1 §  I denna förordning meddelas föreskrifter om vuxenutbildning i form av grundutbildning för vuxna (grundvux), kommunal vuxenutbildning (komvux) och utbildning vid statens skolor för vuxna.

4 §  Med lektion avses i denna förordning en tidsenhet om 40 minuter då eleverna undervisas. En undervisningstimme motsvarar en lektion. Förordning (1988:669).

8 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Formerna för samverkan mellan elever och personal skall utvecklas med beaktande av lokala behov. Förordning (1991:1117).

10 §  I läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna anges mål och riktlinjer för utbildningen. Läroplanen innefattar i övrigt föreskrifter i form av timplaner och kursplaner. Förordning (1991:1117).

11 §  I timplanerna skall anges det högsta antalet lektioner som kursen får omfatta för de studerande.

I kursplanerna skall anges undervisningens mål och huvudmoment och, såvitt gäller grundskolekurser, vilka kunskaper och färdigheter som krävs för betyget Godkänd. Förordning (1989:611).

12 §  Statens skolverk fastställer timplaner och kursplaner.

Kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser fastställs efter centralt samråd med arbetsmarknadens parter. Förordning (1991:1117).

12 a §  För timplaner för kommunal vuxenutbildning gäller följande:

Det sammanlagda antalet lektioner för grundskolekurser och gymnasieskolekurser i allmänna ämnen får utgöra högst 50 procent av det sammanlagda antalet bruttotimmar för motsvarande ämnen på grundskolans högstadium och den mest omfattande studiegången i motsvarande ämnen inom gymnasieskolan.

Det sammanlagda antalet lektioner för gymnasieskolekurser i yrkesämnen får utgöra högst 70 procent av det sammanlagda antalet bruttotimmar för motsvarande ämnen inom gymnasieskolan. För kurser som i gymnasieskolan är kortare än 21 veckor får dock det sammanlagda antalet lektioner utgöra högst 90 procent och för kurser som i gymnasieskolan är 21--40 veckor 75 procent av bruttotimantalet.

Orienteringskurs för vuxenstuderande får omfatta högst 125 lektioner.

Grundskolekurs i hemspråk får omfatta högst 85 lektioner. Förordning (1991:1117).

12 b §  Timplanerna för statens skolor för vuxna får omfatta högst 70 procent av antalet lektioner för motsvarande kurser inom komvux. Förordning (1991:1117).

12 c §  Huvudmannen får utöka timplanen i en kurs om de studer ande har särskilda svårigheter att följa studierna i kursen. Förordning (1991:1117).

12 d §  Huvudmannen får utöka timplanen i en kurs för döva om kursen genomförs med tolkhjälp. Förordning (1991:1117).

13 §  Vid skolenhet med vuxenutbildning skall det finnas en lokal arbetsplan för utbildningen.

I arbetsplanen skall de i läroplanen angivna målen för verksamheten konkretiseras.

Arbetsplanen fastställs av rektor.

14 §  En studerandes studiesituation skall prövas fortlöpande och särskilt efter inskolningsperioden och i slutet av annan undervisningsperiod.

En studerande som inte når godtagbart studieresultat skall ges möjlighet till utökad studievägledning och till stödundervisning.

15 §  Rektor får, med hänsyn till en studerandes kunskaper i delar av ämne eller av andra särskilda skäl, befria den studerande från delar av undervisningen.

16 §  Om en studerande avbryter sina studier skall det anmälas till rektor.

17 §  Om en studerande inom komvux eller vid en statens skola för vuxna inte kan anpassa sig till de arbetsformer som undervisningen bedrivs i, får styrelsen för utbildningen besluta att den studerande skall skiljas från undervisningen. Förordning (1991:1117).

18 §  Om en studerande har fått en allvarlig smittsam sjukdom eller om en sådan har utbrutit i den studerandes familj eller närmaste omgivning, får rektor föreskriva att den studerande inte får delta i undervisningen.

1 §  Grundvux omfattar grundläggande utbildning i läsning, skrivning och matematik på en nivå som motsvarar utbildning enligt högst årskurs 6 i grundskolan.

