Lag (1991:1047) om sjuklön

Departement
Socialdepartementet
Utfärdad
1991-06-13
Ändring införd
SFS 1991:1047 i lydelse enligt SFS 2021:1242
Ikraft
1992-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2022-01-01

Inledande bestämmelser

1 §  En arbetstagare har enligt vad som följer av denna lag rätt att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner (sjuklön).

[S2]Lagen inskränker inte den rätt till sjuklön som kan finnas enligt någon annan lag.

  • AD 1993 nr 200:Arbetsdomstolen finner att ersättning för övertidsarbete som utförts av en vikarie för en sjuk arbetstagare skall ingå i underlaget vid beräkningen av arbetstagarens sjuklön när övertidsarbetet är förutsebart och återkommande och övertidsersättningen därför måste anses vara en normalt utgående förmån.

2 §  Ett avtal som innebär att arbetstagarens rättigheter enligt denna lag upphävs eller inskränks är ogiltigt i den delen.

[S2]Utan hinder av första stycket får avvikelser göras från 8 § andra stycket, 9 § och 10 a § första och andra styckena genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek enligt 6 § första stycket och avdrag enligt andra stycket samma paragraf får också bestämmas på det sättet. En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, under förutsättning att de sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal. Lag (2018:648).

Prop. 2006/07:117: I andra stycket görs ett tillägg om att arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan göra avvikelser även från den nya bestämmelsen i 10 a §. En kompletterande bestämmelse finns i 10 a § tredje stycket, se kommentaren till den paragrafen.

  • AD 1995 nr 88:I verkstadsavtalet finns bestämmelser om rätt till sjuklön. Enligt dessa skall en arbetare som är frånvarande på grund av sjukdom styrka sjukdomen med läkarintyg, vilket utvisar att arbetsoförmåga föreligger samt sjukperiodens längd för att arbetaren skall ha rätt till sjuklön. Arbetsgivaren kan, också enligt avtalet, anvisa särskild läkare att utfärda sådant läkarintyg.
  • AD 1994 nr 55:En arbetstagare beviljas tjänstledighet för att kunna bevista fotbolls- EM. En kort tid innan tjänstledigheten skall påbörjas skadar han sig och anmäler skadan för arbetsgivaren, som betalar ut sjuklön för den arbetsdag som återstår före tjänstledigheten men inte för tiden därefter. Frågan i målet gäller om arbetstagaren på grund av sin sjukanmälan har rätt till sjuklön även för den resterande del av tjänstledighetstiden då han alltjämt var sjuk.
Ändrad: SFS 2018:648 (Karensavdrag–en mer rättvis självrisk), 2007:1004 (Vissa sjukförsäkrings- och pensionsfrågor, m.m.)

Extraordinära händelser i fredstid

2 a §  Regeringen får meddela föreskrifter om

  1. undantag från de begränsningar i rätten till ersättning som anges i 17 §,
  2. avvikelser från vad som sägs i 17 b § andra stycket, och
  3. de ytterligare undantag från 17 a-17 d §§ som föranleds av föreskrifter enligt 1 eller 2.

[S2]Föreskrifter enligt första stycket får meddelas endast vid extraordinära händelser i fredstid. Lag (2020:190).

Förutsättningar för rätt till sjuklön

3 §  Arbetstagarens rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av anställningstiden. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad inträder dock rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Dag då arbetstagaren varit frånvarande utan giltigt skäl medräknas inte.

[S2]Vid beräkning av kvalifikationstiden enligt första stycket skall tidigare anställningar hos samma arbetsgivare medräknas, om tiden mellan anställningarna inte överstiger fjorton kalenderdagar. Lag (1995:1480).

  • RÅ 2004:103:En dag-för-dag-anställd, som i förväg känt till att han skulle opereras viss dag, har inte avtalat med arbetsgivaren om något arbete under sjukperioden. Eftersom något anställningsförhållande således inte förelegat och han dessutom arbetat regelbundet före sjukperioden har han ansetts ha rätt till sjukpenning även under de första 14 dagarna av sjukperioden.
Ändrad: SFS 1995:1480 (None)

4 §  Sjuklön betalas ut vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom för vilken betalats ut sjuklön enligt denna lag, lön enligt 34 § sjömanslagen (1973:282) eller sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken eller motsvarande äldre lagstiftning och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.

[S2]Vid bedömande av om och i vilken utsträckning arbetsförmågan är nedsatt ska det särskilt beaktas om arbetstagaren på grund av sjukdomen är helt eller delvis förhindrad att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete. Vid denna bedömning ska det bortses från sådan nedsättning av arbetsförmågan som ligger till grund för ersättning till arbetstagaren i form av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken, eller livränta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 41–44 kap. samma balk. Lag (2012:349).

  • AD 2014 nr 82:Efter att en arbetstagare skadat sig i arbetet har arbetsgivaren vidtagit rehabiliteringsåtgärder. När rehabiliteringen pågått i nästan tre års tid ansåg arbetsgivaren att arbetstagaren var arbetsför och avslutade rehabiliteringen. Samtidigt varslades arbetstagaren om uppsägning av personliga skäl. Uppsägningen verkställdes några veckor senare. Arbetsgivaren anförde som skäl för uppsägningen att rehabiliteringsskyldigheten var fullgjord, att omplaceringsmöjligheter saknades och att arbetstagaren inte kunnat utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren. Fråga om uppsägningen varit sakligt grundad. Även fråga om rätt till sjuklön för viss period.
  • AD 2018 nr 14:Olovlig stridsåtgärd. Ett renhållningsföretag har begärt att renhållningsarbetarna ska medverka vid en inventering av samtliga nycklar till bolagets trakter (sophämtningsområden). Sedan bolaget genomfört nyckelinventeringen under två dagar har arbetstagarna den tredje dagen inte utfört något arbete och arbetsledarna har låst in nycklarna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det har varit fråga om en arbetsnedläggelse från arbetstagarnas sida i syfte att få bolaget att upphöra med inventeringen, och att detta utgjort en olovlig stridsåtgärd. Därtill fråga om ett stort antal sjukanmälningar och uppsägningar varit led i stridsåtgärden samt om det allmänna skadeståndets storlek.
  • AD 1994 nr 55:En arbetstagare beviljas tjänstledighet för att kunna bevista fotbolls- EM. En kort tid innan tjänstledigheten skall påbörjas skadar han sig och anmäler skadan för arbetsgivaren, som betalar ut sjuklön för den arbetsdag som återstår före tjänstledigheten men inte för tiden därefter. Frågan i målet gäller om arbetstagaren på grund av sin sjukanmälan har rätt till sjuklön även för den resterande del av tjänstledighetstiden då han alltjämt var sjuk.
Ändrad: SFS 2010:344 (Ändrade regler om ersättning vid sjukdom och ökad flexibilitet för anställning av sjömän), 2010:345 (Ändrade regler om ersättning vid sjukdom och ökad flexibilitet för anställning av sjömän), 2012:349 (Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön)

