1 §  Denna förordning innehåller närmare bestämmelser om tillämpningen av alkohollagen (1994:1738).

De uttryck och benämningar som används i förordningen har samma betydelse som i alkohollagen.

2 §  Statens folkhälsoinstitut skall på lämpligt sätt underrätta berörda länsstyrelser, kommuner och polismyndigheter om beslut som institutet fattat i ärenden enligt alkohollagen (1994:1738). Förordning (2001:415).

3 §  Statens folkhälsoinstitut skall utfärda bevis om tillstånd som den meddelat. I beviset skall det finnas uppgifter om

1. tillståndshavare,
2. de rättigheter som följer av tillståndet,
3. tillståndstiden,
4. var verksamheten bedrivs, och
5. de särskilda villkor som har meddelats. Förordning (2001:415).

4 §  Länsstyrelsen skall på begäran av Statens folkhälsoinstitut lämna det biträde som behövs vid handläggning av ärenden och vid tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738).

Länsstyrelsen skall underrätta Statens folkhälsoinstitut om förhållanden som är av betydelse för Statens folkhälsoinstituts tillsyn. Förordning (2001:415).

5 §  Statens folkhälsoinstitut får meddela föreskrifter

1. med närmare bestämmelser om tillverkning av alkoholdrycker och sprit enligt 2 kap. 3 § alkohollagen (1994:1738),
2. om vilken utredning som skall ges in med ansökan om tillverknings- eller inköpstillstånd (7 kap. 3 § alkohollagen),
3. med närmare bestämmelser om servering från minibar på hotellrum (7 kap. 8 § femte stycket alkohollagen),
4. om vilka uppgifter som skall finnas i bevis om tillstånd som kommunen har meddelat (7 kap. 22 § andra stycket alkohollagen),
5. om statistiska uppgifter som en tillståndshavare och den som enligt 4 kap. 1 § första stycket alkohollagen är berättigad att bedriva partihandel är skyldig att lämna (8 kap. 5 § alkohollagen),
6. om kassaregister (8 kap. 5 a § andra stycket alkohollagen).

Vid utformandet av föreskrifter som avses i första stycket 1 skall institutet samråda med Livsmedelsverket. Förordning (2006:838).

6 §  Kommunen ska fatta beslut i ett ärende om serveringstillstånd inom fyra månader från det att en fullständig ansökan har kommit in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet får handläggningstiden vid högst ett tillfälle förlängas med högst fyra månader. Sökanden ska informeras om skälen för att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut.

Ett beslut att förlänga handläggningstiden får inte överklagas.

I 8 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden finns bestämmelser om att mottagningsbevis ska skickas till sökanden när en fullständig ansökan har kommit in och om innehållet i ett sådant bevis. Förordning (2009:1094).

7 §  Om kommunen i ett ärende om serveringstillstånd begär att sökanden ska ge in certifikat, intyg eller andra liknande dokument som visar att ett visst tillståndskrav är uppfyllt, ska kommunen godta motsvarande dokument från en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Kommunen får dock begära att dokumentet ges in i original eller i en bestyrkt kopia eller i form av en auktoriserad översättning till svenska. Förordning (2009:1094).

8 §  Statens folkhälsoinstitut ska fatta beslut i ett ärende om inköpstillstånd inom en månad från det att en fullständig ansökan har kommit in till institutet. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet får handläggningstiden vid högst ett tillfälle förlängas med högst en månad. Sökanden ska informeras om skälen för att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut.

Ett beslut att förlänga handläggningstiden får inte överklagas.

I 8 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden finns bestämmelser om att mottagningsbevis ska skickas till sökanden när en fullständig ansökan har kommit in och om innehållet i ett sådant bevis. Förordning (2009:1094).

9 §  Om Statens folkhälsoinstitut i ett ärende om inköpstillstånd begär att sökanden ska ge in certifikat, intyg eller andra liknande dokument som visar att ett visst tillståndskrav är uppfyllt, ska institutet godta motsvarande dokument från en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Institutet får dock begära att dokumentet ges in i original eller i en bestyrkt kopia eller i form av en auktoriserad översättning till svenska. Förordning (2009:1094).

10 §  Statens folkhälsoinstitut tar ut avgift för prövning av ansökan enligt alkohollagen (1994:1738) med 2 000 kr. Förordning (2001:415).

11 §  Statens folkhälsoinstitut tar ut en årlig avgift för tillsyn (grundavgift och tilläggsavgift) enligt alkohollagen (1994:1738) enligt vad som föreskrivs i 12-16 §§. Förordning (2005:1181).

12 §  Årlig avgift tas ut för tillsynen av tillverkning av sprit enligt följande tabell.

13 §  Årlig avgift tas ut för tillsynen av tillverkning av spritdrycker enligt följande tabell.

14 §  Årlig avgift tas ut för tillsynen av tillverkning av vin enligt följande tabell.

15 §  Årlig avgift tas ut för tillsynen av tillverkning av starköl och öl enligt följande tabell.