Samhällsorienterande och naturorienterande moment skall ingå i undervisningen.

Innehållet i utbildningen skall anpassas till de studerandes behov samt anknyta till deras situation och erfarenheter. Förordning (1990:1091).

2 §  Utbildningen inom grundvux skall bedrivas som deltidsstudier med högst 20 lektioner per vecka under högst 45 veckor per år.

Styrelsen för utbildningen kan för viss studerande besluta att studierna mot slutet av studietiden skall omfatta högst 28 lektioner i veckan under förutsättning att den studerande bedöms kunna effektivt tillgodogöra sig undervisning i sådan omfattning. Beslutet får dock inte avse längre tid än fem månader. Förordning (1991:1117).

3 §  Undervisningen skall bedrivas som gruppundervisning. Enskild undervisning får anordnas för studerande som har särskilt behov av det.

Undervisningen bör bedrivas kontinuerligt under hela året med uppehåll endast för semester. Undervisningen förläggs med hänsyn till de studerandes behov. Förordning (1991:1117).

4 §  Den som efter ansökan om uppehållstillstånd väntar på beslut i ärendet sedan minst två månader skall tas emot i grundvux i den kommun där han vistas, om han i övrigt uppfyller förutsättningarna för rätt att genomgå grundvux. Förordning (1991:1117).

5 §  Om inte något annat följer av 3 kap. 6 § första eller andra stycket vuxenutbildningslagen (1984:1118) eller av 6 eller 7 § nedan skall undervisningen i grundvux upphöra efter 1 000 lektioner. Förordning (1990:1091).

6 §  Om en elev inte har nått studiemålet efter den tid som anges i 5 § får styrelsen för utbildningen förlänga tiden med högst 500 lektioner. För en elev med särskilda svårigheter får styrelsen förlänga studietiden med ytterligare högst 1000 lektioner, om eleven bedöms kunna nå studiemålet genom en sådan ytterligare förlängning. Förordning (1991:1117).

13 §  Statsbidrag enligt 12 § rekvireras hos skolöverstyrelsen för varje redovisningsår. Rekvisition skall ges in före den 1 september närmast efter redovisningsårets utgång. Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen uppta rekvisitionen till prövning även om den inte har kommit in inom föreskriven tid.

Skolöverstyrelsen bestämmer statsbidragets storlek och betalar ut bidraget.

1 §  Följande slag av kurser kan förekomma inom komvux, nämligen

1. orienteringskurser för vuxenstuderande inför kompetensinriktade studier,
2. grundskolekurser, som avser undervisning i ett ämne på grundskolenivå,
3. gymnasieskolekurser, som avser undervisning i ett ämne på gymnasieskolenivå,
4. särskilda yrkesinriktade kurser, som avser undervisning i ett eller flera ämnen för yrkesinriktad utbildning utan direkt motsvarighet i gymnasieskolan.

Om inte annat anges, gäller sådana bestämmelser i detta kapitel som avser gymnasieskolekurser även särskilda yrkesinriktade kurser.

Med yrkesinriktad kurs avses gymnasieskolekurs, som omfattar undervisning i ett yrkesämne, samt särskild yrkesinriktad kurs.

2 §  Grundskolekurser får förekomma i följande ämnen, nämligen svenska, svenska som andraspråk för invandrare eller för döva, teckenspråk för döva, matematik, engelska, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, kemi, fysik och hemspråk.

Grundskolekurs får anordnas på invandrarspråk om lämpliga läromedel och lärare finns att tillgå. Förordning (1989:611).

3 §  Gymnasieskolekurser får förekomma i alla ämnen som finns i gymnasieskolan med undantag av bild, musik, konst- och musikhistoria eller annat estetiskt ämne samt i hemspråk, idrott och specialidrott. Arbetslivsorientering skall dock integreras i samhällskunskap. Gymnasieskolekurser i svenska som andraspråk för invandrare eller för döva eller teckenspråk för döva eller för hörande får också förekomma i komvux.

Föreskrifterna i 3 kap. 3 § gymnasieförordningen (1987:743) skall tillämpas på en landstingskommuns komvux inom konsumtionsområdet.