4 a §  En arbetsgivare är inte skyldig att betala ut sjuklön vid sjukdom

  1. för sådan tid som arbetstagaren omfattas av bestämmelserna i 37 kap. 3 § socialförsäkringsbalken, eller
  2. om arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete under minst en dag hos arbetsgivaren efter det att sjuklön för en hel sjuklöneperiod har betalats ut av arbetsgivaren. Lag (2012:349).

Prop. 2008/09:22: Paragrafen, som är ny, anger att en arbetsgivare inte är skyldig att utge sjuklön vid sjukdom för sådan tid som arbetstagaren omfattas av bestämmelserna i 16 a kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bestämmelserna i 16 a kap. 2 § innebär att den försäkrade får förvärvsarbeta med bibehållen rätt till den sjukersättning som han eller hon tidigare beviljats. ...

Införd: SFS 2008:1244 (Vissa socialförsäkringsfrågor)
Ändrad: SFS 2011:1073 (Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.), 2012:349 (Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön)

5 §  En arbetsgivare är inte skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren

  1. ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft, eller
  2. medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön.

Sjuklönens storlek

6 §  För dagar i en sjuklöneperiod enligt 7 § som arbetstagaren gått miste om lön och andra anställningsförmåner till följd av nedsättningen i arbetsförmågan utgör sjuklönen 80 procent av anställningsförmånerna före avdrag enligt andra stycket.

[S2]Från sjuklönen ska ett karensavdrag göras. Avdraget ska motsvara 20 procent av den sjuklön som belöper på summan av de anställningsförmåner som arbetstagaren genomsnittligen beräknas få under en vecka.

[S3]Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna till följd av bestämmelserna i andra stycket fått avdrag från sjuklönen vid tio tillfällen, ska avdrag för ytterligare sjuklöneperioder inte göras.

[S4]Om avvikelse från vad som följer av andra stycket föreskrivs i 15 §. Lag (2018:648).

Prop. 1996/97:63: Ändringen är en följd av höjningen av ersättningsnivån från 75 till 80 procent.

  • AD 1993 nr 71:Enligt 6§ sjuklönelagen utgör beräkningsunderlaget för sjuklön (sjuklöneunderlaget) den lön och andra anställningsförmåner som en arbetstagare gått miste om tillföljd av nedsättningen i arbetsförmågan under sjuklöneperioden. Fråga huruvida i sjuklöneunderlaget för en arbetstagare skall inräknas sådan lön för helgdag (helglön), som arbetstagaren enligt kollektivavtal ostridigt gått miste om på grund av sjukfrånvaro på de dagar som enligt kollektivavtalet utgör kvalifikationsdagar för rätten till helglön.
  • AD 1994 nr 64:Fråga om beräkning av sjukön. Arbetstagare, som enligt schema fullgör beredskapstjänst 5-10 veckor per år, är sjuka under tid då de skulle fullgjort beredskapstjänst. Ersättare inkallas för att utföra övertidsarbete som annars skulle ha utförts av de sjuka arbetstagarna. Arbetsdomstolen finner att den övertidsersättning som utgått till ersättarna inte skall inräknas i underlaget vid beräkning av sjuklön enligt 6 § sjuklönelagen.
  • AD 1996 nr 91:En arbetstagare beordrades att utföra övertidsarbete en söndag då arbetstagaren annars skulle ha varit ledig. Övertidsarbetet den dagen påbörjades men avbröts på grund av en skada som arbetstagaren tidigare ådragit sig. Fråga om söndagen eller den påföljande måndagen utgör karensdag enligt sjuklönelagen.
  • AD 2003 nr 39:En arbetstagare, som arbetar med bl.a. lossningsarbete, är sjuk vid ett tillfälle då ett fartyg skulle lossas på tid som ersattes som övertidsarbete. Fråga om övertidsarbetet skulle beaktas vid beräkning av arbetstagarens sjuklön. Arbetsdomstolen finner inledningsvis att det åberopade kollektivavtalet inte innebär någon avvikelse från sjuklönelagens regler av betydelse för tvistefrågan. Vidare finner Arbetsdomstolen att övertidsarbetet i detta fall är så förutsägbart och återkommande att ersättningen måste anses vara en sådan normalt utgående förmån som skall ingå i underlaget vid beräkning av sjuklön enligt 6 § sjuklönelagen.
  • AD 2013 nr 59:En arbetstagare var schemalagd för arbete varannan vecka och med tjänstgöringsfria dagar varannan vecka. Fråga huvudsakligen om huruvida karensdag kan infalla på en schemalagd tjänstgöringsfri dag enligt sjuklönelagen eller skärgårdsavtalet.
  • AD 1993 nr 200:Arbetsdomstolen finner att ersättning för övertidsarbete som utförts av en vikarie för en sjuk arbetstagare skall ingå i underlaget vid beräkningen av arbetstagarens sjuklön när övertidsarbetet är förutsebart och återkommande och övertidsersättningen därför måste anses vara en normalt utgående förmån.
  • AD 1993 nr 52:Arbetsdomstolen finner att förmånen på en arbetsplats av fri lunch, som utgår även under tid då arbetstagaren är sjuk, inte skall inräknas i underlaget vid beräkning av sjuklön enligt 6 § första stycket sjuklönelagen.
  • AD 1993 nr 47:Arbetsdomstolen finner att ersättning för tillfälligtvis beordrat övertidsarbete inte skall inräknas i underlaget vid beräkning av sjuklön enligt 6 § första stycket sjuklönelagen.
Ändrad: SFS 2018:648 (Karensavdrag–en mer rättvis självrisk), 1995:1480 (None), 1997:569 (Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivå och administration, m.m.), 1992:1701 (om ändrad sjukersättning m. m.), 1997:102 (None)

Sjuklöneperioden

7 §  Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden. En sjuklöneperiod börjar inte om arbetstagaren inte avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. En sjuklöneperiod börjar dock senast dag för vilken arbetstagaren erhåller sådan reseersättning som avses i andra stycket. En sjuklöneperiod som börjat löpa bryts om anställningen upphör.

