1 §  Regeringen meddelar i denna förordning provisoriska bestämmelser om skolledning och skolledningsresurser m.m. för grundutbildning för vuxna (grundvux) och kommunal vuxenutbildning (komvux) för tiden från och med den 1 juli 1987. Huvudmännen skall tillämpa förordningen vid sin planering för nämnda tid.

Förordningen innehåller föreskrifter om

1. skolenheter m.m.,
2. ledningen av en vuxenutbildningsenhet,
3. ledningen av vuxenutbildning som ingår i en gymnasieenhet eller en skolenhet med grundskola,
4. behörighet till tjänst som rektor eller studierektor samt åligganden m.m.,
5. specialfunktioner,
6. skolledningsresurser,
7. beräkning av rektors och studierektors undervisningsskyldighet m. m. och
8. statsbidrag.

2 §  I förordningen avses med

huvudman kommun eller landstingskommun som anordnar grundvux och komvux,

skolstyrelse lokal styrelse för vuxenutbildning,

redovisningsår tiden den 1 juli--den 30 juni följande år,

vuxenutbildning grundvux och komvux.

3 §  Förordningen skall tillämpas i stället för följande föreskrifter i vuxenutbildningsförordningen (1985:288) vid planeringen enligt 1 §, nämligen

2 kap.5--7 §§ samt 9 § i den del som avser kostnader för studierektor,

3 kap.39--43, 46--54 och 62 §§ samt 70 § första stycket 1 och 2.

Föreskrifter i övrigt i vuxenutbildningsförordningen eller andra författningar om rektor eller studierektor vid särskild skolenhet för kommunal vuxenutbildning skall i stället avse rektor eller studierektor vid vuxenutbildningen.

4 §  En huvudmans vuxenutbildning skall organiseras på skolenheter enligt föreskrifterna i 6--10 §§.

5 §  För beräkning av omfattningen av en huvudmans vuxenutbildning under ett redovisningsår finns ett poängsystem. Enligt detta beräknas

1. 1,5 poäng för varje påbörjat 800-tal lektioner i grundvux,
2. 1,5 poäng för varje påbörjat 900-tal lektioner i komvux, varvid en lektion i yrkesämne räknas som 1,5 lektion.

Med lektioner likställs timmar för studiehandledning, studie- och yrkesorientering samt stödundervisning.

Beräkningen av poäng för ett redovisningsår skall utgå från de förutsättningar som är kända den 15 maj före redovisningsåret.

6 §  En huvudmans vuxenutbildning kan ingå i

1. skolenhet som har endast vuxenutbildning eller både vuxenutbildning och gymnasieskola under ledning av en rektor i vuxenutbildningen (vuxenutbildningsenhet),
2. skolenhet som har gymnasieskola och vuxenutbildning under ledning av en rektor i gymnasieskolan,
3. skolenhet som har grundskola och vuxenutbildning under ledning av en rektor i grundskolan.

7 §  En vuxenutbildningsenhet får anordnas om huvudmannens vuxenutbildning beräknas varaktigt uppgå till lägst 10,5 poäng. Beräknas omfattningen varaktigt uppgå till lägst 25,5 poäng skall minst en vuxenutbildningsenhet anordnas.

Om det finns en eller flera vuxenutbildningsenheter skall all huvudmannens vuxenutbildning ingå däri.

8 §  En vuxenutbildningsenhet kan också omfatta 6--9 poäng för vuxenutbildning och 1,5--9 poäng för gymnasieskola, om poängtalet för vuxenutbildningen är minst lika stort som poängtalet för gymnasieskolan och det sammanlagda poängtalet är 10,5--18.

I fråga om gymnasieskola beräknas därvid poäng enligt 5 § förordningen (1986:1081) med vissa provisoriska bestämmelser om gymnasieskolans skolledning och skolledningsbidrag m.m.

Av 10 § samma förordning följer att en huvudmans gymnasieskola som inte har tillräckligt underlag för en gymnasieenhet får ingå i en sådan vuxenutbildningsenhet som avses i 7 §.

