Polislag (1984:387)

(PL)

Departement
Justitiedepartementet L4
Utfärdad
1984-06-07
Ändring införd
SFS 1984:387 i lydelse enligt SFS 2020:1050
Ikraft
1984-10-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2021-03-01

Allmänna bestämmelser

Polisverksamhetens ändamål

1 §  Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet ska polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.

[S2]Polisverksamhet bedrivs av Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Lag (2014:588).

Polisväsendet ankommer på staten och utgör laglig kårverksamhet, olovlig kårverksamhet regleras i 18 kap. 4 § BrB. Polisyrket omfattas av skyddsregler enligt 17 kap. BrB och särskilda straffansvarsregler i 20 kap. BrB.

Polisens uppgifter

2 §  Till Polismyndighetens uppgifter hör att

  1. förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, 2. övervaka den allmänna ordningen och säkerheten och ingripa när störningar har inträffat,
  2. utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal,
  3. lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen,
  4. fullgöra den verksamhet som ankommer på Polismyndigheten enligt särskilda bestämmelser. Lag (2014:588).

Polisens befogenhetstilldelning sker i form av en skyldighet att agera i p.1-3 och utgör polisens kärnverksamhet.

  1. Verksamhet som inte beror på brott utan innan brott har skett, information och undervisning till allmänheten om brottsrisker hör under denna punkten.
  2. Polisen skall utöva trafikövervakning samt allmän övervakning och vara beredda att rycka in och motverka brott. All övervakning skall så gott det går ske öppet men kan beroende på ändamålet ske i det dolda.
  3. Polisen skall ta upp anmälan om brott, bedriva spaning och utreda brott. Polisen har en skyldighet att ta emot varje anmälan om brott utan uppskov och anmälan kan göras såväl muntligen som skriftligen hos vilken polismyndighet som helst se JO 1988/89 s. 73 och JK 2008-04-02 dnr 7840-06-21. Undantag föreligger om anmälaren uppträder våldsamt eller försvårar att anmälan tas upp.
  4. Polisen har en serviceskyldighet utanför den normala polisverksamheten och en hemlös skulle i praktiken få sova på polisstationen en natt. Självmord är inget brott men trots det anses polisen ha en skyldighet att hindra människor från att begå självmord.
  5. Reglerar polismyndighetsärenden som då tillstånd utfärdas eller då polis enligt författning skall biträda annan myndighet med handräckning.
  • RH 2007:51:En polisman har under tjänstetid och iklädd polisuniform ställt frågor om sin sons stulna cykel till personer som han mött. Han har även besökt ett klassrum i en skola, i vilket undervisning pågick, och frågat skolbarnen om cykeln. Polismannen har ansetts ha inlett och ägnat sig åt förundersökning genom de av honom vidtagna spaningsåtgärderna. Han var dock inte behörig att vidta förundersökningsåtgärder, då jäv förelåg. Han har vidare inför skolbarnen sagt att han skall jaga deras föräldrar ”med blåslampa” och att det är ”krig”. Gärningen har bedömts utgöra tjänstefel.
  • NJA 1989 s. 308:En folksamling på drygt 200 personer hade tagit sig in på en arbetsplats för ett motorvägsbygge i syfte att hindra bygget. Deltagare i folksamlingen, som vägrat att följa uppmaning från polisen att lämna arbetsplatsen, har dömts för ohörsamhet mot ordningsmakten.

2 a §  Polismyndigheten får bedriva särskilt personsäkerhetsarbete i fråga om vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter om sådant säkerhetsarbete. I sådana föreskrifter får det anges att även andra myndigheter får bedriva särskilt personsäkerhetsarbete. Lag (2014:588).

Paragrafen reglerar skydd av hotade personer och vittnen. Skyddade identiteter för poliser regleras i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter. En polisman uppgift om personliga förhållanden som namn kan med stöd i 39 kap. 3 § OSL hållas hemliga och vad gäller bärande av namnbricka får polisman får själv välja om namnbricka skall bäras eller inte, se s. 17 rikspolisstyrelsens uniformsföreskrifter för polisväsendet (UniF-P)RPSFS 2004:10 FAP 798-1. I JO dnr. 3818-2008 uttalade JO att polisen i sin kontakt med enskilda bör präglas av öppenhet skall på en fråga uppge sitt riktiga namn, om det inte föreligger särskilda skäl.

Prop. 2005/06:138: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 5.

Av paragrafen framgår att polisen får bedriva särskilt personsäkerhetsarbete beträffande vittnen och andra hotade personer. Polisen har redan i dag ett ansvar för medborgarnas säkerhet och får inte några ytterligare befogenheter genom ändringen. I begreppet ”särskilt personsäkerhetsarbete” innefattas de samlade säkerhetsåtgärder som kan behöva vidtas beträffande ...

Införd: SFS 2006:515 (Personsäkerhet)

2 b §  Inom Polismyndigheten ska det finnas

  1. en avdelning som på nationell nivå leder och samordnar viss polisverksamhet (Nationella operativa avdelningen),
  2. en avdelning som ansvarar för handläggningen av ärenden om brott av polisanställda, åklagare och domare (Avdelningen för särskilda utredningar), och
  3. en avdelning som har ett nationellt ansvar för myndighetens forensiska verksamhet, utför undersökningar och bedriver forskning inom detta område (Nationellt forensiskt centrum). Lag (2014:588).

3 §  Till Säkerhetspolisens uppgifter hör att

  1. förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott mot rikets säkerhet eller terrorbrott,
  2. utreda och beivra sådana brott som anges i 1 eller som följer av 5,
  3. fullgöra uppgifter i samband med personskydd av den centrala statsledningen och andra som regeringen eller Säkerhetspolisen bestämmer,
  4. fullgöra uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585),
  5. leda annan polisverksamhet om regeringen föreskriver det och i övrigt bedriva sådan verksamhet som framgår av lag eller förordning eller som regeringen uppdragit åt Säkerhetspolisen att i särskilda hänseenden ansvara för.

[S2]När Säkerhetspolisen leder polisverksamhet enligt första stycket ska det som i lag eller annan författning föreskrivs om Polismyndigheten i tillämpliga delar gälla Säkerhetspolisen. Lag (2018:586).

Prop. 2013/14:110: I första stycket punkten 1 föreskrivs att Säkerhetspolisen ansvarar för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefat-

Prop. 2002/03:53: Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.

Andra stycket är nytt. Stycket innehåller en hänvisning till socialtjänstlagen (2001:453, SoL) bestämmelse om anmälningsskyldighet.

Syftet med det nya stycket är att öka kunskaperna om anmälningsskyldigheten inom polisen.

Enligt paragrafens första stycke, ...

Införd: SFS 2014:588 (En ny organisation för polisen)
Ändrad: SFS 2014:588 (En ny organisation för polisen), 2018:586 (Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskyddslag), 2003:413 (Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.)

4 §  En polisman är tjänsteman vid Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, om regeringen inte föreskriver något annat. Regeringen bestämmer vad som avses med polisman. Lag (2014:588).

  • MIG 2012:7:Det finns inte något rättsligt hinder mot att en polismyndighet till vilken Migrationsverket överlämnat ett verkställighetsärende lämnar ärendet vidare till en annan polismyndighet. När ärendet lämnas vidare blir den polismyndighet till vilken vidarelämningen sker handläggande myndighet och behörig att fatta beslut om bl.a. förvar.
Ändrad: SFS 1998:1555 (Budgetpropositionen för 1999)
Upphävd: SFS 2014:588 (En ny organisation för polisen), 1998:1555 (Budgetpropositionen för 1999)

5 §  En arbetstagare som är anställd vid Säkerhetspolisen får förflyttas till en annan statlig anställning enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. En sådan arbetstagare som är polisman får förflyttas endast till en annan anställning som polisman.

