsgivare men sammanlagt uppgående till eller överstigande detta belopp.
Vad först angår tillfällig vetenskaplig, litterär. konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet kan denna vara av olika karaktär. Den kan vara att hänföra till ett uppdragsförhållande. Som exempel kan nämnas att en författare får ett uppdrag av ett förlag att för förlagets räkning skriva en artikel eller en bok. Verksamheten stär då ett anställningsförhällande nära och likställs med inkomst av anställning. dock endast om arvodet under året uppgår till minst 500 kr. Om ersättningen betalas ut i form av royalty synes försäkringsdomstolarna generellt ha behandlat den som inkomst av annat förvärvsarbete (rörelse). Föreligger inte ett uppdragsförhållande och har ersättningen betalats ut på annat sätt än som royalty torde det däremot vara ytterst ovisst om den grundar rätt till sjukpenning eller ATP.
Enligt min mening är det inte tillfredsställande om formen för utbetalningen av en ersättning avgör hur den behandlas i socialförsäkringshänscende. Det avgörande bör i stället vara verksamhetens karaktär. Grundas verksamheten på ett uppdrag, bör den således, liksom f. n., jämställas med anställning. Föreligger inte ett uppdragsförhållande är det normalt mycket osäkert om arbetet kommer att leda till någon inkomst. Detta utgör i sig ett argument för att ersättningen inte skall grunda rätt till sjukpenning eller ATP. Därtill kommer att inkomstens behandling i socialförsäkringshänseende — med hänsyn till förmånstaket — ofta är av liten eller ingen betydelse för den försäkrade. Starka praktiska skäl talar också för att ersättningar av detta slag lyfts ut ur socialförsäkringssystemet. Mot denna bakgrund förordar jag att ersättning för tillfälligt bedriven verksamhet, som inte grundas på ett anställnings- eller uppdragsförhällande, inte skall anses som inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättningen blir därigenom inte förmänsgrundande. Detta medför i sin tur att egenavgifter inte skall betalas på grund av sädan inkomst.
Av det anförda följer att — i de fall då anställnings- eller uppdragsförhållande inte föreligger — verksamhetens natur kommer att avgöra hur in-
Prop. 1981/82: 10 tin a
komsten skall behandlas i socialförsäkringshänseend->. Anses verksamheten vara av tillfällig natur, dvs. skatterättsligt som inkomst av tjänst, kommer den inte att beaktas vid fastställande av sociala förmåner eller egenavgifter. Bedrivs verksamheten yrkesmässigt, dvs. skatterättsligt som
inkomst av rörelse, bör den försäkrade tillgodoräknas förmåner och påföras avgifter. Vid bedömning av vad som skall räknas som inkomst av rörelse i socialförsäkringshänseende är det skatterättsliga rörelsebegreppet vägledande (jfr prop. 1959: 100 s. 90). 127 & KL anges genom en uppräkning exempel på verksamheter som är hänförliga till rörelse. Bl. a. hänförs
till rörelse yrkesmässigt bedriven vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller
därmed jämförlig verksamhet. såvida verksamheten inte utövats på grund av tjänst. Som rörelse anses även annan yrkesmässigt bedriven verksamhet. sävida inte intäkten är att hänföra till intäkt av fastighet eller tjänst.
128 & KL. anges exempel på intäkter som är hänförliga till rörelse. Bl. a.
skall royalty och periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent, mönster eller dylikt anses som intäkt av rörelse, såvida inte royaltyn eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av fastighet. Att försäkringsdomstolarna oberoende av om en verksamhet bedrivs yrkes-
mässigt eller inte synes hänföra royalty till inkomst av rörelse torde ha sin grund i sistnämnda bestämmelse (jfr prop. 1928:213 s. 262). Det kan i och för sig ifrågasättas om lagstiftaren med orden ”eller dylikt” avsett att innefatta t. ex. författarrätt. Enligt min mening är det inte rimligt att hänföra royalty till rörelse även i de fall då det grundläggande villkoret för rörelse, nämligen att verksamheten är yrkesmässigt bedriven, inte är uppfyllt. Det kan i detta sammanhang nämnas att regeringsrätten i en dom (RÅ 1977 ref. 27) bedömt inkomst av tillfälligt författarskap, vilken utgått i form av royalty, som inkomst av tjänst med hänvisning till att den skattskyldige under beskattningsåret inte drivit yrkesmässig litterär verksamhet.
Enligt min mening bör 28 §& KL förtydligas så att det klart framgår att en
royaltversättning kan behandlas som inkomst av tjänst. Härigenom mins-
kar risken för att skattedomstolarna och försäkringsdomstolarna kommer till olika resultat vid bedömningen av om en inkomst skall hänföras till rörelse eller tjänst. Problemet med skiljaktiga bedömningar torde dock till
viss del kvarstå så länge som skattefrågan och avgiftsfrågan handläggs av
skilda domstolsorganisationer. I detta sammanhang bör emellertid nämnas att en kommitté har tillsatts för att se över försäkringsdomstolarnas verksamhet m. m. Enligt direktiven (Dir 1980: 57) skall kommittén bl. a. under-
söka möjligheterna att genomföra en överflyttning av besvärsprövningen i avgiftsärenden till besvärsorganisationen på skatteområdet. Jag övergår nu till frågan om avgiftsskyldighet och förmåner för småin-
komster. Som påpekats i det föregående kan den som inte är jordbrukare
eller rörelseidkare påföras egenavgifter, om han under ett år uppbär arvoden som vart och ett understiger 500 kr. men sammanlagt uppgår till minst detta belopp. I sitt remissyttrande över pensionskommitténs tidigare
nämnda förslag framhäller riksförsäkringsverket att denna debitering medför administrativa kostnader som inte torde stå i proportion till de avgifter som flyter in. Verket föreslår därför att egenavgifter inte tas ut på småin-
komster av ifrågavarande slag.
I likhet med riksförsäkringsverket anser jag att administrativa skäl talar för att egenavgifter inte tas ut på småilnkomsterna. Ett slopande av avgiftsskyldigheten för dessa inkomster aktualiserar dock frågan om en in-
skränkning kan göras i möjligheten att förvärva förmåner. I princip bör nämligen avgiftsreglerna vara avstämda mot förmånssidan så att en rätt till förmåner inte kan förvärvas på inkomstbelopp som varit fritagna från
avgift. I annat fall öppnas en möjlighet till missbruk av systemet och
snedvridning av konkurrensförhällanden.
Det finns inga statistiska uppgifter som visar i vilken omfattning inkoms-
ter av nu diskuterat slag ger sociala förmåner. Allt talar emellertid för att
sådana inkomster har endast en synnerligen marginell betydelse för de försäkrade. En försäkrad som uppburit ett stort antal arvoden av nu aktuellt slag och som saknar fast anställning e.d. torde nämligen i regel anses bedriva rörelse. Med hänsyn till detta och till de stora administrativa vinster som står att vinna föreslår jag att dessa småinkomster lyfts ut ur försäkringssystemet. Mitt förslåg innebär närmare bestämt dels att inkomsterna inte kommer att beaktas vid beräkningen av den försäkrades
sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst, dels att avgifter inte skall
erläggas för inkomsterna.
2.3¶Övriga frågor
En fråga som har tagits upp av pensionskommittén och som även har
behandlats av riksdagen är bestämmelserna om kvittning mellan olika
inkomstslag vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.
Enligt 11 kap. 4 & AFL skall en försäkrads taxering till statlig inkomstskatt läggas till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Taxeringen utgör underlag även för beräkning av egenavgift till ATP. Närmare bestämmelser om beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete ges t lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. I 4 § denna lag föreskrivs att vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete skall från inkomst av rörelse dras underskott i annan
rörelse. Underskott i jordbruksfastighet skall kvittas mot överskott i annan Jordbruksfastighet som brukats av den försäkrade. Däremot får underskott
av jordbruk inte kvittas mot överskou i rörelse eller tvärtom. Nu nämnda bestämmelser gäller också vid beräkning av andra egenavgifter än den till
ATP. I förarbetena till regeln att kvittning inte får ske mellan inkomstslagen
rörelse och jordbruksfastighet framhölls att kvittningsförbudet var en na-
turlig följd av föreskrifterna i 6 § lagen (1959: 291) om försäkring för allmän tilläggspension (numera II kap. 3 § AFL). I denna paragraf föreskrevs
nämligen att en förutsättning för att inkomst av visst inkomstslag — fråga
kunde vara om inkomst av rörelse, inkomst av jordbruksfastighet och viss inkomst av arbete för annans räkning — skulle grunda rätt till pension var
att inkomsten översteg 500 kr. (prop. 1959: 175 s. 121. 134—135).
Enligt pensionskommittén (SOU 1977:46 s. 325-326) äger den motivce-
ring för den ifrågavarande regeln som lämnades vid dess införande alltjämt giltighet. Kommittén framhåller också att regeln bestämmer i första hand inte avgiftsskyldigheten utan rätten till förmåner från ATP. Den medger således att pensionspoäng kan tillgodoräknas en försäkrad som deklarerar
överskott av t. ex. rörelse men som samtidigt har brukat en jordbruksfas-
tighet vilken uppvisar underskott. I sådana fall skulle den försäkrades skydd från ATP reduceras eller helt försvinna om det föreskrevs att kvitt-
ning skall äga rum mellan olika inkomstslag. Kommittén var därför inte
beredd att medverka till regler som urholkade det försäkringsskydd som medges enligt nuvarande bestämmelser.
I anslutning till bl. a. yrkandet i motionen 1979/80: 836 om möjlighet till
kvittning av överskott i jordbruk mot underskott i rörelse och tvärtom vid beräkning av egenavgifter hänvisade socialförsäkringsutskottet (SU 1979/ 80: 16) till de olika förslag som samtidigt var föremål tör beredning inom regeringskansliet. Utskottet ansåg därför att det inte då fanns skäl för
riksdagen att göra några särskilda uttalanden med anledning av föreliggande motioner. Enligt utskottet fanns det dock anledning förutsätta att pro-
blemställningar som tas upp i motionerna blev uppmärksammade i på-
gående utredningsarbete eller vid beredningen inom regeringskansliet.
Som pensionskommittén uttalade kan en möjlighet till kvittning mellan olika inkomstslag medföra att den försäkrades skydd från ATP reduceras eller helt försvinner. Denna begränsning av den framtida pensionen kan inte godtas. De skäl som talar mot kvittning mellan olika inkomstslag gäller
dock enligt min mening även i fråga om kvittning av underskott mot
överskott inom ett och samma inkomstslag. Därtill kommer att ett slopan-
de av kvittningsrätten förenklar regelsystemet och underlättar det admini-
strativa förfarandet. Jag föreslår därför att kvittningsförbudet utsträcks till
2.4 Ikraftträdande
Lagen om socialavgifter skall enligt prop. 1980/81: 178 träda i kraft den I januari 1982. De nu föreslagna ändringarna i AFL och utvidgningen av
kvittningsförbudet vid beräkning av pensionsgrundande inkomst bör enligt
min mening träda i kraft vid samma tidpunkt och gälla inkoiuster som belöper på tid fr. o. m. ikraftträdandet. Den föreslagna omläggningen av
avdragsreglerna för egenavgifter bör också träda i kraft den 1 januari 1982
och tillämpas första gången vid 1983 års taxering. Vad beträffar den närmare utformningen av övergångsbestämmelserna på skattesidan får jag hänvi-
sa till specialmotiveringen.
3¶Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag har anfört har inom budgetdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),
lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall.
WII . lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd, BB . lag om ändring i lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv, 'n . lag om ändring i lagen (1979: 611) om upphovsmannakonto,
6. lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning,
7. lag om ändring i lagen (1980: 954) om särskilt investeringsavdrag för ' byggnadsarbeten m. m.,
8. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).
9. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),
10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
11. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skatteford-
ringar m. m.,
12. lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i kommunalskatte-
lagen (1928: 370),
13. lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen
(1953: 272), | 14. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
15. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrun-
dande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Förslagen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 4.
4¶Specialmotivering
4.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) 28 § I mom.
I tredje stycket talas liksom f. n. om två former av ersättningar, nämligen royalty och periodiskt utgående avgift. I begreppet royalty ligger att ersättningen i princip utgår med varierande belopp. t.ex. per producerad enhet eller i förhållande till en verksamhets omsättning. Den omständigheten att
det i ett royaltyavtal stipuleras fasta minimi- eller maximibelopp päverkar inte ersättningens karaktär av royalty. En på förhand fastställd avgift kan
däremot inte hänföras till royalty. Den kan beskattas antingen som perio-
diskt utgående avgift enligt tredje stycket eller som ersättning för upplå-
telse av driften enligt fjärde stycket.
Förslaget tar sikte på ersättningar för utnyttjande av materiella celler
immateriella tillgångar. Detta torde inte innebära någon ändring i förhållande till nuvarande regler. F.n. anges att ersättning av ifrågavarande slag skall utgöra intäkt av rörelse, såvida den inte är att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet eller av annan fastighet. Enligt förslaget skall ersättningen också kunna beskattas som intäkt av tjänst. Detta blir fallet om
ersättningen avser tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär, konstnärlig
eller därmed jämförlig verksamhet. Förslaget torde överensstämma med rättspraxis på skatteområdet (jtr RÅ 1977 ref. 27). Försäkringsdomstolarna synes dock hittills generellt ha behandlat royalty som rörelseinkomst. Jag
vill med ändringen markera att även försäkringsdomstolarna i fråga om
t.ex. royalty till en författare skall pröva om hans verksamhet bedrivs yrkesmässigt eller inte. Endast om den bedrivs yrkesmässigt skall royaltyn
anses som intäkt av rörelse.
35 SI mom.
Enligt mitt förslag skall restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt den i prop. 1980/81:178 föreslagna lagen om socialavgifter
räknas som intäkt av jordbruksfastighet resp. rörelse i den mån avdrag har
medegetts för avgifterna vid beräkning av nettointäkten av fastigheten resp.
rörelsen. Motsvarande gäller när ett belopp, som har satts av för att täcka
de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna, återförs till beskattning.
Sådana restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter som inte utgör intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse, hänförs däremot. som framgår av 3), till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet. Dessa egenavgifter har påförts på grund av inkomst av annan fastighet, tjänst, tillfällig förvärvsverksamhet eller kapital och avdrag för avgifterna har medgetts som ett s.k. allmänt avdrag enligt 46 & 2 mom. 2). |
I momentet har vidare gjorts ändringar av redaktionell och språklig natur.
4ld$
Ändringen i första stycket föranleds av att schablonavdragen för egenavgifter ersätts med en rätt till avdrag för det belopp som satts av för att täcka det löpande årets egenavgifter. Tredje stycker har justerats i redaktionellt hänseende med anledning av förslaget om lag om socialavgifter (prop.
1980/81: 178).
46 §2 mom.
Egenavgifter är avdragsgilla i förvärvskälla endast om avgifterna hänför sig till en här i riket brukad jordbruksfastighet eller en här bedriven rörelse.
I undantagsfall kan egenavgifter påföras en skattskyldig på grund av inkomst av annan fastighet, tjänst, tillfällig förvärsverksamhet eler kapital. Avdrag för avgifterna medges då som ett allmänt avdrag enligt första stycket 2).
53 § I mom.
Ändringen föranléds av att schablonavdragen för egenavgifter ersätts med en rätt till avdrag för det belopp som satts av för att täcka det löpande
årets egenavgifter.
Punkt 15 av anvisningarna till 21 § Har avdrag gjorts för avsättning för egenavgifter skall enligt punkt 2 a andra stycket av anvisningarna till 22 § avdraget återföras till beskattning nästföljande beskattningsår. Enligt förevarande anvisningspunkt skall det
återförda beloppet tas upp som intäkt av jordbruksfastighet. Som intäkt av
jordbruksfastighet skall vidare — i den mån avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkningen av nettointäkten av fastigheten — räknas restitue-
rade, avkortade eller avskrivna egenavgifter.
Punkt 2 av anvisningarna till 22 §
Ändringen är föranledd av att anvisningarna till 41 b § skall upphöra att
gälla. I fråga om jordbruksinkomster finns samtliga bestämmelser om
avdrag för egenavgifter i punkt 2 a av anvisningarna till 22 §.
Punkt 2 a av anvisningarna till 22 §
Av första stycket framgår att påförda egenavgilter enligt den i prop. 1980/81: 178 föreslagna lagen om socialavgifter liksom hittills utgör avdragsgill driftkostnad vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet i
den mån avgifterna är hänförliga till jordbruksfastigheten.
Bestämmelserna i andra stycket innebär att en fysisk person, som har brukat en här i riket belägen jordbruksfastighet, inte bara fär göra avdrag
för de egenavgifter som påförs honom slutligt året efter beskattningsäret.
Vid taxeringen för ett visst beskattningsår har han dessutom rätt till avdrag
för belopp som har avsatts för att täcka de på detta år belöpande egenavgif-
terna. Enligt förslaget skall den som enligt jordbruksbokföringslagen (1979: 141) är skyldig att upprätta årsbokslut sätta av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Den som inte är skyldig att upprätta årsbokslut behöver endast redovisa det avsatta beloppet som andra skulder i självdeklarationen. Det avsatta beloppet skall
återföras till beskattning nästföljande beskattningsår. Intäkten kommer därvid att räknas av mot de under året slutligt bestämda avgifterna.
Tredje stycket innehåller bestämmelser om underlaget för beräkningen av avsättningen för egenavgifter. Avsättningsunderlaget motsvarar det avgiftsunderlag som den lokala skattemyndigheten fastställer. Till grund
för beräkningen av avgiftsunderlaget ligger den försäkrades taxering till statlig inkomstskawt (fr 3 kap. 5§ andra stycket lagen om socialavgifter och ll kap. 48 AFL). Denna regel gäller dock inte utan undantag. Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall sålunda enligt 3 kap. 5§ första stycket lagen om socialavgifter bortses från inkomst som avses i II kap. 33 första stycket d) AFL. dvs. sjukpenning eller liknande ersättning. Sådan inkomst kan utgöra intäkt av jordbruksfastighet om ersättningen grundas på inkomst som hänför sig till jordbruket (punkt 14 av anvisningarna till 218 KL). Vidare måste beaktas att de inkomstbegrepp som tillämpas vid inkomsttaxeringen och avgiftsdebiteringen inte helt stämmer överens. Det förekommer ibland — t.ex. i fråga om inkomst av skogskörslor — att inkomst, som enligt kommunalskattelagen är rörelse- eller jordbruksinkomst, skall anses utgöra inkomst av anställning enligt AFL. På sådana inkomster uttas inte några egenavgifter. Slutligen kan avgiftspliktig inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse omfattas av s.k. likställighetsavtal enligt 3 kap. 2§ andra stycket AFL. Har ett sådant avtal träffats skall inkomsten i socialförsäkringshänseende anses som inkomst av anställning och således inte medföra skyldighet att erlägga egenavgifter.
I enlighet härmed föreskrivs i tredje stycket att avdrag för avsättning för
egenavgifter skall beräknas på ett underlag som motsvarar den skattskyldiges nettointäkt av jordbruksfastigheten, beräknad enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med dels sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 218 KL, dels intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt I I kap. 2§ första stycket AFL, dels intäkt som omfattas av Iikställighetsavtal.
Avdrag för avsättning för egenavgifter får enligt fjärde stycket uppgå till högst 25 procent av avsättningsunderlaget. Detta innebär inte att en skattskyldig kan fritt välja en procentsats för avsättningen, bara den inte överstiger 25 procent. Av bestämmelserna i andra stycket framgår nämligen att avdraget skall avse de egenavgifter som belöper på beskattningsäret. Den skattskyldige måste således i samband med upprättandet av deklarationen göra en beräkning av dessa avgifter. I vissa fall är beräkningen enkel. Är den skattskyldige inte befriad trån att erlägga någon egenavgift och har han inte haft karenstid inom sjukförsäkringen uppgår egenavgifterna fr. o. m. den I januart 1982 till drygt 24 procent av avsättningsunderlaget. Har karenstid gällt för honom är egenavgifterna något lägre. Har den skattskyldige under året ändrat karenstid en eller flera gånger blir beräkningen av
egenavgifternas storlek givetvis något svårare. Med hänsyn till dessa och
andra svärigheter som kan föreligga vid beräkningen och då avdraget ändå skall återföras till beskattning nästföljande beskattningsär bör något krav på exakt beräkning av avsättningen inte uppställas. För skattskyldiga som inte är befriade frän att erlägga någon egenavgift bör således en avsättning på 25 procent eller en något lägre procentsats kunna godtas. Den som har anmält undantagande från ATP betalar ingen ATP-avgift och sjukförsäk-
ringsavgift efter en lägre procentsats än vad som annars gäller. För honom
uppgår egenavgifterna till omkring 15 procent av avsättningsunderlaget. Är den skattskyldige vid utgången av inkomstäret inte inskriven hos en allmän
försäkringskassa är han skyldig att betala endast ATP-avgift. För honom kan avgiften beräknas uppgå till omkring 9 procent av avsättningsunderla-
get.
Det nu beskrivna systemet innebär att taxeringsmyndigheterna kan godta det deklarerade avdraget för egenavgifter även om detta framstår som
något för högt eller lågt. En av annan orsak motiverad avvikelse från
deklarationen kräver vidare inte alt avdraget för egenavgifter räknas om. I båda dessa hänseenden är alltså de föreslagna reglerna avsevärt enklare att
tillämpa än de nuvarande bestämmelserna om schablonavdrag. Vad jag nu har anfört får emellertid inte förstås så att taxeringsmyndig-
heterna helt kan underlåta att pröva deklarerat avdrag för egenavgifter.
Som nyss antytts bör myndigheterna alltid göra en skälighetsbedömning av
avdragets storlek. Ger denna bedömning vid handen att den skattskyldige sökt uppnå en obehörig skatteförman genom att yrka avdrag för egenav-
gifter med ett orealistiskt belopp bör avdraget självfallet korrigeras.
I femte stycket finns bestämmelser om handelsbolag och dödsbon, för vilka reglerna om handelsbolag skall tillämpas. Handelsbolag skall enligt
538 2 mom. KL inte taxeras. Bolagets inkomst hänförs i stället till delägarna med belopp som för var och en i princip motsvarar hans andel av bolagets inkomst. Om jordbruk eller rörelse drivs i form av handelsbolag
debiteras egenavgifterna individuellt för varje delägare på grundval av hans inkomst av bolagets verksamhet. I enlighet härmed föreskrivs att
även avdrag för egenavgifter skall göras individuellt för varje delägare. Detta innebär att handelsbolagets inkomst skall fördelas mellan delägarna
varefter varje delägare medges avdrag för påförda egenavgifter och avdrag för avsättning för egenavgifter med utgångspunkt i sin andel av bolagets inkomst. Delägarnas avdragsrätt påverkas inte av en eventuell avsättning
för beräknade egenavgifter I handelsbolagets räkenskaper. F anvisningarna till 52§ finns regler om inkomstfördelningen mellan makar som tillsammans har deltagit i förvärvsverksamhet avseende jord-
bruksfastighet eller rörelse. Som huvudregel gäller att den make som har drivit verksamheten beskattas för hela inkomsten av denna. Har den andra
maken (medhjälpande make) arbetat I verksamheten minst 400 timmar
under beskattningsåret får dock makarna enligt tredje stycket av nämnda
anvisningar fördela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten
av förvärvskällan hänförs till den medhjälpande maken. I sådant fall skall enligt bestämmelserna i sjätte stycket avdrag för egenavgifter göras särskilt
för envar av makarna.
I sjunde stycket föreskrivs att uppgifter om beräkning av avdrag för avsättning för egenavgifter skall lämnas på blankett enligt formulär som
fastställs av riksskatteverket.
