1 §  Denna förordning gäller för myndigheterna under regeringen. I förordningen ges vissa föreskrifter till ledning för tolkningen och tillämpningen för svensk del av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter.

Kombattanter 2 § Som kombattanter anses de som enligt förordningen (FFS 1983:50) om försvarsmaktens personal är militär personal, om de inte enligt denna förordning tillhör sjukvårds- eller själavårdspersonalen.

3 §  Utöver vad som följer av 2 § skall också följande anses som kombattanter.

1. Polismän som enligt lagen (1943:881) om polisens ställning under krig deltar i rikets försvar.
2. De som tjänstgör som beredskapspolismän enligt förordningen (1986:616) om beredskapspolisen och som deltar i rikets försvar.
3. De som är skyddsvakter enligt lagen (1940:358) med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. m.

4 §  Den som rycker in till militärtjänstgöring skall anses som kombattant först då han tilldelats militär utrustning och kommit under ansvarigt befäl. Den som i fred tilldelats personlig militär utrustning skall dock anses som kombattant redan då tjänstgöringsskyldigheten inträder.

5 §  Om någon har permission eller är tjänstledig under kortare tid från tjänstgöringen vid försvarsmakten, behåller han sin ställning som kombattant under ledigheten.

6 §  Som civilförsvarspersonal anses de som tjänstgör inom civilförsvarsorganisationen, om de inte enligt denna förordning tillhör sjukvårdspersonalen.

De som tillhör verkskyddet skall anses ha folkrättslig status som civilförsvarspersonal endast då de utför civilförsvarsuppgifter utanför den egna anläggningen.

Personal ur frivilliga flygkåren skall inte anses ha folkrättslig ställning som civilförsvarspersonal.

7 §  Som sjukvårdspersonal anses de som omfattas av tjänsteplikt enligt 4 § lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m.

8 §  Utöver vad som följer av 7 § skall också följande anses som sjukvårdspersonal.

1. Civilförsvarspliktig och frivillig personal som är krigsplacerad inom den civila hälso- och sjukvården.
2. Personal som är krigsplacerad vid apotek och lagercentraler för läkemedel samt vid statens bakteriologiska laboratorium och statens veterinärmedicinska anstalt.
3. Socialtjänstpersonal som fullgör uppgifter inom den civila hälso- och sjukvården.
4. Personal som är krigsplacerad inom den militära hälso- och sjukvården. Förordning (1988:69).

9 §  Som själavårdspersonal anses fältpräster samt andra präster, om de är knutna till försvarsmakten, till sjukvårdsenheter eller till civilförsvarsorganisationen.

10 §  Som civila åtföljande stridskrafterna anses de som enligt särskilt tillstånd åtföljer stridskrafterna utan att ingå i dessa och utan att ha stridsuppgifter eller vara upptagna i någon av försvarsmaktens mobiliseringstabeller. Hit räknas civila medlemmar av besättningen på militärt luftfartyg, krigskorrespondenter, leverantörer, civila förare av motorfordon samt annan civil personal, som utför arbete åt ett militärt förband.

11 §  Folkrättslig ställning enligt 2--10 §§ tillkommer endast den som tjänstgör i vederbörande befattning.

Personal vid civila myndigheter som är samgrupperade med militära myndigheter samt all övrig personal skall anses vara civil.

12 §  Personal som anges i 2--10 §§ skall vid tjänstgöring under den tid när folkrättens regler i krig m. m. är tillämpliga vara försedd med identitetskort som utvisar personalens folkrättsliga ställning. Dessutom skall sjukvårdspersonal och själavårdspersonal vara försedd med armbindlar med rödakorstecknet samt civilförsvarspersonal vara försedd med armbindlar med civilförsvarets internationella kännetecken. Förordning (1988:69).

13 §  Det ankommer på överbefälhavaren samt de myndigheter som har funktionsansvar enligt förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del att under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att personalen skall kunna förses med identitetshandlingar och kännetecken enligt 12 §. Överstyrelsen för civil beredskap skall samordna förberedelserna inom totalförsvarets civila del.

14 §  De myndigheter som anges i 13 § skall se till att personalen inom respektive verksamhetsområde får en tillfredsställande utbildning och information om folkrättens regler i krig och under neutralitet. Överstyrelsen för civil beredskap skall samordna utbildningen inom totalförsvarets civila del.

De nämnda myndigheterna samt länsstyrelserna skall se till att de i sin egen organisation har behövlig folkrättslig kompetens.

I varje civilbefälhavares krigsorganisation skall det finnas en folkrättslig rådgivare med uppgift att ge civilbefälhavaren råd om hur folkrättens regler i krig och under neutralitet skall tillämpas samt att delta i civilbefälhavarens planläggning och utbildningsverksamhet. De folkrättsliga rådgivarna skall vara jurister.

Bestämmelser om folkrättsliga rådgivare inom försvarsmakten finns i förordningen (1986:1029) om folkrättsliga rådgivare inom försvarsmakten. Förordning (1988:800).

15 §  Föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas i fråga om bestämmelserna i

1. 2--5 §§, 8 § 4 samt 9 § av överbefälhavaren,
2. 6 § av statens räddningsverk,
3. 7 § och 8 § 1--3 av socialstyrelsen,
4. 10 § av överstyrelsen för civil beredskap.

De nämnda myndigheterna skall innan sådana föreskrifter utfärdas samråda med varandra och med andra berörda myndigheter i erforderlig omfattning. Förordning (1988:69).