[S2]Förflyttning enligt första stycket till en anställning vid en myndighet inom något annat verksamhetsområde får ske endast om arbetsuppgifterna är likartade eller arbetstagaren med hänsyn till sin utbildning är lämpad för anställningen.

[S3]I mål eller ärenden om förflyttning ska 36 § andra stycket, 37 och 39 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning tillämpas. Lag (2014:588).

5 a § Har upphävts genom lag (2014:588).

Samverkan med andra myndigheter och organisationer

6 §  Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska samarbeta med varandra och med åklagarmyndigheterna.

[S2]Polismyndigheten ska fortlöpande samarbeta med myndigheterna inom socialtjänsten och snarast underrätta dessa om förhållanden som bör föranleda någon åtgärd av dem. Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

[S3]Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska också samarbeta med andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten.

[S4]Andra myndigheter ska ge polisen stöd i dess arbete. Lag (2014:588).

Prop. 2013/14:110: I första stycket har ordet polisen ersatts med Polismyndigheten och Säkerhetspolisen som en anpassning till den nya organisationen. Där slås fast att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska samarbeta med varandra. De ska också samarbeta med åklagarmyndigheterna, dvs. Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

Ändrad: SFS 2014:588 (En ny organisation för polisen), 1990:997 (om förnyelse inom polisen)
Upphävd: SFS 1998:1555 (Budgetpropositionen för 1999)

Jäv

7 §  Om det för en polisman eller annan anställd vid Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen finns omständigheter som enligt 4 kap. 13 § rättegångsbalken skulle utgöra jäv mot domare, får tjänstemannen inte besluta om eller vidta en åtgärd i brottsbekämpande verksamhet. Jäv får dock inte grundas på en åtgärd som tjänstemannen har vidtagit på tjänstens vägnar eller en gärning som har förövats mot honom eller henne i eller för hans eller hennes tjänst.

[S2]En polisman eller annan anställd vid Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen får inte besluta om eller vidta en åtgärd i ordningshållande verksamhet om

  1. frågan angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om åtgärden kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom eller henne själv eller någon närstående,
  2. han eller hon eller någon närstående som anges i 1 är ställföreträdare för den som åtgärden rör eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av åtgärden, eller
  3. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans eller hennes opartiskhet.

[S3]Om åtgärden är så brådskande att den inte utan fara kan skjutas upp, får den beslutas eller vidtas trots det som sägs i första och andra styckena.

[S4]En fråga om jäv prövas av respektive myndighet. Lag (2015:447).

Prop. 2014/15:94: Säkerhetspolisen finns omständigheter som enligt 4 kap. 13 § rättegångsbalken skulle utgöra jäv mot domare, får tjänstemannen inte besluta om eller vidta en åtgärd i brottsbekämpande verksamhet. Jäv får dock inte grundas på en åtgärd som tjänstemannen har vidtagit på tjänstens vägnar eller en gärning som har förövats mot honom eller henne i eller för hans eller hennes tjänst. ...

Införd: SFS 2015:447 (Den nya polisorganisationen - några frågor om personuppgiftsbehandling m.m.)
Ändrad: SFS 1989:445 (om säkerhetspolisens inriktning och organisation m. m.)
Upphävd: SFS 2014:588 (En ny organisation för polisen), 1998:1555 (Budgetpropositionen för 1999)
7 a § Ny beteckning 5 § genom lag (2014:588).

Allmänna principer för polisingripanden

8 §  En polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift skall under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas, skall detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås.

[S2]Ett ingripande som begränsar någon av de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 2 kap.regeringsformen får ej grundas enbart på bestämmelserna i första stycket.

1 st. Polisman får endast ingripa då det är nödvändigt (behovsprincipen) samt måste välja det lindrigaste alternativet för ingripandet om det finns flera olika alternativ (proportionalitetsprincipen) se RÅ 1999 ref. 76 p. 5.5 för en utförlig genomgång av principen. En förekomst av risker för tredje man påverkar starkt mot att fatta beslut om ett ingripande. En situation där det förekommer våld kan komma att bedömas som uppenbart oförsvarlig om varken ingripandets art, faromoment eller övriga omständigheter motiverar behovet av våldsutövningen. Som alternativa handlingsvägar räknas även information som kan fås av personer utom polisväsendet och att polisen vid behov också söker biträde av sådana, exempelvis läkare, se RH 1997:73.

2 st. reglerar situationers då behovs- och proportionalitetsprincipen inte ensamt räcker till för ett ingripande, nämligen de i 2 kap. RF uppräknade mänskliga rättigheterna.

  • RH 2012:9:Polisassistent som på sin fritid ingripit mot en berusad person har frikänts från ansvar för misshandel alt. tjänstefel. Fråga bl.a. om polisassistentens rätt att använda våld enligt 8 och 10 §§ polislagen.
  • RH 2011:31:Förare av polisbil, som dagtid på gator i centrala Stockholm med påslagna sirener och blåljus förföljt en undflyende personbil, har åtalats för tjänstefel. Handlandet, som bedömts innefatta viss oaktsamhet, har befunnits utgöra en gärning som är att anse som ringa varför åtalet ogillats.
  • NJA 2013 s. 336:En polis som planerade en prejning genom trängning utan att dessförinnan rapportera det till vakthavande befäl har dömts för tjänstefel.
  • RH 2007:40:Polisens förföljande av en personbil slutade med att personbilen kolliderade med ett träd och en person avled. K.H., som tjänstgjorde som befäl vid Polismyndighetens i Skåne länskommunikationscentral (LKC) vid tiden för händelsen och som beslutat att förföljandet skulle fortsätta, åtalades för tjänstefel. Tingsrätten ogillade åtalet. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut och uttalade att det måste finnas ett betydande utrymme för olika uppfattningar i tolknings- och tillämpningsfrågor vid utövandet av tjänsten. Endast mera klara felbedömningar bör innebära ett åsidosättande av vad som gällt för uppgiften för att ansvar för tjänstefel kan bli aktuellt.
  • NJA 1993 s. 360:Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).

Rapporteringsskyldighet

9 §  När en polisman får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal, skall han lämna rapport om det till sin förman så snart det kan ske.

[S2]En polisman får lämna rapporteftergift om brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter. Lag (1998:27).

  • NJA 1994 s. 325:I mål mot en polisinspektör angående ansvar för tjänstefel uppkommer fråga, om polisinspektörens handlande skett vid myndighetsutövning. - Dessutom fråga, om tjänstefel varit grovt. 20 kap 1 § BrB, 9 § polislagen (1984:387)
Ändrad: SFS 1998:27 (Ändringar i polislagen m.m.)

Vissa befogenheter för polismännen

Användning av våld

10 §  En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om

  1. han möts med våld eller hot om våld,
  2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande,
  3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,
  4. polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken,
  5. polismannen med laga stöd skall stoppa ett fordon eller annat transportmedel eller skall kontrollera ett fordon eller ett fordons last,
  6. polismannen annars med laga stöd har att bereda sig tillträde till, avspärra, tillstänga eller utrymma byggnad, rum eller område, biträda någon i myndighetsutövning med en sådan eller någon liknande åtgärd eller vid exekutiv förrättning enligt vad som är föreskrivet därom, eller
  7. åtgärden i annat fall är oundgängligen nödvändig för den allmänna ordningens eller säkerhetens upprätthållande och det är uppenbart att den inte kan genomföras utan våld.