Punkt 10 av anvisningarna till 28 §
Har avdrag gjorts för de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna enligt bestämmelserna i punkt 9 a av anvisningarna till 298, skall enligt samma stycke avdraget återföras till beskattning nästföljande beskatt-
ningsår. Enligt förevarande anvisningspunkt skall det återförda beloppet
tas upp som intäkt av rörelse. Som intäkt av rörelse skall vidare — i den
mån avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkningen av nettointäkten av rörelsen — räknas restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter.
Punkt 9 av anvisningarna till 29 §
Enligt förslaget slopas det nuvarande andra stycket. Ändringen är föranledd av att anvisningarna till 41 b § skall upphöra att gälla. Bestämmelserna om avdrag för egenavgifter som är hänförliga till rörelscinkomst är enligt förslaget i sin helhet intagna i punkt 9 a av anvisningarna till 29 §.
Punkt 9 a av anvisningarna till 29. $
Anvisningarna innehåller bestämmelser om avdrag för egenavgifter som är hänförliga till rörelseinkomst. De överensstämmer i sak med reglerna om egenavgifter som är hänförliga till jordbruksinkomst. Jag får därför
hänvisa till motiveringen till punkt 2 a av anvisningarna till 22 §.
Anvisningarna till 52 §
Ändringen föranleds av att schablonavdragen för egenavgifter ersätts
med en rätt till avdrag för det belopp som satts av för att täcka det löpande årets egenavgifter.
Punkt 3 av anvisningarna till 53 §
Ändringen är en följdändring av den föreslagna nya lydelsen av 28 8 I
mom.
Ikraftträdande
De nya bestämmelserna träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas
fr.o.m. 1983 års taxering. För skattskyldiga vars beskattningsår samman-
faller med kalenderår kommer det nya avdragssystemet således att tilläm-
pas första gången på 1982 ärs inkomster. Använder sig den skattskyldige
av brutet räkenskapsår kommer de nya reglerna att omfatta även inkomst under är 1981. Med hänsyn bl. a. till det nya systemets flexibilitet strider detta dock inte mot förbudet mot retroaktiv lagstiftning.
En av huvudprinciperna i det nya systemet är att slutliga egenavgifter är i sin helhet avdragsgilla. Detta gäller också avgifter som hänför sig till beskattningsår för vilket taxering skett år 1982 eller tidigare. För att
förhindra att den skattskyldige för visst ärs inkomst får dels schablonav-
drag med stöd av äldre regler, dels fullt avdrag för sedermera påförda egenavgifter med stöd av de nya reglerna, gäller enligt punkt I att det
tidigare medgivna schablonavdraget skall återföras till beskattning. Det
anförda kan belysas med följande exempel.
En rörelseidkare, vars räkenskapsår sammanfaller med kalenderår, medges schablonavdrag med 10000 kr. vid 1982 års taxering (1981 års inkomst). Vid debiteringen av slutlig skatt i december 1982 påförs egenavgifter med 12000 kr. Sistnämnda belopp är i princip avdragsgillt. Av punkt I av övergångsbestämmelserna följer dock att avdragsbeloppet skall reduceras med det tidigare medgivna schablonavdraget. Vid 1983 års taxering
blir därför avdraget för de påförda avgifterna endast (12000 ./. 10000 =)
2000 kr. Omfattar rörelseidkarens räkenskapsår exempelvis tiden den I maj-den
30 april, skall det vid 1981 års taxering medgivna schablonavdraget behandlas som en intäktspost vid 1983 års taxering. Det vid 1982 års taxering medgivna schablonavdraget blir en intäktspost först vid 1984 års taxering. Punkt 2 av övergångsbestämmelserna tar sikte på det fall då ett scha-
blonavdrag för egenavgifter, som hänför sig till 1982 eller tidigare års taxering, ändras i samband med omprövning av taxeringen. En höjning av taxeringen leder normalt ull ökat schablonavdrag och större egenavgifter.
För att den skattskyldige inte skall få avdrag för såväl schablonavdragshöj-
ningen som de tillkommande egenavgifterna föreskrivs att ett belopp motsvarande höjningen av schablonavdraget skall tas upp som intäkt. Har å
andra sidan taxeringen sänkts — vilket normalt leder till lägre schablonav-
drag — blir ett belopp motsvarande minskningen av schablonavdraget avdragsgillt.
I punkt 3 första stycket finns regler om när skatteplikt resp. avdragsrätt
inträder för de i punkterna 1 och 2 angivna intäkterna och kostnaderna.
Reglerna överensstämmer I princip med vad som f.n. gäller enligt tredje
stycket av anvisningarna till 41 b & KL. För tydlighets skull bör påpekas
att Övergängsbestämmelserna givetvis inte alls blir tillämpliga om ett belopp, som är skattepliktigt eller avdragsgillt enligt första eller andra punkten. är hänförligt till ett beskattningsär för vilket taxering sker redan år 1982 eller tidigare.
Punkt 3 andra stycket innehåller regler om egenföretagare som har flera förvärvskällor tillhörande inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse. I
dessa relativt sällsynta fall måste ställning tas till vilken förvärvskälla som
skall påverkas t.ex. när ett tidigare medgivet schablonavdrag justeras. |
Reglerna överensstämmer i allt väsentligt med nuvarande bestämmelser i
fjärde stycket av anvisningarna till 41 b § KL.
4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall
18 Ändringen föranleds av att lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift är upphävd (jfr SFS 1978:434). S Riksdagen 1981/82, I saml. Nr I0
3§
Skattebegränsningen innebär f.n. att skatten skall nedsättas om det belopp som den skattskyldige för visst beskattningsår måste betala i statlig inkomstskatt. kommunal inkomstskatt, förmögenhetsskatt och egenavgifter överstiger viss del (80/85 96) av ett spärrbelopp. som utgörs av den skattskyldiges till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst minskad med 4500 kr. och ökad med dels avdrag för egenavgifter, dels särskilt investeringsavdrag. Att spärrbeloppet skall ökas med avdraget för egenavgifter beror på att den skattskyldige skulle bli dubbelt kompenscerad om spärrbeloppet beräknades på grundval av inkomsten efter avdrag för cgenavgifter samtidigt som egenavgifterna inräknas i det skattebelopp som jämförs med spärrbeloppet tifr prop. 1976/77:41 s. 44). I avdraget för egenavgifter ingår både schablonmässigt beräknat avdrag och avdrag som medgetts i samband med avstämningen mellan schablonavdraget och avdraget för definitiva avgifter. Å andra sidan skall den beskattningsbara inkomsten minskas med intäkter som hänför sig till denna avstämning.
Enligt mitt förslag skall systemet med schablonavdrag ersättas av ett avdrag som är kopplat till den skattskyldiges avsättning för det löpande årets egenavgifter. Detta föranleder en ändring i reglerna för beräkningen av spärrbeloppet. Ändringen innebär inte någon principiell nyhet. Den beskattningsbara inkomsten skall således enligt förslaget ökas med påförda egenavgifter och avdrag för avsättning för egenavgifter. Å andra sidan skall inkomsten minskas med restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter samt till beskattning återfört avdrag för egenavgifter.
4§
I paragrafen har gjorts några ändringar av språklig och redaktionell natur.
5§
Ändringen föranleds av att lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgft är upphävd (jfr SFS 1978:434).
4.3—4.7 Förslagen till lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd, lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning och lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.
Ändringarna föranleds av att systemet med schablonavdrag för egenavgifter ersätts av ett avdrag som är kopplat till den skattskyldiges avsättning för det löpande årets egenavgifter.
4.8 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Ändringarna föranleds av att bestämmelserna om arbetsgivaravgifter för finansiering av den allmänna försäkringen har förts över från 19 kap. AFL
till lagen om socialavgifter (prop. 1980/81: 178).
4.9 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
Arbetsgivaravgifter debiteras och uppbärs enligt lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m. Debite-
ring och uppbörd av egenavgifter sker enligt föreskrifter i uppbördslagen. De föreslagna ändringarna innebär i huvudsak en anpassning av uppbörds-
lagens regler till lagen om socialavgifter (prop. 1980/81: 178). I 7 § anges sålunda att med skatt i uppbördslagens mening förstås bl. a. egenavgifter som uttas enligt lagen om socialavgifter.
Ändringen i 3 § är föranledd av den nya lagen om socialavgifter.
Avgiftsunderlaget för egenavgifter fastställs av den lokala skattemyn-
digheten. En uttrycklig bestämmelse om detta har tagits in 122 §.
125 § föreskrivs att vid debitering av preliminär B-skatt skall iakttas att egenavgifter skall uträknas med ledning av lagen om socialavgifter.
127 § I mom. anges att egenavgifter skall debiteras med ledning av lagen
om socialavgifter och på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden
som lämnas av den allmänna försäkringskassan. Sådana uppgifter är av
betydelse bl.a. för att få besked om huruvida sjukförsäkringsavgift skall
uträknas efter en lägre procentsats med hänsyn till att sjukförsäkringen för egenföretagaren gäller med karenstid. Ändringen innebär också att öretal som uppkommer vid beräkningen av egenavgift bortfaller.
Ändringen i 49 § I mom. är av redaktionell natur.
Enligt 85 § / mom. skall den lokala skattemyndighetens beslut överklagas hos länsrätten. I fråga om vissa beslut överklagas dock dessa hos länsstyrelsen. I praxis har vidare den lokala skattemyndighetens beslut i vad avser fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter ansetts skola
överklagas hos försäkringsrätten. Med anledning av lagrådets yttrande
över förslaget till lag om socialavgifter (prop. 1980/81: 178 s. 93) har i andra stycket intagits en uttrycklig bestämmelse att beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter överklagas hos försäkringsrätten.
4.10—4.11 Förslagen till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) och lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.
Ändringarna i punkterna 2 hänger samman med att vissa av de uppräk-
nade författningarna inte längre gäller. Ändringarna i punkterna 3 är följdändringar till den i prop. 1980/81: 178 föreslagna lagen om socialavgifter.
4.12 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
I anvisningarna till 41 b § KL definieras f.n. begreppet egenavgifter. Med egenavgifter förstås således bl. a. avgift enligt 16 § lagen (1976: 381) om barnomsorg. Genom lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) har denna avgift ersatts med avgift enligt 3 § lagen (1981: 15) om finansiering av statsbidrag tull förskole- och fritidshemsverksamhet. Lagen träder i kraft den 1 januari 1982. Enligt mitt förslag skall 41 b 8 och anvisningarna till paragrafen upphöra att gälla den I januari 1982.
4.13 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
Lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen innehåller ändringar av I 3, 3 & I mom. och 27 & I mom., vilka skall träda i kraft den 1 januari 1982. Enligt mitt förslag skall dessa paragrafer ändras. Ändringarna skall träda i kraft den I januari 1982. Ifrågavarande lag bör därför upphävas.
4.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring 3 kap. 28
Sjukpenninggrundande inkomst utgör f.n. i princip den försäkrades sammanlagda inkomst av eget förvärvsarbete. Rätten till sjukpenning är dock förenad med ett s.k. förmånstak. Vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall nämligen bortses från sådan inkomst som överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Enligt förslaget görs en annan inskränkning I möjligheten att förvärva förmåner. Inskränkningen avser småinkomster som grundar sig på anställning eller på uppdrag som inte ingär i rörelse eller jordbruk. Ersättning i pengar eller naturaförmaner för arbete för annans räkning skall sålunda, såvida ersättningen för arbetet under året inte har uppgätt till minst 500 kr. och ersättningen inte är att hänföra till inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, inte vara förmånsgrundande.
Förslaget innebär bl. a. att en prövning mäste göras om en ersättning för ett uppdrag som understiger 500 kr. är att hänföra till rörelse (jordbruk) eller inte. Denna gränsdragning är inte sällan förenad med svårigheter. Oftast torde bedömningen av om en rörelse skall anses bedriven av den försäkrade grundas på i vilken omfattning han åtar sig uppdrag av visst slag. Även andra faktorer kan emellertid ha betydelse. T.ex: torde en yrkesmässig författare som håller ev eller flera föredrag i anslutning till sin författarverksamhet få hänföra ersättningen för föredraget till författarrörelsen. Det bör påpekas att ifrågavarande gränsdragningsproblem inte
Prop. 1981/82: i0 69
utgör någon principiell nyhet. Gränsdragningen har nämligen redan nu betydelse vid bedömningen av om cen uppdragsgivare obligatoriskt skall
betala arbetsgivaravgift eller inte.
I andra stycket har gjorts ändringar även av redaktionell natur.
Il kap. 3§
Ändringen innebär en inskränkning i möjligheten att förvärva förmåner från tilläggspensioneringen i fråga om småinkomster som grundar sig på
anställning eller på uppdrag som inte ingär i rörelse celler jordbruk. Jag får i
denna del hänvisa till motiveringen till 3 kap. 2 8.
Med den föreslagna ändringen får bestämmelsen i första stycket c)
betydelse huvudsakligen i fråga om inkomst för arbete utomlands för en
arbetsgivare/uppdragsgivare som är bosatt utomlands eller är utländsk juridisk person. Enligt förslaget skall naturaförmåner även i form av bil, i likhet med vad som gäller för förvärvsarbete i övrigt. räknas som inkomst av annat förvärvsarbete.
4.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring
4§
Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall f. n. från inkomst av rörelse dras av underskott i annan rörelse. Underskott av jordbruksfastighet skall vidare kvittas mot överskott i annan jordbruksfastighet som
brukats av den försäkrade. Däremot får inte underskott av jordbruk kvittas
mot överskott av rörelse eller tvärtom. Enligt förslaget skall kvittning av underskott mot överskott inte längre få ske ens inom ett inkomstslag.
5¶Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till
- lag om ändring i Kommunalskattelagen (1928: 370),
NN lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall,
2 Jag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd,
BB lag om ändring i lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv,
nn - lag om ändring t lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,
SÅ lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning,
7. lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för
byggnadsarbeten m. m.. 8. lag om ändring 1 taxeringslagen (1956: 623).
9. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272), 10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69).
11. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,
12. lag om upphävande av lagen (1981: 40) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).
13. lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen
(1953: 272),
14. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,
15. lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrun-
dande inkomst enligt tagen (1962: 381) om allmän försäkring,
6 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Bilaga I
Sammanfattning av betänkandet Samordningen av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter (Ds B 1980: 15)
Kulturskattekommituén behandlar i detta delbetänkande frågor om samordningen av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter.
Kulturarbetare och uppfinnare är liksom andra egenföretagare skyldiga att betala egenavgifter till socialförsäkringarna m. m. För att förhindra att
egenavgifterna fastställs och inkomstskatt beräknas på ett för stort underlag (den s.k. avgift-på-avgiftseffekten) och för att undvika att avdraget för avgifter kommer ett är för sent (den s.k. eftersläpningseffekten) infördes
fr.o.m. 1977 års taxering regler, som innebär att egenföretagaren vid
beräkningen av inkomsten i vissa förvärvskällor får ett schablonmässigt
beräknat avdrag för egenavgifter. Schablonavdragen är i vart fall numera : alldeles för låga för att tillgodose syftet med dem. Även i övrigt föreligger vissa brister i systemet med schablonavdrag.
I syfte att uppnå så nära överensstämmelse som möjligt mellan scha-
blonavdraget för visst inkomstär och de på samma är belöpande egenavgif-
terna föreslår kommittén att schablonavdrag skall medges med 17 94 av den
del av underlaget som inte överstiger 20000 kr.. 2496 av den del av,
underlaget som överstiger 20000 men inte 160000 kr. och 1854 av den del
av underlaget som överstiger 160000 kr. Nuvarande procenttal är 10, 20 och 15 samt gränsbelopen 10000 och 100000 kr.
Enligt nuvarande regler får schablonavdrag göras endast i inkomstslagen
rörelse och jordbruksfastighet. Kommittén föreslår att sådant avdrag skall få göras även i det skatterättsliga inkomstslaget tjänst i fråga om sådana
inkomster som i socialförsäkringshänseende är att anse som inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Sådana inkomster är vissa royaltyinkomster och uppdragsinkomster.
I fråga om underlaget för schablonavdrag föreslås att vid beräkningen av underlaget minskning skall ske för sådan inkomst som på grund av s.k. likställighetsavtal inte skall föranleda egenavgifter. Vidare föreslås att för
den som har mer än en avdragsberättigad och avgiftspliktig förvärvskälla avdraget skall göras på de sammanlagda underlagen och inte som nu på underlaget för varje förvärvskälla för sig.
Kommittén föreslår vidare vissa ändrade regler om den personkrets som skall medges schablonavdrag för egenavgifter. Sådant avdrag föreslås så-
lunda inte skola medges den som före inkomståret har fyllt 65 år eller eljest
i egenskap av ålderspensionär inte skall betala någon egenavgift.
För vissa grupper som har att betala väsentligt lägre egenavgifter än i normalfallen föreslås schablonavdrag med en enhetlig procentsats om
10 Sc. . Kommittén föreslär att de ändrade bestämmelserna skall tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 1981.
Bilaga 2
Kulturskattekommitténs författningsförslag
Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)
dels att punkt 2 a av anvisningarna till 22 § samt anvisningarna till 41 b §
skall ha nedan angivna lydelse. dels att till anvisningarna till 32 § skall fogas en ny punkt, 12 a. och till
anvisningarna till 33 § två nya punkter. 7 och 8. av nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Anvisningar till 22 §
2 a.! Vid beräkning av nettoin- 2 a. Vid beräkning av nettointäkt täkt av här i riket belägen jord- av här i riket belägen jordbruksfasbruksfastighet som brukats av tighet som brukats av skattskyldig. skattskyldig, som är fysisk person, som är fysisk person, medges schamedges schablonavdrag för egenav- blonavdrag för egenavgifter enligt
gifter enligt bestämmelserna i den- bestämmelserna i denna punkt. Sä-
na punkt. dant avdrag medges dock ej skatt-
skyldig, som vid ingången av året
näst före taxeringsåret har fyllt 65
år eller som för hela året näst före
taxeringsåret har åtnjutit hel ål-
derspension enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
Schablonavdraget beräknas på Schablonavdraget beräknas på ett underlag som motsvarar den ett till närmast högre hundratal skattskyldiges nettointäkt av jord- kronor avrundat underlag som motbruksfastigheten, beräknad enligt svarar den skattskyldiges nettoinlagen (1947:576) om statlig in- täkt av jordbruksfastigheten, bekomstskatt före schablonavdraget, räknad enligt lagen (1947:576) om minskad med dels sjukpenning eller statlig inkomstskatt före schablon-
annan ersättning, som avses i punkt avdraget, minskad med dels sjuk-
14 av anvisningarna till 21 §, dels penning eller annan ersättning, som underskott av annan här i riket be- avses i punkt 14 av anvisningarna lägen jordbruksfastighet som bru- till 21 §. dels underskott av annan
kats av den skattskyldige, dels —- här i riket belägen jordbruksfasom den skattskyldige begär det — tighet som brukats av den skattintäkt som är att hänföra till in- skyldige, dels intäkt som är att hänkomst av anställning enligt 11 kap. föra till inkomst av anställning en- 28 första stycket lagen (1962:381) ligt 11 kap. 2 § första stycket lagen
om allmän försäkring. (1962: 381) om allmän försäkring el-
ler som omfattas uv överenskom-
melse som avses i 3 kap. 2 § andra
I Senaste lydelse 1977: 1172.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
stycket sistnämnda lag. Har den skattskyldige under året näst före
taxeringsåret inom samma eller
skilda inkomstslag haft flera för-
värvskällor, i vilka schablonavdrag får medges, beräknas avdraget på summan av underlagen för envar
uv förvärvskällorna. Avdraget fördelas därefter på de skilda förvärvskällorna i förhållande till storleken av underlagen för envar av dem.
Motsvarande gäller beträffande skattskyldig som är delägare i handels-
bolag (jfr 53 § 2 mom.). Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § medhjälpande make för del av inkomst av verksamhet. som bedrives av den andra
maken, skall schablonavdrag för egenavgifter beräknas särskilt för envar av makarna.
Schablonavdraget utgör — såvida Schablonavdraget utgör — såvida annat icke följer av sjätte och sjun- annat icke följer av sjätte stycket —
de styckena — 10 procent av den 17 procent av den del av underlaget del av underlaget som icke över- "eller. vid flera förvärvskällor, det
stiger 10000 kronor, 20 procent av sammanlagda underlaget som icke
den del av underlaget som över- överstiger 20000 kronor, 24 prostiger 10000 men icke 100000 kro- cent av den del av underlaget eller
nor samt /35 procent av den del av det summanlagda underlaget som
underlaget som överstiger 100000 Överstiger 20000 men icke 160000 kronor. kronor samt 78 procent av den del
av underlaget eller det sammanlagda underlaget som överstiger
160 000 kronor.
Schablonavdraget utgör 2 pro- Schablonavdraget utgör 1/0 procent av underlaget om cent av underlaget eller det sammanlagda underlaget om
a) den skattskyldige vid ingång- a) den skattskyldige vid ingången av året näst före taxeringsåret en av året näst före taxeringsåret har fyllt 65 år, har fyllt 64 år,
b) den skattskyldige för decem- b) den skattskyldige för någon
ber månad året näst före taxerings- del av året näst före taxeringsåret året har åtnjutit förtidspension eller har åtnjutit hel förtidspension enligt
hel ålderspension enligt lagen lagen (1962: 381) om allmän försäk-
(1962:381) om allmän försäkring ring, och pensionsgrundande inkomst
icke skall beräknas för honom en-
ligt 15 kap. 2 § samma lag,
c) den skattskyldige icke är in- co) för den skattskyldige under skriven i allmän försäkringskassa året näst före taxeringsåret har
vid utgången av året näst före taxe- gällt undantagande enligt II kap.
ringsåret, eller 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
;
d) bruttointäkten av fastigheten d) den skattskyldige icke är in-
uteslutande eller så gott som ute- skriven i allmän försäkringskassa
slutande omfattas av överenskom- vid utgången av året näst före taxe-
melse som avses i 3 kap. 2 § andra ringsåret.
stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.
I fall som avses i sjätte stycket beräknas schablonavdrag endast på underlag eller del därav för vil-
ket egenavgift enligt 4§ lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivar-
avgift vid taxeringen bedömes komma att utgå. Vid denna bedömning anses underlaget utgöra sådan in-
komst av annat förvärvsarbete som avses i första stycket nämnda lag-
rum
till 32. $
12 a. Belopp, varmed schablon-
avdrag för egenavgifter överstigit
påförda avgifter. samt restitue-
rade, avkortade eller uvskrivna
egenavgifter skall, i den omfattning
som anges i unvisningarna till
41 b§. upptagas som intäkt av
tjänst.
till 33 §
7. Avdrag medges för påförda
egenavgifter i den omfattning som
anges i anvisningarna till 41 b §.
8. I fråga om sådan intäkt av
tjänst. som enligt 3 kap. 2 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
utgör inkomst av annat förvärvsar-
bete än anställning, skall punkt 2 a
av anvisningarna till 22. $ äga mot-
svarande tillämpning. Vid tillämp-
ning av andra stycket av nämnda anvisningspunkt — skall intäkten
minskas med kostnaderna för dess
förvärvande.
till 41 b 3?
Med egenavgifter förstas sjukför- Med egenavgifter förstås sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § la- säkringsavgift enligt 19 kap. 2 § la-
gen (1962:381) om allmän försäk- gen (1962:381) om allmän försäkring, — socialförsäkringsavgift — till ring, — socialförsäkringsavgift — till
” Senaste lydelse 1979: 360.