[S2]Som sjukperiod anses sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 4 §. Sjukperioden omfattar också tid då arbetstagaren för att underlätta återgång i arbetet i stället för sjuklön erhåller ersättning för resor till och från arbetet.

[S3]Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats ska sjuklöneperioden omfatta endast så många dagar att den tillsammans med en sjuklöneperiod hos samma arbetsgivare under den tidigare sjukperioden utgör fjorton kalenderdagar. Inget ytterligare karensavdrag enligt 6 § ska då heller göras. Lag (2018:648).

  • RÅ 2005:52:Fråga om rätt till sjukpenning vid återinsjuknande.
  • AD 2013 nr 59:En arbetstagare var schemalagd för arbete varannan vecka och med tjänstgöringsfria dagar varannan vecka. Fråga huvudsakligen om huruvida karensdag kan infalla på en schemalagd tjänstgöringsfri dag enligt sjuklönelagen eller skärgårdsavtalet.
  • HFD 2020:47:Fråga om rätt till sjukpenning när en arbetstagare byter anställning under en pågående sjukperiod.
Ändrad: SFS 2018:648 (Karensavdrag–en mer rättvis självrisk), 1997:1311 (Budgetpropositionen för 1998), 1996:1062 (None), 2003:424 (2003 års ekonomiska vårproposition), 1992:1701 (om ändrad sjukersättning m. m.), 2004:1240 (Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro)

Sjukanmälan m. m.

/Upphör att gälla U: 2021-10-01/

8 §  Sjuklön ska inte avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Sjuklönen ska dock avse sådana förmåner från och med den dag då sjukdomsfallet inträffade, om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört.

Om sjuklön utges för mistade förmåner under tid före anmälan ska den första ersättningsdagen anses som sjukanmälningsdag. Lag (2020:190).

/Träder i kraft I: 2021-10-01/

8 §  Sjuklön ska inte avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Sjuklönen ska dock avse sådana förmåner från och med den dag då sjukdomsfallet inträffade, om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört.

[S2]Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Om sjuklön utges för mistade förmåner under tid före anmälan ska den första ersättningsdagen anses som sjukanmälningsdag.

[S3]Finns det ett beslut enligt 10 § är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren inte iakttar vad som har ålagts honom i beslutet. Lag (2020:191).

Prop. 2017/18:96: Redaktionella ändringar görs i första och andra styckena.

  • AD 1995 nr 88:I verkstadsavtalet finns bestämmelser om rätt till sjuklön. Enligt dessa skall en arbetare som är frånvarande på grund av sjukdom styrka sjukdomen med läkarintyg, vilket utvisar att arbetsoförmåga föreligger samt sjukperiodens längd för att arbetaren skall ha rätt till sjuklön. Arbetsgivaren kan, också enligt avtalet, anvisa särskild läkare att utfärda sådant läkarintyg.
Ändrad: SFS 2020:190 (Extra ändringsbudget för 2020 - Åtgärder med anledning av coronaviruset), 2020:191 (Extra ändringsbudget för 2020 - Åtgärder med anledning av coronaviruset), 2020:191 (Extra ändringsbudget för 2020 - Åtgärder med anledning av coronaviruset), 2020:191 (Extra ändringsbudget för 2020 - Åtgärder med anledning av coronaviruset), 2018:648 (Karensavdrag–en mer rättvis självrisk), 1992:1701 (om ändrad sjukersättning m. m.)

9 §  Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han eller hon har varit sjuk och i vilken omfattning som arbetsförmågan har varit nedsatt på grund av sjukdomen samt om han eller hon då omfattades av bestämmelserna i 37 kap. 3 § socialförsäkringsbalken. Försäkran behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdomen. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan arbetstagaren har lämnat försäkran. Lag (2011:1073).

Prop. 2008/09:22: Enligt bestämmelserna i paragrafen i dess nuvarande lydelse ska arbetstagaren lämna en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk och i vilken omfattning denne inte har kunnat arbeta på grund av sjukdomen. Det arbetstagaren ska försäkra är dels att han har varit sjuk, dels att sjukdomen helt eller delvis har satt ned hans arbetsförmåga. Arbetsgivaren har däremot inte rätt att begära att arbetstagaren lämnar närmare uppgift om sjukdomen i försäkran. Uppgifter som lämnas i en sådan försäkran omfattas ...

Ändrad: SFS 2011:1073 (Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.)
10 § Har upphävts genom lag (2020:190).

/Träder i kraft I: 2021-10-01/

10 §  Försäkringskassan ska, under förutsättning att det finns särskilda skäl som talar för det, självmant eller på framställning av arbetsgivaren ålägga arbetstagaren att genom intyg av läkare eller tandläkare styrka nedsättningen av arbetsförmågan

  1. från och med en tidigare dag än sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen i en pågående sjukperiod, eller
  2. från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod.

[S2]Ett beslut enligt första stycket 2 får inte avse längre tid än ett år.

[S3]Ett beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol som prövar beslutet. Lag (2020:191).

10 a § Har upphävts genom lag (2020:190).

/Träder i kraft I: 2021-10-01/

10 a §  En arbetsgivare får, om det finns särskilda skäl för det, begära att arbetstagaren genom intyg av läkare eller tandläkare styrker nedsättningen av arbetsförmågan från och med en tidigare dag i sjukperioden enligt 10 § första stycket 1 eller från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod enligt 10 § första stycket 2. En begäran som gäller kommande sjukperioder får inte avse längre tid än ett år. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Arbetsgivarens begäran ska vara skriftlig.

[S2]Har arbetstagaren utan godtagbart skäl underlåtit att lämna ett intyg i enlighet med begäran enligt första stycket, är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön för den del av den aktuella sjuklöneperioden för vilken det saknas sådant intyg.

[S3]Om en fråga som avses i första stycket regleras i ett kollektivavtal som avses i 2 § andra stycket, tillämpas inte bestämmelserna i första och andra styckena. Lag (2020:191).