[S2]I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot person brukas endast om polismannen eller den som han biträder möts av motstånd.

[S3]Om rätt att i vissa fall bruka våld finns i övrigt föreskrifter i 24 kap.brottsbalken. Lag (2002:577).

Prop. 2001/02:130: I paragrafen regleras polismäns rätt att använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd. Genom tillägget i femte punkten ges en polisman rätt att bruka våld om han med laga stöd skall kontrollera ett fordon eller ett fordons last. Laga stöd för sådana kontroller finns i fordonslagen. Hur mycket våld som får användas får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, avgöras beroende på omständigheterna i det aktuella fallet (jfr <a ...

  • RH 2012:9:Polisassistent som på sin fritid ingripit mot en berusad person har frikänts från ansvar för misshandel alt. tjänstefel. Fråga bl.a. om polisassistentens rätt att använda våld enligt 8 och 10 §§ polislagen.
  • RH 2013:17:När en ordningsvakt ska omhänderta en person ber han en annan person om hjälp med omhändertagandet. Då medhjälparen ingriper skadas den omhändertagne. Medhjälparen åtalas för misshandel och åtalet justeras vid tingsrätten till vållande till kroppsskada. Föreligger förutsättningar för åtal enligt 3 kap. 12 § brottsbalken? Ska den som hjälpt till med gripandet bära straffrättsligt ansvar?
  • NJA 1993 s. 360:Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).
  • RH 2011:31:Förare av polisbil, som dagtid på gator i centrala Stockholm med påslagna sirener och blåljus förföljt en undflyende personbil, har åtalats för tjänstefel. Handlandet, som bedömts innefatta viss oaktsamhet, har befunnits utgöra en gärning som är att anse som ringa varför åtalet ogillats.
  • NJA 2013 s. 336:En polis som planerade en prejning genom trängning utan att dessförinnan rapportera det till vakthavande befäl har dömts för tjänstefel.
  • RH 2007:40:Polisens förföljande av en personbil slutade med att personbilen kolliderade med ett träd och en person avled. K.H., som tjänstgjorde som befäl vid Polismyndighetens i Skåne länskommunikationscentral (LKC) vid tiden för händelsen och som beslutat att förföljandet skulle fortsätta, åtalades för tjänstefel. Tingsrätten ogillade åtalet. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut och uttalade att det måste finnas ett betydande utrymme för olika uppfattningar i tolknings- och tillämpningsfrågor vid utövandet av tjänsten. Endast mera klara felbedömningar bör innebära ett åsidosättande av vad som gällt för uppgiften för att ansvar för tjänstefel kan bli aktuellt.
  • NJA 1994 s. 48:Efter det att A tillsammans med annan brutit sig in i B:s bil och där tillgripit viss egendom började B förfölja A, slog omkull honom och hotade honom med en dragen dykarkniv. Under tumultet fick A en knivskada i ansiktet. Sedan B tagit ifrån A stulen egendom, tvingades A att med B gå till en telefonkiosk, varifrån polis tillkallades. B höll därvid kniven mot A:s strupe. Vid prövning av åtal mot B för vållande till kroppsskada och olaga hot uppkommer fråga om 1. nödvärnsrätt förelåg trots att B inte visste, att någon egendom tillgripits, förrän han avvisiterade A då denne låg på marken, 2. nödvärnssituationen upphörde när B tagit ifrån A stulen egendom eller först när polisen kom, 3. B:s handlande var uppenbart oförsvarligt, 4. B svårligen kunde besinna sig (nödvärnsexcess). 24 kap 1 och 5 §§ BrB.
  • NJA 1990 s. 324:En butikskontrollant har, som påtryckningsmedel mot en snattare som skulle gripas, omhändertagit snattarens handväska. Fråga om åtgärdens laglighet.
Ändrad: SFS 1998:27 (Ändringar i polislagen m.m.), 2002:577 (Fordonslag, m.m.), 1999:329 (Vissa trafikfrågor m.m.)

10 a §  En polisman som omhändertar eller på annat sätt inskränker någons rörelsefrihet får belägga honom eller henne med fängsel

  1. om han eller hon uppträder våldsamt och det är absolut nödvändigt med hänsyn till hans eller hennes egen eller någon annans säkerhet till liv eller hälsa, eller
  2. vid förflyttning inom en förvaringslokal och vid transport eller annan vistelse utanför en sådan lokal, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. Lag (2014:588).

Tillfälliga omhändertaganden, avlägsnanden m.m.

11 §  Har Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen enligt en särskild föreskrift befogenhet att besluta att någon ska omhändertas, får en polisman omhänderta honom eller henne i avvaktan på myndighetens beslut, om polismannen finner

  1. att föreskrivna förutsättningar för beslut om omhändertagande föreligger och
  2. att dröjsmål med omhändertagandet innebär fara för liv eller hälsa eller någon annan fara. Lag (2014:588).

12 §  Om någon som kan antas vara under arton år anträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes hälsa eller utveckling, får han eller hon tas om hand av en polisman för att genom dennes försorg skyndsamt överlämnas till sina föräldrar eller någon annan vårdnadshavare eller till socialnämnden. Vid bedömningen av risken för den unges hälsa eller utveckling ska det beaktas om man kan befara att den unge kan komma att utsättas för brott, involveras i brottslig verksamhet eller skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende. Lag (2012:802).

Prop. 2011/12:171: Enligt paragrafen får polisen under vissa förutsättningar tillfälligt omhänderta en ung person som befinner sig i en farlig eller skadlig miljö i syfte att överlämna honom eller henne till hans eller hennes föräldrar eller någon annan vårdnadshavare eller till socialnämnden. Ändringen innebär ett klargörande av under vilka förutsättningar ett sådant omhändertagande får ske. Frågan har behandlats närmare i avsnitt 7.2. ...

Ändrad: SFS 2012:802 (Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet), 1991:140 (None)

12 a §  Om det finns skälig anledning anta att någon skall omhändertas med stöd av 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och socialnämndens beslut om sådant omhändertagande inte kan avvaktas med hänsyn till att det finns en överhängande och allvarlig risk för att den enskilde kommer till skada, får den enskilde tas om hand av en polisman för att genom dennes försorg skyndsamt överlämnas till sjukhus.

[S2]Bestämmelserna i första stycket innebär ingen inskränkning i möjligheterna att omhänderta en person enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. Lag (2005:469).

Prop. 2004/05:123: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 5.1.

Bestämmelsen är en följd av att polisens befogenhet att besluta om omedelbart omhändertagande skall upphävas. Eftersom det i vissa fall kan dröja något innan socialnämnden eller dess ordförande kan fatta beslut, bör polisen få en uttrycklig befogenhet att ingripa för att säkerställa att ett beslut om omedelbart omhändertagande kan komma till stånd. Den ...

Införd: SFS 2005:469 (Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m.)

13 §  Om någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, får en polisman, när det är nödvändigt för att ordningen skall kunna upprätthållas, avvisa eller avlägsna honom från visst område eller utrymme. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling skall kunna avvärjas.

[S2]Är en åtgärd som avses i första stycket otillräcklig för att det avsedda resultatet skall uppnås, får personen tillfälligt omhändertas.

1 st. ger polisen rätt att avvisa eller avlägsna någon. Avvisande innebär att en person inte ges tillträde till ett område. Avlägsnande att en person som redan befinner sig på en plats transporteras bort därifrån, vart spelar ingen större roll bara den avlägsnas en kort sträcka. Till skillnad från ett omhändertagande i st. 2 kan ett avlägsnande uppfattas som meningslöst då det föreligger en risk att en person som avlägsnas kan riskera återvända till platsen, se NJA 2005 s. 385.