9 §  Skolöverstyrelsen beslutar om vuxenutbildningsenheter enligt 7 och 8 §§. Skolöverstyrelsen får medge undantag från bestämmelserna i 7 § första stycket andra meningen, om det finns särskilda skäl. Beslut om vuxenutbildningsenhet enligt 8 § får fattas endast efter framställning från huvudmannen.

10 §  Om en huvudmans vuxenutbildning inte har tillräcklig omfattning för en vuxenutbildningsenhet enligt 7 § och huvudmannen inte vill utnyttja den möjlighet som kan finnas enligt 8 §, skall huvudmannens vuxenutbildning ingå i en sådan gymnasieenhet som avses i 7 § förordningen (1986:1081) med vissa provisoriska bestämmelser om gymnasieskolans skolledning och skolledningsbidrag m.m. Om en sådan gymnasieenhet saknas och huvudmannen inte vill utnyttja den möjlighet som kan finnas enligt 8 § samma förordning, skall huvudmannens vuxenutbildning ingå i en skolenhet under ledning av en rektor i grundskolan.

Om det finns särskilda skäl, får skolöverstyrelsen medge att en huvudmans vuxenutbildning, som inte har tillräckligt underlag för en vuxenutbildningsenhet enligt 7 §,

1. får ingå i en skolenhet under ledning av en rektor i grundskolan även om det finns en gymnasieenhet och
2. får fördelas på mer än en skolenhet under ledning av en rektor i gymnasieskolan eller grundskolan.

11 §  För ledningen av varje vuxenutbildningsenhet skall det finnas en tjänst som rektor.

12 §  Tjänst som rektor vid vuxenutbildningen inrättas av skolstyrelsen som en ordinarie tjänst.

Arbetsområdet för rektor bestäms av skolstyrelsen.

13 §  Om skolväsendet i en kommun har mindre omfattning än 130 poäng, får skolstyrelsen ålägga rektor att även vara skolchef.

14 §  För att biträda en eller flera rektorer får skolstyrelsen inrätta ordinarie tjänster som studierektor vid vuxenutbildningen.

Sådana tjänster får inrättas inom ramen för den del av skolledningsresurserna som återstår sedan resurser för tjänst som rektor har frånräknats.

15 §  Vuxenutbildning som ingår i en skolenhet under ledning av en rektor i gymnasieskolan (gymnasieenhet) eller en skolenhet under ledning av en rektor i grundskolan leds närmast under rektor av en sådan studierektor som avses i 16 §.

Studierektor får åläggas att biträda flera rektorer om vuxenutbildningen i fall som avses i 10 § andra stycket 2 fördelas på mer än en skolenhet.

16 §  Det skall finnas minst en tjänst som studierektor vid en huvudmans vuxenutbildning, om inte något annat följer av tredje stycket. Tjänster som studierektor inrättas som ordinarie tjänster. Om huvudmannens vuxenutbildning omfattar högst sex poäng enligt 5 §, skall skolstyrelsen i stället inrätta en arvodestjänst som studierektor.

Tjänster som studierektor inrättas inom ramen för huvudmannens skolledningsresurser.

En huvudmans skolledningsresurser för vuxenutbildningen får helt eller delvis tas i anspråk för tjänsten som rektor i fall som avses i 8 § förordningen (1986:1081) med vissa provisoriska bestämmelser om gymnasieskolans skolledning och skolledningsbidrag m. m. Om resurserna helt tas i anspråk, behöver ingen tjänst som studierektor vid vuxenutbildningen inrättas.

17 §  Behörig till ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid vuxenutbildningen är den som är behörig till extra ordinarie tjänst som lärare enligt förordningen (1975:337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun eller till motsvarande ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare i gymnasieskolan eller grundskolan eller till extra ordinarie tjänst som syofunktionär.

Om det finns särskilda skäl får den som inte har sådan behörighet förordnas.

