Prop. 1981/82:10
om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m.m.
' Regeringens proposition 1981/82: 10
om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m. m.;
beslutad den I7 september 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN ROLF WIRTEN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en viss begränsning av skyldigheten att betala egenavgifter till socialförsäkringarna m. m. En motsvarande inskränkning görs på förmänssidan. dvs. vid beräkningen av underlaget för sjukpenning och ATP. Vidare föreslås ändrade regler om avdrag vid inkomsttaxeringen för egenavgifter. Syftet med de nya bestämmelserna är bl.a. att underlätta den försäkrings— och skattemässiga behandlingen av egenavgifterna.
De föreslagna ändringarna innebär i korthet följande.
Ersättningar som skall taxeras som inkomst av tjänst ger f. n. i undan- tagsfall upphov till skyldighet att betala egenavgifter. l praxis har sålunda den som haft royaltyinkomst av tillfälligt bedriven vetenskaplig. litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet påförts egenavgifter. Av- giftsskyldighet föreligger vidare för den som har flera inkomster vilka från varje arbetsgivare/uppdragsgivare understiger 500 kr. för år men samman- lagt uppgår till minst 500 kr. Enligt förslaget skall nu nämnda tjänstein- komster inte vara förmänsgrundande och inte heller föranleda skyldighet att betala egenavgifter.
Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall f. n. underskott i ett jordbruk dras av från inkomst av ett annat jordbruk. Motsvarande kvitt- ning skall göras om den skattskyldige bedriver flera olika rörelser. Dessa kvittningsregler föreslås avskaffade.
"Egenavgifter är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Vid beräkning av inkomst avjordbruksfastighet eller rörelse medges f. n. ett schablonavdrag för det löpande årets egenavgifter. De slutliga egenavgifterna som seder- mera fastställs för året i fråga skall avstämmas mot det tidgarc medgivna l Riksdagen [%!/82. I sum/. Nr IO
Prop. 1981/82: 10 2
sehablonavdraget. Enligt förslaget avskaffas systemet med sehablonav- drag. Den skattskyldige får i stället avdrag för det belopp som han i sin bokföring eller deklaration sätter av för att täcka det löpande årets egenav- gifter. Avsättningen får uppgå till högst 25 % av avsättningsunderlaget. Det avsatta beloppet återförs till beskattning nästföljande beskattningsår och avräknas mot de slutligt fastställda avgifterna. ] fråga om egenavgifter som hänför sig till annan inkomst änjordbruks- eller rörelseinkomst får avdrag, liksom hittills, göras som ett s.k. allmänt avdrag vid taxeringen för det beskattningsår då de slutliga avgifterna fastställts.
De nya reglerna avses trädai kraft den ljanuari 1982 och skall — såvitt gäller avdragsreglerna — tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
Prop. 1981/82: 10 3
1. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928: 370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 3701' dels att 41 b 5 och anvisningarna till paragrafen skall upphöra att gälla.
dels att 28 ä 1 mom.. 35.5 1 mom.. 41 d %. 46 5 2 mom.. 53 ä 1 mom., punkt 15 av anvisningarna till 21 &, punkterna 2 och 2 a av anvisningarna till 22 s. punkt 10 av anvisningarna till 28 å. punkterna 9 och 9 a av anvisningarna till 29 &. anvisningarna till 52 .5 samt punkt 3 av anvisningar- na till 53 & skall ha nedan angivna lydelse.
Föreslagen lydelse
28 å
[ "H)/71.2 Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo. såsom:
vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor: värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter. som förbrukats för rörelseidkarens. hans familjs eller övriga hushållsmed- lemmars räkning eller för avlöning åt arbetspersonal. som icke tillhört rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån. som i rörelsen kommit honom tillgodo. Räntor samt utdelningar å aktier. banklotter och andelar i ekonomiska föreningar räknas såsom intäkt av rörelse, såvitt de influtit från kapital. som tillhört rörelsen. Nuvarande lydelse
Royalty och periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent, mönster eller dylikt är att anse så- som intäkt av rörelse. såvitt icke royaltyn eller avgiften är av beskaf- fenhet att höra hänföras till intäkt av jordbruksfaxtig/tel eller av an- nan fastighet.
Ersättning iform av royalty eller periodiskt utgående avgift för ut- nyttjande av materiella eller imma- teriella tillgångar är att anse såsom intäkt av rörelse. såvitt inte royal- tyn eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av fus- t'iglzet eller av tjänst.
Ersättning. som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till annan. räknas likaledes som intäkt av rörelse.
Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad. som arbetsgivare uppburit från pcnsions— eller personalstiftelse. räknas som intäkt av rörelse. om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse.
Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse. räknas som intäkt av rörelsen.
Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen- sionsutfästclse m. m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning, skall han enligt 30 ä 2 mom. taxeringslagen(1956: 623). under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pensionsåtaganden. redo- visa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande av—
' Senaste lydelse av 41 b 5 19761460 anvisningarnatill 41 h a' 1981240. 2 Senaste lydelse 1976: 1099.
Prop. 1981/82: 10 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
dragsrätt föreligger enligt punkt 2 djämfört med punkt 2 e av anvisningar- na till 29% denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår. räknas skillnaden som intäkt av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid ut- gången av beskattningsåret. får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till summan av avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring — varvid dock beaktas endast avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik — samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid utgången av närmast föregående beskattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt. skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik motsvaran- de vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.
Upphör arbetsgivare med sin rörelse. räknas disponibla pensionsmedel som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbets- givare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare. räknas disponib- la pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvida— tion fattades eller skiftet ägde rum. För fusion som avses i 3 mom. gäller vad som föreskrives där och i 4 mom.
Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskatt- ningsårets ingång under särskild underrubrik jämte förmögenheten i pen- sionsstiftelse, som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik. vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgi— varens pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensions- åtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av Stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.
35å
1 mom.3 Till intäkt av tillfällig förvärsverksamhet hänföres intäkt. som skattskyldig haft av annan för- värvskälla än förut nämnts och som ej heller ltärflutit av kapital.
Till intäkt av tilljällig .l't'irvt'irvs- verkstmtlmt räknas även lotteri- vinst. som icke är frikallad från be- skattning enligt 19 Få.
Belopp. varmed st'lrultlonuvdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter. samt restituerade. avkor- tade eller avskrivna egenavgifter skall. i den (mtfattning som anges [ anvisningarna till 4! l) .5. upptagas
" Senaste lydelse 1976: 460.
1 mom. Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs
[) intäkt som skattskyldig haft av annan förvärvskälla än förut har nämnts och som inte heller utgör intäkt av kapital.
2) sådan lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 få.
3) restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen (198l.'69l) om socialavgi/ler. som inte utgör intäkt av jardltruksfits- tig/tet eller rörelse. i den mån av- drag har medgetts för avgifterna.
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
som intäkt av tillfälligfiiirvt'irvsverk- sam/tet.
Till intäkt av tillfällig I/öi'värvs- verksantltet räknas vidare i den om- fattning som angives i 2—4 mom. vinst genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).
41 Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och annan rörcl- se än penning— och försäkringsrö- relse medges avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till re- sultatutjämningsfond. Avdraget får uppgå till högst 20 procent av sum- man av de belopp som den skatt- skyldige under beskattningsåret har erlagt som lön till arbetstagare hos honom i förvärvskällan (lönekost- nad'). [ fråga om skattskyldig, som är fysisk person, får avdraget uppgå till högst summan av 20 procent av lönekostnaden och 15 procent av den vid taxeringen till statlig in- komstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan efter avdrag för den lönebaserade men före avdrag för den inkomstbaserade fondav- sättningen och — i förekommande fall — före avdrag för avsättning till allmän inveSteringsreserv enligt la- gen (l979:61t)) om allmän investe- ringsrescrv och före uppskov enligt lagen tl979zöll) om upphovsman- nakonto samt jöre .se/uthltnmvdrag för egenavgifter.
Med lön avses sådana ersättning- ar ipenningar som anges i 19 kap. I å andra stycket lagen (I 962.381 ) om allmän fi'irsäkring. Hänsyn skall dock inte tas till lön till arbets- tagare för vilken avgiftsskyldighet enligt _Uärde stycket första mening- en nämnda pt'tragrafinte föreligger och inte heller till ersättning till ar— betstagare, som varit bosatt utom- lands och utfört arbete utom riket.
* Senaste lydelse l98l: 295.
5 Föreslagen lydelse och 4) vinst — i den omfattning som anges i 2—4 mom. — genom icke yrkesmässig avyttring (realisa- tionsvinst).
d 54
Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och annan rörel- se än pcnning- och försäkringsrö- relse medges avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till re- sultatutjämningsfond. Avdraget fär uppgå till högst 20 procent av sum- man av de belopp som den skatt- skyldige under beskattningsåret har erlagt som lön till arbetstagare hos honom i förvärvskällan (lönekost- nad). I fråga om skattskyldig. som är fysisk person. får avdraget uppgå till högst summan av 20 procent av lönekostnaden och 15 procent av den vid taxeringen till statlig in- komstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan efter avdrag för den lönebascrade men före avdrag för den inkomstbaserade fondav- sättningen och före — i förekom- mande fall — avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv enligt lagen (l979:6l0) om allmän in- vesteringsreserv. uppskov enligt la- gen (l97916ll) om upphovsmanna- konto samt avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (198! :69!) om soda/avgifter.
Med lön avses sådana ersättning- ar i pengar som anges i 2 kap. 3 5 lagen (1981:691) om .meialctvgi/ter. Hänsyn skall dock inte tas till lön till arbetstagare för vilken avgifts- skyldighet enligt 2 kap. 4 ,6 första stycket ] nämnda lag inte föreligger och inte heller till ersättning till ar- betstagare. som varit bosatt utom- lands och utfört arbete utom riket. såvida ersättningen avsett arbete
Prop. 1981/82: 10 6 Nuvarande lydelse Fr'ireslagen lydelse
såvida ersättningen avsett arbete som utförts för annans räkning utan som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat (jfr 2 kap. att anställning förelegat Ufr 19 kap. 5 % amira stycket andra meningen ] låjjärde stycket andra meningen nämnda lag).
nämnda lag).
I fråga om handelsbolag och dödsbo som i beskattningshänseende be- handlas som handelsbolag. beräknas avdrag för avsättning till resultatut— jämningslond för bolaget respektive dödsboet. Ägs andel i handelsbolag eller 1 dödsbo. som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag. av annan än här i riket bosatt fysisk person. får avdrag för avsättning inte beräknas på grundval av bolagets eller dödsboets inkomster.
Avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond skall återföras till be- skattning nästföljande beskattningsår.
Av punkt 2 tionde och elfte styckena samt punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 41 & framgår att avsättning till resultatutjämningsfond kan medföra att rätten till lagernedskrivning begränsas.
465
2 "H)/71.1 hemortskommunen far skattskyldig. som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret. dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmedjämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla. i den ut— sträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för påförda egenavgifter i den 2) för påförda egenavgifter enligt omfattning som anges i anvisning- lagen (l98l:69l) om socialavgifter arna till 41 [7 s: som intefår dras avfrån inkomsten
av särskild förvärvskälla ;
3") för premier och andra avgifter. som skattskyldig erlagt för försäkring- ar av följande slag. vilka ägs av honom själv eller. i förekommande fall. hans make eller hans omyndiga barn. nämligen kapitaltiöi säkring till den del avdrag för premien ej medges enligt punkt.. 7 av anvisningarna till 72 så eller punkt 9 av anvisningarna till 29 :$. arbetslöshetsförsäkring. om avdrag ej medges enligt nyssnämnda lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till 33 s'. samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp. som ej avses i 33 å och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäk- r1ng:
4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess bar- net fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola. gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3000 kronor för varje barn;
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. som ägs av arbetsgivare. om försäkringen ägs av den skattskyldige.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö-
5 Senaste lydelse 1980: 71.
Prop. 1981/82: 10 7 tN'uvarande lydelse Föreslagen lydelse
mansskatt. medges avdrag för periodiskt understöd. avgift för pensionsför- säkring och underhållsbidrag. som anges i första stycket 4) och 6). endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet. avgiften eller underhållsbidra- get vid beräkningen av sjömansskatt.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt- ningsåret. medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.
Avdrag för premier och andra avgifter som avses i första stycket 3) medges inte med högre belopp än 250 kronor. Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken. medges dock sådant avdrag för dem båda gemensamt med högst 500 kronor. Avdrag. som nu sagts. med högst 500 kronor medges vidare om skattskyl- dig under beskattningsåret varit ogift — varmed jämställs änka. änkling eller frånskild — och haft hemmavarande barn under 18 år.
Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning. om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 &. får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxe- ringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A- inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A- inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-in- komst avses inkomst som enligt 9 & 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576.) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt samt enligt 1 :$ 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning.
Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig. som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning. får avdrag medges högst med belopp. beräknat som för in- komst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryg- gande pensionsskydd. får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e
Prop. 1981/82: 10 8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
femte stycket av anvisningarna till 29 &. Har skattskyldig. sotn — själv eller genom förmedling av juridisk person -— drivit jordbruk. skogsbruk eller rörelse. upphört med driften i ft.")rvärvskällan och har han under verksam- hetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 a' 3 mom. andra stycket lagen (19471576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivitjordbrukct. skogsbruket eller rörelsen. dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts förjanuari månad det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskz'illan. Har riksskatteverket enligt punkt I tredje stycket av anvisningarna till 31 s medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring. anger riksskatteverket det högsta belopp varmed av- drag för avgift för försäkringcn får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upp- hört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får- talan inte föras.
Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kttnnat utnyttjas enligt bestämmel- serna i femte stycket. medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i femte stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i första stycket 6) i hemortskommunen inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor. som är skattepliktiga i kommunen. och övriga avdrag enligt denna para- graf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommttnen. medges avdrag för återstoden i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten. i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kom- munen. Avdrag. som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det bcskattningsår då avgiften betalades. får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga av- drag enligt denna paragraf gjorts.
53å
I mom." Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger såframt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut. varom i 72 och 73 äs' sägs:
a) fysisk person: för tid. under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst. som av honom häri riket eller å utländsk ort förvärvats: samt
" Senaste lydelse 1980: 1096.
Prop. 1981/82:10 9
,N'uvarancle lydelse Föreslagen lydelse
för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse. som här bedrivits: för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån. som utgått av anställ- ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån. som utgått av annan anställning eller annat uppdrag. i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket:
för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 6000 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag:
för pension pa grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
för belopp. som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste- pensionsförsäkring. om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för- säkringsrörelse:
för ersättning enligt lagen tl954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersätt- ning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning. som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst- göring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskade- skydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän:
för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd:-
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen(1973: 349): för annan härifrån uppburen. genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst:
för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse häri riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse: samt
för belopp. varmed sehablonav- drag för egenavgifter Över-stigit på- förda avgijier. samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenav- gifter. allt i den wnjattning. som anges i anvisningar/m till 4] I) sf:
för åter/ört avdrag för egenav- gifter enligt lagen (l98l.'691) om socialavgifier samt — iden mån av- drag har medgertsför avgifterna -— restituerade. avkortade eller av- skrivna egenavgifter;
b) staten:
för inkomst av jordbruksdomäner. skogar samt uthyrda eller med. tomt- rätt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter. samt
för inkomst av rörelse. som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet. som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov:
c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings- sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:
för inkomst av fastighet och av rörelse:
d) akademier. allmänna undervisningsverk. sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar. samarbetsorgan
Prop. 1981/82: 10 10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna.
sjömanshus, företagarelörening som erhåller statsbidrag. regional ut- vecklingsfond som avses i förordningen (1978z504') om överförande av vissa uppgifter från löretagareförening till regional utvecklingsfond.
allmänna försäkringskassor. erkända arbetslöshetskassor. understöds- föreningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet. pen- sionsstiftelser som avses i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsut- fästelse m.m.. personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall. stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetsta- gare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning. företagsned- läggelse eller rationalisering av företags verksamhet. sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,
Allmänna pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden. Apotekar- societetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m.. Bok- branschens Finansieringsinstitut Aktiebolag. Dag Hammarskjölds minnes- fond. Fonden för industriellt utvecklingsarbete. Fonden för industriellt samarbete med u-länder. Järnkontoret och SlS-Standardiseringskommis- sionen i Sverige. så länge kontorets respektive kommissionens vinstmcdel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar. Nobelstiftelsen. Norrlandsfonden, Stiftelsen Industri- centra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland. Stiftel- sen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Svenska bibelsällskapets bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag. Svenska skeppshypoteks- kassan. Svenska UNICEF-kommittén. Sveriges exportråd. Sveriges turisträd och Aktiebolaget Tipstjänst:
för inkomst av fastighet;
e) kyrkor. sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinst- syfte. barmhärtighetsinrättningar. stiftelser som hava till huvudsakligt än- damål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att. utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller be- stämda personer. främja vård och uppfostran av barn eller lämna under- stöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk- samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning. ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:
för inkomst av fastighet och av rörelse:
i) svenska aktiebolag och sådana bolag. som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar. samebyar, sam- fund. stiftelser. understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hän- förlig verksamhet. verk. inrättningar och andra inländskajuridiska perso- ner. dock såvitt gäller sädanajuridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark- samfällighet eller regleringssamfällighet. samtliga här under 1) avsedda bolag. verk och andrajuridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):
för all inkomst. som här i riket eller ä utländsk ort förvärvats;
g) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse. som här bedrivits; samt
Prop. 1981/82: 10 11
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.
Riksskatteverket må. om särskilda skäl därtill äro. efter ansökan förkla- ra. att stiftelse eller förening. som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete. i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening. som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må. när omständigheterna det föranleda. av riksskatteverket återkallas. Över beslut. som riksskattever- ket meddelat enligt detta stycke. må klagan icke föras.
Anvisningar
till 21 å
15.7 Belopp, varmed schablon- avdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter. samt restituerade. avkortade eller avskrivna egenav- gifter skall. i den omfattning som anges i anvisningarna till 4] b 9'. upptagas som intäkt av jordbruks- fastighet.
15. Till intäkt av jordln'uksfiis- tighet räknas avdrag för egenav- gifter som har åtenförts enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 >>" samt -— i den mån avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkning av net- tointäkten av fastigheten —— resti- tuerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter.
till 22 ä
2.8 Till driftkostnad hänföres även speciella skatter och avgifter till det allmänna. såsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska all- männa skatter få icke dragas av (se 20 å). Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b .5.
2. Till driftkostnad hänförs även speciella skatter och avgifter till det allmänna. såsom till exempel skogsvärdsavgift. Svenska all-' männa skatterfår inte dras av (se 20 å).
Bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna till 29ä om avdrag för premie för grupplivförsäkn'ng och för kostnader för egen hälsovård samt i punkt 6 av anvisningarna till 33 & om avdrag för avgift till erkänd arbetslös- hetskassa gäller också beträffande inkomst avjordbruksfastighet.
Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 så om avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträffande inkomst av jordbruksfastighet.
2. a.9 Vid beräkning av nettoin- täkt av här i riket belägen jord- bruksfastighet som brukats av skattskyldig, som ärfjvsisk person, medges sehablonavdrag för egen-
7 Senaste lydelse 1976: 460. ” Senaste lydelse 1981: 388. 9 Senaste lydelse 1977: 1172.
2 a. Avdrag medges för påför- da egenavgifter enligt lagen ( 198! :69/ ) om socialt'inger i den mån avgifterna hänför sig till jord- bruksfastigheten.
Prop. 1981/82:10
Nuvarande lydelse
avgifter enligt bestämmelserna i denna punkt.
Schablonavdraget beräknas på ett underlag som motsvarar den skatteskyldiges nettointäkt av jord- bruksfastigheten. beräknad enligt lagen (1947: 576) om statlig in- komstskatt före schablonavdraget. minskad mcd dels sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 &. dels underskott av annan här i riket be- lägen jora'bruksfasrighet som bru- kats av den skattskyldige. dels — om den skattskyldige begär det — intäkt som är att hänföra till in- komst av anställning enligt 11 kap. 2 % första stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
lllotsvarande gäller beträffande skattskyldig som är delägare i han- delsbolag (Jfr 53 55 2 mom.).
Föreslagen lydelse
Fysisk person. som brukat en här i riket belägen jm'dbruksfastighct. får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka de på heskattningsärct belöpande egen— avgifterna. Den som enligt jord- brukslwkföringslagen (l979: l4l) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsäret. Medgivet av- drag skall återföras till beskattning nästfi'iljande beskattningsär.
Avdrag enligt andra stycket be- räknas på ett underlag som motsva- rar den skattskyldiges nettointäkt av jordbruksfastighcten. beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. före avdraget. mins- kad med
]) sjukpenning eller annan er- sättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 ä.
2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap. 2 & första stycket lagen (1962z381) om allmän försäkring. och
3) intäkt som omfattas av över- enskommelse enligt 3 kap. 2 9' and- ra stycket lagen om allmänfi'irsäk- ring.
Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av un- derlaget. beräknat enligt tredje stycket.
Vad som har sagts i första —fjär- de styckena gäller också för en fysisk person. som är delägare i ett handelsbolag. under förutsf'ittning att bolaget har haft inkomst av en här i riket belägen jordbruksfas— tighet och att delägaren genom bo- laget har brukat fastigheten. Av- drag enligtfiiirsta och andra stycke- na skall därvid göras av delägaren. Vad som nu har sagts gälh r också i fråga om en delägare i ett dödsbo. för vilket reglerna om handelslmlag skall tillämpas.
Prop. 1981/82: 10 Nuvarande lydelse
Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 ? medhjäl- pande make för del av inkomst av verksamhet. som bedrives av den andra maken. skall schablotmvdrag för egenavgifter beräknas särskilt för envar av makarna.
Selzablonavdraget utgör — såvi- da annat icke följer av sjätte och sjunde styckena — 10 procent av den del av underlaget som icke överstiger l0000 kronor. 20 procent av den del av underlaget som över- stiger l()000 men icke 100000 kro- nor samt I5 procent av den del av underlaget som överstiger [00000 kronor.
Schablonava'raget utgör .? pro- cent av underlaget om
a) den skattskyldige vid ingång- en av året näst före taxeringsåret harf'vllt 65 är.
bl den skattskyldige för decem- ber månad året nästföre taxerings- året har åtnjutit förtidspension eller hel ålderspension enligt lagen t]962:38l ) om allmän försäkring och pensionsgrtmdande inkomst icke skall beräknas för honom en- ligt 15 kap. 2 9' samma lag.
c) den skattskyldige icke är in- skriven i allmän försäkringskassa vid utgången av året nästföre taxe- ringsåret. eller
d) bruttointäkten av fastigheten uteslutande eller så gott som ute- slutande omfattas av ("iverenskom- ntelse som avses i.? kap. 2 $? andra stycket lagen tl962.'38l) om allmän försäkring.
Ifall som at-'ses i sjätte stycket beräknas schablonavdrag endast på underlag eller del därav för vil- ket egenavgift enligt 4 5 lagen (l968.'4.l9) om allmän arbetsgivar- avgift vid taseringen bedömes kortt- ma att utgå. Vid denna bedömning anses underlaget utgöra sådan in- komst av annatförvärt-'sarbete som avses i första stycket nämnda lag- rum.
13. Föreslagen lydelse
Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 å en medhjäl- pande make för del av inkomst av en verksamhet. som bedrivs av den andra maken. skall avdrag enligt första och andra styckena göras
särskilt för envar av makarna.
Skattskyldig som har gjort av- drag enligt andra stycket skall vid självdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgif- terna skall lämnas på blankett en- ligtf'ot'mulär som fastställs av riks- skatteverket.
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
14
Föreslagen lydelse
till 28 å
m.m Belopp, varmed schablon- avdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter. samt restituerade. avkortade eller avskrivna egenav- gifter skall, i den onzfatming som anges i anvisningarna till 41 115. upptagas som intäkt av rörelse.
10. Till intäkt av rörelse räknas avdrag för egenavgifter som har återförts enligt punkt 9 a av anvis- ningarna till 29 9" samt — i den mån avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkning av nettointäkten av rörelsen — restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter.
till 29 å
9.Il Såsom speciella för rörelse utgående skatter eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa till- verkningsskatter. stämpelavgifter. tull- och hamnumgälder m.m. dyl. Däremot få svenska allmänna skat- ter icke avdragas (se 20 s).
Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna til/41 17 s.
Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss rörelse. utgör avdragsgill omkost- nad i rörelsen. (')m den ersättning. som kan komma att utfalla på grund av försäkringen. utgär efter förmän- ligarc grunder än vad som gäller en- ligt grupplivförsäkring för befatt- ningshavare i statens tjänst. skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den del av premien som i enlighet här- med icke utgör omkostnad i rörel- sen erhålles allmänt avdrag under de förutsättningar som angivas i 46 ä 2 mom.
9. Såsom speciella för rörelse ut- gående skatter eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa tillverk— ningsskatter. stämpelavgifter. tull- och hamnumgälder m.m. dyl. Där- emot för svenska allmänna skatter inte dras av (se 20 å).
Premie för grupplivförsäkring. som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss rörelse. utgör avdragsgill omkost- nad i rörelsen. (')m den ersättning. som kan komma att utfalla på grund av försäkringen. utgår efter förmån- ligare grunder än vad som gäller en- ligt grupplivt'örsäkring för befatt— ningshavare i statens tjänst. skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den del av premien som i enlighet här- med inte utgör omkostnad i rörel- sen erhålls allmänt avdrag under de förutsättningar som anges i 46 ä 2 mom.
Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri sådan värd för anställd är skattefri enligt 32 it 3 mom. tredje stycket.
Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 & om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av rörelse.
Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 & om avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträffande inkomst av rörelse.
"' Senaste lydelse 1976: 460. " Senaste lydelse |98|z388.
Prop. 1981/82: l0 Nuvarande lydelse
9.8.” Vid beräkning av nettoin- täkt av ltär i riket bedriven rörelse skall punkt 2 a av anvisningarna till 22 # äga motsvarande tillämpning. Vid tillämpning av nämnda anvis- ningspunkt skall i stället för in— kontst eller underskott av jord- bruksfastighet beaktas inkomst el- ler underskott av rörelse samt i stället för sjukpenning som avses i punkt [4 av anvisningarna till Zl 9' beaktas sjukpenning som avses i punkt 9 av anvisningarna till 28 s.
': Senaste lydelse I976: 1094.
F (fit'eslagen lydelse
9 a. Avdrag medges för påför- da egenavgifter enligt lagen (l981.'69l) Om socialavgiftw i den mån avgifterna hänför sig till rörel- sen.
Fysisk person. sorti bedrivit rö- relse ltär i riket. får dessutom av- dra gför belopp sotn ltar avsatts för att täcka de på beskattningsäret belöpande egenavgifterna. Den som enligt bokföringslagen (1976: 125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räken— skaperna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning nästföljande beskatt- ningsår.
Avdrag enligt andra stycket be- räknas på ett underlag sattt mot— svarar den skattskyldiges nettoin- täkt av rörelsen. beräknad ett/igt la— gen ll947:576) om statlig inkomst- skatt. före avdraget. minskad med
I ) sjukpenning eller annan er- sättning som avses ipunkt 9 av an- visningarna till 28 s*.
2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt ]] kap. 2 $$ första stycket lagen (196138!) om allmän försäkring. oclt
3 ) intäkt som omfattas av över- enskr'nntnelse enligt 3 kap. 2 5 and- ra stycket lagen om allmän försäk- ring.
Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av un- derlaget. beräknat ett/igt tredje stycket.
Vad som har sagts iförsta—fjär- de styckena gäller också för en fysisk person. som är delägare i ett
ltattdelsbolag. under förutsättning att bolaget har haft ittkomst av en här i riket bedriven rörelse och att delägaren genom bolaget ltar drivit rörelsen. Avdrag ett/igt första och andra styckena skall därvid göras
Prop. 1981/82: [0
Nuvarande lydelse
till 52
Ha makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhct avseende in- komst av jordbruksfastighet eller rörelse gälla bestämmelserna i and- ra—sjätte styckena.
Verksamheten anses bedriven av den ena av makarna om han med hänsyn till utbildning. arbetsuppgif- ter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i verk- samheten och den andra maken ej har en sådan ledande ställning. Den make som sålunda driver verksam— heten beskattas för hela inkomsten av verksamheten om annat ej följer av tredje och fjärde styckena. Har ingen av makarna en sådan ledande ställning som nu har sagts anses verksamheten bedriven av makarna gemensamt. I sådana fall sker be- skattning enligt femte stycket.
När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbe- tat i verksamheten minst 400 tim- mar under beskattningsåret, får ma-
" Senaste lydelse 1976: l094.
lf) Föreslagen lydelse
av delägaren. Vad som nu har sagts gäller också ifråga om en delägare i ett dödsbo. för vilket reg- lerna otn handelsbolag skall tilläm- pas.
Beskattas ett/igt tredje stycket av (mrisningartut till 52 5 en medhjäl- pande tnake för en del av inkomst av en verksam/tet. som bedrivs av den andra maken. skall avdrag ett- ligt första och andra styckena gö- ras särskilt för envar av makarna.
Skattskyldig som ltar gjort av- drag enligt andra stycket skall vid siälvdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgif- terna skall lämnas pö blankett ett- ligtfi'n'muli'ir som fastställs av riks- skatteverket.
ål]
Ilar makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet avseende in- komst av jordbruksfastighet eller rörelse gäller bestämmelserna i andra—sjätte styckena.
Verksamheten anses bedriven av den ena av makarna om han med hänsyn till utbildning. arbetsuppgif- ter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i verk- samheten och dcn andra maken inte har en sådan ledande ställning. Den make som sälunda driver verksam- heten beskattas för hela inkomsten av verksamheten om annat inte följer av tredje och fjärde styckena. Har ingen av makarna en sådan le- dande ställning som nu har sagts anses verksamheten bedriven av makarna gemensamt. I sådana fall sker beskattning enligt femte stycket.
När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbe- tat i verksamheten minst 400 tim- mar under beskattningsåret. får ma-
Prop. l981/82:10 Nuvarande lydelse
karna fördela inkomsten sig emel- lan så att en del av hela inkomsten av förvärvskällan. beräknad enligt lagen (19471576) om statlig in- komstskatt före sehablonavdrag för egenavgifter enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 s*" och punkt 9 a av anvisningarna till 29 s*, hän- föres till medhjälpande make. Den- na del får icke upptagas till högre belopp än som kan anses motsvara marknadsmässigt vederlag för medhjälpande makens arbctcjämte egen sjukpenning eller annan er- sättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till Zl & eller punkt 9 av anvisningarna till 28 &. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än lZ månader. jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas ge- mensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rö- relsens art och andra omständighe- ter skäl därtill föreligger. Vid bedö- mande av om medhjälpande make under beskattningsåret arbetat fö- reskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid. då han tipp- burit sjukpenning eller föräldrapen- ning enligt lagen tl962: 381) om all- män försäkring eller därmcd jäm- förlig ersättning enligt annan för- fattning. arbetat i samma omfatt- ning som närmast före den tid. då sådan ersättning uppburits.
[ de fall då verksamhet bedrivits av den ena av makarna och den andra maken ägt del i förvärvskäl- lan eller det i denna nedlagda kapi- talet. möter ej hinder att — utöver vad som anges i tredje stycket — hänföra ytterligare en del av in- komsten till sistnämnda make. mot- svarande skälig ränta som han kan ha uppburit pågrund av sin ägande- rätt eller kapitalinsats.
Ha makarna gemensamt bedrivit verksamheten. skall vardera maken taxeras för den inkomst därav som med hänsyn till hans arbete och öv- ! Riksdagen 19811'82. l saml. Nr I()
] 7 Föreslagen lydelse
karna fördela inkomsten sig emel- lan sä att en del av hela inkomsten av lörvärvskällan. beräknad enligt lagen (l947:576) om statlig in- komstskatt, före avdrag för avsätt- ning för egenavgiftcr enligt lagen (1981:69l) om soda/avgifter. hän- förs till medhjälpande make. Denna del får inte tas upp till högre belopp än som kan anses motsvara mark- nadsmässigt vederlag för medhjäl- pande makens arbete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt l4 av anvisning- arna till 21 & eller punkt 9 av anvis- ningarna till 28 &. Omfattar beskatt- ningsåret kortare eller längre tid än l2 månader. jämkas antalet arbets- timmar med hänsyn härtill. Arbets- insats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om medhjälpande make under beskatt- ningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid. då han uppburit sjukpen- ning eller föräldrapenning enligt la- gen (I962z381) om allmän försäk- ring eller därmed jämförlig ersätt- ning enligt annan författning. arbe- tat i samma omfattning som när- mast före den tid. då sådan ersätt- ning uppburits.
! de fall då verksamhet bedrivits av den ena av makarna och den andra maken ägt del i förvärvskäl- lan eller det i denna nedlagda kapi- talet. möter inte hinder att —- utöver vad som anges i tredje stycket — hänföra ytterligare en del av in- komsten till sistnämnda make. mot- svarande skälig ränta som han kan ha uppburit på grund av sin ägande- rätt eller kapitalinsats.
Har makarna gemensamt bedri- vit verksamheten. skall vardera maken taxeras för den inkomst där- av som med hänsyn till hans arbete
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
riga insatser i verksamheten skäli- gen tillkommer honom.
Vad som på vardera maken be- löper enligt bestämmelserna i förs- ta—femte styckena minskat med scltahlunai'drag för egenavgifter utgör den skattskyldiges nettoin- täkt av förvärvskällan.
Av 65 & framgår. att bestämmel- ser som avse gift skattskyldig i vig- sa fall skola tillämpas i fråga om dem som. utan att vara gifta. leva tillsammans.
18. Föreslagen lydelse
och övriga insatser i verksamheten skäligen tillkommer honom.
Vad som på vardera maken be- löper enligt bestämmelserna i förs- ta—femte styckena. sedan därifrån avräknats på maken belöpande del av avsättning för egenavgifter. ut- gör den skattskyldiges nettointäkt av förvärvskällan.
Av 65 så framgår.. att bestämmel- ser som avser gift skattskyldig i vis- sa fall skall tillämpas i fråga om dem som. utan att vara gifta. lever tillsammans.
till 53 s
3. Inkomst av rörelse i form av '. royalty eller periodvis utgående av- gift för utnyttjande av patent. mönster eller dyl.. som lti'irjlvter från här i riket bedriven rörelse.
3. Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för utnyttande av materiella eller im- materiella tillgångar skall. såvida erst'ittningen skall lu'inft'irus till in-
anses som inkomst av rörelse. som här bedrivits.
täkt av rörelse och et'sr'ittningen härrör från häri riket bedriven rö- relse. anses som intäkt av rörelse. som här bedrivits.
Denna lag träder i kraft den I januari l982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering. ] samband därmed iakttas följande.
I. Har en skattskyldig påförts egenavgifter såsom slutlig skatt för be- skattningsår för vilket taxering har skett är [982 eller tidigare och- har den skattskyldige för beskattningsåret medgetts sehablonavdrag för egenav- gifter enligt den äldre lydelsen av punkt 2 a av anvisningarna till 22 & eller den äldre lydelsen av punkt 9 a av anvisningarna till 29 s'. medges avdrag för de påförda egenavgifterna endast med det belopp varmed dessa har överstigit sehablonavdraget. ()m sehablonavdrag för beskattningsåret har medgetts med belopp överstigande summan av de påförda egenavgifterna skall skillnadsbeloppet tas upp som intäkt.
2. Har schablonavdrag för egenavgifter, som medgivits vid l982 eller tidigare års taxering. reducerats i samband med ändring av taxeringen. får avdrag göras med det belopp varmed reduktion har skett. Å andra sidan skall som intäkt tas upp belopp varmed sehablonavdrag i samband med ändring av 1982 eller tidigare års taxering har medgetts utöver tidigare åtnjutet sehablonavdrag.
3. Belopp som är avdragsgillt eller skattepliktigt enligt första eller andra punkten hänförs till det beskattningsår under vilket slutlig eller tillkom- mande skatt har påförts eller restitution. avkortning eller avskrivning har skett. Har sehablonavdrag för egenavgifter medgetts eller har tidigare medgivet schablonavdrag ändrats. skall. såvida taxeringsåtgärden inte för- anleder omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga. avdraget eller intäkten hänföras till det beskattningsär under vilket beslutet an- gående taxeringsåtgärden har meddelats.
Prop. 1981/82: 10 ' 19
Har den skattskyldige antingen brukat flera jordbruksfastigheter eller bedrivit flera rörelser under det beskattningsår som anges i första stycket, skall i nämnda stycke avsett avdragsgillt eller skattepliktigt belopp hänfö- ras till den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av scha- blonavdrag. Har den skattskyldige under nämnda beskattningsär både brukat jordbruksfastighet och bedrivit rörelse. fastställs i första hand det inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är störst. Inom detta in- komstslag hänförs avdrag eller intäkt till den förvärvskälla som ger störst underlag. Har den skattskyldige under beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse. medges avdraget såsom allmänt avdrag enligt 46 ä 2 mom. medan intäkten tas upp såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.
4. Vid 1983 års taxering tillämpas 41 d & första. andra och sjätte styc- kena i paragrafens lydelse intill den ljuli 1981. Därvid skall dock vad som i paragrafens första stycke sägs om schablonavdrag för egenavgifter avse avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981 : 691) om soeialav- gifter.
5. Vid 1983 års taxering tillämpas inte punkt 2 tredje stycket av anvis- ningarna till 22 å och punkt 9 femte stycket av anvisningarna till 29 å i fråga om resor som har ägt rum före den 1 juli 1981.
2. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 1 och 3—5 ååå lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall1 skall ha nedan angivna lydelse.
Föreslagen lydelse 1 &: Vid debitering av slutlig och till- Navarande lydelse
Vid debitering av slutlig och till-
kommande skatt skall statlig in- komstskatt och förmögenhetsskatt samt avgift enligt 4 .$ lagen ( l968:4l 9) om allmän arbetsgivar- avgift begränsas enligt bestämmel- serna i denna lag.
Med skatt avses i denna lag även sådan avgift som angives i första stycket.
kommande skatt skall statlig in- komstskatt och förmögenhetsskatt begränsas enligt bestämmelserna i denna lag.
3 g.?
Vid prövning av skattebegränsningen fastställes ett spärrbelopp med hänsyn till den beskattningsbara inkomst som beräknats för den skattskyl- .
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 772. 2 Senaste lydelse 1976: 1095. ] Senaste lydelse 1979: 1163.
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
20
Föreslagen lydelse
dige enligt lagen 119471576) om statlig inkomstskatt för det år vartill skat- ten hänför sig.
Den beskattningsbara inkomsten. minskad med 4500 kronor. skall
ökas med avdrag enligt lagen (I975.'ll47) om särskilt investe- ringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt eller därmed jämför- ligfi'irfilttning.
ökas med sådant sehablonav- drag för egenavgifter som avses i punkt 2 a av anvisningar/m till 22 5 och punkt Oa av anvimingarna till 29 55 konununulskattelagen (l928:370), samt
ökas med avdrag Och tninskas med intäkt som avses i andra ot-h
ökas med särskilt investeringsav- drag,
ökas med påförda egenavgifter enligt lagen (l98l:69l) om social- avgifter och avdrag för avst'ittning för egenavgifter,
minskas med restituerade. avkor— tade eller avskrivna egenavgifter samt till beskattning återfört av- drag för avsättning jör egenav- gifter.
allt under förutsättning att den skattskyldige vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten erhållit avdrag eller beskattats för intäkt av här angivet slag.
Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret. skall den beskattningsbara inkomsten ökas med den till sjömansskatt beskatt- ningsbara inkomsten och enligt 1 s 2 mom. lagen (1958: 295) om sjömans— skatt skattepliktig dagpenning. .