Avgifterna skall bestämmas utifrån den sammanlagda mängden av starköl och öl. Förordning (2005:1181).

16 §  Statens folkhälsoinstitut tar ut en grundavgift med 5 000 kr för tillsyn över verksamhet hos den som fått sådant tillstånd som avses i 4 kap. 4 § alkohollagen (1994:1738). Meddelas tillstånd efter ett halvårsskifte skall avgiften reduceras med hälften för det året. Förordning (2001:415).

17 §  Avgift enligt 10 § skall betalas när ansökan ges in. Om inte detta sker skall sökanden föreläggas att betala avgiften inom en viss tid. Ett sådant föreläggande får sändas till sökanden per post eller förmedlas på annat lämpligt sätt. Följs inte föreläggandet skall ansökan avvisas. Sökanden skall upplysas om detta i föreläggandet.

18 §  Avgift enligt 11-16 §§ tas ut när tillstånd har meddelats för verksamheten. Under varje påföljande kalenderår tas halva avgiften ut i januari och resterande del i juli.

Grundavgift och tilläggsavgift beräknas preliminärt på grundval av tillståndshavarens uppgifter om den uppskattade tillverkningsvolymen under året. Efter årets utgång skall tillståndshavaren snarast redovisa statistik över den faktiska mängden tillverkade varor under året.

Statens folkhälsoinstitut får meddela föreskrifter om den närmare utformningen av sådana statistiska uppgifter som avses i andra stycket. Förordning (2005:1181).

19 §  Om det på grund av uppgift enligt 18 § andra stycket eller annan orsak måste antas att den preliminärt beräknade avgiften varit avsevärt för hög eller avsevärt för låg med hänsyn till verksamhetens omfattning skall ny avgiftsberäkning göras. Ny beräkning får dock inte göras senare än ett år efter avgiftsårets utgång.

20 §  Den som har betalat för mycket i avgift skall få tillbaka den överskjutande delen utan dröjsmål.

Tillkommande avgift skall betalas in inom en månad efter det att den avgiftsskyldige fått del av Statens folkhälsoinstituts beslut enligt 19 §. Förordning (2001:415).

21 §  Statens folkhälsoinstitut får, om det finns särskilda skäl, betala tillbaka hela eller en del av inbetald ansöknings- eller tillsynsavgift. Förordning (2001:415).

22 §  Statens folkhälsoinstituts beslut om avgifter får överklagas i den ordning som föreskrivs i 9 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738). Förordning (2001:415).

23 §  Om en allmän domstol har funnit någon skyldig till brott mot 10 kap. 1, 3 eller 4 § alkohollagen (1994:1738), skall när domen har vunnit laga kraft en kopia av den snarast sändas till Skatteverket. Förordning (2003:977).

24 §  Skatteverket skall underrätta Statens folkhälsoinstitut om beslut om godkännande eller registrering som avses i 4 kap. 1 § första stycket alkohollagen (1994:1738). Förordning (2003:977).

25 §  Konsumentverket skall underrätta Statens folkhälsoinstitut om beslut av större vikt som avser de särskilda bestämmelserna för marknadsföring av alkoholdrycker i 4 kap.8-13 §§alkohollagen (1994:1738). Förordning (2001:415).

26 §  Bestämmelsen i 4 kap. 13 § alkohollagen (1994:1738) skall tillämpas på främmande stat som är ansluten till Madridöverenskommelsen den 14 april 1891 angående undertryckande av oriktiga eller vilseledande ursprungsbeteckningar på handelsvaror eller som är medlem i Världshandelsorganisationen (WTO). Förordning (1999:1011).

27 §  Följande informationstexter skall användas i annonser i de fall som avses i 4 kap. 11 c § alkohollagen (1994:1738).

1. Alkohol kan skada din hälsa.
2. Alkohol är beroendeframkallande.
3. Alkohol kan orsaka nerv- och hjärnskador.
4. Alkohol kan orsaka skador på lever och bukspottskörtel.
5. Alkohol kan orsaka hjärnblödning och cancer.
6. Varannan förare som omkommer i singelolyckor i trafiken är alkoholpåverkad.
7. Hälften av alla som drunknar har alkohol i blodet.
8. Alkohol i samband med arbete ökar risken för olyckor.
9. Alkoholkonsumtion under graviditeten kan skada barnet.
10. Barn som får alkohol hemma dricker sig berusade oftare än andra barn.
11. Att börja dricka i tidig ålder ökar risken för alkoholproblem. Förordning (2004:1046).

28 §  Informationstext som avses i 27 § skall

1. tryckas med typsnittet Helvetica i fet stil,
2. tryckas med en typsnittsstorlek som medför att texten täcker största möjliga andel av det område som reserverats för den,
3. återges i svart färg på vit botten,
4. centreras på den yta där texten trycks,
5. omges av en svart ram som inte inkräktar på det område som reserverats för informationstexten,
6. täcka minst tjugo procent av annonsens yta, och
7. placeras horisontellt och på ett sätt som gör den lätt läsbar. Förordning (2004:1046).