18 §  Behörig till arvodestjänst som studierektor vid vuxenutbildningen är den som innehar en extra ordinarie tjänst som lärare vid skolväsendet i kommunen enligt förordningen (1975:337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun eller en tjänst som syofunktionär vid komvux i kommunen eller landstingskommunen.

Behörig är även den som innehar en tjänst som lärare eller syofunktionär vid gymnasieskolan i kommunen eller landstingskommunen eller vid grundskolan i kommunen.

Om det finns särskilda skäl får den som inte har sådan behörighet förordnas.

19 §  I 3 kap.44 och 45 §§vuxenutbildningsförordningen (1985:288) föreskrivs om åligganden för rektor och studierektor.

20 §  Rektor och den som innehar ordinarie tjänst som studierektor vid vuxenutbildningen är skyldiga att undervisa i vuxenutbildningen sammanlagt ett visst högsta antal lektioner. I 38 § föreskrivs hur den sammanlagda undervisningsskyldigheten för dem skall räknas fram.

För varje läsår beslutar skolstyrelsen hur den undervisningsskyldig- heten skall fördelas mellan rektor och studierektorer.

21 §  Rektor får inte fullgöra en högre undervisningsskyldighet än 360 lektioner under ett läsår, om det inte finns synnerliga skäl. Den som innehar ordinarie tjänst som studierektor får inte fullgöra en högre undervisningsskyldighet än 540 lektioner under ett läsår.

Undervisningsskyldigheten får fullgöras genom att rektor eller studierektor ersätter lärare vid förfall för denne.

22 §  Skolstyrelsen får fastställa en lägre sammanlagd undervisningsskyldighet än vad som följer av 20 §.

23 §  I 38 § finns föreskrifter om beräkningen av nedsättning av undervisningsskyldigheten för den som innehar arvodestjänst som studierektor.

Skolstyrelsen skall besluta i fråga om nedsättning av undervisningsskyldigheten för den lärare som innehar arvodestjänst som studierektor. Nedsättning får ske inom ramen för huvudmannens skolledningsresurser.

När en syofunktionär innehar arvodestjänst som studierektor skall skolstyrelsen inom ramen för den arbetstid som gäller för tjänsten som syofunktionär bestämma den tidsmässiga fördelningen av dels de uppgifter som tjänsten som syofunktionär omfattar, dels uppgifterna som studierektor.

24 §  Skolstyrelsen får nedsätta undervisningsskyldigheten för lärare som innehar arvodestjänst som studierektor utöver vad som följer av 23 §.

25 §  En ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid vuxenutbildningen tillsätts med förordnande tills vidare av länsskolnämnden efter förslag av skolstyrelsen. Därvid gäller 17 kap.1--11, 15, 17 och 19 §§skolförordningen (1971:235).

Om vuxenutbildningen i en kommun eller landstingskommun enligt beslut skall omorganiseras inom två år från den tidpunkt då en ordinarie sådan tjänst skall tillträdas och omorganisationen medför en sådan minskning av skolledningsresurserna att tjänsten inte ryms inom ramen för dessa, får vikarie förordnas på tjänsten för bestämd tid eller tills vidare längst till en viss tidpunkt.

26 §  En arvodestjänst som studierektor vid vuxenutbildningen tillsätts med förordnande tills vidare av skolstyrelsen.

Tjänsten ledigförklaras genom anslag i skolstyrelsens kansli. Tillkännagivande om tillsättning skall genast anslås på samma sätt.

Anslag enligt andra stycket skall innehålla uppgift om den dag då anslaget skedde.

27 §  En lärare för grundvux eller komvux är skyldig att fullgöra specialfunktioner, om det uppdras åt honom eller henne.

Med specialfunktioner avses sådana uppgifter av främst pedagogisk art för planering, samordning och utveckling som skall fullgöras inom vuxenutbildningen för att verksamheten där skall fungera enligt läroplanen och andra författningar. Specialfunktioner kan också omfatta ansvar för gemensam utrustning.

28 §  Skolstyrelsen beslutar om en lärare skall fullgöra specialfunktioner.