2 st. beskrivs tillfälligt omhändertagande och innebär ett avlägsnande med syfte att föra personen till en ny plats som kan, men inte behöver vara en kortare sträcka. Åtgärden innefattar ett påtvingat kroppsligt ingrepp av inte helt kort varaktighet men max sex timmar, se även 11 §. När detta tillämpas på en folkmassa så måste varje ordningsstörande person identifieras, det får inte tillämpas generellt på en folkmassa.


  • RH 2012:59:Två väktare som gjort ett obefogat ingripande mot en nattklubbsgäst har dömts för misshandel och olaga frihetsberövande. Straffvärdet har bedömts uppgå till fängelse tre månader men påföljden bestämdes till villkorlig dom och böter då ingen av dem kunde räkna med att i framtiden få arbeta som ordningsvakter.
  • NJA 1993 s. 360:Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).

13 a §  Om någon försöker tränga in på ett område eller i ett utrymme till vilket tillträde har förbjudits med stöd av denna lag eller annan författning, får en polisman avvisa eller avlägsna honom från området eller utrymmet, när det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten skall kunna upprätthållas. Detsamma gäller den som vägrar lämna ett sådant område eller utrymme, eller som inte följer en enligt denna lag meddelad anvisning att följa en viss väg. Lag (1998:27).

13 b §  Har Polismyndigheten med stöd av 2 kap.22 eller 23 §ordningslagen (1993:1617) beslutat att ställa in eller upplösa en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning, får en polisman avvisa eller avlägsna deltagare och åskådare, om det behövs för att syftet med beslutet ska uppnås. Lag (2014:588).

13 c §  Om en folksamling, som inte är en allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen (1993:1617), genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, får deltagarna i folksamlingen avvisas eller avlägsnas från det område eller utrymme där de befinner sig, om det är nödvändigt för att ordningen ska kunna upprätthållas.

[S2]Om en åtgärd enligt första stycket är otillräcklig för att ordningen ska kunna upprätthållas får deltagarna i folksamlingen avlägsnas längre bort från området eller utrymmet än vad som får ske enligt det stycket (utvidgat avlägsnande). Ett utvidgat avlägsnande får inte verkställas på ett sådant sätt att rörelsefriheten för deltagarna inskränks längre tid än två timmar.

[S3]En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas utan föregående beslut av Polismyndigheten endast om det är så brådskande att myndighetens beslut inte kan avvaktas. Lag (2014:588).

Prop. 2013/14:110: Ändringen, som har behandlats i avsnitt 6.2, består i ett namnbyte.

Prop. 2008/09:131: I paragrafen finns bestämmelser om avlägsnande av deltagare i ordningsstörande folksamlingar i andra fall än som avses i 13, 13 a och 13 b §§. Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.2 och 5.3.

I första stycket har en språklig ändring gjorts.

Andra stycket är nytt och innebär att om en åtgärd ...

  • NJA 2005 s. 385:Fråga om ansvar för tjänstefel för polisintendent som har beslutat om avlägsnande enligt 13 c § polislagen (1984:387).
Införd: SFS 1998:27 (Ändringar i polislagen m.m.)
Ändrad: SFS 2014:588 (En ny organisation för polisen), 2009:389 (Utvidgat avlägsnande vid ordningsstörningar)

14 §  Anträffas en okänd person av en polisman och finns det särskild anledning anta att han är efterspanad eller efterlyst och med stöd av lag skall berövas friheten vid anträffandet, får han omhändertas för identifiering, om han vägrar att lämna uppgift om sin identitet eller det finns anledning anta att hans uppgift om denna är oriktig.

15 §  Den som har omhändertagits enligt denna lag eller avlägsnats enligt 13 c § andra stycket ska underrättas om anledningen till omhändertagandet eller avlägsnandet så snart som möjligt. Den polisman som har verkställt ett omhändertagande ska så skyndsamt som möjligt anmäla åtgärden till sin förman. Har omhändertagandet inte redan upphört ska förmannen omedelbart pröva om det ska bestå.

[S2]Innebär förmannens beslut att den som har omhändertagits enligt 11 § ska hållas kvar eller har ingripandet gjorts med stöd av 12 §, ska förmannen skyndsamt underrätta Polismyndigheten respektive Säkerhetspolisen om omhändertagandet och skälet till detta.

[S3]Myndigheten ska snarast möjligt efter ett omhändertagande enligt 11 § meddela beslut enligt vad som är föreskrivet om detta. Lag (2014:588).

Prop. 2008/09:131: Paragrafen innehåller bestämmelser om underrättelser och beslut vid omhändertaganden och avlägsnanden. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.3.

I första stycket har en ändring gjorts som innebär att en underrättelse enligt paragrafen ska meddelas även den som avlägsnas genom ett ...

  • NJA 1993 s. 360:Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).
Ändrad: SFS 2014:588 (En ny organisation för polisen), 2009:389 (Utvidgat avlägsnande vid ordningsstörningar)

16 §  Den som har omhändertagits enligt 11 § eller enligt 13 § andra stycket ska förhöras så snart som möjligt.

[S2]Har omhändertagandet skett enligt 13 § andra stycket ska den omhändertagne friges snarast möjligt efter förhöret. Polismyndigheten ska dock skyndsamt överlämna den som är under arton år till hans eller hennes föräldrar, annan vårdnadshavare, en tjänsteman inom socialtjänsten eller någon annan lämplig vuxen person. I avvaktan på detta får den unge hållas kvar. Ingen får dock hållas kvar längre än sex timmar. Bedöms den omhändertagne vara i behov av hjälp eller stöd från samhällets sida, ska Polismyndigheten lämna råd och upplysningar. Om det bedöms lämpligt, ska Polismyndigheten samråda med andra samhällsorgan som svarar för hjälp och stöd av sådant slag.

[S3]När någon har omhändertagits enligt 14 § ska åtgärder för att fastställa hans eller hennes identitet skyndsamt vidtas. Den omhändertagne ska omedelbart friges så snart han eller hon har identifierats. Han eller hon får dock inte hållas kvar längre än sex timmar eller, om det är av synnerlig vikt att han eller hon identifieras, tolv timmar. Lag (2014:588).

17 §  Vid omhändertagande enligt denna lag skall tillses att åtgärden inte orsakar den omhändertagne större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till åtgärdens syfte eller väcker onödig uppmärksamhet. Den som har omhändertagits får inte underkastas annan inskränkning i sin frihet än som behövs med hänsyn till ändamålet med åtgärden, ordning eller säkerhet. Den omhändertagne får tas i förvar om det är nödvändigt med hänsyn till ordning eller säkerhet. Den som är under femton år får dock inte tas i förvar. Lag (1998:27).

17 a §  Om den som har omhändertagits enligt denna lag eller enligt sådana särskilda föreskrifter som avses i 11 § eller som på någon annan grund är skyldig att stanna kvar hos Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen begär det eller om det annars finns skäl för det, ska någon av hans eller hennes närmaste anhöriga eller någon annan person som står honom eller henne särskilt nära underrättas om åtgärden. Vid pågående brottsutredning får dock underrättelsen inte lämnas förrän det kan ske utan men för utredningen.

[S2]Om den berörde motsätter sig att någon underrättas om åtgärden, får underrättelse lämnas bara om det finns synnerliga skäl.

[S3]Underrättelse behöver inte lämnas om åtgärden har upphört. Lag (2014:588).

Prop. 2007/08:47: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om underrättelser till närstående om frihetsberövande i vid bemärkelse. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Bestämmelsen om underrättelse avser personer som har omhändertagits enligt polislagen (se t.ex. 12, 13 och 14 §§) eller enligt sådana föreskrifter som avses i 11 § den lagen. Med det senare ...