Yrkesinriktad kurs får anordnas på invandrarspråk om lämpliga läromedel och lärare finns att tillgå. Förordning (1991:1117).

4 §  Styrelsen för utbildningen bestämmer vilka kurser som skall anordnas inom komvux.

Om prioriteringen mellan olika kurser finns föreskrifter i läroplanen.

Yrkesinriktade kurser får anordnas först efter lokalt samråd med arbetsmarknadens parter. Förordning (1991:1117).

5 §  Om en kommun, som hör till en landstingskommun, avser att inom sin komvux anordna en yrkesinriktad kurs av det slag som får anordnas av en landstingskommun, skall den samråda med landstingskommunen. Förordning (1991:1117).

6 §  Ett allmänt ämne inom komvux, som finns både på grundskole- och gymnasieskolenivå eller som har flera studiegångar i gymnasieskolan, vilka leder till skilda kompetensnivåer, skall indelas i etapper. Som allmänna ämnen räknas även tekniska och ekonomiska ämnen.

Närmare föreskrifter om etappindelningen meddelas i läroplanen.

7 §  Ett yrkesämne får indelas i delmoment, som omfattar enbart fackteori eller arbetsteknik integrerad med fackteori, och i moduler.

Ett delmoment eller flera kombinerade delmoment får anordnas som fristående kurs, om de enligt timplanerna omfattar lägst 45 lektioner. Moduler får kombineras för att anordnas som fristående kurs, om de enligt timplanen omfattar sammanlagt lägst 90 lektioner. Förordning (1991:1117).

8 §  Föreskrifter om kursernas uppdelning i grunddel och fördjupningsdel samt fördelning av de studerande på undervisningsgrupper meddelas i läroplanen.

11 §  Lärare och studerande väljer läromedel för undervisningen med beaktande av de kostnadsramar som huvudmannen beslutat. Förordning (1991:1117).

Studerandeantal i kurser

17 §  I 4 kap. 6 § vuxenutbildningslagen (1984:1118) finns bestämmelser om särskild intagningsnämnd för komvux.

Ledamöterna i intagningsnämnden skall ha erfarenhet av vuxenutbildning och företräda olika delar av samhälls- och arbetslivet.

18 §  Ansökan om intagning görs hos intagningsnämnden i den ordning som nämnden bestämmer. Förordning (1991:1117).

För varje kurs skall finnas en fastställd sista ansökningsdag. I mån av plats får en behörig sökande tas in även om ansökan har kommit in för sent. Förordning (1990:228).

19 §  En studerande får tas in för studier i en eller flera kurser.

20 §  Om inte särskilda skäl föranleder annat får till kurs intas endast den som senast det kalenderår studierna påbörjas fyller 18 år eller, i fråga om grundskolekurs och orienteringskurs inför studier på grundskolenivå, 16 år.

Den som genomgår gymnasieskola och söker till gymnasieskolekurs i avsikt att studera sådant ämne eller för sådant betyg i ett ämne som han behöver för att bli behörig att antas till högskoleutbildning som avses i högskoleförordningen (1977:263) får dock tas in till kurs även före det kalenderår, under vilket han fyller 18 år, om kursen inte kan studeras på den studieväg han följer i gymnasieskolan.

20 a §  Den som inte är bosatt i landet får tas in i komvux om han efter ansökan om uppehållstillstånd väntat på beslut i ärendet sedan minst två månader. Förordning (1991:1117).

21 §  Den som saknar eller har brister i sådana kunskaper som en kurs avser att ge är behörig att tas in till kursen, om han med hänsyn till tidigare studier och annan verksamhet har förutsättningar att följa undervisningen.

Bestämmelser om ytterligare behörighetsvillkor finns i 22 och 23 §§. Förordning (1990:228).

22 §  Behörig att tas in till grundskolekurs i hemspråk är endast den som har ifrågavarande språk som modersmål. Förordning (1990:228).

23 §  Behörig att tas in till en kurs i svenska som andraspråk för invandrare är endast den som har annat språk än svenska som modersmål.

I övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1111) om ändring i lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om att vissa invandrare har rätt till grundläggande utbildning i svenska som andraspråk inom komvux. Förordning (1991:1117).

26 §  En sökande som genomgår gymnasieskola får inte tas in till gymnasieskolekurs i ett ämne som han under kurstiden eller del därav studerar i gymnasieskolan. Förordning (1991:1117).

27 §  En sökande som studerar vid statens skolor för vuxna får inte tas in till motsvarande kurs i komvux.

28 §  En sökande som har vägrats intagning i gymnasieskolan eller har avbrutit utbildning i gymnasieskolan får inte omedelbart därefter tas in till gymnasieskolekurs, såvida sökanden inte har behov av en studieform som avviker från den som tillämpas inom gymnasieskolan eller andra särskilda skäl föreligger.

30 §  Vid urval bland behöriga sökande skall företräde ges den som har störst behov av utbildningen. Vid urvalet skall särskilt beaktas:

• behovet för sökande som har kort tidigare utbildning,
• behovet för sökande som är handikappad eller befinner sig i en socialt utsatt situation,
• behovet för sökande för vilken den sökta kursen är av betydelse för yrkesverksamhet eller yrkesval,
• utbildningsbehovet för äldre,
• behovet av behörighetskomplettering,
• behovet av förlängd undervisning enligt 10 kap. 57 § gymnasieförordningen (1987:743),
• behovet för sökande som har påbörjat studier inom komvux eller vid statens skolor för vuxna att fullfölja sina studier.

Vid urvalet får inte hänsyn tas till tidigare betyg. Förordning (1990:228).

31 §  Betyg ges vid slutet av genomförd kurs, med undantag för orienteringskurs för vuxenstuderande, samt efter särskild prövning och fyllnadsprövning. Om det behövs för anmälan till högskolan får dock betyg sättas tidigare. Förordning (1991:1117).

32 §  Läraren i kursen eller ämnet bestämmer betyget. Om betyget är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, bestämmer rektor betyget.

Betyg skall dokumenteras i betygskatalog. Förordning (1991:1117).

33 §  För grundskolekurs används betyget Godkänd eller Icke godkänd (tvågradig betygsskala).

För gymnasieskolekurs används som betyg någon av siffrorna 1--5 (femgradig betygsskala). Högsta betyg är siffran 5. I kursplanen får dock föreskrivas att betyg i sådana påbyggnadsutbildningar som inte används för meritvärdering vid ansökan till högre utbildning får sättas enligt en tvågradig betygsskala.

För särskild yrkesinriktad kurs används antingen tvågradig eller femgradig betygsskala enligt föreskrift i kursplanen.

Om det i en kursplan angetts att betyget Deltagit skall sättas skall i stället tvågradig betygsskala användas. Om det i en kursplan för särskilda yrkesinriktade kurser saknas föreskrift om betygsättning skall femgradig betygsskala användas om kursen omfattar fler än 90 lektioner och tvågradig betygsskala om kursen omfattar 90 eller färre lektioner. Motsvarande gäller för ett ämne om en kurs omfattar flera ämnen. Förordning (1991:1117).

33 a §  I komvux skall användas centrala prov som underlag för en anpassning av betygsnivån vid skolenheten efter förhållandena i landet som helhet. Närmare bestämmelser om sådana prov meddelas av statens skolverk. Förordning (1991:1117).

34 §  Om en studerande, på grund av långvarig frånvaro, försummelse, handikapp eller annan särskild omständighet, efter genomgången kurs, i vilken skall användas femgradig betygsskala, inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som undervisningen avser att meddela, sätts inte betyg. Detsamma gäller om en studerande i ett ämne, i vilket skall användas femgradig betygsskala och som avser yrkeskunnande i inskränkt mening, inte har uppnått godtagbart yrkeskunnande.

35 §  Inom komvux kan särskild prövning och fyllnadsprövning förekomma i kurs eller ämne som får förekomma inom komvux samt i hemspråk enligt gymnasieskolans kursplan.

Vuxenstuderande, som har fått slutbetyg eller avgångsbetyg enligt 36 §, får genomgå fyllnadsprövning i ämne eller kurs som ingår i slutbetyget eller avgångsbetyget. I övrigt får vuxenstuderande genomgå särskild prövning.