Spärrbeloppet utgör 80 procent av den del av den skattskyldiges enligt första stycket beskattningsbara inkomst. ökad eller minskad enligt andra och tredje styckena. som ej överstiger 30 bascnheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt It.) & 1 mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt och 85 procent av överskjutande belopp. tredje styckena av anvisningarna til/41 l) 5 nämnda lag,
454
Spärrbelopp enligt 3 5 _lätnföres med sammanlagda be10ppet av stat- lig inkomstskatt. förmögenhets- skatt. allmän kommunalskatt. landstingsmedel och egenavgifter som beräknats för den skattskyldi- ge på grund av taxeringen (skatte- beloppet). 1 skattebeloppet inräk- nas även sjömansskatt. om den skattskyldige erlagt sådan skatt un- der beskattningsåret.
Med egenavgifter förstås av-' gifter som avses iförsta stycket av anvisningarna till 4! !) s*? kommu- nalskattelagen (1928: 370).
* Senaste lydelse 1980: 1052,
Spärrbelopp enligt 3 & jämförs med sammanlagda beloppet av stat- lig inkomstskatt. förmögenhets- skatt. kommunal inkomstskatt och egenavgifter enligt lagen (l98l:69l) om socialavgifter som beräknats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebelop- pet). l skattebeloppet inräknas även sjömansskatt. om den skatt- skyldige erlagt sådan skatt under beskattningsåret.
Prop. 1981/82: 10 21
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomstskatt eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 ;t 4 eller 5 mom. uppbördslagen (1953: 272). 2 5 lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller 5 5 lagen (1980: 1047) om skattereduktion för aktieutdelning eller genom avräkning av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter, skall skattebelopp enligt första stycket beräknas som om skattereduktion eller avräkning av skatt inte hade skett.
stf
Om skattebeloppet enligt 4 5 är högre än spärrbeloppet. nedsättes den statliga inkomstskatten och för- mögenhetsskatten samt avgift en- ligt—l 35 lagen (1968.'4l9) om alltnän arbetsgivaravgift med överskju- tande belopp. Den statliga förmö- genhetsskatten får dock med tillämpning av denna lag ej bli lägre än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet.
Nedsättning sker av den statliga förmögenhetsskatten. om ej en an- nan ordning kan antagas vara för— månligare för den skattskyldige. Skattenedsättning som avses i 4.5 tredje stycket verkställas sedan nedsättning har skett enligt första stycket i denna paragraf.
Om skattebeloppet enligt 4ä är högre än spärrbeloppet nedsätts den statliga inkomstskatten och för- mögenhetsskattcn med överskju- tande belopp. Förmögenhetsskal- ten får dock med tillämpning av denna lag inte bli lägre än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet.
Nedsättning sker av den statliga förmögenhetsskatten om inte en an- nan ordning kan antas vara förmån- ligare för den skattskyldige. Skat- tenedsättning som avses i 4 å tredje stycket verkställs sedan nedsätt- ning har skett enligt första stycket i denna paragraf.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om skatt som påförs på grund av 1983 års taxering.
3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd
Härigenom föreskrivs att 5 5 lagen (1978: 401) om exportkreditstöd skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 s' Exportkreditavdrag innebär att exportföretaget vid beräkning av net- tointäkt enligt kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt medges ett extra avdrag för sådan stödberättigad kost-
nadsdel som avses i 3 så.
5 Senaste lydelse 1976: 1095. ' Senaste lydelse 1978: 952.
Prop. l981/82: 10
Nuvarande lydelse
Avdrag får medges från och med det beskattningsår då exportkredit- avtalet har ingåtts till och med det år då krediten enligt avtalet skall vara till fullo återbetald. Avdrag får dock för varje beskattningsår åtnju- tas högst med belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttoin— täkten och övriga avdrag i för- värvskällan. härunder inbegripet investeringsavdrag enligt lagen (1975: 1147) om särskilt investe- ringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt eller därmed jämför- lig författning men ej sådant sclta- blonavdrag för egenavgifter som avses ipunkt 2 a av anvisningarna til/22 .»5 och punkt 9 a av anvisning- arna till 29 $$ kommanalskattela- gett.
Föreslagen lydelse
Avdrag får medges från och med det beskattningsår då exportkredit- avtalet har ingåtts till och med det år då krediten enligt avtalet skall vara till fullo återbetald. Avdrag får dock för varje beskattningsår åtnju- tas högst med belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttointäk- ten och övriga avdrag i förvärvskäl- lan. härunder inbegripet särskilt in- vesteringsavdrag men inte avdrag för avsättning för egenavgifter en- ligt lagett (l98]:69l) om socialav- giller.
Har exportföretaget för visst beskattningsår erhållit exportkreditbidrag för viss exportkredit får företaget. beträffande samma exportkredit. inte därefter åtnjuta exportkrcditavdrag för beskattningsåret i fråga.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
4. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv
Härigenom föreskrivs att 2 st lagen (1979: 610) om allmän investeringsre- serv skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Avdrag får för viss förvärvskälla och för ett och samma beskatt- ningsår inte överstiga hälften av den vid taxeringen till statlig in- komstskatt beräknade nettointäk- ten av förvärvskällan. före avsätt- ningen och före schablonavdrag för egenavgifter. Avdrag medges med helt tusental kronor. dock inte för avsättning som understiger 10000 kronor. '
Föreslagen lydelse
Avdrag får för viss förvärvskälla och för ett och samma beskatt- ningsår inte överstiga hälften av den vid taxeringen till statlig in— komstskatt beräknade nettointäk- ten av förvärvskällan före avsätt- ningen och före avdrag för avsätt- ning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Av- drag medges med helt tusental kro- nor. dock inte för avsättning som understiger 10000 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
Prop. 1981/82: 10 5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979: 611) om upphovsmannakonto
Härigenom föreskrivs att 6 & lagen (1979: 61 1) om upphovsmannakonto skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Uppskov medges för visst be- skattningsår högst med ett belopp uppgående till två tredjedelar av den vid taxering till statlig inkomst- skatt beräknade nettointäkten av förvärvskällan före uppskov och schablonavdrag för egenavgifter och högst med sådant belopp att nämnda nettointäkt. efter uppskov men före seltablonm'drag för egen- avgifter. uppgår till minst 30000 . kronor.
F öreslagen [_l-delse
6.5
Uppskov medges för visst be- skattningsär högst med ett belopp uppgående till två tredjedelar av den vid taxering till statlig inkomst- skatt beräknade nettointäkten av förvärvskällan före uppskov och avdrag för avsättning för egenav- gifter enligt lagen (l981:69l) om sta-ialavgif'ter och högst med så- dant belopp att nämnda nettointäkt.
efter uppskov. men före avdrag för
avsättning för egenavgifter. uppgår till minst 30000 kronor.
Uppskov medges med belopp som avrundas nedåt till helt tusental kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
6. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980: 953.) om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskaffning
Härigenom föreskrivs att 3 5 lagen (1980: 953) om särskilt investerings- avdrag för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse F ("ireslagen lydelse
Särskilt investeringsavdrag utgör 20 procent av anskaffningsvärdet. Avdraget skall göras vid taxeringen för det beskattningsär under vilket inventarierna har levererats eller — i fråga om inventarier som den skatt- skyldige själv har tillverkat — färdigställts.
Särskilt investeringsavdrag med- ges högst med ett belopp som mot- svarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskilt inve- steringsavdrag och före — i före- kommande fall — avdrag för ' in—
Särskilt investeringsavdrag med-' ges högst med ett belopp som mot- svarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskilt inve- . steringsavdrag och före — i före— kommande fall — avdrag för in-
Prop. l981/82: 10 Nuvarande lydelse
komstbaserad avsättning till resul- tatutjämningsfond enligt 41 d % kommunalskattelagen ( 1928: 370). avdrag för avsättning till allmän in- vesteringsreserv enligt lagen (1979:610) om allmän investerings- reserv. uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakon- to samt seltablonardrag för egen- avgifter. Vad som inte kunnat ut- nyttjas på detta sätt får vid senare taxering utnyttjas genom avdrag i förvärvskällan. dock senast vid den taxering som sker tredje året efter det år då taxering enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet in- vesteringsavdrag får — i förekom- mande fall sedan hänsyn tagits till det på det aktuella beskattningsåret belöpande avdraget — inte över- stiga det belopp som har beräknats enligt första meningen.
Föreslagen lydelse
komstbaserad avsättning till resul- tatutjämningsfond enligt 41 d & kommunalskattelagen (1928: 370). avdrag för avsättning till allmän in- vesteringsreserv enligt lagen (1979: 610) om allmän investerings- reserv. uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmanna- konto samt avdrag för (insättning för egenavgifter enligt lagen (198I:69l) om soda/avgifter. Vad som inte kunnat utnyttjas på detta sätt får vid senare taxering utnytt- jas genom avdrag i förvärvskällan. dock senast vid den taxering som sker tredje året efter det år då taxe- ring enligt andra stycket har-skett. Ett förskjutet investeringsavdrag får — i förekommande fall sedan hänsyn tagits till det på det aktuella beskattningsåret belöpande avdra- get — inte överstiga det belopp som har beräknats enligt första mening- en.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
7. Förslag till
Lag om ändring i lagen ( 1980: 954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.
Härigenom föreskrivs att 3 5 lagen (1980: 954) om särskilt investerings- avdrag för byggnadsarbeten m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 &
Särskilt investeringsavdrag utgör 10 procent av den del av utgifterna för ny-. till- eller ombyggnad och 20 procent av den del av utgifterna för täckdikning som hänför sig till perioden den 1 november 1980—dcn 31 mars 1982. Utgifter anses hänförliga till denna period om de avser material som har fogats in i en byggnad eller annat arbete som har utförts under peri- oden.
lnvesteringsavdrag skall göras för det bcskattningsår under vilket ett arbete har utförts. Om arbetet hänför sig till flera beskattningsår och investeringsavdrag på grund av arbetet inte redan har gjorts. får dock hela inVesteringsavdraget göras vid taxeringen för det sista beskattningsår som kan komma i fråga.
Prop. 1981/82: 10 Nuvarande lydelse
Särskilt investeringsavdrag med- ges högst med ett belopp som mot- svarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskilt inve- steringsavdrag och före — i före— kommande fall — avdrag för in- komstbaserad avsättning till resul- tatutjämningsfond enligt 41 d % kommunalskattelagen (1928r370). avdrag för avsättning till allmän in— vesten'ngsreserv enligt lagen (1979: 610) om allmän investerings- reserv. uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmanna- konto samt sehablonavdrag för egenavgifter. Vad som inte kunnat utnyttjas på detta sätt får vid senare taxering utnyttjas genom avdrag i förvärvskällan. dock senast vid den taxering som sker tredje året efter det år då taxering enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet in- vesteringsavdrag får — i förekom- mande fall sedan hänsyn tagits till det på det aktuella beskattningsåret belöpande avdraget — inte över- stiga det belopp som har beräknats enligt första meningen.
Föreslagen [Wifi-W
Särskilt investeringsavdrag med- ges högst med ett belopp som mot- svarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskilt inve- steringsavdrag och före — i före— kommande fall — avdrag för in- komstbaserad avsättning till resul- tatutjämningsfond enligt . 41 d & kommunalskattelagen (1928: 370). avdrag för avsättning till allmän in- vesteringsreserv enligt lagen (1979: 610) om allmän investerings- reserv. uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmanna- konto samt avdrag för m'sältning för egenavgifter enligt lagen (1981 :691 ) o'm sofia/avgifter. Vad som inte kunnat utnyttjas på detta sätt får vid senare taxering utnytt- jas genom avdrag i förvärvskällan. , dock senast vid den taxering som
sker tredje året efter det år då taxe- ring enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet investeringsavdrag får — i förekommande fall sedan hänsyn tagits till det på det aktuella beskattningsåret belöpande avdra- get — inte överstiga det belopp som har beräknats enligt första mening- en. -
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
8. Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623")
Härigenom föreskrivs att 37 ä 2 mom. och 39 ä 1 mom. taxeringslagen (1956: 623)] skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
37 ä 2 mom.2 Vid avlämnande av uppgifter. varom stadgas i 1 mom.. skall
iakttagas följande.
' Lagen omtryckt 1971: 399.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. 2 Senaste lydelse 1978: 316.
Prop. 1981/82: 10 26 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Avser sådan förmån, varom i 1 mom. första och andra punkterna för- . mäles. endast en del av året. skall upplysning meddelas om den tidrymd. för vilken förmånen utgått.
I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktaments- ersättning. skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förätt- ningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning ('en- dagsförrättningar). förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i föjd på en och samma ort (korttidsförrättningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För en"- dagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrättning. som varat högst fyra timmar: förrättning som varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag: längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas så- som korttidsfönättning. — l kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas. att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen. haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.
Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belä- gen medger det, behöver arbetsgivaren. i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket. endast anmärka i kontrolluppgiftcn att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadser- sättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbun- det företager tjänsteresor. och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledarcn och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan be- gränsas till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande göres hos . länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut. varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats. föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkom- mit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.
Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans efterlevandes pensionering. skall i kontrolluppgiftcn upptagas bruttolön och vad som avdragits.
Av kontrolluppgift enligt 1 mom. Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första. andra eller sjunde punkten första. andra eller sjunde punkten skall framgå, huruvida arbetsgiva- skall framgå om arbetsgivaren har ren har att för utgivet belopp er- att för utgivet belopp betala ar- lägga avgift enligt 19 kap. I #lagen hets'git'art'n-glfter enligt lagen
Prop. 198l/82:10
Nuvarande lydelse
(l962:381) om allmän försäkring. l kontrolluppgift som nu har sagts skall särskilt för sig upptagas repre- sentationsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än re- sekostnads- och traktamentsersätt- ning.
Föreslagen lydelse
(1981 :691) om socialarxgijter. ]. kontrolluppgift som nu har sagts skall särskilt för sig tas upp . representationsersättning och sär— skilt för sig annan kostnadsersätt- ning än resekostnads- och trakta- mentsersättning.
] kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant skatteavdrag. som skett för uttagande av preliminär A-skatt.
l kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgif- ten avser. Kan personnummer inte anges för den sistnämnde skall. där så kan ske. redovisas län, kommun och församling, där han var mantalsskri- ven för året före taxeringsåret. ] kontrolluppgift som lämnas av fåmans- företag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.
Kontrolluppgift, som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst. skall inne- hålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till-försäkringen och. om möjligt. fång varigenom äganderätten övergått samt. i förekommande fall. den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift. som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst. skall innehålla upp- gift om den, som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmänen.
Kontrolluppgift enligt l mom. första eller andra punkten skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall läm- nas för varje person. '
Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i tionde stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.
Nuvarande lydelse
39%
1 mom. l särskilda fall skola efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställ- ning:
Vad uppgiften skall avse
Ätnjutna förmåner. därest icke uppgifts- skyldighet utan anma- ning föreligger. med upplysning dels. då förmånerna avse kor- tare tid än helt år. om den tidrymd. för vil- ken de åtnjutits. och dels huruvida det ålig- ger arbetsgivaren att för förmånerna er- lägga avgift enligt 19
Uppgiftsskyldig Vern uppgiften skall avse
Den som hos den uppgiftsskyldige inne- haft anställning eller uppdrag eller utfört
tillfälligt arbete.
1. Den som enligt 375 1 mom. första punkten är skyldig att utan anmaning av- lämna kontrolluppgift.
Prop. 1981/82: 10
2. Den som för ar- betslag eller liknande grupp av personer i en summa uppburit visst avlöningsbelopp så- som ackordsöverskott eller dylikt för att för- delas inom laget eller gruppen.
Nuvarande lydelse
Medlem av arbetsla- get eller gruppen.
kap. l ä' lagen om all- män försäkring.
Till medlem utgivet belopp med upplys- ning huruvida det ålig- ger arbetsgivaren att för beloppet erlägga avgift enligt 19 kap. 1 .5 lagen om allmän försäkring.
Föreslagen lydelse
39å
( mom. I särskilda fall skall efter anmaning kontrolluppgifter för näst- föregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig
]. Den som enligt 37.5 ] mom. första punkten är skyldig att utan anmaning av- lämna kontrolluppgift.
2. Den som för ar- betslag eller liknande grupp av personer i en summa uppburit visst avlöningsbelopp så- som ackordsöverskott eller dylikt för att för- delas inom laget eller gruppen.
Vent uppgiften skall avse
Den som hos den uppgiftsskyldige inne- haft anställning eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete.
Medlem av arbetsla- get eller gruppen.
Vad uppgiften skall avse
Åtnjutna förmåner. om inte uppgiftsskyl- dighet utan anmaning föreligger. med upp- lysning dels. då förmå— nerna avser kortare tid än helt år, om den tid— rymd. för vilken de åtnjutits. och dels hu- ruvida det åligger ar- betsgivaren att för för- månerna betala ar- betsgivaravgi/ter en- ligt lagen (l98l:69l) om sacialavgifter.
Till medlem utgivet belopp med upplys- ning huruvida det ålig- ger arbetsgivaren att för beloppet betala ar- betsgivaravgifter en- ligt lagen (l98l:69l) om socialanger.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för l983 års taxering.
Prop. l981/82: 10 9 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272.)
Härigenom föreskrivs att 1 & 3 5 1 mom., 22 få. 25 &. 27 ä 1 mom.. 49 ä 1 mom. och 85 ä 1 mom. uppbördslagen (1953: 272)' skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse få:
Med skatt förstås i denna lag, där icke annat angives. statlig inkomst- skatt. statlig förmögenhetsskatt. utskiftningsskatt, ersättningsskatt. kommunal inkomstskatt, lands- tingsmedel. skogsvårdsavgifter. så- dana sacialft'irst'ikringsat'_gifier till _folkpensiom'ringen och tilläggs— pensionsavgifter som avses i 19 kap. 3 ä' lagen (1962:381) om all- män försäkring. sjukförsäkringsw- gifter enligt [9 kap. 2 # sistnämnda lag, arbetsskade/örsäkringsav- gifter enligt 7kap. 2 $$ tredje stycket lagen (1976:380) om arbetsskade- försäkring. delpensionsförsäk- ringsavgifter enligt 21 9' andra stycket lagen ( 1979: 84) om delpen- sionsförsäkring. socialavgifter ett- ligt 3 5 lagen (1981: 15) om finansi— ering av statsbidrag till förskole- ochfritidshemsverksamhet. skatte- tillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen, ävensom annuitet å avdikningslån.
Regeringen må. om särskilda om- ständigheter därtill_f't'iranleda. före- skriva att i samband med uppbör- den av skatt må uppbäras jämväl annan avgift än sådan som i första stycket sägs. Har dylik föreskrift meddelats skall. där icke annat an- givits. vad i denna lag stadgas an- gående skatt äga motsvarande tillämpning beträffande avgift som med föreskriften avses.
' Lagen omtryckt 1972: 75.
Med skatt förstås i denna lag. om inte annat anges. statlig inkomst- skatt, statlig förmögenhetsskatt. utskiftningsskatt. ersättningsskatt. kommunal inkomstskatt. skogs- vårdsavgifter. egenavgifter enligt lagen (198I:69l) om soda/avgifter. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (l956:623) samt annuitet pä avdikningslån.
Regeringenfår, om särskilda om- ständigheter föranleder det. före- skriva att i samband med uppbör- den av skatt skall uppbäras även andra avgifter än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall, om inte annat anges. vad i denna lag stad- gas angående skatt tillämpas be- träffande den avgift som avses med föreskrifter: .
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. 2 Senaste lydelse 1981z41.
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
[ mom.] 1 den omfattning nedan angives skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med belopp. vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingå- endc statlig inkomstskatt. statlig förmögenhetsskatt. sacialji'irsiik- ringsavgift till _fblkpensmneringen enligt [9 kap. 3 5 lagen (l962:38l) om allmän försäkring. tilläggspen- siansavgift. sjukförsiikringsavgi/i, arbetsskade/örsäkringsavgift. del- pensimzsförsäkringsavgifl. social- avgift enligt 3 54 lagen (1981: [51 om finansiering av statsbidrag till för- skole- och fritidshemsverksamhet. avgift enligt 4 55 lagen _mn allmän arbetsgivaravgift. kommunal in- komstskatt och landstings/nedel.
'_'.)
Föreslagen lydelse
1 mom. 1 den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala pre- liminär skatt med belopp. vilket så nära som möjligt kan antas motsva- ra i den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt. statlig förmö- genhetsskatt. egenavgifter och kommunal inkomstskatt.
22 54
Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär A—skatt samt debitering av prelimi- när B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande skatt.
Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyn- digheten i det fögderi där beskatt- ningsorten är belägen. ] fråga om fysisk person eller dödsbo beslutar dock lokala skattemyndigheten i det fögderi där hemortskommunen är belägen. Om sådan skattskyldig saknar hemortskommun eller sär- skilda skäl eljestji'ireligga. beslutar lokala skattemyndigheten i be— skattningsort för den skattskyldige enligt föreskrifter som riksskatte- verket meddelar.
Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av prelimi- när B-skatt och slutlig. kvarstående och tillkommande skatt. Lokal skattemyndighet fastställer också avgi/isunderlagför egenavgifter.
Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyn- digheten i det fögderi där beskatt- ningsorten är belägen. ] fråga om fysisk person eller dödsbo beslutar dock lokala skattemyndigheten i det fögderi där hemortskommunen är belägen. Om sådan skattskyldig saknar hemortskommun eller sär- skilda skäl anmuusföreligger. beslu— tar lokala skattemyndigheten i be- skattningsort för den skattskyldige enligt föreskrifter som riksskatte- verket meddelar.
Länsstyrelsen medverkar i debiteringsarbetct enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.
3 Senaste lydelse I981:41. * Senaste lydelse 19741771.
Prop. l981/82: 10
Nuvarande lydelse
Vid debitering av preliminär B- skatt med ledning av preliminär taxering skall iakttagas:
att socialförsäkringsaingift till folk/)ensioneringen uträknas med tillämpning av 19 kap. 3 och 4 a ås? lagen ( 1962: 381) om allmän försäk- ring;
att tilläggspensionsavgift uträk- nas med tillämpning av den pro- centsats för avgiftsuttaget. som fastställts för inkomståret;
att .sy'ttkfi'irsäkringsavgift uträk- nas med tillämpning av 19 kap. 2 och 4 55 lagen i 1962:381 ) om all- män ji'irsäkring;
att för skattskyldiga. som avses i 10.5 1 mom. lagen om statlig in— komstskatt. sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas med led- ning av de belopp för skattekrona och skatteöre. som för inkomståret bestämts för utdebitering i be- skattningsorten; dock må regering- en eller den myndighet regeringen bestämmer. om särskilda omstän- digheter föreligga. förordna att ut- debitering i hemortskommunen får läggas till grund vid debitering av preliminär B-skatt för fysisk person eller dödsbo även om beskattnings- orten är en annan.
31
Föreslagen lydelse
'); 55
Vid debitering av preliminär B— skatt med ledning av preliminär taxering skall iakttas:
att egenavgifter uträknas med ledning av bestätnine/serna i lagen (1981 :691) om socialavgifter;
att för skattskyldiga, som avses i !()å 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet. som bestämts för inkomståret; samt
att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skat- tesats. som för inkomstäret gäller i _ beskattningsorten: dock får rege- ringen eller den myndighet rege- ringen bestämmer. om det förelig- ger särskilda omständigheter, för- ordna att utdebitering i hemorts- kommunen får läggas till grund vid debitering av preliminär B-skatt för fysisk person eller dödsbo även om beskattningsorten är en annan.
27 ä 1 mom.6 Vid debitering av slut- lig skatt skall iakttagas:
1 mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:
att för skattskyldiga. som avses i 10 & 1 mom. lagen ( 1947: 576) om statlig inkomstskatt. sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet. som har fastställts att gälla för den preliminära skatt. vilken skall avräknas mot den slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten:
5 Senaste lydelse 1974: 771. ” Senaste lydelse 1981: 41.
Prop. 1981/82: 10 32 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
att kommunal inkomstskatt uträknas i en post. varvid skattebeloppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt
krontal:
att skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i lä (1946: 324) om skogsvårdsavgift;
att tilläggspensionsavgif't uträk- nas med tillämpning av den för in- komståret fastställda procentsat- sen för avgi/isuttaget. varvid öretal bortfaller;
lagen
att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen:
att i 1 5 nämnd sjuk/örsäkrings- avgift debiteras enligt 19 kap. lagen ( 1 962.138! ) om allmän försäkring på grundval av uppgifter om försäk- ringsförhållanden som lämnas av allmän försäkringskassa;
att egenavgifter debiteras med ledning av bestämmelserna i lagen ( 1 981 .' 691 ) om socialavgifier och på grundval av uppgifter om försäk— ringsförhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassa/t. varvid öretal bortfaller; samt
att soc'ialft'irsäkringsavgift till folkpensioneringen såvitt gäller person med inkomst av annat för- värvsarbete än anställning debi- teras med tillämpning av bestäm— melserna [ 11 kap. 4 9' sanzt 19 kap. 3 och 4 a 155 lagen om allmän för- säkring:
att i 1 # nämnd arbetsskadejör- säkringsavgift debiteras med led- ning av bestämmelserna i 7 kap. 2 # tredje stycket lagen (1976:38()) om arbetsskadejörsäkring;
att i I 5 nämnd delpensionsjör- säkringsavgift debiteras med led- ning av bestätntnelserna i 21 # and- ra stycket Iagen (1979:84) om del- pensionsjörsz'ikring:
att i I 5 nämnd socialavgift debi- teras med ledning av bestämmel- serna i 3 5 lagen (1981: 15) om fi- nansiering av statsbidrag till för- skole- och fritids/lenisverksamhet: samt '
att i 1 % nämnd annuitet eller. om skattskyldig har att erlägga flera annuitetcr. summan av dessa påförs i helt antal kronor. varvid öretal. bortfaller.
Prop. l981/82: 10 33
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
49 ..5
I mom.7 Skattskyldig får av den lokala skattemyndigheten beviljas an- stånd med inbetalning av skatt. kvarskatteavgift eller ränta.
1) om taxeringsintendenten har anfört besvär över taxeringen med yr- kande om ändring till den skattskyldiges förmån: till det belopp som betingas härav,
2) om den skattskyldige har anfört besvär över taxeringsnämndens be- slut om taxering och taxeringsintendenten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd eller det — utan att yttrande har inhämtats från taxeringsintendenten — kan med skäl antas att besvären kommer att bifallas helt eller delvis: till det belopp som betingas härav.
3) om den skattskyldige har anfört besvär över länsrätts eller kammar- rätts beslut om taxering och taxeringsintendenten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd: till det belopp som betingas ' härav,
4) om taxeringen har blivit oriktig på grund av felräkning. felskrivning eller annat uppenbart förbiseende: till det belopp som betingas av förbi- seendet.
5) om den skattskyldige har taxerats på mer än en ort för samma inkomst. garantibelopp för fastighet eller förmögenhet: till det belopp som svarar mot ettdera av eller båda de skattebelopp som har påförts med anledning av taxeringen.
6) om avgiftsunderlag för egen- 6) om avgiftsunderlag för egen- avgift som avses i anvisningarna til/_ 41 17.6 kommunalskattelagen (1928: 370) har bestämts till för högt
avgifter har bestämts till för högt belopp: till det belopp som betingas av felaktigheten.
belopp: till det belopp som betingas av felaktigheten.
7) om skatt har påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av fel vid debiteringen: till det belopp som betingas av felaktigheten i debite— ringen.
8) om preliminär skatt. som enligt 27 ä 2 mom. skall gottskrivas den skattskyldige. kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bli avkortad enligt 65 5 samt den skattskyldige inte har erhållitjämkning enligt bestän'rmclserna i 45 ä 1 mom. sista stycket: till så stor del av skatten som kan antas bli avkortad.
855
1 mom.” Den. som icke dtnöjes med beslut enligt denna lag av lokal skattemytulighet. äger i beslutet söka ändring hos länsrätten genom besvär.
Ifråga om preliminär taxering. sättet för uttagande av preliminär skatt. debitering eller jämkning av sådan skatt. verkställande av skat-
7 Senaste lydelse 1980: 316. ” Senaste lydelse 1979: 174.
3 Riksda_t__'en l981/82. 1 saml. Nr 10
1 mom. Den lokala skattemyn- dighetens beslut enligt denna lag överklagas hos länsrätten genom besvär.
Beslut om preliminär taxering. sättet för uttagande av preliminär skatt. debitering eller jämkning av sådan skatt. verkställande av skat-
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
teavdrag och anstånd med inbetal- ning av skattjöres dock talan hos länsstyrelsen.
Allmänt ombud äger anföra be- svär över lokal skattemyndiglzets beslut endast vad avser arbetsgiva- res ansvarighet för arbetstagares skatt.
Talan får ej föras mot lokal skat- !emyndighets beslut om revision enligt 78 s 1 mom. eller varigenom vite har förelagts.
Har besvärshandling före be- svärstidens utgång inkommit till an- nan länsrätt eller länsstyrelse än den som har att pröva besvären. skall de ändå upptagas till pröv- ning. Handlingarna skall dä ome- delbart övcrsändas till den länsrätt eller länsstyrelse som skall pröva besvären.
Föreslagen lydelse
teavdrag och anstånd med inbetal- ning av skatt överklagas dock hos länsstyrelsen genom besvär.
De allmänna ombuden får över- klaga lokala skattemyndigheters beslut endast ifråga om arbetsgiva- res ansvarighet för arbetstagares skatt.
Lokala skattemyndigheters be- slut om revision enligt 78 ä 1 mom. eller varigenom vite har förelagts får inte överklagas.
Om en besvärshandling före be- svärstidens utgång inkommit till nå- gon annan länsrätt eller länsstyrel- se än den som har att pröva besvä- ren. skall de trots detta tas upp till prövning. Handlingarna skall då omedelbart översändas till den länsrätt eller länsstyrelse som skall pröva besvären.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om debitering av preliminär skatt för år 1982 och slutlig skatt på grund av 1983 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid debitering av slutlig eller tillkommande skatt på grund av taxering år 1982 eller tidigare år eller eftertaxering för år 1981 eller tidigare är.
1.0 Förslag till
Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)
Härigenom föreskrivs att 1 & skattebrottslagen (1971 : 69) skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 ä' Denna lag gälleri fråga om skatt eller avgift enligt
1. lagen (1908:128) om bevill- ningsavgifter för särskilda förmå- ner och rättigheter. förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar. kommu- nalskattelagen (1928:370). förord- ningen (1933:395) om ersättnings-
' Senaste lydelse 1978: 145.
I. lagen (1908:128) om bevill- ningsavgifter för särskilda förmå- ner och rättigheter. förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar. kommu- nalskattelagen (1.928: 370). förord- ningen 119331395) om ersättnings-
Prop. l981/82:10
Nuvarande lydelse
skatt, lagen (1941:416) om arvs- skatt och gåvoskatt. lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift, la- gen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958: 295) om sjömansskatt. förordning- en (l970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, lagen (l977.'322) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,
2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror. förord- ningen (1948:85) om försäljnings- skatt. för:")rdningen ( l953:396) om accis å fettemulsion m.m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m.. lagen ( 1956: 545 ) om omsättningsskatt pä motorfordon. lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen ( I960:253) om tillverkning och be- skattning av malt- och läske- drycker, lagen (1960:258) om ut- jr'imningsskatt på vissa varor. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961: 394) om tobaksskatt. förord- ningen (l96/.'653) om bränn- oljeskatt, stämpelskattelagen (1964: 308). förordningen ( [964.352) om gasa/skatt. förordningen (1966-21) om särskild skatt på motorbräns- len. lagen (1968: 430) om mervärde- skatt. förordningen (l97l:l70) om annonsskatt. lagen (1972:266) om skatt. på annonser och reklam, la- gen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. vägtrafik- skattclagen ( 1973: 601 ), lagen (l973:602) om särskild vägtrafik- skatt. lagen (1973:1216) om sär- skild beredskapsavgift för oljepro- dukter. bilskrotningslagen (1975: 343). lagen (1977: 306) om dryckes- skatt, lagen (1978:69) om försälj- ningsskatt pä motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor.
35
Föreslagen lydelse
skatt, lagen (1941:416) om arvs— skatt och gåvoskatt. lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift, la— gen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt, lagen (1947:577) om stat- lig förmögenhetsskatt, lagen (1958: 295) om sjömansskatt,
2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen (1953: 397) om av- gift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m.. lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt. stämpelskattelagen (1964:308). lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972: 820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafik- skattelagen (1973:601). lagen (1973: 1216) om särskild bered- skapsavgift för oljeprodukter. bilskrotningslagen (1975: 343). la- gen (1977: 306) om dryckesskatt, la- gen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor,
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
3. lagen (1954: 243) om _vrkesska- deförsäkring i vad avser obligato— risk jörsäkring. lagen (1955:469) angående omreglering av vissa er- sättningar enligt lagen den l7juni 1916 (nr 235)" om _lörsäkring för olycksfall i arbete m.m.. lagen ( I 960: 77 ) om bygg/tadsjbrsknings- avgift, lagen (1961:300) om redare- avgift för .sjöfolks pensimtering. la- gen ( [ 962.138] ) om allmän _)?irsäk- ring. lagen tl962:398) om finansi- ering av folk/)ensioneringen. lagen (l968:419) om allmän arbetsgivar- avgift. lagen (1970:742) om löne- garanliavgi/t. lagen [1971:282) om arbetar'sk)-*cldsavgift. lagen (l975:358) om vusenutbildningsav- gift. lagen (l975:335) ont arbetsgi- varavgift till arbetsmarknat'lsutbild- ningen.
36. Föreslagen lydelse
3. lagen (198l:69l) om socialav- gifter.
Lagen gäller även preliminär skatt. kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953: 272).
Lagen tillämpas ej om skatten el- ler avgiften jastställes eller upp- bäres i den ordning som gäller för tull och ej heller beträffande restav- gift. skattetillägg eller liknande av— gift.
Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller upp- bärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande rest- avgift. skattetillägg eller liknande avgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Den äldre lydelsen av 1 & gäller fortfarande i fråga om skatter och avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.
11. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skatte- fordringar m.m.
Härigenom föreskrivs att 1 & lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse | s' Förmånsrätt enligt 1 1 & förmånsrättslagen ( 1970: 979) följer med fordran
på ' Senaste lydelse 1978: 895.
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse F öreslagen' lydelse
1. skatt och avgift, som anges i lä första stycket uppbördslagen (1953z272), samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. lagen (1958: 295) om sjömansskatt och kupongskattelagen (1970: 624).
2. skatt enligt förordningen (l959:507) (nn allmän varuskart och lagen (1968: 430) om mervärde- skatt.
3. skatt eller avgift enligtförord- ningen ( 1908: 129) angående en sär- skild stc'impelavgift vid köp och byte av fondpapper. lagen (1928:376) om särskild skatt ä vissa lotterivins- ter. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror. förord- ningen (1948:85) om _f't'irst'iljnings- skatt. förordningen ( I 953 :396) om accis å fettemulsion m.m.. lagen (l953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m., lagen (1956:.545) om omsättningsskatt på nmtorfardon. lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen (I 960.253 ) om tillverkning och be- skattning av malt- och läske- drycker, lagen (l960:258) am ut- jämningsskatt på vissa varar. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt. förord- ningen (l96l.'653) om bränn- Oljeskatt, stämpelskattelagen ( 1964: 308). förordningen (1964: 352) om gasalskatt, förordningen (l966:21 ) om särskild skatt på motorbräns- len. .fr'irm'dningen (1971: 170) om annansskalt. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. la- gen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. bilskrotningsla- gen (1975z343), lagen (1977:306) om dryckesskatt. lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor- don samt lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor.
2. skatt enligt lagen (1968z430) om mervärdeskatt,
3. skatt eller avgift enligt lagen (1908: 129) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper. lagen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen (1953: 397) om avgift för fettvaror som använ- das för framställning av fettemul- sion m. m., lagen (1957: 262) om all- män energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattela- gen (1964: 308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972: 820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningsla- gen (1975c343), lagen (1977z306) om dryckesskatt. lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor- don samt lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor.
Prop. 1981182: 10
Nuvarande lydelse
4. skatt enligt förordningen (1922: 260) om autanmbilskatt. kun- görelsen ( 1951 : 750) om salu- vagnsskall. förordningen (1963: 116) om trafikantIäggningsskatt. traktorskatlefl'irordningen (1969: 297). vägtrafikskattelagen (1973: 601). lagen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt. kungörelsen ( 1973 : 781 ) ont salm'agnsskatt samt lagen (1976:339) om saluvagns- skatt.
5. tull och särskild avgift enligt 39 å tullagen (1973: 670) samt avgift enligt kungörelsen (1960:235) om avgiftför t'c'z'xtskyddskontroll vid in- försel av växter och förordningen (1968: 36l)om avgift vid införsel av vissa bakverk.
Föreslagen lydelse
4. skatt enligt vägtrafikskattela- ' gen (1973:601) samt lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt,
5. tull och särskild avgift enligt 39 & tullagen (1973: 670) samt avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk.
6. avgift enligt lagen ( 1967: 340) om prisreglering påjordbrukets område och lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område,
7. avgift, som uppbäres med tillämpning av lagen (1959:552) om upphörd av vissa avgifter enligt la- gen om allmän försäkring. m.m.. i den män avgiften icke omfattas av 1.
7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt la- gen (l981:691) om socialavgifter.
Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Den äldre lydelsen av 1 & gäller fortfarande i fråga om skatter och avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.
12. Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1981: 40) om ändring i kommunalskat- telagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs att lagen (1981: 40) om ändring i kommunalskatte- lagen (1928: 370) skall upphöra att gälla.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1982.
Prop. 1981/82: 10 39
13 Förslag till
Lag om upphävande av lagen ( 1981:41) om ändring i uppbördslagen ( 1953: 272)
Härigenom föreskrivs att lagen (l981z4l) om ändring i uppbördslagen (1953: 272) skall upphöra att gälla.
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.
14. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 5 lagen (1962: 381) om allmän försäk- ringI skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap. 3.5
Med inkomst av annatförvärvsarbete avses
a) inkomst av här i riket bedriven rörelse:
b) inkomst av här belägen jordbruksfastighet. som brukas av den för- säkrade:
c) ersättning i penningar eller c) ersättning för arbete för nå- naturaförmåner i form av kost eller gon annans räkning i pengar eller bostad för arbete för annans räk- naturaförmåner i form av kost, bo- ning; samt stad eller bil: samt
(1) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976: 380) om arbetsskade- försäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för inkomst som ovan nämnts;
allt i den mån inkomsten icke en- allt i den mån inkomsten inte en- ligt ?. åt är att hänföra till inkomst av ligt 2 55 är att hänföra till inkomst av anställning. - anställning.
Till inkomst som avses i första stycket a) och b) räknas även sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet. som enligt punkt 13 av anvis- ningarna till 32 5 eller anvisningarna till 52 & kommunalskattelagen (1928:370) taxeras hos försäkrad. om den försäkrade varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. '
Har inkomst som avses i första Har inkomst som avses i första stycket 3), b) eller c) icke uppgått stycket a) eller b) inte uppgått till tillfemhundra kronor för är. tages 500 kronor för år. tas den inte i den ej i beräkning. beräkning. Ej heller tas sådan er-
sättning som avses i första stycket e) i beräkning, om ersättningen från den. för vilken arbetet utförts,
' Lagen omtryckt l977:630.
Prop. 1981182: 10
Nuvarande lydelse
40. Föreslagen lydelse
under året inte uppgått till 500 kro- nor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om inkomst som belöper på tid före ikraftträdandet.
15. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 4 5 lagen (1959: 551) om beräkning av pen- sionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
452
Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring. gälla följande.