Prop. 2006/07:117: Denna paragraf, som är ny, innehåller bestämmelser om arbetsgivares begäran om att arbetstagaren vid sjukfrånvaro skall lämna intyg från läkare eller tandläkare för att styrka nedsättningen av arbetsförmågan vid en tidigare tidpunkt än som följer av huvudregeln i 8 §. I ett flertal kollektivavtal förekommer föreskrifter om att en arbetsgivare kan framställa en sådan begäran gentemot arbetstagaren. Som framgår av 2 § och kommentaren till den paragrafen kommer sådana föreskrifter i kollektivavtal ...

  • AD 2018 nr 14:Olovlig stridsåtgärd. Ett renhållningsföretag har begärt att renhållningsarbetarna ska medverka vid en inventering av samtliga nycklar till bolagets trakter (sophämtningsområden). Sedan bolaget genomfört nyckelinventeringen under två dagar har arbetstagarna den tredje dagen inte utfört något arbete och arbetsledarna har låst in nycklarna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det har varit fråga om en arbetsnedläggelse från arbetstagarnas sida i syfte att få bolaget att upphöra med inventeringen, och att detta utgjort en olovlig stridsåtgärd. Därtill fråga om ett stort antal sjukanmälningar och uppsägningar varit led i stridsåtgärden samt om det allmänna skadeståndets storlek.
Införd: SFS 2007:1004 (Vissa sjukförsäkrings- och pensionsfrågor, m.m.)
Ändrad: SFS 2020:191 (Extra ändringsbudget för 2020 - Åtgärder med anledning av coronaviruset), 2020:191 (Extra ändringsbudget för 2020 - Åtgärder med anledning av coronaviruset), 2020:191 (Extra ändringsbudget för 2020 - Åtgärder med anledning av coronaviruset)
Upphävd: SFS 2020:190 (Extra ändringsbudget för 2020 - Åtgärder med anledning av coronaviruset)

11 §  Försäkringskassan får företa sjukkontroll under sjuklöneperioden genom att

  1. göra förfrågan hos arbetstagaren, hans arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter, och
  2. besöka arbetstagaren.

[S2]Försäkringskassan får utan hinder av sekretess lämna ut uppgift till arbetsgivaren om vad som framkommit vid sjukkontroll enligt första stycket, under förutsättning att uppgiften behövs för ställningstagande till arbetstagarens rätt till sjuklön under sjuklöneperioden. Uppgiften får avse huruvida arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning. Lag (2004:788).

Anmälnings- och uppgiftsskyldighet för arbetsgivare

12 §  Arbetsgivaren ska till Försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om sjukperioden och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälan ska göras inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt. I anmälan ska uppgift lämnas om

  1. arbetsgivarens organisationsnummer, personnummer eller samordningsnummer,
  2. arbetstagarens personnummer eller samordningsnummer, och
  3. det datum när sjuklöneperioden började.

[S2]Om anmälningsskyldighet vid inträffad arbetsskada finns föreskrifter i 42 kap. 10 § socialförsäkringsbalken. Lag (2011:1073).

Prop. 2001/02:9: Ändringen, som innebär att andra stycket upphävs, föranleds av att inga arbetsgivare längre skall lämna uppgift till Riksförsäkringsverket om sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos denne rätt till sjuklön. Förändringen har närmare beskrivits i avsnitt 6.

Ändrad: SFS 2011:1073 (Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.), 1998:1753 (Budgetpropositionen för 1999), 2004:788 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2001:1116 (Vissa socialförsäkringsfrågor), 2004:1241 (Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro)

Särskilt högriskskydd

13 §  Försäkringskassan får, efter skriftlig ansökan, besluta om särskilt högriskskydd för en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt 24–28 kap.socialförsäkringsbalken. Ett sådant beslut får meddelas om den sökande har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod

  1. kan antas medföra ett större antal sjukperioder, eller
  2. medför risk för en eller flera längre sjukperioder.

[S2]Ett beslut som avses i första stycket första meningen får även meddelas för en sjukperiod när den sökande som givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om transplantation m.m. har rätt till sjuklön till följd av ingrepp för att ta till vara det biologiska materialet eller förberedelser för sådant ingrepp. Detsamma gäller när den sökande uppburit eller bedömts ha haft rätt till aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken under någon av de senaste tolv kalendermånaderna före månaden för ansökan hos Försäkringskassan.

[S3]För den som avses i första stycket 1 och andra stycket första meningen ska 15 och 16 §§ tillämpas på sökanden och dennes arbetsgivare. För den som avses i första stycket 2 och andra stycket andra meningen ska endast 16 § tillämpas.

[S4]Ett beslut enligt första och andra styckena ska avse den sökandes samtliga anställningar. Ett beslut enligt första stycket ska gälla från och med den kalendermånad då ansökan gjordes hos Försäkringskassan eller från och med den senare kalendermånad som anges i beslutet. Detta beslut gäller till och med den dag som anges i beslutet eller, om det finns särskilda skäl, tills vidare. Beslutet ska upphävas om villkoret enligt första stycket andra meningen 1 eller 2 inte längre är uppfyllt. Om beslutet upphävs ska Försäkringskassan på lämpligt sätt underrätta arbetsgivaren om detta. Ett beslut enligt andra stycket andra meningen ska gälla under tolv kalendermånader, räknat från och med månaden efter den då beslutet meddelades. Lag (2011:1073).

Prop. 1996/97:63: Förutom nedan angivna ändringar har i paragrafen gjorts redaktionella ändringar. I första stycket anges nu att försäkringskassan, efter skriftlig ansökan, kan besluta om särskilt högriskskydd. Ett sådant beslut får enligt hittills gällande regler meddelas om den sökande har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod kan antas medföra ett större antal sjukperioder. I första stycket 2 utökas högriskskyddet till att även omfatta personer som har en sjukdom som medför risk för en eller ...

Prop. 2003/04:152: I första stycket görs endast den ändringen att särskilt högriskskydd kan beslutas av den nya Försäkringskassan i stället för av den allmänna försäkringskassan.

Hänvisningen i fjärde stycket till 25 § slopas eftersom forumbestämmelserna i den paragrafen upphävs. Den nya Försäkringskassan bestämmer själv hur ärendena skall fördelas inom myndigheten. I övrigt görs endast konsekvensändringar med anledning av att den nya Försäkringskassan handlägger ärenden enligt denna lag. ...