Om skyldighet att erlägga avgift för särskild prövning och fyllnadsprövning finns föreskrifter i förordningen )1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet. Att den som deltagit i distansundervisning i statens skola för vuxna i vissa fall får genomgå särskild prövning kostnadsfritt framgår av 4 kap. 7 a § denna förordning. Förordning (1991:1117).

36 §  Inom komvux förekommer följande typer av betygsdokument, nämligen samlat betygsdokument, slutbetyg, avgångsbetyg 2, avgångsbetyg 3, avgångsbetyg från årskurs 4 på teknisk linje, avgångsbetyg från specialkurs, avgångsbetyg från högre specialkurs och avgångsbetyg från särskild yrkesinriktad kurs.

Närmare bestämmelser om betygsdokument meddelas i läroplanen.

37 §  Ett betygsdokument skall utfärdas av rektor för den skolenhet, där den studerande fått sista betyget av betydelse för dokumentet. Efter rektors bemyndigande får annan skolledare utfärda betygsdokumentet. Förordning (1990:1472).

38 §  Om ett betyg som har tagits in i betygskatalog eller betygsdokument på grund av skrivfel eller annat liknande misstag har blivit oriktigt, skall rättelse ske samt i förekommande fall nytt betygsdokument utfärdas.

Rektor beslutar om sådan åtgärd. Det åligger rektor att göra anteckningar om åtgärden i betygskatalogen. Om det är möjligt, skall felaktigt betygsdokument makuleras.

39 §  Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om betygsättning samt om betygskatalog och betygsdokument. Förordning (1991:1117).

1 §  För statens skolor för vuxna finns skolenheter i Härnösand och Norrköping.

Hänvisningarna i detta kapitel till bestämmelser i skolförordningen (1971:235) och förordningen (1975:337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun skall avse bestämmelserna i deras lydelse vid utgången av år 1990, om något annat inte är föreskrivet. Förordning (1990:1472).

2 §  Följande slag av kurser kan förekomma vid statens skolor för vuxna, nämligen

1. grundskolekurser, som avser undervisning i ett ämne på grundskolenivå,
2. gymnasieskolekurser, som avser undervisning i ett ämne på gymnasieskolenivå,
3. särskilda yrkesinriktade kurser, som avser undervisning i ett eller flera ämnen för yrkesinriktad utbildning utan direkt motsvarighet i gymnasieskolan,
4. preparandkurser, som avser förberedelse inför särskild prövning i ett ämne.

För grundskolekurser och gymnasieskolekurser gäller 3 kap. 2 § första stycket och 3 kap. 3 § första stycket.

Om inte annat anges gäller sådana bestämmelser i detta kapitel som avser gymnasieskolekurser även särskilda yrkesinriktade kurser. Förordning (1988:669).

3 §  Härnösands och Norrköpings kommuner skall utse en sådan styrelse som kommunen har för sin kommunala vuxenutbildning att också vara styrelse för statens skola för vuxna i kommunen. Förordning (1991:1117).

3 a §  Antalet undervisningstimmar vid varje statens skola för vuxna skall hålla sig inom den timram som regeringen bestämmer för varje redovisningsår.

Styrelsen för utbildningen fördelar ramens undervisningstimmar mellan kurser av olika slag.

Om prioriteringen mellan olika kurser finns föreskrifter i läroplanen. Förordning (1991:1117).

4 §  För grundskolekurser och gymnasieskolekurser gäller föreskrifterna i 3 kap.6--8 och 11 §§. Förordning (1991:1117).

5 §  Intagningsnämnden för statens skolor för vuxna består av ordförande och fyra andra ordinarie ledamöter. Vid prövning av ärende om intagning ingår därjämte rektor för den skola, som ansökan om intagning avser, som ledamot i nämnden.

Regeringen utser ordförande, suppleant för denne, samt, efter förslag från de kommuner där statens skolor för vuxna är belägna, övriga ordinarie ledamöter samt suppleanter för dem i erforderligt antal.