Värdet av naturaförmån i form av kost. bostad eller bil till arbetstaga- re, som avses i l 5 första stycket lagen om sjömansskatt. skall upp- skattas i enlighet med vad regering- en eller efter regeringens bemyndi- gande riksförsäkringsverket före- skriver. Värdet av bilförmän skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och upphörd av ar- betsgivaravgifter enligt lagen (1962.'381) om allmän försäkring. Vad nyss sagts skall jämväl äga tillämpning beträffande förmän av kost. bostad eller bil i fall som avses i 3 5 första stycket.
Vid beräkning av inkomst av an- ställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning. i den mån kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning överstiga ettusen kronor.
' Lagen omtryckt 1976: 1015.
Värdet av naturaförmån i form av kost, bostad eller bil till arbetstaga- re. som avses i l 5 första stycket lagen (I958:295) om sjömansskatt, . skall uppskattas i enlighet med vad
regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsver- ket föreskriver. Värdet av bilför- mån skall uppskattas enligt de grun- der som gäller för värdering av för— månen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981: 691) om .s'ocialavgiftcr. Vad nyss sagts gäller också beträffande förmån av kost, bostad eller bil i fall som avses i 3 5 första stycket.
Vid beräkning av inkomst av an- ställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning. i den mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning. överstiger ettusen kronor.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 1015. : Senaste lydelse 1979: 651.
Prop. 1981/82: 10 ,'Vurarande lydelse
Riksförsäkringsverket äger med- dela särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av an- ställning. som enligt lagen om stat- lig inkomstskatt hänföres till intäkt av jordbruksfastighet eller intäkt av rörelse.
Vid beräkning av inkomst av an- nat förvärvsarbete skall från in- komst av rörelse avdragas under- skott :? rörelse under beskattnings- året. I fråga om inkmnst av jord- bruksfastighet skull motsvarande gälla beträffande underskott & så- dan jordbruksfastigltet. som bru- kats av denförsäkrade.
41. Föreslagen lydelse
Riksförsäkringsverket får meddela särskilda föreskrifter angående be- räkning av sådan inkomst av an- ställning. som enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt hän- förs till intäkt av jordbruksfastighet
eller intäkt av rörelse.
Vid beräkning av inkomst av an- nat förvärvsarbetefär från inkomst av en viss förvärvskälla inte dras av underskott i alumn förvärvskälla.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst för år 1982.
16. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981: 692) om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 25 lagen (1962: 381) om allmän försäk- ring i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (19811692) om ändring i nämnda lag och övergångsbestämmelserna till lagen (1981: 692) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap. 2 %
Sjukpenninggrundande inkomst är den inkomst i pengar eller naturaför- måner. i form av kost. bostad eller bil. som en försäkrad kan antas för år räknat komma att tills vidare få för eget arbete. antingen såsom arbetstaga- re i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annatförvärvsarbete). Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre ltundratal kronor.
Vid beräkning av sjukpenning- grundande inkomst bortses från så- dan inkomst av anställning och an- nat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Det bc.opp som sålunda skall undantas
Vid beräkning av sjukpenning- grundande inkomst bortses från så- dan inkomst av anställning och an- nat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller naturaför— måner för arbete som någon utför för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall anses såsom inkomst av anställ- ning, om ersättningen under ett år uppgått till minst femhundra kro- nor. Är ersättningen att hänföra till inkomst av rörelse som bedrivits av den som utfört arbetet eller av jord- bruksfastighet som denne brukat, skall vad nu sagts gälla endast om denne och den som utgivit ersätt- ningen är ense om detta. I dessa fall skall den som utfört arbetet anses såsom arbetstagare och den som ut- givit ersättningen såsom arbetsgi- vare.
Föreslagen lydelse
skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller naturaför- måner för arbete som någon utför för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 500 kronor, anses som inkomst av anställning. Ifråga om ersättning som utgör inkomst av rörelse som bedrivs av den som utför arbetet eller av jordbruksfas- tighet som denne brukar. gäller vad nu har sagts endast underförutst'itt- ning att den försäkrade och den som utger ersättningen är ense om detta. I nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom ar- betstagare och den som utger er- sättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon an- nans räkning under året inte antas uppå till minst 500 kronor. skall er- sättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpen- ninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av rö— relse eller jordbruksfastighet.
Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhål- landena inte är kända för försäkringskassan. grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om inkomsten helt eller delvis Utgörs av naturaförmäner i form av kost och bostad, skall dessa förmåner uppskattas efter de regler som tillämpas vid beräkning av preliminär skatt. Värdet av naturaförmän i form av bil skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och upphörd av arbetsgivaravgift till sjukförsäk- ringen.
1. Denna lag' träder i kraft den 1 januari 1982.
2. Äldre bestämmelser i 3 kap. 11 & gäller fortfarande för försäkrade för vilka undantagande enligt 11 kap. 7 s i dess äldre lydelse ägt giltighet.
3. För försäkrade som är födda år 1923 eller tidigare och för vilka undantagande enligt 11 kap. 75 i dess äldre lydelse ägt giltighet. gäller fortfarande bestämmelserna i 12 kap. 2 & och 15 kap. ] ä i deras förutva- rande lydelse.. För försäkrade som är födda år 1923 eller tidigare och för
' 19812692.
Prop. 1981/82: 10 43
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse vilka sådant undantagande varit gällande under år 1981 gäller alltjämt äldre bestämmelseri 3 kap. 2 och 5 55. 11 kap. 7 5. 13 kap. 2 5 och 17 kap. 1 ä. A imälan som avses i 11 kap. 7 5 första stycket i dess äldre lydelse får utan hinder av andra stycket nämnda paragraf återkallas med verkan från och med ingången av året näst efter det då anmälan har återkallats. Ny anmä- lan får inte göras.
4. Äldre bestämmelser i 11 kap. 2 och 6 åå. 19 kap. samt 20 kap. 4 & gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdan- det.
5. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts av en bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
17. Förslag till
5. Äldre bestämmelser i 3 kap. 2 5 andra stycket gällerfbrtfarande ifråga om inkomst som belöper på tid före ikraftträdandet.
6. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts av en bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
Lag om ändring i lagen (1981: 691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 5 lagen (l98lz69l') om socialavgifter skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
Vid bestämmande av avgil'tsun- derlaget skall bortses från inkomst som avses i 11 kap. 3 5 första stycket d) lagen (1962: 381) om all— män försäkring.
Vid bestämmande av avgiftsan- derlaget skall bortses från ersätt- ning för arbete för någon annans räkning, om ersättningen från dett- ne under året inte uppgått till 500 krattor. Vad nu sagts gäller dock inte om ersättningen utgör inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet.
Vid bestämmande av avgiftsun- derlaget skall vidare bortses från in- komst som avsesi 11 kap. 3 åförsta stycket d) lagen (1962: 381.) om all-- män försäkring.
Vid beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 11 kap. 4 5 lagen om allmän försäkring.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1982.
Prop. 1981/82: 10 44
Utdrag BUDGETDEPAR'fEMENTE'l' PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1981-04—30
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Wikström. Friggebo. Mogärd. Dahlgren. Åsling. Söder. Krön- mark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell. Petri. Eliasson
Föredragande: statsrådet Wirtén
Lagrådsremiss om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m. m.
1 inledning
Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning (egenföre- tagare) belalar s. k. egenavgifter för finansieringen av socialförsz'ikringarna m.m. Egenavgiftcrna är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Hur avdraget beräknas beror på till vilket inkomstslag avgifterna hör. Egenavgifter som belöper på inkomst av_'|ordbruksfastighet eller rörelse dras av som omkost- nad i förvärvskällan. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår medges ett schablonavdrag. vilket är avsett att så nära som möjligt överensstämma med de slutliga avgifterna för året i fråga. De slutliga egenavgifterna som påförs för beskattningsåret skall stämmas av mot det tidigare medgivna sehablonavdraget. I fråga om egenavgifter som hänför sig till annan in— komst än jordbruks- eller rörelseinkomst är avgifterna avdragsgilla som s. k. allmänt avdrag. Avdraget medges vid taxeringen för det beskattnings- är då avgifterna debiterats som slutlig skatt.
I sitt delbetänkande (.Ds B 1980: 15) Samordningen av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter föreslår kulturskattekommitte'n (B 1979: 151' att rätten till schablonavdrag för egenavgifter utsträcks till att omfatta även inkomstslaget tjänst. I syfte att nå en bättre överensstäm- melse mellan schablonavdraget för ett visst beskattningsär och de på samma år belöpande egenavgifterna föreslår kommittén vidare en höjning av sehablonavdraget. Enligt kommitten bör även vissa andra ändringar göras i avdragssystcmet.
' F.d. kammarrättspresidcnten Gustaf Hedborg. ordförande. f.d. riksdagsledamö— terna Sven Gustafson och Per Olof Sundman samt riksdagsledamöterna Anders Högmark och Bo Södersten.
Prop. 1981/82: 10 45
Till protokollet i detta ärende bör som bilaga I fogas kommitténs sam— manfattning samt som bilaga 2 kommitténs lagförslag.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksförsäkrings- verket. riksskatteverket. kammarrätten i Göteborg. länsstyrelserna i Stockholms. Malmöhus och Örebro län. Centralorganisationen SACO/SR. Föreningen Auktoriserade revisorer. Landsorganisationen i Sverige (LO). Lantbrukarnas riksförbund (LRF). SHIO-Familjeföretagen. statens kul- turråd. Svenska upptinnareföreningen. Sveriges advokatsamfund. Sveri- ges industriförbund och 'ljänstemännens centralorganisation (TCO). Ett yttrande har dessutom kommit in från Rolf Holmberg. länsstyrelsen i Kristianstads län.
Länsstyrelsen i Stockholms län har till sitt yttrande fogat ett yttrande från lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. Länsstyrelsen i Malmöhus län har till sitt yttrande fogat ett yttrande från lokala skattemyn- digheten i Helsingborgs fögderi. Centralorganisationen SACO/SR har bifo- gat yttranden frän JUSEK Förbundet för jurister. samhällsvetare och ekonomer. Sveriges civilingenjörsförbund. Sveriges läkarförbund och Sve- riges tandläkarförbund. LRF äberopar ett utlåtande av Lantbrukarnas skattedelegation.
En sammanställning av remissyttrandena i de frågor som nu behandlas bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
I prop. 1980/81: 178. som bygger på pensionskommitténs (S 1970140) betänkande (SOU 1977146) Pensionsfrågor m.m.. har lagts fram förslag om enhetligare och enklare regler för beräkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. 1 det sammanhanget uttalade chefen för socialdepartemcntet att förslag senare skulle läggas fram om dcjusteringar av schablonavdragct som föranleds av den förordade omläggningen av uttaget av egenavgifter.
1" det följande behandlarjag — efter samråd med chefen för socialdepar- tementet — de förslag till ändringar som kulturskattekommitten har lagt fram. Jag tar också upp de ändringar som föranleds av prop. 1980/81: 178.
2 Allmän motivering
2.1. Allmänna utgångspunkter
Den som under ett år har utgett sammanlagt minst 500 kr. i form av kontant lön och naturaförmåner i form av kost. bostad eller bil till en hos honom anställd person (arbetstagare) är skyldig att erlägga arbetsgivarav- gifter för finansieringen av socialförsäkringarna m.fl. ändamål. Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning betalar egenavgifter som i stort sett motsvarar arbetsgivaravgifterna. nämligen avgifterna till sjukförst'ikringen. folkpensionen. försäkringen för tilläggspension (ATP). delpcnsioneringen. arbetsskadeförsäkringen samt barnomsorgen. Tidigare
Prop. 1981/82: 10 46
erlade arbetsgivare och egenföretagare även allmän arbetsgivaravgift en- ligt den numera upphävda lagen ( 1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift.
Vid uppdragsförhållanden skall uppdragsgivaren betala arbetsgivarav- gifter för den ersättning som utgår till tlppdragstagarcn utom i de fall då ersättningen för är räknat understiger 500 kr. eller då ersättningen utgör intäkt av rörelse (jordbruksfastighet') för uppdragstagaren. Även i sist- nämnda fall kan dock parterna genom att träffa ett s.k. likställighetsavtal flytta över avgiftsskyldigheten frän uppdragstagaren/egenföretagaren till uppdragsgivaren.
Arbetsgivaravgifterna beräknas på summan av kontantlöner och natura- förmäner i form av kost. bostad eller bil som under året har utgått till arbetstagare. Egenavgifterna beräknas på den försäkrades inkomst av annat förvärvsarbete än anställning enligt 3 kap. 2 5 eller ll kap. 3 så lagen (l962:381) om allmän försäkring. AFL. Till grund för beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete läggs i princip den avgiftsskyldiges taxe- ring till statlig inkomstskatt. Med inkomst av annat förvärvsarbete avses främst rörelse ellerjordbruk men även viss inkomst av tjänst. Skyldighet att erlägga sjukförsäkringsavgift. avgift till arbetsskadeförsäkringcn och barnomsorgsavgifl kan vidare i undantagsfall uppkomma på grund av inkomst av annan fastighet (skötsel och förvaltning av egen hyresfastighet) och inkomst av kapital (egen självständig rörelse i utlandet). Sistnämnda avgifter torde även teoretiskt sett kunna påföras på grund av inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet (vissa inkomster till företagsledare m.fl. i fåmansförctag).
Arbetsgivaravgifter debiteras och uppbärs enligt bestämmelser i lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m. Avgifterna beräknas och debiteras av riksförsäkringsverket. Arbets- givare skall erlägga preliminära avgifter vid sex betalningstillfällen under det är som avgifterna avser. utgiftsäret. De preliminära avgifterna räknas av mot den slutliga avgiften som fastställs året näst efter utgiftsåret.
Egenavgifter debiteras och uppbärs som skatt enligt uppbördslagen (l953:272). Lokal skattemyndighet debiterar preliminära avgifter i sam- band med debiteringen av preliminär B-skatt. Även den slutliga debitering- en ombesörjs av lokal skattemyndighet. Avgifterna uträknas samtidigt med beräkningen av pensionsgrundande inkomst för ATP och påförs skattse- deln för slutlig skatt.
Avdrag för arbetsgivaravgifter medges vid inkomsttaxcringen i förvärvs- källan som andra kostnader för personal. Även egenavgifter är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Enligt tidigare gällande regler fick dock avdrag för egenavgifter inte göras i förvärvskällan. Avdraget medgavs i stället såsom ett s. k. allmänt avdrag. Detta innebar att egenavgifterna kom att beräknas på ett underlag som inte reducerats med påförda egenavgifter. den s.k. avgift-på-avgiftseffekten. Vidare avsåg det allmänna avdraget inte det lö- pande inkomstärets egenavgifter utan de avgifter som hänförde sig till det
Prop. 1981/82:10 47
närmast föregående året. den s.k. eftersläpningseffekten. Detta kunde medföra olägenheter för egenföretagare med varierande inkomster och i synnerhet när verksamheten påbörjas eller avslutas. Vid taxeringen för det första verksamhetsåret medgavs sålunda intet avdrag för egenavgifter. vilket fick till följd att skatte- och avgiftsbelastningcn detta är ofta blev orimligt hög. En egenföretagare som lade ned sin verksamhet fick dra av avgifterna för sista verksamhetsåret först vid taxeringen för därpå följande år. Det kunde inträffa att han då inte hade så stor inkomst att avdraget kunde utnyttjas fullt ut.
I syfte att råda bot på olägenheterna och för att uppnå neutralitet i avgiftshänseende mellan olika företagsformer ändrades avdragsreglerna år l976(prop. 1975/76: 178. SkU 68. rskr 408. SFS 1976:46()—461. prop. 1976/ 77:41. SkU 12. rskr 97. SFS 1976: 1094— 1098). Reglerna innebär att egen- företagarna fr.o.m. 1977 års taxering medges ett sehablonavdrag vid be- räkning av inkomst av jordbruksfastigltet eller inkomst av rörelse. Seha- blonavdraget är så konstruerat att det ungefärligen skall svara mot sum- man av egettföretagarens definitiva egenavgifter för det aktuella inkomst- året. Att avdraget beräknas schablonmässigt hänger samman med svårig- heterna att på förhand exakt fastställa hur stora de slutliga avgifterna blir. Genom schablonavdraget elimineras i princip såväl avgift-på-avgiftseffek- ten som eftersläpningseffekten. För det fall att schablonavdraget visar sig avvika från summan av de definitiva avgifterna. får skillnadsbeloppet dras av eller tas upp som inkomst vid taxeringen för det därpå följande beskatt- ningsåret.
Som tidigare nämnts är en uppdragstagare. som inte ärjordbrukare eller rörelseidkare. i princip frikallad från skyldigheten att erlägga egenavgifter för sina uppdragsinkomster. Mot bl.a. denna bakgrund har rätten till schablonavdrag för egenavgifter begränsats till jordbruks- och rörelsein- komster. Detta innebär dock inte att avdragsrätten för egenavgifter. som påförts på grund av annan inkomst änjordbruks- eller rörelseinkomst. går förlorad. Avdrag för sådana avgifter medges liksom tidigare som allmänt avdrag vid taxeringen för det bcskattningsår då avgifterna debiterats så- som slutlig skatt.
Lagstiftningen om schablonavdrag för egenavgifter är tekniskt sett be- svärlig och har medfört ganska omfattande ingrepp i kommunalskattelagen (1928: 370). KL. Begreppet egenavgifter definieras i första stycket av an- visningarna till 4| b .5 KL. Med egenavgifter förstås sålunda sjukförsäk- ringsavgift enligt 19 kap. 2 % AFL. socialförsäkringsavgift till folkpensio- neringctt och ATP-avgift enligt 19 kap. 3 & AFL. avgift enligt 7 kap. 2 & tredje stycket lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring. avgift enligt 21 å andra stycket lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring, avgift enligt 16 5 lagen (1976: 381) om barnomsorg samt avgift enligt 4 & den numera upphävda lagen (l968:4l9) om allmän arbetsgivaravgift. ] punkt 2 a av anvisningarna till 22 & KL. till vilken punkt 9 a av anvisningarna till 29 å
Prop. 1981/82: 10 48
KL hänvisar. föreskrivs hur sehablonavdraget för egenavgifter skall beräk- nas. Anvisningarna till 41 b & KL innehåller vidare bestämmelser om hur avstämningen mellan det schablonmässigt beräknade avdraget och de defi- nitivt påförda avgifterna skall gå till.
Schablonavdraget för egenavgifter beräknas i normalfallet på nettointäk- ten av jordbruket eller rörelsen före schablonavdrag. För att i möjligaste mån uppnå överensstämmelse mellan schablonavdraget och de definitiva egenavgifterna skall emellertid för det första den del av nettointäkten (före schablonavdrag) som hänför sig till sjukpenning enligt AFL eller liknande intäkt frånräknas (egenavgift behöver inte erläggas för sjukpenning e.d.). Vid fastställande av underlaget skall nettointäkten (före schablonavdrag) vidare minskas med underskott som uppkommer i annan förvärvskälla tillhörande samma inkomstslag ("vid beräkning av egenavgifter tillåts kvittning mellan jordbruksunderskott och jordbruksöverskott och mellan rörelseunderskott och rörelseöverskott). Hänsyn skall tas endast till in- komst eller underskott av en i Sverige belägen jordbruksfastighet. som brukats av den skattskyldige. och till inkomst av rörelse. som bedrivits i Sverige.
För skattskyldiga som betalar oredtteerade egenavgifter har sehablonav- draget bestämts till 10% av den del av underlaget för avdragsberäkningen som uppgår till högst 10000 kr.. 20 % på den del av underlaget som ligger mellatt 10000 och 100000 kr. och till 15% av den del av underlaget som överstiger 100000 kr. Dessa procentsatser gäller också för en skattskyldig som — t. ex. till följd av att särskild karenstid tillämpas vid sjukförsäkring- en — betalar lägre avgift.
För en mindre grupp avjordbrukare och rörelseidkare har det ansetts att ett schablonavdrag för egenavgifter med 10%. 20 % resp. 15% av underla- get skulle medföra ett för stort avdrag. Skattskyldig som har fyllt 65 år vid ingången av året före taxeringsåret eller som har åtnjutit förtidspension eller hel ålderspension enligt AFL för december månad året före taxerings— året och inte omfattas av vissa särbestämmelseri 15. kap. 2 5 AFL betalade sålunda vid lagstiftningens införande inte annan egenavgift än allmän ar- betsgivaravgift. Ett för stort avdrag skulle också uppkomma i de fall då avgiftspliktig inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse omfattas av s. k. likställighetsavtal. Har ett sådant avtal träffats skall nämligen inkomsten i socialförsäkn'ngshänseende anses som inkomst av anställning. En väsent- lig minskning av egenavgifterna äger vidare rum om den skattskyldige inte är inskriven i allmän försäkringskassa vid utgången av året före taxerings- året. För dessa egenföretagare har sehablonavdraget bestämts till 2% (ursprungligen 41%) av underlaget för avdragsberäkningen. 1 de fall då likställighetsavtal föreligger tillämpas den lägre procentsatsen endast om inkomsten avjordbruket eller rörelsen uteslutande eller så gott som uteslu- tande omfattas av avtalet.
Avstämning av schablonavdraget görs i princip på följande sätt. Frant-
Prop. 1981/82: 10 . 49
kommer vid debiteringen av slutlig skatt att det schablonmässigt beräkna- de avdraget varit för lågt. är skillnadsbeloppet avdragsgillt vid taxeringen för det beskattningsår då den slutliga skatten debiterats. Har å andra sidan schablonavdraget överstigit de definitiva egenavgifterna. skall skillnadsbe- loppet redovisas som intäkt vid taxeringen för det beskattningsår som omfattar den tidpunkt då debiteringen av den slutliga skatten ägt rum.
Avstämningsreglerna innehåller särskilda bestämmelser för det fall att den skattskyldige under det beskattningsår då de definitiva avgifterna debiterats bedrivit tlerajordbruk eller flera rörelser eller bådejordbruk och rörelse. Särskilda bestämmelser finns även för fall av ändrad taxering eller debitering. Det kan här dock nämnas att regeringsrätten funnit att scha- blonavdraget inte skall omräknas utan kvarstå som avräkningspost med oförändrat belopp. om taxeringen av intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse ändras i högre instans efter det att egenavgifterna för perioden i fråga debiterats (RÅ 1980 1:45).
1 sin översyn av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter har kulturskattekommitte'n uppmärksammat vissa brister i samordningen mellan skatte- och avgiftsrcglerna. Kommittén har ansett att dessa brister kan — i avbidan på statsmakternas ställningstagande till pensionskommit- téns förslag rörande socialförsäkringsavgifterna — botas genom ändringari reglerna om schablonavdrag för egenavgifter.
I syfte att uppnå bättre överensstämmelse mellan schablonavdraget för visst inkomstår och de på samma år belöpande egenavgifterna föreslår kommittén sålttnda att schablonavdrag skall medges med 17% av den del av underlaget som inte överstiger 20000 kr.. 24% av den del av underlaget som överstiger 20000 men inte 160000 kr. och 18 7! av den del av underla- get som överstiger 160000 kr.
Som tidigare nämnts får schablonavdrag f.n. göras endast i inkomstsla- gen rörelse och jordbruksfastighet. Kommittén föreslår att sådant avdrag skall få göras även i inkomstslaget tjänst i fråga om sådana inkomster som i socialförsäkringshänseende är att anse som inkomst av annat förvärvsar- bete än anställning. Sädana inkomster är vissa royaltyinkomster och upp—_ dragsinkomster.
Enligt kommittén bör också vissa i huvudsak tekniska ändringar göras i schablonavdragsreglerna. Sålunda föreslås att underlaget för avdragsbe- räkningen skall minskas bl.a. med sådan inkomst som på grund av likstäl- lighetsavtal inte skall föranleda egenavgifter. Vidare föreslås att för den som har mer än en avdragsberättigad och avgiftspliktig förvärvskälla av- draget skall göras på de sammanlagda underlagen och inte som nu på underlaget för varje förvärvskälla för sig.
Kommittén föreslår dessutom vissa ändrade regler om den personkrets som skall medges schablonavdrag för egenavgifter. Sådant avdrag föreslås sålttnda inte skola medges den som före inkomståret har fyllt 65 år eller eljest i egenskap av ålderspensionär inte skall betala någon egenavgift. 4 Riksdagen [%!/82. I saml. Nr [0
Prop. 1981/82: 10 50
För vissa grupper som har att betala väsentligt lägre egenavgifter än i normalfallen föreslås schablonavdrag med en enhetlig procentsats om 10%.
Av det anförda framgår att kulturskattekommitténs förslag i första hand innebär att schablonavdraget skall höjas och att det skall medges också i inkomstslaget tjänst. Den föreslagna höjningen har inte mött någon erinran vid remissbehandlingen. Däremot har förslaget om utvidgad rätt till scha- blonavdrag fått ett blandat mottagande. Remissinstanserna ansluter sig visserligen allmänt till kommitténs uppfattning att rättviseskäl talar för att schablonavdrag medges också i inkomstslaget tjänst. Från främst länssty- relsernas sida har dock kritik riktats mot systemet med schablonavdrag över huvud taget. Tillämpningen av reglerna anses ha förorsakat en stor arbetsbelastning vid deklarationsgranskningen. Arbetsbelastningen för- utses komma att öka om schablonavdrag skall medges också vid inkomst av tjänst. Ett par länsstyrelser anser att avdrag för egenavgifter i stället bör ske på grundval av den skattskyldiges bokföring. Även riksförsäkringsver- ket befarar att administrativa svårigheter uppkommer om rätten till scha- blonavdrag utvidgas till inkomstslaget tjänst. Verket ifrågasätter därför om inte andra lösningar på bl.a. kulturarbelarnas skatte- och avgiftsproblem bör övervägas.
Innan jag redovisar mina ställningstaganden till kommitténs förslag vill jag uppehålla mig något vid innehållet i prop. 1980/81: 178. I denna läggs fram förslag om enhetligarc och enklare regler för beräkning av arbetsgi- varavgifter och egenavgifter. De föreslagna ändringarna. som inte har kunnat beaktas av kommittén. innebär i korthet följande.
De nuvarande basbelopps- och maximeringsavdragen slopas vid beräk- ningen av ATP-avgiften. I likhet med 'ad som f.n. gäller för övriga socialförsäkringsavgifter skall ATP-avgiften i fortsättningen beräknas på hela lönesumman resp. hela nettoinkomsten efter schablonavdrag i rörelse eller jordbruk. Procentsatsen för avgiftsuttaget sätts ned med hänsyn här- till.
En gemensam övre åldersgräns för uttag av arbetsgivaravgifter och egenavgifter införs. Avgifter skall erläggas längst t. o. m. det år då arbetsta- garen resp. egenföretagaren uppnår 65 års ålder.
Möjligheten för egenföretagare att begära undantagande från ATP av- skaffas. De personer som är födda år 1923 eller tidigare och som har ett gällande undantagande från ATP skall dock också i fortsättningen ha möjlighet att stå utanför försäkringen om de så önskar.
De materiella bestämmelserna för beräkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter förs samman i en gemensam lag. benämnd lag om socialav- gifter. De nya reglerna avses träda i kraft den ljanuari 1982.
För egen del vill jag först erinra om att man när schablonavdragsregeln infördes var medveten om att den — beroende till viss del på utformningen av systemet för fastställande av egenavgifter — kttnde ge upphov till
Prop. 1981/82: 10 51
tillämpningssvårighctcr t. ex. när egenavgifternas storlek ändrades till följd av höjning eller nedsättning av taxeringen. Med hänvisning till att pen- sionskommittén hade i uppdrag att föreslå mer enhetliga regler på detta område skulle det enligt föredragande departementschefen komma att finnas anledning att på nytt ta upp frågan hur avdragsrätten för egenav- gifter skall konstrueras när kommittén hade slutfört sitt arbete.
Vid remissbehandlingen av kulturskattekommitte'ns förslag har det visat sig att tillämpningen av schablonavdragsregeln leder till större svårigheter än vad man vid lagstiftningens införande torde ha haft anledning att befara. Svårigheterna hänger bl.a. samman med att schablonavdraget. som skall medges ex officio. måste räknas om då nettointäkten i förvärvskällan ändras. En sådan ändring kan föranleda fel i avstämningen året därefter. om den skattskyldige då — vilket ofta sker — utgår från det yrkade schablonavdraget i stället för det medgivna. Felet i avstämningen skall rättas av taxeringsnämnden. Rättelsen föranleder vidare att årets scha- blonavdrag måste räknas om. Detta kan i sin tur leda till fel i avstämningen även nästkommande år osv.
När taxeringen ändras i högre instans och egenavgifterna till följd därav debiteras om. framställs ett omräkningsbesked som tillställs den skattskyl- dige och taxeringsnämndcn. Frågan om omräkningsbcskedet skall föranle- da avstämning i deklarationen är då beroende av hur schablonavdraget har behandlats vid omprövningen av taxeringen. Detta innebär att taxerings- nämnden regelmässigt måste rekvirera gamla deklarationer för att kunna genomföra en korrekt taxering.
De tillämpningssvårigheter som schablonavdraget medför kan enligt min mening inte accepteras. Problemen kan knappast lösas inom ramen för det nuvarande avdragssystemet. Man bör därför söka en annan konstruktion för den skattemässiga behandlingen av egenavgifterna.
I princip bör avdragsrätten för egenavgifter utformas så att den skatt- skyldige inte drabbas av avgift-på-avgiftscffckt eller eftersläpningseffckt. Endast om det föreligger särskilda skäl bör avsteg göras från denna prin- cip. Jag vill vidare framhålla att det är av stor vikt att den skattemässiga behandlingen av egenavgifter blir enkel att tillämpa och kontrollera.
Sistnämnda krav uppfylls enligt min mening bäst om man knyter an till de regler som i övrigt gäller vid inkomsttaxeringen. [ fråga om inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse gäller enligt 41 & KL att inkomsten skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i den mån dessa grunder inte står i strid med särskilda i KL givna bestämmelser. Även inkomst av annan fastighet får i vissa fall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Detta innebär att hänsyn skall tas inte bara till inkomster och utgifteri verksam- heten utan även till lager. fordringar och skulder vid bcskattningsårets ingång resp. utgång. Hänvisningen till bokföringsmässiga grunder medför vidare att den skattemässiga inkomstberäkningen skall ske på grundval av de redovisningsregler som finns i bokföringslagen (1976: 1251 och annan
Prop. 1981/82: 10 52
civilrättslig lagstiftning samt i jordbruksbokföringslagen (1979: 141). En grundläggande regel i denna lagstiftning är att bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed.
Inkomst anses vid redovisning enligt bokföringsmässiga grunder ha åt- njutits under det år då den enligt god redovisningssed bör uppföras som inkomstpost i räkenskaperna. även om inkomsten inte uppburits i kon- tanter eller på annat sätt kommit rörelseidkaren till handa. Vad som gällcri fråga om inkomstposter tillämpas också i fråga om utgiftspostcr. Detta innebär bl.a. att en kreditförsäljning skall redovisas fastän likviden inte influtit kontant och att en utgift skall bokföras i och med dess uppkomst och inte först då betalning erläggs.
Som nyss nämnts gäller föreskriften om inkomstberäkning enligt bokfö- ringsmässiga grunder endast under förutsättning att dessa grunder inte står i strid med särskilda bestämmelseri KL. Enligt anvisningarna till 41 & KL skall sålunda justering av det bokförda resultatet ske om resultatet har påverkats av att intäkter. som inte skall beskattas. upptagits som intäkt. eller av att en intäkt. som skall medräknas. har uteslutits. Det bokförda resultatet skall vidarejusteras om utgifter. som inte är avdragsgilla. belas- tat resultat.
Vid inkomsttaxeringen beräknas avdrag för arbetsgivaravgifter för an- ställd personal på grundval av den skattskyldiges bokföring. [ denna no- teras under räkenskapsåret erlagda arbetsgivaravgifter. lnför bokslutet bör de under året erlagda preliminära avgifterna stämmas av mot de beräknade slutliga avgifterna. Visar beräkningen att de preliminära avgifterna avviker från de slutliga bör den skattskyldige — för att uppfylla kravet på god redovisningssed — tillföra bokföringen den fordrings- eller skuldpost som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader som rätteligen hör till räkenskapsåret.
I fråga om egenföretagare som har inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse grundas avdrag för egenavgifter f. n. inte på bokföringen. Avdraget beräknas i stället schablonmässigt till viss andel av den avgiftspliktiga inkomsten.
Enligt min mening tillgodoses önskemålet om enkelhet i tillämpningen och kontrollen bäst om avdrag för egenavgifter. i likhet med vad som gäller för arbetsgivaravgifter. sker på grundval av den skattskyldiges bokföring. Kravet på att bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som överens- stämmer med god redovisningssed innebär att den skattskyldige inför bokslutet bör göra en beräkning av de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna och i bokslutet sätta av ett belopp för att täcka avgifterna. Det avsatta beloppet återförs till beskattning nästföljande beskattningsår och avräknas då mot de slutligt bestämda avgifterna.
Med den angivna metoden kan avgift-på-avgiftseffekten och eftersläp- ningseffekten elimineras. En förutsättning för att metoden skall få avsedd effekt är dock att storleken av de egenavgifter som belöper på ett visst
Prop. 1981/82: 10 53
beskattningsår kan beräknas när den skattskyldige avlämnar sin självde- klaration. Eftersom avgifterna fastställs slutligt först sedan taxeringen är avslutad måste den skattskyldige på förhand uppskatta avgifternas storlek. En sådan uppskattning är relativt svår att göra med de nuvarande avgifts- reglerna. Beräkningen underlättas dock väsentligt med de i prop. 1980/ 81: 178 föreslagna nya reglerna för beräkning av egenavgifter. Jag kommer i detta lagstiftningsärcnde att föreslå regler som ytterligare underlättar denna beräkning. Därtill kommer att det inte kan krävas att beräkningen görs exakt. Det måste nämligen beaktas att avsatt belopp skall tas upp som intäkt nästa beskattningsår. En avsättning som över- eller understiger de slutliga avgifterna medför således inte någon definitiv skattevinst eller skatteförlust utan endast att avdraget till viss del blir felaktigt fördelat mellan två beskattningsår. Att avsättningen bygger på en uppskattning utgör därför inte något hinder mot att medge avdrag för avsatt belopp.
Mot den nu angivna bakgrunden förordarjag att systemet med schablon- avdrag sIOpas och ersätts med en rätt till avdrag för belopp som avsätts för att täcka de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna. Avdraget åter- förs till beskattning år 2. Vid taxeringen för år 2 får den skattskyldige avdrag för dels de faktiskt påförda egenavgifterna. dels den avsättning som avser beräknade avgifter för detta år.
Den nu beskrivna metoden är av olika skäl inte lämplig i fråga om kontantbeskattade inkomstslag. Den bör därför begränsas till inkomst av jordbruksfastighet och rörelse. Beträffande lagreglcrnas närmare utform- ning fårjag hänvisa till specialmotiveringen.
Som tidigare har nämnts kan skyldighet att betala egenavgifter i vissa fall uppkomma också på grund av inkomst av tjänst. annan fastighet. kapital och tillfällig förvärvsverksamhet. F.n. medges avdrag för sådana avgifter som allmänt avdrag vid taxeringen för det beskattningsår då avgifterna debiterats som slutlig skatt. Detta medför dels att egenavgifterna kommer att beräknas på ett från materiell synpunkt för stort underlag. dels att avdragsrätten för avgifterna förskjuts ett år. I princip är detta naturligtvis otillfredsställande. Det bör dock betonas att egenavgifter påförs på grund av inkomst av annan fastighet, kapital och tillfällig förvärvsverksamhet endast i rena undantagsfall. Därtill kommer att debiteringen begränsas till vissa egenavgifter. [ fråga om nyss nämnda inkomstslag bör därför den nuvarande avdragsregeln av praktiska skäl gälla också i fortsättningen.
Egenavgifter som påförs på grund av inkomst av tjänst utgör. som bl. a. kulturskattekommittén framhållit. ett särskilt problem. 1 det följande be- handlar jag först denna fråga. Därefter tar jag tipp frågan om kvittning mellan olika inkomstslag vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.
Prop. 1981/82: 10
'J- _|;—
2.2 Egenavgifter på grund av inkomst av tjänst
Enligt 31 & KL hänförs till tjänst dels allmän eller enskild tjänst eller stadigvarande uppdrag och varje annan fast eller tillfällig arbetsanställning. dels tillfälligt bedriven vetenskaplig. litterär. konstnärlig eller därmed jäm- förlig verksamhet. tillfälligt uppdrag. såsom uppdrag att förrätta boupp— teckning. arvskifte. auktion. besiktning. värdering. skogsräkning samt an- nan därmedjämförlig inkomstbringande verksamhet av tillfällig natur.
Till tjänst hänförs således främst inkomst av anställning. även om denna är av tillfällig natur. Stadigvarande och tillfälliga ttppdrag räknas också till tjänst. Slutligen räknas som tjänst tillfälligt bedriven vetenskaplig. litterär. konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet. Bedrivs verksamheten där— emot yrkesmässigt hänförs den enligt 27 & KL till rörelse.
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst avses enligt 3 kap. 2 Få AFL med inkomst av anställning den inkomst i pengar eller naturaför- måner i form av kost. bostad eller bil. som en försäkrad kan antas för år räknat komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst avses enligt 11 kap. 2 & AliL med inkomst av anställning den lön i pengar eller nyssnämnda naturaförmåner som en försäkrad åtnjutit såsom arbets- tagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänförs dock inte från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön som under ett år inte uppgått till 500 kr. Hänförs lönen på grund av beloppsgränsen inte till inkomst av anställning kan den dock bli pensionsgrundande som inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 .5 första stycket c) AFL.
Den som har inkomst av anställning skall i regel inte betala socialavgifter på grund av inkomsten. Avgifterna betalas i stället av arbetsgivaren i form av arbetsgivart'tvgifter. dock endast om ersättningen för arbetstagaren un- der årct har uppgått till minst 500 kr. Den som har inkomst av annat ft'in'ärvsarbete är skyldig att betala egenavgifter. För den som har utfört arbete för annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst. ett s. k. uppdragsförhällande. gäller dock en särskild regel. Vid uppdragsförhällan- den skall nämligen uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter för den er- sättning som har utgått till uppdragstagaren utom i de fall då ersättning för år räknat understiger 500 kr. eller då ersättningen utgör intäkt av jord- bruksfastighet eller rörelse. Även i sistnämnda fall kan dock parterna genom att träffa ett s. k. likställighetsavtal flytta över avgiftsskyldigheten från uppdragstagaren/egenföretagaren till uppdragsgivaren.
Vid en jämförelse mellan det skatterättsliga begreppet inkomst av tjänst och de fall då arbetsgivaren eller uppdragsgivaren skall betala arbetsgivar- avgifter. dvs. dä inkomsten hänförs till inkomst av anställning. framgår att den som taxeras för inkomst av tjänst i regel inte betalar egenavgifter för sådan inkomst. [ vissa fall betraktas dock inkomst av tjänst som inkomst av annat förvärvsarbete enligt AFL. vilket medför skyldighet för den
Prop. 1981/82: 10
lJl '_Il
försäkrade att erlägga egenavgifter. För det första innefattar det skatte- rättsliga begreppet inkomst av tjänst inte bara inkomst av anställning eller uppdrag. Som inkomst av tjänst anses nämligen också inkomst av tillfälligt bedriven vetenskaplig. litterär. konstnärlig eller därmed jämförlig verk- samhet; Sådan verksamhet kan i socialförsäkringshänseende vara att hän- föra till annat förvärvsarbete (rörelse). Avgiftsskyldighet kan vidare före- ligga för en uppdragstagare. som inte är rörelseidkare Uordbrukare). om han under ett och samma år uppbär flera mindre arvoden från olika uppdragsgivare. Understiger arvodet från varje uppdragsgivare 500 kr. men uppgår arvodena sammanlagt till minst 500 kr. skall nämligen upp- dragstagaren — och inte uppdragsgivaren — svara för socialavgifternz't. Skyldighet att erlägga egenavgifter till ATP. folkpensioneringen och del- pensionsft'irsäkringen uppkommer också för en arbetstagare i den mån han under året erhåller ersättning understigande 500 kr. från olika arbetsgivare men sammanlagt uppgående till eller överstigande detta belopp.