Införd: SFS 2008:70 (Utvidgad rätt till biträde vid förhör under förundersökning, m.m.)
Ändrad: SFS 2014:588 (En ny organisation för polisen)

18 §  Skall någon gripas enligt 24 kap.rättegångsbalken, får han inte omhändertas eller hållas kvar enligt 13 § andra stycket.

Angående omhändertagande av berusade personer finns bestämmelser i lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m. m.

Kroppsvisitation m.m.

19 §  En polisman som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig

  1. av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas om hand, eller
  2. för att hans identitet skall kunna fastställas.

[S2]En polisman får också kroppsvisitera i den utsträckning det behövs för att söka efter

  1. vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken, eller
  2. föremål som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom, om det finns särskild anledning anta att den som avses med åtgärden bär ett sådant föremål med sig och det med hänsyn till omständigheterna kan antas att föremålet kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken. Lag (2003:858).

Prop. 2002/03:138: Den nya bestämmelsen i andra punkten i andra stycket innebär att en polisman får kroppsvisitera i förebyggande syfte för att söka efter föremål som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom. Förutsättningarna för kroppsvisitation i dessa fall är dels att det finns särskild anledning att anta att den som avses med åtgärden bär ett sådant föremål med sig, dels att det med hänsyn till omständigheterna kan antas att föremålet kan förklaras förverkat enligt ...

Ändrad: SFS 2003:858 (Åtgärder mot klotter och annan skadegörelse), 1993:1412 (med förslag till ändrade regler om kroppsvisitation och kroppsbesiktning, m.m.), 1987:577 (om ändring i polislagen (1984:387))

19 a §  En polisman får i samband med ett förhör som hålls i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler kroppsvisitera förhörspersonen, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl för att söka efter vapen eller andra farliga föremål. Lag (2020:1050).

Prop. 2019/20:186: Paragrafen är ny och utökar polismäns befogenhet att kroppsvisitera personer i samband med förhör. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Införd: SFS 2020:1050 (Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda)

Särskilda befogenheter till husrannsakan och liknande åtgärder

20 §  För att söka efter en person som med laga stöd ska omhändertas får en polisman bereda sig tillträde till den eftersöktes bostad eller till annat hus, rum eller ställe som tillhör eller disponeras av honom eller henne. Detsamma gäller i fråga om en lokal som är tillgänglig för allmänheten. Finns det synnerliga skäl att anta att den eftersökte uppehåller sig hos annan, får polismannen bereda sig tillträde även dit. På motsvarande sätt får en polisman bereda sig tillträde till en bostad eller något annat ställe för att söka efter ett föremål som polisen med stöd av lag eller annan författning ska omhänderta. Det som nyss har sagts om den eftersökte gäller då i stället föremålets ägare eller innehavare.

[S2]För att söka efter någon som har intagits i en kriminalvårdsanstalt efter att ha dömts till fängelse i minst fyra år och som har avvikit får en polisman undersöka transportmedel på viss plats, om den avvikne kan antas utgöra en allvarlig fara för annans liv eller hälsa eller för rikets säkerhet och det finns särskild anledning att anta att den avvikne kan komma att passera platsen. En polisman har samma befogenhet för att söka efter någon som genomgår psykiatrisk tvångsvård eller som överlämnats till rättspsykiatrisk vård och som avvikit från en sjukvårdsinrättning, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl att anta att den avvikne utgör en allvarlig fara för annans liv eller hälsa eller för rikets säkerhet.

[S3]En åtgärd som avses i första eller andra stycket får endast i brådskande fall vidtas utan föregående beslut av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen. Endast om det finns särskilda skäl får åtgärden vidtas mellan klockan 21 och 6.

[S4]I fråga om husrannsakan för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar och efter den som ska gripas, anhållas eller häktas eller hämtas till förhör eller inställelse vid domstol finns bestämmelser i rättegångsbalken. Lag (2014:588).

20 a §  En polisman får genomsöka ett fordon eller en båt i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan påträffas och förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken. Lag (2019:37).

Prop. 2018/19:16: Paragrafen behandlar en polismans rätt att i vissa situationer genomsöka ett fordon eller en båt efter vapen eller andra farliga föremål. Övervägandena finns i avsnitt 13.

Med båt avses fartyg vars skrov har en största längd på 24 meter. Större fartyg än så omfattas inte av bestämmelsen. Definitionen överensstämmer med definitionen i 1 ...

Prop. 2005/06:113: hövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan påträffas och förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken.

Paragrafen, som är ny, behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2005/06:113#S4" ...

Införd: SFS 2006:387 (Ökad kontroll av vapen)
Ändrad: SFS 2019:37 (En ny kustbevakningslag)

21 §  En polisman får också bereda sig tillträde till ett hus, rum eller annat ställe, om det finns anledning anta att någon där har avlidit eller är medvetslös eller annars oförmögen att tillkalla hjälp. En sådan åtgärd får vidtas även när det är nödvändigt för efterspaning av någon som är försvunnen, om denne kan antas behöva hjälp.

22 §  En polisman får stoppa ett fordon eller annat transportmedel

  1. om det finns anledning att anta att någon som färdas i fordonet har gjort sig skyldig till brott,
  2. om det av någon annan anledning behövs för att med laga stöd ingripa mot någon som färdas i fordonet, genom att beröva honom friheten, på annat sätt inskränka hans rörelsefrihet eller underkasta honom kroppsvisitation eller kroppsbesiktning,
  3. om det behövs för att med laga stöd genomföra husrannsakan i fordonet eller
  4. om det behövs för att reglera trafiken eller för att kontrollera fordon eller förare eller fordons last enligt vad som är särskilt föreskrivet. Lag (2002:577).

Prop. 2001/02:130: Tillägget i punkt 4 har gjorts för att möjliggöra att en polisman stoppar ett fordon för att kontrollera dess last enligt de närmare bestämmelserna i fordonslagen.

  • NJA 2013 s. 336:En polis som planerade en prejning genom trängning utan att dessförinnan rapportera det till vakthavande befäl har dömts för tjänstefel.
  • RH 2011:31:Förare av polisbil, som dagtid på gator i centrala Stockholm med påslagna sirener och blåljus förföljt en undflyende personbil, har åtalats för tjänstefel. Handlandet, som bedömts innefatta viss oaktsamhet, har befunnits utgöra en gärning som är att anse som ringa varför åtalet ogillats.
  • RH 2007:40:Polisens förföljande av en personbil slutade med att personbilen kolliderade med ett träd och en person avled. K.H., som tjänstgjorde som befäl vid Polismyndighetens i Skåne länskommunikationscentral (LKC) vid tiden för händelsen och som beslutat att förföljandet skulle fortsätta, åtalades för tjänstefel. Tingsrätten ogillade åtalet. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut och uttalade att det måste finnas ett betydande utrymme för olika uppfattningar i tolknings- och tillämpningsfrågor vid utövandet av tjänsten. Endast mera klara felbedömningar bör innebära ett åsidosättande av vad som gällt för uppgiften för att ansvar för tjänstefel kan bli aktuellt.
Införd: SFS 1998:27 (Ändringar i polislagen m.m.)
Ändrad: SFS 2002:577 (Fordonslag, m.m.)