Specialfunktioner skall fullgöras i samarbete med övriga berörda arbetstagare inom vuxenutbildningen.

29 §  Om en lärare fullgör specialfunktioner, får skolstyrelsen nedsätta lärarens undervisningsskyldighet.

30 §  Specialfunktioner skall fullgöras i en omfattning som motsvarar minst 3,5 undervisningstimmar för varje poäng och redovisningsår enligt 5 §.

Härutöver får efter beslut av skolstyrelsen skolledningsresurser tas i anspråk för specialfunktioner i den omfattning som följer av 35 § andra stycket.

31 §  Av 14 och 16 §§ följer att tjänster som rektor och studierektor inrättas inom ramen för de skolledningsresurser som en huvudman har rätt att få för sin vuxenutbildning.

Skolledningsresurserna beräknas på det sätt som anges i 32 och 33 §§.

32 §  Poängtalet räknas fram för redovisningsåret enligt 5 §. Om det finns flera vuxenutbildningsenheter, skall poängtalet räknas fram för varje vuxenutbildningsenhet för sig. I övriga fall skall det totala poängtalet räknas fram för vuxenutbildningen i kommunen eller landstingskommunen.

33 §  För varje poäng enligt 32 § erhålls det antal tjugoendelar som anges i följande sammanställning: Poäng Antal tjugoendelar per poäng 1. --24 en tjugoendel 2. överstiger 24 men inte 54 0,85 tjugoendelar 3. överstiger 54 0,50 tjugoendelar

Det antal tjugoendelar som erhålls enligt var och en av punkterna 1--3 skall läggas samman. Slutsumman skall avrundas till närmaste högre antal hela tjugoendelar.

Om det finns flera vuxenutbildningsenheter, skall antalet tjugoendelar räknas fram för varje vuxenutbildningsenhet för sig. I övriga fall skall det totala antalet tjugoendelar räknas fram för vuxenutbildningen i kommunen eller landstingskommunen.

Slutsumman skall ökas med

1. två tjugoendelar, om vuxenutbildningen omfattar högst tre poäng, eller
2. en tjugoendel, om vuxenutbildningen omfattar 4,5 eller sex poäng.

34 §  Huvudmannens samtliga skolledningsresurser för en vuxenutbildningsenhet som avses i 8 § utgörs av dels skolledningsresurser för vuxenutbildningen enligt 33 §, dels skolledningsresurser för gymnasieskolan enligt 36 § förordningen (1986:1081) med vissa provisoriska bestämmelser om gymnasieskolans skolledning och skolledningsbidrag m.m.

För en sådan vuxenutbildningsenhet utgör de sammanlagda skolledningsresurserna den ram inom vilken tjänster som rektor och studierektor får inrättas.

Första och andra styckena gäller på samma sätt för en gymnasieenhet som avses i 8 § förordningen med vissa provisoriska bestämmelser om gymnasieskolans skolledning och skolledningsbidrag m.m.

35 §  Skolstyrelsen bestämmer om fördelning och användning av skolledningsresurserna. Samtliga skolledningsresurser som räknas fram enligt 33 § skall utnyttjas för tjänster som rektor och studierektor vid vuxenutbildningen, om inte något annat följer av andra stycket, 16 § tredje stycket eller 36 §.

Högst åtta procent av en huvudmans skolledningsresurser får omvandlas till specialfunktioner. Om det finns flera vuxenutbildningsenheter görs beräkningen för varje vuxenutbildningsenhet. Vid omvandling tas en tjugoendel enligt 33 § i anspråk för nedsättning av undervisnings- skyldigheten med 36 undervisningstimmar. Ett villkor för omvandling är att det återstår ett tillräckligt antal tjugoendelar till de tjänster som rektor eller studierektor vid vuxenutbildningen som skall finnas enligt denna förordning.

36 §  I 16 § tredje stycket föreskrivs att en huvudmans skolledningsresurser i vissa fall får tas i anspråk för en tjänst som rektor vid gymnasieskolan.