Vad först angår tillfällig vetenskaplig. litterär. konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet kan denna vara av olika karaktär. Den kan vara att hänföra till ett uppdragsförhållande. Som exempel kan nämnas att en författare får ett uppdrag av ett förlag att för förlagets räkning skriva en artikel eller en bok. Verksamheten stär då ett anställningsförhållandc nära och likställs med inkomst av anställning. dock endast om arvodet under året uppgår till minst 500 kr. Om ersättningen betalas ut i form av royalty synes försäkringsdomstolarna generellt ha behandlat den som inkomst av annat förvärvsarbete (rörelse). Föreligger inte ett uppdragsförhållande och har ersättningen betalats ut på annat sätt än som royalty torde det däremot vara ytterst ovisst om den grundar rätt till sjukpenning eller A'fP.
Enligt min mening är det inte tillfredsställande om formen för utbetal- ningen av en ersättning avgör hur den behandlas i socialförsäkringshän- seende. Det avgörande bör i stället vara verksamhetens karaktär. Grundas verksamheten på ett uppdrag. bör den således. liksom f. n.,jämställas med anställning. Föreligger inte ett uppdragsförhållande är det normalt mycket osäkert om arbetet kommer att leda till någon inkomst. Detta utgöri sig ett argument för att ersättningen inte skall grunda rätt till sjukpenning eller ATP. Därtill kommer att inkomstens behandling i socit'tlförsäkringshän- seende = med hänsyn till förmånstaket — ofta är av liten eller ingen betydelse för den försäkrade. Starka praktiska skäl talar också för att ersättningar av detta slag lyfts ut ur socialförsäkringssystemet. Mot denna bakgrund förordar jag att ersättning för tillfälligt bedriven verksamhet. som inte grundas på ett anställnings- eller uppdragsförhållande. inte skall anses som inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättningen blir därigenom inte förmånsgrundande. Detta medför i sin tur att egenavgifter inte skall betalas på grund av sådan inkomst.
Av det anförda följer att — i de fall då anställnings- eller uppdragsförhål- lande inte föreligger — verksamhetens natur kommer att avgöra hur in-
l.!- 05
Prop. 1981/82:10
komsten skall behandlas i socialförsäkringshänseend-r. Anses verksamhe- ten vara av tillfällig natur. dvs. skatterättsligt som inkomst av tjänst. kommer den inte att beaktas vid fastställande av sociala förmåner eller egenavgifter. Bedrivs verksamheten yrkesmässigt. dvs. skatterättsligt som inkomst av rörelse. bör den försäkrade tillgodoräknas förmåner och på- föras avgifter. Vid bedömning av vad som skall räknas som inkomst av rörelse i socialförsäkringshänseende är det skatterättsliga rörelsebegreppet vägledande (jfr prop. 1959: 100 s. 90). 1 27 & KL anges genom en uppräk- ning exempel på verksamheter som är hänförliga till rörelse. Bl.a. hänförs till rörelse yrkesmässigt bedriven vetenskaplig. litterär. konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet. såvida verksamheten inte utövats på grtlnd av tjänst. Som rörelse anses även annan yrkesmässigt bedriven verksam- het. såvida inte intäkten är att hänföra till intäkt av fastighet eller tjänst.
I 28 & Kl. anges exempel på intäkter som är hänförliga till rörelse. Bl. a. skall royalty och periodiskt utgående avgift för tttnyttjandc av patent. mönster eller dylikt anses som intäkt av rörelse. såvida inte royaltyn eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av fastighet. Att försäkringsdomstolarna oberoende av om en verksamhet bedrivs yrkes- mässigt eller inte synes hänföra royalty till inkomst av rörelse torde ha sin grund i sistnämnda bestämmelse (jfr prop. 1928: 213 s. 262). Det kan i och för sig ifrågasättas om lagstiftaren med orden "eller dylikt" avsett att innefatta t. ex. författarrätt. Enligt min mening är det inte rimligt att hänfö- ra royalty till rörelse även i de fall då det grundläggande villkoret för rörelse. nämligen att verksamheten är yrkesmässigt bedriven. inte är upp- fyllt. l)ct kan i detta sammanhang nämnas att regeringsrätten i en dom (RÅ 1977 ref. 27) bedömt inkomst av tillfälligt författarskap. vilken utgått i form av royalty. som inkomst av tjänst med hänvisning till att den skattskyldige under beskattningsåret inte drivit yrkesmässig litterär verksamhet.
Enligt min mening bör 28 & KL förtydligas så att det klart framgår att en royaltyersättning kan behandlas som inkomst av tjänst. Härigenom mins- kar risken för att skattedomstolarna och försäkringsdomstolarna kommer till olika resultat vid bedömningen av om en inkomst skall hänföras till rörelse eller tjänst. Problemet med skiljaktiga bedömningar torde dock till viss del kvarstå sa länge som skattefrågan och avgiftsfrågan handläggs av skilda domstolsorganisationer. I detta sammanhang bör emellertid nämnas att en kommitté har tillsatts för att se över försäkringsdomstolarnas verk- samhet m.m. Enligt direktiven (Dir 1980: 57) skall kommittén bl.a. under- söka möjligheterna att genomföra en överflyttning av besvärsprövningen i avgiftsärenden till besvärsorganisationen på skatteområdet.
Jag övergår nu till frågan om avgiftsskyldighct och förmåner för småin- komster. Som påpekats i det föregående kan den som inte är jordbrukare eller rörelseidkare påföras egenavgifter. om han under ett år uppbär arvo- den som vart och ett understiger 500 kr. men sammanlagt uppgår till minst detta belopp. I sitt remissyttrande över pensionskommitténs tidigare
Prop. 1981/82: 10 57
nämnda förslag framhåller riksförsäkringsverket att denna debitering med- för administrativa kostnader som inte torde stå i proportion till de avgifter som flyter in. Verket föreslår därför att egenavgifter inte tas ut på småin- komster av ifrågavarande slag.
I likhet med riksförsäkringsverket anscrjag att administrativa skäl talar för att egenavgifter inte tas ut på småinkomsterna. Ett slopande av av- giftsskyldigheten för dessa inkomster aktttaliserar dock frågan om en in- skränkning kan göras i möjligheten att förVärva förmåner. I princip bör nämligen avgiftsreglerna vara avstämda mot förmånssidan så att en rätt till förmåner inte kan förvärvas på inkonrstbclopp som varit fritagna från avgift. I annat fall öppnas en möjlighet till missbruk av systemet och snedvridning av konkurrensförhällanden.
Det finns inga statistiska uppgifter som visari vilken omfattning inkoms- ter av nu diskuterat slag ger sociala förmåner. Allt talar emellertid för att sådana inkomster har endast en synnerligen marginell betydelse för de försäkrade. En försäkrad som uppburit ett stort antal arvoden av nu aktuellt slag och som saknar fast anställning e.d. torde nämligen i regel anses bedriva rörelse. Med hänsyn till detta och till de stora administrativa vinster som står att vinna föreslår jag att dessa småinkomster lyfts ut ur försäkringssystemet. Mitt förslag innebär närmare bestämt dels att in- komsterna inte kommer att beaktas vid beräkningen av den försäkrades sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst. dels att avgifter inte skall erläggas för inkomsterna.
2.3. Övriga frågor
En fråga som har tagits upp av pensionskommittén och som även har behandlats av riksdagen är bestämmelserna om kvittning mellan olika inkomstslag vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.
Enligt 11 kap. 4 & AFL skall en försäkrads taxering till statlig inkomst- skatt läggas till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat ft'irvärvsarbete. Taxeringen utgör underlag även för beräkning av egenavgift till ATP. Närmare bestämmelser om beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete ges i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om all- män försäkring. l 4 så denna lag föreskrivs att vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete skall från inkomst av rörelse dras underskott i annan rörelse. Underskott ijordbruksfastighet skall kvittas mot överskott i annan jordbruksfastighet som brukats av den försäkrade. Däremot får underskott av jordbruk inte kvittas mot överskott i rörelse eller tvärtom. Nu nämnda bestämmelser gäller också vid beräkning av andra egenavgifter än den till ATP.
1 förarbetena till regeln att kvittning inte får ske mellan inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet framhölls att kvittningsförbudet var en na-
Prop. 1981/82: 10 58
turlig följd av föreskrifterna i 6 5 lagen ( 1959: 291 ) om försäkring för allmän tilläggspension (numera 11 kap. 3.5 AFL). I denna paragraf föreskrevs nämligen att en förutsättning för att inkomst av visst inkomstslag — fråga kunde vara om inkomst av rörelse. inkomst avjordbruksfastighet och viss inkomst av arbete för annans räkning — skulle grunda rätt till pension var att inkomsten översteg 500 kr. (prop. 1959: 175 s. 121. 134—135).
Enligt pensionskommittén (SOU l977:46 s. 325—326) äger den motive- ring för den ifrågavarande rcgeln som lämnades vid dess införande alltjämt giltighet. Kommittén framhåller också att regeln bestämmer i första hand inte avgiftsskyldigheten utan rätten till förmåner från ATP. Den medger således att pensionspoäng kan tillgodoräknas en försäkrad som deklarerar överskott av t.ex. rörelse men som samtidigt har brukat en jordbruksfas- tighet vilken uppvisar underskott. I sådana fall skulle den försäkrades skydd från ATP reduceras eller helt försvinna om det föreskrevs att kvitt- ning skall äga rum mellan olika inkomstslag. Kommittén var därför inte beredd att medverka till regler som urholkade det försäkringsskydd som medges enligt nuvarande bestämmelser.
I anslutning till bl.a. yrkandet i motionen 1979/80:836 om möjlighet till kvittning av överskott ijordbruk mot underskott i rörelse och tvärtom vid beräkning av egenavgifter hänvisade socialförsäkringsutskottet (SfU 1979/ 80: 16) till de olika förslag som samtidigt var föremål för beredning inom regeringskanslict. Utskottet ansåg därför att det inte då fanns skäl för riksdagen att göra några särskilda uttalanden med anledning av föreliggan- de motioner. Enligt utskottet fanns det dock anledning förutsätta att pro- blemställningar som tas upp i motionerna blev uppmärksammade i på- gående utredningsarbete eller vid beredningen inom regeringskansliet.
Som pensionskommittén uttalade kan en möjlighet till kvittning mellan olika inkomstslag medföra att den försäkrades skydd från ATP reduceras eller helt försvinner. Denna begränsning av den framtida pensionen kan inte godtas. De skäl som talar mot kvittning mellan olika inkomstslag gäller dock enligt min mening även i fråga om kvittning av underskott mot överskott inom ett och samma inkomstslag. Därtill kommer att ett slopan- de av kvittningsrätten förenklar regelsystemet och underlättar det admini- strativa förfarandet. Jag föreslår därför att kvittningsförbudet utsträcks till att gälla också ft'irvärvskällt'rr tillhörande samma inkomstslag.
2.4. Ikraftträdande
Lagen om socialavgifter skall enligt prop. 1980/81: 178 träda i kraft den ] januari 1982. De nu föreslagna ändringarna i AFL och utvidgningen av kvittningsförbudet vid beräkning av pensionsgrundande inkomst bör enligt min mening träda i kraft vid samma tidpunkt och gälla inkcnister som belöper på tid fr.o.m. ikraftträdandet. Den föreslagna omläggningen av avdragsreglerna för egenavgifter bör också träda i kraft den 1 januari 1982
Prop. 1981/82: 10 59
och tillämpas första gången vid 1983 års taxering. Vad beträffar den närma- re utformningen av övergångsbestämmelserna på skattesidan fårjag hänvi- sa till specialmotiveringen.
3 Upprättade lagförslag
l enlighet med vad jag har anfört har inom budgetdepartementet upprät— tats förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1.928: 370). lag om ändring i lagen ( l97(): 172) om begränsning av skatt i vissa fall. lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd. lag om ändring i lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto.
6. lag om ändring i lagen (1980: 953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning.
7. lag om ändring i lagen (19801954) om särskilt investeringsavdrag för ' byggnadsarbeten m. m..
8. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).
lJt-ÅbJI—J
9. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).
10. lag om ändring i skattebrottslagen (l97l:69). ! 1. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skatteford- ringar m. m.,
12. lag om upphävande av lagen ( 1981:40) om ändring i kommunalskatte- lagen (1928: 370).
13. lag om upphävande av lagen (198l:4l) om ändring i uppbördslagen (1953: 272). .
14. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring. 15. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Förslagen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 4.
4 Specialmotivering
4.1. Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
28 s* I nzwn.
I tredje stycket talas liksom f. n. om två former av ersättningar. nämligen royalty och periodiskt utgående avgift. l begreppet royalty ligger att ersätt- ningen i princip utgär med varierande belopp. t. ex. per producerad enhet eller i förhållande till en verksamhets omsättning. Den omständigheten att det i ett royaltyavtal stipuleras fasta minimi- eller maximibelopp påverkar inte ersättningens karaktär av royalty. En på förhand fastställd avgift kan
Prop. 1981/82: 10 60
däremot inte hänföras till royalty. Den kan beskattas antingen som perio- diskt utgående avgift enligt tredje stycket eller som ersättning för upplå- telse av driften enligt fjärde stycket.
FörSIaget tar sikte på ersättningar för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar. Detta torde inte innebära någon ändring i förhållan- de till nuvarande regler. F.n. anges att ersättning av ifrågavarande slag skall utgöra intäkt av rörelse. såvida den inte är att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet eller av annan fastighet. Enligt förslaget skall ersätt- ningen också kunna beskattas som intäkt av tjänst. Detta blir fallet om ersättningen avser tillfälligt bedriven vetenskaplig. litterär. konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet. Förslaget torde överensstämma med rättSpraxis på skatteområdet (jfr RÅ 1977 ref. 27). Försäkringsdomstolarna synes dock hittills generellt ha behandlat royalty som rörelseinkomst. Jag vill med ändringen markera att även försäkringsdomstolarna i fråga om t.ex. royalty till en författare skall pröva om hans verksamhet bedrivs yrkesmässigt eller inte. Endast om den bedrivs yrkesmässigt skall royaltyn anses som intäkt av rörelse.
35 5 ] mom.
Enligt mitt förslag skall restituerade. avkortade eller avskrivna egenav- gifter cnligt den i prop. 1980/81: 178 föreslagna lagen om socialavgifter räknas som intäkt av jordbruksfastighet resp. rörelse i den mån avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkning av nettointäkten av fastigheten resp. rörelsen. Motsvarande gäller när ett belopp. som har satts av för att täcka de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna. återförs till beskattning. Sådana restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter som inte utgör intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse. hänförs däremot. som framgår av 3), till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet. Dessa egenavgifter har på- förts på grund av inkomst av annan fastighet. tjänst. tillfällig förvärvsverk- samhet eller kapital och avdrag för avgifterna har medgetts som ett s.k. allmänt avdrag enligt 46 s 2 mom. 2).
1 momentet har vidare gjorts ändringar av redaktionell och språklig natur.
4! (1 s
Ändringen i_/'ör.i'lu stycket föranleds av att schablonavdragen för egenav- gifter ersätts med en rätt till avdrag för det belopp som satts av för att täcka det löpande årets egenavgifter. Tredje stycket har justerats i redaktionellt hänseende med anledning av förslaget om lag om socialavgifter (prop. 1980/81:178).
46 5 .? mum. Egenavgifter är avdragsgilla i förvärvskälla endast om avgifterna hänför sig till en här i riket brukadjordbruksfastighet eller en här bedriven rörelse.
Prop. 1981/82: 10 61
1 undantagsfall kan egenavgifter påföras en skattskyldig på grund av in- komst av annan fastighet. tjänst. tillfällig förvärsverksamhet eller kapital. Avdrag för avgifterna medges då som ett allmänt avdrag enligt första stycket 2).
53 5 I mom.
Ändringen föranleds av att schablonavdragen för egenavgifter ersätts med en rätt till avdrag för det belopp som satts av för att täcka det löpande årets egenavgifter.
Punkt 15 av anvisningarna til/Zl #
Har avdrag gjorts för avsättning för egenavgifter skall enligt punkt 2 a andra stycket av anvisningarna till 22 ti avdraget återföras till beskattning nästföljande beskattningsår. Enligt förevarande anvisningspunkt skall det återförda beloppet tas upp som intäkt avjordbruksfastighet. Som intäkt av jordbruksfastighet skall vidare — i den mån avdrag har medgetts för avgif- terna vid beräkningen av nettointäkten av fastigheten — räknas restitue- rade, avkortade eller avskrivna egenavgifter.
Punkt 2 (lt' anvisningarna till 22 å
Ändringen är föranledd av att anvisningarna till 41 b 5 skall upphöra att gälla. I fråga om jordbruksinkomster finns samtliga bestämmelser om avdrag för egenavgifter i punkt 2 a av anvisningarna till 22 &.
Punkt 2 (! uv anvisningarna till 22 5
Av första stycket framgår att påförda egenavgifter enligt den i prop. 1980/81:178 föreslagna lagen om socialavgifter liksom hittills utgör av- dragsgill driftkostnad vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet i den mån avgifterna är hänförliga tilljordbruksfastigheten.
Bestämmelserna i andra stycket innebär att en fysisk person. som har brukat en här i riket belägen jordbruksfastighet. inte bara får göra avdrag för de egenavgifter som påförs honom slutligt året efter beskattningsåret. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår har han dessutom rätt till avdrag för belopp som har avsatts för att täcka de på detta år belöpande egenavgif- terna. Enligt förslaget skall dcn som enligt jordbruksbokföringslagen (1979: 141) är skyldig att upprätta årsbokslut sätta av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Den som inte är skyldig att upprätta årsbokslut behöver endast redovisa det avsatta belop- pet som andra skulder i självdeklarationen. Det avsatta beloppet skall återföras till beskattning nästföljande beskattningsår. lntäkten kommer därvid att räknas av mot de under året slutligt bestämda avgifterna.
Tredje styckat innehåller bestämmelser om underlaget för beräkningen av avsättningen för egenavgifter. Avsättningsunderlaget motsvarar det avgiftsunderlag som den lokala skattemyndigheten fastställer. Till grund
Prop. 1981/82: 10 62
för beräkningen av avgiftsunderlaget ligger den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt (jfr 3 kap. 5 5 andra stycket lagen om sociz'tlavgifter och 11 kap. 4.5 AFL). Denna regel gäller dock inte utan undantag. Vid bestäm- mande av avgiftsunderlaget skall sålunda enligt 3 kap. Så första stycket lagen om socialavgifter bortses från inkomst som avses i 11 kap. $& första stycket d) AFL. dvs. sjukpenning eller liknande ersättning. Sådan inkomst kan utgöra intäkt av jordbruksfastighet om ersättningen grundas på in- komst som hänför sig till jordbruket (punkt 14 av anvisningarna till 21å KL). Vidare måste beaktas att de inkomstbegrepp som tillämpas vid in- komsttaxeringen och avgiftsdebiteringen inte helt stämmer överens. Det förekommer ibland - t.ex. i fråga om inkomst av skogskörslor — att inkomst. som enligt kommunalskattelagen är rörelse— eller jordbruksin- komst. skall anses utgöra inkomst av anställning enligt AFL. På sådana inkomster uttas inte några egenavgifter. Sltttligen kan avgiftspliktig in- komst av jordbruksfastighet eller rörelse omfattas av s.k. likställighetsav- tal enligt 3 kap. 25 andra stycket AFL. Har ett sådant avtal träffats skall inkomsten i soeialförsäkringshänseende anses som inkomst av anställning och således inte medföra skyldighet att erlägga egenavgifter.
I enlighet härmed föreskrivs i tredje stycket att avdrag för avsättning för egenavgifter skall beräknas på ett underlag som motsvarar den skattskyldi- ges nettointäkt av jordbruksfastigheten. beräknad enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. före avdraget. minskad med dels sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 & KL. dels intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap. 2.5 första stycket AFL. dels intäkt som omfattas av likställighetsavtal.
Avdrag för avsättning för egenavgifter får enligt jiärde stycket uppgå till högst 25 procent av avsättningsunderlaget. Detta innebär inte att en skatt- skyldig kan fritt välja en procentsats för avsättningen. bara den inte över- stiger 25 procent. Av bestämmelserna i andra stycket framgår nämligen att avdraget skall avse de egenavgifter som belöper på beskattningsåret. Den skattskyldige måste således i samband med upprättandet av deklarationen göra en beräkning av dessa avgifter. [ vissa fall är beräkningen enkel. Är den skattskyldige inte befriad från att erlägga någon egenavgift och har han inte haft karenstid inom sjukförsäkringen uppgår egenavgifterna fr.o.m. den 1 januari 1982 till drygt 24 procent av avsättningsunderlaget. Har karenstid gällt för honom är egenavgifterna något lägre. Har den skattskyl- dige under året ändrat karenstid en eller flera gånger blir beräkningen av egenavgifternas storlek givetvis något svårare. Med hänsyn till dessa och andra svårigheter som kan föreligga vid beräkningen och då avdraget ändå skall återföras till beskattning nästföljande beskattningsår bör något krav på exakt beräkning av avsättningen inte uppställas. För skattskyldiga som inte är befriade från att erlägga någon egenavgift bör således en avsättning på 25 procent eller en något lägre procentsats kunna godtas. Den som har anmält undantagande från A'l'P betalar ingen ATP—avgift och sjukförsäk-
Prop. 1981/82:10 63
ringsavgift efter en lägre procentsats än vad som annars gäller. För honom uppgår egenavgifterna till omkring 15 procent av avsättningsttnderlaget. Är den skattskyldige vid utgången av inkomståret inte inskriven hos en allmän försäkringskassa är han skyldig att betala endast ATP-avgift. För honom kan avgiften beräknas uppgå till omkring 9 procent av avsättningsunderla- get.
Det nu beskrivna systemet innebär att taxeringsmyndigheterna kan god- ta det deklarerade avdraget för egenavgifter även om detta framstår som något för högt eller lågt. En av annan orsak motiverad avvikelse från deklarationen kräver vidare inte att avdraget för egenavgifter räknas om. I båda dessa hänseenden är alltså de föreslagna reglerna avsevärt enklare att tillämpa än de nuvarande bestämmelserna om schablonavdrag.
Vad jag nu har anfört får emellertid inte förstås så att taxeringsmyndig- heterna helt kan underlåta att pröva deklarerat avdrag för egenavgifter. Som nyss antytts bör myndigheterna alltid göra en skälighetsbedömning av avdragets storlek. Ger denna bedömning vid handen att den skattskyldige sökt uppnå en obehörig skatteförman genom att yrka avdrag för egenav- gifter med ett orealistiskt belopp bör avdraget självfallet korrigeras.
Ifk/nte stycket finns bestämmelser om handelsbolag och dödsbon. för vilka reglerna om handelsbolag skall tillämpas. Handelsbolag skall enligt 53s' 2 mom, KL inte taxeras. Bolagets inkomst hänförs i stället till delägar- na med belopp som för var och en i princip motsvarar hans andel av bolagets inkomst. Om jordbruk eller rörelse drivs i form av handelsbolag debiteras egenavgifterna individuellt för varje delägare på grundval av hans inkomst av bolagets verksamhet. I enlighet härmed föreskrivs att även avdrag för egenavgifter skall göras individuellt för varje delägare. Detta innebär att handelsbolagets inkomst skall fördelas mellan delägarna varefter varje delägare medges avdrag för påförda egenavgifter och avdrag för avsättning för egenavgifter med utgångspunkt i sin andel av bolagets inkomst. Delägarnas avdragsrätt påverkas inte av en eventuell avsättning för beräknade egenavgifter i handelsbolagets räkenskaper.
l anvisningarna till 52% finns regler om inkomstfördelningen mellan makar som tillsammans har deltagit i förvärvsverksamhet avseende jord- bruksfastighet eller rörelse. Som huvudregel gäller att den make som har drivit verksamheten beskattas för hela inkomsten av denna. Har den andra maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minst 400 timmar under beskattningsåret får dock makarna enligt tredje stycket av nämnda anvisningar fördela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten av förvärvskällan hänförs till den medhjälpande maken. I sådant fall skall enligt bestämmelserna i sjätte stycket avdrag för egenavgifter göras särskilt för envar av makarna.
l sjunde styckat föreskrivs att uppgifter om beräkning av avdrag för avsättning för egenavgifter skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.
Prop. 1981/82:10 64
Punkt [0 av anvisningarna till 285
Har avdrag gjorts för de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna-'t enligt bestämmelserna i punkt 9 a av anvisningarna till 29s'. skall enligt samma stycke avdraget återföras till beskattning nästföljande beskatt- ningsår. Enligt förevarande anvisningspunkt skall det återförda beloppet tas upp som intäkt av rörelse. Som intäkt av rörelse skall vidare — i den mån avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkningen av nettointäkten av rörelsen — räknas restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter.
Punkt 9 av anvisningarna till 29 så
Enligt förslaget slopas det nuvarande andra stycket. Ändringen är föran- ledd av att anvisningarna till 41 b & skall upphöra att gälla. Bestämmelser— na om avdrag för egenavgifter som är hänförliga till rörelseinkomst är enligt förslaget i sin helhet intagna i punkt 9 a av anvisningarna till 29 &.
Punkt 9 a av anvisningarna till 29 55
Anvisningarna innehåller bestämmelser om avdrag för egenavgifter som är hänförliga till rörelseinkomst. De överensstämmer i sak med reglerna om egenavgifter som är hänförliga till jordbruksinkomst. Jag får därför hänvisa till motiveringen till punkt 2 a av anvisningarna till 22 &.
Anvisningar/ia till 52 S*
Ändringen föranleds av att schablonavdragen för egenavgifter ersätts med en rätt till avdrag för det belopp som satts av för att täcka det löpande årets egenavgifter.
Punkt 3 av anvisningarna till 53 så
Ändringen är en följdändring av den föreslagna nya lydelsen av 28 ä 1 mom.
Ikraftträdande
De nya bestämmelserna träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas fr.o.m. 1983 års taxering. För skattskyldiga vars beskattningsår samman- faller med kalenderår kommer det nya avdragssystemct således att tilläm- pas första gången på 1982 års inkomster. Använder sig den skattskyldige av brutet räkenskapsår kommer de nya reglerna att omfatta även inkomst under år 1981. Med hänsyn bl.a. till det nya systemets flexibilitet strider detta dock inte mot förbudet mot retroaktiv lagstiftning.
En av huvudprinciperna i det nya systemet är att slutliga egenavgifter är i sin helhet avdragsgilla. Detta gäller också avgifter som hänför sig till beskattningsår för vilket taxering skett är 1982 eller tidigare. För att förhindra att den skattskyldige för visst års inkomst får dels schablonav- drag med stöd av äldre regler. dels fullt avdrag för sedermera påförda egenavgifter med stöd av de nya reglerna. gäller enligt punkt I att det
Prop. 1981/82: 10 65
tidigare medgivna schablonavdraget skall återföras till beskattning. Det anförda kan belysas med följande exempel.
En rörelseidkare. vars räkenskapsår sammanfaller med kalenderår. medges schablonavdrag med 10000 kr. vid 1982 års taxering (1981 års inkomst). Vid debiteringen av slutlig skatt i december 1982 påförs egenav- gifter med 12000 kr. Sistnämnda belopp är i princip avdragsgillt. Av punkt 1 av övergångsbestämmelserna följer dock att avdragsbeloppet skall redu- ceras med det tidigare medgivna sehablonavdraget. Vid 1983 års taxering blir därför avdraget för de påförda avgifterna endast (12000 ./. 10000 =) 2000 kr.
Omfattar rörelseidkarens räkenskapsår exempelvis tiden den 1 maj—den 30 april. skall det vid 1981 års taxering medgivna schablonavdraget be- handlas som en intäktspost vid 1983 års taxering. Det vid 1982 års taxering medgivna schablonavdraget blir en intäktspost först vid 1984 års taxering.
Punkt 2 av övergångsbestämmelserna tar sikte på det fall då ett scha- blonavdrag för egenavgifter. som hänför sig till 1982 eller tidigare års taxering. ändras i samband med omprövning av taxeringen. En höjning av taxeringen leder normalt till ökat schablonavdrag och större egenavgifter. För att den skattskyldige inte skall få avdrag för såväl schablonavdragshöj- ningen som de tillkommande egenavgifterna föreskrivs att ett belopp mot- svarande höjningen av schablonavdraget skall tas upp som intäkt. Har å andra sidan taxeringen sänkts — vilket normalt leder till lägre schablonav- drag — blir ett belopp motsvarande minskningen av schablonavdraget avdragsgillt.
lpankt .?fi'irsta styckat finns regler om när skatteplikt resp. avdragsrätt inträder för de i punkterna 1 och 2 angivna intäkterna och kostnaderna. Reglerna överensstämmer i princip med vad som f.n. gäller enligt tredje stycket av anvisningarna till 41 b .ti KL. För tydlighets skull bör påpekas att övergängsbestämmelserna givetvis inte alls blir tillämpliga om ett be- lopp. som är skattepliktigt eller avdragsgillt enligt första eller andra punk- ten. är hänförligt till ett beskattningsår för vilket taxering sker redan år 1982 eller tidigare.
Punkt 3 andra stycket innehåller regler om egenföretagare som har flera förvärvskällor tillhörande inkomstslagenjordbruksfastighet eller rörelse. l dessa relativt sällsynta fall måste ställning tas till vilken förvärvskälla som skall påverkas t.ex. när ett tidigare medgivet schablonavdrag justeras. . Reglerna överensstämmer i allt väsentligt med nuvarande bestämmelser i fjärde stycket av anvisningarna till 41 b & KL.
4.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall
I #
Ändringen föranleds av att lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift är upphävd (jfr SFS 1978: 434). 5 Riksdagen 1981/82, I saml. Nr 10
Prop. 1981/82: 10 66
355
Skattebegränsningen innebär f.n. att skatten skall nedsättas om det belopp som den skattskyldige för visst beskattningsår måste betala i statlig inkomstskatt. kommunal inkomstskatt. förmögenhetsskatt och egenav- gifter överstiger viss del (80/85 %) av ett spärrbelopp. som utgörs av den skattskyldiges till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst minskad med 4500 kr. och ökad med dels avdrag för egenavgifter. dels särskilt investeringsavdrag. Att spärrbcloppet skall ökas med avdraget för egenav- gifter beror på att den skattskyldige skulle bli dubbelt kompenserad om spärrbcloppet beräknades på grundval av inkomsten efter avdrag för egen- avgifter samtidigt som egenavgifterna inräknas i det skattebelopp som jämförs med spärrbcloppet (jfr prop. 1976/77:41 s. 44). 1 avdraget för egenavgifter ingår både schablonmässigt beräknat avdrag och avdrag som medgetts i samband med avstämningen mellan schablonavdraget och av- draget för defmitiva avgifter. Å andra sidan skall den beskattningsbara inkomsten minskas med intäkter som hänför sig till denna avstämning.
Enligt mitt förslag skall systemet med schablonavdrag ersättas av ett avdrag som är kopplat till den skattskyldiges avsättning för det löpande årets egenavgifter. Detta föranleder en ändring i reglerna för beräkningen av spärrbcloppet. Ändringen innebär inte någon principiell nyhet. Den beskattningsbara inkomsten skall således enligt förslaget ökas med påförda egenavgifter och avdrag för avsättning för egenavgifter. Å andra sidan skall inkomsten minskas med restituerade. avkortade eller avskrivna egen- avgifter samt till beskattning återfört avdrag för egenavgifter.
4.5
1 paragrafen har gjorts några ändringar av språklig och redaktionell natur.
5.5
Ändringen föranleds av att lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift är upphävd ("jfr SFS 1978: 434).
4.3—4.7 Förslagen till lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkredit- stöd, lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, lagen (1980z953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning och lagen (1980: 954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.
Ändringarna föranleds av att systemet med schablonavdrag för egenav- gifter ersätts av ett avdrag som är kopplat till den skattskyldiges avsättning för det löpande årets egenavgifter.
Prop. 1981/82: 10 67
4.8. Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Ändringarna föranleds av att bestämmelserna om arbetsgivaravgifter för finansiering av den allmänna försäkringen har förts över från l9 kap. AFL till lagen om socialavgifter (prop. 1980/81: 178).
4.9. Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
Arbetsgivaravgifler debiteras och uppbärs enligt lagen (l959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m. Debite- ring och uppbörd av egenavgifter sker enligt föreskrifter i uppbördslagen. De föreslagna ändringarna innebär i huvudsak en anpassning av uppbörds- Iagens regler till lagen om socialavgifter (prop. l980/8]: 178).
l ] $: anges sålunda att med skatt i uppbördslagens mening förstås bl.a. egenavgifter som uttas enligt lagen om socialavgifter.
Ändringen i3 s” är föranledd av den nya lagen om socialavgifter. Avgiftsunderlaget för egenavgifter fastställs av den lokala skattemyn- digheten. En uttrycklig bestämmelse om detta har tagits in i 22 #.
125 55 föreskrivs att vid debitering av preliminär B—skatt skall iakttas att egenavgifter skall uträknas med ledning av lagen om socialavgifter.
127 9' I mom. anges att egenavgifter skall debiteras med ledning av lagen om socialavgifter och på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan. Sådana uppgifter är av betydelse bl.a. för att få besked om huruvida sjukförsäkringsavgift skall uträknas efter en lägre procentsats med hänsyn till att sjukförsäkringen för egenföretagaren gäller med karenstid. Ändringen innebär också att öretal som uppkommer vid beräkningen av egenavgift bortfaller.
Ändringen i49 9” 1 mom. är av redaktionell natur. Enligt 85 9' I mom. skall den lokala skattemyndighetens beslut överkla- gas hos länsrätten. I fråga om vissa beslut överklagas dock dessa hos länsstyrelsen. ] praxis har vidare den lokala skattemyndighetens beslut i vad avser fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter ansetts skola överklagas hos försäkringsrätten. Med anledning av lagrådets yttrande över förslaget till lag om socialavgifter (prop. 1980/81: 178 s. 93) hari andra stycket intagits en uttrycklig bestämmelse att beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter överklagas hos försäkringsrätten.
4.10—4.11 Förslagen till lag om ändring i skattebrottslagen (197I: 69) och lagen (1971: l072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.
Ändringarna i punkterna 2 hänger samman med att vissa av de uppräk- nade författningarna inte längre gäller. Ändringarna i punkterna 3 är följd- ändringar till den i prop. l980/8l: 178 föreslagna lagen om socialavgifter.
Prop. 1981/82: 10 68
4.12 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
l anvisningarna till 41 b & KL definieras f.n. begreppet egenavgifter. Med egenavgifter förstås således bl.a. avgift enligt 16 så lagen (1976: 381) om barnomsorg. Genom lagen (1981:4()) om ändring i kommunalskattela— gen (1928: 370) har denna avgift ersatts med avgift enligt 3 få lagen (1981: 15) om finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverk- samhet. Lagen träderi kraft den (januari 1982. Enligt mitt förslag skall 41 b 5 och anvisningarna till paragrafen upphöra att gälla den I januari 1982. lfrägavarande lag bör därför upphävas.
4.13. Förslaget till lag om upphävande av lagen (1981:-41) om ändring i uppbördslagen ( 1953: 272)
Lagentl98114l) om ändring i tlppbördslagen innehåller ändringar av l ä. 3 åå 1 mom. och 27 s' 1 mom.. vilka skall träda i kraft den 1 januari 1982. Enligt mitt förslag skall dessa paragrafer ändras. Ändringarna skall träda i kraft den ljanuari 1982. lfrägavarande lag bör därför upphävas.
4.14. Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
3 kup. 2 ?
Sjtlkpenninggrundande inkomst utgör f.n. i princip den försäkrades sammanlagda inkomst av eget ft'irvärvsarbcte. Rätten till sjukpenning är dock förenad med ett s. k. förmänstak. Vid beräkningen av den sjukpen- ninggrundande inkomsten skall nämligen bortses frän sådan inkomst som överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbelop- pet. Enligt förslaget görs en annan inskränkning i möjligheten att förvärva förmåner. lnskränkningen avser smäinkomster som grundar sig på anställ- ning cller på uppdrag som inte ingår i rörelse ellerjordbruk. Ersättning i pengar eller naturaförmaner för arbete för annans räkning skall sålunda. såvida ersättningen för arbetet under året inte har uppgått till minst 500 kr. och ersättningen inte är att hänföra till inkomst av rörelse eller jordbruks- fastighet. inte vara förmänsgrundande.
Förslaget innebär bl. a. att en prövning måste göras om en ersättning för ett ttppdrag som understiger 500 kr. är att hänföra till rörelse (jordbruk) eller inte. Denna gränsdragning är inte sällan förenad med svårigheter. Oftast torde bedömningen av om en rörelse skall anses bedriven av den försäkrade grundas på i vilken omfattning han åtar sig uppdrag av visst slag. Även andra faktorer kan emellertid ha betydelse. T.ex.- torde cn yrkesmässig författare som håller ett eller flera föredrag i anslutning till sin författarverksamhet fä hänföra ersättningen för föredraget till författarrö- relsen. Det bör påpekas att ifrågavarande gränsdragningsproblem inte
Prop. 1981/82: 10 69
utgör någon principiell nyhet. Gränsdragningen har nämligen redan nu betydelse vid bedömningen av om en uppdragsgivare obligatoriskt skall betala arbetsgivaravgift eller inte.
1 andra stycket har gjorts ändringar även av redaktionell natur.
[1 kap. 3 så
Ändringen innebär en inskränkning i möjligheten att förvärva förmåner från tilläggspensioneringen i fråga om smäinkomster som grundar sig på anställning eller på uppdrag som inte ingår i rörelse ellerjordbruk. Jag får i denna del hänvisa till motiveringen till 3 kap. 2 ,5.
Med den föreslagna ändringen får bestämmelsen i första stycket e) betydelse huvudsakligen i fråga om inkomst för arbete utomlands för en arbetsgivare/uppdragsgivare som är bosatt utomlands eller är utländsk juridisk person. Enligt förslaget skall naturaförmäner även i form av bil. i likhet med vad som gäller för förvärvsarbete i övrigt. räknas som inkomst av annat förvärvsarbete.
4.15. Förslaget till lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen ( 1962: 381) om allmän försäkring
45
Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall f. n. från inkomst av rörelse dras av underskott i annan rörelse. Underskott avjordbruksfas- tighet skall vidare kvittas mot överskott i annan jordbruksfastighet som brukats av den försäkrade. Däremot får inte underskott avjordbruk kvittas mot överskott av rörelse eller tvärtom. Enligt förslaget skall kvittning av underskott mot överskott inte längre få ske ens inom ett inkomstslag.
5. Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till . lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928: 370). . lag om ändring i lagen ( 1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall. . lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd, lag om ändring i lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv. . lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto. 6. lag om ändring i lagen ("1980: 953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning.
'# lx) —'
L,]?
7. lag om ändring i lagen (1980z954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m.m..
8. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).
9. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272). 10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971 : 69).
Prop. 1981/82:10 70
11. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmänsberättigade skatte- fordringar m.m..
12. lag om upphävande av lagen ( 1981:40) om ändring i kommunalskat- telagen (1928: 370).
13. lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953: 272).