Särskilda befogenheter i den skyddande och förebyggande verksamheten

23 §  Kan det av särskilda skäl anses finnas en risk att något brott, som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom, kommer att förövas på en viss plats, får en polisman i syfte att avvärja brottet eller bereda skydd mot detta, i anslutning till denna plats,

  1. bereda sig tillträde till ett hus, rum eller annat ställe för att söka efter sprängmedel, vapen eller något annat farligt föremål,
  2. stänga av, utrymma eller förbjuda tillträde till ett hus, rum eller annat ställe, meddela förbud mot att ett visst föremål flyttas eller mot trafik med ett visst kommunikationsmedel eller vidta någon annan sådan åtgärd.

[S2]Om det finns allvarlig risk för brott som avses i första stycket, får en polisman för att söka efter ett farligt föremål även kroppsvisitera personer som uppehåller sig på platsen.

[S3]En åtgärd som avses i denna paragraf får endast i brådskande fall vidtas utan föregående beslut av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen. Lag (2014:588).

Prop. 2008/09:131: Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa åtgärder som får vidtas i polisens skyddande och förebyggande verksamhet. Den har behandlats i avsnitt 6.1 och 6.2.

I första stycket har en ändring gjorts för att tydliggöra att en åtgärd enligt paragrafen måste ha en nära geografisk anknytning till den plats där det befarade ...

  • RH 2004:92:Det s.k. Jaldungmålet. Tillämpning av 23 § polislagen (1984:387) om avstängning och utrymning av område (Hvitfeldtska gymnasiet) och 24 kap. 7 § rättegångsbalken om gripande i samband med 2001 års EU-toppmöte i Göteborg.
  • NJA 1994 s. 48:Efter det att A tillsammans med annan brutit sig in i B:s bil och där tillgripit viss egendom började B förfölja A, slog omkull honom och hotade honom med en dragen dykarkniv. Under tumultet fick A en knivskada i ansiktet. Sedan B tagit ifrån A stulen egendom, tvingades A att med B gå till en telefonkiosk, varifrån polis tillkallades. B höll därvid kniven mot A:s strupe. Vid prövning av åtal mot B för vållande till kroppsskada och olaga hot uppkommer fråga om 1. nödvärnsrätt förelåg trots att B inte visste, att någon egendom tillgripits, förrän han avvisiterade A då denne låg på marken, 2. nödvärnssituationen upphörde när B tagit ifrån A stulen egendom eller först när polisen kom, 3. B:s handlande var uppenbart oförsvarligt, 4. B svårligen kunde besinna sig (nödvärnsexcess). 24 kap 1 och 5 §§ BrB.
  • NJA 1990 s. 324:En butikskontrollant har, som påtryckningsmedel mot en snattare som skulle gripas, omhändertagit snattarens handväska. Fråga om åtgärdens laglighet.
Ändrad: SFS 2014:588 (En ny organisation för polisen), 1986:656 (om lag om disciplinförseelser av krigsmakt m.m.), 1988:446 (om lokalisering av kustbevakningens centrala och regionala ledning och om lagändring med andledning av att kustbevakningen blir en egen myndighet), 2009:389 (Utvidgat avlägsnande vid ordningsstörningar)

23 a §  Polismyndigheten meddelar förordnande att vara arrestantvakt eller passkontrollant för den som inte är anställd som sådan vid Polismyndigheten och inte heller är polisman. Ett förordnande för en arrestantvakt får avse även bevakningsuppdrag utanför förvaringslokalen. I förordnandet ska verksamhetens art och omfattning anges. Förordnandet får återkallas. Lag (2014:588).

Prop. 1997/98:95: Paragrafen är ny. Genom den ges stöd i lag för att polismyndighet kan meddela förordnande att vara arrestantvakt eller passkontrollant för den som inte är anställd som sådan i polisväsendet och inte heller är polisman. Innehållet i paragrafen motsvaras i detta hänseende helt av nuvarande 7 kap. 14 § polisförordningen. Ett förtydligande har gjorts genom att det lagtexten har lagts till att ett förordnande för en arrestantvakt även får avse viss bevakning utanför förvaringslokalen. Det kan t.ex. ...

Införd: SFS 1998:600 (Ändringar i kriminalvårdslagstiftningen, m.m.)
Ändrad: SFS 2014:588 (En ny organisation för polisen)

24 §  I samband med allvarliga störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten får Polismyndigheten, om det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas, förbjuda tillträde till ett visst område eller utrymme. Detsamma gäller om det finns risk för sådana störningar.

[S2]Under samma förutsättningar som anges i första stycket får Polismyndigheten anvisa deltagare i en folksamling att följa en viss väg.

[S3]Om det är så brådskande att Polismyndighetens beslut inte kan avvaktas, får en polisman, i avvaktan på myndighetens beslut, meddela sådana förbud och anvisningar som avses i första och andra styckena. Lag (2014:588).

24 a §  Kan det av särskilda skäl anses finnas risk för att brott enligt 4 eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott kommer att begås, får en polisman, i syfte att förhindra brottet, tillfälligt omhänderta fordonsnycklar eller annat som behövs för färden eller, om så krävs, fordonet.

[S2]Om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda och om det är nödvändigt för att söka efter sådan egendom som anges där, får en polisman kroppsvisitera den person som kan komma att göra sig skyldig till brottet och genomsöka fordonet. Lag (2004:1032).

Prop. 2003/04:159: Paragrafen, som är ny, behandlas i avsnitt 4. Bestämmelsen innebär att polisman i syfte att förhindra brott enligt 4 eller 4 a § lagen om straff för vissa trafikbrott (1951:649) får tillfälligt omhänderta fordonsnycklar eller annat som behövs för färden eller, om så krävs, själva fordonet. Bestämmelsen är i första hand avsedd att ge polisen uttryckligt lagstöd ...

Införd: SFS 2004:1032 (Tillfälligt omhändertagande av egendom för att förhindra trafiknykterhetsbrott)

24 b §  En polisman som har beslutat om omhändertagande av egendom med stöd av 24 a § skall skyndsamt anmäla det till sin förman. Förmannen skall omedelbart pröva om omhändertagandet skall bestå. Lag (2004:1032).

Prop. 2003/04:159: Bestämmelsen är ny och behandlas i avsnitt 5. Enligt bestämmelsen skall en polisman, om han eller hon har beslutat om ett omhändertagande, skyndsamt anmäla det till sin förman, som omedelbart skall pröva om omhändertagandet skall bestå. Tillfälliga omhändertaganden skall dokumenteras genom att ett sådant protokoll som anges i 27 § skall upprättas.

Införd: SFS 2004:1032 (Tillfälligt omhändertagande av egendom för att förhindra trafiknykterhetsbrott)

24 c §  Ett omhändertagande skall upphöra så snart det inte längre finns skäl för det och får inte vara längre än 24 timmar.

[S2]Omhändertagen egendom skall återlämnas till den från vilken egendomen omhändertogs, om det inte finns särskilda skäl att lämna den till någon annan. Lag (2004:1032).

Prop. 2003/04:159: Bestämmelsen är ny och behandlas i avsnitt 6. Enligt bestämmelsen skall ett omhändertagande upphöra så snart det inte längre finns skäl för det och får inte vara längre än 24 timmar. Om inte särskilda skäl finns skall egendomen återlämnas till den från vilken den togs. Sådana särskilda skäl kan vara att denne uttryckligen har begärt eller samtyckt till att egendomen lämnas ut till någon annan. Ett samtycke eller en begäran ...

Införd: SFS 2004:1032 (Tillfälligt omhändertagande av egendom för att förhindra trafiknykterhetsbrott)

24 d §  Hämtas inte egendomen när ett omhändertagande har upphört får Polismyndigheten under de förutsättningar som anges i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. förstöra egendomen eller sälja den för statens räkning.