Prop. 2001/02:9: Denna lagändring behandlas i avsnitt 5. Genom ett nytt andra stycke har möjliggjorts för försäkringskassan att besluta om särskilt högriskskydd även för en arbetstagare, som är försäkrad för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, om denne som givare av organ eller annat biologiskt material enligt lagen (<a href="https://lagen.nu/1995:831" ...

Prop. 2008/09:194: I paragrafens andra stycke görs inledningsvis en ändring som inte innebär en ändring i sak, utan endast är av förtydligande karaktär. Ändringen syftar till att tydliggöra att i förhållande till försäkrade som kan omfattas av beslut om särskilt högriskskydd till följd av ingrepp i samband med donation eller förberedelser för donation av egna organ eller vävnader, gäller endast vad som anges i första stycket första meningen i paragrafen, inte det som anges i andra meningen i första stycket. ...

Ändrad: SFS 2011:1073 (Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.), 2004:788 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2001:1116 (Vissa socialförsäkringsfrågor), 1999:817 (Socialförsäkringens personkrets), 1997:569 (Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivå och administration, m.m.), 2009:1048 (Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.)

14 §  En arbetstagare som har gjort ansökan enligt 13 § första stycket är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över undersökningen, om Försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedömning. För arbetstagarens utgifter för undersökningen och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning av Försäkringskassan i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2010:1248).

15 §  Om ett beslut enligt 13 § första stycket 1 eller andra stycket första meningen gäller för arbetsgivaren betalas sjuklön ut till arbetstagaren utan sådant avdrag som avses i 6 § andra stycket.

[S2]Till en sjöman på fartyg som inte uteslutande går i inre fart betalas sjuklön ut utan sådant avdrag som avses i 6 § andra stycket.

[S3]Med inre fart avses detsamma som i 64 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2018:648).

Prop. 1996/97:63: Hänvisningen i denna paragraf till första stycket 1 innebär att sjuklön för den första dagen i en sjukperiod (karensdagen) skall utges endast till arbetstagare som har en sjukdom som kan antas medföra ett större antal sjukperioder och inte till arbetstagare som omfattas av det nu införda högriskskyddet i första stycket 2.

Prop. 2001/02:9: Paragrafen har ändrats för att sjuklön även skall kunna utges för karensdagen för den i 13 § andra stycket tillkommande personkretsen.

Prop. 2008/09:194: I paragrafen görs en ändring till följd av att en arbetsgivare inte ska betala ut sjuklön under den första dagen i en sjuklöneperiod (karensdagen) för en försäkrad som omfattas av de nya bestämmelserna i 13 § andra stycket andra meningen.

Ändrad: SFS 2010:345 (Ändrade regler om ersättning vid sjukdom och ökad flexibilitet för anställning av sjömän), 2018:648 (Karensavdrag–en mer rättvis självrisk), 2001:1116 (Vissa socialförsäkringsfrågor), 1995:1480 (None), 1997:569 (Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivå och administration, m.m.), 1992:1701 (om ändrad sjukersättning m. m.), 2009:1048 (Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.), 1997:102 (None)

16 §  En arbetsgivare hos vilken ett beslut enligt 13 § gäller har rätt till ersättning av Försäkringskassan för de kostnader för sjuklön som han har haft för arbetstagaren enligt denna lag.

[S2]Utbetalning görs av Försäkringskassan efter skriftlig ansökan av arbetsgivaren.

[S3]Ersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än tolv månader före ansökningsmånaden. Lag (2010:1248).

  • RÅ 1998:38:Arbetsgivarens rätt till ersättning för kostnad för sjuklön enligt 16 § lagen (1991:1047) om sjuklön har inte ansetts omfatta på sjukperioden belöpande semesterlön och avtalade avgifter för försäkringar m.m.
Ändrad: SFS 2010:1248 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2004:788 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration)

Ersättning för vissa kostnader för sjuklön

17 §  En arbetsgivare vars kostnader för sjuklön enligt 6 §, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt, under ett kalenderår överstiger en viss del av arbetsgivarens totala lönekostnader, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt får, med den begränsning som följer av 17 a §, ersättning med högst 250 000 kronor för överskjutande del av sjuklönekostnaden enligt följande. Ersättning för sjuklönekostnaden lämnas till den del kostnaden överstiger

  • 0,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad uppgår till högst 3 miljoner kronor årligen,
  • 0,9 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 3 men inte 6 miljoner kronor årligen, – 1,2 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 6 men inte 12 miljoner kronor årligen,
  • 1,3 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 12 men inte 20 miljoner kronor årligen, och
  • 1,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 20 miljoner kronor årligen.

[S2]Med avgifter och skatt enligt första stycket avses avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Lag (2014:1476).

Prop. 2000/01:8: Hänvisningen till avgifter enligt SAL har ändrats till att avse avgifter enligt socialavgiftslagen.

Ändrad: SFS 2010:421 (Trygghetssystemen för företagen), 2010:422 (Trygghetssystemen för företagen), 2014:1476 (Budgetpropositionen för 2015), 2004:788 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 1996:1062 (None), 1995:1480 (None), 2003:424 (2003 års ekonomiska vårproposition), 2000:991 (Ny socialavgiftslag), 1991:1988 (om vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1992:1701 (om ändrad sjukersättning m. m.), 2004:1240 (Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro), 2004:1241 (Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro)

17 a §  Ersättning enligt 17 § ska minskas med det belopp Försäkringskassan har betalat ut till en arbetsgivare enligt 16 §, om utbetalningen har gjorts under det kalenderår som ersättningen enligt 17 § avser. Lag (2014:1476).

17 b §  En arbetsgivare ska i samband med sådan arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) lämna uppgift om sin kostnad för sjuklön enligt 6 § inklusive avgifter och skatt enligt 17 § andra stycket.

[S2]Försäkringskassan ska fatta beslut om ersättning för kostnader för sjuklön enligt 17 § efter kalenderårets utgång och beräkna ersättningens storlek med ledning av uppgifter från Skatteverket.

[S3]En arbetsgivare som har lämnat uppgift om sin kostnad för sjuklön enligt första stycket är skyldig att på begäran lämna Försäkringskassan de handlingar och uppgifter som Försäkringskassan behöver för att kunna pröva rät-ten till ersättning. Om arbetsgivaren inte uppfyller begäran, kan ärendet ändå avgöras. Lag (2014:1476).