Om vuxenutbildningen i andra fall ingår i en eller flera gymnasieenheter, får högst fyra tjugoendelar tas i anspråk för tjänsten eller tjänsterna som rektor vid gymnasieskolan, under förutsättning att det återstår ett tillräckligt antal tjugoendelar till en tjänst som studierektor vid vuxenutbildningen.

37 §  Varje ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid vuxenutbildningen motsvarar 21 tjugoendelar total tjänstgöringsskyldighet. Härmed avses såväl undervisningsskyldighet som övrig tjänstgöring inom ramen för rektors eller studierektors ordinarie arbetstid.

Den sammanlagda undervisningsskyldighet som skall fullgöras av rektor och den som innehar ordinarie tjänst som studierektor vid vuxenutbildningen skall räknas fram enligt 38 §. Om det finns flera vuxenutbildningsenheter görs beräkningen för varje vuxenutbildningsenhet.

38 §  Antalet tjänster som rektor och studierektor skall minskas med det antal tjugoendelar som erhålls enligt 33 §. Skillnaden utgör den ram inom vilken skolstyrelsen skall bestämma rektorernas och studierektorernas sammanlagda undervisningsskyldighet.

Vid tillämpningen av första stycket skall en tjugoendel anses motsvara 36 lektioner.

39 §  Varje veckotimme, varmed undervisningsskyldigheten sätts ned för lärare som innehar arvodestjänst som studierektor, motsvarar en tjugoendel enligt 33 §.

Om studierektors undervisningsskyldighet som lärare enligt gällande tjänsteförteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU) omfattar ett annat medeltal än 21 veckotimmar, skall nedsättningen omräknas så att den omfattar motsvarande andel av studierektors undervisningsskyldighet. Därvid skall nedsättning som avser en del av en veckotimme avrundas till närmast högre antal hela veckotimmar.

40 §  Statsbidrag till kostnader för löner åt rektorer och studierektorer vid vuxenutbildningen lämnas för sådana avlöningsförmåner som fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Statsbidrag lämnas inte till lönekostnader för rektorers och studierektorers övertid. Om rektor och studierektorer fullgör mindre undervisning än vad som följer av 20 och 23 §§, skall avdrag göras på statsbidraget till deras lönekostnader med ett belopp som motsvarar statsbidraget till lönekostnaden för den som i stället fullgör undervisningen. Skolöverstyrelsen skall meddela närmare föreskrifter om hur avdraget skall beräknas.

Med avlöningsförmåner förstås

lön,

kallortstillägg,

vikariatstillägg,

tjänstledighetstillägg,

semesterlönetillägg,

semestertillägg,

uppdragstillägg,

tjänstgöringstillägg,

semesterersättning,

arvode för prov eller prövning som betalas av kommunen eller landstingskommunen,

avlöning till den som fullgör handledd praktik,

begravningshjälp.

I fråga om statsbidraget gäller 3, 15, 18--21 och 22 §§ förordningen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning. I övrigt gäller 3 kap. 70 § tredje stycket och 75 §vuxenutbildningsförordningen (1985:288).

41 §  När vuxenutbildningen ingår i en sådan gymnasieenhet som avses i 8 § förordningen (1986:1081) med vissa provisoriska bestämmelser om gymnasieskolans skolledning och skolledningsbidrag m.m. lämnas statsbidrag enligt grunderna i 40 § med så stor del av den sammanlagda lönekostnaden för rektorstjänsten som svarar mot det antal tjugoendelar enligt 33 § som tas i anspråk för tjänsten. Detsamma gäller när skolledningsresurser för vuxenutbildningen tas i anspråk för en tjänst som rektor vid gymnasieskolan enligt 36 § andra stycket.

42 §  I fråga om statsbidrag till kostnader som föranleds av att undervisningsskyldigheten är nedsatt för lärare som fullgör specialfunktioner gäller 2 kap.9 § andra och tredje styckena, 3 kap.70 § andra och tredje styckena samt 75 §vuxenutbildningsförordningen (1985:288).