[S2]Den från vilken egendomen omhändertogs ska snarast efter omhändertagandet delges underrättelse om att egendomen kan komma att förstöras eller säljas. Om det är känt att någon annan också berörs av omhändertagandet, ska även han eller hon delges en sådan underrättelse. Lag (2014:588).

Prop. 2003/04:159: Bestämmelsen är ny och behandlas i avsnitt 7. Bestämmelsen innebär att om inte egendomen hämtas ut efter det att omhändertagandet upphört får den förstöras eller säljas för statens räkning under de förutsättningar som anges i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. En underrättelse skall snarast efter omhändertagandet delges ...

Införd: SFS 2004:1032 (Tillfälligt omhändertagande av egendom för att förhindra trafiknykterhetsbrott)
Ändrad: SFS 2014:588 (En ny organisation för polisen)

Uppgifter från transportföretag

25 §  Ett transportföretag som befordrar varor, passagerare eller fordon till eller från Sverige ska på begäran av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen skyndsamt lämna de aktuella uppgifter om ankommande och avgående transporter, som företaget har tillgång till. Transportföretaget har endast skyldighet att lämna de uppgifter om passagerare som avser namn, resrutt, bagage och medpassagerare samt sättet för betalning och bokning.

[S2]Polismyndigheten får begära uppgifter enligt första stycket endast om uppgifterna kan antas ha betydelse för den brottsbekämpande verksamheten.

[S3]Lufttrafikföretag som omfattas av skyldigheten att överföra uppgifter enligt lagen (2018:1180) om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen är endast skyldiga att lämna uppgifter i enlighet med första och andra styckena om de behövs i verksamhet som rör nationell säkerhet. Lag (2018:1186).

26 §  Transportföretag får lämna uppgifter enligt 25 § på så sätt att de görs läsbara för Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen genom terminalåtkomst.

[S2]Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får ta del av uppgifter genom terminalåtkomst endast i den omfattning och under den tid som behövs för att kontrollera aktuella transporter. Lag (2018:1701).

Dokumentation

27 §  Protokoll ska föras över ingripande som innebär att någon avvisas, avlägsnas, omhändertas eller grips. Protokoll ska också föras över husrannsakan och liknande åtgärder enligt denna lag samt vid omhändertagande av föremål.

[S2]Av protokollet ska det framgå

  1. vem som har fattat beslutet om ingripandet,
  2. grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats,
  3. vem eller vilka som har deltagit i ingripandet,
  4. vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot,
  5. tiden för ingripandet samt
  6. vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet.

[S3]Ansvarig för att protokoll upprättas är, i fråga om uppgifter som avses i andra stycket 1 och 2, den som har fattat beslutet och i fråga om uppgifter som avses i andra stycket 3-6, den som är att anse som förman vid ingripandet.

[S4]I rättegångsbalken finns bestämmelser om protokoll över förvar, beslag, husrannsakan samt kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Lag (2008:378).

28 §  Protokoll skall föras över ingripanden som innebär användning av fängsel, skjutvapen, tårgas samt tekniska hjälpmedel för att stoppa fordon eller annat transportmedel. Ett sådant protokoll skall innehålla uppgift om skälen för åtgärden. Ansvarig för att protokoll upprättas är den som har fattat beslutet. Lag (1998:27).

Slutbestämmelser

29 §  Det som föreskrivs i 10 § första stycket 1, 2 och 4 gäller även en sådan vaktpost eller någon annan som vid Försvarsmakten tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning. Bestämmelsen i 10 § första stycket 2 gäller dessutom den som annars med stöd i lag ska verkställa ett frihetsberövande. Bestämmelsen i 10 § första stycket 4 gäller den som i myndighetsutövning har befogenhet att verkställa någon åtgärd som anges där. Vid ingripande med stöd av 10 § första stycket 4 tillämpas också andra stycket samma paragraf. Bestämmelsen i 10 § första stycket 5 gäller även en tjänsteman vid Tullverket som utövar någon befogenhet som anges där för trafiknykterhetskontroll.

[S2]När den som avses i första stycket med stöd i lag berövar någon friheten eller avlägsnar någon, tillämpas också 19 § första stycket 1.

[S3]Bestämmelserna i 10 a och 13 §§ gäller också en ordningsvakt, om inget annat framgår av hans eller hennes förordnande. Om en ordningsvakt har omhändertagit någon, gäller dock att den omhändertagne skyndsamt ska överlämnas till närmaste polisman.

[S4]I fråga om en kustbevakningstjänstemans befogenheter finns särskilda bestämmelser i kustbevakningslagen (2019:32).

[S5]Bestämmelserna i 17 a § gäller också när någon är skyldig att under en brottsutredning stanna kvar hos någon annan myndighet än Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen. Lag (2019:37).

Prop. 2018/19:16: som anges där. Vid ingripande med stöd av 10 § första stycket 4 tillämpas också andra stycket samma paragraf. Bestämmelsen i 10 § första stycket 5 gäller även en tjänsteman vid Tullverket som utövar någon befogenhet som anges där för trafiknykterhetskontroll.

När den som avses i första stycket med stöd i lag berövar någon friheten eller avlägsnar någon, tillämpas också 19 § första stycket 1.

Bestämmelserna i 10 a och 13 §§ gäller ...

Prop. 2007/08:47: I paragrafen behandlas vilka befogenheter enligt polislagen som tillkommer andra än polismän.

I det nya fjärde stycket hänvisas till de föreslagna bestämmelserna i 17 a § om underrättelse till närstående om frihetsberövande. Enligt de bestämmelserna ska underrättelse ske i vissa fall när någon är skyldig att stanna kvar hos polisen, t.ex. för förhör enligt 23 ...

  • RH 2013:17:När en ordningsvakt ska omhänderta en person ber han en annan person om hjälp med omhändertagandet. Då medhjälparen ingriper skadas den omhändertagne. Medhjälparen åtalas för misshandel och åtalet justeras vid tingsrätten till vållande till kroppsskada. Föreligger förutsättningar för åtal enligt 3 kap. 12 § brottsbalken? Ska den som hjälpt till med gripandet bära straffrättsligt ansvar?
  • RH 2012:59:Två väktare som gjort ett obefogat ingripande mot en nattklubbsgäst har dömts för misshandel och olaga frihetsberövande. Straffvärdet har bedömts uppgå till fängelse tre månader men påföljden bestämdes till villkorlig dom och böter då ingen av dem kunde räkna med att i framtiden få arbeta som ordningsvakter.
Ändrad: SFS 2014:588 (En ny organisation för polisen), 2008:326 (Ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri), 2019:37 (En ny kustbevakningslag), 1998:27 (Ändringar i polislagen m.m.), 2008:70 (Utvidgad rätt till biträde vid förhör under förundersökning, m.m.)

29 a §  Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får överlämna till Kriminalvården att transportera någon som är berövad friheten. Vid en sådan transport tillämpas följande bestämmelser i häkteslagen (2010:611):

[S2]Om det behövs för planeringen och genomförandet av transporten, ska Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, utan hinder av sekretess, lämna Kriminalvården de uppgifter som avses i 45 b § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 43 b § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 47 b § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, 27 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, 20 b § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård eller 10 kap. 19 c § utlänningslagen (2005:716). Lag (2017:137).

Prop. 2016/17:57: I första stycket anges att Polismyndigheten får överlämna en transport av någon som är frihetsberövad till Kriminalvården. Med transport avses inte endast förflyttning som sker med fordon, utan även till fots från exempelvis en polisarrest eller till en domstol.