17 c §  När Försäkringskassan har beviljat ersättning enligt 17 § ska Försäkringskassan lämna Skatteverket de uppgifter som behövs för kreditering på arbetsgivarens skattekonto, oavsett om sekretess gäller. Uppgifterna får lämnas på medium för automatiserad behandling. Ersättningen ska tillgodoföras enligt lagen (2014:1475) om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader. Lag (2014:1476).

17 d §  Försäkringskassan beslutar om förskott på ersättning enligt 17 § efter ansökan av en arbetsgivare. Bestämmelserna i 17 c § ska tillämpas på motsvarande sätt på förskott. Lag (2014:1476).

17 e §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om villkor för rätten till ersättning för sjuklönekostnader enligt 17 §. Lag (2014:1476).

Tystnadsplikt

18 §  Den som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet genom intyg av läkare eller tandläkare, vilket har lämnats arbetsgivaren på grund av denna lag, eller genom försäkran som avses i 9 § fått kännedom om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt får inte obehörigen röja vad han eller hon sålunda fått veta.

[S2]Föreskriften i första stycket medför inte någon inskränkning i den skyldighet att lämna uppgifter som följer av lag eller förordning.

[S3]I det allmännas verksamhet tillämpas i stället föreskrifterna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:448).

Ansvar

19 §  En arbetsgivare som inte fullgör sin skyldighet enligt 12 § döms till böter.

[S2]Om ansvar för den som bryter mot 18 § första stycket finns föreskrifter i brottsbalken.

Ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön

20 §  Om tvist har uppkommit om arbetstagarens rätt till sjuklön och tvisten gäller huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning eller huruvida arbetstagarförhållande föreligger, kan Försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken, besluta att ersättning för tid som den omtvistade sjuklönen avser ska utges av Försäkringskassan. Lag (2010:1248).

21 §  Ersättning enligt 20 § lämnas, om det finns sannolika skäl för att arbetstagaren har rätt till den begärda sjuklönen eller del därav och fordran är obetald och förfallen till betalning. Ersättning lämnas inte för sjuklön som har förfallit till betalning tidigare än tre månader före ansökningsmånaden.

22 §  Ersättning enligt 20 § lämnas inte om staten svarar för arbetstagarens fordran hos arbetsgivaren enligt lönegarantilagen (1992:497). Lag (1992:500).

/Upphör att gälla U: 2022-01-01/

23 §  Ersättning enligt 20 § lämnas med skäligt belopp, dock med högst ett belopp som för dag utgör en trehundrasextiofemtedel av 80 procent av en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till 8,0 prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken. Lag (2017:1307).

/Träder i kraft I: 2022-01-01/

23 §  Ersättning enligt 20 § lämnas med skäligt belopp, dock med högst ett belopp som för dag utgör en trehundrasextiofemtedel av 80 procent av en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till 10,0 prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken. Lag (2021:1242).

Prop. 2010/11:142: Ändringen i 23 § innebär en justering av en tidigare följdändring till SFB (prop. 2009/10:222, bet. 2010/11:SfU4, rskr. 2010/11:7, SFS 2010:1248). Detta innebär att någon reducering av den sjukpenninggrundande inkomsten till 97 procent inte ska göras vid beräkning av högsta möjliga ...

Prop. 1996/97:63: Ändringen är en följd av höjningen av ersättningsnivån från 75 till 80 procent.

Prop. 2005/06:142: Ändringen i denna paragraf innebär en anpassning till det höjda taket för sjukpenninggrundande inkomst.

Ändrad: SFS 2011:1073 (Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.), 2017:1307 (Budgetpropositionen för 2018), 2010:1248 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2006:1539 (Budgetpropositionen för 2007), 1995:1480 (None), 1997:569 (Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivå och administration, m.m.), 2006:361 (Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning), 2021:1242 (Budgetpropositionen för 2022)

24 §  I den utsträckning som ersättning enligt 20 § har utbetalats inträder Försäkringskassan i arbetstagarens rätt enligt denna lag mot arbetsgivaren.

[S2]Om arbetstagaren har mottagit ersättning enligt 20 § och därefter har erhållit den omtvistade sjuklönen eller del därav, skall ersättningen i motsvarande utsträckning återbetalas. Lag (2004:788).

Försäkringskassans handläggning

25 § Har upphävts genom lag (2004:788).

26 §  I fråga om Försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13, 14, 16, 17, 17 d och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas följande föreskrifter i socialförsäkringsbalken:

Bestämmelser om rättegången m.m.

27 §  Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

[S2]I tvist om rätt till sjuklön skall Försäkringskassan på begäran av arbetsgivare, arbetstagare, arbetstagarorganisation eller domstol yttra sig huruvida arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller om nedsättningens omfattning. Lag (2006:361).

Prop. 2005/06:142: Bestämmelsen i andra stycket ändras endast på så sätt att begreppet ”den allmänna försäkringskassan” byts ut mot ”Försäkringskassan”.

Ändrad: SFS 2006:361 (Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning)

28 §  De föreskrifter om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut som finns i 113 kap.3–9 §§socialförsäkringsbalken ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om

[S2]Vidare ska föreskrifterna i 113 kap.10–17, 19, 20 och 21 §§socialförsäkringsbalken om överklagande av Försäkringskassans eller domstols beslut tillämpas på motsvarande sätt i fråga om beslut enligt 10 § första stycket 2, 13 §, 14 § andra meningen, 16, 17, 17 d eller 20 § eller 24 § andra stycket.

[S3]I övrigt får Försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas. Lag (2014:1476).

Prop. 2012/13:45: De föreskrifter om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut som finns i 113 kap.3–9 §§socialförsäkringsbalken ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om

– beslut enligt 10 eller 13 §, 14 ...

Prop. 2004/05:21: Prop. 2004/05:21 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna 1 Lagen träder i kraft den 1 januari 2005.

Prop. 2009/10:120: I första stycket görs redaktionella ändringar. I andra stycket görs också en redaktionell ändring och vidare en följdändring som föranleds av att 17 § ändras och således inte längre innehåller bestämmelser om försäkring mot kostnader för sjuklön.