Ledamöterna i intagningsnämnden skall ha erfarenhet av vuxenutbildning och företräda olika delar av samhälls- och arbetslivet. Förordning (1991:1117).

6 §  Ärende om intagning av sökande avgörs av nämnden efter föredragning av rektor för den skola som ansökningen om intagning avser.

7 §  Om inte något annat följer av andra stycket skall föreskrifterna i 3 kap.18--23, 26--28 och 30--38 §§ tillämpas.

Betyg ges inte efter en preparandkurs. Förordning (1991:1117).

7 a §  Utan hinder av föreskrifterna i förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet får den som har deltagit i distansundervisning vid en statens skola för vuxna kostnadsfritt genomgå särskild prövning vid en sådan skola en gång i det som kursen omfattat, om särskild prövning behövs för att betyg skall kunna sättas. Förordning (1991:1117).

8 §  Vid en statens skola för vuxna finns en lönetjänst som rektor och två lönetjänster som studierektor. Tjänsterna skall inrättas som heltidstjänster med beteckningen r.

Behörig till en sådan tjänst är den som uppfyller kraven i 2 kap. 2 § andra stycket skollagen (1985:1100). Förordning (1991:1117).

12 §  Föreskrifterna om lärare i 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) skall tillämpas.

Vid en statens skola för vuxna finns, om inte annat följer av 13 § eller av andra bestämmelser som regeringen meddelar, dels lönetjänster som lärare av samma slag som för grundskolans högstadium och vid gymnasieskolan enligt skolförordningen (1971:235) och med samma nummer som motsvarande tjänster i grundskolan och gymnasieskolan, dels arvodestjänster som timlärare.

I fråga om allmänna åligganden, tjänstgöring och tjänstgöringsbetyg för lärare vid en statens skola för vuxna skall 14--16 kap.skolförordningen tillämpas, om inte annat följer av 13--15 d §. Förordning (1991:1117).

13 §  Vid en statens skola för vuxna inrättas lönetjänster som lärare med nummer 152, 154, 156, 158 och 160 som heltidstjänster med beteckningen r.

Till en sådan tjänst som lärare får förordnas även den som är behörig till en lönetjänst som lärare med nummer 153, 155, 157, 159 respektive 161. Förordning (1988:1058).

14 §  I en lönetjänst som lärare får som fyllnadstjänstgöring ingå tjänstgöring som lärare vid samma skolform eller vid statsunderstödd skolform.

I fråga om fyllnadstjänstgöring tillämpas 14 kap.16--18 §§, 19 § första meningen, 20 §, 21 §, 22 § första stycket samt 24 § första stycketskolförordningen (1971:235).

Fyllnadstjänstgöring får åläggas en lärare även om sådan tjänstgöring inte ingått i tjänsten vid tillsättningstillfället. Förordning (1991:1117).

15 §  I lärares tjänstgöringsskyldighet ingår att granska och rätta skriftliga uppgifter i samband med studerandenas självstudier samt att biträda vid studierådgivning och därmed jämförlig verksamhet.

15 a §  En lärare är skyldig att fullgöra specialfunktioner, om det uppdras åt honom eller henne.

Med specialfunktioner avses sådana uppgifter av främst pedagogisk art för planering, samordning och utveckling som skall fullgöras vid statens skolor för vuxna för att verksamheten där skall fungera enligt läroplanen och andra författningar. Specialfunktioner skall också omfatta ansvar för gemensam utrustning. Förordning (1986:1002).

15 b §  Styrelsen för utbildningen beslutar om en lärare skall fullgöra specialfunktioner.

Specialfunktioner skall fullgöras i samarbete med övriga berörda arbetstagare vid skolan. Förordning (1991:1117).

15 c §  Om en lärare fullgör specialfunktioner får styrelsen för utbildningen sätta ned lärarens undervisningsskyldighet. Förordning (1991:1117).

15 d §  Specialfunktioner skall fullgöras i den omfattning som styrelsen för utbildningen bestämmer. Förordning (1991:1117).

15 e §  Vid en statens skola för vuxna finns det en lönetjänst som syofunktionär. Förordning (1988:1058).