Införd: SFS 2017:137 (Transporter av frihetsberövade)

30 §  Närmare föreskrifter för verkställighet av denna lag meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1998:27).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Polislag (1984:387)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
    2. Genom lagen upphävs lagen (1972:509) om vad som avses med polismyndighet m. m. och lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande.
    3. Vad som före ikraftträdandet har föreskrivits om polisstyrelse skall i fortsättningen gälla polismyndigheten.
    4. De nya bestämmelserna om val av ledamöter och suppleanter i polisstyrelser tillämpas först vid val som avser tid efter utgången av år 1985. I fråga om val till polisstyrelse avseende tid till utgången av år 1985 gäller äldre lag.
    5. har upphävts genom lag (1994:1734).
    Förarbeten
    Prop. 1983/84:111
    Ikraftträder
    1984-10-01

Förordning (1984:721) om ikraftträdande av polislagen (1984:387)

    Omfattning
    ikrafttr.
    Ikraftträder
    1984-10-01

Lag (1986:656) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Prop. 1985/86:9
    Omfattning
    ändr. 23 §
    Ikraftträder
    1987-06-01

Lag (1987:577) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:115
    Omfattning
    ändr. 19 §, rubr. närmast före 19 §
    Ikraftträder
    1987-07-01

Lag (1988:446) om ändring i polislagen (1984:387)

Lag (1989:128) om ändring i polislagen (1984:387)

Lag (1989:445) om ändring i polislagen (1984:387)

Lag (1990:997) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:155
    Omfattning
    ändr. 6 §; ny 5 a §
    Ikraftträder
    1991-01-01

Lag (1991:140) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:86
    Omfattning
    ändr. 12, 16 §§
    Ikraftträder
    1991-04-30

Lag (1991:665) om ändring i polislagen (1984:387)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
    2. Under tiden den 1 juli--den 31 december 1991 gäller vad som sägs i 20§ andra stycket om den som genomgår psykiatrisk tvångsvård eller den som överlämnats till rättspsykiatrisk vård i stället den som av domstol med stöd av 31 kap. 3 § brottsbalken överlämnats till sluten psykiatrisk vård eller till vård i specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:129
    Omfattning
    ändr. 20 §
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1993:1412) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:67, Prop. 1993/94:24, Bet. 1993/94:JuU7
    Omfattning
    ändr. 19 §
    Ikraftträder
    1994-01-01

Lag (1994:264) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:257, Prop. 1993/94:65, Bet. 1993/94:AU16
    Omfattning
    nya 7 a §, rubr. närmast före 7 a §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:1051) om ändring i lagen (1994:264) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:377
    Omfattning
    ändr. 7 a § i 1994:264
    Ikraftträder
    1994-10-01

Lag (1994:1734) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:80, Prop. 1994/95:7, Bet. 1994/95:FöU2
    Omfattning
    upph. 5 p övergångsbest. till 1984:387
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1996:1437) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:96, Prop. 1996/97:1, Bet. 1996/97:JuU1
    Omfattning
    ändr. 5 §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1998:27) om ändring i polislagen (1984:387)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:138, Prop. 1996/97:175, Bet. 1997/98:JuU7
    Omfattning
    nuvarande 22, 23, 24 §§ betecknas 23, 29, 30 §§, rubr, närmast före nuvarande 22, 23 §§ sätts närmast före de nya 23, 29 §§; ändr. 9, 10, 17 §§, den nya 29 §, rubr. före 11 §; nya 10 a, 13 a, 13 b, 13 c, 22, 24, 25, 26, 27, 28 §§, rubr. närmast före 25, 27 §§
    Ikraftträder
    1998-04-01

Lag (1998:600) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:208, Prop. 1997/98:95, Bet. 1997/98:JuU19
Omfattning
ny 23 a §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1555) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:36, Prop. 1998/99:1, Bet. 1998/99:JuU5
Omfattning
upph. 6 §, rubr. närmast före 4, 6, 7 §§; ändr. 4, 5, 5 a §§
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1999:329) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:214, Prop. 1998/99:91, Bet. 1998/99:TU13
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
1999-07-01

Lag (2002:577) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:280, Prop. 2001/02:130, Bet. 2001/02:TU13
Omfattning
ändr. 10, 22 §§
Ikraftträder
2003-05-01

Lag (2003:413) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:225, Prop. 2002/03:53, Bet. 2002/03:SoU15
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:858) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:15, Prop. 2002/03:138, Bet. 2003/04:JuU3
Omfattning
ändr. 19 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:1032) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:5, Prop. 2003/04:159, Bet. 2004/05:JuU3
Omfattning
nya 24 a, 24 b, 24 c, 24 d §§
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1356) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:105, Prop. 2004/05:1, Bet. 2004/05:JuU1
Omfattning
ändr. 5 a §
Ikraftträder
2005-02-01

Lag (2005:469) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:271, Prop. 2004/05:123, Bet. 2004/05:SoU15
Omfattning
ny 12 a §
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2006:387) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:225, Prop. 2005/06:113, Bet. 2005/06:JuU29
Omfattning
ny 20 a §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:515) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:297, Prop. 2005/06:138, Bet. 2005/06:JuU36
Omfattning
ny 2 a §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2008:70) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:131, Prop. 2007/08:47, Bet. 2007/08:JuU11
Omfattning
ändr. 29 §; ny 17 a §
Ikraftträder
2008-04-01

Lag (2008:326) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:188, Prop. 2007/08:53, Bet. 2007/08:JuU26
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2008:378) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:203, Prop. 2007/08:68, Bet. 2007/08:JuU18
Omfattning
ändr. 27 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2009:389) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:236, Prop. 2008/09:131, Bet. 2008/09:JuU26
Omfattning
ändr. 13 c, 15, 23 §§
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2010:620) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:317, Prop. 2009/10:135, Bet. 2009/10:JuU21
Omfattning
ändr. 10 a §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2012:802) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:60, Prop. 2011/12:171, Bet. 2012/13:JuU5
Omfattning
ändr. 12 §
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2014:588) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
upph. 5, 5 a, 7 §§, rubr. närmast före 4, 7 a §§; nuvarande 3, 7 a §§ betecknas 6, 5 §§; ändr. 1, 2, 2 a, 4, den nya 5, den nya 6, 10 a, 11, 13 b, 13 c, 15, 16, 17 a, 20, 23, 23 a, 24, 24 d, 25, 26, 29 §§, rubr. närmast före 3 § sätts närmast före nya 6 §; nya 2 b, 3 §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2015:447) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:260, Prop. 2014/15:94, Bet. 2014/15:JuU25
Omfattning
ny 7 §, rubr. närmast före 7 §
Ikraftträder
2015-08-01

Lag (2017:137) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:149, Prop. 2016/17:57, Bet. 2016/17:JuU9
Omfattning
ny 29 a §
Ikraftträder
2017-04-01

Lag (2018:586) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:289, Prop. 2017/18:89, Bet. 2017/18:JuU21
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2019-04-01

Lag (2018:1186) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:394, Prop. 2017/18:234, Bet. 2017/18:JuU39
Omfattning
ändr. 25 §
Ikraftträder
2018-08-01

(2018:1701) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:10, Prop. 2017/18:269, Bet. 2018/19:JuU3
Omfattning
ändr. 26 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2019:37) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:130, Prop. 2018/19:16, Bet. 2018/19:FöU4
Omfattning
ändr. 20 a, 29 §§
Ikraftträder
2019-04-01

Lag (2020:1050) om ändring i polislagen (1984:387)

Förarbeten
Rskr. 2020/21:57, Prop. 2019/20:186, Bet. 2020/21:JuU3
Omfattning
ny 19 a §
Ikraftträder
2021-01-01