14. lag om ändring i lagen (1962: 381 ) om allmän försäkring. 15. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt 1agen ( 1962: 381) om allmän försäkring.
6 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Prop. 1981/82:10 71
Sammanfattning av betänkandet Samordningen av egenföretagares skatter och socialtörsäkringsavgifter (Ds B 1980: 15)
Kulturskattekonnnittén behandlar i detta delbetänkande frågor om sam- ordningen av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter.
Kulturarbetare och uppfinnare är liksom andra egenföretagare skyldiga att betala egenavgifter till socialförsäkringarna m.m. För att förhindra att egenavgifterna fastställs och inkomstskatt beräknas på ett för stort under- lag (den s. k. avgift-pä-zwgiftseffekten) och för att undvika att avdraget för avgifter kommer ett år för sent (den s. k. eftersläpningseffekten) infördes fr.o.m. 1977 års taxering regler. som innebär att egenföretagaren vid beräkningen av inkomsten i vissa förvärvskällor får ett schablonmässigt beräknat avdrag för egenavgifter. Sehablonavdragen är i vart fall numera ' alldeles för låga för att tillgodose syftet med dem. Även i övrigt föreligger vissa brister i systemet med schablonavdrag.
[ syfte att uppnå så nära överensstämmelse som möjligt mellan scha- blonavdraget för visst inkomstår och de på samma år belöpande egenavgif- terna föreslår kommittén att schablonavdrag skall medges med 17 % av den del av underlaget som inte överstiger 20000 kr.. 24 % av den del av_ underlaget som överstiger 20000 men inte 160000 kr. och 18% av den del av underlaget som överstiger 160000 kr. Nuvarande procenttal är 10. 20 och 15 samt gränsbelopen 10000 och 100000 kr.
Enligt nuvarande regler får schablonavdrag göras endast i inkomstslagen rörelse ochjordbruksfastighet. Kommittén föreslår att sådant avdrag skall få göras även i det skatterättsliga inkomstslaget tjänst i fråga om sådana inkomster som i socialförsäkringshänseende är att anse som inkomst av annat lörvärvsarbete än anställning. Sådana inkomster är vissa royaltyin- komster och uppdragsinkomster.
I fråga om underlaget för schablonavdrag föreslås att vid beräkningen av underlaget minskning skall ske för sådan inkomst som på grund av s.k. likställighetsavtal inte skall föranleda egenavgifter. Vidare föreslås att för den som har mer än en avdragsberättigad och avgiftspliktig förvärvskälla avdraget skall göras pä de sammanlagda underlagen och inte som nu på underlaget för varje förvärvskälla för sig.
Kommittén föreslär vidare vissa ändrade regler om den personkrets som skall medges schablonavdrag för egenavgifter. Sådant avdrag föreslås sä- lunda inte skola medges den som före inkomståret har fyllt 65 år eller eljest i egenskap av älderspensionär inte skall betala någon egenavgift.
För vissa grupper som har att betala väsentligt lägre egenavgifter än i normalfallen föreslås schablonavdrag med en enhetlig procentsats om 10 92. .
Kommittén föreslår att de ändrade bestämmelserna skall tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 1981.
Prop. 1981/82: 10
72
Bilaga .?
Kulturskattekommitténs författningsförslag
Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928: 370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att punkt 2 a av anvisningarna till 22 5 samt anvisningarna till 41 b å skall ha nedan angivna lydelse.
dels att till anvisningarna till 32 .5 skall fogas en ny punkt. 12 a. och till anvisningarna till 33 åtvå nya punkter. 7 och 8. av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Anvisningar till 22 ä
2 a.' Vid beräkning av nettoin- täkt av här i riket belägen jord- bruksfastighet som .brukats av skattskyldig. som är fysisk person. medges schablonavdrag för egenav- gifter enligt bcstämmelserna i den- na punkt.
Schablonavdraget beräknas på ett underlag som motsvarar den skattskyldiges nettointäkt av jord- bruksfastigheten. beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt före schablonavdraget. minskad med dels sjukpenning eller annan ersättning, som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 &. dels underskott av annan här i riket be- lägen jordbruksfastighet som bru- kats av den skattskyldige. dels — om den skattskyldige begär det — intäkt som är att hänföra till in- komst av anställning enligt 11 kap. 2 5 första stycket lagen (1962z381) om allmän försäkring.
' Senaste lydelse 1977: 1172.
2 a. Vid beräkning av nettointäkt av häri riket belägen jordbruksfas- tighet som brukats av skattskyldig. som är fysisk person. medges scha- blonavdrag för egenavgifter enligt bestämmelserna i denna punkt. Så- dant avdrag medges dock ej skatt- skyldig, som vid ingången av året näst före taxeringsäret harfyllt 65 år eller som för hela året nästföre taxeringsårer har åtnjatit lzel ål- derspension enligt lagen (1962 .' 381) (m'- allmän försäkring.
Schablonavdraget beräknas på ett till närmast högre hundratal kronor avrundar underlag som mot- svarar den skattskyldiges nettoin- täkt av jordbruksfastigheten. be- räknad enligt lagen (1947z576) om statlig inkomstskatt före schablon- avdraget. minskad med dels sjuk- penning eller annan ersättning. som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 %. dels underskott av annan här i riket belägen jordbruksfas- tighet som brukats av den skatt- skyldige. dels intäkt som är att hän- föra till inkomst av anställning en- ligt 11 kap. 2 5 första stycket lagen (1962: 381 ) om allmän försäkring el- ler som omfattas av ("it'erenskmn- melse som avses i 3 kap. 2 5 andra
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
73 Ft'ireslagen lydelse
stycket sistm'imnda lag. Har den skattskyldige under året näst före taxeringsäret inom samma eller skilda inkomstslag haft flera för- värvskällor. i vilka sehablmzavdrag får medges, beräknas avdraget på
summan av underlagen fi'ir envar av förvärvskt'illarna. Avdraget för- delas därefter på de skilda för- värvskällorna iförhållande till stor- leken av underlagen fär envar av dent.
Motsvarande gäller beträffande skattskyldig som är delägare i handels- bolag (ifr 53 ä 2 mom.).
Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 & medhjälpande make för del av inkomst av verksamhet. som bedrives av den andra maken. skall schablonavdrag för egenavgifter beräknas särskilt för envar
av makarna.
Schablonavdraget utgör — såvida annat icke följer av sjätte och sjun- de styckena — 10 procent av den del av underlaget som icke över- stiger 10000 kronor, 20 procent av den del av underlaget som över- stiger 10000 men icke [00000 kro- nor samt 15 procent av den del av underlaget som överstiger [00000 kronor.
Schablonavdraget utgör .? cent av underlaget om
pro-
a) den skattskyldige vid ingång- en av året näst före taxeringsåret har fyllt 65 år,
b) den skattskyldige för decem- ber månad året näst före taxerings- året har åtnjutit förtidspension eller hel ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionsgrundande inkomst icke skall beräknas för honom en- ligt I5 kap. 2 så samma lag.
e) den skattskyldige icke är in- skriven i allmän försäkringskassa vid utgången av året näst före taxe- ringsåret. eller
Schablonavdraget utgör — såvida annat icke följer av sjätte stycket — 17 procent av den del av underlaget
'eller. vid flera ft'irvt'irvskt'illor. det
sammanlagda underlaget som icke överstiger 20000 kronor. 24 pro- cent av den del av underlaget eller det sammanlagda underlaget som överstiger 20000 men icke 160000 kronor samt 18 procent av den del av underlaget eller det samman- lagda underlaget som överstiger [60 000 kronor.
Schablonavdraget utgör 10 pro- cent av underlaget eller det sam- manlagda underlaget om
a) den skattskyldige vid ingång- en av året näst före taxeringsäret har fyllt 64 år.
b) den skattskyldige för någon del av året näst före taxeringsåret har ätnjutit hel förtidspension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäk- ring.
C)_för den skattskyldige under året näst före taxeringsäret har gällt undantagande enligt [[ kap. 7 55 lagen (l962:381) om allnu'inför- säkring. eller
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
d) bruttointäkten av fastigheten uteslutande eller så gott som ute- slutande omfattas av överenskom- melse som avses i3 kap. 2 5 andra stycket lagen ( 1 962 : 381 ) om allmän försäkring.
1 fall som avses i sjätte stycket beräknas schablonavdrag endast på underlag eller del däravför vil- ket egenavgift enligt 4 # lagen ( I 968:419) om allmän arbetsgivar- avgi/i vid taxeringen bedömes kont- ma att utgå. Vid denna bedömning anses underlaget utgöra sådan in- komst av annat ji'irvärvsarbete som avses i första stycket nämnda lag- rum
74
Föreslagen lydelse
d) den skattskyldige icke är in- skriven i allmän försäkringskassa vid utgången av året näst före taxe- ringsåret.
till 32 å
I.? a. Belopp. varmed schablon- avdrag jör egenavgifter överstigit påförda avgifter. samt restitue-' rade. avkortade eller avskrivna egenavgifter skall. iden omfattning sotn anges i anvisningarna till 4] in)". upptagas som intäkt av tjänst.
till 33 ä
7. Avdrag medges för pdjörda egenavgifter i den omfattning som anges ianvisningarna till 4/ b s*.
8. I_/i'äga om sådan intäkt av tjänst. som enligt 3 kap. 2 9" lagen (196238! ) om allmän _fi'r'rsr'ikring utgör inkomst av annat_fi'irvärvsar- hete än anställning. skall punkt 2 a av anvisningarna till 22 9' äga mot- svarande tillämpning. l-"id tillämp- ning av andra stycket av nämnda anvisningspunkt skall intäkten minskas med kostnaderna _för dess
ji'irvärvamle.
mm b ä:
Med egenavgifter förstås sjukför- säkringsavgift enligt 19 kap. 2 & la- gen (l962138l) om allmän försäk- ring. socialförsz'ikringsavgift till
: Senaste lydelse 1979: 360.
Med egenavgifter förstås sjukför- säkringsavgift enligt l9 kap. 2 & la- gen (1962238l) om allmän försäk- ring. sociall'örsäkringsavgift till
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
folkpensioneringen och tilläggspen- sionsavgift enligt 19 kap. 3 & sam- ma lag. avgift enligt 7 kap. 2 & tred- je stycket lagen (l976:380) om ar- betsskadeförsäkring. avgift enligt 2l & andra stycket lagen tl979:84) om delpcnsionsförsäkring. avgift enligt löå lagen (l976:38l) om barnomsorg samt avgift enligt 4 # lagen (I968:4I9) om allmän arbets- givaravgiti.
Avdrag medges för egenavgifter som påförts såsom slutlig skatt. Har skattskyldig för det beskatt- ningsår till vilket avgifterna hänför sig medgivits schablonavdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 å och punkt 9 a av anvisningarna till 29 &. medges dock avdrag endast för det belopp varmed egenavgif- terna överstiger schablonavdraget. ()m schablonavdrag för visst be- skattningsår medgivits med belopp överstigande summan av de egen- avgifter. som påförts såsom slutlig skatt för samma beskattningsår. skall skillnadsbeloppet tagas upp som intäkt.
Föreslagen lydelse
folkpensioneringen och tilläggspen- sionsavgift enligt l9 kap. 3 & sam- ma lag. avgift enligt 7 kap. 2 s tred- je stycket lagen (l976: 380) om ar- betsskadeförsäkring. avgift enligt 2l & andra stycket lagen (l979z84) om dclpensionsförsäkring samt av- gift enligt l6 & lagen tl9761381) om barnomsorg.
Avdrag medges för egenavgifter som påförts såsom slutlig skatt. Har skattskyldig för det beskatt- ningsår till vilket avgifterna hänför sig medgivits schablonavdrag enligt någon eller några av punkterna 2 a av anvisningarna till 22 s. 9 a av anvisningarna till 29 s och 8 av an- visningarna till 33 9". medges dock avdrag endast för det belopp var- med cgenavgifterna överstiger schablotmvdraget. Om schablonav- drag för visst beskattningsår medgi- vits mcd belopp överstigande sum- man av de egenavgifter. som pä- l'örts såsom slutlig skatt för samma beskattningsår. skall skillnadsbe- loppet tagas upp som intäkt.
Avdrag medges för egenavgifter som har påförts såsom tillkommande skatt samt för belopp varmed medgivet schablonavdrag för visst beskatt- ningsår har reducerats i samband med ändring av taxeringen. Som intäkt upptages egenavgifter. som restituerats. avkortats eller avskrivits. samt belopp varmed schablonavdrag för visst beskattningsår i samband med ändring av taxeringen medgivits utöver tidigare åtnjutet schablonavdrag.
Belopp som — efter beaktande i förekommande fall av tidigare medgivet schablonavdrag — är avdragsgillt eller skattepliktigt enligt andra eller tredje stycket hänföres till det beskattningsår under vilket slutlig eller tillkommande skatt har påförts eller restitution. avkortning eller avskriv— ning har skett. Har schablonavdrag medgivits eller har tidigare medgivet schablonavdrag ändrats. skall. såvida taxeringsätgärden icke föranleder omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga, avdraget eller intäkten hänföras till det beskattningsår under vilket beslutet angående taxeringsåtgärden har meddelats.
Har den skattskyldige antingen brukat en eller flera jordbruksfas- tighetcr eller bedrivit en eller flera rörelser under det beskattningsår som anges i fjärde stycket. skall i nämna stycke avsett avdragsgillt cl-
l—lar den skattskyldige antingen brukat en eller flera jordbruksfas- tigheter eller bedrivit en eller flera rörelser under det beskattningsår som anges i fjärde stycket. skall i nämnda stycke avsett avdragsgillt
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
ler skattepliktigt belopp hänföras till den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av scha- blonavdrag. Har den skattskyldige under nämnda beskattningsår både brukat jordbruksfastighet och be— drivit rörelse. fastställes i första hand det inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är störst. Inom detta inkomstslag hänföres avdrag eller intäkt till den förvärvs- källa som ger störst underlag. Har den skattskyldige under beskatt- ningsåret varken brukat jordbruks- fastighet eller bedrivit rörelse. medgcs avdraget såsom allmänt av- drag enligt 46 ä 2 mom. medan in- täkten upptages såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.
76 Föreslagen lydelse
eller skattepliktigt belopp hänföras till den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av scha- blonavdrag. Har den skattskyldige under nämnda beskattningsår både brukat jordbruksfastighet och be- drivit rörelse eller haft inkomst här- rörande från ett eller båda av dessa inkmnstslag och sådan inkomst av tjänst som avses ipunkt 8 av anvis- ningarna till 33 5. fastställes i första hand det inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är störst. Finnes inom detta inkomstslagflera fö"rvärvskällm' hänföres avdrag eller
intäkt till den förvärvskz'illa som ger störst underlag. Har den skattskyl- dige under beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller be- drivit rörelse eller haft sådan lll- komst av tjänst som nyss sagts medges avdraget såsom allmänt av- drag enligt 46 s 2 mom. medan in- täkten upptages såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. och tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering sker i första instans år 1982.
Prop. 1981/82: 1.0 77
Sammanställning av remissyttranden över kulturskatte- kommitténs betänkande (Ds B 1980: 15") Samordningen av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter
1 Allmänna synpunkter på systemet med schablonavdrag för egen- avgifter
Kulturskattekommite'n har — i avbidan på statsmakternas ställningsta- gande till ett av pensionskommittén i dess betänkande Pensionsfrågor m.m. (SOU I977z46) framlagt förslag om enhetligare och mer lättilläm- pade regler för beräkning av socialförsäkringsavgifter — utgått från att systemet med scahblonavdrag för egenavgifter skall tinnas kvar. Frågan om avdragsreglernas konstruktion har dock tagits upp av några remissin- stanser. [.t'insstyrelserna i Stockholms och lt-lalnu'ihus län anser sålunda att det nuvarande systemet bör omprövas. Liinsstyrelsen i Örebro ((in. den fackliga organisationen J USEK Förbundetfiir-jurister. samht'illsvetare och ekonomer. samt .S'veriges advokatsamfund är också kritiska mot det nuva- rande avdragssystemet.
Länsstyrelsen i Stockholms län: Den konstruktion schablonavdraget för egenavgifter getts med en avstämningsrutin vid sidan av bokföringen med- för bctydande nackdelar från administrativ synpunkt. Så snart en ändring görs på rörelse- ellerjordbruksbilagan måste också schablonavdraget änd- ras. Ofta iakttar den skattskyldige inte denna ändring när påföljande års deklaration upprättas vilket leder till att denna deklaration kanske enbart av det skälet måste korrigeras. Överhuvudtaget tar justeringar av scha- blonavdraget alldeles för mycket tid i anspråk i granskningsarbetet och f.ö. också i samband med besvärshantcringen i andra instans. Det är nödvändigt att lagstiftningen på den här punkten förenklas.
Länsstyrelsen vill i det sammanhanget rent allmänt framhålla att skatte- lagstiftningen överhuvud måste förenklas om det skall finnas möjlighet att inrikta granskningsarbetet och kontrollen på väsentliga skatteundandra— ganden så som statsmakterna avsett med RS-reformen. Lika viktigt är det att det undersöks vilka administrativa följder en tilltänkt ny lagstiftning får.
De ändringsförslag kommittén nu lägger fram kan i och för sig inte kritiseras. om man tar den nuvarande konstruktionen av scahablonavdra- get som utgångspunkt. Det är rimligt att justera procentsatserna och be- loppsgränserna så att det preliminära avdraget så nära som möjligt över- ensstämmer med det slutliga. Det kan också finnas skäl för att i avdrags- hänsecnde behandla kulturarbetarna på samma sätt som vanliga rörelseid- kare. Någon förenkling av taxeringsarbctet innebär dock inte förslagen. Tvärtom kommer det att innebära merarbete genom att en ny grupp tillåts göra schablonavdrag och genom att det dessutom utvidgas till ytterligare ett inkomstslag.
Länsstyrelsen anser att den nuvarande konstruktionen för schablonav- drag bör frångås. ] stället bör det preliminära beloppet tas in i bokföringen
Prop. 1981/82: 10 78
och således medges till avdrag som en reservering. För icke bokförings- pliktiga rörelseidkare och jordbrukare kan reserveringen behandlas på deklaralionsbilagorna RI respektive JZ på samma sätt som t.ex. skulder för arbetsgivaravgifter avseende anställda och leverantörsskulder. Med en sådan metod skulle man i granskningsarbetet inte behöva korrigera avdra— get i andra fall än dåjust det preliminära beloppet är felräknat.
Det är givet att exaktheten i nuvarande konstrukticm skulle gå förlorad. Detta skall dock vägas mot den betydande arbetsbesparing metoden skulle innebära. Enligt länsstyrelsens mening är det nödvändigt att i ett fall som detta ge avkall på millimetertänkandet och i stället se till enkelheten och det utrymme för kontroll av väsentligarc slag detta ger.
Sammanl'attningsvis föreslår länsstyrelsen att metoden för avdrag för egenavgifter ändras. I stället för en sidoordnad bcräkningsrutin bör avdra- get på samma sätt som andra reserveringsposter tas in i bokföringen eller. för icke bokföringspliktiga rörelseidkare och jordbrukare. redovisas bland skuldposterna på deklarationsbilagorna Rl respektive J'Z.
Någon möjlighet att medge avdrag under inkomst av tjänst ger inte denna metod. Hur kulturarbetarna skall inordnas i systemet. i den mån de inte anses som rörelseidkare. får enligt länsstyrelsens mening lösas i kom- mitténs fortsatta utredningsarbete. där resultatet tycks kunna bli ett sär- skilt anpassat inkomstslag.
I_.it'lts.vr_w't"lsan i Malmö/ms län: 'l'illämpningen av de nuvarande reglerna har givit upphov till en stor arbetsbelastning vid granskningen. Varje ändring av nettointäkten i förvärvskälla-m medför en motsvarande ändring av schablonavdraget. I de lokala taxeringsnämnderna anser granskarna att just kontrollen och korrigeringen av schablonavdraget är det arbetsmo- ment. som tar störst tid i anspråk. samtidigt som det uppfattas som en inproduktiv del av arbetet då det inte för den materiella granskningen framåt.
Såsom schablonadraget för egenavgifterna är utformat är det en hybrid mellan ett allmänt avdrag och en omkostnad i en förvärvskälla. Schablon- avdraget påverkar nettointäkten men man tar inte hänsyn till det i bokslu— tet utan först vid upprättandet av deklarationen. En företagare som har anställda gör vid bokslutet en beräkning av skulderna för arbetsgivaravgif— terna. Skulden bokförs som en driftskostnadsskuld och den påverkar rörel- sens resultat. En avstämning av den beräknade och slutliga avgiften görs automatisk i räkenskaperna. Rent principiellt skulle ett sådant system kunna tillämpas i inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse för egenav- gifterna. Man kan invända mot förslaget att det inte tar hänsyn till de ändringar i avgiftens storlek. som uppstår då nettointäkten ändras vid taxeringen. I sådana fall skulle möjligheten att begära ändring av boksltttct stå den skattskyldige till buds. För inkomst av tjänst ftnge man tänka sig den nuvarande metoden.
Om inget görs åt de regler. som för närvarande gäller i fråga om scha- blonavdragen för egenavgifter kommer ökningen av deras omfattning (in- komst av tjänst) att förorsaka ett merarbete. som sänker ambitionsnivån för det egentliga kontrollarbetet. Schablonavdragen har redan påverkat denna ambitionsnivå markant och länsstyrelsen vill i sammanhanget påpe- ka. att arbetsuppgiften med schablonavdraget inte fanns med vid beman- ningsberäkningarna av RS-organisationen. Länsstyrelsen hemställer där- för att det övervägs ändring i linje med vad som ovan skisserats. Alterna- tivt kan dagens system förbättras genom att vissa beloppsgränser bestäms för ändring av schablonavdraget i samband med ändring av deklarationen.
Prop. 1981/82: lt) 79
Länsstyrt'lscn i Örebro län ifrågasätter om ett system uppbyggt på så invecklade och sofistikerade metoder verkligen ger myndigheterna den lättnad i skatteläggningsproblematiken. som är en förutsättning för ett rationellt skattesystem. [ stället borde målet vara en mera genomgripande reform på hela avgiftsomrädet där ledstjärnan skall vara ett enhetligt avgiftsunderlag och en uttagsprocent som tar sikte på samtliga försäkrings- avgifter. Arbetet med schablonavdrag kräver enligt länsstyrelsen redan nu alltför stora resurser och reglerna kan i många fall inte tillämpas strikt i brist på tid. Om de i betänkandet föreslagna ändringarna genomförs mins- kas ytterligare möjligheterna att hinna med taxeringsarbetet.
.IUSEK. som i och för sig tillstyrker de föreslagna höjningarna av scha- blonavdragen. anser att systemet med schablonavdrag har vissa brister. Förbundet anför: Det ligger inbyggt i schabloniseringen att avvikelser från vad som är en riktig avgift ofta uppstår och att dessa avvikelser i enskilda fall kan bli betydande. Dessutom kommer de nu föreslagna schablonavdragen. liksom de 1977 införda. sannolikt vara för låga efter några år. JUSEK föreslår därför att egenavgifterna fastställs och inkomstskatten beräknas direkt i taxeringen. Det bör med nuvarande datateknik vara enkelt att göra.
Sveriges adt'okatsantfimd: Det är enligt samfundets uppfattning angelä- get att reformarbetet avseende socialförsäkringsavgifter drivs vidare. Vad avser sättet att bestämma avdrag vill samfundet ifrågasätta om det med dagens datateknik finns skäl att behålla systemet med schablonavdrag. Sedan avgiftsunderlagct fastställts för en avgiftsskyldig borde med datorns hjälp avgifterna kunna beräknas exakt med beaktande av avdragsrätten. Genom ett sådant system kan betydande förenklingar uppnås i lagtext ochi den praktiska hanteringen. såväl för de skattskyldiga som för myndigheter- na. Behovet av procentsatser för schablonavdrag inskränker sig därmed till att procentsatserna blir ett hjälpmedel för de skattskyldiga att i förväg beräkna sin slutliga skatt och bedöma det eventuella behovet av fyllnadsin- betalning. Inget nytt lagstiftningsarbete krävs heller när avgifterna ändras.
2 Procentsatser och inkomstgränser vid beräkning av schablonav- drag för egenavgifter
Nuvarande regler leder i allmänhet till att schablonavdragen i betydande grad kommer att understiga de slutliga avgifterna. I syfte att uppnå så nära överensstämmelse som möjligt mellan schablonavdraget för visst inkomst- år och de på samma år belöpande egenavgifterna har kommittén föreslagit att schablonavdrag skall medges med 17% av den del av underlaget som inte överstiger 20000 kr.. 24% av den del av underlaget som överstiger 20000 kr. men inte l60000 kr. och IRC)/r- av den del av underlaget som överstiger [60000 kr. Nuvarande procenttal är IO. 20 och l5 samt gränsbe- loppen 10000 och 100000 kr. Höjningen av schablonavdraget och övriga
Prop. 1981/82: 10 80
föreslagna ändrade bestämmelser föreslås bli tillämpliga fr.o.m. beskatt- ningsår'et 198].
De föreslagna procentsatserna har godtagits i princip eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Några remissinstanser. riksfi'irst'ik- ringst'erkcr. riksskurrt'vt'rkt'r och Sveriges industri/örbrmd. pekar dock på den översyn av reglerna för socialförsäkringsavgifter som numera har lett fram till förslagen i prop. l980/81: 178.
R1Åsfonalorngs1('i/ter Föl närvarande förbereds mom regeringskansliet en lagändring som planeras träda i kraft den I januari 1982. Ändringen innebär bl.a. att avgiften till tilläggspensioneringen liksom övriga egenav- gifteri princip beräknas på hela inkomsten och inte som f. 11. på inkomster överstigande ett men inte sju och ett halvt basbelopp. Antages en sådan lag innebär det. att behovet av olika procentsatser för olika inkomstintervall i princip bortfaller och att nya regler för beräkning av schablonavdraget bör utformas fr.o.m. inkomståret 1982.
Riksskaireverket: En översyn av beräkningsgrunderna för socialförsäk- ringsavgifterna pågår inom regeringskansliet. Denna översyn kan leda till att andra och enklare avgil'tsregler om något eller några år' blir aktuella.
Sveriges indu.r'trifi'jrbmrcl: Enligt vad vi erfarit väntas att riksdagen tar ställning till ett förslag om genomförande av pensionskommitténs inten- tioner om förenklade beräkningsgrunder för egenavgifter fr.o.m. inkomst- året 1982. Ett genomförande härav medför att de föreslagnajtrsteringarna av procentsatserna endast kommer att tillämpas under inkomståret 1981. Mot en sådan bakgrund kan man i och för sig ifrågasätta om förslaget i denna del bör genomföras. Med hänsyn till att — såsom framgår av tabellen på sidan 27 i betänkandet — i det enskilda fallet de nuvarande procentsat- serna leder till avsevz'irda eftersläpningseffekter tillstyrker vi emellertid förslaget 1 denna del. Ej heller mot övriga föreslagna ändringar har vi något att erinra.
L(mthrukm'nas .vknm'clrilagafinn framhåller att det är angeläget att sna- rast möjligt rätta till nuvarande misstämning mellan schablonavdrag och faktiska egenavgifter och att frågan har stor betydelse vid nyetablering och avveckling av företag. Delegationen kan inte godta att frågan förhalas i avvaktan påen reform av socialförsäkringsavgifterna.
3 Schablonavdrag i inkomstslaget tjänst
Enligt nuvarande bestämmelser får schablonavdrag göras endast från inkomst av häri riket bedriven rörelse eller här' i riket bedrivenjordbr'uks- fastighet. Egenavgifter kan emellertid tas ut också för andra inkomster. T.ex. synes inkomst av royalty-i socialförsäkringshänseende generellt behandlas som inkomst av annat förvärvsarbete (rörelse) och föranleder därför avgiftsplikt. Sådan inkomst kan i skattehänscende bedömas som inkomst av tjänst. Vidare föreligger avgiftsplikt om en skattskyldig från
Prop. 1981/82:10 81
olika uppdragsgivare fått arvoden som från varje uppdragsgivare under- stiger 500 kr. för år men sammanlagt överstiger detta belopp. Är verksam- heten inte yrkesmässigt bedriven betraktas den inte som rörelse i skatte- hänseende och schablonavdrag får därför inte göras. Enligt kommitténs förslag skall schablonavdrag få göras även vid inkomst av tjänst.
Remissinstanserna ansluter sig allmänt till kommitténs uppfattning att rättviseskäl talar för att schablonavdrag medges också i inkomstslaget tjänst. Med hänsyn särskilt till befarade administrativa problem ifrågasätts dock förslaget av riks'fr'irsiikringsverket och riksskatteverket.
REksjfi'irsiikringst'erker: Riksförsäkringsverket anser att rätten att göra schablonavdrag i princip böt' överensstämma med skyldigheten att erlägga egenavgifter. Enligt verkets mening är det dock tveksamt om rätten att göra schablonavdrag bör utvidgas till inkomstkällan tjänst. bl.a. med hän— syn till att detta. som tidigare nämnts. kan påverka förmånssidan.
Riksförsäkringsverket vill vidare framhålla att det inte bara ät' inkomst av royalty och inkomst av vissa uppdrag som grundar skyldighet att erlägga egenavgift tttan att motsvarande rätt att göra schablonavdrag före- ligger. Bland övriga inkomstslag kan t. ex. nämnas inkomst av utlandsrö- relse och inkomst av annan fastighet i vissa fall. Det kan också vara fråga om lön till en anställd. Verket vill särskilt framhålla att en ersättning till en anställd från en arbetsgivare understigande 500 kronor medför skyldighet att erlägga sådana egenavgifter som grundas på att den försäkrade haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt ll kap. 3 s AFL. Bl.a. för kulturar- betare är det inte ovanligt med sådana inkomstposter. Förslaget innebär således att om en inkomst understiger 500 kronor får schablonavdrag göras om inkomsten härrör från ett uppdrag men däremot inte om den härrör från arbete som anställd. Berörda skattskyldiga torde ha svårt att inse det motiverade i den skilda behandlingen. Förslaget innebär också att de administrativa svårigheter som den olika regleringen av arbete som an- ställd respektive uppdragstagare innebär kommer att öka. eftersom skillna- den nu också måste beaktas vid taxeringen. Begreppen arbetstagare och uppdragstagare har inte samma innebörd inom socialförsäkringslagstift- ningen som inom skattelagstiftningen. 'faxeringsmyndigheterna saknar er- farenhet av vad som gäller i socialföt'säkringssammanhang. Det finns där- för risk för att ifrågavarande inkomster kommer att bedömas olika vid beräkningen av schablonavdrag och vid beräkningen av egenavgifter, vil- ket medför inte bara administrativa problem tttan också svårigheter för den enskHde.
Riksförsäkringsverket ifrågasätter om inte andra lösningar på här ak- tttella problem böt' övervägas. Som kulturskattekommitten anför kan man genom lagstiftning uppnå att inkomst av royalty behandlas lika inom skatte- och socialförsäkringslagstiftning. Beträffande ifrågavarande in- komster under 500 kronor kan nämnas att verket i andra sammanhang förordat att avgift inte skall tas ut. Mot bakgrund av det anförda anser verket att frågan om en utvidgning av rätten till schablonavdrag böt' över- vägas ytterligare.
Beträffande det föreliggande förslaget att införa schablonavdrag vid inkomst av royalty och vissa uppdrag vill riksförsäkringsverket vidare påpeka följande. Enligt förslaget skall schablonavdraget dras av som kost- nad i ft'irvt'irvskt'illan tjänst. vilket innebär att det redovisas under pttnkt 6 Riksdagen I98H82. ] saml. Nr IO
Prop. l981/82: 10 82
Vll. 6b i den allmänna s_iälvdeklarationen. Vid beräkningen av pensions- grundande inkornst utgår det nuvarande datorsystemet från att kostna- derna under denna punkt proportioneras mellan tjänsteinkomsterna ]. och 2. Då schablonavdraget givetvis skall hänföras till tjänst 2. innebär detta att de maskinella förslagen till fördelning alltid kommer att bli felaktiga och således att granskningspersonalen inte har möjlighet att utnyttja avsett datorstöd. Ont kulturskattekommitténs förslag leder till lagstiftning. bör därför deklarationsblanketterna ändras på sådant sätt att schablonavdraget redovisas separat.
Riksskarterar/tet: Systemet med sehabltzmavdrag har utsatts för kritik bl.a. från taxeringsfttnktionärer. Det anses krångligt och för med sig myc- ket korrigeringsarbete. En stor del av taxeringstiden går åt för att göra kotrigeringar.
Mot bakgrund härav kan en utbyggnad av schablonavdraget till in- komstslaget tjänst ifrågasättas ur taxeringsteknisk synpunkt. Det framgår inte av betänkandet httr många skattskyldiga som berörs av den tilltänkta utbyggnaden av sehablonavdraget. l avsaknad av sådana uppgifter saknas underlag för att bedöma httr merarbetet totalt sett kommer att drabba taxet'ingsnämnderna.
Under de senaste åren har taxeringsnämnderna varit hårt pressade tids- mässigt och arbetsmässigt av de nyheter som införts i taxeringsarbetet. RSV erinrar därför om vikten av att noga överväga de konsekvenser förslaget kan få för taxeringsarbetet om det genomförs.
Förslaget förutsätter att en särskild undct'bilaga används för schablonav- dragsberäkningen. RSV befarar dock att innehållet i den allmänna själv- deklarationen och i kontrolluppgiftcn även kan komma att beröras. Tryck- ningen av självdeklarationen och kontrolluppgiftcn måste påbörjas redan i augustiiseptember månad året före taxeringsåret. Upplagorna är nämligen betydande. Innan dess skall blankettförslagen remissbehandlas. Vid en eventuell lagstiftning måste ikraftträdandet komma mycket snabbt. Det kan nämnas att arbetsgivarna vid senaste ändringen av kontrolluppgiften krävde att få kännedom om förestående ändringar minst sex månader före beskattningsårets ingång för att hinna göra om sina dataprogram.
Loka/(1 sku"omyndig/teten i.S'mt'ltlmlmsfögderi pekar på att kommittén inte hat' föreslagit ändring av beloppsgränsen på 500 kr. ttnder vilken belopp inte skall redovisas på arbetsgivaruppgift. Detta innebär att likstäl- lighetsavtal inte heller i fortsättningen kan slutas för inkomst ttnder denna gräns. Även om det i avvaktan på genomförandet av pensionskommitte'ns förslag enligt lokala skattemyndigheten saknas anledning till ändring i nämnda avseende vill myndigheten redovisa följande synpunkter:
Därest tillfälligt uppdrag för mottagaren ät' att betrakta som inkomst av tjänst skall kontrolluppgift lämnas till inkomsttaseringen under förutsätt- ning att uppburen inkomst överstiger 100 kr. Sådan ersätt'ning skall också anges på uppbördsdeklaration enligt ttppbördslagcn.
För att undvika tröskeleffekter av det slag som anges på sid 36 f i betänkandet borde också inkomster mellan löt") och 500 kr. kunna räknas som pensionsgrundande som inkomst av anställning och avgiftsdebitering- en anpassas härtill. Det bör vidare utredas om inte samma förfarande
Prop. l981/82: 10 83
också skall kttnna tillämpas för den som i övrigt utför uppdrag för annans räkning men som i övrigt anses bedriva yrkesmässig verksamhet. Till denna grupp kan hänföras bl.a. arkitekter. konsulter. lokalvårdare m.fl. som normalt har låg omkostnadsdel och som helt eller i viss utsträckning utför arbetet i uppdragsgivarens lokaler. Sistnämnda gruppers inkomster. till den del de understiger 500 kr.. kan nämligen met' hänföras till bisyssla än yrkesmässig verksamhet.
I det fall LSMS' förslag inte kan genomföras bör hänvisningen till 3 kap. Zå lagen om allmän försäkring som gt'und för scht'tblonavdrag utbytas mot ll kap. 35. l annat fall kommer t.ex. flertalet musiker och tidningsmed- arbetare som erhåller ersättning/arvoden under 500 kr. att fråntagas rätten till schablonavdrag. Deras och med dem likställdas avgifter till tilläggs- pension. folkpensionering och dclpension uppgår nämligen till c:a två tredjedelar av fttll avgift medan arbets—f'uppdragsgivaren svarar för reste- rande avgifter.
När det gäller samordningen mellan inkomster och avgifter anser Lant- brukar/ms skunedelegt'lfirm att mera långtgående åtgärder behöver vidtas än vad kommitten föreslagit. Delegationen efterlyser en ordning som inne- bär at't inkomsttaxeringen blir avgörande för avgiftsdebiteringen. Delega- tionen anför:
Som läget nu är kan taxeringsnämnden ha en uppfattning och lokala skattemyndigheten en annan uppfattning vid avgiftsdebiteringen. Som ex- empel härpå kan nämnas författarroyalty. där inkomsten regelmässigt be- traktas sotn rörelseinkomst vid avgiftsdebiteringen men i vissa fall be- dömts som inkomst av tjänst vid inkomsttaxeringen. Om bedötnningen vore enhetlig skulle egenavgifter inte utgå vid beräkning av inkomst av tjänst i dessa fall. Vad gäller ( c fall då uppdragstagare erhållit flera ersätt— ningsbclopp. som vart och ett understiger 500 kr men som sammanlagt överstiger denna sttmma. har delegationen i tidigare remissutlåtande utta- lat. att man bör kunna avstå ifrån att ta ut egenavgifter då inkomsten skall redovisas som inkomst av tjänst. Man skulle härigenom undvika pro- blemen med egenavgifter vid beräkning av inkomst av tjänst.
Delegationen vill också i sammanhanget ta upp en speciell fråga rörande jordbruksfastighet som kräver en lösning. Som förutsi'ittning för uttag av egenavgifter. bortsett från sjukförsäkringsavgift'en. gäller att vederbörande ät' brukare av jordbruksfastighet. Begreppet brukare har av försäkrings- överdomstolen tolkats så att nyckfulla effekter uppkommit framförallt i fråga om skogsinkomst. Här har formen för försi'iljning av skog fått en avgörande betydelse. Om skogsförsäljningen skett som avverkningsrätt eller som ett nettoredm'isat '.tvverkningsuppdrag har detta inte medfört att skogsägaren betraktats som brukare om denne inte på annat sätt varit aktiv på fastigheten. Har däremot. försäljningen skett i form av leveransvirke har detta bedömts som brukande även om skogslikviden bara uppgått till några hundra kronor. Detta har bl.a. medfört att skogsägare i vissa fall av avgiftsskäl avstått från att ta hand om skog och sälja den. En försäljning av en mindre post leveransvirke har kunnat utlösa avgifter på mycket bety- dande rotpostlikvider.
Enligt delegationens uppfattning bör inkomsttaxeringen vara styrande för avgiftsdebiteringen beträffande jordbruksfastigheter. Så länge begrep-
Prop. 1981/82: 10 84
pen A- och B-inkomst finns kvar är det naturligt att lägga dessa till grund för avgiftsdebiteringen. Man bör följaktligen ta ut avgifter när fråga är om A-inkomst men ej då det handlar om B-inkomst.
4 Fördelning av schablonavdrag på flera förvärvskällor
Enligt nuvarande regler görs schablonavdrag i varje för"—'ärvskälla för sig med hänsyn enbart till den förvärvskällans nettointäkt (underskott i en förvärvskälla kvittas dock rnot överskott i en annan förvärvskälla inom samma inkomstslag). Egenavgifterna beräknas däremot på den samman- lagda nettointäkten av annat förvärvsarbete än anställning. Med hänsyn till basbelopps- och maximeringsavdragen vid beräkning av ATP-avgiften är det enligt kommittén naturligt att den. som har nettointäkt av två eller [lera förvärvskällor inom vilka schablonavdrag får göras. beräknar schablonav- draget på de sammanlagda avdragsunderlagen och fördelar avdraget pro- portionellt mellan de olika sehablonavdragsberättigade förvårvskällorna. Kommittén föreslår en regel med detta innehåll.