15 f §  I fråga om behörighet tillämpas 2 kap. 6 § skollagen (1985:1100) och i fråga om tjänstgöring 16 a kap.5--7 §§skolförordningen (1971:235). Förordning (1991:1117).

15 g §  I en tjänst som syofunktionär får ingå fyllnadstjänstgöring

1. vid en grundskola eller gymnasieskola,
2. vid komvux eller grundvux,
3. vid en särskola och
4. vid statliga skolor.

Föreskrifterna om fyllnadstjänstgöring i 16 a kap.10--13 §§skolförordningen (1971:235) skall därvid tillämpas. Förordning (1988:669).

16 §  Vid en statens skola för vuxna finns tjänster för skolkurator, bibliotekarie och för annan personal i mån av behov och tillgång på medel. Förordning (1988:1058).

17 §  *En tjänst som rektor eller studierektor tillsätts med förordnande tills vidare av styrelsen för utbildningen.

I övrigt skall i fråga om tillsättning av tjänst som rektor eller studierektor tillämpas föreskrifterna i 17 kap.1, 2, 6--8, 11, 15, 17 och 19 §§skolförordningen (1971:235). Förordning (1991:1117).

18 §  Lönetjänster som lärare och arvodestjänster som timlärare tillsätts av styrelsen för utbildningen med tillämpning av 2 kap.3--5 §§skollagen (1985:1100).

Vid tillsättning av sådana tjänster som avses i 13 § tillämpas 17 kap.1, 2, 6--8 och 11 §§skolförordningen (1971:235). När andra lärare skall anställas bör styrelsen för utbildningen anmäla detta till den offentliga arbetsförmedlingen om det inte framstår som onödigt.

Timlärare som uppfyller kraven enligt 2 kap. 4 § skollagen får förordnas tills vidare längst till visst tidpunkt under läsåret. I annat fall skall förordnandet meddelas tills vidare dock längst till viss tidpunkt under läsåret. Förordning (1991:1117).

18 a §  En tjänst som syofunktionär tillsätts av styrelsen för utbildningen. När en tjänst som syofunktionär skall tillsättas, bör styrelsen för utbildningen anmäla detta till den offentliga arbetsförmedlingen om det inte framstår som onödigt. Förordning (1991:1117).

19 §  I fråga om tjänster för skolkurator, bibliotekarie och för annan personal som avses i 16 § gäller följande.

Tjänsterna tillsätts av styrelsen för utbildningen efter yttrande av rektor.

När en tjänst skall tillsättas bör styrelsen för utbildningen anmäla detta till den offentliga arbetsförmedlingen om det inte framstår som onödigt. Förordning (1991:1117).

21 §  I fråga om ledighet, vikariat och anställnings upphörande gäller 18 kap.skolförordningen (1971:235) i tillämpliga delar. Förordning (1991:1117).

24 §  I kommunens räkenskaper redovisas statsmedel till driften av statlig skola för vuxna under särskilda poster enligt bestämmelser som riksrevisionsverket meddelar.

25 §  I fråga om revision av den ekonomiska förvaltningen av statlig skola för vuxna tillämpas bestämmelserna om revision i kommunallagen (1977:179).

Närmare föreskrifter om revision meddelas av riksrevisionsverket.

1 §  Beslut av styrelsen för utbildningen om tillsättning av en tjänst vid en statens skola för vuxna som rektor, studierektor, lärare, syofunktionär eller av personal som avses i 4 kap. 16 § får överklagas hos statens skolverk.

Skolverkets beslut får inte överklagas. Förordning (1991:1117).

1 a §  Beslut av styrelsen för utbildningen om att skilja en elev från undervisningen enligt 1 kap. 17 § får överklagas hos kammarrätten. Förordning (1991:1117).

5 §  Av 23 § förvaltningslagen (1986:223) följer att en skrivelse med överklagande skall ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Förordning (1987:739).

7 §  Har förordnande på anställning i strid mot denna förordning eller bestämmelser som har meddelats med stöd av förordningen tidsbegränsats skall 4 kap. 7 § första stycket lagen (1976:600) om offentlig anställning tillämpas. Förordning (1991:1117).