Nuvarande Iyvdelse Föreslagen lydelse
folkpensioneringen och tilläggspen- folkpensioneringen och tilläggspen-
sionsavgft enligt 19 kap. 3 § sam- stonsavgift enligt 19 kap. 3 § sam-
ma lag, avgift enligt 7 kap. 2 § tred- ma lag, avgift enligt 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976: 380) om ar- je stycket lagen (1976:380) om ar-
betsskadeförsäkring, avgift enligt betsskadeförsäkring, avgift enligt
21 § andra stycket lagen (1979: 84) 21 § andra stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, avgift om delpensionsförsäkring samt av-
enligt 16 § lagen (1976:381) om gift enligt 16 § lagen (1976:381) om
barnomsorg samt avgift enligt 4 § barnomsorg. lugen (1968:419) om allmän arbets-
givaravgift.
Avdrag medges för egenavgilter Avdrag medges för egenavgifter
som påförts såsom slutlig skatt. som päåförts såsom slutlig skatt.
Har skattskyldig för det beskatt- Har skattskyldig för det beskatt-
ningsår till vilket avgifterna hänför ningsär till vilket avgifterna hänför
sig medgivits schablonavdrag enligt sig medgivits schablonavdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § någon eller några av punkterna 2 a och punkt 9 a av anvisningarna till av anvisningarna till 22 §. 9 a av
29 8, medges dock avdrag endast anvisningarna till 29 § och 8 av an-
för det belopp varmed egenavgif- visningarna till 33 §. medges dock terna överstiger schablonavdraget. avdrag endast för det belopp var- Om schablonavdrag för visst be- med — egenavgilfterna — överstiger skattningsår medgivits med belopp schablonavdraget. Om schablonavöverstigande summan av de egen- drag för visst beskattningsår medgi-
avgifter. som påförts såsom slutlig vits med belopp överstigande sumskatt för samma beskattningsår, man av de egenavgifter, som på-
skall skillnadsbeloppet tagas upp förts såsom slutlig skatt för samma som intäkt. beskattningsår. skall skillnadsbe-
loppet tagas upp som intäkt.
Avdrag medges för egenavgifter som har påförts säsom tillkommande
skatt samt för belopp varmed medgivet schablonavdrag för visst beskatt-
ningsår har reducerats i samband med ändring av taxeringen. Som intäkt upptages egenavgifter, som restituerats. avkortats eller avskrivits, samt
belopp varmed schablonavdrag för visst beskattningsår i samband med
ändring av taxeringen medgivits utöver tidigare åtnjutet schablonavdrag.
Belopp som — efter beaktande i förekommande fall av tidigare medgivet
schablonavdrag — är avdragsgillt eller skattepliktigt enligt andra eller
tredje stycket hänföres till det beskattningsår under vilket slutlig eller tillkommande skatt har påförts eller restitution, avkortning eller avskrivning har skett. Har schablonavdrag medgivits eller har tidigare medgivet schablonavdrag ändrats, skall, såvida taxeringsätgärden icke föranleder
omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga, avdraget eller intäkten hänföras till det beskattningsår under vilket beslutet angående
taxeringsåtgärden har meddelats.
Har den skattskyldige antingen Har den skattskyldige antingen brukat en eller flera jordbruksfas- brukat en eller flera jordbruksfas-
tigheter eller bedrivit en eller flera tigheter eller bedrivit en eller flera
rörelser under det beskattningsär rörelser under det beskattningsår
som anges i fjärde stycket, skall i som anges i fjärde stycket, skall i nämna stycke avsett avdragsgillt cl- nämnda stycke avsett avdragsgillt
Nuvarande Ivydelse Föreslagen lydelse
ler skattepliktigt belopp hänföras eller skattepliktigt belopp hänföras
till den förvärvskälla som ger störst till den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av scha- underlag för beräkning av scha-
blonavdrag. Har den skattskyldige blonavdrag. Har den skattskyldige
under nämnda beskattningsär både under nämnda beskattningsår både brukat jordbruksfastighet och be- brukat jordbruksfastighet och bedrivit rörelse, fastställes 1 första drivit rörelse eller haft inkomst här-
hand det inkomstslag inom vilket rörande från ett eller båda av dessa underlaget för avdrag är störst. inkomstslag och sådan inkomst av Inom detta inkomstslag hänföres tjänst som avses i punkt 8 av anvis-
avdrag eller intäkt till den förvärvs- ningarna till 33 §, fastställes i första
källa som ger störst underlag. Har hand det inkomstslag inom vilket
den skattskyldige under beskatt- underlaget för avdrag är störst.
ningsåret varken brukat jordbruks- Finnes inom detta inkomstslag flera fastighet eller bedrivit rörelse, förvärvskällor hänföres avdrag eller medges avdraget såsom allmänt av- intäkt till den förvärvskälla som ger drag enligt 46 § 2 mom. medan in- störst underlag. Har den skattskyl-
täkten upptages såsom intäkt av dige under beskattningsåret varken tillfällig förvärvsverksamhet. brukat jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse eller haft sådan in-
komst av tjänst som nyss sagts
medges avdraget såsom allmänt av-
drag enligt 46 § 2 mom. medan in-
täkten upptages såsom intäkt av
tillfällig förvärvsverksamhet.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering sker i första instans är 1982.
Bilaga 3
Sammanställning av remissyttranden över kulturskatte-
kommitténs betänkande (Ds B 1980:15) Samordningen
av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter
1 Allmänna synpunkter på systemet med schablonavdrag för egen-
avgifter
Kulturskattekommitén har — i avbidan på statsmakternas ställningsta-
gande till ett av pensionskommittén i dess betänkande Pensionsfrågor m.m. (SOU 1977:46) framlagt förslag om enhetligare och mer lättillämpade regler för beräkning av socialförsäkringsavgifter — utgått från att
systemet med scahblonavdrag för egenavgifter skall finnas kvar. Frågan om avdragsreglernas konstruktion har dock tagits upp av några remissinstanser. Länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län anser sålunda alt det nuvarande systemet bör omprövas. Länsstyrelsen i Örebro län. den fackliga organisationen JUSEK Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer, samt Sveriges advokatsamfund är också kritiska mot det nuva-
rande avdragssystemet.
Länsstyrelsen i Stockholms län: Den konstruktion schablonavdraget för egenavgifter getts med en avstämningsrutin vid sidan av bokföringen medför betydande nackdelar från administrativ synpunkt. Så snart en ändring görs på rörelse- eller jordbruksbilagan måste också schablonavdraget änd-
ras. Ofta iakttar den skattskyldige inte denna ändring när påföljande års deklaration upprättas vilket leder till att denna deklaration kanske enbart
av det skälet måste korrigeras. Överhuvudtaget tar justeringar av schablonavdraget alldeles för mycket tid i anspråk i granskningsarbetet och f.ö. också i samband med besvärshanteringen i andra instans. Det är
nödvändigt att lagstiftningen på den här punkten förenklas.
Länsstyrelsen vill i det sammanhanget rent allmänt framhålla att skattelagstiftningen överhuvud måste förenklas om det skall finnas möjlighet att inrikta granskningsarbetet och kontrollen på väsentliga skatteundandraganden så som statsmakterna avsett med RS-reformen. Lika viktigt är det att det undersöks vilka administrativa följder en tilltänkt ny lagstiftning får.
De ändringsförslag kommittén nu lägger fram kan i och för sig inte kritiseras, om man tar den nuvarande konstruktionen av scahablonavdraget som utgångspunkt. Det är rimligt att justera procentsatserna och beloppsgränserna så att det preliminära avdraget så nära som möjligt överensstämmer med det slutliga. Det kan också finnas skäl för att i avdragshänseende behandla kulturarbetarna på samma sätt som vanliga rörelseidkare. Någon förenkling av taxeringsarbetet innebär dock inte förslagen. Tvärtom kommer det att innebära merarbete genom att en ny grupp tillåts göra schablonavdrag och genom att det dessutom utvidgas till ytterligare
ett inkomstslag. Länsstyrelsen anser att den nuvarande konstruktionen för schablonavdrag bör frångås. I stället bör det preliminära beloppet tas in i bokföringen
och säledes medges tll avdrag som en reservering. För icke bokföringspliktiga rörelseidkare och jordbrukare kan reserveringen behandlas på
deklarationsbilagorna R1 respektive J2 på samma sätt som t.ex. skulder
för arbetsgivaravgifter avseende anställda och leverantörsskulder. Med en sädan metod skulle man i granskningsarbetet inte behöva korrigera avdraget i andra fall än då just det preliminära beloppet är felräknat.
Det är givet att exaktheten i nuvarande konstruktion skulle gå förlorad. Detta skall dock vägas mot den betydande arbetsbesparing metoden skulle innebära. Enligt länsstyrelsens mening är det nödvändigt att i ctt fall som detta ge avkall på millimetertänkandet och i stället se ull enkelheten och det utrymme för kontroll av väsentligare slag detta ger.
Sammanfattningsvis föreslår länsstyrelsen att metoden för avdrag för egenavgifter ändras. I stället för en sidoordnad beräkningsrutin bör avdraget på samma sätt som andra reserveringsposter tas in i bokföringen celler,
för icke bokföringspliktiga rörelseidkare och jordbrukare. redovisas bland skuldposterna på deklarationsbilagorna RI respektive J2. Någon möjlighet att medge avdrag under inkomst av tjänst ger inte
denna metod. Hur kulturarbetarna skall inordnas i systemet, i den mån de inte anses som rörelseidkare, får enligt länsstyrelsens mening lösas i kommilténs fortsatta utredningsarbete, där resultatet tycks kunna bli ett särskilt anpassat inkomstslag.
Länsstyrelsen i Malmöhus län: Tillämpningen av de nuvarande reglerna har givit upphov till en stor arbetsbelastning vid granskningen. Varje ändring av nettointäkten i förvärvskällan medför en motsvarande ändring av schablonavdraget. I de lokala taxeringsnämnderna anser granskarna att Just kontrollen och korrigeringen av schablonavdraget är det arbetsmo-
ment, som tar störst tid i anspråk, samtidigt som det uppfattas som en
inproduktiv del av arbetet då det inte för den materiella granskningen
framåt.
Såsom schablonadraget för egenavgifterna är utformat är det en hybrid mellan ett allmänt avdrag och en omkostnad i en förvärvskälla. Schablonavdraget påverkar nettointäkten men man tar inte hänsyn till det i bokslutet utan först vid upprättandet av deklarationen. En företagare som har anställda gör vid bokslutet en beräkning av skulderna för arbetsgivaravgifterna. Skulden bokförs som en driftskostnadsskuld och den påverkar rörelsens resultat. En avstämning av den beräknade och slutliga avgiften görs automatisk i räkenskaperna. Rent principiellt skulle ett sådant system
kunna tillämpas i inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse för egenav-
gifterna. Man kan invända mot förslaget att det inte tar hänsyn till de ändringar i avgiftens storlek, som uppstår då nettointäkten ändras vid taxeringen. I sådana fall skulle möjligheten att begära ändring av bokslutet
stå den skattskyldige till buds. För inkomst av tjänst finge man tänka sig
den nuvarande metoden.
Om inget görs ät de regler, som för närvarande gäller i fråga om scha-
blonavdragen för egenavgifter kommer ökningen av deras omfattning (in-
komst av tjänst) att förorsaka ett merarbete, som sänker ambitionsnivån
för det egentliga kontrollarbetet. Schablonavdragen har redan påverkat denna ambitionsnivå markant och länsstyrelsen vill i sammanhanget päpeka, att arbetsuppgiften med schablonavdraget inte fanns med vid beman-
ningsberäkningarna av RS-organisationen. Länsstyrelsen hemställer där-
för att det övervägs ändring i linje med vad som ovan skisserats. Alternativt kan dagens system förbättras genom att vissa beloppsgränser bestäms
för ändring av schablonavdraget i samband med ändring av deklarationen.
Länsstyrelsen i Örebro län ifrågasätter om ett system uppbyggt på så
invecklade och sofistikerade metoder verkligen ger myndigheterna den lättnad i skatteläggningsproblematiken. som är en förutsättning för ett
rationellt skattesystem. I stället borde målet vara cen mera genomgripande
reform på hela avgiftsområdet där ledstjärnan skall vara ett enhetligt avgiftsunderlag och en uttagsprocent som tar sikte på samtliga försäkringsavgifter. Arbetet med schablonavdrag kräver enligt länsstyrelsen redan nu
alltför stora resurser och reglerna kan i många fall inte tillämpas strikt i
brist på tid. Om de i betänkandet föreslagna ändringarna genomförs minskas ytterligare möjligheterna att hinna med taxeringsarbetet.
JUSEK, som i och för sig tillstyrker de föreslagna höjningarna av scha-
blonavdragen, anser att systemet med schablonavdrag har vissa brister.
Förbundet anför: Det ligger inbyggt i schabloniseringen att avvikelser från vad som är en
riktig avgift ofta uppstår och att dessa avvikelser i enskilda fall kan bli
betydande. Dessutom kommer de nu föreslagna schablonavdragen, liksom
de 1977 införda, sannolikt vara för låga efter några år. JUSEK föreslår därför att egenavgifterna fastställs och inkomstskatten beräknas direkt i taxeringen. Det bör med nuvarande datateknik vara enkelt att göra.
Sveriges advokatsamfund: Det är enligt samfundets uppfattning angeläget att reformarbetet avseende socialförsäkringsavgifter drivs vidare. Vad
avser sättet att bestämma avdrag vill samfundet ifrågasätta om det med dagens datateknik finns skäl att behålla systemet med schablonavdrag.
Sedan avgiftsunderlaget fastställts för en avgiftsskyldig borde med datorns hjälp avgifterna kunna beräknas exakt med beaktande av avdragsrätten. Genom ett sådant system kan betydande förenklingar uppnås i lagtext och i den praktiska hanteringen, såväl för de skattskyldiga som för myndigheterna. Behovet av procentsatser för schablonavdrag inskränker sig därmed
till att procentsatserna blir ett hjälpmedel för de skattskyldiga att i förväg
beräkna sin slutliga skatt och bedöma det eventuella behovet av fyllnadsinbetalning. Inget nytt lagstiftningsarbete krävs heller när avgifterna ändras.
2¶Procentsatser och inkomstgränser vid beräkning av schablonavdrag för egenavgifter
Nuvarande regler leder i allmänhet till att schablonavdragen i betydande
grad kommer att understiga de slutliga avgifterna. I syfte att uppnå så nära
överensstämmelse som möjligt mellan schablonavdraget för visst inkomstår och de på samma år belöpande egenavgifterna har kommittén föreslagit att schablonavdrag skall medges med 1776 av den del av underlaget som
inte överstiger 20000 kr., 247 av den del av underlaget som överstiger
20000 kr. men inte 160000 kr. och 1897 av den del av underlaget som överstiger 160000 kr. Nuvarande procenttal är 10, 20 och 15 samt gränsbe-
loppen 10000 och 100000 kr. Höjningen av schablonavdraget och övriga
föreslagna ändrade bestämmelser föreslås bli tillämpliga fr. o. m. beskattningsåret 1981.
De föreslagna procentsatserna har godtagits i princip eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Några remissinstanser, riksförsäk-
ringsverket, riksskatteverket och Sveriges industriförbund, pekar dock på den översyn av reglerna för socialförsäkringsavgifter som numera har lett
fram till förslagen i prop. 1980/81: 178.
Riksförsäkringsverket: För närvarande förbereds inom regeringskansliet en lagändring som planeras träda i kraft den I januari 1982. Ändringen innebär bl. a. att avgiften till tilläggspensioneringen liksom övriga egenav-
gifter i princip beräknas på hela inkomsten och inte som f.n. på inkomster
överstigande ett men inte sju och ett halvt basbelopp. Antages en sådan lag innebär det, att behovet av olika procentsatser för olika inkomstintervall i princip bortfaller och att nya regler för beräkning av schablonavdraget bör
utformas fr. o. m. inkomståret 1982.
Riksskatteverket: En översyn av beräkningsgrunderna för socialförsäk-
ringsavgifterna pågår inom regeringskansliet. Denna översyn kan leda till att andra och enklare avgiftsregler om något eller några år blir aktuella.
Sveriges industriförbund: Enligt vad vi erfarit väntas att riksdagen tar
ställning till ett förslag om genomförande av pensionskommitténs inten-
tioner om förenklade beräkningsgrunder för egenavgifter fr. o. m. inkomstäret 1982. Ett genomförande härav medför att de föreslagna justeringarna av procentsatserna endast kommer att tillämpas under inkomståret 1981. Mot en sådan bakgrund kan man i och för sig ifrågasätta om förslaget i denna del bör genomföras. Med hänsyn till att — såsom framgår av tabellen på sidan 27 i betänkandet — i det enskilda fallet de nuvarande procentsatserna leder till avsevärda eftersläpningseffekter tillstyrker vi emellertid förslaget i denna del. Ej heller mot övriga föreslagna ändringar har vi nägot att erinra. |
Lantbrukarnas skattedelegation framhåller att det är angeläget att sna-
rast möjligt rätta till nuvarande misstämning mellan schablonavdrag och faktiska egenavgifter och att frågan har stor betydelse vid nyetablering och avveckling av företag. Delegationen kan inte godta att frågan förhalas i avvaktan på en reform av socialförsäkringsavgifterna.
3¶Schablonavdrag i inkomstslaget tjänst
Enligt nuvarande bestämmelser får schablonavdrag göras endast frän
inkomst av här i riket bedriven rörelse eller här i riket bedriven jordbruks-
fastighet. Egenavgifter kan emellertid tas ut också för andra inkomster. T.ex. synes inkomst av royalty :i socialförsäkringshänseende generellt behandlas som inkomst av annat förvärvsarbete (rörelse) och föranleder därför avgiftsplikt. Sådan inkomst kan i skattehänseende bedömas som inkomst av tjänst. Vidare föreligger avgiftsplikt om en skattskyldig från
olika uppdragsgivare fått arvoden som från varje uppdragsgivare under-
stiger 500 kr. för år men sammanlagt överstiger detta belopp. Är verksamheten inte yrkesmässigt bedriven betraktas den inte som rörelse i skatte-
hänseende och schablonavdrag får därför inte göras. Enligt kommitténs
förslag skall schablonavdrag få göras även vid inkomst av tjänst.
Remissinstanserna ansluter sig allmänt till kommitténs uppfattning att
rättviseskäl talar för att schablonavdrag medges också i inkomstslaget tjänst. Med hänsyn särskilt till befarade administrativa problem ifrågasätts
dock förslaget av riksförsäkringsverket och riksskatteverket.
Riksförsäkringsverket: Riksförsäkringsverket anser att rätten att göra schablonavdrag i princip bör överensstämma med skyldigheten att erlägga
egenavgifter. Enligt verkets mening är det dock tveksamt om rätten att göra schablonavdrag bör utvidgas till inkomstkällan tjänst, bl. a. med hänsyn till att detta, som tidigare nämnts, kan påverka förmånssidan.
Riksförsäkringsverket vill vidare framhålla att det inte bara är inkomst av royalty och inkomst av vissa uppdrag som grundar skyldighet att
erlägga egenavgift utan att motsvarande rätt att göra schablonavdrag föreligger. Bland övriga inkomstslag kan t.ex. nämnas inkomst av utlandsrörelse och inkomst av annan fastighet i vissa fall. Det kan också vara fråga
om lön till en anställd. Verket vill särskilt framhålla att en ersättning till en anställd från en arbetsgivare understigande 500 kronor medför skyldighet att erlägga sådana egenavgifter som grundas på att den försäkrade haft
inkomst av annät förvärvsarbete enligt 11 kap. 38 AFL. Bl.a. för kulturarbetare är det inte ovanligt med sådana inkomstposter. Förslaget innebär således att om en inkomst understiger 500 kronor får schablonavdrag göras
om inkomsten härrör från ett uppdrag men däremot inte om den härrör från arbete som anställd. Berörda skattskyldiga torde ha svärt att inse det
motiverade i den skilda behandlingen. Förslaget innebär också att de
administrativa svårigheter som den olika regleringen av arbete som anställd respektive uppdragstagare innebär kommer att öka, eftersom skillnaden nu också måste beaktas vid taxeringen. Begreppen arbetstagare och
uppdragstagare har inte samma innebörd inom socialförsäkringslagstift-
ningen som inom skatteltagstiftningen. Taxeringsmyndigheterna saknar erfarenhet av vad som gäller i socialförsäkringssammanhang. Det finns därför risk för att ifrågavarande inkomster kommer att bedömas olika vid
beräkningen av schablonavdrag och vid beräkningen av egenavgifter, vil-
ket medför inte bara administrativa problem utan också svårigheter för den enskilde.
Riksförsäkringsverket ifrågasätter om inte andra lösningar på här ak-
tuella problem bör övervägas. Som kulturskattekommittén anför kan man
genom lagstiftning uppnå att inkomst av royalty behandlas lika inom skatte- och socialförsäkringslagstiftning. Beträffande ifrågavarande inkomster under 500 kronor kan nämnas att verket i andra sammanhang förordat att avgift inte skall tas ut. Mot bakgrund av det anförda anser verket att frågan om en utvidgning av rätten till schablonavdrag bör övervägas ytterligare.
Beträffande det föreliggande förslaget att införa schablonavdrag vid inkomst av royalty och vissa uppdrag vill riksförsäkringsverket vidare påpeka följande. Enligt förslaget skall schablonavdraget dras av som kostnad i förvärvskällan tjänst, vilket innebär att det redovisas under punkt 6 Riksdagen 198182. 1 saml. Nr IO
VII. 6b i den allmänna självdeklarationen. Vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst utgår det nuvarande datorsystemet från att kostnaderna under denna punkt proportioneras mellan tjänsteinkomsterna 1. och
2. Då schablonavdraget givetvis skall hänföras till tjänst 2. innebär detta
att de maskinella förslagen till fördelning alltid kommer att bli felaktiga och
således att granskningspersonalen inte har möjlighet att utnyttja avsett
datorstöd. Om kulturskattekommitténs förslag leder till lagstiftning. bör därför deklarationsblanketterna ändras på sådant sätt att schablonavdraget redovisas separat.
Riksskatteverket: Systemet med schablonavdrag har utsatts för kritik bl.a. från taxeringsfunktionärer. Det anses krångligt och för med sig mycket korrigeringsarbete. En stor del av taxeringstiden går åt för att göra
korrigeringar.
Mot bakgrund härav kan en utbyggnad av schablonavdraget till inkomstslaget tjänst ifrågasättas ur taxeringsteknisk synpunkt. Det framgår inte av betänkandet hur mänga skattskyldiga som berörs av den tilltänkta utbyggnaden av schablonavdraget. I avsaknad av sådana uppgifter saknas underlag för att bedöma hur merarbetet totalt sett kommer att drabba taxeringsnämnderna.
Under de senaste ären har taxeringsnämnderna varit hårt pressade tidsmässigt och arbetsmässigt av de nyheter som införts i taxeringsarbetet. RSV erinrar därför om vikten av att noga överväga de konsekvenser förslaget kan få för taxeringsarbetet om det genomförs.
Förslaget förutsätter att en särskild underbilaga används för schablonavdragsberäkningen. RSV befarar dock att innehållet i den allmänna självdeklarationen och i kontrolluppgiften även kan komma att beröras. Tryckningen av självdeklarationen och kontrolluppgiften måste påbörjas redan i
augusti/september månad året före taxeringsåret. Upplagorna är nämligen betydande. Innan dess skall blankettförslagen remissbehandlias. Vid en eventuell Jagstiftning mäste ikraftträdandet komma mycket snabbt. Det
kan nämnas att arbetsgivarna vid senaste ändringen av kontrolluppgiften
krävde ati få kännedom om förestående ändringar minst sex månader före
beskattningsårets ingång för att hinna göra om sina dataprogram.
Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi pekar på att kommittén inte har föreslagit ändring av beloppsgränsen på 500 kr. under vilken belopp inte skall redovisas på arbetsgivaruppgift. Detta innebär att likställighetsavtal inte heller i fortsättningen kan slutas för inkomst under denna gräns. Även om det i avvaktan på genomförandet av pensionskommitténs förslag enligt lokala skattemyndigheten saknas anledning till ändring i
nämnda avseende vill myndigheten redovisa följande synpunkter:
Därest tillfälligt uppdrag lör mottagaren är att betrakta som inkomst av tjänst skall kontrolluppgift lämnas till inkomsttaxeringen under förutsättning att uppburen inkomst överstiger 100 kr. Sädan ersättning skall också
anges på uppbördsdeklaration enligt uppbördslagen.
För att undvika tröskeleffekter av det slag som anges på sid 36 fi betänkandet borde också inkomster mellan 100 och 500 kr. kunna räknas som pensionsgrundande som inkomst av anställning och avgiftsdebiteringen anpassas härtill. Det bör vidare utredas om inte samma förfarande
också skall kunna tillämpas för den som i övrigt utför uppdrag för annans räkning men som i övrigt anses bedriva yrkesmässig verksamhet. Till
denna grupp kan hänföras bl.a. arkitekter, konsulter, lokalvårdare m. fl.
som normalt har låg omkostnadsdel och som helt eller i viss utsträckning
utför arbetet i uppdragsgivarens lokaler. Sistnämnda gruppers inkomster, till den del de understiger 500 kr., kan nämligen mer hänföras till bisyssla
än yrkesmässig verksamhet.
I det fall LSMS" förslag inte kan genomföras bör hänvisningen till 3 kap.
2§ lagen om allmän försäkring som grund för schablonavdrag utbytas mot
11 kap. 38. I annat fall kommer t. ex. flertalet musiker och tidningsmedarbetare som erhåller ersättning/arvoden under 500 kr. att fråntagas rätten till schablonavdrag. Deras och med dem likställdas avgifter till tilläggspension, folkpensionering och delpension uppgår nämligen till c:a två
tredjedelar av full avgift medan arbets-/uppdragsgivaren svarar för resterande avgifter.
När det gäller samordningen mellan inkomster och avgifter anser Lantbrukarnas skattedelegation att mera långtgående åtgärder behöver vidtas än vad kommittén föreslagit. Delegationen efterlyser en ordning som inne-
bär att inkomsttaxeringen blir avgörande för avgiftsdebiteringen. Delega-
tionen anför:
Som läget nu är kan taxeringsnämnden ha en uppfattning och lokala skattemyndigheten en annan uppfattning vid avgiftsdebiteringen. Som exempel härpå kan nämnas författarrovalty, där inkomsten regelmässigt betraktas som rörelseinkomst vid avgiftsdebiteringen men i vissa fall bedömts som inkomst av tlänst vid inkornmsttaxeringen. Om bedömningen
vore enhetlig skulle egenavgifter inte utgå vid beräkning av inkomst av
tjänst i dessa fall. Vad gäller de fall då uppdragstagare erhållit flera ersätt-
ningsbelopp, som vart och ett understiger 500 kr men som sammanlagt överstiger denna summa. har delegationen i tidigare remissutlåtande uttalat, att man bör kunna avstå ifrån att ta ut egenavgifter då inkomsten skall
redovisas som tnkomst av tjänst. Man skulle härigenom undvika pro-
blemen med egenavgifter vid beräkning av inkomst av tjänst.
Delegationen vill också I sammanhanget ta upp en speciell fråga rörande jordbruksfastighet som kräver en lösning. Som förutsättning för uttag av egenavgifter. bortsett från sjukförsäkringsavgitten, gäller att vederbörande är brukare av jordbruksfastighet. Begreppet brukare har av försäkringsöverdomstolen tolkats så att nyckfulla effekter uppkommit framförallt i fråga om skogsinkomsti. Här har formen för försäljning av skog fått en
avgörande betydelse. Om skogsförsäljningen skett som avverkningsrätt
eller som ett nettoredovisat avverkningsuppdrag har detta inte medfört att
skogsägaren betraktats som brukare om denne inte på annat sätt varit aktiv
på fastigheten. Har däremot försäljningen skett i form av leveransvirke har detta bedömts som brukande även om skogslikviden bara uppgått till några hundra kronor. Detta har bl.a. medfört att skogsägare i vissa fall av
avgiftsskäl avstätt från att ta hand om skog och sälja den. En försäljning av en mindre post leveransvirke har kunnat utlösa avgifter på mycket betydande rotpostlikvider. Enligt delegationens uppfattning bör inkomsttaxeringen vara styrande för avgiftsdebiteringen beträffande jordbruksfastigheter. Så länge begrep-
pen A- och B-inkomst finns kvar är det naturligt att lägga dessa till grund
för avgiftsdebiteringen. Man bör följaktligen ta ut avgifter när fråga är om
A-inkomst men ej då det handlar om B-inkomst.
4¶Fördelning av schablonavdrag på flera förvärvskällor
Enligt nuvarande regler görs schablonavdrag i varje förvärvskälla för sig med hänsyn enbart till den förvärvskällans nettointäkt (underskott i en förvärvskälla kvittas dock mot överskott i en annan förvärvskälla inom samma inkomstslag). Egenavgifterna beräknas däremot på den sammanlagda nettointäkten av annat förvärvsarbete än anställning. Med hänsyn till basbelopps- och maximeringsavdragen vid beräkning av ATP-avgiften är det enligt kommittén naturligt att den, som har nettointäkt av två eller flera
förvärvskällor inom vilka schablonavdrag får göras, beräknar schablonav-
draget på de sammanlagda avdragsunderlagen och fördelar avdraget proportionellt mellan de otika schablonavdragsberättigade förvärvskällorna.
Kommittén föreslår en regel med detta innehåll.
Riksförsäkringsverker tillstyrker uttryckligen kommitténs förslag i detta avseende. Länsstyrelsen i Örebro lån delar också kommiuéns uppfattning men föreslår dessutom att den intäkt eller det avdrag som uppkommer vid
avstämningen päföljande taxeringsär också proportioneras på de olika
förvärvskällorna. Länsstyrelsen anför vidare:
En praktisk fråga inställer sig i de fall skattskyldig har förvärvskällor i skilda kommuner. Då måste underrättelse om fördelning av schablonav-
drag/avstämning mellan inbo- och utbokommun ske vid ändring av den
skattskyldiges uppgifter utan att förvärvskällan som sådan är föremål för någon materiell taxeringsändring. Detsamma blir förhållandet om länsrätten till följd av ändring av taxeringen ändrar schablonavdraget. Här blir dock förfarandet omständligare och därmed dyrbarare då länsrätten i det län taxeringen sker till kommunal inkomstskatt mäste underrättas och beslut fattas om ändrat schablonavdrag — trots att någon materiell ändring av taxeringen inte skett.
Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi är kritisk mot förslaget. Myndigheten anför:
LSMS är väl medveten om vikten av en så längt möjligt riktig inkomstre-
dovisning under olika inkomstslag och mellan olika berörda kommuner. Om endast detta emeilertid är kommitténs skäl för den schablonmässiga fördelningen mellan olika förvärvskällor synes motivet väl svagt. Schablonfördelning medför ju i sig att exaktheten försvinner. Dessutom torde antalet förekommande fall vara så litet att fördelningen — om den inte kan ske ADB-mässigt — orsakar onödigt merarbete. Påpekas kan utt det av RSutredningen framlagda förslaget innebär att dekiarationsgranskningen i
större utsträckning skall inriktas på att upptäcka fall av väsentligt skat-
teundandragande och att undvika bagatelländringar.
Av denna anledning föreslär ESMS att schablonavdraget visserligen beräknas på summan av samtliga berörda förvärvskällor men att det sedan hänförs till endast en förvärvskälla, förslagsvis den med högsta inkomsten. Om i denna både A- och B-inkomst förekommer bör avdraget i första hand göras från A-inkomsten. A-inkomst drabbas nämligen normalt hårdare av egenavgift än B-inkomst.
3 Övriga frågor
Enligt Kommittén bör underlaget för schablonavdraget avrundas till helt hundratal kronor. Eftersom de föreslagna nya procentsatserna i regel leder till ett något för lågt avdrag föreslår kommittén att avrundningen sker
uppåt. Förslaget har kommenterats endast av lokala skattemyndigheten i
Stockholms fögderi, som anför:
Vid beräkning av avgifter m.m. inom socialförsäkringsområdet sker
avrundning normalt nedåt tull närmaste hundratal kronor. Enligt LSMS” uppfattning bör denna regel gälla också för underlaget för schablonavdra-
get. Effekten på schablonavdraget jämfört med avrundning uppåt, som
kommittén föreslår, kan i sammanhanget anses så liten att undantag från den normala regeln inte ter sig försvarbar.
Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderitar också upp frågan om
uppaiftsskyldighet då likställighetsavtal har slutits. Myndigheten anför:
Kontrollsystemen för skatter och avgifter bygger normalt på att utgift för en näringsidkare skall svara mot inkomst för en annan. Detta gäller också i
fråga om kommunikationen mellan arbetsgivaravgift och egenavgifter. Om
uppdragsgivare och uppdragstagare sluter sk likställighetsavtal skall detta (37 § 2 mom taxeringslagen) framgå av kontrolluppgift lämnad enligt 37 § I mom första, andra och sjunde punkten.
Motsvarande uppgiftsskyldighet saknas emellertid vid likställighetsavtal
när uppdragstagaren är rörelseidkare. När uppdragstagare anger att viss del av rörelseinkomsten är att hänföra tll likställighetsavtal kontrolleras inte att uppdragsgivaren upptagit motsvarande belopp på arbetsgivaruppft.
Vissa uppdragsgivare lämnar också frivilligt kontrolluppgift för utbetal-
ning till rörelscidkare — varvid i brist på annat ovan angivet kontrollupp-
giftsformulär används — vilket kan skapa förvirring vid beräkningen av
pensionsgrundande inkomst.
L.SMS föreslår därför att en aviseringsrutin utfärdas mellan uppdragstagare och uppdragsgivare för kontroll av att överenskommelsen också godtagits av uppdragsgivaren, att kontrolluppgftsformulär utformas avsett
för frivilligt uppgiftslämnande av uppdragsinkomsten gällande rörelseidkare samt att den blankett till deklarationsbilaga, varom talas I betänkan-
det (sid 41). kompletteras med en uppställning över inkomster avseende likställighetsavtal. Taxeringsnämndernas arbete skulle härigenom förenklas.
Med hänvisning till en dom av regeringsrätten (RÅ 1980 1:45) tar riksskatteverket upp frågan om högre instans skall göra ny beräkning av schablonavdrag I anledning av att den ändrar beräkningen av inkomsten. Verket anför:
Av anvisningarna till 41 b § tredje st. kommunalskattelagen framgår att avdrag skall medges för bl. a. belopp som medgivet schablonavdrag för ett visst beskattningsär har reducerats med i samband med ändring av taxe-
ringen. Som intäkt tas upp bl.a. belopp som schablonavdrag för ett visst
beskattningsär i samband med ändring av taxeringen medgivits med utöver
tidigare åtnjutet schablonavdrag.
Regeringsrätten fastslår i rubricerad dom bl. a. följande. Om taxeringen av intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse ändras i högre instans efter det att egenavgifterna för perioden i fråga debiterats. skall schablonavdraget med hänsyn till dess syfte inte omräknas utan kvarstå som en avräkningspost med oförändrat belopp.
En översyn av bestämmelserna I kommunalskattelagen bör göras för att bättre klarlägga om schablonavdraget skall ändras eller inte vid ändringar av taxeringen som påverkar underlaget.
Sveriges advokatsamfund anför beträffande egenföretagares rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremier:
De av kommittén föreslagna ändringarna synes även i någon män kunna bidra tull att öka neutraliteten i beskattningshänseende mellan verksam-
heter som drivs i olika företagsformer. I detta hänseende framför samfun-
det åter — som skett i Nera tidigare remissyttranden till budgetdepartementet — sin hemställan om likabehandiing mellan arbetsgivares och egenföre- tagares avdragsrätt för pensioneringskostnad. Inga sakliga skäl har påvisats föreligga för att cgenföretagarna skall behöva förbli skyldiga att betala högre socialförsäkringsavgilter än arbetsgivarna på grund av alt pensionsförsäkringspremicer för egenföretagarna enligt gällande regler skall dras av som allmänt avdrag. Olägenheterna härav har bl. a. påvisats av utredningen om beskattning av tjänstepensioner i delbetänkandet ”Avdragsrätt för
utländska pensionsförsäkringspremier m.m. (Ds B 1978:13) sid 48-56).
Genom att ett stort antal aktiebolag förutses bli avvecklade vid utgången av 1981 är det nu mycket angeläget att snarast komma till rätta med denna oförsvarliga skillnad mellan olika företagsformer.
Bilaga d
De remitterade
förslagen
I Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)! dels att 41. b & och anvisningarna till paragrafen skall upphöra att gälla.
dets att 28. $ I mom... 35 § I mom.. 41 d §, 46 2 mom., 53 § I mom.. punkt 15 av anvisningarna till 21.8. punkterna 2 och 2 a av anvisningarna till 22 §. punkt 10 av anvisningarna till 28 §. punkterna 9 och 9 a av anvisningarna till 29 §, anvisningarna till 52 § samt punkt 3 av anvisningarna till 53 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
288 I mom.” Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom:
vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor:
värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter, som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga huhållsmedlemmars räkning eller för avlöning åt arbetspersonal. som icke tillhört
rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommit
honom tillgodo.
Räntor samt utdelningar å aktier, banklotter och andelar i ekonomiska föreningar räknas såsom intäkt av rörelse, såvitt de influtit från kapital. som tilihört rörelsen.
Ersättning i form av royalty eller
Royalty och periodiskt utgående
periodiskt utgående avgift för utavgift för utnyttjande av patent.
nyttjande av materiella eller immamönster eller dylikt är att anse så-
teriella tillgångar är alt anse såsom
som intäkt av rörelse. såvitt icke
intäkt av rörelse, sävitt inte royalroyaltyn eller avgiften är av beskaf-
tyn eller avgiften är av beskaffenhet fenhet att böra hänföras till intäkt
att böra hänföras till intäkt av fasav jordbruksfastighet eller av an-
tighet eller av tjänst. nan fastighet.
Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till annan. räknas likaledes som intäkt av rörelse.
Sädan gottgörelse för utgift eller kostnad. som arbetsgivare uppburit
från pensions- och personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om
avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse.
Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse. räknas som intäkt av rörelsen.
Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen-
sjonsutfästelse m. m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i
! Senaste lydelse av 41 b § 1976: 460 anvisningarna till 41 b & 1981:40. " Senaste lydelse 1976: 1099.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
sin balansräkning. skall han enligt 30 § 2 mom. taxeringslagen (1956: 623). under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pensionsätaganden, redovisa vad som avser sädana pensionsätaganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av anvisningarna till 29 § denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än
motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsär, räknas
skillnaden som intäkt av rörelse. Iinns disponibla pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret. får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till summan av avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring — varvid dock beaktas endast avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik — samt en tiondel av disponibla pensionsmedel
vid utgången av närmast föregående beskattningsär. Räknas disponibla
pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.
Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla penstonsmedel
som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbets-
givare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponib-
la pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslut om likvida-
tion fattades eller skiftet ägde rum. För fusion som avses i 3 mom. gäller vad som föreskrives där och I 4 mom.
Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik jämte förmögenheten i pensionsstiflelse. som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik. vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensions-
åtagande i den män det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid
sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke älnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas ull högre belopp än som motsvarar vad som
redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.
35 8
I mom.” Till intäkt av tillfällig I mom. Till intäkt av tillfällig
förvärvsverksamhet hänföres in- förvärvsverksamhet hänförs täkt. som skattskyldig haft av an- [) intäkt som skattskyldig haft nan förvärvskälla än förut nämnts av annan förvärvskälla än förut har och som ej heller härflutit av kapi- nämnts och som inte heller utgör tal. intäkt av kapital.
Till intäkt av tillfällig förvärvs- 2) sådan lotterivinst som inte är verksamhet räknas även lotteri- frikallad från beskattning: enligt
vinst. som icke är frikallad från be- 19 8.
skattning enligt 19 §. 3) restituerade, avkortade eller
Belopp. varmed schablonavdrag avskrivna egenavgifter enligt lugen för egenavgifter överstigit påförda (1981:000) om socialavgifter, som avgifter, sumt restituerade, avkor- inte utgör intäkt av jordbruksfas-
> Senaste lydelse 1976: 460.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
tade eller avskrivna egenavgifter tighet eller rörelse, i den mån avskall, i den omfattning som anges i drag har medgetts för avgifterna,
anvisningarna till 41 b §, upptagas och
som intäkt av tillfällig förvärvsverk- 4) vinst — i den omfattning som samhet. anges i 2-4 mom. — genom icke
Till intäkt av tillfällig förvärvs- yrkesmässig avyttring (realisaverksamhet räknas vidare i den om- tionsvinst). fattning som ungives i 2-4 mom. vinst genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).
41 d 8”
Vid beräkning av inkomst av Vid beräkning av inkomst av
jordbruksfastighet och = rörelse jordbruksfastighet och = rörelse
medges avdrag för belopp som i rä- medges avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till resul- kenskaperna har avsatts till resultatutjämningsfond. Avdraget får tatutjämningsfond. Avdraget får uppgå till högst tjugo procent av uppgå till högst tjugo procent av summan av de belopp som den summan av de belopp som den
skattskyldige under beskattnings- skattskyldige under beskattningsåret har erlagt som lön till arbetsta- äret har erlagt som lön till arbetsta-
gare hos honom i förvärvskällan . gare hos honom i förvärvskällan
(lönekostnad). I fråga om skattskyl- (lönekostnad). I fråga om skattskyldig. som är fysisk person, får av- dig, som är fysisk person, får avdraget uppgå till högst summan av draget uppgå till högst summan av
tjugo procent av lönekostnaden och tjugo procent av lönekostnaden och
femton procent av den vid taxering- femton procent av den vid taxering-
en till statlig inkomstskatt beräkna- en till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan ef- de inkomsten av förvärvskällan efter avdrag för den lönebaserade ter avdrag för den lönebaserade
men före avdrag för den inkomstba- men före avdrag för den inkomstbaserade fondavsättningen och — i fö- serade fondavsättningen och före —
rekommande fall — före avdrag för i förekommande fall — avdrag för avsättning till allmän investerings- avsättning till allmän investeringsreserv enligt lagen (1979:610) om reserv enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv och före allmän investeringsreserv, uppskov uppskov enligt lagen (1979:611) om enligt lagen (1979:611) om uppupphovsmannkonto = samt = före hovsmannakonto samt avdrag för schablonavdrag för egenavgifter. avsättning för egenavgifter enligt
lagen (1981:000) om socialav gifter.
Avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond medges inte i fråga om förvärvskälla vari ingår lager av värdepaper, fastigheter eller liknande
tillgångar.
Med lön avses sådana ersättning- Med lön avses sådana ersättningar I penningar som anges i 19 kap. ar i pengar som anges i 2 kap. 3 §
I 8 andra stycket lagen (1962:381) lagen (1981:000) om socialavgifter. om allmän försäkring. Hänsyn Hänsyn skall dock inte tas till lön skall dock inte tas till lön till arbets- ull arbetstagare för vilken avgifts-
? Senaste lydelse 1979: 612.
Nuvarande Ivydelse Föreslagen lydelse
tagare för vilken avgiftsskyldighet skyldighet enligt 2 kap. 4 § första
enligt fjärde stycket första mening- stycket / nämnda lag inte föreligger
en nämnda paragraf inte föreligger och inte heller till ersättning till aroch inte heller till ersättning till ar- betstagare, som varit bosatt utom-
betstagare, som varit bosatt utom- lands och utfört arbete utom riket.
lands och utfört arbete utom riket, såvida ersättningen avsett arbete sävida ersättningen avsett arbete som utförts för annans räkning utan som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat (fr 2 kap. att anställning förelegat (jfr 79 kap. 5 § andra stycket andra meningen
1 § fjärde stycket andra meningen nämnda lag).
nämnda lag).
I fråga om handelsbolag och dödsbo, som i beskattningshänseende be-
handlas som handelsbolag, beräknas avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond för bolaget respektive dödsboet. Ägs andel i handelsbolag eller i dödsbo. som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag,
av annan än här i riket bosatt fysisk person. får avdrag för avsättning inte beräknas på grundval av bolagets eller dödsboets inkomster.
Avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond skall återföras till be-
skattning nästföljande beskattningsår.
Av punkt 2 tionde och elfte styckena av anvisningarna till 41 § framgår att avsättning till resultatutjämningsfond kan medföra att rätten till lager-
nedskrivning begränsas.
2 mom.” I hemortskommunen får skattskyldig, som varit bosatt här i
riket under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag: 1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för påförda egenavgifter i den 2) för påförda egenavgifter enligt omfattning som anges i anvisning- lagen (1981:000) om socialavgifter arna till 41 b§: som inte får dras av från inkomsten
av särskild förvärvskälla:;
3) för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägs av honom själv eller, i förekommande fall,
hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring. till den
del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22§ eller punkt 9 av anvisningarna till 29 §, arbetslöshetsförsäkring, om avdrag
ej medges enligt nyssnämnda lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till
333. samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp. som ej avses i 338 och som cj
utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring;
4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat
intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller
tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess bar-
net fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola,
"Senaste lydelse 1980: 71.
Nuvarande Iyvdelse Föreslagen lydelse
gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3000 kronor för varje barn:
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, om försäkringen ägs av den skattskyldige.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6). endast i
den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidra-
get vid beräkningen av sjömansskatt.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt-
ningsåret. medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på
nämnda tid.
Avdrag för premier och andra avgifter som avses i första stycket 3) medges inte med högre belopp än 250 kronor. Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, medges dock sådant avdrag för dem båda gemensamt med högst 500 kronor. Avdrag. som nu sagts, med högst 500 kronor medges vidare om skattskyldig under beskattningsåret varit ogift — varmed jämställs änka, änkling eller frånskild — och haft hemmavarande barn under 38 år.
Avdrag för avgilt som avses i första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast
dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig tull jordbruksfastighet eller
rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses I punkt 2e femte stycket av anvisningarna till 298, får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsam-
mans med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger
nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsva-
rande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsäret
eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst
som enligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst
ombord enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt samt enligt 18 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning.
Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionstörsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för in-
komst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i
föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas
för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den
skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2e femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig. som — själv eller genom förmedling av juridisk person — drivit jordbruk, skogsbruk celler
rörelse. upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksam-
hetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd., får avdrag beräknas
även på sådan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget
får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige
drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen. dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas tull den skattskyldiges Övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 61. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som
för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år driften
i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under
beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt I tredje stycket av anvisningarna till 31§ medgivit att dödsbo tar
pensionsförsäkring. anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga
delar bestämmelserna I detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.