Riksjl'irsäkringxver/uv tillstyrker uttryckligen kommitténs förslag i detta avseende. Litn.sxrryrelswz i Öre/uu lz'm delar också kommitténs uppfattning men föreslär dessutom att den intäkt eller det avdrag som uppkommer vid avstämningen påföljande taxeringsår också proportioneras på de olika förvärvskällorna. Länsstyrelsen anför vidare:
En praktisk fråga inställer sig i de fall skattskyldig har förvätw'skällor i skilda kommuner. Då måste underrättelse om fördelning av schablonav— drag/avstämning mellan inbo- och utbokommun ske vid ändring av den skattskyldiges uppgifter utan att lörvärvskållan sotn sådan är föremål för någon materiell taxeringsändring. Detsamma blir ft'ärhftllandet om länsrät- ten till följd av ändring av taxeringen ändrar schalfolonavdragct. Här blir dock förfarandet omständligare och därmed dyrbararc då länsrätten i det län taxeringen sker till kommunal inkomstskatt måste underrättas och beslut fattas om ändrat schablonzwdrag — trots att någon materiell ändring av taxeringen inte skett.
Luka/u skuttt'nrvmligheten i.S'mt'k/mlmsfögderi är kritisk mot förslaget. Myndigheten anför:
LSMS är väl medveten om vikten av en så långt möjligt riktig inkomstre— dovisning under olika inkomstslag och mellan olika berörda komtnuner. Om endast detta emellertid är kommitténs skäl för den schablonmässiga fördelningen mellan olika förvärvskällor synes motivet väl svagt. Scha- blonfördclning medför ju i sig att exaktheten försvinner. Dessutom torde antalet förekommande fall vara sa litet att fördelningen — om den inte kan ske ADB-mässigt — orsakar onödigt merarbete. Påpekas kan att det av RS- utredningen framlagda förslaget innebär att deklat—ationsgranskningcn i större utsträckning skall inriktas på att upptäcka fall av väsentligt skat- teundandragande och att undvika bagatelländringar.
Prop. 198t/82: 10 85
Av denna anledning föreslär LSMS att schablonavdraget visserligen beräknas på summan av samtliga berörda förvärvskällor men att det sedan hänförs till endast en ft'irvärvskällt-t. förslagsvis den med högsta inkomsten. ()m i denna både A- och B-inkomst förekommer bör avdraget i första hand göras från A-inkomsten. A-inkomst drabbas nämligen normalt hårdare av egenavgift än B-inkomst.
5 Övriga frågor
l.".nligt kommittén bör underlaget för schablonavdraget avrundas till helt hundratal kronor. Eftersom de föreslagna nya procentsatserna i regel leder till ett. något för lågt avdrag föreslår kommitten att avrundningen sker uppåt. Förslaget har kommenterats endast av lokala skatta/a_wulighetan i Smrklmlmxfögderi. som anför:
Vid beräkning av avgifter m.m. inom socialförsäkringsområdet sker avrundning normalt nedåt till närmaste hundratal kronor. Enligt LSMS' uppfattning bör denna regel gälla också för underlaget för schablonavdra- get. Effekten på sclutblonavdraget jämfört med avrundning uppåt. som kommitten föreslår. kan i sammanhanget anses så liten att undantag från den normala regeln inte ter sig försvarbar.
Lokala skaI!enzyndiglzetwi i Stockholmsfögderi tar också upp frågan om uppgiftsskyldighet då likstz'illighetsavtal har slutits. Myndigheten anför:
Kontrollsystemen för skatter och avgifter bygger normalt på att utgift för en näringsidkare skall svara mot inkomst för en annan. Detta gäller också i fråga om kommunikationen mellan arbetsgivaravgift och egenavgifter. Om uppdragsgivare och uppdragstagare sluter s k likställigl'tetsavtal skall detta (37 sz mom taxeringslagen) framgå av kontrolluppgift lämnad enligt 37 ä 1 mom första. andra och sjunde punkten.
Motsvarande uppgiftsskyldighet saknas emellertid vid likställighetsavtal när uppdragstagaren är rörelseidkare. När uppdragstagare anger att viss del av rörelseinkomstcn är att hänföra till likställighetsavtal kontrolleras inte att uppdragsgivaren upptagit motsvarande belopp på arbetsgivarupp- gift.
Vissa uppdragsgivare lämnar också frivilligt kontrolluppgift för utbetal- ning till rörelseidkare — varvid i brist på annat ovan angivet kontrollupp- giftsformulär används — vilket kan skapa förvirring vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst.
[.SMS föreslår därför att en aviseringsrutin utfärdas mellan uppdragsta- gare och uppdragsgivare för kontroll av att överenskommelsen också godtagits av uppdragsgivaren. att kontrolluppgiftsformulär utformas avsett för frivilligt ttppgiftslåmnande av uppdragsinkomsten gällande rörelseid— kare samt att den blankett till deklarationsbilaga. varom talas i betänkan- det tsid 4l). kompletteras med en uppställning över inkomster avseende likställighetsavtal. Taxeringsnämndernas arbete skttlle härigenom förenk- las.
Prop. 1981/82: 10 86
Med hänvisning till en dom av regeringsrätten (RÅ l98t) 1:45) tar riks— skattererket upp frågan om högre instans skall göra ny beräkning av schablonavdrag i anledning av att den ändrar beräkningen av inkomsten. Verket anför: '
Av anvisningarna till 41 b & tredje st. kommunalskattelagen framgår att avdrag skall medges för bl.a. belopp som medgivet schablonavdrag för ett visst beskattningsår har reducerats med i samband med ändring av taxe- ringen. Som intäkt tas upp bl.a. belopp som schablonavdrag för ett visst beskattningsår i samband med ändring av taxeringen medgivits med utöver tidigare åtnjutet schablonavdrag.
Regeringsrätten fastslår i rubricerad dom bl.a. följande. Om taxeringen av intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse ändras i högre instans efter det att egenavgifterna för perioden i fråga debiterats. skall schablonavdraget med hänsyn till dess syfte inte omräknas utan kvarstä som en avräknings- post med oft'irändrat belopp.
En översyn av bestämmelserna i kommunalskattelagen bör göras för att bättre klarlägga om schablonavdraget skall ändras eller inte vid ändringar av taxeringen som påverkar underlaget.
Sveriges udi'okat.s'anz_,fumi anför beträffande egenföretagares rätt till av- drag för pensionsförsäkringspremier:
De av kommittén föreslagna ändringarna synes även i någon mån kunna bidra till att öka neutraliteten i beskattningshänseende mellan verksam— heter som drivs i olika företagsformer. [ detta hänseende framför samfun- det åter — som skett i llera tidigare remissyttranden till budgetdepartemen— tet — sin hemställan om likabehandling mellan arbetsgivares och egenföre- - tagares avdragsrätt för pensioneringskostnad. .lnga sakliga skäl har påvi- sats föreligga för att egenföretagarna skall behöva förbli skyldiga att betala högre socialförsäkringsavgifter än arbetsgivarna på grund av att pensions- försäkringspremier för egenföretagarna enligt gällande regler skall dras av som allmänt avdrag. Olägenheterna härav har bl. a. påvisats av utredning- en om beskattning av tjänstepensioner i delbetänkandet ”Avdragsrätt för utländska pensionsförsäkringspremier m.m. (Ds B 1978: B) sid 48—56). Genom att ett stort antal aktiebolag förutses bli avvecklade vid utgången av 1981 är det nu mycket angeläget att snarast komma till rätta med denna oförsvarliga skillnad mellan olika företagsformer.
Prop. 1981/82: 1.0 87
Royalty och periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent. mönster eller dylikt är att anse så- som intäkt av rörelse. såvitt ieke royaltyn eller avgiften är av beskaf- fenhet att böra hänföras till intäkt av jurzlbrules;/lurighet eller av an- nanjastigltel.
] Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen( l928: 37t))' dels att 4l b & och anvisningarna till paragrafen skall upphöra att gälla. dels att 285 [ mom.. 355 l mom.. 4] ds.—16.5 2 mom.. 535 l mom.. punkt 15 av anvisningarna till 2l &. punkterna 2 och 2 a av anvisningarna till 22 s'. punkt lt) av anvisningt'trna till 28 s". punkterna 9 och 9 a av anvisningarna till 29 &. anvisningarna till 52 5 samt punkt 3 av anvisningar- na till 53 & skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 28 å
[ mom.2 'l'ill intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom:
vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor: värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter. som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga huhållsmed— lemmars räkning eller för avlöning åt arbetspersonal. som icke tillhört rörelseidkarens hushåll. så ock av annan förmån. som i rörelsen kommit honom tillgodo.
Räntor samt utdelningar å aktier. banklotter och andelar i ekonomiska föreningar räknas såsom intäkt av rörelse. såvitt de influtit från kapital. som tillhört rörelsen.
Ersättning iform av royalty eller periodiskt utgående avgift för ut- nyttjande av materiella eller imma- teriella tillgångar är att anse såsom intäkt av rörelse. såvitt inte royal- tyn eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av fas- lig/tet eller av tjänst.
Ersättning. som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till annan. räknas likaledes som intäkt av rörelse.
Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad. som arbetsgivare uppburit från pensions- och personalstiftelse. räknas som intäkt av rörelse. om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse.
Vederlag. som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse. räknas som intäkt av rörelsen.
Redovisar arbetsgivare enligt lagen (l967:53l) om tryggande av pen— sionsutfästelse m.m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioneri
' Senaste lydelse av
41 bs 1976: 460 anvisningarna till 41 b & l98lz40. : Senaste lydelse l976: l099.
Prop. l98l/82: 10 88
Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse sitt balansräkning. skall han enligt 30 s 2 mom. :aseringslagen (1956: 623). ttnder den särskilda underrubriken Avdragsgilla pensionsi'ttaganden. redo- visa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande av- dragsrätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av anvisningar- na till 29.5 denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid tttgången av föregående beskattningsår. räknas skillnaden som intäkt av rörelse. l-"inns disponibla pensionsmedel vid ut- gången av beskattningsåret. får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till sttmman av avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och avdragsgill avgift ttttder året för pensionsförsäkring — varvid dock beaktas endast avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik — samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid utgången av närmast föregående beskattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt. skall senare minskningar av vad som redovisas ttnder särskild underrubrik motsvaran- de vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.
Upphör arbetsgivare med sin rörelse. räknas disponibla pensionsmedel som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbets- givare i likvidation eller skiftas dödst efter arbetsgivare. räknas disponib— la pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslut om likvida- tion fattades eller skiftet ägde rutn. För fusion som avses i 3 mom. gäller vad som föreskrives där och i 4 mom.
Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskatt— ningsårets ingång Linder särskild underrubrik jämte förmögenheten i pen- sionsstiftclse. som tryggar de pensionsåtaganden sotn redovisas under särskild underrubrik. vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgi- varens pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensions- åtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkringjämte vid sistnämnda tidpunkt kvarstående tnedcl i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av Stiftelses förmögenhet enligt lagen (l947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.
35å
! mom.-* Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet niin/"('nex— in— täkt. som skattskyldig haft av an- nan förvärvskälla än förut nämnts och som ej heller här/latit av kapi- tal.
Till intäkt av tillfällig förvärvs- verksamhet räknas även lotteri— vinst. som icke är frikallad från be- skattning enligt 19 &.
Belopp. varmed sellablonavdrag jiä'r egenavgifter överstigit påförda avgifter. samt restituerade. avkor-
3 Senaste lydelse l976:460.
] mom. Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs
I) intäkt som skattskyldig haft av annan förvärvskälla än förut har näntnts och som inte heller utgör intäkt av kapital.
2) sådan lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 ä,
3) restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen (1981: 000) om smitt/avgifter. som inte utgör intäkt av jordbruksfas-
Prop. 1981/82: 10 Nuvarande lydelse
tade eller avskrivna egenavgifter skall. i den omfattning som anges i ant-'isningarna till 41 b 5. upptagas som intäkt av tillfälligförvärvsverk- sant/tet.
Till intäkt av tillfällig förvärvs- verksam/tet räknas vidare i den om- fattning som angives i 2—4 mom. vinst genom icke yrkesmässig avyttring(realisationsvinst).
41 Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse medges avdrag för belopp som i rä- kenskaperna har avsatts till resul- tatutjämningsfond. Avdraget får uppgå till högst tjugo procent av summan av de belopp som den skattskyldige ttnder beskattnings— året har erlagt som lön till arbetsta- gare hos honom i förvärvskällan . (lönekostnad). [ fråga om skattskyl- dig. som är fysisk person. får av- draget uppgå till högst summan av tjugo procent av lönekostnaden och femton procent av den vid taxering- en till statlig inkomstskatt beräkna- de inkomsten av förvärvskällan ef- ter avdrag för den lönebaseradc men före avdrag för den inkomstba- serade fondavsättningen och — i fö- rekommande fall — före avdrag för avsättning till allmän investerings- reserv enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv och före uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannkonto samt _före schablonavdrag för egenavgifter.
89 Fr'ireslagen lydelse
tighet eller rörelse. i den mån av- drag har medgetts för avgifterna, och
4) vinst — i den omfattning som anges i 2—4 mom. — genom icke yrkesmässig avyttring (realisa- tionsvinst).
d ä'”
Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse medges avdrag för belopp som i rä- kenskaperna har avsatts till resul- tatutjämningsfond. Avdraget fär uppgå till högst tjttgo procent av summan av de belopp som den skattskyldige under beskattnings- året har erlagt som lön till arbetsta- gare hos honom i förvärvskällan (lönekostnad). I fråga om skattskyl- dig, som är fysisk person. får av- draget uppgä till högst summan av tjugo procent av lönekostnaden och femton procent av den vid taxering- en till statlig inkomstskatt beräkna- de inkomsten av förvärvskällan ef- ter avdrag för den lönebaseradc men före avdrag för den inkomstba- serade fondavsättningen och före — i förekommande fall — avdrag för avsättning till allmän investerings- reserv enligt lagen (1979:6l0) om allmän investeringsreserv. uppskov enligt lagen (1979:61l) om upp- hovsntannakonto samt avdrag _för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981 :000) om svwialavgifter.
Avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond medges inte i fråga om förvärvskälla vari ingår lager av värdepapcr, fastigheter eller liknande
tillgångar.
Med lön avses sådana ersättning- ar i penningar som anges i [9 kap. I å andra stycket lagen (l962.'381) om allmän försäkring. Hänsyn skall dock inte tas till lön till arbets-
”' Senaste lydelse 1979: 6I2.
Med lön avses sådana ersättning- ar i pengar som anges i 2 kap. 3 & lagen ([ 981.000) om socialavgifter. Hänsyn skall dock inte tas till lön till arbetstagare för vilken avgifts-
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
tagare för vilken avgiftsskyldighct enligt jjärde stycket första mening- en nämnda paragrafinte föreligger och inte heller till ersättning till ar- betstagare. som varit bosatt utom- lands och utfört arbete utom riket. såvida ersättningen avsett arbete som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat (jfr 19 kap. ] sjjärde stycket andra meningen
90 F äreslagen lydelse
skyldighet enligt 2 kap. 4 9' första stycket I nämnda lag inte föreligger och inte heller till ersättning till ar- betstagare. som varit bosatt utom- lands och utfört arbete utom riket. såvida ersättningen avsett arbete som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat (jfr 2 kap. 5 #5 andra stycket andra meningen nämnda lag).
nämnda lag).
I fråga om handelsbolag och dödsbo. som i beskattningshänsecnde be- handlas som handelsbolag. beräknas avdrag för avsättning till resultatut- jämningsfond för bolaget respektive dödsboet. Ägsandel i handelsbolag eller i dödsbo. som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, av annan än här i riket bosatt fysisk person. får avdrag för avsättning inte beräknas på grundval av bolagets eller dödsboets inkomster.
Avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond skall återföras till be- skattning nästföljande beskattningsår.
Av punkt 2 tionde och elfte styckena av anvisningarna till 4l &? framgår att avsättning till resultatutjämningsfond kan tnedföra att rätten till lager- nedskrivning begränsas.
46%
2 nio/71.5 I hemortskommunen får skattskyldig. som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret. dessutom göra avdrag:
[) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning. som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den ut- sträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisning- arna till 4! b 5.
2) för påförda egenavgifter enligt lagen ( ] 98I:000) om socialavgifter som inte får dras avfrän inkmnsten av särskild förvärvskälla;
3') för premier och andra avgifter. som skattskyldig erlagt för försäkring- ar av följande slag. vilka ägs av honom själv eller. i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn. nämligen kapitalförsäkring. till den del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna till Då eller punkt 9 av anvisningarna till 29 &. arbetslöshetsförsäkring. om avdrag ej medges enligt nyssnämnda lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till 335. samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring. därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp. som ej avses i 33,5 och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen (1962: 381) om allmän försäk- ring:
4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess bar- net fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 2l år om det genomgår grundskola.
SSenaste lydelse l980: 7l.
Prop. 1981/82: 10 91
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3000 kronor för varje barn:
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. som ägs av arbetsgivare. om försäkringen ägs av den skattskyldige.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö- mansskatt. medges avdrag för periodiskt understöd. avgift för pensionsför- säkring och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6"). endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet. avgiften eller underhållsbidra- get vid beräkningen av sjömansskatt.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt- ningsåret. medges ant'ag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.
Avdrag för premier och andra avgifter som avses i första stycket 3) medges inte med högre belopp än 250 kronor. Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken. medges dock sådant avdrag för dem båda gemensamt med högst 500 kronor. Avdrag. som nu sagts. med högst 500 kronor medges vidare om skattskyl- dig under beskattningsåret varit ogift — varmed jämställs änka. änkling eller frånskild — och haft hemmavarande barn under 18 år.
Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning. om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande sotn avses i punkt Ze femte stycket av anvisningarna till 29å. får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts förjanuari månad året närmast före taxerings- året samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst fär avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsam- mans med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. 1 stället för vad som angivits i andra och tredje mening- arna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvaran- de angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A—inkomst motsva- rande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet anting- en pä inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkotnst avses inkomst som enligt 95 3 motn. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt är att. anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt samt enligt 1 s 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning.
Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig. som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i
Prop. 1981/82: 10 92
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
anställning. får avdrag medges högst med belopp. beräknat som för in— komst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryg- gande pensionsskydd. får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inllytande som avses i punkt 2e femte stycket av anvisningarna till 29.5. Har skattskyldig. som — själv eller genom förmedling av juridisk person — drivit jordbruk. skogsbruk eller rörelse. upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksam- hetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 & 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen. dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragcts storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts förjanuari månad det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till Blä medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring. anger riksskatteverket det högsta belopp varmed av- drag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upp- hört med driften i en förvärvskälla. .Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.
Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmel- serna i femte sty'eket. medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i femte stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i första stycket 6) i hemortskommunen inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor. som är skattepliktiga i kommunen. och övriga avdrag enligt denna para- graf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommunen. medges avdrag för återstoden i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten. i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kom- munen. Avdrag. som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades. får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter bctalningsäret. Inte heller i sistnämndas fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragrafgjorts.
Prop. 1981/82:10 9 ha
Nuvarande lyda/.vc F ("nes/agan lyda/.te
53 å
! mom.") Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut. varom i 72 och 73 Så sägs:
a) fysisk person: för tid, malar vilken han varit här i riket Imran: för all inkomst. som av honom häri riket eller ä utländsk ort förvärvats: sann
för tid. nnrt'er vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet: för inkomst av rörelse. som här bedrivits: för avlöning eller annan därmed jämförlig förmän. som utgått av anställ— ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmän. som utgätt av annan anställning eller annat uppdrag. i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket:
för pension enligt lagen (l962138l) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 6000 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag:
för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:
för belopp. som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste- pensionsförsäkring. om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för- säkringsrörelse:
för ersättning enligt lagen (l954z243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersätt- ning ftt smittbärare samt enligt annan lag eller författning. som utgätt till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst- göring eller i fall som avses i lagen (l9771265) om statligt personskade- skydd eller lagen (I977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän:
för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (l973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd:
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (I973: 349): för annan härifrån uppburen. genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;
för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse häri riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse: samt
för belopp, varmed .rt'liablcmav- för återfört avdrag för egenav- drag för egenavgifteröverstigit pä- gifter enligt lagen (IOS/:(IUO) (nn jiiirda avgifter. samt restituerade. sorialavgi/iw' samt — iden man av— avkortade eller avskrivna egenav- drag har nmlqaltsji'ir avgifterna — gifter. allt i clan mn/itttning. som restituerade. avkortade eller av- anges i anvisningarna till 4] l.) si; skrivna egenavgifter:
b) staten: för inkomst av jordbruksdomäner. skogar samt uthyrda eller med tomt- rätt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter: samt
hSenaste lydelse l980: l096.
Prop. 1981/82: 10 94 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
för inkomst av rörelse. som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av komntunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet. som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;
c) landsting. kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings- sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller tnyndighet som regeringen bestämmer:
för inkomst av fastighet och av rörelse:
.d) akademier. allmänna undervisningsverk. sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar. samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna.
sjömanshus. företagareförening som erhåller statsbidrag. regional ut- vecklingsfond som avses i förordningen ( 1978:504 ) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond.
allmänna försäkringskassor. erkända arbetslöshetskassor. understöds- föreningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet. pen- sionsstiftelser som avses i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsut- fästelse m.m.. personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet. sjukdom eller olycksfall. stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetsta- gare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare sotn blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning. företagsned- läggelse eller rationalisering av företags verksamhet. sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.
Allmänna pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden. Apotekar- soeietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m.. Bok- branschens Finansieringsinstitut Aktiebolag. Dag Hammarskjölds minnes- fond. Fonden för industriellt utveeklingsarbete. Fonden för industriellt samarbete med u-länder. Järnkontoret och SlS-Standardiseringskommis— sionen i Sverige. så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar. Nobelstiftelsen. Norrlandsfonden. Stiftelsen Industri- centra. Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland. Stiftel- sen för produktutveeklingseentrum i Göteborg. Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag. Svenska skeppshypoteks- kassan. Svenska UNICEF-kommitten. Sveriges exporträd. Sveriges tu- risträd och Aktiebolaget Tipstjänst:
för inkomst av fastighet:
e) kyrkor. sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet. ej bedrives i vinst- syfte. barmhärtighetsinrättningar. stiftelser som hava till huvudsakligt än- damål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att. utan begränsning till viss familj. vissa familjer eller bc- stämda personer. främja vård och uppfostran av barn eller lämna under- stöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk- samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning. ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:
för inkomst av fastighet och av rörelse: 0 svenska aktiebolag och sådana bolag. som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst. ekonomiska föreningar. samebyar. sam-
Prop. 1981/82: 10 95
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse fttnd. stiftelser. understt'idsföreningar. som bedriva till livförsäkring hän- förlig verksamhet. verk. inrättningar och andra inländskajuridiska perso- ner. dock såvitt gäller sådanajuridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om san'tfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark- samfällighct eller regleringssamfällighet. samtliga här ttnder f) avsedda bolag. verk och andra jttridiska personeri den mån de ej inbegripas ttnder punkterna d) och e):
för all inkomst. som här i riket eller å utländsk ort förvärvats:
g) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastighet:
för inkomst av rörelse. som här bedrivits: samt för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.
"Riksskatteverket mä. om särskilda skäl därtill äro. efter ansökan förkla- ra. att stiftelse eller förening. som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete. i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening. som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut mä. när omständigheterna det föranleda. av riksskatteverket återkallas. Över beslut. som riksskattever- ket meddelat enligt detta styeke. må klagan icke föras.
Anvisningar
till 215
15.7 Belopp, varmed sehablon- avdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter. samt restituerade. avkortade eller avskrivna egenav- gifter skall. i den omfattning som anges i anvisningarna till 4Ibs'. upptagas som intäkt av jordbruks- fastighet.
15. Till intäkt av jordbruksfas- tighet räknas (utdrag för egenav- gifter som återförts enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22.45 samt — i den mån avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkning av net- tointäkten av fastigheten — resti- tuerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter.
till 22.5
2.3 Till driftkostnad hän/öres även speciella skatter och avgifter till det allmänna. såsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska all- männa skatter fä ieke dragas av (_se 205). Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till—1] bs.
2. Till driftkostnad hänförs även speciella skatter och avgifter till det allmänna. såsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska all— männa skatter får inte dras av (se 20.5).
Bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna till 29% om avdrag för premie för grupplivförsäkring och för kostnader för egen hälsovård samt i punkt (i av anvisningarna till 33 & om avdrag för avgift till erkänd arbetslös- hetskassa gäller också beträffande inkomst av jordbruksfastighet.
7Senaste lydelse 1976:460. " Senaste lydelse 19811295.
Prop. 1981/82: 10 Nuvarande lydelse
2.a.(' Vid beräkning av nettoin- täkt av här i riket belägen jord- bruksfastighet som brukats av skattskyldig, som är f_"vsisk person. medges schablonavdrag för egen- avgifter enligt bestämmelse/"tta i denna punkt.
Seltablonat'draget beräknas på ett underlag som motsvarar den skattskyldiges nettointäkt av jord— bruksfastigheten. beräknad enligt lagen (l9471576) om statlig in- komstskatt före sehablonavdraget, minskad med dels sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 ;. dels underskott av annan här i riket be- lägen jrtrdbruksfastigltet som hr!!- kats av den skattskyldige. dels — om den skattskyldige begär det — intäkt som är att hänföra till in— komst av anställning enligt ll kap. 2 5 första stycket lagen (l962: 38l) om allmän försäkring.
Motsvarande gäller beträffande skattskyldig som är delägare i han- delsbolag (_if'r53 # 2 mom.).
”Senaste lydelse I977: l172.
96 Föreslagen lydelse
2 &. Avdrag medges för påförda egenavgifter ett/igt lagen (l981: ()()0) om socialavgifter i den mån avgifterna är hänförliga till jord- bruksfastiglteten.
Fysisk person. som brukat en här i riket belägen jordbruksfastigltet.
får dessutmn avdrag för belopp
som har avsatts för att täcka de på beska!tningsäret belöpande egen- avgifterna. Den som enligt jord- brukslmkl't'iringslageu (1979: 141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Medgivet av—
drag skall återföras till beskattning nästföljande beskattningsår.
Avdrag enligt andra stycket be- räknas pä ett underlag som motsva- rar den skattskyldiges nettointäkt av jordbruksfastigheten. beräknad enligt lagen (19471576) om statlig inkomstskatt. före avdraget. mins- kad med
I) sjukpenning eller annan ersätt- ning som avses i punkt l4 av anvis- ningarna till 2l s.
2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt ll kap. 2 %% första stycket lagen (l962138l) om allmän försäkring. ot'lt
3) intäkt som omfattas av över- ens/nunmelse enligt 3 kap. .? s*" and- ra styt'ket lagen om (tll/nättförsäk- ring.
Avdrag enligt andra styeket får uppgå till högst 25 procent av un- derlaget. beräknat enligt tredje stycket.
Vad som har sagts i första-fit'irde styekena gäller också för en fysisk person. som är delägare i ett han- delsbolag. under förutsättning att bolaget ltar haft inkmnst av en här i riket belägen jordbruksfastig/tet ()(/1 att delägt'tren genom bolaget har brukat_fastigltett-Vt. Avdrag en-
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 & medhjäl- pande make för del av inkomst av verksamhet, som bedrives av den andra maken. skall schablonavdrag för egenavgifter beräknas särskilt för envar av makarna. '
Schablonavdraget utgör —— säri- (Ia annat icke följer av sjätte och sjunde styckena — [0 procent av den del av ttnderlaget som icke överstiger 10000 kronor, 20 procent av den del av underlaget som över- stiger [0000 men icke [00000 kro- nor suttit [5 procent av den del av underlaget som överstiger [00000 kronor.
.S'chablontn'draget utgör 2 pro- cent av underlaget otn
a ) den skattskyldige vid ingången av året nästföre taseringsäret har fyllt 65 år.
b) den skattskyldige fär decem- ber mänad äre! nt'istji'ire taxerings- året har ätnjutitji'irtidspension eller hel ålderspension enligt lagen ( l962:381) om allmän försäkring oclt pensumsgrundande inkomst icke skall beräknas fiir liom'mt en- ligt 15 kap. 2 s*" samma lag.
c) den skattskyldige icke är in- skriven i allmän ji'irsäkringskassa vid utgången av året näst/öre tax- eringsåret. eller
d) bruttointt'ikten av fastigheten uteslutande eller så gott som ute- slutande omfattas av överenskom- melse som avses [3 kap. 2 s* andra stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Ifall som avses i sjätte stycket beräknas schablonavdrag endast på maler/ag eller del däravji'ir vil- ket egenavgtji enligt 4 s' lagen (1968.'419) om allmän arbetsgivar- 7 Riksdagen 198l/82. [ saml. Nr [()
97 Föreslagen lydelse
Iigtji'irsla och andra styckena skall därvid göras av delägaren. Vad som nu har sagts gäller också i frå- ga om en delägare i ett dödsbo. för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas.
Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 å en medhjäl- pande make för del av inkomst av en verksamhet. som bedrivs av den andra maken. skall avdrag enligt första och andra styckena göras
särskilt för envar av makarna.
Skattskyldig sorti har gjort av- drag enligt andra styckel skall vid ' självdeklaratimtfoga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligtfor- mulär sont fastställts av riksskatte- verket.
Prop. 1981/82: 10
Nlll'arande lydelse
avgift vid taserin gen bedömes kom- ma att utgå. Vid denna bedömning anses underlaget utgöra sådan in- komst av annat_l'öri'ärvsarbete som avses ijörsta stycket nämnda lag- rum.
98
Föreslagen lydelse
till 28 &
lO.10 Belopp. varmed schablon- avdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter, samt restituerade. avkortade eller avskrivna egenav- gifter skall. i den omfattning som anges [ anvisningarna till 4! b 5. upptagas sattt intäkt av rörelse.
10. Till intäkt av rörelse räknas avdrag för egenavgifter som äter- förts enligt punkt 9 a av anvisning- arna till 29 $$ samt — i den mån avdrag ltar medgetts _för avgifterna vid beräkning av nettointäkten av rörelsen — restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter.
till 29 5
9." Såsom speciella för rörelse utgående skatter eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa till- verkningsskatter. stämpelavgifter. tull- och hamnumgälder m.m. dyl. Däremotfä svenska allmänna skat- ter icke avdragas (se 20 å).
Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 4 I b ä' .
Premie för grupplivförsäkring. som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss rörelse. utgör avdragsgill omkost- nad i rörelsen. Om den ersättning. som kan komma att utfalla på grund av försäkringen. utgår efter förmån- ligare grunder än vad som gäller en— ligt grupplivförsäkring för befatt- ningshavare i statens tjänst. skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den del av premien som i enlighet här— med icke utgör omkostnad i rörel- sen erhålles allmänt avdrag under de förutsättningar som angivas i 46 ä 2 mom.
10Senaste lydelse l976:460. ”Senaste lydelse l98l1295.
9. Såsom speciella för rörelse ut— gående skatter eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa tillverk- ningsskatter, stämpelavgifter. tull- och hamnumgälder m.m. dyl. Där- emot får svenska allmänna skatter inte dras av (se 20 å).
Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss rörelse. utgör avdragsgill omkost- nad i rörelsen. Om den ersättning. som kan komma att utfalla på grund av försäkringen. utgår efter förmån- ligare grunder än vad som gäller en- ligt grupplivförsäkring för befatt- ningshavare i statens tjänst. skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den del av premien som i enlighet här- med inte utgör omkostnad i rörel- sen erhålls allmänt avdrag under de förutsättningar som anges i 46 s 2 mom.
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
99
Föreslagen lydelse
Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 s 3 mom. tredje stycket.
Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 så om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av rörelse.
9.a.'2Vid beräkning av nettoin- täkt av här i riket bedriven rörelse skal/punkt 2a av anvisningarna till 22 35 äga motsvarande tillämpning. Vid tillämpning av nämnda anvis- ningspunkt skall i stället för in- komst eller underskott av jord- bruksfastighet beaktas inkomst el- ler underskott av rörelse samt i stället för sjukpenning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 # beaktas sjukpenning som avses i punkt 9 av anvisningarna till 28 .é' .
Izsenaste lydelse 1976: 1094.
9 a. Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981: 000) om socialavgifter i den mån avgifterna är hänförliga till rörel- sen.
Fysisk person, sotn bedrivit rö- relse här i riket. får dessutom av- dragjör belopp som har avsatts för att täcka de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna. Den som enligt bok/öringslagen (1976: 125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räken- skaperna, för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning näst/i'iljande beskatt- ningsår.
Avdrag enligt andra stycket be- räknas på ett underlag sotn mot- svarar den skattskyldiges nettoin- täkt av rörelsen. beräknad enligt la- gen (l9—l7:576) om statlig inkomst- skatt. jöre avdraget. minskad med
I ) sjukpenning eller annan erst'itt- ning som avses ipunkt 9 av anvis- ningarna till 28 #.
2) intäkt som är att hän/öra till inkomst av (utställning enligt 11 kap. 2 .Q' första stycket lagen (l96-2:38l) om allmän försäkring. och
3) intäkt som omfattas av över- enskommelse enligt 3 kap. 2 så and- ra stycket lagen om allmän försäk- ring.
Avdrag enligt andra stycket fär uppgå till högst 25 procent av un- derlaget. beräknat enligt tredje stycket.
Vad som har sagts i fi'irsta-fiärde styckena gäller också för en fysisk person. som är delägare i ett han- delsbolag. under _li'irutsättning att bolaget har haft inkomst av en häri
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
till 52
Ha makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet avseende in- komst av jordbruksfastighet eller rörelse gälla bestämmelserna i and- ra—sjätte styckena.
Verksamheten anses bedriven av den ena av makarna om han med hänsyn till utbildning. arbetsuppgif— ter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställningi verk- samheten och den andra maken ej har en sådan ledande ställning. Den make som sålunda driver verksam- heten beskattas för hela inomsten av verksamheten om annat ej följer av tredje och fjärde styckena. Har ingen av makarna en sådan ledande ställning som nu har sagts anses verksamheten bedriven av makarna gemensamt. I sådana fall sker be- skattning enligt femte stycket.
När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra
IÄSenaste lydelse 1976: l094.
I 00 Föreslagen lydelse
riket bedriven rörelse och att del- ägaren genom bolaget har drivit rö- relsen. Avdrag enligt första och andra styckena skall därvid göras av delägaren. Vad som nu har sagts gäller också ifråga om en delägare i ett dödsbo. för vilket reg- lerna om handelsbolag skall tilläm- pas.
Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 5 en medhjäl- pande make j'ör en del av inkomst av en verksamhet. som bedrivs av den andra maken. skall avdrag en- ligt första och andra styckena gö- ras st'irskiltfi'ir em'ar av makarna.
.S'kattskyldig som har gjort av- drag cnligt andra stycket skall vid självdeklarationen foga uppgifter om nvdragets beräkning. Uppgif- terna skall lämnas på blankett en— ligtjormulär somfastställts av riks- skatteverket.
ål.?
Har makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet avseende in- komst av jordbruksfastighet eller rörelse gäller bestämmelserna i andra—sjätte styckena.
Verksamheten anses bedriven av den ena av makarna om han med hänsyn till utbildning. arbetsuppgif- ter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i verk- samheten och den andra maken inte har en sådan ledande ställning. Den make som sålunda driver verksam— heten beskattas för hela inomsten av verksamheten om annat inte följer av tredje och fjärde styckena. Har ingen av makarna en sådan le- dande ställning som nu har sagts anses verksamheten bedriven av makarna gemensamt. [ sådana fall sker beskattning enligt femte stycket.
När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra
Prop. 1981/82: 10 Nu varande lydelse
maken (medhjälpande make) arbe- tat i verksamheten minst 400 tim- mar under beskattningsåret. får ma- karna fördela inkomsten sig emel- lan så att en del av hela inkomsten av förvärvskällan. beräknad enligt lagen (l947:576) om statlig in- komstskatt före schablonavdrag för egenavgifter enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 .ö' och punkt Oa av anvisningartut till 29 .é'. hiin- ]öres till medhjälpande make. Den— na del får icke upptagas till högre belopp än som kan anses motsvara marknadsmässigt vederlag för medhjälpande makens arbete jämte egen sjukpenning eller annan er— sättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 2l & eller punkt 9 av anvisningarna till 28 &. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än lZ månader. jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas ge- mensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rö- relsens art och andra omständighe- ter skäl därtill föreligger. Vid bedö- mande av om medhjälpande make under beskattningsåret arbetat fö- reskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid. då han upp- burit sjukpenning eller föräldrapen- ning enligt lagen (1962: 381) om all- män försäkring eller därmed jäm- förlig ersättning enligt annan för- fattning. arbetat i samma omfatt- ning som närmast före den tid. då sådan ersättning uppburits.
1 de fall då verksamhet bedrivits av den ena av makarna och den andra maken ägt del i förvärvskäl- lan eller det i denna nedlagda kapi- talet. möter ej hinder att - utöver vad som anges i tredje stycket — hänföra ytterligare en del av in- komsten till sistnämnda make. mot- svarande skälig ränta som han kan ha uppburit på grund av sin ägande- rätt eller kapitalinsats.
Ha makarna gemensamt bedrivit verksamheten. skall vardera maken
[ 0 l Fc'ireslagen lydelse
maken (medhjälpande make) arbe- tat i verksamheten minst 400 tim- mar under beskattningsåret. får ma- karna fördela inkomsten sig emel- lan sa att en del av hela inkomsten av förvärvskällan. beräknad enligt lagen (l947z576) om statlig in- komstskatt. före avdrag för avsätt- ning för egenavgifter enligt lagen (1981:!)00) om sat'ialavgil'ter. hön- förs till medhjälpande make. Denna del får inte tas upp till högre belopp än som kan anses motsvara mark- nadsmässigt vederlag för medhjäl- pande makens arbete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt l4 av anvisning- arna till Zl 5 eller punkt 9 av anvis- ningarna till 28 &. Omfattar beskatt- ningsåret kortare eller längre tid än l2 månader. jämkas antalet arbets- timmar med hänsyn härtill. Arbets- insats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om medhjälpande make under beskatt- ningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid. då han ttppburit sjukpen- ning eller föräldrapenning enligt la- gen (19621381) om allmän försäk- ring eller därmed jämförlig ersätt- ning enligt annan författning. arbe- tat i samma omfattning som när- mast före den tid. då sådan ersätt- ning uppburits.
I de fall då verksamhet bedrivits av den ena av makarna och den andra maken ägt del i förvärvskäl- lan eller det i denna nedlagda kapi- talet. möter inte hinder att — utöver vad som anges i tredje stycket — hänföra ytterligare en del av in- komsten till sistnämnda make. mot- svarande skälig ränta som han kan ha uppburit på grund av sin ägande- rätt eller kapitalinsats.
Har makarna gemensamt bedri- vit verksamheten. skall vardera
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
taxeras för den inkomst därav som med hänsyn till hans arbete och öv- riga insatser i verksamheten skäli- gen tillkommer honom.
Vad som på vardera maken bc- löper enligt bestämmelserna i förs- ta—femte styckena minskat med seltahlonavdrag för egenavgi/ter utgör den skattskyldiges nettoin- täkt av förvärvskällzm.
Av 65 s framgår. att bestämmel- ser som avse gift skattskyldig i vis- sa fall skola tillämpas i fråga om dem som. titan att vara gifta. leva tillsammans.
l02 Föreslagen lydelse
maken taxeras för den inkomst där- av som med hänsyn till hans arbete och övriga insatseri verksamheten skäligen tillkommer honom.