Ändrad: SFS 2013:93 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess), 2010:421 (Trygghetssystemen för företagen), 2010:422 (Trygghetssystemen för företagen), 2014:1476 (Budgetpropositionen för 2015), 2004:788 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2003:424 (2003 års ekonomiska vårproposition), 2004:1241 (Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro)

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1991:1047) om sjuklön

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas i fråga om sjukdomsfall som inträffar efter ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:181
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1991:1988) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:40
    Omfattning
    ändr. 11, 17, 20 §§
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1992:500) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Lag (1992:1701) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om sjuklön som avser tid före den dagen.
    Förarbeten
    Prop. 1992/93:31, Bet. 1992/93:SfU9
    Omfattning
    ändr. 6, 7, 8, 15, 17 §§
    Ikraftträder
    1993-04-01

Lag (1995:1480) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
    Äldre bestämmelser tillämpas på ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:87, Prop. 1995/96:69, Bet. 1995/96:SfU2
    Omfattning
    ändr. 3, 6, 15, 17, 23 §§
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (1996:1062) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas i fråga om sjuklöneperiod som påbörjas efter ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:22, Prop. 1995/96:209, Bet. 1996/97:SfU4
    Omfattning
    ändr. 7, 17 §§
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1997:102) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 maj 1997. De upphävda bestämmelserna skall dock fortfarande tillämpas på ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:173, Prop. 1996/97:73, Bet. 1996/97:SfU9
    Omfattning
    ändr. 6, 15 §§
    Ikraftträder
    1997-05-01

Lag (1997:281) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

    Förarbeten
    Prop. 1996/97:121, Bet. 1996/97:SfU10
    Omfattning
    ändr. 26 §
    Ikraftträder
    1997-10-01

Lag (1997:569) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande på ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:273, Prop. 1996/97:63, Bet. 1996/97:SfU12
    Omfattning
    ändr. 6, 13, 15, 23 §§, rubr. närmast före 13 §
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1997:1311) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:111, Prop. 1997/98:1, Bet. 1997/98:SfU1
    Omfattning
    ändr. 7 §
    Ikraftträder
    1998-04-01

Lag (1998:96) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:153, Prop. 1997/98:41, Bet. 1997/98:SfU8
    Omfattning
    ändr. 26 §
    Ikraftträder
    1998-07-01

Lag (1998:1753) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Förarbeten
Rskr. 1998/99:101, Prop. 1998/99:1, Bet. 1998/99:SfU1
Omfattning
ändr. 12 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1999:817) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:12, Prop. 1998/99:119, Bet. 1999/2000:SfU3
Omfattning
ändr. 13, 20, 25 §§
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:382) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. De nya bestämmelserna tillämpas på sjukperiod som börjar efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:236
Omfattning
ändr. 7 §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2000:991) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter på ersättningar som betalas ut före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:32, Prop. 2000/01:8, Bet. 2000/01:SfU5
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2001:1116) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande beträffande sjuklön som avser tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:85, Prop. 2001/02:9, Bet. 2001/02:SfU5
Omfattning
ändr. 12, 13, 14, 15 §§
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2003:424) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft i fråga om 7 § den 1 juli 2003 och i övrigt vid den senare tidpunkt regeringen bestämmer.
  2. Den nya lydelsen av 7 § tillämpas i fråga om sjuklöneperiod som påbörjas efter utgången av juni månad 2003.
  3. När den nya lydelsen av 17 § och nya 17 a och 17 b §§ träder i kraft tilllämpas de i fråga om sjuklönekostnader som gäller sjuklöneperiod som påbörjas efter utgången av juni månad 2003.
  4. Vid tillämpning av 17 § i dess nya lydelse och av nya 17 a och 17 b §§ med avseende på tid under år 2003 beaktas arbetsgivarens sammanlagda lönekostnader och sjuklönekostnader liksom den genomsnittliga sjuklönekostnaden för tiden från och med den 1 juli 2003 till utgången av december 2003. De sammanlagda lönekostnaderna skall därvid multipliceras med talet två.
  5. Försäkring enligt den äldre lydelsen av 17 § får inte tecknas efter utgången av juni månad 2003. Den äldre lydelsen av 17, 25, 26 och 28 §§ tilllämpas fortfarande beträffande försäkringar som tecknats före den 1 juli 2003.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:235, Prop. 2002/03:100, Bet. 2002/03:FiU21
Omfattning
ändr. 7, 17, 25, 26, 28 §§, rubr. närmast före 17 §; nya 17 a, 17 b §§
Ikraftträder
2003-07-01

Förordning (2004:15) om ikraftträdande av bestämmelser i lagen (2003:424) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Omfattning
ikrafttr. av 17, 17 a, 17 b, 25, 26, 28 §§ i 2003:424
Ikraftträder
2004-03-01

Lag (2004:788) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
  2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:781) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.
  3. Den äldre lydelsen av 17 § och den upphävda 17 a § gäller fortfarande för sjuklönekostnader för tid före ikraftträdandet Lag (2004:1241).
  4. En arbetsgivare som tecknar en försäkring enligt 17 § under januari månad 2005 kan begära att försäkringen skall gälla från och med den 1 januari 2005. Lag (2004:1241).
Förarbeten
Rskr. 2004/05:8, Prop. 2003/04:152, Bet. 2004/05:SfU4
Omfattning
upph. 25 §; ändr. 10, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 17 a, 20, 24, 26, 28 §§, rubr. närmast före 20 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1240) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
  2. Den nya lydelsen av 7 § skall även tillämpas på en sjuklöneperiod som pågår vid ikraftträdandet.
  3. Den upphävda 17 b § gäller fortfarande för sjuklönekostnader för tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:111, Prop. 2004/05:21, Bet. 2004/05:SfU5
Omfattning
upph. 17 b §; ändr. 7 §, rubr. närmast före 17 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1241) om ändring i lagen (2004:788) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Förarbeten
Rskr. 2004/05:111, Prop. 2004/05:21, Bet. 2004/05:SfU5
Omfattning
upph. 17 a § i 2004:788; ändr. 12, 17, 26, 28 §§ i 2004:788; nya p 3, 4 övergångsbest. i 2004:788