Har skattskyldig erlagt avgift som avses I första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna I femte stycket. medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering
för det påföljande beskattningsäret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda är överstiger vad
som anges i femte stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift
som avses i första stycket 6) i hemortskommunen inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som är skattepliktiga i kommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annun kommun med
belopp intill den där redovisade inkomsten. i förekommande fall efter
andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsär då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämndas fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf gjorts.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
53 §
I mom.” Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt cj annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:
a fysisk person:
för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst. som av honom här i riket eller ä utländsk ort förvärvats:
samt
för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet:
för inkomst av rörelse, som här bedrivits:
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ-
ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgätt av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket:
för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger 6000 kronor och för annan ersättning enligt nämnda
lag:
för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäktring. om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse:
för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgätt till
någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst-
göring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän;
för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973: 370)
om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd:
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349):
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst:
för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse: samt
för belopp, varmed schablonav- för återfört avdrag för egenav-
drag för egenavgifter överstigit på- gifter enligt lugen (1981:000) om förda avgifter. samt restituerade. socialavgifter samt — i den mån avavkortade eller avskrivna egenav- drag har medgetts för avgifterna —
gifter, allt i den omfattning, som restituerade. avkortade eter av-
unges i anvisningarna till 41 b§:; skrivna egenavgifter:
b) staten:
för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter: samt
"Senaste lydelse 1980: 1096.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Indelse
för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar
eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose
statens egna behov:
c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:
för inkomst av fastighet och av rörelse: .d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamäl att fullgöra uppgifter som
enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,
sjömanshus. företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses 1 förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond.
allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understöds-
föreningar som inte bedriver till livförsäkring häntförlig verksamhet, penslonsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m., personalstiftelser som avses I samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,
stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetsta-
gare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd
eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,
Allmänna pensionsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden. Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Dag Hammarskjölds minnesfond. Fonden för industriellt utvecklingsarbete. Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Järnkontoret och SIS-Standardiseringskommis-
sionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel
används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare celler medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stuftelsen Industri-
centra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland. Stiftel-
sen för produktutvecklingscentrum i Göteborg. Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypoteks-
kassan, Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst:
för inkomst av fastighet:
e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt än-
damål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets
försvar eller att, utan begränsning till viss familj. vissa familjer eller be-
stämda personer, främja värd och uppfostran av barn eller lämna under-
stöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom
ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:
för inkomst av fastighet och av rörelse:
f) svenska aktiebolag och sådana bolag. som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam-
Nuvarande lydelse Föreslagen [ydelse
fund. stiftelser, understödsföreningar. som bedriva till livförsäkring hän-
förlig verksamhet, verk. inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller
på därmed jämförlhigt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark-
samfällighet eller regleringssamfällighet. samtliga här under f) avsedda bolag. verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):
för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats:
&) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastighet:
för inkomst av rörelse, som här bedrivits: samt
för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.
Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning
av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda. av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskattever-
ket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.
Anvisningar
till 21§
15.7 Belopp, varmed schablon- 15. Till intäkt av jordbruksfasavdrag för egenavgifter överstigit tighet räknas avdrag för egenavpåförda avgifter, samt restiluerade. gifter som återförts enligt punkt 2a
avkortade eller avskrivna egenav- av anvisningarna till 22§ samt — i gifter skall, i den omfattning som den mån avdrag har medgetts för
anges i anvisningarna till 41b§, avgifterna vid beräkning av netupptagas som intäkt av jordbruks- tointäkten av fastigheten — resti-
fastighet. tucrade, avkortade eller avskrivna
egenavgifter.
till 22§
2,5 Till driftkostnad hänföres 2. Till driftkostnad hänförs även även speciella skatter och avgifter speciella skatter och avgifter till det
till det allmänna, såsom till exempel allmänna, såsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska = all- skogsvårdsavgift. Svenska = all-
männa skatter få icke dragas av (se männa skatter får inte dras av (se
208). 208). Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som
anges i anvisningarna till 41 b§.
Bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna till 298 om avdrag för premie för grupplivförsäkring och för kostnader för egen hälsovård samt i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift till erkänd arbetslös-
hetskassa gäller också beträffande inkomst av jordbruksfastighet.
7 Senaste lydelse 1976:460. "Senaste lydelse 1981: 295.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
2.a.” Vid beräkning av nettoin- 2a. Avdrag inedges för påförda täkt av här i riket belägen jord- egenavgifter enligt lagen (1981:
bruksfastighet som brukats av 000) om socialavgifter i den mån skattskyldig, som är fysisk person, avgifterna är hänförliga till jordmedges schablonavdrag för egen- bruksfastigheten. avgifter enligt bestämmelserna i Fysisk person. som brukat en här denna punkt. i riket belägen jordbruksfastighet,
får dessutom avdrag för belopp
som har avsatts för att täcka de på
beskattningsåret belöpande egen-
uvgifterna. Den som enligt jord-
bruksbokföringslagen (1979:141) är
skyldig att upprätta årsbokslut
skall ha satt av ett mot avdraget
svarande belopp i räkenskaperna
för beskattningsåret. Medgivet av-
drag skall återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår.
Schablonavdraget beräknas på Avdrag enligt andra stycket beett underlag som motsvarar den räknas på ett underlag som motsvaskattskyldiges nettointäkt av jord- rar den skattskyldiges nettointäkt
bruksfastigheten, beräknad enligt av jordbruksfastigheten, beräknad
lagen (1947:576) om statlig in- enligt lagen (1947:576) om statlig komstskatt före schablonavdraget, inkomstskatt, före avdraget, minsminskad med dels sjukpenning eller kad med
annan ersättning som avses I punkt 1) sjukpenning eller annan ersätt-
14 av anvisningarna till 21 §. dels ning som avses I punkt 14 av anvisunderskott av annan här i riket be- ningarna till 21 §. lägen jordbruksfastighet som bru- 2) intäkt som är att hänföra till
kats av den skattskyldige, dels — inkomst av anställning enligt 11
om den skattskyldige begär det — kap. 2§ första stycket lagen intäkt som är att hänföra till in- (1962:381) om allmän försäkring,
komst av anställning enligt !1 kap. och
2 § första stycket lagen (1962: 381) 3) intäkt som omfattas av över-
om allmän försäkring. enskommelse enligt 3 kap. 2 § and-
ra stycket lagen om allmän försäk-
ring.
Avdrag enligt andra stycket får
uppgå till högst 25 procent av un-
derlaget, beräknat enligi tredje
stycket.
Motsvarande gäller beträffande Vad som har sagts i första-fjärde skattskyldige som är delägare i han- styckena gäller också för en fysisk delsbolag (jfr 53 § 2 mom.). person. som är delägare i ert han-
delsbolag. under förutsättning att
bolaget har haft inkomst av en här i
riket belägen jordbruksfastighet
och att delägaren genom bolaget
har brukat fastigheten. Avdrag en-
”Senaste lydelse 1977: 1172.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
ligt första och andra styckena skall därvid göras av delägaren. Vad
som nu har sagts gäller också i frå-
gå om en delägare i ett dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas. Beskattas enligt tredje stycket av Beskattas enligt tredje stycket av
anvisningarna till 52 §& medhjäl- anvisningarna till 52 § ex medhjälpande make för del av inkomst av pande make för del av inkomst av verksamhet, som bedrives av den en verksamhet, som bedrivs av den andra maken, skall schablonavdrag andra maken, skall avdrag enligt
för egenavgifter beräknas särskilt första och andra styckena göras
för envar av makarna. | särskilt för envar av makarna. Schablonavdraget utgör — såvi- Skattskyldig som har gjort av-
da annat icke följer av sjätte och drag enligt andra stycket skall vid ” sjunde styckena — 10 procent av självdeklaration foga uppgifter om den del av underlaget som icke uvdragets beräkning. Uppgifterna
överstiger 10.000 kronor, 20 procent skall lämnas på blanket enligt forav den del av underlaget som över- mulär som fastställts av riksskatte-
stiger 10000 men icke 100 000 kro- verket. nor samt I5 procent av den del av underlaget som överstiger 100000 kronor.
Schablonavdraget utgör 2 procent av underlaget om
a) den skattskyldige vid ingången
av året näst före tuxeringsåret har
fyllt 65 år, b) den skattskyldige för decem-
ber månad året näst före taxeringsåret har åtnjutit förtidspension eller
hel ålderspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring och pensionsgrundande inkomst icke skall beräknas för honom enligt I5 kap. 2 § samma lag.
ce) den skattskyldige icke är in-
skriven i allmän försäkringskassa vid utgången uv året näst före taxeringsåret. eller
d) bruttointäkten av fastigheten uteslutande eller så gott som ute-
slutande omfattas av överenskommelse som uvses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
I fall som avses I sjätte stycket
beräknas schablonavdrag endast på underlag eller del därav för vil-
ket egenavgift enligt 4§ lagen (1968:419) om allmän arbetsgivar- 7 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 10
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
avgift vid taxeringen bedömes komma att utgå. Vid denna bedömning anses underlaget utgöra sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i första stycket nämnda lagrum.
till 28 §
10.!9 Belopp, varmed schablon- 10. Till intäkt av rörelse räknas avdrag för egenavgifter överstigit avdrag för egenavgifter som återpåförda avgifter, samt restituerade, förts enligt punkt 9 a av anvisningavkortade eller avskrivna egenav- arna till 29 § samt — i den mån gifter skall, i den omfattning som avdrag har medgetts för avgifterna anges i anvisningarna till 41 b§, vid beräkning av nettointäkten av upptagas som intäkt av rörelse. rörelsen — restituerade, avkortade
eller avskrivna egenavgifter.
till 29 §
9.!! Såsom speciella för rörelse 9. Såsom speciella för rörelse ututgående skatter eller avgifter till gående skatter eller avgifter till det det allmänna må nämnas vissa till- allmänna må nämnas vissa tillverkverkningsskatter, stämpelavgifter, ningsskatter, stämpcelavgifter, tulltull- och hamnumgälder m. m. dyl. och hamnumgälder m. m. dyl. Där- Däremot få svenska allmänna skat- emot får svenska allmänna skatter ter icke avdragas (se 20 §). inte dras av (se 20 §).
Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §.
Premie för grupplivförsäkring, Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss hans egenskap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgill omkost- rörelse, utgör avdragsgill omkostnad I rörelsen. Om den ersättning, nad i rörelsen. Om den ersättning. som kan komma att utfalla på grund som kan komma att utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmån- av försäkringen, utgår efter förmånligare grunder än vad som gäller en- ligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befatt- ligt grupplivförsäkring för befattningshavare i statens tjänst, skall ningshavare I statens tjänst, skall dock endast den del av premien dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner som kan anses motsvara förmåner enligt — grupplivförsäkring — för enligt grupplivförsäkring — för nämnda befattningshavare räknas nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den som omkostnad i rörelsen. För den del av premien som i enlighet här- del av premien som i enlighet härmed icke utgör omkostnad i rörel- med inte utgör omkostnad i rörelsen erhålles allmänt avdrag under sen erhålls allmänt avdrag under de de förutsättningar som angivas i förutsättningar som anges 1 46 § 2 46 § 2 mom. mom.
Senaste lydelse 1976: 460. "Senaste lydelse 1981: 295,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3 mom. tredje stycket.
Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift
till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av rörelse.
9.a."Vid beräkning av nettoin- 9 a. Avdrag medges för påförda
täkt av här i riket bedriven rörelse egenavgifter enligt lagen (1981: skall punkt 2a av anvisningarna till 000) om socialavgifter i den mån
22 § äga motsvarande tillämpning. avgifterna är hänförliga till rörel- Vid tillämpning av nämnda anvis- sen. ningspunkt skall i stället för in- Fysisk person, som bedrivit rö-
komst eller underskott av jord- relse här i riket, får dessutom uvbruksfastighet beaktas inkomst el- drag för belopp som har avsatts för ler underskott av rörelse samt i att täcka de på beskattningsåret stället för sjukpenning som avses i belöpande egenavgifterna. Den
punkt 14 av anvisningarna till 21 § som enligt bokföringslagen
beaktas sjukpenning som avses i (1976:125) är skyldig att upprätta
punkt 9 av anvisningarna till 28 §. årsbokslut skall ha satt av ett mot
avdraget svarande belopp i räken-
skaperna . för — beskattningsåret.
Medgivet avdrag skall återföras till
beskattning nästföljande beskatt-
ningsår.
Avdrag enligt andra stycket be-
räknas på ett underlag som mot-
svarar den skattskyldiges nettoin-
täkt av rörelsen, beräknad enligt la-
gen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt, före avdraget, minskad med
I) sjukpenning eller annan ersättning som avses I punkt 9 av anvis-
ningarna till 28 §,
2) intäkt som är att hänföra till
inkomst av anställning enligt Il
kap. 2§ första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
och
3) intäkt som omfattas av över-
enskommelse enligt 3 kap. 2 § and-
ra stycket lagen om allmän försäk-
ring.
Avdrag enligt andra stycket får
uppgå till högst 25 procent av un-
derlaget, beräknat enligt tredje
stycket.
Vad som har sagts i första-fjärde
styckena gäller också för en fysisk
person, som är delägare i ett han-
delsbolag. under förutsättning att
bolaget har haft inkomst av en här i
!? Senaste lydelse 1976: 1094.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
riket bedriven rörelse och att del-
ägaren genom bolaget har drivit rö-
relsen. Avdrag enligt första och
andra styckena skall därvid göras
av delägaren. Vad som nu har
sagts gäller också i fråga om en
delägare i ett dödsbo, för vilket reg-
lerna om handelsbolag skall tilläm-
pus.
Beskattas enligt tredje stycket av
anvisningarna till 52 § en medhjäl-
pande make för en del av inkomst
uv en verksamhet, som bedrivs av
den andra maken, skall avdrag en-
ligt första och andra styckena gö-
ras särskilt för envar av makarna.
Skattskyldig som har gjort uv-
drag enligt andra stycket skall vid
självdeklarationen foga uppgifter
om avdragets beräkning. Uppgift
terna skall lämnas på blankett en-
ligt formulär som fastställts av riks-
skatteverket.
till 52
Ha makar tillsammans deltagit i Har makar tillsammans deltagit i
förvärvsverksamhet avseende in- förvärvsverksamhet avseende in-
komst av jordbruksfastighet eller komst av jordbruksfastighet celler rörelse gälla bestämmelserna i and- rörelse gäller bestämmelserna i ra— sjätte styckena. andra— sjätte styckena.
Verksamheten anses bedriven av Verksamheten anses bedriven av den ena av makarna om han med den ena av makarna om han med hänsyn till utbildning. arbetsuppgif- hänsyn till utbildning, arbetsuppgilter och övriga omständigheter kan ter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i verk- anses ha en ledande ställning i verksamheten och den andra maken ej samheten och den andra maken inte har en sådan ledande ställning. Den har en sådan ledande ställning. Den make som sålunda driver verksam- make som sålunda driver verksam-
heten beskattas för hela inomsten heten beskattas för hela inomsten
av verksamheten om annat «/ följer av verksamheten om annat inte av tredje och fjärde styckena. Har följer av tredje och fjärde styckena.
ingen av makarna en sådan ledande Har ingen av makarna en sådan leställning som nu har sagts anses dande ställning som nu har sagts
verksamheten bedriven av makarna anses verksamheten bedriven av gemensamt. I sådana fall sker be- makarna gemensamt. I sådana fall skattning enligt femte stycket. sker beskattning enligt femte
stycket.
När verksamheten bedrivits av När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra den ena av makarna men den andra
Senaste lydelse 1976: 1094.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
maken (medhjälpande make) arbe- maken (medhjälpande make) arbe-
tat i verksamheten minst 400 tim- tat I verksamheten minst 400 tuim-
mar under beskattningsåret, får ma- mår under beskattningsåret. får ma-
karna fördela inkomsten sig emel- karna fördela inkomsten sig emel-
lan så att en del av hela inkomsten lan så att en del av hela inkomsten
av förvärvskällan, beräknad enligt av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig in- lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före schablonavdrag komstskatt, före avdrag för avsättför egenavgifter enligt punkt 2a av ning för egenavgifter enligt lagen anvisningarna till 22.8 och punkt (1981:000) om socialavgifter., hän- 9a av anvisningarna till 29 §, hän- förs till medhjälpande make. Denna
föres till medhjälpande make. Den- del får inte fas upp till högre belopp na del får icke upptagas till högre än som kan anses motsvara mark-
belopp än som kan anses motsvara nadsmässigt vederlag för medhjälmarknadsmässigt — vederlag — för pande makens arbete jämte egen medhjälpande makens arbete jämte sjukpenning eller annan ersättning egen sjukpenning eller annan cr- som avses I punkt 14 av anvisningsättning som avses i punkt 14 av arna till 21 § eller punkt 9 av anvis-
anvisningarna till 21 § eller punkt 9 ningarna till 28 §. Omfattar beskalt-
av anvisningarna till 28 §&. Omfattar ningsäret kortare eller längre tid än
beskattningsåret — kortare = eller 12 månader, jämkas antalet arbets-
längre tid än 12 månader, jämkas timmar med hänsyn härtill. Arbetsantalet arbetstimmar med hänsyn insats i makarnas gemensamma härtill. Arbetsinsats i makarnas ge- bostadsutrymme får medräknas om mensamma bostadsutrymme får med hänsyn till rörelsens art och medräknas om med hänsyn till rö- andra omständigheter skäl därtill relsens art och andra omständighe- föreligger. Vid bedömande av om
ter skäl därtill föreligger. Vid bedö- medhjälpande make under beskatt-
mande av om medhjälpande make ningsåret arbetat föreskrivet antal
under beskattningsåret arbetat fö- arbetstimmar skall anses att han
reskrivet antal arbetstimmar skall under tid, då han uppburit sjukpen-
anses att han under tid, då han upp-
burit sjukpenning eller föräldrapen- gen (1962:381) om allmän försäkning enligt lagen (1962: 381) om all- ring eller därmed jämförlig ersättmän försäkring eller därmed jäm- ning enligt annan författning, arbe-
förlig ersättning enligt annan för- tat I samma omfattning som närfattning, arbetat i samma omfatt- mast före den tid. då sådan ersätt-
ning som närmast före den tid, då ning uppburits. sådan ersättning uppburits.
I de fall då verksamhet bedrivits I de fall då verksamhet bedrivits av den ena av makarna och den av den ena av makarna och den andra maken ägt del i förvärvskäl- andra maken ägt del i förvärvskäl-
lan eller det i denna nedlagda kapi- lan eller det i denna nedlagda kapi-
talet, möter ej hinder att — utöver talet, möter inte hinder att — utöver
vad som anges i tredje stycket — vad som anges i tredje stycket — hänföra ytterligare en del av in- hänföra ytterligare en del av in-
komsten till sistnämnda make, mot- komsten till sistnämnda make, motsvarande skälig ränta som han kan svarande skälig ränta som han kan ha uppburit på grund av sin ägande- ha uppburit på grund av sin äganderätt eller kapitalinsats. rätt eller kapitalinsats.
Ha makarna gemensamt bedrivit Har makarna gemensamt bedriverksamheten, skall vardera maken vit verksamheten, skall vardera
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
taxeras för den inkomst därav som maken taxeras för den inkomst därmed hänsyn till hans arbete och öv- av som med hänsyn till hans arbete riga insatser i verksamheten skäli- och Övriga insatser i verksamheten gen tillkommer honom. skäligen tillkommer honom.
Vad som på vardera maken be- Vad som på vardera maken be-
löper enligt bestämmelserna i förs- löper enligt bestämmelserna i första-femte styckena minskat med ta-femte styckena utgör den skattschablonavdrag för egenavgifter skyldiges nettointäkt av förvärvsutgör den skattskyldiges nettoin- källan. täkt av förvärvskällan.
Av 65 § framgår, alt bestämmel- Av 65 8 framgår, att bestämmel-
ser som avse gift skattskyldig i vis- ser som avser gift skattskyldig i vis-
sa fall skola tillämpas i fråga om sa fall skall tillämpas i fråga om
dem som, utan att vara gifta. leva dem som, utan att vara gifta, lever tillsammans. tillsammans.
till 53 §
3. Inkomst av rörelse i form av 3. Ersättning i form av royalty rovalty eller periodiskt utgående eller periodiskt utgående avgift för avgift för utnyttjande av patent, utnyttjande av materiella eller immönster eller dyl., som härflyter materiella tillgångar skall, såvida från här i riket bedriven rörelse. ersättningen skall hänföras till inanses som inkomst av rörelse, som täkt av rörelse och ersättningen här bedrivits. härrör från här i riket bedriven rö-
relse. anses som intäkt av rörelse,
som här bedrivits.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 ärs taxering. I samband därmed iakttas följande.
I. Har en skattskyldig påförts egenavgifter såsom slutlig skatt för beskattningsår för vilket taxering har skett år 1982 eller tidigare och har den skattskyldige för beskattningsåret medgetts schablonavdrag för egenavgifter enligt den äldre lydelsen av punkt 2 a av anvisningarna till 22 § eller den äldre lydelsen av punkt 9 a av anvisningarna till 29 §,. medges avdrag för de päförda egenavgifterna endast med det belopp varmed dessa har överstigit schablonavdraget. Om schablonavdrag för beskattningsåret har
medgetts med belopp överstigande summan av de påförda egenavgifterna skall skillnadsbeloppet tas upp som intäkt.
2. Har schablonavdrag för egenavgifter, som medgivits vid 1982 eller
tidigare års taxering, reducerats i samband med ändring av taxeringen. får avdrag göras med det belopp varmed reduktion har skett. Å andra sidan skall som intäkt tas upp belopp varmed schablonavdrag i samband med
ändring av 1982 eller tidigare års taxering har medgetts utöver tidigare
åtnjutet schablonavdrag.
3. Belopp som är avdragsgillt eller skattepliktigt enligt första eller andra
punkten hänförs till det beskattningsår under vilket slutlig eller tillkom-
mande skatt har påförts eller restitution, avkortning eller avskrivning har skett. Har schablonavdrag för egenavgifter medgetts eller har tidigare
medgivet schablonavdrag ändrats, skall, såvida taxeringsåtgärden inte för-
anleder omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga, avdraget eller intäkten hänföras till det beskattningsår under vilket beslutet angående taxeringsåtgärden har meddelats.
Har den skattskyldige antingen brukat flera jordbruksfastigheter eller bedrivit flera rörelser under det beskattningsår som anges i första stycket, skall i nämnda stycke avsett avdragsgillt eller skattepliktigt belopp hänfö-
ras till den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av schablonavdrag. Har den skattskyldige under nämnda beskattningsår både
brukat jordbruksfastighet och bedrivit rörelse, fastställs i första hand det
inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är störst. Inom detta inkomstslag hänförs avdrag eller intäkt till den förvärvskälla som ger störst
underlag. Har den skattskyldige under beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse, medges avdraget såsom allmänt avdrag enligt 46 § 2 mom, medan intäkten tas upp såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall
Härigenom föreskrivs att I och 3—5 §§ lagen (1970: 172) om begränsning
av skatt i vissa fall! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
18 Vid debitering av slutlig och till- Vid debitering av slutlig och tillkommande skatt skall statlig in- kommande skatt skall statlig in-
komstskatt och förmögenhetsskatt komstskatt och förmögenhetsskatt samt avgift enligt 4§ lagen begränsas enligt bestämmelserna i (1968:419) om allmän arbetsgivar- denna lag.
avgift begränsas enligt bestämmel-
serna i denna lag.
Med skatt avses i denna lag även
sådan avgift som angives i första stycket.
38 Vid prövning av skattebegränsningen fastställes ett spärrbelopp med
hänsyn till den beskattningsbara inkomst som beräknats för den skattskyl-
dige enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för det år vartill skatten hänför sig.
Den beskattingsbara inkomsten, minskad med 4 500 kronor, skall
ökas med avdrag enligt lagen ökas med särskilt investeringsav- (1975:1147) om särskilt investe- drag, ringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt eller därmed jämförlig författning, .
ökas med sådant schablonav- ökas med påförda egenavgifter
drag för egenavgifter som avses I enligt lagen (1981:000) om social-
! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 772. > Senaste lydelse 1976: 1095. + Senaste lydelse 1979: 1163.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
punkt 2a av anvisningarna till avgifter och avdrag för avsättning 2 § och punkt 9 a av anvisningar- för egenavgifter, na till 29 § kommunalskattelagen (1928:370), samt
ökas med avdrag och minskas minskas med restituerade, avkormed intäkt som avses i andra och tade eller avskrivna egenavgifter tredje styckena av anvisningarna samt till beskattning återfört avtill 41 b § nämnda lag, drag för avsättning för egenav-
gifter,
allt under förutsättning att den skattskyldige vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten erhållit avdrag eller beskattats för intäkt av här angivet slag.
Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkomsten ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten och enligt I $& 2 mom. lagen (1958: 295) om sjömansskatt skattepliktig dagpenning.
Spärrbeloppet utgör 80 procent av den del av den skattskyldiges enligt första stycket beskattningsbara inkomst. ökad eller minskad enligt andra och tredje styckena, som ej överstiger 30 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 108 I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 85 procent av överskjutande belopp.
48! Spärrbelopp enligt 3 8 jämföres Spärrbelopp enligt 38 jämförs
med sammanlagda beloppet av stat- med sammanlagda beloppet av stat-
lig inkomstskatt, förmögenhets- lig inkomstskatt. förmögenhets-
skatt, allmän - kommunalskatt, skatt. kommunal inkomstskatt och landstingsmedel och egenavgifter egenavgifter enligt lagen som beräknats för den skattskyldi- (1981:0001 om socialavgifter som ge på grund av taxcringen (skatte- beräknats för den skattskyldige på beloppet). I skattebeloppet inräk- grund av taxeringen (skattebelopnas även sjömansskatt, om den pet). I skattebeloppet inräknas skattskyldige erlagt sådan skatt un- även sjömansskatt, om den skatt-
der beskattningsåret. skyldige erlagt sådan skatt under
beskattningsåret.
Med egenavgifter förstås avgifter som avses i första stycket av anvisningarna till 41 b § kommu-
Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomstskatt eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 § 4 eller 5
mom. uppbördslagen (1953: 272), 2 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller 5 § lagen (1980: 1047) om skattereduktion för
aktieutdelning eller genom avräkning av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter, skall skattebelopp enligt första stycket beräknas som om skattereduktion eller avräkning av skatt inte hade sket.
+ Senaste lydelse 1980: 1052.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
$
Om skattebeloppet enligt 4 §& är Om skattebeloppet enligt 4 § är högre än spärrbeloppet, nedsättes högre än spärrbeloppet, nedsätts den statliga inkomstskatten och för- den statliga inkomstskatten och förmögenhetlsskatten samt avgift en- mögenhetsskatten med överskjuligt 4 § lagen (1968:419) om allmän tande belopp. Förmögenhetsskatarbetsgivaravgift med överskju- ten får dock med tillämpning av tande belopp. Den statliga förmö- denna lag inte bli lägre än skatten genhetsskatten får dock med på 50 procent av den skattskyldiges tillämpning av denna lag e/ bli lägre beskattningsbara förmögenhet. än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet.
Nedsättning sker av den statliga Nedsättning sker av den statliga förmögenhetsskatten, om ej en an- förmögenhetsskatten, om inte en nan ordning kan antragas vara för- annan ordning kan antas vara förmånligare för den skattskyldige. månligare för den skattskyldige. Skattenedsättning som avses I 4 § Skattenedsättning som avses i 4 § tredje stycket verkställes sedan tredje stycket verkställs sedan nednedsättning har skett enligt första sättning har skett enligt första stycket i denna paragraf. stycket i denna paragraf.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om skatt som påförs på grund av 1983 års taxering.
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1978: 401) om exportkreditstöd skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse
&!
Exportkreditavdrag innebär att exportföretaget vid beräkning av nettointäkt enligt kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt medges ett extra avdrag för sådan stödberättigad kostnadsdel som avses i 3 8.
Avdrag får medges från och med Avdrag får medges från och med det beskattningsär då exportkredit- det beskattningsår då exportkreditavtalet har ingåtts till och med det avtalet har ingåtts till och med det år då krediten enligt avtalet skall år då krediten enligt avtalet skall vara till fullo återbetald. Avdrag får vara till fullo återbetald. Avdrag får dock för varje beskattningsår åtnju- dock för varje beskattningsår åtnjutas högst med belopp som svarar tas högst med belopp som svarar
" Senaste lydelse 1976: 1095. ! Senaste lydelse 1978: 952,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
mot skillnaden mellan bruttointäk- mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvs- ten och övriga avdrag i förvärvskälkällan, härunder inbegripet inves- lan, härunder inbegripet särskilt interingsavdrag enligt lagen vesteringsavdrag men inte avdrag (1975:1147) om särskilt investe- för avsättning för egenavgifter enringsavdrag vid taxering till statlig ligt lagen (1981:000) om socialav-
inkomstskatt eller därmed jämför- gifter.
lig författning men ej sådant schablonavdrag för egenavgifter som avses I punkt 2 a av anvisningarna till 22. $ och punkt 9 a av anvisningarna till 298 kommunalskattelagen.
Har exportföretaget för visst beskattningsår erhållit exportkreditbidrag
för viss exportkredit får företaget. beträffande samma exportkredit, inte
därefter åtnjuta exportkreditavdrag för beskattningsåret i fråga.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången
vid 1983 års taxering.
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28 Avdrag får för viss förvärvskälla Avdrag får för viss förvärvskälla
och för ett och samma beskatt- och för ett och samma beskatt-
ningsår inte överstiga hälften av ningsår inte överstiga hälften av den vid taxeringen till statlig in- den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade nettointäk- komstskatt beräknade nettoimtäk-
ten av förvärvskällan, före avsätt- ten av förvärvskällan, före avsättningen och före schablonavdrag för ningen och före avdrag för avsätt-
cgenavgifter. Avdrag medges med ning för egenavgifter enligt lagen
helt tusental kronor. dock inte för (1981:000) om socialavgifter. AVavsättning som understiger 10000 drag medges med helt tusental krokronor. nor. dock inte för avsättning som
understiger 10000 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången
vid 1983 års taxering.
S Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979: 611) om upphovsmannakonto
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1979:611) om upphovsmannakonto skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
Uppskov medges för visst be- Uppskov medges för visst be-
skattningsår högst med ett belopp skattningsår högst med ett belopp uppgående till två tredjedelar av uppgående till två tredjedelar av
den vid taxering till statlig inkomst- den vid taxeringen till statlig inskatt beräknade nettointäkten av komstskatt beräknade nettointäkförvärvskällan före uppskov och ten av förvärvskällan före uppskov schablonavdrag för egenavgifter och avdrag för uvsättning för egenoch högst med sådant belopp att avgilter enligt lagen (1981:000) om nämnda nettointäkt. efter uppskov socialavgifter och högst med såmen före schablonavdrag för egen- dant belopp att nämnda nettointäkt. avgifter, uppgår till minst 30000 efter uppskov men före uvdrag för
kronor. avsättning för egenavgilter, uppgår
ull minst 30000 kronor.
Uppskov medges med belopp som avrundas nedåt till helt tusental kronor.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången
vid 1983 års taxering.
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980: 953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
Särskilt investeringsavdrag utgör 20 procent av anskaffningsvärdet.
Avdraget skall göras vid taxeringen för det beskattningsär under vilket inventarierna har levererats eller — i fråga om inventarier som den skatt-
skyldige själv har tillverkat — färdigställts.
Särskilt investeringsavdrag med- Särskilt investeringsavdrag med-
ges högst med ett belopp som mot- ges högst med ett belopp som motsvarar den vid taxeringen till statlig svarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskilt inve- av förvärvskällan före särskilt investeringsavdrag och före — i före- steringsavdrag och före — i förekommande fall — avdrag för in- kommande fall — avdrag för in-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
komstbaserad avsättning till resul- komstbaserad avsättning till resultatutjämningsfond — enligt 41 d § tatutjämningsfond enligt 41 d 8 kommunalskattelagen (1928:370), kommunalskattelagen (1928:370),
avdrag för avsättning till allmän in- avdrag för avsättning till allmän in-
VEsSteringsreserv enligt lagen vesteringsreserv = enligt = lagen (1979: 610) om allmän investerings- (1979: 610) om allmän investerings-
reserv, uppskov = enligt lagen reserv. uppskov enligt lagen
(1979:611) om upphovsmanna- (1979:611) om upphovsmannakonto samt schablonavdrag för konto samt avdrag för avsättning egenavgifter. Vad som inte kunnat för egenavgifter enligt lagen
utnyttjas på detta sätt fär vid senare (1981:000) om socialavgifter. Vad
taxering utnyttjas genom avdrag i som inte kunnat utnyttjas på detta förvärvskällan, dock senast vid den sätt fär vid senare taxering utnytttaxering som sker tredje året efter jas genom avdrag i förvärvskällan, det år då taxering enligt andra dock senast vid den taxering som
stycket har skett. Ett förskjutet in- sker tredje året efter det år då taxe-
vesteringsavdrag får — i förekom- ring enligt andra stycket har skett.
mande fall sedan hänsyn tagits till Ett förskjutet investeringsavdrag det på det aktuella beskattningsäret får — i förekommande fall sedan belöpande avdraget — inte över- hänsyn tagits till det på det aktuella stiga det belopp som har beräknats beskattningsåret belöpande avdra-
enligt första meningen. get — inte överstiga det belopp som
har beräknats enligt första mening-
en.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980: 954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1980:954) om särskilt investerings-
avdrag för byggnadsarbeten m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
38 Särskilt investeringsavdrag utgör 10 procent av den del av utgifterna för ny-. till- eller ombyggnad och 20 procent av den del av utgifterna för täckdikning som hänför sig till perioden den I november 1980— den 31 mars 1982. Utgifter anses hänförliga till denna period om de avser material som har fogats in i en byggnad eller annat arbete som har utförts under perioden.
Investeringsavdrag skall göras för det beskattningsår under vilket ett arbete har utförts. Om arbetet hänför sig till flera beskattningsår och investeringsavdrag på grund av arbetet inte redan har gjorts. får dock hela investeringsavdraget göras vid taxeringen för det sista beskattningsär som
kan komma i fråga.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Särskilt investeringsavdrag med- Särskilt investeringsavdrag
ges högst med ett belopp som mot- medges högst med ett belopp som
svarar den vid taxeringen till statlig motsvarar den vid taxeringen till
inkomstskatt beräknade inkomsten statlig inkomstskatt beräknade inav förvärvskällan före särskilt inve- komsten av förvärvskällan före särsteringsavdrag och före — i före- skilt investeringsavdrag och före — kommande fall — avdrag för in- 1 förekommande fall — avdrag för komstbaserad avsättning till resul- inkomstbaserad avsättning till retatutjämningsfond — enligt 41 d § sultatutjämningsfond enligt 41 d 8 kommunalskattelagen (1928:370), kommunalskattelagen —(1928:370).
avdrag för avsättning till allmän in- avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv enligt lagen (1979: vesteringsreserv enligt lagen (1979:
610) om allmän investeringsreserv, 610) om allmän investeringsreserv. uppskov enligt tagen (1979: 611) om uppskov enligt lagen (1979: 611) om upphovsmannakonto samt scha- upphovsmannakonto samt avdrag blonavdrag för egenavgifter. Vad för avsättning för egenavgifter ensom inte kunnat utnyttjas på detta ligt lagen (1981: 000) om socialav-
sätt får vid senare taxering utnytt- gifter. Vad som inte kunnat utnytt-
jas genom avdrag i förvärvskällan, jas på detta sätt får vid senare taxedock senast vid den taxering som ring utnyttjas genom avdrag i för-
sker tredje året efter det år då taxe- värvskällan, dock senast vid den ring enligt andra stycket har skett. taxering som sker tredje året efter
Ett förskjutet investeringsavdrag det år då taxering enligt andra får — i förekommande fall sedan stycket har skett. Ett förskjutet in-
hänsyn tagits till det på det aktuella vesteringsavdrag får — i förekom-
beskattningsåret belöpande avdra- mande fall sedan hänsyn tagits till
get — inte överstiga det belopp som det på det aktuella beskattningsåret har beräknats enligt första mening- belöpande avdraget — inte överen. stiga det belopp som har beräknats
enligt första meningen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången
vid 1983 års taxering.
8. Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Härigenom föreskrivs att 37 § 2 mom. och 39 § I mom. taxeringslagen (1956: 623)! skall ha nedan angivna lydelse.
Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse
37 §
2 mom.” Vid avlämnande av uppgifter. varom stadgas i I mom. skall
iakttagas följande. Avser sådan förmån. varom it I mom. första och andra punkterna för-
mäles, endast en del av året. skall upplysning meddelas om den tidrymd,
för vilken förmånen utgått.
I Lagen omtryckt 1971: 399.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.
> Senaste lydelse 1978: 316.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktamentsersättning, skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått.
Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (en-
dagsförrättningar), förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort
(korttidsförrättningar) samt övriga resor (tlångtidsförrättningar). För endagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke
sådan endagsförrättning. som varat högst fyra timmar: förrättning som
varat mer än fyra limmar men högst tio timmar räknas som halv dag: längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas så-
som korttidsförrättning. — I kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen, haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.
Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen medger det, behöver arbetsgivaren. i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i komtrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för
medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadser-
sättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbundet företager tjänsteresor, och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot
beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkommit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.
Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans
efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön
och vad som avdragits.
Av kontrolluppgift enligt I mom. Av kontrolluppgift enligt I mom.
första. andra eller sjunde punkten första, andra eller sjunde punkten skall framgå, huruvida arbetsgiva- skall framgå om arbetsgivaren har ren har att för utgivet belopp er- att för utgivet belopp betala arhetslägga avgift enligt 19 kap. I $ lagen givaravgifter enligt lugen (1981:
(1962:381) om allmän försäkring. 1 000) om socialavgifier. I kontroll kontrolluppgift som nu har sagts uppgift som nu har sagts skall sär-
skall särskilt för sig upptagas repre- skilt för sig tas upp representations-
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse
sentationsersättning och särskilt för ersättning och särskilt för sig annan sig annan kostnadsersättning än re- kostnadsersättning än resckostsekostnads- och traktamentsersätt- nads- och traktamentsersättning. ning.
I kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant skatteavdrag, som
skett för uttagande av preliminär A-skatt.
I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. Kan personnummer inte anges för den sistnämnde skall. där så kan ske, redovisas län. kommun och församling. där han var mantalsskri-
ven för året före taxeringsåret. I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstående
person eller delägare i företaget.
Kontrolluppgift. som i I mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och. om möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall,
den som erhällit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla upp-
gift om den, som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.
Kontrolluppgift enligt I mom. första eller andra punkten skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall läm-
nas för varje person.
Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i tionde stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.
Nuvarande Iydelse
39 § I mom. I särskilda fall skola efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall
uvse avse
1. Den som enligt Den som hos den Åtnjutna förmåner, 37 §& I mom. första uppgiftsskyldige inne- därest icke uppgiftspunkten är skyldig att haft anställning eller skyldighet utan anmautan anmaning av- uppdrag eller utfört ning föreligger, med
lämna kontrolluppgift. tillfälligt arbete. upplysning dels. då förmånerna avse kortare tid än helt år, om
den tidrymd, för vil-
ken de åtnjutits, och dels huruvida det ålig-
ger arbetsgivaren att
för förmånerna = er-
lägga avgift enligt 19
kap. I $ lagen om all-
män försäkring.
2. Den som för ar- Medlem av arbetsla- Till medlem utgivet betslag eller liknande get eller gruppen. belopp med upplys-
grupp av personer i en ning huruvida det åligsumma uppburit visst ger arbetsgivaren att avlöningsbelopp = så- för beloppet erlägga
som ackordsöverskott avgift enligt 19 kap. eller dyhkt för att för- 18 lagen om allmän delas inom laget eller försäkring.
gruppen.
Föreslagen lydelse
39 §
I mom. I särskilda fall skall efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall avse avse
I. Den som enligt Den som hos den Åtnjutna förmåner,
378 I mom. första uppgiftsskyldige inne- om inte uppgiftsskyl-
punkten är skyldig att haft anställning eller dighet utan anmaning utan anmaning av- uppdrag eller utfört föreligger, med upp-
lämna kontrolluppgift. tillfälligt arbete. lysning dels, då förmå-
ner avser kortare tid
än helt år, om den tid-
rymd, för vilken de
åtnjutits, och dels hu-
ruvida det åligger ar-
betsgivaren att för för-
månerna betala ar-
betsgivaravgifter en-
ligt lagen (1981:000)
om socialavgifter.
2. Den som för ar- Medlem av arbetsla- Till medlem utgivet betsiag eller liknande get eller gruppen. belopp med upplys-
grupp av personer i en ning huruvida det älig-
summa uppburit visst ger arbetsgivaren att avlöningsbelopp = så- för beloppet betala arsom ackordsöverskott betsgivaravgifter en-
eller dylikt för att för- ligt lagen (1981:000)
delas inom laget eller om socialavgifter.
gruppen.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången i
fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1983 års taxering.
9 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
Härigenom föreskrivs att I $, 3 § I mom., 22 §, 25 §, 27 § I mom., 49 § 1 mom. och 85 § I mom. uppbördslagen (1953:272)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
a
1§
Med skatt förstås i denna lag, där Med skatt förstås i denna lag, om
icke annat angives, statlig inkomst- inte annat anges, statlig inkomstskatt. statlig förmögenhetsskatt, skatt, statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, lands- kommunal inkomstskatt. skogstingsmedel, skogsvårdsavgifter, så- vårdsavgifter, egenavgifter enligt
dana socialförsäkringsavgifter till lagen (1981:691) om socialavgifter,
folkpensioneringen och tilläggs- skattetillägg och förseningsavgift
pensionsavgifter som avses i 19 enligt taxeringslagen (1956:623)
kap. 3 § lagen (1962:381) om all- samt annuitet på avdikningslån.
män försäkring, sjukförsäkringsavgifter enligt 19 kap. 2 § sistnämnda lag, arbetsskadeförsäkringsavgifter enligt 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380) om arbetsskade-
försäkring, delpensionsförsäkrings-
avgifter enligt 21 § andra stycket
lagen (1979:84) om delpensionsför-
säkring, socialavgifter enligt 3 § la-
gen (1981:15) om finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamhet, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxerings-
lagen. ävensom annuitet å avdikningslån.
Regeringen må, om särskilda om- Regeringen får, om särskilda omständigheter därtill förunleda, före- ständigheter föranleder det, före-
skriva att i samband med uppbör- skriva att i samband med uppbör-
den av skatt må uppbäras jämväl den av skatt skall uppbäras även annan avgift än sådan som i första andra avgifter än sådana som stycket sägs. Har dylik föreskrift anges i första stycket. Har sådan meddelats skall, där icke annat an- föreskrift meddelats skall, om inte givits, vad i denna lag stadgas an- annat anges, vad i denna lag stad-
gående skatt äga motsvarande gas angående skatt tillämpas be-
tillämpning beträffande avgift som träffande den avgift som avses med
med föreskriften avses. föreskriften.
I Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
? Senaste lydelse 1981:41.
8 Riksdagen |1981182.1 saml. Nr 10
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
3§
1 mom.” I den omfattning ne- I mom. I den omfattning nedan dan angives skall skattskyldig utgö- anges skall skattskyldig betala pre-
preliminär skatt med belopp, vilket liminär skatt med belopp, vilket så
så nära som möjligt kan antägas nära som möjligt kan antas motsva-
motsvara i den slutliga skatten ingå- ra i den slutliga skatten ingående ende statlig inkomstskatt. statlig statlig inkomstskatt, statlig förmö-
förmögenhetsskatt, — socialförsäk- genhetsskatt, egenavgifter och
ringsavgift till folkpensioneringen kommunal inkomstskatt. enligt 19 kap. 3 § lugen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgitt. arbetsskadeförsäkringsavgift. delpensionsförsäkringsavgift. social-
avgift enligt 3 § lagen (1981:15) om finansiering av statsbidrag till för-
skole- och fritidshemsverksamhet, avgift enligt 4 § lagen om allmän arbersgivaravgift, kommunal inkomstskatt och landstingsmedel.
2” g1
-—
Lokal skattemyndighet beslutar i Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär fråga om beräkning av preliminär
A-skatt samt debitering av prelimi- A-skatt samt debitering av preliminär B-skatt och slutlig, kvarstående när B-skatt och slutlig, kvarstående
och tillkommande skatt. och tillkommande skatt. Lokal
skattemyndighet fastställer också
avgiftsunderlag för egenavgifter.
Beslut som avses i första stycket Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyn- meddelas av den lokala skattemyndigheten i det fögderi där beskatt- digheten i det fögderi där beskattningsorten är belägen. I fråga om ningsorten är belägen. I fråga om fysisk person eller dödsbo beslutar fysisk person eller dödsbo beslutar dock lokala skattemyndigheten i dock lokala skattemyndigheten i det fögderi där hemortskommunen det fögderi där hemortskommunen
är belägen. Om sådan skattskyldig är belägen. Om sådan skattskyldig
saknar hemortskommun eller sär- saknar hemortskommun eller särskilda skäl eljest föreligga, beslutar skilda skäl annars föreligger, beslulokala skattemyndigheten 1 be- tar lokala skaltemyndigheten i be-
skattningsort för den skattskyldige skattningsort för den skattskyldige
enligt föreskrifter som riksskatte- enligt föreskrifter som riksskatte-
verket meddelar. verket meddelar.
Länsstyrelsen medverkar i debiteringsarbetet enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen.
+ Senaste lydelse 1981:41. + Senaste lydelse 1974:771.
Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse
25 §
Vid debitering av preliminär B- Vid debitering av preliminär B-
skatt med ledning av preliminär skatt med ledning av preliminär
taxering skall iakttagas: taxering skall iakttas:
att sociulförsäkringsavgift — till att egenavgifter uträknas med
folkpensioneringen uträknas med ledning av bestämmelserna i lagen
tillämpning av 19 kap. 3 och 4 a §§ (1981:000) om socialavgifter;
lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring;
att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den procentsats för avgiftsuttaget, som
fasiställts för inkomståret:
utt sjukförsäkringsavgift uträknas med tillämpning av 19 kap. 2 och 4 §§ lagen (1962:381) om ullmän försäkring:
att för skattskyldiga, som avses i att för skattskyldiga, som avses i
10 § I mom. lagen om statlig in- 10 & I mom. lagen (1947:576) om komstskatt, sådan skatt uträknas statlig inkomstskatt, sådan skatt
med tillämpning av det procenttal uträknas med tillämpning av det av grundbeloppet. som bestämts procenttal av grundbeloppet, som för inkomståret: samt bestämts för inkomståret; samt
att kommunal inkomstskatt och att kommunal inkomstskatt
landstingsmedel uträknas med led- uträknas med ledning av den skutning av de belopp för skattekrona tesats, som för inkomståret gäller i och skatteöre, som för inkomståret beskattningsorten: dock får rege-
bestämts för utdebitering i be- ringen eller den myndighet regeskattningsorten: dock må regering- ringen bestämmer, om det föreligen eller den myndighet regeringen ger särskilda omständigheter, förbestämmer. om särskilda omstän- ordna att utdebitering i hemortsdigheter föreligga, förordna att ut- kommunen får läggas till grund vid debitering i hemortskommunen får debitering av preliminär B-skatt för läggas till grund vid debitering av fysisk person eller dödsbo även om
preliminär B-skatt för fysisk person beskattningsorten är en annan.
eller dödsbo även om beskattningsorten är en annan.
278 I mom.” Vid debitering av slut- I mom. Vid debitering av slutlig lig skatt skall iakttagas: skatt skall iakttas:
att för skattskyldiga, som avses i 10 8 I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som har fastställts att gälla för den preliminära skatt,
vilken skall avräknas mot den slutliga skatten:
att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten;
" Senaste lydelse 1974:771. 5 Senaste lydelse 1981:41.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
att kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid skattebeloppet vid
öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt
krontal:
att skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i 13 lagen (1946: 324) om skogsvårdavgift:
att tilläggspensionsavgift uträk-
nas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procentsat-
sen för avgiftsuttaget, varvid öretal
bortfaller:
att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen:
att i I $ nämnd sjukförsäkrings- att egenavgifter debiteras med
avgift debiteras enligt /9 kap. lagen ledning av bestämmelserna i lagen
(1962:381) om allmän försäkring på (1981:000) om socialavgifter och på grundval av uppgifter om försäk- grundval av uppgifter om försäk-
ringsförhållanden som lämnas av ringsförhållanden som lämnas av
allmän försäkringskassa: den allmänna Jförsäkringskassan.
varvid öretal bortfaller; samt
att socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen såvitt gäller person med inkomst av annat för-
värvsarbete än anställning debi-
teras med tillämpning av bestäm-
melserna i Il kap. 4 § samt 19 kap.