Vad som på vardera maken be- löper enligt bestämmelserna i förs- ta—femte styckena utgör den skatt- skyldiges nettointäkt av förvärvs- källan.
Av 65 & framgår. att bestämmel- ser som avser gift skattskyldig i vis- sa fall skall tillämpas i fråga om dem som. titan att vara gifta. lever tillsammans.
till 53 s
3. Inkomst av rörelse i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent. mönster eller dyl.. som ltätflyter från här i riket bedriven rörelse. anses som inkomst av rörelse. som här bedrivits.
3. Ersättning i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande av materiella eller im- materiella tillgångar skall. såvida ersättningwt skall ltärUifiras till in— täkt av rörelse och ersr'ittningen härrör från här i riket bedriven rö- relse. anses som "intäkt av rörelse. som här bedrivits.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering. I samband därmed iakttas följande.
1. Har en skattskyldig påförts egenavgifter såsom slutlig skatt för be- skattningsår för vilket taxering har skett år l982 eller tidigare och har den skattskyldige för beskattningsåret medgetts schablonavdrag för egenav- gifter enligl den äldre lydelsen av punkt 2 a av anvisningarna till 22 & eller den äldre lydelsen av punkt 9 a av anvisningarna till 29 s. medges avdrag för de påförda egenavgifterna endast med det belopp varmed dessa har överstigit sehablonavdraget. Om schablonavdrag för beskattningsåret har medgetts med belopp överstigande summan av de påförda egenavgifterna skall skillnadsbeloppet tas upp som intäkt.
2. Har schablonavdrag för egenavgifter. som medgivits vid 1982 eller tidigare års taxering. reducerats i samband med ändring av taxeringen. får avdrag göras med det belopp varmed reduktion har skett. Å andra sidan skall som intäkt tas upp belopp varmed schablonavdrag i samband med ändring av [982 eller tidigare års taxering har medgetts utöver tidigare åtnjutet schablonavdrag.
3. Belopp som är avdragsgillt eller skattepliktigt enligt första eller andra punkten hänförs till det beskattningsår under vilket slutlig eller tillkom- mande skatt har påförts eller restitution. avkortning eller avskrivning har skett. Har schablonavdrag för egenavgifter medgetts eller har tidigare medgivet schablonavdrag ändrats. skall. såvida taxeringsåtgärden inte för- anleder omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga. avdraget eller intäkten hänföras till det beskattningsår under vilket beslutet an- gående taxeringsätgärden har meddelats.
Prop. l98l/82:10 103
Har den skattskyldige antingen brukat flera jordbruksfastigheter eller bedrivit flera rörelser under det beskattningsår som anges i första stycket. skall i nämnda stycke avsett avdragsgillt eller skattepliktigt belopp hänfö- ras till den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av scha- blonavdrag. Har den skattskyldige under nämnda beskattningsår både brukat jordbruksfastighet och bedrivit rörelse. fastställs i första hand det inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är störst. Inom detta in- komstslag hänförs avdrag eller intäkt till den förvärvskälla som ger störst underlag. Har den skattskyldige under beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse. medges avdraget såsom allmänt avdrag enligt 46 ä' 2 mom. medan intäkten tas upp såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall
Härigenom föreskrivs att ] och 3—5 ss lagen ( 1970: 172.) om begränsning av skatt i vissa fall[ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Vid debitering av slutlig och till- kommande skatt skall statlig in- komstskatt och förmögenhetsskatt samt avgift enligt 4 # lagen (I968:4I9) om allmän arbetsgivar- avgifi begränsas enligt bestämmel- serna i denna lag.
Med skatt avses i denna lag även sådan avgift som angives iförsta stycket.
Föreslagen lydelse 1.53
Vid debitering av slutlig och till- kommande skatt skall statlig in- komstskatt och förmögenhetsskatt begränsas enligt bestämmelserna i denna lag.
3 53 Vid prövning av skattebegränsningen fastställes ett spärrbelopp med hänsyn till den beskattningsbara inkomst som beräknats för den skattskyl- dige enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt för det är vartill skat- ten hänför sig.
Den beskattingsbara inkomsten. minskad med 4500 kronor. skall
ökas med avdrag enligt lagen (1975:/147) om särskilt investe- ringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt eller därmed jämför- lig författning.
ökas med sådant sehablonav- drag för egenavgifter som avses i
ökas med särskilt investeringsav- drag.
ökas med påförda egenavgifter enligt lagen (I98I:()0()) om social-
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 772. 2 Senaste lydelse l976: l095. ] Senaste lydelse l979: ll63.
Prop. 1981/82:10
Nuvarande lydelse
punkt 2 a av anvisningarna till 2 :$ och punkt 9 a av anvisningar- na till 29 så kommuna/skattelagen (1928.'370). sattt!
ökas med avdrag (n'/t minskas med intäkt som avses i andra och tredje styckena av anvisningarna til/41 ]) Si nämnda lag.
l04 Föreslagen lydelst
avgifter och avdrag för avsättning för egenavgifter.
minskas med restituerade. avkor- tade eller avskrivna egenavgi/ier samt till beskattning återfört av- drag för avsättning för egenav-
gifter.
allt under förutsättning att den skattskyldige vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten erhållit avdrag ellcr beskattats för intäkt av här angivet slag.
Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret. skall den beskattningsbara inkomsten ökas med den till sjömansskatt beskatt- ningsbara inkomsten och enligt ] s 2 mom. lagen (19581295) om sjömans- skatt skattepliktig dagpenning.
Spärrbeloppet utgör 80 procent av den del av den skattskyldiges enligt första stycket beskattningsbara inkomst. ökad eller minskad enligt andra och tredje styckena. som ej överstiger 30 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt los ! mom. lagen (.1947z576) om statlig inkomstskatt och 85 procent av överskjutande belopp.
4s4
Spärrbelopp enligt 3 s jt'itnföres med sammanlagda beloppet av stat- lig inkomstskatt. förmögenhets- skatt. allmän kommunalskatt. landstingsmedel och egenavgifter som beräknats för den skattskyldi- ge på grund av taxeringen (skatte- beloppet). l skattebeloppet inräk- nas även sjömansskatt. om den skattskyldige erlagt sådan skatt un- der beskattningsåret.
Med egenavgifter förstås av- gifter som avses i första stycket av anvisningarna till 4! bs' kommu- nalskattelagen(1928: 370).
Spärrbelopp enligt $& jämförs med sammanlagda beloppet av stat- lig inkomstskatt. förmögenhets- skatt. kammunal inkomstskatt och egenavgifter enligt lagen (I98/:()()(),-' um s(n'ialavgifter som beräknats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebelop- pet). l skattebeloppet inräknas även sjömansskatt. om den skatt- skyldige erlagt sådan skatt under beskattningsåret.
Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomstskatt eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 s 4 eller 5 mom. uppbördslagen (1953: 272). 2 & lagen (l9781423) om skattelättnader för vissa sparformer eller 5 9" lagen (l980: l()47.) om skattereduktion för aktieutdelning eller genom avräkning av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter. skall skattebelopp enligt första stycket beräknas sotn om skattereduktion eller avräkning av skatt inte hade skett.
* Senaste lydelse [9801 l052.
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
5
Om skattebeloppet enligt 4.5 är högre än spärrbcloppet. nedsättas den statliga inkomstskatten och för- mögenhetsskatten samt avgift en- ligt4 _é' lagen rl968:4l9) om allmän arbetsgivaravgif't med överskju- tande belöpp. Den statliga förmö- genhetsskatten får dock med tillämpning av denna lag ej bli lägre än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet.
Nedsättning sker av den statliga förmögenhetsskatten. om ej en an- nan ordning kan antagits vara för- månligare för den skattskyldige. Skattenedsättning som avses i 4 .5 tredje stycket verkställes sedan nedsättning har skett enligt första stycket i denna paragraf.
[ 05 Föreslagen lydelse
55
()m skattebeloppet enligt 4 s" är högre än spärrbcloppet. nedsätts den statliga inkomstskatten och för- mögenhetsskatten med överskju- tande belopp. Förmögenhetsskat- ten får dock med tillämpning av denna lag inte bli lägre än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet.
Nedsättning sker av den statliga förmögenhetsskatten. om inte en annan ordning kan antas vara för- månligare för den skattskyldige. Skattenedsättning som avses i 4 så tredje stycket verkställs sedan ned- sättning har skett enligt första stycket i denna paragraf.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om skatt som påförs på grund av 1983 års taxering.
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen ( 1978: 401) om exportkreditstöd
Härigenom föreskrivs att 5 så lagen (1978: 401) om exportkreditstöd skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 s' Exportkreditavdrag innebär att exportföretaget vid beräkning av net- tointäkt enligt kommunalskattelagen (l928: 370) och lagen tl947: 576) om statlig inkomstskatt medges ett extra avdrag för sådan stödberättigad kost- nadsdel som avses i 3 s.
Avdrag får medges från och med det beskattningsår då exportkredit- avtalet har ingåtts till och med det år då krediten enligt avtalet skall vara till fullo återbetald. Avdrag får dock för varje beskattningsår åtnju- tas högst med belopp som svarar
5 Senaste lydelse 1976: 1095. ' Senaste lydelse I978:952.
Avdrag fär medges från och med det beskattningsår då exportkredit- avtalet har ingåtts till och med det är då krediten enligt avtalet skall vara till fullo äterbetald. Avdrag får dock för varje beskattningsår åtnju- tas högst med belopp som svarar
Prop. 1981/82: [0
Nuvarande lydelse
mot skillnaden mellan bruttointäk- ten och övriga avdrag i förvärvs- källan. härunder inbegripet inves- teringsavdrag enligt lagen (1975:/147) om särskilt investe- ringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt eller därmed jiintfifir- lig författning men ej sådant seha- blmzavdrag för egenavgifter som avses ipunkt .? a av anvisningar/m till 22 .5 och punkt 9 a av anvisning- arna till 29 # kont/nunalskattela- gen.
l06 Föreslagen lydelse
mot skillnaden mellan bruttoinläk- ten och övriga avdrag i förvärvskäl- lan. härunder inbegripct särskilt in- vesteringsavdrag men inte avdrag för avsänning för egenavgifter en- ligt lagen (l98l:0()()) mn socialav- gifter.
Har exportföretagct för visst beskattningsår erhållit exportkreditbidrag för viss exportkredit får företaget. beträffande samma exportkredit. inte därefter åtnjuta exportkreditavdrag för beskattningsåret i fråga.
Denna lag träder i kraft den 1 januari. l982 och tillämpas första gängen vid l983 års taxering.
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen ( l979: 610) om allmän investeringsreserv
Härigenom föreskrivs att 2 & lagen ( 1979: 610) om allmän investeringsrc- serv skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
2.5
Avdrag får för viss förvärvskälla och för ett och samma beskatt— ningsår inte överstiga hälften av den vid taxeringen till statlig in- komstskatt beräknade nettointäk- ten av förvärvskällan. före avsätt- ningen och före sehablonavdrag för egenavgifter. Avdrag medng med helt tusental kronor. dock inte för avsättning som understiger [0000 kronor.
F (ireslagen lydelse
Avdrag får för viss förvärvskälla och för ett och samma beskatt- ningsår inte överstiga hälften av den vid taxeringen till statlig in- komstskatt beräknade nettointäk- ten av förvärvskällan. före avsätt- ningen och före avdrag för avsätt- ning för egenavgifter enligt lagen tl98l:()00) om sueialavgifter. Av- drag medges med helt tusental kro- nor. dock inte för avsättning som understiger 10000 kronor.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
Prop. 1981/82: 10 5 Förslag till
107
Lag om ändring i lagen (1979: 611) om upphovsmannakonto
Härigenom föreskrivs att 6 5 lagen (1979:611) om upphovsmannakonto skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
6.'
Uppskov medges för visst be- skattningsår högst med ett belopp uppgående till två tredjedelar av den vid taxering till statlig inkomst- skatt beräknade nettointäkten av förvärvskällan före uppskov och sehablonavdrag för egenavgifter och högst med sådant belopp att nämnda nettointäkt. efter uppskov men före selzablmtavdrag för egen- avgifter, uppgår till minst 30000 kronor.
Föreslagen lydelse
Uppskov medges för visst be- skattningsår högst med ett belopp uppgående till två tredjedelar av den vid taxeringen till statlig in- komstskatt beräknade nettointäk- ten av förvärvskällan före uppskov och avdragfär avsättning för egen- avgifter enligt lagen (l981:()()t)i mn scn-ialm'gij'ter och högst med så- dant helopp att nämnda nettointäkt. efter uppskov men före avdrag för avsättning för egenavgifter. uppgår till minst 30000 kronor.
Uppskov medges med belopp som avrundas nedåt till helt tusental kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gängen vid 1983 års taxering.
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980: 953) om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskaffning
Härigenom föreskrivs att 3 s" lagen (1980:953) om särskilt investerings- avdrag för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
flå
Föreslagen lydelse
Särskilt investeringsavdrag utgör 20 procent av anskaffningsvi'irdet. Avdraget skall göras vid taxeringen för det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller — i fråga om inventarier som den skatt- skyldige själv har tillverkat — färdigställts.
Särskilt investeringsavdrag med- ges högst med ett belopp som mot- svarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskilt inve- steringsavdrag och före — i före- kommande fall — avdrag för in-
Särskilt investeringsavdrag med- ges högst med ett belopp som mot— svarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskilt inve— steringsavdrag och före — i före- kommande fall — avdrag för in-
Prop. 1981/82:10 Nuvarande lydelse
komstbaserad avsättning till resul— tatutjämningsfond enligt 41 d &? kommunalskattelagen (1928: 370). avdrag för avsättning till allmän in— vesteringsreserv enligt lagen (1979:610) om allmän investerings- reserv, uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmanna- konto samt sehablonavdrag för egenavgifter. Vad som inte kunnat utnyttjas på detta sätt får vid senare taxering utnyttjas genom avdrag i förvärvskällan. dock senast vid den taxering som sker tredje året efter det är då taxering enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet in- vesteringsavdrag fär — i förekom- mande fall sedan hänsyn tagits till det på det aktuella beskattningsåret belöpande avdraget —— inte över- stiga det belopp som har beräknats enligt första meningen.
108
I-"öreslagen lydelse
komstbaserad avsättning till resul- tatutjämningsfond enligt 41 d & kommunalskattelagen (1928: 370). avdrag för avsättning till allmän in- vcsteringsreserv enligt lagen (1979: 610) om allmän investerings- reserv. uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmanna- konto samt avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen tl98l:()00) um socialavgifter. Vad som inte kunnat utnyttjas på detta sätt får vid senare taxering utnytt- jas genom avdrag i förvärvskällan. dock senast vid den taxering som sker tredje året efter det år då taxe- ring enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet investeringsavdrag fär — i förekommande fall sedan hänsyn tagits till det på det aktuella beskattningsåret belöpande avdra- get — inte överstiga det belopp som har beräknats enligt första mening- en.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gängen vid 1983 års taxering.
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980: 954) om särskilt investeringsavdrag för
byggnadsarbeten m. m.
Härigenom föreskrivs att 3 & lagen (19801954) om särskilt investerings- avdrag för byggnadsarbeten m.m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3.5
Särskilt investeringsavdrag utgör 10 procent av den del av utgifterna för ny-. till- eller ombyggnad och 20 procent av den del av utgifterna för täckdikning som hänför sig till perioden den 1 november 1980—den 31 mars 1982. Utgifter anses hänförliga till denna period om de avser material som har fogats in i en byggnad eller annat arbete som har utförts under peri- oden.
lnvesteringsavdrag skall göras för det beskattningsår under vilket ett arbete har utförts. Om arbetet hänför sig till flera beskattningsår och investeringsavdrag på grund av arbetet inte redan har gjorts. får dock hela investeringsavdraget göras vid taxeringen för det sista beskattningsår som kan komma i fråga.
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
Särskilt investeringsavdrag med- ges högst med ett belopp som mot- svarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskilt inve- steringsavdrag och före — i före- kommande fall — avdrag för in- komstbaserad avsättning till resul- tatutjämningsfond enligt 41 d & kommunalskattelagen (1928: 370). avdrag för avsättning till allmän in- vesteringsreserv enligt lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv. uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt scha- blonavdrag för egenavgifter. Vad som inte kunnat utnyttjas på detta sätt får vid senare taxering utnytt- jas genom avdrag i förvärvskällan, dock senast vid den taxering som sker tredje året efter det år då taxe- ring enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet investeringsavdrag får — i förekommande fall sedan hänsyn tagits till det på det aktuella beskattningsåret belöpande avdra- get — inte överstiga det belopp som har beräknats enligt första mening- en.
109 Föreslagen lydelse
Särskilt investeringsavdrag medges högst med ett belopp som motsvarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade in- komsten av förvärvskällt'tn före sär- skilt investeringsavdrag och före — i förekommande fall — avdrag för inkomstbascrad avsättning till re- sultatutjämningsfond enligt 41 d & kommunalskattelagen (1928: 370). avdrag för avsättning till allmän in- vesteringsrescrv enligt lagen (1979: 610) om allmän investeringsrcserv. uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt avdrag för avsättning för egenavgifter en- ligt lagen (1981: 000) om socialav- gifter. Vad som inte kunnat utnytt- jas på detta sätt får vid senare taxe- ring utnyttjas genom avdrag i för- värvskällan. dock senast vid den taxering som sker tredje året efter det år då taxering enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet in- vesteringsavdrag fär — i förekom- mande fall sedan hänsyn tagits till det på det aktuella beskattningsåret belöpande avdraget — inte över- stiga det belopp som har beräknats enligt första meningen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.
8. Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Härigenom föreskrivs att 37 s 2 mom. och 39 s 1 mom. taxeringslagen (1956: 623)' skall ha nedan angivna lydelse.
Föreslagen lydelse
Nuvarande lydelse
37 lå .? inom.2 Vid avlämnande av uppgifter. varom stadgas i 1 mom. skall
iakttagas följande.
Avser sådan förmån. varom i 1 mom. första och andra punkterna för- mäles. endast en del av året. skall upplysning meddelas om den tidrymd.
för vilken förmånen utgått.
' Lagen omtryckt 1971: 399.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. 2 Senaste lydelse 1978: 316.
Prop. 1981/82:10 llt)
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l kontrolluppgift. som upptaget särskild resekostnads- och traktaments- ersättning. skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrätt- ningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. l fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (en- dagsförrättningar). förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För en- dagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförri'tttningar medräknas icke sådan endagsförrättning. som varat högst fyra timmar: förrättning som varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag: längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsft'irrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas sa- som korttidsförrättning. —— [ kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas. att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen. haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.
Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belä- gen medger det. behöver arbetsgivaren. i stället föratt lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket. endast anmärka i kontrolluppgiftcn att sådan ersättning utgått. l-"örutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadser- sättning för färd nted allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda. som mera regelbun- det företager tjänsteresor. och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan be- gränsas till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut. varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats. föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkom- mit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.
Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som avdragits.
Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första. andra eller sjunde punkten skall framgå. huruvida arbetsgiva— ren har att för utgivet belopp er- lägga avgift enligt 19 kap. I 5 lagen ( l962:38l ) om allmän _fi'irsiikring. [ kontrolluppgift som nu har sagts skall särskilt för sig upptagas repre—
Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första. andra eller sjunde punkten skall framgå am arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbets- givaravgifter enligt lagen (l98l: ()()0) om socialavgifter. l kontroll- uppgift som nu har sagts skall sär- skilt för sig tas upp representations-
Prop. l981/82:10 111
Nuvarande lydelse F öres/(igen lydelse ersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än resekost- nads- och traktamentsersättning. sentationsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än re— sekostnads- och traktamentsersätt- ning.
l kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant skatteavdrag. som skett för uttagande av preliminär A-skatt.
[ kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgif- ten avser. Kan personnummer inte anges för den sistnämnde skall. där så kan ske. redovisas län. kommun och församling. där han var mantalsskri- ven för årct före taseringsåret. l kontrolluppgift som lämnas av fåmans— företag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.
Kontrolluppgift. som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst. skall inne- hålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och. om möjligt. fång varigenom äganderätten övergått samt. i förekommande fall. den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift. som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst. skall innehålla ttpp- gift om den. som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.
Kontrolluppgift enligt 1 mom. första eller andra punkten skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall läm- nas för varje person.
Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i tionde stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.
Nuvarande lydelse
39.5
l m 0 m. I särskilda fall skola efter anmaning kontrolluppgifter för näst- föregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
skall
Uppgiftsskyldig
]. Den som enligt 37 få 1 mom. första punkten är skyldig att utan anmaning av- lämna kontrolluppgift.
Vem uppgiften skall avse
Den som hos den uppgiftsskyldige inne- haft anställning eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete.
Vad uppgiften avse
Ätnjutna förmåner. därest icke uppgifts- skyldighet utan anma- ning föreligger. med upplysning dels. då förmånerna avse kor- tare tid än helt år, om den tidrymd. för vil- ken de åtnjutits. och dels huruvida det ålig- ger arbetsgivaren att för förmånerna er- lägga avgift enligt 19 kap. I så lagen om all- män försäkring.
Prop. 1981/82: 10
2. Den som för ar- betslag eller liknande grupp av personer i en summa uppbun't visst avlöningsbelopp så- som ackordsöverskott eller dylikt för att för- delas inom laget eller gruppen.
Medlem av arbetsla- get eller gruppen.
ll2
Till medlem utgivet belopp med upplys- ning huruvida det ålig- ger arbetsgivaren att för beloppet erlägga avgift enligt [9 kap. I sf lagen om allmän
_ försäkri n g .
Föreslagen lydelse 39 .5
1 mom. 1 särskilda fall skall efter anmaning kontrolluppgifter för näst- föregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig
1. Den som enligt 37.5 ] mom. första punkten är skyldig att utan anmaning av- lämna kontrolluppgift.
2. Den som för ar- betslag eller liknande grupp av personer i en summa uppburit visst avlöningsbelopp så- som ackordsöverskott eller dylikt för att för- delas inom laget eller
gruppen.
Vent uppgiften skall [IV-S'?
Den som hos den uppgiftsskyldige inne- haft anställning eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete.
Medlem av arbetsla- get eller gruppen.
Vad uppgiften skall avse
Ätnjutna förmåner, om inte uppgiftsskyl- dighet utan anmaning föreligger. med upp- lysning dels. då förmå- ner avser kortare tid än helt år. om den tid- rymd. för vilken de åtnjutits. och dels hu- ruvida det åligger ar- betsgivaren att för för- månerna betala ar- betsgivaravgifter en- ligt lagen (l981:()()0) om soeialavgijter.
Till medlem utgivet belopp med upplys- ning huruvida det ålig— ger arbetsgivaren att för beloppet betala ar- betsgivaravgifter en- ligt lagen (I98I:()00) (nn s(mialat'gifter.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1983 års taxering.
Prop. 1981/82: 10
9 Förslag till
ll3
Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
Härigenom föreskrivs att l ä, 3 & 1 mom., 22 5. 25 %$. 27 & 1 mom.. 49 ä 1 mom. och 85 ä 1 mom. uppbördslagen (l953:272)' skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse
Med skatt förstås i denna lag. där icke annat angives, statlig inkomst- skatt. statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt. kommunal inkomstskatt. lands- attes-medel. skogsvårdsavgifter, så- dana sociaifi'irsc'ikringsavglffer till folkpensioneringen och tilläggs- pensionsavgifter som avses i 19 kap. 3 9' lagen (1962.'38l) om all— män försäkt'ing. sjukförsäkring- avgifter enligt 19 kap. 2 ä' sistnämn- da lag. arbetsskadejörsäkringsav- gifter enligt 7 kap. 2 9" tredje stycket lagen (l976:380) om arbetsskade- försäkring. delpen.s'ionsförsiikrings- avgifter enligt 2! ä' andra stycket lagen (1979:84) om (le/pensionsför- säkring. socialavgifter enligt3 ä' la- gen ( 1981 : 15) om finansiering av statsbidrag tillförskole- och fritids- hemsverksamhet, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxerings- lagen. ävensom annuitet å avdik- ningslån.
Regeringen må. om särskilda om- ständigheter därtilljiiranleda. före- skriva att i samband med uppbör- den av skatt må uppbäras jämväl annan avgift än sådan som i första stycket sägs. Har d_vlik föreskrift meddelats skall. där icke annat an- givits. vad i denna lag stadgas an- gående skatt äga motsvarande tillämpning beträffande avgift som med föreskriften avses.
' Lagen omtryckt l972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik l974177l. 1 Senaste lydelse l98lz4l.
8 Riksdagen l98ll82. ] saml. Nr ll)
Föreslagen lydelse
_,
lå"
Med skatt förstås i denna lag. om inte annat anges, statlig inkomst- skatt, statlig förmögenhetsskatt. utskiftningsskatt. ersättningsskatt. kommunal inkomstskatt. skogs- vårdsavgifter, egenavgifter enligt lagen (1981 : 691) om socialavgifter. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen ”956.623; samt annuitet på avdikningslån.
Regeringenfår, om särskilda om- ständigheter föranleder det. före- skriva att i samband med uppbör- den av skatt skall uppbäras även andra avgifter än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall. om inte annat anges. vad i denna lag stad- gas angående skatt tillämpas be- träffande den avgift som avses med
_ föreskriften .
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
1 mom.3 I den omfattning ne- dan angives skall skattskyldig utgö- preliminär skatt med belopp. vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingå- ende statlig inkomstskatt. statlig förmögenhetsskatt, sociaWirsäk- ringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 9' lagen (1962:38l) om allmän försäkring. tilläggspen- sionsavgift. sjukförsäkringsavgift. arbetsskadeförsäkringsavgift. del— petzsimtsjötsäkringsavgift. social- avgift enligt 3 5 lagen (1981: 15) om finansiering av statsbidrag till _för— skole- och fritids/lenisverksamhet. avgift enligt 4 5 lagen om allmän arbetsgivaravgift. kommunal in- komstskatt och lamlstingstnea'el.
'n
_;
Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av prelimi- när B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande skatt.
Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyn- digheten i det fögderi där beskatt— ningsorten är belägen. [ fråga om fysisk person eller dödsbo beslutar dock lokala skattemyndigheten i det fögderi där hemortskommunen är belägen. Om sådan skattskyldig saknar hemortskommun eller sär- skilda skäl eljest föreligga. beslutar lokala skattemyndigheten i be- skattningsort för den skattskyldige enligt föreskrifter som riksskatte- verket meddelar.
&»
ll4
Föreslagen lydelse
l mom. 1 den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala pre- liminär skatt med belopp. vilket så nära som möjligt kan antas motsva- ra i den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt. statlig förmö- genhetsskatt. egenavgifter och kommunal inkomstskatt.
å-l
Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av prelimi- när B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande skatt. Lokal skattemyndiglwt fastställer ocksä avgiftsutm'erlagfor egenavgifter.
Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyn- digheten i det fögderi där beskatt- ningsorten är belägen. [ fråga om fysisk person eller dödsbo beslutar dock lokala skattemyndigheten i det fögderi där hemortskommunen är belägen. (.)m sådan skattskyldig saknar hemortskommun eller sär- skilda skäl annarsft'ireligger. beslu- tar lokala skattemyndigheten i be- skattningsort för den skattskyldige enligt föreskrifter som riksskatte- verket meddelar.
Länsstyrelsen medverkar i debiteringsarbetet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.
'; Senaste lydelse l98|c4l. "1 Senaste lydelse l974z77l.
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
l15
Föreslagen lydelse
25 ås
Vid debitering av preliminär B- skatt med ledning av preliminär taxering skall iakttagas:
att socialförsiikringsavgift till folkpensann-vingen uträknas med tillämpning av 19 kap. 3 och 4 a .$.$ lagen (1962: 381) om allmänförsäk- ring;
att tilläggspensionsavgift uträk- nas med tillämpning av den pro- centsats för avgiftsuttaget, som _ht.ststä11tsjör inkomståret:
att sjukförsäkringsavgift uträk- nas mcd tillämpning av 19 kap. 2 och 4 $$ lagen ( [ 962.381) om all- män försäkring:
att för skattskyldiga. som avses i 105 l mom. lagen om statlig in— komstskatt. sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet. som bestämts för inkomståret: samt
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedei uträknas med led- ning av de belopp för skattekrona och skatteöre. som för inkomståret bestämts för utdebitering i be- skattningsorten; dock må regering- en eller den myndighet regeringen bestämmer. om särskilda omstän- digheterföreligga. förordna att ut- debitering i hemortskommunen får läggas till grund vid debitering av preliminär B-skatt för fysisk person eller dödst även om beskattnings- orten är en annan.
27
] mom.h Vid debitering av slut- lig skatt skall iakttagas:
&
Vid debitering av preliminär B- skatt med ledning av preliminär taxering skall iakttas:
att egenavgiher uträknas med ledning av bestämmelserna i lagen (1981 : 000) om socialavgifter;
att för skattskyldiga. som avses i l0$ [ mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet. som bestämts för inkomståret: samt
att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skat- tesats. som för inkomståret gäller i beskattningsorten: dock får rege- ringen eller den myndighet rege- ringen bestämmer. om det förelig- ger särskilda omständigheter. för- ordna att utdebitering i hemorts- kommunen fär läggas till grund vid debitering av preliminär B-skatt för fysisk person eller dödst även om beskattningsorten är en annan.
] rn om. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:
att för skattskyldiga. som avsesi lt) :$ 1 mom. lagen(l947: 576) om statlig inkomstskatt. sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet. som har fastställts att gälla för den preliminära skatt. vilken skall avräknas mot den slutliga skatten:
att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten:
5 Senaste lydelse l974z77l. ” Senaste lydelse l98lz4l.
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
116
Föreslagen lydelse
att kommunal inkomstskatt uträknas i en post. varvid skattebeloppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt
krontal:
att skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i (1946: 324) om skogsvårdavgift:
att tilläggspensionsuvglfl uträk- nas med tillämpning av den jör in- komståret fastställda procentsat- sen för avgiftsuttaget. varvid öretal bortfaller;
1 5 lagen
att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;
att i 1 .$ nämnd sjuk;fifi/"säkrings- avgift debiteras enligt 19 kap. lagen (1962:381) om allmänjörsäkring på grundval av uppgifter om försäk- ringstörhållanden som lämnas av allntän.törsäkringskassa:
att sociaMörsilkringsavgift till _folkpensioneringen sävitt gäller person med inkomst av annat för- värvsarbete än anställning debi- teras med tillämpning av bestäm- melserna i 11 kap. 4 _$samt 19 kap. 3 och 4 a #5)" lagen om allmän för- säkring;
att i 1 $ nämnd arbetsskada/Fir- säkringsavgift debiteras nted led- ning av bestämmelserna i 7 kap. 2 .$ tredje stycket lagen (1976:3801 om arbetsskadejörsäkrin g:
att i I $ nämnd delpensionsjör- säkringsavgi/t debiteras med led- ning av bestämmelscrna iZl _$ and- ra stycket lagen (l979.'84) om del- pettsionsjörsäkring;
att i 1 ,$ nämnd socialavgift debi- teras med ledning av bestämmel- serna i3 .$ lagen (1981: 15) om ji— nansiering av statsbidrag till för- skole- och _lritidshemsi'erksamhet: samt
att egenavgifter debiteras med ledning av bestämmelserna i lagen (1981 : 000) om sociala vgifter och på grundval av uppgifter om försäk- ringsförhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan. varvid öretal bortfaller." samt
att i 1 .$ nämnd annuitet eller. om skattskyldig har att erlägga flera annuitetcr. summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal bortfaller.
Prop. 1981/82: 1.0 117
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
49s
1 mom.7 Skattskyldig får av den lokala skattemyndigheten beviljas an- stånd med inbetalning av skatt. kvarskatteavgift eller ränta.
1) om taxeringsintendcnten har anfört besvär över taxeringen med vr- kande om ändring till den skattskyldiges förmån: till det belopp som betingas härav.
2) om den skattskyldige har anfört besvär över taxeringsnämndens be- slut om taxering och taxeringsintendenten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd eller det — utan att yttrande har inhämtats från taxeringsintendenten — kan med skäl antas att besvären kommer att bifallas helt eller delvis: till det belopp som betingas härav.
3) om den skattskyldige har anfört besvär över länsrätts eller kammar- rätts beslut om taxering och taxeringsintcndenten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd: till det belopp som betingas härav.
4) om taxeringen har blivit oriktig på grund av felräkning. felskrivning eller annat uppenbart förbiseende: till det belopp som betingas av förbi- seendet,
5") om den skattskyldige har taxerats på mer än en ort för samma inkomst. garantibelopp för fastighet eller förmögenhet: till det belopp som svarar mot ettdera av eller båda de skattebelopp som har påförts med anledning av taxeringen.
6) om avgiftsunderlag för egen- 6) om avgiftsunderlag för egenav- avgift som avses i anvisningarna till 41 bä kommunalskattelagen (I928:37()) har bestämts till för högt
gifter har bestämts till för högt be- lopp: till det belopp som betingas av felaktigheten.
belopp: till det belopp som betingas av felaktigheten.
7) om skatt har påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av fel vid debiteringen: till det belopp som betingas av felaktigheten i debite- ringen,
8) om preliminär skatt. som enligt 27 & 2 mom. skall gottskrivas den skattskyldige. kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bli avkortad enligt 65 & samt den skattskyldige inte har erhållitjämkning enligt bestämmelserna i 45 ä 1 mom. sista stycket: till så stor del av skatten som kan antas bli avkortad.
SSÖ
1 mom.” Den. som icke åtnäies med beslut enligt denna lag av lokal skattemyndighet. äger i beslutet söka ändring hos länsrätten genom besvär.
Ifråga om preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt. debitering eller jämkning av sådan skatt. verkställande av skat-
7 Senaste lydelse l980:316. " Senaste lydelse 1979:174.
1 mom. Den lokala skattemyn- dighetens beslut enligt denna lag överklagas hos länsrätten genom besvär.
Beslut om preliminär taxering. sättet för uttagande av preliminär skatt. debitering eller jämkning av sådan skatt. verkställande av skat-
Prop. 1981/82: 10 Nuvarande lydelse
teavdrag och anstånd med inbetal- ning av skatt föres dock talan hos länsstyrelsen.
Allmänt ombud äger anft'jra be- svär över lokal skattemyndighets beslut endast vad avser arbetsgiva— res ansvarighet för arbetstagares skatt.
Talan får ej föras mot lokal skat- temyndighets beslut om revision enligt 78 ä 1 mom. eller varigenom vite har förelagts.
Har besvärshandling före be- svärstidens utgång inkommit till an- nan länsrätt eller länsstyrelse än den som har att pröva besvären. skall de ändå upptagas till pröv- ning. Handlingarna skall då ome- delbart översändas till den länsrätt eller länsstyrelse som skall pröva besvären. -
1 18 Föreslagen lydelse
teavdrag och anstånd med inbetal- ning av skatt överklagas dock hos länsstyrelsen genom besvär. Beslut om fastställande av avgiftsunder- lag för egenavgifter överklagas hos försäkringsrätten genom besvär.
De allmänna ombuden jär ("iver- klaga lokala skattemyndigheters beslut endast ifråga om arbetsgiva— res ansvarighet för arbetstagares skatt.
Lokala skattemyndigheters be- slut om revision enligt 78 ä 1 mom. eller varigenom vite har förelagts får inte överklagas.
Om en besvärshandling före be- svärstidens utgång inkommit till nä- gon annan länsrätt, länsstyrelse cl- Ier jörsäkringsrätt än den som har att pröva besvären. skall de trots detta tas upp till prövning. Hand- lingarna skall då omedelbart över- sändas till den länsrätt. länsstyrelse eller_fi'irsäkringsrätt som skall prö- va besvären.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om debitering av preliminär skatt för är 1982 och slutlig skatt på grund av 1983 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid debitering av slutlig eller tillkommande skatt på grund av taxering år 1982 eller tidigare år eller eftertaxering för år 1981 eller tidigare år.
10 Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)
Härigenom föreskrivs att 1 & skattebrottslagen (1971169) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
lå'
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
1. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebo- lags tillgångar. kommunalskattelagen (1928: 370). förordningen (1933:395) om ersättningsskatt. lagen (1941:416) om arvsskatt och gävoskatt. lagen
" Senaste lydelse 1978: |45.
Prop. 1981/82: 10
Nuvarande lydelse
119
Föreslagen lydelse
(1946: 324) om skogsvårdsavgift. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. lagen (19581295) om sjö- mansskatt. förordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa bygg- nadsarbeten, lagen (1977: 322) om investeringsavgift för vissa byggnadsar- betett,
2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror. förord- ningen (1948:85) om försäljnings- skatt. förordningen (l953.'396) om aeeis å fettemulsion m.m.. lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m.. lagen (1956: 545) om omsättningsskatt på motor- fordon. lagen (1957: 262) om allmän energiskatt. lagen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker. lagen (1960: 258) om tltic'imningsskatt på vissa varor. lagen (1961: 372") om bensinskatt. lagen (1961: 394) om tobaksskatt. förordningen (1961: 653) om brännoljeskatt. stämpel- skattelagcn ("1964: 308). förordning- en (1964: 352) om gasolskatt. för— ordningen (1966:21') om särskild skatt på motorbränslen, lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, för- ordningen (1971: 170) om annons— skatt, lagen (1972: "266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972: 820) om skatt på spel. lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesför- packningar, vägtratikskattelagen (1973: 601). lagen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt. lagen ( 1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningsla- gen (1975: 343). lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfor- don. lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor,
3. lagen ( 1 954 : 243 ) om yrkesska- deförsäkring i vad avser obligato- risk försäkring. lagen (1955:469) angående omreglering av vissa er- sättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för
2. lagen (1941: 251) om särskild varuskatt. förordningen (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror. förord- ningen (1948: 85) om försäljnings- skatt, lagen (1953: 397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m.. lagen (1956: 545) om omsättningsskatt på motorfordon. lagen (1957: 262) om allmän energi- skatt. lagen (1960: 253) om tillverk- ning och beskattning av malt- och läskedrycker. lagen (1961: 372) om bensinskatt. lagen (1961: 394) om tobaksskatt. förordningen (1961: 653) om brännoljeskatt. stämpel- skattelagen ( 1964: 308). förordning- en (1964: 352) om gasolskatt. för- ordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorhränslen. lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. för- ordningen (1971: 170) om annons- skatt. lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972: 820) om skatt på spel. lagen (1973: 37") om avgift på vissa dryckesförpackningar. vägtrafik- skattelagen (1973: 601). lagen (1973: 602) om särskild vägtrafik- skatt. lagen (1973: 1216) om sär- skild beredskapsavgift för oljepro- dukter. bilskrotningslagen (1975: 343). lagen (1977: 306) om dryck- esskatt. lagen (1978: 69) om försälj- ningsskatt på motorfordon. lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor.
3. lagen (1955:469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m.. lagen (I98l:0()0) om socialavgifter.
Prop. 1981/82:10 120
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse olycksfall i arbete m. m.. lagen (1960: 77) om byggnadsforsknings- avgij't. lagen (1961:300) om redare- avgij'tför sjö/olks pensionering. Ia- gen (196138!) om allmän försäk- ring. lagen (l962:398) om finansi- ering av folkpensioneringen. lagen (l968:419) om allmän arbetsgivar- avgift. lagen (I970:742) om löne- garantiavgifl. lagen (1971 :282) om arbetarskyddsavgifl. lagen (1975: 358) om vuxenutbildningsavgift. la- gen (l975.'335) om arbetsgivarav- gift till arl;etsmarknadsutbildning- en. Lagen gäller även preliminär skatt. kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen ( 1953: 272).