Lag (2006:361) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.
  2. Äldre bestämmelser i 23 § gäller fortfarande beträffande ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:266, Prop. 2005/06:142, Bet. 2005/06:SfU15
Omfattning
ändr. 23, 27 §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:1539) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande beträffande ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2006/07:75, Prop. 2006/07:1, Bet. 2006/07:SfU1
Omfattning
ändr. 23 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2007:200) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
  2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på sådana återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2006/07:134, Prop. 2006/07:49, Bet. 2006/07:SfU6
Omfattning
ändr. 26 §
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2007:1004) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på en sjuklöneperiod som börjar efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2007/08:13, Prop. 2006/07:117, Bet. 2007/08:SfU3
Omfattning
ändr. 2 §; ny 10 a §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2008:1244) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Förarbeten
Rskr. 2008/09:96, Prop. 2008/09:22, Bet. 2008/09:SfU6
Omfattning
ändr. 9; ny 4 a §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:448) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Förarbeten
Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2009-06-30

Lag (2009:1048) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Förarbeten
Rskr. 2009/10:16, Prop. 2008/09:194, Bet. 2009/10:SfU4
Omfattning
ändr. 13, 15 §§
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2010:344) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Förarbeten
Rskr. 2009/10:253, Prop. 2009/10:161, Bet. 2009/10:TU17
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:345) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Förarbeten
Rskr. 2009/10:253, Prop. 2009/10:161, Bet. 2009/10:TU17
Omfattning
ändr. 4, 15 §§
Ikraftträder
2011-02-01

Lag (2010:421) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.
  2. Den nya lydelsen av 17 § och nya 17 a § tillämpas i fråga om sjuklönekostnader som gäller sjuklöneperiod som påbörjas efter utgången av juni månad 2010.
  3. Vid tillämpning av 17 § i dess nya lydelse och av nya 17 a § med avseende på tid under år 2010 beaktas och beräknas arbetsgivarens sjuklönekostnader liksom den genomsnittliga sjuklönekostnaden för tiden från och med den 1 juli 2010 till utgången av december 2010.
  4. Försäkring enligt den äldre lydelsen av 17 § får inte tecknas efter utgången av juni månad 2010. Den äldre lydelsen av 17 och 28 §§ tillämpas fortfarande, för år 2010, beträffande försäkringar som tecknats före den 1 juli 2010.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:276, Prop. 2009/10:120, Bet. 2009/10:SfU15
Omfattning
ändr. 17, 28 §§, rubr. närmast före 17 §; ny 17 a §
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2010:422) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Förarbeten
Rskr. 2009/10:276, Prop. 2009/10:120, Bet. 2009/10:SfU15
Omfattning
ändr. 17, 28 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1248) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
  2. Äldre bestämmelser i 20 och 23 §§ gäller för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 14, 16, 20, 23, 26 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2011:1073) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Förarbeten
Rskr. 2011/12:13, Prop. 2010/11:142, Bet. 2011/12:SfU3
Omfattning
ändr. 4 a, 9, 12, 13, 23 §§
Ikraftträder
2011-12-01

Lag (2012:349) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Förarbeten
Rskr. 2011/12:232, Prop. 2011/12:81, Bet. 2011/12:SfU13
Omfattning
ändr. 4, 4 a §§
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2013:93) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
  2. Äldre föreskrifter gäller för beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:154, Prop. 2012/13:45, Bet. 2012/13:JuU15
Omfattning
ändr. 28 §
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2014:1476) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjuklönekostnader för tid före ikraftträdandet.
  3. Föreskriften i 17 a § i den nya lydelsen ska tillämpas i fråga om utbetalning som avser sjuklönekostnader för tid efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2014/15:29, Prop. 2014/15:1, Bet. 2014/15:FiU1
Omfattning
ändr. 17, 17 a, 26, 28 §§; nya 17 b, 17 c, 17 d, 17 e §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2017:1307) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2017/18:124, Prop. 2017/18:1, Bet. 2017/18:SfU1
Omfattning
ändr. 23 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:648) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för en sjuklöneperiod som har påbörjats före ikraftträdandet.
  3. Vid beräkning av antal tillfällen med avdrag på sjuklönen enligt 6 § ska ett avdrag för karensdag som har gjorts enligt föreskriftens äldre lydelse likställas med ett tillfälle med karensavdrag. Vidare ska karensdag likställas med karensavdrag dels vid återinsjuknande enligt 7 §, dels för den som före ikraftträdandet har fått ett beslut om särskilt högriskskydd enligt 13 §.
Förarbeten
Rskr. 2017/18:311, Prop. 2017/18:96, Bet. 2017/18:SfU24
Omfattning
ändr. 2, 6, 7, 8, 15 §§
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2020:190) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 7 april 2020.
  2. Bestämmelserna i 8 § i den nya lydelsen ska dock tillämpas för tid från och med den 13 mars 2020.
  3. De upphävda bestämmelserna i 10 och 10 a §§ ska inte tillämpas för tid efter den 12 mars 2020.
  4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för intyg som avser tid före den 13 mars 2020.
Förarbeten
Rskr. 2019/20:201, Prop. 2019/20:132, Bet. 2019/20:FiU51
Omfattning
upph. 10, 10 a §§; ändr. 8 §; nya 2 a §, rubr. närmast före 2 a §
Ikraftträder
2020-04-07

Lag (2020:191) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Förarbeten
Rskr. 2019/20:201, Prop. 2019/20:132, Bet. 2019/20:FiU51
Omfattning
ändr. 8 §, nya 10, 10 a §§
Ikraftträder
2021-10-01

Förordning (2020:803) om ikraftträdande av lagen (2020:191) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Omfattning
utgår genom 2020:1226

Förordning (2020:1226) om ändring i förordningen (2020:803) om ikraftträdande av lagen (2020:191) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Omfattning
utgår 2020:803

Förordning (2020:1227) om ikraftträdande av lagen (2020:191) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Omfattning
utgår genom 2021:291

Förordning (2021:291) om ändring i förordningen (2020:1227) om ikraftträdande av lagen (2020:191) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Omfattning
utgår 2020:1227

Förordning (2021:292) om ikraftträdande av lagen (2020:191) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Omfattning
utgår genom 2021:716

Förordning (2021:716) om ändring i förordningen (2021:292) om ikraftträdande av lagen (2020:191) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Omfattning
utgår 2021:292

Förordning (2021:717) om ikraftträdande av lagen (2020:191) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Omfattning
ikrafttr. av 2020:191

Lag (2021:1242) om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2021/22:116, Prop. 2021/22:1, Bet. 2021/22:SfU1
Omfattning
ändr. 23 §
Ikraftträder
2022-01-01