3 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring;
att i 1 § nämnd arbetsskadeförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 §
tredje stvcket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring:
att i Il $ nämnd delpensionsförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 21 § andra stycket lugen (1979:84) om delpensionsförsäkring;
att il $ nämnd socialavgift debiteras med ledning av bestämmel-
serna i 3 § lagen (1981:15) om finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamhet:
samt
att i I $ nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera
annuiteter, summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal
bortfaller.
Nuvurande lydelse Föreslagen lydelse
49 8
I mom.” Skattskyldig får av den lokala skattemyndigheten beviljas an-
stånd med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta,
D) om taxeringsintendenten har anfört besvär över taxeringen med yrkande om ändring till den skattskyldiges förmån: till det belopp som betingas härav,
2) om den skattskyldige har anfört besvär över taxeringsnämndens beslut om taxering och taxeringsintendenten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd eller det — utan att yttrande har
inhämtats från taxeringsintendenten — kan med skäl antas att besvären kommer att bifallas helt eller delvis: till det belopp som betingas härav. 3) om den skattskyldige har anfört besvär över länsrätts eller kammar-
rätts beslut om taxering och taxeringsintendenten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd: till det belopp som betingas härav,
4) om taxeringen har blivit oriktig på grund av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende: till det belopp som betingas av förbi-
seendet,
5) om den skattskyldige har taxerats på mer än en ort för samma inkomst, garantibelopp för fastighet eller förmögenhet: till det belopp som
svarar mot ettdera av eller båda de skattebelopp som har påförts med
anledning av taxeringen,
6) om avgiftsunderlag för egen- 6) om avgiftsunderlag för egenavavgift som avses i anvisningarna gifter har bestämts till för högt betill 41 b§ kommunalskattelagen lopp: till det belopp som betingas (1928:370) har bestämts till för högt av felaktigheten, belopp: till det belopp som betingas av felaktigheten,
7) om skatt har påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av
fel vid debiteringen: till det belopp som betingas av felaktigheten i debiteringen,
8) om preliminär skatt. som enligt 27 § 2 mom. skall gottskrivas den skattskyldige, kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bli avkortad enligt 65 § samt den skattskyldige inte har erhållit jämkning enligt bestämmelserna i 45 § I mom. sista stycket: till så stor del av skatten som kan antas bli avkortad.
85 §
1 mom.” Den, som icke åtnöjes I mom. Den lokala skattemyn-
med beslut enligt denna lag av lokal dighetens beslut enligt denna lag
skattemyndighet, äger i beslutet överklagas hos länsrätten genom
söka ändring hos länsrätten genom besvär. besvär. I fråga om preliminär taxering, Beslut om preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär sättet för uttagande av preliminär
skatt, debitering eller jämkning av skatt, debitering eller jämkning av
sådan skatt, verkställande av skat- sådan skatt. verkställande av skat-
7 Senaste lydelse 1980:316. " Senaste lydelse 1979:174.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
teavdrag och anstånd med inbetal- teavdrag och anstånd med inbetalning av skatt föres dock talan hos ning av skatt överklagus dock hos länsstyrelsen. länsstyrelsen genom besvär. Beslut
om fastställande av avgiftsunder-
lag för egenavgifter överklagas hos
försäkringsrätten genom besvär.
Allmänt ombud äger anföra be- De allmänna ombuden får översvär över lokal skattemyndighets klaga lokala skattemyndigheters beslut endast vad avser arbetsgiva- beslut endast i fråga om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares res ansvarighet för arbetstagares skatt. skatt.
Talan får ej föras mot lokal skat- Lokala skattemyndigheters betemyndighets beslut om revision slut om revision enligt 78 § I mom. enligt 78 § I mom. eller varigenom elier varigenom vite har förelagts vite har förelagts. fär inte överklagas.
Har besvärshandling före be- Om en besvärshandling före besvärstidens utgång inkommit till an- svärstidens utgång inkommit till nånan länsrätt eller länsstyrelse än gon annan länsrätt, länsstyrelse clden som har att pröva besvären, ler försäkringsrätt än den som har skall de ändå upptagas till pröv- att pröva besvären. skall de trots ning. Handlingarna skall då omce- detta tas upp till prövning. Handdelbart översändas till den länsrätt lingarna skall då omedelbart övereller länsstyrelse som skall pröva sändas till den länsrätt, länsstyrelse besvären. : elter försäkringsrätt som skall prö-
va besvären.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om debitering av preliminär skatt för år 1982 och slutlig skatt på grund av 1983 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid debitering av slutlig eller tillkommande skatt på grund av taxering år 1982 eller tidigare år eller eftertaxering för år 1981 eller tidigare år.
10 Förslag till
Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)
Härigenom föreskrivs att I $ skattebrottslagen (1971: 69) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
18!
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
I. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928: 370), förordningen (1933: 395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lägen
I Senaste lydelse 1978: 145.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
(1946: 324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt. förordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, lagen (1977: 322) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,
2. lagen (1941:251) om särskild 2. lagen (1941: 251) om särskild varuskatt. förordningen (1943:477) varuskatt, förordningen (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror, förord- om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljnings- ningen (1948: 85) om försäljnings-
skatt, förordningen (1953:396) om skatt, lagen (1953: 397) om avgift
accis å fettemulsion m.m., lagen för fettvaror som användas för
(1953:397) om avgift för fettvaror framställning av — fettemulsion som användas för framställning av m.m., lagen (1956: 545) om
fettemulsion m.m., lagen (1956: omsättningsskatt på motorfordon, 545) om omsättningsskatt på motor- lagen (1957: 262) om allmän energifordon, lagen (1957: 262) om allmän skatt, lagen (1960: 253) om tillverk-
energiskatt, lagen (1960: 253) om ning och beskattning av malt- och
tillverkning och beskattning av läskedrycker, lagen (1961: 372) om malt- och läskedrycker, lagen bensinskatt, lagen (1961: 394) om (1960: 258) om utjämningsskatt på tobaksskatt, förordningen (1961: vissa varor, lagen (1961: 372) om 653) om brännoljeskatt, stämpel-
bensinskatt, lagen (1961: 394) om skattelagen (1964: 308), förordning-
tobaksskatt, förordningen (1961: en (1964: 352) om gasolskatt, för- 653) om brännoljeskatt, stämpel- ordningen (1966: 21) om särskild skattelagen (1964: 308), förordning- skatt på motorbränslen, lagen en (1964: 352) om gasolskatt, för- (1968: 430) om mervärdeskatt, förordningen (1966:21) om särskild ordningen (1971: 170) om annons-
skatt på motorbränslen, lagen skatt, lagen (1972: 266) om skatt på
(1968: 430) om mervärdeskatt, för- annonser och reklam, lagen (1972:
ordningen (1971: 170) om annons- 820) om skatt på spel, lagen (1973: skatt, lagen (1972: 266) om skatt på 37) om =:avgift på «vissa
annonser och reklam, lagen (1972: dryckesförpackningar, — vägtrafik- 820) om skatt på spel. lagen (1973: skattelagen (1973: 601). Jagen 37) om avgift på vissa dryckesför- (1973: 602) om särskild vägtrafikpackningar, = vägtrafikskattelagen skatt. lagen (1973: 1216) om sär- (1973: 601), lagen (1973: 602) om skild beredskapsavgift för oljeprosärskild vägtrafikskatt, lagen (1973: dukter, bilskrotningslagen (1975: 1216) om särskild beredskapsavgift 343), lagen (1977: 306) om dryckför oljeprodukter, bilskrotningsla- esskatt, lagen (1978: 69) om försäljgen (1975: 343), lagen (1977: 306) ningsskatt på motorfordon, lagen om dryckesskatt, lagen (1978: 69) (1978: 144) om skatt på vissa resor,
om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på
vissa resor,
3. lagen (1954:243) om yrkesska- 3. lagen (1955:469) angående
deförsäkring i vad avser obligato- omreglering av vissa ersättningar risk försäkring, lagen (1955:469) enligt lagen den 17 juni 1916 (nr
angående omreglering av vissa er- 235) om försäkring för olycksfall i sättningar enligt lagen den 17 juni arbete m. m., lagen (1981:000) om 1916 (nr 235) om försäkring för socialavgifter.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
olycksfall 1 arbete m.m., lagen (1960:77) om byggnadsforskningsuvgift, lagen (1961:300) om redare-
avgift för sjöfolks pensionering, la-
gen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1962:398) om finansiering av folkpensioneringen, lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift, lagen 11970:742) om löne-
garantiavgift, lagen (1971:282) om
arbetarskyddsavgift. lagen (1975: 358) om vuxenutbildningsavgift, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildning-
en.
Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande
skatt som avses i uppbördslagen (1953: 272).
Lagen tillämpas ej om skatten el- Lagen tillämpas inte om skatten
ler avgiften fastställes eller upp- eller avgiften fastställs eller uppbäres i den ordning som gäller för bärs i den ordning som gäller för tull och ej heller beträffande restav- tull och inte heller beträffande restgift, skattetillägg eller liknande av- avgift, skattetillägg eller liknande
gift. avgift.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982. Den äldre lydelsen av 1 §
gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.
11 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse
18! Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970: 979) följer med fordran på 1. skatt och avgift, som anges i 18 första stycket uppbördslagen
(1953: 272), samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmäner och rättigheter, lagen (1958: 295) om sjömansskatt och kupongskattelagen (1970: 624),
2. skatt enligt förordningen (1959:507) om allmän varuskatt och lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,
! Senaste lydelse 1978: 895.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3. skatt eller avgift enligt förord- 3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908: 129) angående en sär- ningen (1908: 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och skild stämpelavgift vid köp och byte av = fondpapper. = lagen byte av = fondpapper, = lagen (1928: 376) om särskild skatt å vissa (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, lagen (1941:251) om lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt. förordningen särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa päls- (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om varor, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen försäljningsskatt, lagen (1953:397) (1953:396) om accis å fettemulsion om avgift för fettvaror som använm.m., lagen (1953:397) om avgift das för framställning av fettemulför fettvaror som användas för sion m.m., lagen (1956:545) om framställning av — fettemulsion omsättningsskatt på motorfordon. m. m., lagen (1956: 545) om omsätt- lagen (1957: 262) om allmän enerningsskatt på motorfordon, lagen giskatt, lagen (1960:253) om till- (1957: 262) om allmän energiskatt, verkning och beskattning av maltlagen (1960:253) om tillverkning och läskedrycker, lagen (1961: 372) och beskattning av malt- och läske- om bensinskatt, lagen (1961:394) drycker, lagen (1960:258) om ut- om = tobaksskatt, förordningen Jjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961:653) om brännoljeskatt, (1961:372) om bensinskatt, lagen stämpelskattelagen (1964: 308), för- (1961: 394) om tobaksskatt, förord- "ordningen (1964:352) om gasolningen (1961:653) om brännolje- skatt, förordningen (1966:21) om skatt, stämpelskattelagen (1964: särskild skatt på motorbränslen, 308), förordningen (1964: 352) om förordningen (1971:170) om angasolskatt. förordningen (1966: 21) nonsskalt, lagen (1972:266) om om särskild skatt på motorbräns- skatt på annonser och reklam, lalen, förordningen (1971: 170) om gen (1972:820) om skatt på spel, annonsskatt, lagen (1972: 266) om lagen (1973:37) om avgift på vissa skatt på annonser och reklam, la- dryckesförpackningar, lagen gen (1972: 820) om skatt på spel, (1973:1216) om särskild beredlagen (1973: 37) om avgift på vissa skapsavgift för = oljeprodukter, dryckesförpackningar, lagen (1973: bilskrotningslagen (1975:343), la- 1216) om särskild beredskapsavgift gen (1977: 306) om dryckesskatt, laför oljeprodukter, bilskrotningsla- gen (1978:69) om försäljningsskatt gen (1975: 343). lagen (1977: 306) på «motorfordon samt = lagen om dryckesskatt, lagen (1978: 69) (1978: 144) om skatt på vissa resor. om försäljningsskatt på motorfordon samt lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor,
4. skatt enligt förordningen (1922: 260) om automobilskatt. kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskatt, förordningen (1963: 116) om trafikomläggningsskatt. traktorskatteförordningen (1969:297), vägtrafikskattelagen (1973:60D), lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt, kungörelsen (1973: 781) om saluvagnsskatt samt lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt,
5. tull och särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) samt avgift enligt kungörelsen (1960: 235) om avgift för växtskyddskontroll vid införsel av växter och förordningen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
6. avgift enligt lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område och lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område.
7. avgift. som uppbäres med 7. avgift som uppbärs med
tillämpning av lagen (1959:552) om = tillämpning av lagen (1959: 552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt la- = uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m., i gen (1981:000) om socialavgifter. den mån avgiften icke omfattas av 1.
Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid
försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982. Den äldre lydelsen av I $
gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.
12 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1981: 40) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs att lagen (1981: 40) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982.
13 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1981: 41) om ändring i uppbördslagen
(1953: 272)
Härigenom föreskrivs att lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953: 272) skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982.
14 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § och 11 kap. 3 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring! skall ha nedan angivna lydelse.
! Lagen omtryckt 1977: 630.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
28 Yjukpenninggrundande inkomst är den inkomst i pengar eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil. som en försäkrad kan antas för år räknat komma att tills vidare få för eget arbete, antingen säsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
Vid beräkning av sjukpenning- Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från så- grundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställning och an- dan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger nat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger det vid årets sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Det ingång gällande basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar elter naturaför- Ersättning i pengar eller naturaförmåner för arbete som någon utför måner för arbete som någon utför för någon annans räkning utan att för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall vara anställd i dennes tjänst skall, anses såsom inkomst av anställ- såvida ersättningen under ett är ning, om ersättningen under ett år uppgår till minst 500 kronor, anses uppgått till minst femhundra kro- som inkomst av anställning. I fråga nor. Är ersättningen att hänföra till om ersättning som utgör inkomst inkomst av rörelse som bedrivits av av rörelse eller jordbruksfastighet der som utfört arbetet eller av jord- gäller vad nu har sagts endast iwnbruksfastighet som denne brukat, der förutsättning att den försäkraskall vad nu sagts gälla endast om de och den som har utgivit ersättdenne och den som utgivit ersätt- ningen är ense om detta. I nu anningen är ense om detta, I dessa fall givna fall skall den som har utfört skall den som utfört arbetet anses arbetet anses såsom arbetstagare såsom arbetstagare och den som ut- och den som har utgivit ersättninggivit ersättningen såsom arbetgi- en såsom arbetsgivare. Om ersättvare. ning i pengar eller naturaförmåner
för arbete för någon annans räk-
ning under ett år understiger 500
kronor, anses ersättningen från
dessa som inkomst av eget arbete
endust såvida den är att hänföra till
inkomst av rörelse eller jordbruks-
fastighet.
Beräkningen av den sjukpenninggrundade inkomsten skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den
> Lydetse enligt prop. 1980/81: 178.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av naturaförmåner i form av kost och bostad, skall dessa förmåner uppskattas efter de regler som tillämpas vid beräkning av preliminär skatt. Värdet av naturaförmån i form
av bil skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av
förmånen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgift till sjukförsäk-
ringen.
1 kap.
3§
Med inkomst av annat förvärvs- Med inkomst av annat förvärvsarbete avses urbete avses
a) inkomst av här i riket bedri- a) inkomst av här i riket bedri-
ven rörelse: ven rörelse;
b) inkomst av här belägen jord- b) inkomst av här belägen jordbruksfastighet, som brukas av den bruksfastighet, som brukas av den
försäkrade; försäkrade:
c) ersättning i penningar eller cC) ersättning för arbete för annaturaförmåner i form av kost eller nans räkning i pengar eller natura-
bostad för arbete för annans räk- förmåner i form av kost. bostad el-
ning; samt ler bil, om värdet av ersättningen
från denne under året har uppgått
till minst 500 kronor; samt
d) sjukpenning enligt denna lag d) sjukpenning enligt denna lag
eller lagen (1976:380) om arbets- eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande skadeförsäkring eller motsvarande
ersättning som utgår enligt annan ersättning som utgår enligt annan
författning eller på grund av rege- författning eller på grund av rege-
ringens förordnande, i den mån cr- ringens förordnande, i den mån ersättningen träder 1 stället för in- sättningen träder i stället för inkomst som ovan nämnts: komst som ovan nämnts: allt i den mån inkomsten icke en- allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av ligt 2 § är att hänföra till inkomst av
anställning. anställning.
Till inkomst som avses i första stycket a) och b) räknas även sådan
inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, som enligt punkt 13 av anvis-
ningarna till 32 § eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370) taxeras hos försäkrad, om den försäkrade varit verksam i
förvärvskältan i ej blott ringa omfattning.
Har inkomst som avses i första Har inkomst som avses i första
stycket a), b) eller c) icke uppgått stycket a) eller b) inte uppgått till till femhundra kronor för år, tages 500 kronor för år, tas den inte i den ej 1 beräkning. beräkning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om inkomst som belöper på tid före ikraftträdandet.
Prop. 1981/82: 10 [4] in
15 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
48 Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.
Värdet av naturaförmån i form av Värdet av naturaförmån i form av kost. bostad eller bil till arbetstaga- kost. bostad eller bil till arbetstagare, som avses I I $ första stycket re, som avses i I $ första stycket lagen om sjömansskatt, skall upp- lagen om sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad regering- skattas I enlighet med vad regeringen eller efter regeringens bemyndi- en celler efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket före- gande riksförsäkringsverket föreskriver. Värdet av bilförmån skall skriver. Värdet av bilförmån skall uppskattas enligt de grunder som uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av ar- vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter — enligt — lagen betsgivaravgifter — enligt — lagen (1962:381) om allmän försäkring. (1962:381) om allmän försäkring. Vad nyss sagts skall jämväl äga Vad nyss sagts gäller också beträftillämpning beträffande förmån av fande förmån av kost, bostad eller kost, bostad eller bil i fall som bil i fall som avses I 3 § första avses i 3 § första stycket. stycket.
Vid beräkning av inkomst av an- Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för ställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i att bestrida i innehavd anställning, i den män kostnaderna minskade den mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning med erhållen kostnadsersättning, överstiga ettusen kronor. överstiger ettusen kronor.
Riksförsäkringsverket äger med- Riksförsäkringsverket får meddela särskilda föreskrifter angående dela särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av an- beräkning av sådan inkomst av anställning, som enligt lagen om stat- ställning. som enligt lagen om statlig inkomstskatt hänföres till intäkt lig inkomstskatt hänförs till intäkt av jordbruksfastighet eller intäkt av av jordbruksfastighet eller intäkt av rörelse. rörelse.
Vid beräkning av inkomst av an- Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete skall från in- nat förvärvsarbete får från inkomst komst av rörelse avdragas under- av en viss förvärvskälla inte dras av skott å rörelse under beskattnings- underskott i annan förvärvskälla. året. I fråga om inkomst av jord- ! Lagen omtryckt 1976: 1015.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 1015. ? Senaste lydelse 1979: 651.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
bruksfastighet skall motsvarande
gälla beträffande underskott å så-
dan jordbruksfastighet, som bru-
kats av den försäkrade.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst för år 1982.
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid sammanträde
1981-06-02
Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Hilding, justitierådet Vängby.
Enligt lagrådet den 12 maj 1981 tillhandakommet utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 30 april 1981 har regeringen på hemställan av
statsrådet och chefen för budgetdepartementet Wirtén beslutat inhämta
lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).
2. lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa
fall,
3. lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd,
4. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,
5. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,
> . lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskaffning,
7. lag om ändring i lagen (1980: 954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.,
8. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623), 9. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272), 10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69).
11. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.. 12. lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i kommunalskat-
telagen (1928: 370),
13. lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen
(1953: 272), 14. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
15. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Leif Wallestam.
Förslagen föranleder följande yttrande.
Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370)
Punkt 2 av anvisningarna till 22 §
Lagrådet:
Sedan föreliggande förslag remitterades till lagrådet, har riksdagen fattat beslut som innebär att till såväl förevarande punkt som till punkt 9 av
anvisningarna till 29 § fogats ett nytt stycke. Vad som föreslås i föreva-
rande remiss innebär ingen rubbning av bestämmelserna i de nya styckena. I den kommande propositionen skall självfallet de nya styckena medtagas, vilket lagrådet för ordningens skull velat påpeka.
Att beakta är vidare att punkterna 5 och 6 i övergångsbestämmelserna till den nyss berörda av riksdagen beslutade lagändringen hänvisar till visst stycke i förevarande punkt och visst stycke i punkt 9 av anvisningarna till
29 8. Då den nu föreslagna ändringen innebär att andra stycket såväl i
förevarande punkt som i nyssnämnda punkt 9 upphäves och att följaktligen ordningsnumren på styckena i punkterna rubbas, erfordras att jämkning göres av de berörda punkterna i övergångsbestämmelserna.
Punkt 9 av anvisningarna till 29 §
Lagrådet:
Vid punkt 2 av anvisningarna till 22 § har angivits att i den kommande
propositionen visst tillägg bör göras till den i remissen föreslagna lydelsen
av förevarande punkt.
Anvisningarna till 52 §
Lagrådet:
Den fördelning av inkomster varom stadgas i första—-femte styckena sker, såsom uttryckligen anges i tredje stycket, före avdrag för avsättning för egenavgifter. Efter fördelningen skall avdrag för sådan avsättning ske och först därefter framkommer det belopp som utgör den skattskyldiges nettointäkt av förvärvskällan. Av sjätte stycket, som anger vad som är den skattskyldiges nettointäkt, bör — i likhet med vad som är fallet i gällande lydelse — klart framgå. att avdrag för egenavgifter skall ske. Lagrådet förordar därför att sjätte stycket gives förslagsvis följande lydelse: ”Vad
som på vardera maken belöper enligt bestämmelserna i första—femte styckena, sedan därifrån avräknats på maken belöpande del av avsättning
a för egenavgifter, utgör den skattskyldiges nettointäkt av förvärvskällan.”
Förslagen till lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69) och lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.
Lagrådet:
Skattebrottslagen och lagen om förmånsberättigade skattefordringar
m. m. innehåller båda i I $ en uppräkning av skatter och avgifter på vilka
resp. lag är tillämplig. Uppräkning sker i form av hänvisning till den lag eller annan författning enligt vilken skatten eller avgiften i fråga skall erläggas. Saknas en viss Jag bland de uppräknade, kan ansvar inte inträda
enligt skattebrottslagen för förfaranden med avseende på skatt eller avgift
enligt lagen resp. gäller inte förmånsrätt för sådan skatt eller avgift.
I förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen förs avgifter enligt den föreslagna nya lagen om socialavgifter in under skattebrottslagen, samtidigt som det föreslås att hänvisningarna till vissa lagar om sociala avgifter som antingen är upphävda eller föreslås skola upphävas i samband med ikraftträdandet av lagen om socialavgifter skall utgå. I övergångsbestämmelsen anges därvid att den äldre lydelsen av I $ fortfarande gäller i fråga
om avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet. I förslaget till lag om
ändring i lagen om förmånsberättigade skattefordringar m.m. tillämpas beträffande de sociala avgifterna en annan teknik. eftersom dessa förs in under den lagen genom en hänvisning till lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. Denna skall enligt förslag i prop. 1980/81: 178 fortsätta att gälla ehuru med ändrad lydelse och ny rubrik, och beträffande den Jagen föreslås därför i förevarande lagförslag en ändring av hänvisningen till att avse den nya författningsrubriken. I båda lagförslagen föreslås därjämte att förordningen (1953: 396) om accis på fettemulsion m. m., vilken upphävts genom SFS 1972: 802, samt lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor, vilken föreslås upphävd genom prop. 1980/81:190, skall utgå ur uppräkningarna. Ett betydande
antal upphävda författningar står trots detta kvar i de båda katalogerna.
När en skatteförfattning upphävs kan såväl skattebrottslagen som lagen
om förmånsberättigade skattefordringar under lång tid därefter behöva tillämpas med avseende på skatt eller avgift enligt den upphävda författningen. Dels tillämpas regelmässigt enligt övergångsbestämmelser den upphävda författningen med avseende på förbållanden som ligger i tiden
före den dag då författningen i princip upphörde att gälla. Dels kan det
straffprocessuella förfarandet resp. det förfarande i vilken förmånsrätten
görs gällande äga rum lång tid efter det att skatten eller avgiften fastställts eller skulle ha fastställts.
Lagtekniskt kan det förhållandet att skattebrottslagen eller lagen om
förmånsberättigade skattefordringar m. m. alltjämt kan tillämpas i fråga om skatter eller avgifter enligt upphävda författningar komma till uttryck på 9 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 10
två sätt. Antingen kan den upphävda författningen få stå kvar i uppräkningen i 18 av resp. lag eller också kan författningen i fråga få utgå ur
uppräkningen medan i en övergångsbestämmelse anges att den äldre lydel-
sen av uppräkningen alltjämt gäller för äldre förhållanden. Att döma av det
stora antal upphävda författningar som står kvar i uppräkningen synes
hittills genomgående den förra vägen ha valts. Det finns t.o.m. exempel, i vart fall beträffande lagen om förmånsberättigade skattefordringar m. m.. på att redan upphävda författningar eller tidsbegränsade författningar för
vilka giltighetstiden utgått tagits med vid lagens tillkomst: se förordningen (1959: 507) om allmän varuskatt och förordningen (1963: 116) om trafikom-
läggningsskatt. Exempel finns emellertid även på att författningar genom senare ändringar fått utgå.
Nu har den scnare vägen valts, dvs. förslag läggs fram om att vissa författningar skall utgå ur uppräkningen i resp. 1§ och att i stället en
hänvisning till äldre lag skall med avseende på äldre förhållanden göras i
övergångsbestämmelserna. Denna ordning synes också vara förenad med vissa fördelar. Om uppräkningen i 1% av resp. Jag ständigt byggs på med
nya skatteförfattningar samtidigt som upphävda författningar får stå kvar, blir katalogerna alltmer oöverskådliga. Det synes också svårt att med hänsyn till den upphävda lagens fortsatta aktualitet i varje enskilt fall bedöma om den bör stå kvar eller inte. En viss konsekvens bör därför
eftersträvas. Det kan emellertid inte krävas att varje gång en skatteförfattning upphävs eller eljest förlorar sin giltighet ändring sker i skatte-
brottslagen och/eller lagen om förmånsberättigade skattefordringar m.m. När ändringar likväl görs i 18 av resp. lag — i regel därför att en ny
författning skall läggas till — synes det lämpligt att upphävda författningar får utgå. I vart fall bör en översyn av katalogerna göras med lämpliga tidsmellanrum. Detta kan också medföra den fördelen att en lag står kvar
viss tid efter upphävandet. då det alltjämt kan komma i fråga alt mera
frekvent tillämpa skattebrottslagen resp. lagen om förmånsberättigade skattefordringar m.m. beträffande skatt eller avgift enligt lagen, medan
den inte längre belastar katalogerna när den endast mera sällan kan bli
aktuell.
När nu de båda katalogerna rensas från vissa upphävda författningar
synes det i konsekvensens namn lämpligt att göra en fullständig genomgång. Därvid kan anmärkas följande.
Il uppräkningarna upptas följande författningar som är upphävda eller till följd av. tidsbegränsning ändå förlorat sin giltighet (inom parentes anges SFS-nummer på den författning. varigenom den uppräknade författningen
upphävts, resp. den tidpunkt då författningen till följd av tidsbegränsning upphört att gälla):
Båda lagarna: förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror (SFS 1971: 246). förordningen (1948:85) om försäljningsskatt (SFS 1971:247),
lagen (1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon (SFS 1978:69),
lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker (SFS 1977: 292), förordningen (1961:653) om brännoljeskatt (SFS 1973:601), förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen (SFS 1973: 604), förordningen (1971: 170) om annonsskatt (SFS 1972: 266), lagen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt (SFS 1978: 118).
Enbart skattebrottslagen: förordningen (1970:99) om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten (1971-06-01), lagen (1977: 322) om investerings-
avgift för vissa byggnadsarbeten (SFS 1977: 1064).
Enbart lagen om förmånsberättigade skattefordringar m. m.: förordning-
en (1959:507) om allmän varuskatt (SFS :1968:430), förordningen (1922: 260) om automobilskatt (SFS 1973: 601). kungörelsen (1951: 750) om
saluvagnsskatt (SFS 1973: 781). förordningen (1963: 116) om trafikomlägg-
ningsskatt (1968-01-01), traktorskatteförordningen (1969:297) (SFS
1973:601). kungörelsen (1973:781) om saluvagnsskatt (SFS 1976:339), kungörelsen (1960:235) om avgift för växtskyddskontroll vid införsel av
växter (SFS 1978: 685).
Med hänsyn till det förut anförda förordas att de uppräknade författning-
arna får utgå ur I $ skattebrottslagen resp. I $ lagen om förmånsberättigade
skattefordringar m. m. Det bör tilläggas att genomgången skett med led-
ning av Register över gällande SFS-författningar 1 januari 1980, varför
upphävanden som må ha skett efter utgången av år 1979 inte beaktats.
Vidare bör anmärkas att den i skattebrottslagen upptagna lagen
(1955: 469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17
juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m. sedan år 1971
inte innehåller några självständiga avgiftsbestämmelser. I 148 hänvisas i stället till försäkringsavgifter enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. I sam-
band med lagändringen angavs (prop. 1971:22 s. 66) att försäkringspre-
mierna enligt lagen om yrkesskadeförsäkring i fortsättningen skulle beräknas så att de skulle förslå att täcka också ersättning på grund om omregle-
ring. Med hänsyn härtill och då det föreslås att lagen om yrkesskadeförsäk-
ring inte längre skall räknas upp i 13 skattebrottslagen bör även den nu
aktuella lagen utgå ur uppräkningen.
Slutligen bör anmärkas att den i I $ lagen om förmånsberättigade skattefordringar m.m. upptagna förordningen (1908: 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper numera har rubriken lagen
(1908: 129) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper (SFS 1979: 1059).
Görs de uteslutningar av upphävda författningar som förordats i det
föregående bör övergångsbestämmelserna till de båda lagförslagen ändras
så att därav framgår att den äldre lydelsen av resp. 1§ fortfarande gäller i fråga om ”skatter och avgifter” som belöper på tid före ikraftträdandet. Det förhållandet att skatter och avgifter enligt åtskilliga av författningarna
upphört att utgå vid en betydligt tidigare tidpunkt synes inte behöva
inverka på utformningen av övergångsbestämmelserna.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Lagrådet:
Förslaget att arvoden som understiger 500 kronor men sammanlagt
uppgår till detta belopp icke skall medföra förmåner som den allmänna
försäkringen bereder kan leda till att den försäkrade i ett fall blir berättigad till vissa förmåner medan i ett annat snarlikt fall sämre förmåner kommer att utgä. Sådan verkan är emellertid förbunden med nästan varje gränsdragning och det framstår cj som sannolikt att problemen av denna art vid
en reform sådan som den föreslagna skulle ha den omfattning att de måste
anses utgöra ett hinder mot densamma. Anledning att avstyrka reformen kan därför ej anses föreligga.
När det gäller hur reformen lagteckniskt skall genomföras bör man dock för att uppnå en enhetlig systematik välja en annan lösning än den det
remitterade förslaget innehåller. I AFL bör sålunda anges i vilken utsträckning inkomsterna är förmånsgrundande, medan avgiftsskyldigheten bör regleras i den lag om socialavgifter, varom förslag nyligen förelagts riksdagen (prop. 1980/81: 178).
I enlighet med det anförda bör 3 kap. 2§ ges följande tydelse:
”"Sjukpenninggrundande inkomst --- hundratal kronor.
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en
halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från inkomst av annat
förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller naturaförmåner för arbete som någon utför för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst
skall, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 500 kronor, anses
som inkomst av anställning. I fråga om ersättning som utgör inkomst av rörelse som bedrivits av den som utfört arbetet eller av jordbruksfastighet som denne brukat, gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att den försäkrade och den som har utgivit ersättningen är ense om detta. I nu angivna fall skall den som har utfört arbetet anses såsom arbetstagare och den som har utgivit ersättningen såsom arbetsgivare. Har ersättning för
arbete för någon annans räkning under året inte uppgått till minst 500 kronor, skall ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet.
Beräkningen av ——- till sjukförsäkringen.”
Som kommentar till den föreslagna lagtexten bör vidare redovisas föl-
jande. I andra stycket fjärde meningen behandlas frågan om likställighets-
avtal för vissa inkomster hänförliga till rörelse eller jordbruksfastighet. Bestämmelsen fick sin lydelse genom beslut av riksdagen vid 1975/76 års
riksmöte (prop. 1975/76: 46: SfU 1975/76: 17; rskr 67). Såsom den är utfor-
mad avser den ersättning för uppdrag som utförts av en person som ett led i
av honom bedriven yrkesmässig förvärvsverksamhet (rörelse eller jordbruk). Den ändring i formuleringen av denna mening som föreslås i lag-
rådsremissen har inget samband med ändringsförslagen i övrigt. Någon
kommentar till ändringen har inte givits. Enligt lagrådets mening synes
lydelsen böra bibehållas i oförändrat skick. I konsekvens med förstaget beträffande 3 kap. 2§ bör Il kup. 3§ ges
följande lydelse:
”Med inkomst av annat förvärvsarbete avses
a) inkomst av här i riket bedriven rörelse;
b) inkomst av här belägen jordbruksfastighet, som brukas av den försäkrade;
c) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller naturaför-
måner i form av kost, bostad eller bil: samt
d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976: 380) om arbetsskade-
försäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för inkomst som ovan nämnts; allt i den mån inkomsten inte enligt 2§ är att hänföra till inkomst av anställning.
Till inkomst ——-— ringa omfattning.
Har inkomst som avses i första stycket a) eller b) inte uppgått till 500 kronor för år, tas den inte i beräkning. Ej heller tas sådan ersättning som avses I första stycket c) i beräkning, om ersättningen från den, för vilken
arbetet utförts, under året inte uppgått till 500 kronor.”
De nu förordade ändringarna av AFL förutsätter, som tidigare angetts,
att ändring görs även i den i prop. 1980/81:178 föreslagna lagen om
socialavgifter.
Det föreslås att 3 kap. 5§ nämnda lag - i analogi med 2 kap. 4§ lagen —
erhåller följande ändrade lydelse: ”Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från ersättning för
arbete för någon annans räkning, om ersättningen från denne under året inte uppgått till 500 kronor. Vad nu sagts gäller dock inte om ersättningen utgör inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet.
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall vidare bortses från inkomst som avses i Il kap. 3§ första stycket d) lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Vid beräkningen ——-- allmän försäkring.” Hilding är av skiljaktig mening på sätt framgår av följande yttrande: "F.n. gäller i fråga om s.k. småinkomster (under 500 kr. för år) att arbetsgivaren inte är skyldig att erlägga arbetsgivaravgift för sådana in-
komster, om de för samme arbetstagare understiger nämnda belopp. Om
emellertid den enskilde arbetstagaren har flera småinkomster från olika håll, som sammanlagt uppgår till eller överstiger 500 kr., har han att
erlägga egenavgift för dessa. Å andra sidan är dessa inkomster såväl sjukpenninggrundande som tilläggspensionsgrundande.
Vid remissbehandlingen av pensionsförsäkringskommitténs betänkande (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m.m. föreslog riksförsäkringsverket att debiteringen av egenavgifter i nu nämnda fall skulle slopas, då den medförde administrativa kostnader som inte stod i rimlig proportion till de avgifter som föt in. Verket anknyter härtill i sitt remissyttrande över kulturskattekommitténs nu ifrägavarande förslag. I lagrådsremissen (avsnitt 2.2) förklarar departementschefen att han delar riksförsäkringsverkets uppfattning. Ett slopande av avgiftsskyldigheten bör dock enligt departementschefen leda till att möjligheten att förvärva förmåner inskränks i motsvarande mån. I enlighet härmed föreslås i remissen att skyldigheten att betala egenavgift för småinkomsterna upphävs och att samtidigt sådan ändring görs i lagstiftningen. att de inte heller blir förmånsgrundande. Departementschefen anför I anslutning härtill att allt talar för att sådana inkomster endast har en synnerligen marginell betydelse för de försäkrade.
Mot detta påstående synes emellertid vissa invändningar kunna resas. Sälunda har intjänandet av 30 poängår en avgörande betydelse för tilläggspensionens storlek (har jag ex.vis 25 poängår, får jag bara 25/30 av full ATP: pensionens storlek är sedan i sin tur beroende av genomsnittet av de femton bästa poängåren — som alltså kan ”bättras på” ex.vis vid övergång från deltids- till heltidsarbete). Det har inte belysts i remissen. hur förlusten av förmånerna från småinkomsterna kommer att inverka på antalet poängår. Låt mig ta följande exempel.
A och B arbetar båda deltid som affärsbiträden och tjänar på detta vardera 17.000 kr. Båda har dessutom städningsarbete i privatfamiljer.
A:s inkomster Affärsanställningen 17 000: — Städning hos
| familj 1 | 450: — |
| 2 | 450: — |
| 3 | 450: — |
| 4 | 450: — |
| oS | 400: — |
19200: —
B:s inkomster
Affärsanställningen | 17 000: —
Städning hos
| familj 1 | 550): — |
| 2 | 550: — |
| "3 | «= 550: — |
| "4 | 550: — |
19 200: —
A får enligt det remitterade förslaget inte räkna något poängår (kommer
under ett basbelopp. när småinkomsterna räknas bort) men det får däremot B.
Det kan vidare nämnas att den sjukpenninggrundande inkomsten är avgörande för livräntans storlek inom arbetsskadeförsäkringen.
Sådana slumpvisa utfall av försäkringssystemet, som nu angivits, kan
enligt min mening inte godtagas. Förslaget synes också kunna medföra
betydande svårigheter i den praktiska tillämpningen. Jag kan på grund av det anförda inte tillstyrka det remitterade förslaget i denna del. Om lagstiftaren inte anser sig kunna slopa egenavgifterna på dessa småinkomster
utan att göra motsvarande inskränkning på förmånssidan, är det enligt min uppfattning lämpligare att i sin helhet bibehålla gällande ordning i fråga om dessa inkomster.
Skulle det emellertid anses önskvärt att det remitterade förslaget genomförs i sak. är jag i fråga om den lagtekniska lösningen ense med övriga
lagrådsledamöter.”
Övriga lagförslag
Lagrådet:
Förslagen lämnas utan erinran.
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-09-17
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten,
Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, An-
dersson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Ahrland, Molin
Föredragande: statsrådet Wirtén
Proposition om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m. m.
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande! över förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).
2. lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa
fall,
lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd, Bo lag om ändring i lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv,
tan lag om ändring i lagen (1979: 611) om upphovsmannakonto,
SÅ lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning,
7. lag om ändring i lagen (1980: 954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m..
8. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),
9. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),
10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69).
11. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,
12. lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), 13. lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953: 272), 14. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,
15. lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrun-
dande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande.
! Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 30 april 1981.
Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Lagrådet har i allt väsentligt godtagit förslaget.
Jag ansluter mig till det av lagrådet föreslagna förtydligandet av sjätte stycket av anvisningarna till 52 §.
Vidare bör, som lagrådet påpekat, beaktas att till såväl punkt 2 av anvisningarna till 22 § som punkt 9 av anvisningarna till 29 § numera har fogats ett nytt stycke (SFS 1981: 388). Lagändringen, som gäller avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen, har trätt i kraft den I juli 1981.
Punkterna 5 och 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1981: 295) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) i den lydelse de har erhållit genom ovannämnda lagändring (SFS 1981:388) hänvisar var för sig till visst stycke i punkt 2 av anvisningarna till 22 § och i punkt 9 av anvisningarna till 29 §. Genom nu föreslagna ändringar i dessa anvisningspunkter rubbas ordningsnumren på de stycken vartill hänvisas i nämnda övergångsbestämmelser. Enligt lagrådet erfordras att jämkning görs av de berörda punkterna i övergångsbestämmelserna. Detta är dock, med hänsyn till att lagen SFS 1981:388 numera trätt i kraft, inte nödvändigt. Någon ändring i övergångsbestämmelserna till den tidigare lagändringen bör således inte göras.
Enligt punkt 6 av nämnda övergångsbestämmelser skall de nya bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 22 § och i punkt 9 av anvisningarna till 29 § om avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen tillämpas första gången vid 1983 års taxering. Vid denna taxering gäller dock äldre bestämmelser fortfarande i fråga om resor som har ägt rum före ikraftträdandet. Även de nu föreslagna ändringarna i dessa anvisningspunkter skall tillämpas första gången vid 1983 års taxering. Ett tillägg bör emellertid göras till övergångsbestämmelserna i det remitterade förslaget. I en ny punkt, 5, bör sålunda föreskrivas att punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 22 § och punkt 9 femte stycket av anvisningarna till 29 § inte tillämpas vid 1983 års taxering i fråga om resor som har ägt rum före den I juli 1981.
41 d § återges i det till lagrådet remitterade förslaget i dess ursprungliga lydelse (SFS 1979:612) oaktat paragrafen ändrats genom lag den 9 april 1981 (nr 295). Ändringen, som berörde byggnadsföretagens m. fl. rätt till avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond, har trätt i kraft den I juli 1981 och skall tillämpas första gången vid 1984 års taxering. Ändringen måste givetvis beaktas i nu förevarande sammanhang. De nu föreslagna ändringarna i paragrafen skall träda i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas redan vid 1983 års taxering. Någon tidigareläggning av byggnadsföretagens avdragsrätt för avsättning till resultatutjämningsfond är inte avsedd. Till övergångsbestämmelserna i det remitterade förslaget bör därför fogas en ny punkt, 4, varav framgår att 41 d § första, andra och sjätte
styckena i paragrafens lydelse intill den 1 juli 1981 skall tillämpas vid 1983 . års taxering. Därvid skall dock vad som i paragrafens första stycke sägs om schablonavdrag för egenavgifter avse avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter. Den utvidgade möjligheten att göra avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond kommer därmed att tillämpas första gången vid 1984 års taxering.
Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. I 85 8 I mom. andra stycket i det till lagrådet remitterade förslaget har
intagits en uttrycklig bestämmelse att den lokala skattemyndighetens beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter överklagas hos försäkringsrätten. Bestämmelsen, som endast kodifierar gällande rätt, avses träda i kraft den I januari 1982. I sitt delbetänkande (Ds S 1981:9) Försäkringsdomstolarnas arbetsläge föreslår försäkringsdomstolskommittén (S 1980:10) att bl.a. mål av detta slag flyttas över till skattedomstolarna. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1982. Kommitténs förslag bereds f.n. i regeringskansliet. Med hänsyn härtill anser jag att den ifrågavarande besvärsregeln bör utgå ur lagförslaget.
Förslagen till lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69) och lag
om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.
Jag ansluter mig till vad lagrådet förordat i fråga om uteslutningar av upphävda författningar och i fråga om utformningen av övergångsbestämmelserna till de båda lagarna.
Förordningen (1964: 352) om gasolskatt, vartill hänvisas i båda lagarna, har upphört att gälla den 1 juli 1981 (SFS 1981:430). Även denna författning bör därför utgå ur 1 § skattebrottslagen resp. I $ lagen om förmånsberättigade skattefordringar m. m. Vidare bör beaktas att den i I $ lagen om förmånsberättigade skattefordringar' m.m. upptagna förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk numera har rubriken lagen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk (SFS 1980: 975).
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäk-
ring
Lagrådets majoritet har godtagit förslaget i sak.
Jag ansluter mig till vad lagrådet förordat när det gäller hur reformen lagtekniskt bör genomföras. 3 kap. 2 § och 1 kap. 3 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring, AFL, samt 3 kap. 5 § lagen (1981:691) om socialavgifter bör således erhålla den lydelse som lagrådet föreslagit. 3 kap. 2 8 andra stycket fjärde — sjätte meningarna bör dock jämkas något i språkligt hänseende med hänsyn till att den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs på grundval av en prognos om den försäkrades kommande inkomstförhållanden.
Sedan lagrådets yttrande avgivits har emellertid 3 kap. 2 § AFL ändrats (SFS 1981:692). Genom lagändringen har möjligheterna för egenföretagare att få undantagande från ATP avskaffats. Ändringen träder i kraft först den I januari 1982. Enligt övergångsbestämmelserna skall äldre bestämmelser alltjämt tillämpas i vissa fall. Den nu föreslagna ändringen av paragrafen, innebärande att småinkomster som grundar sig på anställning eller uppdrag inte skall vara förmånsgrundande, bör därför ske genom en ändring i lagen ([981:692) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Övergångsbestämmelserna till ändringslagen bör därvid kompletteras med en regel som föreskriver att äldre bestämmelser i 3 kap. 2 § andra stycket fortfarande gäller i fråga om inkomst som belöper på tid före ikraftträdandet.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän för-
säkring
Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.
Enligt 4 § andra stycket i det till lagrådet remitterade förslaget skall värdet av bilförmån uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Hänvisningen bör ändras att avse lagen (1981:691) om socialavgifter. Vidare bör ett par redaktionella ändringar göras i andra och fjärde styckena.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag — efter samråd med chefen för socialdepartementet — att regeringen föreslår riksdagen att antaga
dels de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar,
dels inom budgetdepartementet upprättade förslag till
16. lag om ändring i lagen (1981: 692) om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,
17. lag om ändring i lagen (1981: 691) om socialavgifter.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt
4.8 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623) 67
4.10¶Förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) .. 67
4.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar M.M. sosssosesssseessssrsss sr sees 67
4.12 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) sssosssosssesserrere rs ole 68
4.13 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1981: 41) om ändring i uppbördslagen (1953:272) sososssseeesesserrssersr rss sees era 68
4.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän
fÖrsäkrilg oooosssorererrererererererrre rr ere rss rer rss rr rr a ess 68
4.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av penstionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
fÖrsäkfiNg oocosrreeerresrresererer rest rer ert rr stressa rer ess 69
5 Hemställäfd sosoossosseereererere ere rss rer rr ers res reser rss sa 69
6¶Beslut Losoooerseosereserereeerr ere sees ser res sa reeee rer ara 70
Bil. I Sammanfattning av betänkandet Samordningen av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter (Ds B 1980:15) ooo eoererreeseeeerereses sr rer rss reser seeds 71
Bil. ra Sammanställning av remissyttranden över betänkandet
Samordningen av egenföretagares skatter och socialförsäk-
ringsavgifter (Ds B 1980:15) osoooosossssss sosse ses sa 77
Bil. 4 De remitterade förslagen = .osssosesrrssssrrrrss rer rr ers s 87 Utdrag av lagrådets protokoll den 2 juni 1981 ssssssssssss ses rs rss 127 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1981
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981