Lagen tillämpas ej om skatten el- ler avgiften jastställes eller upp- bäres i den ordning som gäller för tull och ej heller beträffande restav- gift. skattetillägg eller liknande av- gift.
Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller upp- bärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande rest- avgift. skattetillägg eller liknande avgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Den äldre lydelsen av 1 % gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdan- det.
11 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatte- fordringar m. m.
Härigenom föreskrivs att 1 %$ lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. skall ha nedan angivna lydelse.
Föreslagen lydelse 1 ä'
Förmånsrätt enligt 11 & förmånsrättslagen (1970: 979) följer med fordran pa
1. skatt och avgift, som anges i 1 & första stycket uppbördslagen (1953: 272), samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. lagen (1958: 295) om sjömansskatt och kupongskattelagen ( 19701624),
2. skatt enligt förordningen (1959:507) om allmän varuskatt och lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. Nuvarande lydelse
' Senaste lydelse 19781895.
Prop. 1981/82: 10 Nuvarande lydelse
3. skatt eller avgift enligt förord- ningen ( 1908: 129) angående en sär- skild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper. lagen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster. lagen (1941: 251) om särskild varuskatt. förordningen (19431477) om skatt å vissa päls- varor. förordningen (l948:85) om försäljningsskatt. förordningen ( 1953.'396) om accis åfettemulsion m.m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m.. lagen (1956: 545) om omsätt- ningsskatt på motorfordon. lagen (19571262) om allmän energiskatt. lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läske- drycker. lagen (1960.'258) om at- jämningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961 : 394) om tobaksskatt. förord- ningen (l96l:653) om brännolje- skatt, stämpelskattelagen (1964: 308). förordningen (1964: 352) om gasolskatt. förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbräns- len. förordningen (1971: 170) om annonsskatt, lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam. la- gen (1972: 820) om skatt på spel. lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryekesförpaekningar. lagen ( 1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. bilskrotningsla- gen (1975: 343). lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfor- don samt lagen ( 1978: 144) om skatt på vissa resor.
Föreslagen lydelse
3. skatt eller avgift enligt förord- ningen ( 1908: 129) angående en sär- skild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper. lagen (1928:376) om särskild skatt är vissa lotterivinster. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. förordningen (_l943:477) om skatt å vissa päls- varor. förordningen (1948:85) om försäljningsskatt. lagen (1953: 397) om avgift för fettvaror som använ- das för framställning av fettemul- sion m.m.. lagen (1956:545) om omsättningsskatt pä motorfordon. lagen (1957:262) om allmän ener- giskatt. lagen (1960:253) om till- verkning och beskattning av malt- och läskedrycker. lagen (1961: 372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt. förordningen (1961:653) om brännoljeskatt. stämpelskattelagen (1964: 308). för- 'ordningen (1964:352) om gasol-
skatt. förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen. förordningen (1971:17()) om an- nonsskatl. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, la- gen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. lagen (1973:1216) om särskild bered- skapsavgift för oljeprodukter. bilskrotningslagen (l975z343). la- gen (1977: 306) om dryckesskatt. la- gen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon samt lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor.
4. skatt enligt förordningen (1922: 260) om automobilskatt. kungörelsen (1951: 750) om saluvagnsskatt. förordningen (1963: 116) om trafikomlägg- ningsskatt. traktorskatteförordningen (1969z297). vägtralikskattelagen (1973:60l). lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt. kungörelsen (1973: 781) om saluvagnsskatt samt lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt.
5. tull och särskild avgift enligt 39% tullagen (1973:670) samt avgift enligt kungörelsen ( 1960: 235) om avgift för växtskyddskontroll vid införsel av växter och förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk.
Prop. 1981/82:10 122 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6. avgift enligt lagen (1967: 340) om prisreglering päjordbrukets område och lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område.
7. avgift. som uppbäres med 7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959: 552) om tillämpning av lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt la- uppbörd av vissa avgifter enligt la- gen om allmän försäkring. m. m., i gen (1981: 000) om socialavgifter. den mån avgiften ieke (_)rnjattas av [.
Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Den äldre lydelsen av 1 åå gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdan- det.
12 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1981: 40) om ändring i kommunalskat- telagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs att lagen (1981 : 40) om ändring i kommunalskatte- lagen (1928: 370) skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.
13 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1981: 41) om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
Härigenom föreskrivs att lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953: 272) skall upphöra att gälla.
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1982.
14 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 ä och 11 kap. 3 & lagen (1962: 381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.
' Lagen omtryckt 19772630.
Prop. 1981/82: 10 123
Ntlvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap. 2 &
Sjukpenninggrundande inkomst är den inkomst i pengar eller naturaför- mäner i form av kost. bostad eller bil. som en försäkrad kan antas för år räknat komma att tills vidare få för eget arbete. antingen säsom arbetstaga- re i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annatförvärvsarbete). Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
Vid beräkning av sjukpenning- grundande inkomst bortses från så- dan inkomst av anställning och an- nat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller naturaför- måner för arbete som någon utför för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall anses såsom inkomst av anställ- ning. om ersättningen under ett år uppgått till minst fem/tundra kro- nor. Är erst'ittningen att hänföra till inkomst av rörelse som bedrivits av den som utfört arbetet eller av jord- bruksfastighet som denne brukat. skall vad nu sagts gälla endast om denne och den som utgivit ersätt- ningen är ense om detta. i dessa fall skall den som utfört arbetet anses såsom arbetstagare och den som ut- givit ersättningen såsom arbetgi- vare.
Vid beräkning av sjukpenning- grundande inkomst bortses från så- dan inkomst av anställning och an- nat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller naturaför- måner för arbete som någon utför för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall. såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 500 kronor. anses som inkomst av anställning. Ifråga om ersättning som utgör inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet gäller vad nu har sagts endast un- der förutsättning att den försäkra- de och den som har utgivit ersätt- ningen är ense om detta. 1 nu an- givna fall skall den som har utfört arbetet anses såsom arbetstagare och den som har utgivit ersättning- en såsom arbetsgivare. Om ersätt- ning i pengar eller naturaförmåner för arbete för någon annans räk- ning under ett år understiger 500 kronor. anses ersättningen från dessa som inkomst av eget arbete endast såvida den är att hänföra till inkomst av rörelse eller jordbruks- fastighet.
Beräkningen av den sjukpenninggrundade inkomsten skall. där förhål- landena inte är kända för försäkringskassan. grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning. som vid taxering gjorts av den
: Lydelse enligt prop. 1980/81: 178.
Prop. 1981/82: 10 124
Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse
försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av naturaförmåneri form av kost och bostad. skall dessa förmåner uppskattas efter de. regler som tillämpas vid beräkning av preliminär skatt. Värdet av naturaförmån i form av bil skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgift till sjukförsäk- ringen.
ll kap. 35
Med inkomst av annatförvärvs- arbete avses
a') inkomst av här i riket bedri- ven rörelse:
b) inkomst av här belägen jord- bruksfastighet. som brukas av den försäkrade;
c) ersättning i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad för arbete för annans räk- ning: samt
d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (l976:380) om arbets- skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av rege- ringens förordnande. i dcn mån er- sättningen träder i stället för in- komst som ovan nämnts:
allt i den mån inkomsten icke en- ligt 2 % är att hänföra till inkomst av anställning.
Med inkomst av annat fifiri'iirt's- arbete avses
a) inkomst av här i riket bedri- ven rörelse:
b) inkomst av här belägen jord- bruksfastighet. som brukas av den försäkrade:
c) ersättning för arbete för an— nans räkning i pengar eller natura- förmåner i form av kost. bostad el- ler bil. om värdet av ersättningen från denne under året har uppgått till tninst 500 kronor: samt
d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (l97öz380) om arbets- skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av rege- ringens förordnande. i den mån er- sättningen träder i stället för in- komst som ovan nämnts:
allt i den mån inkomsten inte en— ligt 2 15 är att hänföra till inkomst av anställning.
Till inkomst som avses i första stycket a) och b) räknas även sådan inkomst av rörelse ellerjordbruksfastighet. som enligt punkt 13 av anvis- ningarna till 32.5 eller anvisningarna till 52.5 kommunalskattelagen (1928z370) taxeras hos försäkrad. om den försäkrade varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning.
Har inkomst som avses i första stycket a). b) eller (') icke uppgått till femhundra kronor för år. tages den ej i beräkning.
Har inkomst som avses i första stycket a) eller b) inte uppgått till 500 kronor för år. tas den inte i beräkning.
Denna lag träder i kraft den l januari l982. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om inkomst som belöper på tid före ikraftträdandet.
Prop. 1981/82: 10
15 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (1962: 381.) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 4ä lagen (l959:55|) om beräkning av pen- sionsgrundande inkomst enligt lagen tl96223811 om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 53 Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall. utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.
Värdet av naturaförmån i form av kost. bostad eller bil till arbetstaga- re. som avses i l ä första stycket lagen om sjömansskatt. skall upp- skattas i enlighet med vad regering- en eller efter regeringens bemyndi- gande riksförsäkringsverket före- skriver. Värdet av bilförmån skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av ar- betsgivaravgifter enligt lagen (l962:381) om allmän försäkring. Vad nyss sagts skall jämväl äga tillämpning beträffande förmån av kost. bostad eller bil i fall som avses i 3 5 första stycket.
Vid beräkning av inkomst av an- ställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning. i den mån kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning överstiga ettusen kronor.
Riksförsäkringsverket äger med- dela särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av an- ställning. som enligt lagen om stat- lig inkomstskatt hän/öres till intäkt av jordbruksfastighet eller intäkt av rörelse.
Vid beräkning av inkomst av an- nat förvärvsarbete skall från in- komst av rörelse artlragas under- skott t'i rörelse under beskattnings- året. I fråga om inkomst av jord-
' Lagen omtryckt 1976: 1015.
Värdet av naturaförmån i form av kost. bostad eller bil till arbetstaga- re. som avses i l & första stycket lagen om sjömansskatt. skall upp- skattas i enlighet med vad regering- en eller eftcr regeringens bemyndi- gande riksförsäkringsverket före- skriver. Värdet av bilförmän skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av ar- betsgivaravgifter enligt lagen (l962:381) om allmän försäkring. Vad nyss sagts giiller också beträf- fande förmån av kost. bostad eller bil i fall som avses i 35 första stycket.
Vid beräkning av inkomst av an- ställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning. i den mån kostnaderna. minskade med erhållen kostnadsersättning. överstiger ettusen kronor.
Riksförsäkringsverket får med- dela särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av an- ställning. som enligt lagen om stat- lig inkomstskatt hänförs till intäkt av jordbruksfastighet eller intäkt av rörelse.
Vid beräkning av inkomst av an- nat förvärvsarbetefär från inkomst av en rissfört-t'irvskälla inte dras av underskott i anna/tjörw'irvskälla.
Senaste lydelse av lagens rubrik l976: l015. 3 Senaste lydelse 1979265l.
Prop. 1981/82: 10 [26
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
brttksfastt'g/iet skall motsvarande gälla betriiöfande underskott å så- dan jordbruks/astighet. som bra- kats av den ft'irsäkrade.
Denna lag träder i kraft den I januari l982 och tillämpas första gången vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst för år 1982.
Prop. 1981/82:10 127
Utdrag
LAGRÄDET PROTOKOLL vid sammanträde 198 1 -06-02
Närvarande: f.d. justitierådet Petrén. regeringsrådet Hilding, justitierådet Vängby.
Enligt lagrådet den 12 maj 1981 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 30 april 1981 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för budgetdepartcmcntet Wirtén beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till
l. lag om ändring i kommunalskattelagen(1928: 370).
2. lag om ändring i lagen (1970: [72) om begränsning av skatt i vissa fall,
3. lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd.
4. lag om ändring i lagen (l979: 610) om allmän investeringsrcserv,
5. lag om ändring i lagen ( l979: 61 ]) om upphovsmannakonto.
6. lag om ändring i lagen (1980: 953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning.
7. lag om ändring i lagen ("1980: 954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m..
8. lag om ändring i taxeringslagen tl956: 623).
9. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272). 10. lag om ändring i skattebrottslagen (l97l : 69). ll. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skatte- fordringar m.m..
12. lag om upphävande av lagen (l981140) om ändring i kommunalskat- telagen t'l928: 370).
I3. lag om upphävande av lagen (l98lz4l) om ändring i uppbördslagen (1953: 272).
14. lag om ändring i lagen tl962: 38!) om allmän försäkring. |5. lag om ändring i lagen (1959z55l) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (1962: 38l) om allmän försäkring.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Leif Wallestam.
Förslagen föranleder följande yttrande.
Prop. 1981/82:10 l28
Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen(1928: 370)
Punkt 2 av anvisningarna till 22 ?
Lagrådet:
Sedan föreliggande förslag remitterades till lagrådet. har riksdagen fattat beslut som innebär att till såväl förevarande punkt som till punkt 9 av anvisningarna till 29 å fogats ett nytt stycke. Vad som föreslås i föreva- rande remiss innebär ingen rubbning av bestämmelserna i de nya styckena. [ den kommande propositionen skall självfallet de nya styckena medtagas. vilket lagrådet för ordningens skull velat påpeka.
Att beakta är vidare att punkterna 5 och 6 i övergångsbestämmelserna till den nyss berörda av riksdagen beslutade lagändringen hänvisar till visst stycke i förevarande punkt och visst stycke i punkt 9 av anvisningarna till 29 &. Då den nu föreslagna ändringen innebär att andra stycket såväl i förevarande punkt som i nyssnämnda punkt 9 upphäves och att följaktligen ordningsnumrcn på styckena i punkterna rubbas. erfordras att jämkning göres av de berörda punkterna i övergångsbestämmelserna.
Punkt 9 av anvisningarna till 29 &
Lagrådet:
Vid punkt 2 av anvisningarna till 22 & har angivits att i den kommande propositionen visst tillägg bör göras till den i remissen föreslagna lydelsen av förevarande punkt.
Anvisningarna till 52 &
Lagrådet:
Den fördelning av inkomster varom stadgas i första—femte styckena sker. såsom uttryckligen anges i tredje stycket. före avdrag för avsättning för egenavgifter. Efter fördelningen skall avdrag för sådan avsättning ske och först därefter framkommer det belopp som utgör den skattskyldiges nettointäkt av förvärvskällan. Av sjätte stycket. som anger vad som är den skattskyldiges nettointäkt. bör — i likhet med vad som är fallet i gällande lydelse — klart framgå. att avdrag för egenavgifter skall ske. Lagrådet förordar därför att sjätte stycket gives förslagsvis följande lydelse: "Vad som på vardera maken belöper enligt bestämmelserna i första—femte styckena. sedan därifrån avräknats på maken belöpande del av avsättning för egenavgifter. utgör den skattskyldiges nettointäkt av förvärvskällan."
Prop. 1981/82: 10 129
Förslagen till lag om ändring i skattebrottslagen(l971:69) och lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skatteford- ringar m. m.
Lagrådet:
Skattebrottslagen och lagen om förmånsberättigade skattefordringar m.m. innehåller båda i 1 & en uppräkning av skatter och avgifter på vilka resp. lag är tillämplig. Uppräkning sker i form av hänvisning till den lag eller annan författning enligt vilken skatten eller avgiften i fråga skall erläggas. Saknas en viss lag bland de uppräknade. kan ansvar inte inträda enligt skattebrottslagen för förfaranden med avseende på skatt eller avgift enligt lagen resp. gäller inte förmånsrätt för sådan skatt eller avgift.
ll förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen förs avgifter enligt den föreslagna nya lagen om socialavgifter in under skattebrottslagen. samti- digt som det föreslås att hänvisningarna till vissa lagar om sociala avgifter som antingen är upphävda eller föreslås skola upphävas i samband med ikraftträdandet av lagen om socialavgifter skall utgå. I övergångsbestäm- melsen anges därvid att den äldre lydelsen av 1 & fortfarande gäller i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet. ] förslaget till lag om ändring i lagen om förmånsberättigade skattefordringar m.m. tillämpas beträffande de sociala avgifterna en annan teknik. eftersom-dessa förs in under den lagen genom en hänvisning till lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m. Denna skall enligt förslag i prop. 1980/81: 178 fortsätta att gälla ehuru med ändrad lydelse och ny rubrik, och beträffande den lagen föreslås därför i förevarande lagför- slag en ändring av hänvisningen till att avse den nya författningsrubriken. I båda lagförslagen föreslås därjämte att förordningen (1953: 396) om accis på fettemulsion m. m., vilken upphävts genom SFS 1972:802. samt lagen (19601258) om utjämningsskatt på vissa varor. vilken föreslås upphävd genom prop. 1980/81: 190. skall utgå ur uppräkningarna. Ett betydande antal upphävda författningar står trots detta kvar i de båda katalogerna.
När en skatteförfattning upphävs kan såväl skattebrottslagen som lagen om förmånsberättigade skattefordringar under lång tid därefter behöva tillämpas med avseende på skatt eller avgift enligt den upphävda författ- ningen. Dels tillämpas regelmässigt enligt övergångsbestämmelser den upphävda författningen med avseende på förhållanden som ligger i tiden före den dag då författningen i princip upphörde att gälla. Dels kan det straffproeessuella förfarandet resp. det förfarande i vilken förmånsrätten görs gällande äga rum lång tid efter det att skatten eller avgiften fastställts eller skulle ha fastställts.
Lagtekniskt kan det förhållandet att skattebrottslagen eller lagen om förmånsberättigade skattefordringar m. m. alltjämt kan tillämpas i fråga om skatter eller avgifter enligt upphävda författningar komma till uttryck på 9 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr IO
Prop. 1981/82: 10 l30
två sätt. Antingen kan den upphävda författningen få stå kvar i uppräk- ningen i lå av resp. lag eller också kan författningen i fråga få utgå ur uppräkningen medan i en övergångsbcstämmelse anges att den äldre lydel- sen av uppräkningen alltjämt gäller för äldre förhållanden. Att döma av det stora antal upphävda författningar som står kvar i uppräkningen synes hittills genomgående den förra vägen ha valts. Det finns t.o.m. exempel. i vart fall beträffande lagen om förmånsberättigade skattefordringar m.m.. på att redan upphävda författningar eller tidsbegränsade författningar för vilka giltighetstiden utgått tagits med vid lagens tillkomst: se förordningen (1959: 507) om allmän varuskatt och förordningen (1963: 116) om trafikom- läggningsskatt. Exempel finns emellertid även på att författningar genom senare ändringar fått utgå.
Nu har den senare vägen valts. dvs. förslag läggs fram om att vissa författningar skall utgå ur uppräkningen i resp. 15 och att i stället en hänvisning till äldre lag skall med avseende på äldre förhållanden göras i övergångsbcstämmclserna. Denna ordning synes också vara förenad med vissa fördelar. Om uppräkningen i l 5 av resp. lag ständigt byggs på med nya skatteförfattningar samtidigt som upphävda författningar får stå kvar, blir katalogerna alltmer oöverskådliga. Det synes också svårt att med hänsyn till den upphävda lagens fortsatta aktualitet i varje enskilt fall bedöma om den bör stå kvar eller inte. En viss konsekvens bör därför eftersträvas. Det kan emellertid inte krävas att varje gång en skatteför- fattning upphävs eller eljest förlorar sin giltighet ändring sker i skatte- brottslagen och/eller lagen om förmånsberättigade skattelbrdringar m.m. När ändringar likväl görs i låt" av resp. lag — i regel därför att en ny författning skall läggas till — synes det lämpligt att upphävda författningar får utgå. ] vart fall bör en översyn av katalogerna göras med lämpliga tidsmellanrum. Detta kan också medföra den fördelen att en lag står kvar viss tid efter upphävandet. då det alltjämt kan komma i fråga att mera frekvent tillämpa skattebrottslagen resp. lagen om förmånsberättigade skattefordringar m.m. beträffande skatt eller avgift enligt lagen. medan den inte längre belastar katalogerna när den endast mera sällan kan bli aktuell.
När nu de båda katalogerna rensas från vissa upphävda författningar synes det i konsekvensens namn lämpligt att göra en fullständig genom- gång. Därvid kan anmärkas följande.
] uppräkningarna upptas följande författningar som är upphävda eller till följd av. tidsbegränsning ändå förlorat sin giltighet (inom parentes anges SFS-nummer på den författning. varigenom den uppräknade författningen upphävts. resp. den tidpunkt då författningen till följd av tidsbegränsning upphört att gälla):
Båda lagarna: förordningen (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror (SFS 19711246). förordningen (1948:85) om försäljningsskatt (SFS l97lc247). lagen (1956: 545) om omsättningsskatt på motorfordon (SFS l978:69').
Prop. 1981/82: 10 131
lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läske- drycker (SFS 1977: 292). förordningen (1961:653) om brännoljeskatt (SFS 1973:601). förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen (SFS 1973: 604), förordningen (1971: 170) om annonsskatt (SFS 1972: 266). lagen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt (SFS 1978: 118).
Enbart skattebrottslagen: förordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten (1971-06-01). lagen ( 1977: 322) om investerings- avgift för vissa byggnadsarbeten (SFS 1977: 1064).
Enbart lagen om förmånsbcrättigade skattefordringar m.m.: förordning- en (1959: 507) om allmän varuskatt (SFS 1968:430). förordningen (1922: 260) om automobilskatl (SFS 1973: 601 ). kungörelsen (1951: 750) om saluvagnsskatt (SFS 1973: 781 ). förordningen (1963: 116) om trafikomlägg- ningsskatt (1968-01-01). traktorskattcförordningen (1969: 297) (SFS 1973:60l). kungörelsen (19731781) om saluvagnsskatt (SFS 1976:339). kungörelsen (1960:235) om avgift för växtskyddskontroll vid införsel av växter(SFS l978:685).
Med hänsyn till det förut anförda förordas att de uppräknade författning- arna får utgå ur 1 & skattebrottslagen resp. 1 & lagen om förmånsberättigade skattefordringar m.m. Det bör tilläggas att genomgången skett med led- ning av Register över gällande SFS-författningar 1 januari 1980. varför upphävanden som må ha skett efter utgången av år 1979 inte beaktats.
Vidare bör anmärkas att den i skattebrottslagen upptagna lagen (1955: 469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m.m. sedan år 1971 inte innehåller några självständiga avgiftsbestämmelser. 1 ms hänvisas i stället till försäkringsm'gifter enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. ] sam- band med lagändringen angavs (prop. 1971122 5. 66) att försäkringspre- mierna enligt lagen om yrkesskadeförsäkring i fortsättningen skulle beräk- nas så att de skulle förslå att täcka också ersättning på grund om omregle- ring. Med hänsyn härtill och då det föreslås att lagen om yrkesskadeförsäk- ring inte längre skall räknas upp i 1 & skattebrottslagen bör även den nu aktuella lagen utgå ur uppräkningen.
Slutligen bör anmärkas att den i l 5 lagen om förmånsberättigade skatte- fordringar m.m. upptagna förordningen (1908: 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpappernumera har rubriken lagen (1908:129) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper (SFS 1979: 1059).
Görs de uteslutningar av upphävda författningar som förordats i det föregående bör övergångsbestämmelserna till de båda lagförslagen ändras så att därav framgår att den äldre lydelsen av resp. 1 % fortfarande galleri fråga om "skatter och avgifter” som belöper på tid före ikraftträdandet. Det förhållandet att skatter och avgifter enligt åtskilliga av författningarna upphört att utgå vid en betydligt tidigare tidpunkt synes inte behöva inverka på utformningen av övergångsbestämmelserna.
Prop. 1981/82:10 132
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 381.) om allmän försäkring
Lagrådet:
Förslaget att arvoden som understiger 500 kronor men sammanlagt uppgår till detta belopp icke skall medföra förmåner som den allmänna försäkringen bereder kan leda till att den försäkrade i ett fall blir berättigad till vissa förmåner medan i ett annat snarlikt fall sämre förmåner kommer att utgå. Sådan verkan är emellertid förbunden med nästan varje gräns- dragning och det framstår ej som sannolikt att problemen av denna art vid en reform sådan som den föreslagna skulle ha den omfattning att de måste anses utgöra ett hinder mot densamma. Anledning att avstyrka reformen kan därför ej anses föreligga.
När det gäller hur reformen lagtekniskt skall genomföras bör man dock för att uppnå en enhetlig systematik välja en annan lösning än den det remitterade förslaget innehåller. [ AFL bör sålunda anges i vilken utsträck- ning inkomsterna är förmånsgrundande. medan avgiftsskyldigheten bör regleras i den lag om socialavgifter. varom förslag nyligen förelagts riksda- gen (prop. 1980/81: 178).
i enlighet med det anförda bör 3 kap. 2.6 ges följande lydelse: "Sju/(penninggrundande inkomst --- hundratal kronor. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller naturaförmåner för arbete som någon utför för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 500 kronor. anses som inkomst av anställning. I fråga om ersättning som utgör inkomst av rörelse som bedrivits av den som utfört arbetet eller av jordbruksfastighet som denne brukat. gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att den försäkrade och den som har utgivit ersättningen är ense om detta. 1 nu angivna fall skall den som har utfört arbetet anses såsom arbetstagare och den som har utgivit ersättningen såsom arbetsgivare. Har ersättning för arbete för någon annans räkning under året inte uppgått till minst 500 kronor. skall ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av rörelse ellerjordbruksfastighet.
Beräkningen av ——— till sjukförsäkringen." Som kommentar till den föreslagna lagtexten bör vidare redovisas föl- jande. 1 andra stycket fjärde meningen behandlas frågan om likställighets- avtal för vissa inkomster hänförliga till rörelse eller jordbruksfastighet. Bestämmelsen fick sin lydelse genom beslut av riksdagen vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:46: SiU 1975/76: 17; rskr 67). Såsom den är utfor-
Prop. 1981/82:10 133
mad avser den ersättning för uppdrag som utförts av en person som ett led i av honom bedriven yrkesmässig förvärvsverksamhet (rörelse eller jord- bruk). Den ändring i formuleringen av denna mening som föreslås i lag- rådsremissen har inget samband med ändringsförslagen i övrigt. Någon kommentar till ändringen har inte givits. Enligt lagrådets mening synes lydelsen böra bibehållas i oförändrat skick.
[ konsekvens med förslaget beträffande 3 kap. 2.5 bör !] kap. 3.6 ges följande lydelse:
"Med inkomst av annatförvärvsarbete avses
a) inkomst av här i riket bedriven rörelse:
b) inkomst av här belägenjordbruksfastighet. som brukas av den försäk— rade;
c) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller naturaför- måner i form av kost. bostad eller bil: samt
d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976: 380) om arbetsskade- försäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande. i den mån ersättningen träder i stället för inkomst som ovan nämnts:
allt i den mån inkomsten inte enligt 25 är att hänföra till inkomst av anställning.
Till inkomst ——— ringa omfattning. Har inkomst som avses i första stycket a) eller b) inte uppgått till 500 kronor för år, tas den inte i beräkning. Ej heller tas sådan ersättning som avses i första stycket e) i beräkning. om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts, under året inte uppgått till 500 kronor."
De nu förordade ändringarna av AFL förutsätter, som tidigare angetts, att ändring görs även i den i prop. 1980/81: 178 föreslagna lagen om socialavgifter.
Det föreslås att 3 kap. 55 nämnda lag - i analogi med 2 kap. 4.5 lagen — erhåller följande ändrade lydelse:
"Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från ersättning för arbete för någon annans räkning. om ersättningen från denne under året inte uppgått till 500 kronor. Vad nu sagts gäller dock inte om ersättningen utgör inkomst av rörelse ellerjordbruksfastighet.
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall vidare bortses från inkomst som avses i 11 kap. 3ä första stycket d) lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Vid beräkningen ——— allmän försäkring." Hilding är av skiljaktig mening på sätt framgår av följande yttrande: ”F.n. gäller i fråga om s.k. småinkomster (under 500 kr. för år) att arbetsgivaren inte är skyldig att erlägga arbetsgivaravgift för sådana in- komster, om de för samme arbetstagare understiger nämnda belopp. Om emellertid den enskilde arbetstagaren har flera småinkomster från olika. håll. som sammanlagt uppgår till eller överstiger 500 kr.. har han att
Prop. 1981/82: 10 134
erlägga egenavgift för dessa. Å andra sidan är dessa inkomster såväl sjukpenninggrundande som tilläggspensionsgrundande.
Vid remissbehandlingen av pensionsförsäkringskommittens betänkande (SOU l977z46) Pensionsfrågor m.m. föreslog riksförsäkringsverket att debiteringen av egenavgifter i nu nämnda fall skulle slopas. då den med- förde administrativa kostnader som inte stod i rimlig proportion till de avgifter som flöt in. Verket anknyter härtill i sitt remissyttrande över kulturskattekommitténs nu ifrågavarande förslag. 1 lagrådsremissen (av- snitt 2.2) förklarar departementschefen att han delar riksförsäkringsver- kets uppfattning. Ett slopande av avgiftsskyldigheten bör dock enligt de- partementschefen leda till att möjligheten att förvärva förmåner inskränks i motsvarande mån. I enlighet härmed föreslås i remissen att skyldigheten att betala egenavgift för småinkomsterna upphävs och att samtidigt sådan ändring görs i lagstiftningen. att de inte heller blir förmånsgrundande. Departementschefen anför i anslutning härtill att allt talar för att sådana inkomster endast har en synnerligen marginell betydelse för de försäkrade.
Mot detta påstående synes emellertid vissa invändningar kunna resas. Sålunda har intjänandet av 30 poängår en avgörande betydelse för tilläggs- pensionens storlek (har jag ex.vis 25 poängår. får jag bara 25/"30 av full ATP: pensionens storlek är sedan i sin tur beroende av genomsnittet av de femton bästa poängåren — som alltså kan "bättras på ex.vis vid övergång från deltids- till heltidsarbete). Det har inte belysts i remissen. hur förlus- ten av förmånerna från småinkomsterna kommer att inverka på antalet poängär. Låt mig ta följande exempel.
A och B arbetar båda deltid som affärsbiträden och tjänar på detta vardera 17.000 kr. Båda har dessutom stäclningsarbete i privatfamiljer.
A :s inkomster
Affärsanställningen 17000: — Städning hos
familj ] 450: -—
'” 2 450: f
3 450: '
' 4 450: —-
" 5 400: -
19200: —
B:.t' inkomster
Affärsanställningen ' l7000: —
Städning hos
familj ] 550: — " 2 550: — " 3 - 550: — " 4 550: —
19 200: —
Prop. 1981/82: 10 135
A får enligt det remitterade förslaget inte räkna något poängår (kommer under ett basbelopp. när småinkomsterna räknas bort) men det får däremot B.
Det kan vidare nämnas att den sjukpenninggrundande inkomsten är avgörande för livräntans storlek inom arbetsskadeförsäkringen.
Sådana slumpvisa utfall av försäkringssystemet. som nu angivits. kan enligt min mening inte godtagas. Förslaget synes också kunna medföra betydande svårigheter i den praktiska tillämpningen. Jag kan pågrund av det anförda inte tillstyrka det remitterade förslaget i denna del. Om lagstif- taren inte anser sig kunna slopa egenavgifterna på dessa småinkomster utan att göra motsvarande inskränkning på förmånssidan. är det enligt min uppfattning lämpligare att i sin helhet bibehålla gällande ordning i fråga om dessa inkomster.
Skulle det emellertid anses önskvärt att det remitterade förslaget genom- förs i sak. är jag i fråga om den lagtekniska lösningen ense med övriga lagrådsledamöter."
Övriga lagförslag
Lagrådet:
Förslagen lämnas utan erinran.
Prop. 1981/82: 10 136
Utdrag BUDG ETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1981-09-17
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande. och statsråden Ullsten, Wikström. Friggebo. Dahlgren. Åsling. Söder, Johansson, Wirtén, An- dersson, Gustafsson, Elmstedt. 'fillander. Ahrland, Molin
Föredragande: statsrådet Wirtén
Proposition om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m. m.
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).
2. lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall. . lag om ändring i lagen ( 1978:401 ) om exportkreditstöd. . lag om ändring i lagen ( 1979:610 ) om allmän investeringsreserv, . lag om ändring i lagen ( 1979:611 ) om upphovsmannakonto. lag om ändring i lagen ( 1980: 953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning,
kil-hb)
.c)
7. lag om ändringi lagen (1980: 954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m.m.. 8. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623), 9. lag om ändring i uppbördslagen ( 1953: 272). 10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) . 11. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skatte- fordringar m.m.. 12. lag om upphävande av lagen ( 1981:40 ) om ändring i kommunal- skattelagen (1928: 370). 13. lag om upphävande av lagen (1981 : 41 ) om ändring i uppbördslagen (1953: 272). 14. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring. 15. lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande.
' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 30 april 1981.
Prop. 1981/82: 10 137 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Lagrådet har i allt väsentligt godtagit förslaget. Jag ansluter mig till det av lagrådet föreslagna förtydligandet av sjätte stycket av anvisningarna till 52 &.
Vidare bör. som lagrådet påpekat. beaktas att till såväl punkt 2 av anvisningarna till 22 å som punkt 9 av anvisningarna till 29 & numera har fogats ett nytt stycke (SFS 1981: 388). Lagändringen, som gäller avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen. har trätt i kraft den 1 juli 1981.
Punkterna 5 och 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (l981:295) om ändring i kommunalskattelagen( 1928: 370) i den lydelse de har erhållit genom ovannämnda lagändring (SFS 1981:388) hänvisar var för sig till visst stycke i punkt 2 av anvisningarna till 22 å och i punkt 9 av anvisning- arna till 29 &. Genom nu föreslagna ändringar i dessa anvisningspunkter rubbas ordningsnumren på de stycken vartill hänvisas i nämnda över- gångsbestämmelser. Enligt lagrådet erfordras att jämkning görs av de berörda punkterna i övergångsbestämmelserna. Detta är dock. med hän- syn till att lagen SFS 1981:388 numera trätt i kraft, inte nödvändigt. Någon ändring i övergångsbestämmelserna till den tidigare lagändringen bör således inte göras.
Enligt punkt 6 av nämnda övergångsbestämmelser skall de nya bestäm- melserna i punkt 2 av anvisningarna till 22 å och i punkt 9 av anvisningar- na till 29 5 om avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen tillämpas första gången vid 1983 års taxering. Vid denna taxering gäller dock äldre bestämmelser fortfarande i fråga om resor som har ägt rum före ikraftträdandet. Även de nu föreslagna ändringarna i dessa anvis- ningspunkter Skall tillämpas första gången vid 1983 års taxering. Ett tillägg bör emellertid göras till övergångsbestämmelserna i det remittera- de förslaget. ! en ny punkt. 5. bör sålunda föreskrivas att punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 22 å och punkt 9 femte stycket av anvisning- arna till 29 5 inte tillämpas vid 1983 års taxering i fråga om resor som har ägt rum före den ljuli 1981.
41 d & återges i det till lagrådet remitterade förslaget i dess ursprungliga lydelse (SFS 1979: 612) oaktat paragrafen ändrats genom lag den 9 april 1981 (nr 295). Ändringen. som berörde byggnadsföretagens m.fl. rätt till avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond, har trätt i kraft den [juli 1981 och skall tillämpas första gången vid 1984 års taxering. Ändringen måste givetvis beaktas i nu förevarande sammanhang. De nu föreslagna ändringarna i paragrafen skall träda i kraft den 1 januari 1982 och tilläm- pas redan vid 1983 års taxering. Någon tidigareläggning av byggnadsföre- tagens avdragsrätt för avsättning till resultatutjämningsfond är inte av- sedd. Till övergångsbestämmelserna i det remitterade förslaget bör därför fogas en ny punkt. 4, varav framgår att 41 d 5 första. andra och sjätte
Prop. 1981/82: 10 138
styckena i paragrafens lydelse intill den ljuli 1981 skall tillämpas vid 1983 - års taxering. Därvid skall dock vad som i paragrafens första stycke sägs om schablonavdrag för egenavgifter avse avdrag för avsättning för egen- avgifter enligt lagcn (1981: 691) om socialavgifter. Den utvidgade möjlig- heten att göra avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond kommer därmed att tillämpas första gången vid 1984 års taxering.
Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272")
Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. 185 & I mom. andra stycket i det till lagrådet remitterade förslaget har intagits en uttrycklig bestämmelse att den lokala skattemyndighetens beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter överklagas hos försäkringsrätten. Bestämmelsen. som endast kodifierar gällande rätt. avses träda i kraft den 1 januari 1982. I sitt delbetänkande (Ds S l981z9) Försäkringsdomstolarnas arbetsläge föreslår försäkringsdom- stolskommittén (S 1980: 10) att bl.a. mål av detta slag flyttas över till skattedomstolarna. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1982. Kommitténs förslag bereds f.n. i regeringskansliet. Med hänsyn härtill anserjag att den ifrågavarande besvärsregeln bör utgå ur lagförsla- get.
Förslagen till lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69) och lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skatteford- ringar m. in.
Jag ansluter mig till vad lagrådet förordat i fråga om uteslutningar av upphävda författningar och i fråga om utformningen av övergångsbestäm— melserna till de båda lagarna.
Förordningen ( 1964: 352) om gasolskatt. vartill hänvisas i båda lagarna. har upphört att gälla den ljuli 1981 (SFS l98l:430). Även denna författ— ning bör därför utgå ur 1 & skattebrottslagen resp. 1 & lagen om förmåns- berättigade skattefordringar m.m. Vidare bör beaktas att den i l 5 lagen om förmånsberättigade skattefordringar m.m. upptagna förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk numera har rubriken lagen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk (SFS 1980: 975).
Prop. 1981/82: 10 139
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäk- ring
Lagrådets majoritet har godtagit förslaget i sak. Jag ansluter mig till vad lagrådet förordat när det gäller hur reformen lagtekniskt bör genomföras. 3 kap. 2 5 och 11 kap. 3 & lagen (1962:381) om allmän försäkring. AFL, samt 3 kap. 5 % lagen (l98l:69l) om social- avgifter bör således erhålla den lydelse som lagrådet föreslagit. 3 kap. 2 15 andra stycket fjärde — sjätte meningarna bör dock jämkas något i språk- ligt hänseende med hänsyn till att den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs på grundval av en prognos om den försäkrades kommande inkomstförhällanden.
Sedan lagrådets yttrande avgivits har emellertid 3 kap. 2 & AFL änd- rats (SFS 1981 : 692). Genom lagändringen har möjligheterna för egenföre- tagare att få undantagande från ATP avskaffats. Ändringen träder i kraft först den 1 januari 1982. Enligt övergångsbestämmelserna skall äldre bestämmelser alltjämt tillämpas i vissa fall. Den nu föreslagna ändringen av paragrafen. innebärande att småinkomster som grundar sig på anställ- ning eller uppdrag inte skall vara förmånsgrundande, bör därför ske genom en ändring i lagen (19812692) om ändring i lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring. Övergångsbestämmelserna till ändringslagen bör där- vid kompletteras med en regel som föreskriver att äldre bestämmelseri 3 kap. 2 5 andra stycket fortfarande gäller i fråga om inkomst som belöper på tid före ikraftträdandet.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän för- säkring
Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Enligt 4 å andra stycket i det till lagrådet remitterade förslaget skall värdet av bilförmån uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1962: 381 ) om allmän försäkring. Hänvisningen bör ändras att avse lagen (1981 : 691) om socialavgifter. Vidare bör ett par redaktionella änd- ringar göras i andra och fjärde styckena.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag — efter samråd med chefen för socialdepartementet — att regeringen föreslår riksdagen att antaga
Prop. 1981/82: 10 140
dels de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar. dels inom budgetdepartementet upprättade förslag till 16. lag om ändring i lagen (1981: 692) om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,
17. lag om ändring i lagen (_1981: 691) om socialavgifter.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.
Prop. 1981/82: 10